Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs på grundval av forskningsrådsutredningens be— tänkande (SOU 1975: 26) Forskningsråd fram förslag rörande forsk- ningsrådsorganisationen inom utbildningsdepartementets verksamhets— område.

Nuvarande fem forskningsråd inom utbildningsdepartementets område föreslås ersättas av tre: ett humanistisk-samhällsvetenskapligt forsk— ningsråd, som ersätter statens humanistiska forskningsråd och statens råd för samhällsforskning, ett medicinskt forskningsråd samt ett natur- vetenskapligt forskningsråd, som ersätter statens naturvetenskapliga forskningsråd och statens råd för atomforskning. Forskningsråden skall ge stöd till och initiera forskning inom sina resp. områden samt infor- mera om sådan forskning.

Vid sidan av de tre nya forskningsråden skall inrättas en forsknings- rådsnämnd med uppgift bl. a. att finansiera forskning med stort sam- hälleligt intresse, att svara för allmän, övergripande information om forskning samt att vara ett samarbetsorgan för forskningsråden inom utbildninngepartementets område, statens råd för skogs— och jordbruks- forskning samt styrelsen för teknisk utveckling.

Av ledamöterna i forskningsråden skall majoriteten utses av elektors- församlingar valda av aktiva forskare vid universitet och högskolor. Ett mindre antal ledamöter, som skall företräda myndigheter eller andra organ inom olika samhällsscktorer, utses av regeringen.

1. Riksdagen 1975/76. ] saml. Nr 129

• Sida 2
•  Original

Prop. 1975/76: 129 2

Merparten av ledamöterna i forskningsrådsnämnden skall utgöras av representanter för allmänintressen, däribland riksdagsledamöter, före- trädare för löntagarorganisationema samt kommuner och landsting. De tre nya forskningsråden inom utbildningsdepartementets område, statens råd för skogs- och jordbruksforskning samt styrelsen för teknisk utveck- ling skall vardera utse en ledamot i nämnden.

Den nya rådsorganisationen skall avse forskningsverksamhet fr.o.m. budgetåret 1977/78. Rådets arbete inför detta budgetår bör dock kunna inledas våren 1977. Ledamöterna i de nya forskningsråden och i forsk- ' ningsrådsnämnden bör därför utses redan i början av år 1977. De nya organen skall därefter inrättas den 1 mars 1977 .

• Sida 3
•  Original

Prop. 1975/76: 129 3

Utdrag UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1976-03-18

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, statsråden Sträng, An- dersson, Johansson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist," Geijer, Bengtsson, Norling, Feldt, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson

Föredragande: statsrådet Zachrisson

Ärende: Proposition om förskningsrådsorganisationen inom utbildnings- departementets verksamhetsområde

2. Nuvarande forskningsrådsorganisation inom utbildningsdeparte- mentets verksamhetsområde

Forskningsrådsorganisationen byggdes upp i huvudsak under 1940- talet. '

Inom utbildningsdepartementets ansvarsområde finns i dag fem forsk- ningsråd, statens medicinska forskningsråd (MFR), statens humanistis— ka forskningsråd (HFR), statens råd för samhällsforskning (SFR), sta- tens naturvetenskapliga forskningsråd (NFR) och statens råd för atom- forskning (AFR).

Forskningsråden har enligt sin instruktion till uppgift att ”medelst

• Sida 5
•  Original

Prop. 1975/76: 129 5

anslag och annorledes, inom sitt område främja forskning och därmed sammanhängande verksamhet ävensom befordra samverkan mellan forskning inom rådets område och forskningen inom angränsande dis- cipliner”.

MFR och SFR är uppdelade i sektioner: det förra i en allmänmedi- cinsk och en försvarsmedicinsk sektion och det senare i en socialveten- skaplig och en rättsvetenskaplig sektion samt en sektion för psykologi och pedagogik.

Forskningsrådens sammansättning, antalet ledamöter och det sätt på vilket dessa utses varierar mellan de olika råden. I samtliga forsknings- råd utses ordföranden och vissa andra ledamöter av regeringen, leda- möterna i flertalet fall efter förslag från myndigheter, organisationer etc. I MFR:s försvarsmedicinska sektion utses samtliga ledamöter av regeringen. I övriga forskningsråd väljs ett varierande antal ledamöter av berörda fakulteter vid universitet och högskolor och andra sam- manslutningar av forskare eller — beträffande SFR — av för ända— målet bildade valgrupper av forskare m.fl. Chefen för socialstyrelsen och generalläkaren är självskrivna ledamöter i resp. MFR:s allmänme- dicinska och försvarsmedicinska sektion. I AFR utses vissa ledamöter av försvarets forskningsanstult och AB Atomenergi.

Vart och ett av forskningsråden disponerar ett reservationsnnslag till forskning inom rådets verksamhetsområde. För de sektionsindelade forskningsråden görs i regleringsbrev en uppdelning av de berörda an- slagen på anslagsposter till forskning inom varje sektions verksamhets- område. Under anslaget till naturvetenskaplig forskning finns uppförd en anslagspost till rymdverksamhet. Denna anslagspost dispöneras av statens delegation för rymdverksamhet. Anslagen till forskningsråden uppgår innevarande budgetår till sammanlagt 206,3 milj. kr. I 1976 års budgetproposition föreslås för budgetåret 1976/77 en ökning med sammanlagt ca 28 milj. kr. (prop. 1975/76: 100 bil. 10, s. 415 ff.).

Vid forskningsråden finns — utöver sådana tjänster som råden själva beslutar om — inrättade vissa högre tjänster.- Budgetåret 1975/76 finns således vid råden sammanlagt 29 tjänster som professor/biträdande professor och 92 tjänster som forskare.

Huvuddelen av forskningsrådens verksamhet utgörs av att efter be- dömning av ansökningar om forskningsstöd bevilja medel till forsk- ningsprojekt m.m. Budgetåret 1974/75 beviljade råden sammanlagt ca 2200 forskningsanslag. Råden kan också själva initiera forskning. Rå- den bedriver vidare viss informationsverksamhet inom forskningsom- rådet.

Via forskningsråden finansieras också svenskt deltagande i visst inter- nationellt forskningssamarbete, t.ex. samarbetet inom det molekylär- biologiska området. Vissa kostnader för svenskt deltagande i det euro- peiska samarbetet på kärnforskningens område, CERN, bestrids från det anslag som disponeras av AFR.

• Sida 6
•  Original

Prop. 1975/76: 129 6

3. Forskningsrådsutredningen

I sitt betänkande (SOU 1975: 26) gör forskningsrådsutredningen en analys av vissa begrepp inom forskningen (Avdelning I Forskningspoli- tiska utgångspunkter, s. 17—37) samt ger en utförlig beskrivning av bl.a. forskningsrådens tillkomst och utveckling, rådens sammansättning och arbetsformer, forskningen vid universitet och högskolor samt den sektoriella forskningsorganisationen och vissa andra forskningsorgan (Avdelning Il Forskningens organisation, 5. 39—213).

Jag ger i det följande en kort sammanfattning av de delar av betän- kandet som innehåller utredningens förslag (Avdelning III En ny råds- organisation och avdelning IV Särskilda frågor, 5. 215—368).

3.1. Den framtida organisationens ramar

Utredningen diskuterar och avvisar två alternativ till en forsknings— rådsorganisation, dels alternativet att alla rörliga forskningsmedel utan- för universitetens fasta ramar hänförs till sektorsorganen för att där- ifrån styras mot från samhällets synpunkt angelägna projekt, dels alter- nativet att de resurser som nu disponeras av rådsorganisationen gär di- rekt till universiteten och högskolorna att disponeras och fördelats av" dessa själva.

Vidare diskuterar utredningen olika alternativ för forskningsrådens organisatoriska form: ämbetsverk —— forskningsråd — stiftelse. Utred- ningen finner varken ämbetsverks- eller stiftelsealternativet överlägset den organisationsform som prövats inom den nuvarande rådsorganisa- tionen.

Utredningen förordar Således att de planerande, prioriterande och an- slagsfördelande uppgifterna inom det område som berörs av utred- ningens uppdrag även fortsättningsvis skall handhas av en forsknings- rådsorganisation.

FRU anser att kraven på forskningsrådsorganisationen kan samman- fattas som krav på kompetens, öppenhet och integritet och att dessa krav innebär att rådsorganisationen måste —-— kunna främja och stödja forskning 'av betydelse för samhället och

den vetenskapliga utvecklingen '

—- kunna göra bedömningar i alla vetenskapliga frågor och ha överblick över nationell och internationell forskning inom alla relevanta om- råden

—- kunna göra bedömningar av forskningsbehov i samhället och själv- ständigt eller i samverkan med olika samhällsorgan initiera och främja angelägen forskning —— ha beredskap och förmåga att ta upp nya problem inom vetenskap och samhälle

• Sida 7
•  Original

Prop. 1975/76: 129 . 7

— kunna samverka med universitets- och högskoleorganisationen i frågor som berör den långsiktiga inriktningen av svensk forskning —— kunna verka för internationellt samarbete i forskningsfrågor ——- kunna öppet redovisa och motivera sina beslut och ställningstagan- den

— kunna sprida information om forskning och forskningens resultat -— ha förmåga till successiv omprövning av verksamhetens inriktning och organisation. Utredningen finner det naturligt att företrädare för allmänna in— tressen ges inflytande i rådsorganisationen. Utredningen diskuterar frå- gan om vilka grupper som i detta sammanhang företräder allmänna intressen och betonar att i en representativ demokrati de politiskt för- troendevalda och företrädare för de inom politiskt beslutade ramar arbetande samhällsorganen har de bästa förutsättningarna härför. Sam- tidigt framhåller utredningen dock att rådsorganisationen måste ha goda kontakter med en rad olika grupper, folkrörelser, fackliga organisatio- ner och andra.

Vid valet mellan olika indelningsgrunder för -rådsorganisationen finner FRU att den nuvarande principen med individuella och från varandra fristående råd inte helt tillgodoser kraven på inbördes sam- arbete och stora kontaktytor gentemot hela den vittförgrenade sek- toriella forskningsorganisationen. Inte heller en centraliserad rådsorga- nisation med en rådsstyrelse placerad som sammanhållande organ över en mer eller mindre sammanhållen underliggande organisation bedöms vara tillfredsställande.

Utredningen föreslår att vid sidan av självständiga forskningsråd ställs ett organ som i samverkan med råden, andra liknande organ och sek- toriella organ skall stimulera och stödja samhällsrelevant forskning med hög inomvetenskaplig betydelse och samarbetet mellan råden över ' huvud. Detta organ bör benämnas forskningsrådsnämnden. Genom den markerade sidoställningcn kan vissa av den centraliserade lösningens fördelar kombineras med kraven på bevarad självständighet för det enskilda rådet. Egna resurser och möjligheter till egna initativ är dock nödvändiga för att nämnden skall få slagkraft och spela en aktiv roll.

Rådsorganisationens övergripande uppgift är att i samverkan med andra forskningsstödjande organ främja forsk- ning av betydelse för samhället och vetenskapens utveckling och verka för att sprida information om forskningens resultat.

De enskilda rådens uppgifter är att främja inomvetenskapligt betydelsefull forskning och utvecklingen av på sådan forskning grundade kunskaper och därvid beakta behovet av forskning inom från samhällets synpunkt viktiga områden

att självständigt eller i samverkan med andra forskningsstödjande organ finansiera sådan forskning och därmed sammanhängande verk- samhet

• Sida 8
•  Original

Prop. 1975/76: 129 8

att genom planering på kort och lång sikt främja en ändamålsenlig utformning av stödet till sådan forskning

att initiera forskning och bidra till att skapa vetenskaplig kompetens som är angelägen från inomvetenskaplig eller samhällelig synpunkt

att utföra en kompetent, öppet redovisad och brett förankrad veten- skaplig granskning, bedömning och värdering av den forskning som kan komma i fråga för eller har rådens stöd

att redovisa sina bedömningar av forskningens samhällsrelevans och utröna forskningsbehov inom olika samhällsområden och i samverkan med andra forskningsstödjande organ identifiera forskningsområden av gemensamt intresse

att ta vetenskapligt och finansiellt ansvar för investeringar eller andra åtaganden av betydelse för den långsiktiga inriktningen av svensk forskning

att verka för internationellt forskningssamarbete och tvär/mångve- tenskapligt samarbete över råds-, fakultets-, disciplin- och sektorsgrän- ser.

Det råden sidoordnade organets — forskningsrådsnämndcns — sär- skilda uppgifter bör enligt utredningens uppfattning bli

att i samverkan med de enskilda råden och andra forskningsstödjan- de organ initiera och stödja forskning främst inom områden som är angelägna från samhällets synpunkt

att i samverkan. med råden och andra anslagsgivande organ genom planering på kort och lång sikt främja en ändamålsenlig utformning av stödet till forskning

att verka för samarbete mellan rådsorganisationen och de ansvariga samhällsorganen vid vetenskaplig bedömning, initiering och finansiering av forskning

att verka för att särskilt dyrbar vetenskaplig utrustning efter avväg- ning inom råden och andra berörda organ kan finansieras inom ramen för rådsorganisationens resurser eller genom samfinansiering mellan denna och berörda organ .

att bidra till samordning av rådens verksamhet inom områden av gemensamt intresse, såsom information och dokumentation. forskning om forskning, internationella frågor som inte hanteras av de enskilda råden, gemensamma arbetsgivarfrågor etc. samt att verka för möjligast enhetliga handläggnings- och granskningsrutiner inom rådsorganisatio— nen

att i samarbete med forskningsråden verka för en successiv ompröv— ning och förnyelse av rådsorganisationen. dess verksamhet och ansvars- område.

3.2. Forskningsrådsnämnde/1 Forskningsrådsnämnden (FRN) skall dcls initiera och stödja forsk— ning inom angelägna områden, dels vara ett forskningsrådens samar—

• Sida 9
•  Original

Prop. 1975/76: 129 9

betsorgan. FRN skall liksom råden ges ställning som självständig myndighet direkt under regeringen. FRN föreslås disponera egna kans— liresurser och medel för särskilda utredningar, projektplaneringsinsatser och pilotstudier liksom för de för rådsorganisationen gemensamma funktioner som kan komma att läggas inom nämndens ansvarsområde. FRN skall disponera ett särskilt anslag för forskning.

De ekonomiska insatserna för genomförande av de forskningsprojekt FRN skall stödja bör normalt ske genom samfinansiering mellan FRN och berörda intressenter, dvs. forskningsråd och sektoriella organ. Ett sådant system får som konsekvens att FRN inte behöver utrustas med en egen apparat för den vetenskapliga värderingen av forskningspro- jekt. För denna prövning kan normalt forskningsråden och den gransk- ningsorganisation de förfogar över liksom sektorsmyndigheternas mot- svarande organ utnyttjas. FRN skall normalt inte på samma sätt som forskningsråden ta emot ansökningar från och ge anslag för forsknings- projekt till enskilda forskare.

FRN:s uppgift blir bl.a. att aktivt söka skapa övergripande sam- arbetsprojekt mellan råd och sektorsorgan.

FRU betonar att samarbetet skall ske mellan självständiga parter. I de projekt där FRN medverkar skall de olika organen på grundval av utarbetade forskningsplaner fatta separata beslut om medelstill- delning m. in.

Till FRN bör också knytas ansvar för frågor som utan att vara di- rekta forskningsfrågor har ett för hela rådsorganisationen gemensamt intresse. Som exempel på sådana frågor tar FRU upp samordning av de rutiner råden tillämpar vid sin anslagsbehandling, informations- och dokumentationsfrågor, finansiering av dyrbar vetenskaplig utrustning samt internationellt vetenskapligt samarbete. Den verksamhet som be— drivs inom kommittén för forskningsorganisation och forskningsckonomi bör vidare knytas till FRN. Härutöver bör, enligt FRU, i särskild ord- ning prövas i vad mån FRN och det därtill knutna kansliet skall utföra mer renodlat administrativa serviceuppgifter för de berörda råden. FRN bör i samarbete med råden verka för en successiv omprövning och för- nyelse av rådens verksamhet.

FRU betonar att den uppgift som åläggs rådsorganisationen genom FRN måste ses som en utvidgning av dess ansvarsområde. De medel som krävs för att dessa nya och vidgade forskningsinsatser skall kom- ma till stånd måste tillföras rådsorganisationcn utan att grunden för dess nuvarande åtaganden rubbas. En faktor av särskild betydelse vid bedömning av FRN:s behov av medel är samfinansieringsprincipen. FRN:s medel måste stå i rimlig relation till de finansiella resurserna hos de organ med vilka den skall samarbeta.

FRN:s stöd till projekt bör koncentreras till dessas inledningsperiod. FRN får därigenom möjlighet att fortlöpande ta nya initiativ.

• Sida 10
•  Original

Prop. 1975/76: 129 10

FRN:s insatser kommer att kräva en betydande planering bedriven i samarbete mellan FRN, råd och sektorsorgan. Bl. a. därför bör upp- byggnaden av FRN:s resurser ske successivt men efter en från början fastställd plan. FRU föreslår att FRN:s anslag byggs upp under en treårsperiod så att FRN budgetåret 1979/80 skall disponera 30 milj. kr. för forskning och forskningsinitierande verksamhet. För det första verksamhetsåret —— 1977/78 — bör beräknas 8 milj. kr. och för budget- året l978/79 16 milj. kr.

3.3. Indelningen av forskningsråden under utbildningsdepartementet

FRU framhåller att en principiellt och logiskt helt oantastlig indel- ning av forskningsråden inte är möjlig. Vare sig systematiska eller praktiska synpunkter läggs till grund för indelningen uppkommer mål- konflikter och gränsdragningsproblem. _ ,

FRU diskuterar två alternativ för rådsindelning, dels ett alternativ med indelning av forskningsområdena i sådana som syftar till praktiskt nyttiga resultat och sådana som avser en utveckling av (den naturve- tenskapliga) världsbilden, dels ett alternativ där de discipliner som brukar benämnas livsvetenskaper bildar underlag för en rådsindelning.

FRU:s förslag förändrar inte de nuvarande principerna för rådsin- delningen men syftar till en mindre splittrad organisation.

FRU föreslår en sammanslagning av HFR och SFR till ett forsk- ningsråd benämnt humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet. Rådet bör organiseras som ett enhetligt, icke sektionsindelat råd. Enligt FRU är en förstärkt beredningsapparat och sekretariatsfunktion nöd- vändig inom den humanistisk-samhällsvetenskapliga delen av rådsorga- nisationen. En sammanslagning bidrar till att skapa en tillräcklig eko- nomisk bas för en sådan utvidgning. En ökad ekonomisk omslutning inom samma rådsorgan skapar också större rörelsefrihet.

Under SFst anslag anvisas f. n. en anslagspost till folkrörelseforsk- ning, FRU föreslår att anslag till folkrörelseforskning kanaliseras ge- nom FRN.

Ett medicinskt forskningsråd bör även i fortsättningen finnas som självständigt rådsorgan under benämningen medicinska forsknings- rådet. Rådet bör organiseras som ett enhetligt råd utan sektionsindel- ning.

Ett samlat ansvar för den renodlat försvarsmedicinska forskningen bör vila på de för försvaret ansvariga myndigheterna. Det anslag för försvarsmedicinsk forskning som f.n. disponeras av MFR:s försvars- medicinska sektion används till betydande del för stöd till medicinsk forskning av stort allmänt intresse. Det bör ankomma på MFR och FOA att ta fram underlag för prövning av frågor om den fortsatta_ dispositionen av dessa medel.

Riksföreningen mot cancer (RmC) fungerar inom cancerforskningens

• Sida 11
•  Original

Prop. 1975/76: 129 11

område som ett forskningsråd med totalansvar för såväl finansiering som planering av forskningen. FRU anser att en väsentlig ökning bör ske av det statliga stödet till cancerforskning. En uppräkning av statens stöd bör dock ske inom ramen för anslagen till de statliga forskningsråden inom området — främst det medicinska. Råden bör åläggas såväl pla— nerings- som initieringsansvar för cancerforskningen. De erforderliga beloppens storlek, tidsplanerna och metoderna för en gradvis överföring av det projektansvar som svarar mot resursökningen hos de statliga råden bör göras till föremål för särskild utredning av berörda organ.

FRU föreslår att AFR och NFR förs samman till ett forskningsråd benämnt naturvetenskapliga forskningsrådet. Inte heller inom detta råd bör någon sektionsindelnin g förekomma.

Den under NFR:s anslag anvisade anslagsposten till rymdforskning bör läggas samman med NFR:s medel i övrigt. NFR bör få uppgiften att inom sina ramar avväga anslag till och inriktning av även denna forskning och väga den mot sina övriga ansvarsområden.

