2

både vid den kommunala och den statliga taxeringen. Grundavdraget trap­

pas av vid inkomster, som överstiger 30 000 kr., med 20 % av den över­

stigande inkomsten och är alltså borttrappat vid en inkomst av 52 500 kr.

Om en av makarna inte kan utnyttja sitt grundavdrag på grund av bristande

egna inkomster får den make som har inkomster åtnjuta reduktion av skat­

ten på sin inkomst. Reduktionen är högst 1 800 kr. Så snart även den andra

maken får inkomster minskar reduktionsbeloppet med 40 % av dessa in­

komster. Den ena makens reduktionsrätt upphör således i och med att den

andra maken kan utnyttja grundavdraget i full utsträckning. Sjukförsäk­

ringsavgift avses inte skola debiteras make utan egna inkomster.

Rätten att vid den statliga inkomsttaxeringen göra avdrag för kommunala

utskylder avses skola avskaffas. Vidare omkonstrueras förvärvsavdragen.

En förutsättning för förvärvsavdrag blir att båda makarna har arbetsin­

komster samt barn under 16 år. Maximum för förvärvsavdraget blir 2 000

kr. Förvärvsavdrag får åtnjutas även av ensamstående med barn under

16 år. Fosterbarn för vilket inte utgår fosterlega jämställs med eget barn.

Den nuvarande avdragsrätten för den som är underhållsskyldig gentemot

barn som bor på annat håll höjs till 1 500 kr. för barn och år. Avdragsrätt

avses få föreligga tills barnet fyllt 18 år.

Skattereformen innehåller även förslag om skattelättnader för folkpen­

sionärerna. Bl. a. blir det kommunala bostadstillägget skattefritt. Dessutom

avses folkpensionärer inte få någon skatt om sidoinkomster utöver folk­

pensionen inte överstiger 1 500 kr. för ensamstående och 2 000 kr. för gifta

pensionärer.

Förslaget leder till lättnader i den direkta beskattningen för inkomst­

tagare upp till inkomstnivån 40 000—45 000 kr.

Finansieringen av skattereformen, som i sin helhet kommer att budget­

mässigt omsluta ca 4,6 miljarder kr., avses skola ske med en höjning av

mervärdeskatten från 10 till 15 % och en skärpning av skatten på större

arv och förmögenheter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1970

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1970

3

1) Förslag

till

Lag

om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom förordnas i fråga om kommunalskattelagen (1928:370), att

19 §, 35 § 1 mom., 46 § 2 och 3 mom., 48 § 2—4 inom., 49 §, 50 § 2 och

3 inom., 52 § 1 mom., 53 § 1 mom., 65 §, anvisningarna till 48 och 49 §§,

punkt 2 av anvisningarna till 50 §, anvisningarna till 52, 60, 69 och 70 §§

samt rubriken närmast före 48 § skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse

)

(Föreslagen lydelse

)

19 §.x

Till skattepliktig ----------------------- den vårdbehövande;

kommunalt bostadstillägg enligt

lagen (1962:392) om hustrutillägg

och kommunalt bostadstillägg till

folkpension;

bostadstillägg som — ------ -------------av motorsåg.

(Se vidare anvisningarna.)

35 §.

Till intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet hänföres

1 m o m.:

av kapital.

Till intäkt av tillfällig förvärvs­

verksamhet räknas även lotterivinst,

som icke är frikallad från beskatt­

ning enligt 19 §, och belopp,

som

motsvarar restituerad, avkortad el­

ler avskriven

folkpensionsavgift,

tilläggspensionsavgift, sjukförsäk­

ringsavgift eller allmän arbetsgivar­

avgift,

i den mån beloppet påverkat

storleken av

avdrag enligt 46 § 2

mom.

som

åtnjutits vid tidigare års

taxering.

Till intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet räknas vidare —

ring (realisationsvinst).

Till intäkt av tillfällig förvärvs­

verksamhet räknas även lotterivinst,

som icke är frikallad från beskatt­

ning enligt 19 §, och belopp,

vilket

motsvarar restituerad, avkortad el­

ler avskriven tilläggspensionsavgift,

sjukförsäkringsavgift eller allmän

arbetsgivaravgift

och med vilket

av­

drag enligt 46 § 2 mom. åtnjutits

vid tidigare års taxering.

avytt-

46 §.

2 m o m.2 I hemortskommunen — — — allmän försäkring;

4) för belopp som den skattskyl- 4) för belopp som den skattskyl-

dige enligt vid självdeklarationen dige enligt Aid självdeklarationen

1 Senaste lydelse 1969: 749.

2 Senaste lydelse 1968: 420.

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1970

av minst 300 kronor, må hon åtnju­

ta avdrag i enlighet med vad i före­

gående stycke sagts.

Avdrag enligt detta moment må

åtnjutas endast av den som under

större delen av beskattningsåret va­

rit här i riket bosatt. Avdraget må

åtnjutas endast om och i den mån

den inkomst som berättigar till av­

drag därtill förslår. Avdrag må för

skattskyldig eller, om skattskyldig

varit gift och levt tillsammans med

sin make, för makarna tillsammans

icke överstiga

om avdrag enligt första

eller and­

ra

stycket ifrågakommer:

3 000

kro­

nor;

om eljest avdrag enligt femte eller

sjätte stycket ifrågakommer: 1 000

kronor; samt

1 övriga fall:

300

kronor.

Avdrag enligt detta moment skall —

Ortsavdrag

48 §.

2

m o m.1 Skattskyldig fysisk

person, som varit här i riket bosatt

under

hela

beskattningsåret, äger

att å den i hemortskommunen taxe­

rade inkomsten åtnjuta kommunalt

ortsavdrag på sätt

nedan sägs.

Skattskyldig, som under beskatt­

ningsåret varit gift och levt tillsam­

mans med andra maken, åtnjuter

kommunalt ortsavdrag med

4

500

kronor.

Gift skattskyldig, som under be­

skattningsåret icke levt tillsammans

med andra maken, ävensom ogift

skattskyldig (varmed jämställes än­

ka, änkling eller frånskild) äger, dä­

rest han haft hemmavarande barn

under 18 år, åtnjuta kommunalt orts­

avdrag med belopp som i föregående

stycke sägs.

Annan skattskyldig än i andra

eller tredje stycket sägs (ensam­

stående) äger åtnjuta kommu­

nalt ortsavdrag med 2 250 kronor.

(Nuvarande lydelse

)

1 Senaste lydelse 1962: 592.

(Föreslagen lydelse

)

Avdrag enligt detta moment må

åtnjutas endast av den som under

större delen av beskattningsåret va­

rit här i riket bosatt. Avdraget må

åtnjutas endast om och i den mån

den inkomst som berättigar till av­

drag därtill förslår. Avdrag må för

skattskyldig eller, om skattskyldig

varit gift och levt tillsammans med

sin make, för makarna tillsammans

icke överstiga

om avdrag ifrågakommer enligt

första stycket

vid inkomst av rörelse

eller tjänst eller enligt fjärde styc­

ket: 2 000

kronor;

och

1 övriga fall:

1 000

kronor.

- ■—- sagda kommun.

Grundavdrag

2 mom. Skattskyldig fysisk per­

son, som varit här i riket bosatt un­

der

större delen av

beskatt­

ningsåret, äger att å den i hemorts­

kommunen taxerade inkomsten åt­

njuta kommunalt

grundavdrag enligt

vad

nedan sägs.

Grundavdraget är

4

500 kronor om

den skattskyldiges enligt förord­

ningen (1947:576) om statlig in­

komstskatt taxerade inkomst upp­

går till högst 30 000 kronor och, om

inkomsten är större än 30 000 kro­

nor,

4

500 kronor minskat med en

femtedel av inkomsten till den del

den överstiger 30 000 kronor.

10

(Nuvarande lydelse

)

(Föreslagen lydelse

)

För annan — —--------------- beskattningsbar inkomst.

Beskattningsbar inkomst------------------------ kronor, bortfaller.

(Se vidare anvisningarna.)

Kangl. Maj:ts proposition nr 10 år 1970

52 §.

1 m o m.1 Äkta makar, — --------gemensamma inkomst.

Har vid----------------------- andra kommuner.

Underskott å------------------------samma slag.

Ortsavdrag beräknas för en var av

makarna till hälften av det belopp,

som i h8 § 2 mom. andra stycket

sägs, dock att, om sådan del av orts-

avdraget helt eller delvis ej kunnat

utnyttjas å den ena makens taxera­

de inkomst i hemortskommunen,

bristen må avräknas å den andra

makens taxerade inkomst i samma

kommun. Kvarstående brist må, med

tillämpning av bestämmelserna i

50 § 3 mom. andra stycket, avräk­

nas å makarnas taxerade inkomster

i andra kommuner.

Avdrag, som —------------------- styckena medgiva.

53 §.

1 m o in.2 Skyldighet att------------

för belopp

som

motsvarar restitue-

rad, avkortad eller avskriven

folk­

pensionsavgift,

tilläggspensionsav­

gift, sjukförsäkringsavgift eller all­

män arbetsgivaravgift

i den mån be­

loppet påverkat storleken av

avdrag

enligt 46 § 2 mom.,

som

åtnjutits

vid tidigare års taxeringar;

b) staten:----------- -----------------

Riksskattenämnden må,-------

rörelse; samt

för belopp

vilket

motsvarar resti-

tuerad, avkortad eller avskriven till-

läggspensionsavgift, sjukförsäkrings­

avgift eller allmän arbetsgivaravgift

och med vilket

avdrag enligt 46 §

2 mom. åtnjutits vid tidigare års

taxeringar;

eller rörelse.

---------- icke föras.

65 §.3

Fråga, huruvida skattskyldig haft

barn eller icke eller om barn är att

räkna såsom hemmavarande eller

icke, liksom ock fråga om barns ål­

der skall bedömas efter förhållan­

dena den 1 november året näst före

taxeringsåret. Med barn avses jäm-

Fråga, huruvida skattskyldig haft

barn eller icke eller om barn är att

räkna såsom hemmavarande eller

icke, liksom ock fråga om barns ål­

der skall bedömas efter förhållan­

dena den 1 november året näst före

taxeringsåret. Med barn avses jäm-

1 Senaste lydelse 1964: 70.

2 Senaste lydelse 1969: 749.

3 Senaste lydelse 1967: 110.

11

Kungi. Maj.ts proposition nr 70 år 1970

val styvbarn

ävensom

adopterat

barn. Barn, som bor hos sina föräld­

rar, skall, såvitt avser föräldrarnas

rätt till avdrag enligt 46 § 2 mom.

första stycket vid 3) och 46 § 3 mom.

ävensom ortsavdrag,

anses som hem­

mavarande endast hos den ena av

dem.

(Nuvarande lydelse)

I fråga om skattskyldig, som in­

gått äktenskap under beskattnings­

året, skola de

för

gift skattskyldig

gällande bestämmelserna,

om ej an­

nat följer av vad som stadgas i sista

stycket, äga tillämpning först vid

taxering för det därpå följande be­

skattningsåret .

De för

gift skattskyldig

gällande

bestämmelserna

skola i fråga om

makar, som levt tillsammans, till-

lämpas jämväl under det beskatt­

ningsår, varunder make avlidit.

Änkling

är dock berättigad till av­

drag enligt 46 § 3 mom.

andra

styc­

ket,

om hustrun

avlidit före den

1 juli året näst före taxeringsåret.

Har eljest

------------ för taxeringen.

väl styvbarn, adopterat barn

och fos­

terbarn, för vilket ej utgår fosterlega

eller annan ersättning utöver allmänt

barnbidrag, förlängt barnbidrag en­

ligt förordningen (196b: 400), stu­

diehjälp enligt studiehjälpsreglemen-

tet (1964: 402) eller bidragsförskott

enligt lagen (1964:143) om bidrags­

förskott.

Barn, som bor hos sina för­

äldrar, skall, såvitt avser föräldrar­

nas rätt till avdrag enligt 46 § 2

mom. första stycket vid 3) och 46 §

3 inom., anses som hemmavarande

endast hos den ena av dem.

I fråga om skattskyldig, som in­

gått äktenskap under beskattnings­

året, skola de

bestämmelser som av­

se

gift skattskyldig, om ej annat föl­

jer av vad som stadgas i sista styc­

ket, äga tillämpning först vid taxe­

ring för det därpå följande beskatt­

ningsåret.

Bestämmelser som avse

gift skatt­

skyldig skola i fråga om makar, som

levt tillsammans, tillämpas jämväl

under det beskattningsår, varunder

make avlidit.

Skattskyldig vars ma­

ke

avlidit före den 1 juli året näst

före taxeringsåret är dock berätti­

gad till avdrag enligt 46 § 3 mom.

fjärde

stycket.

(Föreslagen lydelse

)

De för

gift skattskyldig

gällande

bestämmelserna

skola äga tillämp­

ning jämväl i fråga om dem som,

utan att vara gifta, leva tillsammans,

om de tidigare varit förenade i äk­

tenskap eller gemensamt hava eller

hava haft barn.

(Se vidare anvisningarna.)

Bestämmelser i denna lag om

gift

skattskyldig skola äga tillämpning

jämväl i fråga om dem som, utan

att vara gifta, leva tillsammans, om

de tidigare varit förenade i äkten­

skap eller gemensamt hava eller ha­

va haft barn.

(Se vidare anvisningarna.)

Anvisningar

till 48

Vad i denna paragraf stadgas om

person, som varit här i riket bosatt,

skall på grund av föreskriften i 68 §

tillämpas även å person, som här i

riket stadigvarande vistats.

Frågan

1 Senaste lydelse 1960: 172.

Vad i denna paragraf stadgas om

person, som varit här i riket bosatt,

skall på grund av föreskriften i 68 §

tillämpas även å person, som här i

riket stadigvarande vistats.

12

(Nuvarande lydelse

)

(Föreslagen lydelse)

om en person varit gift eller om en

gift person levt tillsammans med sin

make, liksom ock frågan huruvida

skattskyldig haft barn eller icke be-

dömes med ledning av föreskrifter­

na i 65 §.

Vid beräknande av ortsavdrag för

gift skattskyldig, som under be­

skattningsåret levt tillsammans med

andra maken och som under nämn­

da år uppburit inkomst, för vilken

erlagts sjömansskatt, skall vid till-

låmpningen av bestämmelserna i k8 §

2 mom. sista stycket iakttagas, att

minskningen av ortsavdraget skall

beräknas på halva det avdrag, som

skulle tillkommit makarna gemen­

samt, om icke någon av dem haft att

erlägga sjömansskatt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år i970

till 49 S.

I.1 Oskift dödsbo efter person,

som vid sitt frånfälle varit här i

riket bosatt, äger på grund av be­

stämmelserna i 53 § 3 mom. att för

det beskattningsår, under vilket

dödsfallet inträffat, åtnjuta kommu­

nalt

ortsavdrag

med belopp, som

skulle hava tillerkänts den avlidne,

därest han fortfarande levt. Har

nämnda person icke varit under hela

tiden mellan beskattningsårets in­

gång och dödsfallet här i riket bo­

satt, skall avdrag medgivas dels för

den tid lian varit härstädes bosatt,

dels för tiden efter dödsfallet till be­

skattningsårets utgång och för den

sammanlagda tiden beräknas i en­

lighet med de i 48 § 3 mom. medde­

lade bestämmelserna.

Avdrag, varom —----------------- ägt

2. Oskift dödsbo efter person, som

vid sitt frånfälle icke varit här

i riket bosatt, må vid taxering med­

givas

ortsavdrag

allenast för den

tid, under vilken nämnda person det

beskattningsår, då dödsfallet inträf­

fade, varit här i riket bosatt.

1. Oskift dödsbo efter person,

som vid sitt frånfälle varit här i

riket bosatt, äger på grund av be­

stämmelserna i 53 § 3 mom. att för

det beskattningsår, under vilket

dödsfallet inträffat, åtnjuta kommu­

nalt

grundavdrag

med belopp, som

skulle hava tillerkänts den avlidne,

därest han fortfarande levt. Har

nämnda person icke varit under hela

tiden mellan beskattningsårets in­

gång och dödsfallet här i riket bo­

satt, skall avdrag medgivas dels för

den tid han varit härstädes bosatt,

dels för tiden efter dödsfallet till be­

skattningsårets utgång och för den

sammanlagda tiden beräknas i en­

lighet med de i 48 § 2

och

3 mom.

meddelade bestämmelserna.

rum.

2. Oskift dödsbo efter person, som

vid sitt frånfälle icke varit här

i riket bosatt, må vid taxering med­

givas

grundavdrag

allenast för den

tid, under vilken nämnda person det

beskattningsår, då dödsfallet inträf­

fade, varit här i riket bosatt.

1 Senaste lydelse 1950: 252.

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1970

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

till 50 §.

2.1

För skattskyldig, som varit för

sin försörjning helt beroende av vad

han uppburit i form av folkpension,

bör den taxerade inkomsten regel­

mässigt minskas med vad han så­

lunda uppburit, även om det belopp

som angives i 50 § 2 mom. andra

stycket därigenom överskrides. Om

den skattskyldige mot låg avgift vis­

tats å sjukhus eller annan anstalt el­

ler om hans levnadskostnader rönt

inverkan av annan därmed jämförlig

omständighet, bör det belopp, var­

med den taxerade inkomsten enligt

vad nyss sagts må minskas, jämkas

med hänsyn därtill.

Om skattskyldig åtnjutit jämväl

annan inkomst än folkpension,

bär

den skattskyldige medgivas ett med

hänsyn till omständigheterna jäm­

kat avdrag för nedsatt skatteförmå-

ga. Även i detta fall får det i 50 § 2

mom. andra stycket angivna maxi­

mibeloppet överskridas.

Vid tillämpningen av denna anvis­

ningspunkt skall följande iakttagas.

Som folkpension behandlas även till-

läggspension i den mån den enligt

lagen om pensionstillskott föranlett

avräkning av pensionstillskott. Har

folkpension minskats till följd av liv­

ränta enligt 17 kap. 2 § lagen om all­

män försäkring, skall vid beräkning­

en av avdraget för nedsatt skatteför-

måga anses som om folkpensionsför­

månen utgått med oreducerat belopp

och i stället livräntan varit reduce­

rad med det belopp varmed folkpen­

sionen varit minskad.

2. Om skattskyldig åtnjutit jäm­

väl annan inkomst än folkpension,

skall avdraget jämkas med hänsyn

till omständigheterna och i enlighet

med de av riksslcatteverket fastställ­

da grunderna. Den omständigheten

att folkpension under ett beskatt­

ningsår utgått med ett ringa belopp,

t. ex. till följd av att folkpensionen

icke åtnjutits under hela året, utgör

icke hinder mot att medgiva den

skattskyldige avdrag. Avgörande för

bedömningen i detta fall är huruvi­

da folkpensionen, om den utgått i

full utsträckning, utgjort en icke

obetydlig del av inkomsten.

Som folkpension behandlas även

tilläggspension i den mån den enligt

lagen om pensionstillskott föranlett

avräkning av pensionstillskott. Har

folkpension minskats till följd av liv­

ränta enligt 17 kap. 2 § lagen om

allmän försäkring, skall vid beräk­

ningen av avdraget för nedsatt skat-

teförmåga anses som om folkpen­

sionsförmånen utgått med oreduce­

rat belopp och i stället livräntan va­

rit reducerad med det belopp varmed

folkpensionen varit minskad.

1 Senaste lydelse 1969: 222.

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1970

(Nuvarande lydelse

)

(Föreslagen lydelse

)

till 52 S i

Av 65 § framgår, att

de för

gift

skattskyldig

gällande bestämmelser­

na

i vissa fall skola tillämpas i fråga

om dem som, utan att vara gifta, leva

tillsammans.

Av 65 § framgår, att

bestämmel­

ser som avse

gift skattskyldig i vissa

fall skola tillämpas i fråga om dem

som, utan att vara gifta, leva tillsam­

mans.

till 60 8.2

Till ledning---- —----------- följande

1.

Ett aktiebolag har hemort i en

kommun, som består av tre försam­

lingar. Bolaget äger en fastighet i

envar av dessa församlingar; fastig­

heternas taxeringsvärden utgöra re­

spektive 40 000 kronor, 120 000 kro­

nor och 160 000 kronor.

Om den------- —-------------------------

2. I en kommun finnes ett munici-

palsamhälle. En person A är bosatt

inom det utanför municipalsamhäl-

let belägna området av kommunen.

A äger de inom kommunen belägna

fastigheterna B och C, av vilka C lig­

ger inom municipalsamhället. Fastig­

heternas taxeringsvärden utgöra re­

spektive 60 000 kronor och 140 000

kronor.

A:s beskattningsbara inkomst ut­

gör 3 000 kronor. Därav upptagas

2100 kronor såsom belöpande på

municipalsamhället.

