Kungl. Maj:ts proposition angående skattebortfallsbidrag till kommuner m.fl. i anledning av I970 års skattereform
Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1972 Prop. 1972: 60
Nr 60
Kungl. Maj:ts proposition angående skattebortfallsbidrag till kommuner
m. fl. i anledning av 1970 års skattereform; given Stockholms slott den
10 mars 1972.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
G. E. STRÄNG
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att kommuner, landstingskommuner och församlingar får årliga bidrag av statsmedel med anledning av att skatteunderlaget minskar till följd av 1970 års skattereform. Till grund för bidragsgivningen ligger ett beräknat skattebortfall för kommunerna på en miljard kr. för år 1971. Bidragen utbetalas första gången år 1973 och avses utgå på grundval av tillskjutet skatteunderlag. Detta skatteunderlagstillskott fördelas mellan kommunerna i relation till skattekraften beräknad som skattekronor per inkomsttagare. Utöver bidragen på en miljard kr. för år 1971 utgår år 1973 även förskott för detta år med ett belopp i samma storleksordning.
1 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 60
Kartong: S. 2, Författningsförslag 2, paragrafnumren i ingressen ändrade.
Författvingsförslag
1 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1965: 269) med särskilda bestämmelser om
kommuns och annan menighets utdebitering av skatt
Härigenom förordnas, att lagen (1965: 269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Kommuns och annan menig- Kommuns och annan menighets utdebitering av skatt skall be- hets utdebitering av skatt skall bestämmas i förhållande till det an- stämmas i förhållande till det antal skattekronor och skatteören, tal skattekronor och skatteören, som vid närmast föregående års som vid närmast föregående års taxering påförts de skattskyldiga, taxering påförts de skattskyldiga, med tillägg av det antal skatte- med tillägg av det antal skattekronor, som staten skall tillskjuta kronor, som staten skall tillskjuta enligt förordningen den 3 juni enligt förordningen (1965: 268) om 1965 (nr 268) om skatteutjäm- skatteutjämningsbidrag och av biningsbidrag. dragsunderlag enligt bestämmel-
serna om skattebortfallsbidrag.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1972.
2 Förslag till
Lag om ändring i förordningen (1965: 268) om skatteutjämningsbidrag
Härigenom förordnas, att 1, 2, 4—6, 8, 9, 11—16, 19 och 20 8§ förordningen (1965: 268) om skatteutjämningsbidrag skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1§
Kommun äger erhålla skatte- Bidragskommun äger erhålla utjämningsbidrag av statsmedel skatteutjämningsbidrag av statsenligt bestämmelserna i denna för- medel enligt bestämmelserna i ordning. denna förordning.
28 I denna förordning förstås med
kommun: landskommun, kö- bidragskommun: komping, stad, landstingskommun, mun, landstingskommun, församförsamling, pastorat och annan ling, pastorat och annan kyrklig
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse kyrklig samfällighet som äger be- samfällighet som äger beskattskattningsrätt, ningsrätt,
bidragsår: det kalenderår under vilket skatteutjämningsbidrag utgår,
beräkningsår: det kalenderår som föregår bidragsåret,
skattekraft: antalet skat- skattekraft: antalet skattekronor och skatteören per in- tekronor och skatteören per invåvånare i kommunen, beräknat ef- nare 1 bidragskommunen, beräkter taxeringsnämnds beslut röran- nat efter taxcringsnämnds beslut de beräkningsårets taxering till rörande beräkningsårets taxering kommunal inkomstskatt och an- till kommunal inkomstskatt med talet kyrkobokförda invånare i tillägg av bidragsunderlag enligt kommunen vid beräkningsårets in- bestämmelserna om = skattebortgång, fallsbidrag och antalet kyrkobok-
förda invånare i bidragskommu-
nen vid beräkningsårets ingång,
medelskattekraft: an- medelskattekraft: antalet skattekronor och skatteören talet skattekronor och skatteören per invånare i hela riket, beräknat per invånare i hela riket, beräknat efter taxeringsnämnds beslut rö- efter taxeringsnämnds beslut rörande beräkningsårets taxering till rande beräkningsårets taxering till kommunal inkomstskatt och anta- kommunal inkomstskatt med till- Iet kyrkobokförda invånare i hela lägg av bidragsunderlag enligt beriket vid beräkningsårets ingång, stämmelserna om skattebortfallsbi-
drag och antalet kyrkobokförda
invånare i hela riket vid beräk-
ningsårets ingång,
sammanlagd utdebite- sammanlagd utdebitering: summan inom landskom- ring: summan inom kommun av mun, köping eller stad av utdebi- utdebiteringssatserna för beräkteringssatserna för beräkningsåret ningsåret för skatt till bidragskomför skatt till kommun, municipal- mun samt samhälle och tingslag samt
utdebiteringsgräns: me- utdebiteringsgräns: medeltalet av de sammanlagda utde- deltalet av de sammanlagda utdebiteringarna i hela riket, bestämt biteringarna i hela riket, bestämt genom att summan av de tal, som genom att summan av de tal, som erhållas om inom varje landskom- erhållas om inom varje kommun mun, köping eller stad samman- sammanlagda utdebiteringen mullagda utdebiteringen multiplice- tipliceras med antalet skattekronor ras med antalet skattekronor och och skatteören enligt taxeringsskatteören enligt taxeringsnämnds nämnds beslut rörande taxering till beslut rörande taxering till kom- kommunal inkomstskatt året före munal inkomstskatt året före be- beräkningsåret, delas med samräkningsåret, delas med. samman- manlagda antalet skattekronor och lagda antalet skattekronor och skatteören i hela riket. skatteören i hela riket...
Omfattar landskommun, köping Omfattar kommun två eller fleeller stad två celler flera försam- ra församlingar, skall vid beräklingar, skall vid beräkningen av ningen av den sammanlagda utden sammanlagda utdebiteringen debiteringen medeltalet av utde-
Nuvarande lydelse Föreslagen. lydelse medeltalet av utdebiteringssatserna biteringssatserna för församlingsför församlingsskatt inräknas i skatt inräknas i summan av utsumman av utdebiteringssatserna. debiteringssatserna. Detta medeltal Detta medeltal bestämmes genom bestämmes genom att summan av att summan av de tal, som erhål- de tal, som erhållas om varje för- Jas om varje församlings utdebi- samlings utdebiteringssats multiteringssats multipliceras med an- pliceras med antalet skattekronor talet skattekronor och skattcören och skatteören i församlingen eni församlingen enligt taxerings- ligt taxeringsnämnds beslut rörannämnds beslut rörande taxering de taxering till kommunal intill kommunal inkomstskatt året komstskatt året före beräkningsföre beräkningsåret, delas med an- året, delas med antalet skattekrotalet skattekronor i den landskom- nor i den kommun inom vilken mun, köping eller stad inom vil- församlingarna äro belägna. Tillken församlingarna äro belägna. höra delar av församling skilda Tillhöra delar av församling skil- "kommuner, gäller vad nu sagts om da kommuner, gäller vad nu sagts församling sådan del. om församling sådan del. Municipalsamhälles utdebiteringssats ingår i den sammanlagda utdebiteringen med det belopp, vartill den skulle ha uppgått om antalet skattekronor och skatteören i municipalsamhället varit detsamma som i den landskommun inom vilken municipalsam-
hället är beläget. oe
4§
Skatteutjämningsbidrag skall vid Skatteutjämningsbidrag skall vid upprättande av utgifts- och in- upprättande av utgifts- och inkomststat för bidragsåret uppta- komststat för bidragsåret upptagas bland kommunens inkomster. gas bland bidragskommunens inkomster.