3.4. Rådsorganens sammansättning

FRU föreslår att i forskningsråden bevaras en majoritet för aktiva forskare med anknytning till universitet och högskolor. I vart och ett av de tre föreslagna råden bör vidare en grupp i klar men inte negli— gerbar minoritet utgöras av representanter för sektoriella och mot- svarande organ.

Råden bör vara relativt små beslutande organ, stödda av en bered- ningsapparat där den vetenskapliga och samhälleliga bedömningen kan göras med full bredd och kompetens. Med hänsyn härtill föreslår FRU att i vart och ett av de föreslagna råden skall ingå, utöver ordförande. tio ledamöter, varav sju bör representera universitetens och högskolor- nas forskning och tre sektoriella och motsvarande organ. För alla leda- möter utom ordföranden skall utses personliga suppleanter.

Mandattiden för samtliga ledamöter bör vara sex år. Möjlighet till omedelbart förnyat mandat bör inte föreligga. En successiv förnyelse bör åstadkommas genom saxning av mandattiderna så att hälften av ledamöterna utses vart tredje år.

Valet av ordförande bör ankomma på regeringen. Regeringen bör även ha avgörandet när det gäller vilka företrädare för sektoriella intressen som skall ingå i råden. De ledamöter i råden som skall repre- sentera universitetens och högskolornas forskare hör utses för varje råd för sig av särskilda elektorsförsamlingar. Ledamöterna i elektors- församlingarna bör utses av valkorporationer vid de berörda universite- ten och högskolorna.

Röstberättigade vid de lokala valen till elektorsförsamling skall vara innehavare av tjänst (eller långtidsvikariat) som

professor

• Sida 12
•  Original

Prop. 1975/76: 129

biträdande professor forskardocent docent

forskarassistent samt

12

motsvarande personal avlönad med medel anslagna av forskningsråd, myndigheter och offentliga stiftelser.

Utredningens förslag till fördelning av mandat i elektorsförsamling- arna för vart och ett av de tre föreslagna forskningsråden framgår av följande tabeller.

Fakultets/ämnesområde Ort Antal elektorer Humaniora Uppsala 3 +suppleantcr Humaniora Lund 3 +suppleantcr Humaniora Göteborg 3 +suppleantcr Humaniora Stockholm 3 +suppleantcr Humaniora Umeå 3 +suppleanter Teologi Uppsala 1+suppleant Teologi Lund 1+suppleant Juridik Uppsala 1+suppleant Juridik Lund 1+suppleant Juridik Stockholm 1+suppleant Samhällsvetenskap Uppsala (1 3 + suppleanter Samhällsvetenskap Lund (1 3 +suppleantcr Samhällsvetenskap Göteborg a 3 +suppleanter Samhällsvetenskap Stockholm b 3 + suppleanter Samhällsvetenskap Umeå 0 3 +suppleantcr

Summa elektorer 35 - l-suppleanter

(: Inklusive forskare vid lärarhögskolan inom resp. region. blnklusive Handelshögskolans forskare och forskare vid lärarhögskolorna i Stockholm och Linköping. Frågan om särskild representation för Linköping får prövas sedan ställning tagits till uppbyggnaden av forskningsorganisation inom den filosofiska fakulteten där.

Fakultets/ämnesområde

Medicin, farmaci Medicin, odontologi Medicin, odontologi Medicin, odontologi Medicin, odontologi Medicin, medicinsk teknik Matematik-naturvetenskap Matematik-naturvetenskap Matematik-namrvetenskap Matematik-naturvetenskap Matematik-naturvetenskap

Summa elektorer

Ort

Uppsala Lund Göteborg Stockholm a Umeå Linköping U ppsala Lund Göteborg Stockholm Umeå

Antal elektorer

5+suppleanter 5 +suppleantcr 5 + suppleanter 5 +suppleanter 5 +suppleantcr 5 +suppleantcr

l +suppleant ] +suppleant ! +suppleant 1+suppleant 1+suppleant

35 +suppleantcr

a Inklusive forskare vid gymnastik- och idrottshögskolan.

• Sida 13
•  Original

Prop. 1975/76: 129 13

Fakultets/ämnesområde Ort Antal elektorer Matematik-naturvetenskap Uppsala 5 +suppleantcr Matematik-nat urvetenskap Lund 5 + suppleanter Matematik-naturveten skap Göteborg ' 5 + suppleanter Matematik-naturvetenska p Stockholm 5 + suppleanter Matematik-nat urvetenskap Umeå 5 +suppleantcr Medicin, farmaci Uppsala 1+suppleant Medicin, odontologi Lund 1+suppleant Medicin, odontologi Stockholm a 1+suppleant Medicin, odontologi Göteborg 1+suppleant Medicin, odontologi Umeå 1 +suppleant Medicin, medicinsk teknik Linköping 1+suppleant Teknik Stockholm 1+suppleant Teknik Göteborg 1+ suppleant Teknik Lund i + suppleant Teknik Linköping 1+suppleant Teknik Luleå I+ suppleant Summa elektorer 36+suppleanter

a Inklusive forskare vid gymnastik- och idrottshögskolan.

Ansvaret för genomförande av elektorsvalen bör åvila de lokala uni- versitetsorganen.

Elektorernas val av rådsledamöter bör förberedas av en valberedning Valberedningen bör kunna tillsättas av resp. råd. .

I samband med valen av vetenskapliga ledamöter i råden-skall .vart tredje år anordnas särskilda rådskonferenser. Som underlag för råds— konferensens diskussion skall föreligga en rapport från resp. råd och FRN. Vid dessa rådskonferenser skall rådens verksamhet kunna göras till föremål för granskning och diskussion.

Företrädare för allmänna intressen bör få en klar majoritetsställning i FRN. Övriga ledamöter i FRN bör representera forskningsråd eller motsvarande organ.

FRU anser att allmänintressena i FRN bör företrädas av politiskt valda samhällsrepresentanter.

De politiskt förtroendevalda ledamöterna av FRN bör vara sju till antalet och jämte suppleanter utses av regeringen. Regeringen bör vi- _ dare utse ordförande.

De råd eller motsvarande organ som har att stödja den forskning av inomvetenskaplig betydelse som bedrivs vid universitet och högskolor skall vara representerade i FRN med vartdera en ledamot jämte sup- pleant. Det innebär att, utöver de föreslagna tre råden inom utbild- ningsdepartementets verksamhetsområde, även SJFR och STU bör vara företrädda i FRN. Respektive organ bör själva utse sina före- trädare.

Mandattiden bör vara tre år. Ledamöter i FRN bör kunna utses för högst två perioder i följd. För ordföranden _i. FRN bör dock denna be— gränsning inte gälla.

• Sida 14
•  Original

Prop. 1975/76: 129 14

3.5. Rådsorgmzisationens arbetsformer

Mot bakgrund av en kortfattad diskussion av vissa planeringsbe- grepp använda i långsiktig myndighetsplanering samt en kort beskriv- ning av planeringen vid vissa statliga myndigheter inom FoU-området gör utredningen en analys av särdragen i forskningsrådens planerings- situation. Med detta som underlag redovisar utredningen överväganden om utformningen av arbetsformema i den nya rådsorganisationen.

Den forskning rådsorganisationen stöder har ofta extremt långsiktiga, oförutsägbara eller svåravläsbara effekter. Mer konkreta planeringsbe- hov yppas dock inom den forskning — främst inom det naturvetenskap- liga och medicinska området — som är beroende av omfattande och dyrbar utrustning. Forskningen inom många av rådens områden är dessutom personalintensiv med åtföljande bindningar i t.ex. tjänster. Universitets- och högskoleväsendets utveckling är av fundamental bety- delse för rådens möjligheter att stödja och ta initiativ till forskning. Ut- _ vecklingen inom sektorsforskningen vidgar rådens kontaktyta gentemot sektorsorganen. Den internationella vetenskapliga utvecklingen påver- kar omedelbart och starkt de krav som ställs på råden från forskare och samhället i övrigt.

Arten av rådens uppgifter och de särskilda förutsättningar som gäller för dem gör att rådens planeringsunderlag i flera avseenden är svagare än andra myndigheters och detta måste påverka uppläggningen av och formerna för deras planering.

Enligt utredningens uppfattning måste även i framtiden en huvud- ' uppgift för råden vara att bedöma och besluta om finansiering av forsk- ' ningSprojekt initierade av enskilda forskare eller grupper av forskare. Vid sidan härav har dock råden en viktig uppgift i att på eget ansvar initiera forskning som de bedömer angelägen på grund av dess sam— hällsrelevans och/eller inomvetenskapliga betydelse.

Ansvaret för insamling av underlag och för andra förberedelser inför den vetenskapliga prövningen och bedömningen av den forsk- ning som kan komma i fråga för eller har rådens stöd skall åvila råden och deras granskningsorganisation. FRN skall i man av behov kunna utnyttja granskningsorganisationen.

Ansvar för planering och initiering av forskningsinsatser åvilar både råden och FRN.

Råden svarar för systematiska behovsinventeringar och omgivnings- studier samt för upprättandet av översiktliga handlingsprogram inom sina områden.

FRN skall initiera och även svara för inventeringar, studier och utredningar av gemensamt intresse för rådsorganisationens långsiktiga planering.

• Sida 15
•  Original

Prop. 1975/76: 129 ' 15

För verksamhetsplanering, budgetplanering samt uppföljning oeh kontroll är varje råd och FRN ansvarigt inom sitt område.

Råden ansvarar för bedömning av utrustningsbehov och utrustnings- planering inom sina områden, medan FRN svarar för fördelning av medel för finansiering av tung utrustning.

Ansvaret för planeringen och tillsättandet av forskartjänster har resp. råd.

Utredningen anser det angeläget att bevara rådens frihet att själva utforma sitt arbete och pröva nya arbetsformer. FRU:s synpunkter på gransknings- och initieringsarbetet i rådsorganisationen har därför karaktär av rekommendationer. De bör alltså inte läggas till grund för reglerande bestämmelser men beaktas av råden och FRN vid utform- ningen av rådens gransknings- och prioriteringsrutiner och vid rådens och FRN:s initierande verksamhet.

Ett system med särskilda grupper för granskning'oeh prioritering knutna till de enskilda råden men som kan utnyttjas av hela organisa- tionen anser utredningen vara den lämpligaste arbetsformen i den nya organisationen. Det är enligt utredningens uppfattning angeläget att i grupperna för granskning och prioritering ges utrymme för representa- tion för bl. a. folkrörelser, intresseorganisationer, arbetsmarknadens par- ter och sektorsföreträdare. I ett granskningssystem bör- vidare såväl behovet av starkt specialiserad kompetens för särskilda forskningsom- råden som behovet av geografisk representativitet och förtrogenhet med olika forskningsmiljöer kunna tillgodoses. Representationen för olika särintressen och discipliner på granskningsgruppsnivån utgör sålunda ett mycket betydelsefullt komplement till de relativt små råden.

Granskningsgrupperna bör utses av resp. råd som vid behov kan in- hämta förslag från olika organ. Den granskning av rådens arbete som skall företas vid de av utredningen föreslagna rådskonferenserna bör även inbegripa rådens granskningssystem. Därvid kan eventuella skev- heter i gruppernas sammansättning bli föremål för debatt.

Den aktivitetskontroll som den nuvarande skyldigheten för forskare med rådsanslag att årligen avrapportera pågående arbete till råden innebär bör bibehållas och utvecklas. Vid sidan av den allmänna ut- värderingen av varje projekt bör regelbundet vissa forskningsprojekt som är principiellt intressanta från vetenskapliga eller samhällssyn- punkter intensivgranskas.

De beslut som forskningsråden och deras prioriteringsorgan fattar under prioriteringsarbetet bör så långt möjligt öppet delges omgivningen och i första rummet den som söker rådets stöd för genomförande av forskningsprojekt. Samma krav på öppen redovisning och insyn bör gälla rådens utvärdering.

FRN skall på eget initiativ eller efter förslag från såväl forskningsråd som sektoriella eller andra organ kunna tillsätta särskilda arbetsgrupper

• Sida 16
•  Original

Prop. 1975/76: 129 16

för inventering och precisering- av forskningsbehov och forskningsmöj- ligheter och för planering och formulering av förslag till forsknings- program inom områden där nämnden bedömer sådana insatser vara an- gelägna.

FRN bör ha särskilt ansvar för vissa frågor som är av gemensamt intresse för hela rådsorganisationen. För sådana ändamål bör inrättas delegationer. FRU nämner som exempel på sådana delegationer den nuvarande samarbetskommittén för långsiktsmotiverad forskning, kom- mittén för forskningsorganisation och forskningsekonomi, delegationen för tjänsteorganisatoriska frågor, finansiering av dyrbar vetenskaplig utrustning, personalfrågor, information och dokumentation samt inter- nationellt vetenskapligt samarbete.

Utredningen föreslår att i rådsorganisationen genomförs en fast ut- formad planering, verksamhetsplanering, med en tidshorisont av tre år.

Årliga verksamhetsberättelser bör även fortsättningsvis inges till re— geringen av såväl råden som FRN. Av stor vikt är attgarantera möj- ligheter till rättvisande och meningsfulla jämförelser mellan råden. FRN och dess sekretariat bör svara för forskningsstatistiken i organi- sationen.

De berättelser som FRU föreslår skall vara diskussionunderlag vid de vart tredje år återkommande rådskonferenserna bör utgöra tyngd- punkten i informationen om rådens och FRN:s verksamhet. .

Utredningen har ännu inte slutfört de delar av utredningsarbetet som gäller information och dokumentation. Forskningsrådens nämnd för forskningsinformation som främst hartill uppgift att ge ut tid- skriften Forskning och framsteg bör knytas till FRN. FRN bör även i övrigt ges ett ansvar för gemensam utåtriktad information medan räden bör svara för information av rådsspecifik natur.

3.6. Ledning, administration och anslagSsystem

Råden och FRN beslutar var för sig i plenum efter prövning i gransk- nings- och initieringsgrupper eller andra rådgivande organ samt efter beredning i sekretariatet. Råden och FRN skall ha möjlighet att efter särskilda beslut för visst ärende eller grupper av ärenden delegera be- slutanderätten till arbetsutskott samt till ordförande, sekreterare eller annan tjänsteman. Det bör finnas möjligheter till ekonomisk ersättning för ordföranden eller annan ledamot vid ledighet för att utföra råds- uppdrag. FRU finner det dock inte motiverat med heltidsanställd ord- förande. _

Utredningen förordar att beslut om stora anslagsbelopp _ nuvarande beloppsgräns 300 000 kr. — inte längre skall behöva underställas rege- ringen.

FRU föreslår att till vart och ett av de tre råden samt till FRN knyts ett sekretariat. Varje sekretariat skall som chef ha en huvudsek-

• Sida 17
•  Original

Prop. 1975/76: 129 17

reterare. Varje sekretariat föreslås dessutom ha en administrativt an— svarig tjänsteman, kanslichef, som svarar för samordning av sekreta- riatets löpande tekniskt-administrativa verksamhet och samarbete med övriga råd och FRN. Utredningen föreslår att frågan om fasta tjänster på byråchefsnivå prövas vid fastställandet av personalstat för rådens och FRN:s sekretariat.

FRU redovisar en principmodell för organisation av ett rådssekre- tariat, där sekretariatet delats upp på å ena sidan en forsknings— och planeringsfunktion och å andra sidan två administrativt inriktade funk- tioner: en ekonomiskt-administrativ funktion och en servicefunktion. En organisationskommitté bör tillsättas för att behandla frågor rörande den närmare utformningen av sekretariaten.

Medel till forskningsråden bör liksom hittills anvisas under ett re- servationsanslag för vart och ett av forskningsråden. På motsvarande sätt bör ett reservationsanslag anvisas till FRN .

Utredningen föreslår vidare att ett särskilt reservationsanslag anvisas till FRN för långsiktsmotiverad forskning.

Vidare bör ett särskilt förslagsanslag anvisas till FRN för rådsorga- nisationens gemensamma utåtriktade informationsverksamhet.

Utredningen föreslår att rådens merkostnader som föranleds av löne- höjningar till följd av löneavtal täcks med medel från anslaget till täckning av merkostnader för löner och pensioner m.m. efter samma regler som gäller för programanslagen och driftkostnadsanslagen till universiteten.

Arbetsformerna i den nya rådsorganisationen kan, enligt utredningen, väntas ställa ökade krav på rådens kansliorganisation. En basorganisa- tion i form av en personalstat bör fastläggas för vart och ett av råden och för FRN. Därutöver bör råden och FRN av de anvisade reserva- tionsanslagen till forskning fritt kunna avsätta medel som bedöms be- hövliga för förvaltningsändamål. Därigenom kan åstadkommas en önsk- värd vägning av förvaltningskostnader mot forskningskostnader. FRU framhåller att med denna relativt fria konstruktion för beslut om för- valtningskostnader följer krav på en noggrann redovisning i efterhand av anslagens utnyttjande såväl i de årliga verksamhetsberättelserna som i de särskilda redogörelserna till rådskonferenserna.

Kostnaderna för publicering av forskningsresultat och -rapporter bör som hittills bestridas från rådens anslag. FRU avvisar således tanken på ett särskilt publiceringsanslag.

Utredningen anser att detaljeringsgraden i föreskrifterna om fördel- ning på kostnadsslag bör anpassas till rådens behov av beslutsunderlag och önskemål om styrning av enskilda projekt. Forskningsanslaget bör betraktas som en budget för projektet där de olika kostnadsslagen inte är fritt utbytbara mot varandra.

För forskningsråden skulle enligt utredningens mening en projektvis

• Sida 18
•  Original

Prop. 1975/76: 129 18

genomförd kostnadsrcdovisning och kostnadsuppföljning i många fall ge ett värdefullt underlag för utvärdering och för prövning av fort- satta forskningsanslag.

Den ekonomiSkt-administrativa kontrollen av anslagen bör som hit- tills handhas av de myndigheter som förvaltar de av råden utdelade anslagen.

3.7 Fördelningen av ansvar och kostnader mellan råden och andra organ Utredningen diskuterar principer för fördelningen av kostnaderna för forskningsprojekt mellan råden samt universitet, högskolor och fristå— ende forskningsinstitut. FRU anser att en ändrad fördelning av vissa kostnader —— framför allt lokalkostnader — mellan råden och läro- anstaltema och en ytterligare precisering närmast har pedagogiska för- delar. Mot detta får ställas de ökade administrativa kostnader ett sådant system medför. FRU är mot denna bakgrund inte beredd föreslå en principiell omläggning av fördelningen av ansvaret för kostnaderna för forskningsverksamheten vid universitet och högskolor. Den f. n. rimli- gaste utvägen är att de problem som råder inom vissa delar av det be- rörda området preciseras och från fall till fall löses gemensamt av råds— organisationen och läroanstalterna samt att läroanstalternas anslag och anslagen för utrustning dimensioneras så att universiteten och högsko- lorna kan fortsätta att ta emot och härbärgera forskningsprojekt som råden stöder.

FRU påpekar att vissa forskningsinstitut är ålagda att ta ut full kostnadstäckning för sin forskningsverksamhet. Detta kan innebära att deras anspråk På medel för ett visst projekt måste sättas högre än om motsvarande projekt hade föreslagits av en forskare anställd vid ett universitet. FRU finner det angeläget att särskilda forskningsmedel an- visas till dessa forskningSinstit'ut. Dessa medel kan då användas separat efter vederbörande instituts egen bedömning eller kombineras med anslag från forskningsråd eller motsvarande organ.

I detta sammanhang behandlar FRU rådens uppgift att ta tillvara, fånga upp och utveckla ny forskning som, i den mån den visar sig fruktbar, senare kan införlivas med den fasta organisationen. Utred- ningen renodlar resonemangsvis tvä alternativa roller för råden. I den ena får råden uttalat och enbart rollen som plantskola för sådan forsk- ning som senare skall kunna införlivas med fast organisation. Universi— tetens och högskolornas fasta forskningsorganisation skulle i detta alternativ få praktiskt taget hela sin tillväxt via råden. Det andra ren- odlade alternativet innebär att råden inte strävar efter en överföring till den fasta Organisationen. Råden skulle i ett sådant system komma att vid sidan av universiteten successivt bygga upp fasta resurser för forskning.

Utredningen föreslår inte en renodling som skulle innebära att uni-

• Sida 19
•  Original

Prop. 1975/76: 129 19

versitetens och högskolornas långsiktiga forskningscxpansion skulle bindas till de prioriteringar som görs av forskningsråden men betonar rådens uppgift att medverka i den långsiktiga utvecklingen och förnyel- sen av universitetens och högskolornas basorganisation.

