Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Kungl. Maj:ts proposition nr 51 år 1973 Prop. 1973: 51

Nr 51

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370); given Stockholms slott den 9 mars 1973.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden, föreslå riksdagen att bifalla det förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

G.E. STRÄNG

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås sänkning av procenttalet för den schablonmässiga beräkningen av skattepliktig nettointäkt av annan försäkringsrörelse än sjöförsäkrings- samt land- och lufttransportförsäkringsrörelse, som här i landet bedrivs av utländsk skadeförsäkringsanstalt.

Förslaget är avsett att tillämpas fr. o. m. 1974 års taxering.

1 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 51

Prop. 1973: 51

Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom förordnas, att 30 8 5 mom. kommunalskattelagen (1928: 370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

30 8

5 moml Bestämmelserna i 2 5 mom. Bestämmelserna i 2 mom. äga motsvarande till- mom. äga motsvarande = till- Jämpning på = försäkringsrörelse limpning på = försäkringsrörelse som utländsk livförsäk- som utländsk livförsäkringsanstalt drivit här i ri- ringsanstalt drivit här i riket. Beträffande försäkringsrörel- ket. Beträffande <försäkringsröse, som här drivits av ut- relse, som här drivits av utländsk skadeförsäk- ländsk skadeförsäkringsanstalt, anses som här ringsanstalt, anses som här i riket skattepliktig nettointäkt ett i riket skattepliktig nettointäkt ett belopp motsvarande 5 procent av belopp motsvarande 5 procent av anstaltens premieinkomst av här anstaltens premieinkomst av här bedriven sjöförsäkrings- samt land- bedriven sjöförsäkrings- samt landoch lufttransportförsäkringsrörelse och lufttransportförsäkringsrörelse samt 3 procent av anstaltens pre- samt 2 procent av anstaltens premiecinkomst av annan här bedriven micinkomst av annan här bedriven försäkringsrörelse. försäkringsrörelse.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och tillimpas första gången vid 1974 års taxering. Äldre bestämmelser gäller vid 1973 års taxering och vid eftertaxering för år 1973 eller tidigare är.

1 Senaste lydelse 1969: 749.

Prop. 1973: 51 [05

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 9 mars 1973.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändring av procenttal vid beskattningen av utländska skadeförsäkringsanstalter här i landet och anför.

Inledning

Utländska skadeförsäkringsanstalter beskattas för den försäkringsrörelse som de driver här i landet efter en schablonmetod. Denna innebär att den skattepliktiga nettointäkten bestäms till viss procent — olika för skilda slag av försäkringsrörelse — av anstaltens premieinkomst.

Utländska försäkringsbolags förening har i skrivelse hemställt om sänkning av procenttalet såvitt avser annan försäkringsrörelse än sjöförsäkrings- samt land- och lufttransportförsäkringsrörelse från nuvarande 3 96 till högst 1,5 Go.

Efter remiss har yttranden över skrivelsen avgetts av kammarrätten i Stockholm, försäkringsinspektionen, riksskatteverket, länsstyrelsen 1 Stockholms län, Folksam och Svenska försäkringsbolags riksförbund.

Nuvarande ordning

Bestämmelser om beskattning av utländsk försäkringsanstalts rörelse här i landet finns i 30 8 5 mom. kommunalskattelagen (1928: 370), KL. Som skattepliktig nettointäkt av rörelse tas upp ett belopp motsvarande viss procent av anstaltens premicinkomst av den rörelse som drivits här, 5 96 av sjöförsäkrings- samt land- och lufttransportförsäkringsrörelse och 3 46 av annan försäkringsrörelse. Med premieinkomst förstås bruttobeloppet av årets försäkringspremier, dvs. utan avdrag för återförsäkringspremier (punkt 4 av anvisningarna till 30 § KL).

