Regeringens proposition med förslag till statsbudget för budgetåret 1975/76
Regeringens proposition nr 1 år 1975 Prop. 1975:1
Nrl
Regeringens proposition med förslag till statsbudget för budgetåret 1975/76; beslutad den 3 januari 1975.
Regeringen förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoU för den åtgärd eller det ändamål som framgår av föredragandenas hemställan.
På regeringens vägnar OLOF PALME
G. E. STRÄNG
Propositionens huvudsakliga innehåU
Det i 1975 års budgetproposition framlagda förslaget till statsbudget för budgetåret 1975/76 visar en omslutning av 93 224 milj. kr. Detta innebär en höjning i förhållande tUl vad som nu beräknas för innevarande budgetår med 8 338 milj. kr. Budgetförslaget utvisar ett underskott på 11 907 milj. kr. Underskottet för innevarande budgetår beräknas numera till 11 853 milj. kr., dvs. en ökning med 2 226 mUj. kr. i förhållande till vad som beräknats i riksstaten för 1974/75.
I bilagorna 1—24 tUl budgetpropositionen redovisas regeringens förslag till de i statsbudgeten ingående inkomst- och utgiftsposterna närmare. Bilagan 1, som bl. a. innehåller en finansplan, vari den ekonomiska politiken behandlas mot bakgrund av den samhällsekonomiska utvecklingen, innehåller även en preliminär nationalbudget för år 1975.
1—Riksdagen 1975.1 saml. Nr 1.
Prop. 1975:1
Förslag till
Statsbudget för budgetåret 1975/76
TOTALBUDGETEN
A Skatter, avgifter, m. m.:
I Skatter
n Uppbörd i statens verksamhet ni Diverse inkomster
71 729 200 000 1 592 490 000 840 800 000 74 162 490 000
B Inkomster av statens kapitalfonder:
I Statens affärsverksfonder
n Riksbanksfonden
ni Statens aUmäona fastighetsfond
IV Försvarets fastighetsfond
V Statens utlåningsfonder
VI Fonden för låneunderstöd
Vn Fonden för statens aktier
Vm Fonden för beredskapslagring
DC Statens pensionsfonder
X Diverse kapitalfonder
943 800 000
250 000 000
506 186 000
130 354 000
2 438 626 000
104 035 000
122 850 000
87 599 000
97 917 000
80 898 000
4 762 265 000
1 932 602 000 436110 000
C Beräknad övrig finansiering:
I Avskrivningar och övriga kapitalmedel inom kapitalfonderna:
Statens affärsverksfonder Övriga kapitalfonder II övrig kapitalåterbetalning
2 368 712 000 23 875 000
2 392 587 000
Underskott
Summa kr. 81317 342 000
11 906 718 000 Summa kr. 93 224 060 000
Prop. 1975:1
TOTALBUDGETEN (FORTS.)
A Utgiftsanslag:
I
Kungl. hov- och slottsstatcma
II
Justitiedepartementet
III
Utrikesdepartementet
IV
Försvarsdepartementet
V
Socialdepartementet
VI
Kommunikationsdepartementet
VU
Finansdepartementet
VUl
Utbildningsdepartementet
IX
Jordbruksdepartementet
X
Handelsdepartementet
XI
Arbetsmarknadsdepartementet
xn
Bostadsdepartementet
xni
Industridepartementet
XIV
Kommundepartementet
XV
Oförutsedda utgifter
XVI
Riksdagen och dess verk m. m.
12 034 000 3 265 288 000 3 174 940 000 9 781 522 000
26 419 108 000 6130 577 000 6 703 670 000
12 061 548 000
3 994 064 000 413 604 000
4 977 585 000
5 796 668 000 2 540 736 000 1 219 278 000 1 000 000 000
133 438 000 XVII Riksgäldsfonden 4 500 000 000 92 124 060 000
B Beräknad övrig medelsförbrukning:
I Minskning av anslagsbehållningar 900 000 000
II Ökad disposition av rörUga krediter 200 000 000 1100 000 000
Summa kr. 93 224 060 000
Prop. 1975:1
DRIFTBUDGETEN
A Skatter, avgifter, m. m.:
I Skatter
n Uppbörd i statens verksamhet ni Diverse inkomster
B Inkomster av statens kapitalfonder:
I Statens aflfärsverksfonder
II Riksbanksfonden
in Statens allmänna fastighetsfond
rV Försvarets fastighetsfond
V Statens utlåningsfonder
VI Fonden för låneunderstöd
vn Fonden för statens aktier
Vin Fonden för beredskapslagring
IX Statens pensionsfonder
X Diverse kapitalfonder
71 729 200 000 1 592 490 000 840 800000 74 162 490 000
943 800 000
250 000 000
506 186 000
130 354 000
2 438 626 000
104 035 000
122 850 000
87 599 000
97 917 000
80 898 000
4 762 265 000
Summa inkomster på driftbudgeten 78 924 755 000
Summa kr. 78 924 755 000
Prop. 1975:1
DRIFTBUDGETEN (FORTS.)
A Egentliga statsutgifter:
I Kungl hov-och slottsstaterna 12 034 000 II Justitiedepartementet 3 183 286 000
m Utrikesdepartementet 3 167 839 000
IV Försvarsdepartementet 9 474 520 000
V Socialdepartementet 26 376 481 000
VI Kommunikationsdepartementet 4 374 877 000
vn Finansdepartementet 6 369 964 000
Vin Utbildningsdepartementet 11336 627 000
IX Jordbruksdepartementet 3 904 361000
X Handelsdepartementet 273 504 000
XI Arbetsmarknadsdepartementet 4 647 585 000
XU Bostadsdepartementet 3 962 666 000
Xin Industridepartementet 548 136 000
XIV Kommundepartementet 1179 778 000
XV Oförutsedda utgifter 1000 000 000
XVI Riksdagen och dess verk m. m. 133 438 000 79 945 096 000
B Utgifter för statens kapitalfonder:
I Riksgäldsfonden 4 500 000 000
II Avskrivning av nya kapitalinvesteringar 1 157 903 000
UI Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster_______ 1 000 000 5 658 903 000
Summa utgifter på driftbudgeten 85 603 999 000
Beräknat underskott på statsregleringen:
Underskott av inkomster -6 679 244 000
Återföring från budgetutjämningsfonden av
konununalskattemedel 250 000 000
Beräknat underskott på statsregleringen 6 429 244 000
Summa kr. 78 924 755 000
Prop. 1975:1
KAPITALBUDGETEN
Lånemedel 4 127 474 000
Summa kr. 4127 474 000
Prop. 1975:1
KAPITALBUDGETEN (FORTS.)
I Statens affärsverksfonder:
Postverkets fond Televerkets fond Statens järnvägars fond Luftfartsverkets fond Fabriksverkens fond Statens vattenfallsverks fond Domänverkets fond
II Statens allmänna fastighetsfond UI Försvarets fastighetsfond IV Statens utlåningsfonder V Fonden för låneunderstöd ' VI Fonden för statens aktier vn Fonden för förlag till statsverket VIII Fonden för beredskapslagring IX Diverse kapitalfonder:
Statens vägverks förrådsfond
Sjöfartsverkets fond
Fonden för Södertälje kanalverk
Statens datamaskinfond
Jordfonden
Förrådsfonden för ekonomiskt försvar
—3 002 000
—33 800 000
261 998 000
9199 000
977 899 000
17 001 000
1 343 395 000
326 707 000
59 354 000
1 875 469 000
306 577 000
141 620 000
—5 000000
40 000000
3 899 000
43 888 000
8000 000
9 501000
—1 062 000
64 227 000
4152349 000
Avgår kapitalåterbetalning:
Avsättning till fonden för oreglerade kapitalmedels förluster övrig kapitalåterbetalning
1000 000 23 875 000
24 875 000
Summa kr. 4127 474 000
Prop. 1975:1
Inkomster på driftbudgeten
Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret 1975/76 A Skatter, avgifter, m. m.
I Skatter:
1¶Skatt på inkomst, förmögenhet
o;h röfjUj simt so:;ia Iförsäk-
ria;".i/?ifter:
a Scitt p\ in'c3n;t o;h förmigjah et
samt saiiilfofäikriajjivgifter
m. m., bviltninr 32 230 000 000
b Kupo.igjkitt, b:nllnin? 30 000 000
c Uiskiftaingiskitt o;!i ersittaiags skatt,
b;villnin? 1 500 000
d SScogsvirdäivgiftjr, bjw7/f2;n? 11700 000
e Bsvillninsiivgiftif fö: sirskildi
föctn\i;r o:i cittigijtsr, b3vitlnl't g 2 500 000
T Arviiiin o:'\ s\v3ikin, bivdlnin g 320 000 000
g LDtta-ivinuskitt, ö,';7/'i/i7 188 000 000
h Sti.Ti5;l3k;itt o:'.i stimijiavgif t,
blviUnin? 428 000 000 33 211700 000
2¶Automobilskattemedel:
a Bensinskatt, fcev/Z/mny 1826 000 000
b Vägtrafikskatt, bevillning 1 900 000 000 3 726 000 000
3 Allmän arbetsgivaravgift, bevillning 5 985 000 000
4 Tullar och acciser:
a Tullmedel, bevillning 1 015 000 000
b Mervärdeskatt, bevillning 17 800 000 000
c Särskilda varuskatter, bevillning 414 000 000 d Omsättningsskatt på motorfordon,
bevillning 651 500 000
e Tobaksskatt, 6ev(7//iW5' 2 010 000 000 f Rusdrycksförsäljningsmedel av
partihandelsbolag, bevillning 30 000 000 g Rusdrycksförsäljningsmedel av
detaljhandelsbolag, bevillning 51 000 000
h Skatt på sprit, bevillning 3 000 000 000
i Skatt på vin, bevillning 485 000 000 j Skatt på malt- och läskedrycker,
bevillning 646 000 000
' k ÉRer%\%ka\t, beviilriing 2 195 000 000 1 Särskild beredskapsavgift för
oljeprodukter, bevillning 153 000 000
m Särskild vägtrafikskatt, bevillning 175 000 000 n Skatt på annonser och reklam,
bevillning 111000 000
O Skatt på spel, bevillning 70 000 000 28 806 500 000 71 729 200 000
II Uppbörd i statens verksamhet:
1¶Expeditionsavgifter 110 000 000
2¶Bidrag till kostnader för polis-, domstols- och
uppbördsväsendet m. m. 74 157 000
3¶Vattendomstolsavgifter 1 000 000
4¶Inkomster vid kriminal värden 10 (KK)
5¶Bidrag till riksförsäkringsverket och försäkringsrådet 19 200 000
Prop. 1975:1
III
6 Inkomster vid den statliga läkemedelskontrollen
7 Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium
8 Inkomster vid karolinska sjukhuset
9¶Inkomster vid statens vårdanstalter för alkohol missbrukare
10¶Inkomster under anslaget kostnader för viss utbildning av handikappade
11¶Inkomster vid arbetarskyddsstyrelsen
12¶Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetarskydds-styrelsens och yrkesinspektionens verksamhet
13¶Inkomster vid statens vägverk, att tillföras automobilskattemedlen
14¶Inkomster vid statens tiafiksäkerhetsverk, att tillföras automobilskattemedlen
15¶Körkortsavgifter
16¶Avgifter för registrering av motorfordon
17¶Försäljning av sjökort
18¶Fyravgifter
19¶Lotsavgifter
20¶Skeppsmätningsavgifter
21¶Fartygsinspektionsavgifter m. m.
22¶Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
23¶Inkomster vid statens geotekniska institut
24¶Ersättning för visst värderingsförfarande
25¶Pensionsmedel m. m.
26¶Inkomst av myntning
27¶Bidrag till bankinspektionen
28¶Bidrag för revision av sparbankerna
29¶Bidrag till försäkringsinspektionen
30¶Ersättning för kilometerräknarapparatur
31¶Avgifter för granskning av biograffilm
32¶Inkomster vid riksantikvaiieämbetet
33¶Avgifter för särskild prövning och fyllnadsprövning inom skolväsendet
34¶Inkomster vid statens maskinprovningar
35¶Inkomster vid lantbruksnämnderna
36¶Inkomster vid statens jordbruksnämnd
37 Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt
38 Avgifter för växtskyddsinspektion m. m.
39 Avgifter vid köttbesiktning
40¶Inkomster vid statens livsmedelsverk
41 Inkomster vid statens veterinärmedicinska anstalt
42¶Avgifter för statskontroU av krigsmaterieltillverkningen
43¶Inkomster av .statens gruvegendom
44¶Inkomster vid bergsstaten m. m.
45 Inkomster vid patent- och registreringsväsendet
46 Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register
47 Exekutionsavgifter
48 Restavgifter
49¶Inkoraster vid statens planverk
50¶Ersättning för vissa komplementkostnader vid vissa myndighetcY m. m.
Diverse inkomster:
1 Bötesmedel
2 Totalisatoravgift
3 Tipsmedel
4 Lotterimedel
5 Övriga diverse inkomster
12 635 000
1 612 000 232 000 000
250 000
65 000
2 065 000
33 400 000
800 000
28 500 000 44 000 000 66 350 000 2 630 000 105 500 000 25 500 000
2 100 000
3 700 000
22 983 000
4 000 000
40 000
474 000 000
65 000 000
6 900 000
975 000
3 753 000
1000 285 000
4 958 000
590 000 800 000
5 000 000 1 400 000 7400 000 3 895 000 9 500 000 1 500 000 5 700 000
230 000 40 000 000
3 000 000 48 230 000
3 698 000 15 373 000 55 212 000
1 200 000
41393 000
106 000 000 115 OÖO 000 345 800 000 189 000 000 85 000000
1592 490000
,840 800 000
74162 490 000
Prop. 1975:1
10
B Inkomster av statens kapitalfonder
I Statens affärsverksfonder:
1 Postverket
2 Televerket
3 Statens järnvägar
4 Luftfartsverket
5 Statens vattenfallsverk
6 Domänverket
II Riksbanksfonden
25 500 000 157 500 000
10 000 000
27 800 000 700 000 000
23 000 000
943 800 000 250 000 000
III Statens allmänna fastighetsfond:
1¶Slottsbyggnadernas delfond
2 Kriminalvårdsstyrelsens
3¶Beskickningsfastigbeternas
4 Karolinska sjukhusets
5 Akademiska sjukhusets
6 Byggnadsstyrelsens
7 Generaltullstyrelsens
IV Försvarets fastighetsfond
9 968 000
10 490 000
39 901 000
13 468 000
432 195 000
163 000
506186 000 130 354000
Statens utlåningsfonder:
1¶Utrikesförvaltningens lånefond 110 000
2¶Biståndsförvaltningens lånefond 50 000
3¶Statens bosättningslånefond 10 000 000
4¶Vattenkraftslånefonden 250 000
5¶Luftfartslånefonden 2 600 000
6¶Statens lånefond för den mindre skeppsfarten 3 200 (K)0
7¶Statens lånefond för universitetsstudier 400 (KK)
8¶Studiemedelsfonden 38 000 000
9¶Lånefonden för studentkårlokaler 190 000
10¶Jordbrukets lagerhusfond 40 000
11¶Jordbrukets maskinlånefond 100 000
12¶Kraftledningslånefonden 40 000
13¶Egnahemslånefonden 700 000
14¶Statens avdikningslånefond 1 600 000
15¶Fiskerilånefonden 2 100 000
16¶Lånefonden till främjande av beredning och
avsättning av fisk m. m. 105 000
17¶Skogsväglånefonden 45 000
18¶Statens hantverks- och industrilånefond 21 000 0(K)
19¶Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre
bemedlade, bamrika familjer 670 000
20¶Lånefonden för bostadsbyggande 2 325 000 000
21¶Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder 2 100 000
22¶Lånefonden för maskinanskafTning inom byggnadsindustrin 643 000
23¶Lånefonden för kommunala markförvärv 26 900 000
24¶Lånefonden för aUmänna samlingslokaler 2 7(K) 000
25¶Övriga utlåningsfonder 83 000
2 438 626 000
VI Fonden för läneunderstöd:
1 Kammarkollegiets delfond
2 Arbetsmarknadsstyrelsens "
3 Bostadsstyrelsens "
4 Riksbankens "
5¶Riksgäldskontorets "
28 000 000 75 000 000
240 000 25 000
770 000
104 035 000
Prop. 1975:1
11
VII Fonden för statens aktier
VIII Fonden för beredskapslagring
IX Statens pensionsfonder:
1 Folkpensioneringsfonden
2 Civila tjänstepensionsfonden
3¶Militära tjänstepensionsfonden
4¶Allmänna familjepensionsfonden
5 Statens pensionsanstalts pensionsfond
6¶Pensionsfonden för vissa riksdagens verk
X Diverse kapitalfonder:
1 Fonden för kreditgivning till utlandet
2 Övriga diverse kapitalfonder
122 850 000
87 599 000
72 500 000
2 250 000
270 000
6 850 000
16 000 000
47 000
97 917 000
2 360 000 78 538 000
80 898 000
4 762 265 000
Summa kr.
78 924 755 000
Prop. 1975:1
12
Bilaga 1
till Specifikation av
inkomsterna på driftbudgeten
Förslag till
stat för statens aUmänna fastighetsfond
för budgetåret 1975/76
Inkomster
A Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:
1¶Slottsbyggnademas
2 Kriminalvårdsstyrelsens
3 Beskickningsfastighetemas
4 Karolinska sjukhusets
5 Akademiska sjukhusets
6 Byggnadsstyrelsens
7 Generaltullstyrelsens
delfond
7 900 000 28 800 000 49 319 000 49 500 000 23 498 000 943 000 000 11923 000
1 113 940 000
B Hyror ock arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden:
1 Slottsbyggnademas delfond
2¶Kriminalvårdsstyrelsens '*
3 Beskickningsfastighetemas "
4 Karolinska sjukhusets "
6¶Byggnadsstyrelsens **
7 Generaltullstyrelsens "
C Diverse inkomster:
1 Slottsbyggnademas delfond
2 Kriminalvårdsstyrelsens "
3 Beskickningsfastighetemas "
4 Karolinska sjukhusets "
5 Akademiska sjukhusets "
6 Byggnadsstyrelsens "
7 Generaltullstyrelsens "
1700 000
1999 000
550 000
4 500 000
34 000 000
155 000
42 904 000
1648 000
10 000 000
11753 000
Summa kr.
1168 597 000
Prop. 1975:1
13
Utgifter
A Reparations- och underhållskostnader m. m..
1¶Slottsbyggnadernas delfond, förslagsvis
9 700 000
2 Kriminalvårdsstyrelsens "
16 466 000
3¶Beskickningsfastighetemas " , förslagsvis
11 195 000
4 Karolinska sjukhusets
8 900 000
5 Akademiska sjukhusets "
5 174 000
6¶Byggnadsstyrelsens " , förslagsvis
217 500 000
7 Generaltullstyrelsens "
344 000
269 279 000
B Avsättning till värdeminskningskonto:
2¶Kriminalvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis
3 566 000
3 Beskickningsfastighetemas " "
985 000
4¶Karolinska sjukhusets " "
2 900 000
5 Akademiska sjukhusets "
6 503 000
6 Byggnadsstyrelsens " "
52 305 000
7¶GeneraltuUstyrelsens " "
72 000
66 331 000
C Hyres- och arrendeutgifter m. m.:
2¶Kriminalvårdsstyrelsens delfond, fSrslagsvis
800 000
3 Beskickningsfastighetemas " "
27 200 000
4¶KaroUnska sjukhusets "
2 300 000
5 Akademiska sjukhusets "
6 Byggnadsstyrelsens " "
285 000000
7¶Generaltidlstyrelsens " "
11500 000
326 801 000
överskott att tillföras statsbudgetens driftbudget:
1 Slottsbyggnademas delfond
2 Kriminalvårdsstyrelsens
9 968 000
3 Beskickningsfastighetemas
10 490 000
4 Karolinska sjukhusets "
39 901 000
5 Akademiska sjukhusets "
13 468 000
6 Byggnadsstyrelsens "
432 195 000
7¶GeneraltuUstyrelsens "
163 000
506186 000
Summa kr.
1168 597 000
Prop. 1975:1
14¶Bilaga 2
till Specifikation av
inkomsterna pä driftbudgeten
Förslag till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1975/76
Inkomster
A Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:
1 Befästningars delfond
2 Kasernbyggnaders delfond
3 Försvarets forskningsanstalts delfond
B Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden:
1 Befästningars delfond
2 Kasernbyggnaders delfond
123 520 000 314 967 000 10 823 000 449 310 000
9 550 000
650 000 8 900 000
C Inkomster av övnings- och skjutfält:
1 Befästningars delfond
2 Kasernbyggnaders delfond
300 000 7 000 000
7 300 000
D Diverse inkomster:
1 Befästningars delfond
2 Kasernbyggnaders delfond
3 Försvarets forskningsanstalts delfond
1 625 000 11000 000
— 12 625 000
Summa kr.
478 785 000
Utgifter
A Reparations- och underhållskostnader m. m.:
1¶Befästningars delfond 91 695 000
2¶Kasernbyggnaders delfond 187 823 000
3¶Försvarets forskningsanstalts delfond 1947 000 281465 000
B Avsättning till värdeminskningskonto:
1¶Befästningars delfond, förslagsvis 6 300 0(X)
2¶Kasernbyggnaders delfond, förslagsvis 20 420 000
3¶Försvarets forskningsanstalts delfond, förslagsvis 1 026 000 27 746 000
Prop. 1975:1 15
C Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden:
1¶Befästningars delfond, förslagsvis 6 050 000
2¶Kasernbyggnaders delfond, förslagsvis 33 000 000
3¶Försvarets forskningsanstalts delfond,/örj/fl.rvM 170 000 39 220 000
överskott att tillföras statsbudgetens driftbudget:
1¶Befästningars delfond 22 050 000
2¶Kasembyggnaders delfond 100 624 000
3¶Försvarets forskningsanstalts delfond 7 680 000 130 354 000
Summa kr. 478 785 000
Prop. 1975:1 16
Utgifter på driftbudgeten
Egentliga statsutgifter
L Kungl. hoT- (kb slottsstatema
A Kungl. hovstaten
1 Hans Maj:t Konungens och det Kungl. Husets hov-
håltoing 5 300 000
2¶UnderhåU och vård av möbler samt andra staten
tillhöriga inventarier i de kungl. slotten 1 090 000
6390 000
B Kungl. slottsstaten
1¶De kungl. slotten: AdmmstTHtioD, förslagsanslag 4 319 0(K)
2¶De ktmgl. slotten: Uppvärmning,/ör5/ajart.r/a 1 325 000
5 644 000
Summa kr. 12 034 000
Prop. 1975:1 17
II. Justitiedepartementet
A Justitiedepartementet m. m.
1¶Statsrådsberedningen, förslagsanslag 4 547 000
2¶Justitiedepartementet,/o>5/aM/7j/(7 14 779 000
3¶YMrr\m\ttéer m. m., reservationsanslag 15 750 000
4 Extra utgifter, reservationsanslag 900 000
5¶Information ora lagstiftning m. m., reservationsanslag 820 000
6¶Svensk författningssamling, förslagsanslag 2 750 000
7¶Justitiekanslern, förslagsanslag 1 365 000
8¶Fideikommissnämnden, förslagsanslag 279 000
9¶Datainspektionen,/örj/ajans/a.? 3 318 000 Brottsförebyggande rådet:
10¶Förvaltningskostnader,/örj/a.?5a/w/a 1936 000
11¶Utvecklingskostnader, reservationsanslag 2 630 000 4 566 000
12¶Framtidsstudier, reservationsanslag 4 000 000
53 074 000
B Polisväsendet
1¶Rikspolisstyrelsen, förslagsanslag, varav 7 207 000 kr.
att avräknas mot automobilskattemedlen 122 160 (XX)
Polisverket:
2 Inköp av motorfordon m. m., reservationsanslag, varav 19 336 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen 27 822 000
3 Underhåll och drift av motorfordon m. m., förslagsanslag, varav 42 392 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen 76 520 000
4¶Särskild poUsverksamhet för hindrande och uppdagande av brott mot rikets säkerhet m. m., förslagsanslag 54 100 000
5¶Diverse utgifter,/c>w/aJow.s/a 2 100 000 160 542 000
Lokala polisorganisationen:
6¶Förvaltningskostnader, förslagsanslag, varav
355 946 000 kr. att avräknas mot automobilskatte medlen 1 547 593 000
7¶Utrustning, reservationsanslag, varav 2 587 000 kr.
att avräknas mot automobilskattemedlen 13 200000 1 560 793 000
7 915 000
7 800 000
1 859 211 000
4120 000
104 030 000
108 150 000
8¶Statens kriminaltekniska laboratorium, förslagsanslag
9¶Gemensam kontorsdrift m. m. inom kvarteret Kronoberg, förslagsanslag
10¶Inredning av nybyggnad i kvarteret Kronoberg, reservationsanslag
C Åklagarväsendet
1¶Riksåklagaren, förslagsanslag
2¶Läns- och distriktsåklagarmyndigheteraa, förslagsanslag
2—Riksdagen 1975.1 saml Nr I.
Prop. 1975:1 18
D Domstolsväsendet m. m.
1 'Domsto[sverk.et, förslagsanslag 18 600 000
2¶Allmänna domstolarna,/örj/agranj/ag' 376 500 000
3¶Allmänna förvaltningsdomstolarna, förslagsanslag 42 950 000
4¶Bostadsdomstolen och hyresnämnderna m. m., förslagsanslag 15 500 000
5¶Utrustning till domstolar m. m., reservationsanslag 3 350 000
6¶Centralnämnden för fastighetsdala, förslagsanslag 16 000 000
472 900 000 E Rättshjälp m. m.
1¶Rättshjälpskostnader, förslagsanslag 90 000 000
2¶Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag 1 000
3¶Bidrag till aUmäima advokatbyråer, förslagsanslag 500 000
4¶Ers'ättn'ing åt vittnen m. m., förslagsanslag 16 500 000
107 001 000 F Kriminalvården
1¶Kriminalvårdsstyrelsen,/örj/aja«5/ö' 37 125 000
2¶Kriininalvårdsanstaltema, förslagsanslag 410 335 000
3¶Frivården, förslagsanslag 79 695 000
4¶Maskin- och verktygsutrustning m. ra., reservationsanslag 1 650 000
5¶Engångsanskaffning av inventarier m. m., reservationsanslag 5 000 000
6¶Utbildning av personal m. fl., reservationsanslag 3 510 000
7¶Kriminalvårdsenheter med särskild budget, förslagsanslag 1000
537 316 000 G Diverse
1¶Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter, förslagsanslag 74 000
2¶Ersättning för personskador på grund av brott, förslagsanslag 1 000 000
3 Bidrag till utgivande av författningskommentarer m. m.,
reservationsanslag 65 000
4¶Bidrag till vissa internationella sammanslutningar
ra. m., förslagsanslag 195 000
5¶Stöd till politiska partier, förslagsanslag 39 300 000
6¶Vissa kostnader i anledning av allmänna val, förslagsanslag 5 000 000
45 634 000
Summa kr. 3 183 286 000
Prop. 1975:1 19
m. Utrikesdepartementet
A Utrikesdepartementet in. m.
1¶Utrikesförvaltningen, förslagsanslag 205 785 000
2¶Utlands tjänstemännens representation, reservationsanslag 4 600 000
3¶Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat, reservationsanslag 6 881 000
4¶Kursdifferenser, förslagsanslag 1 000
5¶Ersättning åt olönade konsuler, förslagsanslag 2 630 000
6¶Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom
internationell organ\säton, förslagsanslag 9 000 000
7¶Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag 200 000
8¶Kommittéer m. m., reservationsanslag 150 000
9¶Extra utgifter, reservationsanslag 315 000 10 Kostnader för officiella besök m. ni. förslagsanslag 1 000 000
B Bidrag till vissa internationella organisationer
1¶Förenta Nationerna, förslagsanslag
2¶Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), förslagsanslag
3¶Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA), förslagsanslag
4¶Europarådet, förslagsanslag
5¶Övriga internationella organisationer m. m., förslagsanslag
230 562 000
23 000 000
9 065 000
3 500 000
5 000 000
65 000
40 630 000
C Internationellt utvecklingssamarbete
1 Bidrag till interaationella biståndsprogram,
reservationsanslag 1 050 000 000
2¶Bilateralt utvecklingssamarbete, reservationsanslag 1 736 331 000
3¶Rekrytering och utbildning av fältpersonal samt
informationsverksamliet, reservationsanslag 27 920 000
4 Styrelsen för internationell utveckling (SIDA),
förslagsanslag 32 794 000
5¶Biståndsutbildningsnämnden (BUN), förslagsanslag 5 854 000
2 852 899 000
D Information om Sverige i utlandet
1¶S\cns]ii.a mstÄtutet, reservationsanslag 12 950 000
2 Sveriges Radios programverksamhet för utlandet 14 547 000
3¶Övrig information om Sverige i utlandet, reservationsanslag 5 237 000
32 734 000
Prop. 1975:1 20
E Diverse
1¶Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m. m., förslagsanslag 500 000
2¶Bestridande av resekostoader för inom Förenta Na-tionema utsedda svenska stipendiater, reservationsanslag 10 000
3 Information om mellanfolkligt samarbete och utrikes-
poUtiska frågor 2 065 000
4¶Bidrag till Stockholms internationella fredsforsknings-institut, reservationsanslag 4 167 000
5 Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll,
förslagsanslag 4 272 000
11 014 000
Summa kr. 3167 839 000
Prop. 1975:1 21
rV. Försrarsdepartementet
A Försrarsdepartementet m. m.
1¶Försvarsdepartementet,/öri/fljflflj/öf 13 500000
2¶Vissa nämnder m. m.,/örj/aja/w/a.? 9145 000
3¶Kommittéer m. m., förslagsanslag 3 250 000
4 Extra utgifter, reservationsanslag 900 000
5 Reglering av prisstegringar för det militära försvaret,
förslagsanslag 1 420 000 000
6¶Reglering av prisstegringar för civilförsvaret, förslags anslag 26 300 000
1 473 095 000 B Arméförband
Arméförband:
1¶Ledning och förbandsverksamhet, förslagsanslag 2 018 110 000
2¶Matérielanskaffning, förslagsanslag 736 (XX) (XX)
3 Iståndsättning av befästningar och kaserner,
förslagsanslag 46 000 000
4¶Forskning och utveckling,/örj/flja«j/as 60000 000 2 860 110000
2 860 110 000 C Marinförband
Marinförband:
1¶Ledning och förbandsverksamhet,/örj/aja/tr/? 691350 000
2¶Matérielanskaffning, förslagsanslag 353 000 000
3 Iståndsättning av befästningar och kaserner,
förslagsanslag 22 000 000
4¶Forskning och utveckling, förslagsanslag 31 000 000 1 097 350 000
1 097 350 000 D Flygvapenförband
Flygvapenförband:
1¶Ledning och förbandsverksamhet, förslagsanslag 1 185 300 000
2¶Matérielanskaffning, förslagsanslag 1 088 805 000
3 Iståndsättning av befästningar och kasemer,
förslagsanslag 26 700 000
4¶Forskning och utveckling, förslagsanslag 450 000 000 2 750 805 000
2 750 805 000 E Central och högre regional ledning
1¶Försvarsstaben, förslagsanslag 45 780 (X)0
2¶Arméstaben, förslagsanslag 34 896 OCX)
3¶Marinstaben, förslagsanslag 27 656 000
4¶Flygstaben, förslagsanslag 35 300 000
5¶Militäromrädesstaber m. m., förslagsanslag 151 000 000 Krigsorganisation för vissa staber m. m.:
6¶Ledning och förbandsverksamhet, förslagsanslag 8 700 000
7¶Matérielanskaffning,/ä/-j/afja//5/a 21800 000 30 500 000
8¶Cfentral och högre regional ledning; Iståndsättning av
befästningar och kasemer, förslagsanslag 10 250 (X)0
335 382 000
Prop. 1975:1 22
F Gemensamma myndigheter och funktioner
23 893 000
17 201 000
39 192 000
298 800 000
144 220 000
69 276 000
37 245 000
14 750 000
1 490 000
14 840 000
3 025 000
1 205 000
1 595 000
1 100 000
2 355 000
2 985 000
4 650 000
23 140 000
35 900 000
18 731000
28 947 000
2 700 000
787 241 000
144 470 000
1¶Försvarets civilförvaltning, förslagsanslag
2¶Försvarets sjukvårdsstyrelse, förslagsanslag
3¶Fortifikationsförvaltningen, förslagsanslag
4¶Försvarets materielverk, förslagsanslag
5¶Gemensam försvarsforskning, förslagsanslag
6¶Försvarets radioanstalt, förslagsanslag
7¶Värnpliktsverket, förslagsanslag
8¶Försvarets rationaliseringsinstitut, förslagsanslag
9¶Försvarshögskolan, förslagsanslag
10¶Militärhögskolan, förslagsanslag
11¶Försvarets gymnasieskola, förslagsanslag
12¶Intendenturförvaltningsskolan, förslagsanslag
13¶Försvarets brevskola, förslagsanslag
14¶Försvarets hundskola, förslagsanslag
15¶Krigsarkivet,/öw/asa«j/a
16¶Militärhistoriska museer, förslagsanslag
17¶Anskaffning av fortifikatorisk materiel m. m., förslagsanslag
18¶Försvarets datacentral,/ör.y/a.yaw/a
19¶Frivilliga försvarsorganisationer m. m., förslagsanslag
20¶Insatsberedskap m. m., förslagsanslag
21¶Viss gemensam verksamhet, förslagsanslag
22¶Vissa ersättningar m. m., förslagsanslag
23¶Gemensamma myndigheter m. m.: Iståndsättning av befästningar och kasemer, förslagsanslag
G Civilförsvar
1¶Civilförsvar, förslagsanslag
H Övrig verksamhet
1¶Beredskapsnätnnden för psykologiskt försvar, förslagsanslag 1 390 000
2¶Beredskapsstyrka för FN-tjänst, förslagsanslag 10 900 000
3¶Viss anskaffning för militära anläggningar m. m., förslagsanslag 2 000 000
4¶Flygtekniska försöksanstalten, förslagsanslag 2 000 000
5¶Sigaalskydd, förslagsanslag 3 120 000
6¶Vissa teleanordningar, förslagsanslag 2 562 000
7 Hyror m. m. för vissa skyddsrumsanläggningar,
förslagsanslag 3 590000
8¶Identitetsbrickor, förslagsanslag 505 000
26 067 000
Summa kr. 9 474 520 000
Prop. 1975:1 23
V. Socialdepartementet
A Socialdepartementet m. m.
1¶Socialdepartementet, förslagsanslag 8 555 000
2¶Y,.Qrrm\vttéer m.Ttx., reservationsanslag 13 200 000
3¶Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet, reservationsanslag 16 000 000
4¶Extra utgifter, reservationsanslag 450 000
38 205 000 B Allmän försäkring m. m.
1¶Försäkringsdomstolen, förslagsanslag 3 342 (X)0
2¶Försäkringsrådet, förslagsanslag 1 650 OCX)
3¶Riksförsäkringsverket, förslagsanslag 65 365 000
4¶Folkpensioner, förslagsanslag 15 310 000 000
5 Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar,
förslagsanslag 25 900 000
6¶Bidrag till sjukförsäkringen, förslagsanslag 2 760 000 000
7¶Vissa yrkesskadeersättningar m. m., förslagsanslag 1 800 000
18 168 057 000 C Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m.
1¶Allmänna barnbidrag, förslagsanslag 2 700 000 000
2¶Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna
barnbidrag, förslagsanslag 1400 000
3 Bidrag till sjukförsäkringen för föräldraförsäkringen,
förslagsanslag 260 000 000
4¶Ersättning för bidragsförskott, förslagsanslag 275 CX)0 000
5¶Omkostnader för statens bosättningslån, förslagsanslag 450 OCX)
3 242 850 000 D Sociala serviceåtgärder
1¶Bidrag till social hemhjälp och färdtjänst, förslagsanslag 420 000 000
2¶Bidrag till anordnande av förskolor och
fritidshem, reservationsanslag 100000 000
3 Bidrag till driften av förskolor och fritidshem,
förslagsanslag 605 000 000
4¶Bidrag tiU kommunala familjedaghem,/örj/ajaw/a 150 OCX) 000
5¶Bidrag till ferievistelse för bam, förslagsanslag 4 CX)0 000
6¶Bidrag tiU semesterhem m. m., förslagsanslag 1 800 000
1 280 800 000 E Myndigheter inom hälso- och sjukvård, socialvård m. m.
Centrala och regionala myndigheter m. m.
1¶Socialstyrelsen, förslagsanslag 58 562 000
2 Nämnden för sjidcvårds- och socialvärdsbyggnader,
förslagsanslag 407 000
3 Bidrag till sjukvårdens och socialvårdens planerings-
och rationaliseringsmstitut, förslagsanslag 7 700 000
4¶Länsläkarväsendet, förslagsanslag 9 420 OCX)
5 Socialvårdskonsulenter och länsnykterhetsnämnder,
förslagsanslag 10 784 000
Prop. 1975:1
24¶Vissa laboratorier m. m.
6¶Statens strålskyddsinstitut, förslagsanslag Statens bakteriologiska laboratorium:
7 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag
8¶Driftbidrag, reservationsanslag
9¶Cfentrallaboratorieuppgifter, förslagsanslag
10¶Försvarsmedicinsk verksamhet, förslagsanslag
11 Utrustning, reservationsanslag
12¶Statlig läkemedelskontroll, y5r5/a.ya«j/a
13¶Socialstyrelsens läkemedelsavdelning: Imredning och utrustning, reservationsanslag
14¶Statens rättskemiska laboratoriimi, förslagsanslag
15¶Statens rättsläkarstationer: Förvaltningskostnader, förslagsanslag
750 000
7 425 000
2 070000
700 000
7 671000
10 946 000 15 448 000
6 500 000 9 246 000
9 759 000 146443 000
F Öppen bälso- och sjukvård
Läkemedel åt vissa kvinnor och bam, förslagsanslag
Bidrag till familjerådgivning, psykisk barna- och
ungdomsvärd m. m., förslagsanslag
Allmän hälsokontroll, förslagsanslag
Skyddsympningar, förslagsanslag
Hälsovårdsupplysning, reservationsanslag
Bidrag till utrustning av polikliniker för folktandvård,
reservationsanslag
Bidrag till nordiskt institut för odontologisk maten'al-
provning, reservationsanslag
Epidemiberedskap m. m., förslagsanslag
2 850 000
1 170 000
22 100 000
7 500 000
50 000
500000 4 780 000
43 850 000
G Universitetssjukhus m. m.
8 9
10¶Karolinska sjukhuset:
Driftkostnader, förslagsanslag Utrustning, reservationsanslag
Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till läkare, förslagsanslag Driftkostnader, förslagsanslag Utrustning, reservationsanslag Bidrag till kommunala undervisningssjukhus, förslagsanslag
Forsknings- och utbildningsverksamhet vid vårdcentralen i Dalby, reservationsanslag Vidareutbildning av läkare, förslagsanslag Eftemtbildning av viss sjukvårdspersonal m. m., förslagsanslag Nordiska hälsovårdshögskolan, förslagsanslag
455 137 000
6 500 000
461 637 000
56 282 000
55 355 000
100 000
111737 000
240 000 000
2 649 000
15 700 000
2 530 000
836 404 000
Prop. 1975:1 25
H övrig sjukhusvård m. m.
1¶Rättspsykiatriska stationer och kliniker, förslagsanslag i 33 632 000
2 Utrustning av rättspsykiatriska kliniker m. m.,
reservationsanslag 1CKK)
3¶Bidrag till anordnande av kliniker för psykiskt sjuka
m. m., reservationsanslag 143 000 000
4 Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka m. m.,
förslagsanslag 1 597 000 000
5 Bidrag till anordnande av radioterapevtiska kliniker,
förslagsanslag 1 000 000
6¶Förvaring och underhåll av viss sjukvårdsmateriel
m. m., förslagsanslag 3 583 000
7¶Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller
krigsfara, reservationsanslag 1 555 000
8¶Viss krigssjukvärdsutbildning m. m., förslagsanslag 2 413 000
9 Bidrag till pensioner för vissa provinsialMare,
förslagsanslag 15 025 000
1 797 209 000
111283 000
572 000
111856 000
700 000
50000 000
162 556 000
29 597 000
100 000
29 697 000
900 000
121900 000
133 400 000
350 000
4 800 000
I Ungdomsvård m. m.
Ungdomsvårdsskolorna:
1 Driftkostnader, förslagsanslag
2¶Engångsanskaffning av inventarier m. m., reservationsanslag
3¶Personalutbildning, reservationsanslag
4¶Ersättningar för skador vållade av vissa rymlingar m. fl., förslagsanslag
5¶Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps- och bamavårdslagama m. m., förslagsanslag
J Nykterhetsvård m. m.
Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare:
1 Driftkostnader, förslagsanslag
2¶Utrustning m. m., reservationsanslag
3¶Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m., reservationsanslag
4¶Bidrag till driftkostnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m., förslagsanslag
5¶Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder m. m., förslagsanslag
6¶Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården, reservationsanslag
7¶Bidrag tUl Länkrörelsen m. m.
291 047 000
K Vissa åtgärder för handikappade
1¶Bidrag till handikappinstitutet 6 010000
2 Bidrag till vissa hjälpmedel för handikappade,
förslagsanslag 147 000 000
3 Kostnader för viss utbildning av handikappade,
förslagsanslag 9 630 000
Prop. 1975:1 26
4¶Bidrag tdl anordnande av vissa institutioner för
psykiskt utvecklingsstörda, reservationsanslag 13 000 000
5¶Bidrag till driften av särskolor m. m., förslagsanslag 174 200 CKX)
6¶Bidrag till handikapporganisationer, reservationsanslag 4 500 000
7 Kostnader för viss verksamhet för bUnda,
förslagsanslag 3 172 000
8¶Ersättning tUl postverket för befordran av blindskrifts- försändelser, förslagsanslag 4 090 000
361 602 000 L Internationell samverkan
1¶Socialattachéer,/ör5/afja/jj/a 1102 000
2¶Bidrag till världshälsovårdsorganisationen samt internationellt
socialpolitiskt samarbete m. m., förslagsanslag 6 101 CX)0
3¶Vissa interaationella resor, reservationsanslag 105 000
4¶Vissa internationella kongresser i Sverige, reservationsanslag 150000
7458 000
Summa kr. 26 376 481 000
Prop. 1975:1 27
VI. Kommunikationsdepartementet
A Kommunikationsdepartementet m. m.
1¶Kommunikationsdepartementet, förslagsanslag 7 790 000
2¶Kommittéer m. m., reservationsanslag, därav hälften
att avräknas mot automobilskattemedlen 5 100000
3¶Extra utgifter, reservationsanslag 430 000
13 320 000
B Vägväsendet
1 Statens vägverk: Ämbetsverksuppgifter, förslagsanslag,
att avräknas mot automobilskattemedlen 6 560 000
2¶Drift av statliga vägar, reservationsanslag, att avräknas
mot automobilskattemedlen 1 355 000 000
3¶Byggande av statliga vägar, reservationsanslag, att
avräknas mot automobilskattemedlen 765 000 000
4¶SärskUda byggnads- och förbättringsåtgärder avseen de statliga vägar, reservationsanslag, att avräknas
mot automobilskattemedlen 200 000 000
5 Bidrag till drift av kommunala vägar och gator, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen 205 700 000
6 Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen 350 000 000
7¶Bidrag till drift av enskilda vägar m. m., reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen 93 000 000
8¶Bidrag till byggande av enskilda vägar, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen 26 800 000
9¶Tjänster till utomstående, förslagsanslag, att avräknas
mot automobilskattemedlen 12 300 000
10 Avsättning till statens automobilskattemedelsfond,
förslagsanslag 1000
3 014 361 000
C Trafiksäkerhet
Statens trafiksäkerhetsverk:
1¶Förvaltningskostnader, förslagsanslag, att avräknas
mot automobUskattemedlen 18 525 000
2¶Uppdragsverksamhet, förslagsanslag, att avräknas
mot automobilskattemedlen 24 139 000
3¶Bil- och körkortsregister m. m., förslagsanslag 59 494 000 102 158 000
4¶Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid järnvägskorsningar, reservationsanslag, att avräknas
mot automobilskattemedlen 7 500 000
Prop. 1975:1 28
5 Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens
främjande, att avräknas mot automobilskattemedlen 2 750 OCX)
112 408 000
D Sjöfart
Sjöfartsverket
1¶Farledsverksamhet, exkl. isbrytning,/öri/agsansfag 1318410(X)
2¶Isbrytning, förslagsanslag 63 565 000
3¶Fartygsverksamhet,/örj/ajan5/a.p 13 257 OCK)
4¶Övrig verksamhet, ySrj/aM/w/a 2197 000
Övriga sjöfartsändamål
5¶Handelsflottans pensionsanstalt 1 000
6¶Bidrag tiU vissa resor av sjöfoUc, förslagsanslag 100 000
7¶Avsättning till handelsflottans välfärdsfond, förslagsanslag 500 000
8¶Understöd åt skärgärdsrederier m. m., förslagsanslag 755 (X)0
212 216 000
E Institut m. m.
1¶Transportnämnden, förslagsanslag, därav tre
fjärdedelar att avräknas mot automobilskattemedlen 1712 000
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
2¶Förvaltningskostnader, förslagsanslag 37 552 OOO
3¶Underhåll av materiel m. m., förslagsanslag 1 635 (X)0
4¶Nyanskaffning av instrument m. m., reservationsanslag 600 000
5¶Uppdragsverksamhet, förslagsanslag 9 006 000
6¶Väderlekstjänst för luftfarten, förslagsanslag 13 712 000 62 505 000
7¶Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på
Grönland m. m., förslagsanslag 1 600 000
8¶Statens väg- och trafikinstitut, förslagsanslag 1 000
9¶Bidrag till statens väg- och trafikinstitut, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen 9 250 000
10 Statens väg- och trafikinstitut: Utrustning, reserva tionsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen 1 000 000 Statens geotekniska institut:
11¶Förvaltningskostnader,/ör5/asa«s/a 4 761000
12¶IJppdragsverksanxhet, förslagsanslag 4 222 000
13¶Vttustning, reservationsanslag 100 000 9 083 000
14¶Fraktbidragsnämnden,/öri/a5ani/a 615 000
15¶Transportstöd för Norrland m. m., förslagsanslag 100 000 000
16¶Transportstöd för Gotland,/örs/asansZa 17 100 OCX)
17 Transportforskningsdelegationen, reservationsanslag,
att avräknas mot automobilskattemedlen 9 115 000
18¶Bussbidragsnämnden, förslagsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen 542 000
19 Statligt stöd tUl icke lönsam h\issti:a{ik, förslagsanslag,
att avräknas mot automobilskattemedlen 36 300 000
248 823 000
Prop. 1975:1 29
F Diverse
1 Ersättning till statens järnvägar för drift av icke
lönsamma järnvägslinjer m. m. 545 000 000
2¶Ersättning till postverket för befordran av tjänste försändelser, förslagsanslag, därav 3 600 000 kr. att
avräknas mot automobilskattemedlen 220 000 000
3¶Bidrag till vissa intemationeUa sammanslutningar
m. m., förslagsanslag 2 507 000
4¶Beredskap för civil luftfart, reservationsanslag 2 000 000
5¶Kostnader för visst värderingsförfarande, förslagsanslag 40 000
6¶Kostnader för riskgaranti tiU Scandinavian Airlines
System, förslagsanslag 1 000
7 Kostnader för omläggning av flygtrafikledamtbild-
ningen, förslagsanslag 1 000
8¶Ersättning till Linjeflyg AB för särskilda rabatter vid
flygtrafik på Gotland, förslagsanslag 4 200 000
773 749 000
Summa kr. 4 374 877 000
Prop. 1975:1 30
VII. Finansdepartementet
A Finansdepartementet m. m.
1¶Finansdepartementet, förslagsanslag 18 696 CX)0
2¶Gemensamma ändamål för departementen, förslagsanslag 38 250 000
3¶Ekonomiska attachéer,/örj/aja/w/a 1146 000
4¶Kommittéer m. m., reservationsanslag 8 500 000
5¶Extra utgifter, reservationsanslag 600 000
67 192 000 B Allmänna centrala ämbetsverk m. m.
1 'i/iammarkollegiet, förslagsanslag 9174 000 Statistiska centralbyrån:
2¶Statistik, register och prognoser, förslagsanslag 125 584 000
3 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag 1000
4¶Utrustning, reservationsanslag 700 000
5¶Folk-och bostadsräkning 1975,/öw/flja/w/a *26 500 000 152 785 000
6¶Konjunkturinstitutet, förslagsanslag 4 365 000
7¶Statskontoret,/ö«/aja/w/a.? 35 150 000
8¶Datamaskincenlralen för administrativ databehandling, förslagsanslag 1 000
9¶Bidrag till Datamaskincentralen för administrativ databehandling 6 630 000
10 Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet,
förslagsanslag 4 000 000
11¶Riksrevisionsverket,/öw/ajani/a 33 930 000
12¶Byggnadsstyrelsen, förslagsanslag 1 000
13¶Utredningar rörande byggnadsföretag m. m., reservationsanslag 1 000
14¶Inredning av byggnader för statlig förvaltning, reservationsanslag 32 000 000
15¶Statens förhandlingsnämnd,/öw/agM/w/a? 1727 000
16¶Nämnden för samhällsinformation,/örs/a-iGM/ag 1598 000
17¶Statens avtalsverk,/ti>j/ajanj/a 13 390 000
18¶Statens personalpensionsverk,/ti>j/a.g-janj/a 19 311000
19¶Statens personalbostadsdelegation, förslagsanslag 706 000
20¶Statens personalutbildningsnämnd, förslagsanslag 5 388 000
21¶Statens personalnämnd,/ö>5/a.§'.yaws/a 19 217 000
339 374 000 C Skatte- och kontrollväsen
Tullverket:
1¶Förvaltningskostnader,/öw/araM/a 310 970 000
2¶Anskaffning av viss materiel, reierva/Zonjanj/a 3 250 000 314 220 000
Myntverket:
3¶Förvaltningskostnader, förslagsanslag 3 854 000
4 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag 1000
5¶Utrustning, re5erva//on5a/zj/ag- 100 000 3 955 000
6¶Riksskatteverket, förslagsanslag 95 340 000
7¶Avsättning till banktillsynens fond, förslagsanslag 2 900 000
8¶Avsättning till fondtillsynens fond, förslagsanslag 500 000
* Beräknat belopp
Prop. 1975:1 31
9¶Avsättning till jordbrukskassetillsynens fond, förslags anslag 500 000
10¶Avsättning till sparbaokslillsynens fond,/ör.y/a.?5an5/a 3 000 000
11¶Revision av sparbankemas förvaltning, förslagsanslag 975 000
12¶Avsättning till försäkfingsinspektionens fond, förslagsanslag 4 253 000
13¶Stämpelomkostnader,/ö>5/a.?5a«j/a 1931000
14¶Kostnader för åriig taxering m. m., förslagsanslag 68 000 000
15 Kostnader för 1975 års aUmänna fastighetstaxering,
förs lagsanslag 15 000 000
16¶Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med skatteuppbörd m. m., förslagsanslag 20 750 000
17¶Kilometerbeskattning, förslagsanslag 14 086 000
545 410 000 D Bidrag och ersättning till kommunerna
1 Ersättning till Trelleborgs kommun för mistad tolag,
förslagsanslag 1 510 000
2¶Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m., förslagsanslag 2 800 000 000
3¶Skattebovtfallsbidvag till kommuner m.fl., förslagsanslag 1100 000 000
4¶Särskilt bidrag till kommunerna 122 000 000
4 023 510 000 E Diverse
1¶Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Slottsbyggnademas delfond, förslagsanslag 1 486 000
2¶Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer m. m., förslagsanslag 1 755 000
3¶Statens krigsförsäkrmgsnämnd m. m., förslagsanslag 62 000
4¶Bidrag till Föreningen Fruktdrycker 35 000
5 Bidrag lill vissa handikappade ägare av motorfordon,
förslagsanslag 4 100 000
6¶Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering 300 000
7¶Produktionsbidrag föf dagstidningar, förslagsanslag 97 000 000
8¶Samdistributionsrabatt för dagstidningar, förslagsanslag 25 000 000
9¶Viss informationsverksamhet, rui-ervaftowaw/a 10 400 000
10¶Vinstutlottning i lönsparandet m. m., förslagsanslag 12 850 000
11 Upplysning om alkoliol- och narkotikaproblemen, re-
servaotinsanslag 2 500 000
12 Avlöningar till personal på indragningsstat m. m.,
förslagsanslag 100 000
13¶Viss utbildningsverksamhet, reservationsanslag 5 737 000
14 Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering,
förslagsanslag 13 300 000
15¶Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag 300 000
16¶Viss förslagsverksamhet m. m., förslagsanslag 153 000
17¶Täckning av merkostnader för löner och pensioner
m. m., förslagsanslag *1 200 000 000
18¶Förberedelser för omlokalisering av statlig
verksamhet, förslagsanslag ] 3 400 000
1 394 478 000
* Beräknat belopp Summa kr. 6 369 964 000
Prop. 1975:1 32
vm. Utbildningsdepartementet
A Utbildningsdepartementet m. m,
1¶Utbildningsdepartementet, förslagsanslag 13 747 OCX)
2¶Kommittéer m. m., reservationsanslag 20 200 000
3¶Extra utgifter, reservationsanslag 5CX)000
34 447 000 B Kulturändamål
a) Konst, litteratur, musik, teater m. m.
1¶Konstnärsstipendier, reservationsanslag 9 892 000
2¶Konstnärsbelöningar, förslagsanslag 2 625 000
3¶Statens konstråd, förslagsanslag 269 000
4 Förvärv av konst för statens byggnader m. m.,
reservationsanslag 4 500 000
5¶Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras
verk genom bibliotek m. m., förslagsanslag 15 074 000
6¶Statens biografbyrå, förslagsanslag 891 OOO
7¶Vissa åtgärder inom kulturområdet, förslagsanslag *87 564 000
8 Bidrag till Operan och Dramatiska teatem,
reservationsanslag 83 679 000
9¶Bidrag tiU Svenska riksteatern, reservationsanslag 42 656 000
10¶Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner, förslagsanslag 68 300 000
11 'Btjksk.onsertve.rksa.mhei, reservationsanslag 21392 000
12¶Regiomnusiken,/ö«/ajans/a 39 418 000
13¶MusUtaliska akademien,/örj/flja«.s/a 2 185 000
14¶Tidskriftsstöd, reservationsanslag 1 640 000
15 Viss beredskapsutrustning m.m. för Sveriges Radio,
reservationsanslag 1 260 CX)0
381 345 000 6) Arkiv, museer m. m. Riksarkivet:
16¶Förvaltningskostnader,/öw/ajaw/a 11307 000
17¶Inköp av arkivalier och böcker m. m., reservationsanslag 104 000 11411000
18¶Landsarkiven,/örj/a.janj/a 8 038 000 Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv:
19¶Förvaltningskostnader,/örj/aia/zj/a 4 097CXX)
20¶Insamlingsverksamhet m. m., reservationsanslag 710 OCK) 4 807 000
21¶Bidrag till avlöningar inom landsantikvarie organisationen, förslagsanslag 2 473 000 Nationalmuseet:
22¶Förvaltningskostnader, förslagsanslag 11 825 000
* Beräknat belopp
33
23¶UnderhåU och ökande av samlingarna m. m., reservationsanslag 1 152 000
24¶Utställningar av nutida svensk konst i utlandet, reservationsanslag 393 000
25¶Livrustkancunaren, förslagsanslag Naturhistoriska riksmuseet:
26¶Förvaltningskostnader, förslagsanslag 11 393 000
27¶Materiel m. m., reservationsanslag 809 000 Statens sjöhistoriska museum:
28¶Förvaltningskostnader, förslagsanslag 5 304 (XX)
29 UnderhåU och ökande av samhngarna,
reservationsanslag 1000
30¶Etnografiska museet, förslagsanslag
31¶Skoklosters slott, förslagsanslag
32¶Bidrag till Nordiska museet, förslagsanslag
33¶Bidrag tiU Tekniska museet, förslagsanslag
34¶Bidrag till Skansen, förslagsanslag
35¶Bidrag tiU vissa museer
36¶Svenskt biografiskt lexikon, förslagsanslag
37¶Inköp av vissa kulturföremål, förslagsanslag
c) Ungdoms- och folkbildningsverksamhet
38¶Vissa åtgärder inom ungdomsområdet
39¶Bidrag till kulturprogram inom föreningslivet m. m.
40¶Bidrag till Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, reservationsanslag
41¶Bidrag till nykterhetsorganisationer m. m., reservationsanslag
42¶Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet
d) Utbildning inom kulturområdet
43¶Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan, förslagsanslag
44¶Konstfackskolan, förslagsanslag
45¶Musikhögskoloma, förslagsanslag
46¶Statens scenskolor, förslagsanslag
47¶Statens dansskola, förslagsanslag
48¶Dramatiska institutet, förslagsanslag
13 370 000 1486 000
12 202 000
5 305 000
2 923 000
1753 000
11592 000
2 732 000
2 904 000
5 494 000
826 000
100 000
87 416 000
*55199 000
1786 000
3 242000
6 702000
75 929 000
6 025 000
13 821 000
20489 000
7 835 000
2 465 000
9 250 000
59 885 000
604 575 000
C Kyrkliga ändamål
Domkapitlen och stiflsnämnderna m. m.:
1 Förvaltningskostnader, förslagsanslag
2¶Reparationsarbeten på domkapitelsbyggnader
* Beräknat belopp
7,—Riksdagen 1975. I saml. Nr I.
5 117 000 3000
5 120 000
Prop. 1975:1 34
3¶Ersättningar till kyrkor m. m., förslagsanslag 140 000
4¶Vissa ersättningar tiU kyrkofonden 5 051 000
5¶Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m., förslagsanslag 385 000
6¶Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor, reservationsanslag 4 087 000
7¶Bidrag till ekumenisk verksamhet 130 000
8¶Bidrag till de svenska ullandsförsamlingama 155 000
9¶Bidrag till reparationsarbeten på de svenska ullands-församlingamas kyrkobyggnader, reservationsanslag 80 000
10¶Bidrag till trossamfund, reservationsanslag 14 000 000
11 Bidrag till anskaffande av lokaler för trossamfund,
reservationsanslag 4 000 000
. 33148 000
D Skolväsendet
a) Centrala och regionala myndigheter m. m.
1¶Skolöverstyrelsen,/öri/ajanj/a 70 414CXX)
2¶Länsskolnämndema,/ärj/a5a/zi'/af 31073 000
3¶Statens institut för läromedelsinformation, förslagsanslag 364 000
4¶Stöd för produktion av läromedel, reservationsanslag 2 000 000
5¶Utveckling av studielämplighetsprov, rejerva//07wani/ag' 1 OOO
6¶Bidrag till vissa elev- och föräldraorganisationer 980 000
104 832 000
b) Pedagogiskt utvecklingsarbete
1¶Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet, re servationsanslag 29 982 CKK)
29 982000
c) Det obligatoriska skolväsendet m. m.
8¶Bidrag till driften av grundskolor m. m., förslagsanslag 4 812 400 000
9¶Särskilda åtgärder på skolområdet, reservationsanslag 30 CXX) 000
10¶Mångfaldigände av litterära och konstnärliga verk inom
utbildningsväsendet, förslagsanslag 900 000
11¶Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m., reservationsanslag 6 916 000
12¶Nomadskolor,/örs/agsans/a 6145 000 Specialskolan m. m.:
13¶Utbildningskostnader,/örj/aiTMrtj/a 53 822 000
14¶Utmstning m. m., reservationsanslag 2 435 000
15¶Resor för elever jämte ledsagare, förslagsanslag 2 326 000 58 583 000
4 914 944 000
Prop. 1975:1 35
d) Gymnasiala skolor m, m.
1 570 000 000
40 939 000
39 228 000
9 519 000
12 103 000
1 605 000
600 000
2 205 000
1 159 000
1 319 000
1 234 000
12 288 000
22 000 000
1 935 000
45 000
780 000
1 713 596 000
16¶Bidrag till driften av gymnasieskolor, förslagsanslag
17¶Bidrag till studie- och yrkesorientering, förslagsanslag
18¶Bidrag till viss vårdyrkesutbildning, förslagsanslag
19¶Kostnader för viss personal vid statliga realskolor, förslagsanslag
20¶Bidrag tUI driften av riksinternatskolor, förslagsanslag
21¶Sjöbefälsskoloma, förslagsanslag Statens skogsinstitut:
22 Avlöningar till lärarpersonal m. m., förslagsanslag
23 Driftkostnader, reservationsanslag
Trädgårdsskolan i Nortköping:
24 Utbildningskostnader, förslagsanslag
25 Materiel m. m., reservationsanslag
26¶Bidrag till Bergsskolan i Filipstad, förslagsanslag
27¶Bidrag till driften av vissa privatskolor, förslagsanslag
28¶Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning, reservationsanslag
29¶Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m.m., förslagsanslag
30¶Bidrag tiU kostnader för granskning av utförda gesällprov
31¶Vissa kurser för ingenjörer m. m., reservationsanslag
é) Investeringsbidrag
32 Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m.,
förslagsanslag 173 500 000
33¶Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasieskolan
m. m., reservationsanslag 43 050 000
34¶Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten för folkskoleväsendet, förslagsanslag 531000
35¶Bidrag till bostäder för lärare inom det obligatoriska
skolväsendet,/äw/aMns/a 54 000
217135 000
6 980 489 000
E Högre utbildning och forskning
a) Centrala myndigheter m.m.
Universitetskanslersämbetet:
1¶Förvaltningskostnader,/öri/ajanWa 13 559 000
2¶Utredningar m. m., reservationsanslag 2 075 000 15 634 OCX)
3¶Utrustningsnämnden för universitet och högskolor,/ö/--
slagsanslag 3 417 000
4¶Nämnden för socionomutbildning, förslagsanslag 1 665 000
20 716 000
Prop. 1975:1
5 6
7 8
9 10
11 12
13 14
15 16
18 19
20 21
22
23 24
b) Universiteten m. m. Humanistiska fakulteterna m. m.:
Avlöningar till lärarpersonal, förslagsanslag
Driftkostnader, reservationsanslag Teologiska fakulteterna:
Avlöningar till lärarpersonal, förslagsanslag
Driftkostnader, reservationsanslag Jiuidiska fakulteterna:
Avlöningar till lärarpersonal, förslagsanslag
Driftkostnader, reservationsanslag Samhällsvetenskapliga fakultetema m. m.:
Avlöningar tiU lärarpersonal, förslagsanslag
Driftkostnader, reservationsanslag Medicinska fakultetema m. m.:
Avlöningar tiU lärarpersonal, förslagsanslag
Driftkostnader, reservationsanslag Odontologiska fakulteterna m. m.:
Avlöningar till lärarpersonal, förslagsanslag
Driftkostnader, reservationsanslag
Vissa tandvårdskostnader, förslagsanslag Fannaceutiska fakulteten m. m.:
Avlöningar till lärarpersonal, förslagsanslag
Driftkostnader, reservationsanslag Matematisk-naturvetenskapUga fakultetema m. m.:
Avlöningar tUI lärarpersonal, förslagsanslag
Driftkostnader, reservationsanslag Tekniska fakultetema m. m.:
Avlöningar till lärarpersonal, förslagsanslag, varav
1 025 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen
Driftkostnader, reservationsanslag Teknisk samt viss medicinsk och matematisk-naturve-tenskaplig utbildning och forskning m. m. i Göteborg och Linköping, reservationsanslag, varav 825 OCX) kr. att avräknas mot automobilskattemedlen Grundläggande humanistisk, samhällsvetenskapUg och matematisk-naturvetenskaplig utbildning i Linköping, förslagsanslag
Decentraliserad universitetsutbildning m. m., reservationsanslag
70 143 000
20 374000
90 517 000
5 314 000
1355 000
6 669 000
12 097 000
2 503 000
14600 000
90 224000
24 367 000
114 591000
134140 000
98 165 000
232 305 000
37 345 000
18 237 000
29 022 000
84 604 000
5 029 000
5 054 000
10 083 000
69 609 000
180 610000
109 571 000
67 299 000
176 870 000
133 253 000
9 171000
5 229 000
1 058 502 000
c) Vissa högskolor m. m. BibUotekshögskolan:
27¶UtbUdningskostnader, förslagsanslag
28 Undervisningsmateriel m. m., reservationsanslag
29¶Joiunalisthögskoloma, förslagsanslag
30¶Socialhögskolorna, förslagsanslag
31¶FortbUdning av journalister,/öM/a.ranj/a
32¶Bidrag till Ericastiftelsen, förslagsanslag
33¶Bidrag tiU Handelshögskolan i Stockholm
5 178 000 770 000
5 948 000 5 362000 32 755 000 934 000 1079 000 2 588 000
Prop. 1975:1 37
34¶Bidrag till Svenska diakonsällskapets sociala utbild ningsverksamhet , ■ 500 CK)0
49166 000
43 376 000
65 689 000
52 882 000
313 007 000
1600 000
3 650 000
16 653 000
12 665 000
26 650 000
494 237 000
64 352000
15 739000
78 460 000
32 754 000
37 720 000
12 606 000
3 480 000
300 000
3 780 000
2023 000
345 000
1530 000
960 000
983 000
445 000
5 993 000
3 000 000
275 690000
•81000 000
1 979 311000
d) Gemensamt för universitet och högskolor Vetenskapliga bibUotek:
35¶Avlöningar, förslagsanslag
36 Bokinköp m. m., reservationsanslag
37¶Förvaltningarna vid universiteten m. m,, förslagsanslag
38¶Lokalkostnader vid universiteten m. m., förslagsanslag
39¶Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer, förslagsanslag
40¶Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden, förslagsanslag
41¶Stipendier för forskarutbildning, reservationsanslag
42¶Pedagogiskt utvecklingsarbete vid universiteten m. m., reservationsanslag
43¶Universitetens datamaskincentraler, förslagsanslag
44¶Kostnader för datamaskintid, förslagsanslag
45¶Extra utgifter vid universiteten m. m., reservationsanslag
e) Vissa forskningsändamål
46¶Medicinsk forskning, reservationsanslag
47¶Humanistisk forskning, reservationsanslag
48¶Samhällsforskning, reservationsanslag
49¶Naturvetenskaplig forskning, reservationsanslag
50¶Atomforskning, reservationsanslag
51¶Europeiskt samarbete inom kämforskningen,/öVi/as-anslag
52¶Europeiskt samarbete inom rymdforskningen, förslagsanslag Forskningsinstitutet för atomfysik:
53 Förvaltningskostnader, förslagsanslag
54 Materiel m. m., reservationsanslag
55¶Kiruna geofysiska institut, reservationsanslag
56¶Latinamerika-institutet i Stockholm, förslagsanslag
57¶Institutet för social forskning, förslagsanslag
58¶Bidrag tiU Institutet för internationell ekonomi
59¶Bidrag tUl Konung Gustaf V:s forskningsinstitut
60¶Bidrag till Interaationella meteorologiska institutet i Stockholm
61¶Bidrag till Vetenskapsakademien, reservationsanslag
62¶Bidrag till Riksföreningen mot cancer, reservationsanslag
f) Inredning och utrustning
63¶Inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m., reservationsanslag
Beräknat belopp
Prop. 1975:1 38
F Lärarutbildning
Lärarhögskolorna:
168 941 000 33 063 000
39 774 000 2 315 000
11 044 000 986 000
14 767 000 1 080 000
1 311000 91000
1 Avlöningar lill lärarpersonal m. m., förslagsanslag
2¶Driftkostnader, reservationsanslag 33 063 000 202 004 000 Förskoleseminarienia:
3 Avlöningar till lärarpersonal m. m., förslagsanslag
4 'Driftkostnader, reservationsanslag 2 315 000 42 089 OOC GyiTinastik- och idrottshögskolorna:
5 Avlöningar till lärarpersonal m. m., förslagsanslag
6¶Driftkostnader, reservationsanslag 986 000 12 030 000 Seminarierna för huslig utbildning:
7 Avlöningar till lärarpersonal m. m., förslagsanslag
8¶Driftkostnader, reservationsanslag 1080 000 15 847 000 Slöjdlärarseminariet:
9 Avlöningar lill lärarpersonal m. m., förslagsanslag
10¶Driftkostnader, reservario;jsfl«s/ag- 91000 1402 000
11 Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor,
förslagsanslag 7 730 000
12¶Särskdda läramtbildningsåtgärder, rejerva/zonawi/a 1 129 000
13¶Lärares fortbildning m. m., reservationsanslag 40 853 000
323 084 000
G Vuxenutbildning
1¶Viss utbildning via radio och television m. rh., reserva tionsanslag
StatUga skolor för vuxna:
2 Utbildningskostnader, förslagsanslag
3¶Material för självstudier, reservationsanslag
4 Undervisningsmateriel m. m., reservationsanslag
5¶Bidrag till driften av kommunala skolor för vuxna, förslagsanslag
6¶Bidrag till studiecirkelverksamhet, förslagsanslag
7¶Bidrag till studieförbund
8¶Bidrag till driften av folkhögskolor, förslagsanslag
9¶Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor, reservationsanslag
10¶Bidrag tiU engångsanskaffning av utrustning m. m. till folkhögskolor, reservationsanslag
11¶Bidrag till löntagarorganisationernas centrala kursverksamhet, förslagsanslag
12¶Undervisning för invandrare i svenska språket m. m., förslagsanslag
13¶Bidrag till särskilda vuxenutbildningsåtgärder, reservationsanslag
14¶Bidrag till vissa organisationers centrala kursverksamhet, reservationsanslag
48 450 000
5 626 000 700 000 198 000
6 524 000
165 000 000
*302 000 000
*14 400 000
153 228 000
6 000 000
2 450 000
49 336 000
350 000
761294 000
* Beräknat belopp
Prop. 1975:1 39
H Studiesociala åtgärder
13 454 000
*557 000 000
300 000
2 077 000
505 000
1 750 00
596 686 000
1¶Centrala studiestödsnämnden m. m.; förslagsanslag
2¶Studiebidrag m. m., förslagsanslag
3¶Kostnader för avskrivning av vissa studielän med statlig kreditgaranti, förslagsanslag
4¶Ersättning till postverket och riksbanken för deras bestyr med studiesocialt stöd, förslagsanslag
5¶Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem vid gymnasieskolor m. m., förslagsanslag
6¶Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande,/ö>-slagsanslag
1¶Ersättning till vissa lärarkandidater, förslagsanslag
[ Internationellt-kulturellt samarbete
a) Kulturellt utbyte med utlandet
1¶Kulturellt utbyte med utlandet, reservationsanslag
2¶Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m. m., förslagsanslag
3¶Bidrag till interaationella kongresser m. m. i Sverige, reservationsanslag
4¶Bidrag till svenska institut i utlandet
b) Nordiskt kulturellt samarbete
5¶Nordiska samarbetsprojekt m. m., förslagsanslag Nordiska afrikainstitutet:
6¶Avlöningar m. m., förslagsanslag 1 Driftkostnader, reservationsanslag
8¶Bidrag till vissa bilaterala nordiska projekt m. m., reservationsanslag
4 370000
400 000
914 000
6 515 000
*13 331 000
703 000
382 000
1 085 000
2 662 pob
17 078 000
23593 000
Summa kr.
11336627 000
* Beräknat belopp
Prop. 1975:1 40
IX. Jordbruksdepartementet
A Jordbruksdepartementet m. m.
1¶Jordbmksdepartementet, förslagsanslag
2¶Lantbruksrepresentanter, förslagsanslag
3 Kommittéer m. m., reservationsanslag
4 Extra utgifter, reservationsanslag
B Jordbrukets rationalisering m. m.
1¶Lantbruksstyrelsen, förslagsanslag
2¶Lantbruksnämnderna, förslagsanslag
3¶Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m. m., förslagsanslag
4¶Bidrag tiU jordbmkets rationalisering, m. m., förslagsanslag
5¶Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering m. m., reservationsanslag
6¶Täckande av förluster pä grund av statlig kreditgaranti, förslagsanslag
7¶Bidrag till särskilda rationaliseringsåtgärder i Norrland, m. m., förslagsanslag
8¶Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av vissa kronolägenheter m. m., förslagsanslag
9¶Befrämjande av husdjursaveln m. m., reservationsanslag
10¶Statens hingstdepå och stuteri: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag
11¶Bidrag till statens hingstdepä och stuteri, reservationsanslag
12¶Särskilt stöd åt biskötsel och växtodling, reservationsanslag
13¶Bidrag till Svensk matpotatiskontroll, reservationsanslag
14¶Restitution av bensinskatt tUl trädgårdsnäringen, att avräknas mot automobilskattemedlen
15¶Främjande av rennäringen, reservationsanslag
16¶Kompensation för bensinskatt till rennäringen, att avräknas mot automobilskattemedlen
C Jordbruksprisreglering
1¶Statens jordbruksnämnd, förslagsanslag
2¶Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden, förslagsanslag
3¶Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, för' slagsanslag
4¶Kostnader föi beredskapslagring av livsmedel och fodermedel m. m., förslagsanslag
•Beräknat belopp
8 030 000
1474 000
9 700 000
400 000
19 604 000
21 118000
109 853 000
4600 000
27 000 000
150 000
1000 000
17000 000
1600 000
1220 000
450 000
170 000
522 000
630 000
210 000
185 739 000
11957 000
1240 000
2 600 000 000
46 098 000
Prop. 1975:1 41
5¶Stöd till jordbruket i norra Sverige, förslagsanslag 95 000 000
6 Särskilt övergångsbidrag åt jordbrukare, m. m.,
förslagsanslag 3 000 000
7¶Jordbridcsekonomiska undersökningen, förslagsanslag 2 144 000
8¶Bidrag till permanent skördeskadeskydd 30 000 OCK)
9 Administration av permanent skördeskadeskydd m. m.,
förslagsanslag 15 190 000
2 804 629 000
50 632 000
7000 000
16 500000
2019 000
126 743 000
9429 000
1384 000
300 000
4 780 000
1162 000
1000 D Skogsbruk
1¶Skogsstyrelsen, förslagsanslag
2¶Bidrag till skogsvärdsstyrelsema, förslagsanslag
3¶Bidrag till skogsförbättringar, förslagsanslag
4¶Vägbyggnader på skogar i enskild ägo, förslagsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen
5¶Åtgärder för intensifierad skogsvård i norra Sverige, m. m., förslagsanslag
6¶Kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering m. m., förslagsanslag
E Fiske
1¶Fiskeristyrelsen, förslagsanslag
2¶Fiskeriintendenter m. m., förslagsanslag
3¶Främjande i allmänhet av fiskerinäringen, reservationsanslag
4¶Kursverksamhet på fiskets område, reservationsanslag
5¶Bidrag till fiskehamnar m. m., reservationsanslag
6¶Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen, förslagsanslag
7¶Restitution av bensinskatt till fiskerinäringen, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen
8¶Särskilt omställnmgsstöd till fiskare, m. m., förslagsanslag
9¶Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti tiU fiske, förslagsanslag
10¶Kostnader för fiskeutredningar i vattenmål m. m., förslagsanslag
11¶Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt m. m., förslagsanslag
12¶Bidrag till fiskare med anledning av avlysning av fiskevatten, reservationsanslag
21158 000
F Service och kontroll
1¶Statens livsmedelsverk, förslagsanslag 29 679 000
2¶Täckande av vissa kostnader for köttbesiktning vid
kontrollslakterier, förslagsanslag 10 329 000
3¶Statens veterinäimedicinska anstalt,/örf&vjionsijf 18 724000
4 Anskaffande av viss laboratorieutmstning m. m.,
reservationsanslag 50 000
Prop. 1975:1 42
5¶Veterinärstaten, förslagsanslag 25 050 000
6 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar,
m. m., förslagsanslag 4 000 000
7¶Bidrag till djursjukvård i vissa fall, förslagsanslag 150 000
8¶Veterinärinrättningen i Skara, förslagsanslag 700 000 Statens centrala frökontrollanstalt:
9¶Förvaltningskostnader,/öw/ajora/a 11501000
10¶VXrvistrimg, reservationsanslag 60 000 11561000
8159 000
150 000
2 756 000
3 161 000
142 000
114 612 000
65 695 000
12 837 000
886 000
29 901000
109 320 000
21952 000
8 957 000 ■
195 000
472 000
1000
31577 000
19 322 000
15 720 000
210000
35 252 000
11¶Statens växtskyddsanstall, förslagsanslag
12¶Bekämpande av växtsjukdomaT, förslagsanslag
13¶Statens lantbrukskemiska laboratorium: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag
14¶Bidrag till statens lantbrukskemiska laboratorium, reservationsanslag
15¶Statens maskinprovningar,/öw/aiawj/a
16¶Statens växtsortnämnd, förslagsanslag
G Utbildning och forskning
Lantbrukshögskolan:
1 Förvaltningskostnader, förslagsanslag
2 Driftkostnader, reservationsanslag
3 Bokinköp m. m., reservationsanslag
4¶Försöksverksamheten, reservationsanslag
5¶Lantbruksdriften vid försöksstationerna m. m., förslagsanslag
Veterinärhögskolan:
6 Förvaltningskostnader, förslagsanslag
7 Driftkostnader, reservationsanslag
8 Bokinköp m. m., reservationsanslag
9¶Försöksverksamhet, reservationsanslag
10¶Lantbmksdriften vid försöksgården, förslagsanslag
Skogshögskolan:
11 Förvaltningskostnader, förslagsanslag
12 Driftkostnader, reservationsanslag
13 Bokinköp m. m., reservationsanslag
14¶Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets
högskolor m. m., reservationsanslag 30 000 000
15 Ersättningar till sakkunniga i befordringsärenden,
m. m., förslagsanslag 300 000
16¶JoTåhruksfoTskniug, reservationsanslag 11436 000
17 Stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning, rejerva-
tionsanslag 1 470 000
18¶Bidrag tiU Sveriges utsädesförening,/ärj/aja/w/a 7 678 000
19¶Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling 285 CX)0
20¶Skoglig forskning, reservationsanslag 4 096 000
21¶Stöd tiU kollektiv forskning rörande skogsträds-förädling och skogsgödsling m. m., reservationsanslag 1 912 000
22¶Stöd till kollektiv skogsteknisk forskning, reservationsanslag 4 000 000
23¶Bidrag tiU Skogs- och lantbruksakademien, förslagsanslag 325 000
1 738 000
39 000
500 000
239 928 000
32 319 000
2 108 000
2 300 000
9 OÖO 000
12 100 000
75 900 000
24 600000
100 500 000
26 720 000
3 000 000
1 000 000
5 000 000
-
170 000 000
15 000 000
1 455 000
5 000 000
385 502 000
55 000
1 000 000
5 375 000
6 446 000
Summa kr.
3 904 361 000
24¶Statens skogsmästarskola, förslagsanslag
25¶Reseundcrstöd för studier m. m., reservationsanslag
26¶Bidrag till viss ungdomsverksamhet
H Miljörärd m. m.
1¶Statens naturvårdsverk, förslagsanslag
2¶Koncessionsnämnden för miljöskydd, förslagsanslag
3¶Miljövårdsinformation, reservationsanslag
4¶Ersättningar vid bildande av naturteservat m. m., reservationsanslag
5¶Vård av naturreservat m. m., reservationsanslag Stöd till idrotten:
6¶Organisationsstöd m. m., reservationsanslag
7¶Änläggningsstöd m. m., reservationsanslag
8¶Miljövärdsforskning, reservationsanslag
9¶Stöd till kollektiv forskning inom miljövårdsområdet, reservationsanslag
10¶Undersökningar av hälso- och miljöfarliga varor, reservationsanslag
11¶Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet, m. m., reservationsanslag
12¶Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m; m„ förslagsanslag
13¶Stöd till avfallsbehandling m. m., reservationsanslag
14¶Ersättning för vissa skador av rovdjur, m. m., förslagsanslag
15¶Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond, förslagsanslag
I Diverse
1¶Sen'itutsoämnder, m. m., förslagsanslag
2¶Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m., reservationsanslag
3¶Bidrag till vissa internationella organisationer m. m., förslagsanslag
4¶Ersättning för förvaltningen av vissa lånefonder, förslagsanslag
5¶Ersättningar för vissa besiktningar och synefön-ätt-ningar, förslagsanslag
Prop. 1975:1 44
X. Handelsdepartementet
A Handeladepartementet m. m.
1¶Handelsdepartementet, förslagsanslag 7 322 000
2¶Konuntttéer m. m., reservationsanslag 3 OCX) (XX)
3¶Extra utgifter, reservationsanslag 150 0(X)
4¶Krigsmiaterielinspektionen, förslagsanslag 230 (XX)
5¶Kostnader för nordiskt samarbete, förslagsanslag 225 000
6¶Nordiska ministerrådssekretariatet, förslagsanslag '6 188 000
17115 000
B Fräujaode av utrikeshandeln m. m.
1¶Sveriges exportråd, reservationsanslag 3 400 000
2¶Handelssekreterare, reservationsanslag 17 234 000
3¶Exportfrämjande åtgärder, re5erva(ibn5ansl4p 14130<X)0
4¶Svenska handelskamrar i utiandet m. m., reservationsanslag 1 136 (X)0
5¶Importkontoret för u-landsprodukter, förslagsanslag 1 000
6¶Täckande av förluster pä gmnd av garantier för län till tcko-industri samt manueUt arbetande
glasindustri, förslagsanslag 4S0 (KX)
7¶Svenska turisttrafikförbundet, reservationsanslag *7 449 000
43800 000
C Kommerskollegium m. m.
1¶KommerskoUegium, förslagsanslag 10 448 OCX)
2¶Bidrag till vissa internationella byråer m. m., forslags-anslag 522000
3¶Kostnader for vissa nämnder m. m., förslagsanslag 233 000
11 203 000
D Prls-« konkurrens- och konsumentfrågor
1¶Marknadsdomstolen, förslagsanslag 1 015 CX)0
2¶Näringsfrihetsombudsmannen, förslagsanslag 1 979 000
3¶Konsumentombudsmannen, förslagsanslag 2 630 000
4¶Statens pris- och kaitdlnänmd, förslagsanslag 15 940 000
* Beräknat belopp
Prop. 1975:1 45
Konsumentverket:
5¶Förvaltningskostnader,/öri/a5a/M/a 18 033 000
6¶Forskning m. m., reservationsanslag 1 695 000
7¶AUmänna reklamationsnämnden,/örj/aJOfty/a 2446 000 22 174 000
8¶Bidrag till konmjersiell service i glesbygd m. m., förslags anslag 2500000
46 238 000
E Patcot- och rcgistreringsrerket m. m.
1¶Patent- och registreringsverket, förslagsanslag 45 604 000
2 Särskilda kostnader for förenings- m. fl. register,
förslagsanslag 5 500000
51104 000
F Ekonomiskt försvar
1 överstyrelsen for ekonomiskt försvar, förslagsanslag 104 044 000
104 044 000
Summa kr. 273 504 000
Prop. 1975:1 46
XI. Arbetsmarknadsdepartementet
A Arbetsmarknadsdepartementet ro. m.
1¶Arbetsmarknadsdepartementet, förslagsanslag 11 261 000
2¶Kommittéer m. m., reservationsanslag 9 997 000
3¶Extra utgifter, reservationsanslag 250000
4¶Internationellt samarbete, förslagsanslag 3 860 000
B Arbetsmarknad
1¶Arbetsmarknadsservice, förslagsanslag
2 Sysselsättningsskapande åtgärder, reservationsanslag, varav förslagsvis 200 000 OCK) kr. att avräknas mot automobilskattemedlen
3¶Stöd till lagemppbyggnad, förslagsanslag
4¶Kontant stöd vid arbetslöshet, förslagsanslag
5¶Totalförsvarsverksamhet, förslagsanslag
6¶Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utmstning, reservationsanslag
7¶Arbetsmarknadsverket: Förvaltning av utmstning, reservationsanslag
8¶Arbetsdomstolen, förslagsanslag
9 Statens förlUcningsmannaexpedition,yorj/aia«j/fl 10 Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar,
förslagsanslag
25 368 000
1 576 858 000
742 935 000
1 080 885 000
22 020 000
7 000 000
1538 000
649 000
30 000
3 431 917 000
C Arbetsmiljö
1¶Arbetarskyddsstyrelsen, förslagsanslag, varav 202 000
kr. att avräknas mot automobilskattemedlen 41 365 000
2¶Yrkesinspektionen, förslagsanslag, varav 1 487 CK)0 kr.
att avräknas mot automobilskattemedlen 41 835 CKK)
3¶Statens arbetsklinik, förslagsanslag 2 755 000
4¶Särskilda åtgärder för arbetsanpassning, reservationsanslag 815 929 000
901 884 000
D Invandring m. m.
1¶Statens invandrarverk,/örj/ajanj/fl *16 455 0C0
2¶Åtgärder för flyktingar, förslagsanslag 20 995 OCO
3¶Anpassningsåtgärder för invandrare, rMervar/on.sa/w/a *4 195 000
4¶Översättningsservice,/6>rj/aja«5/a 185 000
41 830 000
* Beräknat belopp
Prop. 1975:1 47
£ Regional utveckling
1¶Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet,/örs/agsans/ö 189 386000
2¶Särskilda stödåtgärder i glesbygder, reservationsanslag 25 000 000
3¶Bidrag till företagareföreningar m. fl.: Administrationskostnader, r«ervö//o/7jflni/a 17 200 000
4¶Täckande av förluster i anledning av statligt stöd till
hantverks- och industriföretag m. fl., förslagsanslag 15 000 000
246 586 000
Summa kr. 4 647 585 000
Prop. 1975:1 48
xn. Bostadsdepartementet
A Bostadsdepartementet m. m.
1¶Bostadsdepartementet, förslagsanslag 7 394 000
2¶Konunittéer m. m., reservationsanslag 3 000 000
3¶Extra utgifter, reservationsanslag 175 000
4 Bidrag till vissa interaationella organisationer m. m.,
reservationsanslag 150 000
10 719 000
B Bostadsbyggande m. m.
1¶Bostadsstyrelsen,/är.y/aM/7i/a 15 428 000
2¶Länsbostadsnämnderaa, förslagsanslag 30 572 000
3¶BostadstiUägg m. m., förslagsanslag 1 345 000 000
4¶Räntebidrag m. m., förslagsanslag 2 150 000 000
5¶Eftergift av hyresförlustlån, förslagsanslag 75 000 000
6¶Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m., förslagsanslag 190 000000
7¶Bidrag till förbättring av boendemiljön, reservationsanslag 30 000 000
8¶Byggnadsforskning 9 000 000
9 Anordningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler,
reservationsanslag 8 000 000 10 Upprustningsbidrag m. m. till allmänna samlingsloka ler, reservationsanslag 4 000 000
3 857 000 000
C Planväsendet
1¶Statens planverk,/örj/ajans/a 15 762 000
2¶Bidrag till översiktlig planering m. m., reservationsanslag 4000 000
19 762 000
D Lantmäteri- och kartväsendet
Lantmäteriverket:
1¶Vissa aUmänna myndighetsuppgifter, förslagsanslag 27 842 000
2¶Förrättnings- och uppdragsverksamhet, förslagsanslag 1 000
3¶Mätning och kartläggning, reservationsanslag 37 750 000
4¶Försvarsberedskap, reservationsanslag 1 092 000
5 Bidrag till förrättnings- och uppdragsverksamhet,
förslagsanslag 7 000 000
6¶Utrustning, reservationsanslag 1500000
75185 000
Summa kr. 3 962 666 000
Prop. 1975:1 49
Xm. Industridepartementet
A Industridepartementet m. m.
1¶Industridepartementet, förslagsanslag 9 532 000
2¶Teknisk attaché, förslagsanslag 236 000
3¶Konunittéer m. m., reservationsanslag 7 000 000
4¶Extra utgifter, reservationsanslag 200 000
5¶Bidrag till vissa interaationella organisationer, förslagsanslag 169 000
17 137 000
15 951000
8 950 000
100 000
27 212 000
1812 000
18 160000
1293 000
55098 000
16 041 000
12 957 000
3 906 000
32 905 000
885 000
47 808 000
81 598 000
3 528 000
♦43 000
♦9 000 000
♦1000
B Industri m. m.
Statens industriverk:
1 Förvaltningskostnader, förslagsanslag
2¶Utredningar m. m., reservationsanslag
3¶Kursverksamhet m. m., förslagsanslag
4¶Bidrag tiU kursverksamhet m. m., reservationsanslag
5 Utrustning, reservationsanslag
6¶Sprängämnesinspektionen, förslagsanslag
7¶Företags- och branschfrämjande åtgärder, reservationsanslag
8¶Kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier till företag inom vissa industribranscher, reservationsanslag
9¶Täckande av förluster på gmnd av stmkturgarantier till företag inom vissa industribranscher, förslagsanslag
10¶Främjande av hemslöjden, reservationsanslag
11¶Svenska slöjdföreningen
12¶MedelstiUskott tiU Norrlandsfonden, reservationsanslag
C Mineralförsörjning m. m.
Sveriges geologiska undersökning:
1¶Geologisk kartering samt information och dokumentation, reservationsanslag
2 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag
3¶Prospektering m. m., reservationsanslag
4¶Utrusming, reservationsanslag
5¶Bergsstaten, förslagsanslag
6¶Statens gruvegendom, förslagsanslag
D Energiförsörjning
1¶Statens elektriska inspektion, förslagsanslag
2¶Kostnader för vissa nämnder, förslagsanslag
3¶Främjande av landsbygdens elektrifiering, reservationsanslag
4¶Statens kämkraftinspektion, förslagsanslag
12 572 000
* Beräknat belopp
4—Riksdagen 1975.1 saml. Nr 1.
Prop. 1975:1 50
E Teknisk utveckling ta. m.
Styrelsen för teknisk utveckling:
210 100 000
12 000 000
7 500 000
229 601 000
8 080 000
27 520 000
2 595 000
1 000 000
790 000
3 925 000
♦47 900 000
♦2 400 000
*9 200 000
♦4 930 000
39 160 000
4 500 000
381 603 000
1¶Teknisk forskning och utveckling, reservationsanslag
2¶Drift av forskningsslationer, förslagsanslag
3¶Skeppsteknisk forskning och utveckling, reservationsanslag
4¶Utmstning, reservationsanslag
5¶Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag
6¶Bidrag tiU statens pTOwn'ii\gsanstalt, reservationsanslag 1 Statens provningsanstalt: Utrustning, reservations anslag
8¶Statens skeppsprovningsanstalt: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag
9¶Bidrag till statens skeppsprovningsanstalt, reservationsanslag
10¶Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning, reservationsanslag
11¶Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien
12¶Bidrag till Sveriges standardiseringskommission
13¶Atomenergi verksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi, reservationsanslag
14¶Utvecklingsarbete rörande utvinning av uran, reservationsanslag
15¶Särskilda säkerhetsarbeten inom kärnenergiomrädet, reservationsanslag
16¶Internationellt atomenergisamarbete, förslagsanslag
17¶Europeiskt rymdsamarbete m. m., förslagsanslag
18¶Nordisk fond för teknologi och industriell utveckling, reservationsanslag
F Domänverket
1¶Ersättning till domänverkets fond för utgifter för över talig personal, förslagsanslag 128 000
Summa kr. 548 136 000
Beräknat belopp
Prop. 1975:1
51
XIV. Kommundepartementct
A Kommundepartementct m. m.
1¶Kommundepartementct, förslagsanslag
2 Kommittéer m. m., reservationsanslag
3 Extra utgifter, reservationsanslag
3 980 000
2 200 000
100 000
6 280 000
B Länsstyrelserna m. in.
1¶Länsstyrelserna, förslagsanslag
2¶Lokala skattemyndigheterna, förslagsanslag
3¶Kronofogdemyndigheterna, förslagsanslag
763 501 000 208 077 000 185 065 000
1156 643 000
C Räddningstjänst m. m.
1¶Statens brandnämnd, förslagsanslag
2¶Beredskap för oljebekämpning till havs m. m., förslagsanslag
3¶Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m. m., förslagsanslag
4¶Bidrag till kostnader för kommunal beredskap, reservationsanslag
4 905 000
6 950 000
3 500 000
1 500 000 16 855 000
Summa kr.
1179 778 000
XV. Oförutsedda utgifter
1¶Oförutsedda utgifter, förslagsanslag
1 000 000 000
Prop. 1975:1 52
XVI. Riksdagen och dess verk m. m.
A Riksdagen
Riksdagen:
1¶Arvoden m. m. till riksdagens ledamöter, förslagsanslag 31638 000
2¶Reseersättningar m. m. till rUcsdagens ledamöter, förslagsanslag 6 957 000
3¶Riksdagsledamöters deltagande i Europarådets
verksamhet, förslagsanslag 275 000
4 Riksdagsutskottens studieresor utom Sverige,
förslagsanslag 1 632 000
5¶Parlamentariska delegationer, förslagsanslag 200 000
6¶Bidrag tiU studieresor, reservationsanslag 120 (X)0
7¶Representation m. m.,/äw/ajanj/a 125 000
8¶Bidrag tiU riksdagens interparlamentariska
grupp 187 000
9¶Bidrag till Sällskapet Riksdagsmän och forskare 55 CXX)
10¶Bidrag till utrikespolitisk informationsverksamhet 30 (XX)
11¶Kontorshjälp tiU riksdagsledamöter,/örj/ayja/ir/fl 1 1(X)(X)0
12¶Pensioner ät f. d. riksdagsledamöter m. fl., förslagsanslag 6 900 000
13¶Utgivande av otryckta ståndsprotokoll, reservationsanslag 425 000 49 644 000
B Den inre riksdagsförvaltningen
Den inre riksdagsförvaltningen:
1¶Förvaltningskostnader, förslagsanslag 42 035 000
2¶Kostnader för riksdagstrycket m. m., förslagsanslag 9 200 000
3¶Utgivande av särskilda publikationer, reservationsanslag 155 000
4 J f Riksdagens utåtriktade informationsverksam-
het, förslagsanslag 475 000 51865 000
C Allmänt kyrkomöte
1¶Alhnänt kyrkomöte, förslagsanslag 1779 000
D Riksdagens verk
Riksgäldskontoret:
1¶Förvaltningskostnader, förslagsanslag 8 527 000
2¶Kostnader vid emission av statslån m. m., forslags-anslag 6 600 000
3¶Administrationskostnader för lönsparandet, förslagsanslag 330 000
4 Administrationskostnader i samband med premiering av frivilligt sparande av överskjutande preliminär skatt,
förslagsanslag 1000 15 458 000
Prop. 1975:1 53
Riksdagsbiblioteket:
2 092 000
660 000
2 752 000
5 860000
2 285 000
1445 000
1834 000
3 279 000
29 634 000
516 000
Summa kr.
133 438 000
5 Förvaltningskostnader, förslagsanslag
6¶Bokinköp och bokbindning, förslagsanslag
7¶Riksdagens ombudsmannaexpedition, förslagsanslag
8¶Riksdagens revisorer och deras kansli, förslagsanslag Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli:
9 Förvaltningskostnader, förslagsanslag 10 Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet,
förslagsanslag
E Diverse
1¶Kommittéer m. m., förslagsanslag
2¶Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m., förslagsanslag
Prop. 1975:1 54
Utgifter för statens kapitalfonder I. Riksgäldsfonden'
1¶Underskott på riksgäldsfonden 4 500 000 000
II. ATskrivning av nya kapitalinvesteringar
A Statens affärsverksfonder
Kommunikationsdepartementet:
6 000 000
24 600 000
30 602 000
2 000
30 604 000
12 000 000
2 000 000
6 500 000
20 500 000
1¶Posthus m. m. (I: A: 1), förslagsanslag
2¶Teleanläggningar m. m. (I: B: 1), förslagsanslag
3¶Jäm vägar m. m. (I: C: 1), förslagsanslag
4¶Flygplatser m. m. (I: D: 1), förslagsanslag
Industridepartementet:
5¶Byggnader och utmstning (I: E: \), förslagsanslag
6¶Kraftstationer m. m. (I: F: 1), förslagsanslag
B Statens allmänna fastighetsfond Justitiedepartementet:
1¶Polishus m. m. (Il: 1), reservationsanslag
2¶Byggnadsarbeten för domstolsväsendet (II: 2), reservationsanslag
3¶Nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stockholm (II: 4), reservationsanslag
Utrikesdepartementet:
4 Inköp, uppförande och iståndsättande av fastig heter för utrikesrepresentationen (II: 5), reservations anslag 1 750 000
Försvarsdepartementet:
6¶CivUförsvar: Anskaffning av anläggningar (II: 6), reservationsanslag 3 500 000
7¶Anskaffning av vissa skyddsmmsanläggningar
ai: 7), reservationsanslag 2 200000 5 700 000
* Stat för riksgäldsfonden se Bilaga till Utgifter för statens kapitalfonder sid. 57.
Prop. 1975:1 55
Socialdepartementet:
7¶Utbyggande av karolinska sjukhuset (11: 8), reservationsanslag 6 500 000
8 Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala
(11:9), reservationsanslag 1 240 000
9 Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdeparte mentets verksamhetsområde (II: 10), reservations anslag 11 323 000 19 063 000
Finansdepartementet:
10¶Byggnadsarbeten för statlig förvaltning (II: 11), reservationsanslag 55 000 000
11 Vissa byggnadsarbeten vid tullverket (11: 13),
reservationsanslag 150 000 5 5 150 000
Utbildningsdepartementet:
12¶Byggnadsarbeten inom utbUdningsdepartementets
verksamhetsområde (II: 15), reservationsanslag *85 000 000
Jordbruksdepartementet:
13¶Byggnadsarbeten vid jordbrukels högskolor m. m.
(II: 16), reservationsanslag 42 500 000
Industridepartementet:
14 Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m. (11: 17),
reservationsanslag 1 500 000
Komm un departement et;
15 Byggnadsarbeten för länsstyrelserna (II: 18),
reservationsanslag 9 875 000
241 038 000
C Försvarets fastighetsfond
1¶Försvarets fastighetsfond (III: 1—7), reservationsanslag 192 701 000
D Statens utlåningsfonder
Utbildningsdepartementet:
1¶Studiemedelsfonden (IV: 5), rejerva/(onj:art5/a *510 000 000
Jordbruksdepartementet:
2¶Lånefonden till främjande av beredning och avsätt ning av fisk m. m. (IV: 8), reservationsanslag 338 000
510 338 000
Beräknat belopp
Prop. 1975:1 56
E Fonden för låneunderstöd Socialdepartementet:
1¶Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för
alkohohnissbmkare m. m. (V: 1), reservationsanslag 4 500 000
Finansdepartementet:
2¶Lån för inrättande av alkoholfria restauranger
(V: 4), reservationsanslag 70 000
Handelsdepartementet:
3¶Lån till utbyggnad av oljelagringen (V: 6), reservationsanslag 11 500 000
4¶Lån till teko-, sko- och garveriindustrierna (V: 7), reservationsanslag 10 000 CXX)
5¶Lån till investeringar för kommersiell service i
glesbygd (V: 8), reservationsanslag 750 000 22 250 000
Bostadsdepartementet:
6¶Tilläggslän till kulturhistoriskt värdefull bostadsbe byggelse (V: 10), reservationsanslag 7 000 000
Industridepartementet
7¶Lån tiU Norrbottens järnverk AB (V: 11)
reservationsanslag 22 300 000
56120 000
F Fonden för statens aktier
Industridepartementet: 1 Teckning av aktier i Statsföretag AB (VI: 2),
reservationsanslag 50 000 000
G Diverse kapitalfonder
Kommunikationsdepartementet;
1 vagmaskiner m. m. (IX: 2), förslagsanslag 1 000
2¶Sjöfartsmateriel m. m. (IX: 3), förslagsanslag 1000 2 000
Handelsdepartementet:
3¶Förrådsanläggningar m. m. (EX: 7), reservations anslag 77 100 000
77 102 000
Summa kr. 1157 903 000
ni. ATskrivning av oreglerade kapitalmedelsförloster
1¶Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster 1000 000
Prop. 1975:1 57
Bilaga
till Utgifter för
statens kapitalfonder
Förslag till
stat för riksgäldsfonden
för budgetåret 1975/76
Utgifter
A Räntor på statsskulden:
1¶Ränta på räntelöpande obligationslån, förslagsvis
2¶Vinster på premieobligationslån, förslagsvis
3¶Ränta på statsskuldförbindelser, förslagsvis
4 " " sparobligationer, förslagsvis
5 " " upplåning i utlandet för statens vattenfalls-
verk, förslagsvis
6 " " av staten övertagna lån, förslagsvis
7 " " lån hos statsinstitutioner och fonder m. m.,
förslagsvis
8¶Årlig ränta till Hans Maj:t Konungen (den s. k. Guadeloupe-räntan)
9¶Ränta på köpeskillingen för fastigheten nr 1 i kv.
Lejonet i Stockholm
10 " " konung Cari XlII:s hemgiftskapital
11 " " Göta kanals reparationsfond
12 " " kortfristig upplåning hos banker m. fl,,
förslagsvis
13 " " skattkammarväxlar, förslagsvis
14 " " beräknad ny upplåning, förslagsvis
Bj Kapitalrabatter och kursförluster \ Kapitalrabatter, förslagsvis 2 Kursförluster, förslagsvis
C Diverse utgifter
1¶Försäljningsprovisioner m. m., förslagsvis
2¶Inlösningsprovisioner m. m., förslagsvis
3¶Övriga diverse utgifter, förslagsvis
2 125 000 000
365 000000
127 000 000
190 000 000
9 300 000
160 000
60 000 000
300 000
90 000
7 500
7 045
50 000 000
1 175 000 000
452136 455
4 554 001 000
2 000
20 000 000
100 000
29100 000
Summa kr.
4 583 103 000
Inkomster
A Räntor:
1¶Ränta på uppköpta obligationer 1 CKK)
2 " " röriiga krediter 70 000 000
3 " " kortfristig utlåning till banker m. fl. 1000 000
4 " " övriga utlånade medel 3 500 000 74 501000
5—Riksdagen 1975.1 saml. Nr 1.
Prop. 1975:1 58
B Uppgäld och kursvinster:
1¶Uppgäld
2¶Kursvinster
C Diverse inkomster:
1¶Preskriberade obligationer och kuponger m. m.
2¶Dragnmgslistor på premielånen
3 övriga diverse inkomster
Underskott att avföras pä statsbudgetens driftbudget
2 000
8000 000
8600000
83103 000
4500 000 000
Summa kr.
4583103 000
Prop. 1975:1 39
Kapitalbudgeten
Inkomsterna på kapitalbudgeten
1¶Lånemedel 4127474 000
Prop. 1975:1
60
INVESTERINGSSTATER FÖR BUDGETÅRET 1975/76
I. Statens affärsverksfonder
A. Postverkets fond
Avskrivningsmedel från statsbudgeten inom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande
B. Televerkets fond
Avskrivningsmedel: Teleanläggningar m. m. från statsbudgeten inom fonden Avskrivningsmedel: Televisions- och ljudradioanläggningar inom fonden Övriga kapitalmedel: Teleanläggningar m. m. Investeringsbemyndigande: Teleanläggningar m. m.
C. Statens järnvägars fond
Avskrivningsmedel från statsbudgeten inom fonden övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande
D. Luftfartsverkets fond
Avskrivningsmedel från statsbudgeten inom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande
23 000 000
—3 002 000
Investeringsanslag
Investeringsanslag: Teleanläggningar m. m. Televisions- och ljudradioanläggningar
20 000 000
20 000 000
6 000 000 800 500 000
20 000 000
773 700 000 40 100 000
40100 000
1000 000
813 800 000
488 700 000
488 700 000
286 000 000
—33 800 000
813 800 000
Investeringsanslag
24 600 000
342 000 000
8 000 000
114100 000
488 700 000
Investeringsanslag
24 000 000
261 998 000
286 000 000
286 000 000
Prop.1975:1
61
'
E. Fabriksverkens fond
Avskrivningsmedel från statsbudgeten inom fonden
Investeringsbemyndigande
1 000
23 000 000
9 199 000
32 200 000
Investeringsanslag
32 200 000
32 200000
F. Statens vattenfallsverks fond
Avskrivningsmedel
från statsbudgeten
inom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande
661000 000
10000 000
977 899 000
1648 900 000
Investeringsanslag
1 648 900 000
1648 900 000
G. Domänverkets fond
Investeringsbemyndigande
Summa investeringsbemyndi-ganden för statens affärsverksfonder
17 001000
1 343 395 000
Sununa investeringsanslag
17 001 000
II. Statens allmänna fastighetsfond
Avskrivningsmedel frän statsbudgeten inom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande
241 038 000 66 331000 15 050 000
326 707 000
649 126 000
Summa investeringsanslag
649 126 000
649126000
m. Försvarets fastigbetsfond
Avskrivningsmedel från statsbudgeten inom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande
192 701 000 27 746 000 18000 000 59 354 000
297 801000
Summa investeringsanslag
297 801 000
297 801 000
IV. Statens utlåningsfonder
Utrikesförvaltmngens lånefond Investeringsbemyndigande 100 000
Biständsförvaltningens lånefond Investeringsbemyndigande 1000
Statens bosättningslånefond Investeringsbemyndigande 1000
Statens lånefond för den mindre skeppsfarten Investeringsbemyndigande 25 000 000
Invcstcringsanslag
Investeringsanslag
Investeringsanslag
Investeringsanslag
100 000
1000
25 000 000
Studiemedelsfonden
Avskrivningsmedel från statsbudgeten
510 000 000
Investeringsanslag
510 000 000
Lånefonden för studentkårlekaler
Investeringsbemyndigande
1000 Investeringsanslag
1000 Fiskerilånefonden
Investeringsbemyndigande
1000 Investeringsanslag
1000 Länefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m.
Avskrivningsmedel
från statsbudgeten Investeringsbemyndigande
338 000 362 000
700 000
Investeringsanslag
700 000
700 000
Statens fiskredskapslånefond
Investeringsbemyndigande
1000 Investeringsanslag
1000 Statens hantverks- och industrilänefond
Investeringsbemyndigande
30 000 000
Investeringsanslag
30 000 000
Lånefonden för bostadsbyggande
Investeringsbemyndigande 1670 000 000
Investeringsanslag
1670000 000
Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder Investeringsbemyndigande 1000 Investeringsanslag
1000 Lånefonden för kommunala markförvärv Investeringsbemyndigande 150 000 000
Investeringsanslag
150 000 000
Prop. 1975:1
63
Lånefonden för allmänna samlingslokaler Investeringsbemyndigande 1000
Investertngsanslag
1000
Summa investeringsbemyndi-gandenför statens utlåningsfonder
1 875 469 000
v. Fonden för läneunderstöd
Avskrivningsmedel
från statsbudgeten Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande
56 120 000
97 910 000
306 577 000
460 607 000
Summa investeringsanslag
460 607 000
460 607 000
VI. Fonden för statens aktier
Avskrivningsmedel
från statsbudgeten Investeringsbemyndigande
50 000 000 141 620 000
191 620 000
Summa investeringsanslag
J91 620000
191620000
vn. Fonden för förlag till statsverket
Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande
65 000 000 —5 000 000
60 000 000
Investeringsanslag
60 000000
60 000000
vm. Fonden för I)eredskapslagring Investeringsbemyndigande 40 000 000
Investeringsanslag
40 000 000
IX. Diverse kapitalfonder A. Statens vägverks förrådsfond
Avskrivningsmedel
Investeringsanslag
65 900 000
från statsbudgeten
inom fonden
60 500 000
Övriga kapitalmedel
1500 000
Investeringsbemyndigande
3 899 000 65 900 000
65900 000
64¶B. Sjöfartsverkets fond
Avskrivningsmedel från statsbudgeten inom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande
1 000
29 461 000
50 000
43 888 000
73 400 000
Investeringsanslag
73 400 000
73 400 000
C. Fonden för Södertälje kanalverk Investeringsbemyndigande 8 000 000
Investeringsanslag
8 000 000
D. Statens datamaskinfond
Avskrivningsmedel
inom fonden Investeringsbemyndigande
53 500 000 9 501000
63 001 000
Summa investeringsanslag
63 001 000
63 001 000
E. Jordfonden
Investeringsbemyndigande
1000 Investeringsanslag
77 100 000
1 062 000
-1062 000
77100 000
F. Förrådsfonden för ekonomiskt försvar
Avskrivningsn\edcl
från statsbudgeten
inom fonden Investeringsbemyndigande
Investeringsanslag
77 100 000
77 100 000
Summa investeringsbe-myndiganden för diverse kapitalfonder
64 227 000
SUMMA IiSVESTERlNGSSTATER
Avskrivningsmedel från statsbudgeten inom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande
1 157 903 000
2152 200 000
216 512 000
4152 349 000
7 678 964 000
Summa investeringsanslag 7 678 964 000
7 678 964 000
Prop.1975:1 65
KapitalinvesteilDg
I. Statens affärsverksfonder
A Postverket
1 Posthus m. m. 20 000 000
B Televerket
Kommunikationsdepartementet:
1¶Teleanläggningar m. m. 773 700 000 Utbildningsdepartementet:
2¶Televisions- och Ijudradioanläggningar *40 100 OCX)
813 800 000
C Statens järnvägar
1¶Järnvägar m. m. 488 700 000
D Luftfartsverket
1¶Flygplatser m. m. 286 000 000
E Förenade fabriksvaken
1¶Byggnader och utmstning 32 200 000
F Statens vatten&Usrerk
1¶Kraftstationer m. m. *1 648 900 000
G Domänverket
Justitiedepartementet:
1¶Förvärv av jordbruksfastigheter för kriminalvården 1 000
Jordbruksdepartementet:
2¶Markförvärv för naturvårdsändamål, m. m. 4 000 000
Industridepartementet:
3 Förvaltningsbyggnad för domänverket 13 000 000
17 001000
Summa kr. 3 306 601 000
Beräknat belopp
Prop. 1975:1 66
n. Statens allmänna fastighetsfond
Justitiedepartementet:
1 Polishus m. m. 48 000 000
2¶Byggnadsarbeten för domstolsväsendet 8 000 000
3 Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården 1 000
4¶Nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stodcholm 26 000 000 82 001 000
7000 000
7000 000
2 200000
9 200000
13000 000
2 480 000
22 645 000
38 125 000
185 000000
25 000000
210 600 000
Utrikesdepartementet:
5¶Inköp, uppförande och iståndsättande av fastig heter för utrikesrepresentationen
Försvarsdepartementet:
6¶Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar
7¶Anskaffning av vissa skyddsrumsanläggningar
Socialdepartementet:
8¶Utbyggande av karolinska sjukhuset
9 Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala
10¶Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdeparte mentets verksamhetsområde
Finansdepartementet:
11¶Byggnadsarbeten för statiig förvaltning
12 Inköp av fastigheter m. m.
13 Vissa byggnadsarbeten vid tullverket
Utbildningsdepartementet:
14¶Vissa byggnadsarbeten för Sveriges Radio *4 700 000
15¶Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde * 170 000 000 174 700 000
Jordbruksdepartementet:
16¶Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. 85 000 000
Industridepartementet:
17¶Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m. 3 000 000
Kommundepartementet:
18¶Byggnadsarbeten för länsstyrelserna 39 5(X)000
Smnma kr. 649 126 000
* Beräknat belopp
Prop. 1975:1 67
m. Försvarets fastigbetsfond
1¶Arméförband: Anskaffning av anläggningar 116000000
2¶Marinförband: Anskaffning av anläggningar 75 500 000
3¶Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar 71 700 000
4¶Central och högre regional ledning: Anskaffning
av anläggningar 20 500 000
Gemensamma myndigheter m. m.:
5¶Anskaffning av anläggningar 12 900 000
6¶Anskaffning av anläggningar för försvarets
forskningsanstalt 1000 12 901000
7¶Anskaffning av vissa militära anläggningar 1 200 000
Summa kr. 297 801000
IV. Statens utlåningsfonder
Utrikesdepartementet:
1 Utrikesförvaltningens lånefond 100 000
2¶Biståndsförvaltiiingens lånefond 1000 101000
Socialdepartementet:
3¶Statens bosättningslånefond 1000
Kommunikationsdepartementet:
4¶Statens lånefond för den mindre skeppsfarten 25 OCX) 000
Utbildningsdepartementet:
5¶Stiidiemedelsfonden *510 000000
6¶Lånefonden för studenticärlokaler 1000 510 001000
Jordbruksdepartementet:
7¶Iskerilånefonden 1000
8 Lånefonden tiU främjande av beredning och avsätt-
nmg av fisk m. m. 700 000
9¶Statens fiskredskapslånefond 1000 702 000
*
Beräknat belopp
Prop. 1975:1
68¶Arbetsmarknadsdepartementet:
10¶Statens hantverks- och industrilånefond Bostadsdepartementet:
11 Lånefonden för bostadsbyggande
12 Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder
13¶Lånefonden för kommunala markförvärv
14¶Lånefonden för aUmänna samlingslokaler
V. Fonden för låneunderstöd
Socialdepartementet:
1¶Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m.
2¶Lån till utiändska läkare för viss eftemtbildning
Kommunikationsdepartementet:
3¶Garanti tiU Aktiebolaget Aerotransport för 1974/75
Finansdepartementet:
4¶Lån för inrättande av alkohoifria restauranger
5 Pressens lånefond
Handelsdepartementet:
6 Lån till utbyggnad av oljelagringen
7¶Lån till teko-, sko- och garveriindustricr
8¶Lån tiU investeringar för kommersiell service i glesbygd
Arbetsmarknadsdepartementet:
9¶RegionalpoUtiskt stöd: Lokaliseringslån Bostadsdepartementet:
10¶Tilläggslån tiU kulturhistoriskt värdefull bostads bebyggelse
Industri departementet:
11¶Lån till Norrbottens järnverk AB
VI. Fonden för statens aktier
Utbildningsdepartementet;
1¶Teckning av aktier i bolag för statlig opera- och teaterverksamhet
Industridepartementet:
2¶Teckning av aktier i Statsföretag AB
3¶Förvärv av aktier i AB Eiser
VU. Fonden för förlag dll statsverket
Finansdepartementet: 1 Vissa projekteringskostnader
1 670 000 000
150 000 000
30 000 000 1820 002 000
Summa kr.
2 385 807 000
4 500 000
1000 .
4 501000
15000 000
105 000
106 000
11 500 000
10000 000
23 000 000
.300 000 000
14 000 000
104000000 Summa kr.
460 607 000
191 500 000
175 000 000 16 500 000
191620 000
60 000 000
Summa kr.
Summa kr.
60 000 000
Prop. 1975:1
vm. Fonden för beredskapslagring
Handelsdepartementet: Överstyrelsens för ekonomiskt försvar delfond: 1 Lagring för beredskapsändamål
40 000 000
Summa kr.
40 000 000
IX. Diverse kapitalfonder
Försvarsdepartementet: Statens datamaskinfond: Försvarets delfond:
1 Anskaffning av datamaskiner
Kommunikationsdepartementet:
Statens vägverks förrådsfond:
2¶Vägmaskiner m. m. Sjöfartsverkets fond:
3¶Sjöfartsmateriel m. m.
4¶Fonden för Södertälje kanalyerk .
Finansdepartementet: Statens datamaskinfond:
5 Anskaffning av datamaskiner
Jordbruksdepartementet:
6¶Jordfonden
. Handelsdepartementet: .!
Förrådsfonden för ekonomiskt försvar;
7¶Förrädsanläggningar m. m.
65 900 000
73 400000 8 000 000
147 300 000
63 000 000
77 100 000
Summa kr.
287 402 000
Prop.1975:1 70
Utdrag PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1975-01-03
Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Johansson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Noriing, Löfberg, Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-WaUén
Föredragande: statsråden Sträng, Andersson, Johansson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Löfberg, Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén
Proposition med förslag tiU statsbudget för budgetåret 1975/76
Statsråden föredrar de förslag till riksdagen i frågor om statens inkomster och utgifter m. m. som skall ingå i regeringens förslag till statsbudget för budgetåret 1975/76. Anförandena och i förekonomande fall översikter över förslagen redovisas i underprotokollen för resp. departement.
Statsrådet Sträng anför: Med beaktande av de föredragna förslagen har förslag till statsbudget för nästa budgetår med därtUI hörande specifikationer av inkomster och utgifter upprättats. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att beräkna inkomster och besluta om utgifter för staten i enlighet med det upprättade förslaget till statsbudget för budgetåret 1975/76.
Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för den åtgärd eller det ändamål som föredragandena har hemställt om.
Regeringen förordnar att de anföranden som redovisas i underprotokollen jämte översikter över forslagen skall bifogas propositionen som bilagor 1—24.
MAKCUSBOKTIt.STOCKHOlH1t7S 7S00t*
Bilaga 1 till budgetpropositionen 1975 Prop. 1975:1
Bilaga 1
Finansplanen
Utdrag FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1975-01-03
Föredragande: statsrådet Sträng
Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 såvitt avser finansplanen och beräkning av statens inkomster ni. m.
1. Den internationella utvecklingen
Tillväxten i OECD-länderna under 1974 kom att bli den svagaste sedan andra världskriget. Efter den snabba ökningen år 1973 stagnerade bruttonationalprodukten (BNP) under år 1974 rned en tUlväxt på endast 1/4 %. SärskUt utpräglad blev inbromsningen i Förenta staterna och Japan där den totala produktionen under år 1974 föll med inemot 2 resp. drygt 3 %. 1 Västeuropa blev omsvängningen något måttligare. Produktionstillväxten sjönk från 5,5 % under 1973 till 2 3./4 % 1974. Stagnationen i produktionen inträffade samtidigt med en rekordartad prisslegringstakl. För OECD-området har denna uppskattats till ca 14 % för 1974.
Redan under 1973 kulminerade högkonjunkturen då produktionsökningen i flertalet OECD-länder bromsades in av bl. a. tilltagande kapacitetsbrist. Dessutom lade flertalet större OECD-länder om den ekonomiska politiken i restriktiv riktning under senare delen av 1973 i syfte att motverka den ökade prisstegringstakten. Oljekrisen medförde omgående begränsningar av energiförbrukningen och därmed av produktionen. Oljeförsörjningsläget klarnade dock i början av år 1974. De i slutet av år 1973 genomförda oljeprishöjningarna fick emellertid en starkt dämpande effekt på den inhemska efterfrågan. Inflationen, som redan förut drivits upp av snabba ökningar i råvarupriserna, kom att accelereras ytterligare. I syfte att motverka oljeprishöjningarnas negativa effekt på bytesbalansen stramades den ekonomiska politiken ål ytterligare i flera länder. Den samlade effekten av åtstramningen av den ekonomiska politiken, den underliggande konjunkturavmattningen och oljeprishöjningarna blev mycket stark och ledde till en minskning i
1—Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 1. Bilaga 1. Finansplanen
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 2
bruttonationalprodukten för OECD-området under första halvåret 1974 med ca 1 1/2 %.
Under våren och sommaren 1974 redovisades bedömningar, bl. a. från OECD-sekretariatet, alt en långsam men successiv återhämtning i efterfrågan skulle inträda under andra halvåret 1974. Samtidigt fortsatte emellertid regeringarna i de större OECD-länderna att föra en restriktiv ekonomisk politik för att bekämpa prisstegringarna och minska bytesbalansunderskottet. Huvudvikten lades därvid på penningpolitiken. Diskontot drevs upp till historiskt sett mycket höga nivåer och penningmängdens tillväxt hölls avsevärt under den nominella tillväxten i bruttonationalprodukten. Omedelbar effekt fick den förda politiken på bosladsinvesteringarna, som snabbt sjönk i nästan samtliga länder. Fram mot halvårsskiftet 1974 började effekterna på företagens likviditet också att bli märkbara. Den förda politiken torde i väsentlig utsträckning ha bidragit till att den väntade återhämtningen blev obetydlig under andra halvåret 1974.
Den ekonomiska aktiviteten i OECD-området som helhet befinner sig vid årsskiftet 1974—1975 i ett tillstånd av stagnation med få tecken till en spontan återhämtning av efterfrågan. I ett sådant läge är det av särskild vikt att söka bedöma vilken inriktning regeringarna i de olika länderna kommer att ge den ekonomiska politiken.
Under 1974 kan de större OECD-ländernas regeringar sägas ha prioriterat bekämpningen av inflationen och den externa balansen, delvis på bekostnad av sysselsättningsmålet. Under de sista månaderna 1974, när slagnationstendenserna blev alltmer tydliga och arbetslösheten började stiga snabbt i flera OECD-länder, kunde allt klarare tecken skönjas på en omorientering av den ekonomiska politiken i riktning mot en expansivare finans- och penningpolitik. Diskontosänkningar genomfördes bl. a. i Förenta staterna. I Storbritannien, Canada och Nederländerna gavs finanspolitiken en konsumtions- och investerings-stimulerande inriktning och i Förbundsrepubliken Tyskland förändrades penningpolitiken och särskilt finanspolitiken i klart expansiv riktning. Flera omständigheter talar nu för att den omsvängning som kunnat noteras under hösten 1974 kommer att följas av kraftfullare konjunk-turstimulerande åtgärder i flertalet OECD-länder. Den här redovisade omläggningen av politiken i expansiv riktning beslutades i huvudsak efter det att den av OECD i december 1974 publicerade rapporten om de ekonomiska utsikterna för medlemsländerna hade utformats. Det föreligger sålunda numera skäl att se något mer optimistiskt på den internationella utvecklingen än man gjort i OECD-rapporten.
Tillgängliga prognoser tyder på att råvarupriserna kommer alt stabiliseras eller tUI och med falla något under år 1975. Därvid förutses en fortsatt uppgång i livsmedelspriserna och ett fall" i priserna på industriråvaror. Utvecklingen för oljepriserna är svår att bedöma rried hänsyn
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 3
till oförutsebara politiska faktorer, men i dagsläget tyder inget på att någon mera betydande oljeprishöjning skuUe vara Sannolik under år 1975. Med en utveckling på råvaru- och oljepriserna av här anlaget slag kan en viss extern inflationsstimulans via livsmedelspriserna vara att vänta, men denna blir av en helt annan och lägre storleksordning än inflationsimpulserna från råvarusidan under 1973 och 1974. Den huvudsakliga drivkällan bakom inflationsutvecklingen torde utgöras av den inhemska pris- och löneutvecklingen som följer av de höjda olje- och råvarupriserna. Någon markant sänkning av inflationstakten lorde därför inte vara alt vänta trots stabUiseringen av råvarupriserna utan man fär räkna med all inflationstakten kommer att uppgå till ca 10 ä 12 % under år 1975. Insikten om svårigheterna att bekämpa en kostnadsinflation med generella efterfrågedämpande medel torde öka i takt med den ökande arbetslösheten. Detta kan i sin tur antas göra regeringarna mer benägna att stimulera den ekonomiska aktiviteten med selektiva medel. Den snabbt stigande arbetslösheten är en annan faktor som bidrar till en successiv kursändring. Behovet alt bygga bort inflations-skapande flaskhalsar i produktionen inför nästa konjunkturuppsving är en ytterligare omständighet som talar för en mera expansiv politik.
Den här antagna kursändringen i OECD-ländernas politik i expansiv riktning förutses bl. a. få formen av fortsatta lättnader i penningpolitiken i syfte att bl. a. stimulera industrins investeringar och byggandet. För att åstadkomma en snabb effekt på den samlade efterfrågan torde detta dock inte vara tillräckligt. Därför ter del sig sannolikt alt ytterligare stimulansåtgärder sätts in under 1975 inom sektorer där dessa har en snabb verkan, exempelvis den privata konsumtionen och den offentliga sektorn.
Även med den här antagna omsvängningen i de större OECD-ländernas ekonomiska politik torde den totala produktionen komma att utvecklas tämligen långsamt under början av år 1975; Därefter bör efterfrågan komma att expandera till följd av en uppgång i den privata konsumtionen. Under loppet av år 1975 bör även övriga efterfrågekompo-nenter och då främst investeringarna och i viss mån exporten bidra till att höja tillväxttakten. Den förutsedda återhämtningen torde dock komma till stånd vid något olika tidpunkter i de större OECD-länderna. I Förbundsrepubliken Tyskland bör det i december 1974 presenterade stimulanspaketet och den konsumtionsfrämjande skatte- och bostadsbidragsreformen per den 1 januari 1975 påverka efterfrågan ganska tidigt under året. I Japan torde stimulansåtgärderna sannolikt sältas in först efter löneuppgörelsen under våren, och i Förenta staterna kan en mera expansiv politik få effekt först från mitten av år 1975, bl. a. till följd av den kvardröjande efterfrågedämpande inverkan av krisen inom bilindustrin. Trots en relativt hög expansionstakt under senare delen av året torde den låga tUlväxten under första halvåret bidra tUl att dra ned
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 4
taklen för helåret 1975. Härigenom får man räkna med en totalt sett svag volymtillväxt under 1975. Denna blir dock högre än 1974. Därvid har antagits att Förenta staterna inte kommer att uppvisa någon tillväxt förrän möjligen i slutet av året och att en viss återhämtning inträffar i Japan. För Västeuropa förutses en produktionsökning av storleksordningen 2 a 3 %.
OECD-ländernas utrikeshandel påverkades under år 1974 starkt av oljekrisen, den stagnerande efterfrågan inom området och den höga importefterfrågan i länder utanför området. OECD-ländernas import ökade sålunda med 2 % i volym räknat medan exporten steg med hela 9 %. Utrikeshandelns bidrag till den totala efterfrågeökningen har beräknats till ca 1,5 % av bruttonationalprodukten. Mot bakgrund av den förutsedda återhämtningen av den ekonomiska aktiviteten i området under år 1975 förutses att områdets import kommer att öka med inemot 5 volymprocent och exporten något snabbare.
Den mest dynamiska utvecklingen under 1974 ägde rum i handeln mellan OECD-länderna och de oljeproducerande staterna. Oljeprishöjningarna beräknas ha medfört en värdemässig ökning av OECD:s oljeimport med ca 55 miljarder dollar. Oljeexporlörerna beräknas i sin tur ha ökat sin import från OECD-länderna med ca 12 mUjarder dollar, vilket skulle medföra en försämring av dessa senare länders handelsbalans med ca 43 miljarder dollar. Under år 1975 förutses en ytterligare ökning av OECD:s oljeimport med ca 15 miljarder dollar och en ökad export tUl de oljeproducerande länderna med ca 20 miljarder dollar, vilket skulle reducera OECD:s handelsbalansundevskott gentemot de oljeproducerande länderna med ca 4—5 miljarder doUar.
Råvaruprishöjningama under åren 1973 och 1974 förbättrade även de icke-oljeproducerande u-ländernas bytesförhållande gentemot OECD-länderna, något som tiUsammans med utländsk upplåning gjorde det möjligt för dessa stater att kraftigt öka sin import från OECD-området, vars handelsbalans med dessa stater beräknas ha förbättrats med 5 mUjarder dollar för år 1974. De höjda oljepriserna har försämrat de icke-oljeproducerande u-ländernas handelsbalans med oljestaterna med ca 10 miljarder dollar. TiU viss del har detta ökade underskott kunnat finansieras genom lån eller bidrag från de ökade medel som de oljeproducerande länderna avsatt för u-hjälpsändamål. I sin handel med statshandelsländerna har OECD-länderna kunnat registrera ett visst överskott.
Bytesbalansen för hela OECD-området beräknas uppvisa ett underskott på bortåt 40 miljarder dollar under såväl 1974 som 1975. Under år 1974 har detta underskott fördelats mycket ojämnt bland OECD-länderna. Bland de större OECD-länderna har Förbundsrepubliken Tyskland en positiv bytesbalans som för övrigt förstärkts betydligt under året och beräknas ha uppgått till ca 9 miljarder dollar. Nederländernas
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 5
Överskott beräknas tiU 1,5 miljarder dollar. Storbritannien, Italien och Frankrike uppvisade däremot stora underskott på mellan 7 och 9 miljarder dollar vardera. För EG-lähdérna totalt beräknas itnderskottet till omkring 16 miljarder dollar. Förenta staterna och Japan räknar med bytesbalansunderskott på drygt 3 resp. knappt 5 miljarder dollar.
Som följd av den beskrivna bytesbalansutvecklingen beräknas de olje-exporierande länderna inom OPEC (Organisation of Petroleum Exporl-ing Countries) under år 1974 ha fått ett överskott på 50—60 miljarder dollar. För 1975 förutses ett nytt överskott av samma storlek. Under vissa antaganden, bl. a. rörande OPEC-ländernas oljeexportinkomster och deras växande import kommer det löpande överskottet att successivt minska under de följande åren. Vad gäller utvecklingen av överskottet gentemot OECD-området beräknas detta upphöra i början av 1980-talet dock med ett kvarstående ackumulerat överskott av betydande omfattning.
Den största delen av de oljeexporterande ländernas finansiella överskott år 1974 har placerats på eurovalutamarknaden och USA:s kreditmarknad. För de tre första kvartalen 1974 beräknas dessa placeringar ha uppgått tUl omkring 20 miljarder dollar, varav 13 miljarder på eurovalutamarknaden. Officiell bUateral långivning har under år 1974 skett till England, Frankrike och Japan på sammanlagt omkring 3 miljarder dollar. OPEC-ländemas officiella utvecklingsbistånd ökade från ett årligt genomsnitt 1970—1973 på ca 0,5 miljarder dollar till nära 10 miljarder under de tre första kvartalen 1974.
OPEC-områdets placeringar av inkomstöverskotten har inneburit att bytesbalansunderskotten i OECD-området och de icke-oljeexporterande u-länderna till övervägande del kynnat finansieras genom privat eller offentlig upplåning i olika former.
En grundläggande förutsättning för den ekonomiska utvecklingen under år 1975 inom OECD-området är att oljekonsumenternas importöverskott kan återföras till dessa i form av en ökad exportefterfrågan eller i form av krediter. I det senare fallet är det av stor betydelse att krediterna kan ges en ökad långfristighet och en fördelning som svarar mot de olika ländemas varier-ande behov av extern finansiering av de löpande bytesbalansunderskotten. Eftersom de oljeexporterande ländernas placeringar på de internationella kreditmarknadema till övervägande del hittills varit kortfristiga, kan svårigheter uppstå för det internationella banksystemet att förvandla kortfristig inlåning till medel- och långfristig utiåning.
Olika förslag har presenterats för att inrätta och bygga ut existerande arrangemang på mellanstatlig basis för kapitalåterföringen; Multilateral återföring i Internationella valutafondens (IMF) regi är ett huvudalternativ. Redan i mitten av år 1974 inrättade IMF en tillfäUig s. k. oljefond på inemot 4 miljarder dollar för medelfristig lånefinan-
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 6
siering av bylesbalansunderskott som orsakats av oljeprishöjningarna. Storbritanniens finansminister föreslog på IMF:s årsmöte i september alt oljefondens resurser skall ökas väsentiigt under år 1975. Underhandlingar härom har inletts inom IMF. Överläggningar pågår också om en allmän höjning av medlemsländernas kapitalinsatser i IMF. Insatserna i IMF utgör en form av ömsesidiga officiella kreditarrangemang som kan utnyttjas av länder som hamnat i betalningsbalanssvårigheter. Sveriges liksom de övriga nordiska ländernas inställning lill en höjning av IMF:s resurser i nuvarande läge är positiv. Översynen beräknas bli färdig i början av år 1975, varefter proposition om Sveriges deltagande kommer att läggas fram för riksdagen.
OECD:s generalsekreterare presenterade i november ett förslag att länderna inom organisationen skulle upprätta ett gemensamt system för finansiering av bytesbalansunderskotten. Finansieringen skulle ske genom upplåning på i första hand de internationella kreditmarknaderna mot säkerhet i form av kollektiva kreditgarantier från deltagarländerna. Även Förenta staternas utrikesminister har föreslagit ett liknande arrangemang, dock baserat på direkta bidrag, i anslutning till energisamarbetet inom OECD. Dessa båda förslag utreds f. n. inom den s. k. tiogruppen, i vilken Sverige ingår.
Som följd av den nya situationen som uppkommit på del internationella betalningsområdet har arbetet på en genomgripande reform av valutasystemet getts en ny inriktning. Den s. k. 20-kommittén, som ledde detta arbete, föreslog i sin slutrapport till IMF:s årsmöte 1974 vissa omedelbara åtgärder i syfte att ta itu med rubbningarna av ländernas betalningsbalanser och förhindra att länderna inför restriktioner i det internationella handels- och betalningsutbytet eller på andra sätt övervältrar betalningsbalansproblemen på varandra. De på IMF:s årsmöte antagna resolutionerna uttryckte en samstämmig uppfattning att ländernas växelkurs- och övriga anpassningspolitik i syfte att återställa extern jämvikt var en internationell angelägenhet. I samband härmed antogs riktlinjer för växelkurspolitiken som bl. a. skall minska risken för systematisk valutanedskrivning som ett medel i exportkonkurrensen. Vidare skall metoder för internationell övervakning av ländernas anpassningspolitik tUlämpas på försök. Förslag föreligger alt ledningen av reformarbetet skall anförtros åt ett permanent ministerråd inom IMF.
Det europeiska valutakurssamarbetet, den s. k. valutaormen, som omfattar valutorna i Belgien, Danmark, Nederländerna, Norge, Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland har utvecklats väl under år 1974. Detta samarbete innebär ett åtagande mellan de deltagande nationerna att solidariskt samverka till en stabilisering på valutaområdet.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 7
2. Konjunktur och ekonomisk politik 1974
I stora drag utvecklades den svenska ekonomin under 1974 i enlighet med de bedömningar som gjordes i den reviderade finansplanen. Redan tidigt under året uppnåddes elt högt kapacitetsutnyttjande och arbetsmarknaden präglades under hela året av en mycket stark efterfrågan, särskilt på yrkesulbildad arbetskraft. Arbetslösheten hade sjunkit snabbt redan mot slutet av 1973 och den ytterligare förbättring som uppnåddes under första halvåret 1974 låg kvar för resten av året — trots att ny-tillströmningen till arbetsmarknaden var ovanligt kraftig.
De expansionsfrämjande faktorerna för ekonomin skiftade klart från 1973 lill 1974. Under 1973 steg den inhemska efterfrågan förhållandevis svagt, medan den utländska efterfrågan på våra produkter var ovanligt stark, till följd främst av den mycket uttalade högkonjunktur som då allmänt rådde i västvärldens industriländer. Vår varuexport ökade således med mer än 15 % i volym 1973. Under 1974 blev förhållandet annorlunda. Efterfrågan utomlands för våra produkter mattades något och exportökningarna reducerades också till följd av att kapaciteten i vissa delar av exportindustrin, särskilt massainduslrin, var maximalt utnyttjad.
Några väsentliga uttag från lager för export — såsom under 1973 — kunde heller inte ske eftersom lagren i många fall var små redan vid ingången av året.
I stället blev det den inhemska efterfrågans utveckling som stimulerade till stora produktions- och sysselsättningsökningar under 1974. För summan av konsumtion och investeringar, dvs. den slutliga inhemska efterfråg£ui, blev ökningstakten ungefär fördubblad, från 1,4 % 1973 lill 2.9 9o 1974. Upptrappningen förklaras nästan helt av den privata konsumtionens snabbare tUlväxt. Inkluderas lager blir förändringen i den samlade inhemska efterfrågan än mer markerad, från en tUlväxt på 1 9c 1973 lUl drygt 5 % 1974.
För den totala produktionen i samhället, bruttonationalprodukten, föreligger numera väsentligt reviderade uppgifter för år 1973. Enligt de nya kalkylerna från statistiska centralbyrån beräknas tillväxten i bruttonationalprodukten lill 3,1 %, räknad från användningssidan, mot tidigare preliminärt angivna 1,7 %. Beräkningen av BNP från användningssidan överensstämmer därmed i huvudsak med kalkylen från produktionssidan. Revideringarna avser i första hand lagerposten och har sin grund framför allt i omräkningar av olika index för prisutvecklingen. Det bör framhållas att graden av osäkerhet i nationalräkenskaperna över huvud taget har ökat fr. o. m. 1973 då prisrörelserna började få andra dimensioner än tidigare. För 1974 beräknas bruttonationalprodukten ha ökat med drygt 3 1/2 % mätt från användningssidan och något över 4 1/2 % räknat från produktionssidan. En viss skUlnad i
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen
8
resultat från de båda kalkylerna brukar föreligga, men den brukar inte vara så stor som 1 procentenhet. För 1974 förefaller det rimligt, främst med hänsyn till alt sysselsättningen ökade så starkt, att räkna med den högre ökningstakten, dvs. drygt 4 1/2%, för den totala produktionen. I tabell 1 framgår produktionsutvecklingen 1973—1974 enligt båda beräkningsmetoderna.
I tabell 2 redovisas en försörjningsbalans för år 1974 där utvecklingen för olika användningsområden kan studeras. Som jag nyss framhållit torde emellertid beräkningarna från användningssidan för 1974 innehålla vissa underskattningar och de angivna siffrorna bör därför användas med en viss försiktighet.
Mot bakgrund främst av den oförutsett svaga ökningstakt som den privata konsumtionen visade under loppet av första halvåret 1973 vidtog regeringen hösten 1973 en rad åtgärder i syfte att stimulera och
Tabell 1. Produktionsutvecklingen 1973-1974
Volymförändringar i
%
från föregående år
1974 Bruttonationalprodukt från produktionssidan
2,8
4,7
därav varuproduktion
3,9
5,4
tjänster
2,3
4,3
Bruttonationalprodukt från användningssidan
3,1
3,7
Tabell 2. Försörjningsbalans för år 1974
Miljarder
Procentuell vol;
,'m-
kr. 1974
[
förändring från före-
gående
år
1974 Tillgäng
Bruttonationalprodukt
247,1
3,1
3,7
Import
72,8
6,6
13,6
Summa tillgång
319,9
3,7
5,4
Användning
Bruttoinvestering
53,4
-0,4
- 0,8
näringsliv
25,4
4,9
4,6
därav: industrin
12,1
9,7
5,9
statliga myndigheter och affärsverk
6,7
-0,2
2,7
kommuner
10,4
-9,7
- 3,1
bostäder
10,9
-1,6
-
-10,9
Lagerförändring
5,3
Privat konsumtion
131,6
',9
4.5¶Offentlig konsumtion
57,6
2,1
2,9
Tjänstenetto
0,0
Export
72,0
15,5
5,6
Summa användning
319,9
3,7
5,4
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 9
höja den ekonomiska aktiviteten. Utgifterna för programmet beräknades till sammanlagt ca 2,5 miljarder kr. Huvuddelen av de expansiva effekterna kom att verka först efter årsskiftet 1973—1974.
Oljekrisen medförde under den tid den pågick vissa störningar för produktionen i landet, främst i form av brist på vissa varor och restriktioner i användningen av energi. Sysselsättningen påverkades emellertid i mycket liten omfattning. Besparingsåtgärderna hade också inriktats på att bibehålla produktion och sysselsättning på en hög nivå. Från slutet av januari började försörjningsläget återgå till det normala. Kvar stod emellertid de kraftiga prisstegringarna på olja och oljeprodukter, som dock begränsades genom införandet av högstpriser.
I syfte att motverka det efterfrågebortfall som kunde förutses som effekt av de höjda oljepriserna föreslog regeringen vissa expansiva ekonomisk-politiska åtgärder. Dessa förslag godkändes av riksdagen vartill riksdagen även beslöt om en tidsbegränsad sänkning av mervärdeskatten. Prisstödet på baslivsmedel utvidgades med ca 1 miljard kr. Såväl extra barnbidrag med 200 kr. per barn som extra pensionstillägg på ca 250 kr. utbetalades i aprU. Vidare ingick i stimulanspaketet temporär kompensation enligt särskilda regler för mervärdeskatten på bostadsbyggandet varjämte dessutom mervärdeskatten sänktes generellt med 3 procentenheter under tiden 1 april—15 september. Den totala utgiften för alla åtgärderna kan beräknas tUl ca 4 miljarder kr.
Effekten av stimulanspolitiken blev tydlig för den privata konsumtionen. För helåret 1974 har beräknats en ökning av den privata konsumtionen med 4,5%. 1973 var ökningstakten knappt 2%. De stadiga stimulansåtgärderna ledde bl. a. till att de reala disponibla inkomsterna för hushållen ökade med så mycket som 7 % från den redan hÖga nivå som uppnåddes 1973. Trots att den privata konsumtionen ökade så starkt blev det således utrymme över för ett ökat hushållssparande.
Den totala offentliga konsumtionen ökade med ca 3 %. Den kommunala konsumtionen ökade därvid något snabbare än den statliga.
De totala fasta bruttoinvesteringarna minskade något från 1973 till 1974. Igångsättningen av nya bostäder fortsatte att sjunka och volymen för bostadsinvesteringarna blev ca 11 % lägre än för 1973. Nedgången blev därigenom inte fullt så stor som man räknade med i den reviderade finansplanen. De kommunala investeringarna har också fortsatt att minska bl. a. beroende på det nära sambandet mellan omfattningen av bostadsbyggandet och de kommunala byggnads- och anläggningsinvesteringarna. För övriga investeringar har en förhållandevis expansiv utveckling noterats. De statliga myndigheternas och affärsverkens investeringar beräknas ha ökat med nästan 3 % och industrins investeringar steg med 6 %. För industrins del bör framhållas ätt byggnadsinvesteringarna visade en synnerligen snabb tillväxt, 16,5 %, medan maskin-
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 10
investeringarna på grundval av en enkät till industrin i november 1974 skulle ha stigit med mera blygsamma 2,5 %. Etdigt konjunkturinstitutet finns det emellertid skäl att tro att maskininvesteringarna har underskattats något i de nu föreliggande beräkningarna för 1974. I huvudsak skulle detta bero på svårigheter att tolka volymutvecklingen rätt när priserna på investeringsvaror rör sig så snabbt som de gjorde under 1974. Vid den definitiva rapporteringen från företagen i maj i år kan det därför komma att visa sig att uppjusteringar i efterhand för volymutvecklingen för maskininvesteringarna 1974 behöver göras.
Den kraftiga förändringen från 1973 till 1974 i lagerinvesteringama spelade en stor roll för den inhemska efterfrågans snabba tillväxt under 1974. Omslaget tycks ha skett redan under senare delen av 1973 och lageruppbyggnaden har gällt såväl industrin som handeln.
Läget på arbetsmarknaden förbättrades högst avsevärt från 1973 till 1974. Efterfrågan på arbetskraft började öka starkt under andra halvåret 1973 och denna utveckling fortsatte och förstärktes in på 1974. Utbudet av arbetskraft ökade samtidigt mycket kraftigt genom att förvärvsfrekvensen hos kvinnorna steg kraftigare än någon gång tidigare i föreliggande serie av arbetskraftsundersökningar från 1963. Ökningen av förvärvsfrekvensen var särskUt kraftig bland kvinnor med minderåriga barn. Totalt sett torde arbetskraften ha ökat med ca 55 000 personer 1974. Trots denna stora ökning var efterfrågan på arbetskraft så stark att dessutom arbetslösheten kunde reduceras väsentligt, eller från 2,5 % i genomsnitt för 1973 till 2,0 % för perioden januari—november 1974. Så sent som i november var arbetslösheten 1,7%.
Uppgången i sysselsättningen blev sålunda mycket påtaglig. Under perioden januari—november 1974 var i genomsnitt drygt 70 000 fler sysselsatta än under motsvarande period 1973. I november var ca 100 000 fler sysselsatta än under samma månad året innan.
Prisstegringarna blev stora 1974. Konjunkturinstitutet räknar med en uppgång på drygt 12 % under loppet av 1974. Ökningstakten för priserna — mätt med konsumentprisindex blev något större än enligt förhandsbedömningen i den reviderade finansplanen. Det bör framhållas att den övervägande delen av prisstegringarna under 1974 hade sin källa i de stora prisuppgångarna på de internationeUa varumarknaderna.
I detta sammanhang vill jag framhålla att konsumentprisernas utveckling inte bara mäts av statistiska centralbyrån i dess konsumentprisindex. Numera gör statens pris- och kartellnämnd månatliga- undersökningar som syftar till att mäta konsumentprisernas utveckling. .Dessa prisundersökningar ingår som ett kontinuerligt och väsentligt inslag i den prisövervakande funktion som nämnden upprätthåller. Metoderna för prismätningen är inte exakt desamma hos pris- och kartellnämnden
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 11
som hos statistiska centralbyrån. Mättidpunkteina skiljer sig också åt. Emellertid borde inte detta leda till någon mera väsentlig skillnad i resultat. Under loppet av 1974 har emellertid gapet mellan de ökningstal för konsumentpriserna som de båda myndigheterna räknat fram vidgats väsentligt. För de första tio månaderna 1974 ligger pris- och kartellnämndens ökningstal ca 2 1/2 procentenhet lägre än enligt konsumentprisindex. Flera faktorer samverkar tiil denna skillnad, bl. a. skilda metoder att mäta ränteförändringars effekt och olika förfaranden vid prisinsamlingen. Undersökningar pågår för att mera exakt klarlägga på vilka punkter prismätningarna enligt de båda metoderna har gett olika resultat. Det är självfallet angeläget alt så långt det är möjligt med hänsyn till olikheterna i metoder m. m. komma till en samstämd uppfattning i denna fråga.
Del bör påpekas alt en internationell jämförelse av prisökningstal för 1974 placerar Sverige lågt, dvs. ganska få länder har haft en långsammare stegring i prisnivån. Förklaringen till Sveriges gynnsamnia position i detta avseende finns bl. a. att söka i den utformning den inflationsbekämpande politiken givits. Däri kan främst läggas den skattepolitik som bedrivits för att skapa förutsättningar för lugna avtalsrörelser, liksom de kraftiga subventionerna på viktiga baslivsmedel och det temporära borttagandet av mervärdeskatten på bostadsbyggandet. Prisstopp på olika varor och den prisövervakning som löpande pågår har också varit av stor vikt.
Vad gäller utrikeshandeln under 1974 kan konstateras att exporten i volym blev något mindre och importen betydligt större än enligt prognosen i den reviderade finansplanen. Trots att tjänstebalansen utvecklades mera positivt beräknas emellertid det vidgade gapet mellan export och import enligt konjunkturinstitutet leda till att bytesbalansen visar ett underskott på drygt 2,7 miljarder kr., nära 2 miljarder sämre än enligt förhandsbedömningen från våren 1974. Mot bakgrund av de preliminära siffrorna för utrikeshandeln för november finns det emellertid anledning att förmoda att underskottet blir större. Den negativa omsvängningen i bytesbalansen 1973—1974 skulle därmed överstiga 8 miljarder kr.
Exporten av varor ökade i volym med ca 5,5 %, jämfört med mer än 15 % 1973. Som jag tidigare framhållit har det emellertid sina förklaringar i den internationella efterfrågans svängningar, lagersituationen och kapacitetsutnyttjandet i våra exportindustrier. Exporten av råvaror kom att minska med drygt 6 % från 1973 till 1974, medan exporten av färdigvarorna steg med 10 %.
Importen av varor ökade med ca 13,5 %. Förloppet påverkades självklart i särskilt stor utsträckning av utvecklingen for den privata konsumtionen och lagerinvesteringarna.
Utvecklingen av utrikeshandelsprisema blev exceptionellt snabb. Im-
Prop. 1975:1 Bilagal Finansplanen 12
portpriserna steg med i genomsnitt 38 % från 1973 till 1974, varvid naturligtvis de höjda oljepriserna spelade en stor roll. Exportpriserna ökade med ca 28 % med särskilt stora uppgångar för trävaror, massa, papper och papp och för järn och stål.
Sammanfattningsvis präglades den svenska ekonomin under 1974 av en kraftig högkonjunktur. Produktionsuppgångeh var betydande, sysselsättningen var högre än någonsin och hushållens realinkomsler steg snabbare an något annat år efter andra världskriget. Industriinvesteringarna fortsatte att expandera. Den inhemska efterfrågan ökade högst väsentligt, särskilt som en följd av en kraftig uppgång för den privata konsumtionen. Prisstegringarna var stora, men dock lägre än i flertalet andra industriländer. Den ekonomiska politiken hade en inriktning som siktade till att bibehålla ett högt kapacitetsutnyttjande och en låg arbetslöshet, parad med särskilda insatser för att hålla inflationstendenserna tillbaka. Den externa balansen försvagades emellertid högst avsevärt till följd av oljeprisstegringama.
Tabell 3. Betalningsbalans 1972-1974
(milj. kr.)
1974'
Handelsbalans
3 082
6 706
- 945
Tjänstebalans inkl. transfereringar
m. m.
-1 813
-1426
-1 800
Bytesbalans
I 269
5 280
-2 745
Kapitalbalans
-1 340
- 575
Restpost
- .56
- 180
Valutareservens förändring
2 251
3 884
-3 500
' Uppskattningen för helåret 1974 grundas på utfallet av utrikeshandeln januari—oktober.
Enligt riksdagens beslut skall en redovisning av allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses verksamhet årligen lämnas till riksdagen. Fondens redovisning för verksamhetsåret 1974 föreligger ännu inte varför jag avser att återkomma tUl denna fråga i den reviderade finansplanen.
3. Den ekonomiska politiken 1975 3.1 De internationella förutsättningarna
Den ekonomiska situationen i vår omvärld har under det gångna året i flertalet industriländer präglats av en mycket snabb inflation, stigande arbetslöshet och stagnerande eller rentav vikande produktion. Nästan samtliga OECD-länder uppvisar mycket stora bytesbalansunderskott. 1 flera länder präglas situationen av politisk instabilitet och social oro.
Utsikterna för 1975 i denna vår omvärld tyder på att en vändning
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 13
tUl det bättre kommer att ske, dock endast successivt. Inflationstakten kommer sannolikt att bromsas upp:men för flertalet länder kommer den alltjämt att ligga över 10-procentsnivån. Arbetslösheten som ökat förhållandevis snabbt i nästan samtiiga länder under det senaste halvåret kan — trots insatta stimulansåtgärder — ännu öka något. Tillväxttakten för OECD-området som helhet kommer för andra året i följd att vara betydligt under kapaciteten. Bytesbalansproblemen kommer att bestå och kan för enstaka länder skapa allvarliga svårigheter.
Mot denna internationella bakgrund framstår utvecklingen i vårt land under 1974 som myckel god. Även för 1975 ter sig utsikterna för vår ekonomi goda, sett i ett internationellt perspektiv.
Vi har under 1974 kunnat notera den högsta sysselsättning vi någonsin haft. Antalet sysselsatta var i november 1974 ca 100 000 fler än elt år lidigare. Arbetslösheten enligt arbetskraftsundersökningarna var nere i 1,7 % och antalet arbetslösa kassamedlemmar under 65 år var ca 28 000, vilket motsvarar drygt 1 % av antalet kassamedlemmar.
Också produktionsutvecklingen har varit gynnsam i Sverige. Medan tUlväxten i Västeuropa under 1974 stannade vid 2 3/4 % och den totala produktionen minskade i såväl Förenta staterna som Japan, ökade vår BNP med ca 4,5 % räknat från produktionssidan. Genom skattesänkningar, sociala reformer och en internationeUt sett låg prisstegring ökade realinkomsterna exceptionellt snabbt eller med närmare 7 %.
Man kan således konstatera att svensk ekonomi — trols störningarna förorsakade av oljekrisen hösten 1973 — under 1974 haft ett osedvanligt gynnsamt år. Utvecklingen av bytesbalansen har emellertid varit klart ogynnsam. För 1974 beräknas underskottet tUl ca 3 miljarder kr. och del väntas stiga till ca 5 miljarder kr. under 1975. Hittills har underskottet täckts genom en neddragning av valutareserven men under 1975 kommer upplåning i utlandet att få spela en större roll.
Som jag redovisat i,det föregående har oljeprisstegringarna 1973— 1974 lett till att OECD-områdels koUektiva bytesbalansöverskolt på ca 2,5 miljarder dollar förbytts i ett underskott på bortåt 40 miljarder dollar. Försöken att möta den uppkomna bytesbalanssituationen och den genom oljeprisstegringama accelererande inflationen med restriktiv ekonomisk politik förklarar till stor del den svaga ekonomiska utvecklingen i flertalet industriländer.
Det är uppenbart att OECD-länderna inte under någon längre lid kan leva med bytesbalansunderskott av denna storleksordning. Visserligen kan man för en tid söka låna tUlbaka en del av oljeländernas valutatillgångar men detla är självfallet ingen långsiktig lösning på problemet. Vissa låntagares kreditvärdighet kan relativt snabbt bli urgröpt. Sverige och övriga OECD-länder måste således anpassa sina ekonomier till de nya oljepriserna.
Problemet kompliceras av att de av oljeprisstegringama orsakade underskotten för vissa länder lagts till redan tidigare stora underskott.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 14
Mest uppenbart är detta i Italien, Danmark och Storbritannien. Dessa länder söker nu genom en restriktiv inhemsk efterfrågepolitik att återställa en mera balanserad situation. Detta innebär för övriga länder, inkl. Sverige, försämrade exportmöjligheler på dessa marknader och en hårdare internationell konkurrens. Denna utveckling måste vi emellertid acceptera om vi skall uppnå en mera balanserad situation inom OECD-området.
Den svenska ekonomiska politiken har, som jag tidigare nämnt, under det gångna året varit klart expansiv. Detta har inneburit att vi medvetet accepterat att ta på oss en skälig del av del samlade bytesbalans-underskottet i OECD-området.
Vissa andra länder, bl. a. Västtyskland, Förenta staterna och Japan har fört en restriktiv politik. Syftet har varit att genom en dämpning av den intema efterfrågan bekämpa inflationen och, när det gäller de två sistnämnda länderna, begränsa den försvagning av bytesbalansen som följt av oljeprisstegringarna. Effekten av den förda politiken har blivit alt produktionskapaciteten utnyttjas ofullständigt och att arbetslösheten stiger. Denna politik har däremot i allmänhet inte haft någon mera märkbar effekt på inflationstakten. Den har vidare lett till all trycket på de svagare ländemas bytesbalans ökat.
Mot denna bakgrund måste man välkomna den omläggning i expansiv riktning som sker av den ekonomiska politiken i bl. a. Västtyskland och Nederländerna. Även i Förenta staterna kan man notera ansatser till en lättnad i den restriktiva ekonomiska politiken.
Finansieringen av OECD-länderaas underskott är ett allvarligt problem som blir alltmer besvärligt för varje år som går utan att bytesbalansen mellan oljeländer och industriländer återställts. Det framstår som nödvändigt alt man redan under år 1975 på elt internationellt plan når fram till långsiktiga lösningar på dessa finansieringsproblem.
Ett primärt mål för Sverige och övriga OECD-länder måste vara att så snabbt som möjligt återställa balansen i betalningarna med oljelän-dcrna. Denna process kommer dock sannolikt att kräva flera år. Medlen för att uppnå balans är i första hand ett minskat oljeberoende och en ökad export. Under mellantiden får Sverige i likhet med övriga länder acceptera alt i huvudsak finansiera underskottet med internationell upplåning. Vårt utgångsläge är i detta hänseende bättre än flertalet länders eftersom Sverige har en mycket begränsad internationell skuldsättning.
Den nödvändiga anpassningen av vår ekonomi till de nya oljepriserna försvåras av Sveriges stora beroende av importen av olja. Ca 75 % av Sveriges totala energikonsumtion utgörs f. n. av olja och oljeprodukter. Det innebär att vår ekonomi belastas med ett belopp i storleksordningen 8 miljarder kr. till följd av de stegrade oljepriserna. Vårt slora oljeberoende gör oss vidare ytterst sårbara för störningar i tillförseln. Jag vill här endast erinra om de mycket allvarliga konsekvenser som
Prop. 1975:1 Bilagal Finansplanen ,.;,;. 15
skulle ha uppstått för sysselsättningen i vårt land om begränsningarna i oljetillförseln vintern 1973—1974 fortsatt ytterligare en tid.
Det är således både av bytesbalansskäl och av försörjningsberedskapsskäl nödvändigt att söka begränsa vårt oljeberoende. Det kan för övrigt nämnas att man överväger att ställa krav på oljebesparingsaklio-ner som villkor för lån av internationella organ. Jag vill vidare erinra om att man också från oljeländemas sida har uttryckt starka önskemål om att industriländerna skulle begränsa sin oljekonsumtion.
De medel som står oss tdl buds när det gäller att begränsa vår oije-konsumtion är dels sparåtgärder av skilda slag, dels utvecklingen av alternativa energikällor.
Effektema av begränsningsåtgärderna i början av 1974 och av olika besparingsaktioner ledde till att elkonsumtionen 1974 låg på i stort sett samma nivå som 1973. För 1975 förutses nu en uppgång med ca 5 %. För oljeprodukter uppnåddes — delvis som en följd av direkta begränsningsåtgärder, delvis som ett resultat av den mUda vintern — en minskning av konsumtionen med bortåt 10 % för 1974 jämfört med 1973. För 1975 förutses nu en uppgång men konsumtionen beräknas alltjämt ligga under 1973 års nivå. Mot bakgrund av den på nytt stigande trenden i energiförbrukningen är olika åtgärder i syfte alt dämpa konsumtionen av slor betydelse.
Regeringen log redan våren 1974 initiativet till att medel skulle anvisas för energibesparande åtgärder inom bostadssektorn, industrin och tjänstesektorn. Ytterligare medel anvisades av höstriksdagen 1974. En brett upplagd sparkampanj drogs igång i slutet av förra året. Regeringen kommer senare i vår att presentera ett samlat energipolitiskt program. I samband härmed kommer frågan om den framtida energibeskattningen att las upp. En utgångspunkt blir därvid all stimulera till sparande inom såväl hushållssektorn som industrin.
När det gäller alternativa energikällor vill jag först erinra om det omfattande utredningsarbete som pågått som ett led i förberedelserna för den proposition om energipolitiken som regeringen kommer att redovisa för riksdagen senare i vår. I denna kommer att behandlas bl. a. forskning om alternativa energikällor, problemen kring försörjnings-tryggheten på energiområdet och hur vår framtida energipolitik bör utformas. De fem kärnkraftaggregat som kommer att vara i drift under 1975 beräknas motsvara en årlig besparing i fråga om oljeimport på ca 2 300 000 m eller ca 8 % av Sveriges årskonsumtion av olja år 1973.
Det är inte möjligt alt utan mycket drastiska ingrepp i vår ekonomi och medborgarnas levnadsstandard få ned vårt oljeberoende så kraftigt att vi på det sättet återställer balansen i våra utrikes betalningar. Samtidigt som vi söker begränsa oljeimporten måste vi därför söka öka vår export.
Denna exportökning måste bl. a. riktas mot de marknader som fått en ökad köpkraft genom oljeprisstegringarna, dvs. oljeländerna. Under
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 16
1974 synes enligt tillgänglig slatistik svensk industri tillhöra dem som hävdat sig bäst på dessa nya köpstarka marknader. Staten och näringslivet har samverkat i syfte att främja denna exportökning. I syfte att underlätta en fortsatt snabb expansion av vår e.xport på oljeländerna föreslås nu i årets budgetproposition kraftiga förstärkningar av vår handelsrepresentation i Mellersta Östern.
3.2¶Målen för den ekonomiska politiken
De centrala målen för den ekonomiska politiken ligger fast: full sysselsättning, snabb ekonomisk tillväxt, jämnare inkomstfördelning, rimlig prisstabilitet och balans i utrikesbetalningarna. I dessa mål innefattas liksom lidigare kravet på bättre regional balans.
Det primära målet för politiken är att upprätthålla den fulla sysselsättningen. I detla syfte inriktas politiken på en fortsatt expansion av produktion och efterfrågan även om det kortsiktigt leder till ökade påfrestningar på den utrikes balansen. Om vi skall kunna varaktigt uppfylla målet full sysselsättning krävs emellertid att politiken samtidigt utformas så, att fömtsättningar skapas att återställa den externa balans som gick förlorad 1974. Ett bestående underskott i bytesbalansen leder nämligen till successiva begränsningar i möjligheterna att föra en självständig och expansiv ekonomisk politik. Erfarenheten visar också att de länder som under en längre tid haft sådana underskott nödgats tiUgripa så restriktiva åtgärder att de fått direkta konsekvenser för sysselsättningen. Med den centrala roll som sysselsättningen spelar måste därför den ekonomiska politiken inriktas på att undvika en liknande utveckling i vårt land. Detta kräver att våra samlade arbetskrafts- och kapitalresurser fullt ul utnyttjas för insatser som syftar tUl att återställa den externa balansen.
Ett centralt element i en sådan politik blir att främja produktiva investeringar. Det gäller alltså att bygga ut exportindustrin och de im-portkonkurrerande sektorerna saml alt investera i energibesparande åtgärder. Ett annat element i politiken blir att genom aktiva åtgärder på prisområdet motverka inflationens sociala orättvisor och bevara vår internationella konkurrenskraft.
De under 1974 inrättade särskilda investeringsfonderna har lagt en god gmnd för en investeringsstimulerande politik. Budgetpropositionen innehåller vidare förslag som syftar till att begränsa prisstegringarna samt att motverka inflationens verkningar för inkomstsvaga grupper.
3.3¶Investeringspolitiken
De bedömningar som kunde göras under slutet av 1960-talet och början av 1970-talet visade att bytesbalansen skuUe utsättas för betydande påfrestningar under 1970-talet. Delta framtidsperspektiv ledde regeringen till slutsatsen att en fortsatt snabb utbyggnad av industrins produk-
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 17
tionskapacjtet var nödvändig. Därför har strävandena att öka industrins produktionskapacitet och investeringar varit ett ledmotiv i den ekonomiska politiken under 1970-talel. Denna politik har också varit framgångsrik. Industriinvesteringarna har sålunda uppvisat en oavbruten tillväxt alltsedan 1968. Den totala volymen industriinvesteringar 1974 beräknas ligga nära 40 % över 1968 års nivå. Den svenska industrins exportkapacitet har härigenom fått en betydande förstärkning och den imporlkonkurrerande industrin har ökat sin konkurrenskraft. Den totala exportvolymen har under de två senaste åren ökat med mer än 20 % och exporten av färdigvaror med nära 30 %.
De problem i fråga om bytesbalansen som kunde förutses i början av 1970-talet har nu i stor utsträckning kunnat uppvägas av en ökad exportförmåga. De problem de ökade oljepriserna nu ställer vårt land inför innebär emellertid att kraven på tillväxten av vår långsiktiga exportkapacitet måste höjas ytterligare samtidigt som de imporlkonkurrerande näringarna rustas upp och åtgärder för att spara energi sätts in. Alla dessa typer av åtgärder kräver omfattande investeringar. Detta leder således oundvikligen fram tiU slutsatsen att den tidigare investeringspolitiken måste fortsätta med ännu större kraft.
Det är emellertid inte enbart problemen med bytesbalansen som ställer krav på ökade industriinvesteringar. Under en lång följd av år har Sverige kunnat notera en internationellt sett mycket snabb ökning av produktiviteten inom industrin. Denna gynnsamma utveckling har medverkat tdl att stärka den svenska industrins internationella konkurrenskraft och skapa utrymme för en kraftig standardförbättring för hela folket. Under de senaste åren förefaller emellertid takten i produktivitetsförbättringen att ha dämpats.
En svagare produktivitetsutveckling återverkar negativt på möjligheter att öka konsumtionsstandarden och att finansiera ökade kostnader för utbyggnad av reformpolitik och offenUig service. I den mån lönehöjningarna blir snabbare än produktivitetsökningen uppstår dessutom en press uppåt på prisnivån.
Mot den bakgmnden ar det naturligt att lUlmäla åtgärder som syftar tdl att öka rationalisering och effektivitet i näringslivet en central betydelse vid utformningen av den ekonomiska politiken. Detta stäUer i sin tur krav på omfattande investeringar inom företagen.
Även utifrån förelagens utgångspunkter framstår behoven av ökade investeringar klart. Åtskilliga företag har under de gynnsamma marknadsförhållanden som rått under senare tid tvingats avstå från order eller senarelägga leveranser på grund av otillräcklig produktionskapacitet. Många företag upplever därför ett klart behov av att ytterligare bygga ut. De ökande krav på arbetsmiljön som de anstäUda ställer reser också krav som endast kan tUlgodoses genom omfattande investeringsåtgärder.
2—Riksdagen 1975. 1 sand. Nr 1. Bilaga 1. Finansplanen
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 18
De drastiskt ökade energikostnaderna har också skapat nya förutsättningar och nya krav på expansion i företagens investeringsplaner. En rad åtgärder i syfte att spara energi framstår vid de nya priserna som mycket räntabla projekt särskilt inom energiintensiva produktionsområden.
En klok hushållning med våra råvaror sätter vidare gränser bl. a. för utbyggnaden av skogsindustrins kapacitet. Därför blir det naturligt och angeläget alt satsningen inom denna bransch sker på vidareförädling tUl färdigprodukter.
Under 1974 vidtog regeringen två åtgärder i syfte att kanalisera de höga vinsterna i näringslivet lill investeringar under kommande år i stället för att öka utdelningarna till aktieägarna. Det gäller avsättningarna till arbetsmiljöfonder och tUl särskilda investeringsfonder på sammanlagt 35 % av vinsten före avsättningar. Med hänsyn till angelägenheten av en hög investeringstakt även under 1975 räknar jag med att en stor del av dessa fondavsättningar kommer att få utnyttjas för investeringar redan i år. Avsikten är också att förlänga den nu gällande möjligheten att få utnyttja investeringsfonderna intill utgången av mars 1976.
Även kreditpolitiken bör i görligaste mån utformas under hänsynslagande till behovet av ett finansiellt utrymme för de investeringar som förstärker vår externa balans. Vid utformningen av denna politik möter man emellertid samma konflikt som i många andra länder, nämligen att hänsynen till inflationsbekämpningen och de internationella kapitalrörelserna motiverar att kreditmarknaden håUs stram samtidigt som behovet av en fortsatt investeringsuppgång pekar åt andra hållet. Den lämpliga avvägningen mellan dessa motstridiga önskemål får bl. a. göras mot bakgrund av en bedömning av det utrymme som kommer att finnas för en självfinansiering hos företagen i form av likviditetsneddragning och vinst dispositioner. Kreditpolitikens stramhet får också bedömas med hänsyn till hur stor andel av den i dagens läge nödvändiga utiändska upplåningen som bör falla på näringslivet. Ju större denna andel bedöms behöva bli och ju större bidrag man kan räkna med från företagens egna vinster och egen likviditet, desto stramare utformning kan man ge kreditpolitiken utan att detta behöver komma i konflikt med målen för investeringar och sysselsättning.
Under åren 1971—1973 har näringslivet genom den stärkta vinstutvecklingen och den lätta penningpolitiken successivt byggt upp en betydande likviditet i form av finansieUa tillgångar. Kreditgivningen tiU näringslivet låg under första halvåret 1974 betydligt över nivån under motsvarande period 1972 och 1973. Under loppet av 1974 har emellertid kreditpolitiken successivt åtstramats. För affärsbankemas utlåning har detta under andra halvåret lett till en uppbromsning av kreditgivningen även om utiåningen till industrin håUits uppe på en hög nivå. Samtidigt har emellertid näringslivels finansieringsbehov vuxit relativt kraftigt. Ökningen av såväl de fasta investeringarna som av lagerinveste-
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 19
ringarna har i löpande priser varit betydande. Trots en relativt hög upplåning och trots ett ökat rörelseöverskott får man därför räkna med att näringslivet som helhet reducerat sina finansiella tillgångar under loppet av 1974.
Neddragningen synes emellertid inte ha varit lika stor som de föregående årens likviditetsuppladdning utan företagens likviditetssitualion synes fortfarande vara relativt god. Betydande skillnader kan dock föreligga mellan olika delar av näringslivet och mellan företag av olika storlek, eftersom både vinst- och investeringsutvecklingen varit mycket splittrad.
Del är i anslutning härtUl värt att notera att vinst- och likviditetsutvecklingen förefaller att ha varit särskilt stark inom exportindustrin och då i synnerhet inom pappers- och massa- samt järn- och stålindustrin. Med hänsyn tUl det läge som den svenska ekonomin nu befinner sig i synes man ha väl grundad anledning alt räkna med att företagen använder sin goda likviditet tiU investeringar. Härtill kommer de medel som frigörs genom de tidigare berörda möjligheterna att använda olika fondavsättningar. Givna kreditpoUtiska riktiinjer för första halvåret 1975 medger också en viss expansion av affärsbankernas utlåning. Utrymmet för industrin blir större i den mån utiåningen tUl andra ändamål kan hållas tillbaka. De flesta industriländer konfronteras f. n. med exceptionella externa och intema finansieringsproblem. Även för vår del kan det bli nödvändigt inte minst för företagen att göra avkall på tidigare tumregler för den externa finansieringen.
Det för 1975 beräknade underskottet på bytesbalansen kan inte i någon större utsträckning finansieras genom en ytterligare neddragning av valutareserven utan en fortsatt upplåning utomlands framstår med hänsyn lill behovet av en valutapol itisk rörelsefrihet som erforderlig. Såväl staten som kommuner, kreditinstitut och företag bör komma ifråga som låntagare. Frågan om en statlig utlandsupplåning för att stärka valutareserven har övervägts vid flera tillfällen under det senaste året. De nu aktuella utsikterna för vår bytes- och betalningsbalans har gett denna fråga ökad aktualitet. Formen och lidpunkten för genomförandet av en sådan upplåning får bestämmas när behov och lånevUlkor motiverar ett positivt ställningstagande. Det framstår emellertid som rimligt att näringslivet får ta på sig en relativt betydande del av utlandsupplåningen. De lånevillkor som gäller för denna är ju likartade de som i allmänhet gäller för företag som konkurrerar med den svenska exportindustrin varför man knappast kan hävda alt detta skulle verka återhållande på de svenska, utlandskonkurrerande näringarnas investeringsbenägenhet. Man har i anslutning härtUl dessutom anledning att peka på de förbättringar av lånevillkoren som redan inträffat på de internationella kreditmarknaderna. Frågan om hur de mindre och medelstora företagen skall få tillgång till de utländska lånemarknaderaa får dock närmare övervägas.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 20
3.4¶Sysselsättningspolitiken
Läget på arbetsmarknaden kännetecknas f. n. av en klart högre sysselsättning än någonsin tidigare samt en låg arbetslöshet. Antalet sysselsatta låg i november 100 000 högre än under motsvarande tid året innan. Antalet arbetslösa kassamedlemmar under 65 är var 28 000 — motsvarande ca 1 % av antalet kassamedlemmar — och den totala arbetslösheten enligt arbetskraftsundersökningarna uppgick till 1,7 % av arbetskraften, vilket är 0,7 procentenheter lägre än ett år tidigare.
Antalet obesatta lediga platser ligger nu väsentligt högre än under de senaste åren. Det råder brist på arbetskraft inom vissa delar av arbetsmarknaden. Särskilt gäller detla yrkesulbildad arbetskraft.
Inte minst tack vare en osedvanligt snabb tillströmning lill arbetsmarknaden — man kan räkna med att arbetskraften under 1974 ökade med netto 55 000 personer mot i genomsnitt 27 000 under de fem föregående åren — har de ökade personalbehoven inom framför allt industrin och tjänstesektorn kunnat tUlgodoses.
Även om den allmänna efterfrågan på arbetskraft sålunda är hög finns naturligtvis betydande sysselsättningsproblem för många människor. Deras problem är dock i allmänhet av ett sådant slag att en ökad generell efterfrågan inte skulle skapa ytterligare förutsättningar för en arbelsplacering. I sådana fall ställs krav på en rad olika särskilda insatser. De arbetsmarknadspolitiska åtgärder som nu görs riktas också huvudsakligen mot de grupper som har särskUda problem på arbetsmarknaden. Som ett uttryck för det förbättrade läget på arbetsmarknaden bör man också se den ganska kraftiga minskning som skett av beredskapsarbetena.
De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna byggs ut för att möjliggöra en aktiv sysselsättningspolitik. Jag vill då bl. a. peka på den förstärkning av arbetsförmedlingens resurser med 350 personer som föreslås i budgetpropositionen. Vidare sker en effektivisering av arbetsförmedlingen genoin att moderna tekniska hjälpmedel kan anlitas. ADB-baserade platslistor införs under våren 1975 i de tre storstadslänen och under det kommande budgetåret i ytterligare nio län. Arbetet med att förbereda införandet av mera avancerade ADB-lösningar i förmedlingsarbetet fortsätter i större skala. Arbetsmarknadsutbildningen beräknas nästa budgetår omfatta ca 135 000 deltagare. En ytterligare uppräkning av utbildningsbidragen föreslås ske den 1 juli 1975. En omfattande reformering av utbildningsbidragen i arbetsmarknadsutbildningen föreslås ske från den 1 januari 1976. Slarthjälpen föreslås höjas nästa budgetår med 1 000 kr. för familjeförsörjare och med 500 kr. för övriga.
Strävandena inom sysselsättningspolitiken syftar till alt upprätthålla antalet arbetstillfällen inom varuproduktionen. Sysselsättningen inom byggnadsverksamheten kan genom regeringens åtgärder i stort sett uppehållas och sysselsättningen inom industrin kan väntas fortsätta öka.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 21
men i långsammare takt än under 1974. Tillbakagången i sysselsättningen inom jord- och skogsbruk fortsätter trendmässigt. Inom de tjänsteproducerande näringarna kan arbetskraftsbehovet under 1975 väntas öka med ca 30 000 personer.
Till frågan om de åtgärder som erfordras för att säkra en sysselsätt-ningspolitisk beredskap återkommer jag i det följande.
3.5¶Finanspolitiken
Budgetunderskottet för iimevarande budgetår beräknas nu uppgå lill inemot 11,9 mUjarder kr. För budgetåret 1975/76 beräknas underskottet tUl ungefär samma belopp. Underskottet för nästa budgetår kan dock förutses öka ytteriigare med hänsyn till att alla utgiftsökningar under budgetåret inte nu kan förutses. Dock har i år i motsats till tidigare medel beräknats för vissa erfarenhetsmässigt tillkommande utgifter.
För upprätthållandet av erforderlig styrka i finanspolitiken har budgetarbetet fått präglas av stark restriktivitet. Den samlade utgiftsökningen på 11,6 miljarder kr. från innevarande års riksstat återspeglar i stor utsträckning automatiska kostnadsökningar och fullföljandet av redan fattade beslut. Som exempel vill jag nämna utgiftsökningar på drygt 1 miljard kr. för att finansiera den Ökade statsupplåningen och 760 milj. kr. för biståndsändamål. Medelsanvisningen för detta senare ändamål irmebär att enprocentmålet uppnås budgetåret 1975/76. Detta sker samtidigt som ett stort antal länder i vår omvärld — trots u-ländernas prekära läge — snarast begränsar sina engagemang i de fattiga länderna.
Bland nya åtaganden av större finansiell räckvidd vill jag nämna att ca 400 milj. kr. beräknats för ökad subventionering av livsmedelspriserna, vilket möjliggör att den under 1975 beräknade inkomstförbäll-ringen till jordbrukarna endast till hälften tillåts slå igenom på priserna.
Jag vill i detta sammanhang också erinra om att regeringen denna dag beslutat tillkalla den av riksdagen begärda besparingsutredningen.
Även om budgetpropositionen sålunda endast innehåller elt fåtal förslag om nya åtaganden av mera betydande finansiell omfattning aviseras emellertid förslag av stor betydelse och räckvidd inom vuxenutbildningens område.
Kommittén för arbetsmarknadsutbildning (KAMU) har redovisat förslag om en utbyggnad av arbetsmarknadsutbildningen och en samtidig kraftig förbättring av de ekonomiska villkoren för de studerande. Kommittén för studiestöd åt vuxna (SVUX) och kommittén för försöksverksamhet med vuxenutbUdning (FÖVUX) har redovisat förslag om bl. a.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 22
elt kraftigt förbättrat studiestöd åt vuxenstuderande på heltid och deltid. Kommiltéförslagen har remissbehandlats och bereds f. n. inom resp. departement.
Regeringen har överlagt med företrädare för LO och TCO belräffande dessa förslag. Organisationerna har i likhet med regeringen ansett det vara ytterst angeläget att förslagen snabbt genomförs. Företrädarna för LO och TCO har vidare funnit det rimligt att reformema finansieras genom arbetsgivaravgifter. Det är därför regeringens avsikt alt senare i vår för riksdagen redovisa förslag om reformer på dessa områden. Avsikten är att reformerna skall träda i kraft den 1 januari 1976 och finansieras genom höjda arbetsgivaravgifter.
Redan fattade beslut på pensioneringens område innebär att arbetsgivaravgifterna höjs den 1 januari 1976 med 0,75 procentenheter.
Vidare kommer på grundval av betänkande från 1972 års skatteutredning förslag om en sänkning av den direkta skatten från och med 1976 att föreläggas nu instundande riksmöte. Även denna skatteomläggning avses finansieras genom avgifter på företagen. Vidare kommer förslag att läggas om höjda avgifter tUl sjukförsäkringen, bl. a. mot bakgrund av en konstaterad ökning av sjukfrekvensen. Sammantaget innebär detta att de samlade avgifterna på företagen den 1 januari 1976 torde komma att öka med 5 å 6 procentenheter. Denna finansiering för här ovan angivna reformer konsumerar en del av utrymmet för lönehöjningar. Principen har godtagits av löntagarnas organisationer varför det finns anledning att räkna med att höjningen kommer alt beaktas vid fastställandet av de avtalsmässiga lönehöjningarna för år 1976. Den aviserade skatteomläggningen kommer att göra det möjligt för löntagarorganisationerna att träffa avtal om lägre nominella inkomstökningar än som annars varit fallet utan att avtalens reala innehåll urgröps.
Av betydelse för avtalsförhandlingarna är också kommunalskatternas utveckling. Mot denna bakgmnd har regeringen haft överläggningar med företrädare för kommun- och landstingsförbunden om kommunalskatterna för 1976 och 1977.
Den mellan regeringen och de bägge kommunförbunden 1972 träffade överenskommelsen om en begränsning av kommunalskatternas ökning åren 1973 och 1974 ledde till att kommunalskatterna endast ökade obetydligt. För innevarande år har inte motsvarande överenskommelse gällt. Kommunerna har ökat sina skatter kraftigt eller med i genomsnitt ca 1: 20 kr. per skattekrona. Detta har inneburit att effekten av den statiiga skattesänkningen den 1 januari 1975 begränsats. Den kommunala ekonomin utvecklades tUlfredsställande under 1973. Under 1974 har kommunernas verksamhet fortsatt att expandera utan att likviditeten allvarligt försämrats. Genom de i år vidtagna skattehöjningarna har den kommunala ekonomin förstärkts. Den starka ökningen av det kommunala skatteunderlaget som kan förutses för 1976
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 23
innebär att kommunernas ekonomiska problem torde bli förhållandevis begränsade.
Det är angeläget att trygga möjligheterna för kommunerna att fullfölja sin långtidsplanering och därmed säkra en fortsatt utbyggnad av omvårdnad och service för kommuninvånarna med en begränsad höjning av kommunalskatten. Regeringen har därför vid överläggningarna med de båda kommunförbunden nyligen erbjudit kommuner och landstingskommuner extra statsbidrag med sammanlagt 1 200 milj. kr. för de båda åren 1976 och 1977. Detta skulle motsvara ca 50 öres utdebitering per skattekrona för vartdera året. Förslaget förutsatte samtidigt att de båda förbunden skulle rekommendera kommimerna och landstingskommunerna att maximera eventuella kommunalskatlehöj-ningar under de båda åren tUl 50 öre per år räknat på den sammanlagda kommunal- och landstingsskatten. Kommunförbundens styrelser har accepterat detta förslag tUl uppgörelse dock utan bifall från de borgerliga representanterna i styrelserna. Mot bakgmnd av att en uppgörelse om en stabilisering av den kommunala utdebiteringen har karaktären av en rekommendation och förutsätter en allmän uppslutning från kommuner och landstingskommuner — även de med borgerlig majoritet — finns det f. n. inte tUlräcklig grund för en överenskommelse. En annan åtgärd för att både stimulera ekonomin och samtidigt skapa fömtsättningar för en lugnare avtalsrörelse har varit att den statliga inkomstskatten sänkts från den 1 januari 1975 vilket innebär att löntagarna redan innan avtalsförhandlingarna är slutförda har garanterats en ökad disponibel inkomst.
Vidare föreslås i budgetpropositionen, som tidigare nämnts, en ökad subventionering av livsmedlen med ca 400 milj. kr. vilket också innebär en stimulans för den privata konsumtionen.
Som jag tidigare anfört, var Sverige ett av de få industriländer som under fjolåret drev en expansiv ekonomisk politik trots de påfrestningar, som oljekrisen och oljeprishöjningarna medförde. När regeringen nu förordar att politiken behåller samma inriktning under 1975 sker det utifrån det grundläggande kravet att sysselsättningen måste hållas uppe. Med denna politik följer emeUertid också att det redan för 1974 betydande underskottet i bytesbalansen förutses bli ännu större 1975. Som jag utvecklat i avsnittet om investeringspolitiken är det därför nödvändigt att i så stor utsträckning som möjligt styra tUlgängliga resurser till produktiva investeringar och till insatser, som förstärker vårt näringslivs internationella konkurrenskraft.
Med denna inriktning av politiken blir grundprognosen för tillväxt och sysselsättning under 1975 positiv. Samtidigt måste det konstaleras att betydande osäkerhetsmoment finns i framtidsbedömningen. Ett sådant är den nu pågående avtalsrörelsen där en i tiden utdragen förhandling erfarenhetsmässigt påverkar den ekonomiska utvecklingen negativt;
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 24
Det gäller emellertid framför allt den internationella ekonomiska utvecklingen. Även om det finns grundad anledning anta, att en mera expansiv ekonomisk politik i flera för oss vikliga länder kommer att suc-cesssivt förstärka konjunkturutvecklingen under 1975, kan det inte uteslutas att lågkonjunkturen utomlands blir mera utdragen, bl. a. som en konsekvens av den rådande obalansen i de internationella betalningarna. Det är mot denna bakgrund angeläget att beredskapen för ytterligare insatser för att hävda sysselsättningen hålles hög. De tidigare angivna förutsättningarna för politiken måste självfaUet påverka insatsernas karaktär. Om således ett behov av sysselsättningspolitiskt motiverade insatser senare skulle komma att erfordras måste dessa enligt min mening koncentreras till direkt sysselsättningsskapande åtgärder med lågt im-portinnehåU samt till investeringsprojekt som främjar produktionen.
Härvid framstår det bl. a. som angeläget att kunna stimulera de offentliga investeringarna. Detta kan ske bl. a. genom en lidigareläggning av statliga byggnadsinvesteringar, investeringar i affärsverken och genom insatser för att öka de kommunala investeringarna. En förberedelse för att vid behov kunna åstadkomma en sådan ökning av de offentliga investeringarna pågår f. n. inom regeringskansliet.
För att kunna finansiera insatser av detla slag disponerar regeringen innevarande budgetår en finansfullmakt om 600 milj. kr. (prop. 1974: 80, InU 1974: 10, rskr 1974: 157). Jag förordar att regeringen nu av viksdagen utverkar en finansfullmakt för budgetåret 1975/76 om 1 000 milj. kr. Fullmakterna bör för såväl innevarande som nästa budgetår få användas för finansiering av lidigareläggning, utvidgning eller påskyndande av statliga investeringar som normalt finansieras med anslag på drift- eller kapilalbudgeten. Vidare bör de få användas för utgifter för beredskapsarbeten samt för bidrag till kommunala projekt för investering och sysselsättning. Bidragsprocenten bör få fastställas av regeringen med hänsyn tUl ändamålet, dock högst till 75 %.
Jag har tidigare berört de åtgärder regeringen avser vidta för att stimulera industrins investeringar. Inom vissa industribranscher är efterfrågan f. n. svag. För att upprätthålla produktion och sysselsättning kan det bli nödvändigt att i vissa branscher stödja företagens investeringar i lager. Detta kan ske genom att företagen utnyttjar sina investeringsfonder och särskilda investeringsfonder. Härutöver bör möjlighet finnas att liksom år 1972 (prop. 1971: 140) stödja företagens lagerproduktion genom särskilda bidrag. Efter samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet förordar jag därför att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att vid behov få besluta om lagerstöd enligt de riktlinjer som riksdagen tidigare godkänt. Anslag för detta ändamål finns uppfört under arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel. Det kan i sammanhanget erinras att även penningpolitiken har sin funktion att fylla inom den ekonomiska politikens ram.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 25
3.6¶Prispolitiken
De snabba prisstegringarna skapar i vårt samhälle liksom i vår omvärld svåra fördelningspolitiska problem. Visserligen är genom det sociala trygghetssystemets utformning de svagaste grupperna i vårt samhälle — ålderspensionärer, sjuka, m.fl. — förhållandevis väl skyddade mot inflationens verkningar men en bestående inflation av nuvarande storleksordning skapar ändå orättvisor och sociala spänningar. Kampen mot inflationen måste därför få en framträdande plats i vår politik. Det är också angeläget om vår ekonomi skall bevara sin internationella konkurrenskraft.
Den starka inflationen i västvärlden har i väsentlig utsträckning drivits fram av de mycket kraftiga höjningar av råvarupriserna som ägt rum under 1973 och början av 1974. Även om fyrdubblingen av oljepriserna självfallet haft cn avgörande påverkan härvidlag har ökningen av olje-prisema på intet sätt varil unik. Tvärtom har utomordentiigt kraftiga prisuppgångar även förekommit för en rad andra råvaror.
Dessa starka råvaruprisstegringar kan föras tillbaka på en rad olika faktorer som t. ex. en stark och samtidig högkonjunktur i industriländerna under 1973, felslagna skördar, produktionsstörningar och omfattande spekulationstendenser. Under loppet av 1974 har emellertid priserna på en rad råvaror börjat falla. När det gäller olja har någon prissänkning däremot inte inträffat och i fråga om livsmedel har betydande prisstegringar skett på världsmarknaden även under 1974.
För ett land som Sverige med en fri och omfattande utrikeshandel kan man inte utan mycket omfattande ekonomisk-politiska ingrepp isolera sig från dessa starka prisstegringar på världsmarknaden. Prispoliti-ken får i stället inriktas på att begränsa genomslaget och verkningarna av de internationella prisförändringarna för att därigenom minska deras fortsatta spridning i den interna ekonomin.
Ett väsentligt led i vår politik har varit att via statsbudgeten begränsa prisstegringarna på de viktigaste baslivsmedlen. Denna subvenlionering har nu nått en mycket hög nivå. För innevarande budgetår beräknas de direkta subventionskoslnaderna för staten — vid den subventionsgrad som gällde under senare delen av 1974 — till ca 2 miljarder kr. Regeringen har tidigare beslutat att utöka livsmedelssubvenlionema fr. o. m. den 1 januari 1975. Härutöver är det regeringens avsikt att fatta motsvarande beslut beträffande de ökade inkomster jordbruket skall tillföras den 1 juli 1975. En fortsatt subventionering av baslivsmedlen som innebär alt staten under 1975 bibehåller de nämnda subventionerna samt härutöver skjuter till hälften av den prisstegring som annars vore nödvändig med hänsyn till gällande jordbruksöverenskommelse beräknas leda till ökade kostnader på ca 400 milj. kr. Totalt sett blir härigenom prisstödet över budgeten tUl livsmedlen ca 2,6 miljarder kr. Den subventionsnivå som f. n. uppnåtts innebär t. ex. att delaljhandelspriset på mjölk reduce-
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 26
ras med ca en krona. Inom ramen för jordbruksprisregleringen har vidare åtgärder vidtagits för att hålla nere prisstegringarna på spannmålsprodukter. Sammantaget har dessa olika insatser medfört att Sverige haft den näst lägsta prisstegringen på livsmedel inom OECD-området.
Ett viktigt inslag i den inflationsbekämpande politiken har varit prisstopp och skyldighet för företag att anmäla planerade prishöjningar. Prisstopp har — förutom på livsmedelsområdet — gällt bl. a. trävaror, viktigare byggnadsmaterial samt tidningspapper, lantbruksmaskiner och gödselmedel. Prisstoppet på trävaror har under året helt avvecklats medan för tidningspapper och vissa byggnadsmaterial stoppet ersatts med anmälningsskyldighet. I november 1974 infördes prisstopp på pappersmassa för inhemsk förbrukning och i december på vissa hushållskapitalvaror. Olika högstpriser har sedan december 1973 gällt för motorbensin, motorbrännolja och eldningsolja. Det är regeringens avsikt att genom den prisövervakande myndigheten fortsätta en aktiv politik på prisom-rådel.
De nyligen genomförda reformerna inom bostadspolitiken med bl. a. införandet av en garanterad högsta ränta innebär för den slora del av beståndet som består av nybyggda lägenheter att annars nödvändiga hyreshöjningar kan begränsas eller att hyrorna i vissa fall kanske kan sänkas. Staten subventionerar f. n. mer än halva kapitalkostnaden för en nybyggd lägenhet i flerfamiljshus.
Genom särskilda insatser på de för människorna särskUt viktiga områdena livsmedel och hyror har sålunda de sociala problem som en stark inflation för med sig kunnat begränsas i avsevärd omfattning. Jag vill i detta sammanhang även framhålla de betydande insatser som görs för att kompensera ohka grupper — exempelvis pensionärer och låginkomsttagare — för prisstegringarna. En betydande del av utgiftsstegringarna på den statliga budgeten tas i anspråk för dessa ändamål.
I syfte att skapa ett bättre utgångsläge för förhandlingarna om lönerna under 1975 har riksdagen beslutat om en betydande skattesänkning för i första hand inkomsttagare i mellan- och låginkomstlägena. 1972 års skatteutredning har vidare nyligen på regeringens uppdrag lämnat ett förslag om skattesänkningar för 1976.
Erfarenheterna från 1974 års avtalsrörelse visar att metoden att lägga skattesänkningar som en grund för parternas fria avtalsförhandlingar ger ett för både löntagare och samhällsekonomi gyimsamt resultat. Härigenom har det varit möjligt att kombinera realinkomststegringar för den enskilde med lönekostnadshöjningar för företagen som varit väl förenliga med strävandena alt hävda vår internationella konkurrenskraft. Ett avgörande villkor för vår förmåga att klara bytesbalansen är att vårt näringsliv kan bevara den förbättrade konkurrenskraft som uppnåtts under senare år.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 27
3.7¶Försörjningsbalans och bytesbalans
Produktionsutvecklingen 1974—1975 sammanfattas i tabell 4. Kalkylerna redovisas såväl från produktionssidan som från användningssidan. Som jag tidigare framhållit finns det skäl anta att beräkningarna från produktionssidan visar större tillförlitlighet. Bägge kalkylmetoderna visar emellertid en avsaktning i bmttonationalproduktens ökningstakt år 1975.
I försörjningsbalansen (tabell 5) sammanfattas den ekonomiska tillväxt, mätt från användningssidan, som i den preliminära nationalbud-geten fömtses för år 1975. Bruttonationalprodukten, som för 1974 beräknas ha stigit med drygt 3 1/2 % mätt på detta sätt, väntas öka med 2 1/2 % 1975. Den långsammare tUlväxten har sin orsak bl. a. i en lägre ökningstakt för den privata konsumtionen och en mindre expansiv påverkan från lagerinvesteringama.
De totala fasta investeringarna, dvs. investeringarna utom lagerinvesteringama, väntas öka med 0,5 % från 1974 till 1975 jämfört med en minskning med någon procent från 1973 till 1974. Neddragande på invesleringsutvecklingen under 1975 verkar bostadsbyggandet — om än i mindre utsträckning än under 1974. En fortsatt, och snabbare ökningstakt väntas för näringslivets investeringar medan kommunernas och de statliga myndigheternas och affärsverkens investeringar fömtses bli något lägre än under 1974. Totalt väntas byggnadsinvesteringarna minska medan maskininvesleringarna bedöms öka förhållandevis kraftigt.
Näringslivets investeringar förutses öka med 5 % varvid investeringsökningen för industrin kan beräknas bli så stor som ca 10 %. Jag räknar därvid med att uppgången blir ungefär lika kraftig för maskiner som byggnader. Den mycket kraftiga ökning av investeringsaktiviteten som sålunda väntas komma till stånd inom industrin har bl. a. sin grund i de behov att utvidga kapaciteten som uppenbarligen finns på flera håll, särskilt inom basvaruindustrierna. Dessutom utgår jag ifrån att de mycket goda vinsterna under senare år kommer att positivt påverka investeringsklimatet. Som jag framhållit tidigare räknar jag också med att frisläpp av medel från de olika investeringsfonderna kommer att verka gynnsamt på investeringsutvecklingen.
På den offentliga sidan väntas de statliga myndigheternas och affärsverkens investeringar minska med 3 %. Förklaringen härtill är bl. a. att investeringar i form av beredskapsarbeten av arbetsmarknadsstyrelsen schablonmässigt antagits ligga på en lägre nivå 1975 än 1974. Som jag tidigare anfört är beredskapen för att öka de statliga investeringarna såväl i form av beredskapsarbeten som i andra former hög. Skulle således utvecklingen på arbetsmarknaden motivera det kommer de statliga investeringarna att expanderas kraftigt jämfört med föreliggande beräkning. De kommunala investeringarna torde fortsätta att minska även 1975, även om nedgången fömtses bli mindre än för 1974. Till över-
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen
Tabell 4. Produktionsutvecklingen 1974 — 1975
28
Volymförändring i % från föregående är
1975 Bruttonationalprodukt från
produktionssidan
4,7
3,0
därav varuproduktion
5,4
2,5
tjänster
4,3
3,0
Bruttonationalprodukt från
användningssidan
3,7
2,5
vägande del förklaras den svaga utvecklingen för kommunernas investeringar av det nära samband som råder mellan kommunal byggnads-och anläggningsverksamhet och bostadsbyggandet. För de kommunala maskininvesteringarna väntas 1975 i likhet med 1974 en förhållandevis kraftig uppgång.
Investeringarna i bostäder väntas minska med ungefär 7 %, jämfört med en nedgång på drygt 10 % 1974. Emellertid förutses under loppet av 1975 en vändning uppåt i påbörjandet av nya lägenheter. Totala antalet igångsatta lägenheter beräknas sålunda bli 72 000 mot 69 000
Tabell 5. Preliminär försörjningsbalans för år 1975
Procen-
Milj. kr.
Förändring 1974 —
tuell volym-
förändr.
Milj. kr.
Procentuell
1973-
i 1974 års
volym-
priser
förändring
Tillgång
Bruttonationalprodukt
3,7
247 150
5 875
2,5
Import
13,6
72 810
4 370
6,0
Summa tillgång
5,4
319 960
10 245
3,0
Efterfrågan
Bruttoinvestering
- 0,8
53 435
0,5
näringsliv
4,6
25 410
1 310
5,0
därav: industrin
6,0
12 130
1 215
10,0
stadiga myndigheter och
affärsverk
2,7
6 715
- 190
-3,0
kommuner
- 3,1
10 370
- 145
-1,5
bostäder
-10,9
10 940
- 745
-7,0
Lagerförändring
5 250
1 800
Privat konsumtion
4,5
131 650
4 610
3,5
Offentlig konsumtion
2,9
57 620
1 660
3,0
Tjänstenetto
- 30
- 215
Export
5,6
72 035
2 160
3,6
Sumnia efterfrågan
5,4
319 960
10 245
3,0
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 29
för 1974. Vändningen uppåt för igångsättningen kan väntas som en positiv reaktion på de nya riktiinjeraa i bostadspolitiken. Efterfrågan torde öka i en omfattning som får till följd att bostadsreserven minskar. Antalet färdigställda lägenheter 1975 kan beräknas uppgå till ca 67 000.
Lagerinvesteringarna väntas fortsätta att vara kraftiga under en del av 1975 innan en försvagning sker. För helåret förutses en lagerökning på ca 7 miljarder kr. räknat i 1974 års priser. Lagerökningen skulle då bli ca 1,8 miljarder kr. större än 1974 och således även för 1975 bidra positivt till produktionsökningen.
Den privata konsumtionen väntas öka med ca 3,5 % i volym 1975, dvs. i något långsammare takt än under 1974. Hushållens reala disponibla inkomster torde vid de anlaganden som gjorts om löneutvecklingen komma att öka med ett par procent. A andra sidan torde en del av den mycket snabba inkomstslegringen 1974 även komma att påverka konsumtionsnivån 1975. Den ytterligare stegringen i sparandet hos hushållen som ägde rum 1974 skulle således delvis komma att konsumeras under 1975.
Konsumentpriserna lorde vid gjorda löneanlaganden komma att öka i storleksordningen 7—8 % under loppet av 1975. Därvid har antagits all de direkta återverkningarna från utiandet blir väsentligt svagare än under 1974.
Den offentliga konsumtionen beräknas stiga med 3 % från 1974 lill 1975. Ökningstakten beräknas bli densamma i både den statliga och den kommunala sektorn.
För utrikeshandeln väntas den reala balansen fortsätta att försämras, dvs. exportvolymen kommer inte att öka fullt lika snabbt som importvolymen. Däremot fömtses efter försämringen 1974 en viss förbättring i bytesförhållandet genom att stegringen i importpriserna väntas bli något mindre än uppgången för priserna på våra exportprodukter. Totalt antas importpriserna stiga med 9 %, samtidigt som motsvarande ökning i exportpriserna beräknas bli 11 %.
Den svenska exporten väntas öka med 3 %. Den förhållandevis låga tillväxten beror främst på en minskning i råvaruexporten, förorsakad av såväl kapacitetsbrist i vissa industrier som en något mattare efterfrågan för en del produkter. Även exporten av färdigvaror torde emellertid öka i något lägre takt än 1974.
Importen kan väntas stiga med 6 %. Den relativt höga ökningstakten förklaras bl. a. av den utveckling som förutses för lagren. Importinne-håUet i dessa är mycket högt.
Handelsbalansen kommer, med den pris- och volymutveckling som förutses för 1975, att försämras ytterligare och underskottet väntas uppgå till 2 miljarder kr.
Sjöfartsnettot har för 1975 beräknats tUl 3,3 miljarder kr., vilket skulle innebära en viss nedgång från den exceptionellt gynnsamma ni-
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 30
vån år 1974. Kostnads- och intäktsutvecklingen för de olika ingående posterna i sjöfartsnettot är dock svår att med någon större säkerhet förutse.
Preliminärt beräknas turistnettot visa något ökat underskott från 1974 till 1975.
Transfereringarna väntas Öka med drygt 400 milj. kr. under 1975 och posten i tjänstebalansen försvagas lika mycket. I huvudsak förorsakas det ökade underskottet av en ökning i gåvobiståndet lill utvecklingsländerna.
Sammantaget skulle därmed bytesbalansen för 1975 visa ett underskott på ca 5 miljarder kr., en försvagning med mer än 10 miljarder kr. från 1973.
Tabell 6. Bytesbalans 1973-1975
(milj. kr.)
1974 (prel.)
1975 (prognos)
Export Import Korrigering av handelsstatistiken
53 153
46 336
- 111
72 035
72 810
- 170
82 375
84 195
- 180
Handelsbalans
6 706
~ 945
-2 000
Sjöfartsnetto
Turistnetto
Övriga tjänster, netto
Transfereringar
Korrigeringspost
2 989
-2 275
-1 179
-I 761
3 500
-2 250
-1 500
-2 350
3 300
-2 450
-1 700
-2 800
800 Bytesbalans
5 280
-2 745
-4 850
4. Budgetförslaget 1975/76
4.1¶Inkomster, utgifter och budgetsaldo 1973/74—1975/76
I fjolårets reviderade finansplan räknade jag med att statens upplåningsbehov under budgetåret 1973/74 skulle komma att uppgå till drygt 8,9 mUjarder kr. Som framgår av tabell 7 blev budgetunderskottet något större, eller nära 9,4 mUjarder kr.
Underskottet på statsbudgeten för innevarande budgetår kan beräknas bli mycket stort, eller inemot 11,9 miljarder kr. Det är framför allt utvecklingen på utgiftssidan som bidrar till detta kraftiga underskott.
De totala statsinkomsterna under budgetåret 1974/75 kan nu beräknas bli drygt 1 mUjard kr. högre än som angavs i den reviderade finansplanen. En bidragande orsak härtill är att den ökning på 11 % av lönesumman under 1974 som låg tUl grund för beräkningarna i den reviderade finansplanen nu har antagits bli 12,5 %. Vidare beräknas in-
Prop. 1975:1 Bilagal Finansplanen 31
komsterna av indirekta skatter bli väsentligt högre än vad som tidigare antogs. Del är framför allt inkomsterna av mervärdeskatt som ökar kraftigt som en direkt följd av den starkt ökade köpkraften hos konsumenterna under år 1974.
Utgifterna under budgetåret 1974/75 beräknas nu bli 3,3 miljarder kr. högre än som angavs i den reviderade finansplanen. Till stor del kan dessa utgiftsökningar hänföras tUl av den allmänna prisutvecklingen beroende anslag såsom folkpensioner och försvarsutgifter. Vidare ingår beslutade och föreslagna anslag på tUläggsstat.
Budgetförslaget för 1975/76 innebär att det statiiga upplåningsbehovet beräknas ligga kvar på samma höga nivå som under innevarande budgetår.
Tabell 7. Totalbudgeten 1973/74-(Milj. kr.)
-1975/76
1973/74 Utfall
1974/75
Nu ber. utfall
1975/76 Budgetprop.
Inkomster
Utgifter
Budgetsaldo
61 488
70 881
-9 393
73 033
84 886
-11 853
81 317
93 224
-11907
De totala statsinkomsterna beräknas för budgetåret 1975/76 stiga med drygt 11 % eller med nära 8,3 mUjarder kr. Detta innebär en väsentligt lägre ökningstakt än vad som beräknas mellan de närmast tidigare budgetåren, vUket är en följd bl. a. av den tidigare beslutade skatteomläggningen, vilken trädde i kraft den 1 januari 1975 och vilken får full effekt budgetåret 1975/76.
Beräkningarna av statsinkomsterna har utförts av riksrevisionsverkel. Verket har därvid förutsatt en ökning av lönesumman om 10 % 1975 och 8 % 1976. Jag har inte funnit skäl att frångå dessa schablonantaganden.
De totala statsutgifterna beräknas enligt budgetförslaget för 1975/76 stiga med drygt 8,3 miljarder kr. eller knappt 10 % jämfört med det beräknade utfallet fÖr innevarande budgetår. Det är en väsentligt lägre ökningstakt än den beräknade ökningen av utgifterna på nära 20 % mellan budgetåret 1973/74 och innevarande budgetår. Merparten av utgiftsökningarna till budgetåret 1975/76 är av automatisk karaktär. Utgiftsberäkningarna för budgetåret 1975/76 skiljer sig från tidigare år såtUlvida att ett täckningsanslag på 1 200 mUj. kr. har lagts in för att täcka schablonmässigt framräknade höjningar av statstjänarlönerna åren 1975 och 1976 trots att löneavtal mellan parterna ännu inte ingåtts. Beräkningen har gjorts utifrån schablonmässiga antaganden. Erfarenhetsmässigt uppkonmier under löpande budgetår behov av medel för oförutsedda och ofrånkomliga behov. För att uppnå en ökad realism
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 32
i delta budgetförslag har under huvudtiteln Oförutsedda utgifter ett anslag på 1 000 milj. kr. beräknats. Detta belopp motsvarar de senaste budgetårens genomsnittiiga behov av medel på tilläggsstat, exkl. medel för sysselsättningsfrämjandc åtgärder. Tidigare års ulfall visar alt utgifterna även med dessa justeringar ofta väsentligt överstiger vad som angetts i budgetförslagen.
4.2¶Utgiftsprogrammet
I det nu föreliggande budgetförslaget har utgiftsökningen begränsats till knappt 10 % i förhållande tiU del utfall som nu beräknas för innevarande budgetår. I förhållande lill den fastställda riksstaten blir utgiftsökningen drygt 14 % eller ca 11,6 miljarder kr. Utgiftsökningar inom ramen för lidigare gjorda åtaganden svarar för den helt övervägande delen härav. Således svarar anslagen tdl utvecklingsbiståndet, den bostadspolitiska reformen och förbättringen av folkpensionerna för en utgiftsökning på tillsammans 2,3 miljarder kr. Vidare tillkommer 400 milj. kr. för den ökade livsmedelssubventioneringen. Till dessa belopp skall också läggas kostnader för flera betydande förbättringar i form av ökad resurstilldelning till pågående verksamhet. Jag vdl också erinra om att regeringen avser att senare i år förelägga riksdagen förslag tiU omfattande reformer i fråga om arbetsmarknadsutbildning och vuxenutbUdning. Vidare har skatleutredningen nyligen lagt fram förslag i anledning av de under hösten lämnade tilläggsdirektiven. Proposition i anledning härav beräknas föreläggas riksdagen under året. Till följd av nu nämnda reformer, som avses bli finansierade med arbetsgivaravgifter, kan budgetförslagels såväl inkomst- som utgiftssida komma att beröras.
Arets budgetförslag innebär en fortsättning av den tidigare förda politiken för trygghet och solidaritet. Det innehåller bl. a. betydande anslagshöjningar tdl följd av de nyligen beslutade folkpensionsreformerna, som avses kompletterade med ett förslag under innevarande år om ökade möjligheter till en rörlig pensionsålder. So.m ett led i pohtiken för jämställdhet mellan män och kvinnor ökar bl. a. bidragen till daghem och kapaciteten i förskollärarutbildningen. Utöver de betydande reformer beträffande arbetsmarknadsutbildning och vuxenutbildning som nyss nämnts är de områden som prioriteras
— trygghet på arbetsmarknaden
— arbetsmiljön
— bostadspolitiken
— samarbetet med utvecklingsländerna.
Trygghet på arbetsmarknaden. Jag vill först erinra om att en rad viktiga reformer på arbetsmarknadens område har trätt i kraft under år 1974. Lagama om anställningsskydd och om vissa anställningsfrämjande åtgärder har inneburit väsentliga förbättringar för den enskUdes
Prop. 1975:1 Bilagal Finansplanen , 33
trygghet. Sålunda gäller nu att uppsägning skall vara sakligt gmndad. Vidare har uppsägningstiderna förlängts. Arbetsmarknadsmyndigheterna har fått ökade möjligheter att påverka företagens anställningspolitik i syfte att ge arbete åt äldre och andra svårplacerade personer. Skyddsombudens ställnmg på arbetsplatserna har stärkts och de fackliga förtroendemännens möjligheter att på betald arbetstid fullgöra sina fackliga arbetsuppgifter har förbättrats. Från den 1 januari 1975 gäller också regler om rätt till ledighet för utbildning.
I budgetpropositionen föreslås en fortsatt kraftig utbyggnad av arbetsförmedlingens kapacitet. Hittills under 1970-talet har arbetsförmedlingarna förstärkts med sammanlagt 760 tjänster. I årets budgetförslag föreslås en förstärkning av arbetsmarknadsverket med ytterligare 350 anställda. För att öka effektiviteten hos förmedlingarna kommer satsningen på ADB att kraftigt förstärkas.
Arbetsmarknadsutbildningen omfattar under innevarande budgetår ca 135 000 personer. Kommittén för översyn av arbetsmarknadsutbildningen (KAMU) överiämnade under förra året sitt betänkande i vHket föreslås bl. a. ett helt nytt bidragssystem vid sådan utbildning. Remissbehandlingen av förslagen har nyligen avslutats och regeringen kommer i särskild proposition under året att anmäla sina förslag för riksdagen. De nya reglerna avses träda i kraft den 1 januari 1976. Som tidigare nämnts fömtses reformen bli finansierad via höjda arbetsgivaravgifter. 1 avvaktan härpå föreslås nu att gmndbidragen vid arbetsmarknadsutbildning höjs med 40 kr. per månad från den 1 juli 1975 utöver den höjning med 40 kr. per månad som genomförts från den 1 januari 1975.
Arbetsmiljön utgör en väsentiig del av det omfattande reformarbete som pågår för en social förnyelse av arbetslivet. En ny arbetarskyddsorganisation genomfördes den 1 juli 1974 varvid antalet yrkesinspektionsdistrikt ökades från 11 till 19. Den kraftiga personalförstärkning som skett under senare år fortsätter även under budgetåret 1975/76. Sålunda tillförs yrkesinspektionen och arbetarskyddsstyrelsen ytterligare 78 tjänster.
Det bör också påpekas, att ett viktigt led i strävandena att förbättra arbetsmiljön är de beslut som fattats om avsättning av företagens vinstmedel till s. k. arbetsmUjöfonder. De anstäUda har tillförsäkrats ett avgörande inflytande på användningen av dessa medel, som kommer att möjliggöra betydande förbättringar i arbetsmUjön.
Bostadspolitiken. Genom beslut av 1974 års riksdag har väsentliga reformer genomförts inom det bostadspolitiska området. Reformerna avser främst bostadsfinansieringen, markpolitiken, konkurrensen inom bostadsbyggandet, åtgärder för förbättrad boendemiljö, bostadstilläggen och hyreslagsliflningen.
I fråga om bostadsfinansieringen innebär reformerna direkta sub-
3—Riksdagen 1975.1 saml. Nr 1. Bilaga 1. Finansplanen
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 34
ventioner vilka undanröjer problemen med skuldökning inom länesystemet. Genom den nya finansieringsreformen uppnås vidare en bättre likställdhet i fråga om boendekostnader för olika besittningsformer och bättre förutsättningar för en i förhållande till de boendes betalningsförmåga rimlig hyresnivå i senare årgångar av hus. Nyproduktionen av hyres- och bostadsrättslägenheter får genom det nya finansieringssystemet en garanterad ränta på 3,9 %. För hus som bebos av låntagaren blir motsvarande ränta 6 %. Räntesubventionerna avvecklas successivt. Reformerna inom finansieringssystemet innebär vidare bl. a. en höjning av statslånets storlek och den övre lånegränsen för hus som bebos av låntagaren samt för bostadsrättslägenheter. Statens kostnader för de nya räntebidragen beräknas för budgetåret 1975/76 komma att uppgå till 2 150 milj. kr.
Medel beräknas också för särskilda statliga bidrag som syftar till att möjliggöra en successiv förbättring av miljön i tidigare byggda bostadsområden och därigenom öka deras användbarhet och attraktivitet.
Med vissa undantag och övergångsbestämmelser skall enligt riksdagens beslut statliga bostadslån endast utgå i de fall kommunen upplåtit marken (s. k. markvillkor). Bl. a. för att underlätta genomförandet av markvillkoret tillförs lånefonden för kommunala markförvärv ytterligare 150 milj. kr., vilket är 25 milj. kr. mer än innevarande budgetår. Inberäknat inflytande amorteringar kommer härigenom 170 milj. kr. att vara disponibla för nyutlåning.
De nuvarande lånemöjligheterna för att täcka hyresförluster föreslås bli utsträckta till att gälla även förluster under åren 1975 och 1976. För eftergifter av sådana lån har i budgetförslaget avsatts 75 milj. kr.
Samarbetet med utvecklingsländerna. I enlighet med tidigare gjorda utfästelser föreslås att anslagen tUl utvecklingsbistånd ökas så att de kommer att uppgå till 1 % av bruttonationalprodukten. Detta innebär cn uppgång med nära 760 mUj. kr. eller ca 36 %. Av ökningen avser 300 milj. kr. det multUaterala biståndet och 440 mUj. kr. det bilaterala samarbetet. Av de sammanlagda biståndsanslagen på 2 860 milj. kr. beräknas 500 milj. kr. för varuleveranser från Sverige, s. k. bundet bistånd. Vidare avsätts inom ramen för det totala biståndet drygt 200 milj. kr. till katastrofbistånd.
Som jag tidigare utvecklat ingår industrins utbyggnad som ett väsentligt led i den ekonomiska politiken. Satsningen på industripolitiken fortsätter. Ett väsentligt led i denna politik är att främja teknisk forskning och utveckling. Anslagen för detta ändamål föreslås därför bli avsevärt uppräknade nästa år. Av stor betydelse är också de insatser staten gör för att främja de mindre och medelstora företagens utveckling. Uppbyggnaden av resurserna för denna verksamhet fortsätter. Den omfattande investeringsverksamheten inom Statsföretag AB med syfte att bl. a. öka förädlingsgraden inom våra basindustrier fullföljs. Arbetena
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen • 35
med att uppföra det nya stålverket i Luleå, Stålverk 80, inleds under året.
Jag övergår nu till att kommentera vissa förändringar i övrigt i årets budgetförslag. 1 tabell 8 anges ulgiftsförändringarna mellan innevarande budgetårs riksstat och förslaget till statsbudget för budgetåret 1975/76.
Det största utgiftsområdet avser allmän försäkring som svarar för ca 20 % av utgiftsökningen och ulgör samma andel av de totala utgifterna.
I förhållande till innevarande års riksstat ökar anslaget till folkpensioneringen med 2 840 milj. kr. och uppgår därmed till 15,3 miljarder kr. Av anslagsökningen ulgör 1 885 milj. kr. kostnader för värdesäkringen av pensionerna medan 695 milj. kr. anslås till förbättrade pensionsförmåner. Sålunda höjdes fr. o. m. 1 januari 1975 grundpensionen för ensamstående från 90 % tUl 95 % av basbeloppet och för makar från 140 % tdl 155 % av basbeloppet. Folkpensionens årsbelopp inkl. pensionstillskott men exkl. kommunala bostadstUlägg uppgår f. n. till 10 170 kr. för ensamstående och tiU 17 190 kr. för makar. Den 1 juli 1975 tillkommer ytterligare ett pensionstillskott om 270 kr. resp. 540 kr. räknat på nuvarande basbelopp för dem som saknar ATP eller har läg ATP.
De totala sjukförsäkringsförmånerna inkl. föräldraförsäkringen beräknas år 1975 komma att uppgå tiU ca 11,9 mUjarder kr. Enligt de nya finansicringsregler som gäller fr. o. m. den 1 januari i år täcks
Tabell 8. Statsutgifterna budgetåret 1975/76
(avrundade belopp)
Statsbudget- . Förändring från förslag riksstat 1974/75
Milj. kr.
/o
+
2 310
+ 15
+
1 150
+ 10
+
+ 16
-1-
+ 9
+
+ 8
+
+ 9
+
+30
+
+23
+
+ 2
+
+ 14
+
+ 10
+
+ 36
+
+22
+
1 350
+21
1975/76 Milj. kr.
Allmän försäkring 18 190 Utbildning och forskning 12 890 Totalförsvar 10 280 Kommunikationer och energi försörjning 7 670 Stöd till barnfamiljer 5 600 Arbetsmarknads- och loka liseringspolitik 5 130 Räntor på statsskulden 4 500 Bostadspolitik 4 330 Skatteutjämningsbidrag m. m. 4 020 Hälso-, sjuk- och socialvård 3 770 Rätts- och polisväsende 3 490 Internationellt utvecklings samarbete 2 860 Prisstöd för livsmedel m. m. 2 600 Övrigt 7 890
Totalt 93 220 +11600 +14
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 36
25 % av dessa kostnader genom statsbidrag medan återstoden finansieras av socialförsäkringsavgifter från arbetsgivarna.
Anslagsutvecklingen inom gmppen utbildning och forskning präglas liksom senaste budgetår av att ungdomsskolan nu i huvudsak är utbyggd och att tillströmningen till högre utbildning stabiliserats efter en tidigare minskning. Detta medför att den snabba utgiftsökningen som allt sedan 1960-talets början karakteriserat detta område nu har dämpats. Bidragen till driften av grundskolor och gymnasieskolor ökar med ca 680 milj. kr. men denna ökning är i huvudsak av automatisk karaktär. För särskilda åtgärder i gmndskolan satsas liksom innevarande budgetår 30 milj. kr. Medlen avses främst användas i storstadskommuner och i kommuner med ett stort inslag av invandrare. För läsåret 1975/76 föreslås ett oförändrat antal intagningsplatser i gymnasieskolan. Inom deima ram beräknas en ökning av antalet elevplatser på de tvååriga yrkesinriktade linjerna.
Anslagsökningen till universitet och högskolor, som i huvudsak sammanhänger med tidigare fattade beslut, uppgår till ca 220 mUj. kr. medan anslagen tUl studiesociala ändamål stiger med ca 40 mUj. kr. Intagningen till förskollärarutbildning föreslås öka medan intagningen till vissa andra lärarutbildningar minskar. Anslagen till forskningsråden räknas upp med ca 13 %. Kommittén för studiestöd åt vuxna (SVUX) och kommittén för försöksverksamhet med vuxenutbildning (FÖVUX) har redovisat förslag om bl. a. ett kraftigt förbättrat studiestöd åt vuxenstuderande på heltid och deltid. Förslagen har remissbehandlats. Regeringen avser att senare i år förelägga riksdagen proposition i frågan.
Anslagen till totalförsvaret domineras av anslagen till det militära försvaret. Planeringsramen för de kommande fem budgetåren bygger helt på 1972 års försvarsbeslut. Den fömtsedda utgiftsramen för 1975/76 innebär en oförändrad medelstilldelning i fasta priser. Prisregleringen kräver en anslagsuppräkning med ca 1 400 mUj. kr. Inom ramen härför föreslås betydande förbättringar av värapliktsförmånema. Sålunda höjs utryckningsbidraget från 400 kr. till 1 000 kr. Dagpenningen ökas med 1 kr. och familjebidragen förbättras.
Inom utgiftsgruppen kommunikationer och energiförsörjning föreslås stora anslagsökningar till vägväsendet, statens järnvägar och till byggande av flygplatser. Vägväsendet får ytterligare ca 260 milj. kr. med tyngdpunkten lagd på vägunderhållet. Förnyelsen av statens järnvägars fasta anläggningar och mllande materiel fortsätter i syfte att stärka järnvägens konkurrenskraft och möta de krav som ställs. Ramen för SJ:s investeringar föreslås öka till 480 milj. kr. Samtidigt som rationaliseringar och investeringar förbättrat affärsbanenätets konkurrenskraft gentemot andra transportalternativ visar det trafiksvaga nätet en fortsatt trafikminskning och kostnadsökning. Som en följd härav ökar ersättningen till SJ för det olönsamma nätet med 110 mUj. kr. tUl 545 milj. kr. Luftfarts-
Prop. 1975:1 Bilagal Finansplanen .- 37
verkets investeringar ökar kraftigt, framför allt på grund av att arbetena på den nya flygplatsen för Göteborg/Boråsregionen nu går in i ett intensivt skede. Inom sjöfartsområdet anslås medel för anskaffning av ytterligare en isbrytare och för en kraftigt ökad långivning till den mindre skeppsfarten.
Frågor som gäller energiförsörjningen kommer regeringen alt behandla längre fram i en särskild proposition. I avvaktan härpå las anslagen på detta område upp med oförändrade belopp.
Stöd till barnfamiljer. Beslut om vissa ändringar i fråga om bostadstilläggen fattades av 1974 års riksdag. Beslutet irmebär bl. a. höjda in-komslgränser för år 1975 samt ändrade regler för avtrappningen av bidragen. I budgetpropositionen föreslås hämtöver en höjning av inkomstgränserna även för år 1976. Totalt beräknas statens utgifter för bostads-lUläggen komma att öka med 250 milj. kr. till 1 345 milj. kr. för budgetåret 1975/76.
Statsbidragen til! åtgärder för barnomsorg ökar med ca 230 milj. kr. Bidragen till drift av daghem och fritidshem höjs sålunda fr. o. m. den 1 juli 1975 med 1 000 kr. till 7 500 kr. per plats och år för daghem och med 500 kr. till 3 750 kr. per plats och år för fritidshem. Vidare höjs bidraget till anordnande av daghem och fritidshem räknat fr. o. m. den 1 januari 1975 med 1 500 kr. tUl 7 500 kr. per plats. Av betydelse i detta sammanhang är också att intagningen till förskollärarutbildning liksom lill barnskötarutbildning föreslås öka.
I anslagsgmppen ingår också statens kostnader för bidragsförskott. Sådana förskott utgår i dag endast till bam som är svensk medborgare. För barn från de nordiska länderna gäller i princip samma regler som för svenska bam. F. o. m. den 1 januari 1976 föreslås att bidragsförskott skall kunna utgå även till barn som inte är svensk medborgare om barnet eller vårdnadshavaren sedan minst sex månader vistats i riket. Kostnadsökningen beräknas till ca 8 milj. kr. per år.
Arbetsmarknad och lokaliseringspolitik. Utöver de redan tidigare redovisade insatserna för trygghet på arbetsmarknaden och förbättrad arbetsmiljö kan nämnas alt de arbetsmarknadspolitiska insatserna för de handikappade ökar med 140 milj. kr. tUl 815 milj. kr. för budgetåret 1975/ 76. Av anslagsökningen går 60 milj. kr. till halvskyddad sysselsättning, 50 milj. kr. till arkivarbeten och 10 milj. kr. till utbildning av svårplacerade. För att underlätta för handikappade att skaffa motorfordon höjs bidraget med 2 000 kr.
För det regionalpolitiska stödet har 1973 års riksdag fastställt en fem-årsram för perioden 1973/74—1977/78 om totalt 2 500 milj. kr. Arets budgetförslag är anpassat härtill.
Invandrarutredningen har lagt fram förslag om ett samlat ålgärdsprogram för den framtida inriktningen av samhällets åtgärder till förmån för invandrarnas sociala och kulturella situation. Proposition i frågan
4—Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 1. BUaga 1. Finansplanen
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 38
kommer att föreläggas riksdagen under våren.
Räntor på statsskulden. Av tabeU 9 framgår att statsskulden ökat kraftigt under senare år och därmed också utgifterna för räntebetalningar. För budgetåret 1975/76 begärs ett anslag på 4 500 milj. kr., vilket innebär en ökning med 1 025 milj. kr. från innevarande budgetår. Anslagshöjningen sammanhänger med den ökade upplåning som följer av det för 1974/75 beräknade budgetunderskottet.
Tabell 9. Statsskuld och utgående räntor vissa är 1960—1975, milj. kr.
1960 1965 1970 1971 1972 1973 1974* 1975*
Skuld vid
slutet av året 22 770 21512 36 155 38 786 45 136 51287 62 000 74 500
Ränteutgift
under året 852 907 1954 2 105 2 209 2 594 3 150 4 000
* Beräknade värden
Reformverksamheten i fråga om bostadspolitik har jag tidigare redovisat. Totalt ökar utgifterna för detta ändamål med ca 800 milj. kr. eller 23 %.
Inom anslagsgruppen skatteutjämningsbidrag m. m. ökar anslagsbehovet för skatleutjämningsbidragen med 150 milj. kr. till nästa budgetår och uppgår därmed till 2 800 milj. kr. De största bidragen utgår tUl Gotland och kommunerna i de fyra nordligaste länen och de lägsta bidragen till storstadslänen. För landet som helhet utgår under år 1975 i skatteutjämningsbidrag 326 kr. per invånare motsvarande en utdebitering av 2: 31 kr. per skattekrona.
Skattebortfallsbidragen, som utgår för att kompensera kommunerna för det inkomstbortfall som uppstod till följd av 1970 års skattereform, uppgår för nästa budgetår till 1 100 milj. kr. Dessa bidrag minskar efter hand som den förlorade skattekraften återvinns. Minskningen till nästa budgetår uppgår till 85 milj. kr.
Till anslagsgruppen hälso-, sjuk- och socialvård hör bl. a. anslagen till psykiatrisk sjukvård, nykterhetsvård, ungdomsvård, åldringsvård samt hjälp åt handikappade. Utgiftsökningen med ca 450 milj. kr. för dessa ändamål är väsentiigen av automatisk karaktär.
Ett nytt statsbidrag för kommunal färdtjänst för handikappade samt ändrade statsbidragsregler för social hemhjälp medför en anslagsökning med 30 milj. kr.
Inom anslagsgruppen rätts- och polisväsende stiger kostnaderna för polisväsendet med ca 220 milj. kr. Polisväsendet tUlförs i enlighet med brottskommissionens förslag drygt 500 tjänster, varav 400 för polismän. Den tekniska utrustningen förnyas och kompletteras. Bland annat kommer 660 bilar och 100 motorcyklar att bytas ut för en kostnad av ca 23 milj. kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 39
Domstolarna tillförs ca 60 nya tjänster. En central förvaltningsmyndighet för domstolsväsendet, domstolsverket, inrättas i Jönköping den
1 juli 1975. Samtidigt inrättas en för hela landel gemensam bostadsdom- stol, som skall vara fullföljds- och slutinstans i de ärenden som avgörs av hyresnämnderna.
Genomförandet av den av statsmakterna år 1973 beslutade kriminalvårdsreformen fortsätter. Frivården tillförs 64 nya tjänster. Antalet platser vid kriminalvårdsanstalterna uppgick den 1 juli 1974 till 5 095. Beläggningen vid anstalterna har under senare år successivt sjunkit. Beslut har därför fattats att antalet platser senast den 30 juni 1976 skall ha reducerats med 300. Med hänsyn tUl behovet av platser inom Stockholmsregionen kommer en ny lokalanstalt med 40 platser att uppföras.
Anslagen för internationellt utvecklingssamarbete ökar som tidigare nämnts med nära 760 milj. kr. eller 36 %.
Till prisstöd för livsmedel m. m. har tagits upp ett beräknat belopp av
2 600 milj. kr., vilket i huvudsak utgör kostnader för subventionering av priserna. Den subventionsnivå som uppnåtts vid utgången av år 1974 bibehåUs och ökas genom att de medel som under året 1975 enligt över enskommelse skall tillföras jordbmket finansieras till hälften över stats budgeten.
Övrigt. Under mbriken övrigt redovisas utgifter för flera olika ändamål, bl. a. kultur, idrott, miljövård, näringars främjande samt vissa allmänna förvaltningsmyndigheter.
För reformer på kulturområdet har beräknats sammanlagt närmare 30 milj. kr. I budgetpropositionen redovisas förslag avseende bl. a. ökade bidrag tUl regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner samt ökat stöd till kulturprogram inom föreningslivet. I särskild proposition kommer förslag att läggas fram om reformer rörande bl. a. litteratur, folkbibliotek och kulturminnesvård.
Stödet lill idrotten föreslås öka med 10,5 milj. kr. till ca 100 milj. kr.
Förslag om ett ökat stöd till ungdomsverksamheten kommer att redovisas i särskild proposition.
På miljöområdet har den omfattande utbyggnaden av kommunala reningsverk fortsatt även under år 1974. Under åren 1968 t. o. m. 1974 beräknas totalt 2,5 mUjarder kr. ha investerats i kommunala avloppsreningsverk. Till dessa investeringar har utgått mer än 1 miljard kr. i statsbidrag.
Utbyggnaden av reningsverkskapaciteten har lett till en kraftig minskning av utsläppen av föroreningar. Ar 1968 saknade 30 % av hushållen anslutning till reningsverk. Nu är det endast en procent. För nästa budgetår föreslås en oförändrad bidragsram av 130 milj. kr.
Också på industrisidan har utbyggnaden av reningsanordningar varit omfattande. Statsbidrag har underlättat för den äldre industrin att uppfylla ökade krav på reningsåtgärder. Sedan år 1969 har samman-
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 40
lagt 770 milj. kr. anslagits lill miljövårdande åtgärder inom industrin. Detta har möjliggjort investeringar på ca 2,5 miljarder kr. Bidragsgivningen föreslås upphöra med utgången av innevarande budgetår. Ett anslag av 15 milj. kr. för bidrag lUl avfallsanläggningar m.m. föreslås för nästa budgetår.
Föregående års satsningar på förbättrad kontroU av deklarationer följs i år upp med motsvarande förbättring av möjligheterna att sak-föra upptäckta felaktigheter. I detta syfte har 73 nya tjänster tillförts länsskatterälterna och länsstyrelsernas skatteavdelningar.
Länsstyrelserna har under de senaste åren tUlförts en rad nya uppgifter. Personalen har ökat tUl följd härav. För att förse länsstyrelserna med rationella arbetslokaler har en viss ökning i byggnadsverksamheten för länsstyrelserna blivit nödvändig.
I samband med budgetpropositionen läggs förslag fram om att en ny folk- och bostadsräkning genomförs under hösten 1975. Kostnaden härför beräknas totalt till 63 milj. kr., varav 26,5 milj. kr. faller på nästa budgetår.
Till rubriken övrigt har även förts bl. a. utgifter som följer av dels beräknad förbrukning av äldre reservations- och invesleringsanslag, dels beräknad ökning av affärsverkens m. fl. disposition av rörliga krediter.
5. Avslutning
Mot bakgrund av en relativt tillfredsställande utveckling under 1974 har vi att möta 1975, ett år med stor osäkerhet beträffande framtiden. Det vid föregående årsskifte riskfyllda läget med olje- och energikris över världen kunde dessbättre i huvudsak bemästras. Tillgången på olja och oljeprodukter samt folkhushållets försörjning med energi har på det hela taget uppehållits på ett tillfredsställande sätt. Det har dock lett till en fyrdubbling av priset på råolja med konsekvenser i form av en allmän prisstegringsvåg hos oss och mnt om i världen under det gångna året. Det har också medfört ett starkt behov av att hushålla med den knapp-helsvara som världens oljetillgångar tenderar utgöra och att samtidigt se om våra egna möjligheter att via ersättningsproduktion av energi reducera vårt i dag så starka oljeberoende. Regeringens ställningstagande i dessa för vär ekonomi helt avgörande frågor kommer att redovisas senare i vår.
Vårt land har varit i den favoriserade situationen att parallellt med oljeprisslegringen, den internationella efterfrågan på våra lunga exportprodukter varit hög och prismässigt fördelaktig. Malm, järn och stål, sågat virke, massa och papper har således haft gynnsamma avsättningsförhållanden både i fråga om kvantitet och priser. Påfrest-
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 41
ningarna på vår bytesbalans har därför i viss mån reducerats. Trots detta har vi emellertid fått vidkännas en försämring i bytesbalansen på ca 8 miljarder kr. mellan åren 1973 och 1974. Vårt under 1973 välkomna överskott i varu- och tjänsteutbytet med utlandet har förbytts i underskott och valutareserven avtappades under 1974 med ca 3,5 miljarder kr. Vårt underskott mot omvärlden kommer enligt gällande prognoser att öka under 1975. Det framstår som det allvarligaste problemet i våra strävanden att bibehålla full sysselsättning, stabUiserade priser, ökad standard och fortsatt tillväxt.
Vi har att möta 1975 från detta utgångsläge och anpassa vår politik för att möta påfrestningarna med minsta möjliga olägenhet för medborgarna. Här anmäler sig då i första hand frågan om produktionsutveck-ligen, vår konkurrenskraft på världsmarknaden och våra möjligheter alt uppehålla sysselsättningen och naturligtvis en rimlig stabilitet i prisutvecklingen. De i näringslivet och vår handel engagerade har ett viktigt ansvar för att de möjligheter som står tUl buds verkligen blir utnyttjade.
Vår utrikeshandel balanserade under 1974 på ca 72 mUjarder kr., motsvarande nära en tredjedel av den samlade bruttonationalprodukten. Exporten har under senare decennier varit ett av de mest progressiva inslagen i vår ekonomi. Den ger ett avgörande bidrag till vår sysselsättning. Den ger oss valutor för att betala vår stora import, finansierar vår kraftigt ökade u-hjälp och underskottet på turismen och tjänstesidan. Utifrån dessa avgörande fakta kommer exportindustrin och den import-konkurrerande hemmamarknadsindustrin att stå i förgranden för vårt intresse under de kommande åren.
Relativt ensamma i Europa har vi under de gångna åren på 1970-talet ständigt ökat våra industriella investeringar. Medvetna politiska ingripanden har här spelat en avgörande roll. Extra investeringsavdrag har medgivits. Skattemässiga räntesubventioner har införts för exportprojekt med långa kredittider. Investeringsfonderna har stått till förfogande för en expansion av industrins utbyggnad. En aktiv etablerings-verksamhet har pågått, stimulerad bl. a. av den statliga lokaliseringspolitiken. 1974 års förmånliga vinstresultat har genom statiiga åtgärder i stor utsträckning reserverats för investeringar på miljösidan och för alt utbygga produktionskapaciteten. I dessa senare fall är det värt att understryka att de anställda för första gången givits inflytande i och medbestämmanderätt över företagens investeringar och utbyggnader, en utveckling som framstår som riktig och konsekvent då det här rör sig om de anställdas trygghet för framtiden och deras arbetsförhållanden i den dagliga tillvaron.
Prognoserna ger vid handen att industrins investeringsvilja under 1975 bör bli tillfredsställande hög. Här aktualiseras också finansieringsfrågan. Självfinansieringsgraden får i dag betraktas som relativt god
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 42
och användningen av de fondreservationer som under året avsatts för miljöförbättringar och produktionsinvesteringar bör utgöra en positiv faktor för att hålla investeringsverksamheten på en hög nivå. En oförändrad tillgång till svensk kapitalmarknad i förhåUande till tidigare år och en kompletterande utlandsupplåning bör ge garantier för uppfyllandet av investeringsprognoserna.
För finansiering av det stora statliga budgetunderskottet torde det bli erforderligt att även staten tillfälligt anlitar den utländska lånemarknaden. Vår valutareserv motsvarar i dag endast en månads import. Jag vill emellertid starkt understryka att en utlandsupplåning för vår del endast får bli en övergående företeelse betingad av den tid till anpassning som krävs för att möta oljeprisstegringens verkningar. Vår politiska uppgift måste vara att snarast möjligt återställa jämvikt i bytesbalansen, dvs. att med egna krafter åstadkomma de resurser som vi anser oss behöva förbmka.
Den internationella situationen präglas starkt av kontroversen mellan önskvärdheten att upprätthålla god sysselsättning och behovet av att dämpa en efterfrågan som driver priserna för snabbt i höjden. Här står de utvecklade industrinationema infor ett svårt val där inga pa-tentiösningar kan anvisas. Det finns dock hopp om att statsledningarna, medvetna om den ekonomiska tillbakagångens svåra konsekvenser för människorna, är beredda att föra den stimulanspolitik som vänder nedgången till en ny om också behärskad uppgång. Den tolerans som på 1920- och 1930-talet präglade människorna inför statsledningarnas oförmåga då det gällde att lösa sysselsättningens och tillväxtens problem är icke tillfinnandes i dag. Även om man vågar dra dessa positiva slutsatser är jag medveten om att läget är osäkert och att vårt land kräver högsta beredskap för den händelse det internationella konjunkturläget skulle försämras. Vårt land har en väl utrustad organisation för att möta påfrestningar i fråga om sysselsättningen.
I praktiskt taget alla länder har prisstegringen varit oroväckande hög under 1974. Den bör efter den snabba ökningen i priserna på olja och viktiga råvaror nu rimligtvis lugnas av. För vår del har vi märkt detta på vissa sektorer av vår råvaruexport. Detta bör understrykas då uppfattningen om ett ödesbestämt inflationsmönster kan leda tUl anspråk av kompensationskaraktär som i sig kan generera en ytterligare prisstegring. Under senare år har som ett element i avtalsrörelsen ingått en generell sänkning av statsskatten. Härmed uppnås fördelen av att den reala standardförbättringen kan emås med en lägre kostnadsnivå än om standardhöjningen i traditionell mening tas ut genom kraftiga bruttolönehöjningar som sedan i sin tur beskattas. Avsikten är att såväl 1975 som 1976 samordna löne- och skattepolitik för att vinna samhällsekonomiska och prisstabiliserande fördelar.
Ett ytterligare inslag för att stabilisera ekonomin är det nu tillämpa-
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen . 43
de systemet med subventionering över budgeten för alt nedbringa priset på baslivsmedel. För delta ändamål kommer under 1975 att anvisas uppskattningsvis ytterligare ca 400 milj. kr. utöver de 2 miljarder kr. som nu utgår. I längden torde det inte vara rimligt all finansiera jordbrukarnas inkomstförstärkningar endast över statsbudgeten. I rådande läge har regeringen bedömt alt hälften av den inkomstförbätlring som jordbrukarna under 1975 får räkna sig tillgodo bör finansieras över statskassan. Härigenom undviker man också att aUtför kraftigt påverka prisrelationen mellan subventionerade och andra livsmedel.
Trots en ansträngd statsfinansiell situation och en hård och sparsam budgetprövning har en kraftig förstärkning av u-Iandshjälpen ägt rum. De 760 milj. kr. i ökning av anslaget som årets budgetproposition utvisar innebär att enprocentsmålet uppnås under budgetåret 1975/76. Den kraftprestation som folkhushållet därmed tar på sig för att hjälpa de eftersatta och behövande u-länderna framstår som unik i det ekonomiska läge som industriländema i världen nu upplever och det ljumma engagemang för u-länderna som den intemationeUa bUden i allmänhet visar i dag.
Regeringens budgetförslag lämnas i ett läge då den ekonomiska utvecklingen i vår omvärld är svår att avläsa. För vår del kännetecknas utvecklingen ändå av ett fortsatt reformarbete och tro på framtiden. Budgetförslaget är också ett uttryck för förvissningen om nationens förmåga att hävda sig som en högtstående industrination med aktningsvärd produktionskraft. Det är ett uttryck för ansvar för sysselsättningens uppehållande, bättre förhållanden för de äldre, de handikappade och andra grupper för vilka det sociala trygghetssystemet är av särskild betydelse. Som ett uttryck för den fortsatta reformaktiviteten kommer förslag att framläggas om en utbyggnad av arbetsmarknadsutbildning och vuxenundervisning och den sociala bostadspolitiken fortsätter att få sin mera fasta form.
Budgetförslagets ambitiösa målsättning skaU genomföras med bibehållen ekonomisk slabUitet och en successivt återvunnen balans i våra förbindelser med omvärlden. Skall det lyckas kommer det att krävas ett stort mått av ansvarsmedvetande och sammanhållning. Den stora och avgörande fråga vi har att lösa är att med bevarad känsla för våra internationella förpliktelser garantera det svenska folkhushållets välfärd.
Särskilda frågor
Totalbudgetens utgiftsanslag
Tolalbudgetens utgifter, exkl. förändringar i anslagsbehållningar och disposition av rörliga krediter, är i riksstaten för budgetåret 1974/75
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 44
upptagna med 80 319 milj. kr., varav 71 570 milj. kr. på driftbudgeten och 8 750 mUj. kr. på kapitalbudgeten. Riksdagen har därefter på till-läggsstat I anvisat sammanlagt 544 mUj. kr., varav 202 milj. kr. på driftbudgeten och 342 milj. kr. på kapitalbudgeten. De största anslagen på driftbudgeten går till vissa energibesparande åtgärder på bostadsområdet, 120 milj. kr., FN-styrkors verksamhet utomlands, 30 milj. kr., samt särskilda insatser för en barnvänlig boendemiljö m. m., 15 milj. kr. På kapilalbudgeten går de största anslagen till investeringar i kraftstationer m m., 169 milj. kr., lån tUl Norrbottens jämverk AB, 50 milj. kr., samt lagring för beredskapsändamål, 50 milj. kr. Vidare föreslås på tilläggssiat denna dag anslag om sammanlagt ca 485 milj. kr., varav 20 milj. kr. på driftbudgeten och 465 milj. kr. på kapitalbudgeten. De största anslagen på driftbudgeten föreslås gå till kostnader för nytt bilregister m. m. samt ökade bidrag avseende löneomräkning för Operan, Dramatiska teatern samt Svenska riksteatern. På kapilalbudgeten föreslås bl. a. anslag på 232 milj. kr. tUl förvärv av aktier i AB Pripps Bryggerier, ytterligare 200 milj. kr. till regionalpolitiskt stöd i form av lokaliseringslån samt 30 milj. kr. för lagring av jordbmksprodukter för beredskapsändamål.
Inkl. de nämnda av riksdagen beslutade medelsanvisningarna och de som föreslås på tilläggsstat denna dag uppgår sålunda tolalbudgetens utgiftsanslag för budgetåret 1974/75 till 81 349 mUj. kr., varav 71 792 milj. kr. på driftbudgeten och 9 557 milj. kr. på kapitalbudgeten. För budgetåret 1975/76 uppgår totalbudgetens utgiftsanslag till 92 124 milj. kr., varav 84 445 milj. kr. på driftbudgeten och 7 679 milj. kr. på kapitalbudgeten.
Totalbudgetens inkomster samt investeringsplan
Riksrevisionsverket har med skrivelse den 13 december 1974 lämnat beräkningar av totalbudgetens inkomster under budgetåren 1974/75 och 1975/76. För en närmare redogörelse härför hänvisar jag till verkets skrivelse (bilaga 2).
Vid beräkning av statsinkomsternas utveckling är de antaganden som görs om inkomstutvecklingen i samhället av avgörande betydelse.
På grundval av konjunkturinstitutets prognoser om ökningar av lönesumman 1974 med 12,5 % och 1975 med 10 % har riksrevisionsverket i sina beräkningar utgått från att inkomsten av tjänst för fysiska personer ökat med 13,7 % år 1974 och beräknas öka med 11 % år 1975. Häri ingår en av riksrevisionsverket antagen ökning av pensionerna med 24 % resp. 18,5 %. För år 1976 har verket schablonmässigt skrivit fram inkomsterna med 8 %.
Jag har icke funnit skäl att frångå dessa antaganden. För budgetåret 1974/75 beräknar jag därför i likhet med riksrevisionsverket inkomsterna under titeln skatt på inkomst och förmögenhet samt socialförsäk-
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen , 45
ringsavgifter in. m. till 29 200 milj. kr. För budgetåret 1975/76 bör inkomsterna på samma titel tas upp med 32 230 milj. kr. vilket är 70 milj. kr. lägre än vad riksrevisionsverket angett. Denna justering är en följd av riksdagens beslut under hösten 1974 att kompensera kommunerna för ändrade regler för inkomstprövningen av kommunalt bostadstillägg för folkpensionärer. Kommunerna kompenseras genom ett särskilt avräkningsförfarande avseende utbetalning av kommunalskattemedel varför inkomstskattetitelns netto minskar i motsvarande mån.
Jag övergår nu till att behandla de fall i övrigt där jag funnit skäl att frångå riksrevisionsverkets beräkning av statsbudgetens inkomster. Jag vill då först anmäla att AB Tipstjänst i skrivelse den 13 december 1974 föreslagit att radpriset från den 1 april 1975 höjs från 40 till 50 öre. Vinster från tippning är belagda med lotterivinstskatt. Efter samråd med chefen för handelsdepartementet vUl jag anföra följande. Om inte riksdagen har några invändningar mot den föreslagna höjningen av radpriset bör en uppräkning ske av inkomsterna under titeln lotterivinstskatt med 2,3 milj. kr. för budgetåret 1974/75 och 18 milj. kr. för budgetåret 1975/76. Inkomsterna under titeln skulle därmed komma att uppgå tUl 162,3 milj. kr. resp. 188 mUj. kr. budgetåren 1974/75 resp. 1975/76. Höjning av radpriset av angivet slag torde framdeles inte böra kräva riksdagens medverkan.
Jag vill vidare ta upp frågan om beräkning av det lönekostnadspålägg som fr. o. m. budgetåret 1969/70 tas upp under anslag varifrån löner bestrids. Detta pålägg skall motsvara statens indirekta personalkostnader av olika slag och uppgår f. n. till 29 % av lönebeloppen. Det krediteras inkomsttiteln pensionsmedel m.m. Fr.o.m. den 1 januari 1975 höjdes socialförsäkringsavgiftema tiU sjukförsäkringen samt folkpensioneringen med 3,2 resp. 0,9 procentenheter. Vidare höjdes avgiften till den allmänna tilläggspensioneringen rried 0,25 procentenheter. Lönekostnadspålägget bör höjas i motsvarande utsträckning och bör för budgetåret 1975/76 utgå med 33 % av de aktuella lönebeloppen. Denna höjning som totalt motsvarar drygt 450 mUj, kr. har beaktats vid beräkning av budgetförslagets utgiftsanslag samt i riksrevisionsverkets beräkning av inkomsttiteln pensionsmedel m. m.
Beträffande inkomstposter under rubriken uppbörd i statens verksamhet förordar jag, efter samråd med berörda departementschefer, följan de justeringar av riksrevisionsverkets beräkningar.
Inkomster vid den statliga läkemedelskontrollen beräknar jag tUl 10 866 000 kr. budgetåret 1974/75 och 12 635 000 kr. budgetåret 1975/76 vilket innebär en uppjustering med 1 768 ÖOO kr. resp. 3 237 000 kr; jämfört med riksrevisionsverkets kalkyl.
Till följd av höjda taxor för utomlänssjukvård bör inkomster vid karolinska sjukhuset föras upp med 230 milj. kr. budgetåret 1974/75 och 232 mUj. kr. budgetåret 1975/76. Riksrevisionsverket har beräknat in-
5~Riksdagen 1975.1 saml. Nr 1. Bilaga 1. Finansplanen
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 46
komsterna för vartdera budgetåret till 228,1 milj. kr.
Med anledning av att taxoma för förarprov ändrats förordar jag att titeln inkomster vid statens trafiksäkerhetsverk förs upp med 26 milj. kr. budgetåret 1974/75 och 28,5 milj. kr. budgetåret 1975/76, vilket är 2,2 milj. kr. resp. 4,5 mUj. kr. mer än vad riksrevisionsverket angett.
Inkomsterna av fyravgifter, vilka riksrevisionsverket tagit upp med 89,5 milj. kr. budgetåret 1974/75 och 92,5 milj. kr. budgetåret 1975/76, beräknar jag nu till 96,2 milj. kr. resp. 105,5 milj. kr., som en följd av att avgiftema höjts den 1 januari 1975.
Till följd av ökad kapacitet vid myntverket beräknas inkomst av myntning bli 9 milj. kr. högre än de 56 milj. kr. som tagits upp av riksrevisionsverket för budgetåret 1975/76.
Enligt beslut av riksdagen under hösten 1974 skall bankinspektionens kontrollverksamhet även innefatta de s. k. fondbolagen. Beslutet innebär ökade inkomster under titeln bidrag till bankinspektionen. Jag beräknar inkomsterna under deima titel till 6 423 000 kr. budgetåret 1974/75 och 6,9 milj. kr. budgetåret 1975/76 vUket innebär en uppjustering med 50 000 kr. resp. 100 000 kr. jämfört med riksrevisionsverkets inkomstberäkning.
Till följd av ändrad anslagskonstruktion bortfaller titeln inkomster vid statens lantbrukskemiska laboratorium budgetåret 1975/76. Riksrevisionsverket har beräknat inkomsterna under titeln tUl 2,4 milj. kr.
Inkomster vid statens livsmedelsverk har av riksrevisionsverket beräknats till 2 milj. kr. budgetåret 1974/75 och 2,5 mUj. kr. budgetåret 1975/76. Dessa belopp bör räknas ned med 0,5 milj. kr. resp. 1 mUj kr.
Riksrevisionsverket har tagit upp inkomst av justering och ädelme-tallkontroll till 952 000 kr. för budgetåret 1974/75. Jag beräknar inkomsten tUl 7,9 milj. kr.
Fr. o. m. budgetåret 1974/75 ingår även statens geologiska undersökning bland de myndigheter som skall leverera in kostnader för avskrivning och förräntning på utmstrung tUl titeln ersättning för vissa komplementkostnader vid vissa myndigheter m. m. Jag beräknar därför inkomsterna budgetåren 1974/75 och 1975/76 till 44 797 000 kr. resp. 41 393 000 kr. vUket är 121 000 kr. resp. 87 000 kr. mer än vad riks-revisionsverket angett.
Under rubriken diverse inkomster viU jag i anslutning till vad nyss anförts om höjning av radpriset på tips från 40 till 50 öre justera inkomsterna under titeln tipsmedel. Riksrevisionsverket har för budgetåren 1974/75 och 1975/76 beräknat inkomsterna tiH 304 milj. kr. Jag räknar nu med att inkomsterna stiger med 4,6 mUj. kr. budgetåret 1974/75 och med 41,8 mUj. kr. budgetåret 1975/76.
Jag övergår nu tiU att redovisa de ändringar i riksrevisionsverkets beräkningar som jag förordar beträffande inkomster av statens kapitalfonder.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 47
Tabell 10. Justering av riksrevisionsverkets beräkning av totalbudgetens inkomster (1 000-tal kr.)
1974/75 1975/76
Riksre- Förändring Riksrevi- Föränd- visions- enligt sionsverket ring en- verket före- ligt före- (ny be- draganden dragan- räkning) den
A Skatter, avgifter m. m.
I Skatter
Skatt på inkomst och förmögenhet samt social försäkringsavgifter m. m. 32 300 000 -70 000 Lotterivinstskatt 160 000 +2 300 170 000 +18 000
II Uppbörd i statens verk samhet
Inkomster vid den statliga
läkemedelskontrollen 9 098 +1 768 9 398 +3 237
Inkomster vid karolinska
sjukhuset 228 100 + 1 900 228 100 + 3 900
23 800
+ 2 200
24 000
+ 4 500
89 500
+ 6 700
92 500
+ 13 000
56 000
+ 9000
Inkomster vid statens trafiksäkerhetsverk Fyravgifter Inkomst av myntning Bidrag till bankinspek tionen 6 373 + 50 6 800 + 100 Inkomster vid statens lantbrukskemiska labo ratorium 2 400 — 2 400 Inkomster vid statens
livsmedelsverk 2 000 - 500 2 500 - 1 000
Inkomst av justering och ädelmetaUkontroll 952 + 6 948
Ersättning för vissa komplementkostnader vid vissa myndigheter m. m. 44 676 + 121 41306 + 87
III Diverse inkomster
Tipsmedel 304 000 +4 600 304 000 +4J 800
B Inkomster av statens kapitalfonder
IV Försvarets fastighetsfond 135 054 -4 700
VII Fonden för statens aktier 101 460 - 5 000
VIII Fonden för beredskapslagring 93 254 - 5 655
X Diverse kapitalfonder Övriga diverse kapital fonder 78 338 + 200
C Beräknad övrig finansie ring 2 341 206 + 1 200 2 389 487 + 3 100
Summa förändring enligt
föredraganden +22 287 +13169
Efter samråd med chefen för försvarsdepartementet beräknar jag inkomsterna på försvarets fastighetsfond till 130 354 000 kr. för budgetåret 1975/76 vilket är 4 700 000 kr. nundre än vad riksrevisionsverket angett.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 48
Riksrevisionsverket har beräknat inkomsterna på fonden för statens aktier tiU 101 460 000 kr. för budgetåret 1974/75. Efter samråd med chefen för industridepartementet förordar jag att inkomsterna justeras ned med 5 milj. kr.
Inkomsterna på fonden för bercdskapslagring har riksrevisionsverket tagit upp med 93 254 000 kr. för budgetåret 1975/76. Med beaktande av de kapilalmedel som enligt förslag på tilläggsstat denna dag kommer att stå till förfogande under jordbruksnämndens delfond vid ingången av budgetåret 1975/76 förordar jag efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet att inkomsterna beräknas tUl 87 599 000 kr.
Vidare beräknar jag inkomster från övriga diverse kapitalfonder tUI 78 538 000 kr. för budgetåret 1975/76. Enligt riksrevisionsverket skulle inkomsterna bli 200 000 kr. lägre. Min justering avser statens datamaskinfond.
Beträffande beräknad övrig finansiering förordar jag efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet alt avskrivningsmedlen inom televerkets fond tas upp med 100 000 kr. mera än vad riksrevisionsverkel angett för budgetåret 1975/76. Vidare bör avskrivningsmedlen inom statens datamaskinfond för budgetåren 1974/75 och 1975/76 las upp med 1,2 milj. kr. resp. 3 milj. kr. mer än vad riksrevisionsverket beräknat.
Riksrevisionsverkets beräkningar i övrigt föranleder inte någon erinran från min sida. Totalt innebär de av mig förordade avvikelserna uppräkningar av tolalbudgetens inkomster i förhållande till riksrevisionsverkets beräkning med ca 22 mUj. kr. för budgetåret 1974/75 och med ca 13 milj. kr. för budgetåret 1975/76 (tabell 10). Jag beräknar således totalbudgetens inkomster för budgetåret 1974/75 till 73 033 milj. kr. och för budgetåret 1975/76 tUl 81 317 mUj. kr.
Jag vdl nu ta upp frågan om investeringsplan och investeringsstater för budgetåret 1975/76. För varje kapitalfond fastställs årligen en in-vesteringsstal. På statens ena sida redovisas den sammanlagda bmtto-investeringen, investeringsanslagen, och på andra sidan upptas de medel som står lill förfogande för finansiering härav. Dessa medel utgörs dels av avskrivningsmedel inom fondema samt övriga inom fonderna tUlgängliga kapitalmedel, dels av avskrivningsmedel anvisade på driftbudgeten. De medel som hämtöver behövs betecknas investeringsbemyndigande. Investeringsbemyndigandena sammanställs tiU en investeringsplan, vars summa — sedan avdrag skett för medel som tillförs kapitalbudgeten över fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster samt för övrig kapitalåterbetalning avseende lån från icke revolverande fonder — utvisar det ytterligare medelstUlskott som behövs" för investeringarnas genomförande. Investeringsplanen utgör kapitäibtldgötens utgiftssida. På motsatta sidan tas för kapitalbudgeténs finansiering under beteckningen lånemedel upp en balanspost med samma belopp som
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 49
Tabell 11. Kapitalbudgetens utgifter och finansiering budgetåret 1975/76
Fond
Investeringsanslag
Finansiering
Avskrivning Övriga kapi- Avskrivning Investerings- inom fon- talmedel frän drift- bemyndi- derna inom budgeten gande fonderna
] 343 395 000
326 707 000
59 354 000
1 875 469 000 306 577 000 141 620 000
- 5 000 000
40 000 000 64 227 000
1. AfFärsverksfonderna 3 306 601 000 II. Statens allmänna
fastighetsfond 649 126 000
III. Försvarets fastighetsfond 297 801 000
IV. Statens utlåningsfonder 2 385 807 000
V. Fonden för låneun derstöd 460 607 000 VI. Fonden för statens
aktier 191 620 000
VII. Fonden för förlag till
statsverket 60 000 000
VIII. Fonden för bered skapslagring 40 000 000 IX. Diverse kapitalfonder 287 402 000
Summa kr. 7 678 964 000
9 i 3 600 000 19 002 000 30 604 000
66 331000 15 050 000 241038 000
27 746 000 18 000 000 192 701000
- - 510 338 000
- 97 910 000 56 120 000
- - 50 000 000
- 65 000 000
144 523 000 1 550 000 77 102 000 2 152 200 000 216 512 000 1 157 903 000 4 152 349 000
Avgår kapitalåterbetalning:
Oreglerade kapitalmedelsförluster 1 000 000
Övrig kapitalåtcrbetalning 23 875 000
Länemedel 4 127 474 000
investeringsplanens slutsumma. Det bör emellertid understrykas, att det på detta sätt framräknade lånemedelsbeloppet inte är delsamma som statens faktiska upplåningsbehov, eftersom här inte medräknats driftbudgetens över- eller underskott och hänsyn inte heller tagits till förändringar i anslagsbehållningar och i disposition av rörliga krediter.
För budgetåret 1975/76 beräknas investeringsanslagen till totalt ca 7 679 mUj. kr. För finansieringen av dessa investeringar skall i första hand anlitas dels de avskrivningsanslag som i annat sammanhang denna dag begärs på driftbudgeten, dels kapitalbudgetens inkomster. Avskrivningsmedlen från driftbudgeten uppgår till 1 158 milj. kr. och inom kapitalfonderna tUlgängliga medel tUl 2 369 milj. kr. Med utgångspunkt häri kan investeringsbemyndigandena preliminärt beräknas till 4 152 milj. kr. Kapitalbudgetens utgifter och finansiering budgetåret 1975/76 framgår av sammanställning i tabell 11.
Ett preliminärt förslag till investeringsplan och investeringsstater för budgetåret 1975/76 med specifikation av de i planen angivna investeringsbemyndigandena har upprättats (bUaga 4). Det slutiiga förslaget till investeringsplan bör anstå i avvaktan på definitiva förslag om investeringsanslag.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen
50
Tabell 12. Sammanställning över behållningar pä riksstatsanslag:
Driftbudgeten. Milj, kr.
Huvudtitel
Reservation Reservation Ökning (+) 30.6.73 30.6.74 minskning (-)
under budgetåret 1973/74
Justitiedepartementet
39,3
43,5
+ 4,2
Utri kesdepartementet
1 065,4
1 320,7
+ 255,3
Försvarsdepartementet
4,8
9,4
+ 4,6
Socialdepartementet
93,4
165,2
+ 71,8
Kommunikationsdepartementet
1 199,4
1 326,0
+ 126,6
Finansdepartementet
24,4
33,2
+ 8,8
Utbildningsdepartementet
143,2
134,6
- 8,6
Jordbruksdepartementet
428,3
401,8
- 26,5
Handelsdepartementet
12,0
12,8
+ 0,8
Inrikesdepartementet
693,7
978,0
+ 284,3
Civildepartementet
34,0
23,0
- 11,0
Industridepartementet
120,2
112,2
- 8,0
Riksdagen och dess verk m. m.
0,6
1,1
+ 0,5
Summa
3 858,6
4 561,5
+ 702,8
Tillkommer: indragna reservationer
+ 68,7
Summa egentliga statsutgifter
3 858,6
4 561,5
+ 771,5
Avskrivning av nya kapitalinves-
teringar
546,4
+ 398,3
-148,1
Summa driftbudgeten
4 405,0
+4 959,8
+ 623,4
Tabell 13. Sammanställning över behållningar på riksstatsanslag:
Investeringsanslag. Milj. kr.
Anslagsgmpp
Behållning
Behållning
Ökning (+)
minskning (—) under budgetåret 1973/74
Statens affärsverksfonder:
Postverkets fond
0,2
4,2
+ 4,0
Televerkets fond
43,2
60,7
+ 17,5
Statens järnvägars fond
1,0
8,8
+ 7,8
Luftfartsverkets fond
36,9
23,4
- 13,5
Fabriksverkens fond
22,9
21,1
- 1,8
Statens vattenfallsverks fond
128,6
161,6
+ 33,0
Domänverkets fond
0,5
0,4
- 0,1
Summa statens affärsverksfonder
233,3
280,3
+ 47,0
Statens allmätma fastighetsfond
170,3
241,5
+ 71,2
Försvarets fastighetsfond
29,8
24,0
- 5,8
Statens utlåningsfonder
1 206,8
1 228,9
+ 22,1
Fonden för låneunderstöd
409,7
321,9
- 87,8
Fonden för statens aktier
0,9
24,3
+ 23,4
Fonden för förlag till statsverket
27,8
33,6
+ 5,8
Fonden för beredskapslagring
80,6
49,1
- 31,5
Diverse kapitalfonder
96,4
158,3
+ 61,9
Summa
2 255,7
2 362,1
+ 106,4
Tillkommer: indragna anslags-
behållningar
+ 25,9
Summa investeringsanslag
2 255,7
2 362,1
+ 132,3
Prop. 1975:1 Bilagal Finansplanen 51
Beräkning av anslagsbehållningarnas utveckling
I prop. 1974: 100 beräknades anslagsbehållningarna komma att öka med 50 milj. kr. under budgetåret 1973/74. Det slutiiga utfaUet enligt riksrevisionsverkets budgetredovisning blev — sedan hänsyn tagits till effekten av indragna reservationer — en ökning av anslagsbehållningen på tolalbudgeten med 904 milj. kr. Liksom under närmast föregående budgetår var en väsentlig förklaring till den kraftiga uppbyggnaden av reservationer förskjutningar i utbetalningarna av de stora medelsanvisningar på tilläggssiat som gjordes i konjunkturstimulerande syfte. En annan bidragande orsak till den stora ökningen av behållningarna var att förbmkningen av medel hänförliga tUl utvecklingsbiståndet blev mindre än väntat (tabellerna 12 och 13).
De mera långsiktiga förändringama av anslagsbehållningarna framgår av sammanställningen i tabell 14. Under 1960-talet steg anslagsbehållningarna kraftigt för att budgetåret 1968/69 uppgå till inemot 5 mUjarder kr. Under budgetåret 1969/70 ägde en ovanligt stor förbmkning av reserverade medel mm, vilket i huvudsak kan hänföras till lånefonden för bostadsbyggande. Därefter har behållningarna åter ökat för att under budgetåret 1973/74 nå den under perioden hittills högst registrerade nivån, eller nära 7 miljarder kr.
Behållningarna i procent av anvisade medel har som framgår av tabell 14 varit relativt konstanta fram t. o. m. budgetåret 1968/69. Därefter har svängningarna i procentandelarna varit relativt markanta. Nedgången av behållningamas relativa storlek under budgetåret 1969/70 kan som tidigare framhållits i första hand hänföras till lånefonden för bostadsbyggande. Även under budgetåren 1970/71 och 1971/72 sjönk behållningarnas andel av anvisade medel. Vad gäller budgetåret 1971/72 förklarades detta bl. a. av övergången tUl ett nytt budgetsystem inom försvaret. Den kraftiga ökningen av medelsbehållningarna under bud-Tabell 14. Medelsbehållning vid utgången av budgetåren 1964/65-1973/74. Miljarder kr.
64/65 65/66 66/67 67/68 68/69 69/70 70/71 71/72 72/73 73/74
Reservationer pä driftbudgeten (exkl. avskrivningar av nya kapitalinvesteringar) 2,11 2,25 2,48 2,96 3,07 3,15 3,00 3,16 3,86 4,56
■Outnyttjade belopp på investe ringsanslag 1,39 1,21 1,33 1,61 1,85 0,99 1,43 1,66 2,26 2,36
Summa 3,50 j 3,46 3,81 4,57 4,92 4,14 4,43 4,82 6,12 6,92
Ökning (+) resp. minskning ( —)
under budgetåret +0,59 -0,04 +0,35 +0,76 +0,35 -0,78 +0,29 +0,39 +1,30 +0,81
Behållning i procent av under budgetåret anvisade:
reservationsanslag 38,1 39,8 40,9 43,4 45,2 43,1 38,7 30,1 47,2 50,8
investeringsanslag n'*' 44,8 32,6 30,1 33,2 36,6 17,2 18,1 21,0 26,9 28,3
reservations- och investerings anslag 40,5 36,9 36,3 39,2 40,5 31,7 28,3 26,2 37,0 39,9
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 52
getåret 1972/73 var tUlräckligt stor för att ånyo höja procenttalet avsevärt eller frän ca 26 % till 37 %. Detta är den avgjort största ökningen under den redovisade perioden. Även tUl budgetåret 1973/74 ökade behållningen i procent av anvisade medel om än i måttligare takt. Huvudparten av förändringen kan hänföras till reservationsanslagen. Även om utvecklingen av medelsbehållningama i efterhand kan klarläggas är det svårt att ge de kortsiktiga förändringarna en entydig tolkning. Variationer i konjunkturläget tycks spela en viss roll liksom tillgången på lediga resurser för alt tiUfredsstäUa den stathga efterfrågan. I åtskilliga fall förefaller dock mera speciella faktorer ha inverkat.
För budgetåret 1974/75 beräknades i riksstaten anslagsbehållningarna komma att minska med 1 100 mUj. kr. Riksrevisionsverket har inhämtat uppgifter rörande myndighetemas beräkningar av anslagsbehållningarnas utveckling. En sammanfattning härav liksom min egen bedömning återges i tabell 15. För min egen del räknar jag med en förbrukning av reservationsmedel med 900 mUj. kr.
Tabell 15. Beräknade förändringar i'anslagsbehållningar under budgetåret 1974/75. Milj. kr. (Ökning +, minskning —)
Anslagsbehållningar 30.6.1974
Beräknad förändring till 30.6.1975
Prop. Myndig- Före-1974: 100 heterna draganden
Driftbudgeten'(exkl. avskrivningar) Investeringsanslag
Summa
4 561 2 362
6 923
-550 -254 -300 -550 -446 -600
-1 100 -700 -900
För budgetåret 1975/76 räknar jag likaledes med en minskning av anslagsbehållningarna med 900 milj. kr. Jag förutser därvid bl. a. en förbrukning inom studiemedelsfonden samt för vissa energibesparande åtgärder. Jag vill dock understryka att beräkningar av anslagsbehåU-ningarnas utveckling måste omges med betydande osäkerhetsmarginaler.
Beräkning av dispositionen av rörliga krediter
Budgetutfallet och därmed statens upplåningsbehov påverkas av förändringar i dispositionen av rörliga krediter hos riksgäldskontoret, vilka enligt riksdagens beslut ställts tUl förfogande för vissa myndigheter och bolag. De bevUjade krediterna samt de belopp som tagits i anspråk framgår av sammanstäUningen i tabell 16.
Under budgetåret 1973/74 minskade dispositionen av rörliga krediter med ca 47 mUj. kr. Statens vattenfallsverk ökade sitt utnyttjande med 83 milj. kr. medan televerket minskade sin disposition av krediter med 110 mUj. kr. och domänverket med drygt 107 milj. kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 53
Det bör i detta sammanhang betonas att svängningarna i utnyttjandegraden uppvisar tydliga säsongmönster, inte minst vid budgetårs-Tabell 16. Ianspråktagande av rörliga krediter. Milj. kr.
Låntagare
Av riks-
lanspräk-
Av riks-
lanspråk-
dagen
taget
dagen
taget
medgivet
medgivet
30.6.74¶Televerket
625,0
110,0
625,0
Statens järnvägar
250,0
—
250,0
—
Statens vattenfallsverk
250,0
167,0
300,0
250,0
Domänverket
175,0
107,1
175,0
—
Postverket
120,0
—
120,0
—
Luftfartsverket
20,0
11,0
20,0
20,0
Förenade fabriksverken
170,0
170,0
—
Statens jordbruksnämnd
40,0
40,0
160,0
95,0
Svenska Reproduktions AB
0,7
—
0,7
0,7
Karlskronavarvet AB
8,0
—
8,0
—
Svensk Spannmålshandel
35,0
—
35,0
—
Svensk Kötthandel AB
50,0
1,0
50,0
0,1
Statliga myndigheter med upp-
dragsverksamhet
70,0
15,1
80,0
20,7
Norrbottens järnverk AB
125,0
—
125,0
18,0
Stiftsnämnderna
15,0
—
15,0
—
Kungl. Maj;t
350,0
—
1 650,0
—
Övriga
23,0
—
23,0
—
Summa
2 326,7
451,2
3 806,7
404,5
skiften. Styrkan i dessa svängningar varierar även avsevärt mellan budgetåren. Speciella faktorer, som t. ex. alternativa finansieringsmöjligheter och kostnaderna för dessa, påverkar dispositionen av rörliga krediter på varierande sätt beroende på vilken tidpunkt det gäller.
I riksstaten upptas en ökad förbrukning av rörliga krediter under budgetåret 1974/75 med 200 milj. kr. Enligt uppgifter som insamlats av riksrevisionsverket förutser berörda myndigheter och bolag nu en uppgång i de disponerade beloppen med 222 milj. kr. En ökning av ianspråktagna belopp förutses bl. a. för statens järnvägar och statens vattenfalisverk. För egen del räknar jag totalt med en uppgång i de disponerade beloppen med 300 milj. kr.