58 Skatteutjämningsbidrag vid brist Skatteutjämningsbidrag vid brist på skattekraft utgår till kommun, på skattekraft utgår till bidragsvars skattekraft understiger den kommun, vars skattekraft underskattekraft, som kommunen skall stiger den skattekraft, som bitillförsäkras enligt 8 8. dragskommunen skall tillförsäkras enligt 8 §.
6§
Skatteutjämningsbidrag vid brist Skatteutjämningsbidrag vid brist på skattekraft utgår med det be- på skattekraft utgår med det belopp, som erhålles, när tillskott av lopp, som erhålles, när tillskott av ' skatteunderlag enligt 8 8 multipli- skatteunderlag enligt 8 8 multipliceras med den utdebiteringssats ceras med den utdebiteringssatssom kommunen fastställt för bi- som bidragskommunen fastställt dragsåret. « för bidragsåret.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
8 §
Tillskott av skatteunderlag ut- Tillskott av skatteunderlag utgöres av det antal skattekronor och göres av det antal skattekronor och skatteören, som kommunen måste skatteören, som bidragskommunen tillföras för att skattekraften skall måste tillföras för att skattekrafmotsvara följande andel av me- ten skall motsvara följande andel delskattekraften, nämligen för av medelskattekraften, nämligen
för
landstingskommun i skattekraftsområde 1 och de delar av Värmlands, Kopparbergs och Gävleborgs läns landstingskommuner som tillhöra skattekraftsområde 2, 95 procent;
Övriga landstingskommuner i skattekraftsområde 2, 110 procent; landstingskommun i skattekraftsområde 3, 125 procent; Gotlands kommun 92 procent;
annan kommun i skattekrafts- annan bidragskommun i skatteområde 1, 90 procent; kraftsområde 1, 90 procent:
annan kommun 1 skatteckrafts- annan bhidragskommun 1 skatteområde 2, 110 procent kraftsområde 2, 110 procent
och annan kommun 1 skatte- och annan bidragskommun i kraftsområde 3, 125 procent. skattekraftsområde 3, 125 procent.
För landstingskommun må dock tillskottet av skatteunderlag icke understiga summan av de tillskjutna skatteunderlag som för år 1965 utgick till landstingskommunen enligt kungörelserna den 16 maj 1957 (nr 205) angående skatteersättning i anledning av 1957 års ortsavdragsreform och den 27 april 1962 (nr 140) angående skatteersättning i anledning av 1961 års ortsavdragsreform.
Ingår två eller flera församlingar i pastorat eller annan kyrklig samfällighet som äger beskattningsrätt, skall tillskottet av skatteunderlag till den kyrkliga samfälligheten utgöra summan 'av sådana tillskott till församlingarna.
För landskommun, köping eller För kommun där den sammanstad där den sammanlagda utde- lagda utdebiteringen understiger biteringen understiger utdebitc- utdebiteringsgränsen, skall det enringsgränsen, skall det enligt förs- ligt första stycket gällande prota stycket gällande procenttalet centtalet minskas med en procentminskas med en procentenhet för enhet för varje fullt tjugotal ören, varje fullt tjugotal ören, varmed varmed den sammanlagda utdebiden sammanlagda utdebiteringen teringen understiger utdebiteringsunderstiger utdebiteringsgränsen. gränsen.
Tillhöra delar av kommun skil- Tillhöra delar av bidragskomda skattekraftsområden, beräknas mun skilda skattekraftsområden, tillskottet särskilt för varje sådan beräknas tillskottet särskilt för del. varje sådan del.
98 Träder ändring beträffande Träder ändring beträffande bikommuns indelning i kraft vid bi- dragskommuns indelning i kraft dragsårets ingång, skall tillskott av vid bidragsårets ingång, skall tillskatteunderlag beräknas på grund- skott av skatteunderlag beräknas
1 Senaste lydelse 1970: 341. 1 Riksdagen 1972.1 saml. Nr 60
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse val av den indelning som gällde på grundval av den indelning som vid beräkningsårets ingång. Vid gällde vid beräkningsårets ingång. delning av kommun skall tillskot- Vid delning av bidragskommun tet fördelas i förhållande till kom- skall tillskottet fördelas i förhålmundelarnas invånarantal vid be- lande till invånarantalet i de olika räkningsårets början. delarna av bidragskommunen vid
beräkningsårets början.
Länsstyrelsen skall fastställa till- Länsstyrelsen skall fastställa tillskott av skatteunderlag samt se- skott av skatteunderlag samt senast den 10 september under be- nast den 10 september under beräkningsåret = tillställa kommun räkningsåret tillställa bidragskomuppgift om tillskottets storlek. mun uppgift om tillskottets stor-
lek.
12 5
Skatteutjämningsbidrag vid hög Skatteutjämningsbidrag vid hög utdebitering utgår till landskom- utdebitering utgår till kommun, mun, köping eller stad, vars om- vars omräknade sammanlagda uträknade sammanlagda utdebitcring debitering överstiger utdebiteöverstiger — utdebiteringsgränsen. ringsgränsen. Med omräknad sam- Med omräknad sammanlagd ut- manlagd utdebitering förstås den debitering förstås den utdebitering utdebitering för beräkningsåret för beräkningsåret som skulle ha som skulle ha fastställts, om för fastställts, om för samma år var- samma år varken bidrag vid hög ken bidrag vid hög utdebitering utdebitering eller bidrag enligt eller bidrag enligt 16 8 utgått. 16 8 utgått. Vid omräkning skall
såväl skatteunderlag enligt taxe-
ringsnämnds beslut som tillskjutet
skatteunderlag enligt 8 § och be-
stämmelserna om skattebortfalls-
bidrag beaktas.