3. En person är mantalsskriven i

det inom kommunen B belägna mu­

nicipalsamhället C och har bedrivit

rörelse inom den del av kommunen,

som är belägen utanför municipal-

samhällets område. Han har haft in­

komst dels av rörelsen, däri fastighet

icke ingår, till belopp av 9 000 kro­

nor och dels av kapital till belopp av

3 000 kronor eller sålunda tillhopa

12 000 kronor. Efter frånräknande

av allmänna avdrag, ortsavdragm.m.

utgör den beskattningsbara inkoms­

ten 8 000 kronor. Av sistnämnda be­

lopp skola alltså 2 000 kronor uppta­

gas såsom belöpande å municipal­

samhället.

1 Senaste lydelse 1960: 172.

2 Senaste lydelse 1967: 628.

exempel.

Ett aktiebolag har hemort i en

kommun, som består av tre försam­

lingar. Bolaget äger en fastighet i en­

var av dessa församlingar; fastighe­

ternas taxeringsvärden utgöra re­

spektive 40 000 kronor, 120 000 kro­

nor och 160 000 kronor.

------------------ 56—59 §§.

15

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

till 69 §.

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1970

Skattskyldig, som i denna para­

graf omförmäles, åtnjuter vid sin

taxering i Stockholm för gemensamt

kommunalt ändamål samma förmå­

ner i beskattningshänseende, som

om han varit i nämnda stad bosatt.

Å honom äro således tillämpliga be­

stämmelserna om allmänna avdrag

(46 §),

ortsavdrag

(48 §) samt de

i 50 och 51 §§ för i riket bosatt per­

son meddelade föreskrifterna om be­

skattningsbar inkomst och om lägsta

skattepliktiga belopp. De i 49

och

55 §§

meddelade stadgandena äro

jämväl tillämpliga beträffande döds­

bo efter person, varom i förevarande

paragraf förinäles.

Skattskyldig, som i denna para­

graf omförmäles, åtnjuter vid sin

taxering i Stockholm för gemensamt

kommunalt ändamål samma förmå­

ner i beskattningshänseende, som om

han varit i nämnda stad bosatt. Å

honom äro således tillämpliga be­

stämmelserna om allmänna avdrag

(46 §),

grundavdrag

(48 §) samt de

i 50 och 51 §§ för i riket bosatt per­

son meddelade föreskrifterna om be­

skattningsbar inkomst och om lägsta

skattepliktiga belopp. De i 49

§

med­

delade stadgandena äro jämväl till­

lämpliga beträffande dödsbo efter

person, varom i förevarande paragraf

förmäl es.

till 70 §.

Å person, som i 1 mom. av denna

paragraf avses, äro icke tillämpliga

de om allmänna avdrag i 46 § 2 och

3 mom. meddelade bestämmelserna

och icke heller föreskrifterna om

ortsavdrag

(48 §) eller de i 50 och

51 §§ för i riket bosatt person med­

delade föreskrifterna om beskatt­

ningsbar inkomst och om lägsta skat­

tepliktiga belopp. De i 49

och 55 §§

meddelade stadgandena äro icke gäl­

lande för dödsbo efter person, var­

om i 1 mom. av förevarande para­

graf är fråga.

Å person, som i 1 mom. av denna

paragraf avses, äro icke tillämpliga

de om allmänna avdrag i 46 § 2 och

3 mom. meddelade bestämmelserna

och icke heller föreskrifterna om

grundavdrag

(48 §) eller de i 50 och

51 §§ för i riket bosatt person medde­

lade föreskrifterna om beskattnings­

bar inkomst och om lägsta skatte­

pliktiga belopp. De i 49

§

meddelade

stadgandena äro icke gällande för

dödsbo efter person, varom i 1 mom.

av förevarande paragraf är fråga.

Övergångsbestämmelser

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971. Äldre bestämmelser gäller

dock vid 1971 eller tidigare års taxering och vid eftertaxering för år 1971

eller tidigare år.

I fråga om belopp som motsvarar restituerad, avkortad eller avskriven

folkpensionsavgift och sjukförsäkringsavgift gäller, i den mån beloppet på­

verkat storleken av avdrag enligt 46 § 2 mom. som åtnjutits vid taxering

år 1971 eller tidigare år, 35 § 1 mom. andra stycket och 53 § 1 mom. första

stycket a) i sina äldre lydelser.

Vad i lag eller annan författning är föreskrivet om kommunalt ortsav­

drag skall efter denna lags ikraftträdande i stället avse kommunalt grund­

avdrag.

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1970

2) Förslag

till

Förordning

om ändring i förordningen (1947: 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas i fråga om förordningen (1947:576) om statlig

inkomstskatt,

dels

att nuvarande 9 § 3 och 4 mom. skall betecknas 9 § 4 och 5 mom.,

dels

att 2 §, 4 § 1 mom., 6 § 1 mom., 8 §, 9 § 1 och 2 mom., nya 9 § 4 och

5 inom., 10 § 1 mom. och 11 § 1 mom. skall ha nedan angivna lydelse,

dels

att i förordningen skall införas ett nytt moment, 9 § 3 inom., av

nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse

)

(Föreslagen lydelse

)

Om vad som är att hänföra till

skattepliktig inkomst, så ock om be­

räkning av inkomst från olika för­

värvskällor skall gälla vad i 17 §

första och andra styckena samt 18—

44 §§ kommunalskattelagen är stad­

gat, dock med följande undantag:

till intäkt av tillfällig förvärvsverk­

samhet hänföres restituerad, avkor­

tad eller avskriven allmän kommu­

nalskatt

i den mån denna påverkat

storleken av avdrag enligt 4§1 mom.,

som

åtnjutits vid tidigare års taxe­

ringar;

vid beräkning —- ------- —------------

Har sådan —------ ----- —-------------

Om vad som är att hänföra till

skattepliktig inkomst, så ock om be­

räkning av inkomst från olika för­

värvskällor skall gälla vad i 17 §

första och andra styckena samt 18—

44 §§ kommunalskattelagen är stad­

gat, dock med följande undantag:

till intäkt av tillfällig förvärvs­

verksamhet hänföres restituerad, av­

kortad eller avskriven allmän kom­

munalskatt

för vilken avdrag

åtnju­

tits vid tidigare års taxeringar;

beräknade nettointäkten,

överlåtande bolaget.

4 §•

1 m o m.1 * * 4

Från sammanlagda —

sådan

allmän kommunalskatt

samt,

i den mån avdrag icke åtnju-

tes enligt nästfoljande stycke, till-

läggspensionsavgift och avgift enligt

4 § förordningen om allmän arbets­

givaravgift som påförts den skatt­

skyldige under året näst före det

taxeringsår, varom fråga är.

1 Senaste lydelse 1969: 742.

— — eller lotterivinst;

sådan tilläggspensionsavgift och

avgift enligt 4 § förordningen om all­

män arbetsgivaravgift som påförts

den skattskyldige under året näst

före det taxeringsår, varom fråga är,

i den mån avdrag icke åtnjutes en­

ligt nästföljande stycke,

samt, såvitt

gäller annan skattskyldig än fysisk

Kungl. Maj.ts proposition nr 70 år 1970

17

(Nuvarande lydelse

)

Skattskyldig, som varit här i ri­

ket bosatt under hela eller någon del

av beskattningsåret, äger jämväl åt­

njuta avdrag för periodiskt under­

stöd eller därmed jämförlig perio­

disk utbetalning, för tilläggspen-

sionsavgifter och avgift enligt 4 §

förordningen om allmän arbetsgivar­

avgift samt för avgifter för pensions­

försäkring och för annan personför­

säkring ävensom för underhåll åt

ej hemmavarande barn under

16

år,

allt i den omfattning som i 46 § 2

mom. kommunalskattelagen sägs.

Avdrag enligt första stycket för

kommunal skatt skall beräknas till

ett belopp av minst 2 250 kronor el­

ler, för makar som under beskatt­

ningsåret levt tillsammans, för dem

båda gemensamt minst

4

500 kronor.

Gift skattskyldig, som under beskatt­

ningsåret icke levt tillsammans med

andre maken, ävensom ogift skatt­

skyldig (varmed jämställes änka,

änkling eller frånskild) äger, därest

han haft hemmavarande barn under

18 år, likaså åtnjuta avdrag med

minst

4

500 kronor. Bestämmelserna

i detta stycke skola icke äga tillämp­

ning på fysisk person, som enligt vad

därom är särskilt stadgat taxeras

till statlig inkomstskatt i det för ri­

ket gemensamma distriktet, samt ej

heller på juridisk person annat än i

fall som avses i 6 § 3 mom.

Har sådan----------------------------------- 6

6

1 mom.1 Skyldighet att----------- §§

a) fysisk person:

för inkomst som avses i denna för­

ordning enligt de grunder som an-

gives i 53 § 1 mom. första stycket a)

kommunalskattelagen samt, såvitt

avser tid under vilken han ej varit

1 Senaste lydelse 1966: 730.

2

Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1

person, oskiftat dödsbo och familje­

stiftelse, allmän kommunalskatt, som

påförts den skattskyldige under året

näst före taxeringsåret.

Skattskyldig, som varit här i riket

bosatt under hela eller någon del av

beskattningsåret, äger jämväl åtnju­

ta avdrag för periodiskt understöd

eller därmed jämförlig periodisk ut­

betalning, för tilläggspensionsavgif-

ter och avgift enligt 4 § förordning­

en om allmän arbetsgivaravgift samt

för avgifter för pensionsförsäkring

och för annan personförsäkring

ävensom för underhåll åt ej hemma­

varande barn under

18

år, allt i den

omfattning som i 46 § 2 mom. kom­

munalskattelagen sägs.

(Föreslagen lydelse

)

----- -i fråga.

§•

sägs:

a) fysisk person:

för inkomst som avses i denna för­

ordning enligt de grunder som an-

gives i 53 § 1 mom. första stycket a)

kommunalskattelagen samt, såvitt

avser tid under vilken han ej varit

saml. Nr 70

18

(Nuvarande lydelse

)

(Föreslagen lydelse

)

bosatt här i riket,

för restituerad, av-

bosatt här i riket, för inkomst genom

kortad eller avskriven allmän kom-

utdelning på andelar i svenska eko-

munalskatt i den mån denna påver-

nomiska föreningar;

kat storleken av avdrag enligt

4

§

1 mom., som åtnjutits vid tidigare

års taxering, och

för inkomst genom

utdelning på andelar i svenska eko­

nomiska föreningar;

b) svenska aktiebolag-------— å andelar i svenska ekonomiska föreningar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 19/0

8

Skattskyldig fysisk person, som

varit här i riket bosatt under beskatt­

ningsåret, äger att å den taxerade in­

komsten åtnjuta statligt

ortsavdrag.

Vad

i 48 § 2 och 3 mom. samt 49 §

kommunalskattelagen

stadgas angå­

ende kommunalt ortsavdrag skall

äga motsvarande tillämpning

beträf­

fande statligt ortsavdrag.

9

1

m o m.1

2 Skatlskyldigs b e-

skattningsbara inkomst

skall, med iakttagande av vad nedan

1 11 § stadgas, fastställas enligt de i

2

och 3

mom. angivna grunder.

2 m o m.3 För skattskyldig fysisk

person, som varit här i riket bosatt

under hela eller någon del av beskatt­

ningsåret, utgöres den beskattnings­

bara inkomsten av den taxerade in­

komsten minskad med

statligt orts­

avdrag.

Den beskattningsbara in­

komsten skall angivas i

hela

hundra­

tal kronor, så att överskjutande be­

lopp, som icke uppgår till helt hund­

ratal kronor, bortfaller.

Finnes skattskyldigs skatteförmå-

ga hava varit väsentligen nedsatt av

anledning, varom i 50 § 2 mom. and­

ra, tredje eller fjärde stycket kom­

munalskattelagen förmäles, må efter

taxeringsnämndens eller, om besvär

anförts eller ock särskild framställ­

ning därom gjorts senast den 30 juni

1 Senaste lydelse 1961: 623.

2 Senaste lydelse 1952: 406.

3 Senaste lydelse 1969: 223.

l

Skattskyldig fysisk person, som

varit här i riket bosatt under beskatt­

ningsåret, äger att å den taxerade

inkomsten åtnjuta statligt

grundav­

drag, varvid

48 § 2 och 3 mom.

samt 49 § kommunalskattelagen

skola

äga motsvarande tillämpning.

§•

1

mom. Skattskyldigs b e-

s k a 11 n i n g s b a r a inkomst

skall, med iakttagande av vad nedan

i It § stadgas, fastställas enligt de i

2—4 mom. angivna grunder.

2 m o in. För skattskyldig fysisk

person, som varit här i riket bosatt

under hela eller någon del av be­

skattningsåret, utgöres den beskatt­

ningsbara inkomsten av den taxerade

inkomsten, minskad med

det statliga

grundavdrag, vartill den skattskyl­

dige är berättigad.

Den beskattnings­

bara inkomsten skall angivas i

helt

hundratal kronor, så att överskju­

tande belopp, som icke uppgår till

helt hundratal kronor, bortfaller.

Finnes skattskyldigs skatteförmå-

ga hava varit väsentligen nedsatt av

anledning, varom i 50 § 2 mom. and­

ra, tredje eller fjärde stycket kom­

munalskattelagen förmäles, må efter

taxeringsnämndens eller, om besvär

anförts eller ock särskild framställ­

ning därom gjorts senast den 30 juni

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1970

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse

)

året näst efter taxeringsåret, pröv-

ningsnämndens beprövande den

skattskyldiges taxerade inkomst

minskas, förutom med statligt

orts-

avdrag,

med ytterligare ett efter om­

ständigheterna avpassat belopp, dock

högst med belopp som stadgas i 50 §

2 mom. andra och tredje styckena

kommunalskattelagen.

Detta belopp

får dock överskridas, om skattskyl­

dig varit för sin försörjning till icke

obetydlig del beroende av vad han

uppburit i form av folkpension.

Har

skattskyldig på grund av jämkning

vid beräkning av sjömansskatt åt­

njutit avdrag för nedsatt skatteför-

måga, skall avdrag, som nu sagts,

minskas med det belopp, varmed

jämkning medgivits.

Vad härefter--------------- — — beskattningsbar inkomst.

året näst efter taxeringsåret, pröv-

ningsnämndens beprövande den

skattskyldiges taxerade inkomst

minskas, förutom med statligt

grund­

avdrag,

med ytterligare ett efter om­

ständigheterna avpassat belopp, dock

högst med belopp som stadgas i 50 §

2 mom. andra och tredje styckena

kommunalskattelagen. Har skattskyl­

dig på grund av jämkning vid be­

räkning av sjömansskatt åtnjutit av­

drag för nedsatt skatteförmåga, skall

avdrag, som nu sagts, minskas med

det belopp, varmed jämkning medgi­

vits.

3 mom. Ha makar, som under

beskattningsåret levt tillsammans

och under någon del därav varit bo­

satta här i riket, båda haft taxerad

inkomst, skall beskattningsbar A-in­

komst och beskattningsbar B-in-

komst för dem båda beräknas enligt

följande.

Med A-inkomst förstås inkomst av

tjänst, dock icke periodiskt under­

stöd eller därmed jämförlig perio­

disk intäkt som avses i 31 § kom­

munalskattelagen, samt inkomst av

jordbruksfastighet och rörelse om

den skattskyldige varit verksam i

förvärvskällan i ej blott ringa om­

fattning. Med B-inkomst förstås övri­

ga inkomster.

Beskattningsbar A-inkomst utgö-

res av det sammanlagda beloppet av

den skattskyldiges A-inkomst mins­

kat med allmänna avdrag, förlustav­

drag, grundavdrag och sådant av­

drag utöver grundavdrag som avses

i 2 mom. andra stycket. Beskatt­

ningsbar A-inkomst avrundas nedåt

till helt hundratal kronor, så att

överskjutande belopp, som icke upp­

går till helt hundratal kronor, bort­

faller.

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1970

(Nuvarande lydelse)

3

m o m.1 För annan skattskyldig

än som i 2 mom. avses utgör den

taxerade inkomsten tillika beskatt­

ningsbar inkomst. Denna skall för

fysisk person, oskift dödsbo och fa­

miljestiftelse, varom förmäles i 10 §

1 mom., angivas i

hela

hundratal kro­

nor, så att överskjutande belopp, som

icke uppgår till helt hundratal kro­

nor, bortfaller.

4 m o m.1 Skatteplikt till statlig

inkomstskatt inträder, då

den beräk­

nade beskattningsbara inkomsten

uppgår till minst 100 kronor.

Beskattningsbar B-inkomst utgö-

res av skillnaden mellan den skatt­

skyldiges beskattningsbara inkomst,

beräknad enligt 2 mom., och den be­

skattningsbara A-inkomsten.

4 mom. För annan skattskyldig

än som i 2 mom. avses utgör den

taxerade inkomsten tillika beskatt­

ningsbar inkomst. Denna skall för

fysisk person, oskift dödsbo och fa­

miljestiftelse, varom förmäles i 10 §

1 mom., angivas i

helt

hundratal kro­

nor, så att överskjutande belopp,

som icke uppgår till helt hundratal

kronor, bortfaller.

I fråga om makar,

som levt tillsammans men icke varit

här i riket bosatta under någon del

av beskattningsåret och som båda

haft taxerad inkomst, skall beskatt­

ningsbar A-inkomst och beskatt­

ningsbar B-inkomst beräknas för

dem båda, varvid 3 mom. gäller i

tillämpliga delar.

5

mom. Skatteplikt till statlig in­

komstskatt inträder, då

beräknad be­

skattningsbar inkomst för skattskyl­

dig

uppgår till minst 100 kronor.

(Föreslagen lydelse)

10

§.

(Nuvarande lydelse)

1 m o m .2 Statlig inkomstskatt------- — angivna grundbelopp.

För skattskyldig, som åtnjuter statligt ortsavdrag med belopp, som beräk­

nats med ledning av

48

§ 2 mom. andra eller tredje stycket kommunal­

skattelagen och som varit här i riket bosatt under hela eller någon del av be­

skattningsåret, utgör grundbeloppet:

når den beskattningsbara inkomsten icke överstiger 12 000 kronor: 10 pro­

cent av den beskattningsbara inkomsten;

när den beskattningsbara inkomsten överstiger

12 000 men icke

16 000 kr.

1 200 kr. för

12 000 kr. och 15 % av återstoden

16 000 ”

20 000 "

1 800 ” ”

16 000 ”

22% ”

it

20 000 ”

it

24 000 ”

2 680 ” ”

20 000 ”

27 % ”

ti

24 000 ”

a

SO 000 ”

3 760 ”

”

24 000

it

34 % ”

it

SO 000 ”

»

40 000 ”

5 800 ”

”

SO 000

**

42 % ”

it

40 000 ”

a

60 000 ”

10 000 ” ”

40 000

it

48% ”

it

60 000 ”

”

100 000 ”

19 600 ”

”

60 000 it

it

54% ”

it

100 000 ”

»

150 000 ”

41 200 ”

”

100 000 tf

59 % ”

ii

150 000 kr.

1 Senaste lydelse 1955: 123.

2 Senaste lydelse 1965: 72.

70 700 ”

”

150 000 it

65% ”

a

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1970

21

(Nuvarande lydelse

)

För annan i detta moment avsedd skattskyldig än i föregående stycke sägs

utgör grundbeloppet:

när den beskattningsbara inkomsten icke överstiger 6 000 kronor: 10 pro­

cent av den beskattningsbara inkomsten;

när den beskattningsbara inkomster överstiger

6 000 men icke

8 000 kr.

600 kr. för

6 000 kr. och 15 % av återstoden

8 000

>>

it

10 000 "■

900

8 000

it

H

22 %

it

It

10 000

99

*'

15 000 *y

1 340

it

a

10 000 **

it

27%

99

It

15 000

”

It

20 000

a

2 690

n

it

15 000

n

It

31 %

It

tf

20 000

a

It

25 000

n

4 240

a

”

20 000

n

ti

36 %

It

It

25 000

f»

It

30 000

it

6 040

a

n

25 000

n

It

40 %

It

It

30 000

a

It

40 000

it

8 040

n

”

30 000

n

it

44 %

tl

It

40 000

tf

It

60 000

it

12 440

a

it

40 000

n

It

49 %

It

It

60 000

it

it

100 000

n

22 240

n

it

60 000

it

It

54 %

It

It

100 000

a

It

150 000

”

43 840

n

”

100 000

n

It

59 %

It

It

150 000 kr.

73 340

”

it

150 000

it

It

65 %

It

It

Ändå att statlig inkomstskatt skall uttagas med mer än 100 procent av

grundbeloppet, må likväl icke den å någon del av den beskattningsbara in­

komsten belöpande skatten uppgå till högre belopp än som motsvarar

65

procent av denna inkomstdel.

Med familjestiftelse----------- ekonomiska intressen.

(Föreslagen lydelse)

1 m o m. Statlig inkomstskatt----------- angivna grundbelopp.

Grundbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomst icke överstiger 15 000 kronor: 10 procent av

den beskattningsbara inkomsten;

när beskattningsbar inkomst överstiger

15 000 men icke

20 000 kr.

1 500 kr. för

15 000 kr. och 16 % av återstoden

20 000

99

It

30 000

t*

2 300

It It

20 000 )!

