Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående särskild studiegång för grundutbildning till sjuksköterska/ sjukskötare m. m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 84 1973 Prop. 1973: 84

Nr 84

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående särskild studiegång för grundutbildning till sjuksköterska/sjukskötare m. m.; given Stockholms slott den 30 mars 1973.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över utbildningsärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

INGVAR CARLSSON

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framläggs förslag till en särskild studiegång om tre terminer för grundutbildning till sjuksköterska/sjukskötare för de elever som genomgått den tvååriga vårdlinjens gren för hälso- och sjukvård samt åldringsvård eller gren för psykiatrisk vård.

Utformningen m. m. av den särskilda studiegången är provisorisk i avvaktan på ställningstagandet till aviserat förslag från 1968 års utbildningsutredning om bl. a. sjuksköterskeutbildningen.

För antagning till den föreslagna utbildningen ställs cj något absolut krav på yrkespraktik. Dock föreslås att viss yrkesverksamhet inom hälso- och sjukvård eller åldringsvård skall fullgöras innan utbildningen kan anses vara avslutad. Yrkesverksamheten föreslås omfatta minst tre månader.

Statsbidrag till utbildningen föreslås utgå med samma belopp för ter-

min och med tillimpning i övrigt av samma bestämmelser som för grundutbildning till sjuksköterska/sjukskötare om fem terminer.

I propositionen framhålls att dimensioneringen av den nu föreslagna

utbildningen måste ske under beaktande av redan pågående eller plane-

rad sjuksköterskeutbildning av olika längd.

1 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 84

Prop. 1973: 84 [95]

Utdrag av protokollet över utbildningsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 30 mars 1973.

Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERS-

SON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, MYR- DAL, ODHNOFF, MOBERG, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Carlsson, anmäler

efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga angående särskild studiegång för grundutbildning till sjuksköterska/sjukskötare m. m. och anför.

Prop. 1973: 84 3

1¶Inledning

På gymnasieskolans tvååriga vårdlinje började utbildningen fäsäret 1971/72. De första eleverna kommer att ha slutfört denna med utgången av vårtermin 1973 (prop. 1968: 140, SU 1968: 195, rskr 1968: 404).

I skrivelse den 12 februari 1973 har nu skolöverstyrelsen (SÖ) lagt fram ett provisoriskt förslag om särskild studiegång för grundutbildning till sjuksköterska/sjukskötare för den som genomgått gymnasieskolans vårdlinje, grenen för hälso- och sjukvård samt åldringsvård eller grenen för psykiatrisk vård.

Vid ärendets beredning i Kungl. Maj:ts kansli har överläggningar ägt rum med SÖ, socialstyrelsen och de förbund och organisationer som närmast berörs av reformen.

2¶Sjuksköterskeutbildningen

2.1¶Utbildningens organisation

På grundval av förslag av 1962 års sjuksköterskeutredning i betän-

kandet (SOU 1964:45) Sjuksköterskeutbildningen I. Grundutbildning har fr. o. m,. den 1 januari 1966 en ny studieordning för blivande sjuksköterskor/sjukskötare genomförts enligt beslut av 1965 års riksdag (prop. 1965: 161, SU 1965: 181, rskr 1965: 430).

Grundutbildning till sjuksköterska/sjukskötare bedrivs f.n. vid 33 skolor, varav 24 är integrerade med gymnasieskolans vårdlinje. I avvaktan på kommunalisering bedrivs utbildning med statliga bidrag även vid vissa enskilda sjuksköterskeskolor.

Enligt propositionens av riksdagen godtagna riktlinjer, omfattar sjuksköterskeutbildningen dels en brett upplagd, för alla sjuksköterskor/ sjukskötare gemensam utbildning, grundutbildning, dels vidareutbildning för speciella uppgifter. Grundutbildningen leder på fem terminer fram till legitimation. Läsåret omfattar 42 veckor.

För dem som genomgått utbildning till undersköterska eller till skötare i psykiatrisk vård infördes år 1967 resp. år 1968 avkortade studiegångar för grundutbildning till sjuksköterska/sjukskötare. Dessa utbildningar, som kan erhållas vid fjorton skolor, omfattar tre terminer, varvid den första terminen omfattar högst 23 veckor och de två övriga 21

veckor vardera.