13 §
Skatteutjämningsbidrag vid hög Skatteutjämningsbidrag vid hög utdebitering utgår med belopp, utdebitering utgår med belopp, motsvarande vad som skulle utgå motsvarande vad som skulle utgå på grundval av kommunens skatte- på grundval av bidragskommunens underlag enligt beräkningsårets skatteunderlag enligt beräkningstaxering, ökat med tillskott av årets taxering, ökat med tillskott skatteunderlag enligt 8 8, efter ett av skatteunderlag enligt 8 § och belopp för skattekrona och skatte- bidragsunderlag enligt bestämmelöre som utgör viss andel av skill- serna om skattebortfallsbidrag, efnaden mellan den omräknade sam- ter ett belopp för skattekrona och manlagda utdebiteringen i kom- skatteöre som utgör viss andel av munen och utdebiteringsgränsen. skillnaden mellan den omräknade Denna andel är 1/10 procent för sammanlagda utdebiteringen i bivarje öre av den del av den om- dragskommunen och = utdebiteräknade sammanlagda utdebite- ringsgränsen. Denna andel är 1/10 ringen, som överstiger utdebite- procent för varje öre av den del av
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ringsgränsen med högst tre kronor, den omräknade sammanlagda utoch 60 procent av den del av den debiteringen, som överstiger utdeomräknade sammanlagda utdebi- biteringsgränsen med högst tre teringen som överstiger utdebite- kronor, och 60 procent av den del ringsgränsen med mer än tre kro- av den omräknade sammanlagda nor. utdebiteringen som överstiger utdebiteringsgränsen med mer än tre kronor.
14 § Träder ändring beträffande Träder ändring beträffande bikommuns indelning i kraft vid dragskommuns indelning i kraft bidragsårets ingång, skall bidrag vid bidragsårets ingång, skall bivid hög utdebitering beräknas på drag vid hög utdebitering beräkgrundval av den indelning som nas på grundval av den indelning gällde vid beräkningsårets ingång. som gällde vid beräkningsårets in- Vid delning av kommun skall bi- gång. Vid delning av bidragskomdraget fördelas i förhållande till mun skall bidraget fördelas i förkommundelarnas invånarantal vid hållande till invånarantalet i de beräkningsårets början. olika delarna av bidragskommunen vid beräkningsårets början.
15 § Länsstyrelsen skall = fastställa Länsstyrelsen skall = fastställa skatteutjämningsbidrag vid hög ut- skatteutjämningsbidrag vid hög utdebitering samt senast den 10 debitering samt senast den 10 september under beräkningsåret september under beräkningsåret tillställa landskommun, köping och tillställa kommun uppgift om bistad uppgift om bidragets storlek. dragets storlek.
16 § När synnerliga skäl föreligga, När synnerliga skäl föreligga, äger Konungen efter ansökan be- äger Konungen efter ansökan bevilja kommun extra skattcutjäm- vilja bidragskommun extra skatteningsbidrag. utjämningsbidrag. Ansökan om extra skattcutjämningsbidrag inges till länsstyrelsen scnast den 31 januari under beräkningsåret.
19 § Finner länsstyrelse på grund av Finner länsstyrelse på grund av anmärkning eller eljest att av läns- anmärkning eller eljest att av länsstyrelsen meddelat beslut enligt styrelsen meddelat beslut enligt denna förordning blivit oriktigt på denna förordning blivit oriktigt på grund av felräkning, misskrivning grund av felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende, eller annat uppenbart förbiseende, skall länsstyrelsen, sedan vederbö- skall Jänsstyrelsen, sedan vederbörande kommun erhållit tillfälle att rande bidragskommun erhållit tillyttra sig, meddela beslut om rät- fälle att yttra sig, meddela beslut telse. om rättelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
20 8
Talan mot statistiska centralby- Talan mot statistiska centralbyråns och länsstyrelses beslut enligt råns och länsstyrelses beslut enligt denna förordning må föras av denna förordning må föras av kommun. Talan föres hos Kungl. — hidrågskommun. Talan föres hos Maj:t genom besvär. Kungl. Maj:t genom besvär.
Denna Jag träder i kraft den 1 januari 1973. Vid beräkning av medelskattekraften på grundval av 1972 års taxering skall det sammanlagda bidragsunderlaget i riket enligt bestämmelserna om skattebortfallsbidrag upptagas till 44 365 600 skattekronor.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 10 mars 1972.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASP- LING, NILSSON, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, FELDT.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gcmensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om skattebortfallsbidrag till kommuner m. fl i anledning av 1970 års skattereform och anför.
1 prop. 1972: 1 (bil. 9 s. 68) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1972/73 beräkna till Kompensation till kommunerna med anledning av skatteomläggningen 1971 ett förslagsanslag av 500 milj. kr. Jag anhåller att nu få ta upp denna fråga.
Inledning
En genomgripande reform av inkomstbeskattningen beslöts vid 1970 års vårriksdag (prop. 1970: 70, BecU 1970: 40, rskr 1970: 230). De nya bestämmelserna trädde i kraft den 1 januari 1971 och tillämpas första gången vid 1972 års taxering. .
Reformen innebär långtgående ändringar i bl.a. avdragssystemet vid taxeringen. Härigenom påverkas den beskattningsbara inkomsten och därmed beskattningsunderlaget. Effekten för kommunerna av det nya skattesystemet blir ett betydande skattebortfall. I prop. 1970: 70 uttalade jag (s. 75) att avsikten var att kommunerna skulle få full kompensation för skattebortfallet och att förslag senare skulle läggas fram om formerna för denna kompensation. |
I beredningen av denna fråga inom finansdepartementet har ingått överläggningar med företrädare för Svenska kommunförbundet och Svenska landstingsförbundet. | |
Vissa skattebestämmelser
Reglerna om den kommunala inkomstbeskattningen finns främst i kommunalskattelagen (1928: 370, KL). Bestämmelserna om den statliga inkomstskatten, som i vissa hänseenden har betydelse vid beräkningen av det kommunala beskattningsunderlaget, finns bl. a. i förordningen (1947: 576) om statlig inkomstskatt (SI). För varje skattskyl-
dig bestäms ett skatteunderlag för kommunalbeskattningen och ett för statsbeskattningen. Härvid gäller emellertid i huvudsak likartade regler.
Summan av inkomsterna från olika förvärvskällor, minskad med avdrag för kostnader som behövts för att förvärva och bibehålla intäkterna, utgör den skattskyldiges sammanräknade inkomst. Härifrån avgår s. k. allmänna avdrag (46 § KL, 4 § SID. Avdrag får under vissa förutsättningar göras också för förlust som hänför sig till tidigare år (förordningen 1960: 63 om rätt till förlustutjämning vid taxering för inkomst). Återstoden, vid kommunaltaxeringen ökad med s.k. garantibelopp för fastighet, utgör den skattskyldiges taxerade inkomst.
