Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag om anslag för budgetåret 1974/75 till kronofogdemyndigheterna. ] propositionen aviseras vidare en utred- ning med parlamentarisk förankring för att se över det förslag till dislriktsindelning m.m. som lades fram är 1973. Den nuvarande indelningen behålls oförändrad t. v.

• Sida 2
•  Original

tJ

Prop. 1974:19

Utdrag av protokollet över kommunärenden. hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 15 mars 1974.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST. ASP- LING, GElJER, NORLlNG, LlDBOM, CARLSSON, GUSTAFSSON, ZACHRISSON, LEIJON, HJEL'M-WALLi—LN.

Chefen för kommundepartementet, statsrådet Gustafsson, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om anslag till kronofogdemyndigheterna och anför.

l prop. 197421 (bil. 16 s. 74) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Kronofogdemyndz'gheterna för budgetåret 1974/75 beräknas ett förslagsanslag av 154 007 000 kr. Jag anhåller att nu få ta upp denna fråga.

Inledning

Den exekutiva verksamheten avser dels det allmännas fordringar för Skatter, böter, allmänna avgifter m.m., dels mål och ärenden som anhängiggörs av enskilda rättsägare. Dessutom åligger det kronofogde att bl.a. beVaka statens rätt vid konkurser, handlägga ärenden enligt lagen (19701741) om statlig lönegaranti vid konkurs samt att efter länsstyrel— sens förordnande vara överexekutor för särskild förrättning.

För den exekutiva verksamheten är landet indelat i 81 kronofogde- distrikt. Antalet anställda inom kronofogdedistrikten uppgår till nära 2 700. 1 varje distrikt finns en kronofogdemyndighet med en krono- direktör eller kronofogde som chef.

Enligt beslut av 1972 års riksdag (prop. 197211 bil. 14, CU 197217. rskr 1972170) blev riksskatteverket den 1 juli 1973 centralmyndighet för administration av exekutionsväsendet.

Frågan om distriktsindelning. arbets- och personalorganisation m.m. inom exekutionsväsendet har utretts av särskilt tillkallad utredningsman som den 30 oktober 1973 lämnade betänkandet (Ds C 197313") Distrikts- indelning. arbets- och personalorganisation m. m. inom exekutions- Väsendet. Förslaget som har remissbehandlats kommer att redovisas i det följande.

Om man bortser från särskilt beräknade uppbördsmedel. uppgår medelsanvisningen till kronofogdemyndigheterna för innevarande budget- år till drygt 160 milj. kr.

• Sida 3
•  Original

Prop. 1974:19 3

Distriktsindelning, arbets— och personalorganisation m. m. Nuvarande förhållanden, riksdagens beslut, m. m.

Landet är f. n. indelat i 81 kronofogdedistrikt. Fyra län utgör vartdera ett sådant distrikt. Utanför centralorterna för distrikten finns exekutiv personal placerad på 112 stationeringsorter. 1 193 orter finns sålunda f. n. exekutiv personal.

Utredningen rörande centralorgan inom exekutionsväsendet föreslog i sitt ijuni 1971 avlämnade betänkande (Ds C 19712) Centralorgan inom exckutionsväsendet — Översyn av landets indelning i kronofogdedistrikt att antalet kronofogdedistrikt skulle reduce-ras från 81 till 35. Samman- lagt 19 län föreslogs vartdera bilda ett kronofogdedistrikt.

Remissinstanserna hade som regel inte något att erinra mot de av utredningen föreslagna riktlinjerna för landets indelning i kronofogde- distrikt. Däremot kritiserades utredningens konkreta förslag av flera länsstyrelser, som ansåg att förslaget resulterat i alltför få distrikt. Någon remissinstans framhöll å andra sidan, att distriktens antal borde ha minskats mer än vad utredningen föreslagit.

Det ankommer på Kungl. Maj:t att besluta om landets indelningi kronofogdedistrikt.

Genom beslut av 1972 års riksdag (prop. 197221, bil, 14, Cu 1972:7, rskr 1972:70) fastställdes följande riktlinjer för indelningen av landet i kronofogdedistrikt.

1. Hänsyn bör tas till, förutom den kommunala indelningen, annan för exekutionsväsendet relevant administrativ ochjudiciell indelning. Följan- de regler bör därvid gälla.

a) Kronofogdedistrikten bör inte genombryta länsgränserna.

b) Kronofogdedistrikten bör bildas av hela kommuner/kommunblock. Gräns för kommunblock får dock genombrytas i fall då den bryts av länsgräns.

c) Kronofogdedistrikt bör helst omfatta helt eller hela fögderier. När det gäller anslutningen till andra administrativa indelningar är det mer angeläget att anpassa kronofogdedistriktsindelningen till domkretsindel- ningen än till indelningen i polis- och äklagardistrikt. Sistnämnda och andra administrativa indelningar bör emellertid följas, om det kan ske utan olägenheter för exekutionsväsendet.

2. Varje kronofogdedistrikt bör om möjligt utformas så att arbets- volymen blir tillräckligt stor för en effektiv och ändamålsenlig arbets- och personalorganisation. Sådana förändringar i kronofogdemyndigheternas arbetsuppgifter som kan föranledas av planerade reformer inom exeku- tionsväsendet bör beaktas.

3. För att de önskemål som angetts under punkt 2 skall kunna uppfyllas, bör ett kronofogdedistrikt ha ett så stort verksamhetsområde att det får en årlig arbetsvolym på minst omkring 35 000—40 000 allmänna och enskilda mål (med nuvarande proportioner mellan de olika målgrupperna).