FRU föreslår att rådsorganisationen och UKÄ vart tredje år i sina anslagsframställningar skall ge ett samlat förslag till överföringar. Ut- redningen bedömer dct ackumulerade överföringsbchovet vara så stort att det inledningsvis motiverar särskilda insatser. Utredningen föreslår att regeringen anvisar en särskild planeringsram när det första upp- draget att planera dessa överföringar ges. I detta sammanhang betonar FRU att råden för att systemet skall fungera väl måste få behålla dis- positionsrätten över de medel som frigörs vid överföringarna. Dessa skall. möjliggöras genom nettotillskott till de mottagande organen. Syste- met gör det möjligt för regering och riksdag att pröva varje enskild överföring och omfattningen av de insatser som skall göras.

Ansvaret för insamling, registrering och bearbetning av data och forskningsmaterial av permanent eller mycket långsiktig natur bör så långt möjligt förläggas till andra organ än forskningsråden. En samlad utvärdering och prövning av samtliga aktiviteter av detta slag bör ge- nomföras av råden för att precisera de alternativ som föreligger: om- strukturering, nedläggning, överföring till andra organ eller fortsatt rådsanknytning.

3.8 Samarbetet mellan rådsorganisationen och universitetskanslers- ämbetet Utredningen föreslår inte att något särskilt samrådsorgan inrättas för samarbetet mellan rådsorganisationen och universitetskanslersäm- betet. Frånvaron av formella samarbetsorgan gör det än viktigare att andra samarbetsformer prövas och utredningen pekar på följande möj- ligheter: — framställning av beslutsunderlag av gemensamt intresse — samarbete vid utarbetande av de treårsberättelser som råden och FRN skall avge — direkta personsamband mellan råden och det centrala verkets be- redningar —— framläggande av gemensamma förslag även i andra frågor än sådana som rör överföringar.

3.9 Teknisk grundforskning FRU redogör för utredningens tidigare behandling av frågan om stöd till teknisk grundforskning och gränsdragningsproblemet mellan å ena sidan AFR/NFR och å andra sidan STU.

Utredningens förslag i denna fråga redovisades i en promemoria, överlämnad till utbildningsdepartementet den 15 januari 1974, och nu

• Sida 20
•  Original

Prop. 1975/ 76: 129 20

överlämnad till STU-kommittén. F RU:s förslag innebär att STU även i fortsättningen bör ha ansvaret för finansiellt stöd till teknisk grund- forskning. En särskild nämnd bör inrättas inom STU som enbart har att syssla med tekniska grundforskningsfrågor. Denna nämnd för tek- nisk grundforskning bör disponera särskild medelsram.

FRU påpekar att den vid sitt förslag rörande sammansättningen av FRN utgått från att FRU:s förslag läggs till grund för det fortsatta arbetet med att öka STU:s möjligheter att främja teknisk forskning av grundforskningskaraktär.

3.10. Tjänsteorganisatoriska frågor

Det större ansvar räden numera har för personal av olika kategorier, de delvis varierande former som tillämpas både när det gäller slag av tjänster och när det t. ex. gäller metoder för tillsättning och anställ- ningsvillkor gör, enligt FRU, en översyn av dessa förhållanden och en prövning av de tillämpade systemens ändamålsenlighet angelägen. Rådsorganisationen bör av regeringen ges i uppdrag att i samråd med berörda organ — bl.a. UKÄ, läroanstalterna och de fackliga organisa- tionerna — och under fortlöpande kontakt med forskarutbildningsut- redningen utreda dessa frågor.

FRU framhåller att de beslut råden fattar när de föreslår innehavare av eller besätter personliga forskartjänster ofta är livsavgörande för dem som berörs. Inom hela rådsorganisationen bör därför gälla att sådana tjänster ledigkungörs. Rådets beslut om förslag eller tillsättning bör föregås av särskild sakkunniggranskning av de sökande. Skäl talar för att även möjligheterna till överklagande av rådens beslut i_ dessa ärenden klarläggs. .

FRU anser vidare att det bör övervägas om råden bör ges bemyndi- gande att inrätta ett visst antal tjänster för vilka bastjänster garanteras utan att bemyndigandena avser viss typ av tjänst.

FRU förutsätter att till FRN knyts en delegation för personalfrågor.

3.11. Finansieringen av dyrbar vetenskaplig utrustning

Utredningen föreslår, efter mönster av vad som tillämpas för styrel- sen för tcknisk utveckling, att till FRN:s förfogande ställs ett reserva- tionsanslag avsett att användas för finansiering av dyrbar utrustning. Medel som disponeras under anslaget skall jämte ränta återföras till statsverket. Genom att utnyttja detta anslag kan forskningsråden sprida kostnaderna för dyrbar vetenskaplig utrustning över flera år, vilket ökar rådens möjligheter att planera sin verksamhet.

Det föreslagna anslaget skall inte disponeras för alltför små objekt. Dessa skall alltfort kunna planeras in i rådens normala anslagsutdel— ning och omedelbart avskrivas. Utredningen rekommenderar att inves-

• Sida 21
•  Original

Prop. 1975/76: 129 21

teringsanslaget utnyttjas för utrustningsobjekt som är dyrare än 100 000 kr. men föreslår också att i varje fall inledningsvis strikta regler för beloppsgränser undviks.

Inom FRN bör finnas en delegation för vetenskaplig utrustning som bereder frågor rörande fördelning av anslaget, avskrivningstider etc. 1 delegationen bör, utöver företrädare för MFR, NFR, SJFR och STU, ingå representanter för UKÄ, LUP-nämnden, UUH och byggnadssty- relsen samt de övriga ledamöter som FRN bestämmer.

Då särskilda skäl föreligger bör det vara möjligt för FRN att av sitt eget anslag ge direkt stöd till utrustningsprojekt för vilka kostnaderna är mycket höga. '

När ställning tagits till utredningens förslag och de organisatoriska förutsättningarna i utrustningsfrågan föreligger bör en utredning göras för att pröva möjligheten att få till stånd ett fungerande och ekono- miskt lönsamt förhyrnings-, bytcs- eller låncsystem för vetenskaplig utrustning. I denna utredning, som bör göras av FRN genom dess delegation för utrustningsfrågor, bör prövas olika vägar att göra det förmånligt för institutioner med outnyttjad materiel att låta denna komma till användning på annat håll. .

Utredningen anser sig sakna möjlighet att uppskatta den önskvärda storleken av anslaget för tung utrustning. FRU utgår från att forsk- ningsråden lämnar förslag till erforderlig medelsanvisning.

3.12. Genomförande av utredningens förslag

FRU föreslår att den nya rådsorganisationen träder i kraft senast den 1 juli 1977. Genomförandet bör förberedas av en organisations— kommitté. På organisationskommittén bör ankomma att lägga fram förslag till anslagsframställningar för FRN för budgetåret 1977/78. HFR och SFR bör tillsammans avge förslag till anslagsframställningar för det nya humanistisk-samhällsvetcnskapliga forskningsrådet samt NFR och AFR tillsammans för det nya naturvetenskapliga rådet.

I god tid före den tidpunkt då rådsorganisationen planeras träda i kraft bör val av ledamöter ha genomförts. Utredningen föreslår att elektorsval inför val av rådsledamöter genomförs tidigt 1977 samt att val av rådsledamöter och de första rådskonferenserna genomförs våren 1977. . '

Råden bör snarast efter inrättandet välja representanter 'i FRN. Råden och FRN bör samtidigt utse huvudsekreterare. Det bör åvila ' ordförandena att förbereda beslut härom. '

• Sida 22
•  Original

Prop. 1975/76: 129 22

4. Remissyttrandena

Många remissinstanser berömmer utredningens analys av vissa be- grepp inom forskningsområdet och utförliga redovisning av den statligt finansierade forskningen samt forskningsrådsorganisationens framväxt och utformning.

Utredningens betänkande innehåller i dessa delar inga egentliga för- slag. I vissa yttranden framförs dock med anledning av FRU:s redo- görelse synpunkter på bl. a. den sektoriella forskningsorganisationen och relationerna mellan denna och dels universitet,/"högskolor, dels forsk- ningsråden. Dessa frågor behandlas i det fortsatta utredningsarbetet inom FRU. Berörda remissyttranden torde kunna ge visst underlag för utred- ningens övervägandcn och kommer därför att överlämnas till utred— ningen.

Jag redovisar i det följande remissinstansernas synpunkter på förslags- delcn av FRU:s betänkande.

4.1. Den framtida organisationms ramar

Flertalet remissinstanser ansluter sig till FRU:s principiella resone- mang rörande forskningsrådsorganisationen.

BFR beklagar att sambanden med forskningsbcredningen och de alter- nativa förslagen för organisationen som helhet inte närmare studerats. FUN kan i allt väsentligt ansluta sig till FRU:s preciseringar av de krav som bör ställas på rådsorganisationen. FUN vill dock starkare än FRU stryka under betydelsen av organisationens förmåga till successiv om— prövning av verksamhetens inriktning och organisation.

LO framhåller att inflytandet på forskningsområdet är mycket ojämnt fördelat i samhället och att en förändring kommer att ta lång tid. Uti- från dctta perspektiv är det, enligt LO, klart att forskningsråden kan spe- la en betydande roll som påskyndare av en nödvändig förnyelse. Forsk- ningsråden har, i motsats till universiteten och högskolorna, möjligheter att relativt snabbt göra omprioriteringar och rikta in sin verksamhet på angelägna områden, t. ex. inom arbetslivet. LO menar dock att FRU i stor utsträckning saknar detta perspektiv och att det är en allvarlig brist som också sätter sina tydliga spår i utredningens förslag.

Arbetarskyddsfonden anser att, om de mål som FRU satt upp för rådsorganisationen skall tillgodoses, det förefaller mest konsekvent att välja en organisation med samordning under en lekmannadominerad styrelse. En styrelse kan i större avvägningsfrågor, främst när det gäller prioriteringen och inriktningen på lång sikt av rådsorganisationens verk- samhet, uppträda med kraft och auktoritet. Den skulle också bli en central kontaktpunkt gentemot andra organ som stöder forskning.

BFR anser att det inte kan uteslutas att en centraliserad rådsorganisa- tion också skulle kunna fungera väl.

• Sida 23
•  Original

Prop. 1975/76: 129 23

Enligt brottsförebyggande rådet kan det ifrågasättas om en långt gående integration är önskvärd ur forskarens synvinkel. En mycket fast och centraliserad beslutsstruktur kan te sig oroväckande: den som en gång blivit negativt bedömd kan uppfatta sig själv som chanslös i fort- sättningen därför att ingen ny och förutsättningslös prövning av hans idéer kommer till stånd.

Några av de remissinstanser som tillstyrker FRU:s självständiga råd och en sidoordnad forskningsrådsnämnd kommenterar detta närmare.

Styrelsen för jordbrukets högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt framhåller att de självständiga råden utgör en väsentlig tillgång och att de hittills har på ett avgörande sätt medverkat till att svensk forskning åtnjuter ett högt internationellt anseende.

Enligt TCO bör den föreslagna organisationen ge ökade möjligheter till aktiva planeringsinsatser och omprioriteringar samtidigt som möjlig- heterna till integration i det vetenskapliga arbetet och möjligheterna att ta upp forSkningsproblem med klar samhällsrelevans förbättras. Sär- skilt vill TCO betona rådens ansvar för att nya forskningsområden som inte kan repliera på etablerade discipliner utvecklas.

Bl. a. BFR poängterar att FRN skall vara ett råden sidoordnat organ. FRN får inte successivt utvecklas till någon form av överordnat organ.

Arbetarskyddsstyrelsen anser att många frågor i samband med den skisserade organisationen med FRN i centrum är oklara och bör disku— teras ytterligare.

4.2. F orskningsrådsnämnden

Endast ett fåtal remissinstanser avstyrker förslaget om en forsknings- rådsnämnd (FRN) sidoordnad forskningsråden. Naturvårdsverket anser att de administrativa komplikationer som inrättandet av FRN skulle medföra, med hänsyn till nämndens roll gentemot den sektoriella forsk— ningen, samt vissa oklarheter beträffande FRN:s befogenheter talar mot inrättande av ett organ med de arbetsuppgifter som föreslås för FRN. Enligt historisk-filosofiska och språkvetenskapliga sektionernas utbild- ningsnämnder i Göteborg ter det sig tveksamt om behovet. av forsknings- resurser måste leda till upprättandet av ett permanent organ av så kost- nadskrävande art som den föreslagna forskningsrådsnämnden.

Arbetarskyddsfonden är tveksam om FRN skall kunna svara för de uppgifter utredningen angivit för den och finner det troligt att nämnden får svårt att uppträda som företrädare för rådsorganisationen gentemot andra organ med samma auktoritet som en gemensam styrelse.

Det helt övervägande antalet remissinstanser tillstyrker emellertid in- rättande av en forsknmgsrådsnämnd. Till dessa hör bl. a. RRV, statskon- toret, socialstyrelsen, delegationen för social forskning, UKÅ, flertalet organ vid universitet och högskolor, SFR, AFR, Handelshögskolans lä— rarråd, riksantikvarieämbetet och statens historiska muséer, Svenska

• Sida 24
•  Original

Prop. 1975/76: 129 24

UNESCO-rådet, styrelsen för jordbrukets högskolor och statens veteri- närmedicinska anstalt, SJFR, STU, transportforskningsdelegationen, sta- tens utvecklingsfond, expertgruppen för forskning om fysisk planering och bebyggelse, riksbankens jubileumsfond, Vetenskapsakademien, Ingenjörsvetenskapsakademien, Landstingsförbundet, SI/SAF , SACO/ SR, Svenska Läkaresällskapet och SFS.

FRN bör, enligt vissa remissinstanser, ges en starkare ställning än ut— redningen föreslagit.

FUN delar utredningens uppfattning att FRN är ett lämpligt organ för rådsorganisationens medverkan i samarbetet mellan de forskningsplane- rande organen. FUN framhåller dock att FRN:s möjligheter att fungera effektivt i denna samverkan är beroende av att nämnden ges en förhål- landevis stark ställning i förhållande till råden i synnerhet när det gäller den långsiktiga planeringen. FUN anser att FRN bör ges ett i förhål- lande till utredningsförslaget vidgat ansvar när det gäller petitaarbetet. FRN bör således i skrivelser till forskningsråden inför petitaarbetet re- dovisa prioriteringar mellan skilda problemområden. FRN bör vidare regelmässigt yttra sig över rådens anslagsframställningar. Genom sin nära samverkan med forskningsråden, högskolan och sektorsorganen kan FRN genom ett aktivt agerande i budgetprocessen bidra till att för- bättra statsmakternas beslutsunderlag och underlätta en forskningspoli- tisk helhetssyn.

Enligt LO bör FRN:s uppgifter väsentligt kunna utökas så att nämn- den i högre grad blir ett koordineringsorgan och också får ett övergri- pande planeringsansvar för de olika forskningsråden. FRN bör över hu- vud taget i förhållande till forskningsråden ges ett större inflytande på viktiga prioriteringsfrågor inom forskningsrådsorganisationen än vad ut- redningen föreslår.

Även TCO anser att FRN bör få en betydligt starkare ställning än i utredningens förslag. FRN bör inte bara vara ett samrådsorgan utan även ett samordningsorgan. Ett sätt att åstadkomma detta skulle vara 'att ansökningar om anslag för forskningsprojekt normalt ställdes till FRN." FRN skulle då kunna göra en preliminär bedömning av vilka projekt som skulle vara aktuella för samfinansiering. Ett annat sätt vore att låta FRN yttra sig över de enskilda rådens'petita. Nämndens möjligheter att stödja den direkt samhällsnyttiga forskningen skulle därmed förbättras. Nämndens uppgift att verka för en successiv omprövning och förnyelse av rådsorganisationen kräver att FRN har en relativt stark ställning i förhållande till råden.

Flertalet remissinstanser accepterar utredningens förslag i fråga om uppgifter för FRN .

Förslaget att FRN:s stöd till forskningsprojekt i princip skall ges ge- nom samfinansiering med forskningsråd och/eller sektorsorgan kom- menteras i några remissyttranden.

• Sida 25
•  Original

Prop. 1975/76: 129 25

Delegationen för social forskning och Landstt'ngsförbundet anser att hinder inte bör föreligga för FRN att ta emot ansökningar från enskilda forskare eller forskargrupper. En viss del av FRN:s forskningsresurser bör även avsättas till projekt finansierade av enbart FRN. Enligt dessa båda remissinstanser kan FRN, om den inte blir helt bunden till samfi- nansieringsprincipen, agera mer oberoende av andra organs policy och resurser och exempelvis satsa på en mer långsiktig forskning än vad de sektoriella organen f. 11. har möjlighet att göra.

I några yttranden framförs farhågor för att samfinansieringsprincipen skall leda till att andra organs resurser blir alltför uppbundna.

SFR framhåller att FRN inte bör ges möjlighet att fatta beslut om samfinansiering som framdeles inte binder FRN utan enbart råden vid vissa åtaganden. Det vore olyckligt om rådens handlingsfrihet och möj-' lighet att finansiera egna projekt skulle beskäras genom att det ekono- miska ansvaret för samfinansierade projekt efter viss tid skulle gå över till det enskilda rådet.

NFR delar inte utredningens. uppfattning att FRN:s insatser bör kon- centreras till projektens inledningsperiod och att projekten därefter skall finansieras av t. ex. grundforskningsråden. De berörda projekten är inte primärt motiverade från grundforskningssynpunkt utan har direkt kopp- ling till specifika tillämpningar och samhällsbehov. Principen bör därför vara att dessa projekt successivt slussas över för slutlig finansiering inom resp. sektor. FRN:s anslag bör utgå tills denna slutliga finansiering är ordnad eller projektet lagts ned. Forskningsrådens anslag är avsedda för grundforskning och detta moment i dessa projekt torde genom- gående vara aktuellt endast i ett inledande övergångsskede.

A rbetarskyddsstyrelsen påpekar att, om FRN i överensstämmelse med de räkneexempel som redovisas i utredningens betänkande bidrar med 1/3—2/3 av kostnaderna för berörda forskningsprojekt, nära hälften av rådens medel kommer att engageras i samfinansierade projekt vid en medelsanvisning av 30 milj. kr. till FRN.

STU anmäler viss tveksamhet inför principen om samfinansiering bl. a. med hänvisning till erfarenheter av att samråd mellan olika organ inte sällan är tidskrävande.

Bl. a. medicinska fakulteten i Göteborg anser till skillnad mot FRU att FRN bör kunna ta emot ansökningar från enskilda forskare.

Utredningens förslag att FRN inte skall ha egna granskningsgrupper för bedömning av vetenskapliga projekt utan normalt anlita rådens till- styrks uttryckligen av bl. a. HFR och NFR.

FRN skall även, enligt förslaget, ha till uppgift att vara rådens samar- betsorgan i gemensamma frågor av administrativ natur och sammanhål- lande organ för vissa gemensamma aktiviteter. NFR konstaterar att det behövs ett samordnande organ för dessa uppgifter. Rådet tycker dock att det är en något ovanlig konstruktion att överlåta dessa uppgifter på

• Sida 26
•  Original

Prop. 1975/76: 129 - 26

ett organ där råden visserligen själva är representerade men där deras representation är i klar minoritet. Rådet tillstyrker dock förslaget på denna punkt under förutsättning att FRN:s roll blir att vara serviceor- gan åt råden och att rådens initiativmöjligheter beträffande den egna verksamheten inte beskärs.

AFR instämmer också i förslaget att FRN skall utgöra ett samarbets- organ för råden, men påpekar samtidigt att det med endast en represen- tant för vart och ett av råden torde bli svårt för nämnden att fullgöra de uppgifter detta innebär.

SJF R biträder likaså utredningsförslaget. Rådet förutsätter därvid att de olika rådens huvudsekretariat även fortsättningsvis engageras i ett fortlöpande samråd berörande främst behövliga mångforskningskontak- ter men även administrativa problem.

Ingenjörsvetenskapsakademicn anser att de uppgifter som ankommer på ett samarbetsorgan mellan råden inte uppenbart hör till de frågor som i första hand bör påverkas av ett vidgat lekmannainflytande. Enligt akademiens mening finns det risk för att FRN i avsevärd grad kommer att belastas med ärenden inom områden där nämnden inte har sin pri- mära kompetens.

Sl/SAF finner det angeläget att FRN och dess kansli inte rutinmässigt belastas med alla ärenden som berör flera råd enbart för att FRN har en samordningsfunktion. De enskilda råden bör genom direktkontakt söka lösa så många gemensamma problem som möjligt och endast aktualisera ”projekt med stor potential för gränsöverskridande sam- verkan” hos FRN.

FRN:s engagemang i internationella forskningsfrågor behandlas av bl. a. STU. STU framhåller att FRN bör kunna tillföra behandlingen av sådana frågor vidgade aspekter och verka för en enhetlig svensk policy hos forskningsråden.

Specifika arbetsuppgifter som föreslagits för FRN kommenteras i re— gel bara av de närmast berörda remissinstanserna.

