om vissa anslag- och organisationsfrågor rörande försvaret
Regeringens proposition
1975/76: 143
om vissa anslags- och organisationsfrågor rörande försvaret;
beslutad den 26 februari 1976.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar
G. E. STRÄNG ERIC HOLMQVIST
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen läggs fram slutliga förslag beträffande anslagen till forsk-
ning och utveckling inom flygvapnet och till värnpliktsverket vilka har
tagits upp med beräknade belopp i budgetpropositionen.
I propositionen föreslås också vissa förändringar av värnpliktsverkets organisation. Förslagen innebär bl. a. att verkets ställning som en direkt under regeringen lydande förvaltningsmyndighet klarläggs. Värnpliktsverket föreslås omfatta en chef, ett huvudkontor och sex värnpliktskontor som lyder direkt under verkschefen. Detta innebär att namn och lydnadsförhållanden för nuvarande inskrivningscentraler i Göteborg, Karlstad och Boden ändras. Antalet inskrivningsområden utökas samtidigt från tre till sex. Dessa får samma pränser som militärområdena.
Värnpliktsverkets nya organisation i Norrland föreslås till skillnad från den nuvarande omfatta fullständiga viärnpliktskontor i såväl Boden som Östersund.
Verksamheten föreslås bli indelad i tre internprogram — planering, inskrivning och redovisning. Gemensamma stödfunktioner bör därutöver t. v. betraktas som ett fjärde internprogram. Internprogrammen föreslås återspeglas som enheter i organisationen. Ett centralt läkarhandlingsarkiv föreslås bildas och lokaliseras till Karlstad.
Förslaget innebär vidare att beslutanderätten i enskilda värnpliktsärenden i större utsträckning än f.n. skall kunna delegeras till regionala enheter.
Den reviderade organisationen föreslås bli införd successivt fr. o. m. den
1 juli 1976.
I Riksdagen 1976 I saml. Nr 143
Utdrag FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1976-02-26
Närvarande: statsrådet Sträng, ordförande, och statsråden Andersson, Johansson, Holmqvist, Aspling, Geijer, Bengtsson, Norling, Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Peterson
Föredragande: statsrådet Holmqvist
Proposition on: vissa anslags- och organisationsfrågor rörande försvaret
Inledning
I prop. 1975/76:100 (bil. 6 s. 141 och 246) har regeringen föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapenförband: Forskning och utveckling för budgetåret 1976/77 beräkna ett förslagsanslag av 479 320 000 kr. och till Värnpliktsverket för budgetåret 1976/77 beräkna ett förslagsanslag av 37 245 000 kr. Jag anhåller att nu få ta upp dessa frågor.
DRIFTBUDGETEN Fjärde huvudtiteln D. Flygvapenförband D 4. Flygvapenförband: Forskning och utveckling 1974/75 Utgift 552 757 643! 1975/76 Anslag 450 000 000 1976/77 Förslag 473 305 000
! Varav 153 558 000 kr. i prisregleringsmedel.
Verksamheten under anslaget omfattar utvecklingsarbete beträffande materiel för flygvapnet.
Verksamheten under anslaget inriktas med beställningsbemyndiganden, medan takten i beställningsverksamheten bestäms av medelstilldelningen.
Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1975 1267 834 370
kr. För budgetåret 1975/76 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyn-
digande om 450 milj. kr. och anvisat ett anslag av samma belopp. Be-
myndigandeskulden den 30 juni 1976 beräknas därför bli oförändrad eller
1 267 834 370 kr.
Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1 000-tal kr.) Primäruppdrag m. m. 1975/76 1976/77
Chefen för flygvapnet Föredraganden
Bem. Bet. Bem. Bet. Bem. Bet.
Flygvapenförband: Utvecklingsarbete
för delprogrammen För flera delprogram
gemensam na lednings-
| och strilförband | 13 417 | 12 200 13 400 |
| Jaktförband | 89 940 | 155 400 260 300 |
| Attackförband | 94983 > 490 900 161 800 126 500 | |
| Spaningsförband | 5 564 | 12300 9100 > 525000 490 005 |
| Basförband | 610 | 400 500 |
Gemensamma produktions-
resurser 250 486! 428 9002-123 425 Kostnader 450 000 490 900 771 000 533 225 525000 490 005 Reducering på grund av överplanering - 40) 900 - —-16 700 - -16 700 Medelsbehov - 450 000 - SI6 525 - 473 305 Bemyndigandebehov 450 000 - 771 000 - 525 000 -
I Fbeloppet ingår 132 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden 21 beloppet ingår 317 milj. kr. i prisregIcringsbemyndiganden
Budgetåret 1974/75
Försvarets materielverk anger i sin årsredovisning för budgetåret 1974/75
all planerad forsknings- och utvecklingsverksamhet för flygvapenförband i stort har kunnat genomföras. Verksamheten inom gemensamma ledningsoch strilförband har huvudsakligen varit inriktad på typarbete på radaranläggning PS 860 och effektförstärkare till markradio för stridsledning. För Jaktförband bestod verksamheten till största delen av typarbete för flygplan JA 37. Beställning har lagts ut för fortsatt utveckling av bl. a. grundflygplan, målinmätningsutrustning, Aygplansmotor RM 8, el- och teleutrustning, beväpning och underhållsutrustning. Verksamheten för attackförband avser
till största delen fortsatt typförbättringsarbete för flygplan AJ 37 beträffande
I "Riksdagen 1976 I saml. Nr 143
grundflygplan, flygplanmotor, el- och teleutrustning, beväpning och underhållsutrustning. Vidare har fortsatta studier beträffande ersättning av flygplan AJ 37 och SK 60 beställts och utförts.
Budgetåret 1975/76
Bemyndigandeplaner har fastställts i regleringsbrev för budgetåret 1975/76
och ändrats genom beslut den 13 november 1975. Planerna innebär bl. a.
att under budgetåret beställs fortsatta studier rörande ersättning av flygplan
AJ 37 och SK 60, utvecklingsarbete för räddnings- och haveribil samt am-
munition och robotar för flygplan AJ 37. Utvecklingsarbete på flygplan JA 37 fortsätter.
Budgetåret 1976/77 Chejen för flygvapnet Anslaget bör föras upp med 516,5 milj. kr. och ett beställningsbemyndigande om 771 milj. kr. inhämtas. Beställningsbemyndigandena för gemensamma lednings- och
strilförband avses bl a. för försöksverksamhet för att förbättra befintlig materiel och för utvecklingsarbete för framtida ersättning av äldre mark-
radarutrustning och viss utveckling av trådförbindelser och markbundna
navigerings- och landningsutrustningar. Inom delprogrammet ja ktförband fortsätter utvecklingen av jaktver-
sionen av flygplan 37. Utvecklingen avser grundflygplan och motor samt viss clektronik- och underhållsutrustning. Inom delprogrammet attackförband avses vissa kompletteringar av grundflygplan, motor, elektronik- och underhållsutrustning för flygplan
AJ 37 genomföras. Fortsatta studier för ersättning av flygplan AJ 37 och
SK 60 planeras under budgetåret. Studierna avses ge underlag för att kunna
beställa utvecklingsarbete under våren 1977. Om beslut då fattas om att
ett nytt lätt attackflygplan skall utvecklas planeras vissa beställningar under senare delen av budgetåret. För spaningsförbanden kommer beställningsbemyndigandet att utnyttjas för att komplettera beställningar för typutvecklingen av flygplan
$37.
Beställningsbemyndigandet tör gemensamma prodktionsresurser är främst avsett för att anskaffa kompletterande utrustning för försöksplatser och för drift och underhåll av dessa. Inom delprogrammet
beställs också vissa studier och utredningar av gemensam karaktär för flera delprogram. Av begärda bemyndiganden avses 317 milj. kr. för prisreglering.
Beloppet har beräknats enligt följande.
a) omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under 1976/77
från prisläge februari 1975 ull prisläge februari 1977 enligt bedömd prisutveckling med 95 milj. kr.
b) omräkning av den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1976 till prisläge februari 1977 enligt bedömd prisutveckling med 106 milj. kr.
c) underskott av prisregleringsbemyndiganden från budgetåret 1974/75 med 116 milj. kr.