Bestämmelserna i 30 3 5 mom. KL tillämpas i fråga om alla här i landet koncessionerade utländska skadeförsäkringsanstalter utom de schweiziska. De schweiziska anstalterna beskattas enligt avtal mellan Sverige

Prop. 1973: 51 4

och Schweiz för undvikande av dubbelbeskattning (SFS 1966: 354). Schweizisk anstalt skall enligt avtalet (artikel 7 § 5) för beräkning av inkomsten här fördela anstaltens hela inkomst efter förhållandet mellan bruttopremieintäkter i Sverige och summan av anstaltens samtliga bruttopremieintäkter.

Schablonbeskattningssystemet enligt 30 § 5 mom. KL har i princip gällt alltsedan tillkomsten av KL. Procenttalet har cmellertid ändrats vid skilda tillfällen. Nu gällande procenttal fastställdes genom lagstiftning år 1967 (SFS 1967: 195), som trädde i kraft fr. o. m. 1968 års taxering.

Genom beslut av 1969 års riksdag (prop. 1969: 120, BeU 1969: 60, rskr 1969: 330) skedde en viss omläggning av försäkringsanstalternas beskattning. Enligt beslutet skall fr. o. m. 1971 års taxering anstalts hela försäkringsrörelse beskattas enligt en och samma metod och anstalts huvudsakliga verksamhetsinriktning vara avgörande för om anstalten skall anses ha karaktär av livförsäkrings- eller skadeförsäkringsanstalt (SFS 1969: 749). Före 1971 års taxering skilde man i stället mellan å ena sidan sjuk-, olycksfalls- och skadeförsäkringsrörelse och å andra sidan livförsäkringsrörelse. I enlighet härmed gällde vid taxeringarna åren 1968-1970 i fråga om utländsk försäkringsanstalt att som skattepliktig nettointäkt av annan försäkringsrörelse än livförsäkringsrörelse skulle tas upp 5 Z av premieinkomsten för sjöförsäkrings- samt landoch lufttransportförsäkringsrörelse och 3 70 för övrig försäkringsrörelse. Närmaste sänkningar dessförinnan av procenttalen skedde åren 1962 och 1950.

Skrivelsen från Utländska försäkringsbolags förening

Skrivelsen från Utländska försäkringsbolags förening berör samtliga här i landet koncessionerade utländska skadeförsäkringsanstalter utom de schweiziska, för vilka enligt det föregående särskilda regler gäller. Föreningen påpekar att schablonbeskattningen medför att viss del av premicinkomsten från de utländska skadeförsäkringsanstalternas försäkringsrörelse här i landet blir skattepliktig oavsett det verkliga resultatet av försäkringsrörelsen. Även om enligt föreningen skälen för ett sådant system även i fortsättningen kan accepteras, bör å andra sidan procentsatserna i systemet anpassas till utfallet hos motsvarande svenska försäkringsanstalter. Föreningen citerar i sammanhanget ett uttalande i prop. 1967: 39 om att de förhållandevis täta ändringarna av vinstprocenttalen kan sägas vara det pris man nödgas betala för en nödlösning som i olika hänseenden måste anses lätthanterlig.

För att illustrera utfallet hos de svenska skadeförsäkringsaktiebolagen har föreningen sammanställt vissa uppgifter från den beräkning av överskott inom skilda skadeförsäkringsgrenar som försäkringsinspektionen

Prop. 1973: 51 5

årligen redovisar i publikationen Enskilda försäkringsanstalter. Inspektionen har vid denna beräkning beaktat förändringen i tekniska reserver. Räntehänsyn har tagits genom att öka premieintäkten med viss årsränta (5 926) på ingående premiereserv och halv årsränta på betalda premier. Vidare har skadekostnaderna minskats med årsränta på ingående skadereserv men samtidigt ökats med halv årsränta på betalda skador under året. Till sist har förvaltningskostnaderna ökats med halv årsränta.

