Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande av överenskommelse om ändring i samarbetsöverenskommelsen den 23 mars 1962
Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1971 Prop. 1971:
Nr 53
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande av
överenskommelse om ändring i samarbetsöverenskommelsen den
23 mars 1962 mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige m. m.: given Stockholms slott den 19 februari 1971.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
ALVA MYRDAL
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås, att riksdagen godkänner en överenskommelse om ändring i 1962 års nordiska samarbetsöverenskommelse (det s.k. Helsingfors-avtalet). Överenskommelsen syftar till att bygga ut och förstärka organisationen av det nordiska samarbetet. Ändringarna innebär att Nordiska rådets stadga inarbetas i en nordisk överenskommelse. Dessutom ändras i vissa hänseenden Nordiska rådets organisation och arbetsformer. Det nordiska samarbetet på regeringsplanet ges en fastare form genom att ett nordiskt ministerråd inrättas.
I samband härmed föreslås, att stadgan för Nordiska rådet upphävs den dag Kungl. Maj:t bestämmer.
1 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 53
Prop. 1971: 53 ND Förslag till Lag om upphävande av stadgan (1952: 618) för Nordiska rådet
Härigenom förordnas att stadgan (1952: 618) för Nordiska rådet skall upphöra att gälla den dag Konungen bestämmer.
Prop. 1971: 53 | 3
Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 19 februari 1971.
Närvarande: statsministern Palme, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NOR- LING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.
Tf. chefen för utrikesdepartementet, statsrådet Myrdal, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om godkännande av en överenskommelse om ändring i samarbetsöverenskommelsen den 23 mars 1962 mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige, m. m. och anför.
1. Inledning
Vid gemensamt möte mellan de nordiska ländernas statsministrar och Nordiska rådets presidium i Reykjavik den 7—8 oktober 1967 beslöts, att en kommitté skulle tillsättas med uppgift att genomgå de hittillsvarande erfarenheterna av Nordiska rådets verksamhet och av övriga former för nordiskt samarbete samt att framlägga de cventuella förslag till ändringar i rådets stadga och arbetsordning, vartill en sådan genomgång kunde ge anledning. Kommittén skulle bestå av två personer från varje land, den ene utsedd av sitt lands regering och den andre av Nordiska rådets presidium.
Kommittén, som antog namnet Nordiska organisationskommittén, höll sitt konstituerande möte den 11 januari 1968.
Vid sitt gemensamma möte i Stockholm den 4 november 1969 uppdrog statsministrarna och presidiet åt Nordiska organisationskommittén att lägga fram förslag om ett nordiskt ministerråd med kompetens för hela det nordiska samarbetsfältet samt att fortsätta sitt arbete med förslag rörande bl. a. anpassningen av Nordiska rådets arbetsformer till de nya uppgifter som kunde komma att påläggas rådet.
Den 10 december 1969 överlämnade organisationskommittén! till statsministrarna och presidiet en rapport innehållande organisatoriska förslag rörande Nordiska rådet och ett nordiskt ministerråd med kompetens för hela det nordiska samarbetsfältet. Till rapporten fanns som bilaga fogade erforderliga traktatbestämmelser avsedda att infogas i 1962 års nordiska samarbetsöverenskommelse, det s.k. Helsingforsavtalet (NU 1969: 20 s. 29—58).
Efter överenskommelse vid möte den 12 december 1969 i Helsingfors mellan statsministrarna i Danmark, Finland, Norge och Sverige överlämnade Finlands regering organisationskommitténs rapport som regeringsförslag till Nordiska rådet med begäran om dess yttrande.
Regeringsförslaget och ett ändringsförslag som väckts i anslutning till detta hänsköts till Nordiska rådets juridiska utskott, som avgav sitt betänkande den 10 februari 1970. Härefter antog Nordiska rådet den 11 februari 1970 vid sin adertonde session i Reykjavik en rekommendation (nr 18/1970), enligt vilken regeringarna rekommenderades att genomföra en revision av Helsingfors-avtalet på grundval av organisationskommitténs förslag. De gemensamma kostnaderna för Nordiska rådets verksamhet skulle enligt rekommendationen fördelas i överensstämmelse med FN-stadgans principer, dvs. efter förhållandet mellan de deltagande ländernas bruttonationalprodukter.
Organisationskommitténs förslag genomgicks härefter vid möte den 6 mars 1970 med den nordiska ämbetsmannakommitté, som tillsatts med uppdrag att utarbeta förslag rörande ett utvidgat nordiskt ekonomiskt samarbete (Nordektraktaten). Inom ämbetsmannakommittén nåddes cnighet om ett förslag till överenskommelse om ändring i 1962 års nordiska samarbetsöverenskommelse, vilket överlämnades till statsministrarna i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Även Islands regering underrättades om förslaget.
Vid gemensamt möte mellan de nordiska ländernas statsministrar och Nordiska rådets presidium i Köpenhamn den 2 november 1970 godkände man förslaget och enades om att det skulle undertecknas under rådssessionen i Köpenhamn i februari 1971 och därefter föreläggas parlamenten för ratifikation med sikte på avtalets ikraftträdande snarast möjligt, dock senast den 1 juli 1971. Överenskommelsen, vars text torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga, undertecknades den 13 februari 1971 i Köpenhamn.
1 Vid utarbetandet av rapporten bestod organisationskommittén av statsrådet Karl-August Fagerholm, Finland, ordförande, departementschef Otto Möller och folketingsmand Jörgen Jensen, Danmark, regeringsrådet Kai Korte, Finland, avdelningschef Guömundur Benediktsson och chefredaktör Sigurdur Bjarnason, Island, fhv. stortingsrepresentant Jon Leirfall och statssekreter Emil Vindsetmo, Norge, samt riksdagsman Lars Larsson och statssekreterare Ove Rainer, Sverige.
2. Gällande bestämmelser
Samarbetsöverenskommelsen den 23 mars 1962 mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige innehåller de grundläggande materiella bestämmelserna om det nordiska samarbetet på olika områden och dessutom vissa allmänna bestämmelser om formerna för detta samarbete.
Nordiska rådets stadga är f.n. inte grundad på en folkrättsligt bindande överenskommelse mellan de nordiska länderna utan är en gemensamt utarbetad text, som getts nationell giltighet i varje land. I Sverige har stadgan karaktär av svensk lag (SFS 1952: 618, ändrad 1957: 296 och 1969: 720).
För regeringssamarbetet finns f.n. inte något fast samarbetsorgan med kompetens för hela: samarbetsfältet. På ett par särskilda områden har emellertid nordiska ministerkommittéer upprättats, och i övrigt försiggår regeringssamarbetet i stor utsträckning vid nordiska ministermöten.
3. Organisationskommitténs förslag
Allmänt
Organisationskommittén har utfört ett omfattande utredningsarbete inriktat i första hand på Nordiska rådet, dess uppgifter och arbetsformer. Kommittén har utarbetet förslag till nya föreskrifter om Nordiska rådet avsedda att ersätta den nuvarande stadgan för rådet. I de nya bestämmelserna betonas rådets uppgifter som initiativtagande och rådgivande organ och föreslås förbättrade arbetsformer för fuillgörande av dessa uppgifter. Bl. a. har kommittén sökt skapa förutsättningar för en smidigare och vid behov snabbare handläggning av sakerna i rådet.
Organisationskommittén erinrar om att det på regeringsnivå saknas ett fast organiserat samarbetsorgan med mera vidsträckt kompetens. I olika sammanhang har emellertid tanken framförts, att det nordiska samarbetet skulle främjas av att ett nordiskt ministerråd med vidsträckt behörighetsområde inrättas. Kommittén fick den 4 november 1969 statsministrarnas och presidiets uppdrag att lägga fram förslag om ett nordiskt ministerråd med kompetens för hela det nordiska samarbetsfältet.
Organisationskommittén framhåller, att det kan bli fråga om att genom särskilda överenskommelser ge ministerrådet beslutanderätt i vissa frågor. Av flera skäl bör dock inte ministerrådets kompetens begränsas till sådana frågor, utan ministerrådet bör få ansvaret för att regeringssamarbetet över hela det nordiska samarbetsfältet fungerar effektivt och rationellt och att erforderlig samordning sker beträffande samlt— Riksdagen 1971. I saml. Nr 53
arbetet mellan regeringarna samt mellan regeringarna och Nordiska rådet. Härigenom kommer det nordiska samarbetet att få en enhetlig organisation på regeringsnivå. Utöver en bestämmelse om att ministerrådet skall kunna få beslutsfunktioner med stöd i särskilda överenskommelser bör intas en bestämmelse om att ministerrådet även i övriga samarbetsfrågor ansvarar för samarbetet mellan de nordiska ländernas regeringar och mellan regeringarna och Nordiska rådet. Organisationskommittén framhåller samtidigt att detta inte bör hindra, att mera informella fackministermöten kan hållas på samma sätt som £. n. Enligt organisationskommitténs mening bör de grundläggande bestämmelserna om det nordiska ministerrådet ingå i ett mellan de nordiska länderna slutet fördrag. Kommittén finner det också ändamålsenligt att ge de grundläggande reglerna om Nordiska rådet formen av traktatbestämmelser. Lämpligen bör bestämmelserna om ministerrådet och Nordiska rådet ingå i samma traktat. Valet står då mellan att utarbeta en särskild institutionstraktat och att låta de institutionella bestämmelser det gäller ingå i 1962 års nordiska samarbetsöverenskommelse. Organisationskommittén förordar den senare lösningen och har utarbetat förslag till bestämmelser om Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet, vilka är avsedda att infogas 1 samarbetsöverenskommelsen.
Formerna för nordiskt samarbete Organisationskommittén anser, att de bestämmelser om formerna för nordiskt samarbete som f.n. finns i art. 35—38 i den nordiska samarbetsöverenskommelsen kan bibehållas med vissa smärre ändringar. Enligt art. 35 bör de fördragsslutande parterna, för att uppnå de syf-
ten som anges i överenskommelsen, fortlöpande samråda och vid behov
vidtaga samordnande åtgärder. Enligt organisationskommitténs förslag bör bestämmelsens tillämplighetsområde vidgas så, att det anges att samråd och vidtagande av samordnande åtgärder bör ske för att genomföra och vidareutveckla det nordiska samarbetet enligt såväl den nordiska samarbetsöverenskommelsen som andra överenskommelser. Organisationskommittén föreslår vidare att den uppräkning av nordiska samarbetsorgan som finns i art. 35 kompletteras med ett omnämnande av ministerrådet och överförs till en särskild artikel (art. 36). Bestämmelsen i nuvarande art. 36 om att Nordiska rådet bör höras i vissa viktigare frågor har enligt organisationskommitténs mening sin plats i det senare avsnitt vari Nordiska rådet behandlas. I fråga om art. 37 (förfarandet vid ändring av bestämmelse som tillkommit genom nordiskt samarbete) och 38 (myndigheters rätt att dirckt brevväxla med varandra) föreslås inga sakliga ändringar.
Nordiska rådet
Art. 39—48 i organisationskommitténs förslag innehåller bestämmelserna om Nordiska rådets organisation och uppgifter och är avsedda att ersätta rädets nuvarande stadga.
I art. 39 sägs att Nordiska rådet skall vara samarbetsorgan för de nordiska ländernas folkrepresentationer och regeringar samt att Färöarna och landskapet Åland skall deltaga i rådets arbete. I artikeln slås vidare fast att rådets huvudsakliga uppgifter är att vara initiativtagande och rådgivande organ i det nordiska samarbetet. Av artikelns utformning framgår emellertid att Nordiska rådet också skall kunna få andra uppgifter genom särskilda överenskommelser. Organisationskommittén har i detta hänseende framhållit att det bör vara möjligt att genom nya avtal i framtiden ge rådet ytterligare uppgifter även om dessa inte är av initiativtagande eller rådgivande natur.
Enligt art. 40 skall rådets initiativtagande funktion fullgöras framför allt genom rekommendationer och andra framställningar, som skall. kunna riktas inte endast till en eller flera regeringar utan också till ministerrådet. Rådet skall också på begäran av regering eller ministerrådet kunna avge yttranden.