It

22 %

99

it

30 000

n

It

52 500

It

4 500

It It

30 000

It

It

28 %

it

it

52 500

n

It

70 000

It

10 800

It It

52 500

It

It

38 %

tf

it

70 000

a

it

100 000 ”

17 450

It It

70 000

It

tl

44 %

tt

it

100 000

a

It

150 000

It

30 650

It It

100 000

It

It

49 %

tt

it

150 000 kr.

55 150

It It

150 000

It

It

54 %

it

tt

Ändå att statlig inkomstskatt skall uttagas med mer än 100 procent av

grundbeloppet, må likväl icke den å någon del av den beskattningsbara in­

komsten belöpande skatten uppgå till högre belopp än som motsvarar

54

procent av denna inkomstdel.

Med familjestiftelse — — — ekonomiska intressen.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

11

§•

1 m o m.1 Äkta makar,--------------- — — gemensamma inkomst.

Har vid---------------------------------- makens inkomst.

Ortsavdrag beräknas för en var

av makarna till hälften av det be­

lopp, som i 48 § 2 mom. andra styc-

1 Senaste lydelse 1964: 71.

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 70 år 1970

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

ket kommunalskattelagen sägs, dock

att, om sådan del av ortsavdraget

helt eller delvis ej kunnat utnyttjas

å den ena makens taxerade inkomst,

bristen må avräknas å den andra

makens taxerade inkomst.

Avdrag, som —----------------— kommunalskattelagen medgiva.

Skatten beräknas å det samman­

lagda beloppet av makarnas beskatt­

ningsbara inkomster och fördelas å

makarna efter förhållandet mellan

deras beskattningsbara inkomster.

Vad i 10 § 3 mom. sägs, skall därvid

tillika iakttagas.

I fall då endast ena maken har

beskattningsbar inkomst, beräknas

skatten på hans beskattningsbara in­

komst utan uppdelning i beskatt­

ningsbar A-inkomst och beskatt­

ningsbar B-inkomst.

Ha båda makarna beskattningsbar

inkomst, beräknas skatten enligt

tredje—sjätte styckena.

Skatt på beskattningsbar A-in­

komst beräknas för vardera maken

för sig.

Ha makarna enbart beskattnings­

bar B-inkomst, beräknas skatten på

det sammanlagda beloppet av dessa

inkomster och fördelas på makarna

efter förhållandet mellan de beskatt­

ningsbara inkomsterna.

I annat fall sammanlägges beskatt­

ningsbar B-inkomst hos make, som

har den lägsta beskattningsbara A-

inkomsten, med andra makens be­

skattningsbara inkomst. Därefter be­

räknas skatt med tillämpning av

10 § 1 mom. på summan av nämnda

B-inkomst och andra makens be­

skattningsbara inkomst. Skatten på

makarnas B-inkomst er utgör skill­

naden mellan den sålunda beräkna­

de skatten och den skatt som belöper

på den i nämnda summa ingående

beskattningsbara A-inkomsten. Skat­

ten på B-inkomst fördelas på makar­

na efter förhållandet mellan deras

beskattningsbara B-inkomster. Be­

stämmelserna i 10 § 3 mom. skola

därvid iakttagas.

Om det sammanlagda beloppet av

makars B-inkomster icke överstiger

2 000 kronor, skola dessa inkomster

vid tillämpning av detta moment

anses som A-inkomst.

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1970

23

Övergångsbestämmelser

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1971. Äldre bestämmelser

gäller dock vid 1971 eller tidigare års taxering och vid eftertaxering för

år 1971 eller tidigare år.

I fråga om restituerad, avkortad eller avskriven kommunalskatt, som

påförts på grund av 1970 eller tidigare års taxering eller eftertaxering för år

1970 eller tidigare år, gäller 2 § första stycket och 6 § 1 mom. första stycket

a) i sina äldre lydelser.

Vad i lag eller annan författning är föreskrivet om statligt ortsavdrag

skall efter denna förordnings ikraftträdande i stället avse statligt grundav­

drag.

3) Förslag

till

Lag

om ändring i förordningen (1960: 63) om rätt till förlustutjämning

vid taxering för inkomst

Härigenom förordnas, att 2 §, 6 § och anvisningarna till 6 § förordningen

(1960: 63) om rätt till förlustutjämning vid taxering för inkomst skall ha

nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse

)

2 §d

Med förlust, som enligt vad i 1 §

sägs må genom förlustavdrag utnytt­

jas för förlustutjämning, förstås det

belopp, varmed summan av skatt­

skyldigs underskott i förvärvskälla

och övriga allmänna avdrag

med un­

dantag av avdrag, som avses i A § 1

mom. tredje stycket förordningen om

statlig inkomstskatt,

visst beskatt­

ningsår (förluståret) överstigit sam­

manlagda beloppet av den skattskyl­

diges inkomster från olika förvärvs­

källor samma år.

Till förlustavdrag -------------------- — vederbörligt taxeringsår.

Rätten till —-------------------- -1 000 kronor.

(Se vidare anvisningarna.)

Med förlust, som enligt vad i 1 §

sägs må genom förlustavdrag utnytt­

jas för förlustutjämning, förstås det

belopp, varmed summan av skatt­

skyldigs underskott i förvärvskälla

och övriga allmänna avdrag visst be­

skattningsår (förluståret) överstigit

sammanlagda beloppet av den skatt­

skyldiges inkomster från olika för­

värvskällor samma

år.

6

§•

Äger av äkta makar, vilka för be­

skattningsåret skola

samtaxeras,

den

ena rätt till förlustavdrag men kan

1 Senaste lydelse 1967: 43.

Äger av äkta makar, vilka för be­

skattningsåret skola

taxeras med

tillämpning av 52 § 1 mom. kom-

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1970

avdraget av den maken helt eller del­

vis ej utnyttjas vid den taxering,

varom fråga är, må — efter samma

makes medgivande — det icke ut­

nyttjade avdraget i stället tillgodo-

föras andra maken.

(Nuvarande lydelse)

(Se vidare anvisningarna.)

munalskattelagen (1928: 370) och 11

§ 1 mom. förordningen (1947:576)

om statlig inkomstskatt,

den ena rätt

till förlustavdrag men kan avdraget

av den maken helt eller delvis ej ut­

nyttjas vid den taxering, varom frå­

ga är, må — efter samma makes

medgivande — det icke utnyttjade

avdraget i stället tillgodoföras andra

maken.

(Se vidare anvisningarna.)

(Föreslagen lydelse

)

Anvisningar

till

I 6 § medgiven rätt för ena ma­

ken att utnyttja andra maken i förs­

ta hand tillkommande förlustavdrag

avser jämväl fall, då förlust upp­

kommit före äktenskapets ingående

eller eljest under beskattningsår, för

vilket makarna,

även om båda haft

inkomst, likväl

icke skolat

samtaxe­

ras.

§•

I 6 § medgiven rätt för ena maken

att utnyttja andra maken i första

hand tillkommande förlustavdrag

avser jämväl fall, då förlust upp­

kommit före äktenskapets ingående

eller eljest under beskattningsår, för

vilket makarna icke skolat

taxeras

med tillämpning av 52 § 1 mom.

kommunalskattelagen) (1928:370)

och 11 § 1 mom. förordningen

(1947:576) om statlig inkomst­

skatt.

Vad i----------------------- medgivna avdragsrätten.

Därest äkta----------------------- nyss sagts.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971. Äldre bestämmelser gäller

dock vid 1971 eller tidigare års taxering och vid eftertaxering för år 1971

eller tidigare år.

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1970

25

4) Förslag

till

Lag

om ändring i lagen (1962: 398) om finansiering av folkpensioneringen

Härigenom förordnas, att 3 § lagen (1962:398) om finansiering av folk­

pensioneringen skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse

)

(Föreslagen lydelse

)

3

Folkpensionsavgift skall utgå med

fem procent av den avgiftspliktiges

till statlig inkomstskatt beskattnings­

bara inkomst

med de begränsningar

som nedan sägs.

Avgiftspliktiga, som samtaxeras,

skola erlägga avgift med samman­

lagt högst ettusenfemhundra kronor.

Därvid skall iakttagas, att om var­

dera har en beskattningsbar inkomst

överstigande femtontusen kronor, en­

var påföres pensionsavgift med sju-

hundrafemtio kronor. Om endast

den ene har en beskattningsbar in­

komst överstigande femtontusen kro­

nor, minskas i förekommande fall

dennes avgift så att sammanlagda

beloppet av avgifterna ej överstiger

ettusenfemhundra kronor.

Annan avgiftspliktig än som avses

i andra stycket skall erlägga avgift

med högst ettusenfemhundra kronor.

i

Folkpensionsavgift skall utgå med

fem procent av den avgiftspliktiges

till statlig inkomstskatt beskattnings­

bara inkomst,

dock med högst ettu­

senfemhundra kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971. Äldre bestämmelser gäller

dock fortfarande i fråga om folkpensionsavgift, som påföres för år 1970 eller

tidigare år.

1 Senaste lydelse 1967: 39.

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1970

5) Förslag

till

Förordning

om ändring i förordningen (1968: 430) om mervärdeskatt

Härigenom förordnas, att 13, 15 och 59 §§ samt anvisningarna till 15 och

59 §§ förordningen (1968: 430) om mervärdeskatt1 skall ha nedan angivna

lydelse.

(Nuvarande lydelse

)

(Föreslagen lydelse

)

13 §.

Skatten utgår med

10

procent av Skatten utgår med

15

procent av

beskattningsvärdet.

beskattningsvärdet.

15 §.

Vederlag hänföres------------------- — under perioden.

Värde av------- —--------------------i bruk.

Förlust på fordran, som inräknats

i skattepliktig omsättning, får

avdra­

gas i redovisningen för den period då

förlusten uppkommer. Inflyter där­

efter betalning för sådan fordran

skall beloppet åter upptagas i redo­

visningen.

Rabatt, återbäring eller bonus som

utges i efterhand och avser tidigare

redovisad skattepliktig omsättning

får

avdragas i den ordning som gäl­

ler för den skattskyldiges redovis­

ning av utgående skatt. Utges förmå­

nen till skattskyldig skall avdraget

grundas på kreditnota eller motsva­

rande handling. Av handlingen skall

framgå minskningen av både veder­

lag och skatt.

(Se vidare anvisningarna.)

^Förordningen omtryckt 1969: 237.

Uppkommer förlust på fordran,

för vilken den skattskyldige redovi­

sat utgående skatt, får ett mot denna

skatt svarande belopp

avdragas i re­

dovisningen för den period då för­

lusten uppkommer. Inflyter därefter

betalning för sådan fordran skall be­

loppet åter upptagas i redovisningen.

Lämnas återbäring, bonus eller an­

nan rabatt, som icke utgör s. k. vill­

korlig rabatt, i efterhand och avser

förmånen skattepliktig omsättning,

för vilken utgående skatt redovisats,

får belopp motsvarande den del av

den tidigare redovisade skatten

som

belöpt på den utgivna förmånen

av­

dragas i den ordning som gäller för

den skattskyldiges redovisning av ut­

gående skatt. Utges förmånen till

skattskyldig skall avdraget grundas

på kreditnota eller motsvarande

handling. Av handlingen skall fram­

gå minskningen av både vederlag

och skatt.

Handling som avses i fjärde styc­

ket skall ligga till grund även för

avdrag för annan kundkreditering

som avser skattepliktig omsättning.

(Se vidare anvisningarna.)

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1970

27

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

59 §.

Mervärdeskatt utgår med

10

pro­

cent av beskattningsvärdet. För mon-

teringsfärdigt hus utgår dock skat­

ten med

6

procent av beskattnings­

värdet.

Beskattningsvärdet är-----------mervärdeskatten inbegripen.

Vid bestämmande----------- liknande prestation.

(Se vidare anvisningarna.)

Mervärdeskatt utgår med

15

pro­

cent av beskattningsvärdet. För mon-

teringsfärdigt hus utgår dock skat­

ten med

9

procent av beskattnings­

värdet.

Anvisningar

till

Kreditnota som avses i fjärde

styc­

ket

och som medför rätt till minsk­

ning av

säljarens skattepliktiga om­

sättning,

medför motsvarande minsk­

ning av ingående skatt för köparen.

till

Vid införsel av bil utgör skatte­

satsen alltid

10

procent av beskatt­

ningsvärdet.

Skattesatsen

10

procent motsva­

ras av

11,11

procent av beskattnings­

värdet exklusive skatt och skattesat­

sen

6

procent av

6,38

procent av sam­

ma värde exklusive skatt.

15 §.

Kreditnota som avses i fjärde

och

femte styckena

och som medför rätt

till minskning av

utgående skatt för

säljaren,

medför motsvarande minsk­

ning av ingående skatt för köparen.

59 §.

Vid införsel av bil utgör skatte­

satsen alltid

15

procent av beskatt­

ningsvärdet.

Skattesatsen

15

procent motsva­

ras av

17,65

procent av beskattnings­

värdet exklusive skatt och skattesat­

sen

9

procent av

9,89

procent av sam­

ma värde exklusive skatt.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1971, då förordningen

(1970: 4) om höjd mervärdeskatt på vissa varor upphäves.

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 70 år 1970

6) Förslag

till

Lag

om ändring i uppbördsförordningen (1953: 272)

Härigenom förordnas, att 2 § 2 och 4 mom., 4 § 1, 2 och 4 mom., 15 och

25 §§, 27 § 1 mom., 40 § 1 mom., 45 § 1 inom., 46 § 2 mom., 49 § 1 mom.,

70 § 2 mom. samt punkt 3 av anvisningarna till 45 § uppbördsförordningen

(1953: 272)1 skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse

)

(Föreslagen lydelse

)

2 m o m. I denna----------- — — —

inkomstår: det------- —--------

uppbördsår: tiden från och

med mars månad ett år till och med

februari månad nästföljande år. 4

4 m o m.

Den som är pliktig er­

lägga i 1 § omförmäld sjukförsäk­

ringsavgift och som taxerats enligt

för gift skattskyldig gällande be­

stämmelser skall, om för den andra

maken ej beräknats någon till stat­

lig inkomstskatt beskattningsbar in­

komst och makarna blivit för in­

komståret mantalsskrivna såsom till­

hörande samma hushåll, påföras

jämväl den andra makens sjukför­

säkringsavgift för inkomståret och

skall den sistnämnda maken vara fri

från betalningsskyldighet för avgif­

ten.

1 Förordningen omtryckt 1967: 625.

skatt avslutats;

skattereduktion: nedsätt­

ning av skatt enligt

4

mom.;

-

föregått taxeringsåret;

uppbördsår: tiden från och

med mars månad ett år till och med

februari månad nästföljande år;

gift skattskyldig: skatt­

skyldig som taxeras med tillämpning

av 52 § 1 mom. kommunalskattela­

gen (1928: 370) och 11 § 1 mom. för­

ordningen (1947: 576) om statlig in­

komstskatt;

ogift skattskyldig: annan

skattskyldig fysisk person än nyss

sagts.

4 mom.

Skattereduktion åtnju­

tes

av ogift skattskyldig, som har

hemmavarande barn under 18 år,

och av gift skattskyldig, vars make

saknar taxerad inkomst enligt för­

ordningen (1947:576) om statlig in­

komstskatt, med 1 800 kronor,

av gift skattskyldig, vars make

har taxerad inkomst enligt nämn­

da förordning som understiger 4 500

kronor, med 40 procent av det be­

lopp som motsvarar skillnaden mel­

lan 4 500 kronor och den taxerade in­

komsten.

29

(Nuvarande lydelse

)

(Föreslagen lydelse

)

Skattereduktion enligt första styc­

ket åtnjutes endast av skattskyldig,

som varit bosatt här i riket under

någon del av beskattningsåret. För

gift skattskyldig gäller dessutom föl­

jande. För att skattereduktion skall

få åtnjutas, skall maken ha varit bo­

satt här i riket under någon del av

beskattningsåret. Avser makens bo­

sättning här i riket större delen av

beskattningsåret, sker skattereduk­

tionen enligt första stycket. Avser

makens bosättning här i riket endast

en mindre del av beskattningsåret,

åtnjuter den skatteskyldige skattere­

duktion, om maken saknar taxerad

inkomst enligt förordningen om stat­

lig inkomstskatt, med 900 kronor,

och om maken har taxerad inkomst

enligt nämnda förordning som un­

derstiger 2 250 kronor, med 40 pro­

cent av det belopp som motsvarar

skillnaden mellan 2 250 kronor och

den taxerade inkomsten.

Skattereduktion sker icke i fråga

om tilläggspensionsavgift, arbetsgi­

varavgift, allmän arbetsgivaravgift

och redareavgift samt annuitet å av-

dikningslån och å förskott för avlös­

ning av frälseränta.

Bestämmelserna om skattereduk­

tion iakttagas vid debitering av slut­

lig skatt, tillkommande skatt och

preliminär B-skatt samt vid faststäl­

lande av preliminär A-skatt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1970

4 §.

1 mom. Har lokal-------------------

Skattetabellerna skola för olika in­

komstbelopp, beräknade för vecka

eller den längre tid som centrala

folkbokförings- och uppbördsnämn-

den bestämmer, angiva därå belö­

pande preliminär skatt. Tabellerna

skola grundas på följande förutsätt­

ningar, nämligen

att inkomsten samt

ortsavdraget

äro oförändrade under inkomståret,

att den skattskyldige icke kom-

— sådana tabeller.

Skattetabellerna skola för olika in­

komstbelopp, beräknade för vecka

eller den längre tid som centrala

folkbokförings- och uppbördsnämn-

den bestämmer, angiva därå belö­

pande preliminär skatt. Tabellerna

skola grundas på följande förutsätt­

ningar, nämligen

att inkomsten samt

grundavdra­

get

äro oförändrade under inkomst­

året,

att den skattskyldige icke kom­

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1970

mer att taxeras för annan inkomst

än som i tabellen angives, ej hel­

ler för garantibelopp för fastighet el­

ler för förmögenhet,

att den skattskyldige icke har att

erlägga tilläggspensionsavgift, samt

(Nuvarande lydelse

)

att vid taxering för inkomsten

icke andra avdrag medgivas den

skattskyldige än dels

ortsavdrag,

och, såvitt gäller i 2 mom. första

stycket 3) avsedd skattskyldig, av­

drag enligt 46 § 3 mom. kommunal­

skattelagen,

dels ock, såvitt angår

taxeringen till statlig inkomstskatt,

för kommunala utskylder med be­

lopp, motsvarande för skattekrona

och skatteöre det belopp, som enligt

3 mom. legat till grund vid uträk­

nandet av de i vederbörlig tabell an­

givna utskylderna, eller med det hög­

re belopp som följer av

4

§ 1 mom.

tredje stycket förordningen om stat­

lig inkomstskatt.

2 mom. I skattetabellerna skola

i särskilda kolumner upptagas skat­

tebelopp för följande grupper av

skattskyldiga, nämligen

1)

gift, med makan sammanle­

vande manlig inkomsttagare, där

makan har en sammanräknad netto­

inkomst å minst tretusen kronor;

2)

annan gift, med makan sam­

manlevande manlig inkomsttagare

än under 1) sägs;

3)

ogift inkomsttagare som är be­

rättigad till avdrag enligt 46 § 3

mom. kommunalskattelagen;

4)

annan ogift inkomsttagare.

Gift, med maken sammanlevande

kvinna, vars make har inkomst, skall

hänföras till under 2) upptagen

grupp av skattskyldiga, därest hon

har hemmavarande barn, samt el­

mer att taxeras för annan inkomst

än som i tabellen angives, ej hel­

ler för garantibelopp för fastighet el­

ler för förmögenhet,

att den skattskyldige icke bär att

erlägga tilläggspensionsavgift,

att skattskyldig, som avses i 2

mom. första stycket 2) och 4) erhål­

ler skattereduktion,

samt

att vid taxering för inkomsten

icke andra avdrag medgivas den

skattskyldige än dels

grundavdrag,

och, såvitt gäller i 2 mom. första

stycket 3)

och 4)

avsedd skattskyl-

dig, avdrag enligt 46 § 3 mom. kom­

munalskattelagen.

(Föreslagen lydelse

)

2 mom. I skattetabellerna skola

i särskilda kolumner upptagas skat­

tebelopp för följande grupper av

skattskyldiga, nämligen

1)

ogift inkomsttagare, som icke

avses under 4), och gift inkomstta­

gare, vars make har en sammanräk­

nad nettoinkomst på minst tvåtusen

kronor;

2)

gift inkomsttagare, vars make

saknar sammanräknad nettoinkomst

eller har sådan inkomst understigan­

de tvåtusen kronor;

3)

gift inkomsttagare, som är be­

rättigad till avdrag enligt 46 § 3

mom. kommunalskattelagen;

4)

ogift inkomsttagare, som är be­

rättigad till avdrag enligt 46 § 3

mom. kommunalskattelagen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1970

31

jest till under 4) upptagen grupp av

skattskyldiga.

