Prop. 1972:32

Kungl. Maj:ts proposition angående vissa organisations- och anslagsfrågor inom finasdepartementets verksamhetsområde

Kungl. Maj:ts proposition nr 32 år 1972

Nr 32

Kungl. Maj:ts proposition angående vissa organisations— och anslags- frågor inom f inansdepartementets verksamhetsområde; given Stockholms slott den 3 mars 1972.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementsche— fen hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. STRÄNG

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag om överföring till kammarkolle- giet av de uppgifter som f.n. handläggs inorn Statskontorets fondbyrå. I samband härmed föreslås vissa förändringar i kammarkollegiets or— ganisation. Vidare behandlas organisationen av mynt- och medalj- tillverkningen.

Slutligen läggs fram förslag till medelsanvisning för budgetåret 1972/ 73 till kammarkollegiet, statskontoret och myntverket.

Prop. 1972: 32

Prop. 1972: 32 2

Utdrag av protokollet över linansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 mars 1972.

Närvarande: Statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, ODHNOFF, MO- BERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLS- SON, FELDT.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter ge- mensam beredning med statsrådets övriga ledamöter vissa organisations— och anslagsfrågor inom finansdepartememets verksamhe/rområdc och anför.

I prop. 1972: 1 (bil. 9) har vissa anslag under sjunde huvudtiteln ta- gits upp med beräknade belopp i avvaktan på att beredningen av en del organisatoriska frågor kunde avslutas. De berörda anslagen framgår av följande sammanställning.

Anslag Prel. beräknat belopp Kammarkollegiet 4 000 000 Statskontoret 31 400 000

Mynt- och justeringsverket: - Förvaltningskostnader 5 263 000

Mynt- och justeringsverket: Nyanskaffning

av vissa maskiner m. m. 450 000

Jag anhåller att nu få ta upp dessa frågor.

Organisations— och anslagsfrågor rörande kammarkollegiet och statskontoret

Inledning

När statskontoret ombildades år 1961 i samband med omorganisa- tionen av den statliga rationaliserings- och revisionsverksamheten (prop. 1960: 126, SU 1960: 107, rskr 1960: 282) överfördes de funktioner som inte ansågs förenliga med den nya verksamheten till andra myndighe— ter. I avvaktan på ytterligarc utredning fick emellertid de uppgifter som fullgjordes inom Statskontorets fondbyrå, främst medelsförvaltning i fråga om en rad anslag och fonder på riksstaten samt förvaltning av do-

Prop. 1972: 32 _ 3

nationsfonder, kvarligga. Fondbyrån "knöts alltså provisoriskt till det nya statskontoret.

En organisationskommitté som hade tillsatts år 1960 avlämnade år 1963 en promemoria med principförslag beträffande fondbyråns arbets- - uppgifter. Promemorian remissbehandlades. Den 29 juni 1964 bemyn- digade Kungl. Maj:t chefen för finansdepartementet att tillkalla en ut- redningsman för att vidare utreda frågan om den framtida förläggningen av de arbetsuppgifter som ankom på Statskontorets fondbyrå. Vid full- görandet av utredningsuppdraget skulle utredningsmannen ta under övervägande organisationskommitténs ovannämnda promemoria och re- missyttrandena däröver. Förutsättningarna för utredningen ändrades emellertid år 1967 genom statsmakternas principbeslut om organisatio- nen av det statliga redovisningsväsendet och revisionen'(prop. 1967: 79, SU 1967: 82, rskr 1967: 194). Beslutet ledde bl.a. till att en redovis- ningscentral och ett revisionskontor inrättades vid statskontoret och för- lades till fondbyrån.

Utredningsmannenl, som antog namnet Fondbyråutredningen, har den 2 november 1971 avgett betänkandet (SOU 1971: 82) Förvaltning av fonder i staten.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 maj 1970 tillkallade chefen för finansdepartcmentet en'sakkunnig med uppdrag att se över kammarkollegiets uppgifter och organisation. Den sakkunnige skulle samråda med fondbyråutredn'ingen. Den sakkunnige2 har i oktober 1971 avgett betänkandet (Ds Fi 1971: 16) Kammarkollegiet — redogörelse för översyn av kammarkollegiets uppgifter och organisation.

Efter gemensam remiSS har yttranden över betänkandena avgetts av socialstyrelsen, kammarkollegiet, statskontoret, riksrevisionsverket, bygg- nadsstyrelsen, lantbruksstyrelsen, kommerskollegium, bostadsstyrelsen, fullmäktige i riksbanken resp. riksgäldskontoret, budgetutredningen, de- legationen för lokalisering av statlig verksamhet, Sveriges kreditbank, Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) och Tjänstemännens Centralorganisations statstjänstemannasektion (TCO-S). '

Nuvarande uppgifter och organisation

Statskontorets fondbyrå

Fondbyråns verksamhet består huvudsakligen av administratiVa funk- tioner av kameral och juridisk natur. Verksamheten omfattar två huvud- grupper av ärenden, nämligen dels utbetalning av beviljade anslag till ett antal myndigheter och andra mottagare, dels förvaltning av fonder av olika slag. Dessutom svarar fondbyrån för statskontorets remissytt- randen i frågor som rör dessa ärendegrupper.

1 Avdelningchefen Sven Ivar Ivarsson. ' Överdirektören Paul Tammelin.

11' Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 32

Prop. 1972: 32 4

De fonder som förvaltas av fondbyrån hänför sig till tre huvudgrup- per:

a) statens kapitalfonder, som omfattar statens utlåningsfonder (fiske- rilånefonden, allmänna studielånefonden etc.), fonden för Iåneunder- stöd (självavvecklande lånerörelse), fonden för statens aktier samt sta— tens pensionsfonder,

b) diversemedelsfonder, dvs. fonder som inte anses utgöra del av statens kapital och som består av medel som för särskilda ändamål av- satts på statsregleringsfonden, samt

c) donationsfonder, dvs. medel som av enskilda överlämnats till staten för att tillgodose särskilda ändamål.

