Prop. 1974:43

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om handel med arbeten av guld, silver eller platina, m.m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1974 Prop. 1974: 43

Nr 43

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om handel med arbeten av guld, silver eller platina, m. m.; given den 1 mars 1974.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av slalsrådsprotokollet över industriärenden,

dels föreslå riksdagen att bifalla det förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande dcpartementschefen hemställt,

(le/s inhämta riksdagens yttrande över vad föredragande departe- mentsehefen förordat.

Under konungens frånvaro:

BERTIL

RUNE B. JOHANSSON

Propositionens huvudsakliga innehåll

Genom propositionen läggs fram förslag till en ny lag om handel med arbeten av guld, silver eller platina. I enlighet med vad riksdagen uttalat år 1972 föreslås att den nuvarande obligatoriska kontrollstämp- lingen bibehålls.

Lagen avses bli tillämplig på yrkesmässig handel med arbeten av guld, silver eller platina. Sådana arbeten skall liksom f.n. vara underkastade kontroll med avseende på tillverkning, försäljning och import.

Den föreslagna nya lagen har karaktären av en ramlag innehållande de grundläggande bestämmelserna angående ädelmetallkontrollen. De detaljföreskriftcr som behövs avses bli meddelade i en tillämpningskun- görclse.

En betydande del av kontrollstämplingen sker f. n. utan att föremålen dessförinnan har undersökts. I propositionen läggs fram förslag som syftar till en effektivare kontroll av ädelmetallarbeten än den som nu sker.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 iuli 1974.

Prop. 1974: 43 -

IJ

Förslag till

Lag om handel med arbeten av guld, silver eller platina Härigenom förordnas som följer.

1 & Denna lag äger tillämpning på yrkesmässig handel med arbeten av guld, silver eller platina som innehåller, när fråga" är om arbete av

guld 200 tusendclar eller mer fint guld, ' silver, 400 tusendelar eller mer fint silver, och platina, 400 tusendelar eller mer fin platina, . om guldet. silvret eller platinan ingår i arbetet på annat sätt än enbart såsom plätering, förgyllning, försilvring eller .platinering.

Arbete som avses i första stycket är underkastat kontroll enligt denna lag med avseende på tillverkning, försäljning och införsel hit till riket.

Lagen gäller ej sådana arbeten som är avsedda uteslutande för medi— cinsk, vetenskaplig eller industriell användning eller uppenbarligen har antikvariskt värde.

2 % Med ädelmetallarbete avses i denna lag arbete av guld,-silver eller platina som innehåller, om det är utfört av

guld, 750 tusendelar eller mer fint-guld, silver. 830 tusendelar eller mer fint silver, platina, 950 tusendclar eller mer fin platina, med en tillåten avvikelse nedåt för guld och platina av fem tusendelar samt för silver av åtta tusendelar.

3 å Endast ädelmetallarbete får förses med stämplar enligt denna lag. Annat arbete av guld, silver eller platina än sådant ädelmetallarbete som är försett med föreskrivna stämplar får _icke saluhållas eller för- säljas inom riket eller införas till riket. Ädelmetallarbete eller arbete som icke till utseendet tydligt skiljer sig från sådant får icke förses med stämpel eller annat märke som lätt kan förväxlas med stämpel enligt denna lag.

4 % Ansvarsstämplar för här i riket tillverkat ädelmetallarbete är till- verkarstämpel, årsbeteckning, finhaltsstämpel och ortsmärke. Finns ej tillräckligt utrymme på arbetet, får ortsmärke' och årsbeteckning ute- lämnas. '

Ansvarsstämpel för ädelmetallarbete som införts till riket är finhalts— stämpel.

5 å Tillverkarstämpel får innehålla endast'bokstäVer. Sådan stämpel skall vara godkänd av och registrerad hos den i 19 & angivnatillsyns- myndigheten.

6 % Årsbeteckning skall ange tillverkningsåret och skall vara en av bokstäverna A, B, C, D, E, F, G, H, I, K, L, M, N, O, P, Q, R, S, T, U, V, X, Y, Z med efterföljande siffra eller siffror. Bokstäverna skall användas i följd, en för varje år, varvid bokstaven A anger år 1759. Siffra eller siffror som fogas vid bokstaven skall ange den omgång bok— stavsserien är i användning sedan år 1759.

Prop. 1974: 43 3

7 & Finhaltsstämpel skall ange finhalten.

Som finhaltsstämplar skall anvandas -

för guldarbeten 18 K, 20 K och 23 K, utmärkande en finhalt av lägst 750, 840 respektive 975 tusendelar,

för silverarbeten 830 och 925, utmärkande en finhalt av lägst 830 ' iespektive 925 tusendelar, samt

för platinaarbeten 950, utmärkande en finhalt av lägst 950 tusen- delar, _ med en tillåten avvikelse nedåt för guld och platina av'fem tusendelar samt för silver av åtta tusendelar.

I fråga om ädelmetallarbete som införes till riket får myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer medge att annan "finhaltsstämpel än sådan som anges i andra stycket användes.

8 & Ortsmärke fastställes av den i 19 & angivna tillsynsmyndigheten.

9 5 I ädelmetallarbete får förutom delar av guld, silver eller platina samt legeringar av dessa metaller ingå delar av annan metall eller annat ämne under förutsättning att varje sådan del är lätt skönjbar och till utseendet tydligt skiljer sig från ädelmetallen.

På metalldel som icke är ädelmetallarbete skall vara inslaget beteck- ningen "METALL" eller ””MET'” eller metallens benämning eller ke— miska beteckning, om tillverkningstekniska skäl icke utgör hinder för detta.

10 & Ansvarsstämplar skall på ädelmetallarbete anbringas av'tillver- kuren eller genom importörens försorg. Som tillverkare anses därvid även den som yrkesmässigt givit annan i uppdrag att utföra ädelmetall- arbete (legotillverkning). '

11 5 Tillverkare skall tillse att utfört ädelmetallarbete motsvarar åsatta ansvarsstämplar. Detsamma gäller importör ifråga Om ädelme- tallarbete som införts till riket. . Den som saluhåller elle1 sälje1 ädelmetallarbete skall. tillse att före- skrivna stämplar är (satta arbetet." ” ' '

12 & Ädelmctallarbete som tillverkats i riket eller som införes hit'och vars vikt uppgår för guld- eller platinaarbete till ett gram eller däröver och för silverarbete till 15 gram eller däröver, skall kontrolleras av myn- dighet som Kungl. Maj:t bestämmer.

Motsvarar ädelmetallhalten åsatt finhaltsstämpel och motsvarar ar— betet i övrigt gällande föreskrifter, skall myndigheten förse arbetet med- kontrollstämpel.

När särskilda skäl föreligger får Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer beträffande viss ort medge att ädelmetallarbete förses med kontrollstämpel sedan prov för kontroll av ädelmetallhalten tagits och kontroll skett av att arbetet i övrigt motsvarar gällande före- skrifter. - _

Kontrollstämpel utgöres av tre kronor i trepassformad sköld för in- om riket tillverkat arbete och i oval sköld för hit infört arbete med ett efterföljande S för silverarbete och P för platinaarbete.

135. På begäran skall även annat ädelmetallarbete än som avses i 12 & kontrolleras och, om arbetet motsvarar gällande föreskrifter, förses med

Prop. 1.974: 43 4

kontrollstämpel. Detsamma gäller ädelmetallarbete som .ej är föremål för yrkesmässig handel. Sådant arbete behöver ej vara försett med annan ansvarsstämpel än finhaltsstämpel.

14 & Ädelmetallarbete, vars vikt ej uppgår till vad som angives i 12 &” första stycket, samt annat arbete av guld, silver eller platina skall då det införes till riket kontrolleras i fråga om finhalten.

15 5 Kontroll enligt 12—14 %% får ske genom stickprov när sådan kontroll kan anses tillräcklig.

16 å Ingår i arbete skilda ädelmetaller skall kontrollstämplingsplikten bedömas särskilt för varje sådan metall.

17 5 Kan kontrollstämpling ej ske utan att arbetet skadas, skall kon- trollmyndighetcn i stället utfärda bevis om att arbetet uppfyller ford— ringarna för kontrollstämpling.

18 5 För undersökning enligt 12—14 55, kontrollstämpling eller kon- trollbevis utgår kontrollavgift.

19 &) Tillsyn över efterlevnaden av denna lag utövas av myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer.

Tillsynsmyndigheten äger tillträde till lokal, där arbete av guld, sil- ver eller platina tillverkas, säljes eller förvaras, och får därifrån med- taga sådant arbete för undersökning.

Den hos vilken tillsyn sker är skyldig att därvid lämna det biträde som behövs.

20 5 Den som yrkesmässigt inom riket tillverkar eller försäljer ädel- metallarbete eller till riket inför sådant arbete eller annat arbete av guld, silver eller platina skall vara registrerad hos tillsynsmyndigheten. För registrering utgår årlig registreringsavgift.

Föreligger ej längre registreringsskyldighet enligt första stycket, skall den registrerade senast två veckor efter det att registreringsskyldigheten upphört anmäla detta hos tillsynsmyndigheten.

21 % Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer fast- ställer avgifter enligt denna lag.

22 % Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer får medge undantag eller avvikelse från denna lag, om det är "påkallat med hänsyn till överenskommelse med främmande stat eller till' internatio- nellt ekonomiskt samarbete eller om eljest särskilda skäl" föreligger. Medgivande enligt första stycket får förenas med villkor.

23 & Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

1. bryter mot 3, 7, 9—11 eller 20 55 eller mot villkor som med- delats med stöd av 22 ä,

2. använder tillverkarstämpel, årsbeteckning eller finhaltsstämpel som ej är utformad enligt föreskrifterna i 5, 6 respektive 7 %,

3. använder tillverkarstämpel som ej är godkänd och registrerad en- ligt 5 S,

4. använder ortsmärke som ej är fastställt enligt 8 &, dömes till böter eller fängelse i högst sex månader, om ej gärningen är belagd med straff i brottsbalken.

Prop. 1974: 43 5

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att fullgöra vad som åligger honom enligt 19 & dömes till böter, om ej gärningen är be- lagd med straff i brottsbalken.

I ringa fall dömes ej till ansvar.

24 5 Arbete av guld, silver eller platina, som saluhålles i strid mot denna lag, eller värdet därav skall förklaras förverkat, om det ej är uppenbart obilligt.

25 5 Arbete av guld, silver eller platina får icke utan tillstånd av myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer tagas om hand på sätt som avses i 3 & andra stycket tullagen (1973: 670). I övrigt gäller i fråga om rätten att hantera oförtullat sådant arbete lagen (1973: 980) om transport, förvaring och förstöring av införselreglerade varor m.m.

26 & Närmare föreskrifter för tillämpningen av denna lag meddelas av Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1974. Genom lagen upphäves ]. lagen (1971: 1082) om handel med ädelmetallarbeten,

2. förordningen (1956: 328) om kontroll å ädelmetallarbeten,

3. ädelmetallstadgan (1956: 329),

4. förordningen ( 1901:20 ) angående förbud mot anbringande av vissa stämplar eller märken å förgyllda och försilvrade med flera ar— beten av oädel metall m. III.

De under 2 och 3 angivna författningarna gäller fortfarande i fråga om ädelmetallarbete, som åsatts stämplar med stöd av någon av dessa författningar eller som före denna lags ikraftträdande införts till riket eller inlämnats för kontrollstämpling.

I fråga om skyldighet att anbringa finhaltsstämpel på ädelmetallar- bete av silver eller platina får äldre bestämmelser tillämpas om arbetet införes till riket eller inlämnas för kontrollstämpling före utgången av år 1974.

Prop. 1974: 43 . 6

Utdrag av protokollet över industriärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet den 1 mars 1974.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikesärenden AN- DERSSON, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASP-- LING, GEIJ ER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, CARLSSON, FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFSSON, ZACHRISSON, HJELM- WALLEN.

Chefen för industridepartementet, statsrådet Johansson, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om förslag till lag om handel med arbeten av guld, silver eller platina, m.m. och anför.

1. Inledning

Sedan lång tid tillbaka är ädelmetallarbeten, dvs. guld-, silver- och platinaarbeten underkastade kontroll vid tillverkning, försäljning och import. Reglerna om den statliga kontrollen av ädelmetallarbeten finns f.n. i förordningen (1956: 328) om kontroll å ädelmetallarbeten och den i anslutning därtill utfärdade ädelmetallstadgan (1956: 329).

Den gällande förordningen föreskriver att ädelmetallarbeten med vissa undantag skall underkastas obligatorisk kontrollstämpling. Enligt beslut av 1971 års riksdag skulle bl.a. den nämnda förordningen den 1 juli 1973 ersättas av en ny lag (1971: 1082) om handel med ädelmetallarbe- ten. Enligt denna lag skulle kontrollstämpling ske på begäran i varje sär- skilt fall ( prop. 1971: 165 , NU 1971: 50, rskr 1971: 356).

Sedan [972 års riksdag uttalat sig för ett bibehållande av den obliga- toriska kontrollen (mot. 1972: 1349, NU 1972: 57, rskr 1972: 305) har ikraftträdandet av den år 1971 antagna lagen skjutits upp till den 1 juli 1974 för att göra det möjligt att närmare undersöka vilka lagstift- nings- och andra åtgärder som måste vidtas med anledning av riksdagens uttalande. Denna undersökning har utförts av en arbetsgrupp inom in- dustridepartementet. Resultatet av arbetsgruppens arbete har redovisats i promemorian (Ds I 1973: 3) Ädelmetallkontroll, som innehåller bl. a. förslag till ny lag om handel med ädelmetallarbeten. Förslaget torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga.

Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av Göta hov- rätt, rikspolisstyrelsen, generaltullstyrelsen, riksantikvarieämbetet och

Prop. 1974: 43 7

statens historiska museum, kommerskollegium, patent- och registre- ringsverket, näringsfrihetsombudsmannen, konsumentombudsmannen, konsumentverkct, statens provningsanstalt, fullmäktige i riksbanken, guldsmedsbranschens leverantörförening, "AB Guld-Fynd, svenska me- tallindustriarbetareförbundet, svenska museiföreningen, Sveriges all- männa exportförening. Sveriges grossistförbund och tjänstemännens centralorganisation (TCO). Vidare har gemensamma yttranden över promemorian avgetts av guldsmedsmästarnas riksförbund och Sveriges juvelerare- och guldsmcdsförbund samt av Skånes och Stockholms han- delskammare. Yttranden i ärendet har dessutom inkommit från chefen för myntverket, myntdirektör Benkt Ulvfot, och Sveriges urgrossisters förening. ' ' ' '

2. Nuvarande ordning

Förordningen om kontroll å ädelmetallarbeten innehåller bestämmel- ser bl.a. om finhalt, ansvarsstämpling och'kontrollstämpling, förfaran- det med underhaltiga arbeten, avgifter, tillsyn och ansvar.

Som ädelmetallarbeten anses enligt förordningen arbeten av platina, guld och silver om de består av en metallegering som innehåller be- träffande guldarbeten minst 200/1000 fint guld och beträffande platina- och silverarbeten minst 400/1000 fin sådan "metall. Ädelmetallerna skall ingå i arbetet på annat sätt'än enbart såsom plätering._ platine- ring, förgyllning eller försilvring. Ädelmetallarbeten är iinderkaståde kontroll vid tillverkning, försäljning och import. Undantag från bestäm- melserna gäller bl.a. för ädelmetallarbeten som tillverkas för export, ' utländska mynt och medaljer, arbeten som uppenbarligen har antikva- riskt värde, instrument och apparater för vetenskapliga eller industriella, ändamål, rescrvoarpennor, glasögonbågar m.fl. särskilt angivna varor. - Statens provningsanstalt kan föreskriva ytterligare undantag för före- mål med ett ringa ädelmetallvärde i förhållande till arbetets övriga värde.

I fråga om finhalten gäller att ädelmetallarbete inte får tillverkas av metallegering med lägre finhalt än 950/1000 fin platina för platina-' arbete. 750/1000 fint guld -('='18 karat) för guldarbete och'830/1000 fint silver för silverarbete med en—tolerans för platina'oeh "guld" av 5/1000 och för silver av 8/1000. om ädelmetallarbete inte har lägst- den finhalt som föreskrivs äriiarbetet underhaltigt. "Särskilda regler gäller för lödning på ädelmetallarbete och vid förening av ädelmetall " med annan ädelmetall eller annat ämne. Om'ämnet utgörs av annan metall, skall beteckningen ”Metall” eller annan beteckning finnas in- slagen. såvida tillv_erkningstekniska skäl inte-gör detta omöjligt.