4. Allmänhetens möjligheter att komma i kontakt med företrädare för

• Sida 4
•  Original

Prop. 1974:19 4

kronofogdemyndigheten bör inte nämnvärt försämras som en följd av distriktsindelningsändringar. Verksamheten vid fältsektion på ort, som upphör att vara centralort, bör upprätthållas med i stort sett samma personalstyrka som i dag finns vid centralortssektionen'på samma ort.

5. Nytt kronofogdedistrikt bör i princip bildas genom sammanläggning av redan befintliga kronofogdedistrikt. Detta får emellertid inte hindra att — i fall då en sådan lösning uppenbarligen måste anses vara den mest rationella — område för befintligt kronofogdedistrikt delas upp för att ingå i nybildade distrikt. Residensstad bör vara centralort i kronofogde- distrikt, om inte annan ort på grund av storleken av kronofogdemyndig- heten där eller ortens näringspolitiska roll inom området är uppenbart bättre lämpad som centralort. Civilutskottet framhöll i sitt betänkande att det av flera orsaker kan bli nödvändigt att modifiera dessa riktlinjer. Bl.a. kan det av geografiska ski-il visa sig behövligt att inrätta flera distrikt än utredningen föreslagiti län med stort ytinnehäll. Inte minst viktigt ansåg utskottet det vara att företagare utan alltför tidsödande resor fär möjligheter att vid behov kunna komma i kontakt med chefen för kronofogdemyndigheten. Utskottet ansåg vidare att distrikten bör dimensioneras så att arbetsvoly— men inom varje distrikt blir avpassad på ett sådant sätt att den av departementschefen väntade rationaliseringsvinstcn ej förloras. Den "2 juni 1972 uppdrog Kungl. Maj:t åt exekutionsväsendets organi- sationsnänmd bl.a. att med ledning av de riktlinjer, som riksdagen beslutat, utarbeta förslag om indelning av landet i kronofogdedistrikt samt om arbets- och personalorganisation inom kronofogdedistrikten. I samband med förberedelserna för överförandet av centralmyndighetsupp- gifterna inom exekutionsväsendet till riksskattcverket flyttades uppgiften att utarbeta förslag i denna fråga över på en särskild utredningsman.l Utredningsmannen, som fortlöpande under utredningsarbetets gång har inhämtat berörda personalorganisationers synpunkter på utarbetade för- slag samt haft överläggningar med företrädare. för bl. a. länsberedning- en. lagberedningen, konkurslagskommittén, domkretsutredningen för Stockholms län och projektledningen för utredningsarbetet om införan- det av ADB inom exekutionsväsendet, lämnade den 30 oktober 1973 betänkandet (Ds C 19733) Distriktsindelning, arbets- och personalorga- nisation m. 111. inom exekutionsväsendet.

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av statskontoret, riksskatteverket, länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Kristianstads. Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs, Värm- lands, Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Väster- bottens och Norrbottens län, Jurist- och samhällsvetareförbundet samt Statstjänstemannaförbundet. Flera länsstyrelser har dessutom bifogat yttranden från kommuner och kronofogdemyndighetcr inom resp. län.

1 Överdirektören ll. Djurberg.

• Sida 5
•  Original

Prop. 1974:19 5

Utredningsförslaget

Med anledning av civilutskottets uttalande har utredningsmannen undersökt och redovisat kronofogdemyndigheternas servicefunktioner och dessas inverkan på distriktsindelningen. Han har vidare presenterat och analyserat de nya uppgifter som planerats skola tillföras kronofogde- myndigheterna samt sambanden mellan indrivningsresultaten och krono— fogdedistriktcns storlek. Med beaktande av bl. a. prop. 1972zlll bil. 1, Regionalpolitiskt handlingsprogram m.m. och Kungl. Maj:ts cirkulär (1973224) till statsmyndigheterna om iakttagande av beslutet om den regionala utvecklingen har utredningsmannen utarbetat förslag till indel- ning av landet i kronofogdedistrikt. Förslaget innebär att distriktens antal reduceras till 36. 18 län föreslås bilda vartdera ett distrikt. Utanför centralorterna föreslås exekutiv personal skola finnas på 99 stationerings— orter. Det innebär att exekutiv personal kommer att finnas på 135 orter. 58 av de nuvarande stationeringsorterna föreslås skola dras in. Av dessa 58 orter har f. n. 43 orter en exekutiv tjänsteman, 12 orter två, en ort tre och en ort fem sådana tjänstemän. På en ort drivs verksamheten från centralorten. Förslaget innebär vidare att samtliga primära och regionala centra — i flerortscentra en av orterna — utom ett kommer att vara stationcringsorter för exekutiv personal. Dessutom behålls enligt förslaget ett 15-tal kommuncentra som stationeringsorter.

Stockholms län föreslås skola delas in i sju, Malmöhus län i tre samt Östergötlands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Gävleborgs län i vartdera två distrikt.