Art. 41 innehåller en allmän bestämmelse om att rådet skall höras i viktigare samarbetsfrågor. Bestämmelsen motsvarar i sak den tidigare bestämmelsen i art. 36. |
I art. 42 sägs att rådet skall bestå av 78 valda medlemmar, regeringsrepresentanter och representanter för Färöarnas landsstyre och Ålands landskapsstyrelse. Vidare skall för de valda medlemmarna utses ett motsvarande antal suppleanter.
Enligt art. 42 skail val av medlemmar och suppleanter förrättas årligen och gälla för tiden till nästa val. Vid val skall tillses, att olika politiska meningsriktningar blir företrädda i rådet. Endast den som är medlem av den väljande församlingen kan vara medlem eller suppleant i rådet. Förlorar den som valts till medlem eller suppleant senare sitt medlemskap i den församling som förrättat valet, är han inte behörig att stanna kvar som medlem eller suppleant i rådet.
Varje regering skall enligt förslaget få utse regeringsrepresentanter till det antal som den önskar. Färöarnas landsstyre och Ålands landskapsstyrelse skall vidare utse en representant var. Regeringsrepresentanterna och representanterna för landsstyret och landskapsstyrelsen förutsätts vara förordnade även för tiden mellan sessionerna.
Enligt art. 43 skall rådsmedlemmarna vara fördelade på delegationer. De av danska folketinget och Färöarnas lagting valda medlemmarna samt de av danska regeringen och Färöarnas Jandsstyre utsedda representanterna utgör tillsammans en delegation. På motsvarande sätt bildas en delegation av de av Finlands riksdag och Ålands landsting
valda medlemmarna samt de av Finlands regering och Ålands landskapsstyrelse utsedda representanterna. I övrigt utgör varje lands valda medlemmar och regeringsrepresentanter en delegation.
Av art. 44 framgår att endast de valda medlemmarna skall ha rösträtt i rådet. Om rådet behandlar en fråga som rör tillämpningen av en Ööverenskommelsc mellan vissa av de nordiska länderna, har endast medlemmarna från dessa länder rösträtt.
Enligt art. 45 skall rådet ha tre organ, nämligen rådsförsamlingen, presidiet och utskotten.
Enligt art. 46 skall rådsförsamlingen hålla ordinarie session en gång | om året. Särskild session skall hållas efter beslut av rådsförsamlingen eller presidiet eller när minst två regeringar eller minst 25 valda medlemmar begär detta.
I art. 47 sägs att presidiet skall bestå av en president och fyra vice presidenter. Ersättare skall utses för medlemmarna av presidiet. Alla delegationer skall vara företrädda bland både medlemmarna och ersättarna. Presidieposterna bör fördelas mellan olika politiska meningsriktningar.
Presidiets uppgift skall vara att handha rådets löpande angelägenheter. Vissa ytterligare uppgifter kommer enligt organisationskommitténs förslag att läggas på presidiet. Vid redogörelsen för art. 46 nämndes att presidiet skall ha behörighet att besluta om inkallande av rådsförsamlingen till särskild session. Presidiet skall också i viss utsträckning vara behörigt att göra framställningar och avge yttranden på rådets vägnar (art. 51).
I art. 48 sägs bl.a. att rådsförsamlingen bestämmer utskottens antal och verksamhetsområden samt att varje delegation själv får fördela sina valda medlemmar på utskotten i enlighet med vad rådsförsamlingen bestämt om hur många medlemmar av delegationen som skall ingå i varje utskott. Utskottens uppgift är att förbereda sakernas behandling i rådet.
Genom art. 49 inrättas en ny befattning som presidiesekreterare. Denne bildar tillsammans med de fem nationella sckreterarna ett sckreterarkollegium.
Initiativ i rådet tas enligt art. 30 formellt genom förslag som kan väckas av regering, ministerrådet eller medlem. Alla förslag skall beredas av utskott innan de slutbehandlas inom rådet.
Rekommendation skall enligt art. 57 antas av rådsförsamlingen på grundval av väckt förslag. I stället för en rekommendation skall emellertid under vissa förutsättningar annan framställning kunna göras av presidiet. Härigenom skapas förutsättningar för en snabbare handläggning av vissa ärenden. Innan framställning avlåts, skall ärendet beredas av utskott, och vid behov kan presidiet också inhämta yttranden av delegationerna.
Regering och ministerrådet kan inhämta yttrande av Nordiska rådet.
Sådant yttrande skall enligt art. 51 i allmänhet avges av rådsförsamlingen. Under vissa förutsättningar kan emellertid presidiet avge yttrande i rådsförsamlingens ställe.
Art, 52 innehåller bestämmelser om det sedan år 1967 i rådets praxis tillämpade frågeinstitutet. Vald medlem skall få ställa fråga såväl till regering som till ministerrådet. Fråga behöver inte nödvändigtvis ha anknytning till innehållet i berättelse eller meddelande utan kan också gälla annat ämne som angår det nordiska samarbetet.
Enligt art. 53 skall varje land svara för utgifterna för sitt deltagande i rådet. Beträffande de gemensamma utgifterna har organisationskommittén inte föreslagit någon särskild fördelningsgrund utan nöjt sig med att ange några tänkbara alternativ. Under alla förhållanden föreslås, att presidiet skall för särskilda fall kunna besluta om annan fördelningsgrund.
I art. 54 sägs att rådsförsamlingen skall fastställa rådets arbetsordning genom beslut fattat med 2/3 majoritet bland de valda medlemmarna. Samma krav på kvalificerad majoritet skall gälla för ändringar i arbetsordningen.
Nordiska ministerrådet
Reglerna för det nya nordiska ministerrådet är i organisationskommitténs förslag upptagna i art. 55—62.
L art. 55 uttrycks den grundläggande principen att ministerrådet inte kan fatta formella beslut annat än med stöd av uttryckligt avtal mellan de berörda länderna. Ministerrådet skall emellertid även i övriga samarbetsfrågor svara för samarbetet mellan regeringarna och mellan regeringarna och Nordiska rådet.
I art. 56 uttalas att ministerrådet skall bestå av medlemmar av varje lands regering. I artikeln anges vidare att en regeringsmedlem från varje land skall utses med uppgift att, med biträde av en ämbetsman, svara för samordningen av ministerrådets arbete och det nordiska regeringssamarbetet i allmänhet. Dessa ministrar avses få den organisatoriska ledningen av ministerrådets arbete och bör också svara för en enhetlig praxis i ministerrådet och för ministerrådets kontakter med Nordiska rådet.
Av art. 57 framgår, att ministerrådet inte är ett överstatligt organ som kan ålägga en regering förpliktelser mot denna regerings vilja. För beslutförhet krävs sålunda att alla länderna är företrädda i ministerrådet och att rådets beslut är enhälliga. Enda undantaget från kravet på enhällighet gäller procedurfrågor. Nedlagd röst skall dock inte hindra beslut. Ett undantag från den allmänna beslutförhetsregeln gäller för det fall att en fråga uteslutande angår vissa av de nordiska länderna. I sådana fall krävs för beslutförhet endast att dessa länder är företrädda i ministerrådet.
Artikeln fastslår även principen att alla de fem länderna skall vara likställda i ministerrådet. Varje land skall! sålunda ha en röst i rådet.
I art. 58 sägs att beslut som fattas av ministerrådet skall vara bindande för de särskilda länderna. Vissa särregler gäller för det fall att beslut kräver godkännande av något lands folkrepresentation. I sådant fall blir ministerrådets beslut inte bindande förrän folkrepresentationen godkänt beslutet.
Enligt art. 59 skall ministerrådet avge berättelse till Nordiska rådet. Däri skall ministerrådet särskilt redogöra för det gångna årets samarbete och planerna för det fortsatta samarbetet.
I art. 60 fastslås att ministerrådet före varje ordinarie session med rådsförsamlingen skall lämna Nordiska rådet meddelanden med anledning av de rekommendationer som antagits av rådet. Är rekommendation riktad till en eller flera av regeringarna, kan i stället för ministerrådet denna eller dessa regeringar lämna meddelande till Nordiska rådet.
Enligt art. 617 skall ministerrådets arbetsformer regleras av en arbetsordning, som ministerrådet självt har att fastställa.
Samråd mellan regeringarna skall också enligt art. 62 kunna ske vid nordiska ministermöten.
Slutbestämmelser
Organisationskommittén har inte utformat konkreta förslag till slutbestämmelser men föreslår, att det bland dessa bestämmelser intas en uttrycklig föreskrift om att Nordiska rådet skall obligatoriskt höras över alla ändringar i samarbetsöverenskommelsen.
4. Nordiska rådets yttrande
I ett regeringsförslag till Nordiska rådet hemställde Finlands regering om rådets yttrande över organisationskommitténs förslag. I anslutning härtill väcktes av herrar Leif Cassel och Lars Larsson ett ändringsförslag, som i det väsentliga innefattade ett stöd åt organisationskommitténs förslag. Sålunda hemställde förslagsställarna, att Nordiska rådet måtte rekommendera regeringarna att genomföra organisationskommitténs förslag till revision av samarbetsöverenskommelsen, varigenom denna överenskommelse skulle bli det grundläggande avtalet rörande nordiskt samarbete även i fråga om samarbetets organisation. Förslagsställarna föreslog vidare, att de gemensamma kostnaderna för rådets verksamhet skulle fördelas mellan länderna enligt FN-stadgans principer.
Regeringsförslaget och ändringsförslaget hänsköts till rådets juridiska utskott, som avgav sitt betänkande den 10 februari 1970. I betänkandet uttryckte utskottet tillfredsställelse över organisationskommitténs för-
slag, som betecknades som ett betydelsefullt steg mot cen ytterligare effektivisering av det nordiska samarbetet. Utskottet ansåg i likhet med de rådsmedlemmar som framlagt ändringsförslaget, att de gemensamma kostnaderna borde fördelas i överensstämmelse med principen i FNstadgan på så sätt att man i perioder om exempelvis fem år fastställde ländernas bidrag i förhållande till deras bruttonationalprodukter beräknade efter faktorpriser.
I enlighet med utskottets betänkande antog rådet den 11 februari: 1970 en rekommendation till regeringarna att genomföra en revision av samarbetsöverenskommelsen på grundval av organisationskommitténs förslag. I fråga om fördelningen av de gemensamma kostnaderna rekommenderades regeringarna att följa principerna i FN-stadgan.
5. Nordiska ämbetsmannakommitténs förslag
Vid sitt möte den 6 mars 1970 enade sig Nordiska ämbetsmannakommittén om ett fullständigt förslag till överenskommelse om ändring i den nordiska samarbetsöverenskommelsen, I allt väsentligt överensstämmer förslaget med det förslag som framlagts av organisationskommittén.
Ambetsmannakommitténs förslag inleds med en förklaring att regeringarna vill stärka och ytterligare bygga ut de institutionella grundvalarna för samarbetet mellan de nordiska länderna och att de finner det ändamålsenligt att i detta syfte ändra den nordiska samarbetsöverenskommelsen. Det anges vidare att regeringarna beslutat att i denna överenskommelse införa de grundläggande bestämmelserna om Nordiska rådet och bestämmelser om ett nordiskt ministerråd med behörighet för hela det nordiska samarbetsfältet.
I fråga om de bestämmelser som angår formerna för nordiskt samarbete föreslår ämbetsmannakommittén att arr. 35 och 36 ändras i överensstämmelse med organisationskommitténs förslag men att art. 37 (om förfarandet vid ändring av bestämmelse som tillkommit genom nordiskt samarbete) och 38 (om myndigheters rätt att direkt brevväxla med varandra) kvarstär i sin nuvarande lydelse.