Ädelmetallarbete som inte uppfyller de angivna fordringarna "får inte försäljas eller importeras. Undantag har gjorts för försäljning" under

Prop. 1974: 43 8

hand eller på auktion av ädelmetallarbeten som tagits i mät eller till- hör konkursbo eller dödsbo utan att ha tillverkats eller inköpts för boet. Det är vidare tillåtet att till riket införa bl. a. tävlingspris och föremål som är avsedda för eget eller närståendes personliga bruk. Om särskilda skäl föreligger, kan statens provningsanstalt medge ytterligare undan- tag.

När det gäller stämpling av ädelmetallarbeten skiljer förordningen mellan ansvarsstämplar, som tillverkaren skall anbringa, och kontroll— stämplar, som anbringas av statens provningsanstalt eller av särskilda kontrollstämplingsförrättare. Inom riket tillverkade arbeten skall förses med a n s v a r s s t ä rn p 1 a r i form av ortsmärke, tillverkarens namn- stämpel (tillverkarstämpel), årsbokstav och i fråga om guldarbeten även finhaltsstämpcl. Vid brist på utrymme får dock ortsmärke och årsbok- stav utelämnas. Importerat ädelmetallarbete får inte vara försett med eller efter införseln förses med annan ansvarsstäinpel än finhaltsstäm- pel. I förordningen lämnas närmare föreskrifter om stämplarnas utse- ende. Ortsmärke bestäms för varje särskild tillverkningsort av prov- ningsanstalten. Tillverkarstämpel skall vara godkänd av och registrerad hos provningsanstalten. Tillverkaren är ansvarig för att utfört arbete motsvarar åsatta ansvarsstämplar.

K o n t r o 1 1 st ä m p e l bestyrker att arbetet uppfyller "fordringarna enligt förordningen. Sådan stämpel-skall anbringas på alla arbeten av ädelmetall, både inom riket tillverkade och hit importerade, med undan- tag för sådana arbeten av guld eller platina som väger mindre än ett gram och arbeten av silver med en vikt under 15 gram. Vidare undantas halvfabrikat och sådana ädelmetallarbeten, t. ex. för personligt bruk importerade arbeten, som inte omfattas av bestämmelserna om finhalt. På begäran kan även sådana föremål kontrollstämplas liksom föremål under angivna viktgränser. Kontrollstämpeln består av tre kronor i hjärtformig (trepassformad) sköld för inhemska guldarbeten och i oval sköld för importerade arbeten. Platina— och silverarbeten förses med samma stämpel, kompletterad med P resp. S.

Kontrollstämpling utförs i Stockholm av statens provningsanstalt och på vissa andra orter — f. n. cirka 100 av särskilda kontrollstämp- lingsförrättare, som utses av provningsanstalten. Vid inlämnande för kontrollstämpling skall arbetet vara försett med ansvarsstämplar och företes till alla delar. Ädelmetallarbeten som kommer från utlandet till tullmyndighet skall sändas till statens provningsanstalt på importö- rens bekostnad för kontroll och eventuell stämpling. Utan stämpling skall provningsanstalten kontrollera finhalten i bl. a. importerat halvfabrikat.

Arbeten som kontrollstämplas av statens provningsanstalt skall före stämplingen undersökas beträffande finhalt (proberas). Hos kontroll- stämplingsförrättarna sker stämpling utan föregående probering. Innan stämpling äger rum tas emellertid prov för probering, som sker i efter-

Prop. 1974: 43 9

hand hos statens provningsanstalt. Provtagning får ske som stickprov på sätt provningsanstalten bestämmer. Om kontrollstämpling inte kan ske utan att föremålet skadas, skall i stället kontrollbevis utfärdas om att arbetet uppfyller fordringarna för kontrollstämpling.

Kontrollstämpel eller ansvarsstämpel som åsatts ädelmetallarbete får utplånas endast om det är nödvändigt vid lagning eller omarbetning av arbetet eller när det skall skrotas. . .

Ädelmetallarbete som inte är försett med föreskriven kontrollstämpel eller ansvarsstämpel eller som är försett med stämpel eller annat märke, som inte får åsättas arbetet. får inte försäljas. Utförliga bestämmelser finns om hur det skall förfaras med underhaltiga arbeten. Om ett till försäljning avsett ädelmetallarbete som omfattas av förordningens be- stämmelser befinns vara underhaltigt, skall det slås sönder genom sta- tens provningsanstalts försorg eller enligt dess föreskrifter. Dessförin- nan skall probering ske och tillverkaren eller försäljaren underrättas om proberingens resultat. Regler ges också om. ändring av oriktig fin- haltsstämpel och om förfarandet med importerade ädelmetallarbeten, som inte uppfyller de för införsel föreskrivna fordringarna.

Kungl. Maj:t får medge undantag från förordningen bl. a. i fråga om finhalter och stämpling om det påkallas med hänsyn till överens- kotnmelse med främmande stat eller till internationellt ekonomiskt sam- arbete. Bestämmelsen syftar till att göra det möjligt att från svensk sida delta i det pågående harmoniseringsarbete på ädelmetallområdet, som bedrivs bl. a. inom ramen för den europeiska frihandelssamman- slutningen EFTA.

För kontrollstämpling och probering skall erläggas kontrollavgift, fast avgift och kontrollstämplingsavgift. En märkningsavgift skall erläggas för varje arbete på vilket anbringas plomb eller annat identifieringsmär- ke. Enligt kungörelsen (1947: 813) angående avgifter för probering av ädelmetaller m. m. utgår" vidare dels särskild avgift för probering utan kontrollstämpling, för bestämning av vikten fin metall och för om- smältning, dels fast avgift.

Den som vill tillverka ädelmetallarbeten för försäljning eller sälja sådana arbeten som är underkastade kontroll enligt förordningen skall göra anmälan till statens provningsanstalt innan han börjar rörelsen. Till anmälan skall fogas vissa uppgifter. Ombud för statens provningsan- stalt äger tillträde till alla lokaler, där ädelmetallarbeten tillverkas eller säljs, och får ta med sig sådant arbete för undersökning. Förordningen stadgar straff bl. a. för den som tillverkar och säljer ädelmetallarbete i strid mot förordningens bestämmelser, förser ädelmetallarbete med orik- tig stämpel. överflyttar eller utplånar stämpel eller bryter'mot vissa and- ra bestämmelser i förordningen. ' .

Kungl. Maj:t eller den Kungl. Maj:t därtill förordnar kan meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för tillämpningen av förordningen.

TI Riksdagen 1974. ] saml. Nr 43

Prop. 1974: 43 10

Sådana föreskrifter har meddelats av Kungl. Maj:t i den förut nämnda ädelmetallstadgan. Den innehåller närmare föreskrifter bl. a. om skyldig- het för tillverkare av ädelmetallarbeten att föra arbetsbok. att varje år lämna uppgift till statens provningsanstalt om beräknad tillverkning för export och att föra förteckning över denna tillverkning. Arbetsbok och förteckning skall varje år överlämnas till statens provningsanstalt för granskning. 'l' stadgan ges vidare detaljbestämmelser om ansvarsstämp- ling. registrering och kontroll av ansvarsstämplar. förfarandet i samband med kontrollstämpling, probering, redovisning av kontrollavgifter m.m.

Till de angivna bestämmelserna om kontroll av ädelmetallarbeten anknyter förordningen ( 1901:20 ) angående förbud mot anbringande av vissa stämplar eller märken å förgyllda och försilvrade med flera arbeten av oädel metall m. m. Enligt denna förordning är det förbjudet att förse arbeten som i sitt inre innehåller oädel metall med stämplar liknande de för ädelmetallarbeten föreskrivna ansvars- och kontroll— stämplarna eller att utbjuda eller för försäljning införa sådana arbeten med liknande stämplar till riket.

Som tidigare nämnts skall ädelmetallarbete, när det kommer från utlandet till tullmyndighet, sändas till statens provningsanstalt för pro- bering och i förekommande fall stämpling. Förtullning av ädelmetall- arbeten som får importeras sker vid en särskild tullavdelning i prov- ningsanstaltens lokaler. Enligt anm. 5 till kap. 71 i tulltaxan (1971: 920) anses som legeringar av ädel metall endast sådana legeringar som inne- håller en eller flera ädla metaller under förutsättning att halten av någon ädel metall uppgår till minst två viktprocent. Tull utgår f. n. för alla ädelmetallarbeten utom för dem som härrör från länder ingående i EFTA och från Storbritannien och Danmark.

Hänvisningar till S2

  • Prop. 1974:43: Avsnitt 5.1

3. Lagen (1971: 1082) om handel med ädelmetallarbeten, m. m.

Riksdagen förelades hösten 1971 förslag till en ny lag om handel med ädelmetallarbeten (prop. 1.971: 165). Förslaget omfattade den yrkesmäs- siga handeln med ädelmetallarbeten och innebar i huvudsak följande.

Den statliga kontrollstämplingen bibehålls men skall inte längre vara obligatorisk utan ske på begäran i varje särskilt fall. Den obligatoriska ansvarsstämplingen för arbeten tillverkade inom landet bibehålls. An— svarsstämplingen, som omfattar tillverkarstämpel, årsbokstav och fin- haltsstämpel, skall kontrolleras genom stickprovsundersökningar. Även importörer av ädelmetallarbeten skall förse dessa med ansvarsstämplar. Begreppet ädelmetallvaror förbehålls sådana varor som direkt är under- kastade positiva lagbcstämmelser. Med ädelmetallarbete förstås sålunda föremål. som innehåller minst 750,/1000 fint guld, 830/1000 fint silver eller 950/1000 fin platina med en tolerans för guld och platina av fem tusendelar samt för silver av åtta tusendelar. Från lagen undantas arbe-

Prop. 1974: 43 11

ten som uteslutande är avsedda för medicinsk, vetenskaplig eller indu- striell användning eller har antikvariskt värde. Härutöver kan undantag från lagen medges, om det är påkallat med hänsyn till överenskommelse med främmande stat eller till intemationellt ekonomiskt samarbete eller om eljest särskilda skäl föreligger.

Lagen föreslogs träda i kraft den 1 juli 1973. Förordningen om kon- troll å ädelmetallarbeten, ädelmetallstadgan och förordningen angående förbud mot anbringande av vissa stämplar eller märken å förgyllda och försilvrade med flera arbeten av oädel metall m. m. skulle samtidigt upphävas. Riksdagen antog lagförslaget med endast en smärre jämkning (NU 1971150, rskr 1971: 356).

I en motion (1972: 1349) av herrar Nordgren m. fl. till 1972 års riks- dag föreslogs sådana ändringar i den nya lagen att kontrollstämpling av ädelmetallarbeten även i fortsättningen skulle vara obligatorisk. Mo- tionärerna konstaterade att guldvaror är en begärlig vara vid inbrott och att polisens spaning efter häleriguld skulle försvåras om den obli- gatoriska stämplingen försvann. Riksdagen följde näringsutskottets förslag som innebar att riksdagen i anledning av motionen hos Kungl. Maj:t skulle anhålla om förslag till sådan ändring i lagen om handel med ädelmetallarbeten att kontrollstämpling av ädelmetallarbeten även framdeles skulle vara obligatorisk (NU 1972: 57, rskr 1972: 305).

Genom lagen (1973: 276) om ändring i lagen om handel med ädel— metallarbeten har ikraftträdandet av den nya ädelmetallagstiftningen skjutits upp till den 1 juli 1974.

4. Branschens struktur

4.1. Tillverkningen inom landet

Det finns för närvarande drygt 1 000 guldsmedsfirmor i landet, orga- niserade i tre branschföreningar, nämligen Sveriges juvelerare— och guld- smedsförbund, Guldsmedsmästarnas riksförbund och Guldsmedsbran- schens leverantörförening. Dessutom finns ett mindre antal guldsmeder som står utanför branschföreningarna.

De flesta guldsmedsfirmorna har en mycket liten egen tillverkning. Större delen av tillverkningen utförs av ett fåtal stora firmor. Guldcen- tralen ekonomisk förening, som på riksbankens uppdrag svarar för för- säljningen av obearbetat guld till guldsmederna, levererar 25 % av gul- det till 3 stora tillverkare, 25 % till 5 något mindre tillverkare och 25 % till ytterligare 8 tillverkare. Återstående 25 % försäljs till ett större an— tal guldsmeder med liten tillverkning.

Antalet inhemskt tillverkade arbeten är f.n. drygt 3 milj. Den starka koncentrationen av tillverkningen till ett fåtal tillverkare och orter fram- träder tydligt av fördelningen av kontrollstämplingsintäkterna över lan-

Prop. 1974: 43 ' 10

det. År 1972 kom 85—90 % av dessa intäkter från de åtta orter (Stock- holm, Göteborg. Malmö, Eskilstuna, Köping, Norrtälje, Falköping och Lidköping) som var och en inlevererade mer än 50 000 kr. i kontroll- stämplingsavgifter. Medtas de'tre orter (Uppsala, Lindesberg och Vet- landa) som inlevererade mellan 10 000 och 50 000 kr. i sådana avgifter kan konstateras att dessa elva orter svarade för 90—95 % av intäk— terna.

Av de nämnda elva orterna har Eskilstuna, Lidköping och Lindesberg huvudsakligen intäkter från silverstämpling och Stockholm. Malmö, Köping och Falköping huvudsakligen intäkter från guldstämpling. I Gö— teborg, Norrtälje, Uppsala och Vetlanda är fördelningen mera jämn. Norrtälje och Eskilstuna har dessutom en förhållandevis stor stämpling av platina.

Under den senaste femårsperioden har det märkts en tydlig tendens till att en allt större andel av de i Sverige tillverkade ädelmetallarbetena kontrollstämplas utanför Stockholm av kontrollstämplingsförrättare. Budgetåret 1967/68 var' denna andel 54 % och 1972/73 76 %.

4.2. Importen av ädelmetallvaror

Kontrollen av importerade arbeten av guld, silver och platina sker ute— slutande vid statens provningsanstalt i Stockholm. Omkring en tredjedel av importen går till Stockholmsområdet. Importen sker genom ett tiotal stora och ett antal små importörer. Antalet importerade arbeten upp- gick budgetåret 1972/73 till 2,8 milj.

Kontrollen avser endast den yrkesmässiga importen eftersom ädelme- tallarbeten inköpta i utlandet av privatpersoner och avsedda för per- sonligt bruk inte omfattas av kravet på kontrollstämpling. Sådanaar- beten kan dock frivilligt lämnas till provningsanstalten för kontroll" och' " ' stämpling. Det har visat sig att andelen underhaltiga arbeten bland des- sa är stor. ' '

Intäkterna från kontrollstämpling av importerade ädelmetallarbeten uppgick budgetåret 1972/73 till 45 % av de totala intäkterna av kontroll- verksamheten. Andelen importerade arbeten har visat en stigande ten- dens. Budgetårct 1967/68 var motsvarande intäkter 26 % av de totala.

5. Kontrollförfarandet

5.1. Organisationen av den nuvarande ädelmetalllrontrollen

I avsnitt 2 har lämnats en redogörelse för det statliga kontrollsyste- mets uppbyggnad.

Kontrollstämpel anbringas på ädelmetallarbetet för att bestyrka att det motsvarar de i förordningen om kontroll å ädelmetallarbeten upp-

Prop. 1974: 43 13

ställda fordringarna. Kontrollstämplingen utförs, som tidigare nämnts, i Stockholm av provningsanstalten ochi övrigt på ett 100-tal andra orter i landet av särskilda kontrollstämplingsförrättare. Stämpling hos en kon— trollstämplingsförrättare medges endast för registrerade tillverkare på or- ten och närliggande orter. '

Kontrollstämplingsförrättare utses av provningsanstalten efter höran- de av länsstyrelsen i det län där kontrollen skall utföras. Krav på kun- skaper i probering eller i guldsmedsyrket uppställs inte. Vid tillsättning— en får en kontrollstämplingsförrättare en detaljerad instruktion för till- vägagångssätt vid kontrollförrättning samt redskap för provtagning och kontrollstämpling. Därefter håller provningsanstalten kontakt med kon— trollstämplingsförrättaren per telefon och utför vid behov inspektion på platsen. Som regel har till förrättare utsetts personer med kommunal . eller statlig anställning eller annan form av myndighetsanknytning.