UUH tillstyrker utredningens förslag att det inom FRN skall finnas en särskild delegation för vetenskaplig utrustning med företrädare bl. a. för LUP-nämnden, UUH och byggnadsstyrelsen. UUH finner att det bör bli möjligt att därigenom bättre än hittills samordna lokal— och ut- rustningsplaneringen för forskningsändamål. Även LUPrllällllldell till- _ styrker förslaget om en särskild delegation för vetenskaplig utrustning.

Enligt utredningen motiverar det särskilda ansvar som FRN i varje fall övergångsvis bör ha för långsiktsmotiverad forskning (framtidsforsk- ning) att den nuvarande samarbetskommittén för långsiktsmotiverad forskning får ställning som delegation under FRN. Samarbetskomntittän för långsiktsmotiverad forskning vill inte ta ställning till hur verksamhe— ten organisatoriskt kopplas till den föreslagna rådsorganisationen. De erfarenheter kommittén kan dra av hittillsvarande verksamhet är att det organ som i framtiden skall arbeta med dessa frågor i sin dagliga verk-

• Sida 27
•  Original

Prop. 1975/76: 129 27

samhet bör fungera på samma oberoende sätt som samarbetskommittén nu fungerar. Med denna reservation kan verksamheten både kopplas till FRN i form av en delegation (med givna direktiv och rapporteringsskyl- dighet) eller inkorporeras med FRN och handhas av en arbetsgrupp el- ler ett utskott (med ekonomiska och personella resurser).

Förslaget att medlen för folkrörelseforskning skall disponeras av F RN kommenteras på följande sätt av delegationen för folkrörelseforsk— ning. Delegationen anser det befogat att ett särskilt anslag till folkrörel- seforskning behålls under ett antal år, under vilka en fortlöpande utvär- dering bör ske. Detta förutsätter ett särskilt organ med representanter för folkrörelserna. Delegationen har inget att invända mot att betecknas som interimistisk i sin nuvarande form. Det är emellertid väsentligt att delegationen får fortsätta sin verksamhet under så lång tid att verksam- heten hinner utvärderas. Om delegationen knyts till det humanistisk- samhällsvetenskapliga forskningsrådet eller till FRN är av mindrebety- delse. Delegationen anser att en anknytning till FRN är att föredra.

Ett stort antal remissinstanser, däribland många organ vid universitet och högskolor, framhåller att ytterligare forskningsmedel måste anvisas för FRN:s verksamhet och att anslagstilldelningen till FRN inte får på- verka anslagstilldelningen till råden. I vissa remissyttranden redovisas dock tveksamhet inför det av utredningen föreslagna anslagsbeloppet till FRN:s verksamhet. Medicinska fakulteter: i Uppsala, MFR, FUN, Svenska Läkaresällskapet m.fl. förordar att FRN:s resurser byggs ut successivt och efter prövning av i FRN:s anslagsframställningar presen- terade förslag.

NFR påpekar att ju större FRN:s anslag blir, desto mer kan råden komma att bindas upp i projekt som samfinansieras med FRN. NFR tillstyrker därför utredningens förslag att FRN:s anslag byggs upp så att det budgetåret 1979/80 uppgår till 30 milj. kr. endast under förutsätt- ning att FRN kan bekosta projekt ensam eller tillsammans med något sektorsorgan.

Farmaceutiska fakulteten ,och dess utbildningsnämnd avstyrker att FRN får ett eget anslag.

4.3. Antalet forskningsråd inom utbildningsdepartementers område

Endast ett fåtal remissinstanser kommenterar utredningens diskussion och avvisande av alternativa principer för rådsindelningen. FOA. anser att det hade varit värdefullt om utredningen utnyttjat tillfället att mer förutsättningslöst analysera och pröva en rådsindelning som inte är fullt lika bunden till traditionella fakultetsgränser.

MFR diskuterar för- och nackdelar med dels en styrelse för medi- cinsk forskning och utveckling, dels ett råd för livsvetenskaplig forsk- ning. MFR finner att mot alternativet med en styrelse för medicinsk forskning och utveckling talar argument av samma natur som FRU an-

• Sida 28
•  Original

Prop. 1975/76: 129 28

fört mot ett råd för livsvetenskaplig forskning. MFR förutser att den medicinskt orienterade grundforskningen skulle löpa samma risk för - bristande stöd inom en styrelse för medicinsk forskning och utveckling som den kliniska forskningen skulle göra inom ett livsvetenskapligt forskningsråd.

FUN anför att man från skilda utgångspunkter kan hävda att det bör föreligga överensstämmelse mellan indelningsgrunderna' för dels verk- samhetsområdet forskning/forskarutbildning inom högskolan, dels den huvudsakligen grundforskningsfinansierande forskningsrådsorganisatio- nen. I Sverige har i stort sett en sådan ordning tillämpats. Man kan emellertid, enligt FUN, ifrågasätta om inte helt skilda indelningsgrunder skulle kunna underlätta bl. a. gränsöverskridanden och finansieringen av mång- och tvärvetenskapliga projekt.

Ett betydande antal remissinstanser — däribland statskontoret, RRV, UKÅ, STU, BFR, socialstyrelsen., delegationen för social forskning, Vetenskapsakademien, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Svenska Läkaresällskapet, Sveriges inuseimannaförbund, Sveriges socio- logförbund, SFS — tillstyrker i dess helhet utredningens förslag att de nuvarande fem forskningsråden inom utbildningsdepartementets område slås samman till tre icke sektionsindelade forskningsråd: ett humanistisk- samhällsvetenskapligt (HSFR), ett medicinskt och ett naturvetenskapligt forskningsråd.

En majoritet av remissorganen inom universitet och högskolor anslu- ter sig till förslaget att nuvarande HFR och SFR slås samman till ett enda forskningsråd, dock ofta under framhållande av att sammanslag- ningen har både för- och nackdelar. Till de organ som förordar en sam- manslagning hör bl. a. konsistorierna vid universiteten i Uppsala och Lund, teologiska fakulteterna i Uppsala och Lund, juridiska fakulteten . och dess utbildningsnämnd i Uppsala, medicinska fakulteter: i Lund, farmaceutiska fakulteten och dess utbildningsnämnd. humanistiska fa- kulteterna i Uppsala, Lund, Göteborg, Stockholm och Umeå, historisk- filosofiska och språkvetenskapliga sektionerna i Göteborg. Enligt huma- nistiska fakulteten i Umeå skulle en förening av humanister och sam- hällsvetare på rådsnivå kunna bota de brister som den hittillsvarande skilsmässan mellan dem har åstadkommit och på forskningsplanet skapa nya symbioser mellan de två grannfakulteterna.

Även Vitterhetsakademien m.fl. tillstyrker en sammanslagning av HFR och SFR.

SFS hänvisar till att utredningen bl. a. föreslagit en bred berednings- organisation där HSFR:s alla fakulteter får representation och tillstyr- ker därför tillskapandet av ett nytt humanistiSkt-samhällsvetenskapligt forskningsråd.

Arbetarskyddsfonden framhåller att utredningen anfört flera överty- gande argument för en sammanslagning av HFR och SFR men att det

• Sida 29
•  Original

Prop. 1975/ 76: 129 . 29

samtidigt inte får bortses från att framför allt SFR har viktiga kontakt- ytor gentemot andra vctenskapsområden. Skälen för att sammanföra HFR och SFR synes dock enligt fonden överväga.

HFR ansluter sig till förslaget om sammanslagning med SFR, dock endast om förslaget inte väcker häftigt motstånd på den samhällsveten- skapliga sidan. Enligt HFR visar erfarenheten att inget är mera kontakt- störande än ett samarbete som den ena parten uppfattar som påtvunget. och HFR anser sig ha under årens lopp visat att det kan fungera bra som ett enbart humanistiskt forskningsråd. Det föreslagna HSFR bör enligt rådets mening organiseras som ett enhetligt råd utan sektions- el- ler andra indelningar.

Samtliga samhällsvetenskapliga fakulteter uttalar sig mot en samman- slagning av HFR och SFR. Bl.a. samhällsvetenskapliga fakulteten i Stockholm hänvisar härvid till den mycket stora ämnesbredden redan inom de båda nuvarande råden. Samhällsvetenskapliga fakulteten i Umeå anser att FRU:s argumentation skulle kunna föras också när det gäller avgränsning mellan samhällsvetenskaplig forskning och medicinsk och naturvetenskaplig forskning.

Enligt juridiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna i Lund bör SFR snarare delas upp i tre särskilda forskningsråd (motsvarande. dess tre nuvarande sektioner) än slås samman med HFR till HSFR.

SFR delar visserligen utredningens uppfattning om ett nära samband mellan SFR:s och HFR:s arbetsfält men vill också betona kontaktbeho- ven med övriga forskningsråd. SFR finner att de organisatoriska kom- plikationerna av en sammanslagning är av den arten att rådet inte nu kan tillstyrka en sådan. SFR påpekar bl. a. att det sammanslagna rådet måste arbeta med ett betydligt större antal berednings- eller priorite- ringsgruppcr än som nu finns inom HFR:s och SFR:s psykologisk—peda- gogiska sektion. Det föreslagna systemet kan därmed komma att med- föra en ökad byråkratisering och större tungroddhet i ansökningsåren- denas behandling. Någon effektivering av arbetet skulle enligt rådets mening inte uppnås. Även Handelshögskolans lärarråd befarar att den föreslagna sammanslagningen skall innebära att anslagssökande inom olika ämnesområden kommer att ställas inför mer komplicerade och by- råkratiska förhållanden. Lärarrådet finner inte argumenten för samman- slagning övertygande.

Även SÖ och SACO/SR avstyrker den föreslagna sammanslagningen av HFR och SFR.

SÖ anser att den föreslagna sammanläggningen inte är någon effektiv metod att främja forskningssamarbete mellan ämnen inom HFR och SFR.

Om sammanslagning skall ske bör, enligt SACO/SR, rimligen ett be- hov av nära samverkan mellan råden ha manifesterats på något sätt, t. ex. i form av talrika ärenden i gränsen mellan de två rådens verksam-

• Sida 30
•  Original

Prop. 1975/76: 129 30

hetsområdcn. Så har inte varit fallet i fråga om HFR och SFR i någon nämnvärd omfattning.

En förändring av indelningen av forskningsråden bör enligt F UN:s uppfattning övervägas samtidigt som ställning tas till indelningen av verksamhetsområdet forskning/forskarutbildning inom högskolan. FUN förordar därför att den föreslagna sammanläggningen av HFR och SFR t. v. inte genomförs.

Endast ett fåtal remissinstanser — däribland medicinska fakulteten i Uppsala — berör frågan om avskaffande av den försvarsmedicinska sektionen inom MFR. Inte någon motsätter sig detta förslag.

FOA biträder förslaget och framhåller samtidigt att detta dock ej skall ses som ett uttryck för att försvarets intresse för biomedicinsk forskning av grundläggande natur minskar utan att detta intresse alltmer vidgats utöver de traditionella försvarsmedicinska specialiteterna. FOA förutsätter därför att slopandet av sektionsindelningen inte innebär minskade möjligheter att få totalförsvarets behov av grundläggande bio- medicinsk forskning tillgodosedda och att detta kommer till uttryck i sammansättningen av såväl MFR som dess prioriteringsorgan. FOA poängterar att i den mån ansvaret för vissa forskningsprojekt och fors- kargrupper förs över från MFR till FOA så skall en däremot svarande överföring ske av medel från åttonde till fjärde huvudtiteln liksom att FOA:s personalramar räknas upp i motsvarande grad.

MFR tillstyrker likaså utredningens förslag till framtida former för fi- nansiering av försvarsmedicinsk grundforskning. En integrering av vä- sentliga delar av denna verksamhet med den allmänna medicinska forsk- ningen är motiverad då frågeställningar och problem inom civil och mi- litär sjuk- och hälsovård i stort sammanfaller. I samband härmed bör MFR organiseras som ett enhetligt råd utan sektionsindelning och sam- tidigt åläggas ett ansvar för framtida samarbete med berörda sektorsor- gan inom försvaret. MFR framhåller att det är berett att i samarbete med FOA medverka till att de till rådet knutna försvarsmedicinska fors- kargrupperna erhåller ett ur forskningssynpunkt lämpligt framtida hu- vudmannaskap.

Alla remissinstanser som uttalat sig i frågan delar utredningens upp- fattning att det statliga stödet till cancerforskning bör ökas.

Socialstyrelsen, UKÄ', MFR m.fl. tillstyrker förslaget att en uppräk— ning av detta stöd skall ske inom ramen för anslagen till de statliga forskningsråden inom området och att dessa skall åläggas planerings- och initieringsansvar för cancerforskningen. Härigenom möjliggörs, en- ligt socialstyrelsens mening, en effektiv avvägning av de statliga forsk- ningsresurserna till cancerforskning och annan medicinsk forskning bl. a. med beaktande av de insatser som görs för cancerforskningen från andra bl. a. privata organisationer.

Styrelsen utgår ifrån att Riksföreningen mot cancer även i fortsätt—

• Sida 31
•  Original

Prop. 1975/7( : 129 31

ningen med hjälp av insamlade medel och i samverkan med de statliga forskningsråden på ett övergripande och effektivt sätt skall kunna stödja cancerforskningen inom landet. -

Enligt UKÄ:s mening måste det statliga stödet till cancerforskning minst fördubblas. Statens stöd till cancerforskning bör kanaliseras ge- nom MFR. UKÄ utgår från att ett fruktbart samarbete kommer att etableras mellan MFR och Riksföreningen mot cancer.

MFR understryker att Riksföreningen mot cancer har fungerat ut- omordentligt väl och efter samma principer som de statliga forsknings- råden. Rådet bedömcr utsikterna för bl. a. insamlingsverksamhet mindre gynnsamma. Med hänsyn till cancerforskningens framtid och dess snabbt ökande resursbehov avvisar rådet därför ett bibehållande av nu- varande ordning. Enligt rådets bedömning måste en avvägning av beho- ven av resurser för cancerforskning mot behov inom andra delar av den medicinska forskningen ske inom ramen för MFR. Rådet förutsätter att samarbetet mellan Riksföreningen mot cancer och berörda statliga forskningsråd kommer att fortsätta i den gemensamma samarbetsnämn- den.

Riksföreningen mot cancer anser att tillräckliga skäl inte anförts för att bryta den nuvarande organisationen enligt vilken Riksföreningen med bidrag från staten haft det samlade ekonomiska ansvaret för can- cerforskningen i Sverige. Riksföreningen poängterar att en förutsättning för organisationens bestånd är ett väsentligt höjt statsbidrag.

NFR tillstyrker en uppräkning av statens stöd till cancerforskning. Rådet anser att en kanalisering av stödet via råden är i linje med FRU:s allmänna principer för anslagshantering inom grundforskningen och att möjligheten bör hållas öppen för en sådan omläggning om olägenheter med nuvarande system mot förmodan skulle uppstå i den nya organisa- tionen. F. n. finns dock, enligt rådet, inte anledning till ändring.

Ett antal organ inom universitet och högskolor avstyrker likaså försla- get till ändrade former för det statliga stödet till cancerforskning. Till dessa hör bl. a. konsistoriet vid universitetet i Lund, medicinska fakulte- terna i Uppsala, Lund, Göteborg och vid karolinska institutet, samt odontologiska fakulteterna i Umeå och vid karolinska institutet.

Medicinska fakulteten i Uppsala framhåller att det statliga inflytandet över Riksföreningen mot cancer medfört att föreningens donationsmedel utdelas efter samma rigorösa principer som forskningsrådsanslag. Om det statliga inflytandet försvinner är risken stor att donationsmedlen fördelas efter andra principer och att medicinsk forskning härigenom förlorar potential. Liknande synpunkter framförs av de medicinska och odontologiska fakulteterna i Umeå.

Svenska Läkaresällskapet och SACO/SR anser att utredningens för- slag skulle medföra att man bryter sönder en organisation som fungerat väl. Detta skulle kunna medföra att Riksföreningens forskningsstödjande

• Sida 32
•  Original

Prop. 1975/76: 129 32

verksamhet, i varje fall i dess nuvarande form, skulle komma att upp— höra. Riksföreningen bör liksom hittills erhålla ett statsbidrag och detta bör räknas upp enligt samma principer som gäller för det statliga stödet till övrig medicinsk forskning.

Ingen remissinstans motsätter sig en sammanslagning av AFR och NFR. Exempel på remissinstanser som tillstyrker en sådan sammanslag- ning är FOA, Vetenskapsakademien, STU, arbetarskyddsfonden och SI/SAF. . .

NFR tillstyrker en sammanslagning till ett icke sektionsuppdelat råd. En välutbyggd organisation för granskning och prioritering inom det nya rådet torde, enligt NFR, komma att kräva några tiotal grupper eller kommittéer. Sammanhållande instanser motsvarande de nuvarande dele- gationerna torde därför bli nödvändiga på nivån närmast under rådet.

AFR vill inte motsätta sig att AFR och NFR läggs samman men fin- ner dock fördelarna med förslaget obetydliga. AFR påpekar att den nu- varande uppdelningen på— två råd med ett gemensamt kansli, har funge- rat mycket väl. De administrativa rationaliseringsvinster som kan bli följden av en sammanslagning torde, enligt AFR, inte bli särskilt stora. Samtidigt kan vissa nackdelar inte undvikas såsom större arbetsbelast- ning på rådsledamöterna och sämre ämnesrepresentation i rådet.

FOA, NFR, AFR, Vetenskapsakademien och statens delegation för rymdverksamhet avstyrker förslaget att den nuvarande särskilda an- slagsposten till rymdverksamhet under NFR:s anslag i fortsättningen skall disponeras av NFR och läggas ihop med NFR:s medel. UKÄ finner det svårt att på grundval av befintligt material ta ställning i _ frågan.

NFR och AFR påpekar att det system som FRU föreslår i viss mån har tillämpats tidigare, men visat sig innebära olägenheter av skilda slag, då rymdforskningen är nära knuten till tekniska resurser och resurser för tillämpad forskning. Det nuvarande systemet har däremot fungerat tillfredsställande.

Statens delegation för rymdverksamhet anser att FRU:s förslag skulle innebära en splittring av den svenska rymdverksamheten. Beslut om den inhemska rymdforskningens omfattning och inriktning skulle tas helt fristående från deras implikationer för den övriga rymdverksamheten, från deras konsekvenser för det internationella rymdsamarbetet och från deras industripolitiska följder. Delegationen pekar särskilt på de svårigheter som skulle uppstå för planeringen och driften av Esrange.

4.4. Rådsorganens sammansättning

Ett stort antal remissinstanser stöder utredningens förslag rörande rådsorganens sammansättning. Till dessa hör bl. a. FOA, UKÄ, många organ vid universitet och högskolor, STU, SACO/SR och SFS.

FOA anser att den av utredningen förordade principmodellen med

• Sida 33
•  Original

Prop. 1975/76: 129 33

forskningsråd bestående av forskarrepre'sentanter och sektorföreträdare samt en forskningsrådsnämnd med en majoritet av politiskt förtroende- valda är väl avvägd. De politiska representanterna kan då inte direkt på- verka de enskilda rådens beslut rörande olika forskningsprojekt. Samti- digt kan de dock utöva inflytande på prioriteringarna i stort.

Enligt LO:s mening uppfyller utredningens förslag till sammansätt- ning av forskningsråden inte kraven på ett starkt inflytande från allmän- intressena. I den föreslagna forskningsrådsnämnden har allmänintres- sena getts majoritet men nämnden har då getts ett i förhållande till rå- den mycket begränsat inflytande. I syfte att få ett mera markerat inslag av erfarenheter från samhällsliv och arbetsliv föreslår LO att de tre forskningsråden ges en majoritet av representanter för allmänintresset. Representanter för de stora löntagarorganisationerna bör då, enligt LO, ingå bland allmänintressena.

TCO anser att allmänintresset med utredningens förslag får en alltför svag ställning i råden. Regeringen bör därför utse ytterligare två leda- möter utöver de tre representanterna för sektoriella organ. Dessa två bör ha en politisk förankring och främst hämtas bland riksdagsledamöter.

SACO/SR betonar att man inte bör binda sig för att alltid hämta sam- hällsrcprescntanterna i råden från just sektoriella-organ. Det finns bl. a. på det humanistiska området vissa organ med forskningskapacitet, vilka dock inte kan betecknas som sektoriella organ. Det bör vara möjligt att hämta ifrågavarande representanter från "dessa organ.

RRV framhåller att samhällsinflytande borde vara värdefullt även för forskning som är avgränsad till en speciell disciplin. RRV anser därför att representanter för samhällsintressen bör ingå inte bara i FRN utan också i forskningsråden.

Teologiska fakulteten i Lund, konsistoriet' och de juridiska och sam- hällsvetenskapliga fakulteterna vid universitetet i Stockholm m.fl. vill att de tre icke vetenskapliga ledamöterna i råden skall vara riksdags- ledamöter.