I fråga om de bestämmelser som gäller Nordiska rådet föreslås vissa ändringar i den av organisationskommittén använda terminologin. Sålunda förordas att rådets främsta organ benämns ”plenarförsamlingen” i stället för ”rådsförsamlingen”, att rådsförsamlingen utöver de ordinarie sessionerna skall kunna hålla ”extra sessioner” i stället för ”särskilda sessioner” samt att det för presidiets medlemmar utses ”suppleanter” i stället för ”ersättare”. |
I fråga om kostnaderna för rådets verksamhet (art. 53) föreslår ämbetsmannakommittén vissa ändringar och tillägg. Enligt organisationskommitténs förslag skulle varje land svara för utgifterna för sitt delta-
gande i rådet. Ämbetsmannakommittén föreslår i stället, att varje delegation skall svara för utgifterna för sitt deltagande i rådet. Vidare föreslår ämbetsmannakommittén, i enlighet med rådets rekommendation, att de gemensamma utgifterna fördelas mellan delegationerna för en period av fem år på grundval av förhållandet mellan ländernas bruttonationalprodukter. I övrigt är de ändringar som ämbetsmannakommittén företagit i organisationskommitténs förslag endast av redaktionell natur. Ambetsmannakommittén har till organisationskommitténs förslag fogat en art. 63, vari föreskrivs att Nordiska rådet skall beredas tillfälle att yttra sig, innan länderna överenskommer om ändring i samarbetsöverenskommelsen. Ämbetsmannakommittén har vidare utformat förslag till slutbestämmelser. Vid möte den 16 mars 1970 med Nordiska rådets presidium lämnade ämbetsmannakommittén en redogörelse för sitt förslag. Presidiet fann därvid att förslaget inte föranledde någon åtgärd från presidiets sida, eftersom det i sak överensstämmer med Nordiska rådets rekommendation nr 18/1970.
6. Departementschefen
Nordiskt samarbete förekommer på en mängd olika sakområden, och de resultat som har nåtts genom detta samarbete är i åtskilliga hänseenden högst betydande. Som regel har samarbetet bedrivits tämligen formlöst, vilket å ena sidan gett samarbetet stor flexibilitet men å andra sidan satt vissa gränser för de resultat som kunnat uppnås. Ibland har man saknat en koordinering av samarbetet på olika sakområden. Under senare år har därför ofta framförts önskemål inte bara om en intensifiering av samarbetet på olika områden utan också om en förstärkning av de institutionella grundvalarna för detta samarbete. Nordiska organisationskommittén har i första hand behandlat Nordiska rådets uppgifter och arbetsformer. I denna del har kommittén lagt fram förslag till bestämmelser, som är avsedda att ersätta rådets nuvarande stadga. För att ge rådet cn fastare formell förankring har kommittén föreslagit, att de nya bestämmelserna om rådet skall ingå i en formell överenskommelse mellan de nordiska länderna. Kommittén har funnit det naturligt att införa bestämmelserna i 1962 års nordiska samarbetsöverenskommelse, som innehåller de grundläggande materiella reglerna om samarbetet på olika sakområden. Kommittén har vidare föreslagit, att ett nordiskt ministerråd inrättas och att detta ministerråd får svara för det nordiska regeringssamarbetet i dess helhet. Även bestämmelserna om ministerrådet bör enligt kommitténs förslag få sin plats i samarbetsöverenskommelsen.
Organisationskommitténs förslag fick ett positivt mottagande både av Nordiska rådet och av den nordiska ämbetsmannakommitté, som upprättats för att utarbeta förslag om ctt utvidgat nordiskt ekonomiskt samarbete. På grundval av organisationskommitténs förslag utarbetade ämbetsmannakommittén en fullständig text till en överenskommelse om ändring i den nordiska samarbetsöverenskommelsen. Denna överenskommelse undertecknades den 13 februari 1971 av alla de fem nordiska länderna. |
Överenskommelsen innebär ingen väsentlig ändring av Nordiska rådets nuvarande uppgifter eller sammansättning. Det anges uttryckligt, att rådets huvudsakliga uppgifter är av initiativtagande och rådgivande art. Rådet skall därutöver genom särskilda överenskommelser kunna tillläggas även andra uppgifter. I fråga om sammansättningen skapas bättre kontinuitet genom att inte endast de valda medlemmarna utan även regeringsrepresentanterna och representanterna för Färöarnas landsstyre och Ålands landskapsstyrelse förutsätts få förordnanden, som gäller även tiden mellan sessionerna.
Överenskommelsen innebär vidare en effektivisering av rådets nuvarande arbetsformer. Förutsättningar skapas för en snabbare behandling av brådskande ärenden. Detta sker dels genom att man vidgar möjligheterna att inkalla rådets plenarförsamling till extra session, dels genom att presidiet får rätt att i viss utsträckning avge framställningar och yttranden på rådets vägnar.
Ett viktigt drag i överenskommelsen är, att presidiet får en mera betydelsefull ställning än f.n. Sålunda får presidiet. befogenhet att avge framställningar och yttranden inte bara i brådskande fall utan också annars när det föreligger skäl därtill. Det krävs dock alltid, att saken först beretts i utskott. Presidiet har dessutom möjlighet att inhämta yttranden från delegationerna till ledning för sitt ställningstagande.
Prcsidiets ställning stärks också genom bestämmelser om att suppleanter skall utses för presidiemedlemmarna. Olika politiska meningsriktningar skall såvitt möjligt bli representerade både i presidiet och bland suppleanterna.
Genom överenskommelsen reformeras också rådets sekretariatsorganisation. En ny befattning som presidiesekreterare inrättas, och denne bildar tillsammans med de fem av delegationerna utsedda sekreterarna rådets sekretariat. Presidiet skall i sina uppgifter bistås dels av de sex sckreterarna som därvid utgör ett sckreterarkollegium, dels av presidiesekreteraren ensam. Sckreterarkollegiet skall befatta sig med gemensamma frågor av större räckvidd eller av speciellt intresse för delegationerna.
I rådets praxis har sedan några år som cen försöksordning tillämpats ctt frågeinstitut. Bestämmelser härom har nu upptagits i överenskommelsen om ändring i samarbetsöverenskommelsen. Dessa bestämmelser innefat- 2t-- Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 53
tar en viss utvidgning av möjligheterna att ställa frågor, särskilt genom att en fråga inte längre skall behöva ha anknytning till innehållet i berättelse eller meddelande utan skall kunna gälla också annat ämne i det nordiska samarbetet.
Fördelningen av de gemensamma kostnaderna skall enligt överenskommelsen ske efter förhållandet mellan ländernas bruttonationalprodukter. Detta innebär, att Sverige kommer att stå för en väsentligt större andel av dessa kostnader än hittills. Det bör cerinras om att bruttonationalprodukten används som fördelningsgrund i FN och i andra inter- "nationella organisationer. Vidare har riksdagen redan godkänt en tilllämpning av denna fördelningsprincip i fråga om Sveriges andel av rådets gemensamma utgifter budgetåret 1970/71 (BaU 1970:51, rskr 1970: 339).
Den viktigaste nyheten i överenskommelsen är, att det för första gången upprättas ett nordiskt ministerråd med kompetens för olika sakområden. Detta ministerråd bör kunna få en viktig uppgift att fylla, inte minst i fråga om koordineringen av det nordiska samarbetet på olika områden. Det bör i detta sammanhang särskilt framhållas att ministerrådet får en skiftande sammansättning med hänsyn till samarbetsfrågornas art. Varje land skall enligt överenskommelsen utse en regeringsmedlem med uppgift att med biträde av en ämbetsman svara för samordningen av nordiska samarbetsfrågor. :
Ministerrådet skall kunna fatta formella beslut endast med stöd i
särskilda överenskommelser. Orhfattningen av beslutandefunktionerna
blir därför beroende av vilka sådana särskilda överenskommelser som kommer till stånd.
Även när ministerrådet inte har formeil beslutanderätt, skall det svara för samarbetet mellan regeringarna samt mellan regeringarna och Nordiska rådet. Detta hindrar emellertid inte, att samråd mellan regcringarna också skall kunna ske vid nordiska ministermöten. Överenskommelsen gör det därför möjligt att inordna regeringssamarbetet i i ministerrådets verksamhet när detta är lämpligt och att bibehålla ett mera formlöst samarbete i de fall där en sådan samarbetsprocedur är att föredra. " Ministerrådet är inte avsett att vara ett överstatligt organ. Detta framgår av att det för beslutförhet krävs att alla länderna är företrädda i ministerrådet och av att ministerrådets beslut skall vara enhälliga.
Sammanfattningsvis vill jag anföra att jag anser överenskommelsen om ändring i samarbetsöverenskommelsen innebära en välbehövlig förstärkning av de organisatoriska grundvalarna för det nordiska samarbetet. Genom överenskommelsen skapas förutsättningar för cen rationalisering och effektivisering av Nordiska rådets arbetsformer. Dessutom upprättas ett ministerråd, som kan väntas komma att spela en betydelsefull roll i fråga om regeringssamarbetet. Med hänsyn till de organisa-
toriska fördelar som överenskommelsen erbjuder, anser jag att den bör ratificeras av Sverige.
I samband med att överenskommelsen träder i kraft, skapas en ny rättslig grund för Nordiska rådets verksamhet. Vid denna tidpunkt bör därför den författning som nu innehåller rådets stadga upphöra att gälla, och Kungl. Maj:t bör bemyndigas att meddela förordnande härom, sedan dagen för överenskommelsens ikraftträdande blivit känd. Ett förslag till lag om upphävande av stadgan för rådet vid tidpunkt som Kungl. Maj:t bestämmer har utarbetats inom utrikesdepartementet.
7. Hemställan
Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
dels antaga förslag till lag om upphävande av stadgan (1952: 618) för Nordiska rådet,
dels godkänna överenskommelsen den 13 februari 1971 om ändring i samarbetsöverenskommelsen den 23 mars 1962 mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans
Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposi-
tion av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Bilaga Overenskomst om zendring af samarbej dsoverenskomsten af 23. marts 1962
mellem Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige Sopimus Islannin, Norjan, Ruotsin, Suomen ja Tanskan välillä 23 päivänä
maaliskuuta 1962 tehdyn yhteistyösopimuksen muuttamisesta
Lä Samkomulag um breyting å samstarfssamningi frå 23. marz 1962 millj
Danmerkur, Finnlands, islands, Noregs og Svibjödar Avtale om endring av samarbeidsavtalen av 23. mars 1962 mellom Danmark,
Finland, Island, Norge og Sverige Överenskommelse om ändring i samarbetsöverenskommelsen den 23 mars
1962 mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige
Overenskomst om zndring Sopimus Islannin, Norjan, Samkomulag um breyting å af samarbejdsoverenskom- Ruotsin, Suomen ja Tanskan samstarfssamningi frå 23.
