Prop. 1973:49
Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), m.m.
Kungl. Maj:ts proposition nr 49 år 1973
Nr 49
Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunal- skattelagen (1928: 370), m.m.; given Stockholms slott den 9 mars 1973.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollct över finansärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementsche- fen hemställt.
GUSTAF ADOLF .
G.E. STRÄNG
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att förmåner vid sjukdom,.barns födelse, ar- betslöshet och arbetsmarkna-dsntbildning skall utgöra skattepliktig in- komst. Från beskattning undantas dock förmåner vid sjukdom om'de grundas på förvärvsinkomst understigande 4 500 kr. för år samt sjuk- penning för hemmamakar. Propositionen har samband med de förslag som i särskild ordning läggs fram beträffande den framtida utformning- en av sjukpenningförmånerna, föräldrapenningen m.m. samt beträf— fande förmåner vid arbetslöshet och arbctsmarknadsutbildning.
Propositionen innehåller också förslag om hur skatteintäkterna på de förmåner som nu avses bli skattepliktiga i sinzhelhet skall kunna tillgo- doföras statsverket.
i Riksdagen 1973. ] mm]. Nr 4.9
Prop. 1973: 49
1. Förslag till
I'J
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)
Härigenom förordnas i fråga om kommunalskattelagen (1928: 370) dels att 19 5, 53 & 1 mom. och anvisningarna till 19 & skall ha nedan angivna lydelse,
dels att till anvisningarna till 21, 24, 28 och 32 Så skall fogas nya punkter, betecknade respektive punkt 14, 9, 9 och 12, av nedan angivna
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
19 &I Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas i e k e: vad som vid bodelning eller eljest på grund av giftorätt tillfallit make eller vad som förvärvats genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller gåva;
vinst å icke yrkesmässig avyttring av lös egendom i andra fall än som avses i 35 5 3 eller 4 mom.;
vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket utfärdade premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotte- ri eller vid vinstdragning på utländska premicobligationer, som uppgår till högst 100 kronor;
ersättning, som på grund av sjukförsäkring jämlikt lagen om allmän försäkring eller försäkring jämlikt lagen om yrkesskadeför- säkring tillfallit den försäkrade, så ock sådan ersättning enligt an- nan lag eller särskild författning, som utgått annorledes än på grund av sjukförsäkring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycks- fall i arbete eller under militär- tjänstgöring, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom, olycksfall el- ler arbetslöshet tillfallit någon på grund av annan försäkring, som icke tagits i samband med tjänst, dock att till skattepliktig inkomst räknas ersättning i form av pen- sion eller annan livränta, så ock ersättning som utgår på grund av trafikförsäkring eller annan an- svarighetsförsäkring och avser för- lorad inkomst av skattepliktig na- tur;
1 Senaste lydelse 1971: 256.
ersättning, som på grund av försäkring jämlikt lagen (1962: 381") om allmän försäkring eller lagen (1954: 243) om yrkesskade— försäkring tillfallit den försäkrade, (nn icke ersättningen grundas på förvärvsinkonzst av 4500 kronor eller högre belopp för år eller ut- gör föräldrapenning. så ock så- dan ersättning enligt annan lag el- ler särskild författning, som ut- gått annorledes än på grund av sjukförsäkring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycks- fall i arbete eller under militär— tjänstgöring om icke ersättningen grundas på förviirvxinkomst av 4500 kronor eller högre belopp för år, ävensom ersättning. vilken vid sjukdom eller olycksfall tillfal- lit någon på grund av annan för— säkring, som icke tagits i sam— band med tjänst, dock att till skattepliktig inkomst räknas er-
Prop. 1973: 49 3
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
sättning i form av pension eller annan livränta, så ock ersättning som utgår på grund av trafikför- säkring eller annan ansvarighets- försäkring och avser förlorad in- komst av skattepliktig natur;
belopp, som till följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen utgått på grund av kapitalförsäkring;
ersättning på grund av Skadeförsäkring, dock ej i den mån köpe- skilling, som skulle hava influtit därest försäkrad egendom i stället försålts, varit att hänföra till intäkt av jordbruksfastighet, av annan fastighet eller av rörelse eller i den mån ersättningen eljest motsvarar sådan skattepliktig intäkt eller motsvarar sådan avdragsgill omkostnad, vilken är att hänföra till någon av nämnda förvärvskällor;
vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning, som utgått på grund av annan personförsäkring än pcnsionsförsäkring eller sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänst, samt vinst- andel, som utgått på grund av Skadeförsäkring, och premieåterbetalning på grund av skadeförsäkring, för vilken rätt till avdrag för premie icke förelegat;
ersättning jämlikt lagen om er- ersättning jämlikt lagen (1956: sättning åt smittbärare; 293) om ersättning åt smittbärare om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 4500 kronor eller högre belopp för år;
periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, därför givaren jämlikt bestämmelserna i 20 & icke är berättigad till avdrag;
stipendier till studerande vid undervisningsanstalter eller eljest av- sedda för mottagarens utbildning;
allmänt barnbidrag; lön eller annan gottgörelse, som enligt förordningen om sjömansskatt utgör inkomst ombord;
kontantunderstöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av statsmedel;
invaliditetstillägg eller invaliditetsersättning enligt 9 kap. lagen om allmän försäkring, så ock hemsjukvårdsbidrag, som utgår av kommunala eller landstingskommunala medel till den vårdbehövandc;
kommunalt bostadstillägg enligt lagen (1962: 392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension;
kommunalt bostadstillägg till handikappade; bostadstillägg som avses i kungörelserna den 28 maj 1968 (nr 425) om statliga bostadstillägg till barnfamiljer och (nr 426) om statsbidrag till kommunala bostadstillägg till barnfamiljer;
sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från pensions- eller personalstiftelse ur medel, för vilka avdrag icke medgivits vid taxering, vid första tillfälle dylika medel finnas i stiftel- sen;
kompensation av staten för bensinskatt på bensin som förbrukats vid yrkesmässig användning av motorsåg.
(Se vidare anvisningarna.)
Prop. 1973: 49 .. 4
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
535
1 m 0 m:? Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger så framt ej annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser, med- delade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 åå sags.
a) fysisk person: för tid, under vilken han varit här S a t t:
för all inkomst, som av honom här i riket eller å utländsk ort för- värvats; samt
för tid, under vilken han ej b 0 s a t t:
lör inkOmst av här belägen fastighet; för inkomst av rörelse, som här bedrivits; för avlöning eller annan därmed-jämförlig förmån, som utgått av" anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;
för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning eller annat uppdrag, i den mån inkomsten" uppburits härifrån och förvärvats genom verksamhet här i riket;
i riket bo-
varit här i riket.
för pension enligt lagen om all- män försäkring eller på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kom— mun; '
för pension och annan ersätt- ning enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring eller pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk
kommun;
för ersättning enligt lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring och lagen (1956: 293) om ersättning åt smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till nå- gon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militär— tjänstgöring;
för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvär- vad inkomst av tjänst;
för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse; samt
för belopp vilket motsvarar restituerad, avkortad eller avskriven till- läggspensionsavgift, sjukförsäkringsavgift eller allmän arbetsgivaravgift och med vilket avdrag enligt 46 5 2 mom. åtnjutits vid tidigare års taxeringar;
b) staten: för inkomst av jordbruksdomäner, skogar samt uthyrda eller med tomträtt eller vattenfallsrätt upplåtna fastigheter; samt
för inkomst av rörelse, som ej härflutit av bank- eller försäkrings- rörelse eller av kommunikationsverk med tillhörande byggnader och anläggningar eller av industriell verksamhet, som huvudsakligen avser att tillgodose statens egna behov;
c) landsting, kommuner och andra menigheter ävensom hushållnings—
= Senaste lydelse 1971: 921.
Prop. 1973: 49 '. 5
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse sällskap med stadgar som fastställts av Konungen eller myndighet som". Konungen bestämmer: - ' för inkomst av fastighet och av rörelse;
d) akademier, Nobelstiftelsen samt stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond, så ock "allmänna undervisningsverk, 'sådana 'samman- slutningar av studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de studerande enligt gällande stadgar äro skyldiga att vara medlemmar samt samarbetsorgan för sådana sammanslutningar med ändamål att fullgöra uppgifter som enligt nämnda stadgar ankomma på samman- slutningarna, sjömanshus, svenska skeppshypotekskassan, skeppsfartens sekundärlånekassa, norrlandsfonden, malmfonden för forsknings- och utvecklingsarbete, järnkontoret, så länge kontorets vinstmedel användas till allmänt nyttiga ändamål och kontoret icke lämnar utdelninglåt sina delägare, aktiebolaget tipstjänst, svenska penninglotteriet aktiebolag, allmänna pensionsfonden, allmänna sjukförsäkringsfonden, pensions- stiftelser som avses i lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m., allmänna försäkringskassor, understödsföreningar, som icke bedriva till livförsäkring hänförlig verksamhet, personalstiftelser som avses i lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m. med ändamål uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall, stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och ar- betstagare med ändamål att utgiva avgångsersättning till friställd ar— betstagare ävensom sådana ömsesidiga försäkringsbolag, som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring:
för inkomst av fastighet;
e) kyrkor, andra trossamfund än svenska kyrkan därest de utöva kyrklig verksamhet, sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhet ej bedrives i vinstsyfte, barmhärtighetsinrättningar, stiftelser som hava till huvud— sakligt ändamål att under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets försvar eller att, utan begränsning till viss familj, vissa familjer eller bestämda personer, främja vård och uppfostran av barn eller lämna understöd för beredande av undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverksamhet bland behövande eller främja vetenskaplig forskning, ävensom sådana föreningar vilka, utan att i sin verksamhet tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen, huvudsakligen verka för ändamål av den i fråga om stiftelser här angivna art:
för inkomst av fastighet och av rörelse;
f) svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt särskild författ- ning äro skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samfund, stiftelser, understödsföreningar, som bedriva till livförsäkring hänförlig verksamhet, verk, inrättningar och andra inländska juridiska personer, därunder inbegripna ägare av för gemensamt behov avsatta så kallade besparingsskogar, häradsallmänningar och andra likartade samfällig- heter, som förvaltas självständigt för delägarnas gemensamma räkning, samtliga i den mån de ej inbegripas under punkterna d) och e):
för all inkomst, som här 1 riket eller a utländsk ort förvärvats;
g) utländska bolag. ' för inkomst av här belägen fastighet; för inkomst av rörelse, som här bedrivits, samt
för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här 1 riket eller tillbehör till sadan fastighet eller rörelse.
Prop. 1973: 49 6
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtill äro, efter ansökan för- klara, att stiftelse eller förening, som har till huvudsakligt ändamål att främja nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest vid tillämpning av denna lag skall anses jämställd mcd stiftelse eller förening, som ovan i första stycket vid e) angives. Sådant beslut må, när omständigheterna det föranleda, av riksskatteverket återkallas. Över beslut, som riksskatteverket meddelat enligt detta stycke, må klagan icke föras.
Anvisningar till 19 å?)
Socialhjälp, begravningshjälp samt underhåll, som lämnats fånge eller patient å hospital, m.m.dyl. är icke att hänföra till skattepliktig in- komst. Detsamma gäller i fråga om till föreningar influtna medlemsav— gifter.
Utbytes sådan livränta eller del därav, som enligt bestämmelserna i 32 å i sin helhet skall räknas såsom skattepliktig intäkt, mot belopp för en gång, skall beträffande detta belopp i beskattningshänseende gälla vad om sådan livränta är stadgat. Sker utbyte, helt eller delvis, av annan livränta än nyss sagts mot engångsbelopp, skall beloppet anses utgöra icke skattepliktig intäkt,
Bestämmelsen att till skatteplik- tig inkomst icke räknas ersättning, som på grund av sjukförsäkring jämlikt lagen om allmän försäkring tillfallit den försäkrade, avser icke lön, som utgår från arbetsgivare i sådant fall. då denne på grund av 3 kap. 16 å andra eller tredje styc- ket nämnda lag äger uppbära ar— betstagaren tillkommande ersätt- ning från allmän försäkringskassa. För arbetsgivaren är den av ho- nom i nämnda fall uppburna er- sättningen från försäkringskassan ävensom annan därifrån uppburen "ersättning i anledning av kostnad för den anställdes räkning att be- trakta som skattepliktig inkomst, dock att ersättningen icke är skat- tepliktig för arbetsgivaren, därest den till den anställde utbetalda lö- nen eller den för honom havda kostnaden utgör för arbetsgivaren icke avdragsgill utgift i förvärvs- källa. Ersättning, som annorledes än i form av pension eller annan livränta utbetalas av arbetsgivare vid yrkesskada i de fall, då arbets-
* Senaste lydelse 1968: 544.
Lön, som utgår från arbetsgi- vare i sådana fall, då denne på grund av 3 kap. 16 å andra eller tredje stycket lagen (I962:38l) om allmän försäkring äger upp- bära arbetstagaren tillkommande ersättning från allmän försäkrings- kassa, iir skattepliktig intäkt. För arbetsgivaren är den av honom i nämnda fal] uppburna ersättningen från försäkringskassan ävensom annan därifrån uppburen ersätt- ning i anledning av kostnad för den anställdes räkning att betrakta som skattepliktig inkomst, dock att ersättningen icke är skattepliktig för arbetsgivaren, därest den till den anställde utbetalda lönen eller den för honom havda kostnaden utgör för arbetsgivaren icke av- dragsgill utgift i förvärvskälla. Er- sättning, som annorledes än i form av pension eller annan livränta ut— betalas av arbetsgivare vid yrkes- skada i de fall, då arbetsgivaren står s.k. självrisk enligt lagen (7954: 243) om yrkesskadeförsäk- ring, räknas till skattepliktig in-
Prop. 1973: 49
Nuvarande lydelse
givaren står s. k. självrisk enligt lagen om yrkesskadeförsäkring, räknas icke till skattepliktig in- komst i vidare mån än ersättning— en överstiger vad som skulle hava utgått vid försäkring enligt sist- nämnda lag.
Skatteplikt föreligger icke för bidrag från stat eller kommun, vil- ka enligt av Kungl. Maj:t eller av statlig myndighet meddelade be- stämmelser utgå, i samband med utbildning eller omskolning, till ar- betslösa och partiellt arbetsföra samt med dem i fråga om sådana bidrag likställda. Skatteplikt före- ligger ej heller för bidrag som ut- går enligt förordningen Om bidrag till vanföra ägare av motorfordon.
Näringshjälp eller bidrag enligt 57, 58 eller 62 5 arbetsmarknads- kungörelsen den 3 juni 1966 (nr 368) är icke att hänföra till skat- tepliktig inkomst, i den mån nä- ringshjälpen eller bidraget läm- nats till bestridande av kostnader, för vilka rätt till avdrag icke fö- religger vare sig direkt såsom om- kostnad eller i form av årliga vär- deminskningsavdrag. Omställnings- bidrag enligt nämnda kungörelse utgör dock skattepliktig intäkt.
Föreslagen lydelse
komst enligt de grunder som skulle hava gällt vid försäkring enligt sist- nämnda lag.
Skatteplikt föreligger icke för bidrag från stat eller kommun, vil- ka enligt av Kungl. Maj:t eller av statlig myndighet meddelade be- stämmelser utgå. i samband med utbildning eller omskolning. till ar- betslösa och partiellt arbetsföra samt med dem i fråga om sådana bidrag likställda i den mån bidra- gen avse traktamente och särskilt bidrag. Skatteplikt föreligger ej heller för bidrag som utgår enligt förordningen om bidrag till van- föra ägare av motorfordon.
Näringshjälp eller bidrag enligt 57, 58 eller 62 & arbetsmarknads- kungörelsen (1966: 368) är icke att hänföra till skattepliktig inkomst, i den mån näringshjälpen eller bi- draget lämnats till bestridande av kostnader, för vilka rätt till avdrag icke föreligger vare sig direkt så- som omkostnad eller i form av år- liga värdeminskningsavdrag. Om- ställningsbidrag enligt nämnda kungörelse och kon/ant arbets— marknadsstöd utgör dock skatte- pliktig intäkt.
Skatteplikt föreligger ej heller för bidrag, som stiftelsen Dag Ham- marskjölds Minnesfond till fullföljande av sitt ändamål utgiver för mot- tagarens utbildning.
Enligt 46 ä 2 mom. första stycket 4") föreligger viss rätt till avdrag för. bidrag till barns underhåll. Med hänsyn till begränsningarna i av- dragsrätten är sådant bidrag det oaktat att likställa med periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, därför givaren jäm- likt bestämmelserna i 20 & icke är berättigad till avdrag. [ följd härav skall underhållsbidraget icke hänföras till skattepliktig intäkt av tjänst som avses i 31 och 32 åå.
till 21 ä ]4. Sjukpenning enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring och lagen (1954: 243) om yrkes- skadeförsiikring utgör skattepliktig
Prop. 1973: 49
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
intäkt av jordbruksfastighet om: .s'jukpenningen grundas på inkomst, som hänför sig till jordbruksfastig-
het och för sig eller tillsammans ' I
med annan sjukpenninggrundande inkomst uppgår till 4500 kronor eller högre belopp för år. Till in- täkt av jordbruksfastighet hänföres under nämnda förutsättningar ock- så ersättning enligt lagen (1956: 293) om ersättning är smittbärare.
till 24 g"
9. Sjukpenning enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring och lagen (1954:243) om. yrkes- skadeförsäkring utgör skattepliktig intäkt av annan fastighet am. sjuk- penningen grundas på inkomst, som. hänför sig till annan fastighet och för sig eller tillsammans med annan sjukpenninggrundande in- komst uppgår till 4 500 kronor el— ler högre belopp för år. Till intäkt av annan fastighet hänföres under nämnda förutsättningar också er- sättning enligt lagen (1956: 293) om ersättning åt smitthärare.
till 28 ä 9. Sjukpenning enligt lagen
' (1962: 381) om allmän försäkring
och lagen (1954: 243) om yrkes— skadeförsäkring utgör skattepliktig intäkt av rörelse om sjukpenningen grundas på inkomst, som hänför sig till rörelse och för sig eller tillsammans med annan sjukpen- ninggrundande inkomst uppgår till 4500 krattor eller högre be- lopp för år. Till intäkt av rörelse hänföres under nämnda förutsätt- ningar också ersättning enligt la- gen (1956:293) om ersättning ät smittbt'irare.
till 32 $ 12. Sjukpenning enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring och lagen (1954-243) om yrkes-
Prop. 1973: 49
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Skadeförsäkring utgör skattepliktig intäkt av tjänst om sjukpenningen grundas på inkomst,. som hänför. sig till tjänst och för. sig eller till- sammans med annan sjukpenning- grundande inkomst uppgår till 4500 kronor eller högre belopp
för år. Till intäkt av tjänst hänfö-
res under nämnda förutsättningar. också ersättning enligt lagen (1956: 293) om ersättning åt smittbärare samt annan lag eller författning, som utgått annorledes än på grund av försäkring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycks- fall i arbete eller på grund av mili- tärtjänstgöring.
Föräldrapenning och vårdbi- drag enligt lagen om allmän för- säkring utgöra skattepliktig intäkt av tjänst.
Dagpenning från erkänd arbets— löshetskassa och kontant arbets- marknadsstöd. räknas som skatte— pliktig intäkt av tjänst.
Detsamma gäller grundbidrag, hyresbidrag på hemorten och barn— tillägg, vilka enligt av Kungl. Maj:t eller av statlig myndighet meddelade bestämmelser utgå. i samband med utbildning eller om- skolning, till arbetslösa eller par- tiellt arbetsföra samt med dem i fråga om sådana bidrag likställda.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1974. Äldre bestämmelser gäller dock i fråga om sådana ersättningar och förmåner som bclöper på tid före den 1 januari 1974.
Prop. 1973: 49
2. Förslag till
Lag om ändring i taxeringsförordningen (1956: 623)
Härigenom förordnas, att 37 5 1 mom. taxeringsförordningcn (1956: 62301 skall ha nedan angivna lydelse.
375
Nu varande lydelse
1 m 0 m.2 Till ledning vid inkomsttaxering skola varje år utan an- maning uppgifter (k 0 n t r 0 l 1 u p p g i f t e r) för nästföregående ka— lenderår avlämnas på sätt framgår av följande uppställning:
Up-pgiftsskyldig
Vem uppgiften skall avse
VadupngdenskaH avse
3 a. Försäkringsanstalt.
4. Den som utbetalt roy- alty eller periodiskt utgå- ende avgift för rättighet av goodwills natur, såsom va- rumärke, firmanamn o. dyl.. eller för utnyttjande av pa- tent, mönster o. dyl.
Den som bedrivit jord- bruk eller skogsbruk eller innehaft jordbruksfastighet eller annan fastighet eller bedrivit rörelse samt upp- burit ersättning från anstal- ten på grund av liden ska- da.
Den till vilken royaltyn eller avgiften utbetalts.