Beträffande budgetåret 1975/76 vill jag först erinra om att vissa myndigheter som bedriver uppdragsverksamhet disponerar en rörlig kredit i riksgäldskontoret. Ramen för denna kredit har av riksdagen fastställts till 80 milj. kr. Jag uppskattar att behovet av rörlig kredit för detta ändamål kommer att öka med 20 milj. kr. och förordar att ramen höjs med detta belopp.
Totalt för budgetåret 1975/76 räknar jag med att det ianspråklagna beloppet av rörliga krediter ökar med 200 milj. kr. Jag vill dock erinra om den osäkerhet som gäller vid detta slags beräkningar.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen
54
o
o vo o
o o o o o o o o
o
o vo o ■t
CN
oo
■* 00
m 00 o n
lllllll
||§
OtNOoOooTfttnoovo
rf - r oo
5
moos — rONTi-T-r-Oo>-CNt--un
cn On
vo
S£) (N m
•* in CS
oooo oo o 00 o r- o r* o tN O Tf o
<s o —1 m
—I —
02 o o o o o o
88 88
a B
B
_ f
o W- ti r-
- S'»?
ii c
c E
E «
" t:
cd O.
a o
•a «
I'» S
■•a c -
ctf O
T3 ö J OJ 4n
e3 -o ÖO
•o o £ .-a :ii
o «J
•« Ö
■gi
o «>
, IM
> ea
o D,
t
■§-8
s
_: «
60 "S
<3
CS
tn
3 ■«
t5
bo
(U 2 w
p t: ti H - ■" -SJ
ii ea u
«ä S
ES. a> .5 ..i
EE
o
u ed r' « <=
O.J O.
J£ E
Q> t/J T3
£.0
K<eq
>-* -ti
'S H ed 5 «d M
t —
■= s
!d 2
■o <» >
> .m
ed <5 •S? eng.
§ .SJ
o?
»3
o o
oo O
m O Tf m
On n
•o
E «
"5,
ed ,
,. ed be UD
.S ' ■
<■ i. ' .eu :0 I
lo
. ed .bo M C C
I >
eu 03 i-H
(N O VD
d .0
T3 •13 C S
cd ji:
J2 « £.
BS'é
o t/3 ed
OJ2
o H
a
BS
•O 3
.a
OOO
888 OOO o Ov o <S ■•I- I»
o\ (S o <s c tC r m oo
1)
.C
ta u u 1;?
ed E
u
:0
Co 1-1 fs a
■o
I
S e Cd .•o c ; o c
d t— c
- c« —
ä - Cd 2 ed J3 Jm to
55 a! Co
-ii
o o
o
vOTtvOtOOONtoO oo»orif*»noN-HON
-if*%NDOOO*nONOO
vDOooTf<SPr--o
O*f*OM000N00
l/ , - - ,—,
so
'C
u, an
a> ed
, c Ul —
' O w J2
. a V b cd rt ' <i>
x:t-
2 tu o ed t« .D ■— .ti
tu =■-
m tÄ c
> =iii
:0 ea o U. C/3 Cl.
t- t- C S* t— t.., D,. C C Ul U
ii ii O S2
ö t; > o o 2-i
UnUHE/nQ
1
1
§
t-
oo to
fS
es
ejv
.—1
i
fS
=
1
<n t--
m CS
c 'B
ea
B B
c ed
IS
•X3
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 55
Beräkning av tolalbudgeten
Utgifterna på totalbudgeten för budgetåret 1974/75 beräknas nu bli avsevärt större än de i riksstaten angivna. Detta sammanhänger, vilket jag tidigare redovisat, bl. a. med förutsedda merbelastningar för vissa förslagsanslag, såsom beträffande folkpensioner och försvaret. Mot denna bakgrund kan totalbudgetens utgifter för budgetåret 1974/75 beräknas till 84 886 milj. kr. De samlade statsinkomsterna för budgetåret 1974/75 beräknas nu till 73 033 milj. kr. vQket är drygt 1 miljard kr. mer än som anges i riksstaten. De främsta orsakerna till att statsinkomsterna nu beräknas bli större är högre schablonantaganden rörande inkomst av tjänst samt ökade inkomster från mervärdeskatten. Med dessa beräkningar av utgifter och inkomster skulle totalbudgeten visa ett underskott på ca 11 850 milj. kr.
Med hänvisning till min redovisning i det föregående beräknar jag totalbudgeten för budgetåret 1975/76 på sätt som framgår av tabell 17. Kalkylen utvisar ett budgetunderskott om ca 11,9 miljarder kr. vilket innebär elt underskott av ungefär samma storleksordning som innevarande budgetår. En tabell över totalbudgetens utveckling under en längre tidsperiod ingår i bilaga 5.
Till regeringsprotokollet i detta ärende bör fogas såsom
Bilaga 1: Prehminär nationalbudget för år 1975
Bilaga 2: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
Bilaga 3: Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret 1975/76
Bilaga 4: Preliminärt förslag till investeringsplan och investerings stater för budgetåret 1975/76
Bilaga 5: Vissa tabeller rörande den statsfinansiella utvecklingen m. m.
Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att
1. godkänna de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken och för budgetregleringen som jag har förordat i det föregående,
2. bemyndiga regeringen att för budgetåret 1975/76, om arbetsmarknadsläget kräver det, besluta om utgifter i erdighet med vad jag har förordat i det föregående intill ett sammanlagt belopp av 1 000 000 000 kr.,
3. medge att det av riksdagen givna bemyndigandet (prop. 1974: 80, InU 1974:10, rskr 1974:157) att besluta om arbeten intill ett sammanlagt belopp av 600 000 000 kr. får utnyttjas i enlighet med vad jag har förordat i det föregående,
4. bemyndiga regeringen att, om arbetsmarknadsläget kräver det, be-
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 56
sluta om stöd till lageruppbyggnad i enlighet med vad jag har förordat i det föregående,
5. medge att återföring av kommunalskattemedel sker från budgetutjämningsfonden för budgetåret 1975/76,
6. bemyndiga regeringen att i riksgäldskontoret disponera en från 80 000 000 kr. till 100 000 000 kr. ökad röriig kredit att på sätt som regeringen bestämmer ställas till förfogande för myndigheter som bedriver uppdragsverksamhet,
7. för budgetåret 1975/76 i avvaktan på slutliga förslag i komplette-ringspropositionen och i enlighet med vad jag har förordat i det föregående,
a) beräkna driftbudgetens inkomster,
b) beräkna förändringar i anslagsbehållningar,
c) beräkna förändringar i dispositionen av rörliga krediter,
d) på kapitalbudgeten beräkna den mot den av mig föreslagna in vesteringsplanen svarande inkomsttitehi Lånemedel till 4 127 474 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 57
Tabcliförteckning
1. Produktionsutvecklingen 1973—1974 g
2. Försörjningsbalans för år 1974 g
3. Betalningsbalans 1972—1974 12
4. Produktionsutvecklingen 1974—1975 28
5. Preliminär försörjningsbalans för år 1975 28
6. Bytesbalans 1973—1975 30
7. Tolalbudgeten 1973/74—1975/76 31
8. Statsutgifterna budgetåret 1975/76 38
9. Statsskuld och utgående räntor vissa år 1960—1975 38
10. Justering av riksrevisionsverkels beräkning av totalbadgetens 47 inkomster
11. Kapitalbudgeténs utgifter och finansiering budgetåret 1975/76 49
12. Sammanställning över behållningar på riksstatsanslag: Drift- 50 budgeten
13. Sammanställning över behållningar på riksstatsanslag: Investe- 50 ringsanslag
14. Medelsbehållning vid utgången av budgetåren 1964/65— 51 1973/74
15. Beräknade förändringar i anslagsbehållningar under budgetåret 52 1974/75
16. Ianspråktagande av rörliga krediter 53
17. Förslag lill statsbudget för budgetåret 1975/76: Totalbudgeten 54
KUNGL.EOKTR. STOCKHOLM 1975 740501
Preliminär nationalbuget för år 1975
Bilaga 1
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen Bil. 1 Preliminär nationalbudget
Bilaga 1
PRELIMINÄR NATIONALBUDGET 1975
Inledning
Den preliminära nalionalbudgeten för 1975 som härmed läggs fram är utarbetad inom finansdepartementets ekonomiska avdelning och konjunkturinstitutet. Nalionalbudgeten bygger på material som erhållits från fackdepartement och olika verk och institutioner. Vidare har ut-redningsrädet hörts. Dess ledamöter bär dock ej något ansvar för natio-nalbudgelens utformning och bedömningar.
Kapitlen 3 Utrikeshandeln, 6 De enskilda konsumenternas ekonomi (med undantag för transfereringar till hushållen), 7 Investeringarna och 9 Kredilmarknaden har sammanställts inom konjunklurinstitutet. Institutet har även sammanställt avsnitten om gruvor, mineralbrott och tillverkningsindustri samt skogsbruk i kapitel 4. Ansvaret för bedömningen av Sveriges ekonomi 1975 — med undantag för de avsnitt eller punkter där konjunkturinstitutet uttryckligen åberopas — vilar på finansdepartementels ekonomiska avdelning där arbetet med nalionalbudgeten letts av planeringschefen Carl Johan Åberg.
Av ett bihang som följer efter kapitel 9 framgår även i tablåform vilka kapitel och avsnitt som sammanställts inom ekonomiska avdelningen resp. konjunkturinstitutet. Vidare redovisas prognostal för olika delsektorer enligt ekonomiska avdelningens och konjunkturinstitutets bedömningar.
I—Riksdagen 1975.1 saml. Nr 1. Bil. 1.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen
1¶Sammanfattande översikt
1.1¶Den ekonomiska utvecklingen under 1974
Det uppsving i den svenska ekonomin som påbörjades 1973 fortsatte och förstärktes under 1974. Kapacitelsutnyttjandet steg till en hög nivå redan under våren och arbetsmarknadsläget karakteriserades av en stark efterfrågan på arbetskraft. Antalet arbetslösa minskade snabbt, trots att de nytillkommande på arbetsmarknaden var fler än vanligt.
De med oljekrisen sammanhängande, negativa effekterna på produktionen försvann snabbt sedan försörjningsläget för olja och oljeprodukter förbättrats. De kontraktiva effekterna av de kraftigt höjda oljepriserna motvägdes dessutom av de efterfrågestimulerande åtgärder som vidtogs under våren 1974.
Andra halvåret 1974 kan i stort karakteriseras av att den ekonomiska aktiviteten låg kvar på den höga nivå som uppnåddes under det första halvåret.
Den expansiva utvecklingen i ekonomin under 1974 förklaras i huvudsak av den mycket snabba tillväxten av den inhemska efterfrågan från slutet av 1973. En sådan utveckling förutsågs också i de bedömningar som gjordes i nalionalbudgeten våren 1974. Däremot kunde inte varu- och tjänstelransaktionema med utlandet netto förväntas ge något efterfrågetillskott för 1974, bl. a. till följd av den importkrävande lagerutveckling som bedömdes som trolig och den omständigheten att kapacitetsbrist i vissa delar av exportindustrin utgjorde rent fysiska hinder för ökad export. Även i detta avseende har förhandsbedömningen i nalionalbudgeten i stort sett besannats.
Utvecklingen under 1974 står därmed i skarp kontrast till 1973, då den utländska efterfrågan ökade mycket kraftigt och svarade för en stor andel av användningen av produktionsökningarna.
Numera föreligger reviderade beräkningar avseende den totala produktionen i Sverige under 1973. Enligt tidigare, preliminära kalkyler förelåg en betydande skillnad mellan nationalräkenskaperna beräknade från produktions- resp. användningssidan. Enligt de reviderade beräkningarna är denna skillnad nu betydligt mindre. I huvudsak gäller justeringarna beräkningarna från användningssidan, och då i synnerhet kalkylerna över lagerutvecklingen. De nya beräkningarna innebär att bruttonationalprodukten, sedd från användningssidan, ökade med 3,1 % från 1972 till 1973.
Bruttonationalprodukten, räknat från användningssidan, beräknas ha ökat 1973—1974 med 3,7 %, eller något långsammare än enligt natio-nalbudgetens bedömning. Beräkningarna från produktionssidan tyder emellertid på alt biuttonalionalprodukten skulle ha ökat med drygt
Bil. 1 Preliminär nationalbudget
Tabell 1:1 Försörjningsbalans 197Z-1974
Milj. kr.
Löpande priser
Volymförändring
från före-
gående
är, %
1974 Tillgång
Bruttonationalprodukt
198 898
2J8 795
247 148
3,1
3,7
Import av varor och tjänster
46 154
54 688
82 987
5,9
11,6
Summa tillgång
245 052
273 483
330 135
3,6
5,3
Efterfrågan
Privat bruttoinvestering'
17 294
19 845
23 914
6,1
4,2
Statlig bruttoinvestering'
6 575
6 876
-1,8
5,6
Kommunal bruttoinvestering'
10 067
9 685
10 368
-9,7
-3,1
Bruttoinvestering: bostäder
11 207
11 840
10 941
-1,6
-10,9
Lagerförändring
-189
-1 158
5 252
Privat konsumtion
105 928
114 936
131 647
1,9
4,5
Offentlig konsumtion
45 427
50 130
57 618
2,1
2,9
Export av varor och
tjänster
48 743
61 329
82 184
13,8
5,6
Summa efterfrågan
245 052
273 483
330 135
3,6
5,3
Exkl. bostäder.
4,5 9o dvs. ungefär lika mycket som förutsades i nalionalbudgeten. Av flera skäl förefaller det rimligt att fästa större avseende vid de senare beräkningarna. Svårigheterna att korrekt ta hänsyn till priseleraenten i kalkylerna är uppenbara under en period med mycket stora prisökningar. Dessa svårigheter tycks ha varit mest markanta för användnings-sideberäkningarna.
Det viktigaste skälet till att produktionsökningen på 4,5 % 1973— 1974 förefaller mest trolig är emellertid utvecklingen på arbetsmarknaden. Sysselsättningen, räknad i timmar, beräknas ha stigit med 1,0 % 1973—1974 och därmed skulle produktiviteten totalt sett ha ökat med endast 3,5 %, svagare än vad det tidigare fanns anledning aU räkna med. Det är knappast troligt att produktiviteten skulle ha varit ännu lägre 1974, vilket skulle bli slutsatsen om beräkningarna från användningssidan lades till grund för produktivitetskalkylen.
Det är därför sannolikt att de preliminära nationalräkenskapskalkyler för 1974 som nu föreligger — och som för fjärde kvartalet utgörs av rena prognoser — i viss utsträckning är underskattningar av den faktiska utvecklingen. Inte desto mmdre beräknas resursanvändningen för interna ändamål ha stigit med ca 5 % i volym 1973—1974, att jämföra med 1 % 1972—1973. Lagerinvesteringarna har visat ett mycket kraftigt omslag från 1973 till 1974, från en minskning om drygt 0,5 miljarder kr. till en ökning på ca 3 miljarder kr. räknat i 1968 års priser. Denna bedömning av lagerutvecklingen under 1974 ligger drygt 200
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 4
milj. kr. lägre än den som redovisas i det följande avsnittet 7.3. Oaktat detta innebär dock den här redovisade utvecklingen att lageruppgången kraftigt bidrog till den inhemska efterfrågans ökning under 1974.
Men även den privata konsumtionen ökade starkt under 1974, med ca 4,5 %, och utgjorde vid sidan av lagerinvesteringama en viktig förklaring till produktionsökningarna. 1973 hade varit ett förhållandevis svagt år för den privata konsumtionen. Visserligen ökade den reala disponibla inkomsten med så mycket som 4,2 %, men konsumenterna valde att spara mer än hälften av denna ökning och den privata konsumtionen steg sålunda med inte fullt 2 %. Mot bakgrund av främst den svaga konsumtionsutvecklingen föreslog regeringen åtskilliga stimulansåtgärder, av vilka de flesta fick full kraft fr. o. m. ingången av 1974. För att möta de depressiva effekter på den svenska ekonomin som förutsågs från de kraftigt höjda oljepriserna beslöt riksdagen i mars 1974 om ytterligare ekonomisk-politiska åtgärder som kom alt kraftigt gynna hushållssektorns inkomster. Extra pensioner och barnbidrag utbetalades, livsmedelsstödet över statsbudgeten utvidgades och mervärdeskatten sänktes från 15 % till 12 % under tiden 1 april—15 september. Bl. a. som en följd av dessa insatser beräknas hushållens reala disponibla inkomster ha stigit med ca 7 % under 1974. Den privata konsumtionens ökning med 4,5 % innebär sålunda en ytterligare uppgång av spar-kvoten.
Orsakerna till att konsumenterna vissa år förändrar sitt sparande är långt ifrån entydigt fastlagda. Sambandet mellan utvecklingen på arbetsmarknaden och sparandet har ibland framhållits, liksom att sparbenä-genheten kan förändras till följd av förskjutningar i befolkningens sammansättning. Likaså torde det ökade småhusbyggandet under senare år ha haft konsekvenser för sparbeteendet. Vad gäller 1974 kan möjligen också en annan omständighet tillmätas en viss betydelse. Den enskilde konsumenten kan till en inte oväsentlig del förmodas planera sina utgifter med utgångspunkt i en föreställning om en långsiktig inkomstutveckling. Under 1974, med dels stora stimulansåtgärder, dels en sänkning av den direkta skatten, "hann" konsumenten inte fullt ut anpassa sig till sin nya inkomstsituation. En sådan förklaringsfaktor har naturligtvis då också en viss betydelse för de följande årens utveckling av konsumtion och sparande.
Utvecklingen av priserna under loppet av 1974 på de varor och tjänster som ingår i den privata konsumtionen blev något snabbare än vad som förutsågs i nalionalbudgeten. Konjunkturinstitutet har i sina kalkyler räknat med en uppgång på 12,2 % i konsumentprisindex från december 1973 lill december 1974. Fram t. o. m. november 1974 var ökningen från årets början 11,4 %. Till sin huvuddel har prisstegringarna — direkt eller indirekt — förorsakats av den kraftiga internationella inflationen. Även om prisökningarna i Sverige varit ovanligt kraftiga
Bil.l Preliminär nationalbudget - ' 5
under det senaste året har bara ganska få länder kunnat notera en lugnare prisutveckling. Orsakerna tiil denna förhållandevis gynnsamma position är bl. a. att söka i de åtgärder för inflationsbekämpning som vidtagits i Sverige under senare år, innefattande lättnader i den direkta beskattningen, subvenlionering av livsmedelspriser, prisstopp, allmän prisövervakning etc.
Den offentliga konsumtionen har totalt sett expanderat i samma omfattning, 3 %, som enligt bedömningarna i nalionalbudgeten. Fördelningen härav mellan statlig och kommunal konsumtion har däremot enligt de preliminära nationalräkenskapskalkylerna blivit något annorlunda; den kommunala konsumtionens ökning förefaller ha blivit något snabbare än den statliga. I nalionalbudgeten bedömdes en likartad stegring på 3 % som trolig för såväl statlig som kommunal konsumtion.
Investeringsutvecklingen under 1974 blev obetydligt svagare än enligt beräkningarna i nalionalbudgeten. De totala bruttoinvesteringarna har enligt föreliggande kalkyler minskat med en knapp procent från 1973 till 1974. Minskningen är nästan helt betingad av neddragningen i bostadsbyggandet och de lillbakahållande effekterna därav för de kommunala byggnads- och anläggningsinvesleringarna. De privata investeringarna beräknas ha ökat med drygt 4 % 1973—1974. I nalionalbudgeten förutsägs en mycket expansiv utveckling för industrins investeringar under 1974 och uppgången bedömdes kunna bli inemot 10 %. De nya kalkylerna tyder på att industrins investeringar i byggnader och anläggningar blev väl så kraftig som enligt tidigare bedömningar. Däremot indikerar förelagens svar på statistiska centralbyråns investeringsenkät i november 1974 att maskininvesleringarna inte skulle ha ökat fullt lika snabbt som enligt nalionalbudgeten. Det är möjligt att vissa maskininvesteringar kommit att bli något fördröjda till följd av de långa leveranstiderna inom maskinindustrin i såväl Sverige som andra länder. Det bör emellertid också betonas att konjunkturinstitutet i sina bedömningar av investeringsutvecklingen framhållit alt industrins maskininvesteringar för 1974 till följd av bl. a. deflateringstekniken kan vara betydligt underskattade. Sammantaget innebär dock de nu föreliggande kalkylerna, med de osäkerhetsmoment de rymmer, att industrins investeringar ökade med 6 % 1973—1974.
En komponent av största betydelse för efterfrågeutvecklingen 1973— 1974 var lagerinvesteringama. En kraftig omsvängning beräknas ha skett, från en lagerneddragning 1973 motsvarande 0,5 % av årets bruttonationalprodukt, till en lageruppbyggnad 1974 motsvarande ca 2 % av bruttonationalprodukten. Det är framför allt industrins lagerutveckling ■— och särskilt varor i arbete — som förklarar det kraftiga svinget mellan de båda åren. Men en betydande ökning av oljelagren i partihandeln har även skett. För lagerinvesteringarna innebär de föreliggande beräkningarna en väsentlig upprevidering sedan nalionalbudgeten. Det bör emel-
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 6
lertid frarrdiållas att kalkylerna över lagerförändringarna bör omgärdas med stora osäkerhetsmarginaler, särskilt med hänsyn lill de stora prisrörelserna under de senaste åren.
Den inhemska efterfrågans utveckling, pådriven av framför allt privat konsumtion och lagerinvesteringar, ledde till stora ökningar i importen. Volymtillväxten 1973—1974 för importen av varor och tjänster har beräknats till 11,6 % jämfört med 5,9 % 1972—1973.
Exporten ökade avsevärt långsammare än importen, eller med 5,6 % för summan av varor och tjänster från 1973 till 1974. Härvidlag är att märka att färdigvaruexporten fortsatte att öka kraftigt också 1974 — med ca 10 % i volym — medan exporten av råvaror minskade med 6,5 % 1973—1974. För exporten av sågade trävaror kom det vikande bostadsbyggandet i Västeuropa att leda till en neddragning med i runt tal 20 % från 1973 till 1974. För åtskilliga andra råvaror, och i synnerhet för massa, var det i stäUet bristen på produktionskapacitet i kombination med uttömda lager här hemma som hindrade ytterligare export. Exporten av färdigvaror tiil OECD-området, vilken omfattar ca 3/4 av hela färdigvaruexporten, innebar såväl 1973 som 1974 marknadsandelsvinster. Självfallet kom den svaga efterfrågan i dessa länder under 1974 att innebära att tillväxttakten för exporten dit kraftigt reducerades, eller från nästan 17 % 1973 till ca 6 % 1974. Emellertid kunde de svenska exportföretagen i viss utsträckning kompensera sig genom slora exportframgångar i andra länder. Sålunda beräknas exporten till OPEC-länderna ha ökat i fasta priser med ca 50 % och exporten till Östeuropa och ICina med 35 %.
Den reala ulrikesbalansen försämrades sålunda kraftigt under 1974. Till detta kommer det stora negativa omslaget i bytesvillkoren; importpriserna steg med 38 % medan exportpriserna ökade med 28,5 %. Bytesbalansen kom härigenom att försvagas, från ett överskott på nära 5,3 miljarder kr. 1973 till ett av konjunkturinstitutet beräknat underskott på 2,7 miljarder kr. 1974. Denna beräkning är grundad på utrikeshandelns utveckling t. o. m. oktober 1974. Om hänsyn tas till den kraftiga försämringen av utrikeshandeln som enligt preliminära rapporter har registrerats för november månad kommer underskottet för 1974 att bli väsentligt större.
Arbetsmarknadsläget förbättrades successivt under perioden från mitten av 1973 till mitten av 1974. Därefter inträdde ett mera stabilt läge vilket avlösts av ytterligare förbättringar mol slutet av året. Utbudet av arbetskraft ökade med ca 55 000 personer från 1973 till 1974, i huvudsak förklarat av en uppgång i kvinnornas relativa arbetskraftstal. Efterfrågan på arbetskraft, mätt med serien över nyanmälda lediga platser, ökade starkt under andra halvåret 1973. Ökningen fortsatte in på 1974. Sysselsättningen ökade mycket starkt till följd av den höga efterfrågan och antalet sysselsatta personer var under november 1974 nära 100 000
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 7
fler än under motsvarande månad 1973. Trots att utbudet av arbetskraft ökade starkt kunde därigenom arbetslösheten sjunka markant, eller från 2,5 % av arbetskraften 1973 till i genomsnitt 2 % 1974.
1.2¶Utvecklingen inom olika områden 1975
I det följande redovisas i sammandrag de bedömningar av utvecklingen som presenteras i kapitlen 2—9. Som framgår av inledningen svarar konjunkturinstitutet för vissa av dessa kapitel. I de fall finansdepartementets bedömning avviker från konjunkturinstitutets redovisas detta i avsnittet 1.3.
Det internationella läget
Vid årsskiftet 1974/1975 kännetecknades OECD-länderna som grupp av en stagnerande produktion med obetydliga eller inga tecken till en spontan återhämtning av efterfrågan. Bedömningen av vilken politik regeringarna, i synnerhet i de större OECD-länderna, avser att föra under 1975 blir mot denna bakgrund av särskild betydelse.
Under 1974 konfronterades regeringarna med en utpräglad konflikt mellan målen hög sysselsättning, prisstabilitet och extern balans. I de större länderna, främst Förenta staterna. Japan och Förbundsrepubliken Tyskland, valde man i detta läge att lägga stor vikt vid inflationsbekämpningen och förde en, med tanke på övriga efterfrågedämpande faktorer, mycket restriktiv ekonomisk politik.
Under hösten 1974 har dock flera stater infört vissa förändringar av expansiv karaktär i sin finans- och penningpolitik. Flera omständigheter talar nu för alt dessa förändringar kommer att följas av en mera påtaglig omsvängning av den ekonomiska politiken i expansiv riktning.
Den här antagna omsvängningen i den ekonomiska politiken förutses ta sig uttryck i en lättare penningpolitik varigenom industrins investeringar och bostadsbyggandet bör få en stimulans. För att uppnå större effekter torde det emellertid — såsom redan skett i flera länder — bli nödvändigt att sätta in även finanspolitiska medel. I så fall är det sannolikt att dessa sätts in på sektorer där verkan av stimulansåtgärderna blir snabb, exempelvis den privata konsumtionen och de privata och offentliga investeringarna.
Med utgångspunkt i de ovan gjorda antagandena bedöms produktionen inom OECD-området komma att utvecklas i samma långsamma tempo under början av 1975 som under andra halvåret 1974. Därefter har man anledning att förutse en begynnande efterfrågeexpansion, sannolikt ledd av en uppgång i den privata konsumtionen. Under 1975 bÖr efterhand en uppgång i de privata investeringarna och i utrikeshandeln göra sig alltmer märkbar. Trots en relativt hög expansionstakt under andra halvåret 1975 drar dock den låga aktivitetsnivån under första
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 8
halvåret ned takten för helåret 1975, varför den volymmässiga tillväxten i bruttonationalprodukten bedöms komma att uppgå till endast ca 2 % för hela OECD-området.
I Västeuropa torde konjunkturuppgången bli måttlig och successiv. För Förbundsrepubliken Tyskland förutses en markerad återhämtning redan under första halvåret 1975, nägot som skulle göra en tillväxt på minst 2,5 % för helåret sannolik. I Slorbritarmien sattes vissa selektiva stimulansåtgärder in redan i november 1974 och en viss återhämtning är därför sannolik under 1975 även om tillväxten blir begränsad, eller ca 2 %. I Frankrike torde den nuvarande restriktiva politiken komma alt bibehållas. Med hänsyn till den starka tillväxtkraften i den franska ekonomin framstår en produktionsökning på ca 4 % dock som fullt möjlig. För Italiens del torde hänsynen till den yttre balansen göra en restriktiv politik nödvändig även under 1975, varför tillväxten väntas bli mycket måttlig.
De mindre OECD-länderna uppvisade en avsevärt högre tillväxttakt än de större OECD-länderna under 1974. För vissa av de mindre staterna torde denna skillnad komma att upprätthållas även under 1975. Det mest utpräglade exemplet härpå är Norge, där produktionen väntas öka med gott och väl 6 %. Österrike, Nederländerna, Belgien och Finland torde komma att tillhöra en mellangrupp med en tillväxt på mellan 2,5 och 4 %. Den här redovisade bedömningen ligger något över den som OECD givit uttryck för under hösten 1974. Den mest väsentliga anledningen härtill är alt OECD-prognosen bygger på en förutsättning om en i stort sell oförändrat restriktiv ekonomisk politik. Sedan prognosen färdigställts har en rad länder redan lagt om den ekonomiska politiken i expansiv riktning vilket motiverar en uppjustering av OECD:s prognos. Fortfarande kvarstår dock en väsentlig osäkerhet om den ekonomiska politikens utformning i Förenta staterna.
Beträffande prisutvecklingen under 1975 förutses ingen markerad inbromsning och inflationen antas komma att ligga på en nivå av 10— 12 %. Härvid har dock antagits att oljepriserna inte stiger nämnvärt och att råvarupriserna stabiliseras. Den huvudsakliga drivkraften bakom inflationsutvecklingen antas därför komma från den inhemska kostnadsutvecklingen.
Med den här antagna successiva efterfrågeexpansionen i de större OECD-länderna kan handeln förutsättas uppvisa en motsvarande utveckling. OECD-områdels totala import beräknas öka med inemot 5 % i volym och exporten något snabbare. Därvid förutsätts att det mest expansiva elementet i exportefterfrågan under första halvåret kommer att utgöras av en fortsatt hög efterfrågan från de oljeproducerande staterna. Bytesbalansunderskottet för hela OECD-området beräknas bli av samma storleksordning som 1974, eller ca 40 miljarder dollar.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 9
Utrikeshandeln
Den svenska exportens tillväxttakt dämpades under 1974 dels till följd av bristande kapacitet vad gäller råvaror, dels lill följd av en avsaktning i den internationella efterfrågan. För 1975 förutses en långsammare marknadstillväxt för färdigvaror inom OECD-områdel. Den svenska exporten torde dock, bl. a. på grund av en gynnsam relativprisutveckling, kunna behålla de marknadsandelsvinster som gjorts under 1973 och 1974. Tillsammans med en fortsatt hög exporltillväxt på öststaterna och OPEC-länderna skulle detta ge en ökning av färdigvaruexporten om 6,5 % i volym 1975.
På råvarusidan är bilden mer splittrad. För järnmalm begränsas utförseln främst av transporttekniska hinder. Vad gäller massaexporten ulgör liknande tekniska hinder samt en viss förväntad avmattning i efterfrågan under loppet av 1975 skälet tdl begränsningen av exporten. För trävarorna ulgör efterfrågesitualionen i Västeuropa den klart begränsande faktorn. Sammanlaget skulle råvaruexporten enligt konjunkturinstitutets bedömning minska med drygt 5 % 1975. Tillväxten för den totala exportvolymen kan sålunda anges tdl ca 3 %.
Exportpriserna kommer även under 1975 att uppvisa en snabb ökningstakt. Ett fortsatt genomslag av oljeprishöjningarna kan väntas på färdigvarupriserna. I jämförelse med 1974 minskar dock prisslegringstaklen. För råvarorna är läget mindre enhetligt. Medan exempelvis järnmalm och massa kommer att uppnå betydande prisökningstal även 1975 förutses av marknadssituationen betingade prissänkningar för trävaror. I genomsnitt väntas dock råvarupriserna stiga väsentligt långsammare än
1974. Totalt beräknas exportprisnivån komma att stiga med drygt 10 % 1975 mot nära 30 % 1974.
Förstärkningen av hemmamarknadsefterfrågan medförde en kraftig stegring av importen under 1974. Importefterfrågan avsåg flertalet varuslag men den synes ha varit särskilt stark i fråga om insatsvarorna. Råoljeimporten blev mindre 1974 än både 1972 och 1973. Utbyggnaden av raffinaderikapacileten medför en drastisk höjning av importbehovet
1975, närmare 70 %. Importen av raffinerade oljeprodukter ökade svagt 1974 varvid första halvåret uppvisade en minskning främst beroende på förbrukningsminskningen. Under andra halvåret 1974 ökade importen som följd av förbrukningsökning och lageruppbyggnad. Utvecklingen under 1975 blir motsatt den för råoljan genom att raffinaderiutbygg naden leder till minskat importbehov av raffinerade produkter. Impor ten väntas enligt nu föreliggande kalkyler gå ner med ca 25 %. Pri serna på råolja torde fortsätta att stiga något medan motsatsen gäller för petroleumprodukter. Utvecklingen på oljeområdet från hösten 1973 medförde en ökning av importkostnaderna för oljeprodukter på inemot 8 miljarder kr. 1974.
För varor som livsmedel dämpas den slutliga användningen medan
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 10
en betydande efterfrågan från lagersidan beräknas för 1975. Verkstadsprodukterna företer en liknande bild vad gäller förbrukningen medan däremot lagerefterfrågan inte på samma sätt väntas bidra lill en importslegring. Detta gäller i första hand konsumtions- och insatsvarorna men i viss utsträckning även investeringsvarorna. För de senare är bedömningen av investeringsutvecklingen inom industrin 1975 av avgörande betydelse. Totalt beräknas importvolymen öka med drygt 5 % 1975 eller 1/3 av tillväxten under 1974.
Importprisstegringarna blir naturligt nog inte av samma omfattning som 1974 med de snabba råvaruprisstegringar som då rådde. Råvaru-prisstegringama har påverkat färdigvarupriserna under 1974 och ett visst fortsatt genomslag torde prägla även 1975. Den totala importprisökningen har berälmats tiU drygt 9 % eller 1/4 av 1974 års ökningstakt. Mot en försämring av bytesförhållandet om 7 % 1974 skulle därmed stå en förbättring om nära 1,5 % 1975.
Omslaget i handelsbalansen 1974 uppgick till drygt 7,5 miljarder kr. Importvolymen förutsätts visserligen öka snabbare än exportvolymen 1975 men förbättringen av bytesförhållandet medför att underskottet inte försämras med mer än några hundratal milj. kr. Underskottet i handelsbalansen skulle därmed uppgå till diygt 1 100 milj. kr. Utvecklingen på tjänste- och transfereringssidan leder till en försämring 1975 på ca 1 miljard kr. varigenom detta underskott skulle uppgå till ca 3 miljarder kr.
Försämringen i bytesbalansen 1974 kan uppskattas till 8 miljarder kr. För 1975 förutses alltså en ytterligare försämring på knappt 1,5 miljarder kr.
Produktionen
Den totala produktionen i Sverige beräknas ha stigit med drygt 4,5 % 1973—1974. Bidragande härtill var den gynnsamma utveckhngen inom jord- och skogsbruk men av störst betydelse för den höga tillväxttakten var utvecklingen inom industrisektorn.
En förutsatt återgång från de speciella förhållandena under 1974 medför en nedgång i produktionen inom jord- och skogsbruk. Skogsbrukets produktionsminskning sammanhänger med den kraftiga nedgången i awerknmgen av sågtimmer. Inom skogsindustrierna har den svaga byggnadsmarknaden i Sverige och Västeuropa medfört en produktionsminskning i sågverken 1974. Även om byggnadskonjunkturen skulle vända uppåt under senare delen av 1975 kan man på grund av lagersituationen inom branschen förvänta sig betydande produktionsminskningar under delta år. Massamarknaden förutses enligt konjunkturinstitutet bli något försvagad vilket tillsammans med en ökad konkurrens från den nordamerikanska massa- och pappersindustrin skulle leda till en minskad export och oförändrad svensk massaproduktion.
Bil.l Preliminär nationalbudget 11
Även för papper torde den västeuropeiska marknaden försvagas, vilket i kombination med en upphörande lagerpåfyllnad och en minskad ökningstakt i den inhemska förbrukningen ger en produktionsökning på ca 3,5 %.
Leveranserna av järnmalm begränsades 1974 främst av transport-tekniska hinder. Den förutsatta utvecklingen av stålefterfrågan 1975 håller uppe malmbehovet i Västeuropa. En viss produktionsökning är därför trolig. För järn och stål föreligger goda försäljningsrnöjligheter på den internationella marknaden. På hemmamarknaden påverkas stålefterfrågan av den lägre tillväxttakten inom verkstadsindustrin. Lager-efterfrågan verkar dock i ökande riktning och produktionsökningen kan anslås till knappt 8 % 1975.
Exportefterfrågan för verkstadsprodukter torde tillväxa förhållandevis kraftigt även 1975. På hemmamarknaden blir den privata konsumtionsökningen lägre än 1974 men ett större lageruppbyggnadsbehov föreligger i fråga om insatsvaror och färdigvaror. Sammantaget förutses verkstadsindustrins produktion öka med knappt 6 % i volym.
Under 1975 förutsätts en återhämtning i kraftproduktionen ske efter 1974 års markanta nedgång. Med hänsyn till den pågående sparkampan-jen torde emellertid ökningen begränsas till 7 %.
Uppbromsningen i bostadsinvesteringarnas och de kommunala byggnads- och anläggningsinvesteringarnas nedgång 1975 jämte en fortsalt ökning av industrins byggnadsinvesteringar leder till en mindre volymminskning av produktionen inom byggnadssektorn än 1974. Den totala varuproduktionens ökning skulle därmed uppgå till 2,5 % 1975 mot 5,5 % 1974.
De privata tjänsterna kan, som en effekt av den lägre konsumtionstill-växten, förutsättas öka i långsammare takt 1975 än 1974. Delsamma gäller, fast i mindre utsträckning, den offentliga tjänsteproduktionen. I motsats till vad som gällde 1974 förutses den totala produktionen av tjänster under 1975 öka snabbare än varuproduktionen. Totalt skulle därmed den totala produktionen av varor och tjänster i samhället, bruttonationalprodukten från produktionssidan, stiga med ca 3 % 1975. 1974 var motsvarande tal drygt 4,5 %.
.Arbetsmarknaden
Utbudet av arbetskraft bedöms öka med 20 000 personer eller 0,5 % från 1974 till 1975. Antalet kvinnor i arbetskraften beräknas öka med drygt 30 000 medan antalet man väntas minska med drygt 10 000. På grund av bl. a. ökad andel deltidsarbetande motsvaras den väntade utbudsökningen i personer av en viss minskning av arbetskraftsutbudet mätt i timmar.
Beträffande efterfrågesidan tyder de näringsgrensvisa kalkylerna på ett något minskat arbetskraftsbehov mätt i timmar. Omräknat till perso-
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 12
ner innebär dock efterfrågeberäkningarna en ökning av detta behov på omkring 20 000 personer. Relativt kraftiga ökningar av arbetskraftsefterfrågan förutses för tjänstesektorerna medan vissa minskningar väntas ske inom de varuproducerande näringsgrenarna.
De ovan redovisade resultaten av utbuds- resp. efterfrågekalkylen indikerar elt i stort sett oförändrat läge i fråga om arbetslösheten mellan genomsnitten för 1974 och 1975.
De enskilda konsumenternas ekonomi
Bedömningen för 1975 utgår från två kalkylmässiga alternativ för avtalslöneökningen, 7 resp. 9 %. Inkl. löneglidning och med hänsyn tagen till sysselsättningsutvecklingen skulle lönesumman öka med drygt 10 resp. drygt 12 %.
Inkomstöverföringarna till hushållen torde öka med omkring 14 %. Uppdragande faktorer är bl. a. ATP-utbetalningarna samt höjningarna av ersättningsbeloppen vid arbetslöshet. Ökningen i de direkta skatterna begränsas av borttagandet av sjukförsäkringsavgiften och sänkningarna av marginalskatten i mellaninkomstlägena. Sänkningarna motvägs emellertid delvis av höjningen av kommunalskatten på 1 kr. och 20 öre. Hushållens disponibla inkomster torde öka med knappt 12,5 resp. 13,5 % eller med 18 resp. 19 1/2 miljarder kr.
Prisutvecklingen under 1975 påverkas i väsentligen mindre grad än
1974 av de internationellt bestämda priserna. Effekten av dessa har upp skattats till knappt 1,5 procentenheter på konsumentpriserna. Eftersläp ningen från 1974 jämte genomslaget från 1975 års lönekostnadshöj ningar leder lill att den s. k. reslfaklorn svarar för 3,3 resp. 3,9 procent enheter beroende på löneökningstakten. Tillsammans med en viss höj ning av bostadspriserna blir ökningen av konsumentprisindex 7,5 resp. 8,3 % under loppet av 1975. Mellan genomsnittslägena 1974 och 1975 blir ökningen betydande bl. a. beroende på den tillfälliga momssänk ningen under 1974. Ökningstakten mellan genomsnittslägena har upp skattats till 10,8 resp. 11,1 %. Den reala disponibla inkomsten beräknas öka med ca 1,5 % resp. 2 % vid de båda löneökningsalternativen.
Utvecklingen av den privata konsumtionen har inte följt med i de senaste årens snabba ökningar av de disponibla realinkomsterna, vilket tagit sig uttryck i betydande ökningar av sparkvolen. I samband med alt de disponibla realinkomsterna nu förutses öka i en långsammare takt har man anledning alt räkna med en viss neddragning av sparkvoten. Den av konjunkturinstitutet gjorda förutsättningen innebär att man skulle kunna räkna med en ökning av den privata konsumtionen under
1975 med 3,5 % i volym.
Investeringarna De totala fasta investeringarna minskade något 1974 bl. a. beroende
Bil. 1 Preliminär nationalbudget i 3
på utvecklingen av bostadsbyggandet samt handelns och kommunernas byggnads- och anläggningsinvesteringar. För 1975 förutses en fortsatt, om än långsammare, nedgång i byggnadsinvesteringarna jämte en oförändrad tillväxt i maskininvesteringarna (exkl. handelsflottan).
Bostadsbyggandet förutsätts enligt konjunkturinstitutet minska lång sammare 1975 än 1974 vilket bl. a. förklaras av att en viss uppgång i byggandet av flerfamiljshus skulle äga rum mol slutet av året. Ett mycket viktigt bidrag till investeringsaktiviteten lämnas av industrisektorn vars investeringar är inne i en mycket expansiv fas. Novemberenkäten 1974 rörande industrins investeringar tyder sålunda på att såväl byggnads- som maskininvesteringar kommer att öka snabbt under 1975.
De statliga investeringarna minskar ca 1 % vilket i betydande grad förklaras av den gjorda förutsättningen om en kraftig neddragning av beredskapsarbetena. De kommunala investeringarnas nedgång bromsas upp 1975. Detta beror bl.a. på den ovan nämnda utvecklingen av bostadsbyggandet.
Inberäknat en fortsatt minskning i handelns investeringar uppskattas de totala fasta investeringarna minska med 1 % 1975.
Konjunkturinstitutet räknar med en betydande lageruppbyggnad 1974, 3,2 miljarder kr. i 1968 års priser. Detta innebär ett tillskott till den inhemska efterfrågan på 2,5 %. Lageruppbyggnaden återfinns närmast inom industri och handel. Lagercykeln inom industrin antas kulminera första halvåret 1975. Totalt sett blir industrins lageruppbyggnad något mera omfattande 1975 än 1974. De totala lagerinvesteringarna beräknas ligga på drygt 3,6 miljarder kr. 1975, räknat i 1968 års priser, dvs. ungefär 0,4 miljarder kr. över 1974 års nivå.
Den offentliga sektorn
Den offentliga sektorns direkta efterfrågan i form av konsumtion och investeringar beräknas i fasta priser öka i ungefär samma takt 1975 som 1974, eller med ca 2 % vartdera året. Den statliga konsumtionen beräknas därvid öka med ca 3 % 1975 mot ca 1 % 1974. Den kommunala konsumtionens ökningstakt väntas däremot minska från ca 3,5 % 1974 till ca 2,5 % 1975. Den offentliga investeringseflerfrågan visar en något svagare utveckling 1975 än 1974 och volymminskningen beräknas till drygt 3% 1975.
Den offentliga sektorns finansiella sparande minskade med ca 5,8 miljarder kr. från 1973 till 1974. Ca 5 miljarder kr. låg därvid på staten och ca 1 miljard kr. på kommunerna medan socialförsäkringssektorns finansiella sparande i stort sett var oförändrat 1974 jämfört med 1973. För 1975 tycks bilden bli en helt annan. För den offentliga sektorn totalt väntas det finansiella sparandet öka med ca 0,5 miljarder kr. lill ca 3,3 miljarder kr. Statens finansiella sparande beräknas i stort sett ligga kvar på 1974 års nivå medan kommunernas sparande minskar med 600
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 14
milj. kr. och socialförsäkringssektorns sparande ökar med 1,2 miljarder kr. 1975.
Den statliga totalbudgetens underskott ökade med ca 5,5 miljarder kr. från 1973 till 1974 och förväntas även 1975 ligga kvar på 1974 års höga nivå, dvs. i storleksordningen 11,5—12 miljarder kr. De statliga inkomsterna väntas öka med nära 16 % 1975 mot drygt 18 % 1974. På utgiftssidan kan däremot en betydande dämpning av tillväxttakten väntas. Från 1974 års extraordinärt kraftiga ökningstakt på mer än 26 % förutses en återgång till en mer normal ökning med ca 14 % 1975. Även socialförsäkringssektorns inkomster och utgifter ökade mycket kraftigt
1974 på grund av den livliga reformverksamheten på socialförsäkrings området inkl. skatlebeläggningen av förmåner vid sjukdom, arbetslöshet m. m. 1975 beräknas sektorns inkomster öka med 15 % och utgifterna med drygt 16 %.
Koirununernas finansiella läge förbättrades påtagligt 1972 och 1973. Det stora inkomstöverskottet 1973 på 1 miljard kr. övergick under 1974 lill elt läge då inkomster och utgifter i stort sett låg på samma nivå.
1975 väntas en viss ytterligare försvagning av kommunernas finansiella position, men jämfört med 1970 och 1971 är kommunernas negativa fi nansiella sparande 1975 fortfarande relativt blygsamt. Den beräknade inkomst- och utgiftsutvecklingen 1975, 14 resp. 15 %, är några procent enheter snabbare än 1974.
Kreditmarknaden
Den fortsatta utvecklingen av bytesbalansen under 1975 innebär en likviditetsneddragande faktor men i den takt näringslivets upplåning utomlands ökar kan effekten därav begränsas. Statsbudgeten torde 1975 leda till en i stort sett oförändrad upplåning men den 1974 omfattande riksbanksupplåningen kan tänkas medföra att statens upplåning hos allmänheten får en större omfattning 1975 än 1974. Beaktas dessutom effekten av en fortsatt kreditåtstraraning för affärsbankerna till följd av dels riksbankens rekommendation om fortsatt återhållsamhet första halvåret 1975 dels effekten av förelagens inbetalningar till arbetsmiljökonto och särskilt investeringsfondskonto, torde bilden av kreditmark-iiadsläget 1975 te sig förhållandevis kärvt och en ökad utlandsupplåning framstå som desto mera sannolik. För kommunernas del torde en fortsatt försämring av det finansiella sparandet till stor del kunna finansieras genom en ytterligare neddragning av de fortfarande relativt goda likvida tillgångarna, medan utvecklingen av näringslivets rörelseöverskott och investeringar torde medföra ett behov av en viss ökad upplåning 1975 även om också denna sektor vid ingången av 1975 får anses ha en förhållandevis god likviditet. Med nuvarande kreditpolitik torde även möjligheterna till finansiering på den "grå" marknaden vara begränsad i jämförelse med den förra kreditåtstramningsperioden 1969—
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 15
1970. Sålunda har t. ex. bankernas kredilgarantiåtaganden begränsats till följd av riksbankens rekommendation. Härigenom underbyggs ytterligare bedömningen att företagens iitlandsupplånirig får ökad omfattning 1975.
1.3¶Sammanfattande bedömning för 1975
Den inhemska utvecklingen under 1974 har — enligt vad som nu kan bedömas — i allt väsentligt följt den bild som tecknades i nalionalbudgeten för detta år. Den exportledda konjunkturuppgången från 1973 har successivt avslösts av en inhemsk efterfrågeexpansion, som under 1974 fört upp sysselsättning och kapacitetsutnyttjande till mycket höga nivåer.
Genoin denna förskjutning i efterfrågemönstret har den mycket påtag-hga försvagningen i den internationella konjurdcturen under 1974 inte fått några återverkningar på aktiviteten i den svenska ekonomin. Detta sammanhänger visserligen delvis med att den svenska exporten kunnat fortsätta alt expandera trots den svaga internationella utvecklingen. Väsentliga förklaringar härtill är dels den speciella efterfrågekonjunktur som rått på massa- och pappersområdet och inom järn- och stålseklorn, dels att vissa av de för svensk exportindustri viktiga marknaderna — i exempelvis Norge och Finland — inte kännetecknats av samma avmatl-ningslendenser som för OECD-länderna i övrigt.
Men av väsentligen större betydelse för utvecklingen under 1974 har varit tillväxten i de inhemska efterfrågefaktorerna. Det är i första hand den privata konsumtionen och lagerinvesteringama som haft ett expansivt förlopp av en sådan styrka att de mer än väl kunnat motverka den — totalt sett — svaga utvecklingen på investeringssidan. Denna efterfrå-gebild har tillsammans med bl. a. oljeprisstegringarna medfört en mycket kraftig försvagning av den externa balansen. Från ett överskott i löpande priser 1973 på drygt 5 miljarder kr. har bytesbalansens saldo svängt till ett underskott om ca 3 miljarder kr.
Utvecklingen av den inhemska efterfrågan synes i betydande utsträckning vara ett resultat av den expansiva ekonomiska politik som förts. De under hösten 1973 och våren 1974 beslutade åtgärderna har bl. a. medfört en kraftig förstärkning av hushållens reala, disponibla inkomster. Rent budgetmässigt sett var visserligen huvuddelen av åtgärderna koncentrerade till första halvåret 1974. Men på grund av att hushållssektorn förefaller att till en början ha svarat på de kraftigt ökade disponibelin-komstema genom en betydande ökning av sitt sparande finns det anledning att räkna med en fortsatt stimulans av efterfrågan när hushållssparandet dras ner från den höga nivå det måste haft under första delen av 1974.
Enligt de nu tillgängliga beräkningarna över lagermvesteringarna
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 16
skulle dessa ha slagit om kraftigt mellan 1973 och 1974. I och för sig förefaller detta vara naturligt mot bakgrund av att de närmast föregående årens svaga lagerutveckling måste ha medfört i förhållande till produktion och försäljning onormalt låga lagerstockar Men del kan ifrågasättas om omslaget varit fullt ut så kraftigt som indikeras av de preliminära beräkningar för 1974 som redovisas i det följande kapitel 7. Som framgår av en jämförelse mellan avsnitten 1.1 och 7.3 har lagerinvesteringarna för 1974 korrigerats ner med ca 200 milj. kr. i 1968 års priser, vilket synes ge en över året mera sannolik utveckling än den som förutsatts i konjunkturinstitutets beräkningar. Denna korrigering förändrar dock icke nämnvärt intrycket av att den ekonomiska expansionen under 1974 vid sidan av den privata konsumtionen burits upp av ett markant omslag av lagercykeln.
De internationella perspektiven för 1975 låter knappast antyda något mera betydande konjunkluromslag under i varje fall årets första del. Visserligen förutsätts den noll-lillväxt som gällt för OECD-området totalt sett under 1974 att följas av en viss uppgång under 1975, men denna kommer satmolikt — i varje fall i de stora länderna — alt klart understiga kapacitelstillväxten. De låsningar av det ekonomisk-politiska handlandet som prisstegringarna och de slora bytesbalansunderskotten medfört i vissa länder talar — tillsammans med den allmänna konjunktur-bilden — för att man inte kan räkna med någon mera påtaglig uppgång förrän under senare delen av 1975. I de fall en omsvängning i den ekonomiska politiken i expansiv riktning redan skett kommer denna sannolikt inte att ge någon större effekt förrän fram emot sommaren 1975.
Man kan mot denna bakgrund fråga sig vilka möjligheter vi har att under det framförliggande året vidmakthålla den internationellt sett klart expansivare utveckling som kännetecknat vår ekonomi under 1974. Den fakior som man i första hand väntar sig vara påverkad av den internationella utvecklingen är exporten av varor och tjänster. Enligt de kalkyler som redovisats av konjunkturinstitutet kan emellertid exporten förväntas öka med 3 % i volym mellan 1974 och 1975. Från flera synpunkter förefaller denna bedömning vara väl garderad. För det första har betydande delar av exportindustrin vid utgången av 1974 fortfarande stora stockar av inneliggande order, vilka kommer att ge upphov till leveranser successivt under 1975. Konjunkturinstitutet synes vidare ha gjort en i överkant försiktig bedömning av råvaruexporten, vilken —• trots ell fortsatt relativt starkt marknadsläge för exempelvis massa och järn och stål — förutsatts minska med drygt 5 % i volym. En ytterligare faktor som pekar på alt bedömningen av exportutvecklingen är relativt försiktig är att kapacitetsutnyttjandet i de för vår export så viktiga grannländerna Norge och Finland är högt och att bägge dessa länder — men i synnerhet Norge — förväntar sig en fortsatt ekonomisk expansion under 1975. Slutligen må även framhållas att exportförsälj-
Bil. 1 Preliminär nationalbudget
17
Tabell 1: 2 Preliminär försörjningsbalans för 1975
'.
Förändring 1974-1975
Milj. kr.
1974 Milj. kr..
Procentuell
1974 års priser
volymförändr.
Tillgång
Bruttonationalprodukt
247 150
5 875
2,5
Import
72 810
4 370
6,0
Summa tillgång
319 960
10 245
3,0
Efterfrågan
Bruttoinvesteringar
53 435
0,5
därav:
privata
23 915
1 200
5,0
statliga affärsverk och bolag
5 370
4,0
statliga myndigheter
2 840
-315
-10,5
kommunala
10 370
-145
-1,5
bostäder
10 940
-745
-7,0
Lagerförändring
5 250
1 800
Privat konsumtion
131 650
4 610
3,5
Offentlig konsumtion
57 620
1 660
3,0
Tjänstenetto
-30
-215
Export
72 035
2 160
3,0
Summa efterfrågan
319 960
10 245
3,0
ningarna hållils väl uppe under 1974 trots att den ekonomiska aktiviteten i avnämarländema under detta år varit klart lägre än vad som förväntas för 1975.
Någon preciserad altemativprognos framläggs emellertid inte här, men mot bakgrund av vad som anförts framstår det som mera saimolikt att prognosen kommer att överträffas av utvecklingen än att exportökningen skulle bli lägre än de 3 % som förutsatts.
Såsom prognosen nu föreligger innebär den att exporten kommer att utgöra ett fortsatt expansivt inslag i efterfrågebilden. Trots att bidraget till BNP-tillväxten blir lägre än under tidigare år uppgår det ändå till inemot 1 %. Den dämpade mternationella utvecklingen skulle således inte på något avgörande sätt verka återhållande på den ekonomiska aktiviteten i Sverige under 1975.
Men i likhet med 1974 skulle större delen av ef terf rågetillväxten komma från inhemska faktorer. Av strategisk betydelse är härvid att bedöma i vilket läge lagercykeln befinner sig. Även sedan hänsyn tagits till den neddragning av lagerinvesteringarna som gjorts för 1974 i förhållande lill konjunkturinstitutets bedömningar, framstår det som helt klart att lagersvinget varit av en betydande styrka under 1974. Men såväl den tidsmässiga profilen som lagerinvesteringarnas sammansättning under de tre första kvartalen 1974 talar för alt lagerinvesteringarna 1975 kommer att bli något kraftigare än konjunkturinstitutet förutsett. Under både 1972 och 1973 var dessa investermgar negativa vilket mot bakgrund av den långsiktigt normala lageruppbyggnaden bör medföra ett 2—Riksdagen 1975.1 saml. Nr 1. Bil. 1.
Prop. 1975:1 Bilagal Finansplanen 18
så stort behov av lagerpåfyllnad att det positiva svinget bör fortsätta en bra bit in på året 1975. Till samma slutsals kommer man om man beaktar att en betydande del av den under 1974 registrerade lagerökningen inom industrin ligger på varor i arbete medan varken lageruppbyggnaden av insatsvaror eller färdigvaror ännu förefaller att ha skjutit någon större fart. Hänsyn bör också tas till de särskilda stimulansåtgärder som förutses för 1975.
Överslagsmässigt har lagerinvesteringarna beräknats öka med ca 1 miljard kr. i 1968 års priser mellan 1974 och 1975. Trots denna uppdragning av lagerökningen skulle dessa investeringar under 1975 ändå inte uppgå till den nivå de hade — i fasta priser räknat — under 1970.
I förhållande till konjunkturinstitutets bedömningar leder den här redovisade lagerprognosen till en viss uppdragning av industriproduktionen och av varuimporten.
Bilden på investeringssidan förefaller att bli fortsatt splittrad med relativt kraftiga uppgångar av investeringsaktiviteten inom industrin och en vikande aktivitet inom främst bostadssektorn, sektom handel m. m. samt inom kommunerna. Enligt de under november 1974 insamlade planema är investeringsaktiviteten kraftigt uppålriktad inom industrisektorn. Man får gå tillbaka lill mitten av 1960-talet för att hitta expansionsplaner av samma omfattning och styrka som de nu redovisade. Vid sin bearbetning av dessa enkätsvar har emellertid konjunkturinstitutet gjort en sådan korrigering av dessa planer att det expansiva draget mildrats en del. I och för sig finns det goda grunder härför: planerna är sannolikt avlämnade i ett något mera uppåtriktat konjunkturklimat än det som kommer att råda när de genomförs. Likviditetsnivån kommer vidare sannolikt alt dras ner något för företagssektorn under loppet av 1975 och den interna kredilmarknaden kommer enligt riksbankens deklarationer för första halvåret 1975 att hållas fortsatt stram. Men med hänsyn till att såväl arbetsmiljöfonderna sotn de särskilda investeringsfonderna i betydande utsträckning kommer att släppas redan under 1975, vilket konjunkturinstitutet inte haft möjlighet att beakta vid sin bedömning, finns det anledning att se än mera optimistiskt på de privata bruttoinvesteringarnas utveckling. En ökningstakt på ca 5 % mellan 1974 och 1975 förefaller vara en trolig utveckling mot bakgrund av såväl de bedömningar som företagen själva gjort som de fondfrisläpp som kommer att ske under 1975.
I detta sammanhang bör även utvecklingen av de statliga investeringarna beröras. Enligt de nu föreliggande kalkylerna förväntas dessa minska något mellan 1974 och 1975. Att detta blir fallet är i första hand en beräkningsmässig konsekvens av den förutsättning som gjorts om utvecklingen av beredskapsarbetena. Dessa har minskat successivt under 1974 till följd av det förbättrade arbetsmarknadsläget och de har förutsatts ligga kvar på den låga nivån under 1975. Om arbetsmarknadsläget
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 19
skulle försämras kan man genom den höga planberedskapen snabbt vidtaga åtgärder som ökar den statliga investeringsaktiviteten.
Sanunantaget innebär de här redovisade bedömningarna att de samlade bruttoinvesteringarna inkl. bostadsbyggandet realt sett endast kommer att öka marginellt mellan 1974 och 1975.
De av konjunkturinstitutet gjorda, alternativa förutsättningarna om löneökningarna för 1975 medför — tillsammans med effekterna av skattereformen per den 1 januari 1975 — relativt betydande ökningar av hushållens disponibla inkomster under detta år. Samtidigt förutses emellertid att prisstegringarna kommer att fortsätta med en relativt betydande kraft. Visserligen bedömer konjunkturinstitutet att utvecklingen under loppet av 1975 kommer att vara betydligt lugnare än under 1974, men vid beräkningen av den reala köpkraften hos de disponibla inkomsterna är det jämförelsen mellan prisgenomsnitten för berörda år som är av relevans. Eftersom genomsnittet för 1974 hölls nere av den temporära momssänkningen kommer förändringen mellan genomsnitten för 1974 och 1975 att bli ganska kraftig. Konjunkturinstitutet uppskattar denna till ca 11 % trots att prisstegringen under loppet av 1975 endast beräknas uppgå till 7 a 8 %. Den realt disponibla inkomstökningen beräknas med dessa prisantaganden uppgå till ca 1,5 % resp. 2 % i de båda löneökningsallernaliven. Det fr. o. m. den 1 januari 1975 ökade prisstödet för vissa baslivsmedel förstärker något dessa ökningstal.
De senaste årens utveckling av den privata konsumtionen har varit svår alt prognostisera. De snabba uppgångarna i de reala disponibla inkomsterna har inte motsvarats av lika snabba ökningar i konsumtionen. Del finns anledning förmoda att detla i viss utsträckning är resultatet av trögheter i konsumtionens anpassning till den högre inkomstnivån. Det synes därför rimligt att — som konjunkturinstitutet gjort — förutsätta en fortsatt snabb uppgång av konsumtionen under 1975. Uppgången har beräknats till ca 3,5 %. Denna prognos innebär en viss minskning av hushållssektorns sparkvot. Mot bakgrund av de senaste årens snabba ökning i denna variabel framstår dock minskningen som mycket måttlig. Den offentliga konsumtionen i löpande priser förväntas öka med 16,5 % mellan 1974 och 1975, vilket innebär en ökningslakt som ligger klart över bruttonationalproduktens. Genom den starkare kostnadsstegringen — orsakad bl. a. av en högre löneandel — kommer emellertid ökningen i reala termer att begränsas till 3 %. Någon större skillnad mellan ökningstalen för den statliga och den kommunala sektorn förutses inte. Enligt tillgängligt material har man anledning att räkna med elt fortsatt, mycket betydande underskott i den statliga budgeten och en begynnande underskotlssituation inom den konsoliderade kommunala totalbudgeten efter tre år med överskott eller totalbalans i denna.
I kapitel 8 redovisas ett försök alt analysera den offentliga sektorns samlade inverkan på bruttonationalprodukten. Enligt dessa kalkyler
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 20
skulle den samlade, finanspolitiska effekten ha varit kraftigt expansiv under 1974, varav huvudvikten skulle ligga på den statliga sektorn och då i första hand på skatte- och transfereringspolitiken. Osäkerheten om bl. a. hushållssektorns sparbenägenhet talar för att man bör omgärda den numeriska preciseringen av effekterna med betydande reservationer. Inte minst mot bakgrund av de hypoteser som framförs i kapitel 6 om hushållens sparbeteende vid snabba förändringar i de realt disponibla inkomsterna framstår del som sannolikt att en del av de finanspolitiska effekter som enligt kalkylerna förlagts till 1974 i själva verket kommer att få verkan först 1975.
Men oaktat denna osäkerhet torde det vara ställt utom varje tvivel all den stimulerande effekten varit betydande under 1974. Enligt de nu föreliggande resultaten förväntas en fortsatt men väsentligen svagare stimulans utgå från den samlade offentliga sektorn under 1975. Huvuddelen av denna utgår från den kommunala sektorn medan den statliga finanspolitikens effekt skulle vara neutral. Mot bakgrund av den nu förväntade kapacitetsiitvecklingen framstår detta som den enda möjliga utformningen av politiken. Skulle däremot perspektivet på ett avgörande sätt förändras — uppåt eller neråt — så får man räkna med korresponderande förändringar av den ekonomiska politiken.
Sammantaget innebär de i detta avsnitt redovisade bedömningarna att bruttonationalprodukten från användningssidan kan beräknas öka med 2,5 % i volym mellan 1974 och 1975. Beräkningarna från produktionssidan har resulterat i ett något högre värde — ca 3 %.
Hur denna efterfråge- och produktionsutveckling kommer alt påverka sysselsättning och arbetsmarknad är f. n. svårt att med bestämdhet uttala sig om på grund av bl. a. den osäkerhet som föreligger om produktivitetsutvecklingen under senare år. Men med utgångspunkt i en förutsättning om samma produktivitetsstegring inom industrisektorn under
Tabell 1: 3 Bytesbalans 1973-1975
Milj. kr., löpande priser
1974»
prel.
prognos
Export av varor
53 153
72 035
82 375
Import av varor
46 336
72 810
84 195
Handelsbalans
6 817
-775
-1820
Sjöfartsnetto
2 989
3 500
3 300
Turistnetto
-2 275
-2 250
-2 450
Övriga tjänster m. m., netto'
-1 290
-1 670
-1 880
Transfereringar, netto
-1 761
-2 350
-2 800
Korrigeringspost
800 Bytesbalans
5 280
-2 745
-4 850
' Motsvaras av posterna "korrigering av handelsstatistiken" och "övriga ijänsler netto"' i tabell 3; 7.
' Prognosen för helåret är baserad på den registrerade utrikeshandeln för perioden januari—oktober.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 21
1975 som tmder 1974 skulle den här presenterade bilden innebära en sysselsättningsökning på ca 20 000 personer och en i stort sett oförändrad arbetslöshetssituation. Under första delen av året kommer sannolikt en livlig inhemsk efterfrågan att tillsammans med de fortfarande mycket betydande orderstockarna inom slora delar av exportindustrin hålla uppe arbetskraftseflerfrågan. Under senare delen av året kan den förutsedda återhämtningen av den internationella konjunkturen medföra att deruia efterfrågan hålls uppe.
Med hänsyn till att det även under 1975 är de inhemska efterfråge-komponenterna, privat konsumtion och lager som står för huvuddelen av de expansiva inslagen i ekonomin, kan man påräkna en fortsalt försvagning av bytesbalansen. Genom den revidering av lagerinvesteringarna och de privata investeringarna som företagils i förhållande till konjunkturinstitutets bedörrming redovisas ett något större bytesbalansunderskott i tabell 1: 3 i detta avsnitt än i kapitel 3. Försämringen i förhållande till det av konjunkturinstitutet beräknade underskottet för 1974 beräknas uppgå till drygt 2 miljarder kr. Av derma faller ca 1 miljard på handelsbalansen och återstoden på tjänste- och transfereringsbalansen.
Som alltid förtjänar det framhållas att den bild av den ekonomiska utvecklingen under 1975 som tecknats här är förenad med en betydande osäkerhet. Detta gäller exempelvis de för bedömningen så centrala fömtsättningarna om hushållens sparbeteende och om företagens lageruppbyggnad. Men del måste betonas alt denna osäkerhet inrymmer utvecklingsförlopp som kan gå både i förstärkande och försvagande riktning. Man kan ingalunda utesluta att den privata konsumtionen — med hänsyn tdl de senaste årens kraftiga ökningar av sparandet och den därav följande, kraftigt ökade kousumtionspotentialen — kan komma att utveckla sig snabbare än vad som här förulselts. Man kan självklart inte heller utesluta att utvecklingen blir svagare.
Vad som däremot är påtagligt är att den svenska ekonomin kring årsskiftet 1974/1975 befinner sig i ett läge med mycket högt kapacitetsutnyttjande i synnerhet vad gäller arbetskraften. Med hänsyn till risken att osäkerheten kan manifesteras i en avvikande utveckling såväl uppåt som nedåt bör man därför med särskild uppmärksamhet följa den närmaste tidens faktiska utveckling.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 22
2¶Det internationella läget 2.1 Sammanfattande översikt
Utvecklingen 1974
Den ekonomiska utvecklingen inom OECD-området har under 1974 varit mycket svag. Den nu beräknade produktionstillväxten — 1/4 % — är den lägsta hittills sedan andra världskriget. Denna exceptionella inbromsning från 1973 års höga ökningstakt på 6 1/2 % av bruttonationalprodukten förklaras av en rad samverkande faktorer.
Under andra halvåret 1973 framträdde allt klarare symptom på en konjunkturomsvängning efter den utomordentligt starka högkonjunkturen. Denna hade startat i stort sett samtidigt i de flesta större OECD-staterna under 1972, men kulminerade enligt vad som nu kan bedömas under 1973 och vändes under våren 1974 i en avmattning. Den autonoma utvecklingen förstärktes av att regeringarna i de flesta större OECD-länderna redan under 1973 hade svängt in på en restriktiv ekonomisk politik som främst tog formen av en stram penningpolitik.
Den radikala försämringen i bytesförhållandet gentemot omvärlden som OECD-stalerna fick utstå 1974 till följd av prishöjningarna på olja och råvaror ledde till en kraftig acceleration i inflationen och ett under-Tabell 2:1 Bruttonationalproduktens utveckling i olika länder och länderomrä-den 1973-1975
Procentuell volymförändring. Siffrorna för 1973 avser utfall, för 1974 och 1975 prognoser
1972-1973
1973-1974
1974-1975
Belgien
6,1
4 1/2
4¶Danmark
3,5
2¶Finland
6,0
3 1/2
3¶Frankrike
6,0
4 3/4
4¶Förbundsrepubliken Tyskland
5,3
2 1/2
Italien
6,0
4 3/4
1¶Nederländerna
4,2
3 1/4
4¶Norge
3,7
4 3/4
6¶Schweiz
3,5
1 1/2
2 1/2
Storbritaimien
5,4
'>
iSverige
3,3
i
Österrike
5,5
4¶Förenta staterna
5,9
-1 3/4
0¶Canada
7,1
4 1/2
4¶Japan
11,0
-3 1/4
6¶Västeuropa
5,4
2 1/2
2 3/4
Totala OECD
6,3
1/4
2¶Källor: OECD, nationell statistik och uppskattningar gjorda inom finansdepartementets ekonomiska avdelning.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget
23
Diagram 2:1 Bnittonationalproduktens utveckling i olika länder och länder-områden 1965—1974
Procentuell volymförändring från föregående år. 1974 prognos
Frankrike
Italien
i
JL
I
. Förenta staterna
■m a
■fl
t-i-
' n
n
o
bJ
Canada
Storbritannien
n
liiikM
Ig - Japan
Sverige
IJ
Förbundsrepubliken Tyskland
2 O
-2
OECD-totalt
I
Jl
I
J
1965 66 67 68 69 70 71 72 73 74
I I I I I I
1965 66 67 68 69 70 71 72 73 74
Källor: OECD, nationell statistik och uppskattningar gjorda inom finansdepartementets ekonomiska avdelning.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen
24
TabeU 2:2 Konsumentpriser 1962-1974
Procentuell förändring
1962-
1967-
1971-
1972-
Dec. 1972-
Okt.
dec. 1973
1973-
per år
per är
okt. 1974
Belgien
3,4
2,9
5,5
7,0
7,3
15,7
Danmark
6,0
6,1
6,6
9,3
16,8
Finland
6,0
5,5
7,4
11,4
15,6
18,4
Franlcrike
3,3
5,6
7,9
8,5
14,9
Förbundsrepubliken
Tyskland
2,7
3,8
5,5
6,9
7,8
7,0
Italien
4,7
3,9
5,7
10,8
12,3
24,8
Nederländerna
4,9
6,0
7,8
8,0
8,2
10,7
Norge
4,1
6,1
7,5
7,6
10,5
Schweiz
3,8
4,3
6,7
8,7
11,9
9,7
Storbritannien
3,4
6,6
7,1
9,2
10,6
17,1
Sverige
4,4
5,0
6,0
6,7
7,5
11,8'
Österrike
3,5
4,2
6,3
7,6
7,8
10,0
Förenta staterna
2,0
4,6
3,3
6,2
8,8
12,2
Canada
2,6
3,9
4,8
7,6
9,1
11,6
Japan
5,6
5,9
4,5
11,7
19,1
26,2
' Avser november månad.
Källor: OECD och nationell statistik.
skott i bytesbalansen för området som helhet i storleksordningen 40 miljarder dollar.
Den acceleration av inflationen som oljekrisen drog med sig och de kraftiga bytesbalansförsämringarna medförde en ytterligare åtstramning av politiken. Den samlade efterfrågedämpande effekten av den cykliska avmattningen, prisstegringarna och den successivt allt mer restriktiva ekonomiska politiken blev betydande och torde till en början ha underskattats. Under våren och sommaren 1974 fömtspåddes allmänt, exempelvis av OECD, en tydlig, om än långsam återhämtning av efterfrågan i de större OECD-länderna och främst då Förenta staterna. Japan och Förbundsrepubliken Tyskland. Den allt mer accentuerade inflationssituationen och de snabbt växande bytesbalansunderskotten har emellertid medfört en ovilja hos i varje fall de dominerande länderna att vidta ekonomisk-politiska åtgärder som skulle kunna aktivera den ekonomiska utvecklingen. Såväl inflation som bytesbalansunderskottet har förmodats kunna bekämpas med en restriktiv stabiliseringspolitik. Detta har medverkat till att den väntade återhämtningen i stort sett uteblev samtidigt som såväl inflationstakt som bytesbalansunderskott förmodligen endast marginellt påverkals.
Den restriktiva politiken till trots höjdes inflationstakten i OECD-området från 7,6 tdl ca 14 % från 1973 till 1974. Bakom de senaste två årens inflationsutveckling ligger ett flertal faktorer som växelvis bidragit till att stimulera inflationen.
Från 1972 fram till oktober 1973 lyftes inflationstakten upp på en
Bil. 1 Preliminär nationalbudget
25
Diagram 2: 2 Råvaruprisemas utveckling 1972—1974
Index: 1970 = 100. (New dollar index)
250 200 150 100
Totalt
-X_
Cr:
/
'
250 200
100 300
100¶Råvaror för insats i tillverkningsindustri vikt 1 totalen. 0.44
vaiav. Ickesynletiska fib vjki i io;alen: 0,14
rer A w~V
"V
~\
J
—■•
1972 K'ålla: "Economist".
1973
1974
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 26
högre nivå främst av en stark uppgång i råvarupriserna. Deima period karakteriserades av en efterfrågeinflalion där en ökad efterfrågan, betingad av konjunkturuppsvinget, konfronterades med antingen ett sjunkande eller ett oelastiskt utbud. För livsmedel, exempelvis, minskades utbudet till följd av dåliga skördar, medan det i fråga om induslriråva-ror och främst metaller var små lager och begränsad produktionskapacitet som höll utbudet nere. Noteringspriserna på livsmedel steg ca 60 % och priserna på industrivaror fördubblades i det närmaste mellan mitten av 1972 och oktober 1973.
Under september och början av oktober 1973 uppträdde tecken till en stabilisering av råvarupriserna. Den sannolika orsaken härtill var att efterfrågetrycket hade börjat minska till följd av den begynnande konjunkturavmattningen. En fortsatt stabilisering eller till och med nedgång i de internationella råvarupriserna omintetgjordes emellertid av oljekrisen. I stället för att sjunka ökade nu takten i prisstegringarna, trots nedgången i produktionen. Efterfrågan stimulerades därjämte av en ökad lagerhållning sammanhängande med en önskan att trygga råvaruförsörjningen under rådande ovissa förhållanden. Oljeprishöjningen och de därav föranledda, fortsatta inflationsförväntningarna torde dessutom också — trots stigande räntekostnader — ha lett till betydande spekulativa investeringar i råvarulager. Noteringsprisema fortsatte därför att stiga, för att i april 1974 nå en höjdpunkt. Därefter inträdde en viss stabilisering främst lill följd av ett fall i metall- och insalsvarupriserna. Under hösten började dock totalindex åter alt drivas upp av stigande livsmedelspriser i Förenta slatema. På grund av den sedvanliga eftersläpningen mellan förändringar i noteringspriser och transaktionspriser, kom en betydande del av inflalionsimpulsema från råvarusidan att påverka utvecklingen för färdigvarupriserna först under 1974.
Redan under senare delen av 1973 började prisstegringarna att påverkas även från lönekostnadssidan i och med all löntagarna försökte kompensera sig för de stigande konsumentpriserna. Under andra halvåret 1974 blev denna tendens allt tydligare då lönekraven inom den tillverkande industrin i OECD-områdel, trots snabbt stigande arbetslöshetstal, ökade med 20 % i årstakt.
Utan synbart samband med graden av restriktivitet i den ekonomiska politiken, har OECD-länderna uppvisat sinsemellan mycket olika inflationstakter. En grupp länder med Förbundsrepubliken Tyskland i spetsen har lyckats hålla ökningen i konsumentprisindex under eller kring 10 %. Ett flertal av dessa deltar i det valutapolitiska samarbetet inom den s.k. ormen. I en mellangrupp med ökningar på mellan 10 och 15 % återfinns bl. a. Förenta staterna, Storbritannien, Frankrike och Danmark. Över 15 % i inflationstakt ligger Finland med 17 %, Italien med drygt 19 % och Japan med 25 %. Orsakerna tiil denna spridning i fråga om inflationstakt länderna emellan är inte klarlagda.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget , 27
Flera omständigheter torde emellertid bidra till att påverka inflationens utveckling i resp. land. Graderi av importberoende för försörjningen med bränsle och råvaror torde spela en väsentlig roll, men även sådana faktorer som den institutionella organisationen på arbetsmarknaden och graden av samordning av löneförhandlingarna torde vara av slor betydelse.
Ett väsentligt inslag i den ekonomiska politiken har varit att genom penningpolitisk åtstramning dra ned den inhemska efterfrågan. I flertalet av de större OECD-länderna har penningmängdens tillväxttakt således hållits avsevärt under den nominella BNP-tillväxten och ränteläget drivits upp lill historiskt sett mycket höga nivåer. Korttidsräntan i Storbritannien nådde exempelvis under våren 1974 en nivå på 16 %.
Effekten av denna strama penningpolitik blev omedelbart märkbar på bostadsbyggandet. För företagssektorn har åtstramningen motverkats av en hög likviditet i utgångsläget. När effekten väl blev verksam medförde den en mycket kraftig dränering av företagens likviditet, vilket tillsammans med den stagnerade omsättningen bidrog till att dra ned investeringsnivån inom industrin.
Finanspolitiken har i de flesta OECD-länderna inriktats på att begränsa tillväxten i de offentliga utgifterna. Genom inflationen har dessutom en kraftig kontraktiv effekt skapats dels genom en urholkning av den reala efterfrågevolymen vid givna nominella offentliga utgifter, dels genom automatiken i skatteprogressiviteten.
Under hösten 1974 märktes en viss tendens till en försiktig omsvängning i riktning mot en mindre restriktiv ekonomisk politik. I Förbundsrepubliken Tyskland sattes ett stimulanspaket på 900 miljoner D-mark in i september för att hålla aktiviteten inom byggsektorn uppe och i slutet av oktober sänkte Bundesbank diskontot med 1/2 procentenhet till 6,5 %. I december följde ett ytterligare och betydligt mer omfattande åtgärdspaket med syfte alt bl. a. stimulera industrins investeringar och hålla sysselsättningen uppe. Liknande expansiva åtgärder har vidtagits även i Nederländerna, Belgien och Canada. I Förenta staterna ökades penningmängden något snabbare än tidigare under året och reservkvoterna minskades.
Inom ramen för en totalt sett stagnerande produktion inom OECD-området har dock en viss olikhet i utvecklingstendens under 1974 kunnat observeras. Sålunda har exempelvis Förenta staterna. Japan och Storbritannien registrerat en negativ tillväxt. I en annan grupp länder med Förbundsrepubliken Tyskland i spetsen var tillväxten visserligen positiv men låg väsentligt under den långsiktiga trenden. Norge, Frankrike, Sverige och Österrike slutligen lyckades uppnå en tillväxt i närheten av denna trend.
Stagnationen i produktionen och den därav föranledda överkapaciteten har slagit igenom på arbetsmarknaden först fr. o. m. halvårsskiftet
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 28
1974, då en markant uppgång i arbetslöshetstalen noterades. I Förenta staterna och Förbundsrepubliken ökade antalet arbetslösa under hösten till 6,5 resp. 3,5 % av arbetskraften. Även i Japan, som av institutionella skäl traditionellt uppvisar mycket låga arbetslöshetstal, ökade arbetslösheten.
Vid en granskning av de olika efterfrågekomponenternas utveckling kan noteras att industrins investermgar i fast kapital har burits upp av en stark underliggande trend som visat påtaglig motståndskraft mot såväl den strama penningpolitiken som de osäkra konjunkturutsikterna. Efter hand har dock investeringsaktiviteten under 1974 kommit alt koncentrera sig till vissa branscher med fortsatt högt eflerfrågetryck, som järn- och stålindustrin, den kemiska industrin och pappers- och cellulosaindustrin. De totala investeringarna har emellertid gått ned kraftigt i nästan samtliga länder, varvid bostadsuivesteringarna minskat snabbast. Särskilt markerat har fallet varit i Förenta staterna och Japan, där antalet byggstarter under 1974 tidvis halverades i förhållande till noteringarna under 1973.
Inflationens acceleration under första halvåret 1974 ledde i allmänhet till betydande realinkomstminskningar som direkt påverkade den privata konsumtionen. Under andra halvåret kunde en viss köpkraft återvinnas via höjda löner, något som stimulerade hushållens konsumtion. Räknat över helåret kom denna att i viss utsträckning dämpa efterfrågebortfal-let.
Inflationen och ovissheten om försörjningsutsiktema hade stimulerat till en hög lagerhållning under senare delen av 1973 och början av 1974.
1 takt med att försörjningssituationen klarnade, efterfrågetrycket sjönk och den restriktiva penningpolitiken blev allt mer kaimbar, drog företa gen ned sina lagerinvesteringar, vilket medförde ett efterfrågebortfall i storleksordningen 0,5—1 % av bruttonationalprodukten.
Den efterfrågefaktor som under 1974 betydde mest för att hålla efterfrågan uppe i OECD-området var utrikeshandeln. Sålunda har exporten under 1974 stigit med 9 % i volym, medan importen endast ökat med
2 %. Värdemässigt har såväl exporten som importen stigit kraftigt med 37,5 resp. 46,5 %, något som speglar den accelererande inflationen och ökningarna i olje- och råvarupriserna.
En väsentlig förklaring till den kraftiga exportuppgången ligger i den ökade efterfrågan från länder utanför OECD och då i synnerhet de oljeproducerande staterna, som beräknas kunna ge ut ca 1/4 av sin inkomstökning på ca 55 miljarder dollar från OECD-området på ökad import från detta onu-åde. Även de icke-oljeproducerande utvecklingsländerna har till följd av förbättringar i terms-of-trade under 1973, men även genom betydande upplåning under 1973 och 1974 kunnat öka sin import från OECD högst påtagligt. Handelsbalansen 1974 för OECD-området torde mot denna bakgrund komma att försämras med drygt 40
Bil.l Preliminär nationalbudget 29
miljarder dollar i förhållande till OPEC-länderna och förbättras med drygt 5 miljarder dollar gentemot de icke-oljeproducerande utvecklingsländerna. Försämringen i de senares handelsunderskott gentemot OPEC-staterna har beräknats till 10 miljarder dollar.
Den här redovisade utvecklingen för handelsbalansen för hela OECD-området motsvaras av mycket skiftande utfall for de enskilda länderna. A ena sidan har vissa länder, exempelvis Storbritannien, Italien och Danmark, trots påtagliga förbättringar av den egna exporten tvingats notera kraftiga bytesbalansunderskott till följd av de ökade oljepriserna, för Storbritannien och Italien av storleksordningen 8—9 miljarder dollar. Det mest utpräglade exemplet på en motsatt utveckling företer Förbundsrepubliken Tyskland, som trots sitt beroende av oljan torde komma att uppvisa ett handelsöverskolt på ca 50 miljarder D-mark.
Utsikter för 1975
Vid utgången av 1974 kännetecknades OECD-länderna som grupp av stagnerande produktion med obetydliga eller inga tecken till en spontan återhämtning av efterfrågan. Bedömningen av vilken politik regeringarna, i synnerhet i de större OECD-länderna, avser att föra under 1975 blir mot denna bakgrund av särskild betydelse.
Under 1974 konfronterades regeringarna med en utpräglad konflikt mellan målen hög sysselsättning, prisstabditet och extern balans. I de större länderna, främst Förenta staterna. Japan och Förbundsrepubliken Tyskland, valde man i detta läge att lägga en stor vikt vid inflationsbekämpningen och förde en, med tanke på övriga efterfrågedämpande faktorer som samtidigt var verksamma, starkt restriktiv ekonomisk politik.
Den inflation som ägt rum under 1973 och första delen av 1974 har emellertid i betydande utsträckning orsakats av de utifrån givna prisökningarna på olja och andra råvaror. Dessa externa impulser bör under 1975 .mildras i och med att industriråvarupriserna kan förutses stabiliseras eller lill och med falla något. För livsmedel tyder tillgänglig information om skördeutfall och den ökade exportkontrollen i Förenta staterna dock på att den uppåtgående prislrenden under hösten 1974 inte kommer alt brytas förrän under senare delen av 1975. Att bedöma oljeprisernas utveckling under 1975 framstår — inte minsl mot bakgrunden av den politiska utvecklingen — som synneriigen vanskligt. Under hösten 1974 pågick diskussioner om att ersätta de nuvarande tre skilda prisnivåerna som bestäms av ägande- och distributionsformen — via auktion på öppna marknaden, direkt till bolagen på grundval av koncessioner, eller genom ålerköp från producentländerna, s. k. participation oil — med ett enhetspris. I december 1974 beslutade OPEC-statcrna alt införa ett enhetspris för den olja som säljs till de stora koncessionsbolagen. Detta pris, 10.26 dollar per fat, som skall gälla
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 30
9 månader framåt från den 1 januari 1975, ligger 4 % över den lidigare prisnivån. För den öppna marknaden beslutades samtidigt om ett pris på 10.46 dollar per fat. Med reservation för oförutsebara politiska händelser, synes någon mer markant förändring av oljepriset inte vara sannolik under 1975. Inflationsimpulser från råvarusidan av samma storleksordning som under 1973 och 1974 torde därför vara uteslutna under 1975. Den fortsatta stegringen av livsmedelspriserna kan dock medföra en icke obetydlig extern stimulans åt prisutvecklingen. Denna stimulans kommer att lagras på den f. n. pågående anpassningsprocessen under vilken de ändrade relativpriserna på olja och råvaror arbetar sig igenom den inhemska löne- och prisstrukturen. Någon markerad inbromsning av inflationstakten torde därför inte vara att vänta. Den kan förväntas uppgå till ca 10 å 12 % även om den restriktiva ekonomiska politiken skulle komma att bestå.
Mot denna bakgrund finns anledning anta att en ökad insikt om svårigheterna att med hjälp av en generell, efterfrågedämpande politik bekämpa den nu pågående kostnadsinflalionen kommer att påverka inriktningen av den ekonomiska politiken. Även andra omständigheter gör det sannolikt att den ekonomiska politiken i de större OECD-länderna tämligen tidigt under 1975 kommer att vändas i expansiv riktning. Vissa tecken på en mildring av penningpolitiken har, som ovan nämnts, kunnat noteras redan under hösten 1974. DärtUI kommer att de politiska kostnaderna för den nuvarande inriktningen av anliinflationspolitiken kommer att stiga i takt med arbetslöshetstalen. En fortsatt restriktiv politik med låg investeringsaktivitet skulle dessutom leda till att produktionskapaciteten vid en kommande konjunkturuppgång ånyo skulle bli en flaskhals och på samma sätt som under högkonjunkturen 1972—1973 generera starka inflationsimpulser.
Den här antagna omsvängningen i de större OECD-ländernas ekonomiska politik förutses la sig uttryck i en fortsatt mildring av penningpolitiken i syfte att stimulera främst industrins investeringar, men även motverka en produktionsneddragning och en därav betingad utstötning av arbetskraft från företagen av likviditetsskäl. Enbart en lättare penningpolitik torde dock inte räcka till för alt åstadkomma en snabb återhämtning. För att uppnå den nödvändiga stimulansen erfordras finanspolitiska åtgärder som förhållandevis snabbt kan stimulera även andra efterfrågekomponenter. Mot denna bakgrund kan man ingalunda utesluta åtgärder under året som förstärker hushållens reala disponibla inkomster och/eller ökar de offentliga utgifterna.
Med utgångspunkt i de ovan gjorda antagandena bedöms produktionen inom OECD-området fortsätta att utvecklas i samma långsamma tempo under början av 1975 som under andra halvåret 1974. Därefter har man anledning att förutse en begynnande efterfrågeexpansion, sannolikt ledd av en uppgång i den privata konsumtionen. Under andra
Bil.l Preliminärnationalbudget 31
halvåret 1975 bör sedan en uppgång i industriinvesteringarna och i utrikeshandeln göra sig alltmer märkbar. Trots en relativt hög expansionstakt under andra halvåret 1975, drar dock den låga aktivitetsnivån under första halvåret ned takten för helåret 1975, varför den volymmässiga tillväxten i bruttonationalprodukten bedöms komma att uppgå lill endast ca 2 % för hela iänderområdet.
Till en viss del är föreliggande prognos beroende av riktigheten i anlaganden om en omläggning av den ekonomiska politiken i Förenta staterna. När bruttonationalprodukten vägs ihop för hela OECD-området svarar den amerikanska andelen för 40 % och av områdets hela import svarar Förenta slatema ensamt för ca 1/6. En given förändring i den amerikanska utvecklingen får därför stor effekt på hela området. Den bedömning som här gjorts innebär alt den amerikanska ekonomin under loppet av första halvåret 1975 skulle lämna den nuvarande recessionstrenden. I takt med att penningpolitiken lättas finns anledning att räkna med alt även industriinvesteringarna ökar. Under andra halvåret förutses därför en tämligen snabb återgång till en tillväxttakt närmare den långsiktiga trenden på ca 3 %. På grund av den sannolikt negativa tillväxttakten under första och kanske även andra kvartalet, torde dock bruttonationalprodukten för helåret 1975 för Förenta staterna inte uppvisa någon mer väsentlig ökning i förhållande till 1974.
Effekterna av olje- och råvaruprishöjningama var speciellt starka i Japan med dess exceptionella beroende av importen av dessa varor. I och med att man redan under 1974 kunde återställa den externa balansen och genom att den nuvarande prisutvecklingen tyder på en viss inbromsning i inflationslakten, bör det nödvändiga stabiliseringspolitiska utryrrmiet ha skapats för en mer expansiv politik. Främsta uttrycksmedlet för en sådan lorde bli en lättnad i penningpolitiken, vilken i Japan vanligtvis har en snabbare effekt på företagens beteende än i andra länder. Men även den privata konsumtionen och den offentliga sektorns utgifter väntas öka. Mot denna bakgrund bedöms en tillväxt under 1975 på ca 6 % som sannolik.
För Västeuropas del torde konjunkturutvecklingen komma att kännetecknas av en mera måttlig och successiv återhämtning, från den låga tillväxttakten under 1974. Härvid har förutsatts att utvecklingen i Förbundsrepubliken Tyskland kommer att påverkas av den alltmer markanta omsvängning av den ekonomiska politiken i expansiv riktning som kunnat noteras under slutet av 1974. Den redan under hösten 1974 tydliga förskjutningen mot en lättare penningpolitik kompletterades då med finanspolitiska åtgärder i syfte att motverka den tydliga uppgången i arbetslösheten och skapa incitament för ökade industriinvesteringar. Mot denna bakgrund förefaller en tillväxt på ca 2,5 % under 1975 vara väl garderad. För Frankrikes del finns f. n. inga tecken som tyder på en förestående omsvängning i den restriktiva politiken. Den traditio-
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 32
nellt höga tillväxttakten torde visserligen dämpas under 1975 men en ökning av produktionen med inemot 4 % bör ändå vara möjlig. Den brittiska labourregeringens politik är f. n. inriktad på att förstärka barnfamiljernas och pensionärernas köpkraft och stimulera industrins investeringar och exporten. Med dessa åtgärder syftar man till att både stödja sysselsättningen och förbättra den brittiska industrins internationella konkurrenskraft på längre sikt. En successiv återhämtning av produktionen under 1975 förutses leda till en BNP-ökning på ca 2 %. För Italiens del torde hänsynen till den yttre balansen göra en restriktiv politik nödvändig även under 1975, varför tillväxten väntas bli mycket måttlig.
De mindre OECD-länderna uppvisade en avsevärt högre tillväxttakt än de större OECD-länderna under 1974. För vissa av de mindre länderna torde denna skillnad konuna att upprätthållas även under 1975. Det mest utpräglade exemplet härpå är Norge, där produktionen väntas öka med gott och väl 6 %, men även Österrikes bruttonationalprodukt beräknas öka relativt sett snabbt, med ca 4,5 %. Nederländerna, Belgien och Finland torde komma att tillhöra en mellangrupp med en tillväxt på mellan 2,5 och 4 %.
Utvecklingen i Sovjetunionen har under 1974 gynnats av en god skörd på ca 200 milj. lon spannmål. Landels rikedom på råvaror och utrikeshandelns ringa andel i den totala ekonomin skapar förutsättningar för att uppfylla de planerade produktionsökningarna för 1974 och 1975. Ökningarna i nationalinkomsten skulle i så fall uppgå till ca 7 % per år.
Utvecklingen i de östeuropeiska staterna företer en mera splittrad bild. I Polen kan den ökade skuldsättningen gentemot utlandet komma att dämpa den f. n. höga tillväxttakten något. Bulgarien och Rumänien kan förväntas uppvisa en fortsatt hög tillväxt medan den tjeckoslovakiska ekonomin sannolikt kommer att kännetecknas av en viss stagnation.
Högkonjunkturen under 1973 i OECD-området gynnade även de icke olje-producerande u-länderna. Dessa länders bytesförhållande förbättrades kraftigt av de höjda råvarupriserna. U-länderna lyckades därtill öka såväl sin andel av den totala importen till OECD som sin andel av OECD:s import av färdigvaror. Under 1974 torde den stagnerade efterfrågan i den industtialiserade världen dock ha dämpat denna positiva utveckling.
De oljeproducerande u-ländema kommer oberoende av den långsamma tillväxten i OECD att kunna öka sin tillväxt. Vissa andra u-länder har nått en sådan utvecklingstakt att den långsammare efterfrågeutvecklingen i i-världen inte i någon väsentlig utsträckning torde begränsa deras tillväxttakt. Däremot har de allra fattigaste ländernas utsikter försämrats kraftigt. Vikande efterfrågan på deras exportvaror och försämrat bytesförhållande gentemot utlandet har i vissa fall i tiden samman-
Bil. 1 Preluninär nationalbudget 33
fallit med svåra naturkatastrofer. Samtidigt har i-ländernas u-hjälpsan-strängningar mattats av påtagligt under intryck av de egna ekonomiska problemen.
Med den här antagna successiva efterfrågeexpansionen i de större OECD-ländema kan handeln förutsättas uppvisa en motsvarande ut-vecklmg under 1975 med en påtaglig acceleration för intra-OECD-han-deln under andra halvåret 1975. OECD-områdels totala import beräknas öka med inemot 5 % i volym och exporten något snabbare, vilket skulle innebära en minskad stimulans till bmllonationalprodukten från utrikeshandeln jämfört med 1974. Under första halvåret torde exporten komma att bäras upp av en fortsalt hög efterfrågan från de oljeproducerande staterna, medan de icke oljeproducerande u-länderna kan fömtses bli tvingade att begränsa sin import från OECD som en följd av försämringen i bytesförhållandet genemot utlandet för dessa länders export.
Under antagande av att råvamprisnivån stabiliseras totalt sett och inte heller oljepriserna blir föremål för några nämnvärda förändringar och att priserna på industriella färdigvaror stiger avsevärt långsammare än 1974, skulle såväl import- som exportpriserna för OECD stiga med drygt 10 % under 1975. Jämfört med utfallet 1974 är därför en relativ förbättring av OECD-områdels bytesbalans gentemot OPEC-länderna att förutse. Denna förbättring lorde dock till stor del vägas upp av ett efterfrågebortfall från de icke-oljeproducerande länderna.
Bytesbalansunderskottets fördelning mellan de olika OECD-medlem-marna torde inte konmia att förändras radikalt under 1975. I den mån råvampriserna stabiliseras bör detta leda till att de länder som är mest beroende av råvamtillförseln från utlandet. Japan, Storbritannien och Italien, gynnas i förhållande till övriga länder. Då emellertid den inhemska kostnadsutvecklingen i högre grad än under 1974 kommer att påverka ländernas inbördes konkurrenskraft, är det svårt att bedöma de totala effekterna på bytesbalansen för resp. land.
Finansieringen av OECD-ländernas bytesbalansunderskott har skett genom privata kapilalinflöden, offentlig upplåning och genom neddragning av valutareservema. OECD-ländemas samlade valutareserver minskade under de tre första kvartalen 1974 med ca 8 miljarder dollar.
Under de åtta första månaderna 1974 ökade de oljeexporterande länderna sina placeringar på den amerikanska kredilmarknaden och eurovalutamarknaden med ca 25 miljarder dollar.
Ökningen i kreditutbudet har i samverkan med sjunkande råvarupriser och avtagande ekonomisk aktivitet i övrigt lett till att den internationella räntenivån börjat sjunka under hösten. Räntesatserna på exempelvis tre månaders eurodollar som tidvis under sommaren 1974 steg till ca 14 %, hade sålunda i slutet av november sjunkit till ca 10 %.
Inom Internationella valutafonden (IMF) arbetar man f. n. på att fin-
3—Riksdagen 1975.1 saml. Nr 1. Bil. 1.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 34
na former som skulle underlätta en återkanalisering av OPEC-ländernas betalningsöverskott till underskottsländerna. Man undersöker dels möjligheterna att IMF träffar avtal direkt med OPEC-länderna om en utbyggnad av redan existerande lånearrangemang. En andra framgångslinje är att OPEC-ländemas msatser i valutafonden skulle höjas i samband med den allmänna översyn av fondens resurser som f. n. pågår.
Vidare utreds f. n. de tekniska förutsättningarna för olika förslag att inrätta ett för OECD-ländema gemensamt arrangemang för denna återkanalisering.
2.2¶Länderöversikter
Förenta staterna
Den snabba ekonomiska tillväxten under 1972 dämpades successivt under loppet av 1973 till följd av tilltagande kapacitetsbrist, ökad prisslegringstakl med åtföljande stagnerande real konsumtion och tilltagande ekonomisk-politisk åtstramning. Investeringar och export bidrog dock till att upprätthålla en relativt hög efterfrågenivå även under andra halvåret. Totala inhemska produktionen steg med hela 5,8 % över helåret — en för amerikanska förhållanden hög tillväxtnivå. Prisnivån i konsumentledet steg med 6,2 %, vilket till ca hälften förklaras av de höjda livsmedelspriserna.
Utvecklingen under 1974 har präglats av en nedgång i produktionen med ca 7 % i årstakt under första kvartalet, och en fortsatt men långsammare nedgång under resten av året. Över året som helhet torde totala produktionen ha minskat med inemot 2 procentenheter i förhållande till föregående år. Denna oväntade recession inleddes med att oljekrisen vid årsskiftet förorsakade en drastisk nedgång i bilproduktionen med åtföljande spridningseffekter till andra sektorer. Under andra och tredje kvartalen blev konjunkturbilden alltmer splittrad. Den tillfälliga återhämtningen inom bilseklorn åtföljdes av fortsatt högt kapacitetsutnyttjande i vissa branscher, exempelvis stål, kemikalier, pappcrsproduk-ter samt kol och olja samtidigt som andra branscher noterade en stagnation och bostadsbyggandet fortsatt att minska. Mot årets slut blev avmattningen mera allmän och tidigare knapphet på vissa insatsvaror eliminerades. Från halvårsskiftet 1974 började den stigande överskottskapaciteten ta sig uttryck i snabbt stigande arbetslöshetstal som vid årsslutet låg väl över 6 %.
Den allt överskuggande målsättningen för den ekonomiska politiken under 1974 har varit att dämpa inflationen. Den grundläggande förutsättning som den förda politiken bygger på är att det skall vara möjligt att bryta inflationstrenden — trols att den huvudsakligen i nuvarande skede stimuleras från kostnadssidan — genom att generellt minska efterfrågan i ekonomin, även om detta skulle behöva ske till priset av en högre arbetslöshet. Huvudbördan i stabiliseringspolitiken har lagts på
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 35
penningpolitiken, då denna anses vara lättare att styra på kort sikt, medan finanspolitiken i stort inriktats på att hålla de offentliga utgifterna på en oförändrad nivå. Penningpolitiken har därför givits en mycket restriktiv utformning. Penningmängdens årliga tillväxt har begränsats till ca 6 %. Mot bakgrund av den starka efterfrågan på krediter ledde denna politik till kraftiga höjningar i ränteläget och under soimna-ren 1974 nådde det officiella diskontot en nivå på 13 %. Att ränteläget under senhösten 1974 successivt började sjunka från den tidigare höga nivån, trots att penningmängdens tillväxt hölls på en nivå som låg 3—4 procentenheter imder den nominella tillväxten i bruttonationalprodukten, får tas som bevis för att den restriktiva politiken började få mycket kraftiga kontraktiva effekter på den reala efterfrågan.
Inflationen har under 1974 som helhet närts från såväl efterfråge-som kostnadssidan. Konsumentprisindex torde för helåret ha överträffat 1973 års nivå med ca 111/2 %. Spekulativ lageruppbyggnad och brist på vissa industriella insatsvaror bidrog till alt stimulera efterfrågan. Rå-varuprisema fortsatte att stiga och nådde en kulmen under våren. Därefter föll livsmedels- och metallpriserna under sommaren, men det i förhållande till förväntningarna dåliga skördeutfallet drev åter upp vissa livsmedelspriser under höstmånaderna. I takt med att de efterfrågebe-stämda inflalionsimpulsema för övriga varor mattades av mot hösten blev löntagarnas strävanden att kompensera sig för minskningen i real köpkraft allt starkare. Trots den snabbt stigande arbetslösheten lyckades man i de avtal som slöts under hösten 1974 uppnå genomsnittliga lönelyft på ca 9 % och indexreglering av lönerna i förhållande till konsumentprisindex under den nya avtalsperioden. Detta har dock inte varit tillräckligt för att undvika en nedgång i de reala disponibla inkomsterna. Sparkvoten har gått ned från den höga nivån vid årsskiftet 1973/1974 men detta har inte kuimat hindra den privata konsumtionen från att minska under 1974 med mellan 1 och 1,5 %. Den tUlfäUiga uppgång i bilköpen som noterades under tredje kvartalet, får till en del tillskrivas konsumenternas strävan att föregripa de redan annonserade prishöjningarna på 1975 års modeller. Under fjärde kvartalet föll bilförsäljningen kraftigt.
Industrins investeringar utgjorde ett efterfrågestimulerande inslag under första halvåret 1974. Det fulla kapacitetsutnyttjandet inom vissa branscher, med åtföljande flaskhalsar i produktionen, utgjorde ett incitament för efterfrågan på maskiner och utmstning. De höjda energikostnaderna stimulerade å ena sidan till betydande nyinvesteringar inom den kraftproducerande industrin, liksom de höjda råvarupriserna främjade en utbyggnad av basindustrin. Ä andra sidan medförde oljeprishöjningarna kraftiga produktionsinskräkningår på kort sikt och stmkturella problem på lite längre sikt för bilindustrin. Då denna sektor svarar för ca 1/5 av industrins totala investeringar torde effekten av minskningen
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 36
av bilindustrins investeringar på de totala industriinvesteringarnas volym ha varit omfattande. Under andra halvåret medförde den fortsatta efterfrågeavmattningen och den allt mer pressade likviditeten att även industriinvesteringarna vände nedåt.
Det område där den restriktiva penningpolitiken 1974 torde ha haft starkast effekt är bostadsinvesteringama. Antalet igångsatta lägenheter föll från 2,4 miljoner i årstakt vid årsskiftet 1972/1973 till 1,1 miljoner i början på hösten 1974. Det högt uppdrivna ränteläget i affärsbankerna minskade tillströmningen av medel till de sparinstitut som svarar för hy-poteksfinansieringen av bostadsbyggandet. Det därav följande höga ränteläget även inom byggsektorn skar bort en stor del av efterfrågan. En viss temporär mättnad på bostadsmarknaden efter den tidigare höga utbudstakten kan möjligen också ha gjort sig gällande. Nedgången i bostadsbyggandet fick i sin tur givetvis en direkt effekt på sysselsättningen inom denna sektor, men även på efterfrågan för varaktiga konsumtionsvaror andra än bilar.
Lagren ökades successivt under 1974, vilket i kombination med de höga räntekostnaderna för lagerhållningen och den vikande efterfrågan mot slutet av året ledde till en nedgång i lagerinvesteringarna. Uppskattningen av lagrens storlek försvårades dock av att den snabba inflationen medförde svårigheter att rätt uppskatta volymen av lagerstockama och lagerinvesteringama. Råvamlagrens tillväxt bromsades in under hösten i takt med att priserna på de viktigare industriråvarorna stabiliserades, varigenom incitamentet att gardera sig mot framtida prishöjningar genom lageruppbyggnad blev mindre. En aiman bidragande orsak till de minskade lagerinvesteringama torde ha varit att knappheten på vissa insatsvaror eliminerades, varför lagring av insatsvaror av försörjningsskäl inte längre var lika nödvändig.
Utrikeshandeln utvecklades positivt under första halvåret 1974 med en kraftig ökning av exporten och en moderat uppgång i importen. Exporten torde därvid ha stimulerats av den effektiva deprecieringen av dollam under 1973. Under andra halvåret 1974 slog recessionstendenserna inom Förenta staterna och avmattningen i världshandeln igenom i handelssiffrorna och en nedgång i tillväxten för såväl export som import tycks ha inträffat. Då samtidigt importprisema steg snabbare än exportpriserna uppstod ett underskott i handelsbalansen. Bytesbalansen för året i dess helhet torde komma att uppvisa ett underskott på ca 5 miljarder dollar.
Bedömningen av utsikterna för den amerikanska ekonomin under 1975 är förknippad med en osedvanligt stor osäkerhet. Vid utgången av 1974 karakteriseras ekonomin av stagnation eller tillbakagång i de flesta efterfrågekomponenter. Mot denna bakgmnd blir det av avgörande betydelse vilka antaganden som görs om den ekonomiska politikens fortsatta inriktning, dvs. humvida inflationen kommer att kvarstå
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 37
som "nationens fiende nr 1" eller om den ökande arbetslösheten kan komma att påverka politiken i expansiv riktning.
Den senaste kursangivelsen för den ekonomiska politiken återfinns i president Fords ekonomisk-politiska program som lades fram inför kongressen i oktober 1974. Vid sidan av en lång rad åtgärder på de energipolitiska och jordbrukspolitiska områdena innehöll detta paket vissa åtgärder för att dämpa inflationen och förbättra stödet till de arbetslösa. Sålunda föreslogs en 5-procentig skattehöjning på löntagares och företags inkomster, en höjning av skattekreditema till företagen, en ökning av kreditramama för bostadsbyggandet och förbättrat arbetslös-hetsimderstöd och ökade offentliga arbeten i det fall arbetslösheten skulle stiga över 6 %. Programmets konjunkturpolitiska effekt har bedömts som närmast neutral. Det är emellertid möjligt att behandlingen i kongressen kan leda till att programmet modifieras något i expansiv riktning. Man kan inte heller utesluta att den ekonomiska utvecklingen leder till en successivt förändrad syn på den ekonomiska politikens inriktning. Men även om så blir fallet kommer inte effektema av eventuella åtgärder att göra sig gällande med nämnvärd styrka förrän en bit in på 1975.
Den förutsebara stagnationen under de första månaderna 1975 skulle då brytas och avlösas av en i huvudsak konsumtionsledd expansion. Mot slutet av året skulle denna närma sig en mera normal tillväxttakt på 3—4 %. Skulle emellertid detta antagande inte besannas torde utvecklingen under 1975 bli avsevärt mer recessiv än vad som skisseras i det följande.
För att få en någorlunda snabb effekt på produktionen under 1975 måste den här antagna stimulansen i första hand inriktas på den privata konsumtionen och den offentliga sektom. Utvecklingen för de reala disponibla inkomsterna kan förväntas förbättras som en följd av att lönema ökat snabbare än priserna mot slutet av 1974. Detta skulle normalt leda till ökad privat konsumtion, men det osäkra arbetsmarknadsläget kan komma alt driva upp sparkvoten igen. Med hänsyn till att den reala privata konsumtionen legat praktiskt taget stilla fr. o. m. slutet av 1973 och att den antagna mer expansiva politiken väntas bli inriktad på konsumtionen, förutses en uppgång i denna med några procent för helåret 1975.
Administrationen strävar efter att hålla den federala budgeten för 1974/75 under en nivå på 300 miljarder dollar. Den nuvarande ökningstakten i de federala utgifterna och den förutsatta omsvängningen i expansiv riktning gör ett uppnående av detta mål mindre sannolikt. Här har antagits att de offentliga utgifterna stiger med mellan 1 och 2 % i reala termer.
Av tillgängliga investeringsenkäter framgår att den tunga industrin planerar avsevärda investeringsökningar för 1975. Om ränteläget stabili-
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 38
seras på en lägre nivå, vilket allt f. n. tyder på, och konsumtionsexpansionen kommer till stånd, finns det anledning att räkna med en ökning även i den övriga industrins investeringar. Bostadsinvesteringama låg under 1974 långt under den långsiktiga efterfrågenivån och mot bakgrund av en lättare kreditpolitik förefaller en uppgång i bostadsbyggandet senast fr. o. m. halvårsskiftet som sannolik.
Den svaga tillväxten i omvärlden och strävan hos Förenta staternas handelspartner att hålla tillbaka importen av bytesbalansskäl kommer troligtvis att dämpa exportutvecklingen, medan importen fortsätter att stiga till följd av en ökande andel utländsk olja och naturgas i totala energiförsörjningen. En sådan utveckling skulle resultera i ett icke obetydligt underskott i bytesbalansen.
Den här skisserade utvecklingen med en markerad uppgång i den ekonomiska aktiviteten under andra eller senast tredje kvartalet 1975 skulle visserligen leda till en relativt hög aktivitet under andra halvåret, men detta skulle inte väga upp stagnationen under inledningen av året. Någon egentlig ökning i bruttonationalprodukten för helåret 1975 torde man därför inte kvmna räkna med. Med en utveckling för produktionen av här skisserat slag torde arbetslösheten nå över 7 % under sommaren och en nedgång i antalet arbetslösa är sannolikt inte möjlig förrän tidigast under sista kvartalet 1975.
Japan
Under 1973 hade Japan, i likhet med flertalet OECD-länder, genomgått en intensiv högkonjunktur med en tillväxt på 11 % i bruttonationalprodukten. Redan under våren 1973 lades den ekonomiska politiken om i restriktiv riktning. Kursändringen tog sig formen av en stark åtstramning av såväl penningpolitiken som finanspolitiken. Då emellertid företagens likviditet för tillfället var mycket god dröjde det bortåt ett halvår innan åtstramningen fick full effekt. Den kom då att tidsmässigt sammanfalla med de kontraktiva verkningarna av olje- och råvaruprishöjningama och den därav accelererade inhemska inflationen pä 25 % samt den ovisshet om Japans oljeförsörjnmgsläge som härskade kring årsskiftet 1973—1974. Den samlade effekten av dessa efterfrågedämpande faktorer blev ett brant fall i bruttonationalprodukten med ca 17,5 % i årstakt under första kvartalet 1974.
En återhämtning hade urspmngligen föratsetts fr. o. m. halvårsskiftet 1974. Till följd av ytterligare skärpningar i penning- och finanspolitiken och en årlig inflationstakt på ca 25 % hölls såväl investeringar som konsumtion tillbaka. Den ekonomiska politikens huvudmål var att dämpa prisutvecklingen och förbättra den externa balansen, som på gmnd av Japans extrema beroende av utlandet för sin försörjning av råvaror och bränslen, kraftigt försämrades.
Effekterna av den deflationistiska politiken blev alltmer märkbara un-
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 39
der höstmånaderna. Den snabba ofrivilliga lageruppbyggnaden under våren 1974 ledde till en skarp neddragning av lagerinvesteringama under andra halvåret. Sysselsättningsläget försämrades successivt och arbetslösheten nådde för japanska förhållanden höga nivåer. Orderingången, i synnerhet inom basindustrin, ökade dock tydligt trots den strama kredilpoliliken och de administrativa begränsningarna för investeringsverksamheten. Den externa balansen förbättrades också i snabb takt genom alt exporten ökade kraftigt samtidigt som importen stagnerade till följd av den svaga inhemska efterfrågan. Redan i september noterades återigen ett överskott på handelsbalansen. För året som helhet torde underskottet i bytesbalansen uppgå till inemot 5 miljarder dollar. Detta underskott har fmansierals bl. a. med direkta lån från de oljeproducerande staterna.
Hushållens reala disponibla inkomster ökade under 1974 lill följd av kraftiga lönehöjningar, främst inom den offentliga sektorn. Den privata konsumtionen stimulerades härigenom tUlräckligt för att en minskning i förhållande tUl 1973 års nivå skulle kunna undvikas. De privata investeringarna visade dock inte lika påtagliga tecken till återhämtning och den offentliga sektorns utgifter ökade endast marginellt i reala termer. Mot denna bakgrund torde bruttonationalprodukten ha minskat med ca 3 % — vilket är den första nedgången i den totala produktionen i Japan under hela efterkrigstiden.
Inför 1975 talar flera skäl för en successiv uppluckring av den deflationistiska politiken. Utsikten tUl relativ framgång i kampen mot inflationen — man räknar officiellt med att kunna begränsa konsumentprisökningen i förhållande liU 1974 tUl 13 % — och den snabbt återställda yttre balansen i kombination med den förutsedda mera expansiva politiken i Förbundsrepubliken Tyskland och sannolikt även Förenta staterna, bör skapa ett tillräckligt stabiliseringspolitiskt utrymme för en expansion av den inhemska efterfrågan. Tidpunkten för och kraften i den förutsedda uppgången i ekonomisk aktivitet kommer dock, förutom av eventuella ekonomisk-politiska insatser att påverkas av dels takten i lagerhållningens anpassning till den önskade nivån, dels avtalsrörelsens — "våroffensivens" — förlopp.
Bostadsinvesteringarna, som under 1974 föU med närmare 18 %, kommer sannolikt på gmnd av lättare kreditpolilik och sjunkande markpriser kunna öka med inemot 10 %. Den underliggande efterfrågetren-den för industriinvesteringar är fortfarande mycket stark och dessa väntas öka med mellan 5 och 6 % trots fortsatta administrativa restriktioner. Då en uppgång planeras även för de offentliga investeringarna, kan en ökning av de totala investeringarna av storleksordningen 6 % förutses.
Tack vare den antagna lägre inflationstakten under 1975 bör den privata konsumtionen kunna fortsätta att öka med ca 6 %.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 40
Den japanska exporten kommer sannolikt att fortsätta att öka sina marknadsandelar, men då efterfrågan hos Japans främsta handelspartners antas öka tämligen svagt blir exportökningen 1975 lägre än 1974 och kan förmodas uppgå till drygt 7 %. Under början av 1975 väntas importen komma alt bromsas av den pågående lagerminskningen, men därefter bör expansionen i inhemsk efterfrågan successivt leda till en imporluppgång på ca 6 %. Som en följd av förbättrat bytesförhållande kan japanerna trots importökningen se fram mot ett avsevärt handelsbalansöverskott. Mot bakgrund av de antaganden som här gjorts bör en BNP-tUlväxt på 6 % under 1975 vara sannolik.
Storbritannien
Under 1973 upplevde den brittiska ekonomin en intensiv högkonjunktur med en BNP-ökning av 5,4 % åtföljd av en real ökning i privat konsumtion med 4,6 % och en uppgång i industriproduktionen på hela 7,2 %. Mot slutet av året avmattades konsumtionen dock, sannolikt som en följd av dels inflationens inverkan på realinkomsternas utveckling, dels en mera restriktiv ekonomisk politik.
Om således 1973 kan sägas ha varit ett i stort framgångsrikt år, så har utvecklingen under 1974 fått ett helt annat förlopp. En fördubbling av inflationstakten, svårigheter med energiförsörjningen, intensiv oro på arbetsmarknaden under första halvåret och rekordartade bytesbalansunderskott var företeelser som lagrades ovanpå den redan mot slutet av 1973 påtagliga avmattningen i konjunkturen och som tiUsammans gjorde 1974 till ett av de svåraste åren från ekonomisk synpunkt under hela efterkrigstiden.
Som en följd av främst arbetskonflikten inom kolindustrin infördes tredagarsvecka inom huvuddelen av industrin under hela två månader under första kvartalet 1974. Trots detta minskade inte industriproduktionen under denna period med mer än 5 % i förhållande till föregående kvartal, och under andra kvartalet 1974 återgick produktionen till en nivå på 1 % under den relativt höga nivå som gällde under andra halvåret 1973. Efter hand fick dock den svaga efterfrågeutvecklingen aUtmer märkbara effekter på produktionen och arbetslösheten ökade successivt till inemot 3 % av arbetskraften. Industriproduktionen föll något under senare hälften av 1974 och den totala produktionen beräknas ha under-skridit 1973 års nivå med någon tiondels procent.
Tack vare minimilönsyslemet och utbetalade arbetslöshetsbidrag minskades inte hushåUens disponibla inkomster nämnvärt av produktionsbortfallet i samband med tredagarsveckan, och den privata konsumtionen kom därför att minska med endast 2 % under första halvåret 1974. En viss återhämtning av hushällens reala disponibla inkomster ledde under tredje kvartalet till en påtaglig ökning av detaljhandelns omsättning. För året som helhet beräknas dock den privata konsumtio-
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 41
nen ha stagnerat på 1973 års nivå. Lagerhållningen drogs ned kraftigt i samband med tredagsveckoma. Den därpå följande lageruppbyggnaden bidrog också till att stärka efterfrågan under andra halvåret. Investeringarna i fast kapital har utvecklats negativt och för hela 1974 beräknas en nedgång på drygt 3 %. Den kraftigaste minskningen — drygt 20 % — svarade bostadsinvesteringama för, men även servicesektorn drog ned sina investeringar, medan de offentliga investeringarna ökade obetydligt. Däremot steg de privata industriinvesteringarna med inemot 8 %.
Bytesbalansen, som 1972 hade visat ett visst överskott, försämrades kraftigt under 1973 och under 1974 medförde nedgången i bytesförhållandet gentemot utlandet och den i förhållande till den neddragna produktionen väl hävdade konsumtionsefterfrågan ett rekordartat underskott. Mer än hälften av detta orsakades dock av oljeprishöjningama. Exporten utvecklades tämligen gynnsamt och ökade med ca 7,5 %. Importen ökade först under våren 1974 för att sedan sjunka så att resultatet för året i dess helhet blev en minskning. Då samtidigt tjänste-och transfereringsnettot låg stilla värdemässigt för helåret 1974 och bytesförhållandet förbättrades något under andra halvåret, beräknas det samlade bytesbalansunderskottet för 1974 ha uppgått till ca 3,7 miljarder pund. Finansieringen av detta stora underskott har kuimat ske påfallande friktionsfritt — Londons ställning som internationellt finanscentrum, de oljeproducerande ländemas traditionella anknytning lill Storbritannien samt inte minst den ökade kreditvärdighet som den planerade oljeulvinningen i Nordsjön skänker landet, medförde att en del av de oljeproducerande ländernas ökade inkomster placerades i Storbritannien. Till följd härav ökade valutareserven successivt under året.
I december 1973 lade regeringen om den dittills expansiva ekonomiska politiken i syfte alt dämpa den då starka efterfrågan. De främsta motiven för denna kursändring var dels att dämpa prisstegringstakten, dels nödvändigheten att undvika en alltför stor försämring av bytesbalansen. Åtstramningen tog sig formen av en nedskärning i de offentliga utgifterna med ca 6 % och en höjning av vissa skatter. Penningpolhiken hade stramats ål redan under sommaren 1973 och i kombination med oljeprishöjningarna åstadkoms därför en kraftig kontraktiv effekt. Budgeten för 1974/75 som lades fram i mars av den nytillträdande labourre-geringen förutsattes få en neutral effekt på efterfrågan och omfattade bl. a. ökningar av de direkta och indirekta skatterna, höjda pensioner samt större livsmedelssubventioner. Mot bakgrund av den stigande arbetslösheten lades en "minibudget" fram i juli 1974 innebärande bl. a. en sänkning av mervärdeskatten från 10 till 8 % fr. o. m. augusti. "Minibudgetens" expansiva effekt har beräknats till 0,5 % av bruttonationalprodukten medan dess dämpande inverkan på prisstegringarna uppskattas tiU 2 %.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 42
Som nämnts ovan har prisutvecklingen — de ekonomisk-politiska åtgärderna till trots — varit mycket snabb under 1974; Konsumentprisnivån beräknas ha stigit med ca 16 % i förhåUande tiU 1973. De huvudsakliga drivkrafterna bakom prisutvecklingen har utgjorts av de stigande importprisema och löneökningar på över 20 %, som speglar löntagarnas strävan att kompensera sig för de inträffade reallöneminskningarna. En stor del av lönelyften avser den offentUga sektorn och får därför ingen omedelbar effekt på konsumentpriserna, men å andra sidan slår importprisökningarna igenom i konsumentprisledet med en viss fördröjning, varför en fortsatt hög inflationslakt är att vänta.
I den extrabudget som finansminister Healey presenterade i mitten av november 1974 gavs prioritet åt exporten och industriinvesteringarna före såväl de offentliga ulgiflema som den privata konsumtionen. I detla syfte föreslogs lättnader i företagsbeskattningen och priskontrollen samtidigt som bankerna gavs riktlinjer för utlåningen enligt vilka export- och investeringsverksamheten skuUe få den nödvändiga kreditvolymen tryggad. På det sociala området höjdes transfereringarna till pensionärer och barnfamUjer. Kostnadema för dessa stimulansåtgärder balanserades till en del av höjda skatter, bl. a. en kraftigt höjd bensinskatt, men nettoeffekten på budgeten av de föreslagna åtgärderna beräknas bli ett underskott på ca 800 miljoner pund. Novemberbudgeten kan sägas ha samma inriktning som julibudgeten, med försiktig selektiv expansion inom de relativt trånga ramar som prisslabiliseringsmålet och omsorgen om den externa balansen uppställer. Den officiella bedömningen är alt man med nuvarande utveckling skall kunna hålla arbetslösheten under enmiljonstrecket under 1975.
Mot denna bakgrund framstår en fortsatt måttlig återhämtning av produktionen under 1975 som sannolik. De främsta drivkrafterna bakom denna torde bli exporten och en något mer hävdad konsumtions-utveckling. Avgörande för exportutvecklingen blir givetvis humvida löneutvecklingen kan hållas inom de ramar det s. k. sociala kontraktet mellan regeringen och fackföreningarna anger, dvs. lönehöjningarna begränsas till att håUa jämna steg med prisutvecklingen. Importen fömtses visserligen öka tiU följd av ökningen i privat konsumtion, men effekterna av tidigare deprecieringar torde fortfarande vara verksamma, varför importökningen förutses underskrida exportökningen med någon procent i volym.
Utsikterna för investeringarna i fast kapital är under rådande omständigheter svårbedömda. Under hösten 1974 har likviditetsbristen hos företagen och de osäkra konjunkturutsikterna i världen lagt en hämsko på investeringsplanerna och dessa faktorer kan fortsätta att göra sig gällande under första halvåret 1975. Trots dessa omständigheter pekade barometerdata under hösten 1974 på en uppgång i industrins investeringar på 2—3 % under 1975. Novemberbudgetens satsning på att förbättra
Bil, 1 Preliminär nationalbudget 43
företagens likviditet och den omsvängning tUl mer expansiv ekonomisk politik i Förenta staterna, som äi" en av förutsättningarna för denna prognos, torde skapa de nödvändiga incitamenten för en kanske något mer markerad uppgång i industriinvesteringarna. För bostadsinvesteringarnas del kan det dock endast bli fråga om en långsammare minsk-ningstakt jämfört med 1974, även om antalet igångsatta lägenheter väntas komma alt öka igen efter den mycket svaga utvecklingen 1974. Kommer det s. k. sociala kontraktet att bli i stort sett vägledande för löneutvecklingen, vilket här antas ske, kommer de reala disponibla inkomsterna inte att kunna öka från lönesidan. Den privata konsumtionen antas trots detta kunna öka något, främst tack vare ökade sociala transfereringar och en sänkt sparkvot. Den fömtsedda uppgången i export, privat konsumtion och industriinvesteringar fömtses visserligen bli tämligen måttliga i ett längre tidsperspektiv, men bör ändå kunna stimulera till en total produktionsökning under 1975 på ca 2 %.
Förbundsrepubliken Tyskland
Under 1973 hade den västtyska ekonomin upplevt en kortvarig men stark expansion. Som en följd av en kraftigt åtstramande finans- och peimingpolitik dämpades den inhemska efterfrågan under andra halvåret, medan exportefterfrågan förblev stark och i hög grad bidrog tUl ett fortsatt högt kapacitetsutnyttjande inom industrin. Totala produktionsökningen 1973 kom därför att uppgå tiU 5,5 %, en snabb tUlväxt jämfört med utvecklingen under de två föregående åren.
Trots successiva lättnader i finanspolitiken präglades utvecklingen under 1974 av en allt mer stagnerande hemmamarknad. Till en del hade denna utveckling sin grund i den fortsatt strama kredilpoliliken, men de negativa effekterna av oljeprishöjningarna på främst den privata konsumtionen spelade också sin roU. Bortfallet på denna kompenserades delvis, främst under första halvåret, av den starka utländska efterfrågan på västtyska varor, men mot slutet av året blev den outnyttjade kapaciteten allt mer påtaglig och arbetslösheten nådde i november en nivå av 3,5 % av arbetskraften.
Flera olika faktorer torde ha legat bakom den västtyska exportens snabba öknmg, vilken under 1974 beräknas ha uppgått till 13 % i volym, en ökning som uppnåddes trots effektiva revalveringar av D-marken om drygt 13 % sedan december 1971. Vid sidan av den relativt sett låga inflationstakten — konsumentprisindex torde ha ökat mindre än 8 % mellan 1973 och 1974 — och industrins höga konkurrenskraft och starka inriktning på export har den västtyska exportexpansionen främjats av den svaga inhemska efterfrågeutvecklingen. Denna skapade en avsevärd ledig produktionskapacitet som kunde las i anspråk för att tillgodose efterfrågan i utlandet på främst investeringsvaror.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 44
Hushållens disponibla inkomster ökade långsammare än under 1973 och samtidigt steg sparkvoten med närmare en procenterdiet, vilket ledde till en stagnation i den privata konsumtionen under 1973 och 1974. Bidragande orsaker tUl hushållens återhållsamhet torde ha varit de osäkra arbetsmarknadsutsikterna generellt och i synnerhet inom de ur sysselsättningssynpunkt betydelsefuUa bil- och byggbranscherna.
De privata investeringarna bidrog inte heller till någon ökning i tillväxttakten. Mot bakgmnd av en mycket stram penningpolitik och en stagnerande privat konsiuntion minskade industrins investeringar och lagerinvesteringarna underskred 1973 års nivå. Inom byggsektorn blev nedgången särskilt drastisk, men även bUindustrin uppvisade en krympande investeringsvolym. Den enda expansiva inhemska efterfrågekom-ponenten var den offentliga konsumtionen som 1974 ökade sin andel av bmttonationalprodukten med ca 1,5 %.
Importens värdemässiga ökning under 1974 — 28 % — får helt tillskrivas den snabba prisutvecklingen för importvaror. Volymmässigt stagnerade importen som en följd av den inhemska efterfrågans svaghet och det låga importiimehållet i exporten. Då samtidigt exporten ökade med 32 %, varav 13 % i volym, fortsatte det västtyska handelsbalansöverskottet att växa och nådde redan för perioden januari—juli 1974 samma nivå, 30 miljarder DM, som under hela 1973. För helåret 1974 beräknas överskottet på bytesbalansen uppgå tUl närmare 23 miljarder D-mark.
Det primära målet för den ekonomiska politiken i Förbundsrepubliken under 1974 har varit att dämpa inflationstakten. Under årets lopp har dock finanspolitiken, genom avskaffande av den särskilda konjunkturskatten och selektiva sysselsättningsskapande åtgärder motsvarande 1 % av bruttonationalprodukten, successivt fått en något mer expansiv inriktning. Inför de ökande likvidiletsproblemen i företagen och den stigande arbetslösheten lättades under hösten även den dittills mycket strama penningpolitiken upp något.
Som ovan nämnts har konsumentprisernas ökningstakt varit ovanligt låg vid en internationell jämförelse och politiken kan därför i detta avseende sägas ha varit framgångsrik. Utvecklingen för import- och partihandelspriserna har dock varit avsevärt mindre gynnsam, men har än så länge hindrats av bl. a. den svaga efterfrågan från att slå igenom i kon-sumentledet.
Industriproduktionen stagnerade under 1974. Den hölls uppe av exportefterfrågan, något som bidrog till att efterfrågetrycket blev mycket ojämnt fördelat över olika branscher. Nedgången i bil- och byggbranscherna vägdes upp av en stark expansion i exempelvis järn- och stålindustrin och den kemiska industrin. Tillväxten i bruttonationalprodukten under 1974 väntas ha stannat vid ca 1 % jämfört med 1973.
Förutsättningarna för utvecklingen under 1975 grundas i många av-
Bil.l Preliminärnationalbudget 45
seenden på den ekonomiska politik som kan förväntas vara förhanden både nationellt och internationellt. I den prognos som läinnas här har en väsentlig utgångspunkt varit att den ekonomiska politiken i västvärldens industrUänder förändras i en mera expansiv riktning under 1975. I samma riktning — och betydande åtgärder har redan vidtagits — fömtsätts den ekonomiska politiken i FörbimdsrepublUfen komma att verka. Med dessa utgångspunkter kan en successiv uppgång i den ekonomiska aktiviteten väntas komma tUl stånd en bit in på 1975 efter en fortsatt låg produktionstillväxt under årets första månader.
Den skatte- och barnbidragsreform som trädde i kraft per den 1 januari 1975 beräknas få en stimulerande effekt på inhemsk efterfrågan i storleksordningen 1,5 % av bruttonationalprodukten.
Vidare presenterade förbundsregeringen i mitten av december 1974 förslag till konjunkturstimulerande åtgärder med bl. a. betydande subventioner till industriinvesteringar som företas före den 1 juli 1975, sysselsättningsbidrag till arbetslösa och ökade offentliga investeringar. Den restriktiva penningpolitiken har efter hand luckrats upp genom sänkningen av räntenivån och en ökning av kreditbasen. Inflationstakten har kunnat hållas på en internationellt sett rekordlåg nivå och löneavtalen under hösten 1974 har hållit sig inom den ram — klart under 10 % — som sattes upp som vUlkor för stimulansåtgärder. Delta har skapat det med hänsyn till prisslabiliseringsmålet nödvändiga utrymmet för en mera expansiv stabiliseringspolitik.
Som nämnts innebär skatte- och barnbidragsreformen en kraftig efterfrågestimulans. I kombination med en inflationstakt som väntas bli under 7 % skulle hushållens reala disponibla inkomster stiga i en omfattning som vid en i stort sett oförändrad sparkvot kunde ge en ökning av den privata konsumtionen i storleksordningen 4 %.
Flera omständigheter talar för att även investeringarna återhämtar sig under 1975, trots avmattningen i exportefterfrågan. Först och främst bör konjunkturpaketet från december 1974 ge en stark impuls till ökade industriinvesteringar. Den förutsedda markanta uppgången i privat konsumtion torde också i viss utsträckning verka stimulerande. Den successiva uppluckringen av den strama penningpolitiken bör vidare kunna leda tUl att det betydande antal investeringar, som planerades till 1973 och 1974 men som uppsköts på grund av den restriktiva politiken, nu förverkligas. Behovet av att ersätta obsolet produktionskapital har dessutom ökat under senare år. Den dämpade lönestegringstakten och stabiliseringen av råvampriserna bör också öka förtroendet hos företagarna. En uppgång i industrins investeringar med ca 2 1/2 % ler sig mot denna bakgrtmd som fullt möjlig.
Inom bostadsbyggandet kan en fortsatt nedgång fömtses, men takten i denna nedgång kommer att sjunka kraftigt i takt med den snabba stmkturella anpassningen av produktionen till en lägre långsiktig efterfråge-
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 46
nivå för bostäder. Mot slutet av 1975 kan den nedåtgående trenden t. o. m. vändas till följd av en lägre räntenivå och successiv nedgång i antalet lediga lägenheter. Även de offentliga investeringarna kan antas fortsätta öka. Den här antagna uppgången torde för åtskilliga investeringar inträffa först in mot halvårsskiftet 1975. Utfallet för helåret beräknas därför bli ca — 1 %, även om uppgången under andra halvåret kan bli mycket tydlig. Som en följd av uppgången i inhemsk efterfrågan finns vidare anledning anta att investeringarna i lager ökar något. Med de antaganden som här gjorts skuUe den totala inhemska efterfrågan kunna öka med ca 3 %.
Utrikeshandeln kommer att påverkas av den långsammare ökningen i världshandeln och frånvaron av de speciella omständigheter som gynnade den västtyska exporten under 1974. Exporten bromsas förmodligen in högst påtagligt och har beräknats öka med 4 %. Den inhemska expansionen av importintensiva efterfrågekomponenter som privat konsumtion och lager leder sannolikt tUl en mera markant uppgång av importen på mellan 6 och 8 % i volym. Bytesbalansen kan trots dessa förändringar i handelsutveckhngen antas uppvisa ett fortsatt och betryggande överskott i storleksordningen 15 mUjarder D-mark.
Frankrike
Den franska högkonjunkturen visade påtaglig motståndskraft mot de tillväxtdämpande impulserna 1974. Ännu efter semestrarna i augusti ökade industriproduktionen förhållandevis snabbt eller med ca 4 % i årstakt, ehum vissa avmattningstendenser kunde förmärkas inom konsu-mentvarubranscherna. Under höstmånaderna uppträdde emellertid klara stagnationstendenser och då även i kapitalvaruproducerande branscher.
Den ekonomiska politiken fick 1974 en mer långsiktig inriktning i syfte att anpassa den ekonomiska stmkturen tUl de uppkomna villkoren beträffande extern balans och prisrelationer. Under våren 1974 tillgreps finanspolitiska, kreditpolitiska och valutapolitiska åtgärder vUka kulminerade i samband med skattehöjningarna och diskontohöjningen i juni. Därefter utformades medelinsatserna med en bredare framtoning där jämväl arbetsmarknadspolitiska och energipolitiska åtgärder sköts fram. Parallellt härmed bedrevs under året en aktiv internationell upplåning i syfte att täcka hela den tUl följd av oljeprisstegringarna uppkomna merkostnaden om ca 30 miljarder franc främst med långfristigt kapital, varvid direkta förhandlingar fördes med oljeproducerande länder, bl. a. Iran, i syfte att uppnå samarbetsavtal där de finansiella resurserna uppbringas i form av förskottsbetalningar för framtida franska vamleveran-ser.
Prisstegringstakten var, under hela 1974 hög ehum den dämpades något under loppet av året. Priskontrollpolitiken aktiverades ytterligare 1974, varvid genomslaget i konsumentledet av oljeprishöjningarnas fulla
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 47
effekt fördröjdes. I september låg konsumentpriserna på en 15 % högre nivå än 1973.
Den under senare delen av 1974 allmänt avmattade utvecklingen slog igenom på arbetsmarknaden där antalet arbetslösa som under de första fem månaderna av året successivt minskat från 460 000 vid årets början till 440 000 i slutet av maj, efter en svag uppgång under sommarmånaderna steg tiU 534 000 i september. Antalet lediga platser växte t. o. m. juni 1974 men sjönk därefter och uppgick i slutet av september tiU 195 000. Det förtjänar att påpekas att relationen mellan antalet arbetslösa och antalet lediga platser i Frankrike på senare år påverkats av ett starkt växande utbud av arbetskraft bl. a. tUl följd av ökad yrkesfrekvens. I slutet av november hade antalet arbetslösa ökat till 689 000.
Bruttonationalprodukten för 1974 som helhet torde ha ökat med ca 4 3/4 % i volym, med en klart förbättrad real bytesbalans. Bland bruttonationalproduktens användningskomponenter torde vid sidan av exporten, de privata fasta investeringarna ha utvecklats starkast, medan den privata konsumtionen fick en något dämpad utveckling. Lagemtveck-lingen svängde 1974 om från en uppbyggnad uppgående tUl ca 0,5 % av bruttonationalprodukten 1973 till en tömning av motsvarande storleksordning och den offentliga sektorns efterfrågan avmattades klart tUl följd av den restriktiva finanspolilUcen.
Den ekonomiska utvecklingen 1975 är bl. a. avhängig graden av framgång för den ekonomiska politiken främst rörande prisutveckling och yttre balans. De officiella prognoser för 1975 som presenterats i samband raed budgetförslaget för 1975 kan sägas ha en närmast normativ karaktär. Bruttonationalprodukten beräknas enligt dessa komma att öka 4,2 % i volym och 14 % i löpande pris 1975. För exportvolymens tillväxt 1975 har en så hög volymökningstakt som 10 % förutskickats. Visserligen utformas den ekonomiska politiken med uttalat exportfrämjande syfte, men den utveckling som kan fömtses för exportmarknaderna gör att prognosen förefaller ligga flera procentenheter för högt. Inte minst torde de italienska importrestriktionerna inverka dämpande. Importvolymens ökningstakt beräknas 1975 avsakta till 6 % jämfört med 10 % 1974 bl. a. till följd av de planerade energibesparande åtgärderna. Även vid bedönmingen att exporten kommer att öka något långsammare än enUgt de officiella prognoserna skulle bytesbalansen sålunda förbättras 1975.
Vid sidan av den externa jämvikten intar prisstabiliteten en fortsatt viktig roll som ekonomisk-politiskt mål 1975. Som exempel ur den ekonomisk-politiska medelarsenalen kan nämnas den s. k. antimflationsskat-ten vilken träder i kraft fr. o. m. årsskiftet 1974/1975. Skatten, vilken utgår med 33 1/2 % på i princip de ökningar av förädlingsvärdet i företagen som beror på prisstegringar utöver den i de officieUa prognoserna implicerade normen, kommer enligt officiella uttalanden att elimineras
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 48
när prisstegringstakten dämpats till 0,5 % i tre på varandra följande månader. Det är dock vanskligt att uttala sig om skattens grad av effektivitet. I branscher med hög efterfrågan kan skatten mycket väl komma att övervältras på köparna. Bl. a. mot den bakgrunden är det möjligt att den officieUa prognosen för BNP-deflatorns nivå 1975 — ca 10 % över nivån 1974 — är tilltagen i underkant.
En bedömning av den troliga utvecklingen av bmttonationalproduktens användningskomponenter torde också ge vid handen att den officiella prognosen härvidlag kan vara något i överkant. Därvid inverkar bl. a. en beräknad dämpad utveckling av den offentliga sektoms utgiftsvolym. Med hänsyn till den officiella prognosens normativa karaktär torde det samtidigt inte kunna anses som uteslutet att en viss omläggning av statsutgiftspolitiken efter hand kommer tdl stånd 1975.
Italien
Den konjunkturuppgång som inleddes i Italien mot slutet av 1972 låg senare i tiden än vad som gällde för flertalet övriga OECD-länder. Under 1973 var tUlväxttakten fortsatt hög och bedömningarna pekade före oktober 1973 mot en fortsatt expansion under 1974. Eftersom Italien till ca 80 % är beroende av oljan för sin energikonsumtion ledde oljekrisen till en dämpning av produktionstakten mot slutet av 1973. Under första delen av 1974 synes en återhämtning ha ägt rum.
Effekterna av oljekrisen har dock varit mest märkbara på den externa balansen och inflationstakten. Redan under 1973 hade bytesbalansen till följd av den snabba ökningen av den inhemska efterfrågan och den höga utnyttjandegraden av produktionsresurserna visat ett underskott på nära 2,5 miljarder dollar, varav en stor del är att hänföra till oljeimporten. Prisstegringstakten i konsumentledet ökade tUl 11 %.
Under första halvåret 1974 försämrades både den externa och den interna balansen. Konsumentprisökningama accelererade samtidigt som ulrikeshandelsbalansen försämrades så kraftigt att handelsbalansunderskottet för första halvåret väl översteg motsvarande underskott för hela 1973.
Denna utveckling föranledde ekonomisk-politiska åtgärder av både finans- och kreditpolitiskt slag. Den italienska regeringen beslöt i juli 1974 att höja mervärdeskatten samt vissa taxor med en kalkylerad sammanlagd restriktiv effekt på bmttonationalprodukten om 2—3 % räknat på årsbasis. Den omedelbara effekten torde dock ha blivit snabba prisstegringar under andra halvåret 1974.
Diskontot höjdes i mars 1974 från 6,5 tdl 9 % och utiåningsräntoma steg därefter kraftigt. Bankerna ålades att begränsa ökningen av krediterna till 15 % under perioden mars 1974—mars 1975.
Från och med maj 1974 belastas importen med depositionsavgifter på 50 % av importens värde. Dessa avgifter som fryses för en period om 6
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 49
månader drabbar i runt tal 1/3 av importen. Avgifterna drabbar främst varaktiga konsumtionsvaror. Ursprungligen täckte avgiflsskyldigheten ett vidare varuområde, men efter framställning från övriga EG-medlem-mar reducerades eUer borttogs avgiftema på kött- resp. övriga jordbruksprodukter.
Delvis som en följd av dessa åtgärder synes en nedgång i aktiviteten ha inträtt fr. o. m. halvårsskiftet 1974. Industriproduktionen har stagnerat och arbetslösheten ökat.
Med hänsyn till bl. a. osäkerheten i statistiken, särskilt rörande den reala utvecklingen ett år med exceptionella prisstegringar, är det svårt att mera exakt ange tillväxttakten för bmttonationalprodukten och dess viktigaste komponenter under 1974. Emellertid tycks den privata konsumtionen ha ökat med 3—4 % i volym mot drygt 6 % 1973. De fasta investeringarnas tUlväxt tycks ha hållits uppe anmärkningsvärt väl och överskridit 5 %. Exporten av varor och tjänster ökade med inemot 10 %, medan importen snarast minskade i förhållande till 1973. Med beaktande av den kraftiga försämringen i bytesförhållandet kom emellertid underskottet i bytesbalansen att uppgå tUl över 8 mUjarder dollar, mer än 3 gånger så mycket som 1973. Bmttonationalprodukten ökade med 4—5 %.
Utgångspunkten för bedömningen av den ekonomiska utvecklingen under 1975 är att en fortsatt restriktivitet i den ekonomiska politiken kommer att råda. Dels som en följd härav och dels till följd av svårigheter för löntagarna att snabbt kompensera sig för prisstegringarna torde den privata konsumtionen komma att stagnera på 1974 års nivå. Detta fömtsätter dock i sig en neddragning av sparkvoten. Den offentliga konsumtionen kan antas öka något, den uttalade restriktiviteten i fråga om budgetunderskottet 1975 tyder på att någon snabb expansion av den offentliga konsumtionen inte är att vänta. Bruttoinvesteringarna kommer enligt tillgängliga bedömningar att minska kraftigt 1975, detta mot bakgmnd av den dämpade inhemska och utländska efterfrågan och den kraftiga kapacitetsutbyggnad som ägde rum 1973 och 1974.
Stor osäkerhet vidlåder bedömningen av utrikeshandeln. Importvolymen minskade redan första halvåret 1974 och med hänsyn till den förväntade nedgången i den mhemska slutiiga efterfrågan 1975 samt en fortsatt lageraweckling synes en stagnerande importvoiym sannolik. Av avgörande betydelse för tillväxttakten i den italienska ekonomin är därmed exportmöjligheterna. För att en exportillväxt av den här antagna storleken, 7 %, skall kunna realiseras 1975 är en markerad återhämtning i Västeuropa nödvändig, särskUt i Förbimdsrepubliken Tyskland som mottar ca 1/5 av Italiens export. Inberäknat en viss återhämt-nmg under 1975 av den mycket negativa utvecklingen av terms-of-trade 1974 skulle bytesbalansunderskottet kunna reduceras tUl ca 5 miljarder dollar 1975. Detta skulle innebära att bytesbalansunderskottet exkl. 4—Riksdagen 1975.1 saml. Nr 1. Bil, 1.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 50
oljeprodukter eliminerades 1975. Sammantaget beräknas bruttonationalprodukten under gynnsamma omständigheter stiga med någon procent mellan 1974 och 1975.
En fortsatt hög inflationslakt kan förutses samtidigt som arbetslösheten torde komma att nära nog fördubblas från dess lägsta nivå 1974. Huruvida den ekonomiska politiken kan komma att läggas om är svårt att bedöma, en viss lättnad kan dock inte uteslutas.
Danmark
Den danska ekonomin karakteriserades 1974 av att den synnerligen expansiva utvecklingen av den inhemska efterfrågan 1973 dämpades högst påtagligt. Den totala inhemska efterfrågevolymen kan sålunda beräknas ha sjunkit något mellan 1973 och 1974. Till följd av en stabil exporttUlväxt motverkades emeUertid den härigenom uppkomna kontraktiva effekten på den totala produktionen och ökningstakten för bruttonationalprodukten 1974 torde ha uppgått tiU ca 2 % i volym.
Den ekonomiska politiken hade 1973 lagts om i efterfrågedämpande riktning. En väsentiig roll torde härvidlag den begränsning av den offentliga sektorns investeringar som införts våren 1973 ha spelat. Denna investeringsbegränsning kom sedan att gälla fram tUl augusti 1974 och påverkade därigenom märkbart den offentliga sektorns investeringar även detta år, varigenom dessa i volym kom att fortsätta att minska, med mer än 10 %. Den offentliga konsumtionen hade däremot en expansiv efterfrågeeffekt 1974 och ökade volymmässigt med 4 å 5 %. I februari 1974 beslutades ett program innefattande tUlfälliga subsidier till företagen för att mildra lönekostnadspressen sedan försök att eliminera de tröskelklausuler, vilka knyter löneutvecklingen tiU prisutvecklingen, misslyckats. Subsidierna kan beräknas till ca 3 % av lönesumman i den privata sektorn. I åtstramande syfte aviserades samtidigt anställningsstopp i den offentliga sektorn under perioden februari—augusti 1974 samt ett obligatoriskt hushållssparande på speciella bankkonton för större inkomster. Den senare ålgärden trädde emellertid inte i kraft förrän under loppet av hösten 1974 och beräknas därigenom nå full effekt först 1975.
Starkt bidragande tUl den mycket matta inhemska efterfrågan 1974 var den privata konsumtionens utveckling. Enligt mycket preliminära uppskattningar torde den privata konsumtionen t. o. m. ha minskat med nägon enstaka procent i volym meUan 1973 och 1974. En väsentlig roll för denna svaga utveckling spelade höjningen av de indirekta skatterna på en rad konsumtionsvaror som beslutades i maj 1974 samt den samtidigt genomförda höjningen av viktavgiften och — temporärt — registreringsavgiften för bilar. Den senare åtgärden torde vara främsta orsaken till att bilinköpen bringades ned till en mycket låg nivå andra halvåret 1974.
Bil. 1 Preliminärnationalbudget 51
Näringslivets fasta investeringar bibehöll ännu första kvartalet något av den starka ökningstakt, vUken uppnåtts 1973. Företagen synes, att döma av enkätdata från våren 1974, inte i sina investeringsplaner nämnvärt ha påverkats av oljeprishöjningarna. Icke desto mindre synes den dämpade efterfrågeutvecklingen samt — inte minst — den allt mer käimbaia kreditåtstramningen ha medfört att investeringarna längre fram under året kom in i en mer avmattad utvecklingsfas. Näringslivets fasta investeringar kan härigenom bedömas ha ökat endast måttligt 1974 eller med 1 ä2%.
Bostadsbyggandet kom 1974, efter det exceptionella uppsvinget 1972—1973, in i vad som närmast kan karakteriseras som en kris delvis till följd av de finansiella problem den höga räntenivån medfört i avsaknad av ett system att omfördela räntekostnadema över tiden i en inflationsekonomi. Bostadsbyggandet kan härigenom beräknas ha minskat med ca 25 % i volym 1974, och antalet påbörjade lägenheter blev bara något över hälften av antalet 1973. Importens utveckling svängde dramatiskt 1974, från en volymökning om 19 % 1972—1973 tUl en nedgång på 5 å 6 % 1973—1974. Då exporten ökade parallellt, kom den reala BNP-tillväxten att utvecklas i linje med den totala inhemska efterfrågan. TUl följd av den genom oljeprishöjningama kraftigt försämrade utvecklingen av bytesförhållandet med utiandet ökade emellertid det redan 1973 stora underskottet i bytesbalansen ytterligare kraftigt.
I samband med den allmänt lugnare efterfrågeutvecklingen avmattades det 1973 starka trycket på arbetsmarknaden successivt, vUket ledde tUl att arbetslösheten tilltog och under höstmånaderna 1974 uppgick antalet arbetslösa tidvis tiU mer än 10 % av den organiserade arbetskraften. För året som helhet torde arbetslösheten i genomsnitt ha uppgått tiU drygt 4 % jämfört med 2,4 % 1973. Härigenom kunde löneglidningen dämpas något 1974. TUl följd av de uppnådda avtalsmässiga löneökningarna för 1974 enligt tvåårsavtalet från 1973 samt genom prisin-dexregleringen av lönerna, torde dock den totala lönesumman ha ökat med närmare 20 % 1974. Med hänsyn tagen till de subsidier företagen bevUjades i febmari 1974 samt den uppnådda produktivitetsutvecklingen kan arbetskostnadsökningen per producerad enhet beräknas tUl ca 15 % 1974, vilket under antagande om oförändrade vinstmarginaler skulle ha medfört en direkt priseffekt på mer än 10 %. Genom prisstoppet under de två första månaderna 1974 samt priskontrollen härefter torde dock vinstmarginalerna ha minskat något. Samtidigt medförde emellertid de högre oljepriserna en effekt på 3—4 procentenheter på konsumentpriserna och prisökningar på andra importerade varor torde ha bidragit med ytterligare ca 2 procentenheter. Konsumentpriserna kom härigenom 1974 i genomsnitt att ligga 15 % över nivån 1973.
Inför 1975 ställs den ekonomiska politiken i Danmark inför svårare awägningsproblem än i de flesta andra länder. Arbetslösheten har kom-
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 52
mit upp på en mycket hög nivå och krav kan ställas på en expansiv ekonomisk poUtUi i syfte att minska antalet arbetslösa. Samtidigt står det klart att förhållandevis drastiska åtgärder är fortsatt nödvändiga fÖr att sanera ulrikesbalansen. En ekonomisk politik som håller tUlbaka den inhemska efterfrågan förespråkas av dessa skäl.
Den reala förbättringen av bytesbalansen 1974 måste betraktas som klart otillräcklig även mot bakgrund av ett begränsat syfte att eliminera den del av utrikesunderskottet som inte beror på höjda oljepriser. Förutom oljeunderskottet har Danmark dessutom att brottas med växande räntebetalningar tUl utlandet, vilka redan 1974 torde ha uppgått till ca 1 miljard danska kr. De under mer än 10 år ackumulerade bytesbalansunderskotten mot utlandet har skapat en utiändsk skuld som 1974 uppgick till ca 30 miljarder danska kr. SärskUt under 1973 och 1974 var den intemationeUa upplåningen omfattande och verkstäUdes främst av företagen tUl följd av den även vid internationell jämförelse höga räntenivån i Danmark. De för Danmarks del hittills beslutade åtgärderna för 1975 bedömdes av regeringen som ur betalningsbalanssynpunkt otillräckliga och ett mer genomgripande lösningsförslag av inkomstpolitisk natur framlades i början av december 1974. Detta förslag kunde ej vinna anslutning i folketinget och en regeringskris utlöstes. I oktober 1974 hade det förslag tUl skattereform, vUket aviserats i maj samma år framlagts. Genom denna reform säidis de direkta skatterna 12 a 13 % 1975, vilket delvis inbesparas på hushållens sociala förmåner samtidigt som de indirekta skatterna bibehålls oförändrade i motsats tUl vad som tidigare aviserats. För den genomsnittUge löntagaren kan skattesänkningarna sägas motsvara en nominell löneökning på 7—8 %.
I motsats till 1974 kan en expansiv effekt på samhällsekonomin förväntas från den offentiiga sektom 1975. Offentliga investeringar och offentlig konsumtion väntas sammantaget öka med ca 4 % i volym 1975. Det privata näringslivets fasta investeringar kan 1975 bedömas stagnera mot bakgmnd av förväntade kapacitetsbehov samt räntabilitetsutsikter detta år och bostadsinvesteringama bedöms fortsätta den 1974 inledda tillbakagången med en minskning på ca 25 % i volym 1975.
Den privata konsumtionen kan bedömas kunna öka med så mycket som 4 % 1975. Den totala inhemska efterfrågevolymen skulle mot bakgrund av en sådan utveckling av de olika efterfrågekomponentema kunna öka med något mer än 2 % 1975. Importvolymens ökningstakt torde härigenom kunna begränsas även om avskaffandet av den temporära registteringsavgiften på bUar fr. o. m. 1.1.1975 kan medföra att från andra halvåret 1974 uppskjutna bilköp får en viss uppdragande effekt under 1975. Exporten kan 1975 gynnas av att vissa tidigare kapacitetsbegränsningar bortfaller. Bytesbalansen kan härigenom beräknas uppgå till samma volymmässiga underskott som 1974, varigenom bmttonationalprodukten skuUe komma att utvecklas i linje med efterfrågan
Bil. 1 Preliminär nationalbudget . 53
eUer med en ökningstakt om ca 2 %. Genom en viss återhämtning av det 1974 starkt försämrade bytesförhållandet skulle bytesbalansen 1975 till löpande priser visa ett mindre underskott än 1974 eller ca 5 miljarder danska kr. jämfört med ca 7 miljarder 1974.
Finland
Den expansiva utvecklingen av total efterfrågan och produktion fortsatte 1974 ehuru i långsammare takt än 1973, bl. a. till följd av bristande kapacitet inom industrin. Under höstmånaderna 1974 kunde dock tendenser tiU en mattare efterfrågeutveckling skönjas, härrörande framför allt från bostadsbyggandet och den privata konsumtionen men även från exporten.
Den offentliga sektoms resurskrav utvecklades 1974 något långsammare än 1973. Den samlade volymen av utgifter för offentlig konsumtion torde sålunda ha ökat närmare 4 % 1974 jämfört med 5,4 % 1973. Den offentiiga sektom fick därtUI indirekt en förhållandevis expansiv effekt på den inhemska efterfrågeutvecklingen tUl följd av de skattesänkningsåtaganden som regeringen gjorde i samband med att ett centralt löneavtal fastställdes av arbetsmarknadsparlcma våren 1974. Genom det nämnda skatteprogrammet sänktes de dkekta skatterna med 950 mUjoner finska mark 1974. Dessutom förbättrades de sociala förmånerna för hushåUssektom.
Samtidigt som hushåUens nominella disponibla inkomster 1974 ökade synnerligen kraftigt tUl följd av löneavtalet i kombination med de statliga åtagandena steg den reala köpkraften endast måttiigt, eUer med ca 21/2%, bl. a. i samband med att de höjda priserna på importerad olja i enlighet med den officiella politiken fick fidlt genomslag i konsumentledet. Totalt ökade konsumentprisindex under perioden december 1973— oktober 1974 med ca 16 %. Denna utveckling i förening med en viss återhämtning av hushållens sparkvot medförde att den privata konsumtionsvolymen ökade måttligt 1974, eller med drygt 2 %. Även bostadsbyggandet utvecklades förhållandevis svagt 1974 framför allt till följd av bristande kapacitet. Kraftigt stigande bostadskostnader torde även ha bidragit till en successivt minskad efterfrågan inom denna sektor. De övriga privata fasta investeringarna utvecklades emellertid expansivt; i synnerhet maskininvesteringarna. Byggnadsinvesteringarna torde dock ha dragits ned av den 40-procentiga investeringsavgiften på oprioriterat byggande, vilken utsträcktes att gäUa till slutet av 1974.
Exportvolymens ökningstakt låg för 1974 som helhet på en jämförelsevis hög nivå. Härtill bidrog bl. a. förhållandet att höjda oljepriser betalas med en ökad export tiU Sovjet inom ramen för det bUaterala handelsavtalet med detta land. Samtidigt begränsades dock den finska exportutvecklingen av kapacitetsbrist inom ett antal branscher, främst
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 54
papper och massa där den intemationeUa efterfrågan låg på en synnerligen hög nivå. För sågat virke och andra träprodukter inträdde dock en klar efterfrågeavmattning i samband med den dämpade utvecklingen inom bostadsbyggnadssektorn i en rad länder 1974. Till följd av den kraftiga prisstegringen på bl. a. skogsindustriprodukter kunde exportvärdet under perioden januari—oktober 1974 öka med inemot 50 % jämfört med motsvarande period 1973. För hela 1974 kan exportens volymmässiga ökning beräknas ha stannat vid 6 %.
Importvolymen utvecklades 1974 paraUellt med exportvolymen samtidigt som den mycket gynnsamma exportprisutvecklingen begränsade effekten på bytesförhållandet av oljeprishöjningarna. I löpande priser beräknas bytesbalansens underskott ändå ha tredubblats 1974 till ca 4 1/2 miljarder finska mark.
Sammanfattnmgsvis ökade bmttonationalprodukten med ca 3,5 % 1974. Parallellt härmed tUltog trycket på arbetsmarknaden trots en nettoåterinvandring från Sverige. Antalet lediga platser växte sålunda successivt under året fram tUl augusti 1974, då de uppgick tUl 39 000 jämfört med 33 000 i augusti 1973. Arbetslösheten minskade samtidigt från 2,1 % i juni 1973 tUl 1,4 % i juni 1974.
Det av regeringen i september 1974 framlagda budgetförslaget för 1975 innefattade en restriktiv statsutgiftspolitik. Samtidigt framlades emeUertid ett omfattande investeringsprogram för de statliga företagen för åren fram till 1978. DärtUI nedjusterades inkomstskatteskaloma 1975 tUl följd av den inkomstpolitiska helhetsuppgörelsen 1974. I anslutning till budgetförslaget för 1975 framlades även ett förslag om en statlig investeringsfond som skaU kanaUsera statliga medel till kapital-bUdningen i näringslivet. Bl. a. till följd av de föreslagna statliga åtgärderna väntas den totala offentliga sektoms utgiftsvolym 1975 öka med ca 4 %.
De privata fasta investeringarna beräknas 1975 få en förhållandevis expansiv efterfrågeeffekt, varvid framför allt maskininvesteringarna väntas fortsätta att utvecklas expansivt, samtidigt som en mer dämpad utveckling av byggnadsverksamheten 1975 väntas bli motverkad av att investeringsavgiften på oprioriterat byggande avskaffades fr. o. m. årsskiftet 1974/1975.
Parallellt med att det löpande centrala tvåårsavtalet medför fortsatta stora avtalsmässiga löneökningar 1975 väntas löneglidningen minska i samband med att efterfrågan på arbetsmarknaden övergår till ett beräknat lugnare utvecklingsförlopp. Genom att importprisstegringarna förväntas bli avsevärt dämpade 1975 skulle härigenom vissa förutsättningar kuima firmas för en fortsatt real inkomstförbättring. En sådan utveckling understöds av regeringens initiativ i oktober 1974, dels i form av åtgärder för att sänka bostadskostnaderna och dels i form av borttagande av omsättningsskatten på vissa baslivsmedel under perioden 7 oktober
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 55
1974—31 december 1975. Den privata konsumtionen kan därför väntas öka något snabbare än 1974 eller med ca 2,5 % i volym.
Exporten väntas 1975 utgöra ett expansivt efterfrågeelement men ändå avmattas något i förhållande tiU 1974 och visa en volymökning på ca 4 %. TUl följd av en något snabbare volymmässig ökning av importen i förbindelse med en viss återhämtning av bytesförhållandet mot utlandet beräknas bytesbalansen till löpande pris 1975 ge ett underskott av ungefär samma storleksordning som 1974. Den reala bruttonationalprodukten torde 1975 öka med ca 3 %, dvs. något långsanmiare än 1974.
Norge
Den ökade aktivitet som gjorde sig märkbar i den norska ekonomin fr. o. m. andra halvåret 1973 kom i hög grad att prägla utvecklingen även under 1974, med åtföljande hög efterfrågan, brist på produktionskapacitet och stram arbetsmarknad.
Tillväxten har fram till halvårsskiftet 1974 främst stimulerats av industriinvesteringarna och exportefterfrågan. Ökningstakten i exporten av varor och tjänster avtog dock redan under våren och sommaren främst till följd av bristande produktionskapacitet och volymökningen för helåret beräknas till 6,2 %. Effekten av den starkt uppbrorasade ekonomiska aktiviteten hos flertalet av Norges handelspartners har mUdrats avsevärt av det starka inslaget av energiintensiva och trävaru-baserade varor i den norska exporten.
Investeringsökningen, som beräknas till ca 6 %, bidrog till den ökade aktiviteten. Merparten av denna ökning hänför sig till industrunveste-ringarnas anmärkningsvärda uppgång med mer än 25 % i volym. I skarp kontrast mot utvecklingen i nästan samtiiga övriga OECD-staler expanderade även byggsektorn under 1974. Utvecklingen för de totala investeringarna har dock motverkats av att sjöfartens investeringar gått ned kraftigt.
Fram till halvårsskiftet 1974 gav inte den privata konsumtionen någon nämnvärd stimulans åt produktionstillväxten. Under andra halvåret har dock resultatet av årets löneuppgörelse i kombination med regeringens konsumtionsstimulerande åtgärder i mars skapat förutsättningar för en ökning av den privata konsumtionen med inemot 4 %.
Den offentliga efterfrågan ökade med ca 4 % totalt. Samtidigt skedde dock en förskjutning så att den offentliga konsumtionen ökade långsammare och investeringarna snabbare jämfört med föregående år.
Konsumentprisstegringen på 9,5 % under loppet av 1974, som mot bakgmnd av den internationella prisutvecklingen måste anses vara måttlig, drevs på i första hand av prishöjningarna på importerade och importberoende konsumtionsvaror. Försämringen i bytesförhållandet gentemot utlandet, i kombination med en ökning av den totala importen på 7,5 % i voly.m under året mot drygt 6 % för den totala exporten, ledde
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 56
till ett ovanligt stort underskott — ca 6 miljarder norska kr. — i betalningsbalansen. Av underskottet kan dock oljeutvinningsverksamheten beräknas svara för ca hälften.
Den ekonomiska politiken har sedan hösten 1973 utformats mot bakgrund av ett ur inflationssynpunkt riskabelt högt eflerfrågetryck på investerings- och exportsidan och en ogynnsam utveckling av löntagarnas realinkomsler tUl följd av prisstegringar och skatteautomatiken. Huvudmålen för politiken har varit att dämpa inflationstakten, anpassa den totala efterfrågan tUl den liUgängliga produktionskapaciteten och vidga utrymmet för en real konsumtionsökning för den genomsnittlige löntagaren och för pensionärerna på bekostnad av en långsammare ökningstakt för industrins investeringar och den offentliga sektorns efterfrågan. De ekonomisk-politiska åtgärder som presenterades på våren 1974 tog i anspråk en rad finanspolitiska medel, bl. a. skattelättnader som i tiden koordinerats med arbetsmarknadsparternas löneuppgörelse, ökade subventioner för livsmedel och höjda grundpensioner och barnbidrag. För att dämpa industrins efterfrågan tidigarelades företagens skatteinbetalningar. Det ovanligt höga underskottet på betalningsbalansen har inte uppfattats som något hinder för att stimulera konsumtionen, då man kunnat förutse att nettoexpoiten av råolja skulle komma igång i betydande omfattning redan under 1975.
Även penningpolitiska medel har tagits i anspråk för att nå de uppställda målen. Trots en stram kreditpolitik överskred affärsbankemas kreditgivning avsevärt den nivåvolym som förutsetts. Då kassa- och likviditetskvoterna inte visat sig påverka utlåningen på önskat sätt infördes i september tilläggsreservkrav som medgav en ökning på högst 3 % av bankernas individuella kreditvolym mellan 31 juli och 31 december 1974.
Den officiella bedömningen av utvecklingen under 1975 pekar på en avsevärd ökning i den totala produktionen med ca 6 %, en siffra som inte bara avviker starkt från den förutsedda utvecklingen inom OECD-området i dess helhet, utan även ligger drygt 1,5 procentenheter över genomsnittet för utvecklingen i Norge 1963—1973. TUl ca 1/4 förklaras tillväxten av den ökade oljeutvinningsverksamheten i Nordsjön, vars bidrag till exporten under 1975 förväntas öka från 540 milj. till drygt 4 miljarder norska kr. Även exporten av övriga varor förväntas öka, om än långsammare än oljeexporten. Den totala exporten av varor och tjänster förväntas öka med 9—10 %.
Ökningen i den totala investeringarna väntas gå ned tiU 4 %, men kommer att skifta för olika investeringsområden. Offentliga investeringar planeras öka något och industrins, kraftproducentemas och sjöfartens investeringar förväntas öka kraftigt. Inom oljeutvinningssektorn planeras å andra sidan en kraftig minskning som påtagligt påverkar utvecklingen för de totala investeringarna.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget ., 57
Den uppgång i den privata konsumtionen som stimulerats av 1974 års ekonomiska politik kommer med stor sannolikhet att accelerera ytterligare under loppet av 1975.1 likhet med den ekonomiska pohtiken under 1974, präglas budgeten för 1975 av strävan att stimulera den privata konsumtionen genom en ökning av den reala disponibla inkomsten. Höjning av grundavdrag och justeringar av skatleprogressionen är åtgärder som tillsammans med ökade sociala transfereringar skall garantera såväl löntagare i låg- och medelinkomstlägen som pensionärer en standardförbättring. Samtidigt söker man dämpa efterfrågan från investeringssidan med hjälp av en stram penningpolitik i syfte att bevara den samhällsekonomiska balansen. Mot denna bakgrund väntas den privata konsumtionen öka med drygt 5 %.
Den fortsatta inhemska expansionen under 1975 och främst den pågående uppgången i privat konsumtion kommer att leda tUl en ökning av importen även under 1975, men då lagerinvesteringarna inte torde ligga på samma höga nivå som 1974 väntas importökningen stanna vid drygt 5 %. Den fortsatta försämringen av bytesbalansen som blir en följd härav mildras dock av intäkterna från oljeutvinningen och det totala underskottet beräknas bli drygt 7 miljarder norska kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 58
3¶Utrikeshandeln 3.1 Exporten
Varuexporten ökade mycket snabbt under loppet av 1972 och första kvartalet 1973, varefter ett skede av mer dämpad tUlväxt följde, ungefär samtidigt som styrkan i den internationeUa efterfrågeexpansionen började avta. För delar av exporten, i synnerhet på råvamsidan, sammanhängde dämpningen med en aUtmer accentuerad kapacitetsbrist. Medan exportvolymen 1972—1973 steg med 15,7 %, beräknas preliminärt att uppgången 1973—1974 kom att stanna vid ca 5,5 %. Den sålunda försvagade tendensen för volymutvecklingen kontrasterar bjärt mot en accelererande ökningslakt för exportpriserna: en redan högst avsevärd pris-uppgång 1972—1973 på 10 % följdes av ett ökningstal för genomsnittspriserna 1973—1974 som uppskattas tUl inte mindre än 28,5 %, iime-fattande extrema prisstegringar främst för exportens råvamdel.
För 1975 emotses en exportvolym som innebär en ökning 1974—1975 på ca 3 %; således en ytterligare försvagad tUlväxt jämfört med 1973— 1974. Förutsättningar för denna beräkning utgörs bl. a. av den bild av relativt svag ekonomisk tillväxt i OECD-området som tecknas i kapitlet om det internationella konjunkturläget; vidare förutsätts att vår export till Östeuropa och vissa u-länder, främst de oljeproducerande, fortsätter att uppvisa en mycket god tillväxt. Prisutvecklingen för totalexporten väntas bli dämpad i jämförelse med 1973—1974. Ökningstalet 11 % 1974—1975 inrymmer mycket stora skillnader i bedömningarna för olika varugrupper: exempelvis torde järnmalmspriserna komma att stiga med 50 % medan trävarupriserna beräknas sjunka med 20 %.
Färdigvaruexporten
Fartyg exkluderade, utgör färdigvarorna i runt tal 75 % av exporten. Utvecklingen av färdigvamexporlen överensstämmer därför ganska väl med tendensen för totalexporten, sådan den inledningsvis beskrivits för de senaste åren. Den vikande tendens som inträdde under loppet av
1973 blev dock för färdigvaruexporten något mindre markerad än för totalexporten, eftersom råvaruexporten i själva verket sjönk tUl följd av begränsningar på utbudssidan. Exportvolymen av färdigvaror torde i större utsträckning än vad som gällt för råvarorna ha följt efterfrågans utveckling under det senaste konjunkturuppsvinget. Uppgången 1973—
1974 beräknas preliminärt ha uppgått till ca 10,5 %. Huvudparten av färdigvarorna avsätts, liksom råvarorna, i OECD-länderna. Färdigvaruexporten till detta område, som framgår av tabell 3: 2, steg 1972—1973 med ca 17 % och beräknas preliminärt 1973—
Bii. 1 Preliminär nationalbudget 59
Tabell 3:1 Marknadstillväxten för färdigvaror (exkl. fartyg)' i OECD-området' 1971-1975
Procentuell volymförändring
Sammanvägning av
1971-1972
1972-1973
1973-
prel.
1974-
prognos
Bruttonationalprodukt Färdigvaruimport vid "normala" importelasticiteier Faktisk färdigvaruimport (= marknadstillväxt)
4,5 9,1 9,6
5.3 10,6 15,2
3,5
3 5 4
' SITC 5-8, exkl. 68 och 735.
' Utom Australien, Nya Zeeland, Grekland, Irland, Island, Portugal, Spanien och Turkiet.
Anm. 1. Sammanvägningarna är i samtliga fall gjorda med ländernas andelar i Sveriges färdigvaruexport som vikter.
Anm. 2. Prognoserna för volymförändringarna är avrundade till närmaste hela resp. halva procent.
1974 ha stigit med ca 6 %. MarknadstiUväxteninom OECD-området beräknas samtidigt tUl drygt 15 % resp. ca 4 % (det sistnämnda talet är dock ytterst preliminärt). Sverige ökade således sina marknadsandelar 1972—1973, sannolikt också 1973—1974.
MarknadstUlväxten 1972—1973 hör till de största som noterats under efterkrigstiden. Om man på samma sätt som för marknadstillväxten väger samman OECD-ländernas tiUväxt i bmttonationalprodukten med andelarna i Sveriges färdigvaruexport, finner man att den vägda produktionstillväxten uppgick till 5,3 % 1972—1973; den svenska industrin mötte således på sina utlandsmarknader en genomsnittlig importelastici-tet för färdigvaror som uppgick till närmare 3. Vid historiskt sett "normala" importelasticiteier skuUe den vägda genomsnittliga importelastici-teten ha varit ungefär 2 och marknadstillväxten följaktligen ca 10,5 % 1972—1973 — jämför med den faktiska, mer än 15 %. I tabell 3: 1 återfinns likartade beräkningar och jämförelser för hela perioden 1971—1975.
Att tillväxten i OECD-ländernas importefterfrågan på färdigvaror 1972—1973 blev större än vad som vore att vänta med ledning av historiska tal för importelaslicitelema, stod i samband med att kapacitetsutnyttjandegraden i flertalet av länderna steg kraftigt 1972—1973. En betydande del av efterfrågetiUväxten kom i detta läge att "spilla över" på importsidan. 1971—1972, då kapacitetsutnytljandet i avsättningsländerna höll sig ungefär konstant, överensstämde däremot den faktiska marknadstillväxten ungefärligen med den kalkyl som grundar sig på "normala" importelasticiteier — noga räknat blev den aningen större. Även 1973—1974 lyder den preliminärt skattade marknadstill-
1 Dvs. ett med avnämarländemas andelar av den svenska färdigvaruexporten vägt medeltal av tiUväxten i samma länders färdigvaruimport.
prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 60
växten, 4 %, på att den genomsnittliga importökningen varit något större än en på historiska elasticiteter grundad förväntan. Detta resultat betingas dock av anmärkningsvärt höga tillväxttal för Norges och Storbritanniens färdigvamimport. Dessa två länder synes ha svarat för huvuddelen — över 75 % — av den 4-procentiga marknadstUlväxten, medan deras sammanlagda vikt i beräkningarna är ca 30 %. För OECD-området utom Norge och Storbritannien synes däremot importtiUväxten ha blivit lägre än vid "normala" elasticiteter, sannolikt återspeglande det faktum att kapacitetsutnyttjandet i flertalet länder torde ha sjunkit mellan genomsnitten 1973—1974.
Under 1975 förväntas en svag återhämtning i den ekonomiska tillväxten äga mm i de västliga industriländema. Den produktionsökning som emotses torde emellertid i allmänhet innebära en ytterligare nedgång i kapacitetsutnytljandet. Den ekonomiska politikens inriktning och intensitet i avnämarländema under 1975 är i nuläget en källa till betydande osäkerhet. Delta avser i första hand bedömningen av den allmänekonomiska tUlväxten men även relationen meUan denna och importutvecklingen, i den mån nämligen politiken kan komma att i ökad utsträckning ta sikte på att bromsa importen i länder med stora underskott i utrikeshandeln. Marknadstillväxten för färdigvaror i OECD-området har beräknats bli ungefär 4 %, vUket enligt tabell 3: 1 är något lägre än vid "normala" importelasticiteier. Avvikelsen är i huvudsak en antagen effekt på importefterfrågan av det väntade sänkta trycket på ländernas inhemska produktionsresurser.
Variationer i den svenska färdigvaruexportens marknadsandelar kan ibland vara väl så betydelsefulla som marknadstillväxten för exporttillväxtens storlek. Utvecklingen av de genomsnittliga marknadsandelarna i OECD-området 1971—1975 framgår av tabell 3: 2 och i ett föriängt historiskt perspektiv av diagram 3:1. Orsakerna tiU andelarnas förskjutningar är inte alltid så lätta att klarlägga, i synnerhet som både efter-
Tabell 3:2 Sveriges export av färdigvaror (exkl. fartyg)' till OECD-området" 1971-1975
Procentuell volymförändring
1971-1972
1972-1973
1973-
prel.
1974-
prognos
9,6
4,6
-4,6
15,2
16,9
1,5
4 6 1,5
4 4 0
Marknadstillväxt
Export
Marknadsandelar
' SITC 5-8, exkl. 68 och 735.
' Utom Australien, Nya Zeeland, Grekland, Irland, Island, Portugal, Spanien och Turkiet.
Anm. Prognoserna är avrundade till närmaste hela resp. halva procent.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget
61¶Diagram 3:1 Marknadstillväxt och marknadsandelar för Sveriges färdigvaruexport till OECD-området 1962—1975
Procentuell volymförändring från föregående år. För 197'4 avses preliminärt utfall, för 1975 prognos
D Marknadstillväxt Q Förändring i marknadsandel
18 1
16 L
14 h
12
n
_
10 h
r
8r
6r
4L 2 n L
FT
b
t
R
U r
-IV
.1 bl
-1 "~~
\\
ri
-4h
LJ
J
-eL
L
1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 I 1 1
1962 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75
fråge- och utbudsfaktorer kan inverka samtidigt. Den positiva utveckling av färdigvarornas marknadsandelar som kunnat iakttas 1973 och troligen även 1974, hade sannolikt delvis sin grund i att efterfrågetrycket i Sverige relativt till de övriga industriländerna var lågt och sjim-kande i högkonjunkturens inledande fas, åtminstone fram tUl mitten av 1973: produktionstillväxten i konkurrentländerna var snabbare än i Sverige. Konkurrensen om importandelarna på avsättningsmarknaderna lorde därigenom ha mattats av. Till detta kommer att den tidigare stigande tendensen för den svenska färdigvamexportens relativpris (se tabell 3: 4) synes ha bromsats under 1973 och 1974. De relativa priserna gick däremot upp 1970—1971 och framför allt 1971—1972, vUket torde bidra till att förklara det faU i marknadsandelarna som då ägde mm. Under 1974 synes utvecklingen av det relativa efterfrågetrycket ha re-verserats gentemot 1973: den svenska industrins produktionsökning översteg kapacitetstUlväxten medan motsatsen torde ha gällt för i stort sett alla andra industrUänder. Även 1975 väntas en viss, låt vara obetydlig, ytterligare öknmg av det svenska relativa efterfrågetrycket äga rum. De svenska färdigvamproducenterna får nu på sina utlandsmarknader sannolikt känna av ett ökat säljtryck från konkurrentiänderna, vUket
1 Härtill kommer att variationer i andelarna alltid till en del är i en viss mening skenbara, nämligen_ i den mån efterfrågetUlväxten är oUka stor för olika varugruppsdelar, samtidigt som den svenska exportens varusammansättning avviker från resp. länders import.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 62
Tabell 3:3 Sveriges export av färdigvaror (exkl. fartyg) 1968—1975
Export till
Ärlig
volymförändring,
7o
Andel
av totalsumman, %
1968-
- 1971-
1972-
- 1973-
1974-
1974 prel.
1975 prognos
prognos
OECD-länderna=
11,2
4,6
16,9
78,4
74¶Övriga länder
8,3
5,4
15,6
25,5
13,5
23,9
21,6
därav:
Östeuropa och Kina
6,2
4,4
29,1
5,9
4,8
6¶OPEC-länderna"
12,3
16,4
21,7
2,0
2,1
4¶Andra länder
8,6
4,4
10,9
16,0
14,7
16 Summa
10,5
4,8
16,6
10,5
6,5
100,0
100,0
100
' SITC 5-8, exkl. 68 och 735.
* Utom Australien, Nya Zeeland, Grekland, Irland, Island, Portugal, Spanien och Turkiet. " Qatar, Abu Dhabi, Saud-Arabien, Kuwait, Irak, Iran, Indonesien, Venezuela, Libyen, Algeriet och Nigeria.
Anm. Prognoserna för volymförändringarna är avrundade till närmaste hela resp. halva procent.
återverkar på bedömningen av marknadsandelarnas utveckling 1974— 1975. En faktor som å andra sidan kan förhindra en tillbakagång i marknadsandelarna är den hittUlsvarande någorlunda gynnsamma relativprisutvecklingen som väntas bestå även 1974—1975. Vid elt anlagande om oförändrade marknadsandelar skulle Sveriges export av färdigvaror tUl OECD-området sålunda stiga med marknadstillväxtens ca 4 % 1974—1975.
I tabell 3: 3 visas utvecklingen av den svenska färdigvaruexporten med fördelning även på ländergrupper utanför OECD-onurådet: Östeuropa, inkl. Kina, OPEC-länderna samt andra länder, företrädesvis icke-oljeproducerande u-länder. För dessa länder-gmpper saknas mycket av det datamaterial och de prognoser för den ekonomiska utvecklingen som bildar underlag för bedömningen av exporten till OECD-länderna. De prognoser som redovisas får därför anses mer ofullständigt underbyggda.
Exporten av färdigvaror till Östeuropa och Kina har under de senaste två åren expanderat mycket starkt; 1972—1973 beräknas voIymtUlväx-ten ha varit närmare 30 % och 1973—1974 torde ökningen snarast ÖversUga detta procenttal. Bakgrunden är den snabba ekonomiska tUlväxten i SEV-länderna, som synes ha överträffat de redan i sig ambitiösa tillväxtmålen. Planerna för 1975 är ännu inte kända, men det förutsätts att de inte kommer att innebära någon mer avsevärd neddragning av den ekonomiska tUlväxttakten. För den svenska färdigvamexporlen tUl området räknas tentativt med en volymtillväxt 1974—1975 på 17 %.
Efter de drastiska oljeprishöjningar som genomfördes under slutet av 1973 och vid början av 1974 knöts på många håll stora förhoppningar tUl OPEC-länderna som en kraftigt växande marknad för industriländernas exportvaror. Problemet är i första hand att åtskiUiga OPEC-län-
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 63
der saknar möjlighet att på kort sUct nyttiggöra sig en kraftigt växande varuimport — större delen av oljeinkomsternas väldiga ökning sparas i olika former. Icke desto mindre beräknas den svenska färdigvaruexporten ha ökat med omkring 50 % i volym 1973—1974, vUket också kan utttyckas så att OPEC-länderna svarade för ca 1/8 av den totala färdigvaruexportens ökning. Man bör kunna räkna med att ett tUlväxttal av minst samma storlek erhåUs 1974—75; bär har räknats med en volymökning i färdigvamexporten på 55 %.
De kraftigt ökande noteringsprisema på råvaror under 1972 och större delen av 1973 medförde att även många icke-oljeproducerande u-länder erhöll avsevärda förstärkningar i exportinkomsterna 1972—1973 och 1973—1974, vilket skulle ha kunnat bUda bas för betydande ökningar i deras import från industriländerna. Emellertid lägger nu OPEC-länderna beslag på en avsevärd del av dessa inkomstUlskott via de höga oljepriserna, varför tUlväxten i de övriga u-ländemas import av färdigvaror framgent torde bli förhållandevis dämpad. Den svenska färdigvamexporten till gmppen "andra länder" beräknas 1973—1974 ha stigit mycket påtagligt, 18 å 20 %. För 1974—1975 beräknas med försiktig optimism en tillväxt på 5 % vara möjlig. Detta innebär dock en mycket obetydlig uppgång i utförselvolymen, räknat från nivån under andra halvåret 1974.
Sammantaget innebär kalkylerna en volymtiUväxt i den totala svenska färdigvaruexporten på ca 6,5 % 1974—1975.
Priserna för den svenska färdigvamexporlen bestäms dels av den inhemska pris- och kostnadsutvecklingen, dels av de priser som etableras på världsmarknaden av de ledande konkurrentiänderna. De svenska exportöremas eget inflytande på världsmarknadspriserna är mycket ringa till följd av Sveriges obetydliga andel i världshandeln med färdigvaror — detta till skillnad mot främst Förenta staterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Japan. I tabell 3: 4 redovisas utvecklingen av de svenska exportpriserna och "världsexportpriserna" för färdigvaror. Uppgången i färdigvarupriserna blev 1973—1974 synnerUgen kraftig; världsmarknadspriset uttryckt i genomsnittiiga nationella valutor beräknas preliminärt ha stigit med inte mindre än ca 18,5 %. I första hand är detta ett genomslag av prishöjningama på olja och andra råvaror, medan den prisuppdrivande effekten från efterfrågesidan torde ha varit avgjort lägre än 1972—73. De svenska exportpriserna för färdigvaror steg 1973— 1974 uppskattningsvis 20 % (räknat exkl. papper) vUket, om man räknar i enhetlig valuta, betydde att relativpriset, liksom 1972—1973, uppvisade en ganska obetydlig ökning. Det kan i sammanhanget nämnas, att den svenska kronan effektivt torde ha deprecierats med någon procent, räknat mellan genomsnittskurserna 1973 och 1974.
Också för 1975 fömtses en mycket hög inflationstakt i världsekonomin mot bakgrund av dels elt visst fortsatt genomslag av oljeprishöj-
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 64
Tabell 3:4 Prisutvecklingen för färdigvaror 1960—1975
Procentuell årlig förändring
1960-
1969-
1970-
1971-
1972-
1973-
1974-
1974 prel.
1975 prognos
Världsexportpriset'
(1) i nationella valutor
1,4
4,7
3,2
2,4
7,1
18,5
(2) i US dollar
1,1
5,9
5,6
8,6
15,4
17,5
(3) i svenska kronor
1,1
5,9
3,7
6,2
11,5
Sveriges exportpris i svenska
kronor
2,0
7,6
5,7
5,4
6,7
20»
11,5»
Sveriges relativa exportpris
0,9
1,6
1,9
3,8
0,5
'Exportprisindex för "manufactured goods" för de 11 i världshandeln största OECD-länderna, sammanvägt med deras andelar i världsexporten. » Räknat exkl. papper. Inkl. papper erhålls 22,5 % resp. 12,5 %.
Anm. Prognoserna är avrundade till närmaste hela resp. halva procent.
ningarna i färdigvamledet, dels de kraftiga löneökningar som väntas i flertalet länder. Höjningen av den allmänna prisnivån beräknas bli i det närmaste lika stor 1974—1975 som 1973—1974. En viss dämpning av prisstegringarna för färdigvaror i internationell handel väntas däremot komma att äga nmi. Uppgången 1973—1974 för världsexportpriset synes nämligen ha varit betydligt större än prisuppgången för motsvarande inhemskt sålda varor medan utvecklingen 1974—1975 antas bli mer likformig i detta avseende. Ökningen i världsexportpriset beräknas bli av storleksordningen 13 %, uttryckt i genomsnittliga nationella valutor. Uppgången i de svenska exportpriserna (räknat exkl. papper) har kalkylerats stanna vid ca 11,5 % 1974—1975. Vid oförändrade växelkurser från november 1974 sker emellertid en viss effektiv appreciering av den svenska kronan mellan genomsnittskursema 1974 och 1975, varför relativprisema 1974—1975 torde bli ungefär oförändrade.
Råvaruexporten
Världsefterfrågan på praktiskt taget samtiiga typer av råvaror steg under 1972 och 1973 mycket snabbt i samband med det kraftiga konjunkturuppsvinget i nästan alla OECD-ländema och den starkt växande efterfrågan även från Östeuropa. Utbudskapaciteten för prompta leveranser kunde inte hålla takt med efterfrågeexpansionen vUket tog sig uttryck i synnerligen kraftiga höjningar i noteringsprisema för samtliga råvaruslag i intemationeU handel.
Den svenska råvaruexportens storlek under 1973 kom mot denna bakgrund att begränsas endast av leveranskapaciteten. Volymtillväxten 1972—1973 på över 13,5 % möjliggjordes genom stora neddragningar av producentlagren. Framemot mitten av 1973 var lagren i huvudsak tömda, vilket framtvingade en sjunkande råvamexport, sett under loppet av 1973.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 65
EfterfrågebUden på råvarumarknaderna ter sig i nuläget — i kontrast mot 1973 och början av 1974 — vida mer splittrad för de olika varusla-gen. Eftersom den svenska råvamexporten dessutom har en varusammansättning som är mycket olik den totala internationella råvaruhan-delns, har någon exporlbedömning för 1974 och 1975 med utgångspunkt från den aggregerade internationella råvaruefterfrågan inte gjorts. I stället har en disaggregerad ansats tiUämpats, byggd på informationer om marknadsförhållanden och produktionsfömtsällningar för det relativt begränsade antal råvaror som ingår i den svenska exporten. Bedömningarna och kalkylerna redovisas i detalj i produktionskapitiei och mer kortfattat nedan i avsnittet om exporten på varugrupper.
Totalt beräknas att den genomsnittliga exportvolymen av råvaror under 1974 blev ca 6,5 % lägre än under 1973. För flera varugrupper, t. ex. jordbruksprodukter, livsmedel, järnmalm och massa torde det inte ha inneburit några marknadsmässiga svårigheter att avyttra det under 1974 tillgängliga exportutbudet. Efterfrågeuppsvinget under 1972 och 1973 var tydligen av en sådan styrka att lagersituationen i avnämarländema för dessa produkter ännu i slutet av 1974 inte nämnvärt höll tillbaka köpintresset. Däremot drabbades främst trävaruexporten under loppet av 1974 av avsevärda och växande avsättningsproblem till följd av kraftigt minskad efterfrågan från byggnadssektorerna i flertalet kö-parländer, inte minst de för trävaruexporten mycket betydelsefulla länderna Storbritannien och Danmark.
1975 väntas råvaruexportens samlade volym sjunka med ytterligare ca 5,5 %, jämfört med 1974. En fortsatt nedgång i trävaruexporten irme-fallas i denna prognos; dock kan en viss återhämtning i bostadsbyggandet i Västeuropa under senare delen av 1975 medföra alt marknadsläget för trävaror förbättras något mot slutet av året. En viss försvagning också av massaefterfrågan torde vara sannolik 1975 och massaexporten beräknas sjunka något. Däremot väntas utbudet av järnmalm kunna avsättas utan några mer påtagliga svårigheter, vilket ändå innebär en smärre nedgång i utförselvolymen.
Exportpriserna för råvaruleveranserna ökade kraftigt redan 1972— 1973 och steg 1973—1974 ännu mycket mer, drygt 46 %, preliminärt beräknat. För samtliga varugrupper noterades starka leveransprisökningar: från ca 20 % för järnmakn tUl mellan 50 och 60 % för trävaror och massa, ja ännu mer för jordbruks- och petroleumprodukter. 1974—1975 beräknas prisuppgången för råvaruexporten som helhet bli avgjort svagare och stanna vid ca 6,5 %. Skillnaderna mellan de olika delposterna är dock mycket betydande. Sålunda väntas trävarupriserna sjunka med 20 % tUl följd av det svaga marknadsläget medan järnmalmsleveranserna beräknas ske till med omkring 50 % höjda priser. Också exportpriserna för massa bedöms komma att stiga avsevärt.
5~Riksdagen 1975.1 saml. Nr 1. Bil. 1.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen
66¶Tabell 3:5 Exportutvecklingen för olika varugrupper 1973 — 1975
Exportvärde, milj 1973 1974
. kr. 1975
Procentuell förändring från föregående år
Volym' 1973
1975 Pris=
1975 Jordbruksprodukter
och fisk
599 I 220
1 110
-0,4
21,5
-2
14,6
-7
Skogsbruksprodukter
-26,5
17,5
10,3
40 Mineraliska produkter
I 950
2 370
3 185
18,8
0,5
-2
-1,2
därav: järnmalm
I 559
1 865
2 755
19,4
0,5
-1,5
-6,0
19,5
50¶Industriprodukter e.xkl.
fartyg
47 197
64 030
73 205
15,9
5,5
3,5
9,2
28,5
därav: livsmcdelspro-
dukter
1 i03
1 280
1 175
-6,3
-4
-8
17,9
trävaror
3 33?
2 820
11,6
-20
-16
32,0
-20
massa
4 002
5 705
6 670
28,1
-4,5
-5
10,0
papper och papp
3 508
5 455
6 480
13,1
6,5
-1
9,2
pciroleumpro-
dukter
-12,7
-6
10,5
8,8
159 I
järn och stål
4 196
5 975
7 195
21,4
8,5
8,7
31,5
12,5
icke järnmetnller
1 !24
1 520
1 185
5,5
-7
25,9
-16
verkstadspro-
dukter
21 2S5
27 395
33 135
14,0
8,5
6,0
11,5
övriga industri-
produkter inkl.
elektrisk ström
8 363
n 795
13 775
22,7
7,5
6,6
11¶Export exkl. fartyg
49 976
67 845
15,7
5,5
3,5
8,9
28,7
10,9
Fartyg
3 177
4 190
4 505
15,7
8,5
-4
31,5
21,5
12 Totalt
53 153
72 035
82 375
15,7
5,6
3,0
10,0
28,3
11,0
Färdigvaror exkl.
fartyg
37 168
50 370
60 290
16,5
10,5
6,7
22,5
12,5
Råvaror'
12 808
17 475
17 580
13,7
-6,5
-5,5
15,5
6,5
' Volymutvecklingen för exporten och importen enligt utrikeshandelsstatistiken kan avvika från den som redovisas i nationalräkenskaperna främst genom att prisdefiatorcrna för verkstadsprodukter är olika.
- Prisförändringen för färdigvaror, särskilt verkstadsprodukter, kan endast till viss del hänföras till "rena" prisökningar. De prisförändringar som redovisas i tabellen är s.k. enhetsvärden, dvs. de implicita prisförändringar StDm fram.kommer med ledning av utrikeshandelsstafistikens varuvisa uppgifter om exporterad kvantitet och motsvarande värdesumma och avspeglar således den genomsnittliga prisförändringen inom olika varuposilioner. Därigenom registreras inte endast faktiska prisförändringar utan även kvalitetsförändringar och förändringar i fördelningen av varor av olika kvalitet inom varupositioner.
" Papper och papp, järn och stal, verkstadsprodukter samt övriga industriprodukter, utom elektrisk ström.
* Export exkl. fartyg och de i not 3 nämnda varugrupperna.
Anm. 1973 års exportvärden enligt utrikeshandelsstatistiken. Värdena för 1974 är baserade på exportutvecklingen under årets tio första månader. Samtliga uppgifter för 1975 avser prognoser. I preliminära utfall och i prognoser är värdeuppgifterna avrundade till närmaste 5- resp. lO-tal milj. kr. och de procentuella förändringarna avseende enskilda varugrupper till närmaste hela resp. halva tal.
Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
Exporten på varugrupper
I tabell 3: 5 redovisas exportens fördelning på varugrupper, med uppdelningen gjord i överensstämmelse med de branschvisa beräkningar som återfinns i produktionskapitiei. Exportutvecklingen för de enskUda varugrupperna diskuteras utförligt där. Nedan följer korta sammanfattningar av bedömningarna för de viktigaste varugrupperna.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 67
Exporten av jordbruksprodukter utgörs av oförädlade varor som spannmål, frukt, ägg och oljefrö — kött m. m. ingår däreihot under rubriken hvsmedelsprodukter, se nedan. Utförseln av jordbruksprodukter antas i huvudsak vara bestämd av produktion och hemmaeflerfrågan; dock bestäms de erhållna priserna av läget på världsmarknaden. Del goda skörderesultat som erhölls 1974 medförde en mycket kraftig uppgång i exportvolymen mol slutet av året. Betydande delar av 1974 års skörd skeppas ut även under första delen av 1975 men en smärre nedgång i exportvolymen, sett mellan genomsnittsnivåerna 1974 och 1975, väntas ske. Leveranspriserna för 1974 års export har stigit synneriigen kraftigt medan ett smärre prisfall genomsnittiigt 1974—1975 beräknas äga rum.
Gruppen Hvsmedelsprodukter omfattar bl. a. kött och mer högföräd-lade livsmedel såsom konserver m. m. En sjunkande tendens för framför allt nötköttsexporlen har resulterat i minskningar i exportvolymen 1972—1973 och 1973—1974. Denna nedgång väntas fortsätta även 1974—-1975, då dessutom utförseln av mejeriprodukter beräknas sjunka. Priserna på exportleveranserna steg myckel snabbt fram lill mitten av 1974, men torde framöver komma alt uppvisa en avgjort lugnare utveckling och sannolikt sjunka något under loppet av 1975.
Järnmalmsexporten steg kraftigt 1972—1973 i samband med den snabbt växande stålproduktionen i Västeuropa, där större delen av den svenska malmexporten avsätts. 1973—1974 har en yllerligare tUlväxt i exporten förhindrats av främst transporttekniska skäl. Marknadsutsik-terna för 1975 bedöms fortfarande som lämligen goda för de svenska järnmalmsexporlörerna och en endast obetydlig nedgång i utförseln påräknas 1974—1975. Priserna på den levererade malmen väntas 1974—• 1975 stiga ännu mer än 1973—1974, eller med hela 50 %.
Exporten av sågade och hyvlade trävaror går nästan uteslutande till marknaderna i Västeuropa. Den påverkas emellertid av Irävameflerfrå-gan i Förenta staterna, då denna styr utvecklingen av Canadas träva-mutbud till Europa. I samband med det mycket expansiva bostadsbyggandet i såväl de västeuropeiska avnämarländema som i Förenta staterna steg efterfrågan på svenska trävaror synnerligen kraftigt 1972—
1973 och prisnivån ökade likaledes snabbt. Under loppet av 1974 har trävarumarknaden i Västeuropa undergått en markant omsvängning: byggandet har sjunkit dramatiskt och trävaruförbrukningen har starkt gått tillbaka. Samma tendens kan konstateras i Förenta staterna, varför den kanadensiska konkurrensen på Sveriges utiandsmarknader hårdnat avsevärt. Trävaruexporten som minskade med omkring 20 % 1973—
1974 bedöms komma att sjunka med yllerligare ca 16 % 1974—1975, även om marknaden kan komma att stabUiseras framemot slutet av året. Medelpriserna för leveranserna under 1974 steg med inemot 60 % jämfört med 1973, som resultat av den starkt uppdrivna kontraktsprisnivån
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen
68
Diagram 3: 2 Exportutvecklingen, totalt och för vissa varugrupper 1968—1975
Milj. kr., 1968 års priser. Säsongrensade halvårsdata. Log. skala
22000 20000 18000
16000 14000 12000
. Total export
y'
1—
A
r
y
/
A
/
9000 -8000 •
7000 6000
4000 1800
1200 1000
Verkstadsprodukter, exkl. fartyg ,'
Järn och stål
/\
4
• "•
A
/
- jT--''
/
Y
Trävaror
___ \
\ \
----------- v
1400 1200
1000 Massa
r>
r»*_
1
■-
(\
A\
V"
J
I___ L
J___ L
1968 69 70 71 . 72 73 74 75 1968 69 70 71 72 73 74 75
Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget j 69
i slutet av 1973 och början av 1974. För 1975 års leveranser väntas däremot priserna sjunka påtagligt.
Massaexporten steg synnerligen starkt 1972—1973 till följd av en snabb tiUväxt i Västeuropas pappersproduktion. Den svenska exportens marknadsförutsättningar förbättrades ytterligare av alt det nordamerikanska exporlutbudet till Europa hölls tillbaka. Under hela 1974, liksom 1973, har efterfrågan varit hög och exporten begränsats på ulbudssidan, vilket innebar en minskning, med ca 4,5 %, 1973—1974. Den rekordhöga utförseln 1973 skedde nämligen delvis från lager medan någon mer betydande lageravveckling inte kunde äga rum under 1974. Ännu i skitet av 1974 förefaller avsältningsläget för den svenska massan vara gott, men den avsaktning i pappersefterfrågans tUlväxttakt utomlands som torde ha inträtt under loppet av 1974 bör under första delen av 1975 medföra att en period av mer balanserad massamarknad inleds i Västeuropa, i synnerhet som utbudet av nordamerikansk massa sannolikt ökar. En viss efterfrågebetingad nedgång i exportvolymen väntas äga rum, uppskattningsvis 5 % 1974—1975. Det hittillsvarande starka marknadsläget har medfört en ytterst kraftig prisökning för 1974 års massaleveranser och även för 1975 bedöms att massaindustrin kommer att kunna få ut betydande prishöjningar.
Pappersexporten har liksom massaexporlen upplevt ett myckel starkt marknadsläge under 1973 och 1974; efterfrågan har överstigit det tillgängliga exportutbudet och priserna har som konsekvens härav stigit i snabbt tempo, Särskilt vad gäller tidningspapper iakttogs världsomfattande brisltendenser vid slutet av 1973 och under början av 1974. Efter hand har dock marknaden stabiliserats och sannolikt har lagren i Västeuropa av de flesta pappersslag — även tidningspapper — kunnat byggas upp mot slutet av 1974. Ett något försvagat efterfrågeklimat är därför att vänta 1975 och någon ytterligare tUlväxt i exporlvolymen beräknas inte äga rum 1974—1975. Avsättningsmöjligheterna för tidningspapper bedöms härvid nägot mer positivt än för annat papper. Exportpriserna väntas även 1974—1975 stiga kraftigt, dock avgjort mindre än 1973—1974.
Den svenska exporten av järn och stål uppvisade under två år fram till årsskiftet 1973/1974 en mycket snabb tUlväxt, speglande det stigande behovet av stål i större delen av världen: OECD-området, Östeuropa och många u-länder. Bristtendenser omvittnades, åtminstone vad gäUer prompta leveranser av vissa kvaliteter handelsstål, medan specialstålsmarknaden synes ha varit något mer välförsörjd. Under loppet av 1974 har en försvagad exporltillväxt iakttagits som troligen står i samband med avmattningen i den internationella konjunkturen men som till en del också kan ha betingats av det höjda kapacitelsutnyttjandet i stålverken och att takten i hemmaleveransema ökat. Uppgången i exportvolymen beräknas dock ha varit ca 8,5 % 1973—1974. Utsikterna för stålexpor-
Prop. 1975: 1 Bilaga 1 Finansplanen 70
ten 1975 bedöms som förhållandevis goda. De lidigare bristtendenserna medförde en tämligen sen uppbyggnad av förbrukarnas stållager varför stålkonjunkturens avmallningsfas kan bli ganska kortvarig, i varje fall om den internationella konjunkturen, där stålefterfrågan ligger tidigt, börjar förstärkas under 1975. ExportUllväxten har därför beräknats bli nästan lika stor 1974—1975 som 1973—1974, eller ca 7 %. E.Kportpri-serna, särskilt för handelsslål, har stigit snabbt alltsedan slutet av 1972; uppgången 1973—1974 beräknas genomsnittiigt för hela slålexporten ha uppgått till över 30 %. Prisuppgången 1974—1975 bedöms emellertid bli klart lägre, omkring 12,5 %.
Verkstadsprodtikter utgör omkring 40 % av totalexporten och väl över hälften av färdigvaruexporten. Vad som anförts i det inledande delavsniltet om exporten av färdigvaror har därför en mycket direkt till-lämpning på denna varugrupp. Tillväxttakten i exporten under OECD-ländernas senaste konjunkturuppgång synes ha börjat mattas någon gång kring årsskiftet 1972/1973. Under loppet av 1974 har den åter visat en accelererande tendens, nu främst som resultat av den synnerligen snabbt stigande efterfrågan från Östeuropa och u-ländcrna: OPEC-med-lemmarna, men även andra u-länder. Exporttillväxlen 1973—1974 beräknas ha varit inemot 13 % — nära nog lika stor som 1972—1973. Även för 1974—1975 bedöms att efterfrågan från länderna utanför OECD-områdel blir en viktig expansiv faktor och exporten av verkstadsprodukter beräknas kunna öka med 8 ä 9 %, trots den tämligen svaga efterfrågetillväxt som väntas prägla flertalet OECD-länder. Exportprisindex synes 1973—1974 ha stigit ca 14 %, således ganska måttligt i förhållande till andra varugrupper; förklaringen kan vara det jämförelsevis ringa råvaru- och energiinnehållet i verkstadsprodukternas pris. En smärre dämpning i prisökningstakten beräknas äga rum 1974—1975.
Exporten av övriga industriprodukter — den näst största delgruppen i färdigvaruexporten — består av kemiska produkter, textilvaror, snickerier, m. m. 1972—1973 noterades en mycket stark tillväxt i exportvolymen, närmare 23 %. Detta förklaras givetvis främst av den snabba ekonomiska tillväxten på avsättningsmarknaderna men härlUl kommer att en svag utveckling av varugruppens hemmaefterfrågan sannolikt stimulerade — eller tvingade — producenterna till omfattande försäljningsansträngningar i utiandet. En avgjort vikande exporttillväxt kom emellertid alt prägla 1974 och ökningen i utförseln beräknas 1973—2974 till ca 7,5 %. Delvis kan detta ha betingals av en i viss mån förstärkt hemmaefterfrågan under en del av 1974. Viktigare har dock varit den försvagade utvecklingen på huvudmarknaden, vilka för denna varugrupp utgörs av Norden, Storbritannien och Förbundsrepubliken Tyskland. Den expansiva bilden i Östeuropa och en del u-länder, som är viktig för att förklara verkstadsprodukternas starka exporttUlväxt, har däremot en
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 71
ganska marginell betydelse för gruppen övriga industriprodukter. I konsekvens med delta blir också bedömningen av exporten under 1975 mindre positiv än för verkstadsprodukterna; volymtUlväxten 1974— 1975 beräknas stanna vid 5 %. Priserna på exporten beräknas ha stigit med gott och väl 30 % 1973—1974; prisernas innehåll av starkt stigande råvarukostnader (för kemikalier, plaster, trä, etc.) är har större än för verkstadsproduklerna. Med reducerad press från råvamsidan väntas prisuppgången 1974—1975 bli mer måttlig, 11 å 12 %.
Exportleveranserna av fartyg, som 1972—1973 steg kraftigt, synes 1973—1974 ha uppvisat en något lägre ökning, ca 8,5 % i volym räknat. Exporten under 1975 har bedömts med hjälp av statistiska centralbyråns varvsenkät och beräknas värdemässigt stiga ca 7,5 %, vilket med det pristantagande som gjorts skulle innebära en viss volymmässig nedgång. Denna är hänförbar lUl exporten av begagnade fartyg.
3.2¶Importen
Importvolymen visade totalt sett en relativt kraftig uppgång imder första halvåret 1973. Mellan halvåren 1973 stagnerade däremot importen och volymökningen mellan helåren 1972 och 1973 kom därför att stanna vid 6 1/2%. Under första halvåret 1974 synes en mycket kraftig expansion ha ägt rum. Fartygsimporten svarade därvid för en betydande del av uppgången; importtUlväxten exkl. fartyg under första halvåret 1974 stannade vid ca 13 % i årstakt. Under andra halvåret 1974 drogs tillväxttakten i importen upp ytterligare och importen beräknas preliminärt ha ökat med 13 1/2 % i volym 1973—1974. Denna bild av importens utveckling under 1973 och 1974 är baserad på korrigerade data för totala importvärdet som statistiska centralbyrån har publicerat för såväl 1973 som 1974.1
Den betydande förstärkningen i importens tillväxttakt mellan 1973 och 1974 kan till stor del återföras på en snabb acceleration i iinporten av insatsvaror. Den fortgående produklionsuppdragningen inom indu-
Den statistiska registreringen av importen har under 1973 och 1974 påverkéits nv orgnnisntoriska förändringar. Under andi-a kvartalet 1973 fördröjdes tuli-verkets behandling av åtskilliga importposler från EG-länderna på grund av att nya tullrutiner infördes 1 april 1973 efter det att Sveriges avtal med EG-länderna trätt i kraft. Vid årsskiftet 1973/1974 infördes en ny tullprocedur, vilket anses ha resulterat i en fördröjning av registreringen av importerade varor med ca tvä veckor i förhållande till tidigare förfarande. För att erhålla jämförbarhet mellan olika perioder har statistiska centralbyrån sökt uppskatta effekterna av dessa faktorer cch har publicerat korrigerade månatliga importvärden för totala importen för 1973 och 1974. Några dylika korrigeringar för de olika varugrupperna har emellertid ej företagits. För att utvecklingen för resp. varugrupp skall kunna anges har därför proportionella justeringar företagits för de olika varugrupperna. Givetvis är detta enkla förfarande ej tillfredsställande men då tills vidare inga andra beräkningar föreligger har detta tillvägagångssätt varit det enda som stått lill buds. Den utveckling som relateras i avsnitten om de olika varugrupperna är således den som bygger på justerade importdata.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen
72
Tabell 3: 6 Importulveckllng för olika varugrupper 1973—1975
Importvärde. Milj. kr.
Procentuell ärlig förändring
Volym
1¶Pris
1975 Jordbruks-, skogsbruks-
produkter oeh fisk
2 487
3 300
3 650
3,1
3,5
16,1
24,5
7 Mineraliska produkter
1 977
4 820
8 185
2,0
54,5
7,4
138,5
9,5
därav: råolja
1 260
3 665
6 840
-5,4
-0 5
67,5
9,6
11,5
Industriprodukter exkl.
fartyg
40 651
62 060
70 345
6,9
3,5
12,2
9,5
därav:
livsmedelsproduktcr
2 907
3 950
4 585
-2,5
19,4
27,5
7,5
trävaror, massa sam.t
papper och papp
16,4
-4,5
10,7
petroleumprodukter
3 791
8 980
6 420
6,9
-25,5
37,2
132,5
-4
järn och stål
3 029
4 875
15,4
16,3
ickejärnmetailer
1 587
2 540
2 425
2,4
2,5
15,2
40,5
-6,5
verkstadsprodukter
exkl. fartyg
16 239
22 465
27 005
8,0
8,7=
15=
11,5=
övriga industripro-
dukter inkl. elektrisk
ström
18 790
23 295
6,4
7,9
30,5
14,5
Import exkl. fartyg
45 115
70 180
82 180
6,5
7,2
12,1
5S,9
9,2
Fartyg
1 221
2 630
1 365
10,2
9,1.5
-53
34,1
10¶Total import
46 336
72 810
83 545
6,7
13.6
5,1
12,5
38,3
9,2
' Volymutvecklingen för exporten och importen enligt utrikeshandelsstatistiken kan avvika från den som redovisas i nationalräkenskaperna främst genom att prisdeflatorerna för verkstadsprodukter är olika.
' Prisförändringen för verkstadsprodukter kan endast till viss del hänföras till rena prisökningar. De prisförändringar som redovisas i tabellen är s. k. enhetsvärden dvs. implicita pris-förändingar som framkommer med ledning av utrikeshandelns varuvisa uppgifter om importerad kvantitet och motsvarande värdesumma och avspeglar således den genomsnittliga prisförändringen inom olika varupositioner. Därigenom registreras inte endast faktiska prisförändringar utan även kvalitetsförändringar och förändringar i fördelningen av varor av olika kvalitet inom varugrupper.
Amn. 1973 års importvärden enligt utrikeshandelsstatistiken. Värdena för 1974 är faktiska importutvecklingen under årets tio första månader. Samtliga uppgifter för 1975 avser prognoser. Värdeuppgifterna för 1974 och 1975 är avrundade till närmaste 5- resp. 10-tal milj. kr. och de procentuella förändringarna avseende enskilda varugrupper till närmaste hela resp. halva tal. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
strin medförde ell stigande behov av dylika varor samtidigt som lager-investeringarna vad gäller insatsvaror och halvfabrikat ökade avsevärt 1973—1974 inom såväl industrin som handeln.
Importen av konsumtionsvaror kom emellertid att accelerera än mera påtagligt vilket var en följd av den privata konsumtionens expansion 1974. Här kan också noteras att importandelen för konsumtionsvaror höjdes relativt kraftigt från 1973 tiU 1974 efter att dessförinnan ha stigit successivt under en följd av år.
Från 1974 tUl 1975 beräknas ökningen av totala importvolymen stanna vid drygt 5 %. Detta innebär en klar dämpning i tillväxttakten från andra halvåret 1974 lill första halvåret 1975 och en viss tillbakagång i importvolymen mellan halvåren 1975. Försvagningen kan i huvudsak återföras på en förutsedd dämpning av produktionstUlväxten
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 73
inom industrin samt en kraftig nedgång i lagerinvesteringarna inom såväl industrins insatsvarulager som i parti- och detaljhandelsleden.
Importen av jordbruks-, skogsbruksprodukter och fisk utgörs huvudsakligen av kaffe, frukter, köksväxler och tobak. Den snabbare tillväxten i den privata konsumtionen har medfört en uppdragning av ökningstakten i importen av dessa produkter. Från 1973 lill 1974 lorde import-ökningen ha uppgått lill 6 å 7 %. Denna uppgång gäller huvudsakligen köksväxter; kaffeimporten minskade något mellan åren och tobaksimporten uppvisade en kraftig nedgång. Omalen spannmål som utgör endast en liten del av hela gruppen har emellertid ökat mycket kraftigt. Detta hänger samman med att den stora inhemska veteskörden 1974 tiU en del åtföljts av svagare skördeutfall för övriga grödor. Sålunda har höskörden blivit utomordentligt dålig varför ersällningsbehov drivit upp importen. Främst på grund av en beräknad något långsammare tillväxt i den privata konsumtionen väntas importen öka förhållandevis svagt 1974—1975, eUer med ca 3 1/2%. Bidragande tiU denna utveckling är en förutsedd mycket kraftig reducering av importen av skogsprodukter.
Importökningen av mineraliska produkter beräknas ha uppgått till drygt 2 % 1973—1974, en obetydligt snabbare uppgång än året innan. Råoljeimporten, som utgör den helt dominerande importvaran inom denna grupp, minskade med 5 å 6 % såväl 1972 som 1973. För 1974 synes importminskningen ha stannat vid ca en halv procentenhet. Denna relativa återhämtning förklaras av att råolja började inlevereras redan mot slutet av 1974 för de betydande kapacitetstillskoll inom raffinaderierna som avses komma att las i bruk under 1975. Denna höjning av raffineringskapacitelen får emellertid betydligt större effekter på importen av råolja under 1975. Imporlökningen beräknas sålunda uppgå till 67 1/2 % 1974—1975. Stenkolsimporlen som minskade kraftigt tidigare under 1970-talet beräknas ha ökat med uppemot 35 % 1973—1974. Denna betydande uppgång får sättas i samband med det nya koksverk i Luleå som enligt planerna skall tas i bruk redan i början av 1975. Därmed beräknas importen 1974—1975 fortsätta att öka mycket kraftigt eller med närmare 60 %. Vad gäller importen av övriga mineraliska produkter noterades en relativt kraftig uppgång 1973—1974 vilken beräknas dämpas påtagligt 1974—1975. För hela gruppen mineraliska produkter förutses imporlökningen från 1974 till 1975 uppgå till närmare 55 %.
En effekt av den förstärkta privata konsumtionen har varit att importen av livsmedelsprodukter expanderat påtagligt och ökat med drygt 6 1/2 % mellan 1973 och 1974. Trots en kraftig uppgång mellan halvåren 1974 minskade importen för insatsvarudelen med ett par procent 1973—1974. De färdiga konsumtionsvarorna svarar emeUertid för större delen av gruppen och imporlökningen för denna delgrupp blev mycket kraftig. Mellan 1974 och 1975 torde importen för hela gruppen fortsätta
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 74
att öka och detta i något snabbare takt än tidigare. Införseln av insatsvaror beräknas nämligen stiga kraftigt då lagerhållningen inom branschen reducerats och man kan räkna med en lagerpåfyllnad under 1975. Föi konsumtionsvarorna torde importökningen dämpas något från 1974 till 1975 i anslutning lill den något lugnare konsumtionsulveckling som väntas inom landet.
Importen av trävaror, massa samt papper och papp expanderade kraftigt såväl 1972 som 1973. Under 1974 synes på påtaglig dämpning av uppgången ha ägt rum som elt resultat av ett betydande fall i massaimporten. Pappersimporten ökade däremot i snabb takt 1973—1974. För 1975 förutses en omsvängning till en minskning i importen av dessa varor. Importen av trävaror beräknas sålunda minska kraftigt samtidigt som massaimporten beräknas stagnera på 1974 års nivå. Pappersimporten förutses fortsätta sin tidigare uppgång men i betydligt lugnare takt.
Importen av petroleumprodukter uppvisade elt stort fall under första halvåret 1974, vUke'! får ses som en följd av den kraftiga nedgången i den inhemska förbrukningen av dessa produkter orsakad bl. a. av ransonering, sparkampanj och mycket mild väderlek. Den akuta bristsituation som uppstod i slutet av 1973 efter OAPEC-ländernas beslut om nedskärning i råoljetillförseln synes ha blivit mycket kortvarig och tycks ej i någon högre grad ha påverkat importutvecklingen efter årsskiftet 1973/1974. Nedgången synes med andra ord huvudsakligen ha varit elt resultat av förbrukningsminskningen. Mellan halvåren 1974 skedde däremot en betydande uppgång i importen av framför allt tjocka eldningsoljor. Uppgången var till en del en följd av en ökning i förbrukningen men synes även till stor del kunna återföras på en höjd lagerhållning som vidtagits för att förbättra beredskapssituationen mot eventuella nya störningar i tillförseln. Den expansiva imporluppgången för tjocka eldningsoljor var en följd av att kraftvärmeverken i högre grad fick svara för kraftförsörjningen då kraftproduktionen vid vatten- och kärnkraftverken utvecklades ogynnsamt under andra halvåret 1974. Importen av petroleumprodukter synes därmed ha ökat med knappt 2 % 1973—
1974. Härtill bidrog även en betydande uppgång av koksimporten. Mellan 1974 och 1975 väntas en betydande omsvängning i iinporten av dessa produkter äga rum. Den inhemska raffineringskapaciteten erhåller mycket betydande tillskott som kommer att tas i bruk redan under våren
1975. Därmed ökar självförsörjningsgraden kraftigt och importbehovet beräknas kunna reduceras med ca 1/4. Då har här räknats med en förbrukningsökning från 1974 års låga nivå för samtliga förbrukarkatego-rier med undantag av värmekraftverken. Vad gäller sistnämnda sektor beräknas förbrukningen av tjocka eldningsoljor minska kraftigt då man kan räkna med en ökad elkraftproduktion vid vatten- och kärnkraftverken.
Importen av järn och stål fortsatte att öka i snabb takt även under
Bil. 1 Preliminär nationalbudget , 75
loppet av 1974 och preliminärt beräknas ökningen 1973—1974 ha uppgått till 15 %. För 1974—1975 kan man räkna med en dämpning av importens tillväxttakt då produktionstakten inom de slålkonsumerande branscherna beräknas avta samtidigt som lagerinvesteringarnas tillväxt i förbrukar- och grossistled beräknas bli påtagligt svagare 1974—1975 än 1973—1974.
Under loppet av 1974 har en påtaglig expansion i importen av icke-iärnmetaller ägt rum. Preliminärt beräknas importökningen 1973—1974 ha uppgått till ca 14 %. Den snabba produktionsutvecklingen inom verkstadsindustrin har tillsammans med en betydande lageruppbyggnad lett till denna utveckling. Den försvagning av den inhemska produktionen som tUlsaramans med en betydligt svagare lageruppbyggnad beräknas inträffa under loppet av 1975 medför att importuppgången 1974— 1975 förutses stanna vid ca 2 1/2 %.
Importen av verkstadsprodukter accelererade påtagligt under loppet av 1974 och beräknas preliminärt ha ökat med drygt 20 % från 1973 lill 1974. För en betydande del av denna uppgång svarade insatsvarorna. Den snabba höjningen av produklionstakten inom branschen ligger bakom denna utveckling m.en framför allt har den mycket kraftiga lager-uppbyggnaden av insatsvaror under året bidragit härtill efter de betydande lagerreduccringarna under såväl 1972 som 1973. 1974—1975 beräknas lagerinvesteringarnas tillväxt bli betydligt mindre än året innan samtidigt som produktionsuppgången inom verkstadsindustrin beräknas bli svagare, vUket väntas medföra en betydande avsaktning i imporluppgången av insatsvaror. Även importen av konsumtionsvaror genomgick en stark expansion under loppet av 1974. Den kraftiga förstärkning av konsumtionen som ägde rum mellan 1973 och 1974 synes framför allt ha gällt varaktiga konsumtionsvaror och då främst personbilar. Person-biisimporten ökade sålunda osedvanligt kraftigt. Importen av konsumtionsvaror beräknas visa en påtagligt lägre ökning 1975 än 1974; man kan sålunda räkna med en rekyl vad gäller införseln av personbilar. Importen av investeringsvaror drogs likaså upp under loppet av 1974 i sainband med den ökade investeringsaktiviteten. Även vad gäller dessa varor beräknas en betydande avsaktning i tUlväxten ske under loppet av 1975. Under 1974 noterades en uppgång på närmare 50 % i importen av flygplan och vapen. Detta berodde på inköp av engångsnatur och därför beräknas en nedgång av i stort samma storleksordning ske 1975. Sammantaget beräknas importen av hela gruppen verksladsprodukter öka med 8 % 1974—1975.
Importen av övriga industriprodukter expanderade likaså påtagligt under loppet av 1974. Även här kan utvecklingen i hög grad återföras på en snabbt accelererande import av konsumtionsvaror som en följd av den privata konsum.tionens snabba tillväxt under loppet av 1974. Mot bakgrund av den förväntade något långsammare konsumtionstillväxten
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 76
1975 beräknas importökningen för dessa varor i det närmaste halveras. En förstärkning i importen av insatsvaror ägde rum 1973—1974 som en följd av en betydande uppbyggnad av insatsvamlagren inom branschen. Under 1975 kan en avmattning i importen emotses då såväl produktionstillväxt som lageruppbyggnad torde dämpas. Härmed beräknas importökningen för hela gruppen övriga industriprodukter stanna vid drygt 8 % 1974—1975.
Prisindex för totala importen som ökade i snabb takt under loppet av
1973, gav utslag för en mycket kraftig acceleration under första halvåret
1974. Under senare hälften av 1974 kom prisslegringstaklen därefter in i elt betydligt lugnare skede. Prisökningen för totala importen beräknas preliminärt ha uppgått till 38 1/2 % 1973—1974. Prisökningen 1973— 1974 blev alltså mer än tre gånger så snabb som 1972—1973 — och av viker starkt från den måttliga prisutvecklingen under 1960-talet och även 1970—1972.
Den internationeUa prisuppgången som dämpats under hösten 1973 i samband med den försvagning som flertalet ekonomier började känna av vid halvårsskiftet 1973 tog ny fart efter OAPEC-ländernas beslut på senhösten 1973 om drastiska prishöjningar och leveransinskränkningar på råolja. För induslriråvaror kulminerade prisuppgången sedan under andra kvartalet 1974 och därefter har priserna successivt fallit tillbaka fram till slutet av året. Denna utveckling har till stor del bestämts av marknadsläget för flertalet ickejärnmetailer. Den bibehållna styrkan i den industriella efterfrågan vad gäller stål och alummium har däremot medgett fortgående prishöjnmgar för dessa produkter ännu mot slutet av 1974. Vad gäller baslivsmedel har prisutvecklingen likaledes varit i huvudsak fortsatt uppålriktad under hela 1974, vUket främst förklaras av begränsade spannmålsskördar och låg lagerhållning globalt sett.
Eftersläpningen för transaktions- jämfört med spolpriser gör alt genomslaget av den internationella prisutvecklingen i de svenska importpriserna sker med en viss fördröjning. Den svenska importens varu-struktur medför även att förändringar i den internationella prisutvecklingen registreras i de svenska importpriserna med olika styrka.
De drastiska prishöjningar på råolja som genomfördes i oktober 1973 och som slog igenom i de svenska importpriserna under första kvartalet 1974 var i hög grad en direkt orsak till den mycket kraftiga importprisstegringen som skedde under första halvåret 1974. Prisutvecklingen på råolja har emeUertid under loppet av 1974 varit fortsatt uppålriktad vilket är en följd dels av att producentländerna höjt den andel av råoljeproduktionen som oljebolagen till jämförelsevis högre priser får återköpa från värdlandet dels på grund av att skattesatserna höjts för den råoljeutvinning som oljebolagen alltjämt kunnat disponera över. Det svaga marknadsläget som rått under 1974 torde emellertid ha medfört att oljebolagen ej kunnat kompensera sig fullt ut för dessa kostnadsstegringar.
Bil.l Preliminärnationalbudget , , . 77
Dessa faktorer gör att man kan räkna med en fortsatt — om än relativt långsamt — stigande prisnivå under loppet av 1975.
Åtgärderna under senhösten 1973 resulterade även i att en akut bristsituation på mineraloljor uppstod. Uppgången i noteringarna på den internationella marknaden vad gäller dessa produkter blev därmed explosionsartad under november—december 1973 och denna uppgång slog lill en del igenom i de svenska importprisema i början av 1974. Då leveransinskränkningarna på råolja hävdes i början av 1974 vände utvecklingen av noteringarna på mineraloljor snabbt nedåt. Inom flertalet industrinationer medförde "oljekrisen" en förbrukningsminskning vilket orsakade ett fortgående nedåtriklat tryck på priserna och imporlprisin-dex för dessa produkter föll under senare hälften av 1974. För 1975 kan man räkna med en fortsatt återhållsam förbmkning inom västvärlden och priserna beräknas stabiliseras på nuvarande nivå.
Imporlprisstegringen på metaller blev också osedvanligt kraftig 1973—1974 — ca 40 %. Vad gäller stål och aluminium accelererade importpriserna under loppet av 1974 medan importprisstegringarna på övriga metaller förbyttes i fallande priser mot slutet av året. Efterfrågan beräknas emellertid försvagas under 1975 i linje med den allmänt svaga efterfrågan inom OECD-länderna och även på stålprodukter väntas priskurvan vända nedåt under loppet av 1975. Importprisindex för övriga insatsvaror visade en dämpad stegringstakt mot slutet av året; en utveckling som lorde fortgå under större delen av 1975.
Även för färdigvaruimporten noterades prisstegringar av osedvanlig styrka under första halvåret 1974, men under loppet av året inträdde en viss avsaktning. Den lugnare prisutvecklingen på insalsvaror torde utöva en dämpande effekt på prisstegringarna på färdigvaror 1975. Å andra sidan har man att vänta betydande och accelererande lönekostnader i de flesta länder och detta torde åtminstone till en del slå igenom i form av alltjämt stigande exportpriser. Prisstegringen på färdigvaror beräknas i enlighet härmed fortgå i relativt snabb om än något dämpad takt även 1975.
Sammanfattningsvis beräknas importpriserna öka med drygt 9 % 1974—1975. Denna prisökning implicerar en successiv försvagning av prisslegringstaklen under loppet av 1975.
3.3¶Bytes- och betalningsbalansen
Bytesbalansen gav enligt preliminära beräkningar ett underskott för 1974 på ca 2,7 miljarder kr. och undergick därmed en betydande försvagning i jämförelse med 1973 som uppvisade ett överskott på ca 5,3 mUjarder kr. Omslaget blev sålunda ca 8 mUjarder kr. och som framgår av tabell 3:7 svarar den starkt försämrade handelsbalansen för huvudparten härav, medan ca 400 milj. kr. faller på tjänste- och transfererings-
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 78
Tabell 3: 7 Bytes- och betalningsbalans 1971 — 1975
Milj. kr., löpande priser
1974 prel.
1975 prognos
Export av varor, fob'
38 224
41 749
53 153
72 035
82 375
Import av varor, cif
36 192
38 618
46 336
72 810
83 545
Handelsbalans
2 032
3 131
6 817
-775
-1170
Korrigering av handels-
statisliken=
-49
-111
-170
-180
Sjöfartsnetto
2 325
2 432
2 989
3 500
3 300
Resevaluta
-1 927
-2 400
-2 275
-2 250
-2 450
Övriga tjänster, netto
-878
-925
-1 179
-1 500
-1 700
Korrigeringspost
800¶Bytesbalans för varor
och
tjänster
2 368
2 989
7 041
-395
-1400
Transfereringar, netto
-1277
-1 720
-1 761
-2 350
-2 800
Bytesbalans för varor,
tjänster och transfereringar'
1091
1269
5 280
-2 745
-4 200
Kapitalbalans
1 438
525¶Tilldelning av SDR
—
—
—
Restpost
-440
-56
-180
Bankernas utlandssiälini
ng'
2 929
5 639
-2 400
' Enligt handelsstatistiken.
= Nettot av aterutförsel och äterinförsel, korrigering av SAS' flygplansimport, i utlandet direkiiandad fisk, nettoimport av icke-monetärt guld samt rabatter och koncernbidrag i samband med oljeimport.
Överensstämmer med saldot mellan import och export av varor och tjänster i nationalräkenskapernas försörjningsbalans bortsett från att korrigeringsposten endast med halva beloppet ingår i försörjningsbalansen. Resterande hälften av korrigeringsposten räknas i NR till transfereringsnettot.
■■ Överensstämmer med riksbankens bytesbalansbcgrepp.
' Valutareservens förändring jämte förändringar i afifärsbankernas fidsposi-tion.
Källor: Konjunkturinstitutet och riksbanken.
balansen. Kapifalbalansen resulterade i en kapitalimport på drygt 500 milj. kr., som tillsammans med underskottet i bytesbalansen förklarar ett valutaiilflöde på ca 2 200 milj. kr. Emellertid uppgick, enligt riksbankens beräkningar, valutautflödet lill ca 2 400 milj. kr. Del uppstod sålunda en relativt liten negativ restpost uppgående till ca 200 milj. kr.
Enligt de prognoser som föreligger för 1975 kommer handelsbalansen att försvagas med ca 400 milj. kr. och tjänste- och transfereringsbalansen med knappt 1 100 milj. kr. gentemot 1974. Sammanlagt väntas bytesbalansen sålunda visa ett knappt 1 500 milj. kr. större underskott för 1975.
Handelsbalansen
Det redan under 1972 stora överskottet i handelsbalansen mer än för dubblades under 1973, till 6,8 miljarder kr. Delta var främst ett resultat av den kraftiga volymökningen för exporten som skedde parallellt med en relativt svag importtUlväxt. Medan sålunda den reala externa balansen förbättrades högst avsevärt, försämrades bytesförhållandet med ett par procent.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget ;; 79
Som framgår av avsnitten 3.1 och 3.2 ovan, beräknas importpriserna 1973—1974 ha stigit drygt 38 %, främst under inverkan av de synneriigen kraftiga prishöjningarna på råolja och petroleumprodukter. Exportprisuppgången uppskattas samtidigt till drygt 28 %, varigenom försämringen av bytesförhållandet uppgick till 7 å 8 %. Sannolikt är denna försämring dock mindre betydande än för många andra industrUänder lill följd av den svenska exportens innehåll av vissa råvaror som uppvisade mycket betydande leveransprisuppgångar 1973—1974. Också i reala termer ägde cn avsevärd försämring av handelsbalansen rum: exportvolymen beräknas ha stigit med ca 5,5 % medan importvolymens tillväxt synes ha uppgått till hela 13,5 %. Resultatet blev att överskottet i handelsbalansen 1973 förbyttes i ett mindre underskoll, 0,8 mUjarder kr. Omslaget beräknas således ha varit ca 7,6 miljarder kr.
1974—1975 väntas en viss ytterligare försvagning av den reala balansen ske, då importen beräknas stiga ca 2 procentenheter mer än expor-len. Emellertid väntas en viss förbättring i bytesförhållandet komma att äga rum, vilket i första hand förklaras av att prisuppgången för en del exportråvaror blir betydande även 1974—1975 medan importråvarornas prisökning väntas bli avsevärt dämpad. Förbättringen i bytesförhållandet beräknas uppgå till 1 a 2 %. Handelsbalansen skulle därmed bli något försvagad 1974—1975; underskottet beräknas till 1,2 miljarder kr. 1975.
Tjänste- och transfereringsbalansen
Den internationella fraktmarknaden fortsätter alt uppvisa en mycket splittrad bild. Tankmarknaden har under en längre period präglats av betydande inaktivitet och den ökning i tonnageefterfrågan som säsongmässigt inträder inför vintern har till synes hittills helt uteblivit. De fraktavslut som kommer till stånd sker till mycket låga fraktsatser som ger svag kostnadsläckning. På torrlaslsidan däremot är aktiviteten f. n. väsentligt större och lönsamheten mera tUlfredsställande. Även för linjefarten har marknaden varit gynnsam vilket under större delen av året medfört elt högt resursutnyttjande. Intäkterna från denna del av verksamheten har därigenom ökat påtagligt och utgör en inte obetydlig del av rederiernas totala intäktsförbättring 1974.
Bruttointäkterna för de tre färsta kvartalen 1974 blev enligt tillgänglig statistik mycket höga, ca 5,3 miljarder kr., vilket är ca 31,5 % mer än för samma period 1973. Även kostnaderna ökade emellertid kraftigt denna tid eller med närmare 28 %. De extrema höjningarna av bunker-priserna har starkt bidragit härtUl. Effekterna härav har emeUertid mUdrats väsentiigt genom alt man i efterhand lyckats kompensera sig i betydande grad. Preliminärt har sjöfartsnettot för 1974 beräknats till 3 500 milj. kr., vilket är drygt 500 milj. kr. större än 1973 då ökningen jämfört med 1972 uppgick till ungefär samma belopp.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 80
För 1975 har sjöfartsnetlol satts till 3,3 miljarder kr., dvs. något lägre än 1974. Intäkts- och kostnadsutvecklingen 1975 är vansklig att sia om. Enligt flera bedömare kommer kostnaderna att öka även om bunkerpriserna skulle falla, bl. a. beroende på att reparations- och andra översy-nesarbeten kommer att göras utomlands i aUt större omfattning. Det anses också föga troligt att intäkterna skulle komma att öka nämnvärt tiU följd av höjda fraktsatser eftersom tonnageutbudet som är stort redan i nuläget — särskUt på tanksidan — kommer att växa ytterligare 1975 och mer än väl motsvara efterfrågan. En intäktsökning skulle därför vara främst volymmässigt betingad.
Netloutflödet av resevaluta beräknas preliminärt för 1974 ha uppgått tUl ca 2 250 milj. kr,, dvs. ungefär lika stort som 1973. Bruttoinflödet som under en lång följd av år uppvisade en mycket svag utveckling beräknas 1973—1974 ha ökat med ca 25 % medan brultoulflödet, som 1972—1973 var oförändrat, samtidigt beräknas ha ökat ca 7 %. I reala termer innebär detta en ökning av inflödet med drygt 13 % och en minskning av utflödet med drygt 7 %.
Att det varit en nedgång i det rena turistresandet och delar av gränshandeln stöds av den statistik som föreligger för färjetrafiken och charterflyget. Antalet resenärer med färjorna lUl Finland och Danmark minskade januari—september 1973—1974 med 11,5 % resp. 2 %, medan antalet resenärer med charterflyg gick ned med drygt 12,5 %. För 1975 har antagits ett nettoutflöde av resevaluta av storleksordningen 2 450 milj. kr. I fasta priser förutsätter detta att inflödet ökar med ca 10 % och alt utflödet blir ungefär oförändrat gentemot 1974.
Underskottet i posten övriga tjänster växte under de tre första kvartalen 1974 med ca 270 milj. kr. jämfört med sanuna period 1973 och kom alt uppgå till ca 1 100 milj. kr. Det preliminärt beräknade underskottet för helåret 1974, ca 1 500 milj. kr., innebär en negativ tillväxt 1973— 1974 med drygt 300 mUj. kr. För 1975 har underskottet antagits växa yllerligare med ca 200 milj. kr.
Transfereringsaktionerna 1974 resulterade preliminärt i ett kraftigt nettoutflöde på ca 2 350 milj. kr., vUket innebär en ökning med närmare 600 milj. kr. från 1973. 300 milj. kr. härav kan återföras på ökat gåvobistånd. Detta har antagits öka 1975 med ytterligare 400 milj. kr. och svarar därigenom nästan ensamt för postens totala förändring detta år.
Kapitalbalansen
Kapitaltransaktionerna beräknas 1974 ha lett tiU ett neltokapitalin-flöde på drygt 500 mUj. kr. eller ca 100 mUj. kr. större än 1973. Hur dessa kapifalflöden fördelar sig framgår av nedanstående tablå.
Posten statliga kapitaltransaktioner beräknas 1974 utmynna i ett net-tokapitalutflöde på ca 400 milj. kr., dvs. dubbelt så stort som 1973. Det
Bil. 1 Preliminär nationalbudget
Kapitaltransaktioner, milj. kr.
1974 Förändring 1973-1974
Statliga kapitaltransaktioner
-201
-410
-209
Värdepapperstransaktioner
-390
Emissioner och amorteringar
-356
Övriga transaktioner
-126
-160
-34
Övriga privata långfristiga lån
387¶Direkta investeringar
-924
-1450
-526
Kortfristig upplåning utomlands
för finansiering av export och
import
-343
493 Övriga
1 400
355¶Kapitalbalans
415
525
110
ökade utflödet förklaras främst av ökat utnyttjande av dels beviljade utvecklingskrediter, dels IDA:s tillgångar i form av svenska skuldsedlar.
Värdepappershandeln resulterade preliminärt 1974 i ett mindre nettoinflöde på ca 50 milj. kr., vilket var närmare 400 mUj. kr. mindre än 1973. Det låga nettomflödet är i huvudsak att hänföra till minskade emissioner av svenska obligationslån i utiandet.
Den övriga privata långfristiga nyupplåningen utomlands har för 1974 beräknats uppgå lUl 1 750 milj. kr., vUket är ungefär 500 milj. kr. mer än 1973. Den tilltagande upplåningen förklaras åtminstone delvis av att svenska direklinvesteringar i allt högre grad finansieras genom upplåning utomlands och därvid även registreras i kaphalbalansen utan alt bortfalla genom nettobokföring. Även utländsk upplåning i Sverige ökade 1974 och beräknas ha uppgått tUl ca 180 milj. kr. Inkl. amorteringar i båda riktningarna beräknas nettokapitalinflödet under denna post tiU ca 780 milj. kr.
Nettot av svenska och utiändska direktinvesteringar beräknas 1974 ha resulterat i ett nettokapitalulflöde på närmare 1,5 mUjarder kr. eller drygt 500 milj. kr. mer än 1973. De svenska nyinvesteringarna utomlands svarar för närmare 400 milj. kr. av denna uppgång.
Den kortfristiga upplåningen utomlands för finansiering av export och import synes ha ökat under senare delen av 1974 och givit upphov till ett nettokapitalinflöde på ca 150 milj. kr. att jämföra med ett neltout-flöde 1973 på i runt tal 350 milj. kr.
Under posten övriga kapitaltransaktioner beräknas ett nettokapitalinflöde ha ägt mm på ca 1 400 milj. kr., vilket är ca 350 milj. kr. mer än 1973. Som delposter ingår bl. a. varvens exportkrediter samt krediter i samband med import av fartyg och flygplan. Tillsammans resulterade dessa transaktioner i ett nettokapitalinflöde på i runt tal 1 450 milj. kr.
Bankernas utiandsställning slutligen, som mkluderar valutabankernas tidsposition, beräknas vid slutet av 1974 ha minskat med ca 2 400 milj. kr. jämfört raed sanuna tidpunkt 1973.
6—Riksdagen 1975.1 saml. Nr 1. Bil. 1.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 82
4¶Produktionen
4.1¶Sammanfattning av industriproduktionens utveckling
Den nuvarande högkonjunkturen inom industrin synes ha passerat sin kulmen under senare delen av 1974. Orderingången ökade starkt under loppet av 1973, i inledningsskedet främst hänförligt till exportmarknaderna. Ökningstakten avtog sedan under första halvåret 1974, och mot slutet av året uppvisade orderingången en stagnerande tendens. Genom den starka ökningen av orderingången under 1973 och första delen av 1974 är orderslockarna dock alltjämt stora.
I samband med den markanta efterfrågetUlväxten accelererade industriproduktionens tUlväxttakt snabbt under loppet av 1973. Produktionen ökade ytterligare under 1974 om än i avtagande takt mot slutet av året. Produktionsökningen 1973—1974 kom därmed att uppgå till drygt 7 %. Resursutnyttjandet, som enligt konjunkturbarometern ökade brant under 1973 och första halvåret 1974, synes ha kulminerat under senare delen av 1974.
Begränsningar i produktionsresurserna har dock på vissa håll håUit tillbaka produktionen under 1974. Framför aUt gäller detta produktionen inom massa- och pappersindustrierna samt inom järn- och stålverken. Produktionsuppgången 1973—1974 inom verkstadsindustrin exkl. varv blev däremot hög. Inom övriga delar av industrin synes produktion och kapaciletsutnyttjandegrad ha höjts i mer begränsad omfattning.
För 1974—1975 förutses en avmattning i framför allt den inhemska efterfrågeökningen bl. a. sammanhängande med en uppbromsning av den under 1974 snabba lagerökningen. Under dessa fömtsättningar beräknas totala industriproduktionen öka med inemot 4,5 % 1974—1975. De starkaste produktionsökningarna väntas kunna ske inom verkstadsindustrin, järn- och stålverken samt varven. Kraftiga produktionsinskränkningar väntas ske inom sågverken under 1975 på grand av fallande efterfrågan medan produktionstillväxten inom övriga delar av skogsindustrin bromsas upp.
4.2¶Gruvor och mineralbrott samt tillverkningsindustri
Utvinningen av malm i järnmalmsgruvorna ökade 1972—1973 med drygt 5 %. Uppsvinget i den västeuropeiska stålproduktionen medförde att stålverkens efterfrågan på svensk malm steg kraftigt under loppet av 1973. Stålproducenternas lagerhållning av de svenska malmkvalite-
Bil. 1 Preliminär nationalbudget
83
TabeU 4:1 IndustriproduktioDens utvecIUiDg 1972—1975
Procentuell volymförändring från föregående år
SNI
def
prel.
prel.
prognos
o
Gruvor och mineralbrott
—0,7
13,2
10,9
2,9
2301 Järnmalmsgruvor
0,2
5,2
7,0
1,0
2302 Ickejärnmalmsgruvor
-1,3
51,1
22,0
7,0
210, 220, 290
Övriga gruvor och mineralbrott
-5,8
4,4
10,6
4,9
3¶Tillverkningsindustrin
2,5
7,0
7,1
4,3
33111 Sågverk'
4,5
6,7
-0,8
-20,0
34111 Massaindustri
4,1
1,5
0,0
34112, 34113
Pappers- och pappindustri m. m.=
7,5
13,7
6,7
3,4
353, 354
Petroleumraffinaderier m. m.'
-5,3
—0,4
-10,2
51,9
371¶Järn- och stålverk*
0,2
8,8
9,0
7,9
372¶Ickejärnmetallverk
4,5
10,0
4,0
3,0
38 ./.3841
Verkstadsindustri exkl. varv
0,6
8,2
12,0
5,8
3841 Varv'
14,2
9,6
10,0
9,0
31¶Livsmedelsindustri m. m."
1,3
4,3
4,0
3,0
3 resterande
Övrig industrisektor
3,9
4,1
3,0
2,9
2,3
Hela industrin
2,4
7,2
7,3
4,3
■ Inkl. hyvlerier och träimpregneringsverk.
• Inkl. träfiberplattindustri.
' Inkl. smörjmedels-, asfalt- och kolproduktindustri.
• Inkl. ferrolegeringsverk. . > Inkl. bätbyggerier.
• Inkl. dryckesvaru- och tobaksindustri.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
terna är vanligtvis låg och efterfrågetUlväxten slog snabbt igenom i form av ökad avhämtning av svensk järnmalm. Exportvolymen steg därför kraftigt 1972—1973 — drygt 19 %.
Den svenska malmen erfor en fortsatt god efterfrågan även under 1974 och skeppningen av malm begränsades endast av otillräcklig hanteringskapacitet i Nar\'ik. Exporten av järnmalm torde 1974 ha uppgått tiU 33 milj. ton — en blygsam ökning jämfört med 1973. Genomsnittspriserna på malmleveranserna ökade ca 19,5 % 1973— 1974, speglande den med ca 25 % förhöjda prisnivå man erhållit i leveranskontrakten för 1974. Hemmaleveranserna steg ca 19 % 1973— 1974 på grund av ökande malmbehov vid Norrbottens Järnverk. Produktionsökningen 1973—1974 torde ha blivit förhållandevis hög — ca 7 %.
Tredje kvartalet 1974 befann sig malmlagren säsongrensat sett på sin lägsta nivå sedan tredje kvartalet 1971. Reduktionen av lagren 1974 synes inte ha varit tUlnärmelsevis lika stor som 1973 då de minskade med 2,6 mUj. ton.
En avmattning i stålefterfrågan förutses 1974—1975 och i konsekvens därmed torde en viss försvagning av marknaden för svensk järn-mahn vara att påräkna. Utbyggnadstakten inom stålsektorn har ett an-
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 84
tal år underskridit stålefterfrågans långsiktiga tUlväxttakt och detta talar för att stålverkens malmbehov inte kommer att skäras ned alltför drastiskt av den emotsedda konjunkturella avmattningen i stålefterfrågan under 1975. Här har antagits att den troliga försvagningen inom stålseklorn endast förhållandevis milt kommer att återverka på den svenska malmexporten som i volym beräknas minska ca 1,5 % 1974— 1975. I leveranskontrakten för 1975 har malmpriserna justerats upp kraftigt och de genomsnittliga exportpriserna för svensk järnmalm torde 1975 komma att ligga ca 50 % högre än 1974.
För hemmaleveransernas del fömtses en avsevärd volymökning även 1974—1975.
Brytningstakten i järnmalmsgruvorna torde 1974—1975 inte komma alt drivas upp lika snabbt som 1973—1974 — ca 1 % produktionsökning 1974—1975 synes trolig och malmlagren beräknas minska även 1975.
I de svenska ickejärnmalmsgrtivorna bryts malm innehållande bl. a, koppar, bly, zink, mangan, silver och guld. Brytningen av bly och zinkmalm täcker de inhemska behoven, medan övriga malmer även importeras i varierande grad.
Brytningen ökade mycket kraftigt 1972—1973 — ca 50 % — beroende på att kapaciteten i koppargruvan i Aitik utvidgades. Exportvolymen ökade därmed starkt 1972—1973 — 22 %. Ell lageromslag i de inhemska ickejärnmetaUverken 1972—1973 bidrog tiU alt importen ökade kraftigt.
Utvinningen av ickejärnmalmer steg måttligare 1973—1974 men produktionsökningen kom dock att uppgå till ca 22 %. Avtagande efterfrågan på ickejärnmetailer, och därmed ickejärnmalmer, medförde en försvagning av exporttillväxten under andra halvåret 1974 och exportvolymen beräknas ha ökat endast drygt 2 % 1973—1974. Även importen av ickejärnmalmer utvecklades svagt 1973—1974 — volymuppgången skattas till knappt 1 %.
En fortsatt uppbyggnad av ickejärnmetallverkens insatsvarulager ägde rum 1974 och under andra halvåret 1974 kom även ett omslag i gruvornas malmlager, som efter all ha minskat första halvåret nu ökade kraftigt på grund av de försämrade avsättningsmöjligheterna.
En vikande efterfrågan på ickejämmalmer emotses 1975, vUket torde medföra att produktionsökningen 1974—1975 blir avsevärt lägre än 1973—1974. Exportvolymen fömtses minska och importen torde öka mycket svagt 1974—1975.
EfterfrågetUlväxten på den interaationella frävarwmarknaden var redan vid ingången av 1973 utomordentligt stark som en följd av den samtidiga och starka ökningen av bostadsbyggandet i Europa, Nordamerika och Japan. Utbudet kunde inte öka i motsvarande utsträckning särskilt som möjlighelema tUl lageraweckling i producentledet var be-
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 85
Tabell 4: 2 Försörjningsbalans för sågade och hyvlade trävaror 1973— 1975
(barr- och lövträ)
1 000 kbm
Förändring
frän
föregående
år, %
resp. 1 000 kbm
prel.
prognos
Produktion
13 690
—0,8
-20,0
Import
-15,3
-33,3
Summa tillgång
13 870
-1,0
-20,1
Export
-20,0
— 16.2
Varuinsats
6 600
0,7
industri
4 280
3,0
1,2
byggnadsverksamhet
2 320
-3,2
-0,5
Lagerförändring
-400
1 700
-1580
Saidopost
-1 740
0¶Summa användning
13 870
-1,0
-20,1
Källa: Konjunkturinstitutet.
gränsade. Marknaden kom sålunda att präglas av ett växande efter-frågeöverskott med starkt stigande priser, vilket ytterligare synes ha stimulerat köparna att inte bara täcka sina kortsiktiga behov utan också tillgodose sina behov på ett års sikt och mer. De svenska expoitförsälj-ningarna för leverans 1974 kom sålunda alt starta redan under våren
1973 — närmare ett halvår tidigare än normall. Försäljningsaktiviteten var till en början mycket stark men mattades påtagligt under senhös ten då bostadsbyggandet i flertalet för svensk trävaruexport betydelse fulla länder i Västeuropa minskade kraftigt. Samtidigt kunde Canada öka sitt utbud på europamarknaden då bostadsbyggandet i Förenta staterna och Japan började falla. Redan omkring årsskiftet 1973/1974 uppstod härigenom ett klart utbudsöverskolt.
Byggkonjunkturen i Europa försvagades ytterUgare under loppet av
1974 men till följd av tidigare tecknade kontrakt översteg importen för brukningen och lagerökningen i importörleden kom särskilt under första halvåret att bli stark. De svenska marknadsandelarna på europamark naden föll tillbaka och trots en ökning av den utomeuropeiska expor ten blev minskningen totalt ca 20 % 1973—1974. Genomsnittspriserna för exportleveranserna steg dock inemot 60 % 1973—1974 då en mycket stor del av utförseln kontrakterats till den starkt uppdrivna prisnivån före årsskiftet 1973/1974.
Den inhemska förbrukningen ökade endast svagt 1973—1974. Den ökade trävaruförbrukningen inom industrin motvägdes av en fortsalt minskning av konsumtionen inom byggnadsverksamheten. Leveranserna till hemmamarknaden torde dock ha ökat något starkare då lagercykeln i förbrukarleden kom in i en uppbyggnadsfas under 1974.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 86
Produktionen inom sågverken var fortsatt expansiv under första kvartalet och trots en neddragning under andra kvartalet blev produktionen första halvåret 1974 betydligt högre än andra halvåret 1973 och pro-ducentiagren steg väsentligt. Produktionsminskningen fortsatte och blev synnerligen markerad mot slutet av året då många sågverk genomförde driftsstopp mellan jul och nyår. Produktionen för hela 1974 kom dock att med endast omkring 1 % understiga 1973 års produktion varför producentiagren vid utgången av 1974 var mer än 1 milj. kbm högre än ett år tidigare.
Den bild av byggnadsverksamheten i Västeuropa som i dag kan tecknas pekar — ulan insats av nytillkomna snabba och starka stimulansåtgärder inom byggnadssektorn — mot en ytterligare minskning 1974— 1975 även om byggandet i några länder slutar falla eller stiger något under loppet av året. Det därigenom genererade importbehovet beräknas minska kraftigt dels på gmnd av lagerneddragningar, dels på grund av att den inhemska produktionen rimligen torde öka sina marknadsandelar på importens bekostnad. Utgångspunkten för exportprognosen för 1975 har varit de imporlprognoser som framlades vid ECE Timber Com-mittee's möte under senhösten 1974. Där beräknades den samlade importen till de åtta största importiänderna — svarande för omkring 90 % av den svenska utförseln — falla ca 20 % 1974—1975. Med ett antagande om oförändrade svenska andelar i resp. länders import 1975 jämfört med 1974 samt en ökning av exporten till utomeuropeiska länder slutar kalkylen på en minskning av utförseln på ca 16 % 1974—1975. Genomsnittspriserna för 1975 års leveranser beräknas sjunka påtagligt jämfört med 1974.
Den inhemska byggnadsverksamheten fömtses falla tUlbaka ytterligare något 1974—1975 samtidigt som förbmkningsökningen inom industrin dämpas. Totalt sett beräknas sålunda förbrukningen stiga endast svagt och då förbmkar]agren inte torde öka ytterligare fömtses hemmaleveranserna minska 1974—1975.
Mot bakgmnd av den ovan skisserade efterfrågebilden och med hänsyn till de starkt ökade producentiagren kan man — särskilt för första halvåret — räkna med fortsatta kraftiga produktionsinskränkningar. Här har kalkylerats med en produktionsnedragning på 20 % vUket beräknas medföra en viss reducering av producenternas lagerhållning.
Den snabba uppdragningen av Västeuropas pappersproduktion under loppet av 1973 genererade en stark ökning av massaefterirågan. Då samtidigt utbudet av massa från Nordamerika begränsades tUl följd av det höga kapacitetsutnyttjandet inom pappersindustrin i Förenta staterna uppstod snart bristtendenser trots en relativt kraftig ökning av massaproduktionen i världen. Exportleveranserna från den svenska massaindustrin kunde under dessa omständigheter öka hela 28 % 1972—1973. Största delen av leveranserna absorberades av huvudmark-
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 87
naderna i Västeuropa men samtidigt kunde en exceptionellt stark ökning ske av leveranserna till de utomeuropeiska marknaderna. Där, liksom i Europa, ökade de svenska marknadsandelarna genom det begränsade utbudet från Nordamerika och Japan. Produktionen ökade kraftigt 1972—1973 — ca 17 % — men då kapacitetstaket nåddes redan under våren 1973 kom produktionstillväxten 1973—1974 att begränsas till ungefär 1,5 %. Den rekordhöga utförseln under 1973 medförde en stark avtappning av färdigvamlagren. Då möjligheterna till en ytterligare sänkning av lagren var små under 1974, samtidigt som hemmaleveranserna fortsatte att öka, sjönk exporten 1973—1974 med drygt 4 %. Utförseln under 1974 har i allt större utsträckning koncentrerats till Västeuropa medan den utomeuropeiska utförseln drastiskt minskat. Leveranspriserna som steg kraftigt särskUl under andra halvåret 1973 ökade markant under loppet av 1974 — uppgången 1973—1974 blev inemot 50 %.
Massamarknaden i Västeuropa var stark ännu i slutet av 1974. Det torde dock av flera skäl vara rimligt att räkna med en temporär försvagning under 1975. Västeuropas pappersförbmkning lorde sålunda bli dämpad under 1975 även om en viss uppgång kan ske mot slutet av året. Återhållande på pappersefterfrågan torde vidare en upphörande lageruppbyggnad i förbrukar- och handelsledet verka. Då utbudet äv papper från Nordamerika ökar ytterligare på världsmarknaden kan man räkna med en svag utveckling av pappersproduktionen och därmed också av massaefterfrågan i Västeuropa. Med en viss uppdragande inverkan på massaleveranserna ännu in på 1975 synes dock ett behov kvarstå av ytterligare påfyllnad av massalagren vid pappersbruken. En viss ökning av dessa lager lorde emellertid redan ha skett i slutet av 1974.
Vidare förefaller en ökning av utbudet på världsmarknaden ofrånkomlig inte bara av papper utan också av massa från den integrerade massa-pappersindustrin i Förenta staterna till följd av en svag inhemsk pappersefterfrågan. Under dessa förutsättningar beräknas den svenska massaexporlen minska omkring 5 % 1974—1975.
Den genom kapacitetstillväxl möjliga produktionsökningen av avsalumassa inom den svenska massaindustrin är mycket måltiig 1974—1975. Efter en lång period av kontinuerligt utnyttjande av produktionsapparaten har underhålls- och reparationsarbeten blivit eftersatta och det finns därför ett klart uttalat behov av driftsstopp. Produktionen beräknas därför bli i stort sett oförändrad 1975 jämfört med 1974. En sådan produktionsutveckling i förening med den ovan skisserade exportprognosen och en fortsatt måttlig ökning av leveranserna på hemmamarknaden ger utrymme för en viss behövlig uppbyggnad av de vid slutet av 1974 utomordentiigt små producentlagren.
Tillväxten av pappersefterfrågan inom hela OECD-området var stark 1972—1973 och trots en kraftig ökning av västvärldens papperspro-
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 88
duktion uppstod under 1973 klart uttalade brisltendenser — i synnerhet vad gäller tidnings- och journalpapper. Den svenska pappersindustrins produktion och leveranser blev under dessa marknadsförhållanden bestämd av produktionskapaciteten. Exportleveranserna steg 13 % i volym 1972—1973 innefattande en kraftig ökning också av exporten till de utomeuropeiska marknaderna dit utbudet från Nordamerika och Japan begränsades av bristande leveranskapacitel. Prisuppgången blev stark under loppet av 1973 efter att under en lång följd av år visat en tämligen långsam utveckling; exportprisindex steg ca 9 % 1972—1973.
En klar förstärkning av hemmaefterfrågan kom också till stånd under 1973 vilket, då den privata konsumtionen ökade tämligen långsamt, kan återföras på en ökad pappersförbrukning inom industrin samt ökade förbrukarlager.
Produktionstill\äxten blev stark 1972—1973 med en volymökning på nära 14 % och produktionskapaciteten utnyttjades fullt från slutet av 1972. Även under 1974 har produktionen expanderat i takt med kapacitetsiillskotten och resulterat i en volymökning på ca 1 % 1973—1974. Leveraiisutvecklingen har varit fortsatt stark och i stort sett begränsats av Ie\eranskapaciteten vilket resulterat i en exporttUlväxt på drygt 6 'o samtidigt som hemmamarknadsleveranserna stigit med i stort sett samma ökningstal. Exportpriserna fortsatte att stiga i än mer markerad takt under loppet av 1974 — mellan årsgenomsnitten blev ökningen ca 46 9&. Under hösten 1974 skedde emellertid en klar förändring av efterfrågebilden för papper i Västeuropa. Den tidigare omtalade bristen på tidningspapper hävdes samtidigt som tecken på en marknadsförsvagning i form av fallande orderingång till pappersbruken på kontinenten och i Storbritannien blev tydliga för andra pappersslag bl. a. kraftliner, kartong och finpapper. Denna efterfrågeförsvagning kan till en del förklaras av en upphörande eller avsaklande lageruppbyggnad hos förbrukare och meUanhänder vilkas lager sannolikt drogs ned kraftigt i inledningsskedet av förbrukningsexpansionen. Det lorde emellertid också vara rimligt att anta att den slutliga efterfrågan på papper klart dämpats i samband med nedgången i den allmänna ekonomiska aktiviteten sedan slutet av 1973. Med hänsyn till den bUd som tecknas i kapitlet om de internationella utsikterna förutses en fortsatt dämpad utveckling av pappersförbrukningen i Västeuropa under första halvåret 1975 sannolikt också accentuerad av en upphörande ökning av förbrukarlagren. Samtidigt är det troligt att pappersutbudel från Nordamerika fortfar att öka på världsmarknaden beroende på svag konsumtionstUlväxt i Förenta staterna. Mot denna bakgrund förutses en i stort sett oförändrad exportvolym av papper 1975 jämfört med 1974. Inkluderas även exporten av träfiberplattor, vilken väntas ytterligare falla tillbaka, beräknas exportvolymen för hela gruppen minska
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 89
ca 1 % 1974—1975. Exportprisökningen, vilken som nämnts var stark under loppet av 1974, förutses i det emotsedda försvagade marknadsläget bli betydligt lägre under 1975 — en uppgång 1974—1975 på ca 20 % har bedömts som trolig.
De inhemska leveranserna beräknas stiga under 1975 om än i något svagare takt än under 1974 med hänsyn till en förutsedd lägre ökningstakt i den privata konsumtionen och industrins pappersförbrukning.
Den ovan redovisade leveransutvecklingen tillsammans med ett antagande om en uppgång av de vid ingången av året mycket små producentlagren beräknas medföra att produktionen ökar ca 3,5 % 1974 1975.
Produktionsutvecklingen inom peiroleumraffinaderier m. m. har varit vikande alltsedan 1971, huvudsakligen beroende på relativt kraftiga produktionsneddragningar inom de egentliga raffinaderierna. Mellan 1972 och 1973 stannade produktionsminskningen vid 1/2 % för hela branschen, varvid en påtaglig produktionsökning skedde inom smörjmedels-, asfalt- och kojproduktindustrin. Under loppet av 1974 föll produktionen inom denna del av branschen myckel kraftigt, framför allt under första halvåret; inellan halvåren dämpades takten i produktionsneddragningen påtagligt. Inom de egentliga raffinaderierna skedde en viss produklionsuppdragning under första halvåret 1974; mellan halvåren vände emellertid produktionskurvan nedåt relativt kraftigt. För branschen som helhet resulterade detta i en successiv försvagning av produktionen under loppet av 1974 och preliminärt beräknas produktionsneddragningen ha blivit ca 10 % 1973—1974.
OAPEC-ländernas beslul på senhösten 1973 om begränsningar av råoljetillförseln resulterade i läg införsel av råolja kring årsskiftet 1973/1974. Detta synes emellertid ej ha medfört några mer omfattande störningar i produktionen inom de svenska raffinaderierna då en relativt omfattande lageruppbyggnad av råolja ägt rum under 1973.
Den inhemska förbrukningen av petroleumprodukter beräknas ha minskat kraftigt 1974 med tyngdpunkten förlagd huvudsakligen till första halvåret. Bakom denna utveckling låg ett flertal faktorer; ransonering, sparkam.panj, kraftiga prishöjningar och en gynnsam väderlek. Framför allt minskade förbrukningen av tunna eldningsoljor, vUka huvudsakligen används för uppvärmningsändamål, mycket kraftigt. Förbrukningen av tjocka eldningsoljor uppvisade däremot en stark ökning. Detta var en följd av alt elkraflproduktionen vid kraftvärmeverken fick svara för en betydande del av kraftförsörjningen då den på vatten-och kärnkraft baserade elproduktionen utvecklades svagt under 1974. Den låga inhemska förbrukningen orsakade även alt importen av flertalet petroleum.produkter minskade. En kraftig importökning av tjocka eldningsoljor medförde emellertid all importen 1973—1974 ökade något för hela gruppen petroleumprodukter.
Prop. 1975: 1 Bilaga 1 Finansplanen
90¶TabeU 4: 3 Försörjningsbalans för iäm och stål 1973—1975
Milj. kr., 1968 års producentpriser
Milj. kr.
Förändring
; från
föregående
är, %
resp. milj.
kr.
prel.
prognos
Produktion'
4 930
10,9
9,0
Import
1 805
15,0
11,2
Summa tillgång
6 735
12,0
9,6
Export
2 965
8,3
7,0
Lagerförändring i industrin
-175
300 Lagerförändring i handeln
—20
Varuinsats
3 945
8,3
5,1
industri
3 205
10,9
6,2
byggnadsverksamhet
-3,2
-0,5
Summa användning
6 735
12,0
9,6
' Produktionen framkommer som saidopost i balansen och avviker frän statistiska centralbyråns ärsberäkningar över produktionsutvecklingen. Försörjningsbalansens produktionsökning för prognos-perioden korrigeras därför i enlighet med mönstret för tidigare konstaterade avvikelser.
Källa: Konjunkturinstitutet.
Den totala förbrukningen av petroleumprodukter beräknas 1975 bh i stort sett oförändrad jämfört med 1974. Detta är främst en följd av en beräknad kraftig nedgång i förbrukningen av tjocka eldningsoljor vid kraftvärmeverken då elkraflproduktionen vid vatten- och kärnkraftverken förutses visa en uppgång mellan 1974 och 1975. För resterande förbrukarkategorier beräknas konsumtionen öka från den låga nivån 1974.
Produktionen inom de egentliga raffinaderierna väntas uppvisa en mycket kraftig produktionsökning 1974—1975 då betydande kapacitetstillskoll kommer att las i bruk under förvåren 1975. Produktionen inom resterande delar av branschen beräknas även uppvisa en kraftig uppdragning varför produktionsökningen för branschen som helhet beräknas uppgå till ca 50 9c 1974—1975. Detta betydande produktions-tillskott beräknas leda till en reducering av importen med ca 1/4 samtidigt som exporten väntas uppvisa en relativt kraftig uppgång.
Orderingången tiU järn- och stålverken, som vände uppåt under 1972 fortsatte att öka i mycket snabb takt under loppet av 1973 och orderstockarna ökade i tidigare ej uppnådd omfattning. Under 1974 har orderingången mattals vilket åtminstone vad gäller första halvåret 1974 kan ha berott på att orderhemtagningarna hållits tiUbaka av de mycket stora orderslockarna. Produklionstakten, som drogs upp redan under 1972, accelererade påtagligt under loppet av 1973, då
Bil. 1 Preliminärnationalbudget 91
kapacitetsutnytljandet snabbt gick i höjden. Sedan våren 1974 har kapacitetsutnyttjandet ej kunnat höjas ytterligare inom stålverken, vilket sannoUkt tUl stor del förklaras av den aUt mer uttalade bristen på arbetskraft. Produktionstillväxten har härigenom hållits tUlbaka och beräknas preliminärt ha stannat vid 9 % 1973—1974.
Leveransutvecklingen har under såväl 1973 som större delen av 1974 varit snabbare än produktionsutvecklingen; färdigvamlagren i produ-centiedel reducerades nämligen kraftigt under dessa båda år. I initialskedet av uppgångsfasen var det den internationella efterfrågan som expanderade. Leveranserna till exportmarknaderna vände härigenom starkt uppåt redan i början av 1972 och tUlväxten fortgick i mycket snabb takt under 1973. Under 1974 har den volymmässiga tillväxten av exporten dämpats påtagligt beroende på alt färdigvarulagren tömts och produktionslakten endast kunnat höjas svagt inom branschen. Exportvolymens uppgång 1973—1974 synes därmed ha kunnat uppgå till knappt 8 1/2%. Framför allt noterades en mycket expansiv utveckling tUl östslatsländerna, råvamländerna och Nordamerika under hela 1974, medan en dämpning i leveransutvecklingen tUl Västeuropa gjorde sig gällande under 1974. TUl följd av den mycket kraftiga efterfrågeupp-gången på järn och stål har prisuppgången accelererat kraftigt under loppet av 1974 och prisökningen på exporterade stålprodukter 1973—
1974 beräknas ha uppgått till 31 1/2 %.
Järn- och stålverkens leveranser tiU hemmamarknaden utvecklades i del första skedet av uppgångsfasen betydligt svagare än till exportmarknaderna. En betydande förstärkning noterades emellertid under loppet av 1973 då den inhemska förbrukningen steg påtagligt framför allt som en följd av den produktionsuppdragning som samtidigt skedde inom verkstadsindustrin. Denna positiva utveckling fortgick under 1974 med accelererande produktionstakt inom de slålkonsumerande branscherna, dessuloiTL förstärkt av ett positivt lageromslag i förbrukar- och grossistleden. Som ett resultat därav har också importen av järn och stål fortsatt att öka i snabb takt eller med ca 15 % 1973—1974.
Till grund för bedömningen av järn- och stålverkens leveranser under
1975 ligger den exportenkät lill järn- och stålverken som statistiska centralbyrån insamlade i början av november 1974. Företagen räknade enligt denna enkät med att kunna öka sin export med ca 24 % i värde 1974—1975; således en mycket kraftig uppjustering jämfört med de planer som redovisades i augusti samma år. Erfarenhetsmässigt över skattar branschen marknadspotentialen kraftigt vid bedömningar av lämnade under perioder med mycket expansiv utveckling. Enkätens prognos har därför justerats ned tiU en värdemässig ökning 1974— 1975 på 20 1/2%. Den genomsnittliga prisnivån 1975 beräknas ligga ca 12 1/2 % högre än under 1974, varför den volymmässiga tUlväxten av exporten beräknas lUl ca 7 % 1974—1975.
Prop. 1975: 1 Bilaga 1 Finansplanen 92
Leveranserna till hemmamarknaden beräknas öka påtagligt långsammare 1974—1975 än 1973—1974 då förbrukningen av stål ökar i lägre takt i samband med en beräknad försvagning av produktionstillväxten inom framför allt verkstadsindustrin, men även som ett resultat av att lagerinvesteringarnas tillväxt i förbrukarleden beräknas bli av betydligt mindre omfattning 1974—1975 än 1973—1974.
Denna utveckling av den inhemska stålefterfrågan väntas också leda till en svagare ökning i importen av järn och stål. Den totala lagerhållningen av stå! inom landet väntas emellertid stiga kraftigare 1975 än 1974 i samband med att lagerneddragningen på färdigvarusidan i pro-ducenUedet vänder i en — om än förhållandevis måttlig — lageruppbyggnad. Produktionen inom stålverken beräknas därmed öka med närmare 8 % 1974—1975.
Ickejärninctallverkens produktion ökade 10 % 1972—1973 under inflytande av den förstärkta efterfrågan på metaller orsakad av den starkt expanderande industriproduktionen både inom Sverige och i Västeuropa i övrigt. Kapacitelsutnyttjandet inom sektorn drogs snabbt upp och torde ha varit i det närmaste maximalt under andra halvåret 1973. Produktionsuppdragningen synes väl ha täckt det ökade inhemska behovet — importvolymens ökning begränsades till drygt 2 % 1972—
1973. Den ökade avsättningen på hemmamarknaden gick ut över ex porten som ökade endast 5,5 % 1972—1973 — en förhållandevis liten ökning med tanke på de goda avsättningsmöjligheter som rådde 1973.
