Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås sänkning av procenttalet för den schablon- mässiga beräkningen av skattepliktig nettointäkt av annan försäkrings- rörelse än sjöförsäkrings- samt land- och lufttransportförsäkringsrörelsc,' som här i landet bedrivs av utländsk skadeförsäkringsanstalt.

Förslaget är avsett att tillämpas fr. o. m. 1974 års taxering.

1. Riksdagen 1973.1 mm]. Nr 51

• Sida 2
•  Original

Prop. 1973: 51

Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom förordnas, att 30 ä 5 mom. kommunalskattelagen (1928: 370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse F äreslagen lydelse

30 ä 5 mom.1 Bestämmelserna i 2 5 mom. Bestämmelserna i 2 mom. äga motsvarande till- mom. äga motsvarande till- lämpning på försäkringsrörelsc lämpning på försäkringsrörelse

som utländsk livförsäk- ringsanstalt drivit här i ri- ket. Beträffande försäkringsrörel- se, som här drivits av 11 t- ländsk Skadeförsäk- ringsanstalt, anses som här i riket skattepliktig nettointäkt ett belopp motsvarande 5 procent av anstaltens premieinkomst av här bedriven sjöförsäkrings- samt land- och lufttransportförsäkringsrörelse samt 3 procent av anstaltens pre- mieinkomst av annan här bedriven försäkringsrörelse.

som utländsk livförsäk- ringsanstalt drivit här i ri- ket. Beträffande försäkringsrö- relse, som här drivits av u t- ländsk Skadeförsäk— ringsanstalt, anses som här i riket skattepliktig ncttointäkt ett belopp motsvarande 5 procent av anstaltens premieinkomst av här bedriven sjöförsäkrings- samt land- och lufttransportförsäkringsrörclse samt 2 procent av anstaltens pre- mieinkomst av annan här bedriven försäkringsrörclse.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå med- delad uppgift utkommit från tryckct i Svensk författningssamling, och tillämpas första gången vid 1974 års taxering. Äldre bestämmelser gäl- ler vid 1973 års taxering och vid cftertaxering för år 1973 eller tidigare år.

1 Senaste lydelse 1969: 749.

• Sida 3
•  Original

Prop. 1973: 51

D.!

Utdrag av protokollet över finansärcnden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 9 mars 1973.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLlNG, LUNDKVIST, GElJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, LÖFBERG, LlDBOM, CARLSSON.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng. anmäler efter ge- mensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändring av procenttal vid beskattningen av utländska skadeförsiikringsanstalter här i landet och anför.

Inledning

Utländska skadeförsäkringsanstalter beskattas för den försäkringsrö- reise som de driver här i landet efter en schablonmetod. Denna innebär att den skattepliktiga nettointäktcn bestäms till viss procent — olika för skilda slag av försäkringsrörelsc — av anstaltens premieinkomst.

Utländska försäkringsbolags förening har i skrivelse hemställt om sänkning av procenttalet såvitt avser annan försäkringsrörelse än sjö— försäkrings- samt land- och lufttransportförsäkringsrörelse frän nuvaran- de 3 % till högst 1,5 %.

Efter remiss har yttranden över skrivelsen avgetts av kammarrätten i Stockholm, försäkringsinspektionen, riksskatteverket. länsstyrelsen i Stockholms län, Folksam och Svenska försäkringsbolags riksförbund.

Nuvarande ordning

Bestämmelser om beskattning av utländsk försäkringsanstalts rörelse här i landet finns i 30 ä 5 mom. kommunalskattelagen (1928: 370), KL. Som skattepliktig nettointäkt av rörelse tas upp ett belopp motsva- rande viss procent av anstaltens premieinkomst av den rörelse som drivits här, 5 % av sjöförsäkrings- samt land- och lufttransportförsäk- ringsrörelse och 3 % av annan försäkringsrörelse. Med premieinkomst förstås bruttobcloppet av årets försäkringspremier, dvs. utan avdrag för återförsäkringspremicr (punkt 4 av anvisningarna till 30 & KL).