sten af 23. marts 1962 välillä 23 päivänä maalis- marz 1962 milli Danmerkur, mellem Danmark, Finland, kuuta 1962 tehdyn yhteis- Finnlands, fslands, Noregs
Island, Norge og Sverige työsopimuksen og Svibjödar
muuttamisesta
Danmarks, Finlands, Is- Islannin, Norjan, Ruot- Rikisstjörnir Danmerklands, Norges og Sveriges sin, Suomen ja Tanskan ur, Finnlands, fslands, regeringer, hallitukset, Noregs og Svibjödar,
som vil styrke .og yder- jotka haluavat lujittaa sem vilja treysta og efla ligere udbygge det institu- ja edelleen kehittää poh- enn grundvöll samstarfs tionelle grundlag for sam- joismaiden 'välisen yhteis- Nordurlanda og skipulag; arbejdet mellem de nor- työn institutionaalisia pediske lande, rusteita,
som med henblik herpå joiden mielestä on tar- sem telja råövsenlegt a finder det formålstjenligt koituksenmukaista tämän breyta i bessu skyni samat endre samarbejdsover- tavoitteen saavuttamiseksi starfssamningi Nordurenskomsten af 23, marts muuttaa pohjoismaiden landa frå 23. marz 1962; 1962 mellem de nordiske välillä 23 päivänä maalislande, kuuta 1962 tehtyä yhteis-
työsopimusta,
som derfor har besluttet jotka tämän vuoksi ovat sem hafa bess vegna at indfgre de grundleg- päättäneet sisällyttää yh- åkvedid ad fella inn i samgende bestemmelser om teistyösopimukseen Poh- starfssamninginn = grund- Nordisk Råd i samarbejds- joismaiden neuvostoa kos- vallaråkva di bau, er Nordoverenskomsten, kevat perussäännökset, urlandaråd varda;
som tillige har besluttet jotka samalla ovat påäät- sem <jafnframt <hafa i samarbejdsoverenskom- täneet sisällyttää yhteis- åkvedid ad beta inn i samsten at indfgre bestemmel- työsopimukseen koko poh- starfssamninginn åkvedum ser om et Nordisk 'Mini- joismaisen yhteistyön alu- um rådherranefnd Norösterråd med befgjelser for cella toimivaltaista Poh- urlanda, en undir hana hele det nordiske samar- joismaiden ministerineu- falla målefni norrennar bejdsområde, vostoa koskevat säännök- samvinnu,
er blevet enige om fygl- sect, hafa ordidö sammåla um gende: ovat sopineet seuraavaa. eftirfarandi:
I I I
Artiklerne 35 og 36 i Yhteistyösopimuksen 35 Ordalag 35. og 36. greinsamarbejdsoverenskom- ja 36 artikla muutetaan ja ar - samstarfssamningsins sten får fglgende nye ord- yhteistyösopimukseen = li- breytist og verödi svo sem lyd, og som nye bestem- sätään uudet 39—63 artik- aö nedan greinir, og bett melser i samarbejdsover- lat seuraavasti. veröi i samstarfssamningenskomsten indseettes ar- inn nyjum åkvedum, er tiklerne 39-63 med fvgl- veröi 39.—63. grein 0g gende ordlyd: hljödi svo sem hér fer å
eftir:
Avtale om endring av sam- Överenskommelse om” änd-
arbeidsavtalen av 23. mars ring i samarbetsöverens-
1962 mellom Danmark, kommelsen den 23 mars
Finland, "Island, Norge og 1962 mellan Danmark, Sverige Finland, Island, Norge och
Sverige
Danmarks, Finlands, Is- Danmarks, Finlands, Islands, Norges og Sveri- lands, Norges och Sveri-
ges regjeringer, ges regeringar,
som vil styrke og ytter- vilka vilja stärka och yt-
ligere utbygge det institu-. terligare utbygga de insti-
sjonelle grunnlag for sam- tutionella grundvalarna
arbeidet .mellom de nor- för samarbetet mellan de diske land, nordiska länderna,
som finner det formåls- vilka finna det ändatjenlig med dette for gye 'målsenligt att i detta syfå endre samarbeidsavtalen te. ändra samarbetsöverav 23. mars 1962 mellom enskommelsen den 23 Ae nordiske land, mars 1962 mellan de nor-
diska länderna,
som derfor har besluttet vilka därför ha beslu-
å ta med i samarbeidsav- tat att i samarbetsöverenstalen de grunnleggende be- kommelsen ' införa de
stemmelser om Nordisk grundläggande bestämmel- Råd, | serna om Nordiska rådet,
som videre har beslut- vilka tillika ha beslu-
tet å ta med i samarbeids- tat att i samarbetsöverensavtalen bestemmelser om kommelsen införa bestämet nordisk ministerråd melser om ett nordiskt mi-
med myndighet for hele nisterråd med behörighet
det nordiske samarbeids- för hela det nordiska samfelt, arbetsfältet,
er blitt enige om fgl- ha enats om följande.
gende: |
I I
Artiklene 35 og 36 i Artiklarna 35 och 36 i
samarbeidsavtalen får fgl- samarbetsöverenskommelgende nye ordlyd, og som sen erhålla följande nya
nye bestemmelser i sam- lydelse, och som nya bearbeidsavtalen innfgres stämmelser i samarbetsartiklene 39—63, som skal överenskommelsen. införas ha fglgende ordlyd: artiklarna 39—463, som
skola ha följande lydelse.
Formerne for nordisk Pohjoismaisen yhteistyön Tilhögun norrens sam-
samarbejde muodot starfs
Artikel 33 35 artikla 35. grein For at gennemfgre og Pohjoismaisen << yhteis- Nordurlönd skulu jafnvidereudvikle det nordi- työn toteuttamikseksi ja an hafa samråd og gera ske samarbejde i henhold edelleen kehittämiseksi tä- råöstafanir til samraemtil denne og andre over- män ja muiden sopimus- ingar, begar börf krefur,
enskomster bår de nordi- fen mukaisesti tulee Poh- til bess aö framkvema og
ske lande til stadighed råd- joismaiden jatkuvasti neu- efla norr&ena samvinnu
fgre sig med hinanden og votella keskenään ja tar- samkvemt samningi besshvor behov = foreligger vittaessa ryhtyä yhden- um eda öörum. treffe samordnende for- mukaisiin toimenpiteisiin.
anstaltninger.
Artikel 36 36 artikla 36. grein
Samarbejdet mellem de Pohjoismaiden välinen Vettvangur samstarfs nordiske lande finder sted yhteistyö tapahtuu Poh- Norödurlanda er Norduri Nordisk Råd, i Det nor- joismaiden neuvoston, landarådö, rådherranefnd diske Ministerråd samt på Pohjoismaiden ministeri- Nordurlanda og = aödrir andre ministermgder, i neuvoston ja muiden mi- rågherrafundir. Sérstakar serlige samarbejdsorga- nisterikokousten puitteis- samstarfsnefndir og stjörnner og mellem fagmyndig- sa, eritvisissä yhteistyöeli- völd einstakra bjöödlifs-
heder. missä ja ammattivirano- båtta geta og haft slika maisten välrllä. samvinnu sin å milli.
Nordisk Råd Pohjoismaiden neuvosto Norödurlandaråd
Artikel 39 39 artikla 39. grein I Nordisk Råd samar- Pohjoismaiden neuvos- 1 Nordurlandarådi starfa bejder de nordiske landes tossa Pohjoismaiden kan- saman bjödbing og rikis-
folkevalgte = forsamlinger sanedustuslaitokset ja hal- stjörnir Nordurlanda. og regeringer. Rådet er litukset ovat yhteistyössä Nordurlandaråd getur ått initiativtagende og rådgi- keskenään. Neuvosto voi frumkvadi ad lausn vanda-
vende i spgrgsmål, som an- tehdä aloitteita ja antaa måla og verid rådgefandi
går samvirket mellem dis- neuvoja niissä kysymyk- i vandamålum, sem varda se lande eller nogle af dem, sissä, jotka koskevat yh- samvinnu bessara landa og har i gvrigt de opgaver, teistyötä näiden maiden edöa cinhverra beirra. Aö der fremgår af denne og tai joidenkin niistä välillä, ööru leyti hefur rådid å andre overenskomster. ja sillä on muutoin ne teh- hendi verkefni, sem af
tävät, jotka ilmenevät täs- bessum samningi eda ödr-
tä tai muista sopimuksista. um lei8ir.
Fergernes lagting og Fär-saarten maakäräjät tf störfum rådsins taka
landsstyre samt Ålands ja maakuntahallitus sekä bått lögbing og landsstjörn landsting og landskapssty- Ahvecnanmaan maakunta- Fereyja og landsbing og
relse deltager i Rådets ar- päivät ja maakunnanhalli- stjörn Alandseyja. bejde. tus osallistuvat neuvoston
työhön.
Artikel 40 40 artikla 40. grein Rådet kan vedtage re- Neuvosto voi hyväksyä Rådid getur sambykkt
kommandationer og rette suosituksia, tehdä muita ålyktun, beint tilmeelum til
andre henvendelser eller esityksiä tai antaa lausun- eda låtid i ljös ålit vid
Formene for nordisk Formerna för nordiskt
samarbeid samarbete
Artikkel 35 Artikel 35
For å gjennomfgre og För att genomföra och videreutvikle det nordiske vidareutveckla det norsamarbeid etter denne og diska samarbetet enligt andre avtaler bgr de nor- denna och andra överensdiske land stadig samrå kommelser böra de norseg med hverandre, og diska länderna fortlöpantreffe de samordningstil- de samråda och vid behov tak som det er behov for. vidtaga samordnande åt-
gärder.
Artikel 36
Arlikkel 36 Samarbetet mellan de
Samarbeidet mellom de nordiska länderna äger nordiske land finner sted rum inom Nordiska rådet, i Nordisk Råd, i Nordisk inom Nordiska ministerrå- Ministerråd og på andre det samt på andra minisministermgter, i seerlige termöten, i särskilda samsamarbeidsorganer og mel- arbetsorgan och mellan
lom fagmyndigheter. fackmyndigheter.
Nordisk Råd Nordiska rådet
Artikkel 39 Artikel 39
I Nordisk Råd samarbei- I Nordiska rådet samarder de nordiske lands na- beta de nordiska ländersjonalforsamlinger og re- nas folkrepresentationer gjeringer. Rådet kan ta och regeringar. Rådet är initiativ og gi råd i spgrs- initiativtagande och rådmål som angår samarbeid givande i frågor, som avse mellom disse land eller samverkan mellan dessa noen av dem, og har for länder eller några av dem, gvrig de oppgaver som samt har i övrigt de uppframgår av denne og andre gifter som framgå av denavtaler. na och andra överens-
" kommelser.
Fergyenes lagting og Färöarnas lagting och landsstyre samt Alands landsstyre samt Ålands landsting og landskapssty- landsting och landskapsrelse deltar i rådets ar- styrelse deltaga i rådets beid. arbete.
Artikkel 40 Artikel 40
Rådet kan vedta rekom- Rådet kan antaga re-. mandasjoner og rette an- kommendation, göra annan dre henvendelser eller av- framställning eller avgiva
afgive udtalelser til en toja yhdelle tai 'useam- eina e8a fleiri af rikis-
eller flere af de nordiske malle pohjoismaan halli- stjörnum Nordurlanda eda
landes regeringer eller til tukselle tai ministerineu- rådherranefndina.
Ministerrådet. vostolle. |
Artikel 41 41 artikla 41. grein
Ud over hvad der seer- Neuvostolle on, sen li- Auk beirra målaflokka,
ligt er aftalt, bgr Rådet gi- säksi mitä erikseen on sem sérstaklega er um
ves lejlighed til at udtale sovittu, varattava tilaisuus samid, skal rådid, begar sig om nordiske samar- antaa lausuntonsa merkit- timi vinnst til, få taeki-
bejdsspgrgsmål af stårre tävistä pohjoismaista yh- feri til ad tjäå sig um mik-
betydning, når dette ikke teistyötä koskevista kysy- ilsverö efni norrennar er umuligt af tidshensyn. myksistä, milloin tämä samvinnu.
ajan puutteen vuoksi ei ole mahdotonta. Artikel 42 42 artikla 42, grein
Rådet består af 78 valgte Neuvoston muodostavat Rådid skipa 78 kjörnir
medlemmer samt af rege- 78 valittua : jäsentä, halli-' fulltråar, fulltröar rikisringsrepresentanter og re- tusten edustajat sekä Fär- stjörnanna, fulltråar landpresentanter for Fserger- saarten maakuntahallituk- stjörnar Fereyja og stjörn-
nes landsstyre og Ålands sen ja Ahvenanmaan maa- ar Alandseyja.
landskapsstyrelse. kunnanhallituksen cdusta-
jat.
Af medlemmerne vaelger Jäscnistä valitsevat Tans- Pbjööbing Dana kys 16
Danmarks folketing seck- kan kansankäräjät kuusi- fulltråa, rikisbing Finna
sten, Finlands riksdag syt- toista, Suomen cduskunta 17 fulltråa, Albingi fslendten, Islands alting seks, seitsemäntoista, Islannin inga 6 fulltråa og störbing
Norges storting atten og altingi kuusi sekä Norjan Norömanna og rikisbing Sveriges riksdag = atten. suurkäräjät ja Ruotsin val- Svia hvort um sig 18 full- Fergernes lagting veelger tiopäivät kumpikin kah- trua. Lögbing Fereyja kys to medlemmer og Ålands deksantoista. Fär-saarten 2 fulltråa i rådid og landslandsting et medlem. Des- maakäräjät valitsevat kak- bing Alandseyja einn full-
uden velger hver forsam- si jäsentä ja Ahvenanmaan tråa. Ennfremur kys hver
ling et tilsvarende antal maakuntapäivät yhden jä- adili jafnmarga varamenn.
suppleanter. scenen. Sen lisäksi kukin
kansanedustuslaitos valit-
see vastaavan määrän va-
rajäseniä.