Utgiven ersättning, ej un— derstigande 1 000 kronor för varje skadefall, på grund av skada på byggnad. in— ventarier och maskiner, produkter från jordbruket eller skogsbruket, växande gröda, skog. varulager, va- ror under tillverkning, för— brukningsartiklar eller and- ra förnödenheter för pro- duktionen, samt utgiven er- sättning, ej understigande 500 kronor för varje skade— fall, på grund av skada på levande djur.
Därest dclutbetalning av försäkringsersättning före- kommit, må med avlämnan- det av kontrolluppgift an- stå till året efter det då ska- dan slutreglerats.
U n d & n t a g: ersättning för personligt lösöre samt annan ersättning på grund av motorfordonsförsäkring än stilleståndsersättning.
Det utbetalda beloppet.
1 Förordningen omtryckt 1971: 399. 'Senaste lydelse 1972: 83.
Prop. 1973: 49
Föreslagen lydelse
1 m 0 m. Till ledning vid inkomsttaxering skola varje år utan an- maning uppgifter (k 0 n t r o 1 1 tr p p g i f t e r) för nästföregående ka- lenderår avlämnas på sätt framgår av följande uppställning:
Upp-giftsskyldig
Vem uppgiften s-kall avse
Vad uppgiften skall avse
3 a. Försäkringsanstalt.
3 b. Riksförsäkringsver- ket.
3 c. Arbetsmarknadssty- relsen.
Den som bedrivit jord- bruk eller skogsbruk eller innehaft jordbruksfast-ighet eller annan fastighet eller bedrivit rörelse samt upp- burit ersättning från anstal- ten på grund av liden ska- da.
Den som åtnjutit skatte- pliktig sjukpenning enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring, lagen (1954: 243 ) om yrkesskadeförsäkring el- ler närstående ersättnings— systenz, föräldrapenning el- ler värdbidrag enligt lagen om allmän försäkring eller kontant arbetsmarknads- stöd.
Den sonl åtnjutit utbild- ningsbidrag i form av grund- hidrag, h_vresbldrag på hem- orten och barntillägg.
Utgiven ersättning, ej un- derstigande 1 000 kronor för varje skadefall, på grund av skada på byggnad, in- ventarier och maskiner, produkter från jordbruket eller skogsbruket, växande gröda, skog, varulager, va- ror under tillverkning, för— brukningsartiklar eller and- ra förnödenheter för pro- duktionen, samt utgiven er— sättning, ej understigande 500 kronor för varje skade- fall. på grund av skada på levande djur.
Därest delutbetalning av försäkringsersättning före- kommit, må med avlämnan- det av kontrolluppgift an— stå till året efter det då ska- dan slutreglerats.
U n d a n ta g: ersättning för personligt lösöre samt annan ersättning på grund av motorfordonsförsäkring än stilleståndsersättning.
Utgivet belopp och i fråga om sjukpenning huruvida beloppet avser anställning eller annat förvärvsarbete.
Utgivet belopp som upp— går till sammanlagt minst 100 kronor för hela året.
Prop. 1973: 49 Upp-giftsskyldig
3 d. A rbetslöshetskassa.
4. Den som utbetalt royal- ty eller periodiskt utgående avgift för rättighet av good- wills natur, såsom varumär- ke, firmanamn o. dyl., eller för utnyttjande av patent, mönster o. dyl.
Vem uppgiften
,skall avse
Den som från kassan åt- njutit: dagpenning vid ur- betslöshet.
Den till vilken royaltyn eller avgiften utbetalts.
"12
Vad uppgiften skall
.avse _. '.
' ' Utgivet belopp som-'upp- 'går till sammanlagt 100" kro-
nor för hela året. _ Det utbetalda beloppet.
Denna lag träder -i kraft den 1.januari 1974. Bestämmelserna i 37 & 1 mom. under 3 b—3 d avser icke belopp som belöper på tid före den 1 januari 1974.
Prop. 1973: 49 . 13
3 Förslag till Lag om ändring i uppbördeörordningen (1953: 272) Härigenom förordnas, att $'% 2 mom., 27 51 möta. och 39 ä 3 mom. uppbördsförordningen (1953: 272)1 skall'ha nedan angivna'lyd-elsel
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 .
2 rn o rn. Preliminär skatt utgår s minär B-skatt. '
1. Preliminär A-skatt skall med de undantag, som fram- går av vad nedan i detta moment och i 10 & sägs, utgöras för" sådan in- komst av tjänst, vilken helt eller delvis utgår i penningar och vilken hänför sig till den skattskyldiges huvudsakliga" arbetsanställning' eller eljest utgör hans huvudsakliga inkOmst av tjänst. För inkomst av sådan huvudsaklig arbetsanställning hos fysisk person eller dödsbo, som är av- sedd att vara kortare tid än en vecka, skall dock preliminär A-skatt erläggas endast om vad som utbetalats utgör utgift i en av arbetsgivaren bedriven rörelse. Med tjänst likställes i denna förordning rätt till pension, livränta, som utgår på grund av sjuk-, olycksfalls- eller Skadeförsäkring eller annorledes än på grund av försäkring, ersättning, som i annan form än livränta ut- går på grund av sjuk- eller olycksfallsförsäkring, tagen i samband med tjänst, samt undantagsförmåner ävensom sådant periodiskt understöd eller sådan därmed jämförlig periodisk intäkt, varför givaren enligt 22, 25 eller 29 % kommunalskattelagen är berättigad till avdrag. '
P?" Vf
som preliminär A-skatt eller preli-
Preliminär A-skatt skall utgå" enligt skattctabell, som avses i 4 5, eller enligt de grunder som angivas i 7, 12 eller 40 &. Beträffande pre— liminär A-skatt för inkomst som avses under 1 andra stycket må Kungl. Maj:t föreskriva särskild beräkningsgrund. För enskilda fall må lokal skattemyndighet föreskri- va särskild bcräkningsgrund, exem- pelvis att skatten skall beräknas å viss del av inkomsten eller å in- komsten minskad med visst be- lopp eller att skatten skall utgå med särskilt angiven procent av inkomsten.
Preliminär A—skatt skall utgå en— ligt skattetabell, som avses i 4 %, eller enligt de grunder som angi- vas i 7, 12 eller 40 &. Beträffande preliminär A-skatt för inkomst som avses .undcr 1 andra stycket eller punkt 12 av anvisningarna till 32 .6' kommunalskattelagen må Kungl. Maj:t föreskriva särskild beräkningsgrund. För enskilda fall må lokal skattemyndighet föreskri- va särskild bcräkningsgrund, ex- empelvis att skatten skall beräknas å viss del av inkomsten eller å in- komsten minskad med visst belopp eller att skatten skall utgå med särskilt angiven procent av in- komsten.
Är den, som åtnjuter ovan avsedd inkomst av tjänst, skattskyldig jäm- väl för annan inkomst, för garantibelopp för fastighet eller för förmö- genhet må lokal skattemyndighet, då särskilda skäl därtill föranleda, före-
1 Förordningen omtryckt 1972: 75.
Prop. 1973: 49 14
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
skriva att preliminär A-skatt skall erläggas jämväl för sistnämnda inkomst eller för garantibeloppet eller förmögenheten. Därvid skall den skatt- skyldiges preliminära skatt beräknas antingen till viss procent av den huvudsakliga inkomsten av tjänst eller enligt skattetabell å nämnda in- komst ökad med visst belopp eller ock utgå med Visst belopp utöver vad i skattetabellen angives för den huvudsakliga inkomsten av tjänst.
Är i fall varom i föregående stycke sägs inkomsten vid sidan av den huvudsakliga inkomsten av tjänst betydande i förhållande till denna el- ler föreligga eljest särskilda omständigheter, må lokal skattemyndighet föreskriva, att preliminär B-skatt skall erläggas i stället för preliminär A—skatt.
Öretal som uppkommer vid beräkning av skatteavdrag skall jämnas till närmast högre hela krontal.
2. P r e l im in ä r B - s k a t t skall för inkomståret utgöras av skattskyldig, som icke har att erlägga preliminär A-skatt enligt 1, samt utgå för inkomster från den skattskyldiges samtliga förvärvskällor och för garantibelopp för fastighet ävensom för förmögenhet. Preliminär B- skatt skall utgå enligt särskild debitering.
27å
l m om. Uträkning av de särskilda skatteposter som ingå i slutlig skatt samt debitering av sådan skatt sker med ledning av uppgifter i taxeringslängd eller annat beslut om taxeringen. I övrigt iakttages:
att för skattskyldiga, som avses i 10 % 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt, sådan skatt uträknas med tillämpning av det pro— centtal av grundbeloppet, som fastställts att gälla för den preliminära skatt, vilken skall avräknas mot den ifrågavarande slutliga skatten;
att kommunal inkomstskatt och landstingsmedel uträknas med ledning av den utdebitering för skattekrona och skatteöre som för inkomståret gäller i beskattningsorten;
att kommunal inkomstskatt och landstingsmedel uträknas i en gemen- sam post, därvid skattebeloppet vid öretal över femtio avrundas uppåt och vid annat öretal avrundas nedåt till helt krontal;
att skogsvärdsavgift uträknas med tillämpning av det promilletal, som enligt vad därom särskilt är stadgat bestämts för det år då den slutliga skatten debiteras;
att tilläggspcnsionsavgift uträknas med tillämpning av den för in- komståret fastställda procentsatsen för avgiftsuttagct, därvid öretal bort- faller;
att kommunal inkomstskatt och landstingsmedel debiteras med belopp som uträknats av lokal skattemyndighet i det fögderi där beskattnings— orten är belägen;
att i 1 & omförmäld sjukförsäk- ringsavgift debiteras med belopp som uträknats av allmän försäk- ringskassa, dock att vid debite- ringen skall beaktas vad i 19 kap. 2 och 6 559 lagen om allmän för- säkring stadgas angående avgifts- plikt och nedsättning av argi ft;
att i 1 % omförmäld sjukförsäk- ringsavgift debiteras enligt 19 kap. lagen om allmän försäkring och, såvitt gäller person med inkomst av annat förvärvsarbete än anställ— ning, med beaktande av avgifts- belopp som uträknats av allmän försäkringskassa;
Prop. 1973: 49
Nuvarande lydelse
15
Föreslagen lydelse
att i 1 & omförmäld arbetsgivaravgift och redareavgift debiteras i en gemensam post; samt
att i 1 & omförmäld annuitet eller, därest skattskyldig har att er- lägga flera annuiteter av samma slag, summan av dessa påföres i helt antal kronor, därvid öretal bortfaller.
395
3 mom. Har Kungl. Maj:t meddelat föreskrift som i 3 & 2 mom. under 1 tredje stycket sägs, skall i fråga om skyldighet att verkställa skatteavdrag, m. m., gäl- la vad Kungl. Maj:t med anled- ning därav förordnar.
(Se vidare anvisningarna.)
3 m 0 m. Beträffande inkomst, för vilken Kungl. Maj:t enligt 3 & 2 mom. under 1 tredje stycket får föreskriva särskild beräknings- grund vad avser preliminär A-skatt skall i fråga om skyldighet att verkställa skatteavdrag, m. m., gäl- la vad Kungl. Maj:t särskilt må förordna.
(Se vidare anvisningarna.)
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå medde- lad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Äldre bestämmelser gäller i fråga om preliminär skatt för år 1973 samt slutlig skatt på grund av 1974 års eller tidigare års taxering och eftertaxering för år 1974 eller tidigare år.
4. Förslag till
Lag om ändring i lagen (1965: 269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt
Härigenom förordnas, att lagen (1965: 269) med särskilda bestämmel- ser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt1 skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
Kommuns och annan menighets utdebitering av skatt skall bestäm- mas i förhållande till det antal skattekronor och skatteören, som vid närmast föregående års taxe- ring påförts de skattskyldiga, med tillägg av det antal skattekronor, som staten skall tillskjuta enligt förordningen (1965: 268) om skat- teutjämningsbidrag och av bidrags- underlag enligt bestämmelserna om skattebortfallsbidrag.
1 Senaste lydelse 1972: 142.
Föreslagen lydelse
] 59 Kommuns och annan me- nighets utdebitering av ska-tt skall bestämmas i förhållande till det antal skattekronor och skatteören, som vid närmast föregående års taxering påförts de skattskyldiga, minskat enligt 2 55 och ökat med det antal skattekronor, som sta— ten skall tillskjuta enligt lagen (1973: 000) om skatteutjämningsbi- drag och med bidragsunderlag en- ligt hestämmelserna om skatte-bort- fallsbidrag.
Prop. 1973: 49 ' 16
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
- 2 .5 Vid tillämpning av _1 5 skall- ' [ skatteunderlaget icke inräknas skattekronor" "och skatteören -so'm kan anses hänföra sig till. följande skattepliktiga intäkter, nämligen dels sjukpenning enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring . eller lagen (1954: 243) om yrkes— skadeförsäkring eller ersättning enligt förordningen (1954: 249) . om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under ljii/zstgöring'i civilförsvaret, kun- görelsen (1962: 607) om ersätt- ning på grund av verksamhet för brandsläckning m. m., kungörel- sen (1977: 457) om erst'ittning på grund av medverkan [ skyddsar— bete vid olyckor i atomanlägg- ningar m.m., förordningen (1954: 250) om ersättning i anledning. av kroppsskada,- ådragen under. vis-. - [else (i anstalt m.m., lagen (lQS—li 246) om krigsförsäkring för sjö- män m.m., n1ilitc'irersättningsför— ordningen (1950: 261) och lagen (1956: 293) om ersättning ät smitt— bärare, allt till den del sjukpen— ningen eller ersättningen grun— das på förviirvsinkon-tst av minst 4 500 kronor för år, de ls "för- iildrapenning och vårdbidrag en- ligt lagen om allmän försäkring, dels dagpenning från arbetslös- hetsförsäkringen och kontant ar- betsmarknadsstöd, dels utbild— ningsbidrag vid arbetsmarknadsut- bild/ting såvitt avser grundbidrag, hyrcshidrag på hemorten och barn- tilliigg. Intäkterna upptages här- vid till belopp som anges på' kon— trolluppgift enligt taxeringsförord- ningen (1956: 623).
3 5 Länsstyrelsen skall senast den 10 september varje år lämna kommun. landstingskommun och församling uppgift om det skatte- underlag, som enligt 2 s'i skall tm- dnnutgas vid bestämmande av ut- debitering.
Prop. 1973: 49
Nu varande lydelse
17
Föreslagen lydelse
4 5 Filmer länsstyrelse på grund av anmärkning eller eljest att av _ länsstyrelsen meddelat beslut en- ligt denna lag blivit uppenbart oriktigt till följd av skrivfel, räk- nefel eller annat sådant förbiseen- de, skall länsstyrelsen meddela be- slut om rättelse.
5 5 Talan mot länsstyrelsens beslut enligt denna lag föres hos Konungen genom besvär.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975 och tillämpas första gången i fråga om utdebitering för år 1976.
5. Förslag till
Lag om ändring i kommunallagen (1953: 753)
Härigenom förordnas, att 72 & kommunallagen (1953: 753)1 skall ha nedan angivna lydclse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
72 %?
Kommun äger av statsverket uppbära allmän kommunalskatt med belopp. motsvarande vad som skulle utgå på grundval av det an- tal skattekronor och skatteören, som vid taxering för visst är på- föras de till kommunen skattskyl— diga, efter det belopp för skatte- krona och skatteöre, som bestämts till utdebitering för nästförcgåen- de är. Har jämlikt 13 & femte styc- ket annan utdebiteringsgrund slut- ligen fastställts än som beslutats vid sammanträde med kommun- fullmäktige i oktober månad, skall till grund för utbetalningen läg- gas den utdebitering, som bestämts i samband med utgifts- och in- komststatens fastställande. Har dödsbo enligt 75 & kommunalskat- telagen medgivits befrielse från att erlägga allmän kommunalskatt,
1 "Lagen omtryckt 1969: 765. 2 Senaste lydelse 1971: 189.
2 Riksdagen 1973. ] saml. Nr 49
Kommun äger av statsverket uppbära allmän kommunalskatt med belopp, motsvarande vad som skulle utgå på grundval av det an- tal skattekronor och skatteören, som vid taxering för visst är på- föras de till kommunen skattskyl- diga, eftcr det belopp för skatte- krona och skatteöre, som bestämts till utdebitering för nästföregåen- de år. Vid beräkningen av antalet skattekronor och skatteören beak- tas dock icke sådana som bestäm- mas enligt 2 5 lagen (1965:.269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt. Har jämlikt 13 & femte stycket annan utdebi- teringsgrund slutligen fastställts än som beslutats vid sammanträde med kommunfullmäktigc i okto- ber månad, skall till grund för ut-
Prop. 1973: 49
Nuvarande lydelse
skall belopp, som kommunen el- jest ägde uppbära av statsverket, nedsättas i motsvarande mån.
Kommunen äger av statsverket såsom förskott uppbära det be- lopp, som på grundval av taxe- ringsnämnds beslut visst är (taxe- ringsåret) rörande taxering till kommunal inkomstskatt beslutats till utdebitering för nästkommande är. Vad sålunda beslutats du ut- debitering ingår i kommunens ford- ran hos statsverket vid ingången av året näst efter det. då beslutet fattades. Förskottet avräknas mot den allmänna kommunalskatt. som kommunen äger uppbära av stats— verket på grundval av taxeringcn under året efter det. då förskottet enligt bestämmelserna i fjärde stycket utanordnas.
18
l—it'ireslagc/z lydelse
betalningen läggas den utdebite- ring. som bestämts i samband med utgifts- och inkomststatens fast- ställande. Har dödsbo enligt 75 & kommunalskattelagcn (1928:370) medgivits befrielse från att erläg— ga allmän kommunalskatt. skall belopp, som kommunen eljest äg- de uppbära av statsverket, nedsät- tasi motsvarande mån.
Kommunen äger av statsverket såsom förskott uppbära det be- lopp, som på grundval av taxe— ringsnämnds beslut visst är (taxe- ringsåret) rörande taxering till kommunal inkomstskatt beslutats till utdebitering för nästkomman— de år. Vid beräkningen av för— skottsbeloppet beaktas dock icke skattekronor och skatteören som bestämmas enligt 2 5? lagen med särskilda bestämmelser om kom- mtms och annan menighets utde- bitering av skatt. Vad sålunda beslutats till utdebitering ingår i kommunens fordran hos statsver- kct vid ingången av året näst efter det, då beslutet fattades. Förskot- tet avräknas mot den allmänna kommunalskatt, som kommunen äger uppbära av statsverket på grundval av taxeringen under året efter det. då förskottet enligt bc— stämmelserna i fjärde stycket utan— ordnas.
Är antalet hos länsstyrelsen registrerade kyrkobokförda invånare i kommunen vid mitten av augusti månad taxeringsåret större än det var vid mitten av augusti månad två år tidigare skall förskott, beräknat enligt andra stycket, ökas i förhållande till ökningen i kommunens in- vånarantal mellan angivna tidpunkter. Sådant ökat förskott ingår i kommunens fordran hos statsverket och avräknas enligt andra stycket. Länsstyrelsen skall senast den 10 september lämna kommunen uppgift om det invånarantal och det däremot svarande uppräknade skatteun— derlag, som skall ligga till grund för beräkningen.
Belopp, som vid ingången av ett år utgör kommunens fordran hos statsverket enligt första, andra och tredje styckena, skall länsstyrelsen under samma år utanordna till kommunen med en sjättedel å åttonde dagen i var och en av månaderna januari, mars, maj, juli, september och november. Är kommunens fordran icke uträknad vid utbetalnings- tillfällct i januari månad, skall vid detta tillfälle utbetalas samma be— lopp som utbetalas i november" månad nästföregåcnde år; dock må läns—
Prop. 1973: 49 19
Nut-farande lydelse Föreslagen lydelse
styrelsen, då särskilda skäl föranleda därtill, förordna att. utbetalning skall ske med annat belopp. Därest det i januari månad utbetalade beloppet icke motsvarar en sjättedel av kommunens fordran, skall härav betingad jämkning ske av det belopp, som utbetalas i mars månad.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1974 och tillämpas första gången i fråga om kommunalskatt som påförs på grundval av 1975 års
taxering.
6. Förslag till
Lag om ändring i kommunallagen (1957: 50) för Stockholm
Härigenom förordnas, att 76 & kommunallagen(1957: 50) för Stock— holm1 skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
76 52
Kommunen äger av statsverket uppbära allmän kommunalskatt med belopp, motsvarande vad som skulle utgå på grundval av det an- tal skattekronor och skatteören, som vid taxering för visst år på— föras de till kommunen skattskyl- diga, efter det belopp för skatte- krona och skatteöre, som bestämts till utdebitering för nästföregåen- de år. Har dödsbo enligt 75 & kom- munalskattelagen medgivits befri- else från att erlägga allmän kom- munalskatt, skall belopp, som kommunen eljest ägde uppbära av statsverket, nedsättas i motsvaran- de mån.
Kommunen äger av statsverket såsom förskott uppbära det be- lopp, som på grundval av taxe- ringsnämnds beslut visst år (taxe-
l Lagen omtryckt 1969: 766. " Senaste lydelse 197]: 190.