Gift, med maken sammanlevande

kvinna, som har egen inkomst men

vilkens make icke uppbär inkomst,

skall, därest hon är berättigad till av­

drag enligt 46 § 3 mom. första styc­

ket första punkten kommunalskatte­

lagen, hänföras till under 3) uppta­

gen grupp skattskyldiga samt eljest

likställas med gift manlig inkomst­

tagare som under 2) avses.

Ogift

skattskyldig,

som har hem­

mavarande barn och som icke är

hänförlig till under

3)

upptagen

grupp av skattskyldiga, skall likstäl­

las med

gift manlig

inkomsttagare

som under 2) avses.

Med ogift skattskyldig skall lik­

ställas skattskyldig, som är änkling,

änka, frånskild eller hemskild.

Med gifta likställas de som, utan

att vara gifta, leva tillsammans, om

de tidigare varit förenade i äkten­

skap eller gemensamt hava eller hava

haft barn.

4 mom. I skattetabellerna skall

därjämte intagas en särskild ko­

lumn, vari angives det belopp var­

med preliminär A-skatt skall beräk­

nas å inkomst för dag av sådan an­

ställning som är avsedd vara kor­

tare tid än en vecka. För samtliga

skattetabeller skola enahanda belopp

angivas i den särskilda kolumnen

att tillämpas oberoende av arbets­

tagarens civilstånd och annan i 2

mom. angiven omständighet. Skatte­

beloppen skola beräknas på grundval

av beräknelig genomsnittlig syssel­

sättning under året och av den ut­

debitering till kommunal inkomst­

skatt, landstingsmedel och tingshus­

medel

samt med tillämpning av det

ortsavdrag,

som centrala folkbokfö­

rings- och uppbördsnämnden för

varje år bestämmer. Den särskilda

skattekolumnen skall avse en lägsta

dagsinkomst av tio kronor. I övrigt

skall vad ovan i denna paragraf sägs

(Nuvarande lydelse

)

(Föreslagen lydelse)

Ogift

inkomsttagare,

som har hem­

mavarande barn och som icke är

hänförlig till under

4)

upptagen

grupp av skattskyldiga, skall likstäl­

las med inkomsttagare som under 2)

avses.

4 mom. I skattetabellerna skall

därjämte intagas en särskild ko­

lumn, vari angives det belopp var­

med preliminär A-skatt skall beräk­

nas å inkomst för dag av sådan an­

ställning som är avsedd vara kor­

tare tid än en vecka. För samtliga

skattetabeller skola enahanda belopp

angivas i den särskilda kolumnen

att tillämpas oberoende av arbets­

tagarens civilstånd och annan i 2

mom. angiven omständighet. Skatte­

beloppen skola beräknas på grundval

av beräknelig genomsnittlig syssel­

sättning under året och av den ut­

debitering till kommunal inkomst­

skatt, landstingsmedel och tingshus­

medel, som centrala folkbokförings-

och uppbördsnämnden för varje år

bestämmer. Den särskilda skatteko­

lumnen skall avse en lägsta dagsin­

komst av tio kronor. I övrigt skall

vad ovan i denna paragraf sägs i

tillämpliga delar gälla vid skattebe-

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1970

(Nuvarande lydelse)

i tillämpliga delar gälla vid skatte­

beloppens beräkning.

15 §.

Vid preliminär taxering skola be­

skattningsbar inkomst och beskatt­

ningsbar förmögenhet beräknas i en­

lighet med bestämmelserna i förord­

ningen om statlig inkomstskatt,

kommunalskattelagen samt förord­

ningen om statlig förmögenhets­

skatt.

Dock skall iakttagas, att vid

bestämmande av beskattningsbar

inkomst ortsavdrag beräknas med

hänsyn, där icke i andra stycket an­

norlunda stadgas, till den skattskyl­

diges civilstånd den 1 november året

näst före inkomståret, samt, vad

angår frågan om den skattskyldige

har hemmavarande barn, till förhål­

landena vid nyssnämnda tidpunkt.

Vid preliminär ----------- ----------------

Vid tillämpning-------------------- - —

(Föreslagen lydelse)

loppens beräkning.

Vid preliminär taxering skola be­

skattningsbar inkomst och beskatt­

ningsbar förmögenhet beräknas i en­

lighet med bestämmelserna i förord­

ningen om statlig inkomstskatt,

kommunalskattelagen samt förord­

ningen om statlig förmögenhets­

skatt.

---------- taxeringen verkställes.

efter inkomståret.

25 §.

Vid debitering-------------------------— fastställts för inkomståret;

att sjukförsäkringsavgift påföres i att sjukförsäkringsavgift påföres i

enlighet med vad riksförsäkringsver- enlighet med vad riksförsäkringsver­

ket bestämmer för inkomståret

med

ket bestämmer för inkomståret;

iakttagande tillika av vad i 2 § 4

mom. denna förordning sägs;

att för ---------------- ----------------- och tingslag.

27 §.

1 m o m.1 Vid debitering — —------------— — av avgift;

att makars sjukförsäkringsavgif­

ter skola i fall, varom i 2 § 4 mom.

sägs, i en gemensam post påföras den

av makarna, för vilken beräknats till

statlig inkomstskatt beskattningsbar

inkomst;

att i — -------------------------- — öretal bortfaller.

40

1 m o in. Arbetstagare, som-----------

Fullgör icke — -—- — ------ inkomst

2) i fråga om inkomst som avses

i 7 § första stycket: ett belopp, mot­

svarande avdrag för månadslön en­

ligt den i 4 § 2 mom. första stycket

1 Senaste lydelse 1969: 238.

§•

---- — preliminär A-skatt.

jämte tio procent av nämnda avdrag;

2) i fråga om inkomst som avses

i 7 § första stycket: ett belopp, mot­

svarande avdrag för månadslön en­

ligt den i 4 § 2 mom. första stycket

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1970

vid

4)

avsedda kolumnen i skatte­

tabellen jämte tio procent av nämn­

da avdrag;

3) i fråga om inkomst som avses i

7 § andra stycket: ett belopp, mot­

svarande avdrag för sådan inkomst

beträffande skattskyldig, som avses i

4 § 2 mom. första stycket vid

4),

jämte tio procent av nämnda avdrag;

4) i övriga fall: ett belopp, mot­

svarande avdrag enligt den i 4 §

2 mom. första stycket vid

4)

avsed­

da kolumnen i skattetabellen jämte

tio procent av nämnda avdrag.

Åtnjuter arbetstagaren-------

Förhöjningen av

(Nuvarande lydelse

)

vid

1)

avsedda kolumnen i skatte­

tabellen jämte tio procent av nämn-

da avdrag;

3) i fråga om inkomst som avses i

7 § andra stycket: ett belopp, mot­

svarande avdrag för sådan inkomst

beträffande skattskyldig, som avses i

4 § 2 mom. första stycket vid

1),

jämte tio procent av nämnda avdrag;

4) i övriga fall: ett belopp, mot­

svarande avdrag enligt den i 4 §

2 mom. första stycket vid

1)

avsed­

da kolumnen i skattetabellen jämte

tio procent av nämnda avdrag.

------ lönen avser.

(Föreslagen lydelse)

------- för månadslön.

45 §.

1 m o in. Sedan debetsedel —---------

1) då skattskyldig har att erlägga

preliminär A-skatt och enligt under­

rättelse från länsstyrelsen sådan

ändring skett i den skattskyldiges

civilstånd, vartill hänsyn skall ta­

gas vid taxering under året näst ef­

ter inkomståret;

2) då skattskyldig visar eller, så­

vitt

hans ortsavdrag är beroende av

makes inkomst,

gör sannolikt att

ändring skett i förhållande, vartill

hänsyn skall tagas vid bestämmande

av ortsavdrag för honom vid den

taxering, som skall verkställas under

året näst efter inkomståret; 2

—■ fall, nämligen

1) då skattskyldig har att erlägga

preliminär A-skatt och enligt under­

rättelse från länsstyrelsen sådan

ändring skett i den skattskyldiges

civilstånd, vartill hänsyn skall "ta­

gas vid taxering

eller debitering

un­

der året näst efter inkomståret;

2) då skattskyldig visar eller, så­

vitt

gäller sambandet mellan honom

tillkommande skattereduktion och

makes inkomst,

gör sannolikt att

preliminär A-skatt skall erläggas ef­

ter annan kolumn i skattetabellen än

som tidigare fastställts;

3) då skattskyldig gör----------- - — synes påkallad.

I fall,----------------------------- - — sexhundra kronor.

Oaktat vad------------------------- särskild omständighet.

Erhåller lokal----------------------------- må erfordras.

Innan jämkning-------------------------är obehövligt.

Jämkning må-----------------------------månad året näst efter inkomståret.

46 §.

2 m o m. Beslut om-------

Sker jämkning av preliminär

skatt, vilken beräknas enligt skatte­

tabell, av anledning som i 45 § 1

mom. under 1) eller 2) sägs, skall i

beslutet angivas vilken kolumn i ta­

bellen som

med hänsyn till det änd­

rade ortsavdraget

skall tillämpas vid

------ ändrade skatten.

Sker jämkning av preliminär

skatt, vilken beräknas enligt skatte­

tabell, av anledning som i 45 § 1

mom. under 1) eller 2) sägs, skall i

beslutet angivas vilken kolumn i ta­

melien som skall tillämpas vid skat­

tens beräkning. Vidtages jämkning

3 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 70

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1970

skattens beräkning. Vidtages jämk­

ning av sådan preliminär skatt av

annan anledning än nyss sagts, skall

i beslutet därom angivas, att skatten

skall beräknas t. ex. å viss del av in­

komsten eller å inkomsten minskad

med visst belopp eller ock att skatten

skall utgå med viss procent av in­

komsten.

Vid jämkning--------------- ------ -----

Sker jämkning--------------------------

(Nuvarande lydelse)

av sådan preliminär skatt av annan

anledning än nyss sagts, skall i be­

slutet därom angivas, att skatten

skall beräknas t. ex. å viss del av

inkomsten eller å inkomsten mins­

kad med visst belopp eller ock att

skatten skall utgå med viss procent

av inkomsten.

- skall utgå.

preliminär taxering.

(Föreslagen lydelse)

49 §.

1 mom.1 Skatt skyldig må------- -----------------av taxeringen,

5) om skattskyldig gjort ansökan

enligt förordningen den 21 maj 1965

(nr 153) om särskild skatteberäk­

ning för makar: till belopp som be­

tingas av ansökningen,

6) om skatt------------------------------ bliva avkortad.

70

2 mom. Har vid granskning hos

riksrevisionsverket av verkställd de­

bitering befunnits, att skatt eller

ränta blivit obehörigen utesluten

från debitering eller påförd till för

ringa belopp eller att preliminär

skatt eller ränta blivit gottskriven

med för högt belopp, skall vederbö­

rande länsstyrelse underrättas här­

om. Länsstyrelsen har att verkställa

den utredning i ärendet, som må

finnas erforderlig. Föreligger för­

hållande, som nyss sagts, skall läns­

styrelsen, efter hörande av den skatt­

skyldige när så finnes påkallat, fast­

ställa det belopp denne har att erläg­

ga.

Finner lokal------------arbetsgivare

belopp denne har att erlägga.

§•

2 mom. Har vid granskning hos

riksrevisionsverket av verkställd de­

bitering befunnits, att skatt eller

ränta blivit obehörigen utesluten

från debitering eller påförd till för

ringa belopp eller att

skattereduk­

tion,

preliminär skatt eller ränta bli­

vit gottskriven med för högt belopp,

skall vederbörande länsstyrelse un­

derrättas härom. Länsstyrelsen har

att verkställa den utredning i ären­

det, som må finnas erforderlig. Fö­

religger förhållande, som nyss sagts,

skall länsstyrelsen, efter hörande av

den skattskyldige när så finnes på­

kallat, fastställa det belopp denne

har att erlägga.

när så finnes påkallat, fastställa det

Anvisningar

till 45 §.

3. Den bevisning, som skattskyl- 3. Den bevisning, som skattskyl­

dig måste prestera för att erhålla dig måste prestera för att erhålla

jämkning, är icke lika i de i 45 § jämkning, är icke lika i de 45 §

1 Senaste lydelse 1969: 238.

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1970

1 mom. under 2)—4) omnämnda

fallen. Begäres jämkning jämlikt 2)

i nämnda moment på grund av så­

dan ändring i makes inkomst, som

påverkar den skattskyldiges

orts-

avdrag,

eller jämlikt samma mo­

ment 3), behöver vederbörande en­

dast göra sannolikt, att de ifrågava­

rande förhållandena komma att vara

för handen;

mer kan han tydligen

i dessa fall icke heller åstadkomma.

I övriga fall har han däremot att

styrka, att de berörda omständighe­

terna verkligen föreligga.

(Nuvarande lydelse)

1 mom. under 2)—4) omnämnda

fallen. Begäres jämkning jämlikt 2)

i nämnda moment på grund av så­

dan ändring i makes inkomst, som

påverkar den skattskyldiges

skatte­

reduktion,

eller jämlikt samma mo­

ment 3), behöver vederbörande en­

dast göra sannolikt, att de ifrågava­

rande förhållandena komma att vara

för handen. I övriga fall har han

däremot att styrka, att de berörda

omständigheterna verkligen förelig­

ga-

(Föreslagen lydelse)

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971. Äldre bestämmelser gäller

dock i fråga om skatt på grund av 1971 eller tidigare års taxering och ef-

tertaxering för år 1971 eller tidigare år samt i fråga om preliminär skatt

för den del av uppbördsåret mars 1970—februari 1971 som infaller efter

ikraftträdandet.

7) Förslag

till

Lag

om ändring i taxeringsförordningen (1956: 623)

Härigenom förordnas, att 22 § 1 mom., 25 §, 68 §, 70 §, 72 a §, 73 §, 98 §

4 mom. och 105 § 1 mom. taxeringsförordningen (1956: 623) skall ha nedan

angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

22

§.

1 in o in.1 Nedannämnda skattskyldiga------------100 kronor,

3) fysisk person, vilkens brutto­

intäkter av en eller flera förvärvskäl­

lor under beskattningsåret uppgått,

om han varit här i riket bosatt un­

der hela beskattningsåret och under

denna tid icke erlagt sjömansskatt,

till sammanlagt minst

2 400

kronor

och eljest till sammanlagt minst 100

kronor,

3) fysisk person, vilkens brutto­

intäkter av en eller flera förvärvskäl­

lor under beskattningsåret uppgått,

om han varit här i riket bosatt un­

der hela beskattningsåret och under

denna tid icke erlagt sjömansskatt,

till sammanlagt minst

4 500

kronor

och eljest till sammanlagt minst 100

kronor,

1 Senaste lydelse 1965: 81.

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1970

4) fysisk eller juridisk person,

vilkens tillgångar av den art, som an-

gives i 3 § 1 mom. förordningen om

statlig förmögenhetsskatt, vid be­

skattningsårets utgång haft ett värde

överstigande

100 000

kronor eller,

såvitt angår sådan juridisk person

som avses i 6 § 1 mom. b) nämnda

förordning, 5 000 kronor, samt

(Nuvarande lydelse)

4) fysisk eller juridisk person,

vilkens tillgångar av den art, som an-

gives i 3 § 1 mom. förordningen om

statlig förmögenhetsskatt, vid be­

skattningsårets utgång haft ett värde

överstigande

150 000

kronor eller,

såvitt angår sådan juridisk person

som avses i 6 § 1 mom. b) nämnda

förordning, 5 000 kronor, samt

— skattepliktig inkomst.

(Föreslagen lydelse)

5) fysisk eller juridisk person, för

Vid bedömandet —-------- statlig förmögenhetsskatt.

Hava makar,-------------- stycket kommunalskattelagen.

Skall skattskyldig------------ deklarationsskyldighetens bedömande

Vid tillämpning —--------- riket bosatta.

I fråga------- ----------------------den avlidne.

25 §.»

Allmän självdeklaration------- — dennes hemortskommun.

Allmän självdeklaration------------ allmän försäkring.

Ha makar, som ingått äktenskap

före ingången av beskattningsåret

och under detta år levt tillsammans,

var för sig inkomst att taxera enligt

förordningen (194-7: 576) om statlig

inkomstskatt, skall vardera maken

uppgiva huruvida inkomst av för­

värvskälla är A-inkomst eller B-in-

komst enligt 9 § 2 mom. nämnda för­

ordning. Vad nu sagts om makar

skall i tillämpliga delar jämväl gälla

i fråga om skattskyldiga som avses

i 65 § sista stycket kommunalskatte­

lagen (1928: 370).

Har skattskyldig---------------------- sådan förmögenhet.

Belopp, som----------- -------- öretal bortfalla.

68

§.

Följande taxeringslängder----------

I inkomstlängden antecknas sär­

skilt

d e 1 s i avseende å statlig inkomst­

skatt inkomst av olika förvärvskäl­

lor, medgivet avdrag för underskott

å förvärvskälla, sammanräknad net­

toinkomst (summan av inkomsterna

av olika förvärvskällor, minskad med

avdrag för underskott), medgivna

allmänna avdrag som icke avse un­

derskott å förvärvskälla, taxerad och

beskattningsbar inkomst

med angi-

1 Senaste lydelse 1967: 199.

skattskyldiges namn.

I inkomstlängden antecknas sär­

skilt

dels i avseende å statlig in­

komstskatt inkomst av olika för­

värvskällor

med angivande tillika i

fråga om skattskyldiga som avses i

9 § 3 mom. förordningen (1947:

576) om statlig inkomstskatt huru­

vida inkomsten utgör A-inkomst el­

ler B-inkomst,

medgivet avdrag för

underskott å förvärvskälla, samman­

räknad nettoinkomst (summan av

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1970

37

vande tillika, där det ej framgår av

längdens uppställning, av den punkt

i 10 § 2 mom. förordningen om stat­

lig inkomstskatt, enligt vilken skat­

ten skall beräknas,

dels i avseende å kommunal —

Uppgår den enligt förordningen

om statlig inkomstskatt beräknade

taxerade inkomsten till minst

2 MO

kronor för ensamstående och till

sammanlagt minst

2 MO

kronor för

makar, som

samtaxeras,

skall den

beräknade taxerade inkomsten infö­

ras, även om beskattningsbar in­

komst icke uppkommer.

(Nuvarande lydelse)

inkomsterna av olika förvärvskällor,

minskad med avdrag för under­

skott), medgivna allmänna avdrag

som icke avse underskott å förvärvs­

källa, taxerad och beskattningsbar

inkomst,

------skall beräknas.

Uppgår den enligt förordningen

om statlig inkomstskatt beräknade

taxerade inkomsten till minst 4

500

kronor för ensamstående och till

sammanlagt minst 4

500

kronor för

makar, som

varit gifta vid ingången

av beskattningsåret och under detta

år levt tillsammans,

skall den beräk­

nade taxerade inkomsten införas,

även om beskattningsbar inkomst

(Föreslagen lydelse)

icke uppkommer.

I förmögenhetslängden-------— beskattningsbara förmögenheten.

Närmare föreskrifter------------ Kungl. Maj :t.

Taxeringslängd underskrives------------ taxeringsnämndens beslut.

70 §.

Om besvär över skattskyldigs taxe­

ring skola prövas av den mellankom-

munala prövningsnämnden, skola,

efter det taxering åsatts och längd-

föring skett, deklarationer och öv­

riga handlingar rörande den skatt­

skyldige ävensom, därest han

sam­

taxeras med make,

motsvarande

handlingar rörande maken så fort

ske kan översändas till den mellan-

kommunala prövningsnämnden. Vid

handlingarna skola fogas utdrag av

taxeringslängd samt, i förekomman­

de fall, utdrag av taxeringsnämn­

dens protokoll. 4

Om besvär över skattskyldigs taxe­

ring skola prövas av den mellankom-

munala prövningsnämnden, skola,

efter det taxering åsatts och längd-

föring skett, deklarationer och öv­

riga handlingar rörande den skatt­

skyldige ävensom, därest han

varit

gift vid ingången av beskattningsåret

och under detta år levt tillsammans

med make som taxerats,

motsvaran­

de handlingar rörande maken så fort

ske kan översändas till den mellan-

kommunala prövningsnämnden. Vid

handlingarna skola fogas utdrag av

taxeringslängd samt, i förekomman­

de fall, utdrag av taxeringsnämn­

dens protokoll.

72 a §.i

Har taxering för —-------------------denna del.

Har taxering av — -— — nämnda förordning,

4) uppenbar felaktighet i fråga om

ortsavdrag

eller i fråga om avdrag

enligt 50 § 2 mom. kommunalskatte­

lagen eller motsvarande avdrag en­

ligt förordningen om statlig inkomst-

4) uppenbar felaktighet i fråga om

grundavdrag

eller i fråga om avdrag

enligt 50 § 2 mom. kommunalskatte­

lagen eller motsvarande avdrag en­

ligt förordningen om statlig inkomst-

1 Senaste lydelse 1969: 709.

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1970

skatt i fall då den skattskyldiges in­

komst eller, vad angår

samtaxerade,

de skattskyldigas inkomster helt el­

ler till helt övervägande del utgjorts

av folkpension,

(Nuvarande lydelse)

må den----------------------------- denna del.

skatt i fall då den skattskyldiges in­

komst eller, vad angår

makar som

båda taxerats,

de skattskyldigas in­

komster helt eller till helt övervägan­

de del utgjorts av folkpension,

(Föreslagen lydelse)

Rättelse må ske i fråga om

orts-

avdrag

endast om den beskattnings­

bara inkomsten därigenom sänkes

och i fråga om annat avdrag som av­

ses i 4 endast om därigenom beskatt­

ningsbar inkomst icke uppkommer

för den skattskyldige eller

de sam­

taxerade skattskyldiga.