Parallellt med den avtagande expansionstaklen inom verkstadsindustrin under fjärde kvartalet 1974 i såväl Sverige som i utlandet fick ickejärnmetaUverken vidkännas en avlagande efterfrågan. Den internationella efterfrågeförsvagningen accentuerades troligen av utförsäljningar från spekulationsmässigt uppbyggda lager. Prishaussen på den internationella marknaden kulminerade andra kvartalet 1974 och noterings-priserna för gruppen ickejärnmetailer hade i december 1974 i stort sett halverats jämfört med toppnoteringarna i maj. Den internationella marknaden för ickejärnmelaUer var vid årsskiftet 1974/1975 utomordentligt svag och utsikterna för en efterfrågeförstärkning under loppet av 1975 är små. Producenternas lager är nu stora och en ytterligare ofrivillig lageruppbyggnad förväntas under första delen av 1975 vilket gör att de internationella transaklionspriserna under större delen av 1975 sannolikt kommer att kvarligga vid den låga nivå som var rådande vid ingången av året.
Den under loppet av 1974 snabbt avklmgande efterfrågan innebar för de svenska ickejärnmetallverkens del minskande leveranser lill såväl hemma- som exportmarknaderna och i konsekvens med de vikande .avsättningsmöjligheterna skars produktionstUlväxten inom sektorn ner
1974. Produktionsökningen mellan helåren 1973 och 1974 beräknas till
Bil. 1 Preliminär nationalbudget
93¶TabeU 4:4 Försörjnmgsbalans för verkstadsprodukter, exkl. fartyg, 1973—1975
Milj. kr., 1968 års producentpriser
Milj. kr.
Förändring
frän
föregående
är, %
resp. milj.
kr.
prel.
prognos
Produktion'
26 510
6,6
4,8
Import
12 380
20,3
8,0
Summa tillgång
38 890
11,0
5,9
Offentlig konsumtion
2 100
—6,4
5,0
Privat konsumtion
3 990
11,7
3,5
Investeringar
9 320
3,2
2,9
Export
16 160
12,9
8,4
Lagerförändring i industrin
-140
1 200
420 Lagerförändring i handeln
-10
—130
Varuinsats
7 470
1,3
2,6
industri
2 690
5,9
5,8
byggnadsverksamhet
3 480
-3,2
-0,5
övrigt
1 300
3,8
3,3
Summa användning
38 890
11,0
5,9
' Produktionen framkommer som saldot i balansen och avviker från statistiska centralbyråns ärsberäkningar över produktionsutvecklingen. Försörjningsbalansens produktionsökning för prognosperioden korrigeras därför i enlighet med mönstret för tidigare konstaterade avvikelser.
Källa: Konjunkturinstitutet.
En ytterligare försvagning av både den inhemska och utiändska efterfrågan på ickejärametaUer torde vara att vänta 1975. Den svenska industrins efterfrågan för löpande förbmkning som varit starkt stigande 1972—1973 kan förutses bli matt 1975. Fortsatta köp för lager-uppbyggnad inom industrin samt en förväntad fortsatt uppbyggnad av ickejärnmetallverkens egna färdigvarulager torde dock begränsa det inhemska eflerfrågebortfallet. De svaga efterfrågeulsikterna för 1975 torde innebära att produktionstillväxten inom sektorn begränsas til! ca 3 % 1974-1975.
Verkstadsindustrin exkl. varv befann sig i slutet av 1974 på toppen av en konjunkturuppgång, som inleddes i slutet av 1972. Orderstockama har under denna period byggts upp mycket kraftigt genom den — i synnerhet från exportmarknaden — starkt ökande orderingången. Under senare delen av 1974 uppvisade orderingången en avsaktande tendens hänföriig till en nedgång i exportordema. Orderingången från hemma-marlaiaden var dock alltjämt stigande.
Exportieveranserna började åter växa under andra halvåret 1972. Under första halvåret 1973 steg exporten mycket starkt, medan ökningstakten avtog under senare delen av året. Exportvolymökningen kom
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 94
dock ändå att uppgå lill hela 14 %. Under första halvåret 1974 avtog tillväxttakten ytterligare, medan exporten under senare delen av 1974 uppvisade en brant accelererande tillväxt. Utvecklingen under andra halvåret 1973 och första halvåret 1974 kan till stor del förklaras av en successiv avmattning av efterfrågan i västvärlden under loppet av 1973 och första halvåret 1974. Ytterligare en bidragande orsak lorde vara oljekrisens negativa effekt på efterfrågan av personbilar. Vidare kan en förskjutning i exportieveranserna från första till andra halvåret ha ägt rum på grund av den svenska hamnslrejken i maj. Exporten till Östeuropa och lUl vissa u-länder, däribland OPEC-länderna, ökade kraftigt under 1973 och första halvåret 1974. Under andra halvåret accentuerades tillväxten myckel påtagligt. Till den starka exportökningen av verksladsprodukter under andra halvåret bidrog även en brant uppgång av bil-exporten. Exportvolymökningcn 1973—1974 kom enligt preliminära beräkningar att uppgå till ca 13 % — i det närmaste lika mycket som 1972 —1973. Prisutvecklingen var mycket snabb under året och den genomsnittliga prisnivån beräknas ha stigit med 14 % 1973—1974.
Den inhemska efterfrågan på verksladsprodukter beräknas ha stigit i väsentligt snabbare takt 1973—1974 än 1972—1973 framför allt beroende på den starka konsumtionsökningen av verksladsprodukter 1973 —-1974 — särskilt personbUar. Ytteriigare bidragande har insatsvarulagrens utveckling varit; dessa drogs ned under 1973, men ökade sedan under framför allt senare delen av 1974. Lagren av varor i arbete började öka under andra halvåret 1973 och växte sedan snabbt under loppet av 1974. Färdigvamlagren, som minskade under 1973, byggdes successivt upp under loppet av 1974.
Den ökade inhemska efterfrågan tillgodosågs till mycket slor del av en kraftigt höjd import. Importvolymen ökade enligt preliminära beräkningar med hela 20 % 1973—1974. De starkaste importökningarna härrörde frän insatsvarorna och från konsumtionsvarorna.
Produktionen ökade enligt preliminära beräkningar med ca 12 % 1973—1974, med en lägre tillväxttakt mot slutet av året.
Till grand för bedömningen av verkstadsexportens utveckling under 1975 ligger en exportenkät till verkstadsindustrin, insamlad i början av november av statistiska centralbyrån. Företagen räknar enligt deima enkät med att kunna öka sin export med drygt 22 % i löpande priser 1974—1975. Liksom under 1974 är det från Östeuropa och Kina samt från vissa u-länder som den starkaste efterfrågan bedöms komma. Erfarenheter från tidigare enkäter visar att företagen har en tendens att överskatta exportutvecklingen, då denna bromsas upp efter en snabb uppgångsperiod. Med hänsyn till detta och till de internationella utsikterna för 1975 har enkätens värdemässiga ökning för 1974—1975 justerats ned till ca 21 %. Prisutvecklingen bedöms bli något lugnare än under 1974, men den genomsnittliga prisnivån beräknas ändå stiga med
Bil. 1 Preliminär nationalbudget ,,; 95
11,5 % 1974—1975. Därmed skulle exportvolymen komma att öka med 8,5 % 1974—1975.
Leveransema till hemmamarknaden beräknas Öka i väsentiigt lägre takt 1974—1975 än 1973—1974 (se tabell 4: 4). Framför allt är det den privata konsumtionen av verkstadsprodukter, som bedöms öka i betydligt lägre takt än under 1974, men även för maskininvesteringarna prognoseras en något lägre tiUväxt 1974—1975 än 1973—1974. Förbrukningen av verkstadsprodukter som insatsvaror beräknas däremot öka något snabbare 1974—1975 än 1973—1974, beroende på att nedgången i byggnadsinvesteringarna bedöms bli väsentligt mindre 1974—1975 än 1973—1974. Insatsvarulagren beräknas fortsätta byggas upp under 1975, så att lagerökningen 1975 blir större än lagerökningen 1974. En likartad utveckUng fömtses för färdigvamlagren. Däremot beräknas lagerökningen av varor i arbete, efter den snabba uppbyggnaden under 1974, bli lägre 1975 än 1974. Därmed skulle den sammanlagda lagerökningen av verksladsprodukter bli något högre 1975 än 1974.
Ovanslående lager- och eflerfrågeprognoser indikerar att importen kommer att stiga med ca 8 % och produktionen med knappt 6 % 1974 —1975.
Varvens orderstockar byggdes upp mycket kraftigt under senare delen av 1972 och under 1973. Stora leveranser i förening med en vikande orderingång drog ned orderslockarna under 1974. De är dock alltjämt så stora att sysselsättningen vid storvarven kan beräknas vara tryggad fram tiU 1978.
Totala exporten av fartyg uppgick 1974 enligt preliminära beräkningar tUl 4,2 miljarder kr. — en värdemässig ökning på 32 % jämfört med 1973. Exporten av nybyggda fariyg ökade härvid med 29 % och exporten av begagnade fartyg med 59 %. Leveranserna skedde till väsentiigt högre priser än under 1973.
Exporten av nybyggda fartyg under 1975 har beräknats med hjälp av den i oktober av statistiska centralbyrån insamlade varvsenkäten. Exporten av nybyggen beräknas till 3,8 miljarder kr. — en ökning på 31 % jämfört med 1974. Efter den exceptioneUt höga utförseln av begagnade fartyg under 1973 och 1974 kan man för 1975 vänta en stark minskning av denna export. Den totala fartygsexporten beräknas därmed öka med ca 9 % i värde 1974—1975.
Varven har under 1972 och 1973 genom nyrekrytering av arbetskraft kunnat genomföra stora höjningar av produktionsvolymen. Även under 1974 kunde varven utöka personalstyrkan ,och produktionsökningen 1973—1974 uppgick enligt preliminära kalkyler till ca 10 %. Produktionsökningen 1974—1975 har beräknats till ca 9 %. Denna prognos baseras på de leveranser på export och till svenska rederier som fömtses i den ovan nämnda exportprognosen och i investeringsprognosen (se kap. 7, avsnittet om handelsflottan).
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 96
Produktionen inom livsmedelsindustrin inkl. dryckesvaru- och tobaksindustri ökade knappt 4,5 % 1972—1973 efter att ha utvecklats svagt under de två föregående åren i samband med den matta utvecklingen av livsmedelskonsumtionen 1970—1972. Den helt övervägande delen av livsmedelsindustrins produkter finner avsättning inom landet och de går då framför allt till privat konsumtion.
Livsmedelskonsumtionen ökade emellertid endast måttiigt även 1972 —1973 samtidigt som livsmedelslagren synes ha reducerats kraftigt. Även importen och exporten av livsmedel reducerades. Saideras effekterna av denna efterfrågeutveckling får man fram en förhållandevis måttfull produktionsuppdragning vUket avviker från den markerade återhämtning som registrerats i statistiska centralbyråns produktionsberäkningar för 1973.
Bedömningen av den reella produktionsutvecklingen inom livsmedelsindustrin under 1974 präglas likaledes av osäkerhet vad beträffar tiUför-litiigheten i tUlgängliga produktionsberäkningar. Sålunda registreras en något lägre produktion under de tre första kvartalen 1974 jämfört med samma period 1973. Mot bakgrund av en förhållandevis stark uppgång i livsmedelskonsumtionen 1973—1974 och därmed ökade avsättningsmöjligheter på hemmamarknaden synes del mer sannolikt att produktionsexpansionen inom livsmedelsindustrin fortgått även under 1974. Detta gäller även under beaktande av att exporten visade en volymmässig minskning på drygt 4 % 1973—1974 medan importen av livsmedels-produkter synes ha ökat förhållandevis starkt 1973—1974 — ca 6,5 %. Sammantaget med kraftiga positiva omslag i både handelns och industrins livsmedelslager implicerar denna efterfrågeutveckling en produk-lionsvolymöknLng inom livsmedelsindustrin på uppskattningsvis 4 % 1973—1974.
En förväntad fortsatt väl hävdad konsumtionseflerfrågan under 1975 innebär att en bibehållet god tUlväxttakt inom livsmedelsindustrin kan emotses. En fortsatt minskning av exportvolymen synes dock trolig 1974—1975 medan importvolymen fortsätter att stiga.
Produktionstillväxten inom övrigsektorn var 1972—1973 ungefär lika stor som 1971—1972, dvs. ca 4 %. Under perioden 1960—1970 expanderade produktionen inom övrigsektorn förhållandevis jämnt med en genomsnittiig åriig produktionsökning på ca 5 %. Denna jämförelsevis starka ökningstakt bröts emellertid 1970—1971 då produktionen mins-
1 Sektorn omfattar textil-, beklädnads-, läder- och lädervaruindustri (SNI 32), trähus- och byggnadssnickerundustri, möbelindustri samt övrig trävaruindustri utom sågverk (SNI 33 exkl. 33111), pappers- och pappförpackningsindustri (SNI 3412), övrig pappers- och pappvaruindustri (SNI 3419), grafisk industri (SNI 342), kemisk industri, gummivaru-, plast- och plastvaruindustri (SNI 351, 352, 355, 356), jord- och stenvaruindustri (SNI 36) samt annan tillverkningsindustri (SNI 39).
Bil. 1 Preliminär nationalbudget
97
Tabell 4: 5 Försörjningsbalans for övrig industrisektor 1973—1975 Milj. kr., 1968 ärs producentpriser
Milj. kr.
Förändring från
föregående
år. %
resp. milj.
kr.
prel.
prognos
Produktion'
20 630
4,9
0,6
Import
10 330
12,2
8,6
Summa tillgång
30 960
7,3
3,4
Offentlig konsumtion
2 290
2,8
3,5
Privat konsumtion
9 080
9,0
4,7
Investeringar
3,2
2,9
Export
6 060
7,6
5,0
Lagerförändring i industrin
30 Lagerförändring i handeln
-10
—90
Varuinsats
12 770
3,4
2,3
industri
4 400
8,9
4,7
byggnadsverksamhet
4 760
-3,2
-0,5
övriga sektorer
3 610
5,6
2,7
Summa användning
30 960
7,3
3,4
' Produktionen framkommer som saldo i balansen och avviker från statistiska centralbyråns ärsberäkningar över produktionsutvecklingen. Försörjningsbalansens produktionsförändring för prognosperioden korrigeras därför i enlighet med mönstret för tidigare konstaterade avvikelser.
Källa: Konjunkturinstitutet.
kade med ca 2,5 % till följd av en minskad efterfrågan för privat konsumtion och byggnadsverksamhet.
Den övervägande delen av sektorns produktion går till privat konsumtion och export samt i form av insatsvaruleveranser tUl byggnadsverksamheten och verkstadsindustrin.
En återhämtning i produktionen inträffade 1971—1972 vilket berodde dels på en blygsamt förstärkt efterfrågan för privat konsumtion men framför allt på en kraftigt ökad avsättning på exportmarknaderna. Industrins ökade köp av insatsvaror utgjorde, liksom ökade leveranser till byggnadsverksamheten, en ytterligare stimulansfaktor.
En uppdragning av produktionsökningstakten inom övrigsektorn 1972—1973 möjliggjordes av mycket snabbt ökande exportleveranser och en ökande efterfrågan för privat konsumtion. Exportefterfrågan på övrigvaror som under loppet av 1972 börjat stiga kraftigt accelererade under loppet av 1973 och resulterade i en exportvolymökning på drygt 22% 1972—1973 medan importökningen stannade vid drygt 6%. Minskade leveranser tUl byggnadssektorn uppvägdes mer än väl av industrins ökade köp av insatsvaror.
Under 1974 var det i huvudsak den kraftigt förstärkta inhemska efterfrågan pä övrigvaror för privat konsumtion som bidrog tUl alt bibehålla
1—Riksdagen 1975.1 saml. Nr 1. Bil. 1.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 98
en jämförelsevis god produktionsökning inom övrigsektorn med tanke på den försvagning av exportkonjunkturen som inträdde under loppet av 1974. Uppbromsningen av den ekonomiska tillväxten i Västeuropa resulterade i en mattare exportefterfrågan vilket även visade sig i form av drastiskt minskande ordertillströmning från utlandet under loppet av året. Exporten av övrigvaror beräknas sålunda ha ökat endast drygt 7 % i volymtermer 1973—1974.
Den markanta accelerationen i efterfrågan för privat konsumtion kompenserade dock tillfullo den mattare utvecklingen i utiandseflerfrågan 1973—1974. Industrins köp av insatsvaror, både för löpande förbrukning och lageruppbyggnad, synes ha ökat raycket kraftigt 1973—1974 medan efterfrågan från byggnadssektorn fortsatt att minska. Elt kraftigt omslag i handelns lager av övrigvaror och en uppbyggnad av lagren inom övrigsektorn har också verkat höjande på efterfrågan och produktion inom övrigsektorn 1973—1974. Den livaktiga konsumtionsefterfrågan har genererat en kraftig importvolymökning på ca 12 % 1973—1974 och de snabbt stigande im-portpriserna beräknas ha drivit upp den värdemässiga imporlökningen till drygt 46 % 1973—1974. Sammantaget torde efterfrågeutvecklingen 1974 ha givit utrymme för en produktionsökning på åtminstone 3 % 1973—1974.
Konjunktursituationen för övrigsektorn torde försämras 1975 trots en förutsedd relativt god efterfrågan för privat konsumtion. Export-leveranserna beräknas öka måttfullt 1974—1975 — ca 5 % i volym — med hänsyn till den förväntade låga tillväxttakten i Västeuropa. Den beräknade svagare ökningstakten i den privata konsumtionen innebär att en mattare ökning kan förutses även för importens del — uppskattningsvis ca 8,5 % i volymtUlväxt 1974—1975.
Leveranserna lill byggsektorn kommer sannolikt alt fortsätta att minska även 1974—1975 och industrin i övrigt torde inte ha ett lika expansivt behov av insatsvaruleveranser som 1974. Detta gäller framför allt verkstadsindustrin som 1973—1974 kraftigt ökade sina köp av insatsvaror — leveranserna till dessa företag torde öka betydligt måttligare 1974—1975 med tanke på den prognoserade mattare produktionsökningen. Lagerutvecklingen torde inte heller i någon högre grad verka stimulerande på efterfrågan 1974—1975 efter den massiva lagemppbyggnad som synbarligen ägt rum 1974.
Efterfrågan för privat konsumtion synes därför bli den huvudsakliga stödjande och expansiva faktorn i efterfrågeutvecklingen för övrigsektorns produkter 1975 och en avsaktning av sektorns produktionsökning, torde därför vara att räkna med 1974—1975.
4.3¶Skogsbmket
Skogsavverkningarna beräknas totalt sett ha ökat omkring 4 % 197? —1974 med en märkbar dämpning mot slutet av året. Trots en kraftig
Bil. 1 Preliminär nationalbudget
99¶Tabell 4: 6 Försörjningsbalans för rundvirke 1973—1975
Fast mätt utan bark (barr- och lövträ)
1 000 kbm
Förändring från
föregående
är, %
resp. 1 000
kbm
prel.
prognos
Produktion
63 150
4,4
-3,1
sågtimmer
29 520
—0,2
-20,6
massa- och boardved
29 750
9,4
12,4
övrigt rundvirke
3 880
0,0
0,0
Import
107,5
-39,8
Summa tillgäng
63 790
5,4
-3,8
Export
2 990
-26,5
17,3
Lagerförändring
-5 540
3 540
2 600
Förbrukning
66 340
1,0
-8,3
sågtimmer
28 870
-0,8
-20,0
massa- och boardved
33 670
2,7
0,5
övrigt rundvirke
3 800
0,0
0,0
Summa användning
63 790
5,4
-3,8
Källa: Konjunkturinstitutet.
ökning av massavedsawerkningarna har den fortsatta förbrukningstill-växten inom massa- och pappersindustrierna medfört en ytterligare neddragning av massavedslagren både vid industrierna och i skogen. Delta trots att exporten hållits tUlbaka medan importen av massaved tredubblats. Avverkningarna av sågtimmer förblev i stort sett oförändrade 1973—1974, vilket tUl följd av den icke fömtsedda kraftiga minskningen av produktionen inom sågverken resulterade i ökad lagerhåUning av sågtimmer.
Produktionstillväxten inom massa- och pappersindustrierna väntas bli svag 1974—1975. Det torde dock finnas ett starkt behov av en påfyllnad av de långt neddragna massavedslagren, vilket tiUsammans med elt antagande om ökad export av massaved beräknas resultera i en relativt kraftig ökning av massavedsawerkningama 1974—1975. Såglimmer-produktionen förutses däremot minska betydligt. Sannolikt skulle detta komma att medföra en minskning av avverkningarna totalt med ca 3 % 1974—1975.
4.4¶Övriga näringsgrenar och den totala produktionen
I kalkylerna över den totala produktionsutvecklingen har utgångspunkten varit de beräkningar som utförts av konjunkturinstitutet. I den sammanfattande bedömningen i kapitel 1 som utformas inom finansdepartementet har emellertid en något avvikande uppfattning rö-
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 100
rande lagerutvecklingen under 1974 och 1975 redovisats. Lagerinvesteringarna beräknas sålunda komma att öka något mera än konjunkturinstitutet förutsatt under 1975 — om än i en klart avsaktande takt. Vidare har en gynnsammare utveckling för näringslivets investeringar kunnat fömtses för 1975 med utgångspunkt bl. a. i den bedömning som gjorts beträffande utnyttjandet av medel från olika investeringsfonder. I konsekvens med den annorlunda bedömningen av den totala efterfrågan har en uppjustering av konjunkturinstitutets beräkningar över produktionsutvecklingen 1975 därför skett. I första hand har en något högre produktion förutsatts komma till stånd inom industrin och byggnadssektorn. I nedanstående tablå ges en sammanställning av de preliminära förändringstalen för de olika näringsgrenarnas produktionsvolym 1973—1974 samt prognoser för utvecklingen 1974—1975.
Förändring i produk- Bidrag till ökningen tioasvolym, % i den totala produk-
1973- 1974- tionen, % 1974 1975 1974-1975
Jordbruk
-8
-8
Skogsbruk
-5
-3
Industri
7,5
4,5
50¶Elkraftproduktion m. m.
-2,5
5 Byggnadsverksamhet
-3
0¶Summa varu- och kraftproduktion
5,5
2,5
44 Offentliga tjänster
2,5
18 Privata tjänster
38¶Summa tjänstesektorer
4,5
56¶Total produktion
4,5
100¶Jordbrukets produktionsvolym beräknas av statens jordbruksnämnd ha ökat med inte mindre än 14 % 1973—1974. Till följd av det osedvanligt goda skördeutfallet, framför allt för brödsäd och foderspannmål, ökade vegetabilieproduktionen med drygt 25 %. För animalieproduktionen kunde en produktionsökning på ca 4 % noteras. Under förutsättning om normalskörd 1975 väntas vegetabUieproduktionen minska med drygt 18 % från 1974. Animalieproduktionen beräknas bli i stort sett oförändrad 1974—1975. Sammantaget innebär detta att jordbrukets förädlingsvärde skulle minska med ca 8 % från 1974 tUl 1975.
Skogsbrukets förädlingsvärde beräknas enhgt konjunkturinstitutet ha ökat med 9 % 1973—1974. Från 1974 till 1975 väntas produktionsvolymen minska med 5 %.
Som framgår av avsnitt 1 i detta kapitel ökade industriproduktionen med inemot 7,5 % 1973—1974. För 1975 förutses enligt konjunkturinstitutets prognos en uppgång i produktionsvolymen med drygt 4 %. Den annorlunda bedömning som redovisats ovan rörande lager- och investeringsulvecklingen har bedömts höja tUlväxttakten lill ca 4,5 % 1974—1975.
Bil.l Preliminärnationalbudget 101
Centrala driftledningens beräkning av elkraftproduktionen för 1974 angav en volymminsknmg på drygt 2,5 %. Vattenkraftproduktionen minskade med 5 %, medan produktionen av värmekraft ökade med knappt 5 % 1973—1974. Volymminskningen i den totala elkraflproduktionen kan tUl stor del återföras på händelserna under oljekrisen. Bl. a. på gmnd av den sparkampanj som startades i slutet av november 1973 och de restriktioner som senare infördes uppnåddes betydande spareffekt. Med hänsyn tagen till att det milda vädret medförde en lägre förbrukjiing kan elsparandet under januari—februari 1974 uppskattas till 15—20 %. Den totala förbrukningen beräknas under helåret 1974 bli så gott som oförändrad jämfört med 1973. Förbrukningen inom industrin och samfärdseln beräknas därvid ha ökat med knappt 3 %, medan övrig förbrukning minskade med ca 3 %.
Från 1974 till 1975 väntas den totala elkraftproduktionen öka med 7 %. Ökningen väntas framför aUt falla på värmekraftproduktionen. Vid bedömningen av denna produktionsutveckling har fömtsätts att den pågående sparkampanjen kommer att få avsedd effekt.
I kapitel 7 beskrivs utvecklingen inom byggnads- och anläggningsverksamheten. Bruttoinvesteringarna i byggnader och anläggningar beräknas ha minskat med närmare 4 % i volym 1973—1974. För 1975 väntas nedgången enligt konjunkturinstitutet stanna vid ca 2,5 %. Inkluderas reparationer och underhåll beräknas volymminskningen i byggnadsverksamheten ha varit 3 % 1973—1974 och uppgå till 1 % 1974—1975. Med hänsyn tUl den i sammanfattningen antagna något snabbare ökningen i näringslivets investeringar torde minskningen i byggnadssektorns produktion från 1974 till 1975 bli obetydlig.
Med ovan redovisade förändringstal kan ökningen i varu- och kraftproduktionen uppskattas tiU ca 5,5 % 1973—1974 och 2,5 % 1974— 1975.
Den offentliga tjänsteproduktionen beräknas ha ökat med ca 3 % 1973—1974. Det är framför allt en ökning i den kommunala verksamheten som bidragit tUl uppgången. Den kommunala tjänsteproduktionen ökade med inemot 4 % mot en tUlväxt på 1 % för den statliga. Från 1974 tUl 1975 väntas tjänsteproduktionen hos både stat och kommun öka med drygt 2,5 %.
Från 1972 tUl 1973 ökade förädlingsvärdet i den privata tjänstesektorn med knappt 2,5 %. Statistiska centralbyråns produklionsindex-beräkningar tyder på att produktionen mellan de tre första kvartalen 1973 och motsvarande period 1974 ökade betydligt snabbare. En mycket stark ökning i produktionen har redovisats inom varuhandeln, och även inom samfärdseln noterades en högre produktionstillväxt än för sektorn som helhet. Mellan helåren 1973 och 1974 har här räknats med att ökningen uppgår till ca 5 % i den privata tjänstesektorns produktion.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 102
För 1975 har produktionstillväxten i den privata tjänstesektorn antagits bli lägre än 1974. Antagandet baseras bl. a. på den prognos för den privata konsumtionen som redovisas i kapitel 6. TUlväxten i den privata tjänsteproduktionen väntas från 1974 tUl 1975 bli 3 %.
Den totala tjänsteproduktionen ökade erUigt ovanstående beräkningar med ca 4,5 % 1973—1974 och väntas öka med ca 3 % 1974—1975.
Bruttonationalproduktens volymtUlväxt, mätt från produklionssidan, skulle sålunda med ovan angivna antaganden uppgå till ca 4,5 % 1973— 1974. Mellan 1974 och 1975 indikerar beräkningarna från produklionssidan en tillväxt på ca 3 %. Därvid bidrar framför allt industriproduktionen och den privata tjänsteproduktionen till tUlväxten.
Av kapitel 1 framgår att ökningen av bruttonationalprodukten mätt från användningssidan kan uppskattas till drygt 3 1/2 % 1973—1974 och ca 2,5 % 1974—1975. Detta skulle innebära att bruttonationalproduktens tillväxttakt från produktionssidan 1975 inte i samma utsträckning som för 1974 överstiger ökningstakten så som den framgår av kalkylerna från användningssidan.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 103
5¶Arbetsmarknaden
5.1¶Läget på arbetsmarknaden under 1974
Sammanfattning
Arbetsmarknadsläget under 1974 utmärktes av ett i förhållande till 1973 kraftigt ökat arbetskraftsutbud och en klart stegrad arbetskraftsefterfrågan. Sysselsättningen kom därigenom under 1974 att ligga på en påtagligt högre nivå än under 1973. Den kraftigt ökade sysselsättningen ledde tUl en klart lägre arbetslöshetsnivå. Denna allmänna karakteristik gäller jämförelsen mellan genomsnittslägena 1973 och 1974. Utvecklingen under loppet av de båda åren uppvisar ett något armat mönster. Sålunda präglades förändringarna under loppet av 1973 och första delen av 1974 av successiva förbättringar av arbetsmarknadsläget vilka dock under senare delen av 1974 planade ut till ett tUl synes slabUt läge.
Arbetskraftsefterfrågan mätt som det säsongrensade antalet nyanmälda lediga platser, genomgick en aUt långsanunare ökning under de första fem månaderna 1974, varefter en relativt kraftig minskning skedde. Kring denna lägre nivå varierade därefter antalet nyanmälda platser fram t. o. m. november 1974. I serien över den icke tiUgodo-sedda arbetskraftseflerfrågan, dvs. antalet obesatta platser, synes ovan beskrivna utveckling av totala arbetskraftseflerfrågan omkring halvårsskiftet 1974 ha reflekterats genom en viss nivåsänkning. Tolkningen av denna förändring försvåras dock av en omläggning i denna serie just vid halvårsskiftet.
Den bild av konjunklurutveckhngen som förmedlas genom arbetsmarknadsstatistiken är inte helt entydig. De tendenser till dämpning av arbetskraftseflerfrågan som framgår ur serierna över nyanmälda och obesatta platser kan sålunda svårligen avläsas ur sysselsättningsslatisti-ken. Möjligen kan siffrorna för perioden juni—november 1974 anses peka i riktning mot en stabilisering av sysselsättningen på hög nivå. Under samma period visade dock de säsongrensade siffrorna över antalet arbetslösa enligt arbetskraftsundersökningarna en viss fortsalt nedgång. Arbetskraftsefterfrågan synes således, trots en viss dämpning omkring halvårsskiftet 1974, fortfarande ha varit så kraftig att neltotUlskotlet lill arbetskraftsutbudet kunnat sugas upp innan något utslag i form av ökad arbetslöshet hunnit ske.
Befolkningsutveckling och arbetskraftsutbud
Utvecklingen av arbetskraflsutbudet beror förutom av inhemska befolkningsförändringar även av nettomigrationen och förändringar av
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 104
förvärvsfrekvensen. Förvärvsfrekvensen uttrycks i relativa arbetskraftstal, som anger hur stor andel av befolkningen i en viss åldersgrupp som står till arbetsmarknadens förfogande.
Befolkningsutvecklingen i Sverige under 1972 och 1973 präglades av ett mindre födelseöverskott än under flertalet år under efterkrigstiden och av en relativt betydande nettoutvandring. Folkmängden kom därigenom att öka förhållandevis långsamt; ökningstalen för 1972 och 1973 var i själva verket bland de minsta som noterats hittills under 1900-talet. Ökningen av medelfolkmängden från 1971 tiU 1972 och från 1972 tUl 1973 uppgick till 24 000 eller 0,3 % resp. 14 000 eller 0,2 %. För den s. k. aktiva befolkningen, varmed här avses åldersgruppen 16—74 år, noterades ökningslal som var 0,1 procentenhet lägre än för totalbefolkningen såväl 1971—1972 som 1972—1973.
Befolkningsökningen under 1974 förefaller ha blivit något kraftigare än under 1972 och 1973. Under de första tre kvartalen 1974 ökade sålunda befolkningen betydligt kraftigare än under hela året 1973. Till denna kraftigare ökning under 1974 bidrog en klar dämpning av utvandringen i kombination med en viss ökning av invandringen. Under de första tre kvartalen 1974 noterades sålunda en netloinvandring på ungefär 1 300 mot ett utvandringsöverskott under samma period 1973 på 10 700. Med beaktande av den nettoinvandring som skedde under den hittUls stalistikbelysta delen av fjärde kvartalet 1974 — nämligen månaderna oktober och november — har för helåret 1974 nettoinvandringen antagits uppgå till omkring 9 000. Under 1973 noterades en nettoulvandring från Sverige på 11 900, varför omslaget i nettot av migrationsströmmarna blev ca 21 000 från 1973 till 1974.
Med ovan redovisade antagande om nettoinvandringen till Sverige skulle medelfolkmängden ha ökal med omkring 24 000 eller 0,3 % från 1973 till 1974. Under bl. a. förutsällningen att åldersstrukturen bland in- och utvandrare följer tidigare mönster väntas ökningen av antalet personer i åldern 16—74 år ha uppgått tUl omkring 10 000 eller mellan 0,1 och 0,2 9c. Denna beräkning av den s.k. aktiva befolkningens utveckling ligger till grund för de kalkyler över arbetskraftsutbudels utveckling som redovisas i det följande. För dessa kalkyler, som i övrigt baseras på resultat av arbetskraftsundersökningarna, har vidare antagits att förändringarna under de elva första månaderna 1974 jämfört med samma period 1973 är representativa för förändringarna meUan helåren. Med en sådan förutsättning skuUe antalet personer i arbetskraften ha ökat med omkring 55 000 eUer mellan 1,3 och 1,4 % mellan dessa år. Denna ökning förklaras nästan hell av en uppgång i kvin-
1 Värdena för 1974 har korrigerats för att jämförbarhet med 1973 års värden skall uppnås. Korrigeringen, som avser antalet personer i arbetskraften och antalet sysselsatta, är föranledd av olikheter mellan åren i fräga om mätperiodens placering vid juniundersökningen. Mätperioden föll sålunda en vecka senare i juni 1974 än i juni 1973, vUket medförde alt avsevärt fler ungdomar
Bil.l Preliminärnationalbudget .:,;.j 105
nornas relativa arbetskraftstal. Detta tal bedöms ha stigit med 1,6 procentenheter — lill 56,8 % — vilket är den kraftigaste uppgång som någonsin noterats i serien av arbetskraftsundersökningar från 1963. Ökningen av förvärvsfrekvensen var särskUt kraftig bland kvinnor med minderåriga barn. För denna grupp uppskattas ökningen av det relativa arbetskraftstalet till drygt 3 procentenheter. Utvecklingen av männens relativa arbetskraftstal beräknas ha lett till elt visst bidrag tUl den totala ökningen av arbetskraften 1973—1974. Detta innebär en omsvängning i förhållande till den utveckling som noterats i delta avseende alltsedan 1963.
För beräkningar av arbetskraftsutbudet uttryckt i timmar kan man använda arbetskraftsundersökningarnas uppgifter om olika gruppers faktiska och/eller önskade veckoarbetstid. Detta material visar förutom antalet faktiskt utförda arbetstimmar även det antal timmar som de arbetslösa önskat arbeta samt skillnaden mellan de undersysselsattasi önskade och faktiska arbetstid. Om de frånvarande fömtsätts ha önskat arbeta lika många timmar/vecka som personerna i arbete kan genom en summering av aUa de här uppräknade posterna en uppskattning av de samlade arbetskraftsresurserna erhållas. En sådan beräkning baserad på material för de första elva månaderna 1973 och 1974 visar en ökning av arbetskraftsulbudet mätt i timmar på 1,2 %. Den procentuella ökningen av arbetskraftsutbudet mätt i timmar skulle således ha varit något mindre än detta utbud mätt i personer. Detta sammanhänger med den ökade andelen kvinnor i arbetskraften med en genomsnittlig kortare medelarbelslid än männen. Den betydande ökningen av arbetskraftsutbudet 1973—1974 mätt såväl i personer som timmar torde tUl en del ha initierats av den kraftiga efterfrågeökningen mellan dessa år.
Efterfrågan på arbetskraft
För att belysa utvecklingen av arbetskraftseflerfrågan kan serien över antalet vid arbetsförmedlingarna nyanmälda lediga platser användas. Denna serie visar flödet av nyanmälda platser under loppet av varje månad.
Från 1972 tiU 1973 skedde en ökning av antalet nyanmälda platser på 3,5 %. Hela denna ökning inträffade under andra halvåret 1973. Säsongrensade dala visar att en stegvis förstärkning av arbetskraftseflerfrågan skedde från andra tUl fjärde kvartalet 1973. Utvecklingen inom
hunnit ta eller börja söka feriearbete vid undersökningstillfället i juni 1974 än vid det i juni 1973. Den nedjustering av 1974 års junisiffror, som därför blivit nödvändig, reducerar genomsnittsvärdena för helåret 1974 med 9 000 vad gäller antalet personer i arbetskraften och 8 000 vad gäller antalet sysselsatta. Beträffande beräkningen av dessa korrigeringsposter se Statistiska tabeller (SCB) nr 1974: 41 sid. 7—9.
1¶Med undersysselsatta förstås personer som arbetat färre timmar än de kunnat och velat.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 106
tillverkningsindustrin och byggnadsverksamheten uppvisade ett likartat mönster och ökningen från andra till fjärde kvartalet var ungefär lika kraftig — 13—14 % — i dessa sektorer, som i samtliga näringsgrenar tillsammantagna. Totala antalet nyanmälda lediga platser fortsatte att öka i snabb takt från fjärde kvartalet 1973 till första kvartalet 1974 men stagnerade därefter på relativt hög nivå under perioden april—maj 1974. I juni inträffade en relativt kraftig nedgång och de nyanmälda platserna låg kvar på en lägre nivå under perioden fram t. o. m. november 1974 (den senaste månaden för vUken statistik föreligger). Det säsongrensade antalet nyanmälda lediga platser var sålunda under sommaren och hösten i genomsnitt 12,5 % lägre än under årets första fem månader. För tillverkningsindustrin noterades mellan dessa perioder en minskning av ungefär samma styrka som för totala antalet nyanmälda platser, medan inom byggnadsverksamheten nedgången var procentuellt sett mer än dubbelt så kraftig som inom samtliga näringsgrenar tUl-sammantagna.
Vid arbetsförmedlingarna registreras förutom antalet nyanmälda platser även antalet vid en viss tidpunkt obesatta platser. Medan serien över antalet nyanmälda platser kan antas spegla utvecklingen av totala arbetskraftsefterfrågan, visar serien över antalet obesatta platser snarare förändringar i den icke tillgodosedda efterfrågan på arbetskraft. Serien över antalet obesatta platser avsåg tidigare läget vid mitten av varje månad men visar fr. o. ra. juli 1974 förhållandet vid månadsskiftena. På grund av denna omläggning i statistiken blir jämförelser bakåt tills vidare tämligen osäkra. Även de säsongrensade tal för andra halvåret 1974, som redovisas i det följande i texten och i diagram 5: 1, måste omges med vissa reservationer. Medan beräkningarna av säsongkorrige-ringsfaktorerna för perioden fram t. o. m. juni 1974 har baserats på en historisk serie över det faktiskt uppmätta antalet obesatta platser varje månad, har motsvarande beräkningar för perioden fr. o. m. juli 1974 byggts på teoretiska värden. Dessa värden har framräknats ur ovannämnda historiska serie. För varje månadsskifte under perioden 1963— 1973 har ett teoretiskt värde beräknats som genomsnittet av resultaten från de på ömse sidor tiggande miltmånadsräkningarna.
Antalet obesatta platser har från juli 1973 varje månad varit större än antalet under motsvarande månad ett år tidigare. Det genomsnittiiga antalet obesatta platser var sålunda under första halvåret 1974 i genomsnitt 48 % större än under första halvåret 1973. För perioden juli—november 1974 noterades i genomsnitt 31 % högre tal än för motsvarande period 1973.
I diagram 5: 1 redovisas för några näringsgrenar säsongrensade kurvor över antalet obesatta platser fr. o. m. januari 1970 t. o. m. månadsskiftet november/december 1974. På gmnd av ovan beskrivna omläggning av statistiken kan någon sammanhängande serie inte erhållas för
Bil. 1 Preliminär nationalbudget
107¶Diagram 5:1 Antal obesatta platser 1970—nov./dec. 1974
Säsongrensade månadsdata. Log. skala
1970 71 72 73 74
1970 71 72 73 74
Kiillor: Arbetsmarknadsstyrelsen och konjunkturinstitutet.
hela den här aktuella perioden. Materialet torde dock raedge vissa jämförelser även mellan månader före och efter statistikomläggningen vid halvårsskiftet 1974.
Som framgår av diagram 5:1 ökade det säsongrensade antalet obesatta platser relativt kraftigt under loppet av första halvåret 1974. Uppgången från januari till juni 1974 uppgick tUl drygt 42 %. Ökningen var, piocentueUt sett, väsenlUgt kraftigare inom privata tjänster och tUlverk-ningsindustri än inom byggnadsindustri och gruppen offentlig förvaltning och andra tjänster. Inom de två förstnämnda näringarna uppgick
' Varuhandel, samfärdsel, post och telekommunikationer, bank- och försäkringsverksamhet samt hotell- och restaurangrörelse.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 108
ökningen av de obesatta platserna från januari tUl juni 1974 tiU 77 resp. 55 %, medan uppgången inom de två sistnämnda stannade vid 36 resp. 20 9o. Ökningen av antalet obesatta platser inom byggnadsverksamheten under första halvåret 1974 kontrasterar mot den samtidigt relativt kraftiga nedgången i antalet nyanmälda platser inom denna näringsgren. Som utvecklas vidare i det följande synes denna olikartade utveckling sammanhänga med den förhållandevis kraftiga avgången ur byggnads-arbetarkåren, vilket kan ha medfört svårigheter alt besätta vissa lediga platser.
Som diagram 5: 1 visar stagnerade ökningen av det loiala antalet obesatta platser mot slutet av första halvåret 1974, varefter en viss nedgång synes ha skett från andra till tredje kvartalet 1974. Denna tendens till vändning kom inom gruppen offentlig förvaltning och andra tjänster till uttryck redan under andra kvartalet 1974.
Även inom vissa industribranscher kom ett sådant omslag tUl synes redan före halvårsskiftet 1974. Inom bl. a. trävaruindustrin noterades sålunda en klar minskning under loppet av andra kvartalet 1974. Beträffande utvecklingen av antalet obesatta platser under perioden mellan månadsskiftena juli/augusti och november/december synes inom flertalet näringsgrenar en stabilisering ha skett på något lägre nivå än vid slutet av första halvåret 1974.
Utvecklingen av den icke tillgodosedda arbetskraftseflerfrågan framgår även av konjunkturinstitutets kvartalsvisa barometerundersökningar för industri och byggnadsverksamheten. Enligt dessa undersökningar rådde i september 1974 brist på yrkesarbetare i 62 % av industriföretagen. Detta innebar en stabUisering av brisltalen på ungefär samraa nivå sora i juni 1974 efter en stegvis uppgång alltifrån undersökningstillfället i december 1971. Beträffande bristen på andra arbetare än yrkesarbetare noterades klara ökningar under 1973 och 1974. Vid mättidpunkten i septeraber 1974 uppgav sålunda 34 % av industriföretagen brist på andra arbetare än yrkesarbetare raot endast 9 % i mars 1973.
De tecken på dämpning av arbetskraftseflerfrågan inom trävaruindustrin, som den kan avläsas ur diagram 5: 1, bekräftas av konjunktur-barometerdata. Andelen företag inom trävamindustrin — framför allt inom sågverksbranschen — som rapporterade brist på yrkesarbetare och andra arbetare än yrkesarbetare sjönk sålunda påtagligt från juni resp. mars 1974 tUl september 1974. Denna dämpning av arbetskraftsefterfrågan hänger samman med den avsevärt försvagade orderingången inom denna sektor under loppet av de första tre kvartalen 1974.
Beträffande arbetskraftseflerfrågan inom byggnads- och anläggningsverksamheten skedde en ökning av bristen på vissa kategorier av arbetskraft under 1974. Andelen företag som i september 1974 uppgav brist på träarbetare uppgick tUl 58 %, vilket var det högsta tal som noterats för denna kategori sedan juni 1970. Dessa bristtal liksom den positiva
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 109
utvecklingen av det säsongrensade antalet obesatta platser inora byggnadssektorn under första halvåret 1974 torde tiU en del förklaras av det minskade antalet byggnadsarbetare. Totala antalet medlemmar i byggnadsarbetarnas erkända arbetslöshetskassa sjönk nämligen med närmare 28 000 eller drygt 18 % från början av 1970 till augusti 1974. Brislen på Iräarbetare torde också ha ett samband med den ändrade sammansättningen i bostadsbyggandet. Det ökade småhusbyggandet och den ökade reparationsverksamheten torde ha inneburit att efterfrågan på byggnadsarbetare förändrats betydligt lUl sin struktur.
Sysselsättningen
Såsom framgått av det föregående låg arbetskraftseflerfrågan under 1974 på en betydligt högre nivå än under 1973. Som ett resultat av denna eflerfrågeökning skedde också en påtaglig uppgång i sysselsättningen, .-antalet sysselsatta personer var sålunda i genomsnitt 73 000' eller 1,9 9i högre under perioden januari—november 1974 än under motsvarande period 1973. Uppgången var därmed av ungefär samma storlek sora sysselsättningsökningen från 1969 till 1970. I likhet raed utvecklingen 1969—1970 föll orakring 4/5 av ökningen på kvinnorna. Vid båda tillfällena hänförde sig sysselsättningsökningen bland kvinnorna frärast till den kommunala sektorn. Sålunda förklarades denna ökning från perioden januari—november 1973 till samraa period 1974 enligt arbetskraftsundersökningarna tUl 2/3 av en ökad sysselsättning inora kommunerna.
Medan ökningen av totala antalet sysselsatta personer således uppgick till i genomsnitt 1,9 % raellan de första elva månaderna 1973 och samma period 1974 visar beräkningar baserade på arbetskraftsundersökningarna en ökning av antalet utförda arbetstimmar på 1,5 %. Dessa värden bygger helt på arbetskraftsundersökningarnas uppgifter om bl. a. semesterfrånvaro, sjukfrånvaro och s. k. övrig frånvaro. Enligt dessa uppgifter skulle den genomsnittliga andelen frånvarande för semester ha sjunkit något från 1973 till 1974 medan summan av övriga typer av frånvaro skulle ha stigit med i genomsnitt 0,6 procentenheter från perioden januari—november 1973 till samma period 1974. Skillnaden i den uppmätta andelen frånvarande för semester torde emellertid i huvudsak bero på vissa olikheter i frågan om inätperiodernas förläggning under juli 1973 resp. juli 1974. Då det knappast finns stöd för något antagande ora avgörande förändringar av seraesterfrånvaron (varken ökningar eller minskningar) har här förutsatts alt denna typ av frånvaro förblivit oförändrad mellan de båda perioderna 1973 och 1974. Om man vidare antar att övriga typer av frånvaro blivit korrekt uppskattad i arbetskraftsun-
1¶Korrigering enligt fotnot 1 sid. 104.
2¶Dock efter korrigering av antalet sysselsatta personer i enlighet med fotnot 1 sid. 104.
Prop. 1975:1 Bilagal Finansplanen 110
dersökningarna skulle en kalkyl över totala antalet utförda arbetstimmar visa på en ökning med 1,0 % från perioden januari—november 1973 till samma period 1974. Skillnaden i utvecklingstakt mellan antal personer i arbete, 1,9 %, och antal utförda arbetstimmar, 1,0 %, förklaras huvudsakligen av en ökad sjukfrånvaro.
Nationalräkenskapernas beräkningar av sysselsättningsutvecklingen inom olika näringsgrenar bygger delvis på arbetskraftsundersökningarna, delvis på annat material. Även om nationalräkenskapemas resultat på totalnivå avstäms mot arbetskraftsundersökningarnas uppgifter brukar ändå vissa olikheter kvarstå raellan de båda serierna. Dessa olikheter beror på skillnader mellan serierna i fråga om bl. a. åldersavgräns-ningen. Dessutom tas i nationalräkenskaperna, men ej i arbetskraftsundersökningarna, hänsyn tUl variationer mellan åren i antalet arbetsdagar. Bl. a. dessa faktorer förklarar skillnaden mellan arbetskraftsundersökningarna och nationalräkenskaperna vad gäller förändringstakten från de första tre kvartalen 1973 till samma period 1974.
Av tabell 5: 1 framgår utvecklingen av antalet sysselsatta personer och antalet utförda arbetstimmar enligt nationalräkenskaperna. Tabellen \isar att sysselsättningen i flertalet näringsgrenar utvecklades klart gynnsammare från de första tre kvartalen 1973 till samma period 1974 än från 1972 till 1973. Beträffande antalet sysselsatta personer noterades sålunda för de flesta näringsgrenarna antingen tilltagande ökningstakt eller avtagande minskningstakt mellan ovan nämnda perioder. Inom två näringsgrenar, skogsbruket och privata tjänster, skedde ett omslag från minskningstal tUl ökningstal. I motsats tUl utvecklingen inom övriga näringsgrenar uppvisade byggnadsverksamheten en snabbare minskning och den statliga sektorn en långsammare ökning av antalet sysselsatta
Tabell 5:1 Sysselsättningen inom olika näringsgrenar 1972—1974
Antal
Procentuell förändring
Procentuell förändring av
sysselsatta 1 000-tal
av antalet
sysselsatt;
a
antalet utförda arbetstimmar
1972-
1-3 kV.
1973-
1972- 1-3 kv. 1973-
l-3kv.
1973 1-3 kv. 1974
Jordbruk och fiske
-3,7
-2,4
-3,1 -1,9
Skogsbruk
-3,9
2,4
-4,1 1,8
Gruvor och tillverknings-
industri
1,2
3,2
-0,5 2,6
El-, gas- och vattenverk
2,1
11,9
2,0 6,2
Byggnadsverksamhet
-1,3
-2,3
-3,3 -3.1
Privata tjänster
1 325
-1,1
0,7
-1,1 0,2
Staten
2,5
1,8
1,4 0,9
Staten exkl. värnplikt
4,1
0,4
2,6 -0,4
Kommunerna
4,1
6,4
1,7 3,4
Summa
3 906
0,4
2,1
-0,7 1,0
Korrigeringspost
-0,2
0,2 -0,1
Totalt
0,4
1,9
-0,5 0,9
Källa: Statistiska centralbyrån.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 111
från perioden januari—september 1973 till samma period 1974 jämfört med förändringen 1972—1973.
Inom näringslivet, här definierat som totala ekonomin exkl. den offentliga sektorn, ökade antalet sysselsatta med 1,1 % och antalet utförda arbetstiraraar med 0,6 % från de tre första kvartalen 1973 till samma period 1974. Inom offentiiga sektorn (statliga och kommunala myndigheter exkl. affärsverken) anges i nationalräkenskaperna antalet sysselsatta ha ökat med 5,1 % och antalet utförda arbetstimmar med 2,6 % mellan ovannämnda perioder. Genom denna snabbare sysselsättningsökning inom offentliga sektorn (inkl. värnpliktiga) än inom näringslivet kom offentliga sektorns andel av totala sysselsättningen alt stiga med ungefär 0,7 procentenheter till i genomsnitt 24,5 % under de första tre kvartalen 1974. Som jämförelse kan näranas att raotsvarande andel för åren 1960 och 1970 uppgick tiU 12,8 resp. 20,6 %.
Arbetslöshet m. rn.
I samband raed konjunkturuppgången under 1973 noterades en stegvis ökning av sysselsättningen och en nedgång i arbetslösheten. Antalet arbetslösa sjönk sålunda enligt arbetskraftsundersökningarna från i genomsnitt 107 000 1972 tUl 98 000 1973. Arbetskraftseflerfrågan fortsatte att öka kraftigt under första halvåret 1974 men synes därefter ha dämpats något. Antalet obesatta platser låg dock under hela elevamåna-dersperioden fram t. o. ra. november 1974 pä en klart högre nivå än under motsvarande period 1973. Arbetslösheten kom därigenom att sjunka betydligt mellan dessa perioder — från i genomsnitt 99 000 perioden januari—november 1973 tUl 82 000 samma period 1974. Uttryckt i relativa arbetslöshetstal, dvs. andelen arbetslösa av totala ar betskraften, innebar delta en nedgång från 2,5 till 2,0 %.
Kvartalsvisa jämförelser av säsongrensade värden över antalet arbets lösa enligt arbetskraftsundersökningarna visar en kontinuerlig minskning alltsedan tredje kvartalet 1972. Den säsongrensade arbetslösheten uppgick under tredje kvartalet 1974 till 2,0 % och under månaderna oktober och november 1974 till i genomsnitt 1,8 % av arbetskraften och nådde därmed sin lägsta nivå sedan fjärde kvartalet 1970.
Utvecklingen av det säsongrensade antalet arbetslösa kassamedlem mar överensstämmer relativt väl med ovan beskrivna utveckling av arbetslösheten enligt arbetskraftsundersökningarna särskilt vad gäller perioden fram till halvårsskiftet 1974. Minskningen av antalet arbetslösa från tredje kvartalet 1972 till andra kvartalet 1974 uppgick sålunda enligt båda serierna till 24%. Beträffande utvecklingen under andra halvåret 1974 kan dock en viss skiUnad mellan de båda serierna no teras. Enligt arbetskraftsundersökningarna synes nämligen en klart kraftigare nedgång i arbetslösheten ha skett mellan juli och november än vad sora fraragår av serien över arbetslösa kassamedlemmar. På gmnd
Prop. 1975:1 Bilagal Finansplanen 112
av omläggningar i statistiken är dock möjligheterna att använda sistnämnda serie för jämförelser mellan halvåren 1974 begränsade. Förutom en förskjutning av mättidpunkten — i likhet med omläggningen av statistiken över obesatta platser — påverkas denna serie även av ändrade anmälningsregler för de arbetslösa kassamedlemmarna. De arbetslösa kassamedlemraarna — liksora personer sora uppbär kontant arbetsraarknadsstöd — är numera skyldiga att besöka arbetsförmedlingen var fjärde vecka raedan dessa grupper lidigare var ålagda alt ta kontakt med arbetsförmedlingen varje vecka. På grund av denna förändring av kontaktmtinerna torde nu en viss risk för överskattning av antalet arbetslösa föreligga. Trols osäkerheten i statistiken över arbetslösa kassamedlemraar kan vissa jämförelser bakåt i liden ändå göras. Sålunda kan konstateras att andelen arbetslösa av samtliga kassamedlemmar under de första elva månaderna 1974 var klart lägre än under motsvarande period 1973. Enligt arbetsmarknadsstyrelsens slatistik skedde mellan dessa perioder en nedgång i andelen arbetslösa från i genomsnitt 1,9 liU 1,5 %. Därmed skulle genomsnittliga arbetslöshets-procenten under perioden januari—november 1974 ha legat på samma nivå som under samma period 1970. Mellan dessa elvaraånadersperio-der 1970 och 1974 sjönk arbetslöshetsprocenten för byggnadskassorna med 0,4 procentenheter till 4,2 %, medan en ökning raed 0,3 procentenheter skedde för industri- och tjänstemannakassorna till 1,6 resp. 0,7 %.
Tabell 5: 2 visar utvecklingen av arbetslösheten i hela riket och i skilda grupper av län enligt arbetskraftsundersökningarna. Av tabellen framgår att nedgången i arbetslösheten från perioden januari—november 1973 lill samraa period 1974 var relativt jämnt fördelad mellan länsgrupperna. På grund av att ökningen av arbetskraftsulbudet raellan dessa perioder var påtagligt svagare i skogslänen än i övriga riket kora dock det relativa arbetslöshetstalet alt minska något kraftigare i denna länsgmpp än i riket som helhet. Det genomsnittiiga relativa arbetslös-hetsstalet för ovannämnda elvamånadersperiod 1974 uppgick sålunda för skogslänen till 3,1 %, vilket var 0,8 procentenheter lägre än motsvarande tal för samma period 1973. Nedgången för riket som helhet uppgick till 0,5 procentenheter — från 2,5 till 2,0 %.
I samband med den kraftiga ökningen av arbetskraftseflerfrågan från 1973 till 1974 kunde sysselsättningen i beredskapsarbeten skäras ned relativt kraftigt. Det genomsnittiiga antalet personer i beredskapsarbete sjönk sålunda med i genomsnitt ungefär 29 % från perioden januari— november 1973 till sarama period 1974. Minskningen av antalet sysselsatta i allmänna beredskapsarbeten uppgick meUan dessa perioder till 40 % medan minskningen inom de särskilda beredskapsarbetena, vilka främst avser svårplacerad arbetskraft, uppgick lill 21 %.
Förbättringen av konjunkturiäget under 1973 avspeglade sig bl. a. i
Bil. 1 Preliminär nationalbudget
113¶Tabell 5:2 Arbetslösheten enligt arbetskraftsundersökningarna 1973 och 1974
1 kv.
2kv.
3 kv.
Oktobernovember
Genomsnitt
perioden jan—nov
Antal arbetslösa 1974
Hela riket
101 300
72 900
78 300
71900
81900
Storstadslän
32 500
22 200
22 000
23 400
25 200
Skogslän
31 700
24 500
24 600
18 700
25 400
Övriga län
37 000
26 200
31 600
29 700
31 300
Förändring från 1973
Hela riket
-17 500
-13 900
-16 000
-23 100
-17 200
Storstadslän
-4 800
- 4 600
- 6 500
- 6 000
- 5 400
Skogslän
-7 000
- 5 900
- 4000
- 8 200
- 6 100
Övriga län
- 5 800
- 3 400
- 5 600
- 9 000
- 5 600
Relativa arbetslös-
hetstal, %
Hela riket
2,5
1,8
1,9
1,8
2,0
3,0
2,2
2,3
2,4
2,5
Storstadslän
2,2
1,5
1,4
1,5
1,7
2,5
1,8
1,9
2,0
2,0
Skogslän
3,9
3,0
3,0
2,3
3,1
4,8
3,8
3,5
3,3
3,9
Övriga län
2,2
1,6
1,8
1,8
1,9
2,6
1,8 ,
2,2
2,3
2,2
Källa: Statistiska centralbyrån.
antalet varsel om personalinskränkningar. Antalet berörda av sådana varsel sjönk sålunda med 36 % från 1972 till 1973. Beträffande totalantalet varselberörda kunde en fortsatt minskning — orakring 6 % — noteras från perioden januari—noveraber 1973 till samma period 1974. Inom enskilda branscher såsom bl. a. kemisk, gumraivam- och plastvaruindustri, byggnadsverksamhet och gruppen varuhandel m. m. skedde däremot en ökning av varselfrekvensen. Ökningen inom sistnämnda sektor hänförde sig emellertid huvudsakligen till januari 1974 och torde främst ha berott på tUlfälliga störningar inom bilbranschen under oljekrisen.
5.2¶Arbetsmarknaden under 1975
I detta avsnitt redovisas bedömningar för 1975 beträffande utvecklingen av utbud och efterfrågan på arbetskraft. Utifrån en jämförelse mellan resultaten av utbuds- och efterfrågeberäkningarna diskuteras därefter det fortsatta förloppet vad gäller sysselsättning och arbetslöshet under 1975.
Kalkylen över arbetskraftsutbudet utgår ifrån en mom statistiska centralbyrån utarbetad befolknmgsprognos. Denna prognos innefattar bl. a. ett antagande om lika stor invandring som utvandring under 1975.
S—Riksdagen 1975.1 saml. Nr 1. Bil. 1.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 114
Detta antagande i kombination med vissa fömtsättningar beträffande fruktsamhet och dödlighet medför alt befolkningen kan väntas öka med 0,3 % från 1974 lill 1975. Ökningen av befolkningen i åldem 16— 74 år väntas bli något lägre, eller 0,1 %. Inora denna åldersgrupp förutsätts en fortsatt förskjutning ske mot de högre åldersklasserna. Antalet personer i åldern 16—54 år väntas sålunda minska med 0,2 %, medan antalet personer i åldern 55—74 år förutses öka med 1 % från 1974 tiU 1975.
Av betydelse vid bedömningen av arbetskraftsutbudet är förutom befolkningsprognosen även beräkningarna av de relativa arbetskraftstalens utveckling. För 1974—1975 har här antagits att dessa tal för de olika åldersgrupperna kommer att förändras i samma takt som genomsnittiigt under de senaste fem åren. Delta innebär för männen en nedgång i det relativa arbetskraftstalet på 0,5 procentenheter och för kvinnorna en uppgång på 1 procentenhet. Dessa antaganden kombinerade med prognosen över befolkningsutvecklingen ger en ökning av arbetskraftsutbudet på sammanlagt 20 000 eller 0,5 %. Utbudet av kvinnlig arbetskraft förväntas öka med 31 000 medan den manliga beräknas minska med 11 000.
Arbetskraftsutbudet mätt i timmar brukar vanligen utvecklas något svagare än utbudet mätt i personer. Detta sammanhänger vanligen raed dels den ökande andelen kvinnor i arbetskraften raed en traditionellt något kortare arbetstid än männen, dels en fortgående ökning av andelen deltidsarbetande. Under 1974 synes emellertid någon sådan ökning av deltidsandelen inte ha skett, vilket sannolikt sammanhänger med det allmänt höga efterfrågeläget. För 1975 förutsätts en återgång ske tUl lidigare tendens vad beträffar andelen deltidsarbetande. Denna ökning av deltidsarbetandet samt nettoförändringar av övertidsarbete och korltidsfrånvaro väntas reducera arbetskraftsutbudet mätt i timmar med 0,5 procentenheter. Den ökade andelen kvinnlig arbetskraft beräknas medföra en minskning av arbetskraftsutbudet med ytterligare 0,2 procentenheter. Vidare antas arbetskraftsutbudet komma att reduceras med 0,1 procentenhet till följd av en förkortning av veckoarbetstiden för viss personal inom industrin och den statliga sektorn. Denna arbetstidsförkortning, som avser personal i underjordsarbete och kontinuerligt skiftarbete, utgör en del av den sänkning tUl 36 timmar som skall vara genomförd för dessa gmpper fram tUl 1977.
Sammantaget beräknas dessa faktorer reducera arbetskraftsutbudet mätt i timmar med 0,8 procentenheter. Medan ökningen av antalet personer i arbetskraften väntas bli 0,5 % beräknas således utbudet uttryckt i timmar komma att minska med 0,3 % 1974—1975.
Kalkylen över arbetskraftsefterfrågan under 1975 bygger på de prognoser över produktionsutvecklingen som redovisas i kapitel 4. Med utgångspunkt i dessa prognoser och med vissa antaganden om produk-
Bil.l Preliminärnationalbudget 115
tiviietsutvecklingen har arbetskraftsbehovet mom de olika näringsgrenarna beräknats. Följande tablå visar den prognostiserade produktions-och produktivitetsutvecklingen 1974—1975 samt förändringen av arbetskraftsbehovet mätt i timmar. Siffrorna har avrundats tUl hela resp. halva procentenheter.
Produk-
Produk-
Syssel-
Andel av samtliga
tion
tivitet
sättning i timmar
utförda arbetstimmar 1 — 3 kv. 1974
Jordbruk och fiske
-8
-2,5
-6
5 Skogsbruk
-5
-11
2¶Gruvor och till-
verkningsindustri
samt el-, gas-.
värme- och vatten-
verk
4,5
4,5
29 Byggnadsverksamhet
-2
9 Privata tjänster
3,5
-0,5
34 Offentliga tjänster
2,5
2,5
21 Totalt
-0,5
100¶Arbetskraftsbehovet i de vamproducerande näringsgrenarna väntas enligt de gjorda kalkylerna komraa att minska under 1975. Minskningen inom dessa näringsgrenar tillsammantagna beräknas komma att uppgå till 1,4 % mätt i timmar och 0,7 % mätt i personer. Totalt väntas arbetskraftsbehovet inora de varuproducerande sektorerna koraraa att minska raed drygt 10 000 personer. Minskningar fömtses för jordbruk, skogsbruk och byggnadsverksamhet, medan en viss ökning väntas inom industrin. Inora de tjänsteproducerande näringsgrenarna beräknas arbetskraftsbehovet komma alt öka raed 0,5 % raätt i limmar och 1,4 % mätt i personer. Detta innebär en ökning av arbetskraftsbehovet på drygt 30 000 personer. Hela denna ökning väntas falla inom den offentliga sektorn.
Sammantaget visar de näringsgrensvisa kalkylerna alt arbetskraftseflerfrågan uttryckt i timmar synes komma att rainska med 0,3 % från 1974 lUl 1975. Jämfört med utbudskalkylens resultat — likaledes en minskning på 0,3 % mätt i timmar — indikerar detta ett oförändrat arbetslöshetsläge raellan genomsnitten för 1974 och 1975.
Beträffande sysselsättningen uttryckt i personer tyder kalkylen på en fortsatt ökning även under 1975. Denna ökning beräknas komma att uppgå till omkring 20 000.
De redovisade beräkningarna är naturligtvis behäftade med stor osäkerhet. Vad exempelvis gäller produktivitetsutvecklingen skulle ett antagande ora en 0,2—0,3 procentenheter långsamraare stegring än den ovan redovisade ha raedfört ett tUlskott till den beräknade efterfrågeökningen på omkring 10 000. En lika stor uppjustering av produktivi-
Prop. 1975:1 Bilagal Finansplanen 116
tetstalet skulle givetvis i beräkningarna medföra motsvarande minskning av arbetskraftsbehovet. Beträffande arbetskraftsutbudet föreligger osäkerhet om bl. a. frånvarons utveckling. 1 den redovisade utbudskalkylen har frånvaron över en vecka antagits förbli oförändrad från 1974 till 1975. Om denna frånvaro emellertid skulle öka endast hälften så kraftigt 1974—1975 som 1973—1974 skulle arbetskraftsutbudet mätt i timmar reduceras med omkring 0,4 procentenheter utöver ovan angivna förändringstal. Detla skulle snarast innebära en något minskad arbetslöshet 1974—1975 vid given arbetskraftsefterfrågan.
Ökningen av arbetskraftsutbudet under 1975 väntas hänföra sig helt tUl kvinnorna, medan efterfrågeökningen förutses bli koncentrerad huvudsakligen till tjänstesektorerna. Även om kvinnorna traditionellt sökt sig huvudsakligen tUl tjänstesektorerna kan risken för en ökad obalans mellan utbud och efterfrågan inte uteslutas. En sådan ökad obalans kan bl. a. orsakas av olikheter i yrkesmässig och regional fördelning av utbud och efterfrågan på arbetskraft. Genom anpassningsrörelser både på utbuds- och efterfrågesidan kan dock en sådan eventuell obalans komma att lindras. På grund av den tid som en sådan anpassningsprocess tar kan dock på enskUda delarbetsmarknader en viss brist på arbetskraft komma att bestå under 1975 paralleUt med tendensen tUl ökad arbetslöshet på andra områden, även om balansen mellan utbud och efterfrågan totalt sett synes komma att bli relativt god.
Den dämpning av sysselsättningens ökningstakt som fömtses för 1975 torde komma att göra sig gällande främst under senare delen av året. Början av 1975 kan däremot komma att präglas av en fortsatt god sysselsättningsutveckling. Därmed skulle arbetslösheten under första halvåret 1975 komma att ligga kvar på ungefär samma nivå, säsong-rensat sett, som under andra halvåret 1974.
Bil.l Preliminärnationalbudget 117
6¶De enskilda konsumentemas ekonomi
Hushållens disponibla inkomster ökade relativt kraftigt, 11 % i löpande priser och 4,2 % i fasta priser, från 1972 till 1973. Det gynnsamma utfallet för de reala disponibla inkomsterna var till stor del en följd av en uppbromsning i skatteinbetalningarnas ökningstakt. Den privata konsumtionen beräknas emellertid inte ha ökat med mer än 8,5 % i löpande priser och 1,9 % i volym. Detta ledde till en uppgång i sparkvoten på 2 procentenheter. Prisstegringen för samma period uppgick till 6 1/2 %.
Mellan 1973 och 1974 beräknas hushållens finansiella ställning ha förstärkts ytterligare. I löpande priser uppskattas de disponibla inkomsterna ha ökat inte mindre än 17 %. Bidragande tUl denna starka uppgång var en fortsatt kraftig minskning i hushållens nettoinbetalningar tiU det offentliga. Denna reducering är ett resultat av de olika ekonomiskpolitiska åtgärder som vidtagits för 1974. Dessutom beräknas lönerna, liksom faktorinkomsterna i övrigt, ha ökat väsentiigt mer än 1972— 1973.
Aret 1974 kännetecknades inte blott av stora inkomstökningar utan även av stora prisökningar. Konsumentprisernas uppgång under loppet av 1974 beräknas såltmda till 12,2 %. Härav förklaras mer än hälften av de internationellt bestämda prisernas beräknade, direkta bidrag till prisstegringen. Trots den absolut sett betydande uppgången har konsumentprisstegringen varit lägre i Sverige än i de flesta andra industriländer. Delvis har detta sin grund i livsmedelsprisernas olikartade utveckling.
Mellan genomsnittslägena 1973 och 1974 kalkyleras konsumentprisindex ha ökat med 9,9 %. Implicitprisindex för den privata konsumtionen beräknas ha stigit något mindre, 9,5 %. Därmed skulle hushållens reala disponibla inkomster ha ökat med 7 %, den största ökning som registrerats under efterkrigstiden. Denna avsevärda förstärkning av hushållens köpkraft har givit utslag i den privata konsumtionens utvecklmg. Mellan de tre första kvartalen 1973 och 1974 ökade konsumtionen med 5 % i volym. Härvid synes också effekten av den tUlfälliga momssänkningen under andra och ttedje kvartalen 1974 ha varit betydande. En påtaglig avmattning i konsumtionsbenägenheten har därför fömtsätts ske från tredje tUl fjärde kvartalet. Uppgången för helåret 1974 beräknas därigenom stanna vid 4,5 %. Trots att konsumtionen ökat avsevärt efter fyra år med svag tUlväxt implicerar kalkylerna en fortsatt spar-kvotsökning på 2 procentenheter.
De inkomstprognoser som framläggs för 1975 bygger på två tänkbara avtalsutfall, 7 % resp. 9 %. Båda alternativen ger, tillsammans med de
Prop. 1975:1 Bilagal Finansplanen Hg
antaganden som gjorts om löneglidning och sysselsättningsförändring, tUl resultat en fortsatt hög tillväxt av lönesumman. Även för de sammanlagda faktorinkomsterna fömtses fortsättningsvis en hög ökningstakt. Med hänsyn tUl skattereformen för 1975, som bl. a. innebär ett borttagande av sjukförsäkrmgsavgiften för löntagare och en sänkning av marginalskatten totalt sett, beräknas öknmgen i de preliminära A-skatteinbetalningarna bli procentuellt mindre än för lönesumman, ökningen av hushållens disponibla inkomster i löpande priser beräknas i de båda löneallernativen tUl 12,2 % resp. 13,1 %.
Uppgången i implicitprisindex 1974—1975 har beräknats till 10,6 % vid det lägre lönealternativet och 10,9 % vid det högre. Hushållens reala disponibla inkoraster skulle därmed öka med 1,4 % alternativt 2,0 %.
Med denna utgångspunkt väntas konsumtionen i de båda alternativen öka med 3,5 % från 1974 tiU 1975. Detta förutsätter en nedgång i sparkvoten i båda inkomstalternativen. Med den för båda alternativen gemensamma konsumtionsprognosen skulle nedgången i sparkvolen bli 1,8 alternativt 1,2 procentenheter.
6.1¶De disponibla inkomsterna
Löner
Den totala lönesummans ökning från 1972 till 1973 beräknas tiU 8 %.
För industriarbetarnas del uppgick timförtjänstökningen mellan 1972 och 1973 tUl 8,2 % varav den avtalsmässiga löneökningen och löneglidningen beräknas ha svarat för hälften var. Som en följd av ökade sociala avgifter steg timkostnaden med inemot 3,5 procentenheter utöver timlöneökningen.
Från 1973 till 1974 beräknas lönesumman för samtliga anställda ha ökat med 12,5 %, vilket är 0,2 procentenheter mer än vad som angavs i konjunkturinstitutets höstrapport. Upprevideringen ligger helt på syssel-sätlningskomponenten som nu beräknas ge ett positivt bidrag till löne-surameutvecklingen på 1,2 procentenheter mot 0,8 vid förra beräkningstillfället. Den avtalsmässiga löneökningen och löneglidningen har samtidigt nedjusterats något till 7,4 resp. 3,7 %.
Industriarbetarnas timförtjänster steg enligt statistiska centralbyråns månadsvisa statistik, korrigerad för retroaktiva löner, med 11,3 % mellan de tre första kvartalen 1973 och motsvarande period 1974. Därav beräknas avtalen ha svarat för 5 procentenheter och löneglidningen för 6,3. Även mellan helåren 1973 och 1974 kalkylerades den avtalsmässiga löneökningen till 5 %. Avtalen innehöll därutöver bestämmelser om införandet av en trygghetsförsäkring vid yrkesskada. Andra nytUlkomna sociala avgifter 1974 var den socialförsäkringsavgLft som infördes i samband med slopandet av folkpensionsavgiften och avgiften för arbetslöshetsförsäkringen. Dessutom ökade från 1973 tUl 1974 kostnaderna för
Bil. 1 Preliminär nationalbudget
119¶TabeU 6:1 De enskilda konsumentemas inkomster och utgifter 1973—1975' Löpande priser
Milj. kr.
Procentuell förändring
prognos
alt. 1
alt. 2
1¶Faktorinkomst'
140 728
159 808
7,7
13,6
10,4
12,0
Egentliga löner'
116 294
8,1
12,9
10,2
12,1
Enskilda företagares inkomster
9 485
11 313
7,6
19,3
7,2
7,2
Kapitalinkomster (netto)'
1 624
22,8
18,8
19,0
19,0
övriga faktorinkomster
13 325
15 251
3,4
14,5
12,9
13,3
2¶Inkomstöverföringar till hushåll
31 847
42 211
12,3
32,5
14,7
15,2
3¶Direkta skatter, avgifter m.m.
48 555
56 870
2,8
17,1
9,1
11,6
därav: Prel. A-skatt
42 180
48 830
4,2
15,8
6,3
9,2
4¶Hushällens nettoinbetalningar
tiUdetofrentliga(3-2)
16 708
14 659
—11,6
—12,3
— 7,1
1,3
5¶Disponibla inkomster
123 904
145 139
11,0
17,1
12,2
13,1
6¶Privatkonsumtion
114 936
8,5
14,5
14,3
14,7
7¶Sparande (5—6)"
8 968
13 492
56,5
50,4
-8,9
—1,6
8¶Sparkvot (7: 5)
7,2
9,3
2,1'
2,1'
—1,8'
—1,2'
' Hushållssektorn inkluderar, förutom hushållen, de s. k. ideella organisationerna som betjänar hushällen, och som inte helt eller huvudsakligen finansieras och kontrolleras av offentliga sektorn. Hit räknas fackföreningarna, folkbildningsverksamheten, nykterhetsrörelsen, idrottsorganisationerna, tiänste-mannaorganisationerna, Röda korset m. m. samt ej statsbidragsberättigade privata sjukhem, barnhem, barnkolonier, semesterhem. Utöver löntagarhushåll ingår hushåll som äger personliga företag, dvs. som erhåller sin huvudsakliga inkomst från rörelse.
Arbetsgivaravgifter till socialförsäkring, tillräknade pensionsavgifter för statliga och kommunala myndigheter, för kommunala affärsverk samt för ickefinansiella företag är ej medtagna som löneförmåner i denna post.
= Inkl. direkt utbetalda pensioner från stafiiga affärsverk samt frän industri och handel.
• Inkl. räntor på privata försäkringsfonder (exkl. skadeförsäkring). Se vidare not 1 sid. 120.
»Inkl. skadeförsäkringsnetto: — 116 milj. kr. 1973, — 10 milj. kr. 1974 och 95 milj. kr. 1975.
«Inkl. privat försäkringssparande. Detta uppgick 1973 till 3 113 milj. kr. Det beräknas 1974 ha uppgått till 4 270 milj. kr. och beräknas 1975 uppgå till 4 500 milj. kr.
' Förändring mätt i procentenheter.
Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
sjukförsäkringen och den särskilda tilläggspensionen inom LO-området. De ökade sociala avgifterna medförde att arbetsgivarnas lönekostnader steg med drygt 5,5 procentenheter utöver kontantiöneökningen från 1973 till 1974. Förutsatt en löneglidning fjärde kvartalet 1974 av samma storlek som för månaderna augusti och september kan därmed ökningen i de totala timkostnaderna för industriarbetare uppskattas till ca 17,5 % mellan 1973 och 1974.
Lönesummeberäkningarna för 1975 har baserats på två alternativa avtalsutfall, 7 % resp. 9 %. Löneglidnmgen har i de båda inkomstalternativen satts till 3,8 %. Sysselsättningskoraponenten skulle enligt kalkylen ha en neddragande effekt med 0,5 procentenheter på lönesummans utveckling. Lönesumman skulle därmed i de båda presenterade alternativen öka med 10,2 % resp. 12,2 % mellan 1974 och 1975. Arbetskraftskostnaderna ökar därutöver genom höjningen av avgifterna tiU sjukför-
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 120
säkringen, folkpensioneringen och ATP med ca 3,5 % per timme. Dessutom beräknas för grupperna inom LO- och PTK-områdena och det kommunala området ytterligare ökade timkostnader på grund av avgiftshöjningen för avtalsgmppssjukförsäkringen och trygghetsförsäkringen.
Övriga inkomster
Föreliggande beräkningar av hushållens disponibla inkomster 1973 skiljer sig inte väsentiigt från beräkningarna i konjunkturinstitutets höstrapport. De disponibla inkomsterna ökade sålunda med 11 % 1972— 1973 (se tabell 6:1). Prisnivån för den privata konsumtionen steg 1973 med 6,5 %. I fast pris blev därmed uppgången för hushållens disponibla inkomster 4,2 %, vUket var det högsta ökningslalet sedan 1964.
1974 beräknas hushåUens totala faktorinkomster ha ökal med 13,6 %. Lönerna beräknas ha ökat med 12,9 % och enskUda företagares inkomster kalkyleras ha stigit med ca 19 %, tUl stor del beroende på det goda skördeutfallet och på höjda virkespriser. För kapitalinkomsterna neltoi beräknas en uppgång på omkring 19 % ha ägt rum. De två diskontohöjningama 1974 förklarar en stor del av ökningen i kapitalinkomsterna. Uppgången för övriga faktorinkomster beräknas tiU 14,5 %.
För de totala inkomstöverföringarna till hushållen beräknas en ovanligt stor uppgång ha ägt rum 1974, drygt 32 %. Främst sammanhänger uppgången med den omläggning av socialförsäkringssystemet som trädde i kraft vid årsskiftet 1973/1974 och som innebar skatteplikt för bl. a. sjukförsäkringsförmåner och härutöver en nivåhöjning av dessa. Vidare blev det från samma tidpunkt möjligt för låginkomsttagare utan bam att erhåUa bostadstillägg. De statskommunala bostadstilläggen höjdes liksom barnbidraget och studiebidraget. Tandvårdsförsäkringen infördes. Till uppgången av inkomstöverföringama bidrog även det extra barnbidraget april 1974 och de extra tillägg tUl folkpensionen som delades ut i januari och april 1974 samt det förhållandet att bostadstilläggen ökade betydligt till följd av ökade bränslekostnader.
Som ovan nämnts medförde de socialpolitiska reformer som trädde i kraft 1 januari 1974 en utvidgning av skatteplikten till att gälla sjukförsäkringsförmåner m. m. Samtidigt genomfördes en skattereform som verkade sänkande på skatteuttaget genom att folkpensionsavgifteraa avlyftes från hushållssektorn. Från 1973 tUl 1974 stannade uppgången i hushållens inbetalningar av direkta skatter, avgifter m. m. vid 17 %, varav 6 procentenheter förklaras av skattebeläggningen av de tidigare berörda förmånerna. Hushållens nettoinbetalningar till det offentliga minskade kraftigt eller med ca 12 %.
1 På kapitalinkomstnettots inkomstsida återfinns framför allt ränteinkomster, huvudsakligen från bankinlåning och livförsäkringsfonder, samt aktieutdelningar. Utgiftssidan består främst av ränteutgifter, där den tyngsta delen är räntekostnader för lån till egna hem.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 121
Tabell 6:2 Inkomstöverföringar till hushåll 1973-1975
Milj. kr., löpande priser
alt. 1
all. 2
Egentliga inkomstöverföringar
11121
13159
14 617
14 617
därav: barnbidrag
2 361
3 044
2 694
2 694
bostadsbidrag till barnfamiljer'
1 144
1 504
studiebidrag
arbetsmarknadsutbildning
pensioner från stat och kommun
2 150
2 289
2 289
övrigt
4 685
5 403
6 730
6 730
Socialförsäkringsutfall
20 726
29 052
33 812
34 018
därav: folkpensioner"
11 380
13 850
15 924
15 976
ATP
2 943
3 873
5 104
5 123
utbetalningar från sjukkassor'
5 577
9 988
utbetalningar frän arbetslöshetskassor 561
1 300
övrigt
386¶Inkomstöverföringar till hushåU
31847
42 211
48 429
48 635
' Fr. o. m. 1974 även till låginkomsttagare utan barn.
' Inkl. kommunala bostadstillägg tiU pensionärer.
' Inkl. apotekarrabatter.
Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
De disponibla inkomstema för hushållen ökade med ca 11 % från 1973 till 1974. Prisnivån för den privata konsumtionen beräknas samtidigt ha stigit raed 9,5 %. Hushållens realinkomsler steg alltså med ca 7%.
För 1975 framläggs två alternativ för löneutvecklingen, ca 10 resp. ca 12 %. Enskilda företagares inkomster beräknas öka raed omkring 7 %. Kapitalinkomster netto beräknas stiga med 19 % och övriga faktorinkomster med omkring 13 %. Detta skulle leda till en öknmg av faktorinkomsterna totalt med drygt 10 resp. 12 % vid de olika alternativen.
Ökningen av de totala inkomstöverföringarna till hushållen 1974— 1975 beräknas till omkring 15 %. För de egentliga inkorastöverföring-arna beräknas uppgången bli ungefär 11 %, medan utbetalningarna från socialförsäkringssektorn väntas öka snabbare, eller med omkring 11 %. ATP-utbetalningarna är den del av socialförsäkringsutfallet som väntas öka mest 1975, eller med 30—35 %, dvs. ungefär samma ökningstakt som de närmast tidigare åren. Även för utbetalningarna från arbetslöshetskassorna fömtses en betydande ökning, beroende bl. a. på ökade ersättningsbelopp.
Hushållens inbetalningar av direkta skatter, avgifter m.m. beräknas öka med 9,1% vid det lägre lönealternativet och 11,6% vid det högre alternativet. Inbetalningarna av preliminär A-skatt under 1975 skulle, om skattesystemet från 1974 hade behållits, ha ökat med 7 700 mUj. kr. i det lägre och 9 200 milj. kr. i det högre inkomstalterna-tivel. Härvid har räknats med en genomsnittlig marginalskattekvot på
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 122
Tabell 6:3 Hushallens direkta skatter och avgifter 1971—1975 Milj. kr., löpande priser
alt. 1
alt. 2
1¶Prel. A-skatt
34 954
40 480
48 830
53 339
därav: reformeffekt
1974'
2 850
2¶Prel. B-skatt
3 644
3 939
3 973
4 325
4 700
4 700
3¶Fyllnadsskatt'-
1 369
2 350
2 350
4¶Kvarskatt'. »
2 023
2 222
1 562
1 680
5¶Överskjutande
skatt*
—2 836
—4 265
4 270
—3 580
—3 580
6¶Slutskattereglering
(3+4+5) 7 Övriga skatter och
—718
-1 640
—973
avgifter
3 028
3 554
4 042
4 688
4 993
4 993
8 Summa
(1+2 + 6 + 7)
47 255
48 555
56 870
62 052
63 482
därav: socialför-
säkrings-
premier
5 400
6 067
6 434
4 007
' Reform av sjukförsäkring och arbetslöshetsunderstöd m. m. = Hushållens andel. = Influtna delen. ' Inkl. ränta.
Anm. Kvarskatten avser inkomsten två år tidigare, medan fyllnadsskatten och överskjutande skatten avser inkomsten ett år tidigare. Källor: Konjunkturinstitutet, riksrevisionsverkel och statistiska centralbyrån.
ca 55 %. Den skattereform som trädde i kraft vid årsskiftet 1974/1975 innebar främst att sjukförsäkringsavgiften för löntagare slopades och att marginalskatten sänktes i mellaninkomsttagarskikten. Sedan hänsyn tagits tUl effekterna av den höjda koraraunala utdebiteringen innebär skaltereformen alt uttaget av preliminär A-skatt 1975 sänks med ca 4 500 milj. kr. Totalt väntas därraed de preliminära A-skattema öka med 3 100 mUj. kr. altemativt 4 500 raUj. kr. Som framgår av tabell 6:3 beräknas vidare hushåUens inbetalningar av fyllnadsskatt bli 600 milj. kr. högre än 1974 och utbetalningarna till hushållen av överskjutande skatt bli 700 milj. kr. lägre. Hushållens kvarskatteinbetalningar beräknas bli något större än 1974 och deras inbetalningar av preliminär B-skatt beräknas öka med 400 milj. kr. Totala ökningen av direkta skatter, avgifter ra. ra. beräknas uppgå till 5 200 milj. kr. vid det lägre lönealternativet och 6 600 milj, kr. vid det högre.
För hushållens totala disponibla inkomster innebär de ovan redovisade beräkningarna en ökning på 12,2 % resp. 13,1 % vid de olika avtalsalternativen. Med en prisnivå 10,6 resp. 10,9 % högre än 1974 skuUe detta innebära en realinkomstökning på 1,4 % vid det lägre och 2,0 % vid det högre avtalsalternativet.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget
123¶Tabell 6:4 Hushållens nettobehållning av de inkomstöverlöringar som reformerades 1974
Milj. kr., löpande priser
Utbetalningar till hushållen
1972 1973 1974
Preliminär
skatt
1974 HushåUens
nettobehällning
2 550'
Sjukpenning 2 800 2 980 6 1251
Moderskapspenning" 465 500 910J Arbetslöshetsersättning och arbetsmark nadsutbildning 1 040 1 050 1 535 300
4 485
1 235
' Inkl. ökade egenavgifter.
- Fr. o. m. 1974 föräldrapenning.
Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
6.2¶Konsumentpriserna
Från december 1973 tUl oktober 1974 steg konsumentpriserna 10,4 % (se tabell 6:5). Detta var betydligt mer än under motsvarande period 1973 (6 %). Vid en intemationeU jämförelse kan det dock konstateras att höjningen av konsumentprisnivån fortfarande varit lägre i Sverige än i de flesta andra industriländer, delvis beroende på de svenska livsmedelsprisernas måttliga ökningstakt. De kraftiga prisstegringar på textilråvaror, som inträffade under loppet av 1973, har — vad gäller kläder — först under hösten fått ett tydligt genoraslag i indexen. Det är dock fortfarande, liksom under 1973, vamgruppen bränsle och drivmedel som
Tabell 6:5 Konsumentprisindex december 1973—oktober 1974
Vägnings-
Procentuell
Inverkan
Procentuell
tal
förändring
på total-
andel av
dec. 1973-
index
totala ök-
okt. 1974
mngen
Totalt
1000,0
10,4
10,4
100,0
Samtliga varor
676,0
10,7
7,3
69,7
Livsmedel
234,0
7,4
1,7
16,6
Alkoholhaltiga drycker
och tobak
88,0
6,8
0,6
5,8
Bränsle och drivmedel'
61,5
20,3
1,3
12,0
Kläder och skor
71,5
9,5
0,7
6,5
Övriga icke varaktiga
varor
70,0
14,0
1,0
9,4
Varaktiga varor
151,0
13,4
2,0
19,4
Samtliga tjänster
324,0
9,7
3,1
30,3
Bostad
174,0
11,2
1,9
18,7
Övriga privata tjänster
79,0
9,6
0,8
7,3
Offentliga tjänster
71,0
6,3
0,4
4,3
' Exkl. kokgas och elström, vilka ingår i offentliga tjänster. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 124
uppvisar den starkaste indexökningen, ca 20 % under de tio första månaderna 1974. Näst efter bränsle och drivmedel noteras den kraftigaste uppgången för gruppen övriga icke varaktiga varor. Priserna på tjänster steg nästan lika mycket sora varupriserna, tUl skillnad från 1973. Tjänstepriserna steg i genomsnitt med 9,7 % 1974 mot 2,7 % 1973. Starkt bidragande till skillnaden i ökningstakt under de båda åren är utvecklingen av egnahemsposten, som 1974 enligt nuvarande beräkningsprinciper förutsätts påverkas av diskontohöjningarna i april och augusti. Dessutom torde fler hyreshöjningar än normalt ha inträffat i början av 1974. Detta är en följd av att hyresavtalen för 1973 något förlängdes, vilket medförde en framflyttning av vissa bostadsprisstegringar.
Från oktober 1973 till oktober 1974 steg konsumentprisindex totalt 12,1 %. För varor var uppgången 12,5 % och för tjänster 11,2 %. Prisprognosen grundas på de beräkningar som redovisas i tabell 6: 6. Beräkningarna har gjorts med utgångspunkt från olika prisstegringskomponenter. Under oktober—december 1974 väntas den totala prisökningen bli 1,6 %. Detta leder till en uppgång från december 1973 till december 1974 med 12,2 % — samma tal som i konjunkturinstitutets höslrapport. Mellan genorasnittslägena för kalenderåren 1973 och 1974 uppskattas höjningen av konsumentprisindex till 9,9 %. Implicitprisindex för den privata konsumtionen beräknas ha ökat något raindre, eUer raed 9,5%.
Prisutsikter för 1975
Bedömningen av prisutsikterna för 1975 har utgått från tillgängliga prognoser och antaganden angående arbetskraftskostnader och importpriser m. m. Med utgångspunkt från lönekalkylen har arbetsgivarnas genomsnittliga kostnader per timme för samtliga anställda antagits öka med 14,5 % i det lägre prognosalternativet och med 16,6 % i det högre alternativet. Lönekostnadernas genomslag inom de från internationell konkurrens skyddade områdena antas få ett normalt värde. Hämtöver har emellertid restfaktorn justerats upp något i priskalkylen med hänsyn till troliga eftersläpande effekter av tidigare års importpris- och/eller lönekostnadsstegringar. Restfaktorns inverkan på konsumentprisuppgången väntas bli 3,6 alternativt 4,2 procentenheter varav 0,3 procentenheter antas falla på ändring av diverse taxor.
Vad beträffar de internationellt bestämda priserna, har de senaste årens kraftiga höjningar i mycket stor utsträckning haft sitt urspmng i stora prisstegringar på råvaror. Från omkring mitten av 1974 har emellertid en nedgång i noteringspriserna på de flesta råvaror blivit tydlig, en nedgång som antas fortsätta in på 1975. En dämpning av de effektiva råvaruprisernas utveckling utgör därmed den väsentliga förklaringen tUl den avmattning i de internationellt bestämda prisernas stegringstakt som beräknas för 1975. Effekten på konsumentprisindex av fortsatt uppgång
Bil.l Preliminärnationalbudget 125
Tabell 6:6 Konsumentprisförändringen 1973—1975 uppdelad på komponenter
Prognoser för långtidsindex
Konsumentprisoivåns procentuella uppgång, totalt därav hänförs tUl: ändring av indirekta skatter automatiska effekter av indirekta värdeskatter ändring av internationellt bestämda priser ändring av jordbrukspriser ändring av bostadsprissättning ändring av diverse taxor trendavvikelser i priserna pä färskvaror restfaktor
dec. 1973—
dec. 1974—
dec. 1974
dec. 1975
alt. 1 alt. 2
12,2
7,5 8,3
0,3
___
1,1
0,6 0,7
6,5
1,4 1,4
—0,6
0,7 0,8
2,3
1,1 1,1
0.2
0,3 0,3
0,2
0,1 0,1
2,2
3,3 3,9
i de internationellt bestämda priserna har under sådana omständigheter satts tUl 1,4 procentenheter.
Jordbruksprisemas utveckling har under 1974 håUits tillbaka genom upprepade insatser av utökade subventioner. Bedömningen för 1975 utgår från antagandet att subventioneringen inte skall ökas ytterligare efter utgången av 1974. Inverkan på totalindex av höjda jordbrukspriser har därför tentativt satts till 0,7 alternativt 0,8 procentenheter.
Bostadspriserna beräknas bidra till fortsatt uppgång i konsumentprisnivån med 1,1 procentenhet. 1 kalkylen har oförändrat diskonto förutsatts.
Totalprognosen ger en konsumentprisstegring under loppet av 1975 på 7,5 % alternativt 8,3 % (se tabell 6: 6). Mellan genorasnittslägena för kalenderåren 1974 och 1975 uppskattas förändringen till 10,8 % alternativt 11,1 %. Den genomsnittliga prisökningen skulle således bli betydligt större än prisökningen under årets lopp. För 1974 gäller motsatsen. En av förklaringarna tUl detta är den tillfäUiga sänkningen av mervärdeskatten under den mellersta delen av 1974. Implicitprisindex för den privata konsumtionen har i de båda alteraativen beräknats öka med 10,6 % resp. 10,9 %.
6.3¶Den privata konsumtionen
Trots att hushållens reala disponibla inkomster steg kraftigt mellan 1972 och 1973 beräknas den privata konsumtionens volymtillväxt under samma tidsperiod ha varit fortsatt svag, 1,9 %. Som framgår av tabell 6: 7 har bl. a. turistnettot och bilkonsumtionen visat en minsknuig.
1974 beräknas de reala disponibla inkomsterna ha ökat ännu snabbare än 1973. Den volymmässiga öknmgen av hushållens konsumtion under de tre första kvartalen var i jämförelse med sanmia period 1973 5 %. Härvid har uppenbarligen en köpmsh inför momshöjningen bidragit un-
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen
126¶Tabell 6:7 Hushällens konsumtionsutveckling 1963—1974
1968 ärs priser
Milj. kr
Procentuell förändring
1963—
1968—
1972—
1968'
1973'
kv. 1-3— 1973 k v. 1-3
kV. 1-3— 1974 kv. 1-3
5,1 2,4 6,8
3,2 1,4 4,2
3,9 2,8 6,0
2,6
2,8 2,5
3,6
13,1
1,4 0,6
2,7
2,2 2,7 1,6
1,8
8,3
4,2
Varaktiga varor LL Bilar 1.2. övriga
Delvis varaktiga varor
Icke varaktiga varor
3.1. Livsmedel
3.2. övriga
Tjänster
4.1. Bostäder
4.2. övriga
Summa inhemsk konsumtion
Turistnetto
Hushållens totala konsumtion
Hushållens disponibla inkoraster
8 746 2 863 5 883
12 790 3,7
36109 22 906 13 203
27 654 15 338 12316
85 299
87 269 3,7
94 080 3,0
3,0
-2,6
6,0
1,5 5,0
1,3 0,5 2,6
2,1
2,7 1,2
2,2 -12,2
2,0 1,9
2,9
4,6 1,3 6,4
3,9
0,8 0.5 1,4
1,9
2,8 0,8
2,0 -11,0
1,6
4,6
20,2 21,2 19,6
11,7
1,1
3,7 -3,4
4,3 2,8 6,2
5,6
-16,0
5,0
9,0
1¶Årstakt.
Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
der tredje kvartalet. Bilkonsumtionen, som säsongrensat föll markant under loppet av 1973 och första kvartalet 1974, steg därefter utomordentiigt kraftigt under andra och tredje kvartalet. Nivån under sistnämnda kvartal låg 64 % högre än sanuna kvartal 1973. Den successiva tillväxten i konsumtionen av övriga varaktiga och delvis varaktiga varor, som började redan under hösten 1973, fortsatte också under tredje kvartalet 1974. Konsumtionen av icke varaktiga varor visar en osedvanligt snabb uppgång mellan första och andra kvartalet. Denna uppgång synes dock i högre grad än vad beträffar de varaktiga varorna kunna återföras på en låg konsumtion under första kvartalet i avvaktan på den förestående momssänkningen. Denna skuUe sålunda delvis ha resulterat i en omfördelning av hushållskonsumtionen mellan de två första kvartalen. Vidare noteras att konsumtionsnivån för varaktiga varor låg 20 % högre under de tre första kvartalen än under motsvarande period 1973. För icke varaktiga varor exkl. livsmedel låg den däreraot 3,5 % lägre. Detta talar för att momssänkningen även kan ha haft en omfördelande effekt från icke varaktiga varor till varaktiga varor.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget
127¶Diagram 6:1 Hushållens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter 1960—1975
Miljarder kr., 1968 års priser. Säsongrensade halvårsdata. För konsumtion även trender
52 50 48 46 44 42 40 38 36
34 32
30 28
-
Å
r
.-
/
y
,/l
j
/
A
y
r
r
1¶Disponibel inkomst
A
y
A
/"
/
A
/
V
T V
Kor
sum
tion
/I
/
1
r"
T~
/
r
/
I L
1960 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
Som framgår av tabell 6: 7 har den inhemska tjänslekonsumlionen ökat snabbare de tre första kvartalen 1974 än under de närmast föregående åren. Nedgången i turislnettot har däremot fortsatt.
Konsumtionsutvecklingen under fjärde kvartalet 1974 är — bl. a. som en följd av raomshöjningen i september — mer än vanligt svårbedömd. Man kan emellertid utgå ifrån att en lidigareläggning av frärast kapitalvaruinköp förekonmiit och att denna till en del inneburit en omfördelning av inköp från fjärde tUl tredje kvartalet. Tillgängliga informationer om fjärde kvartalet ger visst slöd åt detta antagande. Tidigare erfarenheter av momsmsher tyder dock på att konsumtionsbortfallet kvartalet efter en momshöjning i allmänhet inte är av samraa storlek sora tillskottet kvartalet före. Här har räknats raed en ökning av den totala konsumtionsvolymen mellan fjärde kvartalen 1973 och 1974 på 3,1 %. Uppgången mellan helåren beräknas därigenom tiU 4,5 %. Räknat i löpande priser beräknas konsumtionsökningen ha varit 14,5 %. Sparkvoten skulle således ha stigit ytterUgare eller med ca 2 procentenheter till drygt 9 % 1974.
Konsumtionsprognosen för 1975 får ses mol bakgrund av hushållens realinkomst- och konsumtionsutveckling de närmast föregående åren.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen
128¶Diagram 6: 2 Privat konsumtion fördelad på varugrupper. Hushållssparande. 1963—l:a halvåret 1974
Milj. kr., 1968 års priser. Säsongrensade halvårsdata
Varaktiga varor
Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 129
Inkomsltillskotten har sålunda varit betydande både 1972—1973 och 1973—1974 utan att åtföljas av en raotsvarande tillväxt i den privata konsuralionen, varför sparandet steg kraftigt såväl 1973 som 1974. Det finns anledning förvänta sig att hushållens anpassning av sin levnadsstandard till de kraftiga tillskotten av real köpkraft, sora de erhöll 1973 och 1974, fortsätter in på 1975. Med hänsyn härtUl synes det befogat räkna raed en icke obetydlig tillväxt av den privata konsuralionen 1975, trots den relativt svaga ökningen av hushållens reala köpkraft. Del synes därför rimligt räkna med en tillväxt av den privata konsumtionen på 3,5 % 1974—1975.
9—Riksdagen 1975.1 saml. Nr 1. Bil. 1.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 130
7¶Investeringarna
7.1¶Sammanfattning av investeringsprognosen för 1975
De beräkningar som nu framläggs i tabellerna 7: 1 och 7: 2 skUjer sig från de som redovisades i konjunkturinstitutets höstrapport. Den omräkning av byggnadsprisindexarna som statistiska centralbyrån ge-noraförde hösten 1974 har fr. o. m. denna rapport inarbetats i kalkylerna. Allmänt sett innebär dessa omlagda beräkningar att volymutvecklingen höjts för byggnadsinvesteringarna med ca 1 procentenhet i genomsnitt för de senaste åren. Konsekvenserna av omläggningen för ohka byggnadssektorer är beroende på inslaget av byggnads- resp. anläggningsinvesteringar.
Det är således en något förändrad bild för de totala byggnadsinvesteringarna som redovisas i tabeU 7:1. Minsknmgen av byggandet, som för 1972—1973 i de tidigare beräkningarna uppgick till 5 %, är nu reducerad till 3,5 %. Inkl. de totala maskininvesteringarna, som ökade med 5,5 %, skulle minskningen i de totala investeringarna stannat vid 0,5 % från 1972 tiU 1973.
Även de preliminära kalkyler sora nu föreligger för 1974 anger en viss upprevidering av byggnadsinvesteringarna jämfört med kalkylerna hösten 1974 — den totala minskningen beräknas nu tUl 4 %. Till en del är detta en teknisk konsekvens av den omnämnda prisomräkningen men även en viss uppjustering av de bakomliggande nominella kalkylerna har ägt rum. Såväl på den privata som den kommunala sidan har beloppen räknats upp något. För den egentliga industrin beräknas nu byggnadsinvesteringarna ha stigit med inte mindre än 16,5 % i volym från 1973 tUl 1974 efter en stagnerande utveckling sedan 1969. Kommunernas byggnadsinvesteringar beräknas ha minskat med 4,5 %, vilket är en dämpning av nedgångstakten från föregående år. Bostadsinvesteringarna minskar enligt kalkylerna med 11 % främst till följd av den låga igångsättningen av flerfamiljshus. Här har räknats med en total igångsätlnmg på 69 000 lägenheter under 1974 varav 23 000 lägenheter faller på flerfamiljshus. Detta innebär en betydande minskning av andelen lägenheter i flerfamiljshus. Av den loiala igångsättningen uppgick denna 1974 tiU ca 1/3 jämfört med 2/3 ännu så sent sora 1971.
De totala maskininvesteringarna beräknas ha ökat raed 4,5 % från 1973 tUl 1974. Som närmare berörs i avsnittet om den egentliga industrin finns det dock anledning förmoda att kalkylerna är något underskattade på grund av vissa eftersläpningsfenomen i företagens rapportering vilket har sin grund i den snabba prisökningen på investeringsvaror. Totalt beräknas de privata maskininvesteringarna ha ökat med
Bil. 1 Preliminär nationalbudget
131
Tabell
1968 års priser
7:1 Bruttoinvesteringarnas utveckling 1970—1974 samt prognos för 1975
1974 i
Procentuell förändring från föregående år
milj. kr. löpande
priser
Byggnader och anläggningar
Permanenta bostäder
10 941
-3,5
0,5
3,5
-1.5
-11,0
-7,0
Privat jordbruk, skogsbruk och
fiske
-5,5
7,0
-1,5
2,5
8,0
Egentlig industri
3 199
1,5
-1,0
-0,5
0,0
16,5
8,0
Handel m. m.'
1 806
8,0
-9,5
16,5
0,5
-11,0
-14,5
Statliga affärsverk
1 890
-9,5
-0,5
1,0
3,0
13,5
Statliga myndigheter inkl.
militära'
2 342
3,5
-2,0
18,5
3,0
-14,0
Kommunala investeringar exkl.
bostäder o. industri
8 871
10,5
-7,0
4,5
-11,0
-4,5
-2,5
Övriga investeringar
2 263
8,0
2,0
8,5
11,0
13,0
Summa
31839
2,0
-2,5
6,0
-3,5
-4,0
-2,5
Maskiner m. m.
Privat jordbruk, skogsbruk och
fiske
-6,0
13,0
3,0
-2,5
5,5
9,0
Egentlig industri
8 929
5,0
2,5
5,0
13,5
2,5
80¶Handel m. m.
1 871
4,5
-6,5
20,5
-3,5
0,0
0,0
Statliga affärsverk
1 987
23,0
1,5
-7.5
-3,5
0,0
-8,0
Statliga myndigheter
0,5
-4,0
-8,0
4,0
11,5
5,5
Kommunala investeringar exkl.
industri
1 485
28,0
-13,5
3,0
-0,5
8,0
4,0
Övriga investeringar
2,0
4,0
18,0
4,5
10,5
-11,0
därav: handelsflottan
-36,5
131,5
96,5
0,0
23,0
-22,5
Summa
21607
7,0
1,0
7,0
5,5
4.5
1,0
Summa exkl. handelsflottan
19 646
8,0
-1,5
3,5
5,5
3,0
3,0
Totah
Permanenta bostäder
10 941
-3,5
0,5
-1,5
-11,0
-7,0
Privat jordbruk, skogsbruk och
fiske
2 039
-7,0
17,5
-4,5
3,5
9,5
Egentlig industri
12 128
4,0
1,5
3,5
9,5
6,0
8,0
Handel m. m.'
3 677
6,5
-8,0
18,5
-1,5
-5,5
-7.0
Statliga affärsverk
3 877
7,0
1,0
7,0
-1,5
1,5
2,5
Statliga myndigheter inkl.
militära"
2 842
3,0
-2,5
13,5
1,0
4,0
-10,5
Kommunala investeringar exkl.
bostäder o. industri
10 356
12,0
-8,0
4,0
-9,5
-3,0
-1,5
Övriga investeringar
7 574
3,0
6,0
12,5
5,5
11,0
-3,5
Summa'
53 434
3,5
-1,0
6,5
-0,5
-1.0
-1,0
Summa exkl. handelsflottan'
-2,0
5,5
-0,5
-1,5
-0,5
' Häri innefattas bl. a. flertalet fristående kontorsbyggnader. ' Inkl. statliga väginvesteringar.
' Häri innefattas investeringar i avelsdjur m. m. Summan av byggnads- och maskininvesteringar överensstämmer därför ej med totala investeringar.
Anm. Procenttalen är avrundade till hela och halva procenttal. I övriga investeringar ingår förutom privata även vissa offentliga investeringar, nämligen investeringar i statliga kraftaktiebolag och statliga delen av SAS.
Nedan redovisas byggnadsunderhållets procentuella förändring i 1968 års priser 1969-1970 1970-1971 1971-1972 1972-1973 1973-1974 1974-1975 3,5 -1,5 1,5 4,0 0,0 3,5
Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen
132¶TabeU 7: 2 Bruttoinvesteringarnas utveckling 1970—1974 samt prognos för 1975 för privat, statlig och kommunal sektor
1968 års priser
1974 i
Procentuell förändr
ing från föregående
år
milj. kr. löpande
priser
Byggnader och an-
läggningar Privata
inkl. bostäder
15 513
-2,5
-2,0
6,0
6,0
-1,5
-2,5
exkl. bostäder
7 275
4,0
-2,0
3,0
3,5
4,5
3,0
Statiiga
inkl. bostäder
4 747
-1,0
0,5
24,0
-1,0
6,0
0,5
exkl. bostäder
4 747
-1,0
1,0
24,5
-1,0
6,0
0,5
Kommunala
inkl. bostäder
11 579
8,0
-3,5
1,0
-13,5
-10,0
-3,5
exkl. bostäder
8 876
10,5
-7,0
4,5
-11,0
-4,5
-2,5
Summa
inkl. bostäder
31839
2,0
-2,5
6,0
-3,5
-4,0
-2,5
exkl. bostäder
20 898
6,0
-4,0
7,5
-4,5
0,5
0,0
Maskiner m. m.
Privata
16 651
2,5
1,0
9,5
7,5
1,5
Statliga
3 464
18,0
7,0
-1,5
-2,5
5,0
-4,0
Kommunala
28,0
-13,5
3,0
-0,5
8,0
4,0
Summa
21607
7,0
1,0
7,0
5,5
4,5
1,0
Totalt
Privata»
inkl. bostäder
32 152
-0,5
0,0
8,0
6,5
1,0
-0,5
exkl. bostäder
23 914
3,0
0,5
8,0
6,0
4,0
2,0
Statliga
inkl. bostäder
6,5
3,5
12,0
-2,0
5,5
-1,0
exkl. bostäder
8 211
7,0
3,5
12,5
-2,0
5,5
-1,0
Kommunala
inkl. bostäder
13 071
10,0
-4,5
1,5
-12,5
-8,5
-2,5
exkl. bostäder
10 368
12,0
-8,0
4,0
-9,5
-3,0
-1,5
Summa'
inkl. bostäder
53 434
3,5
-1,0
6,5
-0,5
-1,0
-1,0
exkl. bostäder
42 493
6,5
-1,5
7,5
0,0
2,5
0,5
' Häri innefattas investeringar i avelsdjur m. m. Summan av byggnads- och maskininvesteringar överensstämmer därför ej med totala investeringar.
Källor: Konjunkturinstitutet och Statistiska centralbyrån.
4 % medan på den offentliga sidan de kommunala synes ha stigit med 8 % och de statliga med 5 %. För de totala investeringarna har beräkningarna resulterat i en minskning med 1 % i volym 1973—1974.
Till grand för investeringsprognoserna för 1975 ligger bl. a. ett antagande om att bostadsföretagen mot slutet av 1975 konuner att dra upp igångsättningen av flerfamiljshuslägenheter. Verksamt bidragande härtill skulle vara att stocken av outhyrda lägenheter förutsätts komma att minska redan i början av 1975 som en följd av det mycket låga färdigställandet. Här har räknats med en total igångsättning på 72 000
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 133
lägenheter. Denna ökade igångsättning hinner dock inte vända den nedåtgående trenden i de totala bosladsinvesteringarna ulan dessa förutsätts minska raed 7 % i volyra — huvuddelen av minskningen dock fortfarande hänförlig till flerfamiljshusbyggandet.
Utgångspunkterna för bedönmingen av näringslivets investeringar har i huvudsak varit de enkätundersökningar som genomfördes av statistiska centralbyrån under noveraber 1974. På basis av dessa enkäter har del beräknats att de totala privata investeringarna ökar raed 2 % i volym från 1974 tUl 1975, med en ökning på 3 % för byggnadsinvesteringarna resp. 1,5 % för maskininvesteringarna. I beräkningarna har förutsatts alt näringslivels kreditförsörjning i huvudsak koraraer att tryggas och endast ge raåtlligt återhållande effekter om den rådande kreditåtstramningen bibehålls under hela 1975.
Beträffande industrins investeringsplaner kan sägas alt de enligt föreliggande enkätmaterial är optimistiska för 1975. Del goda vinstiäget inora industrin tUlsaramans med det relativt sett höga kapacitelsutnyttjandet inom slora delar av industrin torde utgöra några av de viktigaste förklaringarna härför. Prognosen för 1975 innebär en ökning med 8 % på såväl byggnads- som maskinsidan. Härvid har fömtsätts att de förväntningar om likviditet och kreditmarknadsläge som företagen baserat sina enkätsvar på i stora drag koraraer att förverkligas.
På den offentiiga sidan prognoseras de statiiga investeringarna rainska med 1 % medan de koraraunala väntas minska med 1,5 % från 1974 lill 1975.
Vid bedöraningen av de statiiga investeringarna måste det hållas i minnet att den underHggande informationen i viss mån ger ullryck för de enskilda verkens och myndigheternas anslagsframställningar. De statliga byggnadsinvesteringarna beräknas bli i stort sett oförändrade. Affärsverkens byggnadsinvesteringar beräknas öka med 13,5 % medan myndigheternas förutses minska med 14 %. Till stor del förklaras denna nedgång av ett minskat vägbyggande beroende på att de vägarbeten sora utförs sora beredskapsarbeten enligt nu föreliggande planer kom mer att i det närmaste halveras; till någon del motverkas dock detta av ett nyinfört konjunkturbetingat anslag tUl vägverket.
De statliga maskininvesleringarna beräknas 1975 rainska med 4 %. Affärsverkens raaskininvesteringar förutses enligt gällande enkätinfor-raation minska raedan rayndigheternas bedöms öka något.
På konmiunsidan förefaller nu en viss uppbromsning av de närmast föregående årens minskningar vara att vänta. Det är möjligt att de koraraunala investeringarna efter en nedgång med drj'gt 15 % i volym sedan 1970 nu stabiliserats på en lägre nivå. Sålunda fömtses kommunernas byggnadsinvesteringar minska raed 2,5 % medan maskininvesteringarna beräknas öka med 4 %. Den uppgång i antalet igångsatta lägenheter som nu påräknas för 1975 torde kunna få en viss positiv ef-
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen
134¶Diagram 7:1 Byggnads- och maskininvesteringar, totalt och uppdelat på sektorer 1966—1975
Index: 1966 = 100. 1968 ärs priser
120-
100¶Byggnader och anläggningar
Totalt
ri
"v
■■-
1
. Bostäder
/
,' ''
•■,
N,,
80 -
. Industri
,.,'''"
r---''''
i
1
/
1 \
V
Handel
,-'-
'
~~"-.
---
■
K
/
V
"X
/
. Övriga p
rivata
/
pN
—
100 C
vriga /
\. komi
Tiunala
140
/
\
V
120
/''
y
--- •''
'"',-.
100
1
11¶I I I I I I I I I
1966 63 70 72 74
1966 68
Anm. I varje deldiagram är resp. total inlagd som en tunt streckad kurva. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget
fekt på kommunernas investeringar i gator och vägar samt vallen- och avloppsanläggningar.
Sammanfattningsvis leder de redovisade kalkylerna lUl en fortsatt minskning av byggnadsinvesteringaraa, vUka beräknas tUl 2,5 % från 1974 till 1975 medan maskininvesteringarna förväntas öka med 1 %. För de totala investeringarna uppgår minskningen till 1 %, dvs. samraa minskningstakt som 1973—1974.
7.2¶Investeringsutvecklingen inom olika områden
Bostäder
Den av regeringen framlagda bostadspropositionen (prop. 1974: 150) innebär förslag till en rad förändringar på bostadspolitikens område. Vad det gäller bostadsfinansieringen markerar de nya förslagen en strävan att koraraa till rätta med vissa olägenheter inom det nuvarande systemet för bostadsfinansiering, att hejda de kostnadsstegringar sora framträtt i de senaste årens nyproduktion av bostäder och att söka likställa olika boendeformer med avseende på kostnaderna.
Diagram 7: 2 Andel outhyrda lägenheter 3 månader efter färdigställandet 1968—1973
Procent
14 -
12 -
8 -
------ Totalt
■icn =
/
------ Övriga riket
1
A
1
T""-
/ \
T '
/ \
/
/ / / /
N. '
y
/
----- -?'''
!
1968 1969 1970 1971 1972 1973
Anm. Gäller endast lägenheter i statsbelåoade flerfamiljshus. K'ålla: Statistiska centralbyrån.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen
136¶Paritetslånesystemet föreslås avvecklas till förmån för ett system med garanterad ränta. Denna ränta är bestämd till en låg nivå och omfattar endast statliga lån. Räntan uppgår det första året tUl 3,9 % för nyproducerade hyres- och bostadsrättshus och till 6 % för nyproducerade småhus och räknas därefter successivt upp de följande fem åren — något mer för småhus än för hyres- och bostadsrältshus. Det högre ränteläget för småhus motiveras bl. a. av att småhusägarnas avdrags-rätt för ränteutgifter vid inkomstdeklaration bibehålls.
För bostäder med paritets- och räntelån föreslås en anpassning till det nya systemet med garanterad ränta. Införandet av dessa nya räntesubventioner skuUe innebära en kostnad för staten budgetåret 1975/76 på ca 2 200 milj. kr.
Lånereglerna ändras för de statiiga lånen så att kravet på egen kapitalinsats vid egnahemsbyggande kan minskas tiU hälften. Vidare innebär de ändrade reglema för de kooperativa bostadsföretagen att dessa skulle kunna få möjlighet att upplåta småhus med hyresrätt.
Vidare stärks kommunernas ställning då det gäller markfrågor genom att ett villkor för statiig långivning — med vissa övergångsbestämmelser och undantag — blir att kommunen upplåter marken där byggandet skall ske. I konkurrensfrämjande syfte knyts ytterligare vUlkor till bestäraraelserna ora statlig långivning.
De totala bosladsinvesteringarna sjönk med ca 2 % i volym 1972— 1973. Flerfamiljshusinvesteringarna minskade med ca 24 %, medan däreraot investeringarna i sraåhus och i ombyggnad uppvisade vardera en ökning raed ca 15 %.
Under perioden januari—oktober 1974 har ca 19 000 lägenheter börjat byggas i flerfamiljshus och ca 35 500 i småhus. Arets totala igångsättning beräknas stanna vid omkring 69 000 lägenheter varav 23 000 lägenheter i flerfamiljshus och 46 000 i sraåhus. Härav följer att ande-
Diagram 7: 3 Medianbyggnadstid i antal månader för påbörjade lägenheter 1970—1975
8 Sm£
hus
v/"
""
1970 71 72 73 74 75
1970 71 72 73 74 75
Anm. Fr.o.m. 1971 avses med päbörjandemånad månad för grundbotten-besiktning och/eller de egentliga byggnadsarbetenas påbörjande.
Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget
137¶Diagram 7: 4 Investeringar i bostäder och inom egentlig industri 1968—1975 Index: 1966 = 100. 1968 års priser. Säsongrensade halvårsdata
V-
Bostäder
Totalt
■
90 V
r
120 80
Fle
rfam
iljshi
JS
r\
\
40 N
170 130
Egemli Totalt
g industr
/*"
/
r-'
PM
/
90¶Byggnader
120 A.
/V A.
.-<—
80 Y
n/
\-1
180 -
100¶Småhus
r
r
/
/
'\
.'''
h
y-
<
r
1¶Maskiner
L ,
*• 1
y
-N/
/
V
1 1 1
I__ 1__ L
1968 69 70 71 72 73 74 75 1968 69 70 71 72 73 74 75
Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
len sraåhus av totala påbörjandet som redan 1973 hade stigit till 54 % för 1974 skuUe uppgå tUl 67 %.
Under 1975 beräknas färdigställandet av lägenheter i flerfamiljshus ha närmat sig en så låg nivå att delta tillsaramans med den förefintiiga reserven av outhyrda lägenheter inte på sikt skulle kunna tillfredsställa behovet av nyproducerade lägenheter. Att uthyrningssvårigheterna tycks ha avtagit något framgår av diagram 7: 3. Detta förhållande skulle kunna initiera ett ökat antal påbörjade lägenheter i flerfamiljshus under 1975, men då först under årets senare del. Den förväntade uppgången av igångsättningen torde underlättas av den föreslagna ändringen av systemet för bostadsfinansiering; denna beräknas medföra att hyreshöjningarna i nyproduktionen bromsas upp. Igångsättningen under 1975 beräknas totalt uppgå tiU 72 000 lägenheter, varav 27 000 lägenheter i flerfamiljshus och 45 000 lägenheter i sraåhus.
De byggnadstider som ingår i beräkningarna av bostadsinvesteringarna finns redovisade i diagram 7:4. Härav framgår att några större förändringar i byggnadstidernas längd inte beräknas ske från 1974 till 1975.
Utifrån de antaganden som gjorts ovan beträffande påbörjande och byggnadstider beräknas volymen av investeringarna i flerfamiljshus ha
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 13g
Tabell 7: 3 Lägenheter i påbörjade och inflyttm'ngsfärdiga bostadsbyggen 1968—1975
Totalt
Därav flerfamiljshus Påböriade Inflyft-
Därav småhus
Påbörjade
Inflyttnings-
Påbörjade
Inflytt-
färdiga
nmgs-färdiga
nings-färdiga
107 400
106 250
77 150
77 600
30 250
28 650
105 500
109 050
71 250
77 350
34 250
100 100
109 850
69 250
75 250
30 850
34 600
1971'
104 600
107 200
68 900
75 250
35 700
98 500
104 050
55 750
66 900
42 750
37 150
79 800
97 500
36 650
53 750
43 150
43 750
(69 000)
(82 000)
(23 000)
(37 000)
(46 000)
(45 000)
(72 000)
(67 000)
(27 000)
(25 000)
(45 000)
(42 000)
1 kv
16 150
26 300
11 550
17 900
4 600
8 400
2kv
25 850
27 350
15 200
18 150
10 650
9 200
3 kV
24 000
20 500
13 050
12 250
10 950
8 250
4 kV
32 500
29 900
15 950
18 600
16 550
11 300
1 kv
16 900
24 350
9 900
14 450
9 900
2kv
19 300
28 900
8 650
16 300
10 650
12 600
3 kv
20 250
19 800
8 450
10 950
11 800
8 850
4kv
23 350
24 450
9 650
12 050
13 700
12 400
1 kv
13 550
22 200
4 700
8 850
10 850
2kv
18 300
23 750
7 250
10 000
13 750
3 kV
15 350
16 000
4 900
6 700
10 450
9 300
' Med päbörjandemånad avses fr. o. m. 1971 månad för grundbottenbesiktning och/eller de
egentliga byggnadsarbetenas påbörjande. Fram t. o. m. 1970 avses den månad då schaktning,
sprängning eller utfyllnadsarbetena påbörjas.
Anm. Samtliga inom parentes angivna uppgifter är prognoserade. Alla siffror är avrundade till
närmast hela femtiotal.
Källor: Konjunkturinstitutet och Statistiska centralbyrån.
minskat med ca 35 % 1973—1974. På grund av antagandet om en uppgång av igångsättningen av flerfamUjshus under senare delen av 1975 dämpas däremot flerfamiljshusens volynuninskning 1974—1975 tUl ca 20 %. Investeringarna i småhus beräknas ha minskat med ca 1 % 1973—1974. Minskningen av småhusens investeringsvolym väntas tillta från 1974 till 1975 och bli ca 5 %. Ombyggnadsinvesteringarna antas öka med ca 15 % 1973—1974 och med ca 10 % 1974—1975. Härvid har hänsyn tagits till införandet av det statliga stödet till genomförande av energibesparande åtgärder i bostadshus före utgången av 1975.
Sammantaget ger detta en minskning av de totala bostadsinvesteringarnas volym med ca 11 % 1973—1974 och även 1974—1975 skulle en minskning inträffa, i detta fall med ca 7 %.
Det totala färdigstäUandet av bostadslägenheter i nyproduktion beräknas under 1974 uppgå till omkring 82 000 lägenheter. Den låga nivån på igångsättningen under 1974 och första delen av 1975 skulle för 1975 medföra ett färdigställande på omkring 67 000 lägenheter, vilket är den lägsta årsnivå som förekommit sedan slutet av 1950-talet.
Bil.l Preliminärnationalbudget \: 139
Egentlig industri
Den egentiiga industrins totala investeringar ökade enligt ännu preliminära beräkningar med 6% i volym från 1973 tiU 1974. Byggnadsinvesteringarna tycks därvid ha ökat med 16,5 % medan ökningen för maskinmvesteringama stannade vid 2,5 %. Utgångspunkten för dessa kalkyler samt de prognoser för 1975 som redovisas i det följande har varit den enkätundersökning som statistiska centralbyrån genomförde i november 1974.
Den uppgång med 16,5 % i volym för industrins byggnadsinvesteringar som nu redovisas i nationalräkenskaperna är påfallande stor och innebär ett kraftigt nivålyft jämfört med närmast föregående år; från 1969 till 1973 var byggnadsinvesteringarna helt oförändrade. På samma gång som den kraftiga ökningen på byggnadssidan kan noteras måste det konstateras att ökningen av maskininvesteringarna är förvånansvärt liten med tanke på den allmänna konjunkturförbättring som ägde rum under 1974. På basis av tidigare erfarenheter hade en betydligt större ökning varit att vänta.
Det finns dock skäl att tro att maskininvesleringarna kan ha underskattats i de nu gällande beräkningarna för 1974. Den starka prisökningen av investeringsvaror som av allt att döma tycks ha inttäffat under 1974 kan ha medfört att företagen inte har inrapporterat de fulla kostnaderna för sina maskininköp. Vissa eftersläpningsfenomen kan
Tabell 7: 4 Preliminärt verkställda investeringar 1974 resp. planerade investeringar 1975 enligt in-vesteriogsenkät i november 1974
Milj. kr.
Byggnader och
Maskiner m.
, m.
anläggningar Verkställda
Planerade
Verkställda
Planerade
1975 Gruvor och mineralbrott
351¶Livsmedels-, dryckesvaru- och
tobaksindustri
482¶Textil-, beklädnads- och lädervaru-
industri
175¶Trävaruindustri
576¶Massa-, pappers- och pappersvaru-
industri, grafisk industri
1953 Kemisk industri, petroleum, gummi-
varu-, plast- och plastvaruindustri
1212 Jord- och stenvaruindustri
495¶Järn-, stål- och metallverk
1 191
Verkstadsindustri
2 360
2 710
Annan tillverkningsindustri
22¶Summa egentlig industri
3 270
3 462
8 396
9167 El-, gas- och vattenverk
2 593
2 681
1446 Totalt
5 863
6143
9 749
10 613
Anm. Redovisningen inkluderar investeringar i bilar och bostäder. Källa: Statistiska centralbyrån.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 140
Tabell 7: 5 Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins investeringar 1966—1975
Procentuell förändring från föregående år. 1968 års priser
1969
1970
1971
1972
1973
1974
1975 Byggnader och
anläggningar
Planerat i
november året
innan'
-28
-29
-31
-5
-9
-17
-3
3¶Faktiskt in-
träffad för-
ändring
-15
1
-1
0
0
17
(8)
Differens
14
39
1
9
17
(5)
Maskiner in. m.
Planerat i
november året
itman'
-9
-12
-13
-14
-2
-7
-13
-7
-4
0
Faktiskt in-
träffad för-
ändring
2
6
14
(8)
Differens
15
10
19
21
7
(8)
' Planerna beräknade som kvoten mellan prognosårets rena enkätvärde och enkätärets utfall. För planförändringen 1974—1975 har använts det preliminära utfallet för 1974.
Anm. Redovisningen innefattar på maskinsidan investeringar i bilar. Uppgifterna inom parentes är prognoserade värden.
Källor: Konjunkturinstitutet och Statistiska centralbyrån.
sålunda inte uteslutas under perioder med starkt stigande priser. TUl en del har detta beaktats i beräkningarna av 1974 års maskininvesteringar; den möjligheten kvarstår dock att förelagens definitiva rapportering i maj 1975 kan visa att en ytterligare uppjustering skulle ha vidtagits.
Företagens planer för 1975 redovisas i tabellerna 7: 4—5. I tabell 7: 5 återges företagens planerade resp. verkställda investeringar för några år omräknade till procentuella förändringstal i fasta priser. Allmänt kan sägas att industrins planer för 1975 är starkt uppåtriktade och en uppjustering av plannivån med ca 1 miljard kr. har skett sedan närmast föregående enkätundersökning i augusti 1974. De utsikter om en svagare heraraaefterfrågan samt avsaknaden av en avgörande förbättring på exportmarknaderna som nu framträder för 1975 har således ännu inte givit något utslag i industrins planerade investeringsverksamhet. Industrins förhållandevis starka vinstiäge saml de höga kapacitetsutnytljandet inom i första hand basindustrierna har sannolikt medverkat till att hålla planerna uppe på en hög nivå. Därtill kommer att förändrade relativpriser i energikrisens spår kan ha medfört ett ökat investeringsbehov av framför allt en energisnålare produktionsutrustning.
Den bedömning som här görs för industrins investeringar 1975 utgår vidare ifrån att företagens kreditförsörjning inte komraer att försvåras i avgörande grad. Den åtstramning på kreditmarknaden som in-
Bil. 1 Preliminär nationalbudget
141¶Diagram 7:5 Investeringar inom egentlig industri, totalt och uppdelat på branscher 1968—1975
Index: 1962 = 100. 1968 ärs priser; Log. Skala '
160 150
140 130 120 110 100
" Totalt y
•■
:
-——
130¶Järn- och stålverk
-
80 A ;
\
1
M
/ /
/
N/
Massa- och pappersindustri
/
1
90 80
/
/
-\ Å
/
\
>\
/
/
\ t
\y
\
v
v
v
1968 69 70 71 72 73 74 75 1968 69 70 71 72 73 74 75
Anm. De branschvisa prognoserna är något osäkrare än prognosen för totala industrin. Investeringarna i bilar är inkluderade.
Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
190 180 170 160 150 140 130 120 110
Verkstadsindustri, exkl. varv
t
.
/
/
/
\ A
/
/
/
' /\
/
180 170 160 150 140 130 120 110
Övriga branscher
r—
r
L
v
A
N
y
\y
J__ 1
J__ L_L
träffat har i denna bedömning endast antagils få måttliga effekter på industrins investeringar. ArbetsmUjöfondema och de särskilda investeringsfonderna får vissa likviditetsneddragande effekter men har i övrigt bedömts medföra ett visst tillskott till investeringsverksamheten.
Mot ovanstående bakgrund har prognosen för såväl byggnads- som maskininvesleringarna satts till 8 % i volym, dvs. de totala industriin-vestermgarna beräknas öka med 8 % från 1974 lill 1975.
I diagram 7: 5 redovisas investeringsutvecklmgen för de i investeringshänseende tyngst vägande branscherna. Branschuppgifterna för 1974 och 1975 har schablonmässigt korrigerats på samma sätt som
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 142
ovan angivits för industrin som helhet. Av diagrammet framgår att järn- och stålverkens investeringar minskade betydligt 1974 men att planerna för 1975 tyder på en betydande uppgång. Inora verkstadsindustrin steg investeringarna 1974 och en fortsatt uppgång kan nu förutses även för 1975. Massa- och pappersindustrins investeringar steg raycket kraftigt från 1973 till 1974 och enligt nu gällande planer tycks en ökning även vara att vänta 1975. För industrin i övrigt stagnerade investeringarna 1974 och en endast obetydlig ökning förefaller nu trolig 1975.
Handel in. tn.
Omfattningen av investeringarna inom gruppen handel ra. m. är förändrad så tillvida som att butikslokaler i bostadshus numera inkluderas bland investeringarna i permanenta bostäder.
Till grund för beräkningarna för såväl 1974 som 1975 ligger dels en av statistiska centralbyrån i november 1974 insamlad enkät avseende faktiska och planerade investeringar inom handels-, bank- och försäkringsförelag och dels en beräkningskonstruktion baserad på totala kostnader och byggnadstider för påbörjade byggnadsprojekt.
För 1973—1974 beräknas de totala investeringarna inom gruppen handel ha minskat raed 5,5 % i volym. Härvid synes byggnadsinvesteringarna ha minskat betydligt eller med 11 % medan maskininvesteringarna i stort sett varit oförändrade. Nedgången på byggnadssidan kan återföras på en kraftigt minskad igångsättning under både 1973 och 1974 — i volyra räknat torde rainskningen ha legat kring ca 20 % för vardera året. Ett visst överutbud på kontorslokaler i kombmation med att den expansiva fasen i utbyggnaden av stora affärslokaler nu torde vara över har sannolikt bidragit tUl att hålla tillbaka påbörjandet de senaste åren.
Bedömningen av igångsättningen under 1975 grundar sig i huvudsak på den statistik som arbetsmarknadsstyrelsen för över antalet bevUjade projekt samt projektreservens storlek, dvs. summa byggnadskostnader för inneliggande ej avgjorda ärenden. Projektreserven minskade fortlöpande under 1974 och endast en mindre del av de nu i projektreserven ingående projekten bedöms vara startberedda under 1975. Detta tyder på att en minskning av igångsättningen även 1975 är trolig då det dessutom inte är sannolikt att tUlskotten av nya projekt blir särskUt omfattande. Det har eraellertid bedömts sannolikt att nedgången kommer att avla något och i kalkylerna har lagts in en förutsättning om att suraraa påbörjade projekt kommer att minska med 10 % i volym 1974—1975. Med detta antagande som grund leder beräkningarna till en minskning
1 Med investeringar inom gruppen handel m. m. avses investeringar i varuhandel, bank- och försäkringsverksainhet, teatrar, hotell, restauranger, lagerbyggnader samt fastighetsförvaltning.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 143
av byggandet inom handelssektom med 14,5 % i volym — en nedgång som i det stora hela verifieras av statistiska centralbyråns ..enkät. Framför allt synes det vara bankföretagen som nu planerar en neddragning av sitt byggande.
På maskinsidan redovisar handelsenkäten planer som i sig tyder på en betydande minskning av maskininköpen. Sett mot lidigare erfarenheter synes emellertid en uppkorrigering av dessa planer vara befogad. Planerna har tolkats så att en oförändrad nivå på maskininvesteringarna är att vänta under 1975 jämfört med 1974.
Tillsararaanlaget skulle därraed de totala investeringarna inom gruppen handel minska med 7 % i volym från 1974 till 1975.
Handelsflottan
De totala investeringarna i handelsflottan, dvs. inköp av nybyggda fartyg från svenska och utländska varv minus nettoutförsel av begagnade fartyg uppgick enligt nu föreliggande beräkningar tUl 1 140 mUj. kr.
1974 — en uppgång på 23 % i volym från 1973. Denna kraftiga ökning förklaras huvudsakligen av en mycket stark uppgång i importen av nybyggda fartyg — leveranserna av svenskbyggda fartyg sjönk däremot. Samtidigt ökade nettoutförseln av fartyg — vUken steg raycket brant 1973 — endast obetydligt.
Beräkningama över investeringarna i nybyggda fartyg under 1975 baseras dels på en under hösten 1974 insamlad enkät från svenska redare angående deras beställningar av nybyggda fariyg i utlandet, dels på en i oktober 1974 insamlad enkät från de svenska varven. Enligt dessa enkäter beräknas investeringama i nybyggda fartyg minska med drygt 30 % i volyra. Nedgången ligger helt på importen av nybyggda fartyg, vilken 1975 beräknas uppgå tiU mindre än hälften av 1974 års import. Leveranserna av svenskbyggda fartyg beräknas däremot öka. Nettoutförseln av begagnade fartyg kan antas falla synnerligen kraftigt under 1975, varigenom den beräknade minskningen av de totala investe ringarna i handelsflottan 1974—1975 begränsas tUl ca 23 %.
Statliga investeringar
De totala statliga investeringama ökade enligt ännu preliminära be-räknmgar med 5,5 % från 1973 till 1974 efter att ha minskat med 2 % i volyra 1972—1973.
Beräkningama över den statiiga investeringsverksamheten 1974 och
1975 har baserats på enkätuppgifter från affärsverk, myndigheter samt företag.
Enligt dessa enkäter ökade byggnadsinvesteringarna 1974 med 6 %. Den kraftigaste ökningstakten uppvisar de statliga industriföretagen medan affärsverkens och myndigheternas byggnadsverksamhet ökade endast måttligt. Inom affärsverken är det framför allt vallenfallsverkets
Prop. 1975: 1 Bilaga 1 Finansplanen 144
kraflverksanläggningar som ökat raedan televerkets ardäggningar rains-kat markant. Det totala statiiga vägbyggandet ökade raed 5 % i volyra efter all 1973 ha minskat med 15 % från 1972 års höga nivå. De ordinarie vägarbetena ökade härvid med 18 % tiU följd av att vägverkets anslag utökades med 200 milj. kr. i sysselsättningsstimulerande syfte. Beredskapsarbetena sjönk samtidigt med inemot 20 %.
De totala statiiga maskininköpen ökade med 5 % från 1973 till 1974. Ökningen kan helt återföras på de statliga företagen samt myndigheterna medan affärsverkens maskininvesteringar som sjunkit de närmast föregående åren förblev oförändrade 1973—1974 — den ökning som kan registreras inom vatlenfallsverkels verksamhetsoraråde motvägs av en inora televerket fortsatt minskning av maskininköpen.
Vid tolkningen av den information avseende 1975 års investeringsverksamhet som erhållits från de ovan näranda enkäterna får raan ha i minnet att dessa ger uttryck för bedömningar sora utförts inora de enskilda verken och myndigheterna för helåret 1975.
Enligt föreliggande bedömningar väntas affärsverkens byggnadsinvesteringar öka med 13,5 % från 1974 tUl 1975 efter att ha ökat endast obetydligt de två närmast föregående åren. Den kraftiga ökningstakten förklaras framför allt av att televerket samt luftfartsverket planerar en väsentlig ökning av sina anläggningsarbeten. Myndigheternas byggnadsinvesteringar beräknas rainska raed 14 % i volym från 1974 års nivå. Till slor del förklaras denna kraftiga nedgång av ett minskat vägbyggande. Fr. o. m. verksamhetsåret 1975 har ett nytt konjunkturbetingat anslag inrättats för vägverket. De ordinarie vägarbetena kommer därmed i värde att bli i stort sett oförändrade från 1974 tUl 1975 — i volym beräknas detta motsvara en investeringsminskning på ca 8 %.
Det nya väganslaget skall förvaltas av vägverket i samråd raed arbetsmarknadsstyrelsen för att åsyftade sysselsättningseffekter skall uppnås. Enligt den information som lämnats kommer införandet av det nya anslaget tekniskt sett att medföra en motsvarande neddragning av de vägarbeten som utförs som allmätma beredskapsarbeten medan däreraot de vägarbeten som utförs som särskilda beredskapsarbeten ej komraer att påverkas. I investeringsberäkningarna har på gmndval av bedömningar utförda inom arbetsmarknadsverket räknats med att de vägarbeten sora utförs som allraärraa och särskilda beredskapsarbeten för 1975 koraraer att sjunka med ca 50 % jämfört raed 1974 års nivå förutsatt alt inga tilläggsanslag beviljas.
Totalt beräknas de statliga byggnadsinvesteringarna bli i stort sett oförändrade från 1974 till 1975.
De statliga raaskininvesteringarna beräknas 1975 minska med 4 % jämfört med 1974. Det är framför aUt affärsverkens maskininköp som rainskar raedan myndigheternas förväntas öka något. Inom affärsverken är det huvudsakligen televerket som planerar en fortsatt neddrag-
Bil.l Preliminärnationalbudget 145
ning av inköpen medan vattenfallsverkets planer pekar mot i stort sett oförändrade maskininvesteringar. ,. •: ., ;. ■
De loiala statliga investeringama 1975 förväntas utifrån ovanstående beräkningar mmska raed 1 % från 1974 års nivå.
Kommunala investeringar
Enligt definitiva beräkningar minskade de totala koraraunala investeringarna exkl. bostäder med 9,5 % i volym från 1972 till 1973. Jämfört med beräkningarna till konjimkturinstitutets höstrapport innebär detla en uppkorrigering med 1,5 %. Denna korrigering är en direkt följd av att de indextal för byggnadskostnadernas utveckling som används i nationalräkenskaperna har reviderats fr. o. ra. 1963 (se närraare härom i avsnitt 7.1). Enligt sålunda föreliggande beräkningar minskade byggnadsinvesteringarna med 11 % medan maskininköpen i stort sett var oförändrade. Utifrån den näringsgrensuppdelning över de totala koraraunala investeringarna som statistiska centralbyrån redovisat framgår att investeringsverksamheten inom så gott som alla verksamhetsgrenar sjunkit från 1972 till 1973. De kraftigaste minskningstalen redovisas dock för verksamhetsgrenarna fastighetsförvaltning, gatu- och vägbyggande samt vatten- och avloppsverk.
Beräkningama för 1974 och 1975 har huvudsakligen baserats på den i noveraber 1974 insamlade enkäten från prirnärkommuner och landsting. Enligt denna information minskade byggnadsinvesteringarna
Tabell 7: 6 Planerade och faktiska förändringar av de borgerliga primärkommunemas och landstingens investeringar 1967—1975
Procentuell förändring från föregående är. 1968 års priser
1975 Byggnadsin vesteringar
Planerat i november
året innan'
-7
-2
-13
-9
-5
Faktiskt inträffad
torändring
-6
-10
-4
(-2)
Differens
-1
(3)
Maskininvesteringar
Planerat i november
året innan"
-16
-1
14¶Faktiskt inträffad
förändring
-1
-19
-10
(6)
Differens
-12
-3
-12
-9
-6
(-8)
' Planerna är beräknade som kvoten mellan prognosårets rena enkätvärde och det bakomliggande årets utfall. För planförändringen 1974 — 1975 har använts det prognoserade utfallet för 1974. Uppgifterna inom parentes är prognoserade.
Anm. Uppgifterna avser kommunala myndigheter och affärsverk men ej kommunägda bolag och stiftelser.
Källor: Konjunkturinstitutet och Statistiska centralbyrån.
IQ—Riksdagen 1975.1 saml. Nr 1. Bd. 1.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 146
1974 med 6 % i volym. Kommunerna tenderar emellertid att i novemberenkäten underskatta utfallet för det innevarande året, vilket har motiverat en uppkorrigering av enkätuppgifterna raed 2 procentenheter. De totala byggnadsinvesteringarna, inkl. de kommunägda företagen för vilka investeringarna beräknas ha minskat raed 9 %, skulle därmed ha sjunkit med 4,5 % från 1973 till 1974, dvs. en betydligt lägre minskningstakt jämfört med vad som redovisas för 1973. Den lägre minskningstakten torde delvis kunna förklaras av bostadsinvesleringarnas återverkan på den icke oväsentliga andel av det kommunala byggandet som utgörs av förinvesteringar till dessa. Som fraragår av labeU 7: 3 sjönk antalet påbörjade lägenheter från 98 500 1972 tUl 79 900 1973, dvs. närmare 19 000 lägenheter. För 1974 har antalet påbörjade lägenheter uppskattats till 69 000 vilket innebär en minskning med 11000 lägenheter jämfört med 1973.
De kommunala myndigheternas och affärsverkens maskininköp beräknas 1974 utifrån enkäten ha ökat med 12 % efter all ha rainskat med 10 % från 1972 till 1973. Inkl. de kommunägda företagen har ökningstakten beräknats till 8 %.
De totala kommunala byggnads- och maskininvesteringarna skulle därraed ha minskat med 3 % i volym från 1973 till 1974.
I tabell 7: 6 redovisas primärkoramunemas samt landstingens investeringsplaner för 1975 omräknade tUl förändringstal i fasta priser. Kommunernas planer anger en minskning av byggnadsinvesteringarna med 5 %. Planerna har mot bakgrund av korrigeringsmönstret för de närmast föregående åren uppkorrigerats tUl en volyrarainskning på 2 %. Inkl. de kommunägda företagens byggnadsinvesteringar, som antagits minska med 5 %, beräknas de totala byggnadsinvesteringarna minska med 2,5 % från 1974 tUl 1975.
De kommunala rayndigheternas planer för maskininvesteringarna 1975 anger en ökning med 14 % i volym. Av mönstret i tabellen framgår att komraunerna i november året innan investeringsåret oftast överskattar utfallet varför planuppgifterna har nedkorrigerals till en volymökning på 6 %. Inkl. de kommunägda företagens maskininvesteringar som förväntas bli oförändrade jämfört med 1974, beräknas de totala maskininköpen 1975 öka raed 4 %.
De totala kommunala investeringarna beräknas sålunda rainska även 1975. Minskningstakten som 1973 uppgick tiU 9,5 % och som för 1974 beräknats till 3 % förväntas enligt ovanstående kalkyler stanna vid 1,5 % 1975.
7.3¶Lagerinvesteringama
Enligt preliminära kalkyler uppgick den sammanlagda lageröloiingen 1974 till 3,2 miljarder kr. 1968 års priser. Under 1973 minskade lagren
Bil. 1 Preliminär nationalbudget
147
Diagram 7: 6 Totala industrins lagervolymförändriugar 1963—l:a halvåret 19741 .
Milj. kr., 1968 års priser. Säsongrensade hälvårsdata
Insatsvaror
800¶Varor i arbete exkl. varv
800 400
" Färdigvaror
[\
n
A
/
\ '
\ /
M
/
V
\ 1
r
--\
1
-400
\
_ Totalt
i
1200 800 400
/
i
ri
A
\
/
\
\
\
\ r
\ r
\ ' '
\
h
V
\\ /
y
V
V
\
-400 -800
\
s/
1963 1965 1967 1969 1971
1¶Exkl. varvens lagervolymförändringar av varor i arbete.
1973 Anm. Fr. o. m. första kvartalet 1972 redovisas lagerinvesteringarna enligt en ny metod, vilket stör jämförelser med tidigare perioder i obestämd omfattning.
Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 148
med drygt 600 mUj. kr. Därmed gav lagerutvecklingen 1973—1974 ett mycket betydande tUlskott tUl den inhemska efterfrågan — drygt 2 %.
Den starka lageruppbyggnaden under 1974 kan hänföras lUl såväl industrins som handelns lagerinvesteringar.
Neddragningen av industrins lagerinvesteringar upphörde under andra halvåret 1973 (se diagram 7:6). Under första halvåret 1974 började induslrilagren åter öka och under andra halvåret var lageruppbyggnaden stark — dock ej fullt lika hög som under första halvåret 1970, kulminationspunkten i föregående lagercykel. Den sammanlagda lagerökningen för totala industrin uppgick därraed enligt preliminära beräkningar till 2,4 mUjarder kr. 1974. I jämförelse raed de tvä närm.ast föregående konjunkturcyklerna vände denna gång lagren uppåt i ett senare skede av konjunkturuppgången; såtiUvida att vändningen kom först sedan industriproduktionens tUlväxttakt varit växande i ungefär ett år.
Färdigvaridagren upphörde att minska under första halvåret 1974 — en ytterligare minskning av skogsindustriernas färdigvarulager uppvägdes av en ökning inom övriga delar av industrin. Under andra halvåret 1974 växte färdigvarulagren snabbt inom såväl skogsindustrin som övriga delar av tillverkningsindustrin. Den totala färdigvarulager-uppbyggnaden väntas fortgå under 1975 raen i något avsaktande takt under andra halvåret 1975.
Lagren av varor i arbete (exkl. varv) började åter öka under andra halvåret 1973. Lageruppbyggnaden fortgick sedan i ökande takt under 1974. Denna utveckling sararaanhänger med den successivt uppdragna produktionsvolymen och det snabbt stigande resursutnyttjandet inom industrin under 1973 och 1974. Lagerökningen under första halvåret 1975 beräknas bli av ungefär samma storleksordning som under andra halvåret 1974 medan för andra halvåret 1975 förutses en uppbromsning av lageruppbyggnaden av varor i arbete i samband med ett mindre ansträngt kapacitetsläge inom industrin under senare delen av 1975.
Varvens lager av varor i arbete ökade kraftigt under 1974 efter att ha varit tämligen oförändrade under 1973. För 1975 förutses en måttlig uppgång.
Insatsvarulagren började öka under andra halvåret 1973. Totalt sett blev ökningen under första halvåret 1974 endast obetydlig, medan lager-uppbj'ggnaden under andra halvåret synes ha varit mycket stark. Lager-uppbyggnaden under första halvåret 1975 beräknas bli i det närmaste lika stor som under andra halvåret 1974, genom att skogsindustriemas råvarulager då förutses öka efter att ha varit oförändrade under andra halvåret 1974. För andra halvåret 1975 förutses en uppbromsning av lagerökningarna av insatsvaror.
För de sammanlagda lagerinvesteringarna inom industrin innebär detta en ungefär lika stor lageruppgång första halvåret 1975 som andra halvåret 1974 och en uppbromsning av lagerökningen under andra
Bil. 1 Preliminär nationalbudget . 149
Tabell 7: 7 Lagerrolymsförändringar fotalt och efter näringsgrenar 1971—1975
Milj. kr., 1968 ärs priser
1974 prel.
1975 prognos
Industri (inkl. el-, gas-, värme och
vattenverk)
—155
-512
2 475
3 140
därav: verkstadsindustri exkl. varv
—284
—160
1725 Detaljhandel (inkl. bilar)
—195
—2
150¶Partihandel
—118
-35
200¶Jord- och skogsbruk
—91
-5
160 Summa
1173
—19
—640
3 240
3 650
Källor: Konjunkturinstitutet och Statistiska centralbyrån.
halvåret 1975. Sammantaget skulle lagerökningen för hela industrin därmed uppgå till 3,1 miljarder kr. 1975.
Lagren i detaljhandeln ökade åter under 1974. För 1975 förutses lageruppbyggnaden fortgå i ökande takt.
Partihandelslagren ökade mycket kraftigt under 1974, efter att ha successivt dragits ned under de tre föregående åren. För 1975 förutses en mera moderat uppgång.
Lagerförändringen i skogsbruket beräknas som skUlnaden mellan normal skogstillväxt och faktisk avverkning vartill läggs förändringen av i skogen lagrad massaved. Lagren i skogsbmket sjönk 1974 beroende på en minskning av massavedslagren. TUl följd av en förutsedd neddragning av avverkningarna beräknas lagren inom skogsbmket öka kraftigt 1975.
Totalt beräknas lagren därmed öka raed 3,6 railjarder kr. 1975, dvs. näsot mer än under 1974.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 150
8¶Den offentliga verksamheten
8.1¶AUmänt
Den ekonomiska verksamheten inora den offentliga sektorn diskuteras i detta kapitel med utgångspunkt från inkomst- och utgiftsöversikter för de tre delsektorerna staten, kommunerna och socialförsäkringssektorn, samt för sektorn i dess helhet. Detta ger saratidigt en viss, om än partiell, belysning av den offentliga sektorns inverkan på samhällsekonomin. Den totala efterfrågeutvecklingen i ekonomin påverkas således direkt av de offentliga utgiftsförändringar som avser konsumtion och investeringar. Dessa utgör ju komponenter i den totala efterfrågan. Vidare gäller att varje förändring i den offentliga sektoms inkoraster och utgifter ger upphov till en motsvarande förändring av inkomstema i den privata sektorn. Eu utgiftsökning för det offentliga innebär med andra ord en inkomstökning för den privata sektom, medan en ökning i de offentliga inkomstema representerar en åtstramning av iidsomsterna inom hushåll och/eller företag. Via dessa effekter på inkomstbUdnmgen har den offentiiga verksamheten även stor betydelse för efterfrågeutvecklingen inora den privata delen av ekonomin.
Den offentliga sektorn har också ett inflytande på ekonomin via kreditmarknaden.i De samband som här gäller är emellertid svåra att klarlägga och kan heller inte gärna analyseras fristående från förhållandena på kredilmarknaden i stort. Effektema via kreditmarknaden kommer därför endast att beröras resonemangsvis i det följande. FramstäUningen har i stället sin tyngdpunkt i en beskrivning och ett försök tUl analys av de finanspolitiska variablernas utveckling, dvs. förändringama i olika typer av offentliga inkoraster och utgifter.
Slutligen presenteras i kapitlet även vissa beräkningar av de effekter på samhällsekonomin som den förda finanspolitiken kan väntas få under 1975. Dessa beräkningar är baserade på den modell som presenterades och tUlämpades första gången i nationalbudgeten våren 1974. Effektberäkningarna representerar ett försök att ge en mera nyanserad bild av den offentliga sektorns finanspolitiska inverkan.
8.2¶Staten
Redovisningsprinciper
De definitioner och avgränsningar av statens inkoraster och utgifter som tillämpas i detla avsnitt överensstämmer i huvudsak raed nationalräkenskaperna. I järaförelse raed redovisningen i den statliga budgeten
1¶Härmed avses dock inte riksbankens åtgärder. Riksbanken ingår inte i begreppet offentlig sektor.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 151
innebär detta vissa avvikelser. I detla kapitel används nationalräkenskapernas sektorbegrepp. Sektorn staten omfattar enligt nationalräkenskaperna statliga myndigheter, meii däremot inte statiiga äffäféverk och aktiebolag. TiU den del affärsverkens investeringar finansieras över statsbudgeten redovisas dessa här som transfereringar till företag. På denna senare punkt skiljer sig redovisningen från nationalräkenskaperna som betraktar dessa transaktioner sora rent finansiella.
En avvikelse gentemot statsbudgeten är också att transaktioner över de statliga utlåningsfondema ra. fl. kapitalfonder av rent finansiell natur i detta avsnitt inte ingår bland statens utgifter. Dessa har i stället i tabell 8: 1 hänförts till posten utiåning och andra finansiella transaktioner. Beräkningarna av statens finansiella sparande har däreraot baserats på riksrevisionsverkels raaterial avseende statsbudgeten, varför en korrektionspost har införts på statens utgiftssida. Motivet för detta avsteg från nationalräkenskaperna är framför allt önskemålet att upprätthålla anknytningen till statsbudgeten. Tolalbudgetsaldot kan nämligen erhållas sora skUlnaden raellan finansiellt sparande och utiåning ra. ra., där den senare posten omfattar transaktioner över de näranda finansiella fondema, förändring i disposition av rörliga krediter särat övrig kapitalå-terbelalning.
En följd av den sektorindelning sora tUlämpas i nationalräkenskaperna är att inbetalningen av arbetsgivaravgifter och hushållens egenavgifter avseende socialförsäkringssystemet förs direkt till socialförsäkringssektorn. På samma sätt behandlas utbetalningen från statsbudgeten till de aUmänna försäkringskassorna samt lUl allmänna pensionsfonden. Dessa transaktioner ingår således inte i statens direkta skatter i detta avsnitt. Som framgår närmare av avsnitt 8.4 Socialförsäkringssektorn redovisas del förskott avseende sjukförsäkringen sora belastar statsbudgeten under transfereringar till socialförsäkringssektorn.
En ytterligare skillnad genteraot statsbudgeten är att endast transaktioner raed den privata sektorn har inkluderats vid redovisningen av inkomster och utgifter över fastighetsfonderna. Dessutom har vissa inkomster och utgifter som formellt ligger utanför statsbudgeten tagits med här, bl. a. vissa transaktioner på jordbruksområdet.
En avvikelse genteraot nationalräkenskaperna ligger i redovisningen av statens direkta skatter samt vissa indirekta skatter. Nationalräkenskaperna redovisar de skatter sora erläggs av hushåll och företag under en viss period medan riksrevisionsverkel, vars uppgifter utnyttjas här, registrerar de skatter som inflyter till staten under perioden. Nationalräkenskaperna har också frångåtts då det gäller transfereringar till internationell verksarahet. Även i detta fall baseras redovisningen i stället på riksrevisionsverkels uppgifter.
Prop. 1975:1 Bilagal Finansplanen 152
Utvecklingen 1974
Den statliga totalbudgetens underskott har för kalenderåret 1974 beräknats till 11,6 miljarder kr., vUket innebär att underskottet i det närmaste har fördubblats jämfört med kalenderåret 1973. Statens finansiella sparande, dvs. skillnaden mellan statens inkomster och utgifter, exkl. lånetransaktioner, har försvagats med närmare 5 miljarder kr. 1974 jämfört raed 1973 och det negativa finansiella sparandet uppgick därmed till 7,5 miljarder kr. 1974. Både inkomstema och utgifterna ökade i mycket snabb takt 1974. Mot en inkomstökning på drygt 18 % slår dock en ökning av ulgiflema på mer än 26 %, vilket förklarar den kraftiga ökningen av utgiftsöverskottet 1974.
På inkomstsidan ökade de direkta skatterna sin andel av de totala inkomsterna till följd av skattebeläggningen av vissa sociala förmåner från 30 till 38 % 1974. De indirekta skatternas andel reducerades i motsvarande mån till 53 % medan de övriga inkomsterna låg kvar på knappt 10 % av statens totala inkomster 1974.
Statens direkta skatter beräknas ha ökat med hela 47 % 1974. Denna mycket kraftiga ökning förklaras till stor del av den skatlebeläggning av vissa socialförsäkringsförmåner, bl. a. från sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen sora genomfördes fr. o. ra. 1974. Lönesummeökningen i samhället, som påverkar skatteunderlagets tillväxt och därmed de direkta skatterna, har 1974 beräknats till 12,5 %, vilket i jämförelse med tidigare år är en mycket snabb ökningstakt.
I motsats till utvecklingen för de direkta skatterna beräknas de indirekta skatterna ha ökat mycket långsamt 1974, eller med 4,5 %. Den generella sänkningen av mervärdeskatten under perioden 1 april—15 september 1974 utgör den huvudsakliga förklaringen till denna utveckling. Inkomsterna från mervärdeskatten som svarar för 40—45 % av de indirekta skatterna låg 1974 i stort sett kvar på 1973 års nivå. Utöver mervärdeskatten räknas tUl de indirekta skatterna bl. a. huvuddelen av automobUskattemedlen, den allmänna arbetsgivaravgiften samt tullar och andra punktskatter.
Statens övriga inkomster beräknas ha ökat med 14 % 1974. I denna post ingår bl. a. inkomster från affärsverken och från huvuddelen av de övriga kapitalfonderna. Vidare redovisas här arvs- och gåvoskatt samt vissa kalkylmässiga poster. I detta sammanhang bör påpekas att metodiken för beräkning av de kalkylmässiga posterna för kapilalförslitning samt framtida pensionskostnader har ändrats i nationalräkenskaperna sedan beräkningarna till nationalbudgeten våren 1974. Nivån på övriga inkomster har därmed sänkts jämfört med tidigare.
Transfereringarna utgör den dominerande delen av statens utgifter. Genom den kraftiga transfereringsökningen 1974 på 35 % ökade transfereringarnas andel till ca 2/3 av de totala utgifterna. Så gott som samtliga av de i tabell 8:1 upptagna transfereringstyperna ökade ovanligt
Bil. 1 Preliminär nationalbudget
153
Tabell 8:1 Statens inkomster och utgifter 1973-
Exkl. statens affärsverk och aktiebolag
1975 Milj. kr.
--------------
Föränd 1973-
ring i % 1974-
1975 J974
1975 Löpande priser
i
Inkomster
70 980
18,5
15,5
1.1¶Direkta skatter
15 745
23 150
27 570
47,0
19,0
1.2¶Indirekta skatter
31 233
32 700
37 260
4,5
14,0
1.3¶Övriga inkomster
4 933
5 630
6 150
14,0
9,0
2 Utgifter
54 490
69 010
78 600
26,5
14,0
2.1¶Transfereringar
34 541
46 650
52 810
35,0
13,0
2.1.1¶Till hushållen
6 216
7 370
7 740
18,5
5,0
2.1.:
! Till socialförsäkrings-
sektorn
7 954
13 880
14 600
74,5
5,0
2.1.3¶Till kommuner
14 037
15 880
17 540
13,0
10,5
2.1.4¶Till företag
3 027
4 850
6 800
60,0
40,0
2.1.5¶Till intemationeU
verksamhet
1 480
2 080
51,5
40,5
2.1.6¶Ofördelat
2 329
3 190
4 050
37,0
27,0
2.2¶Konsumtion
17 292
19 610
22 820
13,5
16,5
2.3¶Realinvesteringar
2 471
2 840
2 820
15,0
-0,5
2.4¶Korrigeringspost
-90
.
3¶Finansiellt sparande (1-2)
-2 579
-7 530
-7 620
4¶Utlåning och andra finansiella trans-
aktioner
3 524
4 070
4 203
.
5¶Totalsaido
-6 103
-11 600
-11 820
6¶Netto av transaktioner vid sidan av riksstaten (utgiftsöverskott: —)
-47
.v riksgäldskontoret redovisat budgetutfall
-6 150
-10 720'
.
1973 ärs priser
Konsumtion
17 292
17 480
18 020
1,0
3,0
Realinvestering
2 471
2 580
2 310
4,5
-10,5
' Det preliminära budgetutfallet 1974 enligt riksgäldskontorets redovisning avviker kraftigt från posten 5 Totalsaido 1974 som baseras på riksrevisionsverkets uppgifter. Det är f n. oklart om denna differens kommer att bestå eller om den kommer att revideras sedan ytterligare material framkommit. Storleken av nettot av transaktioner vid sidan av riksstaten (posten 6) är därigenom osäker och även övriga poster kan komma att beröras.
Anm. 1. Procenttalen är avrundade till jämna halva resp. hela procent. Anm. 2. Beloppen för skatter avser normalt uppbörd av skatt och inte som i nationalräkenskaperna upplupen skatt.
Anm. 3. Investeringsuppgifterna avser endast statliga myndigheter; investeringar i statliga affärsverk och aktiebolag ingår ej.
Källor: Finansdepartementet, konjunkturinstitutet, tisiiska centralbyrån.
riksrevisionverket och sta-
snabbt 1974. Av statens utgifter svarar i övrigt konsumtionsutgifterna för ca 30 % och investeringama för återstående ca 4 %.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 154
Transfereringarna //// hushåll beräknas ha ökat med 18,5 % 1974 bl. a. till följd av höjningen av såväl de allmänna barnbidragen som studiebidragen i studiehjälpssystemet från den 1 januari 1974. Vidare utbetalades i april 1974 extra barnbidrag och studiebidrag. Studiebidraget i studiemedelssystemet höjdes den 1 juli 1974. Vidare ingår i denna post bl. a. de snabbt ökande bidragen tUl studiecirkelverksamhet, förmånerna vid arbetsmarknadsutbildning samt de statliga bostadstilläggen. Transfe-reringama till socialförsäkringssektorn beräknas ha ökat med hela 75 % 1974 till följd av dels att nivåerna för åtskilliga sociala förmåner höjdes genom skattebeläggningen och dels den livliga reformverksamheten på socialförsäkringsområdet. Statsbidragets andel av sjukförsäkrings-kostnaderna höjdes 1974 till 1/3. Ett nytt, kontant arbetsmarknadsstöd infördes och extra folkpensionsförraåner betalades ut i januari och april 1974.
Transfereringarna till kommuner, som uppgår till ca 1/3 av de totala statliga transfereringarna och därmed ulgör den tyngsta transfererings-poslen, beräknas ha ökat med 13 % 1974. Den största ökningen ligger på de fr. o. m. 1974 kraftigt förbättrade skatleutjämningsbidragen. Även transfereringarna //// företag ökade myckel kraftigt 1974, eller med 60 %. Under denna post redovisas förutom investeringsbidrag m.m. lill företag och kapitaltransfereringar till de statliga affärsverken även bidrag och subventioner tUl jordbruket. Det var främst konsumentprisstödet från statsbudgeten avseende jordbruksprodukter som ökade snabbt 1974. Ca 30 % av företagstransfereringarna 1974 utgjordes av dessa prissubventioner. Även den del av affärsverkens investeringar som finansieras över statsbudgeten ökade mycket kraftigt 1974.
Den fortsatta snabba ökningen av u-Iandsbiståndet 1974 gav en ökning för transfereringarna till internationell verksamhet på mer än 50 %. Ofördelade transfereringar, som består av statens ränteutgifter på riksgäldsfonden, beräknas ha ökat med 37 % 1974.
Den statliga konsumtionen beräknas i löpande priser ha ökat med 13,5 % 1974. Omräknat i fasta priser motsvarar detta endast ca 1 %. Den svaga ökningstakten realt sett 1974 förklaras bl. a. av den negativa volymutvecklingen för försvarets inköp av krigsmateriel, som beräknas ha minskat med drygt 7,5 %. För konsumtionen exkl. försvarets inköp skulle volymökningen bli ca 2,5 % 1974. Den statliga sysselsättningen beräknas ha ökat med endast drygt 0,5 %. Konsumtionsökningen i löpande priser påverkas också av de höjda sociala avgifterna 1974.
De statliga investeringarna beräknas ha ökat med 15 % i löpande priser 1974. Delta beräknas motsvara en volymökning på ca 4,5 %. För maskininvesteringarna beräknas därvid en volyrauppgång på 12 % medan byggnadsinvesteringarnas ökning beräknas ha stannat vid 3 %, vilket för både maskiner och byggnader är en snabbare ökningstakt än 1973.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget .,,. .. 155
Utvecklingen 1975
För 1975 beräknas inkomsterna stiga raed drygt 15 % Och utgifterna med 14 %, vilket för utgifterna innebär en klart lägre öknmgslakt än 1974. Statens negativa finansiella sparande väntas bli ca 7,6 miljarder kr., dvs. endast obetydligt större än 1974. Totalbudgetens saldo väntas därför även 1975 visa elt mycket stort underskott, ca 11,8 railjarder kr.
De direkta skatterna beräknas öka raed 19 %. Skattereforraen vid årsskiftet 1974/1975 innebar att grundavdragens avtrappning togs bort och att stalsskatteskalan justerades frärast i syfte alt Imdra marginalskatten i mellaninkomstlägena. Mot denna reducerande effekt på de direkta skatterna slår en väntad snabb lönesurameökning även 1975.
Statens indirekta skatter väntas öka med 14 % 1975. En särskilt stor ökning kan därvid förutses för mervärdeskatten, ca 20 %, efter den temporära sänkningen under en del av 1974. Statens övriga inkomster beräknas öka raed 9 % 1975. Större ökningar kan därvid förutses för inkorasterna från affärsverken samt inkomsterna från vissa andra kapitalfonder.
Den beräknade ökningen för utgifterna på 14 % 1975 bärs upp av en relativt kraftig konsumtionsuppgång på 16,5 % och en ökning av transfereringarna raed 13 %. Däreraot väntas investeringarna visa en svag utveckling 1975 och ligga kvar i stort sett på 1974 års nivå i löpande priser.
Hushållstransfereringarna väntas öka med 5 % 1975. Denna relativt låga ökningstakt förklaras till stor del av den exceptionellt kraftiga ökningen 1974 sora bl. a. innehöll åtgärder av engångsnatur, t. ex. det extra barnbidraget och studiebidraget i april 1974. Vidare beräknas de i transfereringsposlen ingående statspensionerna rainska 1975 i saraband med genomförandet av folkpensionsrcforraen från årsskiftet 1974/1975. Även transfereringarna tiU socialförsäkringssektorn väntas få en svag ökning 1975, ca 5 %. I samband med slopandet av sjukförsäkringsavgiften och höjningen av socialförsäkringsavgiften till sjukförsäkringen från 1975 justerades statsbidragets andel av sjukförsäkringskostnaderna ner till 25 %, vilket till viss del förklarar den svaga ökningstakten 1975. Under denna transfereringspost redovisas också det förskott från statsbudgeten som utgår för att täcka skUlnaden mellan debiterade arbetsgivaravgifter och statsbidrag avseende sjukförsäkringen å ena sidan och utgående sjukförsäkringsförmåner å andra sidan. Detta förskott beräknas öka från 140 milj. kr. 1974 till 950 milj. kr. 1975.
Transfereringarna till kommuner beräknas öka med 10,5 % 1975. Förutom skattebortfallsbidragen väntas också investeringsbidragen minska något raedan skatleutjämningsbidragen och framför allt de övriga driftbidragen väntas öka. Företagstransfereringarna beräknas öka kraftigt även 1975, eller med ca 40 %. Därvid beräknas subventionerna från statsbudgeten avseende konsumentpriserna på jordbruksprodukter
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 156
öka i mycket snabb takt även 1975. Vidare redovisas under denna post från den 1 juU 1975 de räntesubventioner avseende bostadshyror som ingick i den beslutade bostadspolitiska reformen. Det nya anslaget för detta ändamål på driftbudgeten fr. o. ra. budgetåret 1975/76 innebär delvis ett avlyft från lånefonden för bostadsbyggande, som redovisas under posten utiåning och andra finansiella transaktioner.
För att u-landsbiståndet skall nå upp till en-procentmålet budgetåret 1975/76 krävs en raycket kraftig ökning av transfereringarna tiU intemationeU verksamhet även 1975. Ökningen beräknas tiU drygt 40 % kalenderåret 1975. De ofördelade transfereringarna beräknas öka med 27 % 1975.
De statliga konsumtionsutgifterna väntas sora nämnts öka med mer än 16 % 1975 i löpande priser. Oraräknat i fasta priser blir ökningen ca 3 '/c, vilket är en snabbare ökningstakt för konsuralionen än 1974. Den statliga sysselsättningen beräknas öka raed 2—2,5 % 1975. Även 1975 påverkas konsumtionsökningen i löpande priser av höjda sociala avgifter.
Investeringarna beräknas 1975 i löpande priser ligga kvar på 1974 års nivå. Detta raotsvaras av en rätt kraftig volymminskning i storleksordningen 10 %. Här bör observeras att endast de statliga myndighetemas investeringar redovisas under denna post, däremot inte affärsverkens och aktiebolagens investeringar. Den minskade investeringsvolymen avser byggnadsinvesteringarna — och då i synnerhet olika former av beredskapsarbeten — raedan maskininvesteringarna väntas öka närmare 6 % i volym. Statens direkta efterfrågan i form av konsumtion och investeringar skulle därmed, räknat i fasta priser, öka med ca 1,5 % 1975, dvs. samma ökningstakt som 1974.
8.3¶Kommunerna
Redovisningsprinciper
Behandlingen av den koraraunala sektorn i delta avsnitt överensstämmer nästan helt med den som tiUämpas i nationalräkenskapernas s. k. institutionella sektorindelning. Sektom innefattar således primärkommuner och landsting samt de kyrkliga kommunerna. I sektom ingår såväl kommunala myndigheter som affärsverk men däremot inte kommunala aktiebolag och stiftelser. Kommunernas bidrag till kommunala aktiebolag redovisas i tabell 8: 2 som transfereringar till företag.
De i tabell 8: 2 redovisade siffrorna för 1973 bygger på uppgifter ur komraunernas räkenskapssanmiandrag för 1973 och ger således utfallet detta år. Statistiska centralbyrån har liksom tidigare år i november 1974 gått ut med en enkät till komraunerna om den ekonomiska utvecklingen 1974 och 1975. Redovisningen i detta avsnitt avseende 1974 och 1975 har bl. a. kommunernas enkätsvar sora grund.
Bil.l Preliminär nationalbudget 157
Tabell 8: 2 Kommunernas inkomster och utgifter 1973 — 1975
Exkl. kommunala aktiebolag och stiftelser
Milj.' kr
Förändring, %
1973-1974
1974-1975
Löpande priser
1 Inkomster
50 708
56 650
64 580
11,5
14,0
1.1¶Skatter
27 238
30 010
34 860
10,0
16,0
1.2¶Skattebonfallsbidrag
1 230
1 170
-2,5
-5,0
1.3¶Skatteutjämningsbidrag
2 076
2 590
2 670
25,0
3,0
1.4¶Övriga statsbidrag
10 698
12 060
13 700
12,5
13,5
1.5¶Övriga inkomster
9 433
10 760
12 180
14,0
13,0
2 Utgifter
49 715
56 470
65 000
13,5
15,0
2.1¶Transfereringar
8 919
10 140
11 970
13,5
18,0
1¶TiU hushällen
4 530
5 370
6 430
18,5
19,5
2.1.2 Till socialförsäkrings-
sektorn
1 160
1 340
9,0
15,5
2.1.3¶Till företag
27,5
30,5
2.1.4¶Ofördelat
2 839
2 990
3 390
5,5
13,5
2.2¶Konsumtion
32 134
37 070
43 090
15,5
16,0
2.3¶Realin\esteririg
8 662
9 260
9 940
7,0
6,5
3¶Saldo (1-2)
-420
4¶Netto av mark- och
fastighetsköp
-14
5¶Finansiellt sparande enligt nationalräkenskaperna
(3-4)
1007
70
-520
6¶Finansiell! sparande enligt
kreditmarknadsstatistiska
uppgifter
-270
7¶Likviditelsförändring
2 373
8¶Utlåning
9¶Upplåning
1 100
års priser
Konsumtion
32 134
33 320
34 230
3,5
2,5
Realinvesterin?
8 662
8 410
8 320
-3,0
-1,0
Anm. 1. Procenilalen är avrundade till jämna halva resp. hela procent.
Anm. 2. Invesleringsuppgifterna avser kommunala myndigheter och affärsverk
(inkl. affärsverkens bostadsinvesteringar); investeringar i kommunala bolag och
stiftelser ingår ej.
Källor: Finansdepartementet, konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
I nationahiikenskapssysleraet har vissa revideringar gjorts i förhållande lill vad som gällde inför nationalbudgeten våren 1974. Nationalräkenskapernas ändrade klassificeringar tillämpas i föreliggande avsnitt.
UlvcckUngen 1974
Efter den markanta konsolidering av komraunernas finansiella situation sora ägde rum 1972 och 1973 har en försvagning inträffat under 1974. Det stora positiva finansieUa sparandet 1973 beräknas ha minskat med mer än 900 milj. kr. tUl 1974.
Kommunernas skatteinkomster svarar för över hälften av kommuner-
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 158
nas totala inkomster. De olika statsbidragen sammantagna bidrar med mer än 1/4 av inkomsterna och andelen för kommunernas övriga inkomster är ca 20 %. Kommunemas totala inkomster beräknas ha ökat raed 11,5 % 1974.
Skatteinkomsterna beräknas 1974 ha ökat med 10 %. Utvecklingen av skatteinkomsterna påverkas huvudsakligen av de direkta skatterna som uppgår till ca 95 % av de totala skattebeloppen. Kommunalskatleraed-lens storlek ett visst år bestäms bl. a. av den kommunala utdebiteringen samma år. Till följd av systemet för reglering av kommunalskaltemedel mellan stat och kommun har också den kommunalt beskattningsbara inkomsten två år tidigare betydelse för kommunalskatlemedlens storlek ett visst år. Den relativt måttliga ökningen av de kommunala skatteinkomsterna 1974 förklaras frärast av all den genomsnittliga kommunala utdebiteringen 1974 höjdes med endast 0,09 kr. till 24,03 kr. De begränsade kommunala skattehöjningarna 1973 och 1974 skall ses raot bakgmnd av den överenskoraraelse som våren 1972 träffades mellan regeringen och styrelserna för Svenska koraraunförbundet och Landstingsförbundet avseende den koraraunala utdebiteringen under 2-årsperioden 1973—1974.
Statsbidragen tUl den koraraunala verksamheten beräknas ha ökat med 13 % 1974. Bidragande till denna stora ökning har varit skatte-utjämningsbidragens utveckling. Skatteutjäraningssystemet reforraerades fr. o. m. 1974, vUket innebar en 25-procentig uppräkning av bidragen i förhållande till 1973. Skattebortfallsbidragen, som infördes i saraband med skattereformen den 1 januari 1971, trappas successivt ner enligt de ursprungliga planerna. Driftbidragen, som utgör den helt övervägande delen av övriga statsbidragen, beräknas 1974 ha ökat med 15 % medan investeringsbidragen i stort sett låg kvar på 1973 års nivå. Det bör påpekas att investeringsbidragen 1972 och 1973 låg på en hög nivå tUl följd av bl. a. särskilda stimulansåtgärder riktade mot miljövårdsinvesteringar och kommunala beredskapsarbeten.
Till komiuunernas övriga inkomster räknas bl. a. driftöverskotten i de kommunala affärsverken, ränteinkomster samt inkomster av vissa nominellt prissatta tjänster. Dessutom ingår vissa kalkylraässiga poster. Ökningen av de övriga inkomsterna 1974 har beräknats tiU 14 %. Snabba ökningar har därvid beräknats för nominella avgifter, närmare 35 %, och för ränteinkomster ca 25 %.
Mot den uppskattade inkomstöknmgen 1974 på 11,5 % står en beräknad ökning av utgifterna med 13,5 %. På utgiftssidan dominerar konsumtionsutgifterna sora svarar för raer än 65 % av de totala utgifterna. Motsvarande andel för investeringama ligger på ca 15 % och för iransfereringama är andelen ramdre än 20 %.
Transfereringsutgifterna beräknas ha haft samma ökningstakt 1974 som de totala kommunala utgifterna. Transfereringarna till hushåll, som svarar för närmare 55 % av de totala Iransfereringama, har därvid ökat
Bil.l Preliminärnationalbudget 159
något snabbare, eUer raed 18,5 %. I denna post ingår bl. a. utbetalningarna av de statskoraraunala bostadstilläggen sora reforraerades från årsskiftet 1973/1974. Bl. a. infördes bostadstillägg även för låginkorastta-gare utan bam. Transfereringarna till socialförsäkringssektorn utgörs i sin helhet av de kommunala bostadstilläggen till folkpensionärer. Stockholms läns landstings bidrag till Storstockholms lokaltrafik AB (SL) svarar för den dominerande delen av transfereringarna tiU företag som även i övrigt består av bidrag till kommunägda bolag. De ofördelade transfereringarna beräknas ha ökat med endast något över 5 % 1974. TUl övervägande del består denna post av komraunernas ränteutgifter.
Den koraraunala konsumtionen beräknas i löpande priser ha ökat raed 15,5 % 1974. I volyra uppskattas detla ha motsvarat en ökning raed 3,7 %. Den kommunala sysselsättningen beräknas 1974 ha ökat i sarama storleksordning. Lönesununeökningen i kommunerna, dvs. inkl. sysselsättningsökningen, har beräknats tiU närmare 12,5 %. Komraunernas konsumtionsutgifter före avdrag för försäljningsinkomster beräknas 1974 ha uppgått tUl 40,9 railjarder kr. Därav utgjorde löner inkl. sociala avgifter och den allmänna arbetsgivaravgiften ca 70 %.
I löpande priser beräknas investeringarna ha ökat med 7 % 1974. Detla lorde raotsvara en volymminskning på ca 3 %, vUket är en betydligt lägre neddragning av investeringsvolymen än vad som inträffade 1973. Ungefär 1/10 av investeringarna är raaskininvesteringar. Dessa beräknas i volyra ha ökat med ca 10 % 1974 raedan byggnadsinvesteringarnas volym beräknas ha minskat med ca 4 %. Den huvudsakliga förklaringen härtill är de koraraunala byggnads- och anläggningsinvesteringarnas nära anknytning till bostadsbyggandets utveckling.
Utvecklingen 1975
Från 1974 till 1975 kan en försvagning av kommunernas finansiella ställning i storleksordningen 600 mUj. kr. förväntas. Inkomsterna beräknas öka med 14 % och utgifterna med 15 %, vUket sararaantaget ger ett utgiftsöverskott, exkl. nettot av raark- och fastighetsköp, på drygt 400 milj. kr. 1975. Jämfört med t. ex. 1970 eller 1971 är dock det beräknade negativa finansieUa sparandet för 1975 relativt blygsamt.
Skatteinkomsterna beräknas öka med hela 16 % 1975. Detta förklaras till stor del av den kraftiga ökningen av den genomsnittliga koraraunala utdebiteringen 1975. Efter två år med raycket begränsade koraraunala skallehöjningar beräknas utdebiteringen 1975 höjas till 25,23 kr., dvs. en ökning av de koraraunala skattesatserna raed 1,20 kr. eller ca 5 %.
För statsbidragen förutses en 11-procentig ökning 1975. Efter den kraftiga uppgången 1974 får skatteuljäraningsbidragen en lugnare utveckling 1975. Skattebortfallsbidragens avtrappning fortsätter. Av de övriga statsbidragen kan för driftbidragen en ökning raed ca 16 % förutses medan en viss minskning kan väntas för investeringsbidragen.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 160
Kommunernas övriga inkomster beräknas få i stort sett samraa ökningstakt 1975 som 1974.
Den beräknade utgiftsutvecklingen 1975 karakteriseras av relativt kraftiga ökningar för både konsumtion och transfereringar raedan investeringarna fortfarande visar en relativt svag utveckling. Transfereringarna beräknas öka med hela 18 % 1975, vUket bl. a. förklaras av att för transfereringar tdl hushåll en fortsatt hög ökningstakt på ca 20 % kan \äntas även 1975. I de koraraunala hushållstransfereringarna ligger som nämnts de statskommunala bostadstilläggen sora har reforraerats även den 1 januari 1975, då avtrappningsreglerna ändrades och inkorastgrän-serna höjdes. Transfereringarna tdl socialförsäkringssektorn, dvs. de kommunala bostadstUläggen till folkpensionärer, har också förbättrats från årsskiftet 1974/1975, vilket avspeglas i en beräknad ökning på 15.5 % 1975. Transfereringarna tiU företag förutses visa en fortsatt m\'cket hög ökningstakt 1975 och de ofördelade transfereringarna slutligen beräknas öka med 13,5 % 1975. Deima senare ökning förklaras tiU stor del av utvecklingen av kommunemas ränteutgifter 1975 som i sin tur påverkas av det höjda diskontot 1974.
Den kommunala konsumtionen beräknas öka med 16 % 1975 i löpande priser. Till stor del består denna ökning av pris- och lönestegringar, men 2,5 % beräknas utgöra en volymmässig konsumtionsuppgång. Sysselsättningsökningen 1975 beräknas bli något långsammare än 1974.
De kommunala myndigheternas och affärsverkens investeringar väntas gå ner i volym högst obetydligt 1975. I löpande priser beräknas en uppgång på 7,5 %. Byggnadsinvesteringarnas volym beräknas rainska även 1975, men endast med 2 %. Maskininvesleringarnas volymökning väntas fortsätta 1975 i något långsamraare takt än 1974, eller med ca 6 9c. Kommunernas totala direkta efterfrågan på reala resurser för konsumtion och investeringar skulle därmed enligt de i detta avsnitt redovisade beräkningarna öka med ca 2 % från 1974 till 1975.
8.4¶Socialförsäkringssektorn
Redovlsn ings prin ciper
Socialförsäkringssektorn utgör ingen självständig ekonomisk delsektor utan är snarare ett sammanfattande begrepp för en rad trygghetsförsäkringar som huvudsakligen skapats genom det alhnänna. Sektorn är således i hög grad en statistisk konstruktion. Konstruktionen svarar mot internationell praxis och tjänar syftet att sararaanföra ett antal försäk-ringsforraer inom det sociala området samt att skilja ut den raycket omfattande fondbildningen inom vissa av dessa försäkringar från den offentliga verksamheten i övrigt.
I socialförsäkringssektorn ingår allmän sjukförsäkring, yrkesskadeförsäkring, arbetslöshetsförsäkring, foUipensionering, allmän tjänstepensio-
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 161
nering och frivUlig pensionsförsäkring. Den i delta avsnitt använda redovisningen överensstämmer i huvudsak med nationalräkenskaperna. Sora en särskild post på socialförsäkringssektorns inkorhstsida har dock förskott från statsbudgeten avseende sjukförsäkring tagils upp. Delta förskott motsvarar i stort sett skillnaden mellan försäkringskassornas totala utgifter för sjukförsäkringen (utbetalningar tiU hushåll m. m. och administration) och vad sora under sarama år flyter in i form av dels statsbidrag och dels avgifter från arbetsgivare och från de försäkrade själva. Ifrågavarande förskott betalas ut från inkomsttiteln "skatt på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkring" på statsbudgeten. I tabell 8:1 Statens inkomster och utgifter redovisas motsvarande förskottsposl under transfereringar tUl socialförsäkringssektorn.
Utvecklingen 1974
Fr. o. m. 1974 trädde ett flertal stora reformer inom socialförsäkringssystemet i kraft. Sjukpenningreformen har medfört kraftigt ökade utbetalningar till hushållen. Utbetalningar av s. k. sjuklön utgör i och med reformen ATP-gmndande och skattepliktig inkorast. Även utbetalningarna från den nya föräldraförsäkringen som har ersatt moderskaps-försäkringen samt den utvidgade arbetslöshetsförsäkringen är numera föremål för beskattning. Vid kalenderårsskiftet 1973/1974 infördes också ett kontant arbetsmarknadsstöd som ett komplement till arbetslöshetsförsäkringen. Vidare genomfördes den nya tandvårdsförsäkringen. Dessa reformer har inneburit väsentUga förbättringar av förmånsbeloppen realt sett. Skattereforraen fr. o. m. den 1 januari 1974 innebar ett slopande av folkpensionsavgiflen som ersattes med en socialförsäkrings-avgift till folkpensioneringen pä 3,3 % som skulle debiteras arbetsgivarna.
Av inkomsterna i socialförsäkringssektorn svarade avgiftsinkomsterna för ca 60 % 1972. Denna andel beräknas ha minskat till drygt 50 % 1974. Avgiftsinkomsterna består av arbetsgivaravgifter och avgifter från hushållen. Från 1973 till 1974 beräknas arbetsgivarnas andel av de totala avgiftema ha ökat från ca 65 % till ca 80 % medan hushållens avgifter minskade i motsvarande mån främst till följd av den slopade folkpensionsavgiften. Tyngst bland avgiftema väger ATP-avgifteraa och därnäst komraer sjukförsäkringsavgifterna. Avgiftsinkomsterna beräknas 1974 ha ökat med 13 %, vilket bl. a. förklaras av en höjning av socialförsäkringsavgifterna tUl sjukförsäkringen med 0,6 % till 3,8 % samt införandet av en arbetsgivaravgift avseende arbetslöshetsstödet på 0,4 %.
Bidragen från stat och kommun består av statsbidragen till folkpensionering, sjukförsäkring och arbetslöshetsstöd samt kommunernas utgifter för kommunala bostadstillägg till folkpensionärer. Dessa bidrag beräknas 1974 ha ökat raed ca 65 % som en direkt följd av de lidigare redovisade reformerna på socialförsäkringsområdet fr. o. m. 1974. Stats-
11—Riksdagen 1975.1 saml. Nr 1. Bil. 1.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 162
Tabell 8: 3 Socialförsäkringssektorns inkomster och utgifter 1973 — 1975
Löpande priser
Milj. kr.
Förändring, %
1973-1974
1974- 1975
1 Inkomster
31 995
40 830
47 000
27,5
15,0
1.1¶Avgifter
18 628
21 050
25 290
13,0
20,0
1.2¶Bidrag från stat och
kommun
14 890
14 9901
1.3¶Förskott frän statsbud-
geten avseende sjukför-
66,5
* 6,0
säkring
—
1.4¶Ränteinkomster m. m.
4 349
4 750
5 770
9,0
21,5
1 Utgifter
21866
30 620
35 600
40,0
16,5
2.1¶Transfereringar till hus-
hällen
20 686
29 050
33 810
40,5
16,5
2.2¶Övriga transfereringar
32,5
11,0
2'.3
Konsumtion
1 090
33,5
16,0
3 Finansiellt sparande
10129
10 210
11400
Anm. Procenttalen är avrundade till jämna halva resp. hela procent.
Källor: Finansdepartementet, konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
bidraget till sjukförsäkring har i det närmaste fyrdubblats 1974.
Ränteinkomsterna, som genom fondbUdningen i socialförsäkringssystemet uppgår lill betydande belopp, beräknas ha ökat med 9 % 1974. Denna relativt låga ökningstakt jämfört med tidigare år torde sammanhänga med fondbildningens utveckling inom socialförsäkringssektorn som från 1972 till 1973 beräknas ha ökat med ca 400 milj. kr. och från 1973 till 1974 med endast ca 100 milj. kr., dvs. klart lägre ökningar än tidigare år.
Transfereringarna till hushållen utgör 95 % av socialförsäkringssektorns totala utgifter. Av utbetalningarna till hushållen avser drygt 45 % folkpensioner och ca 1/3 sjukförsäkring. Omläggningen till beskattad sjukpenning, arbetslöshetsförsäkring ra. m. medförde betydande uppräkningar av de nominella förraånsbeloppen 1974. TUl detta skall läggas väsentiiga förbättringar av de reella förmånerna. Dessutom beräknas sjukfrånvaron ha ökat kraftigt 1974, eller raed ca 10 %. Saramantaget beräknas transfereringarna till hushållen ha ökat raed ca 40 % 1974. Utbetalningar av sjukförsäkringsförmåner från försäkringskassorna har haft den högsta ökningstakten, 79 %.
Övriga transfereringar beslår av ersättning till sjukvårdshuvudraännen för sluten vård m. ra. samt ersättning lUl arbetsgivare för företagshälsovård m. m. Den konsumtion sora redovisas för sektorn avser administrationskostnaderna för socialförsäkringssystemet.
Utvecklingen 1975
Riksdagen har i december 1974 fattat beslut om förbättrade folkpensionsförmåner. Folkpensionens grundbelopp höjdes från 90 till 95 % av
Bil. 1 Preliminärnationalbudget i 163
basbeloppet för ensam pensionär och från 140 tiU 155 % av basbeloppet för pensionärspar fr. o. ra. den 1, januari 1975. Folkpensionsförmåner för handikappade i form av handikappsersättning och vårdbidrag förbättras den 1 juli 1975. Pensionsreforraerna finansieras genora höjning av arbetsgivarnas social försäkringsavgift till folkpensioneringen med 0,9 % till 4,2 % 1975. Även ATP-avgiften höjs från 10,5 till 10,75 % 1975.
Som en del av den beslutade skattereformen ingår att sjukförsäkringsavgiften slopas fr. o. ra. 1975. Skattereforraen finansieras genom en höjning av arbetsgivarnas socialförsäkringsavgift tUl sjukförsäkringen med 3,2 % till 7 %. Statsbidraget tUl sjukförsäkringen täckte 1974 1/3 av sjukförsäkringens totala kostnader medan arbetsgivarnas avgifter svarade för ca 40 % och de försäkrade själva för drygt 25 %. Fr.o.m. 1975 har statsbidragsandelen reducerats till 25 % och arbetsgivaravgifterna täcker resterande 75 % av sjukförsäkringens totala kostnader.
Genora den ändrade finansieringen av sjukförsäkringen 1975 beräknas avgiftsinkomsterna på nytt öka sin andel av de totala inkomsterna i socialförsäkringssektorn till ca 54 %. Arbetsgivaravgifternas andel av de totala avgiftema beräknas fortsätta all öka kraftigt 1975, från 80 till 95 Cr. De föreslagna avgiftshöjningarna kan tillsammans med löneutvecklingen beräknas öka socialförsäkringsavgiftema 1975 med 20 %.
Bidragen från stat och kommun beräknas öka endast obetydligt från 1974 till 1975. Statsbidraget till sjukförsäkringen beräknas rainska raed ca 25 % på grund av statsbidragets reducerade andel av de totala sjukförsäkringskostnaderna. Sora närandes i avsnillet ora redovisningsprinciper har förskott från statsbudgeten avseende sjukförsäkringen redovisats sora en särskild post på socialförsäkringssektorns inkomstsida. Delta förskott beräknas öka från 140 milj. kr. 1974 till 950 milj. kr. 1975. Inräknas denna utveckling i bidragsgivningen från stat och kommun så er-hälls en ökning med 6 % 1975. Förskottet från statsbudgeten är en följd av systemet för uppbörd av arbetsgivares socialförsäkringsavgifter. Arbetsgivaren erlägger en preliminär avgift under utgiflsåret. Slutlig avgift avräknas först två år senare. Den kraftiga ökningen av förskottet 1975 förklaras till stor del av den ändrade finansieringen av sjukförsäkringen som innebär att arbetsgivaravgifternas andel av de totala sjukförsäkringskostnaderna ökar kraftigt.
Transfereringarna till hushållen beräknas öka med 16,5 % 1975. Till denna snabba ökning bidrar förbättringarna av folkpensionsförmånerna imder 1975. Antalet ersatta sjukpenningdagar väntas ligga kvar på 1974 års nivå. Utbetalningarna av ATP-pension beräknas 1975 öka med drygt 30 %.
Den loiala inkomstökningen i socialförsäkringssektorn 1975 beräknas till 15 90 och utgiftsökningen till 16,5 %. Detta ger ett finansiellt spolande i sektorn på ca 11,4 miljarder kr., vilket innebär en förstärkning
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 164
av överskottet med ca 1,2 mUjarder kr. jämfört med 1974. Ränteinkomsterna 1975 beräknas öka med mer än 20 %. Denna höga ökningstakt i förhållande till 1974 förklaras främst av de nya räntesatsnivåer som etablerades efter diskontohöjningama under 1974.
8.5¶Den konsoliderade offentliga sektorn
Som en sammanfattning av vad som tidigare sagts om de offentliga delsektorerna staten, kommunerna och socialförsäkringssektorn, presenteras i detta avsnitt uppgifter för de tre sektorerna sammantagna. Tabell 8:4 visar den beräknade utvecklingen av den offentliga sektorns direkta efterfrågan under 1974 och 1975.
Den totala direkta efterfrågan på reala resurser för offentlig konsumtion och investering! beräknas ha ökat med ca 2 % 1974 och samma ökningstakt kan väntas även för 1975. Det är främst konsumtionen som bidrar till denna utveckling. För både 1974 och 1975 beräknas ökningstakten för den totala offentliga konsumtionen tUl ca 3 % räknat i fasta priser. Staten visar här en utveckling som går i motsatt riktning jämfört med konraiunerna. För staten beräknas konsumtionen öka snabbare 1975 än 1974 medan kommunema väntas få en något svagare volymök-nmg under 1975 jämfört med 1974. De offentliga investeringama beräknas ha minskat svagt under 1974 och denna volymnedgång tycks bli något mer accentuerad under 1975. 1974 var det främst de kommunala investeringarna som visade en svag utveckling, medan det däremot är de statliga investeringarna som väntas minska 1975.
I syfte att ge en samlad bild av den offentliga sektorns inverkan på inkomstbildningen i ekonomin presenteras i tabell 8: 5 uppgifter för inkomsterna och utgifterna i den konsoliderade offentliga sektorn. Konsolideringen innebär att alla transaktioner mellan de tre delsektorerna staten, konmiunerna och socialförsäkringssektorn har eliminerats. Tabellen uttrycker sålunda transaktionerna mellan den offentliga sektorn som helhet och den övriga delen av ekonomin. Som kompletterande information har i tabellen också införts den över statsbudgeten finansierade utlåningen.
Under 1974 beräknas de offentliga utgifterna ha ökat i betydligt snabbare takt än inkomsterna medan ökningstakten 1975 beräknas bli ungefär densamma för inkomster och utgifter. Utvecklingen under 1974 präglas av den mycket livUga reformverksamheten detta år inom socialförsäkringssektorn, inkl. skattebeläggningen av sjukpenning m. fl. förmå-
1 Det investeringsbegrepp sora här används baseras på nationalräkenskapernas institutionella sektorindelning och inkluderar därför inte investeringar i statiiga affärsverk och aktiebolag samt kommunala aktiebolag och stiftelser. Dessa ingår däremot i de offentliga investeringama sådana de vanligen presenteras i försörjningsbalansen. Vidare gäller att begreppet statlig konsumtion i försöriningsbalansen även inkluderar socialförsäkringssektorns konsumtion, vilken i detta kapitel särredovisas.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget .,„ , 165
Tabell 8: 4 Den offentliga sektorns konsumtion och investeringar 1973—1975
Milj. kr: 1975
Volymförändring,
%
Väirdeförändring,
%
1973-1974
1974-1975
1973-1974
1974-1975
Statlig konsumtion Statlig investering Totalt staten
22 820
2 820
25 640
1,0
4,5 1,5
3,0
-10,5
1,5
13,5 15,0 13,5
16,5
-0,5
14,0
Kommunal konsumtion Kommunal investering Totalt kommunerna
43 090
9 940
53 030
3,5 -3,0
2,5
2,5
-1,0
2,0
15,5
7,0
13,5
16,0
7,5 14,5
Socialförsäkringssektorns konsumtion
13,0
6,0
33,5
16,0
Summa offentlig sektor
79 760
2,0
2,0
14,0
14,5
Summa offentlig konsumtion
67 000
3,0
3,0
15,0
16,5
Summa offentlig investering
12 760
-1,5
-3,5
8,5
5,5
Anm. 1. Procenttalen är avrundade till jämna halva resp. hela procent.
Amn. 2. Sektoravgränsningama överensstämmer med de som tillämpas i tabell
8:1-3.
Källor: Finansdepartementet, konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
Tabell 8: 5 Den konsoliderade oflTentliga sektorns inkomster och utgifter 1973 — 1975
Löpande priser
Milj. kr.
Förändring, %
1973—
1974—
1 Inkomster
111 195
127 510
148 500
14,4
16,5
1.1¶Skatter
74 216
85 860
99 690
15,5
16,0
1.2 Socialförsäkrings-
avgifter
18 628
25 290
13,0
20,0
).3 Övriga inkomster
18 351
20 600
23 520
12,5
14,0
2 Utgifter
102 638
124 760
145 240
21,5
16,5
2.1¶Transfereringar
41 203
55 020
65 230
33,5
18,5
2.1.1¶Till hushållen
41 790
47 980
33,0
2.1.2¶Till företag
3 513
5 470
7 610
55,5
39,0
2.1.3¶Till internationell
verksamhet
2 080
51,5
40,5
2.1.4¶Ofördelat
5 280
6 280
7 560
19,0
20,5
2.2¶Konsumtion
50 130
57 620
67 000
15,0
16,5
2.3¶Realinvestering
11 133
12 100
8,5
5,5
2.4¶Korrigeringspost m. i
m. 172
3 Finansiellt sparande
8 557
2 750
3 260
4¶Över statsbudgeten
finansierad utlåning
m, m.
3 524
4 070
4 200
Anm. 1. Procenttalen är avrundade till jämna halva resp. hela procent.
Amn. 2. Korrigeringspost m. m. innefattar korrigeringsposten i tabell 8:1 samt
kommunemas nettoköp av mark och fastigheter.
Källa: Finansdepartementet.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 166
ner. Såväl de offentliga skatteinkomsterna som transfereringarna lill hushållen påverkades i stor utsträckning av denna omläggning. På skattesidan bestämdes utvecklingen 1974 även av den temporära sänkningen av mervärdeskatten under en del av året. Den offentliga sektorns inkomster i förra av socialförsäkringsavgifter påverkas av att reformverksamheten tUl vissa delar har finansierats raed höjda arbetsgivaravgifter. 1974 höjdes arbetsgivaravgiften tUl sjukförsäkringen och en ny avgift avseende arbetslöshetsstödet infördes. Skattereformeii vid årsskiftet 1974/1975 finansieras genora en ytterligare höjning av avgiften till sjukförsäkringen och även avgiften tUl folkpensioneringen höjs 1975 till följd av den beslutade pensionsreforraen.
Förutom av skatlebeläggningen av vissa socialförsäkringsförmåner förklaras ökningstakten för hushållstransfereringarna 1974 av slora real-förbättringar vad gäller utgående förmåner till hushållen, bl. a. höjningar av barnbidrag, bostadstUlägg, studiebidrag ra. m. DärtUI kom extra utbetalningar av folkpension, barnbidrag m. ra. under 1974. 1975 väntas transfereringarna tUl hushållen, som är den klart tyngsta transfereringsposten, återta en lugnare utveckUng. Reforraverksamheten fortsätter dock raed förbättringar av folkpensionsförraåner, bostadstillägg ra. ra.
Transfereringarna till företag beräknas ha ökat mycket kraftigt 1974 och förhållandet väntas bli likartat även 1975. Till större delen förklaras dessa ökningar av den successivt ökade budgelfinansieringen av de pris-reglerande åtgärderna på jordbruksområdet. Från budgetåret 1975/76 tillkommer dessutom räntesubventioner till bostadshyrorna under denna post. Transfereringarna till internationell verksamhet påverkas 1975 liksom under 1974 av de snabbt växande åtagandena vad gäller u-landsbiståndet.
De offentliga konsumtionsutgifterna är fortfarande något större än transfereringarna, även om transfereringarna speciellt under 1974 ökade mycket snabbt. Konsumtionen beräknas i löpande priser ha ökat med 15 % 1974 och ökningstakten väntas stiga ytterligare någon procentenhet 1975. Investeringarna, som svarar för mindre än 10 % av de offentliga utgifterna, beräknas 1974 ha haft den lägsta ökningstakten, drygt 8 %, av de olika utgiftsposterna. Ökningen väntas bli ännu något långsammare 1975.
Den mycket kraftiga ökningen av de offentliga utgifterna, som präglade 1974, medförde stora förändringar vad gäller den offentiiga sektorns finansiella ställning. Det finansiella sparande som framkommer i beräkningarna för den konsoliderade offentliga sektorn försvagades 1974 med hela 5,8 miljarder kr. jämfört med 1973. 1975 beräknas dock en förbättring med ca 0,5 miljarder kr. i förhållande tUl 1974. Det finansiella sparandet för hela den offentiiga sektorn skulle därmed 1975 uppgå tiU ca 3,3 miljarder kr.
Bil.l Preliminärnationalbudget :,» . 167
't.
Ett positivt — eller negativt —■ finansiellt sparande av en viss storlek säger dock i och för sig ingenting om "effekterna" av den ekonomiska politiken. Det är förändringarna i det finansiella sparandet — eller snarare förändringar i olika delposter som konstituerar det finansiella sparandet —■ sora är av intresse i detta sararaanhang.
Förändringar i de poster vars netto bildar del finansiella sparandet har effekter på inkorasterna och därmed på efterfrågan inom den privata delen av ekonorain. Genora det finansiella sparandets betydelse för läget på kreditraarknaden och förutsättningarna för kreditpolitiken kan emellertid förändringar i det finansieUa sparandet dessutom få andra effekter för den privata sektorn. I den mån ökningar av del statliga utgiftsöverskottet tillåts verka likviditetsskapande kan således en expansion underlättas för de delar av den privata efterfrågan som är beroende av kreditmarknaden som finansieringskälla.
I detta sammanhang bör även erinras om den av staten bedrivna utlå-ningsverksamheten, vilken i detta kapitel har behandlats fristående från statens realekonomiska utgifter. Denna uppdelning är väsentlig då det gäller den statiiga verksarahelens inflytande på inkorastbildningen. Upplåningsbehovet påverkas emellertid på i princip samma sätt av en utlåningsökning som av en försämring av det finansiella sparandet. Uppgifter om den stafiiga utlåningen har därför införts som kompletterande information i tabell 8: 5. Av tabellen framgår all den konsoliderade offentiiga sektorns finansiella sparande under 1974 beräknas ha uppgått till ett betydligt lägre belopp än vad som svarar mot den statliga utiåningen samma år. Även 1975 beräknas utlåningen bli större än det finansiella sparandet. Detta innebär en mycket kraftig omsvängning från tidigare år och även i förhållande tiU 1973, då den offentliga sektorns totala finansieUa sparande översteg utlåningen över statsbudgeten med ca 5 miljarder kr.
Den samlade statliga upplåningen komraer 1975 i likhet med 1974 att uppgå till raycket stora tal. Visserligen kommer denna upplåning att äga rum på en kreditmarknad, där det finansiella utrymmet är relativt flexibelt, men trots detta kan återverkningar på den reala ekonomin uppstå. Sambanden är emellertid i delta hänseende myckel svåröverskådliga. Att tillgången på finansiella resurser kan utgöra en restriktion för den ekonomiska politiken sararaanhänger. raed institutionella förhållanden på marknaden för långfristiga krediter. Vidare .finns gränser för penningpolitikens möjligheter att ulan selektiva åtgärder styra likviditeten på andra marknader. Ett stort statligt budgetunderskott kan, vid bl. a. givet behov av långfristig bostadsfinansiering, i och för sig leda till sådana balansbrister mellan olika lånemarknader att i vissa lägen icke önskvärda konsekvenser i valutapolitiskt och konjunkturpolitiskt hänseende uppkommer.
Att bestämma de totala effekter på ekonomin, inkl. effektema via
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 168
kreditmarknaden, som följer av förändringar i det offentligas inkomster och utgifter torde därför inte låta sig göras, eftersom man vet för lite om hur kreditmarknadseffekterna återverkar på den reala ekonomin. De finanspolitiska effekter, som följer av att förändringar i den offentiiga sektorns inkomster och utgifter direkt påverkar efterfrågan på olika varor och tjänster, skall däremot i det följande belysas med hjälp av en enkel analysmodell.
8.6¶Beräkning av finanspolitiska effekter
Metodik
Under de senaste åren har i nationalbudgetarbetet använts en förenklad modell som avser att sammanfatta de finanspolitiska effekterna inte bara av statsbudgetens förändringar, utan även av förändringar i en total offentlig sektor innefattande staten, komraunerna, bostadsinvesteringarna och socialförsäkringssysteraet, vUka tillsammans utgÖr basen för finanspolitiken i vidaste bemärkelse. I nationalbudgeten våren 1974 beräknades de finanspolitiska effekterna med hjälp av en i förhållande till tidigare år något modifierad modell. Förändringarna jämfört raed föregående år i konsumtion, investeringar, skatter och transfereringar hos de olika sektorer som ingår i den totala offentliga sektorn, utgör analysens utgångspunkt. Beräkningarna visar dessa förändringars effekter på bruttonationalprodukten. I kalkylerna tas endast hänsyn lill de effekter sora kommer till uttryck under prognosåret. Kvarstående effekter av förändringar i den offentliga sektorns verksamhet under föregående år beaktas inte heller.
Genom olika antaganden om bl. a. de marginella konsumtions- och importbenägenhelerna försöker man att i den nya modellen la viss hänsyn till att förändringar i olika typer av konsumtion, investeringar, transfereringar, skatter m. m. har olika effekter på samhällsekonomin. Till grund för effektberäkningarna ligger således bedömningar dels av importbenägenhelen för olika användningskomponenter dels av hushållens konsumtionsbenägenhet för olika inkomstslag. Det aktuella konjunkturläget liksom även efterfrågeökningarnas sammansättning påverkar storleken på främst de marginella importbenägenheterna. För 1974 har det ansetts rimligt att räkna raed en marginell importbenägenhet för privat konsumtion på 0,4. Överslagsvisa beräkningar ger vid handen att den marginella importbenägenheten kan väntas bli något lägre 1975. Detta skulle ge något större multiplikatorer för 1975. Osäkerheten i dessa beräkningar motiverar dock att t. v. samma importbenägenhet väljs även för 1975. Importbenägenheten för övriga användningskomponenter har — med undantag för maskininvesteringar — uppskattats till lägre tal.
Modellen är statisk och liknar i sina huvuddrag den som redovisats av Bent Hansen i Fiscal Policy in Seven Countries 1955—1965 (OECD).
Bil.l Preliminärnationalbudget 169
Hushållens marginella konsumtionsbenägenhet har för både 1974 och 1975 uppskattats tUl 0,7. Det har eraellertid ansetts befogat alt räkna med en lägre marginell konsiuntionsbenägenhet (0,6) för inkoraster som härrör från tillfälliga transfereringar och en något högre för inkoraster från permanenta transfereringar (0,8). De marginella konsurationsbenä- genheter hos hushållen som ingår i modellen avser, som tidigare fram hållits, endast att avspegla den konsumtionsökning som inträffar under prognosåret. Vid dessa bedömningar erhålls ur modellen följande vär den för några av de viktigaste multiplikatorerna, vilka visar hur stor den totala effekten på bruttonationalprodukten blir vid förändringar i olika användningskomponenler, skatter och transfereringar. Byggnadsinvesteringar 1,4
Maskininvesteringar 1,1
Offentliga löner 1,6
Övrig offentlig konsumtion 1,3
Permanenta transfereringar tUl hushåll 0,8
Tillfälliga transfereringar till hushåll 0,6
Skatter —0,7
Ytterligare några omständigheter av betydelse för beräkningsresultatet bör anföras. Vid beräkningarna bortses från vissa rent kalkylmässigt framräknade delar av offentlig konsumtion som inte kan anses medföra några reala effekter på den övriga ekonomin. Hit hör offentliga avskrivningar och framtida pensionskostnader. Vidare gäller att de sektorav-gränsningar som tillämpas i beräkningarna något skiljer sig från redovisningen lidigare i detta kapitel. Investeringarna i statliga affärsverk samt i statliga och komraimala aktiebolag och stiftelser betraktas nämligen här som ingående i den offentliga sektoms utgifter. Bostadsbyggandet har tidigare år medtagits i beräkningarna som en särskild offentlig delsektor. Med hänsyn till det förändrade läget på bostadsmarknaden kan bostadsbyggandet inte längre ses som ett styrmedel i den ekonomiska politiken av samma slag som under 1960-talet. Därför tas bostadsbyggandet inte längre med i beräkningarna över den offentliga sektorns finanspolitiska effekter. Liksom i beräknmgama i nationalbudgeten våren 1974 har även investeringsfonderna hållits utanför modellen.
Vad gäller deflateringsmetodiken beräknas effektema av förändringar i den offentliga sektoms verksamhet utifrån konsumtions- och investeringsuppgifter i 1968 års priser, dvs. deflateringen sker med hänsyn till innehållet i den offentliga sektoms direkta efterfrågan. Vid beräkningen av effektema på den privata sektom användes i nationalbudgeten våren 1974 konsumentprisindex som deflator. I den i detta avsnitt presenterade beräkningen av de indirekta effekterna av konsumtion, investeringar, transfereringar, skatter m. m. har implicitprisindex för den privata konsumtionen i stället använts vid deflateringen.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 170
Tabell 8: 6 Finanspolitiska effekter 1974 och 1975
Procent av bruttonationalprodukten i fasta priser
1975 Staten: Direkt efterfrågan Indirekt effekt
0,2 2,0
2 2
0.2 -0,2
0,0
Kommunerna: Direkt efterfrågan Indirekt effekt
0,2 0,4
Ö.6
0,2 0,2
0,4
Socialförsäkringssektorn
0,6
0,2
Totalt
3,4
0,6
Källa: Finansdepartementet. ;
Residtat
Resultaten av de modellberäkningar som utförts enligt den ovan beskrivna metodiken redovisas i tabell 8: 6. Effekterna har därvid uttryckts sora procent av bruttonationalprodukten i fasta priser. I tabellen presenteras de beräknade effekterna av förändringar i den offentliga sektorns verksamhet 1974 och 1975.
Som framgår av tabellen beräknas den totala offentliga sektorns finanspolitiska inverkan ha varit kraftigt positiv under 1974. Staten var den delsektor sora främst bidrog till delta resultat, men även koramu-nerna och socialförsäkringssektorn beräknas ha lämnat expansiva bidrag.
Under 1975 väntas bilden av den offentliga sektorns finanspolitiska effekter bli något annorlunda. Enligt tabellen beräknas totaleffekten bli klart positiv 1975 men inte av samraa storleksordning som 1974, främst beroende på att statens mycket starkt stimulerande inverkan på samhällsekonomin 1974 inte beräknas få någon motsvarighet 1975: Effekterna av kommunernas aktiviteter förutses bli av i stort sett samraa storleksordning 1975 sora 1974 medan socialförsäkringssektorns positiva inverkan väntas minska.
Den mycket starka positiva effekt sora 1974 härrörde från staten kan inte förklaras av statens direkta efterfrågan i form av konsumtion och investeringar. Enligt tabell 8: 6 är statens direkta efterfrågan både 1974 och enligt prognoserna för 1975 förhållandevis neuttal. Förklaringen ligger i stället i de mycket kraftiga stimulansåtgärder som vidtogs under 1974 och som innebar stora ökningar av de stathga transfereringarna samt en tidsbegränsad sänkning av mervärdeskatten. En betydande del av de statiiga transfereringarna är avsedda för andra offentiiga delseklorer, vilket i beräkningarna för dessa sektorer registreras som en negativ effekt av samma storlek. Den negativa multipli-katom för t. ex. erhållna statsbidrag i socialförsäkringssektorn är dock mindre än den positiva multiplikator som åsatts de slutliga utgifter inom denna sektor som bidragen avser. Den positiva effekt.somi därigenom uppkommer tUlgodoförs sålunda socialförsäkringssektorn.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 171
Den statiiga sektorn beräknas 1975 få en neutral inverkan på samhällsekonomin. Beräkningen av statens finanspolitiska effekter 1975 kan dock inte ses isolerad från utvecklingen under 1974. Den extraordinärt snabba ulgUtsutvecklingen för staten 1974 lill följd av den mycket omfattande reformverksamheten drev upp den statliga aktiviteten på en mycket hÖg nivå. Betydande stimulansåtgärder av engångskaraktär präglade dessutom den ekonomiska politiken i form av exempelvis de extra folkpensionsutbelalningarna i januari och april 1974, det e.xtra barnbidraget i april 1974 samt den tidsbegränsade sänkningen av mervärdeskatten under perioden 1 april—15 septeraber 1974. En stor del av de ekonomiska stimulansåtgärderna kan hänföras till första halvåret 1974. Under andra hälften av 1974 minskade statens stimulerande effekt på ekonorain järafört raed första halvåret. I förhållande till genomsnittsnivån 1974 beräknas ingen förändring inträffa under 1975.
Den kommunala sektom bidrog med en klart positiv inverkan 1974 och en finanspolitisk effekt i ungefär samma storleksordning kan väntas även 1975. Kommunernas direkta efterfrågan beräknas svara för ungefär halva totaleffekten 1975 liksom 1974. De positiva effekter som särskUt under 1974 utgår från socialförsäkringssektorn kan förefalla överraskande med tanke på den fonduppbyggnad som sker i socialförsäkringssystemet. Denna effekt uppstår emellertid som en konsekvens av den deflateringsteknik söm använts. Samma fenomen gör sig i viss utsträckning gällande för 1975 även om effekten beräknas bli av betydligt blygsammare storlek än 1974.
Vid bedömningen av den offentliga sektorns totala effekter 1975 bör observeras att investeringsfonderna inte ingår i de här presenterade beräkningama. Vid sidan av de aUmänna investeringsfonderna har beslut
1974 fattats om avsättningar till arbetsmUjöfond och särskild investeringsfond med totalt 35 % av företagens vinst för 1974. Avsättningarna beräknas komma att uppgå tUl betydligt över 3 miljarder kr. Om en stor del av dessa avsatta medel frisläpps under 1975 bör detta innebära ett betydande tiUskott till investeringsverksamheten under året. Det kan dessutora antas att den totala orafattningen av de investeringsprojekt som företagen förbinder sig att genomföra vid frisläpp från investeringsfonderna konuner alt klart överstiga de totala frisiäppsbeloppen. Ora hänsyn därför tas även till investeringsfondernas stimulanseffekt under
1975 blir bilden avsevärt mer positiv vad gäller den offentliga sektoms inverkan på bruttonationalprodukten detta år än vad som fraragår av tabeU 8: 6.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 172
9¶Kreditmarknaden
Valutareservens utveckling och näringslivets finansieringsbehov, framför allt industrins, har på ett avgörande sätt påverkat kreditpolitikens utformning under 1974. Under senare hälften av mars och de första dagarna av april inträffade ett kraftigt valutautflöde. Ett nytt utflöde följde under maj—juli. Utflödena betingades endast delvis av den försämring av bytesbalansen sora de stigande oljeprisema medfört. I stor utsträckning var de uttryck för ett inträffat kapitalutflöde. Det mycket kraftiga utflödet under andra hälften av mars och de första dagarna av april var klart av spekulativ karaktär och kan ha sammanhängt med att Sverige i högre grad än andra länder vid denna tid satsade på en expansiv ekonomisk politik, vUket kunde förmodas leda tUl en särskUt stor press på vår utrikesbalans.
De åtgärder riksbanken vidtog i samband med den första vågen av valutautströmningen var i huvudsak följande. Den 2 april höjdes diskontot från 5 tUl 6 %. Den s. k. straffräntan, som tUlämpas för excessiv upplåning i riksbanken höjdes från 7 till 8 %. Kassakvotskraven höjdes från 1 tUl 5 %, vHket bidrog till att öka bankernas upplåning i riksbanken. Skattkammarväxelräntan höjdes till 8 %. Sammanlagt innebar
Diagram 9:1 Affärsbankernas utestående krediter till övriga ändamål exkl. bostadsbyggnadskrediter 1969—1974
Procentuella 12-månadersförändringar
1969 1970 1971 1972 1973 1974
Källa: Riksbanken.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget
173¶Diagram 9:2 Riksbankens guld och valutor, vaiutabankernas tidsposition samt valutareserven 1970—1974
Stockuppgifter i slutet av varie månad, rriilj. kr
5000 -
1970 1971 1972 1973 1974
Källa: Riksbanken.
åtgärderna att räntan på den korta marknaden i Sverige kora att ligga vid lägst 8 %. Denna höjning var av särskUd betydelse med hänsyn till kapitalströmraarna över gränserna.
Åtgärderna tycktes dock ej få någon omedelbar inverkan på ifrågavarande kapitalrörelser. Kapitalbalansen och restposten i betalningsbalansen uppvisade tillsammans ett icke oväsentligt nettokapitalulflöde under andra kvartalet 1974. Inte heller syntes företagen visa någon tendens till att täcka sitt behov av rörelsemedel genom att dra ned sina i utländsk valuta placerade likvida tillgångar. Valutabankernas tidsposition ökade nämligen med drygt 900 milj. kr. under andra kvartalet 1974 (diagram 9: 2). Denna ökning berodde helt på tillväxten på valutakontona. Företagen tycktes i stället föredra en mindre gynnsam utveckling av sin inhemska likviditet, vilket diagram 9: 3 också ger en antydan om. Valutareserven kom sålunda att minska avsevärt under andra kvartalet 1974 eller med närmare 2 miljarder kr. Riksbanken beslöt under andra kvartalet 1974 att någon ränta inte skulle utgå på medel, som insattes på valutakonto efter den 18 juni 1974. Syftet med denna bestämraelse var att framkalla en överflyttning från valutakonto tUl den centrala valutareserven. Redan under juli 1974 stoppades tillflödet tUl detta konto upp. Behållningarna på dessa valutakonton har sedan dess minskat. Valutareserven fortsatte dock att minska.
Ytterligare kreditpolitiska åtgärder med i huvudsak oförändrad in-
Prop. 1975: 1 Bilaga 1 Finansplanen 174
riktning företogs härefter i augusti. Diskontot höjdes till 7 %, straffräntan till 9 9c och i saraband därraed skattkammarväxelräntorna och dags-låneräntorna till ungefär 9 %. De korta räntorna kora därigenom upp på en nivå omkring 9 % och sålunda närmare den räntenivå som förekom i utlandet. I syfte att underlätta den selektiva inriktningen av kreditgivningen, sora bankerna i april uppmanats iaktta, upphävde riksbanken i augusti vissa begränsningar i svenska företags raöjligheter att låna utomlands. Under tredje kvartalet 1974 syntes vissa positiva effekter på framför allt kapitalbalansen. Nyupptagna kortfristiga lån i utländska banker för export och import blev något större under tredje kvartalet 1974 jämfört med andra kvartalet 1974. UtveckUngen av de registrerade handelskrediterna under tredje kvartalet 1974 innebar en svag nettoupplåning utomlands detta kvartal från att från millen av
1973 i stort sett varje kvartal representerat en mer eller mindre stor nettoutlåning. Nyupptagna övriga privata långfristiga lån uppvisar en ökning under tredje kvartalet 1974 jämfört raed upplåningen under samtliga kvartal sedan 1973. Till stor del kan delta hänföras till en större utiandsfinansiering av de direkta investeringarna utomlands. Kapital balansens saldo kora härigenom att ligga nära noll under tredje kvar talet 1974. Dessutom fick borttagandet av ränlegottgörelsen på valuta konto en påtaglig effekt detla kvartal. Valutabankernas tidsposition svängde som en följd härav från en ökning på 800—900 milj. kr. per kvartal sedan tredje kvartalet 1973 tUI en nedgång på 140 milj. kr. tredje kvartalet 1974. Trots denna utveckling av kapitalbalansen, restposten och lidsposilionen kom valutareserven Iredje kvartalet likväl att minska med 900 milj. kr. på grund av ett underskott i bytesbalansen på 2,3 miljarder kr.
Mot bakgrund av ett förutsatt fortsatt underskott i vår bytesbalans och den därpå grundade konklusionen, all näringslivets lånebehov tUl en del måste tUlgodoses utom landet beslöt riksbanken i slutet av november
1974 att till utgången av första halvåret 1975 förnya tidigare rekom mendationer rörande begränsad ökning av affärsbankernas iitestående krediter till övriga ändamål exkl. bostadsbyggnadskrediter. Affärsban kerna rekommenderades sålunda att begränsa denna ökning så att den ultimo juni 1975 inte skulle överstiga 20 % räknat från den 31 decem ber 1973. Från denna tidpunkt tiU slutet av oktober 1974 hade stocken av sådan utlåning redan vuxit med 12 %. Bankerna uppmanades, att vid sin utlåning prioritera industrin och särskilt de företag, som har begrän sade möjligheter till upplåning utomlands. Den del av bankernas övriga utiåning, som finansieras i utiandet skall inte medräknas i de ökningstal, som rekommenderas av riksbanken. Riksbanken införde också begräns ningar i bankernas möjligheter alt ställa kreditgarantier. Avsikten var, att härigenom dämpa en expansion av kreditförmedlingen utanför den organiserade kredilmarknaden. Kreditgarantier utgör nämligen löften
Bil. 1 Preliminär nationalbudget
175¶Diagram 9: 3 Industrins likviditelsutveckling 1969—1974
12-månadersflöde, milj. kr. " ■,.
1970 I
1974 Anm. Med likvida medel menas kassa-, bank-, postgirotillgodohavanden, kortfristiga penningplaceringar samt icke-utnyttjad checkräkningskredit. Uppgifterna avser industriföretag med fler än 200 anställda.
Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån,
från bankerna alt stå sora garant vid låneverksamhet utanför banksystemet. Sådana garantier skulle tillåtas öka med 3 % av den övriga utlåningens volym per 31 december 1973. Varje ökning av garantierna utöver dessa 3 % skall adderas till den övriga utlåningen vid avstämningen av hur bankerna har uppfyllt rekommendationen. Inga nya rekommendationer gavs till sparbanker och föreningsbanker angående "övrig" utlåning. I stä,llet höjdes likvidiletskvotskravet för dessa institut från 20 % till 23 % att gälla fr. o. m. den 30 juni 1975, vilket förutsätter en fortsatt och oförändrad återhållsamhet i deras utåning.
9.1¶Likviditetsutvecklingen
Penningmängden
Den sedan årsskiftet 1970/1971 mycket snabba stegringen i samhällsekonomins totala likviditet omräknat i fasta priser bröts under våren 1974 och kom särskilt under oktober 1974 att visa en nedgång (diagram 9: 4). Tendensen framträder även i tabell 9: 1 över penningmängdens värdemässiga utveckling under de tre första kvartalen 1974. För denna period anges sålunda penningmängdens tillväxt till 10,2 miljarder kr. mot 11,1 miljarder kr. för motsvarande tid 1973. Den kvartalsvisa utveckUng-
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen
176¶Diagram 9: 4 Penningmängden hos allmänheten 1968—1974
Stockuppgifter vid slutet av varje månad i fasta priser. Miljarder kr. Säsongrensade data. Medelpriser 1968 = 100. Log. skala
\
100 95
y
r
n
90 85
r
S/Vs/
I/"
----------
80 Å—
1974 Anm. Penningmängden definieras som allmänhetens sedelinnehav plus samtliga inlåningsräkningar i affärsbankerna, de större sparbankerna, postbanken samt föreningsbanker.
Källa: Konjunkturinstitutet.
en var dock påtagligt ojämn. Penningmängden ökade fortfarande under första kvartalet 1974 i snabb takt, medan ökningen härav avtog påtagligt under andra och tredje kvartalet 1974. Valutareservens utveckling kom totalt under de tre första kvartalen 1974 att — jämfört med samma tid 1973 — påverka penningmängdens förändring i negativ riktning med 6,8 miljarder kr. Det statliga utgiftsöverskottet gav däremot ett tillskott tUl penningmängden, som var 4,8 miljarder kr. större, under de tre förs-
Tabell 9: 1 Penningmängden hos allmänheten under de tre första kvartalen 1973 och 1974
Milj. kr.
1-3 kv. 1973
1-3 kv. 1974
Penningmängden hos allmänheten, ökning
10 249
Tillskott genom:
Valutareservens förändring
3 081
-3 744
Statens utgiftsöverskott
5 165
Statens upplåning utanför bankerna (-)'
-2 284
-3 113
Bankernas utiåning till allmänheten
8 912
10 729
Mellankrediter
-396
Bankernas nettoförvärv av hypoteksobliga-
tioner
2 676
Diverse
-194
-1068
' Tecknet (—) innebär att förändringarna i posten i fråga har erhållit omvänt tecken. Källor: Konjunkturinstitutet och riksbanken.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 177
ta kvartalen 1974 järafört med sanuna period 1973. Denna positiva inverkan på penningmängden neutraliserades till en del av en något större statlig upplåning utanför bankerna, men ökningen i lUlskoltel från budgetsidan blev trots detta likväl av betydande storlek under de tre första kvartalen 1974. Även bankernas nettoköp av hypoteksobliga-lioner gav ett betydligt större tillskott under de tre första kvartalen 1974. Tillväxten låg till allra största delen på Iredje kvartalet. Ökningen i penningraängdstUlskottet från bankemas utlåning till allmänheten var under de tre första kvartalen 1974 av ungefär sanuna storleksordning, som från deras netloköp av hypoteksobligationer. Den kvartalsvisa fördelningen var dock raycket ojämn. Sålunda uppgick förändringen i tillskottet från bankernas utlåning tiU aUmänheten tiU 1,2, 2,3 —1,7 mUjarder kr. under första, andra resp. tredje kvartalet 1974.
Likviditeisutvecklingen 'inom vissa sektorer
Den seklorvisa likviditeisutvecklingen skilde sig åt markant under vardera av de tre första kvartalen 1974 jämfört raed samraa kvartal
Tabell 9: 2 Bankernas likvida tillgångar under de tre första kvartalen 1973 och 1974
Milj. kr., nettobelopp
1-3 kV. 1973
1 -3 kV. 1974
3 081
-3 744
5 165
-2 284
-3 113
1' 332
-252
-330
—
-774
-98
-3 827
-128
1210
-6 742
-156
-4 425
-1 849
-3 902
3 064
1107
-7 272
: -2 721
1 312
-808
-5 059
-6
-5
103
530
ll 1 185
-499
811¶Påverkande faktorer
Total valutareserv
Statens utgiftsöverskott
Statens upplåning utanför bankerna (—)'
Allmänhetens innehav av sedlar och mynt (—)'
Medel på investeringskonto i riksbanken (—)■
Medel på arbetsmiljökonto i riksbanken ( —)'
Kassakvotsmedel i riksbanken (—)'
Övriga riksbankstransaktioner
Summa (1)(2)
Affärsbankernas likvida tillgångar
Korta nettofordringar på riksbanken
Korta nettofordringar på riksgäldskontoret
Korta nettofordringar på utländska banker
Statsobligationer
Summa (1)
Korta nettofordringar pä övriga kreditinstitut
Hypoteksobligationer och mellankrediter
Summa affärsbankernas likvida tillgångar
Sparbankernas och föreningsbankernas likvida
tillgångar
Korta nettofordringar på riksbanken
Korta nettofordringar på riksgäldskontoret
Statsobligationer
Summa (2)
Korta netiofordringar på övriga kreditinstitut
Hypoteksobligationer och mellankrediter
Summa sparbankernas och föreningsbankernas
likvida tillgångar 1699 842
' Tecknet (—) innebär att förändringarna i posten i fråga har erhållit omvänt tecken.
Anm. Affärsbankernas kassakvotsmedel är ej medräknade i deras likvida till-gängar.
12—Riksdagen 1975. I saml. Nr 1. Bil. 1.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 178
1973. Sålunda återfanns tUlväxten i penningmängdsökningen första kvartalet 1974 på 1,6 mUjarder kr. uteslutande hos hushållssektorn. Företagens och kommunernas likviditet förefaller däremot ej ha ändrats nämnvärt under detta kvartal. Hushållssektorns inlåning torde ha fortsatt att öka i ungefär samma takt under andra kvartalet 1974. Nedgången i penningmängdsökningen på 1,2 miljarder kr. detta kvartal återfanns i stället inom företags- och kommunsektorerna. I synnerhet kommuninlåningen minskade under andra kvartalet 1974 eller med ca 1,7 miljarder kr., men även företagsinlåningen torde ha minskat avsevärt detta kvartal, uppskattningsvis med runt en miljard kr. Diagram 9: 3 över industrins likviditetsutveckling ger elt visst slöd för en sådan uppfattning. Under tredje kvartalet 1974 torde en markant omsvängning i utvecklingen av hushållens inlåning ha ägt rum. Till allra största delen återfanns nedgången i penningsmängdsökningen detta kvartal på 1,3 miljarder kr. inom denna sektor. HärtUl bidrog i viss mån även utvecklingen av kommunernas likviditet.
Bankernas likviditet
Av tabell 9: 2 framgår, att bankernas likviditet försämrades med 6,7 mUjarder kr., under de tre första kvartalen 1974 jämfört med en likviditetsökning på 1,2 miljarder kr. under sarama period 1973. Detta innebar sålunda ett omslag i negativ riktning på närmare 8 mUjarder kr., varav närmare 6 miljarder kr. föll på andra kvartalet 1974. HärtUl bidrog i stor utsträckning valutareservens ogynnsamma utveckling. Under andra kvartalet 1974 kora dessutom kassakvolshöjningen i april 1974 att medföra en verksam bindning av bankernas behållna likviditet. Den något lugnare valutautvecklingen samt de förhållandevis lägre insättningarna av kassakvotsmedel i riksbanken under tredje kvartalet 1974 innebar, att bankemas likviditetssituation förbättrades detta kvartal. Utvecklingen
Tabell 9: 3 Affärsbankemas likviditetskvoter 1971—1974
Likvida tillgångar i procent av skulder vid slutet av varje månad. Genomsnitt för samtliga banker.
1974 Januari
38,6
37,0
36,8
41,2
Februari
38,3
35,7
35,0
39,3
Mars
38,3
36,3
36,6
37,5
April
38,9
35,4
34,9
34,6
Maj
36,0
34,7
35,4
33,1
Juni
35,0
33,5
34,8
32,1
Juli
37,7
35,5
37,6
33,9
Augusti
37,2
34,9
36,2
32,6
September
37,0
34,2
36,1
34,6
Oktober
38,2
35,4
35,9
34,5
November
38,3
35,4
38,2
December
38,2
37,3
39,9
Källa: Riksbanken.
Bil.l Preliminärnationalbudget 179
r'
av nämnda faktorer under andra och tredje kvartalet 1974 avspeglas i viss mån också i bankernas likvida tillgångar. Sålunda försämrades deras nettoslällning gentemot riksbanken i avsevärt högre takt under andra kvartalet 1974 än under sararaa kvartal 1973. Likaså skedde elt relativt kraftigt omslag i bankernas korta nettofordringar på utländska banker andra kvartalet 1974. Det ansträngda lUtviditetsläget i bankerna ledde till att affärsbankerna under tredje kvartalet sålde ut statsobligationer och skattkammarväxlar för att minska sin skuld till riksbanken och därmed förbättra sin kassalikviditet. Bl. a. i syfte att gardera det stipulerade likviditetskvotskravet (tabell 9: 3) på 30 % för de större affärsbankerna och 24 % för övriga affärsbanker gjorde dessa samtidigt relativt orafattande nettoförvärv av hypoteksobligationer. Med dessa net-loförvärv och en positiv utveckling av bankernas korta nettofordringar på övriga kreditinstitut under de tre första kvartalen 1974 jämfört raed sararaa kvartal 1973 kora oraslaget i förändringen i deras loiala likvida tUlgångar att stanna på —5,1 mUjarder kr för dessa kvartal.
9.2¶Kreditinstitutens utlåning
Som framgår av tabell 9: 4 växte de organiserade kreditströmmarna med 7,7 mUjarder kr. tUl 25,9 railjarder kr. under niomånadersperioden t. o. m. september 1974. Affärsbankernas kreditgivning avtog dock un-
Tabell 9: 4 Kreditmarknaden under de tre första kvartalen 1973 ocb 1974
Milj. kr. nettobelopp
Längivare
Låntagare
Staten
Kommuner
Bostäder
Näringsliv
Summa
l — 3kv. 1973
Riksbanken
-3 155
—
-3 137
Affärsbanker
1 117
1 661
5 062
8 084
Sparbanker och föreningsbanker
-111
1 747
2 998
Enskilda försäkringsim-ättningar
1 597
2 639
Offentliga försäkringsinrättningar'
2 217
6 189
Allmänheten
1 175
-40
1465 Summa
6 901
10159
18 238
1 — 3 kV. 1974
Riksbanken
—
4 494
Affärsbanker
-2 929
2 056
5 694
5012 Sparbanker och föreningsbanker
538 -
-132
2 880
5 225
Enskilda försäkringsinrättningar
2 795
Offentliga försäkringsinrättningari
1 118
2 461
2 227
6 181
Allmänheten'
2 212
Summa
5165
603
8 045
12106
25 919
' Exkl. återlån samt exkl. förvärv av utiändska obligationer och bankers föriagsbevis. ' Inkl. investeringsbankens kortfristiga placeringar.
Källa: Riksbanken.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen
180¶Tabell 9: 5 Affärsbankernas utestående krediter till vissa sektorer av näringslivet 1973-
Procentuell förändring. Inom parentes anges den absoluta förändringen i milj. kr.
-1974
Nov. 1973- maj 1974
Maj 1974-nov. 1974
Nov. 1973-nov. 1974
0.6 (168) 6.5 (691)
Näringslivet Industri
Handel och servicenäringar
Privatpersoner m.m.
15.3 (3427) 20.2 (1791)
12.5 (955) —].0(—87) 15.2 (939) 4.7 (337)
16.1 (3595) 28.0 (2482)
11.3 (868) 20.6 (1276)
Anm. Exkl. Sparbankernas bank och Föreningsbankemas bank inkl. PK-banken. Källa: Svenska bankföreningen.
der denna period med drygt 3 miljarder kr. lUl 5 railjarder kr. Det var emellertid endast deras kreditgivning till staten, som minskade raed ca 4 miljarder kr., medan den växte med några hundra milj. kr. till bostadssektorn och näringslivet. Både utvecklingen av affärsbankernas statsobligationsinnehav samt deras innehav av skaltkamraarväxlar medverkade tUl den kraftiga nedgången i kreditgivningen till staten under de tre första kvartalen 1974. Affärsbankernas köp av statsobligationer var nämligen 1,6 miljarder kr. lägre under de tre första kvartalen 1974 jämfört med samma kvartal 1973. Dessutom avvecklade affärsbankerna sitt skattkammarväxelitmehav. Affärsbankernas kreditgivning till näringslivet ökade påtagligt under första halvåret 1974 för all under tredje kvartalet 1974 uppvisa en kraftig minskning (jfr diagram 9: 1). Som framgår av tabell 9: 5 framträder denna utvecklingstendens både för industrin och handeln samt för privatpersoner. Härmed uppnåddes en av de åsyftade effekterna med de kreditpolitiska åtgärderna under våren och sommaren 1974.
Vad gäller affärsbankemas kreditgivning till bostadssektorn skedde under de tre första kvartalen 1974 en omfördelning i deras placerings-objekt. Affärsbankerna tycks sålunda under dessa kvartal i relativt hög grad ha lyft av både bostadsbyggnadskrediter och mellankrediter. Under denna period minskade nämligen stocken mellankrediter med ca 400 milj. kr. järafört raed en ökning på 300 railj. kr. under samraa tidsrymd 1973. Likaså ökade under de tre första kvartalen 1974 de avlyfta bostadsbyggnadskrediterna snabbare än de utbetalda, vilket innebar, att stocken utestående bostadsbyggnadskrediter kora att växa i lägre takt under niomånadersperioden t. o. m. september 1974 jämfört med samma period 1973. Parallellt med denna nedgång i affärsbankernas direkta lån till bostadssektorn växte deras nettoinnehav av bostadsobligationer i betydligt snabbare takt under de tre första kvartalen 1974 jämfört med samma kvartal 1973. Även denna utveckling får i viss mån ses mot bakgrund av bankemas försämrade likviditetsläge. Visserligen hade en överenskommelse för 1974 träffats om ett visst åtagande från
Bil.l Preliminärnationalbudget . 181
bankernas sida vad gäUer den långa finansieringen av bostäder men köpen av bostadsobligationer tidigafeliades troligen på grund av de sjunkande likviditetskvoterna.
Kreditgivningen från sparbanker och föreningsbanker ökade under de tre första kvartalen 1974 med 2,2 miljarder kr. jämfört med de tre första kvartalen 1973, varav hälften gick till näringslivet. Däremot var kreditgivningen från enskilda försäkringsinrättningar i stort sett oförändrad under denna period. Bland sektorerna var det endast kreditgivningen till staten, som ändrades i någon nämnvärd utsträckning — en ökning med 475 railj. kr. Även allmänna pensionsfondens kreditgivning var av ungefär samma storleksordning under de tre första kvartalen 1974 järafört med sanuna period 1973. Inte heller några dramatiska svängningar i fondens kreditgivningsmönster kunde konstateras.
9.3¶Den sektorvisa upplåningen
Statens budgetunderskott ökade med 4,8 miljarder kr. under de tre första kvartalen 1974. Statsskuldspoliliken fortsatte samtidigt att förskjutas i långfristig riktning. Som framgår av tabell 9: 6 var nettoemissionen av såväl statens långa räntebärande som dess premieobligations-lån sammanlagt ca 1,6 miljarder kr. större under de tre kvartalen t. o. m. september 1974'jämfört med samma period 1973. Samtidigt var statens korta obligationslån 2,2 miljarder kr. lägre, vilket i första hand beror på den extremt höga upplåning mot korta statsobligationer under de tre första kvartalen 1973, som företogs i avsikt att binda upp affärsbankernas omfattande överskottsmedel dessa kvartal. I absoluta tal var de korta statsobligationslåhen dock icke obetydliga heller uiider de tre första kvartalen 1974, fastän de i själva verket enbart utgavs under första kvartalet. Sammanlagt minskade sålunda obligationsupplåningen med ca 1/2 mUjard kr. jämfört med de tre första kvartalen 1973. Detta innebar, att staten i hög grad täckte sitt ökade upplåningsbehov genom försäljning av skattkammarväxlar tUl så gott som uteslutande riks-Tabell 9: 6 Statens budgetutfall - samt upplåningsformer under de tre första kvartalen 1973 och 1974 Milj. kr., nettobelopp
l-3kv. 1973 l-3kv. 1974
Budgetiitfallet {nettoutgift —) —357 —5 165 Upplåning {ökning -\-)
Skattkammarväxlar och kortfristig upplåning —5 801 385
Korta obligationslån 3 114 950
Långa obligationslån 1 403 2 470
Premielån 379 906
Sparlån 413 310
Övrigi 849 144
Summa 357 5165
Källa: Riksbanken och riksgäldskontoret.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 182
Tabell 9: 7 Bostadssektorns upplåning pä kreditmarknaden under de tre första kvartalen 1973 och 1974
Milj. kr., nettobelopp
l-3kv.
1-3 kV. 1974
Obligationer
4 246
6 068
Direkta lån i affärsbankerna
1 211
därav: bostadsbyggnadskrediter
mellankrediter
-396
Bostadslån hos andra kreditinstitut
1 600
Summa
6 901
8 045
Källa: Riksbanken.
banken. Som framgått tidigare sålde affärsbankerna ut sina skattkammarväxlar under de tre första kvartalen 1974 för att kunna minska sin skuld tiU riksbanken.
Kommunernas finansiella sparande, som förbättrades under 1973 torde ha försämrats under 1974. Omslaget uppskattas till drygt 900 milj. kr. Kommunerna förefaller mer än väl ha täckt detta omslag med en sänkning i ökningstakten av de likvida tUlgångarna. Sålunda uppgick kommunemas inlåning till 1,5 miljarder kr. under de tre första kvartalen 1974 att jämföra med 3,8 miljarder kr. under motsvarande period 1973. Genom att sålimda godta en väsentligt lägre uppbyggnad av sin likviditet 1974 tycks kommunema också i någon mån ha kunnat minska sin upplåning detta år. Som framgår av tabell 9: 4 uppgick deras upplåning på kreditmarknaden under de tre första kvartalen 1974 tiU 600 mUj. kr., vilket var 200 milj. kr. lägre än tmder samma period 1973.
Bostadsinvesteringarna beräknas ha minsVat med ca 11 % i volym under 1974, medan den värdemässiga nedgången uppskattas tUl knappt 1 mUjard kr. Nettoutbetalningama av de statliga bostadslånen har beräknats ligga på ungefär samma nivå 1974 som 1973. Härav följer att bostadssektorns upplåning på kreditmarknaden 1974 skulle kunna ha sjunkit i samma takt som den värdemässiga nedgången i bostadsinvesteringarna för att dessa 1974 skulle ha blivit täckta, dvs. en upplåning på kreditmarknaden 1974 på 10 miljarder kr. En sådan överensstämmelse mellan upplånmg och investeringsbehov är emellertid ingen självklarhet. Upplåningen på kreditmarknaden avser nettoplaceringar och inkluderar fömtom finansiering av bostadsbyggandet även lån mot säkerhet i äldre fastigheter. Bostadssektorns upplåning på kreditmarknaden torde ha uppgått till knappt 12 miljarder kr. 1974.
Som framgår av tabell 9: 7 ökade bostadssektorns upplåning på kreditmarknaden med 1,1 mUjarder kr. under de tre första kvartalen 1974. Dess upplåning på obligationsmarknaden, som ökade med 1,8 mUjarder kr. under dessa kvartal, betingades i hög grad av den tidigare omtalade försämringen av affärsbankemas likviditetssituation. Samma förhållande gällde även bostadssektorns direkta lån i affärsbankerna.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 183
Diagram 9: 5 Vinstutvecklingen inom induslrin 1957—1974
Procentuell förändring i bruttovinstmarginalen.
1957 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74
Anm. Uppgiften för 1974 avser delåret dvs. de första sex eller åtta månaderna. Den omfattar endast industriföretag med över 500 anställda.
Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
Näringslivets investeringar i byggnader och maskiner ökade med 4,6 % i volym under 1974. Motsvarande värdemässiga ökning uppgick till 4,6 mUjarder kr. Samldigl ägde ett lageromslag på 6,8 mUjarder kr rura, nämligen från en lagerneddragning på 1,2 miljarder kr. 1973 till en lagemppbyggnad på 5,6 miljarder kr. 1974. Totalt beräknas alltså näringslivets investeringar ha växt med drygt 11 miljarder kr. Även näringslivets bmttosparande torde ha ökat ehum i lägre takt. I denna riktning pekar bl. a. uppgifter om utvecklingen av rörelseresultatet för industriföretag med fler än 500 anställda under de första 6—8 måndema 1973—1974. Totalt uppgick denna ökning till 60 %. Motsvarande uppgift för delåren 1972—1973 stannade på 43 %. Detta resultat för delåret 1974 skiftade dock starkt mellan de olika branscherna. Sålunda ökade rörelseresidtatet delåret 1974 inom jäm-, stål- och metallverken med 84 % samt inom massa-, pappers- och pappersvaminduslrin med 130 %. Ökningen inom övriga branscher tillsammans stannade på 22 %. Den sneda utvecklingen i rörelseresultatet avspeglas också i utvecklingen av bmttovinstmarguialen, som under delåret 1974 ökade med 2,6 % för industriföretag med fler än 500 anställda. Om järn-, stål- och metallverken samt företag inom raassa-, pappers- och pappersvaminduslrin exkluderas sänktes under delåret 1974 bruttovinstmarginalen för de återstående företagen med 0,1 % (diagram 9: 5). En ytterst grov och schematisk överslagsberäkning över resultatutvecklingen 1974 för olika delar
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 184
av näringslivet pekar på en möjlig vinstförbältring om ca 30 % för hela denna sektor 1974, vilket kunde tänkas ha resulterat i en approximativ ökning av företagens icke utdelade vinster om drygt 5 mUjarder kr.
I de sålunda uppskattade rörelseresultaten 1974 torde emellertid i avsevärd utsträckning ingå även sådana bokförda ökningar av lagervärdena, vilka inte grundas på någon lagervolymförändring. Sådana upp-värderingar kan visserligen representera reala förmögenhetsvinsler — i synnerhet i den mån lagren kan betraktas sora balanserade av penning-skulder — men utgör inte någon intäkt, som kan disponeras för att finansiera exempelvis en uppbyggnad av lagervolymen. Detta kan länkas utgöra en del av förklaringen till att de kalkyler, som kunnat göras på grundval av del preliminära nationalräkenskapsmaterialet tyder på en väsentligt svagare utveckling av företagssektorns brutlosparande än som direkt kan utläsas av de redovisade rörelseresultaten. Man får under sådana omständigheter räkna med möjligheten av att näringslivets finansiella sparande kan ha försvagats raed avsevärt mera än 6 railjarder kr.
Utvecklingen av avsättningar på investeringskonlo samt arbetsmiljö konto i riksbanken torde ha påverkat sektorns likvidiletsutveckling i ne gativ riktning med ytterligare någon miljard kr. 1974. Samtidigt torde dess upplåning på kredilmarknaden ha ökat med ca 2 mUjarder kr. Som framgår av tabell 9: 8 uppgick under de tre första kvartalen .1974 denria upplåning nämligen lUl 12,1 railjarder kr., vilket var 2 raUjarder kr. mer än samma period 1973. Av ökningen svarade sparbanker och förenings- banker för ca hälften, medan sektorns upplåning i affärsbankerna ökade med drygt 400 milj. kr. •
Under allt mer tUltagande åtstramning av kreditmarknaden under 1974 torde näringslivets upplåning utanför denna hä svällt. En indikation härpå ger bankernas garantiförbindelser. Stocken härav ökade med 2,3 miljarder kr. under perioden januari—oktober 1974 järafört med endast obetydliga förändringar under motsvarande period 1972 och 1973. Av nämnda ökning på 2,3 miljarder kr. föll inte mindre än 2 miljarder kr. på månaderna juni t. o m. oktober 1974.
Näringslivets upplåning utomlands, som den kommer tUl uttryck i betalningsbalansens privata kapitaltransaktioner samt troligen även i
Tabell 9: 8 Näringslivets upplåning på kreditmarknaden under de tre första kvartalen 1973 och 1974
Milj. kr., nettobelopp
1-3 kv. 1973 l-3kv. 1974
Obligationer och förlagslän
Aktier
Upplåning hos affärsbankerna
Upplåning hos andra kreditinstitut
Summa
Källa: Riksbanken.
1 557 '
' 1618
. 709
4 950
5 391
3-271
4 388
10 159
12 106
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 185
restposten, torde ha varit i stort sett oförändrad 1974 jämfört med 1973. Utvecklingen av de på näringslivets likviditet mest påverkande variablerna pekar således på en försämring av denna sektors likviditetsutveckling 1974 vilket också diagram 9: 3 ger en antydan om. Trols denna utvecklingstendens 1974 torde näringslivets likviditeissituation fortfarande vara god med tanke på framför allt 1972 och 1973 ärs kraftiga li-kvidhetsuppbyggnad, som i varje fall inte motvägs av någon väsentiig avtappning 1974.
9.4¶Utblick mot 1975
Som framgått av det föregående lorde den totala likvidiletsökningen i samhällsekonomin ha sjunkit något 1974. Hur likviditeten totalt kommer alt utvecklas under 1975 är f. n. vanskligt alt uttala sig om. De nu föreliggande prognoserna över utrikesbetalningarna 1975 antyder i och för sig alt häri skulle ligga en faktor, söm bidrar tiU en ytterligare försvagning av utvecklingstakten. Parallellt härmed kan dock en mera positiv utveckling av kapitalbalansen förväntas. Visserligen torde en förhållandevis betydande likviditetsberedskap föreligga även vid ingången av 1975. AUt snävare inhemska finansieringsmöjligheter torde dock så småningom leda till ett ökat ianspråktagande av utiändska kreditmöjligheter. Detta skulle kunna leda till ett stopp i valulautflödet 1975 och därmed åtminstone en neutral inverkan på penningmängdsökningen: Det beräknade budgetsaldot för 1975 torde i och för sig få én starkare likviditetspåspädande verkan än 1974. I vad raån denna effekt koraraer att göra sig gällande är eraellertid avhängigt i vilken grad staten kan komraa att placera sin upplåning på raarknaden utanför banksysteraet.
De kreditpolitiska åtgärderna i slutet äv november 1974 bl. a. angående utlåningslak för' affärsbankemas övriga utlåning exkl. bostadsbyggnadskrediter torde under åtminstone första halvåret 1975 komma att innebära en viss begränsning i likviditetstiUskOttet från bankernas utlåning till allmänheten. Utlåningstaket för affärsbankerna irmebär sålunda, att deras utestående krediter tUl övriga' ändamål exkl. bostadsbyggnadskrediter inte bör öka med raer än drygt 10 miljarder kr. under perioden 31 december 1973—30 juni 1975 eUer med 4 miljarder kr. under perioden 31 oktober 1974—30 juni 1975. Under 18-månaderspério-den t. o. ra. den 30 juni 1974 uppgick denna ökning tUl närmare 13 miljarder kr., varav drygt 7 mUjarder kr. inträffade under perioden 31 oktober 1973—30 juni 1974. Perioden 31 december 1973—30 juni 1974 kännetecknades dock av en synnerligen lätt kreditmarknad. För helåret blir givetvis utvecklingen av likviditetslHlsköttét från bankernas utlåning tUl allmänheten även beroende av den fortsatta utformningen av kreditpolitiken under senare delen äv 1975. ''
Den förutsatta utvecklingen av vålutabehållningåfnä 1975 torde i och
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 186
för sig kunna få en neutral eller positiv inverkan på bankernas likviditetssituation detta år jämfört med en likviditetsindragande effekt på mellan 3,5—4,0 miljarder kr. 1974. Ingenting talar f. n. för att statsbudgetens inverkan på bankemas likviditetsutveckling skidle avvika nämnvärt 1975 jämfört med 1974. Däremot torde särskilt under första kvartalet 1975 insättningarna till arbetsnuljö- resp. de särskilda investeringskontona i rUcsbanken komma att påverka bankernas likviditetssituation i negativ riktning, vilket kan föra med sig vissa besvär för bankerna alt uppfylla likviditetskvotskraven.
Utifrån inkomst- och utgiftsprognoserna för de olika sektorerna, som presenteras i de övriga kapitlen, har i detta kapitel vissa skattningar för dessa sektorers finansiella variabler gjorts för 1975. Enligt de beräkningar, som presenteras i kapitel 8, kommer statens anspråk på kreditmarknaden 1975 att uppgå till 11,8 mUjarder kr.
De bedömningar som gjorts av den kommunala inkomst- och utgiftsutvecklingen för 1975 indUcerar en ytterligare försämring av sektoms finansiella sparande detta år med ca 600 milj. kr. Kommunemas iikvidi-tetsläge torde dock, mot bakgrund av den kraftiga likviditetsuppbyggnaden 1972 och 1973 och trots den mindre gynnsamma utvecklingen 1974, vara tänaligen god vid ingången av 1975. Detta torde innebära att kommunerna har en potentiell möjlighet att själva finansiera en ökad del av sitt växande utgiftsöverskott med egna likvida medel.
Under 1975 uppskattas bostadsinvesteringama minska med 6,8 % i volym, vUket motsvarar en värdemässig ökning på ca 680 milj. kr. De statliga bostadslånen förefaller öka högst obetydUgt 1975. Detta skidle innebära, att bostadssektorns upplåningsbehov på kreditmarknaden kan tänkas öka 1975.
Näringslivets fasta investeringar uppskattas öka med endast ett par tiondels procent 1975 i volym, vilket värdemässigt motsvarar ca 3 mUjarder kr. Utvecklingen förefaller emellertid bli ojämn mellan de olika näringsgrenarna. Sålunda beräknas industrins investeringar i byggnader och anläggningar öka med ca 8 % i volym, medan handelns troligen komraer att sjunka något. Samtidigt torde näringslivets lagerinvesteringar öka med drygt 1 miljard kr. 1975. Hur finansieringsuppgiften komraer alt fördelas mellan de olika finansieringskällorna är på nuvarande stadium svårbedömbart. De kalkyler, som idag kan göras, tyder på en fortsatt försämring av näringslivets finansiella sparande 1975 ehuru i väsentligt lägre takt än 1974. Näringslivets likviditet torde dock ännu vid ingången av året vara god. Samtidigt torde med nuvarande kreditpolitik en viss begränsning i upplåningsmöjligheterna inomlands både på och utanför kreditmarknaden föreligga 1975. Den fortsatta restriktiviteten får ses mot bakgrunden av behovet att åstadkomma en viss kapitalinströmning från utiandet. Visserligen hejdades valutautströmningen under senare delen av 1974, men bytesbalansens stora
Bil.l Preliminärnationalbudget 187
underskott under 1975 gör en omfattande upplåning i utiandet nödvändig detta år. För att låntagare inora den privata sektorn skall raed-verka tUl en sådan upplåning raåste tillgången tUl krediter i Sverige vara begränsad. Detta nödvändiggör bibehållandet av en viss grad av strara-het på kreditmarknaden i Sverige.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 188
BIHANG
Delprognoser och arbetsfördelning rörande preliminär nationalbudget 1975
Av inledningen framgår vUka kapitel och avsnitt sora sammanställts inom finansdepartementets ekonomiska avdelning (EA) resp. konjunkturinstitutet (Kl). Nedan redovisas detta i tablåform. Hämtöver framgår EA:s och KI:s bedömningar av utvecklingen inom olika delsektorer.
Sektor
Avsnittet ut-
Prognos, %
format inom
EA
Kl
Privat konsumtion
Kl
3,5
3,5
Offentlig konsumtion
EA
—
Bruttoinvesteringar
Kl
0,5
-1
Lagerinvesteringar
Kl
4 100'
3 700'
Export av varor och tjänster
Kl
3¶Import av varor och tjänster
Kl
5¶Bruttonationalprodukt
EA
2,5
2¶Internationell bedömning
EA
Produktion inom gruvor, mine-
ralbrott, tillverkningsindustri
och skogsbruk
Kl
Övrig produktion
EA
Arl)etsmarknad
EA
De enskilda konsumenternas
ekonomi därav:
disponibel inkomst
Kl
transfereringar till hushåll
EA
priser
Kl
Kredilmarknad
Kl
Sammanfattande översikt
EA
Milj. kr., 1968 ärs priser.
Bli. 1 Preliminär nationalbudget lg9
Innehåll
1¶Sammanfattande översikt 2
1.1¶Den ekonomiska utvecklingen under 1974 2
1.2¶Utvecklingen inom olika områden 1975 7
1.3¶Sammanfattande bedömning för 1975 15
2¶Det internationella läget 22
2.1¶Sammanfattande översikt 22
2.2¶Länderöversikter 34
3¶Utrikeshandeln 58
3.1¶Exporten 58
3.2¶Importen 71
3.3¶Bytes- och betalningsbalansen 77
4¶Produktionen 82
4.1¶Sammanfattning av industriproduktionens utveckling 82
4.2¶Gmvor och mineralbrott samt tUlverkningsindustri 82
4.3¶Skogsbmket 98
4.4¶Övriga näringsgrenar och den totala produktionen 99
5¶Arbetsmarknaden 103
5.1¶Läget på arbetsmarknaden under 1974 103
5.2¶Arbetsmarknaden under 1975 113
6¶De enskilda konsumenternas ekonomi 117
6.1¶De disponibla inkomsterna 118
6.2¶Konsumentpriserna 123
6.3¶Den privata konsumtionen 125
7¶Investeringarna 130
7.1¶Sammanfattning av investeringsprognosen tor 1975 130
7.2¶Investeringsutvecklingen inom olika områden 135
7.3¶Lagerinvesteringarna 146
8¶Den offentliga verksamheten 150
8.1¶Allmänt 150
8.2¶Staten 150
8.3¶Kommunema 156
8.4¶Socialförsäkringssektorn 160
8.5¶Den konsoliderade offentiiga sektorn 164
8.6¶Beräkning av finanspolitiska effekter 168
9¶Kreditmarknaden 172
9.1¶Likviditetsutvecklingen 175
9.2¶Kreditinstitutens utlåning 179
9.3¶Den sektorvisa upplåningen 181
9.4¶Utblick mot 1975 185
Bihang
Delprognoser och arbetsfördelning 188
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 190
Tabellförteckning
1:1 Försörjningsbalans 1972—1974 3
2¶Preliminär försörjningsbalans för 1975 17
3¶Bytesbalans 1973—1975 20
2:1 Bmitonationalproduktens utveckling i olika länder och länder- områden 1973—1975 22 2 Konsumentpriser 1962—1974 24
3:1 Marknadstillväxten för färdigvaror (exkl. fartyg) i OECD- området 1971—1975 59
2¶Sveriges export av färdigvaror (exkl. fartyg) tiil OECD-området
1971—1975 60
3¶Sveriges export av färdigvaror (exkl. fartyg) 1968—1975 62
4¶Prisutvecklingen för färdigvaror 1960—1975 64
5¶Exportutvecklingen för olika vamgrupper 1973—1975 66
6¶Importutvecklingen för olika varugmpper 1973—1975 72
7¶Bytes- och betalningsbalans 1971—1975 78
4:1 Industriproduktionens utveckling 1972—1975 83
2¶Försörjningsbalans för sågade och hyvlade trävaror 1973—1975 85
3¶Försörjningsbalans för jäm och stål 1973—1975 90
4¶Försörjningsbalans för verkstadsprodukter, exkl. fartyg 1973—
1975 93
5¶Försörjningsbalans för övrig industrisektor 1973—1975 97
6¶Försörjningsbalans för rundvivke 1973—1975 99
5:1 Sysselsättningen inom olika näringsgrenar 1972—1974 110
2¶Arbetslösheten enligt arbetskraftsundersökningarna 1973 och 1974 113
6:1 De enskilda konsuraenlemas inkoraster och utgifter 1973—1975 119
2¶Inkorastöverföringar tUl hushåll 1973—1975 121
3¶Hushållens direkta skatter och avgifter 1971—1975 122
4 Hushållens nettobehåUning av de inkorastöverföringar sora re-
lormerades 1974 123
5¶Konsuraentprisindex deceraber 1973—oktober 1974 123
6 Konsuraentprisförändringen 1973—1975 uppdelad på kompo-
nenter 125
7¶Hushållens konsurationsutveckling 1963—1974 126
7:1 Brutloinvesteringafnas utveckling 1970—1974 särat prognos för
1975 131
2¶Bruttoinvesteringarnas utveckling 1970—1974 samt prognos för
1975 för privat, statlig och kommunal sektor 132
3¶Lägenheter i påbörjade och inflyttningsfärdiga bostadsbyggen
1968—1975 138
4 Preliminärt verkställda investeringar 1974 resp. planerade inves-
teringar 1975 enligt investeringsenkät i november 1974 139
5¶Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins
investeringar 1966—1975 140
6 Planerade och faktiska förändringar av de borgerliga priraär-
koraraunemas och landstingens investeringar 1967—1975 145
7¶Lagervolyraförändringar totalt och efter näringsgrenar 1971—
1975 149
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 191
8:1 Statens inkoraster och utgifter 1973—1975 153
2¶Koramuneraas iidcorasler och utgifter 1973—1975 157
3¶Socialförsäkringssektoms inkomster och utgifter 1973—1975 162
4¶Den offentiiga sektorns konsumtion och investeringar 1973—1975 165
5¶Den konsoliderade offentliga sektorns inkoraster och utgifter
1973—1975 165
6¶Finanspolitiska effekter 1974 och 1975 170
9:1 Penningraängden hos allmänheten under de tre första kvartalen
1973 och 1974 176
2¶Bankernas likvida tillgångar under de tre första kvartalen 1973
och 1974 177
3¶Affärsbankernas likviditetskvoter 1971—1974 178
4¶Kreditmarknaden under de tre första kvartalen 1973 och 1974 179
5 Affärsbankernas utestående krediter till vissa sektorer av närings-
livet 1973—1974 180
6¶Statens budgetutfall samt upplåningsformer under de tre första
kvartalen 1973 och 1974 181
7¶Bostadssektorns upplåning på kreditmarknaden under de tre
första kvartalen 1973 och 1974 182
8¶Näringslivets upplåning på kreditraarknaden under de tre första
kvartalen 1973 och 1974 184
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 192
Diagramförteckning
2:1 Bruttonationalproduktens utveckling i olika länder och länder-
oraråden 1965—1974 23
2¶Råvaruprisernas utveckling 1972—1974 25
3:1 Marknadstillväxt och marknadsandelar för Sveriges färdigvaru export tiU OECD-området 1962—1975 61 2 Exportutvecklingen, totalt och för vissa varugrupper 1968—1975 68
5:1 Antal obesatta platser 1970—nov./dec. 1974 107
6:1 Hushållens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter 1960—
1975 127
2¶Privat konsumtion fördelad på varugrupper. Hushållssparande.
1963—l:a halvåret 1974 128
7:1 Byggnads- och maskininvesteringar, totalt och uppdelat på sek torer 1966—1975 134
2¶Andel outhyrda lägenheter 3 månader efter färdigställandet
1968—1973 135
3¶Medianbyggnadstid i antal månader för påbörjade lägenheter
1970—1975 136
4¶Investeringar i bostäder och inom egentlig industri 1968—1975 137
5¶Investeringar inora egentlig industri, totalt och uppdelat på
branscher 1968—1975 141
6¶Totala industrins lagervolyraförändringar 1963—l:a halvåret
1974 147
9:1 Affärsbankernas utestående krediter till övriga ändamål exkl.
bostadsbyggnadskrediter 1969—1974 172
2¶Riksbankens guld och valutor, vaiutabankernas tidsposition samt
valutareserven 1970—1974 173
3¶Industrins likviditetsutveckling 1969—1974 175
4¶Penningmängden hos allmänheten 1968—1974 176
5¶Vinstutvecklingen inom industrin 1957—1974 183
MAKCUS tOKTK. STHU1 M74 TiOtlD
Bilaga 2
Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
Bilaga 2
Till KONUNGEN
Enligt den för riksrevisionsverket gällande instruktionen åligger det ämbetsverket alt varje år tiU Kungl. Maj:t avlämna en beräkning av statsverkets inkoraster för nästkomraande budgetår, avsedd som underlag för inkomstberäkningen i statsverkspropositionen.
1 Riksdagen 1975.1 saml. Nr 1. Bilaga 1. Bil. 2
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 2
Innan riksrevisionsverket nu framlägger förslag till beräkning av statens inkomster för budgetåret 1975/76 vill ämbetsverket inledningsvis lämna en sammanfattning av totalbudgetens utfall för de sistförflutna budgetåren.
Tofalbudgelens utfall budgetåren 1969/70—1973/74
I tabellen nedan presenteras inkomster och utgifter på totalbudgeten de senaste 5 åren. Både inkomster och utgifter visar en fortgående uppgång. Samtliga 5 år visar underskott. Skattereformen 1970, som frärast innebar höjd mervärdeskatt och sänkt direkt skatt för fysiska personer från 1 januari 1971, påverkar inkomststrukturen 1970/71 och 1971/72. Den 1 januari 1973 sänktes åter den direkta skatten för fysiska personer. Sänkningen finansierades raed att allraänna arbetsgivaravgiften höjdes från 2 % till 4 % den 1 januari 1973. Löntagarnas folkpensionsavgifter slopades 1974 och ersattes med en socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen som debiteras arbetsgivaren. Avgiften redovisas på titeln skatt på inkomst och förmögenhet ra. ra. Mervärdeskattens tillväxt 1973/74 dämpades av den tillfäUiga sänkningen av raervärdeskatten 1974. En närmare redogörelse för utvecklingen av statsverkets inkomster och utgifter läranas i riksrevisionsverkets publikation "Statens finanser 1974".
Totalbudgctens utfall budgetåren 1969/70—1973/74. Milj. kr.
1969/70 1970/71 1971/72 1972/73 1973/74
Inkomster Driftbudgeten: Skatt på inkomst och förmö-
genhetm.m....................... 17048 18441 19772 18266 20957
Övrig skatt på inkomst, för mögenhet och rörelse____ 623 629 748 787 843
Automobilskattemedel ___ 3 044 3 223 3 329 3 450 3 616
Allmän arbetsgivaravgift.... 698 1202 1944 3 086 4 555
Mervärdeskatt.................... 6 741 9 088 11626 13 096 13 930
Tullar och acciser i övrigt .. 7 414 7 823 8 387 8 679 9 381 Uppbörd i statens verksam het och diverse inkomster 1 546 1 534 1 794 2 034 2 075 Statens affärsverksfonder .. 525 573 680 814 950
övriga kapitalfonder............ 1 247 1 864 2 023 2 435 2 827
Säger för driftbudgeten 38 887 44 378 50 303 52 647 59 133
Övrig finansiering ............. 1516 1259 1527 1867 2 356
Summa inkomster 40 404 45 637 51830 54 513 61489
Utgifter
Driftbudgeten (exkl avskriv ningsanslag) .................... 37 487 41 240 47 992 53 475 62 746
Tnvesteringsanslag ............ 6 559 7 413 7 578 7 719 8 182
ökning av rörliga krediter.. 175 — 384 — 73 - 476 — 47
Summa utgifter 44 221 48 269 55 497 60 718 70 881 Totalbudgctsaido -3 817 -2 632 -3 667 -6 205 -9 393
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 3
Totalbudgetens utfall budgetåret 1973/74
Utfallet av totalbudgeten för budgetåret 1973/74 i förhållande tiU i riksstat och tiUäggsstat upptagna belopp fraragår av sararaanslällningen på s. 4—5. Tolalbudgeten visar elt underskott av 9 393 milj. kr. Utgifterna uppgår tUl 70 881 railj. kr. och inkorasterna till 61 489 railj. kr. Inkomsterna består av driftbudgetens inkomster, 59 133 mUj. kr., och övrig finansiering, 2 356 mUj. kr. i förra av dels avskrivningar och övriga kapitalmedel inom fonderna och dels övrig kapitalåterbetalning.
På utgiftssidan upptas aUa utgiflsanslag för de olika huvudtitlarna (departementsområdena) oberoende av om de representerar utgifter för driftbudgeten eller investeringar. Riksgäldsfondens underskott redovisas härvid som en särskUd huvudtitel. Utgifterna på driftbudgetens anslag för avskrivning av nya kapitalinvesteringar och oreglerade kapitalmedelsförluster upptas inte på totalbudgeten, eftersom dessa anslag endast representerar en överföring av utgifter raellan driftbudgeten och kapitalbudgeten och sålunda ej påverkar tolalbudgetens omslutning.
På utgiftssidan anges vidare den medelsförbrukning, som beräknats i övrigt, nämligen i förekommande fall i form av minskade anslagsbehållningar och ökad disposition av rörliga krediter. Utgifterna på reservationsanslag och investeringsanslag ingår i redovisade belopp. För-ändrmgama i anslagsbehåUningama kan därför inte hämtöver upptas som en särskild post i redovisningen. Inom parentes anges emellertid det belopp som svarar mot den i riksstaten beräknade förändringen av anslagsbehåUningama.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen
Totalbudgeten'1973/74 Milj. kr.