Sammanställningen avser svenska anstalters direkta affärer i Sverige. Endast de branscher har medtagits som omfattas av framställningen och som drivits av andra utländska försäkringsanstalter än de schweiziska, dvs. individuell sjuk- och olycksfallsförsäkring utan grunder, allmän egendoms-, inkomst- och ansvarighetsförsäkring, trafikförsäkring, annan motorfordonsförsäkring samt husdjursförsäkring. Beträffande samtliga branscher utom husdjursförsäkring redovisas utfallet hos de svenska skadeförsäkringsaktiebolagen. På grund av källmaterialets uppställning har i fråga om husdjursförsäkring värdena för riksbolagen medtagits.

Den redovisade perioden avser åren 1965—1970, alltså t. o. m. det senaste år för vilket officiell statistik föreligger. Åren före 19635 har analyserats i samband med tidigare framställningar om sänkning av procenttalen. Premier och överskott anges i följande uppställning i tusental kronor. Överskottet anges dessutom i procent av premier för de svenska anstalternas direkta affärer. Uppgifterna bygger såvitt avser år 1965 på tabell H 1 i Enskilda försäkringsanstalter 1969 och för övriga år på motsvarande tabell i Enskilda försäkringsanstalter 1970.

År Premier Överskott = Överskott

i 24 av

premier

Sammandrag av tabellen 1965— 70 5 349 383 1766 +0,03

Föreningen pekar på att överskotten för de svenska anstalternas direkta affärer för den studerade perioden som helhet varit avsevärt mindre än de skattemässiga överskott som fastställts med schablontalet 3 6 för de utländska bolagen. Särskilt stor är skillnaden naturligtvis under periodens två sista år med hänsyn till att de svenska bolagen då haft tilltagande underskott. Visserligen kan enskilda år avsevärt avvika från periodens genomsnitt. Enligt föreningen tyder detta emellertid på att hela perioden och dess trend snarare än enskilda år bör ligga till grund för jämförelsen. Betydelsen av att studera en längre

Prop. 1973: 51 . 6

tidsperiod betonas ytterligare av att jämförelsen med de svenska bolagen baseras på dessa bolags periodicerade premieinkomst, dvs. efter hänsyn till premiereservförändring, medan de utländska bolagens överskottsschablon appliceras på operiodicerad premieinkomst.

De svenska bolagens kraftigt försämrade resultat under de senare åren av den studerade perioden har inte varit enstaka förlustår utan följts av minst ytterligare ett år. Utvecklingen hos de utländska bolagen har enligt föreningen naturligtvis varit densamma. Trots detta har de utländska anstalterna på grund av överskottsschabloner haft att visa stigande skattemässigt överskott till följd av premiemassans expansion.

För att procenttalen vid schablontaxeringen inte skall behöva baseras på mer än ett år gamla siffror har föreningen även sammanställt uppgifter för år 1971. Enligt föreningen belyses utvecklingen under år 1971 rätt väl genom en sammanställning av premieinkomst, överskott och överskottsprocent i de relevanta branscherna och för de bolag som representerar merparten av den totala premieinkomsten i riksbolagen för skadeförsäkringen. Denna sammanställning, som bygger på uppgifter hämtade ur bolagens årsredovisningar avseende år 1971, torde som bilaga 1 få fogas till statsrådsprotokolltet i detta ärende.

Föreningen har sedermera även gjort en sammanställning av svenska riksbolagens skadeförsäkring inkl. reservförändringar åren 1971 och 1970. Denna sammanställning, som är baserad på uppgifter ur Svensk Försäkrings-årsbok 1971 och 1972, torde som bilaga 2 få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende. Vid en jämförelse mellan de båda åren är enligt sammanstiällningen det periodicerade resultatet sämre för det senare året i samtliga huvudbranscher utom allmän egendoms-, inkomst- och ansvarighetsförsäkring. Som emellertid sistnämnda bransch väger mycket tungt i sammanhanget förbättras talet totalt något litet för år 1971 jämfört med år 1970. Periodicerad skadeprocent utgör nämligen enligt sammanställningen för år 1971 82,49 2 under det att samma tal för år 1970 uppgick till 85,51 2. Enligt föreningen tyder en jämförelse med tidigare lämnade uppgifter på att den officiella statistiken kommer att visa även år 1971 som ett förlustår. Härför talar även den omständigheten att försäkringsbolagens omkostnadsprocent inte är de 17,51 som återstår för år 1971 sedan den periodicerade skadeprocenten täckts in utan snarare 30.