Bestämmelsemai 30 % 5 mom. KL tillämpas i fråga om alla här i lan- det konccssionerade utländska skadeförsäkringsanstaltcr utom de schwei- ziska. De schweiziska anstalterna beskattas enligt avtal mellan Sverige

• Sida 4
•  Original

Prop. 1973: 51 4

och Schweiz för undvikande av dubbelbeskattning (SFS 1966: 554). Schweizisk anstalt skall enligt avtalet (artikel 7 5 5) för beräkning av in- komsten här fördela anstaltens hela inkomst efter förhållandet mellan bruttopremieintäkter i Sverige och summan av anstaltens samtliga brut- topremieintäkter.

Schablonbeskattningssystemet enligt 30 ä 5 mom. KL har i princip gällt alltsedan tillkomsten av KL. Procenttalet har emellertid ändrats vid skilda tillfällen. Nu gällande procenttal fastställdes genom lagstiftning år 1967 (SFS 1967: 195). som trädde i kraft fr.o.m. 1968 års taxering.

Genom beslut av 1969 års riksdag (prop. 1969: 120, BeU 1969: 60, rskr 1969: 330) skedde en viss omläggning av försäkringsanstalternas beskattning. Enligt beslutet skall fr. o. m. 1971. års taxering anstalts hela försäkringsrörelse beskattas enligt en och samma metod och anstalts huvudsakliga verksamhetsinriktning vara avgörande för om anstalten skall anses ha karaktär av livförsäkrings- eller skadeförsäkringsanstalt (SFS 1969: 749). Före 1971 års taxering skilde man i stället mellan å ena sidan sjuk-, olycksfalls- och skadeförsäkringsrörelse och å andra sidan livförsäkringsrörelse. [ enlighet härmed gällde vid taxeringarna åren 1968—1970 i fråga om utländsk försäkringsanstalt att som skatte- pliktig nettointäkt av annan försäkringsrörelse än livförsäkringsrörelse skulle tas upp 5 % av premieinkomsten för sjöförsäkrings- samt land- och lufttransportförsäkringsrörelse och 3 % för övrig försäkringsrörelse. Närmaste sänkningar dessförinnan av procenttalen skedde åren 1962 och 1950.

Skrivelsen från Utländska försäkringsbolags förening

Skrivelsen från Utländska försäkringsbolags förening berör samtliga här i landet koncessionerade utländska skadeförsäkringsanstalter utom de schweiziska, för vilka enligt det föregående särskilda regler gäller. Föreningen påpekar att schablonbeskattningen medför att viss del av premieinkomsten från de utländska skadeförsäkringsanstaltcrnas för- säkringsrörelse här i landet blir skattepliktig oavsett det verkliga resul- tatet av försäkringsrörelsen. Även om enligt föreningen skälen för ett sådant system även i fortsättningen kan accepteras, bör å andra sidan ' procentsatserna i systemet anpassas till utfallet hos motsvarande svens- ka försäkringsanstalter. Föreningen citerar i sammanhanget ett uttalande i prop. 1967: 39 om att de förhållandevis täta ändringarna av vinstpro- centtalcn kan sägas vara det pris man nödgas betala för en nödlösning som i olika hänseenden måste anses lätthanterlig.

För att illustrera utfallet hos de svenska skadeförsäkringsaktiebolagen har föreningen sammanställt vissa uppgifter från den beräkning av över- skott inom skilda Skadeförsäkringsgrenar som försäkringsinspektionen

• Sida 5
•  Original

Prop. 1973: 51 s

årligen redovisar i publikationen Enskilda försäkringsanstalter. Inspek- tionen har vid denna beräkning beaktat förändringen i tekniska reserver. Räntehänsyn har tagits genom att öka premieintäkten med viss årsränta (5 %) på ingående premiereserv och halv årsränta på betalda premier. Vidare har skadekostnaderna minskats med årsränta på ingående skade- reserv men samtidigt ökats med halv årsränta på betalda skador under året. Till sist har förvaltningskostnaderna ökats med halv årsränta.

Sammanställningen avser svenska anstalters direkta affärer i Sverige. Endast de branscher har medtagits som omfattas av framställningen och som drivits av andra utländska försäkringsanstalter än de schweizis- ka, dvs. individuell sjuk- och olycksfallsförsäkring utan grunder, allmän egendoms-, inkomst— och ansvarighetsförsäkring, trafikförsäkring, annan motorfordonsförsäkring samt husdjursförsäkring. Beträffande samtliga branscher utom husdjursförsäkring redovisas utfallet hos de svenska skadeförsäkringsaktiebolagen. På grund av källmaterialets uppställning har i fråga om husdjursförsäkring värdena för riksbolagen medtagits.