Ersättningen till kontrollstämplingsförrättare är reglerad i ädelme- tallstadgan. Den baseras på kontrollstämplingens omfattning och utgör för de flesta förrättare endast några hundratal kronor per år. Totalt uppgår arvodena till kontrollstämplingsförrättarna till ca 125 000 'kr'. per år.

5.2 Kontrollen av inhemsk tillverkning

Som nämnts i avsnitt 2 sker kontrollen av inhemska arbeten på två sätt. Hos det centrala ädelmetallaboratoriet vid statens provningsanstalt i Stockholm sker kontrollen av finhalten innan kontrollstämpling utförs, medan hos kontrollstämplingsförrättarna i landsorten kontrollstämpling sker utan föregående probering. 1 det senare fallet tas dock prov ut av de stämplade ädelmetallarbetena, och dessa prov skickas till provningsan- stalten för probering.

Arbeten som inlämnas till provningsanstalten kontrollvägs och vikten förs in i tillverkarens arbetsbok, där arbetena skall vara förtecknade, eller på en särskild blankett. Arbetena besiktigas sedan med avseende på ansvarsstämplar och andra stämplar. Man kontrollerar också att andra föreskrifter, t.ex. beträffande oädla metaller i arbetet, är uppfyllda. Därefter proberas arbetena. Arbeten som förekommer i mindre serier än fem proberas var för sig och i alla sina delar, t. ex. kropp, botten, lock, handtag och pip på en tekanna. Arbeten som förekommer i större serier än fem och som inte skiljer sig åt i fråga om' färgnyans proberas stick- - provsvis, dvs. en viss andel av arbetena proberas var för sig och i alla ' sina delar. Konstateras då en för låg halt i någon del av ett arbete pro- beras samtliga arbeten i serien.

Efter proberingen kontrollstämplas arbetena eller förses med kon— trollbevis, om kontrollstämpling ej kan ske utan att de skadas. Arbeten - som ej uppfyller gällande fordringar slås sönder.

Prop. 1974: 43 14

Arbeten som inlämnas till kontrollstämplingsförrättare behandlas på samma sätt som vid provningsanstalten med den skillnaden, att i stället för probering uttagning sker av prover ur arbetena. Uttagningcn sker genom skavning eller klippning. Kontrollstämplingen sker vanligen av tillverkaren under uppsikt av kontrollstämplingsförrättaren, eftersom den sistnämnde i allmänhet saknar den hantverksskicklighet som behövs.

Uppburna avgifter och uttagna prov insänds till statens provnings- anstalt i Stockholm, där probering av proven sker. Upptäcks därvid un- derhalter anmodas tillverkaren att sända in arbetet som provet är taget ifrån till provningsanstalten för noggrannare kontroll. Har arbetet redan sålts måste det, åtminstone när det är fråga om grövre fel, spåras och ersättas med ett fullgott. Får en tillverkare upprepade gånger arbeten underkända hänvisas han dessutom till att i fortsättningen sända in sina arbeten till provningsanstalten för probering och stämpling. Frekvensen underhaltiga prov är emellertid mycket liten, mindre än 0,01 %.

Hänvisningar till S5-1

5.3. Kontrollen av importvaror

Importförsändelser, som innehåller eller kan antagas inne-hålla ädel- metallarbete eller halvfabrikat av ädelmetall, skall av tullanstalt över- sändas till statens provningsanstalts tullavdelning. Efter uppackning och tullbehandling sker probering och kontrollstämpling på samma sätt som i fråga om inhemska arbeten.

Importerade arbeten som ej uppfyller gällande fordringar skall återex- porteras. Undantag härifrån kan göras t. ex. för halvfabrikat som skall bearbetas i Sverige och sedan exporteras.

Fördröjningen genom tullbehandling och kontroll uppgår i normala fall till omkring en vecka, men kan under vissa perioder när antalet för- sändelser är stort, speciellt inför julhelgen, uppgå till tre veckor.

5.4. Kontrollstämplingen betydelse för polisens brottsförebyggande verksamhet

Kontrollstämplingen anses påverka omfattningen av två typer av brottslig verksamhet, nämligen försäljning av ädelmetallarbeten tillver- kade av legeringar med för låg finhalt eller av oädel metall. och handel med insmugglad eller stulen ädelmetall, främst guld.

Försäljningen av ädelmetallarbeten med för låg finhalt har såvitt är känt en liten omfattning i Sverige, troligen beroende på den obligatoriska kontrollstämplingen men också på att vinsterna av denna hantering är så små att falsk kontrollstämpling bedöms som alltför riskfylld.

Den förut nämnda motionen till 1972 års riksdag föranleddes ej främst av farhågor för en ökning av sistnämnda typ av brott. Avgörande var i stället det förhållande att polisens möjligheter att avslöja och utreda

Prop. 1974: 43 15

handel med stulet guld (häleriguld) skulle minska om den obligatoriska kontrollstämplingen slopades. Möjligheterna att kontrollera hur stor mängd guld som upparbetats till guldsmedsvaror. skulle nämligen för- svinna. '

Före kontrollstämplingen vägs varje arbete och vikten antecknas i till- verkarens arbetsbok. Efter årets slut-skriver tillverkaren under arbets- boken och den skickas in till statens provningsanstalt där den arkiveras. Kvartalsvis redovisar dessutom tillverkaren upparbetad mängd guld till Guldcentralen ekonomisk förening. För att kontrollera att guldet verk- ligen används till guldsmedsarbeten jämför Guldcentralcn för varje guldsmed mängden inköpt guld med den kvartalsvisa redovisningen av upparbetad mängd guld. Är mängden inköpt guld större tyder detta på att guldsmeden använt guld för andra ändamål. Är den däremot mindre har guldsmeden inköpt guld från andra än Guldcentralcn. Mindre skill- nader kan förklaras av skrotning av gamla arbeten, inköp av auktions- gods etc. Större skillnader kan tyda på inköp av häleriguld.

För att undvika upptäckt tvingas därför den guldsmed som köpt hä- leriguld att åsätta detta falska kontrollstämplar. Dessa falska stämplar gör det möjligt att avslöja varor tillverkade av sådant guld. Denna möj- lighet visade sig vara mycket värdefull under de razzior efter häleri- guld som gjordes av polisen under år 1971. Sammanlagt beslagtogs ett 20-tal falska kontrollstämplar och ca 100 kg guldvaror.

Rikspolisstyrelsen framhöll i sitt remissyttrande över motionen att starka skäl ur polisiär synvinkel talade för ett bibehållande av den obligatoriska kontrollstämplingen av guldvaror. Ett upphävande av den- na skulle komma att medföra väsentliga risker för ökad kriminalitet på detta område och allvarlig försämring av polisens möjligheter att för- hindra och avslöja sådana brott.

I en skrivelse till industridepartementet den 3 september 1973 Linder- stryker rikspolisstyrelsen synpunkterna i sitt tidigare remissyttrande. Styrelsen föreslår vissa förbättringar i nuvarande kontrollsystem, bl.a. att kontrollstämplarna med regelbundna intervaller bör få vissa detaljför— ändringar, att deras utseende regelbundet bör kontrolleras, att tillverkar- nas arbetsböcker bör förvaras hos kontrollstämplingsförrättaren och att tillverkarna åläggs att föra journal över alla inköp och byten av guld- arbeten, halvfabrikat och obearbetat guld.

Därutöver föreslår styrelsen vissa åtgärder för kontroll av handeln med guld. Dessa åtgärder berör dock inte kontrollstämplingsverksam- heten.

Prop. 1974: 43 . 16

6. Departementspromemorian

6.1. Riktlinjer för en översyn

I promemorian anförs att det huvudsakliga syftet med ädelmetallkon- trollen har varit att skapa en offentlig kvalitetsgaranti i fråga om ädel- metallarbetens finhalt. Riksdagens beslut är 1972 grundades emellertid på polisiära synpunkter-. Man befarade att en avveckling av den obliga- toriska kontrollstämplingen skulle komma- att medföra en ökad krimi- nalitet på detta område. Kontrollstämplingen försvårar bl.a. handeln med guld som är åtkommet genom brott på så sätt att en jämförelse blir möjlig mellan å ena sidan legalt inköpt mängd guld och å andra sidan guld som använts för tillverkning av guldarbeten. Om häleriguld används för upparbetning kan kontrollstämpling inte ske utan risk för - upptäckt. Falska stämplar'som anbringas på sådana arbeten kan av en fackman skiljas från äkta.

Riksdagen har i sitt beslut är 1972, påpekas det i promemorian, inte uttalat sig i frågan om den obligatoriska kontrollens omfattning. 1971 års lag om handel med ädelmetallarbeten bygger på att varje kontroll- stämplat föremål har proberats före stämplingen. En så omfattande kontroll skulle enligt promemorian kräva en avsevärd förstärkning av provningsanstaltens personella och tekniska resurser och medföra bety- dande kostnader. Dessa skulle ytterst drabba konsumenterna. Tanken på ett obligatoriskt system som bygger på att varje enskilt arbete probe— ras före kontrollstämplingen måste av dessa skäl avvisas.

I promemorian framhålls i fortsättningen att det nuvarande systemet har kritiserats framför allt mot bakgrund av att den övervägande delen av antalet inhemska arbeten. ca 75 %, kontrollstämplas utan att dess- förinnan ha undersökts. Kritiken får anses ha visst fog för sig såvitt av- ser kontrollen av de arbeten som lämnas in till de särskilda kontroll- stämplingsförrättarna ute i landet. Den kontroll som utförs i Stockholm av statens provningsanstalt måste däremot, sägs det i-promemorian, an— ses uppfylla de krav som rimligen kan ställas på en fullgod ädelmetall- kontroll. Varje större arbete proberas före kontrollstämplingen. Det- samma gäller arbeten som förekommer i mindre antal än fem. På arbeten som förekommer i större serier sker provtagningen Stickprovsvis. Vid urvalet tillämpas statistiska metoder. Kontrollen torde kunna jämföras med en god normal produktionskontroll i en tillverkande industri. En- ligt promemorian tillgodoser den de krav som rimligen bör ställas i detta hänseende.

Vad gäller förhållandena i landsorten är läget enligt vad som anförs i promemorian delvis ett annat. Kontrollstämplingen sker där utan före- gående probering. Provtagningen och efterhandskontrollen torde emel- lertid ha en betydande preventiv effekt. Risken för att underhaltiga ar-

Prop. 1974: 43 17

beten kommer ut i marknaden är på grund av efterhandskontrollen i själva verket inte särskilt stor. Andelen underhaltiga prov är mindre än 0,01 Ci. ] promemorian framhålls att de brottsliga förfaranden, som förekommer, inte möjliggörs genom att proberingen sker i efterhand utan genom att vederbörande undandrar sig kontroll. När underhalt kon- staterats i efterhand har det i allmänhet varit möjligt att spåra föremå- let. Möjlighct finns också att man, när en tillverkare beslagits med att förfärdiga underhaltiga arbeten, övergår till att kontrollstämpla först när probering ägt rum. Detta innebär en kännbar påföljd för tillverka- .ren eftersom hans möjlighet att snabbt få kontrollstämpling utförd upp- hör. När det gäller möjligheterna att kontrollera inköp och förbrukning av guld torde förhållandena vara i stort sett likvärdiga i hela landet.

Enligt vad som uttalas i promemorian är det emellertid angeläget att de påvisade bristerna hos systemet så långt som möjligt avhjälps. Rikt- märket bör härvid vara att all ädelmetallkontroll skall ske enligt de principer som gäller för statens provningsanstalts verksamhet i Stock- holm. En centralisering av verksamheten till en enhet torde dock inte vara möjlig att genomföra med tanke på den tidsutdräkt och de kostna- der som skulle uppkomma. Vid övervägande av i vilken utsträckning det bör finnas möjligheter att få probering och kontrollstämpling ut- förd utanför Stockholm måste beaktas att tillverkning och handel med ädelmetallarbeten är synnerligen ojämnt fördelad över landet. Omkring en fjärdedel av intäkterna från kontrollstämplingen av föremål som till- verkats i Sverige härrör från Stockholm och drygt två tredjedelar från tio orter där större guldsmedsfirmor ligger. Övriga 90' orter 'där kon- trollstämpling förekommer svarar för återstoden, dvs. mindre än 10 %. Det är av kostnadsskäl knappast möjligt att anordna probering på alla dessa orter. En avvägning måste ske mellan angelägenheten av en ef- fektiv kontroll, kraven på service från branschens och allmänhetens sida och kostnaderna för verksamheten.

Mot den nu skisserade bakgrunden föreslås i promemorian att ädel- metallkontrollen anordnas enligt följande riktlinjer. ' '

Organisationen vid statens provningsanstalt i Stockholm bibehålls oförändrad. På ett antal orter med större intäkter av kontrollstämpling ordnas proberingsfilialer med utrustning för att kunna probcra finhalten hos ädelmetallarbetena innan de kontrollstämplas. Provtagningen sker enligt samma principer som i Stockholm. Ger proberingen ett resultat .som ej är entydigt, skall dock arbetet ifråga skickas till provningsanstal— ten för noggrannare probering. . _ . _

Systemet med kontrollstämplingsförrättare bibehålls enligt förslaget för de orter där intäkterna är för små för att betala en proberingsfilial. Rätt att kontrollstämpla hos kontrollstämplingsförrättare bör dock, som hittills, tillkomma endast registrerade guldsmeder på orten. Den guld- smed som beslagits med att tillverka underhaltiga arbeten föreslås för-

'j'2 Riksdagen 7974. ] saml. Nr 43

Prop. 1974: 43 - 18

lora denna rätt under viss tid. Hos kontrollstämplingsförrättare får en- dast sådana arbeten stämplas, som inte utan avsevärd olägenhet kan skickas till provningsanstalten eller en proberingsfilial för probering och stämpling. '

Probei'ingSfilialet' bör, betonas det i promemorian, anordnas på så många orter att mindre än 10 % av alla inhemska arbeten stämplas utan föregående probering. I enlighet med förslag som rikspolisstyrel- sen lagt fram bör, för att försvåra handeln med häleriguld, tillverkarna av ädelmetallarbeten åläggas att föra en särskild journal över det guld och de guldarbeten som inköps från annat håll än Guldcentralcn. I sam— ma syfte bör detaljändringar i kontrollstämpeln göras med jämna mel- lanrum. Det bör ankomma på statens provningsanstalt att närmare reg— lera detta.

De grundläggande bestämmelserna angående ädelmetallkontroilen en- ligt promemorians förslag bör tas in i en särskild lag. Denna bör ha ka- raktären av en ramlagstiftning. Erforderliga detaljförcskrifter bör ges. i en tillämpningskungörelse.

Arbetsgruppen har utarbetat förslag till en ny lag om handel med ädelmetallarbeten. I sak bygger den på 1956 års förordning. I enlighet med det nyss sagda har emellertid åtskilliga detaljförcskrifter fått utgå. Lagen har ställts upp efter förebild av 1971. års lag om handel med ädelmetallarbeten. Därifrån har även hämtats bestämmelserna om en årlig avgift för tillverkare och importörer, om införandet av finhalts— stämplar även för arbeten av silver eller platina, samt om hur det skall förfaras med underhaltiga ädelmetallarbeten.

Förslaget medger som tidigare att. kontrollen sker i form av stick- provskontroll. Denna stickprovskontroll skall utformas enligt statis- tiska kvalitetskontrollprinciper, men innebär dock en viss risk för att underhaltiga arbeten kontrollstämplas. Kontrollstämpeln kommer där— för i arbetsgruppens förslag inte att innebära någon absolut garanti,. utan snarare bestyrka att varan kontrollerats enligt de principer som- tillämpas vid normal noggrann produktionskontroll. Det kan i samman- hanget erinras om att Sverige i likhet med ett antal andra stater den "15 november 1972 undertecknat en internationell konvention om kon— troll. och märkning av ädelmetallarbeten som utarbetats inom ramen för EFTA. Enligt denna konvention godtas inga minustoleranser från de i konventionen förutsedda finhalterna.