Fondbyrån består av — förutom redovisningscentral (RC) och revi- sionskontor (RK) — tre sektioner, nämligen ombudsmannasektionen, kameralsektionen och kyrkofondssektionen. Därjämte finns ett kansli. Sedan den 1 juli 1968 är ett expertråd om tre personer knutet till stats- kontoret med uppgift att vara rådgivande i frågor om medelsplacering.

Antalet anställda vid fondbyrån uppgick vid ingången av budgetåret 1971/72 till totalt 48, varav 11 utgjorde handläggande personal. Per- sonalen vid RC och RK utgör drygt hälften av de anställda.

Kammarkollegiet

Kammarkollegiet är central myndighet huvudsakligen för ärenden av fastighets- eller kameralrättslig natur eller som angår vissa allmänna in- tressen eller avser kyrklig egendom. Kollegiet är dessutom bevaknings- myndighet för civila myndigheter i fråga om fordran, som tillkommer staten, och granskningsmyndighct i fråga om stämpelskatt, arvsskatt och gåvoskatt.

I kollegiets uppgifter ingår bl. a. att föra det allmännas talan i vatten— mål och i mål om ersättning eller inlösen enligt naturvårdslagen. Kolle- giet handlägger även frågor om den kommunala och kyrkliga indelning- en, den prästerliga tjänsteorganisationen, prästers och kyrkomusikers av- löning samt rennäringen. Vidare har kollegiet vård och inseende över viss statlig och annan fast egendom. Kolleg'iets advokatfiskalskontor (kammaradvokatfiskalsämbetet) har att bl. a. bevaka det allmännas rätt i ärenden som angår allmänna arvsfonden.

Chef för kammarkollegiet är en generaldirektör. Kollegiet är organi- serat på fyra byråer, ett advokatfiskalskontor och ett arkivkontor. Chef för byrå är ett kammarråd. Ledamöter av kollegiet är generaldirektören och de fyra kammarråden.

Advokatfiskalskontoret har en .i vissa avseenden självständig ställ- ning i förhållande till kammarkollegiet i övrigt.

Kollegiets totala personal uppgår f.n. till, 58, varav 36 utgör hand- läggande personal. Advokatfiskalskontoret, vars juristpersonal är indelad på fyra avdelningar, har 25 tjänstemän. Byråerna har 3 år 5 tjänste- män vardera inkl. kammarrådet. ' " ' I

Prop. 1972: 32 5

Fondbyråutredningen

Fondbyråutredningens ställningstagande i huvudfrågan innebär att huvuddelen av de arbetsuppgifter som nu åvilar fondbyrån inkl. redo- visningscentral och revisionskontor sammanhållna bör föras över till kammarkollegiet. Utredningen motiverar sin ståndpunkt med att fond- förvaltningen utgör en administrativ specialitet för vilken det bör finnas en organisatorisk hemvist i statsförvaltningen. Den fondförvaltande enheten bör fungera som ett centrum för fondförvaltningsfrågor och genom utredningar, rådgivning samt initiativ till åtgärder främja den statliga fondförvaltningen i sin helhet. Utsikterna till en sådan effektivi- sering skulle väsentligt minska, om man slog sönder fondbyrån och spred ut förvaltningsuppgifterna på myndigheterna. Statskontorets fond- byrå bedöms vara alltför liten för att utgöra en fristående enhet.

Kammarkollegiet skall enligt utredningens förslag även följa den fond- förvaltning som sker vid andra myndigheter. En effektivisering bör in- nefatta aktiva åtgärder, t. ex. slopande av fonder, förslag till placerings- regler och övertagande av fondförvaltning från andra myndigheter. Målen för kammarkollegiets verksamhet inom detta område bör sålunda enligt utredningen vara att svara för en rationell ekonomisk förvalt— ning av de statliga kapitalfonder, placerade diversemedelsfonder och donationsfonder, som överlämnats till kollegiets förvaltning, samt att verka för att fondförvaltningen inom staten som helhet ordnas på ett ändamålsenligt och från ekonomiska synpunkter tillfredsställande sätt. För placeringsverksamheten bör målet vara att åstadkomma en till— fredsställande direkt avkastning av tillgångarna under samtidigt beak- tande av deras värdebeständighet.

Beträffande förvaltningen av donationsfonder föreslår fondbyråut— redningen två alternativ. Bakom båda alternativen ligger tanken att en rationell och resultatinriktad enhet för fondförvaltningen bör skapas. Enligt utredningens mening bör fonderna bära sina förvaltningskost- nader.

De organisatoriska alternativen är antingen inrättandet av en särskild stiftelse för förvaltningen av donationsfonderna eller förvaltning ge- nom en fondbyrå i kammarkollegiet som i frågor om placeringsverk- samheten bistås av ett särskilt placeringsråd. I valet mellan alternativen är fondbyråutredningen inte beredd att klart förorda alternativet med en placeringsstiftelse utan föreslår att ansvaret för placeringsverksam- heten läggs på kammarkollegiet.

Huvudparten av de diversemedelsfonder som endast utgörs av bok- föringstitlar föreslås ligga hos kammarkollegiet. Detta avser sådana titlar där Kungl. Maj:t fattar "beslut om dispositionen av medel. Bc- träffande de diversemedelsfonder däremot där en nämnd (motsvarande)

Pr0p. 1972: 32 6

fattar beslut om medelsdisposition föreslås att resp. nämnd genom sin redovisningscentral handhar redovisningen.