Personal som är anställd på anslag till materielanskaffning eller forskning
och utveckling redovisas i anslagsframställning för försvarets materielverk.
Följande sammanställning redovisar antal och utgifter för den personal som beräknas utnyttjas för berörda primäruppdrag under förevarande anslag.
Antal Personalutgifter 1975/76 1976/77 1975/76 1976/77 87 87 4 500 000 4 500 000
Försvarets materielverk
Materielverket påpekar att det studiearbete som skall ge underlag för beslut våren 1977 om ersättning av flygplan AJ 37 och SK 60 kommer att ha sin
tyngdpunkt under budgetåret 1976/77. Verksamheten under budgetåret 1976/77 kräver därför en större resursinsats än den som görs budgetåret
1975/76. Materielverket uppskattar kostnaderna till 77 milj. kr. Arbetet under studiefasen bedöms emellertid medföra att den totala projektkostnaden sänks genom den säkerhet beslutsunderlaget får.
Materielverket påpekar också att ett beslut att inte starta typarbete på ett nytt projekt innebär att flygindustrins utvecklingskapacitet avvecklas.
Föredraganden
Första etappen av verksamheten med typutveckling av flygplan JA 37 avslutades budgetåret 1974/75. Arbetet pågår planenligt med inriktning på
att serieleverans skall börja under budgetåret 1978/79. I prop. 1975:1 (bil. 6 s. 120) redovisade jag min syn på pågående studiearbete
om ett eventuellt nytt flygplan efter flygplan 37. Jag erinrade därvid om
att ett syfte med studiearbetet var att handlingsfrihet i fråga om fortsatt
utveckling och tillverkning av militära flygplan inom landet skulle föreligga
t.o.m. juni 1977. Vidare framhöll jag att studierna, även om de skulle behöva bedrivas i mer intensifierad form, inte fick leda till att statsmakterna bands för ett beslut i viss riktning. Under år 1975 har chefen för flygvapnet redovisat en studie rörande fram-
tida attacksystem. Denna har utmynnat i ett förord för att inom landet utveckla och tillverka ett lätt attack- och skolflygplan kallat BILA och vida-
reutveckla JA 37 Viggen till flygplan A 20. För nästa budgetår begärs för
dessa studier 127 milj. kr., varav 50 milj. kr. för att under våren 1977 kunna
beställa viss tidskritisk materiel, främst motorer.
1974 års försvarsutredning har i betänkandet (SOU 1976:5) Säkerhetspolitik och totalförsvar förordat ett kompletterande utredningsarbete när det gäller luftförsvarets framtida utformning. Jag avser att i annat sammanhang föreslå regeringen att i anvisningar för berörda myndigheters programplanering för perioden 1977/78-1981/82 ge överbefälhavaren i uppdrag att inkomma med ett sådant kompletterande underlag.
Med utgångspunkt i programplaneanvisningarna bör studiearbetet under
nästa budgetår avse dels en modifiering av JA 37 Viggen till ett attack-
Nygplan (A 20), varvid olika kvalitetsnivåer belyses, dels förberedelser för anskaffning av ett flygplan för utbildningsändamål. Detta skall även kunna förses med lämplig beväpning för att kunna organiseras i lätta attackdivisioner. Härvid skall en vidareutveckling av nuvarande skolflygplan SK 60
utgöra ett alternativ. Jag har beräknat medel för att fortsatt studiearbete i fråga om flygplanens beväpning.
Jag beräknar att studieverksamhet med denna inriktning skall få beställas till ett belopp av högst 30 milj. kr., vilket i stort innebär samma arbetsvolym som under innevarande budpetår. Jag avser att senare återkomma till regeringen i denna fråga.
Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanstiällningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel. Regeringen har i prop. 1975/76:101 (bil. 3 s. 10) föreslagit riksdagen att underskottet i prisregleringsbemyndiganden från budgetåret 1974/75 regleras i samband med tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1975/76.
Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1977 1 319 529 370 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till underskottet av prisregleringsbemyndiganden från budgetåret 1974/75 och till den beräknade fördelningen
av prisregleringsmedel för budgetåren 1975/76 och 1976/77. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1977 blir ca 1290 milj.
kr.
Liksom tidigare bör det få ankomma på regeringen att ta ställning till
vilket utvecklingsarbete som bör ske inom ramen för det beställningsbe-
myndigande som riksdagen kan komma att lämna.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att I. bemyndiga regeringen att medge att utvecklingsarbete för flyg-
vapenförband får beställas inom en kostnadsram av 525 000 000
kr.,
2. Mill Flygvapenförband: Forskning och utveckling för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 473 305 000 kr.
F. Gemensamma myndigheter och funktioner
Värnpliktsverket
Värnpliktsverket är centralt organ för inskrivning och personalredovisning
inom försvarsmakten. I verkets uppgifter ingår bl. a. att leda andra inskrivnings- och personalredovisningsmyndigheters verksamhet, att efter samråd med berörda myndigheter ansvara för och meddela föreskrifter om tillhö-
righet, uttagning, fördelning och inkallelse av värnpliktiga, att i samråd
med berörda myndigheter samordna personalprövning och bedömning av värnpliktiga, att samordna personalredovisningen inom försvarsmakten och
ansvara för den centrala registreringen av försvarsmaktens personal, att fö-
reslå överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna sådana anvisningar om krigsplacering som har samband med personalredovisningen, att besluta i ärenden om befrielse från eller anstånd med värnpliktstjänstgöring samt att i Övrigt biträda försvarsmaktens myndigheter i frågor om inskrivning och personalredovisning. Verket är organiserat på ett huvudkontor i Solna och tre värnpliktskontor, nämligen Södra värnpliktskontoret i Kristianstad med Västra inskrivningscentralen i Säve, Östra värnpliktskontoret i Solna med Bergslagens inskriv-
ningscentral i Karlstad och Norra värnpliktskontoret i Östersund med Övre
Norrlands inskrivningscentral i Boden. Huvudkontoret består av en värn-
pliktssektion, en administrativ sektion och ett datakontor.
Verksamheten under delprogrammet Värnpliktsverket budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet. Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Värnpliktsverket.
Programplan för perioden 1976/77-1980/81 Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför värnpliktsverket bl. a. följande. Värnpliktsverkets huvudkontor kommer att omlokaliseras till Karlstad under perioden. Anpassningen till de nya förutsättningar som därvid kommer att gälla bedöms påverka arbetet under programplaneperioden. Resultaten av den i prop. 1973:1 (bil. 6 s. 30) aviserade översynen av värnpliktsverket har inlämnats till regeringen. Ställningstaganden med anledning av slutrapporten kommer att påverka verksamhetens inriktning un-
der programplaneperioden. Enligt förslag i slutrapporten kommer översyns-
arbetet att fortsätta under programplaneperioden och inriktas på att genom-
föra de beslut som föranleds av slutrapporten. Under perioden skall införande och utveckling av värnpliktsplanerings-
rutiner fortsätta. Egna och andra myndigheters anspråk på verket skall kart-
läggas. Vidare skall statistikproduktionen utvecklas. Maskinella rutiner kom-
mer att utvecklas inom personalredovisningsområdet för att minska personalinsatserna.
2” Riksdagen 1976 I saml. Nr 143
Inskrivningsverksamheten skall inriktas mot att förbereda och genomföra beslut om inskrivningsorganisationen i Norrland samt att systematisera och ta fram underlag för att utvärdera produktionsresultaten.
Verkets behov av datamaskiner på längre sikt skall kartläggas. Den av värnpliktsverket beräknade utvecklingen av anslaget Värnplikts-
verket framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1975; 1 000-ta!
kr.).
Summa 1975/76! 1976/77 -1977/78 -1978/79 -1979/80 = 1980/81 1976/81 37 245 42 648 43 363 43674 43679 43 819 217 183
I Prisläge februari 1974
Översyn av värnpliktsverkets organisation
Inledning
I april 1973 uppdrog Kungl. Maj:t åt värnpliktsverket att i samarbete med försvarets rationaliseringsinstitut se över värnpliktsverkets organisation
med början före utgången av år 1973. Översynen skulle i enlighet med
chefens för finansdepartementei uttalande i prop. 1971:29 ges en begränsad omfattning. Huvudsyftet med översynen skulle vara att anpassa organisationen vad gäller struktur, personal och teknologi m. m. till de mål och uppgifter som nu gäller och som kan förutses.