Enligt beslut av 1968 års riksdag (prop. 1968: 66, SU 1968: 108, rskr 1968: 259) anordnas vidareutbildning av sjuksköterskor/sjukskötare.

1+ Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 84

Prop. 1973: 84 4

2.2¶Behörighetsvillkor

Sjuksköterskeutbildningen skall enligt 1965 års beslut tillhöra grundskolans kompentensområde. För antagning till utbildningen fordras utöver betyg från grundskolan att vid lirokursens början ha fyllt 18 år, vara fri från sjukdom och handikapp som medför olimplighet för den verksamhet utbildningen avser samt ha skolkunskaper 1 vissa ämnen.

För antagning till de avkortade studiegångarna gäller — utöver krav på fullgjord skolplikt och godtagbart friskintyg — att sökanden uppfyller de för tillträde till den ordinarie studiegången gällande kraven på skolkunskaper i vissa ämnen. För undersköterskor gäller att de före den avkortade studiegången skall ha tjänstgjort såsom undersköterska minst ett halvt år, varav fyra veckor inom psykiatrisk vård och åtta veckor på operationsavdelning om sådan tjänstgöring inte ingått i utbildningen. För skötare i psykiatrisk vård gäller att sökanden likaledes före antagning till den avkortade studiegången skall ha tjänstgjort på

avdelning av kirurgisk karaktär minst åtta veckor, varav viss tid på

kirurgisk mottagning. Efter prövning i varje särskilt fall får SÖ medge sökande rätt att delvis fullgöra den föreskrivna praktiken under ferier mellan terminerna eller efter utbildningen. Avgångsbetyg får dock ej

utfärdas förrän praktiken i sin helhet fullgjorts.

2.3¶Statsbidrag

I prop. 1965: 161 föreslog dåvarande departementschefen att stats-

bidrag skulle utgå till driftkostnaderna för grundutbildningen i form av ett schablonbelopp per grupp om 15 elever och termin. Beloppet justeras årligen med hänsyn till vissa förändringar i lönenivån. Budgetåret 1973/74 beräknas det uppgå till 26 100 kr.

För de avkortade studiegångarna utgår statsbidrag med samma be-

lopp för termin som för grundutbildningen om fem terminer.

Statsbidrag utgår även till anskaffande av skollokaler, elevhem och första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel.

Till enskild sjuksköterskeskola utgår statsbidrag med belopp, som Kungl. Maj:t i varje särskilt fall bestämmer.

3¶Gymnasieskolans vårdlinje

Utbildningen på gymnasieskolans vårdlinje som bedrivs under primär-

kommunalt eller landstingskommunalt huvudmannaskap är tvåårig. Efter viss tid i årskurs 1 delas vårdlinjen på cn gren för hälso- och sjuk-

vård samt åldringsvård och en gren för barna- och ungdomsvård. I årskurs 2 tillkommer dessutom en gren för psykiatrisk vård. Inom grenen

Prop. 1973: 84 5

för barna- och ungdomsvård kan i årskurs 2 inrättas en variant för barnsjukvård. Den teoretiska undervisningen varvas med vårdpraktik som i både årskurs 1 och årskurs 2 varar i 21 veckor. Läsåret omfattar 40 veckor.

Sedan höstterminen 1971 har ca 10 000 elever antagits till gymnasieskolans vårdlinje, varav på gren för hälso- och sjukvård samt åldringsvård 3 778 budgetåret 1971/72 och 4072 budgctåret 1972/73.

För budgetåret 1973/74 beräknas ctt intag om ca 6 100 clever till vårdlinjen. SÖ räknar med en fortsatt ökning av intagningskapaciteten.

4¶Skolöverstyrelsens förslag om särskild studiegång för grundutbildning till sjuksköterska/sjukskötare

Av SÖ:s skrivelse framgår att SÖ först avsett att föreslå cn gemensam studiegång för dels elever som genomgått vårdlinjens gren för hälsooch sjukvård samt åldringsvård eller gren för psykiatrisk vård, dels undersköterskor, dels skötare i psykiatrisk vård. Utbildningen avsågs omfatta tre terminer. För antagning till utbildningen räknade man med krav på viss yrkeserfarenhet. Rcemissbehandlingen, varvid yttrande avgavs av socialstyrelsen, Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet, Svenska kommunalarbetareförbundet samt Svenska hälso- och sjukvårdens tjänstemannaförbund, visade emellertid att det var svårt att vinna anslutning till förslaget från alla berörda parter.