Beträffande de diversemedelsfonder som är räntebärande placerade föreslås att placeringsverksamheten sker i samma ordning som kom-- mer att gälla för förvaltningen av donationsfonderna. _

Utredningen delar in statens kapitalfonder i två grupper, nämligen FR-fonder och R—fonder. Fondbyråns arbete med FR-fonder innebär förvaltning och redovisning, medan arbetet med R-fonderna inskränker sig till enbart en enkel redovisning. Utredningen föreslår att FR-fon- derna och en del av R-fonderna skall kvarligga hos den till kammarkol- legiet överförda fondbyrån. Beträffande några R-fonder föreslås att re- dovisningen överförs till de myndigheter som förvaltar resp. fond, dvs. handhar kontakt med låntagare m. m.

F. n. handläggs ärenden om ersättning till företagare som drabbats av kostnader och förluster på grund av paratyfus inom fondbyrån. Dessutom handläggs där frågor om utbetalning av statsbidrag bl.a. till vissa större sjukhus. Dessa ärenden bör föras över till kammarkolle- giet.

Den granskning av reseräkningar som f. n. fullgörs inom fondbyrån bör inordnas i den nya redovisningsorganisationen på så sätt att den RC som resp. myndighet tillhör kommer att svara för erforderlig gransk- ning.

Överföringen av fondbyrån till kammarkollegiet föreslås ske den 1 juli 1972.

Chefen för fondbyrån, som tjänstgjort som expert i utredningen, har avgett särskilt yttrande och därvid framfört att en lösning av fond- byråns organisatoriska plats i statsförvaltningen i första hand bör ernås genom skapandet av en fristående enhet. Skulle hinder föreligga för en sådan lösning, bör en organisatorisk anknytning till kommers- kollegium närmast övervägas.

Utredningen om kammarkollegiet

Utredningen om kammarkollegiet har samrått med fondbyråutred- ningen och funnit en överföring av fondbyråns uppgifter till kammar- kollegiet lämplig. . .

De uppgifter i fråga om administrationen av systemet för samdistri- butionsrabatt till dagstidningar som nu handhas av statskontoret bör enligt utredningen föras över till kammarkollegiet. Vidare bör kollegiet anlitas såsom remissinstans för vissa ärendegrupper, som nu remitteras till riksrevisionsverket från statsdepartementen.

I fråga om kollegiets nuvarande uppgifter föreslås att möjligheten för andra statliga myndigheter att anlita kollegiets advokatfiskalskontor för advokatuppdrag skall underlättas. Kollegiet bör också sprida in-

Prop. 1972: 32 7

formation inom statsförvaltningen om sin möjlighet att äta sig sådana uppdrag.

Beträffande kammarkollegiets organisation föreslås att de fyra'nu— varande små byråerna sammanslås till en avdelning under ledning av ett av kammarråden, som tillika är avdelningschef. Avsikten härmed är bl. a. att vittna utjämning av fluktuationer i arbetsbelastningen samt genomsnittligt kortare genomloppstid för ärenden.

Den otidsenliga konstruktionen med kammaradvokatfiskalsämbetet som part och kammarkollegiet som beslutsinstans i vissa ärenden före— slås avskaffad. Advokatfiskalsämbetet bör integreras fullständigt i kol- legiet.

Remissyttrandena

Fondbyråutrcdningens förslag

Fondbyråutredningens allmänna synpunkter på målsättningen för ' fondförvaltningen delas i allt väsentligt eller lämnas utan erinran av samtliga remissinstanser. Riksrevisionsverket pekar särskilt på de aktiva åtgärder som enligt utredningen bör vidtas av den nya fondbyrån för att successivt förbättra fondförvaltningen inom staten som helhet och för att avveckla vissa fonder med hänsyn till inträffade förändringar i de. förutsättningar som ursprungligen gällde för fonderna.

Utredningens uppfattning att de arbetsuppgifter som f.n. ligger på fondbyrån bör föras över till kammarkollegiet delas eller lämnas, utan erinran av alla remissinstanser utom två. T CO-S anser att åtskilliga skäl talar för att en fristående enhet bör skapas av den nuvarande fond- byrån. Eventuellt bör frågan utredas ytterligare med hänsyn till i annat sammanhang framförda tankar om skapande av ett statens finansverk. Även kommerskollegium anser att en fristående enhet i första hand bör övervägas. Om denna lösning inte väljs, bör den nuvarande ord- ningen bibehållas. ' '

Kammarkollegiet anmäler viss tvekan inför redovisningscentralens och revisionskontorets överförande men konstaterar att det synes lämpligt att bibehålla ett organisatoriskt samband mellan fondbyrån och redovisningscentralen. Delegationen för lokalisering av statlig verksam- het prövar f.n. förutsättningarna för ytterligare omlokalisering av cen- tral statlig verksamhet som är förlagd till Stockholm. I den händelse kammarkollegiet skulle beröras vore det naturligt att anknyta fondby- råns redovisningscentral och revisionskontor till annan myndighet. 'Ge- nomförandet av en eventuell omlokalisering torde emellertid bli aktuell först under andra hälften av 1970-talet, varför nämnda förhållande inte bör hindra att man nu tar ställning till förslagen.

Omfattningen av den fondförvaltande verksamheten kan komma att påverkas av de förslag budgetutredningen avser att lägga fram, men en-

Prop. 1972: 32 8

ligt utredningen bör detta inte hindra ett genomförande av föreslagen omorganisation.

Kammarkollegiet, statskontoret och riksrevisionsverket anser att re- dovisningscentralen och revisionskontoret inte bör ingå i fondbyrån utan utgöra fristående enheter direkt under verksledningen i kammar- kollegiet.

Samtliga berörda myndigheter — socialstyrelsen, byggtzadsstvrelsen, Iantbruksstyrelsen och bostadsstyrelsen — accepterar förslaget att överta redovisningsfunktionen för vissa kapital- och diversemedelsfonder från fondbyrån. Socialstyrelsen och lantbruksstyrelsen föreslår en överföring till kammarkollegiet av vissa fondförvaltande resp. redovisande upp- gifter som f.n. handhas av dessa myndigheter.