Värnpliktsverket lade i en delrapport den 29 augusti 1974 i samarbete med försvarets rationaliseringsinstitut och i sin anslagsframställning för bud-
getåret 1975/76 fram förslag om verkets organisationsstruktur, inskrivnings-
organisationen i Norrland och organisationen för handhavande av läkar-
handlingar. Med anledning härav lämnade Kungl. Maj: i december 1974
riktlinjer för det fortsatta arbetet med översynen.
I riktlinjerna angavs bl. a. att som grund för översynen skulle gälla att
värnpliktsverket är en direkt under regeringen lydande förvaltningsmyn-
dighet som omfattar en chef, ett huvudkontor och ett antal värnpliktskon-
tor/inskrivningscentraler. Som mål för översynen skulle gälla att kostnaderna för värnpliktsverkets verksamhet borde minskas med 5"...
I kompletterande riktlinjer i februari och juni 1975 har bl. a. angetts att frivilliga hälsoundersökningar för repetitionsinkallade värnpliktiga inte skall
införas, att Västra inskrivningscentralen t. v. under ytterligare minst tio år
skall vara lokaliserad till Sävebasen och att ett centralt läkarhandlingsregister skall inrättas och förläggas till Karlstad. Registret skall enligt direktiven
utgöra ett för värnpliktsverket, försvarets sjukvårdsstyrelse och försvarets
forskningsanstalt gemensamt centralt personaktsarkiv för läkarhandlingar, skärmbildshandlingar och psykologiska prövningshandlingar.
Värnpliktsverket har i september 1975 kommit in med slutrapport om översynen av organisationen. Förslaget har utarbetats i fortlöpande samarbete med försvarets rationaliseringsinstitut. Slutrapporten har innan den
överlämnades till regeringen remitterats till chefen för försvarsstaben, chefen
för armén, chefen för marinen, chefen för flygvapnet, försvarets sjuk-
vårdsstyrelse, fortifikationsförvaltningen, försvarets forskningsanstalt, för-
svarets datacentral, värnpliktsnämnden, vapenfrinämnden, civilförsvarsstyrelsen, militärbefälhavarna för Södra, Västra och Östra militärområdena samt
Bergslagens, Nedre Norrlands och Övre Norrlands militärområden, chefen
för Gotlands militärkommando, chefen för första flygeskadern, chefen för Göteborgs kustartilleriförsvar, byggnadsstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, Umeå universitet, landstingen i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, kommunstyrelserna i Östersund, Umeå och Boden, Försvarets civila tjänstemannaförbund, Kompaniofficersförbundet, Plutonsofficersförbundet,
Statsanställdas förbund, Svenska officersförbundet, Sveriges läkarförbund
och Sveriges psykologförbund.
Värnpliktsverket har i särskilda skrivelser i oktober 1975 och februari 1976
kommit in med kompletterande underlag till slutrapporten i frågan om finansieringen av vissa tjänster vid värnpliktsverkets huvudkontor och kostnadsbe-
räkningar m. m. för olika organisationsalternativ i Norrland. Överbefälhavaren har i november 1975 avgett yttrande över slutrapporten.
Norrbottens läns landsting, Jämtlands läns landsting och Umeå kommun har i november 1975 avgett yttranden över värnpliktsverkets organisation i Norrland. Västerbottens läns landsting har instämt i Umeå kommuns skrivelse.
Nuvarande organisation
Värnpliktsverket inrättades genom beslut av vårriksdagen år 1968 (prop.
1968:34, FöU 1968:92, rskr 1968:214). Till grund för beslutet låg 1964 års in-
skrivnings- och personalredovisningsutrednings förslag (Ds Fö 1966:5) Krigsmaktens personalförvaltning. Beslutet innebar att dåvarande 21 inskrivningsområden ersattes med tre inskrivningsområden som vart och ett omfattade
två militärområden. Inom inskrivningsområdet skulle inskrivnings- och personalredovisningsverksamhet handhas av ett värnpliktskontor. Beslut om in-
skrivning skulle meddelas av en inskrivningsnämnd för varje inskrivnings-
område. Denna verksamhet skulle äga rum vid sex fasta inskrivningscentraler, en i varje militärområde. För att leda verksamheten skulle dåvarande centrala värnpliktsbyrån omorganiseras och under namnet värnpliktsverket ställas direkt under Kungl. Maj:t. Värnpliktsverket fick således en utpräglat de-
centraliserad organisationsstruktur.
I värnpliktsverkets instruktion (1968:341; ändrad senast 1975:1376) har organisationen knutits samman så att det klart framgår att värnpliktsverket be-
står av ett huvudkontor och tre värnpliktskontor med vardera en fristående
inskrivningscentral.
Enligt $ 29 värnpliktslagen (1941:967: omtryckt 1969:378: ändrad senast
1975:555) ankommer det på chefen för värnpliktsverket att besluta i ärenden som rör avslag beträffande anstånd med och befrielse från värnpliktstjänstgöring. Inskrivningscentralerna lyder i vissa avseenden direkt under chefen för värnpliktsverket och i övrigt under resp. värnpliktskontor. I fråga om registrering och inskrivning har chef för inskrivningscentral samma ställning
som chef för värnpliktskontor. Chefen för Västra inskrivningscentralen är
även platschef för Säve depå.
Inskrivningsavdelningen vid Norra värnpliktskontoret betjänar även inskrivningscentralen för Övre Norrland. Avdelningens helårsanställda personal är stationerad i Östersund. För att genom föra inskrivningsprövningarna inom Övre Norrlands militiirområde flyttar avdelningen från Östersund till Boden 2-3 månader per år. Antalet värnpliktiga som årligen genomgår in-
skrivningsprövning är i Östersund ca 4 700 och i Boden ca 3 100.
Värnpliktiga inom resp. militärområde redovisas i resp. värnpliktskontors
och inskrivningscentrals truppregister med främst följande undantag. Inom
marinen sker redovisningen vid truppregister Som ingår i marinstaben. Medicinalpersonal redovisas vid huvudkontoret och personal som ingår i högkvarteret redovisas av truppregistreringsmyndighet nio som är ansluten till huvudkontoret.
Värnpliktigas läkarhandlingar förvaras vid de olika truppregistren. Psykologiska prövningshandlingar handhas av försvarets forskningsanstalt och skärmbildshandlingar av försvarets sjukvårdsstyrelse.
Riksdagen tprop. 1971:29, InU 1971:15, rskr 1971:196) har beslutat att
värnpliktsverkets huvudkontor skall omlokaliseras till Karlstad. Tidpunkten har sedermera bestämts till den 14 juni 1976.
I prop. 1975:1 (bil. 6) godtog chefen för försvarsdepartementet att truppregistreringsmyndighet nio förs över ull Östra värnpliktskontoret när huvudkontoret flyttar till Karlstad.
Antalet på skilda sätt anställda uppgick under budgetåret 1974/75 till
i medeltal 385 personer. Av dessa var ca 35 tillfälligt anställd personal,
ca 90 arvodesanställd delidstjänstgörande personal, bl. a. läkare och bitridande psykologer. Den arvodesanställda militära personalen uppgick till ca
15. Av det totala antalet anställda utgjorde den militära och civilmilitära per-
sonalen ca 90. Under samma budgetår tjänstgjorde också vid verket ca 350 värnpliktiga och 7 personer som anvisats av arbetsmarknadsstyrelsen. Kostnaderna för de värnpliktiga budgeteras av chefen för armén och ingår således inte i värnpliktsverkets anslag.
Enligt värnpliktsverket har nuvarande organisationsform visat sig vara
mindre lämplig. Oklarhet har bl. a. uppstått i fråga om myndighetsbegreppet
eftersom de regionala enheterna inom värnpliktsverket är egna truppregistrerings- och inskrivningsmyndigheter. I bl. a. kungörelsen (1969:379) om inskrivning och redovisning av värnpliktiga (omtryckti 1973:509; ändrad se-
nast 1975:1272) behandlas de i verket ingående enheterna som flera olika myndigheter. Dessutom har inskrivningsorganisationen i Norrland visat sig vara
mindre rationell. Vidare har anställningsförhållandena för främst läkare och
psykologer enligt värnpliktsverket blivit otidsenliga.