SÖ har därför begränsat sig till att framlägga förslag till en provisorisk studicgång för enbart elever från vårdlinjens gren för hälso- och sjukvård samt åldringsvård eller gren för psykiatrisk vård. Som skäl anger SÖ bl.a. att 1968 års utbildningsutrednings (U 68:5) aviserade förslag angående eftergymnasiala vårdutbildningar bör avvaktas.

Detta förslag torde enligt SÖ medföra en omarbetning av sjuksköterskeutbildningen i dess helhet.

SÖ:s förslag till läroplan för särskild studiegång innebär att eleverna följer terminerna 3, 4 och 5 i den reguljära femterminsutbildningen av grundutbildning till sjuksköterska/sjukskötare. Förslaget förutsätter ett läsår som omfattar 42 veckor. En viss avvikelse från sistnämnda utbildning är dock att totalt 55 timmars undervisning tillkommer i vissa ämnen, vilket medför motsvarande sänkning av antalet timmar i klinisk praktik i syfte att bibehålla nuvarande utbildningsmål. Ett utbyte av liknande slag förekommer i gällande läroplan för avkortad studicgång för grundutbildning till sjuksköterska/siukskötare.

Till belysning av SÖ:s förslag lämnas här en översikt över fördelningen mellan teori och praktik i vårdlinjen och i sjuksköterskeutbildningen samt arten av praktik.

Prop. 1973: 84 6

Timantal i kurs för grundutbildning av sjuksköterskor termin 1—2 i femterminsutbildningen samt i vårdlinjens tvååriga gren för hälso- och

sjukvård samt åldringsvård

Ämne Timanial

Vårdlinjen Sjuksköterske-

utbildning

termin 1 och 2

Klinisk och socialmedicinsk praktik Ämne Timantal

Vårdlinjen Sjuksköterske-

utbildning

termin I och 2

> Långtidsvård och åldringsvård > Medicinsk och/eller kirurgisk sjukvård

Den nu föreslagna studiegången kan enligt SÖ genomföras genom samläsning under hela utbildningstiden med elever i övrig grundutbildning eller i för vårdlinjens elever särskilt inrättade kurser.

Som krav för antagning till utbildningen föreslår SÖ förutom slutförd utbildning från vårdlinjen sex månaders yrkeserfarenhet inom hälso-

och sjukvård eller åldringsvård.

SÖ förutsätter att utbildningen genomförs utan ändring av gällande statsbidragsregler.

Gällande läroplaner för avkortad studiegång för grundutbildning till

sjuksköterska/sjukskötare för undersköterska och för skötare i psy-

kiatrisk vård bibehålls t. v. Inom SÖ pågår f. n. arbetet med utläggande av intagningsklasser en-

ligt nu gällande läroplaner för budgetåret 1973/74. Utbyte av klasser som anordnas enligt nu gällande läroplaner mot den nu föreslagna tre-

terminsutbildningen bör enligt SÖ kunna medges av SÖ i den män merkostnad ej åsamkas statsverket.

Sedan det provisoriska förslaget till studiegång utarbetats, har SÖ

Prop. 1973: 84 7

haft överläggningar med de instanser, som yttrat sig över det tidigare remitterade förslaget, nämligen socialstyrelsen, Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet, Svenska kommunalarbetareförbundet samt Svenska hälso- och sjukvårdens tiäinstemannaförbund.

Därvid har liksom tidigare olika uppfattningar framförts om förslaget om krav på sex månaders yrkeserfarenhet för antagning till utbildningen. Förslaget biträddes av socialstyrelsen och personalorganisationerna. Socialstyrelsen framhöll, att eleverna utan denna praktik inte kunde anses uppnå samma resultat som övriga sjuksköterskeelever och därmed inte heller kunde anses bli behöriga till legitimation. Huvudmannaorganisationerna ansåg, att praktik borde få tillgodoräknas som merit, men att sådan inte skulle föreskrivas som ett krav för inträde.