Kommunen äger av statsverket uppbära allmän kommunalskatt med belopp, motsvarande vad som skulle utgå på grundval av det an- tal skattekronor och skatteören, som vid taxering för visst år på- föras de till kommunen skattskyl— diga-, efter det belopp för skatte- krona och skatteöre, som bestämts till utdebitering för nästföregående år. Vid beräkningen av antalet skattekronor och skatteören beak- tar dock icke sådana som bestäm- nzas enligt 2 .6 lagen (1965:.269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt. Har dödsbo enligt 75 & kommu-nalskattelagen (1928: 370) medgivits befrielse från att erlägga allmän kommu- nalskatt, skall belopp, som kom- munen eljest ägde uppbära av statsverket, nedsättas i motsvaran- de mån.
Kommuncn äger av statsverket såsom förskott uppbära det bc- lopp. som på grundval av taxe- ringsnämnds beslut visst år (taxe-
Prop. 1973: 49
Nuvarande lydelse
ringsåret) rörande taxering till kommunal inkomstskatt beslutats till utdebitering för nästkomman— de år. Vad sålunda beslutats till utdebitering ingår i kommunens fordran hos statsverket vid ingång- en av året näst efter det, då be- slutet fattades. Förskottet avräk— nas mot den allmänna kommunal- skatt, som kommunen äger upp- bära av statsverket på grundval av taxeringen under året efter det, då förskottet enligt bestämmelserna i fjärde stycket utanordna-s.
Föreslagen lydelse
ringsåret) rörande taxering till kommunal inkomstskatt beslutats till utdebitering för nästkomman- de år. Vid beräkningen av för— skottsbeloppet beaktas dock icke skattekronor och skatteören som bestämmas eri/igt .? Q' lagen med särskilda bestämmelser om kom- muns och annan menighets utde- bitering av skatt. Vad sålunda be- slutats till utdebitering ingår i kommunens fordran hos statsver- ket vid ingången av året näst efter det, då beslutet fattades. Förskot-
tet avräknas mot den allmänna kommunalskatt, som kommunen äger uppbära av statsverket på grundval av taxeringen under året efter det, då förskottet enligt be- stämmelserna i fjärde stycket ut- anordnas.
Är antalet hos länsstyrelsen registrerade kyrkobokförda invånare i kommunen vid mitten av augusti månad taxeringsåret större än det var vid mitten av augusti månad två år tidigare skall förskott, beräknat enligt andra stycket, ökas i förhållande till ökningen i kommunens invånarantal mellan angivna tidpunkter. Sådant ökat förskott ingår i kommunens fordran hos statsverket och avräknas enligt andra stycket. Länsstyrelsen skall senast den 10 september lämna kommunen uppgift om det invånarantal och det däremot svarande uppräknade skatteun- derlag. som skall ligga till grund för beräkningen.
Belopp, som vid ingången av ett år utgör kommunens fordran hos statsverket enligt första, andra och tredje styckena, skall länsstyrelsen under samma år utanordna till kommunen med en sjättedel å åttonde dagen i var och en av månaderna januari, mars, maj, juli, september och november. Är kommunens fordran icke uträknad vid utbetalnings- tillfället i januari månad, skall vid detta tillfälle utbetalas samma be- lopp som utbetalas i november månad nästföregående år; dock må länsstyrelsen, då särskilda skäl föranleda därtill, förordna att utbetal- ning skall ske med annat belopp. Därest det i januari månad utbetala- de beloppet icke motsvarar en sjättedel av kommunens fordran, skall härav betingad jämkning ske av det belopp, som utbetalas i mars må- nad.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1974 och tillämpas första .gången i fråga om kommunalskatt som påförs på grundval av 1.975 års taxering.
Prop. 1973: 49
7. Förslag till
21
Lag om ändring i landstingslagen (1954: 319)
Härigenom förordnas, att 76 & landstingslagen (1954: 319)1 skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande. lydelse Föreslagen lydelse 765
Landstingskommunen äger av statsverket uppbära landstingsme- del med belopp, motsvarande vad som skulle utgå på grundval av det antal skattekronor och skatte— ören. som vid taxering för visst år påföras de till landstingskommu— nen skattskyldiga, efter det belopp för skattekrona och skatteöre, som bestämts till utdebitering för näst- föregående år. Har dödsbo enligt 75 & kommunalskattelagen medgi— vits befrielse från att erlägga landstingsmedel, skall belopp, som landstingskommunen eljest ägde uppbära av statsverket, nedsättas i motsvarande mån.
Landstingskonununen äger av statsverket såsom förskott uppbä— ra det belopp, som på grundval av taxeringsnämnds beslut visst år (taxeringsåret) rörande taxering till kommunal inkomstskatt beslu- tats till utdebitering för nästkom- mande år. Vad sålunda beslutats till utdebitering ingår i landstings- kommunens fordran hos statsver- ket vid ingången av året näst efter det då beslutet fattades. Förskot- tet avräknas mot de landstingsme- dcl, som landstingskommunen äger uppbära av statsverket på grund- val av taxeringen under året efter det. då förskottet enligt bestäm- melserna i fjärde stycket utanord- nas.
' Lagen omtryckt 1972: 101.
Landstingskommunen äger av statsverket uppbära landstingsme- del med belopp, motsvarande vad som skulle utgå på grundval av det antal skattekronor och skatteören, som vid taxering för visst år på- föras de till landstingskommunen skattskyldiga, efter det belopp för skattekrona och skatteöre, som be- stämts till utdebitering för näst- föregående år. Vid beräkningen av antalet skattekronor och skatte- ören beaktas dock icke sådana som bestämmas enligt 2 57 lagen (7965: 269) med särskilda beställt- melser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt. Har dödsbo enligt 75 & kommu- nalskattelagcn (1928:.370) medgi- vits bcfrielse från att erlägga landstingsmedel, skall belopp, som landstingskommunen eljest ägde uppbära av statsverket. nedsättas i motsvarande mån.
Landstingskommunen äger av statsverket såsom förskott uppbä— ra det belopp, som på grundval av taxeringsnämnds beslut visst år (taxeringsåret") rörande taxering till kommunal inkomstskatt beslu- tats till utdebitering för nästkom- mande år. Vid beräkningen av för- skottsbeloppet beaktas dock icke skattekronor och skalleören som bestämmas enligt 2 5 lagen med särskilda bestämmelser om kom- muns och anlzan menighets utde- bitering av skatt. Vad sålunda be- slutats till utdebitering ingår i landstingskommunens fordran hos statsverket vid ingången av året näst efter det då beslutet fattades. Förskottet avräknas mot de lands-
Prop. 1973: 49 22
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
tingsmedel, som landstingskommu— nen äger uppbära av statsverket på grundval av taxeringen under året efter det, då förskottet enligt bestämmelserna i fjärde stycket ut- anordnas.
Är antalet hos länsstyrelsen registrerade kyrkobokförda invånare i landstingskommunen vid mitten av augusti månad taxeringsåret större än det var vid mitten av augusti månad två år tidigare skall förskott, beräknat enligt andra stycket, ökas i förhållande till ökningen i lands- tingskommunens invånarantal mellan angivna tidpunkter. Sådant ökat förskott ingår i landstingskommunens fordran hos statsverket och av— räknas cnligt andra stycket. Länsstyrelsen skall senast den 10 september lämna landstingskommun uppgift om det invånarantal och det däremot svarande uppräknade skatteunderlag, som skall ligga till grund för be- räkningen.
Belopp, som vid ingången av ett år utgör landstingskommunens ford- ran hos statsverket enligt första, andra och tredje styckena, skall läns- styrelsen under samma år utanordna till landstingskommunens förvalt- ningsutskott med en sjättedel å åttonde dagen i var och en av måna- derna januari, mars, maj, juli, september och november. Är landstings- kommuncns fordran icke uträknad vid utbetalningstillfället i januari månad, skall vid detta tillfälle utbetalas samma belopp som utbetalas i november månad nästföregående år; dock må länsstyrelsen, då sär- skilda skäl föranleda därtill, förordna att utbetalning skall ske med annat belopp. Därest det i januari månad utbetalade beloppet icke motsvarar en sjättedel av landstingskommunens fordran, skall härav betingad jämkning ske av det belopp, som utbetalas i mars månad.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1974 och tillämpas första gången i fråga om landstingsskatt som påförs på grundval av 1975 års taxering.
Prop. 1973: 49
8. Förslag till
Lag om ändring i lagen (1961: 436) om församlingsstyrelse
Härigenom förordnas, att 84 & lagen (19612436) om församlings- styrelse1 skall ha nedan angivna lydelse. '
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
84%
Församling äger av statsverket uppbära församlingsskatt med be- lopp, motsvarande vad som skul- le utgå på grundval av det antal skattekronor och skatteören, som vid taxering för visst år påföras de till församlingen skattskyldiga, efter det belopp för skattekrona och skatteöre. som bestämts till ut- debitering för .nästföregående år. Har skattskyldig enligt lagen den 25 oktober 1951 om viss lindring i skattskyldigheten för den som icke tillhör svenska kyrkan åtnju— tit lindring i skattskyldigheten till församlingen eller har dödsbo en— ligt 75 _S kommunalskattelagen medgivits befrielse från att erläg- ga skatt till församlingen. ska-ll be- lopp, som församlingen eljest äg- de uppbära av statsverket. nedsät- tas i motsvarande mån.
Församlingen äger av statsverket såsom förskott uppbära det be— lopp, som på grundval av taxe- ringsnämnds beslut visst år röran- de taxering till kommunal inkomst- skatt beslutats till utdebitering för nästkommande år. Vad sålunda beslutats till utdebitering ingår i församlingens fordran hos stats- verket vid ingången av året näst efter det, då beslutet fattades. Förskottet avräknas mot den för-
1 Lagen omtryckt l972: 228.
Församling äger av statsverket uppbära församlingsskatt med be- lopp, motsvarande vad som skulle utgå på grundval av det antal skattekronor och skatteören, som vid taxering för visst år påföras de till församlingen skattskyldiga, efter det belopp för skattekrona och skatteöre, som bestämts till ut- debitering för nästföregående år. Vid beräkningen av antalet skal- lekronor och skatteören beaktas dock icke sådana som bestämmas enligt 2 5 lagen ( 1965:269 ) med särskilda bestämmelser om kom- muns och annan. menighets utde— bitering av skatt. Har skattskyldig enligt lagen (1951: 691) om viss lindring i skattskyldigheten för den som icke tillhör svenska kyr- kan åtnjutit lindring i skattskyl- dighcten till församlingen eller har dödsbo enligt 75 & kommunalskat- telagen (1928s370) medgivits be- frielse från att erlägga skatt till församlingen, skall belopp. som församlingen eljest ägde uppbära av statsverket, nedsättas i motsva- rande mån.
Församlingen äger av statsver- ket såsom förskott uppbära (lct be- lopp, som på grundval av taxe- ringsnämnds beslut visst år röran- de taxering till kommunal inkomst- skatt beslutats till utdebitering för nästkommande år. Vid beräkning- en av förskottsbelopper beaktas dock icke skatlekranor och skatte- ören som bestämmas enligt 2 ä' lagen med särskilda bestäm- melser om kommuns och an-
Prop. 1973: 49
Nuvarande lydelse
sa-mlingsskatt, som församlingen äger uppbära av statsverket på grundval av taxeringen under året efter det, då förskottet enligt be- stämmelserna i nästföljande styc- ke utanordnas.
24
Föreslagen lydelse
nan menighets utdebitering av skatt. Vad sålunda beslutats till utdebitering ingår i församling- ens fordran hos statsverket. vid ingången av året näst efter det, då beslutet fattades. Förskottet av— räknas mot den församlingsskatt, som församlingen äger uppbära av statsverket på grundval av taxeringen under året efter det, då förskottet enligt bestämmelserna i nästföljande stycke utanordna-s.
Belopp, som vid ingången av ett år utgör församlingens fordran hos statsverket enligt första och andra styckena, skall länsstyrelsen under samma år utanordna till kommun, i vilken församlingen är belägen, med en sjättedel å åttonde dagen i var och en av månaderna januari, mars, maj, juli, september och november. Är församlingens fordran icke uträknad vid utbetalningstillfället i januari månad, skall vid detta till- fälle utbetalas samma belopp som utbetalades i november månad näst- föregående år; dock må länsstyrelsen, då särskilda skäl föranleda där- till, förordna att utbetalning skall ske med annat belopp. Därest det i januari månad utbetalade beloppet icke motsvarar en sjättedel av för- samlingens fordran, skall härav betingad jämkning ske av det belopp, som utbetalas i mars månad. Kommunen skall därefter avlämna medlen till kyrkorådet.
Länsstyrelsen skall senast den 8 mars till församlingen överlämna för nästföregåendc år upprättad redovisning över församlingen tillkomman- de och till församlingen utanordnad församlingsskatt.
Närmare föreskrifter angående dylik redovisning meddelas av Ko- nungen eller den myndighet Konungen förordnar.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1974 och tillämpas första gången i fråga om församlingsskatt som påförs på grundval av 1975 års taxering.
Prop. 1973: 49 25
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 9 mars 1973.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena Wl'CKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASP- LlNG, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTS- SON, I.ÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter ge- mensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om beskatt- ning av sjukpenning.. ln. m. och anför.
Inledning
Kungl. Maj:t uppdrog den 16 juni 1970 åt överdirektören Hans Järn- brink att utreda de tekniska förutsättningarna för att inordna sjukpen- ningen i beskattningssystemet. Utredningen skulle även omfatta förmå- ner som utgår vid arbetslöshet. Genom beslut den 28 januari 1972 upp- drog Kungl. Maj:t åt utredningen _ som antagit namnet sjukpenningut- redningen — att också överväga förutsättningarna för en beskattning av det utbildningsbidrag som utgår enligt arbetsmarknadskungörelsen (1966: 368, omtryckt 1972: 300).
Utredningen överlämnade den 7 september 1972 ett betänkande (SOU 1972: 50) Beskattade förmåner vid sjukdom och arbetslöshet m. m. Ut- redningen har i betänkandet funnit att tekniska förutsättningar finns att beskatta de förmåner det här gäller och framlagt förslag till de författ- ningsmässiga och administrativa åtgärder som behövs vid en övergång till skattepliktiga förmåner.
Över utredningens förslag har efter remiss yttranden avgivits av riks- försäkringsverkct, arbetsmarknadsstyrclsen, riksskatteverket, försäk- ringsinspektionen, socialstyrelsen, riksrevisionsverket, statskontoret, statens avtalsverk, universitetskanslersämbctet, yrkesskadeförsäkrings- kOmmittén, kammarrätten i Göteborg, länsstyrelserna i Stockholms, Hallands, Skaraborgs, Västmanlands och Norrbottens län. Svenska landstingsförbundet. Svenska kommunförbundet, Svenska arbetsgivare- föreningen (SAF), Landsorganisationen i Sverige (LO). Tjänstemännens ccntralorganisation (TCO). Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Statstjänstemännens riksförbund (SR,), Sveriges arbetares cent— ralorganisation (SAC). Försäkringskasseförbundet. Arbetslöshetskassor- nas samorganisation, Svenska Personal—Pensionskassan (SPP). Svenska- försäkringsbolags riksförbund, Folksam, Lantbrukarnas riksförbund
Prop. 1973: 49 26
(LRF), Svensk industriförening, Sveriges hantverks- och industriorgani- sation (SHlO), Sveriges förenade studentkårer (SFS), Fredrika—Bremer- Förbundet och Husmodersförbundet Hem och samhälle. Yttrande har därjämte avgetts av De fria sjukkassornas förbund. Några remissinstan- ser har bifogat yttranden som de inhämtat.
På grundval av vad utredningen redovisat vill jag nu lägga fram för- slag om skatteplikt för de av utredningen behandlade förmånerna. Tidi- gare denna dag har chefen för socialdepartementet tagit upp frågan om den framtida utformningen av sjukförsäkringsförmånerna m.m. Sjuk- penningutredningens förslag i fråga om förmånerna vid arbetslöshet och utbildningsbidragen tas senare i dag upp av chefen för inrikesdeparte— mentet.
Beträffande de av familjepolitiska kommittén framlagda förslagen om föräldrapenning, som avses ersätta moderskapsförmåner enligt 3 kap. la— gen (1962: 381.) om allmän försäkring, rätt till sjukpenning vid vård av sjukt barn och vårdbidrag vid vård av svårt handikappat barn har sär- skilt förslag lagts fram av statsrådet Odhnoff.
Nuvarande ordning
Inka/n.s'tbeska/mingen i fråga om sjukpenning m. m.
Enligt kommunalskattelagen (1928: 370), KL, föreligger vid inkomst- beskattningen inte Skatteplikt för bl. &. följande intäkter:
ersättning som på grund av sjukförsäkring enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring. AFL, eller lagen (1954: 243) om yrkesskadeför— säkring, YEL. tillfallit den försäkrade; '
ersättning som utgått enligt annan författning än de nyssnämnda. utan att sjukförsäkring förelegat, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring;
ersättning som vid sjukdom, olycksfall eller arbetslöshet tillfallit nå- gon på grund av annan försäkring som inte tagits i samband med tjänst;
ersättning enligt lagen (1956: 293) om ersättning åt smittbärare; stipendier till studerande vid undervisningsanstalter eller eljest av- sedda för mottagarens utbildning;
kontantunderstöd som utges av arbetslöshetsnämnd med bidrag av statsmedel (19 & KL).
Skatteplikt föreligger inte heller för statliga eller kommunala bidrag som enligt bestämmelser av Kungl. Maj:t eller statlig myndighet utgår. i samband med utbildning eller omskolning, till arbetslösa och partiellt arbetsföra och därmed likställda (anvisningarna till 19 & KL).
Till skattepliktig intäkt av tjänst hänförs bl.a. avlöning, arvode och annan förmån i. pengar eller in natura som utgått för tjänsten (32 5 1 mom. KL). Från skatteplikt undantas dock förmån av fri sjukvård eller
Prop. 1973: 49 ' 27
tandvård och fri grupplivförsäkring. Skattefriheten gäller oavsett om förmånen utgått i allmän eller enskild tjänst. Beträffande enskild tjänst föreskrivs dock den begränsningen att om förmånen åtnjutits efter vä- sentligt förmånligare grunder än som gäller för statlig befattningshavare förmånen är skattepliktig till den del den utgått efter förmånligare grun- der än som gäller statlig befattningshavare (32 ä 3 mom. KL).
Förmån av fri gruppsjukförsäkting enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer upptas inte som intäkt. Förutsättningen är härvid att den dagersättning som kan "utgå till arbetstagare i högsta sjukpenningklassen enligt AFL, uppgår till högst 10 kr. per dag under tid då sjukpenning kan utgå enligt lagen och till högst 13 kr. per dag under tid då förtidspension kan utgå enligt samma lag (3.2 3" 3 mom. KL).
Vid beräkning av inkomst av tjänst medges avdrag för avgifter som den skattskyldige erlagt för sådan pensionsförsäkring eller sjuk- eller olycksfallsförsäkring. som tagits i samband med tjänst (33 & KL).
Allmänt avdrag medng för premier och andra avgifter, som skatt- skyldig erlagt för försäkringar av följande slag, vilka ägs av honom själv eller, i förekommande fall, hans make eller hans omyndiga barn. nämli- gen pensionsförsäkring som inte tagits i samband med tjänst, kapital- försäkring, arbetslöshetsförsäkring samt sådan sjuk- eller olycksfallsför- säkring, därunder inbegripen avgift till sjukkassa för begravningshjälp. som inte är tagen i samband med tjänst och som inte utgör sjukförsäk— ring enligt 2—4 kap. AFL. Avdraget för kapitalförsäkringspremicr m. ut. får åtnjutas med högst 250 kr., eller, för gifta som levt tillsam- mans under beskattningsåret, med högst 500 kr. Det högre avdraget på högst 500 kr. åtnjuts även av ogift skattskyldig (varmed jämställs änka. änkling eller frånskild) om han den 1 november beskattningsåret haft hemmavarande barn under 18 år (46 _S 2 mom. KL).
De här angivna bestämmelserna i KL gäller enligt 25 första stycket förordningen (1947: 576) om statlig inkomstskatt också vid statsbeskatt- ningen.
U ppgi_/I.v.vk_v[dighet vid raxeringe/l
Till ledning för inkomsttaxering skall enligt taxeringsförordningen (1956: 623"), TF, i vissa fall lämnas kontrolluppgifter för nästföregående kalenderår. Uppgiftsskyldigheten innebär bl. a. följande.
Statlig eller kommunal myndighet skall lämna uppgift beträffande den som hos den uppgiftsskyldige innehaft anställning eller uppdrag el- ler utfört tillfälligt arbete eller som av denne åtnjutit pension, livränta eller periodiskt utgående ersättning. Uppgiften skall avse avlöning. ar- vode eller annan ersättning. Undantag från uppgiftsskyldigheten gäller i fråga om ersättning i anledning av tillfälligt arbete om det som mottaga-
Prop. 1.973: 49 18
rcn sammanlagt åtnjutit haft ett lägre värde än 100 kr. för hela året (37 ä 1 mom. 1 a TF).