Värnpliktsverkets förslag
Allmänt
Värnpliktsverket föreslår att verkets nuvarande uppgifter lämnas oförändrade. De bör dock i stort delas upp så att huvudkontoret svarar för planering och samordning centralt och på sikt samt utvecklar arbetsmetoder, rutiner och system m. m., medan värnpliktskontoren svarar för planering, budgetering och samordning på regional och lokal nivå, årlig produktion, drift, verkställighet m. m.
Organisation
I enlighet med de grundläggande direktiven föreslås att värnpliktsverket skall vara en förvaltningsmyndighet för inskrivning och personalredovisning som är direkt underställd regeringen. Värnpliktsverket skall liksom tidigare vara programmyndighet och produktionsmyndighet för delprogrammet
Värnpliktsverket och fackmyndighet för personalredovisning.
Värnpliktsverket föreslår att verksamheten dels indelas i tre internprogram
— planering, redovisning och inskrivning — dels att även gemensamma stöd-
funktioner t. v. betraktas som ett internprogram. Internprogramrnen föreslås vidare motsvaras av enheter i organisationen. En sådan organisation bygger på samma princip som förslaget till organisation för televerket i prop.
1973:171. Verkets ledning föreslås utövas av en verkschef med ett huvudkontor
i Karlstad. För att leda huvudkontorets verksamhet föreslås att en särskild chefsbefattning inrättas. Verkets regionala verksamhet bör bedrivas militärområdesvis och utövas av sex värnpliktskontor som är direkt underställda
verkschefen. Värnpliktskontoren förutsätts ligga i Kristianstad, Göteborg, Solna, Karlstad, Östersund och Boden. Detta innebär att de nuvarande inskrivningscentralerna i Göteborg, Karlstad och Boden får eu delvis förändrat
lydnadsförhållande och jämställs med övriga värnpliktskontor. Dessa enheter föreslås benämnas Västra värnpliktskontoret, Bergslagens värnplikts-
kontor och Övre Norrlands värnpliktskontor. Cheferna för värnpliktskontoren föreslås bli inskrivningschefer för inskrivningsområden vars gränser
stämmer överens med militärområdesindelningen. Truppregistreringsmyn-
dighet nio ansluts till Östra värnpliktskontoret.
Chefens för värnpliktsverket beslutanderätt i enskilda värnpliktsärenden
föreslås successivt bli delegerad till värnpliktskontoren och de i marinstaben ingående truppregistreringsmyndigheterna.
Inskrivningsskyldiga i Nedre och Övre Norrlands militärområden föreslås bli prövade vid en permanent inrättad inskrivningscentral i Umeå. Prövningarna av inskrivningsskyldiga inom övriga militärområden föreslås ske vid värnpliktskontoren.
Inskrivningsenheten i huvudkontoret föreslås tillföras expertis för att leda
och utveckla de medicinska och psykologiska prövningsfunktionerna samt personalvårdsfunktionen. Beredningen av enskilda värnpliktsärenden skall enligt förslaget göras med hjälp av ett bevakningsregister som kan uppdateras
och nås via bildskärmsterminaler. Vidare förslås att ett för värnpliktsverket,
marinstaben, sjukvårdsstyrelsen och försvarets forskningsanstalt gemensamt
personaktsarkiv skall anslutas till Bergslagens värnpliktskontor.
Redovisningen av medicinalvärnpliktiga förutsätts efter hand föras över
från huvudkontoret till marinens truppregistreringsmyndigheter och värnpliktiktskontoren. Den särskilda medicinalpersonaldetaljen vid huvudkontoret föreslås avvecklas successivt. Organisationstillhörigheten för marinens truppregister har tagits upp av försvarsmaktens ledningsutredning. Därför
lämnas inga förslag i detta avseende.
Värnpliktsverket föreslår vidare en ökad satsning på personalutveckling. All personal vid verket föreslås till skillnad från tidigare få fast anställning vid verket.
Verksamheten i Norrland
Enligt värnpliktsverket har inskrivningsorganisationen i Norrland väsentliga brister. Med nuvarande uppdelning av prövningsperioderna har det visat sig svårt alt skapa kontinuitet i arbetet. Värnpliktsverket framhåller bl. a. de ogynnsamma anställningsförhållandena för säsonganställda, främst biträdande psykologer och sköterskor. Endast ett fåtal av de biträdande psy-
kologerna kan återanställas eftersom de går över till annan verksamhet när
prövningsperioden är slut. Den ambulerande verksamheten har även försvårat möjligheterna att rekrytera läkare. De flesta läkarna är därför kort-
tidstjänstgörande värnpliktiga. Årligen återkommande kommenderingar för helårsanställd personal är besvärande. Nuvarande inskrivningsverksamhet
bedrivs i tillfälligt förhyrda lokaler som inte är ändamålsenliga.
Sex alternativ till organisation i Norrland har studerats. Av dessa har tre
utretts mera ingående. Inget av dessa tre alternativ ger enligt värnpliktsverket
enbart fördelar utan medför också nackdelar bl. a. från ekonomisk synpunkt, för anställda eller för inskrivningsskyldiga. Till detta kommer också lokali-
seringspolitiska synpunkter som har anförts av berörda kommuner.
Ett av de närmare utredda alternativen — alternativ 4 — innebär att inskriv-
ningsenhet ingår i värnpliktskontoren i såväl Östersund som Boden.
Detta alternativ medtör fördelar beträffande samverkan, anställnings- och reseförhållanden. Alternativet kräver emellertid så stora resurser att det inte kan rymmas inom den anvisade kostnadsramen.
Ett för Norrland gemensamt värnpliktskontor inkl. en gemensam inskrivningscentral i Umeå - alternativ 6 —- är ur ekonomisk synpunkt en fördelaktig lösning. Alternativet låser emellertid den organisatoriska handlingsfriheten för framtiden och försvårar systematisk samverkan med berörda militärbefälhavare och flertalet förband. Det strider dessutom mot de önskemål som personalrepresentanterna, de kommunala myndigheterna i Östersund och Boden samt Jämtlands läns landsting har uttalat.
Det tredje närmare utredda alternativet — alternativ 1 — innebär att värnpliktskontor skall finnas i Östersund och Boden och att de inskrivningsskyldiga prövas i Umeå vid en särskild inskrivningscentral som lyder direkt under chefen för värnpliktsverket. Alternativet medför vissa nackdelar för ett fåtal anställda och för Östersunds och Bodens kommuner men är trots detta den lösning som enligt värnpliktsverket bedöms vara minst ofördelaktig.
I förhållande till nuläget innebär de tre närmare utredda alternativen att årskostnaderna i prisläge februari 1974 minskar med för alternativ 1 ca 1123 000 kr., alternativ 4 340 000 kr. och alternativ 6 2012 000 kr.
Resursbehov m. m.
Värnpliktsverket borde enligt utredningsdirektiven kunna minska kostnaderna för sin verksamhet med 5 "+. Verket föreslår en kostnadsram om 40 260 000 kr. i prisläge februari 1974 vid genomförd modifierad organisation och i plan produktion. Detta innebär enligt värnpliktsverket en kostnadsminskning om 5,75 "u.
Minskningen har åstadkommits genom bl. a. en ökad användning av maskinella hjälpmedel och minskning av personalen. Verkets personalbehov har beräknats till 357 tjänster, varav 68 på deltid. Antalet värnpliktiga har minskats med 70. Den av arbetsmarknadsstyrelsen anvisade arbetskraften på sju personer behöver inte längre tas i anspråk. Personalen föreslås minskas efter hand genom naturlig avgång och i förening med omplacering inom verket.
Medelsbehovet är beräknat bl. a. på grundval av kapacitetsbehovet vid inskrivningscentralerna. Vid Norrlands inskrivningscentral beräknas 45 personer per dag kunna prövas, vid Västra värnpliktskontoret och Bergslagens värnpliktskontor vartdera 65 per dag och vid Södra och Östra värnpliktskontoren 75 resp. 85 per dag.