Utredningsmannen framhåller att målen och ärendena hos kronofogde- myndigheterna inte bara ökat i antal sedan exekutionsväscndets förstat- ligande den 1 januari 1965 utan även undergått en påtaglig kvalitativ förändring. Målen har blivit mer komplicerade och svårare att handlägga. Stora krav måste därför ställas på både arbetsorganisation och personal. En arbetsspecialisering har redan måst genomföras i de större krono- fogdedistrikten och är nödvändig även i övrigt, om nuvarande arbetsupp- gifter och väntade nya arbetsuppgifter — t. ex. övertagandet av handlägg- ningen av mål om betalningsföreläggande från de allmänna domstolarna eller av överexekutorsgöromälen från länsstyrelserna — skall kunna fullgöras. Mot den bakgrunden lägger utredningsmannen fram förslag om arbetsorganisation för dels kronofogdedistrikt av normaltyp (normal— organisation), dels ett vart av Stockholms, Göteborgs och Malmö krono- fogdedistrikt. Organisationen i de tre storstadsdistrikten har därvid så långt möjligt bringats i principiell överensstämmelse med normalorganisa- tionen.

En av de förutsättningar, på vilka utredningsmannen har grundat sitt förslag, är att arbetsorganisationen skall utformas på sådant sätt att den smidigt kan anpassas till väntade reformer. Speciellt intresse har ägnats frå- gor om fördelningen av ansvar och befogenheter, behov av samordning och specialisering, intern kontroll och tillsyn saint kommunikation inom en kronofogdemyndighct.

• Sida 6
•  Original

Prop. 1974:19 6

Utredningsmannen anser att för en kronofogdemyndighet av normal- typ bör fyra funktionsornråden bestämma utformningen av organisatio- nen. Dessa områden är administration, handläggning av allmänna mål samt ärenden, handläggning av enskilda mål och löneexekution samt fältverkställighet.

Normalorganisationen föreslås skola omfatta en administrativ enhet, en centralavdelning med två sektioner — den ena, A, för allmänna mål samt ärenden, den andra, E, för enskilda mål och löneexekution — samt en fältavdelning.

Kronofogdemyndighetens ledning hör utgöras av chefkronofogden, övriga kronofogdar samt cheferna för eentralavdelningen, fältavdelningen och administrativa enheten. Utredningsmannen förutsätter att inom varje kronofogdemyndighet skall finnas en ställföreträdande chefkronofogde.

Den administrativa enheten föreslås skola handha ärenden om ekono- mi, organisation, personal, lokaler, inventarier och arkiv.

Centralavdelningen föreslås skola handha den kontorsmässiga hand- läggningen och verkställigheten — införsel, exekutiv försäljning, bevak- ning av statens rätt i konkurs rn. m. — i allmänna och enskilda mål samt ärenden, handlägga lönegarantiärenden, ärenden enligt lösöreköpsförord- ningen (1845150 5. 1) och ärenden om upptagande av protest enligt växellagen (1932zl30) och cheeklagen (1932zl31) m.m. Avdelningens uppgifter föreslås skola fördelas på två sektioner, A och 15. Sektion A svarar i huvudsak för allmänna mål samt ärenden, sektion E. för enskilda mål och löneexekution. 1 övrigt skall sektion inom sitt funktionsområde ge all möjlig service åt fältavdelningen. Sektion E' skall, utöver enskilda mål, svara för all exekutiv försäljning, oberoende av om försäljningen sker i allmänt eller enskilt mål.

Fältavdelningen föreslås skola bestå av fältsektioner som skall finnas på centralorten och på ort eller orter utanför centralorten. lnom fältavdelningen skall huvudsakligen utföras rena verkställighetsåtgärder samt viss utrednings- och delgivningsverksamhet.

I fråga om de tre storstadsdistriktcn bör enligt utredningsmannens förslag följande principer vara vägledande.

1.0rganisationen bör. så långt det är möjligt. bringas i principiell överensstämmelse med den föreslagna normalorganisationen.

2. Enhetlig organisation av de tre storstadsdistrikten bör eftersträvas.

3. Med hänsyn till de förändringar som införandet av ett riksdata- system inom exekutionsväscndet kan medföra bör större organisations— ändringar undvikas i avvaktan på denna reform.

Stockholms kronofogdedistrikt föreslås skola få följande organisation. Under chefen för myndigheten sorterar sju organisationsenheter nämligen administrativ avdelning, konkursavdelning, registreringsavdelning, kon- troll- och tillsynsavdelning samt tre fältavdelningar.

Den administrativa avdelningen har sin direkta motsvarighet i den nuvarande kameral- och personalavdclningen. Konkursaiidelningen bildas av en nu befintlig enhet för lönegarantiärcnden samt en för samtliga

• Sida 7
•  Original

Prop. 1974:19 7

nuvarande fältavdelningar gemensam arbetsgrupp som för fullgörandet av vissa expeditionella göromål rörande konkursärcnden finns organiserad inom en av de nuvarande fältavdelningarna. Registreringsavdelningen som svarar för bl. a. samordning av manuella och maskinella handläggnings- system behålls. Utredningsmannen föreslår vidare att den direkt under chefen för kronofogdernyndigheten lydande kontroll- och tillsynsavdel- ningen bildas av den ena av nu befintliga två revisionsscktioner och att den andra utgår ur organisationen.

Den nuvarande organisationen i Göteborgs kronofogdedistrikt överens- stämmer i stort med det förslag till normalorganisation för kronofogde- distrikt som läggs fram av utredningsmannen. En viss anpassning fordras enligt utredningsmannen så till vida att en fristående administrativ avdelning, en konkursavdelning samt en kontroll- och tillsynsavdelning inrättas. Dessutom behålls enligt förslaget en avdelning för allmänna mål som motsvarar sektion A'i normalorganisationen och en avdelning för enskilda mål som motsvarar sektion E i nämnda organisation. Inom den befintliga fältavdelningen förekommer alla de funktioner som ingår i en sådan avdelning enligt förslaget till normalorganisation.