Flertalet remissinstanser —— t. ex. SCB, Sveriges geologiska undersök- ning — tillstyrker sektorsrepresentation i forskningsråden. Bl. a. NFR och styrelsen för jordbrukets högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt pekar på positiva erfarenheter av sektorsrepresentation inom NFR resp. SJ FR.

I flera remissyttranden förs önskemål fram om ett större inslag av sektorsrepresentanter i råden än FRU föreslagit. .

Socialstyrelsen påpekar att FRU:s förslag för det medicinska forsk- ningsrådets del innebär att antalet representanter för sektorn hälso- och sjukvård och läkemedel minskas från fem i nuvarande forskningsråd till tre. Socialstyrelsen finner sig inte kunna tillstyrka denna reducering utan föreslår att antalet sektorsrepresentanter bibchålles oförändrat. Med sju vetenskapliga representanter kommer den föreslagna veten-

3 Riksdagen 1975/76. ] saml. Nr 129

• Sida 34
•  Original

Prop. 1975/76:129 ' 34 '

skapliga profileringen av forskningsråden ändock att kvarstå. Även i det - humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet bör, enligt socialsty- relsen, antalct sektorsrepresentanter vara fem. Även MFR och'Lands- tingsförbumlet framhåller att sektorsrepresentanterna 1 MFR liksom f.n. bör vara fem.

Transportforskningsdelegationen anser att inte bara sektorsorgan bör ha representation i forskningsråden utan också forskningsråden _i sek- torsorganen. ' '

Konsistoriet vid universitetet i'Lund vill att representanterna för sek- toriella och motsvarande organ också skall vara aktiva forskare.

HFR avstyrker förslaget om sektoriella företrädare i råden, men före- ' slår samtidigt att deti andra former o'rganiseras'ett samarbete mellan rådsforskning och sektoriell forskning"." HFR anser att det finns risk för - att de sektoriella representanterna inte i tillräcklig utsträckning skulle företräda allmänna intressen. De sektoriella forskningskraven torde- - också, enligt HFR, i längden bäst gagnas av strikt vetenskaplig bedöm- ning i alla avseenden och 1 alla situationer.

Flertalet remissinstanser acccperar FRU:s förslag om antalet ledamöé ter i råden. Bl. a. Landstingsförbundet ser det som positivt att råden ges en enhetlig uppbyggnad och blir relativt små beslutande organ. Medi- cinska och odontologiska fakulteterna vid karolinska institutet. påpekar att det med det föreslagna ledamotsantalet blir nödvändigt att- bortse .' från den geografiska rcpresentativiteten ochi stället sträva efter att välja den som har den bästa överblicken.

Några remissinstanser önskar dock fler ledamöter i råden eller anser att det finns skäl för varierande ledamotsantal. - ' t "

Många organ vid universitet och högskolor vill således ha fler leda- möter i råden än FRU föreslagit.'Filosafiska - fakultetens utbildnings- nämnd i Linköping anser att antalet vetenskapliga ledamöter bör vara ' åtta för att ge möjlighet att tillgodose önskemål utöver dem om regional representation. Medicinska fakulteten i Göteborg menar att en utbyggd beredningsapparat med många prioriteringskommittéér inte kan ersätta en bred ämnesmässig representation i rådet och att därför tio ledamöter är för lite. Behovet av direktkontakt mellan råd och forskningsutförande organ gör det, enligt fakulteten, önskvärt med en representant för varje universitet i råden.

Konsistoriet vid universitetet i Stockholm påpekar. att genom: sam-. ' inanslagning antalet rådsledamöter inom det humanistisk-samhällsve-Å tenskapliga området skulle minska från 35 till 11 och inom det naturve— tenskapliga från 23 till 11, en förändring som, enligt konsistoriet, knap- past förefaller rimlig.

NFR föreslår minst 13 eventuellt 15 ledamöter, varav 9 resp. '11 skulle representera grundforskningen. För' NFR:s del bör ett minimum vara att i själva rådet åtminstone ha två representanter för vartdera av

• Sida 35
•  Original

Prop. 1975/76: 129 - 35 -

de fyra ämnesfälten biologi, kemi, fysik-matematik och geovetenskaper. ' Därutöver är det önskvärt med representation för de institutioner som ligger utanför universitet och högskolof men som bedriver grundläg- gande forskning. Liknande synpunkter framförs av AF R

MFR önskar med hänsyn till det stora forskningsfält, som rådet har att täcka och för att bibehålla ett reellt inflytande för rådets beslutande organ i anslagsfrågor ett ledamotsantal i forskningsrådet om 15 perso- ner.

Endast i ett mindre antal yttranden kommenteras utredningens förslag att mandattiden för rådsledamöterna skall vara sex år. De som tar upp frågan — bl. a. juridiska fakulteten i Stockholm, samhällsvetenskapliga' fakulteter: och dess utbildningsnämnd i Uppsala, SFR, NFR, TCO — . förordar i regel en mandattid på tre år, i regel med möjlighet till ome— delbart omval för en mandatperiod.

Delegationen för social forskning förordar, med hänsyn till den nuva- rande expansiva utvecklingen av sektoriella organ och önskvärdheten av en successiv prövning av forskningens inriktning och omfattning efter samhällets behov, en mandattid på tre år för de sektoriella forskning sle- damöterna. Möjlighet till omedelbart förny at mandat bör föreligga. '

FRU:s förslag att regeringen skall utse ordförandena i forsknings- råden tillstyrks eller lämnas utan erinran.

Regeringen skall enligt förslaget också utse sektorsrepresentanterna i råden. Många remissinstanser — t. ex. NFR, IVA ——'— tillstyrker uttryck- ligen detta eller, vilket är vanligast, kommenterar inte detta särskilt. I flera remissyttranden, bl; a. från delegationen för social forskning, AB Atomenergi och Landstingsfö'rbtmdet framhålls att, även om regeringen utser ledamöterna, de se]: toriella organen bör få lämna förslag på kan- didater. '

Konsistoriet vid universitetet i Uppsala, teologiska fakulteten och dess utbildningsnämnd i Uppsala anser att de icke—vetenskapliga rådsledamö- terna bör utses inte av-regerin'gen utan direkt av riksdagen.

Utredningens förslag beträffande formerna för utseende av represen- tanter för universitet och högskolor i forskningsråden kommenteras i flertalet remissyttranden. Så gott söm samtliga accepterar den föreslagna proceduren, i flera fall dock med påpekande om att den är komplicerad . och tungrodd. NFR tillstyrker det föreslagna systemet och framhåller ' att detta är principiellt tilltalande genom att det skapar garantier för att företrädarna för universitetens och högskolornas forskning i rådenhar förankring i forskarsamhället. Detta bör dock, enligt NFR, inte skymma det faktum att det är ett tungrott och kostsamt system som kan inrym- ma svåra problem av detaljnatur. En snårskog av regler kan lätt växa upp där möjligheter till överklaganden på grund.-av obetydliga procedurfel o. d. kan lamslå hela förfarandet. _

Många vill dock ha vissa förändringar i fråga om avgränsningen av '

• Sida 36
•  Original

Prop. 1975/76:129 36

de röstberättigade vid val till elcktorsförsamlingarna och/eller samman- sättningen av elektorsförsamlingarna.

Förslagen om ändringar i fråga om vilka som skall ha rätt att delta i val till elektorsförsamlingarna gäller i huvudsak utvidgning av rösträtten till två grupper utöver de av FRU angivna," nämligen universitetslekto- rerna och de forskarstuderande.

I ett antal yttranden från organ vid universitet och högskolor hävdas att universitetslektorer — eller åtminstone docentkompetenta universitets- lektorer —— bör ha rösträtt vid elektorsvalen. Det gäller bl.a. konsisto— rierna vid universitetenli Uppsala, Lund och Stockholm, teologiska fa- kulteten [ Uppsala, humanistiska fakulteterna i Uppsala, Lund, Göteborg, Stockholm och Umeå, samhällsvetenskapliga fakulteterna i Stockholm och Umeå, medicinska fakulteterna i Uppsala och Linköping, matema- tisk-nararvetenskapliga fakulteter: [ Stockholm och filosofiska fakulteten i Linköping.

SACO/SR framhåller att universitetslektorer bör ges rösträtt på samma villkor som de av utredningen föreslagna grupperna.

SFS påpekar också att även universitetslektorer skall få möjligheter att ägna sig åt forskning och att över huvud taget ett ökat samband mel— lan grundutbildning och forskning eftersträvas över hela högskolesek- torn. Ett led i denna strävan anser SFS vara att också universitetslekto- rer dcltar i utseendet av rådsledamöter. .

HFR föreslår att docentkompetenta universitetslektorer skall få röst- rätt i elektorsvalen. '

Konsistoriet vid universitetet i Uppsala, teologiska och humanistiska fakulteterna i Uppsala, historisk-filosofiska och språkvetenskapliga sek- tionernas utbildningsnämnder i Göteborg, filosofiska fakulteten i Linkö- ping, T CO, Sveriges sociologförbund, SFS m.fl. anser att också fors- karstuderande bör få delta i valen till elektorsförsamlingarna.

SFS medger att den vetenskapliga kompetensen är mycket ojämn inom gruppen doktorander, liksom möjligheterna att avgöra vilka som är närvarande och aktivt bedriver studier. Forskarstuderande som inne- har doktorandstipendier, assistent/amanuenstjänster eller de som har en aktivitetsgrad som är större än eller lika. med 80 % är kategorier av forskarstuderande som klart kan anges vara aktiva forskarstuderande och ha ett visst mått av vetenskaplig kompetens. Åtminstone dessa bör få delta i elektorsvalen.

SACO/SR framhåller att, då kategorin forskarstuderande ensam är större än alla universitctslärarkategorier tillsammantagna och det vidare ofta är tveksamt vilka som är att anse som aktiva forskarstuderande, de forskarstuderande inte kan ges rösträtt vid elektorsval på samma sätt som universitetslärarna. Det vore, enligt SACO/SR, dock möjligt att i varje elektorsförsamling avsätta ett bestämt antal elektorsplatser, vilka tillsätts genom omröstning bland de forskarstuderande. .SACO/SR för- ordar att en sådan lösning prövas.

• Sida 37
•  Original

Prop. 1975/76: 129 37

Forskningsingenjörer m. fl. inom gruppen teknisk-administrativ.pcrso- nal torde, enligt TCO, också ha rättmätiga krav på inflytande vid val till forskningsråden. '

Mot bakgrund av betydelsen av forskning hänförlig till den statliga sektoriella administrationen bör, enligt fiskeristyrelsens uppfattning, även forskare som är fast knutna till administration av detta slag få delta i elektorsvalen. .

Enligt matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Göteborg bör en- dast de som har rösträtt i elektorsvalen vara valbara till elektorsförsam- lingarna. Konsistoriet vid universitetet i Stockholm anser att endast or- dinarie professorer och biträdande professorer skall vara valbara som elektor. ' '

Enligt SFR bör endast professorer och biträdande professorer vara valbara till rådet, detta bl. a. för att tillgodose behovet av sakkunskap och med hänsyn till att personer inom övriga tjänstekategorier lättare kan komma i en jävsituation i tillsättnings- och anslagsärenden. Liknan— de synpunkter framförs av bl. a. samhällsvetenskapliga fakulteten i Stockholm.

Organisationskommittén för högre teknisk utbildning och forskning i övre Norrland framhåller att högskolan i Luleå bör få utse en represen- tant i elektorsförsamlingen för'det humanistisk—samhällsvetenskapliga forskningsrådet.

SFR anser att varje samhällsvetenskapligt ämne inom varje högskole- region bör få utse en representant i elektorsförsamlingen och de juri- diska fakulteterna vardera tre representanter.

HFR yrkar att mandatfördelningen till elektorsförsamlingen modifie- ras så att varje humanistisk fakultet erhåller fyra mandat och de två teo- logiska fakulteterna tillsammans tre.

Beträffande elektorsförsamlingen för det medicinska forskningsrådet föreslår MFR att veterinärhögskolan skall beredas möjlighet att utse en elektor. '

Styrelsen för jordbrukets högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt anser att jordbrukets högskolor och veterinärmedicinska anstal— ten bör få utse en ledamot i envar av elektorsförsamlingarna för de me- dicinska och naturvetenskapliga forskningsråden.

NFR, AFR, tekniska fakulteten i Lund, rektorsämbetet vid tekniska högskolan i Stockholm m.fl. anser att ämnesområdet teknik är under- representcrat i elektorsförsamlingen för det naturvetenskapliga rådet. Enligt AFR vore sammanlagt tio elektorer i stället för de föreslagna fem rimligare med tanke på den ämnesmässig'a spännvidden vid de tek- niska fakulteterna. ' '

Forskningsinstitutet för atomfysik vill att institutet skall få utse en elektor i den församling som skall välja ledamöter i det naturvetenskap- liga rådet.

• Sida 38
•  Original

Prop. 1975/76: 129 38

I några yttranden poängteras vikten av valberedningarnas arbete med ' att förbereda elektorsfö'rSamlingarnas val.

Bl. a. AFR finner sådana valberedningar helt nödvändiga för att sam- ordna rådens behov av bred ämnestäckning med'ev. andra önskemål.

Ingenjörsvetenskapsaka'demien framhåller vikten av att vid tillsät- . tande av forskarrepresentanter i råden tillgodoSe behovet av allsidig täckning av forskningsområden. Detta sker, enligt akademien, bäst ge- nom att elektorsförsamlingarnas val av ledamöter i forskningsråden väl -. ' förbereds av valberedningar. Principiella skäl talar för att dessaockså utses av resp. elektorsförsamling, men-av praktiska skäl tillstyrker ak'a- demien att resp. forskningsråd får utse valberedning.

Juridiska fakulteten och dess utbildningsnämnd i Uppsala föreslår att från varje fakultetsområde inom det humanistisk-samhälllsvctcnskapliga .

forskningsrådets verksamhetsfält skall utses minst en rådsledamot bland . '

de sju företrädarna för forskningen vid Universitet och högskolor.

Odontologiska fakulteten i Lund anser att man bör försäkra isig om att även mindre fakulteter som de odontologiska blir representerade i råden.

Sprtikvetenskapliga sektionens utbildningsnämnd [ Uppsala förutsät- ter att elektorsförsamlingen vid valet av rådsledamöter har'fria händer att välja mellan olika kandidater oavsett fakultetstillhörighet. En på för- hand fastslagen kvotering skulle enligt nämndens mening vara olycklig.

Bl. a. HFR och SFR tillstyrker förslaget om anordnande av rådskon- - ferenser vart tredje år. Några organ vid universitet och högskolor, bl. a. '

humanistiska fakulteten i Göteborg, samhällsvetenskapliga fakulteteni Lund, medicinska och-odontologiska fakulteterna i Umeå, matematisk- naturvetenskapliga fakulteten och dess utbildningsnämnd i Göteborg finner de föreslagna treårskonferenserna alltför omständliga. -

FRU:s förslag i fråga om forskningsrådsnämnde'ns Sammansättning accepteras av flertalet remissinstanser. '

Löntagarorganisationernas medverkan i den föreslagna forsknings- rådsorganisationen är, enligt LO, inte tillfredsställande. LO föreslår bl. a. att det bland representanterna för allmänintreSsct 1 FRN skall mgå representanter för löntagarorganisationerna. '

Farmaceutiska fakulteten och dess utbildningsnämnd anser att antalet riksdagsledamöter i FRN bör kunna begränsas till tre. '

Flera remissinstanser önskar någon förrn av sektorsrepresentation också 1 FRN.

Enligt Landstingsförbundets uppfattning är 'det angeläget att sektors— representanter även får möjlighet att medverka 1 de avvägningar mellan olika problemområden och forskningsprojekt, som kommer att göras inom FRN. Landstingsförbundet föreslår att antalet .Samhällsrepresen— tanter utökas till åtta och att åtminstone fem av de åtta utses på grund— -'. val av deras sektorsanknytning.

• Sida 39
•  Original

Prop. 1975/76: 129 39

Socialstyrelsen föreslår-att av de av utredningen föreslagna-sju sam- hällsrepresentantcrna minst fyra utses på grundval av d'cras sektorsan- knytning. ._ ' ' ' .

BFR vill att de sektoriella organen gemensamt bereds en plats i FRN för att mer direkt kunna delta med synpunkter på samarbets- och plane- ringsfrågor. . . . ' ' '

Även bl. a. arbetarskyddsstyrelsen, brottsförebyggande rådet, och fis- . kfristyrelsen förordar sektoriell representation i FRN. ' ,

SI/SAF föreslår att FRN kompletteras med företrädare för närings- liv och scktorsorgan i deras egenskap av samhällets största forsknings- avnämare. ' _ . ,

I vissa remissyttranden framförs mer specificerade förslag om repre- sentation i FRN. .

Riksarkivet, HFR och Vitterltetsakademien vill att Vitterhetsakade- mien får utse en ledamot i FRN. .

Vetenskapsakademien föreslår att en representant för akademien skall ingå i FRN. .

Enligt socialstyrelsen, farmaceutiska fakulteten och dess utbildnings- nämnd och AFR bör riksbankens jubileumsfond vara representerad i FRN. . . "

Svenska kommunförbundet och Landstingsförbu/ulet anser att repre- sentantcr även för kommunala intressen bör bli företrädda i FRN.

Med tanke på FRN:s viktiga uppgift att verka för. samarbete och samordning mellan råden finner AFR det rimligt att vart och ett av. råden under utbildningsdepartcmentet blir representerade med två leda- möter i nämnden. . . ,

4.5. Rådsorganens arbetsformer

Flertalet remissinstanser accepterar den av FRU föreslagna organisa- tionen med granskningsgrupper för bl. a. bedömning av ansökningar om forskningsanslag.

Bland organ vid universitet och högskolor råder enighet om behovet av en väl utbyggd bcredningsorganisation för prioriterings-, initierings- och samarbetsfrågor. I många yttranden framförs dock farhågor för att . beredningsorganisationen kan bli alltför mäktig och i realiteten överta forskningsrådens/FRN:s styrande roll. . _

NFR anser att en orimligt stor del av forskarna kan komma att bli in- volverade i arbete i granskningsgruppcrna, vilket från resurs-, kostnads- och partsintre5sesynpunkt bör undvikas. En uppsplittring av projektbe- dömningen på många små enheter kan vidare, enligt NFR, försvåra hel- hetsbedömningen av de tvärvetenskapliga projekten. . , - _

Flera remissinstanser,.bl. a._FOA, "delegationen för social forskning, AB Atomenergi, riksantikvarieämbetet och statens historiska, muséer ' '

och TCO delar utredningens uppfattning att utöverforskare även reprer .. . -

sentanter för folkrörelser, intresseorganisationer,. sektorsorgan ,m..-f1.-_ skall kunna ingå i rådens granskningsgrupper.

• Sida 40
•  Original

Prop. 1975/76: 129 40

SACO/SR anser att företrädare för olika intressen självfallet skall kunna ingå i granskningsgrupperna i de fall deras medverkan bedöms angelägen och naturlig. SACO/SR kan dock inte tillstyrka en ordning som innebär att intresseorganisationer m.fl. generellt ges rätt till repre- sentation på denna nivå. .

Flera organ vid universitet 'och högskolor — bl. a. konsistorierna i Uppsala och Lund, medicinska fakulteterna i Uppsala och Lund samt vid karolinska institutet, odontologiska fakulteten vid karolinska institu- tet — har invändningar mot att i gra'nskningsgrupperna generellt skall ingå representanter för folkrörelser och intresseorganisationer.

MFR kan inte se något värde i ökat lekmannainflytande inom rådets beredande organ. Enligt MFR:s mening bör företrädare för arbetsmark— nadens parter, folkrörelser och intresseorganisationer verka i mera övergripande forskningspolitiska sammanhang. '

Teologiska fakulteterna i Uppsala och Lund, humanistiska fakulteten och dess utbildningsnämnd i Uppsala föreslår att en melianinstans mellan rådet och dess granskningsgrupper inrättas med uppgift att väga gruppernas förslag. HFR förordar att inom varje forskningsråd en sär- skild prioriteringsnämnd skjuts in som mellaninstans mellan gransk- ningsgrupperna och rådet för att sammanvägningcn av gruppernas för- slag skall kunna göras av en mångsidigt sammansatt instans. Enligt HFR bör denna mcllaninstans bestå av ordförandena i granskningsgrupperna.

Utredningens förslag om öppnare arbetsformer inom råden tillstyrks i princip av flertalet remissinstanser som berör frågan. I många yttranden framförs dock tveksamhet mot tanken på en dialog mellan anslagssö- kande forskare och prioriteringsorgan under bcredningsskcdet. Tvek- samheten motiveras framför allt med att en sådan dialog skulle innebära orimligt merarbete och stor tidsutdräkt vid granskningen. Sådana syn- punkter framförs bl. a. av många organ vid universitet och högskolor, t. ex. konsistoriet vid universitetet i Stockholm, humanistiska fakulteten i Göteborg, juridiska fakulteten i Stockholm, medicinska fakulteterna i Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå, farmaceutiska fakulteten, odönto- logiska fakulteten i Lund, matematisk-naturvetcnskapliga fakulteterna i Stockholm och Umeå.