Efter utgången------------

Innan rättelse----------------

Beslutas rättelse------

Talan mot---------------

Närmare föreskrifter

Rättelse må ske i fråga om

grund­

avdrag

endast om den beskattnings­

bara inkomsten därigenom sänkes

och i fråga om annat avdrag som

avses i 4 endast om därigenom be­

skattningsbar inkomst icke uppkom­

mer för den skattskyldige eller

ma­

karna.

om rättelsen,

ej möter.

taxeringsnämnds beslut.

----------

101

§§.

------- Kungl. Maj :t.

73

Talan mot----------------- — — — i länet.

Har skattskyldig haft förvärvskäl­

la, som enligt kommunalskattelagens

bestämmelser om beskattningsort är

att hänföra till skilda län, skall dock

den mellankommunala prövnings-

nämnden pröva besvär rörande den

skattskyldiges taxering. Om den

skattskyldige

skall samtaxeras med

make,

skall den mellankommunala

prövningsnämnden pröva besvär

jämväl rörande makens taxering.

Har skattskyldig haft förvärvskäl­

la, som enligt kommunalskattelagens

bestämmelser om beskattningsort är

att hänföra till skilda län, skall dock

den mellankommunala prövnings­

nämnden pröva besvär rörande den

skattskyldiges taxering. Om den

skattskyldige

varit gift vid ingången

av beskattningsåret och under detta

år levt tillsammans med maken,

skall den mellankommunala pröv­

ningsnämnden pröva besvär jämväl

rörande makens taxering.

Uppkommer fråga,

avsett fall.

98 §.

4 m o m.1 Upptages parts talan till

prövning, skola bestämmelserna i 2

mom. icke utgöra hinder mot samti­

dig prövning av besvär, som anförts

av motpart eller,

om samtaxerade

makar fullföljt talan,

av make.

Återkallas eller — -

1 Senaste lydelse 1958: 85.

4 mom. Upptages parts talan

till prövning, skola bestämmelserna

i 2 mom. icke utgöra hinder mot

samtidig prövning av besvär, som an­

förts av motpart eller av make,

om

talan fullföljts av makar som taxe­

rats med tillämpning av 52 § 1 mom.

kommunalskattelagen (1928: 370)

och 11 § 1 mom. förordningen (1947:

576) om statlig inkomstskatt.

icke gälla.

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1970

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

105 §.

1 in o in.1 Om kammarrätten-----------å denne.

Äro makar var för sig taxerade, Äro makar var för sig taxerade,

ager kammarrätten eller Kungl.

Maj:t, där ändring göres i den enes

taxering, även i den andres taxering

vidtaga av ändringen påkallad rät­

telse, såvitt angår tillämpning av 52

§ 1 mom. kommunalskattelagen

el­

ler

11 § 1 mom. förordningen om

statlig inkomstskatt eller 12 § 1

mom. förordningen om statlig för­

mögenhetsskatt.

Hava besvär

Vidtager kammarrätten eller

Kungl. Maj :t sådan ändring i fråga

om taxering till kommunal inkomst­

skatt inom viss kommun att avdrag

enligt 46 § 2 mom. kommunalskatte­

lagen eller kommunalt

ortsavdrag

icke vidare kan helt utnyttjas inom

samma kommun, skall, ändå att yr­

kande därom icke framställts, sådan

ändring vidtagas i taxering inom an­

nan kommun som kan föranledas

av bestämmelserna i 46 § 4 mom. el­

ler 50 § 3 mom. andra stycket nämn­

da lag.

ager kammarrätten eller Kungl.

Maj :t, där ändring göres i den enes

taxering, även i den andres taxering

vidtaga av ändringen påkallad rät­

telse, såvitt angår tillämpning av

46

§ 3 mom. eller

52 § 1 mom. kom­

munalskattelagen, 11 § 1 mom. för­

ordningen om statlig inkomstskatt

eller 12 § 1 mom. förordningen om

statlig förmögenhetsskatt,

mån ändras.

Vidtager kammarrätten eller

Kungl. Maj :t sådan ändring i fråga

om taxering till kommunal inkomst­

skatt inom viss kommun att avdrag

enligt 46 § 2 mom. kommunalskat­

telagen eller kommunalt

grundav­

drag

icke vidare kan helt utnyttjas

inom samma kommun, skall, ändå

att yrkande därom icke framställts,

sådan ändring vidtagas i taxering

inom annan kommun som kan för­

anledas av bestämmelserna i 46 §

4 mom. eller 50 § 3 mom. andra styc­

ket nämnda lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971. Äldre bestämmelser gäller,

utom såvitt avser 22 § 1 mom. 4), vid 1971 och tidigare års taxering och vid

eftertaxering för år 1971 eller tidigare år.

1 Senaste lydelse 1958: 87.

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1970

8) Förslag

till

Förordning

om upphävande av förordningen (1965:153) om särskild skatteberäkning

i vissa fall för makar

Härigenom förordnas, att förordningen (1965: 153) om särskild skatte­

beräkning i vissa fall för makar skall upphöra att gälla vid utgången av år

1970. Förordningen gäller fortfarande i fråga om skatt på grund av 1971

års taxering och eftertaxering för år 1971 eller tidigare år.

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1970

41

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 6 mars

1970.

Närvarande:

Statsministern

P^alme,

ministern för utrikes ärendena

N^ilsson,

statsråden

S^träng, A^ndersson, H^olmqvist, A^spling, G^eijer, M^yrdal, O^dhnoff,

W^ickman, B^engtsson, N^orling, L^öfberg, L^idbom.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemen­

sam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om

reform av skatte­

systemet

och anför.

Inledning

I finansplanen har jag redogjort för de viktigaste principerna i den skatte­

reform som sedan länge aviserats. I förevarande sammanhang avser jag att

närmare uppehålla mig vid de frågor som rör inkomstbeskattningen.

Jag ämnar också ta upp frågan om höjning av mervärdeskatten. De delar

i skattereformen som rör förmögenhetsskatten samt arvs- och gåvobeskatt-

ningen anmäler jag denna dag särskilt. Förslag till nya regler på sjömans-

beskattningens område avser jag att anmäla senare i vår. Vidare bör jag

nämna att vissa socialpolitiska frågor som står i omedelbart samband med

skattereformen anmäls i annat sammanhang.

Skattereformen har i stora delar sin utgångspunkt i familjeskattebered-

ningens betänkande Individuell beskattning, (Fi 1969: 4 och 5).1

Över familjeskatteberedningens betänkande har efter remiss yttranden av­

getts av kammarrätten, riksrevisionsverket, riksskattenämnden, mellankom-

munala prövningsnämnden, centrala folkbokförings- och uppbördsnämn-

den (CFU), sjömansskattenämnden, socialstyrelsen, riksförsäkringsverket,

lantbruksstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, bostadsstyrelsen, länsstyrel­

serna i Stockholms, Södermanlands, Östergötlands, Kronobergs, Kristian­

stads, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Västman­

lands, Jämtlands och Norrbottens län, familjepolitiska kommittén, utred-

1 Utredningen, som tillkallats med stöd av Kung], Maj:ts bemyndigande den 29 januari 1965,

har bestått av regeringsrådet Erik Reuterswärd som sakkunnig jämte experterna departements­

sekreteraren Gunnar Björne, kanslirådet Bertil Edlund, ledamoten av riksdagens andra kammare

Nancy Eriksson, professorn Leif Mutén, ledamoten av riksdagens andra kammare Cecilia Nettel-

brandt och byrådirektören Maj-Britt Sandlund.

42

ningen om definitiv källskatt, kapitalskatteberedningens ordförande, Sveri­

ges industriförbund, Sveriges grossistförbund, Sveriges köpmannaförbund,

Sveriges hantverks- och industriorganisation, Sveriges lantbruksförbund,

Skånes handelskammare, Svenska företagares riksförbund, Svenska arbets­

givareföreningen, Skogs- och lantarbetsgivareföreningen, Handelns arbets­

givareorganisation, Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbun­

det, Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisa­

tion (TCO), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Statstjänste-

männens riksförbund (SR), Riksförbundet Landsbygdens folk (RLF), Hus-

modersförbundet Hem och Samhälle, Yrkeskvinnors klubbars riksförbund,

Fredrika Bremer-förbundet, Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund,

Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund, Sveriges socialdemokratiska

studentförbund, Centerns kvinnoförbund, Folkpartiets kvinnoförbund, Libe­

rala förbundet, Högerns ungdomsförbund, Moderata samlingspartiets kvin­

noförbund, Svenska kvinnors vänsterförbund, Svenska kvinnors national­

förbund och Kvinnliga akademikers förening.

Sveriges industriförbund, Sveriges grossistförbund, Svenska arbetsgivare­

föreningen och Handelns arbetsgivareorganisation har i sina yttranden hän­

visat till ett utlåtande som upprättats av Näringslivets skattedelegation. Sve­

riges lantbruksförbund, RLF samt Skogs- och lantarbetsgivareföreningen

har åberopat ett utlåtande av Lantbrukets skattedelegation.

Yttranden har också avgetts av Kvinnliga kontoristföreningen i Stock­

holm, Ensamståendes intresseorganisation, Svenska kvinnors medborgar-

förbund och Ensamma föräldrars förening.

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1970

Nuvarande ordning m. m.

Kommunal och statlig inkomstskatt

Reglerna för inkomstbeskattningen finns främst i kommunalskattelagen

(1928: 370; KL) och förordningen (1947: 576) om statlig inkomstskatt (SI).

För varje skattskyldig bestäms skatteunderlaget för kommunalbeskattningen

och statsbeskattningen särskilt. Beräkningen av underlaget är något olika i

de båda fallen men sker i huvudsak efter identiska principer. Den redogörel­

se som lämnas i det följande tar, när inget annat sägs eller framgår av sam­

manhanget, sikte på beskattningen av fysiska personer.

Skatteplikt föreligger för följande slag av inkomster, nämligen inkomst av

jordbruksfastighet, annan fastighet, rörelse, tjänst, tillfällig förvärvsverk­

samhet och kapital. Inkomsten av varje förvärvskälla beräknas för sig (17 §

första och andra styckena KL, 2 § första stycket SI). De nämnda inkomst­

slagen, med undantag av tjänst, kan omfatta flera förvärvskällor (18 § KL,

43

2 §

första stycket SI). Vid taxeringen till kommunal inkomstskatt är också

en viss procentandel, närmare bestämt 2

%,

av fastighets taxeringsvärde, det

s. k. garantibeloppet, skattepliktigt som inkomst (17 § tredje stycket och

47 § KL, jfr 2 § första stycket SI). Nämnda procenttal benämns ofta reparti-

tionstalet. Inkomst som inte kan hänföras till något av dessa inkomstslag är

skattefri, så bl. a. värdet av familjemedlemmarnas arbetsinsatser i hushållet.

Vid inkomstberäkningen gäller principen att från bruttointäkterna i för­

värvskällan under ett beskattningsår avdrag får göras för alla de omkostna­

der under beskattningsåret som behövts för intäkternas förvärvande och bi­

behållande. Vid den kommunala taxeringen gäller dessutom att avdrag för

belopp motsvarande garantibeloppet får göras vid inkomstslagen jordbruks­

fastighet, annan fastighet och rörelse i den mån inkomsten förslår (45 §

första stycket KL). När det gäller dessa inkomstslag brukas vid den kom­

munala taxeringen termen ”nettointäkt” för att beteckna vad som återstår

efter omkostnadsavdrag men innan avdraget motsvarande garantibeloppet

gjorts. Vad som återstår efter avdrag för garantibelopp, kallas ”inkomst” av

förvärvskällan i fråga. Summan av inkomsterna från de olika förvärvskäl­

lorna (vid den kommunala taxeringen således efter det att även avdraget

motsvarande garantibeloppet gjorts) utgör den skattskyldiges sammanräk­

nade inkomst. Från detta belopp får sedan göras s. k. allmänna avdrag

(46 § KL, 4 § SI). I enlighet med förordningen (1960: 63) om rätt till för­

lustutjämning vid taxering för inkomst får göras avdrag (s. k. förlustav­

drag) hänförliga till vissa tidigare beskattningsår. Det sammanlagda be­

loppet av inkomsterna från de olika förvärvskällorna minskat med nyss­

nämnda avdrag utgör den skattskyldiges taxerade inkomst. Be­

träffande kommunalskatten beräknas dock taxerad inkomst för varje kom­

mun inom vilken uppkommit skattepliktig inkomst (47 a § KL, 5 § SI). Den

skattskyldiges beskattningsbara inkomst beräknas genom att

från den taxerade inkomsten dras ortsavdrag och under vissa omständig­

heter även ett extra avdrag för nedsatt skatteförmåga (50 § KL, 9 § SI).

I förevarande sammanhang är följande beskattningsregler av närmare in­

tresse.

Vid inkomstberäkningen är, som tidigare nämnts, huvudregeln att avdrag

medges för omkostnader i förvärvskällan. Härifrån gäller dock det undan­

taget att avdrag inte får ske för värdet av arbete som i den skattskyldiges

förvärvsverksamhet lagts ned av den skattskyldiges make. Å andra sidan be­

skattas maken inte för lön från den skattskyldige i dessa fall. Förhållandet

ger upphov till s. k. faktisk sambeskattning (20 § KL, 2 § SI).

Underskott som uppkommit i förvärvskälla får med vissa undantag av­

räknas, vid den kommunala inkomsttaxeringen dock endast när underskot­

tet är liänförligt till inkomst som är skattepliktig i den kommun där be­

skattningen sker (46 § 1 mom. KL, 4 § 1 mom. första stycket SI).

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1970

44

Såvitt gäller den kommunala inkomsttaxeringen får den skattskyldige vi­

dare göra avdrag i hemortskommunen för bl. a.

dels

sådan sjukförsäkrings­

avgift enligt 19 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring som på­

förts den skattskyldige under året före taxeringsåret,

dels

premier och andra

avgifter, som den skattskyldige erlagt för försäkringar av följande slag vil­

ka ägs av honom själv, hans make eller omyndiga barn, nämligen kapital­

försäkring, arbetslöshetsförsäkring samt sådan sjuk- eller olycksfallsförsäk­

ring, därunder inbegripen avgift till sjukkassa för begravningshjälp, som

inte är avdragsgill enligt 33 § KL och som ej utgör sjukförsäkring enligt

2—4 kap. lagen om allmän försäkring. Avdragsrätten avseende sjukförsäk­

ringsavgift enligt 19 kap. 2 § lagen om allmän försäkring beräknas till ett

belopp av minst 150 kr. eller, om den skattskyldige under beskattningsåret

varit gift och levt tillsammans med andra maken, för dem båda gemensamt

till ett belopp av minst 300 kr. Avdraget för övriga premier och avgifter är

högst 500 kr. för sammanlevande makar och för ensamstående som haft

hemmavarande barn under 18 år, samt 250 kr. för ensamstående i övrigt.

Den skattskyldige får vid den kommunala taxeringen dessutom göra av­

drag för belopp som han utgett under beskattningsåret för underhåll av

barn under 16 år som inte varit hemmavarande. Beloppet får inte överstiga

1 000 kr. Avdragsrätt föreligger endast om den skattskyldige vid självdekla­

rationen fogat intyg om beloppet från barnavårdsnämnd, barnavårdsman

eller kommunal förtroendeman (46 § 2 mom. KL).

Bland allmänna avdrag vid den kommunala taxeringen räknas även de

s. k. förvärvsavdragen.

Rätt till förvärvsavdrag föreligger till en början för gift kvinna utan

hemmavarande barn under 16 år som levt tillsammans med sin man och som

haft inkomst av jordbruksfastighet och utfört arbete i förvärvskällan till

minst 300 kronors värde, inkomst av rörelse, vari hon varit verksam i ej

blott ringa omfattning, eller inkomst av eget arbete. Avdragsbeloppet är 300

kr. Har kvinnan hemmavarande barn under 16 år får hon i fråga om in­

komst av rörelse eller eget arbete göra avdrag med 300 kr. jämte 25 % av

inkomsten, sammanlagt dock med högst 3 000 kr.

I fråga om jordbruksinkomst får hon göra avdrag med belopp motsvaran­

de värdet av arbetsinkomsten, dock högst med 1 000 kr.

Ensamstående man eller kvinna, som haft hemmavarande barn under 16

år, får åtnjuta förvärvsavdrag vid inkomst av jordbruksfastighet, rörelse

och eget arbete enligt samma regler som gäller för gift kvinna med barn och

inkomst av rörelse.

Rätt till förvärvsavdrag föreligger också i fråga om jordbruks- och rö­

relseinkomst vid de tidigare nämnda fallen av s. k faktisk sambeskattning.

Gift man utan hemmavarande barn under 16 år som levt tillsammans med

sin hustru erhåller förvärvsavdrag med 300 kr. Förutsättningen är att hust­

run utfört arbete i förvärvskällan till ett värde av minst 300 kr. Finns hem­

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1970

45

mavarande barn under 16 år får mannen åtnjuta avdrag med belopp mot­

svarande värdet av hustruns arbetsinsats, dock högst med 1 000 kr.

Förvärvsavdrag får åtnjutas endast om och i den mån den inkomst som

berättigar till avdrag förslår till det. Förvärvsavdrag får för skattskyldig

eller, om han varit gift och levt tillsammans med maken, makarna tillsam­

mans inte överstiga det maximibelopp som enligt det nyss återgivna gäller

för det avdragsfall som är i fråga (46 § 3 mom. KL).

Vid den statliga inkomsttaxeringen gäller samma regler som vid den

kommunala såvitt avser rätt till avdrag för sjukförsäkringsavgift enligt 19

kap. 2 § lagen (1962: 381) om allmän försäkring samt premier och andra

avgifter som den skattskyldige erlagt för försäkringar. Dessutom gäller

samma regler beträffande avdrag för underhållsbidrag till ej hemmavaran­

de barn samt förvärvsavdrag. Vid den statliga inkomsttaxeringen gäller

emellertid för den skattskyldige ytterligare den rätten att han får åtnjuta

avdrag för sådan allmän kommunalskatt som påförts den skattskyldige un­

der året före taxeringsåret. Avdraget skall beräknas till ett belopp av minst

2 250 kr. eller, för makar som under beskattningsåret levt tillsammans,

för dem båda gemensamt minst 4 500 kr. Rätt till avdrag med sistnämnda

belopp föreligger också för ensamstående skattskyldig med hemmavarande

barn under 18 år (4 § 1 mom. första—tredje styckena SI).

Som nämnts i det föregående föreligger i vissa fall rätt att göra avdrag

för förlust hänförlig till tidigare beskattningsår (46 a § KL, 4 a § SI). Detta

sker i enlighet med förordningen (1960:63) om rätt till förlustutjämning

vid taxering för inkomst. För de bestämmelser i denna förordning som är

av intresse i förevarande sammanhang kommer närmare att redogöras i det

följande.

Skattskyldig som varit bosatt i landet under hela beskattningsåret har

rätt till ortsavdrag både vid den kommunala och vid den statliga taxeringen.

Reglerna, som i princip är identiska, innebär att ortsavdraget är 4 500 kr. för

gift skattskyldig, som under beskattningsåret levt tillsammans med maken,

och ensamstående med hemmavarande barn under 18 år. För annan ensam­

stående är ortsavdraget 2 250 kr. Ortsavdraget reduceras i motsvarande mån

som den skattskyldige under beskattningsåret varit skyldig att erlägga sjö­

mansskatt eller varit bosatt utomlands (4 § 2 och 3 mom. KL, 8 § SI).

Utöver ortsavdraget föreligger, som tidigare antytts, under vissa förut­

sättningar rätt till ett extra avdrag för nedsatt skatteförmåga. Sådan rätt

föreligger bl. a. för skattskyldig, vars inkomst till icke obetydlig del ut­

görs av folkpension. I fråga om folkpensionärernas skatteförhållanden

lämnas en särskild redogörelse i det följande.