Summa 3 542
A. Skatter, avgifter, m. m.
Skatt på inkomst och förmögenhet m. m. övriga skatter på ink., form. och rörelse AutomobUskattemedel:
Fordonsskatt
Bensin- och brännoljeskatt
Vägtrafikskatt Allmän arbetsgivaravgift Tullar och acciser:
Tullmedel
Mervärdeskatt
Särskilda varuskatter
Omsättningsskatt på motorfordon
Tobaksskatt
Skatt på sprit
Skatt på vin
Skatt på malt- och läskedrycker
Energiskatt
Särskild skatt på motorbränslen
övriga tullar och acciser Uppbörd i statens verksamhet Diverse inkomster:
Bötesmedel
Totalisatoravgift
Tipsmedel
Lotterimedel
övriga diverse inkomster
Summa
B. Inkomster av statens kapitalfonder Statens affärsverksfonder:
Postverket
Televerket
Statens vattenfallsverk
övriga affärsverk Riksbanksfonden Statens allmänna fastighetsfond Försvarets fastighetsfond Statens utlåningsfonder:
Lånefonden för bostadsbyggande
övriga utlåningsfonder Fonden för låneunderstöd Fonden för statens aktier Fonden för beredskapslagring Statens pensionsfonder Diverse kapitalfonder
Beräknat
Redovisa-
Merin-
enligt
de belopp
komst (-I-)
riksstat
resp. brist
(-
•)
21 300
20 957
?43
-f
3 692
3 616
—
+ 160
2 052
2 009
—
1 500
1 307
4 715
4 555
—;
23 415
23 311
—;
1 022
+ 142
14 150
13 930
—;
Z20
—
—
1 817
1 879
+
2 200
2 244
+
+
1 222
_
—
+
1 266
1 313
+
+
+
+
+
_
+
55 906
55 356
—:
+ 129
—
+
_
+
+
+
+
1 746
1 748
+
1 660
1 655
—
+
—
+
—
+
—
3 777
+ 235
C. Kapitalbudgetens inkomster Avskrivningsmedel och övriga kapital
medel inom fonderna:
Statens affärsverksfonder
övriga kapitalfonder övrig kapitalåterbetalning
Totalbudgetens inkomster Underskott
1 960
2 345
+ 385
1 633
1 982
+ 349
+ 35
- 18
Summa
2 356
+ 367
61 437
61 489
+ 52
10 034
9 393
-641
Totalsumma
71471
70 881
-590
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
I riksstat
Redo-
Merutgift (+)
och till-
visade
resp.
läggsstat
belopp
besparing
upptagna
(-)
belopp
2 761
2 880
+ 119
1 815
1 575
-240
7 625
8 069
+444
21 729
22 244
+ 515
5 160
5 016
-144
5 108
5 026
- 82
10 237
10 506
+ 269
2 107
2 181
+ 74
+ 25
7 983
7 206
-111
1 110
+ 40
+ 33
- 1
+ 8
2 575
2 696
+ 121
A. Utgiftsanslag:
I. Kungl. hov- och slottsstatema II. Justitiedepartementet
III. Utrikesdepartementet
IV. Försvarsdepartementet V. Socialdepartementet
VI. Kommunikationsdepartementet VII. Finansdepartementet VIII. Utbildningsdepartementet IX. Jordbruksdepartementet X. Handelsdepartementet XI. Inrikesdepartementet XII. CivUdepartemsntet Xni. Industridepartementet XTV. Oförutsedda utgifter XV. Riksdagen och dess verk m. m. XVI. Riksgäldsfonden
Summa 70 521 70 928 +407
B. övrig medels förbrukning:
\. Minskning av ansIagsbehåUningar 800 (-904) -800
II. ökad disposition av röriiga
krediter 150 - 47 -197
Summa 950 - 47 -997
Totalbudgetens utgifter 71471 70 881 -590
Driftbudgetens inkomster budgetåret 1974/75
I närslutna bUaga B har riksrevisionsverket intagit en av ämbetsverket raed ledning av från vederbörande myndigheter infordrade uppgifter upprättad sammanställning över det beräknade utfallet av driftbudgetens inkomstsida för innevarande budgetår. Enligt denna beräkning skulle de på driftbudgeten uppförda inkorasttitlarna kunna väntas lämna en inkomst av 70 670 mUj. kr. mot i riksstaten beräknat 69 896 mUj. kr.
Inkomsterna på titeln skatt på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter m.m. beräknas nu understiga det i riksstaten upptagna beloppet med 600 milj. kr. Bland övriga inkomsttitiar räknas med högre inkomster än i riksstaten för vägtrafikskatt med 55 mUj. kr., allmän arbetsgivaravgift med 180 mUj. kr., tuUmedel med 95 milj. kr., raervärdeskatt med 670 milj. kr., tobaksskatt med 143 mUj. kr. och för spritskatt med 95 milj. kr. Högre inkomster än i riksstaten räknas även bl. a. för televerket med 16 railj. kr. och för statens järnvägar 35 mUj. kr. Lägre inkomster än i riksstaten räknas för bl. a. bensin- och bräimoljeskatt med 19 milj. kr. och malt- och läskedrycksskatt med 50 milj. kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 6
Utvecklingen av skatteunderlaget verksamhetsåren 1968—1973
Av väsentlig betydelse för bedömande av den framtida utvecklingen av statens inkomster är att analysera förändringarna av fysiska och juridiska personers inkomster. Riksrevisionsverkel läranar fördenskull här först en återblick på utvecklingen av dessa inkomster, sådana de kommer tiU uttryck i taxeringsstatistiken.
Utvecklingen av det vid taxeringen till statlig inkomstskatt uppnådda taxeringsresultatet redovisas i tabellen på s. 8—9. Av tabeUen framgår inkomster av olika förvärvskällor jämte utnyttjade avdrag vid de senaste sex taxeringarna.
Nämnda tabell visar att den sammanräknade nettoinkomsten för fysiska personer m.fl. tUl största delen, 92%, består av inkomst av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet. Därnäst i betydelse komraer inkomst av rörelse med drygt 4 % och inkorast av kapital raed drygt 2%.
Inkorast av ijänst har ökat kraftigt under den i tabellen redovisade sexårsperioden. Betydande avtalsmässiga lönelyftningar i förening med löneglidning och ökat antal arbetstiraraar har medfört en kraftig stegring av lönesumraan under perioden. För inkomst av tjänst redovisas en genomsnittiig inkomstökning på 9,5 % raellan 1968 och 1973. Vid jämförelse mellan åren måste observeras att fr. o. m. 1968 års taxering tUl statlig inkomstskatt endast ingår personer, för vUka statligt taxerad inkomst överstiger ortsavdraget eller fr. o. m. 1971 grundavdraget. Vid jämförelse mellan 1967 och 1968 års taxeringar skall därför inkorast av tjänst vid 1968 års taxering uppjusteras med ca 1 000 milj. kr. Vid en uppjustering av inkomst av tjänst enligt 1968 års taxering med detta belopp erhålls en ökning av ca 8 % från 1967 års taxering. Inkomståren 1969 och 1970 blev ökningstakten 8,9 resp. 12,1 %. Mellan 1970 och 1971 ökade inkomst av tjänst raed 10,0 %.
Det bör dock observeras att deklarationspliklgränsen saratidigt höjts från 2 400 kr. tUl 4 500 kr. särat att folkpensionäreraas koraraunala bostadstUlägg inte längre är deklarationsplikliga, vilket kan antas ha reducerat inkomst av tjänst 1971 med mellan en halv och en procent.
Fr. o. m. 1973 års taxering har deklarationsplikten reducerats ytterligare. Pensionärer som har enbart folkpension (inkl. pensionstUlskott) och små sidoinkomster behöver inte längre deklarera. Sidoinkomstema får uppgå till högst 1 500 kr. för ensamstående och 2 000 kr. för övriga. Eftersom dessa pensionärer tidigare generellt bevUjats extra avdrag motsvarande extra inkomsterna var deras beskattningsbara inkomst lika med noll både för 1971 och 1972. Den totala statiiga eUer kommunala skatten har således inte påverkats av förskjutningen i deklarationsplikten. Ser man däremot på inkomst av tjänst har den ökat raed endast 7,9 % mellan 1971 och 1972. Inkluderas även de ovannämnda pensionärernas inkomster skulle inkomst av tjänst ha varit ca
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 7
1 200 milj. kr. eller 1 % högre 1972 enligt en uppskattning av statistiska centralbyrån. Mellan 1972 och 1973 ökade inkomst av tjänst raed 8,3 %.
Inkomst av jordbruksfastighet har uppvisat måttliga förändringar 196S—1972. Mellan 1972 och 1973 ökade inkomsterna med 11,6%. Det kan påpekas att antalet inkomsttagare raed inkomst av jordbruksfastighet utvisat en fortgående minskning.
Inkomst av kapital visar stora procentuella förändringar under åren 1969, 1970 och 1973. För nämnda år redovisas ökningar raed 23,9, 19,5 resp. 8,2. Inkomstökningarna torde främst ha orsakats av höjda ränte-inkoraster. Verksarahetsåren 1971 och 1972 sjönk däremot inkomst av kapital till följd av den successivt sänkta räntenivån.
Avdragen för underskott i förvärvskälla har visat en fortgående ökning under hela den i tabellen redovisade perioden. Uppbromsningen av ökningstakten mellan 1971 och 1972 torde väsentiigen vara att tillskriva inverkan av den sänkta räntenivån samma år.
De allmänna avdragen utgjordes fram t. o. m. 1970 tUl större delen av kommunalutskylder. Därnäst i betydelse koraraer försäkringsavdrag av olika slag och de yrkesarbetande kvinnornas förvärvsavdrag. Som framgår av tabellen har det sararaanlagda beloppet av allraänna avdrag m. m. för fysiska personer ökat oavbrutet 1968—1973 frånsett då kora-munalskalteavdraget slopades 1971.
Vad angår aktiebolagens inkomster, läranar tabellen på s. 8—9 vissa upplysningar. Av denna framgår bl. a. att inkorast av rörelse ra. m. naturligt nog är den helt dorainerande inkoraslkällan. TabeUen visar också, att, till följd av under vissa år ganska betydande förändringar i de avdragsgilla koraraunalskatlemas belopp, utvecklingen av nettoinkomst och taxerad inkorast icke är helt paraUell. Det kan i detta sararaanhang påpekas, att bolagen i betydande utsträckning utnyttjat möjligheterna att göra avdragsgilla avsättningar tiU investeringsfonder för konjunkturuljäraning. Vid 1972, 1973 och 1974 års taxering fanns dessutora möjligheten att utnyttja ett extra avdrag för investeringar.
Av tabellen fraragår att vid 1974 års taxering visade bolagens sara-lade taxerade inkorast en ökning raed 12,9 %. Under närraast föregående taxeringsår redovisades en ökning raed 23,6 %.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen
Os r*
\or c
m rj 1-1
rn r-;
ooi/i m O
1—*p- e
oo oo 00
'r-T
--"t"- cC
(N
+ 4-4- +++ ++ + + + +
VD r, *-* ,_(
+ + + I + + +
+
OV
of
+
+++ +I+ ++ ++I+
O Ovo Ov_—„ "I
«n'oo"o" t-" o" k
Os-— f ÖO rl O M-
r-'"ov"o'v£r oö' Osas v
(S CM 11 "
I++++ ++ +
\o
+
0¶VO fn 00 vo fvW 00
r «lo rJ
I ++ +
• _ <~
m v2_o_ oo_
©"i-Tvo" f-f + + + +
00
o"
Tf ro Ov ro .
in Tf o ro Tt T-, ro m
ro .1 Ov f..
Ov"ro Tf oo in
Tf CS Ov OJ Ov
-< —v "O 00
t Tt
.i
i;
R
60
c
a
N
•C
•a
a
KB
L.
ON
(2
VO
ov.= Ov
■
3
r»
ov
O
1
1
o
s
£
Ov
g
t
•Ct
r
o\
C
•C
u
H
«
«ri
s
<N
ri
r-
t~
Ov
9<
.-<
1
1 00
vo
ev
PN
H
B
r~
a
Ov
a
o
X!
B
1
O
r-
Ov
00 vo f*
•>foö
om" of
+ + I + I + + +
VDOt-- Hinvo -Hfn fn''*'m* rfoC -i' vo''«"
+++ +++ ++
m 00 - Ov Ov t- Ocio 00 rn w
m M_ t- <-l ■* o
rnoo" oo"oe •* oT
+ +++ ++ ++++
\o_Tr VD oTvo"-"
■* o vo
•* r~ Ov
ov 04 .■vo" "O oo fn t--
t-;,
.-1 Vt
o»
-""o* m OI Tt- 00
m o n n m vo
o'
OI ■*
m OI
OI
1-4
O)
vo fl —' o» OI
.1
o
OOJ00_
oTooov" 00 "O r- « vo 1
Ov_VO_
•* r~. ov m
in
•v
rnoT
m Ov vo ■.»
636,6 855,5 406,1
■t oT
TT
■v
OI •*
m OI
.H
1-1
m o
OI
W-l Tt - 1-C OI
s;
145,9 609,5 749.1
in ui
ofvo" r-vo
•o 00
"1
•v
Ov
00 t~._
".« VO
OV ve OJ
■* o ro
o
p
CM -vt
m OI
O
IO
,-1
•o f.. OI
OOI
s
108,4 582,5 296.1
re — Ov"vO
r vo
ov ov
in
Ov
vo Ov
ofoC
\o vo
SK?:
oo fO
t-
o» vn
>OOI
Ov
§
Olg
Sg2
s
vo
ov_ t-"
Tf OI fS CS
I + I + I +1
rJ<sr|vo_ri «ov r<
c--">o".-rov" i-T ©"-.T n"
OI - m .1
+ I + I + I + +
ro o<
fToo"
-. OJ
o
of r-T oo" o T}- vo
+ I ++ + ++ + +
oo Tf
t-- ov"
Tf OV
—I n
oo OI
©"r-" r ro
vo TI —. 00 o
o"oo irTro" oo"
oo vo ro CS o
vo
—c -H TT
oo >r\
Ov oo rs Ov ri vo o- Ov (
•* Ov Tf
ro oo oo o
vo >n Tf ri
t- Ov 00
r-r-—oi t~
vo"—"ro"- »J
t ro oo ro CS
-"O 00
ro c»J
Ov oo_ ro in
-"ro oT ■
vo ro OI O
00 O 00
Os vo
Ov
cd
B E
3
o
o
e
P
£>
60:id
<
4 eOg-2
60!C!i ta
2 £: E
< c/5
«.
a 3
VO
Ov
o*
J< at
a a)
il
4
CS
♦ C
OB C
= n
a a
PC
a"
c2
Ö >.
H 1
n_
■" C9
-1
•*! 3
sti
fltt
S<9
Bfe
J2
r o o- *
ro vo o ~ éo Oi O w-i ~ vo •vt t~
O) <r> uo OI V)
oo Ov
1/ o 00
•* 00 VO
o VI oo CN •*
oioo ro —'oT 00
38 a
fi .S„ .2? .2 o o a -.o 'S. M
r-iri om r~ vo
00 r-" lo" oT —T cT
Tf Tj" oo VO O- Ov
m Tt m 00 m M
01 ro wm CO
Ov oir- -< in
vo r.. Tf «n t v©
OJ "K vo"oro-" i-T
vo vo vo Ov ov o
t- ro 00 TT Ov in
.-H vo Ov vo OI »»1
00 « ve « m
3 E
B o
.d
t-* cd X) w 60
a
'Se'»'
v
a cd-g
£•5 2 oSE-g
ra :a 2 ra
i
n
M CO S" cd
Tf Ov Tf Tf
o."vo"oo'- .*■ — Tf roro rl
.-H .-, V-» 00
vo VOrriVO (H
IS"oo"ro'ov" 00 U-IO -T 2
3
.C .... .60 U
M 60 E
o S c ;o cd
= P5n5
<n VO ' in_
oo vC g so
« o OV_ irt 00* vo" cs" fj
$
cd X>
60
n
3
Ii ll
c BO
•ö E 2|
i2
SS».
cd a S t/l<
vo
Tf
vo"
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
CS ro r~. _ i~
CJV — Ov
-H OI
f~- — f~
ov.Sov
v-, ... -N
a
«d
i:
60
Ov= ov
ta
« S «
'C
•o
a
xd
h
ov o
i2
vo r=-
Cri
ovgS
—
.-< w —1
v
3
a
PS Ov
vo vo
Ov —
PL,
-1-sS
+ 71,3 + 13,2 + 29,1 + 8,9 + 18,2
lo OO
.-Too'
++
.Ov ■ro
+
CS
+
-15,2 + 11.5 -23,8 - 3,3
lo 00
io"ov"
+1
VO
in
o"
ro_©_00 cs_
cn" co" io ©" CS ro
111 +
00
<n
1
m 00 voin
77
Tf
VO*
1—V
1
in
in
PH
oo"o"ov"vo" o Tf ro « OI
+ 1 1 + +
vo lO vo*©" ro
+ 1
Tt
o"
Tf
+
oo. oT
1¶Tf Ov_©_vo_ f\
cTrcTro" CS
— CS FN
1 1 ++ +
Ov Tf 0*(S"
+ +
©_
r~*
+
os
+
©_ «_ "O. oo_
ro" vo" ©" Tf" ■ ro ro vo
Tf t*
r-
Tf
Tf
t-"
©
vo
« ov — CS cn >n oo_ " t-,
lo""-.H*ro rt" ro O- ro J»
OJroOTf O -<oo O »
.-I CS CO OJ
vovotvom oor- „ »
ov*oo"<N*-." jj <s a n; rt
oioirojo rtQ! ; S
.Miovocs co.-t "O. ve
ocToTvo"- I/T "o"©" cT ve"
COCSOIOO» mrt m t~
CS CS in lo v-< CC5
rn fn oo vo * (N r-m r»
foC*—T oöt Qc oocT vor-cC
+ + + +++ ++ + + + +
(X) CO VD
ov Tf
.r-Tt
Ov ve -H vo
o 00 00
0~ Ov f»
t-"r-"
oT Tf" o"
+++ +I+ ++ ++I+
O q. o_ o" ro" rT
Ov t~-_r-i
»Tf"vO
.-4.00.. 00. f-. ro ve. Tf vo" ro" o" lo in" t o lo CS
1+1 +I + ++ I++ +
VC OOO 00
- ON os 1—I r- H
lO -" —1
CS OV »-I
S2
o o vo rt
.-t rt r-l
I-I cd
+ i +
+ + +
++
+ + + +
cd
E
cd
CS t- t-_ TflO*
©CS r-. ov-" ,0-
CO cs. cs"oo"
CO
CS_Ov.Tt t
oCt-Tf" oo"
Si
!cd
u
+ !++++ ++ + + + +
566,2 911,0 125,8
ro 00
vo"--" »o r-.
Tf o
rt( <*" CO
r
Ov_CS
<o"oo* <o vo
OI o ro
c3v"or«o
oioor-
oo t- vo
vJ y-l
60
C
■g K
CS o
ro ro
CS
O TT 1-4
ro
o- r- —< cscs
V-4
VO
O
rt
I-i irt
CA
r-_ 00.. Ov. oo"ro"ro' vo ro —. OJ 00 rt
00 ov Ov*_"
© 00
rt.
os"
io*cs"
ro lO
r- ro
739,3 613,1
406,1
o
o CS
cd
.60
■>
CS <3\
Tf CS
?i
ro "O
OI
VO«rt rt CS
S
73
CS00VO_ ~"<7v'cn" •O VO CJV OJ O- ro
oo CO
is'
vo rt
r~"©"
vo Tf Tf O-
550,0 190,1
324,6
ve, 1/5"
B
Cd E E
CS 00
lo ro
©
FN
ro vo
VOOCS rt CS
s;
O
•g e
o
CJv
295,8 735.1 018,2
oo_t~ oo lo"
>0 Tf
©<s
ve
oo 00 oCro*
ov*oC
t- dO-
ov m c»%
oe
i
OI o
vo ro Ov
CS
rt
rog
SS2
s
7
0\ rt
o-, cs.oo.ro. o CS oo io*cs*vo"ov" .»' cs* CS Tt lo Ov CS m rt
rt r-
V.H
00 —1 00 00 oo CO
0-"cjV o" Tf*—" Tf"
t- Tf ro oo — in
»H r 00 vo r FN
01 0\ lo CS rt
00 o
Ttov. 't.in.r-, oe.
oo"m oCve"—" T»"
5 © oo rt t- Tf
r lo FN lo ln
CS oo CN ve r»> CS
c3\ CS r~rt ve
00 0OTf_CS_
»/ »o" ro* .-h" vo"
CS Tf ro vo vo
CS rt
OJ
ve o
ov vo r —> ro Tf oo ov Tf oo
rt I— CS VO rt
00¶CS c»> r- Ov
0C).0O CS ve o. Ov
o"o OO oTo fn"
»o © oo FN ov CN
00¶CN vo m Ov m
rt rt o o CN r»
CJv CS t~-rt in
73
C
09 60
•c —
60 u
-E
*. Ja
.it
2 60
til r-
_~ -.-; E
■— w M « e
r" _ fli "
_«3
•r o o a ;o cd t j< .2, Cd bl J<:
OS
Cd
E E
" S
3« C •--•
60'.cd rt cd > c
k. L. c
■offi E > 5
< w
3 cd
•S .O .o cn
60
rt
> cd
S 6?
cd cn .g
(O
aS'-2E - S S-2
ed
S ">>
J4
lA
...
ed w ed .SP
S ed CA
>3 60 Es.C
,rt.— ."3 .c
O) w e c 2 J Jd fc _. rt
-.S d S-- Cd E-a ö K C " D,
:rt
rt
w :o -Vi TO rt 11 M
o S o :0 :
.> vj ... -
cd E
E
3 CO
E o
a 'S
O .V
(O
Ul
U
•O T3
fl rt
3 rt ■=
£ =cd u. "-J-! fl 60 !J rt
•5"?E
60 C
3 a ■=
~'q !?
:0 H rt .:rt
rt 2 !e ??
E !S
kl cd
y J<!
" o c _
irt IQ i_i «
E > " £?
- « S B
rt 43 C3 >s
E
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 10
Taxeringsstatistik avseende 1974 års taxering
Riksrevisionsverket utför åriigen sedan 1968 en urvalsundersökning avseende fysiska personers självdeklarationer i syfte att skapa säkrare underiag för en prognosering av statens inkomster av skatt på inkomst och förmögenhet särat socialförsäkringsavgifter ra. m. Undersökningarna används även för att beräkna effekterna av ändringar i skattesystemet. Materialet omfattar i år ca 20 000 personer av de ca 5,5 miljoner inkomsttagare som avlämnat allmän självdeklaration vid 1974 års taxering. Urvalet är ett s. k. stratifierat urval där stratifieringen gjorts efter variabeln "till statlig skatt på beskattningsbar inkorast".
För var och en av de utvalda personema finns fyra slags uppgifter, näraligen överförda, excerperade, genererade och prognoserade uppgifter. Överförda uppgifter koraraer från statistiska centralbyråns taxeringsband. Dessa uppgifter förekomraer i den officiella taxeringsstatistiken. Excerperade uppgifter är kompletterande uppgifter som riks-revisionsverket via de lokala skattemyndigheterna insamlar från de utvalda personernas deklarationer. På basis av överförda och excerperade uppgifter är det möjligt att beräkna genererade uppgifter. Dessa omfattar slutligt påförda skatter och avgifter. Prognoserade uppgifter, slutligen, erhålls genom att överförda och excerperade uppgifter fraraskrivs erforderligt antal år. Framskrivningen sker som regel genom procentuella påslag på föregående års värden.
I tabellen på s. 11 har sammanställts resultaten av 1974 års undersökning gällande inkomståret 1973. I tabellen anges först riksrevisionsverkets estimat för de olika variablerna inklusive noll-taxerade, dvs. inklusive sådana personer som ej påförts skatter eller avgifter. Därefter anges osäkerhetsraarginaleriia för urvalet i form av ett 95 % konfidens-intervall. Taxeringsutfallet enligt statistiska centralbyrån i följande kolumn har korrigerats och innehåller inte dödsbon och familjestiftelser. I de två sista koluranerna visas dels differensen mellan riksrevisionsverkels estimat och taxeringsutfallet, dels anges om denna skillnad är signifikant, dvs. större än vad som kan förklaras av slumpfel.
Bilaga 2 Riksrevisionsvcrkets inkomstberäkning
11¶Taxeringen till statlig och kommunal inkomstskatt för fysiska personer vid 1974 års taxering (milj. kr.)
RRVs esti-
Konfidens-'
Taxerings-
Diffe-
Signifikant
mat
intervall
utfall
rens
skillnad
Taxering till statlig inkomstskatt
Inkomst av Jordbruksfastighet
2 381
- 66
nej
Inkomst av annan fastighet
±
- 65
nej
Inkomst av rörelse
5 173
+ 222
nej
Inkomst av tjänst (överförd)
122 907
122 830
+ 77
nej
Inkomst av tjänst (excerperad)
123 296
±
intäkt under 1
110 647
±
intäkt under 2
3 862
±
intäkt under 3
14 049
±
intäkt under 4
±
intäkt under 5
±
intäkt under 6
±
summa intäkter under E
129 161
summa avdrag under E
5 866
±
174¶Inkomst av tillfällig förvärvsverk-
samhet
±
+ 63
nej
Inkomst av kapital
2 599
±
2 720
-121
nej
Sammanräknad inkomst, statligt
(excerp.)
134 520
±
134 060
+460
nej
Underskott i förvärvskälla,
statligt
4 491
±
4 423
+ 68
nej
Underskott på jordbruksfastighet
±
51¶Underskott på annan fastighet
3 413
±
144¶Underskott på kapital
±
70¶Underskott på övrigt
±
58¶Underskott på tillfällig
förvärvsverksamhet
±
4¶Sammanräknad nettoinkomst.
statligt
129 699
±
129 820
-121
nej
Allmänna avdrag, statligt
(överförd)
6 335
±
6 208
+ 127
nej
Allmänna avdrag, stadigt (excerp.)
6 441
TilläggspensioDsavgift
±
30¶Obligatorisk sjukförsäkrings-
avgift
±
21 Allmän arbetsgivaravgift
±
9¶Avgifter för pensionsförsäkringar
±
229¶Premier för vissa andra
försäkringar
±
11¶Periodiskt understöd
±
60¶Förvärvsavdrag, statligt
1 291
±
63¶Andre makens ej utnyttjade
avdrag
±
33¶Förlustavdrag, statligt
±
116¶Till statlig skatt taxerad inkomst
123 239
±
123 516
-277
nej
Grundavdrag, statligt
19 414
-1-
205¶Extra avdrag, statligt
±
175¶Avrundning
140¶Till statlig skatt beskattningsbar
inkomst
101 574
±
101 667
- 93
nej
Beskattningsbar A-inkomst
98 139
±
186¶Beskattningsbar B-inkomst
3 434
±
162¶Taxering tiU kommunal inkomstskatt
Sammanräknad inkomst,
kommunalt 133 750 ± 529
Allmänna avdrag, kommunalt 10 631 ± 322
Underskott i förvärvskälla,
kommunalt 4 200 ± 179
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 12
RRVs esti- Konfidens- Taxerings- Diffe- Signifikant
mat intervall utfall rens skillnad
164 164
± ±
47 47
2 092
±
125 716
19 414
2 169
± ± ±
86¶Andre makens ej utnyttjade avdrag, kommunalt
Förlustavdrag, kommunalt
Garantibelopp för fastighet i hemortskommunen
Till kommunal skatt taxerad inkomst (inkl. utboinkomst) 125 716 ± 436 126 007 -291 nej
Grundavdrag, kommunalt
Extra avdrag, kommunalt
Avrundning
Till kommunal skatt beskatt ningsbar inkomst (inkl. utboinkomst) 103 974 ± 252 104 215 -241 nej
67 067
±4 184
69 113
±4 690
72 670
-3 557
14 680
±
14 667
+ 13
nej
3 739
±
3 709
+ 30
ja
24 650
+
+
24 845
24 932
- 87
2 117'
+
2 150
- 33
ja
±
- 14
nej
±
+ 8
nej
±
+ 49
nej
±
+ 106
ja
Taxering till statlig förmögenhetsskatt Skattepliktig förmögenhet Beskattningsbar förmögenhet
Påförda skatter och avgifter
Stadig inkomstskatt
Folkpensionsavgift
Kommunal skatt i hemortskommunen
Kommunal skatt i utbokommun
Totalkommunal inkomstskatt
Sjukförsäkringsavgift
Arbetsgivaravgift
TiUäggspensionsavgift
Förmögenhetsskatt
Skattereduktion
Slutligt påförd skatt efter skattereduktion 45 328 ±118
' Vid generering av sjukförsäkringsavgift för företagare har RRV tvingats göra schabloniserade antaganden om karenstidens längd.
Utvecklingen av skatteunderlaget verksamhetsåren 1974, 1975 och 1976
Den allmänna inkomstutvecklingen är avgörande för de direkta statsskattemas avkastning och är även i väsentlig mån bestämmande för de indirekta skattemas avkastning liksom för de statliga affärsverkens inkomster.
Beträffande beräkningen av skatteunderlagets utveckling under åren 1974 och 1975 samt de första månaderna av år 1976 är det lärapligt att verkställa särskilda kalkyler för å ena sidan fysiska personer och å andra sidan aktiebolag.
Fysiska personer
Vad först angår skatteunderlaget för fysiska personer bestäras utvecklingen som närraare fraragår av sammanställningen på s. 8—9, väsentligen av förändringarna i inkorast av tjänst, dvs. huvudsakligen löneutvecklingen. Den totala lönesumman påverkas dels av de avtals-
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 13
mässiga uppgörelserna mellan arbetsmarknadens parter, dels av ändringar av den totala sysselsättningen i landet dels av den s. k. löneglidningen dvs. förtjänstutvecklingen utöver avtalet.
Arbetsmarknadsläget genomgick en successiv förbättring under senare hälften av 1973 och första hälften av 1974, framgår det av konjunkturinstitutets höstrapport. Sysselsättningsökningen tycks enligt vissa källor ha stagnerat under hösten 1974. Enligt statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar tycks däremot arbetsmarknadsläget fortsätta att förbättras. Industrins ordertillströmning liksom handelns försäljning tyder också på att ett positivt bidrag därifrån kan förväntas till arbetsmarknadsutvecklingen. Sysselsättningsökningen 1973—1974 räknat i antal personer har uppgått till ca 1,5 procent medan ökningen i antal timraar beräknas bli något lägre bl. a. till följd av en ökad sjukfrånvaro.
Konjunkturinstitutet räknar i sin höstrapport med att lönesumraan ökar med ca 12,5 % raellan 1973 och 1974. De avtalsmässiga öloiing-ama uppgår till 7,5 procentenheter och löneglidningen beräknas till knappt 4 procentenheter. Sysselsättningskoraponenten beräknas ge ett positivt bidrag på omkring 1 procentenhet.
Lönesummeberäkningarna för 1975 är särskilt osäkra med hänsyn till att något löneavtal ännu inte föreligger. I ett alternativ sora konjunkturinstitutet redovisar i sin senaste rapport antas ett avtalsutfall på 7 % förutom de höjningar av olika socialförsäkringsavgifter sora beslutades i Hagaöverenskoraraelsen. Löneglidningen antas bli något lägre än 1974, ca 3,5 procentenheter. Sysselsättningen väntas rainska något och dra ned lönesuraraeutvecklingen med en halv procentenhet. Totalt antas således lönesumman enligt dessa antaganden öka med ca 10 % 1974— 1975.
Riksrevisionsverket har valt att grunda sina beräkningar på konjunkturinstitutets bedömning och således i sina beräkningar utgått från att förvärvskällan inkomst av tjänst exklusive pensioner för verksamhetsåret 1974 koraraer att visa en ökning raed 12,5 % i förhållande till 1973. Pensionerna antas öka med knappt 24 %. Summa inkomst av tjänst beräknas sammanlagt öka med 13,7 % under 1973—1974. För verksara-hetsåret 1975 har riksrevisionsverket räknat med en ökning på 11 % av inkomst av tjänst vilket motsvarar den av konjunkturinstitutet antagna lönesummeökningen samt en ökning av pensionerna med 18,5 %. Med hänsyn till att avtal för 1975 inte föreligger och att inkomstantagandet därraed är mycket osäkert har konjunkturinstitutet i sin höst-rapport 1974 redovisat två alternativa ökningstal. Skillnaden mellan de båda alternativen uppgår till två procentenheter. RRVs antagande om 10 % för löneutvecklingen 1975 ansluter sig till konjunkturinstitutets lägre alternativ. För 1976 har verket valt att schablonmässigt skriva fram inkomsterna raed 8 %.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 14
Fysiska personers inkorast av jordbruksfastighet för verksarahetsåret
1973 utgjorde nära 2 % av deras sammanlagda inkomst. Inkomsterna förväntas ligga kvar på oförändrad nivå 1973—1975.
Inkomst av annan fastighet än jordbruksfastighet har hittills svarat för mindre än 1 % av fysiska personers sararaanlagda inkomst. Riksrevisionsverket har räknat med en ökning av 5 %, för såväl 1974 och
1975 som 1976.
Inkomst av rörelse svarade 1973 för ca 4 % av fysiska personers inkoraster. Riksrevisionsverket har raed hänsyn till konjunkturutvecklingen beräknat ökningen av inkoraster av rörelse raellan 1973 och
1974 raed 5 %. Ökningstakten har antagits bli oförändrad (5 %) de efterföljande åren.
1972 var de fysiska personemas inkomst av kapital 2,5 % av deras sammanlagda inkomst. Kapitalinkomsterna har för 1974, 1975 och
1976 antagits öka med 20, 15 resp. 10 %.
Utvecklingen av skatteunderlaget för svenska aktiebolag m. fl.
Vid bedömningen av utvecklingen för de svenska aktiebolagens, sparbankemas och försäkringsinstitutens taxerade inkomster har RRV haft tillgång till dels SCB:s taxeringsstatistik avseende utfall för verksamhetsåret 1973, dels verkets egen enkät avseende förväntat taxeringsutfall för verksamhetsåret 1974.
Av SCB:s statistik framgår utvecklingen av samtliga aktiebolags ra. fl. taxerade inkomster år för år. Redovisningen kommer RRV tillhanda i oktober året efter verksamhetsåret.
Under hösten 1974 tillfrågade RRV ett urval av 1 975 svenska aktiebolag, sparbanker och försäkringsinstitut ora deras taxerade inkomster under innevarande och föregående verksamhetsår. Förutom den till statlig inkomstskatt taxerade inkomsten, tillfrågades företagen om storleken av den till koraraunal inkomstskatt taxerade inkomsten, garantibelopp för fastighet, avsättning till arbetsrailjöfond samt totalt och utnyttjat särskilt forsknings- och utvecklingsavdrag.
Enligt enkäten beräknas den statligt taxerade inkorasten öka med ca 30 % mellan verksarahetsåren 1973 och 1974. Hänsyn har då emellertid inte tagits till Kungl. Maj:ts proposition 1974: 177 om avsättning till särskild investeringsfond. Avsättningen till denna särskilda investeringsfond har ej kunnat beaktas av företagen i föreliggande enkät, då största delen av enkätmaterialet insamlades innan denna information förelåg. RRV har dock med ledning av enkätmaterialet gjort en uppskattning av storleken på avsättningen till den särskilda investeringsfonden till totalt ca 1 000—1 500 milj. kr. Denna avsättning påverkar direkt företagens beräknade inkomster för verksarahetsåret 1974 efter-
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
15
bO
60.S
S 60.E 2
__ nj rt c o
T3 Ja; ±; . OJ
... . - t/1 > Vi ... ■7Ä.5P 60 tdO 3 c — rj -'
•- m -S " 1- J= <r rt O OO.Q U
w X) D.C: o
o o
r-~ Tf vocsooOO.— ro .-'OO
rt .._,
CJ
•5.2.
o
> s
rt >,
t/i
as
.C
■Sd
'c
v/1
l~.
OJ 5
o
i o
U.
= (-
—I -< Tf
.-I-H Tf
oc — o o
Ov
o
CS
vo
vo
CS
T) rt -a
. 60 . JJ c
2 r, ■'' O. H J3 £
c — rt *J :n rt ;" ic </] X) c/] rt c
Tf — CN Tf
OvOTfiocNTf lo voro.--
locNior-- -- r-l o — CN
o
Tf
Ov
on:o c-?
E E
*i t/3 •*.*
=rt "JJ .Q rt
>- C "o
(S Tf -H
I-H lO vo
r Ov vo r- IO Tf
Tf Tf 00 fO CO
—I ro Tf
ro IO (N ro —i vo fO lO CO CS
ov lO
Tf r2
ro ■*
CS —I
■OOv rt rt "
— "o 60 ■>.. c t.Se
00¶Tf Tf
r- o 00 CS Tf CS r o ov i——h r Mcsovov CS CS ocsco ro .-I -H oi H
vt
Ov CO
60
C i u.
C c T3 '2 C ■=
Uhc: 60
ooOOvovcnio Ov — CS-H
vo Tf o rt rt
rt IN rt
+ +
■+ I I
I + I + + +
r- (N
Ov Ov
o o
Tf 1- Ov
H .5 > X! —
0\ .—I —, tn tn
OJ r fS r* —I vo
o r a\ vo r-m " r—
r -H ro rt t- o
o rt
ev
Tf
CS
- o - .- .>
y rt ;; S
•2 -3
.S T)
60 a
> c = ■;« 4=
C g °
5 >> rt
*- t/) o c o 3 1 " o
•5? S ""
S •- rt f, »rt
i; E
t/5
•a D
•C 5
3 XJ
£2 . .i o "> i5
■E EP c-d
n. t «-H u- r;
al» "
vo r- oo Ov O '
I CN
O
m
• >
60 E
o —
•o -i
J3
CJ
o
t/)
>> w 2
u 3 c TD rt "O
,-1's
Vi in ' T) «-°
" -S i' E2 =
— o (U
1-4 oH
."S te M
:0 > c (-1 t/v "2
rt 60 C
O C »
o'5 x: 5"Ci
o tä 1)
60 j: •5, "03 c u ■- i2
ro —H
-g
rt o
:rt O
Ort
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 16
sora avsättningen är avdragsgill vid statlig och kommunal taxering. Med hänsyn tagen till enkätmaterialet samt till den särskilda investeringsfonden förväntar RRV att företagens taxerade inkomster komraer att vara oförändrade gentemot föregående år.
I nedan beräknade värden, sora är baserade på enkätraaterialet, har ej hänsyn tagits till lagen om den särskilda investeringsfonden. Förändringar kan därför koraraa att inträffa i siffrorna på grund av reviderade bokslutsdispositioner av företagen, beroende på t. ex. likviditetsplaneringen, aktieägarintressen m. ra.
Enligt enkäten beräknas företagens avsättningar till arbetsrailjöfond (SFS 1974; 325) uppgå till 2 350 milj. kr. Av detta belopp har redan ca 700 raUj. kr. inbetalats till Riksbanken intill den 1 oktober 1974. Minskningen av den statliga bolagsskatten på grund av tillkorasten av arbetsmiljöfonden beräknas till ca 950 milj. kr.
Det särskilda forsknings- och utvecklingsavdraget uppskattas av företagen till totalt 266 milj. kr. Utnyttjat avdrag beräknas till 209 milj. kr., vilket betyder en minskning av den statliga bolagsskatten med 84 railj. kr. Den ej utnyttjade delen av avdraget kan via statligt förlustavdrag koraraa att utnyttjas vid fraratida taxeringar.
Tabellen på s. 15 visar branschvis och totalt beräknad taxerad inkorast för verksarahetsåret 1974 samt storieken på fyllnadsinbetalningar, avsättning till arbetsmiljöfond och det särskilda forsknings- och utvecklingsavdraget.
Vid analys av enkätmaterialet framgår, som visas i tabellen, att ökningen i taxerad inkorast framför allt hänför sig till bolag med mer än 1 000 anställda. Av branscherna är det trävaru-, massa- och pappersindustrin m. ra., sora visar den i absoluta tal kraftigaste ökningen. Den största beräknade avsättningen till arbetsrailjöfond görs av verkstadsindustrin, vilken också beräknas göra det största avdraget för forsknings- och utvecklingskostnader.
Resultaten av de senaste årens taxeringsutfall ävensora enkäten raed svenska aktiebolag ra. fl. i november 1974 framgår av nedanstående sammanställning:
Verksamhetsår Taxerad inkomst, Förändring från före-
milj. kr. gående år %
1968 3 653 +18
1969 3 836 +5
1970 3 805 - 1
1971 2 810 -26
1972 3 474 +24
1973 3 919 +13
1974 prognos 3 920 ±0
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 17
Riksrevisionsverket bedömer att bolagens taxerade inkoraster för verksamhetsåret 1974 komraer att vara oförändrade i förhållande till 1973 års taxering. För de två följande verksamhetsåren har aiitagits att bolagens taxerade inkoraster ökar raed 10 %.
Resultatet av riksrevisionsverkets inkomstberäkning återges i den härvid fogade tabellen (bilaga C) raed specifikation av inkorasterna på driftbudgeten för budgetåret 1975/76.
Beträffande de för budgetåret 1975/76 beräknade beloppen för de särskilda inkomsttitlarna får riksrevisionsverket anföra följande.
2¶Riksdagen 1975,1 saml. Nr 1. Bilaga 1. Bil. 2
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen
DRIFTBUDGETENS INKOMSTER A. Skatter, avgifter, m. m.
/. Slcatter
1. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse samt socialförsäkringsavgifter
Skatt på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter m. m.
Allmänt
Riksstatstiteln uppförs i riksstaten med det belopp sora kan beräknas utgöra statens behållna inkomst av under budgetåret inflytande inkomst- och förmögenhetsskatt samt socialförsäkringsavgifter till folkpensioneringen. Denna titel intar en särställning i förhållande till beräkningen av övriga riksstatstitlar på grund av att titeln är ett samlingskonto för redovisningen av den allmänna skatteuppbörden. Skatter och avgifter debiteras på de slutliga skattsedlarna var för sig men uppbärs gemensamt.
Som bruttoinkomst på titeln redovisas i första hand vad som i enlighet med gällande uppbördsförfarande inflyter i form av preliminär skatt, fyllnadsbetalningar, kvarstående skatt, tillkoramande skatt och indrivna restantier. Uppbördsförfarandet förutsätter även uppkomsten av s. k. överskjutande preliminär skatt. Utbetalningen av denna redovisas som utgift på titeln.
Som utgifter på titeln redovisas vidare de restitutioner av skatt som föranleds av taxeringsändringar ra. m.
De största utgiftema på titeln är de utbetalningar av komraunal-skattemedel som länsstyrelserna enligt särskilt givna regler har att göra till komraunema på grund av att kommunalskatterna ingår i den samfällda statligt administrerade skatteuppbörden. Av samma skäl utbetalas från titeln medel motsvarande avgifter av olika slag sora ingår i skatteuppbörden.
Den större delen av socialförsäkringsavgifterna uppbärs av praktiska skäl enligt alternativa raetoder på så sätt att avgifterna för större arbetsgivare direkt debiteras av riksförsäkringsverket, raedan avgifterna för mindre arbetsgivare debiteras på skattsedeln. Oberoende av ora socialförsäkringsavgifter sålunda debiteras direkt av riksförsäkringsverket eller ingår i skatteuppbörden har man ansett redovisningen böra passera över förevarande skattetitel. Till föijd härav ingår även upp-
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
börden av socialförsäkringsavgifter från "direktdebiterade" arbetsgivare på titelns inkomstsida och utbetalningarna till de allmänna försäkringskassorna ra. m. bland titelns utgifter. Ett undantag från denna princip är direktdebiterade tilläggspensionsavgifter sora inte redovisas över titeln.
Till de särskilda inkorasterna på titeln hör sjömansskatten och bland utgiftema ingår de omföringar till andra riksstatstitlar som enligt särskilda regler skall göras ifråga om vissa till beloppet relativt obetydliga skatter, sora ingår i den allraänna uppbörden.
De in- och utbetalningar resp. oraföringar sora redovisas på titeln har samraanfattats i följande uppställning:
Inbetalningar
Preliminär A-skatt
Preliminär B-skatt
Fyllnadsbetalningar av preliminärskatt
Kvarstående skatt (jämte ranta)
Tillkommande skatt
Sjömansskatt
Sjömansskattens andel i sjukför-säkringsraedel
Restantier
Medel från skattereklaraations-kontot
Skattetillägg och förseningsavgifter
Avgifter från direktdebiterade arbetsgivare till sjukförsäkring, folkpensionering, yrkesskadeförsäkring, byggnadsforskning, lönegarantifond, arbetarskydd, arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsraarknadsstöd (arbetsgivaravgifter)
Statens avgifter till sjukförsäkringen, folkpensioneringen, lönegarantifond, arbetarskydd, arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta arbetsraarknadsstödet
Viss ersättning från allraänna pensionsfonden
Eventuell återföring av medel från allmänna sjukförsäkringsfonden
Utbetalningar och omföringar
Överskjutande skatt (jämte ränta)
Övriga restitutioner
Utbetalda komraunalskattemedel (inklusive förskotterade skattebortfallsbidrag)
Utbetalningar till de allraärraa försäkringskassorna
Utbetalning till allraänna pensionsfonden (skattedebiterade avgifter och egenavgifter)
Yrkesskadeförsäkringsavgifter
Byggnadsforskningsavgifter
Lönegarantiavgifter
Arbetarskyddsavgifter
Utbetalningar till erkända arbetslöshetskassor
Allmän arbetsgivaravgift (skattedebiterade avgifter och egenavgifter)
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt
Skogsvårdsavgifter
Annuiteter på avdikningslån
Eventuell avsättning av medel till allmänna sjukförsäkringsfonden
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 20
Skillnaden mellan titelns sammanlagda inkoraster och utgifter utgör den nettoinkomst för statsverket, som motsvarar den i budgetredovis-ningen upptagna inkomsten på theln.
Nedan följer en genomgång av de skatter och avgifter som ingår i slutlig skatt. Därefter behandlas uppbördssysteraet och de poster sora finns redovisade på titeln skatt på inkorast och förmögenhet särat socialförsäkringsavgifter m. ra.
Slutlig debitering av skatter och avgifter som berör in k om sts k a t te titeln
Debiteringen av de olika skatterna och avgifterna framgår av debetsedeln för slutlig skatt. De skatter och avgifter som fiims specificerade på debetsedeln är:
Statlig inkomstskatt
Kommunal inkomstskatt
Statlig förmögenhetsskatt
Folkpensionsavgift (t. o. m. taxeringsåret 1974)
Socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen
(fr. o. m. taxeringsåret 1975)
TiUäggspensionsavgift
Sjukförsäkringsavgift (t. o. m. taxeringsåret 1975)
Socialförsäkringsavgift till sjukförsäkringen
Arbetsgivaravgifter
Allmän arbetsgivaravgift
Skogsvårdsavgift
Annuiteter på avdikningslån
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt
Skattetillägg och förseningsavgifter
Skattereduktion
Särskild skattereduktion (fr. o. m. 1976 års taxering)
Den sararaanställning och kortfattade redogörelse över irmehållet i gällande författningar och bestämraelser avseende ovannämnda skatter och avgifter som föregående år redovisats i verkets inkomstberäkning har överförts till den av RRV utgivna inkomstliggaren.
Stadig inkomstskatt för fysiska personer
Den statliga skatten bestäms enligt en enda skatteskala, avsedd för alla kategorier fysiska personer. Grundbeloppet 1974 utgör 7 % av den beskattningsbara inkorasten, ora denna inte överstiger 15 000 kr. Vid högre beskattningsbara inkoraster än 15 000 kr. utgår skatten enligt en
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 21
progressiv skattesats, vilken är maximerad till 54 % för den del av den beskattningsbara inkorasten sora överstiger 150 000 kr.
Fr. o. m. 1972 års taxering och t. o. m. 1975 års taxering utgår ett grundavdrag på raaxiraalt 4 500 kr. för varje individ. Grundavdrag raedgives raed 4 500 kr. under förutsättning att den skattskyldiges till statlig inkorastskatt taxerade inkomst uppgår till högst 30 000 kr. Om den taxerade inkorasten överstiger detta belopp reduceras grundavdraget raed 20 7o av inkorast överstigande 30 000 kr. Enligt denna avtrapp-ningsregel utgår således inget grundavdrag när den taxerade inkomsten överstiger 52 500 kr.
Fr. o. ra. 1976 års taxering slopas avtrappningsregeln för grundavdraget. Grundavdraget uppgår således till 4 500 kr. oavsett taxerade inkomstens storiek. Saratidigt justeras skatteskalan för statlig skatt. Grundbeloppet är oförändrat 7 % av den beskattningsbara inkomsten upp till 15 000 kr. Såväl skatten som marginella skatten sänks på inkoraster upp till 30 000 kr. i beskattningsbar inkorast. (Se skattereduktion nedan). På inkomster däröver höjs den marginella beskattningen i skatteskalan raen tillsararaantaget med det nya enhetliga grundavdraget blir marginella beskattningen lägre än i det tidigare systeraet för inkoraster upp till ca 70 000 kr. i årsinkorast. På inkoraster däröver höjs den raarginella beskattningen medan den totala skatten räknad i antal kronor blir lägre än i det tidigare systeraet på inkomster upp till 150 000 kr. i årsinkomst.
Tillärapningen av en enda skatteskala och individuella grundavdrag innebär individuell beskattning. Principen om sarabeskattning tillärapas dock i ett avseende, näraligen vad avser beskattningen av kapitalin-koraster överstigande 2 000 kr., dvs. i huvudsak inkorast av fastighet, tillfällig förvärvsverksamhet och kapital. Härvid gäller att för gifta som båda haft taxerad inkorast skall beskattningsbar A-inkorast och beskattningsbar B-inkomst beräknas. Med A-inkomst avses inkomst av tjänst, utora periodiskt understöd, inkomst av jordbruksfastighet och inkomst av rörelse. Med B-inkomst, eller kapitalinkomst, förstås övriga inkomster. Vid skatteberäkningen av B-inkomsten påförs dessa inkomster den av makarna, som har den högsta A-inkomsten.
För vissa kategorier skattskyldiga med hemmavarande bam under 16 år medgives förvärvsavdrag. Förvärvsavdrag medgives fr. o. ra. 1972 års taxering med 25 % av inkorast av tjänst eller rörelse, dock högst 2 000 kr., och med 1 000 kr. i fråga ora inkorast av jordbruksfastighet. Avdraget medgives den av makarna som har den lägsta A-inkomsten. Om gift skattskyldig med minderårigt barn haft A-inkorast av jordbruksfastighet eller rörelse och maken utfört arbete i förvärvskällan, får den skattskyldige åtnjuta förvärvsavdrag med värdet av makens arbetsinsats, dock med högst 1 000 kr. För ensamstående med hemmavarande bam under 16 år och A-inkomst medgives förvärvsavdrag med 25 % av
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 22
inkorast av tjänst, jordbruksfastighet eller rörelse, dock raed högst 2 000 kr.
Vidare medgives avdrag för underhåll av icke heraraavarande barn under 18 år med högst 2 500 kr. fr. o. m. 1974 års taxering. Avdrag för övriga periodiska understöd är maximerade till 5 000 kr.
Dessutom raedgives t. o. m. 1975 års taxering avdrag för faktisk påförd sjukförsäkringsavgift vid föregående års taxering. Vid 1976 års taxering får avdrag för sjukförsäkringsavgift uppgå till högst 500 kr.
I mitten av femtio-talet infördes vissa schablonmässigt beräknade minimiavdrag bl. a. för utgifter för fullgörande av tjänsten för skattskyldiga som haft inkorast av tjänst. Vidare infördes vissa extra avdrag för fysiska personer, sora haft inkorast av kapital eller inkomst av annan fastighet än jordbruksfastighet. Även inkomster av sådan fastighet beräknas enligt schablonmetod.
Fysiska personer som har att erlägga socialförsäkringsavgifter till sjukförsäkringen eller folkpensioneringen, tilläggspensionsavgift samt allmän arbetsgivaravgift för inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet, åtnjuter avdrag för sådana avgifter som påförts året näst före taxeringsåret.
Under budgetåret 1974/75 tiUämpas i likhet med föregående budgetår en uttagningsprocent av 100.
Statlig inkomstskatt för fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser redovisas på den s. k. A-längden. De för taxeringsåren 1970— 1974 uträknade skattebeloppen framgår av följande sammanställning (milj. kr.):
Taxeringsår
1970 1971 1972 1973 1974
Statlig inkomstskatt, A-längden 11691 13 862 13 394 15 254 14 667
Statlig inkomstskatt för bolag, ekonomiska föreningar m. m.
Statlig inkomstskatt för juridiska personer redovisas på de s.k. B-och C-längdema. Den uträknade skatten uppgick taxeringsåren 1970— 1974 till följande belopp (milj. kr.):
Taxeringsår
1970 1971 1972 1973 1974 Statlig inkomstskatt, B- och C-längdema 1 582 1 534 1 128 1 383 1 561
Kommunal inkomstskatt
De kommunala skatterna utgörs av allmän kommunalskatt raed däri ingående försaralingsskatt och landstingsmedel i form av inkorastskatt beräknad på grundval av inkomst av garantibelopp för fastighet.
De fr. o. m. 1972 års taxering gällande avdragsreglema vad avser förvärvsavdrag, underhållsavdrag, avdrag för sjukförsäkringsavgift samt
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 23
grundavdrag vid taxering till statlig skatt äger motsvarande tillämpning vid taxering till koraraunal beskattning.
Debiterad koraraunal inkorastskatt uppgick taxeringsåren 1970—1974 till följande belopp (milj. kr.):
Taxeringsår
1970 1971 1972 1973 1974
Kommunal inkomstskatt:
A-längd 15 249 17 842 19 467 22 694 24 934
B- och C-Jängd 1 427 1 522 1 653 2 058 2 421
Statlig förmögenhetsskatt
Förmögenheter trader 200 000 kr. är befriade från förmögenhetsskatt fr. o. m. 1975 års taxering. Skattesatsen är 1 % för förmögenheter mellan 200 000 kr. och 275 000 kr. Den högsta skattesatsen uppgår till 2,5 % för förmögenheter överstigande 1 000 000 kr. Dessutom finns vissa begränsningsregler för att rainska totala skatten, sora tillämpas utan särskild ansökan av den skattskyldige. Förmögenhetsskatt beräknas på den sararaanlagda förraögenheten tillhörande föräldrar och barn under 20 år, sora bor hos föräldrarna.
Debiterad förraögenhetsskatt uppgick taxeringsåren 1970—1974 till följande belopp (milj. kr.):
Taxeringsår
1970 1971 1972 1973 1974
Förmögenhetsskatt 447 492 459 482 515
Det bör observeras att förraögenhetsskatten t. o. m. 1971 års taxering debiterades utan att hänsyn tagits till spärreglerna.
Folkpensionsavgift
Folkpensionsavgiften ersätts fr. o. ra. verksarahetsåret 1974 (taxeringsåret 1975) av en socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen sora erläggs av arbetsgivaren och egenföretagare.
De debiterade folkpensionsavgifterna uppgick taxeringsåren 1970— 1974 till följande belopp (milj. kr.):
Taxeringsår
1970 1971 1972 1973 1974
Folkpensionsavgift 2 386 2 669 3 246 3 500 3 709
Tilläggspensionsavgift och allmän arbetsgivaravgift
Endast de försäkrades egna avgifter och avgifter från mindre s. k. skattedebiterade arbetsgivare debiteras på skattsedeln. Övriga avgifter för tilläggspensioneringen och den allraänna arbetsgivaravgiften debiteras och uppbärs direkt av riksförsäkringsverket.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 24
Avgiftsunderlaget till allmän arbetsgivaravgift för egenföretagare kommer fr. o. m. 1976 års taxering att begränsas till endast den del av inkomsterna som överstiger 10 000 kr.
De skattedebiterade avgifterna uppgick taxeringsåren 1970—1974 till följande belopp (milj. kr.):
Taxeringsår
1970 1971 1972 1973 1974
i97
287¶Tiliäggspensionsavgift Allmän arbetsgivaravgift
Sjukförsäkringsavgift
Sjukförsäkringen finansieras förutom genom statsbidrag av avgifter från de försäkrade (t. o. ra. 1974) och arbetsgivarna. Avgifterna från de försäkrade uppbärs i saraband raed den allraänna skatteuppbörden och avgifterna från direktdebiterade arbetsgivare uppbärs direkt av riksförsäkringsverket, som överför de under budgetåret inflytande avgifterna till titeln. Fr. o. m. 1974 infördes tandvårdsförsäkringen ocb föräldraförsäkringen samtidigt sora sjukpenningförmånerna höjdes. I samband härmed höjdes egenavgifterna till sjukförsäkringen och fick en ändrad utformning. Avgiften består av dels en fast del på 300 kr. för varje försäkrad raed rainst 4 500 kr. i årsinkomst och dels en röriig del som skall utgöra en viss procentandel av den sjukpenninggrundande inkomsten. För riket uppgick den rörliga delen för inkomst av anställning till i genomsnitt 1,6 % 1974. Den totala sjukförsäkringsavgiften får inte överstiga 10 % av den till statlig skatt beskattningsbara inkomsten. För egna företagare gäller andra förmåner och avgiftsregler än för anställda. Avgifterna till den obligatoriska sjukförsäkringen varierar raellan olika orters försäkringskassor.
Fr. o. m. 1975 slopas de försäkrades egna avgifter och ersätts med höjda arbetsgivaravgifter. De debiterade sjukförsäkringsavgifterna uppgick taxeringsåren 1970—1974 till följande belopp (milj. kr.):
Taxeringsår
1970 1971 1972 1973 1974
Sjukförsäkringsavgift 1681 1791 1658 2 004 2 150
Arbetsgivaravgifter
Arbetsgivare skall för varje år erlägga socialförsäkringsavgift tUl sjukförsäkringen, folkpensioneringen (fr. o. m. 1974) och till tUläggs-pension. Härutöver uttas av arbetsgivaren yrkesskadeförsäkringsavgift, lönegarantiavgift och arbetarskyddsavgift, avgift till arbetslöshetsförsäkring och det kontanta arbetsmarknadsstödet samt för vissa arbetsgivare byggnadsforskningsavgift. Dessa avgifter, vilka tillsammans kallas
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 25
arbetsgivaravgifter, debiteras på debetsedeln å slutlig skatt endast i sådana fall då sumraan av dem uppgår till högst 1 000 kr. Arbetsgivaravgifter som överstiger nämnda belopp uppbärs som regel direkt av riksförsäkringsverket.
De sammanlagda skattedebiterade arbetsgivaravgifterna uppgick taxeringsåren 1970—1974 till följande belopp (milj. kr.):
Taxeringsår
1970 1971 1972 1973 1974
Arbetsgivaravgifter 29 28 29 26 22
Skattereduktion
Vissa kategorier skattskyldiga skall fr. o. ra. 1972 års taxering raed-givas reduktion av skatten. För gifta skattskyldiga raedgives skattereduktion med högst 1 800 kr. av den ena makens skatt så länge den andre makens gmndavdrag inte är fullt utnyttjat, dvs. så länge andre maken har en statlig taxerad inkomst understigande 4 500 kr. Så snart även and.-e maken får taxerade inkoraster minskar reduktionsbeloppet med 40 % av dessa inkoraster, vilket innebär att rätten till skattereduktion upphör då andre raakens taxerade inkomst nått 4 500 kr. För ensamstående raed bam under 18 år utgör skattereduktionen 1 800 kr. utan reducering. Skattereduktion sker vid debitering av den slutliga skatten genom reducering av statlig inkorastskatt, koraraunal inkorastskatt, landstingsraedel, skogsvårdsavgift, folkpensionsavgift (t. o. m. 1974 års taxering) eller sjukförsäkringsavgift. Skattereduktion medgives således inte i fråga om statlig förraögenhetsskatt, socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen (fr. o. ra. 1975 års taxering) tilläggspensionsavgift, arbetsgivaravgift, allmän arbetsgivaravgift, förseningsavgift, annuitet på avdikningslån eller på förskott för avlösning av frälseränta. Vad som ger skattereduktion bortfaller vid debiteringen skall helt bäras av staten, vilket innebär att staten gottgör komrauner och andra för eventuellt reducerade belopp.
Fr. o. ra. taxeringsåret 1976 konuner en särskild skattereduktion att raedgivas på 250 kr. för statligt taxerade inkoraster upp till 30 000 kr. Avtrappning av avdraget sker raed tio procent av den del av den statligt taxerade inkorasten sora överstiger 36 000 kr. Den särskilda skattereduktionen är helt avtrappad då inkomsten uppgår till 38 500 kr.
Den särskilda skattereduktionen sker genom reducering av samma skatter och avgifter som gäller för skattereduktion.
Den skattereduktion sora raedgivits taxeringsåren 1972—1974 uppgick till följande belopp (railj. kr.):
Taxeringsår
1972 1973 1974
Skattereduktion 1413 1 349 1296
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 26
Skattetillägg och förseningsavgift
Särskilda avgifter, s. k. skattetillägg och förseningsavgift, debiteras vid överträdelser raot skatte- och avgiftsförfattningar. Skattetillägg påförs skattskyldig som läranat oriktig uppgift vilken skulle kunna leda till för lågt beskattningsresultat. Förseningsavgift tas ut vid försura-melse att i rätt tid avge deklaration.
Skattetilläggets storlek är i fråga om inkomst- och förmögenhetsskatterna 50 % av undandragen skatt eller avgift.
Förseningsavgiften är vad avser inkorast- och förmögenhetsskatterna 1 % av den högsta beskattningsbara inkomsten och 0,3 % av den beskattningsbara förmögenheten till den del den överstiger skattefritt belopp. Förseningsavgiften är maximerad till 300 kr. eller i de fall då deklaration inte inkommit trots anmaning 600 kr.
Den nya lagstiftningen omfattar flertalet skatter och allmänna avgifter samt arbetsgivaravgifterna till socialförsäkringens finansiering. Bestämmelserna trädde i kraft den 1 januari 1972.
De debiterade skattetillägg och förseningsavgifter som bokförts på inkorastskattetiteln taxeringsåren 1972—1974 uppgick till följande belopp (mUj. kr.):
Taxeringsår
1972 1973 1974
Skattetillägg 85 84 95
Förseningsavgift 7 12 12
övriga skatter och avgifter på debetsedeln för slutlig skatt
Skogsvårdsavgifter, annuiteter på avdikningslån, utskiftningsskatt och ersättningsskatt debiteras i samband med slutlig skatt men omförs eller utbetalas till andra inkomsttitlar eller anslag.
Uppbördsförfarandet för skatter och avgifter som berör inkomstskattetiteln
Preliminär A- och B-skatt
Enligt uppbördsförordningen skall skattskyldig erlägga preliminär skatt med det belopp, vilket så nära som möjligt kan antas motsvara i den slutliga skatten ingående skatter och avgifter.
Den preliminära skatten utgår dels i form av preliminär A-skatt, dels i form av preliminär B-skatt. A-skatten utgår enligt skattetabeller eller efter viss procent av uppburen löneinkomst. B-skatten debiteras normalt med det belopp som enligt senaste taxering påförts som slutlig skatt.
Preliminärskattetabellerna grundas på följande förutsättningar, nämligen
att inkorasten samt grundavdraget är oförändrade under inkomståret
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 27
att den skattskyldige inte koraraer att taxeras för annan inkomst än sora i tabellen angives, ej heller för garantibelopp för fastighet eller för förraögenhet
att den skatlskyldige inte har att erlägga socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen eUer tilläggspensionsavgift
att skattskyldig, som avses i 2 raora. första stycket 2) och 4) erhåller skattereduktion samt
att vid taxeringen för inkomsten inte andra avdrag medges än dels grundavdrag och såvitt gäller kolumnerna 3 och 4 s. k. förvärvsavdrag.
Fr. o. m. år 1973 beräknas skatteavdragen med hänsyn till skatten på beloppet i mitten av varje inkomstskikt emot tidigare på det högsta beloppet i varje inkorastskikt.
För inkomst av tjänst, som inte avser bestämd tidsperiod eller som inte uppbärs vid regelbundet återkoraraande tillfällen skall prelirainär A-skatt utgå raed 30 % av inkomsten. I vissa fall som t. ex. vid utbetalning av retroaktiva lönebelopp, ackordsersättningar o. dyl. skall preliminär A-skatt utgå enligt grunder som fastställts av riksskatteverket.
Överlämnar arbetstagare inte debetsedel på preliminär A-skatt till arbetsgivaren skall avdrag för prelirainär A-skatt göras enligt förhöjda skatteskalor. Uppvisar vidare arbetstagare inte debetsedel på slutlig skatt för arbetsgivaren skall under tid, då avdrag för kvarstående skatt skall verkställas, avdrag för sådan skatt göras vid varje avlöningstiUfälle med lika stort belopp som avdraget för preliminär A-skatt.
Prelirainär A-skatt skall utgå även för aiman inkomst än sådan sora utgör den skattskyldiges huvudsakliga inkomst av tjänst, om det är särskilt påkallat ur uppbördssynpunkt. Preliminär A-skatt skall utgå för artistersättning som uppgår till minst 200 kr., sedan avdragen för särskild reseersättning gjorts, även om ersättningen ej utgör huvudsaklig inkomst av tjänst.
Arbetsgivares skyldighet att verkställa löneavdrag för skatt avser såväl preliminär skatt som kvarstående skatt, varvid gäller, att preliminär skatt utgår i första hand.
De lokala skattemyndigheterna kan på framställning av den skattskyldige eller på eget initiativ under uppbördsåret vidtaga jämkning av den preliminärskatt som skall utgå, om jämkningen kan förväntas medföra bättre anpassning mellan preliminär och slutlig skatt.
Prelirainärskatten förfaller till betalning under mars, maj, juli, september, noveraber och januari under uppbördsåret, vilket orafattar tiden fr. o. ra. raars det ena året t. o. ra. febmari påföljande år. På titeln skatt på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter m. m. ingår under ett budgetår uppbörden under juli, septeraber och noveraber det ena året och uppbörden januari, mars och maj påföljande år. Titeln redovisar sålunda inte uppbördsårets preliminärskatt. Prehminär A-skatt företer vissa skillnader meUan olika skatteterminer på gmnd av att in-
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 28
komstunderlaget varierar under året. Preliminär B-skatt erläggs däremot sora regel raed en sjättedel av det debiterade årsbeloppet varje termin och är därför i stort sett stabil under uppbördsårets terminer.
Fyllnadsbetalningar av preliminärskatt
Den skattskyldige kan frivilligt inbetala högre preliminärskatt än sora följer av skattetabeller eller debetsedel å preliminär B-skatt. I regel görs detta genom fyllnadsbetalningar efter uppbördsårets utgång, dvs. under våren. Syftet är att undvika eller minska kvarstående skatt, som i vissa fall är räntebelagd (se nedan).
Kvarstående och överskjutande skatt
Sedan taxering verkställts och den slutliga skatten uträknats, sker en avräkning, varvid den skattskyldige gottskrivs i fråga om A-skatt det under uppbördsåret influtna beloppet jämte i förekommande fall s. k. särskilt uppdebiterat belopp samt i fråga om B-skatt det debiterade beloppet. Dessutom gottskrivs den skattskyldige fyUnadsbetalning av pre-liminärskatt. Understiger vid avräkningen den gottskrivna prelirainära skatten motsvarande slutliga skatt, förfaller skillnaden, ora denna är 10 kr. eller större, till betalning såsom kvarstående skatt under uppbördsterminerna i mars och maj året efter taxeringsåret. Om den kvarstående skatten uppgår till minst en tiondel av den slutliga skatten eller minst 5 000 kr., skall den skattskyldige erlägga ränta för den kvarstående skatten efter avdrag för 1 000 kr. överstiger däremot den preliminära skatten motsvarande slutliga skatt, återbetalas det överskjutande beloppet, om detta är 10 kr. eller större, till den skattskyldige. Dessutom utgår ränta på den del av det överskjutande beloppet, som överstiger 1 000 kr., dock ej om räntebeloppet understiger 5 kr. Räntesatsen utgör för kvarstående skatt 12 % och för överskjutande skatt 7 %. På preliminär skatt som erlagts efter den 18 januari året näst efter inkomståret men senast den 30 april samma år, uppgår räntan till endast 3,5 %. Räntebeloppet på överskjutande skatt är maximerat till 100 000 kr. Kvarstående och överskjutande skatt på titeln avser inkomståret som avslutas ett halvt år före budgetårets ingång.
Tillkommande skatt
Tillkommande skatt är skatt som skaU erläggas i huvudsak på grund av beslut om ändrad taxering sedan slutlig skatt påförts eller till följd av eftertaxering.
Sjömansskatt och sjömansskattens andel i sjukförsäkringsmedel
Sjömansskatten är en definitiv källskatt, som tillfaller staten, men kommunema skall, liksom de allmänna försäkringskassorna, för varje år beredas ersättning av statsmedel för minskade skatteintäkter resp.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 29
sjukförsäkringsavgifter. Sjömansskattens andel i sjukförsäkringsmedel inbetalas av sjöraansskattekontoret till riksförsäkringsverket, sora överför medlen till inkomstskattetiteln.
Restantier och medel från skattereklamationskontot
Restantier är de restförda belopp, som drivs in via kronofogdemyndigheterna och avser skatter från olika år tillbaka. Medel från skattereklamationskontot är skatt som influtit men som tiU följd av identifieringssvårigheter ej har kunnat krediteras vederbörande skattskyldig.
Avgifter från direktdebiterade arbetsgivare till sjukförsäkring, folkpensionering, yrkesskadeförsäkring, byggnadsforskning, arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd
Dessa avgifter uppbärs av riksförsäkringsverket som gottskriver inkomstskattetiteln. Avgifterna som inflyter under året är dels prelirainära avgifter, dels slutlig reglering av avgifter. De prelirainära avgiftema fastställs genom uppräkning av avgiftsunderlaget två år tillbaka. Avgiften för 1972 beräknades som om avgiftsunderlaget för 1970 höjts med 14 %och för 1973 som om avgiftsunderlaget för 1971 höjts med 14 %. På sarama sätt har uppräkningsfaktorn 1974 och 1975 av 1972 respektive 1973 års avgiftsunderlag faststäUts till 15 respektive 20 %.
I proposition 1974:138 föreslås en ändring av uppbördsförfarandet av arbetsgivaravgiften med övergångsbestämmelser för år 1975. Förslaget innebär att de slutregleringsavgifter som hittills debiterats jämnt över året raed en sjättedel varaiman raånad fr. o. m. 1975 skall debiteras under första hälften av kalenderåret.
Socialförsälcringsavgifteraa till sjukförsäkringen höjdes 1974 från 3,2 % till 3,8 % av lön eller ersättning som ej överstiger 7,5 gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet enligt lag ora allraän försäkring. Höjningen skedde i saraband raed införandet av beskattad sjukpenning, allmän tandvårdsförsäkring samt föräldrapenning. I och med att försäkringstagarnas egna avgifter slopas fr. o. ra. 1975 och för att skapa ett statsfinansiellt utrymme för en sänkning av den statliga skatten 1975 höjs avgiften 1975 tiU 7 %. För att staten skall tillföras de medel av avgiftshöjningen som motiveras av skattesänkningen minskas samtidigt statens bidrag till sjukförsäkringen från en tredjedel av utgifterna till en fjärdedel.
För att finansiera slopandet av folkpensionsavgiften 1974 infördes en socialförsäkringsavgift tUl folkpensioneringen. Avgiften debiteras arbetsgivare och egenföretagare. Avgiften uppgick 1974 till 3,3 % av avgiftsunderlaget till sjukförsäkringen. Avgiften uppbärs av riksförsäkringsverket på sararaa sätt som avgiftema tUl sjukförsäkringen.
Olycksfallsförsäkringen, vars uppgifter delvis övertagits av sjukför-
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 30
säkringen, ersattes fr. o. ra. den 1 januari 1955 av en ny yrkesskadeförsäkring. Yrkesskadeförsäkringen finansieras genora avgifter från arbetsgivarna. Under budgetåret inflytande avgifter gottskrivs titeln.
Fr. o. m. 1974 infördes en lag om arbetslöshetsförsäkring och lag om kontant stöd vid arbetslöshet. För finansieringen av arbetslöshetsersättningen enligt dessa lagar skall arbetsgivare erlägga en avgift sora motsvarar 0,4 % av avgiftsunderlaget till sjukförsäkringen. Arbetslöshetsersättning utbetalas av erkända arbetslöshetskassorna eller av de allraänna försäkringskassorna.
För vissa arbetsgivare utgår sedan 1955 särskild byggnadsforskningsavgift.
Statens avgifter till sjukförsäkringen m. m.
Statliga rayndigheter och affärsverk betalar socialförsäkringsavgifter till sjukförsäkringen och fr. o. m. 1975 till folkpensioneringen samt lönegarantiavgift, arbetarskyddsavgift och avgift till arbetslöshetsförsäkringen, vilka gottskrivs inkorastskattetiteln. Avgiftema oraföres från inkomsttiteln Pensionsmedel m. m.
Riksförsäkringsverket bestämraer avgiftsunderlaget för avgifter, som staten raed undantag av affärsverken skall erlägga enligt lagen om allmän försäkring och förordningen ora allraän arbetsgivaravgift. Avgiftema fastställs av riksförsäkringsverket före viss bestämd tidpunkt. Beträffande avgifterna tiU den aUmänna tilläggspensioneringen tdlämpas dessutora prelirainärdebitering av avgifter.
Viss ersättning från allmänna pensionsfonden
Allmänna pensionsfonden ersätter de allmänna försäkringskassorna för deras kostnader för administration av den allmänna tilläggspensioneringen. Ersättningen görs till riksförsäkringsverket som gottskriver inkomstskattetiteln.
Återföring av medel från eller avsättning av medel till allmänna sjukförsäkringsfonden
Allmänna sjukförsäkringsfonden har till syfte att utgöra en reserv vid tillfälliga påfrestningar på försäkringens finanser. Riksförsäkringsverket beräknar, enligt särskilda regler, ora återföring eller avsättning bör komma ifråga, och riksdagen beslutar för varje särskilt år om fondmedlen skaU tas i anspråk eller avsättning skall göras till fonden.
överskjutande skatt och övriga restitutioner
Från titeln utbetalas överskjutande skatt och övriga restitutioner. Beträffande överskjutande skatt se ovan. Övriga restitutioner är återbetalningar som i allmänhet beror på nedsättning i taxering.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 31
Utbetalda kommunalskattemedel
Den mest betydande posten på utgiftssidan utgörs av utbetalningarna av kommunalskattemedel. Staten eraottar priraärt hela källskatteuppbör-den. Koraraunema erhåller för varje kalenderår förskott grundat på senast kända taxering och den aktuella utdebiteringen. Förskottsutbetalningarna baseras fr. o. ra. den 1 januari 1972 på ett skatteunderlag sora räknas upp i förhållande till en konstaterad ökning i koramunernas invånarantal. Uppräkning av förskott skall därvid ske endast om befolkningsökningen i kommunen mellan vissa angivna tidpunkter överstiger vad avser förskott för 1972 och 1973 4 %, för 1974 och 1975 2 % samt för 1976 och 1977 1 %. När taxeringsresultatet för ett kalenderår föreligger sker slutavräkning, varvid saldot mellan slutligt uträknade belopp och uppbuma förskott tillgodoräknas kommunema eller statsverket aUteftersom förskotten understiger eller överstiger de slutligt uträknade beloppen. I koraraunernas fordran på statsverket, sora framräknats per den 1 januari varje kalenderår, ingår sålunda vid stigande skatteunderlag såväl förskott som slutavräkningsmedel. Kommunernas fordran utbetalas varannan månad med i princip en sjättedel av årsbeloppet vid varje tillfälle. Fr. o. ra. 1973 utökades utbetalningarna av kora-raunalskatteraedel med förskott av skattebortfallsbidrag i anledning av 1970 års skattereform. Förskottet avräknas under andra året (första gången 1975) efter bidragsåret mot det förskotterade bidraget för bidragsåret. Slutreglering av bidraget sker via anslag. Det förskotterade skattebortfallsbidraget för 1973 är större än motsvarande förskott 1975 varför nettoavräkningen av skattebortfallsbidraget 1975 kommer att påverka utbetalningarna till komraunerna i negativ riktning.
Förskott och slutavräkningsbelopp till de allmänna försäkringskassorna Från titeln utbetalas förskott och slutavräkningsbelopp på sjukförsäkringsavgifter och till apotekare utgående ersättningar, sora avses i gällande förordning angående kostnadsfria eller prisnedsatta läkemedel. Förskottet är beräknat raed hänsyn till att viss del av sjukförsäkringen finansieras raed statsbidrag och avgifter för frivillig försäkring och tilläggs-försäkring.
Utbetalning till allmänna pensionsfonden
Skattedebiterade arbetsgivares tilläggspensionsavgifter och skattedebiterade egenavgifter utbetalas från titeln till allraänna pensionsfonden.
Yrkesskadeförsäkringsavgifter och byggnadsforskningsavgifter
Från titeln utbetalas de yrkesskadeförsäkrings- och byggnadsforskningsavgifter som influtit från direktdebiterade arbetsgivare. Skattedebiterade arbetsgivares avgifter förskotteras av statsverket och utbetalas över titeln.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 32
Arbetsgivaravgift
Den arbetsgivaravgift som debiteras skattedebiterad arbetsgivare och fysisk person som haft inkomst av annat förvärvsarbete (inkomst av i riket bedriven rörelse eller inkomst av här belägen jordbmksfastighel, som bmkas av honom) omförs fr. o. m. budgetåret 1970/71 från inkorastskattetiteln till riksstatstiteln allraän arbetsgivaravgift.
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt, skogsvårdsavgifter, annuiteter på avdikningslån och annuiteter på förskott för avlösning av frälseräntor
De debiterade beloppen av ovanstående skatter och avgifter oraförs tiU andra inkomsttitlar.
Inkomstskattetitelns utveckling budgetåren 1969/7 0—1973/74
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sanunanställning (milj. kr.).
Budgetår 1969/70 1970/71 1971/72 1972/73 1973/74 1974/75
Riksstat 17 100,0 18 400,0 19 500,0 20 600,0 21300,0 29 800,0
Redovisat 17 047,6 18 441,0 19 772,2 18 265,8 20 957,5
Efterföljande uppställning är avsedd att belysa utvecklingen av de inkomster och utgifter på inkomstskattetiteln som tillsammans resulterat i de behållna inkomsterna på titeln. Vissa av beloppen är approximativa.
1969/70 1970/71 1971/72 1972/73 1973/74 Inkomster:
29134 5 402
32 657 5 662
37 367 5719
41 122 5 953
43 361 6 361
2 022 2 069
2 034 2 203
1923 2 389
2 408 1568
3 178 1751
Prel. A-skatt under terminerna
Prel. B-skatt under terminerna
Fyllnadsbetalningar av preliminärskatt
Kvarstående skatt
Socialförsäkringsavgifter från di rektdebiterade arbetsgivare m.m. 2 289 2 661 3 448 3 543 5 815
Tillkommande skatt, sjömans-
skatt, restantier ra. m.
1 182
1048 Summa inkomster
41661
46 098
52 030
55 299
61514
Utgifter:
Kommunalskattemedel*
17 332
19 474
23 177
26 063
27 881
överskjutande skatt
2 549
2 808
3 148
4 616
4 699
Övriga restitutioner
381¶Utbetalningar till allmänna
försäkringskassorna, m. m.
4 598
4 983
5 415
7 031
Utbetalningar till aUmänna pen-
sionsfonden
411 Omföringar
154 Summa utgifter
24 612
27 656
32 258
37 033
40 557
Inkomster utöver utgifter
17 048
18 441
19 772
18 266
20 957
Inkl. förskotterat skattebortfallsbidrag fr.o.m. budgetåret 1972/73.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 33
Beräkning av titelns inkomster
Beräkningama av utfallet på titeln görs i princip i tre etapper med sinsemellan olika utgångspunkter. Dessa utgångspunkter bestäms av institutionella faktorer sora t.ex. beskattningsregler och uppbördssystemets utfornming. Vidare påverkas de av konjunktumtvecklingen och därraed samraanhängande faktorer som löner, sysselsättnings- och prisutveckling. Dessutom ingår i beräkningarna erfarenhetsmässiga bedömningar av vissa företeelser som t. ex. av inflytande andel av debiterad kvarskatt. Resultaten av beräkningama jämförs och analyseras. I den mån resultaten inte överensstämraer med varandra visar detta raed den beräk-ningsraodell som används att de urspmngliga antagandena är inkonsi-stenta. Dessa omprövas successivt och ger upphov till nya beräkningar som upprepas till dess resultaten överensstämmer.
I den första etappen beräknas preliminära skatterna med hjälp av antaganden om inkorastutveckling och förändringar i den totala raakro-ekonomiska raarginalskattekvoten. Dessa antaganden är avhängiga av löne- och sysselsättningsutvecklingen samt av den allmänna konjunktumtvecklingen. För bedömningen av preliminärskatteuppbörden under innevarande budgetår lämnar uppbördsstatistiken vägledning. Denna statistik orafattar uppgifter om influtna belopp av preliminär A- och B-skatt. Med hjälp av deima statistik har uppbörden kuimat följas t. o. ra. uppbördsterrainen i septeraber 1974.
I den andra etappen beräknas den slutligt påförda skatten med utgångspunkt från antaganden om inkorastutveckling och förändringen av avdrag och underskott. Som hjälpmedel för dessa beräkningar används de tidigare nänmda taxeringsstatistiska uppgiftema avseende taxeringsåret 1974 som RRV insamlat. På dessa uppgifter dUämpas en prognosmodell sora innebär att för varje enskild individ i urvalet beräknas inkomsten, traderskott och avdrag enligt gjorda antaganden för prognosperioden. Påförda skatter och avgiftet beräknas därefter enligt gällande beskattningsregler. Dessa skatter och avgifter summeras och uppräknas tdl totalnivå. Under fömtsättning att inkomstfördelningen varit oförändrad mellan basåret och prognosåret dvs. att inkomstför-ändringama fördelat sig likformigt meUan inkorastgmpperna ger beräkningsmodellen förhållandevis goda estimat för prognosåren. Sett över en längre tidsperiod förändras inkomstfördelningen och därmed följer även att estimaten blir osäkrare.
I den tredje etappen av beräkningama görs vissa överväganden ora förändringar i skatteuttaget dvs. förändringar av skillnaden mellan preliminär och slutUg skatt. De senaste årens omläggningar av skattesystemet har tiUsammans raed drastiska förändringar av inkorasterna för främst egna företagare och företag bidragit till kraftiga omslag i skatteuttaget. Beräkningarna av storleken på dessa förändringar är mycket svåra att göra och har därför närmast karaktär av allmänna övervägan-
3 Riksdagen 1975.1 saml. Nr 1. Bilaga 1. Bil. 2
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 34
den i anslutning till kalkylerna.
Preliminärskatteinkorastema utgör de dorainerande posterna bland inkomsttitelns bruttoinkoraster. De har utvisat en oavbruten stegring under budgetåren 1969/70—1973/74.
Vad beträffar den preliminära A-skatten låg uppbörden under uppbördsåret 1974—75 t. o. ra. uppbördsterminen i september 13,6 % över samma 4 uppbördsterminer året innan. För uppbördsterminerna i november 1974 och januari 1975 visar riksrevisionsverkets kalkyl på en stegring av 19,8 % järafört med samma terminer året före. Totalt beräknas således ökningen uppgå till 15,8 % raellan inkorastären 1973 och 1974. Detta är i förhållande till löneökningen på 12,5 % en förhåUan-devis låg ökning. Skatteinbetalningarna har påverkats i neddragande riktning av att folkpensionsavgiften för löntagare slopades fr. o. m. 1974. Avgiften beräknas motsvara ett belopp på knappt 9 procentenheter av prelirainärskattenivån 1973. Skatteinbetalningarna har å andra sidan drivits upp av att den koraraunala utdebiteringen höjdes raed i genora-snitt 9 öre och att vissa förmåner vid sjukdom och arbetslöshet beskattas fr. o. m. 1974. Den sammanlagda effekten av detta kan beräknas till ca 7 procentenheter av den prelirainära A-skatten.
Vid beräkningen av uppbörden av preliminär A-skatt under näst-koramande uppbördsår har riksrevisionsverket utgått från den förutsedda stegringen av lönesuraman under 1975 (jfr s. 12). I höjande riktning påverkas uppbörden även av en höjning av den koraraunala utdebiteringen — enligt preliminära uppgifter med 1,20 kr. per inkomst-skattekrona från den under 1974 gällande raedelutdebiteringen av 24: 03. I sänkande riktning påverkas uppbörden 1975 av att sjukförsäkringsavgiften slopas samt att grundavdragen görs enhetliga och att den statliga skatteskalan justeras. Detta beräknas medföra ett preliminärskattebortfall på 6 100 milj. kr. De begränsningar i avdragsrätten för sjukförsäkringsavgiften 1974 som beslutats av riksdagen fömtses inte påverka preliminärskatteinflödet 1975. I preliminärskattetabellerna har hänsyn aldrig tagits till avdragsrätten varför preliminärskatten ej kan påverkas av att avdragsrätten begränsas.
Inkorasterna av preliminär B-skatt under de fyra första uppbördster- rainerna av innevarande uppbördsår är 16,7 % högre än under motsvarande terminer uppbördsåret 1973—74. Preliminär B-skatt debiteras normalt med det belopp som senast påförts som total slutlig skatt. Detta betyder, att de kända resultaten av 1973 års taxering legat till gmnd för den debiterade B-skatten för innevarande uppbördsår. På samma sätt kommer det nu kända resultatet av 1974 års taxering att ligga till grund för den debiterade B-skatten fÖr nästkomraande uppbördsår och taxeringsresultatet vid 1975 års taxering för den debiterade B-skatten för uppbördsåret 1976—77. De skattskyldiga, som erlägger preliminär B-skatt, har eraellertid möjlighet att begära jämkningar i den prelimi-
Bi!aga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 35
nära B-skatten. Av denna anledning har den debiterade B-skatten brukat avvika från senast kända slutliga skatt.
Jämsides med beräkningarna av preliminärskatteuppbörden har RRV uppskattat vad som kommer att påföras de skattskyldiga i slutlig skatt vid 1975 cch 1976 års taxeringar. Sora underlag för kalkylerna har använts den taxeringsstatistiska undersökning som omnärants ovan. Basarets (1973) inkomster och avdrag har framskrivits raed de tidigare nämnda inkonistantagandena. Med tillämpning av respektive års beskattningsregler har motsvarande slutliga skatter och avgifter för fysiska personer kunnat beräknats för inkomståren 1974 och 1975. De förmåner vid sjukdora och arbetslöshet m. ra. sora fr. o. ra. 1974 beskattas, koraraer ej att tillföras det koraraunala beskattningsunderlaget. Motsvarande koraraunala skatt koraraer i stället att ingå i den statliga skatten. I de kalkyler som ligger till grund för verkets berälcningar har den påförda statliga skatten, kommunalskatten och förmögenhetsskatten för fysiska personer beräknats till följande belopp för taxeringsåren 1975 och 1976. Som jämförelse har även motsvarande skatter enligt 1974 års taxering medtagits.
Taxeringsår
1974 1975 1976
Milj. kr.
Statligskatt 14 667 21860 24 610
Kommunal skatt 24 932 29 190 33 125
Förmögenhetsskatt 506 546 590
Den påförda skatten reduceras för vissa skattskyldiga, som framgått ovan, av skattereduktion samt fr. o. ra. 1976 års taxering av en särskild skattereduktion för låginkorasttagare. De beräknade värdena för dessa båda skatteavdrag uppgår till följande belopp.
Taxeringsår
1974 1975 1976
Milj. kr.
Skattereduktion 1 296 1 265 1 215
Särskild skattereduktion — — 640
Vid beräkningen har, fömtom med påförda inkomst- och förmögenhetsskatter, räknats med påförda folkpensionsavgifter, debiterade sjukförsäkrings- och tUläggspensionsavgifter särat allraän arbetsgivaravgift till följande belopp. Som jämförelse har även de påförda avgifterna enligt 1974 års taxering medtagits.
Taxeringsår
1974 1975 1976
Milj. kr.
Folkpensionsavgifter 3 709 230 300
Sjukförsäkringsavgifter 2150 3 150 380
Tilläggspensionsavgifter 453 460 470
Allmän arbetsgivaravgift 287 300 235
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 36
De svenska aktiebolagens statligt taxerade inkomster förväntas, som redovisats ovan, ligga kvar på samraa nivå 1974 som 1973. Avsättningar till arbetsmiljöfond och investeringsfond liksora forsknings- och utvecklingsavdraget fömtses dämpa tiUväxten av den statligt taxerade inkomsten. Den kommunalt taxerade inkomsten beräknas däreraot öka något eftersora kostnaderna för forskning och utveckling inte är avdragsgilla vid den koraraunala taxeringen. Aktiebolagens statliga och koraraunala skatter beräknas taxeringsåren 1975 och 1976 uppgå till följande belopp. UtfaUet för 1974 års taxering redovisas sora järaförelse.
Taxeringsår
1974 1975 1976
Milj. kr.
Statlig skatt 1 494 1 494 1 681
Kommunalskatt 2 018 2 115 2 251
En järaförelse mellan preliminärskatteuppbörden och den slutliga skatten avseende ett visst inkomstår belyser preliminärskatteinbetalningarnas bristande anpassning till de slutligt debiterade skatterna. Skillnaden raellan dessa båda belopp benämns uttag. Om prelirainär-skatteuppbörden överstiger den slutliga skatten har det varit ett överuttag av skatt. Om förhållandena är de omvända har det varit ett underuttag av skatt. I nedanstående tablå redovisas uttaget för den senaste sexårsperioden.
Inkomstår
Preliminär skatt
Slutlig 5
;katt
Uttag
Prel.
Prel.
Summa
A-längd
1 B, C
Summa
Skillnad
A-skatt
B-skatt
och D-längd
24 495
4 997
29 492
28 406
31 217
-1725
27 613
5 351
32 964
31 945
3 029
34 974
-2010
32 380
5 681
38 061
37 187
3 078
40 265
-2 204
35 007
5 689
40 696
37 461
2 824
40 285
40 467
6 121
46 588
43 257
3 481
46 737
- 149
42 126
6 176
48 302
45 520
4 122
49 642
-1340
1974 P
48 880
7 200
56 080
54 530
4 280
58 810
-2 730
1975 P
8 220
60 170
58 170
4 670
62 840
-2 670
Av tablån framgår att överuttaget 1971, inklusive ett kraftigt överuttag för löntagare, successivt har förändrats. Överuttaget reducerades tiU ett underuttag. Undemttaget uppgick 1973 till 1 340 milj. kr. och förutses växa 1974 till drygt det dubbla, vilket samraanhänger med beskattningen av vissa förmåner vid sjukdora och arbetslöshet. Tidigare när dessa förraåner inte beskattades var prelirainärskatteavdraget på lön för stort ora raan var sjuk och uppbar sjukpenning någon del av året. I och raed att detta övemttag minskat har totala uttaget således sjunkit.
Slutregleringen av skatten sker, efter frivilliga fyllnadsinbetalningar av skatt, via utbetalningar av överskjutande skatt samt debitering av
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 37
kvarstående skatt. Fyllnadsbetalningarna och den inflytande kvarstående skatten ingår bland inkorastskattetitelns inkoraster- medan utbe-talningama av överskjutande skatt upptas bland titelns utgifter.
Omfattningen av fyllnadsbetalningama, den kvarstående och den överskjutande skatten framgår av följande sararaanställning.
Inkomstår
Fyll-
Kvarstående skatt
Överskjutande skatt
nads-
betal-
A-längd
B, C-
Summa
A-längd
B, C-
Summa
ningar
och D-
och D-
Summa
längd
längd
2 357
2 603
2 279
2 548
2 022
2 520
2 790
2 539
2 802
2 034
3 007
3 297
2 776
3 127
1 890
2 222
4 170
4 556
2 408
2 065
2 381
4 641
3 178
2 244
2 638
4 174
4 475
1974 P
3 350
2 850
3 186
3 500
3 800
1975 P
3 200
2 935
3 222
3 450
3 750
Som fraragår av tablån var den kvarstående skatten ungefär av sarama storleksordning sora överskjutande skatten 1968 till 1970. Därefter har överskjutande skatten varit betydligt större än kvarskatten. För 1974 och 1975 väntas skillnaden minska vilket sammanhänger med ökningen av underuttaget.
Fyllnadsbetalningarna ökade kraftigt våren 1974, avseende inkorasterna 1973, frärast tUl följd av sänkningen av preliminärskatteuttaget. Av totalt 3 178 milj. kr. härrörde knappt hälften av inbetalningarna (1 443 milj. kr.) från aktiebolag. Våren 1975 förutses en raindre ökning av fyllnadsbetalningama. Aktiebolagens avsättningar till arbets-mUjöfonden och investeringsfonden förväntas ha en viss dämpande effekt på bolagens fyllnadsbetalningar.
Den kvarstående skatt, sora påförs enligt taxeringarna 1974 och 1975, skall erläggas under budgetåren 1974/75 resp. 1975/76. Under dessa budgetår utbetalas även den överskjutande skatten enligt nämnda taxeringar. Vid beräkningen av de belopp, varmed kvarstående skatt kommer att inflyta, får hänsyn tas till att en del av de påförda beloppen icke erläggs i rätt tid utan blir restförda. Den inflytande kvarstående skatten uppskattas för budgetåret 1974/75 till 1 980 railj. kr. och för budgetåret 1975/76 till 2 460 milj. kr.
Såsom framgått av det föregående redovisas även vissa socialförsäkringsavgifter från direktdebiterade arbetsgivare över inkomstskattetiteln. Med ledning av de uppgifter, som lämnats av riksförsäkringsverket till liksrevisionsverket, kan dessa bidrag och avgifter beräknas komma att uppgå tiU 11390 milj. kr. för innevarande och till 16 030 milj. kr. för nästföljande budgetår. I dessa belopp har medräknats statliga ar-
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 3g
betsgivaravgifter. Den kraftiga ökningen av direktdebiterade arbetsgivaravgifter beror på de från 1975 höjda socialförsäkringsavgifterna till folkpensioneringen och till sjukförsäkringen. Skattereformen 1975 finansieras som nämnts genom höjda socialförsäkringsavgifter. Dessa höjningar beräknas öka de inflytande avgiftema med 1 780 mQj. kr. innevarande budgetår och 4 450 milj. kr. för nästa budgetår.
Slutligen beräknar riksrevisionsverket inflytande restantier, sjömansskatt, tUlkommande skatt m. m. till 1 100 milj. kr. för budgetaret 1974/ 75 och till 1 200 milj. kr. för budgetåret 1975/76.
Under hänvisning till det anförda beräknar riksrevisionsverket, på sätt framgår av på s. 40 intagen sammanfattning, samtliga inflytande inkoraster på titeln skatt på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter m. m. under budgetåret 1974/75 till 75 820 milj. kr. och under budgetåret 1975/76 tiU 85 210 milj. kr.
Beräkning a v t i t e 1 n s u t g i f t e r
Inkomstskattetiteln har under första delen av budgetåret 1974/75 belastats med utbetalningar till konraiunema med ca 14 590 milj. kr. I detta belopp ingår även ett förskott för 1974 av det skattebortfallsbidrag som utgår till kommuner, landstingskommuner och församlingar med anledning av att skatteunderlaget minskade till följd av 1970 års skattereform. Till gmnd för bidragsgivningen ligger ett beräknat skattebortfall för komraunerna på 1 250 milj. kr. för år 1971. Bidragen utbetalades första gången 1973 och avses utgå i form av tillskjutet skatteunderlag. Förskottet för inkomståret 1974 regleras över inkomsttiteln skatt på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter m. m. medan det slutliga bidraget för inkomståret 1972 betalas över utgiftsanslag. Härtill kommer kommunernas andel av sjömansskatten på knappt 100 milj. kr.
För kalenderåret 1975 skall utbetalningarna av förskott grundas på skatteunderlaget enligt 1974 års taxering. Enligt uppgifter från statistiska centralbyrån om den beskattningsbara inkomstens storlek och om den kommunala utdebiteringen har riksrevisionsverket beräknat utbetalningarna av förskott på koraraunal inkomstskatt under kalenderåret 1975 till ca 29 190 mUj. kr. Slutavräkningen på det under kalenderåret 1973 utbetalade förskottet på kommunal inkomstskatt har beräknats till omkring 4 800 milj. kr. Det förskotterade skattebortfallsbidraget beräknas uppgå till 1 226 milj. kr., men från detta belopp dras det förskotterade skattebortfallsbidrag som utbetalades 1973. Eftersom detta uppgick till 1 342 milj. kr. blir nettoeffekten av de förskotterade skattebortfallsbidragen negativ under 1975. Slutreglering av bidraget sker via anslag. Sammanlagt skulle sålunda utbetalningarna under kalenderåret 1975 kunna beräknas till omkring 33 870 milj. kr. (exkl. sjömansskatt på knappt 100 milj. kr.). Hälften av beloppet skall utbetalas under
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 39
senare hälften av budgetåret 1974/75. Utbetalningarna av kommunalskattemedel under budgetåret 1974/75 kan sålunda beräknas till ca 31 620 milj. kr.
Motsvarande utbetalningar under budgetåret 1975/76 skulle enligt det föregående för budgetårets första hälft uppgå till omkring 17 040 milj. kr. (inkl. sjömansskatt på drygt 100 railj. kr.). För senare hälften av sararaa budgetår kan utbetalningarna med utgångspunkt från den antagna inkoraslutvecklingen under år 1974 särat under förutsättning av en koraraunal raedekitdebitering på 25: 50 kr. per inkorastskattekrona beräknas till orakring 20 230 milj. kr. Statens utbetalningar av komraunalskattemedel under btidgetåret 1975/76 skulle enligt dessa beräkningar komma att uppgå till ca 37 270 raUj. kr. De beräknade utbetalningarna av komraunalskatteraedel under kalenderåren 1974, 1975 och 1976 samt budgetåren 1974/75 och 1975/76 har samraanställts i följande tablå (milj. kr.).
Kalenderår
Budgetår
1974/75
1975/76
1 :a halvåret
14 600
16 930
20 230
14 690
17 040
2:a halvåret
14 690
17 040
20 335
16 930
20 230
Summa
29 290
33 970
40 565
31620
37 270
Från riksstatstiteln skall vidare återbetalas överskjutande preliminärskatt. Såsom framgått av det föregående uppgår denna för budgetåret 1974/75 till ca 4 480 railj. kr. För budgetåret 1975/76 har den beräknats till 3 800 milj. kr. Kärtill koraraer restitutioner på grund av nedsättning i taxering m. ra., vilka uppskattas till 400 railj. kr. för vartdera budgetåret.
TUl de allmänna försäkringskassorna skall utbetalas förskott och slutavräkningsbelopp avseende avgifter från direktdebiterade och skattedebiterade arbetsgivare samt skattedebiterade egenavgifter. Med ledning av uppgifter från riksförsäkringsverket beräknar riksrevisionsverket ifrågavarande utbetalningar till 9 380 milj. kr. för budgetåret 1974/75 och tUl 10 670 milj. kr. för budgetåret 1975/76. Riksförsäkringsverket framhåller i sin skrivelse att avgiftsinkomsterna kan komma att avvika från de beräknade kostnadema för försäkringskassorna. Under nästkommande budgetår förutses därför en återföring av medel från allmänna sjukförsäkringsfonden med ca 100 milj. kr.
Under budgetåren 1974/75 och 1975/76 koraraer vid 1974 och 1975 års taxeringar skattedebiterade avgifter till tUläggspensioneringen att utbetalas till allraänna pensionsfonden. Med ledning av uppgifter från riksförsäkringsverket beräknar riksrevisionsverket ifrågavarande utbetalningar till 420 railj. kr. för budgetåret 1974/75 och till 430 milj. kr. för budgetåret 1975/76.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 40
Titeln skall slutligen belastas raed omföringar av utskiftnings- och ersättningsskatt, skogsvårdsavgifter och vissa annuiteter samt allraän arbetsgivaravgift. Samraanlagt kan de ifrågavarande ornföringarna beräknas uppgå tiU orakring 310 milj. kr. för budgetåret 1974/75 och tUl 320 milj. kr. för budgetåret 1975/76.
Enligt det föregående har riksrevisionsverket på sätt framgår av nedan intagen sammanfattning beräknat titelns utgifter för budgetåret 1974/75 till 46 610 milj. kr. samt för budgetåret 1975/76 till 52 890 milj. kr.
Avsättningar till och återföringar från budgetutjämningsfonden av komraunalskattemedel
Genom beslut av 1952 års riksdag inrättades en fond för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel. Fonden ingår som en del av budgetutjämnLngsfonden och avsättningar och återföringar berör sålunda icke de redovisade inkomsterna på titeln skatt på inkomst och förraögenhet samt socialförsäkringsavgifter ra. m.
I riksstaten för budgetåret 1974/75 har räknats raed en nettoavsättning till budgetutjämningsfonden på 1 575 milj. kr. De avsättningar och återföringar, som enligt nu föreliggande beräkningar bör verkställas under budgetåren 1974/75 och 1975/76 fraragår av följande sararaanställning;
1974/75 1975/76 Milj. kr.
Avsättning 7 000 5 450
Återföring 4 000 5 700
Nettoavsättnjng 2 950 - 250
Sararaanfattning av beräkningarna
De beräkningar av inkomsterna och utgifterna på inkomstskattetiteln, för vilka redogjorts i det föregående, kan sammanfattas på följande sätt. Som jämförelse har även medtagits motsvarande belopp för det avslutade budgetåret 1973/74. Beloppen anges i railj. kr.
1973/74 1974/75 1975/76
Inkomster:
Prel. A-skatt under terminerna
43 361
50 640
53 970
Prel. B-skatt under terminerna
6 361
7 360
8 350
Fyllnadsbetahiingar av preliminärskatt
3 178
3 350
3 200
Kvarstående skatt
2 460
Socialförsäkringsavgifter från direktdebiterade
arbetsgivare m. m.
5 815
16 030
Tillkommande skatt, sjömansskatt, restantier
m.m.
1 100
1200 Summa inkomster
61514
75 820
85 210
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 41
Utgifter: 1973/74 1974/75 1975/76
Kommunalskattemedel •
27 881
37 270
Överskjutande skatt
4 699
4 480
3 800
Övriga restitutioner
400¶Utbetalningar till alhnäima försäkringskassorna,
m. m.
7 031
9 380
10 670
Utbetalningar till allmänna pensionsfonden
430 Omföringar
320 Summa utgifter
40 557
46 610
52 890
Inkomster utöver utgifter
20 957
29 210
32 320
' Inklusive förskotterade skattebortfallsbidrag.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln skatt på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter m. ra. till 29 200 000 000 kr. för 1974/75 och föreslår att titeln uppförs raed 32 300 000 000 kr. för 1975/76.
Kupongskatt
Ny kupongskatteförordning den 20 noveraber 1970 (nr 624) tUlärapas fr. o. ra. den 1 januari 1971. Bestäraraelserna är avpassade tUl lagen den 20 november 1970 (nr 596) om förenklad aktiehantering. Kupongskatt skall erläggas för utdelning på aktie i svenskt aktiebolag av i utlandet bosatta och vissa med dem likställda aktieägare. Kupongskatt utgår raed trettio procent av utdelningen, då särskUt avtal raed berört land inte föreligger. Skatten innehålls när utdelningen lyfts och inbetalas av bolagen tUi riksskatteverket. I kupongskattekungörelse den 26 febmari 1971 (nr 49) raeddelas vissa föreskrifter om utländsk förvaltare av aktier.
De beräknade och redovisade inkomstema på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande saramanställning (mdj. kr.).
Budgetår 1970/71 1971/72 1972/73 1973/74 1974/75
Riksstat 23,0 22,0 24,0 20,0 26,0
Redovisat 20,5 17,3 29,0 18,1
I skrivelse tiil riksrevisionsverket den 8 noveraber 1974 har riksskatteverket beräknat inkorasten av kupongskatt till 29 milj. kr. för budgetåret 1974/75 och till 30 milj. kr. för budgetåret 1975/76.
Riksrevisionsverket ansluter sig till riksskatteverkets beräkning och beräknar således inkorasterna på titeln kupongskatt till 29 000 000 kr. för 1974/75 och föreslår att titeln uppförs raed 30 000 000 kr. för
1975/76.
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt
De beräknade och redovisade inkomstema på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 42
Budgetår
1970/71
1971/72
1972/73
1973/74
1974/75
Riksstat Redovisat
1,0 1,5
2,1
2,0 0,8
2,0 1,9
1.0¶Riksrevisionsverket beräknar inkomstema på titeln utskiftningsskatt och ersättningsskatt till 1 000 000 kr. för 1974/75 och föreslår att titeln uppförs med 1 500 000 kr. för 1975/76.
Skogsvårdsavgifter
Enligt förordning den 28 juni 1946 (nr 324) ora skogsvärdsavgift skall sådan avgift erläggas för jordbruksfastighet, vilken vid fastighetstaxering åsatts särskilda värden för skogsmark och växande skog, dock med vissa undantag. Avgiften utgår i förhållande till näranda taxeringsvärden, dock med högst en och en halv promUle. För varje år bestäms med vilket promilletal avgiften för det året skall utgå.
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sararaanställning (railj. kr.).
Budgetår 1970/71 1971/72 1972/73 1973/74 1974/75
Riksstat 10,2 11,7 11,7 11,7 11,7
Redovisat 9,6 11,2 11,1 11,3
I skrivelse till riksrevisionsverket den 9 oktober 1974 har skogsstyrelsen anfört följande:
"Genora kungörelsen (1974: 78) ora uttagande av skogsvårdsavgift för år 1974 har Kungl. Maj:t raed stöd av riksdagens beslut förordnat att det promilletal, med vilket skogsvårdsavgift enligt förordningen (1946: 324) ora skogsvårdsavgift skaU utgå för år 1974 skall vara 0,9 promille.
Enligt inhämtad uppgift från Er uppgår underlaget för beräkning av skogsvårdsavgift år 1974 till 12 431 raUj. kr.
Den i riksstaten för budgetåret 1974/75 upptagna inkorasten av skogsvårdsavgifter är 11,7 milj. kr. Vid tillärapning av prorailletalet 0,9 på underlagssuraraan 12 431 railj. kr. skulle inkomsten för detta budgetår bli 11,188 milj. kr. Det verkliga inkomstutfallet avviker emellertid alltid något från det utifrån teoretiska utgångspunkter beräknade beloppet. Skogsstyrelsen finner därför inte skäl beräkna inkomsten av skogsvårdsavgifter för budgetåret 1974/75 till annat belopp än det i riksstaten upptagna, 11,7 milj. kr.
För att inkomsten av skogsvårdsavgifter budgetåret 1975/76 skall uppgå till 11,7 milj. kr. — vilket skogsstyrelsen i sin anslagsframställning för det budgetåret räknat med att den skall göra — skulle vid samraa underlagssumraa 1975 sora 1974 avgiften för år 1975 rent raateraatiskt behöva tas ut med 0,941 promUle. Skogsstyrelsen föreslår emellertid oförändrat promiUetal — 0,9 proraille — för år 1975 och beräknar inkorasterna för budgetåret 1975/76 till 11,7 milj. kr.
Med anledning av 1975 års allraänna fastighetstaxering förutses skogsbruksvärdena komma att kraftigt höjas bl. a. av den orsaken att nya beräkningsmetoder används. Härigenom kommer underlagssuraraan för beräkning av skogsvårdsavgifter år 1976 att öka. Skogsstyrelsen har vid
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 43
undersökningar komrait fram till att — även om kalkylerna är mycket osäkra i nuläget — en trolig höjning för hela riket i genomsnitt torde ligga på 90—110 %. Detta skulle medföra approximativt en dubblering av inkorasten från skogsvårdsavgifter vid oförändrat uttag, 0,9 promille, till ca 23,4 railj. kiAlternativt bibehålls nuvarande inkomstnivå 11,7 milj. kr eller något därutöver, i gengäld raot att en viss sänkning sker av gällande promUletal. Styrelsen förutsätter att näranda spörsmål koramer att behandlas av utredningen rörande den statliga adrai-nistrationen på skogsbrukets oraråde."
Riksrevisionsverket ansluter sig till skogsstyrelsens beräkning och beräknar således inkorasterna på titeln skogsvårdsavgifter till 11700 000 kr. för 1974/75 och föreslår att titeln uppförs med 11700 000 kr. för 197.5/76.
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
Budgetår
1970/71
1971/72
1972/73
1973/74
1974/75
Rjksstat Redovisat
3,0
2,4
3,0
2,2
3,0 2,3
3,0
Bevillningsavgift för särskilda förmåner och rättigheter utgår för i utlandet bosatt person, sora anordnar eller raedverkar vid offentUg föreställning i Sverige.
Enligt förordning den 17 december 1969 (nr 791) har avgiften för anordnare höjts från 10 till 15 % av bmttoinkomsten. Bestäramelsen gäller fr. o. m. den 1 raars 1970. För medverkande höjdes avgiften från 20 till 30 % den 1 januari 1971.
Riksrevisionsverket beräknar inkomstema på titeln bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter till 2 500 000 kr. för 1974/75 och föreslår att titeln uppförs med 2 500 000 kr. för 1975/76.
Arvsskatt och gåvoskatt
Arvs- och gåvoskatt utgår enligt förordning den 6 juni 1941 (nr 416) med därefter senast genora förordning den 31 maj 1974 (nr 312) företagna ändringar. Skattskyldig är den som genom arv eller testamente eller genom gåva förvärvar egendom. Befriade från skyldighet att erlägga arvs- och gåvoskatt är staten och vissa stiftelser samt från att erlägga gåvoskatt dessutom bl. a. kyrka, landsting, kommuner och hushållnings-säUskap. Uppbörden av arvsskatt och gåvoskatt ombesörjs av länsstyrelserna.
De beräknade och redovisade inkomstema på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (railj. kr.).
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 44
Budgetår 1970/71 1971/72 1972/73 1973/74 1974/75
Riksstat 270,0 300,0 270,0 280,0 300,0
Redovisat 235,1 262,1 269,5 286,5 Därav influten
gåvoskatt ca 42,3 28,9 27,1 26,1
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln arvsskatt och gåvoskatt till 300 000 000 kr. för 1974/75 och föreslår att titeln uppförs med 320 000 000 kr. för 1975/76.
Lotterivinstskatt
Enligt förordning den 28 september 1928 (nr 376) utgår skatt på vinst i svenskt lotteri och på vinst vid dragning på premieobligationer om vinstens värde överstiger 100 kr. i fråga om varu- eller tombola-lotteri och 25 kr. i fråga om penninglotteri. Fr. o. m. den 1 juli 1966 utgår skatt om vinstens värde överstiger 200 kr. i fråga om varu- eller tom-bolalotteri och 50 kr. i fråga om annat lotteri enligt förordningen den 27 maj 1966 (nr 219). Skatten utgår för närvarande med 20 % på premieobligationsvinst och med 30 % av vinstens värde på annan vinst. På annan vinst än sådan i varu- eller tombolalotteri skall skatt dock ej erläggas raed högre belopp än att därefter återstår femtio kronor. Vid beräkning av skattebeloppet skall i vinstens värde inräknas den på vinsten belöpande skatten. Lotteriets anordnare eller premieobligationens ut-färdare skall innehålla så stor del av vinsten, som motsvarar den stadgade skatten på densamma. Det åligger lotteriarrangör att erlägga den på vinsterna belöpande skatten genora insättning på postgirokonto hos riksskatteverket sora är beskattningsrayndighet.
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande samraanstäUning (milj. kr.).
1972/73
1973/74
1974/75
135,0 U37,2
135,0 142,2
145,0
Budgetår 1970/71 1971/72
Riksstat 100,0 105,0
Redovisat 107,7 126,5
' Därav 9,0 milj. kr. på skatt på spel.
I skrivelse till riksrevisionsverket har riksskatteverket beräknat inkomsterna av lotterivinstskatt tiU 160 milj. kr. för innevarande budgetår och till 170 milj. kr. för budgetåret 1975/76.
Riksrevisionsverket ansluter sig tiU riksskatteverkets beräkning och beräknar således inkomsterna på titeln lotterivmstskatt till 160 000000 kr. för 1974/75 och föreslår att titeln uppförs med 170 000 000 kr. för 1975/76.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 45
Stämpelskatt och stämpelavgift
Stämpelskatt utgår enligt stämpelskatteförordningen den 21 maj 1964 (nr 308) raed därefter senast genom förordning den 14 december 1973 (nr 1164) företagna ändringar, och orafattar förvärv av fast egendom och tomträtt, inteckning för fordran, förvärv av registieringspliktigt fartyg, emission av aktier, obligationer och vissa andra svenska värdepapper, insatser i svenska kommanditbolag, vissa transaktioner raed utländska värdepapper samt lotterier. Inom det skattepliktiga området utgår stämpelskatt med vissa undantag (bl. a. för stat och kommun) enligt följande beräkningsgrimder.
Vid förvärv av fast egendom och tomträtt skall stämpelskatt erläggas raed en krona för varje fullt hundratal kronor av egendomens värde dock lägst tio kronor. Förvärvas egendom av juridisk person utgår skatten i regel med dubbelt belopp. Då inteckning för fordran beviljas eller då ansökan om sådan inteckning förklaras vilande skall stämpelskatt utgå med fyra kronor för varje fullt tusental kronor av det kapitalbelopp, för vilket inteckning beviljas eller ansökan om inteckning förklaras vilande. Vid förvärv av registreringspliktigt fartyg med ett värde av minst 25 000 kr. skall stämpelskatt erläggas raed en krona för varje fullt hundratal kronor av fartygets värde vid tiden för förvärvet. Vid eraission av aktier, obUgationer och vissa andra svenska värdepapper utgår stämpelskatt vad avser aktier med tio öre för varje fullt tiotal kronor av aktiens norainella belopp eller, ora högre belopp skall betalas för aktierna, av det högre beloppet och vad avser obligationer och andra skuldebrev med 60 öre för varje påbörjat hundratal kronor av skuldebrevets norainella belopp. För lotteri skall under vissa förutsättningar stämpelskatt utgå med fem kronor för varje fullt hundratal kronor av insatsbeloppet i den mån detta överstiger 15 000 kr.
Stämpelavgift utgår enligt förordning den 21 maj 1964 (nr 309) om ändring i förordningen den 6 november 1908 (nr 129) vid köp och byte av fondpapper.
Enligt stämpelkungörelsen skall influtna stämpelmedel inlevereras tUl riksskatteverket resp. sjöfartsverket, som är uppbördsmyndigheter.
De beräknande och redovisade inkomstema på titeln stämpelskatt och stämpelavgift framgår av följande samraanstäUning (milj. kr.).
Budgetår 1970/71 1971/72 1972/73 1973/74 1974/75
Riksstat 260,0 254,0 329,0 344,0 406,5
Redovisat 252,1 326,0 336,8 380,1
Riksskatteverket har i skrivelse till riksrevisionsverket beräknat inkomsterna av stämpelskatt och stämpelavgift till 400 milj. kr. för innevarande budgetår och till 420 milj. kr. för budgetåret 1975/76.
I skrivelse till riksrevisionsverket den 14 oktober 1974 har domstolsväsendets organisationsnämnd anfört följande:
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 46
"Inom domstolsväsendet pågår sedan den 17 december 1973 viss försöksverksamhet i fråga om stämpelmedelsredovisning vid sex tingsrätter. Under försöket fungerar dorastolarnas organisationsnämnd (DON) som centralmyndighet för försöksdomstolarna och svarar för redovisning av intäkterna. En proposition om att avsluta försöksverksamheten och införa det nya systeraet vid samtliga allmänna domstolar kommer under hösten att prövas av riksdagen. Om riksdagen godkänner förslaget kan det nya stärapelredovisningssystemet vara i produktion ca tre månader efter riksdagens beslut. Med hänsyn till den osäkerhet som råder beträffande produktionsstarten har DON och riksskatteverket kommit överens om att i avvaktan på riksdagsbeslutet riksskatteverket skall svara för prognosen."
Sjöfartsverket uppskattar inkomsterna av stämpelskatt vid förvärv av registreringspliktiga fartyg till 8 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1974/75 och 1975/76. Genomgripande ändringar av stämpelskatteförordnLngen och mervärdeskatteförordningen har föreslagits av arbetsgmppen för skeppsregistrering i PM daterad juni 1974 (stencil). Ändringarna avses träda i kraft den 1 april 1975.
Riksrevisionsverket ansluter sig till riksskatteverkets och sjöfartsverkets beräkningar och beräknar således inkomsterna på titeln stämpelskatt och stämpelavgift tUl 408 000 000 kr. för 1974/75 och föreslår att titeln uppförs raed 428 000 000 kr. för 1975/76.
2. Automobilskattemedel
Bensin- och brännoljeslcatt
De beräknade och redovisade inkorastema på titeln under de senaste budgetåren fraragår av följande saramanställning (mUj. kr.).
Budgetår 1970/71 1971/72 1972/73 1973/74 1974/75
1 800,0
Riksstat
2 005,0
2 038.0
2 104,0
2 052,0
Redovisat
1 990,5
2 050,5
2 093,5
2 009,1
Därav
bensinskatt
1 625,6
1 690,1
1 728,3
1 740,7
brännoljeskatt
378,7
374,0
378,3
283,4
restitutioner
13,8
13,6
13,6
15,1
Gällande bestämmelser för bensinskatt återfinns i förordning den 7 aprU 1961 (nr 372), vilken ändrades senast genom förordning den 14 december 1973 (nr 993). Enligt bestämmelserna i denna förordning skall bensinskatt erläggas för bensin och andra motorbränslen, sora innehåller minst 70 viktprocent bensin, samt för alkohol och alkoholblandningar avsedda för användning till motordrift. Den som inom riket tillverkar bensin är skyldig att vara registrerad hos riksskatteverket. Den som i
Bilaga 2 Riksrevisionsverkels inkomstberäkning 47
större omfattning återförsäljer elier förbrukar bensin eller håller bensin i lager må efter ansökan registreras, hos riksskatteverket. Skattskyldighet inträder för bensin, som av den söm är registrerad, levereras till köpare som icke är registrerad, eller tas i anspråk för annat ändamål än försäljning samt för bensin, som av annan än registrerad införs till riket, när införseln sker. Skattskyldig är den registrerade eller eljest den för vars räkning införseln äger rum. När skatt skall utgå vid införsel är general-tullstyrelsen beskattningsmyndighet. I fråga om skatt 50m skall utgå i andra fall är riksskatteverket beskattningsrayndighet. Enligt förordning den 9 april 1965 (nr 78) utgår bensinskatt med 43 öre för liter fr. o. m. den 1 juli 1965.
Enligt förordning den 29 maj 1964 (nr 352), vilken trädde i kraft den 1 juli 1964, skall särskUd skatt (gasolskatt) erläggas för gasol och annan vara, som helt eller tUl huvudsaklig del består av gasformiga kolväten och som används till drift av motor i motorfordon. Skattskyldig är ägare av motorfordon som är inrättat för att drivas med gasol. Den som är skattskyldig enligt denna förordning skall vara registrerad hos riksskatteverket, sora även är beskattningsrayndighet. Skatten utgår med 29 öre för liter utom i fråga om buss, vars tjänstevikt överstiger 3 000 kilogram, då skatten utgör 22 öre för liter. Enligt förordning den 23 raaj 1969 (nr 303) utgår fr. o. m. den 1 januari skatt även för gasol som förbrukas för drift av traktor och motorredskap tUlhörande klass I.
Brännoljeskatt utgick enligt förordning den 15 december 1961 (nr 653), vilken ändrades senast genom förordning den 17 december 1971 (nr 1222), för brännolja, sora är ägnad att användas tUl drift av motor i raotorfordon. Förordningen ora brännoljeskatt upphörde att gälla den 1 januari 1974, då vägtrafikskatteförordningen (1973: 601) trädde i kraft.
Skatt utgår icke för mineraloljeprodukt, som införs tUl riket för att vid oljeraffinaderi användas uteslutande såsom råvara vid tUlverkning av bensin. Dessutora är från beskattning undantagen bensin och raotorsprit, som används för järnvägsdrift, civil och militär luftfart, avprovning av motorer och annat tekniskt ändamål än motordrift. Vidare är efter särskUd prövning av riksskatteverket bensin, som förbmkats eller försålts för förbmkning vid produktion av skattepliktig elkraft, undantagen från beskattning.
Riksskatteverket har i skrivelse tUl riksrevisionsverket den 8 november 1974 anfört följande:
"Bensinskatt
Influten bensinskatt under januari 1973—oktober 1974 samt prognos för tiden noveraber 1974—juni 1975 har fördelats enligt följande (railj. kr.).
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 48
Beskattnings-
Inbetalnings-
period
månad
oktober
januari
159=
november
februari
14?,'
december
mars
153"
januari
april
128»
februari
maj
83'
mars
juni
112'
14P
april
juli
135'
maj
augusti
juni
september
juli
oktober
augusti
november
176"-
september
december
138 1 773
135 1 707
' oljekris ' prognos
Bensinskatt inflöt under budgetåret 1973/74 raed 1 740,7 railj. kr. Under tiden juli—oktober 1973 inflöt 658,1 milj. kr. men under motsvarande tid 1974 inflöt endast 626,2 milj. kr. Minskningen beror framför allt på oljekrisen som drog ner förbrukningen under januari—aprU 1974 och som sedan fortsatt att dämpa ökningen i förbrukningen. En tendens tiU återhämtning synes dock föreligga.
Enligt inhämtade uppgifter från oljeföretag torde under november och december 1974 inkorasten av bensinskatt bli ungefär (1764-135 =) 311 mUj. kr., vUket är lika raycket sora under motsvarande tid 1973 (173,7-f 137,7 =) 311,4 milj. kr. Under tiden juli—december 1974 beräknas därför inkorasten bli ca 935 milj. kr.
Under tiden januari—mars 1974 inflöt 460,7 milj. kr. Sannolikt kan man räkna med minst samma inkomst under raotsvarande tid 1975.
Skatteinkomsten under aprU—juni 1974 var starkt påverkad av oljekrisen och kan därför inte bilda prognosunderlag. I stället får antas att inkomsten under april—juni 1975 inte väsentligt avviker från inkomsten under raotsvarande tid 1973, vilken uppgick tUl 386,5 mUj. kr.
Inkorasten under budgetåret 1974/75 skuUe alltså bli (935 + 4604-385 =) 1 780 milj. kr.
Under antagande om en årlig ökning av bensinkonsurationen av 2,5 % (före oljekrisen räknades raed en årlig ökning av 5 %) kan inkorasten under budgetåret 1975/76 beräknas bli 1 825 milj. kr.
Brännoljeskatt (inkl. gasolskatt)
Brännoljeskatten upphörde vid 1973 års utgång.
Under tiden juli—oktober 1974 inflöt brännoljeskatt (brutto) raed 0,9 railj. kr. på grund av dels efterbeskattning dels redovisning av skatt från kronofogderayndigheter. Viss återbetalning av skatt har skett till bl. a. oljeföretag för i efterhand redovisade försäkringar över skattefri försäljning samt kundförluster. Återbetalningarna har uppgått tdl 1,9 mUj. kr. Under tiden juli—oktober 1974 har inte någon gasolskatt influtit.
Riksskatteverkets uppbörd under budgetåret 1974/75 kan förmodas bli 3,0 mUj. kr. och 1,0 milj. kr. under budgetåret 1975/76.
Den sammanlagda inkomsten av bensin- och brännoljeskatt kan följ-
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 49
aktligen anges till (1 780 + 3 =) 1 783 mUj. kr. för budgetåret 1974/75 och (1 825 + 1 =) 1 826 milj. kr. för budgetåret 1975/76."
Statens jordbruksnämnd har i skrivelse till riksrevisionsverket den 14 oktober 1974 uppskattat utbetalningarna på titeln till 2,1 mUj. kr. för budgetåret 1974/75. Fr. o. ra. den 1 januari 1975 görs dessa utbetalningar av riksskatteverket.
Riksrevisionsverket ansluter sig tUl riksskatteverkets och statens jordbruksnämnds beräkning och beräknar således inkomsterna på titeln bensin- och brännoljeskatt till 1 781 000 000 kr. för 1974/75 och föreslår att titeln benämns bensinskatt fr. o. m. 1975/76 och uppförs med 1 826 000 000 kr. för 1975/76.
Vägtrafikskatt
Fr. o. m. den 1 januari 1974 utgår vägtrafikskatt enligt förordning den 5 juni 1973 (nr 601) i form av fordonsskatt och kiloraeter-skatt. Fordonsskatt utgår för motorfordon, traktor, motorredskap eller släpvagn, om fordonet är eller bör vara registrerat och ej avställt (skattepliktigt fordon). Kiloraeterskatt utgår för skattepliktig personbil, lastbil eUer buss, om fordonet är inrättat för att drivas med annat drivmedel än bensin eller gasol (kUoraeterskattepliktigt fordon).
Fordonsskatt beräknas för personbilar, traktorer och motorcyklar efter tjänstevikt och för lastbilar, släpvagnar och bussar efter totalvikt.
Fordonsskatten utgår raed ett gmndbelopp och ett tilläggsbelopp för varje påbörjat 100-tal kilogram av skattevikten över en mot grundbeloppet svarande skattevikt. Storleken på gmndbeloppet är för lastbilar och bussar beroende på drivmedelsslag och totalviktsintervall samt för lastbilar dessutom antal hjulaxlar och förekomsten av anordning för påhängsvagn. För släpvagnar bestäms tilläggsbeloppet av antal hjulaxlar, totalviktsintervall, -humvida släpvagnen är påhängsvagn eller annan släpvagn samt humvida den dras av kUoraeterskattepliktigt fordon eUer trafiktraktor.
Kilometerskatten beräknas efter antal körda kilometrar och utgår med ett gmndbelopp och ett tUläggsbelopp för varje påbörjat 100-tal kUogram över en mot grundbeloppet svarande skattevikt.
Den ordinarie uppbörden av fordonsskatt, som tidigare ägde rum under tiden 10 febmari—4 mars, sker fr. o. m. 1974 enligt ett ruUande system. Rullande skatteuppbörd innebär att slutsiffran i fordonets registreringsnummer anger i vilken månad fordonsägaren skall betala skatten. Skatten omfattar ett år fr. o. m. den följande månaden. Varje månad utora juli blir uppbördsraånad för någon del av fordonsbeståndet. Enligt vägtrafikskattekungörelsen den 19 oktober 1973 (nr 776), sora ersätter uppbördskungörelsen den 17 november 1972 (nr 644) och
4¶Riksdagen 1975,1 saml. Nr 1. Bilaga 1. Bil, 2
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 50
tidigare förordningar om betalningsanstånd, uppdelas skatten för fordon med en årsskatt överstigande 1 500 kr. i fyra lika delbetalningar. För sådana fordon finns fyra uppbördsmånader, vilka i likhet med fordon med odelad uppbörd är beroende av slutsiffran i registrerings-numret.
Kilometerskatt betalas i efterhand för skatteperiod, sora norraalt orafattar tre kalenderraånader men som i vissa fall kan omfatta två eller fyra kanderraånader. Uppbörden av kiloraeterskatt sker i anslutning till uppbörden av fordonsskatt.
Enligt förordning den 19 oktober 1973 (nr 778) uppbär tullverket vägtrafikskatt för här i riket icke registrerad bU, motorcykel eller släpvagn som införs från utlandet för tillfälligt brukande här i Sverige. Fordonsskatten utgår med visst belopp för varje påbörjad dag. Den uttas i regel endast för fordon som används för komraersiell transport och sora ej är hemmahörande i land med vdket Sverige avtalat om ömsesidig skattebefrielse. Kilometerskatten utgår — oberoende av hemland — för brännoljedriven lastbil och buss samt för vissa släpvagnar.
Utvecklingen av beståndet (netto) av olika fordonsslag under de senaste åren enligt centrala bilregistret belyses av följande uppställning.
Antal fordon vid utgången av resp. år samt nettoförändringen av fordonsbeståndet under året
1969 1970 1971 1972 1973
Personbilar 2193 634 2 287 709 2 356 581 2456 940 2 502 627
+
122 331
+
94 075
+
68 872
+
100 359
+
45 687
Lastbilar
142 603
144 514
142 319
145 403
147 976
+
3 834
+
—
2 195
+
3 084
+
2 573
Släpfordon
123 083
136 321
175 315
+
15 703
+
13 238
+
7 991
+
15 103
+
15 900
Bussar
13 580
14 253
15 630
+
+
—
+
+
530 Traktorer
248 184
243 451
243 817
247 978
252 078
_
9 749
__
4 733
+
+
+
4100 Motorcyklar
42 938
40 132
37 198
32 390
—
—
—
1 173
_
2 934
—
4 808
Under de tio första månadema 1974 nyregistrerades 223 739 personbUar. Under sarama tid 1973 var antalet 186 923.
I riksstaten för budgetåret 1974/75 har titeln uppförts raed 1 745 railj. kr.
Generaltullstyrelsen har i skrivelse till riksrevisionsverket den 18 oktober 1974 beräknat sin uppbörd av vägtrafikskatt för budgetåren 1974/ 75 och 1975/76 tUl 27 railj. kr. resp. 28 railj. kr.
I prop. 1974:164 föreslås vissa ändringar i vägtrafikskattekungörelsen fr. o. ra. den 1 januari 1975. För flertalet bussar och bensindrivna lastbilar särat för lättare brännoljedrivna lastbUar föreslås skattesänkningar. För tyngre brännoljedrivna lastbilar och för släpvagnar innebär förslaget i allraänhet högre skatt. I propositionen föreslås vidare att kilometerskatten för brännoljedrivna personbilar höjs så att den.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstbcriikning
kommer i nivå raed bensinskatten för likvärdiga bensindrivna personbilar.
Med ledning av tabeller från bUregisternäranden beträffande de olika fordonsslagens fördelning på skattevikter har genorasnittliga och totala vägtrafikskatter beräknats för de i landet registrerade fordonssiagen. 1 nedanstående tablåer visas resultaten för fordonsskatt och kiloraeterskatt.
Fordonsskatt
1974/75
1975/76
Genomsnittlig
Total
Genomsnittlig
Total
årsskatt
skatt.
årsskatt
skatt.
per fordon.
milj. kr.
per fordon.
milj. kr.
kr.
kr.
Personbilar
7)0
745 Lastbilar
2 880
2 824
445¶Släpvagnar
45 Bussar
2 625
2 533
220 Traktorer
40 Motorcyklar
2 Summa
1 437
1497 Kilometerskatt (milj. kr.)
1974/75
1975/76
Personbilar
110 Lastbilar
260 Bussar
25 Summa
395¶Riksrevisionsverket beräknar inkorasterna på titeln vägtrafikskatt till 1 800 000 000 kr. för 1974/75 och föreslår att titeln uppförs raed 1 900 000 000 kr. for 1975/76.
3. Allmän arbetsgivaravgift
De beräknade och redovisade inkorasterna på titeln under de senaste budgetåren fraragår av följande sararaanställning (railj. kr.).
Budgetär
1970/71
1971/72
1972/73
1973/74
1974/75
Riksstat Redovisat
880.0 1 202,4
1 905,0 1 944,1
3 150,0 3 086,5
4 715,0 4 554,6
5 190,0
Enligt förordning den 6 juni 1968 (nr 419) med därefter senast genom förordning den 2 juni 1972 (nr 376) företagna ändringar skall allmän arbetsgivaravgift erläggas till staten fr. o. m. den 1 januari 1969. Avgiften skall erläggas av arbetsgivare och av fysisk person vilken haft inkomst av här i riket bedriven rörelse eller av här belägen jordbmksfastighel sora han själv bmkar. Även staten och koraraunema är skyldiga att erlägga avgift.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 52
För arbetsgivare utgår avgiften t. o. ra. år 1972 raed 2 % och därefter med 4 % av suraman av vad han under året utgivit sora lön till arbetstagare i pengar eller naturaförraåner i förra av kost eller bostad. För vissa redare beräknas dock allraän arbetsgivaravgift efter en lägre procentsats. Vid beräkning av arbetsgivaravgiften skall hänsyn ej tas till arbetstagare vars lön under året ej uppgått till 300 kr. eller till arbetstagare som ej är obligatoriskt försäkrad enligt lagen om yrkeskadeförsäkring.
För fysisk person som haft inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet som bmkas av honom utgår allmän arbetsgivaravgift (s. k. egenavgift) t. o. ra. år 1972 med 2 % och därefter med 4 % av sådan inkomst i den mån arbetsgivare ej skall eriägga allmän arbetsgivaravgift för inkomsten. Inkomst av rörelse eller jordbmksfastighet som ej uppgår till 500 kr. per år och förvärvskälla skall ej tas med vid beräkning av egenavgift.
Beträffande debitering och uppbörd av allmän arbetsgivaravgift gäller i stort sett vad som föreskrivits för avgifter tUl sjukförsäkring och tUl försäkring för tiUäggspension.
I skrivelse till riksrevisionsverket den 11 november 1974 har riksförsäkringsverket beräknat inkomsterna på riksstatstiteln allmän arbetsgivaravgift till 5 370 milj. kr. för budgetåret 1974/75 och till 5 985 railj. kr. för budgetåret 1975/76. Riksförsäkringsverket har beaktat den i prop. 1974: 138 föreslagna ändringen i förordningen (1959: 552) angående uppbörd av direktdebiterade arbetsgivaravgifter med övergångsbestämmelser för år 1975. För år 1975 har dessutom uppräkningsfaktorn för preliminärt debiterade avgifter satts till 20 %.
Riksrevisionsverket ansluter sig till riksförsäkringsverkets beräkning och beräknar således inkomsterna på titeln allmän arbetsgivaravgift till 5 370 000 000 kr. för 1974/75 och föreslår att titeln uppförs med 5 985 000 000 kr. för 1975/76.
4. Tullar och acciser
Tullnicdel
Förändringarna i de beräknade och redovisade inkorasterna av tullrae-del under de senaste budgetåren fraragår av nedanstående sammanställning (milj. kr.).
Budgetår 1970/71 1971/72 1972/73 1973/74 1974/75
Riksstat 1 070,0 1 060,0 970,0 880,0 1090,0
Debiterad uppbörd 1 133,0 1 062,5 1 080,7 1 185,4
Influten bruttouppbörd 1127,5 1051,7 1086,5 1119,7
Utbetalade restitutioner 91,1 96,1 107,0 98,1
Redovisad nettouppbörd 1036,4 955,6 979,5 1021,6
Importvärde och debiterad uppbörd i procent av importvärdet de senaste fyra budgetåren var:
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 53
Budgetår
1970/71
1971/72
1972/73
1973/74
Importvärde (milj. kr.) Debiterad uppbörd i procent av importvärdet
,36 101 3,1
37175 2,9
40,854 2,6
56 524 2,1
I skrivelse till riksrevisionsverket den 8 november 1974 har generaltullstyrelsen beträffande beräkningen av inkomsterna av tullraedel framhållit följande:
"Värdet av importen under de tre första kvartalen år 1974 uppgick till 50 020 milj. kr. raot 32 452 raUj. kr. under motsvarande period år 1973, vilket innebär en ökning med 54,1 %. Exporten har under de tre törsta kvartalen i år ökat värdemässigt med 34,7 % jämfört med år 1973.
Konjunkturinstitutets bedömning av konjunkturläget hösten 1974 har beaktats vid beräkningen. Importvärdet, som år 1973 uppgick till 46 336 railj. kr. väntas under åren 1974 och 1975 öka raed respektive 54,6% ( + 11,9% i volyra och 38,2% i pris) tUl 71635 raUj. kr. oeh 12,4% ( + 4,6% i volyra och 7,4% i pris) tUl 80 510 milj. kr. Konjunkturinstitutets uppgifter om importens storlek bygger på importsiffror, sora av statistiska centralbyrån justerats raed hänsyn tUl vissa tidsraässiga förskjutningar i tullverkets registrering av iraporten.
Den slutliga avvecklingen av tuU för varor, sora är berättigade tUl områdesbehandling enVigt EFTA-konventionen genorafördes 1966-12-31. Vid denna tidpunkt var Danraark och Storbritannien anslutna till EFTA-konventionen. Dessa länder är numera raedlemraar av de europeiska gemenskaperna (EG).
1 begränsad omfattning utgår alltjämt tull för varor från EFTA-länder, bl. a. i fall då varorna ej uppfyUer konventionens villkor.
Med de europeiska gemenskaperna undertecknade Sverige 1972-07-22 avtal om bUdande av ett frihandelsoraråde för i första hand industrivaror, dvs. i huvudsak aUa varor i tulltaxans kapitel 25—99 särat vissa livsmedelsindustriprodukter inom kapitlen 1—24. Avtalen trädde i kraft 1973-01-01. För huvuddelen av varorna skaU den tuUfria handeln vara genomförd 1977-07-01.
Enligt huvudregeln avvecklas de importtullar, som gällde 1972-01-01 mellan Sverige å ena sidan och EG-länderna (de sex och Irland) å andra sidan i fem steg ora vardera 20 % vid följande tidpunkter, nämligen 1973-04-01, 1974-01-01, 1975-01-01, 1976-01-01 och 1977-07-01.
För vissa produkter, bl. a. specialstål, metaller ra. ra., avvecklas tullarna i åtta steg. Vid de tre första tillfällena, 1973-04-01, 1974-01-01 och 1975-01-01, avtrappas tullarna med 5 % och vid de därpå följande två tillfäUena 1976-01-01 och 1977-01-01 med respektive 10 och 15 %.
Jordbruksvaror enligt den definition sora tillärapas inom EG omfattas ej av frihandelsavtalet. För dessa varor utgår således tull i den mån de är fullbelagda enligt tulltaxan.
Frihandeln raeUan de urspmngliga EFTA-länderna inklusive Finland består i princip. MeUan de nuvarande EFTA-länderna är frihandeln säkerställd av EFTA-konventionen. Mellan Danraark och Storbritannien och de kvarstående EFTA-länderna är frihandeln reglerad i frihandelsavtal. För varor, sora är upptagna imder B i bil. 3 till frihan-delskungörelsen (1973: 1140), bl. a. spritdrycker och tobaksvaror, och sora har urspmng i Danraark eller Storbritannien utgår tuU från och med 1974-01-01 med 40 %, från och raed 1975-01-01 med 60 % och
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 54
frän och raed 1976-01-01 raed 80 % av tullen enligt tulltaxan. Fr. o. m. 1977-07-01 utgår tull enligt tulltaxan. Det stegvisa införandet av dessa tullar beräknas ge en ökad uppbörd i förhållande till budgetåret 1973/ 74 med ca 2 mUj. kr. för budgetåret 1974/75 och 4 milj. kr. för budgetåret 1975/76.
För att de varor, som omfattas av avtalen mellan Sverige och de utvidgade gemenskaperna, skall koraraa i åtnjutande av tullförraånerna krävs, att de har ursprung i geraenskaperna eller i vissa fall i något EFTA-land.
Tullpreferenser i förra av tullfrihet infördes 1972-01-01 för iraport av halvfabrikat och färdigvaror från vissa utvecklingsländer. De varor för vilka preferens då erbjöds orafattade år 1969 en import om totalt 147 railj. kr. inklusive importen från Hongkong. Tulluppbörden för denna import uppgick sarama år tUl orakring 17 mUj. kr. En utvidgning av varuområdet tUl förmån för utvecklingsländerna genomfördes 1973-01-01. Tullbortfallet beror på i vilken utsträckning utvecklingsländerna kan utnyttja preferenserna för sin export. För år 1972 beräknas tullbortfallet ha uppgått tUl ca 9 raUj. kr. och för år 1973 till ca 15 raUj. kr. Styrelsen räknar raed att tullbortfallet i förhåUande till budgetåret 1973/74 ökar raed 4 milj. kr. under budgetåret 1974/75 och med ytterligare 3 milj. kr. under budgetåret 1975/76.
Uppbörden av tull för varor sora ej redovisas i utrikeshandelsstatistiken (t. ex. resgods och gåvoförsändelser) särat av vissa avgifter och ersättningar sora redovisas som tullmedel beräknas till 12 milj. kr. för budgetår.
Enligt de redovisade utfallssiffroma för budgetåret 1973/74 var den influtna uppbörden av tullmedel ca 65 milj. kr. lägre än den debiterade. TUlkorasten av ny tullprocedur 1974-01-01 medförde bl. a. förlängd kredittid för vissa importörer och en försening av den influtna uppbörden.
I nedanstående sammanställning har importvärden och debiterad uppbörd av tull ra. m. för budgetåren 1972/73 och 1973/74 redovisats för varor från EFTA-länder, Danraark och Storbritannien, EG-länder (de sex och Irland) särat övriga länder. Dessa uppgifter är hämtade från utrikeshandelsstatistiken.
Importvärde och debiterad uppbörd av tull (milj. kr.)
1972/73 1973/74
EFTA-länder, Danmark och Storbritannien
Importvärde
16 030,1
20 790,7
Tull
21,9
46,9
Tull/Importvärde, procent
0,1
0,2
EG-länder exkl Danmark och Storbritannien
Importvärde
13 822,1
20 378,1
TuU
682,3
702,3
Tull/Importvärde, procent
3,4
Övriga länder
Importvärde
11 001,7
15 354,9
Tull
351,8
426,2
Tull/Importvärde, procent
3,2
2,8
Summa
Importvärde
40 853,9
56 523,7
Tull
1 056,0
1 175,4
Tull för varor som ej redovisas i utrikes handelsstatistiken samt annan tullmedels- uppbörd än tull 14,8 11,5
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 55
Som framgår av sararaanslällningen var värdet av iraporten under budgetåren 1972/73 och 1973/74 respektive 40 854 och 56 524 milj. kr. Enligt utrikeshandclsstatistiken uppgick den debiterade tullen för denna import till respektive 1 056 och 1 175 railj. kr.
Den beräknade uppbörden av tullraedel under budgetåren 1974/75 och 1975/76 fraragår nedan.
Beräknad uppbörd av tullmedel (milj., kr.)
1974/75
1975/76
1273
1093
12
12
1285
1105
100
90
1185
1015
EFTA-länder, Danmark och Storbritaimien EG-länder exkl Danmark och Storbritannien Övriga länder
Summa
Tull för varor som ej redovisas i utrikeshandelsstatistiken samt annan tullmedelsuppbörd än tull Beräknad bruttouppbörd av tullmedel Beräknade restitutioner av tullmedel Beräknad nettouppbörd av tullmedel
Som fömt nämnts har konjunkturinstitutet beräknat importvärdet för åren 1974 och 1975 till respektive 71 635 och 80 510 milj. kr. Med ledning härav har det importvärde, som registreras i utrikeshandels-statistiken, beräknats tUl 78 000 milj. kr. för budgetåret 1974/75. Utifrån konjunkturinstitutets prognos för utrikeshandeln under år 1975 och under fömtsättning av en återgång till en normal pris- och importutveckling har styrelsen uppskattat importvärdet för budgetåret 1975/76 till 82 400 railj. kr. På grundval härav beräknar styrelsen bruttouppbörden av tull tdl 1 285 respektive 1 105 railj. kr. för budgetåren 1974/75 och 1975/76.
Från uppbördsbeloppen avgår restitutioner av tullraedel. Under budgetåren 1972/73 och 1973/74 uppgick dessa restitutioner till respektive 107 och 98 railj. kr. Den successiva avtrappningen av tullarna raot EG medför efter hand en begränsning av möjligheterna att erhålla tull-restitution för varor och material, sora iraporterats från EG. För budgetåren 1974/75 och 1975/76 uppskattar styrelsen restitutionerna av tullmedel till respektive 100 och 90 milj. kr.
Styrelsen beräknar nettouppbörden av tullmedel för budgetåren 1974/ 75 och 1975/76 till respektive 1 185 och 1 015 milj. kr."
Riksrevisionsverket ansluter sig tUl generaltullstyrelsens beräkning och beräknar således inkorasterna på titeln tullraedel till 1 185 000 000 kr. för 1974/75 och föreslår att titeln uppförs med 1 015 000 000 kr. för 1975/76.
Mervärdeskatt
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande saramanställning (milj. kr.).
Budgetår 1970/71 1971/72 1972/73 1973/74 1974/75
Riksstat 8 900,0 12 200,0 13 000,0 14 150,0 14 030,0
Redovisat 9 088,3 11625,8 13 096,0 13 929,6
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 56
De redovisade inkorasternas fördelning på tvåmånadersperioder och ingående komponenter för budgetåret 1973/74 och de fyra första månadema 1974/75 framgår av nedanstående tablå.
Influten mervärdeskatt, tvåmånadersperioder, milj. kr.
Tullverkets
Länsstyrelsernas
Summa
uppbörd
nettouppbörd
1973
Juli —aug.
1 278
1 176
2 454
Sept.-okt.
1 231
2 100
Nov.—dec.
1 274
2 137
1974
Jan. —febr.
1 251
1 594
2 845
Mars—april
1 549
2 313
Maj—juni'
1 543
2 081
Summa budgetår
8 126
5 804
13 930
Juli—aug.'
1 427
2 152
Sept.-okt."
1 592
2 102
' Dessa uppbördsperioder har påverkats av den tillfälliga mervärdeskattesatsens sänkning 1 april —15 sept. 1974.
Enligt förordning den 27 maj 1970, utgår fr. o. ra. 1 januari 1971 raervärdeskatten raed 15 procent av beskattningsvärdet för saratliga skattepliktiga varor och tjänster raed undantag för monteringsfärdiga hus ra. ra. för vUka skattesatsen är 9 procent. Skatteskyldig är den som inora landet i yrkesraässig verksamhet omsätter skattepliktig vara byggnad eller tjänst eller till landet importerar raervärdeskattepliktig vara. Mervärdeskatt utgår ej vid export, men skattskyldighet föreligger likväl för exportörer i syfte att undanröja en skattebelastning på exporterade varor och tjänster.
Länsstyrelse är beskattningsmyndighet vid försäljning eller annan omsättning inora landet. Vid iraport är tullverket beskattningsmyndighet. Den som är skattskyldig skall vara registrerad hos länsstyrelsen i resp. län. Den tiU tullverket erlagda raervärdeskatten är avdragsgiU vid den skattskyldiges redovisning till länsstyrelsen. Tabellen nedan visar länsstyrelsemas nettoinkoraster av mervärdeskatt m. ra. fördelat branschvis för redovisningsåret 1973.
Under perioden 1 april 1974 till 15 septeraber 1974 har mervärdeskattesatsen varit tUlfälligt sänkt från 15 till 12 procent av gällande beskattningsvärde (SFS 1974: 89). Med verkan fr. o. ra. 1974 års början utgår också kompensation för mervärdeskatt på bostadsbyggande. Kompensationen utgår för ny- till- eller ombyggnad av en- och flerfamUjshus avsedda som stadigvarande bostad. Detta gäller bostadsobjekt som färdigställs under 1974 samt sådana som påbörjats under detta år och som slutförs under 1974 eller 1975 (SFS 1974: 113). Kompensation utgår i fråga om enfamUjshus raed raaximalt 13 500 kr. och beträffande
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
57¶Beskattningsvärde samt mervärdeskatt deklarerad till länsstyrelserna redovis-ningsärct 1973. Miljoner kronor. Fördelning på branscher.
SNI Bransch
Totalt be-
Utgående
Ingående
Mervärde-
skattnings-
mervärde-
mervärde-
skatt netto-
värde
skatt
skatt
inbetalning
1 Jordbruk, skogs-
bruk, jakt och fiske
14 060
2 422
1 563
2¶Gruvor och mineralier 710
-59
3¶Tillverkningsindustri
97 356
16 288
4¶EI- gas värme och
vattenverk
-358
5¶Byggnadsindustri
29 424
2 768
6 Partihandel, detalj-
handel, restaurant o.
hotellverksamhet
135 573
23 475
20 719
2 756
7¶Samfärdsel
28 385
4 912
4 256
8¶Uppdragsverksamhet
',
bank o försäkring
6 709
9 Offentlig förvalt-
ning, konsument-
tjänster
8 420
1 432
157 Summa
321 308
53 041
48140
4 901
flerfamiljshus raed raaxiraalt 100 kr. per kvadratraeter bostadsyta. Genora ändring i ovannämnda kungörelse har möjligheterna till kompensation utvidgats i fråga ora enfaraUjshus sora ingår i gruppbebyggelse och vidare i fråga ora vissa större byggnadsarbeten avseende flerfamiljshus (SFS 1974: 665). Beloppen sora koraraer att återbetalas uppgår till 1200 milj. kr. under vartdera budgetåret 1974/75 resp. 1975/76. Redovisningen sker på titeln mervärdeskatt vid länsstyrelserna.
Riksrevisionsverket har vid beräkningen av titelns inkoraster haft tUl-gång till generaltullstyrelsens beräkning av mervärdeskatten på importvaror. Generaltullstyrelsen framför bl. a. följande:
"Vid införsel utgörs beskattningsvärdet av varans tullvärde (cif-värde) med tUIägg av tull och annaii skatt eUer avgift, som tas ut vid importtillfället, inklusive raervärdeskatt. Skattsatserna 15 och 12 % raotsvarar respektive 17,65 och 13,64 % när skatten beräknas på en varas pris före pålägget av mervärdeskatt.
Under budgetåren 1972/73 och 1973/74 uppgick importvärdet tUl 41 071 respektive 56 551 milj. kr. Av dessa belopp avsåg ca 10 respektive ca 13 % icke skattepliktiga varor. Den debiterade uppbörden av mervärdeskatt uppgick under samma budgetår tUl 6 808,6 respektive 8 494,2 milj. kr., vUket raotsvarar 16,58 och 15,02 % av iraportvärdet.
Ökningen av andelen icke skattepliktiga varor från budgetåret 1972/ 73 till budgetåret 1973/74 föranleddes frärast av prishöjningar på importerade raffinerade oljeprodukter som inte är skattepliktiga.
Mervärdeskatt utgår på importerad råolja, sora raffineras i Sverige. För år 1975 räknar konjunkturinstitutet raed kraftigt ökad import av råolja och med rainskad iraport av raffinerade oljeprodukter.
Iraportvärdet för sista halvåret 1974 och för första halvåret 1975 beräknar styrelsen till respektive 37 900 och 40 100 raUj. kr (1974/75 =
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 58
78 000 milj. kr.). För samma tidsperioder beräknas andelen icke skattepliktiga varor till respektive 15,6 och 8,7 % av importvärdet samt beskattningsvärdet till respektive 32 700 och 37 300 milj. kr.
Mervärdeskatt erläggs f. n. tiU tullverket i medeltal ca 60 dagar från det att skattesatsen bestärats.
På grundval av dessa uppgifter har styrelsen beräknat uppbörden av mervärdeskatt för budgetåret 1974/75 tUl (4 700 + 6 600=) 11300 milj. kr.
Enligt de gjorda beräkningarna kommer andelen icke skattepliktiga varor för första halvåret 1975 att utgöra 8,7 % av importvärdet, en procentandel som nära ansluter sig till den, som gällde före oljekrisen. Mervärdeskatten under detta halvår beräknas raotsvara 16,44 % av iraportvärdet.
Om förhållandet mellan värdet av skattepliktiga och icke skattepliktiga varor förutsätts bli detsamma under budgetåren 1975/76 och 1976/ 77 som under första halvåret 1975 kan mervärdeskatten antas komma att motsvara 16,44 % av värdet av den totala importen för dessa budgetår.
Med utgångspunkt från de tidigare nämnda importvärdena för budgetåren 1975/76 och 1976/77 kan uppbörden av mervärdeskatt för dessa budgetår beräknas till respektive 13 500 och 14 800 milj. kr.
Med hänsyn till att konjunkturinstitutets prognos beträffande utrikeshandeln endast omfattar tiden t. o. m. år 1975 även som till svårigheten att bedöraa den internationella konjunktur- och prisutvecklingen vill styrelsen understryka osäkerheten i inkomstberäkningen för tullraedel och mervärdeskatt under budgetåren 1975/76—1976/77."
Riksrevisionsverket ansluter sig till generaltullstyrelsens beräkningar av den raervärdeskatt, som uppbärs av generaltullstyrelsen och understryker liksom generaltullstyrelsen osäkerhetsmoment vid beräkningen för budgetåret 1975/76.
Utgångspunkt för riksrevisionsverkets beräkning beträffande länsstyrelsernas uppbörd har varit nettoinflödet av raervärdeskatt per 2-måna-dersperiod. Länsstyrelsernas uppbörd kan uppdelas på moms på försäljningsvärde för slutlig förbmkning, minus moms på importvaror, minus moms på exportvaror. För försäljningsvärdet för slutlig förbrukning har antagits samma utveckling som för privat konsumtion 14,4 % för 1974 och för import respektive exportvaror 43 % respektive 32 %. Sammantaget medför detta att länsstyrelsernas uppbörd beräknas minska med 20 procent 1974. För 1975 fömtsättes en ökning i privata konsumtionen med 13,5 %. Importutvecklingen förväntas öka med 12,3 %. Exportutvecklingen förväntas bli 12,6 %. Detta implicerar en beräknad ökningstakt på länsstyrelsernas uppbörd med 13,5 %. Den ovan antagna ökningen av privat konsumtion för 1974 och 1975 är justerad för pris-nedsättningen p. g. a. mervärdeskattesatsens tUlfälliga sänkning tiden 1 april—15 september 1974. För 1976 har ökningen schablonmässigt antagits till 8 %. Korrigering har därefter gjorts av respektive uppbördsperiod för kompensationen av mervärdeskatt på bostadsbyggande och den sänkta raervärdeskattesatsen.
Bilaga 2 Riksrevisionsvcrkets inkomstberäkning
59¶Månad för
Utfall 1973/74
Beräknat 1974/75
Beräknat 1975/76
skatteinHöde
Tull-
Läns- ■
Totalt
Tull-
Läns-
Totalt
Tull-
Läns-
Totalt
verkets
styrel-
verkets
styrel-
verkets
styrel-
uppbörd
1sernas uppbörd (netto)
uppbörd
1sernas uppbörd (netto)
uppbörd
1 sernas uppbörd (netto)
juli—aug.
1 278
1 176
2 454
1427'
725'
2 152
2 120
2 954
sept.-okt.
1 231
2 100
1 593'
510'
2 103
2 045
2 485
nov.—dec.
1 274
2 137
1 680
2 100
jan. —febr.
1 251
1 594
2 845
1 995
2 965
2 080
1 310
3 390
mars-april
1 549
2 380
2 820
2 580
3 290
maj-juii]
1 543
2 081
2 225
2 540
2 560
2 986
Summa
8 126
5 804
13 930
11 300
3 380
14 680
13 500=
4 320
17 820
> Utfall.
' GeneraltuUstyrelsens prognos.
Riksrevisionsverket beräknar inkomstema på titeln raer\'ärdeskatt för 1974/75 till 14 700 000 000 kr. och föreslår att titeln uppförs raed 17 800 000 000 kr. för 1975/76.
Särskilda varuskatter
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande samraanstäUning (railj. kr.).
1970/71
1971/72
1972/73
1973/74
1974/75
415,0 388,9
385,0 373,5
336,0
342,7
436,0 401,3
406,0
Budgetår
Riksstat
Redovisat
Därav
Skatt på choklad och konfektyrvaror 214,9 206,4 205,3 196,4
(Riksskatteverket)
Skatt på tekniska preparat 95,9 102,5 105,0 106,7
(Riksskatteverket)
—
6,2
80,1
41,0
5,0
1,2
3,7
0,0
0,0
Avgift på vissa dryckes förpackningar —
Försäljningsskatt 45,6
Pälsvaruskatt' 9,3
Särskild varuskatt på importerade varor' 23,3 20,3 21,2 17,3
(Generaltullstyrelsen)
' Omfattar även importerade pälsvaror. » Exkl. pälsvaror.
Särskild värnskatt utgår enUgt förordning den 25 raaj 1941 (nr 251), som omtrycktes i förordning den 25 noveraber 1960 (nr 612) med därefter företagna ändringar, senast genora förordning den 17 maj 1974 (nr 444).
Enligt förordning den 9 april 1965 (nr 76) utgår särskild värnskatt fr. o. m. den 1 juli 1965 med 50 % på choklad- och konfektyrvaror.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 60
puder, nageUack och likartade skönhetsmedel samt på parfymer, hårvatten etc.
I samband med den provisoriska lösningen av vissa problem för livs-raedelsmdustrin tiU följd av Sveriges anslutning tUl EFTA infördes genora förordning den 3 juni 1960 (nr 258) utjämningsskatt på vissa choklad- och konfektyrvaror samt på wafers och biscuits. Fr. o. m. den 1 juU 1966 höjdes utjämningsskatten enligt förordning den 27 maj 1966 (nr 224) från 50 öre tUl 60 öre för kilogram av de skattepliktiga varorna.
Enligt förordning den 15 december 1972 (nr 800) sänktes skatten till 50 öre för kilogram fr. o. m. den 1 april 1973. Enligt förordning den 7 december 1974 (nr 961) sänktes utjämningsskatten till 40 öre för kilogram fr. o. ra. den 1 januari 1974. Fr. o. m. den 1 juli 1974 är utjämningsskatten 25 öre per kilogram, enligt förordning den 17 maj 1974 (nr 443).
Genom förordning den 16 december 1966 (nr 656) infördes fr. o. m. den 1 januari 1967 utjämningsskatt på öl av typ B och starköl. För öl av typ B utgick skatten raed 4 öre per liter och för starköl med 5 öre per liter. Under 1974 utgår inte utjämningsskatt för öl av typ B och starköl, förordning den 7 december 1973 (nr 961).
Enligt förordning den 23 febmari 1973 (nr 37), som trädde i kraft den 1 mars 1973, skall avgift utgå på vissa dryckesförpackningar. Avgift skall erläggas till staten vid omsättning inom landet av förpackning för kon-sumtionsfärdig dryck och vid införsel av sådan förpackning om förpackningens volym överstiger 0,2 men ej 3 liter. Avgiften utgår med 10 öre för varje förpackning.
De särskilda varuskatterna uppbärs av riksskatteverket vid tillverkning resp. försäljning inom riket samt vid import av hos riksskatteverket registrerad importör och av generaltullstyrelsen vid import av annan än hos riksskatteverket registrerad importör.
I skrivelse till Tiksrevisionsverket har riksskatteverket beträffande beräkningen av inkomsterna på titeln anfört följande:
"a) Särskild varuskatt och utjämningsskatt på ciioklad- och konfektyrvaror samt biscuits och wafers inflöt under budgetåret 1973/74 med 196,4 mUj. kr. Under juli—oktober 1974 inflöt särskild varuskatt och utjämningsskatt på här avsedda varor med 54,1 milj. kr. Under motsvarande period under 1973 inflöt 57,6 milj. kr., eller 3,5 milj. kr. mera. Skattesatsen för utjämningsskatt utgjorde under denna tid 50 öre/kg. De skatteintäkter som inflöt under juli och augusti 1974 hänförde sig delvis tiU leveranser under 2:a kvartalet 1974, då skattesatsen var 40 öre/kg. För att få jämförelsetal vid beräkningen bör intäkterna juli—oktober 1973 reduceras raed i runt tal 5 milj. kr., eller till (57,6—5,0 =) 52,6 raUj. kr. Ökningen av orasättningen av skattepliktiga varor för motsvarande tid i år kan alltså anges till (54,1—52,6 =) 1,5 eller tUl ca 3 procent. Under november 1973—juni 1974 inflöt 138,8 raUj. kr. Om utjämningsskatten under denna tid skulle ha utgått med 25 öre/kg skulle intäk-
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 61
terna blivit i runt tal 125 railj. kr.
Förutsattes samma ökning, 3. procent, för återstoden • av budgetåret 1974/75 skulle detta ge 129,4 milj. kr. för noveraber 1974—juni 1975 och för hela budgetåret sammanlagt (54,1 + 129,4 =) 183,5 eller avrundat 184 milj. kr. Med bibehållna skattesatser torde samma skatteintäkter kunna påräknas för budgetåret 1975/76.
b) Särskild varuskatt på tekniska preparat inflöt under budgetåret 1973/74 med 106,7 milj. kr. Under juli—oktober 1974 inflöt 33,7 milj. kr. raot 30,5 raUj. kr. året dessförinnan, vilket innebär en ökning med ca 10%. Under noveraber 1973—juni 1974 inflöt 76.3 milj. kr. Under förutsättning av motsvarande ökning för november 1974—juni 1975 kan (33,7 + 83,9 =) 117,6 eller i runt tal 118 milj. kr. beräknas inflyta under budgetåret 1974/75. För budgetåret 1975/76 synes inkomsterna kunna anges tiU 125 railj. kr.
c) Avgift på vissa dryckesförpackningar inflöt under budgetåret 1973/74 raed 68,0 mUj. kr. Under juli—oktober 1974 inflöt 26,0 milj. kr. mot 24,9 mUj. kr. året dessförinnan, vilket innebär en ökning med drygt 4 procent. Under november 1973—juni 1974 inflöt 43,0 milj. kr. Under förutsättning av motsvarande ökning för november 1974—juni 1975 kan (26,0 + 44,7 =) 70,7 eller avrundat 71 milj. kr. beräknas inflyta under budgetåret 1974/75. För budgetåret 1975/76 torde intäkterna kimna anges tUl 73 milj. kr.
I enlighet med ovanstående (a—c) beräknar riksskatteverket inkorasten av särskilda varuskatter under budgetåret 1974/75 tUl (184 + 118 + 71 =-) 373 railj. kr. och under budgetåret 1975/76 tiU (184 + 125 + 73 =) 382 railj. kr."
Generaltullstyrelen har i skrivelse till riksrevisionsverket den 8 november 1974 beräknat sin nettouppbörd av särskilda varuskatter till följande belopp (railj. kr.).
Utfall
Prognos
1973/74
1974/75
1975/76
11,6
13,0
13,5
5,2
3,5
4,0
0,4
0,5
0,5
12,1
13,5
14,0
Särskild varuskatt Utjämningsskatt Chokladutjämuingsavgift Dryckesförpackningsavgift
Summa 29,3 30,5 32,0
De av riksskatteverket och generaltullstyrelsen gjorda beräkningarna innebär en sammanlagd inkomst på titeln särskilda varuskatter under budgetåren 1974/75 och 1975/76 på 403 resp. 414 mUj. kr.
Riksrevisionsverket ansluter sig tUl riksskatteverkets och general-tullstyrelsens beräkningar och beräknar således inkorasterna på titeln särskilda varuskatter till 403 000 000 kr. för 1974/75 och föreslår att titeln uppförs med 414 000 000 kr. för 1975/76.
Omsättningsskatt på motorfordon
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 62
Budgetär
1970/71
1971/72
1972/73
1973/74
1974/75
Riksstat Redovisat
525,0 407,0
461,0 465,1
450,0 531,2
610,0
572,8
616,0
Omsättningsskatt på motorfordon utgår enligt förordning den 23 november 1956 (nr 545), sora trädde i kraft den 1 deceraber 1956, i vissa fall när fordonet av tUlverkare eUer registrerad iraportör levereras till köpare eUer uttas från rörelse utan saraband med försäljning. För skattepliktigt fordon som införts tUl riket av annan än registrerad importör utgår omsättningsskatt, när fordonet införs i riket. Skattepliktiga fordon är personbilar, sådana med skåp-, stationsvagns- eller personbils-karosser! utmstade lastbUar, vUkas tjänstevikt ej överstiger 1 800 kg, samt motorcyklar, allt i den raån fordonen icke tidigare är eller varit upptagna i bilregister.
För personbilar och lastbUar skall omsättningsskatten utgå med det antal kronor som motsvarar viss procent av det tal, vUket anger fordonets tjänstevikt uttryckt i kUogram. Detta procenttal höjdes genora förordning den 2 febmari 1973 (nr 14) till 230 % fr. o. m. den 6 febmari 1973. För bUar med högre tjänstevikt än 1 600 kg skall därjämte tillägg göras raed visst belopp för varje fuUt femtiotal kUogram, varmed tjänstevUrten överstiger 1 600 kg. Detta belopp höjdes genom nyssnämnda förordning från 240 kr. tUl 290 kr. Skatten avrundas i förekommande fall tUl närmast lägre helt tiotal kronor. Genom förordning den 18 april 1969 (nr 71) höjdes skatten för motorcyklar fr. o. ra. den 1 raaj 1969 från 225 till 350 kr. om tjänstevikten ej överstiger 75 kg, från 335 tUl 460 kr. för tjänstevikt mellan 75 och 160 kg samt eljest från 505 tiU 700 kr.
Inkomsterna på titeln redovisas av riksskatteverket och generaltullstyrelsen.
I sin förenämnda skrivelse beräknar riksskatteverket inkomstema på titeln till 645 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1974/75 och 1975/ 76. GeneraltuUstyrelsen beräknar inkomsterna tUl 6,5 milj. kr. för vart och ett av budgetåren.
Riksskatteverket uppskattar nyregistreringen av personbilar tUl 245 000 st. under såväl 1974/75 som 1975/76.
Riksrevisionsverket ansluter sig till riksskatteverkets och generaltullstyrelsens beräkningar och beräknar således inkomsterna på titeln omsättningsskatt på motorfordon till 651 500 000 kr. för 1974/75 och föreslår att titeln uppförs med 651 500 000 kr. för 1975/76.
Tobaksskatt
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande samraanstäUning (mUj. kr.).
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
63¶Budgetår 1970/71 1971/72 1972/73 1973/74 1974/75
Riksstat 1 760,0 1 673,0 1 638,0 1 817,0 1 847,0
Redovisat 1 650,9 1 638,2 1 692,4 1 878,8
Enligt förordning den 16 juni 1961 (nr 394) med därefter senast genom förordning den 21 december 1973 (nr 988) företagna ändringar utgår tobaksskatt med vissa efter varans myckenhet bestämda belopp. För cigarrer och cigariller samt cigarretter utgår skatt enligt följande samraanstäUning.
Vikt för 1 st. Skatt för
gram 1 st.
öre Cigarrer och cigariller
grupp I............. t. o. m. 1,7 12,0
II............. över 1,7 t. o.m. 3,0 15,7
III............... » 3,0 » 5,0 18,6
IV............. » 5,0 26,0
Cigarretter
grupp I.............. t .o. m. 0,85 13,9
II.............. över 0,85 t. o. ra. 1,20 18,9
III............... » 1,20 » 1,55 23,4
IV.............. » 1,55 » 1,90 27,4
V............. » 1,90 31,4
Tobaksskatt för röktobak, tuggtobak och snus utgår med 64: 00, 21: 60 resp. 9: 10 kr. för kUogram. För cigarrettpapper och cigarrett-hylsor utgår skatt med 5 öre för varje påbörjad längd av 100 ram av ett blad eller en hylsa för fraraställning av en cigarrett.
Den som inora riket tiUverkar tobaksvaror, cigarrettpapper eller cigarretthylsor för försäljning är skyldig att vara registrerad hos riksskatteverket och den som för återförsäljning tUl riket inför tobaksvaror må efter ansökan registreras hos riksskatteverket. Beskattningsmyndigheter är ifråga ora vara sora av annan än registrerad införts till riket generaltullstyrelsen och i övriga fall riksskatteverket.
Riksskatteverket har i skrivelse till riksrevisionsverket anfört följande angående sin beräkning av inkorasterna på titeln:
"Tobaksskatt inflöt under budgetåret 1973/74 raed 1 848,3 mUj. kr. Under juli—oktober 1974 inflöt 649,0 railj. kr. raot 603,2 raUj. kr. året dessförinnan, vilket innebär en ökning raed 7,6 procent. Under fömtsättning av raotsvarande ökning för noveraber 1974—juni 1975 skulle skatteutfallet för budgetåret 1974/75 kunna beräknas tUl (649,0 + 1 339,7 =) 1 988,7 eller avmndat 1 990 raUj. kr.
Konsumtionen av cigarretter framgår av nedanstående tabell.
Budgetär Cigarretter av grupp I Cigarretter av grupp II—V
Antal Procentuell Antal Procentuell
(milj. st.) andel av totala (milj. st.) andel av totala
konsumtionen konsumtionen
1967/68 1400 15,6 7 600 84,4
1968/69 2 400 24,5 7 400 75,5
1969/70 3 300 31,7 7 100 68,5
1970/71 4100 40,9 5 900 59,1
1971/72 4800 47,1 5400 52,9
1972/73 5 200 50,5 5 100 49,5
1973/74 5 500 51,4 5 200 48,6
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 64
Riksskatteverket beräknar inkomsten av tobaksskatt under budgetåret 1974/75 tUl 1 990 railj. kr. och under budgetåret 1975/76 till 2 010 railj. kr."
Under budgetåret 1973/74 uppgick generaltullstyrelsens uppbörd av tobaksskatt till 937 000 kr. Generaltullstyrelsen beräknar uppbörden under vart och ett av budgetåren 1974/75 och 1975/76 till 700 000 kr. Fr. o. m. är 1974 har viss tobaksimport från Danmark upphört.
Riksrevisionsverket ansluter sig tUl riksskatteverkets och generaltullstyrelsens beräkningar och beräknar således inkomsterna på titeln tobaksskatt till 1 990 000 000 kr. för 1974/75 och föreslär att titeln uppförs med 2 010 000 000 kr. för 1975/76.
Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sararaanställning (railj. kr.).
1970/71
1971/72
1972/73
1973,
30,0 40,1
30,0 40,6
30,0 41,2
40,0 28,9
Budgetår 1970/71 1971/72 1972/73 1973/74 1974/75
Riksstat 30,0 30,0 30,0 40,0 35,0
Redovisat
Inkorastema från partihandelsbolag hänför sig i första hand till aktiebolaget Vin- & Spritcentralen jämte vissa agentbolag.
Riksskatteverket har meddelat att enligt uppgift från AB Vin- & Spritcentralen kan bolagets vinstinleverans tiU statsverket, med hänsyn tagen till avsättning till arbetsmiljöfond men ej tUl särskild fond för investering, under budgetåret 1974/75 väntas konuna att uppgå till 20 milj. kr. För budgetåret 1975/76 räknar bolaget preliminärt med 30 railj. kr.
Riksrevisionsverket ansluter sig tUl riksskatteverkets beräkning och beräknar således inkomsterna på titeln rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag till 20 000 000 kr. för 1974/75 och föreslår att titeln uppförs med 30 000 000 kr. för 1975/76.
Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag
De beräknade och redovisade inkomstema på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (railj. kr.).
1970/71
1971/72
1972/73
1973/74
1974/75
50,0 52,6
53,0 50,4
50,0 50,7
51,0 56,5
51,0
Budgetår
Riksstat Redovisat
Detaljhandeln raed rusdrycker handhas av ett för hela riket gemen-sarat företag, Systerabolaget AB.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 65
Riksskatteverket har meddelat att enligt uppgift från Systembolaget AB kan bolagets vinstinleverans tiU statsverket, med härisyn tagen till avsättning till arbetsmiljöfond raen ej till särskild fond för investering under budgetåret 1974/75 väntas komma att uppgå till ca 50 mUj. kr. För budgetåret 1975/76 räknar bolaget med ca 51 milj. kr.
Riksrevisionsverket ansluter sig till riksskatteverkets beräkning och beräknar således inkorasterna på titeln msdrycksförsäljningsraedel av detaljhandelsbolag tUl 50 000 000 kr. för 1974/75 och föreslår att titeln uppförs med 51 000 000 kr. för 1975/76.
Skatt på sprit
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren fraragår av följande saramanställning (milj. kr.).
Budgetår 1970/71 1971/72 1972/73 1973/74 1974/75
Riksstat 1935,0 2 000.0 2 170,0 2 200.0 2 805,0
Redovisat 1971,8 2100,0 2 178,2 2 244,1
Skatt på sprit utgår enligt förordning den 24 maj 1957 (nr 209) med däri senast genom förordning den 22 maj 1974 (nr 230) företagna ändringar.
För spritdrycker utgår omsättningsskatt dels med en grundavgift för liter dels ock med en procentavgift. Grundavgiften utgör 50 öre för varje hel volymprocent alkohol. Procentavgiften motsvarar 50 % av utrainute-ringspriset, vilket utgörs av det belopp, sora, skatten inräknad, betingas vid varomas utminutering.
I skrivelse till riksrevisionsverket har riksskatteverket anfört följande:
"Vin- & Spritcentralens försäljning av sprit under perioden raaj— oktober utgör underlag för skatteinkorasten under perioden juli—deceraber 1974. För denna period kommer skatt att inflyta med 1 426 milj. kr. Jämfört med föregående års motsvarande försäljning, som inbringade 1 170 railj. kr. innebär det en ökning raed 22 %. Därav svarar skattehöjningen för 11% och volyraökningen för 10%. Den senaste skattehöjningen trädde i kraft i slutet av raaj 1974 varför skatteeffekten blir 11 % för 11 av budgetårets månader och O % för den 12:e månaden, liksom för de följande budgetåren. Vidare får raan räkna med en indirekt skatteeffekt som en följd av prisökningar och förändringar i konsumenternas preferenser mot dyrare varor. Denna indirekta skatteeffekt har uppskattats till 2 % per år. Konsumtionen av sprit har under de senaste 15 åren ökat med i genomsnitt 1,5 % per år. Utvecklingen hittills under 1974 pekar dock på att ökningen skulle bli 10 % detta kalenderår. Mot bakgmnd av den tidigare utvecklingen får det dock antas att ökningstakten under de följande kalenderåren återgår till 1,5 % per år. För budgetåren 1974/75 och 1975/76 skulle skatteeffekten således bli 12 % och 2 % medan yolymeffekten skulle bli 6 % och 1,5 %. I enlighet härmed beräknar riksskatteverket inkoms-
5 Riksdagen 1975.1 saml. Nr 1. Bilaga 1. Bil. 2
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 66
ten av skatt på sprit under budgetåret 1974/75 tUl 2 900 railj. kr. och under budgetåret 1975/76 till 3 000 raUj. kr."
Riksrevisionsverket ansluter sig till riksskatteverkets beräkning och beräknar således inkorasterna på titeln skatt på sprit till 2 900 000 000 kr. för 1974/75 och föreslår att titeln uppförs raed 3 000 000 000 kr. för 1975/76.
Skatt på vin
De beräknade och redovisade inkomstema på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
1970/71
1971/72
1972/73
1973/74
1974/75
235,0 256,7
265.0 297,7
335,0 340,6
390,0 356.3
430,0
Budgetår
Riksstat Redovisat
Enligt förordning den 24 maj 1957 (nr 209) utgår omsättningsskatt för vin dels med en grundavgift för liter dels ock med en procentavgift. Grundavgiften utgår senast genom förordning den 2 juni 1972 (nr 379) med 5 kr. 20 öre för vin med en alkoholhalt överstigande 14 volymprocent (starkvin) samt med 1 kr. 60 öre för annat vin (lättvin). Procentavgiften motsvarar 36 % av utminuteringspriset, vilket utgörs av det belopp, som, skatten inberäknad, betingas vid varornas utminutering. För inom landet tillverkat vin utgår dessutom en särskild tUlverk-ningsavgift, 50 öre för liter, om vinets alkoholhalt överstiger 14 volymprocent eller vinet är raousserande eller därmed jämförligt, eljest 20 öre för liter.
I skrivelse till riksrevisionsverket har riksskatteverket i fråga om beräkning av skatt på vin anfört följande:
"Under en längre följd av år har konsumtionen av vin varit kraftigt ökande. Under tioårsperioden t. o. ra. 1972 var den genomsnittliga ök ningen 12 % per år. Under 1973 inträffade dock en nedgång i kon sumtionen med 8 %. Orsaken härtill torde ha varit skattehöjningen 1 januari 1973 som tillsammans med kraftiga importprisökningar med förde att prisskUlnåden meUan sprit och vin minskade, vilket i sin tur bidrog till en ökad spritkonsumtion och minskad vinkonsumtion. Ge nom skattehöjningen på spritdrycker den 23 raaj 1974 torde dock för säljningen av vin återigen gynnas. Den senaste tidens utveckling tyder på en volyraökning under 1974 på 4 % och under budgetåret 1974/75 på 6 %. Under 1974 har vidare inträffat mindre prishöjningar som tUlsaramans med en viss förskjutning mot dyrare varor väntas med föra en ökning av skatteinkomsterna med 6 %. '
Vin- & Spritcentralens försäljning under perioden maj 1973—april 1974 utgör underlag för skatteinkomsterna under ett budgetår. Under 1973/74 medförde denna försäljning en inkomst av 387,6 milj. kr. Riksskatteverket beräknar utider antagande av en årlig inkoinstökning av 12 % inkomsten av skatt på vin under budgetåret 1974/75 till 435 milj. kr. och under budgetåret 1975/76 till 485 raUj. kr."
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning' 67
Riksrevisionsverket ansluter sig tUl riksskatteverkets beräkning och beräknar således inkomstema på titeln skatt på vin till 435 000 000 kr. för 1974/75 och föreslår att titeln uppförs med 485 000 000 kr. för
1975/76.
Skatt på malt- och läskedrycker
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (raUj. kr.).
Budgetår 1970/71 1971/72 1972/73 1973/74 1974/75
695,0
Riksstat
625,0
640,0
645,0
649,0
Redovisat
580,2
607,8
631,1
680,7
Därav
Maltdrycker
482,0
508,3
533,3
578,1
Läskedrycker
98,2
99,5
97,8
102,6
Skatt på malt- och läskedrycker utgår enligt förordning den 27 maj 1960 (nr 253) med ändring den 14 december 1973 (nr 987) ora tiUverk-ning och beskattning av raalt- och läskedrycker. Enligt förordning den 4 juni 1971 (nr 249) orafattar skatt på malt- och läskedrycker från den 1 juli 1971 även importerade drycker, varvid tullen på maltdrycker sänks med skattens belopp och tullen på läskedrycker, som är lika med skatten, slopas. Allt efter alkoholstyrkan indelas maltdryckerna i fyra gmpper enligt följande saramanställning.
Viktprocent
Skatt
per
alkohol
liter
över
Högst
Kr.
1,8
0:12
2,8
0:75
3,6
1:50
3,6
2:30
Maltdryck
Lättöl öl typ A öl typ B Starköl
Skatt på läskedrycker utgär med 33 öre för liter.
I skrivelse till riksrevisionsverket har riksskatteverket i fråga om beräkningen av skatt på malt- och läskedrycker anfört följande:
"Skatt på malt- och läskedrycker inklusive utjämningsskatt inflöt under budgetåret 1973/74 med 639,8 mUj. kr. Under tiden juli—oktober 1974 inflöt 219,8 milj. kr. mot 248,6 mUj. kr. under samma tid 1973, vUket innebär en minskning med 12 %.
Den skattepliktiga utlämningen av malt- och läskedrycker under de fyra senaste tolvmånadersperioderna har uppgått till följande kvantiteter i milj. liter.
Tid Stark- öl öl Lagrat Sa malt- Läske-
öl typ B typ A lättöl drycker drycker
4 kV 1970—3 kV 1971 25,6 288.9 68,8 30,0 413,3 293,7
4 kV 1971—3 kV 1972 24,3 282,7 63,5 45,1 415,6 295,5
4 kV 1972—3 kV 1973 22,9 279,8 55.1 67,3 425,1 305,0
4 kv 1973—3 kV 1974 22,3 274,8 42,1 88,2 427,4 290,7
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 68
Efterfrågan på starkare maltdrycker är sedan några år tUlbaka vikande. A andra sidan ökar kvantiteten lagrat lättöl mycket starkt. Den totala volymen utlämnade lagrade maltdrycker ökar något från år tUl år.
Av viss betydelse för skatteutfallet är vidare, att utjämningsskatten på starköl och öl typ B, som inbringat orakring 1 milj. kr. i månaden, är suspenderad under år 1974.
De kvantiteter malt- och läskedrycker som ovan redovisats för tiden 4 kv. 1973—3 kv. 1974 motsvarar med nuvarande skattesatser en sammanlagd skatteinkomst av 606 mUj. kr.
Man får även i fortsättningsvis räkna med en viss förskjutning från i vart fall öl typ A till lagrat lättöl, medan utlämningen av starköl, öl typ B och läskedrycker torde förbli konstant.
Riksskatteverket beräknar inkomsten av skatt på malt- och läskedrycker under förutsättning av att utjämningsskatten fortfar att vara suspenderad under vart och ett av budgetåren 1974/75 och 1975/76 tUl 600 milj. kr."
Generaltullstyrelsen redovisade under budgetåret 1973/ 74 39,9 milj. kr. i skatt på maltdrycker och 1,0 mUj. kr. i skatt på läskedrycker. TUlkorasten av ny tullag m. m. år 1974 medföirde förlängd kredittid med ca 20 dagar för importörer av malt- och läskedrycker. Den influtna uppbörden för 1973/74 försenades i raotsvarande raån. Generaltullstyrelsen har beräknat sin uppbörd av skatt på raalt-och läskedrycker till 45 milj. kr, under 1974/75 och 46 raUj. kr. under 1975/76.
Riksrevisionsverket ansluter sig till riksskatteverkets och generaltullstyrelsens beräkningar och beräknar således inkomsterna på titeln skatt på malt- och läskedrycker till 645 000 000 kr. för 1974/75 och föreslår att titeln uppförs med 646 000 000 kr. för 1975/76.
Energiskatt
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
Budgetår
1970/71 1971/72
1972/73
1973/74
1974/75
Riksstat
Redovisat
Därav på Elektrisk kraft Bensin och gasol* Andra bränslen
1 010.0 1 116.0 1011.3 1073,1
255.7 326,7 340,9 354,7 413,9 390,9
1078,0 I 066,5
369,3 363.5 333.7
I 255.0 1 222,4
392.8 496,0 333,6
1 945.0
•
> Exklusive tullverkets uppbörd.
Allmän energiskatt utgår enligt förordning den 31 maj 1957 (nr 262), som i sin helhet med vissa ändringar omtrycktes i förordningen den 29 maj 1964 (nr 350). Förordningen ändrades dels genom förordning den 30 oktober 1970 (nr 573) och dels senast genom förordning den
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 69
21 december 1973 (nr 994). Allmän energiskatt skall erläggas för bensin och gasol, vissa bränslen såsom köl, koks, motorbrännolja och eldningsolja samt elektrisk kraft. Med bensin avses härvid samtliga i förordningen om bensinskatt angivna skattepliktiga varuslag och med gasol vara, for vilken skatt skall erläggas enligt förordningen ora gasolskatt. Energiskatt för bensin utgår med 27 öre för liter och för gasol med 19 öre för liter. Skatten utgår för elektrisk kraft för gatu- eller vägbelys-ning raed 0,5 öre för kilowattirarae och för annan kraft raed 10 % av kraftens beskattningsvärde. Beskattningsvärdet är lika med suraraan av de avgifter, sora förbrukaren har att erlägga för den elektriska kraften. För andra bränslen gällande skattesatser framgår av nedanstående sararaanställning.
Skattesats
12 kr.
för ton
6 »
» »
6 »
» »
14 »
» »
6 »
» »
25 »
» m'
16 »
» »
Bränsle
Stenkol
Stenkolsstybb samt stenkolsbriketter m. m.
Bmnkolsbriketter
Koks och koksbriketter
Koksstybb
Motorbrännoljor, eldningsoljor och bunkeroljor, skatteklass I. samt fotogen med tillsats som möjliggör drift av snabbgående dieselmotor
Motorbrännoljor. eldningsoljor och bunkeroljor, skatteklass II
Beträffande energiskatt på bensin och gasol gäller i fråga om skattskyldighet och beskattningsrayndighet sararaa bestäraraelser som för bensinskatt och gasolskatt. Övrig energiskatt redovisas av riksskatteverket samt av generaltullstyrelsen beträffande skatt på bränslen som införts till riket av annan än den som är registrerad hos riksskatteverket. Enligt förordning den 10 deceraber 1971 (nr 928) kan Konungen i kon-junkturstiraulerande syfte förordna om nedsättning eUer befrielse från allraän energiskatt. Den tUlfälliga nedsättningen av energiskatten föreslås i proposition 1974: 177 upphöra vid utgången av 1974.
I skrivelse tUl riksrevisionsverket har riksskatteverket anfört följande:
"a) Energiskatt på elektrisk kraft Nettoinkorasten i raUj. kr. under de sex senaste budgetåren fraragår av följande sararaanstäUning.
Energiskatt på
Procentuell förändring
elkraft, milj. kr.
från föregående budgetår
216,3
—
230,6
+ 6,6
255,7
+ 10,9
326,7
+ 27,8
369,3
+ 13,1
392,8
+ 6,4
Budgetår
1968/69 1969/70 1970/71 1971/72 1972/73 1973/74
Till följd av de kraftiga oljeprishöjningarna har de flesta elkraft-distributörerna fr. o. m. febmari 1974 höjt priset på elkraft genora ett oljepristUlägg i storleksordningen 15 %. Trots att den årliga ökningen av elkraftförbmkningen stannat upp i år har oljepristUlägget medfört
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen
70
att inkomsten ökat kraftigt i början av innevarande budgetår. Under tiden juli—oktober 1974 har inkomsten ökat med 25 % jämfört raed sarama period 1973. Förbmkningen av elkraft kan beräknas öka med 3 % under innevarande budgetår. Oljepristillägg och indextillägg beräknas öka prisnivån med 15 % under budgetåret 1974/75. För budgetåret 1975/76 kan den årUga förbmkningsökningen beräknas bli 6 %. Prishöjningar på grund av indextillägg beräknas bli 6 % under budgetåret 1975/76.
Den tillfälliga nedsättningen av energiskatten som infördes den 1 deceraber 1971 föreslås i proposition 1974:177 upphöra vid utgången av 1974. Om riksdagen bifaller förslaget beräknas inkomsten öka med 25 milj. kr. under innevarande budgetår (ett kvartal koraraer raed) och med ytterligare 80 milj. kr. under budgetåret 1975/76.
Riksskatteverket beräknar i enlighet med det anförda uppbörden tUl [0,75 (393Xl,03Xl,15) + 0,25((393 + 25)Xl,03Xl,15) =] 473 railj. kr. under budgetåret 1974/75 och [(473 + 80) X 1,06X1,06 =] 621 railj. kr. under budgetåret 1975/76.
b) Energiskatt på bensin och gasol
I detta sararaanhang kan bortses från energiskatten på gasol. Inkomsten av energiskatt på bensin förhåUer sig tUI inkomsten av bensinskatt som 27/43 (= 62,79 %). Med utgångspunkt härifrån och raed till-lägg av 1,0 milj. kr. för den energiskatt på lättbensin, som inlevereras av gasverk och för vdken bensinskatt inte utgår, kan inkomsten under budgetåret 1974/75 beräknas tUl (0,6279X1780 + 1 =) 1119 milj. kr. och under budgetåret 1975/76 tUl (0,6279X1825 + 1 =) 1 147 milj. kr.
c) Energiskatt på andra bränslen än bensin och gasol
Nettoinkomsten i milj. kr. under de sex senaste budgetåren fraragår av nedanstående sammanställning.
Budgetår
Fasta
Motor-
Eldnings-
Eldnings-
Summa
bränslen
brännolja
olja 1-2 (skatteklass I)
olja 3 och högre (skatte-kJass II)
1968/69
10,0
40,7
181,8
142,8
375,3
1969/70
9,2
44,1
199,6
155,4
408,3
1970/71
7,7
46,9
203,7
155,6
413,9
1971/72
5,2
46,3
209,3
130,1
390,9
1972/73
1,4
46,8
200,5
85,0
333,7
1973/74
1,8
50,3
194,2
87,3
333,6
Procentuell förändring frå
m föregående budgetår.
Budgetår
Fasta
Motor-
Eldnings-
Eldnings-
Summ;
bränslen
brännolja
olja 1-2 (skatteklass I)
olja 3 och högre (skatteklass II)
1969/70
- 8,0
+ 8,4
+9,8
+ 8,8
+ 8,8
1970/71
-16,3
+6,3
+ 2,1
+ 0,1
+ 1,4
1971/72
-32,5
-1,3
+ 2,7
-16,4
- 5,6
1972/73
-73,1
+ 1,1
-4,2
-34,7
-14,6
1973/74
+ 28,6
+ 7,5
-3,1
+ 2,7
- 0,0
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 71
Influten skatt under tiden juli 1968—september 1974 och beräknad skatteinkomst fjärde kvartalet 1974.
Redovisningsperiod
Inbetalnings-kvartal
1968/ 69
1969/ 70
1970/ 71
1971/ 72
1972/ 73
1973/ 1974/ 74 75
april—juni juli—sept. okt. —dec. jan.-mars
juli—sept. okt.—dec. jan.—mars april—juni
70,0
55,9
114,0
135,4
81,9
56,7
121,6
148,1
86,8
67,4
121,6
138,1
84,1
60,5
121,1
125,3
71,2
51,0
99,1
112,4
77,8 64,2 48,7 53,0 116,7 90,4
Summa
375,3
408,3
413,9J
390,9
333,7
333,6
Under tiden juli—december 1973 inflöt 126,5 milj. kr. Under motsvarande tid 1974 beräknas skatteinkorasten bli 117 railj. kr.
Under januari—raars 1974 inflöt 116,7 raUj. kr. Beloppet var på grund av lagerinköp inför oljekrisen något större än väntat. Inkorasten under denna period 1975 beräknas bli ca 110 railj. kr. Under april— juni 1974 inflöt 90,4 milj. kr. Om inte oljekrisen varit borde ca 120 milj. kr. influtit. Ora den tUlfälliga nedsättningen av energiskatten upphör kan detta antas medföra en höjning av skatten på bränslen med 20 railj. kr. för resten av budgetåret och 80 mUj. kr. för helt budgetår. Skatteinkorasten under budgetåret 1974/75 kan alltså beräknas till (117 + 110 + 120 + 20 =) 367 railj. kr.
Med hänsyn till planerade energibesparande åtgärder bör raan räkna med oförändrade intäkter under de närraast följande budgetåren. Inkomsten under budgetåren 1975/76 kan beräknas tUl (367 + 60 =) 427 milj. kr. Ökningen järafört med budgetåret 1974/75 är 60 milj. kr. beroende på att den tUlfälliga nedsättningen förutsatts upphöra.
Den sammanlagda energiskatten skulle i enlighet raed det anförda uppgå till (473 + 1 119 + 367 =) 1 959 railj. kr. för budgetåret 1974/75 och (621 + 1 147 + 427 =) 2 195 mUj. kr. för budgetåret 1975/76."
Riksrevisionsverket ansluter sig till riksskatteverkets beräkning och beräknar således inkorastema på titeln energiskatt till 1 959 000 000 kr. för 1974/75 och föreslår att titeln uppförs raed 2 195 000 000 kr. för
1975/76.
Särskild skatt på motorbränslen
De beräknade och redovisade inkorastema på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sararaanställning (raUj. kr.).
Budgetår 1970/71 1971/72 1972/73 1973/74 1974/75
Riksstat 250,0 741.0 763,0 770,0 1,0
Redovisat 422,5 744,3 776,5 715,7
Enligt förordning den 5 juni 1973 (nr 604) upphörde förordningen ora särskUd skatt på raotorbränslen att gälla vid utgången av år 1973. Vid samraa tidpunkt trädde istället förordning den 5 jimi 1973 (nr 602) om särskUd vägtrafikskatt i kraft.
I skrivelse till riksrevisionsverket har riksskatteverket anfört följande:
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 72
"Under tiden juli—oktober 1974 inflöt motorbränsleskatt på brännolja med bmtto 0,3 milj. kr. Inkomsten av särskild skatt på motorbränslen förhåller sig till inkomsten av brännoljeskatt som 13 tiU 31,5 (= ca 40%).
Riksskatteverkets uppbörd under budgetåret 1974/75 kan förmodas bli 1,0 milj. kr. och under budgetåret 1975/76 0,5 milj. kr."
Riksrevisionsverket ansluter sig till riksskatteverkets beräkning och beräknar således inkomstema på titeln särskild skatt på motorbränslen till 1 000 000 kr. för 1974/75 och föreslår att inkomsterna från särskild skatt på motorbränslen redovisas på titeln övriga diverse inkomster budgetåret 1975/76.
Särskild beredskapsavgift för oljeprodukter
En särskUd beredskapsavgift för oljeprodukter gäller under tre år fr. o. m. den 1 juli 1974. I riksstat för budgetåret 1974/75 benämns titeln oljelagringsavgift. En beredskapslagring av råolja på 3 milj. kubikmeter skall byggas upp så att det av OECD rekomraenderade målet om ett 90-dagarslager skall kunna uppnås. Kostnaden för lagringen, sora beräknas till ca 485 railj. kr. skall täckas med denna avgift. Avgiften tas ut för bensin raed två öre per liter särat för raotorbrännolja, eldningsolja och bunkerolja med 3 kr. per kubikmeter. Avgiftsskyldig-hetcn följer sarama regler som gäller för skattskyldighet för bensin respektive allmän energiskatt på flytande bränslen.
Riksskatteverket har i skrivelse till riksrevisionsverket anfört följande:
"Inkomsten av särskild beredskapsavgift för bensin förhåller sig till inkomsten av bensinskatt som 2 tdl 43 (= 4,65 %). Eftersom avgift hänförlig till juli i princip inbetalas först i oktober, koramer under budgetåret 1974/75 avgift att inflyta endast under 9 månader. Med utgångspunkt från dessa förhållanden beräknas inkorasten av den särskilda beredskapsavgiften för bensin under budgetåret 1974/75 till 62 mUj. kr. och under budgetåret 1975/76 till 85 milj. kr.
Betydligt svårare är det att beräkna utfallet av den särskilda beredskapsavgiften för motorbrännolja, eldningsolja och bunkerolja. Överslagsberäkningar tyder emellertid på att inkomsten av avgiften torde bli omkring 22 % av inkomsten från energiskatten. Ora den tillfälliga nedsättningen av energiskatt upphör beräknas andelen bli 17 %. Inkomsten under tiden fram till årsskiftet 1974/75 kan beräknas till 11 milj. kr. Inkorasten under första kvartalet 1975 beräknas bli 24 railj. kr. Andra kvartalet 1975 väntas ge 25 mUj. kr. För budgetåret 1974/75 blir då inkomsten (11+24 + 25 =) 60 milj. kr. Inkomsten av avgiften för oljor under budgetåret 1975/76 beräknas bli 68 milj. kr.
Den sammanlagda inkomsten av särskild beredskapsavgift för oljeprodukter skulle i enlighet med det anförda bli för budgetåret 1974/75 (62 + 60 =) 122 mUj. kr. och för budgetåret 1975/76 (85 + 68 ==) 153 mUj. kr."
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 73
■' 'i'"
Riksrevisionsverket ansluter sig till riksskatteverkets beräkning och beräknar således inkorasterna på titeln särskUd beredskapsavgift för oljeprodukter till 122 000 000 kr. för 1974/75 och föreslår att titeln uppförs med 153 000 000 kr. för 1975/76.
Särskild vägtrafikskaft
Fr. o. ra. den 1 januari 1974 utgår enligt förordning den 5 jimi 1973 (nr 602) särskUd vägtrafikskatt i förra av särskild fordonsskatt och särskild kilometerskatt. Skatten har införts som ersättning för den särskilda skatten på motorbränslen.
Särskild fordonsskatt utgår för trafiktraktor och registrerat motorredskap, som inrättats för brännoljedrift, samt för släpvagn över tre tons skattevikt, som dragés av fordon sora är kUoraeterskattepliktigt enligt vägtrafikskatteförordningen (1973:601) eller enbart av traktor eller motorredskap, om fordonet är fordonsskattepliktigt enligt nämnda förordning.
Särskild kiloraeterskatt utgår för raotorfordon, som är inrättat fÖr brännoljedrift och som är kUoraeterskattepliktigt enligt vägtrafikskatteförordningen (1973: 601).
Särskild fordonsskatt utgår med ett grundbelopp och ett tilläggsbelopp. Tilläggsbeloppet bestäras av fordonsslag, totalviktsintervall särat för släpvagn humvida den är påhängsvagn sora dragés av kUoraeterskattepliktigt fordon eller annan släpvagn. Särskild kiloraeterskatt beräknas efter antal körda kiloraetrar och utgår med ett gmndbelopp och ett tiUäggsbelopp.
Särskild vägtrafikskatt uppbärs enligt vägtrafikskattekungörelsen den 19 oktober 1973 (nr 776) på samraa sätt som vägtrafikskatt.
I riksstaten för budgetåret 1974/75 har titeln uppförts med 166 milj. kr.
Antalet brännoljedrivna personbUar utgör drygt 3 % av totala antalet bilar. För lastbUar och bussar är motsvarande procentandelar ca 56 resp. 66 %. Antalet trafiktraktorer och registrerade motorredskap som berörs av den särskilda fordonsskatten är ca 4 500 st. Antalet påhängsvagnar som dras av kUoraeterskattepliktigt fordon särat andra släpvagnar raed totalvikt över 3 ton uppgår tiU ca 29 000 st. Med ledning av dessa uppgifter har den särskilda vägtrafikskatten för budgetåren 1974/75 och 1975/76 frararäknats enligt nedanstående tablå (milj. kr.).
1974/75
197;
Särskild fordonsskatt |> Därav släpvagnar Särskild kilometerskatt Il Därav lastbilar
122 Summa
170
175
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 74
Riksrevisionsverket beräknar inkomstema på titeln särskild vägtrafikskatt tUl 170 000 000 kr. för 1974/75 och föreslår att titeln uppförs med 175 000 000 kr. för 1975/76.
Skatt på annonser och reklam
Enligt förordning den 2 juni 1972 (nr 266) utgår skatt på annonser och reklam. Skatten utgår på vederlaget exklusive skatt, och utgör 6 % för annons i allmän nyhetstidning, annars 10 %. Skattskyldig är den som i yrkesraässig verksamhet inom landet offentliggör skattepliktig annons eller skattepliktig reklam i annan form än annons eller framställer skattepliktig reklamtrycksak. Den som är skattskyldig skall anmäla sig för registrering hos riksskatteverket. Skatten redovisas vanligen för perioder om 2 månader, och den skattskyldige skall utan anmaning inge deklaration för varje redovisningsperiod. Till skattskyldig som redovisat reklamskatt för annonser i självständig periodisk publikation återbetalar riksskatteverket så stor del av den erlagda skatten för ett kalenderår som svarar mot en skattepliktig omsättning om högst 3 miljoner kronor för helt år.
Beskattningsmyndighet för reklamskatt är riksskatteverket eller, i fråga ora reklamskatt vid införsel, generaltullstyrelsen.
I skrivelse tUl riksrevisionsverket har riksskatteverket i fråga ora beräkningen av skatt på annonser och reklam anfört följande:
"Nettouppbörden av denna skatt uppgick under budgetåret 1973/74 tUl 82,7 milj. kr. och för tiden juli—oktober 1974 tUl 28,0 mUj. kr. Det senare beloppet innebär en ökning med 9 mUj. kr. eller med ca 47 procent jämfört med motsvarande period föregående budgetår. Den tid som beloppet hänför sig till är alltför kort för att ökningstakten skall kunna läggas till gmnd för en beräkning av inkomstema under resten av budgetåret. Det finns skäl anta att den relativa ökningen blir mindre.
Prishöjningar på arbetskraft och papper har i betydande omfattning påverkat priserna på annonser och reklamtrycksaker. Volymökningarna är totalt sett måttliga. Den 1 september 1974 trädde vissa ändringar i reklamskatteförordningen i kraft. Dessa väntas dock inte påverka nettouppbörden.
Under tiden november 1973—juni 1974 uppgick nettouppbörden av denna skatt till knappt 64 milj. kr. Vid i stort sett oförändrad volym och prishöjningar på i genomsnitt 10 % skulle nettouppbörden för resten av innevarande budgetår kunna anges till drygt 70 milj. kr.
Riksskatteverket beräknar nettoinkomsten av skatt på annonser och reklam under budgetåret 1974/75 till 100 raUj. kr. och under budgetåret 1975/76 tUl 105 mUj. kr."
Generaltullstyrelsen beräknar sin uppbörd av skatt på annonser och reklam tUl 5,5 railj. kr. under budgetåret 1974/75 och 6 milj. kr. under budgetåret 1975/76.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 75
Riksrevisionsverket ansluter sig tiU riksskatteverkets och generaltullstyrelsens beräkningar och beräknar således inkomsterna på titeln skatt på annonser och reklam till 105 500 000 kr. för 1974/75 och föreslår att titeln uppförs med 111000 000 kr. för 1975/76.
Skatt på spel
Enligt förordning den 28 december 1972 (nr 820) utgår fr. o. ra. den 1 aprU 1973 spelskatt på sådant autoraat-, roulett- eller bingospel, sora kräver tUlstånd enligt la, Ib eller 3 § lotteriförordningen (1939: 207). Beskattningsrayndighet är riksskatteverket.
Skatten på automat- och roulettspel har formen av en fast avgift för "varje kalendermånad då skattskyldighet råder. För automatspel utgår avgiften med 100 kr. per autoraat om automaten är konstmerad uteslutande för spel med tjugofemöresraynt och raed 500 kr. per autoraat i annat fall. I fråga om roulettspel utgår avgiften med 3 500 kr. per tillstånd som innebär rätt tUl spel minst tre dagar varje vecka och med 1 500 kr. för annat tillstånd. Skatt på bingospel utgår med 5 % av värdet av erlagda spelinsatser och entréavgifter.
I skrivelse till riksrevisionsverket har riksskatteverket beträffande skatt på spel anfört följande:
"Uppbörden under budgetåret 1973/74 uppgick tiU 58,7 railj. kr. Under innevarande budgetår har t. o. m. oktober influtit 23,9 milj. kr. Under motsvarande tid 1973/74 inflöt 17,8 milj. kr. Ökningen utgör 34,3 %. Ökningstakten torde dock inte kunna läggas till grund för prognosen eftersom tUlståndsgivningen torde komraa att stabilisera sig på nuvarande nivå. Inkomstema redovisas kvartalsvis. Med utgångspunkt från intäkten under budgetårets första kvartal, 15,6 raUj. kr., beräknar riksskatteverket inkomsten av skatt på spel under budgetåret 1974/75 till 65 mUj. kr. och under budgetåret 1975/76 till 70 milj. kr."
Riksrevisionsverket ansluter sig till riksskatteverkets beräkning och beräknar således inkomsterna på titeln skatt på spel till 65 000 000 kr. för 1974/75 och föreslår att titeln uppförs med 70 000 000 kr. för 1975/76.
//. Uppbörd i statens verksamhet
Riksrevisionsverket har erhållit uppgifter om nettoinkomster på samtliga inkomsttitlar under uppbörd i statens verksamhet utora bidrag till kostnader för polis-, dorastols- och uppbördsväsendet m. m., vattendomstolsavgifter, ersättning för visst värderingsförfarande och pensionsmedel m. m. från de myndigheter sora redovisar uppbörd i statens verksarahet.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 76
Med stöd av dessa uppgifter beräknar riksrevisionsverket inkomsterna av uppbörd i statens verksarahet tUl 1 326 252 000 kr. för 1974/75 och föreslår att dessa inkomster uppförs med 1 562 066 000 kr. för år 1975/ 76. Utfall, beräkning i riksstat och rikrevisionsverkets beräkning framgår nedan (milj. kr.).
1975/76
1972/73
1973/74
1974/75
Riksstat Redovisat
Riksrevisionsverkets beräkning
1 140,8 1 288,2
1 266,4 1313,1
1 321,4 1 326,3
1 562,1
Redovisade nettoinkomster under 1973/74 på resp. uppbördstitel framgår av bilaga A. 1 bilaga B redovisas riksrevisionsverkets beräkning för 1974/75 och i bilaga C riksrevisionsverkets förslag till beräkning av uppbörd i statens verksarahet för 1975/76.
Riksrevisionsverket har vid beräkningen funnit anledning göra särskilda uttalanden beträffande följande inkorasttitlar.
Bidrag till kostnader för polis-, domstols- och uppbördsväsendet m. m.
På inkorasttiteln redovisas bidrag från korarauner till staten för kostnader för pensionermg av personal inom det förstatligade polis-, domstols- och uppbördsväsendet ra. m. (SFS 1966: 681). För 1974/75 beräknas bidragen för pensionering uppgå tUl 67,5 milj. kr. och för 1975/76 till 66,4 railj. kr.
Fr. o. m. 1970/71 redovisas även kostnadsbidrag till lokalhållningen för de allraänna underrätterna på titeln. Koraraun som vid utgången av 1970 hade lokalhållningsskyldighet för rådhusrätt skall betala kostnadsbidrag tUl staten (SFS 1970: 390). Kostnadsbidraget fastställs av byggnadsstyrelsen. 1974/75 och 1975/76 beräknas de uppgå tUl 7,8 milj. kr. under resp. budgetår. Riksrevisionsverket ansluter sig till byggnadsstyrelsens beräkning.
Riksrevisionsverket beräknar inkomstema på titeln bidrag till kostnader för polis-, domstols- och uppbördsväsendet ra. m. till 75 284 000 kr. för 1974/75 och föreslår att titeln uppförs med 74 157 000 kr. för 1975/76.
Inkomster vid kriminalvården. Utfallet för 1973/74 samt kriminalvårdsstyrelsens beräkning av inkomsterna under 1974/75 och 1975/76 framgår nedan (tusental kr.).
Redovisat Kriminalvårdsstyrelsens
beräkning
1973/74 1974/75 1975/76
-I 943 1 800 10
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 77
Underskottet budgetåret 1973/74 beror till största delen på prishöjningar på råvaror, samtidigt som en lageruppbyggnad ägde mm med ca 9 milj. kr.
I riksstaten uppfördes inkorasterna med 2 600 000 kr. för 1974/75. Kriminalvårdsstyrelsen räknar dock med svårigheter att nå det beräknade överskottet av jordbmks- och verkstadsdriften om antalet arbetstimmar i produktiv verksamhet sjunker. Detta förhåUande har inträffat under hösten 1974 då antalet arbetstimmar sjunkit raed 25 procent vid jämförelse med 1973. För budgetåret 1975/76 avser kriminalvårdsstyrelsen föreslå vissa kostnadskrävande förändringar avseende de intagna. Om förändringarna beslutas, beräknas jordbmks- och verkstadsdriften ej lämna något överskott.
Riksrevisionsverket ansluter sig till kriminalvårdsstyrelsens beräkning och beräknar således inkomstema på titeln inkomster vid kriminalvården till 1 800 000 kr. för 1974/75 och föreslår att titeln uppförs raed 10 000 kr. för 1975/76.
Inkomster vid den statliga läkemedelskontroUen. Kostnader för den statliga läkemedelskontrollen skall täckas genom avgifter enligt läkemedelsförordningen (SFS 1962: 701). När ett läkemedel anraäls tUl registrering uttas en anmälningsavgift. Därefter erläggs årsavgift kalenderårsvis. Sedan den 1 januari 1973 är anmälningsavgiften 6 000 kr. och årsavgiften 3 300 kr. Socialstyrelsens beräkning av inkoraster vid den statliga läkeraedelskontrollen bygger på antagandet att antalet nyan-mälningar blir ca 160 för år 1975/76 och en ytterligare ökning under 1976/77. Avregistreringarna väntas ligga på en konstant nivå. I förslaget tUl organisation, finansiering ra. ra. av socialstyrelsens läkeraedels-avdelning förutsattes att läkemedelsproducenterna skulle svara för 80 % av kontrollkostnaderaa.
Riksrevisionsverket ansluter sig till socialstyrelsens beräkning och beräknar således inkomsterna på titeln inkoraster vid den statliga läkemedelskontrollen tUl 9 098 000 kr. för 1974/75 och föreslår att titeln uppförs med 9 398 000 kr. för 1975/76.
Inkomster vid karolinska sjukbuset. 1973/74 uppgick inkorasterna till 277,4 milj. kr. Direktionen för karolinska sjukhuset beräknar inkomsterna under 1974/75 till 228,1 milj. kr. Inkomstökningen är i allt väsentligt en följd av att Stockholms läns landstingsavgifter till sjukhuset för sluten vård beräknas öka. För 1975/76 beräknar direktionen inkomsterna tiU sarama belopp. Vid beräkningen av vårdavgifterna har hänsyn ej tagits till den minskning av inkomstema som kan bli en följd av minskad sjukvårdsproduktion i samband med den planerade uppmstningen av sjukhusets lokaler.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen: 78
Riksrevisionsverket ansluter sig till karolinska sjukhusets beräkning och beräknar således inkomsterna på titeln inkomster vid karolinska sjukhuset till 228 100 000 kr. för 1974/75 och föreslår att titeln uppförs med 228 100 000 kr. för 1975/76.
Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verksamhet. Enligt lag (SFS 1971: 282) ora arbetarskyddsavgift skall fr. o. m. den 1 januari 1972 arbetsgivaravgift erläggas som bidrag till arbetarskydd. Den årliga avgiften höjdes fr. o. m. den 1 januari 1974 från 0,05 till 0,1 % av under året utgiven avlöningssumma (SFS 1973: 835). Även de statliga arbetsgivarna skall betala arbetarskyddsavgift. En del av arbetarskyddsavgiften används som bidrag till arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verksamhet och redovisas som inkomster på denna inkomsttitel. Fr. o. m. den 1 januari 1974 sänktes detta bidrag från 40 tdl 25 % av arbetarskyddsavgiften (SFS 1973: 835).
Riksförsäkringsverket har beräknat inkomsterna på titeln till nedan angivna belopp i milj. kr.
Budgetår Skatledebi- Direktdebi- Statliga Summa
terade arbets- terade arbets- avgifter givare givare
1974/75 0,06 27,0 3,5 30,6
1975/76 0,06 29,5 3,8 33,4
Riksrevisionsverket ansluter sig till riksförsäkringsverkets beräkning och beräknar således inkomstema på titeln inkoraster av arbetsgivaravgifter tUl arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verksamhet tiU 30 600 000 kr. för 1974/75 och föreslår att titeln uppförs med 33 400 000 kr. för 1975/76.
Inkomster vid statens vägverk. Vägverket har beräknat inkomsterna under titeln till 800 000 kr. för 1974/75. Minskningen i inkoraster med 1,2 mUj. kr. i förhållande tUl beloppet i riksstaten beror på ändrade föreskrifter för redovisningen av omkostnadspålägget. För budgetåret 1975/76 beräknas inkomsterna uppgå till sarama belopp som budgetåret 1974/75.
Riksrevisionsverket ansluter sig tUl statens vägverks beräknmg och beräknar således inkomsterna på titeln inkomster vid statens vägverk till 800 000 kr. för 1974/75 och föreslår att titeln uppförs med 800 OOO kr. för 1975/76.
Körkortsavgifter. I hörjan av 1973 inrättades ett nytt centralt körkortsregister (SFS 1972: 592). Statens trafiksäkerhetsverk är central körkortsmyndighet. Gamla körkort skall utbytas mot nya före utgången av 1976 (SFS 1972: 605). Gamla trafikkort skall bytas före utgången av 1974. Vid utfärdande av körkort och trafikkort på grund av körkorts-
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 79
eller trafikkortstUlstånd samt förnyelse eller utbyte av körkort och trafikkort uttas avgift enligt taxa för statens trafiksäkerhetsvérk (SFS 1972: 648). Avgifterna är av två slag, kortavgift och registerhållningsavgift.
Utfallet för 1973/74 särat statens trafiksäkerhetsverks beräkning av inkorasterna av körkortsavgifter för 1974/75 och 1975/76 fraragår nedan (tusental kr.).
Redovisat Statens trafiksäkerhetsverks beräkning 1973/74 1974/75 1975/76
36 296 44 000 44 000
Riksrevisionsverket ansluter sig till statens trafiksäkerhetsverks beräkning och beräknar således inkomstema på titeln körkortsavgifter tUl 44 000 000 kr. för 1974/75 och föreslår att titeln uppförs med 44 000 000 kr. för 1975/76.
Avgifter för registrering av motorfordon. Bilregisternämnden är central registreringsrayndighet. Under budgetåret 1974/75 har registreringsplikt för terrängfordon och bestämmelser rörande bevis om avställnings upphörande trätt i kraft (SFS 1973: 765). Följande beräkning har gjorts av nämnden på respektive underlag för de olika avgiftema sora uppbärs under budgetåret 1974/75.
Registerhållningsavgifter 3 500 000 ä ! 6 kr. = 56 000 000 kr.
Registreringsavgifter terrängfordon 4 000 ä 40 " = . 150 000 "
Bevis om avställnings upphörande 420 000 å 20 " =8 400 000 "
Körtillstånd 8 000 ä 25 " = 200 000 "
Totalt 64 750 000 kr.
I kalkylerna har räknats med en nettoökning av fordonsbeståndet med ca 100 000 per år. Vad gäller körtUlstånd och bevis om avställnings upphörande förväntas inga betydande förändringar äga mm. Nämnden beräknar därmed inkomsterna till 66 350 000 kr. för budgetåret 1975/76.
Riksrevisionsverket ansluter sig till bilregisternämndens beräkning och beräknar således inkomsterna på titeln avgifter för registrering av motorfordon till 64 750 000 kr. för 1974/75 och föreslår att titeln uppförs med 66 350 000 kr. för 1975/76.
Fyravgifter. Fyravgiftema är av tre slag: allmän, lokal och inrikes fyravgift. Den 1 januari 1972 höjdes avgiftsnivån generellt med 20 %. I fråga om allraän och inrikes fyravgift höjdes antalet avgiftspliktiga resor från 7 till 9 per år.
Fyravgiftema omfattar fr. o. m. 1974 av tuUordningens bestämmelser ora kredittidens längd. Den del av allmän och lokal fyravgift, som erläggs med kredit inflyter ca 20 dagar senare (Sjöfartsverkets kungörelse 1973: A 42). Sjöfartsverket har i sin anslagsframställning för budgetåret 1975/76 räknat med en höjning av fyravgiftema fr. o. ra. 1 januari 1975. Generaltullstyrelsen som är uppbördsmyndighet har ej beaktat en
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen
80
eventuell höjning av fyravgiftema i avvaktan på Kungl. Maj:ts ställningstagande.
1975/76
72,5
16,0
4,0
92,5
Allmän fyravgift Lokal fyravgift Inrikes fyravgift
Fyravgifter, totalt
Redovisat
1973/74 milj. kr.
64,8
14,9
3,1
82,8
Generaltullstyrelsens beräkning
1974/75
70,5
15,5
3,5
89,5
Riksrevisionsverket ansluter sig till generaltullstyrelsens beräkning och beräknar således inkomsterna på titeln fyravgifter till 89 500 000 kr. för 1974/75 och föreslår att titeln uppförs med 92 500 000 kr. för
1975/76.
Pensionsmedel m. m. Överskottet på denna titel uppgick till 218 milj. kr. för budgetåret 1973/74, vilket var 21 railj. kr. lägre än i riksstaten.
Vid beräkning av titelns inkomster för innevarande budgetår och det nästkommande har uppgifter inhämtats från riksförsäkringsverket och statens personalpensionsverk. Inkomster och utgifter under inkorasttiteln redovisas fördelade på tre prograra.
Programindelning
Program 1 avser lönekostnadspålägg och de sociala utgifter lönekostnadspåläggen är avsedda att täcka i de fall oreducerat lönekostnadspålägg utgår.
Program 2 avser lönekostnadspålägg och de sociala utgifter lönekostnadspåläggen är avsedda att täcka i de fall reducerat lönekostnadspålägg utgår.
Program 3 avser avsättningar till framtida pensioner och utbetalning av utgående pcrsonalpensionsförmåner.
Flertalet statliga myndigheter redovisar lönekostnadspålägg i program 1. De myndigheter m. fl. och de anslag för vilka reducerat löne-kostnadspälägg utgår och som således redovisas i program 2 framgår av nedanstående förteckning.
Anslag med reducerat lönekostnadspålägg (LKP) budgetåret 1974/75
Anslag
Myndighet
LKP
111 A 1
Utrikesförvaltningen
lokalanställd personal
Utrikesdepartementet
21¶III D 1
Svenska institutet
Utrikesdepartementet
11,6
III E 4
Bidrag till Stockholms internationella freds-
forskningsinstitut
Utrikesdepartementet
11,6
V K 5
Bidrag till driften av
särskolor m m
Skolöverstyrelsen Socialstyrelsen
12,0
VII B 4
Statistiska centralbyrån: Teknisk uppdragsverk-
samhet
Kammarkollegiet
• ■
VII C 10
Revision av sparbankernas
förvaltning
Kammarkollegiet
1¶BUaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
81
Anslag med reducerat lönekostnadspälägg (LKP) budgetåret 1974/75 forts.
Anslag
Myndighet
LKP
VII E 14
Lönekostnader vid viss om-
skolning och omplacering
Statsdep. org. avd.
Statens personalnämnd
«
VIII B 8
Bidrag till Operan och
Dramatiska teatern
Kammarkollegiet
11,6
VIII B 9
Bidrag till Svenska
riksteatern
Kammarkollegiet
11,6
VIII B 11
Rikskonsertverksamhet
Kammarkollegiet
11,6
Vill B 42
Bidrag till vissa museer och arkiv:
Hallwylska museet
Kammarkollegiet
10 000 kr
Stiftelsen Dansmuseifonden
Kammarkollegiet
18000 kr
Stiftelsen Drottning-
holms teatermuseum
Kammarkollegiet
19 000 kr
Stiftelsen Musikhistoriska
museet
Kammarkollegiet
25 000 kr
Stiftelsen Thielska
galleriet
Kammarkollegiet
5 000 kr
VIII B 55
Bidrag till Central förbundet för alkohol- och
narkotikaupplysning
Skolöverstyrelsen
11,6
VIII D 9
Bidrag till driften av
grundskolor m m
Skolöverstyrelsen Samtliga länsstyrelser"
10.3¶VIII D 18
Bidrag till driften av
gymnasieskolor
Skolöverstyrelsen Samtliga länsstyrelser'
•10.7
VIII D 22
Bidrag till driften av
riksinternatskolor
Skolöverstyrelsen
10.7¶VIII D 29
Bidrag till Bergsskolan i
Filipstad
Länsstyrelsen i Värmlands
län
10,7
VIII D 30
Bidrag till driften av
vissa privatskolor
Skolöverstyrelsen
10,7
VIII E 60
Bidrag till Konung Gustaf V:s forsknings-
institut
Kammarkollegiet
12,0
VIII G 5
Bidrag till driften av ~ kommunala skolor för
vuxna
Skolöverstyrelsen Samtliga länsstyrelser'
7¶VIII G 8
Bidrag till driften av
folkhögskolor
Skolöverstyrelsen
10,7
IX D 2
Bidrag till Skogsvårds-
styrelserna
Skogsstyrelsen
—
IX G18
Bidrag fill Sveriges
utsädesförening
Lantbrukshögskolan
11,6
IX H 7
Stöd till idrotten:
Organisationsstöd mm'
Kammarkollegiet
11,'6'
Dessutom skall Statens Järnvägar tillföra titeln Pensionsmedel m m.ett belopp motsvarande 16 % av verkets lönesumma
' Lönekostnadspålägg beräknas i enlighet med tillämpliga bestämmelser om arbetsgivaravgift i lagen (1962: 381)dm allmän försäkring.
' Medlen utbetalas av dels samtliga länsstyrelser utom länsstyrelserna i Östergötlands och Västerbottens län dels högskolan i Linköping och universitetet i Umeå efter utbetalningsbesked från länsstyrelserna i Östergötlands resp Västerbottens län.
» För personal vid skola med skogsvårdsstyrelse som huvudman beräknas ej lönekostnadspålägg.
* Lönekostnadspålägg beräknas beroende på huvudman.
6 Riksdagen 1975.1 saml. Nr 1. Bilaga 1. Bil. 2
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 82
De största redovisningsbeloppen i program 2 kommer från bidragsanslagen till driften av grundskolor och gymnasieskolor samt från statens järnvägar.
Gemensarat för program 1 och 2 gäller att under inkomstposterna personalsjukpenningar redovisas ersättningar från de allraänna försäk-ringskassoma på gmnd av statens arbetsgivarinträde enligt lagen om allmän försäkring.
De olika arbetsgivaravgifterna på utgiftssidan fastställs för staten med undantag för de affärsdrivande verken, riksbanken och dess industrier samt riksdagens ledamöter. Beloppen som redovisas för budgetåret avser avgiftema för det kalenderår som avslutas under budgetåret. De lönekoslnadspålägg däremot som redovisas under budgetåret motsvarar den under samma tid utbetalade lönesumman. Vissa arbetsgivaravgifter omförs vidare till andra inkomsttitlar. Som exempel kan nämnas avgiftema tUl den allmänna sjukförsäkringen som förs över till inkomsttiteln skatt på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter ra. ra. och den allraänna arbetsgivaravgiften som förs över till titeln allmän arbetsgivaravgtft.
Utgiftsposterna avsättningar till framtida kompletteringspensioner utgör saidoposter. Motsvarande medel redovisas som inkomst i program 3.
Under utgiftsposten personalpensionsförmåner m. m. redovisas pensioner åt f. d. statstjänstemän ra. fl. som utbetalas av försvarets civilförvaltning, riksförsäkringsverket, sjöfartsverket och statens personalpensionsverk.
Överskottet i program 3 är en saidopost och utgör det totala överskottet på inkomsttiteln.
För budgetåret 1974/75 uppgår det oreducerade lönekostnadspålägget till 29 % vilket är tre procentenheter högre än under det närmast föregående budgetåret. Höjningen förorsakades av införandet av socialförsäkringsavgiftema tiU folkpensioneringen och arbetslöshetsförsäkringen 1974. Nettot på titeln beräknas tUl 285 milj. kr. vUket är 8 milj. kr. lägre än i riksstaten. I den föreliggande beräkningen har vissa lönekostnadspålägg omfördelats från program 2 till program 1 med anledning av utfallet för budgetåret 1973/74.
I beräkningarna för budgetåret 1975/76 har lönekostnadspålägget antagits uppgå till 33 %. Höjningen föranleds av att socialförsäkringsavgiftema tUl sjukförsäkringen, allmänna tUläggspensioneringen och folkpensioneringen höjs 1975. Nettot beräknas till 474 mUj. kr. för budgetåret 1975/76.
Riksrevisionsverket beräknar inkomstema på titeln pensionsmedel m.m. till 285 000 000 kr. för 1974/75 och föreslår att titeta uppförs med 474 000 000 kr. för 1975/76.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
83¶Pensionsmedel (milj. kr.)
1973/74
1974/75
1975/76
Riksstat Utfall
Riksstat
Beräkning
Ny beräkning
Program 1 Inkomster'
3 710
3 985
2 100 160
Summa kr 2 260
2413 164
2 577
2 990 250
3 240
2 670 243
2 913
1¶Lönekostnadspälägg
2¶Personalsjukpenningar m. m.
Utgifter'
1¶Arbetsgivaravgifter till den allmänna tilläggspensioneringen
2¶Arbetsgivaravgifter till den allmänna
sjukförsäkringen
3 Allmän arbetsgivaravgift
4 Socialförsäkringsavgift till folkpensione-
ringen
—
—
5 Lönegarantiavgift
1 I
1,5
6 Vissa yrkesskadeersättningar m. m.
9,5
7 Ersättning från grupplivförsäkring
—
—
8 Arbetarskyddsavgift
—
—
9¶Art)etslöshetsförsäkring
—
_
10 Avsättningar till framtida kompletterings-
pensioner
1 274
1 647
Summa kr
2 260
2 577
3 240
3 985
Program 2
Inkomster'
1¶Lönekostnadspålägg
1 127
1 178
2¶Personalsjukpenningen m. m.
1 180
2 168 15
2 266 15
2 281
2 543 15
2 558
1 890 293
1814 218
2 084
4T4
1996 285
2032 2183 2281 2 558
personalpensionsförroåner med samma belopp-
I 130
Summa kr Utgifter'
—
__
0,5
0,5
0,5
—
0,5
—
—
0,5
0,5
0,5
—
—
0,5
—
—
0,5
0,5
0,5
1 122
743 I 162
1 130
1 180
1¶Arbetsgivaravgifter till den allmäima tilläggspensioneringen
2¶Arbetsgivaravgifter tiU den allmänna sjukförsäkringen
3 Allmän arbetsgivaravgift
4¶Socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen
5 Lönegarantiavgift
6 Vissa yrkesskadeersättningar m. m.
7 Ersättning från grupplivförsäkring
8 Arbetarskyddsavgift
9¶Arbetslöshetsförsäkring
10 Avsättningar till framtida kompletterings-pensioner
Summa kr Program 3
Inkomster'
2 093 13
Summa kr 2 106
2 017 15
2 032
1 Avsättningar till framtida kompletterings-pensioner
2¶Vissa pensionsavgifter
Utgifter'
1867 239
Summa kr 2 106
1¶Personalpensionsförmåner
2¶Överskott
' Utöver angivna belopp redovisas över denna titel vissa på både inkomst- och utgiftstitlar.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 84
Inkomster av myntning m.m. Utfallet för 1973/74 och myntverkets beräkning av inkomstema under 1974/75 och 1975/76 framgår nedan (milj. kr.).
Redovisat Myntverkets beräkning 1973/74 1974/75 1975/76
32,2 32,0 56,0
Det i riksstaten uppförda beloppet är 50 milj. kr. för 1974/75. Minskningen beror till största delen på att efterfrågan på 5-kronemyntet varit dålig. Då riksbanken 1974-08-31 förfogade över ett lager på 10 raUj. st. 5-kronemynt har myntverket bedömt att någon produktion ej är nödvändig under budgetåret 1974/75. Inkorastema 1975/76 är i hög grad beroende på om förslaget om myntets nya utformning hinner inverka på produktionen detta budgetår.
Riksrevisionsverket ansluter sig tUl myntverkets beräkning och beräknar således inkorastema på titeln inkorast av myntning m. ra. till 32 000 000 kr. för 1974/75 och föreslår att titeln uppförs med 56 000 000 kr. för 1975/76. ■
Inkomster vid statens lantbrukskemiska laboratorium. Riksstatsbe-loppet för 1974/75 uppgår tUl 1,5 milj. kr. Statens lantbmkskemiska laboratorium har övertagit ett vattenlaboratorium från statens institut för företagsutveckling (rskr 1974: 227). Inkomstema beräknas bl. a. därför öka tUl 2,4 raUj. kr. 1974/75 och beräknas uppgå tUl samma belopp 1975/76.
Riksrevisionsverket ansluter sig tiU statens lantbrukskemiska labora-toriuras beräkning och beräknar således inkomstema på titeln inkomster vid statens lantbrukskemiska laboratorium till 2 400 000 kr. för 1974/75 och föreslår att titeln uppförs med 2 400 000 kr. för 1975/76.
Inkomster vid statens gruvegendom. Inkomsterna under titeln inkomster av statens gmvegendom uppbärs av nämnden för statens gmv-egendom vad avser gruvar-enden och inkomster från Adakentrepre-naden, medan avgiftema för täkttUlstånd enligt kontinentälsockellagen uppbärs av statens industriverk.
Statens industriverk har beräknat inkomsterna för budgetåren 1974/ 75,1975/76 och 1976/77 enl. följande (tusental kr.).
1974/75
1975/76
W76/77
Adakentreprenaden.
Gruvarrenden
Täkttillstånd
23 000
10 000
24 000
16 000
12 300
1000 Summa
34 000
24 300
Minskningen i inkomster från Adakentreprenaden 1976/77 beror på att gruvan kotnmer att läggas ned och därav följer successivt en minad brytning. ' ' -• '
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 85
Riksrevisionsverket ansluter sig tUl statens industriverks beräkningar, men föreslår att titeln för budgetåret 1975/76 uppdelas på titlarna inkomster vid statens gruvegendom resp. inkoraster vid bergsstaten. Under den senare inkorasttiteln bör redovisas avgifter, som uppbärs vid bergsstaten på grundval av bestäraraelserna i gruv- och rainerallagstift-ningen (SFS: 1974: 342 prop 1974: 146) som f. n. redovisas över titeln övriga diverse inkomster. Dessutom bör på titeln inkomster vid bergsstaten redovisas avgifter för täkttillstånd.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln inkoraster vid statens gruvegendora till 34 000 000 kr. för 1974/75 och föreslår att titeln uppförs raed 40 000 000 kr. för 1975/76. Riksrevisionsverket föreslår dessutora att titeln inkoraster vid bergsstaten uppförs med 3 000 000 kr. för budgetåret 1975/76.
Inkomster vid patent- och registreringsväsendet. UtfaUet för 1973/74 särat patent- och registreringsverkets beräkning av inkomstema under 1974/75 och 1975/76 fraragår nedan (railj. kr.)
Redovisat
Patent- och registreringsverkets beräkning
1973/74
1974/75 1975/76
43,1
46,8 48,2
I beräkningarna har verket tagit hänsyn till de avgiftshöjningar inom programmet varumärkesärenden (fr. o. ra. 1974-01-01) särat för pro-grammet patentärenden (fr. o. ra. 1974-07-01).
Riksrevisionsverket ansluter sig till patent- och registreringsverkets beräkning och beräknar således inkomsterna på titeln inkoraster vid patent- och registreringsväsendet tUl 46 755 000 kr. för 1974/75 och föreslår att titeln uppförs med 48 230 000 kr. för 1975/76.
Inkomst av justering och ädelmetaUkontroll. Justerings- och ädelme-tallkontrollverksamheten ingår fr. o. m. 1974-07-01 i statens provningsanstalts programbudget. Statens provningsanstalt uppskattar inkomsterna tUl 952 000 kr. för budgetåret 1974/75 och till O kr. för budgetåret 1975/76.
Riksrevisionsverket ansluter sig till statens provningsanstalts beräkning och beräknar således inkomsterna på titeln inkomster av justermg och ädelmetaUkontroll till 952 000 kr. och föreslår att titehi utgår för budgetåret 1975/76.
Ersättning för komplementkostnader vid vissa myndigheter m.m.
Vissa myndigheter, som deltar i försöksverksamheten med program-budgetering, får medel anvisade i programtermer. Kostnader för verksamheten skall i princip täckas av intäkter. Kostnader för utrustning
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 86
får emellertid periodiseras. Särskilda utrustningsanslag har införts vid dessa myndigheter. Avskrivning och förräntning på utmstning inlevereras till statsverket på denna inkomsttitel.
Försöksverksamheten började 1970/71 vid statens bakteriologiska laboratorium, lantmäteristyrelsen, rikets allmänna kartverk, statens provningsanstalt och statens skeppsprovningsanstalt. 1971/72 tillkom styrelsen för teknisk utveckling och 1972/73 arbetsmarknadsstyrelsen och statens väg- och trafikinstitut. Fr. o. m. 1973/74 ingår även allmänna advokatbyråer och statens institut för företagsutveckling bland dessa myndigheter. Den 1 juli 1974 sammanslogs lantmäteristyrelsen och rikets allmänna kartverk till statens lantmäteriverk. Statens institut för företagsutveckling integrerades fr. o. ra. den 1 juli 1974 med statens industriverk.
Utfallet för 1973/74 och myndighetemas beräkning för 1974/75 och 1975/76 framgår av nedanstående tablå (tusental kr.).
Redovisat Myndigheternas beräkning
1973/74
1974/75
1975/76
Allmänna advokatbyråer
287¶Arbetsmarknadsstyrelsen
27 152
26 500
20 300
Statens baktriologiska
laboratorium
2 395
2 630
Statens industriverk
295¶Statens lantmäteriverk
5 593
6 387
6 587
Statens provningsanstalt
1 138
Statens väg- och trafikinstitut
.—
350¶Statens skeppsprovningsanstalt
1 150
Statistiska centralbyrån
—
869¶Styrelsen för teknisk utveckling
6 400
7 700
Totalt
38 486
44 676
41306
Riksrevisionsverket beräknar inkomstema på titeln ersättning för komplementkostnader vid vissa myndigheter ra. m. till 44 676 000 kr. för 1974/75 och föreslår att titeln uppförs med 41 306 000 kr. för
1975/76.
///. Diverse inkomster
Bötesmedel. De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (mUj. kr.)
Budgetär
1970/71
1971/72
1972/73
1973/74
1974/75
Riksstat Redovisat
95,0 80,2
90,0 82,8
85.0 93,5
87,0 104,2
95,0
Enligt av riksrevisionsverket från länsstyrelserna, rikspolisstyrelsen och generaltullstyrelsen infordrade uppgifter beräknas inkomstema av
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 87
bötesmedel för budgetåren 1974/75 och 1975/76 till 105,1 resp. 106,3 milj. kr. Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln bötesmedel till
105 000 000 kr. för 1974/75 och föreslår att titeln uppförs med
106 000 000 kr. för 1975/76.
Totalisatoravgift. De beräknade och redovisade inkomstema på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande saramanställning (railj. kr.). Budgetår 1970/71 1971/72 1972/73 1973/74 1974/75
Riksstat 108,0 103,0 103,0 90.0 95,0
Redovisat 100,6 102,5 89,7 93,5
I skrivelse till riksrevisionsverket har riksskatteverket uppskattat inkomstema av totalisatoravgift till 110 milj. kr. för innevarande budgetår och till 115 milj. kr. för budgetåret 1975/76. I skrivelsen anförs följande:
"Totalisatoravgiften utgör fr. o. ra. den 1 januari 1974 12 procent av totalisatororasättningen. Denna uppgick under kalenderåret 1972 till 726,7 railj. kr. och under 1973 tUl 748,8 milj. kr., dvs. en ökning raed ca 3 procent. Med oförändrad procentueU ökning skulle totalisatororasättningen kunna antas uppgå till 770 raUj. kr. år 1974, 795 milj. kr. år 1975 och 818 mUj. kr. år 1976. TiU dessa omsättningssuraraor bör emellertid läggas orasättningen av det i augusti 1974 startade rikstoto-spelet V65. Med hänsyn till den relativt korta tid sora spelet bedrivits är orasättningen svår att prognosticera raen den synes på gmndval av hittillsvarande omsättningssiffror kunna uppskattas tUl ca 125 milj. kr. årligen. Spelet har såvitt f. n. kan bedömas relativt obetydligt påverkat omsättningen av övrigt totospel."
Riksrevisionsverket ansluter sig till riksskatteverkets beräkning och beräknar således inkomstema på titeln totalisatoravgift till 110 000 000 kr. för 1974/75 och föreslår att titeln uppförs med 115 000 000 kr. för 1975/76.
Tipsmedel. De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (railj. kr.).
Budgetär 1970/71 1971/72 1972/73 1973/74 1974/75
Riksstat 152,0 182,0 272,0 287,0 295,0
Redovisat 204,8 265,3 285,5 291,8
Aktiebolaget Tipstjänst har i skrivelse till riksrevisionsverket anfört följande:
"För budgetåret 1974/75
Under förutsättning, att s. k. Intertotoraatcher kunna arrangeras även nästa soraraar beräknas antalet tävlingsveckor uppgå till 51 st., vilket är en vecka raindre än under budgetåret 1973/74.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 88
Veckoomsättningen varierar betydligt, varför inget bestämt kan sägas om den slutgUtiga årsomsättningen.
De 12 ordinarie tävlingsveckorna — veckorna 32—43 — under budgetåret 1974/75 uppvisar i influtna tipsinsatser ett belopp av kr. 138 692 435: 35. Tipsinsatserna för motsvarande tävlingsveckor föregående år uppgick tUl kr, 131 548 940: 95, Insatsbeloppets ökning utgör kr. 7 143 494: 40 eller 5,4%.
Om denna ökningsprocent tillämpas för resterande 33 ordinarie tävlingsveckor under budgetåret 1974/75, ger detta att föregående års tips-omsättning för motsvarande veckor var kr. 431 581 692: 15, vUket innebär för budgetåret 1974/75 ett tiU kr. 454 887 103: 55 uppgående belopp. TUl detta belopp koramer sedan omsättningen under de första 17 tävlingsveckorna med kr. 182 016 248:75, samt beräknad omsättning för en tävlingsoragång raed Intertotofotboll under juni 1975 med kr. 8 000 000: —, varför totalorasättningen skulle korama att uppgå tUl kr. 644 903 352: 30. Med samraa nettovinstprocent som föregående år — 32,76 % — skulle nettovinsten approximativt komma att utgöra kr. 211270 000:—. HärtUl kommer den av riksdagen beslutade extra skatten om 5 öre för varje 35-öresrad eller — uttryckt i procent — ca 14,3 % på tipsinsatsbeloppet. Radskatten på den ovan beräknade högre orasättningen skulle därför korama att uppgå till approximativt kr. 92 129 000: —.
Tillsammans skulle inleveransen för detta budgetår således belöpa sig till kr. 303 399 000: —.
För budgetåret 1975/76
För detta år torde tävlingsveckornas antal komma att uppgå till 51 st. eller samma antal som under innevarande budgetår. Att redan nu beräkna omsättningen är eraellertid svårt, varför det torde vara lärapligast att tills vidare räkna raed samma inleverans för 1975/76 som för 1974/75 eller i vinst ca kr. 211 270 000: — och i radskatt ca kr. 92 129 000: — eller tillsamraans kr. 303 399 000:—. För saratliga budgetår raåste bolaget reservera sig för oförutsedda händelser, som helt kunna förändra det ekonoraiska resultatet,"
Riksrevisionsverket ansluter sig till Aktiebolaget Tipstjänsts beräkning och beräknar således inkorasterna på titeln tipsmedel tUl 304 000 000 kr. för 1974/75 och föreslår att titeln uppförs raed 304 000 000 kr. för 1975/76.
Lotterimedel. De beräknade och redovisade inkomstema på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande saramanställning (milj. kr.).
Budgetår 1970/71 1971/72 1972/73 1973/74 1974/75
Riksstat 152,0 171,0 190,0 189,0 181,0
Redovisat 167,5 181,1 195,3 185,4
I skrivelse till riksrevisionsverket har Svenska Penninglotteriet AB för budgetåret 1974/75 beräknat kunna inleverera ett belopp av 188,7 milj. kr. att tillgodoföras titeln lotterimedel. Även under budgetåret 1975/76 beräknar penninglotteriet kunna inleverera 188,7 milj. kr.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
89¶Riksrevisionsverket ansluter sig till Svenska Penninglotteriet AB:s beräkning och beräknar således inkorastema på titeln lotterimedel tUl 189 000 000 kr. för 1974/75 och föreslår att titeln uppförs raed 189 000 000 kr. för 1975/76.
Övriga diverse inkomster. De på denna titel redovisade inkorasterna uppgick för budgetåret 1971/72 tiU netto 55,5 raUj. kr., för budgetåret 1972/73 tUl 81,2 milj. kr. och för budgetåret 1973/74 till 86,6 milj. kr.
De största inkorastposterna redovisas i följande tabeU (railj. kr.):
Övriga diverse inkomster
Försäljningsmedel för lös egendom m. m. Särskild rättsverkan Expeditionsavgifter Intressemedel
Återbetalning av lån frän anslag på driftbudgeten Överskottsmedel på militärapotekets
förrådstitel Outnyttjat belopp av för subvention av
värnpliktsresor disponibla medel Återbetalning av kostnader för svenska
FN-styrkor Ersättning för datamaskindrift m. m. Allmän varuskatt Förlusttäckningsavgifter Återbetalning, U-landsunderstöd Uppsala läns landsting: Inbetalt enligt
avtal om Akademiska sjukhuset Stiftelsen Oskar och Lili Lamms Minne
insatt belopp för tillsättande av en
professur i ekologisk miljövård Diverse i övrigt
Summa
Redovisade belopp
1971/72
1972/73
1973/74
5,3 0,9 1,5 6,9
4,1 1,9
1,7 5.7
5,1
3,4
1,1 7,6
7,6
10,4
14,6
-
- -
7,8
-
-
2,4
1,8 1,2 14,4 1.1 5,0
21,0 3,3 9,0 1,4 4,3
15,4 2,0
4,4
1,1 6,5
-
4,0
4,0
9,8
14,4
1,7 8.9
55,5
81,2
86,6
Titeln har i riksstaten för budgetåret 1974/75 uppförts med 85 milj. kr.
Sveriges fordran på FN för kostnader för svenska FN-trupper uppgår f. n. tiU 48 milj. kr.
RUcsrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln övriga diverse inkomster till 90 000 000 kr. för 1974/75 och föreslår att titeln uppförs med 85 000 000 kr. för 1975/76.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen
90¶B. Inkomster av statens kapitalfonder
/. Statens affärsverksfonder
De statliga affärsverken redovisar i skrivelse tUl riksrevisionsverket de beräknade inkomstema för Statens affärsverksfonder. Enligt en av RRV upprättad PM som utgått till samtliga affärsverk anmodas dessa att följa en enhetlig linje i sina prognoser. Konjunkturinstitutets senaste rapport bör tjäna som vägledning vad beträffar den aUmänna utvecklingen för löner, produktion, import, export, konsumtion och priser. Sambandet mellan den allmänna konjunktumtvecklingen och verkets utgifts- och intäktssituation bör redovisas i resp. affärsverks inkomstberäkning.
Affärsverken anmodas att presentera sina beräkningar på följande sätt. I en huvudtabeU, som följer samma uppställning för samtliga affärsverk, redovisas det förväntade resultatet av rörelsen, speciella bokslutsdispositioner samt beräkning av överskott och inleveranser. Uppdelning av intäkter på rörelsegrenar och av kostnader på huvudgmpper redovisas i specialtabeUer. övriga faktorer av väsentlig betydelse för bedömning av det förväntade ekonomiska resultatet skall anges i noter.
Nedan följer en sammanställning av affärsverkens skrivelser samt riksrevisionsverkets beräkningar och förslag tUl inkomster på affärs-verksfondema för budgetåren 1974/75 och 1975/76. Dessutom redovisas överskott och inleveranser på inkomsttitlarna för den senaste femårsperioden.
Postverket
De tUl statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade överskotten för postverket för de senast förflutna fem budgetåren framgår av efterföljande uppställning, i vUken även medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (milj. kr.).
Budgetår
Drift-
Drift-
Ränta
över-
Inleve-
Beräk-
inkomster'
kostnader'
på
postbankens statsverkslån
skott
rerat till statsverket
nat i riksstaten
1969/70
1 437,7
1 428,0
0,7
10,4
12,9
19,0
1970/71
I 592,3
1 582,8
2,1
11,6
12,0
1971/72
1 754,8
1815,6
3,2 .
-57,6
13,1
1972/73
2 060,0
1 938,4
4,8
126,4
95,0
11,5
1973/74
2 245,3
2 231,7
6,0
19,6
47,6
68,8
' Skillnaden meUan här upptagna inkomster och utgifter och av postverket redovisade belopp förklaras av att vissa saideringar vidtagits vid upprättandet av statens bokslut.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 91
överskotten har redovisats enligt följande (milj. kr.).
Budgetär överskott Därav inlevererat till statsverket iihder budgetåret
1969/70 70/71 71/72 72/73 73/74
10,4
6,7
3.7
•
•
•
11,6
•
2.1
9,5
•
•
-57,6
•
3.2
•
•
126,4
•
•
•
95,0
31,4
19,6
.
.
*
•
16.2
1969/70 1970/71 1971/72 1972/73 1973/74
I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkorast av postverket upptagits ett belopp av 3,4 raUj. kr.
Poststyrelsen har i skrivelse tdl riksrevionsverket den 14 november 1974 beräknat överskotten för budgetåren 1974/75 och 1975/76 till 24,7 milj. kr. resp. 27,6 mUj. kr.
Beträffande de genomförda beräkningarna har poststyrelsen anfört följande:
"På samraa sätt redovisas också dels det faktiska utfaUet för budgetåret 1973/74, satt i relation till fastställd driftstat för budgetåret, dels den fastställda driftstaten för budgetåret 1974/75. Förbättringen av rörelseresultatet för 1973/74 i jämförelse med driftstaten sararaanhänger med att postvolymen utvecklades gynnsammare än vad som beräknades när driftstatsförslaget upprättades i maj 1973. Det berodde främst på den allmänna konjunktumppgången under budgetåret och fortsatta försäljningsansträngningar. Rörelsekostnaderna ökade sararaanlagt mindre än rörelseintäkterna, trots att prisstegringarna på personalkostnadssidan under år 1974 blev kraftigare än beräknat, bl. a. tUl följd av den nya folkpensionsavgift som infördes under året. En viss reducering av inven-tariekostnadema kunde ske i samband med att en aktivering av vissa större investeringsutgifter inleddes imder budgetåret.
För budgetåret 1974/75 fömtses en fortsatt gynnsam trafikutveckling under i första hand andra halvåret 1974. Utvecklingen under första halvåret 1975 och under budgetåret 1975/76 fömtses bli dämpad till följd av en väntad konjunkturavraattning särat på gmnd av en beräknad allraän portohöjning. Mätt i portointäkter i fast pris och bortsett från intäkter av engångskaraktär torde trafikökningen för innevarande budgetår komma att uppgå till drygt 3 %, medan någon ökning inte är att vänta under budgetåret 1975/76. Lönekostnadernas volyra-utveckling har i prognosen anpassats till bl. a. den väntade trafik- och rationaliseringsutvecklingen, vUket innebär en ökning raed 1 % under innevarande budgetår och en rainskning med 1 % under nästa budgetår. Effekten av beslutade och kommande löneavtal förutsätts för Postverket raotsvara en löneökning med ca 10 1/2 % år 1974, 12 1/2 % år 1975 och 9 1/2 % år 1976, vartill komraer effekten av beslutade och föreslagna höjningar av olika socialförsäkringsavgifter. Personalkost-nadsökningama väntas därmed bli större än vad som fömtsättes i Postverkets driftstatsförslag för budgetåret 1974/75. En prisuppräkning har samtidigt skett på sakkostnadssidan. Nu gällande diskonto, 7 %, har förutsatts bibehållas under perioden.
En nu beslutad höjning av avgiftema för mäss- och gruppkorsband från och raed den 1 januari 1975 har beräknats raedföra en intäktsökning med ca 11 milj. kr. 1974/75 och 22 milj. kr. 1975/76. I skrivel-
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 92
sen till Riksrevisionsverket i raars 1974 angående inkomstberäkning för budgetåret 1974/75 framhöll Postverket att en allmän portohöjning beräknades kunna uppskjutas tUl budgetåret 1975/76 ora verkets hemställan hos Kungl. Maj:t om en portoutjäraningsfond biföUs så att bl. a. 49,2 mUj. kr. kunde tillföras fonden över statens driftbudget budgetåret 1974/75. Något ställningstagande tUl frågan om en portoutjäraningsfond har ännu ej gjorts från statsmakternas sida. Postverket räknar därför nu med, att en allmän portohöjning måste ske under innevarande budgetår.
Bedömningen av frågan om den fortsatta aUmänna portonivån är osäker och koraraer att främst vara beroende av kostnadsutvecklingen. Det kan i sararaanhanget nämnas att 1 % ytterligare ökning av personalkostnaderna år 1975 beräknas motsvara en resultatförsämring med ca 9 raUj. kr. 1974/75 och 20 raUj. kr. 1975/76. Till detta koramer den osäkerhet för verkets ekonomi, som betingas av eventuella förändringar i diskontoläget. En höjning eller sänkning av diskontot med 1 % beräknas innebära en förbättring resp. försämring av resultatet raed ca 36 milj. kr. per år. Till bilden hör också den belastning på verkets ekonomi som sammanhänger med underskotten för vissa av verkets rörelse-grenar, där full kostnadstäckning hittUls ej kunnat erhåHas. Som exempel kan nämnas att tidningsrörelsen uppvisade ett särkostnadsunder-skott för budgetåret 1973/74 på ca 75 raUj. kr. En förbättring av Postverkets ekonorai, frärast när det gäller tidningsrörelsen och postgirorörelsen, förutsätter snara åtgärder från statsmakternas sida. Någon påverkan härvidlag för de två aktuella budgetåren har inte inlagts i de nu slutförda beräkningarna.
För budgetåren 1974/75 och 1975/76 har avkastningen anpassats till sedvanligt avkastningskrav, vUket innebär att överskotten för budgetåren beräknas tUl 24,7 resp. 27,6 mUj. kr.. Av samraanställningen fraragår i vad mån inleveranserna beräknas ansluta sig till de bokförda överskotten.
En allraän beskrivning av Postverkets utveckling, raålsättning m. ra. lämnas bl. a. i Postverkets verksamhetsberättelse för budgetåret 1973/74 samt i verkets anslagsframstäUning för budgetåret 1975/76."
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 93
Resultaträkningar budgetåren 1973/74-1975/76 (milj. kr.)
Postverket
1973/74
1974/75
•'■
1975/76
Drift-
Utfall
Drift-
Ny be-
Beräk-
stat'
stat'
räkning
ning
Rörelseintäkter'
2 469,S
2 537,9
2 711,7
2 803,0
3 133,1
Rörelsekostnader'
-2 394,0
-2 418,3
-2 653,4
-2 737,7
-3 064,3
Driftbidrag'
2,5
2,3
5,0
5,6
8,0
Rörelseresultat
före avskrivningar
78,3
121,9
63,3
70,9
76,8
Kalkylmässiga
avskrivningar
-34,7
-34,2
-37,7
-41,6
-49,5
Rörelseresultat'
43,6
87,7
25,6
29,3
27,3
Finansiellt netto
—
—
—
—
—
Vinst vid försäljning
av anläggnings-
tillgångar»
0,3
0,4
0,2
0,7
0,3
Avsättning för upp-
lupen semester-
skuld'
-38,4
-5,3
Avsättning för upp-
lupen kompensa-
tionsledighet»
-11,4
Resultat före bok-
slutsdispositioner'
43,9
38,3
25,8
24,7
27,6
Skillnad mellan kal-
kylmässiga och
bokförda avskriv-
ningar*
-20,0.
Skillnad mellan
faktisk pensions-
kostnad och bok-
förd pensionsut-
gift'»
—
—
—
—
—
Övriga boksluts-
dispositioner"
—
-4,7
—
—
—
Kommunala skatter
—
—
—
—
—
Jrets överskott
43,9
13,6
25,8
24,7
27,6
(Därav normal
avkastning)
(13,1)
(13,6)
(25,8)
(24,7)
(27,6)
Inleverans
47,6
21,9
25,5
Därav:
Från föregående år
31,4
3,4
6,2
Av årets överskott
10,2
18,5
19,3
Ränta på stats-
verkslån.
Postbanken
6,0
Överskott i procent
av i medeltal dispo-
nerat statskapital"
5,9
8,0
7,8
Notförklaringar
1¶Fastställd driftstat har omdisponerats bl. a. för att anpassas till redovisad uppställning.
2 Rörelseintäkter specificeras i tabell 1. I rörelseintäkterna ingår t.o.m. budgetåret 1973/74 av Postbankens ränteintäkter endast så stor del som tas i anspråk för att täcka saldot av bankens driftkostnader (inkl. ränta på stats-verlcslån) och driftintäkter. Härav följer att Postbankens rörelseresultat ej redovisas i sammanställningen för budgetåret 1973/74.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 94
Ovannämnda saldobelopp, som också motsvarat Postbankens räntenetto (exkl. ränta på statsverkslån) minus rörelseresultat, bortfaller från redovisningen fr. o. m. budgetåret 1974/75 till följd av PK bankens bildande den 1 juli 1974. I stället ingår fr. o. m. 1974/75 bland rörelseintäktema preliminärt beräknade ersättningsbelopp från PK banken, enligt beslutade ersättningsprinciper, för räntegottgörelse för Postverkets tillgodohavande i PK banken samt för entreprenadverksamhet för PK bankens räkning.
Fr. o. m. budgetåret 1974/75 har vissa ersättningar som tidigare ingått under posten Uppdrag åt staten (befordran av debetsedlar, deklarationsblanketter och delgivningsförsändelser) överförts till posten Tjänstepost. Ersättningarna för nämnda uppdrag och för befordran av militärbrev uttas i stället genom en höjning av den generella avgiften för tjänstepost från tidigare 14 % till 15,5 % av frankoteckensuppbörden.
3 Rörelsekostnaderna specificeras i tabell 2. Dessa innefattar bokförda pensionsutgifter. I avvaktan på resultatet av en pågående utredning om storleken av Postverkets faktiska pensionskostnad har derma ej kunnat anges. Se i övrigt kommentar till not 9.
4¶Avser statliga och kommunala bidrag för olönsamma linjer i diligenstrafiken.
5¶Se kommentar not 2 angående Postbankens rörelseresultat i sammanställningen för budgetåret 1973/74.
6 Beloppen inkluderar ej övriga kapitalmedel. Nämnda post, som ingår i investeringsstaten för Postverkets fond, redovisas ej i verkets resultaträkning.
7—8 Postverkets skuld den 30 juni 1974 för intjänade men ej uttagna semestrar och kompensationsledigheter har beräknats till 48,9 resp. 11,4 milj. kr., dvs. sammanlagt 60,3 milj. kr. Inklusive avsättningarna budgetåret 1973/74 har hittills 55,0 milj. kr. av dessa skulder kunnat kostnadsföras. Resterande avsättning för semesterskuld, 5,3 milj. kr., beräknas kunna ske 1974/75.
9 Budgetåret 1973/74 skedde med Kungl. Maj:ts tillstånd en extra avskriv ning på kapitalmedelstillgångarna med 20 milj. kr. Beloppet utgjorde i princip skillnaden mellan årets överskott och gällande förräntningskrav. I övrigt anses kalkylmässiga och bokförda avskrivningar i Postverket beloppsmässigt överens stämma, ökningen av avskrivningsbeloppen jämfört med tidigare beräkningar sammanhänger med att aktivering av vissa större investeringar avseende ma skinanskafTning och byggnadsarbeten inom den allmänna poströrelsen avses ske fr. o. m. budgetåret 1974/75.
10¶Jämför kommentaren till not 3.
11¶Avser en avsättning till lagerreserv i bokslutet för budgetåret 1973/74.
12¶För budgetåret 1973/74 inkluderas här räntan på Postbankens statsverkslån.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets Inkomstberäkning
95
Tabell 1
Rörelseintäkter
1973/74
1974/75
1975/76
(milj. kr.)
- Beräk
Drift-
Utfall
Drift-
Ny be-
ning
stat
stat
räkning
Porton
1 261,5
1 291,3
1 417,0'
1 437,2
1 644,1
Tjänstepost
239,4
259,9
257,9
285,7
326,0
Tidningar
150,1
164,5
176,4
187,4
200,4
Transitersättning m. m.
11,8
18,9
21,3
20,4
16,2
Uppdrag åt staten
96,7
82,6
93,4
88,9
105,1
För driftkostnader ian-
språktagna ränteintäkter
571,1
567,6
Ränteintäkter samt ersätt-
ning från PK banken
592,4
633,3
666,3
Industrierna
3,5
4,4
3,5
4,6
5,2
Diligenstrafiken
22,8
23,4
23,4
23,2
24,4
Fastighetsförvaltningen ra.
m. 5,4
6,9
6,8
8,1
Centralupphandlingen
41,0
46,7
44,1
51,1
58,5
Ersättning från Tidnings-
tjänst AB
5,0
4,6
5,9
4,4
4,6
Övriga intäkter
61,5
67,1
69,6
59,7
74,2
Summa rörelseintäkter
2 469,8
2 537,9
2 711,7
2 803,0
3 133,1
' Beloppet inkluderar de 49,2 milj. kr., som i föregående inkomstberäkning till Riksrevisionsverket (vårberäkningen mars 1974) förutsattes anslås över statens driftbudget till en portoutjämningsfond. Något ställningstagande till Postverkets förslag om bildandet av en portoutjämningsfond har ännu ej skett från statsmakternas sida.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen
96
Tabell 2
Rörelsekostnader
1973/74
1974/75
1975/76
(milj. kr.)
- Beräk-
Drift-
Utfall
Drift-
Ny be-
ning
stat
stat
räkning
Personalkostnader
Löner m. m.
1 437,8
1 438,3
1 577,3
1 608,5
1 768,3
Övriga avlöningsförmåner
127,6
131,4
143,0
147,5
164,5
Sjukförsäkringsavgift
52,8
53,2
62,6
92,3
129,8
Utbetalade pensioner m. m.
93,9
91,9
98,2
105,4
113,6
ATP-avgift
127,1
126,3
137,5
143,2
162,6
Folkpensionsavgift
—
25,7
54,5
63,5
82,8
Grupplivförsäkring m. m.
5,2
5,3
5,7
5,7
6,4
Allmän arbetsgivaravgift
m. m.
64,0
65,1
74,6
76,3
84,0
Summa personalkostnader
1 908,4
1 937,2
2 153,4
2 242,4
2 512,0
Sakkostnadcr
Transporter
131,6
133,9
142,4
135,1
151,1
Fastigheter och förhyrda
lokaler
102,0
100,5
123,3
118,7
127,8
Inventarier och förbruk-
ningsartiklar
140,6
126,7
130,2'
133,5
155,3
Centralupphandlingens in-
köp för andra myndig-
heter
34,4
39,6
37,2
43,3
49,7
övriga sakkostnader
71,1
74,4
66,9
64,7
68,4
Ränta på statsverkslån.
Postbanken
5,9
6,0
Summa sakkostnader
485,6
481,1
500,0
495,3
552,3
Summa rörelsekostnader
2 394,0
2 418,3
2 653,4
2 737,7
3 064,3
' Beloppet har reducerats med 30 milj. kr. avseende effekt av aktivering av inventarier.
driftstaten beräknad
Riksrevisionsverket ansluter sig tiU postverkets beräkning och beräknar således inkomstema på titeln postverkets fond till 21 900 000 kr. för 1974/75 och föreslår att titeln uppförs med 25 500 000 kr. för
1975,/76.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
97
Televerket
De tUl statsverket inlevererade särat i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade överskotten för televerket för de senast förflutna fem budgetåren framgår av efterföljande uppstädning, i vUken även medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (mUj. kr.).
Budgetår
Drift-
Drift-
Överskott
Inlevererat
Beräknat i
inkomster
kostnader
tUl statsverket
riksstaten
1969/70
2 981.8
2 876,2
105,5
150,0
176,3
1970/71
'3 369,0
'3 284.1
85,0
156,8
145,0
1971/72
'3 904,1
'3 654,6
249,5
230,0
150,0
1972/73
'3 876,0
'3 520,7
355,3
193,0
230,0
1973/74
4 010,7
3 797,5
213,2
237,0
158,0
• Skillnaden mellan här upptagna inkomster och utgifter och av televerket redovisade belopp förklaras av att vid upprättandet av statens bokslut bruttoredovisning tillämpats.
Överskotten har redovisats enligt följande (mUj. kr.).
Budgetår
över-
Balan-
Netto
Därav inlevererat till statsverket under
skott
serade överskott av radioli-censmedel
att inleverera
budgetåret
1969/70 70/71 71/72 72/73 73/74
1969/70
105,5
-40,4
145,9
101,6 44,3
1970/71
85,0
-65,0
150,0
112,5 37,5
1971/72
249,5
39,5
210,0
• 192,5 17,5
1972/73
355,3
60,3
295,0
• 175,6 119,4
1973/74
213,2
55,5
157,7
117,6
Den 1 juli 1974 återstod 40,1 mUj. kr. av 1973/74 års överskott att inleverera.
I riksstaten för innevarande budgetår har såsora inkorast av televerket upptagits ett belopp av 159,3 mUj. kr.
Televerket har i skrivelse tUl riksrevisionsverket den 8 november 1974 beräknat överskottet för budgetåret 1974/75 till 180 milj. kr. och för budgetåret 1975/76 tUl 150 mUj. kr.
Beträffande de genoraförda beräkningarna har televerket anfört följande:
"Televerkets beräknade intäkter, driftkostnader och överskott för ifrågavarande budgetår fraragår av bifogad sammanställning med komraen-tarer. Sammanställningen omfattar även av Kungl. Maj:t fastställda driftstater för budgetåren 1973/74 och 1974/75 samt utfall för budgetåret 1973/74. Beräkningama bygger på budgeterade (realistiska) intäkter och kostnader under den aktuella perioden. Beträffande intäkterna har hänsyn tagits tUl de beräknade effektema av införandet av utökade huvudortstaxor samt slopande av avståndsklass 6. Beträffande televerkets utveckling hänvisas tUl verkets petita för budgetåret 1975/76, främst avsnitten 1 och 2 samt bilaga 3."
7 Riksdagen 1975.1 saml. Nr 1. Bilaga 1. Bil. 2
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen
98¶Televerkets driftstat (milj. kr.)
1973/74
1974/75
1975/76 Beräk-
Drift-
Utfall
Drift-
Ny be-
ning
stat
stat
räkning
Rörelseintäkter'
3 666,1
4 010.7
4 053,4
4 142,0
4 247,4
Rörelsekostnader-
-2 564,0
-2 569,1
-2 726,6
-2 760,4
-3 060,5
Driftbidrag"
-
-
—
—
—
Rörelseresultat före
avskrivningar
1 102,1
1441,6
I 326,8
1 381,6
1 186,9
Kalkylmässiga av-
skrivningar
-867,8
-1 041,1
-1 129,0
-1 170,2
-994,5
Rörelseresidtat
234,3
400,5
197,8
211,4
192,4
Finansiellt netto
-32,7
-16,6
-32,8
-23,5
-34,4
Extraordinära
poster*
-5,8
-7,2
-5,0
-7,9
-8,0
Resultat före bok-
slutsdispositioner
195,8
376,7
160,0
180,0
150,0
Skillnad mellan
kalkylmässiga och
bokförda avskriv-
ningar
—
—
—
—
—
Skillnad mellan
faktisk pensions-
kostnad och bok-
förd pensions-
utgift
—
—
—
—
—
Övriga boksluts-
dispositioner
—
-219,0
—
—
—
Kommunala skatter
—
—
—
—
—
Årets överskotti
underskott
795,8
757,7
160,0
180,0
150,0
Inleverans:
237,0
175,1
157,5
därav från före-
gående är
119,4
40,1
45,0
av årets överskott
117,6
135,0
112,5
Överskott i procent
av i medeltal dis-
ponerat stats-
kapital
8 1"
"j' /o
7 3 °'
1,9 Vo
8,8 %
8,3%
' Fördelning av rörelseintäkter
pd rörelsegrenar (milj.
kr.).
Telefon
3 310,9
3 509,7
3 526,2
3 640,3
3 740,2
Telegraf
48,9
59,7
64,3
55,2
55,1
Telex
70,1
83,8
93,7
91,0
98,2
Rundradio
160,8
157,2
168,6
161,6
167,1
Övrig radio
20,4
23,2
22,1
23,4
26,6
Diverse inkomster
55,0
177,1
178,5
170,5
160,2
S:a rörelseintäkter
3 666,1
4 010,7
4 053,4
4 142,0
4 247,4
-1 televerkets driflstat upptages sedan budgetåret 1972/73 endast de samlade rörelsekostnaderna, utan nägon specificering pä delposter. Anledningen härtill är att televerket internt budgeterar de samlade utgifterna uppdelade på utgiftsslag för verksamheten inklusive anlägcningsverksamheten.
'' Televerket har ej några driftbidrag.
■• Extraordinära poster redovisas exklusive övriga kapitalmedel eftersom dessa medel ej är resultatpåverkande.
Televerket budgeterar ej särskilt den faktiska pensionskostnaden. Rörelsekostnaderna i tablån redovisas därför inklusive bokförd pensionsavgift.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen
99
Riksrevisionsverket ansluter sig tUl televerkets beräkning och beräknar således inkomstema pä titeln televerkets fond till 175 100 000 kr. för 1974/75 och föreslår att titeln uppförs med 157 500 000 kr. för
1975/76.
Statens järnvägar
De redovisade residtaten för statens järnvägar för de senast förflutna fem budgetåren framgår av efterföljande uppställning, i vilken även raedtagits de i riksstaten beräknade överskotten (mUj. kr.).
Budgetår
Drift-
Drift-
Överskott
Inlevererat
Beräknat i
inkomster
kostnader
till statsverket
riksstaten
1969/70
2 537.1
2 484,6
52,5
40,7
140,0
1970/71
'2 469,1
'2 469,1
0,0
17,5
103,0
1971/72
'2 643,7
'2 643,7
0,0
0,0
80,0
1972/73
'2 810,9
'2 810,9
0,0
0,0
0,0
1973/74
3 257.0
3 130,0
100,0
15,0
' Skillnaden mellan här upptagna inkomster och utgifter och av statens järnvägar redovisade belopp förklaras av att vissa saideringar vidtagits vid upprättandet av statens bokslut.
Överskotten har redovisats enligt följande (railj. kr.).
Budgetår överskott Därav inlevererat dll statsverket under budgetåret
100,0
/72 72/73 73/74
1969/70
70/71
1969/70 1970/71 1971/72 1972/73 1973/74
52,5
0,0
0,0
0,0
127,0
35,0
17,5
I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkorast av statens järnvägar upptagits ett belopp av 35 railj. kr.
I skrivelse tUl riksrevisionsverket den 11 noveraber 1974 har järnvägsstyrelsen anfört följande:
"De prognoserade trafUcintäkterna, sora redovisas i följande tabell, bygger på bl. a. konjunkturinstitutets senaste bedömning av den ekonomiska utvecklingen i samhället. De har frararäknats raed beaktande av Kungl. Maj:ts beslut ora taxehöjning 74-11-01. Den statliga ersättningen för drift av olönsamraa järnvägslinjer ra. ra. uppgår budgetåret 1974/75 till 435 railj. kr. Med anledning av Kungl. Maj:ts beslut om olönsara busstrafik på Gotland under 1974/75 och ora ändrad pensionärsrabatt har SJ i skrivelser 74-05-03 och 74-08-02 begärt tUläggs-anslag om sararaanlagt 15,8 raUj. kr. för detta budgetår. För rabattförsök, berörande inre stödorarådet, har 5,5 milj. kr. begärts (skr 74-08-16) och dessutora har anslag om totalt 3 milj. kr. äskats för driftvärn och utbildning av vapenfria värnpliktiga (skr 74-03-21 och 74-05-20). Prognosen förutsätter att saratliga dessa anslag beviljas. För 1975/76 upptas ersättningen för drift av olönsarama järnvägslinjer ra. ra. till 644 milj. kr. Den i årets anslagsfraraställning begärda ersättningen
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 100
(668 mUj. kr) har reducerats för beräknad rainskning av ersättningsbehovet genora taxehöjningen 74-11-01 som ej var beslutad då anslagsframställningen utarbetades. För övriga ekonomiska belastningar, som saknar raotsvarighet hos konkurrerande företag, förutsätts ersättning komma att utgå 1975/76 med belopp sora redovisas i årets anslagsfraraställning.
Kostnaderna har beräknats raed beaktande av föreliggande rationaliseringsplaner. Lönenivån har beräkningsmässigt fömtsätts korama att stiga med 12 % 1975 och med 10 % 1976, Fömtsebara höjningar av arbetsgivaravgifter m, m. har beaktats. Sakkostnadsnivån har antagits stiga med 8 % per år utom i de fall då prisema regleras genom särskUda avtal.
Om SJ erhåller angivna ersättningar för särskilda ekonoraiska belastningar som saknar motsvarighet hos konkurrerande transportföretag, koraraer företaget enligt dessa beräkningar att efter planenliga avskriv-nuigar lämna överskott med ca 75 nulj. kr. för 1974/75, raedan resultatet för 1975/76 blir ett underskott om ca 50 mUj. kr. Beräknat överskott för innevarande budgetår motsvarar 4,1 % av det förräntningspliktiga statskapitalet.
Inleveransema skulle vid angivna förutsättningar komraa att uppgå tUl ca 85 mUj. kr. 1974/75 och ca 20 mUj. kr. 1975/76."
I avvaktan på att statsmaktema tar ställning till statens järnvägars begäran om tilläggsanslag, specificerad i skrivelsen, beräknar riksrevisionsverket inkorasterna på titeln statens järnvägar tUl 70 000 000 kr. för 1974/75 och föreslår att titeln uppförs med 10 000 000 kr. för 1975/76.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
Statens järnvägars driftstat (milj. kr.)