Valg af medlemmer og Jäsenet ja varajäsenet Kjör fulltråa og vara-
suppleanter foretages år- valitaan vuosittain ja vaali manna fer fram årlega og
ligt og gelder for tiden on voimassa siksi kunnes gildir til nesta kjörs. Vid
indtil nzeste valg. Ved valg seuraava vaali toimitetaan. kjör skal bess gett, aö
skal forskellige politiske Vaaleissa on erilaisten po- mismunandi stjörnmåla-
meningsretninger gives liittisten suuntausten saa- stefnur eigi fulltråa i råö-
reprasentation i Rådet. tava edustus neuvostossa. inu,
Kun medlemmer af den Ainoastaan se, joka on Kjörgengir eru einvöröforsamling, der har fore- vaalin toimittaneen kan- ungu bingmenn å bvi taget valget, kan vere valgt sanedustuslaitoksen jäsen, bingi, bar sem kjör fer medlem eller suppleant i voi toimia neuvoston valit- fram.
Rådet. tuna jäsenenä ja vara-
jäsenenä.
Prop. 1971: 53 ta tv
gi uttalelser til en eller yttrande till en eller fleflere av de nordiske lands ra av de nordiska länderregjeringer eller til mini- nas regeringar eller till sterrådet. ministerrådet.
Artikkel 41 Artikel 41
Rådet ber, ut over. hva Rådet bör, utöver vad som serlig er avtalt, gis som särskilt överenskomanledning til å uttale seg mits, beredas tillfälle att om nordiske samarbeids- yttra sig om nordiska samspörsmål av större betyd- arbetsfrågor av större bening når dette ikke er tydelse när detta icke är umulig på grunn av tids- ogörligt av tidsskäl. ngd.
Artikkel 42 Artikel 42 |
Rådet består av 78 valg- Rådet består av 78 valte medlemmer,. regjerings- da medlemmar, regerings- representanter og repre- representanter och representanter for Feergyenes sentanter för Färöarnas landsstyre og Ålands land- Jlandsstyre och Ålands skapsstyrelsc. landskapsstyrelse.
Av medlemmene velger Av medlemmarna väljer Danmarks folketing 16, Danmarks folketing sex- Finlands riksdag 17, Is- ton, Finlands riksdag sjutlands alting 6, Norges ton, Islands alting sex storting 18 og Sveriges samt Norges storting och riksdag 18. Fergyenes lag- Sveriges riksdag vardera ting velger 2 medlemmer aderton. Färöarnas lagting og Ålands landsting 1 väljer två medlemmar och medlem. Videre = velger Ålands landsting en medhver forsamling et tilsva- lem. Dessutom väljer varrende antall suppleanter, je församling motsvarande
antal suppleanter.
Valg av medlemmer og : Val av medlemmar och suppleanter foretas 'årlig suppleanter förrättas årliog gjelder. for tiden inn- gen och gäller för tiden til neste valg. Ved valgene till nästa val. Vid val skola skal forskjellige politiske olika politiska meningsmeningsretninger gis re- riktningar givas represenpresentasjon i rådet. tation i rådet.
Bare medlemmer av den Endast den som är medforsamling som har fore- lem av den församling som tatt valget kan vere valgt förrättat valet kan vara medlem eller suppleant i vald medlem eller supplerådet. ant i rådet.
Hver regering udpeger Kukin hallitus määrää Sérhver rikisstjörn velur blandt sine medlemmer jäsenistään neuvostoon ör sinum höåpi stjörnardet antal regeringsrepree- haluamansa määrän halli- fulltråa, svo marga sem sentanter, den <&gnsker. tusten edustajia. Maakunta- hän Ööskar. Landsstjörn Landsstyret og landskaps- hallitus ja maakunnanhal- Feereyja og stjörn Alandsstyrelsen "udpeger hver en litus määräävät kumpikin eyja velja hvor um sig representant blandt sine jäsenistään neuvostoon yh- cinn fulltriäa. medlemmer. den edustajan.
Artikel 43 43 artikla 43. grein
Danmarks riges delega- Tanskan valtakunnan f deild danska rikisins tion består af de af fol- valtuuskunnan muodosta- eru beir fulltråar, sem ketinget og lagtinget valg- vat kansankäräjien ja maa- bjööbingid og lögbingid te medlemmer samt de af käräjien valitsemat jäsenet kjösa, og beir fulltriåar, regeringen og landssty- sekä hallituksen ja maa- sem danska rikisstjörnin ret udpegede reprzaesentan- kuntahallituksen määrää- og landsstjörnin velja. f ter. Finlands delegation mät edustajat. Suomen val- deild Finnlands eru beir består af de af riksdagen tuuskunnan muodostavat fulltråar, sem = rikisbing og landstinget valgte med- eduskunnan ja maakunta- Finna og landsbing Alandslemmer samt de af rege- päivien valitsemat jäsenet eyja kjösa, og beir fullringen og landskapsstyrel- sekä hallituksen ja maa- tråar, sem finnska rikissen udpegede reprascn- kunnanhallituksen = mää- stjörnin og stjörn Alandstanter. Delegationen for räämät edustajat. Kunkin eyja velja. Deildir hinna hvert af de gvrige lande muun maan valtuuskunnan landanna skipa kjörnir består af de af den folke- muodostavat kansanedus- fulltråar bjööbinganna og valgte forsamling valgte tuslaitoksen valitsemat jä- fulltråar, sem rikisstjörnmedlemmer og de af rege- senet ja hallituksen mää- irnar velja. ringen udpegede repre- räämät edustajat. sentanter.
Artikel 44 44 artikla 44, grein
Regeringsrepresentan- Hallitusten sekä maa- Fulltröar rikisstjörnanna terne samt landsstyrets og kuntahallituksen ja maa- og fulltråar landsstjörnar landskapsstyrelsens repree- kunnanhallituksen = edus- Förreyja og stjörnar sentanter har ikke stem- tajilla ei ole äänioikeutta Alandseyja eiga ekki atmeret i Rådet. neuvostossa. kvedisrétt i rådinu.
I spgrgsmål, som angår Maiden välisten sopi- Um målefni, sem einanvendelsen af overens- musten soveltamista kos- vördungu varda töälkun komster mellem visse lan- kevissa kysymyksissä on samninga milli einstakra de, har kun medlemmer ainoastaan = näitä maita landa, eiga ekki aödrir atfra disse lande stemmeret. edustavilla jäsenillä ääni- kvedisrétt en fulltriar
oikeus. beirra landa.
Artikel 45 45 artikla 45. grein
Rådets organer er Ple- Neuvoston elimiä ovat Stjörnbettir rådsins eru: narforsamlingen, <Presi- yleiskokous, :puheenjoh- bing rådsins, stjörnardiet og Udvalgene. tajisto ja valiokunnat. nefnd og nefndir.
Enhver regjering utpe- Varje regering utser ker blant sine medlemmer bland sina medlemmar reregjeringsrepresentanter i geringsrepresentanter till det antall som den gnsker. det antal som den önskar. Landsstyret og landskaps- Landsstyret och = landstyrelsen utpeker hver en skapsstyrelsen utse varderepresentant blant sine ra en representant bland medlemmer. sina medlemmar.
Artikkel 43 Artikel 43
Danmarks rikes delega- Danmarks rikes delegasjon består av de medlem- tion består av de av folkemer som er valgt av folke- tinget och lagtinget valda tinget og lagtinget og de medlemmarna samt de av representanter som er ut- regeringen och landsstyret pekt av regjeringen og utsedda representanterna. landsstyret. Finlands de- Finlands delegation består
legasjon består av de med- av de av riksdagen och
lemmer som er valgt av landstinget valda medlemriksdagen og landstinget marna samt de av regeog de representanter som ringen och landskapsstyer utpekt av regjeringen relsen utsedda represenog landskapsstyrelsen. For tanterna. För ettvart av de hvert av de gvrige land övriga länderna består debestår delegasjonen av de legationen av de av folkmedlemmer som er valgt representationen valda av nasjonalforsamlingen medlemmarna och de av og de representanter som regeringen utsedda repreer utpekt av regjeringen. sentanterna.
Artikkel 44 Artikel 44
Regjeringenes samt Regeringsrepresentanlandsstyrets og landskaps- terna samt Jandsstyrets styrelsens representanter och <:landskapsstyrelsens har ikke stemmercett i rå- representanter ha icke det. rösträtt i rådet.
I spersmål som angår I frågor, som angå tillanvendelsen av =<avtaler lämpningen av Överensmellom enkelte land har kommelser mellan vissa bare medlemmer fra disse länder, ha endast medland stemmerett. "lemmar från dessa länder
rösträtt.
Årtikkel 45 Artikel 45
Rådets organer er ple- Rådets organ iäro plenarforsamlingen, presidiet narförsamlingen, presidiet og utvalgene. och utskotten.
Artikel 46 46 artikla 46. grein
Plenarforsamlingen be- Yleiskokouksen muodos- Ping. Nordurlandaråds står af alle medlemmer af tavat kaikki neuvoston jä- skipa allir fulltråar. råds-
Rådet. | senet. : ins. . Plenarforsamlingen = af- Yleiskokous pitää kerran Aöalping er håd einu holder ordinger session en vuodessa varsinaisen is- sinni å åri. Til aukabings
gang om året. Ekstraordi- tuntonsa. Ylimääräinen is- skal kvatt, begar bingid ner scssion afholdes, når tunto pidetään, kun yleis- eda stjörnarnefndin åkveö-
Plenarforsamlingen = eller kokous tai puheenjohta- ur eda begar ad minnsta Presidiet beslutter dette, jisto niin päättää tai mil- kosti tver rikisstjörnir eller når mindst to rege- loin vähintään kaksi halli- eda eigi farri en 25 kjörn-
ringer eller mindst femog- tusta tahi vähintään kaksi- ir fulltråar seskja bess. tyve valgte medlemmer kymmentäviisi valittua jä-
fremsötter anmodning sentä sitä pyytävät. derom. Vald rådsins er i hönd- Rådets befgjelser ud- Yleiskokous käyttää neuum bingsins, nema annad gves af Plenarforsamlin- voston toimivaltaa, jollei sé åkvedid. gen, hvis andet ikke er muuta ole erikseen mää-
serligt foreskrevet. rätty. Pingfundir eru hådir i Plenarforsamlingens for- Asiain käsittely yleisko-
heyranda = hljööi, nema
handlinger er offentlige, kouksessa on julkista, ellei bingid åkvedi annaöd. medmindre Plenarforsam- yleiskokous toisin päätä. lingen beslutter andet.
47. grein Artikel 47 47 artikla
A hverju adalbingi kys
Plenarforsamlingen ud- Yleiskokous valitsee varbingid stjörnarnefnd, sem peger ved hver ordiner sinaisessa ' istunnossaan i ciga seti einn forseti og session et Presidium, be- puheenjohtajiston, johon fjörir varaforsetar. Einnig stående af en president og kuuluvat presidentti ja nelskulu kosnir jafnmargir fire vicepresidenter. For jä varapresidenttiä. Kullevaramenn. Hver deild råöshver af disse udpeges en kin heistä valitaan varains skal eiga fulltråa i suppleant. Alle delegatio- jäsen. Kaikilla valtuuskunstjörnarnefndinni svo og ner skal vere represente- nilla tulec olla edustaja varamann. Pess skal gett, ret i Presidiet og blandt puheenjohtajistossa ja vasvo sem unnt er, aö missuppleanterne. Så vidt mu- rajäsenten joukossa. Mikäli munandi stjörnmålastefnur ligt ber forskellige poli- mahdollista on eri poliiteigi fulltråa i stjörnartiske meningsretninger re- tisten melipidesuuntausten nefndinni og varamenn. presenteres i Presidiet og oltava edustettuina pu-
blandt suppleanterne, heenjohtajistossa ja varajäsenten joukossa. Medlemmer af Presidiet Puheenjohtajiston jäse- Fulltråi 1 stjörnarnefnd-
og suppleanter for sådan- nen ja hänen varamie- inni eöa varamadur hans
ne medlemmer skal vsre hensä on oltava neuvoston skal vera kjörinn fulltröi
valgte medlemmer af Rå- valittu jäsen. 1 rådinu, det. Bliver hvervet som med- Jos puheenjohtajiston Losni starf fulltråa eda
lem af Przesidiet eller sup- jäsenen tai varajäsenen varamanns i stjörnarnefnd pleant ledigt mellem to or- paikka vapautuu kahden milli tveggja adalbinga,
dinz&ere sessioner, skal et varsinaisen istunnon väli- skal deild så, sem fullnyt medlem eller en ny senä aikana, tulee sen val- tråinn edda varamadurinn suppleant udpeges for ti- tuuskunnan, johon eron- åltti seti i, velja annan
Prop. 1971: 53 217
Artikkel 46 Artikel 46
Plenarforsamlingen be- Plenarförsamlingen ut-
står av alle medlemmer av göres av alla medlemmar rådet. av rådet. Plenarforsamlingen hol- Plenarförsamlingen hål-
der 'ordiner sesjon en ler ordinarie session en
gang om året. Ekstra se- gång om året. Extra sessjon holdes når plenarfor- sion hålles, när 'plenarförsamlingen :eller presidiet samlingen eller presidiet beslutter det, eller når så beslutar eller när minst minst 2 regjeringer eller två regeringar eller minst minst 25 valgte medlem- tjugofem valda medlem-
mer framsetter begjering mar framställa begäran om det. | därom.