6.2. Fördelningen av kontrollen mellan Stockholm och andra orter i landet

Enligt de i promemorian angivna riktlinjerna kommer huvuddelen av alla ädelmetallarbeten att kontrolleras på tillverkningsorten. Detta motiveras främst av omtanken om guldsmeder med liten tillverkning-

Prop. 1974: 43 19

På dessa ej möjlighet till en snabb kontrollstämpling kommer deras konkurrensförmåga att drastiskt minska jämfört med kolleger på orter med denna möjlighet. Detta skulle enligt promemorian leda till en ytter- ligare förstät'kning av koneentrationstendenserna inom branschen.

De föreslagna proberingsfilialcrna bör enligt förslaget få analyslabo- ratorier med utrustning för att utföra probering av finhalten genom strykprov. Beslut om inrättande av sådana filialer överlåts på statens provningsanstalt. som bör överlägga med företrädare för guldsmeds- branschen i frågan. Riktlinjer för besluten bör som nämnts vara att kon- trollstämplingen på orten har tillräcklig omfattning och att högst lt) % av alla inhemska arbeten får stämplas utan föregående probering. Be- sluten bör kontinuerligt omprövas med hänsyn till förändringar i kon- trollstämplingens omfattning.

lnrättas analyslaboratorier iGötcborg, Malmö, Eskilstuna, Köping, Norrtälje, Falköping och Lidköping kommer dessa att tillsammans med Stockholmslaboratoriet svara för 85—90 % av all kontrollstämpling av svenska ädelmetallarbeten. Laboratorier i Uppsala, Lindesberg och Vetlanda tar hand om ytterligare ca 5 %.

Ger analyslaboratoricrnas strykprov ett tveksamt resultat, skall. enligt promemorian arbetet ifråga eller prov ur detta skickas in till provnings- anstalten för noggrannare analys innan arbetet kontrollstämplas.

Kontrollstämplingen av importerade. ädelmetallarbeten har hittills - skett enbart i Stockholm. Arbetsgruppen föreslår inte någon ändring av detta. förhållande så länge provningsanstaltens huvuddel är belägen i Stockholm.

6.3. Omlokaliseringen av statens provningsanstalt till Borås

Enligt riksdagens beslut våren 1971 (prop. 1971: 29, InU "1.971: 15, rskr 1971: 196) skall huvuddelen av statens provningsanstalt omlokali- seras till Borås år 1976. Planeringsarbetet för denna omlokalisering har påbörjats. [ Stockholm skall kvarlämnas endast vissa delar. av anstaltens uppdragsverksamhet.

I promemorian framhålls att detta för ädelmetallkontrollens del in- nebär att det centrala laboratoriet för kontroll av ädelmetall flyttas till Borås. Det tekniska ansvaret och det centrala administrativa ansvaret för all kontrollstämpling i landet fortsätter att vila på det centrala la- boratoriet. Analysen av prov som sänds in från kontrollstämplingsför- rättarna sker också där och flyttas alltså till Borås. I Stockholm kvar- stannar en ädelmetallgrupp som skall svara för Stockholmsrcgionens kontrollstämpling.

Provningsanstalten har den 14 juni 1973 upprättat ett förslag till ny organisation för verket efter omlokaliseringen 1976. Enligt förslaget, som f. n. prövas av statsmakterna, flyttas sexton tjänster vid. det centrala

Prop. 1974: 43 20

laboratoriet för ädelmetallkontroll till Borås. Sex tjänster blir kvar i Stockholm och avses för den lokala kontrollverksamheten.

6.4. Kontrollen av importerade ädelmetallvaror

l promemorian framhålls, att den svenska ädelmetallimporten är för- hållandevis omfattande och säsongmässigt når sin största omfattning månaderna före jul. Allt importgods kontrolleras och förtullas f.n. i Stockholm och för att underlätta arbetet har tullverket inrättat en särskild tullavdelning i anslutning till laboratoriet för ädelmetallkon- troll. Under budgetåret 1972/73 kontrollerade provningsanstalten 2,8 milj. importerade guld- och silverarbeten.

Enligt promemorians förslag bör kontrollen av importerade ädelme- tallvaror fram till mitten av år 1976 kunna bedrivas på ungefär samma sätt som nu. Ny tullagstiftning trädde i kraft den "1 januari 1974, men får inte några större konsekvenser för ädelmetallimporten. Medgivande enligt 3 5 andra stycket tullagen(1973: 670) om hemtagning bör en— ligt promemorian ej lämnas för ädelmetallarbeten.

Omlokaliseringen av provningsanstaltens huvuddel får, framhålls det i promemorian, som konsekvens att importen av ädelmetallvarori fram- tiden kommer att gå över Borås. Godset kan nå provningsanstalten bl. a. via Göteborgs hamn eller den nya storflygplatsen i Härryda. För att kontrollen av importgodset skall bli effektiv fordras tillgång till goda laboratorieresurser. Om kostnaderna för kontrollorganisationen skall kunna hållas på en rimlig nivå kan därför importkontrollen inte bedrivas på mer än en ort i riket.

Enligt promemorian bör de hittillsvarande väntetiderna vid kontroll och förtullning förkortas. Extra personal bör därför utbildas i Borås- området. Denna personal skall kunna tas i anspråk under perioder med stor arbetsbelastning. '

6.5. Personalfrågor

Några väsentliga förändringar på personalsidan förutsätts ej i pro- memorian, En viss ökning av arbetsinsatsen kan dock förutses på de or- ter i landet som får särskilda analyslaboratorier. Vid dessa laboratorier skall man i fortsättningen probera ädelmetallarbetena före kontroll- stämplingen i stället för att ta prov för vidare befordran till provnings- anstalten i Stockholm. Kontrollstämplingsförrättarna på dessa orter måste få utbildning för att kunna utföra proberingen.

I promemorian förutses inga väsentliga förändringar ske i arbetsvoly-l

*men vid provningsanstaltens centrala laboratorium. Närmare erfarenhe- tcr för att bedöma verkningarna av omläggningen av kontrollsystemet bör föreligga kring årsskiftet 1974—1975. '

Prop. 1974: 43 _ 21

6.6. Utbildningsfrågor

I promemorian framhålls att förslaget förutsätter att personalen får ytterligare utbildning. Detta gäller främst kontrollstämplingsför-rättarna på de orter som får analyslaboratorier. Dessa måste få utbildning bl. a. i probering genom strykprov. För övriga kontrollstämplingsförrättare och för personalen vid det centrala laboratoriet torde en informations- dag vara tillräcklig för att informera om de nya bestämmelserna.

I promemorian uppskattas preliminärt kostnaderna för att genomföra ett utbildningsprogram under perioden den 1 januari 1974—den 31 de- cember 1975 till 88 000 kr.

6.7. Lokal- och utnlstningsfrågor

I promemorian upplyses att provningsanstalten undersöker behovet av särskilda lokaler för de föreslagna analyslaboratorierna i tio orter utanför Stockholmsområdet. Enligt provningsanstaltens uppfattning kom- mer det inte att krävas särskilt omfattande utrymme för verksamheten vid dessa laboratorier men frågan är inte helt utredd f.n. Nyanskaffning av utrustning till analyslaboratorierna beräknas kosta ca 33 000 kr.

6.8. Finansieringsfrågor och taxesättning

Utgifterna för provningsanstaltens verksamhet med justering och ädelmetallkontroll bestrids f. n. över ett särskilt förslagsanslag över riks- staten. Inkomsterna redovisas på driftbudgeten under uppbörd i statens verksamhet.

Med hänsyn till att ikraftträdandet av lagen om handel med ädel- metallarbeten flyttats fram till den 1 juli 1974 och till redovisningstck- niska svårigheter har provningsanstalten hemställt att verksamheten även budgetåret 1974/75 skall finansieras över ett särskilt förslags- anslag. .

Enligt promemorian kommer man kring årsskiftet 1974—1975 att ha vunnit tillräckliga erfarenheter av den nya lagstiftningen för att kunna ta ställning till förslag till en eventuellt ändrad anslagskonstruktion.

Gällande föreskrifter för disposition av anslaget Statens provnings— anstalt: Justering och ädelmetallkontroll ger möjlighet att använda an- visade medel för bl. a. lokalkostnader, instrument och diverse materia- lier. I promemorian föreslås att erforderliga utbildningskostnadcr får belasta anslaget efter en närmare prövning av beloppens storlek.

Promemorian bygger på förutsättningen att samtliga kostnader för den offentliga ädelmetallkontrollen skall täckas genom avgifter på ut- förda arbeten. Intill "1973 har vissa förluster på ädelmetal-lkontrollen täckts genom bidrag över statsbudgeten. Det erinras dock om att verk—

Prop. 1974: 43 22

samheten tidigare lämnade ett visst överskott till statsverket. Den 1 ja-_ nuari 1973 genomfördes en höjning av taxan, som sannolikt medför att intäkterna från ädelmetallkontrollen åter överstiger kostnaderna.

Taxan för ädelmetallkontrollen fastställs f. n. av Kungl. Maj:t. Enligt promemorian bör provningsanstalten själv, i likhet med vad som gäller inom anstaltens övriga verksamhetsområde, i samråd med riksrevisions- verket fastställa taxan.

I samband med en ändring i organisationen bör, framhålls det i pro- memorian, gällande taxa ses över. Detta bör ske i samråd med inte-' bara riksrevisionsverket utan även företrädare för guldsmedsbransehen. Provningsanstalten har redan ett kontinuerligt informellt samråd med branschen i frågor av gemensamt intresse. Detta samråd bör vidmakt- hållas och utökas. Vid utformningen av både taxan och organisationen av ädelmetallkontrollen torde samrådet vara av stort värde. "

I promemorian framhålls att de utbildningskostnader av engångs- karaktär som uppkommer vid ett genomförande av promemorians för- slag inte bör finansieras genom avgifter. Till en del torde de kunna skrivas av på tidigare överskott från ädelmetallkontrollen, och resten torde kunna betalas under förslagsvis en-fcmårsperiod.

7. Remissyttrandena

Departcmentspromemorian har fått ett övervägande positivt motta- gande vid remissbehandlingen. Principen att ädelmetallkontrollen skall vara obligatorisk och motsvara en god normal produktionskontroll har godtagits av praktiskt taget alla remissinstanser.

Srcnrka nmseiföreningen framhåller att om förslaget i departements- promemorian antas så bibehålls ett stämplingssystem som brukats i tvåhundratjugo år och har en fast förankrad internationell goodwill, märkbar såväl när det gäller modern som äldre svensk silvertillverk- ning. Även AB Guld-Fynd finner det vara "viktigt att bibehålla den obligatoriska ädelmetallkontrollen. inte bara från konsumentsynpunkt utan även från social synpunkt, eftersom kontrollen försvårar handeln med stulet guld, som är ett begärligt betalningsmedel för narkotika och liknande droger. ' ' Guldsmedsbranschens let-'eranrörförening, Skånes hmzdelskanmtare och Stockholms handelskammare har dock framhållit att en obligato- ' risk kontroll endast kan motiveras av dess betydelse för polisens brotts- förebyggande och brottsupptäckande "verksamhet. My/iniin-'klörm Uli-'- fot finner i sitt yttrande att omsättningen av ädelmetallvarorna inte på något sätt kan motivera en speciell konsumentskyddslagstiftning vid sidan om den allmänna lagstiftning som under senare år vuxit fram samt att den från polisiär synpunkt önskade kontrollen över guldhan— deln inte kan motivera en obligatorisk kontroll av silvervaror. Om man

Prop. 1974: 43 23

avskaffar silverstämplingen skulle ädelmetallkontrollens arbetsvolym drastiskt minskas, vilket enligt honom är eftersträvansvärt.

Klart tillstyrkande yttranden föreligger från Göta hovrätt, rikspolis— styrelsen, genera/tullstyrelsen, riksantikvariet'imhetet och statens historis- ka museum, komIne/'.s'kollegium, patent— och registreringsverket, konsu- men[ombudsnmnnen, konsumentverkct, statens provningsanstalt, full- nu'iktige i riksbanken, svenska lneta/lin(Iustriarbetare/örhunflet och TCO.

Riktlinjerna för organisationen av ädelmetallkontrollen tillstyrks. för- utom av de nyss nämnda myndigheterna och organisationerna, även av guldsntedsmästtu'nas riksförbund, AB Guld-Fynd, svenska museift'ir- eningen och Sveriges jurelerure- och gultlsmeds/örbunt/.

Enligt konsumenIombudsmannen synes det kontrollsystem som före- slås i promemorian uppfylla de krav som bör ställas. Konsumentverket finner det vara värdefullt att tillförlitligheten hos denna form av hävd- vunnen kontrollmärkning stärks genom en utbyggnad av kontrollen, och fullmäktige i riksbanken framhåller att det föreslagna kontroll- systemet ger väsentliga fördelar också när det gäller kontrollen av guld- förbrukningen. Svenska museiföreningen ser ullokaliseringen av probe- ringen till orter utanför Stockholm som en väsentlig fördel, och på- pekar att systemet med kon-trollstämplingsförrättare och efterhandskon- troll ursprungligen berott på 1700-talets dåliga kommunikationer. För- slaget om inrättandet av proberingsfilialer i landsorten kritiseras dock av uiiringsj'rihetsonzbudsnumnen, som inte finner skälen för den före-' slagna utbyggnaden av kontrollen särskilt starka. Skulle åtgärden mcd- föra betydande merkostnader med'åtföljande fördyring av varupriset bör förslaget i detta avseende inte genomföras. Gulclsmetlsbransehens levernnrörfilmning, Skånes handelskammare, Stockholms handelskam- mare och mynttlirektören Ulvfot kritiserar å sin sida förslaget att en viss del av ädelmetallarbetena som hittills får kontrollstämplas titan föregående probering hos kontrollstämplingsförrättare i landsorten. De anser att den obligatoriska kontrollen av ädelmetallarbeten bör ske på ett sätt som ger största möjliga garanti för att de stämplade varorna håller den ädelmetallhalt som fordras, vilket kräver att all eller så gott som all kontrollstämpling sker först efter att varorna proberats.

Göta hovrätt och konsumentom-butlsmannen- påpekar-att 'den före- slagna lagtexten bör kompletteras för att ge utrymme för den efter- handskontroll som avses skola bedrivas genom kontrollstämplingsför- rättar'na.

Utöver den föreslagna kontrollen av guldförbrukningen hos guld- smederna tar rikspolis-styrelsen, fullmäktige i riksbanken och TCO upp frågan om kontrollen av handeln med guld vid de "5. k. affinerierna. som legerar "och renar guld och andra ädelmetaller. Dessa remissin- stanser förordar en reglering av denna handel i syfte att ytterligare för- svåra avyttrandet av häleriguld. '

Prop. 1974: 43 . 24

Guldsmedsbranschens leverantörförening, AB Guld-Fynd, Skånes handelskammare, Stockholms handelskammare och Sveriges grossistför- bund motsätter sig förslaget att kontrollen av importerade ädelmetall- varor, i samband med statens provningsanstalts utlokalisering år 1976, tillsammans med anstaltens huvuddel flyttas från Stockholm till Borås. En sådan flyttning medför enligt leverantörföreningen en avsevärd ök— ning av transportkostnaderna och försvårar kontakten mellan prov- ningsanstalten och importörerna. Grossistförbundet och Sveriges all- männa expartförening uttalar sin tillfredsställelse över att möjlighet till undantag med hänsyn till internationella avtal finns och att något krav på importmärkning inte aktualiserats. Kommerskollegium anser också det vara ändamålsenligt att sådana undantag får göras, men dessa bör då närmast komma i fråga när det gäller att godta den probering och kontroll som utförts i ett annat land. Undantag från lagens grundläg- gande bestämmelser, som t. ex. krav på lägsta finhalter, bör inte med— ges. Kollegiet förklarar sig vidare dela uppfattningen att hittillsvarande väntetider vid kontroll och förtullning bör förkortas, så att importen ej åsamkas onödiga hinder.

Undantag från den nya lagen om handel med ädelmetallarbeten har föreslagits för arbeten som innehåller mindre än 20 % guld eller 40 % silver eller platina. Statens provningsanstalt påpekar att de för- hållanden som ursprungligen föranledde införandet av dessa gränser inte längre är för handen och anser att överensstämmelse med de nedre gränser som gäller vid tulltaxering, nämligen 2 % ädel metall, torde. vara lämplig. Riksantikvarieiimbetet och statens historiska museum, Sveriges grossistförbund, Sveriges urgrossisters förening och myntdirek— rören Ulvfot föreslår att i lagen nuvarande undantag bibehålls för bl. a. urboetter, glasögonbågar, mynt och medaljer.