101¶Rörelseintäkter'
Rörelsekoslnader
Driftbidrag
Rörelseresidtat före avskrivningar Kalkylmässiga avskrivningar
Rörelseresultat Finansiellt netto Extraordinära poster»
Resultat före bokslutsdispositioner Skillnad mellan kalkylmässiga och
bokförda avskrivningar Skillnad mellan faktisk pensionskostnad
och bokförd pensionsutgift Övriga bokslutsdispositioner Kommunala skatter
Årets överskottjunderskott
Inleverans:
därav från föregående år
av årets överskott Överskott i % av i medeltal disponerat
statskapital
1973/74 Driftstat'
Utfall
1974/75 Driftstat'
Nyjbe-räkning
1975/76 Beräkning
3 016
2 730
3 257 2 823
3 558 3 227
31592 3224
3 833 3 559
286 259
434 285
368 307
274 340
149 14
-66
-50
_
_____
____
--------
77 85 27 58
4,1
-50 19 19
127 100
3,1
2,3
1)
2)
Specifikation
Intäkter
Järnvägs-, färje- och busstrafik
1702 852
1821 953
2 048 988
2 023 1026
2 026 1054
459 6
1710 423 113 484
1715 424 134 540
1 886 473 230 638
I 881 471 228 644
2 048 517 293 701
Gods- och posttrafik
Persontrafik
Ersättning för drift av olönsamma
järnvägslinjer, m. m.
Ersättning för försvarsberedskap
Övriga imäkter Specifikation Kostnader
Löner för drift och underhåll Pensionskostnader inkl. ATP Andra personalkostnader Övrigt
Övriga kapitalmedel redovisas i balansräkning, 73/74 utfaU 11,3 mkr, 74/75 och 75/76 beräkn. 8 mkr Justerad med beaktande av taxehöjningen 74-01-01. Justerad med beaktande av taxehöjningen 74-11-01.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen
102 Luftfartsverket
De i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade resultaten för luftfartsverket för de senast förflutna fera budgetåren framgår av efterföljande uppställning (railj. kr.).
Budgetår
1969/70 1970/71 1971/72 1972/73 1973/74
Drift-inkomster
' 125,0 130,2 157,0 177,7 191,2
Driftkostnader
'110,0 112,5 138,1 152,6 173,8
Överskott (4-) Inlevererat Beräknat resp, under- till stats- i riks- skott (—) verket staten
14,9 17,0 23,9 23,1 25,5
15,1 15,0 13,7 23,0 11,5
'-f 15,1 + 17,7 + 18,9 -t-25,2 4- 17,4
' Skillnaden mellan här upptagna inkomster och utgifter samt överskott och de av luftfartsverket redovisade beloppen förklaras av att vissa bokslutstransak-uoner tillkommit vid upprättande av riksbokslutet för budgetåret 1969/70.
I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av luftfartsverket upptagits 18,7 milj. kr.
Luftfartsverket har i skrivelse tUl riksrevisionsverket den 13 november 1974 beräknat överskotten för budgetåren 1974/75 och 1975/76 till 29,8 milj. kr. resp. 24,6 raUj. kr. I skrivelsen anför luftfartsverket följande:
"Som grund för intäktsbedömningen för 1975/76 har trafikvolymen uttryckt i antal landningar beräknats öka raed ca 4 % och i antal passagerare med ca 7 %.
I intäktsberäkningarna för 1975/76 har hänsyn inte tagits tUl eventuella taxehöjningar på trafikavgifter under detta år.
Sora grund för kostnadsbedömningen för 1975/76 gäller följande.
Personalkostnaderna har antagits öka med ca 16 %. Av denna kostnadsökning beror ca 7 % på generella löneökningar, ca 5 % på volymökningar och ca 4 % på ökade sociala kostnader. Hänsyn har inte tagits till konsekvenserna av den beslutade samordningen av den civUa och militära flygtrafikledningen. Motivet härför är att denna åtgärd inte bör påverka luftfartsverkets resultat.
Sakkostnaderna har antagits öka med ca 8 % på grund av prishöjningar och med ca 2 % i volyra.
Vid beräkningen för 1975/76 liksora för 1974/75 har räntedelen på de koraraunala investeringslånen särat förräntningen av det stadiga kapitalet avseende investeringarna i Arlanda nya utrikesomräde och i Göteborg-Landvetters flygplats aktiverats.
Under de angivna fömtsättningarna beräknas överskottet för 1975/76 uppgå tUl 24,6 milj. kr. Överskottskravet har beräknats efter 7,25 % på i medeltal disponerat statskapital. Det på så sätt framräknade förräntningskravet utgör 31,7 milj. kr. Enligt luftfartsverkets bedömning torde det inte vara möjligt att uppnå ett överskott av motsvarande storlek utan vissa taxehöjningar. Verket har därför för avsikt att aktualisera en viss höjning av nuvarande kostnadstäckningsgrad (40 %) i en route-taxan. Avgiftshöjningens storlek och tidpunkten för ikraftträdande måste dock bestämmas med ledning av utvecklingen under innevarande år. Den redovisade totalintäkten för 1974/75 är identisk med totalintäkten i den fastställda driftstaten. I de budgeterade intäkterna för 1974/75 ingår en beräknad effekt av föreslagna avgiftshöj-
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
ningar i flygplatstaxan fr.o.m. 1974-11-01. Dessa höjningar kommer eraeUertid sannolikt inte att träda i kraft förrän tidigast 1974-12-01. Detta i kombination raed en relativt svag trafikiitveckling under de törsta månadema av 1974/75 kan leda till att de budgeterade intäkterna inte komraer att uppnås tUl fullo. Nu angivna förhållanden bör dock enligt verkets mening inte föranleda en ny beräkning av intäkts utfallet för 1974/75."
Riksrevisionsverket ansluter sig tUl luftfartsverkets beräkning och beräknar således inkorasterna på titeln luftfartsverkets fond till 26 100 000 kr. för 1974/75 och föreslår att titeln uppförs med 27 800 000 kr. för 1975/76.
Luftfartsverkets driftsfat (milj. kr.)
Rörelseintäkter
Rörelsekostnader
Driftbidrag
Rörelseresultat före avskrivning Avskrivningar'
Rörelseresultat Finansiellt netto Extraordinära poster
Resultat före bokslutsdisposiUoner
Skillnad mellan kalkylmässiga och bokförda avskrivningar
Skillnad mellan faktisk pensionskostnad och bokförd pensionsutgift
Övriga bokslutsdispositioner
Kommunala skatter
Årets överskon Inleverans:
därav frän föregående är
av årets överskott överskott i procent av disponerat
statskapital
' Härav avskrivning på kommunalt
kapital
Intäkter
Flygplatserna
Trafikintäkter:
Landningsavgifter
En route-avgifter
Passageraravgifter
Parkerings- och hangaravgifter
Stationstjänstavgifter Övriga intäkter Centralförvaltningen exkl.
luftfartsinspektionen Luftfartsinspektionens avgifter Extraordinära intäkter Beräknad effekt av föreslagna
taxeätgärder under 1974/75 Summa iiuäktev
1973/74
Driftstat
Utfall
1974/75 Driftstat
1975/76 Beräkning
193,4 150,7
186,2 153,8
228,3 174,8
252,6 201,1
42,7 20,8
32,4 20,0
53,5 23,7
51,5 26,9
21,9
12,4
29,8
24,6
3,6
5,0
_
__
25,5
17,4
29,8
24,6
10,1
25,5
10,2 1,3
16,1 10,0
19,8 8,0
7,0
4,9
8,0
5,6
2,1
2,0
2,6
2,9
51,2
48,4
49,3
51,2
3,0
2,7
15,5
16,1
64,6
61,1
65,7
70,3
1,4
1,7
1,7
1,8
18,5
20,0
22,2
48,7
48,7
55,0
61,1
1,5
2,4
n -!
2,7
4,5
4,5
4,9
5,4
3,6"-
5,0
-
-
---
—
13,5
21,8
197,0
191,2
228,3
252,6
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen
1973/74
1974/75 —Drift-
1975/76 Beräk-
Drift-
Utfall
stat
ning
stat
Kostnader
Ledning och gemensamt
1,8
1,7
1,9
Driftavdelningen
Centralt
19,9
23,1
21,2
24,3
Flygplatserna:
Ledn och gemensamt (admi-
nistrationsprogrammet)
7,3
6,4
6,5
7,6
Avskrivning
20,8
20,0
23,7
26,9
Flygsäkerhetstjänst (flygtrafik-
tjänstprogrammet)
42,5
41,8
54,3
63,4
Marktjänst (marktjänstprogram-
met)
37,1
40,7
47,2
53,0
Stationstjänst (terminaltjänst-
programmet)
16,6
16,2
17,1
20,2
Ersättning till kommunerna
6,4
5,0
5,3
6,5
Ekonomiavdelningen
3,1
3,6
3,9
4,4
Administrativa avdelningen
9,0
8,3
9,5
10,6
Luftfartsinspektionen
7,0
7,0
8,1
9,2
Summa kostnader
;77,5
173,8
198,5
228,0
' Återstod av köpeskilling för mark vid Malmö-Sturups flygplats (enl Kbr 1973-09-28)
' Återstod av köpeskilling för mark vid Malmö-Sturups flygplats 4,5 milj. kr. Uppskrivning av förrådst>ehållning 0,5 milj. kr.
Förenade fabriksverken
De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade överskotten för försvarets fabriksverk (fr. o. m. den 1 januari 1970 förenade fabriksverken) för de senast förflutna fem budgetåren framgår av efterföljande uppstäUning, i vilken även medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (milj. kr.).
Budgetår
Driftin-
Drift-
Därav:
Över-
Inleve-
Beräk-
komster
kostna-
Avsättning av
skott
rerat till
nat i
der
vinstmedel för särskilda dispositioner
statsverket
riksstaten
1969/70
491,4
475,2
4,8
16,2
16,2
15,0
1970/71
'555,2
'536,3
0,0
18,9
0,7
16,8
1971/72
'695,0
'712,7
0,0
-17,7
0,6
10,6
1972/73
'670,2
'684,6
0,0
—14,4
0,5
0,6
1973/74
'720,9
'720,6
0,0
0,3
0,5
' Skillnaden mellan här upptagna inkomster och utgifter samt överskott och av fabriksverken redovisade belopp förklaras av att fabriksverken vidtagit vissa salde-riogar mellan diverse driftkostnader och särskilda uppbördsmedel.
I riksstaten för innevarande budgetår har såsora inkomst av förenade fabriksverken upptagits 0,5 milj. kr.
I skrivelse till riksrevisionsverket den 13 november 1974 har förenade fabriksverken anfört följande:
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 105
"Beräkningama för 1975/76 har gjorts i 1974/75 års penningvärde.
Resultatet 1974/75 och 1975/76 förväntas bli positivt. Den nya beräkningen för 1974/75 är gjord efter resultatprognos gmndad på första redovisnmgskvartalet 1974/75. Eftersom den balanserade förlusten i 1973/74 års årsredovisning överstiger förväntad vinst 1974/75 torde någon inleverans av överskottsraedel ej ske 1974/75.
Rörelseintäktema förväntas vara i stort sett oförändrade 1975/76 i 1974/75 års penningvärde."
Förenade fabriksverkens driftstat (milj. kr.)
1973/74
Driftstat
Utfall
1974/75
Driftstat
Ny beräkning
1975/76 - Beräkning
726,6 686,3
745,7 701,0
846,6 798,7
840,3
m,4
850,0 801,6
-1-40,3 -22,8
-t-17,5 +0,4
+ 44,7
-23,8
+ 20,9
+ 1,0
+ 5,1
+ 47,9
-28,7
+ 19,2
+0,4
+ 47,9
-28,7
+ 19,2
+ 0,4
+ 48,4
-29,0
+ 19,4
+ 0,4
+ 17,9
+27,0
+ 19,6
+ 19,6
+ 19,8
+ 1,8
+ 4,3
+ 5,7
+ 5,7
+ 5,7
Rörelseintäkter' Rörelsekostnader Driftbidrag Rörelseresultat före avskrivningar
Kalkylmässiga avskrivningar Rörelseresultat Finansiellt netto Extraordinära poster Resultat före bokslutsdispositioner
Skillnad mellan kalkylmässiga och bokförda avskrivningar Skillnad mellan faktisk pensionskostnad och bokförd pensionsutgift
-0,7
-0,8 -0,7 -0,7
-0,7
-\-30,5 -{-24,6 +24,6
+ 24,8
—
+ 24,8
Övriga bokslutsdispositioner Kommunala skatter Årets överskott i underskott Inleverans:
därav från föregående år av
årets överskott _ _ _ _ _
Överskott i procent av i medel tal disponerat statskapital 5,8 9,0 7,25 7,25 7,25
236,6
232,5
284,4
285,1
294,8
287,3
284,3
324,0
317,0
317,0
140,7
137,2
161,0
161,0
161,0
54,0
59,7
63,0
63,0
63,0
8,0
32,0
14,2
14,2
14,2
' Fördelning av rörelseintäkterna per rörelsegren Försvarsmaterielsektorn Underhållsverksamhet Tvätteriverksamhet Överskottsförsäljningen Diverse
Summa 726,6 745,7 846,6 840,3 850,0
De resultatprognoser som FFV redovisar i inkomstberäkningarna har under de senaste åren präglats av stor osäkerhet. Betydande avvikelser föreligger mellan beräknat resultat och redovisat utfall. FFV har för 1973/74 redovisat ett överskott på 30,5 milj. kr. Bedöraningen av detta överskott, sådant det frarakommer i FFVs redovisning, bör enligt RRVs uppfattning också göras med viss försiktighet. En av orsakerna härtill är att vissa förluster på tvätterirörelsen inte belastat
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen
detta överskott. Tvätteriernas underskott har aktiverats som igångsättningskostnader och redovisats sora kortfristiga fordringar. De aktiverade igångsättningskostnaderna utgjorde vid 1973/74 års utgång 44,7 milj. kr. Mot detta belopp står endast 7,6 raUj. kr. i värdereglerings-reserv. Tillgångsposten är icke ostridig. I konsekvens härmed borde den enligt RRV ha nedskrivits. Nedskrivningsbehovet torde vara av storleksordningen över 30 milj, kr.
I FFVs räkenskaper balanseras till 1974/75 en förlust på 23,7 milj. kr. Lägger man härtill det ovan nämnda nedskrivningsbehovet finns det skäl att anta att den balanserade förlusten skulle komraa att överstiga 50 milj. kr.
Beträffande inleverans för 1974/75 anger FFV att det förväntade överskottet om 24,6 milj. kr. skaU avräknas raot den inbalanserade förlusten. Någon inleverans torde således, ej kunna ske 1974/75. RRV delar denna uppfattning.
Enligt RRVs bedÖraning torde den tiU 1975/76 inbalanserade förlusten överskrida även det av FFV för detta år förväntade överskottet. Inte heller för 1975/76 synes således någon inleverans komma till stånd.
Riksrevisionsverket beräknar inga inkoraster på titeln förenade fabriksverken för budgetåret 1974/75, och föreslår att några Inkomster ej heller uppförs för budgetåret 1975/76.
Statens vattenfallsverk
De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade överskotten för statens vattenfaUsverk för de senast förflutna fera budgetåren framgår av efterföljande uppställning, i vilken även medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (milj. kr.).
Budgetår
Drift-
Drift-
överskot
;t Inlevererat
Beräknat i
inkomster
kostnader
till statsverket
riksstaten
1969/70
1 203,1
924,6
278,5
277,9
1970/71
1 315,7
968,5
347,2
343,5
368,0
1971/72
1 436,0
1 017,6
418,4
400,2
370,0
1972/73
1 606,6
1 114,6
492,1
480,4
460,0
1973/74
2 084,3
1 548,2
536,1
530,2
530,0
Överskotten har redovisats enligt följande (milj. kr.).
Budgetår Överskott Därav inlevererat tUl statsverket under budgetåret
1969/70 70/71 71/72 72/73 73/74
1969/70
278,5
175,0
103,5
•
1970/71
347,2
240,0
107,2
•
1971/72
418,4
■
•
293,0
125,4
•
1972/73
492,1
•
'
•
355,0
137,2
1973/74
536,1
.
'
■
•
393,0
Den 1 juli 1974 återstod 143,0 milj. kr. av 1973/74 års överskott att inleverera.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 107
I riksstaten för innevarande budgetår har såsora inkomst av statens vattenfaUsverk upptagits ett belopp ay 570 milj. kr.
I skrivelse till riksrevisionsverket den 13 november 1974 har statens vattenfallsverk beräknat överskotten för budgetåren 1974/75 och 1975/ 76 till 645 milj. kr. resp. 720 milj. kr, I skrivelsen anför statens vattenfallsverk bl. a. följande:
'I Vattenfalls förslag till driftstat för innevarande budgetår anmälde verket att såväl intäkts- sora kostnadsberäkningarna innefattade stora osäkerhetsfaktorer. Pågående förhandlingar beträffande bränslepristill-lägg, verklig utveckling av kostnaderna för såväl bränsle i värmekraftstationer som för tillfälliga kraftköp liksora vattentillrinningen m. m. kunde väsentligt ändra den fraralagda kalkylen. TUl bUden hörde också att verkets produktionsapparat för första gången tillfördes två stora kärnkraftaggregat, vUkas drifttillgänglighet var av stor betydelse för det ekonomiska resultatet. Som framgår av det följande har de fömtsättningar som driftstatens beräkningar byggde på i stora delar förändrats.
Budgetåret 1974/75
Den totala försäljningsvolymen beräknas bli cirka 2 000 GWh lägre än vad som förutsattes vid driftstatens upprättande. De nya förutsättningarna baserar sig dels på andra kraftföretags mindre inköp av elkraft på grund av god egen vattenkrafttUlgång och dels på besparingseffekter i allraänhet.
Rörelseintäkterna beräknas nu bli 155 Mkr lägre än vad sora anges i driftstaten. Utöver intäktsrainskningen beroende på lägre försäljningsvolym påverkas intäkterna också av tariffhöjningar och av bränsle-pristilläggets storlek.
En beslutad tariffhöjning sora avses träda i kraft under första halvåret 1975 beräknas ge ett visst begränsat intäktstillskott under budgetåret.
BränslepristUlägget för abonnenter, som enligt gällande kontrakt skall följa prisnoteringarna för kolinköp, fastställes på basis av medelvärdet under perioden januari—september av tUl SCB inrapporterade köp från ett antal kraftproducenter. Det beräknade medelvärdet har väsentligt understigit det förutsatta. Intäkterna innevarande budgetår påverkas samtidigt av för höga prelirainära uttag avseende första halvåret 1974.
En viss försening av den kommersiella idrifttagningen av Ringhals två första kärnkraftaggregat har medfört att motsvarande produktionsbortfall kompenserats raed andra kraftslag. Totalt beräknas kostnaderna för bränsle och inköpt kraft dock rainska raed 145 Mkr beroende på i det föregående angiven rainskad belastning.
Rörelseresultatet före avskrivningar, finansiella poster och kommunalskatter blir härigenora 10 Mkr lägre än vad sora förutsattes i driftstaten.
Det i driftstaten bedörada avskrivningsbehovet för anläggningar beräknades i prisnivå våren 1974. Nu aktuell beräkning för budgetåret med samtidigt beaktande av förskjutningen av idrifttagningstidpunkter-na för Ringhalsaggregaten ger ett ökat avskrivningsbehov raed 45 Mkr.
För att fastställt förräntnmgskrav skall kunna uppfyllas har avskrivningarna minskats med 55 Mkr., raotsvarande det beräknade lägre ut-
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 108
fallet. Avskrivningsbeloppet överstiger dock även efter justeringen vad sora erfordras vid avskrivning på historiskt anskaffningsvärde. Verket fömtsätter att eftersläpningen får inhäratas under senare budgetår.
Budgetåret 1975/76
Beräkningarna för budgetåret 1975/76 har redovisats i verkets anslagsframställning från augusti 1974. Några nya fömtsättningar vad gäller prisnivå, bränslepris etc. föreligger för närvarande ej. Däremot beräknas den tidigare nämnda tariffhöjningen ge 50 Mkr högre rörelseintäkter.
De ökade rörelseintäktema beräknas i stort kompensera ett ökat avskrivningsbehov för anläggningar beroende på högre nuanläggnings-värde än vad som tidigare fömtsättes.
Som vi redan tidigare framhållit innehåller beräkningar för framtiden flera osäkerhetsfaktorer avseende allmän kostnadsutveckling, ränteläge, bränsleprisutvecklrag m.m. samt dessa faktorers inverkan på tariffnivån, DärtUI kommer den osäkerhet om den framtida utvecklingen som följer av den intensiva kämkraftdebatten och pågående elbespa-ringskarapanjer. Sammantaget medför dessa faktorer att verket, i avvaktan på den tUl vårriksdagen aviserade energidebatten, inte finner det meningsfullt att nu bearbeta föreliggande prognoser."
Riksrevisionsverket ansluter sig till statens vattenfallsverks beräkning och beräknar således inkomstema på titeln statens vattenfallsverks fond tUl 570 000 000 kr. för 1974/75 och förtslår att titeln uppförs med 700 000 000 kr. för 1975/76.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
109
Statens vattenfallsverks driftstat (milj. kr.)
Rörelseintäkter
Driftkostnader
Rörelseresultat före avskrivning
Avskrivningar
Rörelseresultat
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Realisationsvinster
Extraordinära kostnader
Resultat före bokslutsdispositioner
Bokslutsdispositioner
Resultat före skatter
Kommunalskatt
Arets överskott
Årets överskott i % av i medeltal
disponerat kapital Inleverans
därav från föregående år av årets överskott
1973/74
1974/75
1975/76 Beräk-
Driftstat
Utfall
Driftstat
Ny beräkning
ning
; 780,0
2 068,2
2 460,6
2 305,6
2 680
-776,3
-1 118,1
-1 253,9
-1 108,9
-1237
1003,7
950,1
1 206,7
1 196,7
-425,0
-436,2
-528,7
-518,7
-(,11
578,7
513,9
678,0
678,0
19,0
14,4
22,0
22,0
-12,7
-18,9
-23,0
-23,0
-25
—
1,7
—
—
—
-0,9
—
—
—
585,0
510,2
677,0
677,0
—
51,0
—
—
—
585,0
561,2
677,0
677,0
-25,0
-25,2
-32,0
-32,0
-39
560,0
536,0
645,0
645,0
7,00
7,25
7,25
7,2
530,0
530,2
570,0
570,0
137,2
137,2
143,0
143,0
392,8
393,0
427,0
427,0
482¶Specifikation:
Kraftverken
Rörelseintäkter
Kraftförsäljning engrosförsäljning detaljförsäljning
Transitering
Övriga rörelseintäkter
1 419,0
192,0
126,2
27,6
Summa I 764,8
1 709,0 186,5 130,9
27,3
2 031,4
241,8
143,5
28,3
1 889,4
228,8
143,5
28,3
2 053,7
2 445,0
2 290,0
2 664
7.5 78,9 53,2 25,6
34,2
Driftkostnader
Drift och underhåll av förvaltningsobjekt:
fastigheter och bostäder vattenkraftanläggningar värmekraftanläggningar ledningar 400-50 kV transformatorstationer 400— 50 kV
46,5
3,5
57,1
ledningar 40—20 kV, transformatorstationer 40—20 kV, fördelningsledningar och detaljnät diverse distributionsanläggningar driftadministrativa kostnader
Säger 306,5
Stamnäts- och transiteringsavgifter 20,3
Bränsle 89,2
Inköpt kraft 189,9 Projektering, utveckling och
standardisering 63,7
8,5 83,8 47,8 28,7
9,8 88,4 81,8 43,0
35,8
39,8
oförändrat
47,7
3,5
57,6
54,8
3,8
61,4
313,4
382,8
382,8
20,1 219,3 403,4
18,5 372,9 288,0
18,5 157,9 358,0
20 388 241
70,3
70,3
52,9
Prop. 1975:1 BUaga 1 Finansplanen
1973/74
1974/75
1975,76 Beräk-
Driftstat
Utfall
Driftstat
Ny beräkning
ning
Administrativa kostnader:
central administration lokal administration
30,4 13,0
30,3 1.3,8
36,0 14,3
representation utbildning
försvars- och säkerhetsverksamhet driftvärn idrotts- och fritidsverksamhet
0,3 10,8
3,9 0,1 0,2
0,3 10,1
3,4 0,1 0,2
0,3 12,3
3,6 0,1 0,2
• oförändrat
pensionskostnader övriga omkostnader
30,2 6,0
31,3 7,0
35,3 6,4
Säger
94,9
96,5
108,5
108,5
114 Summa
764,5
1 105,6
1 241,0
1 096,0
1 224
Avskrivningar
Bedömt behov av avsättning
415,7 8,2
423,9 0,9
666 10
518,0 10,0
528,0
508,0 10,0
518,0
427,0 8,6
435,6
för förnyelse av anläggn. Avskrivning av inventarier
Summa
Finansiella intäkter
0,8
0,9
Utdelning pä aktier i dotterbolag
Utdelning på aktier och andelar
i utomstående företag Räntor frän dotterbolag Övriga ränteintäkter
0,0
13,1
5,0
0,0
9,8
3,8
0,0
16,1
5,0
oförändrat
Summa
19,0
14,4
22,0
22,0
18¶Finansiella kostnader
Ränta på rörlig kredit Övriga räntekostnader
12,0 0,7
17,5 1,4
22,0 1,0
oförändrat
Summa
12,7
18,9
23,0
23,0
25¶Realisationsvinster
Summa
—
1,7
—
-
-
Extraordinära kostnader
Summa
-
0,9
-
-
-
Bokslutsdispositioner
Förändring av lagerreserv
Summa
-
51,0
-
-
—
Kommunalskatt
Summa
25,0
25,2
32,0
32,0
39 Årets överskott
Summa
557,7
534,6
643,0
643,0
718¶Kanalverken
Rörelseintäkter
Kanaltrafik
Övriga rörelseintäkter
Summa
14,8 0,4
15,2
14,0 0,5
14,5
15,2 1 0,4
15,6
16 Driftkostnader
Farleden med anläggningar
Lotsning
Fastigheter och bostäder
Driftadministrativa kostnader
Säger
5,4 3,0 0,1 0,9
9,4
6,3 2,8 0,2 0,9
10,2
6,2 3.0 0,1 1,0
10,3
• oförändrat
10 Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
1973/74 Driftstat
Utfall
1974/75 Driftstat
Ny beräkning
1975/76 Beräkning
Administrativa kostnader: central administration lokal administration pensionskostnader övriga omkostnader
0,1 0,6 1,6 0,1
0,1 0,6 1,5 0.1
0,1 ■ 0,7 1,1 0,1
Säger
2,4
2,6
3 Summa
11,8
12,5
12,9
oförändrat
13¶Bedömt behov av avsättning för förnyelse av anläggningar Summa
1,1
0,6
0,7
1¶Kommunalskatt
Summa
0,0
0,0
0,0
0 Årets överskott
Summa
2,3
1,4
2,0
2 Domänverket
De bokförda inkomsterna och utgifterna för domänverket särat överskotten för de senast förflutna fem kalenderåren jämte de i rikshuvudboken redovisade och det till statsverket inlevererade överskotten för raotsvarande budgetår fraragår av efterföljande uppställning, i vUken även raedtagits de i riksstaten beräknade överskotten (railj. kr.).
Räken-
Driftin-
Drift-
över-
Budgetär
Över-
Inleve-
Beräk-
skapsår
komster
kostnader
skott
skott
rerat till statsverket
nat i riksstaten
636,4
620,5
15,9
1969/70
20,1
12,0
6,0
'740,9
'707,8
1970/71
34,8
34,2
23,0
'832,3
'804,1
28,2
1971/72
26,6
22,7
23,0
'792,2
'777,8
14,4
1972/73
21,8
21,8
23,0
670,5
582,1
88,4
1973/74
22,9
22,9
23,0
' Skillnaden mellan här upptagna inkomster och utgifter och av domänverket redovisade belopp förklaras av att vid upprättandet av statens bokslut bruttoredovisning tillämpats.
Under budgetåret 1973/74 inlevererades 22,9 mUj. kr. I riksstaten för innevarande budgetår har såsora inkorast av domänverket upptagits ett belopp av 23 railj. kr.
I skrivelse till riksrevisionsverket den 11 noveraber 1974 har domänverket rörande beräkningen av ifrågavarande titel för budgetåren 1974/ 75 och 1975/76 anfört följande:
"Utfallet av 1973 års verksarahet visar god överensstäraraelse med den prognos för 1973 som lämnades i skrivelse tUl RRV den 23 mars 1974.
Verksaraheten under 1974 beräknades i noveraber 1973 ge en årsvinst av 75 raUj. kr. I prognosen i raars 1974 upptogs årsvinsten tUl 120 milj. kr och nu beräknas vinsten bli 160 milj. kr. Det förbättrade
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen
resultatet samraanhänger helt med den nuvarande goda konjunkturen på skogsprodukterna.
Enligt 1968 års riksdagsbeslut skall Kimgl. Maj:t fastställa ett avkastningskrav grundat på en flerårsbudget. För femårsperioden 1970—
1974 har detta avkastningskrav fastställts tUl 23 mUj. kr. årligen. Det genomsnittliga resultatet för perioden 1970—73 ligger något över den i femårsplanen för 1970—74 prognostiserade nivån. Beräknat utfall för år 1974 ligger väsentUgt högre. Domänverket har tiU Kungl. Maj:t resp. affärsverksdelegationen anmält att resultatsförbättringen är av den storleksordningen att det finns anledning att ompröva avkastningskra vet för år 1974. Verket har dock förordat att denna förändring i av kastningskravet görs i samband med att avkastningskravet för perio den 1975—79 fastställs.
För perioden 1975—1979 har verket upprättat en ny ekonoraisk femårsplan. Den inges till Kungl. Maj:t under november 1974. I förslaget har bl. a. gjorts en avsättning tUl arbetsmiljöfond.
Beträffande resultatutvecklingen för de två närmaste åren har verket förutsatt att konjunktumtvecklingen kommer att leda tUl sänkta virkespriser. Den snabba intemationeUa inflationen förutsattes även innebära att kostnadsstegringen endast delvis kan kompenseras av rationaliseringsinsatser. Löner och maskinpriser antages stiga med 10—13 procent per år.
För investeringar i verksamheten har beräknats 83 milj. kr. under
1975 och 105 milj. kr. under 1976. Härtill kommer förvärv av skogs fastigheter.
Antalet anstäUda var 1973 6 050 och väntas minska med 300 årligen under de närmaste åren."
Domänverket har i sin skrivelse inte angivit något belopp för sin inleverans.
Domänverkets driftstat (milj. kr.)
1975 Beräk-
1976 Beräk-
Drift-
Utfall
Drift-
Ny be-
ning
ning
stat
stat
räkning
Rörelseintäkter'
549,0
670,5
650,0
832,0
888,5
866,4
Rörelsekostnader'
476,0
508,7
500,0
572,0
651,5
708,6
Rörelseresultat före av-
skrivningar
73,0
161,8
150,0
260,0
237,0
157,8
Bokförda avskrivningar
47,5
46,4
50,0
48,0
52,7
66,1
Rörelseresultat
25,5
115,4
100,0
212,0
184,3
91,7
Finansiellt netto
-0,5
-1.7
—
0,0
13,0
12,0
Resultat före bokslutsdispo-
sitioner
25,0
113,7
100,0
212,0
197,3
103,7
Övriga bokslutsdispositioner'
—
4,7
—
—
-42,0
—
Kommunala skatter
10,0
30,0
25,0
52,0
39,3
30,7
Årets vinst
15,0
88,4
75,0
160,0
116,0
73,0
Inleverans
—
22,9
—
Överskott i procent av i me-
deltal disponerat stats-
kapital
12,3
21,3
13,4
7,8
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 113
Kommentar till domänverkets överskottsberäkningar
Utfall
Beräkningar av
1. Rörelseintäkter
Virke
615,9
775,0
826,9
800,8
Nyttjanderätter
47,1
47,0
51,6
55,6
Övr. verksamheter
7,5
10,0
10,0
10,0
670,5
832,0
888,5
866,4
2. Rörelsekostnader
Avverkningskostnader
344,3
382,0
446,9
490,4
Drift- o. underhåll av
nyttjanderätter
13,8
10,0
10,9
11.9¶Gemensamma förvaltnings
0. andra kostnader
150,6
180,0
193,7
206,3
508,7
572,0
651,5
708,6
Rörelseresultat före
avskrivningar
161,8
260,0
237,0
157,8
= Minskning av lagerreserv 4,7 milj. kr. 1973. Avsättning tdl miljöfond 42 milj. kr. 1975.
RUcsrevisionsverket beräknar, i avvaktan på att nya avkastningskrav fastställs, inkomsterna på titeln domänverkets fond till samraa belopp som det nu gällande avkastningskravet, 23 000 000 kr. för 1974/75 och föreslår att titeln uppförs med 23 000 000 kr. även för 1975/76.
//. Riksbanksfonden
Ifrågavarande inkomsttitel är i gällande riksstat uppförd raed 250 milj. kr. I en från riksbänken till riksrevisionsverket avlåten skrivelse har förevarande inkomsttitel beräknats till 250 railj. kr. för såväl 1974/ 75 som för 1975/76.
Riksrevisionsverket ansluter sig tUl riksbankens beräkning och beräknar således inkomsterna på titeln riksbanksfonden tUl 250 000 000 kr. för 1974/75 och föreslår att titeln uppförs raed 250 000 000 kr. för 1975/76.
///. Statens aUmänna fastigltetsfond
Statens aU.männa fastighetsfond omfattar sju delfonder, nämligen slottsbyggnadernas, krimmalvårdsstyrelsens, beskickningsfastigheternas, karolinska sjukhusets, akaderaiska sjukhusets, byggnadsstyrelsens och generaltuUstyrelsens delfonder. Allraänna fastighetsfonden tillkoramande ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler skall fr. o. ra. 1 juli 1971 fastställas raed ledning av de kalkylerade hyresvärdena för olika fastigheter, varefter överskottet beräknas såsora skillnaden raellan de på delfondens stat upptagna inkorasterna och utgifterna för delfonden.
8¶Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 1. Bilaga 1. Bil. 2
Prop. 1975:1 Bilagal Finansplanen 114
I skrivelse den 4 december 1974 har riksrevisionsverket avgivit utlåtande över de av de särskUda förvaltningsmyndigheterna avgivna förslagen till stater för de olika delfonderna av allmänna fastighetsfonden samt därvid framlagt förslag till stat för fonden för 1974/75. I enlighet raed detta förslag skulle överskotten på de särskUda delfonderna upptas till de i följande sararaanställning angivna beloppen (tusental kr.).
1974/75 1975/76
Slottsbyggnademas delfond 1 1
Kriminalvärdsstjrelsens delfond 8 893 9 968
Beskickningsfastighetemas delfond 8 795 10 490
Karolinska sjukhusets delfond 40 359 39 901
Akademiska sjukhusets delfond 9 379 13 468
Byggnadsstyrelsens delfond 364 839 432195
Generaltullstyrelsens delfond 239 163
Summa 432 505 506186
Riksrevisionsverket beräknar inkomstema på titeln statens allmänna fastighetsfond tUl 432 505 000 kr. för 1974/75 och föreslår att titeln uppförs med 506 186 000 kr. för 1975/76.
IV. Försvarets fastighetsfond
Fonden består av tre delfonder, nämligen kasernbyggnaders och befästningars delfonder samt försvarets forskningsanstalts delfond. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 11 december 1970 skall fr. o, m. den 1 juli 1971 såsom överskott på vardera delfonden redovisas det belopp som erfordras för balans i staten.
Riksrevisionsverket beräknar inkorastema på titeln försvarets fastighetsfond till 129 417 000 kr. för 1974/75 och föreslår att titehi uppförs med 135 054 000 kr. för 1975/76.
V. Statens utlåningsfonder
I särskilda skrivelser har nedanstående myndigheter uppskattat inkomsterna från de av dem förvaltade hithörande fondema för 1974/75 och 1975/76 enligt följande (tusental kr.).
1974/75
1975/76
Utrikesdepartementet
110¶Styrelsen för internationell utveckling
50¶Kammarkollegiet
64 425
68 150
Lantbruksstyrelsen
1600 Bostadsstyrelsen
1 878 348
2 358 013
Riksbanken
10 807
10 703
Summa
1 955 335
2438 626
Bostadsstyrelsens här redovisade inkomster hänför sig huvudsakligen till lånefonden för bostadsbyggande. Inkorastema av denna fond beräknas för 1974/75 tiU 1 855 railj. kr. och för 1975/76 tiU 2 325 mUj. kr.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 115
Räntan på bostadslån är 7,25 % för 1974. Bostadsstyrelsen räknar med 8,25 % fr. o. m. 1975.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln statens utlåningsfonder till 1 955 335 000 kr. för 1974/75 och föreslår att titeln uppförs med 2 438 626 000 kr. för 1975/76.
VI. Fonden för låneunderstöd
Enligt inhämtade upplysningar har kamraarkollegiet, arbetsmarknadsstyrelsen, bostadsstyrelsen, riksbanken och riksgäldskontoret uppskattat avkastningen av resp. delfonder för 1974/75 och 1975/76 till följande belopp (tusental kr.).
1974/75
1975/76
16 500
28 000
65 000
75 000
770¶Kammarkollegiets delfond Arbetsmarknadsstyrelsens delfond Bostadsstyrelsens delfond Riksbankens delfond Riksgäldskontorets delfond
Summa 82 603 104 035
Riksrevisionsverket ansluter sig tUl myndighetemas beräkning och beräknar således inkomsterna på titeln fonden för låneunderstöd tUl 82 603 000 kr. för 1974/75 och föreslår att titeln uppförs med 104 035 000 kr. för 1975/76.
VII. Fonden för statens aktier
Utfallet för 1973/74 samt beräknade inkomster (utdelning) för 1974/ 75 och 1975/76 enligt aktiebolagens uppgifter framgår av nedanstående saramanställning (tusental kr.).
Utfall
Aktiebolagens beräkning
1973/74
1974/75
1975/76
_
____
-
____
3 000
4 000
5 000
—
12 664
19 008
25 400
22 000
36 000
50 000
5 000
35 000
35 000
25¶AB Aerotransport
AB Apoteksbolaget
AB Företagskredit
AB Gullhögens Bruk
AB Industrikredit
AB Svensk Bilprovning
AB Svensk Exportkredit
AB Tipstjänst
AB Vin- och Spritcentralen
Lantbruksnäringarnas
Primärkredit AB Lantbmksnäringamas
Sekundärkredit AB Post- och Kreditbanken Statsföretag AB Statskonsult AB Svenska Penninglotteriet AB Sveriges Investermgsbank AB Systembolaget AB
Totalt 49 945 97 460 118 852
Prop. 1975:1 Bilagal Finansplanen 116
AB Aerotransport har ej kunnat lämna uppgift om eventuell utdelning. Inleveransen till statsverket kan beräknas tUl 4 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1974/75 och 1975/76. De av staten innehavda aktierna i AB Gullhögens Brak har under år 1974 överlåtits tUl Cementa AB.
Något beslut föreligger ännu inte om Post- och Kreditbankens (tidigare Sveriges Kreditbank AB) utdelning. Post- och Kreditbanken räknar med att dela ut 8 % på aktiekapitalet. Inleveransen till statsverket blir då 19 raUj. kr. under 1974/75 och 25,4 milj. kr. under 1975/76.
Riksrevisionsverket beräknar iidcomstema på titeln fonden för statens aktier tUl 101 460 000 kr. för 1974/75 och föreslår att titeln uppförs raed 122 850 000 kr. för 1975/76.
VIII. Fonden för beredskapslagring
Fonden består av två delfonder nämligen statens jordbruksnämnds delfond som förvaltas av statens jordbmksnämnd samt överstyrelsens för ekonomiskt försvar delfond som förvaltas av överstyrelsen för ekonomiskt försvar. Såsom inkomst på vardera delfonden skall bokföras «tt belopp motsvarande statens normalränta på kapitalbehållningen på äesp. delfond vid budgetårets ingång.
I skrivelse tUl riksrevisionsverket den 14 oktober 1974 har statens jordbruksnämnd beräknat inkorasterna från delfonden till 19,0 mUj. kr. för 1974/75 och tUl 27,5 railj. kr. för 1975/76.
I skrivelse tUl riksrevisionsverket den 18 oktober 1974 har överstyrelsen för ekonomiskt försvar beräknat inkomsterna från delfonden tUl <62,4 milj. kr. för 1974/75 och tiU 65,8 railj. kr. för 1975/76.
Riksrevisionsverket ansluter sig tUl myndighetemas beräkning och beräknar således inkorastema på titeln fonden för beredskapslagring till SI 410 000 kr. för 1974/75 och föreslår att titeln uppförs raed 93 254 000 3cr. för 1975/76,
IX. Statens pensionsfonder
I särskUda skrivelser har nedanstående rayndigheter uppskattat inkomsterna från de av dera förvaltade hithörande fonderna för 1974/75 öch 1975/76 enligt följande (tusental kr.):
1974/75 1975/76
Riksförsäkringsverket
72 000
72 500
Kammarkollegiet
9 260
9 370
Statens personalpensionsverk
16 000
16 000
Riksgäldskontoret
47¶Summa 97 307 97 917
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 117
Riksrevisionsverket ansluter sig till rayndigheternas beräkning och beräknar således inkomstema på titeln staten pensionsfonder tUl 97 307 000 kr. för 1974/75 och föreslår att titeln uppförs med 97 917 000 kr. för 1975/76.
X. Diverse kapitalfonder
Fonden för kreditgivning till utlandet. I skrivelse till riksrevisionsverket den 16 oktober 1974 har riksgäldskontoret beräknat avkastningen av denna fond tUl 2 715 tkr. för 1974/75 och tUl 2 360 tkr. för 1975/76.
Riksrevisionsverket ansluter sig tUl riksgäldskontorets beräkning och beräknar således inkomsterna på titeln fonden för kreditgivning till utlandet till 2 715 000 kr. för 1974/75 och föreslår att titeln uppförs med 2 360 000 kr. för 1975/76.
Övriga diverse kapitalfonder. I skrivelser från riksgäldskontoret, statens vägverk, sjöfartsverket, statskontoret, lantbmksstyrelsen och överstyrelsen för ekonomiskt försvar har lämnats de uppgifter beträffande avkastningen av övriga diverse kapitalfonder, som framgår av följande sammanställning (tusental kr.).
1974/75 1975/76
6 000
6 000
17 500
18 500
24 500
32 139
8 588
4 000
4 000
61450
78 338
Fonden för förlag till statsverket (riksgäldskontoret) Statens vägverks förrådsfond (statens vägverk) Fonden för Södertälje kanalverk (sjöfartsverket) Sjöfartsverkets fond (sjöfartsverket) Statens datamaskinfond (statskontoret) Jordfonden (lantbruksstyrelsen) Förrädsfonden för ekonomisk försvarsberedskap (överstyrelsen för ekonomiskt försvar)
Sunmia
Riksrevisionsverket ansluter sig till myndighetemas beräkning och beräknar således inkomstema på titeln övriga diverse kapitalfonder till 61 450 000 kr. för 1974/75 och föreslår att titeln uppförs med 78 338 000 kr. för 1975/76.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen
118
KAPITALBUDGETENS INKOMSTER
För finansiering av viss del av investeringarna på kapitalbudgeten används dels medel som blir tUlgängliga genom årliga avskrivningar inom kapitalfonderna (avskrivningsmedel inom fonden) dels övriga inora fon-
Avskrivningsmedel inom fonden (1 000 ki.)
Fond
1973/74 Utfall
1974/75 1974/75 1975/76
Riksstat Enligt
riksrevisionsverkets beräkning
I. Statens affärsverksfonder
A. Postverkets
B. Televerkets
C. Statens järnvägars
D. Luftfartsverkets
E. Fabriksverkens
F. Statens vattenfalls verks
fond
39 327
1 102 246
336 846
19 976
24 389
427 597
19 700 19 700 817 900 1029 400 275 000 312 000
20 400 21100
21 300 23 000
520 000 508 700
23 000 840 500 342 000
24 000 23 000
661000 Summa 1 950 381 1 674 300 1 913 900 1 913 500
II.
Statens allmänna fastighetsfond
Kriminalvårdsstyrelsens delfond 2 996
Beskickningsfastighernas" 935
Karolinska sjukhusets " 2 680
Akademiska sjukhusets " 4 551
Byggnadsstyrelsens " 43 736
Generaltullstyrelsens " 67
3 116 973
2 857
4 668 46 661
3 566
2 900
6 503
52 305
72¶Summa 54 965 58 346 58 345 66 331
III. Försvarets fastighetsfond
Kasernbyggnaders och befästningars delfonder
Försvarets forskningsanstalts delfond
26 285 991
27 753 1032
26 720 1026
Summa
27 276
29 440
28 785
27 746
IX. Diverse kapitalfonder
Statens vägverks förrådsfond Sjöfartsverkets fond Statens datamaskinfond Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap
60 952 18 607 32 416
1 062
59 600 22 608 51 600
1 062
59 000
22 778 41 800
60 500 29 461 50 500
1062 Summa
113 037
134 870
124 640
141 523
Totalt
2 145 660 1 896 956 2 125 670 2 149 100
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 119
övriga kapitalmedel (I 000 kr.) Fond
Statens affärsverksfonder
A. Postverkets fond
B. Televerkets "
C. Statens järnvägars
D. Luftfartsverkets
E. Fabrikverkens "
F. Statens vattenfalls verks "
Summa
1973/74
1974/75
1974/75 1975/76
Riksstat
Enligt
riksrevisions-
veikets beräkning
1 000
11 303
8 000
8 000
8 000
-
-
—
6 602
10 000
10 000
10 000
31 812
19 002
19 002
19 002
II.
300¶Statens allmänna fastighetsfond Slottsbyggnadernas delfond
Beskickningsfastig-
heternas "
—
8 000
_
Karolinska sjukhusets "
—
_
Akademiska sjukhusets "
—
_
Byggnadsstyrelsens
16 240
8 000
15 000
Generaltullstyrelsens
-
50 Summa
17 076
15 050
20 279 Summa 20 279
III. Försvarets fastighetsfond
Kasernbyggnaders och befästningars delfonder
17 000
17 000 17 000
18 000 18000
V. Fonden för låneunderstöd
19 000
20 000
Kammarkollegiets delfond 22 601
Arbetsmarknadsstyrel-
sens Bostadsstyrelsens Riksbankens Riksgäldskontorets
"
53 803
2 647
65 000
2 525
75 000 300
45 2 565
Summa
79 764
71 160
86 995
97 910
VII. Fonden för förlag till.
tatsverket
47 648
55 000
50 000
65 000
IX. Diverse kapitalfonder
Statens vägverks förrådsfond Sjöfartsverkets fond Statens datamaskinfond
2 303 49 21
700 50
1 500 50
1 500 50
Summa
2 373
1 550
1550 Totalt
198 952
172 913
190 547
216 512
derna för reinvestering disponibla medel (övriga kapitalmedel och övrig kapitalåterbetalning). Dessa medel redovisas på totalbudgetens inkomstsida i riksstaten under rubriken C: Beräknad övri" finansiering.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen
120¶Riksrevisionsverket har i skrivelser från myndigheterna inhäratat uppgifter om avskrivningsraedel, övriga kapitalmedel och övrig kapitalåterbetalning under 1974/75 och 1975/76.
Övrig kapitaläterbetalning (1 000 kr.)
Fond 1973/74
Utfall
1974/75 Riksstat
1974/75 1975/76
Enligt
riksrevisionsverkets
beräkning
Statens utlåningsfonder 19 503 Fonden för kreditgivning tiU utlandet 11416
Summa 30 919
26 724
13 229
11760 24 989
12116 23 875
Övrig kapitalåterbetalning på statens utlåningsfonder redovisas i budgetredovisningen som inkorast på investeringsanslag. De beräknade inkorasterna på kapitalbudgeten framgår av nedanstående sammanställning (1 000 kr.).
Kapitalbudgetens
1973/74
1974/75
1974/75
1975/76
inkomster
Utfall
Riksstat
Enligt
riksrevisionsverkets
beräkning
Avskrivningsmedel inom
fonden
2 145 660
I 896 956
2 125 670
2 149 lOO
Övriga kapitalmedel
198 952
172 913
190 547
216 512
Övrig kapitalåterbetalning
26 724
24 989
23 875
Summa
2 356 028
2 096 593
2 341 206
2 389 487
Riksrevisionsverket beräknar kapitalbudgetens inkomster för 1974/75 till 2 341 206 000 kr. och föreslår att inkomstema för 1975/76 uppförs med 2 389 487 000 kr.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets Inkomstberäkning
121¶Sammanfattning
Riksrevisionsverkets förslag tiU beräkning av drift- och kapitalbudgetens inkomster under budgetåret 1975/76 och den nu företagna uppskattningen av inkomstema under innevarande budgetår har utförts under antagande av en uppgång av 12,5 % för den totala lönesumraan under 1974 och av 10 % under 1975. För de första månaderna under 1976 har schablonmässigt räknats med en uppgång av 8 %. Bolagens taxerade inkomster har förutsatts ligga kvar på samma nivå 1973 och 1974. De två följande åren räknas med en ökning med 10 %.
Slutresultatet av riksrevisionsverkets beräkning av statsinkomsterna under innevarande och nästkomraande budgetår framgår av de såsom
Totalbudgctens inkomster (milj. kr.)
1973/74
1974/75
1975/76
Föränd-
Föränd-
Utfall
Beräk-
ringfrän
ring från
Riks-
Ny be-
ning
1973/74
ny ber.
stat
räkning
tUl ber
ny
1974/75 till
1974/75
1975/76
Driftbudgetens inkomster
Skatt på inkomst och förmö-
genhet samt socialförsäk-
ringsavgifter m.m.
20 957
29 800
29 200
32 300
-f8 243
-L.
3 100
Övriga skatter pä inkomst.
förmögenhet och rörelse samt
socialförsäkringsavgiftcr
+
.4-
52¶Automobilskattemedel
3 616
3 545
3 581
3 726
—
35 J_
145¶Fordonsskatt
—
—
—
—
300 Bensin- och brännoljeskatt
2 009
1 800
1 781
1 826
—
"T-
45 Vägtrafikskatt
1 307
1 745
I 800
1 900
+
-;-
100 Allmän arbetsgivaravgift
4 555
5 190
5 370
5 985
+
.815
4-
615¶Tullar och acciser
23 311
24 382
25 402
28 807
+2 091
-1-
3 405
Tullmedel
1 090
1 185
I 015
+
_
170 Mervärdeskatt
13 930
14 030
14 700
17 800
+
j-
3 100
Särskilda varuskatter
+
+
11¶Omsättningsskatt på
motorfordon
j_
_
Tobaksskatt
1 879
1 847
1 990
2 010
4-
111
-f.
20 Skatt på sprit
2 244
2 805
2 900
3 000
+
100¶Skatt på vin
+
-j-
50¶Skatt pä malt- och
läskedrycker
—
+
1
Energiskatt
2 195
+
+
236¶Särskild skatt på motor-
bränslen
1
_
—
„
1
Särskild beredskapsavgift fe
)r
oljeprodukter
—
+
o,
3!
Särskild vägtrafikskatt
+
-f
5¶Skatt annonser och reklam
111
+
-r
6 Skatt på spel
+
+
5 Övriga
—
-r
n
prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen
1973/74 UtfaU
1974/75
Riksstat
Ny beräkning
1975/76 Beräkning
Förändring från 1973/74 till ny ber. 1974/75
Förändring från ny ber. 1974/75 dll 1975/76
Uppbörd i statens verksamhet
Bidrag till kostnader för
polis-, domstols- och
uppbördsväsendet m.m.
Inkomster vid karolinska
1 313
1 326
1 562
1 321
- 1
-i- 13
sjukhuset
—
—
Pensionsmedel m.m.
-1-
+
189 Övriga
—
+
48¶Diverse inkomster
-t-
+
1 Totalisatoravgift
115 T
+
5 Tipsmedel
-i-
—
Lotterimedel
189 O-
—
Övriga
-T
—
4¶Statens affärsverksfonder
_
a,
58 Televerket
_
_
17 Statens järnvägar
—
—
60 Statens vattenfallsverk
+
+
övriga
+
5¶Riksbanksfonden
_
—
Statens allmänna fastighetsfond
+
+
n
Försvarets fastighetsfond
—
_L
6¶Statens utlåningsfonder
1 748
1 955
2 439
+
+
484¶Lånefonden för bostads-
byggande
1 865
1 855
2 325
-L-
+
övriga
+
+
14¶Fonden för låneunderstöd
-t-
+
21 Fonden för statens aktier
4-
+
22 Fonden för beredskapslagring
-f
+
12¶Statens pensionsfonder
-t-
+
1¶Diverse kapitalfonder
-t-
+
17¶Säger för driftbudgeten
69 896
70 670
78 915
+ 11537
+ 8245
Kapitalbudgetens inkomster
Avskrivningsmedel och övriga
kapitalmedel inom fonderna
2 345
2 070
2316
2 366
—
+
50¶Statens aflfärsverksfonder
1 693
_
_
Övriga kapitalfonder
+
+
50¶Övrig kapitalåterbetalning
-L
—
1¶Säger för kapitalbudgeten
2 356
2 097
2 341
2 389
-
+
48¶Totalbudgetens inkomster
61489
73 011
81304
+ 11522
+ 8 293
bilaga B resp. bUaga C fogade specifikationerna samt av den sammanfattade tabellen ovan, i vilken även de redovisade inkomsterna under budgetåret 1973/74 och riksstatssiffrorna för budgetåret 1974/75 raedtagits för jämförelse.
Enligt nu föreliggande beräkningar skulle inkomsterna på driftbudgeten under budgetåret 1974/75 komma att uppgå till 70 670 milj. kr., vilket är 774 railj. kr. mer än i riksstaten upptaget belopp. För bud-
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 123
getåret 1975/76 skulle inkomstema komraa att uppgå till 78 915 milj. kr., vilket skulle innebära en uppgång med 8 245 mUj. kr. i järaförelse med de nu beräknade inkomsterna för budgetåret 1974/75.
De totala inkomsterna på kapitalbudgeten beräknas uppgå till sararaanlagt 2 341 milj. kr. under budgetåret 1974/75 mot 2 097 milj. kr. i riksstaten. För budgetåret 1975/76 skulle inkorastema uppgå tUl 2 389 railj. kr., vUket innebär en uppgång med 48 milj. kr. i jämförelse med de nu beräknade inkomsterna för budgetåret 1974/75.
Totalbudgetens inkomster beräknas för budgetåret 1974/75 tUl 73 011 milj. kr. raot i riksstaten upptagna 71 992 milj. kr. och för budgetåret 1975/76 tiU 81 304 mUj. kr.
Vid handläggningen av detta ärende har närvarit avdelningschefen Sanell, byrådirektörerna Dalmo, Hansson, Nilsson och Vereide särat förste revisorn Apelblat varjärate revisionsdirektören Cederblad varit föredragande.
Stockholm den 13 december 1974.
Underdånigst G RUNE BERGGREN
CARL OLOF CEDERBLAD
BILAGOR
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 127
Bilaga A
Inkomster på driftbudgeten budgetåren 1969/70—1973/74
Tusental kronor
1969/70 1970/71 1971/72 1972/73 1973/74
Skatter, avgifter, m. m.
Skatter: Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse: Skatt på inkomst och förmögenhet
m. m.
17 047 625
18 441021
19 772 222
18 265 807
20 957 464
Kupongskatt
20 540
17 296
29 017
18 105
Utskiftningsskatt och ersättnings-
skatt
1262 I 486
2 091
1941 Skogsvårdsavgifter
9 677
9 609
11 145
11342 Bevillningsavgifter för särskilda för-
måner och rättigheter
2 370
2 396
2 232
2 342
Arvsskatt och gåvoskatt
236 565
235 093
262 080
269 489
286 491
Lotterivinstskatt
97 472
107 733
126 513
•137 187
142 210
Stämpelskatt och stämpelavgift
255 101
252 120
326 005
336 805
380 144
Säger för skatt på inkomst,
förmögenhet och rörelse 17 671 075
19 069 974
20519 810
19 052 513
21 800 038
Automobilskattemedel:
Fordonsskatt
1 129 572
1 231 971
1 278 431
1 356 778
299 952
Bensin- och brännoljeskatt
1 914 305
1 990 548
2 050 491
2 093 491
2 009 089
Vägtrafikskatt
—
—
—
—
1 306 597
Säger för automobilskattemedel
3 043 877
3 222 520
3328 921
3 450 269
3 615 638
AUmän arbetsgivaravgift
698 058
1 202 428
1 944 143
3 086464
4 554 627
Tullar och acciser:
Tullmedel
1 045 960
1 036 397
955 615
979 483
1 021 554
Mervärdeskatt
6 741 077
9 088 346
11625 767
13 095 953
13 929 574
Särskilda varuskatter
393 115
388 866
373 490
342 685
401 314
Omsättningsskatt på motorfordon
469 154
406 978
465 071
572 822
Tobaksskatt
1 606 727
1 650 947
1 638 248
1 692 390
1 878 845
Rusdrycksförsäljningsmedel av parti-
handelsbolag
36 164
40 123
40 570
28 872
Rusdrycksförsäljningsmedel av de-
taljhandelsbolag
53 097
52 634
50 397
50 702
56 509
Skatt på sprit
1 900 243
1 971 784
2 100010
2 178 240
2 244 103
Skatt på vin
225 158
256 739
297 733
340 570
356 282
Skatt på malt- och läskedrycker
474 785
580 181
607 786
631 091
680 708
Energiskatt
971 028
1 073 071
1 066 534
1 222 408
Särskild skatt på motorbränslen
238 984
422 481
744 336
776 480
715 660
Särskild vägtrafikskatt
—
___
___
___
55 723
Skatt på annonser och reklam m. m.
—
___
38 235
48 375
87 812
Skatt på spel
—
___
58 669
Investeringsavgift
—
4 494
2 008
—
Säger för tullar och acciser 14 155 492 16 911 259 20 012 337 21 774 968 23 310 857 Säger för skatter 35 568 502 40 406 181 45 805 211 47 364 213 53 281 161
Uppbörd i statens verksamhet:
Expeditionsavgifter 69 703 69 908 68 972 108 283 102 108
Bidrag till kostnader för polis-, dom stols- och uppbördsväsendet m. ra. 99 739 84 135 83 438 74 546 75 243
» Därav skatt på spel 8 984 tkr.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen
1969/70 1970/71 1971/72 1972/73 1973/74
Vattendomstolsavgifter
Inkomster vid kriminalvården
Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten
Bidrag till riksförsäkringsverket och försäkringsrådet
Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium
Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium
Inkonnster vid den statliga läkemedelskontroUen
Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium
Inkomster vid karolinska sjukhuset
Inkomster vid Vipeholms sjukhus m. m.
Inkomster vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare
Inkomster under anslaget kostnader för viss utbildning av handikappade
Inkomster vid arbetarskyddsstyrelsen
Inkomster av arbetsgivaravgifter till arhetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verksamhet
Inkomster vid arbetsmedicinska institutet
Inkomster till arbetarskyddsverkets och arbetsmedicinska institutets verksamhet
Inkomster vid statens vägverk
Inkomster vid statens trafiksäkerhetsverk
Körkortsavgifter
Avgifter för registrering av motorfordon
Försäljning av sjökort m. m.
Fyravgifter (fyr- och båkmedel)
Lotsavgifter (lotspenningar)
Skeppsmätningsavgifter m. m.
Fartygsinspektionsavgifter m. m.
Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
Inkomster vid statens geotekniska institut
Pensionsmedel m. m.
Inkomst av myntning m. m.
Kontrollstämpelmedel
Bidrag till statens bränslekontrolle-rande verksamhet
Bidrag till bankinspektionen
Bidrag för revision av sparbankerna
Bidrag till försäkringsinspektionen
Ersättning för kilometerräknarapparatur
Avgifter för granskning av biograffilm
Inkomster vid riksantikvarieämbetet
Avgifter för särskild prövning och fyllnadsprövning inom skolväsendet
Inkomster vid statens maskinprovningar
Inkomster vid lantbruksnämnderna
Inkomster vid statens hingstdepå och stuteri
Inkomster vid statens jordbruksnämnd
600 —13 411
891 7 787
2 505 4 634
330 15 586
1 322 -1 943
13 202
15 872
—
-
9 536
8 451
11 271
13 895
15 408
6 170
20 445 2 205
9 192
9 149
135 560
1296 146 294
1 245 185 068
1589 208 050
1444 277 366
2 015
—
—
2 737 1826
1085 2 305
20 661
— 16 028
779 —
—
—
7 365
—
—
1 183
2 487
18 322
18 669
18 536
20 797
25 700
—
__
__
5 044
36 296
16 697
29 377
47 867
60 906
2 043
2 157
2 291
2 465
48 456
65 217
79 988
82 808
30 340
28 452
21 119
25 552
24 358
1 990
1 560
—
—
2 497
3 399
3 520
15 268
16 117
18 543
17 672
16 380
2 772
2 948
3 404
4 109
179 153
237 627
251 372
316 449
218 186
42 366
29 455
105 737
76 900
32 170
1 121
—
—
- 31
_
__
_
3 775
4 356
4 630
4 859
5 593
2 390
2 335
2 836
3 093
3 497
—
—
__
—
34 509
3 150
2 964
5 911
3 144
4 293
—
—
—
1 088
2 767
2 972
3 594
3 697
4 562
1 172
_
1204 Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
1969/70 1970/71
1971/72 1972/73 1973/74
Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt
Avgifter för växtskyddsinspektion m. m.
Inkomster vid statens lantbrukskemiska laboratorium (kontrollanstalt)
Avgifter vid köttbesiktning
Inkomster vid statens livsmedelsverk
Inkomster vid statens institut för folkhälsan
Inkomster vid statens veterinärmedicinska anstalt
Inkomster vid veterinärhögskolan
Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkningen
Inkomster av statens gruvegendom
Inkomster vid statens institut för konsumentfrågor
Inkomster vid patent- och registreringsväsendet
Avgifter för registrering i förenings-ra. fl. register
Exekutionsavgifter
Restavgifter
Inkomster vid statens planverk
Inkomster vid lantmäteriväsendet
Inkomster vid rikets allmänna kartverk
Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning
Inkomst av justering och ädelmetaUkontroll
Inkomster vid statens provningsanstalt
Inkomster vid statens skeppsprovningsanstalt
Tillsyn av atomenergianläggningar m. m.
Ersättning för vissa komplementkostnader
7 396 638
2 102
7 458
5 233 1748
5 034 1 627
5 962 1907
5 613 2000
6 395 2 159
937 7 492
1341 7 118
1 341
7 173
1 501 6 947 1 169
1 823 7 589 1 447
1 435
—
-
3 817 1 180
3 492 1 346
4 067 1 558
4 841 2 029
5 297
167 17 886
131 12 640
138 29 415
156 29 401
181 49 851
1 305
-
40 826
37 716
37 798
44 119
43 138
39 727
48 257
1 102 15 440 46 365
1 308
2 017
17 718
53 372
3 289
14 769
53 460
3 572 14 008 53 260
8 594 4 368
785 5 781
1 152
vid vissa myndigh
eter m.
m.
—
6 303
7 339
34 593
38 486
Säger för uppbörd i
' statens verksamhet
914 214
904 455
1 107 317
1 288 238
/ 313 080
Diverse inkomster:
Bötesmedel
Totalisatoravgift
Tipsmedel
Lotterimedel
övriga diverse inkomster
80 699 102 226 152 473 148 139 148 675
80 168 100 588 204 834 167 459
76 749
82 765 102490 265 324 181 135
55 454
93 528
89 738
285 473
195 310
81 221
104 225
93 533
291 847
185 361
86 620
Säger för diverse inkomster 632 211 629 799 687169 745 270 761586 Säger för skatter, avgifter, m. m. 37 114 928 41 940 434 47 599 696 49 397 722 55 355 827
Inkomster av statens kapitalfonder
Statens affärsverksfonder: Postverket Televerket Statens järnvägar Luftfartsverket Förenade fabriksverken Statens vattenfaUsverk Domänverket
12 912
5 780
12 719
95 003
47 603
150 029
156 802
230 017
193 000
237 012
40 668
17 458
__
__
100 000
15 050
13 678
22 969
16 172
277 922
343 495
400 240
480 401
12 000
34166
22 725
22 889
9 Riksdagen 1975.1 saml. Nr 1. Bilaga 1. Bil. 2
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 130
1969/70
1970/71
1971/72
1972/73
1973/74
Säger för statens affärsverksfonder
524 753
573 385
679 940
813 766
949 533
Riksbanksfonden
200 000
200 000
200 000
200 000
250 000
Statens allmänna fastighetsfond
72 630
125 634
117 545
286 384
345 588
Försvarets fastighetsfond
82 691
94 417
93 488
109 481
138 452
Statens utlåningsfonder:
Utrikesförvaltningens lånefond
111 Biståndsförvaltningens lånefond
30 Statens bosättningslånefond
7 244
8 313
9 021
9 130
8 820
Vattenkraftslånefonden
213 Luftfartslånefonden
3 621
3 617
3 331
3 157
2 909
Statens lånefond för den mindre
skeppsfarten
2 239
2 447
2 756
Statens lånefond för universitetsstudier
510¶Allmänna studielånefonden
9 196
14 545
9 086
39 825
33 775
Lånefonden för inventarier i student-
bostäder
1 705
—
__
—
Lånefonden för studentkårlokaler
184 Jordbrukets lagerhusfond
55 Jordbrukets maskinlånefond
1 116
234¶Statens sekundäriånefond för jordbru-
kare
7¶Fonden för supplementär jordbruks-
kredit
14¶Kraftledningslånefonden
76 Egnahemslånefonden
2 327
1 468
1 191
970 Statens avdikningslånefond
1 679
1 659
1 569
Fiskerilånefonden
1 506
2 272
1 344
2 612
Lånefonden till främjande av bered-
ning och avsättning av fisk m. m.
105 Skogsväglånefonden
55¶Lånefonden för insamling av skogsfrö
—
—
—
Statens hantverks- och industrilåne-
fond
15 700
19 926
19 640
17 880
19 058
Statens sekundärlånefond för rederi-
näringen
__
—
Lånefonden för bostadsförsörjning för
mindre bemedlade, barnrika familjer
1 649
1 549
1 251
919 Lånefonden för främjande av bostads-
byggande på landsbygden
0 Lånefonden för bostadsbyggande
645 688
1 102 044
1 274 878
1 450 387
1 655 486
Länefonden för inventarier i vissa
specialbostäder
—
—
2 036
2 308
2 269
Lånefonden för maskinanskaffning in-
om byggnadsindustrin
2 079
1 441
1 096
Lånefonden för kommunala mark-
förvärv
2 443
5 892
8 074
12 004
Lånefonden för allmänna samlingslo-
kaler
2 033
2 097
2 328
2 347
1 881
övriga utlåningsfonder
105¶Säger för statens utlåningsfonder
699400
I 167 591
1 339 248
1 544 334
1 747 823
Fonden för låneunderstöd
33136
46 736
43 038
52 607
72178 Fonden för statens aktier
19 371
18 291
19 787
28 460
51947 Fonden för beredskapslagring
•
66 558
65 485
70589
70 366
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 131
1969/70 1970/71 1971/72 1972/73 1973/74
68 276
68 326
68 223
67 166
70 896
2 029
2 150
2 173
2 026
6 123
6 569
6 668
6 689
6 784
1 13 571
14 609
14 654
15 046
15 598
90 272
95 784
Statens pensionsfonder: Folkpensioneringsfonden Civila tjänstepensionsfonden Militära tjänstepensionsfonden Allmänna familjepensionsfonden Statens pensionsanstalts pensionsfond Pensionsfonden för vissa riksdagens verk
Säger för statens pensionsfonder
Diverse kapitalfonder 49 933 52 784 52 849 52171 55 122
Säger för inkomster av statens kapitalfonder 1 772 187 2 437 332 2 703 367 3 249 016 3 776 793
Summa 38 887 114 44 377 767 50 303 063 52 646 738 59 132 620
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen
132¶Bilaga B
Beräkning rörande utfallet av driftbudgetens inkomstsida för budgetåret 1974/75
I riks-
Beräknat
staten
utfall
beräknat
belopp
Tusental
Tusental
kr.
kr.
A. Skatter, avgifter, m. m. I. Skatter:
1. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse samt socialförsäkringsavgifter:
a) Skatt pä inkomst och förmögenhet samt
socialförsäkringsavgifter m. m., bevillning
29 800 000
29 200 000
b) Kupongskatt, bevillning
26 000
29 000
c) Utskiftningsskatt och ersättningsskatt.
bevillning
d) Skogsvårdsavgifter, bevillning
11 700
11 700
e) Bevillningsavgifter för särskilda förmå-
ner och rättigheter, bevillning
2 500
f) Arvsskatt och gåvoskatt, bevillning
300 000
300 000
g) Lotterivinstskatt, bevillning
145 000
160 000
h) Stämpelskatt och stämpelavgift, bevill-
ning
406 500
408 000
2. Automobilskattemedel:
a) Bensin- och brännoljeskatt, bevillning
1 800 000
1 781000
b) Vägtrafikskatt, bevillning
1745 000
1800 000
3. Allraän arbetsgivaravgift, bevillning
5 190 000
5 370 000
4. Tullar och acciser:
a) Tullmedel, bevillning
1090 000
1 185 000
b) Mervärdeskatt, bevillning
14 030 000
14 700 000
c) Särskilda varuskatter, bevillning
406 000
403 000
d) Omsättningsskatt på motorfordon,
bevillning
616 000
651 500
e) Tobaksskatt, bevillning
1 847 000
1 990 000
f) Rusdrycksförsäljningsmedel av parti-
handelsbolag, bevillning
35 000
20 000
g) Rusdrycksförsäljningsmedel av detalj-
handelsbolag, bevillning
50 000
h) Skatt på sprit, bevillning
2 805 000
2 900 000
i) Skatt på vin, bevillning
430 000
435 000
j) Skatt på malt- och läskedrycker, be-
villning
695 000
645 000
k) Energiskatt, bevillning
I 945 000
1959 000
1) Särskild skatt på motorbränslen.
bevillning
m) Oljelagringsavgift, bevillning
115 000
n) Särskild vägtrafikskatt, bevillning
o) Skatt på annonser och reklam.
bevillning
90 000
105 500
p) Skatt på spel, bevillning
60 000
65 000
Säger för skatter
63 810 200
64 465 200
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
133 I riks-
Beräknat
staten
utfall
beräknat
belopp
Tusental
Tusental
kr.
kr.
II. Uppbörd i statens verksamhet:
1. Expeditionsavgifter
2. Bidrag till kostnader för polis-, domstols-och uppbördsväsendet m. m.
3. Vattendomstolsavgifter
4. Inkomster vid kriminalvården
5. Bidrag till riksförsäkringsverket och försäkringsrådet 16 200
6. Inkomster vid den statliga läkemedels-kontrollen 8 975
7. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium
8. Inkomster vid karolinska sjukhuset
9. Inkomster vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare
10. Inkomster under anslaget kostnader för viss utbildning av handikappade
11. Inkomster vid arbetarskyddsstyrelsen
12. Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetarskydds-
stjrrelsen och yrkesinspektionens verksamhet
14
15, 16.
Inkomster vid statens vägverk, att tillföras
automobilskattemedlen
Inkomster vid statens trafiksäkerhetsverk,
att tillföras automobilskattemedlen
Körkortsavgifter
Avgifter för registrering av motorfordon
23. 24. 25.
17. Försäljning av sjökort
18. Fyravgifter
19. Lotsavgifter
20. Skeppsmätningsavgifter
21. Fartygsinspektionsavgifter m. m.
22. Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Inkomster vid statens geotekniska institut Ersättning för visst värderingsförfarande Pensionsmedel m. m.
31. 32. 33.
34. 35. 36.
37.
38. 39.
23. Inkomst av myntning m. m.
24. Bidrag till bankinspektionen
25. Bidrag för revision av sparbankerna
26. Bidrag till försäkringsinspektionen
27. Ersättning för kilometerräknarapparatur Avgifter för granskning av biograffilm Inkomster vid riksantikvarieämbetet Avgifter för särskild prövning och fylhiads-prövning inom skolväsendet Inkomster vid statens maskinprovningar Inkomster vid lantbruksnämnderna Inkomster vid statens jordbruksnämnd Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt
Avgifter för växtskyddsinspektion m. m. Inkomster vid statens lantbrukskemiska laboratorium
40. Avgifter vid köttbesiktning
41. Inkomster vid statens livsmedelsverk
107 700 105 000
75 300
75 284
2 600
30 600 800
18 000 9 098
1713 216 320
1600 228 100
1 825
65 1825
29 700 2 000
23 500
23 800
44 350
54 500
64 750
2 430
2 430
89 000
89 500
25 000
25 000
1 800
3 770
3 600
20 100
22 116
4 000
4 200
293 000
285 000
50 000
32 000
5 970
6 373
3 575
3 734
4 890
4 890
4 500
7 100
2 445
3 760
8 300
8 850
2000 Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen
134 I riks-
Beräknat
staten
utfall
beräknat
belopp
Tusental
Tusental
kr.
kr.
42. Inkomster vid statens veterinärmedicinska anstalt
43. Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkningen
44. Inkomster av statens gruvegendom
45. Inkomster vid patent- och registreringsväsendet
46. Avgifter för registrering i förenings- m. fi. register
47. Exekutionsavgifter
48. Restavgifter
49. Inkomster vid statens planverk
50. Inkomst av justering och ädelmetaUkontroll
51. Ersättning för vissa komplementkostnader vid vissa myndigheter m. m.
Säger för uppbörd i statens verksamhet
4 800
5 500
196 33 000
196 34 000
44 700
46 755
3 460 17 100 55 200
2 000
3 651 15 227 54 285
1 600
7 900
35 837
44 676
; 321 372
1 326 252
III. Diverse inkomster:
1. Bötesmedel
2. Totalisatoravgift
3. Tipsmedel
4. Lotterimedel
5. övriga diverse inkomster
95 000
105 000
95 000
110 000
295 000
304 000
189 000
85 000
90 000
Säger för diverse inkomster 751 000 798 000 Säger för skatter, avgifter, m. m. 65 882 572 66 589 452
B. Inkomster av statens kapitalfonder
I. Statens affärsverksfonder:
1. Postverket
2. Televerket
3. Statens järnvägar
4. Luftfartsverket
5. Förenade fabriksverken
6. Statens vattenfallsverk
7. Domänverket
Säger för statens affärsverksfonder II. Riksbanksfonden
III. Statens allmänna fastighetsfond
IV. Försvarets fastighetsfond V. Statens utlåningsfonder
VI. Fonden för läneunderstöd VII. Fonden för statens aktier VIII. Fonden för beredskapslagring
3 400
159 300
35 000
18 700
570 000
23 000
175 100
70 000
26 100
570 000 23 000
509 900
886 100
250 000
250 000
432 505
432 505
129 417
129 417
1 964 857
1 955 335
82 603
III 115
101 460
79 250
81410 Bilaga 2 Riksrevisionsvcrkets inkomstberäkning
135¶IX. Statens pensionsfonder:
1. Folkpensioneringsfonden
2. Civila tjänstepensionsfonden
3. Militära tjänstepensionsfonden
4. Allmänna familjepensionsfonden
5. Statens pensionsanstalts pensionsfond
6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk
Säger för statens pensionsfonder
X. Diverse kapitalfonder:
1. Fonden för kreditgivning till utlandet
2. Övriga diverse kapitalfonder
Säger för diverse kapitalfonder Säger för inkomster av statens kapitalfonder
I riks-
Beräknat
staten
utfall
beräknat
belopp
Tusental
Tusental
kr.
kr.
72 000
2 150
2 200
6 800
6 800
15 300
16 000
95 570
97 307
2 715 66 467
2715 61450
4 013 056
4 080 302
Tillsammans 69 895 628 70 669 754
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 136
Bilaga C
Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret 1975/76
Tusental Tusental kr. kr.
A. Skatter, avgifter, m. m. I. Skatter:
1. Skatt pä inkomst, förmögenhet och rörelse samt socialförsäkringsavgifter:
a) Skatt på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter m. m., bevillning 32 300 000
b) Kupongskatt, bevillning 30 000
c) Utskiftningsskatt och ersättningsskatt, bevillning 1 500
d) Skogsvårdsavgifter, bevill ning 11 700
c) Bevillningsavgifter för sär skilda förmåner och rätfig heter, bevillning 2 500
f) Arvsskatt och gåvoskatt.
bevillning
320 000
g) Lotterivinstskatt, bevillning
170 000
h) Stämpelskatt och stämpel-
avgift, bevillning
428 000 33 263 700
2. Automobilskattemedel:
a) Bensinskatt, bevillning
I 826 000
b) Vägtrafikskatt, bevillning
1 900 000 3 726 000
3. Allmän arbetsgivaravgift.
bevillning
5 985 000
4. Tullar och acciser:
a) Tullmedel, bevillning
1 015 000
b) Mervärdeskatt, bevillning
17 800 000
c) Särskilda varuskatter,
bevillning
414 000
d) Omsättningsskatt på motor-
fordon, bevillning
651 500
e) Tobaksskatt, bevillning
2 010 000
f) Rusdrycksförsäljningsmedel
av partihandelsbolag, be-
villning
30 000
g) Rusdrycksförsäljningsmedel
av detaljhandelsbolag, be-
villning
h) Skatt på sprit, bevillning
3 000 000
i) Skatt på vin, bevillning
485 000
j) Skatt på malt- och läske-
drycker, bevillning
646 000
k) Energiskatt, bevillning
2 195 000
1) Särskild beredskapsavgift
för oljeprodukter, bevillning
153 000
m) Särskild vägtrafikskatt,
bevillning
175 000
n) Skatt på annonser och
reklam, bevillning
o) Skatt pä spel, bevillning
70 000 28 806 500 71781200
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 137
Tusental Tusental kr. kr.
II. Uppbörd i statens verksamhet:
1. Expeditionsavgifter 110 000
2. Bidrag till kostnader för polis-, domstols-
och uppbördsväsendet m. m. 74 157
3. Vattendomstolsavgifter I 000
4. Inkomster vid kriminalvården 10
5. Bidrag till riksförsäkringsverket och försäkringsrådet 19 200
6. Inkomster vid den statliga läkemedelskontrollen 9 398
7. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium 1 612
8. Inkomster vid karolinska sjukhuset 228 100
9. Inkomster vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare 250
10. Inkomster under anslaget kostnader för
viss utbildning av handikappade 65
24 000
44 000
66 350
2 630
92 500
25 500
2 100
3 700
22 983
474 000
56 000
6 800
3 753
4 958
7 400
3 895
2 400
9 500
2 500
11. Inkomster vid arbetarskyddsstyrelsen 2 065
12. Inkomster av arbetsgivaravgifter tiU arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionens verksamhet 33 400
13. Inkomster vid statens vägverk, att tillföras automobilskattemedlen 800
14. Inkomster vid statens trafiksäkerhetsverk, att tillföras automobilskattemedlen
15. Körkortsavgifter
16. Avgifter för registrering av motorfordon
17. Försäljning av sjökort
18. Fyravgifter
19. Lotsavgifter
20. Skeppsmätningsavgiffer
21. Fartygsinspektionsavgifter m. m.
22. Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
23. Inkomster vid statens geotekniska institut
24. Ersättning för visst värderingsförfarande
25. Pensionsmedel m. m.
26. Inkomst av myntning m. m.
27. Bidrag till bankinspektionen
28. Bidrag för revision av sparbankerna
29. Bidrag till försäkringsinspektionen
30. Ersättning för kilometerräknarapparatur
31. Avgifter för granskning av biograffilm
32. Inkomster vid riksantikvarieämbetet
33. Avgifter för särskild prövning och fyllnadsprövning inom skolväsendet
34. Inkomster vid statens maskinprovningar
35. Inkomster vid lantbruksnämnderna
36. Inkomster vid statens jordbruksnämnd
37. Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt
38. Avgifter för växtskyddsinspektion m. m.
39. Inkomster vid statens lantbrukskemiska laboratorium
40. Avgifter vid köttbesiktning
41. Inkomster vid statens livsmedelsverk
42. Inkomster vid statens veterinärmedicinska
anstalt 5 700
43. Avgifter för statskontroll av krigsmateriel tillverkningen 230
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen
111.
44. Inkomster av statens gruvegendom
45. Inkomster vid bergsstaten
46. Inkomster vid patent- och registreringsväsendet
47. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register
48. Exekutionsavgifter
49. Restavgifter
50. Inkomster vid statens planverk
51. Ersättning för vissa komplcmentkostnader vid vissa myndigheter m. m.
Diverse inkomster:
1. Bötesmedel
2. Totalisatoravgift
3. Tipsmedel
4. Lotterimedel
5. Övriga diverse inkomster
Tusental kr.
Tusental kr.
40 000 3 000
48 230
3 698 15 373 55 212
1 200
41 306
1 562 066
106 000 115000 304 000 189 000 85 000
799 000
74 142 266
B. Inkomster av statens kapitalfonder
I. Statens affärsverksfonder:
1. Postverket
2. Televerket
3. Statens järnvägar
4. Luftfartsverket
5. Statens vattenfallsverk
6. Domänverket
25 500 157 500
10 000
27 800 700 000
23 000
943 800
II. Riksbank.-ifonden
III. Statens alhnänna fastighetsfond:
1. Slottsbyggnadernas dclfond
2. Kriminalvårdsstyrelsens
3. Beskickningsfastigheternas
4. Karolinska sjukhusets
5. Akademiska sjukhusets
6. Byggnadsstyrelsens
7. Generaltullstyrelsens
IV. Försvarets fastighetsfond V. Statens utlåningsfonder:
9 968
10 490
39 901
13 468
432 195
250 000
506 186 135 054
Utrikesförvaltningens lånefond Biständsförvaltningens lånefond Statens bosättningslånefond Vattenkraftslånefonden Luftfartslånefonden
Statens lånefond för den mindre skeppsfarten
7. Statens lånefond för universitetsstudier
8. Studiemedelsfonden
9. Lånefonden för studentkårlokaler
10. Jordbrukets lagerhusfond
11. Jordbrukets maskinlånefond
12. Kraftledningslånefondea
13. Egnahemslånefonden
14. Statens avdikningslånefond
10 000
2 600
3 200 400
38 000
1 600
Bilaga 2 Riksrevisionsvcrkets Inkomstberäkning
15. Fiskerilånefonden
16. Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m.
17. Skogsväglånefonden
18. Statens hantverks- och industrilånefond
19. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer
20. Lånefonden för bostadsbyggande
21. Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder
22. Lånefonden för maskinanskalTning inom byggnadsindustrin.
23. Lånefonden för kommunala markförvärv
24. Lånefonden för allmänna samlingslokaler
25. Övriga utlåningsfonder
VI. Fonden för låneunderstöd:
1. Kammarkollegiets delfond
2. Arbetsmarknadsstyrelsens "
3. Bostadsstyrelsens "
4. Riksbankens "
5. Riksgäldskontorets "
VII. Fonden för statens aktier VIII. Fonden för beredskapslagring IX. Statens pensionsfonder:
1. Folkpensioneringsfonden
2. Civila tjänstepensionsfonden
3. Militära tjänstepensionsfonden
4. Allmänna familjepensionsfonden
5. Statens pensionsanstalts pensionsfond
6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk
X. Diverse kapitalfonder:
1. Fonden för kreditgivning till utlandet
2. Övriga diverse kapitalfonder
Summa
Tusental kr.
Tusental kr.
2 100
2 325 000
2 100
26 900
2 700
2 438 626
28 000
75 000
25 770
104 035
122 850
93 254
72 500
2 250
6 850
16 000
97 917
2 360 78 33S
80 698
4 772 420
78 914 686
Anm. I riksstaten upptas som lägsta belopp 1 000 kr. I specifikationerna (Bil. B och C) har beloppen uppförts i tusental kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 140
InnehåU
Inledning
Totalbudgetens utfall budgetåren 1969/70—1973/74 s. 2. — Totalbudgetens utfall budgetåret 1973/74 s. 3. — Driftbudgetens mkomster budgetåret 1974/75 s. 5. — Utvecklingen av skatteunderlaget verksamhetsåren 1968—1973 s. 6. — Taxeringsstatistik avseende 1974 års taxering s. 11. — Utvecklingen av skattc-underiaget verksamhetsåren 1974, 1975 och 1976 s. 12.
Driftbudgetens inkomster
A. Skatter, avgifter, m. m. 18
/. Skatter 18
1. Skatt på inkomst, förraögenhet och rörelse samt socialförsäkrings-
avgifter
18¶Skatt pä inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter
m.m.
18¶Kupongskatt
41¶Utskiftningsskatt och ersättningsskatt
41 Skogsvårdsavgifter
42¶Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter
43¶Arvsskatt och gåvoskatt
43¶Lotterivinstskatt
44¶Stämpelskatt och stämpelavgift
2. Automobilskattemedel
46 Bensin- och brännoljeskatt
46 Vägtrafikskatt
3. Allmän arbetsgivaravgift
4. Tullar och acciser
52¶Tullmedel
52 Mervärdeskatt
55¶Särskilda varuskatter
59¶Omsättningsskatt på motorfordon
61¶Tobaksskatt
62¶Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag
64¶Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag
64 Skatt på sprit
65¶Skatt pä vin
66¶Skatt på malt- och läskedrycker
67¶Energiskatt
68¶Särskild skatt på motorbränslen
71¶Särskild beredskapsavgift för oljeprodukter
72¶Särskild vägtrafikskatt
73¶Skatt på annonser och reklam
74 Skatt på spel
//. Uppbörd i statens verksamhet
75¶UI. Diverse inkomster
86 Bötesmedel
86 Totalisatoravgift
87 Tipsmedel
87 Lotterimedel
88 Övriga diverse inkomster
89¶Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 141
B. Inkomster av statens kapitalfonder 90
/. Statens affärsverksfonder 90
Postverket 90
Televerket 97
Statens järnvägar 99
Luftfartsverket 102
Förenade fabriksverken 104
Statens vattenfallsverk 106
Domänverket 111
//. Riksbanksfonden 113
///. Statens allmänna fastighetsfond 113
IV. Försvarels fastighetsfond 114
V. Statens utlåningsfonder 114
VI. Fonden för låneunderstöd 115
VU. Fonden för statens aktier 115
VIII. Fonden för beredskapslagring 116
IX. Statens pensionsfonder 116
X. Diverse kapitalfonder 117
Kapitalbudgetens inkomster 118
Sammanfattning 121 Bilaga A. Inkomster pä driftbudgeten budgetåren 1969/70—1973/74 127 Bilaga B. Beräkning rörande utfallet av driftbudgetens inkomstsida för bud getåret 1974/75 132 Bilaga C. Specifikation av inkomstema på driftbudgeten för budgetåret 1975/ 76 136
KUNGL. BOKTR. STOCKHOLM 1975 740611
Bilaga 3
Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret 1975/76
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen 1
Bilaga 3 Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret 1975/76
A Skatter, avgifter, ni. m.
I Skatter:
1¶Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse samt socialförsäk ringsavgifter:
a Skatt på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter m. m., bevillning 32 230 000 000
b Kupongskatt, bevillning 30 000 000
c Utskiftningsskatt och er sättningsskatt, bevillning 1 500 000
d Skogsvårdsavgifter, bevillning 11 700 000
e Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, bevillning 2 500 000
f Arvsskatt och gåvoskatt,
bevillning 320 000 000
g Lotterivinstskatt, Z)ev;7/rtw 188 000 000
h Stämpelskatt och stämpelavgift,
bevillning 428 000 000 33 211 700 000
2 Automobilskattemedel: a Bensinskatt,
bevillning 1 826 000 000
b Vägtrafikskatt, bevillning 1 900 000 000 3 726 000 000
3 Allmän arbetsgivaravgift, bevillning 5 985 000 000
4 Tullar och acciser:
a Tullrr\ede[, bevillning 1015 000 000
b Mervärdeskatt, 6ev/7/m« 17 800 000 000
c Särskilda varuskatter,
bevillning 414 000 000
d Omsättningsskatt på motor fordon, fcev/Wwn 651500 000
e Tobaksskatt, 6ev/7/«/// 2 010 000 000
f Rusdrycksförsäljningsmedel
av partihandelsbolag, bevillning 30 000 000
g Rusdrycksförsäljningsmedel av
detaljhandelsbolag, bevillning 51 OOOOOO
h Skatt på sprit, bevillning 3 000 000 000
i Skatt på vin, bevillning 485 000 000
j Skatt på malt- och läske drycker, bevillning 646 000 000
k Energiskatt, 6ev///m/i 2 195 000 000
1¶Särskild beredskapsavgift för
oljeprodukter, bevillning 153 000 000 1—Riksdagen 1975. Nr 1. Bilaga 1 Finansplanen Bil. 3
Prop. 1975:1 Finansplanen 2
m Särskild vägtrafikskatt,
bevillning 175 000 000
n Skatt på annonser och
reklam, bevillning 111 000 000
o Skatt på spel, 6ew7/m/7ff 70 000 000 28 806 500 000 71729 200 000
II Uppbörd i statens verksamhet:
110 000 000
74 157 000
1 000 000
10 000
19 200 000
12 635 000
1 612 000
232 000 000
1¶Expeditionsavgifter
2¶Bidrag till kostnader för polis-, domstols- och uppbördsväsendet m. m.
3¶Vattendomstolsavgifter
4¶Inkomster vid kriminalvården
5¶Bidrag till riksförsäkringsverket och försäkrings-rådet
6 Inkomster vid den statliga läkemedelskontrollen
7 Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium
8 Inkomster vid karolinska sjukhuset
9¶Inkomster vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare 250 000
10¶Inkomster under anslaget kostnader för viss utbildning av handikappade 65 000
11¶Inkomster vid arbetarsk.yddsstyrelsen 2 065 000
12¶Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verksamhet 33 400 000
13¶Inkomster vid statens vägverk, att tillföras automobilskattemedlen 800 000
14¶Inkomster vid statens ti'afiksäkerhetsverk, att tillföras automobilskattemedlen 28 500 000
15¶Körkortsavgifter 44 000 000
16¶Avgifter för registrering av motorfordon 66 350 000
17¶Försäljning av sjökort 2 630 000
18¶Fyravgifter 105 500 000
19¶Lotsavgifter 25 500 000
20¶Skeppsmätningsavgifter 2 100 000
21¶Fartygsinspektionsavgifter m. m. 3 700 000
22¶Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 22 983 000
23¶Inkomster vid statens geotekniska institut 4 000 000
24¶Ersättning för visst värderingsföriarande 40 000
25¶Pensionsmedel m. m. 474 000 000
26¶Inkomst av myntning 65 000 000
27¶Bidrag till bankinspektionen 6 900 000
28¶Bidrag för revision av sparbankerna 975 000
29¶Bidrag till försäkringsinspektionen 3 753 000
30¶Ersättning för kilometOTäknarapparatur 1 000
31¶Avgifter för granskning av biograffilm 285 000
32¶Inkomster vid riksantikvarieämbetet 4 958 000
33¶Avgifter för särskild prövning och fyllnadsprövning inom skolväsendet 590 000
34¶Inkomster vid statens maskinprovningar 800 000
35¶Inkomster vid lantbruksnämnderna 5 000 000
36¶Inkomster vid statens jordbruksnämnd 1 400 000
Bil. 3. Specifikation av inkomstema på driftbudgeten
37 Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt
38 Avgifter för växtskyddsinspektion m. m.
39 Avgifter vid köttbesiktning
40¶Inkomster vid statens Uvsmedelsverk
41 Inkomster vid statens veterinärmedicinska anstalt
42¶Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkningen
43¶Inkomster av statens gruvegendom
44¶Inkomster vid bergsstaten
45 Inkomster vid patent- och registreringsväsendet
46 Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register
47 Exekutionsavgifter
48 Restavgifter
49¶Inkomster vid statens planverk
50¶Ersättning för vissa komplementkostnader vid vissa myndigheter m. m.
III Diverse inkomster:
1 Bötesmedel
2¶Totalisatormedel
3 Tipsmedel
4 Lotterimedel
5 Övriga diverse inkomster
7 400 000
3 895 000
9 500000
1 500 000
5 700 000
230 000
40 000 000
3 000 000
48 230 000
3 698 000
15 373 000
55 212 000
1 200 000
41 393 000
1 592 490 000
106 000 000
115 000 000
345 800 000
189 000 000
85 000 000
840 800 000
74 162 490 000
B Inkomster av statens kapitalfonder
I Statens affärsverksfonder:
1 Postverket
2 Televerket
3 Statens järnvägar
4 Luftfartsverket
5¶Statens vattenfalls verk
6 Domänverket
II Riksbanksfonden III Statens allmänna fastighetsfond:
delfond
1¶Slottsbyggnadernas
2 Kriminalvårdsstyrelsens
3 Beskickningsfastighetemas
4¶Karolinska sjidchusets
5 Akademiska sjukhusets
6 Byggnadsstyrelsens
7 Generaltullstyrelsens
IV Försvarets fastighetsfond
25 500 000 157 500 000
10 000 000
27 800 000 700 000 000
23 000 000
9 968 000
10 490 000
39 901 000
13 468 000
432 195 000
163 000
943 800 000 250 000 000
506 186 000 130 354 000
Statens utlåningsfonder:
1 Utrikesförvaltningens lånefond
2 Biståndsförvaltningens lånefond
3 Statens bosättningslånefond
4¶Vatteokraftslånefonden
110 000
50 000
10 000 000
250 000
Prop. 1975: 1 Bilaga 1 Finansplanen
5 Luftfartslånefonden
6¶Statens lånefond för den mindre skeppsfarten
7¶Statens lånefond för UEiiversitetsstudier
8¶Studiemedelsfonden
9¶Lånefonden för studentkårlokaler
10 Jordbrukets lagerhusfond
11 Jordbrukets maskinlånefond
12¶Kraftledningslånefondeii
13 Egnahemslånefonden
14 Statens avdikningslånefond
15 Fiskerilånefonden
16¶Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m.
17 Skogsväglånefonden
18¶Statens hantverks- och industrilånefond
19¶Länefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, bamrika familjer
20 Lånefonden för bostadsbyggande
21 Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder
22¶Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrin
23¶Länefonden för kommunala markförvärv
24¶Lånefonden för allmänna samlingslokaler
25¶Övriga utlåningsfonder
VI Fonden för låneunderstöd:
1 Kammarkollegiets delfond
2 Arbetsmarknadsstyrelsens "
3 Bostadsstyrelsens "
4 Riksbankens "
5¶Riksgäldskontorets
VII Fonden för statens aktier VIII Fonden för beredskapslagring
IX Statens pensionsfonder:
1 Folkpensioneringsfonden
2 Civila tjänstepensionsfonden
3¶Militära tjänstepensionsibnden
4¶Allmänna familjepensiorisfonden
5 Statens pensionsanstalts pensionsfond
6¶Pensionsfonden för vissa, riksdagens verk
X Diverse kapitalfonder:
1 Fonden för kreditgivning till utlandet
2 Övriga diverse kapitalfonder
2 600 000
3 200 000
400 000
38 000 000
190 000
40 000
100 000
40 000
700 000
1600 000
2 100 000
105 000
45 000
21 OOOOOO
670 000
2 325 000 000
2 100 000
643 000
26 900 000
2 700 000
83 000
2 438 626 000
28 000 000
75 000 000
240 000
25 000
770 000
104 035 000
122 850 000
87 599 000
72 500 000
2 250 000
270 000
6 850 000
16 000 000
47 000
97 917 000
2 360 000
78 538 000
80 898 000
4 762 265 000
Summa kr. 78 924 755 000
MARCUS OOKTR. STOCKHOLM 197S
Bilaga 4
Preliminärt förslag till investeringsplan och investeringsstater för budgetåret 1975/76
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen
Bilaga 4
Preliminärt förslag till investeringsplan för budgetåret 1915116
I. Statens affärsverksfonder:
A. Postverkets fond
B. Televerkets fond
C. Statens järnvägars fond
D. Luftfartsverkets fond
E. Fabriksverkens fond
F. Statens vattenfallsverks fond
G. Domänverkets fond
II. Statens allmänna fastighetsfond
III. Försvarets fastighetsfond
IV. Statens utlåningsfonder V. Fonden för låneunderstöd
VI. Fonden för statens aktier VII. Fonden för förlag till statsverket VIII. Fonden för beredskapslagring
IX. Diverse kapitalfonder:
A. Statens vägverks förrådsfond
B. Sjöfartsverkets fond
C. Fonden för Södertälje kanalverk
D. Statens datamaskinfond
E. Jordfonden
F. Förrådsfonden för ekonomiskt försvar
A vgår kapitalåterbetalning: Avsättning till fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster Övrig kapitalåterbetalning
— 3 002 000
—33 800 000
114 100 000
261 998 000
9 199 000
977 899 000
17 001 000
1 343 395 000
326 707 000
59 354 000
1 875 469 000
306 577 000
141 620 000
—5 000 000
40 000 000
3 899 000
43 888 000
8 000 000
9 501 000
-1062 000
64 227 000
Summa
4 152 349 000
1 000 000
23 875 000
24 875 000
1¶Riksdagen 1975.1 saml. Nr 1. Bilaga 1 Finansplanen Bd. 4
Summa 4 127 474 000
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen
PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL INVESTERINGSSTATER FÖR BUDGETÅRET 1975/76
I. Statens affärsverksfonder
813 800 000
813 800 000
C. Statens järnvägars fond
Avskrivningsmedel
Investeringsanslag
488 700 000
från statsbudgeten
24 600 000
inom fonden
342 000 000
Övriga kapitalmedel
8 000 000
Investeringsbemyndigande
114 100 000 488 700 000
488 700 000
D. Luftfartsverkets fond
Avskrivningsmedel
Investeringsanslag
286 000 000
från statsbudgeten
inom fonden
24 000 000
Övriga kapitalmedel
1000 Investeringsbemyndigande
261 998 000
A. Postverkets fond
Avskrivningsmedel från statsbudgeten inom fonden Övriga kapitalmedel 1 nvesteringsbemyndi gande
B. Televerkets fond
Avskrivningsmedel: Teleanläggningar m. m. från statsbudgeten inom fonden Avskrivningsmedel: Televisions- och ljudradioanläggningar inom fonden Övriga kapitalmedel: Teleanläggningar m. m. Investeringsbemyndigande: Teleanläggningar m. m.
23 000 000
—3 002 000
Investeringsanslag
Investeringsanslag:
Teleanläggningar m. m. Televisions- och ljudradioanläggningar
20 000 000
20 000 000
6 000 000 800 500 000
20 000 000
773 700 000 40100 000
40 100 000
1 000 000
-33 800 000
285 000 000
286 000 000
Bil. 4. Preliminärt förslag til! investeringsplan och investeringsstater
E. Fabriksverkens fond
Avskrivningsmedel
från statsbudgeten I 000
inom fonden 23 000 000
Investeringsbemyndigande 9 199 000
Investeringsanslag
32 200 000
32 200 000
F. Statens vattenfallsverks fond
Avskrivningsmedel
Investeringsanslag
från statsbudgeten
inom fonden
661000 000
Övriga kapitalmedel
10 000 000
Investeringsbemyndigande
977 899 000
1 648 900 000
32 200 000
1 648 900 000
1 648 900 000
G. Domänverkets fond
Investeringsbemyndigande
Summa investeringsbemyndigande n för statens affärs-
verksfonder
17 001 000
1 343 395 000
Summa investeringsanslag 17 001 000
II. Statens allmänna fastighetsfond
Avskrivningsmedel från statsbudgeten inom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande
241 038 000 66 331 000 15 050 000
326 707 000
649 126 000
Summa investeringsanslag 649 126 000
649126 000
III. Försvarets fastighetsfond
Avskrivningsmedel från statsbudgeten inom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande
192 701000 27 746 000 18 000 000 59 354 000
297 801 000
Summa investeringsanslag 297 801 000
297 801 000
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen IV. Statens utlåningsfonder
Utrikesförvaltningens lånefond
Investeringsbemyndigande 100 000 Investeringsanslag
100 000
Biståndsförvaltningens lånefond
Investeringsbemyndigande
1000
Investeringsanslag
1000
statens bosättningslånefond
Investeringsbemyndigande
1000
Investeringsanslag
1000
Statens lånefond för den mindre skeppsfarten Investeringsbemyndigande 25 000 000 Investeringsanslag
25 000 000
Studiemedelsfonden
Avskrivningsmedel från statsbudgeten
510 000 000
Investeringsanslag
510 000 000
Lånefonden för studentkårlokaler Investeringsbemyndigande 1000
Investeringsanslag
1000
Fiskerilånefonden
Investeringsbemyndigande
1000
Investeringsanslag
1000
Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m.
Avskrivningsmedel
från statsbudgeten 338 000 Investeringsanslag
Investeringsbemyndigande 362 000
700 000
700 000
700 000
1000 Statens fiskredskapslånefond
Investeringsbemyndigande
Statens hantverks- och industrilånefond Investeringsbemyndigande 30 000 000
Lånefonden för bostadsbyggande
I n vesteringsbemyndigande 1670 000 000
Investeringsanslag Investeringsanslag Investeringsanslag
1000
30 000 000
1 670 000 000
Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder Investeringsbemyndigande 1000 Investeringsanslag
1000
Lånefonden för kommunala markförvärv Investeringsbemyndigande 150 000 000
Investeringsanslag
150 000 000
Bil. 4. Preliminärt förslag till investeringsplan och investeringsstater
Lånefonden för allmänna samlingslokaler Investeringsbemyndigande 1000
Investeringsanslag
1000
Summa investeringsbemyndi- ganden för statens utlåningsfonder 1 875 469 000
V. Fonden för låneunderstöd
Avskrivningsmedel
från statsbudgeten Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande
56 120 000
97 910 000
306 577 000
460 607 000
Summa investeringsanslag 460 607 000
460 607 000
VI. Fonden för statens aktier
Avskrivningsmedel
från statsbudgeten Investeringsbemyndigande
50 000 000 141 620 000
191 620 000
Summa investeringsanlag 191 620 000
191 620 000
VII. Fonden för förlag till statsverket
Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande
65 000 000 —5 000 000
60 000 000
Investeringsanslag
60 000 000
60 000 000
VIII. Fonden för beredskapslagring Investeringsbemyndigande 40 000 000
Investeringsanslag
40 000 000
IX. Diverse kapitalfonder
A. Statens vägverks förrådsfond
Avskrivningsmedel
från statsbudgeten 1 000
inom fonden 60 500 000
Övriga kapitahnedel 1 500 000
Investeringsbemyndigande 3 899 000
Investeringsanslag
65 900 000
65 900 000
65 900 000
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen
Bil. 4. Preliminärt förslag tiill investeringsplan och investeringsstater
B. Sjöfartsverkets fond
Avskrivningsmedel
Investeringsanlag
73 400 000
från statsbudgeten
1 000
inom fonden
29 461 000
Övriga kapitalmedel
50 000
Investeringsbemyndigande
43 888 000 73 400 000
73 400 000
C. Fonden för Södertälje kanaherk
Investeringsbemyndigande
8 000 000
Investeringsanslag
8 000 000
D. Statens datamaskinfond
Avskrivningsmedel
Summa investeringsanslag
63 001 000
inom fonden
53 500 000
Investeringsbemyndigande
9 501 000 63 001 000
63 001 000
E. Jordfonden
Investeringsbemyndigande
1000
Investeringsanslag
1000
F. Förrådsfonden för ekonomiskt försvar
Avskrivningsmedel
Investeringsanslag
77 100 000
från statsbudgeten
77 100 000
inom fonden
1 062 000
Investeringsbemyndigande
—1 062 000 77100 000
77 100 000
Summa investeringsbe-
myndiganden för
diverse kapitalfonder
(54 227 000
SUMMA INVESTERINGSSTATER
Avskrivningsmedel från statsbudgeten inom fonden övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande
1 157 903 000
2152 200 000'
21.6 512 000
4 152 349 000
7 678 964 000
Summa investeringsanslag 7 678 964 000
7 678 964 000
MAKCUSBOKTR. STHLM 1975 740648
Bilaga 5
Vissa tabeller
rörande den statslinansiella
utvecklingen m.m.
Prop. 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen Bil. 5 Statsfinansiella utvecklingen
I
■5
zo in ■
•M (-4 o\
f Os r-,
00 t-
•t
tn o\ -t r
00 —i
o >o o o
>>
z
m - r) o vo m
o vo m »o
M- O
O rr) O VI
cn 00
n vo r~.
Os OOO
— CV M
r-J O
— n
.— r-l
r4
ve
Ov r-i so
00 rf.in
-T —"
-N Cv ()
»O ln
-- iri
■* Ov
r vo r — rl- vo IT) VD 00
VO V)
r-- o
TT C4
r- »o vo
rn o (1 Ov ov
M m v-1 Tf ov
— O —I VI r-
Vt in in ■*
I I
OOOOOO ty-, tn o o o o tn tn cn vo -<:j- tn
i
00 W-1
r-
"3-
Os in •o
tn t—
o ■v
00 *H
?
cn
VD
cn
1
8
CO Tt
r-t
TT
vo
o
1
a,
vo
rf — cn
s
"O
1 C
rt
>
TT
O —. —' rn
Tt
(N
vo vo
TJ-
tn
S
c c
s
M —1
vo
c-i
T3-
fS
»o
f- — O CO —' rn
t* cn n r4
-S o
•o
a so
on 3
■O JD
iS
4f
E -e
•i I- rt -ir t-
5 o Iii D Q
2 é 1
•o
'Fn'ä>
o
o3
.si
&■«
2 a
6 ES-
>:n
T3
t3 S
1—Riksdagen 1975. Nr 1. Bilaga 1 Finansplanen Bd. 5
00.
c -
m
Prop 1975:1 Bilaga 1 Finansplanen
Tab. 2. Statsbudgetens realekonomiska utveckling 1969/70—1975/76
Beloppen avrundade till närmaste 10-tal milj. kr. Löpande priser.
1969/70
1970/71
1971/72
1972/73
1973/74
1974/75 Riksstat
1975/76
Inkomster
40 400
45 640
51830
54 510
61490
71990
81320
Direkta skatter
17 670
19 070
20 520
19 050
21 800
30 690
33 210
Indirekta skatter
17 900
21 340
25 290
28 310
33 120
38 520
Ö\Tiga inkomster
4 830
5 230
6 030
7 150
8 210
8 180
9 590
Utgifter
44 220
48 270
55 500
60 720
70 880
81620
93 220
Konsumtion
20 540
25 170
28 510
34 920
40 130
Statlig
13 140
13 770
16 070
17 460
19 330
25 560
Kommunbidrag
7 400
8 000
9 100
12 340
13 190
14 570
Investeringar
4 930
5 380
6 060
7 220
7 580
7 590
8 100
Statliga
3 820
4 250
4 780
5 590
6 050
6 180
6 550
Kommunbidrag
1 110
1 130
1 530
1 410
1550 Transfereringar
14 450
16 830
20 000
27 590
33 410
40 810
Till hushåll inkl. social-
försäkringssektorn
10 940
12 560
14 970
15 960
20 570
23 480
26 230
Övriga transfereringar
3 510
4 270
5 030
5 610
7 020
9 930
14 580
övriga utgifter (inkl. rörliga
krediter)
4 290
4 300
4 270
3 420
4 040
5 700
4 180
Bil. 5 Statsfinansiella utvecklingen
Tab. 3. Statsskulden under budgetåren 1963/64—1973/74
Milj. kr.
Budgetår
Fonderad
Tillfällig
Totala
Därav placerat i
stats-
Stats-
stats-
skuld
skuld
skulden
Ränte-
Premie-
Stats-
Lån hos
Skatt-
Summa
löpande
obliga-
skuldför-
statsin-
kam-
(2-3)
obligationslån
tionslän
bindelser
stitutioner och fonder m. m
mar-växlar
9 Totalt
1963/64
16 080
3 190
19 270
14 553
2 448
1 252
1964/65
16 141
3 110
19 252
14 246
2 425
1965/66
15 967
3 655
19 622
12 853
2 425
1 152
2 073
1966/67
17 029
4 406
13 005
2 724
1 117
3 120
1967/68
18 420
6 614
25 034
2 925
1 102
1968/69
5 745
27 001
16 640
3 375
3 148
1969/70
24 380
6 580
30 960
18 249
3 550
5 243
1970/71
25 800
7 602
33 402
18 122
3 850
1 355
7 573
1971/72
28 511
8 698
37 209
22 992
4 050
1 140
6 737
1972/73
11 408
43 211
28 406
4 725
5 048
1973/74
37 282
15 393
52 675
34 805
6 000
2 109
6 095
Förändr.
under
budget-
året
1963/64
-f 607
- 412
-1- 195
+ 1614
-1- 196
- 30
4- 16
- 1413
1964/65
+ 61
- 79
- 18
- 307
- 23
- 45
+ 21
+ 110
1965/66
- 174
-i- 544
-f 370
- 1393
—
- 55
+ 97
-1-1892
1966/67
4- 1062
+ 751
+ 1813
-1- 152
+ 299
- 35
+ 42
+ 1047
1967/68
+ 1391
-f 2 208
-f3 599
+ 1910
+ 201
- 15
4- 42
4- 995
1968/69
4-2 836
- 869
-1- 1967
-t- 1725
+ 450
- 37
- 7
- 967
1969/70
-t-3 124
+ 835
-1-3 959
+ 1609
+ 175
+ 160
+ 48
+ 2 095
1970/71
+ 1420
-1- 1022
4-2 442
- 127
+ 300
+ 130
+ 61
+ 2 330
1971/72
-f 2711
+ 1096
+ 3 870
4-4 870
+ 200
-215
-237
- 836
1972/73
4-3 292
-f 2 710
+ 6 002
-1- 5 414
+ 675
-1- 849
-t- 38
- 1689
1973/74
+ 5 479
+ 3 985
+ 9 464
-1- 6 399
+ 1275
-f- 120
+ 164
+ 1047
MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1975
innehållsförteckning
Innehållsförteckning
Finansplanen
1. Den internationella ekonomiska utvecklingen 1
2. Konjunktur och ekonomisk politik i Sverige 1974 1
3. Den ekonomiska politiken 1975 12
3.1¶De internationella förutsättningarna 12
3.2¶Målen för den ekonmiska politiken 16
3.3¶Investeringspolitiken 16
3.4¶Sysselsättningspolitiken 20
3.5¶Finanspolitiken 21
3.6¶Prispolitiken 25
3.7¶Försörjningsbalans och bytesbalans 27
4. Budgetförslaget 1975/76 30
4.1¶Inkomster, utgifter och budgetsaldo 1973/74—1975/76 30
4.2¶Utgiftsprogrammet 32
5. Avslutning 40
Siirskilda frågor 43
Totalbudgetens utgiftsanslag 43
Totalbudgetens inkomster samt investeringsplan 44
Beräkning av anslagsbehållningarnas utveckling 51
Beräkning av dispositionen av rörliga krediter 52
Beräkning av tolalbudgeten 55
Hemställan 55
Tabellförteckning 57
Bilaga 1: Preliminär nationalbudget för år 1975
Bil. 1
188 Bil. 1
189 Bil. 1
191 Bd. 2
140¶Innehållsförteckning
Tabellförteckning
Diagramförteckning
Bilaga 2; Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
Innehållsförteckning
Bilaga 3: Specifikation av inkomsterna pä driftbudgeten för budgetåret 1975/76
Bilaga 4: Preliminärt förslag till investeringsplan och investeringsslater för budgetåret 1975/76
Bilaga 5: Vissa tabeller rörande den statsfinansiella utvecklingen m. m.
Tab. 1 Totalbudgetens utveckling 1966/67—1975/76
Tab. 2. Statsbudgetens realekonomiska utveckling 1969/70—1975/76
Tab. 3 Statsskulden under budgetåren 1964/65—1973/74
1¶Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 1. Finansplanen. Bilaga. Innehållsförteckning
KUNGL. eOKTK. STOCKHOLM 1975
BUaga 2 tiU budgetpropositionen 1975 Prop. 1975:1
Bilaga 2
För flera huvudtitlar gemensamma frågor
Utdrag FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1975-01-03
Föredragande: statsrådet Löfberg såvitt avser frågor under punkterna
1-11;
statsrådet Sträng såvitt avser punkten 12.
Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1975/76, såvitt avser för flera huvudtitlar gemensamma frågor
1¶Den allmänna lönenivån för statsanställda m. m.
För flertalet statstjänstemän och vissa andra tjänstemän i offentlig verksainhet tillämpas f. n. de lönevillkor som framgår av allmänt avlöningsavtal den 20 juni 1974 för statliga och vissa andra tjänstemän (AST) samt senare träffade ändringsavtal. Avtalen — som har träffats mellan statens avtalsverk (SAV) samt Statsanställdas förbund (SF), Stats-tjänsteraäimens riksförbund SR (SR), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO) och Tjänstemännens centralorganisations statstjänste-maimasektion (TCO-S) — har godkänts av riksdagens lönedelegation och Kungl. Maj:t.
För vissa statligt anställda läkare har förmånerna bestämts genom avtal mellan SAV och Sveriges läkarförbund. Den samordning som behövs mellan stat och kommim i läkarförhandlingama sker genom statens och konununemas samarbetsnämnd i lönefrågor. F. n. tillämpas för denna personal de lönevillkor som sammanfattats i avtal den 9 oktober 1974 om allmänna bestämmelser för vissa statliga läkare m. fl. (ABL).
SAV samt SF, SR, SACO och TCO-S har den 9 december 1974 träffat allmänt pensionsavtal för statliga och vissa andra tjänstemän. Avtalet har godkänts av riksdagens lönedelegation och Kungl. Maj-.t. Enligt avtalet gäller statens allmänna tjänstepensionsreglemente (1959: 287) —
1¶Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 1. Bilaga 2
Prop. 1975:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 2
SPR — med anslutande föreskrLEter i väsentliga delar som kollektivavtal i den omfattning de avser berörda tjänstemän.
Förhandlingar om avtal för tiden fr. o. m. den 1 januari 1975 pågår. Intill dess förhandlingarna slutförts tillämpas de äldre avtalen.
Det är inte möjligt att ange vad som skall gälla i fråga om anställningsvillkor för år 1975 förrän förhandlingarna därom slutförts. Dessa frågor torde senare få anmälas för regeringen och underställas riksdagens lönedelegation.
TUI grund för beräkningen av anslagsmedlen till avlöningar och till pensioner under nästa budgetår har lagts de löne- och pensionsbelopp som gällt fr. o. m. den 1 januari 1974.
I eidighet med vad chefen för finansdepartementet redovisat i finansplanen har medel emellertid schablonmässigt beräknats för en ökning av de statsanställdas löner i takt meii den förutsedda prisstegringen år 1975 och en beräknad prisstegring år 1976. För detta ändamål begärs preliminärt 1 200 milj. kr. på täckningsanslag under finansdepartementets huvudtitel.
Vid 1974 års riksdag har beslut fattats om en höjning av socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen från 3,3 % till 4,2 % för år 1975 (prop. 1974: 129, SfU 1974: 32, rskr 1974: 332) och av socialförsäkringsavgiften till sjukförsäkringen från 3,8 % till 7 % den 1 januari 1975 (prop. 1974: 132, SfU 1974: 33, rskr 1974: 329). Vidare innebär lagen (1973: 477) om procentsatsen för uttag av avgift under åren 1975—1979 till försäkringen för tilläggspension att denna procentsats stiger från 10,50 % till 10,75 % för år 1975. Dessa höjningar bör påverka det lönekostnadspålägg, som enligt kungörelsen (1969: 54) om beräkning och redovisning av lönekostnadspålägg beräknas på statens löner m. m. På grund härav har imslagsberäkningen för nästa budgetår både vid redovisningen av myndighetemas yrkanden och i regeringens förslag till riksdagen gjorts med utgångspunkt i att lönekostnadspålägget höjs från 29 % tiU 33 % den 1 juli 1975.
Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu hai anfört.
2¶Lönegradsplaceringen för vissa tjänster m. m.
I allmänna tjänsteförteckningsavtalet (ATF) den 14 juni 1974 har statens avtalsverk (SAV) samt Statsanställdas förbund (SF), Statstjänstemännens riksförbund SR (SR), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO) och Tjänstemännens centralorganisations statstjänstemanna-sektion (TCO-S) kommit överens om placering i lönegrad resp. lönetariffklass och avlöningsförstärkning för tjänst. Eidigt avtalet skall en gång årligen ske en översyn av auställningsvillkoren för tjänstemän vid varje myndighet. Vid denna översyn får anställningsvillkoren för tjäns-
Frop. 1975:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 3
terna ändras bl. a. ora vissa i avtalet preciserade villkor är uppfyllda. Ändring av anställningsvillkoren för tjänst under avtalsperioden får i övrigt ske vid bl. a. större organisationsförändring. När ny myndighet inrättas och vid större organisationsförändring eller årlig översyn skall personalorganisationerna beredas tillfälle till förhandling om anställningsvillkoren. I andra fall prövas frågan om anställningsvillkoren för nyinrättad tjänst av arbetsgivaren. Personalorganisation kan dock alltid påkalla förhandling i dessa fall. Sådan förhandling förs mellan arbetsgivaren och berörd huvudorganisation, om inte parterna kommer överens om annat. Förhandlingarna förs under fredsplikt. Enligt särskilda föreskrifter som SAV har meddelat utövas arbetsgivarens befogenhet i fråga om placering i lönegrad resp. lönetariffklass och avlöningsförstärkning i stor utsträckning av den myndighet som får inrätta tjänsten. Begär personalorganisation förhandling med anledning av myndighetens beslut, bestämmer SAV i varje särskilt fall om förhandling får föras av annan myndighet än SAV.
Enligt tjänsteförteckningsavtalet den 29 april 1974 för undervisningsområdet (TFU) och tjänsteförteckningsavtalet den 14 juni 1974 för kyrkliga tjänster (TFK) gäller i huvudsak motsvarande regler när ny tjänst skall inrättas. Den årliga översynen i ATF motsvaras dock i TFU och TFK av en översyn en gång under avtalsperioden, om inte parterna kommer överens om annat.
I tjänsteförteckningsavtalet den 9 oktober 1974 för vissa statliga läkare m. fl. (TFL) har parterna kommit överens om att, om tjänst nyin-rättas eller direkt berörs av ändrad förvaltningsorganisation, förhandling skall tas upp om anställningsvillkoren för tjänsten på parts begäran. Sådan förhandling förs under fredsplikt.
ATF, TFU, TFK och TFL har upphört att gälla med utgången av år 1974. Förhandlingar om nya avtal pågår. Tills vidare tillämpas de äldre bestämmelserna.
Lönegradsplaceringen av de tjänster som regeringen begär riksdagens bemyndigande att inrätta har skett enligt de regler som gäller enligt avtalen. Även när det gäller tjänster som kan inrättas utan riksdagens medverkan men för vilka regeringen beräknar medel under de olika huvudtitlarna har anslagsberäkningen skett med utgångspunkt i lönegradsplacering enligt gällande regler. Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört.
3¶Statens avtalsverks befattning med arbetstvister
I tvist om avtal angående anställnings- eller arbetsvillkor för statstjänsteman eller i tvist om påföljd för otillåten stridsåtgärd är det i allmänhet statens avtalsverk (SAV) som företräder staten-arbetsgivaren, It Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 1. Bilaga 2
Prop. 1975:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 4
dock inte riksdagen eller dess myndigheter (10 § kungörelsen 1965: 465 om vissa statliga kollektivavtal m. m.). Detta gäller både vid domstol, t. ex. inför arbetsdomstolen, ocb utom rätta. SAV kan dock lämna över ställföreträdarskapet till annan statlig myndighet.
I samband med 1965 års förhandlingsrättsreform uttalade föredragande departementschefen härom bl. a. att det skall åligga SAV att föra eller låta föra arbetsgivarens tailan inför arbetsdomstolen (prop. 1965:77 s. 25). Som regel torde det enligt departementschefen få anses lämpligt att SAV för arbetsgivarens talan även i mål vid allmän domstol om en oorganiserad tjänstemans tjänsteavtal, som hämtar sitt innehåll från kollektivavtal slutet av SAV. I övrigt skall staten i sådana mål vid allmän domstol som rör anställds rätt till förmån på grund av anställning m. m. företrädas av vederbörande myndighet. Departementschefen anförde emellertid också att myndigheten i sådana mål skall samråda med SAV före rättegångens början.
Genom lagen (1974: 371) om rättegången i arbetstvister (ändrad 1974: 1012) har införts en ny ordning för handläggningen av de tvister som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Nämnda lag gäller i allmänhet också på det statliga området. Sålunda skall tvister om avtalsbara frågor handläggcis enligt lagen, om frågan inte är reglerad i annan författning än lag. F. n. träffar undantaget bl. a. frågor om resekostnadsersättning och traktamente.
Även vissa grupper av tvistefrågor på det avtalsförbjudna området handläggs enligt lagen om rättegången i arbetstvister. Hit hör bl. a. tvister om tidsbegrärisning av förordnande på tjänst och tvister om uppsägning från tjänst (51 § statstjänstemannalagen 1965: 274, ändrad senast 1974: 1009).
Enligt lagen om rättegången i arbetstvister skall arbetsdomstolen som enda instans pröva bl. a. arbetstvister mellan arbetsgivare och arbetsta-garförening eller medlem i sådan förening. Andra arbetstvister prövas av tingsrätt i första instans och av arbetsdomstolen i andra instans.
I anslutning till den nya lagstiftningen bör enligt min mening SAV:s behörighet att företräda staten som arbetsgivare utvidgas. SAV bör sålunda befullmäktigas att företräda staten, dock inte riksdagen och dess myndigheter, i de arbetstvister som enligt nu gällande bestämmelser kan prövas av arbetsdomstolen i första eller andra instans. Härifrån bör emellertid göras en del undantag. SAV:s uppdrag bör t. ex. inte avse tvister om återkrav av felaktigt utbetald lön eller annan förmån på grund av anställning (s. k. condictio indebiti; jfr prop. 1974: 77 s. 235, avskrivningskungörelsen 1965: 921). Vidare bör SAV ges möjlighet att lämna över uppdraget att företräda staten åt annan statlig myndighet. Det får förutsättas att så kan ske i stor utsträckning. Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört.
Prop. 1975:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor
4¶L'-landsuppdrags meritvärde m. m.
Sedan 1968 års riksdag hemställt om utredning av frågan om meritvärdet av anställning inom biståndsverksamheten i u-länder m. m. (mot. 1968:1:522 och 864, 1968:11:653 och 1124, SU 1968:165, rskr 1968: 349) bemyndigade Kungl. Maj:t mig att tillkalla sakkunniga för att pröva frågan. De sakkunniga fick också i uppdrag att gå igenom och analysera gällande bestämmelser och praxis i fråga om tillgodoräknmg av u-landstjänstgöring i löne- och pensionshänseende. De sakkunnigai avlämnade den 10 december 1973 betänkandet (Ds Fi 1973: 16) U-lands-uppdragets meritvärde.
Yttranden över betänkandet har avgetts av rikspolisstyrelsen, styrelsen för internationell utveckling (SIDA), överbefälhavaren, riksförsäkringsverket, socialstyrelsen, statens bakteriologiska laboratorium (SBL), karolinska sjukhuset, nämnden för läkares vidareutbildning, televerket, statens vägverk, luftfartsverket, statens avtalsverk (SAV), statens personalpensionsverk (SPV), skolöverstyrelsen (SÖ), lantbruksstyrelsen, skogsstyrelsen, statens livsmedelsverk, statens veterinärmedicinska anstalt, lantbrukshögskolan, veterinärhögskolan, lantmäteristyrelsen, rikets allmänna kartverk, domänverket, statens vattenfallsverk, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Stockholms skoldirektion, Göteborgs allmänna skolstyrelse, skolstyrelsen i Malmö, Svenska arbetsgivareföreningen, Svenska sparbanksföreningen. Kooperativa förbundet, Lantbrukarnas riksförbund, Statsanställdas förbund (SF), Statstjänstemännens riksförbund SR (SR), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Tjänstemännens centralorganisations statstjänstemannasektion (TCO-S), Svenska röda korset. Rädda barnens riksförbund och Svenska läkaresällskapet. En sammanställning av remissyttrandena bör fogas till detta protokoll som bilaga.
De sakkunniga behandlar i betänkandet frågor om tillgodoräkning i såväl merithänseende som löne- och pensionshänseende, om tjänstledighet och om förbättrad dokumentation. Vad utredningen föreslagit har i huvudsak tillstyrkts eller lämnats utan erinran av remissinstanserna. Även jag kan i allt väsenUigt ansluta mig till huvuddelen av utredningens förslag. När det gäller förslagen om tillgodoräkning i pensionshänseende är jag dock inte beredd att nu ta ställning. Förslagen i övrigt är inte av der) beskaffenheten att de för sitt genomförande kräver riksdagens medverkan. Eftersom utredningen kommit till stånd på riksdagens begäran anser jag dock att förslagen bör redovisas för riksdagen.
I det allt mer ökande internationella utvecklingssamarbetet medverkar Sverige genom insatser av olika slag. Enligt de riktlinjer som gäller för det statliga svenska utvecklingsbiståndet tillmäts därvid personalbiståndet
1¶Regeringsrådet Bengt Wieslander, tillika ordförande, direktören Magnus Huss och avdelningschefen Torgil Ringmar.
Prop. 1975:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 6
stor betydelse. Rekryteringsbehovet av svensk personal för u-landsin-satser, vilket för innevarande budgetår beräknas uppgå till 475 personer, väntas för återstående del av 1970-talet stiga med 5 % årligen för att därefter befinna sig på samma nivå under de första åren av 1980-talet.
Utredningen som enligt sitt uppdrag har gått igenom och analyserat gällande bestämmelser och praxis i hithörande frågor konstaterar att nuvarande förhållanden inte är tillfredsställande. Bristen på bestämmelser i fråga om meritvärdering och tillgodoräkning i lönehänseende samt den ofullständiga regleringen på övriga områden har enligt utredningens uppfattning försvårat rekryteringen till anställningar inom biståndsverksamheten. Jag delar denna uppfattning. I det följande redovisar jag de åtgärder som bör vidtas för att komma till rätta med de otillfredsställande förhållanden som nu råder.
Vad beträffar området för den biståndsverksamhet som reformerna bör omfatta har utredningen begränsat sina förslag till att avse anställning inom biståndsverksamhet som sker genom eller med bidrag av svenska staten. Jag anser detta vara en riktig bedömning. De lösningar jag i det följande skisserar berör liksom utredningens förslag endast statligt lönereglerade tjänster. Jag delar även utredningens uppfattning att skyldighet att medverka i biståndsverksamheten med personalinsatser inte bör föreskrivas inom det rent kommunala området eller inom den enskilda sektorn. Det är dock min förhoppning att riktlinjer som utfärdas för det statligt reglerade området också i huvudsak kommer att tUlämpas inom dessa områden.
Utredningen har föreslagit att myndighet skall vara skyldig att i största möjliga utsträckning meddela generella beslut om tillgodoräkning i merithänseende av anställning inom sådan biståndsverksamhet sora sker genom eller med bidrag av svenska staten. Vidare har utredningen föreslagit dels att myndighet på begäran av anställd hos myndigheten före utgången av ansökningstid för anställning inom sådan biståndsverksamhet i den mån det är möjligt lämnar besked om ifrågavarande anställnings meritvärds, dels att myndigheten lämnar sådant besked även till annan som begär det. Förslaget har godtagits av flertalet remissinstanser. Några remissinstanser har dock framhållit att det är förenat med vissa svårigheter att genomföra utredningens förslag i denna del. Jag är medveten om de svårigheter som kan uppkomma att lämna sådana besked som utr&iningen föreslår. Trots detta anser jag att förslaget bör genomföras. Enligt min mening är det nämligen väsentligt såväl för biståndsverksamheten som för den berörda personalen att sådana besked lämnas, när det över huvud taget är möjligt. Möjligheterna att lämna besked bör också bli större aUteftersom dokumentationen angående biståndsanställning förbättras.
Även när det gäller tillgodoräkning i lönehänseende av an-
Prop. 1975:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 7
stäUning inom biståndsverksamhet har utredningen föreslagit att förhandsbesked skall lämnas i den mån det är möjligt. .
På denna punkt är läget något annorlunda än när det gäller tUlgodo-räkning i merithänseende. Möjligheten att i lönehänseende tUlgodoräkna anställning i biståndsverksamhet är beroende på vad partema bestämmer i avtal. Av den anledningen kan det vara svårt för myndigheterna att lämna några bindande besked om hur anställningen kommer att tiU-godoräknas. SAV har i sitt remissyttrande framhållit att det inte annat än i undantagsfall kommer att vara möjligt att ge besked i dessa frågor men förklarat sig berett att om det är möjligt ge förtur åt ärenden av detta slag. Med hänsyn tUl betydelsen för den enskUde att få de upplysningar om en eventuell lönetillgodoräkning som är möjliga att lämna anser jag dock — i medvetande ora de svårigheter som fiims — att förslaget även i denna del bör genomföras.
Med verkan fr. o. m. den 1 januari 1974 har möjlighet öppnats att träffa avtal om rätt till tjänstledighet. De förutsättningar som gällde under utredningsarbetet har därför ändrats när det gäller denna fråga. Det naturligaste vore därför att det överlämnades tdl avtalsparterna på den offentliga sektorn att i avtal ange i vilken utsträckning rätt till tjänstledighet för anställning inom biståndsverksamhet bör föreligga. Jag anser dock att det är lämpligt att frågan regleras av regeringen i avvaktan på att avtal kan komma att träffas. Vad utredningen har föreslagit på denna punkt har i huvudsak tillstyrkts av remissinstanserna. En del remissinstanser har emellertid ansett att tiden för sådan tjänstledighet bör begränsas. Jag är inte beredd att ansluta mig till den ståndpunkten. Det skulle innebära en skärpning av nuvarande regler. Även jag anser sålunda att utredningens förslag kan läggas till grund för bestämmelser i ämnet. Myndighet, vid vilken finns tjänst med avlöningsförmåner fastställda under medverkan av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer, bör sålunda bevilja innehavare av sådan tjänst tjänstledighet för anställning inom här avsedd biståndsverksamhet, om det inte föreligger synnerliga skäl däremot. Under den tid en tjänsteman har tjänstledigt från statligt reglerad tjänst, får denna uppehållas endast med vikariat. Eftersom jag är medveten om att det är olägligt med vikariat under alltför lång tid avser jag, som jag närmare skall utveckla i ett senare avsnitt, att föreslå att regeringen begär bemyndigande att i vissa fall få föra sådan tjänst över stat.
Utredningen föreslår vidare att tjänstledighet skall bevUjas också för den som är gift, trolovad eller stadigvarande sammanboende med anställd inom biståndsverksamheten och som innehar statligt reglerad tjänst. Även på denna punkt ansluter jag mig i huvudsak tUl utredningens uppfattning. Jag anser dock i likhet med vissa remissinstanser att en maximitid bör införas i dessa fall. Tjänstledighet bör sålunda enligt min
Prop. 1975:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 8
mening inte kunna medges föir längre tid än sammanlagt fyra år i sådant fall. Svenska arbetsgivareföreningen har i sitt remissyttrande förklarat sig negativt inställd till frågan om tjänstledighet för trolovad eller stadigvarande sammanboende på grund av att annan samlevnadsform än äktenskap kan medföra allvarliga störningar i tjänstgöringslandet. Jag utgår från att bl. a. den aspekten kommer att beaktas när SIDA skall sända ut anställda i biståndsverksarahet.
I detta sammanhang vill jag också ta upp frågan om tjänstledighet för den som är gift med sådan i:jänsteman inom utrikesförvaltningen, för vilken det ingår i tjänsten att vara stationerad på utrikes ort. Om sådan anhörig innehar statligt lönereglerad tjänst och begär tjänstledighet för vistelse i utlandet tillsammans med tjänstemannen finns det enligt rain mening skäl för något längre tjänstledighetstid än jag föreslagit för anhöriga till anställda inora bistiindsverksamheten eftersom tjänstemännen inom utrikesförvaltningen är utlandsstationerade under så stor del av sin aktiva tid. I sådana fall är det enligt min raening lärapligt med en maxi-raitid av sammanlagt sex år.
Jag avser att senare föreslå regeringen att ändra nuvarande regler om tjänstledighet eidigt vad jag nu har förordat.
I fråga om regleringar i pensionshänseende har utredningen lagt fram förslag i olika hänseenden. Jag är inte beredd att ta ställning till dessa frågor utan vissa ytterligare överväganden. Jag får här nämna att Landstingsförljundet i sitt remissyttrande särskilt har uppehållit sig vid de kostnadskonsekvenser som skulle bli följden av utredningens förslag i dessa hänseenden. Jag avser att ta upp överläggningar med landstings- och konununförbunden i dessa frågor och senare återkomma till regeringen med de förslag som dessa överläggningar och mina fortsatta överväganden föranleder.
Utredningen har lagt fram vissa förslag till förbättrad d o k u ra e n-t a t i o n. Jag delar utredningens uppfattning att det är nödvändigt med förbättringar i detta avseende. Förutsättning för en riktigt avvägd be-döraning av varje anställning i biståndsverksaraheten för tillgodoräkning såväl i merit- som i löne- och pensionshänseende och för beslut om tjänstledighet är att tillfredsställande kimskap finns om innehållet i anställningen. Denna kunskap inhämtas främst genom dokumentation. Det är därför angeläget att ett system finns för dokumentation om anställningar i biståndsverksamhet. Utredningen föreslår att SIDA skall få i uppdrag att försöksvis pröva om det system för befattningsvärdering, som f. n. används inom SIDA :s lönedelegation, kan användas för förbättrad dokumentation. Något sådant uppdrag behövs inte enligt min mening. Det torde ankomma på berörda myndigheter att åstadkomma alla de förbättringar i dokumentationen som är möjliga att genomföra. Det torde därför ligga i SIDA:s intresse att även utan formellt uppdrag undersöka olika möjligheter att förbättra dokumentationen. Utredningen
Prop. 1975:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 9
har vidare föreslagit, att någon form av dokumentationscentral för all biståndsverksamhet skall inrättas hos SIDA. Även jag anser att lämpliga former för att förbättra dokumentationen bör övervägas. Jag förutsätter att SIDA efter att ha undersökt olika vägar att förbättra dokumentationen kommer in till regeringen med förslag härom.
Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört.
5¶Förande över stat av vissa tjänster
Riksdagen har bemyndigat Kungl. Maj:t (prop. 1949: 132 s. 35, SU 1949: 172, rskr 1949: 342 och prop. 1960: 1, bU. 2 s. 14, SU 1960: 14, rskr 1960: 14) att meddela beslut eller bestämraelser ora att föra över stat sådan ordinarie eller extra ordinarie tjänst, som är förenad med ordinarie tjänst, sora tillsätts med förordnande tiUs vidare. Eftersom regeringen numera utan riksdagens medverkan kan inrätta ordinarie och extra ordinarie tjänster i lägre lönegrad än F 24 gäUer bemyndigandet sådana tjänster i lägst denna lönegrad.
Det är vanligt att innehavare av domartjänst beviljas tjänstledighet från sin doraartjänst för att uppehålla annan tjänst i statsförvaltningen eller tjänstgöra i internationell tjänst. Med stöd av nämnda bemyndigande kan regeringen föra domartjänst över stat, när innehavaren med tjänsten förenar ordinarie tjänst med förordnande tUls vidare. Så är fallet bl. a. när domare förordnas på tjänst för chefstjänsteman eUer huvudman i statsdepartement. Ora doraartjänsten förts över stat kan regeringen återbesätta doraartjänsten. Härigenom undviks olägenheten att domartjänsten under avsevärd tid får uppehållas endast med vikariat.
Den nya regeringsformen föreskriver bl. a. att ordinarie domare skall finnas även i annan domstol än högsta domstolen och regeringsrätten. I fråga om vissa domstolar får dock i lag göras undantag från denna regel (11 kap. 1 § tredje stycket). I prop. 1973: 90, som ligger till grund för regeringsformen, anför chefen för justitiedepartementet i denna fråga (s. 381) att det rimmar bäst med domstolarnas självständiga ställning att domstolarnas dömande tjänstemän i största möjliga utsträckning utgörs av doraare som åtnjuter ett sådant anställningsskydd sora nu tillkommer ordinarie domare. Vid flertalet domstolar skall därför finnas ordinarie domare, vilket innebär att vid den organisatoriska enhet som ifrågavarande domstol utgör måste finnas rainst en tjänsteman som har ställningen av ordinarie domare. Departementschefen understryker också att även om man nu grundlagsfäster principen, att det räcker med en ordinarie doraare per domstol som organisatorisk enhet, avsikten är att domstolarna i all den utsträckning som är organisatoriskt möjlig skall utrustas med ordinarie domare.
Om en ordinarie domare, som ofta är fallet, blir innehavare av och
Prop. 1975:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 10
skall utöva högre, icke ordinarie statlig tjänst får han förena sin domartjänst med den högre tjänsten. Han blir då enligt statstjänstemannastad-gan (1965: 601) automatiskt tjänstledig från domartjänsten. Statstjänste-niannastadgan medger också bl. a. att statstjänsteman samtidigt får inneha ordinarie tjänst och arvodestjänst eller lika hög eller lägre extra tjänst, om tjänstledighet beviljas från den ordinarie tjänsten. Sådan tjänsteförening är inte ovanlig när det gäller ordinarie domare. Som exempel kan nämnas domare sotn förordnas på arvodestjänst i kommitté eller som sakkunnig i departement. I vissa fall har slutligen ordinarie domare förordnats att fullgöra internationellt uppdrag och har i enlighet med riksdagens rekommendation (prop. 1964: 145, SU 1964: 118, rskr 1964: 253) beviljats tjänstledighet för uppdraget.
Eftersom regeringen saknar bemyndigande att föra domartjänst över stat i sådana fall som nu nämnts kan tjänsterna endast uppehållas med vikariat. För att det i förarbetena till regeringsformen uppställda målet lättare skall kunna uppnås bör möjligheterna att föra domartjänster över stat utsträckas utöver vad som f. n. gäller. Regeringen bör därför begära riksdagens bemyndigande att föra över stat även ordinarie domartjänst som är förenad med högre statlig icke ordinarie tjänst eller vilkens innehavare är tjänstledig för att fullgöra internationellt uppdrag. En förutsättning bör dock vara att den ordinarie domartjänsten annars under avsevärd tid kan uppehållas endast med vikariat. Beträffande högsta domstolens och regeringsrättens ledamöter har sedan gammalt gällt att vikarier inte skall kunna förordnas. Det föreslagna bemyndigandet bör därför inte gälla tjänster för justitieråd och regeringsråd.
Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) har i sin anslagsframställning för budgetåret 1975/76 redovisat att 18 av SIDA:s tjänstemän under juni månad 1974 tjänstgjorde i fältarbete eller vid FN-organ. För tre av dessa tjänstemän synes en återkomst till tjänst hos SIDA osannolik. Det gäller bl. a. två tjänstemän med tjänstledighet sedan 1966 resp. 1970 från byråchefstjänst i SIDA för anställning i Världsbanken. SIDA hemställer att byråchefstjänsterna skall få föras över stat så att de inte längre behöver uppehållas med vikarie.
Enligt min mening är det inte lyckligt om SIDA eller annan myndighet blir hänvisad till att under mycket lång tid ha vissa tjänster uppehållna endast med vikariat. De ökade möjligheterna tdl tjänstledighet för biståndsverksamhet sora öppnas, om regeringen godtar mina förslag under punkten 4 kommer troligen att öka antalet sådana tjänster. Det skuUe vara lämpligt om regeringen hade möjlighet att föra tjänsterna över stat i de fall när tjänsterna annars under avsevärd tid skidle kunna uppehållas endast raed vikariat. Regeringen bör därför begära riksdagens bemyndigande att i sådana fall föra över stat ordinarie och extra ordinarie tjänst i lägst lönegrad F 24, om tjänstens innehavare är tjänstledig för att fullgöra internationellt uppdrag.
Prop. 1975:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 11
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att bemyndiga regeringen att enligt vad jag har förordat i det föregående föra de tjänster som nämns där över stat.
6¶Praktikplatser hos statsmyndigheterna
Sedan arbetsmarknadsstyrelsen hemställt om åtgärder för att statsmyndigheterna skall kunna ställa fler praktikplatser till förfogande, uppdrog Kungl. Maj:t år 1971 åt statens personalnämnd (SPN) att undersöka förekomsten av praktikplatser hos statsmyndigheterna och att föreslå lärapliga åtgärder för att öka antalet sådana platser.
SPN redovisade år 1972 resultatet av en inventering av praktikplatser inora statsförvaltningen avseende kalenderåret 1971. Inventeringen kora-pletterades år 1973 med en slutrapport med förslag till åtgärder för att öka antalet praktikplatser.
Enligt SPN:s undersökning tjänstgjorde 2 852 praktikanter hos stats-rayndigheterna år 1971. Av dessa var drygt 60 % raän och knappt 40 % kvinnor. För knappt hälften av det totala antalet praktikanter utgjorde praktiken ett obligatoriskt led i utbUdningen. Drygt en tredjedel av de statliga myndigheterna hade inte någon praktikant år 1971. Den helt övervägande delen av all praktikverksamhet omfattade högst sex månader och var förlagd till sommarhalvåret.
Av samtliga praktikanter erhöll cirka 40 % praktikantanställning efter personlig förfrågan och knappt lika många efter anvisning från sin utbildningsanstalt. Ungefär 20 % av praktikanterna fick anställning efter anvisning från arbetsförmedling.
Omkring 3 000 studerande sökte år 1971 statlig praktik utan att sådan kunde beredas dera. Även ora talet 3 000 är osäkert raed hänsyn tiU att viss sökande kan ha registrerats vid flera myndigheter, visar det enligt SPN:s uppfattning på behov av fler praktiktillfällen inom statsförvaltningen.
De myndigheter som uppgett hinder föreligga för att bereda praktUc-platser åt fler studerande har ofta motiverat detta med bristande resurser, framför allt av ekonomisk art.
I slutrapporten år 1973 betonar SPN vikten av att de statliga myndigheterna får medel för att kunna ta emot ett större antal praktikanter än som hittills varit möjligt. Vidare föreslår SPN att myndighetema kartlägger lämpliga praktikuppgifter. Enligt SPN är det angeläget att ett system utvecklas för att snabbare och fullständigare än hittills kartlägga arbetsraarknadens raöjligheter att ta emot praktUcanter. SPN finner det med hänsyn tUl rådande efterfrågeöverskott odiskutabelt att fler praktiktillfällen behövs och förordar därför att den statliga praktikverksamheten utvidgas. Huvudansvaret för praktikverksamheten åvilar varje myndighet, medan SPN:s uppgifter bör vara av samordnande och komplet-
2t Riksdagen 1975.1 saml. Nrl. Bilaga 2
Prop. 1975:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 12
terande natur. En fortlöpande förmedling av information i praktikfrågor till statsmyndigheterna genom rekommendationer och anvisningar från SPN kan enligt nämnden vara ett verkningsfullt medel att påverka myndighetens attityder till praktikverksamhet.
SPN definierar praktik som. tillfällig korttidsanställning med väsentliga inslag av utbildning. Praktiktjänstgöring bör innehålla arbetsuppgifter som utgör en del av myndighetens löpande verksamhet. Detta är väsentligt för att praktiken skall kunna ge praktikanten tillräcklig erfarenhet av ett visst yrkesområde. !Praktik skall vara förenad med handledning.
Inte endast studerande kan behöva praktik utan även personer som avser att återinträda i förvärvsverksamhet, t.ex. hemarbetande. Studerande och färdigutbildade bör ha möjlighet till statlig praktik på lika villkor, anser SPN.
I syfte att öka antalet statliga praktikplatser föreslår SPN att praktikverksamheten styrs via budgetprocessen och att planeringen för verksamheten äger rum i de olika myndighetema. Denna teknik bör tiUämpas som en mer långsiktig handlingslinje. Kortsiktigt torde ca 200 helårsplatser kunna skapas genom utvidgade ekonomiska resurser för statsmyndigheterna. Detta skuUe innebära en ökning med 400 praktikplatser vid en genomsnittlig praktiktid av ett halvt år. Kostnaden härför beräknas till 2 milj. kr.
Förslag till slutrapporten hair utan erinringar annat än i detaljfrågor granskats av kriminalvårdsstyrelsen, försvarets materielverk, socialstyrelsen, statens järnvägar, statens vägverk, statens avtalsverk, arbetsmarknadsstyrelsen och karolinska sjukhuset.
För egen del vUI jag anlägga följande synpunkter.
Praktik är av väsentlig betydelse för de personer som ännu inte — på grund av t. ex. studier eller hemarbete — har vunnit inträde på arbetsmarknaden. Det bör vara en uppgift för alla arbetsgivare att lämna sitt bidrag till att behovet av praktikplatser fylls. Olika åtgärder av planerings- och saraverkanskaraktär torde i sin mån underlätta att detta raål uppnås. Mot derma bakgrund äx det tillfredsställande att flera berörda intressenter, däribland arbetsmarknadsstyrelsen, skolöverstyrelsen och universitetskanslersämbetet, i en arbetsgrupp f. n. behandlar olika allmänna frågor som rör praktik\'erksamheten på arbetsmarknaden. Som företrädare för staten som arbetsgivare deltar SPN i detta arbete.
Man torde ha anledning att räkna med att resultatet av arbetsgruppens verksamhet efter hand kommer att öka utbudet av praktikplatser och göra praktikverksamheten effektivare. Även andra och mera kortsiktiga åtgärder bör dock vidtas för att bättre tillgodose behovet av praktikplatser. Staten som arbetsgivare har härvid en viktig uppgift att fylla. SPN:s undersökning visar att de statliga myndigheterna i hög grad är medvetna om sitt samhällsansvar när det gäller att ställa praktikplat-
Prop. 1975:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 13
ser till förfogande. Jag förutsätter att statsriiyndigheterna även framdeles utnyttjar anvisade medel för att så långt möjligt tiUgodose behovet av praktikplatser. Myndigheter söm anser sig kunna ta emot fler praktikanter än tidigare och som saknar medel härför bör ta upp frågan om ökad medelstUldelning i sina anslagsframställningar. För den händelse verksamheten redan under nästa budgetår får sådan omfattning att anvisade medel visar sig otillräckliga kan regeringen efter särskild prövning medge överskridanden för ändamålet.
SPN:s slutrapport innehåller utöver vad jag nu har behandlat även vissa förslag som inte är av den arten att de påkallar riksdagens ställningstagande ävensora förslag sora kräver ytterligare överväganden, innan de eventuellt underställs riksdagen.
Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört.
7¶Bostadsanskaffningslån
EnUgt kungörelsen (1973: 499) om bostadsanskaffningslån med statlig garanti till statsanställd m.m. (ändrad 1974: 265) kan i samband med flyttning lån medges för förvärv av bostadsrätt eller av eget hem. Lån får beviljas med högst det belopp som svarar mot kostnaden för bostadsrätten eller mot kontantinsatsen vid köp av eget hem. Högsta lånebelopp är f.n. 20 000 kr. och längsta amorteringstid 10 år. Lånemöjligheten står öppen för statstjänstemän vid omstationering som föranleds av omlokalisering av statlig verksamhet eller som annars sker utan att tjänstemannen har uttryckt önskan därom. En förutsättning är dock att omstatio-neringen påkallar flyttning till den nya orten eller dess närhet. Även vid annan omstationering kan lån utgå om tjänstemannen i samband därmed har fått eller kimnat få anstånd med omstationeringen. Låneansökan prövas av Post- och Kreditbanken.
Syftet med kungörelsen är tvåfaldigt. Dels kan de som skall placeras om lättare lösa sin bostadsfråga på den nya orten med hjälp av lånet. Dels minskar lånen statens kostnad för traktamenten i samband med omplaceringen.
Statsanställdas förbund och Tjänstemännens centralorganisations statstjänstemannasektion har i skrivelse till Kungl. Maj:t den 10 december 1973 hemställt att kimgörelsens tUlämpningsområde utsträcks till att gälla alla anställda med stadigt reglerade avlöningsförmåner. De båda organisationerna anser att det är otUlfredsställande att lånemöjligheten står öppen bara för en del av deras medlemmar. I skrivelsen framhålls vidare att åtgärder som medför omplacering av arbetstagare utan egen ansökan eller begäran har blivit allt vanligare. Detta aktualiserar enligt organisationerna kravet att samtliga medlemmar skall kunna få bostads-anskaffninaslån.
Prop. 1975:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 14
Vad organisationerna anför till stöd för sin framställning motiverar enligt rain raening att också dt; tjänsteraän, sora utan att vara anställda hos staten får sina avlöningsförmåner fastställda under medverkan av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer, bereds möjlighet att få bostadsanskaffningslån av det slag som avses här. En sådan utvidgning av lånemöjligheterna kommer alltså att omfatta t.ex. skolledare och lärare inom det kommunala skolväsendet. Det kan anmärkas att kostnaden för rektorers, studierektorers och lärares omstationeringstraktamen-ten bestrids av statsmedel, såvitt rör grundskolan.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen att godkänna vad jag har förordat i fråga om utvidgning av kretsen av dem som är berättigade till bostadsanskaffningslån.
8¶Frågor om Icdigkungörande av tjänster m. m.
Inledning
Den 26 april 1974 överlämnade lönesysterautredningeni (C 1968: 17) till raig en proraeraoria (Ds Fi 1974: 6) om det statliga löne- och tjänstesystemet.
Efter remiss av promemorian i vad den rör tjänstesystemet har yttranden avgetts av hovrätten för Västra Sverige, kammarrätten i Stockholm, rikspolisstyrelsen (RPS), försvarets civilförvaltning (FCF), socialstyrelsen, postverket, televerket, statens järnvägar (SJ), statens vägverk, generaltullstyrelsen, byggnadsstyrelsen, statens avtalsverk (SAV), universitetskanslersämbetet (UKÄ), skolöverstyrelsen (SÖ), arbetsdomstolens (AD:s) ordförande, arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), statens vattenfallsverk, länsstyrelserna i Stockholms och i Göteborgs och Bohus län. Statsanställdas förbund (SF), Statstjänstemännens riksförbund SR (SR), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO) och Tjänstemännens centralorganisations statstjänstemannasektion (TCO-S).
Lönesystemutredningens överväganden och förslag beträffande tjänstesystemet
I enlighet raed direktiven har utredningen undersökt möjligheterna att ur tjänsteraannalagstiftningen mönstra ut begreppet tjänst för att på så sätt åstadkomma ett i förhållande till lönesystemet helt neutralt regelsystem. Utredningen har emeUertid inte funnit skäl att nu förorda en revidering av det nuvarande tjänstesj/stemet. TUl denna ståndpuidft har i väsentlig grad bidragit att tjänstesystemet i princip visat sig kunna fungera
' Generaldirektören Karl-Lennart Uggla, tillika ordförande, byggnadsrädet Harry Bertman, avdelningschefen Åke Gustafsson, rättschefen Börje Härdefelt, organisationsdirektören Per-Elof Nyrén, personaldirektören Nils Ragna och byråchefen Stig Salomonson.
Prop. 1975:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 15
oberoende av vilket lönesystem som väljs. På eri punkt; som avser frågan om tjänsts identitet efter höjning i lönegrad och om Icdigkungörande av sådan tjänst, har utredningen dock funnit anledning att lägga fram vissa riktlinjer till ledning vid den praktiska tiUämpningen. Dessa riktlinjer innebär i korthet att Icdigkungörande skaU kunna underlåtas i större utsträckning än hittills.
Gällande ordning
Enligt 6 § första stycket statstjänstemannalagen (1965: 274, StjL) skall tjänst som myndighet tillsätter kungöras ledig tUl ansökan, om regeringen inte bestämmer annat. I tredje stycket av samma paragraf föreskrivs att bestäramelser om förfarandet i övrigt vid tjänstetillsättning meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.
Av de nu återgivna bestämmelserna följer att avtal inte får träffas i fråga sora rör Icdigkungörande av tjänst. Lagen reglerar däremot inte frågan när tjänst skall anses ha blivit ledig. Även denna fråga torde emellertid vara undandragen avtalsmässig reglering.
När befintliga tjänster höjs i lönegrad uppkommer frågan om tjänsterna härvid förändrar karaktär och — om. så är fallet — om förändringen är så genomgripande att de bör betraktas som nya tjänster eller om de är att anse som identiska med de tidigare tjänsterna. Är de att betrakta sora nya, skall de enligt huvudregeln i 6 § StjL kungöras lediga.
Enligt den ordning som Kungl. Maj:t har tillämpat aUtsedan 1965 års förhandlingsrättsreform har tjänst, som efter avtalsförhandlingar flyttats upp i lönegrad, i regel kungjorts ledig om inte annat följer av statstjäns-temaimastadgan (1965: 601) eller myndighets instruktion. Undantag har dock gjorts för tjänster, vilka — utan att arbetsuppgifterna ändrats — har höjts generellt på grund av omprövning av gällande normer för lönegradsplacering (B-listeförhandlingar). Där särskUda skäl har förelegat, har även enstaka tjänster, som höjts i lönegrad efter B-listeförhandlingar, fått tillsättas utan Icdigkungörande. För det faU att förhandlingarna har resulterat i att bara en del tjänster tillhörande samma kategori har lyfts, har tjänsterna däremot ledigkungjorts om inte annat följer av statstjänstemannastadgan eUer myndighets instruktion.
Tjänster som efter årliga översynsförhandlingar flyttats upp i lönegrad, vilket förekommer där tjänsterna har fått ändrade arbetsuppgifter eller ändrad ställning i organisationen under löpande avtalsperiod, har brukat kungöras lediga utora i de fall där vederbörande tjänsteman har fått en personlig placering i högre lönegrad.
Frågan om en tjänst som höjs i lönegrad skall anses vara identisk med den gamla tjänsten eUer om en helt ny tjänst därvid skaU anses uppkomma får aktualitet främst när tjänsten tillförs nya eller ändrade arbetsuppgifter eller på annat sätt ändrar karaktär i saraband med or-
Prop. 1975:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 16
ganisationsförändring (AB-förhandlingar). Svaret på frågan blir beroende av i vilken omfattning tjänsten ändrar karaktär.
Lönesystemutredningens förslag
Lönesystemutredningens öveirväganden utmynnar i följande förslag till riktlinjer för Icdigkungörande av tjänster som höjs i lönegrad.
Tjänst som höjs i lönegrad efter B-listeförhandlingar skall inte ledig-kungöras. Detta skall gälla även där bara en del av tjänsterna i en och samma grupp flyttas upp. Något Icdigkungörande är här inte betingat av offentligrättsliga skäl, eftersom lönegradsändringen helt ligger på det lönetekniska planet. Utredningen rekommenderar parterna att i avtalet ange de kriterier som bör gälla för att tjänstinnehavare inom gruppen skall komma i fråga till de upjpflyttade tjänsterna (tjänstetidens längd osv.). Om en sådan ordning kommer till stånd, anser utredningen att det i avtalet bör slås fast att fördelningen av de höjda tjänsterna bör ske efter förhandlingar på det lokala planet. I händelse av tvist får frågan gå vidare till centrala förhandlingar.
I anslutning tdl vad som nu gäller enligt 10 § StjL anser utredningen vidare att tjänst som i samband med årliga översynsförhandlingar eller AB-förhandlingar ändras bara såtillvida, att i vart fall de viktigaste tjänstefunktionerna även efter hiöjningen i lönegrad ryms inom ramen för tjänsteavtalet, bör betraktas som identisk med den gamla tjänsten. Från dessa utgångspunkter blir enligt utredningen kriteriet på en helt ny tjänst att den gamla tjänsten ändrar karaktär och innehåll i sådan omfattning att arbetsuppgifter och övriga tjänstefunktioner enligt 10 § StjL inte längre ryms inom ramen för tjänsteavtalet, dvs. att tjänstens beskaffenhet blir i grund ändrad. Derina måttstock skall dock inte få fattas som ett absolut krav på att tjänstefunktionerna överlag har ersatts med nya eller mera kvalificerade up)3gifter. Presumtionen för en ny tjänst bör enligt utredningen vara för handen så snart sora de ursprungliga arbetsuppgifterna har bytts ut mot nya i en sådan omfattning att tjänsten framstår som en i väsentliga delar nyinrättad tjänst. Klart står härvid, framhåller utredningen, att arbetsuppgifter av mera kvalificerad beskaffenhet måste väga tungt vid den samlade bedömningen.
Slutsatsen av det förda resonemanget blir enligt lönesystemutredningen att Icdigkungörande av tjänst allmänt sett bör ske i de fall, där arbetsuppgifterna har bytts ut i sådan omfattning att tjänsten framstår som i väsentliga delar eller helt nyskapad — efter AB-förhandlingar eller översynsförhandlingar — men inte i andra fall.
Remissyttrandena
Remissinstanserna uppehåller sig ganska ingående vid frågan om tjänsts identitet efter höjning i lönegrad och om Icdigkungörande av sådan tjänst. De flesta instanserna är i princip positiva tUl lönesystemut-
Prop. 1975:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 17
redningens uppläggning av frågan. Hit hör kammarrätten i Stockholm, FCF, socialstyrelsen, postverket, televerket, SJ, statens vägverk, byggnadsstyrelsen, SAV, UKÄ, AD:s ordförande, AMS, statens vattenfallsverk samt SF och TCO-S. En del av dessa remissinstanser har emellertid också framfört speciella synpunkter och önskemål. Några remissinstanser anser till skillnad från lönesystemutredningen att iedigkungörande bör ske i de fall, där bara en del av tjänsterna inom en och samma grupp flyttas upp efter B-listeförhandlingar. Hit hör hovrätten för Västra Sverige, RPS, generaltullstyrelsen, SÖ samt länsstyrelserna i Stockholms och i Göteborgs och Bohus län.
Som har nämnts tidigare har vissa av de remissinstanser som i princip ställer sig bakom lönesystemutredningens riktlinjer och förslag framfört en del speciella synpunkter och önskemål.
SAV — som förordar att den tUltänkta ordningen genomförs genom ändring i 6 § StjL eller genom att regeringen med stöd av nämnda lagrum beslutar om vidsträcktare undantag från ledigförklaring än hittills
— framhåller att en lönegradshöjning i B-lista av en del tjänster inom samma grupp i vissa fall torde ha varit betingad inte bara av lönetek niska utan även av organisatoriska skäl. I en sådan situation anser SAV att frågan om ledigförklaring bör bedömas efter de allmänna principer na beträffande ledigförklaring.
UKÄ understryker i lUdiet med rektorsämbetet vid Uppsala imiversi-tet vikten av att höjd tjänst i avtalstexten anges på sådant sätt att tjänstinnehavaren utan svårighet kan identifieras.
AD:s ordförande finner det angeläget att ett genomförande av lönesystemutredningens förslag tar sig formen av en ändring eller av ett tUläggtiUStjL.
Statens vattenfallsverk ifrågasätter om själva lönegradsförändringen skall utgöra grund för ledigförklaring. I allmänhet förändras tjänstens innehåll successivt. Logiskt borde ledigförklaring ske vid den tidpunkt när tjänsten till slut bedömdes ha ändrats så att en "ny tjänst" konstituerats. Därefter skulle löneprövningen ske.
SF framhåller att det av lönesystemutredningen förordade systemet
— som allmänt sett förutsätter ledigförklaring bara i de fall där arbets uppgiftema har bytts ut i sådan omfattning att tjänsten framstår som i väsentliga delar eller helt nyskapad — kräver att B-listeresultatet blir väsentligt klarare utformat i avtalsuppgörelserna, så att avsedda tjänster kan identifieras. Varje avsteg från grundregeln att ledigförklaring inte skall ske bör dessutom vara avklarat raeUan parterna vid förhandlings tillfället. Vid översyns- och AB-förhandlingar bör därför av överens kommelsen framgå vilka tjänster som skaU ledigförklaras eller ej.
TCO-S anser att partema bör vidareutveckla förhandlingsformerna i enlighet med lönesystemutredningens principiella synsätt. Även om frågorna således faller inom det avtalsbara området vill TCO-S redan nu
Prop. 1975:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 18
understryka betydelsen av att tjänsterna i väsentligt högre grad än som skett i det senaste ALS-avtalet klart identifieras eller blir föremål för central eller lokal överenskommelse om identifiering. Varje avsteg från en grundregel om att ledigföiklaring inte skall ske måste förankras i överenskommelse mellan berörda centrala eller lokala parter. I händelse av tvist vid lokal förhandling skall frågan gå vidare tiU central förhandling.
De remissinstanser, som inte har kunnat instämma i lönesystemutredningens uppfattning att Icdigkungörande kan underlåtas även där bara en del av tjänsterna inom en och samma grupp flyttas upp efter B-listeförhandlingar, har i den mån de särskilt motiverat sin ståndpunkt anfört i huvudsak.
Hovrätten för Västra Sverige anser att det krävs ett urvalsförfarande, som av offentligrättsliga skäl bör lösas efter ledigförklaring och inte. avtalsvägen.
RPS stöder sin uppfattning i)å exempel sora utvisar vilka identifikationssvårigheter som föreligger när bara en del tjänster i sarama grupp flyttas upp. Enligt styrelsens mening torde det även vara svårt för de avtalsslutande parterna att fastställa vilka kriterier som bör gäUa för att komma i fråga till de höjda tjänsterna. En mera rationell förhandlingsordning skulle vara att för de större myndigheternas del centralt avtal träffades om "potter" myndighetsvis, varefter fördelning av resp. "pott" fick ske efter förhandling mellan myndigheten och de lokala personalorganisationerna.
GeneraltuUstyrelsen framhåller att B-listeförhandlingar av praktiska skäl inte sällan har använts för att höja en tjänst vars innehåll mer eller mindre förändrats. Därför finns det ofta saklig anledning att ledig-förklara en sådan tjänst för att få innehavarens kompetens prövad i konkurrens med andra sökande. Styrelsen förordar att huvudregeln i nuvarande praxis behålls. Vid l:Ulsättning av tjänst som har höjts vid B-listeförhandling bör dock hänsyn kunna tas till, förutom förtjänst och skicklighet i traditionell mening, långvarigt innehav av tjänsten samt risk för "övertalighet" eller förflyttning till annan ort. Från huvudregeln om ledigförklaring bör undantag kunna göras om parterna i resp. avtal eller vid lokal förhandling har kommit överens om att viss tjänst eller viss grupp av tjänster skall tillsättas utan ledigförklarande.
5Ö anser att det föreligger ett offentligrättsligt intresse av att den mest meriterade får den högre tjänsten i de fall där bara en del av tjänsterna i samma grupp flyttas upp. SÖ ställer vidare frågan i vUken utsträckning det är möjligt att avtala om frågor av här berört slag. Det synes SÖ tveksamt om man kan avtala om att exempelvis tjänstgöringstidens längd skall utgöra det avgörande kriteriet vid urval till de höjda tjänsterna. (Fyra representanter för personalorganisationer inom SÖ ut-
Prop. 1975:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 19
talar emellertid uppfattnuigen att SÖ borde ha anslutit sig till lönesystemutredningens förslag på förevarande punkt.) SÖ anser vidare att omständigheterna i samband med översynsförhandling i regel är sådana att därav berörda tjänster inte bör ledigförklaras.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser att även tjänster sora höjs i B-Iista bör i fråga om ledigförklarande bedömas på samraa sätt sora utredningen föreslår beträffande tjänster som ändras i samband med AB-förhandlingar eller översynsförhandlingar. En tjänsts iimehåll kan nämligen efter hand ändras med hänsyn till innehavare. Ändringen kan vara önskvärd efter en lönegradsändring men svår att genomföra med "nuvarande" innehavare.
Slutligen kan nämnas att SR och SACO ger uttryck för uppfattningen att när en tjänst ändrar karaktär och innehåll i sådan omfattning att arbetsuppgifter och tjänstefunktioner inte längre ryms inora raraen för tjänsteavtalet, bör derma förändring leda till indragning av en tjänst med visst innehåll och inrättande av en ny tjänst med annat innehåll. Om lönegradsplaceringen av denna nya tjänst får förhandling föras i särskild ordning. Innehavaren av den gamla tjänsten skall normalt beredas fortsatt anställning, vilket får ske med beaktande av hans önskemål och kvalifikationer. Frågan om ledigförklaring av tjänst som höjts i lönegrad blir därför enligt SR och SACO inte beroende av vilken typ av förhandling och avtal som har föranlett lönegradsändringen utan den blir beroende av om indragning och nyinrättande sker.
Föredraganden
Lönesystemutredningens analys av frågorna om tjänsts identitet och om Iedigkungörande av tjänst som höjs i lönegrad efter avtalsförhandlingar har vidgat synen på dessa frågor. Problemställningarna har därefter ytterligare belysts vid remissbehandlingen av utredningens överväganden och slutsatser. Detta aktualiserar frågan om vilka normer som bör tillämpas vid Iedigkungörande av här avsedda tjänster.
Som redogörelsen i det föregående visar, iakttas f.n. den ordningen att tjänst som höjs i lönegrad efter avtalsförhandlingar regelmässigt utlyses ledig, om inte annat följer av statstjänstemannastadgan (1965: 601) eller myndighets instruktion. Från huvudregeln har dock undantag gjorts för tjänster som i B-listcförhandlingar höjs generellt på grund av omprövning av gällande normer för lönegradsplacering. I några fall har också enstaka tjänster som höjts i lönegrad utan ändring av arbetsuppgifterna fått tillsättas utan Iedigkungörande. Där förhandlingarna resulterar i att bara en del av tjänsterna inom samma grupp har lyfts, brukar dessa däremot kungöras lediga.
Lönesystemutredningen föreslår nu att Iedigkungörande skall kunna underlåtas även när bara en del av tjänsterna inom samma grupp flyttas
Prop. 1975:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 20
upp efter B-listeförhandlingar. Utredningen motiverar sitt förslag med att lönegradsändringen helt ligger på det lönetekniska planet och att därför något Iedigkungörande inte betingas av offentligrättsliga skäl. Utredningen rekommenderar parterna att i avtalet ange de kriterier som skall gälla för att tjänstinnehav.are inora gruppen skall komma i fråga till de höjda tjänsterna (tjänstetidens längd osv.). För det fall en sådan ordning kommer till stånd anser utredningen att det i avtalet bör slås fast att fördelningen av de höjda tjänsterna skall ske efter förhandlingar på det lokala planet. I händelse av tvist skulle frågorna få gå vidare till central förhandling.
Vad utredningen sålunda förordar har vunnit de flesta remissinstansernas gillande. Såsom SF och TCO-S framhåller, kräver dock förslagets genomförande längre gående preciseringar i avtalen än som hittUls har brukat förekomma. I och med det skapas de praktiska förutsättningarna för att avtalsresultatet kan effektueras utan Iedigkungörande av tjänsterna. Jag anser att en sådan ändrad ordning är ändamålsenlig och bör kunna användas fr. o. ra. 1975 års avtalsrörelse.
Vad så angår frågan ora Iedigkungörande av tjänst sora höjs i lönegrad i samband raed att arbetsuppgifterna ändras, innebär utredningens ställningstagande i korthet att Iedigkungörande allmänt sett bör ske i fall där arbetsuppgifterna byts ut i sådan omfattning att tjänsten framstår som väsentligen eller helt nyskapad men inte i andra fall. Jag delar i princip detta synsätt. Det är alltså inte själva lönegradsändringen sora skall anses konstituera en ny tjänst. Vad jag nu har sagt gäller i första hand tjänster vilkas arbetsuppgifter ändras i samband med omorganisation.
Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tUlfälle att ta del av vad jag nu har anfört.
9¶Vissa pensionsfrågor m. m.
Det nyligen träffade allmänna pensionsavtalet gäller som nämnts (s. 1) statstjänstemän och andra innehavare av statligt reglerade tjänster. Frågor om pension till inneha.vare av ordinarie tjänster som tUlsätts med förordnande för bestämd tid eller tUls vidare regleras ej närmare i avtalet. Detsamma gäller pensionsförmånerna för de icke-statliga arbetstagare med statlig pensionsrätt som faller utanför avtalsverkets (SAV) förhandlingsområde.
Med stöd av bemyndigande av 1960 års riksdag (prop. 1960: 151, SU 1960: 143, rskr 1960: 323) beslutar regeringen vidare i frågor om förmåner av pensions natur åt statsanställda utan statlig pensionsrätt och deras efterlevande. Bemyndigandet är emellertid inte genereUt tillämpligt. Vissa frågor måste därför hänskjutas tiU riksdagen.
Prop. 1975:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 21
Genom det s. k. trygghetsavtalet har de tjänstemän inom SAV:s förhandlingsområde som har skadats i sin anställning tillförsäkrats rätt till ersättning som tillsammans med eventuell ersättning från annat håll avses skola kompensera dem helt för såväl ekonomisk som ideell skada. Ersättningsfrågorna prövas av trygghetsnämnden. Ett särskdt olycksfallsskydd har införts också för värnpliktiga. Regeringen har efter dessa regleringar att ta befattning med ärenden om ersättning av skadestånds natur främst när tredje man berörs. I fråga om ersättning i form av livsvarig livränta beslutar dock riksdagen.
De frågor om pensionsförmåner som gäller enskilda personer och om periodiska ersättningar av skadestånds natur som regeringen underställer riksdagen har förhållandevis ringa räckvidd. Men frågoma är ofta av den naturen att ett snabbt avgörande är önskvärt. Regeringen bör därför begära riksdagens bemyndigande att själv avgöra dessa frågor i huvudsaklig överensstämmelse med de allmänna normer som hittills har varit vägledande vid bedömningen av sådana frågor. Gäller det beslut av större principiell betydelse, bör dock frågan avgöras av riksdagen.
Regeringen bör också begära riksdagens bemyndigande att besluta om ändringar i SPR i den omfattning de rör enbart icke-statliga anställningar utanför SAV:s förhandlingsområde. Frågor om anslutning till reglementet av personal vid icke-statliga inrättningar bör däremot fortfarande underställas riksdagen.
I anslutning till dessa frågor vill jag anmäla en fråga som har samband med lagen (1974: 12) om anstäUningsskydd. Enligt 7 § andra stycket statstjänstemannalagen föreskrivs bl.a. att förordnande på tjänst meddelas för bestämd tid eller tills vidare samt att förordnande tUls vidare får meddelas att gälla längst till viss tidpunkt. Enligt tredje stycket gäller numera som huvudregel att förordnande för bestämd tid eller tills vidare längst tUl viss tidpunkt får meddelas endast om det föranleds av arbetsuppgifternas särskilda beskaffenhet eUer om anställningen gäller provtjänstgöring, praktikarbete eller vikariat.
Inom det statligt lönereglerade området finns ett stort antal ordinarie tjänster med beteckningen p. Förordnande på sådan tjänst meddelas för bestämd tid. På grund av de ändrade reglerna i statstjänstemannalagen torde det bli aktuellt att förändra vissa av dessa tjänster till tjänster med förordnande tills vidare. Eftersom tjänsterna nu är ordinarie torde det ligga närmast tiU hands att behåUa dem som ordinarie. Ordinarie tjänster med förordnande tills vidare har beteckningen r. De tjänster som förändras bör därför inrättas som ordinarie tjänster med denna beteckning. Om sådan tjänst är lönegradsplacerad lägst i F 24, krävs riksdagens medverkan för ett utbyte. Med hänsyn till att utbytet kommer tiU stånd som en följd av riksdagens beslut om förstärkt anstäUningsskydd är det naturligt att regeringen får riksdagens bemyndigande att i sådant fall byta ut ordinarie tjänst i F 24 och högre lönegrader med beteckningen
Prop. 1975:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 22
p mot lika hög tjänst med beteckningen r. Sådant bemyndigande bör därför begäras.
Vissa ordinarie tjänster med beteckningen p är förenade med rätt till förordnandepension enligt förordnandepensionskungörelsen (1959: 288). Något liknande pensionsarrangemang gäller inte för ordinarie tjänster med beteckningen r. Ett utbyte mellan dessa tjänstetyper torde dock i allmänhet inte vålla något problem, eftersom innehavaren av ett löpande förordnande på bestämd tid självfallet får behålla detta om han så önskar och alltså bevara sin rätt till förordnandepension. Det kan dock uppkomma situationer när det från såväl den enskildes som statsförvaltningens synpunkt kan vara till fördel om regeringen har möjlighet att besluta om pension tUl innehavare av ordinarie tjänst med förordnande tiUs vidare. Sådana situationer som jag här avser kan uppkomma beträffande såväl tjänsteman som tidigare varit innehavare av ordinarie tjänst med förordnande för bestämd tid som annan ordinarie tjänsteman med förordnande tills vidare. Regeringen bör därför begära riksdagens bemyndigande att efter prövning i varje särskUt fall få besluta om pension åt sådan tjänsteman. Som förutsättning för beslut om pension bör dock gälla att tjänstemannen ansökt därom eller förklarat sig inte ha någon erinran däremot.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att bemyndiga regeringen att
1. avgöra frågor om pensionsförmåner för enskilda personer och om periodiska ersättningar av skadestånds natur i huvudsaklig överensstämmelse med de allmänna riktlinjer som hittUls varit vägledande vid bedömningen av sådana frågor,
2. besluta om ändringar i statens allmänna tjänstepensionsreglemente i den omfattning de rör enbart icke-statliga anställningar utanför det statligt lönereglerade området,
3. byta ut tjänst i Fp 24 och högre tjänst mot lika hög tjänst med beteckningen r,
4. efter prövning i varje särskilt fall besluta om pension åt inne havare av ordinarie tjänst med beteckningen r.
10¶Nämnden för psykologiska undersökningar
Med stöd av riksdagens beslut (prop. 1972: 1, bil. 2, InU 1972: 4, rskr 1972: 33) har Kungl. Maj:t den 1 juli 1972 försöksvis inrättat nämnden för psykologiska undersökningar (här kallad nämnden). Denna är i administrativt hänseende knuten till statens personalnämnd (SPN).
Nämnden har redovisat erfarenheterna av verksamheten. I redovisningen konstaterar nämnden att det för myndigheter, som i sin verksamhet utnyttjar eller överväger att utnyttja psykologiska urvalsmetoder,
Prop. 1975:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 23
även i fortsättningen bör finnas möjlighet att från centralt, sakkunnigt håll erhålla upplysningar och råd i frågor som sammanhänger med uppläggning och genomförande av psykologiska undersökniiigar. Behovet av en sådan upplysnings- och rådgivningsverksamhet är emellertid enligt nämnden f.n. inte av en sådan art och omfattning att ett fristående centralt organ behövs. Nämnden föreslår därför att dess verksamhet upphör vid utgången av budgetåret 1974/75 och att arbetsuppgifterna förs över på annan statlig myndighet, närmast SPN. Nämnden förutsätter härvid att, då så kan visa sig behövligt, psykologisk expertis tUlkallas.
Nämndens tjänster har tagits i anspråk i relativt ringa omfattning. Det råder f. n. en viss osäkerhet om i vilken utsträckning psykologiska urvalsmetoder i fortsättningen kommer att utnyttjas inom statsförvaltningen och därmed också om behovet av rådgivande och vägledande verksamhet av det slag som nämnden i dag bedriver. Jag delar nämndens uppfattning att ett särskilt centralt organ f.n. inte behövs. Myndigheter som använder eller överväger att använda psykologiska urvalsmetoder bör dock även fortsättningsvis ha möjlighet att få upplysningar och råd från centralt, sakkunnigt håll. I enlighet med nämndens förslag anser jag därför att regeringen bör besluta att de uppgifter som hittills försöksvis åvilat nämnden förs över till SPN och att nämndens verksamhet upphör den 1 juli 1975. SPN har därvid möjlighet att vid behov tiU-kalla psykologisk expertis.
Jag heraställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört.
11¶Inrättande av personliga tjänster för vissa tjänstemän som ga ranteras fortsatt anställning i Stockholm
Anställd som har tillräckligt vägande skäl mot en flyttning från Stockholm i samband med myndighets utlokalisering garanteras enligt beslut av 1971 års riksdag fortsatt anställning i Stockholm (prop. 1971: 29 s. 139, InU 1971: 15, rskr 1971: 196). Näranden för vissa omplaceringsfrågor (NOM) har att ta ställning tiU om åberopade skäl mot flyttning är att anse som tUlräckligt vägande. Om NOM finner att så är fallet meddelar NOM ett beslut att tjänstemannen "bör" undantas från flyttning från Stockholmsområdet (s. k. NOM-garanti).
Statens personalnämnd (SPN) har ålagts att centralt svara för rekryterings- och omplaceringsfrågor i samband med omlokaliseringen. SPN har också tilldelats särskilda medel för denna verksamhet.
Enligt omplaceringsförordningen (1974: 1006) gäller vissa kompletterande regler vid rayndigheternas personalrekrytering. Härigenom har skapats raöjlighet för SPN att till tjänst anvisa bl. a. person som inte önskar flytta. SPN har härvid gett omplacering av personer med NOM-garanti hög prioritet.
Prop. 1975:1 Bilaga 2 (lemensanuna frågor 24
Med utgångspunkt i det arbete som hittUls har bedrivits inom NOM kan antas att av de ca 11 000 anställda som berörs av omlokaliseringens båda etapper omkring 1 500 kommer att beviljas NOM-garanti.
I första hand undersöks möjhgheterna att omplacera anställda med NOM-garanti tUl ledigblivna eller nyinrättade tjänster vid de myndigheter som skall vara kvar i Stockholm. Trots de stora insatser som SPN gör för att omplacera anställda med NOM-garanti torde det övergångsvis uppstå problem att bereda dem sysselsättning. Det bör med hänsyn härtill öppnas en möjlighet för regeringen att utanför personalstaten inrätta nya personliga tjänster vid myndigheter i Stockholm för anställda med NOM-garanti. Detta innebär att myndigheterna tUlförs personalförstärkningar varvid möjligheterna att fullgöra angelägna arbetsuppgifter förbättras. Vid valet mellan olika tjänster som kan bli aktuella bör den omplaceringssökandens individuella förutsättningar vara styrande. Det bör, i enlighet med vad jag tidigare anfört, eftersträvas att vid första lämpliga tillfälle placera vederbörande på en reguljär tjänst hos myndigheten.
Riksdagens medverkan behövs i allmänhet för att inrätta ordinarie och extra ordinarie tjänster i F 24 och högre lönegrader. Med stöd av 1972 års riksdags bemyndigande (prop. 1972: 1, bil. 2, s. 13, InU 1972: 4, rskr 1972: 33) har regeringen möjlighet att inrätta personliga sådana tjänster om det behövs för att infria garanti om fortsatt anställning i Stockholmsområdet. Erfarenheterna numera talar således för att detta bemyndigande kan behöva utnyttjas i större utsträckning än som förutsågs när det lämnades. Häroiu bör riksdagen underrättas. Personliga tjänster i övrigt inrättas av regeringen.
På grund av här avsedda personalförstärkningar kommer också anslagen för vissa myndigheter i Stockholm att belastas med större utgifter än som beräknas i budgetpropositionen. I allmänhet berör detta förslagsvis betecknade anslag som i så fall kan behöva merbelastas. I vissa fall kan de ökade utgifterna koraraa att belasta reservationsanslag eller obetecknade anslag eller affärsverk. Jag avser att föreslå regeringen att i kommande proposition med förslag tUl anslag till täckning av merkostnader för löner och pensioner ra. ra. begära att i sådana faU få möjlighet att anvisa de medel som behövs från täckningsanslaget.
Jag heraställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört.
12¶Frogrambudgetering
Försöksverksamheten med programbudgeteringen inleddes år 1968 efter ett flerårigt utredningsarbete. Insatser har därvid gjorts såväl vad gäller försvarsdepartementets verksamhetsområde som inom den civila delen av statsförvaltningen.
Prop. 1975:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 25
Redogörelser för utrednings- och försöksverksamheten har sedan år 1969 lämnats till riksdagen i förevarande sammaidiang.
Inom försvarsdepartementets verksamhetsområde tillämpas enligt statsmakternas beslut (prop. 1970:97, SU 1970:203, rskr 1970:420) fr. o. m. budgetåret 1972/73 ett nytt system för planering och budgetering. Huvudelementen i det nya systemet utgörs av perspektivplanering, systemplanering, programplanering och programbudgetering.
I det nya systeraet följer planering, budgetering och redovisning m.m. en indelning av försvaret och dess verksamhet i prograra och produk-tionsoraråden. Anslagen i statsbudgeten samt de s.k. uppdragen från regeringen till centrala myndigheter och mellan olika myndigheter är anpassade till denna indelning. Delvis nya regler tillämpas för rollfördelningen meUan olika nivåer, för ekonomiska relationer mellan myndigheterna och för redovisning av prestationer och kostnader.
Inom den civila delen av statsförvaltningen berörs numera närmare 30 rayndigheter av arbetet med programbudgetering. Av dessa har 19 fått anslag anvisade i programterraer, nämligen fr.o.m. budgetåret 1970/71 statens bakteriologiska laboratorium, sjöfartsverket, statistiska centralbyrån, statskontoret, riksrevisionsverket, patent- och registreringsverket, statens lantmäteriverk (dåvarande lantmäteristyrelsen resp. rikets allmänna kartverk), statens provningsanstalt, statens skeppsprovningsanstalt, styrelsen för teknisk utveckling, fr.o.m. budgetåret 1971/72 vissa enheter inora polisväsendet, vissa enheter inora kriminalvården, Chalmers tekniska högskola, fr.o.m. budgetåret 1972/73 statens väg- och trafikinstitut, enheten för företagsutveckling vid statens industriverk (dåvarande statens institut för företagsutveckling), arbetsmarknadsverket, konsumentverket, fr. o. m. budgetåret 1973/74 teknisk utbildning och forskning vid högskolan i Linköping samt fr. o. m. innevarande budgetår Sveriges geologiska undersökning och filosofisk utbUd-ning samt medicinsk utbildning och forskning vid högskolan i Linköping. För budgetåret 1975/76 föreslås överstyrelsen för ekonomiskt försvar få anslag anvisade i programtermer.
Övergången till programbudgetering har inneburit en övergång från utgiftsslagsinriktade tUl ändamålsinriktade anslag. Budgetering på myndighetsnivå sker på program. För varje program skall målen diskuteras och kostnadema anges. Där så är möjligt skall även förväntade prestationer anges. Försöken har också gällt myndigheternas interna styrsystem, främst rutiner för planering, löpande styrning, uppföljning och kontroll. Huvudsyftet med programbudgeteringen är att förbättra förutsättningarna att träffa mera medvetna val och därraed främja en bättre hushållning med knappa resurser.
Kungl. Maj:t uppdrog den 1 oktober 1971 åt riksrevisionsverket att med biträde av berörda rayndigheter utvärdera försöksverksamheten rörande programbudgetering. Resultatet från de tre första delrapporterna
Prop. 1975:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 26
har tidigare redovisats för riksdagen (prop. 1972: 1 bil. 2, prop. 1973: 1 bil. 2, prop. 1974:1 bil. 2). Inom riksrevisionsverket pågår f.n. arbete med en slutrapport avseende denna utvärdering.
Programbudgetering har hittills införts efter utredning och prövning i varje särskUt fall. Jag finner det naturligt att så sker även framdeles. Jag torde i annat sammanhang få återkomma till regeringen raed de förslag sora kan föranledas härav.
Jag vill erinra ora att försöksverksamheten hittills i första hand avsett programbudgetering på myndighetsnivå. Frågan hur budgeten skall göras till ett mer effektivt instrument på statsmaktsnivå för att fördela och styra samhällets resurser har behandlats av budgetutredningen. Budgetutredningens förslag (SOU 1973: 43—46) rör bl.a. rollfördelningen i budgetarbetet, ändamålsindelning av budgeten, planering, beslutsunderlag i fråga om investeringar, förmögenhetsredovisning och kapitalkostnader samt anslagssystem. Betänkandet har remissbehandlats och bereds f.n. inom finansdepartementet.
Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört.
Prop. 1975:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 27
Bilaga
Sammanställning av remissyttranden över betänkandet (Ds Fi 1973 16) U-Iandsuppdragets meritvärde
Utredningens förslag har i stort fått ett positivt mottagande av remissinstanserna.
Vissa myndigheter framför dock synpunkter på området för den biståndsverksamhet som de föreslagna nya reglerna bör omfatta. SBL anser att området för generella direktiv borde ha vidgats till att omfatta biståndsarbete i nordisk regi. Därutöver bör tillskapas former för att tillgodoräkna nämnda förmåner även för övriga slag av u-landsuppdrag (t.ex. för frivilliga hjälporganisationer) efter prövning i varje särskilt fall. Liknande synpunkter framförs av statens veterinärmedicinska anstalt. Även SACO och SR anser att efter prövning i det enskUda fallet tjänstledighet skall kunna bevUjas respektive tillgodoräkning i merit-, löne- och pensionshänseende medges för anställning i biståndsverksamhet sora inte uppfyller nyss angivna krav, åtminstone i fråga orn meritvärdering och rätten till tjänstledighet.
Televerket erinrar om att tjänstemän hos televerket brukar rekryteras genom den internationella teleunionen (ITU) till expertuppdrag hos utvecklingsländer. Tid varunder tjänstemännen varit tjänstlediga för sådana uppdrag har hittills kunnat tillgodoräknas dem i pensionshänseende. Televerket finner det vara angeläget, att de nya reglerna också omfattar sådana expertuppdrag. Motsvarande bör enligt televerket gälla den konsultverksamhet inom området telekommunikationsteknik och telekommunikationsförvaltning, som svenska staten genom televerkets dotterföretag Swedish Telecommunication Consulting AB (Swedtel) utför för teleadministrationer i utvecklingsländer. Denna verksamhet är att betrakta som ett komplement till och samtidigt en utveckling av formerna för televerkets och SIDA:s medverkan i den tekniska biståndsverksamheten. Den personal, som Swedtel temporärt anställer för uppdrag i u-länder, bör beträffande tUlgodoräkning i merit-, löne- och pensionshänseende behandlas på samma sätt som exempelvis SIDA:s utlandspersonal.
Några remissinstanser tar upp frågan oiu vilka villkor som skall gälla för anställda inom den kommunala och den enskilda sektorn av arbetsmarknaden. Göteborgs allmänna skolstyrelse finner sålunda det angeläget att stat och kommun så långt det är möjligt får likartade regler beträffande tjänstledighet och tUlgodoräkning i merit-, löne- och pensionshänseende av anställning inom biståndsverksamheten. Svenska sparbanksföreningen anser det önskvärt att både kommunala och enskilda
Prop. 1975:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 28
arbetsgivare i tillämpliga delar söker följa en praxis liknande den som gäller inom den statliga sektorn. Lanlbrukshögskolan anför att alla åtgärder som är raöjliga och genomförbara bör vidtas för att stimulera kvalificerad personal från den koraraunala och privata sektorn att ta anställning i biståndsverksamheten. Svenska kommunförbundet påpekar att det måste ankomma på de enskilda arbetsgivarna — inom förbundets intresseområde primärkommunerna — att i varje särskilt fall bedöma ledighetsfrågor och värdering av de raeriter ett u-landsuppdrag kan ge.
Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker i huvudsak eller lämnar utan erinran utredningens förslag i fråga om bedömning av meritvärdet av u-landstjänstgöring. Några remissinstanser har därutöver redovisat särskilda synpunkter som betingas av myndighetens speciella verksamhet.
När det gäller läkartjänstgöring anför sålunda socialstyrelsen att det inte är möjligt att utan noggranna detaljuppgifter om det aktuella sjukhuset i tjänstgöringslandet vare sig meddela generella beslut eller förhandsbesked om meritvärdet av tjänstgöringen. I avvaktan på sådana uppgifter bör styrelsen tillämpa hittillsvarande praxis, dvs. att på ansökan pröva meritvärdet av tjänstgöringen från fall till fall.
KaroUnska sjukhuset och SBL anser att det bör ankomma på socialstyrelsen att meddela generella beslut om tillgodoräkning av anställning med sjukvårdande uppgifter inom biståndsverksamhet beträffande sjukvårdspersonal. Meritvärdet för andra yrkeskategorier bör enligt SBL be-stäinmas av SIDA efter samråd raed myndigheten. Från personalens synpunkt garanteras en någorlunda likformig bedömning om ett organ — i samverkan med berörd myndighet — ansvarar för bedömningen av meritvärdet.
Nämnden för läkares vidareutbildning äv obenägen att uttala sig på förhand om utbUdningsvärdet av enskild läkares tjänstgöring. Däremot är nämnden beredd att i positiv anda pröva inkomna ansökningar efter generella riktlinjer.
Veterinärh.ögskolan anser att en förhandsbedömning av en u-landstjänstgöring kan innebära viss risk för underskattning av uppdragets meritvärde, speciellt i sådana fall där uppdraget är nytt och dokumentation från tidigare verksamhet sa.knas. Det bör därför alltid vara möjligt att erhålla förnyad prövning hos myndighet av meritvärdet sedan viss erfarenhet om uppdraget vunnits eller uppdraget slutförts. Vid bedömning av förtjänst bör i princip all tjänstgöring som sker genom eller med bidrag av svenska staten bedömas likvärdig med tjänstgöring i Sverige. Vad avser skicklighet bör däremot bedömningen få avgöras från fall till fall av berörd myndighet. Liknande synpunkter som högskolan i fråga om bedömningen av förtjänst framförs av SACO och SR.
Flera remissorgan anser att bedömning av meritvärdet ej bör ske med stöd av generella beslut eller är tveksamma härtill. En del av dem anser
Prop. 1975:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 29
att sådan bedömning i stället bör göras efter prövning i varje särskilt fall. Sådana synpunkter anförs av rikets allmänna kartverk, domänverket, statens vattenfallsverk, televerket, statens vägverk. Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet och Kooperativa förbundet.
Luftfartsverket har en kritisk inställning till utredningens förslag rörande meritvärdet. Aläggandena synes enligt verkets mening kunna medföra betydande svårigheter, även om — som utredningen förutsätter — dokumentationen rörande innehållet i anställningarna inom biståndsverksamheten avsevärt förbättras. Möjligheterna att i förväg uttala sig om en viss anställnings framtida meritvärde blir av naturliga skäl starkt begränsade. Allmänt sett bör en anställning inom biståndsverksamhet i princip vara av allmänt positivt värde. Verket pekar dock även på risken för att ett uppdrag inom biståndsverksamhet kan få ett "negativt meritvärde". Om man är tjänstledig något eller några år från exempelvis en operativ specialtjänstgöring som flygtrafikledningstjänst, riskerar man en fackmässig tillbakagång och att bli "överspelad" rent praktiskt.
Även SIDA har kritiska synpunkter på utredningsförslaget. Verket anser att även om tUlfredsställande dokumentation är för handen vid beslutstUlfället torde generella beslut emellertid inte alltid kunna lämnas för vissa yrkesområden, beroende på den mångfasetterade verksamheten inom skilda områden av arbetslivet inom Sverige och biståndsverksamheten.
Enahanda svårigheter torde enligt SIDA föreligga för myndigheter i fråga om att lämna besked i merithänseende av viss tjänst inom biståndsverksamheten. Det förekommer, och det torde finnas skäl för antagandet att så även framdeles kommer att ske, att den ursprungliga arbetsbeskrivningen ändras under biståndsarbetets gång. Ett slutligt ställningstagande av myndigheten torde därför kunna göras först sedan anställningen inom biståndsverksamheten avslutats. Denna svårighet föreligger självfallet även i fråga om generella beslut.
Utredningen anser att de reformer som föreslagits, i avvaktan på att förslagen till förbättrad dokumentation erhållit full effekt, bör kunna genomföras redan på grundval av den dokumentation som nu finns tillgänglig. Mot bakgrunden av tidigare nämnda svårigheter att lämna besked även på grundval av en förbättrad information bör enligt SIDA föreskrifter om att lämna besked på grundval av nu tUlgänglig dokumentation ges den utformningen att besked lämnas då så bedöms möjligt.
Hn övervägande majoritet av remissinstanserna tUlstyrker eUer lämnar utan erinran utredningens förslag i fråga om tillgodoräkning i lönehänseende. Några betonar samtidigt vikten av att dokumentationen förbättras.
I fråga om skyldigheten att Jämna förhandsbesked på begäran av anställd föreslär SBL att detta bör åvila SIDA med undantag för vissa spe-
Prop. 1975:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 30
cialkategorier såsom läkare. Läkartjänster bör handläggas av socialstyrelsen. SBL anser vidare att niir det gäller frågor som tillgodoräkning för löneklassplacering enligt AST och för lönegradsplacering enligt TFU bör SAV meddela tillämpliga bestämraelser. Även karolinska sjukhuset framför liknande synpunkter. Skogsstyrelsen uttalar dock tveksamhet beträffande de praktiska möjligheterna för SAV att i rimlig utsträckning kunna lämna förhandsbesked om tillgodoräkning i lönehänseende av anställning inom biståndsverksamhet.
SIDA framhåller att tillgodoräkning för lönegradsplacering bör ske inte blott i befordringsgång enligt ATF utan även inom andra av myndigheten tillämpade befordringsgångar. En förutsättning är självfaUet, att innehållet i anställningen inom biståndsverksamheten ligger inom ramen för de tjänster som omfattas av vederbörande myndighets ämbetsområde. SIDA framhåller vidare önskvärdheten av att tjänstledighet för anställning inora biståndsverksamheten även omfattar förordnande att med långtidsvikariat inneha tjänst. Därest SIDA:s förslag ej vinner bifall, föreslår SIDA, att rätt till tUlgodoräkning i lönehänseende vid anställning inom biståndsverksamheten omfattar även här nämnd kategori befattningshavare.
SAV redovisar i sitt yttrande skälen för att verket inte anser att förhandsbesked kan ges i fråga om tillgodoräkning i lönehänseende och anför härom bl.a. att det inte annat än i undantagsfall kommer att vara möjligt för SAV att i fråga om tillgodoräkning i lönehänseende ge besked av det slag som avses i utredningens förslag. Beskeden kommer i aUmänhet inte att kunna innehålla mer än allmänna upplysningar om hur SAV i princip brukar bedöma fall av ifrågavarande slag. Däremot är S.W berett att ge förtur åt ärenden som innefattar frågor av här avsett slag i den mån så är möjligt med hänsyn till andra inneliggande ärenden.
Utredningens förslag angående tjänstledighet biträds av så gott som samtliga av de remissinstanser som yttrat sig i frågan. Flera av dem tillstyrker dock under vissa villkor. Riksförsäkringsverket, SBL, SÖ, rikels allmänna kartverk och Stockholms skoldirektion föreslår sålunda med olika motiveringar en fixerad gräns för tjänstledighetens längd, varierande mellan ett och fyra år.
SIDA anser att det är önskvärt, att möjlighet ges att åtnjuta tjänstledighet inte bara från tjänst utan även från långtidsvikariat för anställning inom biståndsverksamheten. Sådan möjlighet tiU tjänstledighet bör omfatta även medföljande make, trolovad och den med vilken den anställde stadigvarande sammanbor.
Lautbruksstyrelsen framhåUer att svårighet i vissa fall kan uppstå att bereda tillfälligt anställda vikarie)- fortsatt anställning inom organisationen, när den tjänstledige återinträder i tjänst. Liknande synpunkter framförs av Svenska kommunförbundet.
Prop. 1975:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 31
Luftfartsverket avstyrker utredningens förslag och föreslår i stället att tjänstledighet för ifrågavarande biståndsverksamhet bör prövas i positiv anda. Verket anser det nödvändigt att myndighet även fortsättningsvis skall ha möjlighet att utan närmast tvingande föreskrifter kunna göra en avvägning mellan tjänstemannens intresse av att få den begärda ledigheten och myndighetens intresse av att tjänstemannen utövar sin tjänst. Härvid bör beaktas bl.a. arbetsläget hos myndigheten samt möjligheterna att erhålla lämplig vikarie.
SF och TCO-S anser inte att nackdelar med vikarier under längre perioder eller personalbrist skall betraktas som synnerliga skäl att vägra tjänstledighet. Organisationerna förutsätter att möjligheterna att vägra tjänstledighet i stället ytterligare skärps.
Några remissinstanser, däribland karolinska sjukhuset, påpekar att frågan om tjänstledighet kommer att kunna regleras genom kollektivavtal, sedan statsmakterna beslutat att avtal i princip skall kuima träffas ora bl.a. rätt till annan ledighet än semester.
Frågan om tjänstledighet för den som är gift, trolovad eller stadigvarande sammanboende med anställd inom biståndsverksamheten och som avser att följa med denne under u-landstjänstgöringen har berörts i många remissyttranden. De flesta remissinstanserna har därvid redovisat en positiv inställning tiU utredningens förslag.
Vissa invändningar mot utredningsförslaget görs dock från några håll. Luftfartsverket anser att en begränsning är befogad i form av en rekommendation att ansökan ora sådan tjänstledighet bör prövas i positiv anda. Rekommendationen bör begränsas att gälla hos staten anställd tjänsteman, som är innehavare av ordinarie eller extra ordinarie tjänst och som är gift, trolovad eller sammanboende med annan statsanställd som temporärt placeras till tjänstgöring utom landet, dock endast i fall då utlandsvistelsen är begränsad till en period om högst tre år. Enligt statens vattenfalisverk bör föreskrifterna om tjänstledighet omfatta endast den som erhållit u-landsuppdraget. Landstingsförbundet anser inte att beviljande av tjänstledighet för åtföljande make/motsvarande kan omfattas av en genereU rekommendation från förbundets sida. Svenska arbetsgivareföreningen är negativt inställd till frågan om tjänstledighet för trolovad eller stadigvarande sammanboende som avser att följa raed anställd inom biståndsverksamheten. Utredningen synes ha bortsett ifrån att inställningen till samlevnadsformerna praktiskt taget genomgående är annorlunda än i Sverige. Annan saralevnadsform än äktenskap kan medföra allvariiga störningar i tjänstgöringslandet. Denna syn återspeglas i de svenska företagens praxis beträffande den utlandsstationerade personalen. Liknande synpunkter framförs av Svenska röda korset i fråga om den som samraanbor med anställd som skaU tjänstgöra i u-landsuppdrag.
Prop. 1975:1 Bilaga 2 G<;mensamma frågor 32
Utredningens förslag i fråga om tillgodoräkning i pensionshänseende tiUstyrks eller lämnas utan erinran av de flesta remissinstanserna.
SPV kan med hänsyn till det stora administrativa merarbetet inte tUl-styrka att — utöver den samordning som följer av gällande bestämmelser — ett organiserat samordningssystem införes för sådan pensionsrätt som tjänats in hos enskild svensk biståndsorganisation. Verket anser att utredningens förslag, som man i övrigt inte avvisar, kan genomföras med enklare medel genom att det införes en rätt att efter ansökning tUlgodoräkna tid för vissa utlandsanställningar i förekommande fall efter avräknande av pensionsförraån på grund av dessa anstäUningar. SPV har vidare ingenting att erinrat mot att den av verket föreslagna anordningen skulle tillämpas även i fråga om anställning inom den multilaterala biståndsverksamheten.
SACO och SR tar upp utredningens förslag att inte tUlgodoräkna tid för anställning inom multilateral biståndsverksamhet som är förenad med rätt till pension eller raotsvarande förmån. Man delar inte utredningens uppfattning att tUlgodoräkning inte bör ske eftersom en samordning inte kan göras obligatorisk. Det bör enligt SACO och SR i stället ankomma på den anställde att själv avgöra om han vill underkasta sig en samordning med därav följande tUlgodoräkning. Den anställde kan annars, om den ratten inte föreligger, komma i ett sämre läge än en anställd utan sådan pensionsrätt.
Statens veterinärmedicinska anstalt samt SF och TCO-S konstaterar liksom utredningen att det skulle vara värdefullt från rekryteringssynpunkt om medföljande make som är ledig från anställning med statlig pensionsrätt fick lillgodoräknti ledighetstiden i pensionshänseende. Denna uppfattning delas inte av Stockholms skoldirektion som anser en sådan bestämmelse otänkbar från rättvisesynpunkt så länge tjänstledighetstid för enskild angelägentiet i hemlandet inte är pensionsgrundande.
Svenska kommunförbundet anser att kostnadsaspekten särskilt måste beaktas. Även om förbundet är införstått med angelägenheten av att erforderliga personalresurser för biståndsarbetet i u-länder kan åstadkom- mas, har man den principiella uppfattningen att kostnaderna för Sveriges engagemang i det internationella biståndsarbetet huvudsakligen bör bäras av staten. Även Landstingsförbundet tar upp kostnadsfrågan. Förbundet konstaterar att en motsvarande tdlämpning av utredningsförslaget skulle i pensionshänseende innebära långtgående ekonomiska åtaganden. Sjuk- och hälsovården torde enligt förbundet inta en mycket väsentlig del av biståndsverksamheten. Inom deima sektor skulle alltså landstingen och inte staten få avsevärt ökade kostnader i pensionshänseende. Med hänsyn härtUl förutsätter förbundet att direkta överläggningar kommer att äga mm innan förslaget läggs till grund för proposition.
Prop. 1975:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 33
De remissinstanser som yttrat sig över dokumentationen har genomgående haft en positiv inställning till utredningsförslagen i denna del. Vad den tUltänkta försöksverksamheten beträffar anser luftfartsverket och statens vattenfallsverk att den först bör genomföras och avslutas, innan myndigheterna åläggs att lämna förhandsbesked om anställnings värde i merit- och lönehänseende. Socialstyrelsen ställer sig tveksam tUl om det system för befattningsvärdering som prövas inom SI-DA:s lönedelegation kan användas för bedömning av meritvärdet. När det gäUer läkartjänstgöring bör vissa särskUda uppgifter ingå i dokumentationen, t.ex. om sjukhuset, olika tjänsters ställning i organisationen, antal patientbesök och operationer m.m.
Några remissinstanser, däribland SACO och SR, anser att det inte bör ankomma på enskilda personer att införskaffa kompletterande dokumentation från biståndskontor eller myndigheter i olika delar av världen. Denna uppgift bör åvila den föreslagna dokumentationscentralen vid SIDA. Personalorganisationerna anser vidare att för dokumentering måste skapas kontakter raellan de offentliga myndigheterna och den enskilda sektorn, där stor erfarenhet finns att hämta. Man bör sålunda skapa ett samarbetsorgan rörande dokuraentation sora täcker såväl de enskUda som de statliga och kommunala sektorerna. Det är vidare angeläget att arbetet raed en förbättrad dokumentation sker i kontakt med arbetsmarknadens parter. Liknande synpunkter anförs av Kooperativa förbundet sora föreslår att en kommitté bestående av representanter för SID.A. samt arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna bUdas och får i uppdrag att utveckla ett system för bedömning av värdet av anställning inom biståndsverksamheten.
SIDA anför att inom ramen för SIDA:s normala verksamhet pågår ett kontinuerligt arbete med att söka få mer detaljerad och systematiserad information angående de befattningar, till vilka svensk biståndspersonal rekryteras. Detta arbete innefattar också åtgärder för uppföljning av biståndsuppdragen efter i stort sett samraa principer sora beskrivs i utredningens betänkande.
Ett led i dcima uppföljning utgörs av viss försöksverksamhet som bedrivs av biståndskontoret i Tanzania i samråd med de inhemska myndigheterna. Ett annat uttryck för det behov av en mer systematisk belysning av befattningarnas innehåll som SIDA i likhet med utredningen känner, ar det system för befattningsvärdering, som f.n. på försök till-lämpas i första hand sora ett hjälpraedel vid lönesättning av personal sora kontraktsanställts av SIDA. En utvärdering av försöksverksamheten kommer att genomföras i början av hösten 1974.
SIDA poängterar slutligen vikten av att en förbättring i fråga ora information rörande de biståndsuppdrag som administreras av FN-orga-nen kommer fUl stånd och kommer för sin del att söka påverka de mellanstatliga organisationerna i deima riktning.
Prop. 1975:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 34
Innehållsförteckning
Sid.
1. Den allmänna lönenivån för statsanställda m. ra. 1
2. Lönegradsplaceringen för vissa tjänster m. m. 2
3. Statens avtalsverks befattning med arbetstvister 3
4. U-landsuppdrags meritvärde ra. m. 5
5. Förande över stat av vissa tjänster 9
6. Praktikplatser hos statsmyndigheterna 11
7. Bostadsanskaffningslån 13
8. Frågor om Iedigkungörande av tjänster m. m. 14
9. Vissa pensionsfrågor m. m. 20
10. Nämnden för psykologiska undersökningar 22
11. Inrättande av personliga tjänster för vissa tjänstemän som garanteras fortsatt anställning i Stockholm 23
12. Programbudgetering 24 Bilaga. SammanstäUning av remissyttranden över betänkandet (Ds
Fi 1973: 16) U-landsuppdragets meritvärde 27
MARCUS BOUTR.STOCKHOLM 1 »75 740501
Bilaga 3 tiU budgetpropositionen 1975 Prop. 1975:1
Bilaga 3
Kungl. hov- och slottsstaterna
utdrag FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1975-01-03
Fiiredragande: statsrådet Sträng
Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 såvitt avser de kungl. hov- och slottsstaterna
DRIFTBUDGETEN
Första huvudtiteln
A. KUNGL. HOVSTATEN
A 1. Hans Maj:t Konungens och det Kungl. Husets hovhållning. Anslaget är för innevarande budgetår uppfört i riksstaten med 4,5 milj. kr. Riksdagen har (prop. 1974: 98, SkU 1974: 38, rskr 1974: 259) beslutat att skatte- och tullförraånerna för kungahusets medleraraar.skall avskaffas. I propositionen uttalade jag att frågan om de ekonomiska förutsättningarna för kungahusets möjligheter att fylla sina statsrättsliga funktioner lämpligen borde prövas i samband med övervägandet av det statliga anslaget tUl hovhållningen. Detta anslag borde av praktiska skäl inte beskattas. Jag anförde vidare att avsikten inte var att åstadkomma en standardförsämring i fråga ora de villkor varunder raedlemmarna hade att fullgöra sina offentliga uppgifter. Vad jag sålunda hade anfört föranledde ingen erinran från riksdagens sida.
Jag förordar att anslaget för nästa budgetår förs upp med 5,3 milj. kr. Jag har därvid tagit hänsyn tUl de förändrade skatteförhållandena, inträffade löne- och prisstegringar, gjorda rationaliseringar samt vissa överföringar tUl anslaget De kungl. slotten: Administration. En utgångs-
1¶Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 1. Bd. 3
Prop. 1975:1 Bilaga 3 Kvingl. hov- och slottsstatema 2
punkt har vidare varit att de i staten för riksgäldsfonden upptagna räntorna till kungahuset, bl. a. den s. k. Guadeloupe-räntan, i beskattningshänseende likställs med anslag till hovhållningen. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Hans Maj:t Konungens och det Kungl. Husets hovhållning för budgetåret 1975/76 anvisa ett anslag av 5 300 000 kr.
A 2. Underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga inventarier i de kungl. slotten. Detta anslag är i riksstaten för budgetåret 1974/75 uppfört med 940 000 kr. Riksmarskalksämbetet har — i anslutning till en av husgerådskammaren gjord framställning — hemställt att till ifrågavarande ändamål imvisas ett anslag för budgetåret 1975/76 av 1 165 000 kr.
Riksmarskalksämbetet har därvid bl. a. begärt medel för ytterligare biträde för snickerigöromål. Ämbetet har vidare anfört att ansvaret för visning för allmänheten av de kungliga slotten och Riddarholmskyrkan är uppdelat på flera olika instanser, vilket från såväl servicesynpunkt som administrativt och ekonomiskt innebär olägenheter. En central visningsenhet föreslås inrättad. D>enna skulle samordnas med husgerådskammaren och t. v. bestå av em tjänst som museilektor, en tjänst som byråassistent och en halv biträdestjänst. Kostnaderna för denna personal under nästa budgetår uppgår till 163 000 kr. Riksmarskalksämbetet anser dock att hälften av kostnaderna bör kunna bekostas av inflytande visningsmedel, varför i statsanslag skulle erfordras ca 80 000 kr.
Föredraganden
Jag är f. n. inte beredd att förorda någon särskUd medelsuppräkning för den visningsverksamhet som äger rum vid de kungliga slotten m. m. Anslaget bör, med beaktande av till 33 % höjt lönekostnadspålägg, beräknas till 1 090 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga inventarier i de kungl. slotten för budgetåret 1975/76 anvisa ett anslag av 1 090 000 kr.
B. KUNGL. SLOTTSSTATEN
B1. De knngl. slotten: Adminisllration
1973/74 Utgift 3 310 933
1974/75 Anslag 3 547 000
1975/76 Förslag 4 319 000
Prop. 1975:1 Bilaga 3 Kungl. hov- och slottsstatema 3
Från anslaget avlönas 65 lönegradsplacerade anställda, varav 25 i park- och trädgårdsvård och 11 för lokalvård. Härtill kommer ett tiotal arvodister med uppdrag av deltids- eller bisysslekaraktär och viss övrig personal. Från anslaget bestrids vidare övergångsvis understöd till ett fåtal förmånstagare samt andra omkostnader än för uppvärmning och fastighetsunderhåll för de kungl. slotten.
Stockholms slott används som bostad åt konungen samt som representations- och kontorslokaler. Drottningholms slott begagnas av konungen som bostad under vissa tider av året. I fråga om Ulriksdals slott pågår överläggningar om ett eventuellt upplåtande för allmännyttigt ändamål. Haga slott används som bostad för prominenta personer från utlandet, vilka är den svenska regeringens gäster. Gripsholms slott utnyttjas som museum och för utställning av en del av svenska statens porträttsamling. Användningen av Strömsholms slott utreds av riksmarskalksämbetet i samråd med livruslkammaren, byggnadsstyrelsen, länsstyrelsen i Västmanlands län m. fl. Rosersbergs slott disponeras sedan år 1966 till större delen av civilförsvarsstyrelsen för civilförsvarsändamål. De två övervåningarna i slottet har dock fått behålla sin karaktär av kunglig bostad och visas för allmänheten. Tullgarns slott är upplåtet för visning vissa tider.
Riksmarskalksämbetet
Riksmarskalksämbetet hemstället, med anledning av en av ståthållar-ämbetena vid de kungl. slotten gjord framställning, att anslaget för nästa budgetår tas upp med 4 319 000 kr.
Lönekostnaderna på Stockholms slott ökar med anledning av att städningen av slottet har lagts under ståthåUarämbetets samlade ledning. Slottsförvaltningen på Stockholms slott har därvid tillförts fem heltidstjänster och fem halvtidstjänster som lokalvårdare, vilket medför en ökad lönekostnad om ca 335 000 kr. Kostnaderna för den städning som har tillförts slottsförvaltningen på Stockholms slott åvilar f. n. övriga anslag under första huvudtiteln. Genom rationaliseringen av städningsverksamheten kan två heltidstjänster och tre halvtidstjänster dras in. Ökningarna i övrigt beror på automatiska pris- och löneförändringar. Ämbetet redovisar vidare konsekvenserna av en minskning av anslaget med 5 %. Denna skulle i huvudsak konuna att drabba parkvården, vilket vore olyckligt med hänsyn tUl att besöksfrekvensen ständigt stiger med ökat slitage på parkerna som följd.
Av följande sammanställning framgår de förändringar i medelsanvisningarna för de olika slotten, som beräknats för nästa budgetår, i jämförelse med de belopp, som anvisats för budgetåret 1974/75 enligt den av Kungl. Maj:t fastställda staten. Beloppen har därvid omräknats till de för resp. budgetår tillämpliga lönekostnadspåläggen.
Prop. 1975:1 Bilaga 3 Kungl. hov. och slottsstatema
Enligt staten
Enligt stat-
Ökning
för 1974/75
förslaget för 1975/76
Stockholms slott
964 000
1 427 000
+ 463 000
Drottningholms slott
870 000
1017 000
-f 147 000
Ulriksdals slott
627 000
664 000
+ 37 000
Haga slott
244 000
249 000
-1- 5 000
Gripsholms slott
421 000
496 000
+ 75 000
Strömsholms slott
106 000
120 000
+ 14 000
Rosersbergs slott
58 000
68 000
+ 10 000
Tullgarns slott
257 000
278 000
+ 21000
Summa
3 547 000
4 319 000
-f 772 000
Sammanfattningsvis kan förändringarna under de olika posterna mellan den fastställda staten för budgetåret 1974/75 och det framlagda statförslaget för budgetåret 1975/76 anges på följande sätt.
Enligt staten för 1974/75
Enligt statförslaget för 1975/76
Förändring
Avlöningar och arvoden Understöd Lyse och vatten Parkers underhåll Trädgårdars underhäll Övriga omkostnader
3 069 600 21000 159 500 268 300 153 000 257 600
3 827 300 22 400 187 000 278 700 163 000 255 600
4- 757 700 + 1400 + 27 500 + 10 400 + 10 000 — 2 000
Summa utgifter Uppbördsmedel
3 929 000
382 000
4 734 000
415 000
+ 805 000
+ 33 000
Summa nettoutgifter
3 547 000
4 319 000
+ 772 000
Riksmarskalksämbetet har vidare i särskild skrivelse gjort framställning rörande konungens dispositionsrätt till vissa av de kungl. slotten och därvid hemställt att Rosersbergs och Tullgarns slott får disponeras av Hans Maj:t Konungen under samma villkor som de varmed slotten innehafts av Konung Gustaf VI Adolf.
Föredraganden
Jag vill först ta upp frågan om konungens dispositionsrätt till vissa av de kungl. slotten. Beträffande Rosersbergs och Tullgarns slott har konungens dispositionsrätt underställts statsmakternas prövning i samband med inträffade tronskiften.
I prop. 1974: 1 (bil. 3 s. 3) anförde jag att eventuella förslag till förändringar i dispositionsrätten tiU de kungl. slotten senare skulle få underställas riksdagen. I likhet med riksmarskalksämbetet finner jag inga förändringar i dispositionsförhållandena påkallade, varför Rosersbergs slott och TuUgarns slott även i fortsättningen bör stå till konungens förfogande och förvaltas av ståthållarämbetena. Upplåtelserna bör ske på samma villkor somi gällde under Konung Gustaf VI Adolfs livstid.
Eftersom förevarande anslag till större delen upptas av lönekostnader
Prop. 1975:1 Bilaga 3 Kungl. bov- och slottsstatema 5
för personal, vars löneförmåner regleras genom avtal med personalorganisation, finner jag det lämpligt att anslaget uppförs som förslagsanslag i statsbudgeten. Det ankommer på regeringen att faststäUa inkomst- och utgiftsstater för slottens administration.
Med beaktande av höjningen av lönekostnadspålägget och med godtagande av riksmarskalksämbetets förslag i övrigt hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att
1. medge att Rosersbergs slott och Tullgarns slott får disponeras av Konung Cari XVI Gustaf,
2. till De kungl, slotten: Administration för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 4 319 000 kr.
B 2. De kungl. slotten: Uppvärmning
1973/74 Utgift 1 029 434
1974/75 Anslag 1 095 000
1975/76 Förslag 1325 000
Från anslaget bestrids kostnader för löner tUl tio anställda — värmeskötare, reparatörer ra. fl. — och för inköp av bränsle.
Riksmarskalksämbeiet har på grundval av ståthållarämbetenas beräkningar hemställt om ett anslag för budgetåret 1975/76 av 1 325 000 kr. Ökningen är av automatisk karaktär och beror huvudsakligen på höjda priser på eldningsolja.
Föredraganden
Jag har ingen erinran mot riksraarskalksämbetets förslag. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till De kungl. slotten: Uppvärmning för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av i 325 000 kr.
Vid bifall till de av mig framställda förslagen kommer första huvudtitelns slutsumma för budgetåret 1975/76 att uppgå till 12 034 000 kr., vilket innebär en ökning i jämförelse raed det för budgetåret 1974/75 anvisade beloppet med 1 952 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 3 Kungl. hov- och slottsstatema
Register
A. Kungl. hovstaten
Sid. kr.
1¶Hans Maj :t Konungens ocb det Kungl. Husets hovhåUning 5 300000
2¶Underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga
inventarier i de kimgl. slotten 1 090 000
Summa för kungl. hovstaten 6 390 000
B. Knngl. slottsstaten
2¶De kungl. slotten: Administration 4 319 000
5¶De kungl. slotten: Uppvärmning 1 325 000
Summa för kungl. slottsstaten 5 644 000
Totalt för kungl. hov- och slottsstateraa 12 034 000
KUNGL. BOKTR. STOCKHOIH 197S 740S03
BCaga 4 till budgetpropositionen 1975 Prop. 1975:1
Bilaga 4
Justitiedepartementet
ÖVERSIKT
Till justitiedepartementet hör bl. a. polis- och åklagarväsendet, de allmänna domstolarna och de allmänna förvaltningsdomstolarna, kriminalvården, bostadsdomstolen, hyresnämnderna och arrendenämnderna, rättshjälpsnäranderna och de allmänna advokatbyråerna. Departementet svarar också för beredning av lagstiftningsärenden på ett flertal områden av samhällslivet.
Utredningar pågår inom flera centrala lagstiftningsområden. Konsumentpolitiska frågor utreds sålunda av bl. a. kreditköpkoramittén, konsumenttjänstutredningen och hemförsäljningskomraittén. De raulti-nationella företagens verksarahet uppmärksammas av utredningen om utländska övertaganden av svenska företag. Frågor om åtgärder på grund av brott utreds av bl. a. utredningen om behandling av psykiskt avvikande, åtalsrättskommittén och ungdomsfängelseutredningen. Frågor om grundlagsreglering av medborgerliga fri- och rättigheter utreds av en särskild komraitté. För omfattande lagstiftningsuppgifter på var sitt rättsområde svarar vidare köplagsutredningen, vattenlagsutredningen, familjelagssakkunniga, konkurslagskommittén och försäkringsrättskommittén.
En rad lagstiftningsförslag torde komma att lämnas till 1975 års riksmöte, bl. a. förslag till ändringar i konkurslagen, lagstiftning ora ersättning för personskada, räntelag, trafikskadelag, ny steriliseringslag, lagstiftning om förmögenhetsrättens generalklausuler, ny aktiebolagslag och ny bokföringslag.
Utgifterna inom justitiedepartementets område beräknas under budgetåret 1975/76 komma att öka med 333,0 mUj. kr. Därmed omsluter verksamheten 3 265,3 milj. kr.
Antalet tjänster inora justitiedeparteraentets område ökar med sammanlagt 580.
Samhällets åtgärder mot brott
Brottsligheten är ett allvarligt samhällsproblem. Många faktorer medverkar tiU att så är förhållandet. Kampen mot brottsligheten måste föras på bred front. På lång sikt är det en fråga om att bota brister och orättvisor och utjämna ekonomiska och sociala skiUnader. Därigenom skapas bl. a. förutsättningar för en ökad förståelse mellan människorna
1 Riksdagen 1975.1 saml. Nr 1. Bilaga 4
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 2
vilket i sin tur bör leda till ökad respekt för medmänniskors liv och hälsa, integritet och rättigheter.
I syfte att förbättra samordningen av insatserna mot brott inrättades brottsförebyggande rådet (BRii) den 1 juli 1974. Rådet verkar för att såväl samhällets egna organ som enskilda medborgare, politiska organisationer, fackföreningar, arbetsgivare m. fl. aktiveras i kampen mot brottsligheten. Arbetsgmpper inora BRA raed företrädare för olika områden har under år 1974 lagt fram rapporter med förslag till en del åtgärder. En kriminalpolitisk arbetsgrupp har i rapporten (BRA 1974: 3) Kriminalpolitiskt utvecklingsarlDcte bl. a. föreslagit en översyn av strafflagstiftningen, i första hand lagstiftningen om förraögenhetsbrott, vissa oaktsamhetsbrott och vissa stadganden i 15 kap. brottsbalken. Gruppen har också föreslagit en undersökning av bristema i det nuvarande sanktionssystemet. En arbetsgmpp för anpassningsstöd åt straffade har lagt fram två rapporter, (BRA 1974: 4) Anpassningen i arbetslivet och (BRA 1974: 5) Stödåtgärder för straffade utläimingar.
En arbetsgrupp för kriminalitetsprognoser med representanter for rättsväsendet och vetenskapliga experter har avgett en rapport (BRA 1974: 2) om brottsutvecklingen 1974—1979. Gmppen har gjort trendberäkningar baserade på anmälda brottsbalksbrott under åren 1968— 1973. Hänsyn har inte i något faU kunnat tas tiU s. k. dold brottslighet. Trendberäkningarna gmndar sig på vissa antaganden om utvecklingen av den registrerade brottsligheten under senare år och i stort sett oförändrad kriminalpolitik under i)rognosperioden. Gruppen har förklarat att prognoserna är mycket osiikra. För att illustrera osäkerheten har gruppen beräknat s. k. 95 % konfidensintervall. Exempelvis innebär detta i fråga ora de registrerade tillgreppsbrotten, som var omkring 400 000 år 1973, att de kan komraa att uppgå tUl raellan 300 000—800 000 år 1979. Vidare att antalet registrerade våldsbrott inbegripet rån, som uppgick till omkring 45 000 år 1973, kan bli meUan 42 500—50 700 år 1979. Som framgår av dessa exempel kan prognoserna inte läggas till grund för bedömningar rörande tilldelning av resurser till rättsväsendet.
Åtgärderna raot brott kan indelas på olika sätt beroende på syftet med indelningen. Sett från resursfördelningssynpunkt kan åtgärderna mot brott grupperas på följande sätt.
Förebyggande åtgärder riktade mot personer som inte är föremål för rättsväsendets åtgärder på grund av brott. Det är här fråga även om sådana åtgärder som är avsedda, att förbättra raUjön i samhället i förebyggande syfte. Åtgärder av detta slag ankommer främst på andra än rättsväsendets myndigheter, bl. a. skolväsendet och socialvårds- och arbetsmarknadsmyndigheterna.
Övervakning av regelefterlevnaden. Den syftar till att dels förhindra brott, dels upptäcka brott. Hit hör polisens övervakande verksamhet. Gruppen omfattar även exempelvis tull- och beskattningsmyndigheternas
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 3
kontroll av att straffsanktionerade bestämmelser inom deras resp. verksamhetsområden efterlevs.
Brottsutredning och andra åtgärder i brottmålsförfarandet som krävs för att fatta beslut om reaktion mot brott.
Verkställandet av påföljder. Åtgärder av detta slag hör hemma i kriminalvården. Även andra organ har uppgifter på området, t. ex. exekutionsväsendet i fråga om böter.
Rehabiliterande åtgärder. Härmed avses åtgärder som syftar tUl att ge personer som begått brott bättre fömtsättningar tiU anpassning i samhället. Åtgärder av detta slag vidtas av kriminalvårdsmyndigheterna och av organ inom socialvårds-, arbetsmarknads- och utbildningsområdena.
Forskning och utveckling som är direkt målinriktad mot problem som rör åtgärder raot brott.
Sarahället satsar stora belopp på åtgärder mot brott. Det är dock inte möjligt att presentera någon beräkning av de totala kostnadema för åtgärder av detta slag.
Förebyggande — åtgärder 20 milj kr.
Forskning och *— utveckling 4,6 milj kr.
Figur 1. Anslagen för rättsväsendets åtgärder mot brott budgetåret 1974/75 fördelade på åtgärdsgrupper
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 4
Kostnaderna för sådana åtgärder inom polis- och åklagarväsendet, de allmänna domstolarna och kriminalvården har eraellertid beräknats. De har fördelats på näranda åtgärdsgmpper. I vissa fall har schabloner använts eftersom beräkningsunderlaget är osäkert.
All polisverksamhet utom den som har samband med tiUstånds-givning, passärenden och andra uppgifter av servicekaraktär kan ses som ett led i samhällets åtgärder mot brott. Hit hör också åklagarväsendets och kriminalvårdens funktioner liksom den del av domstolsväsendets verksamhet som rör brottmål. Den del av anslagen inora rättsväsendet som är avsedd för åtgärder mot brott uppgår till ca 2,1 miljarder kr. för budgetåret 1974/75.1 figur 1 är detta belopp fördelat på åtgärdsgrupper. Beloppet omfattar inte medel som förbmkas inom departementet och statliga kommittéer eller anslag på kapitalbudgeten.
De medel på andra huvudtitelns driftbudget för budgetåret 1974/75 vilka här inte hänförts till samhällets åtgärder mot brott uppgår tUl 667,9 milj. kr. Anslagen till rättsväsendet på kapitalbudgeten uppgår tiU 179,7 milj. kr. för budgetåret 1974/75.
Som fraragår av figur 1 uppgår kostnaderna för de förebyggande åtgärderna till 20 milj. kr. Största posten utgör kostnadema för polisens undervisning i skolorna i lag och rätt samt i trafik.
övervakningen av regelefteilevnaden avser polisens övervakningsverksamhet och beräknas till 861 milj. kr.
Det redovisade beloppet för brottsutredning och andra åtgärder i brottmålsförfarandet omfattar åtgärder inom polis- och åklagarväsendet samt domstolama. Av beloppet, 741 mUj. kr., faller 94 milj. kr. på åklagarväsendet och 156 milj. kr. på domstolsväsendet.
Kriminalvården svarar för de kostnader som i figuren har redovisats som verkställandet av påföljder och rehabiliterande åtgärder. Verkställandet av påföljder omfattar frärast kostnader för förplägnad, beklädnad, bevakning särat arvoden till övervakare och uppgår till 295 milj. kr. De rehabiliterande åtgärderna orafattar i den i figur 1 redovisade beräkningen dels arbetsvärd, industriellt arbete, fritidssysselsättning och andra allraänna behandlingsåtgärder, dels studier och yrkesutbildning, bostads- och arbetsanskaffning cch andra åtgärder som är direkt inriktade på den dömdes anpassning i det enskilda fallet.
Forskning och utveckling inom rättsväsendet beräknas till samraanlagt 4,6 milj. kr. varav omkring 3,3 railj. kr. avser BRA:s verksamhet. I beloppet ingår inte den forskning och utveckling som är knuten till kommittéer inora departementet.
De anslag under budgetåret 1974/75 som avser rättsväsendets åtgärder mot brott har fördelats på brottsförebyggande rådet, polis- och åklagarväsendet, domstolarna och kriminalvården på sätt figur 2 visar.
Prop. 1975: i Bilaga 4 Justitiedepartementet
Brottsförebyggande
■"det / \__ Åklagarväsendet
3,7 milj kr. j 94 milj kr.
Domstolsväsendet 156 milj kr.
Figur 2. Anslagen för rättsväsendets åtgärder mot brott budgetåret 1974/75 fördelade på verksamhetsgrenar
Det är angeläget att samhäUets insatser mot brottsligheten håUs på en hög nivå.
Insatser som indirekt har betydelse för att förebygga brottslighet föreslås ske på många områden. Av förslagen under andra huvudtitlar i årets budgetproposition kan särskilt nämnas stödet till idrotten. Ökade insatser föreslås också i kampen mot narkotikamissbruket.
Även under andra huvudtitlar föreslås åtgärder som har direkt betydelse för att förebygga brottslighet. Sålunda förutsätts riksskatteverket och länsstyrelsema få förstärkta resurser för kontroll och revision på skatteområdet.
Rättsväsendet föreslås få 353 milj. kr. mer än för innevarande budgetår för åtgärder mot brott. Även om en stor del av detta belopp beräknas gå åt till kostnadsökningar, bereds det utrymme för ökade insatser. Polisen får ytterligare resurser för främst övervaknings- och utredningsverksamhet. En ökad satsning sker även på kriminalvården samt forskning och utveckling. Hur den föreslagna budgeten fördelar sig på grupper av åtgärder framgår av nedanstående tabell.
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet
Budgetåret 1974/75
Budgetåret 1975/76
1 (lOO-tal kr
%
1000-tal kr
%
%'
Förebyggande åtgärder 19 800
0,9
23 200
0,9
16,9
övervakning av regelefter-
levnaden 860 700
41,3
1004 400
41,2
16,7
Brottsutredning och andra åt-
gärder i brottmålsförfarandet 740 900
35,5
867 600
35,6
17,1
Verkställandet av påföljder 294 800
14,2
347 600
17,9
Rehabiliterande åtgärder 163 900
7,9
189 400
7,8
15,6
Forskning och utveckling 4 600
0,2
5 600
0,2
20,4
Rättsväsendets åtgärder mot
brott 2084 700'-
100,0
2 437 800'
100,0
—
' ProcentueU ökning mellan budgetåren inom resp. grupp av åtgärder. ' Avser kostnader som belastar driftbudgeten med undantag av kostnader för justitiedepartementet och statliea kommittéer.
I detta sammanhang bör framhållas att en fortlöpande rationalisering pågår inom rättsväsendet. Som ett led i detta arbete pågår uppbyggnaden av rättsväsendets informationssystem (RI), som baseras på automatisk databehandling av framför allt data inom brottmålsförfarandet och kriminalvården. Praktiska försök med programbudgetering pågår inom polisväsendet och kriminalvården. Även i övrigt pågår ett omfattande arbete i syfte att effekti■isea och förenkla de rättsvårdande organens arbete.
Polis- och åklagarväsendet
Utgifterna inora polisväsendets område beräknas komma att öka med 218 milj. kr. tiU 1 907 mUj. kr.
Statsmakternas beslut med anledning av prop. 1973: 115 med förslag till åtgärder för att bekämpa brottsUgheten och förbättra den allmänna ordningen har därvid följts. Medel beräknas för sanunardagt 506 tjänster, varav 400 polismanstjänster. Av polismanstjänsterna avses bl. a. 185 för övervakningsverksamhet och 110 för spanings- och utredningsverksamhet. Förslagen möjliggör bl. a. en fortsatt utbyggnad av kvarters-polisorganisationen.
Medel beräknas för en ny åklagartjänst.
Domstolsväsendet
Enligt riksdagens beslut skall en central förvaltningsmyndighet för domstolsväsendet m. ra. inrättas i Jönköping den 1 juli 1975. I prop. 1974: 149 har Kungl. Maj:t bl. ai. föreslagit riksdagen att godkänna de i propositionen förordade riktlinjerna för den nya domstolsförvaltningen
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 7
m. m. För centralmyndigheten beräknas nu medel för sammanlagt 114 tjänster. I gengäld kan kostnaden för 112 tjänster inbesparas vid domstolsväsendets organisationsnämnd (DON), hovrätterna och justitiedepartementet.
En för hela landet gemensam bostadsdomstol inrättas den 1 juli 1975 som slutinstans för de ärenden som handläggs vid hyresnämnderna (prop. 1974: 151, LU 1974: 36, rskr 1974: 375).
Tillströmningen av mål och ärenden till domstolarna fortsätter att öka. Balanserna ligger på vissa håll på en alltför hög nivå.
För kammarrätterna föreslås en förstärkning av föredragandeorganisationen.
På hovrättssidan föreslås en viss förstärkning genom att ytterligare en extra avdelning inrättas vid Svea hovrätt och ytterligare två ordinarie domartjänster vid hovrätten över Skåne och Blekinge.
Vid olUca tingsrätter föreslås sammanlagt fem nya rådmanstjänster, i ett par fall i utbyte mot fiskalstjänster. Tingsrätterna tillförs vidare ytterligare tjänster för tingsnotarier och domstolsbiträden, i första hand på gmnd av en kraftig ökning av antalet ärenden vid inskrivningsmyndigheterna.
Rättshjälp
Reformen om samhällets rättshjälp trädde i kraft den 1 juli 1973. Arbete pågår f. n. med utvärdering av reforraen.
Antalet allmänna advokatbyråer, sora vid reformens genomförande den 1 juli 1973 var 16, har numera utökats tUl 29. Byråerna befinner sig ännu i ett uppbyggnadsskede. Lönsamheten har efter hand förbättrats. DON räknar inte med att byråerna sammantaget skaU nå full kostnadstäckning förrän budgetåret 1977/78.
Medel beräknas för en utökning av personalen vid rättshjälpsnämnderna.
Kriminalvärden
Antalet platser på kriminalvårdsanstalterna är f. n. 5 101. Medelbeläggningen har under år 1974 varit 3 840. Den högsta beläggningen under år 1974 registrerades den 1 mars, då antalet intagna var 4 585.
På gmnd av den sjunkande beläggningen vid kriminalvårdsanstalterna kommer platsantalet att reduceras med omkring 300 platser. Reduktionen kommer att vara genomförd senast den 30 juni 1976.
Under budgetåret 1974/75 har en frigångsavdelning tiU kriminal-
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 8
vårdsanstalten Roxtuna med tio platser taghs i bruk i Linköping. Under samma budgetår öppnas lokalanstalten Ljustadalen i Sundsvall.
Övergången till det av statsraakterna beslutade nya regionala systemet inom kriminalvården påbörjades under budgetåret 1974/75 och fortsätter under nästa budgetår.
En lokalanstalt med 40 platser föreslås bli uppförd i Stockholmsområdet.
Frivårdsfallen som den 1 oktober 1973 uppgick tUl 23 339 utgjorde 17 317 vid samma tidpunkt år 1974. Nedgången beror till huvudsaklig del på att övervakningstiden avkortats från tre år till två år för personer sora dörats tUl skyddstillsyn.
Frivården föreslås få ytterligare 64 tjänster under budgetåret 1975/76.
Personalens arbetsuppgifter vid krirainalvårdens anstalter är föremål för översyn av en särskilt tillkallad sakkimnig. Likaledes har en sakkunnig tillkallats för att utreda övervakningsnämndemas och de centrala nämndernas uppgifter och organisation. De framtida indelnings- och arbetsformerna inom frivårdsdistrikten i Stockholm, Göteborg och Malmö utreds särskilt.
Framtidsstudier
Sekretariatet för framtidsstudier som är knutet till statsrådsberedningen studerar nu tre problemområden, nämligen arbetslivet, resurser och råvaror samt Sveriges roll i världssamhället. En parlamentariskt sammansatt gmpp är knuten tUl sekretariatet för kontakt och information i denna verksamhet. För budgetåret 1975/76 beräknas 2 milj. kr. för denna projektverksamhet.
För långsiktsmotiverad grundforskning beräknas 2 milj. kr. För denna forskning har en särskild samarbetskommitté tillsatts. Grundforskningen planeras i samråd med forskningsråden och styrelsen för teknisk utveckling.
Sammanfattning
Förändringarna inom justitiedepartementets område i förhållande till statsbudgeten för budgetåret 1974/75 framgår av följande samraanstäUning. Anslagens fördelning på ollika avsnitt har för budgetåret 1974/75 justerats för att motsvara statsbudgetförslaget för 1975/76. Beloppen anges i milj. kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet
Anvisat
1974/75
Förslag 1975/76
Förändring
DRIFIBUDGETEN
Andra huvudtiteln
A. JusUdedepartementet m. m.
B. Polisväsendet
C. Åklagarväsendet
D. Domstolsväsendet m. m.
E. Rättshjälp m. m.
F. Kriminalvården
G. Diverse
42.2 I 614,5
93,7 422,4
80,0 459,0
40,8
53,1 1 859,2 108,2 472.9 107.0 537,3
+ 10,9 + 244,1 + 14,5 -f 50,5 + 27.0 -f 78.3 -t- 4,8
Summa för driftbudgeten
2 752,6
3 183,3
-1- 430,7
KAPITALBUDGETEN
Statens affärsverksfonder (Domänverket)
Förvärv av jorbruksfastigheter för kriminalvården
—
—
—
Statens allmänna fastighetsfond
Polishus m.m.
Byggnadsarbeten för domstolsväsendet
Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården
Nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stockholm
75,0 17.0 17,7 70,0
48,0 8,0
26,0
- 27.0
- 9,0
- 17,7
- 44,0
Summa för kapitalbudgeten
179,7
82,0
- 97,7
Totalt för justidedepartementet
2 932,3
3 265,3
+ 333,0
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 10
Utdrag JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1975-01-03
Föredragande: statsrådet Geijer
Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 såvitt avser justitiedepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN Andra huvudtiteln A. JUSTITIEDEPARTEMENTET M. M.
A 1. Statsrådsberedningen
1973/74 Utgift 3 852 354
1974/75 Anslag 4 033 OOO'
1975/76 Förslag 4 547 000
Personal
Handläggande personal Övrig personal
Anslag
Lönekostnader Reseenättningar Expenser Representationsbidrag
1974/75
Beräknad ändring 1975/76
22 17
—
—
3 767 000
60 000
177 000
29 000
+ 427 000 + 15 000 + 64 000 + 8 000
4 033 000
-f- 514 000
Jag beräknar medel för pris- och löneomräkning med 514 000 kr., varav 126 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 4 547 000 kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tUl Statsrådsberedningen för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 4 547 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 11
A 2. Justitiedepartementet
1973/74 Utgift 12 458 235
1974/75 Anslag 14 666 000 1975/76 Förslag 14 779 000
Personal
Handläggande personal Övrig personal
Anslag
Lönekostnader
Reseersättningar
Expenser
1974/75
Beräknad ändring 1975/76
80 72
_ 2 + 1
152
- 1
13 256 000
1 110 000
- 78 000 -H91000
14 666 000
4-113 000
Jag beräknar medel för pris- och löneomräkning med 1430 000 kr., varav 393 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg, samt för ytterligare två biträdestjänster med 104 000 kr. Genom att domstolsverket inrättas kan posten lönekostnader minskas.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår tUl 14 779 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tiU Justitiedepartementet för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 14 779 000 kr.
A 3. Kommittéer m. m.
1973/74 Utgift 9 909 222 Reservation 4 428 353
1974/75 Anslag 9 500 000 1975/76 Förslag 15 750 000
' På tilläggsstat I har dessutom anvisats 4 000 000 kr.
Ett antal nya utredningar har tiUsatts under år 1974. Till dessa hör utredningen ora anonymitetsskydd vid beslag och husrannsakan, utredningen angående brottsbalkens bestämmelser om brott mot rikets säkerhet, energirådet, utredningen om förfarandet vid brott i tjänsten av polismän, trafikskadeutredningen, fastighetsdatakommittén, utredningen om telefonavlyssning, försäkringsrättskommittén, vamraärkesutredningen, samarbetskommittén för långsiktsmotiverad forskning ra. m., bostads-förvaltningsutredningen, massmediekoncentrationsutredningen, utredningen om reklam i videogram, ordningsvaktsutredningen, ungdomsfäng-
' Jfr. anslaget A 12. Framtidsstudier
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 12
elseutredningen, utredningen angående översyn av häktningsbestämmelserna, brottsskadeutredningen, utredningen om ändrad valkretsindelning och ökat inslag av personval vid val till riksdagen, utredningen om justitiekanslerns uppgifter ra. m. och utredningen angående översyn av lagstiftningen om handelsbolag ra. m.
Flera kommittéer med omfattande uppdrag fortsätter sin verksamhet, bl. a. köplagsutredningen, integritetsskyddskomraittén, skadeståndskommittén, samarbetsorganet för ADB inom rättsväsendet, vattenlagsutredningen, offentUghets- ocli sekretesslagstiftningskommittén, familjelagssakkunniga, massmedieutredningen, nordiska upphovsrättskomrait-tén, kreditköpkommittén, konkurslagskommittén, naranlagsutredningen, konsumenttjänstutredningen, delegationen för jämställdhet meUan män och kvinnor, sekretariatet för framtidsstudier, produktansvarskoramit-tén, hemförsäljningskomraittén, övervakningsnämndutredningen, utredningen om utländska övertaganden av svenska företag, 1973 års fri- och rättighetsutredning, utredningen om personalens arbetsuppgifter vid kriminalvårdens anstalter och energipolitiska delegationen.
Under år 1974 har följande utredningar slutfört sina uppdrag, nämligen domkretsutredningen för Stockholras län, sakkunnig angående lagstiftningen ora skifte av dödsbo, mutansvarskoramittén, 1968 års brottmålsutredning, koraraittén för kriminologisk behandlingsforskning, generalklausulutredningen, 1972 års domarutredning, steriliseringsutredningen, värmeanläggningsutrednirgen, hyresprocesskomraittén, brottsförebyggande rådet (i egenskap av koraramitté), utredningen angående åtgärder för att minska personalomsättningen inom polisväsendet, häktesutredningen för Stockholms län m. m., domstolsstyrelseutredningen och trafikskadeutredningen.
Jag beräknar högst 1,2 milj. kr. under anslaget för fortsatt utredning om ett enhetligt och samordnat informationssystem för rättsväsendet (RI). Med hänsyn till den beräknade orafattningen av utredningsverksamheten bör anslaget föras upp med 15 750 000 kr. för nästa budgetår. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 15 750 000 kr.
A 4. Extra utgifter
1973/74 Utgift 756 587 Reservation 308 333
1974/75 Anslag 700 000
1975/76 Förslag 900 000
Från anslaget bör fr. o. m. budgetåret 1975/76 bestridas även kostnader för kurser och annan utbUdningsverksamhet för sådan personal inom justitiedepartementets verksamhetsområde som inte hör tUl dom-
1¶Jfr. anslaget A 12. Framtidsstudier
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 13
stols- och rättshjälpsområdet (del av anslaget för innevarande budgetår A 6. Eftemtbildning inom justitiedepartementets verksamhetsområde). Med hänsyn tUl detta och till kostnadsutvecklingen bör anslaget räknas upp med 200 000 kr. för nästa budgetår.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Extra utgifter för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 900 000 kr.
A 5. Information om lagstiftning m. m.
1973/74 Utgift 719 266 Reservation 530 733
1974/75 Anslag 820 000
1975/76 Förslag 820 000
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag heraställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Information om lagstiftning m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 820 000 kr.
A 6. Svensk författningssamling
1973/74 Utgift 2 202 683
1974/75 Anslag 2 050 000
1975/76 Förslag 2 750 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för bl. a. tryckning av Svensk för-fattningssaraling.
Med hänsyn till kostnadsutvecklingen bör anslaget räknas upp med 700 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Svensk författningssamling för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 2 750 000 kr.
A 7. Justitiekanslern
1973/74 Utgift 1 214 968
1974/75 Anslag 1 268 000
1975/76 Förslag 1 365 000
JK bevakar statens rätt och har tillsyn över att domare och andra som är underkastade ämbetsansvar efterlever författningar samt i övrigt fullgör sina åligganden.
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet
14
1974/75
Beräknad ändring 1975/76
JK
Föredraganden
Personal
Handläggande personal övrig personal
—
—
Anslag
Lönekostnader
Sjukvård
Re.secrsättningar
(därav utrikes resor) Lokalkostnader Expenser
11
1 143 100 1700 10 000 (5 000) 73 800 39 400
+ 87 500 -1- 10 000
(-)
+ 5 500 -f 2 600
-t- 87 500 + 10 000
(-)
-f 5 500 - 6000
1 268 000
-1- 105 600
4- 97 000
JK
1. Pris- och löneoraräkning ra. m. 68 000 kr., varav 36 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. I O-alternativet förordar JK att en tjänst som extra föredragande dras in (—121000 kr.) och ersätts av tillfällig extra föredragande (-f 54 400 kr.). Konsekvenserna för verksamheten beräknas bli att JK:s möjligheter att företa inspektionsresor eller att igångsätta ärenden på eget initiativ minskar. Handläggningstiden för inkomna ärenden beräknas också bli längre varvid antalet balanserade ärenden kommer att öka.
3. En förstärkning av biträdespersonalen behövs med ett kvalificerat biträde (-1-51 600 kr.). Medel motsvarande arvode tUl ett extra biträde som tjänstgör på deltid kan därvid sparas in ( — 18 300 kr.).
4. För att JK skall kutma öka. sin inspektionsverksamhet föreslås ökade medel för resor (-f 9 000 kr.)..
Föredraganden
Med hänvisning tiU sammanställningen beräknar jag anslaget tUl 1 365 000 kr. Jag har därvid beräknat 33 300 kr. för ytterligare biträdes-personal (3). Vidare har jag räknat med ett ökat medelsbehov för resor (4). Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tUl Justitiekanslern för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 1 365 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet
15
A 8. Fideikommissnämnden
1973/74 Utgift
225 479
1974/75 Anslag
263 000
1975/76 Förslag
279 000
Fideikomraissnäranden handlägger ärenden enligt lagen (1963: 583) om avveckling av fideikommiss och permutationslagen (1972:205). Nämnden består av ordförande och fyra andra ledaraöter. För närandens kansli finns en kanslichef.
1974/75
Beräknad ändring 1975/76
Nämnden Föredraganden
Personal
Handläggande personal övrig personal
1 1
- -
Anslag
Lönekostnader
Sjukvård
Reseersättningar
Lokalkostnader
Expenser
230 000 1200
13 000 7 000
-1-16 000 +16 000
263 000
+ 16 000 +16 000
Fideikommissnämnden
1. Löneomräkning 16 000 kr., varav 8 000 kr. avser höjt lönekostnads-pålägg.
2. I O-alternativet förordar fideikommissnämnden ett minskat antal sammanträden med nämnden och en inskränkning av nämndens reseverksamhet samt besparingar av expensraedel. Konsekvenserna beräknas bli helt otUlräckliga marginaler för nämndens verksarahet. Nämndens möjligheter att vid behov besöka fideikommiss skulle också i hög grad begränsas.
Föredraganden
Med hänvisning till samraanställningen heraställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att till Fideikommissnämnden för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 279 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 16
A 9. Datainspektionen
1973/74 Utgift 2 008 298
1974/75 Anslag 2 776 000
1975/76 Förslag 3 318 000
Datainspektionen, som inrättades den 1 juli 1973, har som central förvaltningsrayndighet att pröva frågor om tillstånd och utöva tillsyn enligt datalagen (1973: 289), kreditupplysningslagen (1973: 1173) och inkassolagen (1974:182).
Datainspektionen leds av en styrelse. Chef för inspektionen är en generaldirektör. Inom inspektionen finns en enhet för tUlståndsären-den, en enhet för tillsynsärenden samt ett sekretariat för information, intern utbildning samt ekonomi- och personaladministrativa uppgifter.
1974/75
Beräknad ändring 1975/76
Datainspektionen
Föredraganden
Personal
Handläggande personal övrig personal
17 7
+ 1
+ 1
Anslag
Utgifter
1. Tillståndsverksamhet
2. Tillsynsverksamhet
3. Information
24
1 895 000 756 000 125 000
+ 1
+ 220 000 + 475 000 + 23 000
+ 1
+ 114 000 + 414 000 + 15 000
2 776 000
+ 718 000
+ 543 000
Uppbördsmedel
Inkomster vid datainspektionen Nettoutgift
2 776 000
+ 718 000
- 1000 + 542 000
Datainspektionen
Inom programmet tillståndsv<:rksamhet sker tillståndsprövningen enligt datalagen, kreditupplysningslagen och inkassolagen samt prövningen av anmälningsärenden siDm avses i 1 § andra stycket datakungörelsen (1973:291).
Programmet tUlsynsverksamhet omfattar tillsyn enligt de tre nämnda lagama. Informationsprogrammet omfattar information främst om innebörden av de tre lagarna, dels till de registeransvariga, dels tUl allmänheten och dels till utlandet, där datalagen och datainspektionen tilldrar sig ett mycket stort intresse.
Datainspektionen kommer därutöver att fortlöpande ha två förhållandevis omfattande arbetsuppgifter. Den ena består i att lämna råd till och besvara remisser från statsdepartement och myndigheter. Antalet remisser uppgick till 41 under budgetåret 1973/74. Den andra arbetsuppgiften omfattar sådana utredningar som inte kan hänföras till
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 17
visst tillstånds- eller tillsynsärende. Dessa utredningar föranleds framför allt av datainspektionens behov av att förutse hur den datatekniska utvecklmgen påverkar integritetsfrågorna.
Den 31 december 1974 utgår enligt de tre lagarna tidsfristen för att söka tUlstånd tUl redan befintliga personregister samt kreditupplysnings- och inkassoverksamheter. Datainspektionens tidigare bedömning att den uppkomraande balansen av tillståndsärenden borde avarbetas under budgetåren 1974/75 och 1975/76 får fortfarande anses gälla. I detta läge yrkas inte raedel för ytterligare handläggartjänster. Däreraot yrkas viss uppräkning av beloppet för konsultarvoden m. m., främst med hänsyn till behovet av utredningar, samt medel för utökad biträdes-hjälp.
Programmet lillslåndsverksamhet
Tillståndsreglerna i datalagen trädde i kraft den 1 juli 1974. Med stöd av övergångsbestämmelserna i datalagen och datakungörelsen har inspektionen dock redan under det första verksamhetsåret haft att meddela tUlstånd och föreskrifter eller vidta andra åtgärder. Bl. a. skulle registeransvariga myndigheter senast den 1 januari 1974 göra anraälan beträffande personregister, om vilkas inrättande Kungl. Maj:t eller riksdagen beslutat före den 1 juli 1973.
Under det första verksamhetsåret utfärdades föreskrifter och anvisningar för tillärapning av datalagen, avsedda både för den offentliga och den privata sektorn. I dessa ingår ett för vissa typer av register förenklat tUlståndsförfarande.
Sammanlagt anmäldes under det första verksamhetsåret 180 personregister. Ansökningar gavs in beträffande 640 personregister, därav 599 enligt det förenklade förfarandet. Tio ansökningar om principgodkännande kom in. Datainspektionen meddelade 30 beslut i ärenden om tillstånd och anmälningar, varav flertalet enligt det förenklade förfarandet.
Hur många personregister som är i drift kan inte anges förrän den 31 december 1974. Flertalet av de stora statliga datasystem som anmälts till inspektionen beräknas kunna slutligt handläggas under innevarande budgetår. I fråga om den återstående ärendebalansen bör resurserna främst koncentreras tUl övriga register på den offentliga sektorn. Även budgetåret 1975/76 kommer att på tillståndssidan domineras av att balansen avarbetas.
Enligt kreditupplysningslagen får kreditupplysningsverksamhet i princip bedrivas endast efter tillstånd av datainspektionen. Det antal företag och enskilda personer som bedriver tUlståndspliktig kredittipplys-ningsverksarahet här i landet är inte känt för datainspektionen. Utöver de egentliga kreditupplysningsföretagen, som inte torde överstiga 50 till antalet, finns ett antal föreningar och branschorganisationer, som för
2 Riksdagen 1975.1 saml. Nr 1. Bilaga 4
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 18
medlemmars räkning bedriver verksamhet som är tUlståndspliktig enligt kreditupplysningslagen. Datainspektionen har emellertid sora mål att slutbehandla flertalet tillståndsärenden under budgetåret 1974/75. Tillståndsfrågorna under budgetåret 1975/76 kommer därför att omfatta i huvudsak dispensärenden, medgivanden att överlåta eller upplåta register som används i kreditupplysningsverksarahet särat ärenden om avveckling av sådan verksarahet.
Liksom beträffande kreditupplysningsverksamheten saknar datainspektionen möjlighet att före årsskiftet 1974/75 avgöra hur många enligt inkassolagen tUlståndspliktiga inkassoföretag som f. n. finns i landet. En försiktig beräkning visar emellertid på 300—500 företag, varvid medräknats de företag som vid sidan av annan verksamhet bedriver inkassoverksamhet för vilken tillstånd krävs. Inom inkassobranschen sker också ständigt en viss omsättning på det sättet att verksamheter läggs ned och nya företag bUdas.
Programmet tUlsynsverksamhet
Under det första verksamhetsåret har tillsynen enligt datalagen inriktats på initiativverksamhet, bl. a. inspektioner, och ombudsraanna-verksamhet, dvs. handläggning av förfrågningar och klagomål, samt övrig tillsynsverksamhet. TUlsynsenheten har under året genomfört ett tio-tal inspektioner. Dessa har avsett såväl statlig som kommunal och enskild verksamhet. Tillsynseniheten har vidare handlagt ett 30-tal klagoärenden som föranlett utredning. Dessutom har förekommit ett stort antal förfrågningar.
Under innevarande budgetår kommer initiativverksamheten att inriktas på inspektioner av sådana dataanläggningar, där integritetsfrågorna kan antas ha särskild betydelse. Ett viktigt område utgör därvid hälso-och sjukvården. En förutsättnin;? för tillämpning av det förenklade tillståndsförfarandet för de mindre känsliga registren är vidare att inspektioner företas stickprovsvis av de anläggningar där sådana register förs. I fråga om ombudsmannaverksaraheten har allmänheten genom information om datalagen och datainspektionen gjorts mera uppmärksara på raöjlighetema att genom inspektionens försorg få hjälp och råd vid obehörigt intrång i personlig integritet.
TiUsynsverksamheten under budgetåret 1975/76 kommer att bedrivas på i huvudsak samma sätt och i samma omfattning som under innevarande budgetår.
Antalet företag som omfattas av tillsynen erdigt kreditupplysningslagen är visserligen begränsat. Ä andra sidan komraer säkerligen tillsynen att bli krävande genom att verksamheten i flera fall bedrivs i kombination med inkassoverksamhet. Användning av ADB-medium förekommer också i några fall. Tillsynsverksamheten koramer under innevarande budgetår att i möjligaste mån s.imordnas raed handläggningen av tUl-
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 19
ståndsärendena. En strävan bör därvid vara att snabbt avgöra sådana tUlsynsfrågor som aktualiseras genom klagomål och förfrågningar från allmänheten. Inspektioner torde kunna ske i större omfattning först budgetåret 1975/76, då tUlsynen måste omfatta både ombudsmannaverk-samhet och initiatiwerksamhet.
Även tillsynen enligt inkassolagen måste under budgetåret 1975/76 omfatta både ombudsraannaverksarahet och initiatiwerksarahet. Under innevarande budgetår är det angeläget att inora riralig tid behandla kla-goraål och förfrågningar från enskilda och företag angående god in-kassosed.
Programmet information
Kungl. Maj:t godkände den 25 januari 1974 ett av datainspektionen efter samråd med nämnden för samhällsinforraation framlagt förslag till informationsplan för förstagångsinforraation ora datalagen, kreditupplysningslagen och datainspektionen. Inforraationen, som i huvudsak genomfördes i maj 1974, riktade sig dels tUl allmänheten (annonsering i pressen, information genom radio och TV ra. ra.), dels tUl de registeransvariga enligt datalagen (informationskonferens och annonsering i viss branschfackpress). Under det löpande budgetåret kommer allmänheten att informeras om personregistrering med ADB. Denna inforraation koramer att innefatta bl. a. en förteckning över vissa viktigare register med uppgift ora registeransvarig och ändaraål samt en kort handledning om hur man konkret utnyttjar sina rättigheter enligt datalagen och kreditupplysningslagen. Vidare koramer inkassolagens bestämraelser att presenteras för allraänheten.
För nästa budgetår bör raedel beräknas för inforraation tUl dem som är föremål för indrivningsåtgärder genom inkassoföretag. En bearbetning och komplettering bör ske av informationen under innevarande budgetår om befintliga större personregister och kreditupplysningsregister. Vidare planeras en tämligen utförlig redovisning av inspektionens ställningstaganden i principfrågor och av övrig praxis.
Föredraganden
Med hänsyn till de ökade arbetsuppgifterna till följd av inkassolagens ikraftträdande beräknar jag medel för ytterligare en biträdes-tjänst.
Den inkomst under budgetåret 1975/76 som avgiftema enligt kungörelsen (1973: 1209) om avgift hos datainspektionen ger kan inte närmare beräknas. Inkomsten bör redovisas sora uppbörd under anslaget.
Med hänvisning tUl sammanställningen beräknar jag anslaget tUl 3 318 000 kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Datainspektionen för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 3 318 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 20
A 10. Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader
1974/75 Anslag 1 550 000
1975/76 Förslag 1 936 000
Brottsförebyggande rådet, siDm inrättades sora fristående rayndighet den 1 juli 1974, har till uppgift att fräraja brottsförebyggande insatser inom olika områden av samhäUsverksamheten samt att verka för en samordning av samhällets och enskildas insatser mot brott.
Brottsförebyggande rådet leds av en styrelse. Hos rådet finns ett kansli, sora förestås av en ka:nslichef. Inom kansliet finns en utredningsenhet och en utvecklingsenhet. Till rådet är knutet en vetenskaplig grupp samt ett varierande årtal arbetsgmpper.
1974/75
Beräknad ändring 1975/76
Brottsförebyggande rådet
Föredraganden
Personal
Handläggande personal Övrig personal
10 4
+ 3
-f 1
+ 3
+ 1
Anslag
Lönekostnader
Sjukvård
Reseersättningar
därav utomnordiska Lokalkostnader Expenser
1215 000
5 000
85 000
20 000
100 000
145 000
+ 561 000 + 1000 + 20 000 + 10 000 + 97 000 + 90 000
+ 284 000
+ 87 000 + 15 000
1 550 000
+ 769 000
+ 386 000
Brottsförebyggande rådet
1. Löne- och prisomräkning 336 000 kr. varav 44 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. Personalen behöver förstärkas med två biträden och en expedi-tionsvakt. Ytterligare medel begärs för arvoden till ledamöter, experter och sekreterare i arbetsgmpper. ( + 325 000 kr.)
Föredraganden
Med hänvisning tUl sammanställningen beräknar jag anslaget tUl 1 936 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för en tjänst som biträde (2). Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 1 936 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 21
A 11. Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader
1974/75 Anslag 2 150 000
1975/76 Förslag 2 630 000
Frän anslaget bestrids kostnader för informationsverksamhet och forskning inom det kriminalpolitiska området.
Brottsförebyggande rådet yrkar en höjning av anslaget med 770 000 kr.
Föredraganden
Jag beräknar behovet av ytterligare raedel under anslaget för budgetåret 1975/76 tiU 2 630 000 kr. Jag har därvid beräknat 200 000 kr. för en utvärdering av bl. a. de reformer på kriminalvårdens område, som beslutats av 1973 års riksdag.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 2 630 000 kr.
A 12. Framtidsstudier
1974/75 Anslag 4 000 000
1975/76 Förslag 4 000 000
Från detta anslag bestrids utgifter för dels viss projektverksamhet som sekretariatet för framtidsstudier initierar och samordnar i samarbete med berörda departement, dels viss långsiktsmotiverad forskning.
Sekretariatet för framtidsstudier har satt igång arbete kring långsiktiga aspekter på tre problemområden, nämligen arbetslivet, resurser och råvaror samt Sveriges roll i världssamhället. TUl sekretariatet har, som fömtskickades i prop. 1974: 1 bil. 4 s. 54, knutits en parlamentariskt sammansatt referensgmpp för kontakt och information rörande projektverksamheten.
För att planera den långsiktsmotiverade grundforskningen har en särskUd samarbetskommitté tillsatts. Kommitténs verksamhet bedrivs i samverkan med forskningsråden och styrelsen för teknisk utveckling.
Föredraganden
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Liksom f. n. bör av anslaget hälften användas för att bekosta den projektverksamhet som bedrivs i framtidsstudiesekretariatets regi och hälf-
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 22
ten användas för den verksarnhet som bedrivs av samarbetskommittén för långsiktsmotiverad forskning. Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen
att till Framtidsstudier för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet
23
B POLISVÄSENDET
Utvecklingen under de senaste åren i fråga om de brott som har kommit till polisens kännedom framgår av följande samraanstäUning.
Brott som kommit till polisens kännedom m. m.
Brotts-
varav
Ar
inbrotts-
motor-
mord och
skade-
balks-
stöld
fordons-
dråp (även
görelse
brott
(även annan stöld än inbrotts-stöld såvitt avser skjutva-
tillgrepp
försök), barnadråp, misshandel, varav döden följt, övriga misshandelsbrott
pen 0. d.)
och rån
393 660
80 584
46 717
12 936
22 995
410 904
80 520
44 861
14 341
22 393
437 042
85 469
48 899
14 889
24 721
493 926
98 450
49 840
18 237
28 815
480 979
90 885
51 164
19 349
29 933
108 626
57 740
33 882
613 162'
135 008
62 777
19 498
37 063
572 073
125 028
53 168
35 684
1973=
522 427
112 302
46 406
18 873
38 207
1973-01-01-
1973-10-31»
449 731
40 381
15 882
32 550
1974-01-01-
1974-10-31»
457 453
93 845
38 671
36 531
' Antalet brottsbalksbrott för 1971 uppgick till 585 937 enligt statistiska centralbyråns månadsstatistik.
' Siffrorna för åren 1972 och 1973 har hämtats från statistiska centralbyråns månadsstatistik, som erfarenhetsmässigt visar lägre siffror än årsstatistiken.
Av sammanställningen framgår att antalet brottsbalksbrott som har kommit till polisens kännedom ökat under tiden 1965—1971 med undantag för 1969. Enligt den preliminära statistiken har antalet registrerade brottsbalksbrott minskat under 1972—1973 jämfört med år 1971. För 1974 finns ännu ingen uppgift för hela året. Då statistiken över anraälda brott är en dålig mätare av den verkliga brottsligheten kan man inte av den dra några säkra slutsatser om brottslighetens omfattning och utveckling.
Trafikövervakningen kräver betydande insatser från polisens sida. Omfattningen av polisens arbete i detta avseende kan i viss mån belysas av de uppgifter ora fordonsparkens storlek och antalet personskador vid
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Jntiticdepartementet 24
trafikolyckor som lämnas i följande sammanställning. Som framgår av tabellen har antalet dödade i trafikolyckor trots fordonsparkens ökning minskat kontinueriigt de senasts åren. Antalet skadade har däremot ökat under år 1973.
Är
Antalet re-
Antalet personskador vid polisundersökta
gistrerade
trafikolyckor
motorfordon
dödade svårt
lindrigt
summa
vid årets
skadade
skadade
utgång
] 998 939
1313 3 158
20 460
24 931
2 084 714
1313 4 700
16 730
22 743
2 173 831
1 077 5 304
15 697
22 078
2 266 909
1262 6 111
24 290
2 392 763
1 275 6 529
16 670
24 474
2 487 789
1 307 6 614
15 616
23 537
2 553 221
1213 7031
14 841
23 085
2 655 171
1194 6 657
14 599
22 450
2 699153
1177 7 264
15 287
23 728
Genom beslut den 29 juni 1973 bemyndigade Kungl. Maj:t mig att tiUkalla sakkunniga för att utreda frågan om personalomsättningen inom polisväsendet. Den tUlsatta utredningen har den 20 september 1974 överlämnat betänkandet (Ds Ju 1974: 15) Personalomsättningen inom polisväsendet. De lösningar på olika problem som föreslås är dels av organisatorisk, dels av löneteknisk art. Betänkandet har remissbehandlats. Beredning pågår inomi departementet.
Polisen på storflygplatsema
I anslagsframställningen för 1975/76 återkommer rikspolisstyrelsen med sina tidigare framförda förslag om en särskUd flygplatspolis vid våra internationella flygplatser Arlanda, Landvetter och Sturup. Beträffande situationen på de olika flygplatserna lämnar styrelsen följande uppgifter.
Arlanda
Rikspolisstyrelsen finner det uppenbart olämpligt att arbetsgruppen på Arlanda ingår i ett polisdistrikt med så begränsade personalresurser som Märsta polisdistrikt. Detta framstår numera allt tydligare mot bakgrunden av utvecklingstendenserna i fråga om den år från år expanderande flygtrafiken.
På Arlanda uppehåller sig eller passerar årligen ett mycket stort antal personer. Under 1973 torde antalet ha uppgått tUl ca 4,4 milj.
Utvecklingen av resandetrafiken på Arlanda tUl och från utlandet framgår av följande.
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 25
Ar
Ank. och avr.
Passagerare i
Totalt
passagerare
transit
1 984152
65 530
2 049 682
2 208 435
68 779
2 277 214
2 480 888
70 581
2 551 469
2 588 097
95 795
2 683 892
3 650 000
105 000
3 755 000 (prognos)
5 430 000
110 000
5 540 000 (prognos)
Antalet inrikespassagerare på Arlanda under 1973 uppgick till 753 846. Motsvarande antal under 1976 och 1980 beräknas till 1 050 000 respektive 1 500 000.
Antalet anstäUda på Arlanda var under år 1973 ca 3 500 och väntas Öka i takt med trafikutvecklingen.
De allmänna polisiära uppgifterna på Arlanda har enligt styrelsen aktualiserats allt mer. Behov föreligger praktiskt taget ständigt av ordningshållning på områden inom och utom stationsbyggnaden som är allmän plats. Ofta och med kort varsel måste särskild övervakning organiseras i samband med vissa officiella och andra personers ankomst Och avresa.
Inom flygplatsområdet och dess tillfartsvägar behövs kontinuerlig trafikövervakning.
Rikspolisstyrelsen har vid sin planläggning av den framtida polisverksamheten på Arlanda — utan att ta slutlig stäUning till organisationen härvidlag — funnit att de polisiära arbetsuppgifterna inom flygplatsora-rådet sedan den permanenta stationsbyggnaden tagits i bruk den 1 november 1976 blir av en sådan omfattning att en särskild flygplatspolis behövs liknande den som i dag finns på internationeUa flygplatser ute i världen. Arbetsuppgiftema skulle omfatta förutom den egentliga passkontrollen såväl spanings- och utredningstjänst som övers'aknings- och trafikövervakningstjänst.
Vid arbetsgruppen på Arlanda fanns den 1 juli 1974 följande tjänster inrättade:
för passkontroll 25 tjänster för polismän och 11 för
18 tjänster för polismän för särskild kontroll och allmän bitr. passkontrollanter polisiär verksamhet
för kontorspersonal 7 tjänster
Vid polisdistriktets huvudstyrka i Märsta finns vidare 2 polismän för vikariats- och förstärkningstjänstgöring vid i första hand arbetsgruppen på Arlanda.
Landvetter
Den 1 oktober 1977 kommer Torslanda flygplats, som ligger i Göteborgs polisdistrikt, att ersättas av en ny flygplats belägen i Härryda
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 26
kommun inom Mölndals polisdlistrikt, ca 35 km från Göteborg. Den nya flygplatsen, benämnd Landvetter, kommer enligt uppgift att användas i större utsträckning än Torslanda flygplats gör f. n.
Inom luftfartsverket har utarbetats följande prognoser för flygtrafiken på Landvetter.
Är Ank. och avr. Passagerare i Totalt
passagerare transit
1977 1200 000 200 000 1400 000
1980 1600 000 240 000 1840 000
Antalet inrikespassagerare på Landvetter under 1977 och 1980 beräknas till 485 000 respektive 62:0 000.
Härutöver och i relation till förestående kan följande uppgifter beträffande Torslanda tjäna till ledning vid uppskattning av trafikens m. m. framtida omfattning på Landvetter.
Torslanda
På Torslanda uppehåller sig eller passerar årligen ett stort antal personer. Under 1973 torde antalet ha uppgått till ca 2,8 milj.
Utvecklingen av resandetrafiken till och från utlandet framgår av följande.
