Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att Norrbottens Järnverk AB erhåller lån och bidrag om tillsammans 62 milj. kr. Medel för ändamålet begärs på till- läggsstat III till riksstaten för budgetåret 1970/71.

• Sida 2
•  Original

Prop. 1971: 64 . 2

Utdrag av protokollet över industriärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 12 mars 1971.

Närvarande: Statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASP- LING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, GElJER, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LID- BOM, CARLSSON".

Chefen för industl'idepartementet, statsrådet Wickman, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga angående lån m. m. till Norrbottens Järnverk AB och anför.

Produktprogram vid Norrbottens Jämverk AB

[ prop. 1970: 78 lämnades en redogörelse för det produktprogram och därav föranledda investeringsplaner som Norrbottens Järnverk AB (NJA) presenterade i skrivelse den 29 september 1969. I yttrande den 13 februari 1970 över produkt- och investeringsprogrammet konstate- rade Statsföretag AB att NJA har tillgång till malm som kan levereras med förhållandevis korta transportsträckor samt tillgång till elenergi till relativt låga priser. NJA borde alltså enligt Statsföretag AB:s mening ha stora förutsättningar för en effektiv och lönsam tackjärns-, göt- och stålämnesproduktion. Den metallurgiska sektorn borde därför göras fullt modern och konkurrenskraftig i framtiden.

Kostnaderna för de av NJA föreslagna investeringsprojekten beräk- nade Statsföretag AB uppgå till 160 milj. kr. i 1969 års kostnadsläge. Till detta beräknades komma en nödvändig ökning av rörelsekapitalet med 50 milj. kr.

Statsföretag AB ansåg vidare att underliggande utredningar för pro- duktprogrammet i vissa avseenden behövde kompletteras innan NJA band sig för ett definitivt program. Detta gällde olika slag av ämnen., fartygsprofiler och andra manufakturerade produkter.

I skrivelse den 1 mars 1971 meddelar NJA att det inom bolaget har utarbetats ctt produktprogram avseende företagets utveckling under 1970-talet. Av en till skrivelsen fogad rapport, Investeringsprogram 1970, framgår att en projektenhet inom NJA gjort de utredningar som ligger till grund för produktprogrammet. Som kvantitativ riktpunkt för ut-

• Sida 3
•  Original

"Prop. 1971: 64 3

redningsarbetet har legat ett 'försäljningsprogram om 1 500000 ton fär- digprodukter per år. Drygt denna kvantitet bör enligt projektenhet—en komma att produceras är [976 och fördela sig på 800 000 ton valsadc produkter, 210 000 ton ämnen och 560 000 ton tackjärn. Vidare fram_ g'.'-1 följande av enhetens rapport.

1 det framtida produktprogrammet intar farlygrmazcrinl en framträ- dande plats. I fråga om denna produktgrupp täcker NJA en dryg fjärde- del av den västeuropeiska marknaden för fartygsprofiler. Fartygsmate- rial är en produkt som inte skyddas ..v tullar, varför den är väl lämpad för internationell marknadsföring.

Av t'w'k.s'r(._'d.s'nzulcrial är de viktigaste produkterna plåt av olika slag samt parallellflänsbalk. NJA räknar med att vissa av dessa produkter blir eftertraktade även på exportmarknaden. När det gäller elförzinkat material är NJA ensam tillverkare i Skandinavien. Marknadsförutsätt- ningarna är även goda för den plastbelagda och den laminatbelagda plåten.

I fråga om stålb_vggnadsnmleria/ förutsätter NJA goda expansions- möjligheter vad gäller manufakturerat stommaterial, eftersom byggan- det av stålhus i vårt land sedan början av "1960-talet ökat med i runt tal 15 0/0 per år. Användningen av plastbelagd profilerad byggnadsplåt be- räknas komma att öka med ca 20 U,.l'o per år under den närmaste 5-års— perioden, vilket innebär en cxpansionsmöjlighet för bolagets produkter.