För beskattning av äkta makar innehåller både KL och SI särskilda

regler. De är i stort sett av samma innebörd. Äkta makar, som under be­

skattningsåret levt tillsammans, taxeras var och en för sin inkomst och

mannen därjämte för boets gemensamma inkomst (52 § 1 mom. första

Kungl. Maj. ts proposition nr 70 år 1970

46

stycket KL, 11 § 1 mom. första stycket SI). Allmänna avdrag, som helt

eller delvis inte kunnat utnyttjas på den ena makens skattepliktiga in­

komst, får avräknas på den andra makens inkomst, såvitt avser den kom­

munala taxeringen dock endast på inkomst i samma kommun. Andra all­

männa avdrag än underhållsavdrag och förvärvsavdrag får dock vid den

kommunala taxeringen gå i avräkning enligt vissa närmare angivna reg­

ler bl. a. på den skattskyldiges makes inkomster i andra kommuner (52 §

1 mom. andra stycket KL, 11 § 1 mom. andra stycket SI). Vid den kom­

munala taxeringen gäller dessutom att underskott på icke yrkesmässig

avyttring av fast eller lös egendom, som uppkommit för ena maken, får

avräknas från den andra makens inkomst i samma kommun av förvärvs­

källa av samma slag (52 § 1 mom. tredje stycket KL). Ortsavdraget be­

räknas till 2 250 kr. för vardera maken. Kan detta belopp inte till fullo

utnyttjas av den ena maken får bristen avräknas på den andra makens

taxerade inkomst. Även i detta fall gäller särskilda regler vid den kom­

munala taxeringen med hänsyn till att beskattningen här kan ske i olika

kommuner (52 § 1 mom. fjärde stycket KL, 11 § 1 mom. tredje stycket

SI). I fråga om extra avdrag för nedsatt skatteförmåga föreskrivs att det

beräknas för vardera maken för sig. För dem tillsammans får avdrag dock

inte medges överstiga det högsta belopp som medges enligt 50 § 2 mom.

andra och tredje styckena KL (52 § 1 mom. sista stycket KL, 11 § 1 mom.

fjärde stycket SI). För den statliga inkomstskatten gäller dessutom att

skatten beräknas på det sammanlagda beloppet av makarnas beskattnings­

bara inkomster och fördelas på dem efter förhållandet mellan deras be­

skattningsbara inkomster (11 § 1 mom. sista stycket SI). Har makarna

levt åtskilda under beskattningsåret anses de som av varandra oberoende

skattskyldiga (52 § 2 mom. KL, 11 § 2 mom. SI).

Fråga huruvida skattskyldig haft barn eller ej liksom barns ålder skall

bedömas efter förhållandena den 1 november året före taxeringsåret. Med

barn avses även styvbarn och adopterat barn men däremot inte foster­

barn. Barn, som bor hos sina föräldrar, skall såvitt gäller föräldrarnas

rätt till avdrag för sjukförsäkringsavgift och kapitalförsäkringspremier,

förvärvsavdrag och ortsavdrag anses som hemmavarande endast hos den

ena av dem (65 § första stycket KL, 3 § första stycket SI).

För skattskyldig, som ingått äktenskap under beskattningsåret, tilläm­

pas de för gift skattskyldig gällande bestämmelserna först vid taxering

för det därpå följande beskattningsåret. Ett undantag föreligger dock i

fråga om sammanlevande som inte är gifta och för vilka, i enlighet med

vad strax skall anges, bestämmelserna för gift skattskyldig tillämpas (65 §

andra stycket KL, 3 § första stycket SI).

De för gift skattskyldig gällande bestämmelserna tillämpas i fråga om

sammanlevande makar även under det beskattningsår varunder make av­

lidit (65 § tredje stycket KL, 3 § första stycket SI).

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1970

47

Har i övrigt under beskattningsåret inträtt ändring i förhållande, som

har betydelse för tillämpning av bestämmelserna om taxering av gift

skattskyldig, skall det förhållande som rått under större delen av beskatt­

ningsåret vara bestämmande för taxeringen (65 § fjärde stycket KL, 3 §

första stycket SI).

De för gift skattskyldig gällande bestämmelserna skall äga tillämpning

även i fråga om dem som lever tillsammans utan att vara gifta, om de ti­

digare varit gifta med varandra eller gemensamt har eller har haft barn

(65 § sista stycket KL, 3 § första stycket SI).

Den kommunala inkomstskatten är proportionell och tas

ut med en i viss ordning bestämd andel av den till kommunal inkomst­

skatt beskattningsbara inkomsten (1 § första stycket KL). Den genom­

snittliga kommunala utdebiteringen är f. n. ca 21 kr. per 100 kr. beskatt­

ningsbar inkomst.

Den statliga inkomstskatten tas ut med ett visst grundbe­

lopp av den till statlig inkomstskatt beskattningsbara inkomsten. Grund­

beloppet beräknas med ledning av två skatteskalor, en för ensamstående

samt en för gifta och ogift med barn (10 § 1 mom. första—tredje styckena

SI). Skalornas utseende framgår av följande tablå.

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1970

Tablå

Beskattningsbar

inkomst

1 000 kr.

Skattesats inom skiktet, i %

enligt nuvarande skala för

gifta och ogift

med barn

ensamstående

— 6............................................

10

10

6— 8............................................

10

15

8— 10...........................................

10

22

10— 12...........................................

10

27

12— 15...........................................

15

27

15— 16............................................

15

31

16— 20...........................................

22

31

20— 24 ............................................

27

36

24— 25 ............................................

34

36

25— 30 ............................................

34

40

30— 40 ............................................

42

44

40— 60 ............................................

48

49

60—100 ............................................

54

54

100—150 ............................................

59

59

150—

............................................

65

65

Skatteskalorna är avvägda med s. k. tudelning för den del av makarnas

årsinkomst som inte överstiger ca 35 000 kr. Med tudelning avses att ma­

karnas skatt skall motsvara skatten för två ensamstående som vardera har

hälften av makarnas sammanlagda inkomst.

48

För varje år bestäms i särskild ordning med vilka procent av grundbe­

loppet skatten skall utgå. Tas mer än 100 % av grundbeloppet ut får lik­

väl inte den på någon del av den beskattningsbara inkomsten belöpande

statsskatten uppgå till högre belopp än som motsvarar 65 % av denna!

inkomstdel (10 § 1 mom. fjärde stycket SI). Under senare år har regel­

mässigt tagits ut 100

%

av grundbeloppet (jfr SFS 1969:377).

En begränsning av skatteuttaget såvitt gäller den statliga inkomstskat­

ten kan ske på grund av den s. k. 80 %-regeln i förordningen (1952: 410)

med bestämmelser om begränsning av skatt i vissa fall.

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1970

Förlustutjämning

Som tidigare nämnts föreligger rätt för skattskyldig att vid taxering

till statlig och kommunal inkomstskatt åtnjuta avdrag för förlust hänför-

lig till tidigare beskattningsår. Detta sker enligt förordningen (1960:63)

om rätt till förlustutjämning vid taxering för inkomst. De förluster för

vilka förordningen är tillämplig utgörs av det belopp, varmed summan av

skattskyldigs underskott i förvärvskälla och övriga allmänna avdrag, med

undantag av schablonbelopp för kommunalskatteavdraget, överstigit det

sammanlagda beloppet av den skattskyldiges inkomster från olika för­

värvskällor samma år (2 § första stycket).

Till förlustavdrag berättigar endast sådan förlust som hänför sig till

beskattningsår för vilket den skattskyldige varit deklarationsskyldig. Vi­

dare fordras att deklarationsskyldighet vederbörligen fullgjorts (2 § andra

stycket).

Rätten till förlustavdrag bortfaller om förlusten under förluståret inte

uppgått till 1 000 kr. (2 § tredje stycket).

Förlustavdraget skall utnyttjas senast det beskattningsår för vilket taxe­

ring sker sjätte kalenderåret efter det då taxering för förlustavdraget ägt

rum (3 §).

Förlustavdrag skall göras från sammanlagda beloppet av den skattskyl­

diges inkomst från en eller flera förvärvskällor sedan avdrag gjorts för

underskott i förvärvskälla och för övriga allmänna avdrag (4 §).

Om den ena av makar som skall samtaxeras har rätt till förlustavdrag

som inte kan utnyttjas av honom vid den taxering som är i fråga, får det

outnyttjade avdraget i stället tillgodoföras andra maken. Härför krävs

dock dennas medgivande. Rätten att utnyttja den andra makens förlust­

avdrag avser också fall då förlust uppkommit före äktenskapets ingående

eller i övrigt under beskattningsår, för vilket makarna även om båda haft

inkomst inte skulle ha samtaxerats. Taxeras emellertid makarna såsom

av varandra oberoende skattskyldiga får avdrag inte föras över från den

ena maken till den andra oavsett när förlusten uppkom. Motsvarande gäl­

ler när individuell taxering sker efter äktenskapsskillnad (6 § samt anvis­

ningarna till nämnda paragraf).

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1970

49

F olkpensionsavgiften

Svensk medborgare skall enligt lagen (1962: 398) om finansiering av folk­

pensioneringen erlägga folkpensionsavgift för varje år, då för honom beräk­

nats till statlig inkomstskatt beskattningsbar inkomst, om han vid utgången

av detta år fyllt minst 18 och högst 66 år och om han varit mantalsskriven

här i riket för året näst före taxeringsåret. Avgiftsbefrielse gäller dock för

den, som för december månad året näst före taxeringsåret åtnjutit folkpen­

sion i form av ålderspension eller förtidspension, ävensom för den, som av­

lidit före ingången av året näst före taxeringsåret (2 §).

Folkpensionsavgiften utgår med 5 % av den beskattningsbara inkomsten

men är maximerad — lika för två makar tillsammans och för en ensamstå­

ende avgiftspliktig — till 1 500 kr. Vid samtaxering iakttas att, om vardera

maken har en beskattningsbar inkomst överstigande 15 000 kr., envar påförs

pensionsavgift med 750 kr. Om endast den ena har en beskattningsbar in­

komst överstigande 15 000 kr. minskas i förekommande fall dennas avgift

så att sammanlagda beloppet av avgifterna ej överstiger 1 500 kr. (3 § första

och andra styckena).

Folkpensionsavgiften uppbärs samtidigt med de allmänna inkomstskat­

terna.

Sjukförsäkringsavgiften

Avgifterna till sjukförsäkringen utgår enligt 19 kap. lagen (1962: 381) om

allmän försäkring. De försäkrades avgifter innefattar avgift för sjukvårds­

förmåner, grundsjukpenning och tilläggssjukpenning (19 kap. 2 § första

stycket).

Avgiften för sjukvårds- och läkemedelsförmånerna samt grundsjukpen­

ningen är i viss mån beroende av den beskattningsbara inkomsten. Först­

nämnda avgift skall erläggas av inskrivna i allmän försäkringskassa, för

vilka beräknats till statlig inkomstskatt beskattningsbar inkomst vid taxe­

ring året näst efter det år avgiften avser. Avgift skall dock inte erläggas om

den försäkrade vid utgången av det år avgiften avser upphört att vara inskri­

ven hos allmän försäkringskassa eller fyllt 67 år eller för december månad

samma år åtnjutit ålderspension eller förtidspension enligt lagen om allmän

försäkring (19 kap. 2 § andra stycket).

Avgiften för grundsjukpenning skall erläggas av försäkrade, som varit

placerade i sjukpenningklass och för vilka vid taxering året efter det år av­

giften avser beräknats till statlig inkomstskatt beskattningsbar inkomst (19

kap. 2 § tredje stycket).

I avsikt att begränsa avgiften för mindre inkomsttagare finns en regel,

som reducerar avgiften för sjukvårds- och läkemedelsförmåner samt grund­

sjukpenningen i de lägre inkomstskikten. Dessa avgifter får inte över­

stiga ett belopp motsvarande en tiondedel av den försäkrades till statlig in-

4 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 70

50

komstskatt beskattningsbara inkomst eller om den försäkrade taxerats ef­

ter bestämmelserna för gift skattskyldig, en tjugondedel av den samman­

lagda beskattningsbara inkomsten (19 kap. 6 § fjärde stycket).

Avgiften för tilläggssjukpenning skall erläggas under förutsättning att den

försäkrade under det år avgiften avser varit placerad i sjukpenningklass nr

3 eller högre klass (19 kap. 2 § fjärde stycket). Avgiftens storlek beror av

den sjukpenningklass den försäkrade tillhör, i förekommande fall av den

karenstid som valts, samt i vad mån sjukpenningen svarar mot inkomst av

anställning eller annat förvärvsarbete (19 kap. 6 § femte stycket).

Sjukförsäkringsavgifterna fastställs av riksförsäkringsverket efter höran­

de av den allmänna försäkringskassan (19 kap. 6 § första stycket). Avgifter­

na varierar mellan olika försäkringskassor. De obligatoriska sjukförsäk­

ringsavgifterna uppbärs på samma sätt som inkomst- och förmögenhets­

skatten, dvs. enligt bestämmelserna i uppbördsförordningen (1953:272),

(19 kap. 10 § första stycket).

Om makar är mantalsskrivna såsom tillhörande samma hushåll och taxe­

rad inkomst beräknas bara för den ena av makarna, skall denna svara även

för andra makens sjukförsäkringsavgift. Detsamma gäller andra försäkrade,

som lever tillsammans och taxeras enligt för gift skattskyldig gällande be­

stämmelser (19 kap. 2 § sista stycket lagen om allmän försäkring, 2 § 4 mom.

uppbördsförordningen).

Frivillig särbeskattning

Enligt förordningen (1965: 153) om särskild skatteberäkning i vissa fall

för makar kan samtaxerade makar, som båda har inkomst av förvärvsarbete,

under vissa förutsättningar få skatten på sådan inkomst beräknad enligt de

för ensamstående gällande grunderna (1 §).

Särbeskattningen är utformad som en skatteberäkningsmetod. Makar, som

får särskild skatteberäkning, behandlas i taxeringshänseende enligt vanliga

regler, och de vid samtaxeringen fastställda inkomsterna och avdragen lig­

ger till grund för den särskilda skatteberäkningen. Denna gäller vidare en­

dast statlig inkomstskatt och folkpensionsavgift (1 § första stycket).

Vid den särskilda skatteberäkningen skiljer man mellan arbetsinkomst

och sidoinkomst. Till arbetsinkomst hänförs inkomst av tjänst utom perio­

diskt understöd. Hit räknas även inkomst av jordbruksfastighet och rörelse

om den skattskyldige varit verksam i förvärvskällan i ej blott ringa omfatt­

ning. Övrig inkomst utgör sidoinkomst. Av praktiska skäl gäller därutöver

att sidoinkomst som inte överstiger 1 000 kr. betraktas som arbetsinkomst

(2 § och anvisningarna till nämnda paragraf).

Skatteunderlaget vid särbeskattningen utgör den beskattningsbara arbets­

inkomsten, som fastställs genom en omräkning av de vid taxeringen åsatta

beskattningsbara inkomsterna. Vid omräkningen sammanläggs för vardera

Kungl. May.ts proposition nr 70 år 1970

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1970

51

maken hans arbetsinkomst från olika förvärvskällor. De vid taxeringen med­

givna allmänna avdragen samt förlustavdrag och extra avdrag för nedsatt

skatteförmåga avräknas från arbetsinkomsten. Därvid reduceras inte sådana

avdrag som vid taxeringen medgetts med de för gifta gällande högre maximi­

beloppen. Ortsavdrag medges enligt de för ensamstående gällande grunderna.

Återstoden utgör den beskattningsbara arbetsinkomsten (5 §).

Förutsättningen för att särbeskattningen skall kunna ske är att för var­

dera maken uppkommer beskattningsbar arbetsinkomst (3 §).

Skatt på makarnas arbetsinkomster beräknas för vardera maken för sig

med tillämpning av skattetabeller för ensamstående. Även folkpensionsav­

giften beräknas med hänsyn till reglerna för ensamstående (6 §).

Makarnas statliga inkomstskatt på sidoinkomst framkommer såsom ett

skillnadsbelopp vid två beräkningar. Först fastställs med tillämpning av sam-

beskattningsreglerna skatten på makarnas totala inkomster. Därvid används

skalan för gifta. Därefter beräknas på motsvarande sätt skatten på makarnas

sammanlagda beskattningsbara arbetsinkomster. Skillnaden mellan de ut­

räknade skattebeloppen utgör skatten på sidoinkomsten och påförs den make,

som haft sidoinkomst, eller om båda makarna haft sådana inkomster, dem

båda i förhållande till vars och ens sidoinkomst. De sammanlagda beloppen

av statlig inkomstskatt på arbetsinkomst och sidoinkomst samt folkpensions­

avgift utgör vad makarna skall erlägga enligt den särskilda skatteberäkning­

en (7 §).

Särbeskattningen tillämpas av myndigheterna först efter ansökan av de

skattskyldiga. Vardera maken har rätt att begära särbeskattning. Ansökan

skall i regel göras senast den 1 juni taxeringsåret hos den lokala skattemyn­

digheten (8 § första och andra styckena).

Folkpensionärernas skatteförhållanden

Om den skattskyldiges skatteförmåga under beskattningsåret varit vä­

sentligen nedsatt till följd av långvarig sjukdom, olyckshändelse, ålderdom,

underhåll av andra närstående än barn, för vilka den skattskyldige varit

berättigad till allmänt barnbidrag, eller annan därmed jämförlig omstän­

dighet, föreligger rätt till avdrag utöver ortsavdraget, s. k. extra avdrag. Av-

dragsbeloppet skall avpassas efter omständigheterna men är maximerat till

f. n. 6 000 kr. (50 § 2 mom. andra stycket KL, 9 § 2 mom. andra stycket SI).

Med tjänst likställs bl. a. rätt till pension (31 § andra stycket KL, 2 §

första stycket SI). Med pension förstås belopp som på grund av lagen

(1962: 381) om allmän försäkring utgår i form av folkpension (punkt 1 av

anvisningarna till 31 § KL, 3 § andra stycket SI). Tilläggsförmån till folk­

pension är enligt 9 kap. 5 § nämnda lag hustrutillägg och kommunalt bo­

stadstillägg. De närmare reglerna om sådana tillägg finns intagna i lagen

52

(1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpen­

sion. Hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg är underkastade inkomst­

prövning.

Skattskyldig, vars inkomst till icke obetydlig del utgjorts av folkpension,

skall anses ha haft nedsatt skatteförmåga, som berättigar till extra avdrag

(50 § 2 mom. KL, 9 § 2 mom. andra stycket SI).

I fråga om skattskyldig, som för sin försörjning varit helt beroende av vad

han uppburit i folkpension, bör den taxerade inkomsten regelmässigt mins­

kas med ett belopp motsvarande vad han sålunda uppburit, även om nyss­

nämnda maximibelopp, 6 000 kr., därigenom överskrids. Om den skattskyl­

dige mot låg avgift vistats på sjukhus eller annan anstalt eller om hans lev­

nadskostnader rönt inverkan av annan därmed jämförlig omständighet,

bör dock det belopp, varmed den taxerade inkomsten enligt vad nyss sagts

får minskas, jämkas med hänsyn därtill. Om skattskyldig haft även annan

inkomst (sidoinkomst) bör den skattskyldige medges ett med hänsyn till

omständigheterna jämkat avdrag. Även i detta fall får det nyss angivna be­

loppet 6 000 kr. överskridas (punkt 2 av anvisningarna till 50 § KL, 9 § 2

mom. andra stycket SI).

Som folkpension räknas även allmän tilläggspension i den mån tilläggs­

pensionen enligt lagen (1969: 205) om pensionstillskott föranlett avräkning

av pensionstillskott.

Om folkpension minskats till följd av livränta enligt 17 kap. 2 § lagen om

allmän försäkring, skall vid beräkning av extra avdrag för nedsatt skatte­

förmåga anses som om folkpensionsförmånen utgått med oreducerat belopp

och i stället livräntan varit reducerad med det belopp, varmed folkpensio­

nen varit minskad (punkt 2 sista stycket av anvisningarna till 50 § KL, 3 §

andra stycket SI).

Riksskattenämnden har genom beslut den 15 december 1969 meddelat an­

visningar till ledning för taxeringsmyndigheterna angående extra avdrag

för folkpensionärer, avsedda att tillämpas fr. o. m. 1970 års taxering. I an­

slutning härtill har riksskattenämnden utarbetat tabeller.

Tabellerna är avsedda att tjäna till ledning vid bestämmande av det av­

drag, som bör tillerkännas en folkpensionär med sidoinkomst. I folkpensio­

nen inräknas barntillägg, hustrutillägg, kommunalt bostadstillägg och pen­

sionstillskott; däremot inräknas inte invaliditetstillägg och invaliditets­

ersättning, vilka räknas som icke skattepliktig inkomst. Kommunalt bo­

stadstillägg utgår enligt de grunder, vederbörande kommun bestämmer, och

dess storlek varierar avsevärt inom olika kommuner.

Riksskattenämnden har i sitt nyssnämnda beslut vidare meddelat föl­

jande.

Förmögenhet av mindre storlek bör i allmänhet inte föranleda minskning

av avdraget. Sålunda bör likvida medel såsom kontanter, bankmedel, ford­

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1970

53

ringar och andra värdepapper ej överstigande 30 000 kr. samt sådan egna-

hemsfastighet eller mindre jordbruksfastighet, som är belånad till en tredje­

del av taxeringsvärdet eller mera, inte påverka avdragets storlek. Räntelös

fordran, som inte kunnat helt eller delvis uppsägas till betalning under be­

skattningsåret, bör i regel inte heller föranleda nedsättning av avdraget. Ej

heller bör en mindre ökning av förmögenheten under beskattningsåret på

grund av särskilt sparsamt levnadssätt eller på grund av ett mindre arv eller

en mindre gåva i och för sig föranleda reducering av det extra avdraget.