Föreningen påpekar att även ett ”korrekt” schablontal ger skatteorättvisa under år med utpräglad premiehöjning. Under sådana år avsätts nämligen belopp motsvarande en inte oväsentlig del av premieinkomsten till de ökande premiereserverna. Schablonbeskattning på basis av operiodicerad premieinkomst ger då ett skatteuttag som är för stort och ligger för tidigt, eftersom en stor del av premieinkomsten skall utgöra utgående premiereserv och någon vinst på denna del inte ännu ens teoretiskt kan ha uppstått. Denna effekt har blivit än mer påtaglig

Prop. 1973: 51 7

under åren 1971 och 1972, då avsevärda premiehöjningar genomförts främst inom hem-, villa- och fritidshusförsäkring men även inom bilförsäkring. Förhållandet är detsamma även i fråga om den på senare år tillkomna vagnskadegarantiförsäkringen med sin vanligen för fem år förskottsbetalda premic. Schablonbeskattningen erläggs här upp till fyra år innan ett eventuellt överskott kan uppstå.

I skrivelsen anförs vidare bl. a. att även omkostnadsutvecklingen bidragit till att resultatet under senare år försämrats på grund av främst en rad automatiska omkostnadsökningar som avtalsmässiga löneökningar, allmän arbetsgivaravgift, sociala kostnadsökningar, höjda porto- och teletaxor, höjda bidrag till Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande, kostnadsfördelningar inom branschen osv.

Föreningen anhåller att schablonen för fastställande av skattepliktiga nettointäkter för utländsk skadeförsäkringsanstalts här i landet bedrivna försäkringsrörelse utom sjöförsäkrings- samt land- och lufttransportförsäkringsrörelse sänks från nuvarande 3 ce till högst 1,5 % av premieinkomsten.

De med föreningens skrivelse avsedda anstalternas skadeförsäkringsrörelse här i landet utom sjöförsäkrings- samt land- och lufttransportförsäkringsrörelse gav under år 1970 en sammanlagd premieinkomst av 39.08 milj. kr. En sänkning av schablonen till hälften innebär enligt föreningen således ett jämförelsevis ringa bortfall i beskattningsbar inkomst av sammanlagt omkring 600 000 kr. Vidare anges att höjningen av allmän arbetsgivaravgift från 2 9o till 4 Ze kommer att för den här i landet största av ifrågavarande. utländska bolagsgrupper — Haand i Haand/National — ge en omkostnadsökning om ca 125 000 kr. En sänkning av överskottsschablonen från 3 till 1,5 £ ger för samma bolag en omkostnadsminskning av omkring 200 000 kr.

Remissyttrandena

Flertalet remissinstanser tillstyrker sänkning av procenttalet för beräkning av nettointäkt av annan försäkringsrörelse än sjöförsäkringssamt land- och lufttransportförsäkringsrörelse, som drivits här i landet av utländsk skadetörsäkringsanstalt. Endast en remissinstans, nämligen länsstyrelsen i Stockholms län, anser inte skäl föreligga för ändring av procenttalet.

Riksskatteverket och Svenska försäkringsbolags riksförbund motsätter sig inte bifall till framställningen. Riksskatteverket hänvisar till den statistik som föreningen lagt fram och som utvisar dels att motsvarande svenska försäkringsanstalters överskott under perioden 1965—1970 uppgått till endast 0,03 £ av premicinkomsterna, dels att de svenska anstalterna utvisat förlust under åren 1969 och 1970. Med hänsyn här-