MFR vill bestämt avstyrka att forskarna får formell rätt att under be- - redningen av deras egna ansökningar ta del av rådens preliminära bc- dömningar och påverka ärendets handläggning. Inte heller NFR är f. n. berett att tillstyrka ett sådant förfarande. '

Styrelsen för jordbrukets högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt har den uppfattningen att utvärdering av forskning f. n. befinner sig på en sådan nivå att den i sig själv bör betraktas som' forskning eller utvecklingsarbete. Det kan då, enligt styrelsen, ifrågasättas om denna- verksamhet bör bedrivas av varje råd för sig. En bättre ordning i-vart fall i de första stadierna, då former och metoder för sådan verksamhet skall utarbetas, kan vara att FRN ges dessa uppgifter.

• Sida 41
•  Original

Prop. 1975/76: 129 41

NFR anser att det är praktiskt att FRN får svara för forskningsstatis- tiken inom rådsorganisationen. SCB ställer sig tveksam till tanken att inom FRN skapa en tillfällig eller permanent delegation för statistikfrå- gor. Det är enligt SCB:s uppfattning naturligare att en viss förstärkning av representationen för sektoriella organ sker i SCB:s referensgrupp för forskningsstatistik än att en delegation tillskapas inom FRN.

SINFDOK delar utredningens åsikt att systematiserad information om pågående och avslutad forskning-i rådens regi är viktig. Det'skulle enligt SINFDOK:s mening med anlitande av modern informations- och dokumentationsteknik kunna inrättas ett eller flera system för insamling, lagring och återvinning av vetande på berörda områden med resp. forsk- ningsråd som ansvarigt för sitt fackområde. Genom ett statligt informa— tionspolicyorgan skulle sedan dessa system kunna samordnas med andra allmänt tillgängliga informationstjänster till ett ”IoD-nätverk”, varur bl. a. underlag för en långsiktig forskningsplanering skulle kunna häm- tas. Med utgångspunkt i de intressen som SINFDOK har att företräda synes FRU:s förslag innebära en god plattform för utveckling av ett in- tegrerat informationssystem.

4.6. Ledning, administration och anslagssystem

Flertalet remissinstanser kommenterar inte närmare FRU:s förslag rörande rådsorganisationens ledning, administration och anslagssystem. Statskontoret och MF R m. fl. tillstyrker uttryckligen utredningsförslagen i dessa delar.

Vad beträffar de beslutande organens arbetsformer framhåller NFR att redan i nuvarande organisation rådsledamöternas arbetsbelastning är betydande och att någon minskning knappast lär vara att påräkna i den nya organisationen, Man bör, enligt NFR,.från början acceptera att ar- betet i rådet inte kan bedrivas vid sidan av en fulltidsbefattning. Detta förhållande gör att man bör pröva om inte ordförande och ledamöter bör få nedsättning i sin övn'ga tjänstgöring motsvarande arbetet inom rådsorganisationen.

AFR tillstyrker FRU:s förslag att rådsledamöterna skall kunna ta tjänstledigt för att under vissatider odelat kunna ägna sig åt speciella rådsuppgifter såsom petitaarbete, långsiktig planering, längre utred- ningar m.m. Även det löpande arbetet i rådet torde, enligt AFR, inne- bära att partiell tjänstledighet bör kunna beviljas för rådsledamöterna.

Vad ordföranden beträffar är NFR:s bedömning att denna måste räkna med att sätta av ca 1/3 av normal arbetstid för rådsarbetet.

FRU:s förslag att kostnadskrävande projekt inte skall behöva under- ställas regeringen berörs endast i ett fåtal yttranden. Enligt AFR bör rå- den självfallet vara fria att genom anslag under ett eller flera är direkt finansiera dyrbar utrustning. Anskaffning och utrustning i kostnadsklas- scn över 10—20 milj. kr. bör dock underställas riksdagen.

• Sida 42
•  Original

Prop. 1975/76: 129 42

RRV har inget att erinra mot förslaget om separata kanslier .för. råden. Verket ser det dock som väsentligt att rådsorganisationen får en viss gemensam utveckling av ekonomi-administrativa funktioner och all- männa metoder för vetenskapliga bedömningar. '

Även övriga remissinstanser som behandlar frågan — bl. a. FOA, " NFR — tillstyrker ett sekretariat för varje råd.

SFR m. fl. är positiva till utredningens förslag att samtliga råd får en ' huvudsekreterare med vetenskaplig kompetens och att de administrativa funktionerna vid varje råd leds av en kanslichef. '

NFR anser att det bör övervägas om inte huvudsekreterarna skall ges tidsbegränsade förordnanden. '

Enligt AFR bör den vid rådens kansli anställda personal som har ve- tenskaplig bakgrund med lämpliga intervall ges tillfälle till forskning för - att hålla sig 51 jour med den vetenskapliga utvecklingen inom sina resp. '

specialområden. Flera remissinstanser —- t. ex. FOA, HFR, NFR, AFR, TCO'— till-

styrker att en organisationskommitté- tillsätts för att lämna förslag'till' organisation av sekretariatcn vid råden och FRN. TCO finner det angeläget att personalorganisationerna ges en stark ställning inom organisationskommittén. Till organisationskommitténs uppgifter bör' även höra utformningen av det framtida personalinflytan—. det 1 tjänstetillsättningsfrågor m.m. Flertalet organ inom universitet och högskolor tillstyrker anslagstypen reservationsanslag för de nya rådsanslagen. Det är också enligt UKA' viktigt att utredningens förslag följs vad gäller anslagstypen, dv.s att ' medlen tilldelas som reservationsanslag.

FUN anser att frågan om anslagssystemets utformning hängcr'sam- man med forskarutbildningsutredningens fortsatta arbete, bl. a. .med var let av indelningsgrund för forskning/forskarutbildning inöm högskolan. I den mån man väljer. en enhetlig indelningsgrund för högskolan 'och forskningsråden kan det ifrågasättas Om inte också anslagssystemet bör" påverkas härav. Från statsmakternas synpunkt kan det, enligt FUN, vara ändamålsenligt att alla resurser för forskning och forskarutbildning' inom ett och samma område samlas under ett anslag med skilda poster till resp. högskolan och forskningsråden.

Både NFR och AFR tillstyrker att det nya naturvetenskapliga forsk- ningsrådet anvisas ett reservationsanslag. Råden pekar dock på de svå- righeter för den ekonomiska planeringen som de oförutsebara och många gånger kraftiga svängningarna i de internationella valutakurserna innebär när deltagande i stora internationella projekt skall betalas ur ett reservationsanslag. Bask'ostnaderna för sådana projekt bör bestrida's från ett särskilt förslagsanslag, Bidrag till'internationella organisationer.-, '

Forskningsrådens nämnd för forskningsinformation tillstyrker försla- get om ett särskilt anslag för den samhällsin'riktadé informationen Om?

• Sida 43
•  Original

Prop. 1975/76: 129 ' 43

forskning och delar utredningens uppfattning att de ekonomiska be- hoven är stora. _ . . | _ . .

Statens delegation för .rymdverksamhet vill fästa uppmärksamheten på frågan om finansiering av datorkostnader. Delegationen föreslår, lik- som AFR att de till rådsprojekt knutna datorkostnaderna anvisas genom - råden. Råden får därigenom en klarare överblick av totalkostnaderna . för de olika projekten samt större möjligheter till prioriteringar mellan olika projekt.

Förslaget att råden skall få' kompensation från det s.k. täckningsan- slaget för merkostnader till följd av. avtalsenliga lönehöjningar hälsas med tillfredsställelse av ett stort antal organ vid universitet och högsko- lor, bl. a. konsistoriet vid universitetet i Lund, humanistiska fakulteten i Stockholm, medicinska fakulteterna i Uppsala, Lund 'och Linköping, . ntatematisk-naturvetenskapliga fakulteten och dess utbildningsnämnd i Uppsala. Förslaget tillstyrks också av bl. a. SÖ, UKA', HFR, NFR, A F R, Handelshögskolans lärarråd, Vitterhetsakademien, styrelsen för jordbrukets högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt, SJFR och statens delegation för rymdverksamhet;

SÖ pekar på erfarenheterna från anslaget Pedagogiskt. utvecklingsar- bcte inom skolväsendet, där medel från täckningsanslag inte erhållits under de senaste åren. Utebliven täckning av merkostnader för höjda lö- ner medför svårigheter för såväl kort- som långsiktig planering, anställ- ningsfrågor, möjligheter att' följa uppgjorda projektprogram och genom- föra relevant resultatspridning.'- _

Styrelsen för jordbrukets högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt poängterar att rådens stora lönekostnadsandel gör att en lösning - av problemet med täckning _av kostnaderna för lönehöjningarär väsent- lig. _

UKÄ framhåller att utan kompensation för automatiska lönehöj- ningar de ökade planeringskrav som den nya rådsorganisationen lägger på råden knappast kan uppfyllas.- , .

FRU. s förslag rörande rådens förvaltningskostnadcr uppmärksammas endast' 1 ett fåtal yttranden. Bl. a. NFR tillstyrker förslaget. .-

Utredningen föreslår att råden för varje beviljat anslag anger belopp för löner, materiel etc._och' att belopp inte skall kunna föras över från ett kostnadsslag till ett annat.'Medicinska fakulteten i Uppsala har för- ståelse för att forskarna inte kan få anställa mer personal än råden med— ger, men anser att icke utnyttjade lönemedel bör få utnyttjas för mate- riel m.m. _ _ , . ..

Den förväntade ökningen av antalet projekt med flera anslagsgivare' torde enligt RRV medföra ytterligare behov av. projekt- och kostnadsre- dovisning av den typ system S kan medge på berörda nivåer. Föratt rå- den skall få ett bättre beslutsunderlag än f.n. bör projektredovisningen . utvecklas mot att omfatta de totala kostnaderna för varje projekt.

• Sida 44
•  Original

Prop. 1975/76: 129 44

4.7 Fördelningen av ansvar och kostnader mellan råden och andra organ

Bl. a. statskontoret samt flertalet organ inom universitet och högsko- lor tillstyrker utredningens förslag rörande kostnadsfördelningen mellan råden och framför allt universitet och högskolor.

Enligt RRV:s uppfattning bör en ändring av nuvarande fördelning av kostnadsansvaret gå i riktning mot ett system med mera fullständig kost- nadsredovisning. Råden skulle härigenom få information om alla de kostnader som kan hänföras till bl. a. av råden finansierade forsknings- projekt och inte som nu en redovisning av skiftande särkostnader. I ett övergripande perspektiv kan även jämförbarheten mellan olika forsk- ningssatsningar inom och mellan råden öka.

Byggnadsstyrelsen framhåller att nuvarande föreskrifter och praxis för - dimensionering, fördelning och finansiering av lokaler för rådsfinansie- rad forskning är bristfälliga. En förutsättning har bl. a. hittills varit att forskningen skall rymmas inom befintliga lokalresurserf Om samma förutsättningar skall gälla i fortsättningen måste, enligt byggnadsstyrel- sen, större hänsyn tas till den rådsfinansierade forskningens lokalbehov' vid dimensioneringen av lokaler för högre utbildning och forskning. Icke institutionsbundna forskningslokaler torde kunna utgöra en "gemen- sam resurs som fördelas mellan olika forskningsprojekt allteftersom be- hov uppstår. Prioriteringen och fördelningen av dessa gemensamma lo- kaler borde kunna åvila högskolestyrelserna.

A FR påpekar att principen om full kostnadstäckning vid vissa forsk- ningsinstitut etc. kan innebära att deras anspråk på anslag för visst'pro- jekt måste sättas högre än om motsvarande projekt hade föreslagits av en forskare anställd vid ett universitet. Rådet delar FRU-:s uppfattning att dessa institut bör ha möjlighet att hos råden begära anslag på möjli- gast lika villkor med universitet och högskolor. AFR tillstyrker att därför särskilda forskningsmedel anvisas till dessa institut. Även bl. a. Sveriges geologiska undersökning och AB Atomenergi tillstyrker att vissa sektorsorgan anvisas medel bl. a. för att täcka underskott i rådsfi- nansierade projekt. ' '

Landstingsförbundet anser att undervisningssjukhusen är att jämföra med instituten eftersom undervisningssjukhusen borde redovisa total- kostnader i ansökan om medel från rådsorganisationen. Så sker då man inom kommunal förvaltning begär anslag från andra forskningsråd, t. ex. STU och BFR. '

Ett stort antal remissinstanser instämmer i vad FRU anför om över- föring av rådsfinansierad verksamhet till annan mer permanent finansie- ringsform. Det gäller bl. a. UKÄ, många organ vid universitet och hög- skolor, MFR, HFR, NFR, AF R, styrelsen för jordbrukets högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt, SACO/SR, T CO, SI/SAF,'Ingenjörs- vctenskapsakademien. '

FOA anser att utredningen borde ha behandlat formerna för över-

• Sida 45
•  Original

Prop. 1975/76: 129 ' 45

föring av rådsfinansierad forskning till sektoriella organ mer utförligt. Dessa problem kan, enligt FOA, ofta bli besvärliga att lösa eftersom det blir fråga om samordning mellan myndigheter under olika departement.

UKÄ framhåller att systemet måste brukas med omdöme så att dels högskolans forskningsförnyelse kan ske också på andra sätt än via råds- tjänstcr, dels att högskolor med ofullständig forskningsutbyggnad inte blir missgynnade.

MFR påpekar att prövning av ämnesområden enligt 69% i universi- tetsförordningen inte skapat tillräckliga möjligheter för ökad rörlighet i planeringen av universitetens resurser. Det av utredningen föreslagna systemet för överföring av rådsunderstödd verksamhet till universiteten bör enligt rådets mening således prövas.

Enligt BFR kan förslaget om överföring under ett övergångsskede få en negativ effekt på utvecklingen av basresurserna för teknisk forskning. Överförande av nuvarande rådstjänster kommer att ta en betydande del av det ekonomiska utrymme för reformer som står till buds för högsko- leväsendet. Det förhållandet att antalet rådsstödda forskartjänster vid teknisk fakultet är litet får inte leda till att det tekniska områdets behov trängs åt sidan.

Enligt konsistoriet vid universitetet i Linköping kan FRU:s förslag om överföringar få katastrofala följder för en nyetablerad forskningsorgani- sation av den typ som universitetet i Linköping representerar.

RRV avstyrker utredningens förslag rörande överföringar. RRV anser . att resurser för forskning inom högskoleområdet bör prövas genom gängse budgetprocesser.

4.8. Samarbetet mellan rådsorganisationen och universitetskanslcrsiim- betet

Utredningens kapitel om samarbetet mellan rådsorganisationen och universitetskanslersämbetet har kommenterats i några enstaka remiss- yttranden.

Enligt statskontorets mening bör särskild uppmärksamhet ägnas åt möjligheterna att åstadkomma personsamband'mellan dels råden och planeringsberedningarna, dels FRN och styrelsen för det nya universi- tets- och högskolcämbetet.

FUN räknar med att rådsorganisationen, företrädd av FRN, kommer att spela en betydelsefull roll vid planering och dimensionering av fors— karutbildning i framtiden. Kraven på samverkan och samplanering mel— lan rådsorganisationen och UKÄ kommer därvid att bli vida större än i nuläget. Enligt FUst uppfattning ligger det ett betydande värde i en delning av planeringsansvaret för forskningen mellan UKÄ, rådsorgani- sationen och de sektoriella organen. En pluralism av detta slag bidrar till att skapa förutsättningar för att inopportun och okonventionell forskning bereds rimligt utrymme. FUN förutser emellertid att garan—

• Sida 46
•  Original

Prop. 1975/76: 129 46

tier, möjligen av organisatorisk natur,-behöver skapas för 'att den av- sedda planeringen och dimensioneringen av forskarutbildningen skall kunna förverkligas.

4.9. Teknisk grundforskning'

Många remissinstanser — däribland FOA, UKÄ, NFR, BFR, AB Atomenergi, Ingenjörsvetenskapsakademien — hänvisar till tidigare yttranden över FRU:s promemoria angående stödet till den mot tek- niska tillämpningar riktadc.grundforskningen, i vilka yttranden de till- styrkt FRU: s förslag.

Mot bakgrund av att det pågående utredningsarbetet rörande STU kan komma att ta lång tid' är det, enligt SACO/SR:s mening, nödvändigt med snabba provisoriska åtgärder. SACO/SR föreslår att det nya natur- vetenskapliga rådet — åtminstone i avvaktan på STU-kommittén -— ges ett särskilt ansvar för den tekniska grundforskningen sa'mt beviljas ett häremot svarande särskilt anslag. Anslagsfördelningen bör anförtros åt en särskild nämnd för teknisk grundforskning. Liknande synpunkter framförs av SI/SAF . . "

Med hänsyn till den pågående parlamentariska utredningen om STU vill STU inte ta ställning till' förslag rörande den organisatoriska utform- ningen av stöd till teknisk grundforskning.

ST U kommittén framhåller att den kommer att' utreda hur STU: s ' forskningsrådsfunktioner bör handhas. STU-kommitténs uppfattning är att ett beslut bör anstå till dess STU-kommittén slutgiltigt behandlat frå- - gan.

RRV anser att frågan om genom vilken organisation medel skall för- medlas till den tekniska grundforskningen bör övervägas ytterligare.

Forskningsavgiftskommittén påpekar att den har till huvuduppgift att överväga hur stödet till industriell FoU bör finansieras. Även utifrån kommitténs utgångspunkter kan det vara naturligt att grundforsknings- nämnden, om den inrättas enligt FRU:s förslag, finansieras med skatte- medel. Detta bör, enligt kommittén, likväl inte utesluta att avgiftsmedel inom STU eller andra organ också bör kunna kanaliseras till grund- forskningen om forskningsavgiftskommittén föreslår avgiftsfinansiering av stöd till industriell FoU.

4.10 Tjänsteorganisatoriska frågor Kapitlet om tjänsteorganisatoriska frågor uppmärksammas endast i ringa utsträckning" 1 remissyttrandcna. ' Bl. a. medicinska fakulteten i Linköping .och dess utbiltlningsnt'imml samt MF R tillstyrker utredningens förslag. .' Enligt TCO:s uppfattning föreligger ett akut behov av att vidta åtgär- der' inom det tjänsteorganisatoriska området. Det av FRU föreslagna ut- redningsarbetet bör därför påbörjas Isnarast. Sveriges n-mseimannaför-

• Sida 47
•  Original

Prop. 1975/76:129 ' . 47

bund anser att trygghetsfrågorna för i forskningsrådsstödd forskning engagerad personal bör tas .upp till skyndsam utredning. Även bl. a. konsistoriet vid universitetet i Lund förordar utredning av tjänsteorgani- satoriska frågor vid råden. '

Med hänvisning till behovet av en samlad lösning av frågorna rö- rande tjänstestrukturen inom forskning och forskarutbildning förordar SACO/SR att den av FRU föreslagna översynen görs inom forskarut- bildningsutredningen.

NFR hänvisar till arbetet inom forskarutbildningsutredningen och föreslår att man tills vidare avvaktar med att tillsätta den av FRU före-' slagna utredningen.

FUN erinrar om att frågan om den s.k. forskarkarriären behandlas inom utredningen. FUN utgår från att såväl tjänsterna inom rådsorgani- sationen som andra statligt reglerade tjänster måste beaktas i detta sam- manhang. FUN vill mot denna bakgrund bestämt avstyrka att rådsorga- nisationen ges i uppdrag att se över annat än rent tekniska frågor rö- rande tjänsteorganisationen. Ett uppdrag med den bredd FRU föreslagit skulle, enligt FUN, på väsentliga punkter innebära en dubblering av det uppdrag FUN redan erhållit.

4.11. Finansieringen av dyrbar vetenskaplig utrustning

RRV, UKÄ, flera organ vid universitet och högskolor, NFR, STU, forskniizgsavgiftskommittén m.fl. tillstyrker utredningens förslag om ett särskilt anslag för dyrbar Vetenskaplig utrustning.

Bl. a. NFR och AFR tillstyrker förslaget om ett särskilt utrustnings- anslag för tyngre utrustning. Båda råden tycker dock att den föreslagna beloppsgränsen är för låg. NFR föreslår lägst 500 000 kr., medan AFR anser att ingen beloppsgräns nedåt bör fixeras. "

Enligt NFR bör endast de tre nya forskningsråden och FRN få anlita utrustningsanslagct. '

Statens delegation för U'mdverksamhet tillstyrker förslaget men anser att den föreslagna beloppsgränsen — 100 000 kr. per objekt — är för låg och ligger inom ramen för vad som är att anse som normalanskaffning. Delegationen föreslår 500 000 kr. som lägsta gräns för utrustningsobjekt som skall finansieras medhjälp av det särskilda utrustningsanslaget. _

STU betonar att avbetalningstiden för lånefinansiering inte får vara längre än nyttjandetiden. '

Utredningens förslag förutsätter, enligt RRV, att ett inventarie- och utrustningsrc—dovisningssystem införs.