Generaltullstyrelsen påpekar att det i likhet med vad som nu gäller bör införas en föreskrift i lagen med innebörden att hemtagning enligt 3 & tullagen(1973: 670) av arbeten av guld, silver eller platina inte får ske utan tillsynsmyndighetens tillstånd. Vidare bör en hänvisning ske till lagen (1.973: 980) om transport, förvaring och förstöring av införsel- reglerade varor m. m.

Guldsmedsmästarnas riksförbund och Sveriges juvelerare- och guld— smedsförbzmd föreslår en detaljreglering av vilka delar av ett ädelmetall- arbete som skall få utföras av oädel metall. i enlighet med bestämmel- serna i EFTA-konventionen. Statens provningsanstalt anser att sådana regler hör hemma i kungörelse och tillämpningsföreskrifter, eftersom de för att anpassas till verkliga behovet måste göras mycket detaljerade. Anstalten betonar att ändamålet med reglerna måste vara konsumentens skydd parat med minsta möjliga begränsning av tillverkarens frihet vid utformningen av ädelmetallarbetct.

G uldsmedsbranschens Ieverantörförening och Sveriges grossistförbtmd

Prop. 1974: 43 25

' vänder sig mot att de nu gällande nedre viktgränserna för obligatorisk kontrollstämpling, ett gram för guld- eller platinaarbeten och 15 gram för silverarbeten, bibehålls. I stället föreslår organisationerna att grän- serna sätts vid 2 gram för guld— eller platinaarbeten och vid 6 gram för silverarbeten samt att möjligheten att frivilligt kontrollstämpla arbeten med lägre vikt tas bort. Leverantörföreningen motiverar detta med att kostnaderna för kontroll och stämpling av arbeten med lägre vikt än dessa gränser anger blir för stora, att en sådan stämpling saknar allmänt och fiskalt intresse samt att tidsutdräkten för den blir oacceptabel.

Leverantörföreningen för också fram vissa förslag angående avgifter- na för ädelmetallkontrollcn. Kontrollavgiften bör enligt föreningen utgå enbart efter varans vikt och inte som nu basera sig på antalet kontrollera— de arbcten, deras vikt, tidåtgång vid upp- och inpackning, m. m. Vidare bör den årliga registreringsavgiften inte minst av polisiära skäl sättas så hög att den förhindrar en tillfällig registrering av tillverkare eller impor— törer. Slutligen förklarar sig föreningen helst se att Kungl. Maj :t även i fortsättningen fastställer kontrollavgifterna. Av annan mening är statens provningsanstalt, som förutsätter att anstalten själv, i samråd med riks- revisionsverket, får fastställa taxor och årlig registreringsavgift på sam- ma sätt som gäller för anstaltens övriga uppdragsverksamhet. Prov- ningsanstalten anser dessutom, till skillnad mot departementspromemo- rians förslag, att en del av anstaltens tillsynsuppgifter till följd av den nya lagen är att betrakta som myndighetsuppgiftcr, som inte bör finan- sieras via avgifter på kontrollverksamheten.

Göta lim-'rätt och konsumentombudsmannen påpekar att eftersom den föreslagna lagen utgör en ramförfattning lagtexten bör kompletteras med ett stadgande om att Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer skall meddela de tillämpningsföreskriftcr till lagen som är erforderliga.

Gull/smedsmiistarnas riksförbund och Sveriges juvelerare— och guld- smedsförbunrl föreslår att ikraftträdandet av lagen i vad gäller stämp— lingen av silver och platina skjuts upp till den ] januari 1975, eftersom finhaltsstämplar måste tillverkas för dessa metaller och stämpeltillverk- ningen vanligen sker vid årsskiftet. Statens provningsanstalt framhåller att det fullständiga genomförandet av den föreslagna organisationen med proberingsfilialer inte kan ske förrän i slutet av år 1975, med hän- syn till behovet att först utbilda personal till dessa filialer.

8. Departementschefen

Ädelmetallarbeten, dvs. arbeten av guld, silver eller platina och vissa legeringar därav, är med vissa begränsade undantag sedan lång tid tillbaka underkastade statlig kontroll vid tillverkning, yrkesmässig för— säljning och import. I princip gäller vissa minimikrav i fråga om ädel-

Prop. 1974: 43 26

metallarbetens finhalt för att de skall få säljas yrkesmässigt i riket eller införas hit. De gällande reglerna för den statliga kontrollen finns främst i 1956 års förordning (1956: 328) om kontroll å ädelmetallarbeten och den i anslutning därtill utfärdade ädelmetallstadgan (1956: 329).

Hösten 1971 antog riksdagen en ny lag (1971: 1082") om handel med ädelmetallarbeten. Lagen innebär att den obligatoriska kontrollstämp- lingen ersätts med en statlig kontrollstämpling som sker på begäran i varje särskilt fall. Varje föremål skall regelmässigt undersökas beträf- fande sin halt av ädelmetall (proberas) före kontrollstämplingen. "Lagen avsågs träda i kraft den "1 juli 1973. Sedan 1972 års riksdag uttalat sig för att den obligatoriska kontrollstämplingen skulle bibehållas har stats- makterna beslutat att uppskjuta ikraftträdandet till den 1 juli inneva- rande år (SFS 1973: 276) för att man skulle kunna undersöka vilka åt- gärder som måste vidtas med anledning av detta uttalande av riksdagen.

En arbetsgrupp inom industridepartementct har företagit den nämnda undersökningen. Resultatet har redovisats i en promemoria (Ds 1 "1973: 3) Ädelmetallkontroll med förslag till ändringar i kontrollsystemet. Pro- memorian har rcmissbchandlats.

_Det huvudsakliga syftet med ädelmetallkontrollen har från början varit att skapa en offentlig kvalitetsgaranti i fråga om ädelmetallarbe— tens finhalt. Den obligatoriska kontrollstämplingen försvårar emellertid också den illegala handeln med guld därigenom att en jämförelse blir möjlig mellan å ena sidan legalt inköpt mängd guld och å andra sidan guld som använts för tillverkning av guldarbeten. Om häleriguld används för upparbetning kan kontrollstämpling inte ske utan risk för upptäckt. Falska stämplar som anbringas på sådana arbeten kan av en fackman skiljas från äkta.

Förslagen i promemorian utgår från att den obligatoriska kontroll- stämplingen såsom riksdagen uttalat skall bibehållas. Remissinstanserna har så gott som undantagslöst anslutit sig till att obligatoriet bör bestå. De som tidigare varit tveksamma till en obligatorisk ädelmetallkontroll har nu godtagit en sådan med hänvisning till dess betydelse för polisens verksamhet för att förhindra och avslöja brott på detta område. Endast en remissinstans ställer sig fortfarande avvisande till obligatoriet.

Jag delar uppfattningen att kontrollstämplingen även i fortsättningen bör vara obligatorisk. En sådan kontroll är värdefull från konsument- synpunkt under förutsättning att den anordnas på ett tillfredsställande sätt. Detta innebär bl. a. att ädelmetallarbetena endast undantagsvis bör få kontrollstämplas utan att probering först har skett. Vid remissbehand— lingen har också de myndigheter som har att ta till vara konsumenter- nas intressen uttalat sig för att kontrollstämplingen anordnas på detta sätt. Avgörande för riksdagens ställningstagandc synes ha varit den bc- tydelse kontrollstämplingen har för polisens brottsförebyggande och brotlsavslöjande verksamhet. Även jag anser att ett slopande av den

Prop. 1974: 43 - 27

obligatoriska kontrollstämplingen skulle medföra risk för en ökad kri- minalitet på detta område.

Kontrollen bör liksom hittills omfatta arbeten av guld, silver och pla— tina av viss finhalt. Nuvarande viktgränser. ett gram för guld och pla- tina samt 15 gram för silver, bör bibehållas.

Utformningen av det nuvarande kontrollsystemet har kritiserats främst därför att en betydande del av arbetena stämplas utan att dessförinnan ha proberats. Kontroll sker i stället i efterhand på grundval av ett vid stämplingstillfället taget prov. ] promemorian uttalas att kritiken är i viss utsträckning berättigad. Det kan, framhålls det i promemorian, inte anses tillfredsställandc att ca 75 %' av antalet inhemska arbeten kon- trollstämplas utan föregående probering, även om efterhandskontroller visat att andelen underhaltiga prov är ringa. Enligt promemorian är det emellertid inte rimligt att utsträcka ädelmetallkontrollen så långt att varje enskilt arbete undersöks före kontrollstämplingen. En så omfat- tande kontroll skulle kräva en avsevärd förstärkning av både de personel- la och tekniska resurserna vid'kontrollmyndigheten, statens provnings-' anstalt, och medföra betydande kostnader. Dessa skulle ytterst drabba konsumentema. [ stället förordas en vidgad användning av det kontroll— system som tillämpas av provningsanstalten i Stockholm. Där proberas, till skillnad mot i landsorten, varje större arbete före kontrollstämp- lingen. Detsamma gäller arbeten som förekommer i mindre antal än fem. När det gäller arbeten som förekommer i större serier sker provtag- ningen stiekprovsvis. Vid urvalet tillämpas statistiska metoder. Kontrol- len torde kunna jämföras med en god normal produktionskontroll i en tillverkande industri och ger ett tillfredsställande skydd för konsumen- terna.

_l promemorian föreslås att ädelmetallkontrollen anordnas enligt föl- jande riktlinjer. Organisationen i Stockholm behålls oförändrad." På ett antal orter där kontrollstämplingen har stor omfattning ordnas probe- ringsfilialer med utrustning för att probera finhalten hos ädelmetall- arbetena innan de kontrollstämplas. Provtagningen sker enligt samma principer som i Stockholm. Ger proberingen ett resultat som inte är en- tydigt skall dock arbetet ifråga skickas till provningsanstalten i Stock- holm för noggrannare probering.- Proberingsfilialer bör anordnas på så nånga orter att endast omkring 10 %'av alla inhemska arbeten stämplas utan föregående probering. Systemet med kontrollstämplingsförrättare behålls för de orter där verksamheten har för liten omfattning för att motivera en proberingsfilial. Endast guldsmeder som registrerats hos till- synsmyndigheten bör få kontrollstämpling utförd hos kontrollstämp- lingsförrättaren på den orten. l—los denne får förövrigt endast sådana arbeten stämplas, som ej utan avsevärd olägenhet kan skickas till prov- ningsanstalten eller en proberingsfilial för probering och stämpling.

[ departementspromemorian erinras om att Sverige i likhet med ett

Prop. 1974: 43 . 23

antal andra länder undertecknat en internationell konvention om kon- troll och märkning av ädelmetallarbeten inom ramen för den euro- peiska frihandelssammanslutningen EFTA. De stämplar som åsätts enligt denna konvention kommer att innebära en garanti för ädelmetallarbete- nas finhalt i den bemärkelsen att konventionen inte tillåter några minus- toleranser i fråga om finhalter. Den s.k. EFTA-stämpeln blir frivillig.

I syfte att försvåra handeln med häleriguld föreslås i promemorian vidare viSSa ytterligare förbättringar i kontrollsystemet. Bl.a. bör till- verkare av ädelmetallarbeten åläggas att föra journal över alla inköp och byten av guldarbeten, halvfabrikat och obearbetat guld.

Den svenska ädelmetallimporten är förhållandevis omfattande och når säsongmässigt sin största omfattning månaderna före jul. Allt im-' portgods kontrolleras och förtullas f.n. i Stockholm. I promemorian erinras om att huvuddelen av statens provningsanstalt enligt riksdagens beslut våren 1971 skall flyttas till Borås år 1976. Omlokaliseringen får som konsekvens att importen av ädelmetallvaror i framtiden kommer att gå över Borås. För att kontrollen av importgodset skall bli effektiv fordras tillgång till ändamålsenliga laboratorieresurser. Sådana resurser kommer att etableras för provningsanstalten i Borås. Om kostnaderna för kontrollorganisationen skall kunna hållas på en rimlig nivå är det enligt promemorian nödvändigt att koncentrera importkontrollen till en ort.

I departementspromemorian föreslås slutligen att de grundläggande bestämmelserna angående ädelmetallkontrollen tas in i en särskild lag. Denna bör ha karaktären av en ramlagstiftning. De detaljföreskrifter som behövs bör ges i en tillämpningskungörelse. Promemorian inne— håller förslag till en ny lag om handel med ädelmetallarbeten.

Lagförslaget bygger i sak på den tidigare nämnda förordningen om kontroll å ädelmetallarbeten. Detaljföreskrifter har dock i enlighet med det nyss sagda utmönstrats. I tillämpliga delar har den nya lagen om handel med ädelmetallarbeten varit förebild.

Förslagen i departementspromemorian har fått ett positivt mottagande vid remissbehandlingen. Detta gäller såväl den föreslagna lagen om handel med ädelmetallarbeten som organisationen av kontrollen. Den kritik som har förts fram gäller i allt väsentligt detaljer.

Jag anser i likhet med remissinstanserna att lagförslaget är väl ägnat att läggas till grund för lagstiftning. Den nya lagen bör träda i kraft den 1 juli 1974.

Jag finner även att den föreslagna organisationen av ädelmetallkon- trollen är ändamålsenlig. Genom inrättandet av proberingsfilialer kom- mer huvuddelen av alla ädelmetallarbeten att kunna proberas före kon- trollstämplingen, vilket innebär en förbättring av tillförlitligheten hos ädelmetallkontrollen. Samtidigt bevaras möjligheten för guldsmeder på ett flertal mindre orter att snabbt få sina arbeten stämplade genom att

Prop. 1974: 43 29

systemet med kontrollstämplingsförrättare bibehålls på dessa orter. Den- na möjlighet är av väsentlig betydelse för många guldsmeder. Huvud- regeln bör dock vara att stämpling sker efter probering vid en proberings- filial eller hos statens provningsanstalts centrallaboratorium.

Det bör ankomma på Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer att fastställa på vilka orter kontrollstämpling får ske utan föregående probering. Riktmärket bör därvid vara att endast om- kring 10 % av alla ädelmetallarbeten får omfattas av ett sådant undan- tag. Innan den nya organisationen hunnit byggas ut får man dock räkna med att andelen kan bli betydligt större.

För att ytterligare försvåra handeln med häleriguld föreslås i departe- mentspromemorian bl. a. att guldsmederna skall åläggas att föra jour— nal över alla inköp och byten av guld och guldvaror. Bestämmelser härom torde ha sin plats i tillämpningsföreskrifter. Några remissinstan— ser har föreslagit att denna kontroll skall utsträckas till de s.k. affineri- erna. Kontrollen av affinerierna är visserligen angelägen från polisiär synpunkt, men bör enligt min mening inte regleras i samband med kon- trollstämplingen av ädelmetallvaror. Enligt vad jag erfarit övervägs f.n. inom 'handelsdepartementet en översyn av skrothandclsförordningen (1949: 723). I det sammanhanget kan det bli aktuellt att ta upp också denna fråga.

Några remissinstanser har motsatt sig att kontrollen av importerade ädelmetallvaror flyttas från Stockholm till Borås, är 1976. Jag anser att denna fråga bör ses i samband med omlokaliseringen av statens prov- ningsanstalts verksamhet dit. De skäl som framförts mot promemorians förslag i denna del har enligt min mening inte den tyngden att de mo— tiverar ett avsteg från principen att huvuddelen av verksamheten flyttas till Borås.

I enlighet med departementspromemorians förslag bör kontroll-av- gifter och registreringsavgifter fastställas av Kungl. Maj:t eller av myn- dighet som Kungl. Maj:t bestämmer. Avgifterna skall sättas så att full kostnadstäckning uppnås.

9. Upprättat lagförslag

I enlighet med det anförda har inom industridepartementet upprät- tats förslag till lag om handel med arbeten av guld, silver eller platina. _

Genomförandet av den nya kontrollorganisationen kommer att under budgetåret "1974/75 medföra vissa ökade utgifter, bl.a. för utbildning av personal. Vid min beräkning av medelsbehovet för statens prov- ningsanstalt nästa budgetår har jag tagit hänsyn till dessa utgifter (prop. 1974: 1 bil. 15 s. 135). '

Prop. 1974: 43 30

10. Specialmotivering

I jämförelse med departementspromemorians förslag har i det inom industridepartementet upprättade förslaget företagits vissa ändringar av redaktionell art. Sålunda har den föreslagna lagens rubrik fått en annan lydelse som bättre anger lagens tillämpningsområde. Därjämte har vad som förstås med arbete av guld, silver eller platina tagits upp i den föreslagna lagens 'l. 5 och till bestämmelserna om s.k. frivillig kontrollstämpling förts reglerna om kontrollstämpling av ädelmetallar— bete som inte är föremål för yrkesmässig handel. Sist nämnda bestäm— melser återfinns i 13 5.