Även nuvarande organisation i Malmö kronofogdedistrikt överensstäm- mer i stort med utredningsmannens förslag till normalorganisation. Utredningsmannen föreslår att Malmö kronofogdedistrikt -— liksom Göte- borgs — skall ha sex avdelningar, nämligen administrativ avdelning, konkursavdelning, kontroll- och tillsynsavdelning, avdelning för enskilda mål, avdelning för allmänna mål samt fältavdelning.

Vid bedömningen av arbetskraftsbehovet inom kronofogdedistrikten har utredningsmannen utgått från myndigheternas arbetsvolym sådan den kan avläsas i centralmyndighetens arbets- och indrivningsstatistik. Han har därvid tagit hänsyn till målens skiftande svårighetsgrad. Som tidigare nämnts tenderar mallen att bli svårare att handlägga. Även denna faktor har utredningsmannen sökt väga in vid sin bedömning av personalbehovet liksom också beräknad ökning eller minskning av folkmängden i de föreslagna distrikten. Andra faktorer som enligt utredningsmannen varit vägledande är gäldenärsklientclets sammansättning och betalningsmet- stånd, servicekrav på myndigheten. reseavstånd, antalet stationeringsorter utanför centralorten osv.

Vid ingången av budgetåret 1973/74 fanns inom distrikten totalt inrättade 2 646,5 tjänster, varav 197 för kronofogdepersonal, 1 "291 för exekutiv personal, 1 129,5 för kontorspersonal, 23 för expeditionsvakts- personal och 6 för övrig personal.

Utredningsmannen föreslår en personalorganisalion, som totalt omfat- tar 2 612 tjänster varav 189 för kronofogdepersonal, 39 för administrativ personal.. 1 229 för exekutiv personal, 1 110 för kontorspersonal och 45 för expeditionsvaktspersonal. Förslaget innebär en förstärkning av per- sonalorganisationen i de distrikt, där arbetsmängden ökat, och en utbyggnad av administrationen. Trots detta minskar det totala antalet tjänster med 34,5 vilket motsvarar en årlig minskning av lönekostnaderna --— räknade i 1973 års lönelägc — med ca 1,8 milj. kr.

• Sida 8
•  Original

Prop. 1974:19 ' 8

Utredningsmannen föreslår att omorganisationen genomförs den 1 januari 1975.

Remissyttranden

Statskontoret anser att en reducering av antalet distrikt är angelägen. Föreliggande utredningsmaterial utgör emellertid inte. tillräckligt underlag för ett beslut om en permanent ändring av distrikten. Framför allt beträffande de folkrika länen bör ytterligare överväganden göras. Stats- kontoret vill dock inte motsätta sig att utredningsmannens förslag läggs till grund för en temporär justering av bemanningen inom exekutions- väscndet. För de distrikt som enligt förslaget omfattar ett helt ,län kan antas att distriktet får en ändamålsenlig utformning för överskådlig tid. För övriga distrikt kan det vara lämpligt att den slutliga utformningen analyseras i samband med genomförandet av ADB—reformen inom exe- kutionsväsendet.

Riksskatteverket ansluter sig i stort till förslaget om ändrad distriktsin- delning. arbets- och personalorganisation inom exekutionsväscndet. Ver- ket beklagar att tillfälle inte funnits att närmare studera och överväga ändringar av organisationen i de tre storstadsdistrikten. Organisationen i dessa distrikt bör enligt riksskatteverket snarast möjligt omstruktureras. Riksskatteverket anser att det ännu är för tidigt att ta ställning till frågan om de. reformer som planeras på exekutionsväscndets område kräver någon principiell ändring av den föreslagna organisationen.

Enligt riksskatteverkets mening föreligger inte någon skillnad i behovet av förstärknings- och rekryteringspersonal mellan storstadsdistrikten och övriga kronofogdedistrikt. Tillämpas vedertagna beräkningsnormer även för storstadsdistrikten skulle enligt riksskatteverket ytterligare ett tjugo- tal tjänster fordras inom den exekutiva karriären.

Riksskatteverket konstaterar slutligen att vissa skäl talar för att genomföra distriktsindelningen senare än utredningsmannen föreslagit. Bl.a. bör de väntade reformernas inverkan på organisationsstrukturen och på behovet av tjänster på de nya centralorterna övervägas.

Förslaget om indelningen av landet i kronofogdedistrikt tillstyrks eller lämnas utan erinran av länsstyrelserna i Östergötlands, Älvsborgs, Värm- lands, Gävleborgs och Norrbottens län samt Jurist- och samhällsvetareför- bundet. Förslaget avstyrks av länsstyrelserna [ Stockholms, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Hallands, Göteborgs och Bohus, Västman- lands, Kopparbergs och Västerbottens län samt Statstjänstemannaförbun- der. Minskning av nuvarande antal distrikt men ökning i förhållande till förslaget förordas av länsstyrelserna i Södermanlands, Kristianstads, Malmö/lus och Västernorrlands län. Av de tio länsstyrelser som har yttrat sig om föreslagna stationeringsorter avstyrker sju och lämnar tre förslagen utan erinran. De åtta länsstyrelser som har yttrat sig om den föreslagna personalorganisationen framhåller att den är för knapp och att ytterligare tjänster behövs. Lärtsst_1-'relserna i Stockholms, Södermanlands och Kopparbergs län framhåller att ställning till distriktsindelning, arbets— och