Den redovisade perioden avser åren 1965—1970, alltså t.o.m. det senaste år för vilket officiell statistik föreligger. Åren före 1965 har analyserats i samband med tidigare framställningar om sänkning av procenttalen. Premier och överskott anges i följande uppställning i tu- sental kronor. Överskottet anges dessutom i procent av premier för de svenska anstalternas direkta affärer. Uppgifterna bygger såvitt avser år 1.965 på tabell H 1 i Enskilda försäkringsanstalter 1969 Och för övriga är på motsvarande tabell i Enskilda försäkringsanstalter 1970.

År Premier Överskott Överskott i % av premier

1965 755 963 14 429 +1,9 1966 833 142 2 582 +0,3 1967 878 396 64 451 - —7,3 1968 905 693 47 953 + 5,3

1969 979 403 — 49 038 — 5,0

1970 996 786 ——78 611 —7,9

Sammandrag av tabellen 1965—70 5 349 383 1 766 +0,03

Föreningen pekar på att överskotten för de svenska anstalternas di- rekta affärer för den studerade perioden som helhet varit avsevärt mindre än de skattemässiga överskott som fastställts med schablon- talet 3 % för de utländska bolagen. Särskilt stor är skillnaden natur- ligtvis under periodens två sista år med hänsyn till att de svenska bo- lagen då haft tilltagande underskott. Visserligen kan enskilda år avse— värt avvika från periodens genomsnitt. Enligt föreningen tyder detta emellertid på att hela perioden och dess trend snarare än enskilda år bör ligga till grund för jämförelsen. Betydelsen av att studera en längre

• Sida 6
•  Original

Prop. 1973: 51 -. 6

tidsperiod betonas ytterligare av att jämförelsen med de svenska bo- lagen baseras på dessa bolags pcriodicerade premieinkomst, dvs. efter hänsyn till premiereservförändring, medan de utländska bolagens över- skottsschablon appliceras på operiodicerad premieinkomst.

De svenska bolagens kraftigt försämrade resultat under de senare åren av den studerade perioden har inte. varit enstaka förlustår utan följts av minst ytterligare ett år. Utvecklingen hos de utländska bola- gen har enligt föreningen naturligtvis varit densamma. Trots detta har de utländska anstalterna på grund av överskottsschabloner haft att visa stigande skattemässigt överskott till följd av premiemassans expansion.

För att procenttalen vid schablontaxeringen inte skall behöva ba- seras på mer än ett år gamla siffror har föreningen även sammanställt uppgifter för år 1971. Enligt föreningen belyses utvecklingen under år 1971 rätt väl genom en sammanställning av premieinkomst, överskott och överskottsprocent i de relevanta branscherna och för de bolag som representerar merparten av den totala premieinkomsten i riksbolagen för skadeförsäkringen. Denna sammanställning, som bygger på uppgif- ter hämtade ur bolagens årsredovisningar avseende år 1971, torde som bilaga 1 få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende.

Föreningen har sedermera även gjort en sammanställning av svenska riksbolagens Skadeförsäkring inkl. reservförändringar åren 1971 och 1970. Denna sammanställning, som är baserad på uppgifter ur Svensk Försäkrings-årsbok 1971 och 1972, torde som bilaga 2 få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende. Vid en jämförelse mellan de båda åren är enligt sammanställningen det pcriodicerade resultatet sämre för det senare året i samtliga huvudbranscher utom allmän egendoms-, in- komst- och ansvarighetsförsäkring. Som emellertid sistnämnda bransch väger mycket tungt i sammanhanget förbättras talet totalt något litet för år 1971 jämfört med år 1.970. Periodicerad skadeprocent utgör nämligen enligt sammanställningen för år 1971 82,49 % under det att samma tal för år 1970 uppgick till 85,51 %. Enligt föreningen tyder en jämförelse med tidigare lämnade uppgifter på att den officiella statistiken kommer att visa även år 1971 som ett förlustår. Härför talar även den omstän- digheten att försäkringsbolagens omkostnadsprocent inte är de 17,51 som återstår för år 1971 sedan den pcriodicerade skadeprocenten täckts in utan snarare 30.