Kammarkollegiet, statskontoret, fullmäktige [ riksbanken och SACO tillstyrker att kammarkollegiet svarar för placeringen av donations- fonderna och räntebärande diversemedelsfonder i samarbete med pla- ceringsrådet. Kreditbanken framhåller att det av utredningen uttalade önskemålet om en mera effektiv och rationell förvaltning av donations- fonderna och de räntebärande diversemedelsfonderna bäst kan tillgodo- ses, om man i största möjliga utsträckning utnyttjar den sakkunskap och den intima kontakt med penning- och kapitalmarknaden, som finns i en affärsbanks fond- och notariatavdelningar men som svårligen kan byggas upp inom en myndighet.

Förslag av utredningen om kammarkollegiet

De remissinstanser som uttalat sig i frågan har ingen erinran mot att Statskontorets uppgifter i samband med systemet för samdistribu- tionsrabatt till dagstidningar överförs till kammarkollegiet.

Kammarkollegiet, statskontoret, riksrevisionsverket och lantbruks- styrelsen noterar i positiva ordalag utredningens förslag att möjliggöra för kammarkollegiet att i vidgad utsträckning ta emot advokatuppdrag från andra myndigheter.

De förslag utredningen lägger fram om organisatoriska förändringar vid kammarkollegiet accepteras av i stort sett samtliga remissinstanser. Statskontoret biträder dock ej förslaget att kammarkollegiets byråer sammanslås till en avdelning med hänvisning till att den eftersträvade flexibiliteten kan uppnås på annat sätt.

Kammarkollegiet, TCO-S och SACO framhåller att fondbyråns per- sonal i stor utsträckning är anställd som extra eller mot arvode och för fram önskemål om översyn av anställningsförhållandena.inom fond- byrån. .

Eftersom arbetsbelastningen vid fondbyrån är hög vid tiden för budgetårsskiftet, ifrågasätter TCO-S om inte en eventuell överföring av fondbyrån till kammarkollegiet kan ske per den 1 mars.

Prop. 1972: 32 . 9

Departementschefen

Frågan om den organisatoriska inplaceringen av statskontorets fond— byrå i statsförvaltningen har varit under utredning under drygt tio års tid. Fondbyråutredningen anser att det finns behov av en sammanhål- len enhet för fondförvaltningen i staten och att denna enhet bör vara förlagd till en myndighet till vilken man då också knyter en redovis- ningscentral. Eftersom fondbyrån bedöms vara alltför liten för att ut- göra en fristående enhet har utredningen kommit fram till att de upp- gifter som ankommer på fondbyrån med redovisningscentral och revi- sionskontor bör föras över till kammarkollegiet. Utredningen om kam- markollegiet instämmer i förslaget. Remissinstanserna tillstyrker med ett par undantag den föreslagna överföringen. För egen del anser jag det vara en fördel om de uppgifter som fullgörs inom fondbyrån kan skiljas från statskontoret, som bör koncentrera sig på de mål verket har att fullfölja i egenskap av statsförvaltningens rationaliseringsorgan. Med hänsyn till karaktären på fondbyråns och kammarkollegiets verksamhe- ter synes dessa väl kunna förenas. Jag förordar därför att den föreslagna överföringen av ifrågavarande uppgifter kommer till stånd.

Fondbyråutredningen diskuterar två alternativa förslag beträffande formerna för placeringsverksamheten. Enligt det förordade alternativet skall kammarkollegiet överta placeringsverksamheten i samarbete med det råd för placeringsfrågor som f. n. är knutet till statskontoret. Utred- ningen anser att det får vara en verkställighetsfråga om den fondförval- tande myndigheten, med bibehållet myndighetsansvar, vill uppdra åt en bank att ombesörja vissa av förvaltningsuppgifterna, t. ex. notariatförvar eller placeringsfunktionen. Till grund för sådana avgöranden får ligga sedvanliga lönsamhetsbedömningar.

De remissinstanser som tagit upp frågan tillstyrker fondbyråutred- ningens förslag. Kreditbanken framhåller dock att önskemålet om en mera effektiv och rationell förvaltning av fonderna bäst kan tillgodoses om man i största möjliga utsträckning utnyttjar den sakkunskap som finns i en affärsbanks fond- och notariatavdelning.

Enligt min mening bör kammarkollegiet svara för placeringsverksam- heten i enlighet med nu gällande principer. Rådet för placeringsfrågor bör alltså knytas till kammarkollegiet. "Jag anser emellertid att frågan om att föra över uppgifter på hithörande område till bank bör ägnas fortsatt uppmärksamhet. Jag avser att senare ta upp denna fråga för Kungl. Maj:t. I detta sammanhang får också frågan om att belasta resp. fond med förvaltningskostnaderna tas upp.

Även när det gäller överföringar i övrigt mellan olika myndigheter av uppgifter i samband med fondförvaltningen eller statsbidrags- och er- sättningsärenden, som fondbyråutredningen förordat eller som aktualise- rats vid remissbehandlingen, återkommer jag i annat sammanhang. _

Prop. 1972: 32 10

I fråga om överföring eller förändringar av uppgifter för kammarkol- legiet har utredningen om kammarkollegiet föreslagit att administratio- nen av samdistributionsrabatten för dagstidningar förs över från stats— kontoret till kammarkollegiet, att kollegiet i stället för riksrevisionsver- ket bör anlitas som remissinstans i vissa ärenden och att kammarkolle- ' giet bör ges möjlighet att i större utsträckning än f.n. åta sig advokat- uppdrag för andra myndigheter.

Jag är inte beredd att nu förorda någon förändring beträffande ad- ministrationen av samdistributionsrabatten, varför denna uppgift åtmins- tone t.v. bör ligga kvar på statskontoret. De andra förslagen kommer jag att ta upp i annan ordning.