Rådets myndighet ut- Rådets befogenheter ut-
gves av plenarforsamlin- övas "av plenarförsamling-
gen, hvis ikke annet er en, om icke annat är sär-
serlig bestemt. ' skilt föreskrivet.
Plenarforsamlingens for- Plenarförsamlingens förhandlinger er offentlige, handlingar äro offentliga,
hvis plenarforsamlingen om plenarförsamlingen ic-
ikke beslutter annet. ke beslutar annat.
Artilckel 47 Artikel 47
Plenarforsamlingen vel- Plenarförsamlingen ut-
ger ved hver ordinger sec- ser vid ordinarie session sjon et presidium, bestå- ett presidium bestående ende av en president og av en president och fyra fire visepresidenter. For vice presidenter. För en-
hver av disse velges en var av dessa utses en suppsuppleant. Alle delegasjo- leant. Alla delegationer
ner skal vere represen- skola vara företrädda i pretert i presidiet og blant sidiet och bland suppleansuppleantene. Så vidt mu- terna. Såvitt möjligt böra lig ber forskjellige poli- olika politiska. menings-
tiske meningsretninger bli riktningar bliva represenrepresentert i presidiet og terade i presidiet och blant suppleantene. bland suppleanterna.
Medlem av presidiet el- Medlem av presidiet el-
ler suppleant for slikt ler suppleant för sådan medlem skal vere valgt medlem skall vara vald medlem av rådet. medlem av rådet.
Blir vervet som medlem Blir befattning som medav presidiet eller supple- lem av presidiet eller suppant ledig mellom to ordi- leant:ledig mellan två ornere sesjoner skal det for dinarie sessioner, skall för tiden inntil neste ordinzee- tiden till nästa ordinarie re sesjon velges et nytt session ny medlem eller
den indtil neste ordinzere nut jäsen tai varajäsen fulltråa e8a varamann til session af den delegation, kuului, valita uusi jäsen nesta adalbings. som det afgåede medlem tai varajäsen seuraavaan
eller suppleant tilhgrte. varsinaiseen istuntoon
saakka.
Presidiet varetager Rå- Puheenjohtajisto <huo- Stjörnarnefndin annast dets Igbende forretninger lehtii neuvoston juokse- dagleg störf rådsins og er og optreder i gvrigt på vien asiain hoidosta ja ad ööru leyti fulltråi bess Rådets vegne i den ud- edustaa muutoin mneuvos- i samremi vid samning
strekning, som fremgår af toa siinä Jaajuudessa kuin bennan og bingsköp råös-
denne overenskomst og 1nS.
tästä sopimuksesta ja neu-
Rådets arbejdsordning. voston työjärjestyksestä ilmenee.
Artikel 48 48 artikla 48. grein
Plenarforsamlingen be- Yleiskokous määrää va- Pingid åkvedur fjölda
stemmer udvalgenes antal liokuntien lukumäärän ja nefnda og starfssvid og forrctningsområder. For toimialat. Yleiskokous mää- beirra. Einnig åkvedur hvert udvalg fastsetter rää, montako jäsentä kusta- bingiö, hve margir ur
Plenarforsamlingen det kin valtuuskunnasta kuu- hverri deild skuli skipa
antal medlemmer fra hver luu valiokuntaan. Tämän hverja nefnd. 1 samraemi
delegation, der skal indgå mukaisesti kukin valtuus- vid betta skipar hver deild i udvalget. I overensstem- kunta jakaa valitut jäse- kjörnum fulltréum sinum melse hermed = fordeler nensä valiokuntien kes- i einstakar nefndir.
hver delegation sine valg- ken,
te medlemmer på udvalgene.
Udvalgenes opgave er at Valiokuntien tehtävänä Verkefni nefndanna er forberede sagernes be- on valmistella asiain käsit- aö undirbåa afgreiöslu handling i Rådet. telyä neuvostossa. måla i rådinu.
Artikel 49 49 artikla 49. grein Rådet bistås i sin virk- Neuvostoa avustaa sen Rådinu til aöstodöar eru somhed af et Sekretariat toiminnassa sihteeristö, ritarar. — Stjörnarnefndin bestående af en af Preesi- johon kuuluvat puheen- velur einn, en aöra fimm
diet udpeget sckretser samt johtajiston valitsema sih- velja deildirnar, einn rit-
af fem sekreteerer, af hvil- teeri ja viisi sihteecriä, ara hver.
ke hver delegation udpe- joista kukin valtuuskunta ger en. valitsee yhden. Presidiet udpeger ud- Puheenjohtajisto mää- Stjörnarnefndin redur valgenes sekretzerer samt rää valiokunnille sihteerit ritara nefnda og annaö
det gvrige personale, der sekä sen muun henkilö- starfsliö, sem börf er å til
er ngdvendigt for at ud- kunnan, joka. on tarpeen aö oreckja sameiginleg fgre Rådets felles sekre- neuvoston yhteisten sih- skrifstofustörf TåÖSsins,
tariatsopgaver. Hver dele- teeristötehtävien hoitami- Seérhver deild redur starfs-
gation ansetter det sekre- seen. Kukin valtuuskunta lid sér til aöstodar.
tariatspersonale, der skal ottaa palvelukseensa sen bistå delegationen. sihteeristöhenkilökunnan,
jonka tehtävänä on val-
tuuskunnan 2avustaminen.
medlem eller en ny sup- suppleant utses av den depleant av den delegasjon legation som den avgångsom det tidligere medlem ne medlemmen eller suppeller suppleanten tilhgrte. leanten tillhört.
Presidiet varetar rådets Presidiet handhar rålgpende forretninger og dets Jöpande angelägenopptrer for gvrig på rå- heter och företräder i övdets vegne i den utstrek- rigt rådet i den utsträckning som det framgår av ning som framgår av dendenne avtale og rådets ar- na överenskommelse och beidsordning. rådets arbetsordning.
Artikkel 48 Artikel 48
Plenarforsamlingen be- Plenarförsamlingen bestemmer utvalgenes antall stämmer utskottens antal og forretningsområde. For och verksamhetsområden. hvert utvalg fastsetter ple- För varje utskott faststälnarforsamlingen det antall ler plenarförsamlingen det medlemmer fra hver de- antal medlemmar av varje legasjon som skal delta i delegation som skall ingå utvalget. I samsvar her- i utskottet. I enlighet härmed fordeler hver delega- med fördelar varje delegasjon sine valgte medlem- tion sina valda medlemmer på utvalgene. mar på utskotten.
Utvalgenes oppgave er å Utskotten ha till uppgift forberede sakenes behand- att förbereda sakernas beling i rådet. handling i rådet.
Artikkel 49 Artikel 49
Rådet bistås i sin virk- Rådet bistås i sin verksomhet av et sekretariat samhet av ett sekretariat som består av en sekretzer bestående av en sekreterautpekt av presidiet og av re utsedd av presidiet samt fem sekreterer, hvorav av fem sckreterare, av vilhver delegasjon utpeker ka varje delegation utser en. en.
Presidiet utpeker utval- Presidiet utser utskotgenes sekreterer og det tens sekreterare samt den gvrige personale som er övriga personal som erngdvendig for å utfgre rå- fordras för fullgörande av dets felles sekretariatsopp- rådets gemensamma sekregaver. Hver delegasjon an- tariatsuppgifter. Varje desetter det sekretariatsper- legation anställer den seksonale som skal bistå de- retariatspersonal som skall legasjonen. bistå delegationen.
Artikel 50 50 artikla 50. grein
Regeringerne, Minister- Oikeus tehdä ehdotuk- Sérhver rikisstjörn, rådrådet og medlemmerne har sia neuvostolle on halli- herranefndin og sérhver ret til at fremseette for- tuksella, ministerineuvos- fulltråi hefur tillögurétt. slag for Rådet. tolla ja jäsenelHä.
Ethvert forslag skal be- Ehdotukset on valmis- Nefnd skal fjalla um handles i et udvalg, inden televasti käsiteltävä valio- sérhvert mål, ådur en det ferdigbehandles i Rå- kunnassa ennen niiden 1o- rådid tekur bad til lokaaf-
det. pullista käsittelyä neuvos- greiöslu.
tossa.
Artikel 51 51 artikla 51. grein Rekommandationer ved- Suosituksen = hyväksyy Pingiö gerir ålyktun å
tages af Plenarforsamlin- yleiskokous tehdyn ehdo- grundvelli = tillögu, sem
gen på grundlag af frem- tuksen pohjalta. fram hefur komiö.
sat forslag herom.
Dersom det ikke er hen- Ellei = yleiskokouksessa FTilmeli frå stjörnar-
sigtsmeessigt at afvente be- tapahtuvaa käsittelyä voi- nefndinni geta komiö i
handling i Plenarforsam- da vaikeuksitta odottaa stad ålyktunar, ef ekki er
lingen, eller dersom andre tai mikäli muut syyt sitä aö venta hagkvemari grunde foreligger dertil, vaativat, voi puheenjohta- målsafgreiöslu i rådinu
kan Presidiet i stedet for jisto yleiskokouksen hy- eda adörar åstedur valda
rekommandation af Ple- väksymän suosituksen ase- um.
narforsamlingen foretage mesta tehdä asiasta muunanden henvendelse. laisen esityksen. Udtalelser = afgives af Lausunnon antaa yleis- bingid leggur fram ålit Plenarforsamlingen = eller kokous tai toisessa mo- sitt edöa stjörnarnefndin i
under de forudszetninger, mentissa malinituin edelly- beim tilvikum, sem frå er
der er angivet i andet af- tyksin puheenjohtajisto. greint i 2, mer.
snit, af Presidiet.
Presidiet skal til Ple- Puheenjohtajiston on il- Stjörnarnefndin skal tilnarforsamlingen anmelde moitettava yleiskokouksel- kynna binginu beer rådde foranstaltninger, der er le niistä toimenpiteistä, stafanir, sem gerdar hafa truffet i henhold til andet joihin se on toisen ja kol- verid samkvemt 2. og 3. eller tredje afsnit. mannen momentin nojalla mer.
ryhtynyt.
Artikel 52 52 artikla 52. grein
Et valgt medlem kan i Yleiskokouksessa voi va- Kjörinn fulltråi getur å Plenarforsamlingen = stille littu jäsen tehdä kysymyk- bingi beint fyrirspurn til spergsmål til en regering sen hallitukselle tai minis- rikisstjörnar edöa rådherraeller til Ministerrådet i terineuvostolle neuvostolle nefndarinnar um skyrslu anledning af en beretning annetun kertomuksen tai eda greinargerd, sem send
eller meddelelse, der er af- ilmoituksen johdosta tai hefur veriö rådinu, eda
givet til Rådet, eller i gv- muutoin pohjoismaista yh- önnur mål, sem varda rigt om emner, som angår teistyötä koskevassa asi- norrena samvinnu. det nordiske samarbejde. assa. Årtikel 5353 53 artikla 53. grein
Hver delegation svarer Jokainen «valtuuskunta Hver deild ber kostnad
for udgifterne til sin del- vastaa neuvoston toimin- af båtttöku sinni i rådinu.
tagelse i Rådet. taan osallistumisestaan ai-
heutuvista kustannuksista.
Artikkel 50 "Artikel 50
Regjering, ministerrådet Regering, ministerrådet og medlem har rett til å och medlem ha rätt att reise forslag for rådet. väcka förslag i rådet.