Liknande uppgiftsskyldighet åligger aktiebolag och ekonomisk för- ening samt fysisk person som bedrivit rörelse, jordbruk eller haft annan fastighet i fråga om förmåner som utgått från sådan förvärvskälla. Un- dantag från uppgiftsskyldigheten gäller här i vissa fall ersättning för till— fälligt arbete om värdet understiger 300 kr. (37 å ] mom. 1 b—d TF).
Försäkringsanstalt och understödsförening skall lämna kontrollupp- gift beträffande den som från anstalten eller föreningen uppburit be- lopp, ej understigande 200 kr. för hela året, på grund av försäkring av den art att uppburet belopp är skattepliktigt (37 5 1 mom. 3 TF).
I kontrolluppgift skall särskilt för sig upptas sådant skatteavdrag, som skett för uttagande av preliminär A-skatt.
Särskild uppgiftshandling skall avlämnas för varje person, varom fråga är. Därvid skall fullständigt anges personens namn, personnum- mer, hemvist och bostadsadress. Där så kan ske bör uppgift lämnas även om numret på för honom utfärdad debetsedel på preliminär skatt för året näst före taxeringsåret (32 5 2 mom. TF).
Skall annan än statlig eller kommunal myndighet jämlikt 1 mom. förs— ta punkten avlämna uppgifter till ett antal understigande tjugofem, skall vid uppgifterna fogas ett särskilt sammandrag över dessa, uppta- gande namn på den eller de personer, varom fråga är, samt beträffande envar av dem uppgift angående belopp, som utbetalts, och förmån, som i övrigt åtnjutits (37 ä 3 mom. TF).
Uppgifterna skall i regel avlämnas senast den 31 januari unde-r taxe- ringsåret i den ordning som gäller för avlämnande av självdeklaration. Uppgifterna skall vid avlämnandet vara ordnade kommunvis eller. om i kommun ingår fler församlingar, församlingsvis och skall medelst sär— skilda omslag eller annorledes vara tydligt utmärkt, vilken kommun el- ler församling varje grupp av uppgifter avser (37 ä 4 mom. TF.).
Den som har att lämna kontrolluppgift skall i regel senast den 3.1 ja- nuari under taxeringsåret översända ett exemplar av uppgiften till in— komsttagaren (37 ä 5 mom. TF).
Uppbörd och debitering
Enligt uppbördsförordningcn (1953: 272), UF, skall preliminär skatt erläggas i avräkning på slutlig skatt. Preliminär skatt utgår som A-skatt eller B-skatt. Preliminär skatt skall utgå-med belopp som så nära som möjligt kan antas motsvara den slutliga skatten.
Preliminär A—skatt erläggs av skattskyldig som uppbär inkomst av tjänst om inkomsten helt eller delvis utgår i pengar och kan hänföras till den skattskyldiges huvudsakliga arbetsanställning eller eljest utgör hans huvudsakliga inkomst av tjänst. Skatteavdrag skall i princip göras oavsett anställningens längd.
Prop. 1973: 49 29
Preliminär A-skatt skall normalt beräknas med ledning av skattetabell som fastställs av riksskatteverket för varje inkomstår och för olika kom- munala utdebiteringar. Kungl. Maj:t kan föreskriva särskild beräknings— grund för särskilt angivna inkomstslag. För enskilda fall katt lokala skattemyndigheten föreskriva särskild beräkningsgrund. Skatten kan i så fall beräknas bl. a. på viss del av inkomsten, på inkomsten minskad med eller ökad med visst belopp eller med särskilt angiven procent av inkomsten (3 % 2 inom. 1 UF).
Vid utbetalning av s.k. engångsbelopp beräknas preliminär A-skatt efter 30 % av inkomsten. Om engångsbeloppet uppbärs vid sidan av re- gelbunden inkomst (månadslön, veckolön) beräknas preliminär A-skatt enligt grunder som fastställts av riksskatteverket (7 % UF).
Preliminär B-skatt erläggs i hemortskommunen av skattskyldig. som inte har att erlägga preliminär A—skatt. Preliminär B-skatt utgår enligt särskild debitering (3 5 2 mom. 2 UF).
B—skatt debiteras i princip med samma belopp som senast i kommu— nen påförd slutlig skatt. I vissa fall gäller att B-skatt debiteras med led— ning av preliminär taxering. Sådan debitering sker om den skattskyl- dige inte påförts slutlig skatt i kommunen och det kan antas att han kommer att taxeras i kommunen året näst efter inkomståret. B-skatt debiteras vidare med ledning av preliminär taxering vid inkomstökning eller in-komstminskning av viss storlek (13 & UF).
Slutlig skatt är skatt som påförts vid den årliga debiteringen på grund av taxeringsnämnds beslut eller på grund av annat beslut som enligt gäl- lande föreskrifter skall beaktas vid sådan debitering (2 å 2 mom. UF).
Debitering sker i debiteringslängd, som underskrivs av lokal skatte- myndighet senast den 5 december taxeringsåret. Sedan dcbiteringsläng- den upprättats sänder länsstyrelsen debetsedel på slutlig skatt till den skattskyldige senast den 15 december taxeringsåret (35 & UF).
Vid debitering av slutlig skatt avräknas dels debiterad preliminär skatt och dels annan skatt, som av den skattskyldige erlagts (27% 2 mom. UF).
Skatt som återstår att erlägga, sedan preliminär skatt avräknats från slutlig skatt. uttas som kvarstående skatt. Om den kvarstående skatten är av viss storlek skall den skattskyldige erlägga ränta (2 5 2 mom., 27 ä 3 mom. UF).
Kvarstående skatt förfaller till betalning i regel med lika belopp under vardera av uppbördsterminerna i mars och maj månader året efter taxe- ringsåret ("28 & UF).
Om erlagd preliminär skatt överstiger motsvarande slutliga skatt åter- betalas det överskjutande beloppet till den skattskyldige. I vissa fall till— kommer ränta (69 ä 1 mom. UF). Återbetalning sker vanligen med ett vid den slutliga debetsedeln fogat återbetalningskort. (70 & uppbördskun- görelsen, 1967: 626.)
Prop. 1973: 49 30
Arbetsgivare är skyldig att göra skatteavdrag vid utbetalning av lön till arbetstagare. Med lön menas härvid inkomst av tjänst enligt KL med undantag för periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk ut— betalning av visst slag.
Avdragsskyldigheten gäller både preliminär A-skatt och kvarstående skatt. Avdragsskyldigheten för kvarstående skatt föreligger endast om arbetstagare har att vidkännas skatteavdrag för preliminär A-skatt. Kvar- stående skatt skall vidare ej avdras vid s.k. korttidsanställning. Kvar- stående skatt som förfaller till betalning under viss uppbördstermin av- dras vid de utbetalningstillfällen som infaller under de två månader, som närmast föregått uppbördsterminen (39 å ] mom. UF).
Arbetstagare som skall vidkännas avdrag för preliminär A—skatt skall överlämna debetsedel på sådan skatt till arbetsgivaren omedelbart efter det han mottagit den (40 ä 1 mom. UF). Omedelbart efter det han mot- tagit debctsedel på slutlig skatt skall han lämna arbetsgivaren uppgift angående kvarstående skatt (40 ä 2 mom. UF).
Länsstyrelsen och den lokala skattemyndigheten kan på begäran av arbetsgivare lämna besked beträffande arbetstagares skatteavdrag. Så- dant besked lämna-s normalt med magnetband till sådana arbetsgivare, som erhållit tillstånd att vid särskilt på magnetband lagrat register (cen- trala skatteförfrågningsregistret) erhålla erforderliga uppgifter om arbets- tagares ska-tteförhållanden för verkställande av skatteavdrag. Om så skett behöver arbetstagarna inte lämna uppgift beträffande vare sig pre- liminär eller kvarstående skatt (40 ä 3 mom. UF).
Om arbetstagaren underlåter att överlämna debetsedel på preliminär A—skatt till arbetsgivaren eller att visa att han inte har att erlägga sådan skatt, skall arbetsgivaren göra skatteavdrag enligt särskilda bestämmel— ser ("40 5 "1 mom. UF).
Om arbetstagaren underlåter att lämna uppgift beträffande kvar- stående skatt skall arbetsgivaren under tiden januari—april göra skat— teavdrag för kvarstående skatt med lika stort belopp som ska-ll avdras för preliminär A-skatt (40 5 2 mom. UF).
Arbetsgivare med en arbetstagare skall inbetala skatt för arbetstaga— ren senast under den uppbördstermin, då skatten förfaller till betalning. Inbetalning sker på post eller bank. Vid inbetalningen överlämnas skat- tcanvisning, av vilken framgår debetsedelsnummer m. m.
Arbetsgivare med minst två arbetstagare skall inbetala det belopp som innehållits på arbetstagares lön till länsstyrelsen i länet. Inbetalning skall ske senast den 18 i uppbördsmånaden. Redovisningshandlingar skall samtidigt insändas till länsstyrelsen. Handlingarna kan bestå av skat- teanvisningar. Arbetsgivare kan dock i stället för skatteanvisningar sända förteckning om debetsedelsnumren anges på förteckningarna med datamaskin, hålkortsmaskin, adresseringsmaskin eller på annat jämför— ligt sä-tt. Efter tillstånd av riksskatteverket får redovisning av skatt ske
Prop. 1973: 49 3!
med magnetband. Skatteredovisningen kan förenklas genom användning av s.k. summarisk redovisning. Sådan redovisning får användas av bl. a. statlig och kommunal myndighet. Annan arbetsgivare. som har minst 50 arbetstagare får efter tillstånd av länsstyrelsen tillämpa sådan redovis- ning (55 % UF).
Beräkningen av kmnnmnalskaltcmedel m. 111.
Enligt 51 & kommunallagen(1953: 753), Kom.L, skall kommuns me- delsbchov, i den mån det inte fylls på annat sätt, täckas med allmän kommunalskatt.
Kommun äger enligt 72 % Kom.L av statsverket uppbära allmän kom- munalskatt med belopp, motsvarande vad som skulle utgå på grundval av det antal skattekronor och skatteören, som vid taxering för visst år påförs de till kommunen skattskyldiga, efter det belopp per skattekrona och skatteöre, som bestämts till utdebitering för nästföregående år.
Kommunen äger av statsverket uppbära som förskott det belopp, som på grundval av taxeringsnämnds beslut visst år (taxeringsåret) rörande taxering till kommunal inkomstskatt beslutats till utdebitering för näst- kommande år. Vad sålunda beslutats till utdebitering ingår i kommu- nens fordran hos statsverket vid ingången av året näst efter det. då be- slutet fattades. Förskottet avräknas mot den allmänna kommunalskatt, som kommunen äger uppbära av statsverket på grundval av taxeringen under året efter det, då förskottet utanordnas.
Belopp. som vid ingången av ett år utgör kommunens fordran hos statsverket, skall länsstyrelsen under samma år utanordna till kommu- nen i sex delposter under året.
Då kommunen bestämmer sin utdebitering tas hänsyn inte bara till det beskattningsunderlag. som fastställs vid taxeringen. Enligt lagen (1965: 269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan me— nighets utdebitering av skatt beaktas också det skatteunderlag som sta- ten skall tillskjuta enligt förordningen (1965: 268) om skatteutjänmings- bidrag och bestämmelserna om skattebortfallsbidrag.
Motsvarande bestämmelser finns för Stockholms kommun i 55 och 76 åå kommunallagen(1957: 50) för Stockholm, för landstingskommu- nerna i 57 och 76 åå landstingslagen (1954: 319) och för församlingarna. i 66 och 84 åå lagen (1961: 436) om församlingsstyrelse.
Sjukpenningutrcdningen Förmåner vid sjukdom m. 171.
Enligt utredningen .bör skatteplikten omfatta sjukpenning enligt AFL, YFL och närstående ersättningssystem som grundas på förvärvsinkomst av minst 4 500 kr. för år. Om föräldrapenning och sjukpenning vid vård av sjukt barn införs i enlighet med familjepolitiska kommitténs förslag
Prop. 1973: 49 32
i betänkandet (SOU 1972: 34) Familjestöd, bör också dessa förmåner beskattas.
Utredningen. förordar att de skattepliktiga beloppen hänförs till samma förvärvskällor som gäller för den ersatta inkomsten.
Utredningens förslag innebär att den sjukpenning som skall utgå an- knyts direkt till den hos försäkringskassan registrerade årsinkomsten utan tillämpning av några sjukpenningklasser. Med årsinkomst avses lik- som f. n. den framtida beräknade inkomsten av förvärvsarbete. Sjukpen- ningen föreslås utgå som en viss bestämd procentuell andel av den för dag räknat bortfallna inkomsten.
Enligt nuvarande ordning bestämmer de lokala skattemyndigheterna pensionsgrundande inkomst för tilläggspension. Därvid beaktas inkomst av förvärvsarbete ned till ett belopp motsvarande det vid inkomstårcts ingång gällande basbeloppet. Utredningen föreslår att skattemyndighe- terna i fortsättningen även tar med inkomst av förvärvsarbete ned till deklarationspliktsgränsen 4 500 kr. Den av skattemyndigheterna sålunda bestämda årsinkomsten av anställning och av annat förvärvsarbete förs över till ADB-systemet för att bl. a. tjäna till ledning vid den årliga upp- följningen av de försäkrades inkomstförhållanden.
Utredningen föreslår Vidare att den nedre inkomstgränsen för tillhö- righet till sjukpenni-ngförsäkringen höjs från nuvarande 1800 kr. till 4500 kr. årlig förvärvsinkomst. Den övre gränsen för årsinkomst av förvärvsarbete som skall grunda rätt till sjukpenning bör enligt utred- ningen liksom inom tilläggspensioneringen direkt anknytas till basbelop- pet enligt AFL och vara 7,5 gånger det basbelopp som gäller vid in- gången av året. På grundval av 1973 års förhållanden skulle högsta sjuk- penninggrundande inkomst därigenom bli- avrundat 54 700 kr.
I anslutning till förslaget om höjning av den nedre inkomstgränsen föreslår utredningen att försäkrade som vid tiden för lagändringens ge- nomförande är sjukpenningförsäkrade men vilkas inkomster ligger un- der den nya inkomstgränsen övergångsvis får behålla sin sjukpenning- försäkring enligt nuvarande bestämmelser så länge de har inkomst upp- gående till nu gällande 1 800 kr. per år. Sådan sjukpenning avses vara skattefri även i fortsättningen.
År 1970 utbetalades sjukpenning till 2,5 milj. försäkrade för ca 5,3 milj. sjukfall i ca 9 milj. poster. Vid beskattning måste kassorna re- gistrera de utbetalda sjukpenningbeIOppen för varje försäkrad och acku- mulera- uppgifterna så att kontrolluppgifter avseende under året utbetald sjukpenning kan tillställas skattemyndigheterna och de försäkrade under januari månad nästföljande år. Utredningen har funnit att det med den omfattning sjukpenningutbetalningarna har torde få anses alltför bc- tungande att i ett manuellt system klara denna arbetsuppgift.
Prop. 1973: 49 ' 33
Utredningen har samrått med RAFA-utredningen som f.n. arbetar med utformningen av ett nytt administrativt system för den allmänna pensioneringen. Det nya systemet, som kommer att börja tillämpas un- der år 1973, innebär bl.a. ökad användning av avancerad ADB-teknik. En ny ADB-anläggning för administrationen av den allmänna försäk- ringen är under uppbyggnad i Sundsvall.
Vidare bedriver RAFA—utredningen försöksverksamhet inom sjukför- säkringen för a-tt automatisera en betydande del av nuvarande manuellt förda register, bl. a. försäkringsregistret. Även aviseringsförfarandet mellan den allmänna försäkringens register och i första hand folkbokfö- ringens och uppbördsväsendets register avses bli automatiserat. Både central- och lokalkontor avses bli utrustade med bildskärmsterminaler, i regel med därtill kopplade skrivare. ADB-anläggningen förutsätts då vara försedd med s.k. direktåtkomstminne, vilket innebär att lokalkon- toren genom bildskärmsterminaler kan få uppgifter direkt från det een— trala registret. Enligt en preliminär tidplan beräknas genomförandet kunna ske successivt under åren 1975—1977. Det anses dock vara möj- ligt att påskynda utbyggnaden av ADB-systemet för sjukförsäkringen.
I ett färdigutvecklat ADB-system för sjukförsäkringen bör enligt ut- redningen flertalet av försäkringskaswrnas arbetsuppgifter med skat- teavdrag kunna utföras utan att den manuella hanteringen av skatteav- dragen i kassorna behöver bli så omfattande.
I ADB-anläggningen förutsätts sjukförsäkringens försäkringsregister lagrat för hela landet. Terminaler anslutna till datorn skall finnas vid varje central- och lokalkontor. Uppgifter om de försäkrades prelimi- närskatteförhållanden överförs vid varje årsskifte datatekniskt från skat- temyndigheterna ti-ll försäkringsregistret. Beslut om jämkning eller exi- stensminimum måste dock den försäkrade själv meddela till försäkrings- kassan. varefter kassan via terminal överför dessa uppgifter till det een- trala registret. '
I det automatiserade systemet kommer sjukanmälningar att via termi- nalen matas in i datorn. Blankett till den försäkran som behövs för utbe- talningen av sjukpenning tillställs därefter den försäkrade direkt från dataanläggningen. Före utsändandet anger datorn på blanketten med ledning av registrerade uppgifter dels den sjukpenning som skall utges. dels det preliminära A-skatteavdrag som skall göras, båda beloppen an- givna per dag.
När sjukperioden varat en vecka eller vid friskanmälan dessförinnan skall den försäkrade lämna in denna försäkran ifylld till lokalkontoret. När sjukpenning utbetalas, innehålls A-skatt med det belopp per dag som angivits på denna försäkran. Den försäkrade behöver alltså inte Visa upp debetsedel på preliminär A—skatt för kassan. Genom att tillämplig sjuk- penning OCh tillämpligt Skatteavdrag anges på den utsända blanketten
3 Riksdagen 1973. ] saml. Nr 49
Prop. 1973: 49 . 34
erhåller den försäkrade full inblick i förfarandet och får tillfälle att an- mäla eventuella felaktigheter i de registrerade uppgifterna.
Efter varje utbetalning av sjukpenning inrapporterar försäkringskas— san utbetalt bruttobelopp och innehållen A-skatt via terminal till datorn, där beloppen ackumuleras för varje försäkrad. I det slutliga ADB-syste- met kan utbetalningshandlingen skrivas ut automatiskt och tillställas den försäkrade direkt från dataanläggningen så snart erforderliga uppgifter rapporterats in från försäkringskassan. Skattercdovisning sker därefter under resp. uppbördsmånader genom s. k. summarisk redovisning.
För försäkrad med B-skatt sker utbetalning utan skatteavdrag. Det utbetalda sjukpenningbeloppet registreras dock även i detta fall i datorn för att beaktas vid framställning av kontrolluppgift.
Datorn framställer vid årets utgång kontrolluppgifter. som sänds ut till de försäkrade. Kontrolluppgift till skattemyndighcterna blir överflö- dig genom att uppgift omutbetald bruttosjukpenning och innehållen A-skatt datatekniskt förs över till taxeringsavin. '
I fråga om kvarstående skatt uppkommer särskilda problem. Utred- ningen förordar att kassorna, för att undvika en allt för betungande ad— ministration. befrias från att obligatoriskt innehålla sådan skatt även med ett fullt utbyggt ADB-system. "Detta behöver inte hindra att försäk- ringskassorna i särskilda fall, t.ex. vid lång sjukfrånvaro, kan göra av- drag för kvarstående skatt efter särskild anmodan av den försäkrade el- ler lokal skattemyndighet.
Det här beskrivna ADB-systemet för sjukpenningförsäkringen beräk- nas inte kunna- vara i funktion förrän under år 1.975. Vid ett införande av skattepliktiga sjukpenningförmåner dessförinnan fordras därför ett provisoriskt system i ingångsskedct. Utredningen har funnit att en nöd- vändig förutsättning för ett provisorium är att sjukförsäkringens försäk— ringsregistcr förs in i ADB-systemet. Därigenom skulle de arbetsuppgif— ter som i samband med skatteavdrag på sjukpenning oundgängligen krä- ver medverkan av ett ADB-system — registrering av utbetald sjukpen- ning och innehållen skatt, skatteredovisning och framställning av kon- trolluppgifter —— kunna ske på avsett sätt. Detta kräver att "kassornas centralkontor utrustas med terminaler vid en tidigare tidpunkt än pla- nerats. Övriga arbetsmoment bör enligt utredningen övergångsvis kunna utföras manuellt.