Tandstingsförbundet har dock framhållit, att det enligt förslaget upp-

ställda kravet på 18 års ålder för antagning till utbildningen måste gälla.

Utformningen av läroplansförslaget som en studiegång motsvarande

terminerna 3, 4 och 5 har dock accepterats av samtliga.

5 Departementschefen

Som jag framhållit i prop. 1972: 84 angående gymnasieskolans kom-

petensvärde m. m. (s. 85) har det varit en viktig strävan i utbildnings-

politiken att undvika att vissa studievägar blir återvändsgränder. Även om den utformning av kompetensreglerna, som kommer att gälla enligt statsmakternas beslut år 1972 (UbU 1972: 31, rskr 1972: 240), under vissa förutsättningar kommer att g2 var och cn som går igenom en minst tvåårig gymnasieskoleutbildning allmän behörighet till högre utbildning, är det angeläget att gymnasieskolans elever ges rimliga möjligheter att gå vidare inom den från början valda utbildningssektorn.

Det finns redan i dag olika vägar för den som vill bli sjuksköterska/ sjukskötare. Den ena möjligheten är att genomgå en utbildning om fem

terminer, som bygger på grundskola. Den andra möjligheten är endast öppen för den som genomgått vederbörande utbildning till underskö-

terska eller till skötare i psykiatrisk vård och som är eller varit anställd

som undersköterska resp. som skötare inom psykiatrisk vård. För

dessa finns en särskild utbildning om tre terminer. Skolöverstyrelsen

(SÖ) har nu föreslagit att man skapar en särskild studiegång om tre terminer för grundutbildning till sjuksköterska/sjukskötare för dem som

fullgjort sin utbildning i gymnasieskolans vårdlinje, grenen för hälsooch sjukvård samt åldringsvård eller grenen för psykiatrisk vård. Det

är en enhällig uppfattning bland berörda myndigheter och organisationer att en sädan utbildning bör komma till stånd. Jag delar denna mening.

Enligt vad jag erfarit pågår inom 1968 års utbildningsutredning (U 68) en översyn av kortare högskoleutbildning med inriktning mot främst

Prop. 1973: 84 8

hälso-, sjuk- och socialvård. Berörda är studiegångar vilka förbereder för yrkesverksamhet som siuksköterska/sjukskötare, sjukgymnast, arbets-

terapeut, ålderdomshemsföreståndare samt medicinsk-teknisk assistent.

U 68 väntas lägga fram förslag under innevarande år. Jag vill därför understryka att utformningen m. m. av den nu föreslagna särskilda studiegången får ses som ett provisorium i avvaktan på ställningstagandet till U 68:s förslag om bl. a. sjuksköterskeutbildningen. Jag anser att utbildning på gymnasieskolans vårdlinje bör innebära en tids- och ämnesmässig fördel vid fortsatt vårdyrkesutbildning. I en-

lighet med SÖ:s förslag — vilket i detta avseende tillstyrkts av samtliga

remissinstanser — bör grundutbildningen till sjuksköterska/sjukskötare

omfatta tre terminer för de elever som genomgått den tvååriga vård-

linjens gren för hälso- och sjukvård samt åldringsvård eller gren för psykiatrisk vård. Jag avser att senare föreslå Kungl. Maj:t att utbildningen utformas 1 stort sett enligt föreliggande förslag från SÖ. I den mån en avkortning av läsåret i sjuksköterskeutbildningen i övrigt kan komma att genomföras (prop. 1973:1 bil. 10 s. 266, UbU 1973: 5, rskr 1973: 72), bör mot-

svarande förändring ske för här aktuell utbildningsverksamhet.