I detta förslag har vidare införts dels en bestämmelse om undantag från regeln att kontrollstämpling skall föregås av probering (12 & tredje stycket), dels två nya paragrafer, 25 och 26 55. De jämkningar som härutöver företagits framgår i huvudsak under resp. paragraf.

1 &

Denna paragraf innehåller bestämmelser om lagens tillämpningsom- råde. Som jag tidigare anfört omfattar 1971 års lag om handel med ädelmetallarbeten endast sådan handel med guld, silver eller platina som sker yrkesmässigt. Den nu föreslagna lagen har samma tillämp- ningsområde. Med handel avses såsom framgår av 3 5 andra stycket handel inom riket.

Uttrycket yrkesmässig handel innefattar inte bara den som idkar rörelse med vilken följer bokföringsskyldighet utan varje rättssubjekt som bedriver handel i sådan omfattning att den kan betecknas som yrkesmässig. Av detta följer att också tillfällig handel faller inom lagens tillämpningsområde. Däremot avses inte enskild underhandsförsäljning av personligt lösöre. försäljning av föremål av guld, silver eller platina, som ingår i dödsbo eller konkursbo, eller tvångsförsäljning av exempel- vis utmätt "gods.

I paragrafen anges också vad som är att förstå med arbete av guld, silver eller platina. Bestämmande för om ett visst arbete är ett arbete av guld, silver eller platina eller ett ädelmetallarbete är finhalten av den eller de i föremålet ingående metallen eller metallerna. Arbeten, vilka visserligen innehåller guld, silver eller platina men vilkas finhalt inte uppgår till de i paragrafen angivna metallvärdena, omfattas icke av lagstiftningen. '

I enlighet med vad som redan nu gäller skall guldet, silvret eller pla- tinan ingå i arbetet och inte enbart utgöra plätering, förgyllning, för- silvring eller platinering. Dessa bestämmelser äger självfallet tillämplig- het också i fråga om ädelmetallarbeten.

De värden som anges i paragrafen är samma som de som f.n. gäller. Internationellt arbete pågår för att åstadkomma enhetliga normer på

Prop. 1974: 43 - 31

detta område. För egen de] anser jag att strävandena mot en harmoni- sering i princip bör stödjas. Arbetet har emellertid ännu inte lett till så- dana resultat att en internationell standardisering kommit till stånd. I avvaktan härpå har jag inte ansett skäl föreligga att ändra de nu gällan- de värdena. Några väsentliga olägenheter av att. behålla gällande värden synes inte finnas.

De angivna värdena anger den nedre gränsen för vad som betecknas som arbeten av guld, silver eller platina. Värdena är absoluta minimi- värden.

Enligt gällande bestämmelser är guld—, silver— och platinaarbeten underkastade kontroll med avseende på tillverkning. försäljning och import. Arbeten som tillverkas för export är undantagna. I den nu före- slagna lagen görs inte någon ändring i dessa delar. Eftersom lagen är tillämplig endast på handel inom riket, är cxporthandeln undantagen från lagens tillämpningsområde. En uttrycklig föreskrift härom har inte ansetts vara erforderlig.

Från lagens tillämpningsområde görs i tredje stycket, i överensstäm- melse med föreskriften i 1 5 andra stycket lagen om handel med ädel- metallarbeten, undantag för sådana arbeten som uteslutande är avsedda för medicinsk, vetenskaplig eller industriell användning. Det behov av kontroll, som eljest föreligger i fråga om arbeten av guld, silver eller platina, får beträffande arbeten avsedda för dessa ändamål i detta sammanhang anses vara ringa eller t.o.m. helt saknas. Motsvarande gäller, liksom enligt nuvarande ordning, beträffande föremål som up- penbarligen har antikvariskt värde. Frågan om när ett föremål har- antikvariskt värde får bedömas i varje särskilt fall med ledning av all- mänt gällande normer.

I 3 och 4 åå förordningen om kontroll å ädelmetallarbeten görs en lång rad undantag från förordningens bestämmelser. Vissa av dessa täcks av paragrafens tredje stycke. Enligt 22 & kan Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer vidare medge undantag eller avvikelse från lagen om särskilda skäl föreligger. Härigenom öppnas möjlighet att undanta också de övriga föremål som avses i 3 och 4 Så förordningen. Även i övrigt skapas förutsättningar för en smidig an- passning av lagens tillämpningsområde.

2 %

I denna paragraf anges vad som är att förstå med ädelmetallarbete. Som framgår under 1 & är finhalten av den eller de i ett arbete ingående metallen eller metallerna bestämmande för om arbetet är ett-ädelmetall- arbete eller inte. Såsom där också sägs skall guldet, silvret eller platinan ingå i arbetet och inte endast utgöra plätering, förgyllning, försilvring

eller platinering. I fråga om ädelmetallarbeten medges en avvikelse från minimihalten.

Prop. 1974: 43 32

Denna är, i överensstämmelse med vad som hittills gällt beträffande ädelmetallarbeten som tillverkats i landet, bestämd till 5/1000 för guld och platina och till 8/1000 för silver. Bibehållandet av en sådan tillåten avvikelse nedåt motiveras av att en 'felmarginal bör finnas vid mät- ningen eftersom mätmetodema kan vara behäftade med en viss otill- förlitlighet samt av att slopandet av tillåtna toleranser i fråga om fin- halten skulle kunna framtvinga en överlegering och fördyring av ädel- metallarbetena.

För bedömningen av om ett arbete är ett ädelmetallarbete förutsätts att det är komplett till alla sina metalliska delar samt att det i övrigt motsvarar gällande tekniska föreskrifter.

35

Den stämpelskyldighet som stadgas i förslaget omfattar ädelmetall- arbeten. För att ett arbete skall åsättas kontrollstämpel fordras att det är försett med föreskrivna ansvarsstämplar. Syftet med den offentliga kontrollen skulle inte uppnås om arbeten som inte är ädelmetallarbeten får förses med stämplar liknande dem i denna lag föreskrivna. Ett ar- bete skulle härigenom kunna ges sken av att vara ädelmetallarbete. Det är därför nödvändigt att införa ett uttryckligt förbud mot att förse andra arbeten än ädelmetallarbeten med stämplar enligt lagen. Ett så- dant förbud har upptagits i paragrafens första stycke.

I paragrafens andra stycke slås fast att handel här i riket får ske endast med ädelmetallarbeten och endast under förutsättning att arbe- tena är åsatta föreskrivna stämplar. Detta innebär att annat arbete än i vederbörlig ordning stämplat ädelmetallarbete inte får saluhållas eller försäljas inom landet. Ej heller får sådant arbete importeras för att säljas här.

Endast ädelmetallarbeten, dvs. arbeten med vissa föreskrivna minimi- halter. får sålunda vara föremål för handel inom riket eller importeras. Däremot inbegrips inte tillverkning av arbete vars finhalt understiger de för ädelmetallarbeten angivna minimihalterna. Hinder föreligger så- ledes inte mot att sådant" arbete tillverkas för export. Det får emellertid inte säljas eller utbjudas till försäljning inom landet.

En tillverkare av sådant arbete som skall exporteras har möjlighet att importera guld, silver eller platina med lägre halt än som är tillåtlig efter medgivande av Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer. Medgivande kan lämnas med stöd av 22 &.

Med att annat arbete än sådant ädelmetallarbete som är försett med föreskrivna stämplar inte får säljas eller importeras avses inte att för- bjuda handel med ädelmetallarbete om detta är försett också med an- nan än i lagen föreskriven stämpel. På importerat arbete kan förekom- ma att den utländske tillverkaren låtit stämpla in sitt nanm eller annan

Prop. 1974: 43 . 33

tillverkarbeteckning. En dylik stämpel bör kunna godtagas under förut- sättning att den inte lätt kan förväxlas med någon i den nu föreslagna lagen angiven stämpel. . .

För att bereda de föreskrivna stämplarna skydd föreskrivs i para- grafens tredje stycke förbud mot att förse ädelmetallarbete med stämpel eller annat märke som lätt kan förväxlas med stämplar enligt den före- slagna lagen. Förväxlingsrisk kan uppstå vad gäller såväl stämpelns typ, t.ex. reliefstämpel, som dess utformning, exempelvis tre kronor. Om ett ädelmetalliknande arbete förses med stämpel eller annat märke som _ lätt kan förväxlas med någon föreskriven stämpel får stämpeln eller märket genom arbetets utseende sken av att vara äkta. Förbudet mot att anbringa förväxlingsbar stämpel eller annat förväxlingsbart märke har därför utsträckts att gälla också arbete som inte till utseendet tyd- ligt skiljer sig från ädelmetallarbete.

Den som bryter mot föreskrifterna i denna paragraf straffas enligt- 23 5, om gärningen inte faller under brottsbalkens bestämmelser. Om ett arbete som inte är ädelmetallarbete förses med stämplar eller märke eller på annat sätt ges sken av att vara ädelmetallarbete torde gärningen regelmässigt vara att bedöma enligt brottsbalken. -'

4s

] denna paragraf ges föreskrifter om ansvarsstämplar. l departementspromemorians förslag betecknades ortsmärke inte som ansvarsstämpel och något behov av att bibehålla det ansågs inte före- ligga. Vid remissbehandlingen av förslaget har från guldsmedsmästarnas - riksförbund, Sveriges juvelerare- och guldsmedsförbund samt svenska museiföreningen påpekats att det bör vara värdefullt för tillsynsmyndig- heten, guIdsmcdsbranschens utövare och polisen om ortsmärket kan bibehållas som obligatoriskt eftersom dess förekomst förenklar iden— tifieringen av ädelmetallarbeten. Vidare anförs att andra länder vilkas reglering på förevarande område saknar föreskrifter om ortsmärke har svårigheter att identifiera guldsmedsarbeten framför allt som initialkom- binationer i tillverkningsstämplar med säkerhet måste komma åter.

De skäl som sålunda åberopats för att bibehålla ortsmärke som an- svarsstämpel finner jag bärande. Ortsmärke har därför, iöverensstäm- melse med vad som f.n. gäller, i förslaget behållits som en ansvars- stämpel.

Ansvarsstämplarna är för inom landet tillverkat ädelmetallarbete till— verkarstämpel, årsbeteckning, finhaltsstämpel samt ortsmärke. Stämp- larna är obligatoriska. Det innebäratt ansvarsstämplar måste vara åsatta ett ädelmetallarbete för att detta skall bli kontrollstämplat och för att det skall få säljas inom landet. I fråga om ädelmetallarbete som impor- terats krävs att det åsatts finhaltsstämpel.

Prop. 1974: 43 34

5 5

Enligt 17 % förordningen om kontroll å ädelmetallarbeten skall till- verkarstämpel vara godkänd av och registrerad hos tillsynsmyndighe- ten. Stämpeln får endast innehålla bokstäver eller ord och inte vara så utformad att den med lätthet kan förväxlas med annan hos tillsynsmyn- digheten registrerad och i bruk varande tillverkarstämpel. Stämpeln får inte ange annan än den som ansvarar för det tillverkade arbetet. Bestämmelserna i denna paragraf innebär inte någon ändring i vad som hittills gällt. '

En fråga som i detta sammanhang övervägts är om en tillverkar- stämpel som avförts ur tillsynsmyndighetens register omedelbart eller efter viss tid får registreras för annan tillverkare. I begreppet tillverkar— stämpel ligger att stämpeln skall vara särskiljande. Det torde vara i såväl den enskilde tillverkarens som tillsynsmyndighetens intresse att en tillverkarstämpel bibehåller sin särskiljande förmåga även efter av-l registrering. Något häremot stridande intresse synes inte finnas. Med tiden kan dock svårigheter uppstå att finna en bokstavskombination som inte kan förväxlas med en tidigare använd. Under sådana omstän- digheter anser jag att en ur registret avförd stämpel bör kunna registre- ras för en annan tillverkare. "Härvid bör beaktas att tillverkarstämpelns särskiljande förmåga ökar i kombination med ortsmärke. Det får an- komma på tillsynsmyndigheten att i samband med ansökan om registre- ring göra de bedömanden som fordras.

6 &

Den gällande årsbokstavsserien består av bokstav jämte efterföljande siffra. Med år 1974, som betecknas Z 9, utlöper serien. Utvägen att låta årtal betecknas av bokstav jämte två siffror angavs i departementspro- memorian ha. vissa nackdelar. Dels skulle årsbcteckningen komma att utgöras av tre tecken, dels skulle det uppstå risk för förväxling med tillverkarstämplar. Med hänsyn härtill föreslogs i promemorian att om- gångssiffran fr.o.m. år 1975 skulle sättas före bokstaven varigenom en ny serie med endast två tecken kunde tillämpas i ca 200 år. För- slaget om ett nytt system för årsbeteckning har under remissbehand- lingen mött kritik. Det framhålls att det nuvarande systemet är väl in- arbetat i konsumentledet och att en stämpel med tre tecken inte utgör något hinder från teknisk synpunkt. Det sättes också i fråga om för- växlingsrisk med tillverkarstämpeln kan uppstå. Vidare anges att det i promemorian föreslagna systemet kan vålla missförstånd eftersom silver- och guldarbeten från 1783 till 1800—talets mitt ofta har siffran stämplad framför bokstaven och modernt silver ofta efterbildar före- mål i äldre stil.

För min egen del anser jag att det nuvarande systemet bör behållas.

Prop. 1974: 43 35

Detta kan på ett enkelt sätt ske genom att till bokstaven fogas två siff- ror. Ett sådant förfarande möter enligt guldsmedsbranschens utövare inte något hinder från teknisk synpunkt. Någon nämnvärd risk för att beteckningen skall förväxlas med tillverkarstämpeln synes ej heller be- höva uppstå. Paragrafen har utformats i överensstämmelse med vad jag nu anfört. Termen årsbokstav har bytts ut mot årsbetcekning.

7 %

Paragrafen innehåller bestämmelser om finhaltsstämpeln. I överens- stämmelse med gällande ordning skall finhalten anges i tusendelar och i fråga om guldarbeten uttryckas i karat. Någon ändring har inte heller företagits beträffande lägsta finhalter. I fråga om guld anges sålunda tre finhalter, nämligen 750/1000, 840/1000 och 975/ 1000. För silver medges två halter, 830/1000 och 925/1000. För platina blir 950/1000 enda till- låtna halt. De angivna finhalterna är minimihalter. Av skäl. som tagits upp under 2 % medges en viss avvikelse nedåt av dessa halter.

Den som uppsåtligen eller av vårdslöshet stämplar ett ädelmetall- arbete med finhaltsstämpel som inte svarar mot arbetets finhalt kan straffas enligt 23 5, om gärningen inte faller under brottsbalkens be— stämmelser.

På importerad vara kan ibland förekomma finhaltsstämpel vars an- vändning inte är tillåten enligt den föreslagna lagens bestämmelser så- som 750 i stället för 18 K för guld och 835 i stället för 830 för silver. Om en sådan finhaltsstämpel inte kan misstolkas, bör förekomsten av stämpeln inte föranleda att ytterligare finhaltsstämpel åsätts arbetet. I paragrafens sista stycke har därför föreskrivits att en sålunda avvikan- de finhaltsstämpel får användas efter särskilt medgivande. Medgivande bör lämnas av myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer.

8 5

I paragrafen anges att ortsmärke fastställs av tillsynsmyndigheten. Be- stämmelsen har sin förebild i 16 5 förordningen om kontroll å ädel- metallarbeten. Användande av ortsmärke som inte blivit fastställt kan medföra straff enligt 23 5, om gärningen inte är belagd med straff i brottsbalken .