Värnpliktsverket anser att kostnaderna för värnpliktiga vid verket fr. o. m. budgetåret 1977/78 skall ingå i anslaget. I anslaget inräknas vidare fr. o. m. budgetåret 1976/77 medel för personalutveckling. Kvarstående arvodestjänster föreslås successivt bli omvandlade till tjänster på aktiv stat.
En förutsättning för tidigare nämnda personalminskningar är enligt värnpliktsverket att planerings- och personalredovisningsarbetet stöds av långt utvecklad datateknik. Bildskärmar förutsätts kunna användas för att stödja
handläggningen av krigsplacerings- och tjänstgöringsärenden och enskilda värnpliktsärenden samt för att ta fram information till värnpliktiga m. fl.
Författningsändringar
Det framlagda förslaget bedöms kräva en allmän granskning och revidering av de författningar som gäller för värnpliktsverket. En sådan granskning
och revidering är omfattande och ligger enligt värnpliktsverket utanför dess kompetens. I enlighet med direktiven för översynen föreslår dock verket vissa ändringar som behövs för att den föreslagna organisationen skall kunna träda i kraft och fungera den 1 juli 1976. Ändringsförslagen gäller värnpliktslagen, kungörelsen om inskrivning och redovisning av värnpliktiga, kungörelsen (1969:380) om värnpliktigas tjänstgöring m. m. (omtryckt 1974:414), instruktionen för värnpliktsverket samt kungörelsen (1942:840: ändrad senast 1972:336) angående hämtning av värnpliktiga som uteblivit från inskrivningsförrättning eller tjänstgöring m. m. (hämtningskungörelsen).
Ändringar behövs i bl. a. $ 29 värnpliktslagen för att medge förslagen
delegering av beslutanderätt i enskilda värnpliktsärenden. I övrigt föreslås
ändringar 1 konsekvens med namnändringar och förändrad organisation.
Genomförande
Värnpliktsverket föreslår att den nya organisationen fastställs att gälla
fr. o. m. budgetåret 1976/77. Utredningens förslag föreslås genomföras suc-
Cessivt.
Remissyttrandena Organisation
Flertalet remissinstanser har inte haft något att erinra mot de föreslagna lydnadsförhållandena för värnpliktsverket. Chefen för armén anser dock att
värnpliktsverket bör lyda under överbefälhavaren och att värnpliktskontoren bör lyda under resp. militärbefälhavare. I krigsorganisationen bör värnpliktskontoren ingå i militärområdesstaberna eller underställas militärbe-
fälhavarna. Detta skulle innebära att personalen är gemensam vilket underlättar ett nära och kontinuerligt samarbete. Militärbefälhavaren för Södra militär-
området delar uppfattningen att värnpliktskontoren i krigsorganisationen bör underställas eller lyda under resp. militärbefälhavare. Värnpliktsverkets förslag till organisationsstruktur och internprogramindelning behandlas endast av ett fåtal remissinstanser. Överbefälhavaren, che-
fen för försvarsstaben, chefen för armén, Svenska officersförbundet och Sveriges
psykologförbund ullstyrker i princip föreslagen organisationsstruktur. Chefen
för försvarsstaben framhåller att vissa modifieringar av organisationen kan bli nödvändiga när försvarsmaktens ledningsutredning lagt fram förslag angående den högre regionala ledningen. Chefen för armén understryker be-
tydelsen av en samordnad central och regional planering. En flyttning av
Östra värnpliktskontoret till Strängnäs bör enligt arméchefen övervägas.
Överbefälhavaren och chefen för försvarsstaben anser att överbefälhavaren, försvarsgrenschef och militärbefälhavare bör ges ett visst inflytande på produktionen. De understryker samtidigt värnpliktsverkets roll för att hålla krigsorganisationens personalstyrka vid makt.
Försvarets sjukvårdsstyrelse och militärbefälhavaren för Södra militärområdet
stöder förslaget beträffande den regionala organisationen. Enligt sjukvårdssty-
relsen är det rationellt att driva inskrivnings- och personalredovisningsverksamheten vid ett antal likadana regionala enheter.
Chefen för marinen förutsätter att värnpliktsverkets förestagna roll som
produktions- och fackmyndighet inte kommer att ändra nuvarande ansvarsförhållanden.
Enligt försvarets sjukvårdsstyrelse har det medicinska fackinnehållet i verksamheten inte utretts. En sådan utredning borde ha legat till grund för organisationsförslagen. Sjukvårdsstyrelsen kommer genom bl. a. sin egen översynsutredning att kunna lämna kompletterande synpunkter på den medicinska fackrollen. Styrelsen finner det dock angeläget att beslut be-
träffande värnpliktsverkets organisation inte fördröjs. Överbefälhavaren
framhåller att värnpliktsverkets översyn utgör tillräcklig grund för ett beslut om inskrivningsfunktionen.
Enligt försvarets sjukvårdsstvrelse och försvarets forskningsanstalt bör medicin- och psykologifacken få egna företrädare i huvudkontoret. Dessa föreslås
lyda direkt under chefen för värnpliktsverket. Sveriges psykologförbund framhåller att fackföreträdarna bör vara jämställda.
Föreslagen delegering inom verket samt till marinens truppregistreringsmyndigheter av bl. a. beslutanderätten i enskilda värnpliktsärenden biträds i allt väsentligt av överbefälhavaren, chefen för armén, chefen Jör marinen, värnpliktsnämnden och arbetsmarknadsstyrelsen. Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller bl. a. att en sådan decentralisering underlättar samarbetet med länsarbetsnämnderna.
Frågor om ett centralt personaktsarkiv förlagt till Karlstad har behandlats av chefen för marinen, försvarets sjukvårdsstyrelse samt Sveriges läkarförbund. Chefen för marinen och försvarets sjukvårdsstyrelse föreslår att hela kostnaden för arkivet skall budgeteras av värnpliktsverket. Både sjukvårdsstyrelsen och Sveriges läkarförbund är kritiska mot benämningen personakts-
arkiv. Läkarförbundet föreslår att arkivet benämns centralt läkarhandlingsregister. Sjukvårdsstvrelsen anser att det centrala arkivet bör förläggas till
Karlstad i enlighet med förslaget medan Sveriges läkarförbund föreslår att det förläggs till Östra värnpliktskontoret i Solna.
Försvarets sjukvårdsstvrelse framhåller att förslaget om redovisning av
medicinalpersonal inte kan genomföras. Frågan kommer att behandlas i
sjukvårdsstyrelsens översynsutredning. Överbefälhavaren framhåller att det
är lämpligt att verket strävar efter en enhetlig redovisning av personalen
och undviker att skapa eller behålla exklusiva rutiner för små personal-
grupper.
Marinens truppregister behandlas av försvarsmaktens ledningsutredning. Överbefälhavaren och chefen för försvarsstaben anser att gränsdragningen mellan denna utredning och värnpliktsverkets utredningsarbete är lämplig. Chefen för marinen anser att marinens truppregistreringsmyndigheter även i
fortsättningen bör vara integrerade i marinstaben. Försvarets sjukvårdsstyrelse anser att det är väsentligt att anställningsför-
hållandena förbättras för personalen inom främst inskrivningsverksamheten.
Styrelsen framhåller därvid möjligheterna till samordning med andra upp-
gifter inom hälso- och sjukvården och inom den militära organisationen. Sjukvårädsstyrelsen finner det olyckligt att värnpliktiga läkare även i fortsättningen måste utnytljas I så stor utsträckning. Styrelsen är även oroad över möjligheterna att rekrytera läkare. Försvarets forskningsanstalt betonar betydelsen av att anställningsförhållandena för psykologer förbättras. Sveriges läkarförbund anser att behovet av läkare bör täckas med anställd personal.