Den taxerade inkomsten minskas med grundavdrag (tidigare ortsavdrag) och extra avdrag för nedsatt skatteförmåga. Återstoden utgör beskattningsbar inkomst. Denna inkomst ligger till grund för skatteberäkningen.
Den kommunala inkomstskatten är proportionell och tas ut med en i viss ordning bestämd andel av den till kommunal inkomstskatt beskattningsbara inkomsten. Den genomsnittliga kommunala utdebiteringen är för år 1971 22:54 kr. och för år 1972 23:79 kr. per 100 kr. beskattningsbar inkomst.
De ändringar som låg i skattereformen berörde, såvitt nu är av intresse, i huvudsak de allmänna avdragen och ortsavdragen/grundavdragen. I detta hänseende innebär bestämmelserna för tiden före reformen bl. a. följande.
Allmänt avdrag medges för sådan sjukförsäkringsavgift enligt 19 kap. 2 § lagen (1962: 381) om allmän försäkring som påförts den skattskyldige under året före taxeringsåret samt för premier och avgifter för ett antal andra typer av försäkringar. Avdrag för sjukförsäkringsavgift enligt 19 kap. 2 § lagen om allmän försäkring beräknas till ett belopp av minst 150 kr. eller, om den skattskyldige under beskattningsåret varit gift och levt tillsammans med andra maken, för dem båda gemensamt till ett belopp av minst 300 kr. Avdraget för övriga premier och avgifter är högst 500 kr. för sammanlevande makar och för ensamstående, som haft hemmavarande barn under 18 år, samt 250 kr. för ensamstående i övrigt (46 § 2 mom. KL, 4 8 1 mom. ST). |
Avdrag medges också för underhåll som den skattskyldige betalat till inte hemmavarande barn under 16 år. Avdraget får dock inte överstiga 1 000 kr. per barn och år.
Som allmänt avdrag räknas också de s.k. förvärvsavdragen. Avdragsrätt medges gift kvinna utan hemmavarande barn under 16 år som levt tillsammans med sin man och som haft inkomst av jordbruksfastighet och utfört arbete i förvärvskällan till minst 300 kronors värde, inkomst av rörelse, vari hon varit verksam i ej blott ringa om-
fattning, eller inkomst av eget arbete. Avdragsbeloppet är 300 kr. Har kvinnan hemmavarande barn under 16 år, får hon i fråga om inkomst av rörelse eller eget arbete göra avdrag med 300 kr. jämte 25 9/0 av inkomsten, sammanlagt dock med högst 3 000 kr.
I fråga om jordbruksinkomst får hon göra avdrag med belopp motsvarande värdet av arbetsinkomsten, dock högst med 1 000 kr.
Ensamstående man eller kvinna, som haft hemmavarande barn under 16 år, får åtnjuta förvärvsavdrag vid inkomst av jordbruksfastighet, rörelse och eget arbete i princip enligt de regler som gäller för gift kvinna med barn och inkomst av rörelse.
Förvärvsavdrag medges också i fråga om jordbruks- och rörelseinkomst vid fall av s.k. faktisk sambeskattning, dvs. då gift person drivit verksamheten med biträde av maken. Gift man utan hemmavarande barn under 16 år som levt tillsammans med sin hustru erhåller förvärvsavdrag med 300 kr. Förutsättningen är att hustrun utfört arbete i förvärvskällan till ett värde av minst 300 kr. Finns hemmavarande barn under 16 år, får mannen åtnjuta avdrag med belopp motsvarande värdet av hustruns arbetsinsats, dock högst med 1 000 kr.
Förvärvsavdrag får åtnjutas endast om och i den mån den inkomst som berättigar till avdrag förslår till det. Förvärvsavdrag får för skattskyldig eller, om han varit gift och levt tillsammans med maken, makarna tillsammans inte överstiga det maximibelopp som enligt det nyss återgivna gäller för det avdragsfall som är i fråga (46 § 3 mom. KL, 4 8 ST).
Vid statstaxeringen medges vidare avdrag för sådan allmän kommunalskatt som påförts den skattskyldige året före taxeringsåret. Avdraget skall beräknas till ett belopp av minst 2 250 kr. eller, för makar gemensamt, till 4 500 kr. Rätt till avdrag med sistnämnda belopp tillkommer också ensamstående med hemmavarande barn under 18 år (4 § I mom. ST).
Ortsavdrag medges med 2 250 kr. för ensamstående skattskyldig och 4 500 kr. för makar gemensamt och för ensamstående med hemmavarande barn under 18 år (48 8 2 mom. KL, 8 8 SD.
För makar gäller om allmänna avdrag och ortsavdrag följande. Allmänna avdrag som helt eller delvis inte kunnat avräknas på den ena makens inkomst får avräknas mot andra makens inkomst, såvitt gäller kommunaltaxeringen dock med viss begränsning i fråga om kommun. Ortsavdraget beräknas till 2 250 kr. för vardera maken. Kan beloppet inte till fullo utnyttjas av ena maken får bristen avräknas på andra makens inkomst. Extra avdrag beräknas för vardera maken för sig. För makarna tillsammans får emellertid avdraget inte överstiga föreskrivet maximibelopp (52 § I mom. KL, 11 § I mom. SI).
Efter reformen gäller ändrade regler i följande hänseenden.
Schablonavdraget för obligatorisk sjukförsäkringsavgift, 150/300 kr., slopas. Avdrag medges enbart för faktiskt påförd avgift. Avdrag för underhållsbidrag till inte hemmavarande barn höjs till 1500 kr. per barn och år. Åldersgränsen för barnet höjs från 16 till 18 år. .
I fråga om förvärvsavdraget har omfattande ändringar skett. Avdraget på 300 kr. till barnlösa familjer har avskaffats liksom det fasta beloppet på 300 kr. till barnfamiljer med inkomst av rörelse eller tjänst. Förvärvsavdrag medges nu makar med barn under 16 år som båda har s. k. A-inkomst, dvs. inkomst av tjänst utom periodiskt understöd och liknande, samt inkomst av jordbruksfastighet och rörelse där den skattskyldige utfört arbete i förvärvskällan i ej blott ringa omfattning. Avdraget är vid inkomst av rörelse och tjänst 25 9/, av inkomsten (nettointäkten), dock högst 2 000 kr., och vid inkomst av jordbruksfastighet 1000 kr. Avdragsrätten' tillkommer den make som har den lägsta A-inkomsten. Förvärvsavdrag medges också gift person med A-inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse om maken biträtt i verksamheten. Avdraget är i dessa fall värdet av medhjälpande makens arbetsinsats, dock högst 1 000 kr. Förvärvsavdrag medges också ensamstående med hemmavarande barn under 16 år och inkomst av jordbruksfastighet, rörelse eller tjänst. Avdraget är 235 0/9 av inkomsten (nettointäkten) dock högst 2000 kr. I fråga om maximibeloppen då rätt till flera förvärvsavdrag föreligger är reglerna i princip oförändrade.