De organisatoriska förändringar som utredningen om kammarkolle— giet föreSlagit innebär dels att den självständiga ställning i förhållande till kammarkollegiet i övrigt som advokatfiskalskontoret f.n. i vissa av- seenden har, bör upphöra, dels att de nuvarande byråerna förs sam- man under en gemensam chef. Jag förordar att dessa ändringar genom- förs. När det gäller fondbyrån anser jag i likhet med vissa remissinstan— ser att redovisningscentralen och revisionskontoret inte bör ingå i fond- byrån utan utgöra fristående enheter direkt under verkschcfen.

De förordade organisatoriska förändringarna bör genomföras den 1 januari 1973. Jag avser att senare anmäla de författningsändringar som blir erforderliga till följd härav.

Med hänsyn till att jag'förordat att en ny enhet tillskapas i stället för de fyra byråerna bör en ordinarie tjänst med beteckningen r som chef för enheten inrättas i utbyte mot en av tjänsterna för kammarråd.

Beträffande avtalsbara anställnings- och arbetsvillkor avser jag att ge statens avtalsverk det förhandlingsuppdrag som behövs.

Kungl. Maj:t bör inhämta riksdagens bemyndigande att vidta de över- gångsåtgärder som behövs för att genomföra förslagen.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att '

]) godkänna de av mig förordade organisatoriska förändringarna rörande kammarkollegiet och statskontoret, 2) bemyndiga Kungl. Maj:t att vid kammarkollegiet inrätta en ordinarie tjänst för chef för enhet med beteckningen r,

3) bemyndiga Kungl. Maj. t att vidta de övergångsåtgärder som behövs med anledning av omorganisationen. '

Kammarkollegiet

1970/71 Utgift 3 247 951 1971/72 Anslag 3 965 000 1972/73 Förslag 6 575 000 -

Prop. 1972: 32 11

1971 /72 Beräknad ändring 1972/73

Kammar- Departements- kollegiet chefen (inkl. överfö- ringar H. 1973) Personal Handläggande personal 36 + 1 + 15 Övrig personal 22 + 3 + 41 ' 58 + 4 + 56 Anslag Avlöningar 3 569 000 —— 600 000 + .1 914 500 Sjukvård 8 000 +" 1 000 '+ 4 000 Reseersättningar 56 000 —— 1 500 + 8 000 därav utrikes resor (1 000) (_) (—) Lokalkostnader 169 000 + 128 50 + 195 500 Kostnad för datamaskintid — — + 473 000 Expenser 163 000 —— 34 000 + 15 000 därav engångsutgifter ' ( 50 000) (— 4.0 000) (+ 40 000)

3 965 000 + 697 000 + 2 610 000

Kammarkollegiet och statskontoret har i föreskriven ordning avgett anslagsframställningar för budgetåret 1972/73 avseende resp. verks om- råde. Därefter har båda verken i sina remissyttranden över betänkandena av fondbyråutredningen och utredningen om kammarkollegiet komplet— terat anslagsframställningarna.

Kammarkollegiet

1. Löne- och prisomräkning m. m. 534 000 kr.

2. Arbetsbelastningen på arvsfondsavdelningen är sedan en följd av år betydande, vilket haft till följd att ärendenas avgörande fördröjts. En förstärkning behövs med en advokatfiskalstjänst och en kontorsbiträdes- tjänst (+ 119 710 kr.).

3. En överföring av fondbyrån till kammarkollegiet innebär en ökning av kammarkollegiets personal med ca 50 personer. Den administrativa sektionen bör därför förstärkas med en kanslisttjänst och en tjänst för allmänna kontorsgöromål (+ 78 000 kr.).

4. Medelsbehovet i övrigt minskar med 34 000 kr.

Statskontoret (avseende statskontorets fondbyrå)

För redovisningscentralen och revisionskontoret krävs en förstärk- ning av resurserna i takt med att antalet anslutna myndigheter ökar. För budgetåret 1972/73 erfordras en förstärkning av redovisningscentralen med en handläggare och fyra assistenter/biträden och av revisionskon— toret med en handläggare och en assistent (+ 297 000 kr.). Vidare ökar . kostnaderna för datamaskintid m. m. med 630 000 kr.

Prop. 1972: 32 12

Vid kameralsektionen behövs ytterligare en handläggare och ett biträde till följd av ökad ärendebelastning (+ 91 000 kr.).

Anslagsbehovet'för fondbyrån under budgetåret 1972/73 skulle där- med enligt statskontorets beräkningar uppgå till 4 020 000 kr.

Departementschefen

I det föregående har jag förordat att de uppgifter som f. n. handläggs inom statskontorets fondbyrå förs över till kammarkollegiet fr. o. m. den 1 januari 1973. Det till följd härav ökade medelsbehovet för kammarkol- legiet beräknar jag för budgetåret 1972/73 till 1 905 000 kr. Jag har där- vid beräknat medel för bl. a. ytterligare två handläggare och fem biträ— den vid redovisningscentralen och revisionskontoret. De av kammar- kollegiet begärda personalförstärkningarna har jag också räknat me- del för.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Kammarkollegiet för budgetåret 1972/73 under sjunde hu- vudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 6 575 000 kr.

Statskontoret

Statskontoret är central förvaltningsmyndighet för rationaliserings- verksamheten inom statsförvaltningen i den mån denna uppgift inte an- kommer på annan myndighet. I verkets uppgifter ingår bl.a. att ta initiativ till och utföra rationaliseringsundersökningar, att utbilda per- sonal för rationaliseringsverksamhet och att genom rådgivning verka för förenklingar och kostnadsbesparingar inom statsförvaltningen. Verket svarar vidare för samordning i fråga om anskaffning och utnyttjande av datamaskiner inom statsförvaltningen samt förvaltar statens datama- skinfond. Statskontoret är chefsmyndighet för datamaskincentralen för administrativ databehandling.