9 5

I departementspromemorians förslag gavs bestämmelser om stämp- ling av s.k. sammansatta arbeten. Dessa bestämmelser'har under re- missbehandlingen blivit föremål för kritik. Kritiken går ut på. att be- stämmelserna synes svårtolkade och kunna medföra risk för missbruk. Statens provningsanstalt anför att regler för sammansättningen måste för att anpassas till verkliga behovet göras mer detaljerade och att plat- sen för sådana regler därför inte bör vara i en ramlagstiftning utan i en

Prop. 1974: 43 36

kungörelse med tillämpningsföreskrifter. Ändamålet med reglerna måste enligt provningsanstalten vara konsumentens skydd parat med minsta möjliga begränsning av tillverkarens frihet vid utformningen av ädel- metallarbete.

Jag delar den av provningsanstalten framförda meningen att detalj— föreskrifter bör ges i en kungörelse. De bestämmelser som krävs för s. k. sammansatta arbeten behöver enligt min mening ges en tämligen detaljerad utformning. Bestämmelserna bör därför meddelas i till- lämpningsföreskrifter till den nu föreslagna lagen. Enligt min mening är det dock motiverat att i den föreslagna lagen ta in en allmän be- stämmelse om utformning av kombinationer av olika ädelmetaller och kombination av ädelmetall med annan metall eller annat ämne.- En så- dan allmän bestämmelse tas upp i paragrafens första .stycke. Av det förbud mot saluhållande, försäljning och import av arbeten som inte håller lägst de för ädelmetallarbeten föreskrivna finhalterna följer att annat arbete av guld, silver eller platina än ädelmetallarbete inte får användas i sammansatta arbeten.

Förekommer på ett ädelmetallarbete någon del som inte är utförd. av guld, silver eller platina såsom fästnål eller dylikt skall denna del enligt 7 ;" förordningen om kontroll å ädelmetallarbeten stämplas med beteckningen ”METALL” eller ”MET”, om tillverkningstekniska skäl inte hindrar detta. Också metallens benämning eller kemiska beteckning får användas. h'lotsvarande bestämmelser har tagits upp i paragrafens andra stycke.

Den som bryter mot skyldigheten att åsätta metallstämpel straffas enligt 23 5, om gärningen inte faller under brottsbalkens bestämmelser.

10%;

Liksom enligt gällande ordning skall ansvarsstämplar på ädelmetall- arbeten som tillverkats här i riket anbringas genom tillverkarens försorg. I fråga om importvaror bör det- åvila importören att förse eller låta förse sina varor med finhaltsstämpel. Importören bör få låta tillverkaren anbringa finhaltsstämpeln. .

Enligt vad som f.n. gäller får tillverkarstämpel inte ange annan än den som tillverkat arbetet. Förbud råder sålunda mot s.k. fullmakts- stämpling. Före 1956 års förordning kunde som tillverkarstämpel använ- das antingen tillverkarens eller försäljarens namnstämpel. För använ- dande av försäljarens namnstämpel fordrades emellertid försäljarens be- myndigande. Enligt min meningbör det nuvarande förbudet inte upp- rätthållas. Ett skäl som talar för denna ståndpunkt är att den som svarar för ett föremåls formgivning också bör få sätta sitt namn på arbetet, även om det framställts av en legotillverkare. Ett annat skäl är att det i praktiken är ogörligt att kontrollera ett förbud mot fullmaktsstämpling.

Underlåtenhet att åsätta ansvarsstämplar kan medföra straff enligt

& 23 >.

Prop. 1974: 43 37

11 %

I paragrafens första stycke stadgas att ansvaret för att ett" arbete motsvarar åsatta stämplar åvilar tillverkaren. Ett motsvarande ansvar har lagts på importör. Dennes ansvar begränsas dock till arbetets fin- halt.

Vad gäller återförsäljare av ädelmetallarbete är dennes ansvar enligt andra stycket begränsat såtillvida att han endast har att se till att ar- betet är försett med föreskrivna stämplar. Han kan inte göras ansvarig för oriktiga stämplar på ett arbete. Har han emellertid känt till rätta förhållandet eller medverkat vid anbringandet av stämplarna kan själv- fallet fråga om ansvar enligt brottsbalkens bestämmelser för exempelvis bedrägeri uppkomma. Underlåtenhet att kontrollera att ett ädelmetall- arbete har föreskrivna stämplar kan emellertid alltid medföra ansvar . enligt 23 5 och leda till att arbetet förklaras förverkat.

"125

Denna paragraf_innehåller bestämmelser om kontrollstämpling. Som framgår av den allmänna motiveringen är denna stämpling obligatorisk.

Skyldigheten att låta kontrollstämpla arbete som tillverkats i landet eller som importeras hit omfattar ädelmetallarbete. Vad Som" avses med sådant arbete anges i 2 5.

Det skulle emellertid föra alltför långt att låta kontrollstämplingsplik— ten omfatta samtliga ädelmetallarbeten. För att tillgodose syftet med den offentliga kontrollen, nämligen att utöva tillsyn över handeln med ädelmetallarbeten, är det tillfyllest om kontrollstämplingsplikten omfat- tar arbeten med visst ädelmetallinnehåll. Skyldigheten att kontrollstämpla ädelmetallarbeten kan därför begränsas till arbeten över viss vikt. De i 21 & förordningen om kontroll å ädelmetallarbeten angivna lägsta viktgränserna har bibehållits i förslaget. ' ” ' '

Kontrollstämplingsplikt föreligger sålunda för ädelmetallarbete som tillverkats i landet eller importeras hit och- som väger ett gram eller däröver om det är arbete av guld eller platina och .15 gram eller'däröver om det är arbete. av silver.

Kontrollstämpeln innebär att ett arbete genomgått föreskriven kon"- troll bl. a. med avseende på finhalten. Kontrollen av arbetets finhalt sker genom probering, som i princip skall föregå stämpelns åsättande. Det förutsätts härvid att arbetet är komplett till alla sina metalliska delar, har åsatta ansvarsstämplar och motsvarar de föreskrifter som i övrigt kan gälla. Om ädelmetallhalten motsvarar den åsatta finhalts- stämpeln och hinder inte heller eljest finnes möta skall arbetet förses med kontrollstämpel. Som framgår under 15 5 får kontrollen'skegenom stickprov när sådan kontroll kan anses betryggande. Det får ankomma - på provningsanstalten att utfärda närmare föreskrifter häromj- '

Probering och kontrollstämpling utförs aV'--myndighet-'som Kungl.-

Prop. 1974: 43 38

Maj:t bestämmer. F. n. har statens provningsanstalt hand om ädelme- tallkontrollen. Kontrollstämpling får -— liksom hittills — utföras av sär- skilda kontrollstämplingsförrättare ute i landet.

Som framgått av den allmänna motiveringen måste det även i fort— sättningen i viss utsträckning medges att kontrollstämpling sker utan att probering ägt rum dessförinnan. Ett sådant förfaringssätt bör emellertid få tillämpas bara beträffande registrerade guldsmeder på mindre orter där underlag för proberingsverksamhet saknas. Även där bör viss restrik— tivitet iakttas. Är ärendet inte på något sätt brådskande bör prov tas och sändas in till provningsanstalten och utlåtande därifrån avvaktas innan kontrollstämpling sker. Skulle någon guldsmed missbruka förtro- endet bör han inte längre få ha möjligheten kvar att få kontrollstämp- ling utförd lltan att probering skett.

I paragrafens tredje stycke har tagits upp en bestämmelse om undan-. lag från regeln att probering skall föregå kontrollstämpling. Bestäm- melsen gör det möjligt att i vissa fall förse ädelmetallarbete med kon- trollstämpel före probering. Det krävs dock att prov för kontroll av ädelmetallhalten dessförinnan tagits. Medgivande att använda detta. för- faringssätt bör lämnas av Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer och avse viss ort. För medgivande fordras att särskilda skäl föreligger.

Om ett arbete inte håller lägst den tillåtna finhalten eller lägst den finhalt som anges i finhaltsstämpeln eller om det av annan anledning inte kan godkännas för kontrollstämpling blir följden att arbetet inte får saluhållas eller försäljas. Är fråga om arbete som kommer till landet får det inte införas. Bestämmelser härom ges i' 3 5 andra stycket. Ett sålunda underkänt arbete skall om det tillverkats i landet återlämnas till den som lämnat in det för kontrollstämpling. Kan rättelse ske exempelvis genom att arbetet åsätts rättvisande finhaltsstämpel möter inte hinder mot att arbetet på nytt ges in för kontrollstämpling. I fråga om importarbete bör det återsändas om rättelse inte kan ske.

Kontrollstämpelns utformning är densamma som enligt 24 5 för- ordningen om kontroll å ädelmetallarbeten. Bestämmelser härom läm- nas i paragrafens fjärde stycke.

Den som saluhåller eller försäljer eller till riket inför ädelmetall- arbete som inte i vederbörlig ordning blivit kontrollstämplat kan straf- fas enligt 23 %, om gärningen inte faller under brottsbalkens bestäm- melser. Därjämte kan arbetet förklaras förverkat enligt 24 %.

13 &

Paragrafen behandlar s.k. frivillig kontrollstämpling och kontroll— stämpling av ädelmetallarbete som inte är föremål för yrkesmässig han- del. I paragrafen föreskrivs att ädelmetallarbete som inte omfattas av kontrollstämplingsplikten enligt 12 & skall kontrolleras och kontroll-

Prop. 1974: 43 39

stämplas om det begärs. Bestämmelsen tar sikte på sådana arbeten som tillverkats inom landet och vilkas vikt understiger de i 12 & angivna viktgränserna. I fråga om importerade ädelmetallarbeten, vilkas vikt inte uppgår till vad som anges i 12 &. kontrolleras dessa när-de införs till riket. På begäran skall sådana-arbeten också förses med kontroll- stämpel om fordringarna för kontrollstämpling är uppfyllda. '

I paragrafen ges möjlighet också för personer som inte yrkesmäs- sigt handlar med arbeten av guld, silver eller platina, t. ex. amatörtill- verkare, att på begäran få ädelmetallarbete kontrollstämplat om förut- sättningarna för kontrollstämpling, främst i fråga om finhalt, är upp- fyllda. För kontrollstämpling behöver arbetet inte vara försett med an- nan ansvarsstämpel är finhaltsstämpel.

En förutSättning för kontrollstämpling är att denna föregås av en tillfredsställande probering. Därav följer att om prov inte kan tas i erforderlig omfattning utan att arbetet skadas, kontrollstämpling inte bör ske. Ett uttryckligt stadgande om detta har inte ansetts vara behöv— ligt.

145.

I 12 & lämnas bestämmelser om de ädelmetallarbeten som är under— kastade kontrollstämplingsplikt. För att den offentliga tillsynen över ädelmetallhandeln Skall vara effektiv krävs att kontroll-sker också av import av arbeten av guld, silver eller platina. Enligt 3 & får annat arbete av guld, silver eller platina än sådant ädelmetallarbete som är försett med vederbörliga stämplar inte införas till riket. Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer kan dock enligt 22 % medge- att sådan import får ske.

De arbeten som enligt paragrafen skall kontrolleras när de införs till riket är ädelmetallarbeten i den mån sådana arbeten inte är underkastade.- kontrollstämplingsplikt, dvs. vilkas vikt ej uppgår till de i 12 & angivna viktgränserna, samt annat arbete av guld, silver eller platina som im— porteras med vederbörligt tillstånd. Vad som förstås med sist nämnda. arbeten anges i 1 &. '

Till skillnad mot kontrollstämplingSpliktcn avser kontrollen enligt den- na paragraf endast undersökning. Stämpling sker ej.

15 &

I princip skall probering ske av varje föremål som kontrolleras. Lik- som enligt gällande rätt bör det emellertid vara möjligt att företa. kontroll genom stickprov. En förutsättning för detta är dock att kon-- trollen kan anses tillfredsställande. Detta får anses vara fallet om kon- troll sker enligt de principer som tillämpas vid normal noggrann pro- duktionskontroll. Det bör kunna överlämnas åt tillSynsrnyndigheten att. fastställa när kontroll får ske genom stickprov.

Prop. 1974: 43 40

16 å

[ denna paragraf ges en bestämmelse om kontrollstämpling när olika ädelmetaller ingår i ett arbete. Bestämmelsen har'sin förebild i 22 5 förordningen om kontroll å ädelmetallarbeten. Stämplingsplikten skall bedömas särskilt för varje ädelmetall. Härvid är bestämmelserna i 2 % tillämpliga.

17 5

Om det kan antas att ett ädelmetallarbete skadas genom åsättande av kontrollstämpel skall stämpling inte ske. 1 ett sådant fall-skall kon- trollmyndigheten i stället utfärda kontrollbevis. Av detta skall framgå att arbetet uppfyller de krav som ställs upp för kontrollstämpling.

18 & För den offentliga kontrollen skall utgå avgift. Denna skall. såsom av den allmänna motiveringen framgår, täcka de kostnader som uppkom— mer för probering, kontrollstämpling och utfärdande av kontrollbevis.

19%

Det ankommer enligt denna paragraf på' Kungl. Maj:t att bestämma vilken myndighet som bör anförtros tillsynen över efterlevnaden av den nu föreslagna lagen. F. n. utövas tillsynsuppgifterna av statens provningsanstalt. ' ' '

Om tillsynen skall kunna göras effektiv bör personalen hos tillsyns- myndigheten ha fritt tillträde till lokal där ädelmetallarbete eller arbete av guld. silver eller platina tillverkas, säljes eller förvaras. Liksom-' enligt gällande ordning bör en bestämmelse härom tas in i lagen. Den har fått sin plats i paragrafens andra stycke. Tillsynsmyndigheten bör ha rätt att få biträde av den hos vilken tillsyn sker. ' '

Om den som är skyldig att lämna tillsynsmyndigheten behövligt bi- träde underlåter att göra detta, kan han straffas enligt 23 5, om inte gärningen är straffbelagd i brottsbalken .

20 å

En förutsättning för att tillsynen skall bli effektiv är att tillsynsmyn- digheten. har kännedom om vilka som tillverkar, importerar och säljer ädelmetallarbeten och, med vederbörligt tillstånd, andra arbeten av guld, silver eller platina. I denna paragraf har därför dessa näringsidkare ålagts skyldighet att registrera sig hos tillsynsmyndigheten. Skyldigheten att vara registrerad fortvarar så länge yrkesmässig handel bedrivs. När- mare föreskrifter om de uppgifter som bör lämnas och om formerna för registreringen bör utfärdas av tillsynsmyndigheten.

Registrering skall ske när skyldighet därtill uppkommer och den upphör efter anmälan om att sådan skyldighet inte längre föreligger. An-

Prop. 1974: 43 ' 41

mälan skall göras hos tillsynsmyndigheten inom två veckor från regi- streringsskyldighetens upphörande. '

Under remissbehandlingcn av departementspromemorian har av guld- smedsmästarnas riksförbund samt Sveriges juvelerare- och guldsmeds- förbund föreslagits att stämplar från avregistrerad rörelse bör tillställas tillsynsmyndigheten i samband med avregistreringen för att minska risken för att stämplarna utnyttjas otillbörligt. Tillverkning eller innehav av stämpel är emellertid inte otillåtligt enligt den föreslagna lagen. Denna tar i stället sikte på stämplarnas användning.'Först när en orik- tigt utformad eller ej registrerad stämpel åsatts ett arbete och detta bjuds ut till försäljning kan straff följa. I detta sammanhang bör också beaktas att stämplarna är enskild egendom. Det synes inte kunna fordras att dessa tillställs tillsynsmyndigheten i samband med avregistrering, åt- minstone inte utan att ersättning lämnas för dessas värde. Av de skäl som jag nu anfört har jag inte ansett mig kunna biträda det under re— missbehandlingen framförda förslaget.

För registreringen skall utgå registreringsavgift. Denna bör erläggas när registrering första gången sker efter det att registreringsskyldighet uppkommit och därefter utgå årligen så länge registreringsskyldighet föreligger. Avgiftens storlek bör bestämmas så att den täcker kostnader- na för registreringen och den löpande tillsynsverksamheten.

Underlåtenhet att fullgöra registreringsskyldighct och att anmäla registreringsskyldighetens upphörande kan medföra straff enligt 23 &.

2] 5 Denna paragraf anger att Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer fastställer storleken av kontroll— och registreringsav— gifterna. '

225

Paragrafen är motiverad av det internationella samarbetet på handelns område och av behovet att kunna medge undantag från den föreslagna lagen om särskilda skäl föranleder det. Bestämmelsen har sin förebild i 4 a 5 förordningen om kontroll å ädelmetallarbeten. I förtydligande syfte har i paragrafen tillagts ordet avvikelse.