Överbefälhavaren, chefen för försvarsstaben, chefen för armén och flerta-
let personalorganisationer berör personalens kategoritillhörighet. Enligt överbefälhavaren är en allsidig representation av såväl civil och civilmilitär som
militär personal på skilda nivåer önskvärd. Vidare framhålls behovet av
lämpliga fredsbefattningar för personal som ingår i krigsorganisationen. Chefen för armén, Svenska officersförbundet och Kompaniofficersförbundet po-
ängterar att många tjänster vid värnpliktsverket är lämpliga för äldre per-
sonal. Enligt Kompaniaofficersförbundet är ullgången på denna typ av tjänster
en förutsättning för pensionsåldersreformens genomförande. Överbefälha-
varen och chefen för flygvapnet anser att värnpliktsverket bör ses som en integrerad enhet i försvaret vid rekrytering och tillsättning av militär och civilmilitär personal. Försvarets civila tjänstemannaförbund anser att vissa tjänster även framdeles bör besättas med militär personal men att ett stort antal av de tjänster som nu är avsedda för militär personal bör ändras till civila tjänster. Förbundet berör också liksom Plutonsofficersförbundet de svå-
righeter som kan uppstå om någon ersättare inte finns vid frånvaro eftersom reservkapacitet inte har räknats in i personalbehovet. Enligt Sveriges psykologförbund måste frågan om reservkapacitet vid sjukdom, semester och
facklig verksamhet utredas.
Flera remissinstanser berör personalutvecklingen. De i utredningen fram-
förda förslagen tillstyrks av flertalet. Bl. a. understryks behovet av fort- och
vidareutbildning.
Verksamheten i Norrland
De argument som framförs för och emot olika alternativ beträffande organisationen i Norrland rör frågor beträffande samverkan, rekrytering, anställningsförhållanden, lokaler och kostnader. Ett flertal remissinstanser an-
ser att ett nära samarbete mellan militärområdesstab, landsting, kommun
och resp. värnpliktskontor är av stor betydelse. Värnpliktskontorens samverkan med landsting och kommuner anses ha betydelse för möjligheterna att erbjuda berörd personal goda anställningsförhållanden och därmed un-
derlätta rekryteringen. Samarbetet mellan militärområdesstab och värnpliktskontor anses betydelsefullt främst för personalredovisningen inom försvarsmakten och det operativa krigsförberedelsearbetet.
Försvarets datacentral ser vissa administrativa fördelar med nuvarande lokalisering i Norrland men förordar inte något alternativ. Östersunds kom-
mun förordar i första hand oförändrad verksamhet i Östersund.
Alternativ 1 vilket innebär att planering och personalredovisning finns i
Boden och Östersund medan inskrivningen i Norrland koncentreras till
Umeå förordas av militärbefälhavarna i Övre och Nedre Norrlands militärområden, försvarets forskningsanstalt, försvarets sjukvårdsstyrelse och Sveriges psykologförbund. Överbefälhavaren, chefen för försvarsstaben och chefen för armén
motsätter sig inte detta alternativ. Bodens kommun väljer alternativ 1 i andra hand. Jämtlands läns landsting hemstätler att alternativ I inte görs till föremål
för beslut.
Överbefälhavaren, chefen för försvarsstaben, chefen för armén, Bodens kommun, Norrbottens läns landsting, Statsanstältdas förbund och Plutonsofficersförbundet förordar alternativ 4, dvs. fullständiga värnpliktskontor med både personalredovisning och inskrivning i Boden och Östersund. Jämtlands läns landsting och Östersunds kommun förordar detta alternativ i andra hand.
Försvarets sjukvårdsstyrelse anser att alternativ 4 kan vara väl så lämpligt
som alternativ I under förutsättning att de av berörda landsting och kommuner gjorda utfästelserna beträffande samverkan och engagemang rörande personal och lokaler kan infrias. Sveriges läkarförbund kan acceptera att värnpliktsverkets verksamhet förläggs till Boden och Östersund. Försvarets forskningsanstalt anser det mindre lämpligt att förlägga prövningsverksamheten till
både Boden och Östersund.
Umeå kommun och Umeå universitet förordar alternativ 6, dvs. ett för hela Norrland gemensamt värnpliktskontor i Umeå som svarar för såväl personalredovisning som inskrivning. Västerbottens läns landsting anser att inskrivningsprövningarna för hela Norrland bör ske i Umeå. Detta motiveras
bl. a. av att delar av arbetsmedicinska institutet och försvarets forsknings-
anstalt skall förläggas till Umeå. Alternativ 6 förkastas helt av Bodens kommun.
Sveriges läkarförbund anser att en förläggning av verksamheten i Norrland till Umeå är att föredra om endast värnpliktsverket och inte kommuner,
landsting m. fl. ansvarar för verksamheten.
Östersunds kommun och Svenska officersförbundet anser att beslut om värnpliktsverkets organisation i Norrland inte bör fattas innan resultaten från vissa utredningar — främst försvarsmaktens ledningsutredning — föreligger.
Militärbefälhavaren för Övre Norrlands militärområde, Umeå kommun, Västerbottens läns landsting, Östersunds kommun, Jämtlands läns landsting, Bo-
dens kommun och Norrbottens läns landsting har förklarat sig beredda att medverka till att lösa lokal-och personalfrågor.
Resursbehov m. m.
Enligt direktiven borde värnpliktsverket kunna minska sina kostnader med
5 ",. Överbefälhavaren anser att de av värnpliktsverket redovisade beräkningarna i vissa avseenden kan diskuteras. Chefen för försvarsstaben föreslår alternativa sätt att beräkna kostnadsbesparingarna men motsätter sig inte de utgångsvärden värnpliktsverket har använt. Chefen för armén biträder förslaget att minska antalet värnpliktiga vid värnpliktsverket men anser att det är fel-
aktigt att räkna det minskade antalet värnpliktiga som en kostnadsminskning för värnpliktsverket. En sådan reducering innebär inte någon minskning av det totala antalet värnpliktiga. Kostnaderna för dessa värnpliktiga bör enligt armé-
chefen liksom i dag redovisas av armén. Inte heller överbefälhavaren anser att
uteblivna kostnader för värnpliktiga vid värnpliktsverket innebär någon besparing för försvarsmakten. Ytterligare åtgärder kan bli nödvändiga att vidta om verksamheten vid värnpliktsverket skall bedrivas till 5 "> lägre kostnader för försvarsmakten. Samtidigt betonasdock betydelsen av värnpliktsverkets verk-
samhet. Militärbefälhavaren för Östra militärområdet anser det angeläget att värnpliktsverket tillförs nödvändiga resurser.
Bodens kommun framhåller att värnpliktsverket i alternativ 4 inte har beaktat alla faktorer, bl. a. konsekvenserna av samverkan med landsting
och kommuner. Enligt Umed kommun har för liten hänsyn tagits till de
ekonomiska vinsterna i alternativ 6. Jämtlands läns landsting anser att ekonomiska överväganden har spelat alltför stor roll beträffande inskrivningsverksamheten i Norrland. Lokaliseringspolitiska aspekter bör tillmätas minst
lika stor betydelse. Norrbottens läns landsting anser att rescekostnaderna inte
kan uteslutas vid kostnadsjämförelser mellan olika alternativ som har skett
i förslaget. Försvarets datacentral noterar bl. a. att kostnaderna fören terminalförbindel-
se mellan värnpliktsverkets huvudkontoroch centralens datamaskinerinte har tagits med i kostnadsberäkningarna.
Försvarets sjukvårdsstyrelse anser att kostnaderna för läkarlöner kan vara
för lågt beräknade. Denna uppfattning delas av överbefälhavaren.
Genomförande
Svenska officersförbundet, Plutonsofficersförbundet och Västerbottens läns landsting instämmer i värnpliktsverkets förslag beträffande tidpunkten för
genomförande av omorganisationen.
F7. Värnpliktsverket
1974/75 Utgift 39 231 000 1975/76 Anslag 37 245 000 1976/77 Förslag 43 260 000
Kostnader och medelsbehov (I 000-tal kr.)