Statskontoret leds av en styrelse. Chef för statskontoret är en general- direktör som även är styrelsens ordförande. Denne har närmast under sig en överdirektör. Enligt instruktionen är verket organiserat på fyra utredningsavdeln'ingar, en planerings- och utbildningsavdelning och en administrativ byrå. Härutöver finns en fondbyrå, som är provisoriskt knuten till verket. I denna ingår fr. o. m. budgetåret 1969/70 tills vidare en redovisningscentral och ett revisionskontor.

Kungl. Maj:t har den 11 december 1970 medgivit att statskontoret, inom ramen för gällande tjänsteförteckning, försöksvis organiseras på fem enheter, nämligen en enhet för utredningar, en enhet för utbildning, en enhet för planering, en enhet för datamaskinfondförvaltning och en enhet för administration.

Antalet budgeterade helårsbefattningar vid statskontoret var-"vid. in-

Prop. "1972: 32 13

gången av budgetåret 1971/72 304, varav 187 för handläggande per— sonal.

Statskontoret tillhör de myndigheter som deltar i utrednings- och för- söksverksamheten med programbudgetering inom statsförvaltningen. Följande programindelning gäller t.v. för statskontoret.

1. Rationalisering

2. Utbildning och information

3. Samordning av ADB Programmen skall underindelas så långt möjligt i projekt och i övrigt med hänsyn till de krav som den interna budgeten ställer. Programin- delningen omfattar ej fondbyråns verksamhet. Statskontorets verksamhet under programmen 1—3 finansieras från ett förslagsanslag benämnt Statskontoret. Av de avgifter som inflyter till statens datamaskinfond skall anslaget tillgodoföras ett belopp som svarar mot de kostnader för program 3 som avser administrationskost- nader för datamaskinfonden. Beloppet skall redovisas som uppbörds- medel under anslaget.

Statskontoret

1970/71 Utgift 20 543 217 1971/72 Anslag 25 105 000 1972/73 Förslag 30 950 000

(1 OOO-tal kr.)

Program / verksamhet 1970/ 71 1971 / 72 1972/ 73 Beräknat Stats— Departe- kontoret ments- chefen Rationalisering 17 866 19 116 21 558 22 773 Utbildning och information 2 626 3 209 3 778 3 726 Samordning av ADB 1 518 2 725 4 585 4 618 Driften av datamaskinanlägg- ningen vid karolinska sjukhuset 3 209 — —- -— Fondbyrån 2 700 2 669 4 020 1 965 Summa kostnader 27 919 27 719 33 941 33 082 Avgår: intäkter under anslaget . .4 647 2.101 2 130 2 132 Bidrag från andra myndigheter m. m. 2 729 "513 — _ Summa anslag / utfall . .- 20 543 25 105 31 811 30 950

Programn'zet Rationalisering Programmet Rationalisering representerar den helt dominerande delen av statskontorets verksamhet. Inom detta program skiljer statskontoret i sin anslagsframställning. på bl.a. projekt och konsultation. Projekt

Prop. 1972: 32 14

omfattar sådana utredningar som på grund av innehålls- och tidsmässig omfattning och med hänsyn till storleken av de beräknade kostnaderna bör särredovisas. Till konsultation hänförs bl. a. remissverksamhet och sådan mindre omfattande utredningsverksamhet som sammanhänger med besvarandet av direkta förfrågningar från myndigheter.

Under budgetåret 1970/71 bedrevs sammanlagt 76 utredningspro- jekt. De största projektgrupperna vad gäller antalet arbetsdagar har under budgetåret 1970/71 avsett rättsväsende och kriminalvård m.m., landsstaten m.m. och den statliga personaladministrativa verksamheten.

Under budgetåret 1969/70 började Statskonsult AB sin verksamhet. Företaget erhöll från starten vissa uppdrag från statskontoret. Under budgetåret 1970/71 har ersättning för utfört arbete utbetalats med 1,7 milj. kr. Som jämförelse kan nämnas att statskontorets totala kostnader för konsultarvoden under budgetåret uppgått till 5,4 milj. kr.

Det största uppdraget till Statskonsult har avsett projektet rörande centralt bilregister. I övrigt har Statskonsult medverkat i bl. a. projekten rörande rättsväsendets informationssystem, informationssystem för bib- liotek samt personaladministrativt informationssystem.

Statskontoret förutser inte någon större förändring av verksamhetens inriktning. Generellt gäller således att utredningarna främst skall in- riktas på projekt av horisontell-funktionell typ eller eljest berörande flera myndigheter.

Det enda större nya projekt som planeras för budgetåret 1972/73 är en utredning rörande utveckling av komplexa informationssystem i för- valtningen.

Förslaget under programmet innefattar också en odisponcrad resurs på totalt 2 737 000 kr., som skulle stå till verksledningens förfogande. Denna reserv är avsedd att tas i anspråk dels för projekt som nu ej kan förutses, dels för vissa projekt som preliminärt studerats och som kan bli aktuella under budgetåret 1972/73.

Arbetet inom planeringsenheten kommer budgetåret 1972/73 att in- riktas på färdigställandet av en första mer fullständig långsiktig ratio- naliseringsplan för statsförvaltningen. En förstärkning av de personella ' resurserna är enligt statskontoret angelägen för fullgörande av denna uppgift. ' '

Miljökontrollutrcdningen har i skrivelse den 3 november 1971 hem- ställt att för budgetåret 1972/73 ett belopp om 2,1 milj. kr. ställs till för- fogande för utvecklingsarbete avseende automatisk databehandling av viss information på miljövårdsområdct. Statskontoret har förklarat sig berett att medverka i utvecklingsarbetet. Utredningen har bedömt att denna systemutveckling i första hand bör avse information rörande an- läggningar och imissioner från anläggningar som varit föremål för ären- dehandläggning enligt miljöskyddslagen "eller motsvarande författningar samt modellförsök syftande till databehandling av information rörande

Prop. 1972: 32 15

samband mellan vissa kemiska ämnen och deras effekter på biologiskt material.