Är
Ank. och avr.
iassagerare i
Totalt
passagerare
transit
518 140
96 960
615 100
617 120
107 131
724 251
695 643
130 287
825 930
773 223
117 126
890 349
1 100 000
190 000
1 290 000 (prognos)
Antalet inrikespassagerare på Torslanda under 1973 uppgick tUl 325 771. Motsvarande antal under 1976 beräknas tUl 440 000.
Antalet anställda på Torslandla var under 1973 ca 975 personer och väntas öka i takt med trafikutvecklingen.
På Torslanda är inte särskild passkontrollgrupp eller arbetsgmpp organiserad. Personal tillhandahålls i första hand av Göteborgs polisdistrikts utlänningssektion och ordningsavdelning.
Sedan den 1 juli 1973 är följande polispersonal knuten till Torslanda:
för passkontroll 9 polismän
för särskUd kontroll och allmiin
polisiär verksamhet 12 polismän
När Landvetter framdeles kommer att ersätta Torslanda anser sty-
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 27
relsen det olämpligt att ett polisdistrikt med så begränsade personalresurser som Mölndals polisdistrikt handhar polisverksamheten på Landvetter. Skälen härtill får anses helt motsvara dem som fömt anförts beträffande Arlanda och Märsta polisdistrUct och väga lika tungt. De polisiära arbetsuppgifterna på Landvetter blir desamma som på Arlanda.
Sturup
Sedan den 1 december 1972 ersätter Stumps flygplats inom Malmö polisdistrikt Bulltofta flygplats.
På Stump uppehåller sig eller passerar årligen ett stort antal personer. Under 1973 torde antalet sådana personer ha uppgått tUl ca 1,5 mUj.
I fråga om trafikens utveckling anges nedan dels antalet utrikespassa-gerare på Bulltofta t. o. m. den 30 november 1972 och dels antalet ut-rikespassagerare på Stump fr. o. m. den 1 december 1972.
Är
Ank. och avr.
Passagerare i
Totalt
passagerare
transit
314 745
106 963
421 708 (Bulltofta)
310 830
74 841
385 671 (Bulltofta)
334 493
69 817
404 310 (Bulltofta/Sturup)
222 012
116 824
338 836 (Sturup)
370 000
130 000
500 000 (Sturup, prognos)
505 000
140 000
645 000 (Sturup, prognos)
Antalet inrikespassagerare på Stump under 1973 uppgick tUl 249 041. Motsvarande antal under 1976 och 1980 beräknas till 386 000 respektive 440 000.
Antalet anställda på Sturup var under år 1973 ca 850 och väntas öka i takt med trafikutvecklingen.
De polisiära arbetsuppgiftema på Sturup är i princip samma som på Arlanda och Torslanda och motiverar sålunda enligt styrelsen särskild flygplatspolis.
På Stump är inte särskild passkontrollgrupp eller arbetsgrupp organiserad. Personal tillhandahålls i första hand av Malmö polisdistrikts utlänningssektion och ordningsavdelning.
Sedan den 1 juli 1973 är följande polispersonal knuten till Sturup:
för passkontroU 6 polismän
för särskUd kontroll och allmän
polisiär verksamhet 6 polisraän
Styrelsen föreslår att en särskild flygplatspolis, omfattande personal för passkontroll, spaning och utredning, övervakning och trafikövervakning särat särskild flygplatskontroll iiu-ättas.
Flygplatspolisen bör stäUas tUl styrelsens förfogande för riksomfattande verksamhet och uppföras på personalplan för Stockholras, Göte-
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 28
borgs respektive Malmö polisdistrikt alternativt läggas under dessa distrikt.
Föredraganden
Frågan om polisverksamheten på våra tre största flygplatser har diskuterats under en följd av år. Rikspolisstyrelsens första framställning i ämnet år 1967 överlämnades tUl 1967 års polisutredning som i sitt betänkande (SOU 1970: 32) Polisen i samhället bl. a. uttalade att raan för att kunna genomföra rikspolisstyrelsens förslag ora en flygplatspolis, sora står till styrelsens förfogande, måste ge begreppet riksomfattande verksamhet en ny och vidare innebörd. Jag delade då och delar fortfarande denna uppfattning. Det är enligt min uppfattning av flera skäl inte lämpligt att inrätta en särskUd flygplatspolis direkt under styrelsen. Detta kom bl. a. till uttryck i 1973 års statsverksproposition, där jag inte heller ansåg att polisen på flygplatserna borde läggas under de tre storstadsdistrikten.
Även om det inte har förflutit särskilt lång tid från detta ställningstagande finner jag mig nu ändå föranlåten att på nytt ta upp frågan.
En anledning härtill är den ökande flygtrafiken. Som fraragår av de siffror som rikspolisstyrelsen redovisar är det en ansenlig mängd människor som av olika skäl vistas på de tre största flygplatserna. Prognoserna för trafikutvecklingen, som säkert kan ifrågasättas, kan man bortse från i detta sammanhang.
En annan anledning är de terroraktioner eller hot om sådana som förekommer med jämna raellanrum utomlands. De förhoppningar som man möjligen kunde hysa att terroraktioner skulle minska eller upphöra har inte infriats. Under sådana omständigheter är det nödvändigt även i vårt land att vidta åtgärder för att förebygga och om möjligt förhindra aktioner mot den civila flygtrafiken.
Mot bakgrund av vad jag nu har sagt är det förståeligt att ett polisdistrikt med så relativt begränsade personalresurser som Märsta polisdistrikt har svårigheter att svara för den största internationella flygplatsen i landet. Även om arbetsgruppen på Arlanda kontinuerligt har förstärkts blir det ändå omöjligt för distriktet att med egna resurser svara för tUlfälliga toppar i trafiken och inträffade oväntade händelser. Redan i dagens läge måste övriga polisdistrikt i Stockholms län låta personal tjänstgöra på Arlanda. Detta är till nackdel för polisverksamheten i dessa distrikt. Om verksamheten på Arlanda däremot läggs under Stockholras polisdistrikt blir situationen en annan. Storleken på Stockholras polisdistrikt gör att det inte bör bereda några större svårigheter att vid behov tiUfälligt placera personal på Arlanda.
Torslanda flygplats ligger i dag inom Göteborgs polisdistrikt. Den nya flygplatsen för göteborgsområdet, Landvetter, ligger inora Mölndals polisdistrikt. Den beräknas vara klar den 1 oktober 1977. Samraa
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 29
skäl som talar mot att Märsta polisdistrikt svarar för polisverksamheten på Arianda talar också mot Mölndals polisdistrikt här det gäller Landvetter.
Stumps flygplats ligger inom Malmö polisdistrikt.
Frågan har även behandlats i riksdagen under hösten 1974. Justitieutskottet (Ju 1974: 36) har ansett att organisationsfrågorna liksom effektivitets- och samordningsfrågorna rörande polisverksaraheten vid våra större internationella flygplatser bör ses över. Under hänvisning till att frågan övervägdes inora Kungl. Maj:ts kansli har utskottet hemställt att riksdagen ger Kungl. Ma:jt tillkänna vad utskottet anfört om översyn av polisverksamheten vid landets tre största flygplatser. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets hemställan.
Jag har alltså koramit tiU den slutsatsen att det är lämpligt att polisverksamheten på Arlanda läggs under Stockholms polisdistrikt. Likaledes anser jag att polisverksamheten på den nya flygplatsen Landvetter bör läggas under Göteborgs polisdistrikt. Med hänsyn tUl den pågående planeringen är det lämpligt att detta slås fast redan nu. Det ankommer på regeringen att besluta om de ändringar i poUsdistriktsindelningen och fördelningen av personal som blir nödvändiga.
Överföringen av ansvaret för polisverksamheten på Arlanda flygplats från Märsta polisdistrikt till Stockholms polisdistrikt bör genomföras den 1 juli 1975.
B 1. Rikspolisstyrelsen
1973/74 Utgift 86 385 911
1974/75 Anslag 99 960 000 1975/76 Förslag 122 160 000
■ Av anslaget skall 5 897 000 kr. avräknas mot automobilskattemedlen.
Rikspolisstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för polisväsendet. Ledamöter av styrelsen är rikspolischefen, överdirektören och sex andra ledamöter som utses av regeringen. Inom styrelsen finns dels under överdirektören en avdelning med två polisbyråer, en avdelning med en teknisk byrå och en utbildningsbyrå samt en avdelning med en personalbyrå, en kanslibyrå, en registerbyrå och en enhet för datafrågor och dels en säkerhetsavdelning med två byråer.
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Jmstitiedepartementet
30
1974/75
Beräknad ändring 1975/76
Personal
Handläggande personal övrig personal
Anslag
Lönekostnader
Sjukvård
Reseersättningar Därav utrikes resor
Lokalkostnader
Expenser
Radioförbindelser med utlandet
Passformulär m. m.
Kostnader för polisväsendets arbetstidsnämnd m. m.
Centralt anordnad utbildning
Central löneuträkning
Avgifter till datamaskinfonden m. i
Bidrag till kostnader för gemensam kontorsdrift m.m. i kvarteret Kronoberg
Rikspolis-
Före-
styrelsen
draganden
+ 30
+ 10
+ 52
+ 30
576
' + 82
' + 40
41 650 000
+
6 745 000
+
4 585 000
126 000
-i-
39 000
+
39 000
800 000
-1-
+
375 000
(150 000)
(-)
(-)
18 065 000
+
9 522 000
+
9 522 000
4 537 000
+
1 646 000
+
553 000
55 000
+
10 000
+
10 000
2 500 000
+
300 000
+
300 000
30 000
+
5 000
4-
1 637 000
+
625 000
+
600 000
430 000
+
35 000
-1-
35 000
25 130 000
+
3 560 000
-f
737 000
__
+
5 439 000
+
5 439 000
99 960 000
+ 28 326 000
+ 22 200 000
' 49 av tjänsterna avses för gemensam kontorsdrift inom kvarteret Kronoberg. ' 35 tjänster förs över från den lokala polisorganisationen och avses för gemensam kontorsdrift inom kvarteret Kronoberg.
Rikspolisstyrelsen
1. Pris- och löneomräkning m. ra. 20 349 000 kr., varav 1 646 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. Behov föreligger av en tjänst sora fotograf vid informationsenheten (+51600 kr.).
3. Tekniska byråns telesektion bör tillföras en förste byråingenjör (+68 300 kr.).
4. Behov föreligger vid utbildningsbyråns utbildningssektion av en byrådirektör för planering, utformning av kursplaner, utbUdning av lärare och val av utbildningshjälpmedel m.m. (+82 300 kr.) och en byrådirektör för bl. a. uppföljning av ekonomiska frågor beträffande all central, regional och lokal utbildning (-1-82 300 kr.) samt ett kontors-biträde (+ 45 900 kr.).
5. Styrelsen föreslår att en tjänst som garagebiträde inrättas vid polisskolan Ulriksdal (+45 900 kr.) och en tjänst som expeditionsvakt vid polisskolan Solna (+45 900 kr.).
6. Spaningsregistret vid registerbyrån bör förstärkas med en förste byråsekreterare (-1-75 000 kr.). Styrelsen föreslår vidare att fyra radio-
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 31
assistenter vid försvarets radiostation i Solna överförs till registerbyråns sambandscentral ( + 231 000 kr.).
7. För en fortsatt uppbyggnad av personalvårdsorganisationen föreslår styrelsen att personalbyråns personalvårdssektion tillförs ytterligare tre tjänster, varav en avdelningsdirektör (-1-108 200 kr.) och två tjänster för biträdespersonal (+101 400 kr.).
8. Statskontoret har tidigare gjort en organisationsutredning om arbetsläge, resursbehov m. m. vid styrelsens dataenhet varvid en kraftig utökning av dataenheten föreslogs. Av 25 av styrelsen begärda tjänster för enheten erhölls 11 fr. o. m. den 1 juli 1974. Styrelsen yrkar nu med stöd av statskontorets förslag att medel anvisas för ytterligare nio tjänster vid systemsektionen (+747 000 kr.) och åtta tjänster vid driftsektionen ( + 447 000 kr.).
9. Medelsbehovet till expenser beräknas öka med totalt 2 566 000 kr., varav 1 375 000 kr. avser informationsverksamheten och 1 063 000 kr. kostnader för flyttning från nuvarande lokaler till nya lokaler i kvarteret Kronoberg.
10. Posten tUl centralt anordnad utbildning föreslås ökad med 625 000 kr., varav ca 425 000 kr. avser inköp av kurslitteratur m. m. till följd av ökat antal elever. Styrelsen föreslår att grundkursen för polismän utökas med tre veckor.
11. Av kostnadsökningen tUl avgifter tUl dataraaskinfonden ra.m. hänför sig 850 000 kr. tUl extra kostnader i samband med flyttningen till kvarteret Kronoberg och ca 2,6 milj. kr. fondavgifter för utökning av datautrustningen och underhåll av densamma.
12. Inom kvarteret Kronoberg föreslås en för rikspolisstyrelsen, delar av Stockholms polisdistrikt, kriminalvårdsverkets allraänna häkte i Stockholm och vissa avdelningar av Stockholms tingsrätt samt byggnadsstyrelsens fastighetsdrift gemensam organisation för kontorsdrift m. m. Organisationen skall svara för gemensam reproduktionscen trål och telefonväxel, tele- och svagströmsservice, lokalvård, central post-och godsmottagning, adressering, sport- och sirahall, bevakning, garage och parkering, hör- och filmsalar, restaurang, konditori samt förvaltning och vård av till byggnaderna hörande inventarier och utrustning. Av berörda myndigheter kommer rikspolisstyrelsen och Stockholms polisdistrikt att vara de största nyttjarna. Organisationen föreslås ingå som enhet i rikspolisstyrelsens kanslibyrå. Sådan personal från övriga myndigheter som är sysselsatta med arbetsuppgifter av gemensam karaktär föreslås därför böra överföras tiU rikspolisstyrelsen.
Tillsammans raed berörda nyttjare har rikspolisstyrelsen beräknat personalbehovet tiU 128 tjänster av vUka 49 föreslås nyinrättade. Flertalet av dessa tjänster utgörs av personal för lokalvård och telefontjänst. Kostnaderna för kontorsdriften utora reproduktionsservice beräknas till
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 32
sammanlagt ca 15,7 raUj. kr. och föreslås fördelade i förhållande tiU den lokalyta som varje myndighet kommer att disponera. Kostnaderna för reproduktionsservice föreslås debiteras nyttjarna i förhållande till utfört arbete. Den del av nämnda ca 15,7 milj. kr. som skall belasta rikspolisstyrelsens myndighetsanslag beräknas tUl 5 439 000 kr. Av beloppet kan 4 683 000 kr. täckas genora överföring av medel från posterna lönekostnader, lokalkostnader och expenser.
Föredraganden
4. Jag beräknar medel för en ny tjänst vid utbildningsbyråns utbUd-ningssektion för planering och utforraning av kursplaner ra. ra.
6. Jag beräknar raedel för att överföra fyra tjänster som radioassistent från försvarets radiostation i Solna till rikspolisstyrelsen.
För att ytterligare förbättra urvalsförfarandet vid antagning av polisaspiranter har jag beräknat 175 000 kr. Dessa kostnader bör rymmas inom tillgängliga medel för ersättning för konsultuppdrag.
För att ge polismännen ökade kunskaper i samhällsorienterande ämnen, psykologi och kriminologi har jag beräknat medel till utökning av grundkursen för polismän med en vecka.
12. Jag ansluter raig i huvudsak till rikspolisstyrelsens förslag ora gemensam kontorsdrift inom kvarteret Kronoberg. Ett förvaltningskontor bör organiseras som skall höra till rikspolisstyrelsens kanslibyrå. Kostnaden för verksamheten beräknar jag preliminärt tUl ca 17 milj. kr. Jag har därvid räknat med ett behov av ca 121 tjänster för förvaltningskontoret. Av dessa är 49 avsedda för lokalvård. 53 tjänster kan överföras till kontoret från nyttjarna. För ytterligare tio tjänster beräknar jag medel. Av dessa avses en tjänst som chef för förvaltningskontoret.
Beträffande avtalsbara anställnings- och arbetsvillkor avser jag att ge statens avtalsverk det förhandlingsuppdrag som behövs.
Jag avser i det följande att förorda att ett särskilt förslagsanslag benämnt Gemensam kontorsdrift m. m. inom kvarteret Kronoberg förs upp på statsbudgeten nästa budgetår. Bidragen från övriga myndigheter till organisationen för kontorsdriften bör tillföras detta anslag. Bidragen från rikspolisstyrelsens myndighetsanslag till kontorsdriften har jag beräknat tiU 5 439 000 kr.
Med hänvisning tUl sammanställningen beräknar jag anslaget tUl 122 160 000 kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tUl Rikspolisstyrelsen för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 122 160 000 kr., varav 7 207 000 kr. att avräknas mot automobUskattemedlen.
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet
33
B 2. Polisverket: Inköp av motorfordon m. m.
1973/74 Utgift 27 655 474 Reservation 19 982 505
1974/75 Anslag 23 772 000 1975/76 Förslag 27 822 000
» Av anslaget skall,16 521 000 kr. avräknas mot automobilskattemedlen.
1974/75
Beräknade kostnader 1975/76
Rikspolis- Förestyrelsen draganden
Bilar och motorcyklar m. m. Radioutrustning m. m. Hästar och hundar Trafikövervakningsmateriel
m.m. Reserverade medel
19 844 000 2 868 000 1400 000
1 160 000 - 1500 000
23 772 000
23 905 000 7 642 000 1563 000
681000 33 791 000
23 255 000 2 444 000 1 563 000
560 000 27 822 000
Rikspolisstyrelsen
1. För den lokala polisorganisationen föreslår styrelsen att 14 nya bilar anskaffas (524 000 kr.), varav 9 bilar är en följd av föreslagna personalförändringar. Styrelsen föreslår även inköp av en lastbU till polisskolan Ulriksdal för 35 000 kr.
Sammanlagt 660 bilar och 100 motorcyklar bör bytas ut. Kostnaderna beräknas tUl 23 521 000 kr.
För utbyte av 7 släpvagnar för transport av terrängskotrar yrkar styrelsen 56 000 kr.
Styrelsen yrkar vidare ca. 348 000 kr. för anskaffnmg och utbyte av terrängskoterpaket.
2. För utbyggnad av personradiosystemet i Stockholm, Göteborg och Malmö begär styrelsen 2 620 000 kr. För att kunna beställa ytterligare utrustning till systemet begär styrelsen vidare ett beställningsbemyndi- gande på 13,2 railj. kr. att betalas under budgetåren 1976/77 och 1977/78.
Försvarsstabens radiostation i Solna som ombesörjer bl. a. interpolradiotrafiken komraer att läggas ned den 1 juli 1975. Styrelsen begär därför raedel för uppförande av en egen radioanläggning för interpolradiotrafik (1,9 mUj. kr.).
Styrelsen yrkar 300 000 kr. för inköp av talkrypteringsutrustningar.
För modernisering samt komplettering av fjällradionätet med hjälp-telefon i Jämtlands län yrkar styrelsen 400 000 kr.
För inköp av särskild mikrofonutmstning till motorcyklar begär styrelsen 175 000 kr.
TV-övervakningsanläggningen i tunnelbevakningscentralen bör över-3 Riksdagen 1975.1 saml. Nr 1. Bilaga 4
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 34
föras till ledningscentralen i Stockholm. Styrelsen beräknar kostnaderna härför till 900 000 kr.
För inköp av radioutrustning tUl fordon yrkar styrelsen ca. 1,3 milj. kr.
3. Styrelsen yrkar vidare 1 563 000 kr. för anskaffning av 5 hundar, för utbyte av 80 hundar och 10 hästar samt för utrustning tiU hundar m.m.
4. För komplettering, utökning och utbyte av trafikövervakningsmateriel såsom bilvågar, radarutrustningar, traffipaxutrustningar samt al-koholprovningsutrustningar m. ra. begär styrelsen 681 000 kr.
Föredraganden
1. Jag beräknar medel för inköp av 14 nya bilar, varav en lastbil för polisskolan Ulriksdal, 7 bilar för trafikövervakning och andra övervakningsändamål och 6 bilar som a\ses för utrednings- och spaningspersonal. Vidare beräknar jag medel för inköp av 3 terrängskoterpaket. För utbyte av ca 660 bUar och ca 100 motorcyklar beräknar jag ca 22,2 milj. kr. och för utbyte av terrängskotrar och släpvagnar ca 315 000 kr.
2. För inköp av mottagamlrustning till interpolradioverksamheten beräknar jag 600 000 kr. För radioutrustning till fordon beräknar jag ca 1,3 milj. kr. Vidare beräknar jag 300 000 kr. för upprustning av fjällradionätet i Jämtlands län och 100 000 kr. för inköp av särskUd mikrofonutmstning tUl motorcyklar samt 100 000 kr. för anskaffning av talkrypteringsutmstningar.
4. Under posten till trafikövervakningsmateriel m. m. beräknar jag 560 000 kr. för utbyte och anskaffning av traffipax- och radarutrustningar och för inköp av fordonsvågar och alkoholprovningsutrustningar m. m.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 27 822 000 kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Polisverket: Inköp av motorfordon m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 27 822 000 kr., varav 19 336 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
B 3. Polisverket: Underhåll och drift av motorfordon ra. m.
1973/74 Utgift 54 083 373 1974/75 Anslag 67 310 000 1975/76 Förslag 76 520 000
' Av anslaget skall 37 290 000 kr. avräknas'mot automobilskattemedlen.
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet
35
1974/75
Beräknad ändring 1975/76
Underhäll och drift av motorfordon m. m.
Underhåll och drift av helikoptrar m. m.
Underhåll och drift av båtar
Underhåll och vård av radioanläggningar m. m.
Försäkring av motorfordon
Underhåll och vård av fordonsutrustning m. m.
Underhåll och vård av hästar m. m.
Underhåll och vård av hundar m. m.
Underhåll och vård av personlig utrustning m. m.
Underhäll och vård av trafikövervakningsmateriel m. m.
Underhåll och vård av kriminalteknisk utrustning m. m.
Underhåll och vård av speciell materiel m. m.
Rikspolisstyrelsen
Föredraganden
36 330 000
+9 455 000
+9 364 000
7 250 000 1090 000
+ 30 000 + 760 000
+
+
30 000 644 000
9 700 000 1050 000
+1 355 000
—
2 130 000
- 380 000
-
480 000
+ 45 000
+
45 000
2 800 000
+1 020 000
-f
287 000
4 400 000
- 400 000
-
400 000
750 000
—
—
700 000
- 150 000
-
150 000
630 000
- 230 000
—
230 000
67 310 000
+ 11505 000
+ 9 210 000
Föredraganden
Under posten till underhåll och vård av hundar m. ra. har jag beräknat 700 000 kr. tUl driftbidrag för försvarets hundskola i Sollefteå.
Med hänvisning till sararaanställningen beräknar jag anslaget till 76 520 000 kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Polisverket: Underhåll och drift av motorfordon m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 76 520 000 kr., varav 42 392 000 kr. att avräknas raot automobUskatte-raedlen.
B 4. Polisverket: Särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande av brott mot rikets säkerhet m. ra.
1973/74 Utgift 47 539 848
1974/75 Anslag 46 970 000 1975/76 Förslag 54 100 000
Rikspolisstyrelsen föreslår att anslaget förs upp med 55 070 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Jn:stitiedepartementet 36
Föredraganden
Anslaget bör föras upp med 54 100 000 kr. ökningen av anslaget beror till största delen på automatiska kostnadsökningar. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Polisverket: Särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande av brott mot rikets säkerhet m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 54 100 000 kr.
B 5. Polisverket: Diverse utgifter
1973/74 Utgift 2 976 288
1974/75 Anslag 1 900 OOO
1975/76 Förslag 2 100 000
Från detta anslag betalas bJ. a. bidrag till internationella kriminalpolisorganisationen i Paris (Interpol), tUl enskilda tjänstemän för studier av betydelse för polisväsendet cich tUl föreningar för tjänstemän vid polisväsendet. I övrigt bestrids från anslaget bl. a. kostnader för efterspaning av försvunna personer och för stängsel kring övergivna gmvhål. Kostnader för polisverksamhet som inte skall bestridas från annat anslag betalas från anslaget efter beslut av regeringen.
Rikspolisstyrelsen föreslår att anslaget förs upp raed 2 700 000 kr.
Föredraganden Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen
att tUl Polisverket: Diverse utgifter för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 2 100 000 kr.
B 6. Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader
1973/74 Utgift 1 204 563 000 1974/75 Anslag n 331 220 000 1975/76 Förslag 1 547 593 000
'Av anslaget skall 306 180 000 kr. avräknas mot automobilskattemedlen.
Rikspolissstyrelsen utövar sora central förvaltningsmyndighet högsta inseendet över polisväsendet. Länsstyrelsen är högsta polismyndighet i länet. I varje län, utom Gotlands län, finns hos länsstyrelsen en länspolischef och i vissa län dessutom en biträdande länspolischef. Varje län är indelat i polisdistrikt. Antalet polisdistrikt är 118. I varje polisdistrikt fmns en polisstyrelse.
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet
37
1974/75
Beräknad ändring 1975/76
Rikspolis-
Föredra-
styrelsen
ganden
Personal
Tjänstemän i polischefs-
karriären
+
—
Övriga polismän exklusive
personal i rekryterings-
kåren
14 380
+
+
400¶Annan personal
' 3 108.5
+
+
•100
17 750,5
+
+
500 Anslag
Lönekostnader till
tjänstemän 1 042 871 000
+ 160 912 000
+ 157 787 000
Lönekostnader till extra
polismän (polis-
aspiranter) m. fl.
80 150 000
+
23 105 000
-1-
23 105 000
Lönekostnader till övrig
extra personal och till
tillfällig arbetskraft
6000 000
+
1 786 000
-f
186 000
Ersättning till sakkurmiga
7 127 000
—
—
Sjukvård
1 655 000
+
445 000
+
445 000
Reseersättningar
35 400 000
+
1000 000
+
1000 000
Lokalkostnader
116 483 000
+
23 656 000
+
23 656 000
Expenser
33 234 000
+
3 608 000
-i-
2 300 000
Kostnader för förpassning
och för kost och sjuk-
vård för omhändertagna
personer m.m.
1300 000
+
600 000
+
600 000
Kostnader för regionalt
och lokalt anordnad
utbildning
1 800 000
+
250 000
+
200 000
Särskilda utgifter i polis-
tjänsten
940 000
+
30 000
+
30 000
Ersättning för skador vid
flygande inspektion
20 000
—
—
Kostnader för framkall-
ning och kopiering av
film m.m.
500 000
—
—
Ersättning för skador på
polismans lösa egendom
100 000
—
—
Ersättning till enskilda för
biträde åt ordnings-
makten
50 000
—
—
Kostnader för inköp av
uniform till polischefs-
personal
50 000
—
—
Kostnader för polititran-
sporter
1200 000
+
400 000
+
400 000
Kostnader för trafik-
nämnder
—
—
Kostnader för företags-
nämnder
250 000
—
—
Vissa kostnader för för-
undersökning m.m.
1450 000
+
350 000
+
350 000
» 25 av dessa tjänster skall fr.o.m. den 1 juli 1975 föras över till rikspolisstyrelsen för tjänstgöring vid förvaltningskontoret inom kv. Kronoberg.
* Tio av dessa tjänster skall föras över till rikspolisstyrelsen och tas i anspråk för tjänster vid förvaltningskontoret.
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 38
1974/75 Beräknad ändring 1975/76
Rikspolis- Föredra-
styrelsen ganden
Övriga utgifter 490 000 + 60 000 + 60 000
Bidrag till kostnader för gemensam kontorsdrift m.m. i kvarteret Krono berg + 6 254 000 + 6 254 000
1 331 220 000 + 222 456 000 + 216 373 000
Rikspolisstyrelsen
1. Pris- och löneomräkning li?3 177 000 kr., varav 39 117 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. Polisstyrelserna har yrkat sammanlagt 1418 nya tjänster och länsstyrelsema 1 407. Rikspolisstyrelsen föreslår att 501 nya tjänster inrättas. Av dessa är en avsedd för personal i polischefskarriären, 400 för polismän och 100 för annan personal. Fördelningen av de föreslagna tjänsterna fraragår av följande sammanställning.
Personal i polischefskarriären 1
Övriga polismanstjänster
Polismästarnas kanslier 10
Ordningsavdelningar
Övervakningssektioner 185
Trafiksektioner och länstrafikgrupper 25
Krirain al a vdelnin gar 110
Vikariats- och förstärlningspersonal 70
Övriga tjänster
Kontorspersonal 100
3. Personal i polischefskarriären
Styrelsen föreslår att ytterligare en tjänst som polissekreterare inrättas.
4. Polispersonal
a) Polismanstjänster vid polismästarnas kanslier
För fortsatt uppdelning av polismästarens kansli i vissa större polisdistrikt i en kansli- och en kameralsektion bör tio polismanstjänster inrättas.
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 39
b) Övervakningsverksamhet
Styrelsen föreslår att 185 polismanstjänster inrättas för i huvudsak följande ändamål.
En viktig del av polisverksamheten är den preventiva uppgiften och kontakten med allmänheten. Erfarenhetsmässigt fullgörs detta effektivast genom fotpatmUerande polismän. Styrelsen anser därför att huvuddelen av antalet tjänster bör tilldelas polisdistrikten för sådan övervakning.
Erfarenheterna av kvarterspolisverksamheten är goda. Styrelsen föreslår därför att ett relativt stort antal tjänster inrättas för ändamålet.
I ett mindre antal polisdistrikt råder alltjämt brist på vakthavande befäl. Styrelsen föreslår att återstående behov av sådana tjänster tillgodoses.
Erfarenheterna av att inrätta tjänster sora yttre befäl för ledningen av den yttre verksamheten är goda. Styrelsen föreslår därför att ytterligare polisdistrikt tUlförs polismanstjänster i sådan omfattning att tjänster som yttre befäl kan inrättas eller utökas.
Trafikövervakningsverksamhet
Brottskommissionen föreslog att sammanlagt 25 polismanstjänster skulle inrättas för trafUcundervisning i skolorna. Av tjänsterna har 20 tillförts polisorganisationen budgetåren 1973/74 och 1974/75. Styrelsen föreslår att resterande fem polismanstjänster tilldelas trafiksektionema för denna verksamhet.
Styrelsen föreslår vidare att fyra tjänster inrättas som ställföreträdande chef vid länstrafikgrupper i län som saknar sådana tjänster.
För förstärkning av arbetsledningen med befäl i den yttre tjänsten vid länstrafikgmpper och trafiksektioner föreslår styrelsen att 16 tjänster inrättas.
d) Utrednings- och spaningsverksamhet
På grund av otillräckliga personalresurser har polisdistrikten under budgetåret 1973/74 tvingats tUl mycket kraftiga prioriteringar, varvid den grövre brottsligheten getts förtur. Detta har bl. a. fått till följd att andra angelägna arbetsuppgifter inte kimnat utföras med tUlräcklig skyndsamhet och att ett mycket stort antal ärenden lags ned utan att någon åtgärd kunnat vidtagas eUer nedlagts på grund av uteblivet spaningsresultat. Styrelsen föreslår därför att 110 tjänster inrättas för spanings- och utredningsverksamhet.
e) Personal för vikariats- och förstärkningstjänstgöring
Förslaget bygger på normen en extra ordinarie polisman på fem ordinarie polismän.
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 40
5. Annan personal
Styrelsen föreslår att 100 nya tjänster inrättas. Tjänsterna skall huvudsakligen disponeras för ett fortsatt överförande av arbetsuppgifter från polispersonal till annan personal.
6. Bidrag till kostnader för gemensam kontörsdrift m. m. i kvarteret Kronoberg
Styrelsen föreslår att anslagsposten förs upp med 6 254 000 kr., som utgör Stockholms polisdistrikts andel i kostnadema. Av beloppet kan 5 465 000 kr. täckas genom överföring av medel från posterna lönekostnader till tjänstemän, lokalkostnader och expenser.
7. Driftskostnader för verksainheten inom vissa polisdistrikt som deltar i försök med programbudgetering har sedan budgetåret 1971/72 redovisats under ett särskilt anslag benämnt Polisenheter med särskild budget. Styrelsen har under den tid systemet hittills tillämpats vunnit en rad erfarenheter rörande de problem som sammanhänger med beräkning av utgifts- och kostnadsramar för polisdistrikten jämte tillhörande redovisning. Styrelsen anser eraellertid att ytterligare erfarenheter knappast står att vinna inom nuvarande anslagskonstruktion och med hittUlsvarande redovisningssystem. Styrelsen föreslår därför att anslaget inte vidare uppförs. I samband därmed har styrelsen lagt fram en plan för det fotsatta arbetet med programbudgetering. Försöksdistrikten kommer därvid att utgöra referensgmpp.
8. Ändrad organisation för intern och extern utbildning och brottsförebyggande verksamhet i Stockholms polisdistrikt
Den interna utbildningen samordnas och genomförs sedan förstatligandet av administrativa byrån under medverkan av respektive avdelning. Medverkan i skolundervisningen sker genom trafikavdelningen (trafikundervisning) och ordnings- och kriminalavdelningen (lag och rätt). Ansvaret för den brottsförebyggande informationen och samordningen av de brottsförebyggande: insatsema har under senare decennier vandrat mellan olika avdelningar inom polisdistriktet utan att en helt tillfredsställande lösning kunnat erhållas. Under hela den aktuella perioden har synsättet på hur polisen skall arbeta förändrats vilket bl. a. medfört successivt ökade krav på insatser inom det brottsförebyggande arbetet, bl. a. medverkan i det allmänna skolväsendet. Kraven på polismännens kunnande har också ekat genom samhällets förändring. Insatsema för att utbUda och infoimera kräver därför nu väsentligt mera tid och betydligt större resurser än tidigare.
Ett förslag tUl organisation hai: presenterats av polisstyrelsen i Stockholms polisdistrikt fÖr att kunna genomföra dels den utökade medverkan i lag- och rättsundervisningen i skolan som ålagts polisen, dels den
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 41
utvidgade brottsförebyggande verksamheten bland barn och ungdom, dels aktiveringen av kvarterspolisorganisationen genom att framstäUa hjälpmedel och åskådningsmaterial och dels ombesörja den ökade utbildning och information som krävs för polisdistriktets personal. Förslaget innebär att den nuvarande undervisningsgruppen vid trafikavdelningen och samordningsgmppen vid kriminalavdelningen sammanförs med rekryterings- och utbildningssektionen. Den nya enheten placeras vid administrativa byrån.
Förslaget har tillstyrkts av såväl länsstyrelsen i Stockholms län som rikspolisstyrelsen.
En provisorisk organisation har på försök tUlämpats i distriktet fr. o. m. den 1 augusti 1974 med hittills gott resultat. Inom området för brottsförebyggande information och samordning av brottsförebyggande verksamhet har organisationen redan fått konkreta uppgifter i samband med en intensifierad ungdomsverksamhet i Farsta och Skärholmen och kartläggningen av behoven av hjälpmedel m. m. för kvarterspoliserna. Samarbetet med andra myndigheter har utvecklats och främst med brottsförebyggande rådet sker ett fortlöpande utbyte av information för att initiera och utvärdera olika insatser.
För att genomföra organisationen i sin helhet krävs bl.a. ytterligare fem polismanstjänster, varav en kommissarietjänst för den intema utbildningen.
Föredraganden
Jag beräknar medel för 500 tjänster i den lokala polisorganisationen, varav 400 polisraanstjänster och 100 tjänster för aiman personal.
Av polismanstjänstema avses 10 för tjänstgöring vid polismästar-kanslier, 185 för övervakningstjänst, 25 för trafikövervakningsverksamhet, 110 för spanings- och utredningsverksamhet samt 70 för vikariats-och förstärkningstjänstgöring.
Jag har därvid räknat med att Stockholms polisdistrikt skall tillföras 5 polismanstjänster, varav en kommissarietjänst för att en ny organisation av utbildningssektionen skaU kunna genomföras.
Tjänsterna för annan personal än polispersonal bör användas främst för att anställa ytterligare kontorspersonal och för att möjliggöra ett fortsatt överförande av arbetsuppgifter från polispersonal till annan personal. Det ankommer på regeringen att besluta om fördelningen av tjänstema på polisdistrikten.
Jag delar styrelsens bedömning att ett särskilt anslag för Polisenheter med särskUd budget inte vidare behöver föras upp på statsbudgeten.
Med hänvisning tUl sammanställningen beräknar jag anslaget tiU 1 547 593 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet
42
Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen
att till Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 1 547 593 000 kr., varav 355 946 OCiQ kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
B 7. Lokala polisorganisationen: Utrustning
1973/74 Utgift 14 153 605 Reservation 7 930 404
1974/75 Anslag 19 200 000 1975/76 Förslag 13 200 000
' Av anslaget skall 3 763 000 kr. avräknas mot automobilskattemedlen.
1974/75
Beräknade kostnader
1975/76
Rikspolis-
Före-
styrelsen
draganden
Inventarier och atuian utrust-
ning till nya polislokaler
13 900 000
15 546 000
7 870 000
Utrustning till nybyggnad i
kvarteret Kronoberg
1000 000
—
—
Inventarier och utrustning till
polisskolorna Solna
och Ulriksdal
350 000
439 000
340 000
Möbler, kontorsmaskiner och
andra inventarier
1 850 000
3 452 000
2100 000
Personlig utrustning
I 300 000
1930 000
1415 000
övrig utrustning
a) förvaringsskåp och utrust-
ning för larmskydd
100 000
582 000
125 000
b) kriminalteknisk materiel
650 000
1282 000
760 000
c) utrustning för fjällrädd-
ningstjänst
—
100 000
—i
d) kartutrustning
—
100 000
—
e) utbildningsmateriel
50 000
150 000
60 000
0 speciell materiel
—
1055 000
530 000
19 200 000
24 636 000
13 200 000
Rikspolisstyrelsen
3. För fortsatt utbyggnad av polisskolan Ulriksdal samt för iordningställande av en specialutrustad lektionssal (ledningssal) vid polisskolan Solna beräknar styrelsen 439 000 kr.
4. För inköp av möbler och andra inventarier samt av kontorsmaskiner till följd av föreslagna personalökningar beräknar styrelsen 1 391000 resp. 685 000 kr. För komplettering av möbler och andra inventarier beräknas 326 000 kr. För fortsatt uppmstning av polisdistriktens utmstning i fråga om kontorsmaskiner yrkas 1 050 000 kr.
5. För personlig utrustning avseende dels uniform tUl polisaspiranter
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 43
och dels viss speciell utmstnmg till annan polispersonal beräknar styrelsen 1 796 000 kr. För anskaffning av polisuniformer till fyra musikkårer inom polisväsendet yrkas 134 000 kr.
Styrelsen har gjort en beräkning av kostnaderna för fri uniform tiU all uniforraspliktig polispersonal och hemställt ora ett principbeslut i frågan. Om de rent ekonomiska problem som gäUer denna fråga kan lösas tillstyrker styrelsen att fri uniform införs.
6a. Styrelsen yrkar 132 000 kr. för säkerhetsskåp, vapenskåp och larmskyddsanordningar. För fortsatt uppmstning av manöverbord på sambands- och förbindelsecentraler samt tUl manöverbord i centralorter och arbetsgrupper beräknar styrelsen 350 000 kr. För TV-kameror för övervakning av arrestintag och garageinfarter beräknas 100 000 kr.
6b. Styrelsen beräknar 1 282 000 kr. för anskaffning av kriminalteknisk materiel, varav 923 000 kr. tUl utmstning för bombhotsundersök-ningar.
6c. För utmstning till fjällräddningspatmller och fjällräddningsde-påer beräknar styrelsen 100 000 kr.
6d. Kostnadema för komplettering och utbyte av kartutmstning beräknas tUl 100 000 kr.
6e. För inköp av utbildningsmateriel yrkar styrelsen 150 000 kr.
6f. För skydds- och räddningsutmstnmg beräknar styrelsen sammanlagt 1055 000 kr., varav bl.a. 100 000 kr. för framryckningsskydd. 400 000 kr. för klorskyddsutrustning samt 100 000 kr. för fem räddningsbåtar med traUer.
Föredraganden
Beklädnadsersättning i form av bl. a. ekiperingshjälp och ekiperings-bidrag utgår f. n. till polismän som är skyldiga att inneha uniform. Formen för ersättning och ersättningens storlek bestäms genom avtal. Frågan om fri uniform till polispersonalen är en avtalsfråga som således får lösas genom förhandlingar i vanlig ordning raellan arbetsgivaren och berörda personalorganisationer.
Under posten tiU övrig utrustning (kriminalteknisk materiel) beräknar jag medel bl. a. för inköp av två röntgenanläggningar tUl Arlanda flygplats och viss annan utrustning för bombhotsundersökningar.
Under delposten tUl speciell materiel har jag beräknat medel bl. a. för klorskyddsutmstning och räddningsutmstning.
Med hänvisning tUl sammanställningen beräknar jag anslaget till 13,2 milj. kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tUl Lokala polisorganisationen: Utrustning för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 13 200 000 kr., varav 2 587 000 kr. att avräknas mot automobUskattemedlen.
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet
44
B 8. Statens kriminaltekniska laboratorium
1973/74 Utgift 1974/75 Anslag 1975/76 Förslag
4 872 64(1
6 160 OOCi
7 915 000
Rikspolisstyrelsen är chefsmyndighet för laboratoriet.
Chef för laboratoriet är en professor. Laboratoriet är organiserat på tre avdelningar.
Laboratoriets arbetsuppgifter består huvudsakligen i att utföra kriminaltekniska undersökningar åt polis- och åklagarmyndigheter samt domstolar och att bedriva självständig forskning inom sitt verksamhetsområde.
1974775
Beräknad ändring 1975/76
Rikspolis-
Föredra
styrelsen
ganden
Personal
Handläggande personal
37
-1-
2
+
1
övrig personal
27
-f
2
—
«4
+
4
-1-
1
Anslag
Utgifter
Lönekostnader
4 327 000
+
770 000
+
664 000
Sjukvård
14000
+
2 000
-l-
2000
Reseersättningar
97 000
4-
337 000
4-
316000
Därav utrikes resor
(14000)
(-)
(-)
Lokalkostnader
1092 000
+
675 000
-H
675 000
Expenser
270 000
+
125 000
+
78 000
övriga utgifter (inköp av
för-
brukningsmateriel för
labora-
torieverksamheten m. m.)
70 000
+
20 000
+
20000
Forskning
—
+
154 000
—
Utrustning
300 000
+
418 000
—
6 170 000
+2 501 000
+ 1755 000
Uppbördsmedel
Ersättning för utförda under-
sökningar m. m.
—10 000
—
—
6160 000
+2 501 000
+ 1755 000
Rikspolisstyrelsen
1. Pris- och löneomräkning m. m. 1 500 000 kr., varav 145 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. I samband med omlokaliseringen av laboratoriet tUl Linköping avser styrelsen att överföra vissa personal- och ekonomiadministrativa göromål från styrelsen till laboratoriet. Därvid bör kansliet omorganiseras. Styrelsen föreslår därför att en tjänst som byrådurektör, en tjänst som byråassistent och en tjänst som telefonist inrättas vid laboratoriets kansli (+194 000 kr.). Arbetsuppgiftema vid vapensektionen har ökat
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 45
avsevärt under de senaste åren. Styrelsen föreslår att en tjänst som laboratorieassistent vid sektionen inrättas (+50 800 kr.).
3. Bl. a. tUl följd av omlokalisermgen tUl Lmköping yrkar styrelsen att 434 000 kr. anvisas för reseersättningar.
4. För forskning inom forensisk naturvetenskap m. m. beräknar styrelsen 154 000 kr.
5. För anskaffning av viss utrustning sora erfordras på gmnd av laboratoriets omlokalisering yrkar styrelsen 718 000 kr., varav 540 000 kr. för inköp av ett svepelektronmikroskop.
Föredraganden
Jag beräknar raedel för en ny tjänst som byrådirektör vid laboratoriets kansli. För att möjliggöra visst utvecklingsarbete inom området för avancerad kriminalteknik har jag beräknat medel för arvodesanställning av en forskningsingenjör och en laboratorieassistent. Jag anser att kostnader för förhyrnuig av ett svepelektronmikroskop ryms inom posten till utmstning.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 7 915 000 kr.
Jag hemställer att regermgen föreslår riksdagen
att till Statens kriminaltekniska laboratorium för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 7 915 000 kr.
B 9. Gemensam kontorsdrift m. ra. inom kvarteret Kronoberg
Nytt anslag (förslag) 1 000
I januari 1975 påbörjas inflyttningen i kvarteret Kronoberg i Stockholm. I kvarteret kommer följande myndigheter att inrymmas: rikspolisstyrelsen, delar av Stockholms polisdistrikt, kriminalvårdsverkets allmänna häkte i Stockholm, åklagarmyndigheten i Stockholm, Stockholms tingsrätt samt byggnadsstyrelsens fastighetsdrlft. Antalet tjänstemän inom kvarteret kommer att uppgå till ca 3 000.
Utformningen av lokalema fömtsätter ett samgående mellan lokalnytt-jarna i fråga om anlitande av vissa kontorsdriftsfunktioner såsom telefontjänst, lokalvård, central post- och godsmottagning, bevakning m. m. samt gemensara reproduktionscentral. Gemensamma lokaler utgörs av sport- och simhallar, konferensrum och personalrestaurang.
Rikspolisstyrelsen
För samordning och ledning av kontorsdriften föreslår styrelsen att en särskUd organisationsenhet — förvaltningskontor — inrättas vid styrelsens kanslibyrå. Förvaltningskontoret skall vidare svara för förvaltning och vård av tUl byggnaderna hörande inredning och utrustning.
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 46
Kostnaderna för kontorsdriften utom reproduktionscentralen beräknas av styrelsen till sammanlagt ca 15,7 milj. kr. och föreslås fördelade i förhåUande till den lokalyta som varje myndighet kommer att disponera. Den ersättning myndigheterna betalar skall bestridas från särskilda anslagsposter hos dessa.
För reproduktionscentralen som föreslås bli självbärande skall till-lämpas internprissättning och kostnaderna skall debiteras nyttjarna i förhållande till utfört arbete.
De beräknade kostnadema för förvaltningskontoret och reproduktionscentralen framgår av följande sammanställning.
Utgifter Beräknad kostnad 1975(76
Lönekostnader 4 273 000
Sjukvård 15 000
Resersättningar 5 000
Lokalkostnader 7 340 000
Expenser 4 095 000 15 728 000
Kostnader för reproduktionscentral Lönekostnader 734 000
Sjukvård 2 000
Lokalkostnader 133 OOO
Expenser 778 WO 1 647 000
Summa
17 375 000
Inkomster
Bidrag till kontorsdrift från lokalnyttjama Ersättning för vid reproduktions-centralen utfört arbete
15 728 000 1647 000
Summa
17 375 000
Föredraganden
Som jag anfört under anslaget. B 1. Rikspolisstyrelsen ansluter jag mig i huvudsak till rikspolisstyrelsens förslag om gemensam kontorsdrift inom kvarteret Kronoberg. Kostnaderna för kontorsdriften utom reproduktionscentralen beräknar jag preliminärt till sammanlagt ca 15,7 mUj. kr. För ändamålet bör ett förslagsanslag benämnt Gemensam kontorsdrift m. m. inom kvarteret Kronoberg anvisas. Bidragen för den gemensamma kontorsdriften får bi»tridas från särskilda anslagsposter hos nyttjarna och tillföras detta anslag. Reproduktionscentralens utgifter och inkomster bör redovisas på en särskUd anslagspost under anslaget och utgifterna täckas genom ersättning från nyttjarna i förhållande till utfört arbete. Ersättning till reproduktionscentralen för utförda tjänster skall dock utgå från nyttjarnas expensposter. Jag avser att föreslå regeringen att i regleringsbrev fastställa en stat för verksamheten under förevarande anslag.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Gemensam kontorsdrift m. m. inom kvarteret Kronoberg för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 47
B 10. Inredning av nybyggnad i kvarteret Kronoberg
1973/74 Utgift 783 958 Reservation 1716 042
1974/75 Anslag 18 000 000 1975/76 Förslag 7 800 000
Anslaget är avsett för inredning av nybyggnad inom kvarteret Kronoberg i Stockholm. Redogörelse för byggnadsprojektet har lämnats i prop. 1970:1 (bU. 4 s. 91).
Byggnadsstyrelsen
I gällande inredningsplan är en definitiv kostnadsram om 20,5 raUj. kr. uppförd. På gmnd av prishöjningar som skett föreslår styrelsen att kostnadsramen höjs tUl 21 mUj. kr. Vissa inträffade prograraändringar förutses kunna inryraraas i denna kostnad.
För att anskaffa telefonväxel raed direktvalsutmstning behövs 6,1 milj. kr. Styrelsen föreslår vidare att snabbtelefoner bör köpas för 1,5 railj. kr. och att övrig teleteknisk materiel såsom mikrofoner, högtalare, projektorer, personsökaranläggning m. ra. anskaffas för sararaanlagt 400 000 kr.
Med anledning härav föreslår styrelsen att en till 29 milj. kr. förhöjd ram förs upp i inredningsplanen. Styrelsen föreslår att 8 railj. kr. anvisas för budgetåret 1975/76.
Föredraganden
Jag föreslår att kostnadsramen för inredning av den aktuella nybyggnaden bestäms till 28,8 milj. kr. Jag beräknar behovet av ytterligare medel under anslaget till 7.8 milj. kr. Jag har därvid beräknat 6,1 milj. kr. för inköp av telefonväxel med direktvalsutmstning och 1,7 milj. kr. för inköp av övrig nödvändig teleteknisk materiel. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Inredning av nybyggnad i kvarteret Kronoberg för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 7 800 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet
48¶C. ÅKLAGARVÄSENDET
C 1. Riksåklagaren
1973/74 Utgift 1974/75 Anslag 1975/76 Förslag
3 429 829
3 770 000
4 120 000
Riksåklagaren (RÄ) är den högste åklagaren och leder åklagarväsendet i landet. RA:s kansli är organiserat på två byråer, kanslibyrån och tillsynsbyrån. Vid sidan härav finns viss personal för RA:s egen åklagarverksamhet.
1974/75
Beräknad ändring 1975/76
RÅ
Föredraganden
Personal
Handläggande personal övrig personal
—
—
40
—
—
Anslag
Lönekosmader
Sjukvård
Reseersättningar
Därav utomnordiska resor Lokalkostnader Expenser
3 065 000
14 000
95 000
(10000)
293 000
303 000
+ 321500 + 1000
(-) + 16 500
+ +
335 000 1000
(-) 14000
3 770 000
+ 339 000
+
350 000
Riksåklagaren
1. Pris- och löneomräkning m. ra. 339 000 kr., varav 102 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
Föredraganden
Med hänvisning till samman;5tällningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att tUl Riksåklagaren för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 4 120 000 kr,
C 2. Läns- och distriktsåklagarinyndigbeterna
1973/74 Utgift 85 929 636
1974/75 Anslag 89 906 000 1975/76 Förslag 104 030 000
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 49
Sammanlagt finns i landet 21 länsåklagarmyndigheter. Tre av dessa är gemensamma för vardera två län. Länsåklagare fullgör åklagamppgiften bl. a. när denna är särskilt krävande. Chef för länsåklagarmyndighet utövar ledningen av åklagarverksamheten inom myndighetens verksamhetsoraråde. Fömtora länsåklagarrayndighetema i länen finns tre länsåklagare för specieUa mål.
Landet är indelat i 87 åklagardistrikt. Stockholms, Göteborgs och Malmö åklagardistrikt ingår inte i länsåklagarmyndighets verksamhetsoraråde. Chef för åklagarmyndigheten i dessa tre distrikt är en överåklagare som har motsvarande uppgifter sora chefen för länsåklagarmyndighet. Aklagarmyndighetema i de övriga 84 åklagardistriklen lyder under länsåklagarmyndighet och har som chef en chefsåklagare.
1974/75
Beräknad ändring 1975/76
RÄ
Föredraganden
Personal
Länsåklagare och överåklagare
+ 1
_________
Chefsåklagare, kammaråklagare
och distriktsåklagare
1—1
-1-
-1-
Assistentåklagare
— 1
— 1
Åklagaraspiranter
—
övrig personal
—
1157
-1- 1
± 0
Anslag
Lönekostnader
77 280 000
+ 10 751000
+ 10 624 000
Sjukvård
100 000
+ 10 000
+ 10 000
Reseersättningar
2 462 000
+ 123 000
+ 197 000
Därav utomnordiska resor
(60 000)
(—)
(-)
Lokalkostnader
6 995 000
+ 1939 000
+ 1916 000
Expenser
3 069 000
+ 1482 000
+ 477 000
Därav engångsutgifter
(-)
(1200 000)
(395 000)
Gemensamma kostnader för
rättsväsendet
—
+ 900 000
+ 900 000
89 906 000
+ 15 205 000
+ 14124 000
Riksåklagaren
1. Pris- och löneomräkning m. m. 12 978 000 kr., varav 2 642 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. För att avlasta överåklagaren i Stockholms åklagardistrikt vissa arbetsuppgifter behövs en biträdande chef för myndigheten (+127 000 kr.). Det fömtsätts därvid att myndigheten kommer att bibehållas som en enhet.
3. Vid åklagarmyndigheten i Lunds åklagardistrikt behövs på gmnd av hög arbetsbelastning ytterligare en fast distriktsåklagartjänst ( + 86 400 kr.), varvid en tjänst som assistentåklagare i Malmöhus län kan dras in (—82 400 kr.).
4. För nyanskaffning av inventarier tUl och flyttning av åklagarmyn-
4 Riksdagen 1975.1 saml. Nr 1. Bilaga 4
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 50
digheten i Stockholms åklagardistrikt till nya lokaler i kvarteret Kronoberg behöver anslagsposten expenser ökas med 1,2 milj. kr.
5. För åklagarväsendets andel av gemensamma kostnader för rättsväsendet inom kvarteret Kronoberg i Stockholm och vid Rättscentrum i Sundsvall krävs en särskild anslagspost ( + 900 000 kr.).
Föredraganden
Jag har beräknat medel för ytterligare en distriktsåklagartjänst i Lunds åklagardistrikt. Jag har därvid räknat med att en tjänst som assistentåklagare i Malmöhus län kan dras in.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 104 030 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Läns- och dislriktsåklagarmyndigheterna för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 104 030 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet
51
D DOMSTOLSVÄSE>fDET M. M.
Vissa data rörande domstolarna
(I uppgiftema rörande tingsrätterna är antal över 1000 avnmdade i jämna hundratal).
1971
1972
1973
1.1— 30.6.73
1.1— 30.6.74
Högsta domstolen
Inkomna mäl och ärenden
1603
1824
1752
947
M103
Avgjorda mäl och ärenden
1628
1938
1676
796
»1036
Utgående balans
1007
900
985
1056J
»1005
Regeringsrätten
Inkomna mål
5 026
2 872
3 509
1691
1818
Avgjorda mål
4 705
3 677
4 634
1956
2 356
Utgående balans
6196
5 537
4 386
5 262
3 844
Kammarrätterna'
Stockholm
Inkonuia mål
11399
12 679
10 891
5 767
6 430
Avgjorda mål
9 692
9 221
10 797
5 545
5 380
Utgående balans
12 355
11974
12105
12 221
13 204
Göteborg
Inkomna mäl
7 464
7 629
3 967
4215
Avgjorda mäl
4070
6 359
3 069
3 501
Utgående balans
7 354
8 647
8 268
9 409
Hovrätterna
Svea (utom vattenöverdomstolen)
Inkomna mål
3 946
4 791
5 003
2 558
2 504
Avgjorda mål
3 795
4 411
4817
2 432
2 715
Utgående balans
1409
1796
1997
1748
1563
Göta
Inkomna mäl
1 153
1314
1269
697
671
Avgjorda mål
1074
1265
1256
704
713
Utgående balans
397
446
459
436
411
Skåne och Blekinge
Inkomna mål
1412
1 541
1532
781
831
Avgjorda mäl
1316
1492
1487
731
868
Utgående balans
590
640
685
617
629
Västra Sverige
Inkomna mål
1605
1823
1824
934
967
Avgjorda mål
1560
1730
1774
933
989
Utgående balans
412
505
556
514
524
Nedre Norrland
Inkomna mål
560
629
603
328
287
Avgjorda mål
548
588
632
349
311
Utgående balans
213
256
228
183
191
övre Norrland
Inkomna mål
598
673
671
340
364
Avgjorda mäl
537
657
608
328
399
Utgående balans
244
272
307
291
271
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 52
1.1— 30.6.73
1.1— 30.6.74J
Tingsrätterna
Inkomna allmänna mäl tingsrätter
(tr)
154 300
165 300
156 000
_______ «
86 400
Avgjorda allmänna mäl
tr
146 300
159 400
._«
80 700
Utgående balans allmänna mål
tr
50 300
55 200
47 400
_4
50 500
Inkomna expropriationsmål
tr
inkomna mål hos ägodelningsrätt och ägodelningsdomare
tr
10100 Inkomna mål, fastighetsdomstol Avgjorda mål, " Utgående balans, "
tr tr tr
3 600 2 100 1900
3 600 3 300 2 200
___________ 4
_« _«
1834 1877 2128
Inkomna mål om lagsökning och betalningsföreläggande
tr
213 300
217 200
108 900
105 500
Tillkomna konkurser
tr
4 300
4 300
4 500
2 300
2 200
Inskrivningsärenden
tr
I 233 000
1 350 100
1 448 300
705 800
760 300
Gravations- och äganderättsbevis
tr
482 600
531 200
562 000
275 000
296 700
» inkl. 20 skrifter
' utom skrifter
» fr. o. m. 1.7.1974 har ytterligare en kammarrätt inrättats, kammarrätten i Sundsvall
' uppgift saknas p. g. a. företagen statistikomläggning för tingsrättemas del
Ny anslagskonstruktion med anledning av den föreslagna nya dorastols-förvaltningen
Föredraganden
Förslag har nyligen förelagts riksdagen om en ny organisation för domstolsförvaltningen i riket (prop. 1974:149). Med anledning därav har övervägts frågan om lämpligt system för anslag till domstolsväsendet ra. m. Jag har därvid kommit till den uppfattningen att ett anslag bör föras upp för de allraänna domstolama och ett för de allraänna förvaltningsdomstolarna. För bostadsdomstolen, som fr. o. m. den 1 juli 1975 är fullföljdsinstans från hyresnämnderna, och för arrende- och hyresnämnderna bör föras upp ett gemensamt anslag. Medel för verksamheten vid centralnämnden för fastighetsdata bör liksom hittUls tas upp under ett särskilt anslag. Under anslaget tUl den nya centralmyndigheten bör bl. a. föras upp särskUda anslagsposter för vissa gemensamma utgiftsändamål. För utrustning och inventarier bör dock liksom hittills finnas ett särskdt anslag. Enligt min mening bör på statsbudgeten tas upp de anslag fär domstolsväsendet som framgår av följande tabell. I tabellen redovisas också motsvarande anslag på riksstaten för innevarande budgetår.
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet
53¶Anslag på statsbudgeten budgetåret 1975/76 D 1. Domstolsverket
D 2. AUmänna domstolarna
D 3. AUmänna förvaltningsdom-stolama
D 4. Bostadsdomstolen och hyresnämnderna m. ra.
D 5. Utmstning till dorastolar m. ra.
D 6. Centralnämnden för fastighetsdata
Anslag på riksstaten budgetåret 1974/75
D 8. Domstolsväsendets organisationsnärnnd
del av A 2. Justitiedepartementet
del av A 6. EftemtbUdning inom justitiedepartementets verksamhetsområde
D 3. Regeringsrättens årsbok
del av D 5. Hovrätterna
D 10. Blanketter m. m. för domstolsväsendet
del av anslaget B 3. under tolfte huvudtiteln tUl statens hyresråd
D 1. Högsta dorastolen
del av D 5. Hovrättema
del av D 6. Tingsrätterna
Dll. Ersättning tiU nämnderaän m. m.
E 2. Rättshjälpsnämnderna
D2. Regeringsrätten
D4. Kamraarrätteraa
del av D 6. Tingsrätterna
D 7. Hyresnärandema
del av anslaget B 3. under tolfte huvudtiteln tUl statens hyresråd
D9. Utmstning till domstolar m.m.
D 12. Centralnämnden för fastighetsdata
D 1. Domstolsverket
Nytt anslag (förslag) 18 600 000
Enligt riksdagens beslut (prop. 1972:1 bil. 4 s. 60, JuU 1972: 8, rskr 1972:159, JuU 1973: 24, rskr 1973: 221, JuU 1974: 6, rskr 1974:128) skall en central förvaltningsmyndighet för domstolsväsendet m. m. inrättas i Jönköping den 1 juli 1975.
Kungl. Maj:t har i prop. 1974:149 bl. a. föreslagit riksdagen att godkänna i propositionen förordade riktUnjer för den nya domstolsförvaltningen m. m. I propositionen har bl. a. förordats att centralmyndigheten skall ledas av en styrelse med inslag av lekmän. Det har vidare förordats att centralmyndigheten skall vara indelad i — fömtom ett revisionskontor — fyra enheter, varav en för ekonomiadministrativa uppgifter, en för personaladministrativa uppgifter, en för organisationsfrågor och en för juridiska ärenden.
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 54
Personal
Handläggande personal
48 Övrig personal
114 Anslag
Lönekostnader
8 950 000
Sjukvård
20 000
Reseersättningar
600 000
Lokalkostnader
700 000
Expenser
1 550 000
Efterutbildning inom domstolsverkets verksamhetsområde
350 000
Blanketter m.m. inom domstolsverkets verksamhetsområde
3 640 000
Datorbearbetning
2 550 000
Regeringsrättens årsbok m.m.
240 000
18 600 000
Föredragandeit
I propositionen (1974:149) med förslag tUl rikUinjer för den nya dorastolsförvaltnuigen fömtskicliade jag att kostnadema för den föreslagna centralrayndigheten skulle uppgå till ca 14 nulj. kr. HärtUl kommer dels kostnader som hittills belastat anslagen D 10. Blanketter m. m. för domstolsväsendet och D 3. Regeringsrättens årsbok, dels de ökade kostnader för centralmyndigheten som föranleds av bostadsdomstolen. Sammanlagt kan raedelsbehovet för de ändamål som avses med de under anslaget till domstolsverket upptagna anslagsposterna beräknas uppgå till 18,6 milj. kr.
Under hänvisning till sammanställnmgen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att till Domstolsverket föi: budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 18 600 000 kr.
D 2. AUmänna domstolarna
1973/74 Utgift 1329 731 875 1974/75 Anslag 2340 360 000 1975/76 Förslag 376 500 000
* Anslagen D 1. Högsta domstolen
11819 803
D 5. Hovrätterna
43 451 223
D 6. Tingsrätterna "**"
254 027 071
D 11. Ersättningar till nämndemän m.m.
15 896 017
E 2. Rättshjälpsnämndema
4 537 761
'Anslagen D 1. Högsta domstolen
12126 000
D 5. Hovrätterna
45 768 000
D 6. Tingsrätterna
258 754 000
D 11. Ersättningar till nämndemän m.m.
18600 000
E 2. Rättshjälpsnämnderna
5112 000
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet
55¶Allmänna domstolar är tingsrätter, hovrätter och högsta domstolen.
Tingsrätt är allmän underrätt. Det finns f. n. 100 tingsrätter.
Hovrätt är överrätt i mål som fullföljs från tingsrätt. Hovrätterna är Svea hovrätt (14 avdelningar, varav tolv för allmänna mål och två för i första hand vattenmål), Göta hovrätt (tre avdelningar), hovrätten över Skåne och Blekinge (fyra avdelningar), hovrätten för Västra Sverige (fem avdelningar), hovrätten för Nedre Norrland (två avdelningar) och hovrätten för Övre Norrland (två avdelningar).
Högsta domstolen är överrätt i mål som fullföljs från hovrätt. Domstolen är delad på tre avdelningar med tillsammans 25 justitieråd. Fem justitieråd tjänstgör i lagrådet som f. n. har två avdelningar. För högsta domstolen finns ett särskilt kansli till vilket revisionssekreterama är knutna.
Vid varje hovrätt finns ett kansli för en rättshjälpsnämnd med hovrättens domkrets som verksamhetsområde. Rättshjälpsnämnd handlägger ärenden om rättshjälp.
1974/75
Beräknad ändring 1975/76
HD, hovrätterna och DON
Föredraganden
Personal
HD
Justitieråd, kanslichef och revisionssekreterare 62 Övrig personal 52
+ 2
r
Hovrätterna
Domare och fiskaler Övrig personal
+ 16 + 21
-35
Rättshjälpsnämnderna Handläggande personal Övrig personal
21 50
+ 4 + 14
+ 13
Tingsrätterna Domare Tingsnotarier Övrig personal
2 303
+ 9 + 16 + 40
+ 2 + 15 +25
4 304
+ 122
+20
Anslag
Lönekostnader
Sjukvård
Reseersättningar
Lokalkostnader
Expenser
Därav engångsutgifter Ersättningar till nämndemän
»262 463 000 » 491000 1 3 017 000 1 42 508 000 ' 13 281000 (-)
» + 38 026 000 >+ 46 000 »+ 359 000 =+ 6 794 000 »+ 1543 000 (+ 121 000)
+28 557 000 + 39000 + 83 000 + 5 892 000 - 31000 (-)
+ 1600000
340 360 000
+46 768 000
+36 140 000
Beträffande not 1 och 2, se nästa sida.
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 56
' Anslagen D I. Högsta domstolen. D 5. Hovrätterna. D 6. Tingsrätterna och E 2. Rättshjälpsnämnderna; se följande tabell.
Anslag
Lönekostnader
Sjukvård
Reseersättningar
Lokalkostnader
Expenser
Summa
HD
Hovrät-
Tings-
Rättshjälps-
terna
rätterna
nämnderna
10118 000
38 974 000
209 061 000
4 310 000
20 000
60 000
396 000
150 000
830 000
1 890 000
147 000
1 414 000
4 381000
36 343 000
370 000
424 000
1 523 000
11064 000
270 000
12 126 000
45 768 000
258 754 000
5 112 000
' Fördelningen av yrkandena mellan högsta domstolen, hovrätterna, tingsrätterna och rättshjälpsnämnderna framgår av följande tabell
HD Hov- Tings- Rättshjälps-
rätterna rätterna nämnderna
Anslag
Lönekostnader +1 966 OOO + 7 097 000 + 27 360 000 +1 603 000
Sjukvård — + 7 000 + 35 000 + 4 000
Reseersättningar + 25 000 + 185 000 + 134 000+ 15 000
Lokalkostnader + 57 000 + 601 000+6 096 000 + 40 000
Expenser + 18 000 + 231000 + 1174 000+ 120 000
Därav engångsutgifter (—) (—) (+ 121000) (—)
Summa +2 066 000 +8121000 +34 799 000+1782 000
HD
1. Löne- och prisomräkning m. m. 1 834 000 kr., varav 356 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. I O-alternativet förordas en indragning av två justitierådstjänster, en revisionssekreterartjänst samt vissa andra tjänster m.m. ( — 680 000 kr.). Genomförandet av en sådan anslagsminskning skulle innebära minskad möjlighet att nedbringa målbalansen.
3. HD yrkar två ytterligare tjänster för revisionssekreterare ( + 232 000 kr.).
Hovrätterna (för egen del och för tingsrätterna)
4. Löne- och prisomräkning m. m. 32 176 000 kr., varav 8 250 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
5. I O-alternativet förordar Sfea hovrätt minskning med en avdelning vid hovrätten ( — 964 000 kr). Övriga hovrätter förordar en minskning främst av antalet fiskaler och biträden (—1,3 milj. kr.). Vid tingsrätterna förordar hovrättema i första hand indragning av vissa tjänster för rådmän, tingsfiskaler, tingsnotarier, biträden och expeditionsvakter ( — 12,8 milj. kr.). Detta skulle medföra längre handläggningstider och en ökning av antalet oavgjorda mål.
6. Svea hovrätt och Göta ho'rätt yrkar att en extra avdelning in rättas vid var och en av dessa hovrätter (-f-698 000 kr.).
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 57
7. Hovrätten över Skåne och Blekinge yrkar att en ordinarie avdelning inrättas vid hovrätten (+980 000 kr.).
8. Hovrätten för Västra Sverige begär att nuvarande avdelnings-organisation vid hovrätten får ändras, bl. a. genom inrättande av en tjänst för hovrättslagman och en tfänst för hovrättsråd, tUlika vice ordförande på avdelning, i utbyte mot två hovrättsrådstjänster.
9. Hovrätten för Västra Sverige begär vidare att avdelningsorganisa-tionen vid hovrätten förstärks med en lagman, två hovrättsassessorer, två hovrättsfiskaler och ett biträde (-f 516 000 kr.).
10. Göta hovrätt, hovrätten över Skåne och Blekinge samt hovrätten för Övre Norrland begär att en lagmanstjänst tillförs var och en av dessa hovrätter, i ett fall i utbyte mot en tjänst för adjungerad ledamot och i ett faU i utbyte mot tjänst för hovrättsråd (+191000 kr.). På detta sätt skulle varje avdelning vid dessa hovrätter få en lagman och presidentens lagskipningsarbete kunna fördelas på samtliga avdelningar.
11. Svea hovrätt yrkar en förstärkning av biträdesorganisationen vid hovrätten med sex tjänster (-f 288 000 kr.).
12. Hovrätten över Skåne och Blekinge yrkar två expeditionsvakts-tjänster (-1-90 000 kr.).
13. Fyra tjänster för chefsrådman yrkas för olika tingsrätter i utbyte mot tre tjänster för rådman (-M65 000 kr.).
14. Sammanlagt 15 nya rådmanstjänster begärs för olika tingsrätter, i vissa fall i utbyte mot förordnande för tingsfiskal (+1 003 000 kr.).
15. Fyra tjänster för tingsfiskal begärs för vissa tingsrätter (-1-311 000 kr.).
16. Svea hovrätt begär en tjänst för byrådirektör vid var och en av Södertörns, Södra Roslags, Uppsala, Eskilstima och Västerås tingsrätter (+452 000 kr.). Hovrätten över Skåne och Blekinge begär en tjänst för avdelningsdirektör vid Malmö tingsrätt och en tjänst för byrådirektör vid Helsmgborgs tingsrätt ( + 207 000 kr.).
17. För olika tingsrätter yrkas sammaidagt 16 tingsnotarie-, 30 biträdes- och tre expeditionsvaktstjänster (+2 485 000 kr.).
18. Göta hovrätt och hovrätten för Västra Sverige yrkar medel för kostnader för tUlsyn m. m. av vissa tingshus (-1-102 000 kr.).
DON (för rättshjälpsnänmderna)
19. Löne- och prisomräkning 673 000 kr., varav 148 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
20. I 0-altemativet förordar DON att personalen vid rättshjälpsnämndema minskas med två handläggare och ett biträde (—252 000 kr.).
21. Personalen vid rättshjälpsnämndema behöver förstärkas med 3,5 handläggartjänster och 14 biträdestjänster (4-995 000 kr.).
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 58 .
Föredraganden
6. För Svea hovrätt beräknar jag medel för ytteriigare ett förordnande att bestrida på hovrättslagman och ytterligare ett förordnande att bestrida på hovrättsråd, tillika vice ordförande på avdelning, ankommande göromål. Härigenom kan ytteriigare en extra avdelning inrättas vid hovrätten. Medel för två extra lediimöter kan dras in. ( + 33 000 kr.)
7. I hovrätten över Skåne ocb Blekinge bör iiwättas-två tjänster för hovrättsråd i utbyte raot två extra ledamöter ( + 41 000 kr.).
14. I var och en av Svartlösa, Sollentuna och Färentuna, Kalmar, Stenungsunds och Kristianstads tingsrätter bör inrättas en tjänst för rådman, i Kalmar tingsrätt och Kristianstads tingsrätt i utbyte mot en tingsfiskal. I Karlshamns tingsrätt kan en rådmanstjänst dras in. ( + 308 000 kr.)
17. Jag beräknar medel för ytterligare 15 tingsnotarier och 25 biträden, i första hand på gmnd av en kraftig ökning av antalet inskrivnings-ärenden ( + 2 080 000 kr.).
21. För rättshjälpsnämnderna beräknar jag medel för en utökning med 13 biträdestjänster (-1-657 000 kr.).
Dagarvode enligt kungörelsen (1967: 358) om ersättning tiU nämndemän m.fl. (ändrad 1971: 1075) utgår f.n. med 100 kr. Jag avser att senare föreslå regeringen att beloppet höjs till 130 kr. fr. o. m. den 1 juli 1975.
Medelsbehovet vid hovrättema minskar bl. a. med 2,4 milj. kr. på grund av överföringen av administrativa uppgifter till domstolsverket och medelsbehovet vid tingsrätterna bl. a. med 400 000 kr. till följd av överföring av arbetsuppgifter från fastighetsdomstolarna till bostadsdomstolen (prop. 1974:151) och mt.d 500 000 kr. genom införandet av ett nytt uppbörds- och redovisningssystem för stämpelskattemedel (prop. 1974:171).
I ett betänkande av Domkretsutredningen för Stockholms län (Ds Ju 1974:1) har bl. a. föreslagits att området för Stockholms kommun delas upp på flera domkretsar samv. att vissa förändringar görs beträffande domkretsindelningen i den norra delen av Stockholms län. Efter remissbehandling har betänkandet och remissyttrandena däröver övervägts inom justitiedepartementet. Dessa överväganden har lett tUl att jag inte avser att lägga fram något fönilag om en uppdelning av Stockholms kommun på flera domkretsar. Utredningens övriga förslag bereds f. n. inom justitiedepartementet.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget tiil 376 500 000 kr.
Jag hemstäUer att regeringen fijreslår riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att inrätta de ordinarie tjänster för hovrättsråd i Fo 24 och de; ordinarie tjänster för rådman i Fo 24 som jag har förordat i det föregående.
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet
2. tUl Allmänna domstolarna för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 376 500 000 kr.
D 3. Allmänna förvaltningsdomstolarna
1973/74 Utgift 132 846 625 1974/75 Anslag 38 090 000 1975/76 Förslag 42 950 000
' D 2. Regeringsrätten 11 098 540
D4. Kanmiarrättema 21 748085 » D 2. Regeringsrätten 11 422 000
D 4. Kammarrätterna 26 668 000
Allmänna förvaltningsdomstolar är kammarrätterna och regeringsrätten.
Kammarrätterna är överrätt bl. a. i mål som fullföljs från länsrätt och länsskatterätt. Det finns tre kammarrätter, kammarrätten i Stockholm (sju avdelningar), kanunarrätten i Göteborg (sju avdelningar) och kara-marrätten i SundsvaU (tre avdelningar).
Regeringsrätten är högsta förvaltningsdomstol. Regeringsrätten är överrätt i mål som fuUföljs från kammarrätterna. Domstolen är uppde-led på fyra avdelningar med tUlsaramans 23 regeringsråd. Två regeringsråd tjänstgör f. n. i lagrådet. För regeringsrätten finns ett särskilt kansli till vUket regeringsrättssekreterama är knutna.
1974/75
Beräknad ändring 1975/76
Regeringsrätten och kammarrätterna
Föredraganden
Personal
Regeringsrätten Regeringsråd, kanslichef och Fegeringsrättssekreterare övrig personal
-
-
Kammarrätterna
Domare och fiskaler övrig personal
183 101
+ 20
4- 8
+ 8 + 1
392
+28
+9
Anslag
Lönekostnader
Sjukvård
Reseersätmingar
Lokalkostnader
Expenser
»32 307 000
»62 000
»382000
'4125 000
»1214000
•+6311000 "+ 20000 «+ 73 000 «+ 624000 •+ 534000
+ 3 863 000 + 18000 + 68 000 + 625 000 + 286000
38090000
+7562 000
+48<i0000
Beträffande not 1 och 2, se nästa sida.
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 60
» Anslagen D 2. Regeringsrätten cx;h D 4. Kammarrätterna; se följande tabell
Anslag
Lönekostnader J
Sjukvård
Reseersättningar
Lokalkostnader
Expenser
Summa
Regeringsrätten
Kammarrätterna
9 807 000
22 500 000
25 000
37 000
60 000
322 000
1 099 000
3 026 000
783 000
11422 000
26 668 000
« Fördelningen av yrkandena mellan regeringsrätten och kammarrätterna framgår av följande tabeU
Regeringsrätten Kammarrätterna
Anslag
Lönekostnaders S:'T +1574 000 +4 737 000
Sjukvård " + lOOOO + 10 000
Reseersättningar +31000 +42 000
Lokalkostnader + 86 000 + 538 000
Expenser + 43 000 + 491000
Summa +1744 000 +5 818 000
Regeringsrätten
1. Löne- och prisomräkning m.m. 1744 000 kr., varav 372 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. I 0-altemativet förordar regeringsrätten en indragnmg av tre föredragandetjänster och vissa andra tjänster, m.m. ( — 640 000 kr.). En sådan anslagsminskning skulle motverka syftet med 1972 års förvalt-ningsrättsreform.
Kammarrätterna
3. Löne- och prisomräkning ra. ra. 3 159 000 kr., varav 744 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
4. I O-alternativet förordar kammarrätterna minskning av antalet tjänster för domare och fiskaler, m. m. ( — 1,4 mUj. kr.).
5. Envar av kammarrätten i Stockholm och kamraarrätten i Göteborg yrkar att ytterligare en avdelning inrättas vid kammartätten (4-2,4 milj. kr.).
6. Kammartätten i Stockholm yrkar att en telefonisttjänst och en expeditionsvaktstjänst uträttas vid kanmiarrätten (-t-92 000 kr.).
Föredraganden
Med hänvisning tiU sammaDställningen beräknar jag anslaget tUl 42 950 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för bl. a. ytterligare åtta fiskalstjänster vid kaimnarrättema och ytterligare en biträdestjänst vid kamraarrätten i Stockholm.
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 61
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Allmänna förvaltningsdomstolarna för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 42 950 000 kr.
D. 4. Bostadsdomstolen och hyresnämnderna m. m.
1973/74 Utgift 110 999 209 1974/75 Anslag 112 569 000 1975/76 Förslag 15 500 000
» Anslaget D 7. Hyresnämnderna m. m.
Hyresnämnderna har tUl uppgift bl. a. att medla och vara skiljenämnd i hyrestvister samt att pröva vissa typer av sådana. Arrendenämnderna har raotsvarande uppgifter i arrendetvister. Arrendenärand och hyresnämnd finns i samtliga län. De har gemensamt kansli. Sådant kansli, som i vissa fall är gemensamt för två eller flera län, finns på tolv orter. Chef för kansli är det hyresråd som utnämns eller förordnas tiU det.
Fr. o. m. den 1 juli 1975 skall finnas en för hela riket gemensam bostadsdomstol sora är fullföljds- och slutinstans i de ärenden som avgörs av hyresnämnd (prop. 1974: 151, LU 1974: 36, rskr 1974: 375).
1974/75
Beräknad ändring 1975/76
Hovrätterna
Föredraganden
Personal
Bostadsdomslolen
Domare och föredragande övrig personal
___
+ 10
+ 7
Hyresnämnderna in. m.
Ordförande övrig personal
32 91
+ 2
+ 7
____________
123
+ 9
+ 17
Anslag
Lönekostnader
Sjukvård
Reseersättningar
Lokalkostnader
Expenser
10 003 000
29 000
282 000
1 668 000
587 000
+1 258 000
+ 4 000 + 106 000 + 8 000
+ 2 477 000 + 6 000 + 148 000 + 257 000 + 43 000
12 569 000
+ 1376 000
+ 2 931000
Hovrätterna (för arrende- och hyresnämnderna)
1. Löne- och prisomräkning ra. m. 877 000 kr., varav 324 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. I 0-altemativet förordar hovrätterna en indragning av tjänster för hyresråd, i visst fall i utbyte mot en byråassistenttjänst, protokollförare
Prop. 1975:1 BUaga 4 JuiStitiedepartementet 62
och biträden. Vidare förordas en minskning av medel för ersättning till intresserepresentanter samt en minskning av antalet sammanträden och resor (— 640 000 kr.). Detta skuUe medföra längre handläggningstider och en ökning av antalet oavgjorda ärenden.
3. En ordförandetjänst yrksis för hyresnämnderna för Kronobergs län, Kalmar län och Blekinge län samt medel för en extra ordförandetjänst i hyresnämnderna för Kristianstads län och Malmöhus län ( + 232 000 kr.).
4. Ordinariesättning yrkas av en ordförandetjänst i hyresnärandema för Hallands län, Göteborgs och Bohus län samt Älvshorgs län.
5. För olika kanslier yrkas dels två notarietjänster i utbyte mot en protokollförartjänst, dels en byråassistenttjänst, en protokollförartjänst och fyra biträdestjänster (+357 000 kr.).
Föredraganden
Jag har beräknat medel för fem ämbetsledamöter, fem föredragande, sex biträden och en expeditionsvakt i bostadsdomstolen. Kostnaderna för denna domstol kan beräknas tUl 2 050 000 kr. inkl. höjt lönekostnadspålägg. Med hänvisning tUl sammanställningen beräknar jag anslaget till 15,5 mUj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tUl Bostadsdomstolen och hyresnämnderna m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 15 500 000 kr.
D 5. Utrustning till domstolar m. m.
1973/74 Utgift 3 462 889 Reservation 2 840 794
1974/75 Anslag 3 510 000
1975/76 Förslag 3 350 000
Från anslaget bestrids kostnader för inköp av utrustning och inventarier till nya och ombyggda lokaler för myndighetema inom domstolsverkets förvaltningsområde och konsultkostnader i samband därmed samt kostnader för flyttning.
Domstolsväsendets organisationsnämnd beräknar medelsbehovet till 4 600 000 kr.
Föredraganden
Jag beräknar medelsbehovet tUl 3 350 000 kr. I enlighet härmed hemstäUer jag att regeringen föreslår riksdagen
att till Utrustning till domstolar m. m. iöt budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 3 350 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet
63
D 6. Centralnämnden för fastighetsdata
1973/74 Utgift 14 164 903
1974/75 Anslag 15 000 000 1975/76 Förslag 16 000 000
Centralnämnden för fastighetsdata (CFD) har till uppgift att förbereda uppbyggnad av centrala fastighets- och inskrivningsregister, baserade på automatisk databehandling (ADB).
Nämnden leds av en styrelse. Till styrelsen är knutet ett råd med uppgift att verka för en samordning av nämndens verksamhet med verksamheten hos kommunala organ som kan komma att lämna uppgifter till eller utnyttja registren.
Chef för nämnden är en överdirektör. Inom nämnden finns fem enheter, en teknisk enhet, en fastighetsregisterenhet, en inskrivningsenhet, en utvecklingsenhet och en administrativ enhet.
1974/75 Beräknad ändring 1975/76
Personal
Handläggande personal övrig personal
Anslag
1. Förberedelser för genomföran det av beslutade reformer
2. Försöksverksamhet
3. Reformgenomförande
4. Produktion
5. Kostnader för omlokalisering
Avgår intäkter under anslaget
CFD
Föredraganden
45 30
+ 3 + 1
—
+ 4
—
6 320 000
6 095 000
2 535 000
50 000
- 1 325 000 1 -2 742 000 + 205 000 + 6131000
- 50 000
+ 1 000 000
15 181 000
+ 2 219 000
-181000
- 30000
15 000 000
+ 2 189 000
Sedan riksdagen beslutat om nya system för fastighetsregistreringen (prop. 1968: 1 bU. 4 s. 10, SU 1968: 2, 3LU 1968: 5, rskr 1968: 80) och inskrivningsväsendet (prop. 1970: 1 bU. 4 s. 44, SU 1970: 2, 3LU 1970: 8, rskr 1970: 96) i riket, innebärande central registrering med hjälp av ADB-teknik, föreslogs i 1973 års statsverksproposition att ett första driftsystem — driftsystem 1 — skulle införas för begränsade delar av landet särat att det skulle ankomraa på Kungl. Maj:t att besluta om vilka områden systemet skulle omfatta. Riksdagen godtog förslaget (prop. 1973:1 bil. 4 s. 24, CU 1973: 8, rskr 1973: 79).
Riksdagen har år 1974 beslutat om ändrade riktlinjer för den år 1968 beslutade fastighetsregisterreformen (prop. 1974: 48, CU 1974: 30, rskr 1974: 252).
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 64
Med stöd av Kungl. Maj:t5 bemyndigande den 22 mars 1974 har jag tUlkallat sakkunniga för utredning av ett riksomfattande system för fastighetsregistreringen. Kommittén har antagit namnet fastighetsdatakommittén (FADAK).
CFD har i skrivelser den 21 augusti 1974 bl. a. lagt fram en verksamhetsplan för budgetåret 1974/75 med sikte på drift med rättsverkan i Uppsala län under hösten 1975. I en kompletterande anslagsframställning har CFD begärt att få disponera 16 203 000 kr. under budgetåret 1974/75 för planens genomförande. Kungl. Maj:t har genom beslut den 22 november 1974 medgett CFD att disponera högst 16 milj. kr. för sin verksamhet under budgetåret 1974/75. I beslutet föreskrivs bl. a. att CFD skall koncentrera sitt arbete tUl frågor som gäller uppbyggnad av driftsystem 1 i Uppsala län och ägna sig åt andra frågor endast i den mån tUlgängliga medel medger detta.
CFD
CFD lämnar i sin anslagsframställning förslag på tre alternativa anslagsnivåer.
Anslagsaltemativ 2 innebär att driftsystem 1 ges rättsverkan i Uppsala län under hösten 1975 och att systeraet utvidgas att omfatta även Gävle kommun under budgetåret 1975/76. Medelsbehovet beräknar CFD till 17 189 000 kr.
Alternativ 1 — som stannar vid 16 156 000 kr — innebär att systemet inte kan utvidgas till Gävle kommun under budgetåret 1975/76. Detta är inte heller möjligt enligt alternativ O, som uppgår till 15 150 000 kr. O-alternativet innebär dessutom att driftsystem 1 inte kan utvecklas i den omfattning CFD planerat.
CFD hemställer att medel aiiivisas i enlighet med alternativ 2 enligt följande programindelning.
1¶Förberedelser för reformgenomförande
Inom programmet Förberedelser för reformgenomförande utvecklas informationssystemets olika delar. Verksamheten omspäimer dels den utveckling av överföringssystem, handläggnings- och ajourföringssystem m. ra. som är gmndläggande i driftsystem 1, dels det mera långsiktiga arbetet med att ta fram tiUämpringar av informationssystemets register för bl. a. samhällsplanerande verksamhet.
Kostnaderna under programmet beräknas tUl 1 283 000 kr. för överföringssystem, 1 487 000 kr. för driftsystem 1, 408 000 kr. för biträde åt FADAK i dess utredning av ett riksomfattande system, 1 817 000 kr. för registrens innehåll och användning. Sistnänmda belopp avser system för koordinatutnyttjande, användningsmetoder och utvecklingsverksamhet.
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 65
2¶Reformgenomförande
Programraet Reformgenomförande omfattar CFD:s medverkan när informationssystemet förs in hos olika myndigheter. Denna verksamhet omfattar bl. a. strukturering och annan beredning av de manuella registren, överföring av dessa tUl maskinläsbart medium samt redigering, samköming och laddning av det överförda materialet.
Kostnaderna under programmet beräknas till 853 000 kr. för registeröverföring, 1 548 000 kr. för koordinatregistrering, 8 000 kr. för namnregister tUl beteckningsreformen och 331 000 kr. för utbUdning och information.
3¶Produktion
Programmet Produktion avser driften av informationssysteraet. Pro-graramet orafattar även det fortlöpande underhållet av system och program.
Kostnaderna under programmet beräknas till 6 312 000 kr. Inkomstema av produktionen uppskattas till 211 000 kr.
4¶Försöksverksamhet
Under programmet Försöksverksamhet prövas system och metoder i full skala under längre tid i användarmUjö. Först efter sådana prov kan säkra bedömningar göras av t. ex. säkerhet, tillgänglighet och rationalitet.
Kostnaderna under programmet uppskattas till 3 353 000 kr.
Föredraganden
Riksdagen har genom beslut under år 1974 ändrat riktlinjerna för den av riksdagen år 1968 beslutade fastighetsregisterreformen (prop. 1974: 48, CU 1974: 30. rskr 1974: 252). Jag anser att CFD bör koncentrera sin verksamhet till frågor som gäller driftsystem 1 i Uppsala län under budgetåret 1975/76 och i mindre utsträckning än planerat ägna sig åt koordinatregistrering, utveckling av överföringssystem och annan utvecklingsverksamhet. Jag förordar att anslaget förs upp med 16 milj. kr. Jag har därvid räknat med oförändrat antal tjänster vid CFD. Det ankommer på regeringen att fastställa fördelningen av anslaget på programmen.
Under åberopande av det anförda hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att
till Centralnämnden för fastighetsdata för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 16 000 000 kr.
5 Riksdagen 1975.1 saml. Nr 1. Bilaga 4
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 66
E RÄTTSHJÄLP M. M.
E 1. Rättshjälpskostnader
1973/74 Utgift 56 747 486
1974/75 Anslag 75 000 000 1975/76 Förslag 90 000 000
Från anslaget bestrids de rättshjälpskostnader (förmåner) som enligt rättshjälpslagen (1972:429; omtryckt 1973:247, senast ändrad 1974:321) skall betalas av allmänna medel, d. v. s. framför allt ersättning till offentlig försvarare och biträde vid allmän rättshjälp.
Domstolsväsendets organ'isatiorisn'dmnd
Endast en del av de under budgetåret 1973/74 inkomna ärendena om allmän rättshjälp har slutavräknats under samma tid. Först någon gång i början av år 1975 komraer antalet slutavräkningar i nivå raed antalet inkommartde ansökningar. Belastningen på anslaget kommer därför att successivt öka. Medelsbehovet för budgetåret 1975/76 beräknas till 93 750 000 kr.
Föredraganden
Med hänsyn tUl beräknad ökning av belastningen på anslaget bör detta räknas upp med 15 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Rättshjälpskostnader för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 90 000 000 kr.
Verksamheten vid de allmänna advokatbyråerna
Den 1 juli 1973 trädde reformen om samhällets rättshjälp i kraft. Reformen innebar bl. a. att allmänna advokatbyråer med staten som huvudman inrättades.
De allmänna advokatbyråemas främsta uppgift är att lämna rättshjälp enligt rättshjälpslagen (1972:429; omtryckt 1973:247, senast ändrad 1974: 321). Bl. a. skaU juristerna kunna åta sig uppdrag som offentlig försvarare. Om det kan ske utan hinder för den verksamhet som bedrivs enligt rättshjälpslagen skall byråerna även lämna annat biträde i rättslig angelägenhet. De allraänna advokatbyråerna skall i princip vara självbärande och konkurrera på lika villkor med enskilda advokatbyråer.
F. n. finns 29 allmänna advokatbyråer. Ytterligare en byrå komraer att starta sin verksamhet i början av år 1975.
Vid de allmänna advokatbyråerna finns 275 tjänster, varav 134 för advokater och annan juristpersonal och 141 för övrig personal.
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 67
Domstolsväsendets organisationsnämnd (DON) är centralmyndighet för rättshjälpen.
Medel för de allmänna advokatbyråernas verksamhet anvisas innevarande budgetår under följande anslag.
1. AUmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet
2. Bidrag till allmänna advokatbyråer
3. AUmänna advokatbyråer ra. ra.: Utmstning
Anslag 1 är ett förslagsanslag som tas upp raed ett formellt belopp på 1 000 kr. Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för verksamheten vid de allmänna advokatbyråerna. Sora inkomst under anslaget redovisas medel sora tagits i anspråk från anslaget Bidrag till allmänna advokatbyråer. Medel som svarar mot avskrivning och förräntning av utrustningskapitalet samt medel som svarar mot värdet av de tjänster som de allmänna advokatbyråerna erhåller från DON:s redovisningscen trål levereras in tiU särskilda inkomsttitlar på riksstaten.
Anslag 2 är ett förslagsanslag från vilket utgår driftbidrag till de aUmänna advokatbyråerna för vissa särskilt angivna kostnader.
Anslag 3 är ett reservationsanslag som i inledningsskedet skulle finansiera de aUmänna advokatbyråernas och rättshjälpsnämndemas investeringar i utrustning. I samband raed behandlingen senare denna dag av frågan om utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1974/75 föreslås att ytterligare 500 000 kr. ställs tUl förfogande innevarande bud getår. Om det ytterligare medelsbehov som f. n. föreligger täcks genom tUläggsstat innevarande budgetår behövs inte några medel på anslaget efter utgången av budgetåret.
Anslag 1 får i princip inte belastas. För att lösa likviditetsproblem för uppdragsverksamheten samt för att tillgodose behov av rörelsekapital disponerar de allmäima advokatbyråerna en rörlig kredit i riksgäldskontoret som f. n. uppgår tUl 11,5 milj. kr. .
£ 2. Allmänna advokatbyråer:
Uppdragsverksamhet
1973/74 Utgift
1974/75 Anslag
1975/76 Förslag
1973/74 Utfall
1974/75 Beräknar
1975/76
DON
DON
Föredraganden
Resultat
Intäkter
Kostnader
Resultat
13 749 000
18 135 000
-4 386 000
20 080 000
23 949 000
-3 869 000
26 910 000
28 078 000
-1168 000
26 910 000
28 078 000
-1168 000
Driftbidrag
350 000
500 000
500 000
Prop. 1975: 1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 68
DON
I prop. 1972: 4 med förslag tiU rättshjälpslag m. m. uttalas att det allmänna skall driva advokatverksamhet över hela landet. Riktpunkten för utbyggnaden skall vara att en allraän advokatbyrå skall finnas i varje län. Vid riksdagsbehandlingen av proposition 1973:74 med förslag tUl organisation av samhäUets rättshjälp m.m. uttalades dock att något stälhiingstagande beträffande behovet av ytterligare allmänna advokatbyråer utöver de trettio beslutade inte bör göras innan ett betydande erfarenhetsmaterial av reformen föreligger (JuU 1973:19 s 4). Den statliga advokatverksamheten har hittiUs pågått endast under drygt ett år. DON anser att tillräckliga erfarenheter ännu inte finns för att framlägga förslag om utbyggnad. DON avser emellertid att utreda om en allmän advokatbyrå bör inrättas i Kimna.
De allmänna advokatbyråerna visade underskott i rörelsen budgetåret 1973/74. Det nominella unders.kottet ter sig dock avsevärt störte än det verkliga eftersom ett betydande belopp härav motsvaras av värdet av det arbete som nedlagts i ärenden vUka ännu ej fakturerats. Resultatet under det första verksamhetsåret torde kunna förklaras bl. a. av omställningsproblem vid de advokatbyråer som ersatt rättshjälpsanstalt och problem i samband med etablering av nya byråer. Vidare har den timkostnadsnorm som gällt för ersättning under en del av året inte motsvarat de allmänna advokatbyråernas verkliga kostnader. Härtill kommer att de allmänna advokatbyråerna håller en delvis olönsam mottagningsverksamhet på annan ort samt att advokaterna på byråerna tagits i anspråk som ledamöter i riittshjälpsnänander, DON:s styrelse och besvärsnämnd vUket likaså förorsakat visst intäktsbortfall.
Även under innevarande budgetår och budgetåren 1975/76 och 1976/ 77 kommer det att bli svårt att: nå full kostnadstäckning vid byråerna. Den främsta förklaringen till svårigheterna är de betydande kostnader som är förenade med etableringen av de nystartade byråerna. DON räknar med full kostnadstäcknitig fr. o. m. budgetåret 1977/78.
De allmänna advokatbyråermas rörelsekapital bör i fortsättningen inte finansieras genom rörlig kredit. DON föreslår att ett investeringsanslag i stället anvisas för att finansiera rörelsekapitalet fr. o. ra. budgetåret 1975/76.
Föredraganden
Då jämförelsevis kort tid har förflutit sedan rättshjälpsreformen trädde i kraft och de allmänna advokatbyråerna inrättades är det ännu alltför tidigt att dra några mer vittgående slutsatser av verksamheten vid byråerna. Jag noterar emellertid med tiUfredsstäUelse att DON i anslutning tUl utvärderingen av rättshjälpsreformen påbörjat en analys av kostnadsutvecklingen samt att man räknar med att kuima uppnå
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 69
full kostnadstäckning fr. o. m. budgetåret 1977/78. Mot denna bakgmnd finns det inte någon anledning att nu förändra förutsättningarna för byråernas verksamhet. Inte heller föreligger f. n. anledning att ta upp frågan om att tillföra de aUmänna advokatbyråerna rörelsekapital genom ett särskilt investeringsanslag. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr. ,
E 3. Bidrag till allmänna advokatbyråer
1973/74 Utgift 100 920
1974/75 Anslag 350 000
1975/76 Förslag 500 000
DON
Med hänsyn Ull att antalet ärenden för vilka bidrag utgår beräknas öka bör driftbidraget för budgetåret 1975/76 höjas med 150 000 kr.
Föredraganden
Jag delar DON:s uppfattning att driftbidraget bör räknas upp med 150 000 kr. Jag hemställer i enlighet härraed att regeringen föreslår riksdagen
att till Bidrag till allmänna advokatbyråer för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kr.
E 4. Ersättning åt vittnen m. m,
1973/74 Utgift 11 463 354
1974/75 Anslag 4 500 000
1975/76 Förslag 16 500 000
Från anslaget bestrids en raångfald olika kostnader för rättegångsväsendet, däribland ersättningar av allmänna medel till vittne, målsägande och tolk, kostnad för personundersökning i brottmål samt dorastols eller åklagarrayndighets kostnad enligt kungörelsen (1972: 792) om ersättning för vissa delgivningar m. m. (ändrad 1974: 402). I vissa fall bestrids från detta anslag utgifter för rättegångar där staten är part. Från anslaget betalas också ersättning av allmänna medel enligt 19 § lagen (1973: 188) om arrendenämnder och hyresnämnder samt ersättning tiU den som anlitas som tolk vid arrendenämnd och hyresnämnd. Vidare betalas från anslaget ersättning till särskilt förordnad vigselför-rättare enligt kungörelsen (1964: 678) med närmare föreskrifter om
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 70
borgeriig vigsel (ändrad 1969: 121, 1970: 695, 1973: 694) och bidrag till koramunernas kostnader för borgerlig medling enligt kungörelsen (1973: 697) om medling mellan samlevande.
Föredraganden
Statsmakterna har antagit nya bestämmelser om rättegångskostnad i bostadssaneringsmål (prop. 1974: 150, CU 1974:36, rskr 1974: 372) och i tvångsförvaltningsmål (prop. 1974:151. LU 1974: 36. rskr 1974: 375). Dessa innebär att fastighetsägare i vissa fall kan få ersättning för vissa kostnader av statsverket. Sådan ersättning torde få belasta före-varande anslag.
Ersättning kan f.n. enligt vittnesersättningskungörelsen (1973:262) utgå för tidsspillan med högst 85 kr/dag. Jag avser att senare föreslå regeringen att beloppet höjs tUl högst 100 kr/dag fr. o. ra. den 1 juli 1975. Anslaget bör på grund härav räknas upp raed 500 000 kr.
Med hänsyn tiU utfallet budgetåret 1973/74. sora föranletts i första hand av att fullgjord återbetalningsskyldighet för vittneslöner i större utsträckning än beräknat flutit iri på anslaget E 1. Rättshjälpskostnader i stället för på detta anslag, och med hänsyn till förväntade belastningsökningar bör anslaget räknas upp med ytterligare 11,5 milj. kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tUI Ersättning åt vittnen m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 16 500 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 71
F KRIMINAL VÄRDEN
Vissa data rörande kriminalvården
Genomsnittligt antal klienter
1974 Anstaltsklientel (intagna pä kriminalvårds
anstalter, allmänna häkten och med
häkten samordnade polisarrestcr)
5 530
5 250
5 004
5 004
4 972
4 266
Därav
gripna och anhållna
häktade för brott:
ej undersökningsfall
undersökningsfall
dömda till fängelse
3 195
3 040
3 232
3 243
2 808
— ungdomsfängelse
— internering
— skyddstillsyn (BrB 28:3)
överlämnade till särskild vård
förvandlingsstraff för böter
övriga intagna
26¶Frivdrdsklientel
22 775
23 078
22 818
23 114
23 349
19 376
Därav
dömda till skyddstillsyn
18 933
19 052
19 332
19 736
15 608
villkorligt frigivna
2 582
2 636
2 521
2 439
2 670
överlämnade till vård utom anstalt:
internerade
ungdomsfängelseelever
433¶Hela kriminalvårdsklientelet
28 305
28 328
27 822
28 118
28 321
23 642
Högsta beläggningen på kriminalvårdsanstalterna under är 1974 var 4 585 mot 5 251 under år 1973 och 5 008 under år 1972.
Antalet klienter inom frivården var den 1 oktober 1974 17 317 mot 23 339 vid samma tidpunkt är 1973. Nedgången beror till huvudsaklig del på att övcrvakningstiden avkortats från tre år tUl två år för personer som dörats tUl skyddstillsyn.
Kriminalvården hade den 1 juli 1974 5 095 platser på kriminalvårdsanstalterna, varav 3 194 slutna och 1 901 öppna. Antalet platser i de allmänna häktena och i de polisarrestcr som är samordnade med dessa häkten var 849.
Under år 1974 har ett nytt häkte med 36 platser tagits i bruk i Kalmar. I samband med att ett nytt häkte med 30 platser togs i bruk i Jönköping under första halvåret 1974 lades kriminalvårdsanstalten Jönköping ned.
Under budgetåret 1974/75 har en frigångsavdelning till kriminalvårdsanstalten Roxtuna med tio platser tagits i bruk i Linköping. Under bud getåret 1974/75 öppnas lokalanstalten Ljustadalen i Sundsvall.
Nya allmänna häkten tas i bruk under första halvåret 1975 i kvarteret Kronoberg i Stockholm och i Uppsala.
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 72
Övergången till det av statsmakterna beslutade nya regionala systemet som påbörjades under budgetåret 1974/75 fortsätter.
Den sjunkande beläggningen på kriminalvårdsanstalterna gör det nödvändigt med en reducering av anstalternas platsantal. Med hänsyn till uttalandet av 1974 års riksdag vid behandlingen av 6 § lagen (1974: 203) om kriminalvård i anstalt att målsättningen bör vara att straffverkställigheten även för korttidsklientelet skall ske i lokalanstalt nära hemorten (luU 1974: 2 s. 37—39, irskr 1974: 99) bör reduceringen av platsantalet göras vid några öppna, och slutna riksanstalter. Kungl. Maj;t har därför den 13 december 1974 förordnat att följande anstalter skall reduceras med angivet antal platser: Kumla 140 platser, Lärbro 60 platser. Tidaholm 40 platser, Ulriksfors 33 platser och Kalmar 20 platser. Därjämte har förordnats att den slutna riksanstalten Ulriksfors fr. o. m. den 1 januari 1976 skall vara öppen riksanstalt. Reduceringen skall vara avslutad senast den 30 juni 1976.
En ny lokalanstalt med 40 platser föreslås bli uppförd i Stockholmsområdet. Frivården föreslås få ytterligare 64 tjänster under budgetåret 1975/76. Personalens arbetsuppgifter vid kriminalvårdens anstalter är föremål för en översyn av en särskilt tillkallad sakkunnig. Likaledes har en sakkunnig tillkallats för att utreda övervakningsnämndernas och de centrala nämndernas uppgifter och organisation. De framtida indelnings-och arbetsformerna inom frivårdsdistrikten i Stockholm, Göteborg och Malmö utreds särskilt. Den andliga vården vid bl. a. krirainalvårdens anstalter är föremål för utredning av särskilt tillkallade sakkunniga.
F 1. Kriminalvårdsstyrelsen
1973/74 Utgift 26 793 749
1974/75 Anslag 27 375 000 1975/76 Förslag 37 125 000
Kriminalvårdsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden om kriminalvård. Styrelsen är chefsmyndighet för kriminalvårdsanstalterna, de allmänna häktena och skyddskonsulentorganisationen. Styrelsen tillhandahåller personal och annan service för den verksamhet som bedrivs av kriminalvärdsnämnden, ungdomsfängelsenämnden och interneringsnämnden. Dessa nämnder är centrala organ som handlägger vissa ärenden rörande dem som har dömts till fängelse, ungdomsfängelse resp. internering.
Kriminalvårdsstyrelsen leds av en styrelse. Styrelsen består av en generaldirektör, som är styrelsens ordförande, och minst sex andra, av Kungl. Maj:t utsedda ledamöter. Inom kriminalvårdsstyrelsen finns två avdelningar, en för vård och tillsyn och en för arbete och utbildning.
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet
73
1974/75
Beräknad ändring 1975/76
Kriminalvårdsstyrelsen
Föredraganden
Personal
Handläggande personal övrig personal
110 135
+ 34 + 20
+ 4 + 1
245
+ 54
+ 5
Anslag
Lönekostnader
Sjukvård
Reseersättningar
Därav utrikes resor Lokalkostnader Expenser Förhyrd datamaskintid m. m.
20 352 000
34 000
897 000
22 000
1 990 000
1 531000
2 571000
+ 8 200000 + 51000 + 3 349 000
+ 1 767 000 + 2464000 + 1 282 000
+ 3 629 000 + 37 000 + 2 824 000
+ 1 428 000 + 1 375 000 + 457 000
27 375 000
+ 17113 000
+ 9 750 000
Kriminalvårdsstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m.ra. 3 909 000 kr., varav 709 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. Personalen behöver förstärkas med 32 handläggare och 22 biträden ( + 2 906 000 kr.).
3. Ytterligare arvodesmedel yrkas för förstärkning av registerenheten samt för utvecklings- och rationaUseringsverksamhet m. m. (+1 637 000 kr.).
4. För dubblering av tjänster, flyttnings- och omstationeringskost-nader ra. m. i samband med kriminalvårdsstyrelsens flyttning tUl Norrköping yrkas 5 071 000 kr.
Föredraganden
För att möjliggöra en vidgad informationsverksamhet såväl externt som inom kriminalvårdsverket har jag beräknat medel under ett halvt budgetår för en tjänst som förste byråsekreterare och ett biträde (2). För samma ändamål har jag beräknat en höjning av posten för expenser med 300 000 kr.
För handläggning av vissa ärenden som rör utbildningen av de intagna har jag beräknat medel för en tjänst som förste byråsekreterare. Därvid kan en tjänst sora ingenjör under anslaget F 2. Krirainalvårdsan-stalterna dras in (2).
För viss personalförstärkning av registerenheten har jag beräknat 250 000 kr. (3).
En tjänst sora fångvårdspastor och en tjänst som psykolog har överförts till detta anslag från anslaget F 2. Kriminalvårdsanstalterna (2).
Med hänvisning tUl sammanställningen beräknar jag anslaget till 37 125 000 kr. och hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
tUl Kriminalvårdsstyrelsen för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 37 125 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet
74
F 2. Kriminalvårdsanstalterna
1973/74 Utgift 1974/75 Anslag 1975/76 Förslag
'352 931216
1355 965 000
410 335 000
' Tidigare anslagsbeteckning F 2. Fängvårdsanstaltema.
Den 1 juli 1974 fanns inom kriminalvården 23 riksanstalter med 2 125 slutna och 682 öppna platser, 49 lokalanstalter med 1 069 slutna och 1219 öppna platser samt 20 häkten med 849 platser. Riksanstalterna är direkt underställda kriminalvårdsstyrelsen, medan häktena, lokalanstalterna och skyddskonsuleritdistrikten är organiserade i sju regioner. I ledningen för varje region fians en kriminalvårdsdirektör.
1974/75 Beräknad ändring 1975/76
Personal
Styresmän m. fl.
Läkare, psykologer
Tillsynspersonal
Personal i arbetsdrift
Kontorspersonal
Maskinpersonal
Förråds- och ekonomipersonal
Anslag
Lönekostnader
Sjukvård m. m. för personal Reseersättningar Lokalkostnader Expenser
Inköp och underhåll av bilar Utspisning
Beklädnad och sängkläder Hälso- och sjukvård Idrotts- och bildningsverksamhet
Bibliotek vid fångvårdsanstalter Omkostnader för permitterade. frigivna m. fl. Transport av intagna m.fl. Tjänstedräkt
Bidrag till intagnas familjer Underhåll av tekniska hjälpmedel för bevakning Ersättning för vård på anstalter som ej tillhör kriminalvården Frivillig kontaktverksamhet Gemensamma funktioner i kvarteret Kronoberg Diverse utgifter
Kriminal-
Föredra-
vårds-
ganden
styrelsen
+ 18
- 6
- 10
2 747
+ 260
- 40
+ 8
- 29
4- 28
- 6
1 __
.______ .
+ 18
- 9
4 234
+ 332
- 100
252 878 000
+ 50 863 000
+
30 113 000
449 000
+
207 000
+
163 000
2 570 000
+
360 000
+
233 000
47 382 000
+ 22 371000
+
16 956 000
4 109 000
+
879 000
+
168 000
1 612 000
+
+
129 000
21 339 000
+
2 347 000
+
1 455 000
4 590 000
• +
1 377 000
+
339 000
5 825 000
+
932 000,
+
667 000
1004 000
+
+
217 000
429 000
+
287 000
+
4 349 000
+
1922 000
+
989 000
7 237 000
+
1 303 000
+
700 000
425 000
+
1 560 000
+
134 000
259 000
+
26 000
_L
20 000
280 000
+
227 000
+
507 000
+
22 000
+
63 000
—
—
+
100 000
— + 1 800 000 + 1 737 000 721000 + 171000 + 116 000
355 965 000 + 87 333 000 + 54 370 000
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 75
Kriminalvårdsstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m.m. 70 389 000 kr., varav 8 946 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. För genomförande av den nya regionala indelningen yrkas tjänster för två regionchefer, två ställföreträdande regionchefer, två inspektörer och tre biträden. Därvid kan en tjänst som kriminalvårdsdirektör dras in (+327 000 kr.).
3. Sex tjänster som assistent och sex som biträde bör tillföras kriminalvårdsanstalter med psykiatrisk avdelning ( + 367 000 kr.).
4. För en lokalanstalt i Helsingborg beräknas 30 tjänster (+946 000 kr.).
5. Tre tjänster som arbetsledare samt arvodesraedel begärs för att bereda sysselsättning åt intagna i allraänna häkten (+180 000 kr.).
Yrkandena under 2.—5. avser halvt budgetår.
6. En avdelning för kvinnliga häktade vid Malraöanstalten beräknas vara färdigställd i juni 1975. Tjänster yrkas för två tillsynsmän och fyra vårdare (+374 000 kr.).
7. Styrelsen föreslår att platsantalet vid riksanstalterna Kumla och Ulriksfors minskas med 60 resp. 33 platser samt att Ulriksforsanstalten förändras från sluten till öppen anstalt. De medel som anvisats för ombyggnad av den stängda intemeringsanstalten Karlstad bör i stället användas för att uppföra en lokalanstalt i något av storstadsområdena. Sammanlagt kan 66 tjänster dras in, varav 26 tidigare har beräknats för Karistadsanstalten (-2 839 000 kr.).
8. Fyra tjänster som ekonomibiträde vid allmänna häktet i Stockholm bör överföras till rikspolisstyrelsens förvaltningskontor för kvarteret Kronoberg (-205 000 kr.).
9. För genomförande av arbetstidsförkortning för tillsynspersonal fr. o. m. den 1 januari 1976 beräknas tjänster för 20 tillsynsmän och 110 vårdare (+3 910 000 kr.).
10. Styrelsen föreslår att 100 tjänster som vårdare inrättas för att bereda s. k. årsvikarier fast anställning. Samtidigt kan posten till vikariemedel minskas med ett belopp som motsvarar lönekostnaderna för de begärda tjänsterna.
11. För utbUdnings- och arbetsvårdande verksamhet begärs tjänster för tio studiehandledare, tio studietillsynsmän, en chefsterapeut samt arvodesmedel. Därvid kan 17 tjänster för arbetsledare dras in. ( + 344 000 kr.)
12. Inom arbetsdriften behövs tjänster för fem ingenjörer, tre assistenter och tre skogsförmän (+769 000 kr.).
13. För fritidsverksamhet yrkas sex tjänster som fritidsassistent samt arvodesmedel (+992 000 kr.).
14. Personalen vid kriminalvårdsanstalterna behöver förstärkas med tjänster för en bevakningsföreståndare, sex tUlsynsmän, 47 vårdare, två
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 76
förrådsförmän, en förman, tre hantverkare, femton ekonomibiträden och 20 biträden. Ytterligare arvodesmedel begärs för skrivhjälp. I enlighet med yrkanden under kriminalvårdsstyrelsens anslag bör dels en ingenjörstjänst på kriminalvårdsanstalternas stat bytas ut mot en tjänst som förste byråsekreterare hos styrelsen, dels tjänster för en fångvårdspastor och en psykolog överföras till styrelsen. ( + 4 797 000 kr.)
15. Ytterligare arvodesmedel beräknas för nämnder vid kriminalvårdsanstalter för arbetsmarknads- och fackliga frågor ( + 144 000 kr.).
16. Under anslagsposten Omkostnader för permitterade, frigivna m. fl. yrkas ytterligare medel för besöks- och permissionsverksamhet, frigiv-ningsutmstning samt för generellt frigivningsunderstöd (+1 400 000 kr.).
Föredraganden
För ett fortsatt successivt genomförande av det av statsmakterna beslutade nya regionala systemet inom kriminalvården har jag beräknat medel under halvt budgetår för två tjänster som kriminalvårdsdirektör, två tjänster sora kriminalvårdsinspektör, två tjänster som inspektör och tre tjänster som biträde (2). ELegeringen bör begära riksdagens bemyndigande att inrätta två tjänster som kriminalvårdsdirektör.
Jag har beräknat medel under halvt budgetår för tre tjänster som verkmästare samt 80 000 kr. i arvodesmedel för att bereda intagna på de allmänna häktena sysselsättning (5).
Jag har likaledes beräknat medel för sex tjänster för en avdelning för kvinnliga häktade vid kriminalvårdsanstalten Malmö (6).
För ett halvt budgetår har jag beräknat medel för tre tjänster som assistent vid vissa anstalter medi psykiatriska avdelningar (3).
Jag har beräknat medel under halvt budgetår för tio tjänster som biträde samt 165 000 kr. i arvodesmedel för skrivhjälp vid anstalterna (14).
Den sjunkande beläggningen på kriminalvårdsanstalterna gör det nödvändigt med en reducering av anstalternas platsantal. Med hänsyn tUl uttalandet av 1974 års riksdag vid behandlingen av 6 § lagen (1974: 203) om kriminalvård i anstalt att målsättningen bör vara att straffverkställigheten även för korttidsklientelet skall ske i lokalanstalt nära hemorten (JuU 1974: 2 s. 37—39, rskr. 1974: 99) bör reduceringen av platsantalet göras vid några öppna och slutna riksanstalten Kungl. Maj:t har därför den 13 december 1974 förordnat att följande anstalter skall reduceras med angivet antal platser: Kumla 140 platser. Lärbro 60 platser, Tidaholm 40 platser. Ulriksfors 33 platser och Kalmar 20 platser. Därjämte har förordnats att den slutna riksanstalten Ulriksfors fr.o.m. den 1 januari 1976 skall vara öppen riksanstalt. Reduceringen skall ske successivt och vara avslutad senast den 30 juni 1976. Såvitt gäller Ulriksfors och 60 platsei: vid Kumla skall dock reduktionen vara avslutad senast den 31 december 1975. I likhet med kriminalvårds-
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 77
styrelsen anser jag också att anledning inte föreligger att öppna kriminalvårdsanstalten Karlstad, viUcet innebär att medel, som beräknats för 26 tjänster ej behöver tas i anspråk. I övrigt kan den beslutade förändringen av anstaltsorganisationen leda tUl att omkring 80-talet tjänster dras in. En viss del av den personal, som berörs av förändringen bör kunna beredas anställning vid andra anstalter i samband med den arbetstidsförkortning som genomförs den 1 januari 1976 och för vilken, jag beräknat medel för tio tjänster som tUlsynsman och 82 tjänster som vårdare (7, 9).
Den 1 juli 1975 övergår huvudmannaskapet för rättspsykiatriska kliniken vid kriminalvårdsanstalten Långholmen från kriminalvårdsstyrelsen till socialstyrelsen. Därvid kan omkring 105 tjänster utgå ur kriminalvårdsverkets organisation.
Vidare har jag under anslaget beräknat en höjning av posten Omkostnader för permitterade, frigivna m. fl. med 650 000 kr. (16).
För att bereda de intagna en mera planmässigt inriktad teoretisk utbildning har jag beräknat medel för tio tjänster som studieledare. Därvid kan tre tjänster som verkmästare och sex tjänster som verkstads-förman dras in (11). Vidare har jag beräknat en höjning av posten Idrotts- och bildningsverksamhet med 150 000 kr. för läromedel. Jag har likaledes beräknat medel för en chefsarbetsterapeut. Därvid kan en tjänst som verkstadsförman dras in (11).
En tjänst som psykolog och en tjänst som fångvårdspastor har överförts till anslaget F 1. Kriminalvårdsstyrelsen. Vidare har fyra tjänster som ekonomibiträde vid Allmänna häktet i Stockholm överförts till anslaget B 1. RikspoUsstyrelsen (8).
I 1974 års statsverksproposition (prop. 1974:1 bil. 4 sid. 107) upptogs under reservationsanslaget F 7, FrivjUig kontaktverksamhet m. m. 100 000 kr. Anslaget, som tiUkom under budgetåret 1969/70, har därefter varje budgetår uppförts med oförändrat belopp. I enlighet med uttalande av 1969 års riksdag står anslaget tUl kriminalvårdsstyrelsens förfogande för lokala konkreta insatser för frivUlig fritids- och kontaktverksamhet vid kriminalvårdsanstalterna och inom frivården. Riksdagen har vidare uttalat, att Kungl. Maj:t vid kommande förslag tUl medelsanvisning för kriminalvården fick ta ställning tiU anslagsformerna för ett fortsatt stöd i detta syfte samt, sedan erfarenheter hade vunnits, redovisa resultatet av verksamheten för riksdagen (statsutskottets uti. 52/1969, rskr. 1969:156). Ur anslaget har under budgetåret 1969/70 Riksförbundet för kriminalvårdens humanisering (KRUM) erhållit bidrag med 40 000 kr., medan 60 000 kr. har ställts till räjongchefemas förfogande för fördelning på både anstalts- och frivårdssidan. Ur anslaget har under budgetåren 1970/71—1972/73 KRUM erhållit bidrag med 38 000 kr. för ettvart av åren medan Röda Korset erhållit 12 000, 15 000 resp. 22 000 kr. varefter resterande belopp fördelats till räjongchefema. Under bud-
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 78
getåret 1973/74 har KRUM erhållit 24 000 kr. och Röda Korset 20 000 kr. Därutöver har Riksförbundet för hjälp åt läkemedelsmissbmkare (RFHL), Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU) och Föreningen Verdandi erhållit mindre belopp. För budgetåret 1974/75 har kriminalvårdsstyrelsen anvisat 27 000 kr. tiil vardera Röda Korset och KRUM samt 8 000 kr. till RFHL. Resterande belopp har fördelats till regioncheferna och styresmännen vid riksanstaltema. Under senare år har kriminalvårdsstyrelsen vid fördelningen av anslaget föreskrivit att de organisationer som erhåUer bidrag skall inkorama med redovisning för den verksamhet som har bedrivits med anlitande av de anvisade medlen samt för dessa medels fördelring på olika utgiftsändamål.
De frivilliga insatser som görs av skUda organisationer för att främja positiva kontakter mellan kriminalvårdsklientelet och personer utanför kriminalvården är av stort värde och förtjänta av statligt ekonomiskt stöd. Det arbete som utförs på detta område står väl i överensstämmelse med kriminalvårdsreformen. Jag anser därför att bidrag till frivUlig kontaktverksamhet bör utgå även i fortsättningen. Eftersom medlen nästan uteslutande har kunnat utnyttjas för verksamhet inom anstalterna och då ett motsvarande belopp numera finns upptaget som särskUd anslagspost under anslaget F 3. Frivården anser jag att beloppet bör upptas under anslaget F 2. Kriminalvårdsanstalterna under en ny anslagspost benämnd Frivillig kontaktverksamhet. Jag vUl emellertid understryka att någon ändrad inriktning av utnyttjandet av medlen inte har avsetts genom den ändrade anslagskonstruktionen. Kriminalvårdsstyrelsen bör även i fortsättningen begära redovisning för de anvisade medlens användning.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 410 335 000 kr. och hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att inrätta två tjänster som kriminalvårdsdirektör i Fe 24
2. till Kriminalvårdsanstalterna för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 410 335 000 kr.
F 3. Frivården
1973/74 Utgift 58 092 401
1974/75 Anslag 63 810 000 1975/76 Förslag 79 695 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för frivårdsorganisationens och övervakningsnämndemas verksamhet samt ersättningar tUl övervakare.
Frivårdsorganisationen består av 46 distrikt med lika många skydds-konsulenter. Till föreningen Skyddsvärnet i Stockholm utgår ersättning till löner m. ra. för 18 tjänstemän.
Antalet övervakningsnämnder är 48. De är lokala organ för kriminalvården i frihet.
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet
79¶Personal
Konsulent- och assistentpersonal
Läkare, psykologer
Sjukvårdspersonal
Kontorspersonal
Personal på akutvårdsavdelning
Personal på hotell
Personal på inackorderingshem
Övrig personal
Anslag
Lönekostnader
Sjukvård
Reseersättningar
Därav nordiska resor Lokalkostnader Expenser
Driftkostnader för frivärds-anläggningar m. m. Ersättningar till övervakare Behandlings- och stödåtgärder Bildnings- och kontaktverksamhet Bidrag till enskild frivårds-verksamhet
1974/75
Beräknad ändring 1975/76
Kriminalvårdsstyrelsen
Föredraganden
380 4 6
193 6
+ 45
+ 42
+ 11
+ 5 + 11
+ 4 + 8
+ ■ 1
+ 6
612
+ 69
+ 64
47 000
1 353 000
3 000
3 717 000
1 679 000
+ 11 851000 + 62 000 + 349 000
+ 1 805 000 + 451 000
+ 12 177 000 + 63 000 + 316000
+ 1 771 000 + 331 000
423 000
12 222 000
4 436 000
100 000
+ + +
+
145 000
95 000
1 182 000
+ +
67 000
85 000
705 000
1 922 000
+
+
370 000
63 810 000
+ 16 606 000
+ 15 885 000
Kriminalvårdsstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 11 490 000 kr., varav 1 883 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. För övervakningsverksamhet och för arbete på häkten och lokalanstalter yrkas tjänster för 45 assistenter och elva biträden (+1795 000 kr.).
3. Ett nytt inackorderingshem i Uppsala bör tUlföras tjänster för en föreståndare, två vårdare, en husmor och ett ekonomibiträde. För befintliga frivårds- och bostadshoteU samt inackorderingshera begärs tjänster för en föreståndare och sex vårdare samt arvodesmedel. En tjänst som vårdare föreslås vid frivårdsdistriktet för internerade i Stockholm ( + 800 000 kr.).
4. För behandlings- och stödåtgärder bland frivårdsklientelet och för bidrag tUl enskild frivårdsverksamhet ra. m. yrkas ytterligare 1 217 000 kr.
Föredraganden
Jag har beräknat medel under ett halvt budgetår för ytterligare 35 tjänster som assistent och elva tjänster som biträde för att bereda ett ökat antal dömda med svår missanpassning möjlighet att erhålla frivårdstjänstemän som övervakare (2).
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 80
Jag har likaledes för ett halvt budgetår beräknat medel för sju tjänster som assistent för förstärkning av frivårdens kurativa verksamhet vid häkten och lokalanstalter (2) samt för fem tjänster som översköterska. Medel har också beräknats för ett helt budgetår för en tjänst som vårdare vid inackorderingshemmet i Västerås (3).
För arvoden till psykiatrisk konsultation vid frivårdsdistrikt, alhnänna häkten och lokalanstalter har jag beräknat ytterligare 325 000 kr.
För ett nytt inackorderingshem i Uppsala har jag beräknat medel för fem tjänster (3). Vidare har jag beräknat en höjning av posten för behandlings- och stödåtgärder med 350 000 kr. (4).
Från anslagsposten Bidrag till enskUd frivårdsverksamhet utgår i statsbidrag för budgetåret 1974/75 90 000 kr. till övervakamas riksförbund. 1974 års riksdag har föi samma budgetår under anslaget E. 1. Socialstyrelsen under socialdepartementets huvudtitel anvisat medel för ytterligare statsbidrag med 90 000 kr. till riksförbundet. Riksdagen har vid behandlingen av anslaget (SoU 1974:5 sid. 13 och rskr 1974: 112) uttalat att bidrag till riksförbundet framdeles borde utgå från ett och samma anslag. Efter samråd med chefen för socialdepartementet har jag för budgetåret 1975/76 beräknat bidraget till övervakarnas riksförbund till 200 000 kr.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget tUl 79 695 000 kr. och hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Frivården för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 79 695 000 kr.
F 4. Maskin- och verktygsutruitning m. m.
1973/74 Utgift 1236 097 Reservation 1820162
1974/75 Anslag 3 300 000
1975/76 Förslag 1 650 000
Kriminalvårdsstyrelsen
Kriminalvårdsstyrelsen föreslår en uppräkning av den totala kostnadsramen från 12 768 000 kr. till 15 721 000 kr.
Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget för budgetåren 1974/75 och 1975/76 beräknas av styrelsen till (4 371000+3 651000) 8 022 000 kr.
Föredraganden
Jag beräknar behovet av ytterligare medel under anslaget för budgetåret 1975/76 till 1 650 000 kr. och hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen
att till Maskin- och verktygsutrustning m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 1 650 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 81
F 5. Engångsanskaffning av inventarier m. m.
1973/74 Utgift 3 099172 Reservation 2 066 438
1974/75 Anslag 5 000 000
1975/76 Förslag 5 000 000
Kriminalvårdsstyrelsen
Krimmalvårdsstyrelsen föreslår en uppräkning av den totala kostnadsramen från 16 504 000 kr. till 25 790 000 kr.
Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget för budgetåren 1974/75 och 1975/76 beräknas av styrelsen tUl (7 066 000 + 10 239 000) 17 305 000 kr.
Föredraganden
Jag beräknar behovet av ytterligare medel under anslaget för budgetåret 1975/76 tUl 5 mUj. kr. och hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Engångsanskaffning av inventarier m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.
F 6. Utbildning av personal m. fl.
1973/74 Utgift 2 507 981 Reservation 50 352
1974/75 Anslag 3 420 000
1975/76 Förslag 3 510 000
Från anslaget bestrids vissa utgifter för utbUdning av kriminalvårdsverkets personal, personundersökare och övervakare samt utgifter för praktikcentra för studerande vid socialhögskola.
Kriminalvårdsstyrelsen begär en höjning av anslaget med 2 624 000 kr.
Föredraganden
Jag beräknar behovet av ytterligare raedel under anslaget för budgetåret 1975/76 tUl 3 510 000 kr. och hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tiU Utbildning av personal m. fl. för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 3 510 000 kr.
F 7. Kriminalvårdsenheter med särskild budget
1973/74 Utgift 42 341 597
1974/75 Anslag 1 000
1975/76 Förslag 1 000
6 Riksdagen 1975.1 saml. Nr 1. Bilaga 4
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Jmstitiedepartementet 82
Försök med programbudgetering pågår vid kriminalvårdsanstalterna Båtshagen, Hinseberg och Kumla samt vid Stockholms södra skydds-konsulentdistrikt för unga och Örebro skyddskonsulentdistrikt. Verksamheten vid nämnda kriminalvårdsenheter regleras för innevarande budgetår genom särskUda budgetar inom en av Kungl. Maj:t totalt reglerad ram. F. n. redovisas verksamheten på delprogrammen tillsyn, särskUd vårdverksamhet, industriell verksamhet, arbetsterapeutiskt inriktad verksamhet och utbildning.
Kriminalvårdsstyrelsen anser att programbudgetering bör genomföras i takt med att nya kriminalvårdsregioner organiseras. Styrelsen räknar med att omläggningen tUl programbudgetering för hela verket kan vara genomförd tidigast budgetåret 1978/79.
Föredraganden
Kriminalvårdens regionala system ersätts fr. o. m. budgetåret 1974/75 successivt med en ny regional indelning. Denna förändring samt resultaten av den översyn av anstaltspersonalens arbetsuppgifter som görs av en särskild sakkunnig torde komma att medföra ändrade fömtsättningar även för försöksverksamheten med programbudgetering. Jag är därför inte beredd att nu ta ställning till frågan om utvidgad försöksverksamhet. Jag vUl eriiua om att det ankommer på regeringen att bestämma försöksområdet och meddela föresixifter för försöksverksamheten.
Anslaget bör liksom för inneivarande budgetår tas upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. De utbetalningar som skall belasta anslaget skaU leda tUl motsvarande besparingar på andra statsbudgetsanslag för kriminalvården.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tUl Kriminalvårdsenheter med särskild budget för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 83
G Diverse
G 1. Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter
1973/74 Utgift 72 072
1974/75 Anslag 72 000
1975/76 Förslag 74 000
Från anslaget bestrids arvoden för tryckfrihetsombuden, som har tiU uppgift att vaka över tryckfrihetsförordningens efterlevnad. F. n. finns 104 sådana ombud.
Anslaget bör för nästa budgetår räknas upp med 2 000 kr. som avser höjt lönekostnadspålägg. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tiU Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 74 000 kr.
G 2. Ersättning för personskador på grund av brott
1973/74 Utgift 199 050
1974/75 Anslag 1 000 000
1975/76 Förslag 1 000 000
Från anslaget betalas ersättning av statsmedel enligt kimgörelsen (1971: 505) om ersättning av allmänna medel för personskada på gmnd av brott (ändrad 1974: 355).
Kungl. Maj:t har den 28 jimi 1974 bemyndigat chefen för justitiedepartementet att tUlkalla sakkunniga med uppdrag att utreda frågan om vidgad ersättning tUl brottsoffer m. m. Anslaget bör för nästa budgetår föras upp raed oförändrat belopp.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Ersättning för personskador på grund av brott för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kr.
G 3. Bidrag till utgivande av författningskommentarer m. m.
1973/74 Utgift
1974/75 Anslag
70 000
1975/76 Förslag
65 000
Reservation 9 276
Från anslaget betalas bidrag till nänmden för utgivande av förvalt-nragsrättsliga publikationer. Nänmden skall främja tillkomsten av vägledande litteratur på förvaltningsrättens område enligt instmktionen
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 84
(1946: 412) för nämnden för utgivande av förvaltningsrättsliga publikationer. Statsverkets inkomster ,av verk, som har utarbetats eUer utgetts med bidrag från detta anslag, avräknas från anslaget.
Nämnden för utgivande av förvaltningsrättsliga publikationer beräknar medelsbehovet tUI 65 000 kr.
Föredraganden
Jag beräknar medelsbehovet under anslaget tiU 65 000 kr. för nästa budgetår. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tUl Bidrag till utgivande av författningskommentarer m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 65 000 kr.
G 4. Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m.
1973/74 Utgift 74 198
1974/75 Anslag 160 000
1975/76 Förslag 195 000
Från anslaget utgår bidrag till Världsorganisationen för intellektuella äganderätten (Bernunionen), till internationella institutet i Rom för uni-fiering av privaträtten och till permanenta byrån för Haagkonferensen för internationell privaträtt. Från anslaget betalas även Sveriges kostnader med anledning av FN:s konvention om avskaffande av rasdiskriminering.
De för Sveriges del faststäUda bidragen torde komma att höjas. Anslaget för nästa budgetår bör med hänsyn härtill räknas upp med 35 000 kr. Jag hemstäUer att regermgen föreslår riksdagen
att till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 195 000 kr.
G 5. Stöd till politiska partier
1973/74 Utgift 38 828 500
1974/75 Anslag 39 000 000 1975/76 Förslag 39 300 000
MedelstUldehiingen sker enligt lagen (1972: 625) om statligt stöd till politiska partier (ändrad senast 1974: 733). Ändring i lagen medför att anslaget för nästa budgetår bör räknas upp med 300 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Stöd till politiska partier för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 39 300 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 85
G 6. Vissa kostnader i anledning av allmänna val
1973/74 Utgift 12 921 778
1974/75 Anslag 500 000
1975/76 Förslag 5 000 000
Från anslaget bestrids statsverkets del av kostnadema för valsedlar, valkuvert och andra valtillbehör samt utbetalas ersättning tUl vissa myndigheter och verk för biträde i samband med allmänna val.
Riksskatteverket, som är central valmyndighet, föreslår att anslaget för budgetåret 1975/76 tas upp med 4 940 000 kr. Avseende främst kostnader för förberedelser av 1976 års val.
Föredraganden
Jag beräknar medelsbehovet för nästa budgetår till 5 000 000 kr. och hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Vissa kostnader i anledning av allmänna val för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 5 000 000 kr.
7¶Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 1. Bila sa 4
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 86
KAPITALBUDGETEN
I Statens affärsverksfonder
G Domänverket
I. Förvärv av jordbruksfasti|;beter för kriminalvården
1973/74 Utgift — Reservation 25 024
1974/75 Anslag 1000
1975/76 Förslag 1 000
Från anslaget bestrids utgifter för köp av jordbruksfastigheter, lämpliga att nyttjas som anstalter för kriminalvårdsklientelet.
Kriminalvårdsstyrelsen föreslår att anslaget förs upp med 1 000 kr.
Föredraganden
Jag biträder kriminalvårdsstyrelsens förslag och hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Förvärv av jordbruksfastigheter för kriminalvärden för budgetåret 1975/76 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.
II. Statens allmänna fastighetsfond
1. Polishus m. m.
1973/74 Utgift 104 520 642 Reservation 27 656 371
1974/75 Anslag i79 000 000 1975/76 Förslag 48 000 000
' Varav på tilläggsstat I har anvisats 4 milj. kr.
Anslaget är avsett för inlösen av polishus och för nybyggnad i statlig regi.
Byggnadsstyrelsen
Efter polisväsendets förstatligande den 1 januari 1965, då staten i princip åtog sig att svara för lokaler till polisväsendet, har ett stort antal polishus uppförts efter kommunala och enskUda åtaganden. Denna del av polishusbyggandet, som har skett i samarbete med byggnadsstyrelsen, håller nu på att avvecklas. Staten har löst in ett antal av dessa hus. Enligt beslut av Kungl. Maj:t får styrelsen träffa köpeavtal avseende förvärv av färdigställda polishus enligt vUka betalningen av köpe-
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 87
skillingen delas upp på flera budgetår. Avtal som träffas under budgetåret 1974/75 samt under tidigare budgetår träffade avtal, får medföra kostnader om tUlsaramans högst 15 milj. kr. per budgetår. Avtalen skall godkännas av Kungl. Maj:t. Anslaget för budgetåret 1974/75 har hittills disponerats för slutlikvider för polishusen i Östersund, Lidköping och Tierp. Styrelsen framhåller att ytterligare ett antal polishus titt en sammanlagd beräknad produktionskostnad av ca 70 milj. kr. bör lösas in av staten. Därutöver kan det bli aktuellt att successivt inköpa före för-statiigandet uppförda kommunala polishus i samband med ombyggnader eller väsentliga tillbyggnader. Styrelsen föreslår att 15 mUj. kr. får disponeras för budgetåret 1975/76 för förvärv av färdigställda enskilt och kommunalt byggda polishus.
Kostnadsramarna för vissa polishusbyggen har höjts beroende på den allmänna byggnadskostnadsstegringen. A andra sidan har kostnadsramarna för 17 projekt kunnat hållas oförändrade och för fem projekt kunnat sänkas.
Styrelsen föreslår att kostnadsramar för följande objekt förs upp i investeringsplanen för nästa budgetår, nämligen polishus i Värnamo, SoUentuna, Avesta, Ludvika, Örebro, Lindesberg, Ljungby och Mjölby samt elevbostäder till polisskolan Ulriksdal och polislokaler på Arlanda flygplats. Vidare föreslår byggnadsstyrelsen att följande två objekt tas upp.
Nybyggnad i kvarteret Pennfäktaren i Stockholm
Genom nybyggnaden kan lokalfrågan lösas för såväl första polisvaktdistriktet som tunnelbanegruppen och en centralarrestenhet i Stockholms polisdistrikt. Totalytan är 14 100 m. Kostnaden beräknas till 24,5 milj. kr. i prisläget den 1 april 1974. Byggstart beräknas ske i mars månad 1975 med färdigställande i februari månad 1978.
Om- och tillbyggnad av restaurangen vid polisskolan i Solna Om- och tillbyggnaden medför att restaurangen kan betjäna ett ökat antal matgäster och att kökets inredning och utrustning kan kompletteras. Kostnaderna beräknas till 500 000 kr. i prisläget den 1 april 1974. Byggstart planeras tUl juli månad 1975 med färdigställande i december månad sararaa år.
Styrelsen beräknar medelsbehovet under anslaget för budgetåret 1975/76 tUl 90 mUj. kr.
Föredraganden
Under budgetåren 1965/66—1973/74 har sammanlagt 431,2 milj. kr. anvisats under detta anslag. Av dessa medel har intUl utgången av budgetåret 1973/74 ca 194,7 milj. kr. disponerats för inlösen av polishus och för inköp av tomtmark för polishus. Ca 208,9 milj. kr. har använts
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 88
för byggande av polishus i statlig regi. De återstående medlen, ca 27,6 milj. kr., utgjorde reservation tUl budgetåret 1974/75.
De polishus som efter förstatligandet har uppförts efter kommunala eller enskUda åtaganden bör lösas in av staten. För nästa budgetår beräknar jag 15 milj. kr. för detta ändamål.
Jag har inget att erinra mot de av byggnadsstyrelsen föreslagna ändringarna av kostnadsramarna för pågående byggnadsobjekt.
Genom beslut den 25 oktober 1974 har Kungl. Maj:t uppdragit åt byggnadsstyrelsen att projektera ombyggnad av vissa äldre byggnader inom kvarteret Kronoberg t. o. m. bygghandlingar inom en kostnadsram av 16,9 milj. kr. i prisläget den 1 april 1974. Projektering bedrivs så att byggstart skall vara möjlig under mars månad 1975.
Genom beslut den 6 december 1974 har Kungl. Maj:t uppdragit åt byggnadsstyrelsen att projektera nybyggnad i kvarteret Pennfäktaren i Stockholm inom en prelirainär kostnadsram av 24,5 milj. kr. i prisläget den 1 april 1974 t. o. m. bygghandlingar. Projektering bedrivs så att byggstart skall vara möjlig under raars raånad 1975.
Genom beslut den 6 december 1974 har Kungl. Maj:t uppdragit åt byggnadsstyrelsen att projektera om- och tiUbyggnad av restaurangen vid polisskolan i Solna t. o. m. bygghandlingar. Projektering bedrivs så att byggstart skall vara möjlig under mars månad 1975.
I investeringsplanen bör föras upp en kostnadsram av 24,5 mUj. kr. för en nybyggnad i kvarteret Pennfäktaren i Stockholm. Genom nybyggnaden kan lokalfrågan lösas för såväl polisvaktdistriktet 1 som tun-nclbanegruppen och en centralarrestenhet i Stockholm. Vidare bör en kostnadsram av 500 000 kr. föras upp i investeringsramen för om- och tillbyggnad av restaurangen vid polisskolan i Solna .
Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberä.kning.
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet
89¶Investeringsplan (1 000-taI kr.)
Byggnadsobjekt m.m.
Kostnadsram
Medelsförbrukning
Bygg-
Färdig-
start
ställande
73-04-01 ■
74-04-01
Faktisk
t.o.m.
1973/74
Beräknad för
är/män
år/mån
1974/75
1975/76
Ej slutredovisade objekt,
färdigställda före 1973-07-01
107 045
106 065
99 992
8 123
—
—
Polishus i Falköping
6 700
6 454
—
72-01
73-07
Polishus i Skövde
13 500
14 100
12 574
72-04
74-02
Polishus i Kalmar
22 900
23 800
20 844
2 800
72-03
74-04
Polishus i Uppsala
10 177
1 800
73-03
75-02
Polishus i Landskrona
10 350
II 250
7 680
3 300
72-10
74-09
Ledningscentral i Göteborg
2 350
1 164
1 100
73-11
74-10
Polishus i Kiruna
11 500
7 219
.3 600
72-12
74-06
Polishus i Boriänge
9 800
9 800
1 900
73-02
74-07
Polishus i Motala
6 592
5 200
73-03
74-08
Polishus i Ystad
9 700
9 700
5 172
4 400
73-04
74-10
Polishus i Söderhamn
8 500
4 100
73-03
74-09
Polishus i Sollefteå
9 600
9 600
3 265
6 100
73-10
74-12 ■■
Polishus i Skellefteå
3 657
8 700
73-10
75-02
Polishus i Arvika
11 150
10 800
3 385
73-09
75-04
Polishus i Hudiksvall
11 550
1 186
8 000
2 000
73-11
75-09
Polishus i Kristinehamn
13 850
3 816
7 000
73-09
75-02
Polishus i Kristianstad
18 300
9 000
74-12
76-06
Polishus i Trollhättan
11 800
13 500
1 609
6 500
5 000
73-12
75-08
Polishus i Luleå
23 500
26 900
76-06
78-08
Övningsbyggnad i Malmö
74-04
74-10
Övningsbyggnad i Kungälv
74-02
74-04
Övningsbyggnad i Stockholm
528,
74-02
74-09
Kv. Pennfäktaren i Stockholm
—
24 500
75-03
78-02
Kv. Kronoberg i Stockholm,
ombyggnad
—
16 900
2 000
75-03
77-03
Polisskolan Ulriksdal, om-
byggnad av kompanihus 7-
1 600
73-11
74-09
Polisskolan Solna, om- och
tillbyggnad av restaurang
—
0 Ö
75-07
75-12
Inköp av polishus
—
—
28 146
15 000
__
■ ___________________
Erfarenhetsmässig reduktion
av medelsbehovet
-4 537
-5 523
Summa
106 656
48 000
Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)
Medelstillgång
Beräknad medelsförbruk-
ning
Behållning 1974-07-01
27 656
1974/75
106 656
Anslag för 1974/75
75 000
1975/76
48 000.
Tilläggsstat I
4 000
Anslag för 1975/76 (förslag)
48000 154 656
154 656
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att besluta om byggnadsarbeten för polishus m. m. inom i investeringsplanen uppförda kostnadsramar i enlighet med vad jag har förordat i det föregående,
2. till Polishus m.m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett investe--ringsanslag av 48 000 000 kr. ■
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 90
2. Byggnadsarbeten för domstolsväsendet
1973/74 Utgift 4 835133 Behållning 5 783 915
1974/75 Anslag 17 000 000 1975/76 Förslag 8 000 000
Från anslaget bestrids utgifter för investeringar i byggnader för domstolsväsendet.
I min redovisning i det följande kommer jag inte att närmare redogöra för sådana objekt som tidigare har redovisats för riksdagen och för vilka byggnadsstyrelsen föreslagit sänkta eller oförändrade kostnadsramar eller ramhöjningar som föranleds enbart av den allmänna byggnadskostnadsstegringen. För tiden den 1 april 1973—den 1 april 1974 beräknar styrelsen denna kostnadsstegring till 17,3 %. Till följd av effekterna av produktivitetsutvecklingen beräknar styrelsen kostnads-stegringen under samma period för objekt som då ännu inte påbörjats tUl 14,6 %.
Byggnadsstyrelsen har redovisat en investeringsplan som utöver de i planen tidigare upptagna projekten även upptar nybyggnader för Halmstads och Sandvikens tingsrätter.
Föredraganden
Kungl. Maj:t har genom beslut den 22 mars 1974 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att projektera nybyggnad för tingsrätt, läns- och distriktsåklagarmyndigheter samt lokal skattemyndighet inom kvarteret Slottet i Halmstad med en sammanlagd mmsyta av ca 3 100 m. Byggnadsstyrelsen beräknar kostnaderna för nybyggnaden till 9,2 milj. kr. i prisläget den 1 april 1974.
Vidare har Kungl. Maj:t genom beslut den 28 juni 1974 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att projektera nybyggnad för tingsrätt, lokal skattemyndighet och kronofogdemyndighet i kvarteret Bredmosstorpet i Sandviken med en sammanlagd rumsyta av 2 730 m. Byggnadsstyrelsen beräknar kostnaderna föir nybyggnaden till 7,7 milj. kr. i prisläget den 1 april 1974.
I investeringsplanen bör föras upp dels en kostnadsram av 9,2 mUj. kr. för nybyggnad för tingsrätt m. m. i Halmstad och dels en kostnadsram av 7,7 milj. kr. för nybyggnad för tingsrätt m. m. i Sandviken.
I investeringsplanen för innevarande budgetår finns upptagen en kostnadsram av 5,7 mUj. kr. för om- och tillbyggnad för Falu tingsrätt. Denna om- och tillbyggnad var föranledd huvudsakligen av ett beslut om att Nedansiljans tingsrätt skulle läggas samman med Falu tingsrätt. Sedan detta beslut numera har upphävts har Kungl. Maj:t genom beslut den 15 november 1974 återkallat det bygguppdrag som tidigare givits byggnadsstyrelsen att utföra om- och tillbyggnad av tingshuset i Falun. Kostnadsramen bör därför föras bort från investeringsplanen och några medel behöver inte anvisas för projektet.
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 91
Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.
Investeringsplan (1 000-tal kr.)
Byggnads- Kostnadsram
Medelsförbrukning
Bygg- Färdig-
objekt ----------
start ställands
1973-
1974-
Faktisk
Beräknad för
år/mån. är/mån.
04-01
04-01
t. 0. m.
---------
----------
1973/74
1974/ 75
1975/ 76
Kammarrätten
i Stockholm.
Ombyggnad 8 200
8 850
5 821
2 900
71-12 74-06
Sollentuna och
Färentima
tingsrätt.
Tillbyggnad 500
74-01 74-06
Lidköpings
tingsrätt.
Om- och
tillbyggnad 910
73-04 74-01
Eksjö
tingsrätt.
Om- och
tillbyggnad 2 300
2 675
1 300
74-03 75-05
Norrköpings
tingsrätt.
Om- och
tillbyggnad 7 000
7 000
3 500
2 900
74-05 75-11
Lunds tings-
rätt. Om-
och till-
byggnad 3 600
4 125
2 500
75-04 76-06
Karlstads
tingsrätt.
Om- och
tillbyggnad 7 800
7 800
6 000
1 300
74-04 75-07
Halmstads
tingsrätt.
Nybyggnad
9 200
75-09 76-12
Sandvikens
tingsrätt.
Nybyggnad
7 700
4 300
75-09 76-11
Erfarenhetsgrun-
dad reducering
av medels-
behovet
-316
-420
30 310
48 835
7 573
16 500
14 284
Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)
Medelstillgäng
Beräknad medelsför-
brukning
Behållning 1974-07-01
5 784
1974/75
16 500
Anslag för 1974/75
1975/76
. 14 284
Tiksstat
17000 Anslag för 1975/76 (förslag)
30 784
30 784
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 92
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att besluta om byggnadsarbeten för domstolsväsendet inom i investeringsplanen uppförda kostnadsramar i enlighet med vad jag har förordat i det föregående, ,,
2. till Byggnadsarbeten för domstolsväsendet för budgetåret 1975/76 anvisa ett investeringsanslag av 8 000 000 kr.
3. Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården
1973/74 Utgift 19 607 657 Reservation 10 824 935
1974/75 Anslag 17 750 000 1975/76 Förslag 1 000
Från anslaget bestrids utgifter för större byggnadsföretag inom kriminalvården.
Kriminalvårdsstyrelsen beräknar det sararaanlagda medelsbehovet för budgetåren 1974/75 och 1075/76 till 51 milj. kr. och begär en höjning av anslaget med 4 250 000 kr.
Föredraganden
Kriminalvårdsberedningen, som beräknade behovet av nya lokalanstalter till cirka 25, föreslog att dessa skulle uppföras under en 15-årsperiod. Beläggningsutvecklingen på kriminalvårdens anstalter tyder dock på att behovet torde bli mindre. Frågan om uppförande av nya lokalanstalter måste därför kontinuerligt prövas. Som jag anfört under anslaget F 2 Kriminalvårdsanstalterna bör därför i enlighet med kriminalvårdsstyrelsens förslag kostnadsramen för Karlstad (lokalanstalt) utgå. I investeringsplanen bör däremot, bl. a. med hänsyn till att det är angeläget med ytterligare lokalanstaltsplatser i Stockholmsområdet, föras upp en kostnadsram av 7,2 milj. kr. för ny lokalanstalt i detta område.
Frågan om en fortsatt utbyggnad av inackorderingshem och frivårds-hoteU bör enligt min uppfattning anstå i avvaktan på att kriminalvårdsstyrelsen, i enlighet med förslag av kriminalvårdsberedningen (SOU 1972: 64 Kriminalvård s. 167—168), har gjort en samlad bedömning av behovet av de olika bostadsformer som kan komma i fråga för frivårdsklientelet. Tidigare beräknade medel för ett nytt frivårdshotell under objekten Frivårdshotell (byggnader) och Frivårdshotell (mark) bör i avvaktan härpå inte tas i anspråk.
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet
93¶Jag har i övrigt inget att erinra mot de av kriminalvårdsstyrelsen föreslagna ändringarna av kostnadsramarna för pågående byggnadsobjekt.
Jag föreslår att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och kostnadsberäkning.
Investeringsplan (1 000-tal kr.)
Byggnadsobjekt
Kostnadsram
Medelsförbrukning
Bygg-
Färdig-
start
ställande
Faktisk
Beräknad för
år-mån.
år-mån.
1973-
1974-
t. 0. m.
04-01
04-01
1973/74
1974/75
1975/76
Äldre objekt
Fastighetsförvärv
9 485
9 485
2 566
2000 Frigångshem, norra räjongen
73-10
74-12
Frivårdshotell (byggnader)
5 865
3 848
3 598
—
69-06
75-06
Frivårdshotell (mark)
—
—
Hall
18 030
_
12 827
_
_
65-12
_
Hall (samlingssal, garage.
panncentral)
—
5 490
3 884
'70-04
74-10
Hall (matsals- och fritidsbyggnader)
935 I 021
237.
73-08
7+08
Helsingborg
6 250
7 200
—
4 115
76-01
77-07
Hinseberg (förläggningsbyggnad)
■85
73-09
74-08
Haga (personal- och besöksrum)
73-10
74-05
Härianda (garagebyggnad)
73-12
74-10
Inackorderingshem för
frivårdsklientel
1 085
• 325
' 50
74-10
75-04
Karlskrona (l>esökslokaler m.m.)
1 669
—
72-10 .
74-02
Karistad
5 200
_
_
__
__
Kumla (TV- och radarutrustning)
1 600
2 200
— ■
600¶Malmö (ombyggnad av verkstad)
1 500
1445.
74-01
75-04
Malmö (häktesavdelning för
kvinnor m.m.)
—
1 625
74-10
75-06
Personalbyggnader m.m.
3 393
3 747
2 932
248¶Projekteringskostnader
- _
Reningsverk m.m.
1 650
1 830
195¶Skenas (kök. matsal)
1 575
I 575
71-12
73-06
Skogome (etapp II)
12 890
12 890
12 819
__
67-08
69-11
Smälteryd (förläggnings- och
verkstadsbyggnader)
1 593
1 833
1 631
_
72-10
73-10
Svartsjö (reningsverk m. m.)
2 800
2 800
1 800
74-01
74-12
Sörbyn (förläggningsbyggnad)
58¶Uppsala (skyddsplantering)
—
—
—
69-03
Viskan
14 850
14 772
■ _________
69-10
72-06
Ödevata (förläggningsbyggnad
och mekanisk verkstad)
1 855
1 937
1 656
74-02
74-06
Österåker (etapp II A)
28 528
—
26 677
_
_
66-11
72-12
Österåker (kompletteringsarbeten)
—
1 460
—
72-09
72-12
Slutförande av övriga äldre objekt
11 698
10 289
S85
524¶Nya objekt
Djupvik (förrädsbj ggnad)
—
—
■ _
UO
75-09
76-01
Stockholm (lokalanstalt)
—
7 200
—
_
3 500
75-08
78-01
Projekteringskostnader
—
-
—
138 027
102 287
104 202
15 057
13 519
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 94
Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)
Medelstillgång
Beräknad triedelsförbrukning
Behållning 1974-07-01 10 825
Anslag för 1974/75 17 750
Anslag för 1975/76 (förslag) 1
2«; 576
1974/75 1975/76
15 057 .13519
28 576
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att besluta ora vissa byggnadsarbeten för kriminalvården inom i investeringsplanen uppförda kostnadsramar i enlighet med vad jag har förordat i det föregående,
2. till Vissa byggnadsarbeten för kriminalvärden för budgetåret 1975/76 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.
4. Nybyggnad i kvarteret Kron<aberg i Stockholm
1973/74 Utgift 87 889 770 Reservation 1214 903
1974/75 Anslag 70 000 000 1975/76 Förslag 26 000 000
En redogörelse för byggnadsobjektet har lämnats senast i prop. 1974:1 (bil 4 s. 124).
Genom beslut den 27 september 1974 har Kungl. Maj:t efter förslag av byggnadsstyrelsen meddelat beslut om fördelning av lokalerna i kvarteret Kronoberg på olika myndigheter samt uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra ombyggnad av ett hus i kvarteret Kronoberg inom en kostnadsram av 1.2 milj. kr.
Byggnadsstyrelsen föreslår att kostnadsramen med anledning av den allmänna byggnadskostnadsstegringen höjs från 250 milj. kr. i prisläget den 1 april 1973 till 270 milj. kr. i prisläget den 1 april 1974. Vissa inträffade prograraändringar förutses inrymmas i denna kostnadsram.
Byggnadsstyrelsen beräknar raedelsbehovet under anslaget för budgetåret 1975/76 till avrundat 26 milj. kr.
Föredraganden
Jag förordar att medel för budgetåret 1975/76 anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet
95¶InTesteringsplan (1 000-tal kr.)
Medelsförbrukning
Byggnadsobjekt Kostnadsram
Faktisk Beräknad för t.o.m. 73-04-01 7+04-01 1973/74 1974/75 1975/76
Bygg- Färdigstart stäl-är/ lande män. är/män.
Nybyggnad i
kvarteret
Kronoberg 250000 270 000 171786
70 000 27 000 '70-10 75-06
250 000 270 000 171786
70 000 27 000
' Rivnings- och schaktningsarbeten
Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)
Medelsdllgång
Beräknad medelsförbrukning
BehäUning 1974-07-01 Anslag för 1974/75 Anslag för 1975/76 (förslag)
1974/75
70 000
70 000
1975/76
27 000
25 785
97 000
97 000
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tUl Nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stockholm för budgetåret 1975/76 anvisa ett investeringsanslag av 26 000 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Jmstitiedepartementet 96
Register
Sid. 1 Översikt
DRIFTBUDGETEN
A. Justitiedepartementet m. rn.
10¶Statsrådsberedningen 4 547 000
11¶Justitiedepartementet 14 779 000
11¶Kommittéer m.m. 15 750 000
12¶Extrautgifter 900 000
13¶Information om lagstiftning rn. m. 820 000 13 Svensk författningssamling 2 750 000 13 Justitiekanslern 1365 000
15¶Fideikommissnämnden 279 0(X)
16¶Datainspektionen 3 318 000
20¶Brottsförebyggande rådet: FervaUningskostnader 1936(X)0
21¶Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader 2 630000 21 Framtidsstudier 4 000 000
53 074 000
B. Polisväsendet
29¶Rikspolisstyrelsen 122 160 000
33¶Polisverket: Inköp av motorfordon m. m. 27 822 000
34¶Polisverket: Underhåll och drift av motorfordon m. m. 76 520 000
35¶Polisverket: Särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande av brott mot rikets säkerhet m. m. 54 100 000
36 Polisverket: Diverse utgifter 2 100 000 36 Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader 1 547 593 000 42 Lokala polisorganisationen: Utrustning 13 200 000
44¶Statens kriminaltekniska laboratorium 7 915 000
45¶Gemensam kontorsdrift m. m. inom kvarteret Kronoberg 1 000
47¶Inredning av nybyggnad i kvarteret Kronoberg 7 800 000
1859 211000
C. Åklagarväsendet
48¶Riksåklagaren 4 120 000 48 Läns-och distriktsåklagarmyndigheterna 104 030 000
108150 000
D. Domstolsväsendet m. m.
53¶Domstolsverket 18 600 000
54¶Allmänna domstolarna 376 500 000 59 Allmänna förvaltningsdomstolarna 42 950 000
61¶Bostadsdomstolen och hyresn£:mnderna m.m. 15 500 000
62¶Utrustning till domstolar m. m. 3 350 000
63¶Centralnämnden för fastighetsdata 16 000 000
472 900 000
E. Rättshjälp m. m.
66¶Rättshjälpskostnader 90 000 000
67 Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet 1 000 69 Bidrag till allmänna advokatbyråer 500 000 69 Ersättning åt vittnen m. m. 16 500 000
107 001 000
Prop. 1975:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 97
Sid.
F. Kriminalvården
37 125 000
410 335 000
79 695 000
1 650 000
5 000 000
537 316 000
74 000
1000 000
65 000
195 000
39 300 000
5 000 000
72¶Kriminalvårdsstyrelsen
74¶Kriminalvårdsanstalterna
78¶Frivården
80¶Maskin- och verktygsutrustning m. m.
81¶Engångsanskaffning av inventarier m. m. 81 Utbildning av personal m. fl. 81 Kriminalvärdsenheter med särskild budget
G. Diverse
83¶Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter
83¶Ersättning för personskador på grund av brott
83¶Bidrag till utgivande av författningskommentarer m. m.
84¶Bidrag tdl vissa internationella sammanslutningar m. m.
84¶Stöd till politiska partier
85¶Vissa kostnader i anledning av allmänna val
45 634 000
Summa för driftbudgeten 3 183 286 000
KAPITALBUDGETEN
I. Statens aflärsverksfonder: G. Domänverket
86¶Förvärv av Jordbruksfastigheter för kriminalvården 1 000
1000
n. statens allmänna fastigbetsfond
86 Polishus m. m. 48 000 000
90¶Byggnadsarbeten för domstolsväsendet S 000 000
92 Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården 1 000
94¶Nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stockholm 26 000 000
82 001 000
Summa för kapitalbudgeten 82 002 000 Totalt för justitiedepartementet 3 265 288 000
K'JNGL.BOKTR. STOCKHOLM 1974 740504
Bilaga 5 till budgetpropositionen 1975 Prop. 1975:1
Bilaga 5
Utrikesdepartementet
ÖVERSIKT
Utrikesdepartementets verksamhetsområde omfattar ärenden som rör förhållandet tUl och överenskommelser med andra stater, Sveriges deltagande i internationella organisationer, internationellt utvecklingssamarbete, skydd av svenska medborgares intressen i främraande länder, inforraation om Sverige i utlandet ra. ra. Dessa ärenden spänner över ämnesområden av allmänpolitisk, handelspolitisk, biståndspolitisk, rättslig, social, komraersiell, huraanitär och kulturell natur. Hithörande frågor av större vikt redovisas bl. a. i utrikesdeparteraentets årliga publikation "Utrikesfrågor" och i raånatliga raeddelanden angående vissa ut-rikesärenden.
Till utrikesdeparteraentet hör utrikesrepresentationen raed 98 lönade utlandsrayndigheter och omkring 500 olönade konsulat samt styrelsen för internationell utveckling (SIDA). Svenska institutet samt vissa statsunderstödda organ såsom Stockholms intemationeUa fredsforsknings-institut och Utrikespolitiska institutet erhåller anslag över tredje huvudtiteln.
Utrikesförvaltningen
För att tUlgodose de särskUda krav sora Sveriges ökade ekonomiska förbindelser med oljeproducentländema ställer på utrikesförvaltningen, föreslås en förstärknmg av beskickningama i vissa av dessa länder. Vidare avses en ambassad upprättas i Pyongyang under ledning av en t.f. charge d'affaires.
Internationellt utvecklingssamarbete
De samlade anslagen för internationellt utvecklingssamarbete föreslås budgetåret 1975/76 uppgå tiU 2 860 mUj. kr. Detta innebär en ökning på 760 mUj. kr. eller raed ca 36 % i förhåUande tUl innevarande budgetår. Härigenom beräknas de totala biståndsanslagen motsvara 1 % av bmttonationalprodukten tUl marknadspris.
De raultilaterala bidragen redovisas under anslaget C 1. Bidrag tUl internationella biståndsprogram. De direkta svenska biståndsinsatserna är sammanförda under anslaget C 2. Bilateralt utvecklingssamarbete.
1 Riksdagen 1975.1 saml. Nr 1. Bilaga 5
Prop, 1975:1 Bilaga 5 utrikesdepartementet
Utgifterna för rekrytering, utbildning och information redovisas under anslaget C 3. Rekrytering och utbildning av fältpersonal samt informationsverksamhet. Utgifternn för SIDA:s administration belastar anslaget C 4. Styrelsen för intemationeU utveckling (SIDA).
Fr. o. m. budgetåret 1975/76 föreslås vidare utgifterna för biståndsutbildningsnämnden (BUN) överföras från försvarsdepartementets anslag H 9. Bistånds- och katasirofutbildning till ett nytt anslag C 5. Bi-ståndsutbUdningsnämnden under tredje huvudtiteln.
Anslaget Bidrag till internationella biståndsprogram föreslås för budgetåret 1975/76 uppgå tUl 1 050 milj. kr. och anslaget Bilateralt utvecklingssamarbete tiU 1 736 milj. kr.
Biståndsanslagens utveckling och fördelning på verksamhetsformer framgår av följande sammanställning. Beloppen anges i milj. kr.
Anvisat
Anvisat
Anvisat
Anvisat
Förslag
1971/72
1972/73
1973/74
1974/75
1975/76
1. Bidrag till internationella
biståndsprogram
427,2
493,7
550,0
750,0
I 050,0
FN:s utvecklingsprogram
(UNDP)
119,6
128,0
157,4
175,0
225,0
FN :s barnfond (UNICEF)
30,0
40,0
45,0
50,0
65,0
Internationella utveck-
lingsfonden (IDA)
175,9
177,7
177,7
274,8
252,1
Regionala utvecklingsban-
ker
—
—
7,4
5,0
32,5
Internationellt livsmedels-
bistånd
42,9
51,0
56,0
85,0
136,5
U-landsforskning
._
—
_
_
75,0-
Övriga multilaterala bidrag
! 58,8
97,0
106,5
160,2
263,9
2. Bilateralt utvecldingssam-
arbete
541,0
707,0
960,0
1 297,8
1 736,3
3. Rekrytering och utbildning
av fältpersonal samt in-
formationsverksamhet
10,0
16,3
18,7
17,2
27,9
4. Styrelsen för internationell
utveckling (SIDA)
20,8
27,6
28,1
28,8
32,8
5. Biståndsutbildnings-
nämnden (BUN)'
—
—
—
—
5,9
6. Utredningsverksamhet
0,8
—
—
—
—
7. Biståndsförvaltningens
lånefond
0,2
0,4
—
—
—
8. Utrikesdepartementets
avdelning för inter-
nationellt utvecklings-
samarbete m. m.
-
5,0*
5,7»
6,2'
7,1'
1 000,0
1 250,0
1 562,5
2 100,0
2 860,0
> Utgifterna för denna verksamhet har budgetåren 1972/73—1974/75 bestridits från anslag under fjärde huvudtiteln.
Bidragen till u-landsforskning redovisades under anslagsposten Övriga multilaterala bidrag och anslaget C 2. Bilateralt utvecklingssamarbete budgetåren 1971/ 72—1974/75.
= Av detta belopp utgör 115,0 milj. kr. bidrag till Övriga organisationer m. m.
* Beräknat belopp. Medelsanvisningen sker på anslaget A 1. Utrikesförvaltningen.
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 3
Information om Sverige i utlandet
För information i utlandet anvisas under tredje huvudtiteln medel för informationsverksamhet bedriven av utrikesförvaltningen. Svenska institutet, Svensk-intemationella pressbyrån, Ingenjörsvetenskapsakademien samt Sveriges Radios utlandsprogram.
Föreslagna anslag uppgår till drygt 32 raUj. kr.
Sammanställning
Förändringarna inora utrikesdepartementets verksamhetsområde i förhållande till riksstaten för budgetåret 1974/75 framgår av följande sammanställning. Beloppen har avrandats och anges i milj. kr.
Anvisat 1974/75
Förslag 1975/76
Förändring
DRIFTBUDGETEN
A. Utrikesdepartementet m. m.
201,9
230,6
-f 28,7
B. Bidrag till vissa internationeUa organisationer
C. Internationellt utvecklingssamarbete
D. Information om Sverige i utlandet
E. Diverse
2 093,8
28,0
8,7
40,6
2 852,9
32,7
11,0
+ 6,9 -1- 759,1 + 4,7 -f 2,3
Summa för driftbudgeten
2 366,1
3 167,8
+ 801,7
KAPITALBUDGETEN
Statens allmänna fastighetsfond Utrikesförvaltningens lånefond Biståndsförvaltningens lånefond
12,0 0,3
7,0 0,1
- 5,0
- 0,2
Summa för kapitalbudgeten
12,3
7,1
- 5,2
Totalt för utrikesdepartementet
2 378,4
3 174,9
-f 796,5
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet
UTRIKESDEPARTEMENTET
Utdrag PROTOKOLL
vid regeringssammanträde . 1975-01-03
Föredragande: Statsrådet Andersson såvitt gäller littera A, B, D och E på driftbudgeten och kapitalbudgeten utom anslaget Biståndsförvaltningens lånefond och statsrådet Sigurdsen såvitt gäller littera C på drift budgeten och anslaget Biståndsförvaltningens lånefond på kapitalbudgeten.
Anmälan till statsbudget för budgetåret 1975/76 såvitt gäller utrikesdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN Tredje huvudtiteln A. UTRIKESDEPARTEMENTET M. M.
A 1. Utrikesförvaltningen
1973/74 Utgift 169 016 000 1974/75 Anslag 180 418 000 1975/76 Förslag 205 785 000
Personal
Handläggande personal övrig personal
Anslag
Lönekostnader
Representationsbidrag till ministern för utrikes ärendena
Representations- och hyresbidrag till vissa tjänstemän i utrikesdepartementet
Udandstillägg m. m.
Skatter, avgångsvederlag m. m. för av vederbörande uUandsmyndigheter ansläUd personal
Sjukvård ro. m.
Reseersättningar
Fraktkostnader
Lokalkostnader
Automatisk databehandling
Expenser
UtbUdningsverksamhet
1974/75
Beräknad ändring 1975/76
Föredraganden
574 543
-t--1-
5 7
1117
+
82 683 000
+ 13 086 000
30 000
—
87 000 12 391 000
+
2 583 000
1 872 000
1 170000 9 020 000
2 444 000 57 035 000
350 000
12 898 000
438 000
+ + + -t--t--f -f
100 000
980 000
358 000
6 400 000
50 000
1 760 000
50 000
180 418 000
-f 25 367 000
Sveriges lönade utlandsmyndigheter och olönade konsulat med utsänd tjänsteman redovisas i en förteckning som bifogas som bilaga tUl protokollet i detta ärende.
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 5
Utrikesdepartementet
F. n. utreds departementets organisation och personalpolitik. Förslag från dessa utredningar beräknas avlämnas i år. Med hänsyn härtill förordar jag för budgetåret 1975/76 en förstärkning av utrikesförvaltningens hemmaorganisation med två tjänster.
För den personaladministrativa verksamheten beräknar jag därvid medel för en handläggande tjänsteman vid departementets administrativa avdelning.
Vidare beräknar jag medel för en tjänst vid departementets sambandscentral.
Sedan år 1964 har årligen antagits en aspirantgrupp för utbUdning enligt en av Kungl. Maj:t fastställd tvåårig utbUdningsplan. Antalet aspiranter i den grupp som antogs innevarande budgetår fastställdes tUl tolv. För 1975/76 års gmpp beräknar jag antalet aspiranter till tio. Härigenom kommer det sammanlagda antalet aspiranter, som f. n. uppgår tUl 20, att under nästa budgetår öka tUl 22.
Utlandsmyndigheterna
Sveriges ekonomiska förbindelser med oljeproducentländema har under det gångna året intensifierats. Med hänsyn härtUl bör vissa beskickningar i Nordafrika och Mellersta Östern förstärkas. Jag beräknar därför medel för en tjänst som förste ambassadsekreterare i Jeddah, en tjänst som vicekonsul i Teheran samt förstärkning med administrativ och kommersiell personal i, fömtom ovannämnda orter, Alger och Kuwait. Chefen för handelsdepartementet kommer senare denna dag att föreslå en betydande förstärkning av de exportfrämjande insatserna i oljeproducerande länder.
Med hänsyn tiU det avsevärt ökade behovet av ekonomisk och politisk rapportering samt kommersiella insatser i Demokratiska Folkrepubliken Korea (Nordkorea) avses en ambassad under ledning av ett ambassadråd som t. f. charge d'affairs upprättas där redan innevarande budgetår.
Sverige är fr. o. ra. årsskiftet under en period av två år medlem av FN:s säkerhetsråd. För att säkerhetsrådsarbetet skall kunna handhas på ett tillfredsställande sätt framstår en förstärkning av FN-representa-tionen i New York som oundgängligen nödvändig. Jag avser därför föreslå regeringen att för en tid av två år inrätta en extra tjänst sora kansliråd raed placering vid förhandlings- och utredningsgmppen men med tjänstgöring vid FN-representationen.
På grand av den aktueUa råvamsituationen i världen särat med hänsyn tiU behovet av ökad bevakning av bl. a. energipolitiska frågor bör OECD-delegationen i Paris tUlföras en tjänst som förste ambassadsekreterare. Jag beräknar medel för en sådan tjänst.
Den inflatoriska utveckUng som är för handen i stora delar av världen
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 6
jämte den instabUa valutasituationen har medfört behov av en uppräkning av kostnaderna för redan anställd lokal personal vid utlandsmyndigheterna med 2 528 000 kr. samt för delposten utlandstUlägg med 2 583 000 kr.
Till följd av främst kraftigt höjda hyror beräknar jag en ökning av delposten lokalkostnader med 6 400 000 kr.
Med hänvisning tUl sammanställningen beräknar jag en ökning av anslaget med 25 367 000 kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Utrikesförvaltningen för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 205 785 000 kr.
A 2. Utlandstjänstemännens representation
1973/74 Utgift 3 771 649
1974/75 Anslag 4 050 000
1975/76 Förslag 4 600 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för representation, som utövas av utomlands stationerade tjänstemän i utrikesförvaltningen och tjänstemän i utrikesdepartmentet som, utan att orastationeras, tas i anspråk för tjänstgöring utomlands. Bidragen fastställs av departementschefen på förslag av utrikesförvaltningens lönenämnd.
Anslaget bör höjas med 550 000 kr., varav 50 000 kr. avser bidrag i anledning av nya tjänster och 500 000 kr. kostnadsökningar.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Utlandstjänstemännens representation för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 4 600 000 kr.
A 3. Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat
1973/74 Utgift 5 796187 Reservation 798 596
1974/75 Anslag 5 593 000
1975/76 Förslag 6 881 000
Under detta anslag anvisade medel används för ersättning, underhåll och nyanskaffning av kansli- och bostadsinventerarier för utrikesrepresentationen samt viss beredskapsutrustning. Anslaget bör för nästa budgetår höjas med 1 288 000 kr.
Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen
att till Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 6 881 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet
A 4. Kursdifferenser
1973/74 Inkomst
197 461
1974/75 Anslag
1975/76 Förslag
1000 I samband med utlandsmyndigheternas valutaförsörjning uppkomraer kursförluster och kursvinster sora redovisas under detta anslag. Anslaget bör föras upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Kursdifferenser för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
A 5. Ersättning åt olönade konsuler
1973/74 Utgift 2 616 811
1974/75 Anslag 2 060 000
1975/76 Förslag 2 630 000
Anslaget används för att betala s. k. kontorskostnadsbidrag till vissa olönade konsuler samt utrustning, som enligt författningar och praxis skall finnas på svenska olönade konsulat.
Det finns f. n. omkring 500 svenska olönade konsulat. De olönade konsulerna gör en värdefull insats för Sverige antingen det gäller bistånd till sjöfolk och andra svenska raedborgare, informationsverksamhet eller andra aktiviteter. De erhåller ingen ersättning för sitt arbete. Blott ett mindre antal erhåller kontorskostnadsbidrag. Med hänsyn till automatiska kostnadsökningar torde anslaget räknas upp med 460 000 kr. Förändringar av konsulaten i Förbundsrepubliken Tyskland medför bl. a. ökade kostnader med 110 000 kr. Anslaget bör för nästa budgetår höjas med 570 000 kr.
Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen
att till Ersättning åt olönade konsuler för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 2 630 000 kr.
A 6. Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internationell organisation
1973/74 Utgift 8 758 599
1974/75 Anslag 7 800 000
1975/76 Förslag 9 000 000
Anslaget, som används för att bestrida kostnader för förhandlingar och överläggningar med andra stater och svenskt deltagande i internationella konferenser och möten, bör främst med hänsyn till automatiska kostnadsökningar höjas med 1 200 000 kr. till 9 000 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 8
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internationell organisation för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 9 000 000 kr.
A 7. Kostnader för vissa nämnder m. m.
1973/74 Utgift
158 502
1974/75 Anslag
255 000
1975/76 Förslag
200 000
Anslaget kan minskas med 55 000 kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Kostnader för vissa nämnder m. ni. för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kr.
A 8. Kommittéer ra. m.
1973/74 Utgift
540 940
1974/75 Anslag
365 000
1975/76 Förslag
150 000
Reservation 576 423
Anslaget kan minskas med 215 000 kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kr.
A 9. Extra utgifter
1973/74 Utgift 308 997 Reservation 200 098
1974/75 Anslag 305 000
1975/76 Förslag 315 000
Anslaget bör höjas med 10 000 kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Extra utgifter för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 315 000 kr.
A 10. Kostnader för officiella besök m. m.
1973/74 Utgift 1 126 732
1974/75 Anslag 1 000 000
1975/76 Förslag 1000 000
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 9
Detta anslag utnyttjas huvudsakligen för att bestrida vissa kostnader av representationskaraktär, som uppstår i samband med besök i Sverige av statschefer, regeringsmedlemmar och andra personer, som bör visas uppmärksamhet och gästfrihet från officiellt svenskt håll. Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tUl Kostnader för officieUa besök m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 10
B. BIDRAG TILL VISSA INTERNATIONELLA ORGANISATIONER
B 1. Förenta Nationerna
1973/74 Utgift 20 265 746
1974/75 Anslag 20 200 000 1975/76 Förslag 23 000 000
Sveriges ordinarie medlemsbidrag till FN:s reguljära budget för kalenderåret 1974 uppgick till drygt 14 mUj. kr.
Det ordinarie bidraget för kalenderåret 1975 har ännu inte fastställts raen beräknas till omkring 16,8 milj. kr.
Generalsekreterarens budgetförslag för budgetåret 1975/76 — FN:s räkenskapsår 1975 — skulle medföra en ökning av Sveriges andel raed ca 2,8 mUj. kr.
Kostnaden för vaktstyrka i MeUersta Östern (UNEF), som på FN:s säkerhetsråds beslut upprättades i oktober 1973, har beräknats till 60 milj. dollar per år. Sveriges andel av kostnaderna utgör 1,30 %. Om vaktstyrkan komraer att hållas kvar i Mellersta Östern och kostnaderna kan behållas på från början förutsedd nivå, skulle detta för Sveriges vidkommande innebära ett bidrag för 1975 på ca 3,5 milj. kr.
Finansieringen av FN:s verksamhet på Cypern (UNFICYP) är otillfredsställande och trots frivUliga bidrag från vissa länder, däribland Sverige, har FN under en följd av år haft underskott. För Cypern bör under detta anslag beräknas ett i stort sett oförändrat belopp.
Anslaget bör räknas upp med 2,8 milj. kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Förenta Nationerna för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 23 000 000 kr.
B 2. Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECDI
1973/74 Utgift 4 295 564
1974/75 Anslag 6 000 000
1975/76 Förslag 9 065 000
I OECD:s budget redovisas utgifter under två huvudavdelningar. Del I upptar kostnader för organisationens sekretariat samt arbetet i dess olika kommittéer angående ekonomiskt och handelspolitiskt samarbete, mUjövård och biståndsfrågor rn. m. och del II kostnader för verksamheten inom vissa tUl OECD anslutna organ såsom OECD:s utvecklings institut (Development Centre), atoraenergiorganet (NEA) samt dess pro-
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 11
grambibliotek och centrum för sararaanställning av neutrondata. Europeiska bolaget för keraisk behandling av bestrålat atorabränsle (Euro-cheraic), centmm för pedagogisk utveckling (CERI) och Europeiska transportministerkonferensen (ECMT) samt vissa program såsom väg-forskningsprogrammet, undervisningsbyggnadsprogramraet och programraet för raätning av långväga luftföroreningar.
Sveriges ordinarie bidrag tUl OECD för år 1975 — vUket utbetalas under innevarande budgetår — kan uppskattas tUl orakring 4,1 milj. kr. I detta belopp är då inte inräknat kostnaderna för nedläggningen av Eurochemic-projektet vilka beräknas för Sveriges del koraraa att uppgå till ca 43,4 milj. belgiska francs, eller ca 4,9 milj. kr. I anslagsberäkningen har hänsyn inte kunnat tas till eventuellt ökade kostnader som kan komma att uppstå tUl följd av OECD:s ökade engagemang på energiområdet.
Anslaget bör höjas med 3 065 000 kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 9 065 000 kr.
B 3. Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)
1973/74 Utgift 2 449 058
1974/75 Anslag 2 750 000
1975/76 Förslag 3 500 000
EFTA;s budget för innevarande budgetår har bestämts till drygt 7 milj. sfrcs. Enligt gällande bidragsskala skall Sverige betala 30 % härav, vilket motsvarar ca 3 150 000 kr.
Organisationens budget för 1975/76 har ännu inte fastställts. Med hänsyn till förväntade kostnadsökningar synes en uppräkning av anslaget med 750 000 kr. att behövas.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tUl Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 3 500 000 kr.
B 4. Europarådet
1973/74 Utgift 4 445 979
1974/75 Anslag 4 700 000
1975/76 Förslag 5 000 000
Storleken av det ordinarie bidraget budgetåret 1975/76 kan bestäramas först då rådets budget för kalenderåret 1976 fastställts, vilket beräknas ske på senhösten 1975.
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 12
Det svenska bidraget till den ordinarie budgeten har dock beräknats till ca 4,8 milj. franska francs, ca 4,6 milj. kr.
Enligt rådet uppskattar mam härefter en 12-procentig årlig ökning som realistisk. Fömtom den ordinarie budgeten tillkommer utgifter för byggnadslån resp. bidrag till European Foundation vilka kostnader för 1975 beräknas tUl 0,45 milj. franska francs ca 415 000 kr. Anslaget bör höjas med 300 000 kr.
Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen
att till Europarådet föj- budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 5 000 000 kr.
B 5. Övriga internationella org.inisationer m. m.
1973/74 Utgift 26 673
1974/75 Anslag 55 000
1975/76 Förslag 65 000
Under detta anslag beräknas bidrag till bl. a. Permanenta skiljedora-stolens internationella byrå i Haag, det internationella institutet för de mänskliga rättigheterna i Strasbourg (Fondation René Cassin) och Haagakademien för internationell rätt. Vidare utgår ersättning för vissa kostnader för det s. k. COST-saraarbetet (europeiskt tekniskt-vetenskapligt samarbete). Anslaget bör höjas raed 10 000 kr. Jag heraställer att regeringen föreslår riksdagen
att tUl Övriga internationella organisationer m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 65 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 13
C. INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE
Den internationella ekonomiska situationen har förändrats drastiskt under de senaste åren. De stora prishöjningarna på olja gav ökad fart åt en redan kraftig internationell inflation. Priserna på viktiga livsmedel som vete och ris började stiga snabbt redan år 1972, och även andra råvaror och industrivaror som u-länderna behöver importera blev betydligt dyrare. Prishöjningarna innebar också att bytesförhållandena raeUan grupper av länder försköts påtagligt. För nästan alla icke oljeproducerande u-länder innebär den ekonomiska krisen ett hot inte bara mot deras långsiktiga utveckling utan också mot deras möjligheter att täcka de omedelbara behoven av livsnödvändiga varor. Det är de fattigaste u-länderna och inora dessa de fattigaste människorna sora drabbas hårdast.
De oljeexporterande u-ländemas bytesbalansöverskott beräknas under år 1974 ha uppgått tUl ca 60 railjarder dollar. De icke oljeproducerande u-länderna sora gmpp beräknas å andra sidan ha fått en försämring av sin bytesbalans med 15 mUjarder dollar år 1974 och beräknas år 1975 få en ytterligare försämring med 3—5 miljarder dollar. De fattiga u-länderna saknar möjlighet att själva finansiera dessa underskott.
Världsbanken konstaterar i sin senaste årsrapport att "utan en betydande insats från det internationella samfundet kan 800 milj. människor runtora i världen knappast vänta sig att deras ekonoraiska situation alls skall förbättras under resten av detta årtionde".
Kravet på en ny ekonomisk världsordning
Den draraatiskt försämrade situationen för flertalet u-länder har understrukit deras beroende av den internationella ekonomin. Samtidigt har oljeproducerande och andra råvarurika u-länder stärkt sin ställning och därmed sina möjligheter att påverka utvecklingen av relationerna mellan rika och fattiga länder. Dessa skilda utvecklingstendenser för olika grupper av u-länder har hittills samverkat och gett ny skärpa åt u-landsgruppens gemensarama krav på ekonomiskt självbestämmande och ett större inflytande i internationella ekonomiska frågor. Dessa krav samraanfattades i FN:s särskUda generalförsamling våren 1974 i form av en deklaration om en ny internationell ekonoraisk ordning och ett handlingsprograra för hur denna ordning skall komma till stånd.
Deklarationen och handlingsprogrammet speglar u-ländemas gemensamma syn på hur samarbetet mellan världens stater bör utforraas. Gmndläggande skall således vara staternas suveränitet och järaställdhet, alla folks rätt till självbestämmande samt varje stats fulla rätt att förfoga över sina naturresurser och självständigt styra alla ekonomiska
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 14
aktiviteter. U-ländernas strävan att frigöra sig från utländsk dominans belyses i handlingsprogrammets uttalanden om rätten att nationalisera utländsk egendom och om kontroll av de multinationella företagens verksamhet. Deklarationen betonar vidare att ingen stat får utsättas för ekonomiska, politiska eller andra påtryckningar som syftar tiU att hindra utövandet av den nationeUa suveräniteten.
U-ländernas krav på ett större inflytande över beslutsprocessen inom de internationella organisationerna konkretiseras bl. a. i förhållande till världsbanksgruppen där röstföirdelningen baseras på insatt kapital och där u-länderna endast har ca 1/3 av den totala röststyrkan. Man begär samtidigt att FN:s roll i det internationella ekonomiska samarbetet skall stärkas.
Deklarationen och handlingsprogrammet antogs av FN:s generalförsamling utan omröstning. De omfattande reservationer som framför allt de stora i-länderna saratidigt gjorde pekar dock på de svårigheter som koramer att uppstå när principerna skall omsättas i handling. För svensk del betraktas den extra generalförsamlingens beslut sora ett frarasteg i strävandena att skapa större järaställdhet raellan världens stater. Vissa av handlingsprogrammets avsnitt har Sverige dock inte helt kunnat godta. Detta gäller exempelvis tanken på att skapa ett fast samband mellan u-ländernas exportpriser och priserna på deras import från i-länderna. Som uttryck för en strävan mot en rättvisare och mer demokratisk världsordning stöder emellertid Sverige aktivt den extra generalförsamlingens beslut.
Handlingsprogram.raet iimefaitar ett särskUt program för bistånd till de av den ekonomiska krisen hårdast drabbade u-Iänderna. Detta program har emellertid hittills endast erhållit ett begränsat stöd från de stora i-länderna. Dessas motstånd har framför allt gällt beslutet att upp rätta en särskUd fond som skulle bistå de av den ekonomiska krisen hårdast drabbade u-länderna under resten av 1970-talet. Flera i-länder har även gjort motstånd mot strävandena att stärka FN:s roll sora centralt organ för internationellt utvecklingssaraarbete. I stäUet märks en strävan att förlägga den internationella debatten om uppföljning av besluten vid den extra generalförsamlingen till organisationer över vUka de stora västliga i-länderna har större kontroll än vad som är fallet i de centrala FN-organen.
Beslutsprocessen inom dessa FN-organ innebär i princip att varje land har samma möjlighet att påverka verksamheten. Det inflytande detta ger u-länderna när det gäller utformaing och inriktning av FN-biståndet har varit ett viktigt motiv för att lämna en stor del av det svenska biståndet genom raultilaterala kanaler. Det finns därför anledning till oro när utvecklingen synes gå mot att und.andra FN:s centrala organ viktiga uppgifter och koncentrera debatt och beslut till institutioner där de stora
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 15
i-länderna dominerar. Sverige söker motverka denna utveckling mot minskat internationellt inflytande för de många små och medelstora staterna.
En ny kommitté för utvecklingsfrågor raed ett mycket brett arbetsfält har skapats i anslutning till Världsbanken och Internationella valutafonden. Kommitténs sammansättning överensstämmer med Världsbankens exekutivstyrelse, där de industrialiserade länderna i kraft av sina kapitalinsatser i banken har majoritet. Även om formella omröstningar inte avses förekomma inom komraittén torde u-länderna få en relativt tillbakaskjuten plats jämfört med vad som gäller i de centrala FN-organen. Inför världslivsmedelskonferensen i Rom framlades flera andra förslag om att upprätta institutioner som bl. a. skulle diskutera livsmedelsförsörjning på längre sikt där deltagarkretsen skulle vara begränsad och där de stora livsmedelsexporterande länderna skulle få en påtaglig övervikt. I stort sett avvisades dessa förslag av konferensen, men de kan åter komma att aktualiseras under den fortsatta debatten.
U-länderna har i vissa fall ställt sig bakom förslag om sådana nya institutioner, t. ex. i fråga om den nämnda kommittén för utvecklingsfrågor. Detta skall sannolikt inte ses som ett tecken på att de inte står fast vid sin grundläggande kritik av maktstrukturen inom världsekonomin och av beslutsreglerna inom de internationella finansiella organisationerna. Förklaringen torde i stället vara att de upplever den akuta bristen på resurser som så allvarlig att de är beredda att pröva alla vägar för att öka biståndsflödet. F. n. finns emellertid inget sora tyder på att de länder sora aktivt arbetat på att upprätta nya institutioner raed begränsad deltagarkrets är beredda att medverka till att öka biståndet till u-länderna.
FN:s program för de hårdast drabbade u-länderna
Det särskilda biståndsprogrammet för de u-länder som har drabbats hårdast av den ekonomiska krisen består av två delar. För att tiUgodose de omedelbara biståndsbehoven åtminstone under tiden fram tUl mitten av år 1975 genomförs en s. k. katastrofaktion. Generalförsamlingen fattade vidare principbeslut om att upprätta en särskild fond för bistånd på längre sikt.
Inom FN har utarbetats en preliminär lista över 32 u-länder som bedöms vara de som drabbats hårdast av deu ekonomiska krisen. Till följd av försämringen av bytesförhållandet beräknas dessa länders
' Afrika: Centralafrikanska Republiken, Dahomey, Elfenbenskusten, Etiopien, Ghana, Guinea, Kamerun, Kenya, Lesotho, Madagaskar, Mali, Mauretanien, Niger, Senegal, Sierra Leone, Somalia, Sudan, Tanzania, Tchad, Övre Volta. Asien och Mellanöstern: Arabrepubliken Jemen, Bangladesh, Demokratiska Folkrepubliken Jemen, Indien, Kambodja, Laos, Pakistan, Sri Länka. Latinamerika: EI Salvador, Guyana, Haiti och Honduras.
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 16
hjälpbehov öka med ca 21 miljarder kr. under åren 1974 och 1975. Insatser inom ramen för katasti-ofaktionen kan göras antingen genom direkta bidrag till dessa länder eller i form av multilaterala bidrag bl. a. tUl ett för ändamålet inrättat FN-konto. Hittills har utfästelser tiU aktionen gjorts till ett belopp av drygi. 12 mUjarder kr. Merparten har kommit från de oljeexporterande u-länderna och till stor del bestått av krediter på varierande villkor. Från i-länder har hittills 2,5 mUjarder kr. utlovats. Ytterligare bidrag har ställts i utsikt. Större delen av bidragen lämnas bilateralt och över varierande perioder. Bidrag till det särskUda FN-kontot till ett samraanlagt belopp på knappt 1 miljard kr. har hittUls lämnats av Algeriet, Iran, Island, Norge, Saudiarabien, Sverige och Venezuela samt EG. Sverige var det första land som gav ett positivt svar på FN:s generalsekreterares vädjan om bidrag till katastrofaktionen. Hittills har Sverige totalt bidragit med ca 235 milj. kr. Ungefär en fjärdedel har lämnats som raultilaterala bidrag.
Mer långsiktiga insatser för att bistå de krisdrabbade u-länderna skulle enligt den extra generalförsamlingens beslut ske genom den särskilda fonden. Det visade sig emellertid att de stora bidragsgivarna bland i-länderna inte avsåg lämna bidrag tUl fonden. De länder som ursprungligen hade ställt sig bakom beslutet om att upprätta fonden — bl. a. vissa oljeexporterande länder — hade förutsatt att verksaraheten skulle få en multilateral förankring genom att flertalet industriländer, i första hand de största, skulle lämna betydande bidrag. När denna fömtsättning inte visade sig föreligga var inget land berett att lämna en fast utfästelse trots intensiva förhandlingar inom en särskild konmiitté under FN:s generalförsamling. Jag hiar tidigare klargjort att Sverige är berett att lämna bidrag till fonden så snart en saralande lösning har uppnåtts. Det förefaller nu osannolikt att fonden koraraer till stånd som en betydande kanal för multilateralt bistånd. Den kraftiga ökning av de svenska biståndsanslagen som jag senare kommer att föreslå får därför i första hand överföras till u-länderna genom existerande kanaler. Några av förslagen om de multilaterala bidragen får ses mot denna bakgrund. Även den omständigheten att flera av de svenska programländerna drabbats hårt av höjda olje- och livsmedelspriser har naturiigen påverkat förslagen om biståndets fördeliiing. I sammanhanget kan nämnas att av de föreslagna biståndsanslagen för budgetåret 1975/76 beräknas över hälften komma de mest drabbade u-ländema tUl del, bUateralt eller genom existerande raultilaterala organ. Av det länderinriktade direkta biståndet kommer över 80 % att gå tUl mycket fattiga u-länder. Flertalet därav hör tUl de länder som har drabbats hårt av de internationella prisökningarna.
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 17
Det internationella biståndet
Det samlade offentliga biståndet från medlemraarna i OECD:s biståndskommitté (DAC) uppgick år 1973 till 43 miljarder kr. Räknat som andel av DAC-ländemas samlade produktion innebär detta att biståndet minskade från mer än 0,5 % år 1963 till ca 0,3 % år 1973. Det finns ingen anledning att vänta sig att denna utveckling skall vändas inom den närmaste framtiden. Flera i-länder har minskat sina utfästelser om bistånd eller utlovar endast oförändrad volym. Detta uppvägs inte av att några av de andra givarländerna — Canada, Nederländerna, Norge och Sverige — ökar biståndsflödet i snabb takt. Flera av de oljeexporterande ländema förefaller dock vara beredda att göra betydande biståndsinsatser. Under år 1974 beräknas denna ländergmpp ha läranat utfästelser ora offentligt bistånd på totalt ca 44 railjarder kr. Iran och Saudiarabien svarade ensararaa för ungefär tre fjärdedelar av dessa utfästelser. Ungefär 14 railjarder kr. av de oljeexporterande ländernas biståndsutfästelser avsåg u-länder sora tUlhör de hårdast drabbade. Biståndsflödet från oljeländerna torde komma att fortsätta att öka under de närmaste åren. För flertalet av dessa länder innebär detta att biståndet räknat som andel av BNP komraer att ligga klart över det intemationeUa 0,7 %-raålet.
Om DAC-länderna skulle lämna ett offentligt bistånd som motsvarar 0,7 % av bruttonationalprodukten skulle biståndsflödet från dessa länder år 1975 komma i närheten av 130 miljarder kr. Detta skulle innebära att u-länderna nästan helt korapenserades för de beräknade kortsiktiga effekterna av den ekonomiska krisen. Det är eraellertid orealistiskt att hysa förhoppningar ora en biståndsvolym av derma omfattning. Endast Nederländerna, Norge och Sverige bland DAC-länderna kan väntas nå 0,7 %-målet år 1975 i enlighet raed rekommendationen i FN:s utvecklingsstrategi. Före år 1980 kan endast ett fåtal ytterligare DAC-länder väntas nå målet. Sverige har sedan flera år tillbaka ökat biståndsanslagen snabbare än något aimat jämförbart land. Den anslagsökning som föreslås för budgetåret 1975/76 torde även i absoluta tal bli större än för något annat DAC-land.
Resurser och resursfördelning
Den ekonomiska krisen har återverkat på fördelningen av resurserna inom de fattiga ländema. I flertalet av dessa har den snabba inflationen drabbat de fattigaste folkgrapperaa hårdast. De redan tidigare stora inkomstklyftorna tenderar att öka. Makten hos de gmpper som vill bevara en orättfärdig samhällsordning befästs ytterligare. Dessa problem har
2 Riksdagen 1975.1 saml. Nr 1. Bilaga 5
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 18
under senare år uppmärksammats i den internationella diskussionen om utvecklingssamarbetet och länderfördelningen av biståndet. FN:s utvecklingsprogram (UNDP) beslutaide sålunda i januari år 1974 att länder som vidtar strukturella reformier tdl förmån för de fattigaste folkgrupperna bör ges visst företräde till organisationens resurser. Världsbankschefen slog fast i sitt tal vid bankens senaste årsmöte att u-ländernas egna insatser är avgörande för ora situationen för de fattigaste folkgrupperna skall kunna förbättras: "Framsteg blir raöjliga endast om dessa länder själva är villiga att aktivt satsa på program för landsbygdsutvecklingen som siktar på att skapa nya inkomster och syssel-sättningstUlfällen för de fattigaste grupperna".
Jag pekade i förra årets statsverksproposition på att internationella organisationer har inskränkt eller inställt sin kreditgivning till länder som genomfört strukturreformer tUl förmån för befolkningens flertal. Sådana länder borde i stället ha särskUt företräde vid fördelningen av det multUaterala biståndet. De utv.alanden och ställningstaganden som nu gjorts från de stora multUaterala biståndsorganen måste ses som ett tecken på att principen om att u-ländernas egna insatser avgör om biståndet effektivt når de breda folkgrupperna allt mera godtas även internationellt. Från svensk sida bör vi fortsätta verka för att detta synsätt också kommer till uttryck i organisationernas praktiska biståndsverksamhet.
Livsmedelsförsörjning
Världens livsmedelssituation är kritisk. Produktionen av livsmedel har under senare år inte kunnat hålla jämna steg med efterfrågan. Detta har medfört höga spannmålspriser och en mycket låg internationell lagernivå. Prisstegringar och knapphet på handelsgödsel har samtidigt undergrävt u-ländernas möjligheter att vidmakthålla och öka sin jordbruksproduktion.
I ett skede då följaktligen behovet av internationell livsmedelshjälp är större än någonsin har den totala volymen bistånd i denna form sjunkit. Detta har orsakats dels av minskade biståndsanslag, dels av kraftigt höjda priser på livsmedel. Sedan början av år 1973 har livsmedelshjälpen volymmässigt minskat till hälften av genomsnittet under de senaste tio åren. Det är mot denna bakgrund som världslivsmedelskonferensen i november 1974 skall ses.
Under konferensen slogs fast att en tillfredsställande livsmedelsförsörjning på längre sikt kan uppnås endast genora en ökning av u-ländernas egen livsmedelsproduktion. Denna måste tiUgodose de stora massornas behov av föda och förbättrad näringsstandard samtidigt som grupper
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 19
sora hittills inte engagerats i utvecklingsarbetet får sysselsättning. Åtgärderna för att öka livsraedelsproduktionen fömtsätter således långtgående ekonoraiska och sociala reformer för en utveckling av landsbygden.
Under överskådlig tid komraer emellertid många u-länder att vara beroende av orafattande livsraedelsbistånd för att kunna upprätthålla en någorlunda tillfredsställande livsraedelsförsörjning.
På konferensen krävde u-länderna raot bakgrund av de kraftigt höjda livsmedelspriserna att länder som har spannmålsöverskott i ökad utsträckning skall göra volymraässiga i stäUet för värderaässiga utfästelser ora livsraedelsbistånd. För att ge raottagarländema bättre raöjligheter att använda sig av livsraedelsbiståndet i sin utvecklingsplanering borde givarländerna vidare göra fleråriga biståndsutfästelser på detta område. U-länderna framförde därutöver önskemål ora upprättande av en särskild intemationeU katastrof reserv på 500 000 ton spannmål.
Konferensen rekommenderade en intemationeU samordning av den nationella lagringspolitiken i syfte att nå fram till en tillfredsställande global livsraedelsberedskap. Uppbyggnaden av nationella spannmålslager är avsedd att ge en relativ säkerhet mot normala minskningar av tillgången på spannmål. Dessa lager är emellertid inte — framför allt inte i u-länderna — avsedda att täcka de särskUda behov som kan uppstå genom naturkatastrofer eller missväxt av oförutsebar omfattning i ett enskilt land. För att täcka behoven i sådana situationer rekommenderades därför i-länderna att i görlig mån avsätta en viss del av sina nationella lager för användning i internationella katastrofsituationer.
Konferensen fattade principbeslut om att upprätta en fond för jordbruksutveckling i u-ländema. Fondens resurser skall utnyttjas för finansiering av insatser som genomförs av Världsbanken, de regionala utvecklingsbankerna och UNDP. De närmare riktlinjerna för fondens verksamhet samt frågan om bidragsutfästelser kommer att behandlas vid möten under ledning av FN:s generalsekreterare. Konferensen beslöt vidare att ett världslivsmedelsråd skall upprättas. Detta råd, som skall tUl-sättas av FN:s generalförsamUng och avge rapporter via FN:s ekonomiska och sociala råd, skall bidra till en bättre samordning av medlemsstaternas och de internationella organisationernas politik när det gäller livsmedelsproduktion, bistånd, lagring samt handel med livsmedelsprodukter.
Sverige hörde till de få i-länder som under världslivsmedelskonferensen tillmötesgick u-ländernas krav på att i ökad utsträckning göra både fleråriga och volymraässiga utfästelser om livsmedelsbistånd. Vidare kan konstateras att av i-länderna endast Norge och Sverige var beredda att under konferensen utfästa bidrag till uppbyggandet av en internationell spannmålsreserv för katastrofändaraål. De svenska utfästelserna på
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 20
detta område under konferensen bör infrias genom att ett livsmedelslager läggs upp för internationella katastrofaktioner. Jag återkommer härtill under anslaget C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram.
Genom betydande bidrag tUl bl. a. Internationella utvecklingsfonden (IDA) och FN:s utvecklingsprogram (UNDP) stöder Sverige en rad långsiktiga insatser för jordbruks- och landsbygdsutveckling i u-länderna. Ett växande stöd läran.is även till jordbruksforskning vid internationella forskningsinstitut i u-länderna.
Av det direkta svenska utvecklingsbiståndet utnyttjas i enlighet med mottagarländernas prioriteringar en betydande andel för landsbygdsutveckling. Detta bistånd koncentreras ibland till geografiskt begränsade områden och lämnas då inom ramen för integrerade projekt såsom CADU i Etiopien eller liknande verksamhet i Kenya, Zambia och Botswana. Andra gånger avser stödet landsomfattande program som ingår i mottagarlandets totala ansträngning för att åstadkomma landsbygdsutveckling. Totalt kan iinemot 30 % av de biståndsresurser sora Sverige kanaliserar multilateralt och bilateralt beräknas utnyttjas för landsbygdsutveckling i u-länderna.
Direkt svenskt livsraedelsbistånd i form av vete har under budgetåret 1973/74 lämnats till Bangladesh, Pakistan, Etiopien och tiU de s. k. Sahelländernai. Under innevarande budgetår har hittUls 180 mUj. kr. anvisats för upphandling och frakt av vete för dylika katastrofinsatser. Därutöver har svenska livsmedel, främst vete, kommit att bli ett viktigt inslag i det varubistånd som ställs till förfogande inom ramen för det normala utvecklingssamarbetet.
Det sammanlagda värdet av det svenska livsmedelsbiståndet för budgetåret 1973/74 var ca 115 milj. kr. Häri inräknas både det bistånd som lämnas direkt till mottagarländerna och det bistånd som kanaliseras genom multilaterala organ. Motsvarande belopp för hittills under innevarande budgetår beslutat livsmedelsbistånd är ca 245 mUj. kr.
Katastrofbistånd
Under budgetåret 1973/74 fattades beslut om katastrofbistånd och extraordinära biståndsinsatser tiU ett samraanlagt belopp av 180,4 milj. kr. Kostnaderna för motsvarande insatser som hittills beslutats under budgetåret 1974/75 uppgår tUl ca 140 milj. kr. TUl detta belopp kommer åtgärder som föranleds av riksdagens beslut (UU 1974: 17, rskr 1974: 383) om katastrofinsatser för 100 milj. kr, i form av vete eller andra insatser som mottagarländerna prioriterar för att kunna förbättra sin livsmedelsförsörjning.
* Dessa länder är Gambia, Mali, Mauretanien, Niger, Senegal, Tchad och Övre Volta.
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 21
Katastrofinsatser under tiden 1 juli 1973—31 december 1974 (milj. kr.)
1973/74 1974/75
FN
Bidrag till FN:s särskilda konto för hårdast
drabbade u-länder 50,0
AFRIKA
Etiopien
Bistånd till de av torka drabbade områdena (vete 3,5 milj. kr.. Lutherhjälpen 1 milj. kr.. Etiopiska näringsinstitutets program 1 milj. kr., jordbruks utvecklingsprogrammet EPID:s katastrofprogram 7.5 milj. kr.) 8,7 4,3
Sahel
Bidrag till FN: s och enskilda organisationers hjälp-
program (vete 6 milj. kr.) 15,6
Tanzania
Bistånd för livsmedelsimport (vete 18 milj. kr.) 40,0 18,0
Somalia
Bistånd m.ed anledning av torka (vete) 7,0
Cuinea-Bissau
Bistånd för livsmedelsimport 2,0
ASIEN Bangladesh
Bistånd med anledning av översvämning och livsmedelsbrist (vete 38 milj. kr., importstöd 5 milj. kr., bidrag genom enskilda orga nisationer 4 milj. kr.) 14,0 33,0
Bangladesh och Pakistan
Bidrag till luftbro organiserad av UNHCR 3,0
Pakistan
Bistånd med anledning av översvämning (vete
10 milj. kr.. Röda Korset 1 milj. kr.) 11,0
Indien
Importstöd (vete 24 milj. kr.) 25,0 '24,0
Sri Länka
Bistånd för livsmedels- och konstgödselimport 17,0
Indokina
Bidrag till UNICEF (2 milj. kr.), UNHCR (2 milj. kr.),
Röda Korset (1 milj. kr.), flyktinghjälp i Sydvietnam
via Frikyrkan Hjälper (1,5 milj. kr.) 4,5 2,0
PRR
Äteruppbyggnadsbistånd 20,0
DRV
Bidrag till riksinsamlingen för Bach-Mai-sjukhuset 10,6
' Beräknat belopp.
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 22
1973/74 1974/75
Mellersta Östern
Bidrag till Röda Korset för Internationella Röda
Korskommitténs program för krigsdrabbade 1,0
Cypern
Bidrag till Röda Korset för Internationella Röda
Korskommitténs program för krigsdrabbade 0,5
LATINAMERIKA
Chile
Stöd till offer för statskuppen i Chile genom enskilda
organisationer och UNHCR samt i form av stipendier 7,5
Honduras
Bidrag genom Röda Korset och .Pingstmissionen
med anledning av översvämning 0,3
ÖVRIGT 0,5 0,2
SUMMA 180,4 139,3
För budgetåret 1975/76 föreslår SIDA upp till 200 mUj. kr. för katastrofbistånd. De senaste årens utveckling, inte minst den aktuella försörjningssituationen i många av de fattiga u-länderna, motiverar att det på biståndsanslagen finns en reserv av denna storleksordning för icke förutsedda biståndsinsatser. Ett belopp på 110 milj. kr. har beräknats för nya biståndsfonder sora nu diskuteras inora FN. För den händelse dessa medel inte tas i anspråk för någon av dessa fonder bör de vid behov kunna utnyttjas för katastrofändamål.
I linje med riksdagens uttalande (UU 1974: 17, rskr 1974: 383) kommer en del av de medel somi står till förfogande för katastrofbistånd att användas för upphandling av vete. Det finns särskild anledning räkna med ett fortsatt behov av katastrofinsatser för bl. a. Indokina, Sydasien och de torkdrabbade länderna i Afrika. Medel kan också behövas för fortsatta humanitära hjälpinsatser för offren för utvecklingen i ChUe.
Liksom under de närmast föregående budgetåren bör katastrofreserven få utnyttjas med stor flexibilitet. Den bör således inte vara förbehållen åtgärder för att lindra akut nöd orsakad av krigshändelser eller naturkatastrofer, utan bör också kunna utnyttjas sora extra bistånd till länder raed vilka Sverige har uts-ecklingssamarbete när dessa länders försörjning och utveckling hotas av ofömtsedda händelser.
Sedan ett antal år har Sverige aktivt engagerat sig för att öka FN-or-ganens katastrofberedskap. Under senare tid har främst två frågor uppmärksammats. Det gäller för det första FN-systemets roll beträffande internationell beredskap i fråga om livsraedelsförsörjning. Detta var en
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 23
central fråga på världslivsraedelskonferensen. För det andra har Sverige verkat för ett starkare FN-engageraang när det gäller katastrof-förebyggande åtgärder. Sådana åtgärder bör ses som en naturiig del av den långsiktiga utvecklingsplaneringen i alla de länder som ligger i ka-tastrofhotade områden. Det är särskilt angeläget att FN:s katastrofkontor (UNDRO) får resurser att hjälpa enskilda u-länder att skapa en beredskap för katastrofsituationer. FN:s generalförsamling antog hösten 1974 en resolution, som på svenskt initiativ bl. a. innehåller en uppmaning till FN:s generalsekreterare att undersöka möjligheterna att öka UNDRO:s resurser härför. Sverige har ställt i utsikt ett särskilt bidrag till UNDRO för verksamheten.
I en utredning ora det svenska katastrofbiståndet som SIDA har företagit understryks vikten av åtgärder för att förebygga katastrofer och skapa effektiva katastroforganisationer i u-länderna. Detta svarar väl mot de initiativ som Sverige har tagit vid FN:s generalförsamling år 1974 för att stärka UNDRO:s verksamhet. Utredningen diskuterar också SlDA:s roll när det gäller katastrofbiståndets administration. SIDA förordas ha ett nära och omfattande samarbete med enskUda organisationer och myndigheter verksamraa på katastrofhjälpens område. Jag delar denna uppfattning. DärtUI framhåller utredningen att SIDA borde medverka aktivare i beredningen av ärendena i katastrof-gruppen inom utrikesdepartementet. Liksom hittiUs finner jag det angeläget att gruppens sammanträden förbereds i nära samarbete mellan UD och SIDA och att gruppen behåller sin karaktär av forum för informellt samråd inför beslut i katastrofärenden.
Befolkningsfrågor
FN:s befolkningskonferens i Bukarest var den första meUanstatliga konferensen om befolkningsfrågans globala aspekter. Konferensen präglades av samma anda som FN:s extra generalförsamling vilken kort tid dessförinnan konstaterat att grundläggande förändringar i förhållandet mellan u- och i-länder är väsentliga för den ekonomiska och sociala utvecklingen i u-länderna.
Orsaken till u-världens fattigdom skall enligt den aktionsplan som antogs av befolkningskonferensen inte sökas i höga födelsetal. Dessa är i stället en följd av fattigdomen. På sikt kan de sänkas i u-ländema endast genom ekonomiska och sociala förändringar. Den av bl. a. Sverige företrädda ståndpunkten att befolkningsfrågan inte endast rör u-länderna utan hör samraan raed den globala tillgången och fördelningen av jordens resurser vann gehör vid konferensen.
Sverige har varit pådrivande när det gäller att ge familjeplanering en framträdande roll i det internationella utvecklingssamarbetet. Under senare år har Sverige också engagerat sig för att sätta in befolkningsfrågan
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Ulrikesdepartementet 24
i dess större politiska och sociala sammanhang. Erfarenheten har allt klarare visat att en sänkning av födelsetalen sällan kan uppnås isolerat utan måste föregås av en förbättring av människors sociala vUlkor. En förändring av kvinnans situation är härvidlag av särskild betydelse.
Familjeplaneringsbistånd utgör ett viktigt inslag i samarbetet med flera av Sveriges programländer. Det kan även lämnas utanför kretsen av programländer. Förberedelser har t. ex. påbörjats för ett saraarbete med Mexico på sexualundervisningens område. När det gäller insatser i nya mottagarländer är det, som riksdagen har framhållit, väsentligt att beakta att familjeplaneringen är inordnad i en allmän och social omvårdnadspolitik. Denna uppfattning överensstämmer väl med den syn på familjeplaneringens roll i ländernas breda utvecklingssträvanden som kom tUl uttryck i befolkningskonferensens aktionsplan.
Under en följd av år har en gradvis förskjutning ägt rura av det svenska farailjeplaneringsbiståndet till förraån för internationella program. För budgetåret 1975/76 beräknas ungefär två tredjedelar av stödet lämnas via internationeUa organisationer, främst FN:s befolkningsfond (UNFPA) och Internationella familjeplaneringsförbundet (IPPF). Forskning på den mänskliga fortplantningens område stöds genom bidrag till Världshälsovårdsorganisationen (WHO).
Det totala stödet till familjeplaneringsverksarahet uppgår för innevarande budgetår till ca 105 railj. kr. För budgetåret 1975/76 beräknar jag, i linje med SIDA:s förslag, ca 145 milj. kr. för ändamålet.
Det internationella kvinnoåret
FN har proklamerat år 1975 som det internationella kvinnoåret. En världskonferens i FN-regi skall äga rum i Mexico City i sommar. Konferensen skall behandla olika aspekter av kvinnans deltagande i samhällsutvecklingen i både rika ocb fattiga länder.
Från biståndspoUtiska utgångspunkter är det naturligt att Sverige verkar för att konferensen ägnar stor uppmärksamhet åt kvinnans situation i u-länderna och bidrar till att öka möjligheterna för kvinnorna att på lika villkor delta i utvecklingsprocessen. Konferensen bör söka belysa hur politiska, ekonomiska och teknologiska förändringar främjar eller motverkar strävanden till jämställdhet mellan könen och en förändring av traditionella könsroller.
Delegationen för jämställdhet mellan män och kvinnor har i uppgift att samordna och stimulera aktiviteter i Sverige raed anknytning till kvinnoåret. Inora ramen för bidrag tiU FN:s generalsekreterare för verksamhet raed anknytning till strategin för det andra utvecklingsårtiondet har Sverige med 2,2 milj. kr. stött förberedelserna för det internationella kvinnoåret.
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 25
Regionalt samarbete
Vid FN:s extra generalförsamling år 1974 slogs fast att fördjupad och utvidgad regional saraverkan mellan u-länderna stärker deras roll i den internationella ekonomin. Sådan samverkan, som förekommer i olika former, kan bidra till ett minskat ekonomiskt beroende av de rika länderna. Det kan underlätta arbetsfördelning mellan länderna och ge behövligt underlag för kostnadskrävande sarahällsinvesteringar.
Regionalt saraarbete som syftar till att stärka de medverkande u-läii-dernas möjligheter att självständigt utforma en utvecklingspolitik till förmån för folken ligger i linje med det svenska utvecklingssamarbetet. Utifrån denna grundsyn har svenskt bistånd, efter prövning i varje enskilt fall, lämnats tUl olika ändamål under en följd av år.
De bidrag till oUka regionala verksamheter som jag senare kommer att föreslå för budgetåret 1975/76 uppgår till sammanlagt över 50 milj. kr. Mer än hälften av detta belopp avser bidrag till Afrikanska utvecklingsbanken och Afrikanska utvecklingsfonden. Bidrag lämnas vidare till ett projekt på råvaruhandelns område som ingår i de alliansfria staternas handlingsprogram för ekonomiskt saraarbete raellan u-länderna. För bistånd till Östafrikanska gemenskapen beräknar jag 15 milj. kr. Detta bistånd innefattar såväl krediter som personalbistånd. Vidare lämnas stöd till ett forskningsinstitut för utveckling och ekonomisk planering i Dakar samt till en östafrikansk raellanstatlig organisation för gräshopps-bekämpning. Sverige finansierar också regionala konferenser och seminarier på bl. a. befolknings-, utbildnings- och sysselsättningsområdena.
U-landsforskning
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 april 1971 tillkallade dåvarande statsrådet Sven Moberg sakkunniga med uppdrag att utreda frågor rörande inriktning och organisation av forskning med anknytning till u-landsproblem. U-landsforskningsutredningen avlämnade sitt betänkande (SOU 1973: 41) Forskning för utveckling i september 1973. Betänkandet har därefter remissbehandlats.'
1 Följande myndigheter och organisationer har efter remiss yttrat sig över betänkandet: styrelsen för internationell utveckling (SIDA), socialstyrelsen, nämnden för internationella hälso- och socialvårdsärenden, statskontoret, riksrevisionsverket, universitetskanslersämbetet, skolöverstyrelsen, svenska UNESCO-rådet, statens livsmedelsverk, statens naturvårdsverk, svenska FAO-kommittén, kommerskollegium, arbetsmarknadsstyrelsen, statens råd för byggnadsforskning, styrelsen för teknisk utveckling, statens råd för vetenskaplig information och dokumentation, nordiska afrikainstitutet, Latinamerika-institutet, statens medicinska forskningsråd, statens naturvetenskapliga forskningsråd, statens humanistiska forskningsråd, statens råd för samhällsforskning, statens råd för atomforskning, samarbetsnämnden för jordbrukets högskolor, statens veterinärmedicinska anstalt, statens råd för skogs- och jordbruksforskning, statens industriverk, biståndspolitiska utredningen, nationalkommittén för FN:s befolkningskonferens, forskningsrådsutredningen. Svenska röda korset, direktionen för Handelshögskolan i Stockholm, Sveriges exportråd. Vetenskapsakademin, Ingenjörsvetenskapsakademin, Rädda barnens riksförbund, Sveriges industriförbund. Svenska arbetsgivareföreningen.
Prop, 1975:1 Bilaga 5 Litrikesdepartementet 26
U-Iandsforskningsutredningens betänkande rör i huvudsak frågor som har anknytning till utvecklingssamarbetet och till pågående stöd för u-landsforskning. Chefen för utbildningsdepartementet har därför överlåtit åt mig att bereda regeringens ställningstagande till utredningens förslag. Förslagen i det följande har utarbetats i samråd med utbildningsministern.
Utredningen
Utredningen framhåller att utvecklingsforskning täcker ett mycket stort fält och skiljer därför mellan olika typer av forskningsinsatser. Utvecklingsteoretisk forskning analyserar underutveckling och utveckling som samhälleliga förändringsprocesser, raedan kartläggande utvecklingsforskning ger nödvändig kunskap ora t. ex. fysiska, sociala och politiska miljöer i vUka förändringsprocesserna äger rum. Sektoriell utvecklingsforskning slutligen avser konkreta problemområden av betydelse för utvecklingen och försöken att påverka denna i önskad riktning.
Inom alla typer av utvecklingsforskning raåste enligt utredningen vissa principer upprätthållas för att insatserna skall koraraa u-länderna tiU del. Forskningen bör vara problemorienterad, dvs. föranledd av att det finns ett samhällsproblera sora den kan bidra tUl att lösa. Underutveckling är ett saramansatt problem. Det måste därför studeras och angripas genom mång- och tvärvetenskapliga insatser. Utvecklingsforskning bör också vara värderelevant, vUket innebär att den skall syfta till att underutvecklingens tillstånd bryts. En fjärde princip är u-lands-centrering som innebär att u-ltindernas egen roll inom forskningen skall stärkas.
Utredningen belyser i sitt betänkande forskningssituationen i u-länderna. Dessa satsar förhållandevis små resurser på forskning och den forskning som förekommer utgår mera sällan från en självständig identifiering av de egna problemen. Utredningen har vidare funnit att de få u-länder som har en självs.tändig politik på detta område i första hand satsar på tillämpad forskning som snabbt kan bidra till att lösa akuta utvecklingsproblem. Derma undervärdering av grundforskningen medför enligt utredningen en fara för att u-länderna avskär sig från käUorna till vetenskapliga innovationer.
Utredningen avvisar tanken att de stora bristerna i fråga om kapacitet för forskning i u-ländema skulle kurma leda tUl slutsatsen att u-ländema bör avstå från självständiga insatser på detta område. En egen kapacitet
Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska uppfinnar-föreningen, Folkbildningsförbund<!t, Svenska Missionsrådet, Sveriges förenade studentkårer. Svenska FN-förbundet och Centralinstitutet för nordisk asienforskning, Köpenhamn. Flera av remissinstanserna har bifogat yttranden från olika myndigheter, organ och sammanslutningar. Härutöver har ett yttrande inkommit från Sveriges sociologförbund.
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 27
behövs för att länderna skall kunna följa och dra nytta av relevant forskning på annat håll och för att forskning överhuvud taget skall komma till stånd om frågor som gäller den egna speciella situationen. Insatser för att höja forskningskapaciteten behövs därför.
Som ytterligare bakgrund till förslag om ökat svenskt stöd för u-landsforskning redovisar utredningen hur de intemationeUa organisationerna i växande utsträckning stöder och samordnar utvecklingsforskning. De internationella organisationernas viktiga raen hittUls delvis försummade roll som samordnare frarahävs. Tidigare svenskt stöd för utvecklingsforskning och några andra givarländers insatser berörs också i betänkandet.
U-Iandsforskningsutredningen framhåUer att det svenska stödet till utvecklingsforskning bör grundas på en genomtänkt syn på utvecklingsproblemen och inriktas på bestämda utvecklingspolitiska mål. TUlgång på svensk forskningskapacitet och möjligheter till internationell samordning bör också beaktas vid utformningen av insatserna.
Något eller några av följande fera kriterier anser utredningen bör uppfyllas för att ett projekt skall kunna stödjas.
— Området täcks av berörda u-länders utvecklings- och forskningsprioriteringar. Detta gäller särskUt i de fall då forskningsinsatsen skall utföras i berörda u-länder.
— Orarådet är av så grundläggande betydelse i utvecklingsprocessen att en svensk insats bör göras oavsett vad sora redan gjorts eller görs på andra håll.
— Orarådet har svensk forskningskapacitet och erfarenhet.
— Området ryramer viktig, men ännu föga uppmärksararaad, forskning som kräver pionjärinsatser.
— Området har en sådan karaktär att forskningssamarbete mellan Sverige och berörda u-länder underlättas av Sveriges interaationella ställning.
Utredningen anser att huvudansvaret när det gäUer val av områden för forskningsstöd bör faUa på en framtida organisation för utvecklingsforskning. I betänkandet ges dock exempel på områden där man redan nu kan säga att insatser är angelägna. För att förbättra kunskapen om utvecklingsprocessen bör utvecklingsteoretisk forskning liksom fortlöpande kartläggande forskning ges ökat stöd. Den övervägande delen av det svenska stödet för u-landsforskning fömtsätts dock som hittills gå till väl avgränsad forskning inom några viktiga problemonu-åden. Sådana områden är bl. a. fortplantningsforskning, näringsforskning, jordbruksforskning och u-landsinrUctad ekologi, medicin, gmvhantering, skogsforskning samt också regional utveckling och regional planermg. Andra viktiga områden är u-landsanpassad teknologi, utbUdning, kommunikation, resultatvärdering och kunskapsöverföring, folkrörelser, folk-
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 28
lig mobilisering och deltagande i utvecklingsansträngningar samt samspelet inom utveckUngssamarbetet raellan forskning, politik, förvaltning och projektadministration.
Utformningen av alla u-landsforskningsinsatser bör enligt utredningen ta sikte pä:
att höja u-ländernas forskningskapacitet;
att utbilda forskare i u-land;
att så långt möjligt förlägga forskning tUl u-land;
att på ett effektivt sätt sprida, forskningsresultat till främst beslutsfattare i u-land;
att förankra utvecklingsforskr ingen i forskarsamhället.
En viktig del av forskningsbiståndet bör utgöras av stöd tUl utbildning av forskare i u-länder. Denna utbUdning bör knytas till konkret forskningsverksamhet. Utredningen anser att forskarutbildning i i-land bör komraa i fråga endast om inga andra möjligheter föreligger. Utredningen framhåller riskerna för bristande integration med utvecklings-ansträngningarna om UtbUdningen förläggs till en miljö som i väsentliga avseenden skiljer sig från den i vilken forskaren förutsätts arbeta i fortsättningen.
Stödet bör i möjligaste mån gå till sådan forskning som bedrivs i u-land. Utredningen påpekar dock att åtskillig forskning ställer krav på basresurser som u-länderna saknar.
Ansvaret för planering och genomförande av insatser bör, enligt utredningen, i så stor utsträckning som möjligt ligga på forskarna själva. Resultaten bör ges god spridning inte bara tUl forskarkolleger utan också till beslutsfattare och planerare i u-länderna.
Utredningen behandlar i sitt betänkande också organisationen för svenskt stöd för utvecklingsforskning. Utredningen anser inte att någon existerande organisation kan ges ansvaret för ökade svenska insatser på detta område utan föreslår att en nämnd för utvecklingsforskning inrättas.
Nämnden för utvecklingsforskning föreslås ligga under utrikesdepartementet och vara självständigt beslutande och medelsdisponerande. Utredningen föreslår vidare att den skall få elva av regeringen utsedda ledaraöter. Sex av dessa förutsiitts vara forskare med erfarenhet av u-landsforskning och tvär- och mångvetenskaplig saraverkan och fem företrädare för biståndsförvaltningen och det allmänna. För samråd i principfrågor föreslår utredningen att nämnden skall knyta tUl sig en referensgrupp bestående av företrädare för u-länder och internationell utvecklingsforskning.
Nämnden för utvecklingsforslming skall enligt utredningen ha till uppgift att aktivt stödja insatsen inom olika problemonaråden. Den skall också kunna stödja projekt utanför det egna forskningsprograra-raet.
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 29
Utredningen föreslår att näranden får tillgång till ett eget kansli, med en forskare sora leder verksamheten och en administrativ chef. Ett antal — från början minst fem — sektoransvariga forskare bör också knytas till kansliet. I fråga ora kansliets arbete anges särskilt i betänkandet att det bör ha en projektadministrativ enhet och en informationsenhet. Möjligheter skall finnas för nämnden att arvodes-anställa experter för olika uppdrag. Utredningen utgår ifrån att administrativa tjänster till största delen skall kunna köpas från SIDA.
Ansvaret för att genomföra olika insatser bör enligt utredningen i första hand förläggas till existerande forskningsorgan. Detta gäller för forskning både i Sverige och något u-land. Nämnden skall kunna ställa personal till förfogande för forskning i u-land, lämna stöd till forskarutbildning samt finansiera forskning i Sverige och deltagande i internationella insatser på detta område. Nämnden för utvecklingsforskning bör enligt utredningen samarbeta nära med SIDA som liksom hittills förutsätts stödja insatser som krävs för planering och genomförande av biståndsprogram. Närandens uppgifter skulle ha mer långsiktig karaktär. På samma sätt som nämnden härmed blir ett komplement till biståndsförvaltningen skulle den också som specialorgan för utvecklingsforskning bli ett komplement till forskningsrådsorganisationen. Utredningen förutsätter ett nära samarbete raellan nämnden och forskningsråden.
Utredningen föreslår avslutningsvis att 5 % av de totala biståndsanslagen skall avsättas för utvecklingsforskning. För nämndens första verksamhetsår, vilket utredningen förutsåg bli budgetåret 1974/75, föreslogs 100 mUj. kr.
Remissyttranden
Nästan samtiiga remissinstanser sora yttrat sig över u-landsforsknings-utredningens betänkande kommer med positiva omdömen ora den diskussion och analys av begrepp och problem inom u-landsforskningen som utredningen gör. Remissinstanserna delar också i allmänhet utredningens uppfattning om att det finns ett behov av ökat stöd till u-Iands-forskning. LO finner att forskningen har en viktig roll att spela för att underutvecklingens problem skall kunna övervinnas men anser att dess självständiga betydelse inte får överbetonas. Man kan enligt LO inte förvänta sig att en u-landsregim som har en svag allmän utvecklingspolitik skall kunna övervinna underutvecklingens problem med en intelligent forskningspolitik. En viss tvekan inför att fastställa att ett bestämt belopp skall utnyttjas för forskning anmäls också av bl. a. biståndspolitiska utredningen (BPU) och riksrevisionsverket (RRV). SIDA anser att det kan vara en konflikt raellan att låta u-Iändernas önske-raål styra inriktningen av det svenska biståndet och att anslå särskilda raedel för u-landsforskning. Statskontoret, som bl. a. framhåller att
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 30
forskningsinsatsernas betydelse inte kan hänföras till ett enda u-land, anser att forskningsstöd bör utgå också vid sidan av det länderfördelade biståndet. I flera remissvar bl. a. från institutioner som har anknytning till forskning betonas att utbyggnaden av det svenska stödet för u-landsforskning bör ske successivt. Utredningens förslag om att 5 % av biståndsanslagen skaU anslås för utvecklingsforskning tUlstyrks bara av ett fåtal remissinstanser.
I fråga om inriktningen och utformningen av stödet för u-landsforskning betonar de remissinstanser som har yttrat sig ora detta att verksaraheten bör inriktas på att stärka u-ländernas egen roll inom forskningen. SIDA framhåUer att u-länderrias forskningskapacitet måste höjas och att forskningen måste utformas så att u-länderna kan tillgodogöra sig resultaten. Denna uppfattning får odelat stöd i nästan alla remissyttranden. En samverkan mellan svensk forskning och institutioner och forskare i u-land förutsätts saratidigt i flera svar. I detta sammanhang pekar flera forskningsinstitutioner på behovet av utbildning av u-lands-forskare.
Universitetskanslersämbetet (UKÄ) ansluter sig i princip till uppfattningen att u-landsforskningen skall vara u-landscentrerad. Praktiska problem kan dock förhindra att forskning i nuläget lokaliseras till u-länderna. UKÄ anser vidare att u-landsforskning bedriven av svenska forskare eller vid svenska institutioner har stor betydelse också för möjligheterna att internationalisera svensk forskning och undervisning. Forskningsrådsutredningen ger uttryck för en liknande uppfattning när den framhåller att det är ett angeläget mål att också öka i-Iändernas förmåga att utföra relevant forskning inom detta område. Sveriges Exportråd, Sveriges Industriförbund och Svenska arbetsgivareföreningen framhåller att t. ex. anpassning av teknologi till u-landsförhållanden med fördel kan göras till en uppgift för det svenska näringslivet.
I flera remissyttranden från forskningsinstitutioner ges exempel på forskningsuppgifter som är av betydelse för u-länderna. Från samhällsvetenskapligt håll och från forskningsrådsutredningen betonas särskilt att stöd skall kunna utgå också tUl forskning som ifrågasätter rådande principer inom utvecklingssamarbetet och som upplevs sora kontroversiell av något u-land.
Utredningens förslag om att inrätta en fristående nämnd för utvecklingsforskning får stöd av ett amtal remissinstanser sora representerar undervisning och forskning. Det angelägna i att en självständig organisation kommer till stånd framhävs särskilt starkt av bl. a. statens råd för samhällsforskning. Svenska sociologförbundet och statskontoret. Andra remissorgan som framföjrt en uppfattning i organisationsfrågan anser dock att organisationen för svenskt stöd för u-landsforskning bör ha en nära anknytning till SIE»A. SIDA, socialstyrelsen, RRV, skolöverstyrelsen, statens livsmedelsverk, Svenska FAO-kommittén, kom-
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 31
merskollegiuni, statens råd för byggnadsforskning, styrelsen för teknisk utveckling ra. fl. anser att ett nytt organ behövs men att detta bör vara anknutet till biståndsmyndigheten.
Biståndspolitiska utredningen framhåller att den har i uppdrag att se över biståndets administration och att något definitivt beslut om hur stödet tUl u-landsforskning skall vara organiserat inte bör tas förrän denna översyn gjorts.
FN:s och andra internationella organisationers roll som lämplig kanal för och samordnare av stöd för u-landsforskning framhävs särskilt i yttrandena från RRV, Svenska FN-förbundet, UNESCO-rådet, FAO-kommittén, nämnden för internationella hälso- och socialvårdsärenden m.fl.
Föredraganden
U-landsforskningsutredningen har i sitt betänkande (SOU 1973: 41) Forskning för utveckling lagt fram förslag om organisation och inriktning för ökat stöd till u-landsforskning.
F. n. svarar u-länderna endast för ca 1—2 % av världens samlade utgifter för teknisk och naturvetenskaplig forskning. I sitt utvecklingsarbete är u-länderna därför hänvisade till att importera kunskap och teknologi. Detta är för ett u-land förenat med en rad problem och kostnader. Ibland finns inte kunskap att få därför att frågor som är angelägna för u-landet inte intresserat dem sora har kapacitet för forskning och utvecklingsarbete. Den teknik och det kunnande sora finns är för det mesta inte anpassade till produktionsmöjligheterna i u-länderna. I de fall den önskade teknologiska kunskapen existerar är den ofta tillgänglig endast på hårda villkor. Säljaren av teknologi kan t. ex. föreskriva var och tUl vUket pris ett u-landsföretag får köpa sina råvaror och halvfabrikat och i vilken utsträckning företaget som använder teknologin får tillverka för export. I en del faU görs teknologi tUlgänglig bara i samband med utländska investeringar vilket också kan medföra ett ökat beroende för u-landet. U-ländernas svårigheter förstärks av att de saknar kapacitet att tillgodogöra sig också allraänt tillgängliga forskningsresultat.
Det är u-länder som är inriktade på att öka sitt ekonoraiska oberoende sora upplever sitt underläge inora forskningen som mest besvärande. Med de mål, som gäller för svensk biståndspolitik blir det därför en angelägen uppgift att stödja u-ländemas åtgärder för att bygga upp en egen forskningskapacitet och en egen teknologisk bas.
Under de senaste åren har forskning och teknik, bl. a. på initiativ av u-länderna, ägnats ökad uppraärksarahet i den internationella diskussionen ora utveckling och underutveckling. FN:s koraraitté för vetenskap och teknologi för utveckling har särskUt framhållit betydelsen av att u-länderna får egen kapacitet för forskning. I praktiken har
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 32
dock u-länderna ofta svårt att satsa på forskning. Detta beror dels på att de har brist på utbildad personal, dels på att det är svårt att dra knappa budgetmedel från omedelbart produktiva projekt. I flera fall skulle det också vara slöseri med resurser om varje land försökte skaffa sig forskningskapacitet på alla viktiga områden. För resurskrävande forskning av intresse för grupper av u-länder förefaUer raellanstatligt samarbete vara den rimliga lösningen.
Ett annat väsentiigt motiv för svenska insatser inom u-landsforskningen är att de kan öka vår egen förmåga att förstå underutveckling och utveckling och vår roll i sammanhanget. Genom att svenska forskare och institutioner engageras i u-landsforskning ofta i direkt samarbete med forskare från u-länder eller andra i-Iänder underlättas också en internationalisering av svensk utbildning och forskning. Jag vill i detta sararaanhang också framhålla att man vid sidan av den särskUda u-landsforskningen bör eftersträva en sådan allmän vidgning av forskningen på olika områden att den mera än hittiUs beaktar u-Iändemas behov.
U-landsforskningsutredningen framhåller att svenskt stöd för u-landsforskning bör utgå från en genomtänkt syn på undemtvecklingens natur och orsaker och underordnas allmänna mål för utvecklingssamarbetet. Tillgänglig forskningskapacitet och behovet av att samordna forskningen internationellt anges också som fömtsättningar. Jag delar utredningens mening på denna punkt. Den syn på utvecklingsprocessen som präglar hela biståndspolitiken bör också bUda utgångspunkt för insatser på forskningsområdet. Forskningsstödet skall vara inriktat på att uppfylla de allmänna målen för Sveriges utvecklingssamarbete. Av effektivitetsskäl bör också Sveriges insatser på u-landsforskningsområdet så långt som möjligt samordnas med vad som görs av andra länder eller av internationella organisationer. Utifrån dessa allmänna principer vill jag anföra följande om u-landsforskningens inriktning och utformning.
Forskningsbehov som aktualiseras av u-länder som i sin utvecklingspolitik strävar mot ekonomisk och social rättvisa och ökat självbestämmande bör prioriteras. En sjäU'klar förtur har önskemål om forskningssamarbete från programländer. Utredningen ger i betänkandet en rad exempel på områden där forslmingsinsatser kan bidra tUl att underat-veckling hävs. Jag ser inte anledning att göra något generellt uttalande om hur forskningsstödet bör fö;rdelas på olika områden. Tyngdpunkten i forskningsstödet ligger nu på fortplantningsforskning, hälso- och jordbruksforskning. Dessa områden är väsentliga. Samtidigt är det klart att även andra områden kan vara angelägna. De probleminventeringar som diskuterats bl. a. i samband med FN-konferenserna om mUjö, befolkning och livsmedel har visat på forskningsuppgifter som är av intresse både för u- och i-länder. Valet av områden som skaU få forsk-
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 33
ningsstöd bör i betydande mån göras beroende av vilka insatser som efterfrågas direkt av u-länderna. Möjligheterna till internationell samordning genom exempelvis en särskUd grupp som i fråga om jordbmks-forskning bör också spela in vid val av områden. I detta sammanhang vill jag peka på att det nyligen bUdade FN-universitetet kan komma att underlätta samordning av forskning inom olika områden.
Jag delar utredningens uppfattning om att stöd för alla slag av u-landsforskning skall kunna komraa i fråga. Liksora LO finner jag det dock naturligt att tonvikt läggs på forskning ora konkreta problem, som kan ge resultat på relativt kort sikt. Även olika slag av utvecklingsteoretisk forskning och kartläggande forskning bör dock kunna stödjas. Särskilda svenska insatser på dessa områden är också motiverade för att öka vår egen kunskap om och förståelse av u-ländemas situation och behov liksom av Sveriges roll i ett internationellt samarbete.
I fråga om forskningsstödets utforraning bör u-landsforskningsutred-ningens förslag få vägleda den framtida verksamheten. I enlighet med de gmndläggande principerna för det svenska utvecklingssamarbetet bör stödet till u-landsforskning vara starkt u-landscentrerat. Åtgärder sora bidrar till att höja u-ländemas egen forskningskapacitet skall prioriteras. Den forskning sora får stöd skall i så stor utsträckning som möjligt bedrivas vid u-landsinstitutioner och av u-landsforskare. Aktiv u-lands-medverkan i forskningen tjänar det dubbla syftet att utveckla u-landets forskningskapacitet och att bidra till att sprida forskningsresultat i berörda länder.
Kravet att u-landsforskningen skaU vara u-landscentrerad gäller också där svensk forskning engageras. Verksamheten kan exempelvis genomföras i samarbete mellan en svensk institution och en u-lands-institution så att svenska forskare kan hjälpa till med forskarutbildning eller med institutionsuppbyggnad i ett u-land. Principen ora att forskningsstödet skall vara u-landscentrerat innebär i första hand att u-län-deraa själva bör ange de behov av insatser sora finns. Detta hindrar eraellertid inte att det statliga stödet samtidigt främjar en fritt kunskapssökande forskning. Jag finner det sålunda helt naturligt att de forskningsresultat som komraer fram kan vara kontroversiella både vad avser den svenska biståndspolitiken och för enskilda u-länder.
I likhet raed utrednmgen och flera remissinstanser vill jag avslutningsvis understryka att förekorasten av svensk forskningskapacitet inora ett oraråde inte kan vara ett tillräckligt kriterium för att stödja en viss forskningsinsats. Däremot kan naturligtvis tillgången på svenska forskare med intresse för u-landsforskning vara en viktig fömtsättning för forskningsinsatser som av andra skäl bedöms angelägna. Vad gäller frågan ora hur u-landsforskningen skall adrainistreras vill
3 Riksdagen 1975.1 saml. Nr 1. Bilaga 5
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 34
jag erinra om att enligt sina direktiv skall biståndspolitiska utredningen göra en översyn av den svenslia biståndsförvaltningen och avge förslag till eventuella förändringar. Denna översyn bör naturligtvis innefatta frågan om hur stödet till u-landsforskning skall inordnas i utvecklingssamarbetet. Jag är därför inte beredd att föreslå att en fristående organisation för u-landsforskning inrättas. I avvaktan på att biståndspolitiska utredningen slutför sitt arbete avser jag att tillkalla en särskUd beredning för u-landsforskning.
Beredningen för u-landsforskning avses få en rådgivande och initierande ställning i förhållande tUl de instanser som nu beslutar i forskningsärenden dvs. regeringen och SIDA. Den bör avge rekommendationer om omfattning, inriktning och fördelning av det totala svenska stödet för u-landsforskning liksom om enskUda forskningsinsatser. Den skall också på eget initiativ och efter egna utredningar kunna föra fram förslag om forskningsinsatser. Till ledamöter i beredningen avser jag kalla representanter för forskningen och för det allmänna. Beredningen för u-landsforskning bör få ett eget sekretariat. Av administrativa skäl och för att kravet om u-landscentrering av forskningen lättare skall kunna uppfyllas föreslår jag att sekretariatet förläggs tUl SIDA. Jag kommer senare att beräkna medel för två nya tjänster vid SIDA för detta ändamål. I sekretariatet bör vidare firmas en medverkan från utrikesdepartementet. Därmed underlättas strävandena att saraordna det svenska stödet till u-landsforskjiing med vad som sker internationellt.
Beredningen för u-landsforsJtning förutsätts genom sin sammansättning och genom sekretariatet få goda kontakter med den aktiva forskningen och med andra forskningsorgan. Det är särskUt angeläget att de statliga forskningsrådens kompetens att bedöma forskningsprojekt också utnyttjas inom u-landsfojskningen där detta är praktiskt möjligt. Det ankommer på regeringen att närmare utforma principer och anvisningar för beredningens arbete.
Sverige lämnar sedan flera år ett betydande stöd till olika former av u-landsforskning. Utbetalningar av biståndsmedel för forskningsinsatser uppgick sålunda under budgetåret 1973/74 till ca 38 milj. kr. Härtill kommer utgifter på rainst 10 railj. kr. inom ramen för det reguljära samarbetet med programländerna. Under innevarande budgetår beräk nas kostnader för de forskningsinsatser som ligger utanför landprogrammen till drygt 60 railj. kr. Innan jag tar ställning till den saralade rae-delsramen under budgetåret för stöd till u-landsforskning utanför land-programmen finner jag det angeläget att redogöra för inriktning, utformning och planer beträffande pågående insatser på forskningens område.
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 35
Svenskt stöd för u-landsforskning budgetåren 1973/74 och 1974/75 (milj. kr.) (Forskning inom ramen för samarbetet med programländerna upptas inte)
Insats
Utgift
Beräknat
1973/74
1974/75
WHO:S fortplantningsforskning
21,5
25,0
Konsultativa gruppen för jordbruksforskning
7,2
10,0
WHO:s forskning om närings- och hälsofrågor m. m.
5,0
ILO:s världssysselsättningsprogram
2,1
3,0
FN:s forskningsinstitut för social utveckling
(UNRISD)
1,0
1,3
Övrigt
6,1
17,7
varav genom SIDA
4,9
16,3
Smnma
37,9
62,0
En betydande del av Sveriges stöd till u-landsforskning har avsett bidrag till WHO:s forskningsprogram om mänsklig fortplantning. Det svenska stödet till programmet under budgetåren 1971/72—1974/75 uppgick till sammanlagt 85 railj. kr. vilket motsvarade 60 % av de totala kostnadema. För budgetåret 1974/75 har 25 mUj. kr. anvisats. Forskningen bedrivs i huvudsak vid centra i Stockholm, Moskva, New Delhi och Buenos Aires. SärskUda kliniker och projektgmpper bl. a. i u-länder är också knutna till progranunet. Syftet med forskningen är att utveckla preventivmedelsteknik som främst skall lämpa sig för användning i u-ländema. Befolkningskonferensen i Bukarest uttryckte stöd för WHO:s forskning. Mot bakgmnd av att verksamheten riskerar att hämmas av brist på resurser beräknar jag det svenska bidraget tiU WHO för fortplantningsforskning till 30 milj. kr. för budgetåret 1975/76. I syfte att möjliggöra en fortsatt långsUrtig planering förordar jag att en utfästelse lämnas om fortsatt stöd tiU progranunet med ett belopp om lägst 30 milj. kr. per år för budgetåren 1976/77 och 1977/78.
Överiäggningar pågår med WHO ora en utökning av det svenska stödet till att även omfatta forskning om närings- och hälsofrågor, parasitära sjukdomar samt utvecklingen av hälso- och sjukvårdssystem i u-länderna. Dessa insatser kan konuna att kosta sammanlagt ca 5 mUj. kr. per år under en försöksperiod på tre tUl fem år. Jag beräknar ett medelsbehov härför om 5 mUj. kr. för budgetåret 1975/76.
Budgetåret 1974/75 stödjer Sverige med 10 railj. kr. u-landsforskningsinsatser på jordbruksområdet genom den konsultativa gruppen för internationell jordbruksforskning. Denna grupp, som leds av UNDP, Världsbanken och FN:s jordbmksorganisation (FAO) och har 19 medleraraar, samordnar och fördelar bistånd för jordbraksforskning. Medlemsländernas totala bidrag tiU verksamheten uppgår till 34,5 mUj. dollar under år 1974. För budgetåret 1975/76 beräknar jag ett oförändrat medelsbehov på 10 milj. kr. för detta ändaraål.
Sverige har utfäst sig att lämna fmansieUt stöd om sammanlagt
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 36
360 000 kr. tmder en treårsperiod tUl en studie som utförs av Världsbanken om arbetsintensiva metoder vid ardäggningsarbeten. För budgetåret 1975/76 uppgår medelsbehovet för detta ändamål till 120 000 kr.
Sverige har tmder budgetåret 1974/75 bidragit med 3 raUj. kr. tUl den verksamhet som äger nmi inom ramen för FN:s arbetsorganisations (ILO) världssysselsättningsprogram (WEP). WEP omfattar såväl forskningsverksamhet som biståndsinsatser. De svenska bidragen har utnyttjats för forskning avseende SEimbanden mellan sysselsättning och teknologi och meUan sysselsättning och inkomstfördelning. Även ett forskningsprojekt avseende sysselsättning på landsbygden avses få svenskt stöd.
Mot bakgrtmd av u-Iändemas intresse för programmet och ILO:s svårigheter att erhåUa tillräckliga bidrag för finansiering av ovannämnda projekt föreslår jag att det svenska bidraget till WEP höjs tUl 4 milj. kr. för budgetåret 1975/76.
FN:s forskningsinstitut för social utveckling (UNRISD) bedriver forskning om ekonomiska, sociala och andra faktorer i utvecklingsprocessen. För budgetåret 1975/76 beräknas ett oförändrat bidrag om 1,3 milj. kr.
FN:s UtbUdnings- och forskningsinstitut (UNITAR) bedriver forskning inom olika områden av betydelse för FN:s verksamhet, bl. a. om samordning av FN-organens aktiviteter, utflöde av utbildad personal från u-ländema och metoder för tekniskt samarbete. Det svenska bidraget tUl UNITAR var budgetåret 1973/74 300 000 kr. och höjdes budgetåret 1974/75 till 400 000 kr. Dessutom lämnade Sverige under budgetåret 1974/75 ett bidrag om 200 000 kr. av biståndsmedel tUl UNITAR:s kommission för fraratidsforskning. För budgetåret 1975/76 beräknas ett oförändrat bidrag tUl UNITAR:s ordinarie verksamhet om 400 000 kr. Frågan om fortsatt stöd tUl kommissionen för framtids-forskning för budgetåret 197f776 får först prövas av beredningen för u-landsforskning innan slutlig ställning tas.
FN har beslutat att upprätta ett internationeUt universitet, FN-universitetet. Avsikten är att FN-universitetet skall identifiera forskningsbehov och kanalisera resurser för forskning av globalt intresse. Utsikterna förefaller goda att verksamheten i hög grad inriktas på forskning av intresse för u-länderna. IT-universitetet har ännu inte utformat några projekt, varför svenskt stöd till forskning i dess regi inte är aktuellt f. n. Ett bidrag på 1 milj. kr. kommer emeUertid att lämnas tUl universitetets grundfond.
Större delen av det hittUls Jänmade svenska stödet för u-landsforskning har i enlighet med vad jag här har redovisat utgjorts av bidrag till internationella organisationers forskningsprogram. Medel för dessa bidrag har beräknats under anslaget C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram. Ett växande forskningsstöd utanför landprogrammen
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 37
har finansierats från anslaget C 2. BUateralt utvecklingssamarbete. Dessa insatser som beretts av SIDA har avsett bl. a. hälsovård, jordbmk och undervisning. Flera av insatserna har genomförts i samarbete med internationella organisationer. SIDA har dämtöver av raedlen för u-landsinformation läranat forskningsstipendier till sarahällsvetare.
För att underlätta en saralad bedömning komraer medel för allt svenskt stöd för u-landsforskning utanför de bilaterala landprogrammen fr. o. m. budgetåret 1975/76 att anvisas från en särskUd anslagspost under anslaget C 1. Bidrag tiU internationeUa biståndsprogram. Jag föreslår att 75 milj. kr. anvisas för stöd till u-landsforskning budgetåret 1975/76. Drygt 60 milj. kr. av detta belopp avser redan planerade åtaganden. Utrymme finns således också för nya u-landsforskningsinsatser i enlighet med de riktlinjer jag tidigare angett.
Anslagsutveckling, planeringsramar m. m.
För budgetåret 1975/76 förordar jag en total ökning av biståndsanslagen med 760 milj. kr. eller med ca 36 %. De samlade anslagen för internationellt utvecklingssamarbete skuUe därmed uppgå till 2 860 mUj. kr. Härigenom beräknas de totala biståndsanslagen motsvara 1 % av bmttonationalprodukten till marknadspris.
Sverige har under första hälften av 1970-talet procentuellt sett ökat biståndet till u-länderna snabbare än något annat industriland. Sverige kommer också att uppfylla FN-åtagandet att i mitten av 1970-talet betala ut 0,7 % av bmttonationalprodukten tUl marknadspris i bistånd. Endast Sverige, Norge och Nederländerna kan, som jag tidigare har nämnt, väntas uppfylla detta åtagande.
Beräkningen av planeringsramarna för biståndsanslagen har tidigare gjorts med utgångspimkt i riksdagens beslut att anslagen skaU öka i absoluta tal minst lika mycket som under löpande budgetår. Denna planeringsmetod är nu inte längre tUlämplig. Jag förordar därför att planeringsramarna för budgetåren 1976/77 och 1977/78 beräknas tiU 2 950 milj. kr. resp. 3 050 raUj. kr. Härigenom erhålls ett tUlfredsställande underlag för planeringen av utvecklingsbiståndet.
Av de 8 860 mUj. kr. som eidigt förslaget skulle utgöra den samlade planeringsramen för perioden 1975/76—1977/78 beräknas 3 265,0 mUj. kr. disponeras för bidrag tUl internationella biståndsprogram medan 5 367,3 mUj. kr. skulle utgöra planeringsram för det direkta samarbetet med i första hand programländerna.
För förvaltning, utbUdning, rekrytering och information beräknas 73,7 milj. kr. för budgetåret 1975/76, 76,0 raUj. kr. för budgetåret 1976/77 och 78,0 milj. kr. för budgetåret 1977/78.
' Det internationella 0,7 %-målet avser utbetalningar av bistånd tiU skillnad från det svenska 1 %-målet som gäller budgetanslag. Utbetalningarna släpar vanligen efter p. g. a. att de sker i takt med de olika projektens genomförande.
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet
38
Planeringsramar för budgetåren 1975/76—1977/78
Budgetår, milj. kr.
1975/76—
1977/78
1974/75
1975/76
1976/77
1977/78
Summa
Ansla:ä
Förslag
Planeringsramar
Bidrag till internationella
biståndsprogram
750,0
1 050,0
1 090,0
1 125,0
3 265,0
Bilateralt utvecklingssam-
arbete
1 297,8
1 736,3
1 784,0
1 847,0
5 367,3
Förvaltning, utbildning.
rekrytering och infor-
mation m. m.
52,2
73,7
76,0
78,0
227,7
Totalt
2100,0
2 860,0
2950,0
3 050,0
8 860,0
Fördelningen av planeringsramarna på anslag är liksom tidigare år att anse som indikativ. Förskjutningar i den ena eller andra riktningen mellan andelarna för anslagen Bidrag till internationella biståndsprogram och BUateralt utvecklingssamarbete måste näraligen kunna ske för att ta hänsyn till omständigheter som nu inte kan fömtses.
En prognos för bruttonationalproduktens storlek budgetåret 1975/76 är naturligtvis högst osäker. För år 1976 görs överhuvud taget ingen bedömning i finansplanen och beräkningen får därför gmndas på ett schablonantagande för detta år. För att underlätta beräkningen av de totala biståndsanslagen anser jag att de i fortsättningen bör baseras på den BNP-prognos som görs i finansplanen för det kalenderår under vilket förslagen framläggs. Anslagen för internationellt utvecklingssaraarbete för budgetåret 1976/77 kommer således att motsvara 1 % av den bruttonationalprodukt sora beräknas för år 1976.
Regeringen har också erhållit riksdagens berayndigande (prop. 1972: 1, bU. 5 sid. 41, UU 1972: 6, rskr 1972: 135) att göra bUaterala biståndsutfästelser för fem framförliggande budgetår till ett belopp som förutom ingående ointecknad reservation svarar mot högst fyra gånger det bilaterala anslaget för det löpande budgetåret. Detta skulle med utgångspunkt i nuvarande förslag tUl anslag ge regeringen fullmakt att göra bUaterala biståndsutfästelscr om totalt 6 945 mUj. kr. för perioden 1975/76—1979/80.
I anslagen för budgetåret 1975/76 samt i planeringsramarna ingår medel för biståndsutbUdnmgsniimnden (BUN), som har tUl uppgift att leda och samordna bistånds- oclli katastrof utbildning av vämplUctiga och andra som bedöms lämpliga för sådan utbildning. Nämnden inledde sin verksarahet budgetåret 1972/73. Utgiftema för verksamheten har t. o. m. budgetåret 1974/75 bestridits från anslag under fjärde huvudtiteln. Jag anser efter samråd med chefen för försvarsdepartementet och med hänvisning till den samhörighet som råder mellan nämndens arbetsuppgifter och biståndsverksamheten att ansvaret för nämndens verksamhet fr. o. m. budgetåret 1975/76 bör överföras tiU utrikesdeparte-
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 39
mentet. Detta iimebär inte någon ändring i vad avser de värnpliktigas krigsplacering eller i fråga ora ansvaret för den författning som reglerar bistånds- och katastrofutbildningen. Verksamheten bör finansieras över ett nytt anslag C 5. Biståndsutbildningsnämnden. Kostnaderna för biståndsutbildningsnämnden beräknas för budgetåret 1975/76 till ca 5,9 milj. kr.
SIDA anför i årets anslagsframställning att den nuvarande anslagsuppdelningen inom biståndet inte är ändamålsenlig. Styrelsen föreslår därför att alla medel till biståndsverksarahet uppförs under ett biståndsanslag, som sedan delas upp i anslagsposter så att raedelsanvändningen raera konsekvent än hittills fördelas på olika ändaraål.
Den nuvarande uppdelningen av biståndsmedlen motsvarar inte entydigt inriktningen av biståndsverksamheten på olika ändamål. Anslags-mässigt delas biståndet in i verksamhet som har internationell organisation som huvudman och sådan där Sverige mera direkt är med och beslutar om den slutliga användningen av biståndsraedlen. 1 stort gäller nu att bidrag till mellanstatliga organisationer förs upp under anslaget för bidrag till internationella biståndsprogram medan direkt bistånd och samarbete med interaationella organisationer ora särskilda projekt redovisas under anslaget för det bilaterala utvecklingssaraarbetet. Ansvaret för att bereda ärenden rörande bidrag till de internationella organisationerna faller på UD medan SIDA svarar för beredningen av det bilaterala biståndet och samarbete raed internationella organisationer i fräga ora särskilda projekt, s. k. multibiprojekt. Det nuvarande sättet att presentera biståndsverksamheten under olika anslag ger viktig information om biståndets inriktning. Det är också en fördel att verksamhet som administreras på olika sätt redovisas under olika anslag. Att denna huvudprincip tUlämpas får inte hindra att beredningen av enskilda insatser sker på ett sådant sätt att tUlgänglig sakkunskap både inom UD och SIDA tas tillvara. För att ett enhetligt svenskt uppträdande gentemot de internationella organisationerna skall kunna garanteras är ett samarbete meUan UD och SIDA i beredningen av raultibiprojekten angeläget.
Den nuvarande anslagsuppdelningen av biståndsmedlen fyller således vissa väsentliga syften. En allsidig prövning av frågan om en förändring av anslagsindelningen bör emellertid kuima göras när biståndspolitiska utredningen har avslutat sitt arbete. I det följande kommer jag enbart att föreslå mindre ändringar av anslagsindelningen. Viss del av kostnaderna för biståndskontoren vid vissa ambassader i mottagariänderna kommer fr. o. m. budgetåret 1975/76 att föras från anslaget C 2. Bilateralt utvecklingssamarbete tUl anslaget C 4. Styrelsen för internationell utveckling. Vidare föreslår jag att medel för svenskt stöd för u-landsforskning utanför de bilaterala landprogrammen skaU redovisas inom en anslagspost på anslaget C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram.
Prop, 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 40
C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram
1973/74 Utgift 408 029 791 Reservation 521 465 741
1974/75 Anslag 750 000 000 1975/76 Förslag 1 050 000 000
Sverige kanaliserar f. n. drygt 35 % av biståndsanslagen genom multilaterala organisationer. Detta speglar, som jag framhöll i prop. 1974: 1, bil. 5 (s. 24-25), vår positiva inställning till multUateralt bistånd. Den svenska andelen av medlemsstaternas bidrag tUl organisationerna är också betydande — t. ex. 11 % inom UNDP, nästan 18 % inom UNICEF och 4 % inom IDA. De svenska åtagandena inom de olika institutionerna utgår från en värdering av i vilken utsträckning verksamheten överensstämmer med de gmndläggande målen för den svenska biståndspolitiken. Hänsyn tas iiven till andra länders beredvUlighet att öka sina bidrag till organisationerna enligt principen att det bör finnas en rimlig balans mellan de olika givarländernas insatser. I dagens läge är biståndsbehoven osedvanligt stora och angelägna, samtidigt som flera i-länder visat en återhållsam attityd tiU ökning av sina multUaterala bidrag. Under dessa förhållanden fiims det skäl att i mindre utsträckning än tidigare göra de svenska bidragen avhängiga av andra länders bidrag. Sverige bör således vara berett att öka sin andel av bidragen tUl de organisationer sora främjar mål sora ligger i linje med den svenska biståndspolitiken. Beträffande bidragsgivning till organisationer som i mindre utsträckning främjar dylika mål är en mer avvaktande håUning motiverad.
Flertalet internationella organisationer budgeterar sin verksamhet i amerikanska dollar. Minskningen av dollarns värde i förhållande tUl flertalet andra valutor har ofta inneburit att en nominellt oförändrad bidragsnivå har tvingat fram en begränsning av verksamheten. Samtidigt har den internationella inflationen medfört att bidragen har urholkats. Möjligheten har därmed minskat för de multilaterala biståndsorganen att möta de mest drabbade u-ländernas ökade biståndsbehov. Som jag tidigare anfört förefaller det idag inte sannolikt att den särskilda fonden inom FN till förmån för de mest drabbade u-länderaa kommer tUl stånd som en betydande kanal för multUateralt bistånd. De medel, som har beräknats för särskUda fonder under detta anslag bör, om så bedöms lämpligt, i så fall utnyttjas för att på annat sätt stödja de hårdast drabbade u-länderna.
FN:s utvecklingsprogram (UNDP)
UNDP:s verksamhet syftar till att genom tekniskt bistånd och förinvesteringsverksamhet påskynda de fattiga ländemas utveckling. Biståndsinsatserna finansieras gemensamt av UNDP och vederbörande mottagarland och genomförs av mottagarlandet under medverkan fram-
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Ulrikesdepartementet 41
för allt av FN:s fackorgan och andra institutioner inom FN-systemet. UNDP:s resurser utgörs av frivUliga bidrag från FN-medlemraarna. Dessa bidrag anmäls vid åriiga bidragskonferenser.
Det reformprogram för UNDP:s verksamhet sora antogs år 1970 har som hörnstenar en femårig programperiod, landprogrammering med direkt anknytning tUl raottagarländernas utvecklingsplanering, decentralisering av prograrameringsarbetet till fältet och omorganisation av UNDP-sekretariatet. Inom ramen för den första programperioden (1972—76) har UNDP:s styrelse nu godkänt ett drygt hundratal land-program.
Även om reformprogrammet hittills har varit framgångsrikt är ytterligare åtgärder påkallade för att genomföra projekten snabbare och förbättra expertrekryteringen. De allvarligaste bristerna ligger hos de verkställande organen, dvs. främst FN:s fackorgan. Sverige har i ett flertal fackorgan tagit initiativ för att UNDP-projekten skall genomföras snabbare och effektivare.
Efter drygt två års förhandlingar beslöt UNDP-styrelsen i januari 1974 att för nästa programperiod (1977—81) lägga ökad tonvikt på stödet tUl de fattigare u-länderna. Huvudkriterierna för fördelningen skall vara bruttonationalprodukt per invånare samt befolkningens storlek. De länder som för en utvecklingspolitik inriktad på ekonomisk och social utjämning skall vidare erhålla extra resurser.
För verksamhetsåret 1974 uppgick medlemsländernas sammanlagda UNDP-bidrag tUl drygt 360 mUj. dollar, eller ca 1,6 miljarder kr. Härav svarade Sverige, som är programrads näst största bidragsgivare, för 175 milj. kr., eller omkring 11 %. Det svenska bidraget är uppdelat på dels ett ordinarie bidrag om 160 milj. kr., dels ett bidrag om 15 milj. kr. till programmet för de minst utvecklade ländema. De fem nordiska län derna, som tiUsammans är programmets största bidragsgivare, svarade under år 1974 för nära en fjärdedel av bidragen till UNDP.
För år 1975 räknar UNDP-sekretariatet med bidrag om ca 410 mUj. doUar, en ökning med omkring 13 % från föregående år. UNDP:s finansieUa planering under programperioden 1972—76 bygger på förutsättningen att bidragen årligen skall öka med minst 9,6 %. Detta mål har vissa år inte kunnat nås. Från u-ländernas sida kräver man därför att särskilt de länder som har halkat efter i bidragsgivningen skall öka sina bidrag raed minst 15 % om året. Frågan om UNDP:s finansiella långtidsplanering för nästa programperiod (1977—81) kommer i år att diskuteras i UNDP-styrelsen.
De snabba prisstegringarna under senare år innebär att UNDP-bi-ståndets reala värde urholkas. Inom de givna finansiella ramarna för programperioden 1972—76 kommer mottagariänderna härigenom att tvingas senarelägga eUer helt avstå från projekt som i princip har godkänts, såvida inte medlemsländerna genom väsentligt ökade bidrag kan
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 42
vidga den totala ramen för den aktuella planeringsperioden. Det är angeläget att FN:s roll i det globala biståndssamarbetet inte minskar. Den planerade biståndsvolymen, särskilt i de u-Iänder som har drabbats hårdast av den ekonomiska krisen, bör därför uppnås. UNDP-chefen har vädjat till FN:s medlemsländer om stöd härför. Riksdagen har tidigare godkänt en ökning av det ordinarie UNDP-bidraget från 160 milj. kr. år 1974 till 180 milj. kr. år 1975. Av skäl som nu har anförts finner jag det motiverat att ytterligare höja det svenska bidraget för verksamhetsåret 1975 tm 200 milj. kr.
För att redan under innevarande programperiod öka biständsflödet till de minst utvecklade u-länderna beslöt UNDP-styrelsen i januari 1973 att särskUda åtgärder till ett belopp av minst 35 milj. dollar skall genomföras för dessa länder under åren 1973—76. Ett antal länder, däribland Sverige, har anmält extra bidrag för detta ändamål. Sverige har hittills bidragit med sammanlagt ca 30 raUj. kr. I enlighet med en av riksdagen godkänd utfästelse beräknar jag för år 1975 (budgetåret 1975/76) ytterligare ett bidrag om 15 mUj. kr. Finansieringen av de av UNDP-styrelsen beslutade särskUda åtgärderna för de minst utvecklade länderna under innevarande programperiod torde därmed vara sdkerstäUd.
Under år 1974 har UNDP-styrelsen, bl. a. på svenskt initiativ, beslutat att ge bistånd tUl befrielserörelserna i södra Afrika. Beslutet innebär att UNDP:s reguljära resurser skall kunna utnyttjas för sådana insatser. Medlemsländerna har också uppmanats att ge extra bidrag tUl UNDP för ändamålet.
För att underlätta för UNEiP att påbörja biståndsverksamheten till förraån för befrielserörelserna i södra Afrika ställdes för budgetåret 1974/75 ett särskilt svenskt bidrag i utsikt för sådana insatser på detta område som UNDP:s styrelse kunde korama att besluta. UNDP:s bistånd tUl befrielserörelserna har hittills varit syimerligen begränsat. Frågan om utbetalning av det särskilda svenska bidraget har därför ännu inte aktualiserats.
Från svensk sida kommer raan att verka för att UNDP påskyndar denna verksamhet. Om programmets resurser visar sig otillräckliga för insatser som kan genomföras under budgetåret 1975/76 bör ett särskilt svenskt bidrag kunna läranas. Utrymme härför har beretts under anslagsposten Övriga multUaterala bidrag.
FN:s kapitalutvecklingsfond är underställd UNDP:s styrelse. Syftet med fonden har varit att finansiera investeringsprojekt i u-ländema på förmånliga viUkor eller på gåvobasis. Fonden har hittUls endast erhållit begränsade resurser, huvudsakligen i icke-konvertibel valuta.
Hösten 1973 beslöt FN:s generalförsamling att ändra kapitalfondens inriktning. Fonden skall i fortsättningen inriktas på insatser främst i de minst utvecklade u-länderna och i dessa länder på sådana insatser som
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 43
direkt kommer folkflertalet till del. Fonden avses vidare finansiera projekt av sådan karaktär att de normalt inte koraraer i fråga för bistånd från andra multUaterala finansieringskällor. Generalförsamlingen betonade särskilt behovet av att stödja landsbygdsutveckling och småindustri. Som första i-land anmälde Nederländerna för år 1974 ett bidrag tUl fonden om 4,5 mUj. dollar. För år 1975 har hittUls lämnats utfästelser om ca 3 milj. doUar. Fömtom Nederländerna har nu även Danmark och Norge anmält bidrag tiU fonden. Jag finner det motiverat att Sverige under år 1975 (budgetåret 1975/76) bidrar med 10 milj. kr. till denna fond.
Totalt beräknar jag för budgetåret 1975/76 225 mUj. kr. under denna anslagspost, varav 200 milj. kr. utgörs av det ordinarie bidraget till UNDP. Jag förordar att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att lämna utfästelser om ordinarie bidrag på 215 milj. kr. för verksamhetsåret 1976 (budgetåret 1976/77) och 230 raUj. kr. för verksamhetsåret 1977 (budgetåret 1977/78).
FN:s barnfond (UNICEF)
UNICEF:s verksamhet är främst inriktad på långsiktiga utvecklings-prograra för bam och raödrar i u-länder. Ett viktigt inslag i fondens arbete är sjukdomsbekämpning och hälsovård. I ökande utsträckning har fonden kommit att genomföra insatser för utbUdning och förbättrad näringsstandard. UNICEF har vidare en väsentiig uppgift som förmedlare av katastrofbistånd.
UNICEF:s verksarahet finansieras huvudsakligen genora frivUliga bidrag från raedlerasregeringar. Det totala bidragsflödet uppgick år 1973 till 87 railj. dollar, dvs. nära 400 raUj. kr. Medlemsregeringar svarade för drygt 70 % av UNICEF:s inkomster och nationalkommittéer och andra privata bidragsgivare för återstoden. Sveriges bidrag år 1973 utgjorde ca 18 % av de statliga bidragen. I absoluta tal var Sverige med ett bidrag på 45 milj. kr. den näst största bidragsgivaren efter Förenta staterna. UNICEF:s första bidragskonferens ägde rum hösten 1974. Resultatet av bidragskonferensen blev en 10-procentig ökning av regeringsbidragen. Deima ökning är inte tUlräcklig för att uppnå bidragsmålet på 100 milj. dollar för år 1975.
FN:s ekonomiska och sociala råd (ECOSOC) har fäst det internationella samfundets uppmärksarahet på den svåra situationen för barnen i de hårdast drabbade länderna. Rådet har uppmanat i-länder och andra potentiella bidragsgivare att stärka FN:s möjligheter att bistå barnen i dessa länder.
UNICEF :s styrelse beslöt våren 1974 att genomföra insatser tUl förmån för barn och mödrar i de krigshärjade områdena i Indokina. Fonden har vid utformningen av programmet sökt fördela stödet med hänsyn tUl saratliga parters behov. UNICEF har vänt sig till medlerasrege-
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Uilrikesdepartementet 44
ringarna med en vädjan om särskilda bidrag för ändamålet. Sverige har tidigare bidragit med 2 milj. kr. till programmet. Fondens styrelse har vidare beslutat att genomföra ett program till förraån för folken i områden i södra Afrika som nyligen har uppnått självständighet eller fortfarande är under kolonialt styre. För dessa program har UNICEF vädjat om särskilda bidrag.
