Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående lån m.m. till Norrbottens Järnverk AB
Kungl. Maj:ts proposition nr 64 år 1971 Prop. 1971: 64
Nr 64
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående lån m. m. till Norrbottens Järnverk AB; given Stockholms slott den 12 mars 1971.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över industriärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
KRISTER WICKMAN Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att Norrbottens Järnverk AB erhåller lån och bidrag om tillsammans 62 milj. kr. Medel för ändamålet begärs på tillläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1970/71.
1 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 64
Prop. 1971: 64 . 2
Utdrag av protokollet över industriärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 12 mars 1971.
Närvarande: Statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASP- LING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LID- BOM, CARI.SSON.
Chefen för industridepartementet, statsrådet Wickman, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga angående lån m.m. till Norrbottens Järnverk AB och anför.
Produktprogram vid Norrbottens Järnverk AB
I prop. 1970: 78 lämnades en redogörelse för det produktprogram och därav föranledda investeringsplaner som Norrbottens Järnverk AB (NJA) presenterade i skrivelse den 29 september 1969. I yttrande den 13 februari 1970 över produkt- och investeringsprogrammet konstaterade Statsföretag AB att NJA har tillgång till malm som kan levereras med förhållandevis korta transportsträckor samt tillgång till elenergi till relativt låga priser. NJA borde alltså enligt Statsföretag AB:s mening ha stora förutsättningar för en effektiv och lönsam tackjärns-, göt- och stålämnesproduktion. Den metallurgiska sektorn borde därför göras fullt modern och konkurrenskraftig i framtiden.
Kostnaderna för de av NJA föreslagna investeringsprojekten beräknade Statsföretag AB uppgå till 160 milj. kr. i 1969 års kostnadsläge. Till detta beräknades komma en nödvändig ökning av rörelsekapitalet med 50 milj. kr.
Statsföretag AB ansåg vidare att underliggande utredningar för produktprogrammet i vissa avseenden behövde kompletteras innan NJA band sig för ett definitivt program. Detta gällde olika slag av ämnen, fartygsprofiler och andra manufakturerade produkter.
I skrivelse den 1 mars 1971 meddelar NJA att det inom bolaget har utarbetats ett produktprogram avseende företagets utveckling under 1970-talet. Av en till skrivelsen fogad rapport, Investeringsprogram 1970, framgår att en projektenhet inom NJA gjort de utredningar som ligger till grund för produktprogrammet. Som kvantitativ riktpunkt för ut-
Prop, 1971: 64 3
redningsarbetet har legat ett försäljningsprogram om 1 500 000 ton färdigprodukter per år. Drygt denna kvantitet bör enligt projekienheten komma att produceras år 1976 och fördela sig på 800 000 ton valsade produkter, 209 000 ton ämnen och 560 000 ton tackjärn. Vidare framgar följande av enhetens rapport.
I det framtida produktprogrammet intar fariygsmaterial en framträdande plats. I fråga om denna produktgrupp täcker NJA en dryg fjärdedel av den västeuropeiska marknaden för fartygsprofiler. Fartygsmaterial är en produkt som inte skyddas av tullar, varför den är väl lämpad för internationell marknadsföring.
Av verkstedsmaterial är de viktigaste produkterna plåt av olika slag samt paralieliflänsbalk. NJA räknar med att vissa av dessa orodukter blir eftertraktade även på exportmarknaden. När det gäller elförzinkat material är NJA ensam tillverkare i Skandinavien. Marknadsförutsöttningarna är även goda för den plastbelagda och den faminatbelagda plåten.
TI fråga om stålbyggnadsmaterial förutsätter NJA goda expansionsmöjligheter vad gäller manufakturerat stommaterial, eftersom byggandet av stålhus i vårt land sedan början av 1969-talet ökat med i runt tal 15 9/9 per år. Användningen av plastbelagd profilerad byggnadsplåt beräknas komma att öka med ca 20 9/) per år under den närmaste 5-årsperioden, vilket innebär en expansionsmöjlighet för bolagets produkter.
Under de första åren, dvs. under en övergångsperiod, ger den av projektenheten planerade utbyggnaden av de metallurgiska avdelningarna vid NJA cen viss överkapacitet av halvfabrikat. Detta möjliggör försäljning av tackjärn eller kontinuerligt gjutna ämnen.
Valsklipp från NJA kan utgöra en värdefull ren råvara för svenska kvalitetsstålverk. Avsättningsmöjligheter anses finnas för en betydande kvantitet per år.