Under de första åren. dvs. under en övergångsperiod, ger den av pro- jektenheten planerade utbyggnaden av de metallurgiska avdelningarna vid NJA en viss överkapacitet av lmlvfabrikat. Detta möjliggör försälj— ning av tackjärn eller kontinuerligt gjutna ämnen.

Valsklipp från NJA kan utgöra en värdefull ren råvara för svenska kvalitetsstålverk. Avsättningsmöjligheter anses finnas för en betydande kvantitet per år.

Kapacitetsbehov

Nuvarande tillverkningsapparat vid NJA möjliggör en maximal pro— duktion från egna råvaror av ca 475 000 ton per år med nuvarande för- säljningsprogram. För en tillverkning som möjliggör försäljning enligt prognoserna i produktprogrammet behövs betydande kompletteringar av anläggningarna.

Råjärnet framställs i dag dels i en masugn med en årskapacitet av ca 410 000 ton. dels i tre elektrougnar. Masugnen är i behov av en om- fattande upprustning. Elugnarna är enligt dagens teknik orationella och kräver stor personal, vilket medför höga råjärnskostnader. De första leden i produktionsprocessen är sålunda inte effektiva.

För att uppnå nödvändig kapacitet bedömer NJA det som erforder-

lT Riksdagen 1971. ] saml. Nr 64

• Sida 4
•  Original

Prop. 1971: 64 4

ligt att anskaffa en ny masugn med en ärsproduktion av ca 1 000000 ton. Den befintliga masugnen restaureras och de orationella elugnarna läggs ned.

Stålverket består av ett stort antal ugnar, flertalet mycket gamla. Så- lunda installerades de fyra 30-tons elektrostålugnarna för ca 25 år se- dan då de inköptes begagnade. Det stora antalet ugnar kräver stor per- sonalstyrka och försvårar materialflödet. Järnverkets thomaskonvertrar orsakar kraftig luftförorening och måste av detta skäl sättas ur funktion senast år 1974 eller byggas om med gasrening. Sådan ombyggnad med- för mycket höga kostnader.

Den ugnsprocess som NJA finner lämpligast för såväl nu tillverkade som i framtiden aktuella stålkvaliteter är en syrgasprocess, kallad LD. En 100 tons "LD—ugn med en nominell årskapacitet av 900 000 ton har beställts och kommer att installeras i befintlig stålverksbyggnad. Den maximala produktionen per år blir därefter vid utnyttjande av befint- liga ugnar ea 1 250000 ton. Det motsvarar götbehovet fram till år 1979. Efter detta är bör ytterligare en LD-ugn tas i bruk.

Ett nytt syrgasverk har inköpts för att tillräcklig syrgaskapacitet skall kunna erhållas.

Gjut- och stripperanläggningarna har i dag en maximal kapacitet av 650000 ton göt. NJA anser det lämpligt att i största möjliga utsträck- ning utnyttja götverket och anser därför att gjut- och stripperhall bör byggas ut för en årskvantitet av 850000 ton göt. Ämnesframställning utöver detta skall ske genom kontinuerlig gjutning.

För att nå upp till de i produktionsplanen angivna kvantiteterna av varmvalsade produkter behöver varmvalsningskapaeiteten kompletteras. För detta krävs en utbyggnad av valsverkshallarna, utrustningar för ämnesbehandling. ny omvärmningsugn samt transportanordningar m. m.

För att kunna tillgodose det beräknade framtida behovet av fartygs- manufaktur behövs en ny anläggning för ytbehandling. Härigenom ska- pas en total behandlingskapacitet av 140 000 ton per år. För bockning, svetsning, fasning och håltagning av fartygsprofiler behövs nya lokaler och utrustning.

För den utökade transport- och lagerhanteringen behövs bl.a. ut- byggnad av kaj. anskaffning av kranar samt viss övergång från gaffel- truck- till travershantering. Dessutom uppstår behov av större lagerut— rymmen.