Väsentliga förändringar har skett i fråga om ortsavdragen. Dessa ersätts i det nya systemet med grundavdrag som medges med 4 500 kr. för varje skattskyldig i den mån inkomsten förslår. Fullt avdrag medges upp till 30 000 kr. taxerad inkomst. Vid högre inkomst reduceras avdraget med 209/, av Överstigande del. Vid taxerad inkomst på 52 500 kr. och högre medges alltså inte något avdrag. Vid beräkningen av grundavdragets belopp tas hänsyn enbart. till den statligt taxerade inkomsten med tillägg för s. k. sjömansinkomst. Det belopp som därvid erhålls tillämpas också vid den kommunala taxeringen.
Även de extra avdragen ändras genom reformen. Ändringarna innebär, som berörs närmare 1 det följande, en kraftig minskning av avdragssumman. . | |
Utöver förändringarna på avdragssidan kan nämnas att skattefrihet införs för det kommunala bostadstillägget för folkpensionärer (19 8 KL, 2 3 SI) och att makeansvarcet för sjukförsäkringsavgiften slopas. Vidare längdförs inte sammanräknad nettoinkomst — som ligger till grund för inkomststatistiken — i de fall den taxerade inkomsten under- . stiger 4500 kr. för ensamstående och för makar tillsammans. 1 det gamla systemet låg gränsen för längdföring vid 2 350 kr. statligt taxerad inkomst [68 § taxeringsförordningen (1956: 623)1.
Prop. 1972: 60 . 13
Den kommunala skatteutjämningen
Enligt lagen (1965: 269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt skall utdebitering av skatt bestämmas i förhållande till det antal skattekronor och skatteören, som vid närmast föregående års taxering påförts de skattskyldiga, med tilllägg av det antal skattekronor, som staten skall tillskjuta enligt förordningen (1965: 268) om skatteutjämningsbidrag.
Kommun, landstingskommun och församling m. fl. kyrkliga samfälligheter får enligt förordningen om skattcutjämningsbidrag under vissa förutsättningar skatteutjämningsbidrag av statsmedel. Bidrag utgår vid brist på skattekraft och vid hög utdebitering. Med skattekraft menas därvid antalet skattekronor och skatteören per invånare. I vissa fall kan också utgå extra skatteutjämningsbidrag. Skatteutjämningsbidrag tas upp bland menighetens inkomster vid upprättande av utgifts- och inkomststat för bidragsåret.
Skatteutjämningsbidrag vid brist på skattekraft utgår på grundval av tillskott på skatteunderlag. Med tillskott av skatteunderlag förstås det antal skattekronor och skattcören som menigheten måste tillföras för att skattekraften skall motsvara en viss föreskriven andel av medelskattekraften i riket. Bidrag utgår med det belopp, som erhålls, när skatteunderlagstillskottet multipliceras med den utdebiteringssats som menigheten fastställt för bidragsåret.
Länsstyrelsen fastställer tillskott av skatteunderlag och tillställer senast den 10 september under beräkningsåret menigheten uppgift om tillskottets storlek. Statistiska centralbyrån fastställer varje år senast den 25 augusti medelskattekraften i riket. I fråga om utbetalning av skatteutjämningsbidrag tillämpas bestämmelserna i kommunallagen och annan författning om utbetalning av allmän kommunalskatt.
Skattereformens effekt på det kommunala skatteunderlaget
Skattereformens effekt på det kommunala skatteunderlaget beror främst på de ändrade avdragsbestämmelserna. Ändringarna påverkar bara i mindre grad den sammanräknade inkomsten, medan däremot den beskattningsbara inkomsten berörs i hög grad. De nya bestämmelserna innebär till cn del en ökning av skatteunderlaget men till det väsentliga en minskning. De viktigaste faktorerna är följande.
Avgörande betydelse har övergången från ortsavdrag på 2 250/4 500 kr. till enhetliga grundavdrag på högst 4500 kr. I flertalet fall där ortsavdrag tidigare medgavs med 2250 kr. innebär de nya reglerna en fördubbling av det skattefria bottenavdraget och cn motsvarande . minskning av det kommunala skatteunderlaget. Denna cffekt motverkas dock i viss mån av den avtrappning av grundavdraget som sker vid inkomster överstigande 30 000 kr. och som ökar skatteunderlaget.
Som tidigare anförts slopas förvärvsavdraget på 300 kr. till barnlösa familjer liksom det fasta beloppet på 300 kr. till barnfamiljer med inkomst av rörelse eller tjänst. Vidare sänks avdragets maximum från 3 000 kr. till 2 000 kr. och för makar tillgodoräknas avdraget maken med lägsta A-inkomst i stället för hustrun. Dessa ändringar ökar det kommunala skatteunderlaget. Å andra sidan utgår i fortsättningen avdrag också för pension och livränta vilket tenderar att minska skatteunderlaget. I samma riktning verkar att fosterbarn räknas in i den kategori barn som berättigar till avdrag.
Höjningen av avdraget för underhåll åt ej hemmavarande barn till 1 500 kr. och justeringen av åldersgränsen från 16 till 18 år minskar det kommunala skatteunderlaget.
Beträffande sjukförsäkringsavgiften har slopandet av schablonavdraget betydelse bara i de fall avgiftsskyldighet inte förelegat, dvs. främst i fråga om folkpensionärer. I den mån dessa genom reglerna om extra avdrag ändå får den kommunalt beskattningsbara inkomsten reducerad torde emellertid effekten av schablonavdragets slopande bli liten. Slopandet av makeansvaret för sjukförsäkringsavgiften leder till att inte heller någon avdragsrätt för makens avgift blir aktucll. Detta påverkar skatteunderlaget i höjande riktning, men först fr. o. m. 1973 års taxering.
För folkpensionärerna genomförs ändrade bestämmelser om extra avdrag. Extra avdrag behövs inte längre i samma utsträckning som före skattereformen till följd av dels att skattefrihet har införts för kommunala bostadstillägg, dels att grundavdragen höjts. Detta leder till att avdragsbeloppen kan beräknas minska kraftigt med åtföljande ökning av skatteunderlaget. En stor del av dessa extra avdrag avser dock inkomsttagare som varken före eller efter reformen har beskattningsbar inkomst, vilket begränsar effekten på skatteunderlaget.