Föreningen påpekar att även ett ”korrekt” schablontal ger skatte- orättvisa under år med utpräglad premiehöjning. Under sådana är av- sätts nämligen belopp motsvarande en inte oväsentlig del av premie- inkomsten till de ökande premiereserverna. Schablonbeskattning på basis av operiodicerad premieinkomst ger då ett skatteuttag som är för stort och ligger för tidigt, eftersom en stor del av premieinkomsten skall utgöra utgående premiereserv och någon vinst på denna del inte ännu ens teoretiskt kan ha uppstått. Denna effekt har blivit än mer påtaglig

• Sida 7
•  Original

Prop. 1973: 51 7

under åren 1971 och 1972, då avsevärda premiehöjningar genomförts främst inom hem-, villa- och fritidshusförsäkring men även inom bil- försäkring. Förhållandet är detsamma även i fråga om den på senare år tillkomna vagnskadegarantiförsäkringen med sin vanligen för fem år förskottsbetalda premie. Schablonbcskattningen erläggs här upp till fyra år innan ett eventuellt överskott kan uppstå.

[ skrivelsen anförs vidare bl. a. att även omkostnadsutvecklingen bi- dragit till att resultatet under senare är försämrats på grund av främst en rad automatiska omkostnadsökningar som avtalsmässiga löneökning- ar, allmän arbetsgivaravgift, sociala kostnadsökningar, höjda porto- och teletaxor, höjda bidrag till Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande, kostnadsfördelningar inom branschen osv.

Föreningen anhåller att schablonen för fastställande av skatteplik- tiga nettointäkter för utländsk skadeförsäkringsanstalts här i landet be— drivna försäkringsrörelse utom sjöförsäkrings- samt land- och lufttrans— portförsäkringsrörelse sänks från nuvarande 3 % till högst 1,5 % av premieinkomsten.

De med föreningens skrivelse avsedda anstalternas skadeförsäkrings- rörelse här i landet utom sjöförsäkrings- samt land- och lufttransport— försäkringsrörelse gav under år 1970 en sammanlagd premieinkomst av 39,08 milj. kr. En sänkning av schablonen till hälften innebär enligt föreningen således ett jämförelsevis ringa bortfall i beskattningsbar in- komst av sammanlagt omkring 600 000 kr. Vidare anges att höjningen av allmän arbetsgivaren/gift från 2 % till 4 % kommer att för den här i landet största av ifrågavarande.utländska bolagsgrupper _— Haand i Haand/National — ge en omkostnadsökning om ca 125000 kr. En sänkning av överskottsschablonen från 3 till 1,5 % ger för samma bolag en omkostnadsminskning av omkring 200 000 kr.

Remissyttranden-a

Flertalet remissinstanser tillstyrker sänkning av procenttalet för hc- räkning av nettointäkt av annan försäkringsrörclse än sjöförsäkrings- samt land- och lufttransportförsäkringsrörelse, som drivits här i landet av utländsk skadeförsäkringsanstalt. Endast en remissinstans. nämligen länsstyrelsen i Stockholms län, anser inte skäl föreligga för ändring av procenttalet.

Riksskatteverket och Svenska försäkringsbolag? l'ikxfi'irbund motsätter sig inte bifall till framställningen. Riksskatteverket hänvisar till den statistik som föreningen lagt fram och som utvisar dels att motsvarande svenska försäkringsanstaltcrs överskott under perioden 1965—1970 upp- gått till endast 0.03 % av premieinkomsterna, dels att de svenska an- stalterna utvisat förlust under åren 1969 och 1970. Med hänsyn här-