Investeringskostnader

Kostnaderna för investeringsprogrammet under åren 1971—1973 har i NJA:s skrivelse angivits till 430 milj. kr. Ungefär hälften härav faller på den nya masugnen och stålverket med syrgasverk. Av investerings— beloppet behövs 102 milj. kr. under innevarande år, 160 milj. kr. under

• Sida 5
•  Original

Prop. 1971: 64 5

år 1972, 120 milj. kr. under år 1973 samt övriga 48 milj. kr. under de båda därpå följande åren.

Den utökade verksamheten för med sig behov av ytterligare rörelse- medel. Dessa har av NJA angivits till 125 milj. kr. Det samlade kapi- talbehovet sammanhängande med investeringsprogrammet uppgår alltså till 555 milj. kr.

Lönsamhet

NJA har under vissa förutsättningar beträffande pris- och kostnads- utvecklingen, som bolaget anser fintliga att utgå ifrån, beräknat lön- samheten under de närmaste åren på grundval av det uppgjorda inves- teringsprogrammet. Bolaget räknar med fortsatta förlustår t.o.m. år "1973. De sammanlagda förlusterna under de tre åren 1971—1973 an- ges, efter avskrivningar och räntenetto, till ca 100 milj. kr. Fr.o.m. år 1974 räknar bolaget med att verksamheten skall ge nettovinster.

Sysselsättning

Personalantalet vid NJA uppgick år "1970 till i medeltal 3 440. Utök- ningen av verksamheten i enlighet med investeringsprogrammet beräk- nas medföra en ökning av antalet anställda med ca 400 personer år 1974. NJA framhåller att om det överhuvudtaget vore möjligt att fort- sätta driften vid järnverket utan att genomföra investeringsprogrammet skulle antalet anställda under samma tid i stället minska med 400 per- soner. Nettoeffekten sysselsättningsmässigt av investeringsprogrammet är sålunda ca 800 personer.

Personalbehovet för byggnads- och montagearbeten under byggnads- tiden beräknas i huvudsak kunna tillgodoses med arbetskraft från övre Norrland. Vid slutet av 1971 och under första halvåret 1972 beräknas det största antalet, nämligen mellan 500—600 personer, vara sysselsatta med byggnads- och montagcarbeten.

Finansiering

De 555 milj. kr. som enligt NJA:s beräkningar behövs för att genom- föra investeringsprogrammet avses finansieras med lokaliseringsstöd (lån och bidrag) om 260 milj. kr. och övriga 295 milj. kr. med lån mot säkerhet i fastighets- och företagsinteckningar samt med leverantörs- krediter.

Ansökan om lokaliseringsstöd ingavs av NJA den 2 oktober 1970. Enligt denna hemställde bolaget om 53 milj. kr. i form av bidrag och 207 milj. kr. såsom län. I fråga om lånet anhöll bolaget om räntebe-

• Sida 6
•  Original

"Prop. 1971: 64 6

frielse i tre år och amorteringsfrihet i fyra år. varefter lånet skulle åter- betalas under tio år. At'betsmarkmtdsstyrelsen konstaterade i sitt ytt- rande den 17 november 1970 över ansökningen att en betydande del av de ramar som ställts till förfogande för lokaliseringsändamål skulle komma att tas i anspråk vid bifall i detta lokaliseringsärcnde. Styrelsen tillstyrkte bolagets ansökan under förutsättning att statsmakterna ställde ytterligare penningmedel till förfogande för lokaliseringsverksamheten.

NJA framhåller i sin skrivelse den 1. mars "1971 att bolaget under hand erhållit uppgift om att lokaliseringsstödet inte kan beviljas med hänsyn till att ramarna härför är förbrukade. Bolaget anhåller därför att motsvarande medel måtte ställas till bolagets förfogande i annan ordning och på samma villkor som gäller för lokaliseringsstöd. Enligt bolaget behövs av dessa medel 62 milj. kr. under första halvåret 1971., 50 milj. kr. under andra halvåret [971 samt 80 milj. kr. under första halvåret och 68 milj. kr. under andra halvåret 1972. Framställningen tillstyrks av Statsföretag AB.