Som framgår av den tidigare lämnade redogörelsen erhåller vårdlinjens elever en längre praktisk erfarenhet än sjuksköterskeeleverna får

under de två första terminerna i femterminsutbildningen. Praktiken

inom medicinsk och kirurgisk sjukvård är emellertid kortare i vårdlinjen. Vidare bör erinras om att vårdlinjens praktik är kortare än den som undersköterskorna och skötarna inom psykiatrisk vård erhåller under sin totala utbildningstid. Mot bakgrund av bl. a. detta förhållande har SÖ föreslagit att sex månaders yrkesverksamhet skall krävas för antagning till utbildningen. Vid remissbehandlingen har det, som tidigare framgålt, varit delade meningar härom. Jag vill erinra om vad statsmakterna beslutat i anledning av prop. 1972: 34 om allmän behörighet och om tillgodoräknande av arbetslivs-

erfarenhet i samband med urval till spärrad utbildning. Det är givetvis

av värde, vilket jag understrukit i många sammanhang, att den som avslutat sina studier 1 t. ex. gymnasieskolan under en period går ut i en praktisk yrkesverksamhet för att senare återvända — för kortare eller

längre tider — till studier. Ett sådant synsätt är tillämpligt också på

den nu aktuella utbildningen. Man bör dock inte enligt min mening uppställa ett absolut krav på yrkespraktik av viss längd som villkor för antagning till utbildningen, Enligt min mening bör man i stället kunna nå det syfte som SÖ angett genom ctt krav att viss yrkesverksamhet inom hälso- och sjukvård celler äldringsvård skall fullgöras innan den nu föreslagna utbildningen kan anses avslutad. Yrkesverksamheten bör omfatta minst tre månader och kunna fullgöras — helt eller delvis —

före inträdet till utbildningen, mellan terminerna eller efter genom-

Prop. 1973: 84 9

gången sjuksköterskeutbildning. Avgångsbetyg bör ej få utfärdas förrän

yrkesverksamheten i sin helhet fullgjorts. Kortare arbetsperiod än en månad bör inte få tillgodoräknas.

Till sjuksköterskeutbildning antas f.n. ca 3 000 studerande årligen. Det är angeläget att man inom denna totalram strävar efter att öka den del av utbildningskapaciteten som avser kurser för undersköterskor och för skötare inom psykiatrisk vård med lång yrkesverksamhet. Jag har i prop. 1973: 1 (bil. 10 s. 266) beräknat medel för grundulbildningen av sjuksköterskor/sjukskötare (UbU 1973:5, rskr 1973: 72). Den här föreslagna särskilda studiegången skall rymmas inom den beräknade

ramen.

När det gäller antalet intagningsplatser under nästa budgetår för den nu aktuella studiegången, måste dimensioneringen ske under beaktande av redan pågående celler planerad sjuksköterskeutbildning av olika längd. En jämn cxamination av grundutbildade sjuksköterskor/sjukskötare bör självfallet eftersträvas.

Statsbidrag till den nu föreslagna särskilda studiegången bör utgå

med samma belopp för termin och med tillämpning i övrigt av samma bestämmelser som för grundutbildning om fem terminer.

Den föreslagna studiegången innebär att av de fem terminer som sjuksköterskeutbildningen normalt omfattar de två första anses i allt

väsentligt fullgjorda genom utbildningen på den tvååriga vårdlinjen av

gymnasieskolan. Det är då rimligt att de som är behöriga till denna

studiegång bör få intas först i andra hand till femterminsutbildningen.

Jag ämnar framdeles föreslå att Kungl. Maj:t meddelar bestimmelser härom.

Vid de överläggningar som ägt rum i Kungl. Maj:ts kansli har SÖ, socialstyrelsen, Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet och

Svenska kommunalarbetareförbundet biträtt vad jag förordat beträffan-

de den särskilda studiegången.

6 Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

a) godkänna de av mig förordade riktlinjerna för särskild stu-

diegång för grundutbildning till sjuksköterska/sjukskötare för

dem som genomgått vissa grenar av gymnasieskolans tvååriga

vårdlinje,

b) godkänna de av mig förordade grunderna för statsbidrag till

nämnda utbildning.

Prop. 1973: 84 10

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga Iecdamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyliensten

Prop. 1973: 84 11

Innehåll

Sid. I Inledning VB 2 Sjuksköterskeutbildningen

2.1 Utbildningens organisation

2.2 Behörighetsvillkor

2.3¶Statsbidrag BRYR

3¶Gymnasieskolans vårdlinje BB

4 Skolöverstyrelsens förslag om särskild studiegång för grund-

TRYCKERIBSOLAGET IVAR H/EGGSTRÖM AB, STOCKHOLM 1973