Prop. 1973: 51 . 8

till och då enligt årsredovisningarna för de svenska bolagen förlust även uppstått under år 1971 skulle enligt verket det framräknade procenttalet 0,03 för hela perioden 1965—1970 sannolikt bli negativt om även år 1971 skulle inräknas enligt samma grunder som använts för perioden 1965—1970. De numera genomförda premiehöjningarna bör emeltertid föranleda att de svenska bolagens resultat för framtiden kommer att förbättras, såvida inte kostnadsposterna, t. ex. inom hemförsäkringen och bilförsäkringen, kommer att öka ytterligare. Verket anser det svårt att med någon större grad av sannolikhet nu bedöma i vilken utsträckning premiehöjningarna och de eventuella kostnadsökningarna kommer att påverka de svenska skadeförsäkringsanstalternas resultat under de närmaste åren. Det synes angeläget att utvecklingen följs med uppmärksamhet. Verket har därför för avsikt att hos försäkringsinspektionen inhämta statistikuppgifter i detta hänseende och vid behov göra framställning till Kungl. Maj:t om höjning av det aktuella procenttalet. Skulle det av föreningen nu föreslagna procenttalet 1.5 visa sig bli för lågt, bör enligt verkets mening procenttalet höjas till lämplig nivå.

Enligt kammarrätten i Stockholm finns i och för sig ingen anledning att sätta i fråga riktigheten av föreningens beräkningar. Kammarrätten saknar dock möjlighet att närmare kontrollera beräkningarna. Utredningen av särskilt de senaste årens resultat för inländska skadeförsäkringsanstalter synes dock enligt kammarrätten visa att fog för sänkning av vinstprocenttalet nu åter föreligger.

Försäkringsinspektionen etinrar om att den formel som hos inspektionen används vid beräkning av svenska skadeförsäkringsaktiebolags överskott av dirckt skadeförsäkringsrörelse inte är uppställd med syfte att därmed skall kunna framräknas överskott som direkt kan jämföras med dem som erhålls vid skattetaxeringen. Inspektionen har i första hand syftat till att åstadkomma en beräkning med vars hjälp bolag från resultatsynpunkt i viss utsträckning kan jämföras under en följd av år, oberoende av ändringar i fråga om ränteläge och beskattningsregler. Den för formeln antagna räntefoten 5 96, som har tillämpats fr. o. m. verksamhetsåret 1965, kan synas låg i förhållande till f. n. rådande allmänna ränteläge. De svenska skadeförsäkringsbolagens beskattningsbara inkomst står f.ö. inte i någon bestämd relation till vare sig resultatet av den direkta skadeförsäkringsrörelsen, oavsett hur detta beräknats, eller ”vinsten å själva försäkringsrörelsen”, definierad i andra punkten av anvisningarna till 30 § KT.. Emellertid torde inspektionens överskottsberäkningar, som gjorts efter enhetliga regler, i princip kunna användas som grund för jämförande bedömningar av den art som är aktuell i ärendet. Den tillämpade metoden har använts vid de jämförelser av samma slag som tidigare gjorts i samband med vidtagna revisioner av vinstprocenttalen.

Om beräkningen av de svenska anstalternas överskott utförts med

Prop. 1973: 51 | 9

tillämpning av ett realistiskt ränteantagande, dvs. som anslutit sig till bolagens faktiska avkastning i kapitalförvaltningen, skulle enligt inspektionen försäkringsrörelsen under den aktuella perioden ha framstått som något mera lönsam än överskottet 1,8 milj. kr. för hela perioden, dvs. 0,03 4e av de på perioden belöpande premierna. Medelavkastningen för riksbolagen för skadeförsäkring i procent av bokföringsvärden av placeringsobjekt publiceras årligen i Enskilda försäkringsanstalter och var: år 1965 "1966 a 1967 TJ "1968 TI ” 1969 Vi ” 1970 DANNADI 00

Till det beräknade överskottet 1,8 milj. kr. för de svenska aktiebolagen för perioden 1965-—1970, vilket överskott innefattar ränta efter en räntefot av 5 §c, bör enligt inspektionen med hänsyn tagen till faktisk förräntning av bolagens premie- och ersättningsreserver i de nu aktuella försäkringsgrenarna läggas en viss överränta. Denna kan beräknas på medelvärdet av resp. års in- och utgående premie- och ersättningsreserver med en räntefot som utgör skillnaden mellan den nyss angivna faktiska medelavkastningen och 5 76. Därvid erhålls följande:

År Premie- och ers. res. ”Överräntefot” Överränta

(årsmedelvärde)

1965 887,2 mkr 0,79, 6,2 mkr

1966 970,6 ” 1,1” 10,7 ” 1967 1091,4 ” 1,2” 12,0 ” 1968 1232,6 ” 1,2” 14,8 ” 1969 1421,9 ” 1,5” 21,3 ” 1970 1 566,4 ” 1,8” 28,2 ” 1965 —70 93,2 mkr

Summan av den sålunda beräknade överräntan, 93,2 mkr, och det nyss angivna Överskottet, 1,8 mkr, eller ca 95 mkr, utgör ca 1,8 20 av de svenska aktiebolagens premieintäkt i de aktuella försäkringsgrenarna, vilken uppgår till totalt 5 349,4 mkr för perioden 1965—1970. Detta

kan enligt inspektionen anses som en relativt realistisk bild av rörelsens

lönsamhet under denna tid.

Inspektionen erinrar om att föreningen vidare har sammanställt vissa uppgifter som hänför sig till det senast avslutade verksamhetsåret 1971. Dessa uppgifter, som hämtats från vissa försäkringsbolags offentliga årsredovisning för år 1971, är enligt inspektionen inte direkt jämförbara med de uppgifter som lämnats för tidigare år i skrivelsen med hänsyn till periodicering, resultatbegrepp och bolagsurval. Med anledning bl. a. härav anser inspektionen det lämpligt att resultatet avseende rörelsen

Prop. 1973: 51 10

under år 1971 beaktas först vid en eventuell senare revision av vinstprocenttalet. Inspektionen tillstyrker med anledning av det anförda en sänkning av procenttalet till 2 2.

Folksam uttalar sig för att samma skattemässiga villkor bör gälla för alla företag som driver försäkringsverksamhet här i landet. Procenttalen vid schablonbeskattningen bör därför ses över med jämna mellanrum. Enligt Folksam är det lämpligt att en sådan översyn kommer till stånd på skattemyndigheternas initiativ en gång vart femte år.

Länsstyrelsen i Stockholms län framhåller att en jämförelse med de svenska bolagens lönsamhet inte med nödvändighet ger en riktig bild av problematiken. Det kan nämligen inte med bestämdhet sägas att utvecklingen kommer att fortgå i den riktning som utvisas av en lönsamhetsberäkning för tidigare år. Detta framgår av att det samlade resultatet av försäkringsverksamheten under vart och ett av åren 1967 och 1968 blivit avsevärt bättre än vad som förespåddes i ansökningen år 1966 om sänkning av procenttalen. Enligt länsstyrelsen finns en ytterligare omständighet som kan anses förringa värdet av den åberopade lönsamhetsstatistiken när det gäller att av denna söka bedöma den framtida utvecklingen. När en premiehöjning genomförs, grundar sig denna i huvudsak på bedömanden av utvecklingen under tidigare år. De ytterligare intäkter som erhålls genom premicändringar kan då till en del betraktas som en kompensation för ett tidigare inkomstbortfall. Eftersläpningen beror härvid även på att den beslutade höjningen till stor del inte kan åtnjutas förrän vid nästkommande huvudförfallodagar för resp. försäkringar. I en period av sjunkande skadefrekvens. som eventuellt för- = anleder premiesänkning. kommer på grund av eftersläpning inkomster som avser tidigare år att åtnjutas även efter beslutet om sänkning. I föreningens skrivelse meddelas nu att under åren 1971 och 1972 genomförts avsevärda premiehöjningar, vilka kan förmodas ha medfört bättre balans i bolagens verksamhet. Länsstyrelsen anser därför att vid bedömningen av skäligt vinstprocenttal hänsyn bör tas till de sålunda beslutade premiehöjningarna.