Programmet Utbildning och information

Verksamheten inom programmet Utbildning och information avser utbildning av personal för rationaliseringsvcrksamhet samt information om rationaliseringsverksamheten och dess resultat. Till programmet hän- förs även biblioteks- och dokumentationstjänst.

Kursverksamheten inom programmet bedrivs i form av dels centrala kurser i rationaliseringstekniska ämnen, dels s.k. myndighetsanpassad utbildning, varvid utbildningsinsatserna ofta har samband med av stats- kontoret föreslagna rationaliseringsåtgärder. Antalet deltagardagar (pro- dukten av antalet deltagare och kursdagar) utgjorde budgetåret 1970/71 ca 8 960. Härtill kommer utbildning av utredningsaspiranter- och annan utbildning av egen personal.

Under budgetåret 1972/73 föreslås en ökning av kursverksamheten. Förslaget innebär dels försatt utbyggnad av kurser för myndighetsan- ställd personal, dels en ökning av internutbildningen. Vidare föreslås en ökning av konsultat'ionen i utbildningsfrågor. Inform'ationsverksamheten föreslås fr.o.m. budgetåret 1972/73 innefatta utgivning av en extern kvartalstidskrift som skall täcka ämnesområdet administrativ rationali- sering i offentlig förvaltning. Utöver löne- och prisomräkning uppgår kostnaden för den föreslagna utökningen av verksamheten till totalt 263 000 kr.

Programmet Samordning av ADB

Verksamheten under programmet gäller statskontorets instruktions- enliga uppgifter att svara för samordning i fråga om anskaffning och utnyttjande av datamaskiner inom statsförvaltningen samt att förvalta statens datamaskinfond.

För budgetåret 1972/73 inriktas verksamheten, jämsides med upp- handlingen och den löpande förvaltningen av datamaskinfonden, på projekt inom ramen för de medel som beräknas för samordning av stat— liga informationssystem. Resursökningen uppgår till totalt 1,3 milj. kr. och avser dels ett samlingsprojekt -— i vilket bl. a. ingår registrering och identitetsnumrering av juridiska personer — dels inrättande av'en doku- mentationscentral samt utarbetande av säkerhetsnormer för ADB.

Verksamheten vid fondbyrån

Verksamheten vid fondbyrån har redovisats i det föregående. An- slagsbehovet för budgetåret 1972/73 har anmälts under anslaget Kam- markollegiet.

Prop. 1972: 32 16

Personalfrågor 1970/71 1971/72 1972/732 Beräknar Stats- Departe- kontorct ments- chefen Personal1 Handläggande personal 170 187 180 180 Ovrig personal 101 1 17 84 84 271 304 264 264

1 Omräknat till helårsbefattningar. Personal vid datamaskinanläggningen vid karolinska sjukhuset har ej medräknats. " Personal vid fondbyrån har ej medräknats.

Statskontoret beräknar att ett genomförande av dess förslag rörande verksamhetens omfattning budgetåret 1972/73 innebär att personalen behöver förstärkas med sammanlagt fem tjänstemän, varav fyra hand— läggare och en assistent. Programmet Rationalisering minskas med sex handläggare. Programmet Samordning av ADB ökas med tio handläg- gare och en assistent.

Departementschefen

Min beräkning av det totala medelsbehovet under anslaget framgår av programsammanställningen för statskontoret.

Jag godtar statskontorets förslag beträffande verksamheten under programmet Rationalisering. Jag har dessutom under programmet be- räknat medel för statskontorets medverkan i miljökontrollutredningens projekt för systemutveckling avseende bl.a. information om anlägg- ningar som varit föremål för behandling enligt miljöskyddslagen. Jag har uppskattat kostnaden för statskontorets insatser till totalt 1,6 milj. kr., varav 500000 kr. bör finansieras genom ianspråktagande av den tidigare redovisade odisponcrade reserven.

Under programmet Utbildning och information har jag räknat med en resursförstärkning för den externa kursverksamheten, för konsulta- tion i utbildningsfrågor och för informationsverksamhcten. Utgiv- ningen av den föreslagna kvartalstidskriften om administrativ rationa- lisering bör t.v. ske försöksvis. .

Under programmet Samordning av ADB har statskontoret föresla- git en väsentlig förstärkning av statskontorets resurser för fortsatt ar- bete med de projekt som rör samordning av statliga informationssystem. Jag förordar den av statskontoret föreslagna ökningen under program-' met. Statskontorets arbete bör bedrivas i nära samråd med den under hösten 1971 tillsatta datasamordningskommittén.

Jag har i det föregående förordat att verksamheten vid fondbyrån

Prop. 1.972: 32 17

inkl. redovisningscentralen och revisionskontoret förs över från stats- kontoret till kammarkollegiet fr.o.m. den 1 januari 1973. Medelsberäk- ningen för verksamheten vid fondbyrån avser därför endast första hälf- ten av budgetåret 1972/73. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Statskontoret för budgetåret 1972/73 under sjunde huvud- titeln anvisa ett förslagsanslag av 30 950 000 kr.

Organisations— och anslagsfrågor rörande myntverket

Inledning

Enligt statsmakternas beslut ( prop. 1971: 1 .64 och 165, NU 1971: 49 och 50, rskr 1971: 355 och 356) skall de uppgifter som f. n. ankom- mer på avdelningarna för mått- och vikt resp. ädelmetallkontroll vid mynt- och justeringsverket föras över till statens provningsanstalt den 1 juli 1972. Chefen för industridepartementet avser att senare anmäla frågan om hur bl.a. justeringsverksamheten och ädelmetallkontrollen organisatoriskt skall inpassas i provningsanstalten.