• Sida 9
•  Original

Prop. 1974:19 9

personalorganisation inte bör tas förrän kronofogdemyndigheternas arbetsuppgifter har fastlagts och de fulla verkningarna av olika reformer kan överblickas samt frågan om service mot allmänheten tillfredsställande

utretts. Jurist- och samhällsvetareförbzmdet vill med skärpa understryka be- hovet av ett snabbt genomförande av utredningsmannens förslag. För- bundet ansluter sig till förslaget om distriktsindelning och om statione- ringsorter. ] fråga om arbetsorganisationen tillstyrker förbundet att den administrativa funktionen renodlas. Den föreslagna sektionen E inom eentralavdelningen bör på grund av den koncentration av exekutiva göromål som avses ske dit göras till en fristående avdelning. De föreslagna personalstaterna är knappt tilltagna men kan, enligt förbundets mening, möjligen accepteras i ingångsskedet till en ny organisation. Förbundet framhåller att metoderna för personaldimensioncringen bör utvecklas ytterligare. I fråga om behovet av specialisering framhåller förbundet att ett brett erfarenhetsunderlag skapar bättre förutsättningar för riktiga beslut. Förbundet vill därför förorda att specialisering avjuristpersonalen sker endast i den omfattning det är påkallat av arbetstekniska skäl och att det breda kunnandet vidmakthålls genom lämpligt utformad cirkulations- tjänstgöring.

Statstjänstemannaförbandet anser att ett genomförande av förslaget i dess nuvarande form inte är tänkbart och hemställer att förslaget omarbetas. Genomförandet av ett reviderat förslag bör anstå fram till införandet av ADB inom exekutionsväsendet. Förbundet godtari princip förslaget till distriktsindelning men yrkar att Västernorrlands län skall delas i två distrikt. Förbundet anser att behov av ytterligare uppdelning av län i flera kronofogdedistrikt kan diskuteras, exempelvis i fråga om Södermanlands och Kristianstads län. Antalet tjänster för exekutiv personal bör enligt förbundet utökas liksom antalet tjänster för kontors- personal. Den föreslagna tidpunkten för genomförandet är enligt för- bundet helt oacceptabel på grund av att personalen får alltför liten tid till förfogande för att förbereda eventuell flyttning och för att-lösa andra därmed sammanhängande problem.

Anslagsberäkning

B 3. Kronofogdemyndigheterna 1972/73 Utgift 138 691 208 1973/74 Anslag 154 007 000 1974/75 Förslag 160 807 000

Länsstyrelsernas ans]agsframställningar för budgetåret 1974/75 beträf- fande kronofogdemyndigheterna innehåller yrkanden om totalt ca 120 ytterligare årsarbetskrafter, varav ett åttiotal i form av tjänster. Som grund för yrkandena om personalförstärkning anförs bl. a. att arbets- volymen har ökat, att indrivningsarbetet har blivit mer komplicerat och tidskrävande samt att betydande förändringar har skett inom exekutions-

1* Riksdagen 1974. ] saml. Nr 19

• Sida 10
•  Original

'Pmp.1974:19 . 10

rätten genom ny eller ändrad lagstiftning. bl. a. lagen om statlig löne- garanti vid konkurs.

Riksskatteverket, som enligt sin instruktion (19701752) skall samman- ställa och yttra sig över dessa anslagsframställningar, understryker att målens svårighetsgrad har ökat och att indrivningsarbetet har blivit alltmer komplicerat och tidskrävande.. särskilt i de mest expansiva distrikten. Verket förordar därför personalförstärkningar främst i distrikt inom Stockholms län samt i Göteborgs och Malmö kronofogdedistrikt men även i vissa andra distrikt. Totalt föreslår verket 62 nya tjänster varav nio i utbyte mot befintliga tjänster nämligen en kronofogdetjänst, nio tjänster som bitr. kronofogde — varav sex i utbyte mot sex tjänster som kronofogdesckreterare — två tjänster som kronokommissarie, en tjänst som förste byråsekreterare. elva tjänster som förste kronoassistent — varav två i utbyte mot två tjänster som kronoassistent —- tolv tjänster som kronoassistent, fjorton kvalificerade biträdestjänster -— varav en i utbyte mot en tjänst som kronoassistent — åtta biträdestjänster, en tjänst som materialförvaltare och tre tjänster som expeditionsvakt.

Sedan budgetåret 1972/73 får enligt beslut av Kungl. Maj:t vissa tjänster hos kronofogdemyndigheterna vid uppkommande vakans inte återbesåttas eller uppehållas med vikarie utan ccntralmyndighetens med- givande. Under budgetåret 1973/74 skall riksskatteverket till Kungl. Maj:t lämna uppgift om tjänster som hålls vakanta inom kronofogde- distrikten och som bör omplaceras från distrikt med minskande arbets- volym till arbetstyngda distrikt eller som bör dras in. Riksskatteverket föreslår att detta system med överförande av tjänster i princip får fortsätta även under budgetåret 1974/75. överförandet bör dock inte ske ”tjänst för tjänst". titan nya tjänster bör inrättas där behov föreligger med ianspråktagande av sådana avlöningsmedel som friställs vid indrag- ning av vakanta tjänster. Riksskatteverket föreslår vidare att medelstill- delningen ökas med ca 700 000 kr. för bl. a. utökning av antalet notarietjänster hos kronofogden]yndigheterna samt av utbildnings- och informationsverksamheten.