Kapacitetsbehov
Nuvarande tillverkningsapparat vid NJA möjliggör en maximal produktion från egna råvaror av ca 475 000 ton per år med nuvarande försäljningsprogram. För en tillverkning som möjliggör försäljning enligt prognoserna i produktprogrammet behövs betydande kompletteringar av anläggningarna.
Råjärnet framställs i dag dels i en masugn med en årskapacitet av ca +10 000 ton, dels i tre elektrougnar. Masugnen är i behov av en omfattande upprustning. Elugnarna är enligt dagens teknik orationella och kräver stor personal, vilket medför höga råjärnskostnader. De första leden i produktionsprocessen är sålunda inte effektiva.
För att uppnå nödvändig kapacitet bedömer NJA det som crforder- 1t Riksdagen 1971.1 saml. Nr 64
ligt att anskaffa en ny masugn med en årsproduktion av ca 1 000 000 ton. Den befintliga masugnen restaureras och de orationella elugnarna läggs ned.
Stålverket består av ett stort antal ugnar, flertalet mycket gamla. Sålunda installerades de fyra 30-tons elektrostålugnarna för ca 25 år sedan då de inköptes begagnade. Det stora antalet ugnar kräver stor personalstyrka och försvårar materialflödet. Järnverkets thomaskonvertrar orsakar kraftig luftförorening och måste av detta skäl sättas ur funktion senast år 1974 eller byggas om med gasrening. Sådan ombyggnad medför mycket höga kostnader.
Den ugnsprocess som NJA finner lämpligast för såväl nu tillverkade som i framtiden aktuella stålkvaliteter är en syrgasprocess, kallad LD. En 100 tons LD-ugn med en nominell årskapacitet av 900 000 ton har beställts och kommer att installeras i befintlig stålverksbyggnad. Den maximala produktionen per år blir därefter vid utnyttjande av befintliga ugnar ca 1250 000 ton. Det motsvarar götbehovet fram till år 1979. Efter detta år bör ytterligare en LD-ugn tas i bruk.
Ett nytt syrgasverk har inköpts för att tillräcklig syrgaskapacitet skall kunna erhållas.
Gjut- och stripperanläggningarna har i dag en maximal kapacitet av 650 000 ton göt. NJA anscr det lämpligt att i största möjliga utsträckning utnyttja götverket och anser därför att gjut- och stripperhall bör byggas ut för en årskvantitet av 850 000 ton göt. Ämnesframställning utöver detta skall ske genom kontinuerlig gjulning.
För att nå upp till de i produktionsplanen angivna kvantiteterna av varmvalsade produkter behöver varmvalsningskapaciteten kompletteras. För detta krävs en utbyggnad av valsverkshallarna, utrustningar för ämnesbehandling, ny omvärmningsugn samt transportanordningar m. m.
För att kunna tillgodose det beräknade framtida behovet av fartygsmanufaktur behövs en ny anläggning för ytbehandling. Härigenom skapas en total behandlingskapacitet av 140 000 ton per år. För bockning, svetsning, fasning och håltagning av fartygsprofiler behövs nya lokaler och utrustning.
För den utökade transport- och lagerhanteringen behövs bl.a. utbyggnad av kaj, anskaffning av kranar samt viss övergång från gaffeltruck- till travershantering, Dessutom uppstår behov av större lagerutrymmen.
Investeringskostnader
Kostnaderna för investeringsprogrammet under åren 1971—1973 har i NJA:s skrivelse angivits till 430 milj. kr. Ungefär hälften härav faller på den nya masugnen och stålverket med syrgasverk. Av investeringsbeloppet behövs 102 milj. kr. under innevarande år, 160 milj. kr. under
år 1972, 120 milj. kr. under år 1973 samt övriga 48 milj. kr. under de båda därpå följande åren.
Den utökade verksamheten för med sig behov av ytterligare rörelscmedel. Dessa har av NJA angivits till 125 milj. kr. Det samlade kapitalbehovet sammanhängande med investeringsprogrammet uppgår alltså
till 555 milj. kr.
Lönsamhet
NJA har under vissa förutsättningar beträffande pris- och kostnadsutvecklingen, som bolaget anser rimliga att utgå ifrån, beräknat lönsamheten under de närmaste åren på grundval av det uppgjorda investeringsprogrammet. Bolaget räknar med fortsatta förlustår t.o.m. år 1973. De sammanlagda förlusterna under de tre åren 1971—1973 anges, efter avskrivningar och räntenetto, till ca 100 milj. kr. Fr. o. m. år 1974 räknar bolaget med att verksamheten skall ge nettovinster.