Även vissa förändringar i fråga om de skattepliktiga intäkterna har betydelse för det kommunala skatteunderlaget. Sålunda ökar folkpensionen på grund av att den höjda mervärdeskatten påverkar basbeloppet. Detta ökar skatteunderlaget något. Vidare införs som tidigare nämnts skattefrihet för det kommunala bostadstillägget för folkpensionärerna. Detta minskar skatteunderlaget.
I sammanhanget bör också nämnas den ändring av införing i taxeringslängd som skett i det nya skattesystemet. Numera längdförs sammanräknad nettoinkomst inte i de fall den statligt taxerade inkomsten understiger 4500 kr. för ensamstående och för makar tillsammans. I det tidigare systemet låg gränsen för införing vid 2350 kr. statligt taxerad inkomst. Den ändrade gränsen sammanhänger med höjningen av deklarationspliktsgränsen från 2 400 kr. till 4 500 kr.
Departementschefen
Inledande synpunkter
1970 års skattereform har omfördelat skatten till förmån för låginkomstgrupperna och har åstadkommit en individuell beskattning av makars arbetsinkomster. Ändringarna i skattesystemet är genomgripande och rör såväl beskattningsunderlaget som skattesatserna för den statliga skatten. I detta sammanhang är emellertid i huvudsak förändringarna av beskattningsunderlaget av intresse.
För kommunerna innebär det nya systemet en betydande minskning av skatteunderlaget. Härav följer en minskning av de kommunala skatteinkomsterna. Frågan har berörts i prop. 1970: 70 i vilken förslaget till skattereform lades fram. Jag har där (s. 75) uttalat att det skattebortfall som kommer att drabba kommunerna bl. a. till följd av det höjda grundavdraget kan uppskattas till totalt ca en miljard kr. för helt år räknat i 1971 års löneläge. Jag har också erinrat om att det minskade skatteunderlaget inte får någon effekt på de kommunala skatteinkomsterna förrän år 1973 med de avräkningsmetoder för kommunalskatten som tillämpas. Som jag framhållit i nämnda proposition är avsikten att kommunerna genom statsbidrag skall få full kompensation för inkomstbortfallet. Med kommuner avses här komuner, landstingskommuner samt församlingar, pastorat och kyrkliga samfälligheter. Bidrag i anledning av bortfallet bör därför utgå till alla dessa i förhållande till de bortfallna inkomsterna.
Det torde vara praktiskt att bidragen får en särskild benämning. Jag förordar beteckningen skattebortfallsbidrag.
Storleken av skattebortfallsbidraget
Avgörande för skattcebortfallets storlek är hur det kommunala skatteunderlaget påverkas av reformen. Verkningarna av de nya bestämmelserna är, som framgår av den tidigare redogörelsen, av olika art och omfattning. För att få en fullständig bild av reformens effekter och därmed det totala inkomstbortfallet skulle i princip krävas att man jämsides med den ordinarie taxeringen enligt de nya reglerna gjorde en fullständig taxering med tillämpning av de äldre bestämmelserna. Det är uppenbart att en sådan fullständig beräkning av bortfallet av skatteunderlag inte är praktiskt möjlig att göra. Bortfallet måste därför beräknas schematiskt.
Till grund för de i prop. 1970: 70 lämnade uppgifterna om ett skattebortfall av omkring en miljard kr. ligger beräkningar som utförts inom finansdepartementct på grundval av 1969 års taxering.
Riksrevisionsverket har i april och november 1971 gjort jämförande beräkningar för att få fram bl. a. total kommunalskatt enligt det gamla resp. det nya skattesystemet. Beräkningarna har gjorts i form av stick-
provsundersökningar på 16 000 deklarationer. Urvalet har varit olika vid de båda beräkningstillfällena. Beräkningarna leder fram till ett totalt kommunalt skattebortfall i anledning av skattereformen på 940 resp. 1065 milj. kr. Aprilberäkningen baserades på 1970 års taxcring och novemberberäkningen på 1971 års taxering medan övriga förutsättningar — bortsett från stickprovsurvalet av deklarationer — var lika. För att få beräkningarna helt jämförbara bör beloppet 940 milj. kr. justeras uppåt med ca 15 milj. kr. med hänsyn till det ökade antalet inkomsttagare vid det senare taxeringstillfället. Beräkningarna skulle då sluta på 955 resp. 1065 milj. kr. Slumpfelet i beräkningarna av skattebortfallet ligger i storleksordningen högst + 90 milj. kr. Ett genomsnitt av de båda beräkningarna ger alltså vid handen att det bidrag som skall kompensera kommunernas bortfall av skatteinkomster bör ligga i storleksordningen en miljard kr. Emellertid har vissa faktorer inte beaktats i riksrevisionsverkets beräkningar. Sålunda har verket i sin modell inte tagit hänsyn till att deklarationspliktsgränsen höjts från 2 400 kr. till 4 500 kr., vilket medför att inkomstbortfallet för kommunerna borde ökas med inemot 100 milj. kr. Vidare har vid beräkningen av sjukförsäkringsavdragen inte hänsyn tagits till att avgiften — och därmed makens avdragsrätt — för hemmafruförsäkringen slopats. Inkomstökningen för kommunerna till följd härav kan beräknas till ca 50 milj. kr. I fråga om de extra avdragen baseras riksrevisionsverkets beräkningar på ett antagande om en ökning i takt med inkomsterna celler med 9 9/0. Som tidigare nämnts innebär de höjda grundavdragen att behovet av extra avdrag minskar. Mcd hänsyn härtill bör det av riksrevisionsverket beräknade inkomstbortfallet för kommunerna reduceras med minst 100 milj. kr. Av det anförda framgår att riksrevisionsverkets beräkningar — med angivna justeringar — leder till ungefär samma resultat som de beräkningar som låg till grund för uppgifterna i prop. 1970: 70. Mot bakgrund härav förordar jag att bidraget för år 1971 bestäms till en miljard kr. När det gäller kommande år bestäms skattebortfallet av skatteunderlagets utveckling. I och med att allt fler inkomsttagare kommer upp i inkomstskikten över 30 000 kr. återvinner kommunerna skattckraft gcenom att grundavdragen i det nya skattesystemet successivt avtrappas för att helt bortfalla vid 52 500 kr. Riksrevisionsverkets beräkningar — liksom uppskattningar som gjorts inom finansdepartementet — tyder på att kommunerna inom 8—10 år återvinner den skattekraft de förlorat genom skattercformen. De statliga bidragen som skall kompensera inkomstbortfallet kan därför beräknas minska med ctt belopp i storleksordningen 100 milj. kr. per år. i
Bidragssystemets utformning
Jag vill först erinra om de statsbidrag som utgår till kommuner m. fl. menigheter enligt skatteutjämningsförordningen (1965: 268). Av intresse i detta sammanhang är främst det bidrag som utgår på grundval av tillskjutet skatteunderlag till kommuner som har låg skattekraft, dvs. låg ' beskattningsbar inkomst per invånare. Det tillskjutna skatteunderlaget räknas in i kommunens skattcunderlag och det skattebelopp som enligt utdebiteringssatsen belöper på det tillskjutna skatteunderlaget erhålls som bidrag från staten.