Även om, som förutsatts, försäkringsregistret förs in i ADB-systemet och terminaler för sjukförsäkringens behov installeras vid centralkonto— ren, kan vid sjukanmälan utskrift av blankett för försäkran för erhål- lande av sjukpenning inte ske automatiskt genom datasystemets försorg, eftersom terminaler för inmatning av sjukanmälan ej finns vid varje kontor. Denna utskrift måste liksom f. n. ombesörjas av lokalkontoren. En konsekvens av detta är att kontoren ej kan automatiskt genom note- ring på blanketten. få uppgift om vilket skatteavdrag som skall tillämpas.
Prop. 1973: 49 35
Detta avdrag kan dock för provisorietiden göras efter en sehablonta- bell. Tabellen skulle uppta en enda avdragskolumn, upprättad som ett genomsnitt av preliminärskattetabellerna för hela landet. Schablonise- ringen medför givetvis en särskild risk för kvarstående eller överskju- tande skatt. Utredningen menar dock att denna nackdel inte bör över- drivas och erinrar om att ca 65 % av alla sjukfall varar högst sju dagar. I fråga om det stora flertalet sjukfall kan således antas att skatteavdrag enligt schablontabell inte vållar några större problem. Intet hindrar att man i mera långvariga sjukfall baserar avdraget på den i det särskilda fallet tillämpliga skattetabellcn. Den som erhållit beslut om jämkning el- ler existensminimum får själv förete beslutet för kassan för att det skall kunna beaktas.
I fråga om sjukpenning enligt YFL och närstående ersättningssystem. som betalas ut av riksförsäkringsverket, bör skatteavdrag regelmässigt ske enligt tillämplig skattetabell och —kolumn.
För försäkrad som har B-skatt skall skatteavdrag ej verkställas hos försäkringskassan. För att kassan skall få kännedom om vilka som har sådan preliminär skatt bör den försäkrade ange detta på försäkran för erhållande av sjukpenning.
Beträffande frågan om förvärvskälla för ifrågavarande förmåner framhåller utredningen att sjukpenning enligt AFL enligt nu gällande regler kan grundas antingen på inkomst av anställning eller på inkomst av annat förvärvsarbete än anställning. Fall kan också förekomma då försäkrad har inkomster av bägge dessa slag, blandad inkomst. I fall av sistnämnda art utgår en sjukpenning som till en del täcker inkomstför- lusten i. anställning och till återstående del täcker annat bortfall av för- värvsinkomst. Om sjukpenningen görs skattepliktig bör den enligt utred- ningen i taxerlngshänseende hänföras till den förvärvskälla. vari det in- komstbortfall sjukpenningen skall kompensera har inträffat. För den som har sjukpenning grundad på blandad inkomst bör sjukpenningen schablonmässigt uppdelas på de olika förvärvskällorna i enlighet med de inkomstuppgifter som ligger till grund för sjukpenningen, varvid anställ- ningsinkomsten läggs i botten. I de kontrolluppgifter försäkringskas- sorna utfärdar måste anges till vilket slag av inkomst sjukpenningen hänför sig. I fall av blandad inkomst får utbetald sjukpenning i kontroll- uppgiften uppdelas i enlighet med den förut antydda schablonen. Detta berör ca 60 000 försäkrade.
Obligatorisk sjukpenning enligt YFL bör enligt utredningen hänföras till förvärvskällan tjänst medan sjukpenning från den frivilliga försäk- ringen avses hänföras till vederbörlig förvärvskälla.
Prop. 1973: 49 36
Förmåner vid arbetslöshet
I fråga om förmåner vid arbetslöshet bör skatteplikten enligt utred- ningen omfatta kontant arbetsmarknadsstöd och dagpenning från a-r- hetslöshetskassa. Det statliga omställningsbidraget beskattas redan enligt nuvarande regler. Beträffande det kommunala kontantunderstödet, som avses bli avvecklat, anger utredningen att skattefriheten bör behållas.
Det. kontanta arbetsmarknadsstödet har av utredningen förutsatts bli utbetalat av länsarbetsnämnden. Utredningen förordar följande förfa- rande i fråga om preliminärskatteavdrag och skyldighet att lämna kon- trolluppgift.
För den som har att erlägga A-skatt bör nämnden i samband med ut- betalningen göra avdrag för preliminär skatt enligt för stödtagaren gäl- lande skattetabell och fastställd kolumn. Erforderliga uppgifter bör kunna. erhållas genom att stödtagaren företer sin debetsedel. Om stödta— garen även har påförts kvarstående skatt, bör nämnden liksom i fråga om omställningsbidraget vara skyldig att göra avdrag också för denna skatt. Till länsstyrelsens skattepostgiro har länsarbetsnämnden att senast den 18:e i månaderna mars, maj, juli, september. november och janu- ari betala den innehållna skatten. Länsarbetsnämnden bör dessutom se- nast den 31 januari varje år efter inkomståret avge kontrolluppgift till stödtagaren och den lokala skattemyndigheten. Kontrolluppgiften kom- mer liksom i fråga om omställningsbidraget att omfatta bidragen för månaderna december—november, eftersom bidraget för december må- nad inte betalas ut förrän omkring den 15 januari.
Enligt utredningen bör i likhet med vad som gäller för omställningsbi- draget det kontanta arbetsmarknadsstödet i taxeringshänseende hänföras till förvärvskällan tjänst.
Vid utbetalningen av dagpenning vid arbetslöshet bör enligt utred- ningen kassan göra avdrag för preliminär skatt för den som har att be- tala A—skatt. I avvaktan på ökad användning av ADB inom arbetslös- hetskassornas administration bör enligt utredningen schabloner använ- das för bestämmande av preliminärskatteavdraget. Med hänsyn till att man i många kassor har att göra skatteavdrag för medlemmar i hela landet föreligger svårighet att göra avdrag med ledning av tillämplig skattetabell och -kolumn för envar av medlemmarna. Enligt utredningen synes det inte nödvändigt att här ta hänsyn till olikheter i den kom- munala utdebiteringen. Skillnaden mellan preliminär och slutlig skatt blir vid arbetslöshet —— som är att anse som normal — inte särskilt stor om medelutdcbiteringen för landet används som schablon. Dess- utom bör i detta sammanhang kunna bortses från de försäkrades in- dividuella förhållanden. För samtliga försäkrade bör utan alltför stora olägenheter kolumn 1 i skattetabellerna kunna användas. Utredningen
Prop. 1973: 49 37
anser att riksskatteverket med dessa förutsättningar bör konstruera en tabell för det preliminära skatteavdrag som kassorna skall verkställa.
I fråga om kvarstående skatt bör enligt utredningen samma bestäm— melser gälla som föreslagits beträffande sjukförsäkringen, dvs. avdrag för sådan skatt skall normalt inte behöva verkställas.
Da-gpenningen bör enligt utredningen i taxeringshänseende hänföras till förvärvskällan tjänst.
Kassornas redovisning av innehållen preliminär skatt bör, anser ut- redningen, göras varannan månad på sätt gäller för skatteavdrag i all- mänhet. Därvid förutsätts s.k. summarisk redovisning kunna- tillämpas. Detta innebär att vid de inbetalningar som verkställs i mars, maj, juli, September och november dessa görs utan särskild redovisning om vilka- personer inbetalningen avser. Vid inbetalningen i januari skall specifika- tion lämnas över samtliga personer för vilka preliminär A-skatt dragits under året. För försäkrad med B-skatt görs inget skatteavdrag.
Arbetslöshetskassorna bör enligt utredningen också lämna kontroll— uppgift till skattemyndigheterna och de försäkrade, på de dagpenningbe— lopp som utbetalts under året. Kravet på att kassorna skall lämna kon- trolluppgifterna under januari månad året efter inkomståret beträffande under föregående kalenderår utbetald dagpenning torde dock enligt ut- redningen vara svårt att uppfylla för de flesta kassorna utan stora admi- nistrativa kostnader. Det är fråga om 150 000—200 000 uppgifter som skall lämnas vid den tid på året då kassorna har som mest att göra med att betala ut ersättningar. För att sprida ut arbetet över en något längre tid bör kassorna. i den mån ADB-teknik inte används, ha möjlighet att skicka ut kontrolluppgifter redan under december månad för de arbets- tagare som fått ersättning under tiden 1 januari—30 november och som inte är arbetslösa vid sistnämnda tidpunkt. Under januari månad kan kassorna skicka ut kontrolluppgifter för dem som var arbetslösa den 30 november och för dem som i övrigt har fått ersättning under decem- ber månad. I några fall kommer både skattemyndighetcn och den försäk- rade att med detta system kunna få två kontrolluppgifter. Utredningen framhåller att risk givetvis föreligger för att den försäkrade i sådant fall kan missuppfatta innehållet i uppgifterna och endast tar med i sin dekla- ration dcn inkomst som anges i det ena beskedet. Det är emellertid fråga om få fall, och riskerna för misstag bör enligt utredningen kunna un- danröjas genom tydliga uppgifter från kassorna i det besked som skickas ut i januari.
Förmåner vid arbetsmarknadsutbildning
Utredningen framhåller att en Skatteplikt för förmåner vid arbets- marknadsutbildning bör omfatta utbildningsbidraget såvitt gäller grund- bidrag, hyresbidrag på hemorten och barntillägg. Bidraget bör hänföras till inkomstkällan tjänst. '
Prop. 1973: 49 38
'Ulbildningsbidraget betalas ut av länsarbetsnämnden. Det administra- tiva förfarandet bör enligt utredningen vara följande. Länsarbetsnämn- den beräknar det Obeskattade utbildningsbidraget som skall beviljas per månad genom att först summera grundbidrag, hyresbidrag på hemorten och barntillägg. Från summan dras bl. a. den del av bidragstagarens egen eller makes inkomst som skall reducera utbildningsbidraget. Om kvarstående belopp överstiger 1 700 kr./månad medräknas ej den. över- skjutande delen. I en omräkningstabell kan det skattepliktiga bruttobe- lopp som svarar mot det Obeskattade bidraget avläsas. Därvid skall beaktas bidragstagarens kolumn enligt debetsedeln för preliminär skatt. För bidragstagare som har preliminär B-skatt kan man inte av debetse— deln utläsa skattekolumn. Uppgift bör kunna inhämtas från lokala skat- temyndigheten om i vilken kolumn han skulle varit placerad därest han haft A-skatt. Utbildningsbidraget uppräknas därefter enligt omräknings- tabellen.
Övriga delar av utbildningsbidraget som vederbörande är berättigad till, och som enligt utredningens förslag inte skall beskattas. räknas här- efter fram.
Bidragstagaren tillställs meddelande om beviljat skattepliktigt belopp och övriga bidragsposter.
För att göra avdrag för preliminär skatt måste länsarbetsnämnden veta vilken skattetabell och kolumn som skall tillämpas. För ändamålet måste bidragstagarnas debetsedlar för preliminär skatt infordras. 1 en framtid kan detta förfarande komma att underlättas genom att möjlig- het öppnas att göra förfrågningar på dataterminal till ett personregister. För den som har B—skatt görs inte skatteavdrag. Uppgifter om utbetalda skattepliktiga bidrag och gjorda skatteavdrag lagras i arbetsmarknads- verkets datasystem och kan utnyttjas vid utskrift av kontrolluppgift.
Effekterna på skatteunderlaget
Utredningen framhåller att införande av Skatteplikt för förmåner vid sjukdom, arbetslöshet och arbetsmarknadsutbildning ökar skatte- intäkterna för såväl staten som kommunerna. Det är enligt utredningen naturligt att de i anledning av skattebeläggningen ökade skatteintäkterna används för att finansiera ökningen av kostnaderna för förmånerna. Utredningen har inte ansett det påkallat att införa kommunala bidrag som en finansieringskälla utan förordat att man i skatteutjämningssam- manhang skall kunna åstadkomma en avräkning mellan staten och kommunerna. Därigenom kan staten, som avses svara för finansie- ringen av kostnadsökningen, tillgodoföras dessa skatteintäkter. I sam- manhanget vill utredningen erinra om den kompensation som staten utger till kommuner m.fl. i anledning av 1970 års skattereform samt om de förslag till nya bestämmelser om skatteutjänming som nyligen lagts fram av skatteutjämningsrevisionen i betänkandet. Reformerad
Prop. 1973: 49 39
skatteutjämning (SOU 1972: 44). Avräkningcn bör kunna ske inom denna ram. Utredningen har emellertid inte ansett sig böra gå in på den tekniska utformningen av avräkningssystemet utan förutsätter att denna fråga tas upp i annat sammanhang. '
Remissyttrandena
Förmåner vid sjukdom m. m.
Vid remissbehandlingen av utredningens betänkande har en beskatt- ning av sjukpenning rn. m. allmänt mottagits med tillfredsställelse. Man pekar därvid på att såväl de ojämnheter i fråga om kompensation som nuvarande klassystem medför — mellan klasserna och inom dessa — som överkompensationsproblemet försvinner med den föreslagna ord— ningen. Vidare framhålls allmänt som en fördel att en beskattning av sjukpenningen möjliggör att man genom taxeringen får en mera rätt- visande bild av den försäkrades verkliga inkomstförhållanden, vilket är av betydelse för prövningen av rätten till inkomstprövade förmåner. Slutligen uttalas genomgående tillfredsställelse över att sjukpenningen blir pensionsgrundande inkomst.
Beträffande tidpunkten för reformens ikraftträdande anmäler länssty- relsen. i Stockholms län betänkligheter av främst ekonomisk natur mot ett genomförande innan ett ADB-system är fullt utbyggt. Enligt länssty- relsen förutsätter förslaget bl.a. att aviseringen från folkbokföringens och uppbördsväsendets register blir automatiserade. Genom att arbetet med det planerade centrala personregistret lagts ned under år 1972 sak- nas förutsättningarna till en vettig ADB-integration mellan de två syste- ' men. Länsstyrelsen finner det därför tveksamt om förslaget med provi- soriskt system inom sjukförsäkringen kan genomföras på ett ekonomiskt försvarbart sätt med hänsyn till den dubbellagring av information som blir nödvändig. Länsstyrelsen föreslår därför att ADB-systemet för sjuk- försäkringen integreras så långt som möjligt med riksskatteverkets nya system för folkbokföring och uppbörd. vilket beräknas komma i drift tidigast år 1976. Skulle ett provisoriskt system för beskattad sjukpen- ning genomföras år 1974 torde detta enligt länsstyrelsens mening kräva någon form av centralt register inom folkbokföring och upphörd.
Länsstyrelsen i Hallands län anser att reformen inte kan genomföras förrän ADB-utrustningen hos försäkringskassorna möjliggör helt auto- matiserade rutiner. Även länsstyrelserna i Skaraborgs och Norrbottens län. förordar en sådan senareläggning av reformen och åberopar särskilt den betydande tillfälliga ökning av expeditionspersonal hos försäkrings- kassorna som det provisoriska systemet förutsätter och som avsevärt fördyrar genomförandet. Riksrevisionsverket är likaså kritiskt mot den föreslagna tidpunkten för ikraftträdandet. Verkets uppfattning är att ut-
PrOp. 1973: 49 40
redningen inte redovisa-t bärande motiv för provisorisk övergångslösning som skapar administrativa problem och ökade kostnader. Kammarrätt— ten i Göteborg förordar —— bl.a. mot bakgrund av den långa tid nuva— rande system varit rådande — att ikra-ftträdandet uppskjuts till dess ett fullt fungerande administrativt system finns.
Riksförsäkringsverket konstaterar att det finns möjligheter att genom- föra en beskattning av sjukpenningen redan med början den 1 januari 1974. Verket anser dock att utredningens förslag säkerligen skulle kunna anpassas bättre till pågående rationaliseringsarbete inom försäk— ringskassorna om tidpunkten för genomförandet sätts till den 1 januari 1975. Det skulle dessutom ge kassorna möjlighet att bättre förbereda re- formen.
Riksskatteverket finner inte anledning att ifrågasätta det provisoriska system utredningen föreslagit i avvaktan på ett fullt utbyggt ADB-sy- stem för sjukförsäkringen. Man betonar dock att skattemyndigheternas kontrollmöjligheter inte får eftersättas eller försvåras. En manuell han— tering av det omfattande materialet kan enligt verket medföra risker härför.
Försäkri/igskasseförbundet anmärker att anspänningen av kassornas resurser under provisorietiden blir betydande men anser dock f ördclarna med det föreslagna systemet så vägande att man — trots betydande svå— righeter och kostnadsökningar — måste acceptera ett genomförande re— dan från ingången av år 1974. En förutsättning härför sägs dock vara att skatteavdrag skall verkställas efter en enhetlig schablontabcll. Liknande synpunkter anförs av länsstyrelsen i Västmanlands län.
I övrigt har beredningens förslag om ikraftträdandetidpunkt tillstyrkts eller lämnats utan erinran. '
Såväl riksförsäkringsverket som yrkesskadeförsäkringskommittän före— slår att sjukpenning som utgår från den frivilliga försäkringen enligt YFL inte bör omfattas av skatteplikten. En beskattning skulle medföra en höjning av kostnaderna för denna försäkring. Då en premiehöjning skulle bli nödvändig utan att försäkringstagarcn skulle komma i åtnju— tande av någon ökad förmån och då denna försäkringsform drivs efter försäkringsmässiga grunder och i konkurrens med pri-vat försäkrings- verksamhet bör enligt de båda instanserna den frivilliga yrkesskadeför- säkringen undantas från skatteplikten. Riksförsäkringsverket föreslår därjämte att även sjukpenning i de äldre skadefallen inom den obligato— riska försäkringen undantas från beskattning.
Mot den föreslagna övre inkomstgränsen vid 7.5 gånger basbeloppet har invändndingar rests endast av länsstyrelsen i Hallands län och SR. Båda instanserna hävdar att gränsen efter införa-nde av beskattad sjuk- penning medför en skärpt ogynnsam effekt i fråga om sjukförsäkringens kompensationsgrad i inkomstlägen över 7,5 gånger basbeloppet. I övrigt har gränsen tillstyrkts eller lämnats utan erinran.
Prop. 1973: 49 41
Frånsett vad som refererats i föregående avsnitt och som gäller provi- soriska lösningar för tiden intill dess ett fullt utbyggt ADB-system för sjukförsäkringen föreligger lämna-r remissinstanserna genomgående de administrativa lösningar utredningen föreslagit utan erinran. Från läns- styrelserna i Stockholms och Norrbottens län påpekas dock att arbets- bördan för länsstyrelsernas uppbördsenheter och de lokala skattemyn- digheterna kommer att öka och medföra behov av personalförstärk- ningar. Statskontoret ifrågasätter om försäkringskassorna alltid skall vara skyldiga att beakta beslut om jämkning av preliminär skatt. Enligt statskontoret talar administrativa skäl för att sådan skyldighet ej bör föreligga vid korttidssjukfall förslagsvis understigande sju dagar.
Svenska lanzlstingsförbnndct ifrågasätter om man i analogi med för- slag i betänkandet Förenklad löntagarbeskattning i vissa fall skulle kunna tillämpa ett förfarande med definitiv källskatt beträffande sjuk- penningen. Enligt förbundet skulle effekten av eventuella skillnader mellan ett som definitivt beaktat källskatteavdrag vid korttidssjukdom och ett slutligt skatteavdrag för denna ersättning vara helt utan ekono— misk betydelse för ersättningsberättigade korttidssjuka.
LO understryker betydelsen av att efter föreslagen karenstid en kom— pensation upp till lOO-procentsnivån accepteras. Några vägande skäl kan enligt LO:s mening inte framföras mot att den försäkrade genom- försäkringsanordningar av typen avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) erhål— ler full täckning för inkomstbortfall. LO delar emellertid inte utred- ningens uppfattning att försäkringar av typ AGS inte bör kunna un- dantas från skatteplikt. LO menar att utredningen på denna punkt inte redovisat några bärande motiv för sitt ståndpunktstagande och framhåller att det övervägande antalet sjuk- och olycksfallsförsäkringar betraktas som kapilalförsäkringar, vilket medför att utgående ersätt— ningar blir skattefria. Enligt LO bör AGS-försäkringen även fortsätt- ningsvis behandlas som kapitalförsäkring och premierna i likhet med vad som gäller inom tjänstegrupplivförsäkringen vara undantagna från beskattningen. Den tidigare åberopade betydelsen för erhållande av pcnsionsgrundande inkomstfår enligt LO:s uppfattning ringa genom- slagskraft på en sådan i förhållande till övriga sjukersättningar relativt liten förmån som AGS-ersättningen utgör. Även Folksam anför liknande synpunkter beträffande AGS-försäkringen. SAF anser att de skäl som tidigare anfördes för skattefrihet för AGS-försäkringen alltjämt gäller med oförminskad styrka och att skäl saknas att behandla AGS-försäk- ringen oförmånligare än andra kapitalförsäkringar.
Riksförsäkringsverket hänvisar till ett yttrande till Kungl. Maj:t år 1971 då verket framhöll att man kunde acceptera att AGS-försäkringen temporärt bedömdes som tjänstegrupplivförsäkring i avvaktan på even- tuell ändring av skattereglerna för den allmänna sjukpenningförsäk-
Prop. 1973: 49 42
ringen. Om sjukpenningen från den allmänna försäkringen skulle bli skattepliktig inkomst, borde, framhöll verket, AGS-försäkringen i sin helhet bedömas som pensionsförsäkring.