Primäruppdrag m. m. 1974/75 1975/76 —- 1976/77
Planerat Utfall Planerat Värnplikts- Föredra-
verket ganden
Värnpliktsverket: All-
män ledning och förbandsverksamhet 34 190 39 231 37 245 42 648 43 260
Kostnader 34 190 39 231 37 245 42 648 43 260
Tillkommer: Medgiven prisreglering + 6 325 - - - - Mcedelsbehov 40 515 39 231 37 245 42 648 43 260
Personal
Antal 1974/75 1975/76 — Beräknad ändring
1976/77 Planerat = Utfall Pianerat — Värnplikts- Föredra-
verket ganden
Militär personal Regementsofficerare 39 38 41 +52 ) Kompaniofficerare 24 22 25 +5? Piutonsofficerare 10 10 10 -22
Civilmilitär personal Detalior- Övrig personal 5 4 5 -5 ganisation
i on | och fördel- Pensionerad militär ning enligt
| personal i arvodes- | regeringens | |||
| tjänst | bestämman- | |||
| Regementsofficerare | 13 | 13 | 12 -)23 | de |
| Kompaniofiicerare | 3 | 3 | 3 -123 |
Antal
1974/75 1975/76 — Beräknad ändring
1976/77
Planerat — Utfall Planerat Värnplikts- Föredra-
verket ganden
Civil personal! Handläggande personal 29 33 29 +6 Övrig personal 165 158 161 -9 Deltidsanstältd personal 103 106 103 -14
391 387 389 -15 -16
I Inkl. 35 personer utöver personalförteckning. 2 Sammanlagt minskar antalet militära tjänster med 9 (jfr not 3) 31 personalförteckningen finns 16 tjänster för regementsofficer och 16 tjänster för kompaniofficer. Vakanserna har fyllts med civil personal.
Budgetåret 1974/75
Värnpliktsverket anger i sin årsredovisning för budgetåret 1974/75 att fasta rutiner för planeringsverksamheten successivt har införts. Detta har bl. a. positivt påverkat planeringen av den regionala förbandsomsättningen. Personalplaneringssystemet har utvecklats som planerat.
Personalredovisningen har under budgetåret fungerat tillfredsställande. Arbetsmetoder och rutiner har ensats. Tidigare eftersläpning i krigsplaceringsarbetet har till stor del inhämtats. En ny rutin för krigsplacering med datamaskin har utarbetats och prövats.
En förbättrad rutin för att bevaka enskilda värnpliktsärenden har införts.
Vidare har handläggningsrutinerna för dessa ärenden setts över och förenklats.
Åtgärder har vidtagits för att förbättra informationen till enskilda.
Åtgärder har vidtagits för att minska den manuella hanteringen vid delgivning av registerinnehåll enligt datalagen.
Inskrivningarna har kunnat genomföras planenligt. Arbete har pågått med
alt förbättra klassifikations-, kruv- och kunskapsredovisningssystemen.
Databehandling och administration har fungerat tillfredsställande. System- och programanpassning i samband med övergång till nytt befattningstypkravregister och införande av urvalsgrupper har genomförts beträffande
inskrivningsrutinerna. Marinens övergång till värnpliktsverkets redovis-
ningssystem har genomförts.
Budgetåret 19757/76
Under budgetåret har resultaten av översynen av värnpliktsverkets organisation redovisats för regeringen. Förberedelser kommer att vidtas för att genomföra de i slutrapporten föreslagna åtgärderna.
Huvudkontoret kommer att omlokaliseras till Karlstad under budgetåret.
Förberedelser för omlokaliseringen pågår. Den fortsatta utvecklingen av datamaskinstödda rutiner kommer att inriktas mot att utnyttja befintlig information för att minska det manuella arbetet. Antalet delgivningsärenden till följd av den nya datalagen tenderar alt Öka och kräver fortsatt uppmärksamhet.
Budgetåret 1976/77
Värnpliktsverket
Förändringar i förhållande till budgetåret 1975/76 motiverar värnpliktsverket på följande sätt.
A. Pris- och löneomräkning
Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 3 587 000
kr.
B. Förändringar enligt Kungl. Maj:ts/regeringens beslut 1. Merkostnaderna till följd av omlokalisering av huvudkontoret och Bergslagens inskrivningscentral uppgår till 2 586 000 kr. 2. Kungl. Maj:t/regeringen har i särskilda beslut medgett inrättande av två tjänster (+ 123 000 kr.). C. Uppgiftsförändringar Förändringarna med anledning av översynen (-218 000 kr.) beräknas enligt
följande.
389 tjänster dras in -21 800 000 kr. 357 tjänster inrättas +21 549 000 kr.
I tjänst inrättas för personaktsarkivet + 56 000 kr.
2 tjänster behålls vid medicinalpersonaldetaljen + 120 000 kr.
17 arvodestjänster behålls - 780 000 kr. 3 tjänster hålls vakanta i Norrland - 160 000 kr. 3 tjänster behålls övergångsvis vid dataavdel-
ningarna vid Södra och Östra värnpliktskontoren
och Nedre Norrlands värnpliktskontor + 150 000 kr.
I tjänst vid dataavdelningen vid Övre
Norrlands värnpliktskontor hålls t. v. vakant - 50 000 kr. Värnpliktsförmåner minskar - 325 000 kr. Materiel och tjänster minskar - 358 000 kr. Personalutveckling + 200 000 kr. Löner till övergångsvis kvarstående personal + 760 000 kr. Säve depå + 60 000 kr. Terminalutrustning + 250 000 kr. Resor och traktamenten + 90000 kr.
D. Alternativ O
Eftersom pågående översyn av värnpliktsverket väntas innebära besparingar i storleksordningen 5 "6 har något särskilt nollalternativ inte redovi-
sats.
Föredraganden
I april 1973 uppdrog Kungl. Maj:t åt värnpliktsverket att i samarbete med försvarets rationaliseringsinstitut se över värnpliktsverkets organisation. En
delrapport överarbetet överlämnades i augusti 1974. Slutrapporten redovisades i september 1975 efter att ha remissbehandlats.
Värnpliktsverket är f. n. centralt organ för inskrivning och personalredovis-
ning inom försvarsmakten. I enlighet med den uppfattning som värnpliktsver-
ket och flertalet remissinstanser har redovisat anser jag att verket bör vara en under regeringen direkt lydande förvaltningsmyndighet för inskrivning och personalredovisning.
Värnpliktsverket föreslår att verkets nuvarande uppgifter lämnas oförändrade och att verket liksom tidigare skall vara program- och produktionsmyndighet för delprogrammet Värnpliktsverket och fackmyndighet för facket per-
sonalredovisning. Verksamheten föreslås bli indelad i tre internprogram, näm-
ligen planering, redovisning och inskrivning. Dessutom föreslås att gemensamma stödfunktioner t. v. betraktas som ett internprogram. Internprogrammen bör motsvaras av enheter i organisationen. Jag delar värnpliktsverkets uppfattning att den föreslagna organisationsstrukturen ger vissa effektivitetsvinsteri förhållande till nuvarande organisation och tillstyrker därför förslaget.
Verksamheten föreslås ledas av en verkschef. För att leda huvudkontorets verksamhet bör enligt värnpliktsverket en särskild chefsbefattning inrättas. Enligt min mening är det osäkert vilka effekter omorganisationen kommer att
få på verksamheten i huvudkontoret. Jag är därför inte beredd att tillstyrka den förslagna chefstjänsten.
Redan 1964 års inskrivnings- och personalredovisningsutredning föreslog att inskrivning och personalredovisning skulle ledas av en central personalförvaltning. Regionalt skulle inskrivning och personalförvaltning ske inom varje militärområde. För att bl. a. begränsa kostnaderna inrättades endast tre värnpliktskontor och tre inskrivningscentraler. Kontoren skulle i princip om-
fatta två militärområden som tillsammans skulle bilda eu inskrivningsområ-
de. Enligt värnpliktsverket har denna organisation visat sig vura mindre rationell. En förstärkning av inskrivningscentralerna har blivit nödvändig och
dessa har i realiteten fungerat som värnpliktskontor. Värnpliktsverket före-
slår därför att nuvarande inskrivningscentraler jämställs med värnpliktskontoren och i likhet med dessa lyder direkt under chefen för värnpliktsverket.
Som en följd av detta bör benämningen på inskrivningscentralerna ändras till värnpliktskontor och inskrivningsområdena få gränser som stämmer överens
- Prop. 1975/76: 143 23
med militärområdenas. Flertalet remissinstanser stöder den föreslagna regionala organisationen.