Den bidragsgivning som nu är aktuell har i flera hänseenden nära samband med skatteutjämningsbidragen. Det torde därför vara lämpligt att också beträffande skattebortfallsbidragen tillämpa ett system med tillskjutet skatteunderlag, Härvid når man också den fördelen att i den mån det schablonmässigt beräknade skattebortfallsbidraget blir för lågt eller för högt beräknat för en kommun med brist på skattekraft (90 9/, av rikets kommuner) så korrigeras avvikelsen i allt väsentligt genom skatteutjämningsbidraget.
Av den tidigare redogörelsen har framgått att reformens effekter på de olika kommunernas skattcunderlag varierar med hänsyn till ålderssammansättning, familjestruktur, förvärvsfrekvens m. m. hos de skattskyldiga inom kommunen. För att få en fullständig bild av bortfallet i varje enskild kommun skulle krävas en taxering enligt de äldre skattebestämmelserna jämsides med den nya taxeringen. Detta är som jag tidigare framhållit inte praktiskt möjligt. Bortfallet av skatteunderlag får i stället bestämmas efter en schablonmetod.
När det gäller frågan hur schablonberäkningen av skatteunderlagsbortfallet bör ske är givetvis olika möjligheter tänkbara... Som underlag för bedömningen i detta hänseende har inom finansdepartementet gjorts en undersökning som syftat till att belysa reformens verkningar i olika typer av kommuner. Undersökningen har omfattat material från 1971 års taxering i ett antal taxeringsdistrikt i skilda delar av landet. För varje inkomsttagare i distrikten har undersökts inkomst- och avdragsförhållanden. De nya skattereglerna har sedan applicerats på inkomsttagarna varefter det erhållna skatteunderlaget jämförts med det som fastställts vid den ordinarie taxeringen.
Trots att undersökningen har avsett så små enheter som enskilda taxcringsdistrikt har ett klart samband kunnat konstateras mellan å ena sidan relativ skattekraft, uttryckt som antal skattekronor per inkomsttagare, och å andra sidan bortfallet skatteunderlag. Tillämpat på hela kommuner bör detta samband bli ännu mer påtagligt. Ju högre relativ skattekraft kommunen har desto mindre blir skatteunderlagsbortfallet. Förklaringen härtill torde vara att kommuner med hög relativ skattckraft i allmänhet också har en stor andel inkomsttagare med en årsinkomst på 30 000 kr. eller mer, för vilka grundavdragen är avtrappade eller helt borta.
Beräkningen av skatteunderlagsbortfallet i en kommun föreslås ske på följande sätt.
Först beräknas bortfallet av skatteunderlag i en kommun vars skattcekraft, uttryckt i antal skattekronor per inkomsttagare, motsvarar genomsnittet i riket. Härvid har som inkomsttagare räknats varje fysisk person, oskiftat dödsbo och familjestiftelse i A-längden som åsatts statligt beskattningsbar inkomst. Det bör anmärkas att i andra sammanhang brukar skattekraften uttryckas i antal skattekronor per invånare. Utgångspunkten för beräkningen är att det totala inkomstbortfallet för kommunerna vid 1972 års taxering uppgår till en miljard kr. Medelutdebiteringen för riket vid nämnda taxering är 22: 54 kr. per skattekrona.
Det bortfallna skatteunderlaget erhålles som kvoten av å ena sidan en miljard kr. och å andra sidan produkten av antalet inkomsttagare i riket vid 1972 års taxering och medelutdebiteringen 22:54. Det belopp som därvid erhålles (bidragsnivån) kan kallas K skattekronor per inkomsttagare.
För kommuner vars skattckraft avviker från riksgenomsnittet beräknas bidragsnivån med ledning av det samband som konstaterats vid den tidigare nämnda undersökningen. Enligt undersökningen bör skillnaden i bidragsnivå uppgå till 6 9/9 av skillnaden mellan den aktuella kommunens skattekraft, beräknad som skattekronor per inkomsttagare, och den genomsnittliga skattekraften i riket vid 1972 års taxering (basrelationstalet).
Samma beräkningssätt används sedan för kommande år, varvid man utgår från den genomsnittliga skattekraften per inkomsttagare i riket vid 1972 års taxering. Den enskilda kommunen får successivt lägre bidrag i takt med att skattekraften i kommunen ökar.
Den här redovisade beräkningsmetoden kan illustreras med ett par exempel. Den genomsnittliga skattekraften i riket, beräknad på sätt som tidigare angivits, antas vara 200 skattekronor per inkomsttagare och bidragsnivån (= K) 10 skattekronor. Bidraget för den enskilda kommunen beräknas enligt formeln K —+ (0,06 - a) för kommuner med lägre skattekraft än K och enligt formeln K — (0,06 « a) för kommuner med högre skattekraft än K. I dessa formler betyder a skillnaden mellan kommunens skattekraft och basrelationstalet.
Kommun A antas ha cen skattekraft på 160 skattekronor per inkomsttagare. Bidragsnivån skulle då bli 10 + (0,06 - 40) = 12: 40 skattekronor.
Kommun B antas ha en skattekraft på 240 skattekronor per inkomsttagare. Bidragsnivån blir då 10 — (0,06 - 40) = 7: 60 skattekronor.
Följande tabell visar bidragsbeloppen för de båda kommunerna under de två första bidragsåren under vissa tänkta förutsättningar om utdebitering och antal inkomsttagare. Skattekraften förutsätts öka med 10 9/9 mellan de båda åren och antalet inkomsttagare med 0,5 9/0.
Utdebi- Antal « Skattekraft Bidragsnivå Bidrags-
tering inkomst- (skr/ink.- = (skr) belopp (tkr)
tagare tagare)
1971 1972 1971 1972 1971 1972 1973 1974 1973 1974 Kommun A 24:50 25:50 2000 2010 160 176 12:40 11:44 608 586 Kommun B 21:50 22:50 25 000 25125 240 264 7:60 6:16 4085 3482
Av det redovisade exemplet framgår att avtrappningen av bidraget till följd av ökat skatteunderlag går väsentligt snabbare i en kommun vars skattekraft ligger över den genomsnittliga skattekraften än i en kommun, vars skattekraft ligger under genomsnittet. Kommunen A får sitt bidrag minskat med 3,6 9/9 andra bidragsåret medan bidraget till kommun B minskar med 14,8 ?/9.