Departementschefen

l prop. 1970: 78 lämnades en utförlig redogörelse för utvecklingen vid NJA sedan järnverket tillkom för 30 år sedan. Av redogörelsen framgår att NJA:s produkter under de första verksamhetsåren inrikta- des på stålämnen. dvs. produkter av låg förädlingsgrad. Verksamheten har därefter efterhand ökat i omfattning och vidgats till att omfatta manufakturerade produkter, av vilka fartygsprofiler intar en framträ- dande plats. Denna utveckling har fört fram järnverket till en sådan storlek att det i dag har en betydelsefull plats inom svensk järnhante— ring.

Produktutveeklingen vid NJA har av olika skäl inte gett tillfredsstäl- lande ekonomiskt resultat. Verksamheten vid NJA har sålunda de se- naste åren resulterat i betydande förluster. De uppgick under de båda verksamhetsåren "l 967,1"68 och .l968i69 till sammanlagt drygt 80 milj. kr. Även verksamhetsperioden 'l969;'70. omfattande 18 månader. visar en förlust på preliminärt drygt 42 milj. kr. Detta framgår av ett samman— drag av resultaträkningar för perioden 1963—196957O som torde få fogas till detta protokoll som bilaga .l. Ett sammandrag av balansräk- ningar för samma period samt vissa ytterligare uppgifter om bolaget torde också få fogas till protokollet som bilaga 2 resp. bilaga 3.

[ nyssnämnda proposition anförde jag att en finansiell rekonstruktion av NJA var nödvändig. NJA borde erhålla täckning för de förluster som uppkommit i bolaget innan detta överfördes till Statsföretag AB. Enligt beslut av 1970 års riksdag ( prop. 1970: 78 . SU 1970: 104. rskr 1970: 288) beviljades NJA ett kapitaltillskott på 100 milj. kr. för att täcka det sam-

• Sida 7
•  Original

Prop. 1971: 64 7

manlagda underskott på ungefär samma belopp som väntades föreligga den "30 juni 1970. Härigenom skapades möjligheter till den nämnda re- konstruktionen. Som en del av en administrativ rekonstruktion ändrades styrelsens sammansättning vid en extra bolagsstämma i mars 1970 och ny verkställande direktör tillträdde den "1 juli 1970.

! propositionen redogjorde jag vidare för ett investeringsprogram vid NJA som bl. a. skulle innebära en betydande effektivisering av före- tagets metallurgiska produktion, vilken är grundläggande för hela dess verksamhet och därför borde komma till utförande. Jag fann det vidare angeläget att verkets ansträngningar att vidga manufaktureringen full- följs i nära kontakt med verkets kunder och att en fortsatt effektivise- ring av t'örsäljningsorganisationen mer. I överensstämmelse med vad Statsföretag AB angivit framhöll jag vidare att ytterligac marknads- oeh lönsamhetsbedömningar borde företas innan produktprogrammet definitivt fastställdes.

NJA:s nya ledning har vidtagit en rad åtgärder som led i en pågå- ende rekonstruktion av företaget. Exempelvis har huvuddelen av för— säljningsavdclningen successivt flyttats från Stockholm till Luleå. så att en effektivare försäljningsadministration kan komma till stånd bl. a. ge- nom dircktkontal-zten mellan försäljnings—. produktutvecklings- och pro- duktionsfunktionerna. En projektenhet har tillsatts inom NJA, inom vilken marknads- och lönsamhetsbedömningar har gjorts för bestäm- ning av ett definitivt produktprogram. [ relation till detta produktpro— gram har projektenheten utarbetat NJA:s nya invcsteringsprogram. [ överensstämmelse med vad som framfördes i prop. 1970178 har pro- jektenheten funnit att försäljning enligt nu föreliggande prognoser i produktprogrammet kommer att i första hand kräva en avsevärd ut— ökning av den mer llurgiska kapaciteten. En ny masugn med en kapa- citet av ca 1000 000 ton per år skulle därför behöva installeras. I stål- verket skulle samtidigt" behöva installeras en 100 tons LD-ugn med en årskapacitet av 900000 ton. En viss del av ämnesframställningen avses ske genom kontinuerlig gjutning. Dessutom kommer varmvalsnings- kapaciteten och manufaktureringskapaciteten att ökas.