Frågan om ädelmetallkontrollen har såsom framgår av den allmänna motiveringen tagits upp i olika internationella sammanhang bl. a. inom EFTA och det nordiska ekonomiska samarbetet. Probering och stämp- ling av ädelmetallarbeten tillhör också frågor som uppmärksammats inom de europeiska gemenskaperna, EG.

Enligt den nu gällande förordningen om kontroll å ädelmetallarbe-- ten kan undantag från förordningen medges av Kungl. Maj:t. Också i den nya lagen bör finnas en dispensbestämmelse, bl. a. för att möjlig- göra sådana undantag från lagen, som kan sammanhänga med önske-

Prop. 1974: 43 42

mål från svensk sida att delta i det pågående internationella harmonise- ringsarbetet på ädelmetallområdet. Undantag kan även komma i fråga exempelvis beträffande föremål, vilka från kontrollsynpunkt. är utan betydelse, och beträffande import av guld, silver eller platina med lägre halt än som är tillåtlig. BeStämm'elsen om dipens-bör vara för- enad med ett medgivande för Kungl. Maj:t att delegera sin beslutande- rätt till underlydande myndighet. ' '

Både frågan om omfattningen av en "ev. sådan delegation och frå-' gan om den närmare utsträckning, i vilken dispensrätten kan komma att utnyttjas, är svåra att bedöma på nuvarande stadium. Det går inte att förutse de olika omständigheter som kan föranleda undantag. Den i lagen inskrivna möjligheten att ge dispens bör därför "inte vara be- gränsad till viss eller vissa bestämmelser. Det skall dock strykas under att dispens ej bör få medges från den föreslagna lagens grundläggande stadganden såsom bestämmelserna om vad som förstås med ädelmetall— arbeten. Om i sådant avseende krävs anpassning av stadgandena exem— pelvis till internationell överenskommelse bör detta ske genom lagänd- ring. '

Första stycket i paragrafen har utformats med beaktande av vad nu sagts. Det heter sålunda att Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer får medge undantag eller avvikelse från denna lag, om det är påkallat med hänsyn till överenskommelse med främmande stat eller till internationellt ekonomiskt samarbete eller "om eljeSt sär- skilda skäl föreligger.

Hur förordnanden om undantag skall utformas får avgöras efter om- ständigheterna i det enskilda fallet. -

Det har ansetts lämpligt att uttryckligen ange att undantag får för- bindas med särskilda föreskrifter. Den som bryter mot sådan föreskrift kan ådraga sig straff enligt 23 &.

23 5

I denna paragraf ges regler om straff. Straffansvar inträder Vid upp- såtligt brott mot lagens bestämmelser. Också överträdelser som skett av oaktsamhet medför ansvar.

Straffansvar enligt den föreslagna lagen kan komma i fråga i de'fall som angivits i paragrafen genom hänvisning till tillämpligt lagrum. Erinran om att straff kan följa har i specialmotiveringen intagits under varje sådant angivet lagrum. '

Syftet med en överträdelse av lagens regler kan vara att hedra en annan person. I sådant fall blir självfallet brottsbalkens bestäminelSer om bedrägeri tillämpliga. S'traffb'estämmelserna i förevarande stadgande " är alltså endast subsidiärt tillämpliga. En föreskrift härom har tagits tipp i paragrafen. ' ' ' ' ' ' ' "' ' '

Påföljden bör i normalfallet vara böterjÄr brotte't- att anse som ”grovt

Prop. 1974: 43 : 43

kan fängelse i högst sex månader utdömas. Om brottet skall anses som grovt eller inte får bedömas med hänsyn till gärningens art och om- fattning. Ett upprepat åsidosättande av lagreglerna torde regelmässigt böra medföra att brottet'bedöms såsom grovt.

Den som underlåter att lämna'tillsynsmyndighet biträde enligt 19 & kan i vissa fall straffas enligt brottsbalkens bestämmelser. Det brott som närmast kommer i fråga är hindrande av förrättning enligt 17 kap. 13 å andra stycket brottsbalken . Påföljden för detta brott är böter. Eftersom straffbestämmelserna i den föreslagna lagen är subsidiärt tillämpliga i förhållande till brottsbalkens stadganden bör påföljden för underlåtenhet enligt 19 5 vara böter.

24%

Enligt gällande ordning skall s.k. underhaltiga arbeten som är av- sedda för försäljning, oberoende av om förhållandet kan medföra an- svar, slås sönder genom provningsanstaltens försorg. Skrotet överlämnas härefter till ägaren. I fråga om importerade varor skall dessa i första hand på importörens bekostnad återutföras genom provningsanstaltens försorg. Har importvaror tagits i beslag och förklarats förverkadc skall de regelmässigt slås sönder och smältas ner innan tullverket får sälja dem.

De gällande bestämmelserna om sönderslagning iav' underhaltiga arbeten synes inte böra bibehållas. I denna paragraf har i stället, efter mönster av 1971 års lag om handel med ädelmetallarbeten, tagits upp en generell bestämmelse om förverkande av arbete av guld, silver eller platina som saluhållits i strid mot lagens bestämmelser. Finns arbetet ej i behåll skall i stället värdet förverkas, Med hänsyn till att fall kan före— komma då förverkande kan te sig stötande för det allmänna rättsmedve— tandet, har i paragrafen intagits en bestämmelse om att förverkande skall helt eller delvis kunna el'fcrges.

Förverkandebestämmelsen.avser endast arbete av guld, silver eller platina. Detta är av betydelse när fråga är om t. ex. ett föremål som består av olika material. Förverkande kan i sådant fall ske endast av den eller de delar som består av guld, silver eller platina.

25 &

I paragrafen ges bestämmelser om hantering av importerade arbeten. Bestämmelserna har förebild i 9 5 förordningen om kontroll å ädel- metallarbeten. Den nya tullagens regler om hemtagning bör få tilläm- pas efter medgivande av tillsynsmyndigheten.

265

Enligt denna paragraf kan Kungl. Maj:t delegera till myndighet att meddela närmare föreskrifter för tillämpningen av lagen.

Prop. 1974: 43 44

Övergångsbestämmelser

Lagen bör träda i kraft den 1 juli 1974. Genom lagen upphävs bl.a. förordningen (1956: 328) om kontroll å ädelmetallarbeten och den därtill hörande ädelmetallstadgan (1956: 329). Författningarna bör emellertid alltjämt vara tillämpliga på ädel- metallarbeten som stämplats enligt gällande ordning. Likaså får de till— lämpas på arbeten som inlämnats för kontrollstämpling innan den nya lagen trätt i kraft.

Enligt nu gällande bestämmelser föreligger ej skyldighet att förse ädelmetallarbeten av silver eller platina med finhaltsstämpel. Några remissinstanser har med hänsyn till att stämpelset för år 1974 redan tillverkats föreslagit att den nuvarande ordningen får fortsätta till ut- gången av år 1974. Förslaget har tillgodosetts genom särskild övergångs- bestämmelse. ' '

11. Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t dels föreslår riksdagen att antaga inom industridepartementet upp- rättat förslag till lag om handel med arbeten av guld, silver eller pla- tina.

dels bereder riksdagen tillfälle att yttra sig över de av mig förordade riktlinjerna för ädelmetallkontrollen. '

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen skall avlåtas pro— position av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Vid protokollet: Eva Dybeck

45

Bilaga

Departementspromemorians förslag

Lag om handel med ädelmetallarbeten

Härigenom förordnas som följer.

1 5 Denna lag äger tillämpning på yrkesmässig handel med arbeten av guld, silver eller platina. Sådant arbete är underkastat kontroll enligt denna lag med avseende på tillverkning, försäljning och import. Kontrollstämpling enligt 12 och 13 åå får ske även av arbete som ej är föremål för yrkesmässig handel. Lagen gäller ej sådana arbeten som uteslutande är avsedda för medicinsk, vetenskaplig eller industriell användning eller har antikva- riskt värde.

2 5 Med arbete av guld, silver eller platina förstås arbete som inne- håller, om det är utfört av

guld, 200 tusendelar fint guld eller däröver, silver, 400 tusendelar fint silver eller däröver, samt platina, 400 tusendelar fin platina eller däröver, om guldet, silvret eller platinan ingår i arbetet på annat sätt än en- bart såsom plätering, förgyllning, försilvring eller platinering.

3 15 Med ädelmetallarbete förstås arbete av guld, silver eller platina som innehåller, om det är utfört av

guld, 750 tusendelar fint guld eller däröver, silver, 830 tusendelar fint silver eller däröver, platina. 950 tusendelar fin platina eller däröver, med en tillåten avvikelse nedåt för guld och platina av fem tusen- delar samt för silver av åtta tusendelar.

4 € Endast ädelmetallarbete får förses med stämplar enligt denna lag. Annat arbete av guld, silver eller platina än sådant ädelmetallarbete som är försett med föreskrivna stämplar får icke saluhållas eller för- säljas inom riket eller införas till riket. Om undantag härifrån stadgas i 22 5. På ädelmetallarbete eller arbete som liknar sådant får icke förekomma stämpel eller annat märke som lätt kan förväxlas med stämpel enligt denna lag.

5 å Ansvarsstämplar för här i riket tillverkat ädelmetallarbete är till- verkarstämpel, årsbeteckning samt finhaltsstämpel. Finnes ej tillräck- ligt utrymmc på arbetet. får årsbeteckning utelämnas.

AnsvarSStämpel för ädelmetallarbete som införts till riket är finhalts- stämpel.

46

6 få Tillverkarstämpel får innehålla endast bokstäver. Sådan stämpel skall vara godkänd av och registrerad hos den i 19 & angivna tillsyns- myndigheten.

7 5 Årsbeteekning skall ange tillverkningsåret och skall vara en av bok- stäverna A, B, C, D, E, F, G, H, I, K, L, M, N, O, P, Q, R, S, T, U, V, X, Y, Z, föregången av siffra. Beteckningen 2 A skall ange år 1975. Bokstäverna skall användas i följd, en för varje år. För varje ny om- gång bokstavsserien är i användning skall närmast högre siffra begagnas.

8 % Finhaltsstämpel skall ange finhalten.

Som finhaltsstämpel skall användas för guldarbeten 18 K, 20 K och 23 K, utmärkande en finhaltgav lägst 750, 840 respektive 975 tusendelar,

för silverarbeten 830 och 925, utmärkande en finhalt av lägst 830 respektive 925 tusendelar, samt

för platinaarbeten 950, utmärkande en finhalt av lägst 950 tusendelar, med en tillåten avvikelse nedåt för guld och platina av fem tusendelar samt för silver av åtta tusendelar.

I fråga om ädelmetallarbete som införes till riket får myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer medgiva att annan finhaltsstämpel användes.

9 % Åsatt finhaltsstämpel gäller för arbetet i dess helhet.

Består arbetet av olika metaller, varav någon del ädelmetall, eller av skilda delar, som ej fogats ihop genom lödning eller nitning, gäller fin-- haltsstämpeln för den del varå stämpeln anbringats.

På metalldel som icke är ädelmetallarbete skall vara inslaget beteck- ningen ”Metall” eller ”Met” eller metallens benämning eller kemiska beteckning om tillverkningstekniska skäl icke utgör hinder för detta.

10 & Ansvarsstämplar skall på ädelmetallarbete anbringas av tillver- karen eller importören.

Såsom tillverkare anses även den som yrkesmässigt givit annan i upp- - drag att utföra ädelmetallarbete (legotillverkning).

11 5 Tillverkare skall tillse att utfört ädelmetallarbete motsvarar åsatta ansvarsstämplar. Detsamma gäller importör i fråga om ädel- metallarbete som införts till riket. .

Den som saluhåller eller-säljer ädelmetallarbete skall tillse att före-' skrivna stämplar är åsatta arbetet. '

12 % Ädelmetallarbete som tillverkats i riket eller hit införes och vars vikt uppgår för guld- eller platinaarbete till ett gram eller däröver och - för silverarbete till 15 gram eller däröver, skall kontrolleras av myn- dighet som Kungl. Maj:t bestämmer.

Motsvarar ädelmetallhalten åsatt finhaltsstämpel och motsvarar arbetet i övrigt gällande föreskrifter, skall myndigheten förse arbetet med kontrollstämpel. Bestämmelserna i 9 & äger därvid motsvarande tillämpning.

Kontrollstämpel utgöres av tre kronor i trepassformad sköld för inom riket tillverkat arbete och i oval sköld för hit infört arbete med ett efterföljande S beträffande silverarbete och P beträffande platinaarbete.

13 % Även annat ädelmetallarbete än som avses i 12 & första. stycket skall på begäran kontrolleras och förses med stämpel.

47

14 & Ädelmetallarbete, vars vikt ej uppgår till' vad som angivesi 12 5 första stycket, samt annat. arbete av guld, s'ilver eller platina skall då det införes till riket kontrolleras i fråga om finhalten.

15 % Kontroll enligt 12—14 55 får ske genom stickprov när sådan kontroll kan anses tillförlitlig.

16 & Ingår i arbete skilda ädelmetaller skall kontrollstämplingsplikten . bedömas särskilt för varje ädelmetall..

17 5 Kan kontrollstämpling ej ske-utan-att arbetet skadas, får kon- trollmyndigheten i stället utfärda bevis om att arbetet uppfyller ford- ringarna för kontrollstämpling.

18 % För undersökning enligt 12—14 55, kontrollstämpling eller kon- trollbet 1s utgår kontrollavgift. -

19 % Tillsyn över efterlevnaden av denna lag utövas av myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer.

Tillsynsmyndigheten äger tillträde till lokal, där arbete av guld, silver eller platina tillverkas, säljes eller förvaras, och får därifrån medtaga sådant arbete för undersökning.

20 % Den som yrkesmässigt inom riket tillverkar eller försäljer ädel— metallarbete eller till riket inför ädelmetallarbete eller annat arbete av guld, silver eller platina skall vara registrerad hos tillsynsmyndig- heten. För registrering utgår årlig registreringsavgift.

Föreligger ej längre registreringsskyldighet enligt första stycket, skall den registrerade senast två veckor efter det att registreringsskyldigheten upphört anmäla detta hos tillsynsmyndigheten.

215 Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer fastställer avgifter enligt denna lag.

22 & Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer får medge undantag från denna lag, om det är påkallat med hänsyn till överenskommelse med främmande stat eller till internationellt ekono- miskt samarbete eller om eljest särskilda skäl föreligger.

Medgivande enligt första stycket får förenas med villkor.

23 % Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

1. bryter mot 4 eller 8 åå, 9 & tredje stycket, 10, 11 eller 20 åå eller mot villkor som meddelats med stöd av 22 å andra stycket,

2. använder tillverkarstämpel, årsbeteckning eller finhaltsstämpel som ej är utformad enligt föreskrifterna i 6, 7 respektive 8 åå,

3. använder tillverkarstämpel som ej är godkänd och registrerad en- ligt 6 5.

4. underlåter att fullgöra vad som åligger honom enligt 19 5 andra stycket,

dömes till böter eller fängelse i högst sex månader, om ej gärningen är belagd med straff i brottsbalken .

I ringa fall dömes ej till ansvar.

48

24 % Arbete av guld, silver eller platina, som saluhålles i strid mot denna lag, eller värdet därav skall förklaras förverkat, om det ej är uppenbart obilligt.

Denna lag träder i kraft den

Genom lagen upphäves

i. lagen (1971: 1082) om handel med ädelmetallarbeten,

2. förordningen (1.956: 328) om kontroll å ädelmetallarbeten,

3. ädelmetallstadgan (1956: 329),

4. förordningen (1901: 20) angående förbud mot anbringande av vissa stämplar eller märken å förgyllda och försilvrade med flera ar- beten av oädel metall m. m.

De under 2 och 3 angivna författningarna gäller fortfarande i fråga om ädelmetallarbeten, som åsatts stämplar med stöd av någon av dessa författningar eller som före denna lags ikraftträdande införts till riket eller inlämnats för kontrollstämpling.

Ortsmärke, som enligt 16 5 förordningen om kontroll å ädelmetall- arbeten bestämts före denna lags ikraftträdande, får även i fortsätt- ningen åsättas ädelmetallarbete.

I fråga om årsbeteckning för år 1974 gäller äldre bestämmelser.

MARCUS BOKTR.STOCKHOLH 1974 740038