Sysselsättning
Personalantalet vid NJA uppgick år 1970 till i medeltal 3 440. Utökningen av verksamheten i enlighet med investeringsprogrammet beräknas medföra en ökning av antalet anställda med ca 400 personer år 1974. NJA framhåller att om det överhuvudtaget vore möjligt att fortsätta driften vid järnverket utan att genomföra investeringsprogrammet skulle antalet anställda under samma tid i stället minska med 400 personer. Nettoeffekten sysselsättningsmässigt av investeringsprogrammet är sålunda ca 800 personer.
Personalbehovet för byggnads- och montagearbeten under byggnadstiden beräknas i huvudsak kunna tillgodoses med arbetskraft från övre Norrland. Vid slutet av 1971 och under första halvåret 1972 beräknas det största antalet, nämligen mellan 500-—600 personer, vara sysselsatta med byggnads- och montagearbeten.
Finansiering
De 555 milj. kr. som enligt NJA:s beräkningar behövs för att genomföra investeringsprogrammet avses finansieras med Jokaliseringsstöd (lån och bidrag) om 260 milj. kr. och övriga 295 milj. kr. med lån mot säkerhet i fastighets- och företagsinteckningar samt med leverantörskrediter.
Ansökan om lokaliseringsstöd ingavs av NJA den 2 oktober 1970. Enligt denna hemställde bolaget om 53 milj. kr. i form av bidrag och 207 milj. kr. såsom lån. I fråga om lånet anhöll bolaget om räntebe-
frielse i tre år och amorteringsfrihet i fyra år, varefter lånet skulle återbetalas under tio år. Arbetsmarknadsstyrelsen konstaterade i sitt yttrande den 17 november 1970 över ansökningen att en betydande del av de ramar som ställts till förfogande för Jokaliseringsändamäål skulle komma att tas i anspråk vid bifall i detta lokaliseringsärende. Styrelsen tillstyrkte bolagets ansökan under förutsättning att statsmakterna ställde ytterligare penningmedel till förfogande för lokaliseringsverksamheten.
NJA framhåller i sin skrivelse den I mars 1971 att bolaget under hand erhållit uppgift om att lokaliseringsstödet inte kan beviljas med hänsyn till att ramarna härför är förbrukade. Bolaget anhåller därför att motsvarande medel måtte ställas till bolagets förfogande i annan ordning och på samma villkor som gäller för lokaliseringsstöd. Enligt bolaget behövs av dessa medei 62 milj. kr. under första halvåret 1971, 50 milj. kr. under andra halvåret 1971 samt 80 milj. kr. under första halvåret och 68 milj. kr. under andra halvåret 1972. Framställningen tillsiyrks av Statsföretag AB.
Departementschefen
I prop. 1970: 78 lämnades cn utförlig redogörelse för utvecklingen vid NJA sedan järnverket tillkom för 30 år sedan. Av redogörelsen framgår att NJA:s produkter under de första verksamhetsåren inriktades på stålämnen, dvs. produkter av låg förädlingsgrad. Verksamheten har därefter efterhand ökat i omfattning och vidgats till att omfatta manufakturerade produkter, av vilka fartygsprofiler intar en framträdande plats. Denna utveckling har fört fram järnverket till en sådan storlek att det i dag har en betydelsefull plats inom svensk järnhantering.
Produktutvecklingen vid NJA har av olika skäl inte gett tillfredsställande ekonomiskt resultat. Verksamheten vid NJA har sålunda de senaste åren resulterat i betydande förluster. De uppgick under de båda verksamhetsåren 1967/68 och 1968/69 till sammanlagt drygt 80 milj. kr. Även verksamhetsperioden 1969/70. omfattande 18 månader, visar en förlust på preliminärt drygt 42 milj. kr. Detta framgår av ett sammandrag av resultaträkningar för perioden 1963—1969;/70 som torde få fogas till detta protokoll som bilaga I. Ett sammandrag av balansräkningar för samma period samt vissa ytterligare uppgifter om bolaget torde också få fogas till protokollet som bilaga 2 resp. bilaga 3.