I enlighet med riksdagens beslut har utfästelser gjorts om svenska bidrag under verksamhetsåren 1975 och 1976 (budgetåren 1975/76 ocb 1976/77) på 55 milj. kr. vartdera året. Med hänsyn till de ökade hjälpbehov som föranletts av den ekonoraiska krisen och tUl att UNICEF har administrativ kapacitet som överstiger de nuvarande finansiella resurserna förordar jag att regeringen begär riksdagens bemyndigande att höja bidraget för verksamhetsåret 1975 (budgetåret 1975/76) tUl 65 milj. kr. Jag inbegriper i detta belopp också medel till UNICEF:s insatser i Indokina och i södra Afrika.
Jag förordar vidare att regeringen inhämtar riksdagens berayndigande att för vart och ett av verksarahetsåren 1976 och 1977 (budgetåren 1976/77 och 1977/78) utfästa bidrag på 65 milj. kr.
Internationella utvecklingsfonden (IDA)
Under verksamhetsåret 1973/74 ingick Världsbanken/ID A avtal om utlåning till u-ländema på sammanlagt ca 4 railjarder dollar. Härav svarade IDA för ca 1,1 miljarder dollar. De totala utbetalningarna uppgick under samma tid tiU ca 2,1 miljarder doUar, medan nettoutlåningen, dvs. utbetalningar minus räntor och amorteringar, endast motsvarade 1,1 railjarder doUar. Av detta belopp avsåg 0,7 miljarder dollar nettoutlåning från IDA.
IDA:s utlåning sker på synneriigen förmånliga villkor — lånen har cn löptid på 50 år, varav de 10 första är amorteringsfria, och löper utan ränta bortsett från en administrationsavgift på 3/4 %. Merparten av IDA-krediterna går tUl u-länder med en bruttonationalprodukt som understiger 120 dollar per invånare och år. Under koramande femårsperiod torde dessa länders andel av utiåningen ytteriigare öka. Ökad uppmärksamhet har ägnats en förbättring av de fattigare befolkningsgruppernas situation.
Överenskommelsen om en fjärde påfyllnad av IDA:s resurser innebar att de deltagande regeringarna åtog sig att föreslå sina lagstiftande församlingar nya bidrag till IDA på totalt 4 500 milj. dollar under åren 1974/75—1976/77. Bidragen skaU inbetalas i nationella valutor enligt de växelkurser som gällde den 27 september 1973. Det svenska bidraget uppgår till 252 102 000 kr. för vart och ett av de tre budgetåren. Över-enskonmielsen, som avsågs träda i kraft före halvårsskiftet 1974, bar ännu inte ratificerats av Förenta staterna, vilket är en förutsättning för att den skall bli gUtig. För att möjliggöra IDA:s fortsatta verksamhet
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 45
har regeringen, med stöd av riksdagens berayndigande, utbetalat det svenska bidraget för budgetåret 1974/75 under den fjärde påfyllnaden, trots att överenskoramelsen inte hade trätt i kraft. Även en rad andra länder har gjort liknande förhandsinbetalningar. Totalt har härigenom 800 milj. dollar hittills ställts tUI IDA:s förfogande under budgetåret 1974/75.
Regeringen bör ha raöjlighet att utbetala bidraget också för budgetåret 1975/76, även ora den nämnda överenskommelsen inte träder i kraft. Jag förordar att regeringen hos riksdagen begär ett sådant bemyndigande, som liksom under innevarande budgetår får utnyttjas om så bedöms lämpligt med hänsyn till bl. a. andra bidragsgivares inställning och tiU IDA:s olika engagemang. Medelsbehovet för IDA uppgår därmed tUl 252 102 000 kr. för budgetåret 1975/76.
Världsbanksgruppens verksamhet har under senare år tilldragit sig ökad uppmärksarahet. Bl. a. har frågan om bankgmppens utiåningspoli-tik fått förnyad aktualitet genom de diskussioner som har ägt rum under Världsbankens och Asiatiska utvecklingsbankens ledning om saraordning av bistånd till Saigon-regimen i Sydvietnam. Från bl. a. svensk och övriga nordiska länders sida har stark kritik riktats mot ett eventuellt engagemang av världsbanksgruppen till förmån för Saigon-regimen och utnyttjande av IDA-medel för ändamålet. Något beslut i världsbanksgruppen om sådant bistånd har hittUls inte fattats.
Regionala utvecklingsbanker
Afrikanska utvecklingsbanken (ADB). Medlemskap i ADB är begränsat tUl afrUcanska länder. Bankens tecknade kapital uppgår f. n. till 440 milj. dollar. Enligt bankens stadga skall hälften av detta kapital inbetalas, vilket kan förutses ske tUl fullo först under år 1977.
De kapitalresurser som nu är tillgängliga har nästan helt utnyttjats för finansiering av utvecklingsprojekt i medierasländerna. För att banken skaU kunna fullfölja sin planerade verksamhet krävs att ytterligare ca 200 raUj. dollar kan mobUiseras under de närmaste två åren.
Jag anmälde i prop. 1974: 1 bilaga 5 att svenskt finansiellt stöd tUl ADB kunde aktualiseras under innevarande budgetår. Vissa, medel för detta ändamål beräknades för budgetåret 1974/75 under anslagsposten Övriga multilaterala bidrag. Förhandlingar med banken resulterade i november 1974 i ett avtal om en svensk kredit på 25 milj. kr. Krediten, sora läranas på IDA-villkor, skall utbetalas raed 12,5 railj. kr. under vartdera av budgetåren 1974/75 och 1975/76. Medelsbehovet för ADB uppgår således tiU 12,5 milj. kr. för budgetåret 1975/76.
Afrikanska utvecklingsfonden (ADF). Det svenska bidraget till ADF uppgår för bidragsperioden 1973/74—1975/76 tUl ca 25 milj. kr., varav den sista inbetalningen på ca 5 milj. kr. belastar anslaget för budgetåret 1974/75.
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 46
Fondens stadga har förutom av ADB hittills ratificerats av fjorton bidragsgivande länder, representerande sammanlagda bidrag på ca 100 milj. dollar. Utiåningen uppgick vid slutet av år 1974 till ca 40 milj. dollar. ADF:s utiåning, som sker på IDA-villkor, har särskUt inriktats på de länder i Afrika som har drabbats av torka. Den har framför allt avsett projekt inom jordbruks- cch transportsektorerna.
Mer än hälften av de länder som av FN definierats som hårdast drabbade av den ekonomiska krisen återfinns i Afrika. Deras behov av finansiella resurser på förmånliga, villkor har ökat kraftigt. Mot bakgrund härav beslutades vid ADF:s årsmöte att förhandlingar skulle inledas om att öka bidragsvolymen redan under innevarande verksamhetsperiod. Flera av fondens nuvarande bidragsgivare har ställt sig positiva till att öka bidragen till ADF. Även länder som nu står utanför fonden har uttryckt intresse för medverkan.
De afrikanska statemas allmänna uppslutning kring verksamheten, röstfördelningen i fonden — där jämvikt råder raellan bidragsgivare och låntagare — och verksamhetens allmänna inriktning har utgjort grund för ett aktivt svenskt stöd för fonden. ADF:s verksamhet har kommit igång snabbt och dess kapacitet överstiger tUlgängliga finansiella resurser. Mot bakgrtmd härav bör det finnas möjlighet för Sverige att i förhandlingarna om ökning av fondens resurser öka det svenska bidraget tUl ADF redan under innevarande bidragsperiod. Jag har för ett dylikt bidrag tiU ADF beräknat 20 milj. kr. för budgetåret 1975/76.
Det samlade raedelsbehovet för regionala utvecklingsbanker uppgår därmed till 32,5 milj. kr. för budgetåret 1975/76.
Internationellt livsmedelsbistånd
Sveriges utfästelser till Internationella livsmedelsprogrammet (WFP) uppgår i enlighet med riksdagens bemyndigande tUI 43 mUj. kr. årligen under budgetåren 1974/75—1976/77. Bidraget utgår till två tredjedelar i form av svenska livsmedelsprodukter.
Härutöver har under budgetåren 1973/74 och 1974/75 lämnats extra bidrag om 5 milj. kr. för proteinberikning av de svenska vetemjölsleveranser, som utgör det svenska bidraget inora ramen för 1971 års konvention om livsmedelshjälp (FAC) och som kanaliseras genom WFP. Med tanke på WFP:s positiva erfarenheter av proteinberikning föreslår jag att ca 5 milj. kr. anslås för detta ändaraål även för budgetåret 1975/76. Det totala raedelsbehovet för det ordinarie bidraget tUl WFP beräknar jag således till 48 raUj. kr. för budgetåret 1975/76.
Som jag tidigare redovisat förklarade den svenska regeringen vid världslivsmedelskonferensen att man avsåg föreslå riksdagen att skapa ett särskilt katastroflager av livsmedel i Sverige.
Mot bakgmnd härav förordar jag att regeringen begär riksdagens bemyndigande att ställa upp till 40 000 ton svenskt vete tUl förfogande år-
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 47
ligen under tre år för katastrof ändamål. Detta lager bör förutom vete även kunna inbegripa vissa mindre kvantiteter av andra livsmedel. Med tanke på konferensens rekommendationer att givarländer och mtoltilate-rala biståndsorgan i ökad utsträckning utarbetar program för att öka proteintillförseln till u-länderna anser jag det angeläget att leveranserna av vete ur detta katastroflager kan proteinberikas.
För uppläggning av detta katastroflager och för att täcka lagrings-och fraktkostnader fömtser jag ett medelsbehov ora 50 railj. kr. for budgetåret 1975/76.
Sveriges bidrag inom ramen för 1971 års konvention om livsmedelshjälp (FAC) har uppgått till 35 000 ton vete per år under perioden 1971/72—1974/75. Sverige har dessutom åtagit sig att täcka frakt- och administrationskostnaderna för dessa leveranser som enligt särskUt avtal kanaliseras genora WFP.
Internationella förhandlingar om en förlängning av FAC, som nu gäller till utgången av budgetåret 1974/75, har inletts. Om dessa förhandlingar ger positivt resultat bör Sverige biträda förlängningen med utfästelse om ytterligare ett bidrag om 35 000 ton att kanaliseras via WFP. Oavsett utgången av förhandlingarna vill jag emellertid med tanke på behoven av mer långsiktiga utfästelser om livsmedelsbistånd förorda att regeringen begär riksdagens bemyndigande att under treårsperioden 1975/76—1977/78 till WFP utfästa att 35 000 ton vete årligen ställs till förfogande.
Ett sådant svenskt åtagande beräknas tillsammans med kostnader för frakt och eventuell förraalning av vetet raotsvara ett raedelsbehov av 38,5 milj. kr. för budgetåret 1975/76.
Det samlade medelsbehovet för internationellt livsraedelsbistånd beräknas därraed öka raed 51,5 railj. kr. tUl 136,5 railj. kr. för budgetåret 1975/76. Skulle kostnaderna komma att överstiga det för inköp av angivna kvantiteter vete beräknade beloppet kan ytterligare medel disponeras från katastrofreserven under detta anslag.
Övriga organisationer m. m.
FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) har tUl uppgift att ge internationellt skydd åt flyktingar, medverka tUl frivillig repatriermg samt underlätta flyktingars bosättning och integrering i asyllandet. Kommissarien samarbetar med regeringar och frivilliga organisationer. Programmet, som finansieras med frivilliga bidrag, beräknas för verksamhetsåret 1975 omfatta över 12 milj. dollar. En kraftig ökning av kostnaderna för det reguljära programmet inträffade under år 1974 framför allt beroende på den stora ströramen av flyktingar från Chile.
Utöver de ordinarie uppgiftema har UNHCR vid upprepade tillfällen fått i uppgift att svara för ledningen av större katastrofoperationer inom FN-systemets ram. F.n. samordnar UNHCR FN-hjälpen tiU flykting-
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 48
arna på Cypern. Därutöver har flyktingkommissarien i sararåd med FN:s generalsekreterare inlett ett omfattande program för att bistå flyktingar och hemlösa i de ixigshärjade länderna i Indokina. Sverige har bidragit med 2 raUj. kr. tiU detta prograra.
Dessa särskilda hjälpaktioner har under senare år korarait att bli ett nästan permanent inslag i UNHCR:s verksamhet och har i en del fall sträckt sig över flera år. Sverige har utöver sitt ordinarie årliga bidrag regelbundet ställt betydande belopp till förfogande för UNHCR:s särskUda aktioner. Mot denna bakgrund finner jag det befogat att inom ramen för Sveriges årliga bidrag också inryraraa ett belopp för UNHCR :s särskUda verksamhet.
Sverige lämnar treåriga utfäiitelser tUl UNHCR. Enligt riksdagens bemyndigande uppgår dessa tiU ca 6,4 milj. kr. för verksamhetsåret 1975 (budgetåret 1974/75) samt 6,9 resp. 7,5 milj. kr. för verksamhetsåren 1976 och 1977. I enlighet med väd jag nyss har anfört om UNHCR:s särskilda aktioner och med tanke på den effektivitet som organisationen visat i sin verksamhet tiU förraån för flyktingar och hemlösa förordar jag att regeringen begär riksdagens bemyndigande att höja utfästelsen för verksamhetsåret 1976 (budgetåret 1975/76) till 12,0 mUj. kr. Jag inbegriper i detta belopp de ytterligare bidrag som kan bli aktuella bl. a. för UNHCR: s Indokina-program.
Jag förordar vidare att regermgen begär riksdagens bemyndigande att höja utfästelsen för verksamhetsåret 1977 (budgetåret 1976/77) till 12,5 milj. kr. samt att avge utfästelse för verksamhetsåret 1978 (budgetåret 1977/78) om 13,0 milj. kr.
FN:s hjälpprogram för PaJestinaflyktingar (UNRWA) inriktas på livsmedelshjälp, hälsovård och utbUdning. Utbildningsprogrammet svarar för den största delen av utgiftema. För verksarahetsåret 1974 beräknas det totala programmet ha uppgått tUl ca 85 railj. dollar. Sveriges bidrag till UNRWA uppgår för samma verksamhetsår till 18,5 mUj. kr., vilket innebär ca 5 % av det totala programmet.
Under flera års tid har UNRWA haft finansiella svårigheter. Ett kraftigt budgetunderskott för år 1974 kunde undvikas tack vare stora extra bidrag från framför allt EG och i viss mån Förenta staterna. Sverige lämnade ett extra bidrag på ca 1,5 milj. kr. Det torde bli mycket svårt att på motsvarande sätt täcka det stora budgetunderskott som väntas uppstå år 1975. Sverige har mot denna bakgrund raed förbehåll fÖr riksdagens godkännande utfäst ett förhöjt svenskt bidrag på 20 raUj. kr. för verksamhetsåret 1975 (budgetåret 1975/76). Jag förordar att regeringen begär att riksdagen godkänner denna utfästelse. Därutöver bör ett extra bidrag kunna lämnas ora situationen skuUe påkalla detta. Medel härför har beräknats under anslagsposten Övriga multilaterala bidrag.
FN:s befolkningsfond (UNFPA) finansierar FN-systemets biståndsverksamhet på befolkningsområdet. Merparten av biståndsprojekten
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 49
verkställs av FN:s fackorgan. Mindre än hälften av verksamheten avser familjeplaneringsprojekt. Betydande resurser anslås till utbUdning, folkräkningar och demografisk forskning. En stor del av fondens resurser utnyttjas fortfarande för att täcka administrationskostnader i andra internationella organisationer för program på befolkningsområdet. Verksamheten bygger på friviUiga bidrag från FN:s medlemsländer. Under år 1974 uppgick dessa bidrag tUl sanunanlagt ca 54 milj. dollar eller omkring 245 mUj. kr. Sveriges bidrag var 20 rnilj. kr., vilket motsvarade ca 8 % av de totala bidragen.
Fonden har numera inordnats under UNDPis styrelse. Medlemsländerna har härigenora erhållit ett tillfredsställande inflytande över fondens verksarahet. På sikt bör det vara raöjligt att också få till stånd en saraordning av biståndet på befolkningsorarådet raed annat FN-bistånd. UNDP:s styrelse har hittills godkänt femton i princip femåriga över-enskoraraelser om fondinsatser i olika mottagarländer, däribland Pakistan, Indien, Bangladesh och Indonesien. I avvaktan på bl. a. styrelsens behandling av riktlinjerna för den fortsatta fördelningen av fondens resurser har styrelsen år 1974 för de senaste fem programmen endast godkänt utgifterna för en inledande tvåårsperiod. Sverige avser att i UNDP:s styrelse aktivt verka för en fortgående effektivisering av UNFPA:s verksamhet.
Fondens finansiella planering bygger på rullande fyraårsplaner. Den nu aktuella planen — avseende åren 1974—77 — pekar på en fortsatt snabb expansion av fondens verksamhet. Med tanke på att denna plan avspeglar önskemål från u-ländemas sida om ökat multUateralt bistånd på befolkningsområdet, och på den betydelsefulla roll som FN-systemet och UNFPA har tUldelats i befolkningskonferensens handlingsplan, finner jag det motiverat att såsom SIDA föreslår öka det svenska bidraget för verksamhetsåret 1975 (budgetåret 1975/76) från 20 tUl 25 milj. kr.
Jag förordar vidare,att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att, om den fortsatta utvecklingen motiverar det, lämna utfästelse om bidrag på 25 mUj. kr. för vartdera av verksarahetsåren 1976 och 1977 (budgetåren 1976/77 och 1977/78).
Sveriges stöd till u-ländernas exportfrämjande verksamhet kanaliseras huvudsakligen via UNCTAD/GATT:s Internationella handelscentrum (ITC). Sverige är den största enskUda bidragsgivaren och svarar ensam för ca 30 % av ITC:s saralade resurser. Av det svenska bidraget är en del avsedd för projekt av global eller regional karaktär. För budgetåret 1975/76 beräknar jag för sådana insatser ett bidrag på 7 mijj. kr. Härutöver sker samarbete med ITC inom ramen för landprogrammen för det direkta svenska utvecklingssamarbetet.
Genom beslut av 1974 års riksdag har ett särskUt organ inrättats med uppgift att främja import till Sverige från u-ländema. Detta organ, som
4 Riksdagen 1975.1 saml. Nr 1. Bilaga 5
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Uilrikesdepartementet 50
benämns Importkontoret för u-landsprodukter (IKU), beräknas inleda sin verksamhet i början av år 1975. Budgetåret 1974/75 har 700 000 kr. anslagUs för detta ändamål. För budgetåret 1975/76 beräknar jag efter samråd med chefen för handelsdepartementet medelsbehovet till 1 010 000 kr.
De senaste årens katastrofer i u-ländema har visat ett ökande behov av att medel fmns disponibla för omedelbara insatser. Medel för detta ändamål har därför regelbimdet och i ökande omfattning anslagits både för bilaterala och multilaterala insatser. Under budgetåret 1974/75 uppgår anslaget för multilateralt katastrofbistånd tUl 30 mUj. kr. För budgetåret 1975/76 räknar jag med ett sammanlagt medelsbehov om 50 raUj. kr. Sora jag tidigare hair berört i anslutning till de principiella rikUinjerna för det svenska agerandet på katastrofområdet kan det bli aktuellt att fortsätta stödja åtgärder i syfte att förebygga katastrofer i u-länderna och höja deras katastrofberedskap. Bidrag tUl FN:s katastrofkontor (UNDRO) och andra internationella och regionala program i detta syfte kan vid behov lämnas av medel som anslagits för katastrofändamål.
Medelsbehovet för denna anslagspost, dvs. bidragen tUl UNHCR, UNRWA, UNFPA, ITC, IKU samt multilateralt katastrofbistånd, uppgår tiU 115,0 mUj. kr.
U-landsforskning
Jag har tidigare utvecklat min principieUa syn på u-landsforskningens inriktning och utformning. I enlighet med vad jag då anförde beräknar jag ett medelsbehov om 75 milj. kr. för u-landsforskning under budgetåret 1975/76.
Övriga multilaterala bidrag
Jag har tidigare redogjort för de olika beslut som fattades under förra året om nya biståndsfonder, dvs. FN:s särskilda fond för de av den ekonomiska krisen hårdast drabbade u-ländema, samt världslivsmedels-konferensens principbeslut att upprätta en jordbruksutvecklingsfond. Det är i dagens läge svårt att bedöma både om dessa fonder kommer till stånd och i vUka former de i så fall komraer att bedriva sin verksamhet. Om någon av dessa fonder får ett så brett stöd att den synes kunna bli en betydande kanal för multUateralt bistånd bör även Sverige bidra till verksamheten. Jag har för detta ändamål beräknat 110 milj. kr. för budgetåret 1975/76.
Liksom under tidigare budgetår kan ytterligare multilaterala bidrag aktualiseras imder budgetåret 1975/76. Sålunda kan bidrag koraraa i fråga tUl UNDP för särskilda insatser för befrielserörelser. Som jag tidigare har framhållit kan vidan; ett extra bidrag till UNRWA komma ifråga om det visar sig befogat på gmnd av organisationens finansiella
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 51
svårigheter. I likhet med tidigare år kan ett extra bidrag om 4,5 milj. kr. komma att utbetalas för verksamhet raed anknytning till FN:s strategi för det andra utvecklingsårtiondet och till aktionsprogramraet från FN:s sjätte extra generalförsaralmg. Av det bidrag sora länmas budgetåret 1974/75 utnyttjas en avsevärd del tUl förberedelser för det internationella kvinnoåret. Bidraget för budgetåret 1975/76 bör kunna omfatta stöd tUl UNCTAD:s generalsekreterare för uppföljning av det tidigare nämnda handlingsprogrammet och förberedelser inför den fjärde världskonferensen om handel och utvecklmg. Ett eventuellt bidrag tiU FN:s enhet för ekonomisk och social information (CESI) bör även rymmas inom denna allmänna ram. Fortsatta bidrag kan konuna att utgå via FK till det projekt för regionalt samarbete mellan u-länder som Sverige har stött under budgetåren 1973/74 och 1974/75. För sådana ändamål som
Bidrag till internationella biståndsprogram budgetåren 1972/73—1975/76 (milj. kr.)
1972/73
1973/74
1974/75
1975/76
Anslag
Anslag
Anslag
Förslag
UNDP
128,0
157,4
175,0
225,0
UNICEF
40,0
50,0
65,0
IDA
177,7
177,7
274,8
252.1¶Regionala utvecklingsbanker
—
7,4
5,0
32,5
Internationellt livsmedelsbistånd
51,0
56,0
85,0
136,5
övriga organisationer m. m."
36,4
80,4
115,0
U-landsforskning'
75,0
övriga multilaterala bidrag
22,8
65,3
79,8
148,9
455,9
550,0
750,0
1050,0
' Bidragen till övriga organisationer m. m. beräknades under anslagsposten övriga multilaterala bidrag t. o. m. budgetåret 1974/75.
■ Bidragen till U-landsforskning beräknades under anslagsposten övriga multilaterala bidrag resp. anslaget C 2. Bilateralt utvecklingssamarbete t. o. m. budgetåret 1974/75.
jag nu har gett exempel på bör 38 888 000 kr. stå till förfogande. TUl-sammans med andra redovisade medelsbehov beräknar jag anslagsposten övriga multUaterala bidrag till sammanlagt 148 888 000 kr.
Under hänvisning tUl det anförda hemstäUer jag att regeringen föreslår riksdagen att
1. godkänna de av mig i det föregående angivna riktlinjema för multUateralt utvecklingssamarbete,
2. medge att regeringen lämnar utfästelser om bidrag tUl FN:s utvecklingsprogram (UNDP), FN:s barnfond (UNICEF), FN:s flyktingkonunissarie (UNHCR) och FN:s befolkningsfond (UNFPA) samt utfästelse om svenskt livsmedelsbistånd i form av vete tUl IntemationeUa livsmedelsprogrammet (WFP) för budgetåren 1976/77 och 1977/78, i enlighet med vad jag har förordat i det föregående,
3. medge att regeringen, om så bedöms lämpligt i enlighet med
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 52
vad jag angivit i dei: föregående, utbetalar det andra svenska bidraget tUl InternEitioneUa utvecklingsfonden (IDA) under den fjärde påfyllnaden vid fömtsedd tidptmkt, även om överenskommelsen härom då inte skulle ha trätt i kraft,
4. medge att regeringen lämnar utfästelser om svenskt bidrag till VärldshälsovårdsorgEinisationens (WHO) forskningsprogram om mänsklig fortplantning för budgetåren 1976/77 och 1977/ 78, i enlighet med vad jag förordat i det föregående,
5. till Bidrag till internationella biståndsprogram för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 1 050 000 000 kr.
C 2. Bilateralt utvecklingssamsirbete
1973/74 Utgift 848 652 440 Reservation 788 509 447
1974/75 Anslag 1297 778 000 1975/76 Förslag 1 736 331 000
SIDA
SIDA utgår från att det totala biståndsanslaget tmder budgetåret 1975/76 konmier att motsvara 1% av bmttonationalprodukten. Detta skulle enligt styrelsen innebära ett totalt biståndsanslag på 3 000 railj. kr. SIDA har inte gjort någon anslagsuppdelning av detta belopp.
Som nya programländer föreslår SIDA Lesotho, Swaziland och Sri Länka. Styrelsen förbereder ett vidare utvecklingssamarbete med Gui-nea-Bissau och räknar med att ett biståndsengagemang i Angola och Mogambique kan komma ifråga när dessa länder uppnår politiskt oberoende. Styrelsen anger vidare att den avser att utarbeta analyser som underlag för ställningstagande till ett svenskt engagemang i Sudan och Pakistan. Med avseende på Indokina anför SIDA att undersökningar pågår beträffande biståndet till Provisoriska Revolutionära Regeringen (PRR) i Sydvietnam och till Laos. SIDA erinrar om riksdagens upprepade uttalanden om försiktighet vid utvidgningen av antalet länder samt understryker att bistånd tUl ytterligare länder kräver personalförstärkning utöver vad som begärts.
Med hänvisning till berörda u-länders ekonomiska läge och skuldsituation förordar SIDA att kreditemas andel av det svenska dkekta biståndet fortsätter att minska i:ill förmån för gåvobiståndet. Styrelsen föreslår att alla programländer utom Cuba, Indien, Tunisien och Zambia får allt sitt bistånd från Sverige som gåva.
SIDA konstaterar att förseningar i leveranserna av varubistånd under budgetåret 1973/74 medfört att en åtagandevolym på 204 milj.kr. kommit att svara mot faktiska utbetalningar på endast 62 mUj. kr. För budgetåret 1974/75 beräknas en vsrubiståndsvolym på ca 250 raUj. kr. Ett varabistånd under 1975/76 som enligt SIDA skulle motsvara samma an-
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 53
del av det totala biståndet skuUe innebära en volyra på 300 railj. kr. Enligt styrelsen kommer varubistånd frärast att ingå i biståndet till Bangladesh, Cuba, Demokratiska Republiken Vietnam (DRV), Indien, PRR, Sri Länka och Zambia. Därtill förutses fortsatt varubistånd inom ramen för katastrofbiståndet.
SIDA anför att det för biståndsmedel sker en betydande upphandling av svenska varor sora inte inräknas i vambiståndet, och räknar med att denna upphandling komraer att fortsätta att öka. Med hänvisning härtill anser SIDA det mindre nödvändigt med ett särskilt mål för den del av upphandlingen som är formellt förhandsbestärad till uppköp i Sverige.
SIDA föreslår att upp till 200 milj. kr. avsäUs för katastrofbistånd. Dessa medel bör utnyttjas med stor flexibilitet och användas för såväl räddningsaktioner och återuppbyggnadsarbete som katastrofförebyggande insatser.
Föredraganden
Anslaget tUl bilateralt utvecklingssamarbete som enligt mitt förslag ökar från 1 298 raUj. kr. budgetåret 1974/75 till 1 736 railj. kr. för budgetåret 1975/76 ger utrymme för en väsentlig utbyggnad av verksamheten. Sedan medel har beräknats för tidigare planerat samarbete med enskilda länder och befrielserörelser samt för katastrofreserv och sedvanliga övriga ändaraål återstår betydande belopp. En del därav föreslås användas för att öka raraarna för flertalet programländer. Därutöver finns utrymme för ökat bistånd även till andra länder.
Frågan om långsiktigt utvecklingssamarbete med nya länder har prövats mot bakgmnd av de riktlinjer för länderfördelningen av det direkta biståndet som riksdagen fastställt. Utvecklingssamarbete bör således sökas med fattiga länder som arbetar för ekonomiskt oberoende och som själva för en aktiv utvecklingspolitik inriktad på ekonomisk och social rättvisa. Mot denna bakgrund föreslår jag att Guinea-Bissau blir programland. Det tidigare biståndet till befrielserörelsen PAIGC övergår därmed till ett långsiktigt samarbete inom en vidgad finansiell ram. Likaså beräknas för Mosambique en betydlig ökning av biståndet i förhållande tiU det tidigare lämnade stödet till befrielserörelsen FRELIMO. En ökad medelsram beräknas för samarbetet raed PRR. Vidare föreslår jag ett vidgat utvecklingssaraarbete med Sri Länka som bör bli programland.
Mer än 70 % av det direkta biståndet tUl enskilda länder går tmder innevarande budgetår tUl de fattigaste u-ländema. Den föreslagna fördelningen av biståndet kommer att medföra en ytterligare kraftig förskjutning tUl förmån för denna ländergmpp. För budgetåret 1975/76 kan andelen sålunda beräknas bli minst 80 %.
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utirikesdepartementet
54
Varubistånd
Med vambistånd avses gåvobistånd som genom regeringens beslut är förhandsbestämt till upphandling i Sverige. Det ingår som en del av det långsiktiga utvecklingssamarbetet raed enskUda länder och befrielserörelser. I vambiståndet imäknas även katastrofbistånd i form av svenska livsmedel och andra svensktilherkade produkter. För att ge en rättvisande bUd av upphandling under biståndsanslagen som är bunden tdl Sverige inkluderas även svenska bidrag in natura till internationella livsmedelsprogram.
Budgetåret 1972/73 uppgick avtalade leveranser av varubistånd tUl ca 130 mUj. kr. och budgetåret; 1973/74 tUl ca 265 milj. kr. För bud-
Bilateralt bistånd budgetåren 1974/7;! och 1975/76 Fördelning på mottagarländer och andra ändamål
Land
Beräknat
Planeringsram
medelsbehov
1975/76'
1974/75
rnilj. kr. %
milj. kr.
%
Bangladesh
85= 6,5
5,8
Botswana
30 2,3
2,3
Cuba
45 3,5
3,5
Demokratiska Republiken
Vietnam
170 13,1
13,0
Etiopien
40 3,1
2,9
Guinea-Bissau
22= 1,7
2,3
Indien
200= 15,4
13,2
Kenya
60 4,6
3,7
Sri Länka
28= 2,2
2,0
Tanzania
185= 14,2
14,4
Tunisien
40 3,1
2,3
Zambia
45 3,5
3,2
övriga länder
88 6,8
11,2
Befrielserörelser och flyktingar
30= 2,3
1.7
Biståndskontor
13 1,0
12*
0,7
Katastrofer m. m.
100 7,7
9,7
Övrigt»
117 9,0
8,1
1298 100,0
1736
100,0
' Dessa belopp för de enskilda lémdema kan, beroende på medelstillgång, extraordinära händelser etc, ändras i de årliga överläggningarna om samarbetsavtal. Medel som kan utnyttjas för ökning av planeringsramarna fiims upptagna under posten Katastrofer m. m. Beloppet för budgetåret 1975/76 under posten Övriga länder är en preliminär beräicning.
= Beloppen innefattar de extra bidrag som beslutades i maj 1974 med anledning av FN:s vädjan om stöd till de hårdast drabbade u-ländema.
» Bistånd till FRELIMO på 15 n-Jlj. kr. ingår i detta belopp, medan biståndet till Mogambique från budgetåret 1975/76 upptas under posten övriga länder.
' Kostnaden för tio tjänster vid biståndskontoren upptas på anslaget C 4. Styrelsen för internationell utveckling (SIDA).
» Denna post avser främst bidrag till enskilda organisationer och internationella familjeplaneringsorganisationer samt till regionala projekt. Dessutom omfattar posten kostnader för stipendiat- och kursverksamhet samt biträdande experter.
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 55
getåret 1974/75 tar planeringen sikte på ca 330 milj. kr. SIDA räknar i sin anslagsframställning med att komraa upp i 250 railj. kr. i bilateralt vambistånd vartill koraraer naturabidrag till interaationella livsmedelsprogram.
Tidigare bilateralt vambistånd bestod främst av konstgödsel och papper. Under de senaste åren har vamsortimentet kommit att vidgas till att omfatta även rapsolja, pappersmassa, sjukhusutmstning, läromedel, stål och diverse verkstadsprodukter. En betydande del av katastrofbiståndet läranas nuraera i form av svenskt vete.
Planeringen av varabiståndet inom det bilaterala utvecklingssaraarbetet bör även fortsättningsvis ske i enUghet med riksdagens uttalande år 1973 (UU 1973: 3, rskr 1973:139) innebärande att mottagariandet ges möjlighet att inom en överenskonunen finansiell ram fritt välja svenska varor.
För budgetåret 1975/76 förordar jag en vambiståndsvolym på ca 500 mUj. kr.
AFRIKA Tunisien
De svenska åtagandena för budgetåret 1973/74 uppgick till 35 milj. kr. och utbetalningarna till 54 milj. kr. För innevarande budgetår har avtal tecknats om 40 milj. kr., varav en tredjedel i form av krediter. Planeringsramen för budgetåret 1975/76 beräknas tUl 40 milj. kr.
Mot bakgmnd av bl. a. Tunisiens snabba ekonomiska tillväxt sora underlättats av höjda priser på landets exportråvaror petroleum, fosfat och olivolja, konstaterar SIDA att det kan visa sig önskvärt att infoga biståndet i ett bredare svensk-tunisiskt samarbete, som innefattar dels visst bistånd — inora vilket kimskapsöverföring torde koraraa att spela en särskilt stor roll — dels kulturutbyte, institutionssamarbete, handel m. m. Den av SIDA förespråkade utvecklingen bör bli föremål för diskussioner med den tunisiska regeringen.
Det svenska biståndet till Tunisien har under budgetåret avsett fortsatt stöd till landsbygdsutveckling, utbildning, industri och utbyggnad av landets infrastruktur.
I samarbete med FAO lämnas stöd tUl en rad olUca projekt och prograra: skogsplantering, markvård, integrerad landsbygdsutveckling i olivodlingsområden, boskapsuppfödning, bevattningsrådgivning samt kreditgivning till småbönder. På jordbmksorarådet planeras direkt bistånd till ett regionalt landsbygdsutvecklingsprogram i nordvästra Tunisien.
Det tunisiska utbildningsväsendet stöds med bidrag genom ILO tUl en yrkesskola för kvinnor samt genom personalbistånd till en skola för telekommunikation. Dessa båda insatser beräknas kunna avslutas under innevarande budgetår. Under budgetåret 1973/74 inleddes ett samarbete
Prop. 1975: 1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 56
avseende uppförandet av två lärarhögskolor och tre tekniska gymnasier. Ett nytt skolfartyg kommer att levereras tUl den svenskstödda fiskeskolan i Kelibia. Genom bidrag till ILO bekostas expertis på sysselsättningsstatistik och regional planering för det tunisiska planeringsministeriet och arbetsmarknadsmyndigheten.
Sedan budgetåret 1967/68 stöds en tunisisk utvecklingsbank med svenska utvecklingskrediter. Totalt kommer 60 milj. kr. att ha ställts tUl förfogande när det löpande avtalet upphör vid utgången av budgetåret 1975/76. Medlen har frärast gått tUl turistnäring och industriutveckling.
En utbyggnad av landets vattenförsörjning finansieras i samarbete med Världsbanken. Sveriges andel utgör sararaanlagt 44,5 milj. kr. Tunisien har begärt fortsatt bilateralt stöd till dricksvattenprogram på landsbygden och till avloppsutbyggnad i vissa städer. Den tunisiska bostadssektorn stöds bl. a. genom bistånd tUl ett bostadsprogram för lägre inkomsttagare. Under budgetåret 1973/74 inleddes upprensning av den starkt förorenade Tunis-sjön med hjälp av svensk expertis och utmstning.
Guinea-Bissau
Befrielserörelsen PAIGC i Guinea-Bissau mottog under budgetåren 1969/70—1973/74 sammanlagt drygt 30 milj. kr. i svenskt bistånd. Innevarande budgetår utgör åtagandena 22 mUj. kr. Samarbetet mellan Sverige och befrielserörelsen har eft(;r hand fått formen av reguljärt utvecklingssamarbete. Vid årligen återkoraraande gemensamma överläggningar har man kommit överens om hur den finansiella ramen för saraarbetet skulle utnyttjas i rörelsens civila verksamhet. Det svenska biståndet har huvudsakligen bestått av varor till de sjukstugor, skolor och s. k. folkaffärer som PAIGC byggde upp inom de befriade områdena.
PAIGC har nu slutfört befrielsekampen och blivit statsbärande parti i den nya självständiga staten Guiinea-Bissau. Partiet har förklarat att utvecklingsansträngningarna även i fortsättningen i första hand skall inriktas på att höja levnadsstandarden för folket på landsbygden.
Det är naturligt att Sverige nu utvidgar sitt stöd till Guinea-Bissau för att bidra till en konsolidering och utveckling av det samhälle som PAIGC under befrielsekampen började bygga. Jag föreslår därför att Guinea-Bissau blir programland för svenskt bistånd och beräknar för budgetåret 1975/76 en finansiell ram om 40 mUj. kr. för samarbetet.
Etiopien
Budgetåret 1973/74 utbetalades 38 milj. kr. i svenskt bistånd tUl Etiopien, varav 6 milj. kr. avsåg utbetalningar under tidigare ingångna kreditavtal. Planeringsramen för innevarande budgetår är 40 milj. kr. Katastrofbistånd för totalt 8,7 milj. kr. under budgetåret 1973/74 och 4,3 milj. kr. under innevarande budgetår har därtill lämnats med anledning
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 57
av torkan och hungersnöden i landet. Planeringsramen för budgetåret 1975/76 har beräknats tUl 50 milj. kr. Den senaste utvecklingen i Etiopien gör fömtsättningama för ett utvecklingssamarbete av denna omfattning osäkra.
SIDA framhåller svårigheterna att mer i detalj fastställa utvecklingssamarbetets utformning under budgetåret 1975/76 och de båda följande budgetåren på grund av den politiska och ekonomiska situationen i landet. Den fjärde femårsplanen, vUken skulle ha gällt från juli 1974 har blivit försenad. Flera av de projekt i vilka Sverige har engagerats kommer troligen att fördröjas. De etiopiska myndigheterna kan också komma att företa omprioriteringar som påverkar saraarbetets villkor och innehåll.
Liksom tidigare koncentreras det svenska biståndet under innevarande budgetår till insatser på hälsovårdens, utbildningens och landsbygdsutvecklingens områden. Det svenska personalbiståndet uppgår f. n. till ca 100 personer.
Samarbetet avseende hälsovård omfattar bl. a. stöd tUl ett institut för näringsfrågor (ENI) samt till hälsocentraler i några landsbygdsoraråden. ENI bedriver forskning och upplysningsverksamhet rörande kosthåll och näringsfrågor, samt tillverkar och säljer proteinrik barnmat. En stor del av institutets produktion av barnmat levereras nu tUl de torkdrabbade onu-ådena. Sveriges samlade stöd till ENI uppgår hittills till 24 milj. kr.
Det svenska stödet till skolbyggnadsprogrammet ESBU har för andra året i rad förlängts med ytterligare ett år efter det första femårsav-talets utgång i juni 1973. Vid utgången av budgetåret 1974/75 beräknas ca 7 500 klassrum ha uppförts, vartill kommer ett antal hälsostatio-ner samt sädesförråd i de svältdrabbade områdena. Den totala kostnaden för programmet uppgår för svensk del tUl ca 80 milj. kr. I saraband med de politiska omvälvningar som inträffade i landet under år 1974 minskade ESBU:s verksamhet i omfattning.
Stödet fortsätter till den enhet inora jordbruksministeriet, EPID, sora är ansvarig bl. a. för de integrerade jordbruksprojekten på den etiopiska landsbygden. Genom EPID har huvuddelen av det svenska katastrofbiståndet kanaliserats: utsädesdistribution, vägbyggen och förstärkning av transportorganisationen. Stödet fortsätter likaledes till det regionala landsbygdsprojektet CADU i Chilaloprovinsen. När gäUande avtal om EPID och CADU utlöper i juli 1975 kommer Sveriges sammanlagda bidrag tUl de båda projekten att vara ca 75 milj. kr.
EPID och CADU-projekten har under år 1974 bedömts av en internationell expertgrupp, vari ingick två medlemmar tillsatta av det etiopiska jordbruksrainisteriet. Trots en bitvis allvarlig kritik raot vissa delar av de båda projektens verksamhetsfält förordar gruppen en fortsättning av verksamheten. Denna anses bl. a. ha bidragit tUl förbättrade in-
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 58
komster för stora grupper av befolkningen. Därtill har den gett vägledning för framtida utformning av utvecklingsverksamhet på den etiopiska landsbygden. SIDA utreder nu fömtsättningama för fortsatt stöd till den integrerade landsbygdsutvecklingen i Etiopien.
Kenya
De svenska åtagandena för budgetåret 1973/74 uppgick till 60 mUj. kr. och utbetalningarna till 74 milj. kr., varav ca 37 milj. kr. hänförde sig till åtaganden under tidigare budgetår. För innevarande budgetår har avtal ingåtts om 60 milj. kr. Planeringsramen för budgetåret 1975/76 beräknas till 65 milj. kr.
Den kenyanska regeringen h£ir förklarat att den i det fortsatta utvecklingssamarbetet med Sverige önskar ge ökad tyngd åt insatser för utveckling av landsbygden. Vattenförsörjning väntas under en femårsperiod ta i anspråk ca 110 milj. kr. Tidigare inlett saraarbete på en rad andra områden fortsätter, däribland bekämpning av mul- och klövsjuka, integrerad landsbygdsutveckling i Migori, elektrifiering på landsbygden samt utveckling av småindustri i västra Kenya. Den gemensamma nordiska insatsen på kooperationsområdet som administreras av den danska biståndsmyndigheten kommer att fortsätta. Under år 1974 har avtalats om en insats för att ui)prätta ett medicinskt utbUdningsinstitut i Nairobi. Insatsen beräknas kosta 12 milj. kr. under fyra år. Vidare har avtal träffats om stöd som beräknas tUl ca 33 mUj. kr. till utbyggnad av hälsovården på landsbygden under den närmaste fyraårsperioden. Stöd planeras till bl. a. en nyinrättad statiig bank för kooperationen samt ett omfattande program för förbättring av vägar på landsbygden.
På utbUdningsorarådet läggs tonvikten i biståndet numera på yrkesinriktad utbildning i tekniska ämnen, där ett par större insatser nyligen avtalats. Stödet till sekreteramtbildning fortsätter. En av de första svenska biståndsinsatserna i Kenya avsåg upprättandet av en högskola i Nairobi för utbildning av sekundärskolelärare i natiurvetenskapliga ämnen samt slöjdlärare. Skolans administration har övertagits av Kenya och Sverige bidrar nu endast med lärare till skolan. Ärligen utexaminerar skolan nu 150 lärare. Totalt har den svenska insatsen uppgått till drygt 50 milj. kr. i investerings- och driftkostnader.
Tidigare har importstöd inte lämnats tUl Kenya. För innevarande budgetår har avtalats att 10 mUj. kr. av årsramen får användas för import till jordbmket och landsbygdens utveckling. Inför budgetåret 1975/76 kan importstöd i form av varabistånd komma att aktualiseras.
Personjilinslaget i det svenska biståndet består under innevarande budgetår av närraare 90 personer, varav ett tiotal är fredskårsdeltagare.
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 59
Tanzania
De svenska åtagandena för budgetåret 1973/74 uppgick till 120 milj. kr. och utbetalningarna tiU 132,4 milj. kr. För innevarande budgetår har avtal tecknats om 145 mUj. kr. för det reguljära utvecklingsbiståndet. Härutöver har som tidigare nämnts 40 milj. kr. lämnats som särskilt bidrag för att fraansiera en del av Tanzanias kraftigt ökade livsmedelsimport. Detta bidrag motiverades av den svåra ekonomiska situation som uppstått genom de internationella prishöjningama på ett flertal viktiga importvaror i kombination med brist på livsmedel tUl följd av torkan i landet under hösten 1973. Ett ytterligare bidrag i form av 15 000 ton svenskt vete beslutades i december 1974.
Genomförandet av Tanzanias utveckUngsplaner försvåras allvarligt av akut brist på finansieUa resurser. Med anledning härav beräknas en höjning av planeringsramen till 250 milj. kr. för nästa budgetår.
Under budgetåret 1975/76 förfaller den första araorteringen under vattenkrediten från år 1965. Det belopp sora skulle återbetalas komraer att avskrivas.
Tyngdpunkten i det svenska biståndet till Tanzania koraraer även fortsättningsvis att ligga på insatser för landsbygdens utveckling i enlighet med de prioriteringar som görs av den tanzaniska regeringen. Insatserna för landsbygdens vattenförsörjning och för skogssektorns utveckling fortsätter. Det sammanlagda finansiella bidraget till vattenförsörj-ningsprogramraet uppgår hittiUs tUl 186 mUj. kr., vartiU kommer kostnader för ett stort antal kontraktsanställda och fredskårsdeltagare. HittUls har över 1,3 mUjoner människor fått tillgång tUl dricksvatten genom programmet. Sverige stöder verksamhet inom skogssektorn sora omfattar plantering, utbildning, forskning och informationsverksamhet. En utvidgning planeras. På sikt avses insatsen skapa fömtsättningar för ett mer produktivt utnyttjande av Tanzanias skogstillgångar.
Som ett led i ansträngningama att säkra en jämnare tillgång på livsmedel har den tanzaniska regeringen beslutat påskynda sitt program för förbättrad spannmålslagring. Detta kan föranleda nya svenska insatser på området. Stödet till den tanzaniska banken för krediter till projekt på landsbygden väntas bli förlängt. Den gemensamma nordiska insatsen för jordbmksutbildning i Mbeya och ett program för artificiell insemination fortsätter.
Utbyggnaden av hälsovården på landsbygden, särskilt uppförandet av hälsocentraler, får fortsatt svenskt bistånd. Sedan hösten 1974 raedverkar Sverige i ett livsmedelscentmm och i en landsomfattande kampanj för bättre kosthållning. Fortsatt bistånd i betydande omfattning lämnas också till vuxenutbildning och utbUdning i tekniska ämnen. Sverige beräknas bidra med ytterligare 41 milj. kr. till alfabetiseringskampanjen i landet.
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 60
Under år 1974 har avtal ingåtts om förlängning av stödet till ett kraftverksbygge i Kidatu, som kommer att bli den största energikällan i Tanzania.
Under våren 1975 beräknas avtal ingås om fortsatt stöd tUl Tanzania Investment Bank sora ger krediter frärast till raindre industrier. Direkt finansiellt importstöd som lämnas sedan år 1972 fortsätter liksom det genom ITC kanaliserade stödet till Tanzanias exportansträngningar. Bistånd planeras till en nyligen inrättad bostadsbank avsedd att finansiera lågkostnadsbostäder.
Under innevarande budgetår omfattar personalbiståndet ca 150 personer, varav knappt hälften är fi-edskårsdellagare. Drygt en tredjedel av dessa arbetar inom vattenförsörjningsprogrammet. Som ett nytt inslag i personalbiståndet har nyligen kvalificerade svenska experter ställts till regionala planeringsorgans förfogande för att bl. a. medverka i arbetet på långtidsplaner. Regionernas verksamhet stöds också genora finansiella bidrag tUl fonder för regionala utvecklingsprojekt.
Zambia
De svenska biståndsåtagandena för budgetåret 1973/74 uppgick till 30 nulj. kr. och utbetalningarna till ca 12,8 railj. kr. För mnevarande budgetår utgör raraen 45 mUj. kr. Planeringsramen för budgetåret 1975/76 beräknas tUl 55 milj. kr.
Zambia tUlhör tack vare sina. koppartillgångar inte de fattigaste länderna i Afrika och inte heUer dera sora har drabbats hårdast av den senaste tidens internationella prisutveckling. Landets ansträngningar att för sina transporter göra sig oberoende av de av vita befolkningsminoriteter styrda grannländerna har emellertid varit kostsamma och motiverat särskilda internationella biståndsins.itser.
Det svenska biståndet inriktas främst på kommunikationer och på andra av Zambia prioriterade områden som landsbygdsutveckling, kooperation, hälso- och sjukvård samt kraftförsörjning. Under år 1974 har avtal tecknats om bl. a. svenskt stöd till ett kooperativt utbUdningscent-rum i Lusaka och till den lantbrukskooperativa föreningsrörelsen i Lua-pulaprovinsen.
Samtliga svenska insatser i Zambia har ett betydande inslag av utbildning. Det svenska personalbiståndet till Zambia består f. n. av 130 kontraktsanställda och fredskårsdeltagare.
Sedan budgetåret 1973/74 ingår vambistånd i utvecklingssamarbetet. Det har bl. a. bestått av lastbilar sora begärts i samband med stängningen av gränsen tUl Sydrhodesia år 1973. Raraen för vambistånd utgör 13,5 railj. kr. Den förutses huvudsakligen bli utnyttjad för inköp i Sverige av teleutmstning.
Bland nya insatser i samarbetet med Zambia kan näranas en förstudie tiU ett vägprojekt i västra Zarabia samt utrustning till en avdelning vid
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 61
gravskolan vid universitetet i Lusaka. Zarabia har också begärt konsulthjälp för en fortsatt utbyggnad av kraftverket i Kafue samt transportutrustning för den statliga järnvägen.
Botswana
De svenska åtagandena för budgetåret 1973/74 uppgick till 20 milj. kr. och utbetalningarna till 22 milj. kr., varav ca 9 milj. kr. i form av tidigare beviljade krediter. För innevarande budgetår har avtal tecknats om 30 milj. kr. Planeringsramen för budgetåret 1975/76 beräknas till 40 mUj. kr.
Det svenska biståndet lämnas i första hand sora stöd till Botswanas utvecklingsprograra för landsbygden. Tyngdpunkten i detta program ligger på vattenförsörjning, vägbyggen, byutveckling och boskapskötsel. Inom ramen för det samarbetsavtal som tecknades år 1974 har nya insatser inletts avseende elektrifiering av landsbygden, byutveckling i Ka-lahari, utnyttjande av Okavango-deltats vattenresurser samt stöd till småindustrisektorn.
Under år 1973 påbörjades ett vattenförsörjningsprogram för stora och mellanstora byar på landsbygden. Sveriges finansiella stöd till detta prograra beräknas uppgå tiU sararaanlagt 13 milj. kr. för perioden 1972/73—1976/77.1 samfinansiermg med IDA lämnas en kredit på 20,5 mUj. kr. för förbättring av vägen meUan Gaborone och Lobatse, som är landets raest trafikerade vägsträcka. Likaså i saraarbete med IDA stödjer Sverige ett projekt avseende boskapsskötsel.
En väsentlig insats för att stödja landets strävanden att uppnå ekono-raiskt och politiskt oberoepde, i första hand i förhållande till Sydafrika och Sydrhodesia, görs genom stödet tUl utbildningssektorn. Landets målsättning är att snarast besätta tjänstema inom förvaltningen med egna medborgare. Sverige bidrar tUl yrkesutbUdning, tUl utbyggnaden av biblioteksfilialer och till planering och utbyggnad av priraärskolor. Dessutom finansieras vidareutbUdning av botswaner i andra afrikanska länder. Även stödet tUl småindustriutvecklingen innehåller ett viktigt undervisningsmoment i form av utbUdning av botswanska företagsledare. Det svenska personalbiståndet uppgår f. n. tUl ett feratiotal kontrakts-anställda och fredskårsdeltagare.
Övriga länder i Afrika m. m.
FRELIMO i Mozambique är den afrikanska befrielserörelse som längst erhållit svenskt bistånd. Saraarbetet inleddes år 1964, då Sverige började stödja utbUdning av moearabikaner vid Mogarabique Institute i Tanzania. Saraarbetet har sedan successivt vidgats. Svenskt stöd har utgått dels i förra av varor och förnödenheter till sjukstugor, skolor och handel i befriade oraråden i Mosarabique, dels som driftsbidrag till Mogambique Institute och till ett bamläger i södra Tanzania. I huvud-
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 62
staden Lourengo Marques har en övergångsregering dominerad av FRELIMO nu avlöst den portugisiska kolonialregimen. Makten överlämnas successivt till FRELIMO, som deklarerat sin avsikt att fullfölja utvecklingsmobiliseringen av befolkningen och ett samhällsbygge, främst inriktat på landsbygdens utvei;kling. Till stöd för dessa ansträngningar kan svenskt bistånd komma att spela en viktig roll.
Den finansieUa ramen för biståndet till FRELIMO för budgetåret 1974/75 hade tidigare beräknats tUl 15 mUj. kr. Försörjningssituationen och resursbehoven har aktualiserat en ökning av biståndet redan under innevarande budgetår. För bistånd under budgetåret 1975/76 beräknar jag 50 raUj. kr.
Utbetalningarna av svenskt bistånd till Lesotho uppgick budgetåret 1973/74 till ca 1 milj. kr. För innevarande budgetår beräknas ett medelsbehov av 6,5 milj. kr. För budjjetåret 1975/76 räknar jag med en ökning tiU 8 milj. kr.
Biståndet till Lesotho lämnas i nära samarbete med FN, oftast i form av s. k. multibiprojekt. Under budgetåret 1973/74 avtalades om en treårig förlängning av ett program för av FN rekryterad förvaltnmgsperso-nal. Vidare avtalades om stöd till ett markvårdsprojekt genom FAO. Sedan år 1972 stöder Sverige genom ILO ett kooperativt hantverkscentrum i Thabana-li-Mele. Under budgetåret 1974/75 väntas avtal tecknas om stöd tiU Lesothos telefonväseu, till ett gymnasium med praktiskt inriktad utbildning samt tiU ett projekt för kartläggning av landets vattenresurser.
Utbetalningarna av svenskt bistånd till Swaziland uppgick budgetåret 1973/74 till ca 3 mUj. kr. För innevarande budgetår beräknas ett medelsbehov på 7 milj. kr. För budgetåret 1975/76 räknar jag med en ökning till 8 milj. kr.
Biståndet tUl SwazUand lämnas liksom till Lesotho i nära samarbete med FN. Under budgetåret 1973/74 tecknades avtal om utbUdning i husdjursskötsel och huslig ekonomi genom FAO. Bidraget tUl FN:s program för rekrytering av förvaltningspersonal förlängdes genom ett nytt treårsavtal. Sedan år 1971 stöder Sverige dessutom genom UNESCO en sekundärskola i Matsapa. Samarbete har inletts med ILO avseende ett kooperativt utvecklingscenter. Planer föreligger också på ett program för utveckling av småindustri.
SIDA anför att samarbetet med Lesotho och Swaziland redan har pågått i flera år och att fömtsättningar för ett utvidgat utvecklingssamarbete enligt landprogrammeringsprincipen kan anses föreligga. Jag finner det emellertid angeläget att biståndet till Lesotho och SwazUand alltjämt ses som ett stöd tUl FN:s insatser i ländema och planeras i anslutning till FN:s landprogram. Därmeol är särskUda svenska landprogram obehövliga. Omfattningen av det svenska biståndet till Lesotho och Swaziland motiverar inte heller upprättandet av landprogram.
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartemi;ntet 63
Två svenska utvecklingskrediter på sammanlagt 50 milj. kr. lämnades år 1966 resp. år 1970 tUl Sudan. Krediterna avsåg att bidra tiU landsbygdens vattenförsörjning och beräknas komma att helt utnyttjas under innevarande budgetår. Återbetalning skulle börja ske under budgetåret 1975/76. Amorteringarna under budgetåret kommer att avskrivas.
TiU FN:s hjälpprogram för flyktingar och hemlösa i södra Sudan har Sverige bidragit med sammanlagt 7 milj. kr. Detta särskUda program som framgångsrikt bidragit till att lösa de akuta humanitära problemen i landet har nu avslutats.
Som en fortsättning på det humanitära biståndet till södra Sudan har 10 mUj. kr. anvisats för innevarande budgetår. Utnyttjandet av dessa medel har diskuterats med den sudanesiska regeringen och med FN:s representanter i Khartoum och Juba. En del av medlen koramer att ställas tUl FN:s förfogande för att genora konsulttjänster, utbildningsmsat-ser och leveranser av utmstnmg tiUgodose några av den regionala adrai-nistrationens mest akuta behov. Planering pågår beträffande användningen av återstoden av resurserna. Dessa kan väntas bli utnyttjade under innevarande och nästa budgetår. De planer som utarbetas kan komma att raotivera vissa ytterligare medel under budgetåret 1975/76.
Det svenska biståndet tUl Östafrikanska gemenskapen har främst avsett den östafrikanska utvecklingsbanken för dess kreditgivning till industrier i regionen samt det Östafrikanska post- och telebolaget för dess utbyggnad av ett gemensamt telefonnät. Konsulter har också ställts till förfogande bl. a. för kontroU vid uppförandet av nya byggnader för gemenskapens centrala förvaltning i Arusha.
Utbetalningarna uppgick budgetåret 1973/74 till 17 nulj. kr. varav 0,9 milj. kr. avsåg personalbistånd. Under innevarande budgetår beräknas utbetalnmgarna, inklusive reserverade medel från tidigare budgetår, till knappt 20 milj. kr. Sverige har mottagit framställning om bl. a. vambistånd i form av järnvägsvagnar till Östafrikanska järnvägsbolaget. För budgetåret 1975/76 beräknar jag ett belopp på högst 15 nulj. kr. i nya medel.
Södra Afrika: Flyktingar och befrielserörelser
Regimförändringen i Portugal förändrade med ett slag situationen i de portugisiska kolonierna i Afrika. Jag har tidigare behandlat Sveriges samarbete med Guinea-Bissau och Mojambique. För fortsatta insatser i Angola, Sydafrika, Namibia och Sydrhodesia och för övriga ändamål under denna anslagspost beräknar jag preliminärt samraanlagt 30 milj. kr. under budgetåret 1975/76. Stödet tUl motsvarande verksamhet uppgår innevarande budgetår tUl 15 mUj. kr. Det ankommer på beredningen för studiestöd och humanitärt bistånd till afrikanska flyktmgar och nationella befrielserörelser att föreslå hur medlen skall fördelas.
TUl MPLA i Angola har Sverige lämnat ett bidrag genom UNESCO
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Uilrikesdepartementet 64
avsett för utrustning av en skola för angoleser i Kongo. I enlighet raed tidigare åtaganden ges vidare stöd tdl MPLA:s sociala och ekonomiska utvecklingsarbete i Angola. Det utgår som fömt huvudsakligen i form av utrustning tUl skolor, sjukstugor och transporter. Åtagandena för innevarande budgetår uppgår till sammanlagt ca 4 milj. kr.
Regeringen har prövat frågan ora bistånd även till FNLA i Angola. Under pågående förhandlingar om Angolas självständighet har det inte ansetts motiverat med en ändring av det svenska biståndet tUl befolkningen i landet. TUl angolaflyktingarna i Zaire utgår svenskt bistånd genom FN;s flyktingkomraissarie och FN:s utbUdningsprograra för södra Afrika. Flyktingkommissarien har under året slutit ett avtal med FNLA ora utökat stöd tUl flyktingama i Zaire. Ett särskilt studiestödsprogram för angoleser genomförs av ambassaden i Kinshasa i samarbete med UNDP.
Det är svårt att för dagen bedöma situationen i Angola och möjligheterna för fraratida svenska insatser. Regeringen följer utvecklingen och är beredd att stödja en utvecllding sora frärajar oberoende och social och ekonoraisk rättvisa för det angolesiska folket.
Motsättningarna i de av vita befolkningsminoriteter styrda Sydafrika, Naraibia och Sydrhodesia har tilltagit under året. Antalet flyktingar från dessa länder har ökat. Den narnibiska befrielserörelsen SWAPO har under året erhållit svenskt stöd for insatser inom utbildning, hälsovård och jordbruk med 600 000 kr. Ytterligare insatser kan behövas för det ökande antalet namibiska flyktingar i Zambia. Efter vädjan från kommissarien för FN:s Namibiaråd har Naraibiafonden fått ett första svenskt bidrag på 100 000 kr. ad avser de sydrhodesiska befrielserörel-. serna har ZANU under året fått ett bidrag på orakring 1 mUj. kr. för sin civUa verksamhet, medan ZAPU fått ett bidrag på 50 000 kr. för sin välfärdsfond. Den sydafrikanska befrielserörelsen ANC har erhållit kläder och andra civila förnödenheter för medleraraar i Tanzania och Zambia. Utvecklingen i Sydrhodesia och Namibia kan komma att motivera betydligt ökade insatser under budgetåret 1975/76.
För bistånd till afrikanska flyktingar samt för bidrag till försvar av politiska fångar och hjälp till deras famUjer beräknas under innevarande budgetår ca 8 milj. kr.
ASIEN Indien
De svenska biståndsåtagandena för budgetåret 1973/74 uppgick tUl 135 milj. kr. och utbetalningarna till 130 mUj. kr. Hämtöver deltog Sverige under året i en ettårig ini;emationell överenskommelse om skuldkonsolidering för Indien genom att skriva av räntor på utvecklingkredi-ter tUl ett belopp av 2,7 mUj. kr.
Prop. 1975: 1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 65
För innevarande budgetår har avtal tecknats om 175 mUj. kr., varav 100 milj. kr. som obunden kredit, 35 mUj. kr. som varubistånd och 40 milj. kr. som projektbistånd. I avsikt att öka Indiens importförmåga har som tidigare nämnts därutöver avtalats om en ökning med 25 raUj. kr. av den obundna krediten. 20 000 ton svenskt vete inkl. frakt har lämnats som gåva. Liksom föregående budgetår avskrivs skuldtjänsterna — ca 3,5 milj. kr. — på utvecklingskrediterna.
Indien tUlhör de länder som har drabbats hårdast av den internationella prisutvecklingen. Felslagna skördar tvingar därtill Indien att importera stora mängder spannmål. Indiens biståndsbehov har därför ökat kraftigt. Planeringsramen för budgetåret 1975/76, tidigare beräknad till 210 milj. kr., höjs därför till 230 milj. kr. Med tanke på att nuvarande påfrestningar på Indiens ekonomi kan fömtses fortsätta kan det bli aktuellt med extrainsatser med utnyttjande av katastrofmedel.
Inom ramen för det treåriga biståndsavtalet med Indien har utfästelser redan gjorts för budgetåren 1975/76 och 1976/77 om sanunanlagt 300 railj. kr. i importstöd, varav 155 milj. kr. sora obunden kredit och 145 milj. kr. som varubistånd.
Importstöd utgör under innevarande budgetår liksora tidigare det dorainerande inslaget i det svenska biståndet till Indien. Ett tUlskott till landets begränsade valutatillgångar lämnas i form av en räntefri kredit på 50 år. Dessutom lämnas svenska varugåvor av papper, massa, järn och specialstål samt transport-, el- och gruvutmstning. Diskussioner pågår om fortsatta leveranser av papper och konstgödsel. Ett betydande belopp kan väntas bli utnyttjat för svenskt vete.
Mer än hälften av projektstödet utnyttjas för famUjeplaneringsinsatser. Huvuddelen därav används för preventivmedelsleveranser till det indiska familjeplaneringsprogramraet. Ett farailjeplaneringsprojekt som Sverige stöder sedan år 1973 i samarbete med IDA fortsätter.
I juli 1974 avtalades om ett bidrag på 12,3 railj. kr. tUl WHOis kampanj för bekämpning av smittkoppor i Indien. Resterande medel för projektbistånd används för huvudsakligen fleråriga multibi-projekt på yrkesutbildningens, hälsovårdsforskningens och kooperationens områden. Sverige lämnar också bidrag tiU grundvattenprojekt och skogsut-vecklingsprograra, båda i södra Indien. Slutligen mottar Indien bidrag för exportfrämjande åtgärder, som tar sUtte på en diversifiering och ökning av exporten, bl. a. tUl Sverige.
Till följd av landets ökande skuldtjänst har det totala neUobiståndet till Indien minskat under de senaste åren trots höjda bmttoanslag. Skuldkonsolidering har därför blivit ett viktigt och ändamålsenUgt biståndsinstrument för att motverka denna utveckling och öka nettobiståndet. Sverige kommer att fortsätta sina ansträngningar att inom ramen
5¶Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 1. Bilaga 5
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 66
för det av Världsbanken ledda Indienkonsortiet verka för en långsiktig internationell skuldkonsolideringsöverenskommelse som avsevärt lättar Indiens skuldbörda.
Bangladesh
De svenska åtagandena för budgetåret 1973/74 uppgick till 75 milj. kr. och utbetalningarna till 58 railj. kr. För innevarande budgetår uppgår det reguljära utvecklingsbiståndet till 80 milj. kr. Utöver detta belopp avtalades i juni 1974 om det tidigare omnämnda särskilda bidraget på 14 milj. kr. bestående av veteleveranser tUl ett värde av nio milj. kr. och obundet importstöd om fem milj. kr. Detta extrabistånd motiverades av den svåra ekonoraiska situation sora Bangladesh råkat in i främst till följd av den intemationeUa prisutvecklingen. Dessutom beslöt regeringen under hösten 1974 med anledning av livsmedelsbristen i landet att lämna katastrofhjälp för ca 33 raUj. kr. i förra av veteleveranser och kontantbidrag till svenska hjälporganisationer. Planeringsramen för budgetåret 1975/76 beräknas till; 100 milj. kr.
Det löpande avtalet omfattar importstöd och projektinsatser. Av importstödet på 63,5 milj. kr. utgijr 34 milj. kr. varubistånd. De viktigaste varugrupperna är pappersmassa, gödningsämnen och rapsolja. Leveranserna av rapsolja motsvarar ett värde av 15 milj. kr. och bidrar liksom vetet och finansiering av spannmålstransporter till livsmedelsförsörjningen. I varubiståndet ingår även vissa råvaror till industrin såsom tackjärn och kullager samt reservdelar.
Projektbiståndet har hittills huvudsakligen bestått av konsultstudier. Andra större insatser avser bidrag till WHO för utrotning av smittkoppor i landet samt stöd till växtodiingsforskning, ett oljeväxtprojekt och exportfrämjande åtgärder. Projektstöd planeras även för utveckling av kooperationen, yrkesutbildningen och småindustrin.
Efterverkningarna av kriget och dåliga skördar under en följd av år har i förening med interna distributions- och fördelningsproblem lett till att delar av Bangladeshs befolkning befinner sig i en akut nödsituation. Därtill har nu kommit den internationella ekonomiska krisen som minskat Bangladeshs importförmåga kraftigt. Mot denna bakgrund finns det anledning att räkna med att de svenska resurserna även fortsättningsvis kommer att utnyttjas för importfinansiering. Livsmedels-leveranser kan även för framtiden väntas ta i anspråk en del av medlen inom samarbetsprogrammot. Med tanke på att försörjningslä-get kan befaras bli besvärligt även nästa budgetår kan det visa sig på-kaUat att, utöver det reguljära titvecklingssamarbetet, även ta katastrof-medel i anspråk för insatser i Bangladesh.
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 67
Sri Länka
Under budgetåret 1973/74 utbetalades 14,2 mUj. kr. i svenskt bistånd till Sri Länka. För innevarande budgetår beräknas 18 mUj. kr. Därutöver har Sri Länka mottagit katastrofbistånd i form av svenskt vete till ett värde av 7 milj. kr. Ett särskilt bidrag på 10 milj. kr. har utnyttjats för import av handelsgödsel.
Mot bakgrand av den akuta betalningsbalanskris som landet befinner sig i prioriteras importstöd framför andra biståndsformer. Den största delen av det svenska biståndet har därför hittUls lämnats i form av varubistånd. Utöver fortsatta leveranser av kraftpapper har Sri Länka uttryckt intresse för leveranser av bl. a. mjölkpulver, skolbokspapper och pappersmassa.
Stöd tUl familjeplaneringsverksamheten i Sri Länka har lämnats sedan år 1958. Sammanlagt 10,2 milj. kr. har utbetalats liittUls. Enligt det senaste avtalet om fortsatt svenskt stöd förbinder sig Sverige att under perioden 1974/75—1976/77 bidra med sammanlagt 13 raUj. kr. Den svenska insatsen omfattar rådgivare och preventivraedelsleveranser särat bidrag till uppförandet av ett familjehälsovårdscentrura. Vidare fortsätter multibiinsatser avseende bl. a. exportfrämjande åtgärder och ett kooperativt ledarinstitut. Ett avtal om stöd till en FAO-insats avseende husdjursforskning och seminavel förbereds.
Den internationella prisutvecklingen har under många år varit ogynnsam för Sri Länka genom att priserna på landets främsta exportprodukter te, gurarai och kokos sjunkit samtidigt som prisema på importvarorna stigit. Det senaste årets prishöjningar på den internationella marknaden har ytterligare försämrat landets betalningsbalans. Därigenom begränsas regeringens raöjligheter att fullfölja sina utvecklingsansträngningar som syftar tUl att åstadkomma ökad produktion, särskilt inom jordbruket, ökad sysselsättning och jämnare inkomstfördelning.
Sveriges erfarenheter av det successivt växande utvecklingssamarbetet med Sri Länka är positiva. Jag föreslår att Sri Länka bUr programland. Planeringsramen för budgetåret 1975/76 beräknas till 35 milj. kr. En dei dtirav bör kunna utgå som obundet importstöd.
Demokratiska Republiken Vietnam (DRV)
De svenska åtagandena för budgetåret 1973/74 uppgick tiU 120 milj. kr. och utbetalningarna tiU 78 milj. kr. För innevarande budgetår står 170 milj. kr till förfogande. Planeringsramen för budgetåret 1975/76 beräknas till 225 milj. kr.
Det svenska biståndet tUl DRV under budgetåret 1973/74 avsåg frärast finansiering av iraport av raetaller och textil. Av det lämnade importstödet bestod 50 milj. kr. av svenskt varubistånd.
Den sedan år 1971 pågående planeringen av Sveriges bistånd till åter-
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 68
uppbyggnaden av DRV har under innevarande budgetår resulterat i avtal om ett skogsindustriprojekt och ett barnsjukhus samt om förprojektering av ett allmänsjukhus. Det svenska bidraget till skogsindustriprojektet beräknas uppgå till 770 railj. kr. Av detta belopp är 150 milj. kr. en reserv för prisökningar. Projektet kommer att genomföras under en femårsperiod och beräknas vara avslutat under budgetåret 1978/79. Det utgörs av cn industri för fraraställning av pappersmassa och papper och ett program för skogsplantering, avverkning och transporter. Den kombinerade massa- och pappersindustrin beräknas vid full utbyggnad framställa 55 000 ton papper, huvudsakligen av skriv- och tryckkvalitet, och avsett i första rummet för undervisningsändamål.
Projektet, som är lokaliserat till området Bai Bång ca 7 mil nordväst om Hanoi, innefattar även samhällsinvesteringar som skolor, vägar, sjukstugor och bostäder. Ca 5 000 vietnameser beräknas erhåUa arbete inom projektet, varav huvuddelen inom skogsbruksdelen. Projektet rymmer ett stort mått av teknisk kunskapsöverföring. Några hundra svenska experter kommer att anställas. Därtill anordnas utbildning i Sverige för vietnamesiska experter inom skogsindustri och skogsbruk. Projektet väntas resultera i en betydande upphandling i Sverige.
Barnsjukhuset kommer att forläggas till Hanoi. Det skall rymma ett flertal specialavdelningar och kommer att utgöra ett centrum för utbildning och forskning inom landets barnavård. Byggandet beräknas kunna påbörjas i början på år 1975 och vara slutfört år 1977. Det svenska bidraget har beräknats tUl ca 55 milj. kr.
Uppförandet av ytterligare ett sjukhus, ett allmänsjukhus i gruvdistriktet norr ora Haiphong, beräknas kunna påbörjas år 1975 och vara avslutat år 1977.
Det under budgetåret 1971/72 inledda stödet till DRV;s familjeplaneringsprogram fortsätter. För budgetåret 1974/75 beräknas ca 5 milj. kr. för ändamålet.
Övriga Indokina
Under budgetåret 1973/74 lämnades 20 milj. kr. i bistånd tiU återuppbyggnaden av de områden i Sydvietnam som kontrolleras av den Provisoriska Revolutionära Regeringen (PRR). Det svenska stödet avsåg hälso-, skogs- och vägtransportsektorerna och lämnades i form av varor.
För innevarande budgetår uppgår biståndet tUl PRR tUl 30 milj. kr. Stödet utgörs av varor med användning inom bl. a. jordbruk, vägbyggnad och hälsovård samt för att avrainera bombade områden.
Inom PRR:s utvecklingsplanering ges en avgörande betydelse åt självförsörjning inom livsmedelsområdet. Stora sandiällsinvesteringar avses även göras i bl. a. vägar, broar, skolor, hälsocentraler. Landets egna resurser för återuppbyggnaden av samhällets infrastruktur är fortfarande begränsade. Jag förordar därför för budgetåret 1975/76 att det svenska
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdeparteinéntet 69
biståndet tUl PRR ökas till 50 railj. kr. och att det i raöjligaste raån utformas som ett långsiktigt utvecklingssamarbete.
Under budgetåret 1973/74 lämnades fortsatt bidrag om 1,5 mUj. kr. genom Frikyrkan Hjälper till de Förenade Buddistkyrkorna i Sydvietnam för hjälp till flyktingar. De sammanlagda svenska bidragen till denna verksamhet uppgår därraed till 3 railj. kr.
I Laos bildades i april 1974 en unionsregering med lika representation för den tidigare regeringen i Vientiane och Patriotiska fronten. Sverige har inlett biståndssamarbete med den nybildade regeringen. För innevarande budgetår läranas ett huraanitärt bistånd om 10 milj. kr. inriktat på de grupper och oraråden som drabbats hårdast av kriget. Det utgörs av bl. a. mediciner, livsmedel och jordbruksredskap. När erfarenheter har vunnits av det samarbete som inletts med Laos är regeringen beredd att överväga en utvidgning av det svenska biståndet. Medel härför finns under anslagsposten för katastrofer m. m.
I Kambodja fortsätter kriget. Av de samtal som förts med företrädare för befrielserörelsen FUNK har framgått att det ännu inte är praktiskt möjligt att lämna ett direkt huraanitärt bistånd till den majoritet av landets befolkning som bor på landsbygden och som f. n. inte nås av de internationella hjälpprogrammen. Regeringen är dock beredd att bistå dessa befolkningsgmpper så snart förutsättningar härför skapats.
Sverige har under innevarande budgetår lämnat ett bidrag på 2 milj. kr. till det av FN:s flyktingkomraissarie inledda programmet avseende Vietnam och Laos. En fortsättning av denna bidragsgivning kan bli aktuell under budgetåret 1975/76. Vidare avses för budgetåret 1975/76 ett fortsatt stöd utgå till UNICEF:s särskilda prograra avseende hela Indokina.
Övriga länder i Asien
Budgetåret 1973/74 utbetalades 11,5 milj. kr. i svenskt bistånd till Pakistan, varav 11 milj. kr. utgjorde katastrofbistånd. För innevarande budgetår står 11,5 railj. kr. till förfogande. Därav används 1,5 railj. kr. för en teleinsats, raedan 10 milj. kr. på pakistansk begäran utnyttjats för import av svenskt vete. Dessutora har Sverige inora ramen för en internationell skuldkonsolidering avskrivit de räntor och amorteringar på utvecklingslån till Pakistan som skulle ha förfaUit till betalning under perioden 1974/75—1977/78. Skuldlättnaden motsvarade 1,74 railj. kr.
För budgetåret 1975/76 räknar jag med ett bistånd tUl Pakistan på 20 milj. kr. Bl. a. kan fortsatta leveranser av vete bli aktuella.
Sverige stöder sedan år 1968 tillsamraans raed FAO ett kooperativt jordbmksprojekt i Afghanistan. Projektet är ett försöks- och deraonstra-tionsprojekt för integrerad landsbygdsutveckling. Det har i efterhand byggts ut med en alfabetiseringsdel. Sveriges kostnad under den första avtalsperioden t. o. ra. år 1973 uppgick tUl 11 milj. kr. Av de totala kost-
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 70
naderna för den andra fasen t. o. m. år 1978 skall Sverige bidra med 16 milj. kr. Åtagandet för budgetåret 1975/76 uppgår till 2,8 milj. kr. Därutöver fortsätter Sverige att lämna bidrag till en insats i ITC:s regi på exportfrämjandets område. Anslagsbelastningen för dessa två insatser beräknas tUl 4 milj. kr. under budgetåret 1975/76.
LATINAMERIKA Cuba
De svenska åtagandena för budgetåret 1973/74 uppgick till 35 railj. kr. och utbetalningarna till 19 milj. kr. För innevarande budgetår har avtal tecknats om 45 milj. kr. Planeringsramen för budgetåret 1975/76 beräknas till 60 milj. kr.
Svenskt bistånd till Cuba har huvudsakligen utgått i form av importstöd på gåvobasis, varav för innevarande budgetår 20 milj. kr. lämnas som varabistånd. Enligt tidigare träffade avtal används de svenska resurserna huvudsakligen för finansiering av utrustning och tjänster inom program för hälsovård, utbildning, livsmedelsforskning och exportfrämjande åtgärder.
Under en treårsperiod har sammanlagt 45 milj. kr. satsats i svenskt bistånd på hälsovårdens utbyggnad. På utbildningsområdet har bistånd lämnats genom UNESCO tiU två tekniska institut som togs i brak under hösten 1973. De skall enligt planema utexaminera 4 000 elever per år för att möta Cubas behov av tekniker och yrkesarbetare inom sektorerna kyl- och frysteknik samt industriell elektronik. DärtUI medverkar Sverige med utrustning och konsulter till Cubas snabba utbyggnad av ett sekundärskolesystem vari teoretiska och praktiska studier kombineras.
Industriutveckling utgör ett nytt samarbetsområde i årsavtalet för budgetåret 1974/75. Den kubanska regeringen har därutöver begärt fortsatt svenskt bistånd under de närmaste åren till utbyggnad av hälsovården och undervisningen. En stor del av den fmansiella ramen kommer på kubansk önskan att utnyttjas för varuimport från Sverige. Fr. o. m. budgetåret 1975/76 kommer en del av biståndet att lämnas som kredit.
Humanitärt bistånd, Chile
Förutom genom att ta emot politiska flyktingar och deras anhöriga från ChUe har Sverige lämnat humanitärt bistånd till människor som drabbats av utvecklingen i landet efter mUitärkuppen i septeraber 1973. Bidrag har bl. a. utgått tUl Internationella Rödakorskoramitténs och Världskyrkorådets verksamhet t Chile. Genom FN:s flyktingkommissarie har medel ställts till förfogande för hjälp åt flyktingar från Chile som befinner sig i andra latinamerikanska länder. Ett stipendieprogram har satts igång för forskare och studerande som på grund av situa-
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 71
tionen i Chile saknar möjlighet att fortsätta sitt arbete där. Den humanitära hjälpen uppgår sedan september 1973 till sammanlagt 7,5 milj. kr. Regeringen är beredd att fortsätta denna verksamhet och prövar fortlöpande möjligheter att humanitärt bistå Chiles folk.
Övrigt bilateralt bistånd
De sammanlagda bidragen till internationella och svenska enskilda organisationer uppgick under budgetåret 1973/74 till drygt 50 milj. kr. För iimevarande och nästa budgetår beräknas denna bidragsgivning öka kraftigt.
Bidrag till internationella enskilda organisationer för i huvudsak verksamhet inom befolkningsområdet uppgick under budgetåret 1973/74 till 21 milj. kr. och beräknas för innevarande budgetår uppgå tUl 30 milj. kr. För budgetåret 1975/76 föreslår SIDA ett ökat bidrag till Internationella familjeplaneringsförbundet (IPPF). Denna organisation förmedlar bistånd till familjeplaneringsverksamhet som bedrivs av medlemsorganisationer i u-länder. Enligt SIDA:s förslag har en utfästelse gjorts till IPPF om ett svenskt bidrag på 25 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1975/76—1977/78. Inora ramen för en treårig utfästelse på 4,5 milj. kr. för budgetåren 1973/74—1975/76 kommer bidrag att lämnas till Världskyrkorådets befolkningsprogram.
Under budgetåret 1973/74 läranades bidrag på ca 16 milj. kr. till svenska enskilda organisationer för katastrofinsatser, för stöd tUl offren för rasförtryck och kolonialism i Södra Afrika samt för informationsverksamhet i Sverige. Mot bakgmnd av de enskilda organisationernas viktiga roll på dessa oraråden räknar jag med ett ökat medelsbehov för denna biståndsgivning under innevarande och nästa budgetår.
Bidragen till de svenska enskUda organisationernas utvecklingsfrämjande verksarahet har ökat kraftigt under de senaste åren. Under innevarande budgetår står 30 milj. kr. till förfogande för detta ändamål. En växande andel av stödet har lämnats till missionssamfunden. Denna andel uppgick budgetåret 1973/74 till ca 80 %. Under perioden 1962/63— 1973/74 har bidragen fördelats regionalt med 60 % till Afrika, 30 % till Asien och 10 % till Latinamerika. Huvuddelen av bidragen har lämnats för verksamhet i Sveriges programländer. Stödet har inriktats på undervisning, sjuk- och hälsovård samt landsbygdsutveckling.
Vid prövning av bidrag till enskUda organisationers verksamhet är det angeläget att försäkra sig om att projekten är väl förankrade i mottagarlandets allmänna utvecklingssträvanden. Bidragen bör i första mmmet avse stöd till det utvecklingssamarbete som bedrivs av u-ländemas egna enskilda organisationer. Även i framtiden bör gälla att de statliga bidragen skall stödja verksamhet till vilken de enskilda svenska organisationerna själva ger betydande bidrag. Liksom hittills skall bidrag även kunna lämnas för verksarahet i länder utanför programländemas krets.
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 72
Denna bidragsgivning bör också kunna avse nya former för utbildningsstöd. För budgetåret 1975/76 beräknar jag i enlighet med SIDA:s förslag 35 milj. kr. för bidrag till enskilda organisationer. En betydande del av dessa medel kan även fortsättningsvis väntas gå till missionssamfundens verksamhet. Jag finner det dock angeläget att den inledda bidragsgivningen för stöd till fackligt arbete får ökad omfattning.
För kurs- och slipendieverksamhet beräknar jag för budgetåret 1975/ 76 ett medelsbehov om totalt högst 35 milj. kr. Verksamheten har ökat kraftigt under de senaste åren och har nu nått en nivå sora framstår som försvarlig i ett längre perspektiv.
Kurser arrangeras i samarbete med företrädesvis FN-organen eller andra internationella organisationer och förläggs i stor utsträckning till u-länderna. Insatserna grundar sig på u-ländernas egna prioriteringar och avser ämnesområden som exerapelvis naturvetenskap, jord- och skogsbrak, facklig utbUdning, kooperation, befolkningsfrågor och kvinnans ställning.
För övrigt bUateralt bistånd, vilket även innefattar kostnader för biträdande experter inom FN-systemet och förberedelse och kontroll av projekt samt kostnader för den biståndspolitiska utredningen, beräknar jag för budgetåret 1975/76 ett sammanlagt medelsbehov på ca 140 milj. kr.
Biståndskontor finns f. n. som integrerade delar av de svenska ambassaderna i nio av programländerna. En av SIDA utsänd tjänsteman är dessutom placerad vid ambassaden i Rom. Under innevarande budgetår har SIDA möjlighet att ha högst 66 utsända tjänstemän samt 3 kvalificerade lokalanstäUda vid kontoren. För att kunna täcka eventuella behov av biståndskontor i nya lämder begär SIDA bemyndigande att få ha högst 69 utsända tjänstemän samt 3 kvalificerade lokalanstäUda. SIDA föreslår också att extra ordinarie tjänster skall inrättas för utsänd biståndskontorspersonal och att utgifterna för biståndskontoren skall redovisas tillsammans med övriga utgifter för SIDA:s administration.
Personalramen för biståndskontoren har hittUls inte fullt utnyttjats. Antalet utsända tjänstemän uppgick i slutet av år 1974 till 57. Mot denna bakgrand anser jag att en förstärkning av SIDA:s organisation i första hand bör ske vid hemmamyndigheten. Antalet utsända tjänstemän vid biståndskontoren bör sålundsi kunna begränsas tUl ett 60-tal. SIDA har därutöver liksom hittills rätt att ha tre kvalificerade lokalanstäUda vid biståndskontoren. I linje med SIDA:s förslag har jag under förslagsanslaget C 4. Styrelsen för internationell utveckling beräknat raedel för tjänster för tio anställda vid biståndskontoren.
Jag beräknar behovet av medel för biståndskontoren från anslaget III C 2. Bilateralt utvecklingssamarbete till 12,3 mUj. kr. budgetåret 1975/76.
För det bilaterala utvecklingssamarbetet beräknar jag ett samlat me-
Prop. 1975: 1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 73
delsbehov om ca 1 736 milj. kr. för budgetåret 1975/76. Därav beräknar jag en reserv på 169 railj. kr. för katastrofinsatser.
Den slutliga fördelningen av medlen inom ramen för anslaget torde få ske genom regeringens beslut. Under hänvisning tUl det anförda hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att
1. godkänna de av raig i det föregående angivna riktlinjerna för bUateralt utvecklingssamarbete,
2. tiU Bilateralt utvecklingssamarbete för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 1 736 331 000 kr.
C 3. Rekrytering och utbildning av fältpersonal samt informationsverksamhet
1973/74 Utgift 17 149 155 Reservation 9 249196
1974/75 Anslag 17 250 000 1975/76 Förslag 27 920 000
Från anslaget finansieras rekrytering och utbildning av personal för det direkta personalbiståndet samt för internationeUa organisationers personalbistånd. Dessutom finansieras information i Sverige om u-Iands-frågor.
SIDA
För rekrytering och utbildning av fältpersonal samt informationsverksamhet beräknar SIDA ett sammanlagt raedelsbehov ora 28 795 000 kr. för budgetåret 1975/76. Av detta belopp beräknas 15 100 000 kr. för rekrytering och utbildning raedan 13 695 000 kr. tas upp för informationsverksamhet. För budgetåret 1974/75 anvisades endast 6,5 milj. kr. för rekrytering och utbUdning av fältpersonal med hänsyn till de betydande reservationsbelopp som fanns vid ingången av budgetåret. Utgifterna beräknas till omkring 15 mUj. kr. varför reservationen på anslaget tUl stor del kommer att vara förbrukad vid utgången av innevarande budgetår.
Personalbistånd
Rekrytering av fältpersonal: Personalbiståndet innebär att arbetskraft direkt eller via en internationell organisation ställs till ett u-lands förfogande. Omfattningen av det svenska personalbiståndet bestäms i första hand av i vUken utsträckning u-ländema vUl få det svenska biståndet i denna förra. TiUgängliga uppgifter tyder på att pro-graraländerna komraer att begära personalbistånd av ungefär oförändrad omfattning under de närmaste åren. Flera av de länder som mottar svenskt bistånd strävar emellertid till att på sikt befria sig från behovet
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 74
av utländska experter. SIDA framhåller att det ligger i linje med målen för det svenska utvecklingssamarbetet att stödja denna strävan efter oberoende i mottagarländerna.
SIDA rekryterade budgetåret 1973/74 460 personer för anställning i fältverksamhet. Under innevarande budgetår väntas en ökning av antalet rekryterade till 500. Denna ökning faUer nästan helt på kategorin kontraktsanställd fältpersonal medan efterfrågan på personal ur fredskåren minskar något. Rekrytering av kontraktsanställd fältpersonal är särskUt resurskrävande. Genom att i ökad utsträckning anlita konsulter och institutioner för rekryteringsarbetet räknar SIDA med att kunna möta efterfrågan.
Utbildning av fältpersonal: SIDA:s utbildning i Sverige av rekryterade för SIDA och FN-tjänst omfattar allmän utbUdning om u-länder och bistånd samt utbUdning i arbetsspråk och lokalt talade språk. I programländerna deltar SIDA-rekryterad personal i introduktionsverksamhet, språkträning samt seminarier och veckoslutskurser. SIDA anordnar också viss rekrjteringsfrämjande utbildning.
Föredraganden
Jag delar de principieUa synpunkterna i SIDA:s anslagsframställning på personalbiståndets roll i det svenska utvecklingssamarbetet och vill särskUt understryka att omfattningen av detta bistånd i första hand bestäms av u-ländernas efterfrågtm. Rekrytering och utbildning av personal som direkt eller genom mellanstatiiga organisationer ställs till u-ländernas förfogande är en viktig serviceuppgift för SIDA. Bland de åtgärder SIDA föreslår för att ytterligare effektivisera sin rekryterings- och UtbUdningsverksamhet vill jag särskilt framhålla betydelsen av att metoder för förbättrad personalbedömning koramer till användning både för SIDA:s egen rekrytering och för den som sker genom konsulter och institutioner.
Jag beräknar liksom SIDA ett medelsbehov om 15 100 000 kr. för rekrytering och utbildning budgetiiret 1975/76.
Information SIDA
Fyraårsplanen för information sora presenterades hösten 1971 har nu kommit till praktisk tillämpning över hela fältet av informationsåtgärder. Bidragen till folkrörelsernas egen u-landsinformation har ökat successivt så att de innevarande budgetår är större än de beräknade utgifterna för SIDA;s egen information. Styrelsen framhåller att frågan allt oftare ställs hur gränsdragningen skall göras raellan verkets egen information och den som folkrörelserna bedriver. Denna fråga prövas inom
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 75
beredningen för u-landsinformation. SIDA anför att organisationernas integritet och självständighet i fråga om hur de växande bidragen används måste respekteras. Ä andra sidan strävar styrelsen i enlighet med sitt eget informationsuppdrag att nå ut med inforraation om det statliga utvecklingssamarbetet även tUl medlemmar i de olika folkrörelserna. SIDA anser inte att det finns någon motsättning meUan dessa båda ambitioner. Organisationemas ökade u-landsinformation i egen regi förväntas tvärtom leda till stigande efterfrågan riktad till SIDA på t. ex. bakgrundsfakta och trycksaker. Mot bl. a. denna bakgrund föreslår verket att de direkta bidragen till folkrörelsernas u-landsinformation ökas från 6 milj. kr. budgetåret 1974/75 till 7,7 milj. kr. budgetåret 1975/ 76. Utgifterna för SIDA:s samarbete med enskilda organisationer beräknas öka från 760 000 kr. budgetåret 1974/75 till 1 070 000 kr. budgetåret 1975/76.
I den övriga informationsverksamheten har SIDA under år 1974 särskilt uppmärksammat de möjligheter till direktkontakt med allmänheten som U-forum i verkets nya lokaler erbjuder. SIDA avser att komplettera samarbetet med press, radio och TV med ett projektstöd till främst landsorts- och fackpress för reportage om utvecklingssaraarbetet. I samverkan med skolmyndigheter på olika nivåer stödjer styrelsen åtgärder för internationalisering av undervisningen. Man framhåller också att en serie återkommande opinionsundersökningar inletts och att vissa utvärderingsprojekt skall påbörjas inom kort.
Karibu-projektet, där en rad institutioner och organisationer samverkar kring information om Tanzania, kommer att genomföras under innevarande budgetår. SIDA vill också i fortsättningen ha möjlighet att underlätta för u-länder att presentera sig själva i Sverige. Detta kan ske inom ramen för ett vidgat kulturutbyte med u-länderna. Verkets uppgift skulle härvid vara att komplettera insatser som görs dels av officiella organ för Sverige-information och internationellt kulturutbyte, dels direkt av folkrörelser. SIDA beräknar också medel för särskilda inforraationsaktiviteter i saraarbete med bl. a. Svenska FN-förbundet om aktuella FN-frågor.
Styrelsen föreslår att totalt 5 995 000 kr. anvisas för SIDAis egen informationsverksamhet budgetåret 1975/76. Detta är en ökning med 26 % från innevarande budgetår. Frånräknas engångsbeloppet för Karibu-projektet budgetåret 1974/75 uppgår den föreslagna ökningen till mer än en tredjedel.
Föredraganden
Beredningen för u-landsinformation har varit verksam under något mer än ett arbetsår. Den har i enlighet med sitt uppdrag diskuterat frågor som bl. a. rör arbetsfördelningen meUan SIDA och folkrörelserna på
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 76
inforraationsorarådet samt principer för fördelningen av de statliga bidragen inom och mellan grupper av organisationer. Beredningen har i sina diskussioner betonat att folkrörelserna bör få ett växande ansvar för att självständigt informera om och bilda opinion i u-landsfrågor.
De direkta bidragen till folkrörelserna för u-landsinformation har i och raed innevarande budgetår utgått under tre år. Efter en inledande uppbyggnadsperiod raärks nu en påtaglig ökning av genomförda informationsaktiviteter. Jag finner det angeläget att löntagarorganisationer och studieförbund får möjligheter att tillmötesgå ett växande intresse bland lokalavdelningar och medlemsorganisationer för intemationeU information och föreslår därför att bidragen till de enskilda organisationernas informationsverksamhet ökas med 2 milj. kr. tUl 8 milj. kr. under budgetåret 1975/76. Detta belopp ger också utrymme för en ökning av de medel som efter ansökan utdelas för särskilda informationsprojekt.
Med den föreslagna kraftiga ökningen nästa budgetår av medelsanvisningen till enskilda organisationer anser jag att dessa bidrag nu har nått en nivå som med mindre ökningar är försvarlig också i ett längre perspektiv. Jag finner det riktigt att stödet tUl folkrörelser för u-landsinformation i första hand utgår som bidrag för självständig verksamhet.
Totalt för informationsverkstimhet under budgetåret 1975/76 beräknar jag 12 820 000 kr. Detta ger ett utrymme om 4 820 000 kr. för SIDA:s egen informationsverksamhet.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Rekiytering och utbildning av fältpersonal samt informu-lionsvtrksainhei för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 27 920 000 kr.
C 4. Styrelsen för internationell utveckling (SIDA)
1973/74 Utgift 29 978 447
1974/75 Anslag 28 772 000 1975/76 Förslag 32 794 000
SIDA är central myndighet för det direkta utvecklingssamarbete som Sverige bedriver med u-ländema. I den omfattning regeringen föreskriver samarbetar styrelsen dessutom med mellanstatiiga organisationer. SIDA leds av en styrelse. Chef för SIDA är en generaldirektör. Verksamheten i Stockholm bedrivs inom tio byråer: länderbyrån, industribyrån, lantbmksbyrån, undervisningsbyrån, befolkningsbyrån med sektionen för hälso- och näringsfrågor, utredningsbyrån, ekonomibyrån, rekryterings- och utbildningsbyrån, personaladrainistrativa byrån särat inforraationsbyrån. SIDA har därutöver biståndssektioner vid nio u-landsambassader och vid ambassaden i Rom.
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet
77
1974/75
Beräknad ändring 1975/76
SIDA
Föredra-
ganden
Personal
Handläggande personal
+ 18
+ 6
Övrig personal
+ 14
+ 8
307-
+ 32
+ 14
Biständskontor=
'
4 69
+ 10
Anslag
Lönekostnader
20 651000
+ 4 201 636
+
2 414 000
Sjukvård
55 000
of.
of.
Resekostnader
1 950 000
+ 50 000
+
50 000
Lokalkostnader
4 254 000
+ 238 000
+
238 000
Expenser
1 512 000
+ 242 000
+
90 000
Personalutbildning
350 000
+ 100 000
+
30 000
Biståndskontor
-
+ 15 000 000
+
1 200 000
Summa
28 772 000
+ 19 831636
+
4 022 000
> SIDA har härutöver givits rätt att inrätta 6 tjänster. Dessutom tillkommer viss personal som avlönas med medel som anvisats för expertis, liksom av arbetsmarknadsstyrelsen anvisade vapenfria tjänstepliktiga.
= Personal vid och utgifter för biståndskontoren har tidigare budgetår helt redovisats under reservationsanslaget III C 2. Bilateralt utvecklingssamarbete.
SIDA
Sambandet raellan SIDA;s kapacitet och biståndets mål ägnas stor uppmärksamhet i anslagsframställningen för 1975/76. Kapacitetsbehovet påverkas starkt av biståndsanslagens storlek och antalet mottagare av bistånd. SIDA anför vidare att raottagarländernas utvecklingspolitik och effektiviteten hos deras förvaltningar påverkar arbetsbelastningen inom biståndsadministrationen. Administrativ effektivitet på mottagarsidan och samstämmighet mellan mottagarlandets mål för utvecklingspolUiken och målen för det svenska biståndet gör det möjligt för SIDA att hålla nere sin arbetsinsats.
En annan faktor som påverkar personalbehovet är effektiviteten i organisationen. Brister i detta avseende under de gångna åren. har saraband raed de kraftiga anslagsökningarna. Organisationen har inte kunnat anpassas tillräckligt snabbt. När de stora ökningarna av biståndsanslagen upphör anser sig SIDA kunna skapa ökad kapacitet på skilda områden genom interna organisationsförändringar och utbUdningsinsatser. Detta bör bl. a. kunna ske genom fortsatt delegering inom verket, till ambassader och inte minst till mottagarländer.
Påfrestningarna på SIDA:s organisation har till en del klarats genom att SIDA i stor utsträckning har anlitat konsulter och extra arbetskraft.
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 78
En del av dessa extra anställningar har fått permanent karaktär med följd att ett antal personer inom SIDA varit anställda på arvodesbefattningar under lång tid. Personalen vid SIDA:s biståndskontor har inga egna tjänster utan anställs genom särskilda förordnanden. De som är lediga från SIDA för anställning vid biståndskontor behåller därför sina tjänster vid hemraamyndigheten och ger där lipphov till ett stort antal vikariatsförordnanden. Av dessa skäl upplever ett stort antal tjänstemän inom SIDA att de har otrygga anställningsvillkor.
För att öka sin kapacitet och förbättra personalens anställningstrygghet begär SIDA 31 nya tjänster budgetåret 1975/76 samt en personlig tjänst. 17 av de nya tjänsterna avser redan inrättade och med s. k. löne-plansmedel finansierade extra tjänster och arvodesbefattningar. De övriga 14 är helt nya tjänster. Av dessa är 10 för handläggande personal och 4 för biträdespersonal. SIDA:s förslag innebär att utredningsbyrån skulle förstärkas med bl. a. en handläggare av FN-frågor, att tänder-byrån, industribyrån, befolkningsbyrån och hälsoscktionen skall få ökad handläggarkapacitct och att ledningsfunktionerna vid lantbruks- och undervisningsbyråerna skulle utökas.
SIDA föreslår också att extra ordinarie tjänster skall inrättas för från Sverige utsänd biståndskonlorspersonal. Enligt SIDA behövs 69 tjänster för detta ändamål.
Vidare heraställer styrelsen om att 3 tjänster for långvarigt tjänstlediga tjänstemän skall föras över stat.
SIDA räknar med att genom denna ökning av antalet tjänster få den kapacitet som 1 %-nivån kräver.
I en särskild skrivelse har SIDA hemställt att sektionen för hälso- och näringsfrågor skall få ställning sora självständig byrå. Organisationsförändringen medför att en tjänst för en avdelningsdirektör i lönegrad F 21 behöver ersättas med en tjänst för en byråchef i lönegrad F 24.
I fråga om omkostnader för verksaraheten föreslår SIDA bl. a. en ökning av posten för personalutbildning från 350 000 kr. till 450 000 kr.
Föredraganden
SIDA redovisar i sin anslagsframställning hur personalen upplever en rad brister i sin anställningstrygghet.
Som ersättning för redan inrättade arvodes- och extra tjänster kommer SIDA att tillföras sju nya tjänst<;r. Detta medger att sedan lång tid anställd biträdespersonal samt handläggare inom ekonomibyrån och informationsbyrån kan få extra ordinarie tjänst. För att SIDA skall kunna öka sin kapacitet har jag härutöver beräknat medel för sju nya tjänster vid hemmamyndigheten, varav en personlig. Två tjänster avses utnytt-
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 79
jas för att ge den föreslagna beredningen för u-landsforskning tillfredsställande kansliresurser. Övriga nya tjänster avser dels biträdcspersonal dels en handläggare vid länderbyrån och en vid lantbmksbyrån.
Jag delar SIDA:s uppfattning att biståndskontoren bör ses som en del av verkets administration. I linje med SIDA:s förslag beräknar jag medel för extra ordinarie tjänster för tio anställda vid biståndskontoren. Jag beräknar kostnaderna för tio extra ordinarie tjänster för bistånds-kontorspersonal till 1 200 000 kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Styrelsen för internaiionell utveckling (SIDA) för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 32 794 000 kr.
C 5. Biståndsutbildningsnämnden (BUN)
1973/74 Utgift 5 250 000
1974/75 Anslag 5 515 000
1975/76 Förslag 5 854 000
BiståndsutbUdningsnämnden leder och samordnar bistånds- och kata-strofutbUdning för värnpliktiga och andra som bedöms lämpUga för sådan UtbUdning. Nämnden beslutar om särskUd urvalsprövning och om antagning tiil utbildning. Nämnden sköter vidare administrationen av en beredskapskår för biståndsinsatser samt biträder vid den planering som behövs för att komplettera den s. k. teknikerkontingenten i beredskaps-styrkan för FN-tjänst.
TUl nämndens förfogande står ett kansli. Chef för kansliet är en avdelningsdirektör. Verksamheten är organiserad på tre enheter, varav en sköter samordning och planering av olika verksamheter, en svarar för urvalsprövning och personaladministration och en har ansvaret för närandens utbildningsarbete.
Från anslaget utbetalas löne-, sjukvårds- och resekostnader för personal samt ersättningar till elever enligt de bestämraelser som gäller för ersättningar åt värnpliktiga m. fl. TUl civilförsvarsstyrelsen betalas hyra för lokaler och utbildningsmateriel särat ersättning för tjänster och transporter. Från anslaget bekostas vidare inköp av utbUdningsmateriel m. m.
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet
80
1974/75
Beräknad ä
ndring 1975/76
BUN
Föredraganden
Personal
Handläggande personal
+ 1
of.
Lärarpersonal
8,5
of.
of.
.rvodesanstälid lärarpersonal
of.
of.
Övrig personal
4,5
of.
of.
Arvodesanställd övrig personal
—
+1
of.
Totalt
+ 2
.\ns!ag
Lönekostnader
1 642 423
+ 279 274
+ 263 217
Värnpliktskostnader
1 024 250
— 35 000
— 35 000
Hyror m. m.
1 970 175
+ 24 825
+ 24 825
Övriga kostnader
878 152
+ 115 901
+ 85 958
Totalt
5 515 000
+ 385 000
+ 339 000
Biständsut bildningsnämnden
Beträffande utvecklingen och inriktningen av den framtida verksamheten anför biståndsutbildningsnämnden bl. a. att antalet sökande under de tre första utbildningsåren har ökat från drygt 500 personer till närmare 900. Näir.nden väntar en ytterligare ökning då informationen om utbildningsmöjligheterna sprids. Regeringen har angett att elevantalet skall ökas lill 125 elever budgetåret 1975/76 och därefter tiU 150 elever under vart och ett av budgetåren 1976/77 och 1977/78.
Skollokaler och förläggningskapacitet medger f. n. inte ett elevantal som överstiger 100. En ökning av elevantalet kräver att den av civilför-svarsstyreisen och byggnadsstyrelsen gjorda ombyggnadsplanen är genomförd. Tidpunkten för om- och nybyggnad har förskjutits och de nya lokalerna beräknas kunna tas i anspråk först fr. o. m. utbildningsåret 1976/77. Nämnden föreslår av denna anledning att elevantalet under budgetåret 1975/76 bibehålls oförändrat för att imder de två följande åren successivt ökas till 150.
Organisationen för det administrativa arbetet är enligt nämndens uppfattning utbyggd för att svara mot en utbildningskapacitet på 150 elever. Därvid förutsätts att de två tjänster som f. n. innehas av nämnden på arvodesbasis kan inrättas som fasta tjänster. Den planerade ökniitgen av elevantalet kommer dock att medföra ett ökat behov av lärarpersonal.
Omfattningen av arbetsuppgifter inom ansvarsområdet intern ledning och administration har medfört att arvodestjänster för en handläggande tjänsteman och en expeditionsvakt inrättats av nämnden. Kostnaderna bestrids med s. k. löneplansmedel. Detta utrymme kommer att minska under budgetåret 1975/76 p. g. a. löneklassuppflyttningar. Detta innebär att nämnden inte räknar med att ha utrymme för dessa tjänster.
För att även i fortsättningen kunna lösa dessa uppgifter på ett tillfredsställande sätt föreslår nämnden att en tjänst inrättas som amanuens/
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 81
byråsekreterare i befordringsgång F 5—9 och en tjänst som expeditionsvakt i lönegrad F 1.
Nämnden har under budgetåren 1972/73 och 1973/74 genom socialstyrelsen bedrivit särskUd utbildning för hälso- och sjukvårdspersonal. Nämnden avser dock att fr. o. m. utbildningsåret 1974/75 ge dessa elever samma utbildning som övriga elever. Denna förändring medför att kostnaderna minskar med 230 000 kr. varav 50 000 kr. utgör ersättningar till elever under nämnda utbUdning.
Nämnden föreslår att en informationsfolder om verksamheten utarbetas. Kostnaden beräknas för budgetåret 1975/76 till ca 30 000 kr. Foldern avses utformas så att den är aktuell och kan användas under ett flertal år.
Totalt föreslår nämnden en anslagsökning på 385 000 kr.
Föredraganden
Jag godtar biståndsutbUdningsnämndens planer på att elevantalet bör inriktas på 125 elever under budgetåret 1976/77 och därefter på 150 elever under vart och ett av budgetåren t. o. m. budgetåret 1979/80.
Med hänvisning tUl sammanställningen beräknar jag anslaget till 5 854 000 kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tiU Biståndsutbildningsnämnden (BUN) för budgetåret 1975/ 76 anvisa ett förslagsanslag av 5 854 000 kr.
6 Riksdagen 1975.1 saml. Nr 1. Bilaga 5
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 82
D. INFORMATION OM S> ERIGE I UTLANDET D 1. Svenska institutet
1973/74 Utgift 8 196 311 Reservation 3 823 516
1974/75 Anslag 11 233 000 1975/76 Förslag 12 950 000
Svenska institutet är en stiftelse, för vilken staten år 1970 övertagit det ekonomiska ansvaret. Enligt de av Kungl. Maj:t fastställda stad-gama skall stiftelsen främja kultur- och erfarenhetsutbytet raed utiandet samt genom upplysningsarbete ii utiandet sprida kännedora ora svenskt sarahällsliv. Stiftelsen får inora sitt verksarahetsområde raot ersättning utföra uppdrag och tiUhandahålla produkter och tjänster.
Stiftelsen leds av en styrelse. ILedaraöter av denna är stiftelsens direktör och tio andra ledaraöter, som utses av Kungl. Maj:t. Bland ledaraö-tema ingår företrädare för utrikes- och utbUdningsdeparteraenten samt för kulturlivet. För kontakt raed sarahällsinstitutioner och andra organ, som har beröring med stiftelsens; verksamhet, finns rådgivande referensgrupper sora tUlsätts av styrelsen. Stiftelsen har ett utlandskontor i Paris.
Svenska institutet begär för budgetåret 1975/76 ett anslag på 15 254 000 kr., vUket skulle innebära en ökning av innevarande års anslag med 4 021 000 kr. Löne- och prisomräkning beräknas till 1 534 000 kr. Återstående del av den begärda ökningen avser främst institutets tre huvudprogram. Bl. a. äskas 203 000 kr. för bUaterala stipendier och 295 000 kr. för gäststipendieverksamhet under huvudprogram 2 liksom 313 000 kr. för huvudprogram 21 (stöd åt presentation av svensk konstnärlig verksamhet). Vidare begärs medel för vissa nya tjänster samt för administrativa kostnader.
Föredraganden
Riksdagen hade våren 1974 ä.ven nya krav på insatser från Svenska institutets sida. Ett av raålen för de kultiuTpolitiska insatserna angavs vara att "främja ett utbyte av erfarenheter och idéer inom kulturområdet över språk- och nationsgj-änsema". Det är härvid väsentiigt att institutet samverkar med andra institutioner och organisationer och underlättar för dessa att i egen regi uppehålla interaationella kontakter.
Växande krav har även ställts på institutet i det öst-västliga samarbetet. Föratom att åtaganden följer av formella överenskommelser (s. k. kulturprogram) som träffats med Albanien, Bulgarien, Jugoslavien, Polen, Rumänien, Sovjetunionen och Ungern har diskussioner inletts ora liknande överenskomraelser med andra länder.
För förstärkning av institutets verksamhet — särskilt beträffande
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet
:i/J*w
Öststatsutbytet — beräknar jag inom dess huvudprogram för stöd till information om det svenska sarahället en ökning med 100 000 kronor, inom huvudprogrammet för stöd tiU studier och forskning en öknmg med 150 000 kronor och inom huvudprogrammet för stöd tUl presentation i utlandet av svensk konstnäriig verksamhet en ökning med 50 000 kronor.
För ökade lönekostnader beräknar jag 525 000 kronor, för övriga pris- och kostnadsökningar 892 000 kronor, varav 124 000 kronor avser ökade lokalkostnader för Svenska kulturhuset i Paris.
Anslaget bör således räknas upp med (100 000+150 000 + 50 000 + 525 000 + 892 000) 1 717 000 kronor.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tUl Svenska institutet för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 12 950 000 kr.
il\-:.:
I, ii','/ 1 .■■; 111
; .■ ; ! 1
, iji.i
r.'ii
( *7
D 2. Sveriges Radios programverksamhet för utlandet
1973/74 Utgift 11 762 000
1974,/75 Anslag 12 177 000 1975/76 Förslag 14 547 000
Sveriges Radio, Utlandsprogrammet (UTP), är den enhet inom Sveriges Radio som omhänderhar mbricerade verksarahet. UTP skaU dels själv sända radioprogram, dels producera för utländska radio- och TV-stationer avsedda bandade program.
Föredraganden
1974/75 Anslag
Beräknad ändring 1975/76
Sveriges Radio och Televerket
Ersättning for Sveriges Radios
programverksamhet för uUandet Sveriges Radios kostnader Televerkets kostnader
12177 000 8 477 000 3 700 000
+ 3 750 000 (+3 130 000) (+ 620 000)
+2 370 000 (+1770 000) (+ 600 000)
Av den 5T:kande bidragsökningen till Sveriges Radio avser 1 298 000 kr. pris- och löneomräkning medan 370 000 kr. anses utgöra det belopp som erfordras för att behåUa verksamheten på 1974/75 års nivå utan tUlskott av licensraedel. Återstående del av begärd ökning avser medel bl. a. för en lyssnarundersökning, inrättande av ett filmsekvensarkiv, utökad nyhetsservice och utökad programexport av radio och fUm.
Televerket begär en uppräkning av anslaget med 620 000 kr. för att kunna tUlgodose dels ökade driftskostnader dels avskrivningar och inköp av reservdelar för tre nya sändare.
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet
84 Föredraganden
Inom Sveriges Radios utiandsprogram pågår interna utredningar i syfte att belysa utiandsprogrammens målinriktning samt öka kunskapen om särskUt kortvågsprogrammens effekt och lyssnarunderlag. En värdering kan påbörjas innevarande budgetår, men undersökningen måste följas upp även under 1975/76 i syfte att närmare fastställa den roll radiosändningar på utländska språk och andra grenar av utlands-programmet skall tUlmätas i upplysningsverksamheten i enlighet med den översyn som företogs 1972,
För pris- och löneomräkningar beräknar jag en ökning av anslaget raed 1 695 000 kronor, varav 340 000 kronor utgör kompensation för bortfall av tiUskott med licensmedel. Vidare beräknar jag 75 000 kronor för att fullfölja och avsluta inledda lyssnarundersökningar. Televerkets del av anslaget bör uppräknas med 600 000 kronor.
Anslaget bör således räknas upp med (1695 000-1-75 000 + 600 000) 2 370 000 kronor.
Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen
att tiU Sveriges Radios programverksamhet för utlandet budgetåret 1975/76 anvisa ett anslag av 14 547 000 kronor.
D 3. Övrig iufonnation om Sverige i utiandet
1973/74 Utgift 4 578 813 Reservation
1974/75 Anslag 4 599 000
1 086 410
1975/76 Förslag 5 23
7 000
1974/75 Anslag
Beräknad ändring
1975/76
Anslagsframställning
Föredraganden
1. Samordnad informations verksamhet
2. Bidrag till Svensk-inter nationella pressbyrån
3. Bidrag till ingenjörsveten skapsakademien
3 298 000 801 000
500 000
4 599 000
+ 163 000
+ 145 000 + 308 000
+ 559 000 + 79 000
+ 638 000
Föreningen Bernadottemuseets vänner har begärt ett bidrag på 10 000 kr. för Bernadottemuseet i Pau, vUket är samma belopp som utgår innevarande budgetär. Utlandssvenskarnas förening hemställer om statsbidrag med 50 000 kr.
Ingenjörsveteiiskapsakademien begär bidrag med sammanlagt 645 000 kr. för forskarutbyte mellan Sverige och nationeUa vetenskapsakademier i östeuropeiska länder och Kina, innebärande en ökning med 145 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 85
Svensk-internationella pressbyrån (SIP) distribuerar nyhetsbulletiner på ett tiotal språk till cirka 7 000 utländska tidningar och facktidskrifter. Bulletinerna innehåller dels produkt- och företagsLnformation, dels allmänna nyheter fån Sverige. Sveriges allmänna exportförening begär för budgetåret 1975/76 ett bidrag tUl Svensk-internationella pressbyrån med 964 000 kr. Staten för 1975/76 beräknas tUl 1 244 000 kr. Bidrag från enskilda samt diverse inkomster beräknas till 280 000 kr.
Föredraganden
Informationsverksamheten i vid bemärkelse är ett viktigt led i cn aktiv svensk utrikespolitik. Utrikesdepartementet utövar en samordnande och ledande funktion när det gäller den samlade, med statsmedel finansierade allmanna informationsverksamheten om Sverige i utlandet.
Den allmänna kostnadsutvecklingen, särskilt i utlandet, medför behov av kompensation för prisökningar för att den nuvarande ambitions nivån skall säkerställas. Jag beräknar kostnadsökningen under detta anslag till totalt 538 000 kronor, varav för Svensk-internationella pressbyrån 79 000 och för den samordnade informationsverksamheten 459 000 kronor.
För Bernadottemuseet i Pau beräknar jag ett oförändrat bidrag med 10 000 kronor.
Likaså beräknas bidraget till Ingenjörsvetenskapsakademien för forskarutbyte mellan Sverige och nationella vetenskapsakademier i Östeuropa och Kina till oförändrat 500 000 kronor.
För förstärkning av den samordnade informationsverksamheten beräknar jag en ökning med 100 000 kronor. Härigenom avser jag bl.a. utvidga de kvalificerade personutbytesprogrammen.
Anslaget bör alltså räknas upp med (79 000 + 459 000+100 000) 638 000 kronor.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Övrig information om Sverige i utlandet för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 5 237 000 kronor.
7 Riksdagen 1975.1 saml. Nr 1. Bilaga 5
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 86
E. DIVERSE
E 1. Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m. m.
1973/74 Utgift 627 942
1974/75 Anslag 400 000
1975/76 Förslag 500 000
Från anslaget bestrids bl. a. vissa kostnader för sjöfolk, andra svenska raedborgare och vissa statslösa, som råkat i nödställd belägenhet utomlands.
Anslaget bör höjas med 100 000 kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kr.
E 2. Bestridande av resekostnader för inom Förenta Nationerna utsedda svenska stipendiater
1973/74 Utgift 18 600 Reservation 9102
1974/75 Anslag 22 000
1975/76 Förslag 10 000
Anslaget kan minskas med 12 000 kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tUl Bestridande av resekostnader för inom Förenta Nationerna utsedda svenska stipendiater för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 10 000 kr.
E 3. Information om mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska frågor
1973/74 Utgift 1 630 000
1974/75 Anslag 1 705 000
1975/76 Förslag 2 065 000
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet
87
1974/75
Beräknad ändring 1975/76
Anslag
Anslags-
Före-
framställning
draganden
Utrikespolitiska institutet
1 095 000
+
690 000
+ 287 000
Svenska FN-förbundet
490 000
+
430 000
+ 50 000
Svenska UNlCEF-kommittén
33 000
+
7 000
+ 4 000
Svenska sektionen av Internationella
kvinnoföl bundet för fred och
frihet
+
+ 4 000
Svenska freds- och skiljedoms-
föreningen
+
39 000
+ 4 000
Utrikespolitiska föreningarnas
FN-förbund
15 000
+
15 000
—
Europarörelsens svenska råd
15 000
+
35 000
+ 7 000
Svenska sektionen av
Amnesty Intemational
15 000
+
25 000
+ 4 000
1 705 000
+1 302 000
+ 360 000
Utrikespolitiska institutet begär statsbidrag från tredje huvudtiteln med samraanlagt 1 785 000 kr. Av detta belopp avser 794 000 kr. lönekostnader och 535 000 kr. kostnader för lokalhyror. Vidare äskas 23 000 kr. för institutets bibliotek, och 25 000 kr. för tidskriften "Internationella studier". I samband med flyttning tiU nya, större lokaler äskar institutet bidrag för flyttningskostnader 90 000 kr. och nya inventarier 185 000 kr. Slutiigen begär man två nya tjänster till en kostnad av 133 000 kr.
Svenska FN-förbundet, som enligt sin stadga är det centrala organet för FN-information i Sverige, beräknar sina kostnader för den löpande verksamheten under budgetåret 1975/76 tUl 1 365 000 kr. Inkomster utom statsbidrag beräknas tUl 445 000 kr. medan återstoden, 920 000 kr., begärs som statsbidrag. Av den föreslagna bidragsökningen avser 132 000 kr. ökade löne-, hyres-, kansUkostnader o. d.
För publikationer, informationsmaterial, medlemskontakter m. m. har beräknats en öknmg av 18 000 kr. Inkomsterna anges i budgetförslaget koraraa att stiga raed 13 000 kr. raedan det balanserade underskottet beräknas öka från 121 000 tUl 226 000 kr.
Svenska UNICEF-kommitténs budgetförslag för 1975/76 innefattar utgifter på 145 000 kr. varav 45 500 kr. avser adrainistrationskostnader och 99 500 kr. kostnader för upplysningsverksamhet. Inkomster utöver statsbidrag beräknas till 105 000 kr. (UNICEF-kortförsäljning och räntor). Återstående del, 40 000 kr., äskas sora bidrag över tredje huvudtiteln.
Svenska sektionen av Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet beräknar sina utgifter under budgetåret 1975/76 till 109 000 kr. Härav äskas 82 000 kr. i statsbidrag, varav 36 000 kr. avser kostnaderna för två planerade informationsprograra.
Svenska freds- och skiljedomsföreningen begär ett statsbidrag på
Prop. Ii»75: 1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 88
60 000 kr. för sin informationsverksarahet. Den föreslagna anslagsökningen, 39 000 kr., motiveras främst av allmän kostnadsstegring och expanderande verksamhet.
Utrikespolitiska föreningarnas FN-förbund anhåller om ett med 15 000 kr höjt statsbidrag. Innevarande budgetårs bidrag över tredje huvudtiteln uppgår tUl 15 000 kr. Visst bidrag erhålls även från skolöverstyrelsen. Begärda medel avses bl. a. användas för kontakt med andra organisationer såväl inom som utanför Sverige.
Europarörelsens svenska råd anhåller om ett bidrag över tredje huvudtiteln med 50 000 kr., vUket skulle innebära en höjning av innevarande budgetårs bidrag-med 35 000 kr. Den äskade ökningen avser främst att täcka delar av kostnaderna för en reviderad upplaga av den allmänna Europarådsbroschyren (drygt 20 000 kr.).
Svenska sektionen av Amnesty International begär för informationsverksamhet om förhållanden i vad gäller de mänskliga rättigheterna i andra länder ett anslag för budgetåret 1975/76 på 40 000 kr. Medlen avses användas för fortlöpande utgivning av skrifter, utställningsverksamhet, Amnesty-bulletinen, faktablad samt diabUdserie och ljudband.
För 1974 beräknas utgifterna uppgå till 574 000 kr. medan intäkterna, vilka främst utgörs av medlemsavgifter, gruppavgifter, gåvor samt viss försäljning, beräknas tUl 490 000 kr.
Föredraganden
För UtrikespoUtiska institutet beräknar jag en ökning av anslaget för budgetåret 1975/76 med 287 000 kr. Härav utgör pris- och löneomräkning 152 000 kr. medan 60 000 kr. utgör ett engångsbidrag för flyttning till nya lokaler. För den i samband med ianspråktagande av de nya lokalerna betingade hyreshöjningen beräknas 75 000 kr. Svenska FN-förbundet, som bör vara det organ sora i sanu:åd med andra berörda institutioner har huvudansvaret för allmän information i Sverige om FN:s och fackorganens verksamhet, bör erhålla ett med 50 000 kr. höjt bidrag. För Svenska UNICEF-kommittén, Svenska sektionen av Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet. Svenska freds- och skiljedomsföreningen samt Svenska sektionen av Amnesty International beräknar jag en ökning av bidraget med 4 000 kr. för vardera. Europarörelsens svenska råd bör erhålla ett extra bidrag med 7 000 kr. för tryckning av en reviderad upplaga av den allmänna Europarådsbroschyren. För Utrikespolitiska föreningarnas FN-förbund beriiknar jag oförändrat bidrag.
Med hänvisning till den inledande sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att tiU Information om mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska frågor för budgetåret 1975/76 anvisa ett anslag av 2 065 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet
89
E 4. Bidrag till Stockliulms internationella fredsforskningsinstitut
1973/74 Utgift 3 499 000
1974/75 Anslag 3 867 000
1975/76 Förslag 4 167 000
Stockholms 'internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) är en stiftelse, för vilken Kungl. Maj:t faststäUl stadgar den 29 juni 1966. Stiftelsen har till ändamål att i enlighet med de grunder för bidrag riksdagen godkänt med anledning av prop. 1966: 76 (SU 1966: 88, rskr 1966: 203) bedriva vetenskaplig forskning i konflikt- och samarbetsfrågor av betydelse för internationell fred och säkerhet i syfte att söka ge bidrag tUl förståelsen av betingelserna för fredliga lösningar av mellanstatliga konflikter och för en stabil fred.
Stiftelsen leds av en styrelse. Hos stiftelsen finns en institutsdirektör och andra tjänstemän i enlighet med en personalförteckning som Kungl. Maj:t fastställer samt, som rådgivande organ, ett vetenskapligt råd.
Personal enligt personalförteckning
1974/75 Beräknad ändring 1975/76 Institutet Föredraganden
Handläggande personal Övrig personal
4 6
+ 1 + 1
+ 2
SIPRI begär ett statsbidrag med 4 308 000 kr., vUket innebär en ökning med 441 000 kr. i förhållande till budgetåret 1974/75. Av det anslag institutet begär utgör 2 765 000 kr. kostnader för avlöningar, 640 000 kr. administrativa kostnader samt 970 000 kr. särskilda projektkostnader. Resterande del, 83 000 kr., utgörs av lönekostnadspålägg och vissa kostnadsersättningar.
Av den äskade ökningen anges pris- och löneomräkning uppgå till 200 000 kr. För två nya tjänster beräknas 120 000 kr. medan särskUda projektkostnader och administrativa kostnader föreslås ökade med 120 000 kr.
Föredraganden
Med hänsyn tUl pris- och löneökningar samt visst utökat forskningsprogram förordar jag att anslaget räknas upp med 300 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 4 167 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet
90
E 5. Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll
1973/74 Utgift 2 000 000
1974/75 Anslag 2 746 000
1975/76 Förslag 4 272 000
1974/75
Beräknad ändring 1975/76
Anslag
FOA
Föredraganden
1. Seismologiska multipel-
stationen i Hagfors
2 011000
+ 1851000
+ 1346 000
2. Viss radiakövervakning
m. m.
+ 150 000
+ 100 000
3. Teknisk-vetenskapliga
utredningar
265 000
+ 215 000
+ 80 000
2 746 000
+ 2 216 000
+ 1526 000
Den seismologiska multipelstationen i Hagfors har tUl uppgift att bedriva detektionsseismologisk forskning och internationellt datautbyte. Verksaraheten leds av försvarets forskningsanstalt.
Viss radiakövervakning m. m. och teknisk-vetenskapliga utredningar avser av försvarets forskningsanstalt för utrikesdepartementets räkning bedriven verksamhet och omftittar dels radiakövervakning för prov-stoppskontroll, dels utredningar i samband raed förhandlingar om rustningsbegränsning och kontroll.
Försvarets forskningsanstalt
För Hagforsanläggningen medför pris- och löneomräkning en kostnadsökning med 225 000 kr. For det tidigare i program- och långtidsplan anmälda behovet av ersättning av det digitala datainsamlingssystemet vid mätstationen i Hagfors (tillkommen 1969) beräknas en kostnad av 1 380 000 kr. För inrättande av en ny tjänst vid Hagfors-stationen beräknas 29 000 kr.; för omregleringar av tjänster begärs 17 000 kr.; för underhåll 200 000 kr. För att förbättra observations- och forskningsmöjligheterna genom att utbygga det intemationeUa datautbytet genom överenskommelser med därför särskUt lämpade utländska ob-servatorier ora leverans av speciella data samt vid behov, om bistånd i form av utrustning, driftskostnader och expertis beräknas 300 000 kr.
1974/75
Beräknad ändring 1975/76
FOA
Föredraganden
Personal
Handläggande personal Övrig personal
+ 1
—
11
+ 1
—
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 91
För viss radiakövervakning m. m. beräknas pris- och löneomräkningen uppgå till 50 000 kr., raedan föreslagna nya undersökningar an-es kosta 100 000 kr.
Pris- och löneomräkning under delposten teknisk-vetenskapliga utredningar uppgår till 30 000 kr. Nya utredningsinsatser bl. a. inom området kemiska stridsmedel föreslås till en kostnad av 185 000 kr.
Föredraganden
För pris- och löneomräkningar beräknar jag 326 000 kr. (246 000 + 50 000 + 30 000) samt som engångskostnad för ersättning av datainsamlingssystemet vid den seismologiska multipelstationen 1 200 000 kr. Kostnaderna för ersättningsutrustning tUl Hagforsstationen kan minskas med 100 000 kr. Vidare bör delposten viss radiakövervakning ra. m. räknas upp med 50 000 kr. för att möjliggöra en studie för detektering och karakterisering av underjordiska kärnexplosioner. För att möta det ökade behovet av utredningar inom orarådet keraiska stridsraedel beräknar jag 50 000 kr. som tillföres delposten teknisk-vetenskapliga utredningar.
Totalt bör anslaget således ökas med (326 000 + 1200 000-100 000 + 50 000 + 50 000) 1 526 000 kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 4 272 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 92
KAPITALBUDGETEN
II. Statens allmänna fastighctsfond
5. Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikesrepresentationen
Ambassadanläggningen i Paris har tagits i bruk under hösten 1974. En höjning av kostnadsramen på grund av indexmässig kostnadssteg-riiig från 15 milj. kr. till 15,3 mUj. kr. bedöms erforderlig.
Byggnadsarbetena för ambassadanläggningen i Brasilia har avslutats under sommaren 1974. Fördelaktigare växlingskurser under 1973/74 har uppvägt indexbundna kostnadsökningar varför kostnadsramen inte torde behöva höjas.
Ambassadanläggningen i Kairo beräknas vara färdig under sommaren 1975. Med hänsyn tUl prisstegringar till följd av det rådande läget i regionen bedöms en höjning av kostnadsramen från 6 mUj. kr. till 7,2 milj. kr. erforderlig.
Under rubriken Diverse projekt har viss medelsförbmkning reserverats för förberedande arbeten på den tomt i Hanoi som erbjudits av den vietnamesiska sidan för uppförande av en ambassadanläggning. Med hänsyn tUl de svåra lokalmässiga förhållandena är snart igångsättning av byggnadsarbetena erforderlig. Projekteringen inriktas på byggstart under senare delen av 1976. Som anmäldes i prop. 1968: 1, (bil. 5 s. 23) har uppförandet av ny chefsbostad på av staten ägd tomt i Teheran uppskjutits med hänsyn tUl andra trängande investeringsbehov. Projektering av bostaden enligt redan godkänt byggnadsprograni inriktas nu på byggstart 1976.
På den av staten ägda tomten i Bonn avses uppföras en chefsbostad. Projekteringen tar sikte på en beräknad byggstart under 1975/76. Kostnadsram kommer att anmälas vid senare tillfälle.
I prop. 1969: 1 (bU. 5 s. 57) anmäldes senareläggning av arbetena på den planerade ambassadanläggningen i Lagos. Sedan lokalfrågan för ambassadens kansli kunnat lösas genom förhyrning avses projekteringen i första hand att inriktas på uppförandet av en chefsbostad på den disponerade tomten raed beräknad byggstart under 1976.
Här beräknas också medel för viss ombyggnad av kanslilokalerna och nybyggnad av personalbostad i Warszawa, tUlbyggnad av ambassadanläggningen i New Delhi samt för viss ombyggnad av chefsbostäderna i Bukarest och Lusaka. Utrymme har också beräknats för förvärv av bostäder för personal utsänd av utrikesdepartementet och styrelsen för internationell utveckling, mindre upprustningsarbeten m. ra.
Prop. 1975: 1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet
93¶Avtal har tecknats om försäljning av de statsägda tomterna i Berlin till ett pris av omkring 8,1 railj. kr.
Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.
Investeringsplan (1000-tal kr.)
Byggnadsobjekt
Kostnadsram
Medelsförbrukning
Byggstart år-mån
Färdigställande år-mån
1973-04-01
1974-04-01
Faktisk t. o. m 1973/74
Beräknad för
1974/75
1975/76
Parij, amb. anl. 14 950 Brasilia, amb. anl. 9 900 Kairo, amb. anl. 6 000 Färdigställda, ej slutredovisade projekt 2 295 Diverse projekt 11700 Summa 44 845
15 300 9 900 7 200
2 295
16 500 51195
10 575 7 001 3 195
1 835 163
22 769
4 725
2 899
3 200
6 345
17 629
9 740 10 545
72-01 72-08 73-03
74-09 74-09 75-06
Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)
Medelstillgång
Beräknad medelsförbmkning
BehäUning 1974-07-01
Anslag för 1974/75
Anslag för 1975/76 (förslag)
9 174
1974/75
17 629
12 000
1975/76
10 545
7 000
28174
28174
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för iiirikcsrepresentationen för budgetåret 1975/76 anvisa ett investeringsanslag av 7 000 000 kr.
IV. Statens utlåningsfonder
1. Utrikesförvaltningens lånefond
Fonden uppgår f. n. till 2 025 000 kr. (prop. 1974: 1 bil. 5 s. 79, UU 1974: 1, rskr 1974: 43). Av fonden disponeras 1 725 000 kr. för s. k. allmänna lån på högst 20 000 kr. i samband med tjänstemans förflyttning. Om särskilda omständigheter föreligger kan lån beviljas med högre belopp. Då synnerliga skäl föreligger får lån beviljas även för medelsbehov som uppkommit under löpande stationering utomlands utan saraband raed förflyttning. Lånen skall amorteras inom tre år.
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utriikesdepartementet 94
Återstoden av fonden, dvs. 300 000 kr., disponeras för särskUda lån på högst 5 000 kr. till tjänstemän vid utrikesförvaltningen för inköp av möbler och andra inventarier (möbellån). Längsta amorteringstid är fem år, men i övrigt gäller samma villkor som för de s. k. allmänna lånen.
Utiandslönesystemet förutsätter att tjänstemännens behov av kredit i samband med omstationering skall kunna tUlgodoses genom lånefonden (prop. 1963:75 s. 100, SU 1963: 125, rskr 1963:298).
Antalet låneberättigade jämte pris- och kostnadsutvecklingen orsakar dock att det uppkommande låni;behovet, oaktat att det enligt fondbestämmelserna borde tUlgodoses, Jinte i sin helhet kan tillgodoses med nu liUgängliga resurser. Utlåning får därför ske i en omfattning som ofta inte svarar mot kreditbehovet. Med hänsyn härtill bör fonden tUlföras ytteriigare 100 000 kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Utrikesförvaltningens lånefond för budgetåret 1975/76 anvisa ett investeringsanslag av 100 000 kr.
2. Biständsförvaltningens lånefond
Fondens medel används främst för långivning till SIDA:s bilaterala experter. Fondens kapitalbelopp uppgår f. n. till 1 300 000 kr.
Enligt SIDA:s bedömning behövs inget kapitaltillskott för budgetåret 1975/76.
Föredraganden
Jag förordar att anslaget förs upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Biståndsförvaltningens lånefond för budgetåret 1975/76 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet
95
Bilaga 5.1
Förteckning över Sveriges lönade utlandsmyndigheter och olönade konsulat med utsänd lönad tjänsteman den 1 januari 1974
I. Beskickningar med angivande inora parentes av subsidiära ackredi-teringsorter
Addis Abeba
(Aden, Tananarive) Alger Ankara Athen Bagdad Bangkok
(Kuala Lumpur, Rangoon,
Singapore, Vientiane) Beirut
(Amman, Damaskus) Belgrad
(Tirana) Berlin Bern Bogotä
(Panama, Quito) Bonn Brasilia Bryssel
(Luxemburg) Budapest Buenos Aires Bukarest Canberra Caracas
(Georgetown, Port-of-Spain,
Santo Domingo) Dacca*
Dar es Salaam (Mogadiscio) Daraaskus** Dublin Gaborone* Guateraala
(Managua, San José, San Salvador, Tegucigalpa) Haag Hanoi Havanna
(Kingston)
Helsingfors
Islaraabad
Jakarta
(ManUa) Jeddah
(Abu Dhabi, Doha, Dubai,
Kuwait, Manaraa, Muscat,
Såna) Kairo
(Khartoura, Nicosia) Kinshasa
(Brazzaville, LibrevUle,
Malabo, Yaoundé) Kuala Lumpur* Kuwait* Köpenhamn Lagos
(Accra, Niamey, Ouagadougou,
Porto Novo) Lima
(La Paz) Lissabon London Lusaka
(Gaborone, Zomba) Madrid ManUa** Mexico Monrovia
(Abidjan Bamako, Bissau,
Conakry, Freetown) Montevideo
(Asunciön) Moskva
(Ulan Bator) Nairobi
(Bujiunbura, Kampala, Kigali) New Delhi
(Colombo, Dacca, Kathmandu) Oslo
Med * betecknad beskickning förestås av en t. f. charge d'affaires. Med ** betecknad myndighet avses ambassadkansli.
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Uilrikesdepartementet
96¶Ottawa
Seoul*
Paris
Singapore**
Peking
Sofia
(Phnom-Penh, Pyongyang)
Teheran
Prag
(Kabul)
Pretoria
Tel Aviv
(Maseru, Mbabane)
Tokio
Pyongyang*
(Seoul)
Quito*
Tripoli
Rabat
Tunis
(Banjul, Dakar, Nouakchott)
Warszawa
Reykjavik
Washington
Rom
Wellington
(Valletta)
Wien
Santiago de Chile*
II. Delegationer Sveriges ständiga representation vid Förenta Nationerna i New York Sveriges ständiga delegation hos de internationella organisationerna i
Geneve Sveriges delegation hos Organisationen för ekonomiskt samarbete och
utveckling (OECD) i Paris Sveriges delegation hos de europeiska gemenskaperna i Br)'ssel
111. Lönade konsulat a) Generalkonsulat .Antwerpen Berlin Chicago Genua Hamburg Hongkong Houston Istanbul Leningrad Minneapolis Montreal New York Rio de Janeiro San Francisco
b) Konsulat
Mariehamn
MarseiUe
Rotterdam
Santa Cruz de Tenerife
Sydney
Szczecin
IV. Olönade konsulat med utsänd lönad tjänsteman i icke-chefsställ- ning (gk = generalkonsulat, k = konsulat) Frankfurt a. M., k Palma de MaUorca, k
Las Palmas, k Säo Paulo, gk
Los Angeles, k Stuttgart, k
Miinchen, k
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 97
Register
Sid. Kr.
I Översikt
DRIFTBUDGETEN
4¶A. Utrikesdepartementet m. m.
4¶Utrikesförvaltningen 205 785 000 6 Utlandstjänstemännens representation 4 600 000
6¶Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat 6 881000
7¶Kursdifferenser 1 000 7 Ersättning åt olönade konsuler 2 630 000
7 Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internatio-
nell organisation 9 000 000
8¶Kostnader för vissa nämnder m. m. 200 000 8 Kommittéer m. m. 150 000
5¶Extrautgifter 315 000 8 Kostnader för oificiella besök m. m. I 000 000
230 562 000
10¶B. Bidrag till vissa internationella organisationer
10¶Förenta Nationerna 23 000 000
10¶Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling
(OECD) 9 065 000
11¶Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) 3 500 000
11¶Europarådet 5 000 000
12 övriga internationella organisationer m. m. 65 000
40 630 000
13¶C. Internationellt utvecklingssamarbete
40¶Bidrag till internationella biståndsprogram 1 050 000 000
52¶Bilateralt utvecklingssamarbete 1736 331000
73 Rekrytering och utbildning av fältpersonal samt informations verksamhet 27 920 000 76 Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) 32 794 000 79 Biståndsutbildningsnämnden 5 854 000
2 852 899 000
82¶D. Information om Sverige i utlandet
82¶Svenska institutet 12 950 000
83 Sveriges Radios programverksamhet för utlandet 14 547 000
84 övrig information om Sverige i utlandet 5 237 000
32 734 000
86¶E. Diverse
86 Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m. m. 500 000 86 Bestridande av resekostnader för inom Förenta Nationerna ut sedda svenska stipendiater 10 000 86 Information om mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska
frågor 2 065 000
89¶Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut 4 167 000
90¶Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll 4 272 000
11014 000
Summa för driftbudgeten 3 167 839 000
Prop. 1975:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 98
Sid. Kr.
KAPITALBUDGETEN
92 // Statens allmänna fastighetsfond
92 Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikes-
representationen 7 000 000
7 000 000
93 IV Statens utlåningsfonder
93 Utrikesförvaltningens lånefond 100 000
94¶Biståndsförvaltningens lånefond 1 000
101 000
Summa för kapitalbudgeten 7 101 000 Totalt för utrikesdepartementet 3 174 940 000
95¶Bilaga 5.1
KUNOL. BOKTR. STOCKHOLM H7S 740505
Bilaga 6 till budgetpropositionen 1975 Prop. 1975:1
Bilaga 6
Försvarsdepartementet
översikt
Till försvarsdepartementet hör det militära försvaret, civilförsvaret och det psykologiska försvaret. Departementet svarar dessutom för de samordningsfrågor som rör totalförsvaret.
Planerad utveckling under perioden 1975/76—1979/80
Planeringen för perioden 1975/76—1979/80 grundas på de principer och den inriktning som angavs i 1972 års försvarsbeslut. Detta omfattade perioden 1972/73-1976/77. En parlamentarisk utredning har tillkallats för att överväga och lämna förslag om totalförsvarets fortsatta utveckling m. m. Utredningens överväganden avses ligga tiU grund för förslag till riksdagen år 1977.
Det mUitära försvaret
Planeringen för det militära försvaret föreslås för den närmaste femårsperioden ske i en planeringsram om 40 750 milj. kr. i prisläge februari 1974. Bortsett från vissa justeringar av teknisk art innebär detta att planeringsramen i fast prisläge är oförändrad i förhållande till motsvarande ram för perioden 1972/73—1976/77. Kompensation för pris- och löneförändringar förutsätts som f. n. ske enligt nettoprisindex. Planeringen innebär att tidigare planer i huvudsak fullföljs. Vissa reformer och förändringar föreslås dock. Bl. a. lämnas förslag om betydande förbättringar av de värnpliktigas förmåner m. m. Tjänstereglementet för försvarsmakten ses över. Detta beräknas medföra bl. a. att tjänstgöringsförhållandena för både fast anställda och värnpliktiga demokratiseras ytterligare och anpassas till de förhållanden som råder i samhället i övrigt.
Inom arméstridskrafterna har brigaderna genom hittills genomförda förbättringar nått en tillfredsställande kvalitet och organisation. Planeringen innebär att tio infanteribrigader behålls på sikt. Brigaderna får en ny organisation och deras eldkraft och rörlighet förbättras.
Deinfanteribrigadersominte tillförs modernare materiel benämns skytteregementen och behåller t. v. nuvarande organisation och utrustning. Vidare organiseras ett antal fristående skyttebataljoner.
Nuvarande norrlandsbrigader behålls och deras eldkraft och rörlighet förbättras.
1 Riksdagen 1975. 1 saml. Nr I. Bilaga 6
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet 2
Två pansarbrigader utgår under programplaneperioden. Stridsfordons-och understödsdelarna ur de brigader som utgår behålls emellertid i annan organisationsform.
Försök med avkortad grundutbildning av värnpliktiga och modifierad repetitionsutbildning fortsätter under programplaneperioden.
Betydande materielförnyelser planeras under femårsperioden. Bl. a. förnyas terrängbilsbeståndet. Vidare kommer en ny infanterikanonvagn att levereras. Nytt brigad- och fördelningsluftvärn samt nytt fältartilleri börjar anskaffas.
Hemvärnet genomgår en betydande materiell förnyelse. Byggnadsinvesteringarna inriktas i första hand på att tillgodose omorganisationen i lägre regional och lokal instans och på åtgärder för att effektivisera grundutbildningen.
Marinförbandens utveckling karaktäriseras främst av den pågående övergången till lättare fartygsenheter samt moderniseringen av det fasta och rörliga kustartilleriet.
Helikopterförbanden tUlförs tidigare beställda tunga helikoptrar som eisättning för äldre enheter. Försvarets tunga helikoptrar förs samman i en gemensam organisation.
Inom ytattackförbanden minskar antalet större fartyg. Anskaffning pågår av torpedbåtar av typ Norrköping (Spica) som tillförs organisationen under perioden. Anskaffningen av patrullbåtar påbörjas. Ytterligare ett minfartyg beställs.
Ubåtsförbanden kommer att minska i antal under perioden. Handlingsfriheten att utveckla och tillverka ubåtar inom landet behålls bl. a. genom att ubåtar av typ A 14 anskaffas och genom att studier bedrivs. Minröjningsförbanden behålls i huvudsak under perioden. Inom de fasta kustartilleriförbanden fortsätter utbyggnaden av lätta batterier och den påbörjade anskaffningen av 12 cm tornbatterier. Den pågående uppsättningen av moderna rörliga spärrförband och kustjägar-förband fullföljs under perioden. Likaså fullföljs uppsättningen av lätta robotbatterier.
Inom flygvapenförbanden karaktäriseras utvecklingen av ombeväpningen till system 37 Viggen och moderniseringen av stridsledningssystemet.
Utvecklingen av jaktflygplanet JA 37 beräknas i stora drag följa tidigare uppgjorda planer. Ett antal jaktdivisioner utrustade med flygplan J 35 Draken avvecklas under perioden.
Antalet omedelbart insatsberedda luftvärnsrobotförband minskar. I samband härmed ändras förbandens organisation.
Ombeväpning till attackflygplanet AJ 37 Viggen samt uppsättningen av divisioner med lätta attackflygplan SK 60 äger rum under programplaneperioden.
Medel sätts av för studier av nästa flygplanstyp efter 37 Viggen. Studierna inriktas så att handlingsfrihet i fråga om utveckling m. m. behålls tUl mitten av år 1977.
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet 3
Fredsorganisationen genomgår stora förändringar. Omorganisationen på lägre regional och lokal nivå genohnJFörs planenligt. Antalet flygflottiljer minskar. Föreskrivna personalminskningar fullföljs. Inom fredsorganisationsomrädet pågår ett antal viktiga utredningar. Av dessa kan nämnas försvarets fredsorganisationsutredning, som har fått kompletterande direktiv samtidigt som antalet sakkunniga utökats till sex, samt utredningen om det mUitära försvarets centrala och högre regionala ledning i fred.
CivUförsvaret
För civilförsvarets planering för perioden 1975/76-1979/80 föreslås en planeringsram om 742 milj. kr. i prisläge februari 1974. Detta innebär att planeringsramen i fast prisläge frånsett vissa tekniska justeringar är oförändrad i förhållande till motsvarande ram för perioden 1972/73-1976/77. Kompensation för pris- och löneförändringar under perioden förutsätts som f. n. utgå enligt nettoprisindex.
Civilförsvarets verksamhet under den närmaste femårsperioden kännetecknas av fortsatt strävan att förbättra det förebyggande skyddet för befolkningen. Jämsides med att skyddsrum fortlöpande anordnas för de nya skyddsbehov som uppkommer efter hand som tätorter byggs ut bör största möjliga utrymme inom planeringsramen användas för att avhjälpa påtagliga brister främst i de större städerna. Flera tiotals milj. kr. beräknas kunna användas för sådana åtgärder under perioden. Förslag om skyddsrummens finansiering och ändrade regler för skyddsrumsbyggandet kommer att läggas fram i särskild proposition.
Målen för civilförsvarets verksamhet under de närmaste åren är i övrigt i stort sett oförändrade. Lednings- och undsättningsorganisationen görs om efter tidigare anvisade riktlinjer och produktionsberedskap upprätthålls för anskaffning av skyddsmasker.
Förändringar tUl budgetåret 1975/76
De rambundna anslagen för det militära försvaret ökar för nästa budgetår med 1 383,3 mUj. kr. till 9 574,3 milj. kr. och för civilförsvaret med 23,9 milj. kr. till 177,8 milj. kr. För övriga ändamål föreslås anslag om 29,4 milj. kr. De totala anslagen inom departementets verksamhetsområde blir härigenom 9 781,5 milj. kr., vUket är 1 406,6 milj. kr. mer än för budgetåret 1974/75.
Fördelningen av de föreslagna anslagen för budgetåret 1975/76 på huvudprogram m. m. och huvudproduktionsområden framgår av följande sammanställning (mUj. kr.). Som jämförelse anges med kursiv stil i sammanställningen även motsvarande uppgifter för budgetåret 1974/75.
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvairsdepartementet
Huvudprogram m. m.
Huvuclproduktionsområde
Summa
Ledning och
Matériel-
Anskaff-
Forsk-
förbands-
anskaff-
ning av
ning
verksamhet
ning
anläggningar
och utveckling
Utgiftsramen för det
militära försvaret
Försvarsdeparte-
mentet m. m.
-
-
-
24'
-
—
-
27'
Arméförband
I 824
2 619
2 018
2 976
Marinförband
/ Oirt
1 173
Hygvapenförband
/ 011
2 488
1 185
2 822
Central och högre
regional ledning
-
i2S
-
356¶Gemensamma myndig-
heter och funktioner
/6
800 Prisreglering
-
855'
-
1420 Summa
4 874
2 251
8 191
H5 684
2 657
9 574
Utgiftsramen för
civilförsvaret
Civilförsvaret
29"
81 K
152 Prisreglering
70»
-
ys
16»
26 Summa
178¶Utanför utgifts-
ramarna
Övrig verksamhet
iö
30 Totalt
4 981
2 289
5i75
5 802
2 697
9 782
' Lxkl. anslagen till prisreglering
2¶Inkl. anskaffning av datamaskiner för försvaret
3¶Preliminär fördelning
'' Härutöver får vid behov förbrukas högst 20 milj. kr.
Det militära försvaret
Inom huvudproduktionsområdet Ledning och förbandsverksamhet fortsätter försöken med avkortad grundutbildning och modifierad repetitionsutbUdning. Den sedan länge pågående förbättringen av vämpliktsförmånerna fortsätter även under budgetåret 1975/76. Sammanlagt ökar förmånerna med 55 milj. kr. Bl. a. höjs utryckningsbidraget med 600 kr till 1 000 kr. Vidare höjs dagpenningen med 1 kr. för alla
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet 5
värnpliktiga. Den lägsta dagpenningen blir därmed 9 kr. På familjebidragssidan ökar hustrupenningen med 4 kr. tUl 21 kr. per dag och vidare skapas möjlighet att i fortsättningen få famUjebidrag till en månad efter utryckningen. Slutligen vidgas möjligheterna för ensamstående värnpliktiga att få bostadsbidrag.
Beslutad omorganisation av armé-, marin- och flygvapenmyndigheter på lägre regional och lokal nivå genomförs.
Inom huvudproduktionsområdet Matérielanskaffning planeras för armén beställning av nytt fältartilleri, spaningsradar för luftvärnsrobotsystem 70, motorcyklar och ammunition. Leveranserna av lätta terrängbilar och infanterikanonvagn 91 fortsätter. Tunga terrängbilar börjar levereras. För marinen anskaffas patrullbåtar. Ett tredje minfartyg kommer att beställas. Leveranserna av torpedbåtar av modifierad Spicatyp fortsätter. För flygvapnet planeras beställning av bl. a. radarmateriel och sambandsutrustningar för att modernisera stridsledningssystemet. Leverans av attack-, spanings- och skolflygplansversioner-na av flygplan 37 fortsätter.
För iståndsättning av befästningar och kasemer tas inom huvudproduktionsområdet Anskaffning av anläggningar upp sammanlagt 107,7 milj. kr. för nästa budgetår. Härav beräknas i likhet med för innevarande budgetår 35 milj. kr. för kasernrenoveringar. För investeringar i mark, byggnader och anläggningar tas upp investeringsanslag om sammanlagt 296,6 milj. kr.
Beträffande huvudproduktionsområdet Forskning och utveckling inriktas verksamheten inom armén främst på att studera framtida sambands-, luftvärns- och pansarvärnssystem. Försök med ny bandvagn påbörjas och försöken med artilleriammunition fortsätter. Inom marinen fortsätter studierna av ubåtar. Vidare fortsätter tidigare påbörjad utveckling av vapensystem för ytattackförband, ubåtsförband och rörliga kustartilleriförband samt studierna av ledningsfunktionen för ytattackförband. Inom flygvapnets område studeras bl. a. olika alternativ avseende ett framtida nytt attacksystem. Utvecklingen av flygplan JA 37 fullföljs enligt tidigare beslut.
Civilförsvaret
Omfattningen av utbildnings- och övningsverksamheten kommer i huvudsak att vara oförändrad. En successiv övergång till den beslutade nya utbildningsorganisationen (prop. 1974:25, FöU 1974:20, rskr 1974:1 81) beräknas kunna påbörjas.
Materielanskaffningen inriktas bl. a. på att fortsätta anskaffningen av skyddsmasker.
Forskning, försök och utveckling kommer att bedrivas i samma omfattning som innevarande år.
Skyddsrumsbyggandet fortsätter enligt oförändrade principer i avvaktan på att reglerna för denna verksamhet prövas om. SärskUd uppmärksamhet ägnas möjligheterna att förbättra tUlgången på skydds-
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 6
rum i bristområden. Anläggningar för lednings- och undsättningsorganisationen och förråd för mobiliseringsmateriel ställs i ordning i huvudsak enligt tidigare planer.
Sammanfattning
Förändringarna inom försvarsdepartementets verksamhetsområde i förhållande riU riksstaten för budgetåret 1974/75 framgår av följande sammanställning (mUj. kr.).
Anvisat
Förslag
Förändring
1974/75
1975/76
Driftbudgeten
A. Försvarsdeparte-
mentet m. m.'
1011,9
1 473,1
+
461,2
B. Arméförband
2 516,8
2 860,1
+
343,3
C. Marinförband
968,6
1 097,3
+
128,7
D. Flygvapenförband
2 420,6
2 750,8
+
330,2
E. Central och högre
regional ledning
304,1
335,4
+
31,3
F. Gemensamma myndig-
heter och funktioner
714,9
787,2
+
72,3
G. Civilförsvar
127,4
144,5
+
17,1
H. Övrig verksamhet
27,0
26,1
-
0,9
Summa driftbudgeten
8 091,3
9 474,5
+ 1
383,2
Kapitalbudgeten
II Statens allmänna
fastighetsfond
10,9
9,2
-
1,7
III Försvarets fastig-
hetsfond
272,7
297,8
+
25,1
IX Diverse kapital-
fonder
0,0
0,0
±
0,0
Summa kapitalbudgeten
283,6
307,0
+
23,4
Totalt för försvars-
departementet
8 374,9
9 781,5
+ 1
1 406,6
' Inkl. 1 446,3 milj. kr. för beräknade pris- och lönehöjningar till medelprisläge för budgetåret 1975/76.
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 7
Utdrag FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1975-01-03 Föredragande: statsrådet Holmqvist
Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 såvitt avser försvarsdepartementets verksamhetsområde
Säkerhetspolitiska överväganden
Överbefälhavaren
överbefälhavaren bedömer att de grundläggande olikheterna och motsättningarna mellan supermakterna består. Båda parter har dock visat en vilja att söka samförstånd på vissa områden av gemensamt intresse och att ta steg i riktning mot en dämpning av den politiska spänningen dem emellan. Samförståndet har framför allt gällt strävan att undvika krig och krigsrisker som direkt berör de båda supermakterna.
Båda supermakterna har agerat med stor försiktighet i konflikter som har berört för motparten vitala intresseområden. De har även i andra konflikter undvikit militära åtgärder som på ett avgörande sätt kunnat störa de inbördes relationerna.
Supermakterna bedöms även fortsättningsvis försöka utnyttja gynnsamma tillfällen för att nå sina politiska mål eller för att allmänt förbättra sin politiska och ekonomiska stäUning. Ekonomiska och politiska påtryckningsmedel — t. ex. vapenleveranser eller vägran att leverera vapen — kan komma att användas i större utsträckning än hittills.
Supermakternas strävan mot politisk avspänning har inte lett till annat än mycket små resultat på rustningsbegränsningens område. Upprustningen verkar snarare fortsätta. Förhandlingarna om regionala styrkere-duktioner i Centraleuropa bedöms inte få några väsentliga konsekvenser för nuvarande styrkenivåer mellan Atlantpakten (NATO) och Warszawa-pakten (WP) inom den närmaste femårsperioden.
Utvecklingen på det militärpolitiska området bedöms allmänt medföra att Nordens strategiska betydelse kommer att öka.
Civil försvarssty re! sen
Enligt civilförsvarsstyrelsens uppfattning är de väsentligaste händelserna i det senaste årets internationella utveckling Mellanösternkriget, oljekrisen och Cypernkonflikten, Dessa händelser har utsatt de mellan-folkliga relationerna för svåra påfrestningar.
Trots de akuta kriserna har relationerna mellan de båda supermakterna inte försämrats. Många bedömare karaktäriserar umgänget dem emellan som avspänning. Andra hävdar mera pessimistiskt att avspänningen är
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvairsdepartementet 8
mera skenbar än verklig. Någon rustningsminskning har inte skett. Tvärtom ökar mUitärutgifterna.
Erfarenheterna från Vietnamkriget och i viss mån även från kriget i Mellanöstern ger anledning att dra vissa för civilförsvaret viktiga slutsatser om den vapentekniska utveckhngen. Denna innehåller såväl negativa som positiva drag. Det negativa består i att förmågan till urskillningslös och yttäckande bekämpning ökar. Det positiva i utvecklingen är främst att tekniken ger möjlighet till precisionsanfall med begränsade sidoverkningar.
Föredraganden
Min bedömning av innebörden av den avspänningspolitik som under senare år har förts mellan främst supermakterna redovisade jag förhållandevis ingående vid anmälan av prop. 1974:1 (bil. 6 s. 8). De grundläggande dragen i vad som där anfördes torde vara giltiga även idag. De kan sammanfattas så att supermakterna av både strategiska och ekonomiska skäl för en politik som medfört dels att vissa av efterkrigstidens svåraste politiska problem i viss utsträckning har kunnat regleras, dels att en serie förhandlingar om bl. a. rustningskontroll har kunnat inledas. De grundläggande motiven bakom supermakternas politiska strävanden förefaller mig vara sådana att dessa st.äter inte utan vidare kan väntas överge den inslagna vägen. Vi kan sålunda enligt min uppfattning vänta att avspänningspolitiken kommer att fortsätta i en eller annan form under de kommande åren. Härav får vi naturligtvis inte, som jag i flera sammanhang har betonat, dra den slutsatsen att de tidigare växlingarna mellan perioder av avspänning och perioder av spänning kommer att avlösas av en genomgående fredlig utveckling. Men växlingarna kommer med all sannolikhet att bli mindre dramatiska än under det kalla kriget.
Somliga bedömare har velat dra slutsatsen att avspänningen skulle lida mot sitt slut. De som har hävdat denna åsikt har dä grundat sin analys på förra höstens krig i Mellersta Östern och dess följder, sommarens Cypernkris och till slut frånvaron av mera konkreta resultat i förhandlingarna om rustningskontroll. Redan vid anmälan av prop. 1974:1 (bil. 6) anförde jag att det var svårt att se oktoberkriget som ett exempel på att avspänningspolitiken saknade reellt innehåll. Jag hävdade att supermakterna trots ofrånkomliga intressemotsättningar verksamt bidrog till att bringa kriget till ett slut och söka åstadkomma en reglering av de mycket svårlösta problemen i området.
Utvecklingen har därefter gått trögt, men vissa steg mot någon form av reglering har dock tagits och lett bl. a. till att svenska förband har ställts till FN.s förfogande för fredsbevarande operationer. Den nuvarande stagnationen i förhandlingsansträngningarna ger anledning till förnyad oro. Supermakterna synes dock vara inställda på att verksamt bidra till att förhindra en ny väpnad konflikt i området.
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementeit 9
Cypernkrisen som ibland också har anförts som exempel på avspänningens bräcklighet kan enligt min mening inte ha haft tillnärmelsevis lika stora internationella återverkningar som krisen i Mellersta Östern. I den senare var båda supermakterna invecklade. 1 Cypernkrisen var däremot endast den ena inblandad, och då bara indirekt.
Det förhållandet att varken förhandlingarna i Geneve om begränsning av de strategiska vapnen i den nu pågående andra omgången (SALT), förhandlingarna i Wien om ömsesidiga reduktioner av styrkorna i Centraleuropa (MFR) eller den europeiska säkerhets-och samarbetskonferensen i Geneve (ESK) ännu har lett till påtagliga resultat, får enligt min uppfattning inte leda till slutsatsen att avspänningspoUtiken håller på att förlora i betydelse. SALT-förhandlingarna har redan i sin förra omgång lett till resultat. Nyligen har mötet mellan de sovjetiska och amerikanska ledarna resulterat i en överenskommelse om visst tak för upprustningen när det gäller strategiska vapen. Konferenserna behandlar säkerhetsintressen som är mycket väsentliga för berörda parter och det skulle, som jag i andra sammanhang har framhållit, vara orealistiskt att räkna med snabba och dramatiska resultat. Samtidigt tror jag att de deltagande staterna har satsat alltför mycket prestige och alltför markerat bundit sig i politiskt hänseende för att låta konferenserna rinna ut i sanden.
Ett dominerande inslag i den internationella utvecklingen under det gångna året representeras av den betydande inflation som bl. a. de höjda oljepriserna har medverkat till. Denna ekonoraiska utveckling har medfört att vårt eget land liksom övriga västeuropeiska stater har fått en försvagad betalningsbalans. Detta ledde till vissa problem i samarbetet mellan NATO-staterna. Problemen har emellertid nu delvis eliminerats. Det är dock möjligt att de ekonomiska svårigheterna i många av de västeuropeiska NATO-staterna kan leda till en relativt mindre satsning på försvarssektorn. Framför allt har utvecklingen medfört att diskussionen om rationalisering och en partiell omstrukturering av NATO-styrkorna har intensifierats.
Bilden av det internationella läget är alltså inte entydig. A ena sidan har vi fortsatt avspänningspoiitik och minskade krigsrisker främst i vår världsdel. A andra sidan finns risker för ökad supermaktsdominans och därmed förbundna risker för de mindre staterna och fortsatta svårigheter att utesluta lokala konflikter utanför Europa. Däremot kan det antas att supermakterna söker förhindra att sådana konflikter sprids till Europa.
Vårt land är beläget mellan Centraleuropa och områden kring Norska havet. Utvecklingen har visat att dessa båda områden har så stor strategisk och ekonomisk betydelse för supermakterna att de har allt intresse att hindra konflikter där. Varken vi själva eller omvärlden kan därför vara betjänta av några drastiska ändringar i vår försvarspolitik. Det kan inte ligga i värt eller någons intresse att vi genom ensidiga åtgärder förändrar den militära balans och stabilitet som råder i Norden.
I maj förra året blev Indien den sjätte staten som utförde en kärnexplosion. Den indiska regeringen har visserligen förklarat att provet avser enbart utveckling av metoder för fredligt utnyttjande av kärnkraft
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 10
- en förklaring som det inte finns anledning att ifrågasätta. Mot bakgrund av det allmänna önskemålet att hindra ytterligare spridning av kärnvapen är emellertid den indiska kärnexplosionen ytterst beklaglig. Provet är ett brott mot icke-spridningsavtalets anda, låt vara att Indien inte har undertecknat avtalet. Det indiska exemplet kan lätt smitta av sig. Det finns ingen principiell skillnad mellan kärnladdningar avsedda för fredliga ändamål och militära laddningar. En stat som själv har utvecklat kärnladdningar för ett fredhgt syfte har alltså väsentligt lättare att senare anskaffa kärnvapen, om den skulle bestämma sig för det.
Med tanke på de stora mängder av kärnsprängämnet plutonium, som redan under det närmaste decenniet kommer att uppstå som biprodukt i kärnkraftverk i en rad länder, skulle en minskad respekt för icke-sprid-ningsavtalet vara mycket allvarlig. Man kan dock redan nu skönja ett starkt ökat internationellt intresse för att skynda på anslutningen till avtalet och genomförandet av dess bestämmelser och för att vidta ytterligare åtgärder för att hindra användning av det växande plutoniumöverskottet för kärnladdningar. Den översynskonferens som icke-spridningsavtalets parter skall hålla i Geneve i maj i år kan leda till överenskommelse i denna riktning. Sannolikt blir det en viktig uppgift för nedrustningskonferensen i Geneve (CCD) att söka hindra vidare spridning.
Även om man således inte kan bortse från möjligheten att ytterligare stater i framtiden skaffar sig kärnladdningar, bedömer jag dock att denna risk är mindre i Europa, där flertalet länder har anslutit sig eller står i begrepp att ansluta sig till icke-spridningsavtalet, än på en del andra håll i världen.
Med hänsyn till det starka önskemålet att undvika användning av kärnvapen och vikten av att upprätthålla en klar åtskillnad mellan dessa och konventionella vapen, har spekulationerna om s. k. minikärnvapen väckt särskild oro. Det är därför glädjande att såväl USA:s som Sovjets representanter vid nedrustningskonferensen i Geneve som svar på frågor av Sveriges representant har framhållit att ingen uppmjukning av reglerna för användningen av kärnvapen förutses och att de båda supermakternas folkrättsliga åtaganden att förhindra kärnvapenkrig innefattar även användning av kärnladdningar med liten styrka. Dessa uttalanden utgör inte någon garanti på lång sikt men är ett glädjande steg i rätt riktning.
Jag följer noga utvecklingen vid havsrättsförhandlingarna. Några överenskommelser om de för vår försvarspolitik viktiga frågorna om territorialhavets utsträckning, rätt till genomfart för främmande staters krigsfartyg i territorialhavet och genom internationella sund samt om s. k. ekonomisk zon nåddes inte för förra sommarens möte i Cara?as utan förhandlingarna fortsätter i år.
Mot denna allmänna bakgrund tar jag i det följande upp några principiella frågor beträffande vårt försvars fortsatta utveckling.
Överbefälhavaren har anfört att nu gällande planeringsförutsättningar leder till fortsatta kvalitativa och kvantitativa reduceringar i krigsorganisationen. Reduceringarna blir enUgt överbefälhavaren omfattande mot
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 11
slutet av programplaneperioden och åren närmast därefter, dvs. i början av 1980-talet. Samtidigt konimér enligt överbefälhavarens bedömning stora militära resurser att finnas i omvärlden. Till följd härav kommer försvarsmaktens krigsavhällande förmåga att gå ner.
Min företrädare har bl.a. i samband med 1972 års försvarsbeslut (prop. 1972:75 s. 110) och vid anmälan av prop. 1973:1 (bU. 6 s. 27) anfört att kostnadsutvecklingen i fråga om kvalificerad krigsmateriel skärper kraven på prioriteringar vid ställningstaganden till olika vapensystem. Jag delar denna uppfattning och finner det oundvikligt att den snabba kostnadsstegringen medför att vi inte kan förnya och modernisera vårt materielbestånd i samma höga takt som tidigare. Detta leder tUl att antalet går ned i fråga om vissa kvalificerade förband där en hög materiell nivå måste upprätthållas, t. ex. brigader och flygdivisioner. Nytillförd materiel har dock genomgående högre standard och ökar därigenom försvarsmaktens slagkraft. Genom den allmänna värnplikten kommer också försvarsmaktens totala personal i krigsorganisationen att vara oförändrad. Antalet förband för vUka materielförnyelsen sker i en lägre takt kommer följaktligen att öka.
Vårt försvars krigsavhällande förmåga bestäms av en presumtiv angripares överväganden om behovet av att utnyttja svenskt territorium för vissa syften och de insatser som krävs för att nå nödvändig kontroll över landet. Dessa överväganden påverkas av en mängd faktorer av bl. a. politisk och militär art. En av dessa faktorer gäller hur stora militära resurser som kan avdelas för angreppet mot Sverige med hänsyn till bl. a. en huvudmotståndares resurser och dispositioner. En annan och lika viktig faktor är vilka fördelar som en presumtiv angripare vill uppnå med ett angrepp mot Sverige. En bedömning av våra möjligheter att fullfölja vår säkerhetspolitiska målsättning att avhålla från angrepp måste grundas på en sammanvägning av dessa faktorer. Mot bakgrund av min tidigare redovisade syn på avspänningspolitiken och utvecklingen i vår del av världen anser jag att krigsriskerna imder överblickbar tid har minskat i sådan utsträckning att jag inte kan dela den syn som överbefälhavaren enbart på grundval av en bedömning av framtida styrkeförhållanden har redovisat på utvecklingen av vårt försvars fredsbevarande förmåga.
Enligt min mening har vi idag ett starkt försvar. Denna bedömning delas av överbefälhavaren som emellertid menar att vår relativa försvars-effekt kommer att vara lägre i början av 1980-talet till följd av att vi inte kan förnya och modernisera vårt materielbestånd i samma takt som tidigare. Frågan är då om de mUitära styrkorna i vår omvärld kommer att både behålla nuvarande kvantitativa omfattning och få en snabbare mate-rielförnyelse än den som är möjlig i Sverige.
De ekonomiska resurser som har ställts till dessa styrkors förfogande har under senare år inte utvecklats snabbare än våra försvarsutgifter, åtminstone inte i fråga om NATO-staterna. Samtidigt synes kostnadsstegringarna vara minst lika stora i dessa länder. Det finns därför enligt min mening anledning att tro att man har ungefär samma problem i vår omvärld i fråga om försvarets utveckling som vi har även om andra länder inte
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet 12
redovisar sin försvarsplanering lika öppet som vi gör. Självfallet måste vi dock noga följa utvecklingen inom detta område och vara beredda att vidta åtgärder om så skulle befinnas vara nödvändigt. Det är därför angeläget att vi i största möjliga utsträckning behåller handlingsfriheten. Vi bör därför enligt min mening bevara vår förmåga att vidmakthålla en hög organisatorisk numerär och att inom landet utveckla och producera viss krigsmateriel. Härigenom blir det möjligt att skapa den handlingsfrihet som en anpassning till händelseutvecklingen kräver.
Mot denna bakgrund finner jag att den nuvarande inriktningen av vårt militära försvar är väl anpassad till våra säkerhetspolitiska mål. Några ändringar i resurstilldelningen är därför f. n. inte motiverade.
I detta sammanhang vill jag redogöra något för de förberedelser som f. n. pågår inför nästa större beslut om försvarets inriktning. Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande har jag nyligen tillkallat sju sakkunniga för att överväga och lämna förslag om totalförsvarets fortsatta utveckUng m. m. De sakkunniga arbetar under benämningen 1974 års försvarsutredning.
Ett viktigt underlag för försvarsutredningens överväganden kommer att vara det militära försvarets och civilförsvarets perspektivplaner samt motsvarande studieresultat inom det ekonomiska försvaret och övrigt totalförsvar. Tidsplanerna för studiearbetet inom totalförsvarets olika delar är samordnade och inriktade på att ett samlat underlag skall föreligga för slutliga ställningstaganden av statsmakterna år 1977. Tidsplanerna innebär sammanfattningsvis att perspektivplaneringen inom det militära försvaret och civilförsvaret resp. perspektivstudierna för det ekonomiska försvaret liksom de särskilda studierna för övrigt totalförsvar skall avslutas och redovisas hösten 1975. I början av år 1976 skall anvisningar meddelas för myndigheternas programplanering avseende perioden 1977/78-1981/82. Programplaner för denna period skall redovisas hösten 1976 i samband med att myndigheternas anslagsframställningar lämnas in till regeringen.
Det militära försvarets och civilförsvarets perspektivplanering är uppdelad i två faser. Överbefälhavaren och civilförsvarsstyrelsen redovisade i juni 1974 perspektivplaner del 1. 1 dessa skisseras olika principer för försvarets framtida utformning under skilda förutsättningar. Genom att de ekonomiska och andra förutsättningarna som harangetts förstudierna har omfattat en stor spännvidd har grunden lagts för att ge ett tillräckligt brett underlag för kommande beslut om försvarets inriktning.
Studierna under perspektivplaneringens andra fas syftar till att kartlägga hur olika handlingsvägar under de närmaste 5-10 åren påverkar möjligheterna att förverkliga alternativa framtida försvarsutformningar. I oktober 1974 meddelade jag anvisningar för dessa studier. Jag var därvid angelägen om att även arbetet under fas 2 skall resultera i ett brett beslutsunderlag. Det ekonomiska studieintervallet för det militära försvaret omspänner sålunda fyra studienivåer, nämligen ungefär 39 500, 40 750, 42 000 resp. 43 750 milj. kr. för femårsperioden 1977/78-
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 13
1981/82 i prisläge februari 1974. Studienivåernas exakta lägen skall väljas så att intressanta omslagspunktéi: blir belysta.
För civilförsvaret anvisas för samma period tre ekonomiska studienivåer för den verksamheten som f. n. finansieras över fjärde huvudtiteln exkl. statsbidrag till skyddsrum avseende skydd för allmänheten. Studienivåerna är uttryckta i prisläge februari 1974 ungefär 575, 675 resp. 775 milj. kr. för den nämnda femårsperioden. Det exakta läget skall även här väljas så att intressanta omslagspunkter blir belysta.
Angivna ekonomiska studienivåer för civilförsvaret kompletteras med ett studieintervall i fråga om antalet årligen byggda skyddsrumsplatser. Intervallet i fråga omspänner 150 000 till 300 000 nytillkommande platser per år.
Enligt de principer som har fastlagts av statsmakterna (prop. 1972:103, FöU 1972:23, rskr 1972:309) skaU riksdagens utrikes- och försvarsutskott fortlöpande informeras om studie- och planeringsarbetets inriktning och resultat. Sådan information har lämnats vid flera tillfällen under åren 1973 och 1974. För närmare kännedom om perspektivplanerna och anvisningarna torde jag därför få hänvisa till de handlingar som har överlämnats till utskotten.
Hemställan
Med hänvisning till vad jag har {infört hemställer jag att regeringen bereder riksdagen tillfälle
att avge yttrande över vad jag har anfört om säkerhets- och försvarspolitiken.
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet 14
Programplaner för det militära försvaret
Chefen för armén
Chefen för armén är programmyndighet för huvudprogrammet Arméförband som omfattar följande delprogram.
1.1¶Fördelningsförband m. m.
1.2¶Infanteribrigad m. m.
1.3¶Norrlandsbrigad m. m.
1.4¶Pansarbrigad m. m.
1.5¶Centrala och högre regionala lednings- och underhällsförband
1.6¶Lokalförsvarsförband
1.7¶Hemvärnet
1.99¶Gemensamma produktionsresurser
Chefen för armén har i enlighet med överbefälhavarens direktiv sänt in programplan för huvudprogrammet Arméförband i en ekonomisk planeringsram enligt följande (prisläge februari 1974; milj. kr.).
Summa 1975/76 1976/77 1977/78 1978/79 1979/80 1975/80
Planeringsram 2 984 2 990 2 943 2 946 2 950 14 813
Chefen för armén anför i sin grundsyn att landets stora yta samt inriktningen mot ökad uthållighet och djupförsvar över territoriet kräver ett stort antal förband. Av det skälet bör enligt arméchefen kvantiteten i krigsorganisationen upprätthållas medan kvaliteten fär anpassas till förbandens huvuduppgifter. Arméchefen framhåller i detta sammanhang den allmänna värnpliktens betydelse. Grundläggande för uthålligheten är tillgång till ett stort antal förband som är så utbildade och utrustade att de under lång tid kan lösa stridsuppgifter under skilda terräng- och klimatförhållanden. Enligt arméchefens mening bör den personella och organisatoriska handlingsfriheten principiellt prioriteras före den materiella handlingsfriheten.
Chefen för armén anför vidare att förband med strid som huvuduppgift bör prioriteras mera markant än tidigare i syfte att åstadkomma största möjliga stridseffekt inom tilldelade resursramar. Det innebär bl. a. att lednings- och stödförband anpassas till minimibehovet. Planerade reduceringar av dessa förband avser såväl antalet förband som deras materiella kvalitet.
Arméchefen framhåller att de allsidigt användbara förbanden - brigadförband och vissa fristående bataljoner - bör prioriteras beträffande kvaliteten på både personal och materiel. Dessa förbands eldkraft och röriighet måste enligt arméchefen utvecklas i takt med de krav som utvecklingen i omvärlden ställer.
De förband som i första hand är avsedda för fördröjnings- och
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet 15
awärjningsstrid där god tid för förberedelser står till förfogande -skytteregementen och fristående bataljoner - bör enligt chefen för armén med hänsyn till uppgifterna i krig ges samma personella kvalitet som de allsidigt användbara förbanden. Däremot kan omsättning av materiel för dessa förband ske endast i begränsad omfattning. Arméchefen framhåller emellertid också att man på sikt bör anpassa förbanden organisatoriskt till de allsidigt användbara förbanden. Därigenom behålls handlingsfriheten att ombilda dem till aUsidigt användbara förband genom att tillföra materiel.
Lokalförsvarsförbanden slutligen består dels av förband som kan grupperas om med egna resurser, dels av stationära förband. Dessa förband skall i huvudsak ha personal och materiel som förs över från övriga förbandstyper. Arméchefen bedömer att lokalförsvarsförbanden ger ett betydande tillskott till försvarseffekten trots att de är utrustade med äldre materiel.
Chefen för armén anför att avsikten att behälla största möjliga stridseffekt i krigsorganisationen kräver särskilda och kraftfulla åtgärder for att minska driftkostnaderna för fredsorganisationen. Det innebär enligt arméchefen en långt driven och fortlöpande rationalisering av administration, förrådsverksamhet samt underhåll och drift i övrigt. Den nu inledda fredsorganisationsutvecklingen syftar till att halvera antalet självständiga administrationer. En förutsättning för nödvändiga rationaliseringar och övriga större förändringar är dock enligt arméchefen att medel för investeringar tillförs utanför den militära utgiftsramen eller i form av långsiktiga krediter.
Personalminskningar måste enligt arméchefen genomföras för att inte personalkostnadernas andel av de tillgängliga resurserna skall bli oacceptabelt hög. Med hänsyn till krigsorganisationens personalbehov måste minskningarna avse fredsanställda som inte har kvalificerade befattningar i krigsorganisationen. Arméchefen anför att han inom ramen för nuvarande uppgifter och handlingsregler inte har funnit det möjligt att under programplaneperioden nå det mål som överbefälhavaren har angett beträffande personalreduceringar inom armén.
Materielanskaffningen inriktas mot att i första hand tillgodose de allsidigt användbara förbandens behov av organisationsbestämmande materiel. Arméchefen anser att befintlig materiel genom renovering och modifiering bör behållas i organisationen så länge detta är lämpligt från effektmässiga och ekonomiska utgångspunkter. Det civila samhällets resurser bör utnyttjas i krigsorganisationen i största möjliga utsträckning.
Inom mark- och byggnadssektorn är enligt arméchefen bristerna f. n. stora. Med hänsyn till resurserna krävs en mycket noggrann och framsynt prioritering samt en kritisk granskning av tillämpade ambitioner och normer. Byggnadsverksamhet som är en förutsättning för kostnadsminskande rationaliseringar eller som syftar till att effektivisera utbildningen prioriteras.
Beträffande delprogrammens utveckling anför chefen för armén bl. a.
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 16
följande.
Delprogrammet Fördelningsförband m.m. omfattar huvudsakligen lednings- och understödsförband samt jägarförband. Prioriteringen av förband med strid som huvuduppgift innebär att antalet lednings- och understödsförband samt resurserna för dessa minskar under programplaneperioden. Minskningen inträffar emellertid huvudsakligen först efter perioden.
Utredning om den framtida ledningsorganisationen pågår med inriktning mot att minska personal och materiel. Antalet fördelningsstaber och ledningsorgan för indirekt eld avses minska.
Mot bakgrund av behovet av flera förband för att kunna genomföra ett uthålligt försvar över stort djup har chefen för armén planerat in en utökning av jägarförbanden, eftersom dessa är särskilt lämpade för strid inom områden som har tagits av en angripare.
Antalet luftvärnsbataljoner med modern materiel minskar. Eftersom robot 70 tillförs och äldre materiel behålls där detta är stridsekonomiskt lämpligt ökar emellertid det totala antalet eldenheter. Bataljoner med äldre eldledningsutrustning som inte kan tillföras robot 70 organiseras efter hand om till luftvärnskompanier utan eldledningsutrustning. Luftvärnsbataljoner med robot 67 står efter renovering kvar tiU 1980-talets början.
Arméchefen anför att underlag f. n. inte finns för att ta ställning till den framtida underhållsorganisationen. Arméchefen avser att påskynda utredningsarbetet för att kunna ta principiell ställning i frågan i nästa programplan. Som riktlinje för arbetet gäller bl. a. att en ökad integrering och samordning mellan den militära och civUa sektorn bör eftersträvas.
Beträffande delprogrammet Infanteribrigad m. m. anför arméchefen att brigadernas eldkraft och rörlighet måste förbättras med hänsyn till utvecklingen i omvärlden. Endast därigenom kan enligt arméchefen förbanden lösa förutsatta kvalificerade stridsuppgifter. Mate-rielomsättning och förbättring av den materieUa kvaliteten planeras in för tio infanteribrigader.
Brigadernas eldkraft förbättras genom att huvuddelen av brigadartilleriet tillförs haubits 77. Luftvärnet förbättras genom att robot 70 tillförs. Rörligheten ökar genom tillförsel av bandvagnar. Arméchefen har vidare i förhållande till föregående programplan nu funnit det möjligt att i planeringsramarna inrymma en begränsad anskaffning av särskilda terrängfordon för personaltransport. Därmed skulle kravet på taktisk och operativ rörlighet bättre tillgodoses och behovet av cykeltolkning i fredsutbildningen minska. Infanteribrigaderna bedöms av arméchefen, med den kvalitetsnivå som är inplanerad, bli väl anpassade till utvecklingen i omvärlden.
De infanteribrigader som av ekonomiska skäl inte kan ges motsvarande materielomsättning förs över till skytteregementen med början under programplaneperiodens senare år.
Chefen för armén avser vidare att sätta upp ett antal fristående
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 17
skyttebataljoner. De organiseras ur de pansarförband som utgår under och efter programplaneperioden och ur de resurser som frigörs genom att personalen i infanteribrigadernas skyttebataljoner minskar samt genom reduceringar inom bl. a. lednings- och stödfunktioner.
Inom delprogrammet Norrlandsbrigad m.m. behålls nuvarande antal brigader och bataljoner. Liksom för infanteribrigaderna planeras en förbättring av eldkraften genom att omsätta artilleri med haubits 77 och stormkanonvagnar med infanterikanonvagn 91 samt genom att tUlföra robot 70. Vidare omsätts bandvagnar och terrängbilar.
Nuvarande fältjägarbataljoner organiseras om till norrlandsskytte-bataljoner.
Brigader och fristående norrlandsskyttebataljoner inom delprogrammet bedöms av arméchefen kunna behålla erforderlig kvalitetsnivå genom planerad matérielanskaffning.
För delprogrammet Pansarbrigad m.m. gäller att två brigader utgår i enlighet med tidigare planering. Av dessa behålls stridsfordons-delarna i form av fristående pansarbataljoner och stridsvagnskompanier. Vidare behålls vissa lednings- och underhållsresurser.
Arméchefen har planerat in renovering och modifiering av ca hälften av de äldre stridsvagnarna. Därmed skulle dessa enligt arméchefens mening behålla rimlig stridseffekt fram till omkring år 1995.
För delprogrammet Centrala och högre regionala lednings- och underhållsförband innebär planeringen att ledningsförbanden enligt arméchefen godtagbart svarar mot aktueUa krav. Underhållsförbandens organisation och antal kan enligt arméchefen komma att förändras som resultat av pågående utredningar.
Delprogrammet Lokalförsvarsförband tillförs under programplaneperiodens senare del och åren närmast därefter tio skytteregementen från delprogrammet Infanteribrigad m. m. Detta sker fortlöpande när materielens kvalitet gör att förbanden inte längre uppfyller de krav som utvecklingen i omvärlden kommer att ställa på förband avsedda för rörlig strid. Skytteregementena behåller under programplaneperioden den nuvarande krigsorganisationen.
Antalet cykelskyttebataljoner planeras öka med början vid programplaneperiodens slut. Därigenom kan enligt arméchefen förutsättningar skapas för den av statsmakterna prioriterade uthålligheten i krigsorganisationen.
Inom delprogrammet Hemvärnet avses organisation, förmåga och beredskap behållas. I syfte att förbättra förbandens stridseffekt planeras tillförsel av bl. a. kulspmtor, pansarskott och automatkarbiner. Även en förbättring av beklädnadsutrustningen planeras.
2 Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 1. Bilaga 6
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
[i
Fördelningen av kostnaderna på delprogram framgår av följande tabell (prisläge februari 1974; milj. kr.).
Summa
Delprogram
1975/76
1976/77
1977/78
1978/79
1979/80
1975/80
Fördelningsförband m. m.
2 268
Infanteribrigad m. m.
2 753
Norrlandsbrigad m. m:
950 Pansarbrigad m. m.
1 237
Centrala och högre regionala
lednings- och underhålls-
förband
237 Lokalförsvarsförband
942 Hemvärnet
209 Gemensamma produktionsresurser
1 345
1 327
1 277
1 283
1 292
6 524
Kostnader
3 113
3 115
3 029
2 996
2 903
15 156
Justering på grund av överpla-
nermg m. m.
-129
-125
-86
-50
+47
-343
Betalningsmedel
2 984
2 990
2 943
2 946
2 950
14813
Betalningsmedlens fördelning på anslag framgår av följande tabell (prisläge febmari 1974; milj. kr.).
Summa
Anslag
1974/75'
1975/76
1976/77
1977/78
1978/79
1979/80
1975/80
B 1. Arméförband:
Ledning och förbandsverk-
samhet
1824
1 990
1 968
1 965
1 977
9 888
B 2. Arméförband:
Matérielanskaffning
3 757
B 3. Arméförband:
Iståndsättning av befäst-
ningar och kaserner
44
273¶B 4. Arméförband:
Forskning och utveckling
305¶III 1. Arméförband:
Anskaffning av anlägg-
ningar
102
2619
2 984
2 990
2 943
2 946
2 950
14813
Prisläge februari 1973
Chefen för marinen
Chefen för marinen är programmyndighet för huvudprogrammet Marinförband som omfattar följande delprogram.
2.1¶För flera delprogram gemensamma lednings-, bas- och underhållsförband m. m.
2.2¶Helikopterförband
2.3¶Ytattackförband m. m.
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 19
2.4¶Ubåtsförband
2.5¶Minröjningsförband
2.6¶Fasta kustartilleriförband
2.7¶Rörliga kustartUleriförband
2.99¶Gemensamma produktionsresurser
Chefens för marinen programplan för huvudprogrammet Marinförband grundas på en ekonomisk planeringsram som följer överbefälhavarens direktiv. Härutöver har chefen för marinen anmält behov av ytterligare medel för viss verksamhet och ersättningsanskaffning. Planeringsramen och det av chefen för marinen föreslagna tillägget framgår av följande tabell (prisläge februari 1974; milj. kr.).
Summa 1975/76 1976/77 1977/78 1978/79 1979/80 1975/80
Planeringsram 1161 1137 1117 1180 1181 5 839
Tillägg 24 59 48 58 50 239
Chefen för marinen redovisar i programplanen sin syn på de krav som mot bakgrund av den säkerhetspolitiska målsättningen bör styra försvarsmaktens utformning. Marinchefen anför bl. a. att försvarsmakten måste byggas upp för att kunna lösa uppgifter i olika konfliktnivåer från krissituationer i fredstid, neutralitet och begränsade mUitära operationer tUl — som högsta ambitionsnivå - invasion (storanfaU) med konventionella stridskrafter. Försvarsmakten måste enligt marinchefen ha resurser som är lämpliga att sätta in på olika konfliktnivåer och som har förmåga att verka mot sannolika angrepp. Trovärdigheten i vår säkerhetspolitik kräver ett väl sammansatt försvar som är krigsavhällande och utformat med hänsyn till de militärgeografiska betingelserna. Marinchefen utvecklar i programplanen de krav som generellt måste ställas på ett försvar i dessa hänseenden och redovisar mot denna bakgrund de marina stridskrafternas uppgifter och utnyttjande. De marina stridskrafternas uppgifter sammanfattas på följande sätt.
— Övervaka vårt sjöterritorium och omgivande havsområden.
— Under fred och neutralitet hävda vårt oberoende och fullgöra våra internationellrättsliga förpliktelser genom att bevaka vårt sjöterritorium och avvisa kränkningar.
- Vid krig samverka med övriga stridskrafter för att i det längsta förhindra att angriparen får fast fot på svensk mark. Sjöförsvaret skall börja så långt utanför våra kuster som det är stridsekonomiskt lämpligt. Angriparen skall mötas, fördröjas och tillfogas förluster som hindrar eller försvårar hans företag.
- Skydda kustsjöfart i egna farvatten, sjötransporter tiU och från Gotland samt importsjöfart så långt ut som resurserna gör det möjligt. Beträffande planeringens avvägning och inriktning framhåller chefen
för marinen att han har följt en planeringsinriktning som bygger på det senaste försvarsbeslutet. Med hänsyn till de mUitärgeografiska betingel-
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 20
serna och strävan efter ett uthålligt försvar krävs att antalet enheter och förband hålls uppe. Det är också av stor vikt att de stridande förbandens materiella kvalitet på rimligt sätt anpassas tUl utvecklingen i omvärlden.
Fram till mitten av 1980-talet behöver av åldersskäl ett stort antal enheter ersättas. Enligt marinchefen är det därför nödvändigt att nu fullfölja och påbörja anskaffning och utveckling så att erforderhg ersättning inte fördröjs.
Chefen för marinen har i de senaste programplanerna framhållit att den av överbefälhavaren anvisade planeringsramen för marinen har varit för liten och inte motsvarat det säkerhetspolitiska målets krav och försvarsbeslutets inriktning. Marinchefen vidhåller i årets programplan denna uppfattning och yrkar att den anvisade planeringsramen höjs med 239 milj. kr. under femårsperioden för att tillgodose de mest angelägna behoven som inte kan rymmas inom ramen. Tilläggsmedlen är avsedda för en fjärde ubåt av typ Niicken (A 14), tidigare anskaffning av sjörobot till patrullbåtar, utökad anskaffning av minor och telemotmedel samt för utveckling av sjö- och kust robotsystem och luftoberoende ubåtsmaskinerier.
Chefen för marinen anför att som grund för planeringen inom huvudproduktionsområdet Ledning och förbandsverksamhet ligger en strävan att behålla största möjliga stridseffekt i krigsorganisationen. Detta förutsätter enligt marinchefen fortlöpande rationaliseringar så att fredsorganisationens driftkostnader reduceras. Trots dessa rationaliseringar blir det nödvändigt att minska verksamheten.
Minskning av antalet anstäUda har planerats in enligt överbefälhavarens direktiv. Marinchefen anser att all hänsyn måste tas till personalens trygghet och att minskningar kan ske endast till en viss gräns. Han framhåller vidare att det är nödvändigt att eventuella personalminskningar på sikt noga analyseras innan nya minskningsmål ställs upp.
Utbildningen till och av fast anställd personal prioriteras. De ekonomiska förutsättningarna gör det emellertid nödvändigt att begränsa antalet rustade fartyg, vilket enligt marinchefen försvårar befälsutbildningen. Chefen för marinen anför att personalläget för militär och civilmilitär personal är besvärande. Han planerar att behålla rekryteringen på samma nivå som tidigare, vilket kommer att leda till att vakansläget långsamt förbättras.
Chefen för marinen har i samarbete med försvarets materielverk utrett möjligheterna att begränsa kostnaderna för materielunderhåll. Besparingar har kunnat ske. Undersökningarna fortsätter. Vissa översyner har inställts eller lagts senare, andra har begränsats till sitt innehåll. Genom dessa åtgärder har, framhåller marinchefen, uppstått ett underhållsbehov som påverkar mobiliseringsberedskapen för berörda enheter. Av ekonomiska skäl planeras inte någon återgång till tidigare nivå.
Beträffande delprogrammens utveckling under programplaneperioden anför chefen för marinen bl. a. följande.
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 21
Förbanden inom delprogrammet Gemensamma lednings-, bas- och underhållsförband skall säkerställa övriga förbands insats. Åtgärder för att öka ledningssäkerheten har planerats in. Möjligheterna att verka i telestörd miljö förbättras i begränsad omfattning.
Modernisering av luftvärnet för försvar av baserna påbörjas. Under perioden påbörjas omorganisation till ny basorganisation i vUken ökad rörlighet hos underhållsförbanden eftersträvas.
Befintlig organisation inom delprogrammet Helikopterförband vidmakthålls under planeringsperioden. Dimensionerande för förbandens verksamhet och inriktning skall främst vara ubåtsjaktupp-gifterna.
Inom delprogrammet Ytattackförband m.m. utrangeras ett antal äldre torpedbåtar. Två äldre jagare förs över till fregatter. De återstående enheterna av torpedbåt av typ Norrköping levereras till krigsorganisationen under perioden. De nuvarande jagarflottiljerna organiseras om till ytattackilottiljer. Fregattflottiljen behålls under perioden. Motortorpedbåtarna ersätts genom anskaffning av 16 patrullbåtar. Beslutsunderlag för att anskaffa lämpliga enheter för de framtida ytattackförbanden tas fram under programplaneperioden. Marinchefen anser att utveckling av en sjö- och kustrobot med medellång räckvidd bör ske inom landet och genomföras under programplaneperioden. Ett nytt minfartyg beställs budgetåret 1975/76.
Antalet enheter inom delprogrammet Ubåtsförband minskar eftersom samtliga ubåtar av typ Abborren utrangeras under programplaneperioden. Anskaffning av ubåtar av typ Näcken har påbörjats. Enligt chefen för marinen bör en fjärde ubåt beställas snarast. Utveckling av nästa ubåtsserie (A 17) påbörjas budgetåret 1975/76 med seriebeställning budgetåret 1979/80. I samband härmed studeras olika framdrivnings-maskinerier.
Delprogrammet Minröjningsförband behålls i huvudsak under programplaneperioden. Projektering av minjaktfartyg har påbörjats. Seriebeställning planeras ske budgetåret 1976/77.
I delprogrammet Fasta kustartilleriförband ingår spärrbataljoner och spärrkompanier samt minutläggningsdivisioner. Antalet fasta artilleriförband minskas något under perioden. Pjäser för ett antal nya fasta 12 cm tornbatterier anskaffas f. n. och börjar tillföras krigsorganisationen under programplaneperioden. Chefen för marinen har planerat in anskaffning av ytterligare batterier. Prototyp till en ny minutläggare har planerats in. Modernisering av närluftvärnet för de fasta förbanden avses påbörjas budgetåret 1975/76.
Delprogrammet Rörliga kustartilleriförband hålls i huvudsak vid makt. Påböijad uppsättning av lätta kustrobotbatterier fullföljs. Utveckling och anskaffning av ett nytt rörligt kustartillerisystem påbörjas under programplaneperioden. Modernisering av närluftvärnet för de rörliga förbanden planeras in. Chefen för marinen anser att uveckhng
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet
22
inom landet av en sjö- och kustrobot bör genomföras under programplaneperioden.
Inom delprogrammet Gemensamma produktionsresurser prioriteras utbildningen till och av fast anställd personal varvid bl. a. utbUdningen av kompaniofficerare förbättras. Vissa rationaliseringsfrämjande iståndsättningsarbeten genomförs. Kasernrenoveringar fortsätter planenligt. Inom .sjöfartssektorn tillkommer två isbrytare.
Fördelningen av kostnaderna på delprogram framgår av följande tabell (prisläge februari 1974; milj. kr.).
Summa
Delprogram
1975/76
1976/77
1977/78
1978/79
1979/80
1975/80
För flera delprogram gemensamma
lednings-, bas- och underhålls-
förband m. m.
449 Helikopterförband
84 Ytattackförband m. m.
754 Ubåtsförband
338 Minröjningsförband
221 Fasta kustartilleriförband
772¶Rörliga kustartilleriförband
233 Gemensamma produktionsresurser
3 213
Kostnader
1 292
1 229
1 173
I 148
6 064
Justering på grund av överplane-
ring m. m.
-128
-92
-45
+7
+33
-225
Betalningsmedel
1 164
1 137
1 177
1 180
1 181
5 839
Betalningsmedlens fördelning på anslag framgår av följande tabell (prisläge februari 1974; mUj. kr.).
Summa
Anslag
1974/75'
1975/76
1976/77
1977/78
1978/79
1979/80
1975/80
C 1. Marinförband:
Ledning och förbandsverk-
samhet
3 327
C 2. Marinförband:
Matérielanskaffning
1900 C 3. Marinförband:
Iståndsättning av befäst-
ningar och kaserner
108¶C 4. Marinförband:
Forskning och utveckling
154¶III 2. Marinförband:
Anskaffning av anlägg-
ningar
1 036
I 164
1 137
1 177
1 180
1 181
5 839
Prisläge februari 1973
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 23
Chefen för flygvapnet
Chefen för flygvapnet är programmyndighet för huvudprogrammet Flygvapenförband som omfattar följande delprogram.
3.1¶För flera delprogram gemensamma lednings- och strilförband
3.2¶Jaktförband
3.3¶Luftvärnsrobotförband
3.4¶Attackförband
3.5¶Spaningsförband
3.6¶Flygtransportförband
3.7¶Basförband
3.99¶Gemensamma produktionsresurser
Chefen för flygvapnet har i enhghet med överbefälhavarens direktiv sänt in programplan för huvudprogrammet Flygvapenförband. Utöver den anvisade planeringsramen redovisar chefen för flygvapnet behov av betalningsmedel för de ökade priserna på bränsle och drivmedel. Planeringsramen och det redovisade behovet därutöver framgår av följande tabell (prisläge februari 1974; milj. kr.).
Summa
1975/76
1976/77
1977/78
1978/79
1979/80
1975/80
Planeringsram
2 841
2 866
2 873
2 879
2 882
14 341
Behov för ökade
priser pa
bränsle- och
drivmedel
2 926
2 960
2 958
2 972
2 971
14 787
Chefen för flygvapnet anför att förutsättningarna för årets program-planearbete i huvudsak har varit gynnsamma. Direktiv och anvisningar har kunnat utgå från tidigare väl genomarbetade programplaner. I dessa påvisade flygvapenchefen brister och obalans inom och mellan delprogrammen som en följd av minskade resurser. Dessa brister finns kvar i årets planering. Chefen för flygvapnet betonar emellertid att programplanen i allt väsentligt är en balanserad plan och att flygvapnet med denna planering lämnar ett betydande bidrag till försvarsmaktens operativa effekt.
Som exempel på brister och obalans anför flygvapenchefen att utbyggnaden av stridsledningen har försenats samt att uthålligheten i stridslednings- och bassystemen inte kan ges tillräcklig prioritet. Flygvapenchefen framhåller också att planeringen innebär att IR-robot inte kan utvecklas inom landet samt att taktiska förbättringar av flygplan 35 för att öka luftförsvarets effekt på låg höjd inte kan genomföras. Planerad anskaffning av åtta divisioner med flygplan JA 37 understiger den av luftförsvarsutredningen rekommenderade nivån på tio divisioner. Den sistnämnda nivån bör enligt flygvapenchefens mening fortfarande
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvjirsdepartementet 24
eftersträvas som ett minimum.
Chefen för flygvapnet har planerat in sammanlagt 618 milj. kr. under femårsperioden för att utveckla ett nytt attackflygplan men anmäler att den summa som har satts av inte täcker kostnaderna under perioden för det alternativ som innebär modifiering av flygplan JA 37 för attackuppgifter och modifiering av nuvarande skolflygplan SK 60. Chefen för flygvapnet är inte beredd att godta hela kostnaden för att behålla den industrikompetens m. m. som ingår i detta alternativ. Han anser sig inte kunna ta ställning tUl detta förrän studierna har slutförts under första delen av är 1975. Flygvapenchefen anser det möjligt att i nästa programplan redovisa en fullständig finansiering av det alternativ som utvärderingen av studierna leder fram till. Planeringen av ett nytt attacksystem innebär emellertid svåra ställningstaganden i flera avseenden. Det gäller att med utgångspunkt i tillgängliga resurser för försvarsmakten föreslå dels den ambitionsnivå som ger bäst effekt i invasionsförsvaret, dels hur svensk flygindustri på lämpligaste sätt kan bidra till att målet förverkligas. I denna avvägning måste ekonomiska men ocksä politiska synpunkter läggas på behovet av svensk flygindustri för att bl. a. ge trovärdighet åt vår säkerhetspolitik. Flygindustrins ansträngningar att få en internationell marknad för sina produkter bör som hittUls uppmuntras och stödjas.
Chefen för flygvapnet anmäler att prisutvecklingen för bränsle och drivmedel utgör en mycket stor osäkerhetsfaktor i planeringen. Prishöjningarna har varit så stora att materielplanerna kraftigt rubbas om de totala kostnaderna måste finansieras inom den anvisade planeringsramen. Förbrukningen av bränsle och drivmedel kan nämligen inte minskas utan att det uppstår operativa konsekvenser i form av kraftigt minskad effekt och sämre flygsäkerhet.
Beträffande delprogrammens utveckling under programplaneperioden anför chefen för flygvapnet bl. a. följande.
Inom delprogrammet För flera delprogram gemensamma lednings- och strilförband inriktas verksamheten på att med moderna informationssystem förbättra presentationsmöjligheterna för regionala stabsorgan och strilförband. Möjligheterna att tiUgodose civilförsvarets behov av förvarning och alarmering beaktas i största möjliga utsträckning.
En del äldre luftförsvarscentraler modifieras. Sambandssystemen byggs ut och förbättras. Viss äldre radarmateriel byts ut mot ny materiel med högre kvalitet. Skyddet för radarmaterielen förbättras.
Inom delprogrammet Jaktförband utgår under programplaneperioden sju divisioner och en flottiljadministration. Ombeväpning till flygplan JA 37 påbörjas enligt tidigare planläggning budgetåret 1978/79 och sker med hänsyn till den leveranstakt som de ekonomiska resurserna medger. Under perioden utrangeras i huvudsak äldre modeller av flygplan J 35 Draken. Medel för att modifiera denna flygplantyp saknas. Nödvändiga modifieringar som främjar flygsäkerheten kommer dock att
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 25
utföras.
För delprogrammet Luftvärnsrobotförband gäller i enlighet med Kungl. Maj:ts beslut att förbanden skall vara avvecklade vid ingången av budgetåret 1978/79. Till denna tidpunkt kommer ett antal robotar och viss övrig systemmateriel att ställas i förråd.
Delprogrammet inriktas mot att intdl avvecklingstidpunkten behålla kvaliteten på förbanden och att kunna utnyttja de ökade möjligheterna till snabbare omgruppering som tillförd materiel medför.
Delprogrammet Attackförband inriktas mot att i krig omfatta en attackeskader bestående av en stab, fem attackdivisioner och en attackenhet med flygplan AJ 37 samt fem attackdivisioner SK 60.
Inom delprogrammet Spaningsförband minskas antalet divisioner med två under perioden. Ombeväpning sker från flygplantyperna S 32 Lansen och S 35 Draken till S 37 Viggen. Två S 35 Draken-divisioner behålls.
Personalläget i spaningsflygdivisionerna fortsätter att förbättras genom att långtidsanställda fältflygare tillkommer. I takt härmed minskas antalet värnpliktiga och reservpersonal i krigsdivisionerna vilket innebär att förbandens effekt ökar. Denna personalförbättring kommer främst S 37-divisionerna tillgodo.
Delprogrammet Flygtransportförband inriktas på att sätta upp sambandsflygdivisioner, sambandsflyggrupper och transport-flyggrupper enligt den nya organisation som har börjat tillämpas för dessa förband fr. o. m. budgetåret 1974/75. Antalet förband ökar och innehållet i förbanden ändras. Utnyttjandet av civila flygplan ökas avsevärt. Flygplan SK 60 A tillförs huvuddelen av sambandsfiyggrupperna.
De två flygplan av typ Tp 83 Pembroke som ännu står kvar i den nya krigsorganisationen utrangeras i början av perioden. Flygplan av typ Tp 79 Douglas DC 3 behålls i drift. På grund av flygplanens höga ålder kan dock avgängar betingade av hållfasthets- eller underhållsproblem befaras under periodens senare del. Flygplan av typ Tp 84 Hercules och Tp 85 Caravelle står kvar i organisationen under perioden. En tredje Tp 84 tUlförs under budgetåret 1975/76. Det stora antal civila flygplan som tillförs krigsorganisationen, bl. a. som ersättning för flygplanen av typ Tp 83 Pembroke, utgörs till ca 90 % av tvåmotoriga affärsflygplan.
Som en följd av omorganisationen av transportflyggrupperna och sambandsflygförbanden ökar behovet av värnpliktiga förare och mekaniker i krigsorganisationen. Chefen för flygvapnet anför att detta behov till stor del måste tillgodoses genom överföring från andra försvarsgrenar.
Helikopterförbandens personaltillgång planeras bli bättre genom att långtidsanställda fältflygare tillförs och omskolas.
Inom delprogrammet Basförband anpassas antalet krigsbaser till den reducerade krigsorganisationen. En balansering av bassystemet eftersträvas. Detta innebär emellertid en fortlöpande förändring tills hela system 37-Viggen har levererats.
1 servicehänseende anpassas baserna till 37-systemet. En studie
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
beträffande skyddet vid baserna beräknas föreligga hösten 1975. Resultatet av studien kommer att påverka investeringarna i materiel och anläggningar under programplaneperiodens senare del.
Om beslut fattas enligt ingivet förslag kommer förbanden F 1 1 och F 12 inom delprogrammet Gemensamma produktionsresurser att dras in under budgetåren 1978/79 och 1979/80. Investeringar i byggnader och anläggningar prioriteras till förband som tillförs flygplan 37. Investeringar vid förband som planeras bh nedlagda hålls tillbaka i största möjliga utsträckning.
Viss militär och civil verksamhet vid kontrollcentralen i Sturup samordnas under budgetåret 1975/76.
Antalet anställda minskas i enlighet med utfärdade direktiv och anvisningar. Chefen för flygvapnet strävar samtidigt efter att eliminera vakanserna under perioden.
Flygvapnet har i dag personalbrist inom flera sektorer i förhållande till förelagda uppgifter. Detta gäller främst militär personal. Den ogynnsamma åldersfördelningen för civilmilitär personal i teknisk tjänst medför stora pensionsavgångar efter perioden. Detta måste mötas med begränsad överrekrytering under programplaneperioden.
Fördelningen av kostnaderna på delprogram framgår av följande tabell (prisläge februari 1974; milj. kr.).
Summa
Delprogram
1975/76
1976/77
1977/78
1978/79
1979/80
1975/80
lör flera delprogram gemensamma
lednings- och strilförband
1454 Jaktförband
1 019
4 038
Luftvärnsrobotförband
-
-
21 Attackförband
2 002
Spaningsförband
1 188
flygtransportförband
188 Basförband
2 082
Gemensamma produktionsresurser
3 520
Kostnader
3 126
2 897
2 806
3 053
14 794
Justering på grund av överpla-
nering m. m.
-200
-82
-7
Betalningsmedel
2 926
2 960
2 958
2 972
2 971
14 787
Betalningsmedlens fördelning på anslag framgår av följande tabell (prisläge februari 1974; milj. kr.).
Anslag
Summa 1974/75' 1975/76 1976/77 1977/78 1978/79 1979/80 1975/80
D 1. l'lygvapenförband:
Ledning och förbandsverk samhet 1012 1214 1206 1211 1216 1213 6 060
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet 27
Summa Anslag 1974/75' 1975/76 1976/77 .1977/78 1978/79 1979/80 1975/80
D2. Flygvapenförband:
Matérielanskaffning 985 1151 1162 1193 1208 1238 5 952
D 3. Flygvapenförband:
Iståndsättning av befäst ningar och kaserner 25 26 23 31 32 24 136
D 4. Flygvapenförband:
Forskning och utveckling 399 457 491 441 435 411 2 235
III 3. Flygvapenförband:
Anskaffning av anlägg ningar 67 78 78 82 81 85 404
2 488 2 926 2 960 2 958 2 972 2 971 14 787
' Prisläge februari 1973
Överbefälhavaren
Överbefälhavaren har i enlighet med Kungl. Maj:ts direktiv sänt in programplan för det militära försvaret. Planeringsramen framgår av följande tabeU (prisläge februari 1974; milj.kr). Som tillägg redovisas medel för ökade kostnader för bränsle, drivmedel, vissa investeringar m. m. vilka enhgt överbefälhavaren bör tUlföras utanför den anvisade planeringsramen.
Summa 1975/76 1976/77 1977/78 1978/79 1979/80 1975/80
Planeringsram 8 141 8 141 8 141 8 14] 8 141 40 705
Tillägg 101 98 89 96 93 477
8 242 8 239 8 230 8 237 8 234 41182
Överbefälhavaren anför inledningsvis att stadgan i planeringen nu har befästs ytterligare. Fortfarande finns dock betydande osäkerhet ,som enligt överbefälhavarens mening framför allt beror på gällande prisregleringssystem. Osäkerheterna begränsar programplanernas funktion som faktiska handlingsprogram för verksamheten under programplaneperioden.
Beträffande de ekonomiska utgångspunkterna anser överbefälhavaren att urholkningen av ramarna på grund av bristande pris- och lönekompensation har varit och alltjämt är så stor att ambitionsnivån enligt 1972 års försvarsbeslut inte kan uppnås. Under nu aktuell planeringsperiod har mer än 1 000 milj. kr. planerats in för att täcka skillnaden mellan faktisk prisökning på materiel och underhåll och den kompensation som utgår enligt nettoprisindex (priskil). Någon motsvarande reserv för löneökningar har inte satts av. De kraftigt ökade priserna på bränsle och drivmedel har medfört kostnadsökningar för försvarsmakten om ca 230 milj. kr. per år. Genom olika åtgärder har ca 145 milj. kr. kunnat inrymmas inom anvisad ram. Enligt överbefälhavaren bör återstoden
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 28
skjutas till genom en ramhöjning om inte ambitionsivån i 1972 års försvarsbeslut skall frångås ytterligare.
Överbefälhavaren anför att följande utgångspunkter har gällt som allmän inriktning av planeringen.
- Avvägningen mellan huvudprogrammen behålls.
- Åtgärder för att skapa effekt och handlingsfrihet på sikt i krigsorganisationen prioriteras.
- Materielanskaffningen inriktas så att handlingsfrihet bevaras att på sikt i krigsorganisationen behålla väsentliga system och funktioner.
- Inom samtliga produktionsområden skall strävan vara att hålla nere kostnaderna.
Beträffande försvarsmaktens förmåga år 1974 anger överbefälhavaren att effekten har minskat sedan föregående år \ förhållande till den hårdnande stridsmiljön och en angripares ökande operativa handlingsfrihet. I fråga om överbefälhavarens värdering och syn i övrigt på försvarsmaktens nuvarande förmåga och de operativa konsekvenserna av nu genomförd planering hänvisas till programplanen för det militära försvaret som har överlämnats till riksdagens försvarsutskott i särskild ordning.
Överbefälhavaren konstaterar beträffande planeringen att förberedande utredningar har genomförts inom vissa särskilt betydelsefulla områden och att kunskapsläget således förbättrats sedan föregående år. Med de förutsättningar för planeringen som nu gäller finner överbefälhavaren efter granskning av programplanerna ingen anledning till förskjutning av resurser mellan huvudprogrammen.
Överbefälhavaren framhåller att myndigheterna i sina programplaner på olika sätt har belyst resp. programs allvarligaste brister. Chefen för marinen har därvid valt att som tillägg till planeringsramen redovisa behov av resurser för angelägna åtgärder som inte har kunnat planeras in. Överbefälhavaren anser att samtliga brister och behov — oavsett presentationsform — måste övervägas i en för försvarsmakten samlad form. I programplanen lämnar överbefälhavaren exempel på viktiga funktioner inom försvarsmakten där del behövs ökade resurser under programplaneperioden men där behoven inte kan rymmas inom anvisad planeringsram. Beträffande huvudprogrammen 4 och 5 avstyrker överbefälhavaren de förslag som överstiger anvisade planeringsramar med undantag för vissa oundvikliga kostnadsökningar och uppgiftsförändringar.
I fråga om krigsorganisationen, som redovisas i avvägningsprogram, godtar överbefälhavaren inledningsvis den föreslagna planeringen i stort. Beträffande avvägningsprogrammen Rörliga markstridsförband och Lokalt bundna mark-stridsförband fäster överbefälhavaren stor vikt vid att minst hälften av nuvarande antal infanteribrigader kan moderniseras och behållas på sikt. I avvaktan på resultaten av pågående studier rörande uthållighet, underhållssystem m. m. tar han inte ställning till underhållstjänstens framtida organisation och resursbehov. Överbefälhavaren anser
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 29
att beslut om fortsatt beställning av tunga kustartilleribatteriej bör fattas först när det av produktionstekniska skäl är nödvändigt och när underlag finns för att avgöra frågan om anskaffning av tungt, rörligt kustartilleri.
I fråga om avvägningsprogrammet Övervattensstrids-förband godtar överbefälhavaren att anskaffning av ett minfartyg planeras in under perioden men anmäler att han inte ser någon möjlighet att inom försvarsmaktens ram planera om medel för att täcka en sådan tidigare läggning.
Beträffande avvägningsprogrammet Fjärrstridsförband anser överbefälhavaren att handlingsfrihet för utveckling av ett nytt attack- och skolflygplansystem bör behållas inom landet intill år 1977. Överbefälhavaren godtar den av chefen för flygvapnet föreslagna planeringsinriktningen.
Inom avvägningsprogrammet Luftförsvarsförband anser överbefälhavaren att minst åtta divisioner av flygplan JA 37 bör anskaffas.
Awägningsprogrammen Allmän försvarsforskning och Gemensamma myndigheter och funktioner kan inte enligt överbefälhavaren få tillåtas öka sin andel av försvarsmaktens totala kostnader. Denna inriktning skall tillgodoses främst genom fortsatt rationalisering. Härutöver anser överbefälhavaren att ambitionsnivån inom flera områden bör prövas om.
Överbefälhavaren anmäler att han under hästen 1975 avser lägga fram sin helhetssyn på fredsorganisationens utveckling på sikt. I avvaktan härpå godtar han den inriktning av fredsorganisationen som försvarsgrenscheferna redovisar för huvudprogrammen 1-3.
I avvaktan på resultatet av den påbörjade översynen av den centrala och högre regionala ledningsorganisationen i fred tar överbefälhavaren inte nu ställning till fredsorganisationsutvecklingen inom huvudprogram 4.
Inom huvudprogram 5 har i flera fall organisationsöversyner beslutats eller aviserats. Överbefälhavaren anmäler att han efter hand avser att komma in med yttranden över dessa organisationsförändringar.
Överbefälhavaren har i sina direktiv för programplaneringen ställt krav på personalminskningar under perioden 1975/76-1979/80 med 2 775 anställda (netto). Den planerade personalminskningen som den avspeglas i myndigheternas programplaner understiger det uppställda målet med ca 750 anställda. Hänsyn har då tagits till att vissa minskningar kunnat genomföras snabbare än beräknat före budgetåret 1975/76. Överbefälhavaren anser att konsekvenserna av att behålla minskningsmålen ytterligare behöver undersökas. I avvaktan härpå och mot bakgrund av de ekonomiska förutsättningarna vidhåller överbefälhavaren i stort de mål som han i sina direktiv har satt upp för personalminskningarna. Vidare anförs att en avsevärd del av de personalminskningar som nu redovisas kan hänföras till förändringar i freds- och krigsorganisationen och innebär ambitionssänkningar. Dessa personal-
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 30
minskningar har av olika skäl inte gett de ekonomiska besparingar som ursprungligen förväntades. Detta visar enligt överbefälhavaren att metoden med antalsmässiga personalminskningsmål inte är en lämplig styrmetod för kostnadsbesparingar. Metoden bör därför prövas om och överbefälhavaren anmäler att han i särskild ordning kommer in med förslag i denna fråea.
För att besparingsmålen skall kunna nås är det viktigt, framhåller överbefälhavaren, att beslut i organisationsfrågor fattas utan dröjsmål. De planerade organisationförändringarna och därav följande personalminskningar förutsätter också investeringar i byggnader med ganska stora belopp. Överbefälhavaren anser att dessa medel bör tillföras utanför den mUitära utgiftsramen, t. ex. i form av långsiktiga krediter.
Överbefälhavaren framhåller att befälsläget fortfarande är besvärande inom samtliga försvarsgrenar. Vakanssituationen under programplaneperioden anses mycket allvarlig, främst för armén och marinen. Huvudanledningen härtill anges vara den sedan flera år tillbaka otillräckliga rekryteringen av kompani- och plutonsofficerare. Även personalutveck-hngen efter programplaneperioden inger oro, främst beträffande rege-rnentsofficerare. Anledningen härtill är enligt överbefälhavaren att antalet pensionsavgångar per år åter blir normalt efter den genomförda pensionsåldersreformen. Överbefälhavaren anser att det totala befälsbehovet inte kommer att minska under planeringsperioden eller på längre sikt. Han bedömer vidare att kvalitetskraven kommer att öka på allt kvalificerat befäl, främst stambefälet. Såväl de kvalitativa som antalsmässiga behoven på lång sikt innebär enligt överbefälhavarens mening att den rekrytering av kvalificerad militär personal som försvarsgrenscheferna föreslår bör godtas. Överbefälhavaren anför vidare att det är nödvändigt med en god rekrytering i nuläget för att kunna möta de problem som annars uppstår på längre sikt.
Försök med avkortad grundutbildning fortsätter under perioden. Utvärdering av försöken pågår vilket innebär att förslag till förändringar av försöksverksamheten fortlöpande kan komma att aktua-Useras.
Hur de värnpliktiga skall fördelas och användas har angetts i den nyhgen reviderade och av överbefälhavaren fastställda Värnpliktsplan för krigsmakten. Av denna framgår att antalet värnpliktiga som årligen kan kallas in till grundutbildning minskar under perioden. Försvarsgrenschefernas planering av grundutbildningens omfattning baseras på värnpliktsplanen och överbefälhavaren godtar den redovisade planeringen.
Beträffande repetitionsutbildningen framhåller överbefälhavaren att han av ekonomiska skäl starkt måste begränsa repetitionsutbildningen i förhållande till målsättningen i 1966 års riksdagsbeslut trots de operativa risker detta medför. Endast de högst prioriterade förbanden kan ges en repetitionsutbildning som möjliggör att de kan vara allsidigt användbara omedelbart efter mobilisering. Överbefälhavaren anser dock att den inplanerade repetitionsutbUdningen har en
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 31
sådan omfattning att planeringen kan gälla ännu någon tid innan ställning måste tas till utbildningens fortsatta omfattning och inriktning.
Överbefälhavaren redovisar i programplanen de bindningar som med angivna förutsättningar kommer att finnas efter budgetåret 1979/80, om de verksamheter som har planerats in i myndigheternas programplaner beslutas och genomförs. Överbefälhavaren framhåller att redovisningen är mycket osäker men att den trots detta ger en god bild av storleksordningen av bindningarna efter programplaneperioden.
I överbefälhavarens bedömning av det militära försvarets utveckling föreslås bl. a. att vissa medel och bemyndiganden reserveras utanför den militära ramen för att skapa förutsättningar att behålla handlingsfrihet avseende robotutveckling inom landet till mitten av år 1977.
Föredraganden
Grundläggande riktlinjer för det militära försvarets inriktning har fastställts av 1972 års riksdag (prop. 1972:75, FöU 1972:17, rskr 1972:231). RiktUnjerna har i allt väsentligt bekräftats av 1973 och 1974 års riksdagar (prop. 1973:1 bil 6, FöU 1973:16, rskr 1973:195 resp. prop. 1974:1 bil. 6, FöU 1974:19, rskr 1974:190). Principerna i dessa beslut är enligt min mening alltjämt giltiga. Mot bakgrund av den redogörelse jag tidigare har lämnat för den säkerhetspolitiska utvecklingen och med hänsyn tUl det stats finansiella läget anser jag att det inte finns anledning att ändra planeringsinriktningen eller planeringsramen för det militära försvaret. Planeringen bör alltså ske enligt en horisontell planeringsram, som med vissa budgettekniska justeringar stämmer överens med den i försvarsbeslutet 1972 faststäUda ramen för perioden 1972/73-1976/77. Med utgångspunkt i basbeloppet i den utgiftsram för budgetåret 1975/76, som jag kommer att förorda i det följande (s. 62) bör således planeringsramen för femårsperioden vara avrundat 40 750 milj. kr. i prisläge februari 1974. I planeringen bör förutsättas att kompensation för pris- och löneförändringar skall ske enligt nettoprisindex.
Programplaner för det militära försvaret för perioden 1975/76-1979/80 har utarbetats i en planeringsnivå som i huvudsak överensstämmer med den angivna. Överbefälhavaren har emellertid i sin planering förutsatt att försvarsmakten tillförs medel utöver ramen för ökade bränsle- och drivmedelskostnader och vissa investeringar samt att finansiering av vissa andra investeringar får ske genom långsiktiga krediter. Jag återkommer till dessa frågor.
Jag anser i likhet med överbefälhavaren att den stadga i planeringen som kunde konstateras redan föregående år nu ytterligare har befästs. Vidare är motiveringar etc. för den föreslagna planeringen mera utförliga än tidigare, främst beroende på att programplanernas analytiska avsnitt har förbättrats avsevärt. Planeringen innehåller trots detta osäkerheter
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 32
betingade av svårigheter att bedöma den framtida utvecklingen.
I likhet med föregående år har en reserv planerats in för att möta eventuella prisökningar på materiel och underhåll utöver den kompensation som nettoprisindex beräknas ge. Denna s. k. priskil har beräknats av resp. programmyndighet i samarbete med försvarets materielverk och har godkänts av överbefälhavaren. För egen del anser jag att planeringen i detta avseende bör kunna godtas. Någon reserv för att möta eventuella lönestegringar som går utöver den genomsnittliga prisutvecklingen har däremot inte planerats in. Vidare har i planeringen förutsatts, som tidigare anförts, att större ekonomiska resurser står till förfogande än vad jag anser mig kunna förorda. Dessa förhållanden medför krav på ompla-neringar. Sådana omplaneringar kommer vidare att bli nödvändiga för att skapa utrymme för ökade ambitioner inom vissa områden, bl. a. för att förbättra de värnpliktigas förmåner, vilket jag återkommer till i det följande.
Slutsatsen av de angivna förhållandena blir enligt min mening att alla de anskaffningsprogram m. m. som redovisas i programplanerna svårligen kan genomföras inom angiven planeringsram. Jag anser därför att stor återhållsamhet måste iakttas när det gäller beslut som leder till långsiktiga ekonomiska bindningar. Av myndigheterna föreslagna ambitionsökningar i förhållande tUl föregående års planer bör i princip inte godtas. Varje möjlighet till besparing och rationalisering måste tas tUl vara. Kraven härvidlag kan behöva skärpas ytterligare.
Innan jag går in på riktlinjerna för den fortsatta planeringen finner jag det angeläget att något beröra utvecklingen i fråga om de förhållanden som gäller på försvarets arbetsplatser m. m.
Vi lever i ett samhälle som genomgår ständiga förändringar och förnyelser. Medborgarnas värderingar styr denna samhällsutveckling. I dag präglas den politiska och sociala utvecklingen av strävandena att praktiskt förverkliga gemensamma demokratiska ideal. Vi kan se många exempel på dessa strävanden. Inom utbildningsväsendet förs fram nya idéer som berör organisationsformer, pedagogiska metoder, relationerna mellan lärare och elever. Inom arbetslivet växer kraven på ett ökat medinflytande — den enskilde måste ges möjlighet att delta i beslutsprocesser som påverkar hans nuvarande och framtida arbetsförhållanden och livsbetingelser. Exemplen kan göras flera. Trots de särpräglade förhållanden som i vissa avseenden gäller för verksamheten inom försvaret finner jag det självklart att dessa strävanden också måste prägla de normer och förhållanden i övrigt inom försvaret som gäller för den fast anställda personalens och de värnpliktigas arbetsvillkor. Den nyligen beslutade översynen av Tjänstereglemente för försvarsmakten ser jag som ett led häri. Moderniseringen av tjänsteföreskrifter etc. är en nödvändig förutsättning för att förverkliga demokratiseringen av arbetsförhållandena inom försvaret men är i sig inte tillräcklig. Det krävs även en aktiv och gemensam insats i det dagliga arbetet av all personal, anställda såväl som värnpliktiga. Jag räknar med att studier och överväganden rörande
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 33
arbetsförhållanden m. m. inom det militära försvaret och därmed också personalfrågor i vidaste bemärkelse koihmer att tUlmätas allt större vikt. Jag får anledning att återkomma tUl dessa frågor i samband med att jag senare i år kommer att föreslå regeringen proposition tUl riksdagen om de värnpliktigas förmåner m. m.
Jag går därefter över tUl awägningsprogrammens inriktning. Förändringar av dessa riktlinjer kan komma att aktualiseras bl. a. med hänsyn till resultaten av pågående studier och utredningar.
De rörliga markstridsförbanden skaU kunna kraftsam-las i olika angreppsriktningar för avvärjande strid. Höga kvalitetskrav Ställs både på personal och materiel. Den av arméchefen föreslagna och av överbefälhavaren godtagna inriktningen tillgodoser enhgt min mening dessa krav. Jag biträder därför i huvudsak planeringen för awägningspro-grammet men delar inte överbefälhavarens och arméchefens syn på vissa delfrågor. Jag återkommer till detta i det följande.
Arméchefen har i årets programplan fullföljt och ytterligare konkretiserat sin grundsyn att förband med strid som huvuduppgift bör prioriteras. Jag biträder denna prioritering. För att kunna behålla ett så stort antal stridande förband som möjligt bhr det nödvändigt att överväga begränsningar inom olika stödfunktioner. Det civila samhällets resurser bör härvid utnyttjas i största möjliga utsträckning. Ett sådant utnyttjande måste dock samordnas inom hela samhället och främst inom områden där resurserna är knappa. Jag anser därför att underhållstjänstens framtida utformning bör studeras ytterligare. I avvaktan härpå är jag i Ukhet med överbefälhavaren inte beredd att nu ta ställning tiU denna fråga.
Planeringen innebär att tio infanteribrigader behålls på sikt. Brigaderna organiseras om och deras rörlighet och eldkraft förbättras. Sålunda byts terrängfordonen, fältartUleriet, luftvärnet och infanterikanonvagnarna ut varjämte bandvagnar tiUförs. Genom dessa åtgärder bedöms infanteri-brigaderna bU väl anpassade tUl utvecklingen i omvärlden. Arméchefen har planerat in anskaffning av särskilda terrähgfordon för personaltransporter samt en ökad anskaffning av infanterikanonvagnar. Denna anskaffning ansågs föregående år inte kunna inrymmas i planerna. Mot bakgrund av vad jag inledningsvis har anfört om överinteckningar räknar jag inte med att den nu föreslagna terrängfordonsanskaffningen kan rymmas inom planeringsramen.
Antalet norrlandsbrigader behålls och deras organisation anpassas tiU infanteribrigadernas nya organisation. Motsvarande förbättringar som för infanteribrigaderna har planerats in vUket innebär att även norrlandsbrigadernas eldkraft och rörlighet ökar.
De pansarbrigader som skall behållas på sikt tiUförs nya terrängfordon. Av de utgående brigaderna planerar arméchefen att behålla stridsfordons-delarna samt vissa lednings- och underhållsresurser i annan organisationsform fram tUl mitten av 1980-talet. Arméchefen har föreslagit renovering och modifiering av ca halva antalet stridsvagnar typ 101/102 som därigenom skulle kunna behållas fram tUl mitten av 1990-talet. Den
3¶Riicsdagen 1975. I saml. Nr 1. Bilaga 6
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 34
pansarbrigad och de självständiga stridsvagnsbataljoner i vilka dessa vagnar ingår skulle då stå kvar i krigsorganisationen under motsvarande tid. Dessa frågor torde behöva övervägas ytterligare och jag är därför inte beredd att nu ta ställning till den föreslagna renoveringen och modifieringen.
Beträffande de rörliga kustartUleriförbanden slutförs uppbyggnaden av spärrförbanden under perioden. Studier av ett nytt rörligt kustartillerisystem pågår, varvid såväl artilleri- som robotlösningar övervägs. Utveckling och anskaffning av rörligt kustartilleri har planerats in under perioden. Jag anser att planeringen i dessa avseenden t. v. bör godtas.
De lokalt bundna markstridsförbanden bör med hänsyn till vårt lands storlek omfatta förhållandevis många enheter. Den nuvarande planeringen tUlgodoser detta önskemål och jag biträder i huvudsak inriktningen av avvägningsprogrammet.
De infanteribrigader som inte tillförs modern materiel benämns sky tterege men tett. De avses t. v. behålla nuvarande infanteribrigaders organisation och utrustning. Vidare innebär planeringen att ett antal fristående skyttebataljoner organiseras.
Jag delar arméchefens uppfattning att äldre materiel bör behåUas inom organisationen så länge den ger väsentliga tillskott tiU den samlade stridseffekten. Jag vUl emellertid understryka att noggrann uppmärksamhet måste ägnas åt underhållskostnaderna för främst den tyngre materielen. Det förhållandet att materiel behålls får inte ge organisatoriska eller andra bindningar som begränsar handlingsfriheten för framtiden.
Enligt arméchefens planering moderniseras hemvärnets utrustning. Jag anser det angeläget att de föreslagna åtgärderna genomförs.
Anskaffning av fasta kustartilleribatterier av typ ERSTA pågår. Chefen för marinen har planerat att beställningen skall utökas med ytterligare ett antal batterier. Jag räknar inte med någon ytterligare anskaffning av kustartUleribatterier av denna typ. Studier av ohka vapensystem för att ersätta det äldre lätta fasta sjöfrontsartUleriet har inletts. Jag anser att dessa studier bör fullföljas. Tillsammans med studieresultat m. m. avseende nytt rörligt kustartilleri erhålls härigenom underlag för hur kustartilleriets krigsorganisation bör inriktas på längre sikt.
För övervattenss t ridsförbanden är antalet förband av grundläggande betydelse. För att de enskilda enheterna skaU ge avsedd effekt i invasionsförsvaret måste de tUlförsäkras en jämförelsevis hög teknisk kvalitet. Jag anser att den nuvarande planeringen tillgodoser dessa krav och att awägningsprogrammets inriktning i huvudsak kan godtas.
Ytattackförbanden tillförs torpedbåtar av typ Norrköping (Spica), som slutlevereras under programplaneperioden. Jag räknar med att patrullbåtar beställs under innevarande budgetår. Patrullbåtarna bör utrustas med sjörobotar som bör beställas under budgetåret 1975/76 för att leverans skall kunna ske samtidigt som fartygen färdigstäUs.
Studier pågår av olika alternativ för ytattackförbandens utveckling på
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 35
sikt, varvid olika bestyckningsalternativ m. m. övervägs. Som huvudbe-styckning på fartygen kan bl. a. robot- och torpedsystem bli aktuella. Jag anser att dessa studier liksom tidigare bör inriktas mot lätta fartygstyper för kustnära insatser.
Chefen för marinen har planerat att behåUa vissa äldre fartyg längre än vad urspmngligen har avsetts främst för att upprätthålla antalet enheter. StäUning härtUl behöver inte tas nu men jag vill hänvisa tUl vad jag har anfört i frågan om att behåUa äldre materiel under avvägningsprogrammet lokalt bundna markstridskrafter.
De nuvarande kustminsveparna kommer att utrangeras i början av 1980-talet. Som ersättning för dessa har planerats in anskaffning av minjaktfartyg. Jag godtar t. v. denna planering.
Jag räknar med att ett nytt minfartyg kommer att beställas under budgetåret 1975/76.
Den av mig här förordade anskaffningen kräver viss omplanering. Jag anser att denna bör kunna genomföras inom den av överbefälhavaren anvisade planeringsramen för huvudprogrammet Marinförband.
Antalet fjärrstridsförband minskar i överensstämmelse med intentionerna i 1972 års försvarsbeslut. Tre ubåtar av typ Näcken (A 14) levereras under programplaneperioden. Jag räknar inte med någon ytterligare anskaffning av denna ubåtstyp. Studier och utveckling av nästa ubåtstyp har planerats in och seriebeställning har förutsatts ske sista året i programplaneperioden. Det är angeläget att behålla handhngs-friheten att inom landet utveckla och tillverka ubåtar. Jag anser därför att fortsatta studier bör bedrivas inom detta område men är inte beredd att ta ställning till de föreslagna utvecklings- och anskaffningsprogrammen.
Flygplan AJ 37 Viggen levereras planenligt och ombeväpning av attackflygdivisionerna slutförs under perioden. Detta innebär en avsevärd kvaUtativ förbättring av attackkapaciteten.
Medel för studier och utveckUng av ett nytt flygplansystem efter 37 Viggen har planerats in. Jag är inte nu beredd att ta ställning till utvecklingsprogrammet. Jag anser emellertid att handlingsfrihet i fråga om fortsatt utveckling och produktion av militära flygplan inom landet bör finnas intUl juni 1977. För att detta skaU vara möjligt måste vissa studier bedrivas. Jag återkommer i det följande (s. 120) tUl kostnaderna för dessa. Kungl. Maj:t har genom beslut den 30 aprd 1971, den 26 april 1972, den 25 maj 1973, den 14 december 1973 och den 4 oktober 1974 gett anvisningar för sådana studier. Jag avser att även i fortsättningen noga följa studiernas inriktning.
Luftförsvarsförbanden genomgår stora förändringar under perioden. Förbandens materieUa kvalitet kommer att förbättras avsevärt.
För arméns del börjar luftvärnsrobot 70 tillföras krigsorganisationen. En del av nuvarande luftvärnskanoner moderniseras och behålls pä sikt. Ett stort antal luftvärnskanoner förs över tUl lokalförsvarsluftvärnet
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 36
utan modernisering.
Anskaffningen av JA 37 Viggen sker enligt tidigare planer. Planeringen bör inriktas mot åtta jaktdivisioner samt mot att serieleverans skall börja år 1978.
Luftvärnsrobotförbanden med robot 68 avvecklas under perioden i enlighet med tidigare beslut.
Organisationen av luftförsvarssektorerna ses över. Stridsledningsfunktionen förbättras genom att ny radarmateriel tiUförs. Planerade förbättringar är enligt min mening angelägna för både flygvapnet och civUförsva-ret.
Inom central och högre regional ledning ombeväp-nas spaningsförbanden till S 37 Viggen. Detta innebär en avsevärd kvalitetshöjning för dessa förband. Spaningsdivisioner med S 32 Lansen och S 35 Draken avvecklas i huvudsak i takt med att S 37 Viggen tillförs krigsorganisationen.
Försvarsmaktens tunga helikoptrar kommer att föras samman i en organisation vilket bör leda till att de kan utnyttjas effektivare.
Antalet flygplan i transportorganisationen minskar under programplaneperioden. Detta innebär att civila transportflygplan måste kunna tas i anspråk i krig i ökad utsträckning.
Jag delar överbefälhavarens syn på avvägningsprogrammen allmän försvarsforskning och gemensamma myndigheter och funktioner. Jag vill särskUt understryka kraven på rationalisering.
Jag går därefter över tUl att behandla fredsorganisationen. Mot bakgrund av de senaste årens pris- och löneutveckling måste försvarets kostnadsstruktur ägnas särskild uppmärksamhet. Lönekostnadernas andel av den årliga utgiftsramen för försvarsmakten har under senare år haft en stigande tendens. Det är därför nödvändigt att ta tUl vara alla möjligheter att begränsa utgifterna för administration och för freds- och förvaltningsorganisationen. En större del av tillgängliga resurser kan därigenom sättas av för matérielanskaffning och utbUdning.
Kostnadema för den tekniskt mest avancerade materielen har också stigit mycket kraftigt. För att upprätthålla ett rimligt antal förband måste vi därför enligt min mening avstå från att i varje situation utnyttja alla de möjligheter som den moderna tekniken erbjuder.
Inom fredsorganisationsområdet pågår ett antal utredningar som alla syftar tUl att få fram en mer rationell och mindre resurskrävande fredsorganisation än dagens. Jag anser att dessa utredningar och de omorganisationer de kan leda till bör tillmätas stor betydelse. Jag avser att senare i år föreslå regeringen proposition om indragning av två flottiljadministrationer vid flygvapnet.
Omorganisation pågår av lägre regionala och lokala myndigheter inom armén och marinen. Arbetet härmed har redan resulterat i ett minskat behov av personal och ytterligare minskningar förutses. 1 planeringen har de för omorganisationen nödvändiga investeringarna prioriterats.
Försvarets fredsorganisationsutredning har erhållit kompletterande
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 37
direktiv för sin verksamhet och samtidigt har jag tUlkallat ytterligare fem sakkunniga.
Tidigare aviserad översyn av den centrala och högre regionala ledningsorganisationen i fred har nyligen inletts. Enligt direktiven för utredningen skall principiella överväganden beträffande ledningsförhållandena och dessas organisatoriska konsekvenser kunna redovisas senast den I december 1976. Utredningen har även att behandla frågan om lekmannainflytande i fred inom försvarsmaktens centrala och regionala ledning.
Beträffande samordningen av pågående utredningar vill jag hänvisa till vad jar har anfört härom i direktiven för 1974 års försvarsutredning. Jag anger där bl. a. att jag anser det angeläget att utredningsarbetet samordnas i största möjliga utsträckning både i sak och tidsmässigt. Det bör enligt min mening ankomma på försvarsutredningen att utöva en ledande roll härvidlag.
Antalet anställda inom försvarsmakten styrs bl. a. av Kungl. Maj:ts uppdrag till överbefälhavaren att i samråd med försvarets rationaliseringsinstitut genomföra vissa personalreduceringar. 1 prop. 1974:1 (bU. 6 s. 35) lämnade jag en utförlig beskrivning om uppdragets innebörd samt den organisation (LEMA) och det ADB-system (system LEMA) som skapats för att genomföra uppdraget. Nu gällande mål för minskningen har angetts tUl 3 900 anställda netto under perioden september 1972—september 1979. Antalet anställda minskade under perioden september 1972—september 1974 med ca 1 550 enligt redovisningen i system LEMA.
Överbefälhavaren har för programplaneperioden 1975/76—1979/80 angett en minskning med 2 775 anställda netto. De av programmyndigheterna inplanerade personalminskningarna för samma period understiger angivna minskningsmål med ca 750 anställda. De myndigheter som inte har ansett sig kunna nå minskningsmålen anför skiftande motiv härför.
Det är nödvändigt att begränsa personalkostnaderna inom försvaret. Försvarets samtliga myndigheter måste solidariskt och aktivt medverka tdl att alla möjhgheter till personalminskningar tas till vara inom ramen för naturliga avgångar och en effektiv omplaceringsverksamhet. Jag anser därför att de uppställda minskningsmålen bör gälla och att kraven i vissa fall kan behöva skärpas. Detta innebär att vakanser måste accepteras. Jag vUl i detta sammanhang framhålla att en myndighets personalbehov måste bestämmas med utgångspunkt i planerad verksamhet och aktuella förhåUanden och inte på grundval av en organisation, som har faststäUts vid en tidigare tidpunkt. 1 fråga om militär personal motiveras inom vissa områden en begränsning av rekrytering för vakansfyllnad av att krigsorganisationen på sikt går ner.
Försöken med avkortad grundutbildning fortsätter under programplaneperioden. Utvärdering av försöken pågår men ännu föreligger inte tUlräckligt underlag för att bedöma konsekvenserna av den kortare utbUdningstiden.
Överbefälhavaren har sett över behovet av och tillgången på värnpliktig
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 38
personal. Antalet värnpliktiga som årligen kan kallas in tiU grundutbildning minskar under perioden. Försvarsgrenschefernas planering av grundutbildningens omfattning grundas på överbefälhavarens direktiv och jag godtar t. v. denna planering.
Beträffande repetitionsutbildningen anser jag i likhet med överbefälhavaren att den nu har en sådan omfattning och inriktning att planeringen kan gäUa t. v.
Jag vill även ta upp vissa speciella planeringsfrågor. Överbefälhavaren har anmält att ytterligare utveckhngsarbete inom robotområdet måste påbörjas om handlingsfriheten och kompetensen skall behållas att inom landet ta fram kvaUficerade robotsystem. Både jakt-, attack- och sjömålsrobotar kan därvid komma ifråga. F. n. finns inte beslutsunderlag som gör det möjligt att ta ställning tUl vilken handlingsväg som bör väljas om utvecklingskapaciteten vid svensk robotindustri skall behållas. Beslut i dessa frågor måste dock fattas under våren 1975. Överbefälhavaren föreslår att omkring 50 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1975/76 och 1976/77 och däremot svarande beställningsbemyndiganden reserveras utanför den mUitära utgiftsramen. För egen del är jag inte beredd att föreslå att extra medel ställs tUl försvarsmaktens förfogande för detta ändamål.
Av överbefälhavarens programplan framgår att vissa investering-a r förutsätts bestridas med särskilda medel utanför försvarsmakteixs ram. De avser sådana investeringar som enligt överbefälhavaren är att hänföra till lokaliseringspolitiska åtgärder och som inte medför rationaliseringsvinster. Jag vUl i detta sammanhang erinra om att riksdagen (prop. 1973:135, FöU 1973:26, rskr 1973:382) har beslutat att 100 milj. kr. skall anvisas utanför det militära försvarets utgiftsram för etablering av ett fredsförband i Arvid.sjaur som dessutom avses finansieras genom medel som kan komma att inflyta vid försäljning av mark och byggnader i Uppsala. Jag räknar vidare med att den del av investeringarna för en planerad förvaltningshögskola i Östersund som avser omlokalisering kommer att finansieras utanför den militära utgiftsramen. Jag anser inte att ytterligare medel bör tillskjutas ramen för de investeringar som i detta sammanhang anmälts av överbefälhavaren.
Beträffande sådana investeringar som är en förutsättning för att anbefallda personalminskningar skall kunna genomföras anser överbefälhavaren att erforderliga medel bör tillföras försvarsmakten i form av långsiktiga krediter, som återbetalas i takt med erhållna rationaliseringsvinster. Riksdagens försvarsutskott (FöU 1974:19) har uttalat att Kungl. Maj:t bör beräkna behovet av en rörlig kredit för investeringar i rationaliseringssyfte och lämna förslag härom till riksdagen. Enligt inlämnade programplaner föreligger inga behov av sådana krediter under budgetåret 1975/76. Jag viU i detta sammanhang erinra om avsikten med den rörliga kredit som ställs tiU vissa myndigheters förfogande. Krediten skall användas för att täcka kassamässiga underskott som kan föreligga vid budgetårsskifte på grund av av att myndigheten inte helt får betalning
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 39
för sina tjänster under det budgetår de lämnas samt för att utjämna tUlfälliga eller säsongmässiga hkviditetsfluktuationer under ett löpande budgetår (prop. 1970:1 bik 2 s. 18, SU 1970:18, rskr 1970:16).
Under senare år har systemet för prisreglering av de mUitära försvarets utgifter varit en central planeringsfråga. Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande har jag tillkallat tre sakkunniga med uppgift att utvärdera erfarenheterna av nuvarande system för prisreglering av det militära försvarets och civilförsvarets utgifter samt att analysera nuvarande och alternativa system. 1 direktiven anges att utredningens resultat bör föreligga vid ingången av år 1975 och utgöra grund för försvarsutredningens övervägande och ställningstagande tiU metod för prisreglering av försvarsutgifterna.
Hemställan
Med hänvisning tUl vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att godkänna de rikthnjer för det mUitära försvarets fortsatta inriktning som jag angett i det föregående.
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 40
Civilförsvarets programplan
Civilförsvarsstyrelsen
Civilförsvarsstyrelsen har i enlighet med Kungl. Maj:ts anvisningar lämnat in programplan för civUförsvaret för perioden 1975/76-1979/80. Programplanen har utarbetats inom anvisad planeringsram. Planeringsramen framgår av följande tabell (prisläge februari 1974; mUj. kr.).
1975/76 1976/77 1977/78 1978/79 1979/80 Summa
1975/80
Planeringsram 148,4 148,4 148,4 148,4 148,4 742,0
CivUförsvarsstyrelsen redovisar som bakgrund till planen sin syn på utvecklingen av vapen och insatsmetoder och de erfarenheter i detta avseende som kan dras från senare krig. Vapenutvecklingen innebär enligt styrelsens bedömning såväl negativa som positiva drag ur civilförsvarets synvinkel, negativa i den meningen att förmåga till urskillningslös och yttäckande bekämpning ökar och positiva främst genom att tekniken ger möjlighet till precisionsanfall med begränsade sidoverkningar. Stridsmedel och stridsmetoder är sådana att det från skade- och verkanssynpunkt är svårt att dra en gräns mellan civila och militära mål.
Av betydelse för civUförsvaret är också den svenska samhällsutvecklingen. Civilförsvarsstyrelsen pekar här bl. a. på de regler som numera gäller för den fredstida räddningstjänsten och kommunernas ansvar för denna. Utvecklingen på detta område påverkar planeringen för civilförsvaret.
Uppbyggnaden av civilförsvarets organisation enligt 1972 års riksdagsbeslut har i personellt och materiellt hänseende kunnat fullföljas till omkring 90 %. Organisationen uppvisar obalans i uppbyggnadsläget mellan personal och materiel å ena sidan och anläggningar å andra sidan. Vidare har grundutbildning och övningsverksamhet inte kunnat genomföras i nödvändig omfattning.
Antalet platser i enskUda skyddsrum uppgår tiU ca 5 milj., varav ca 3,5 milj. i bostadsbebyggelse. Det innebär att ca 225 000 platser har tillkommit under budgetåret 1973/74. Fortfarande saknar mellan 1,5-2 milj. människor i tätorter med mer än 5 000 invånare skyddsrumsplats i anslutning tiU bostäderna. AUvarligast är bristerna i de största städernas in-nerområden, där tillgången på skyddsrumsplatser också i anslutning till arbetsplatser är ringa. Även i övrigt är fördelningen över ytan av befintliga skyddsrum inte tUlfredsstäUande.
I det konventionella angreppsfallet innebär tillgången på skyddsrum att utrymningar i huvudsak kan begränsas till slutlig utrymning av närområdena runt angriparens troliga bekämpningsmål och av hotade invasionsområden. Utrymningarna får stor omfattning om större tätorter innefattas av invasionshot och i den mån man på grund av bekämpningens
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 41
inriktning tvingas utrymma innerområden i de största städerna. Undsättningsorganisationen bedöms totalt sett Vara kvantitativt tUlräcklig i det konventionella angreppsfallet.
I övriga angreppsfall inbegrips användning av ABC-stridsmedel. Vid hot om insats av kärnladdningar är omfattande utrymningar bl. a. av de största städerna ofrånkomliga. Planläggningen och insatsberedskapen för detta är god. Det är dock väsentligt att statsmakterna fattar beslut tidigt så att provisoriska skydd kan ställas i ordning där brist på skyddsrum föreligger. Den lokala undsättningsorganisationen är helt otillräcklig för detta angreppsfaU. Bistånd behövs i stor omfattning från regionalt civilförsvar och från samhället i övrigt, bl. a. från det miUtära försvaret. Vid insatser av C-stridsmedel (och B-aerosoler) är befolkningsskyddet otiUfredsställande framför allt i områden som saknar skyddsrum.
Generellt gäller för samtliga de angreppsfall som har studerats att organisationens kvaUtet och beredskap inte är tillfredsställande på grund av bristande utbildning och övning samt bristande enhetlighet i organisationens sammansättning och vissa materiel- och anläggningsbrister. Vidare är uthålligheten hos organisationen otUlräcklig på grund av att personal- och materielersättningsreserver saknas.
Verksamheten under perioden bör enligt CivUförsvarsstyrelsen ha följande inriktning.
Så stor del som möjligt av det fria planeringsutrymmet bör användas för att förbättra allmänhetens skydd i bristområden, främst i de s. k. in-nerområdena. Principerna och planläggningen för utrymning ses över och kalender för beredskapshöjande åtgärder utarbetas. En balanserad produktionsberedskap för skyddsmasker (ca 300 000 skyddsmasker och 20 000 av övriga typer per år) skall t. v. upprätthållas.
Lednings- och undsättningsorganisationen organiseras om till en enhet-Ugare, rörligare och uthålligare organisation, som fyller kraven i främst det konventionella angreppsfallet. Personalförsörjningen till krigsorganisationen ses över och materiel och anläggningar kompletteras.
Det nya utbildnings- och övningssystemet införs successivt för att förbättra befälsutbUdning och övningsverksamhet. Ca 30 % av manskapet grundutbildas i fred. En mindre del av undsättningsorganisationen utbildas och förrådsställs som snabbt mobiliserbara enheter, s. k. S-enheter. Härigenom ökar beredskapen och möjligheterna att utnyttja civilförsvarsorganisationen för katastrofhjälp i fred.
Vid planeringen och genomförandeverksamheten är det av stor vikt att handlingsfrihet finns att inom den av statsmakterna angivna målsättningen optimalt unyttja tUldelade resurser. Styrelsen har därför i programplanen ökat överplaneringen jämfört med tidigare är. Sålunda har överplaneringen ökat inom områdena matérielanskaffning och produktion av anläggningar till 10-20 % av tilldelade ramar. Med hänsyn till tidigare års erfarenheter har medelstilldelningen inom utbildningsområdet begränsats.
Kostnaderna för att hålla nuvarande organisation vid makt beräknas
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 42
till ca 370 mUj. kr. under perioden. Häri inräknas bl. a. kostnader för förvaltning, underhålls- och förrådsverksamhet, produktionsberedskap för skyddsmasker samt omsättning av materiel. Ytterligare planeringsutrymme binds av beställningar vid periodens ingång av materiel och anläggningar samt av statsbidrag till skol- och trafikantskyddsrum. För att täcka befintliga brister och tillföra nya civilförsvarsresurser och för att investera i fredsorganisationen samt genomföra forskningsverksamhet återstår under perioden ca 170 mUj. kr. av planeringsutrymmet.
Inom delprogrammet Skydd för allmänheten har styrelsen under budgetåret 1973/74 låtit en arbetsgrupp studera metoder för att kartlägga bristen på skyddsrum i innerområdena och för att inventera skyddstUl-gångar och projektera provisoriska skydd. Utredningen redovisas särskilt i anslutning till programplanen.
För att på sikt förbättra skyddet i utpräglade bristområden behöver det fortlöpande skyddsrumsbyggandet kompletteras. Styrelsen tänker sig att detta kan gå tUl på följande sätt. Ekonomiskt fördelaktigt är att i samband med nybyggnad inrymma skyddsrum av sådan storlek att behovet inom tillåtet gångavstånd täcks. 1 vissa områden kan bristen inte hävas inom rimlig tid med denna metod. Friliggande skyddsrum kan då projekteras och eventuellt läggas i en projektbank för att användas i konjunktur- och arbetsmarknadspoUtiskt syfte. I områden där dessa åtgärder inte väntas ge tUlräckligt resultat kan slutligen planläggning av provisoriska skydd genomföras. Bergtunnlar och andra underjordiska utrymmen ger goda skyddsmöjligheter som dock kräver tämligen omfattande åtgärder för att kunna utnyttjas. Av det fria planeringsutrymmet avsätts 31 milj. kr. under perioden för att förbättra skyddet i innerområden. Medlen avses i första hand bli utnyttjade för att kartlägga bristområden, prov-bygga provisoriska skydd, komplettera det fortlöpande skyddsrumsbyggandet, modernisera befolkningsskyddsrum och vissa äldre skyddsrum samt vidta åtgärder i bergtunnlar.
Den avsedda nya krigsorganisationen för civilförsvarets ledning och undsättning m. m. senareläggs. Den nya organisationen börjar enligt programplanen att införas under budgetåret 1977/78. Omorganisationen beräknas vara genomförd under budgetåret 1980/81.
Senareläggningen medför också att det nya grundutbildnings- och övningssystemet som har antagits av 1974 års riksdag (prop. 1974:75, FöU 1974:20, rskr 1974:191) börjar tiUämpas under budgetåret 1977/78. När det nya utbUdnings- och övningssystemet har kommit i tillämpning under periodens senare del beräknas antalet utbildningsdagar uppgå till 167 000 och antalet övningsdagar tUl 118 000 per år. En ny fredsorganisation för utbildnings- och förrådsverksamhet enligt de grunder som riksdagen har antagit genom nyssnämnda beslut beräknas vara införd under budgetåret 1976/77.
Under perioden blir de sista ledningscentralerna av typ A/B färdiga. Äldre sådana anläggningar börjar moderniseras. Utbyggnaden av ledningscentraler av typ C avslutas under perioden. Centraler av typ D byggs med
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 43
en takt av två centraler per år. Vid periodens slut återstår åtta sådana anläggningar att bygga. 30 ledningscentraler av typ F körnnier tUl under perioden.
Under perioden kommer sambandsutrustning för ledningsstaber att installeras i takt med att nya anläggningar kommer tiU. Radioutrustning i provisoriska ledningscentraler skaU vara klar under år 1978. Samplanering med andra radiosystem som är väsentliga för totalförsvaret eftersträvas. Samordningen av radiosystemen bör enligt styrelsen särskilt utredas.
För att utveckla och anpassa civilförsvarets alarmeringssystem genomförs under perioden flera studier. Viss alarmeringsutrustning kompletteras för att öka säkerheten i alarmeringsfunktionen. Bl. a. moderniseras utrustningen i försvarets luftförsvarscentraler efter hand som dessa ses över.
I fråga om delprogrammet Utrymning anför styrelsen att arbetet med att ta fram operativa principer för beslut om utrymningar slutförs under budgetåret 1975/76. Nuvarande omfattning av planläggningen behålls så att den operativa handUngsfriheten i olika situationer tillgodoses.
Forsknings- och försöksverksamheten under perioden inriktas främst på att få fram underlag för studier och planering. I första hand skall man söka få underlag för att beskriva framtida verksamhetsmiljöer för civUförsvaret.
Civilförsvarsstyrelsen framhåller att programplanen för perioden 1975/76-1979/80 i huvudsak är en rullning av närmast föregående programplan. Några avgörande förändringar beträffande målet för huvudprogrammet och inriktningen av delprogrammen föreslås inte i den nu inlämnade planen.
Betalningsmedlens fördelning inom huvudprogrammet på produktionsområden i nivån 148,4 milj. kr. under perioden 1975/76-1979/80 framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1974; milj. kr.; överplanering och intäkter fråndragna)
Produktionsområde Summa
Förvaltning 138,2 Utbildning av civilförsvarspersonal m. m. 140,5 Civilförsvarsutbildning av allmänheten 18,6 Underhåll och förrådsverksamhet 108,8 Matérielanskaffning m. m. 136,5 Anskaffning av förråds- och utbildnings anläggningar 40,1* Anskaffning av skyddsrum m. m. 153,0 Forskning, försök och utveckling 6,7
742,4 ' I beloppet ingår inte investeringar för biståndsutbildningsnämnden
Kostnadernas fördelning i nivån 148,4 milj. kr. efter deras tidsmässiga effekt framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1974; milj. kr.; överplanering och intäkter fråndragna).
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet 44
Vidmakthållande på kort sikt av bermtliga
resurser 246,9
Omsättning av äldre och tillförsel av nya
resurser 488,8
Forskning och utveckling 6,7
742,4
Föredraganden
Inriktningen av civilförsvarets utveckling har på grundval av 1972 års försvarsbeslut (prop. 1972:75, FöU 1972:17, rskr 1972:231) behandlats senast av 1974 års riksdag (prop. 1974:1 bU. 6, FöU 1974:19, rskr 1974:190).
Sammanfattningsvis innebär de av riksdagen anvisade riktlinjerna för verksamheten att så stor del som möjligt av civilförsvarets resurser skall användas till skyddsåtgärder i förebyggande syfte och att beroendet av att genomföra omfattande utrymningar i möjlig mån bör begränsas. Ramar har anvisats för den organisation som i krig skall finnas för ledning av civilförsvarsverksamheten och för undsättning m. m. Vidare har riktlinjer för ett nytt utbUdnings- och övningssystem och grunder för en ny utbildnings-, övnings- och förrådsorganisation godkänts. De här nämnda riktlinjerna för civilförsvarets utveckling bör gälla för den fortsatta planeringen.
Av civilförsvarsstyrelsens programplan framgår att antalet platser i enskilda skyddsrum f. n. uppgår tUl ca 5 milj. CivUförsvarsstyrelsen framhåller att skydd ännu saknas för 1,5—2 milj. människor i de tätorter som f. n. berörs av skyddsrumsbyggandet, dvs. i huvudsak orter med mer än 5 000 invånare. Allvarligast är bristerna i de största städernas innerområden och i villa- och radhusområden och delar av annan låghusbebyggelse.
Skyddsrumsfrågorna övervägs f. n. i försvarsdepartementet på grund av bl. a. det förslag (SOU 1972:50) som 1969 års skyddsrumsutredning har lagt fram. Beredningen är inte avslutad ännu. Jag avser emellertid att inom kort lägga fram förslag i ämnet. Sammanfattningsvis kommer mina förslag att innebära att skyddsrumsbyggandet i fortsättningen får en fastare anknytning tUl den allmänna bebyggelseplaneringen i kommunerna och att reglerna i civilförsvarslagen (1960:74) om skyddsrum anpassas härtill. Avsikten är att få så goda förutsättningar som möjligt för att ändamålsenligt fördela och utnyttja de resurser som ställs tUl förfogande. Jag räknar med att skyddsrum även i fortsättningen skall komma till i samband med den fortlöpande byggnadsproduktionen.
I enlighet med 1972 års försvarsbeslut avser jag vidare att föreslå att det generella undantaget från att bygga skyddsrum i de största städernas innerområden upphör. På sikt blir det härigenom möjligt att förbättra skyddet för befolkningen i dessa områden. 1 fråga om områden med
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 45
låghusbebyggelse kan emellertid situationen inte nämnvärt förbättras förrän nya regler för skyddsmmsbyggandet har införts efter en övergångstid och de tekniska förutsättningarna finns för att bygga skyddsrum i dessa områden. I ett senare sammanhang bör den nuvarande förteckningen över skyddsrumsorter ses över.
CivUförsvarsstyrelsen redovisar i programplanen ett flertal åtgärder som är möjliga att vidta under perioden för att förbättra skyddet i utpräglade bristområden, dvs. de största städernas innerområden. En första åtgärd är att kartlägga bristernas omfattning i de berörda orterna. För att fortlöpande avhjälpa bristerna föreslår styrelsen att skyddsrum som tUlkommer enligt nuvarande regler i nya byggnader och anläggningar görs större så att de rymmer fler personer än vad som svarar mot byggnadens eget behov. Härigenom tUlgodoses även kringliggande skyddsbehov inom lämpligt avstånd från byggnaden. Styrelsen pekar ocksä på möjligheten att projektera frUiggande skyddsrum, dvs. skyddsrum som uppförs utan samband med annat byggnadsobjekt, och att vidta åtgärder för att ta till vara skyddstillgångar i bergtunnlar och liknande utrymmen. Slutligen föreslås att s. k. provisoriska skydd planläggs. Styrelsen räknar i programplanen med att ca 30 milj. kr. inom den anvisade planeringsramen används under perioden 1975/76—1979/80 för nämnda åtgärder.
Civilförsvarsstyrelsen har också behandlat frågan om bristsituationen i en särskild rapport över provplanläggning av provisoriska allmänna skydd Provplanläggningen har omfattat kartläggning av bristsituationer, inventering av skyddstillgångar och projektering av s. k. provisoriska skydd. Styrelsen framhåller att skyddet av befolkningen i första hand bör tillgodoses genom att skyddsrum ställs i ordning i fredstid. Planläggning av provisoriska skydd som avses tUlkomma först i en beredskapssituation bör begränsas tUl områden där bristerna inte kan avhjälpas med permanenta skyddsrum inom överskådlig tid. I rapporten föreslås att de lokala bristerna i skyddsrumsläget kartläggs under budgetåren 1974/75 — 1976/77 och att provisoriska skydd i några fall utförs för att få erfarenheter av de praktiska möjligheterna att i en krissituation anordna sådant skydd i befintliga byggnader m. m.
Med utgångspunkt häri har civilförsvarsstyrelsen i samband med rapporten redovisat en plan för produktion av skydd i bristområden med hänsyn till den gjorda avvägningen i programplanen. Åtgärderna avser tidigare nämnda komplettetingsbyggande av skyddsrumsplatser i anslutning tUl nya normalskyddsmm samt åtgärder för att ställa i ordning befintliga bergtunnlar och andra underjordiska utrymmen till skyddsrum som i huvudsak motsvarar normalskyddsrum. Civilförsvarsstyrelsen förutsätter att kostnaderna för åtgärderna betalas av statsmedel. I produktionsplanen redovisas översiktliga tidsplaner för att genomföra åtgärderna och beräknat betalningsutfall. 1 planen ingår också den nämnda kartläggningen av brister och försöksverksamheten avseende provisoriska skydd i befintliga byggnader.
Som framgår av den lämnade redogörelsen finns f. n. i landet ett
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 46
ansenligt antal skyddsrumsplatser iordningställda. I vissa tätorter är emellertid skyddsrumsläget otillfredsställande, bl. a. i innerområden i de större städerna. Om inte åtgärder vidtas för att förbättra situationen kommer dessa brister att bestå under lång tid även sedan det nuvarande undantaget från skyldighet att anordna skyddsrum i nya byggnader upphört. 1 anvisningarna för civilförsvarets programplanering har jag därför tagit upp frågan om att som komplettering tUl skyddsrummen ta vara på skyddstUlgångar av annat slag. Främst gäUer detta bergtunnlar och andra underjordiska utrymmen som i sig själva eller efter förbättringar kan ge rimligt skydd. Underjordiska delar i befintliga byggnader kan också i vissa fall vara sådana skyddstillgångar. 1 nämnda anvisningar har också angetts att en utbyggnad av provisoriska skydd skall vara förberedd så att skyddssituationen kan förbättras när beslut härom fattas.
Att döma av civUförsvarsstyrelsens undersökning och redovisning i nämnda rapport är det möjligt att vidta eller förbereda åtgärder för att förbättra befolkningens skydd i bristområdena. Jag anser det vara angeläget att dessa möjhgheter tas till vara inom det planeringsutrymme som finns jämsides med att skyddsrum fortlöpande anordnas för de nya skyddsbehov som uppkommer efter hand som tätorter byggs ut. De nya regler för skyddsrumsbyggandet som jag kommer att föreslå innebär bl. a. att en fysisk planering för skyddsrumsförsörjningen genomförs i de berörda kommunerna. Denna planering är väl ägnad att ligga tiU grund både för det fortlöpande skyddsrumsbyggandet och för åtgärder som behöver vidtas eller förberedas på grund av att skyddet i befintlig bebyggelse är otUlräckligt.
Jag vill här något beröra värdet av det skydd som kan nås genom de avsedda kompletterande åtgärderna. Det är önskvärt att skyddsrum och övriga skyddstUlgångar har likvärdig skyddsförmåga inom ett och samma område. I princip bör skydd som ställs i ordning för befolkningen uppfylla krav som gäller för normalskyddsrum. Av olika skäl kan inte detta mål nås i full utsträckning. Redan befintliga skyddsrum är olika ifråga om utförande och skyddsförmåga. Skyddsrum som anordnas i bergtunnlar och liknande utrymmen och provisoriska skydd som förbereds för en beredskapssituation får en varierande skyddseffekt beroende på de tekniska, ekonomiska och tidsmässiga förutsättningarna i varje särskilt fall. Som riktlinje för de krav på skyddets beskaffenhet som bör gälla har i anvisningarna för programplaneringen angetts att skyddet i första hand skall avse konventionella vapen. I detta hänseende bör den skyddsförmåga eftersträvas som gäller för normalskyddsrum. Skyddet skall stå emot verkan av brand och byggnadsras och ha reservutgång. Mot bakgrund av statsmakternas bedömning att riskerna är små för att ABC-stridsmedel sätts in mot civilbefolkningen i terrorsyfte ställs inte särskilda krav på skydd mot dessa stridsmedel utöver vad som följer av skyddet mot verkan av konventionella vapen och skäligt skydd mot radioaktiv strålning. Luftförsörjningen bör i huvudsak tillgodoses enligt de funktionskrav som gäller för normalskyddsrum.
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 47
Skydd som i fredstid ställs i ordning i bergtunnlar och jämförliga underjordiska utrymmen med skyddsförmåga enligt nämnda normer bör anses vara egentliga skyddsrum och tas in i planerna som sådana. Skydd som kan åstadkommas genom att åtgärder förbereds till utförande först i en beredskapssituation när beslut fattas om att förstärka beredskapen bör benämnas provisoriska skydd. I detta sammanhang uppkommer frågan vilken omfattning förberedelserna bör ha i fredstid för att provisoriska skydd skall kunna ställas i ordning inom den tid och med de resurser som kan bedömas stå till förfogande i en krissituation. Den tid som kan stå tUl buds bör förutsättas vara två år. Omfattningen av tillgängliga produktionsresurser, t. ex. organisationen för byggnads- och reparationsberedskapen i krig, får bedömas med hänsyn tUl samhällets övriga behov av sådana resurser i en krissituation. De provisoriska skydden blir mot denna bakgrund enbart en dellösning av skyddsproblemet.
Civilförsvarets verksamhet under den närmaste programplaneperioden bör kännetecknas av den nämnda strävan att förbättra det förebyggande skyddet för befolkningen. Vid avvägningen av de tillgängliga resurserna inom planeringsramen bör största möjliga utrymme ges åt sådana åtgärder. Jag finner den avvägning som CivUförsvarsstyrelsen har gjort i detta hänseende vara rimlig med hänsyn till de förutsättningar som f. n. finns för att vidta konkreta åtgärder och de förhållanden i övrigt som nu kan överblickas. Jag kan således i huvudsak godta vad civilförsvarsstyrelsen har föreslagit i fråga om produktion m. m. under perioden av skydd i bristområden. Omfattningen av åtgärderna bör närmare prövas vid den årliga budgetbehandlingen av anslagen till civilförsvaret.
Civilförsvarsstyrelsen räknar med att en ny utbUdnings-, övnings- och förrådsorganisation enligt de grunder som riksdagen har godkänt (prop. 1974:75, FöU 1974:20, rskr 1974:191) införs under programplaneperioden. Jag har inte något att erinra mot vad civilförsvarsstyrelsen har anfört härom i programplanen. Jag vill dock erinra om att omfattningen av utbildnings- och övningsverksamhetén kommer att övervägas ytterligare när underlag har tagits fram som grund för de utbildnings- och övningsbestämmelser m. m. som skall gälla för den nya lednings- och undsättningsoriianisationen (Org. 80).
Progiamplanen för 1975/76-1979/80 är i huvudsak en ytterligare genomarbetning av föregående plan. Målet för huvudprogrammet och inriktningen av delprogrammen är i stort oförändrade. Verksamheten är nu planerad helt inom den anvisade planeringsramen. Jag kan t. v. godta den inriktning som civilförsvarsstyrelsen har redovisat. Åtgärdernas omfattning får dock övervägas närmare i samband med den årliga budgetprövningen.
Planeringen för civilförsvarets utveckling under perioden 1975/76-1979/80 bör ske enligt en planeringsram som utgår horisontellt från basbeloppet i den utgiftsram som jag förordar i det följande. Basbeloppet uppgår tiU 148,4 milj. kr. Det innebär en total planeringsram under perioden 1975/76-1979/80 om avrundat 742 milj. kr. i prisläget februari
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 48
1974. 1 planeringen bör förutsättas att kompensation för pris- och löneförändringar kommer att ske enligt nettoprisindex. Ramen avser endast sådan verksamhet som finansieras från fjärde huvudtiteln enligt nuvarande regler för fördelningen av civilförsvarets kostnader mellan stat, kommuner och enskilda. Den fortsatta planeringen bör ske från denna förutsättning.
Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att godkänna de riktlinjer för civilförsvarets fortsatta inriktning som jag har angett i det föregående.
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet 49
Årsredovisningar för budgetåret 1973/74
Myndigheterna har enligt utfärdade anvisningar lämnat in årsredovisning avseende budgetåret 1973/74. Årsredovisningarna skall utgöra en återredovisning av de i regleringsbrevet angivna uppdragen m. m. De påverkas därför i hög grad av den utformning och precisering som uppdragen har fått i regleringsbrevet. Arbete pågår med att förbättra förutsättningar och metoder för att ange mål (uppgifter) samt värdera och analysera de genomförda prestationerna. Systemet med årsredovisningar har således ännu inte funnit sin slutliga form. Det kan dock konstateras att årets redovisningar är avsevärt bättre än föregående års. Främst har de analytiska inslagen byggts ut.