Förmögenhet av större betydenhet än vad ovan sagts, exempelvis likvida

tillgångar överstigande 30 000 kr. och fastighet av ovan nämnt slag, som är

belånad till mindre än en tredjedel av taxeringsvärdet, bör däremot i regel

medföra minskning av avdraget. Uppgår förmögenhet som nu avses till be­

lopp överstigande 30 000 men inte 50 000 kr., bör avdraget minskas på sätt

framgår av följande tabell. Därvid bör förmögenhet, som är nedlagd i fastig­

het av ovan nämnt slag, beräknas till skillnaden mellan å ena sidan en tredje­

del av taxeringsvärdet och å andra sidan det belopp, vartill fastigheten är

belånad.

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1970

Förmögenhet, kr.

30 100—33 000

33 100—36 000

36 100—38 000

38 100—40 000

40 100—42 000

42 100—44 000

44 100—46 000

46 100—48 000

48 100—50 000

Avdraget bör

minskas med,

procent

10

20

30

40

50

60

70

80

90

Det enligt reduceringst abellen framräknade extra avdraget bör avrundas

till närmast liggande 100-tal kr. Om avdraget uppgår till belopp, som ligger

mitt emellan två 100-tal, bör avrundning ske till närmast högre 100-tal kr.

Vissa taxerings- och uppbördsbestämmelser

Enligt 22 § 1 mom. 3 taxeringsförordningen (1956: 623) skall allmän

självdeklaration lämnas av fysisk person vars bruttointäkter av en eller flera

förvärvskällor under beskattningsåret uppgått till sammanlagt minst 2 400

kr. För den som inte varit bosatt i riket hela beskattningsåret är dock grän­

sen 100 kr. Sistnämnda gräns för deklarationsplikten gäller för den som un­

der någon del av beskattningsåret betalat sjömansskatt. Beträffande ma­

kar som var gifta vid beskattningsårets ingång och som levt tillsammans

under större delen av året gäller att vardera makens deklarationsskyldig­

het bedöms med hänsyn till den sammanlagda inkomsten. Aktiebolag, eko­

nomisk förening och familjestiftelse är alltid deklarationsskyldiga (22 §

1 mom. 1). Annan juridisk person är deklarationsskyldig om bruttointäkten

under beskattningsåret uppgått till sammanlagt minst 100 kr. (22 § 1

mom. 2).

Avdrag för preliminär A-skatt skall enligt 4 § 1 mom. uppbördsförord-

ningen (1953:272) göras enligt skattetabeller som fastställs av CFU efter

samråd med riksskattenämnden. I skattetabellerna upptas enligt 2 mom.

skattebelopp i särskilda kolumner för olika grupper skattskyldiga. I huvud­

sak gäller att i kolumn 1 tas upp ogift inkomsttagare utan barn under 17 år,

i kolumn 2 gift manlig inkomsttagare vars hustru saknar inkomst eller har

inkomst understigande 3 000 kr. per år, i kolumn 3 gift man vars hustru

har inkomst på 3 000 kr. per år eller mera och i kolumn 4 ogift person som

har hemmavarande barn under 15 år.

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1970

Familjeskatteberedningens förslag till individuell beskattning

Utredningsarbetets förutsättningar

1 betänkandet framhåller beredningen att utredningsuppdraget varit av

teknisk natur. Uppgiften har varit att konstruera olika system för inkomst­

beskattningen som medför samma totala skatteinkomster för det allmänna

men som bygger på individuell beskattning i stället för sambeskattning. Detta

har givetvis inneburit en långtgående begränsning i uppdraget. Varje lind­

ring av skatten för någon grupp har fått kompenseras genom höjningar för

andra kategorier. Beredningen har inte tagit ställning till frågan om en indi­

viduell beskattning bör införas eller inte. De olika system för individuell be­

skattning som redovisas i betänkandet är sålunda inte kommittéförslag i

vanlig mening utan endast alternativ till lösningar om en övergång anses

böra ske.

Beredningen har undersökt ett stort antal system för individuell beskatt­

ning. Av dessa redovisas i detalj tre, benämnda alt. 1, 2 och 3. Alt. 1 innebär

en helt individuell beskattning. Alt. 2 och 3 är modifierade system, avsedda

att under en övergångstid möjliggöra en anpassning till den nya skattefor­

men. Alt. 2 ligger därvid närmare alt. 1 och alt. 3 närmare det nuvarande

systemet.

Beredningens majoritet har ansett alt. 3 vara mest realistiskt och förordar

detta som ett första steg mot en individuell beskattning. Experten Cecilia

Nettelbrandt finner inte något av alternativen godtagbart men anser över­

gångsregler av det slag som innefattas i alt. 2 i och för sig vara att föredra

framför dem som anges i alt. 3. Experten Leif Mutén anser alt. 2 acceptabelt

under en övergångstid men inte alt. 3.

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1970

55

Alternativens uppbyggnad

Alt. 1

Alt. 2

1. Alla beskattas enligt samma grunder oavsett kön och civilstånd

Undantag se p. 8

2. Grundavdrag lika för varje inkomsttagare

Belopp 2 700

2 400

3. Det schabloniserade kommunalskatteavdraget beräknas för

varje person för sig. Beloppet är lika med grundavdraget

Alt. 3

Undantag se p. 8

4 200

Kommunalskatteavdraget

slopas helt för enskilda per­

soner

4. Förvärvsavdraget slopas för alla kategorier

5. En och samma skala för den statliga inkomstskatten tillämpas för alla

Ny skala

Nuvarande skala

Ny skala

för ensamstående

6. Gift person som driver jordbruk eller rörelse med biträde av maken (faktisk sambeskattning) får

avdrag med antingen faktiskt utgiven lön till medhjälpande maken eller ett schablonbelopp på

1 000 kr.

7. Folkpensionsavgift påförs som nu men utan särskild begränsningsregel för makar. Sjukförsäkrings­

avgift påförs enligt nuvarande regler

8. Inga avvikelser från den indi­

viduella beskattningen

Avvikelser från den individuella beskattningen:

Personkrets : makar, när den

make som saknar inkomst eller

har den lägre inkomsten är född

år 1915 eller tidigare (med viss

avtrappning vid födelseåren

1916—1924).

Metod : extra grundavdrag från

inkomsten för den make som

har den största inkomsten. Av­

dragets storlek är 3 600 kr. om

makarnas sammanlagda in­

komst understiger 30 000 kr.

för barnfamiljer och 20 000 kr.

för andra makar. Det extra av­

draget trappas av vid högre

inkomster och försvinner helt

då inkomsten överstiger

44 400/34 400 kr.

Personkrets: alla som vid taxe­

ringen anses som gifta eller

som ogifta med barn.

Metod : reduktion av den ut­

räknade skatten med högst

a) 1 800 kr. för makar utan

barn och för ogift med barn,

då yngsta barnet är 16 eller

17 år,

b) 2 700 kr. för makar med

barn,

c) 3 600 kr. för ogift med

barn under 16 år.

För makar som båda har in­

komst minskas reduktionsbe­

loppet enligt regler som anges

i det följande.

9. För att kompensera barnfamiljerna som grupp betraktad för

skattehöjningar har ett belopp reserverats för att tillgodoföras

barnfamiljerna genom familjepolitiska åtgärder

Totalbelopp: 1 100 milj. kr.

dvs. vid lika fördelning mellan

alla barnfamiljer 1 050 kr. per

familj och vid lika fördelning

mellan alla barn 600 kr. per

barn

Totalbelopp: 2 200 milj. kr.

dvs. vid lika fördelning mellan

alla barnfamiljer 2 100 kr. per

familj och vid lika fördelning

mellan alla barn 1 200 kr. per

barn

Kompensationen till barnfa­

miljerna är inarbetad i reduk-

tionsreglerna i p. 8

Totalbelopp: drygt 1 000

milj. kr.

Den särskilda skattereduktionen enligt alt. 3 tillämpas för de grupper som

ansetts böra övergångsvis få vissa lättnader vid en individuell beskattning.

Det gäller makar som inte beskattas enligt reglerna om frivillig särbeskatt-

ning och ogifta med barn. Inom kategorin gifta ges reduktionen åt make som

är ensam inkomsttagare eller som har den högre inkomsten. Om även andra

maken har inkomst blir behovet av särskilt stöd mindre. Makarnas förmån

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1970

Alternativens individuella verkningar

De individuella verkningarna av alt. 1, 2 och 3 framgår av följande tabell

Ökning ( + ) eller minskning (—) av skatten vid en omläggning till individuell beskattning enligt alt. 1,2 eller 3

Årsin­

komst,

kr.

Total

skatt

enligt

nuva­

rande

regler,

kr.

Ökning ( + ) eller minskning (—

den totala skatten, i kr., enligt

) av

Total

skatt

enligt

nuva­

rande

regler,

kr.

Ökning (+) eller minskning

(—) av den totala skatten,

i kr., enligt

alt. 1

alt. 21

alt. 3

alt. I2 * * * alt. 28

alt. 3

1

2

3

4

5

6

1 7

1 8

1 9

a. Ensamstående

e. Ogift med barn under 16 år

6 000

989

— 276

— 90

— 236

38

— 375

—2 139

— 0

12 000

3 163

— 274

— 89

— 11

898

+ 941

— 824

— 108

20 000

6 729

— 541

— 67

—

57

3 744

+ 1 394

— 82

— 228

30 000

11 643

— 612

— 77

— 8

7 564

+ 2 417

+ 1 002

+ 471

50 000

22 557

— 625

— 82

+ 66

17 370

+ 3 512

+ 2 105

+ 1 653

100 000

52 744

— 661

— 94

+ 1 345

46 811

+ 4 222

+ 2 839

+ 3 678

b. Gift man utan barn. Hustrun saknar inkomst

f. Gift man med barn. Hustrun saknar

inkomst

12 000

2 055

+ 952

— 161

+ 1 128

— 194

2 055

—

98

— 872

— 594

20 000

4 882

+ 1 403

+ 262

+ 1 877

+ 321

4 882

+ 353

— 123

— 279

30 000

8 989

+ 2 126

+ 2 077

+ 2 661

+ 933

8 989

+ 1 076

+ 661

+ 68

50 000

19 047

+ 2 964

+ 3 511

+ 3 511

+ 1 849

19 047

+ 1 914

+ 1 511

+ 949

100 000

48 762

+ 3 385

+ 3 957

+ 3 957

+ 3 584

48 762

+ 2 335

+ 1 957

+ 2 684

c. Makar utan barn. Två inkomsttagare.

g. Makar med barn Två inkomstta-

Hustruns inkomst == 4 000 kr.

gare. Hustruns inkomst = 4 000 kr.

12 000

1 850

—

78

—1 174

+ 165

— 727

1 420

— 698

—1 405

— 882

20 000

4 731

+

30

—1 050

+ 550

— 253

4 400

— 689

—1 119

— 686

30 000

8 787

+ 585

+ 614

+ 1 166

— 16

8 371

—

49

— 418

— 461

50 000

18 811

+ 1 307

+ 1 906

+ 1 906

+ 669

18 291

+ 777

+ 426

+ 104

100 000

48 480

+ 1 465

+ 2 088

+ 2 088

+ 2 065

47 864

+ 1 031

+ 704

+ 1 596

d. Makar utan barn. Två inkomsttagare.

h. Makar med barn Två inkomstta-

Hustruns inkomst == mannens

gare. Hustruns inkomst = mannens

12 000

1 854

— 428

— 900

—

56

— 863

1 214

— 838

—1 416

— 908

20 000

4 704

— 338

—1 268

—

44

— 326

3 864

— 548

—1 204

— 368

30 000

8 806

— 850

— 578

—

50

+ 26

7 594

— 688

— 838

— 22

50 000

18 089

—1 049

— 1

— 1

+ 121

16 787

— 797

— 699

— 403

100 000

44 951

—1 087

— 1

— 1

+ 295

43 475

— 661

— 525

— 329

1 Beloppen till vänster i kolumnen avser familjer, i vilka maken med den lägsta inkomsten är född år

1915 eller tidigare. Beloppen till höger avser familjer där maken i fråga är född år 1925 eller senare.

2 Skatten enligt alt. 1 har reducerats med kompensationsbelopp på 1 050 kr.

8 Beloppen avser familjer, i vilka maken med den lägsta inkomsten är född år 1925 eller senare. Skatten

enligt alt. 2 har reducerats med kompensationsbelopp på 3 000 kr. för ogift med barn under 16 år och med

2 000 kr. för övriga kategorier.

57

av reduktionen minskas därför i dessa fall genom att maken med den lägre

inkomsten får en viss skatteförhöjning. Skattereduktion och -förhöjning tar

ut varandra då maken med den lägre inkomsten (barn saknas) uppnår

24 000 kr. årsinkomst. Makar med barn får behålla en viss förmån också vid

högre inkomst.

Reduktionen är

a. för ogift med barn under 16 år 1 200 kr. + 10 % av inkomsten (den

till statlig inkomstskatt taxerade inkomsten), dock lägst 1 800 kr. och högst

3 600 kr.

b. för ogift med barn, då yngsta barnet är 16 eller 17 år, 600 kr. + 5 % av

inkomsten, dock lägst 1 400 kr. och högst 1 800 kr.

c. för gift person med större arbetsinkomst än maken (barn saknas) den­

samma som under b; om båda makarna har inkomst minskas förmånen av

reduktion genom förhöjning av skatten för den make som har den lägre in­

komsten med 600 kr. -|- 5 % av dennes inkomst dock högst med 1 800 kr.

d. för gift person med större arbetsinkomst än maken (barn under 16 år

finns) 1 200 kr. -f- 5

%

av inkomsten, dock lägst 1 800 kr. och högst 2 700

kr.; om båda makarna har inkomst minskas förmånen av reduktion med

600 kr. genom förhöjning av skatten för den make som har den lägre inkoms­

ten. Om denna sistnämnda inkomst är lägre än 2 200 kr. är förhöjningen

dock mindre.

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1970

Faktisk sambeskattning

I fråga om familjer där ena maken driver jordbruk eller rörelse med bi­

träde av andra maken (faktisk sambeskattning) anser beredningen att lik­

artade regler bör gälla enligt alla tre alternativen. Det förordas avdragsrätt

för makelön som emellertid begränsas till de fall den medhjälpande makens

arbetsinsats varit betydande (minst 300 timmar). I övriga fall bör medges

ett schablonavdrag på 1 000 kr. Belopp som dras av såsom lön utgör skatte­

pliktig intäkt för mottagaren.

Inkomst av kapital och liknande

Den nuvarande sambeskattningen medför, konstaterar beredningen, att

skatten på kapitalinkomst o. d. är i stort sett densamma, oavsett vilken

av makarna som nppbär den. Med denna utformning av beskattningen finns

det i regel inte några skäl att med hänsyn till verkningarna i skattehänse­

ende föra över sådan inkomst mellan makarna. Taxeringsmyndigheterna

saknar också normalt anledning att ägna särskild uppmärksamhet åt hur

makarna fördelar detta slags inkomst mellan sig.

Vid en individuell beskattning är förhållandet ett annat framhåller be­

redningen. Skatten på en viss inkomst blir då högre eller lägre beroende på

vem av två makar som uppbär den. En inkomst som tillfaller make som re­

dan har inkomst blir betydligt hårdare beskattad än den som uppbärs av

inkomstlös make. Denna effekt av skattesystemet kan enligt beredningen

58

medföra en benägenhet hos gifta att dela upp inkomst så att lägsta skatt er­

hålls. Det gäller främst beträffande inkomst av annan fastighet, tillfällig för­

värvsverksamhet och kapital där rätten till avkastningen normalt är beroen­

de inte av arbetsinsats utan av innehavet av egendom.

Problemet med överföring av kapitalinkomst är, fortsätter beredningen,

mest framträdande vid en helt genomförd individuell beskattning. Vid en

modifierad individuell beskattning, där sambeskattningsinslaget omfattar

också kapitalinkomst och liknande, kan problemet i stort sett undanröjas.

Beträffande alt. 1 och 2 anser beredningen sig inte böra föra in särskilda

regler om beskattning av kapitalinkomst. Något av dessa alternativ bedöms

kunna bli aktuellt först efter en övergångstid och frågan om kapitalinkoms­

ternas behandling bör enligt beredningens uppfattning prövas först vid

den tidpunkt då den kan bli aktuell. Beträffande alt. 3 däremot, som enligt

beredningen är tänkbart som ett första steg mot en individuell beskattning,

behandlar beredningen närmare frågan och räknar därvid med en form av

sambeskattning.

Som skäl för sambeskattning av kapitalinkomst i alt. 3 anför beredningen

bl. a. att det vid en modifierad skatteform, vars syfte främst är att låta ma­

kar som båda har förvärvsinkomst få denna beskattad individuellt, saknas

anledning att låta denna beskattning med därav följande skattelättnad om­

fatta också inkomst som inte kommer av förvärvsarbete.

Beträffande gränsdragningen mellan å ena sidan arbetsinkomst och å and­

ra sidan kapitalinkomst och liknande anför beredningen att en bedömning

efter rent materiella grunder i och för sig är det bästa om den är praktiskt

möjlig. I sådana fall är alltså arbetsinsatsens omfattning avgörande. En så­

dan lösning, som sålunda kräver att taxeringsmyndigheterna prövar arbets­

insatsen bakom varje inkomstpost i deklarationen, avvisas emellertid av be­

redningen med hänsyn till de praktiska svårigheterna. Beredningen under­

stryker att reglerna i detta hänseende kommer att beröra ett stort antal per­

soner och att de därför måste vara schablonmässiga och enkla att tillämpa.

Efter diskussion om olika former för gränsdragningen stannar beredningen

för att skilja mellan arbetsinkomst och annan inkomst i alt. 3 efter i huvud­

sak de grunder som gäller inom den frivilliga särbeskattningen. Dessa regler

har, framhåller beredningen, tillämpats hittills utan att bereda nämnvärda

svårigheter.

I fråga om omfattningen av den arbetsinsats som fordras för att inkomst

av jordbruksfastighet och rörelse skall utgöra arbetsinkomst går dock be­

redningen längre än som skett inom den frivilliga särbeskattningen. Bered­

ningen anser att arbetsinsatsen skall ha varit betydande, dock lägst 300 tim­

mar per år, mot nu gällande krav på ax-bete i ej blott ringa omfattning. Den

regel som av praktiska skäl tillämpas f. n. att kapitalinkomst på högst 1 000

kr. hänförs till arbetsinkomst föreslås slopad.

När det gäller metoden för sambeskattning av kapitalinkomst diskuterar

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1970

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1970

59

beredningen olika alternativ. En fullständig sambeskattning, enligt vad som

nu tillämpas inom den frivilliga särbeskattningen, avvisas av beredningen,

bl. a. därför att den innebär ett klart avsteg från principen om individuell

beskattning. Beredningen förordar en metod som bygger på principen att

kapitalinkomst alltid hänförs till den av makarna som har den största ar­

betsinkomsten. Härigenom erhålls en metod som är enkel att tillämpa i de

vanligaste fallen av kapitalinkomst och som ger en skattebelastning på sådan

inkomst som relativt nära överensstämmer med den nuvarande.

Beredningens metod innebär följande. Grundavdrag medges inte från ka­

pitalinkomst. Allmänna avdrag avräknas i första hand från arbetsinkomst

och därefter från annan inkomst. Underskott i förvärvskälla, där överskott

skulle utgjort kapitalinkomst, dras dock i första hand av från annan kapi­

talinkomst.

Sambeskattningen sker som en särskild skatteberäkning på debiterings-

stadiet. Vardera maken deklarerar för sin egen inkomst. Vid beräkning av

skatt sker sedan den sammanläggning av inkomst som kan bli aktuell. Skat­

ten på kapitalinkomst påförs den make som uppburit inkomsten. Om båda

makarna haft kapitalinkomst får fördelning ske efter förhållandet mellan

deras kapitalinkomster. Sammanläggning av inkomst görs bara vid beräk­

ning av statlig inkomstskatt och folkpensionsavgift. Vid beräkning av kom­

munalskatt behandlas vardera maken för sig.

För sambeskattningen får man fastställa beskattningsbar inkomst särskilt

för arbetsinkomst och kapitalinkomst. Den beskattningsbara arbetsinkoms­

ten är arbetsinkomst minskad med dels allmänna avdrag som avräknas från

sådan inkomst dels grundavdrag. Beskattningsbar kapitalinkomst är kapi­

talinkomst minskad med allmänna avdrag som avräknas från sådan in­

komst.

Skatten på kapitalinkomst framkommer som ett skillnadsbelopp. Först

beräknas skatten på summan av den största arbetsinkomsten och makarnas

kapitalinkomster. Sedan beräknas skatten på enbart arbetsinkomsten. Skill­

naden är skatten på kapitalinkomst. Med inkomst avses här beskattningsbar

inkomst.