I nyssnämnda proposition anförde jag att en finansiell rekonstruktion av NJA var nödvändig. NJA borde erhålla täckning för de förluster som uppkommit i bolaget innan detta överfördes till Statsföretag AB. Enligt beslut av 1970 års riksdag (prop. 1970: 78, SU 1970: 104, rskr 1970: 288) beviljades NJA ett kapitaltillskott på 100 milj. kr. för att täcka det sam-
manlagda underskott på ungefär samma belopp som väntades föreligga
den 30 juni 1970. Härigenom skapades möjligheter till den nämnda re-
konstruktionen. Som en del av en administrativ rekonstruktion ändrades
styrelsens sammansättning vid cn extra bolagsstämma i mars 1970 och ny verkställande direktör tillträdde den 1 juli 1970.
I propesittonen redogjorde iag vidare för ett investeringsprogram vid
NIA som bl. a. skulle innebära en betydande effektivisering av före-
tagets metallurgiska produktion, vilken är grundläggande för hela dess verksamhet och därför borde komma till utförande. Jag fann det vidare
angeläget att verkets ansträngningar att vidga manufaktureringen fullföljs i nära kontakt med verkets kunder och att en fortsatt effektivisc-
ring av försäljningsorganisationen sker. I överensstämmelse med vad
Statsföretag AB angivit framhöll jag vidare att ytterligare marknads-
och lönsamhetsbedömningar borde företas innan produktprogrammet
definitivt fastställdes. NJA:s nya ledning har vidtagit en rad åtgärder som Ied i en pågå-
ende rekonstruktion av företaget. Excmpelvis har huvuddelen av för-
säljningsavdelningen successivt flytiats från Stockholm till Luleå, så att en effektivare försäljningsadministration kan komma till stånd bl. a. ge-
nom direktkontakten mellan försäljnings-. produktutvecklings- och pro-
duktionsfunktionerna. En projiekienhet har tillsatts inom NJA, inom
vilken marknads- och lönsamhetsbedömningar har gjorts för bestämning av ett definitivt produktprogram. I relation till detta produktprogram har projekienheten utarbetat NJÄ:s nya investeringsprogram. I överensstämmelse med vad som framfördes i prop. 1970: 78 har projekienheten funnit att försäisning enligt nu föreliggande prognoser i
produkiprogrammet kommer att i första hand kräva en avsevärd ut-
ökning av den metatlurgiska kapaciteten. En ny masugn med en kapacitet av ca 1000 000 ton per år skulle därför behöva installeras. I stålverket skulle samtidigt behöva installeras en 100 tons LD-ugn med en årskapacitet av 900 000 ton. En viss del av ämnesframställningen avses ske genom kontinuerlig gjutning. Dessutom kommer varmvalsningskapaciteten och manuflaktureringskapaciteten att ökas.
Med detta investeringsprogram räknar NJA med att år 1976 kunna
sälja 800 000 ton valsade produkter samt 760 000 ton tackjärn. ämnen och valsklipp per år. NJA räknar dock med fortsatta förluster under uppbyggnadstiden t. o. m. år 1973 på sammanlagt ca 100 milj. kr. Fr. o. m. är 1974 beräknas emeHertid det nya programmet slå igenom vilket enligt NJA bör medföra att verksamheten ifrån detta år lämnar överskott.
Det nu faststälida invesicringsprogrammet har. bortsett från ökning
av rörelsekapitalet, kostnadsberäknats till 430 milj. kr. Jag finner det
angeläget framhålla att vad som fordras i ytterligare investeringar jämfört med vad som redovisades i prop. 1970: 78. förutom i inträffade prishöjningar, har sin grund i nya ställningstaganden som gjorts med
ledning av resultatet av de intensifierade marknads- och lönsamhetsbedömningar som aviserades i nämnda prop. Genom ifrågavarande undersökningar har man nämligen funnit klara lönsamhetsmotiv för en betydande ökning framförallt av råjärnskapaciteten från ursprungligen avsedda 600 000 ton per år till 1 600 000 ton per år. Detta medför behov av en helt ny masugn med en årskapacitet av 1 000 000 ton. Därtill krävs en renovering av den gamla masugnen. Härigenom skapas en bas för en betydligt större avsaluproduktion, som under en övergångstid kommer att ta sig uttryck i försäljning av tackjärn och ämnen utöver den råjärnsproduktion som kan omhändertas i valsverken. På längre sikt kan valsverks- och manufaktureringskapaciteten ytterligare utbyggas med den då för en ekonomisk drift erhållna råjärnskapaciteten som bas. Till följd av den starkt utökade masugnskapaciteten erfordras också en utökning av kokshanteringskapaciteten. I investeringsprogrammet ingår även anläggning för kontinuerlig ämnesgjutning. Denna investering är motiverad genom de nämnda marknadsanalyserna som visar att utrymme finns för ämnesförsäljning.