• Sida 8
•  Original

Prop. 1973: 51 . 8

till och då enligt årsredovisningarna för de svenska bolagen förlust även uppstått under år 1971 skulle enligt verket det framräknade procent- talet 0,03 för hela perioden 1965—1970 sannolikt bli negativt om även är 1971 skulle inräknas enligt samma grunder som använts för pcrio- den 1965,—1970. De numera genomförda premiehöjningarna bör emel- lertid föranleda att de svenska bolagens resultat för framtiden kommer att förbättras, såvida inte kostnadsposterna, t. ex. inom hemförsäkringen och bilförsäkringen, kommer att öka ytterligare. Verket anser det svårt att med någon större grad av sannolikhet nu bedöma i vilken utsträck- ning premiehöjningarna och de eventuella kostnadsökningarna kommer att påverka de svenska skadeförsäkringsanstalternas resultat under de närmaste åren. Det synes angeläget att utvecklingen följs med uppmärk— samhet. Verket har därför för avsikt att hos försäkringsinspektionen inhämta statistikuppgifter i detta hänseende och vid behov göra fram- ställning till Kungl. Maj:t om höjning av det aktuella procenttalet. Skulle det av föreningen nu föreslagna procenttalet 1,5 visa sig bli för lågt, bör enligt verkets mening procenttalet höjas till lämplig nivå.

Enligt kammarrätten i Stockholm finns i och för sig ingen anledning att sätta i fråga riktigheten av föreningens beräkningar. Kammarrätten saknar dock möjlighet att närmare kontrollera beräkningarna. Utred- ningen av särskilt de senaste årens resultat för inländska skadeförsäk- ringsanstalter synes dock enligt kammarrätten visa att fog för sänkning av vinstprocenttalet nu åter föreligger.

Färsäkringsinspektionen erinrar om att den formel som hos inspek- tionen används vid beräkning av svenska skadeförsäkringsaktiebolags överskott av direkt skadeförsäkringsrörclse inte är uppställd med syfte att därmed skall kunna framräknas överskott som direkt kan jämföras med dem som erhålls vid skattetaxeringen. Inspektionen har i första hand syftat till att åstadkomma en beräkning med vars hjälp bolag från resultatsynpunkt i viss utsträckning kan jämföras under en följd av år, oberoende av ändringar i fråga om ränteläge och beskattningsregler. Den för formeln antagna räntefoten 5 %, som har tillämpats fr.o.m. verksamhetsåret 1965, kan synas låg i förhållande till f.n. rådande all- männa ränteläge. De svenska skadeförsäkringsbolagens beskattningsbara inkomst står f.ö. inte i någon bestämd relation till vare sig resul- tatet av den direkta skadeförsäkringsrörelsen, oavsett hur detta be- räknats, eller ”vinsten å själva försäkringsrörelsen”, definierad i andra punkten av anvisningarna till 30 & Kl.. Emellertid torde inspektionens överskottsberäkningar, som gjorts efter enhetliga regler, i princip kunna användas som grund för jämförande bedömningar av den art som är aktuell i ärendet. Den tillämpade metoden har använts vid de jämförel- ser av samma slag som tidigare gjorts i samband med vidtagna revisio- ner av vinstprocenttalen.

Om beräkningen av de svenska anstalternas överskott utförts med

• Sida 9
•  Original

Prop. 1973: 51 . 9

tillämpning av ett realistiskt ränteantagande, dvs. som anslutit sig till bolagens faktiska avkastning i kapitalförvaltningen, skulle enligt in- spektionen försäkringsrörelsen under den aktuella perioden ha fram- stått som något mera lönsam än överskottet 1,8 milj. kr. för hela perio- den, dvs. 0,03 % av de på perioden belöpandc premierna. Medelavkast- ningen för riksbolagen för Skadeförsäkring i procent av bokföringsvär- den av placeringsobjekt publiceras årligen i Enskilda försäkringsanstal- ter och var:

år 1965 ” 1966 ” 1967 ” 1968 ” 1969 ” 1970

.FÅPPPOW oo u. N N .— xl

Till det beräknade överskottet 1,8 milj. kr. för de svenska aktiebolagen för perioden 1965—1970, vilket överskott innefattar ränta efter en ränte- fot av 5 %, bör enligt inspektionen med hänsyn tagen till faktisk för- räntning av bolagens premie— och ersättningsreserver i de nu aktuella försäkringsgrenarna läggas en viss överränta. Denna kan beräknas på medelvärdet av resp. års in- och utgående premie- och ersättningsreser- ver med en räntefot som utgör skillnaden mellan den nyss angivna fak- tiska medelavkastningen och 5 %. Därvid erhålls följande:

År Premie- och ers. 'res. ”Över-räntefot” Överränta (årsmedelvärde)