Departementschefen

Frågan om landets indelning i kronofogdedistrikt har utretts av utredningen rörande eentralorgan inom exekutionsväscndet. [ juni 1971 lämnade utredningen betänkandet (DSC 197122) Centralorgan inom exekutionsväscndet —- Översyn av landets indelning i kronofogdedistrikt. Förslaget innebar bl.a. att antalet kronofogdedistrikt skulle minskas från 81 till 35. Genom prop. 197221 bil. 14 underställdes frågan om riktlinjerna för landets indelning i kronofogdedistrikt riksdagens pröv- ning. Med anledning av vad riksdagen därvid uttalade (CU 1972z7, rskr 197'Zz70) uppdrog Kungl. Maj:t ät exekutionsväsendets organisations- nämnd att utarbeta förslag till en sådan indelning samt till arbets- och personalorganisation inom kronofogdedistrikten. Uppdraget flyttades sedermera över till en särskilt tillkallad utredningsman.

• Sida 11
•  Original

Prop. 1974:19 11

l betänkandet (Ds C 197323) Distriktsindelning, arbets- och personal- organisation m. m. inom exekutionsväsendet har utredningsmannen i oktober 1973 redovisat förslag till landets indelning i kronofogdedistrikt samt detaljerade förslag till arbets- och personalorganisation inom kronofogdedistrikten. Distriktsindelningsförslaget innebär att landet de- las in i 36 distrikt. 181än bildar vartdera ett distrikt.

Normalorganisationen inom ett kronofogdedistrikt skall enligt utred- ningsmannens förslag omfatta en administrativ enhet, en centralavdelning med två sektioner — den ena för allmänna mål samt ärenden, den andra för enskilda mål och löneexekution samt en fältavdelning. Organisa- tionen i de tre storstadsdistrikten, Stockholms, Malmö och Göteborgs kronofogdedistrikt, får i utredningsmannens förslag en från normalorga- nisationen avvikande utformning, som betingas av bl. a. myndigheternas storlek och önskvärdheten att i avvaktan på ADB-reformen inte nu göra större organisationsändringar.

Utredningsmannens förslag till personalorganisation innebär en för- stärkning av bemanningen i de distrikt, där arbetsmängden har ökat, samt en utbyggnad av administrationen. Det totala antalet tjänster enligt förslaget understiger det nuvarande antalet med över 30, vilket motsvarar en årlig minskning av lönekostnaderna med ca 1,8 milj. kr.

Åtskilliga remissinstanser har ställt sig negativa till utredningsförslaget. Kritik riktas främst mot förslaget till indelning av landet i kronofogde- distrikt men även mot förslaget till arbets- och personalorganisation. Kritiken har enligt min mening sådan tyngd att förslaget inte kan läggas till grund för ett ställningstagande. En översyn av förslaget bör göras. Jag avser därför att senare föreslå Kungl. Maj:t att bemyndiga mig att" tillkalla en utredning för att göra en sådan översyn. Utredningen avses skola ha parlamentarisk förankring och bedriva sitt arbete skyndsamt.

Riksskatteverket, som enligt sin instruktion har sammanställt och yttrat sig över länsstyrelsernas anslagsframställningar, föreslår personal- förstärkningar i vissa kronofogdedistrikt vars arbetsbörda har ökat. främst i kronofogdedistrikt i Stockholms län samt i Malmö och Göteborg. Jag ansluter mig till riksskatteverkets bedömning av arbetssituationen hos kronofogde-myndigheterna och förordar att 30 tjänster tillförs krono- fogdemyndighet—erna i de. mest arbetstyngda distrikten. Jag kan också ansluta mig till riksskatteverkets förslag att den ordning som innebär att vissa tjänster hos kronofogdemyndigheterna i distrikt med vikande arbetsunderlag vid uppkommande vakans inte får äterbesättas eller uppehållas med vikarie utan särskilt medgivande skall behållas. Detta system gör det möjligt att smidigt, i huvudsak i takt med den naturliga avgången, anpassa personalorganisationen efter det minskande arbets- underlaget.

Mina ställningstaganden till länsstyrelsernas förslag, vilka redovisas

• Sida 12
•  Original

Prop. 1974:19 12 närmare i det följande, innebär, med bortseende från de beräknade uppbördsmedlen, en medelsanvisning om 167,3 milj. kr. Ökningen i förhållande till innevarande budgetår uppgår till 6,9 milj. kr. De särskilda uppbördsmedlen beräknar jag till 6,5 milj. kr., en ökning med 0,1 milj. kr. i förhållande till innevarande budgetår.

• Sida 13
•  Original

Prop. 1974:19

13

Sammanställning i tusental kr. av anslagsberäkningarna för B 3.

Kronofogdemyndigheterna

B 3. Kronofogdemyndigheterna

1973/74 Beräknad ändring 1974/75 Mynd. Dep.chefen Personal l-landläggande personal 331 + 10 + 6 Ovrig personal 2 353 + 73 + 24 2 684 + 83 + 30 Anslag lönekostnader 124 417 + 10 6891 + 5 700 Sjukvård 358 + 47 + 47 Reseersättningar 4 259 + 595 + 93 Lokalkostnadcr 14 302 + 1 693 + 1 650 Expenser 8 398 + 1 119 -— Därav engångsutgifter l l89 896 896 Diverse ändamål 8 689 + 826 — 524 160 423 + 14 969 + 6 966 Uppbördrmedel Ersättning frän allmänna pensions- fonden 6 416 — + 166 + M 969