Investeringsprogrammet innebär en produktionsvolym som ligger i linje med vad som erfarenhetsmässigt erfordras för lönsamhet inom det produktområde som NJA representerar. NJA skulle genom investeringarna komma upp i en storleksordning och få en rationalitet som gör att företaget bör kunna hävda sig på marknaden.
NIA har väsentlig betydelse för sysselsättningen i Norrbottens län. Denna betydelse kommer att öka genom den nu förutsatta utvidgade verksamheten. År 1974 beräknas det nuvarande antalet anställda på ca 3 400 personer ha ökat med ytterligare 400. Utan den planerade utbyggnaden skulle i stället en minskning komma att ske med lika många personer. 1 realiteten bör således sysselsättningseffekten kunna beräknas till ca 800 personer. Eftersom det är tveksamt huruvida det i längden överhuvudtaget är möjligt att driva järnverket utan en utbyggnad torde en sådan åtgärd även böra ses som ett led i en strävan att öka anställningstryggheten för samtliga vid järnverket.
De behövliga medlen för investeringar och ökning av rörelsekapital, sammanlagt 555 milj. kr., måste i sin helhet tillföras bolaget, eftersom det inte har några resurser för självfinansiering. NJA räknar vid finansieringen med att erhålla Ilokaliseringsstöd med 260 milj. kr. och med att kunna anskaffa övriga medel genom upplåning och leverantörskrediter.
Jag anscr att de planerade investeringarna är av så väsentlig betydelse för järnverkets möjligheter att bedriva en lönsam och sysselsättningsfrämjande verksamhet att de bör utföras, Jag anser vidare att företaget bör erhålla statligt stöd för dessa investeringar i den omfattning som bör kunna beviljas i form av lokaliseringsstöd. Jag vill erinra
om att arbetsmarknadsstyrelsen i skrivelse den 17 november 1970 tillstyrkt en ansökan från NJA om lokaliseringsstöd om 260 milj. kr.
Det av NJA berörda lokaliseringsstödet är emellertid av sådan stor- Ick att en betydande det av vad som ställts till förfogande för lokaliseringsändamål skulle tas i anspråk för detta bolag. Detta framhålls också av arbetsmarknadsstyrelsen, som tillstyrkt stöd under förutsättning att statsmakterna ställer ytterligare penningmedel till förfogande för lokaliseringsverksamheten. Under dessa förhållanden anser jag att det lämpligaste sättet att lämna NJA statligt stöd till investeringarna är att särskilda anslag anvisas för ändamålet.
Det begärda stödet om 260 milj. kr. bör i sin helhet lämnas. Av stödet har NJA begärt att 53 milj. kr. skulle utgå i form av bidrag. Detta står i överensstämmelse med reglerna för lokaliseringsstöd och är det maximala bidrag som kan beviljas för förevarande investering. Jag anser emellertid att bidraget bör begränsas till 22 milj. kr. som bättre överensstämmer med gällande praxis. Återstoden, alltså 238 milj. kr., bör beviljas såsom lån. Räntefriheten bör likaså beviljas enligt sedvanlig praxis, varefter ränta bör utgå efter samma räntesats som i allmänhet tillämpas för industrigarantilån enligt kungörelsen (1969: 372) om statligt kreditstöd till hemslöjd, hantverk och småindustri, vilket är den ränta som tillämpas för lokaliseringslån. Vidare bör lånen vara amorteringsfria i fyra år samt återbetalas under följande tio år.
Medien bör lämnas NJA efter hand som de behövs för de fortlöpande investeringarna. Bolaget har uppgivit sitt behov av medel till 62 milj. kr. under första halvåret 1971. Dessa bör därför ställas till bolagets förfogande genom bidrag om 22 milj. kr. och lån om 40 milj. kr. Övriga medel behövs under budgetåren 1971/72 och 1972/73. Frågan om anslag för dessa budgetår får tas upp vid senare tillfällen.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) till Bidrag till Norrbottens Järnverk AB på tilläggsstat III till
riksstaten för budgetåret 1970/71 under trettonde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 22 000 000 kr.
2) till Lån till Norrbottens Järnverk AB på tilläggsstat III till riks-
staten för budgetåret 1970/71 under fonden för låneunderstöd
anvisa ett investeringsanslag av 40 000 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrå-
dets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konung-
en.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Bilaga I
Sammandrag av vinst- och förlusträkningar 1963—1969/70
Beloppen i 1 000-tal kr.