Bidragens utbetalning
I likhet med vad som gäller beträffande kommunalskattemedel kan bidraget för ett år bestämmas slutligt först sedan detta års beskattningsunderlag fastställts vid taxering påföljande år. Det system med förskottsbetalning och avräkning i efterhand som gäller beträffande kommunalskatt bör tillämpas också för skattebortfallsbidragen. Dock bör man av praktiska skäl bortse från de ändringar av taxeringarna som kan ske i högre instans. För kommunalskatten gäller enligt 72 § kommunallagen (1953: 753) följande.
Det slutliga beloppet av kommunalskattemedel för visst år utgörs av det skattebelopp som erhålles på grundval av årets utdebitering och taxeringen påföljande år. Förskottsvis utgår emellertid ett belopp som bestäms enligt samma utdebitering men på grundval av närmast föregående års taxering. Förskottet avräknas sedan vid utbetalningen av kommunalskattemedel två år senare.
Det sagda kan illustreras på följande sätt. Beloppet av kommunalskattemedel år 1973 bestäms på grundval av utdebiteringen för år 1971 och skatteunderlaget vid 1972 års taxering (1971 års inkomster). Från detta belopp avräknas förskott som uppburits under år 1971. Tillägg sker av förskott för år 1973 vilket beräknas på grundval av utdebiteringen för år 1973 och skatteunderlaget vid 1972 års taxering.
Under visst år bör sålunda utgå dels det slutligt bestämda skattebortfallsbidraget för kalenderåret två år tidigare, minskat med förskottsbidrag för sistnämnda år, dels förskottsbidrag för året i fråga.
Denna regel innebär följande för åren 1973 och 1974, dvs. de första åren som bidragen avses utgå. Under år 1973 utbetalas det slutligt bestämda bidraget på grundval av utdebiteringen år 1971 och skattcunderlaget vid 1972 års taxering. Något förskott finns här inte att räkna av. Vidare utgår 1973 års förskottsbelopp på grundval av utdebiteringen för detta år och 1972 års taxering. I praktiken kommer alltså dubbelt bidrag att utgå år 1973.
År 1974 utgår det slutligt bestämda bidraget på grundval av utdebiteringen för år 1972 och 1973 års taxering. Inte heller här finns avräkningsbart förskott. Vidare utges förskottsbidrag på grundval av 1974 års utdebitering och 1973 års taxering. Även detta år kommer alltså att utbetalas dubbla bidragsbelopp. Först år 1975 löper systemet med avräkning på samma sätt som i fråga om kommunalskattemedlen. Då utgår det slutligt bestämda bidraget på grundval av 1973 års utdebitering och 1974 års taxering. Avräkning sker emellertid av förskottsbdrag för år 1973. Vidare utgår förskottsbidrag för år 1975 på grundval av utdebiteringen för detta år och skatteunderlaget vid 1974 års taxering. Det bidragssystem jag nu beskrivit förutsätter beräkningar i olika hänseenden. Sålunda måste den genomsnittliga skattekraften i riket vid 1972 års taxering beräknad som antal skattekronor per inkomsttagare (basrelationstalet) fastställas liksom för varje år underlaget för bidrag för de olika kommunerna, Beräkningen av basrelationstalet kan lämpligen göras av statistiska centralbyrån. Fastställande av bidragsunderlag för de olika kommunerna förutsätter årliga beräkningar av det slag som förekommer inom skattceutjämningsystemet. Dessa uppgifter kan handhas av länsstyrelserna. Även utbetalning av bidrag och avräkning av förskott bör fullgöras av länsstyrelserna. Vid länsstyrelsens handläggning av ärenden om skattebortfallsbidrag torde i huvudsak samma förfarande böra tillämpas som i fråga om skatteutjämningsbidragen.: Sålunda bör bestämmelserna i kommunallagen (1953: 753) och annan författning om utbetalning av allmän kommunalskatt äga motsvarande tillämpning. Beslut enligt bestimmelserna om skattebortfallsbidrag bör kunna överklagas av kommun.
Författningsfrågor Inom finansdepartementet har upprättats förslag till ändringar i lagen (1965: 269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt och i förordningen (1965: 268) om skatteutjämningsbidrag. Lagändringen innebär att det skatteunderlag, som tillskjuts enligt bestämmelserna om skattebortfallsbidrag, skall inräknas i det kommunala skatteunderlaget när kommuns och annan menighets utdebitering bestäms. När det gäller skatteutjämningsförordningen anges att tillskjutet skatteunderlag enligt bestämmelserna om skattcbortfallsbidrag skall beaktas då man bestämmer skattckraft och medelskattekraft. Det skatteunderlag som avses i dessa fall är det underlag på vilket förskott på skattebortfallsbidrag beräknas. För att underlätta handläggningen vid beräkningen av medelskattekraften bör det tillskjutna skatteunderlaget det första bidragsåret i en övergångsbestämmelse fast-
ställas till ett belopp som motsvarar det totala bidragsbeloppet, en miljard kr., dividerat med medelutdebiteringen, 22: 54 kr., dvs. 44 365 600 skattekronor. I formellt hänseende har vidare en anpassning skett till det nya kommunbegreppet.
Medelsberäkning
Skattebortfallsbidrag skall betalas ut första gången kalenderåret 1973, då slutligt bidrag för inkomståret 1971 samt förskott för inkomståret 1973 skall utgå. Som jag redogjort för tidigare finns inte något förskott att räkna av, varför dubbelt bidrag kommer att utgå år 1973. Det slutliga bidraget för år 1971 skall i enlighet med vad jag tidigare förordat utgå med en miljard kr. Förskottet för år 1973 skall beräknas med utgångspunkt från samma skatteunderlag men grundas på utdebiteringen för år 1973. Jag uppskattar förskottsbeloppet för år 1973 till ca 1075 milj. kr. Förskotten bör regleras över inkomsttiteln Skatt på inkomst och förmögenhet m. m. Jag återkommer härtill vid min anmälan av den reviderade finansplanen. Eftersom hälften av utbetalningarna år 1973 faller på budgetåret 1972/73 bör anslag för ändamålet föras upp med 500 milj. kr.
Hemställan
Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t
dels föreslår riksdagen att antaga förslagen till
1) lag om ändring i lagen (1965: 269) med särskilda bestämmel-
ser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt,
2) lag om ändring i förordningen (1965: 268) om skatteutjäm-
ningsbidrag,
dels föreslår riksdagen att
3) godkänna de av mig förordade grunderna för skattebortfalls-
bidrag i anledning av 1970 års skattereform,
4) till Skattebortfallsbidrag till kommuner m.fl. för budgetåret
1972/73 under sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
500 000 000 kr.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans
Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av
den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
MARCUS BOKTR. STHLM 1972 720167