Med detta irwesteringsprogram räknar NJA med att år 1976 kunna sälja 800 000 ton vaisade produkter samt 760000 ton tackjärn. ämnen och valsklipp per år. NJA räknar dock med fortsatta förluster under tipp— byggnad.—_;tiden t. o. m. är 1973 på sammanlagt ca 100 milj. kr. Fr.o.m. är 1974 beräknas emellertid det nya programmet slå igenom vilket en- ligt NJA bör medföra att verksamheten från detta år lämnar överskott.

Det nu fastställda investeringsprogrammet har. bortsett från ökning av rörelsekapitalet. kostnadsbcräknats till 430 milj. kr. Jag finner det angeläget framhålla att vad som fordras i ytterligare investeringar jäm- fört mcd vad som redovisades i prop. 1970178. förutom i inträffade prishöjningar. har sin grund i nya ställningstaganden som gjorts med

• Sida 8
•  Original

Prop. 1971: 64 8

ledning av resultatet av de intensifierade marknads- och lönsamhets- bedömningar som aviserades i nämnda prop. Genom ifrågavarande un- dersökningar har man nämligen funnit klara lönsamhetsmotiv för en betydande ökning framförallt av råjärnskapaciteten från ursprungligen avsedda 600 000 ton per år till I. 600 000 ton per år. Detta medför be- hov av en helt ny masugn med en årskapacitet av 1 000 000 ton. Där- till krävs en renovering av den gamla masugnen. Härigenom skapas en bas för en betydligt större avsaluproduktion, som under en över- gångstid kommer att ta sig uttryck i försäljning av tackjärn och ämnen utöver den råjärnsproduktion som kan omhändertas i valsverken. På längre sikt kan valsverks- och manufaktureringskapaciteten ytterligare utbyggas med den då för en ekonomisk drift erhållna råjärnskapacitc- ten som bas. Till följd av den starkt utökade masugnskapaciteten er- fordras också en utökning av kokshanteringskapaciteten. !. investerings- programmet ingår även anläggning för kontinuerlig ämnesgjutning. Den- na investering är motiverad genom de nämnda marknadsanalyserna som visar att utrymme finns för ämnesförsäljning.

lnvesteringsprogrammet innebär en produktionsvolym som ligger i linje med vad som erfarenhetsmässigt erfordras för lönsamhet inom det produktområde som NJA representerar. NJA skulle genom investering- arna komma upp i en storleksordning och få en rationalitet som gör att företaget bör kunna hävda sig på marknaden.

NJA har väsentlig betydelse för sysselsättningen i Norrbottens län. Denna betydelse kommer att öka genom den nu förutsatta utvidgade verksamheten. År 1974 beräknas det nuvarande antalet anställda på ca 3400 personer ha ökat med ytterligare 400. Utan den planerade ut- byggnaden skulle i stället en minskning komma att ske med lika många personer. ] realiteten bör således sysselsättningseffekten kunna beräknas till ca 800 personer. Eftersom det är tveksamt huruvida det i längden överhuvudtaget är möjligt att driva järnverket utan en utbyggnad torde en sådan åtgärd även böra ses som ett led i en strävan att öka anställ- ningstryggheten för samtliga vid järnverket.

De behövliga medlen för investeringar och ökning av rörelsekapital, sammanlagt 555 milj. kr., måste i sin helhet tillföras bolaget, eftersom det inte har några resurser för självfinansiering. NJA räknar vid finan- sieringen med att erhålla lokaliseringsstöd med 260 milj. kr. och med att kunna anskaffa övriga medel genom upplåning och leverantörs- krediter.