Mynt- och justeringsverket har med skrivelse den 8 februari 1972 överlämnat förslag till organisation för verksamheten i övrigt, dvs. mynt- och medaljtillverkningen. Vidare har verket överlämnat en pro- memoria med kompletterande anslagsbcräkningar m.m. för budget- året 1972/73.

Nuvarande organisation

Mynt- och justeringsverket är central förvaltningsmyndighet med uppgift att tillverka mynt och medaljer, handha kontroll av ädelme- tallarbetcn, verkställa probering av ädelmetaller och bestämning av ädelmetallhalten, leda justeringsväsendet, handlägga ärenden om mått och vikt samt utföra justeringar.

Chef för mynt- och justeringsverket är en myntdirektör. Verket är uppdelat på fem avdelningar, nämligen en för mått och vikt, en för kontroll av ädelmetallarbeten, en för tillverkning av mynt och me- daljer, en för administrativa ärenden och en för kamerala ärenden.

Antalet anställda vid mynt- och justeringsverket är f.n. 125, varav 27 utgör handläggande personal.

Mynt- och justeringsverkets organisationsförslag

Mynt- och justeringsverket har uppdragit åt Statskonsult AB att utarbeta förslag till organisation för mynt- och medaljtillverkningen. Förslaget är tänkt att ligga till grund för verkets organisation fr. o. m.

Pr0p. 1972: 32 18

den 1 juli 1972. Lokalfrågor m.m. medför emellertid att omorganisa- tionen inte kan genomföras fullt ut förrän i samband med den av stats- makterna beslutade flyttningen till Eskilstuna.

Sedan avdelningarna för mått och vikt samt för kontroll av ädelme-' tallarbeten avskilts återstår vid mynt- och justeringsverket, i det följan- de benämnt myntverket, en avdelning för mynt och medaljer, en ad- ministrativ avdelning och en kameral avdelning.

Verket föreslår att verksamheten i stället organiseras på fyra enhe- ter, nämligen en avdelning för verktyg och medaljer, en avdelning för mynttillverkning, ett laboratorium och en administrativ avdelning.

Vidare föreslås att en styrelse inrättas för att biträda myntdirektö- ren och dennes ställföreträdare vid vissa beslut av investeringskarak— tär, vid externa kontakter, långsiktsplanering etc. Styrelsen bör repre- sentera ekonomisk och teknisk kompetens samt statlig förvaltning.

Inom ramen för tillgängliga resurser bör myntverket ges möjlighet att utföra arbeten på uppdragsbasis. Som exempel nämns affärsmässig tillverkning av sigill, utländska mynt, poletter etc.

Det nya myntverket beräknas sysselsätta 65 personer, varav sex ut- gör handläggande personal.

Departementschefen

Jag biträder myntverkets förslag till ny organisation såtillvida att — verksamheten under myntdirektören organiseras på angivna fyra enhe- ter. Omorganisationen bör genomföras successivt och vara fullt genom- förd i och med verkets flyttning till Eskilstuna.

Jag har ej något att erinra mot att myntverket inom ramen för sina resurser ges möjlighet att bedriva affärsmässig uppdragsverksamhet. Intäkterna från uppdragsverksamheten bör redovisas på driftbudge- tens inkomstsida under en titel benämnd Inkomst av-myntning m.m.

Myntverkets förslag till bemanning innebär en ökning av antalet sysgelsatta inom mynt- och medaljtillverkningen jämfört med dagslä- get. Jag är inte beredd att förorda att en personalökning sker.

Beträffande avtalsbara anställnings- och arbetsvillkor avser jag att ge statens avtalsverk det förhandlingsuppdrag som behövs.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att godkänna den av mig förordade organisationen av, mynt- och medaljtillverkningen. '

Myntverket: Förvaltningskostnader

1970/71 Utgift 14 550 556 1971/72 Anslag 15 263 000 1972/73 Förslag 2 955 000

* Anslaget Mynt- och justeringsverket: Förvaltningskostnader.

Prop. 1972: 32 - . 19

1972/73 ' Beräknat Myntverket Departementschefen Personal Handläggande personal 6 6 Ovrig personal 59 46 65 . 52 Anslag Lönekostnader 12 294 000 2 352 000 Sjukvård 9 000 9 000 Reseersättningar 15 000 14 000 därav utrikes resor (10 000) (8 000) Lokalkostnader . 357 000 357 000 Maskiner, instrument och diverse materialier 150 000 150 000 Omkostnader för myntutväxling 19 000 19 000 Expenser 56 000 56 000 2 900 000 2 957 000 Uppbördsmedel Bränsle och lyse 2 000 2 000 2 898 000 2 955 000

1 Kostnaderna för myntdirektören och de fyra enhetscheferna ej inräknade.

Departementschefen Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 2 955 000 kr. _ Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Myntverket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1972/ 73 under sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 2 955 000 kr.

Myntverket: Nyanskaffning av vissa maskiner m. m.

1970/71 Utgift ]236 941 Reservation 253 754 1971/72 Anslag [450 000 1972/73 Förslag 350 000

1 Anslaget Mynt- och justeringsverket: Nyanskaffning av vissa maskiner rn. m

Från anslaget bestrids utgifter för anskaffning av maskiner och apparater till myntverket.

Myntverket För nyanskaffning av utrustning m. m. krävs 350 000 kr.

Departementschefen

Jag biträder myntverkets förslag. Den behållning som vid utgången av budgetåret 1971/72finns på reservationsanslaget Mynt- och juste-

Prop. 1972: 32 . 20

ringsverket: Nyanskaffning av vissa maskiner m.m. bör föras över till förevarande anslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Myntverket: Nyalzskaffning av vissa maskiner m. m. för

budgetåret 1972/73 under sjunde huvudtiteln anvisa ett reser- vationsanslag av 350 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet

Britta Gyllensten

'HARCUS BOKTR. SYHLH 1971 720159