I anledning av vad föreningen anfört angående skattebortfall som skulle bli följden av en nedsättning av vinstprocenttalet till hälften av det nu gällande framhåller länsstyrelsen att detta kan beräknas uppgå till ca 325 000 kr. Beräkningen har härvid utförts med ledning av försäkringsanstalternas deklarationer, avlämnade till 1972 års taxering.

Länsstyrelsen, som inte anser sig kunna tillstyrka framställningen, konstaterar slutligen att de framställda yrkandena om nedsättning av vinstprocenttalet alltmer närmat sig den punkt då ett ringa belopp anses böra upptas till beskattning såsom intäkt av nu ifrågavarande verksamhet. Att detta har sin grund framför allt i skadeutvecklingen under senare tid torde vara odiskutabelt. Emellertid synes inte kunna bortses från möjligheten av att den kommande utvecklingen får annan tendens, vil-

Prop. 1973: 51 1

ken tillsammans med justeringar i premiesättningen kommer att medföra bättre utbyte. Länsstyrelsen betonar vikten av en fortlöpande bevakning av frågan om rimlig procentsats och ifrågasätter om inte försäk- Tingsinspektionen bör meddelas uppdrag att följa utvecklingen och inkomma med förslag till ändrade procenttal så snart detta kan anses påkallat.

Departementschefen

Utländsk skadeförsäkringsanstalt, som driver skadeförsäkringsrörelse här i landet, beskattas enligt en schablonmetod. Detsamma är förhållandet om anstalten driver livförsäkringsrörelse, Omfattningen av utländska ;skadeförsäkringsanstalters livförsäkringsrörelse här i landet är emellertid ringa och saknar heit betydelse i förevarande sammanhang. Schablonbeskattningen motiveras främst av det förhållandet att svenska myndigheter saknar möjlighet att utöva kontroll över de utländska anstalternas verksamhet totalt sett. I och för sig synes systemet med schablontaxering i detta fall vara den smidigaste och bästa lösningen. Systemet nöd- 'vändiggör emellertid översyn med vissa mellanrum, eftersom utländska skadeförsäkringsanstalter i princip bör drabbas av beskattning i samma utsträckning som de svenska anstalterna.

Utländska försäkringsbolags förening anhåller om sänkning av nu gällande procenttal — 5 42 av premieinkomsten av här bedriven sjöförsäkrings- samt land- och lufttransportförsäkringsrörelse och 3 96 av annan försäkringsrörelse — för annan försäkringsrörelse än sjöförsäkrings- samt land- och lufttransportförsäkringsrörelse till högst 1,5 ce.

Flertalet remissinstanser tillstyrker framställningen. Försäkringsin- :spektionen tillstyrker en nedsättning till 2 4.

Av senaste tillgängliga uppgifter (Enskilda försäkringsanstalter 1970) driver 22 utländska försäkringsanstalter försäkringsrörelse här i landet. "Två av dessa anstalter är schweiziska. Dessa berörs inte av den före- :slagna procenttalsändringen, eftersom särskilda regler gäller för dem i enlighet med vad som redovisats i ett tidigare avsnitt. Ytterligare fyra -av de utländska anstalterna synes meddela uteslutande sjöförsäkring eller land- och lufttransportförsäkring och berörs således inte heller av den aktuella framställningen.

Som jag nyss framhållit bör de utländska skadeförsäkringsanstalterna i princip drabbas av beskattning i samma utsträckning som de svenska anstalterna. Det procenttal som skall tillämpas för intäktsberäkning vid beskattningen bör således bygga på undersökningar om lönsamhetsförhållandena i de svenska anstalterna. Den utredning föreningen förebragt och som redovisats i det föregående ger ett stöd för antagandet att lönsamheten gått ned under den senaste sexårsperiod för vilken