Förmåner vid arbetslöshet och arbetsmarknarlsutbi/dning
Arbetslöshcrskassornas samorganisation delar utredningens uppfatt— ning att preliminärskatteavdragen bör schabloniseras. Organisationen framhåller dock att det tekniska förfaringssättet torde komma att va- riera från kassa till kassa. Avdragen måste emellertid, oavsett vilken teknik som används, schabloniseras med hänsyn till att arbetslöshetskas- sorna är rikskassor, som knappast har möjlighet att beakta de varierande kommunalskattesatser som gäller för medlemmarna.
För att begränsa svårigheterna för arbetslöshetskassorna vid hante- ringen av utbetalningar, skatteavdrag och utskrivande av kontrolluppgif- ter anser kamnmrrätten i Göteborg att det ligger nära till hands att söka administrativa lättnader genom att utnyttja det utbyggda ADB-systemet inom den allmänna försäkringen. Även om en regelrätt samordning inte kan anses lämplig finner kammarrätten att det är motiverat att under- söka möjligheterna att i vart fall använda ADB-systemet med alla dess lagrade uppgifter som ett slags serviceorgan.
Svenska byggnatisarbetareförbnndet framhåller att metoder för att klara arbetslöshetskassans hantering av skatteredovisningsrutinerna inom ramen för ett ADB-system i stort sett redan är planerade för för- bundets kassa. För övriga LO-kassor finns möjlighet att ansluta sig till ett liknande system, som byggs upp i organisationens regi. Övriga kassor lär utan större problem kunna förfara på likartat sätt.
TCO påpekar att flertalet arbetslöshetskassor i ett inledningsskede kommer att möta stora administrativa svårigheter om utredningens för— slag genomförs och arbets!öshetsersättningen införs i beskattningssyste- met. Många kassor saknar tekniska förutsättningar att på ett tillfreds- ställande sätt klara skatteavdrag, redovisning och kontrolluppgifter. TCO förutsätter att hänsyn tas till arbetslöshetskassornas speciella svå- righeter.
Arbetslöshetskassornas samorganisation finner att det är svårt att utan praktisk erfarenhet bedöma hur det av utredningen föreslagna syste- met beträffande kontrolluppgifter kommer att verka. En viss lättnad i arbetslöshetskassornas arbete med utsändande av kontrolluppgifter skulle enligt samorganisationens mening följa om kassorna fick rätt att sända uppgifterna till riksskatteverket i stället för till vederbörande lokala skattemyndighet.
Riksskatteverket anser att utredningens förslag att arbetslöshetskas- sorna skall utfärda kontrolluppgifter för två olika perioder av inkomst- året är otillfredsställande. Ett sådant system kan medföra komplikationer för såväl skattemyndigheterna som inkomsttagarna. Verket framhåller
Prop. 1973: 49 43
att om inkomsttagaren missuppfattar innehållet i uppgifterna på så sätt att han redovisar erhållen ersättning i deklarationen med för lågt belopp detta kan medföra påföljder i form av skattetillägg eller i värsta fall både skattetillägg och straffrättsliga sanktioner.
I fråga om utredningsförslaget att avdrag för kvarskatt inte skall ske från utbildningsbidrag framhåller verket följande. De tekniska och so- ciala skäl som ligger till grund för utredningens ställningstagande i denna del torde såvitt avser utbildningsbidraget inte äga samma tyngd som när det gäller sjukpenningen. Utbildningsbidraget utgår i regel un- der väsentligt längre tid än sjukpenningen. Oftast torde arbetsmarknads- utbildningen i det enskilda fallet pågå under en längre tid än för vilken anstånd med kvarstående skatt kan beviljas. Med hänsyn härtill och då det i övrigt inte synes utgöra något större administrativt problem för bc— rörda myndigheter, bör möjlighet föreskrivas att avriikna kvarstående skatt mot utbetald ersättning vid arbetsmarknadsutbildning.
Länsstyrelsen i Skaraborgs län framför beträffande utredningens för— slag om kontrolluppgifter liknande synpunkter.
Kammarrätten i Göteborg finner, liksom utredningen, inte anledning att föreslå ändring i reglerna i 46 ä 2 mom. KL angående rätten till avdrag för avgift till arbetslöshetsförsäkringen.
Länsstyrelsen i Hallands län, Svenska metullindustriarbetarcförblma'et och Arbetslo's/zetskassornas samorganisation framhåller att om beskatt— ning införs för ersättning från arbetslöshetskassa bör full avdragsrätt medges för avgifter till arbetslöshetsförsäkringen i likhet med vad som gäller för obligatorisk sjukförsäkringsavgift. Avdraget bör därför brytas ut ur det s.k. sociala försäkringsavdraget och medges med faktiska avgiftsbelopp.
TCO hemställer om en översyn av reglerna i 46 ä 2 mom. KL och erinrar därvid om att avgifterna till arbetslöshetsförsäkringen under senare år har höjts kraftigt.
Remissinstanserna lämnar utredningens förslag om finansiering av kostnaderna för tilläggspensioneringen i princip utan erinran.
Departementschefen
Allmänna synpunkter
Det svenska socialförsäkringssystemet har steg för steg byggts ut för att skapa ekonomisk trygghet vid sjukdom, arbetslöshet och andra situa- tioner i livet då människorna förlorar sina möjligheter till arbetsin- komst. Vid sidan av folkpensioneringen och den allmänna tilläggspen- sioneringcn utgör arbetslöshctsförsäkringen, den allmänna sjukförsäk- ringen och yrkesskadeförsäkringen de väsentligaste komponenterna i ett omfattande trygghetssystem. Tiden är nu mogen att på vissa väsent—
Prop. 1973: 49 44
liga punkter ytterligare bygga ut och komplettera detta trygghetssystem samt att göra vissa omläggningar i fråga om ersättningsvillkor, finansie— ringsformer m. m.
KSA—utredningen har lagt fram förslag om väsentligt förbättrad ar- betslöshetsförsäkring och införande av ett nytt kontantstöd vid arbets- löshet för dem som inte omfattas av arbetslöshetsförsäkringen. 1970 års utredning om tandvårdsförsäkring har lagt fram förslag om utform- ningen av en allmän tandvårdsförsäkring. Familjepolitiska kommittén har presenterat ett omfattande familjepolitiskt reformprogram som inne- fattar en föräldraförsäkring vid barns födelse som skall ersätta den nu- varande moderskapsförsäkringen, rätt till sjukpenning vid vård av sjukt barn, högre bidrag vid vård av svårt handikappat barn och förbättrade barnpensioner från folkpensioneringen. Slutligen har sjukpenningutred- ningen redovisat förslag om höjd förmånsnivå i samband med införande av beskattning av sjukpenning, ersättning vid arbetslöshet och arbets- marknadsutbildning. I samband härmed avses dessa förmåner också bli pensionsgrundande för tilläggspension.
Statsrådet Odhnoff har tidigare denna dag förordat förbättrade fa- miljeförmåncr inom den allmänna försäkringen. Den nuvarande moder- skapsförsäkringen ersätts enligt förslaget av en föräldraförsäkring med en garantinivå på 25 kr. för dag. Föräldrar skall få rätt till sjukpen- ning i högst tio dagar per år för vård av sjukt barn i hemmet. Försla- get innebär vidare en väsentlig höjning av de bidrag som utgår vid vård av svårt handikappat barn och slutligen en förbättring av barnpensio- nerna inom folkpensioneringen som innebär att dessa utsträcks till att omfatta barn upp till 18 års ålder och garanterar en pensionsnivå för barnet om 40 % av basbeloppet.
Chefen för socialdepartementet har tidigare i dag föreslagit att kom- pensationsnivån inom sjukförsäkringen höjs till 90 % av den sjukpen- ninggrundandc inkomsten och att den övre gränsen för denna utsträcks till 7,5 gånger basbeloppet. l samband härmed har också föreslagits ett nytt och enhetligt finansieringssystem för sjukförsäkringens samtliga ut- giftsslag. inkl. den nya tandvårdsförsäkringen och föräldraförsäkringen.
Chefen för inrikesdepartcmentet kommer senare denna dag att an- mäla förslag om en väsentlig utbyggnad av den frivilliga arbetslöshets- försäkringen. Förslaget innebär bl.a. att ersättningstiden utvidgas till 300 dagar för den som är yngre än 55 år och 450 dagar för dem som är 55 år eller äldre. Vidare höjs den högsta dagpenningersättningen till 130 kr. per dag. Ett allmänt kontant grundstöd på 35 kr. per dag till de ar- betslösa som inte omfattas av den frivilliga försäkringens förmåner före- slås vidare infört. ] samband härmed förordas en omläggning av finan- sieringen av den frivilliga arbetslöshetsförsäkringen. Arbetslöshetskas- sorna får i fortsättningen ett grundstöd som motsvarar nivån på det kon- tanta arbelsmarknadsstödet.
Prop. 1973: 49 45
En utgångspunkt vid utformningen av dessa olika förmåner — som avser att i olika situationer kompensera för uppkommande inkomstbort- fall —— har varit att bidragen i fortsättningen skall behandlas som skat- tepliktig inkomst i enlighet med sjukpenningutredningens förslag. Jag återkommer till detta i det följande.
Sjukpenningutredningens uppdrag bestod i att undersöka de tekniska förutsättningarna för att skattebelägga ersättningarna från sjukpenning- försäkringen, yrkesskadeförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen samt bidragen vid arbetsmarknädsuthildning.
Frågan om en beskattning av i första hand sjukpenningen har tidigare diskuterats i olika sammanhang. I prop. 1962: 90 med förslag till lag om allmän försäkring m. m. anförde föredragande departementschcfen att det av uppbördstekniska och andra praktiska skäl då inte fanns möjlig- het att göra sjukpenningen skattepliktig. Sjukpenningutredningen har funnit att de praktiska och tekniska förutsättningarna för sådan skatte- beläggning nu föreligger. De förslag som sjukpenningutredningen lagt fram innebär att en beskattning av de tidigare nämnda bidragen tekniskt kan genomföras med verkan från den 1 januari 1974.
Sjukpenningutredningen har i sitt arbete analyserat effekterna av den nuvarande skattefriheten. Analysen har i första hand inriktats på sjuk- penningen, med hänsyn till att denna beloppsmässigt mer direkt ankny- ter till ett beräknat inkomstbortfall. Utredningen framhåller dock att re— sultaten av analysen har en direkt betydelse för förståelsen av skattefri- hetens innebörd oavsett vilken förmån det är fråga om.
Utredningens analys har gjorts med hänsyn dels till den s. k. lö n e - kuverteffekten och dels till slutskatteeffekten. Inne- börden av dessa båda begrepp belyses av följande exempel. Det an- tas att vid en årsinkomst av 24 000 kr. (2 000 kr. per månad) den slut- liga skattcn uppgår till 30 %, alltså 7 200 (600 )( 12) kr. och att skatten vid en årsinkomst av 20 000 kr. (1 666 kr. per månad) utgör 27 % av in— komsten eller 5 400 (450 >(12) kr. Den preliminära skatten är vid den högre inkomsten 600 kr. per månad och vid den lägre 450 kr. per må- nad. Om en skattskyldig, som vid arbete hela året har en årsinkomst på 24000 kr., på grund av sjukdom förlorar sin arbetsinkomst under två månader, blir hans skattesituation följande. Den preliminära-skatt som inbetalas för var och en av de tio månaderna han arbetar uppgår till (10X600) 6 000 kr. På grund av inkomstbortfallet under två månader blir hans skattepliktiga årsinkomst (24 000—2 OOO—2 000) 20000 kr. och hans slutliga skatt således 5 400 kr. Resultatet blir följaktligen att han får tillbaka 600 kr. i form av överskjutande skatt. Den sjukpenning som uppburits under sjuktiden påverkar inte beräkningen eftersom sjuk- penningen är skattefri.
Exemplet visar att den skattskyldige av sin arbetsinkomst netto efter (preliminär) skatt på grund av sjukdomen förlorar 1 400 kr. per månad
Prop. 1973: 49 46
(2 000—600) eller ca 46 kr. per dag (lönekuverteffekt). Uppbär han un- der sjuktiden en skattefri sjukpenning enligt sjukpenningklass 16 med 37 kr. per dag erhåller han genom sjukpenningen en kompensation för in- komstbortfallet som uppgår till ca 80 %. Men därutöver får han i sam— band med den slutliga skatteregleringen ytterligare 600 kr. i form av skatteåterbäring. Vad han på detta sätt sammanlagt erhåller (slutskatte— effekten) överstiger den inkomst han skulle ha haft om han i stället varit i arbete.
Utredningen har funnit att, om man enbart ser till lönekuverteffekten, nuvarande system ger en kompensationsnivå av i genomsnitt något över 80 % av den ordinarie inkomsten. Den lägsta kompensationsnivån är 74 %- och den högsta 88 %. Ser man däremot till slutskatteeffekten är kompensationsnivån genomgående högre. I vissa inkomstlägen kan kom- pensationsgradcn avsevärt överstiga 100 % vid kortare sjukperioder.
Som framgår av dessa beräkningar varierar kompensationsgradcn, om man ser till slutskatteeffekten, avsevärt såväl inom varje sjukpenning- klass som mellan de olika klasserna. Spridningen i kompensationsgrad mellan den övre och den nedre delen av sjukpenningklassen utgör om- kring 15 % i flertalet klasser. Skillnaden i kompensationsgrad vid över- gång från en klass till en intilliggande uppgår i några fall till över 20 %, från klass 18 till klass 19 inemot 30 %.
Som sjukpenningutredningen har visat föreligger f.n. ett betydande överkompensationsproblem genom skattesystemets konstruktion. Utred- ningen framhåller att denna överkompensation i huvudsak kommer de korttidssjuka till del. För dem som är sjuka under längre tid uppkom- mer däremot inte någon överkompensation av betydelse.
Utredningen har vidare pekat på att genom att sjukpenningen är skat- tefri så utvisar inte de genom beskattningen redovisade inkomsterna de verkliga inkomsterna för den som råkat ut för sjukdom. När en social förmån är inkomstprövad på grundval av den taxerade inkomsten _ detta gäller t. ex. bostadstillägget till barnfamiljer = kan den som upp- burit sjukpenning erhålla sådan förmån även om hans faktiska inkomst— nivå egentligen inte skulle motivera det. Vid en beskattning av sjukpen- ningen kan en mera rättvisande jämförelse mellan olika personers in- komstförhållanden åstadkommas.
Nuvarande system medför som regel att en del av den totala kompen- sationen för inkomstbortfall vid sjukdom kommer den berättigade till del först efter den slutliga skatteavräkningen, dvs. i allmänhet mer än ett år efter sjukdomstillfället. Denna del av kompensationen kan man —— med hänsyn till att förmånen skall ge stöd under den tid då inkomst- bortfallet föreligger _ enligt vad utredningen påpekar inte räkna med när man fastställer regler om förmåner vid olika former av inkomstbort- fall. Följden blir antingen överkompensation eller en för låg förmåns- nivå under stödtiden. Utredningen har funnit att det finns fog för omdö-
Prop. 1973: 49 - 47
met att de insatser som görs för att trygga försörjningen under tid då den ordinarie inkomsten bortfallit inte ger avsett resultat.
Som utredningen anfört gäller vad som sagts om sjukpenningen i det väsentliga även de förmåner under arbetslöshet och utbildning som ut- redningen behandlat.
Samtliga remissinstanser tillstyrker eller lämnar utan erinran förslaget att de förmåner det här är fråga om skall skattebeläggas.
Enligt min uppfattning innebär en övergång till beskattning av sjuk- penning. arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag ett viktigt steg i riktning mot en bättre samordning och därmed större rättvisa inom hela det system för trygghets- och fördelningspolitik som skatte-, bidrags- oeh socialförsäkringssystcmet utgör.
Genom att sjukpenningen beskattas kan man sålunda på ett mer direkt sätt få en anknytning mellan kompensationsgrad och inkomst inom ra- men för sjukförsäkringen. Det innebär i praktiken att ett system med sjuklön kan införas för alla sjukpenningförsäkrade. Genom att de nämnda förmånerna inordnas i skattesystemet skapas vidare praktiska förutsättningar för att på ett enkelt sätt göra dessa ersättningar pensions- grundande för allmän tilläggspension, vilket innebär att större rättvisa kan uppnås.
Ersättningarna påverkar även den taxerade inkomsten vilken i olika sammanhang används som underlag för bedömningen av rätten till vissa inkomstprövade bidrag eller förmåner. Prövningen kommer i dessa fall att i fortsättningen ske mot inkomstuppgifter som bättre belyser faktiska inkomstnivåcr.
Kostnadskonsekvensema av omläggningen till beskattade förmåner och de föreslagna reformerna belyses i de propositioner som Kungl. Maj:t på förslag av cheferna för social- och inrikesdepartementen i dag lägger fram. I propositionerna föreslås också som nämnts ny finansierings- ordning för såväl sjukförsäkringen som arbets]öshetsförsäkringen.
Den totala omslutningen för sjukförsäkringen, inkl. tandvårdsförsäk- ringen, föräldraförsäkringcn och övriga reformer inom sjukförsäkring— ens ram. beräknas uppgå till ca 10,4 miljarder kr. år 1974, eller" ca 3,9 miljarder kr. mer än de beräknade sjukförsäkringskostnaderna under år 1973. Kostnaderna föreslås bli finansierade till en tredjedel i form av statsbidrag, ca 40 % med arbetsgivaravgifter och återstoden. ca 25 %, med de avgifter de försäkrade själva betalar. l enlighet härmed föreslås arbetsgivaravgiften till sjukförsäkringen bli höjd med 0,6 procentenheter —- från 3,2 % till 3,8 % _— och effekten på de försäkrades egna avgifter på grund av de föreslagna reformerna blir en höjning med i genomsnitt 70 kr. per försäkrad.
Omslutningen för arbetslöshetsstödet kan beräknas uppgå till ca 1,6 miljarder kr. för det första hela budgetår de nya reformerna är i kraft,
Prep. 1973: 49 43
dvs. för budgetåret 1974/75 mot en beräknad omslutning på ca 450 milj.. kr. för budgetåret 1.972/73.
Finansieringen av arbetslöshetsstödet föreslås ske så att arbetsgivarna, via en arbetsgivaravgift om 0,4 %, svarar för två tredjedelar av kostna- derna för grundbidragct till arbetslöshetskassorna och till det kontanta arbetsmarknadsstödet. Återstående tredjedel av dessa kostnader, liksom de bidrag utöver grundbidragct som utgår till arbetslöshetskassorna, bekostas av staten.
Sammantaget föreslås en ökning av arbetsgivaravgifterna till trygg— hetsförsäkringarna fr. o. rn. den 1 januari 1974 med 1. procentenhet, sva- rande mot ett belopp i storleksordningen 1,1 miljarder kr. för helt år. Som chefen för socialdepartementet anfört tidigare denna dag bör emel— lertid avgiftsuttaget till ATP inte höjas med de 0,5 procentenheter för är 1974 som tidigare beslutats.
Egenavgifterna till sjukförsäkringen höjs sammanlagt för hela riket med ca 250 milj. kr. för att täcka återstående kostnader för tandvårds- försäkringen, föräldraförsäkringen och de förbättrade sjukpenningför- månerna.
De finansieringsregler som föreslagits innebär för statens del att stats- bidraget till sjukförsäkringen kommer att uppgå till i runt tal 3,5 miljar- der kr. år 1974. Statens utgifter för arbetslöshetsersättningarna beräknas uppgå till inemot 1 miljard kr. för budgetåret 1974/75. Mot dessa utgif- ter står de skatteinbetalningar som kommer att äga rum då förmånerna som utgår vid sjukdom och arbetslöshet räknas som beskattningsbar in- komst. Preliminärskatteinbetalningar på ca 2,7 miljarder kr. till följd härav kan beräknas för år 1974. Då ingår häri inte den preliminärskatt om ca 1.50 milj. kr. som förutses till följd av att utbildningsbidragen föreslås bli beskattade.
Det måste understrykas att kostnadsberäkningarna är av approxima- - tiv karaktär. Kostnadsutveeklingen för arbetslöshetsförsäkringen beror t. ex. på det antagande som görs angående omfattningen av antalet ar- betslösa. En förändring med endast en tiondels procentenhet av den bc— räkningsmässigt antagna genomsnittliga arbetslösheten bland kassamed- lemmarna påverkar omslutningen av arbetslöshetsförsäkringen med ca 50 milj. kr. per år. '
Genom de nya reglerna om ersättning vid sjukdom och arbetslöshet löses problemet med den överkompensation som i efterhand kan upp— komma i vissa inkomstlägen och vid kortare ersättningsperioder. Jag har tidigare exemplifierat detta. En effekt av att förmånerna beskattas och överkompensationen tas bort blir att den slutliga skatten för de som ut- nyttjar försäkringarna kommer att bli högre än vad den blivit om de nu— varande reglerna om ersättning vid sjukdom och arbetslöshet hade gällt." Sammanlagt för hela riket kan det nivålyft som av denna anledning kommer till stånd avseende den slutliga skatten komma att svara mot ett
Prop. 1973: 49 49
avsevärt belopp. Sjukpenningutredningen har räknat fram ett belopp i storleksordningen 1 miljard kr. Även här måste emellertid understrykas att beräkningar av denna karaktär får omgärdas med vida osäkerhets- marginaler. Det kan tilläggas att statsinkomsterna påverkas — framför allt i form av att utbetalningarna av överskjutande skatt blir lägre —— först kring årsskiftet 1975—1976 då slutregleringen av beskattningen av 1974 års inkomster sker.