1965 887,52 mkr 0,79; 6,2 mkr 1966 970,6 ” 1,1 ” 10,7 ” 1967 1 091,4 " 1,2 ” 12,0 ” 1968 1 232,6 ” 1,2 ” 14,8 ” 1969 l421,9 ” 1,5 ” 21,3 ” 1970 1 566,4 " 1,8 ” 28,2 " l965—70 93,2 mkr

Summan av den sålunda beräknade överräntan, 93,2 mkr, och det nyss angivna överskottet, 1,8 mkr, eller ca 95 mkr, utgör ca 1,8 % av de svenska aktiebolagens premieintäkt i de aktuella försäkringsgrenarna, vilken uppgår till totalt 5 349,4 mkr för perioden 1965—1970. Detta kan enligt inspektionen anses som en relativt realistisk bild av rörelsens lönsamhet under denna tid.

Inspektionen erinrar om att föreningen vidare har sammanställt vissa uppgifter som hänför sig till det senast avslutade verksamhetsåret 1971. Dessa uppgifter, som hämtats från vissa försäkringsbolags offentliga års- redovisning för år 1971, är enligt inspektionen inte direkt jämförbara med de uppgifter som lämnats för tidigare år i skrivelsen med hänsyn till pcriodicering, resultatbegrcpp och bolagsurval. Med anledning bl.a. härav anser inspektionen det lämpligt att resultatet avseende rörelsen

• Sida 10
•  Original

Prop. 1973: 51 10

under år 1971 beaktas först vid en eventuell senare revision av vinst- procenttalet. Inspektionen tillstyrker med anledning av det anförda en sänkning av procenttalet till 2 %.

Folksam uttalar sig för att samma skattemässiga villkor bör gälla för alla företag som driver försäkringsverksamhet här i landet. Procenttalen vid schablonbeskattningcn bör därför ses över med jämna mellanrum. Enligt Folksam är det lämpligt att en sådan översyn kommer till stånd på skattemyndigheternas initiativ en gång vart femte är.

Länsstyrelsen i Stockholms län framhåller att en jämförelse med de svenska bolagens lönsamhet inte med nödvändighet ger en riktig bild av problematiken. Det kan nämligen inte med bestämdhet sägas att ut- vecklingen kommer att fortgå i den riktning som utvisas av en lönsam- hetsberäkning för tidigare år. Detta framgår av att det samlade resul- tatet av försäkringsverksamheten under vart och ett av åren 1967 och 1968 blivit avsevärt bättre än vad som förespåddes i ansökningen år 1966 om sänkning av procenttalen. Enligt länsstyrelsen finns en ytterli— gare omständighet som kan anses förringa värdet av den åberopade lön— samhetsstatistiken när det gäller att av denna söka bedöma den framtida utvecklingen. När en premiehöjning genomförs, grundar sig denna i hu- vudsak på bedömanden av utvecklingen under tidigare år. De ytterligare intäkter som erhålls genom premieändringar kan då till en del betrak- tas som en kompensation för ett tidigare inkomstbortfall. Eftersläp- ningen beror härvid även på att den beslutade höjningen till stor del inte kan åtnjutas förrän vid nästkommande huvudförfallodagar för resp. för- säkringar. I en period av sjunkande skadefrekvens. som eventuellt-iför- anleder premiesänkning. kommer på grund av eftersläpning inkomster som avser tidigare år att åtnjutas även efter beslutet om sänkning. I för- eningens skrivelse meddelas nu att under åren 1.971 och 1972 genom- förts avsevärda premiehöjningar, vilka kan förmodas ha medfört bättre balans i bolagens verksamhet. Länsstyrelsen anser därför att vid bedöm- ningen av skäligt vinstprocenttal hänsyn bör tas till de sålunda beslutade premiehöjningarna.

I anledning av vad föreningen anfört angående skattebortfall som skulle bli följden av en nedsättning av vinstprocenttalet till hälften av det nu gällande framhåller länsstyrelsen att detta kan beräknas uppgå till ca 325 000 kr. Beräkningen har härvid utförts med ledning av försäk- ringsanstalternas deklarationer, avlämnade till 1972 års taxering.