154 007

+6800

1 Inkl. uppräkning av lönekostnadspålägg till 29 %. Uppräkningen för befintlig personal uppgår till 2 982 000 kr.

Stockholms län

Kronofogdemyndigheterna

1973/74 Beräknad ändring 1974/75 Länsstyrelsen Dep. chefen Personal llandläggande personal 64 + 7 + 4 Ovrig personal 532 + 31 + 13 596 + 38 + 17 Anslag Lönekostnader 28 311 + 3 463 + 2 409 Sjukvård 99 + 10 + 1 0 Reseersättningar 566 + 32 + 22 Lokalkostnader 3 337 + 589 + 589 Expenser 2 540 296 -— 360 Därav engångsutgifter 500 '- -—

34 853 + 3 798 + 2 670

• Sida 14
•  Original

Prop. 1974:19 14

]. Lönc- och prisomräkning m. m. 1 268 672 kr.

2. I Danderyds distrikt begärs en biträdande kronofogde för handlägg- ning av framförallt konkurs- och lönegarantiärenden, en kronokommissa- rie för förstärkning av arbetsledningen samt en förste kronoassistent och två kvalificerade biträden. I Handens distrikt begärs en kronofogdesekre- terare, två förste kronoassistenter samt tre kvalificerade biträden på grund av stor arbetsbelastning. Den befintliga personalen i Huddinge distrikt är med hänsyn till den alltmer ökande ärendemängden alltför fätalig och bör förstärkas med en biträdande kronofogde, två krono- assistenter samt tre kvalificerade biträden. De ökande balanserna beträf- fande allmänna mål i Nacka distrikt gör att distriktet bör förstärkas med en kronoassistent och ett kvalificerat biträde. Sollentuna distrikt bör för att kunna bibehålla nuvarande indrivningsresultat tillföras en biträdande kronofogde i utbyte mot en kronofogdesekreterare, två förste krono— assistenter samt ett kvalificerat biträde. Den ökade arbetsbelastningen i Solna kronofogdedistrikt gör att distriktet bör tillföras en biträdande kronofogde i utbyte mot en kronofogdesekreterare. Vidare behövs en förste kronoassistent. För inbindning av och annat arbete med ADB- material bör Stockholms kronofogdedistrikt tillföras två expeditions- vakter. I Södertälje distrikt bör personalen utökas med en kronokom- missarie och ett kvalificerat biträde. Gemensamt för distrikten i länet begärs vidare medel för främst biträdeshjälp. (+ 2 488 328 kr.)

3. Omkostnaderna beräknas öka. (+ 41 000 kr.)

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet till 37 523 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för en biträdande- kronofogde i vartdera Danderyds, Handens och Huddinge distrikt. en kronokommissarie i Södertälje distrikt, en förste kronoassistent ivartdera Danderyds, Handens, Sollentuna och Solna distrikt, en kronoassistent i vartdera Danderyds. Handens, Nacka och Sollentuna distrikt samt två i Huddinge distrikt samt slutligen ett kvalificerat biträde i vartdera Handens, Huddinge och Nacka distrikt.

Uppsala län

1. Löne- och prisomräkning m. m. 12 000 kr. 2. Omkostnaderna väntas öka. (+ 7 000 kr.)

• Sida 15
•  Original

Prop. 1974:19 15

Kronofogdemyndigheten

1973/74 Beräknad ändring 1974/75

Länsstyrelsen Dep.chefen

Personal

Handläggandc personal 6 — __ Övrig personal 48 — _

54 —

Anslag

Lönekostnader 2 424 — 25 11 Sjukvård 6 + 2 + 2 Rescersättningar 93 + 17 — 1 Lokalkostnader 331 + 10 + 10 Expenscr 142 + 15 + 9 Därav engångsutgiftcr — — —

+ 19 + 9

2 996

Departementschc en

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovct till 3 005 000 kr.

Södermanlands län

Kronofogdcmyndighetcma

1973/74 Beräknad ändring 1974/75

Länsstyrelsen Dep.chefen

Personal

Handläggande personal 9 — _ Ovrig personal 67 — _

76 —

Anslag,r

[lönekostnader 3 380 + 523 + 165

Sjukvård 20 _ _

Resccrsättningar 1 15 + 32 + 8 l.okalkostnader 554 + 10 + 9 Expenscr 213 + 22 + 14 Därav engångsutgifter — — _

4 282 + 587 + 196 [. Löne- och prisomräkning m. m. 367 000 kr. 2. Länsstyrelsen begär medel för extra och tillfällig personal. (+ 200 000 kr.) 3. Omkostnaderna beräknas öka. (+ "20 000 kr.)

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag medelsbehovet till 4 478 000 kr.

• Sida 16
•  Original

Prop. 1974:19 16

Östergötlands län

Kronofogdemyndigheterna

1973/74 Beräknad ändring 1974/75 Länsstyrelsen Dep.chefen

Personal l—landläggande personal 13 — _ Ovrig personal 91 + 4 _ 104 + —

Anslag Lönekostnadcr 4 735 + 314 + 155 Sjukvård 10 + | + 1 Reseersättningar 138 + 47 + 26 Lokalkostnader 482 + 70 + 70 lixpenser * 255 + 125 + 74 Därav engångsutgifter — — 57 5 620 +

557 + 326

1. Löne- och prisomräkning m. m. 77 356 kr.

2. [ Linköpings distrikt behövs en expeditionsvakt, i Motala distrikt en kronoassistent och i Norrköpings distrikt en förste kronoassistent. Vidare begärs medel för biträdespersonal. (+ 278 644 kr.)