Forslag skal forberedes Förslag skall beredas av av et utvalg fer det slutt- utskott innan det slutbebehandles i rådet. handlas inom rådet.
Artikkel 51 Artikel 51
Rekommandasjon vedtas Rekommendation anta-
av plenarforsamlingen på ges av plenarförsamlingen
grunnlag av et reist for- på grundval av väckt förslag. slag.
Hvis behandling i ple- Kan behandling inom narforsamlingen ikke uten plenarförsamlingen icke vanskelighet kan avventes, lämpligen avvaktas eller eller hvis det foreligger föreligga andra skäl därandre grunner til det, kan till, kan i stället för rei stedet for rekommanda- kommendation av plenarsjon av 'plenarforsam- församlingen annan framlingen annen henvendelse ställning göras av presiforetas av presidiet. diet. |
Uttalelse avgis av ple- Yttrande avgives av plenarforsamlingen cher, un- narförsamlingen eller, under de forutsetninger som der de förutsättningar som er angitt i annet avsnitt, angivas i andra stycket, av av presidiet. presidiet.
Presidiet skal underrcet- Presidiet skall till plete plenarforsamlingen om narförsamlingen = anmäla de tiltak som er truffet i de åtgärder det vidtagit henhold til annet eller med stöd av andra eller tredje ledd. tredje stycket.
Årtikkel 52 Arlikel 52
Et valgt medlem kan i Vald medlem får i pleplenarforsamlingen = stille narförsamlingen ställa fråspgrsmål til en regjering ga till regering eller till eller til ministerrådet i an- ministerrådet med anledledning av beretning eller ning av berättelse celler melding som er avgitt til meddelande som avgivits rådet, eller for gvrig om till rådet eller i övrigt i emner som angår det nor- ämne som angår det nordiske samarbeid. diska samarbetet.
Artikkel 53 Arlikel 53
Hver delegasjon dekker Varje delegation svarar utgiftene til sin deltakelse för utgifterna för sitt del- 1 rådet. tagande i rådet.
De felles udgifter forde- Yhteiset kulut jaetaan Sameiginlegur kostnaöles mellem delegationerne valtuuskuntien kesken vii- ur, fimm åra timabil, skiptfor en periode af fem år sivuotiskausittain maiden ist milli deildanna ceftir på grundlag af forholdet bruttokansantuotteen osoit- vergri bjöödarframleiöslu mellem landenes brutto- tamassa suhteessa. Pu- landanna. Stjörnarnefndin nationalprodukter. Precsi- heenjohtajisto voi kuiten- getur bö i serstökum diet skal dog i serlige til- kin erityisistä syistä päät- tilvikum åkvardad adra felde kunne traeffe beslut- tää muusta jakoperusteesta. skiptingu kostnadar. ning om et andet fordelingsgrundlag.
Artikel 54 54 artikla 54. grein
Plenarforsamlingen fast- Yleiskokous <vahvistaa Pingidö setur rådinu setter Rådets arbejdsord- neuvoston työjärjestyksen. bingsköp. Til sambykktar ning. Beslutning om ved- Työjärjestyksen hyväksy- å starfsreglum e8a til tagelse af arbejdsordnin- miseen tai muuttamiseen breytingar å beim barf gen eller om 2&endringer i vaaditaan kahden <kol- sambykki tveggja briöju denne krzver to trediede- masosan enemmistö neu- hluta kosinna = fulltråa les flertal blandt Rådets voston valituista jäsenistä. rådsins. valgte medlemmer.
Det nordiske Ministerråd Pohjoismaiden ministeri- Rådherranefnd Nordur-
neuvosto landa
Artikel 55 55 artikla 55. grein
I Det nordiske Minister- Pohjoismaiden ministeri- frådherranefnd Nordurråd samarbejder de nor- neuvosto on Pohjoismai- landa starfa rikisstjörnir diske landes regeringer. den = hallitusten yhteis- landanna saman.
työelin.
Ministerrådet treffer be- Ministerineuvosto tekee Råöherranefndin tekur slutninger i den udstrek- päätöksiä siinä laajuudes- åkvardanir ad bvi marki, ning, som angives i denne sa kuin käy ilmi tästä sopi- sem meelt er fyrir um i og andre overenskomster muksesta ja muista Poh- samningi bessum og öörum mellem de nordiske lande. joismaiden välisistä sopi- samningum milli Nordur- Også i gvrige samarbejds- muksista. Muissakin yh- landanna.Rådherranefndin spgrgsmål har Ministerrå- teistyökysymyksissä minis- skal og annast samvinnu det ansvar for samarbej- terineuvosto vastaa Poh- i öörum samstarfsmålum det mellem de nordiske joismaiden hallitusten sekä rikisstjörna Nordurlanda landes regeringer og mel- hallitusten ja Pohjoismai- innbyrdis og rikisstjörnlem regeringerne og Nor- den neuvoston välisestä anna og Norödurlandaråös. disk Råd. yhteistyöstä.
Artikel 56 56 artikla 56. grein
I Ministerrådet indgår Ministerincuvostoon kuu- Råöherranefndina skipa medlemmer af hvert lands luu jokaisen maan halli- rådöherrar frå öllum löndregering. tuksen jäseniä. unum.
Hvert land udpeger et Kukin maa nimeää yh- Sérhvert land tilnefnir regeringsmedlem, som har den hallituksen jäsenen, råöherra, sem åsamt emtil opgave med bistand af jonka tehtävänä on virka- bettismanni skal annast en embedsmand at vere miehen avustamana vas- samraemingu norrenna
Fellesutgifter = fordeles De gemensamma utgifmellom delegasjonene for terna fördelas mellan deleen periode på fem år på gationerna för en period grunnlag av forholdet mel- av fem år på grundval av lom landenes bruttonasjo- förhållandet mellan lännalprodukter. = Presidiet dernas bruttonationalproskal dog i seerlige tilfelle dukter. Presidiet skall kunne treffe bestemmelse dock för särskilda fall om et annet fordelings- kunna besluta om annan grunnlag. fördelningsgrund.
Artikkel 54 Artikel 54 Pienarforsamlingen fast- Plenarförsamlingen fastsetter rådets arbeidsord- ställer rådets arbetsordning. Beslutning om ved- ning. För beslut om antagelse av arbeidsordnin- tagande av arbetsordning gen eller om endringer i eller om ändring i denna denne krever to tredjedels erfordras två tredjedels flertall blant rådets valgte flertal bland rådets valda medlemmer. medlemmar.
Nordisk Ministerråd Nordiska ministerrådet
Artikkel 55 Artikel 55
I Nordisk Ministerråd I Nordiska ministerråsamarbeider de nordiske det samarbeta de nordislands regjeringer. ka ländernas regeringar.
Ministerrådet treffer be- Ministerrådet fattar beslutninger i den utstrek- slut i den utsträckning ning som angis i denne og som angives i denna och andre avtaler mellom de andra överenskommelser nordiske land. Også i an- mellan de nordiska ländre samarbeidsspgrsmål derna. Även i övriga samforestår ministerrådet sam- arbetsfrågor svarar minisarbeidet mellom de nordi- terrådet för samarbetet ske lands regjeringer og mellan de nordiska länmellom regjeringene og dernas regeringar och mel- Nordisk Råd. lan regeringarna och Nordiska rådet. | Artikkel 56 Artikel 56 Ministerrådet består av I ministerrådet ingå medmedlemmer av de kontra- lemmar av varje lands reherende staters regjerin- gering. ger. Hvert land utpeker et Varje land utser en reregjeringsmedlem med den geringsmedlem med uppoppgave, bistått av en em- gift att med biträde av en betsmann, å ha ansvar for ämbetsman svara för sam-
ansvarlig for samordnin- lata pohjoismaisten yh- samstarfsmåla. gen af nordiske samar- teistyökysymysten koordi-
bejdsspgrgsmål. noinnista.
Artikel 57 57 artikla 57. grein
Ministerrådet er beslut- Päätösvaltaisuus edellyt- Rå8herranefndin er ningsdygtigt, når repre- tää, että kaikki maat ovat åkvörödunarhef, begar full-
sentanter for alle landene edustettuina ministerineu- tråar frå öllum löndunum er til stede i Ministerrådet. vostossa. Yksinomaan joi- taka bått i störfum hennar.
I spergsmål, som udeluk- takin maita koskevien ky- Pegar einvördungu er rett
kende angår visse lande, symysten käsittelyssä kui- um målefni einstakra landa, behgver dog kun disse tenkin vain näiden maiden er bö negjanlegt, ad adeins
lande at vere represen- tulee olla edustettuina. fulltråar = beirra = Ianda
terede. starfi i nefndinni.
Hvert land har én stem- Jokaisella maalla on yk- Sérhvert land fer med me i Ministerrådet. si ääni ministerineuvos- eitt atkvedi i rådherra-
tossa. nefndinni.
Ministerrådets beslut- Ministerineuvoston pää- Akvardanir rådherraninger skal vere enstem- tösten tulee olla yksimie- nefndarinnar skulu sammige. I procedurespgrgs- lisiä. Menettelytapakysy- bykktar samhljöda, f£ mål-
mål treffes beslutning dog myksissä tehdään kuiten- um, sem varda bingsköp,
ved simpelt flertal blandt kin piäätös äänestykseen negir bö einfaldur meiri de i afstemningen delta- osallistuvien yksinkertai- hluti atkveda til åkvördgende. Står stemmetallet li- sella äänten enemmistöllä unar. Séu atkvedi jöfn, ge, er formandens stem- ja äänten mennessä tasan rXedur atkvedi formanns me afggrende. puheenjohtajan ääni rat- urslitum.
kaisee. Undladelse af at afgive Äänestyksestä pidätty- Akvördun er gild, bött
stemme er ikke til hinder minen ei estä päätöksen einhver fulltråi greidi ekki
for at beslutninger tref- tekemistä. atkveedi.
fes.
Artikel 58 58 artikla 58. grein
Ministerrådets beslutnin- Ministerineuvoston pää- Akvardanir rågherrager er bindende for de en- tös on kutakin maata si- nefndarinnar eru bindandi
kelte lande. Beslutninger tova. Päätös kysymyksessä, fyrir hvert land. Akvördun
vedrörende spgergsmål, som joka jonkin maan valtio- i måli, sem samkveemt
i henhold til et lands for- säännön mukaan edellyt- stjörnarskrå einhvers landfatning krzever den folke- tää kansanedustuslaitoksen anna krefst sambykkis
valgte forsamlings god- hyväksymistä, ei kuiten- bjööbings bess lands, er
kendelse, binder dog ikke kaan ole tätä maata sitova bö ekki bindandi fyrir
dette land, för forsamlin- ennen kuin kansanedus- bad land, fyrr en bjööd-
gen har godkendt beslut- tuslaitos on hyväksynyt bing bess hefur sambykkt
ningen. Kreves sådan god- päätöksen. Jos sanotun- åkvördunina. Se slikrar kendelse, skal Ministerrå- lainen hyväksyminen vaa- sambykktar krafizt, skal det underrettes herom, ditaan, on ministerineu- råöherranefndinni skyrt inden Ministerrådet treef- vostolle ilmoitettava tästä frå bvi, ådur en hän teckur fer beslutningen. Tör den ennen kuin ministerineu- åkvördun, Önnur lönd eru
folkevalgte forsamlings vosto tekee päätöksensä. ekki heldur bundin af
godkendelse foreligger, er Ennen kuin kansanedus- slikri åkvördun, fyrr en de gvrige lande heller ikke tuslaitoksen hyväksyminen sambykkt bjödbingsins
samordningen av nordiske ordningen ' av nordiska
samarbeidsspörsmål. samarbetsfrågor.
Artikkel 57 Artikel 57
Ministerrådet er beslut- Ministerrådet är beslutningsdyktig når alle Jan- fört då alla länderna äro
dene er representert i mi- företrädda i ministerrådet.
nisterrådet. I spgrsmål I frågor, som uteslutande som utelukkende angår angå vissa länder, behöva
visse land, behgver dog dock endast dessa länder
bare disse land 'å veere re- vara företrädda.
presentert.
Hvert land har én stem- Varje land har en röst i
me i ministerrådet. ministerrådet.