U UH anser att resurser för anskaffning av dyrbar forskningsappara- tur bör anvisas via kostnadsramar som förs upp i utrustningsplanen för universitet och högskolor m. m. Med en sådan .ordning skulle, enligt UUH, dels den finansiella planeringen vid fluktuationer i investeringsbe- *.oven underlättas, eftersom medelsförbrukningen belastar den för alla

• Sida 48
•  Original

Prop. 1975/76:129 48

kostnadsramar gemensamma anslagsposten, dels UUH få möjlighet till _ effektivare upphandling, eftersom nämnden kan samordna anskaff- ningar av dyrbar forskningsapparatur inom tillgängliga kostnadsramar för hela universitets- och högskolesektorn. Även UUH anser att be- loppsgränsen inte bör låsas vid 100 000 kr.

Styrelsen för jordbrukets högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt och SJFR anser att "förslagen rörande finansiering av dyrbar vc- tenskaplig utrustning bör bearbetas vidare.

Enligt SI/SAF är den lämpligaste lösningen att anslag till mycket tung utrustning även i fortsättningen söks direkt från regeringen av resp. råd.

NFR framhåller beträffande den föreslagna delegationen för veten- skaplig utrustning inom FRN att handläggningen inom delegationen bör kunna bli enkel. Om en anskaffning inte drar med sig extrakostnader för statsverkct i form av nya lokaler o.d. bör hanteringen inom FRN gå snabbt och begränsa sig till fastställande av räntefot, amorteringstid och eventuella användningsföreskrifter.

LUP-nämnden tillstyrker att den föreslagna delegationen inrättas. LUP-nämnden framhåller att representationen av UKÄ, LUP, UUH och byggnadsstyrelsen ger dessa organ möjligheter att på ett tidigt sta— dium få en inblick i den planering som äger rum inom forskningsrådens område. Utrustningsbchovcn för den rådsfinansierade forskningen kan därigenom bättre än för närvarande beaktas i samband med utrustnings- planeringen för universiteten och högskolorna.

Byggnadsstyrelsen betonar att frågan om dimensionering, fördelning och finansiering av lokaler inkl. byggnadsåtgärder i befintliga byggnader för den rådsfinansierade forskningen bör utredas närmare innan beslut fattas om de framtida förutsättningarna för denna forskning.

Enligt LUP-nämnden bör den föreslagna delegationen inom FRN kunna fylla en viktig funktion även vid planering för de lokalbehov som initieras genom såväl rådsinsatser som sektoriella insatser.

Bl.a. NFR och konsistoriet vid Chalmers tekniska högskola tillstyr— ker att frågan om en utrustningspool prövas.

U UH påpekar att frågan om en ”rikskatalog” för dyrbar vetenskaplig utrustning aktualiserats i skilda sammanhang. UUH tillstyrker att FRN:s utrustningsdelegation prövar frågan närmare. UUH framhåller att även annan dyrbar utrustning än den som anskaffas genom anlitande av forskningsrådsanslag bör kunna registreras och ingå i en eventuell ut- rustningspool.

4.12. Genomförande av utredningens förslag

Den föreslagna tidsplanen för genomförande av FRU:s förslag till- styrks i regel av de organ vid universitet och högskolor som behandlat frågan. Enligt konsistoriet vid Chalmers tekniska högskola måste dock tillsättningsförfarande och valprocedur starta tidigare än enligt utred-

• Sida 49
•  Original

Prop. 1975/76: 129 49

ningsförslaget om den nya rådsorganisationen skall kunna börja fungera den 1 juli 1977.

AFR föreslår att AFR:s och NFR:s nuvarande delegationer får fort- sätta att fungera under ett år efter det nya rådets tillkomst. Under den tiden bör delegationsordförandena få närvaro- och yttranderätt vid det nya rådets sammanträden. Det nya rådet kan härigenom få tid att ut- forma ett ändamålsenligt delegations- och prioriteringskommittésystem och erfarenheterna från de nuvarande råden kan föras över till den nya rådsorganisationen.

NFR påpekar att, eftersom AFR och NFR vid utdelningstillfället un- der våren 1977 inte är sammanslagna, de måste disponera sina egna an- slag för att slutföra sin verksamhet. Detta gör, enligt NFR, att det är föga meningsfullt för de båda råden att redan för budgetåret 1977/"78 avge gemensamma petita. Detta bör göras av det nya rådet och avse budgetåret 1978/79.

LO hänvisar till att FRU ”fortsätter sitt arbete med väsentligt vid— gade perspektiv på hela forskningsområdet” och finner inte skäl för en separat delreform efter utredningens nuvarande förslag. ”En delreform skulle också riskera att bli normgivande på representationsfrågan för övriga organ med forskningsrådsfunktioner och som utredningen inte behandlat.”

FUN har prövat om sambandet mellan FRU:s förslag och forskarut- bildningsutrcdningens uppdrag är så djupgående att ställningstagandet till FRU:s förslag bör uppskjutas till dess båda utredningarna kan bedö- mas i ctt sammanhang. FUN har också övervägt om viktigare ställnings- taganden inom forskarutbildningsutredningen bör anstå till dess stats- makterna tagit ställning till FRU:s förslag. FUN bedömer emellertid att de av FRU framförda förslagen inte förändrar förutsättningarna för dess utredningsarbete på ett sådant sätt, att något av dessa alternativ bör komma i fråga för förslaget i dess helhet.

5. Föredraganden

5.1. Inledning

Forskningsrådsutredningen (FRU) klargör i sitt betänkande Forsk- ningsråd (SOU 1975: 26) några viktiga utgångspunkter för forskningsar- betet. Den grundläggande synen är att forskningen skall skapa ny kun- skap om fakta och förhållandet mellan fakta. Den ska ständigt pröva gjorda erfarenheter mot ny kunskap. Dessa drag i forskningsarbetet ställer speciella krav på planering och rörlighet i dispositionen av till- gängliga resurser. Det är naturligt att i ett sådant arbete acceptera risk- tagning och misslyckanden. Men det ställer också krav på noggrann pla- nering och uppföljning av verksamheten.

5.2. Principerna för den framtida rådsorganisationen

FRU redovisar i betänkandet utförligt utvecklingen av såväl forsk- ningsrådsorganisationen som forskningen vid universitet och högskolor och den sektoriella forskningen. Jag instämmer med de många remiss- instanser som berömmer denna klargörande skildring. FRU diskuterar vissa mer långtgående förändringar i formerna för samhällets stöd till forskning. Utredningen avvisar dock lösningar som skulle innebära att forskningsråden avskaffas och att de medel som i dag anvisas genom dem antingen kanaliseras genom sektoriella organ eller tilldelas univer- sitet och högskolor direkt. Jag delar utredningens uppfattning att dessa alternativ inte är realistiska. En forskningsrådsorganisation har sålunda enligt min bedömning alltjämt angelägna funktioner att fylla i planc- ringen och resursfördelningen på forskningsområdet.

Forskningsråden är statliga myndigheter. FRU diskuterar för- och nackdelar med den nuvarande organisationsformen och andra former för forskningsråden såsom ämbetsverk eller stiftelse. Skillnaderna mel-

• Sida 53
•  Original

Prop. 1975/76: 129 53

lan de olika alternativen är, enligt FRU, endast marginella. Med hän- syn härtill och då inga negativa erfarenheter föreligger av den nuva- rande forskningsrådsformen finner FRU att den bör behållas. Jag delar denna uppfattning.

Rådsorganisationen, den sektoriella forskningsorganisationen och bas— organisationen vid universitet och högskolor kompletterar varandra och utgör tillsammans den statliga organisationen på forskningsområdet. Rådsorganisationens forskningsstöd bör framför allt ägnas relativt lång- siktigt orienterad forskning som bedöms ha stor inomvetenskaplig be- tydelse och samhällsrelevans.

De skilda forskningsrådens totala resurser, inriktningen i stort av deras verksamhet, vilka områden som bör prioriteras etc., måste be- stämmas genom avvägning mot bl.a. behovet av resurser inom bas- organisationen och för den sektoriella forskningen. Dessa bedömningar är ytterst av politisk natur.

FRU anser att forskningsrådsorganisationens övergripande uppgift bör vara att i samverkan med andra forskningsstödjande organ främja forskning av betydelse för samhällets och vetenskapens utveckling samt att verka för att sprida information om forskning och kunskap om forskningens resultat. Liksom remissinstanserna instämmer jag helt i detta.

En förutsättning för att rådsorganisationen skall kunna fullgöra dessa uppgifter är att också företrädare för andra än forskarna själva med- verkar i rådens arbete och beslut. Denna medverkan är viktig främst men inte bara såvitt avser användningen av forskningsrådsorganisatio— nens resurser. Den är också viktig när det gäller att förbättra informa- tionen om forskning och forskningsresultat till andra än dem som är direkt engagerade i eller beroende av forskningsverksamheten. Jag åter- kommer i dct följande till formerna för att utse ledamöterna i rådsorga- nen.

FRU pre-senterar ett förslag till uppbyggnad av rådsorganisationen inom utbildningsdepartementets vcrksamhetsområde. Förslaget innebär dels tre fristående forskningsråd, vart och ett bestående av en majo- ritet av forskare men med inslag även av företrädare för sektoriella or- gan, dels vid sidan av råden en forskningsrådsnämnd (FRN) med ma— joritet för representanter för allmänintressen och därutöver represen- ' tanter för forskningsråden inom utbildningsdepartementels område. styrelsen för teknisk utveckling (STU) samt statens råd för skogs- och jordbruksforskning (SJFR). Förslaget tillstyrks av flertalet remissin- stanser. Även jag finner den av FRU föreslagna lösningen Väl avvägd och biträder i huvudsak utredningens förslag. 1 det följande redovisar jag mina ställningstaganden närmare. Jag har i vissa frågor samrått med cheferna för försvars-, jordbruks- och industridepartementen. I den män inte annat sägs avser mina synpunkter och förslag endast

• Sida 54
•  Original

Prop. 1975/76: 129 54

forskningsråden inom utbildningsdepartementets område. För samman- hangets skull redovisar jag även vissa frågor i vilka det ankommer på regeringen eller annan myndighet att fatta beslut.

5.3. Farskningrrädsnäm/zden

Det är en allmän uppfattning att den nuvarande forskningsrådsorga- nisationen i stort sett fungerat väl när det gäller att fördela medel till inomvetenskapligt motiverad forskning. Däremot har den bl.a. till följd av sin institutionella utformning inte alltid kunnat fånga upp och tillgodose de forskningsbehov som har sin utgångspunkt i aktuella samhällsproblem. Varje forskningsråd har f.n. sitt särskilda ämnes- mässiga ansvarsområde. Detta har medfört svårigheter att få stöd för dem som vill arbeta med tvär- och mångvetenskapliga forskningspro- jekt. FRU diskuterar hur man bör utforma en rådsorganisation som bättre kan tillgodose behovet att främja forskning också av sådan karaktär. FRU:s förslag innebär att man vid sidan av forskningsråden inrättar en forskningsrådsnämnd (FRN). Denna bör enligt FRU i sam- verkan med råden. andra liknande organ och sektoriella organ kunna stimulera och stödja samhällsrelevant forskning.

Som jag tidigare har redovisat anser jag att en forskningsrådsnämnd bör inrättas vid sidan av forskningsråden. Jag har i denna fråga sam- rått med cheferna för jordbruks- och industridepartementen. Vissa remissinstanser vill ge FRN en i förhållande till råden mer framskju- ten ställning än FRU har föreslagit. Bl.a. anser man att FRN bör få fördela tillgängliga medel mellan råden. De uppgifter som FRN i så fall skulle få är emellertid enligt min mening av sådan karaktär att de ankommer på regering och riksdag. Jag vill således i likhet med FRU och flertalet remissinstanser framhålla att FRN bör vara sidoordnad och inte överordnad forskningsråden. FRN:s främsta uppgift bör vara att vid sidan av de insatser som de enskilda råden gör initiera och stödja forskning främst inom områden som är angelägna från sam- hällets synpunkt. FRN bör härvid särskilt beakta behovet av tvär- och mångvetenskaplig forskning. '

FRN bör, som FRU föreslår, disponera egna medel. FRU har före- slagit att FRN normalt endast skall kunna finansiera projekt m.m. som samfinansieras med forskningsråd eller sektoriella organ. Enligt min mening bör detta gälla som" huvudregel. Självfallet är det värde- fullt om forskningsprojekt kan finansieras gemensamt av flera intressen- ter som finner projekten angelägna utifrån skilda utgångspunkter. FRN bör dock i likhet med forskningsråden ha möjlighet att ensam ta initativ till och stödja projekt. För de projekt som samfinansieras av FRN och t.ex. ett forskningsråd bör fördelningen i tiden av FRN:s stöd

• Sida 55
•  Original

Prop. 1975/76: 129 55

avgöras från fall till fall i samband med beslut om igångsättande och finansiering. .

Jag delar FRU:s uppfattning att FRN inte behöver en egen gransk- ningsorganisation för bedömning av ansökningar etc. För sådana pro- jekt som kan komma i fråga för finansiering enbart genom FRN bör dock nämnden kunna anlita experter eller tillsätta egna gransknings- grupper för bedömning och prioritering. För sådana projekt måste ock- så ansökningar om anslag kunna ställas direkt till FRN. medan an- sökningar för övriga projekt i första hand bör gå via berört forsknings- råd till FRN.

För långsiktsmotiverad forskning anvisas i dag medel under anslaget Framtidsstudier. Dessa medel disponeras av en särskild kommitté, samarbetskommittén för långsiktsmotiverad forskning. Jag kommer i det följande att föreslå att FRN får en sammansättning likartad sam- arbetskommitténs. FRN bör därför överta de uppgifter som f. n. åligger kommittén. Medel för den långsiktsmotiverade forskningen bör ingå i FRN:s anslag. FRN bör inom ramen för detta anslag väga behovet av resurser för långsiktsmotiverad forskning mot resursbehov för annan forskning och själv avgöra i Vilka organisatoriska former'sådan forsk- ning fortsättningsvis skall initieras och stödjas.

Under anslaget till samhällsforskning är f.n. uppförd en anslagspost till folkrörelseforskning. Posten disponeras av en särskild delegation med representanter för de ideella folkrörelserna. Medel för detta ända- mål bör enligt min mening fortsättningsvis anvisas under anslaget till. forskningsrådsnämnden men fortfarande disponeras av en särskild deie- gation för folkrörelseforskning.

Råden bedriver redan i dag viss informa-tionsverl—zsamhet. De ger t. ex. gemensamt med en. rad andra intressenter ut tidskriften Forskning och framsteg. Vissa av råden informerar också om forskningen inom det egna området. En viktig uppgift för FRN bör, enligt min mening, vara att svara för en mer allmän och övergripande information om forskning och forskningsresultat. De enskilda forskningsråden bör dock, liksom hittills. svara för informationen om verksamheten inom sina områden.

FRN bör vidare vara samarbetsorgan för forskningsråden inom så- väl utbildnings- som jordbruksdepartementens områden. Det är ock- så önskvärt att styrelsen för teknisk utveckling bereds tillfälle att delta i samarbetet inom FRN i vad avser styrelsens stöd till teknisk forskning. FRN bör således ansvara för frågor som är gemensamma eller har ett gemensamt intresse för hela rådsorganisationen. Som exempel på sådana frågor kan nämnas samordning av rutiner för an- slagsbehandling, vissa informations- och dokumentationsfrågor, viss forsknin- "statistik, administrativa serviceuppgifter och internationellt vetenskapligt samarbete som inte naturligt faller inom ett visst forsk-

• Sida 56
•  Original

Prop. 1975/76: 129 56

ningsråds arbetsområde. Nämnden kommer således att ersätta forsk- ningsrådens samarbetsdelegation. En viktig uppgift för FRN i dess egenskap av samarbetsorgan för forskningsråden bör vara att svara för en fortlöpande omprövning av rådsorganisationens verksamhetsfor- mer. Några av de arbetsuppgifter jag nu har angett är av den karaktä- ren att de åtminstone inte regelmässigt behöver handläggas av FRN i plenum. De bör t. ex. kunna hänskjutas till en av FRN tillsatt delega- tion för gemensamma rådsangelägenheter i vilken skulle kunna ingå bl. a. företrädare för rådens kanslier. Det bör självfallet ankomma på FRN att finna lämpliga former för arbetet inom nämnden. Det an- kommer emellertid på regeringen eller efter regeringens bmyndigande på FRN att i den mån så erfordras meddela bestämmelser i de av- seenden som jag nu har berört.

5.4. Anm/ct forskningsråd inom utbildningsdepartemenrets område

Rådsorganisationen fick sin nuvarande utformning i huvudsak un- der l940-talct. Då inrättades med början är 1942 forskningsråd inom de tekniska, 'medicinska, naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga områdena liksom för jordbruksforskning och för byggforskning. Den nämnd för fonden för humanistisk forskning, som inrättats under 1920- talet, fick en ställning likartad forskningsrådens. Detsamma gällde den särskilda kommittén för atomforskning. Vissa organisatoriska juste- ringar vidtogs under 1950-talet, varigenom bl.a. de sistnämnda orga- nen ombildades till resp. statens humanistiska forskningsråd och sta- tens råd för atomforskning.

Rådsorganisationens huvuddrag har sålunda inte förändrats under mer än ett kvarts sekel, en tid då en intensiv utveckling har ägt rum på forskningens område. FRU har diskuterat vissa mer långtgående för- ändringar i rådsorganisationen. Utredningen avvisar sådana och finner att den nuvarande rådsorganisationens principiella uppbyggnad bör bi- behållas. FRU föreslår dock att de nuvarande fem forskningsråden er- sätts av tre, nämligen ett humanistisk-samhällsvetenskapligt, ett medi- cinskt och ett naturvetenskapligt forskningsråd. FRU:s förslag tillstyrks av flertalet remissinstanser.

Frågan om den inbördes avgränsningen av de samhällsvetenskapliga och humanistiska forskningsområdena och om de lämpligaste organi- satoriska formerna för att främja forskningen inom dessa har disku- terats i flera sammanhang sedan rådsorganisationens tillkomst. Det synes emellertid inte vara möjligt att fördela olika forskningsområden mellan forskningsråden på ett sätt som samtidigt tillgodoser alla önske- mål. FRU framhållcr att gemensamt för forskning inom de här ak- tuella områdena är att forskningen gäller ”samhället som politiskt,

• Sida 57
•  Original

Prop. 1975/76: 129 57

socialt och ekonomiskt system', människans villkor och yttringar av .. mänsklig kultur i detta system”.

Dc humanistiska och samhällsvetcnskapliga forskningsrådens arbets- : fält omfattar en mängd discipliner som hör till fyra olika fakulteter. Det finns dock mer eller mindre starka samband när det gäller forsk- ningsobjekt och forskningsmetoder. Jag delar FRU:s uppfattning att frågan om hur forskningen inom berörda ämnesområden bör stödjas bör prövas i ett sammanhållet forskningsråd. Jag förordar därför-att ' statens humanistiska forskningsråd (HFR) och statens råd för 'sam- hällsforskning (SFR) ersätts av ett humanistisk-samhällsvetenskapligt forskningsråd. För attdct nya rådet skall få största möjliga'rörelsefrihet ' inom ramen för tillgängliga resurser bör rådets verksamhet och lre- surser inte fördelas på sektioner. . . .

Det medicinska forskningsrådet (MFR) är f. n.- uppdelat på två sektioner, en allmänmedicinsk och en försvarsmedicinsk. Jag-delar FRU:s uppfattning att"den försvarsmedicinska sektionen"inom MFR . bör avskaffas. Denna omorganisation innebär ingen ändring av .M'Fst uppgift att inom ramen för sitt ansvar för all medicinsk grundforskning även tillgodose behov av sådan forskning'inom det försvarsmedicinska området. Den verksamhet som i dag hör till den försvarsmedicinska'sek- tionen torde vara av sådan art att den därför även i fortsättningen ' bör knytas till MFR. Det bör dock i samband med omorganisationen övervägas om någon del av verksamheten med hänsyn till sin-karaktär bör föras över till myndighet inom försvarssektorn. Jag avser därför att föreslå regeringen att uppdra åt MFR att i samråd med berörda mynf digheter pröva frågan och komma med förslag rörande den fortsatta an- svars- och medelsfördclningen för den verksamhet för vilken den'för- svarsmedicinska sektionen i dag svarar. Jag har i denna fråga sam- rått med chefen för försvarsdcpartcmentet.