I enlighet med sjukpenningutredningens förslag avses kommunernas ekonomi lämnas opåverkad av övergången till beskattade förmåner vid sjukdom, arbetslöshet och arbetsmarknadsutbildning. Remissinstanserna har också allmänt tillstyrkt detta. Jag återkommer senare mera i detalj till denna fråga men vill framhålla att en sådan ordning är en förut- sättning för att reformerna och skatteläggningen skall kunna genom- föras utan orimliga effekter på statsbudgeten.
Kommunernas ekonomi påverkas visserligen av höjningen av arbets- givaravgiften med sammanlagt 1 procentenhet. Det högre avgiftsuttaget kan emellertid inte betraktas som jämförbart med en höjning av den all- männa arbctsgivaravgiften, där kommunerna vid den senaste höjningen fick viss kompensation från staten. Här är det fråga om att kommu- nerna som arbetsgivare tar del i utbyggnaden av trygghetsförsäkringarna för sina anställda. De reformer som föreslås innebär vidare i vissa fall en avlastning av kommunala kostnader. Sålunda kommer t. ex. det kon- tanta arbetsmarknadsstödet att ersätta det kommunala kontantunderstöd som finns i dag, och för vilket de kommunala kostnaderna — efter avdrag för statsbidrag till ändamålet uppgick till ca 35 milj. kr. under budgetåret ]971/72. Höjningen av kompensationsnivån för sjukpen- ningen till 90 % och höjningen av den övre gränsen för sjukpenning- grundande inkomst till belopp motsvarande 7,5 basbelopp liksom de föreslagna reglerna om att sjukförsäkringen betalar ut sjukpenning un— der ett visst antal dagar när föräldrarna är hemma för att vårda sjuka barn minskar de kommunala kostnaderna.
'När man bedömer den totala effekten på den kommunala ekonomin bör man vidare beakta att — som jag redan nämnt — ÅFF-uttaget för år 1974 tidigare i dag föreslagits bibehållet på 10,5 %, dvs. en halv procentenhet lägre än vad som tidigare beslutats. Slutligen vill jag ock- så erinra om att jag i dag lägger fram förslag om ändringar i skatteut- jämningssystemet för kommunerna, vilket innebär en betydande ökning av bidragsgivningcn från staten till kommunerna. Sammanlagt ökar bi- dragen år 1974 med 370 milj. kr. i förhållande till nuvarande system.
4 Rikrdagen 1973. ] saml. Nr 49
Prop. 1973: 49 - 50
Skattepliktens omfattning m. m.
Enligt sjukpenningutredningen bör en Skatteplikt för de nu aktuella förmånerna ha följande omfattning.
I fråga om ersättning vid sjukdom m.m. bör beskattas sjukpenning enligt AFL, YFL och närstående ersättningssystem. Med närstående er- sättningssystcm avses då bestämmelserna om ersättning enligt följande författningar, nämligen lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare, militärersättningsförordningen (1950: 261), förordningen (1954: 249) om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under tjänstgöring i ci— vilförsvaret, kungörelsen (1962: 607) om ersättning på grund av verk- samhet för brandsläckning m. m. och kungörelsen (1961: 457) om ersätt- ning på grund av medverkan i skyddsarbete vid olyckor i atomanlägg- ningar m.m., förordningen (1954: 250) om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under vistelse å anstalt m. m. och lagen (1954: 246) om krigsförsäkring för sjömän m. fl.
Undantag från Skatteplikten förordas beträffande sjukpenning från hemmamakeförsäkringen och den frivilliga sjukpenningförsäkringen en— ligt AFL. Den som vid det nya systemets ikraftträdande har sjukpen- ning på grund av förvärvsinkomst understigande 4 500 kr. och därför inte skulle bli sjukpenningförsäkrad enligt de nya reglerna föreslås få övergångsvis behålla sin skattefria sjukpenning enligt nuvarande regler.
Om föräldrapenning och sjukpenning vid vård av sjukt barn införs enligt familjepolitiska kommitténs förslag (SOU 1972: 34) bör också dessa förmåner beskattas, säger utredningen.
Vad beträffar ersättning vid arbetslöshet anser utredningen att dag- penning från arbetslöshetsförsäkringen och kontant arbetsmarknadsstöd bör bli skattepliktiga. Det omställningsbidrag som utgår f.n. är redan skattepliktigt.
Beträffande ersättning vid arbetsmarknadsutbildning förordar utred- ningen att utbildningsbidraget bör beskattas såvitt gäller grundbidrag, hyresbidrag på hemorten och barntillägg.
De skattepliktiga beloppen bör enligt utredningen i princip hänföras till de förvärvskällor som gäller i fråga om de inkomster som ersättning—- arna träder i stället för. Det innebär att sjukpenning enligt AFL och enligt YFL såvitt gäller frivillig försäkring samt ersättning enligt smitt- bärarlagen kan utgöra intäkt av jordbruksfastighet, annan fastighet,. rörelse eller tjänst allt efter omständigheterna. Övriga ersättningar liksom förmånerna vid arbetslöshet och arbetsmarknadsutbildning är regelmäs— sigt intäkt av tjänst.
Vad utredningen förordat i dessa hänseenden har tillstyrkts eller läm- nats utan erinran av det helt övervägande antalet remissinstanser. Även jag anser att skatteplikten bör ha den omfattning utredningen angett. Av skäl som närmare berörts av chefen för socialdepartementet bör så—
Prop. 1973: 49 51 lunda även sjukpenning från den frivilliga yrkesskadeförsäkringcn vara skattepliktig. Som jag tidigare nämnt har statsrådet Odhnoff i särskild ordning förordat förbättrade familjeförmåner från den allmänna för— säkringen. Den därvid föreslagna föräldrapenningen, sjukpenningen vid vård av sjukt barn samt de förstärkta vårdbidragen för svårt handikap- pade barn bör också omfattas av skatteplikten.
Jag föreslår sålunda att bestämmelser om skatteplikt införs för be- rörda förmåner vid sjukdom, barns födelse, vård av handikappat barn, arbetslöshet och arbetsmarknadsutbildning. Härvid bör inkomsterna hänföras till förvärvskällor enligt vad utredningen förordat. Det innebär att sjukpenning enligt AFL och på grund av frivillig försäkring enligt YFL samt smittbärarcrsättning bör hänföras till samma förvärvskälla, som den inkomst förmånen ersätter, hänför sig till. Föräldrapenning och vårdbidrag enligt AFL liksom sjukpenning från den obligatoriska yrkes- skadeförsäkringen och förmåner enligt övriga närstående ersättnings- system bör utgöra intäkt av tjänst. Även dagpenning vid arbetslöshet, kontant arbetsmarknadsstöd och utbildningsbidrag bör hänföras till in- täkt av tjänst. För dem som uppbär sjukpenning på grundval av blandad inkomst bör sjukpenningen delas upp på de olika förvärvskällorna. På de inkomstuppgifter som ligger till grund för bestämmande av sjukpen- ninggrundande inkomst anges om inkomsten härrör från inkomst av an- ställning eller av annat förvärvsarbete. Anställningsinkomst läggs i botten. Inkomstslaget anges sedan på de kontrolluppgifter som riksförsäkrings- verket sänder ut till inkomsttagarna. Dessa får i deklarationen redovisa sjukpenningen i den förvärvskälla den hänför sig till.
Undantag från skatteplikten bör göras för sjukpenning från hemma— makeförsäkringen och den frivilliga sjukpenningförsäkringen enligt AFL liksom för sjukpenning enligt AFL, YFL och närstående system som övergångsvis utgår på grund av förvärvsinkomst understigande 4 500 kr.
De förmåner jag här berört kommer att utgöra A—inkomst. Ersättning som grundas på inkomst av annan fastighet utgör dock B-inkomst. De bör, liksom f.n. pension enligt AFL, vara skattepliktiga i Sverige även för tid då inkomsttagaren inte varit bosatt här.
Mitt förslag i detta hänseende föranleder ändring i. 19 och 53 åå KL samt i anvisningarna till 19, 21 , 24, 28 och 32 %% samma lag.
Som chefen för socialdepartementet framhållit i sin anmälan av för- slag om sjukpenningförmånernas utformning finns även vid en beskatt- - ning av sjukpenning utrymme för tilläggsförsäkringar av typ AGS (avtalsgruppsjukförsäkring). Denna försäkring har tekniskt konstruerats som en kapitalförsäkring. Utfallande belopp är därför skattefria medan premien är avdragsgill bara inom ramen för det 5. k. sociala försäkrings- avdraget på högst 250/500 kr. Utbetald ersättning från denna försäkring blir alltså skattefri. Genom särskild lagstiftning år. 1972 (prop. 1972: 77,
Prop. 1973: 49 52
SkU 1972: 27, rskr 1972: 191, SFS 1972: 254) har också förmån av fri AGS för löntagare gjorts skattefri inom vissa gränser.
Utredningen har ansett att skatteplikt för utbetald ersättning från AGS-försäkringen bör införas som en konsekvens av beskattningen av sjukpenningförmånerna. Ersättning från övriga enskilda sjuk- och olycksfallsförsäkringar av kapitalförsäkringsnatur bör däremot enligt ut- redningen lämnas utanför beskattningen med hänsyn till den begränsade omfattning de har.
Vid rcmissbehandlingen har olika meningar framkommit i detta hän- seende. Utredningens uppfattning lämnas utan erinran av åtskilliga in- stanser. Riksförsäkringsverket har framhållit att om sjukpenningen blir skattepliktig inkomst också AGS-försäkringen bör i sin helhet bedömas som pensionsförsäkring. Utfallande belopp skulle då vara skattepliktigt.
LO, SAF och Folksam har däremot ansett att AGS—försäkringen bör behandlas som kapitalförsäkring med skattefrihet för utfallande förmå- ner.
För egen del anser jag att bl.a. praktiska skäl talar för att den nuva- rande skattefriheten behålls för AGS-förmåner och ersättning som faller ut på grund av AGS-försäkring. Genom att den maximala kompensa- - tionsnivån för försäkring, som närmare utvecklas av chefen för social- departementet, i princip avses ligga vid 95 % av inkomstbortfallet, kom- mer under sjukpenningtid utgående AGS-belopp att bli förhållandevis små. Jag finner därför inte anledning att nu lägga fram förslag om änd- rade skatteregler i detta hänseendc. 1 den mån justeringar av de nuva- rande bestämmelserna bör ske som en följd av eventuella ändringar i AGS-avtalet får detta tas upp i. annat sammanhang.
Preliminärskatteavdrag m. m.
Vid utbetalningen av ersättningsbeloppen bör enligt utredningen preli— minär skatt dras av. Kontrolluppgift på bruttobelopp och den innehållna skatten bör sedermera lämnas till skattemyndigheter och inkomsttagare. Det administrativa förfarandet härvid liksom i fråga om avdrag för kvarstående skatt föreslås bli i viss mån olika-för de olika slagen förmå- ner. 1 det följande kommer jag därför att ta upp var för sig förfarandet beträffande förmånerna vid sjukdom, arbetslöshet och arbetsmarknads— utbildning liksom vissa frågor angående redovisning av den innehållna preliminära och kvarstående skatten.
Förmåner vid sjukdom och vid barns födelse
Sjukpenning enligt AFL administreras av försäkringskassorna med riksförsäkringsverket som tillsynsmyndighet. Fr.o.m. den 1 juli 21.973 gäller detsamma beträffande sjukpenning från YFL och närstående er- sättningssystem. Avsikten är som jag närmare berört i det föregående att
Prop. 1973: 49 . 53
inom den allmänna försäkringen gå över till ett nytt ADB-system. Det nya systemet innebär en långt gående automatisering av rutinerna. Där- vid kommer även preliminärskatteavdrag och framställande av kontroll- uppgifter att ske med användning av ADB. ] avvaktan på att det nya systemet blir fullt utbyggt måste dock vissa arbetsmoment ske manuellt.
Utredningen har inte velat förorda ett förfarande som går ut på att preliminär skatt på Sjukpenning under en övergångstid dras av efter den tabell och kolumn som gäller för varje försäkrad. Utredningen anser i stället att skatteavdraget bör göras efter en schablontabell. Tabellen avses uppta en enda avdragskolumn som motsvarar kolumn 1 för den genomsnittliga utdebiteringen i riket. Som chefen för socialdepartemen- tet tidigare denna dag utvecklat närmare bör detta enklare förfarande väljas. Härigenom undviker man alltför stor arbetsbelastning på försäk- ringskassornas kontor under övergångstiden innan det nya ADB-syste- met kan utnyttjas för dessa uppgifter. Några egentliga nackdelar av schabloniseringen torde inte uppkomma. I de mera långvariga sjukfal- len kan skäl finnas att göra avdrag enligt den vanliga skattetabellen. Detsamma gäller i fråga om föräldrapenningen och vårdbidraget som normalt utgår under längre tidsperioder.
Det bör uppdragas åt riksskatteverket att efter samråd med riksförsäk- ringsverket utarbeta schablontabell för skatteavdrag vid korttidsfallen och närmare anvisningar om när avdrag i långtidsfallen bör ske enligt ordinarie tabell.
Vid remissbehandlingen har föreslagits att en definitiv källskatt till- lämpas på utbetald sjukpenning. Vissa frågor som avser den definitiva källskatten är f. 11. föremål för ytterligare överväganden inom riksskatte- verket och statskontoret. Det är därför inte lämpligt att nu ta ställning i detta hänseende beträffande sjukpenningen.
Enligt utredningen bör kassorna beakta beslut om jämkning av preli— minär skatt om beslutet företes för kassan av inkomsttagaren. Vid re- missbehandlingen har ifrågasatts om kassorna bör ha skyldighet att ta hänsyn till jämkningsbeslut också i korttidsfallen. Om jämkningsbeslut inte behöver beaktas avlastas kassorna visst merarbete. Men regeln kan i vissa fall te sig obillig mot inkomsttagarna. Man torde också kunna räkna med att antalet korttidsfall, där jämkningsbeslut företes, kommer att bli litet. Jag anser därför att någon undantagsregel i detta hänseende inte bör införas.
i fråga om kvarstående skatt har utredningen ansett att någon obliga- torisk skyldighet att göra skatteavdrag inte bör finnas för kassorna. Jag delar i detta hänseende utredningens uppfattning att en generell skyldig- het att dra av kvarstående skatt skulle vara onödigt betungande för kas- sorna, samtidigt som effekten skulle bli relativt liten för den stora mäng- den korttideall, Skyldighet att innehålla kvarstående skatt bör dock föreligga i långtideallen efter anmodan av den försäkrade eller den lokala skattemyndigheten.
Prop. 1973: 49 54
Mina förslag i fråga om avdrag för preliminär och kvarstående skatt föranleder vissa ändringar i UF . Möjlighet att differentiera skyldigheten att göra skatteavdrag från sjukpenning m. m. enligt vad jag nyss föresla- git bör skapas genom att Kungl. Maj:t får fullmakt att meddela särskilda bestämmelser i ämnet. Detta sker lämpligen genom utvidgning av den be— hörighet som f.n. tillkommer Kungl. Maj:t genom bestämmelser i 3 & 2 mom. och 39 5 3 mom. UF.
Vid riksförsäkringsverkets och försäkringskassornas redovisning av den innehållna preliminärskatten bör summarisk redovisning kunna till- lämpas. Det innebär att de innehållna skattebeloppen bokförs ospecifi- cerade under vederbörande uppbördstermin och att redovisning sker bara en gång om året. Det bör även vara möjligt för verket och kas- sorna att tillämpa annan redovisningsmetod, t.ex. avräkning med anli- tande av magnetband. Detta kan ske enligt 55 & sista stycket UF. Det torde vara lämpligt att redovisningen av innehållen skatt så långt möj- ligt sker bokföringsmässigt utan översändande av likvida medel, exem- pelvis genom avräkning vid riksförsäkringsverkets disposition av an- visade medel. Det närmare förfarandet härvidlag bör utarbetas av riks- skatteverket, riksförsäkringsverket och riksrevisionsverket i samråd.
Riksförsäkringsverket bör åläggas lämna kontrolluppgift på de belopp som utbetalats i skattepliktig sjukpenning m.m. av verket och försäk- ringskassorna under året. Därvid bör, som utredningen föreslagit, anges om sjukpenningen hänför sig till inkomst av anställning eller annat för- värvsarbete. Kontrolluppgift bör också lämnas beträffande utbetald föräldrapenning och vårdbidrag för svårt handikappade barn. Uppgift bör, med hänsyn bl. a. till den avräkning mellan staten och kommunerna som jag senare kommer att beröra, lämnas även beträffande belopp un- derstigande 100 kr. per år. 37 & 1 mom. TF bör ändras i enlighet här- med.
Som framgår av prop. 1.973: 46 avses ändrade bestämmelser gälla för sjukförsäkringsavgiften. Avgiften skall beräknas enligt 19 kap. AFL på grundval av förvärvsinkomsten. Denna inkomst avses i fråga om an- ställda bestämmas av den lokala skattemyndigheten som också fastställer avgiften. Uppgift om vilka som är försäkrade lämnas därvid av försäk- ringskassan. I fråga om personer med annat förvärvsarbete än anställ- ning avses dock det nuvarande förfarandet behållas. Det innebär att riksförsäkringsverket beräknar avgiften på grundval av uppgifter från försäkringskassorna. Debiteringen sköts av den lokala skattemyndig- heten. 27 & 1 mom. UF bör ändras i. enlighet härmed.
Kontant arbetsmarknadsstöd
Utredningen .har förutsatt att det kontanta arbetsmarknadsstödet be- talas ut av länsarbetsnämnden. Enligt vad chefen för inrikesdeparte- mentet avser att föreslå senare denna dag bör emellertid stödet betalas
Prop. 1973: 49 55
ut av försäkringskassorna. Förfarandet vid skatteavdrag dä stödet beta- las ut bör lämpligen vara detsamma som jag tidigare föreslagit i fråga om utbetalningen av sjukpenning. Preliminär A-skatt bör alltså i kort- tidsfallen dras enligt en schablontabell som upptar en enda kolumn, motsvarande kolumn 1 och medelutdebiteringen i landet. Vid utbetal- ning under längre perioder bör kassan göra avdrag enligt den vanliga källskattetabellen. Uppgifter om tillämplig kolumn bör därvid tas in från stödtagaren eller på annat lämpligt sätt.
Avdrag för kvarstående skatt bör göras på särskild begäran från stöd- tagaren eller lokal skattemyndighet. Kontrolluppgift lämnas av riksför- säkringsverket.
Dagpemzing vid arbetslöshet
Även vid utbetalningen av dagpenning bör enligt utredningen prelimi- när A—skatt dras av med tillämpning av en schablontabell. Tabellen skall motsvara kolumn 1 i de vanliga källskattetabellerna och bygga på me- delutdebiteringen i riket. Avdrag för kvarstående skatt skall, liksom be- träffande sjukpenning, normalt inte behöva ske.
Vid remissbehandlingen har detta förfarande allmänt godtagits. Även jag anser att denna lösning är lämplig.
Den schablontabell utredningen angett kan, enligt vad gjorda beräk- ningar visar, användas också vid längre ersättningsperioder utan att kvarstående skatt uppkommer. Av praktiska skäl bör därför arbetslös- hetskassorna kunna använda schablontabellen oavsett ersättningsperio- dens längd. I de fall tabellen ger ett påtagligt överuttag av preliminär skatt kan givetvis jämkning ske enligt reglerna härom.
I en del fall kan dagpenningen utgå med reducerat belopp, exempelvis om inkomsttagaren samtidigt uppbär pension av visst slag. Härvid kan en tillämpning av schablontabellen föranleda kvarstående skatt. Jag för— utsätter att riksskatteverket och kassorna har sin uppmärksamhet riktad på dessa fall och lämnar erforderlig information.
Bestämmelser om avdrag för preliminär och kvarstående skatt bör, på sätt jag nyss förordat beträffande sjukpenning, få utfärdas av Kungl. Maj:t. Riksskatteverket torde få åläggas att efter samråd med arbets- marknadsstyrelsen utfärda schablontabell och erforderliga anvisningar.
Då arbetslöshetsersättning utgår till person som normalt erlägger sjö- mansskatt kommer ersättningen inte att utgöra inkomst ombord. Ersätt— ningen utgör i detta fall sådan inkomst som sjömannen taxeras för i vanlig ordning.