1983 1964 1965 1966/671 -1967/68 —1968/69 1969;/70'!
(preli-
minärt)
Försäljningsintäkter 179 539 213.894 231787 331342 230418 284357 490 867 Avgår kostnader för lev.
produkter --172 765 —-199 510 —221 278 —-333 636 --235 134 —282 323 -473 299 Bruttoöverskott 6 774 14 384 10509 —--2294 4716 2034 17 568 Tillkommer inkomsträntor 669 2075 980 1333 958 641 3389 Avgär utgiftsräntor, skatter
m. m, -3 104 = -7317 10243 --14259 ---10764 13 721 ——-24 304 Avgår avskrivningar -4 339 ---13 285 20306 +-—-36662 +=—-24450 +—24 700 2159 000 Avgår lagersanering m. m. — — — —22 755 —6 557 — — Tillkommer upplösning av
| lagerreserv | — 5 643 3475 | — | — | — 20 000 | |
| Avgår avsättning till lagerreserv | — —-1 500 | — - -10 000 | -- | — — | |
| Tillskott från aktieägaren | — | — | — 100 000 | - | — 100 000 |
| Nettoresultat | 0 | 0 -—-15 585 15363 -—45 529 —-. 35746 -—42 347 |
118 månader. 2 Därav extraordinära avskrivningar med 120 000.
Bilaga 2
Sammandrag av balansräkningar 1963—1969/70
Beloppen i 1 000-tal kr.
1963 1964 1965 1966/67 —1967/68 1968/69 1969/70
(preli-
minärt)
Tillgångar Kassa, bank m. m. 3 707 2917 5 898 9 495 8829 12033 11 845 Kundfordringar 53084 43692 51564 35554 48387 63931 70 005 Varulager 52472 70538 88 731 84690 79320 64795 164 532 Aktier, andelar m. m. 1077 995 868 710 577 470 363 Maskiner och inventarier 97 749 170078 178887 186201 181358 173852 135275 Fastigheter 111589 136821 139446 140284 139624 134943 59241 Pågående nyanläggningar 125119 47999 41069 22273 13 968 16 588 17 267 Balanserad förlust — — — 15 363 — 45529 — Årets förlust — — 15585 — 45529 35746 42347
444797 473040 522048 494570 517592 547877 500 875
Skulder och eget kapital :
Leverantörsskulder 34 281 38 858 39 651 42 799 37462 46619 58 203 Övriga kortfristiga skulder 1 401 8579 19 606 2316 7 566 7 03i 5153 Långfristiga skulder 105893 122381 159569 131092 169564 191237 215794 Aktiekapital 300 000 300 000 300 000 300 000 300 000 300 000 200 000 Reservfond = 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3000 = 21725 Balanserad vinst 222 222 222 — — — —
tTets vinst 15 363
444797 473040 522048 494570 517592 547877 500 875
Bilaga 3
Diverse uppgifter 1963—1969/70
1963 1964 1965 1966/67+ — 1967/68 1968/69 1969/70"
Anskaffningsvärde för maski-
ner och inventarier (1 000-
tal kr.) 237233 315912 339228 363760 376162 378923 401 796 Anskaffningsvärde för fastighe-
ter (1 000-tal kr.) 152 590 182829 190783 200183 205380 206377 207 600 Nyinvesteringar (1 000-tal kr.) 37 000 33 000 = 25 000 26 000 12 000 15 000 22 000 Antal anställda timavlönade 2480 2 568 2 540 2 586 2488 2537 2 597 Antal anställda, månadsavlö-
nade 604 661 692 720 732 722 753 Sammanlagt antal anställda 3 084 3 229 3 232 3 306 3 220 3 259 3 350 Löner till timavlönade (1 000-
tal kr.) 45280 51445 54515 89564 59774 64613 110668 Löner till månadsavlönade
(1 000-tal kr.) 14 795 16 895 18 533 32255 23386 924623 <+41 060 Löner och arvoden till styrelse
och direktion (1 000-tal kr.) 375 400 473 862 541 621 1642 Avgifter till ATP etc. (1 000-
tal kr.) 4967 6 593 7029 13445 10489 11869 21478 Tillverkning av valsade pro-
dukter i ton 385 500 441 700 456 000 659 100 440100 464 800 639 000 Leveranser av valsade produk-
ter i ton 385 600 422 600 438 500 618 200 424200 476400 640 000
+ 18 månader.
MARCUS BOKTR. STHLM 1971 710189