Beredningen framhåller att systemet kan förefalla komplicerat men i

själva verket är enkelt vid den praktiska tillämpningen i det helt övervä­

gande antalet fall.

Beredningen anför vidare att sambeskattningen med det angivna systemet

formellt sett blir en debiteringsfråga. Bedömningen av om en inkomst skall

hänföras till arbetsinkomst eller till kapitalinkomst och liknande förutsätts

dock i första hand ske inom ramen för taxeringsförfarandet, sålunda i första

hand genom taxeringsnämnd. Detta kan ske genom att nämndens beslut om

inkomsttagarens taxering också får innefatta en rubricering av inkomsten

såsom arbetsinkomst eller kapitalinkomst och liknande. Besvär bör alltså

kunna anföras särskilt angående denna rubricering.

60

Den angivna skatteberäkningen är givetvis, säger beredningen, allmänt

sett mer komplicerad än om helt individuell beskattning fått gälla även på

detta område. Vissa förändringar torde också komma att fordras bl. a. i

fråga om deklarationsblanketterna. De omräkningar som kan krävas för att

bestämma beskattningsbar arbetsinkomst och kapitalinkomst ankommer

emellertid inte på de enskilda inkomsttagarna utan på debiteringsmyndig-

lieten. Detta torde dock inte medföra större problem med hänsyn till bl. a.

datateknikens utnyttjande inom uppbördsorganisationen. För inkomsttaga­

re som själv önskar beräkna sin skatt kan dock omgången vara större. I och

för sig är det dock i flertalet fall inte fråga om några komplicerade beräk­

ningar. Det helt övervägande antalet familjer saknar sådan inkomst eller

har små kapitalinkomster som inte bereder svårigheter i detta hänseende.

Beredningen tillägger att svårigheterna för makar, som båda har inkomst,

att beräkna sin skatt torde under nuvarande förhållanden vara minst lika

stora som enligt den föreslagna ordningen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1970

Remissyttrandena över familjeskatteberedningens förslag

Valet av skatteform

Familjeskatteberedningens utredningsarbete har, som framhålls i betän­

kandet, främst varit av teknisk natur. Beredningen har därför inte direkt

tagit ställning i valet av skatteform eller sökt bedöma om individuell be­

skattning från mer allmänna synpunkter är att föredra framför sambeskatt­

ning. Remissorganen har däremot i stor utsträckning gjort ett sådant ställ­

ningstagande. En helt övervägande opinion förordar härvid individuell be­

skattning. Hit hör

socialstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, länsstyrelserna

i Stockholms

och

Kronobergs län, Skånes handelskammare,

alla de hörda

löntagarorganisationerna, de politiska partiernas kvinno- och studentför­

bund,

med något undantag,

Svenska kvinnors nationalförbund, Kvinnliga

akademikers förening, Kvinnliga kontoristföreningen i Stockholm

och

Svenska kvinnors medborgarförbund.

Socialstyrelsen

anför att en individuell beskattning stämmer bäst med

uppfattningarna i dagens samhälle att varje person skall bedömas för sig

utan hänsyn till kön och civilstånd.

Arbetsmarknadsstyrelsen

framhåller att den i sitt arbete att vidga möjlig­

heterna till yrkesarbete för bl. a. de gifta kvinnorna uppmärksammat nega­

tiva effekter av den nuvarande familjebeskattningen. Även om andra fakto­

rer som bristande arbetskraftsefterfrågan inom vissa delar av landet och

brist på möjligheter att få barntillsyn i allmänhet torde ha större hämman­

de effekt på de gifta kvinnornas yrkesverksamhet anser styrelsen från sina

utgångspunkter det vara värdefullt om familjebeskattningen reformeras.

61

LO

eiinrar om sitt remissyttrande i anledning av allmänna skattebered-

ningens betänkande år 1964 (SOU 1964: 25). I yttrandet anförs att en stark

ökning av kvinnornas förvärvsarbete länge fördröjts av kvarstående regler

i bl. a. behörighets- och familjelagstiftning, tillämpningsföreskrifter i för­

valtningen m. m. Även om numera i väsentliga avseenden kvinnor och män

likställts på dessa områden kvarstår fortfarande hinder för ett fritt val grun­

dat på individuella intressen och färdigheter både när det gäller förvärvs­

arbete över huvud taget och valet mellan olika yrken. Till de regler som ger

kvinnorna en särställning hör den speciella utformningen av familjebeskatt-

ningen. Med all sannolikhet, fortsätter LO, består eller stiger ökningstakten

i andelen yrkesverksamma kvinnor. Det är önskvärt att genom speciell ar­

betsmarknadspolitik och även beskattningsreformer underlätta och påskyn­

da denna utveckling.

TCO

uttalar att samhällsdebatten under senare år ytterligare framhävt

motiven för en individuell beskattning, nämligen kraven på att civilståndet

inte skall vara avgörande vid beskattningen och att parterna i äktenskapet

skall vara ekonomiskt jämställda. För att det sistnämnda kravet skall vara

uPpfyllanför TCO, måste makar beskattas oberoende av varandra, efter­

som beskattningen annars kan påverka valet av samlevnadsform och fördel­

ning av försörjningsuppgifterna makarna emellan.

SACO

anser sambeskattningen vara en föråldrad princip. Samhällseko­

nomiska och arbetsmarknadsmässiga skäl samt hänsyn till den moderna

synen pa äktenskapet och till principen om likställdhet mellan individer

talar enligt SACO:s uppfattning för införandet av en individuell beskattning.

Uttalanden till förmån för sambeskattning görs av

länsstyrelserna i Hal­

lands, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs

och

Jämtlands län

samt

Moderata

samlingspartiets kvinnoförbund.

Länsstyrelsen i Hallands län

anför att den individuella beskattningen byg­

ger på en helt ny princip nämligen att individen — oavsett kön, civilstånd

och barnförekomst — och inte familjen skall utgöra den ekonomiska enhet

från vilken skatt på en viss inkomst skall tas ut. Utredningen har emeller­

tid inte visat, säger länsstyrelsen, att familjen mist sin karaktär av ekono­

misk enhet. Med hänsyn härtill finner länsstyrelsen en övergång till indi­

viduell beskattning enligt något av beredningens alternativ inte förenligt

med skatteförmågeprincipen.

Inte heller

länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län

anser en individuell

beskattning vara förenlig med skatteförmågeprincipen. Länsstyrelsen an­

för vidare att de statistiska uppgifterna i betänkandet knappast kan an­

ses visa att den nuvarande sambeskattningen verkligen hämmar gifta kvin­

nors benägenhet till förvärvsarbete i den omfattning som påståtts. Den häm­

mande effekten torde i huvudsak gälla bara gifta kvinnor med hemmava­

rande barn.

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1970

62

Några remissinstanser anger uttryckligen att det framlagda utrednings­

materialet inte är tillräckligt som underlag för ställningstagande i frågan om

individuell beskattning bör införas.

Kammarrätten

anser det knappast rim­

ligt att en omläggning som ingripande berör ett stort antal medborgare och

som i väsentlig mån avviker från hittills gällande principer på allvar diskute­

ras med utgångspunkt från enbart några förslag till rent tekniska lösningar.

Kammarrätten efterlyser objektiva och kvalificerade undersökningar av de

ekonomiska verkningarna för samhälle och individ, som föranleds av den

ifrågasatta skatteomläggningen. Liknande synpunkter anförs av

länsstyrel­

serna i Kristianstads

och

Jämtlands län, Näringslivets skatt ed elegation

och

Lantbrukets skatt ed elegation.

Näringslivets skattedelegation framhåller ock­

så att en minskning av progressionen i inkomstbeskattningen framstår som

en av de mest angelägna reformerna på inkomstbeskattningens område.

Sjömansskattenämnden

påpekar att en individuell beskattning kan med­

föra särskilda svårigheter för de omkring 1 500 gifta sjömän som är bosatta

i något av de övriga nordiska länderna men som tjänstgör ombord på svenska

fartyg. För dessa innebär en individuell beskattning ett avsteg från de regler

som nu gäller i bosättningslandet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1970

Reformens genomförande

Remissinstanserna är i stort sett eniga om att en omläggning av familje»

beskattningen inte bör ske isolerat utan såsom ett led i en större reform som

samtidigt innebär en fortsatt övergång från direkt till indirekt beskattning.

Från många håll framhålls att reformen också bör omfatta en skattelättnad

för låginkomsttagarna. Även stödet till barnförsörjarna bör ses över i detta

sammanhang, anges i flera svar.

Riksskattenämnden

anför att familj eskatteberedningens tekniska under­

sökning leder till slutsatsen att frågan om individuell beskattning inte kan

eller bör lösas utan samtidig omprövning dels av fördelningen mellan direkt

och indirekt skatt med utnyttjande bl. a. av mervärdeskattehöjning dels av

de familjepolitiska bidragen. Frågan om sambeskattning eller individuell be­

skattning bör sålunda inte lösas separat och såsom en teknisk fråga. Skatte-

progressionen har, säger nämnden, även i fråga om medelstora inkomster

nått en sådan höjd att berörda fråga inte kan lösas på dylikt sätt.

I remissvaren betonas genomgående att en helt individuell beskattning inte

kan genomföras på en gång utan först efter en övergångstid där hänsyn tas

till grupper som inte omedelbart kan anpassa sig till den nya skatteformen.

Som exempel på sådana grupper nämns äldre familjer med hemmamake och

familjer där förvärvsarbete inte kan beredas båda makarna. Det erforderliga

stödet kan ha formen av skattelättnader, arbetsmarknadspolitiska åtgärder

osv. Synpunkter av detta slag anförs av bl. a. de fyra löntagarorganisatio­

nerna.

TCO

framhåller att skattereformen bör tillgodose kravet på utjämning

mellan den som har barn och andra grupper oavsett inkomst.

Familjepolitiska kommittén

understryker att en omläggning till indivi­

duell beskattning med skatteskärpningar för bl. a. barnfamiljer där ena

maken saknar inkomst måste kompletteras med åtgärder som underlättar

för hemmamake att ta förvärvsarbete, exempelvis en utbyggnad av barnstu-

geverksamheten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1970

63

De olika alternativen

Vid bedömningen av de olika alternativen för individuell beskattning bar

remissinstanserna fäst stort avseende vid de individuella effekterna, dvs.

de skattelättnader eller -höjningar jämfört med nu som inträffar för de olika

inkomsttagarna. Skattehöjningar som uppkommer för stora grupper har

emellertid för många instanser framstått som obilliga. Slutsatsen har i detta

fall ofta blivit att intet av alternativen är godtagbart. En sådan bedömning

görs också av myndigheter och organisationer som ansluter sig till den indi­

viduella beskattningens princip.

Även i yttranden där man sagt sig kunna acceptera vissa skattehöjningar

vid övergång till individuell beskattning har de framlagda alternativen an­

setts ge alltför stora avvikelser från nuvarande regler. I det helt övervägande

antalet yttranden har sålunda intet av alternativen ansetts kunna läggas till

grund för lagstiftning. I några svar har dock förordats att alt. 2 eller alt. 3

genomförs i huvudsak enligt den framlagda utformningen.

Alt. 1. Beträffande alt. 1 har den allmänna meningen varit att det fullt

ut tillgodoser principen om individuell beskattning. Alternativet har dock

inte i något fall förordats för ett omedelbart genomförande.

Arbetsmarknadsstyrelsen

framhåller att alt. 1 är det system som från

arbetsmarknadspolitisk synpunkt är lämpligast. Verkningarna skiljer sig

dock alltför mycket från de nuvarande för att alternativet skall vara realis­

tiskt.

CFU

uttalar att alt. 1 är enkelt att tillämpa för både skattskyldiga och myn­

digheter och därför har betydande administrativa fördelar. Liknande syn­

punkter anförs av flera länsstyrelser.

Utredningen om definitiv källskatt

framhåller att från dess utgångspunkt

alt. 1 har klara fördelar framför både nuvarande system och de modifierade

alternativen.

Kammarrätten

understryker att de administrativa fördelarna med alt. 1

går förlorade om sambeskattningen av makars kapitalinkomster skall till-

lämpas också vid detta alternativ.

Alt. 2. I valet mellan de två modifierade alternativen förordas alt. 2 av

länsstyrelsen i Kronobergs län, Fredrika Bremer-förbundet

och

Kvinnliga

akademikers förening.

En negativ inställning till alt. 2 redovisas bl. a. av de fyra löntagarorga­

nisationerna. Dessa finner i likhet med beredningen att grundavdrag an­

knutna till åldersgränser inte bör införas.

Sveriges socialdemokratiska studentförbund

och

Fredrika Bremer-förbun­

det

ställer sig däremot positiva till åldersgränser i system med övergångs­

regler.

Familjepolitiska kommittén

påpekar att alt. 2 har särskilt gynnsamma

effekter för barnfamiljer med inkomst under 20 000 kr., dvs. den grupp

som får anses ha det största behovet av ytterligare förbättringar. Det kom-

pensationsbelopp på 2 000 kr. vid barnförekomst som beredningen kalkyle­

rat med ger dessa familjer en betydande nettoförbättring.

Alt. 3. Några remissinstanser sätter alt. 3 före alt. 2 såsom övergångs-

lösning. Det gäller

lantbruksstyrelsen, länsstyrelserna i Stockholms

och

Malmöhus län, LO

samt

Svenska kvinnors vänsterförbund.

LO

framhåller att det avdrag från skatt som ingår i alt. 3 har den för­

delen att stödet kan läggas direkt på de grupper som behöver detta stöd.

Organisationen tillstyrker att övergångsreglerna utformas i huvudsak en­

ligt alt. 3 men tillägger att även andra lösningar torde vara möjliga. Ett ge­

nomförande av alternativet förutsätter dock ökad information till de skatt­

skyldiga anser organisationen.

Utredningen om definitiv källskatt

finner alt. 3 från källskattesynpunkt

vara att föredra framför alt. 2, främst med hänsyn till att skatten för gift

beräknas i huvudsak oberoende av andra makens skatt.

Metoden att ge skattelindring genom avdrag på skatten har kritiserats i

några yttranden.

Riksrevisionsverket

anser metoden vara i stort sett främ­

mande för vårt inkomstskattesystem. Beredningen har inte tagit ställning

till hur reduktionen skall fördelas på olika skatte- och avgiftsslag. En sådan

fördelning torde enligt verket vara nödvändig och kan väntas medföra mer-

arbete vid debiteringen. Till den del skattereduktionen belöper på kommu­

nalskatt bör en lösning ske av de problem som uppkommer vid kommunav-

räkningen genom att denna grundas på skatteunderlaget enligt taxeringen

och inte på den debiterade skatten.

Riksskattenämnden

framhåller att skat­

teavdraget medför tekniska komplikationer.

Familjepolitiska kommittén

tar upp frågan om barnstödets utformning i

alt. 3 och framhåller att stödet i viss mån ökar med inkomsten. Det har

alltså direkt omvänd effekt jämfört med de nya bostadstilläggen.

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1970

65

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1970

Den faktiska sambeskattningen

Möjligheterna att införa avdragsrätt för makelön har bedömts mycket

olika av de remissorgan som direkt tagit upp denna fråga. Samtidigt som

man är ense med beredningen om att den individuella beskattningen i prin­

cip också bör gälla på förevarande område, ställer man sig i många yttran­

den främst från företrädare för taxeringsmyndigheterna — skeptisk mot

möjligheterna att praktiskt tillämpa reglerna.

Lantbruksstyrelsen

samt

läns­

styrelserna i Stockholms

och

Malmöhus län

är dock i stort sett positiva till

de föreslagna reglerna om avdragsrätt.

1 några yttranden föreslås ökad schablonisering av reglerna vilket __på

bekostnad i viss mån av noggrannheten i taxeringarna — underlättar till-

lämpningen. Vidare görs gällande, bl. a. från

lantbruksstyrelsen

och

Lant­

brukets skattedelegation

att beredningen avgränsat avdragsrätten alltför

snävt i fråga om avdragsgrundande arbetsuppgifter. Från flera håll uttalas

emellertid att sambeskattning under alla förhållanden torde få behållas för

detta slags verksamhet.

Riksförsäkringsverket

framhåller att en avdragsrätt för utgiven makelön

har konsekvenser i bl. a. ATP- och sjukförsäkringshänseende. I vissa fall

kan en makelön förbättra familjens försäkringsförmåner och i andra fall

försämra dem.

Beskattningen av kapitalinkomst och liknande

Av de myndigheter och organisationer som särskilt berör förevarande

fråga har en grupp i huvudsak anslutit sig till beredningens uppfattning

att sambeskattning tills vidare bör behållas för kapitalinkomst och liknande.

Till denna grupp hör

länsstyrelserna i Stockholms, Kronobergs, Malmöhus

och

Skaraborgs län, kapitalskatteberedningens ordförande, LO, Taxerings-

nämndsordförandenas riksförbund

och

Svenska kvinnors vänsterförbund.

Kapitalskatteberedningens ordförande

framhåller att gällande civillag­

stiftning i stort sett ger makar möjlighet att sinsemellan fördela sin förmö­

genhet efter egen önskan. Detta skulle vid en individuell beskattning av ka­

pitalinkomst medföra att förmögna makar som har tillräcklig företagsamhet

ser till att förmögenhetsfördelningen blir den skattemässigt gynnsammaste.

Ordföranden finner det oundvikligt alt behålla sambeskattning av kapital­

inkomst vid en individuell beskattning oberoende vilket av beredningens tre

alternativ som kan komma i fråga. Liknande synpunkter anförs av

länssty­

relsen i Stockholms län.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län

anser att den i betänkandet förordade

metoden för sambeskattning förefaller invecklad och onödigt komplicerad

och förutsätter att om något av beredningens alternativ genomförs reglerna

om sambeskattning av kapitalinkomst ses över i förenklande syfte.

Ett ganska stort antal myndigheter och organisationer avvisar emellertid

5 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 70

66

en sambeskattning av kapitalinkomst och anser att den individuella beskatt­

ningen bör gälla generellt. Till denna grupp hör

kammarrätten, riksrevi­

sionsverket, riksskattenämnden, länsstyrelsen i Jämtlands län, utredningen

om definitiv källskatt, Näringslivets

och

Lantbrukets skattedelegationer,

Sveriges köpmannaförbund, Sveriges hantverks- och industriorganisation,

Husmodersförbundet Hem och Samhälle, Fredrika Bremer-förbundet

och

Högerns ungdomsförbund.

Kammarrätten

anser att en individuell beskattning i princip bör gälla alla

inkomstslag och att beredningens allmänna motivering för sambeskattning

av kapitalinkomst inte synes övertygande. Kammarrätten ifrågasätter om

vid en individuell beskattning skatteflyktsåtgärder med kapital och kapital­

inkomster kan befaras få så betydande omfattning att särskilda skäl för

undantagsregler för dylika inkomster föreligger. Domstolen ifrågasätter vi­

dare om inte de av beredningen föreslagna reglerna för en sambeskattning

av kapitalinkomster i inte oväsentlig omfattning kan ge utrymme för trans­

aktioner i skatteundandragande syfte. Härtill kommer enligt kammarrätten

att den föreslagna ordningen är förenad med betydande praktiska tillämp-

ningssvårigheter. Sambeslcattningsreglerna är enligt kammarrättens uppfatt­

ning så komplicerade att de skattskyldiga inte torde kunna överblicka deras

konsekvenser. Vidare framhålls att beredningens förslag att grundavdrag

inte skall medges från kapitalinkomster innebär avsevärda skärpningar av

dessa inkomsters beskattning oberoende av den skattskyldiges civilstånd.

Kammarrätten, som efterlyser motiven för en sådan åtgärd, finner regeln

principiellt betänklig från rättvisesynpunkt.

De praktiska olägenheterna att vid en individuell beskattning ha sambe­

skattning av vissa inkomstslag betonas av

riksrevisionsverket, riksskatte­

nämnden, länsstyrelsen i Jämtlands län

och

Näringslivets skattedelcgation.

Skattedelegationen finner det svårt att finna en bärande motivering att i

förevarande hänseende behandla kapitalinkomst annorlunda än arbetsin­

komst.

Frågan om avgränsningen av de inkomster som skall sambeskattas har ta­

gits upp i flera yttranden.

Kapitalskattcberedningens ordförande

anser att en

sambeskattning beträffande inkomstslagen annan fastighet, tillfällig för­

värvsverksamhet och kapital ligger i sakens natur även om det i individuella

fall kan förekomma att inkomster av detta slag övervägande har karaktär

av arbetsinkomst, t. ex. intäkt av utomlands självständigt bedriven lörelse.

En dylik schablonisering synes emellertid försvarlig, anser ordföranden, lik­

som den som beredningen gjort i fråga om inkomstslaget tjänst. Beträffande

jordbruks- och rörelseinkomst anser emellertid ordföranden att beredningen

salt kraven på arbetsinsats för lågt. För att sådan inkomst skall anses som

arbetsinkomst bör den avse den nivå som motsvarar åtminstone halvdags-

arbete.

Kapitalskattcberedningens ordförande tar också upp en fråga som sam-

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1970