Till Riksföreningen mot cancer utgår f.n. ett årligt statsbidrag öm tre milj. kr. Riksföreningens totala stöd till cancerforskning är dock

avsevärt större. Mellan Riksföreningen och de närmast berörda forsk-' . .

ningsråden, de medicinska och naturvetenskapliga, har sedan länge ut- vecklats ett nära samarbete vid bl. a. bedömningen av forskningspro- jekt. '

FRU har föreslagit att det statliga stödet till cancerforskning i sin helhet skall kanaliseras genom de statliga forskningsråden inom om- rådet, främst det medicinska. "Förslaget har fått ett blandat mottagande av remissinstanserna. Bl.a. Riksföreningen mot cancer avstyrker för- slaget. Föreningen framhåller att den nuvarande ordningen fungerar väl. Föreningen framför också farhågor för att om det särskilda bi- draget till föreningen skulle tas bort, detta skulle kunna medföra att viljan att ge gåvor och donationertill föreningen minskar. Om så

5.6. Rådsorganens arbetsformer

Forskningsråden beslutar i dag själva om sina arbetsformer. FRU före- slår inte någon ändring i detta. Utredningen redovisar vissa synpunkter i fråga om arbetsformer som utredningen finner lämpliga. Jag delar FRU:s uppfattning att det bör ankomma på råden själva att åstadkom- ma ändamålsenliga arbetsformer. FRU:s utredningsmaterial bör kunna utgöra ett värdefullt underlag. Jag vill dock något kommentera ett par av de frågor som FRU tar upp i detta sammanhang.

Enligt FRU skall rådens och FRN:s beslut om beviljande av anslag förberedas genom att granskningsgrupper bedömer forskningsprojekten. Ett sådant förfarande tillämpas redan i dag inom rådsorganisationen. De nuvarande granskningsgrupperna består så gott'som uteslutande av personer utsedda på grundval av vetenskapliga meriter. Enligt FRU bör i granskningsgruppema kunna ingå också representanter för folk- rörelser, intresseorganisationer, arbetsmarknadens parter och sektoriella organ. Flertalet av de remissinstanser som behandlat FRU:s förslag i derma del är positiva till det. Även jag anser att det måste vara värde- fullt att synpunkter från bedömare utanför kretsen av vetenskapsmän kan få komma fram _redan i granskningsgruppema. Även om det med hänsyn till vissa forskningsområdens karaktär knappast är rimligt att fö- reskriva att i granskningsgrupperna alltid skall" ingå" representanter av

• Sida 62
•  Original

Prop. 1975/76: 129 62

detta slag är det, enligt min mening, angeläget att denna typ av represen- tation blir så utbredd som möjligt.

FRU diskuterar också möjligheterna till och formerna för öppenhet och insyn i forskningsrådens och dess granskningsgruppers arbete. FRU föreslår bl. a. att de beslut som råden och deras granskningsgrupper fat— tar under prioriteringsarbetet så långt möjligt öppet skall redovisas i första hand för dem som söker anslag hos råden. Jag-delar denna upp— fattning, men vill också understryka dc farhågor som har yppats i många remissyttranden för att ett system med en formaliserad dialog mellan anslagssökande och prioriteringsorgan riskerar att bli ett mycket be- tungande och tidskrävande inslag i beredningsarbetet inom rådsorgani- sationen. Jag anser därför inte att krav kan ställas på råden att utforma granskn-ingsproceduren i detta avseende så som FRU har angett.

FRU förordar att i rådsorganisationen genomförs en fast verksam—- hetsplanering med en tidshorisont av tre år. Enligt min mening bör de krav på verksamhetsplanering som gäller för statsförvaltningcn i övrigt gälla också för rådsorganisationen. Detta innebär f.n. en planering i form av (intern) budget för det närmast kommande budgetåret och i form av förslag till anslagsframställningar för det därpå följande budget- året. Vissa uppgifter avseende den kommande femårsperioden lämnas också av myndigheterna i samband med förslagen till anslagsframställ- ningar. För egen- del vill jag dessutom betona betydelsen av verksam- hetsuppföljning.

FRU föreslår även att rådens verksamhet utvärderas vid vart tredje år återkommande rådskonferenser i samband med vilka elektorsförsam- lingarnas val av rådsledamöter skall äga rum. Jag delar FRU:s 'uppfatt- ning att det är angeläget att finna former för en återkommande och öp— pen prövning av rådens verksamhet. De före-slagna rådskonferenserna bör, enligt min mening, kunna utgöra ett värdefullt led i en sådan pröv- ning.

5.7. Ledning, administration och anslagssyslem

FRU föreslår att det till vart och ett av råden samt till FRN skall knytas ett sekretariat. Inom varje sekretariat skall finnas två högre tjäns- ter, en som huvudsekreterare och en som kanslichef. Av huvudsekrete- raren skall krävas vetenskaplig meritering. Remissinstansema tillstyrker genomgående en sådan organisation av sekretariatsfunktionerna vid rå- den. _

Även enligt min mening bör till vart" och ett av råden'och till FRN knytas ett sekretariat, vars ledning bör utformas med hänsyn till såväl ' de vetenskapliga som de administrativa sekretariatsfunktionerna. I viss utsträckning synes arvodesanställning härvidlag vara lämplig. Vissa ar— betsuppgifter vid rådssekretariaten bedömer jag vara- av sådan karaktär att de motiverar inrättande av extra ordinarie tjänster. Det bör bl. a.

• Sida 63
•  Original

Prop. 1975/76: 129 53

gälla tjänsten som chef för kansliet vid vart och ett av sekretariaten. Den närmare omfattningen av forskningsrådens och FRN:s sekretariat får behandlas i samband med den reguljära budgetprövningen. Jag avser att i annat samanhang föreslå regeringen att uppdra åt en särskild'organisa- tionskommitté att utarbeta underlag och komma med förslag i dessa frågor.

FRU redovisar en principmodell för den närmare organisationen av rådssekretariat. Flertalet remissinstanser tillstyrker de av FRU-angivna principerna. I dessa frågor ankommer det på regeringen och'på råden själva att besluta. FRU:s förslag och yttrandena däröver bör kunna ut- göra värdefullt underlag för arbetet såväl inom den organisationskom- mitté som jag nyss har berört som för rådens fortlöpande arbete med utformningen av den interna organisationen.

FRU:s förslag till anslagssystem för forskningsråden och FRN inne- här att råden och FRN skall disponera var sitt reservationsanslag. An- slagssystemet för de nuvarande forskningsråden är uppbyggt på detta sätt. Någon annan uppläggning är knappast möjlig. Jag förordar sålunda ' att medel för den forskning som stöds via den nya rådsorganisationen anvisas under följande anslag, nämligen Humanistisk-samhällsvetenskap- liga forskningsrådet, Medicinska forskningsrådet, Naturvetenskapliga forskningsrådet och Forskningsrådsnämnden. Från dessa anslag bör be- stridas kostnader för dels stöd till forskning, dels rådsorganisationens för-. valtningskostnader.

F. n. gäller att rådens beslut om bidrag över 300 000 kr. måste under- ställas regeringen. Beloppsgränsen har varit oförändrad under en följd .- av år. Jag avser att i annat sammanhang föreslå regeringen att höja denna ' gräns till 1 milj. kr.

Jag delar helt FRU:s uppfattning att det är ytterst angeläget att in- formationen om pågående och avslutad forskning förbättras. Även i de fall där forskningen och dess resultat inte kan komma till direkt och omedelbar användning är det självfallet många gånger av stort värde —— t. ex. från allmänna kulturella synpunkter — att en större krets än fors- karvärlden själv får ta del av forskningens rön.

FRU behandlar närmare frågor om information om forskning i den utredningsetapp som pågår f. n. Ställningstagandentill frågorna om in- formation om forskning och forskningsresultat samt hur kostnaderna härför skall bcstridas bör anstå tills resultatet av detta utredningsarbete föreligger. Kostnaderna för forskningsinformation bör därför t. v. bestri- das från forskningsrådens och FRN:s anslag. I enlighet med vad jag tidigare framhållit bör FRN ges ett särskilt ansvar för allmän, inte äm— nesspecifik information om' forskning.

FRU föreslår med instämmande av remissinstanserna att forsknings-' råden och FRN i fortsättningen skall få kompensation under löpande

budgetår för merkostnader till följd av löneavtal som har-träffats efter - '

• Sida 64
•  Original

Prop. 1975/76: 129 64 _

det att anslagsberäkningarna avslutats. För egen del får jag anföra föl- jande. Sådan särskild kompensation förekommer inom utbildningsdepar- tementets område endast i de fall kostnader för en permanent verksam- het med betydande inslag av fast anställd personal förs upp under ett reservationsanslag. Den verksamhet som finansieras av forskningsrådens anslag består av projekt med skiftande varaktighet. Det innebär att varje år några projekt avslutas och några nya påbörjas. Inom varje forsknings- råds område bör därmed finnas en sådan rörlighet att medel alltid kan avsättas för att täcka de löneförändringar som kan inträffa under ett budgetår. I de årliga budgetbedömningarna kommer också —— liksom hit- tills —— att beaktas de kostnadsförändringar som inträffar. Jag är således inte beredd att tillstyrka FRU:s förslag.

Kostnader för forskningsrådens sekretariat bestrids redan i dag inom ramen för rådens anslag. Regeringen anger för varje budgetår det högsta belopp som får användas för detta ändamål. Jag finner inte skäl att före- slå någon ändring i detta avseende. FRU redovisar vissa förslag om för- bättring av de ekonomisk-administrativa rutinerna med avseende på den verksamhet som bekostas från rådsanslagen. I flertalet frågor inom detta område ankommer det på myndigheterna själva att fatta beslut.

5.8. Fördelning av ansvar och kostnader mellan råden och andra organ

Forskningsråden ger f.n. i regel stöd endast till vissa slag av kostna- der främst för personal och materiel. Övriga kostnader, t.ex. lokalkost- nader, bestrids från annat håll och vanligen från universitetens och hög— skolornas anslag. Sedan ett antal år pågår inom statsförvaltningcn för; söksverksamhet med programbudgetering bl. a. i syfte att få. till stånd _ en mer konsekvent fördelning av kostnaderna på ändamål.

Bl.a. mot bakgrund härav diskuterar FRU om det är lämpligt att" ändra nuvarande principer för kostnadsfördelningen. FRU förordar dock inte detta.

Det är självfallet av stort värde att.vid bedömningen av t. ex; ett forskningsprojekt samtliga kostnader för detta beaktas; Stora praktiska och administrativa problem är dock förknippade med ett system där också kostnader som i dag är mer eller mindre dolda för forskningsrå- den skulle bestridas från forskningsrådens anslag. Dessa frågor hänger också sam-man med utformningen av principerna för avgiftssättning för olika former av uppdragsverksamhet. Universitetskanslersämbetct (UKÄ) har nyligen sett över reglerna för universitetens och högskolornas upp- dragsverksamhet, till vilken räknas bl. a. uppdragsforskningen. I skrivelse till regeringen har UKÄ lagt fram synpunkter och förslag med anledning" av denna översyn. Beredningen av detta ärende är ännu inte avslutad. Jag avser att återkomma till regeringen'i anledning av. förslaget.

Särskilda problem uppstår vidare när projekt finansieras från .flera källor för vilka olika regler gäller-i fråga-om-omfattningen av kostnads-

• Sida 65
•  Original

Prop. 1975/76: 129 . 65

ansvaret. Jag avser att i annat sammanhang föreslå regeringen att låta närmare utreda för- och nackdelar med olika principer för kostnadsför- delning mellan råden och framför allt universitet och högskolor men också fristående forskningsinstitut. För de senare, vilka i dag ofta av forskningsråden måste kräva täckning för samtliga kostnader i samband med forskningsprojekt, kan vissa problem uppstå när de hos råden kon- kurrerar med forskare från universitet och högskolor. Även dessa pro- blem och möjligheterna att lösa dem bör belysas närmare i det nyss nämnda utredningsarbetet. I avvaktan på resultatet av den bör de prin- ciper som i dag gäller för kostnadsfördelning mellan" forskningsråden och universitet, högskolor, forskningsinstitut m. fl. alltjämt tillämpas.

Jag vill i detta sammanhang nämna att UKÄ i rapporten om universi- tetens och högskolornas uppdragsverksamhet utifrån delvis andra ut- gångspunkter har föreslagit en översyn av reglerna för kostnadstäckning vid skilda former för finansiering av forskningsprojekt.

Viss verksamhet som stöds av forskningsråden är av långsiktig na- tur. Det finns exempel på projekt som har stötts viaforskningsråd under 20—25 år. Råden stöder också vissa verksamheter såsom in- samling av data eller olika slag av serviceverksamhet. Dessa är antingen av den karaktären att de inte har något naturligt slut eller i varje fall kan fortgå under mycket lång tid. .

FRU föreslår att råden och den centrala myndigheten för universitet och högskolor vart tredje år gemensamt skall bedöma de forskningsråds- stödda aktiviteter, för vilka ansvaret bör föras över till universitet, hög- skola, forskningsinstitut etc.- samt lägga fram förslag därom i'samband med förslagen till anslagsframställningar. .Jag delar uppfattningen att råden kan behöva avlastas ansvaret för aktiviteter som visar sig vara av långsiktig natur. Hur detta skall ske bör efter förslag från berörda råd och myndigheter prövas från fall till fall i det årliga budgetarbetet. Det är givetvis en fördel om en sådan prövning kan ta sin utgångspunkt i en mera långsiktig bedömning av behovet av avlastning som råden och den centrala myndigheten för universiteten och högskolorna har enats om. Det bör ankomma på råden och. berörda myndigheter att utveckla den lämpliga formen för en sådan gemensam bedömning. Jag har i denna fråga samrått med chefen för jordbruksdepartementet. _

5.9 Teknisk grundforskning, FRU erinrar om de förslag rörande ansvaret för den-tekniska, grund- . forskningen som utredningen-. lade fram- i en särskild promemoria i januari 1974. FRU föreslog därvid bl. a. att inom STU skulle inrättas en nämnd för finansiellt stöd till teknisk grundforskning. Nämnden skulle disponera en särskild medelsram. Frågor rörande STU:s organisation och verksamhetsformer utreds f. n. av STU-kommittén (I 1974: 06). FRU:s nyss nämnda promemoria

• Sida 66
•  Original

Prop. 1975/76:129 ' . 66

har överlämnats till denna kommitté. Ställning till frågan om särskilda former för stöd till teknisk grundforskning kan enligt min mening tas först när STU-kommitténs förslag föreligger. Jag har i denna fråga '. samrått med chefen för industridepartementet. '

5.10. Tjänsteorganisatoriska frågor

Ett stort antal personer med varierande typer av tjänster avlönas med medel från forskningsråden. Särskilda bestämmelser om former för ledigförklarande, ansökningsförfarande och tillsättning finns endast-. för vissa tjänster, framför allt de s.k. särskilda"forskartjänsterna vid forskningsråden.

Enligt FRU:s uppfattning är tjänsteorganisationcn vid forskningsrå- den f. n. alltför splittrad och bör ses över.

Forskarutbildningsutredningen har enligt sina direktiv i uppdrag att - bl. a. se över utformningen av forskarkarriären. Tjänstestrukturen vid råden bör enligt min mening ses i sammanhang med den vid universi- '- tet och högskolor. Jag avser därför att återkomma till regeringen i dessa frågor när forskarutbildningsutredningens förslag föreligger.

5.11. Finansieringen av dyrbar vetenskaplig utrustning

Jag delar FRU:s och remissinstansernas uppfattning att särskilda åtgärder måste till för a-tt lösa de problem som är förknippade med finansieringen av dyrbar vetenskaplig utrustning. En tänkbar lösning är att ett särskilt utrustningsanslag anvisas för detta ändamål. Forsknings- ' rådens ordinarie anslag skulle därefter enligt denna lösning belastas med avskrivnings- och räntekostnader för utrustning som finansieras från ett sådant särskilt anslag. Jag är emellertid inte nu beredd att- ta slutlig ställning till hur denna fråga bör lösas 'utan avser att åter- komma härtill i samband med budgetpropositionen år 1977. ' '

5.12 Genomförande Jag delar FRU:s uppfattning att den 'nya rådsorganisationen'bör' avse forskningsverksamhet fr.o.m. budgetåret 1977/78. En stor del av rådens medelsfördelning och planering sker i'regel på våren 'före bud- getårets början. Arbetet inför budgetåret 1977/78 bör därför kunna inledas redan under våren 1977. Ledamöterna i'de nya forsknings- råden och FRN bör därför utses redan i början av år 1977. De nya ' organen bör inrättas den 1 mars '1977. De nuvarande forskningsråden bör självfallet handlägga alla frågor om stöd till forskning m.m. som avser budgetåret 1976/77. Dessa forskningsråd måste därför finnas kvar till den 30 juni 1977 men" får sålunda'inga uppgifter'avseende budgetåret 1977/78. ' " En särskild organisationskommitté bör få i uppdrag att svara för för-' beredelser för den nya forskningsrådsorganisationen." Jag avser "att i' annat sammanhang återkomma till regeringen i denna fråga.

• Sida 67
•  Original

Prop. 1975/76: 129 67

6. Hemställan

Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag, att regeringen föreslår riksdagen att '

1. godkänna de riktlinjer för forskningsrådsorganisationen inorn utbildningsdepartementets område som _jag har angett i det föregående, '

2. bemyndiga regeringen att vidta de åtgärder som "erfordras för att genomföra denna organisation. ' "

7. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som före- draganden har lagt fram. ' '

• Sida 68
•  Original

Prop. 1975/76:129 es '

lnnehållsförtcckning Sida Propositionen . ....... 1 Propositionens huvudsakliga innehåll . ................ ' ........ 1 11nledning ........... 3 2 Nuvarande forskningsrådsorganisation inom utbildningsdeparte- mentets verksamhetsområde - .............................. 4 3 Forskningsrådsutredningen . ................... _. . . .. ....... 6 . 3.1 Den framtida organisationens ramar .................. " 6 3.2 Forskningsrådsnämnden . ............................ 8 3.3 Indelningen av forskningsråden under utbildningsdeparte- mentet ............................................ 10 3.4 Rådsorganens sammansättning ........................ 11 3.5 Rådsorganisationens arbetsformer ..................... 14 3.6 Ledning, administration och anslagssystem .' . .' ............. 16 3.7 Fördelningen av ansvar och kostnader mellan råden och andra organ . ...................................... 18 3.8 Samarbetet mellan rådsorganisationen och universitets- kanslersämbetet .................................... 19 3.9 Teknisk grundforskning . ............................ 19 3.10 Tjänsteorganisatoriska frågor . ........................ 20 3.11. Finansieringen av dyrbar vetenskaplig utrustning ........ 20 3.12 Genomförande av utredningens förslag ................ 21 4 Remissyttrandena . ...................................... 22 4.1 Den framtida organisationens ramar .................. 22 4.2 Forskningsrådsnämnden . ............................ 23 4.3 Antalet forskningsråd inom utbildningsdepartementets om- råde .............................................. 27 4.4 Rådsorganens sammansättning .................. _ ...... 32 4.5 Rådsorganens arbetsformer . .......................... 39 4.6 Ledning, administration och anslagssystem ............ 41 4.7 Fördelningen av ansvar och kostnader mellan råden och andra organ . ...................................... 44 4.8 Samarbetet mellan rådsorganisationen och universitetskans- lersämbetet ........................................ 45 4.9 Teknisk grundforskning .............................. 46 4.10 Tjänsteorganisatoriska frågor . ........................ 46 4.11 Finansieringen av dyrbar vetenskaplig utrustning ........ 47 4.12 Genomförande av utredningens förslag ................ 48 5 Föredraganden .......................................... 49 5.1 Inledning .......................................... 49 5.2 Principerna för den framtida rådsorganisationen ........ 52 5.3 Forskningsrådsnämnden . ............................ 54 5.4 Antalet forskningsråd inom utbildningsdepartementets om— råde .............................................. 56 5.5 Rådsorganens sammansättning ........................ 59 5.6 Rådsorganens arbetsformer . . . . . . . . . . . . . . . . . .......... 61 5.7 Ledning, administration och anslagssystem .............. 62

5 .8 Fördelning av ansvar och kostnader mellan råden och andra organ . ............................................ 64

• Sida 69
•  Original

Prop. 1975/76: 129 59

Sida

5.9 Teknisk grundforskning . ............................ 65 5.10 Tjänsteorganisatoriska frågor . ........................ 66 5.11 Finansieringen av dyrbar vetenskaplig utrustning ........ 66 5.12 Genomförande . .................................... 66

6 Hemställan . ............................................ 67 7 Beslut ................................................ 67

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1976 760113

• Sida 70
•  Original