Ministerrådets beslutnin- Ministerrådets beslut
ger skal vere enstemmige. skola vara enhälliga. I pro- I prosedyrespgrsmål tref- cedurfrågor fattas dock fes beslutning dog med en- beslut med enkelt flertal kelt flertall av dem som bland de röstande och vid
avgir stemme, og ved stem- lika röstetal med ordfö-
melikhet gjör formannens randens utslagsröst. stemme utslaget.
Stemmeunnlatelse er ik- Nedlagd röst utgör icke ke til hinder for at beslut- hinder för beslut. ning fattes.
Artikkel 58 Artikel 38
Ministerrådets beslutnin- Beslut av ministerrådet ger er bindende for de är bindande för de särenkelte land. Beslutning skilda länderna. Beslut i vedrgrende spgrsmål som fråga som enligt något
etter et av landencs for- lands författning kräver -
fatning krever godkjen- folkrepresentationens godnelse av nasjonalforsam- kännande binder dock lingen, er dog ikke bin- icke detta land förrän dende for dette land för folkrepresentationen godnasjonalforsamlingen har känt beslutet. Erfordras godkjent beslutningen. sådant godkännande, skall
Hvis slik godkjennelse kre- ministerrådet underrättas ves, skal ministerrådet un- härom innan ministerrå-
derrettes om dette för mi- det fattar beslutet. Innan
nisterrådet treffer beslut- folkrepresentationens god-
ningen. Fgr nasjonalfor- kännande givits, är ej hel-
samlingens godkjennelse ler annat land bundet av foreligger er heller ikke beslutet.
bundet af beslutningen. on saatu, päätös ei ole liggur fyrir.
myöskään toista maata
sitova.
Artikel 59 59 artikla 59. grein
Ministerrådet skal fgr Ministerineuvoston tulee Rådherranefndin = skal hver ordiner session i ennen jokaista Pohjois- fyrir hvert adalbing Norö- Nordisk Råds Plenarfor- maiden neuvoston yleis- urlandaråös gefa rådinu samling aflegge beretning kokouksen varsinaista is- skyrslu varöandi norrena til Rådet vedrgrende det tuntoa antaa kertomus samvinnu. f skyrslu bessnordiske samarbejde. Deri neuvostolle pohjoismai- ari skal rådherranefndin skal Ministerrådet seerlig sesta yhteistyöstä. Kerto- einkum gera grein fyrir redeggre for samarbejdet muksessa ministerineuvos- samstarfi lidins års og i det forlgbne år og pla- ton on erityisesti tehtävä ågetlunum um åframhaldnerne for det fortsatte selkoa kuluneen vuoden andi samstarf. samarbejde. yhteistyöstä ja tulevaa yh-
teistyötä koskevista suun-
nitelmista.
Artikel 60 60 artikla 60. grein
Ministerrådet skal ffgr Ministerineuvoston tulee Rådherranefndin = skal hver ordiner session i ennen jokaista Pohjois- fyrir hvert adalbing Norö- Nordisk Råds Plenarfor- maiden neuvoston yleis- urlandaråds skyra rådinu samling give Rådet med- kokouksen varsinaista is- frå beim rådstöfunum, delelse om de foranstalt- tuntoa antaa neuovostolle sem gerdar hafa verid ninger, der er truffet i ilmoitukset niistä toimen- samkvaemt ålyktunum og anledning af Rådets re- piteistä, joihin on ryh- tilmelum rådsins. Ef ålyktkommandationer og andre dytty neuvoston suositus- un eda tilmaelum er beint henvendelser. Hvis en re- ten ja muiden esitysten til einnar rikisstjörnar eda kommandation eller anden johdosta. Jos suositus tai fleiri, getur hlutadeigandi henvendelse er rettet til en muu esitys on osoitettu yh- rikisstjörn eda rikisstjörnir eller flere regeringer, kan delle tai useammalle halli- gefid slika skyrslu. sådan meddelelse i stedet tukselle, voi ilmoituksen gives af den eller de rege- sen sijaan antaa se halliringer, hvortil rekomman- tus tai ne hallitukset, joildationen eller henvendel- le suositus tai esitys oli sen er rettet. osoitettu.
Artikel 61 61 artikla 61. grein
Ministerrådet fastsetter Ministerineuvosto vah- Rådherranefndin setur sin arbejdsordning. vistaa työjärjestyksensä. sér starfsreglur.
Artikel 62 62 artikla 62, grein
Samråd mellem de nor- Paitsi ministerineuvos- Auk samstarfs milli rikisdiske landes regeringer kan tossa voivat Pohjoismai- stjörna Nordurlanda i rådforuden i Ministerrådet den hallitukset neuvotella herranefndinni geta ber ske ved nordiske minister- keskenään myös pohjois- ått samstarf å rådherramygder. maisissa ministerikokouk- fundum Nordurlanda.
sissa.
ZEndring af overens- Yhteistyösopimuksen Breytingar å samningnum
komsten muuttaminen
ER
Artikel 63 63 artikla 63. grein
Inden landene treeffer Ennen kuin maiden kes- 4öur en löndin koma overenskomst om = &n- ken sovitaan tämän yh- sér saman um breyting å
noe annet land bundet av beslutningen.
Artikkel 59 Artikel 59
Ministerrådet skal för Ministerrådet skall före hver ordine&er sesjon av varje ordinarie session Nordisk Råds plenarfor- med Nordiska rådets plesamling avgi beretning til narförsamling avgiva berådet om det nordiske rättelse till rådet rörande samarbeid. I beretningen det nordiska samarbetet. skal ministerrådet seerlig Däri skall ministerrådet redegjére for det siste års särskilt redogöra för det samarbeid og planene for gångna årets samarbete det fortsatte samarbeid. och planerna för det fort-
satta samarbetet.
Artikkel 60 Artikel 60
Ministerrådet skal för Ministerrådet skall före hver ordin&er sesjon av varje ordinarie session Nordisk Råds plenarfor- med Nordiska rådets plesamling gi rådet melding narförsamling lämna råom de tiltak som er truf- det meddelande om de fet i anledning av rådets åtgärder som ha vidtagits rekommandasjoner og an- med anledning av rådets dre henvendelser. Hvis re- rekommendationer och kommandasjon eller annen andra framställningar. Har henvendelse er rettet til en rekommendation eller aneller flerc regjeringer, kan nan framställning riktats slik melding i stedet gis av till en eller flera regeringden eller de regjeringer ar, kan sådant meddelansom rekommandasjonen el- de i stället lämnas av den ler henvendelsen er rettet eller de regeringar, till viltil. ka rekommendationen el-
ler framställningen har
riktats.
Årlikkel 61 Artikel 61
Ministerrådet fastsetter Ministerrådet fastställer sin arbeidsordning. sin arbetsordning.
Artikkel 62 Artikel 62
Samråd mellom de nor- Samråd mellan de nordiske lands regjeringer diska ländernas regeringkan, foruten i ministerrå- ar kan förutom i ministerdet, finne sted ved nor- rådet ske vid nordiska midiske ministermöter. nistermöten.
Endring av avtalen Ändring av överens-
kommelsen
Artikkel 63 Artikel 63
Innen de kontraheren- Innan länderna överensde parter enes om endring komma om ändring i den-
dringer i denne overens- teistyösopimuksen muut- samningi bessum, «skal komst, skal Nordisk Råd tamisesta, on Pohjoismai- gefa Noröurlandarådi kost
have lejlighed til at udtale den neuvostolle varattava å ad låta i ljös ålit sitt.
vig. tilaisuus antaa lausunton-
sa.
I 7 I Artiklerne 39 og 40 i Yhteistyösopimuksen 39 39. og 40. gr. samstarfssamarbejdsoverenskom- ja 40 artiklat muuttuvat 64 samningsins veröi 64. og
sten skal indszettes som ar- ja 65 artikloiksi. 65. gr.
tikel 64 og 65.
HI II ITI
Denne overenskomst Tämä sopimus on rati- Samning bennan skal
skal ratificeres, og ratifi- fioitava ja ratifioimiskir- fullgilda og senda fullgildkationsinstrumenterne skal jat mahdollisimman pian ingarskjölin hid fyrsta til
snarest muligt deponeres talletettava Suomen ulko- utanrikisråduneytis Finn-
i Finlands udenrigsmini- asiainministeriöön. lands.
sterium.
Overenskomsten skal de- Sopimus on talletettava Samningurinn skal
poneres i Finlands uden- Suomen ulkoasiainminis- geymdur i utanrikisrådu-
rigsministerium, og be- teriöönr, jonka on toimi- neyti Finnlands, og skal kreftede afskrifter skal tettava jokaiselle sopimuk- råduncytid senda hverjum
tilstilles hver af de kon- sen osapuolelle oikeaksi samningsadila stadfest af-
traherende parter af det todistettu jäljennös sopi- rit. finske ministerium. muksesta.
Overenskomsten trzeder Sopimus tulee voimaan Samningurinn öödlast i kraft 30 dage efter den kolmantenakymmenentenä gildi brjåtiu dögum eftir dag, hvor samtlige kontra- päivänä sen päivän jäl- ad fullgildingarskjöl allra herende parters ratifika- keen, jona kaikkien sopi- samningsadila hafa bor-
tionsinstrumenter er de- muspuolten = ratifioimisa- izt.
poncrede. siakirjat on talletettu.
Til bekreftelse heraf Tämän vakuudeksi ovat Pessu til staöfestingar har undertegnede befuld- allekirjoittancet valtuutetut hafa nedanskrådir full-
meegtigede i Kgbenhavn asiamiehet Kööpenhami- truar, sem til bess hafa
den 13. februar 1971 un- nassa 13 päiviänä helmikuu umboöd, undirritad samn-
dertegnet denne overens- ta 1971 allekirjoittaneet tä- ing bennan i Kaupmanna-
komst i et eksemplar på män sopimukscen, joka on höfn 13. febråar 1971, i dansk, finsk, islandsk, tehty yhtenä islannin-, nor- einu eintaki å hverju måli: norsk og svensk, hvilke jan-, ruotsin-, suomen- ja dönsku, finnsku, islenzku, tekster alle har samme gyl- tanskankielisenä kappalee- norsku og sensku, og skulu dighed. na jokaisen tekstin ollessa beir textar allir jafngildir.
yhtä todistusvoimainen.
i denne avtale, skal Nor- na överenskommelse, skall
disk Råd gis anledning til Nordiska rådet beredas
å uttale seg. tillfälle att yttra sig.
II I
Artiklene 39 og 40 i Artiklarna 39 och 40 i samarbeidsavtalen skal samarbetsöverenskommel-
plasseres som artikkel 64 sen skola åsättas nr 64
og 65. och 65.
III III
Denne avtale skal rati- Denna överenskommel-
fiseres og ratifikasjonsdo- se skall ratificeras och kumentene snarest mulig ratifikationshandlingarna
deponeres i = Finlands snarast möjligt deponeras utenriksministerium. i ministeriet för utrikes-
ärendena i Finland.
Avtalen skal deponeres i Överenskommelsen skall
utenriksministeriet i Fin- vara deponerad i ministe-
land og bekreftede avskrif- riet för utrikesärendena i
ter skal av det finske mi- Finland och bestyrkta avnisteriet sendes alle de skrifter skola av det finska kontraherende parter. ministeriet tillställas var
och en av de fördragsslu-
tande parterna.
Avtalen trer i kraft tret- Överenskommelsen trä-
ti dager etter den dag da der i kraft trettio dagar ef-
samtlige kontraherende ter den dag då samtliga staters ratifikasjonsdoku- fördragsslutande parters ment er deponert. ratifikationshandlingar
deponcerats.
Til bekreftelse herav har Till bekräftelse härav undertegnede = befullmek- ha undertecknade befull-
tigede i Kgbenhavn den mäktigade ombud i Kö- 13 februar 1971 underteg- penhamn den 13 februari net denne avtale i et ek- 1971 undertecknat denna
secmplar på dansk, finsk, överenskommelse i ett ex-
islandsk, norsk og svensk, emplar på danska, finska, hvilke tekster alle har isländska, norska och samme gyldighet. svenska språken, vilka
samtliga texter ha lika
vitsord.
MARCUS BOKTR. STHLM 1971