Länsstyrelsen, som inte anser sig kunna tillstyrka framställningen, konstaterar slutligen att. de framställda yrkandena om nedsättning av vinstprocenttalet alltmer närmat sig den punkt då ett ringa belopp anses böra upptas till beskattning såsom intäkt av nu ifrågavarande verksam- het. Att detta har sin grund framför allt i skadeutvecklingen under se- nare tid torde vara odiskutabelt. Emellertid synes inte kunna bortses från möjligheten av att den kommande utvecklingen får annan tendens, vil-

• Sida 11
•  Original

Prop. 1973: 51 11

ken tillsammans med justeringar i premiesättningen kommer att medföra bättre utbyte. Länsstyrelsen betonar vikten av en fortlöpande bevak- ning av frågan om rimlig procentsats och ifrågasätter om inte försäk- ringsinspektionen bör meddelas uppdrag att följa utvecklingen och in- komma med förslag till ändrade procenttal så snart detta kan anses på- kallat.

.Departementschefen

Utländsk skadeförsäkringsanstalt, som driver skadeförsäkringsrörelse här i landet, beskattas enligt en schablonmetod. Detsamma är förhållan- det om anstalten driver livförsäkringsrörelse. Omfattningen av utländska skadeförsäkringsanstalters livförsäkringsrörelse här i landet är emellertid ringa och saknar helt betydelse i förevarande sammanhang. Schablon— beskattningen motiveras främst av det förhållandet att svenska myndig— heter saknar möjlighet att utöva kontroll över de utländska anstalternas verksamhet totalt sett. 1 och för sig synes systemet med schablontax— ering i detta fall vara den smidigaste och bästa lösningen. Systemet nöd— "vändiggör emellertid översyn med vissa mellanrum, eftersom utländska skadeförsäkringsanstalter i princip bör drabbas av beskattning i samma utsträckning som de svenska anstalterna.

Utländska försäkringsbolags förening anhåller om sänkning av nu gällande procenttal — 5 %- av premieinkomsten av här bedriven sjöför- säkrings- samt land- och lufttransportförsäkringsrörelse och 3 % av annan försäkringsrörelse _ för annan försäkringsrörelse än sjöförsäk- rings- samt land- och lufttransportförsäkringsrörelse till högst 1,5 %.

Flertalet remissinstanser tillstyrker framställningen. Försäkringsin— spektioncn tillstyrker en nedsättning till 2 %.

Av senaste tillgängliga uppgifter (Enskilda försäkringsanstalter 1970) driver 22 utländska försäkringsanstalter försäkringsrörelse här i landet. "Två av dessa anstalter är schweiziska. Dessa berörs inte av den före- :slagna procenttalsändringen, eftersom särskilda regler gäller för dem i enlighet med vad som redovisats i ett tidigare avsnitt. Ytterligare fyra .av de utländska anstalterna synes meddela uteslutande sjöförsäkring eller land- och lufttransportförsäkring och berörs således inte heller av den .aktuella framställningen.

Som jag nyss framhållit bör de utländska skadeförsäkringsanstalterna i princip drabbas av beskattning i samma utsträckning som de svenska anstalterna. Det procenttal som skall tillämpas för intäktsberäkning vid beskattningen bör således bygga på undersökningar om lönsamhetsför- hållandena i de svenska anstalterna. Den utredning föreningen före- bragt och som redovisats i det föregående ger ett stöd för antagandet att lönsamheten gått ned under den senaste sexårsperiod för vilken

• Sida 12
•  Original

Prop. 1973: 51 . 12

uppgifter föreligger, dvs. åren 1965—1970. Av försäkringsinspektioncns beräkningar framgår att överskottet för perioden kan skattas till unge- fär 1,8 % av de svenska aktiebolagens premieintäkter i de aktuella för- säkringsgrenarna. Enligt min mening bör däremot de av föreningen före- bragta uppgifterna för år 1971, som i sak inte förändrar bilden, inte läggas till grund för bestämmande av procenttal för beräkning av netto- intäkt av försäkringsrörelse. Resultatet av rörelsen under år 1971 bör i stället beaktas vid eventuell senare revision av vinstprocenttalet. Med hänsyn härtill och vad jag i övrigt anfört är jag beredd att förorda en sänkning av det nuvarande procenttalet till 2 för den försäkringsverk- samhet varom här är fråga. De nya bestämmelserna bör tillämpas första gången vid 1974 års taxering. Det skattebortfall för det allmänna som kan uppstå härigenom är utan betydelse. Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att antaga inom finansdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370).

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnel Andersson

• Sida 13
•  Original

Prop. 1973: 51