Jag anser att de planerade investeringarna är av så väsentlig bety- delse för järnverkets möjligheter att bedriva en lönsam och sysselsätt- ningsfrämjande verksamhet att de bör utföras. Jag anser vidare att företaget bör erhålla statligt stöd för dessa investeringar i den omfatt- ning som bör kunna beviljas i form av lokaliseringsstöd. Jag vill erinra

• Sida 9
•  Original

Prop. 1971: 64 9

om att arbetsmarknadsstyrelsen i skrivelse den ]7 november 1970 till- styrkt en ansökan från NJA om lokaliseringsstöd om 260 milj. kr.

Det av NJA berörda lokaliseringsstödet är emellertid av sådan stor- lek att en betydande del av vad som ställts till förfogande för lokalise- ringsändamål skulle tas i anspråk för detta bolag. Detta framhålls också av arbetsmarknadsstyreIsen, som tillstyrkt stöd under förutsättning att statsmakterna ställer ytterligare penningmcdel till förfogande för loka- liseringsverksamheten. Under dessa förhållanden anser jag att det lämp- ligaste sättet att lämna NJA statligt stöd till investeringarna är att sär- skilda anslag anvisas för ändamålet.

Det begärda stödet om 260 milj. kr. bör i sin helhet lämnas. Av stö- det har NJA begärt att 53 milj. kr. skulle utgå i form av bidrag. Detta står i överensstämmelse med reglerna för lokaliseringsstöd och är det maximala bidrag som kan beviljas för förevarande investering. Jag an- ser emellertid att bidraget bör begränsas till 22 milj. kr. som bättre överensstämmer med gällande praxis. Återstoden, alltså 238 milj. kr., bör beviljas såsom lån. Räntefriheten bör likaså beviljas enligt sedvan- lig praxis, varefter ränta bör utgå efter samma räntesats som i allmän- het tillämpas för industrigarantilån enligt kungörelsen (1969: 372) om statligt kreditstöd till hemslöjd, hantverk och småindustri, vilket är den ränta som tillämpas för lokaliseringslån. Vidare bör lånen vara amorteringsfria i fyra år samt återbetalas under följande tio år.

Medlen bör lämnas NJA efter hand som de behövs för de fortlöpan- de investeringarna. Bolaget har uppgivit sitt behov av medel till 62 milj. kr. under första halvåret 1971. Dessa bör därför ställas till bolagets förfogande genom bidrag om 22 milj. kr. och lån om 40 milj. kr. Övriga medel behövs under budgetåren 1971/72 och "1972/73. Frågan om an- slag för dessa budgetår får tas upp vid senare tillfällen.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1) till Bidrag till Norrbottens Järnverk AB på tilläggsstat 111 till riksstaten för budgetåret 1970/71 under trettonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 22 000 000 kr. 2) till Lån till Norrbottens Järnverk AB på tilläggsstat III till riks- staten för budgetåret 1970/71 under fonden för låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag av 40 000000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrå- dets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konung- CI'I.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

• Sida 10
•  Original

Prop. 1971: 64

Sammandrag av vinst- och förlusträkningar 1963—1969l70

Beloppen i l OOO-tal kr.

l963

Försäljningsintäkter 179 539 Avgår kostnader för lev.

produkter --I72 765 Bruttoöverskott 6 774 Tillkommer inkomsträntor 669 Avgår utgiftsräntor, skatter

m. m. —3 104 Avgår avskrivningar —4 339 Avgår lagersanering m. m. — Tillkommer upplösning av

lagerreserv — Avgår avsättning till lagerreserv _ Tillskott fran aktieägaren — Nettoresultat 0

1 18 månader.

* Därav extraordinära avskrivningar med [20 000.

l964

213894

—l99 5l0 14 384 2075

—7 317 --l3285

5 643 —I 500

1965

23l 787

—22l 278 l 0 509 980

—lO 243 --20 306

3 475

—15 585

l966/67l [967/68

331342 2304l8 _333 636 —2294 1333

»235134 —47l6 958

— [4 259 —36 662 —22 755

--10 764 —24 450 —6 557

—10 000 100 000 IS 363