För att uppnå en funktionell organisation bör enligt min mening inskrivningscentralernas lydnadsförhållanden ändras. Trots att verksamheten vid de regionala enheterna liksom tidigare kommer att ha olika omfattning tillstyr-
ker jag således värnpliktsverkets förslag beträffande den regionala organisa-
tionen med undantag för inskrivningsorganisationen i Norrland till vilken jag
återkommeri det följande. Detta innebär att benämningen på inskrivningscen-
tralerna ändras till värnpliktskontor och att antalet inskrivningsområden utö-
kas till sex. Inskrivningsområdena får samma gränser som militärområdena.
Den av värnpliktsverket föreslagna delegeringen av bl. a. beslutanderätten i enskilda värnpliktsärenden tillstyrks av de närmast berörda remissinstanserna. Enligt min mening leder en ökad delegering till bl. a. en snabbare handläggning av de enskilda ärendena. Jag ansluter mig därför till förslaget men förutsätter att chefen för värnpliktsverket noggrant följer verksamheten och förbehåller sig rätten att fatta beslut i anstånds- och befrielseärenden som är av principiell betydelse eller i övrigt av stor vikt. Nuvarande enhetlighet i be-
dömningen får inte heller förloras. Försvarets sjuk vårdsstyrelse och försvarets forskningsnanstalt biträder f. n. värnpliktsverket i medicinska och psykologiska frågor. Dessa myndigheter och
Sveriges psykologförbund stöder förslaget att medicin- och psykologifacken
bör få egna företrädare i huvudkontoret. Innan det har klarlagts om personal för
dessa uppgifter kan föras över från försvarets sjukvårdsstyrelse och försvarets
forskningsanstalt ellerom de måste hämtas från annat håll är jag inte beredd att
ta ställning till behovet av tjänster för detta ändamål.
Enligt värnpliktsverket bör en särskild funktion för beredning av enskilda värnpliktsärenden tillkomma. Ävenjag anseratten sådan funktion börinrättas för att verket skall kunna ge bättre service åt allmänheten och de inskrivnings-
skyldiga. I enlighet med direktiven föreslås att ett för värnpliktsverket, försvarets
sjukvårdsstyrelse och försvarets forskningsanstalt gemensamt centralt personaktsarkiv för läkarhandlingar, skärmbildshandlingar och psykologiska prövningshandlingar skall inrättas och förläggas till Karlstad. JSag föreslår att arkivet benämns centralt läkarhandlingsarkiv och lokaliseras till Karlstad.
Beträffande föreslagen avveckling av den särskilda medicinalpersonaldetal-
Jen vid värnpliktsverkets huvudkontor och organisationstillhörigheten för marinens truppregister finns det enligt min mening ännu inte tillräckligt underlag
för beslut. I likhet med överbefälhavaren anser jag dock att verket bör sträva
efter en enhetlig redovisning av personalen och undvika att skapa eller behålla
särskilda rutiner för små personalgrupper.
Värnpliktsverket föreslår en ökad satsning på personalutveckling. De flesta remissinstanserna stöder detta förslag. Jag förutsätter att behovet av personal-
utveckling inom värnpliktsverket kommer att tillgodoses i samma utsträckning som inom den övriga statsförvaltningen. Resursbehovet för ändamålet
bör behandlas i samband med de årliga budgetprövningarna.
Beträffande verksamheten i Norrland har värnpliktsverket föreslagit att reducerade värnpliktskontor skall organiseras i Boden och Östersund och att inskrivning för hela Norrland skall ske vid en gemensam inskrivningscentral i
Umeå. Ett flertal remissinstanser anser att ett nära samarbete mellan militärområ-
desstab, landsting, kommun och resp. värnpliktskontor är av stor betydelse.
Av tre närmare utredda organisationsalternativ har förslaget om ett för
hela Norrland gemensamt värnpliktskontor, inkl. inskrivningscentral i Umeå, förordats endast av Umeå kommun, Umeå universitet och Västerbottens läns landsting. Alternativet är det ekonomiskt mest fördelaktiga men innebär vissa nackdelar genom minskade möjligheter till samverkan mellan värnpliktskontor och militärområdesstab i såväl Boden som Östersund. Det är
ocksåogynnsamt för nu anställd personal i Norrland. Jag kan därför inte förorda
detta alternativ.
Fullständiga värnpliktskontor med såväl personalredovisning som inskrivning i Boden och Östersund medför enligt värnpliktsverket fördelar beträf-
fande samverkan, anställnings- och reseförhållanden. Värnpliktsverket har
dock, främst av ekonomiska skäl, inte ansett sig kunna välja detta alternativ.
Flera remissinstanser förordar fullständiga värnpliktskontor och ungefär lika många förordar reducerade värnpliktskontor i Boden och Östersund med gemensam inskrivningscentral i Umeå.
Enligt min mening är det av stor vikt att kostnadsminskningar uppnås vid omorganisationer inom försvarsmakten. Värnpliktsverkets förslag till organi-
sation i Norrland tillfredsställer detta krav. Vid val av alternativ måste emel-
lertid i detta fall enligt min mening stor betydelse tillmätas lokaliseringspolitis-
ka skäl, samarbetsmöjligheter mellan värnpliktskontor och militärområdes-
stab, de inskrivningsskyldigas reseförhållanden och personalens anställnings-
förhållanden. Mot denna bakgrund förordar jag alternativet med fullständiga
värnpliktskontor med såväl personalredovisning som inskrivning i Boden och Östersund trots att det i ekonomiskt hänseende är mindre fördelaktigt än reducerade värnpliktskontor med gemensam inskrivningscentral i Umeå.
Överbefälhavaren, chefen för försvarsstaben och chefen för armén anser att det kan diskuteras om värnpliktsverket med sitt förslag uppnår de redovisade
kostnadsminskningarna om 5,75 "». Det kan dock konstateras att betydande
besparingar i fråga om personal och värnpliktiga har kunnat åstadkommas. Även iövrigt har kostnaderna begränsats. Trots detta torde en ökad effektivitet i verksamheten komma att uppnås. Mot denna bakgrund kan jag därför i hu-
vudsak acceptera förslagen även från kostnadssynpunkt.
En förutsättning för att uppnå redovisade personalminskningar m. m. är bl.a. att maskinella hjälpmedel utnyttjas i större utsträckning. Sådana hjälp-
medel bör därför tillföras i huvudsak i enlighet med värnpliktsverkets förslag.
Föratt möjliggöra den föreslagna delegeringen av beslutanderätten iärenden
om anstånd med och befrielse från värnpliktstjänstgöring måste värnpliktsla-
gen ändras. Även vissa andra författningsändringar behövs för att genomföra den nya organisationen. Jag avser att i annat sammanhang ta upp frågan om
dessa ändringar.
Den nya organisationen bör införas successivt från den 1 juli 1976 i sam-
genomföras med hänsyn till de lokala och personella förutsättningarna. Jag förutsätter att personalminskningarna genomförs efter hand genom naturlig
avgång eller genom omplacering i samråd med försvarets personalnämnd och
berörda pesonalorganisationer. Jag räknar med att organisationsförändringar-
na kommer att vara helt genomförda islutet av programplaneperioden. Delegering av anstånds- och befrielseärenden bör kunna påbörjas den 1 juli 1976.
Det bör ankomma på regeringen att besluta om och vidta de övergångsåt-
gärder och åtgärder i övrigt som behövs för att genomföra de föreslagna ändringarna av värnpliktsverkets organisation. I de delar anställnings- och arbetsvillkor är förhandlingsfrågor avser jagatt ge
statens avtalsverk det förhandlingsuppdrag som behövs.
Förutom de förändringar som motiveras av översynen har jag inte något att erinra mot den inriktning av verksamheten som värnpliktsverket har föreslagit i programplanen.
Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen
över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. godkänna de riktlinjer för värnpliktsverkets organisation som jag
har förordat,
2. bemyndiga regeringen att vidta de övergångsåtgärder som be-
hövs för att genomföra förslagen och som inte innebär ändringar i
3. till Värnpliktsverket för budgetåren 1976/77 anvisa ett förslagsan-
slag av 43 260 000 kr. |
Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att
genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden harlagt fram.