I de fall mottagaren av understödet är skattskyldig till B-skatt skall gi- vetvis skatteavdrag inte göras.
Frågan om arbetslöshetskassornas skyldighet att utfärda kontrollupp- gift rymmer vissa administrativa problem. Utredningen har förordat att kassorna, i avvaktan på att ADB-teknik kan användas i ökad utsträck- ning, skall ha rätt att i vissa fall utfärda två kontrolluppgifter. Som
Prop. 1973: 49 56
framgår av vad jag tidigare anfört avses kontrolluppgift för den som fått ersättning under tiden den ] januari—den 30 november och som inte är arbetslös vid sistnämnda tidpunkt kunna sändas ut redan i december. Under januari månad avses kassorna skicka ut kontrolluppgifter för dem som var arbetslösa den 30 november och för dem som i övrigt fått ersättning under december. Härigenom skulle kassorna kunna få erfor- derlig spridning av arbetet med kontrolluppgifterna. Med en sådan ordning kommer två kontrolluppgifter att sändas ut främst i de fall en person avslutat en arbetslöshetsperiod före november månads utgång och sedan blir arbetslös på nytt under december månad.
Den av utredningen förordade lösningen har i allmänhet godtagits vid remissbehandlingen. Riksskatteverket och en länsstyrelse anser dock det ' avsedda förfarandet otillfredsställande med hänsyn till risken för miss- uppfattning hos både skattemyndigheter och inkomsttagare. För egen del kan jag hålla med om att ett förfarande där det ibland sänds ut två kontrolluppgifter för samma inkomstår inte är tillfredsställandc. Ett stort antal kassor torde emellertid sakna praktiska möjligheter att fram- ställa kontrolluppgifter för hela inkomståret under januari månad påföl— jande år. Den av utredningen förordade lösningen är därför den enda som f.n. är möjlig att tillämpa av alla kassor, och den måste därför accepteras. Antalet fall där dubbla kontrolluppgifter kommer att be- höva sändas ut torde f. ö., som framgår av vad jag nyss anfört, bli täm- ligen litet. I det helt övervägande antalet fall ifrågakommer bara en kon- trolluppgift per år. Risken för misstag på grund av dubbla kontrollupp— gifter torde också kunna minskas väsentligt genom en lämplig utform— ning av blanketterna. [ en framtid, då ADB-tekniken kan utnyttjas fullt ut, bör finnas förutsättningar att på vanligt sätt framställa en kontroll- uppgift som avser hela inkomståret.
De belopp arbetslöshetskassorna innehåller såsom preliminär skatt skall redovisas till statsverket. Redovisningen bör så långt möjligt ske genom ett avräkningsförfarande i samband med att kassorna tillgodoförs statsbidrag. Riksskatteverket kan enligt 55 & sista stycket UF medge att skatt redovisas av kassorna i annan ordning än den vanliga. Det bör bli en uppgift för verket att i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen medver- ka till att lämpliga rutiner utformas i detta hänseende.
Beskattningen av dagpenning vid arbetslöshet aktualiserar frågan om avdragsrätt för premier för arbetslöshetsförsäkring. F. n. föreligger av- dragsrätt i detta hänseende enligt 46 ä 2 mom. första stycket 3) Kl.. inom ramen för det s.k. sociala avdraget på högst 250 kr. för ensam- stående oeh 500 kr. för makar tillsammans. Om dagpenningen blir skat- tepliktig uppkommer frågan huruvida premien bör vara avdragsgill till hela beloppet enligt huvudregeln för försäkringstagares beskattning. Det sociala försäkringsavdraget hör emellertid till de bestämmelser som ses
Prop. 1.973: 49 57
över av 1972 års skatteutrcdning. Avdragsrätten för pensionsförsäkrings- premier omprövas av livförsäkringsskattekommittén. Med hänsyn härtill och då de avgifter till arbetslöshctsförsäkringen, som f. n. utgår, i regel ryms inom maximibeloppet för det sociala försäkringsavdraget finner jag inte skäl att nu föreslå ändring i förevarande hänseende.
Förmåner vid arbetsmarknadsutbildning
Den skattepliktiga delen av utbildningsbidraget bör, som jag tidigare angett, omfatta grundbidrag, hyresbidrag på hemorten och barntillägg. Bidraget betalas som regel ut av arbetsmarknadsstyrelsen.
Bidragets bruttobelopp räknas fram med hjälp av tabell enligt ett för- farande för vilket chefen för inrikesdepartementet senare utförligt redo- gör. Utbetalningsmyndigheten kan därvid få de uppgifter som behövs om mottagarens preliminärskatteförhållanden från mottagaren själv eller från den lokala skattemyndigheten.
Vid utbetalningen av bidrag bör avdrag göras för preliminärskatt där mottagaren inte har att erlägga B-skatt. Eftersom utbetalningsmyndig- heten. som framgår av vad jag nyss anfört, normalt känner till mottaga- rens preliminärskatteförhållanden kan skatteavdraget göras enligt veder- börlig kolumn och den för mottagaren gällande utdebiteringen.
Enligt utredningsförslaget bör avdrag för kvarstående skatt inte göras från utbildningsbidrag. Vid remissbehandlingen har detta i allmänhet godtagits. Riksskatteverket har dock en motsatt uppfattning. För min del anser jag att praktiska skäl talar för att skyldigheten att göra avdrag för kvarstående skatt bör begränsas i största möjliga utsträckning. Avdrag bör i huvudsak göras bara i de fall bidragstagaren själv begär det. Om särskilda skäl föreligger, t. ex. om bidragstagaren har inkomster utöver bidraget, bör dock avdrag kunna ske också efter beslut av den lokala skattemyndigheten. En sådan ordning möjliggörs genom de ändringar i 3 och 39 %% UF som jag tidigare förordat. Riksskatteverket bör efter sam- råd med arbetsmarknadsstyrelsen meddela erforderliga anvisningar i det- ta hänseende.
Framställning av kontrolluppgift beträffande utbildningsbidrag sker genom arbetsmarknadsstyrelsen med anlitande av ADB-teknik.
Avräkningen mellan staten och kommunerna
Införande av skatteplikt för här berörda förmåner vid sjukdom, ar- betslöshet, arbetsmarknadsutbildning m.m. ökar de skattepliktiga intäk- terna vid inkomstbeskattningen. Utredningen har beräknat ökningen till drygt 7,5 miljarder kr. De totala skatteintäkterna beräknas öka med sammanlagt ca 3,6 miljarder kr. Av detta belopp hänför sig enligt utred- ningens beräkningar drygt hälften till kommunalt beskattningsbar in- komst. Sjukpemiingutredningen har anfört att det synes naturligt att
Prop. 1973: 49 58
de i anledning av skattebeläggningen ökade skatteintäkterna används för att finansiera ökningen av kostnaderna. Utredningen har emeller- tid inte ansett det påkallat att införa kommunala bidrag som finan- sieringskälla utan förordat att man i skatteutjämningssammanhang skall kunna åstadkomma en avräkning mellan staten och kommunerna. Därigenom kan staten, som svarar för finansieringen av kostnadsök- ningen, tillgodoföras dessa skatteintäkter. Utredningen har i samman- hanget erinrat om den kompensation i form av skattebortfallsbidrag som staten utger till kommuner m.fl. i anledning av 1970 års skattereform och om det förslag till nya bestämmelser om skatteutjämning som lagts fram av skatteutjämningsrevisionen (SOU 1972: 44). Avräkningen bör enligt utredningen kunna ske inom denna ram. Utredningen har emel- lertid inte ansett sig böra gå in på den tekniska utformningen av detta avräkningssystem utan har förutsatt att denna fråga tas upp i annan ord- ning.
Vid remissbehandlingen har utredningsförslaget att kostnadsökning- arna finansieras med de ökade skatteintäkterna och att avräkning sker mellan staten och kommunerna i allmänhet lämnats utan erinran. Svenska landstingsförbundet har emellertid framhållit att man vid av- räkningen mellan staten och kommunerna måste beakta bl. a. de effekter som det ökade skatteunderlaget kan medföra för skatteutjämningssyste- met och skattebortfallsbidragen. Förbundet förutsätter att en ingående beräkning av kommunernas och landstingens ökade skatteintäkter före- tas och att överläggningar kommer till stånd mellan finansdepartementet och kommunförbunden om beräkningsmetoden, fastställande av avräk- ningsbelopp och utformningen av ett avräkningssystem. Liknande syn— punkter har anförts av Svenska kommunförbundet.
Som jag tidigare framhållit delar jag uppfattningen att skatteintäk- terna som hänför sig till det genom reformen ökade beskattningsunder— laget i sin helhet bör komma statsverket till godo. För att åstadkomma detta är olika metoder möjliga. Utredningen har närmast varit inne på ett avräkningsförfarande inom ramen för systemet för skatteutjämning och skattebortfallsbidrag. En sådan lösning rymmer emellertid ett flertal problem, vilket även betonats av landstingsförbundet och kommunför- bundet. Man kan också tänka sig någon form av kommunala bidrag till finansieringen av berörda förmåner eller att förmånerna görs skatte— pliktiga till statlig inkomstskatt enligt särskilda regler. Även dessa lös— ningar är emellertid förenade med nackdelar. För att undvika svårig- heterna vill jag för egen del förorda en annan metod, som innebär att man gör en särskild avräkning i samband med den årliga avräkningen av kommunalskattemedel mellan staten och kommunerna. Metoden med- ger att man på ett tekniskt enkelt sätt når det önskade resultatet sam- tidigt som de kommunala skatteinkomsterna och skatteutjämningsbidra-
Prop. 1973: 49 59
gen kan bestämmas utan inverkan av den ändring av skatteunderlaget som nu föreslås.
Innan jag redogör närmare för metoden vill jag i korthet beröra för- farandet vid avräkningen av kommunalskatt och vissa frågor som hän- ger samman därmed.
För kommunalskatten gäller enligt 72 å Kom.L följande. Det slut- liga beloppet av kommunalskattemedel för visst är utgörs av det skatte- belopp som erhålls på grundval av årets utdebitering och taxeringen på- följande år. Förskottsvis utgår emellertid ett belopp som bestäms enligt samma utdebitering men på grundval av närmast föregående års taxe- ring. Förskottet avräknas sedan vid utbetalningen av kommunalskatte- medel två år senare.
Då utdebiteringen bestäms tas hänsyn inte bara till det beskattnings— underlag, som fastställs vid taxeringcn. Enligt lagen (1965: 269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt beaktas också det skatteunderlag som staten skall tillskjuta en- ligt förordningen (1965: 268) om skatteutjämningsbidrag och bestäm- melserna om skattebortfallsbidrag.
Avräkningsförfarandet kan illustreras på följande sätt. Beloppet av kommunalskattemedel år 1974 bestäms på grundval av utdebiteringen för år 1972 och skatteunderlaget vid 1973 års taxering (1972 års inkoms- ter). Från detta belopp avräknas förskott som uppburits under år 1972. Tillägg sker av förskott för år 1974 vilket beräknas på grundval av utde- biteringen för år 1974 och skatteunderlaget vid 1973 års taxering.
Avräkningen handhas av länsstyrelSen som också betalar ut kommu- nalskattemedlen.
För Stockholms kommun samt för landstingskommuner och försam- lingar tillämpas ett likartat avräkningsförfarande med stöd av resp. 76 & kommunallagen (1.957: 50) för Stockholm, 76 & landstingslagen (1954: 319) och 84 5 lagen (1961: 436) om församlingsstyrelse.
Då sjukpenning, dagpenning vid arbetslöshet, förmåner vid arbets— marknadsutbildning m.m. görs skattepliktiga kommer de attdeklareras av mottagarna och taxeras i vanlig ordning. Intäkterna ingår alltså i be- skattningsunderlaget och föranleder debitering av statsskatt och kommu— nalskatt på samma sätt som övriga skattepliktiga intäkter. Den del av skatten som påförs såsom kommunalskatt bör emellertid, som jag tidi- gare framhållit, i sin helhet komma statsverket till godo. Härav följer också att de kommunala utdebiteringarna inte bör påverkas av dessa be- lopp liksom inte heller storleken av skatteutjämningsbidrag och skatte- bortfallsbidrag.
För att åstadkomma detta krävs att de berörda intäkterna särskiljes från det övriga kommunala skatteunderlaget både då utdebiteringen be— stäms och då man beräknar kommunalskattemedlen. Detta är tekniskt
Prop. "1973: 49 60
möjligt genom att intäkterna tas upp på kontrolluppgifter och sålunda är kända för skattemyndigheterna senast vid utgången av januari månad taxeringsåret. Det är alltså möjligt för länsstyrelsen att registrera alla ut- betalda belopp och hänföra dem till de olika mottagarna.
Den metod jag vill föreslå har följande innebörd. De kontrolluppgifter, som avser under året utbetald sjukpenning m.m., registreras på magnetband för varje inkomsttagare i samband med den årliga taxeringen. Då det kommunala beskattningsunderlaget beräknas vid länsstyrelsernas dataanläggningar redovisas det underlag som hänför sig till sjukpenning m.m. särskilt dvs. avskilt från övrig re- dovisning. Till kommunerna redovisas det övriga underlaget vilket läggs till grund för deras beslut om utdebitering liksom för avräkningen av kommunalskattemedel. Även förskottsutbetalningarna av kommunal- skattemedel beräknas på detta nettounderlag. Fastställande av skatteut- jämningsbidrag och skattebortfallsbidrag sker också på grundval av un- derlaget med bortseende från sjukpenning m. rn.
Vid beräkningen av det reducerade skatteunderlaget kan man vinna betydande praktiska fördelar om vissa mindre schabloniseringar görs. Då skatteunderlaget enligt den ordinarie taxeringen minskas med ut- betald sjukpenning m.m. bör det vara möjligt att utgå ifrån den taxe— rade inkomsten. Härvid tas i princip hänsyn till de förändringar i fråga om grundavdraget som följer av att inkomsten minskas med berörda intäkter. Däremot beaktas inte förändringar som kan uppkomma inom de olika förvärvskällorna om avdraget för sjukpenning m.m. i stället görs från bruttointäkten i varje förvärvskälla. Som exempel kan jag nämna att schablonavdragct på 100 kr. från intäkt av tjänst i enstaka fall kan ha avräknats från sjukpenning. I detta fall skulle avdraget för utbetald sjukpenning ha avsett inte bruttobeloppet utan sjukpenningen minskad med 1.00 kr. Vidare kan en minskning av bruttointäkten i en förvärvskälla reducera förvärvsavdraget något. Även här skulle av- draget för utbetald sjukpenning, för att ge helt exakt resultat, ha avsett inte bruttobeloppet utan sjukpenningen minskad med den bortfallna de- len av förvärvsavdraget. Även i en del fall där taxeringen avser enbart garantibelopp för fastighet kan uppkomma avvikelse på grund av an- givna schablonisering.
De schabloniseringar jag här berört blir aktuella bara i undantagsfall. Effekterna på det kommunala skatteunderlaget är så obetydliga att de kan anses försumbara. Jag förordar därför att beräkningen sker enligt vad jag här angett.
Från administrativ synpunkt är det fördelaktigt om beräkningarna kan ske med utgångspunkt i de avgivna kontrolluppgifterna rörande utbe- tald sjukpenning m.m. Vidare bör man i fråga om det vanliga skatte- underlaget kunna utgå ifrån taxeringsnämndens beslut på samma sätt
Prop. 1973: 49 - 61
som i fråga om systemet för skatteutjämning och skattebortfallsbidrag. De ändringar som sker i högre instans och av lokal skattemyndighet en- ligt 72 a % TF avser både höjningar och sänkningar av underlaget och torde sammantaget inte påverka de nu aktuella beräkningarna nämn- värt. I praktiken innebär det att man utgår ifrån de s.k. rättade sum- mabanden och taxeringsbanden som framställs på länsstyrelser-nas da- t-aenheter omkring den 25 augusti taxeringsåret. Jag förordar att bestäm- melserna utformas i enlighet härmed.
Tekniskt sett innebär förfarandet att man datamässigt registrerar två taxeringar, den ordinarie och den där sjukpenning m.m. har räknats bort. Härigenom kan för varje kommun, landstingskommun och försam- ling beräknas hur stor skatt som bclöper på skatteunderlaget bortsett från sjukpenning m.m. Vidare kan beräknas ett skattebelopp på den del av skatteunderlaget som hänför sig till sjukpenningförmåner m. ni. som nu görs skattepliktiga. Detta skattebelopp bör alltså i sin helhet tillgodo- föras statsverket.
I fråga om rättelse av länsstyrelses beslut rörande skatteunderlag i form av sjukpenning m.m. och om besvärsrätt bör gälla samma be- stämmelser som i den nya skatteutjämningslag som avses gälla fr.o.m. den 1 januari 1974. Länsstyrelsen bör alltså kunna rätta beslut som på grund av förbiseende blivit uppenbart oriktiga. Talan mot länsstyrel- sens beslut bör föras hos Kungl. Maj:t genom besvär.
Det förfarande jag här angett bör ses som ett provisorium. Vid en omprövning av systemet för statsbidrag till kommunerna bör man sträva efter att slopa den särskilda behandlingen av skatteunderlag som utgörs av skattepliktig sjukpenning m. m.
Mitt förslag i detta hänseende föranleder ändringar i lagen med sär- skilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, kommunallagen . kommunallagen för Stockholm, landstingslagen och församlingsstyrelselagen. Samråd har skett med chefen för civilde- partementet och, såvitt gäller församIingsstyrclselagen, med statsrådet Lidbom. De ändringar som behövs i bestämmelserna om skatteutjäm- ning och skattebortfallsbidrag avser jag att ta upp i annan ordning.
Ikraftträdande
Skatteplikt skall gälla för berörda förmåner vid sjukdom, arbetslös- het och arbetsmarknadsutbildning m. m. endast om de avser tid fr. o. m. den 1 januari 1974. Detsamma bör självfallet gälla även skyldigheten att lämna kontrolluppgift. Taxering av förmånerna blir normalt aktuell första gången år 1975.
Av författningstekniska skäl bör ändringarna i UF träda i kraft sna— rast möjligt, ehuru skatteavdrag och debitering skall göras endast i frå- ga om skattepliktiga förmåner.
Prop. 1973: 49 - 62
De nya bestämmelserna i kommunallagen och närstående författ- ningar avses bli tillämpliga då det genom skattepliktsreformen ökade skatteunderlaget första gången i allmänt skall läggas till grund för skatte— beräkning eller beslut om utdebitering. Det innebär att ändringarna i lagen med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt bör träda i kraft den första januari 1975 och till- lämpas första gången i fråga om utdebitering för år 1976. Ändringarna i kommunallagen, kommunallagen för Stockholm, landstingslagen och församlingsstyrelselagen bör träda i kraft den 1 januari 1974 och till- lämpas första gången i fråga om skatt som påförts på grundval av 1975 års taxering.
Hemställan
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att antaga inom finansdepartementet upprättade förslag till
1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),
2. lag om ändring i taxeringsförordningen (1956: 623),
3. lag om ändring i uppbördsförordningcn (1953: 272),
4. lag om ändring i lagen (1965 : 269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt,
5. lag om ändring i kommunallagen(1953: 753),
6. lag om ändring i kommunallagen(1957: 50) för Stockholm,
7. lag om ändring i landstingslagen (1954: 319),
8. lag om ändring i lagen (1961: 436) om församlingsstyrelsc.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Gunnel Anderson
Prop. 1973: 49 63
Innehåll Propositionens huvudsakliga innehåll ________________________ ]. Författningsförslag ........................................ 2 Inledning ................................................ 25 Nuvarande ordning ........................................ 26 Inkomstbeskattningen i fråga om sjukpenning m.m. ........ 26 Uppgiftsskyldighet vid taxeringen ........................ 27 Uppbörd och debitering ................................ 28 Beräkningen av kommunalskattemedel m.m. .............. "Sl Sjukpenningutredningcn .................................... 31 Förmåner vid sjukdom m.m. .......................... 31 Förmåner vid arbetslöshet .............................. 36 Förmåner vid arbetsmarknadsutbildning ................ ' . . 37 Effekterna på skatteunderlaget .......................... 38 Remissyttrandcna ........................................ 39 Förmåner vid sjukdom m.m. .......................... 39 Förmåner vid arbetslöshet och arbetsmarknadsutbildning . . . . 42 Departementschefen ...................................... 43 Allmänna synpunkter .................................... 43 Skattepliktens omfattning m.m. .......................... 50 'Preliminärskatteavdrag m.m. ............................ 52 Förmåner vid sjukdom och vid barns födelse ______________ 52 Kontant arbetsmarknadsstöd ............................ 54 Dagpenning vid arbetslöshet ............................ 55 Förmåner vid arbetsmarknadsutbildning .................. 57 Avräkningen mellan staten och kommunerna ________________ 57 Ikraftträdande .......................................... 61 Hemställan .............................................. 62
MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1973 730183