3. Omkostnaderna beräknas öka, bl. a. med 80 000 kr. avseende kostnader för kronofogdemyndighetens i Motala distrikt flyttning till nya lokaler. (+ 201 000 kr.)

Departenzen tsclzefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag medelsbehovet till 5 946 000 kr. Jag har därvid beräknat bl. a. 57 000 kr. för kostnader i samband med kronofogdemyndighetens i Motala distrikt flyttning till nya lokaler.

Jönköpings län

Kronofogdemyndigheterna

1973/74 Beräknad ändring l974/75 Länsstyrelsen Dep.chefen Personal Handläggande personal 9 _ Övrig personal 68 + 1 _ 77 + ] Anslag Lönekostnader 3 516 + 108 + 66 Sjukvård 6 + 3 + 3 Reseersättningar 159 + 16 _ 3 Lokalkostnader 401 + 20 '" 9 + 25 + 14 Expenser 205 Därav engångsu tgifter —

4 287 + 172 + 89

• Sida 17
•  Original

Prop. 1974:19 17

l. Löne- och prisomräkning m. rn. 24 636 kr.

2. Ytterligare medel begärs för biträdespersonal och för tillfällig personal. (+ 129 864 kr.)

2.1. Växjö distrikt bör en tjänst som biträdande kronofogde inrättasi utbyte mot en som extra kronofogdesekreterare. Vidare begärs medel för biträdespersonal. (+ 91 535 kr.)

Departementsc/zefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag medelsbehovet till 4799 000 kr. Jag har därvid beräknat bl. a. 28000 kr. för inköp av kontorsutrustning m. m.

Malmöhus län

Kronofogdemyndigheterna

1973/74 Beräknad ändring 1974/75

Länsstyrelsen Dep.chefen

Personal Handläggande personal 34 + 1 + | Övrig personal 210 + 13 + 244 + 14 + 6

Anslag Lönekostnader 11 121 + 749 + 798 SjukVärd 36 + 4 + 4 Reseersättningar 209 + 51 + 24 LokalkOstnader I 343 + 237 + 215 Expenser [ 1.18 — 72 — 348

Därav engångsutgiftcr 490 138 99

13 827 + 969 + 693

]. Löne- och prisomräkning m. m. — 1.92 659 kr.

2. På grund av ökning av arbetsmängden i Lunds distrikt yrkas en kronokommissarie. [ Malmö distrikt behövs för handläggning av bl.a. lönegarantiärenden en kronofogde. Vidare behövs för verkställighet av enskilda utsökningsmftl m. m. en förste kronoassistent samt fyra krono- assistenter för verkställighet av allmänna mål. I distriktet begärs vidare en förstärkning av kontorspersonalen med ett kvalificerat biträde. Gemen- samt för länets distrikt begärs vidare medel för biträdespersonal och tillfällig personal (+ 627 659 kr).

Dcpartementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet till 16 222 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl.a. för ytterligare en kronokommissarie och fyra förste kronoassistenter i Göteborgs distrikt samt 212 000 kr. för kostnader isamband med kronofogdemyndigheter- nas i Göteborgs resp. Uddevalla distrikt ianspråktagande av nya lokaler.

Älvsborgs län

Kronofogdemyndighetcrna

1973/74 Beräknad ändring 1974/75

Länsstyrelsen Dep.chefen

Personal Handläggande personal 15 — _ Övrig personal 92 — _ 107 — _

Anslag

Lönekostnader 4 922 + 172 + 161 Sjukvård 9 + 4 + 4 Reseersättningar 186 — _ 3 Lokalkostnader 518 -— 60 _ 50 l-lxpenser 231 + 23 + 15 Därav engångsutgifter — —- _ 5 866 + 139 + 117

]. Löne- och prisomräkning m. m. 62 531 kr.

2. Trollhättans distrikt bör tillföras en biträdande kronofogde i utbyte mot en kronofogdesekreterare. Länsstyrelsen begär medel för tillfällig personalförstärkning i länets olika kronofogdedist rikt. (+ 133 469 kr.)

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag medelsbehovet till 6 998 000 kr. Jag har därvid beräknat bl. a. 34 000 kr. för kostnader i samband med kronofogdemyndighetensi Kiruna distrikt flyttning.

Diverse ändamål

1973/74 Beräknad ändring 1974/75 Myndighet Dep.chefen Central löneutbetalning 48 + 21 + 21 Utbildning av personal vid

kronofogdemyndighetcrna 1 140 + 605 + 275 Kostnader för datamaskintid 5 300 + 200 —800 Blanketter m. m. 1 300 — Till Kungl. Maj:ts disposition 901 — _— 20

8 689 + 826 —524

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet till 8165 000 kr. Jag har därvid bl.a. räknat med att kostnaderna för utbildning av personal vid kronofogdemyndigheterna kommer att öka med 275 000 kr. dä utgifterna för resc- och traktamentscrsättningar till kursdeltagare m.fl. kommer att belasta denna post. Jag räknar vidare med att. kostnaderna för datamaskintid kommer att minska med 800 000 kr. Av beloppet till Kungl. Maj:ts disposition har jag beräknat 655 000

• Sida 29
•  Original

Prop. 1974:19 29

kr. för lönekostnader för personal som undergär notarierneritering hos kronofogdemyndigheterna.

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1974/75 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 160 807 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlätas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

• Sida 30
•  Original