Prop. 1973: 51 | 12

uppgifter föreligger, dvs. åren 1965—1970. Av försäkringsinspektionens beräkningar framgår att överskottet för perioden kan skattas till ungefär 1,8 <o av de svenska aktiebolagens premieintäkter i de aktuella försäkringsgrenarna. Enligt min mening bör däremot de av föreningen förebragta uppgifterna för år 1971, som i sak inte förändrar bilden, inte läggas till grund för bestämmande av procenttal för beräkning av nettointäkt av försäkringsrörelse. Resultatet av rörelsen under år 1971 bör i stället beaktas vid eventuell senare revision av vinstprocenttalet. Med hänsyn härtill och vad jag i övrigt anfört är jag beredd att förorda en sänknipg av det nuvarande procenttalet till 2 för den försäkringsverksamhet varom här är fråga. De nya bestämmelserna bör tillämpas första gången vid 1974 års taxering. Det skattebortfall för det allmänna som kan uppstå härigenom är utan betydelse.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att antaga inom finansdepartementet upprättat förslag till lag om

ändring i kommunalskattelagen (1928: 370).

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans

Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av

den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnel Andersson

Prop. 1973: 51 13

Bilaga I

Premieinkomst och resultat i 1000-tal kr. avseende direkt försäkring år 1971 fördelat på i utredningen

relevanta skadeförsäkringsgrenar. Uppgifterna är hämtade ur angivna bolags årsredovisningar av-

seende år 1971. Angivet resultat inkluderar resp. bransch gottskriven kapitalavkastning.

Individuell — Allmän egen- Trafikför- — Annan Summa 71 personförs, doms-, säkring motorfordonsutan inkomst- försäkring grunder och ansvarig-

hetsförsäk-

ring

Folksam Sam

Hansa Sak

Vegete

Ansvar

Allmänna Brand

Totalt för redov. bolag

Prop. 1973 51 14

c

PEISIPOLINA

påvjg

1u9501d -3peYs LE'SL 87:69 £8'LOI LT'90T 18'v8 TEP6 1984 BY LO'98 BE'S8 6p'T8 I9'S8

LL

66€ 985 SES 690 Opz €IL 88T vEe8 LTO €£98 68) $90 Peujsoy -3PeYNS 951 VET c € tL8 £98 CES IK SLE 9€€ 6€6 078

I I

JJWUUWO AR 910 609 9c I £0S TT9 T80 OL 16 £IL6- 969 SL6 SUTUYO -3peYS AJSSII YLE LZ CI 16 TI £6 08 907 IL ”JE3UNPUBIOJATIISAI —

€8t LL6 605 060 LEL SEt 907 Te 856 9LS £6L 060 epIerad, JOPEYS 6TI Tal z € 186 SL8 6tF IOv 6LE 9vE TEL 8+bL

I I "[YUI

ÖLGT LET 0LZ 1S€T 888 089 £89 TST 806 8EL CT9 850 ILE -UWSLIA YIO INBIJUT 902 v6T c 670 516 LL9 SEP £6€ 8cI 1T9 ISET

TLGT I z

UJIG

BULIYBSIOFOPEYAS -anuard FuruYo €88 S£$89— £ffTö- 0016 +85 €TE £06 SOT 615 059 959 £69 IR3AV -AJISdI

c- 78 65 97 9 67 9c LET 88

ZL6T

4Y20

07T0 S85 8 881 §FITTITT 900 SSO £10 LSTS9r TLT VIL F90O SBBJOGSÄII -JWIIJ ISWOYUI TL6T

LOT €61 £16 OL 879 OT 88r LTT

HOQSIY-SBUIIYRSIOA

TC — — — — — — — ILE OLG6IT 1L6T OL6T TLET OLET IL6T OLGT IL6T OL6I TLGT OLG6T BYSUDAS

"STOJSUOPIOJIOTIOU

-U1 "FUYBIIPASUB" "stQjynfs "SJOJSHEJSYISJOUIEA WIOUI sc ec '-StUOPUa83'WIJY BUILDYRSIOJYGPIL cc

YSUDAS

UISfIINJUVE cc Oo eu cc cc -sfer O-ISWUOY

HUPIOL :LHJEH

6 "JAQO sc cc cc TO

MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1973 730141