Det är angeläget att statsmakterna får en redogörelse för hur ställda uppgifter har genomförts och tiUdelade resurser använts under budgetåret samt orsakerna till eventuella störningar i den planerade verksamheten. Jag vUl därför anföra följande.
Det militära försvaret
Verksamheten inom huvudproduktionsområdet Ledning och förbandsverksamhet har i huvudsak genomförts enligt fastställda planer. Den första etappen av omorganisationen i lägre regional och lokal instans inom armén och marinen har slutförts. Även beslutade förbandsindragningar inom flygvapnet har i allt väsentligt genomförts. Organisationsändringarna innebar bl. a. för armén ökad samordning inom fem försvarsområden, för marinen organisationsförändringar inom stabs-och förvaltningstjänsten vid örlogsbaser och kustartilleriförsvar samt för flygvapnet avveckling av tre flottilj- och kåradministrationer. I den mån målen inte helt har kunnat nås beror detta främst på att förutsatt utbyggnad av skollokaler, förråd m. m. inte har kunnat slutföras. Omorganisationen av försvarets materielverk har genomförts. Vidare har omorganisation av fortifikationsförvaltningen och försvarets forskningsanstalt förberetts.
Antalet anställda inom försvarsmakten har minskat i huvudsak planenligt. Överbefälhavaren anför att rekryteringen av regementsofficerare har varit tillfredsställande medan kompaniofficers- och plutonofficers-rekryteringen inom flera sektorer inte har motsvarat målen. Samma förhållanden gäller i stort för den civilmiUtära personalen. Ett speciellt och akut problem utgör avgången av flygförare från flygvapnet tiU den civila luftfarten.
De kvalitativa målen för utbildningen av och tiU fast anstäUd personal m. fl. har i allt väsentligt uppnåtts med undantag för delar av den utbildning som skall genomföras vid förbanden. Orsakerna härtUl är främst att övningstrupp inte har kunnat ställas tUl förfogande i erforderlig utsträckning. Enligt överbefälhavaren är det kvantitativa resultatet vid
4 Riksdagen 1975. 1 saml. Nr I. Bilaga 6
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 50
reservofficerskurserna 1 och 2 inom armén otillfredsställande och tUlgodoser inte krigsorganisationens behov. En viktig orsak härtiU är att kurser vid universiteten pågår under juni månad eUer påbörjas före den 1 september, dvs. under tid som f. n. tas i anspråk för reservofficersutbUd-ning. Chefen för armén avser att genomföra en särskild utbildningsstudie i vUken även dessa frågor kommer att övervägas.
GmndutbUdningen av värnpliktiga avsågs omfatta drygt 15 milj. tjänstgöringsdagar. Det verkliga utfallet blev något mer än 14,7 milj. eller i stort lika med föregående års resultat. Avgångarna under utbUdningstiden fortsätter att sjunka och uppgick för budgetåret tUl 11,3 % av hela grundutbUdningskontingenten. Motsvarande siffra för budgetåret 1972/ 73 var 12,7%.
Det kvalitativa resultatet kan inte utvärderas helt. Försöken med avkortad grundutbildning måste pågå ännu någon tid innan definitiva slutsatser kan dras och mer omfattande åtgärder aktualiseras. Trots vissa brister i utbildningsresultaten redovisar försvarsgrenscheferna att huvuddelen av förbanden har nått en godtagbar utbildningsnivå i huvudfunktionen.
Repetitionsutbildning har genomförts med 88 000 värnplUctiga. Av dessa har ca 82 000 genomfört krigsförbandsövningar medan övriga deltagit i särskild övning eller mobiliseringsövning. Inom armén och flygvapnet har en differentierad och avkortad repetitionsutbUdning tUl-lämpats på försök för ett antal förband. Inom marinen instäUdes krigsfötbandsövningaTna nästan helt. För flera av de förband — främst lokalförsvarsförband inom armén — som har genomfört avkortad krigs-förbandsövning har utbildningsmålet inte nåtts. En avkortad och/eUer differentierad repetitionsutbildning medför dock, framhåller överbefälhavaren, att ett större antal förband kan övas i sina huvuduppgifter. Försöken med sådan repetitionsutbildning bör därför fortsätta tUls tillräckliga erfarenheter har vunnits.
Verksamheten inom huvudproduktionsområdet Matérielanskaffning har i huvudsak följt uppgjorda planer.
Materielleveranserna har varit betydande. Av viktigare materiel har tUl armén levererats bL a. ett nytt centralinstrument för del av det tunga fältartiUeriet. Beställning har tidigare lagts ut avseende revidering av tändrör. Revideringen medför ökad säkerhet vid artilleriskjutningar och de första reviderade tändrören har börjat levereras. Av övrig levererad materiel kan nämnas handeldvapen, ammunition och beklädnadsutrustningar. Till marinen har levererats ytterligare tre av tidigare bestäUda tolv torpedbåtar av typ Norrköping (Spica). Tre minsvepare av fiskebåtstyp har färdigställts och beställda tunga helikoptrar har slutlevererats. Montering av det första tunga kustartUleribatteriet av typ ERSTA har påbörjats. TUl flygvapnet pågår leveranser av attackversionen av flygplan 37 Viggen. Flygplan 35 Draken har kompletterats med viss spaningsutrustning och åtgärder för att förbättra flygsäkerheten på denna flygplantyp har börjat vidtas. Inom stridsledningsområdet har en ny spaningsradar slutlevererats. En avancerad flygträningssimulator för utbUdning av förare på flygplan
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 51
37¶Viggen har tagits i bruk.
Beställningsverksamheten har inriktats på att fuUfölja och'komplettera tidigare beställda viktigare vapensystem. Endast ett fåtal större nya materielobjekl har beställts. Förnyelsen av arméns terrängbilar fortsätter och en ny lastterrängbil har beställts tUl en kostnad av ca 230 mUj. kr. På fordonssidan har även vissa special- och standardfordon beställts. Av övrig materiel som beställts för armén kan nämnas specialammunition och radiomateriel. För marinen har beställning skett av bl. a. en räddningsubåt, materiel för ubåt av typ Näcken (A 14) och viss vapenmateriel för modernisering av marinens luftvärn. Inom flygvapnet domineras beställningsverksamheten av sådan materiel m. m. som hänger samman med ombeväpningen tUl system 37 Viggen.
Verksamheten inom huvudproduktionsområdet Anskaffning av anläggningar m. m. har i allt väsentligt kunnat genomföras på det sätt som var planerat.
Totalt har i runt tal 2 700 ha mark anskaffats. Markanskaffningen för armén har inte helt kunnat genomföras i planerad omfattning. Detta beror främst på de ökade svårigheter som numera av olUca skäl möter vid planering och genomförande av markanskaffning för försvaret. Svårigheterna har varit särskUt påtagliga i fråga om den beslutade utvidgningen av Remmene skjutfält.
Beträffande anskaffning av befästningar m. m. har samtliga planerade 21 större objekt börjat byggas. I fråga om anskaffning av kaserner m. m. har 23 större objekt påbörjats av de 26 som var planerade. De objekt som av olika skäl inte har kunnat påbörjas är en tygverkstad vid I 13, en värmecentral vid P 4/K 3 och en personal- och verkstadsbyggnad vid F 10.
Verksamheten avseende iståndsättning av befästningar och kaserner m. m. har bl. a. resulterat i att 22 kaserner blivit färdigrenoverade under budgetåret 1973/74 och att renovering av 17 kaserner påbörjats under samma tid. Av arbetsmarknadsskäl har byggstarten för renovering av det s. k. slutvärnet vid S 2 och för ombyggnad av en skolbyggnad vid A 6 uppskjutits tiU innevarande budgetår. Övrig verksamhet inom detta delproduktionsområde har i huvudsak genomförts i enlighet med planerna.
Verksamheten inom huvudproduktionsområdet Forskning och utveckling har i fråga om tiUämpad objektbunden forskning samt utveckling och försöksverksamhet i stort genomförts enligt uppgjorda planer. I likhet med föregående år har huvuddelen av resurserna använts för att utveckla JA 37 Viggen med tUlhörande utrustning. Provflygning för att prova ut styrsystemet tiU jaktversionen av Viggen har inletts under budgetåret. Flygutprovning av andra delsystem har redan tidigare påbörjats. Beträffande flygplansutrustningen kan nämnas att typarbete och typutveckUng av radar för JA 37 Viggen och räddningssystem tiU flygplan 37 Viggen har bestäUts. Arbetet med räddningssystemet syftar till att förbättra förarens möjligheter att vid haveri kunna frigöra sig från flygplanet. För arméns vidkommande har verksamheten
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 52
huvudsakligen omfattat vapenmateriel och fordon. Det första försöksexemplaret av arméns nya fältartUleripjäs, haubits 77, har levererats och truppförsök har påbörjats. Även försöksmateriel för luftvärnsrobotsystem 70 har börjat levereras. På fordonssidan har försöksfordon för en ny bandvagnsgeneration beställts. För marinens vidkommande har viss projektering och utveckUng samt försök beträffande fartygs- och kustartilleriobjekt genomförts. På vapenområdet har beställts modifiering av det norska sjörobotsystemet Pingvin. Härutöver har löpande försök inom vapenmaterielområdet genomförts.
Tillämpad, ej objektbunden forskning samt kunskapsuppbyggande forskning har främst bedrivits av försvarets forskningsanstalt och i huvudsak kunnat genomföras planenligt.
Sammanfattningsvis anser jag att det redovisade resultatet av verksamheten inom det militära försvaret under budgetåret 1973/74 svarar mot de krav som bör ställas mot bakgrund av lämnade uppdrag och tilldelade resurser.
Jag går därefter över tiU det ekonomiska utfallet för budgetåret 1973/74. Om man undantar prisregleringsanslaget uppgick utgiftsramen för det militära försvaret till 6 856,9 mUj. kr. i prisläge februari 1972 (prop. 1973:1 bU. 6 s. 41. FöU 1973:16, rskr 1973:195). På grund av prisstegringar skaU ramen räknas upp enligt nettoprisindex med 15,2 %. I medelprisläge för budgetåret 1973/74, dvs. efter kompensation för prisökningarna, gick alltså ramen upp tUl (1,152 • 6 856,9) avrundat 7 899,2 mUj. kr. Detta belopp bör dock minskas med 97,6 milj. kr. enligt följande.
Avgår
Överutnyttjande av utgiftsramen för 1972/73
(prop. 1974:1 bil. 6 s. 50) 101,5
Investeringar för flygtrafikledarskolan i Sturup 1,1
Vissa avskrivningar 1,2 103,8
Tillkommer
Höjd hyra vid försvarets forskningsanstalt - 3,8
Återbetalning från SJ - 2,4 - 6,2
97,6
TUI posterna i sammanställningen viU jag lämna följande kommentarer.
Överskridandet av utgiftsramen för budgetåret 1972/73 skaU enligt gällande regler dras av på ramen för budgetåret 1973/74. Detta har skett genom att prisregleringsmedlen har minskats i motsvarande mån.
Investeringarna för flygtrafikledarskolan i Sturup finansieras från anslag utanför den mUitära utgiftsramen. Eftersom ca 50 % av skolans kapacitet utnyttjas för flygvapnet, skaU emellertid hälften av investeringskostnaderna belasta försvaret. Avdraget motsvarar försvarets andel av kostnaderna under budgetåret 1972/73.
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
53¶Avdraget för vissa avskrivningar avser avskrivning av vissa baracker inom försvarets fastighetsfond (jfr prop. 1974:1 bil. 21 s. 2). I beloppet ingår också projekteringskostnader för ett laboratorium för försvarets forskningsanstalt. Med hänsyn till forskningsanstaltens omlokalisering skall laboratoriet enligt beslut av Kungl. Maj:t inte byggas och projekteringskostnaderna, som har förskotterats från fonden för förlag tUl statsverket, bör därför täckas genom avdrag på utgiftsramen.
Försvarets forskningsanstalt debiteras sedan budgetåret 1972/73 hyra enligt de normer som gäller för statens allmänna fastighetsfond. 1 likhet med föregående år bör utgiftsramen kompenseras för den kostnadsökning detta innebär.
Återbetalningen från SJ avser medel som har förskotterats men inte utnyttjats för värnpliktigas resor. Medlen har tillförts inkomsttiteln Övriga diverse inkomster i riksstaten.
Enligt den redogörelse jag har lämnat i det föregående blir den tillgängliga utgiftsramen för det mUitära försvaret (7 899,2 — 97,6) 7 801,6 mUj. kr. Enhgt riksrevisionsverkets budgetredovisning uppgick utgifterna inom den militära ramen inkl. ianspråktagna prisregleringsmedel tUl avrundat 7 816 milj. kr. Utgifterna var alltså (7 816 - 7 801,6) 14,4 mUj. kr. högre än utgiftsramen. Med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1974:1 biL 6 s. 68, FöU 1974:19, rskr 1974:190) kommer detta överskridande att beaktas i samband med att utgifterna för det mUitära försvaret för innevarande budgetår prisregleras.
I följande samraanstäUning redovisas en jämförelse för budgetåret 1973/74 mellan å ena sidan budgeterade utgifter och å andra sidan av Kungl. Maj:t medgiven medelsförbrukning efter prisreglering m. m. resp. verkligt utfall. De redovisade budgeterade värdena har i förhållande tUl riksstaten justerats med hänsyn till planerad förbrukning av outnyttjade anslagsmedel under kapitalbudgeten. Vid jämförelsen bör observeras att budgeterade värden är angivna i prisläge februari 1972, medan medgiven medelsförbrukning och utfall redovisas i löpande priser. Som jag tidigare har nämnt steg prisnivån enhgt nettoprisindex med 15,2 % från februari 1972 tUl medelprisläge 1973/74.
Huvudprogram/huvudproduktionsområde
Budget Medgiven medels- Förändring Utfall Förändring
(milj. kr.; förbrukning jämfört med (milj. kr.; jämfört med
prisläge feb- (milj. kr.; budget (%) löpande budget (%)
ruari 1972) löpande priser) priser)
Försvarsdepartementet m. m. Ledning och förbandsverksamhet
22,0
24,2
+ 10,0
22,1
+ 0,5
Arméförband
Ledning och förbandsverk-
samhet
1 731,0
1 908,0
+ 10,2
1 917,0
+ 10,7
Matérielanskaffning
535,9
698,6
+ 30,4
701,6
+ 30,9
Anskaffning av anläggningar
m. m.
131,2
131,2
-
131,2
-
Forskning och utveckling
51,1
64,3
+ 25,8
64,3
+ 25,8
2 449,2
2 802,1
+ 14,4
2 814,1
+ 14,9
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
54
Huvudprogram/huvudpro-
Budget
Medgiven medels-
Förändring
Utfall
Förändring
duktionsområde
(milj. kr.;
förbrukning
jämfört med
(milj. kr.;
jämfört med
prisläge feb-
(milj. kr.;
budget (%)
löpande
budget(%)
ruari 1972)
löpande pri.ser)
priser)
Marinförband
Ledning och förbandsverksamhet
Matérielanskaffning
Anskaffning av anläggningar m. m.
Forskning och utveckling
Flygvapenförband
Ledning och förbandsverksamhet
Matérielanskaffning
Anskaffning av anläggningar m. m.
Forskning och utveckling
533,7 364,0
620,2 421,5
+ 16,2 + 15,8
638,7 421,5
+ 19,7 + 15,8
88,5 29,0
88,5 31,6
+ 9,0
88,3 31,6
-0,2 + 9,0
I 015,2
1 161,8
+ 14,4
1 180,1
+ 16,2
961,2 880,6
1 061,6 1 036,0
+ 10,4 + 17,6
1 072,2 1 036,1
+ 11,5
+ 17,7
115,2 391,6
115,2 491,4
+ 25,5
115,2 491,4
+ 25,5
2 348,6
2 704,2
+ 15,1
2 714,9
+ 15,6
Central och högre regional
ledning
Ledning och förbandsverksamhet
-Matérielanskaffning
Anskaffning av anläggningar m. m.
254,4 26,3
276,7 30,0
+ 8,8 + 14,1
272,6 29,9
+ 7,2 + 13,7
32,9
32,9
-
32,8
-0,3
313,6
339,6
+ 8,3
335,3
+ 6,9
Gemensamma myndigheter och
funlclioner
Ledning och förbandsverksamhet
Matérielanskaffning
Anskaffning av anläggningar m. m.'
Forskning och utveckling
Militära utgiftsramen Ledning och förbandsverksamhet Matérielanskaffning Anskaffning av anläggningar
m. m.' Forskning och utveckling Överskridande under åttonde huvudtiteln för regionmusiken, kompensation för FOA:s hyra m. m.
513,4 33,5
559,7 37,7
35,6 125,8
35,6 132,7
708,3
765,7
4 015,7 1 840,3
4 450,4 2 223,8
403,4 597,5
403,4 720,0
_
4,0
6 856,9
7 801,6
+ 9,0 + 12,5
555,2 37,2
+ 8,1 + 11,0
+ 5,5
24,4 132,7
-31,5
+ 5,5
+ 8,1
749,5
+ 5,8
+ 10,8 + 20,8
4 477,8 2 226,3
+ 11,5 + 21,0
+ 20,5
391,9 720,0
-2,9 + 20,5
+ 13,8
7 816,0 + 14,0
• Inkl. anskaffning av datamaskiner.
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
Som sammanstäUningen visar varierar de procentueUa avvU<elserna mellan budgeterade värden och medgiven resp. verklig medelsförbmkning inom ganska vida gränser. Den främsta anledningen tUl detta är att prisregleringsmedlen inte har fördelats jämnt över alla anslag utan satts in där behovet har visat sig vara störst. Som jag anförde redan vid anmälan av motsvarande avsnitt i prop. 1974:1 (bU. 6) måste denna princip tUlämpas även i fortsättningen med hänsyn tUl den varierande prisutvecklingen meUan olika produktionsområden. Nyssnämnda princip är orsaken till att man i fråga om fördelningen av medelsförbrukningen kan konstatera en förskjutning mot matérielanskaffning samt forskning och utveckling på bekostnad av övriga huvudproduktionsområden. Uttryckt i programtermer har en motsvarande förskjutning skett till fördel för huvudprogrammen Arméförband, Marinförband och Flygvapenförband.
I följande tabeU redovisas den verkliga medelsförbrukningens procentuella fördelning på huvudproduktionsområden för budgetåren 1972/73 och 1973/74.
Huvudproduktionsområde 1972/73 (%) 1973/74 (%)
56,8
57,3
28,8
28,5
5,3
5,0
9,1
9,2
00,0
100,0
Ledning och förbandsverksamhet Materielanskaffn ing Anskaffning av anläggningar m. m. Forskning och utveckling
Civilförsvaret
Av civUförsvarsstyrelsens årsredovisning framgår att produktionsresultatet under budgetåret 1973/74 i huvudsak motsvarar den verksamhet som har varit planerad. Avvikelser har gjorts i fråga om utbUdningsverksamhet och anskaffning av skyddsrum. Dessa områden har tagit i anspråk en något större del av resurserna an vad som varit avsett. Utgifterna för anskaffning av materiel och anläggningar har i motsvarande mån varit lägre än beräknat.
Verksamheten under uppdraget förvaltning har genomförts i avsedd omfattning. Utbildnings- och övningsproduktionen har under verksamhetsåret släpat efter på grund av rekryteringssvårigheter. Vad gäller utbildning av personal har det uppställda målet nåtts. Övningsproduktionen har däremot uppgått till 75 % av angivet mål. 1 avsikt att förbättra rekryteringen av personal tUl civilförsvarets lednings- och undsättningsorganisation m. m. har civilförsvarsstyrelsen beslutat att skriva in betydligt flera kvinnor i befattningar som tidigare har ansetts som typiskt manliga befattningar. Vidare har styrelsen beslutat att hittillsvarande möjlighet att från inskrivningen befria män och kvinnor som har vårdnadsplUct om barn under 16 år i fortsättningen skall avse vårdnadsplikt av barn under tre år. Överläggningar har vidare ägt rum med 1972 års värnpliktsutredning för att få ett ökat antal
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 56
värnpliktiga till civilförsvaret. Målet är att tUlföra civUförsvaret så ung personal som möjligt och att härigenom öka tjänstetiden vilket i sin tur sänker rekryterings- och utbUdningskostnadema. Antalet utbUdade under budgetåret uppgår till ca 14 000 personer och antalet övade till ca 40 000 personer. Antalet elevdagar var sammanlagt 171 000.
Civilförsvarsutbildning av allmänheten har omfattat ca 184 000 personer, varav i personUgt skydd 69 000, brandförsvar 52 000 och olycksfallsvård 63 000. Omfattningen av verksamheten har ökat med ca 7 000 personer jämfört med närmast föregående budgetår. Underhåll och förrådsverksamhet har genomförts planenligt. Verksamheten har kunnat rationaliseras genom att nya förråd har anskaffats och förhyrts under budgetåret.
Materielleveranser och installationer av larm-aggregat m. m. har likaledes i huvudsak fullföljts enligt planerna.
Anskaffningen av skyddsrum m.m. genom kommunemas försorg med bidrag av statsmedel motsvarar uppgjorda produktionsplaner. Bl. a. har ett femtiotal branddammar för civilförsvarets vattenförsörjning tiUkommit. Tolv av dem har byggts som konjunkturstimulerande objekt. Grundläggande utredningar har vidare utförts för modernisering av äldre skyddsrum för befolkningen.
Forskning, försök och utveckling har bedrivits inom ramen för tilldelade resurser. Huvuddelen av forskningen för civilförsvaret har utförts av försvarets forskningsanstalt.
Vad civilförsvarsstyrelsen har anfört i årsredovisningen om verksamheten under budgetåret 1973/74 ger mig inte anledning till erinran.
I fråga om det ekonomiska utfallet för budgetåret 1973/74 viU jag anföra följande.
Basbeloppet för civUförsvarets utgiftsram var i prisläge februari 1972 (prop. 1973:1 bU. 6 s.43) avrundat 125,6 mUj. kr., vilket efter omräkning till medelprisläge för budgetåret enhgt nettoprisindex motsvarar 144,7 milj.kr. TUl detta belopp kommer 1,6 milj.kr. för investeringar för bistånds- och katastrofutbildningen och 1 milj. kr. som får tillgodoräknas på grund av att utgiftsramen för budgetåret 1972/73 underutnytt-jades (prop. 1974:1 bil. 6 s. 55). Det tillgängliga utrymmet inom civUför-svarsramen var alltså 147,3 milj. kr.
Enligt budgetredovisningen uppgick utgifterna inom civilförsvarsramen tiU avrundat 149,1 mUj. kr. Utgifterna var aUtså (149,1 - 147,3) 1,8 milj. kr. högre än den tUlgängliga ramen. Med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1974:1 bU. 6 s. 68, FöU 1974:19, rskr 1974:190) kommer detta överskridande att beaktas i samband med att utgifterna för civUförsvaret för innevarande år prisregleras. Enligt riksdagens bemyndigande (prop. 1973:1 bU. 6 s. 49) fick vid behov 8 milj.kr. utnyttjas under budgetåret för att fullfölja gjorda åtaganden beträffande bidrag tUl skyddsrumsbyggande m. m. Något sådant behov har inte förelegat under budgetåret 1973/74. Av de 30 milj.kr. som har beräknats för detta ändamål för perioden 1972/73-1974/75 togs 10 milj. kr. i anspråk under budgetåret 1972/73.
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 57
I följande sammanställning redovisas en jämförelse mellan budgeterade och verkUga utgifter för budgetåret 1973/74. Vid jämförelsen bör observeras att budgeterade värden är angivna i prisläge februari 1972, medan utfallet redovisas i löpande priser. Som jag tidigare har redovisat steg prisnivån enligt nettoprisindex med 15,2% från februari 1972 till medelprisläge 1973/74.
Huvudprogram/produktions-
Budget
Utfall
Förändring
område
(milj. kr.;
(milj. kr.;
jämfört med
prisläge feb-
löpande
budget (%)
ruari 1972)
priser)
Civilförsvar
Förvaltning
28,1
30,5
+ 8,5
Utbildning av civilförsvars-
personal m. m.
16,7
24,1
+ 44,3
Utbildning av allmänheten
2,4
3,3
+ 37,5
Underhåll och förrådsverk-
samhet
18,7
20,8
+ 11,2
Matérielanskaffning m. m.
29,2
33,2
+ 13,7
Anskaffning av förråds-
och utbildningsanlägg-
nmgar
9,9'
4,1
-41,4
Anskaffning av skyddsrum
m. m.
21,1
31,6
+ 49,8
Forskning, försök och ut-
veckling
1,1
1,3
+ 18,2
127,2
148,9
+ 17,1
' Inkl. 1,6 milj. kr. för investeringar för bistånds- och katastrofutbildning.
Som sammanställningen visar varierar de procentuella avvikelserna mellan budgeterade värden och verklig medelsförbrukning kraftigt också för civilförsvaret. Liksom för det mUitära försvaret beror detta bl. a. på att vissa omplaneringar har visat sig nödvändiga och att prisreglerings-medlen inte har fördelats jämnt över produktionsområdena utan har tagits i anspråk på de områden där behoven har varit störst. Genom dessa åtgärder har en förskjutning inträtt till förmån för utbildningsverksamhet och anskaffning av skyddsrum.
Medelsförbrukningens procentuella fördelning på produktionsområden under budgetåren 1972/73 och 1973/74 framgår av följande tabell.
Produktionsområde 1972/73 (%) 1973/74 (%)
21,3
20,5
10,6
16,2
2,1
2,2
13,2
14,0
20,3
22,3
3,9
2,7
27,9
21,2
0,7
0,9
Förvaltning
Utbildning av civilförsvarspersonal m. m. Utbildning av allmänheten Underhåll och förrådsverksamhel Matérielanskaffning m. m. Anskaffning av förråds- och utbildningsanläggningar Anskaffning av skyddsrum m. m. Forskning, försök och utveckling
100,0 100,0
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 58
Hemställan
Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle
att ta del av vad jag har anfört om verksamheten inom det mihtära försvaret och civUförsvaret under budgetåret 1973/74.
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 59
Ramberäkningar för budgetåret 1975/76 m. m.
Överbefälhavaren
SärskUda planeringsfrågor
I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar för nästa budgetår tar överbefälhavaren upp bl. a. vissa särskUda planeringsfrågor. En del av dessa behandlas även i programplanen för det mUitära försvaret. 1 dessa delar, som berör bl. a. organisationsöversyner och rationalisering, får jag hänvisa tUl den redogörelse jag tidigare har lämnat för programplanen.
Överbefälhavaren framhåller att priserna på bränsle och drivmedel har ökat mycket kraftigt under budgetåret 1973/74 som följd av den s. k. oljekrisen. Ökningen täcks inte av den priskompensation som erhålls enligt nettoprisindex och den kan inte utan mycket allvarliga konsekvenser rymmas inom den anvisade utgiftsramen. Överbefälhavaren anser därför att en ökning av utgiftsramen är ofrånkomlig. Mot denna bakgrund har prisökningarna på bränsle och drivmedel delvis redovisats utanför den anvisade ramen.
Överbefälhavaren anmäler att kostnaderna för att förbereda omlokalisering av vissa myndigheter inom försvarsmakten i enlighet med planeringsanvisningar har budgeterats inom utgiftsramen för det militära försvaret. 1 vissa fall behövs under nästa budgetår även medel för att börja genomföra omlokaliseringen. Dessa medel har enligt anvisningarna beräknats utanför ramen. För inventarier m. m. för de myndigheter som skall omlokaliseras behövs dessutom 10,7 milj. kr. Också detta belopp bör enligt överbefälhavaren tUlföras utanför utgiftsramen.
1 enlighet med lämnade anvisningar har överbefälhavaren planerat för att under budgetåret 1975/76 kunna öka eller minska medelsförbrukningen för byggnadsverksamhet och matérielanskaffning med 200 milj. kr., om det bedöms nödvändigt av konjunkturskäl. Överbefälhavaren framhåUer i detta sammanhang att det kan uppstå svårigheter att i planerad omfattning öka medelsförbrukningen för stora och redan inplanerade byggnadsobjekt. Han bedömer det dock möjligt att i stället välja vissa standardiserade objekt som i och för sig är lågt prioriterade eller ligger utanför programplaneperioden. Om sådana objekt skall utföras, fömtsätter överbefälhavaren att erforderliga medel tillförs utgiftsramen utan återbetalningsskyldighet.
För att förbereda ett nytt system för finansiering av tjänster från regionmusiken angavs i planeringsanvisningarna till överbefälhavaren att behovet av sådana tjänster skulle budgeteras i antal konserter, musikertimmar e. d. Samtidigt minskades planeringsramen med 15 milj. kr. 1 sitt yttrande förutsätter överbefälhavaren att ramen tiUförs de medel som behövs för att den budgeterade musikverksamheten skall kunna genomföras.
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 60
Överbefälhavaren anmäler slutligen att han i enUghet med planeringsanvisningarna har satt av I mUj. kr. som driftbidrag till försvarets hundskola. Han anser det dock inte-rimligt att medel för detta ändamål skall belasta den militära utgiftsramen.
Ramberäkning
Med utgångspunkt i planeringsanvisningarna och gällande planeringsram beräknar överbefälhavaren utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1975/76 tUl 8 141 206 000 kr., enligt följande.
Planeringsram (prisläge februari 1973) 7 260 000 000
Avgår:
Regionmusiken -15 000 000
Justerad planeringsram 7 245 OOOOOO
Tillkommer:
Prisomräkning februari 1973-februari 1974 896 206 000
Utgiftsram (prisläge februari 1974) 8 141 206 000
Utanför den på detta sätt beräknade ramen begär överbefälhavaren sammanlagt 100,9 milj. kr. Härav avses 85,6 milj. kr. för de ökade bränsle- och drivmedelskostnaderna, 2,4 milj. kr. för att genomföra beslutad omlokalisering av vissa myndigheter, 10,7 milj. kr. för inventarier till omlokaliseringsmyndigheterna och 2,2 milj. kr. för viss sjömätning åt sjöfartsverket.
Myndigheternas anslagsframställningar
Enligt överbefälhavaren överskrider myndigheternas anslagsframställningar anvisad medelsram med sammanlagt ca 1 29,6 milj. kr. Överskridandet motsvaras delvis av de medel som överbefälhavaren begär utanför utgiftsramen. Överskridandet i övrigt beror bl. a. på att kostnaderna för att driva och underhåUa vissa databehandlingssystem har budgeterats dubbelt. Detta har rättats till av överbefälhavaren.
I detta sammanhang berör överbefälhavaren också vissa frågor i myndigheternas anslagsframställningar som har behandlats i det föregående i samband med redogörelsen för programplanen för det militära försvaret. Dessa frågor som berör grundutbildningen av värnpliktiga, repetitionsutbildningen och personalminskningarna samt matérielanskaffning, forskning och utveckling tas därför inte upp i detta avsnitt.
Beträffande försvarets materielverk anför överbefälhavaren att verkets anslagsframställning överskrider anvisad medelsram med ca 29,8 milj. kr. Av detta belopp är överbefälhavaren beredd att godta 13,5 milj. kr. Återstående 16,3 mUj. kr. avser i huvudsak ökade lönekostnader och beror enligt överbefälhavaren dels på att genomförda personalreduceringar inte har gett beräknade kostnadsminskningar, dels på att den av
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 61
riksdagen fastställda nya organisationen vid s. k. AB-förhandlingar har lönesatts på en nivå som väsentligt överstiger tidigare lönenivå. Överbefälhavaren anser sig med nuvarande ekonomiska förutsättningar inte kunna inrymma materielverkets ökade personalkostnader inom den militära utgiftsramen. Mot detta anmälde chefen för försvarets materielverk avvikande mening, när frågan behandlades i miUtärledning.
I övrigt tar överbefälhavaren upp en rad detaljfrågor under de olika anslagen. Beträffande dessa får jag hänvisa till överbefälhavarens yttrande som i kopia har överiämnats riil riksdagens försvarsutskott.
CivUförsvarsstyrelsen
Med utgångspunkt i gällande planeringsram beräknar civilförsvarssty relsen utgiftsramen för civUförsvaret till 153 640 000 kr. enUgt följande.
Planeringsram (prisläge februari 1973) 132 100 000
Tillkommer:
Prisomräkning februari 1973-rebruari 1974 + 16 340 000
Investeringar för bistånds- och katastrofutbildning + 5 200 000
Utgiftsram (prisläge februari 1974) 153 640 000
Civilförsvarsstyrelsen erinrar om att styrelsen i föregående programplan föreslog vissa ramjusteringar och tillägg till ramen med hänsyn till metoden för hyressättning samt för ersättning till civilförsvarspliktiga vid övning och för vissa investeringar. Styrelsen anmäler nu att dessa poster genom rationaliseringar, senareläggning av investeringar och viss överplanering har kunnat inrymmas inom den anvisade ramen.
Civilförsvarsstyrelsen utgår från att utgiftsramen höjs med ett belopp som motsvarar planerade investeringar för bistånds- och katastrofutbildningen i Sandö.
1 enlighet med planeringsanvisningarna har civilförsvarsstyrelsen gjort vissa förberedelser för att kunna öka eller minska medelsförbrukningen, om det skuUe behövas av konjunkturskäl. Styrelsen anmäler dock att någon tidigare- eller senareläggning av så stora belopp som förutsätts i anvisningarna — 10 mUj. kr. — inte är praktiskt möjlig under det första budgetåret av programplaneperioden.
Föredraganden
Ramberäkningar
1 enlighet med den metod som 1974 års riksdag har godkänt för ramberäkningarna och med utgångspunkt i basbeloppet för gällande planeringsram (prop. 1974:1 bil. 6 s. 60 resp. 30 och 61, FöU 1974:19,
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
rskr 1974:190) beräknar jag utgiftsramen för det militära försvaret tiU 8 154 285 000 kr. i prisläge februari 1974. TiU detta belopp kommer beräknad kompensation för pris- och löneökningar med 1 420 mUj. kr. Beräkningarna framgår av följande sammanstäUning.
Basbelopp (prop 1974:1 biL 6 s. 61; prisläge februari 1973)
Tillkommer:
Prisomräkning
februari 1973-februari 1974
Höjd hyra för försvarets forskningsanstalt
Avgår:
Ändrad budgetering av kostnader för signal-skyddsutbildning Vissa personalkostnader vid Öst Ekonomiska Byrån
Ändrad metod för köp av tjänster från regionmusiken
Basbelopp (prisläge februari 1974)
Tillkommer:
Omlokaliseringskostnader för vissa myndigheter
Utgiftsram (prisläge februari 1974)
Tillkommer:
Beräknad priskompensation februari 1974 - medelprisläge 1975/76
Beräknat utfall den 30 juni 1976
7 259 500 000
+ 898 000 000
+ 3 800 000
520 000
120 000
-10 340 000 - 10 980 000 8 150 320 000
+ 3 965 000
8 154 285 000
+ 1 420 000 000
9 574 285 000
I anslutning till ramberäkningen vUl jag anföra följande:
I samband med att principerna för hyressättningen inom statens allmänna fastighetsfond ändrades budgetåret 1972/73, ökades hyran för försvarets forskningsanstalt med ca 3,8 milj. kr. Utgiftsramarna har hittills kompenserats för hyreshöjningen i samband med att försvarsutgifterna prisregleras under löpande budgetår. Jag förordar att kompensationen fr. o. m. budgetåret 1975/76 i stäUet sker genom art ramen höjs med ett belopp som motsvarar hyreshöjningen.
Kostnaderna för att utbilda viss personal inom totalförsvaret i signalskydd förs fr.o.m. budgetåret 1975/76 över från arméns anslag tiU ledning och förbandsverksamhet till anslaget H 5 Signalskydd. Eftersom detta anslag ligger utanför den militära utgiftsramen, bör denna minskas med ett belopp som svarar mot de budgeterade kostnaderna.
Försvarsutskottet (FöU 1973:25) har uttalat att verksamheten vid Öst Ekonomiska Byrån inte i första hand är ett försvarsintresse och att den
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet 63
speciella kompetens som byrån representerar därför inte bör ges statligt stöd som innebär organisatorisk anknytning till försvaret. Med anledning av detta uttalande bör lönekostnaderna för en byråchefstjänst, som f. n. belastar den militära ramen, föras över till kommerskollegium. Ramen bör därvid minskas med 120 000 kr.
Från anslaget F18 Bidrag tiU regionmusiken inom den militära utgiftsramen bestrids f. n. ca 40 % av kostnaderna för regionmusiken. Efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet förordar jag att detta system avvecklas och fr. o. m. budgetåret 1975/76 ersätts med att försvarsmaktens behov av musiktjänster budgeteras under försvarsgrenarnas anslag till ledning och förbandsverksamhet och betalas från dessa anslag. Det för nästa budgetår budgeterade musikbehovet innebär med nu överenskomna taxor att försvarsmakten kommer att köpa tjänster från regionmusiken för 8 milj. kr. Detta bör jämföras med de kostnader som enligt det nuvarande systemet skulle ha fallit på försvarsmakten för budgetåret 1975/76. Dessa uppgår tUl 18 340 000 kr. SkUlnaden mellan detta belopp och de budgeterade kostnaderna för nästa budgetår -10 340 000 kr. - bör dras från den mUitära ramen och föras över tUl regionmusikens anslag under åttonde huvudtiteln.
Enligt riksdagens beslut (prop. 1972:1 bU. 6 s. 11, FöU 1972:17, rskr 1972:231) skall kostnaderna för planerings- och utredningsarbete samt andra förberedelser i samband med omlokalisering av vissa myndigheter inom försvarsmakten belasta den mUitära utgiftsramen, medan kostnaderna för investeringar, flyttningar och särskUda förmåner till personalen i samband med att omlokaliseringen genomförs skall beräknas utanför ramen. För nästa budgetår har kostnader av sistnämnda art budgeterats för försvarets civilförvaltning, försvarets sjukvårdsstyrelse, försvarets materielverk, försvarets forskningsanstalt och värnpliktsverket till ett sammanlagt belopp av I 965 000 kr. Till kostnaderna för att genomföra omlokaliseringarna bör vidare föras 2 mUj. kr. för inventarier för de myndigheter som skall flytta till Karlstad. För omlokaliseringskostnader bör alltså ramen tiUfälligt höjas med 3 965 000 kr. Jag räknar vidare med att kostnaderna för teleteknisk utrustning i den nya förvaltningsbyggnaden i Karlstad skall bestridas från anslag under sjunde huvudtiteln.
Som jag har redovisat i det föregående har överbefälhavaren budgeterat 85,6 milj. kr. utanför utgiftsramen för höjda bränsle- och drivmedelspriser. För egen del anser jag att de prisstegringar som har ägt rum pä petroleumprodukter får kompenseras genom den uppräkning av utgiftsramen i sin helhet som görs på basis av nettoprisindex.
Medel för sysselsättningsstimulerande åtgärder under elfte huvudtiteln har under en följd av år i vissa fall ställts till förfogande för att betala byggnadsarbeten, materiel m. m. för försvarsmakten. Efter samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet förutsätter jag att sådana medel får disponeras utöver utgiftsramen till ett belopp av högst 15 milj. kr. under nästa budgetår. Detta är 5 milj. kr. mindre än under innevarande budgetår, vilket beror på att vissa utgifter kommer att bestridas med
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet 64
underhållsmedel inom försvarets fastighetsfond.
Utgiftsramen för civilförsvaret beräknar jag med utgångspunkt i basbeloppet för den planeringsram som fastställdes av 1974 års riksdag (prop. 1974:1 bil. 6 s. 45 och 62, FöU 1974:19, rskr 1974:190) till 151 470 000 kr. Till detta kommer beräknad kompensation för pris-och löneökningar med 26,3 milj. kr.
Basbelopp (prop. 1974:1
bil. 6 s. 62; prisläge
februari 1973) 132 125 000
Tillkommer:
Prisomräkning februari 1973- februari 1974 + 16 345 000
Basbelopp (prisläge
februari 1974) 148 470 000
Tillkommer:
Investeringar för biständs-
och katastrofutbildningen + 3 000 000
Utgiftsram (prisläge febru ari 1974) 151470 000
Tillkommer:
Beräknad priskompensation februari 1974 - medelpris läge 1975/76 + 26 300 000
Beräknat utfall den 30 juni 1976 177 770 000
Medel för investeringar i byggnader och anläggningar för bistånds- och katastrofutbildningen i Sandö anvisas av praktiska skäl under civilförsvarets investeringsanslag men skall enligt riksdagens beslut (prop. 1973:1 bU. 6 s. 44, FÖU 1973:16, rskr 1973:195) inte belasta civUförsvarets utgiftsram. Investeringarna för detta ändamål under nästa budgetår beräknas till 3 milj. kr. Liksom under innevarande budgetår bör civilförsvarsramen kompenseras genom en tillfällig höjning som svarar mot den planerade investeringen.
För innevarande budgetår har riksdagen (prop. 1974:1 bil. 6, FöU 1974:19, rskr 1974:190) bemyndigat Kungk Maj:t att justera utgiftsramarna för det militära försvaret och civilförsvaret med hänsyn tUl prisutvecklingen enligt nettoprisindex. Jag förordar att regeringen inhämtar ett motsvarande bemyndigande för budgetåret 1975/76.
Genom nyssnämnda beslut har riksdagen vidare bemyndigat Kungl. Maj:t att justera utgiftsramarna för det militära försvaret och civilförsvaret på grund av över- eller underutnyttjande av ramarna för budgetåret 1973/74 enligt de regler som antogs av 1972 års riksdag. Ett motsvarande bemyndigande för regeringen behövs för budgetåret 1975/76.
Enligt samma beslut har riksdagen slutligen bemyndigat Kungl. Maj:t
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet 65
att av konjunkturskäl medge överskridande av utgiftsramarna för det militära försvaret och civilförsvaret. Sådana överskridanden regleras genom motsvarande justering av resp. utgiftsram för ett eller flera efterföljande budgetår. Ett motsvarande bemyndigande för regeringen behövs också för budgetåret 1975/76 och bör därför inhämtas.
I anslagsberäkningarna ingår att behållningar under anslag på kapitalbudgeten tas i anspråk med ca 17,4 milj. kr., varav 11,7 milj. kr. under anslag inom den mUitära utgiftsramen och 5,7 mUj. kr. under civilförsvarets rambundna investeringsanslag. För att det totala utfallet skall rymmas inom de tidigare angivna utgiftsramarna kommer den samlade medelsförbrukningen att regleras i samband med prisregleringen för budgetåret 1975/76.
Utöver utgiftsramarna för det mUitära försvaret och civUförsvaret bör anslag om 29 467 000 kr. beräknas för följande ändamål.
Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar 1 390 000
Beredskapsstyrka för FN-tjänst 10 900 000
Viss anskaffning av militära anläggningar m. m. 2 000 000
Flygtekniska försöksanstalten 2 000 000
Signalskydd 3 120 000
Vissa teleanordningar 2 562 000
Hyror m. m. för vissa skyddsrumsanläggningar 3 590 000
Identitetsbrickor 505 000
Anskaffning av vissa skyddsrumsanläggningar 2 200 000
Anskaffning av vissa militära anläggningar 1 200 000
29 467 000
För ändamål inom försvarsdepartementets verksamhetsområde bör alltså - bortsett från anslagen till reglering av prisstegringar för det militära försvaret och civUförsvaret - anvisas anslag om (8 154 285 000 + 151 470 000 + 29 467 000) 8 335 222 000 kr. TiU detta belopp kommer prisregleringsanslagen om (1 420 000 000 + 26 300 000) 1 446 300 000 kr. Den totala anslagssumman bhr härigenom 9 781 522 000 kr.
I följande sammanställning (intagen på s. 66) redovisas summan av anslagen exkl. prisregleringsanslagen för budgetåren 1973/74, 1974/75 och 1975/76 fördelade på huvudprogram m. m. och huvudproduktionsområden (milj. kr.).
5 Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 1. Bilaga 6
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
r VO r rsi
vo
O O
'"T
(N O
ri r- r~ (
O r4
(
VI r
ri
as r-t CO
m
oo -*
•O
Tt o\ vo oo
r — f oo
vo O ■*
oo
vo O r- Ov
<y
<N -H CJ
00¶I Tf r r>) »O m ON
vo i VI
Z
u.
c .
< E
1 vO c r VI oO r- f O
CTt— tn Cv r«j 00
?5
E>a-
Eii
3 00
Tf -.r ro -i
'
TT >o
Tf
t- o
r*
r4 r O —'
r-
'* O
r*
r- —
oo lO o
r
»o y?
rs t-~ ON r-t
CN - CO r-
ON vo O
■O OJ M > .
TD -o *!: j:
C O '
S s s =
ligg Ms?
»- c n
•s-e
"S t» 4» o « « o
■O ;o D.— C ,
pEggSJfE" < S U. U O
Jo
& E
*= 2
a E
.. Q <U
so H
= i
il
« p
3 -O
— <£ ■£ (2
■ess
1 t;
.2
c
rt :0
I
E
O.
'C
5
E
oo_
■ 0
o.
■*"
:0
w
o
»N
W-)
1
3
n
3*
i2
a
.1
G
■2
B
s
J>
C
"03
.5 E
2
> 2
> CO u. . a. Z X
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
67¶Den ungefärliga fördelningen på avvägningsprogram m. m. framgår av följande sammanställning (mUj. kr.).
Avvägnings-program m. m.
Vidmakthållande på kort sikt av befintliga försvarsresurser
Omsättning av äldre och tillförsel av nya försvarsresurser
Forskning och utveckling
Summa
Militära försvaret Rörliga markstridsförband
1 604
2 330
Lokalt bundna markstridsförband
886 Övervattens-stridsförband
670¶Fjärrstridsförband
927 Luftförsvars-förband
1480 Central och högre regional ledning
1 135
AUmän försvarsforskning
_
_
144¶Gemensamma myndigheter och funktioner
582¶Prisreglering'
1420 Summa
3 902
4 833
9 574
Civilförsvaret'
178¶Övrig verksamhet
30 Totalt
3 974
4 967
9 782
' Preliminär fördelning Inkl. prisreglering
Förbättrade värnpliktsförmåner
En arbetsgrupp inom föisvarsdepartementet har med utgångspunkt i de av utredningen rörande systemet för förmåner åt värnpliktiga m. fl. avgivna betänkandena (SOU 1972:68 och 69) Värnpliktsförmåner och (SOU 1973:40) CivUförsvarsförmåner och remissutlåtandena över dessa samt synpunkter från politiska ungdomsförbund, värnpliktskonferenser m. m. arbetat fram principiella förslag om ersättningar åt värnpliktiga m. fl. Förslaget har remissbehandlats och arbete med proposition pågår. Jag avser föreslå regeringen att under innevarande riksmöte lägga fram en principproposition i frågan.
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet
68¶I avvaktan på denna proposition har 55 milj. kr. beräknats för att redan från budgetåret 1975/76 förbättra de värnpliktigas förmåner.
Med hänsyn till det allmänna kostnadsläget förordar jag att penningbidraget höjs med en krona för dag för alla värnpliktiga under alla former av tjänstgöring. Detta innebär att penningbidragen kommer att utgå med följande belopp.
Tjänstegrad
Penningbidrag
Penningbidrag
under grundut-
under annan
bildning och
tjänstgöring en-
repetitionsut-
ligt värnplikts-
bildning i ome-
lagen
delbar anslut-
ning till grund-
utbildning
A
B
Menig
9:-
12:-
Korpral (gruppbefäl)
10:75
12:-
Korpral (plutons- och
kompanibefäl)
12:75
-
Furir
14:-
_
Överfurir
-
50¶Sergeant
16:25
25¶Fänrik, fanjunkare
19:-
50¶Löjtnant
-
-
Kapten och högre
-
50¶Jag förordar vidare att uttryckningsbidraget för värnpliktig höjs från 400 kr. tUl I 000 kr. för att underlätta återgången från grundutbildning till civil verksamhet. För att ytterligare underlätta omställningen från mUitär tUl civil verksamhet för värnpliktiga, som t. ex. har familj och därmed särskilt stora ekonomiska behov, förordar jag vidare att de som under grundutbildningen har erhållit familjebidrag får behälla detta under en månad efter utryckningen. Jag förordar också att maximibeloppet för dag för familjepenning för hustru, frånskild hustru och för sådan familjemedlem som i vissa fall förestår den värnpliktiges hushåll höjs från 17 till 21 kr. Slutligen förordar jag att 1 milj. kr. sätts av för att ytterligare förbättra möjligheterna för ensamstående värnpliktiga att få bostadsbidrag inom ramen för familjebidragsförordningens bestämmelser.
De föreslagna förbättringarna bör genomföras den 1 juli 1975 och i tillämpliga delar gälla också vissa civilförsvarspliktiga och andra som avlönas enligt samma grunder som de värnpliktiga. Beträffande utryckningsbidraget åt värnpliktig förordar jag dock att föreslagen höjning får träda i kraft räknat fr. o. m. den I januari 1975. Förbättringarna kräver ändring i familjebidragsförordningen (1946:99) samt i värnplUctsav-löningskungörelsen (1970:676), kungörelsen (1966:414) med vissa bestämmelser om vapenfria tjänsteplUctiga och kungörelsen (1962:619) om avlöning m. m. till civilförsvarspliktiga. Jag avser att i annat sammanhang återkomma med förslag till de författningsändringar som behövs.
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet 69
Prisreglering av beställningsbemyndiganden
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande har min företrädare i juni 1 973 utfärdat föreskrifter för redovisning och uppräkning av beställningsbemyndiganden. Av föreskrifterna framgår bl. a. att beslällningsbemyndiganden för matérielanskaffning m. m. samt forskning och utveckling i anslagsframställning för visst budgetår skall räknas om till det beräknade medelkostnadsläget för budgetåret, dvs. prisläget i februari under budgetåret. Bemyndiganden för att täcka skillnaden meUan den prisutveckling som på detta sätt har beräknats och den verkliga prisutvecklingen skall enligt föreskrifterna tas upp i anslagsframställning för nästkommande budgetår.
Beträffande vissa anslag har prisutvecklingen från februari 1972 tUl februari 1974 blivit avsevärt kraftigare än vad försvarets materielverk beräknat i anslagsframstäUningar för budgetåren 1973/74 och 1974/75. Underskottet av prisregleringsbemyndiganden har därigenom blivit så stort att beställningsverksamheten under budgetåret 1974/75 inte kan genomföras enligt upprättade planer, om inte ett tUlskott av bemyndiganden erhålls. Jag avser att senare denna dag hemställa att regeringen föreslär riksdagen att reglera del av ifrågavarande underskott i samband med tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1974/75.
Med anledning av de stora underskotten av prisregleringsbemyndiganden har försvarets materielverk hemställt att regeringen inhämtar riksdagens tillstånd att i samband med slutreglering av anslag i prisregleringssyfte i förekommande fall få lämna erforderliga beställningsbemyndiganden för prisreglering. För egen del anser jag att uppkommande underskott av prisregleringsbemyndiganden bör regleras i samband med tilläggsbudgeter i de sällsynta fall då underskotten blir så stora att beställningsverksamheten inte kan genomföras under löpande budgetår.
Beredskapsåtgärder
För budgetåret 1974/75 har riksdagen (prop. 1974:1 bil. 6, FöU 1974:19, rskr 1974:190) bemyndigat Kungl. Maj:t att överskrida utgiftsramarna för det militära försvaret och civilförsvaret om beredskapsstaten för försvarsväsendet sätts i kraft, dvs. vid krigsfara eller krig.
Bemyndigandet att överskrida utgiftsramarna omfattar också beredskapsåtgärder i andra situationer än direkt krigsfara eller krig. Här avses sådana åtgärder som att värnpliktiga av beredskapsskäi kallas in tiil krigsförbandsövning eller beredskapsövning eller att andra särskilda åtgärder måste vidtas av samma skäl.
Ett motsvarande bemyndigande för regeringen behövs för budgetåret 1975/76 och det bör då i fråga om förhållandena vid krigsfara eller krig knytas till den beredskapsbudget för totalförsvaret som ersätter nuvarande beredskapsstat. Jag förordar alltså att regeringen inhämtar riksdagens
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 70
bemyndigande att överskrida utgiftsramarna för det mUitära försvaret och civUförsvaret, om det behövs av beredskapsskäl.
Huvudtitelns utformning
I huvudtitelns utformning bör följande ändringar genomföras fr. o. m. nästa budgetår.
Delprogrammet 5.18 (anslaget F 18) Bidrag tUl regionmusiken bör som jag har anfört i anslutning till ramberäkningen för det mUitära försvaret utgå. I samband därmed bör delprogrammet 5.24 (anslaget F 24) Försvarets datacentral flyttas till den lucka som uppstår efter delprogrammet och anslaget för regionmusiken. Delprogrammet och anslaget för försvarets datacentral bör alltså i fortsättningen ha beteckningen 5.18 (F 18).
Anslaget H 5 Viss signalskyddsmateriel bör i fortsättningen kallas H 5 Signalskydd. Skälet härtUl är att anslaget ändrar karaktär genom den överföring av vissa UtbUdningskostnader som jag har förordat i ramberäkningen för det mUitära försvaret.
Efter samråd med chefen för utrikesdepartementet förordar jag vidare att anslaget H 9 Bistånds- och katastrofutbildning förs över tUl tredje huvudtiteln.
Jag vUl här också anmäla att personalredovisningen under de olika anslagen i det följande grundas på uppgifter från det datasystem som utnyttjas av ledningsgruppen för minskning av antalet anställda inom försvarsmakten (LEMA). Redovisningen bör därigenom kunna bli noggrannare än tidigare. Samtidigt bör dock observeras att årets personalredovisning inte kan användas för jämförelser med tidigare års beroende på vissa skillnader i redovisningsprinciperna.
Som statsrådet Löfberg har anmält tidigare idag kommer lönekostnadspålägget att höjas till 33 % fr. o. m. den 1 juli 1975. Kostnadsökningen på grund av höjningen av lönekostnadspålägget redovisas i det följande som pris- och löneomräkning under berörda anslag.
HemstäUan
Under åberopande av det anförda hemstäUer jag att regeringen föreslår riksdagen att
1. för budgetåret 1975/76 fastställa utgiftsramen för det militära försvaret tUl 8 154 285 000 kr. i prisläge februari 1974 och för civilförsvaret tUl 151 470 000 kr. i samma prisläge,
2. bemyndiga regeringen att justera utgiftsramarna för det militära försvaret och civilförsvaret för budgetåret 1975/76 med hänsyn tUl prisutvecklingen enligt nettoprisindex,
3. bemyndiga regeringen att justera utgiftsramarna för det mUitära försvaret och civUförsvaret för budgetåret 1975/76 på grund av
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 71
över- eller underutnyttjande av utgiftsramarna för budgetåret 1974/75,
4. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1975/76 medge överskridande av utgiftsramarna för det militära försvaret och civilförsvaret om det behövs av konjunktur- eller beredskapsskäl,
5. godkänna vad jag har förordat beträffande förmåner åt värnpliktiga-
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 72
DRIFTBUDGETEN Ffärde huvudtiteln
A Försvarsdepartementet m.m. A I. Försvarsdepartementet
1973/74
Utgift
11 733 914
1974/7 5
Anslag
11 925 000
1975/76
Förslag
13 500 000
1974/75
Beräknad ändring 1975/76
Personal
Handläggande personal Övrig personal
82 38
of. of.
of.
Anslag
Lönekostnader Reseer!iättningar, förslagsvis Lokalkostnader, förslagsvis Expenser
9 310 000 312 000
1410 000 893 000
+ 1410 000 + 18 000 + 50 000 + 97 000
11925 000
+ 1 575 000
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 13 500 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Försvarsdepartementet för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 13 500 000 kr.
A 2. Vissa nämnder m. m.
1973/74 Utgift 6 951 817
1974/75 Anslag 7 302 000
1975/76 Förslag 9 145 000
Från anslaget bestrids utgifter för vapenfrinämnden, värnpliktsnämnden, försvarets centrala företagsnämnd, försvarets centrala arbetarskydds-nämnd, totalförsvarets upplysningsnämnd, försvarets fastighetsnämnd, försvarets personalnämnd, försvarets personalvårdsnämnd, militära arbetstidsdelegationen, försvarets arbetstidsnämnd, totalförsvarets chefsnämnd, fiskeskyddsnämnder inom försvarsdepartementets verksamhetsområde, försvarets haverikommission, försvarets skolnämnd, försvarets skaderegleringsnämnd, riksvärderingsnämnden, de lokala värderingsnämnderna och sakkunniga för rådgivning i pubhcitetsfrågor.
Från anslaget utgår vidare bidrag till Centralförbundet Folk och Försvar och Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum.
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 73
1974/75
Beräknad ändring 1975/76
Personal
Vapen frinäinnden
Handläggande personal
of
Övrig personal
of
Värnpliktsnämnden
Handläggande personal
of
Övrig personal
3,5
+ 0,5
Försvarets centrala företagsnämnd och
försvarets centrala arbetarskyddsnämnd
Handläggande personal
of
Övrig personal
of
Försvarets fastighetsnämnd
Handläggande personal
of.
Övrig personal
of.
Försvarets personalnämnd
Handläggande personal
of.
Övrig personal
of.
42,5
+0,5
Anslag
Vapenfrinämnden
2 948 000
+
227 000
Värnpliktsnämnden
510 000
+
100 000
Försvarets centrala företagsnämnd och
försvarets centrala arbetarskydds-
nämnd
750 000
+
90 000
Totalförsvarets upplysningsnämnd
670 000
+
45 000
Försvarets fastighetsnämnd'
336 000
+
4 000
Försvarets personalnämnd'
251 000
+
24 000
Övriga nämnder
17 000
+
398 000
Bidrag till
Centralförbundet I-'olk och Försvar
775 000
+
200 000
Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum
1 045 000
+
755 000
varav engångsanvisning
150 000
+
550 000
7 302 000
+
1 843 000
' Ingär i regleringsbrev för budgetåret 1974/75 i posten Övriga nämnder Vapenfrinämnden
1. Pris- och löneomräkningen medför att kostnaderna ökar med 335 000 kr., varav 85 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. På grund av ökat antalet sammanträden ökar kostnaderna med 10 000 kr.
Värnpliktsnämnden
3. Pris- och löneomräkningen medför att kostnaderna ökar med 68 000 kr., varav 15 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
4. Som förstärkning av kansliet behövs en halvtidstjänst som amanuens (+-31 000 kr.).
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 74
Försvarets centrala företagsnämnd och försvarets centrala arbetarskyddsnämnd
5. Pris- och löneomräkningen medför att kostnaderna ökar med 90 000 kr., varav 15 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
6. Som förstärkning av kanshet behövs en tjänst för kontorist (+ 45 000 kr.).
7. Ersättningarna tUl ledamöter beräknas öka (+ 7 000 kr.) medan reseersättningarna och kostnaden för expenser beräknas minska (- 47 000 kr.).
Totalförsvarets upplysningsnämnd
8. Pris- och löneomräkningen medför att kostnaderna ökar med
25 000 kr.
9. För att genomföra en enkät om utbildningsmaterielen i skolorna behövs 30 000 kr. och för konferensmateriel 15 000 kr.
Försvarets fastighetsnämnd
10. Pris- och löneomräkningen medför att kostnaderna ökar med 35 000 kr., varav 8 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg. Samtidigt kan hyreskostnaderna tas upp med lägre belopp (- 31 000 kr.).
Försvarets personalnämnd
11. Pris- och löneomräkningen medför att kostnaderna ökar med
26 000 kr., varav 7 000 kr. avser höjt lönekostnadspälägg.
Övriga nämnder
12. Pris- och löneomräkningen samt anpassning tUl belastningen med för en ökning av kostnaderna med 398 000 kr., varav 8 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
Centralförbundet Folk och Försvar
13. Pris- och löneomräkrdngen medför att kostnaderna ökar med 135 000 kr., varav 20 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
14. På grund av större antal konferenser ökar kostnaderna med 15 000 kr.
Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum
15. Pris- och löneomräkningen medför att kostnaderna ökar med 135 000 kr., varav 19 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
16. På grund av beslutad anslutning av personal tiU statens allmänna
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet 75
tjänstepensionsreglemente ökar kostnaderna med 70 000 kr.
17. För personalförstärkning för utbUdningsverksamheten och administrationen behövs ytterligare en utbUdningsintendent samt ökad täckning av den del av förvaltningsintendentens lön som f. n. belastar kursgårdens driftkostnader (+115 000 kr.).
18. På grund av ökade kostnader för resor och traktamenten, för inköp av fackhtteratur och för intern utbUdning behöver 13 000 kr. tillföras.
19. På grund av utökning av kursantalet ökar kostnaderna med 19 000 kr.
20. För att följa upp och analysera resultatet av genomförd utbUdning, för försöksverksamhet med utbUdning av viss personal samt för utveckling av bl. a. metoder för nya kurstyper samt för utvecklingsråd behövs 57 000 kr.
21. För nybyggnad av hoteUflyglar och kurslokaler, ombyggnad av kursgården och administrationsbyggnaden, omisolering av administrationsbyggnaden, nybyggnad av reningsverk samt installation av dusch i hotellrummen behövs som engångsanvisning 1910 000 kr.
Föredraganden
Med hänvisning tUl sammanställningen beräknar jag anslaget tiU 9 145 000 kr. För värnpliktsnämnden har medel beräknats för förstärkning av kanshets resurser. För totalförsvarets upplysningsnämnd har medel beräknats för enkät och konferensmateriel. För Centralförbundet Folk och Försvar har jag beräknat ett engångsbelopp om 100 000 kr. för information om 1974 års försvarsutredning. För Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum har jag beräknat ett engångsbelopp om 700 000 kr. för vissa ny- och ombyggnadsarbeten.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tUl Vissa nämnder m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 9 145 000 kr.
A 3. Kommittér m. m.
1973/74 Utgift 2 329 307
1974/75 Anslag 3 250 000 1975/76 Förslag 3 250 000
Med hänsyn till den beräknade utredningsverksamheten bör anslaget föras upp med 3 250 000 kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tUl Kommittéer m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 3 250 000 kr.
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet 76
A 4. Extra utgifter
1973/74 Utgift 1042 191' Reservation 164002
1974/7 5 Anslag 1200 000
1975/76 Förslag 900 000
1¶Varav 142 191 kr. på tilläggsstat 111 till riksstaten för budgetåret 1973/74.
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 900 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Extra utgifter för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 900 000 kr.
A 5. Reglering av prisstegringar för det mUitära försvaret
1973/74 Utgift -'
1974/75 Anslag 970 000 000
1975/76 Förslag 1 420 000 000
' Utgifterna har redovisats under övriga anslag inom utgiftsramen för det militära försvaret
Anslaget är avsett att täcka sådana pris- och löneökningar under anslag inom utgiftsramen för det mUitära försvaret som inträffar från den tidpunkt i vars prisläge anslagen har beräknats intUl utgången av det budgetår för vUket de har anvisats. Anslaget är ett s. k. täckningsanslag som inte skaU belastas.
Prisregleringen för budgetåret 1973f 74
Riksdagen har för budgetåret 1973/74 anvisat 570 mUj. kr. tUl reglering av prisstegringar för det mUitära försvaret. Beloppet avsåg kompensation för prisstegringar enligt nettoprisindex (NPl) från prisläget februari 1972 tiU medelprisläget för budgetåret 1973/74.
Prisregleringen av de ramreglerade utgifterna för det mUitära försvaret sker i enlighet med riksdagens beslut (prop. 1969:1 bU. 6 s. 14, SU 1969:4, rskr 1969:4) fr. o. m. budgetåret 1969/70 på gmndval av NPL Prisregleringen skall motsvara I/100 av summan av de på driftbudgeten och kapitalbudgeten uppförda anslagen med undantag av prisregleringsanslaget och anslag som har beräknats utöver ramen multiphcerad med skiUnaden meUan NPl i februari 1972 och genomsnittsindex för budgetåret 1973/74. I pris- och löneläge februari 1972 var summan av dessa anslag 6 856,9 milj. kr.
Resultatet av beräkningarna av NPl för budgetåret 1973/74 framgår av följande sammanställning (februari 1972 = 100).
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
77¶Augusti 1973
November 1973
Februari 1974
Maj 1974
Medeltal 1973/74
108,99
112,12
118,17
121,52
115,20
För prisreglering av de rambundna anslagen disponerades alltså [ (6 856,9 X 15,20) : 100] 1 042 256 000 kr. Från detta belopp skaU emellertid dras 103 039 000 kr. enligt följande sammanställning.
Överutnyttjande av utgiftsramen för 1972/73 (jfr. prop. 1973:1 bU. 6 s. 44 och 49)
Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster
a) enligt prop. 1974:1 biL 21 s. 2
b) Projekteringskostnader för laboratorium för FOA (äs 1974-02-07)
I lygtrafikledarskolan i Sturup
Överskridande av förslagsanslagen A 2. Vissa nämnder m. m. F 10. Militärhögskolan !• 23. Försvarets hundskola Hl. Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar
Medel på tilläggsstat 111 tiU riksstaten 1973/74 avseende reservationsanslaget A 4. Fxtra utgifter
Medelsförbrukning utöver anslag på kapitalbudgeten
686 000 520 000
30 000
44 000
1 050 000
60 000
101533 000
1 206 000 1 055 000
1 184 000
300 000
194 000 105 472 000
Avgår
Återbetalning från SJ av medel som inte utnyttjats för värnpliktigas resor 1970/71 - 1972/73, netto
- 2 433 000 103 039 000
För prisreglering disponerades alltså totalt (1042 256 000 -103 039 000) 939 217 000 kr.
Kungl. Maj:t har i mars, maj och juni 1974 beslutat om överskridanden av vissa anslag på grund av pris- och löneökningar m. m. Genom besluten har sammanlagt 939 659 000 kr. stäUts tUl förfogande för ändamål som avses med resp. anslag.
Skillnaden mellan det totalt medgivna överskridandet och det för prisreglering disponibla beloppet, 442 000 kr., beror på att det exakta beloppet för den i sammanstäUningen upptagna återbetalningen från SJ inte har kunnat fastställas förrän efter budgetårets utgång. Det överutnyttjande av prisregleringsmedel som härigenom har uppstått kommer att regleras i samband med prisregleringen för innevarande budgetår.
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 78
Utvecklingen under budgetåret 1974f75
HittiUs beräknade indextal för NPl (februari 1973 = 100) utgör för augusti 1974 118,50 och för november 1974 122,16. Under budgetåret skall indextal beräknas även för februari och maj 1975.
Det tUlgängliga materialet beträffande prisutvecklingen pekar mot att de anslagsöverskridanden som kommer att behöva medges på grund av förändringen av NPl kommer att överstiga det för innevarande budgetår anvisade prisregleringsanslaget.
Hemställan
Under avsnittet Ramberäkningar för budgetåret 1975/76 m. m. har jag angett hur jag beräknat kompensationen för pris- och lönestegringar för nästa budgetår. Med hänvisning tUl vad jag anfört där hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att tUl Reglering av prisstegringar för det militära försvaret för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 1 420 000 000 kr.
A 6. Reglering av prisstegringar för civilförsvaret
1973/74 Utgift -'
1974/75 Anslag 18 200 000
1975/76 Förslag 26 300 000
Utgifterna har redovisats under anslaget G 1
Anslaget avses för att täcka sådana pris- och löneökningar under anslag inom utgiftsramen för civUförsvaret som inträffar från den tidpunkt i vars prisläge anslagen har beräknats intUl utgången av det budgetår för vilket de har anvisats. Anslaget är ett s. k. täckningsanslag som inte skaU belastas.
Prisregleringen för budgetåret 1973f 74
Riksdagen har för budgetåret 1973/74 anvisat 9,6 mUj. kr. tiU reglering av prisstegringar för civUföisvaret. Prisregleringen skaU enligt riksdagens beslut (prop. 1972:75, s. 195, FöU 1972:17, rskr 1972:231) ske enligt samma metod som tUlämpas för anslagen inom den mUitära ramen, dvs. under löpande budgetår och på grundval av nettoprisindex (NPl). Metoden och beräkningen av NPl för budgetåret 1973/74 har närmare redovisats under föregående anslag.
Bortsett från prisregleringsanslaget och investeringama för bistånds-och katastrofutbUdningen under anslaget II 6. CivUförsvar: Anskaffning av anläggningar var summan av de rambundna anslagen tUl civilförsvaret för budgetåret 1973/74 125 640 000 kr. För prisreglering av anslagen
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 79
inom civUförsvarets utgiftsram disponerades alltså [ (125 640 000 x 15,20): 100] 19 097 000 kr. Från detta belopp skaU emellertid dras 3 948 000 kr. enligt följande sammanställning.
Medelsförbrukning utöver anslag på på kapitalbudgeten 4 948 000
Avgår:
Underutnyttjande av utgiftsramen för
1972/73(jftptop. 1973:1 bil. 6
s. 44 och 49) - 1 000 000
3 948 000
För prisreglering disponerades aUtså totalt (19 097 000 - 3 948 000) avrundat 15 150 000 kr.
Kungl. Maj:t har i mars, maj och juni 1974 beslutat om överskridande av anslaget G 1. CivUförsvar på grund av pris- och löneökningar m. m. Genom besluten har sammanlagt 15 150 000 kr. stäUts tiU förfogande för ändamål som avses med anslaget.
Utvecklingen under budgetåret 1974/75
Beräkningen av NPI under innevarande budgetår har jag behandlat under föregående anslag. Det tillgängliga materialet beträffande prisutvecklingen tyder på att de anslagsöverskridanden som kommer att behöva medges på grund av förändringen av NPI kommer att överstiga det för innevarande budgetår anvisade prisregleringsanslaget.
Hemställan
Under avsnittet Ramberäkningar för budgetåret 1975/76 m. m. har jag angett hur jag har beräknat kompensationen för pris- och lönestegringar för nästa budgetår. Med hänvisning tUl vad jag anfört där hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att till Reglering av prisstegringar för civilförsvaret för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 26 300 000 kr.
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet
80¶B Arméförband
Verksamheten under huvudprogrammet Arméförband budgeteras på ett antal primäruppdrag iitom huvudproduktionsområdena Ledning och förbandsverksamhet, Matérielanskaffning, Anskaffning av anläggningar m. m. samt Forskning och utveckling. Verksamheten finansieras från följande anslag.
B 1. Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet
B 2. Arméförband: Matérielanskaffning
B 3. Arméförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner
B 4. Arméförband: Forskning och utveckling
III I. Arméförband: Anskaffning av anläggningar
B 1. Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet
1973/74 Utgift 1974/75 Anslag 1975/76 Förslag
1 916 990 982 1 824 000 000 2018 110000
Under anslaget bedrivs dels allmän ledning och förbandsverksamhet, operativ och krigsorganisatorisk verksamhet, utbildning till och av fast anställd personal m. fl. samt grundutbildning och repetitionsutbildning av värnpliktiga inom armén, dels allmän ledning och förbandsverksamhet inom hemvärnet.
Kostnader och medelsbehor
'/; 000-tal kr.)
Primäruppdrag m. m.
1974/75
1975/76
Chefen för armén
Föredraganden
Arméförband:
Allmän ledning och förbandsverk-
616 315
samhet
Operativ och krigsorganisatorisk verk-
samhet
84 609
Utbildning till och av fast anställd
personal m. fl.
178 280
Grundutbildning av värnpliktiga
765 053
Repetitionsutbildning av värn-
pliktiga
232 288
AUmän ledning och förbandsverk-
samhet, hemvärnet
39 550
Kostnader
1 916 095
A vgår:
Överplanering
- 74 939
Utbetalningar
1 841 156
725 359 696 899
80 445
79 800
203 350 200 095
831269 834 359
245 653 245 313
43 283 42 803
2 129 359 2 099 269
-105 629 -80 629
2 023 730 2 018 640
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
81 Primäruppdrag m. m.
1974/75 1975/76
Chelcn för Föredraganden armén
Tillkommer:
Utbetalningar föranledda av före budgetåret genomförd motsvarande verksamhet
+ 18 037
+ 17 050 +17 050
Avgår:
Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift
Beräknade utbetalningar efter budgetåret
- 16 702
- 18 491
- 17 580
- 17 580
Medelsbehov
1 824 000
2 023 200
2018 110
Personal
Personalkategori
Antal
1974/75
Beräknad ändring 1975/76
Chefen för armén
Föredraganden
Militär personal Regementsofficerare Kompaniofficerare Plutonsofficerare m. fl.
2 750 1 871 4 507
+ 78
- 1
+ 115
+ 78 - 1 + 115
Civdmilitär personal Teknisk personal Läkare (veterinärer) Övrig personal
1 100 30
+ 28 of. of.
+ 28 of. of.
Pensionerad militär personal i arvodestjänst Regementsofficerare Kompaniofficerare
100 212
-26 of.
- 26 of.
Gvd personal Handläggande personal Övrig personal
79 8 534'
+ 4
-275
+ 4
-275
19 190
-77
- 77
' Härav 2 851 extra anställda utöver fastställd personalförteckning
Chefen för armén
A. Pris- och löneomräkning
Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 229 126 000 kr., varav 32,2 mUj. kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
6 Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 1. Bilaga 6
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 82
B. Förändringar enligt Kungl. Maj:ts beslut
1. Allmän ledning och förbandsverksamhet
a) För driften av försvarets personalserveringar behövs ca tio nya ekonomibiträden. Pensionsåldershöjningen för viss mUitär personal medför att ca 160 nya tjänster tillkommer under budgetåret (+ 5 087 000 kr.).
b) Kostnaderna för f. d. fälttygkårsstaben har förts över till annat anslag (- 1 100 000 kr.).
2. Utbildning tUl och av fast anställd personal m. fl.
Överföring av elevkostnader vid totalförsvarets signalskyddsskola tUl andra anslag innebär att kostnaderna under primäruppdraget minskar med 540 000 kr.
C. Uppgiftsförändringar
1. Allmän ledning och förbandsverksamhet
a) För organisationsförändringar vid vissa skolor och för vissa nya tjänster beräknar chefen för armén 461 000 kr.
b) För vakansuppfyllnad begärs 2 milj. kr.
c) Pågående rationalisering av fredsorganisationen beräknas medföra att antalet civUanställda minskar (- 15 466 000 kr.).
d) För åtgärder rörande övertaUg personal beräknar arméchefen en ökning med 5 392 000 kr.
e) Vissa personalkostnader föreslås bli överförda till andra primärupp drag under anslaget (- 8 436 000 kr.).
f) Medel för utökade värnpliktsförmåner rörande familjebidrag och resor förs över till aktuella primäruppdrag (- 8 000 000 kr.).
g) För hyror för nytUlkomna byggnader och anläggningar m. m. begärs ytterligare 4,5 milj. kr.
h) Genomförandet av ny organisation i lägre regional och lokal instans (OLLI) ökar kostnaderna rned 3 mUj. kr. För ökade förrådskostnader i samband därmed behövs ytterligare ca 1,7 mUj. kr.
i) Övriga förändringar medför att kostnaderna ökar med 8 462 000 kr., varav 4 milj. kr. utgör bUskattemedel som förts över från andra primäruppdrag.
2. Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet
Med hänsyn till att de krigsorganisatoriska förändringarna minskar och att den sänkta ambitionsnivån för mobUiseringsberedskap behålls kan kostnaderna minskas med 14 538 000 kr.
3. UtbUdning till och av fast anställd personal m. fl.
a) Lönekostnaderna ökar bl. a. på grund av förbättrad fördelning mellan primäruppdragen och ökat antal kurser för anställda vid förvaltningar inom OLLl-projektet (+ 5 473 000).
b) Minskat antal elev- och tjänstgöringsdagar för värnpliktiga medför
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet 83
minskade kostnader (- 4 233 000 kr.). Ökad utbUdning på ny materiel medför att ammututionskostnaderha ökar (+ 933 000 kr.);
4. GrundutbUdning av värnpliktiga
Genom ett ökat utnyttjande av befäl inom primäruppdraget ökar lönekostnaderna. Antalet inryckande värnpUktiga minskar med 2 500 till 37 800 bl. a. på grund av att omsättningsbehovet för krigsorganisationen ändras. Sammanlagt minskar kostnaderna med 15 417 000 kr.
5. RepetitionsutbUdning av värnpliktiga
Antalet tjänstgöringsdagar för värnpUktiga beräknas uppgå tUl 1 666 000 (+ 167 000), vilket innebär att repetitionsutbildningen kommer att omfatta ca 105 000 (+ 5 000) värnpliktiga. Ungefär 3/5 av dessa genomför försöksvis avkortad krigsförbandsövning. På grund av att kvalitativa förbättringar av repetitionsutbildningen har bedömts vara nödvändiga vid vissa förband minskas avkortningen av krigsförbandsövningar för 11 000 värnpliktiga vid främst lokalförsvarsförband från två veckor tUl en vecka. Vidare planeras en återgång tUl särskUd övning av tidigare omfattning för plutonsbefälsvärnpliktiga vid brigadförband. Av den angivna ökningen av antalet tjänstgöringsdagar är 111 000 hänförliga tUl den minskade avkortningen. Åtgärden beräknas utöver personallöner kosta 10 mUj. kr. Sammanlagt minskar kostnaderna med 992 000 kr.
6. Allmän ledning och förbandsverksamhet, hemvärnet Övningsverksamhetén beräknas bli något större än under föregående
budgetår. På grund av fortsatt rationalisering beräknas dock kostnaderna kunna minska ytterligare (- 362 000 kr.).
Föredraganden
Under primäruppdraget för aUmän ledning och förbandsverksamhet kan jag godta arméchefens beräkningar av medelsbehovet för ekonomibiträden. Jag har även räknat medel för de ytterligare kostnader som enligt min bedömning föranleds av den beslutade pensionsåldershöjningen för viss militär personal (B I a). Jag har vidare beräknat medel för vissa nya tjänster m. m. som bedömts nödvändiga (C I a). 1 likhet med chefen för armén räknar jag med att antalet anställda inom armén minskar samt att åtgärder för övertalig personal är nödvändiga. Jag godtar de kostnadsberäkningar arméchefen har gjort i dessa avseenden (C I c—d). Under primäruppdraget har jag vidare beräknat medel för att täcka förluster i marketenterirörelser och för arméns behov av tjänster från regionmusiken.
Jag har däremot inte beräknat medel för att täcka prisstegringar för underhåll av armémateriel.
Under primäruppdragen för gmndutbUdning av värnpliktiga kan jag godta chefens för armén kostnadsberäkning som bygger på ett något minskat antal tjänstgöringsdagar, totalt ca 10 mUj. dagar. Jag har dessutom beräknat medel för den förbättring av vämpliktsförmånerna
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
som jag har redogjort för i det föregående.
Jag har inte något att erinra mot arméchefens förslag beträffande primäruppdragen för operativ och krigsorganisatorisk verksamhet, för utbildning till och av fast anställd personal m. fl., för repetitionsutbUdning av VärnplUctiga samt för hemvärnet.
Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen
att tUl Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 2 018 110 000 kr.
B 2. Arméförband: Matérielanskaffning
1973/74 Utgift 701567 607
1974/75 1975/76
Anslag Förslag
598 800 000 736 000 000
Verksamheten under anslaget omfattar sådant materielunderhåll som inte är en direkt följd av materielens förrådshållning eller utbildning och övningar vid förbanden, anskaffning av alla förnödenheter för krigsorganisationens utrustnings- och ersättningsbehov samt anskaffning av viss materiel för fredsbruk.
Verksamheten under anslaget inriktas med beställningsbemyndiganden, medan takten i beställningsverksamheten bestäms av medelstiUdel-ningen. Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1974 924 384 324 kr. För budgetåret 1974/75 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om 780 milj. kr. och anvisat ett anslag av 598,8 milj. kr. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1975 blir (924 384 324 + 780 000 000 - 598 800 000) 1 105 584 324 kr.
Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (I 000-tal kr.)
Primäruppdrag m. m.
1974/75
1975/76
Chefen för armén
Föredraganden
Bem.
Bet.
Bem.
Bet.
Bem. Bet.
Arméförband: Centralt vid-
taget materielunderhåll
m. m., utom av viss
sjukvårdsmateriel, för
delprogrammen
Fördelningsförband m. m.
28 800
\
23 000
40 900
\
Infanteribrigad m. m.
5 900
3 100
4 600
Norrlandsbrigad m. m.
2 400
1 400
1 900
Pansarbrigad m. m.
7 900
12 700
11 900
Centrala och högre regio-
V 84 200
> 85 300 85 600
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet
85 Primäruppdrag m. m.
1974/75
1975/76
Chefen for armén
■örcdraganden
Bcni.
Bet.
Bem.
Bet.
Bem.
Bet.
nala lednings- och
underhållsförband
1 700
1 900
1 900
Lokalförsvarsförband
3 500
12 700
11 100
Gemensamma produktions-
resurser
15 700' /
50 5002
13 300
/I 371 400 747 600
Arméförband: Centralt vidtagen matérielanskaffning
m. m., utom av viss
sjukvårdsmateriel, för
delprogrammen
Fördelningsförband m. ni.
Infanferibrigad m. m.
Norrlandsbrigad m. m.
Pansarbrigad m. m.
Centrala och högre regionala lednings- och underhållsförband
Lokalförsvarsförband
Hemvärnet
Gemensamma produktionsresurser
Arméförband: Centralt vidtagen matérielanskaffning m. m. av viss sjukvårdsmateriel för delprogrammen Fördelningsförband m. m. Infanteribrigad m. m. Norrlandsbrigad m. m. Pansarbrigad m. m. Centrala och högre regionala lednings- och underhållsförband Lokalförsvarsförband Gemensamma produktionsresurser
Kostnader
Reducering pä grund av överplanering
Medelsbehov
Bemyndigandebehov
325 000
255 100
176 300
139 000
371 000
195 500
58 000
135 200
72 700
36 000
84 200 ■ 649 200
68 900
14 000
34 300
27 600
70 000
135 800
105 100
2 600
1 800
180 9003,
618 200" 99 700
6 570
8 900
5 900 '\
4 480
4 120
1 590
1 680
1 540
•20 520
■ 37 500
29 000
3 370
5 010
4 600
5 770
9 290
8 530
2 800 ,
6 5505
2 850
910 020
753 920
1 779 200
862 200
J 494 200
862 200
130 020 -
155 120
- 209 200
- 102 200
- 294 200
- 126 200
-
598 800
-
760 000
-
736 000
780 000
_
1 570 000
-
1 200 000
-
' 1 beloppet ingår 8,1 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden
2¶I beloppet ingår 41,2 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden, varav 20 milj. kr. utgör korrektion för saldo
3¶I beloppet ingår 113,9 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden
'' I beloppet ingår 535,3 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden, varav 265 milj. kr. utgör korrektion för saldo
5 1 beloppet ingär 3,7 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 86
Chefen för armén
Anslaget bör föras upp med 760 milj. kr. och ett beställningsbemyndigande om I 570 milj. kr. inhämtas.
Beställningsbemyndigandena för fördelningsförband m. m. är avsedda främst för att anskaffa spaningsradar som ingår i luftvärnsrobotsystem 70, vindviseringsradar till artilleriet, ammunition främst till artilleriet, infanterikanonvagn 91, vissa standardfordon och motorcyklar. Vidare avses bemyndiganden för att fortsätta renoveringen av luftvärnets 40 mm-pjäser och moderniseringen av sjukvårdsutrustningen för förbandsplatsgrupper.
För infanteribrigader m. m. och norrlandsbrigader m. m. begärs bemyndiganden främst för att anskaffa ny brigad-artUleripjäs med centralinstrument, spaningsradar för luftvärnsrobotsystem 70, ammunition till inlanterikanonvagn 91, lysraketer och motorcyklar. Vidare avses bemyndiganden för en fortsatt modernisering av utrustningen för förbandsplatsplutoner.
Beställningsbemyndigandena för pansarbrigader m. m. avses främst för fortsatta renoveringsåtgärder för stridsvagn 101/102 och 103 och för anskaffning av lysraketer och motorcyklar samt för en fortsatt modernisering av sjukvårdsutrustningen för förbandsplatsgrupper och -plutoner.
För centrala och högre regionala lednings- och underhållsförband begärs beställningsbemyndiganden främst för att anskaffa personbUar och motorcyklar samt för att fortsätta moderniseringen av krigssjukhusen.
Beställningsbemyndigandena för lokalförsvarsförbanden är avsedda främst för person- och lastbUar, motorcyklar samt kortvågsstationer. Vidare avses bemyndiganden för att fortsätta moderniseringen av förbandsplatsgrupper.
För gemensamma produktionsresurser begärs beställningsbemyndiganden främst för fasta signalanläggningar samt materiel för fredssjukvård.
För samtliga delprogram avses beställningsbemyndiganden för intendenturmaterielanvändas främst för att anskaffa beklädnads-materiel för bl. a. kvinnlig personal samt viss förplägnadsmateriel.
Av begärda bemyndiganden avses 580,2 milj. kr. för prisreglering. Beloppet har beräknats enligt följande.
a) omräkning av bemyndiganden för nya bestäUningar under budgetåret 1975/76 från prisläge februari 1974 tiU prisläge februari 1976 enligt bedömd prisutveckling med 196,1 milj. kr.
b) omräkning av den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1975 tUl prisläge februari 1976 enligt bedömd prisutveckUng med 99,1 mUj. kr.
c) underskott av prisregleringsbemyndiganden från budgetåret 1973/74 och beräknat underskott av sådana bemyndiganden från budgetåret 1974/75 tUl ert belopp av 285 mUj. kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet , 87
Föredraganden
Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanstäUningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel. Vid beräkningen har jag utgått från att det beräknade underskottet av prisregleringsbemyndiganden från budgetåret 1974/75 enUgt gäUande föreskrifter skall tas upp i anslagsframställning för budgetåret 1976/77. Jag kommer senare denna dag att hemställa att regeringen föreslår riksdagen att underskottet av prisregleringsbemyndiganden från budgetåret 1973/74 regleras i samband med tUläggsstat 11 tUl riksstaten för budgetåret 1974/75.
Av beställningsbemyndigandet avses ca 235 mUj. kr. för att anskaffa nytt fältartiUeri (haubits 77) och ca 180 mUj. kr. för spaningsradar tiU luftvärnsrobotsystem 70.
Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1976 1 569 584 324 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till underskottet av prisregleringsbemyndiganden från tidigare budgetår samt tUl den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1974/75 och 1975/76. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1976 blir ca I 600 milj. kr.
Liksom tidigare bör det få ankomma på regeringen att ta ställning tUl vUka anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för det bestäUnings-bemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.
Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att medge att bestäUningar av materiel m. m. för arméförband får läggas ut inom en kostnadsram av 1 200 000 000 kr.,
2. tUl Arméförband: Matérielanskaffning för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 736 000 000 kr.
B 3. Arméförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner
1973/74 Utgift 42 230 000
1974/7 5 Anslag 44 000 000
1975/76 Förslag 46 000 000
Verksamheten under anslaget omfattar iståndsättning av befästningar och byggnader för armén. Anslaget skall tillgodoföras inkomstsidan i staten för försvarets fastighetsfond för att balansera utgifter inom staten för fonden.
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet
88 Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)
Primäruppdrag m. m. 1974/75
1975/76
Chefen för armén
Föredraganden
Befästningars delfond
Arméförband: Iståndsättning av befästningar m. m. för delprogrammet Gemensamma produktionsresurser 200
Kasernbyggnaders delfond
Arméförband: Iståndsättning av kaserner m. m. för delprogrammet Gemensamma produktionsresurser 43 800
Kostnader = medelsbehov 44 000
45 700
46 000
45 700
46 000
Chefen för armén
Följande dispositionsplan föreslås för anslaget.
Objekt
Medelsförbrukning (1 000-tal kr.)
Befästningars delfond
Gemensamma produktionsresurser
1. Mindre iståndsättningsarbeten på befästningar m. m.
300 300
Kasernbyggnaders delfond
Gemensamma produktionsresurser
1. Kasernrenoveringar
2. Iståndsättning av matinrättningar
3. Mindre iståndsättningsarbeten pä byggnader, utbildningsanordningar m. m.
4. Iståndsättning av förråd och stabs- och förvaltningslokaler till följd av organisationsändringar
5. Vissa tekniska försörjningsanordningar m. m.
Totalt
20 000 3 500
7 700
4 500 10 000
45 700
46 000
Befästningars delfond
1. För mindre iståndsättningsarbeten på befästningar m. m. beräknas ett medelsbehov av 300 000 kr. för nästa budgetår.
Kasernbyggnaders delfond
1. F. n. pågår renovering av kaserner vid P I, P 6, P 7, Ing 2 och S 2. Av totalt 21 kaserner som är aktuella att renovera vid dessa förband har hittUls sju kaserner färdigställts. Ytterligare fem kaserner beräknas bli färdiga under innevarande budgetår. För fortsatta renoveringsarbeten vid
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 89
angivna förband beräknas ett medelsbehov av 20 milj. kr. för nästa budgetår.
2. Behovet av att iståndsätta matinrättningar vid arméns förband har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1974:1 (bU. 6 s. 84). För nästa budgetår beräknas ett medelsbehov av 3,5 milj. kr. för detta ändamål.
3. För mindre iståndsättningsarbeten på byggnader, utbildningsanordningar m. m. beräknas ett medelsbehov av 7,7 milj. kr. för nästa budgetår. Organisationsförändringar m. m., vars omfattning inte nu kan förutses, kräver omdisponering, anpassning och ändrat utnyttjande av befintliga lokaler, ändring av värme- och ventilationssystem samt elektriska installationer m. m.
4. För iståndsättning av förråd och stabs- och förvaltningslokaler till följd av organisationsändringar i lägre regional och lokal instans beräknas ett medelsbehov av 4,5 milj. kr. för nästa budgetår. Medlen behövs för att fullfölja de iståndsättningsarbeten som ingår i etapperna 2 och 3 av omorganisationen.
5. För vissa tekniska försörjningsanordningar m. m. beräknas ett medelsbehov av 10 mUj. kr. för nästa budgetår. Medlen behövs för att modernisera och förnya installationer och anläggningar för värme- och elförsörjning, iståndsätta äldre vägar och planer samt byta ut eller komplettera vattenlednings- och avloppsnät.
Föredraganden
Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Arméförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 46 000 000 kr.
B 4. Arméförband: Forskning och utveckling
1973/74 Utgift 64 299 544
1974/75 Anslag 50 000 000
1975/76 Förslag 60 000 000
Verksamheten under anslaget omfattar tUlämpad, objektbunden forskning, utveckling och försök beträffande materiel för armén.
Verksamheten inriktas med beställningsbemyndiganden, medan takten i beställningsverksamheten bestäms av medelstUldelningen. Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1974 45 700 456 kr. För budgetåret 1974/75 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om 55 mUj. kr. och anvisat ett anslag av 50 mUj. kr. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1975 blir (45 700 456 + 55 000 000 - 50 000 000) 50 700 456 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
90¶Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (I 000-tal kr.).
Primäruppdrag m. m.
1974/75
1975/76
Chefen för armén
Föredraganden
Bem.
Bet.
Bem.
Bet.
Bem.
Bet.
Arméförband: Tillämpad
objektbunden forskning,
utveckling och försök
för delprogrammen
Fördelningsförband m. m.
16 000 '
14 500
19 200
Infanteribrigad m. m.
13 000
12 000
16 400
Norrlandsbrigad m. m.
3 000
3 400
6 000
Pansarbrigad m. m.
8 000
19 700
14 900
Centrala och högre regio-
nala lednings- och
> 62 300
underhållsförband
2 300
3 500
2 100
Lokalförsvarsförband
3 000
2 200
2 700
Hemvärnet
100 Gemensamma produktions-
resurser
22 200' ,
54 0002
15 600
Kostnader
67 600
62 300
109 400
77 000
Reducering pä grund av
överplanering
- 12 600
- 12 300
- 20 000
- 17 000
Medelsbehov
-
50 000
-
60 000
Bemyndigandebehov
55 000
-
89 400
-
91 000
21 000
70 000
77 000
77 000
17 000 60 000
' I beloppet ingär 7,2 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden
2¶I beloppet ingår 34,4 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden, varav 18,4 milj. kr. för korrektion av saldo
Chefen för armén
Anslaget bör föras upp med 60 milj. kr. och ett beställningsbemyndigande om 89,4 milj. kr. inhämtas.
Under budgetåret 1975/76 inriktas forsknings- och utvecklingsverksamheten i huvudsak på utveckling av komponenter för att modifiera befintliga stridsfordon och på att studera framtida sambands-, luftvärns-och pansarvärnssystem. Försök utförs med bl. a. ny bandvagn och artUleriammunition. Framställning enligt det s. k. tvåstegsförfarandet kommer att ges in om att utveckla komponenter för modifiering av stridsfordon.
Av begärda bemyndiganden är 34,4 milj. kr. avsedda för prisreglering. Beloppet har beräknats enligt följande.
a) omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under 1975/76 från prisläge februari 1974 tUl prisläge februari 1976 enligt bedömd prisutveckling med 11,5 milj. kr.
b) omräkning av den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1975 till prisläge februari 1976 enligt bedömd prisutveckling med 4,5 milj. kr.
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet 91
c) underskott av prisregleringsbemyndiganden från budgetåret 1973/ 74 och beräknat underskott av sådana bemyndiganden från budgetåret 1974/75 tUl eU belopp av 18,4 mUj. kr.
Föredraganden
Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel. Vid beräkningen har jag utgått från att det beräknade underskottet av prisregleringsbemyndiganden från budgetåret 1974/75 enligt gällande föreskrifter skall tas upp i anslagsframställning för budgetåret 1976/77. Jag kommer senare denna dag att hemställa att regeringen föreslår riksdagen att underskottet av prisregleringsbemyndiganden från budgetåret 1973/74 regleras i samband med tilläggsstat II tUl riksstaten för budgetåret 1974/75.
Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanstäUningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1976 60 700 456 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn tUl underskottet av prisregleringsbemyndiganden från tidigare budgetår samt tUl den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1974/75 och 1975/76. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1976 blir också ca 55 milj. kr.
Liksom tidigare bör det få ankomma på regeringen att ta stäUning tiU vUken forskning m. m. som bör ske inom ramen för det bestäUningsbe-myndigande som riksdagen kan komma att lämna.
Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att medge att forskning och utveckling för arméförband får beställas inom en kostnadsram av 70 000 000 kr.,
2. tUl Arméförband: Forskning och utveckling för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 60 000 000 kr.
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet
92
C Marinförband
Verksamheten under huvudprogrammet Marinförband budgeteras på ett antal primäruppdrag inom huvudproduktionsområdena Ledning och förbandsverksamhet, Matérielanskaffning, Anskaffning av anläggningar m. m. samt Forskning och utveckling. Verksamheten finansieras från följande anslag.
C 1. Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet
C 2. Marinförband: Matérielanskaffning
C 3. Marinförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner
C 4. Marinförband: Forskning och utveckling
III 2. Marinförband: Anskaffning av anläggningar
C 1. Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet
1973/74 Utgift 1974/75 Anslag 1975/76 Förslag
638 734 210 593 460 000 691 350 000
Under anslaget bedrivs allmän ledning och förbandsverksamhet, operativ och krigsorganisatorisk verksamhet, utbUdning tUl och av fast anstäUd personal m. fl. samt gmndutbUdning och repetitionsutbUdning av värnpliktiga inom marinen.
Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)
Primäruppdrag m. m.
1974/75 1975/76
Chefen för Föredraganden marinen
Marinförband:
Allmän ledning och förbandsverksamhet
260 900
306 200
306 700
Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet
54 290
62 700
62 550
Utbildning till och av fast anställd personal m. fl. Grundutbildning av värnpliktiga
61 800
237 170
75 100 274 000
75 600 274 550
RepetitionsutbUdning av värnpliktiga
25 200
29 500
29 250
Kostnader
639 360
747 500
748 650
Avgår: Överplanering m. m.
-35 900
-20 000
-20 000
Utbetalningar
603 460
727 500
728 650
Tillkommer:
Utbetalningar föranledda av före
budgetåret genomförd motsvarande
verksamhet
+ 14 200
+ 14 200
+14 200
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet
93 Primäruppdrag m. m.
1974/75
1975/76
Chefen för marinen
Föredraganden
Avgår:
Isbrytarverksamhet
-10 000
-10 000
-10 000
Beräknade utbetalningar
efter
budgetåret
-14 200
-18 800
-18 800
Intäkter för tjänster till i
annan
myndighet
- 1600
-1600
För höga internpriser m.
m.
-21 100
-21 100
Medelsbehov
593 460
690 200
691 350
Personal
Personalkategori
Antal
1974/75
Beräknad ändring 1975/76
Chefen för
Föredraganden
marinen
Militär personal
Regementsofficerare
+ 13
+ 13
Kompaniofficerare
-21
- 21
Plutonsofficerare och meniga
+ 7
+ 7
Civilmilitär personal
Teknisk personal
- 6
- 6
Läkare
of.
of.
Övrig personal
of.
of.
Pensionerad militär personal i
arvodestjänst
Regementsofficerare
of.
of.
Kompaniofficerare
- 1
- 1
Civil personal
Handläggande personal
- 2
- 2
Övrig personal
3 614
-52
-52
7 490
-62
-62
Chefen för marinen
A. Pris- och löneomräkning
Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 73 700 000 kr., varav 12 milj. kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
B. Förändringar enligt Kungl. Maj:ts beslut
1. AUmän ledning och förbandsverksamhet
a) Vissa personalkostnader fördelas om tUl andra primäruppdrag (- 4 000 000 kr.).
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 94
b) Pjäsverkstaden vid Sydkustens örlogsbas blir s. k. förbandsbunden verkstad fr. o. m. budgetåret 1975/76. Härigenom minskar personalkostnaderna med 2,1 mUj. kr.
c) Överföring av fasta maskintjänster vid sjökrigsskolan tUl fortifikationsförvaltningen med anledning av omorganisation minskar kostnaderna med 200 000 kr.
2. Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet Kostnaderna för materielunderhåU ökar med 1,1 mUj. kr.
3. UtbUdning tiU och av fast anställd personal m. fl.
Budgetteknisk överföring av lönekostnader tUl primäruppdraget GrundutbUdning av värnpUktiga minskar kostnaderna med 400 000 kr.
4. GrundutbUdning av värnpliktiga
a) Budgetteknisk överföring av lönekostnader från primäruppdraget UtbUdning tUl och av fast anställd personal m. fl. ökar kostnaderna med 400 000 kr.
b) Kostnadema för materielunderhåll ökar med I milj. kr.
C. Uppgiftsförändringar
1. Allmän ledning och förbandsverksamhet
a) Överföring av viss personal från armén ökar kostnaderna med 300 000 kr.
b) Överföring av personal från försvarets materielverk ökar kostnadema med 1 milj. kr.
c) Felaktigt budgeterade löner för armépersonal ökar kostnaderna med 700 000 kr.
d) TUlkomsten av nya isbrytare ökar värnpUktskostnaderna m. m. med 400 000 kr.
e) Kostnadema för bränsle, el och drivmedel ökar med 10,1 mUj. kr. Överföring av lönekostnader tUl primämppdraget Grundutbildning av värnpliktiga minskar kostnaderna med 1,7 milj. kr.
Härutöver begär chefen för marinen inom ramen för tUlgängliga resurser nya tjänster för bl. a. isbrytarpersonal. Dessutom begär marinchefen 2,2 mUj. kr. för att bestrida kostnaderna för viss sjömätningsverk-samhet.
2. Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet
a) Kostnaderna för personal minskar med 300 000 kr.
b) Krigsorganisatoriska förändringar ökar kostnaderna med 500 000 kr.
c) Större omfattning av krigsförbandsövningar innebär ökade kostnader för övningsledning m. m. med 200 000 kr.
d) De sammanlagda kostnaderna för underhåll av minutläggare och torpeder minskar med 100 000 kr.
e) Materielunderhållskostnader har på gmnd av förändringar i rust ningsvolymen förts över från primämppdraget GrundutbUdning av värnpliktiga (+ 500 000 kr.).
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet 95
3. UtbUdning tUl och av fast anstäUd personal m. fl.
a) Kostnaderna för rekrytering av plutonsofficersélevér bedöms minska med 300 000 kr. Den ökade repetitionsutbildningen medför att författningsenlig tjänstgöring för reservofficerare minskar. (— 200 000
kr.).
b) Ett lägre antal elever på vissa kurser medför minskning av
övningskostnaderna med 100 000 kr.
c) Omfördelning från primäruppdraget GrundutbUdning av värnplik tiga medför en kostnadsökning med 200 000 kr.
4. GrundutbUdning av värnpUktiga
a) Rationaliseringar i jour- och beredskapstjänsten samt minskning av tiUfälligt anstäUd personal medför en kostnadsminskning med 800 000 kr.
b) VärnpUktskostnadema minskar med 800 000 kr. på grund av minskat antal inkaUade värnpliktiga.
c) På gmnd av ändrat intempris för värnpUktiga bör vissa lönekostnader föras över från primäruppdraget Allmän ledning och förbandsverksamhet (+ 5 800 000 kr.).
d) Kostnaderna för bränsle, el och drivmedel ökar med 9,8 milj. kr.
e) Rationaliseringar av fartygsunderhållet medför kostnadsbesparingar på 2 mUj. kr.
f) Övningskostnadema minskar med 1,5 mUj. kr. på grund av färre tjänstgöringsdagar, mindre kostnadskrävande utbUdning samt vissa ambitionssänkningar i vad avser utbUdningen.
g) Omföring meUan primämppdrag minskar kostnaderna med 400 000 kr.
5. RepetitionsutbUdning
Verksamhetens omfattning har utökats i förhåUande tUl 1974/75 års repetitionsutbUdning. Detta innebär en kostnadsökning med 1,4 milj. kr. RepetitionsutbUdningen genomförs huvudsakligen i form av särskUd övning för befäl samt krigsförbandsövning för prioriterade förband.
Föredraganden
Antalet anstäUda inom marinen skall i enlighet med överbefälhavarens direktiv minska. Det är angeläget att de föreskrivna personalminskningarna kan genomföras i planerad omfattning.
Under primäruppdraget för allmän ledning och förbandsverksamhet har jag i huvudsak godtagit chefens för marinen förslag. Jag har därvid räknat med att en ny isbrytare bemannas i enUghet med marinchefens förslag. 1 min beräkning ingår kostnader med anledning av pensionsåldersförändringar. Jag har vidare beräknat medel för regionmusik och för förluster m. m. i marketenterirörelser. Jag är däremot inte beredd att nu godta chefens för marinen förslag om överföring av löner för viss personal.
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 96
Under primämppdraget för gmndutbUdning av värnpUktiga har jag beräknat medel för den förbättring av vämpliktsförmånerna som jag har redogjort för tidigare.
Jag har inte något att erinra mot marinchefens förslag beträffande primämppdragen för operativ och krigsorganisatorisk verksamhet, för UtbUdning tUl och av fast anstäUd personal m. fl. samt för repetitionsutbUdning av värnpliktiga.
Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tUl Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 691 350 000 kr.
C 2. Marinförband: Matérielanskaffning
1973/74 Utgift 421489 011
1974/75 Anslag 327 100 000
1975/76 Förslag 353 000 000
Verksamheten under anslaget omfattar dels underhåU på gmnd av generalöversyner av stridsfartyg, haverier m. m. samt sådant materielunderhåll som regleras genom centrala direktiv, dels anskaffning och modernisering av fartygsrnateriel m. m., anskaffning av vissa maskiner m. m. samt anskaffning av intendentur- och sjukvårdsmateriel för marinförband.
Verksamheten under anslaget inriktas med bestäUningsbemyndi-ganden, medan takten i beställningsverksamheten bestäms av medelstiU-delningen. Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1974 954 010 989 kr., varvid hänsyn har tagUs tiU Kungl. Maj:ts beslut att bemyndiganden om 5,5 mUj. kr. inte har fått utnyttjas under budgetåret 1973/74. Motsvarande bemyndigandebelopp har i stäUet fått utnyttjas under anslaget Marinförband: Forskning och utveckling. För budgetåret 1974/75 har riksdagen lämnat ett bestäUningsbemyndigande om 581,7 mUj. kr. och anvisat ett anslag av 327,1 mUj. kr. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1975 blir (954 010 989 + 581 700 000 - 327 100 000) 1 208 610 989 kr.
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet
97 Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1 000-tal kr.)
Primäruppdrag m. m.
1974/75
1915116 Chefen för marinen Föredraganden
Bem.
Bet.
Bem.
Bet.
Bem.
Bet.
Marinförband: Centralt vidtaget materielunderhåll m. m., utom av
viss sjukvårdsmateriel, fö
rdel-
programmen
Helikop terfö rband Ytattackförband m. m.
8 500-) 10 500
8 400 16 200
8 400 14 400
Ubätsförband
7 300
1 47 800
7 200
7 600
Minröjningsförband Gemensamma produktionsresurser
4 800 24 900',
4 500 34 4002
4 000 19 000
70 700
52 200
594 700 360 300
Gemensamma produktionsresurser 400 /
Kostnader 599 300 347 800 754 650 417 600 669 950 416 400
Reducering på grund av över-
Marinförband: Centralt vidtagen
matérielanskaffning m. m., utom
av viss sjukvårdsmateriel, för
delprogrammen
För flera delprogram gemensamma
lednings-, bas- och underhälls- ■
förband m. m. Helikopterförband Ytattackförband m. m. Ubåtsförband M iiuöj ningsfö rband Fasta kustartUleriförband Rörliga kustartilleriförband Gemensamma produktionsresurser
Maiinförband: Centralt vidtagen matérielanskaffning m. m. av viss sjukvårdsmateriel för delprogrammen
För flera delprogram gemensamma lednings-, bas- och underhållsförband m. m.
planering Medelsbehov Bemyndigandebehov
27 150\
19 600
19 000
12 850 1
5 150
9 750
95 750 1
259 750
140 500
17 150 1.296 400 15 300
33 400
4 500
7 250
6 950
85 700
41 250
■58 700
13 000
35 100
19 000
83 5003/
296 OOO»
73 000/
3 300
3 600
3 600 3 400 1 4 550 3 900
9505 500 /
-17 600 - 20 700 -15 850 -57 600 -69 950 -63 400 - 327 100 - 360 000 - 353 000
581700 - 738 800 _ 600 000
' 1 beloppet ingår 8,5 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden
2 1 beloppet ingår 15,7 mUj. kr. i prisregleringsbemyndiganden
3 I beloppet ingår 134,8 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden '* 1 beloppet ingår 241,4 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden 5 I beloppet ingår 450 000 kr. i prisregleringsbemyndiganden
Chefen för marinen
Anslaget bör föras upp med 360 milj. kr. och ett bestäUningsbemyndigande om 738,8 mUj. kr. inhämtas.
7 Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 1. Bilaga 6
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 98
Beställningsbemyndigandena för gemensamma lednings-, bas- och underhållsförband m. m. är avsedda bl. a. för fortsatt anskaffning av främst transportfartyg och transportbåtar samt bogserbåtar och övrig båtmateriel.
Beträffande vapenmateriel behövs bemyndiganden främst för att anskaffa materiel tUl basförband, viss ammunition, förrådsutrustning för torpeder, materiel för avmagnetiseringsstation och kabelnät i baser samt för att modifiera marinens kustspaningsradar. Vidare behövs bemyndiganden för anskaffning av materiel för modernisering av luftvärn, revidering av ammunition, modifiering av radiomateriel, anskaffning av diverse telemateriel och anskaffning av ABC-skyddsmateriel.
Beträffande sjukvårdsmateriel begärs bemyndiganden främst för att se över sjukvårdsplutonernas utmstningar, modernisera läkemedelsutrustningen, täcka brister i fråga om krigsutrustningen och ersättningsmate-rielen samt för att beredskapslagra vaccin.
Beställningsbemyndigandena för helikopterförband är avsedda för anskaffning av heUkoptermateriel och testutrustning samt reservdelar för vapenmateriel tUl heUkopter.
Bemyndigandena avses även för att underhålla marinens heUkoptermateriel.
Beställningsbemyndigandena för ytattackförband m. m. avses för att anskaffa materiel till patrullbåtarna samt för att anskaffa ytterligare ett minfartyg. Därjämte har för torpedbåt av typ Spica T 131 planerats in ett ytterligare bemyndigande för vissa från säkerhetssynpunkt m. m. nödvändiga kompletteringsarbeten samt för att täcka ökade provturskostnader (bränsle m. m.). Vidare är bemyndigandena avsedda för fortsatt anskaffning av ny ammunition till automatpjäser, revidering av ammunition till automatpjäser, modifiering och inköp av reservdelar till torpeder, nyanskaffning av minmateriel, radarvarnare och övrig motmedelsmateriel samt anskaffning av radiomateriel.
Bemyndigandena avses även för att genomföra generalöversyner av ylattackfartyg och för underhåU av motorer och gasturbiner.
Beställningsbemyndigandena för ubåtsförband avses för rädd-itingsubåten och för smärre moderniseringsarbeten samt för att fortsätta anskaffningen av torpeder, teleutmstning och ersättningsbatterier för ubåtar.
Bemyndigandena avses även för att genomföra generalöversyner av ubåtar.
Beställningsbemyndigandena för minröjningsförband behövs bl. a. för konstmktion av minjaktfartyg.
Beträffande vapenmateriel är bemyndigandena avsedda för anskaffning av ny ammunition tUl automatpjäser, fortsatt anskaffning av minröjnings-materiel och anskaffning av radiomateriel.
Bemyndigandena avses även för att genomföra generalöversyner av flottans minröjningsfartyg.
Beställningsbemyndigandena för fasta kustartilleriförband avses främst för att anskaffa materiel tUl 12 cm tombatterier
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 99
(ERSTA) som t. ex. viss eldledningsmateriel, ammunition och telemateriel. Bemyndiganden behövs vidare för modernisering av kiistartiUeriets luftvärn, instaUation av artUleri- och telemateriel, störtning av ammunition, anskaffning av minmateriel för fasta minspärrtroppar, modernisering av närspaningsradar samt anskaffning av diverse telemateriel.
Beställningsbemyndigandena för rörliga kustartilleriförband är avsedda främst för anskaffning av terrängfordon, ljuddämpning av elverk, instaUation i stabskärror, revidering av ammunition, modifiering av radiomateriel och anskaffning av diverse robot- och trådsignalmateriel. Vidare behövs bemyndiganden för att fortsätta anskaffningen av transport- och bogserbåtar samt minarbetsbåtar.
Beställningsbemyndigandena för gemensamma produktionsresurser avses bl. a. för att modernisera övervattensfartyg och ställa i ordning hjälpfartyg. Bemyndiganden begärs också för att anskaffa skeppsteknisk materiel som inte är hänförd tUl speciellt delprogram samt för att täcka diverse gemensamma kostnader.
Beträffande vapenmateriel är bemyndigandena avsedda för störtning av föråldrad ammunition samt för att täcka diverse gemensamma kostnader.
Vidare behövs bemyndiganden för att anskaffa viss fordonsmateriel, UtbUdningsmateriel samt för att täcka diverse gemensamma kostnader.
Bemyndiganden avses även för att anskaffa vissa maskiner m. m. som exempelvis arbetsmaskiner och verkstadsutrustning m. m. för marinens verkstäder och baser, vissa lyftanordningar och hanteringsredskap, omformaraggregat för fartygsanslutning vid kaj samt utmstning för vissa krigsreparationsanstalter.
Beträffande intendenturmateriel avses bemyndiganden för att anskaffa bl. a. beklädnad, kaserninventarier, renhållningsmateriel och övriga inten-denturfömödenheter. Bemyndiganden avses vidare för att anskaffa förplägnadsmateriel och livsmedel samt för att täcka brister i fråga om krigsförplägnadsmateriel.
Bemyndigandena för sjukvårdsmateriel avses för utrustning till läkar-och tandläkarmottagningar samt för utbUdning och övningar.
Bemyndigandena avses även för vissa kostnader vid verkstäder och för övriga centralt föreskrivna underhåUsåtgärder på vapen- och skeppsteknisk materiel samt för att bestrida kostnader för haverier, dataproduktion m. m.
Av begärda bemyndiganden är 257,6 mUj. kr. avsedda för prisreglering. Beloppet har beräknats enligt följande.
a) omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under 1975/76 från prisläge febmari 1974 tUl prisläge februari 1976 enligt bedömd prisutveckling med 109,6 mUj. kr.
b) omräkning av den beräknade bemyndigandeskiUden den 30 juni 1975 tiU prisläge febmari 1976 enUgt bedömd prisutveckUng med 128 mUj. kr.
c) underskott på prisregleringsbemyndiganden från budgetåret 1973/74 med 20 mUj. kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 100
Utöver de i sammanställningen redovisade beställningsbemyndigandena och betalningsmedlen begär chefen för marinen ett beställningsbemyndigande om 65,4 milj. kr. för att anskaffa en fjärde ubåt i Näckenserien. Till detta kommer ett beställningsbemyndigande om 15,2 milj. kr. för prisreglering.
Försvarets materielverk
Försvarets materielverk har som produktions- och fackmyndighet lämnat bl. a. följande synpunkter.
För att minska underhållskostnaderna har olika rationaliseringsåtgärder vidtagits såväl på central som regional nivå. Fortlöpande pågår verksamhet med att öka systematiseringen av underhållsmtinema, tillämpa utbytessystem med hela komponenter samt öka ett förebyggande och förenklat underhåll genom att utveckla testrutiner och kontrollåtgärder.
För att på sikt minska underhållskostnaderna är vissa åtgärder under utveckling. Bland dessa kan nämnas utökning av översynsintervaller utan allvarlig sänkning av tUlgänglighet och säkerhet samt utveckUng av registrering, insamUng, bearbetning och distribution av information om materielen vilket väntas öka tUlgången på hjälpmedel för att planera och styra materielunderhållet.
Kostnadsutvecklingen inom underhållsområdet under 1960-talet har studerats särskUt. Kostnaderna vid de två största underhållsverkstädema som anUtats för fartygsunderhåll har under perioden 1962—1970 ökat med 140% (Karlskronavarvet AB) resp. 100% (Ostkustens örlogsbas), samtidigt som försvarsindex ökat med endast drygt 40 %. Försvarsindex har sålunda inte tillnärmelsevis gett full kompensation för kostnadsökningarna vid underhållsverkstädema. Samma förhållande gäller beträffande nettoprisindex som numera tiUämpas. Även vid de förbandsbundna verkstäderna har avsevärda kostnadsökningar uppstått.
Genom att redovisningssystemet vid de förbandsbundna verkstäderna har ändrats fr. o. m. den I juli 1972 i anslutning tUl införandet av det nya planerings- och programbudgetsystemet tillämpas numera totalkostnadsprincipen. Detta innebär att kostnader för bl. a. lokalhyror och lönekostnadspålägg skaU bestridas av underhållsmedel. Under budgetåret 1972/73 har produktionskostnaderna för materielunderhåll ökat med ca 18 %.
Som tidigare har nämnts vidtas rationaliseringsåtgärder på förvaltnings- och verkstadssidan men det har inte varit och bedöms inte heller i fortsättningen vara möjligt att täcka de ökade underhållskostnaderna genom rationaliseringar. Underhållsarbeten kan inte beräknas få motsvarande rationaliseringstakt som nyproduktion.
Den återhållsamma medelstUldelningen de senaste budgetåren har tvingat fram avsteg i den långsiktiga underhållsplaneringen. Begränsningen av medel har gjort det nödvändigt att sänka ambitionsnivån bl. a. genom att generalöversyner har måst inställas eller reduceras för vissa strids-
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet 101
fartyg.
Beträffande intendenturmaterielen kännetecknas utvecklingen inom beklädnadsområdet av en fortgående anpassning tiU standarden inom samhället i övrigt. Strävan är att fortlöpande standardisera utrustningen i fråga om såväl utseende som konstruktion. Samma slags persedlar kan härigenom användas inom hela krigsmakten, vilket bl. a. medför ekonomiska besparingar.
Strävan beträffande kaserninventarier är att modernisera beståndet och successivt anpassa det tiU samhäUet i övrigt, varvid lokaler för likartade ändamål så långt möjligt förses med enhetlig utmstning.
Större och tyngre maskineU städutmstning anskaffas för att effektivisera den inre renhållningen. Detta medför bi. a. bättre hygien och på sikt minskade städkostnader.
Föredraganden
Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanstäUningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel. Med utnyttjande av dessa belopp bUr bemyndigandeskulden den 30 juni 1976 1 455 610 989 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn tUl beräknat underskott av prisregleringsbemyndiganden för budgetåret 1974/75 samt till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1974/75 och 1975/76. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1976 blir ca I 400 milj. kr.
Liksom tidigare bör det få ankomma på regeringen att ta ställning tUl vUka anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för det bemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.
Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att medge att beställningar av materiel m. m. för marinförband får läggas ut inom en kostnadsram av 600 000 000 kr.,
2. till Marinförband: Matérielanskaffning för budgetåret [915/16 anvisa ett förslagsanslag av 353 000 000 kr.
C 3. Marinförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner
1973/74 Utgift 17 500 000
1974/75 Anslag 18 000 000
1975/76 Förslag 22 000 000
Verksamheten under anslaget omfattar iståndsättning av befästningar och byggnader för flottan och kustartiUeriet. Anslaget skall tUlgodoföras inkomstsidan i staten för försvarets fastighetsfond för att balansera utgifter inom staten för fonden.
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
102 Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)
Primäruppdrag m. m.
1974/75
1975/76
Chefen för marinen
Föredraganden
Befästningars delfond
Marinförband: Iståndsättning av befästningar m. m. för delprogrammen
För flera delprogram gemensamma lednings-, bas- och underhållsförband m. m.
Fasta kustaitilleriförband
2 035 1965
650 2 350
650 2 350
Kasernbyggnaders delfond
Marinförband: Iståndsättning av kaserner m. m. för delprogram met Gemensamma produktions resurser 14 000
Kostnader — medelsbehov 18 000
19 000 22 000
19 000 22 000
Chefen för marinen
Följande dispositionsplan föreslås för anslaget.
Objekt
Medelsförbrukning (1 000-tal kr.)
Befästningars delftjnd För flera delprogram gemensamma lednings-, bas-och underhållsförband m. m.
1. Mindre iståndsättningsarbeten på befäst ningar m. m. 650
Fasta kustartilleriförband
2. Ombyggnad av vissa anläggningar för ett kust-artUleribatteri (totalkostnad 700 000 kr.) 350
3. Mindre iståndsättningsarbeten på befästningar m. m. 2 000
3 000
Kasernbyggnaders delfond Gemensamma produktionsresurser
1. Kasernrenoveringar 8 050
2. ÖrlB S. Ombyggnad av mönstersalsbyggnaden (totalkostnad 2,3 milj. kr.) 800
3. ÖrlB S. Ombyggnad av aitilleriverkstaden (totalkostnad 5,6 mUj. kr.) 4 000
4. ÖrlB S. Ombyggnad av en stabsbyggnad (totalkostnad 2 760 000 kr.) 1 600
5. KA 5. Ombyggnad av marketenteribyggnaden 1 110
6. Mindre iståndsättningsarbeten på byggnader, utbildningsanordningar m. m. 1 390
7. Vissa tekniska försörjningsanordningar m. m. 2 050
19 000 Totalt 22 000
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 103
Befästningars delfond
1 och 3. För mindre iståndsättningsarbeten på befästningar m. m. behövs (650 000 + 2 000 000) 2 650 000 kr. för nästa budgetår.
2. Behovet av att bygga om vissa äldre befästningsanläggningar i samband med nybyggnad för ett kustartiUeribatteri har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1974:1 (bU. 6 s. 99). Kungl. Maj:t uppdrog den 5 juni 1973 åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra ombyggnaden inom en kostnadsram av 1,9 mUj. kr. enligt prisläget den 1 febmari 1972. Arbetenas omfattning har kunnat reduceras. De beräknas numera kunna utföras inom en kostnadsram av 700 000 kr. enUgt prisläget den 1 febmari 1974.
Kasembyggnaders delfond
1. För renovering av kasemer beräknas medelsbehovet för nästa budgetår tUl 8 050 000 kr., varav ca 3,5 mUj. kr. hänför sig till tidigare startade kasemrenoveringar. Med hänsyn tUl svårigheterna att nu ange vilka kasemrenoveringar som kan komma att utföras under nästa budgetår tas hela detta belopp upp i en post.
2. Behovet av att bygga om mönstersalsbyggnaden (byggnad nr 210) vid ÖrlB S har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1974:1 (bil. 6 s. 99). Kungl. Maj:t uppdrog den 31 maj 1974 åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra ombyggnaden inom en kostnadsram av 2 mUj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1973, vUket motsvarar 2,3 mUj. kr. enligt prisläget den I februari 1974.
3. Behovet av att bygga om artUleriverkstaden (byggnad nr 355) vid ÖrlB S har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1974:1 (bU. 6 s. 99). Kungl. Maj:t uppdrog den 31 maj 1974 år fortifikationsförvaltningen att låta utföra ombyggnaden inom en kostnadsram av 4,7 mUj. kr. enUgt prisläget den I febaruari 1973, vilket motsvarar 5,6 milj. kr. enligt prisläget den 1 febmari 1974.
4. En stabsbyggnad (byggnad nr 601) vid ÖrlB S behöver byggas om för att tillgodose lokalbehovet för en bataljonsstab, cheferna för yrkes-och rekrytskoloma, personaluttagningsdetaljen, dagbefäl, vakt m. m. Fortfikationsförvaltningen har redovisat förslag tUl byggnadsprogram för ombyggnaden. Kungl. Maj i: uppdrog den 13 september 1974 åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handUngar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats tUl 2 760 000 kr enligt prisläget den 1 febmari 1974.
5. Marketenteribyggnaden vid KA 5 behöver byggas om. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag tUl byggnadsprogram för ombyggnaden. Förslaget innebär bl. a. att vissa fritidslokaler inreds i byggnaden. Dessutom görs nya el- och ws-installationer. Kungl. Maj:t uppdrog den 28 juni 1974 åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats tiU 1 110 000 kr. enligt prisläget den 1
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 104
febmari 1974.
6. För mindre iståndsättningsarbeten på byggnader, utbUdningsan-ordningar m. m. beräknas ett medelsbehov av 1 390 000 kr. för nästa budgetår. Organisationsändringar m. m., vars omfattning inte nu kan förutses, kräver omdisponering, anpassning och ändrat utnyttjande av befintliga lokaler, ändring av värme- och ventilationssystem samt elektriska installationer m. m.
7. För vissa tekniska försörjningsanordningar m. m. beräknas ett medelsbehov av 2 050 000 kr. för nästa budgetår. Medlen behövs för att modernisera och förnya installationer och anläggningar för värme- och elförsörjning, iståndsätta äldre vägar och planer samt byta ut eller komplettera vattenlednings- och avloppsnät.
Föredraganden
Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Marinförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 22 000 000 kr.
C 4. Marinförband: Forskning och utveckling
1973/74
Utgift
31 609 903
1974/75
Anslag
30 000 000
1975/76
Förslag
31 OOOOOO
Verksamheten under anslaget omfattar tUlämpad, objektbunden forskning, utveckling och försök beträffande fartygsrnateriel m. m.
Verksamheten under anslaget inriktas med beställningsbemyndiganden, medan takten i beställningsverksamheten bestäms av medelstUldelningen. Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1974 61 690 097 kr. Som anmälts under anslaget Marinförband: Matérielanskaffning har bemyndiganden om 5,5 mUj. kr. enligt Kungl. Majrts beslut fått utnyttjas under budgetåret 1973/74 utöver de av riksdagen bevUjade. Hänsyn härtiU har tagits vid beräkning av bemyndigandeskulden. För innevarande budgetår har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om 24,3 mUj. kr. och anvisat ett anslag av 30 mUj. kr. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1975 blir (61 690 097 + 24 300 000 - 30 000 000) 55 990 097 kr.
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet
105 Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1 000-tal kr.)
Primäruppdrag m. m.
1974/75
1975/76
Chefen för
marinen
Föredraganden
Bem.
Bet.
Bem.
Bet.
Bem.
Bet.
Marinförband:Tillämpad objektbunden forskning, utveckling och försök för delprogrammen
För flera delprogram gemensamma lednings-, bas- och underhållsförband m. m.
Helikopterförband
Ytattackförband m. m.
Ubåtsförband
Minröjningsförband
Fasta kustartilleriförband
Rörliga kustartilleriförband
Gemensamma produktionsresurser
300 \ 700 1
4 550 1
5 300 I
50 1550 2 250 9 800'
33 100
1 550
9 350
35 600
3 550
1 150
22 2502
700 \ 1 300 11 150 8 800 600 1 900 1400 6 650 ,
, 49 250
32 500
Kostnader
24 500
33 100
74 250
32 500
49 250
32 500
Reducering på gmnd av överplanering
-200
-3 100
-2 700
-1 500
-4 250
- 1 500
Medelsbehov
-
30 000
-
31 000
-
31 000
Bemy nd igandebehov
24 300
-
71 550
-
45 000
-
' I beloppet ingur 5,75 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden 2 I beloppet ingår 18,8 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden
Chefen för marinen
Anslaget bör föras upp med 31 milj. kr. och ett beställningsbemyndigande om 7 1 550 000 kr. inhämtas.
Beställningsbemyndigandet för gemensamma lednings-, bas- och underhållsförband m. m. avses för att projektera olika typer av trängfartyg och utveckla stridsledningssystem.
Beställningsbemyndigandet för helikopterförband behövs för fortsatt utveckling av torped av typ 42 och för utveckling av heUkoptermateriel.
Beställningsbemyndigandet för ytattackförband m.m. avses för att påbörja studier för flottUjledare, projektera ett nytt minfartyg samt projektera, utveckla och göra försök med s. k. övriga fartygsobjekt. Beträffande vapenmateriel avses bemyndigandet bl. a. för att fortsätta utveckla torped av typ 61 och s. k. IR-materiel, dvs. instrument m. m. där infraröd strålning utnyttjas.
Beställningsbemyndigandet för ubåtsförband avses för projektering av ubåtar av typ A 17, utveckling av Stiriingmotor för ubåtar av typ A 17, konstruktion av ubåtsräddningsfarkost, allmän ubåtsutveckling och fortsatt utveckUng av torped av typ 61.
Beställningsbemyndigandet för fasta kustartilleriförband är avsett för utveckUng av eldledningssystem och för allmän
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet 106
utveckling inom ammunitions-, min- och telematerielområdet.
Beställningsbemyndigandet för rörliga kustartilleriförband avses för utveckling av ett nytt rörligt tungt artUleri- eUer robotsystem (KARIN), utveckling av radio av typ Ra 800, allmän utveckUng inom robot-, eldlednings-, ammunitions-, min- och telematerielområdet samt för projektering av fartyg och båtar för kustartUleriet.
Beställningsbemyndigandet för gemensamma produktionsresurser avses beträffande skeppsteknisk materiel för sådana smärre utredningar och försök som kan hänföras tUl flera delprogram samt för forskning och utveckUng inom underhållsområdet. Bemyndigandet avses beträffande vapenmateriel för fortsatt allmän uppföljning och UtveckUng samt för diverse tmppförsök och utveckling av mätteknik.
Av begärda bemyndiganden är 18,8 milj. kr. avsedda för prisreglering. Beloppet har beräknats enUgt följande.
a) omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under 1975/76 från prisläge febmari 1974 tUl prisläge febmari 1976 enligt bedömd prisutveckling med 12 milj. kr.
b) omräkning av den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1975 tUl prisläge febmari 1976 enUgt bedömd prisutveckUng med 5,6 mUj. kr.
c) underskott på prisregleringsbemyndiganden från budgetåret 1973/74 med 1,2 milj. kr.
Utöver de i sammanställningen redovisade beställningsbemyndigandena och betalningsmedlen begär chefen för marinen ett beställningsbemyndigande om 150 milj. kr. och betalningsmedel om 24 milj. kr. för att utveckla en ny sjö- och kustrobot. Beloppen fördelas med hälften på vardera ytattackförband m. m. och rörliga kustartilleriförband. För prisreglering av denna robotutveckling tUlkommer gemensamt för flottan och kustartiUeriet ett beställningsbemyndigande om 34,8 mUj. kr.
Föredraganden
Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel. Med utnyttjande av dessa belopp blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1976 69 990 097 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn tiU beräknat underskott av prisregleringsbemyndiganden for budgetåret 1974/75 samt till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1974/75 och 1975/76. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1976 blir ca 60 milj. kr.
Liksom tidigare bör det få ankomma på regeringen att ta ställning tUl vilken forskning m. m. som bör ske inom ramen för det bemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
107 Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att medge att forskning och iitveckUng för marinförband får beställas inom en kostnadsram av 45 000 000 kr.,
2. tUl Marinförband: Forskning och utveckling för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 31 OOOOOO kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
108¶D Flygvapenförband
Verksamheten under huvudprogrammet Flygvapenförband budgeteras på ett antal primämppdrag inom huvudproduktionsområdena Ledning och förbandsverksamhet, Matérielanskaffning, Anskaffning av anläggningar m. m. samt Forskning och utveckling. Verksamheten finansieras från följande anslag.
D 1. Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet
D 2. Flygvapenförband: Matérielanskaffning
D 3. Flygvapenförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner
D 4. Flygvapenförband: Forskning och utveckling
III 3. Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar
D 1. Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet
1973/74 Utgift 1974/75 Anslag 1975/76 Förslag
1 072 172 327 1 010 820 000 1 185 300 000
Under anslaget bedrivs allmän ledning och förbandsverksamhet, operativ och krigsorganisatorisk verksamhet, utbUdning tUl och av fast anstäUd personal m. fl. samt gmndutbUdning av värnpliktiga och repetitionsutbUdning inom flygvapnet.
Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)
Primäruppdrag m. m.
1974/75
1975/76
Chefen för
Föredraganden
flygvapnet
Flygvapenförband:
Gemensamma lednings- och
strilförband
136 400
155 209
152 980
Jakt fö rband
166 700
237 725
221 540
Luftvärnsrobotförband
8 200
9 045
8 800
Attackförband
79 300
117 802
109 644
Spaningsförband
45 800
65 641
61 510
Flygtransportförband
23 900
29 221
27 890
Basförband
258 600
302 289
298 350
Gemensamma produktions-
resurser
316 064
342 148
337 360
Kostnader
1 034 964
1 259 080
1 218 074
A vgår:
SkiUnad mellan budgeterade
kostnader och behov av
betalningsmedel
-24 144
-32 774
-32 774
Medelsbehov
1 010 820
1 226 306
1 185 300
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet
Personal
109 Personalkategori
Antal
1974/75
Beräknad äi
idring 1975/76
Chefen för flygvapnet
Föredraganden
Militär personal Regementsofficerare Kompaniofficerare Plutonsofficerare m. fl.
591 805 605
+ 19 + 15 + 20
+ 19 + 15 + 20
Civilmilitär personal
Teknisk personal
Läkare
Övrig personal
2 355
+ 17 + 1 + 10
+ 17 + 1 + 10
Pensionerad militär personal i arvodestjänst Regementsofficerare Kompanio fficerare
29 11
of. of.
of. of.
Civil personal Handläggande personal Övrig personal
207 4 371
of. -157
of. -157
9 436
- 75
- 75
Chefen för flygvapnet
A. Pris- och löneomräkning
Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 274 293 000 kr., varav 15 280 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
B. Förändringar enligt Kungl. Maj:ts beslut
1. Gemensamma lednings- och strUförband
a) Genom omorganisation av fortifikations- och byggnadsförvaltningen beräknas antalet anställda kunna minskas (-1 081 000 kr.).
Pensionsåldershöjningen för viss mUitär personal medför ökade kostnader (+641 000 kr.).
b) Överföring av vissa kostnader från andra primäruppdrag under anslaget innebär att kostnadema ökar med 9 794 000 kr.
2. Jaktförband
Överföring av vissa kostnader från andra primämppdrag under anslaget innebär att kostnadema ökar med 930 000 kr.
3. Luftvärnsrobotförband
överföring av vissa kostnader från andra primäruppdrag under anslaget innebär att kostnadema ökar med 235 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 110
4. Attackförband
Överföring av vissa kostnader från andra primämppdrag under anslaget innebär att kostnaderna ökar med 695 000 kr.
5. Spaningsförband
Överföring av vissa kostnader från andra primäruppdrag under anslaget innebär att kostnaderna ökar med 11 000 kr.
6. Flygtransportförband
Överföring av vissa kostnader från andra primämppdrag under anslaget innebär att kostnaderna ökar med 377 000 kr.
7. Basförband
a) Pensionsåldershöjningen för viss mUitär personal medför att perso-nalkostnadema stiger (+ 1 200 000 kr.).
b) Minskad basorganisation medför ett minskat behov av tjänstgöringsdagar för värnpUktiga (- 640 000 kr.).
c) Överföring av vissa kostnader från andra primäruppdrag under anslaget medför att kostnaderna ökar med 19 725 000 kr.
8. Gemensamma produktionsresurser
a) Pensionsåldershöjningen för viss miUtär personal medför att personalkostnaderna stiger (+ 1 200 000 kr.).
b) Hälften av kostnaderna för flygtrafikledarskolan i Stump skaU bestridas av flygvapnet (+ 2 390 000 kr.).
c) Överföring av vissa kostnader tiU andra primämppdrag medför att kostnadema minskar med 30 567 000 kr.
C. Uppgiftsförändringar
1. Gemensamma lednings- och strilförband RepetitionsutbUdningen ökar något (+ 340 000 kr.).
2. Jaktförband
Flygtidsuttaget för flygplan J 35 F minskar medan uttaget för flygplan J 35 AC ökar något (- 4 447 000 kr.).
3. Luftvärnsrobotförband RepetitionsutbUdningen ökar något (+ 120 000 kr.).
4. Attackförband
Den pågående ombeväpningen medför att flygtidsuttaget på flygplan A 32 minskar medan uttaget på flygplan AJ 37 ökar (- 548 000 kr.).
5. Basförband
RepetitionsutbUdningen ökar något (+ 640 000 kr.).
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet 111
6. Gemensamma produktionsresurser
a) Strävan att minska antalet anstäUda beräknas medföra att personalkostnaderna kan minskas med 2 340 000 kr.
b) Flygplan J 29 kommer inte längre att utnyttjas för målflygning (-644 000 kr.).
Föredraganden
Jag kan i huvudsak godta flygvapenchefens beräkningar av medelsbehovet under primäruppdragen. Jag har vid min medelsberäkning dock tagit hänsyn dels till den aktuella prisutveckUngen för flygdrivmedel, dels tUl att prisstegringarna för underhåU av flygmateriel under tidigare budgetår har överskattats samt förutsatt en något snabbare personalminskning än vad chefen för flygvapnet har gjort. Jag har dessutom beräknat medel för den förbättring av värnpliktsförmånerna som jag tidigare har redogjort för samt för köp av musiktjänster och för förluster i marketente-riernas verksamhet. Jag har vidare tagit hänsyn tUl det medelsbehov som uppstår då skjututbildningen vid Flygvapnets Södertörnsskolor förläggs tU! civil skjutbana. Jag har inte något att erinra mot flygvapenchefens beräkningar av kostnaderna för värnpliktsutbUdning, som innebär ett i stort oförändrat antal tjänstgöringsdagar jämfört med föregående budgetår.
Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tUl Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 1 185 300 000 kr.
D 2. Flygvapenförband: Matérielanskaffning
1973/74 Utgift I 036 142 255
1974/75 Anslag 985 122 000
1975/76 Förslag 1088 805 000
Verksamheten under anslaget omfattar sådant materielunderhåll som inte är en direkt följd av materielens förrådshållning eUer utbUdning och övningar vid förbanden, anskaffning av materiel för krigsorganisationens behov samt viss materiel för fredsbmk.
Verksamheten under anslaget inriktas med beställningsbemyndiganden, medan takten i beställningsverksamheten bestäms av medelstUldelningen. Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1974
1 833 426 404 kr. För budgetåret 1974/75 har riksdagen lämnat eU bestäUningsbemyndigande om 1 348 000 000 kr. och anvisat ett anslag av 985 122 000 kr. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskiUden den 30 juni 1975 blir (1 833 426 404 + 1 348 000 000 - 985 122 000)
2 196 304 404 kr.
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet 112
Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1 000-tal kr.)
Primäruppdrag m. m.
1974/75
1975/76
Chefen för flyg-
Föredraganden
Bem.
vapnet
Bet. Bem.
Bet.
Bem. Bet.
Flygvapenförband: Cen-
tralt vidtaget materiel-
underhåll m. m. för
delprogrammen
Gemensamma lednings-
och strilförband
4 900 v
100 500
5 200
4 800 \
Jaktförband
200 Luftvärnsrobotförband
600 Attackförband
, 23 500 IJJJ
1400 Spaningsförband
-
■ 25 600 20 800
Flygtransportförband
600 Basförband
900 Gemensamma produktions-
j
>
resurser
16 300
12 200
Flygvapenförband: Cen-
tralt vidtagen matéri-
elanskaffning m.m..
utom av viss sjukvårds-
materiel, för delpro-
grammen
Gemensamma lednings-
och strilförband
117 800 v
268 200
161 300 N
Jaktförband
779 600
72 400
254 300
Luftvärnsrobotförband
-
-
Attackförband
69 400
63 800
270 400
Spaningsförband
30 400
"I 043 700 74 500
332 500
,1171800 1185 405
Flygtransportförband
3 700
2 000
5 600
Basförband
77 300
93 900
92 900
Gemensamma produktions-
resurser
246 300''
702 000
130 200 '
2 200
2 100
2 600
400 } 400 400
1 348 000 1 069 800 1 305 000 1 270 500
-84 678 985 122
-119 900 1 150 600
1 305 000
Flygvapenförband: Centralt vidtagen matérielanskaffning m. m. av viss sjukvårdsmateriel för delprogrammen
Basförband 2 100
Gemensamma produktionsresurser
Kostnader
Reducering på grund av
överplanering -
Medelsbehov -
Bemyndigandebehov 1 348 000
2 600 2 500 1 200 000 1 208 705
- -119 900
- 1 088 805
1 200 000
' 1 beloppet ingår 191 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden I beloppet ingår 557 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden.
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet 113
Chefen för flygvapnet
Anslaget bör föras upp med 1 150,6 mUj. kr. och ett beställningsbemyndigande om I 305 mUj. kr. inhämtas.
Betalningsmedlen under anslaget används för att betala materiel och underhåll som har bestäUts med stöd av lämnade beställningsbemyndiganden.
Beställningsbemyndigandena för gemensamma ledning s-och strilförband avser fortsatt anskaffning, installation och imderhåll av utrustning för radarspaning, sambands- och ledningscentraler.
Inom delprogrammet jaktförband används beställningsbemyndigandena för nödvändiga underhållsåtgärder på flygplan 35, för ammunition till automatkanon för flygplan 35 samt för vissa kompletteringar tUl första seriebestäUningen av flygplan JA 37.
Beställningsbemyndigandena för attackförband behövs för att göra smärre kompletterande anskaffningar tUl flygplan AJ 37 och anskaffa ammunition tiU såväl detta flygplan som flygplan SK 60.
För spaningsförband begärs beställningsbemyndiganden främst för att beställa reservdelar tUl flygplan S 37.
Basförbandens bestäUningsbemyndiganden behövs för att anskaffa beredskapsaggregat, vissa specialfordon och Ijuddämpningsanord-ningar för provkörning av flygplan. Vidare planeras installation av markradio för flygtrafikledning och anskaffning av viss sjukvårdsmateriel.
Inom flygtransportförband planeras endast verksamhet av mindre omfattning, främst underhåll av befintlig materiel.
Under gemensamma produktionsresurser redovisas bl. a. materielanskaffningskostnader för skolflygverksamheten samt kostnader för viss UtbUdnings- och normalieverksamhet. Större delen av verksamheten inom delproduktionsområdet Centralt vidtaget materielunderhåll m. m. bedrivs inom detta delprogram.
Av begärda bemyndiganden avses 557 mUj. kr. för prisreglering. Beloppet har beräknats enligt följande.
a) omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under 1975/76 från prisläge febmari 1974 tUl prisläge februari 1976 enligt bedömd prisutveckling med 139 mUj. kr.
b) omräkning av den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1975 tUl prisläge febmari 1976 enligt bedömd prisutveckUng med 280 milj. kr.
c) underskott av prisregleringsbemyndiganden från budgetåret 1973/ 74 med 138 milj. kr.
Personal som är anstäUd på anslag tUl matérielanskaffning eller forskning och utveckling redovisas i anslagsframställning för försvarets materielverk. Följande sammanstäUning redovisar antal och utgifter för den personal som enligt nuvarande planering beräknas bli utnyttjad för primäruppdrag under detta anslag.
8 Riksdagen 1975. I saml. Nr 1. Bilaga 6
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet 114
Antal
Personalutgifter
1974/75
1975/76
1974/75 1975/76
4 400 000 4 400 000
Försvarets materielverk
Som produktions- och fackmyndighet påpekar försvarets materielverk att beräkningen av erforderliga betalningsmedel för att täcka skUlnaden mellan materielens prisindex och nettoprisindex har grundats på att anslaget kommer att kompenseras enligt nettoprisindex fram tiU medelkostnadsläget för genomförandeåret. Materielverket påpekar vidare att inplanerade resurser för delproduktionsområdet Centralt vidtaget materielunderhåll inte i sin helhet har kunnat fördelas på delprogram.
För budgetåren 1974/75 och 1975/76 har vidare inte redovisats någon överplanering av bemyndiganden. Den överplanering som behövs inom anslaget för att tilldelade bemyndiganden skall kunna förbrukas finns i stället redovisad under outnyttjade bestäUningsbemyndiganden den 30 juni 1974.
Föredraganden
Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel. Av beställningsbemyndigandet avses ca 190 milj. kr. för att anskaffa radar- och sambandsmateriel för stridsledningssystemet.
Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1976 2 307 499 404 kr. Detta belopp bör emeUertid justeras med hänsyn till beräknat underskott av prisregleringsbemyndiganden för budgetåret 1974/75 och till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1974/75 och 1975/76. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1976 blir ca 2 175 milj. kr.
Liksom tidigare bör det få ankomma på regeringen att ta ställning till vilka anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att medge att beställningar av materiel m. m. för flygvapenförband får läggas ut inom en kostnadsram av 1 200 000 000 kr.,
2. till Flygvapenförband: Matérielanskaffning för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 1 088 805 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
115¶D 3. Flygvapenförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner
1973/74
Utgift
27 000 000
1974/75
Anslag
25 400 000
1975/76
Förslag
26 700 000
Verksamheten under anslaget omfattar iståndsättning av befästningar, flygfält och byggnader för flygvapnet. Anslaget skall tUlgodoföras inkomstsidan i staten för försvarets fastighetsfond för att balansera utgifter inom staten för fonden.
Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)
Primäruppdrag m. m.
1974/75 1975/76
Chefen för Föredraganden flygvapnet
1 000
22 900 25 400
23 700 26 700
Befästningars delfond Flygvapenförband: Iståndsättning av flygfält för delprogrammet Basförband Flygvapenförband: Iståndsättning av befästningar m. m. för delprogrammet Gemensamma produktionsresurser
Kasernbyggnaders delfond Flygvapentorband: Iständsättnmg av kaserner m. m. för delprogrammet Gemensamma produktionsresurser
Kostnader = medelsbehov
1500 1 500
23 700 26 700
Chefen för flygvapnet
Följande dispositionsplan föreslås för anslaget.
Objekt
Medelsförbrukning (1 000-tal kr.)
Befästningars delfond Basförband
1. Iståndsättning av flygfält
Gemensamma produktionsresurser
2. Mindre iståndsättningsarbeten på befästningar m. m.
Kasernbyggnaders delfond Gemensamma produktionsresurser
1. Kasernrenoveringar
2. F 7. Ombyggnad av en flygverkstad (totalkostnad 3 320 000 kr.)
1500 3 000
7 000 1320
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 116
Objekt Medelsförbrukning
(1 000-tal kr.)
3. F 14. Ombyggnad av en hangar (totalkostnad 2 160 000 kr.) 660
4. F 15. Ombyggnad av en flygverkstad
(totalkostnad 2 970 000 kr.) 1 470
5. Mindre iståndsättningsarbeten på byggnader, utbildningsanordningar m. m. 8 250
6. Vissa tekniska försörjningsanordningar
m. m. 5 000
23 700 Totalt 26 700
Befästningars delfond
1. För iståndsättning av flygfält beräknas ett medelsbehov av 1,5 mUj. kr. för nästa budgetår. Medlen behövs för att iståndsätta en milbana på flygfältet vid F 10. Rullbanan har bl. a. omfattande yt- och fogskador i betongbeläggningen. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag tUl byggnadsprogram för iståndsättningen. Kostnaderna angavs därvid tUl 1,5 mUj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1974. Kungl. Maj:t uppdrog den 29 november 1974 åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta bygghandlingar för byggnadsföretaget.
2. För mindre iståndsättningsarbeten på befästningar m. m. beräknas ett medelsbehov av 1,5 mUj. kr. för nästa budgetår.
Kasernbyggnaders delfond
1. F. n. pågår renovering av kaserner vid F 6 och F 13. Av de åtta kasemer som skall renoveras vid dessa förband har hittUls fyra kaserner färdigstäUts. Ytterligare två kasemer beräknas bli färdiga under innevarande budgetår då dessutom arbetet med renovering av fem kaserner vid F 7 beräknas bli påbörjat. Medelsbehovet för nästa budgetår beräknas tUl 7 mUj. kr. Med hänsyn tUl svårigheterna att nu ange vUka kasernrenoveringar som kan komma att utföras under nästa budgetår tas hela detta belopp upp i en post.
2. Behovet av att bygga om flygverkstaden (byggnad nr 111) vid F 7 har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1974:1 (bil. 6 s. 113). Kungl. Maj:t uppdrog den 31 maj 1974 åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra ombyggnaden inom en kostnadsram av 2 870 000 kr. enligt prisläget den I febmari 1973, vUket motsvarar 3 320 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1974.
3. Behovet av att bygga om en hangar (byggnad nr 81) vid F 14 har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1974:1 (bil. 6 s. 113). Kungl. Maj:t uppdrog den 31 maj 1974 åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra ombyggnaden inom en kostnadsram av 1 860 000 kr. enligt prisläget den
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 117
1 febmari 1973, vUket motsvarar 2 160 000 kr. enligt prisläget den I febmari 1974.
4. Behovet av att bygga om flygverkstaden (byggnad nr 111) vid F 15 har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1974:1 (bil. 6 s. 114). Kungl. Maj:t uppdrog den 31 maj 1974 åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra ombyggnaden inom en kostnadsram av 2 560 000 kr. enUgt prisläget den 1 febmari 1973, vUket motsvarar 2 970 000 kr. enligt prisläget den 1 febmari 1974.
5. För mindre iståndsättningsarbeten på byggnader, utbUdningsanord-ningar m. m. beräknas ett medelsbehov av 8 250 000 kr. för nästa budgetår. Organisationsändringar m. m., vars omfattning inte nu kan fömtses, kräver omdisponering, anpassning och ändrat utnyttjande av befintliga lokaler, ändring av värme- och ventUationssystem samt elektriska installationer m.m.
6. För vissa tekniska försörjningsanordningar m. m. beräknas ett medelsbehov av 5 mUj. kr. för nästa budgetår. Medlen behövs för att modernisera och förnya instaUationer och anläggningar för värme- och elförsörjning, iståndsätta äldre vägar och planer samt byta ut eller komplettera vattenlednings- och avloppsnät.
Föredraganden
Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemstäUer att regeringen föreslär riksdagen
att till Flygvapenförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 26 700 000 kr.
D 4. Flygvapenförband: Forskning och utveckling
1973/74 Utgift 491 373 987
1974/75 Anslag 399 200 000
1975/76 Förslag 450 000 000
Verksamheten under anslaget omfattar tUlämpad, ej objektbunden forskning, utveckling och försök beträffande materiel för flygvapnet.
Verksamheten under anslaget inriktas med beställningsbemyndiganden, medan takten i beställningsverksamheten bestäms av medelstUldelningen. Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1974 1 132 892 013 kr. För budgetåret 1974/75 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om 687,7 milj. kr. och anvisat ett anslag av 399,2 mUj. kr. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1975 blir (1 132 892 013 + 687 700 000 - 399 200 000) I 421 392 013 kr.
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet 118
Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1 000-tal kr.)
Primäruppdrag m. m.
1974/75
1975/76
Chefen för flygvapnet Föredraganden
Bem.
Bet.
Bem.
Bet.
Bem.
Bet.
Flygvapenförband: Objektbunden forskning, utveckling och försök för delprogrammen
Gemensamma lednings-
och strilförband
10 400
10 900
11700 Jaktförband
419 800
73 800
257 000
Attackförband
44 700
490 600
153 900
89 200 >
450 000
490 900
Spaningsförband
4 700
>
4 900
15 100
Basförband
300¶Gemensamma produk-
tionsresurser
208 000' '
260 600
124 075
Kostnader
687 700
490 600
504 400
497 375
450 000
490 900
Reducering på gnii\d
av överplanering
-
-91400
_
-40 900
-
-40 900
Medelsbehov
-
399 200
-
456 475
-
450 000
Bemyndigandebehov
687 700
-
504 400
-
450 000
-
' 1 beloppet ingår 141 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden
2 1 beloppet ingår 174 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden
3 1 beloppet ingår 3,9 milj. kr. föi att täcka bränslekostnadsökning utöver 11,2 %
Chefen för flygvapnet
Anslaget bör föras upp med 456,5 milj. kr. och ett beställningsbemyndigande om 504,4 milj. kr. inhämtas.
Betalningsmedlen under anslaget används för att betala forskning, försök och utveckling som har beställts med stöd av lämnade beställningsbemyndiganden.
Beställningsbemyndiganden för gemensamma ledning s-och strilförband avses bl. a. för försöksverksamhet för att förbättra befintlig materiel och för utvecklingsarbete för framtida ersättning av äldre markradamtrustning.
Inom delprogrammet jaktförband fortsätter UtveckUngen av jaktversionen av flygplan 37. UtveckUngen avser gmndflygplanet samt viss elektronik- och underhållsutrustning.
För attackförbanden avses bestäUningsbemyndigandena bl. a. användas för typförbättringar av flygplan AJ 37, dess elektronikutrustning och beväpning. Studier i avsikt att definiera olika alternativ för framtida ersättning av flygplan AJ 37 planeras också inom delprogrammet.
För spaningsförbanden kommer bestäUningsbemyndigan-det att utnyttjas för kompletterande beställningar i fråga om typutveck-
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet. 119
Ungen av flygplan S 37.
BestäUningsbemyndigandet för gemensamma produktionsresurser är främst avsett för verksamheten vid försöksplat-sema samt för utredningsverksamhet, försöksverksamhet och viss objektbunden forskning.
Av begärda bemyndiganden avses 174 mUj. kr. för prisreglering. Beloppet har beräknats enligt följande.
a) omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under 1975/76 från prisläge febmari 1974 tUl prisläge febmari 1976 enligt bedömd prisutveckling med 48 milj. kr.
b) omräkning av den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1975 tUl prisläge febmari 1976 enligt bedömd prisutveckling med 75 mUj. kr.
c) underskott av prisregleringsbemyndiganden från budgetåret 1973/74 med 51 mUj. kr.
Personal som är anställd på anslag tiU matérielanskaffning eller forskning och utveckling redovisas i anslagsframställning för försvarets materielverk. Följande sammanställning redovisar antal och utgifter för den personal som beräknas utnyttjas för berörda primämppdrag under förevarande anslag.
Antal
Personalutgifter
1974/75
1975/76
1974/75 1975/76
4 000 000 4 000 000
Försvarets materielverk
Materielverket påpekar att handlingslinjen vid anskaffning av ett nytt attackflygplan efter flygplan AJ 37 bör bestämmas senast juni 1977. Denna fråga bedöms därför bli en av huvudfrågorna för kommande försvarsutredning, vars betänkande väntas föreligga våren 1977. För att vid tidpunkten för beslutet ha erforderligt taktiskt, tekniskt och ekonomiskt underlag och kunna beställa ett väl definierat typarbete behöver materielverket genomföra relativt grundliga systemstudier och ganska omfattande teknisk försöksverksamhet under budgetåren 1975/76 och 1976/77. Den erforderUga handlingsfriheten skaU säkerställas genom att studier och försök bedrivs efter fyra alternativa men inte Ukvärdiga handlingslinjer, nämUgen en begränsad modifiering av flygplan JA 37, utveckUng av ett nytt lätt attackflygplan, såväl modifiering av flygplan JA 37 som utveckUng av ett nytt lätt attackflygplan och, som fjärde alternativ, licenstUl-verkning av en utländsk flygplantyp.
Föredraganden
Verksamheten under anslaget kommer under programplaneperiodens första år att i stor utsträckning präglas av typutvecklingen av jaktversio-
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 120
nen av flygplan 37. I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1972:75, FöU 1972:12, rskr 1972:231) har Kungl. Maj:t uppdragit år försvarets materielverk att genomföra denna typutveckling. Arbetet pågår planenligt och första etappen av utvecklingen beräknas vara avslutad under innevarande budgetår. Visst ställningstagande beträffande robotbeväpningen kommer också att ske under budgetåret 1974/75. Som jag tidigare har anfört är planeringen inriktad på att serieleverans av flygplan JA 37 skall böija under budgetåret 1978/79.
För studier av ett eventuellt nytt flygplan efter flygplan 37 har Kungl. Maj:t t. o. m. budgetåret 1974/75 ställt 15,1 milj. kr. tUl materielverkets förfogande. Bland de studerade alternativen utgör enligt regeringens beslut en i viss utsträckning moderniserad version av flygplan 37 det mest kvalificerade alternativet. 1 övrigt är det fråga om studier av flygplan med lägre prestanda. 1 anvisningar för perspektivplanering avseende det militära försvarets utveckling efter år 1977 har jag, vad avser studier beträffande nytt attacksystem, bl. a. angett att planeringen skall utgå från att handlingsfrihet i fråga om fortsatt utveckling och produktion av militära flygplan inom landet skall föreligga t. o. m. juni 1977.
1 avsikt att säkerställa en sådan handlingsfrihet bör påbörjade studier av olika alternativ för utveckUng och anskaffning av flygplan fortsätta. Chefen för flygvapnet har för de kommande två åren begärt ett belopp av 100 milj. kr. för dessa studier som bl. a. omfattar fördjupade taktiska, tekniska och ekonomiska analyser av olika flygplan- och vapensystem, undersökningar av olika lösningar för bl. a. motor- och målinmätnings-funktionerna och studier av vad som kan vinnas genom att utnyttja nya material, komponenter och produktionsmetoder. Kostnaderna har under den hittillsvarande studietiden hålUts inom en begränsad ram. Utgångspunkterna för beslut om medelsanvisning för den tid som återstår innan ett nytt försvarsbeslut fattas år 1977 måste vara att studierna, även om de bör bedrivas i mer intensifierad form, inte skall binda statsmakterna för ett beslut i någon viss riktning. Det måste också finnas ett klart samband meUan å ena sidan de för ett kommande försvarsbeslut behövliga studierna och å andra sidan de medel som ställs till förfogande. För att säkerställa den eftersträvade handlingsfriheten beräknar jag att studieverksamhet till ett belopp av 30 milj. kr. bör få beställas under budgetåret 1975/76. Omfattningen av studierna och behövliga beställningsbemyndiganden under budgetåret 1976/77 avser jag återkomma tiU i budgetpropositionen för detta budgetår.
Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1976 1 421 392 013 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn tUl beräknat underskott av prisregleringsbemyndiganden för budgetåret 1974/75 samt tUl den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1974/75 och 1975/76. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1976 bUrca 1 375 milj.kr.
Liksom tidigare bör det få ankomma på regeringen att ta ställning till
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 121
vilka anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma att lämna. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att medge att forskning och utveckling för flygvapenförband får beställas inom en kostnadsram av 450 000 000 kr.,
2. till Flygvapenförband: Forskning och utveckling för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 450 000 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 122
E Central och högre regional ledning Försvarsstaben
Försvarsstaben är överbefälhavarens stab. I stabens uppgifter ingår bl. a. att biträda överbefälhavaren med ledningen av den operativa verksamheten inom försvarsmakten. Staben handhar därvid det operativa krigsförberedelsearbetet samt sådan verksamhet rörande mobilisering, utbildning, taktik, organisation, utrustning och personal som har direkt samband med den operativa verksamheten. Under överbefälhavaren leder och samordnar försvarsstaben vidare långsiktsplaneringen, budgetarbetet, underrättelse- och säkerhetstjänsten samt personalvårds- och upplysningsverksamheten inom försvarsmakten.
Försvarsstaben är organiserad på en operationsledning och fyra sektioner för i huvudsak samverkansfrågor (sektion 1), underrättelse- och säkerhetstjänst (sektion 2), personal- och organisationsfrågor m. m. (sektion 3) samt studie- och planeringsverksamhet (sektion 4). Dessutom finns en personalvårdsbyrå, en kommendanturavdelning och en befästningsinspektion, 1 sektion I ingår totalförsvarets signalskyddsavdelning.
Verksamheten under delprogrammet Försvarsstaben budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarsstaben.
Programplan för perioden 1975/76-1979/80
Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför överbefälhavaren bl. a. följande.
Delprogrammet skall främst inriktas mot att klarlägga konsekvensema på kort och lång sikt av den för försvarsmakten angivna planeringsnivån och att anpassa planering och organisation med hänsyn till dessa konsekvenser.
Underrättelse- och säkerhetstjänstens förmåga skall hållas på en hög nivå. Resurser skall skapas så att erforderligt underlag för studier och försvarsförberedelser kan lämnas och så att ledningen av försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetstjänst säkerställs.
De administrativa insatserna för att kunna tillämpa försvarets planerings- och ekonomisystem måste ökas under programplaneperioden.
Upplysningsverksamheten skall bedrivas så att en allsidig debatt om säkerhetspolitik, totalförsvar och försvarsmakten främjas.
Villkoren för försvarsmaktens personal skall förbättras. De anställdas och värnpliktigas möjlighet till samverkan och medinflytande för en förbättrad produktion skall vidgas.
Frivilligverksamheten skall stödjas så att såväl medlemsantalet som aktiviteten ökar under perioden.
Beträffande verksamhetens genomförande skall delegeringen till försvarsgrenarna, de centrala förvaltningarna och militärbefälhavarna ökas.
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
123¶Strävan skall vara att under perioden stimulera och stärka samarbetet mellan försvarsstaben, försvarsgrensstaberna och de centrala förvaltningarna.
För att stärka samarbetet inom totalförsvaret skall främst samverkan på regional nivå rörande bl. a. den fysiska riksplaneringen stimuleras och övningar för centrala och regionala staber m. m. ökas.
Den av överbefälhavaren beräknade utvecklingen av anslaget Försvarsstaben framgår av följande sammanställning (prisläge febmari 1974; 1 000-tal kr.).
Summa 1974/75' 1975/76 1976/77 1977/78 1978/79 1979/80 1975/80
39 535
45 779
45 429 45 429
45 079
45 079 226 795
Prisläge febmari 1973
E I. Försvarsstaben
1973/74 Utgift 1974/75 Anslag 1975/76 Förslag
40 493 928 39 535 000 45 780 OÖO
Kostnader och medelsbehov
Primäruppdrag m. m.
1974/75 1975/76
Överbefälhavaren
Föredraganden
Försvarsstaben: Allmän ledning och förbandsverksamhet
Kostnader
41 669 000 48 273 000 48 094 000 41 669 000 48 273 000 48 094 000
Avgår:
Utgifter som belastar andra anslag
Utbetalningar = medelsbehov
-2 134 000 -2 494 000 -2 314 000 39 535 000 45 779 000 45 780 000
Personal
Personalkategori
Antal
1974/75 Beräknad ändring 1975/76
Militär personal Regementsofficerare Kompaniofficerare Plutonsofficerare
Överbefäl-
Föredra-
havaren
ganden
+6
+6
+3
+3
of
of
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
124 Personalkategori
Antal
1974/75
Beräknad ändring 1975/76
Överbefäl-
l'öredra-
havaren
ganden
Pensionerad militär personal i arvodestjänst Regementsofficerare Kompaniofficerare
26 7
-2 + 1
-2 + 1
Civd personal Handläggande personal Övrig personal
52 141
+ 1
+4
of
+4
415
+ 13
+ 12
Överbefälhavaren
A. Pris- och löneomräkning
Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 5 651 000 kr., varav 1 329 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
B. Förändringar enligt Kungl. Maj :ts beslut
Som en följd av beslutet att föra över utbetalningsansvaret till försvarsstabens personalvårdsbyrå för bidrag avseende särskild hjälpverksamhet till förmån för värnpliktiga och deras anhöriga behövs en kvalificerad handläggare (+ 73 000 kr.).
C. Uppgiftsförändringar
1. Antalet anställda vid försvarsstaben minskar med fem. Vid försvarets intendentkårstab utgår vidare en tjänst (- 213 000 kr.).
2. Personal förs över från arméstaben till försvarsstaben för en gemensam reprocentral (+ 593 000 kr.).
3. För utveckling och drift av datorstödda informationssystem för operativ ledning behövs ökade resurser (+ 500 000 kr.).
D. Alternativ O
Detta alternativ innebär att 1 935 000 kr. skulle behöva sparas in, vilket huvudsakligen måste göras på lönekostnaderna. Försvarsstabens personal måste därmed reduceras med ca 34 personer av olika kategorier. Med hänsyn till försvarsstabens ökade uppgifter men också till beredskapsskäl anser överbefälhavaren att en sådan minskning av försvarsstabens personal inte lämpligen kan genomföras.
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 125
Föredraganden
Vad överbefälhavaren har anfört om utvecklingen av delprogrammet Försvarsstaben kan jag i huvudsak godta.
Den i prop. 1973:1 (bil. 6 s. 30) aviserade översynen av den centrala stabsorganisationen har påbörjats hösten 1974. Resultatet av denna översyn kan få betydelse för försvarsstabens organisation och verksamhet under programplaneperioden.
Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Försvarsstaben för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 45 780 000 kr.
Arméstaben
Arméstaben är chefens för armén stab. I stabens uppgifter ingår bl. a. att biträda chefen för armén med ledningen av arméns mobilisering, utbildning, taktik, organisation, utrustning och personal i den mån denna verksamhet inte har direkt samband med den operativa verksamheten. Under chefen för armén svarar staben vidare för arméns långsiktiga planering, leder och samordnar budgetarbetet samt handhar enhgt överbefälhavarens bestämmande personalvårds- och upplysningsverksamheten inom armén.
Arméstaben är under en stabschef organiserad på tre sektioner, sex truppslagsavdelningar och en administrativ avdelning. Kungl. Maj:t har genom beslut i september 1973 medgett att stabens interna organisation i avvaktan på översyn av den centrala stabsorganisationen får provisoriskt anpassas till de krav som ställs av planerings- och programbudgetsystemet.
Verksamheten inom delprogrammet Arméstaben budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Arméstaben.
Programplan för perioden 1975/76-1979/80
Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför chefen för armén bl. a. följande.
Under programplaneperiodens första del inriktas stabens verksamhet på att fortsätta utvärderingen av försvarsbeslutets konsekvenser. Därvid tas underlag fram för beslut om krigs- och fredsorganisatoriska förändringar samt utbildning och matérielanskaffning.
Underlag för perspektivplan avseende försvarets utveckling efter år 1977 tas fram.
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
126¶Studier och utredningar beträffande utbUdningsorganisationens utformning på sikt fortsätter. Planering och genomförande av eventuella förändringar i utbildningsorganisationen måste ges förtur under perioden. Även genomförandet av omorganisationen i lägre regional och lokal instans prioriteras högt under större delen av perioden. SärskUd uppmärksamhet kommer att ägnas de personalfrågor som blir en fölid av fredsorganisatoriska förändringar.
Arbetet med att effektivisera verksamheten under grund-, repetitions-och frivilUgutbUdning fullföljs med hög prioritet. Uppmärksamhet avses därvid ägnas åt bl. a. utveckhngen av metoder för trupputbUdning och system för ledarskapsträning.
Befälsläget kräver under hela perioden åtgärder för att förbättra rekryteringen av kompani- och plutonsofficerare. Principbeslut om en ny befälsordning kommer att kräva en betydande arbetsinsats från arméstabens sida.
Den av chefen för armén beräknade utvecklingen av anslaget Arméstaben framgår av följande sammanstäUning (prisläge febmari 1974; 1 000-tal kr.).
1974/75'
1975/76
1976/77
1977/78
1978/79
1979/80
Summa 1975/80
32 240
35 960
35 556
35 356
35 156
35 156
177 184
' Prisläge febmari 1973
E 2. Arméstaben
1973/74 Utgift
31 661 023
1974/75 Anslag
32 240 000
1975/76 Förslag
34 896 000
Kostnader och medelsbehov
Primäruppdrag m. m.
1974/75 1975/76
Chefen för Föredragan- arme'n den
Arméstaben: Allmän ledning och förbandsverksamhet
Kostnader
34 993 000 38 963 000 37 899 000 34 993 000 38 963 000 37 899 000
Avgår:
Kostnader som belastar andra anslag
Utbetalningar
-2 403 000 -2 753 000 -2 753 000 32 590 000 36 210 000 35 146 000
Avgår: Inkomster
Medelsbehov
- 350 000 - 250 000 -250 000 32 240 000 35 960 000 34 896 000
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet
Personal
127 Personalkategori
Antal
1974/75 Beräknad ändring 1975/76
Chefen för armén
Föredraganden
Militär personal
Regementsofficerare 164
Kompaniofficerare 12
Plutonsofficerare 6
Civilmilitär personal
Läkare 2
Pensionerad militär personal i arvodestjänst Regementsofficerare 15
+ 18
+ 1
of
of.
of
+ 2 of of
of.
of
Civd personal Handläggande personal Övrig personal
64 161
4 16
- 4 -16
- 18
Chefen för armén
A. Pris- och löneomräkning
Fris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 4 278 000 kr., varav 846 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
B. Förändringar enligt Kungl. Maj:ts beslut
Nio tjänster för regementsofficer och tre tjänster för plutonsofficer har tUlkommit och åtta arvodestjänster för pensionsavgången regementsofficer samt tre arvodestjänster för pensionsavgången kompaniofficer har dragits in i samband med pensionsåldershöjningen (+ 268 000 kr.).
C. Uppgiftsförändringar
Inom ramen för den pågående minskningen av försvarsmaktens personal föreslås att fyra tjänster för förste byråsekreterare dras in (- 260 000 kr.).
Stabens tryckeri- och reproduktionsavdelning bör föras över till försvarsstaben. Därvid förs elva civila tjänstemän och en plutonsofficer över tiU försvarsstaben (- 593 000 kr.).
D. Alternativ O
Alternativet innebär att medelstilldelningen minskas med 1 784 000 kr. och medför att t. ex. 35 kontorister eller 23 regementsofficerare
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet 128
måste rationaliseras bort. Stabens verksamheter måste därvid ändras helt. Arméchefen anser att regeringen bör ange vilka uppgifter som skaU utgå om alternativet skall genomföras.
Föredraganden
Chefen för arme'n anser att arme'stabens verksamhet under programplaneperiodens större del bör inriktas på att genomföra omorganisationen i lägre regional och lokal instans. Han räknar vidare med att staben under perioden bl. a. skall ägna uppmärksamhet åt olika frågor rörande utbildningsorganisationen och i stor utsträckning syssla med befäls- och andra personalfrågor. Jag godtar i huvudsak denna inriktning.
Som jag har nämnt i det föregående har den i prop. 1973:1 (bU. 6 s. 30) aviserade översynen av den centrala stabsorganisationen påbörjats hösten 1974. Resultatet av denna översyn kan få betydelse för arméstabens organisation och verksamhet under programplaneperioden.
Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Arméstaben för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 34 896 000 kr.
Marinstaben
Marinstaben är chefens för marinen stab. 1 stabens uppgifter ingår bl. a. att biträda chefen för marinen med ledningen av marinens mobilisering, utbildning, taktik, organisation, utrustning och personal i den mån denna verksamhet inte har direkt samband med den operativa verksamheten. Under chefen för marinen svarar staben vidare för marinens långsiktiga planering, leder och samordnar budgetarbetet samt handhar enligt överbefälhavarens bestämmande ledningen av underrättelse- och säkerhetstjänsten samt personalvårds- och upplysningsverksamheten inom marinen.
Marinstaben är organiserad på en planeringsavdelning, fyra sektioner, en kassaavdelning och en chefsexpedition. Inom staben finns en provisoriskt inrättad budgetenhet. Under chefen för marinen lyder chefen för sjövärnskåren som i sin allmänna ledning av kåren biträds av sjövärnskårens stab.
Verksamheten under delprogrammet Marinstaben budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Marinstaben.
Programplan för perioden 1975/76-1979/80
Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför chefen för marinen bl. a. följande.
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 129
Verksamheten vid marinstaben inriktas under programplaneperioden i huvudsak mot nu kända större uppgifter och anpassas tUl de fasta rutiner som planerings- och programbudgetsystemet kräver. Väsentliga och kostnadsbegränsande verksamheter ges förtur. Personal- och organisationsfrågor studeras.
Förutsättningarna att närmare ange verksamhetens inriktning under periodens senare del är starkt begränsade. Bland de större och särskUt resurskrävande uppgifter som skall genomföras eller övervägas kan nämnas ledningen av den löpande förbandsproduktionen. Förberedelser för en ny befälsordning och utformningen av ett fredsorganisatoriskt informationssystem kräver också resurser. Beslutade fredsorganisatoriska förändringar och personalminskningar kräver vidare marinstabens medverkan. Under större delen av programplaneperioden kommer krigsorganisationen för olika typer av förband inom marinen att ses över. Marinens medverkan inom havsforskningens område övervägs.
Den av chefen för marinen beräknade utvecklingen av anslaget Marinstaben framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1974; 1 000-tal kr.).
1974/75'
1975/76
1976/77
1977/78
1978/79
1979/80
Summa 1975/80
25 257
28 079
27 879
27 629
27 429
27 429
138 445
Prisläge febmari 1973
E 3. Marinstaben
1973/74 Utgift 25 196 980
1974/75 Anslag 25 257 000
1975/76 Förslag 27 656 000
Kostnader och medelsbehov
Primämppdrag m. m.
1974/75
1975/76
Chefen för marinen
Föredraganden
Marinstaben: Allmän ledning och förbandsverksamhet
25 384 000
28 206 000
27 783 000
Kostnader
25 384 000
28 206 000
27 783 000
Avgår:
Inbetalningar avseende betjäning av flygstaben i kassatjänst
- 127 000
- 127 000
- 127 000
Medelsbehov
25 257 000
28 079 000
27 656 000
9 Riksdagen 1975. 1 saml. Nr I. Bilaga 6
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
Personal
130 Personalkategori
Antal
1974/75
Beräknad ä
ndring 1975/76
Chefen för marinen
Föredraganden
Militär personal Regementsofficerare Kompaniofficerare Plutonsofficerare
38 22
of of of
of of of
Civilmilitär personal Teknisk personal Läkare
1 1
of of
of of
Pensionerad militär personal i arvodestjänst Regementsofficerare Kompaniofficerare
of of.
of of
OVi7 personal Handläggande personal Övrig personal
7 145
of -4
of -4
-4
-4
Chefen för marinen
A. Pris- och löneomräkning
Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 2 822 000 kr., varav 606 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
B. Alternativ O
Alternativ O innebär för marinstaben en minskning av anslaget med 1 380 000 kr., vilket motsvarar en personalminskning med 25—30 anställda. Detta medför att vissa av stabens uppgifter måste tas bort helt eller delvis. Eftersom marinstaben direkt leder marinens förbandsproduktion medför alternativet särskilt svåra följder för stabens arbete.
Föredraganden
Chefen för marinen anser att marinstabens verksamhet under programplaneperioden bör inriktas mot att fortlöpande anpassa staben tUl förelagda uppgifter och riU de fasta mtiner planerings- och programbudgetsystemet kräver. Jag kan godta denna inriktning.
Som jag har nämnt i det föregående har den i prop. 1973:1 (bU. 6 s. 30) aviserade översynen av den centrala stabsorganisationen påböriats hösten 1974. Resultatet av denna översyn kan få betydelse för marinstabens organisation och verksamhet under programplaneperioden.
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 131
Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Marinstaben för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 27 656 000 kr.
Flygstaben
Flygstaben är chefens för flygvapnet stab. 1 stabens uppgifter ingår bl. a. att biträda chefen för flygvapnet med ledningen av flygvapnets mobilisering, utbildning, taktik, organisation, utrustning och personal i den mån denna verksamhet inte har direkt samband med den operativa verksamheten. Under chefen för flygvapnet svarar staben vidare för flygvapnets långsiktiga planering, leder och samordnar budgetarbetet samt handhar enligt överbefälhavarens bestämmande dels ledningen av underrättelse-, säkerhets-, väder- och trafikledningstjänsten, dels den militärmeteorologiska forskningen samt personalvårds- och upplysningsverksamheten inom flygvapnet.
Flygstaben är organiserad på en planeringsavdelning, två sektioner, en flygsäkerhetsavdelning, en systemgrupp, en chefsexpedition och ett centralorgan för den mUitära vädertjänsten.
Verksamheten under delprogrammet Flygstaben budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Flygstaben.
Programplan för perioden 1975/76-1979/80
Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför chefen för flygvapnet bl. a. följande.
Verksamheten skall mot bakgrund av utvecklingen inom huvudprogrammet Flygvapenförband inriktas på studier och utredningar för att rationalisera och effektivisera freds- och krigsorganisationen inom flygvapnet. Vidare skall rekrytering och utbUdning anpassas tUl organisationens framtida utveckling. Dessutom skaU beslutade organisationsförändringar inom huvudprogram 3 genomföras. Flygstabens organisation skall härutöver fortlöpande anpassas till förelagda uppgifter.
Den av chefen för flygvapnet beräknade utvecklingen av anslaget Flygstaben framgår av följande sammanstäUning (prisläge februari 1974; 1 000 tal kr.).
1974/75'
1975/76
1976/77
1977/78
1978/79
1979/80
Summa 1975/80
32 400
35 600
35 300
35 300
35 300
35 300
176 800
Prisläge februari 1973
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
132¶E 4. Flygstaben
1973/74 Utgift 1974/75 Anslag 1975/76 Förslag
31 875 573
32 400 000 35 300 000
Kostnader och medelsbehov
Primäruppdrag m. m.
1974/75 1975/76
Chefen för flygvapnet
Föredraganden
Flygstaben: Allmän ledning och förbandsverksamhet
Kostnad = medelsbehov
32 400 000 35 600 00 35 300 000 32 400 000 35 600 00 35 300 000
Personal
Personalkategori
Antal
1974/75
Beräknad ändring 1975/76
Chefen för flygvapnet
Föredraganden
Militär personal Regementsofficerare Kompaniofficerare Plutonsofficerare
+ 1 of of
+ 1 of of
CivilmUtär personal
Teknisk personal
Läkare
Övrig personal
of of -3
of of
-3
Pensionerad miUtär personal i arvodestjänst Regementsofficerare Kompaniofficerare
-2 - 1
-2 -1
Civd personal Handläggande personal Övrig personal
24 146
of. of.
of of
-5
-5
Chefen för flygvapnet
A. Pris- och löneomräkning
Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 3 320 000 kr., varav 900 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 133
B. Uppgiftsförändringar
Två tjänster för civil personal utgår (- 120 000 kr.).
C. Alternativ O
Alternativet innebär att medelstUldelningen minskar med 1,7 milj. kr. vilket medför att ca 20 anställda måste fristäUas och att ADB-verksamheten får skäras ned med 595 000 kr.
Föredraganden
Chefen för flygvapnet anser att flygstabens verksamhet under programplaneperioden bör inriktas bl. a. på att rationalisera och effektivisera freds- och krigsorganisationen inom flygvapnet och att genomföra beslutade organisationsförändringar. Jag kan godta denna inriktning.
Som jag har nämnt i det föregående har den i prop. 1973:1 (bil. 6 s. 30) aviserade översynen av den centrala stabsorganisationen påbörjats hösten 1974. Resultatet av denna översyn kan få betydelse för flygstabens organisation och verksamhet under programplaneperioden.
Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Flygstaben för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 35 300 000 kr.
Militärområdesstaber m.m.
Militärområdesstaberna och Gotlands militärkommandostab är militärbefälhavarnas resp. militärkommandochefens stabsorgan. I stabernas uppgifter ingår bl. a. att biträda militärbefälhavaren (militärkommando-chefen) med förberedelser för och ledning av militärområdets (militärkommandots) försvar. Staberna svarar i fred för operativa krigsförberedelser m. m. samt biträder med ledningen av utbildnings- och mobiliseringsverksamheten, underrättelse- och säkerhetstjänsten samt personalvårds- och upplysningstjänsten m. m. inom militärområdet (mUitärkom-mandot).
Militärområdesstabema är organiserade på fem sektioner (mUitärkom-mandostaben på fyra sektioner) och en stabsavdelning. Vid vissa militärområdesstaber finns dessutom en flygsektion.
Intendenturförvaltningarna är militärbefälhavarnas (militärkommandochefens) organ för den verkställande intendenturförvaltningstjänsten. Förvaltningarna är vardera organiserade på ett ledningsorgan och underlydande förråd m. m.
Tygförvaltningarna är militärbefälhavarnas (mUitärkommandochefens) organ för den verkställande tygförrådstjänsten. Förvaltningarna är varde-
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 134
ra organiserade på ett ledningsorgan och underlydande förråd.
Tygverkstadsförvaltningarna är militärbefälhavarnas (militärkommandochefens) organ för att leda driften vid arméns förbandsbundna verkstäder.
Verksamheten under delprogrammet MUitärområdesstaber m. m. budgeteras på tre primäruppdrag inom delproduktionsområdena Allmän ledning och förbandsverksamhet. Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet samt Utbildning till och av fast anställd personal m. fl.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget MUitärområdesstaber m. m.
Programplan för perioden 1975/76-1979/80
Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför överbefälhavaren bl. a. följande.
Under de närmaste åren förutses inte några förändringar i fråga om organisation och uppgiftsfördelning i stort inom den högre regionala ledningsnivån. Strävan är att minska personalkostnaderna inom delprogrammet. Organisationen för Gotlands militärkommando har utretts särskUt. Som resultat härav väntas stabens organisation komma att ändras.
Militärområdesstaberna medverkar i arbetet med att genomföra beslutad omorganisation i lägre regional och lokal instans. Övrig verksamhet får bedrivas med sänkt ambitionsgrad till förmån för detta arbete.
Förbandsomsättningsplanerna skall revideras och försöken med förkortad grund- och repetitionsutbildning skall följas upp.
Krigsförberedelsearbetet för krigssjukvården kommer att kräva ökade insatser under perioden.
Inom förvaltningsområdet fortsätter rationaliseringen av främst förrådsverksamheten.
De operativa och krigsorganisatoriska uppgifterna, dvs. krigsplanläggning, tiUämpningsövningar, underrättelse- och säkerhetstjänst, krigsorganisationsändringar, mobiliseringsberedskap och truppförsök, förutsätts få oförändrad omfattning.
Den av överbefälhavaren beräknade utvecklingen av anslaget Militärområdesstaber m. m. framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1974; 1 000-tal kr.).
Summa 1974/75' 1975/76 1976/77 1977/78 1978/79 1979/80 1975/80
128 000 153 800 152 600 151500 150 350 150 350 758 600
' Prisläge februari 1973
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet
135¶E S. MUitärområdesstaber m. m.
1973/74 Utgift 129 577 578
Anslag Förslag
1974/75 1975/76
128 000 000 151 OOOOOO
Kostnader och medelsbehov
Primämppdrag m. m.
1974/75 1975/76
Överbefälhavaren
Föredraganden
Militärområdesstaber m. m.:
Allmän ledning och förbandsverksamhet Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet Utbildning tiU och av fast anställd personal m. fl.
Kostnader
Avgår: Inkomster
Utgifter som belastar andra anslag Skillnad mellan internpriser och beräknat behov av betalningsmedel Reducering på grund av överplanering
Medelsbehov
92 534 000 116 700 000 113 845 000
38 166 000 40 500 000 40 520 000
1 300 000 1 300 000 1 335 000 132 000 000 158 500 000 155 700 000
---- 2 300 000 - 2 300 000
- 870 000
- 3 130 000
---- 2 400 000 - 2 400 000
128 000 000 153 800 000 151 000 000
Personal
Personalkategori
Antal
1974/75 Beräknad ändring 1975/76
Överbefäl- Föredragan- havaren den
Militär personal Regementsofficerare Kompaniofficerare Plutonsofficerare
Civilmilitär personal Teknisk personal Läkare (veterinärer)
Pensionerad militär personal i arvodestjänst Regementsofficerare Kompaniofficerare
Civil personal Handläggande personal Övrig personal
+ 8
+ 8
+ 2
+ 2
of
of
of
of
of
of
- 8
- 8
- 2
- 2
of
of
1 278
-20
- 20
1 845
-20
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet 136
Överbefälhavaren
A. Pris- och löneomräkning
Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 15 492 000 kr., varav 3 200 000 kr., avser höjt lönekostnadspålägg.
B. Förändringar enligt Kungl. Maj:ts beslut
Allmän ledning och förbandsverksamhet.
Höjningen av pensionsåldern för viss mUitär personal till 60 år beräknas öka kostnaderna med 410 000 kr.
C. Uppgiftsförändringar Allmän ledning och förbandsverksamhet
1. Ammunitionstransporter föranledda av vissa operativa uthållighetsstudier ökar i omfartning (+ 1 000 000 kr.).
2. Betalningsmedel för förrådshanteringsmateriel förs över tUl andra primäruppdrag (- 750 000 kr.).
3. Huvuddelen av hyreskostnaderna inom delprogrammet 4.6 Krigsorganisation för vissa staber m. m. bör föras över till förevarande anslag (+ 10 303 000 kr.).
D. Alternativ O
Alternativet medför att medelstUldelningen minskar med ca 7 mUj. kr., varav ca 5,2 milj. kr. avser lönekostnader och ca 1,8 milj. kr. materiel m. m. Alternativet innebär att ca 100 helårsanställda måste fristäUas.
Föredraganden
Överbefälhavaren anser att verksamheten inom delprogrammet Militärområdesstaber m. m. i stort bör behålla nuvarande omfattning under programplaneperioden. Strävan bör dock vara att minska personalkostnaderna inom delprogrammet. Jag kan godta denna inriktning.
Som jag har nämnt i det föregående har den i prop. 1973:1 (bU. 6 s. 30) aviserade översynen av den centrala stabsorganisationen påbörjats hösten 1974. Översynen kommer även att omfatta försvarsmaktens högre regionala ledning. Resultatet av översynen kan få betydelse för militärområdesstabernas organisation och verksamhet under programplaneperioden.
Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tUl Militärområdesstaber m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 151 000 000 kr
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
137¶Krigsorganisation för vissa staber m. m.
Delprogrammet Krigsorganisation för vissa staber m. m. berör huvudproduktionsområdena Ledning och förbandsverksamhet samt Matérielanskaffning. Inom det förra huvudproduktionsområdet har överbefälhavaren budgeterat verksamheten på två primäruppdrag inom delproduktionsområdena Allmän ledning och förbandsverksamhet samt Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet. Verksamheten inom huvudproduktionsområdet Matérielanskaffning budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Centralt vidtagen matérielanskaffning. Primäruppdraget avser centralt vidtagen anskaffning och utbyggnad av teleteknisk signalmateriel samt anskaffning av vissa inventarier för fasta stabsplatser.
Verksamheten finansieras från förslagsanslagen Krigsorganisation för vissa staber m. m.: Ledning och förbandsverksamhet resp. Krigsorganisation för vissa staber m. m.: Matérielanskaffning.
Programplan för perioden 1975/76-1979/80
Den av överbefälhavaren beräknade utvecklingen av anslagen Krigsorganisation för vissa staber m. m.: Ledning och förbandsverksamhet samt Krigsorganisation för vissa staber m. m.: Matérielanskaffning framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1974; 1 000-tal kr.).
Anslag
Summa 1974/75' 1975/76 1976/77 1977/78 1978/79 1979/80 1975/80
E 6. Krigsorganisation för vissa staber m. m.: Ledrung och förbandsverksamhet
16 400
8 884
9 363
9 363
9 363
9 363
46 336
E 7. Krigsorganisation för vissa staber m. m.: Matérielanskaffning
22 010
21 800
19 400
15 750
15 750
15 750
88 450
38 410
30 684
28 763
25 113
25 113
25 113
134 785
' Prisläge februari 1973
Det beräknade behovet av beställningsbemyndiganden samt bemyndi-gandeskuldens storlek under programplaneperioden under anslaget Krigsorganisation för vissa staber m. m.: Matérielanskaffning framgår av följande sammanstäUning (1 000-tal kr.).
Summa 1974/75 1975/76 1976/77 1977/78 1978/79 1979/80 1975/80
16 000 107 400 42 395
Bemyndigandebehov 21 000 40 400' 19 000 16 000 16 000
Bemyndigandeskuld vid utgången av
resp. budgetår 27 635 42 045 41 645 41 895 42 145
' 1 beloppet ingår 18,4 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden, varav 10,1 milj. kr. för korrektion av saldo 2 Justerat med hänsyn till beräknad fördelning av prisregleringsmedel
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
138¶I övrigt är programplanen av sådan natur att närmare redogörelse inte bör lämnas till regeringsprotokollet. Ytterligare upplysningar torde fä inhämtas av de handlingar som kommer att tillhandahållas riksdagens försvarsutskott.
E 6. Krigsorganisation för vissa staber m. m.: Ledning och förbandsverksamhet
1973/74 Utgift 13 858 280
1974/75 Anslag 16 400 000
1975/76 Förslag 8 700 000
Kostnader och medelsbehov
Primäruppdrag m. m.
1974/75 1975/76
Överbefäl- Föredragan- havaten den
Krigsorganisation för vissa staber m. m.
Allmän ledning och förbandsverksamhet Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet
Kostnader = medelsbehov
15 970 000
8 134 000
7 950 000
430 000
750 000
750 000
16 400 000
8 884 000
8 700 000
Överbefälhavaren
A. Pris- och löneomräkning m. m.
Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 1 951 000 kr.
B. Uppgiftsförändringar Allmän ledning och förbandsverksamhet
1. Huvuddelen av hyreskostnaderna förs över till delprogrammet 4.5 Militärområdesstaber m. m. (- 10 674 000 kr.).
2. Genom att sex nya signaiannex tas i bmk ökar driftkostnaderna med 360 000 kr.
3. Kostnaderna för underhåll av sambandsmateriel ökar med 527 000 kr.
Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet
Genomförande av bl. a. en mindre stabstjänstövning med högkvarterets förvaltningsdelar och en större ledningsövning för Gotlands militärkommandostab ökar kostnaderna med 320 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
139 Föredraganden
Jag kan i huvudsak godta den inriktning som överbefälhavaren har angett för verksamheten under programplaneperioden.
Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tUl Krigsorganisation för vissa staber m. m,: Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 8 700 000 kr.
E 7. Krigsorganisation för vissa staber m. m.: Matérielanskaffning
1973/74 Utgift 1974/75 Anslag 1975/76 Förslag
29 924 746 22 010 000 21 800 000
Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1 000-tal kr.)
Primäruppdrag m. m. 1974/75
1975/76
Överbefälhavaren Föredraganden
Bem.
Bet.
Bem.
Bet.
Bem.
Bet.
Krigsorganisation för vissa staber m. m.: Centralt vidtagen matérielanskaffning m. m.
Medelsbehov
Bemyndigandebehov
21000 22 010 40 400 21800 30 300 21800 - 22 010 - 21800 - 21800
21000 - 40 400' - 30 3002
' I beloppet ingår 18,4 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden, varav 10,1 milj. kr.
för korrektion av saldo
Varav 8,3 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden.
Överbefälhavaren
Prisomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 3 739 000 kr. Av begärda bemyndiganden avses 18,4 milj. kr. för prisreglering. Beloppet har beräknats enligt följande.
a) omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under budgetåret 1975/76 från prisläge februari 1974 till prisläge februari 1976 enligt bedömd prisutveckling med 4 950 000 kr.
b) omräkning av den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1975 till prisläge februari 1976 enligt bedömd prisutveckling med 3 350 000 kr.
c) underskott av prisregleringsbemyndiganden från budgetåret 1973/
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 140
74 och beräknat underskott av sådana bemyndiganden från budgetåret 1974/75 till ett belopp av 10 100 000 kr.
Föredraganden
Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel. Vid beräkningen har jag utgått från att det beräknade underskottet av prisregleringsbemyndiganden från budgetåret 1974/75 enligt gällande föreskrifter skall tas upp i anslagsframställningen för budgetåret 1976/77. Jag kommer senare denna dag att hemställa att regeringen föreslår riksdagen att underskottet av prisregleringsbemyndiganden från budgetåret 1973/74 regleras i samband med tUläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1974/75.
Liksom tidigare bör det få ankomma på regeringen att ta ställning till vilka anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att medge att beställningar av materiel m. m. för vissa staber får läggas ut inom en kostnadsram av 30 300 000 kr.
2. till Krigsorganisation för vissa staber m. m.: Matérielanskaffning för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 21 800 000 kr.
E 8. Central och högre regional ledning: Iståndsättning av befästningar och kaserner
1973/74 Utgift 9 910 000
1974/75 Anslag 8 280 000
1975/76 Förslag 10 250 000
Verksamheten under anslaget omfattar iståndsättning av befästningar och byggnader för central och högre regional ledning. Anslaget skall tillgodoföras inkomstsidan i staten för försvarets fastighetsfond för att balansera utgifter inom staten för fonden.
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr)
141 Primäruppdrag m. m.
1974/75 1975/76
Överbefälhavaren
Föredraganden
Befästningars delfond
Central och högre regional ledning: Iståndsättning av befästningar m. m. för delprogrammen
Militärområdesstaber m. m.
-
-
Krigsorganisation för vissa staber m. m.
3 830
5 120
5 120
Kasernbyggnaders delfond
Central och högre regional ledning: Iståndsättning av kaserner m. m. för delprogrammen
Försvarsstaben
700¶MUitärområdesstaber m. m.
2 000
4 430
4 430
Kostnader = medelsbehov
8 280
10 250
10 250
Överbefälhavaren
Följande dispositionsplan föreslås för anslaget.
Objekt
Medelsförbrukning (1 000-tal kr.)
Befästningars delfond
Krigsorganisation för vissa staber m. m.
1. Ombyggnad av en stabsplats (totalkostnad 4 milj. kr.)
2. Ombyggnad av en stabsplats (totalkostnad 1 815 000 kr.)
3. Ombyggnad av en stabsplats (totalkostnad 4,1 milj. kr.)
4. Mindre iståndsättningsarbeten på befästningar m. m.
2 000 5 120
Kasernbyggnaders delfond
Försvarsstaben
1. Mindre iståndsättningsarbeten på byggna der m. m.
MUitärområdesstaber m. m.
2. Mindre iståndsättningsarbeten på byggnader m. m.
3. Vissa tekniska försörjningsanordningar
3 500
5 130
Totalt 10 250
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 142
Befästningars delfond
1. Behovet av att bygga om en stabsplats har senast anmälts för riksdagen i prop. 1974:1 (bil. 6 s. 135). Kungl. Maj:t uppdrog den 5 juni 1973 åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra ombyggnaden inom en kostnadsram av 3 220 000 kr. enligt prisläget den I februari 1972, vilket motsvarar 4 milj. kr. enligt prisläget den 1 febmari 1974.
2. Ytteriigare en stabsplats behöver byggas om. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för ombyggnaden. Kungl. Maj:t uppdrog den 27 april 1973 åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats tUl 1815 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1974.
3. Även en tredje stabsplats behöver byggas om. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för ombyggnaden. Kostnaderna angavs därvid till 4,1 mUj. kr. enhgt prisläget den 1 februari 1974.
4. För mindre iståndsättningsarbeten på befästningar m. m. behövs 2 milj. kr. för nästa budgetår.
Kasernbyggnaders delfond
1 och 2. För mindre iståndsättningsarbeten på byggnader m. m. beräknas ett medelsbehov av sammanlagt 4,2 milj. kr. för nästa budgetår. Organisationsändringar m. m., vars omfattning inte nu kan fömtses, kräver omdisponering, anpassning och ändrat utnyttjande av befintliga lokaler, ändring av värme- och ventilationssystem samt elektriska installationer m. m.
3. För vissa tekniska försörjningsanordningar m. m. beräknas ett medelsbehov av 930 000 kr. för nästa budgetår. Medlen behövs för att modernisera och förnya installationer och anläggningar för värme- och elförsörjning, iståndsätta vägar och planer samt bygga ut eller komplettera vattenlednings- och avloppsnät.
Föredraganden
Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Central och högre regional ledning: Iståndsättning av befästningar och kaserner för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 10 250 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 143
F Gemensamma myndigheter och funktioner Försvarets civilförvaltning
Försvarets civilförvaltning leder och övervakar försvarsmaktens avlönings-, kassa- och räkenskapsväsende. I verkets uppgifter ingår också bl. a. att svara för skaderegleringar, indrivningar och andra rättsliga angelägenheter inom försvaret samt att vara försvarets patentorgan och tillsynsmyndighet för famUjebidragsverksamheten.
Chef för civilförvaltningen är en generaldirektör. Verket är organiserat på fyra byråer. Dessa är kanslibyrån, kameralbyrån, revisionsbyrån och juridiska byrån. Dessutom finns en administrativ sektion.
Verksamheten under delprogrammet Försvarets civilförvaltning budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarets civilförvaltning. Som uppbördsmedel redovisas inkomster av viss avlöningsuträkning.
Programplan för perioden 1975/76-1979/80
Beträffande utveckhngen av delprogrammet anför försvarets civilförvaltning bl. a. följande.
Delprogrammet ges en i förhållande till programplanen för 1974/75 — 1978/79 något ändrad inriktning på grund av statsmakternas beslut om att inrätta försvarets datacentral, beslutet om organisation av ekonomisk redovisning och redovisningsrevision inom försvaret och beslutet om omlokalisering av civilförvaltningen. Vidare påverkas inriktningen av Kungl. Maj:ts beslut om översyn av civilförvaltningens uppgifter och organisation.
Förberedelserna för civilförvaltningens omlokalisering till Karlstad ges hög prioritet. Inom internprogrammet Gemensam administration ges ökad tyngd åt personaladministrativa åtgärder. Inom internprogrammet Löne- och värnpliktslörmäner förutses en ökning av antalet ärenden om löneförmåner och famUjebidrag. Inom internprogrammet Redovisning utvecklas system, metoder och organisationer. En för försvaret anpassad redovisningsteknisk lösning av system S, benämnd system FS, införs. Extern och intern utbildning och information kommer att bedrivas. Inom internprogrammet Revision bedrivs verksamheten under budgetåret 1975/76 som traditionell kameral revision samtidigt som försöksverksamheten med intern revision enUgt den s. k. SEA-modellen fortsätter och vidareutvecklas. Fr.o.m. budgetåret 1976/77 förutsätts SEA-modellen med eventuella modifieringar bli tillämpad inom hela försvaret. Inom internprogrammet Allmän juridisk verksamhet kommer verksamheten att bedrivas som hittills. Inom internprogrammet Patentverksamhet uppmärksammas patentpolicy och den internationella utvecklingen. Inom internprogrammet Intern revision bedrivs redovisningsrevision vid myn-
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
digheter inom försvaret med redovisningssystem S.
Krigsorganisationen under programelementet Krigsorganisation för försvarets civilförvaltning hålls aktuell.
Den av civilförvaltningen beräknade utvecklingen av anslaget Försvarets civilförvaltning framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1974; I 000-tal kr.).
1974/75' 1975/76 1976/77 1977/78 1978/79
Summa 1979/80 1975/80
21 350
24 418
25 118 24 314 24 314
24 153
122 317
' Prisläge februari 1973
F 1. Försvarets civUförvaltning
1973/74 Utgift 18 215 318
1974/75 Anslag 21350 000
1975/76 Förslag 23 893 000
Kostnader och medelsbehov
Primäruppdrag m. m.
1974/75
1975/76
Försvarets civilför-
Föredraganden
valtning
Försvarets civilförvaltning: Allmän ledning och förbandsverksamhet
22 770 000
25 938 000
25 533 000
Kostnader
22 770 000
25 938 000
25 533 000
Avgår: Inbetalningar
a) avlöningsuträkning för vissa myndigheter
b) externa tjänster
- 1 380 000 - 140 000
- 1 380 000 - 140 000
- 1 500 000
- 140 000
Medelsbehov
21 250 000
24 418 000
23 893 000
Personal
Personalkategori
Antal
1974/75
Beräknad ändi
ring 1975/76
Försvarets civilför-
Föredraganden
valtning
Pensionerad militär personal i arvodestjänst Regementsofficerare
- 1
- 1
OvU personal Handläggande personal Övrig personal
101 153
+ 6 of
-1 of
+ 5
-2
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet 145
Försvarets civilförvaltning
A. Pris- och löneomräkning
Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 3 312 000 kr., varav 485 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
B. Förändringar enligt Kungl. Maj:ts beslut
Indragning av en arvodestjänst för regementsofficer medför en kostnadsminskning på 36 000 kr.
Omlokaliseringen till Karistad ökar medelsbehovet med 25 000 kr.
Kostnaderna för anställdas och anhörigas resor till Karlstad ökar med 45 000 kr.
C. Uppgiftsförändringar
Utökad reseverksamhet för försök med intern revision innebär en kostnadsökning med 50 000 kr.
Indragning, vakanthållning m. m. av tjänster medför att medelsbehovet minskar med 626 000 kr.
Dubblering av tjänster med anledning av verkets omlokalisering ökar medelsbehovet med 398 000 kr. Dubbleringen är nödvändig för att kunna minska balansen på ärenden som rör enskildas rätt m. m.
D. Alternativ O
Alternativ O innebär för försvarets civilförvaltning att anslaget minskar med 2 036 000 kr. Detta medför att vissa verksamheter vid civUförvalt-ningen måste läggas ned omedelbart.
Föredraganden
Försvarets civilförvaltning anser att verksamheten under programplaneperioden skall ha en något ändrad inriktning med hänsyn till de beslut som har fattats rörande civilförvaltningens fortsatta verksamhet. Jag har inte något att erinra häremot.
Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har därvid räknat med att civilförvaltningens inkomster av avlöningsuträkning förvissa myndigheter bör kunna ökas något. 1 beräkningen ingår inte medel för dubbelbemanning av tjänster med arUedning av civilförvaltningens omlokalisering. Frågan härom får prövas i särskild ordning.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tUl Försvarets civilförvaltning för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 23 893 000 kr.
10 Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 1. Bilaga 6
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 146
Försvarets sjukvårdsstyrelse
Försvarets sjukvårdsstyrelse leder försvarsmaktens hälso- och sjukvård och är central förvaltningsmyndighet för sjukvårdsförvaltningen inom försvaret. Styrelsen är chefsmyndighet för de centrala sjukvårdsförråden.
Chef för försvarets sjukvårdsstyrelse är en generalläkare. Styrelsen är organiserad på en centralplanering, en hälsovårds by rå, en sjukvårdsbyrå, en materielbyrå, en specialmedicinsk sektion och en administrativ sektion. Inom styrelsen finns en medicinalkårexpedition. Denna lyder under generalläkaren i hans egenskap av chef för försvarets medicinalkår.
Verksamheten under delprogrammet Försvarets sjukvårdsstyrelse budgeteras på fyra primäruppdrag inom delproduktionsområdena Allmän ledning och förbandsverksamhet. Utbildning tUl och av fast anställd personal m. fl.. Centralt vidtaget materielunderhåll m. m. samt Tillämpad objektbunden forskning, utveckling och försök.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarets sjukvårdsstyrelse.
Programplan för perioden 1975/76-1979/80
Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför sjukvårdsstyrelsen bl. a. följande.
Verksamheten inom programelementet Försvarets sjukvårdsstyrelse planeras och genomförs sä att styrelsens tillsyns- och ledningsfunktion inom försvarsmaktens hälso- och sjukvård i fred och krig tillgodoses. Verksamheten inriktas i första hand på att genomföra förväntade beslut beträffande försvarsmaktens förbandssjukvård och tandvård och att ta fram underlag för och medverka i planeringen av krigssjukvården. De negativa effekterna av styrelsens omlokalisering måste motverkas och vakanserna av medicinalpersonal inom försvarsmakten så långt möjligt fyllas.
De värnpliktigas och anställdas ökande krav på medicinsk och social-psykiatrisk vård tillgodoses. Arbetsmiljöns medicinska problem beaktas särskilt. Värnpliktiga och fast anställd personal ges tandvård i enlighet med lagen om allmän tandvårdsförsäkring. Den militära läkemedelstjänsten inordnas i organisationen med anledning av att viss del av den militära läkemedelsförvaltningen har förts över till Apoteksbolaget. Formerna för styrelsens tillsyn av inskrivningsverksamhetens medicinska innehåll utvecklas.
För programelementet Krigsorganisation för försvarets sjukvårdsstyrelse gäller att styrelsens mobiliserings- och krigsplanläggning hålls aktuell samt att mobiliserings- och stabstjänstövningar genomförs med viss personal inom styrelsen. Verksamheten inom programelementet Gemensam hälsoupplysning inriktas bl. a. på att framställa bUdband om hygien, buller, miljövård m. m.
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
147¶Den av sjukvårdsstyrelsen beräknade utvecklingen av anslaget Försvarets sjukvårdsstyrelse framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1974; I 000-tal kr.).
1974/75'
1975/762
1976/77
1977/78
1978/79
1979/80
Summa 1975/80
14 980
17 751
16 366
16 366
16 366
16 366
83 215
' Prisläge februari 1973
Inkl. medel för att genomföra omlokalisering
F 2. Försvarets sjukvårdsstyrelse
1973/74 Utgift 14 402 706
1974/75 Anslag 14 980 000
1975/76 Förslag 17 201 000
Kostnader och medelsbehov
Primäruppdrag m. m.
1974/75
1975/76
Försvarets sjukvårdsstyrelse
Föredraganden
Försvarets sjukvårdsstyrelse:
Allmän ledning och förbandsverksamhet
Utbildning till och av fast anställd personal m. fl.
Centralt vidtaget materielunderhåll m. m.
Tillämpad objektbunden forskning, utveckling och försök
Kostnader = medelsbehov
11569 600
738 700
2 047 600
624 100 14 980 000
13 893 400
807 600
2 370 200
680 000 17 751 200
13 343 200
807 600
2 370 200
680 000 17 201 000
Personal
Personalkategori
Antal
1974/75
Beräknad ändring 1975/76
Försvarets Föredraganden
sjukvård.s-
styrelse
A, Försvarets sjukvårdsstyrelse Militär personal
Regementsofficerare 5
Kompaniofficerare 2
of of
of of
Civdmilitär personal Läkare, veterinärer, tandläkare
of
of
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
148 Personalkategori
Antal
1974/75
Beräknad ändring [915116
Försvarets sjukvårdsstyrelse
Föredraganden
Pensionerad mUitär personal i arvodestjänst Regementsofficerare
of
of
Civil personal Handläggande personal Övrig personal
20 79
of of
of of
B. Centrala sjukvårdsförråd Militär personal Kompaniofficerare
+ 1
+1
Pensionerad militär personal i arvodestjänst Kompaniofficer
- 1
- 1
Gvil personal Övrig personal
of
of
of
of
Försvarets sjukvårdsstyrelse
A. Pris- och löneomräkning
Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna sammanlagt ökar med I 643 400 kr., varav 278 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
B. Förändringar enligt Kungl. Maj:ts beslut
Kostnaderna för att genomföra sjukvårdsstyrelsens omlokalisering till Karlstad beräknas uppgå till I 220 000 kr.
C. Uppgiftsförändringar
Allmän ledning och förbandsverksamhet
Kostnaderna för tjänsteresetillägg och förberedelser för styrelsens omlokalisering minskar med 24 800 kr. resp. 29 000 kr.
Centralt vidtaget materielunderhåll m. m. Kostnaderna för tjänsteresetillägg minskar med 18 400 kr.
Tillämpad objektbunden forskning, utveckling och försök Kostnaderna för projektet Hälso- och kapacitetsundersökningar minskar med 20 000 kr.
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet 149
D. Alternativ O
Alternativet minskar medelstilldelningen under anslaget med ca 815 000 kr. Detta innebär att bl.a. underiaget för bedömning av styrelsens lednings- och planeringsarbete skulle försämras på både central och lokal nivå. Vidare kan bl. a. hälso- och sjukvården komma att försämras Uksom beredskapen. Sämre service till förbanden ifråga om tUlförsel av sjukvårdsmateriel är en annan följd av en sådan nedskärning.
Föredraganden
Jag kan t. v. i huvudsak godta den inriktning av verksamheten som sjukvårdsstyrelsen har föreslagit i programplanen. Sjukvårdsstyrelsen har överlämnat ett förslag om förbandssjukvärdens organisation vilket f. n. behandlas i försvarsdepartementet. Resultatet av denna utredning kan få betydelse för verksamheten under perioden.
Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har därvid inte beräknat medel för dubbelbemanning av tjänster med anledning av sjukvårdsstyrelsens omlokalisering. Frågan härom får prövas i särskild ordning.
Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen
att till Försvarets sjukvårdsstyrelse för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 17 201 000 kr.
Fortifikationsförvaltningen
Fortifikationsförvaltningen är central förvaltningsmyndighet för fortifikations- och byggnadsväsendet inom försvarsmakten. I förvaltningens uppgifter ingår också att för försvarsmaktens räkning svara för markfrågor. Fortifikationsförvaltningen skall i fred organisera byggnads- och reparationsberedskapen.
Chef för forlifikationsförvaltningen är en generaldirektör. Verket är organiserat på åtta enheter, befästningsenheten, kasernenheten, drift- och fackenheten, forskningsenheten, markenheten, administrativa enheten, byggenheten och enheten för central planering. 1 fortifikationsförvaltningen ingår även chefen för byggnads- och reparationsberedskapen samt byggnads- och reparationsberedskapens centralkontor. Sju byggnadskontor, ett i varje militärområde och ett inom Gotlands mUitärkom-mando, är beträffande bl. a. byggledning och kontroU vid större ny-, till-och ombyggnadsarbeten direkt understäUda fortifikationsförvaltningen.
Verksamheten under delprogrammet Fortifikationsförvaltningen budgeteras på två primäruppdrag inom delproduktionsområdena Allmän ledning och förbandsverksamhet och Centralt vidtagen matérielanskaffning m. m.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Fortifikationsförvaltningen.
prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 150
Programplan för perioden 1975/76-1979/80
Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför fortifikationsförvaltningen bl. a. följande.
Verksamheten inom delproduktionsområdet Markanskaffning bedöms under programplaneperioden få i stort sett oförändrad omfattning. Planerade markanskaffningar bedöms dock bli svårare och mera tids- och arbetskrävande genom att markägare och andra blir allt mer obenägna att medverka tUl att mark avstås tUl försvaret. Under senare år har det vidare blivit alltmer påtagligt att försvarets framtida behov av mark måste beaktas vid den civila planläggningen på skilda nivåer. Denna utveckling kommer säkerligen att betonas ytterligare under programplaneperioden och medföra merarbete med att följa upp och medverka i den civUa planeringen. Redan slutförda och pågående utredningar om försvarets fredsorganisation kan medföra att vissa förband dras in. Detta kan i sin tur medföra omfattande och arbetskrävande försäljningar av mark m. m.
Utvecklingen inom delproduktionsområdena Anskaffning av befästningar m. m.. Anskaffning av kaserner m. m. och Iståndsättning av befästningar och kaserner m. m. samt inom facket Fastighetsförvaltning är oklar. Den årliga investerings- och underhållsvolymen bedöms emellertid bli ungefär oförändrad under hela programplaneperioden. Anskaffningsverksamheten kommer dock i betydande grad att påverkas av förändringarna i fredsorganisationen och den föreskrivna minskningen av antalet anstäUda inom försvaret genom att ganska stora investeringar kan behöva göras för att nå avsedd rationaliseringseffekt. General- och utbyggnadsplaner måste arbetas om.
Den fortlöpande övergången till flygplan 37 föranleder byggnadsåtgärder vid flottiljer och baser, bl. a. för att tillgodose behovet av verkstäder, hangarer, elkraft m. m. Vidare behövs byggnadsåtgärder för att tUlgodose behovet av drivmedel för den nya flygplantypen och för att komplettera och förbättra uppställningsplatser och flygplanvägar m. m.
På uppdrag av Kungl. Maj:t utarbetas inom fortifikationsförvaltningen normer för byggnadsobjekt inom försvarsmakten. Förvaltningen strävar därvid efter att standardisera objekten för att minska projekteringsomfång och kostnader.
Fortifikationsförvaltningen räknar med att det under programplaneperioden kan komma att behövas åtgärder i konjunkturstimulerande syfte och avser därför att i den utsträckning det är möjligt upprätthålla en investeringsreserv.
Verksamheten inom facket Fastighetsförvaltning har studerats vid den översyn som försvarets rationaliseringsinstitut gjort av den regionala och lokala organisationen för fortifikations- och byggnadsförvaltningen. I detta arbete har ingått även en tidigare påbörjad översyn av försvarets fasta maskinanläggningar. Parallellt härmed har fortifikationsförvaltningen fortlöpande minskat antalet anställda vid bl. a. de s. k. egen
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet 151
regi-styrkorna och inom maskintjänsten, i första hand genom naturliga avgångar. Verksamheten inom facket Fastighetsförvaltning kan under programplaneperioden komma att påverkas av statsmakternas beslut med anledning av resultatet av rationaliseringsinstitutets översyner.
Utvecklingen inom delproduktionsområdet Tillämpad ej objektbunden forskning tyder på ett större intresse för verkan av konventionella vapen. Forskningen med inriktning på problemen med koncentrerad lagerhållning av ammunition i bergförråd ökas. Programansvaret för verksamheten åligger försvarets forskningsanstalt.
Anskaffningen av materiel för byggnads- och reparationsberedskapen har under de senaste åren varit inriktad på inköp av elkraftaggregat. Under programplaneperioden inriktas verksamheten på att köpa in betongblandare samt skydds-, maskerings- och drivmedelsmateriel.
Fortifikationsförvaltningen räknar med att få svårigheter i sin verksamhet beroende på personalminskningar i samband med redan beslutade och förutsedda omorganisationer inom fortifikations- och byggnadsförvaltningen. Ökad personalomsättning och svårigheter med personalrekrytering m. m. väntas på grund av förvaltningens beslutade omlokalisering till Eskilstuna. En viss nedgång i förvaltningens effektivitet anses därför trolig under hela programplaneperioden. Det är ytterst angeläget att verksamheten på allt sätt underlättas av de myndigheter som förvaltningen samarbetar med, främst förvaltningens uppdragsgivare. Den föreskrivna minskningen av antalet anställda med ca 100 personer beräknas vara genomförd i slutet av programplaneperioden. Den måste dock delvis kompenseras genom att öka köpen av konsulttjänster. Merkostnaderna för detta redovisas t. v. inte på delprogrammet.
Den av fortifikationsförvaltningen beräknade utvecklingen av anslaget Fortifikationsförvaltningen framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1974; 1 000-tal kr.)
1974/75
1975/76
1976/77
1977/78
1978/79
1979/80
Summa 1975/80
38 546'
39 5422
37 392
37 492
37 592
36 942
188 960
' Prisläge februari 1973
2¶Inkl. medel för att förbereda omlokalisering
F 3. Fortifikationsförvaltningen
1973/74 Utgift 43 078 345
1974/75 Anslag 38 546 000
1975/76 Förslag 39 192 000
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
152 Kostnader och medelsbehov
Primäruppdrag m. m.
1974/75
1975/76
Fortifikationsförvaltningen
Föredraganden
36 220 000 38 765 000 38 415 000
2 950 000 1 675 000 1 675 000 39 170 000 40 440 000 40 090 000
Fortifikationsförvaltningen: Allmän ledning och förbands-verksamhet
Centralt vidtagen matérielanskaffning
Kostnader
Avgår
- 624 000 - 898 000 - 898 000 38 546 000 39 542 000 39 192 000
Ersättning från försvarets civilförvaltning och försvarsområdesstaben vid Stockholms försvarsområde för lönekostnader m. m. vid gemensamt intendentkontor
Medelsbehov
Personal
Personalkategori
Antal
1974/75
Beräknad and
ring 1975/76
Fortifikationsför-
Föredraganden
valtningen
Militär personal
Regementsofficerare
of
of
Pensionerad militär personal i arvodestjänst Regementsofficerare Kompaniofficerare
of of.
of of.
Civd personal Handläggare Övrig personal Utom löneplan
376 790 105
- 1
- 1
- 1
- 1
- 1
- 1
1 294
-3
-3
Fortifikationsförvaltningen
A. Pris- och löneomräkning
Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 5 854 000 kr., varav 892 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 153
B. Uppgiftsförändringar
1. Fortifikationsförvaltningen
Kostnadema minskar genom att flera tjänster hålls vakanta (-4 110 000 kr.).
Kostnaderna för att förbereda omlokaliseringen till Eskilstuna beräknas öka (+ 100 000 kr.).
På grund av organisationsförändringar har vissa tjänster för maskinpersonal förts över tiU fortifikationsförvaltningen från värnpliktsverket, krigsskolan och sjökrigsskolan (+ 975 000 kr.).
2. Byggnads- och reparationsberedskapen, materiel
UpphandUngen av elkraftaggregat upphör i huvudsak under budgetåret 1974/75. Planerad upphandling av annan billigare materiel fr. o. m. budgetåret 1975/76 minskar kostnaderna (- 1 275 000 kr.).
C. Alternativ O
Kostnaderna enligt det s. k. O-alternativet skulle uppgå till 41 332 000 kr. vilket överstiger det begärda anslaget för nästa budgetår. Någon särskUd redovisning för detta alternativ har därför inte ansetts nödvändig.
Föredraganden
Jag kan i huvudsak godta vad fortifikationsförvaltningen har anfört om inriktningen av verksamheten under programplaneperioden.
Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tiU Fortifikationsförvaltningen för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 39 192 000 kr.
Försvarets materielverk
Försvarets materielverk är central förvaltningsmyndighet för materiel-förvaltningen inom försvarsmakten utom i fråga om sjukvårdsmateriel och fortifikatorisk materiel. Materielverket svarar vidare för anskaffning av vissa förnödenheter till myndigheter utanför försvarsmakten.
Materielverket leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldirektör. Verksamheten är organiserad på en enhet för central planering och fem huvudavdelningar, nämligen huvudavdelningarna för armémateriel, marinmateriel och flygmateriel, huvudavdelningen i Karlstad samt huvudavdelningen för administration.
Verksamheten under delprogrammet Försvarets materielverk budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarets materielverk.
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet 154
Programplan för perioden 1975/76-1979/80
Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför försvarets materielverk bl. a. följande.
Överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna har bedrivit utredningar för att klarlägga konsekvenserna på kort och lång sikt av 1972 års försvarsbeslut. Resultaten av dessa utredningar och de direktiv och anvisningar som har lämnats inför programplanearbetet har gett vid handen att det bestånd av krigs- och fredsmateriel som verket skall anskaffa och vidmakthålla inte har förändrats nämnvärt och att de givna ekonomiska ramarna tUlsammans med otUlräcklig priskompensation kommer att leda till ständigt minskande köpkraft. Den minskade köpkraften för forskning, utveckling, anskaffning och underhåll av materiel ställer ökade krav på underlag för prioriteringar vid stäUningsta-ganden till framtida materielsystem.
1972 års försvarsbeslut förutsätter vidare att beredskap skall upprätthållas för att öka materielanskaffningen i ett skärpt läge. Överbefälhavaren har i särskild ordning granskat möjligheterna att åstadkomma detta. I avvaktan på överbefälhavarens ställningstagande utgår materielverket från att nuvarande förutsättningar gäller.
Försvarets materielverk har program- och produktionsansvar för delprogrammet Försvarets materielverk samt produktionsansvar för matérielanskaffning och för forskning och utveckling inom materielområ-det. Verket har vidare fackansvar för materielunderhåll, förrådsverksamhet, verkstadsdrift och förplägnad. Mot bakgrund av dessa ansvarsförhållanden och av Kungl. Maj:t givna riktlinjer har försvarets materielverk följande grundsyn.
Matérielanskaffning samt forskning och utveckling omfattar ett stort antal produkter från allmänna förbrukningsvaror till unika, tekniskt komplicerade vapensystem. Detta ger verksamheten en spännvidd över flertalet tekitikområden. Verksamheten innebär framför allt att utarbeta tekniskt underlag som gmnd för att beställa tillverkning vid industrin. 1 verksamheten ingär dessutom att granska och ta ställning till offerter från tUlfrågade industriföretag. Härutöver ingår det som ett viktigt inslag att ta fram idéer tdl tekniska lösningar att användas i överbefälhavarens och försvarsgrenschefernas studie-, perspektiv- och systemplanearbete.
Inom ramen för programansvaret skall målet vara att avpassa och disponera resurserna så att de samlade kostnaderna för försvarets materiel blir så låga som möjligt under materielens livslängd (totaloptimerings-principen). För att detta skall kunna ske krävs bl. a. att resurserna inom delprogrammet fördelas mellan och inom funktionerna på sätt som är mest gynnsamt med hänsyn tiU produktion.sinriktningen. Den viktigaste resursen är därvid personalen. En ändrad inriktning av personalens kompetens och utnyttjande kan emellertid ske endast på lång sikt, bl. a. därför att hittillsvarande produktion har krävt en stark specialisering.
Förändringar i verkets produktionsinriktning påverkar i första hand den tekniska beredningsfunktionen och fackfunktionerna, främst ma-
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet 155
terielunderhållet. Med hänsyn till att dessa funktioner har central betydelse för att verket skall kunna fullgöra sin uppgift skall de prioriteras så att kompetens för anskaffning och underhåll säkerställs. Resurserna för övriga funktioner skall minskas så mycket som möjligt.
De uppgifter som materielverket har under programplaneperioden måste i huvudsak lösas med nuvarande personal. För den begränsade nyrekrytering som kan påräknas skall särskilt beaktas att kompetens tiUförs inom viktiga nya områden där sådan saknas eller är otUlräcklig och där det inte finns möjligheter till omfördelning. Inom områden där verket har otillräcklig kompetens får uppgifterna lösas genom utnyttjande av externa resurser. Avvägningen mellan interna och externa resurser skall under verkets fortsatta utveckling — inom ramen för totaloptime-ringsprincipen - syfta till att upprätthålla förmågan att följa och leda försvarets tekniska utveckling genom medverkan i försvarets studieverksamhet och genom en kompetent projektledning.
Materielverkets fackansvar är huvudsakligen riktat mot regional och lokal nivå. Syftet med fackverksamheten är att främja förrådsverksamhet, verkstadsdrift, förplägnad och materielunderhåll.
För programplaneperioden anger materielverket vidare följande mål.
Ledningssystemet utvecklas för att bättre kunna avväga och disponera verkets resurser inom ramen för totaloptimeringsprincipen.
Inom ramen för fackfunktionerna underlättas verksamheten på regional och lokal nivå genom bl. a. ökad decentralisering, medverkan i utbildning och förbättrade föreskrifter.
Uppföljning av verkets organisation, grundad främst på den freds- och krigsorganisatoriska utvecklingen inom försvaret, skall ske fortlöpande för att erforderlig anpassning skall kunna genomföras.
Den av Kungl. Maj:t och överbefälhavaren föreskrivna minskningen av verkets personal med minst 400 anställda i förhållande tUl läget den 1 oktober 1971 skaU vara genomförd den 1 juli 1976. Möjligheterna att nå det personalminskningsmål om ytterligare 80 anställda under budgetåret 1979/80 som överbefälhavaren har ställt upp skall klariäggas liksom konsekvenserna härav.
Omlokalisering av huvudavdelningen i Karlstad till Karlstad och del av provningsenheten i huvudavdelningen för flygmateriel till Linköping samt viss mindre utflyttning till försöksplatserna i Karlsborg och Vidsel skall genomföras under år 1976.
Påbörjade försök med fördjupad förvaltningsdemokrati genomförs för att uppnå högre effektivitet och bättre arbetstillfredsställelse. Den totala insatsen för år skall understiga I % av materielverkets personalkostnader (motsvarande ca 40 manår). Härutöver planeras resurser in för att utvärdera och följa upp försöken så att bl. a. utvärderingsresultat kan överlämnas till regeringen den 1 april 1976.
Verkets produktionsplaneringssystem sätts i sin helhet slutligt i drift under tredje kvartalet 1975.
Nya principer för förvaltningsrevision kan komma att införas under
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet 156
perioden till följd av den utredning som har tillsatts i frågan.
Verkets krigsorganisation ses över i anslutning tiU överbefälhavarens utredning om ledning av underhållstjänsten i krig.
Utbildningsverksamheten skall främst tUlgodose behovet av omskolning och vidareutbildning tUl följd av omorganisation, omlokalisering och personalminskning. På lång sikt skall en allmän vidareutbUdning på i genomsnitt fem utbildningsdagar för anställd och år planeras in.
Den av materielverket beräknade utvecklingen av anslaget Försvarets materielverk under planeringsperioden framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1974; 1 000-tal kr.).
1974/75
1975/76
1976/77
1977/78
1978/79
1979/80
Summa 1975/80
254 500'
317 426
306 661
305 356
308 141
301 921
1 539 505
' Prisläge februari 1973
Materielverkets behov av medel har beräknats med utgångspunkt i den personal och de övriga resurser som verket disponerar och med de restriktioner som har angetts. Vid beräkningen av medelsbehovet under programplaneperioden konstaterar materielverket att de samlade kostnaderna överstiger den ram som har angetts av överbefälhavaren med 28-36 mUj. kr. för vart och ett av budgetåren i perioden 1975/76-1979/80. Skälet härtUl är bl. a. att överbefälhavaren i sin ramfördelning inte har tagit hänsyn till löneförhandlingarna i samband med omorganisationen och att chefen för försvarsdepartementet i juni 1974 har ändrat de allmänna anvisningarna för programplanering vad beträffar kostnader för drift och underhåll av administrativa datasystem.
Materielverket har studerat möjligheterna att anpassa sig tUl den av överbefälhavaren angivna anslagsramen. Konsekvenserna härav blir att personal måste avskedas och ett antal funktioner helt eller delvis måste läggas ned. Detta innebär att man skulle frångå den organisation som nyligen har beslutats av Kungl. Maj:t. Verket har bedömt detta som orealistiskt och vid beräkningen av anslaget utgått från de reella förutsättningar som är en följd av nuvarande antal anställda, instmktions-enliga åligganden, föreliggande programplaner för huvudprogrammen 1-3 samt personalminskningen om 400 anställda under perioden 1971/72-1976/77 och 80 anställda under budgetåret 1979/80.
F 4. Försvarets materielverk
1973/74 Utgift 266 479 096
1974/75 Anslag 254 500 000
1975/76 Förslag 298 800 000
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
Kostnader och medelsbehov
157 Primäruppdrag m. m.
1974/75
1975/76
Försvarets materielverk
Föredraganden
Försvarets materielverk: Allmän ledning och förbandsverksamhet
Kostnader = medelsbehov
259 675 000 317 426 000 298 800 000
259 675 OOO' 317 426 000 298 800 000
' 5 175 000 kr. härav utgör medgivet överskridande av anslaget tor att betala drift av vissa adminjst/atjva datasystem och för att färdigställa materielverkets produktionsplaneringssystem
2¶Inkl. omlokaliseringskostnader, vissa kostnader för statens transportkontor och del av kostnadsökningar för bränsle
Personal
Personalkategori
Antal
1974/75
Beräknad ändring 1975/76
Försvarets materielverk
Föredraganden
Militär personal
Regementsofficerare
Kompaniofficerare
\
of
of
Civilmilitär personal Teknisk personal Läkare och veterinärer Övrig personal
103 2 4
of of of
>
- ca 250
Pensionerad militär personal i arvodestjänst Regementsofficerare
of
Ovil personal Handläggande personal Övrig personal
1385 1 2 309 j
-65 /
3 997
-65
-250
Försvarets materielverk
A. Pris- och löneomräkning
Pris- och loneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 34 965 000 kr., varav 7 800 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg och 340 000 kr. kostnadsökningar utöver det normala för bränsle.
B. Förändringar enligt Kungl. Maj:ts beslut
1. Genom 1973 års fördelningsförhandlingar har statens avtalsverk och personalorganisationerna träffat avtal om tjänsteresetillägg (+ 2 600 000 kr.).
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 158
2. Genom beslut den 23 november 1973 har Kungl. Maj.t bl.a. bemyndigat försvarets materielverk att medge att tjänsteman som med anledning av verkets omorganisation tillträder tjänst i lägre lönegrad än som gäller för den tjänst han innehar omedelbart före avtalets ikraftträdande får behålla den högre lönegradsplaceringen. Motsvarande gäller tjänsteman som innehar ej tidsbegränsat långtidsvikariat (+ 360 000 kr.).
3. Kungl. Maj:t har genom beslut den 29 juni 1973 föreskrivit att försvarsverkens arbetsstudiekommitté skall upphöra med utgången av juni 1973. De arbetsuppgifter som utförts av kommittén har förts över tiU försvarets materielverk. För uppgifterna behövs en ny tjänst (+ 80 000 kr.).
4. För drift och underhåll av administrativa datasystem, som tidigare tiU stor del har bekostats från försvarsgrenarnas materielanslag, bör föras över ytterligare medel (+ 6 353 000 kr.).
5.1 skrivelse den 20 november 1973 har materielverket hemställt att motorreparationsledare erhåller ett arvode av 150 kr. för dag för förlorad arbetsförtjänst. Om förslaget bifaUs behövs en uppräkning av utbildningskostnaderna (+ 140 000 kr.).
6. Enligt Kungl. Maj:ts beslut bedrivs från den 1 oktober 1973 försök med rationaliserad drift av militära körcentraler i Stockholmsområdet. Försvarsområdesbefälhavaren för Stockholms försvarsområde är förvaltningsmyndighet för verksamheten. För att kunna driva och utnyttja den gemensamma körcentralen har försvarets rationaliseringsinstitut föreslagit att medel disponeras om vid berörda myndigheter. Materielverket föreslår därför att medel förs över från anslaget Arméstaben (+ 499 000 kr.).
7. Förberedelserna för att omlokalisera del av materielverket till Karlstad kostar under budgetåret 1974/75 400 000 kr. Motsvarande kostnader för budgetåret 1975/76 beräknas till 345 000 kr. För att omlokaUsera del av materielverket till Linköping beräknas kostnaderna för förberedelser under budgetåret 1975/76 uppgå tiU 35 000 kr. (- 20 000
kr.).
8. För inredning och utrustning i den nya förvaltningsbyggnaden
Karolinen i Karlstad behövs medel utanför materielverkets anslagsram (+ 10 700 000 kr.).
9. För flyttning och omstationering av personal till Karlstad beräknas för budgetåret 1975/76 600 000 kr. utanför materielverkets anslagsram.
10. Kungl. Maj:t har genom beslut den 4 oktober 1974 föreskrivit att kostnaderna för statens transportkontors arbete med att ge råd och upplysningar för upphandling av flyttningstjänster och att sluta centrala prisavtal för sådana tjänster skall betalas från förevarandc anslag. För nästa budgetår behövs 225 000 kr. för dessa ändamål.
C. Uppgiftsförändringar
1. För att tillgodose utbildningsbehovet för personal som har placerats om inom verket samt för mUitär och civilmUitär personal som har förts
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 159
över tUl verket och som tidigare har utbildats på bekostnad av försvarsgrenarnas anslag till ledning och förbandsverksamhet behövs ytterligare medel. Omlokaliseringen och den utvidgade företagsdemokratiska verksamheten stäUer vidare krav på ökad medelstilldelning för utbildning (+ 150 000 kr.),
2. Fr. o. m. budgetåret 1973/74 tar byggnadsstyrelsen ut ersättning för tillhandahållen service av de olika lokalnyttjama inom kvarteret Garnisonen. Ersättningen beräknas i förhållande till disponerad lokalyta. För budgetåret 1975/76 beräknas 30 000 kr.
3. Representationsmedlen har inte räknats upp sedan budgetåret 1972/73 fastän kostnaderna har ökat och utlandssamarbetet intensifierats (+ 9 000 kr.).
4. Försvarets materielverk har i februari 1973 föreslagit ändrad organisationstiUhörighet av försvarets bok- och blankettförråd. Förrådet har därför inte räknats in i materielverkets nya organisation. Eftersom Kungl. Maj:t ännu inte har beslutat i frågan beräknas för budgetåret 1975/76 löner för personal vid bok- och blankettförrådet (+ 700 000 kr.).
5. Under budgetåret 1974/75 kommer att installeras över 40 dataterminaler vid materielverket för att få rationellare och tillförlitligare datasystem inom förnödenhets- och materieluppföljningsområdet. Det ökade utnyttjandet av terminalsystem kräver särskild personal. En tjänst för systemman och två tjänster för terminalprogrammerare bör därför inrättas (+200 000 kr.).
6. Materielverket bedömer att sjuk- och hälsovården kan bedrivas rationellare och till lägre kostnad om anvisningsläkarna till viss del ersätts av en heltidsanställd verksläkare. Kostnaderna för läkaren bedöms bli begränsade om ersättning erhålls från allmän försäkringskassa. Den totala kostnaden för läkaren beräknas tiU 200 000 kr. för budgetår, varav 50 % bedöms bli ersatt av försäkringskassan (+ 100 000 kr.).
7. Omlokaliseringen till Karlstad av viss del av verket kravet ytterligare en tjänst för personalkonsulent (+ 60 000 kr.).
D. Alternativ O
Materielverket framhåller att personalutgifterna utgör närmare 90 % av anslaget. En omräkning av anslaget enligt alternativ O skulle därför innebära att en ytterligare personalminskning med ca 300 anställda utöver tidigare planerad minskning skulle behöva genomföras redan under budgetåret 1974/75 för att med önskad effekt påverka medelsbehovet för budgetåret 1975/76.
E. Bemyndiganden för vissa förnödenheter
l.l regleringsbrev för budgetåret 1974/75 har Kungl. Maj:t medgett att förnödenheter för fredsutbUdningen inom det militära försvaret vid behov får beställas på ett sådant sätt att vid varje tillfälle uteliggande
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet 160
skuld inte överstiger 250 milj. kr. På grund av snabba prisstegringar, särskilt på bränsle och drivmedel, bör beloppet höjas till 400 mUj. kr. fr. o. m. budgetåret 1975/76.
2. Materielverket bör bemyndigas att under budgetåren 1974/75 och 1975/76 lägga ut erforderliga bestäUningar med anledning av omlokaliseringen och att utnyttja tilldelade medel över budgetårsgränser.
Föredraganden
Enligt försvarets materielverk har den tekniska beredningsfunktionen och fackfunktionerna, främst materielunderhållet, central betydelse för att materielverket skall kunna fullgöra sina uppgifter. Materielverket anser därför att dessa funktioner skall prioriteras så att kompetens för anskaffning och underhåll av materiel säkerställs. Resurserna för övriga funktioner skall enligt verket minskas så mycket som möjligt. Jag kan godta denna grundsyn på fördelningen av tillgängliga resurser.
Materielverket anser vidare att de uppgifter som verket har under programplaneperioden i huvudsak måste lösas med nuvarande personal, men att en begränsad nyrekrytering kan påräknas så att kompetens tUlförs viktiga nya områden. Inom områden där kompetensen är otillräcklig bör uppgifterna enligt materielverket få lösas genom utnyttjande av externa resurser. Som jag har anfört tidigare (s. 37) måste emellertid vakanser godtas inom försvarets samtliga myndigheter för att personalkostnaderna skall kunna begränsas. Detta gäller även försvarets materielverk. En försiktig minskning av antalet anställda vid materielverket får inte heller leda till en ökning i fråga om utnyttjandet av externa resurser, så att besparingarna på personalsidan går förlorade. Materielverket bör kunna lösa sina uppgifter genom omfördelning mellan olika funktioner inom ramen för tillgängliga personalresurser samt genom ytterligare rationalisering av verksamheten.
Riksdagen har bemyndigat Kungl. Maj:t att fr. o. m. budgetåret 1973/74 medge att förnödenheter för fredsutbildningen inom det militära försvaret får beställas fortlöpande så att vid varje tillfälle en kostnadsram av 250 milj. kr. inte överskrids. Enligt försvarets materielverk bör beloppet fr. o. m. budgetåret 1975/76 höjas tUl 400 milj. kr. Som skäl härför har materielverket angett de snabba prisstegringarna, särskilt på bränsle och drivmedel. Jag tillstyrker materielverkets förslag. Det torde fä ankomma på regeringen att bestämma i vilken mån bemyndigandet behöver ställas till verkets förfogande.
Jag är inte beredd att tillstyrka materielverkets begäran om särskilda beställningsbemyndiganden m. m. med anledning av att delar av verket omlokaliseras.
Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. I beräkningen ingår följande engångsbelopp, nämligen 180 000 kr. för att förbereda omlokaliseringen av delar av materielverket (B 7), 800 000 kr. för att genomföra delar av
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 161
omlokaliseringen (B 9) och 2 mUj. kr. för att inreda och utrusta den nya förvaltningsbyggnaden i Karlstad (B 8). Materielverket får därutöver disponera de intäkter som kan erhåUas genom försäljning av nuvarande inventariebestånd för att skaffa nya inventarier. Som jag har anfört tidigare (s. 63) räknar jag med att kostnadema för teleteknisk utrustning i den nya förvaltningsbyggnaden i Karlstad skall bestridas från anslag under sjunde huvudtiteln. Jag har vidare beräknat medel för bl. a. tjänste-resetUlägg (B 1), bibehållen högre lönegrad för vissa tjänstemän (B 2), drift och underhåU av ytterligare administrativa datasystem (B 4), arvoden tUl motorreparationsledare (B 5), den anslagsfinansierade verksamheten vid statens transportkontor (B 10), viss utbUdning (C 1), ersättning tUl byggnadsstyrelsen (C 2) samt löner tiU personalen vid försvarets bok-och blankettförråd (C 4).
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att medge att fr.o.m. budgetåret 1975/76 förnödenheter för fredsutbUdningen inom det mUitära försvaret fortlöpande får beställas så att vid varje tUlfäUe en kostnadsram av 400 000 000 kr. inte överskrids,
2. tUl Försvarets materielverk för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 298 800 000 kr.
Gemensam försvarsforskning
Delprogrammet Gemensam försvarsforskning omfattar forskning för totalförsvarsändamål inom de naturvetenskapliga, tekniskt-vetenskapliga, beteendevetenskapiiga och medicinska forskningsgrenarna. Försvarets forskningsanstalt är programansvarig myndighet för delprogrammet och har också produktionsansvar för huvuddelen av den forskning som bedrivs inom delprogrammet. Anstalten leder den tUlämpade psykologiska verksamheten hos de myndigheter som hör tiU försvarsdepartementet. Fortifikationsförvaltningen har produktionsansvaret för den fortifikatoriska forskningen och försvarets materielverk har motsvarande ansvar för övrig försvarsteknisk forskning.
Försvarets forskningsanstalt leds av en styrelse. Chef för forskningsanstalten är en generaldirektör. Verksamheten är organiserad på ett centralt kansli för planering och administration och fem huvudavdelningar. Huvudavdelning I svarar för forskning avseende planeringsmetodUc m. m. samt för samordning av forskningsanstaltens medverkan i studier och utredningar inom totalförsvaret. Forskningen vid huvudavdelning 2 avser huvudsakligen konventionella vapensystem samt vissa frågor rörande skyddet mot kärnvapen, vid huvudavdelning 3 system och metoder för teknisk informationsbehandling, vid huvudavdelning 4 skydd mot ABC-vapen och vid huvudavdelning 5 människans betingelser i totalförsvaret.
Verksamheten under delprogrammet Gemensam försvarsforskning budgeteras på tre primäruppdrag inom delproduktionsområdet TiUämpad, ej objektbunden forskning.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Gemensam försvarsforskning.
/; Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 1. Bilaga 6
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 162
Programplan för perioden 1975/76-1979/80
Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför försvarets forskningsanstalt bl. a. följande.
Genomförandet av den av 1973 års riksdag beslutade omorganisationen av forskningsanstalten beräknas vara i huvudsak klar vid programplaneperiodens början. Vissa smärre organisationsförändringar som hänger samman med omlokaliseringen av delar av anstalten kan dock komma att anstå tUl periodens senare del eller efter densamma.
Det har ännu inte varit möjligt att närmare bedöma konsekvenserna under programplaneperioden av beslutet om omlokalisering av delar av forskningsanstalten. Storleken av de engångskostnader och årliga merkostnader som en omlokalisering innebär kommer därför att redovisas senare, liksom de ambitionsändringar och personalökningar beslutet om omlokalisering kommer att medföra.
Teknisk prognos 1974 har gett ett omfattande underlag för att bedöma den framtida tekniska utvecklingen. Härigenom finns en bättre grund för inriktning av verksamheten och särskilt den kunskapsuppbyggande forskningen liksom ett säkrare underlag för försvarets studier och planering.
Ny stor ruUning av planerna avseende delprogrammet Gemensam försvarsforskning beräknas äga rum under budgetåret 1975/76. Härvid kommer verksamheten att samordnas med bl. a. den robottekniska forskningen inom försvarets materielverk. Forskningen inom tiUämp-ningsområdet Människan som objekt för vapenverkan jämte anknytande vetenskapsområden skaU beaktas särskUt.
För att möta den ökande personalavgången inom de delar av forskningsanstalten som skall omlokaliseras planeras större satsning på omplaceringsåtgärder och därmed sammanhängande utbildningsinsatser.
Studier och forskning beträffande säkerhetspolitiskt betydelsefull UtveckUng i omvärlden och i det svenska samhället har planerats in under perioden i enlighet med anvisningar från chefen för försvarsdepartementet.
Delprogrammets inriktning innebär en mindre ökning inom programelementet Övergripande studier och utredningar, minskningar inom delprogrammen A-skyddsteknik, Ammunitions- och vapenteknik. Stridslednings-, informations- och styrteknik samt i stort sett oförändrad omfattning av övriga programelement.
För programplaneperioden har forskningsanstalten vidare angett bl. a. följande.
Av överbefälhavaren angiven planeringsram för programplaneperioden kommer att följas utom beträffande budgetåret 1979/80. Den av överbefälhavaren för detta budgetår angivna personalminskningen och därmed sammanhängande minskning av anslaget medför att försvarsforskningens inriktning och omfattning under slutet av 1970-talet och början av 1980-talet måste prövas om. Forskningsanstalten räknar därför t. v. med oförändrat antal anställda och oförändrat anslag för budgetåret
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 163
1979/80 i förhållande tiU budgetåret 1978/79.
Den av Kungl. Maj:t och överbefälhavaren föreskrivna minskningen av anstaltens personal med minst 150 anställda i förhållande tiU läget i mars 1973 skall vara genomförd den I juli 1979.
Omlokalisering av huvudavdelning 3 till Linköping beräknas ske under år 1978. Huvudavdelning 4 beräknas bli omlokaliserad till Umeå under år 1979 och delar av huvudavdelning 5 tUl Karlstad under år 1976.
Särskilda insatser planeras inom områdena personalplanering, personalrörlighet och kompetensutveckling. UtbUdningsverksamheten skall främst tillgodose behoven av omskolning och vidareutbildning till följd av omorganisation, personalminskning och den snabba tekniska UtveckUngen.
Personalinflytandet kommer att utvidgas, främst inom det personalpo-Utiska området. Tonvikten skaU härvid främst läggas på den enskUdes möjligheter att påverka sin arbetssituation och därmed sammanhängande frågor.
Inom forskningsanstalten finns ett särskilt databehandlingsråd som följer utvecklingen inom datorområdet i syfte att verka för att utnyttjandet av datorer underlättas och utvecklas på ett rationellt och ekonomiskt sätt.
Den av forskningsanstalten beräknade utvecklingen av anslaget Gemensam försvarsforskning framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1974; 1 000-tal kr).
Summa 1974/75' 1975/76 1976/77 1977/78 1978/79 1979/80 1975/80
127 000 145 726 145 476 145 926 145 876 146 376 729 380 ' Prisläge februari 1973
F 5. Gemensam försvarsforskning
1973/74 Utgift 128 493 363'
1974/75 Anslag 127 000 000
1975/76 Förslag 144 220 000
' Anslagen Försvarets forskningsanstalt. Militärpsykologiska institutet och För-svaismedicinska forskningsdelegationen.
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
Kostnader och medelsbehov
164 Primäruppdrag m. m.
1974/75
1975/76
Försvarets forskningsanstalt
Föredraganden
Gemensam försvarsforskning: Tillämpad ej objektbunden forskning
Forskning vid försvarets
forskningsanstalt Fortifikatorisk forskning
123 900 000 3 100 000
137 256 000 3 470 000
135 750 000 3 470 000
Övrig försvarsteknisk forskning
_
5 000 000
5 000 000
Kostnader = medelsbehov
127 000 000
145 726 000
144 220 000
Personal
Personalkategori
Antal
1974/75 Beräknad ändring 1975/76
Försvarets forskningsanstalt
Föredraganden
Militär personal Regementsofficerare
- 1
- 1
Pensionerad militär personal i arvodestjänst Kompaniofficerare
Frivillig tjänstgörande militär personal Regementsofficerare
Gvil personal Handläggande persona! Övrig personal
665 811
1480'
-7 - 11
-21
- 7 -11
-21
' Härutöver äi 142 personer sysselsatta inom utrikesdepartementets verksamhetsområde och med intäktsfinansierad verksamhet
Försvarets forskningsanstalt
A. Pris- och löneomräkning
Pris- och löneomräkningen innebär en kostnadsökning med 13 836 000 kr., varav 3 066 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 165
B. Förändringar enligt Kungl. Maj:ts beslut
1. Antalet anställda beräknas successivt minska med ca 30 personer under budgetåret 1974/75 och med ca 25 personer under budgetåret 1975/76 (-2 360 000 kr.).
2. Som en följd av beslutet att i anstalten inordna flygmedicinska institutionen vid försvarets materielverks försöksanstalt bör fyra tjänster föras över tiU anslaget (+410 000 kr.).
3. Förberedelser för att omlokalisera delar av forskningsanstalten tUl Karlstad, Linköping och Umeå medför höjda kostnader (+ 760 000 kr.).
4. Delar av anstalten påbörjar omlokaliseringen tiU Karlstad under budgetåret, vUket medför kostnader för flyttning, omstationering och dubbelhyror (+ 200 000 kr.).
C. Uppgiftsförändringar
1. Som en följd av att forskningsanstalten tar över ansvaret för övrig försvarsteknisk forskning bör resurser föras över från anslagen Marinför band: Forskning och utveckHng och Flygvapenförband: Forskning och utveckling (+ 5 000 000 kr.).
2. Anskaffningen av materiel för forskningsändamål har släpat efter under de senaste åren. Detta bör tiU viss del avhjälpas under nästa budgetår (+ 880 000 kr.).
Forskningsanstalten bör få bemyndigande att utöver anvisade medel lägga ut beställningar av materiel för forskningsändamål inom en kostnadsram av 6 mUj. kr.
D. Alternativ O
En minskning av anslaget enligt alternativet O skulle innebära att ca 100 personer fick entledigas. Detta skulle i sin tur medföra att verksamhetens inriktning måste ses över, vUket kräver en ny omfattande planeringsomgång tillsammans med totalförsvarets perspektivplaneansva-riga myndigheter och andra avnämare av forskningsresultat. Denna omplanering måste dessutom ske under den period då också omorganisationen ställer stora krav på personalresurserna.
Föredraganden
Jag kan i huvudsak godta vad forskningsanstalten har anfört om verksamhetens inriktning under programplaneperioden. I avvaktan på ett bättre underlag beträffande försvarsforskningens framtida inriktning anser jag emeUertid att de mål för personalminskning som överbefälhavaren har angett bör gälla t. v.
Det centrala kansliets och de fem huvudavdelningamas intema organisation är t. v. provisorisk. I september 1974 föreslog forskningsanstalten i
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 166
samråd med försvarets rationaliseringsinstitut en detaljorganisation och en plan för omorganisationens genomförande. De nu aktuella omorgani-sationsåtgärdema Ugger inom ramen för de beslut som har fattats av riksdagen (prop. 1973:88, FöU 1973:17, rskr 1973:17 och 196 resp. prop. 1974:75, FöU 1974:19, rskr 1974:190). Det ankommer på regeringen att meddela närmare föreskrifter för dessa organisationsändringar. Omorganisationen bor i huvudsak vara genomförd den 1 juU 1975.
Beträffande avtalsbara anställnings- och arbetsviUkor avser jag att ge statens avtalsverk det förhandlingsuppdrag som behövs.
Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Regeringen bör inhämta riksdagens bemyndigande att medge beställningar av materiel för forskningsändamål utöver anvisade medel. Kostnadsramen bör bestämmas tiU 6 milj. kr.
Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen att
1. tUl Gemensam försvarsforskning för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 144 220 000 kr.
2. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1975/76 medge att materiel för forskningsändamål bestäUs inom en kostnadsram av 6 000 000 kr.
Försvarets radioanstalt
Försvarets radioanstalt leds av en generaldirektör. Anstalten är organiserad på en produktionsavdelning, en admmistrativ enhet, en teknisk enhet och en utbildningsenhet samt ett planeringssekretariat.
Verksamheten under delprogrammet Försvarets radioanstalt budgeteras på två primäruppdrag inom delproduktionsområdena Allmän ledning och förbandsverksamhet och Centralt vidtagen matérielanskaffning m. m.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarets radioanstalt.
Programplan för perioden 1975/76-1979/80
Försvarets radioanstalt har sänt in programplan för delprogrammet i en ekonomisk planeringsram som motsvarar överbefälhavarens direktiv. Utöver den av överbefälhavaren angivna planeringsramen har radioanstalten anmält behov av ytteriigare medel för förrekrytering av viss personal m. m. Planeringsramen och det av radioanstalten föreslagna tillägget framgår av följande tabell (prisläge februari 1974; 1 000-tal kr.).
Summa 1974/75' 1975/76 1976/77 1977/78 1978/79 1979/80 1975/80
Planerings ram 62 140 69 276 70 426 71576 71576 71576 354 430 Tillägg - 571 1068 1518 1910 2 248 7 315
1
Prisläge februari 1973
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
167¶I övrigt är programplanen av sådan natur att närmare redogörelse inte bör lämnas till regeringsprotoköllet. Ytterligare upplysningar torde få inhämtas av de handlingar som kommer att tillhandahållas riksdagens försvarsutskott.
F 6. Försvarets radioanstalt
1973/74 Utgift 63 822 054
1974/75 Anslag 62 140 000
1975/76 Förslag 69 276 000
Kostnader och medelsbehov
Primäruppdrag m. m.
1974/75
1975/76
Försvarets Föredraganden radioanstalt
49 140 000 56 347 000 55 776 000
Försvarets radioanstalt:
Allmän ledning och förbands-verksamhet
Centralt vidtagen matérielanskaffning m. m.
Kostnader = medelsbehov
13 000 000 62 140 000
13 500 000 69 847 000
13 500 000 69 276 000
Försvarets radioanstalt
A. Pris- och löneomräkning
Pris- och löneomräkningen ökar kostnaderna med 7 361 000 kr., varav 1 376 000 kr., avser höjt lönekostnadspålägg.
B. Uppgiftsförändringar
Upplysningar beträffande föreslagna uppgiftsförändringar torde få inhämtas av de handlingar som kommer att tillhandahåUas riksdagens försvarsutskott. Totalt innebär uppgiftsförändringarna att kostnaderna ökar med 346 000 kr.
Föredraganden
Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanstäUningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tUl Försvarets radioanstalt för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 69 276 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 168
Värnpliktsverket
Värnpliktsverket är centralt organ för inskrivning och personalredovisning inom försvarsmakten. I verkets uppgifter ingår bl. a. att leda andra inskrivnings- och personalredovisningsmyndigheters verksamhet, att efter samråd med berörda myndigheter ansvara för och meddela föreskrifter om tillhörighet, uttagning, fördelning och inkallelse av värnpliktiga, att i samråd med berörda myndigheter samordna personalprövning och bedömning av värnpliktiga, att samordna personalredovisningen inom försvarsmakten och ansvara för den centrala registreringen av försvarsmaktens personal, att föreslå överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna sådana anvisningar om krigsplacering som har samband med personalredovisningen, att besluta i ärenden om befrielse från eller anstånd med värnpliktstjänstgöring samt att i övrigt biträda försvarsmaktens myndigheter i frågor om inskrivning och personalredovisning.
Verket är organiserat på ett huvudkontor i Solna och tre värnpliktskontor, nämligen Södra värnpliktskontoret i Kristianstad med Västra inskrivningscentralen i Säve, Östra värnpliktskontoret i Solna med Bergslagens inskrivningscentral i Karlstad och Norra värnpliktskontoret i Östersund med Övre Norrlands inskrivningscentral i Boden. Huvudkontoret består av en värnpliktssektion, en administrativ sektion och ett datakontor.
Verksamheten under delprogrammet Värnpliktsverket budgeteras på ett primämppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Värnpliktsverket.
Programplan för perioden 1975/76-1979/80
Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför värnpliktsverket bl. a. följande.
Resultaten av den i prop. 1973:1 (bil. 6 s. 30) aviserade översynen av värnpUktsverkets organisation kan komma att påverka inriktning och verksamhet under programplaneperioden.
Under perioden fortsätter arbetet med projektering för värnplikts-planeringsmtiner och översyn av personalredovisningsrutiner som inkallelse, enskUda värnpliktsärenden och krigsplacering. Uttagningsför-farandet vid inskrivning skaU följas upp och utvecklas vidare. Förberedelser för att vid ett eventuellt beslut införa hälsoundersökningar för äldre värnpliktiga, s. k. Hälso 70-undersökningar, fortsätter. Värnpliktsverkets omlokalisering till Karlstad förbereds och genomförs under perioden. Vissa organisationsändringar i samband härmed kommer bl. a. att beröra truppregistreringsmyndighet 9.
Den av värnpliktsverket beräknade utvecklingen av anslaget Värnpliktsverket framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1974; 1 000-tal kr.).
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
1974/75'
1975/76
1976/77
1977/78
1978/79
1979/80
Summa 1975/80
34 190
37 837
37 837
37 837
37 837
37 837
189 185
' Prisläge februari 1973
F 7. VärnpUktsverket
1973/74 Utgift 33 965 155
1974/75 Anslag 34 190 000 1975/76 Förslag 37 245 000
Kostnader och medelsbehov
Primäruppdrag m. m.
1974/75
1975/76
Värnplikts-verket
Föredraganden
Värnpliktsverket: Allmän ledning och förbandsverksamhet
Kostnader = medelsbehov
34 190 000 37 837 000 37 245 000 37 190 000 37 837 000 37 245 000
Personal
Antal
1974/75
Beräknad ändring 1975/76
Värnplikts-
Föredraganden
verket
Militär personal
Regementsofficerare
+ 2
+ 2
Kompaniofficerare
+ 1
+ 1
Plutonsofficerare
of
of
Civilmilitär personal
Övrig personal
of
of.
Pensionerad militär personal i
arvodestjänst
Regementsofficerare
- 1
-1
Kompaniofficerare
of
of
Civd personal
Handläggande personal
+1
of
Övrig personal
of.
- 4
Deltidsanställd personal
of
of
391
+ 3
-2
Inkl. 35 personer utöver personalförteckning
170¶Värnpliktsverket
A. Pris- och löneomräkning
Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 2 978 000 kr., varav 552 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
B. Förändringar enligt Kungl. Maj :ts beslut
Viss maskinpersonal förs över till fortifikationsförvaltningen (-344 000 kr.).
Kostnaderna för huvudkontorets omlokalisering tUl Karlstad beräknas tiU 392 000 kr.
I samband med att försvarets datacentral inrättades fördes tre anställda över till värnpliktskontorens dataarkiv (+ 134 000 kr.).
C. Uppgiftsförändringar
En arvodestjänst för pensionerad militär personal föreslås bli omvandlad till tjänst för aktiv personal (+ 48 000 kr.). För att föra samman verkets läkarhandlingsregister föreslås fyra nya tjänster (+ 184 000 kr.).
Truppregistreringsmyndighet 9 bör föras över till Östra värnpliktskontoret. Tre nya tjänster behovs för detta medan en tjänst kan dras in (+ 142 000 kr.).
En tjänst som chef för huvudkontoret föreslås inrättas (+113 000 kr.).
D. Alternativ O
Detta alternativ innebär att besparingar på drygt 1,8 milj. kr. måste uppnås. Olika alternativ eller kombinationer av alternativ för att uppnå denna besparing kan tänkas. Samtliga har dock det gemensamt att verkets uppgifter och arbetssätt måste omvärderas helt. Följden av en besparing i denna storleksordning blir med nödvändighet att verkets kapacitet och service gentemot andra myndigheter och enskilda väsentligt försämras.
Föredraganden
Regeringen har i särskUt beslut angett riktlinjerna för vämpliktsverkets fortsatta organisationsöversyn. Resultaten av denna översyn kommer att påverka vämpliktsverkets inriktning och verksamhet under programplaneperioden. Jag avser att senare återkomma med förslag tUl de ändringar som bör komma tiU stånd mot bakgrund av översynen.
Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. 1 beräkningen ingår medel för att omvandla en arvodestjänst till tjänst för aktiv personal tre nya tjänster för truppregistreringsmyndighet 9 samt tre nya tjänster för värnpliktskontorens dataarkiv.
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 171
Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen att
tiU Värnpliktsverket för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 37 245 000 kr.
Försvarets rationaliseringsinstitut
Försvarets rationaliseringsinstitut är central förvaltningsmyndighet för rationaliseringsverksamheten inom den del av statsförvaltningen som hör tUl försvarsdepartementets verksamhetsområde. I institutets uppgifter ingår bl. a. att följa och samordna rationaliseringsverksamheten samt att ta initiativ till rationaliseringsåtgärder, planlägga och utföra eller medverka vid rationaliseringsverksamhet, utbilda personal i rationaliseringsverksamhet, medverka vid bedömning av lokalbehov samt att gentemot statskontoret svara för samordning i fråga om anskaffning och utnyttjande av datamaskiner.
Institutet leds av en styrelse. Chef för institutet är en överdirektör.
Verksamheten under delprogrammet Försvarets rationaliseringsinstitut budgeteras på ett primämppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarets rationaliseringsinstitut. Som uppbördsmedel under anslaget redovisas ersättningar från försvarets delfond av statens datamaskinfond.
Programplan för perioden 1975/76-1979/80
Beträffande utvecklingen av delprogrammet at\{ör försvarets rationaliseringsinstitut bl. a. följande.
Kravet på rationaliseringsverksamheten har under de senaste åren skärpts. Kraftfulla åtgärder måste vidtas om uppsatta mål skall kunna nås. Arbetet koncentreras till åtgärder som snabbt leder till minskat utnyttjande av produktionsfaktorer med ogynnsam kostnadsutveckling. Pågående utredningar som bedöms leda till reducering av personalkostnaderna måste fullföljas. Erforderliga kostnadsminskningar kan emellertid inte nås enbart genom rationalisering av fredsorganisationen. Förändringar i krigsorganisationens kvantitativa och kvalitativa innehåll kan bli nödvändiga. För att minska personalkostnaderna bör rationaliseringsverksamheten inriktas på en fortsatt avveckling av etablissement och övergång till större utbildnings- och förvaltningsenheter.
Vidare måste ytterligare minskningar i den centrala och regionala ledningsorganisationen genomföras. En översyn av utbildningsfunktionernas resursbehov måste ocksä göras. Effektivare produktionsenheter kan fortfarande åstadkommas och gemensamt utnyttjande av lokaler, materiel och tjänster både inom och mellan försvarsgrenarna måste eftersträvas i större utsträckning än f. n. Institutet finner det angeläget att studier beträffande fredsorganisationens utformning bedrivs skynd-
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
samt så att förutsättningar skapas för en mer rationell organisation av utbildnings- och förvaltningsenheter. En stor del av rationaliseringsresurserna måste sättas av för utveckling av informationssystem.
Den av rationaliseringsinstitutet beräknade utveckhngen av anslaget Försvarets rationaliseringsinstitut framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1974; 1 000-tal kr.).
1974/75'
1975/76
1976/77
1977/78
1978/79
1979/80
Summa 1975/80
13 200
14 750
14 000
14 000
14 000
14 000
70 750
Prisläge februari 1973
F 8. Försvarets rationaliseringsinstitut
1973/74 Utgift 1974/75 Anslag 1975/76 Förslag
11 889 091
13 200 000
14 750 000
Kostnader och medelsbehov
Primäruppdrag m. m.
1974/75
1975/76
Försvarets rationalise-
Föredraganden
ringsinstitut
Forsvarets rationaliseringsinstitut: Allmän ledning och förbandsverksamhet
IS 400 000
15 070 000
15 070 000
Kostnader
15 400 000
15 070 000
15 070 000
Avgår:
Uppbördsmedel från försvarets delfond av statens datamaskinfond
-2 200 000
- 320 000
- 320 000
Medelsbehov
13 200 000
14 750 000
14 750 000
Personal
Personalkategori
Antal
1974/75
Beräknad ändring 1975/76
Försvarets rationalise-
Föredraganden
ringsinstitut
Militär personal Regementsofficerare Civilmilitär personal
5 1
of of
of of
Civd personal Handläggande personal Övrig personal
42 34
of of
of of
of.
of.
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 173
Försvarets rationaliseringsinstitut
A. Pris- och löneomräkning
Sammanlagt innebär pris- och löneomräkningen att kostnaderna ökar med 1 550 000 kr., varav 145 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg. Pris-och löneomräkning som finansieras av uppbördsmedel har beräknats tiU 20 000 kr.
B. Alternativ O
Alternativ O innebär att anslaget minskas med 830 000 kr. Detta medför att planerad verksamhet inte kan fullföljas och att ingen ny utredningsverksamhet kan påbörjas.
Föredraganden
Jag kan i huvudsak godta den inriktning av rationaliseringsverksamheten som försvarets rationaliseringsinstitut har redovisat. Institutets medverkan i denna verksamhet bör ha ungefär samma omfattning som hittUls.
Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen
att tUl Försvarets rationaliseringsinstitut för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 14 750 000 kr.
Försvarshögskolan
Försvarshögskolan har till uppgift att ge högre mUitär, civilmilitär och civil personal utbildning för verksamhet i ledande befattningar inom totalförsvaret. Deltagarna i högskolans kurser skall undervisas om totalförsvarets uppgifter, organisation och verksamhet samt ges insikter i det totala krigets problem. SärskUd vikt skall fästas vid samverkan inom totalförsvaret. Det åligger vidare försvarshögskolan att enligt föreskrifter, som överbefälhavaren utfärdar efter samråd med berörda myndigheter, studera frågor som rör totalförsvaret. Försvarshögskolan skall slutligen, om det kan ske utan att den egna verksamheten eftersatts, biträda andra myndigheter i frågor som rör utbUdning och studier inom totalförsvaret.
Försvarshögskolan är organiserad på en chef, en lärarstab och en administrativ enhet.
Verksamheten under delprogrammet Försvarshögskolan budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Utbildning tiU och av fast anställd personal m. fl.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarshögskolan.
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 174
Programplan för perioden 1975/76-1979/80
Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför försvarshögskolan bl. a. följande.
Elevantalet vid kurserna under budgetåret 1974/75 och det beräknade antalet elever för vart och ett av läsåren 1975/76-1979/80 framgår av följande tabell.
Elever per
läsår
1974/75
1975/76
1976/77
1977/78
1978/79
1979/80
Chefskurser
30¶Allmänna
kurser
80¶Komplette-
rings- och
special-
kurser
230
230
230¶Försvarshögskolan har tidigare anordnat en chefskurs och två allmänna kurser varje budgetår samt en kompletteringskurs vartannat budgetår. Behovet av kompletteringskursen har visat sig mindre angeläget. Denna kurs har därför bytts ut mot specialkurser för företrädesvis icke-statlig krigsplacerad personal inom det ekonomiska och det psykologiska försvaret.
Behovet av specialkurser styrs inte av försvarshögskolan utan av andra myndigheter, främst civUbefälhavarna. Antalet specialkurser per år bedöms därför komma att variera mellan två och fyra. I programplanen förutsätts att tre specialkurser per år genomförs.
Delprogrammet skall under perioden inriktas på att utbilda ca 1 150 personer som är krigsplacerade inom totalförsvaret. Kursplanerna anpassas vid behov till utvecklingen inom olika områden av totalförsvaret.
Den av försvarshögskolan beräknade utvecklingen av anslaget Försvarshögskolan framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1974; 1 000-tal kr.).
1974/75'
1975/76
1976/77
1977/78
1978/79
1979/80
Summa 1975/80
7 425
' Prisläge februari 1973
F 9. Försvarshögskolan
1973/74 Utgift 1451711
1974/75 Anslag 1395 000
1975/76 Förslag 1490 000
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
Kostnader och medelsbehov
175 Primäruppdrag m. m.
1974/75
1975/76
Försvarshögskolan
Föredraganden
Försvarshögskolan: Utbildning till och av fast anställd personal m. fl.
Kostnader = medelsbehov
1 395 000 1 395 000
1 485 000 1 485 000
1 490 000 1 490 000
Personal
Personalkategori
Antal
1974/75
Beräknad i
indring 1975/76
Försvarshögskolan
Föredraganden
Militär personal
Regementsofficerare
Plutonsofficerare
of of
of of
Pensionerad militär personal i arvodestjänst Regementsofficerare Kompaniofficerare
of of
of of
Civd personal
Lärare
Övrig personal
of of
of of
of
of
Försvarsh ögsko lan
A. Pris-ochlöneomräkning
Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 90 000 kr., varav 35 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
B. Alternativ O
Med hänsyn till lönekostnademas stora andel av anslaget skuUe en reducering behöva göras av övriga kostnader t. ex. för föreläsararvoden eller materiel och tjänster. Detta skulle innebära att en av skolans allmänna kurser måste utgå vilket medför att utbildning av 40 kursdeltagare faller bort eller att chefskursen och de tre specialkurserna vid skolan måste utgå vilket medför att utbildningen för 150 kursdeltagare faller bort.
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet 176
Föredraganden
Försvarshögskolan anser att högskolans verksamhet under programplaneperioden skall ha i huvudsak samma inriktning som f. n. Jag har inte något att erinra mot detta.
Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen
att till Försvarshögskolan för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 1 490 000 kr.
MUitärhögskolan
Militärhögskolan har till uppgift att meddela regementsofficerare på aktiv stat de kunskaper som behövs för tjänstgöring i regementsofficersbefattningar (obligatoriska kurser) och i kvalificerade befattningar vid högre staber och förvaltningar, i särskUt kvalificerade lärarbefattningar eller som chefer för högre förband (högre kurser). Militärhögskolan genomför också annan högre utbildning som beordras av överbefälhavaren, t. ex. administrativ chefsutbUdning. Militärhögskolan åtar sig vidare uppdrag från andra myndigheter, t. ex. kurser för brigadchefer, försvarsområdesbefälhavare, meteorologer och trafikledare. Militärhögskolan svarar slutligen för den militärhistoriska forskningen inom försvarsmakten.
MUitärhögskolan är organiserad på en stab och tre linjer, nämligen armé-, marin- och flyglinjerna. Armélinjens allmänna kurser bildar en särskild enhet direkt under chefen för militärhögskolan. TUl högskolan är knuten en militärhistorisk avdelning.
Verksamheten under delprogrammet MUitärhögskolan budgeteras på två primäruppdrag inom delproduktionsområdena UtbUdning tiU och av fast anställd personal m. fl. samt Kunskapsuppbyggande forskning. Verksamheten finansieras från förslagsanslaget MUitärhögskolan.
Programplan för perioden 1975/76-1979/80
Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför militärhögskolan bl. a. följande.
Antalet elever vid de allmänna kurserna ökades kraftigt budgetåret 1972/73 och kommer att vara högt under hela programplaneperioden. Behov av att öka antalet elever i högre kurs finns på gmnd av nuvarande vakanssituation för befattningar i krigsorganisationen där högre utbildning är ett krav. Den stora avgången från försvarsmakten av regementsofficerare som har genomgått högre kurs förstärker behovet.
Det elevantal som nu kan fömtses vid de ordinarie högre och allmänna kurserna redovisas närmare i följande sammanställning.
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
177¶Elevantal
per den 1 november
1974/75
1975/76
1976/77
1977/78
1978/79
1979/80
Högre kurser Armélinjen Marinlinjen Flyglinjen
117 31 30
118 33 35
125 37 40
125 38 40
120 38 38
115 38 34
187¶Allmänna kurser Armélinjen Marinlinjen Flyglinjen
141 38 32
150 42 34
150 44 38
160 45 37
165 42 33
160 41 40
211
226
242
240
241
Med reservation för vad de betänkanden som har lämnats av 1968 års personalkategoriutredning och krigsmaktens förvaltningsutbildnings-v utredning kan komma att medföra och med hänsyn till den allmänt ökande verksamheten vid militärhögskolan kan någon principiell ändring i högskolans utveckling under programplaneperioden inte förutses.
Den av miUtärhögskolan beräknade utvecklingen av anslaget Militärhögskolan framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1974; I 000-tal kr.).
1974/75'
1975/76
1976/77
1977/78
1978/79
1979/80
Summa 1975/80
13 250
15 076
14 584
14 679
14 574
14 569
73 492
' Prisläge februari 1973
F 10. Militärhögskolan
1973/74 Utgift 13 128 722 1974/75 Anslag 13 250 000 1975/76 Förslag 14 840 000
Kostnader och medelsbehov
Primäruppdrag m. m.
1974/75
1975/76
MiUtärhögskolan
Föredraganden
Militärhögskolan:
Allmän ledning och förbandsverksamhet
Utbildning tUl och av fast anställd personal m. fl.
12 396 000
4 433 000 9 606 000
13 829 000
Kunskapsuppbyggande forskning
854 000
1 011 000
1011 000
Kostnader = medelsbehov
13 250 000
15 050 000
14 840 000
12 Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 1. Bilaga 6
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
178
Personal
Personalkategori
Antal
1974/75
Beräknad :
indring 1975/76
Militärhögskolan
Föredraganden
Militär personal Regementsofficerare Kompaniofficerare Plutonsofficerare
2 8
of of of
of of of
Pensionerad militär personal i arvodestjänst Regementsofficerare Kompaniofficerare
of of
of of
Civil personal
Lärare
Övrig personal
2 31'
of of
of of
of
of
' Varav sex tjänster äi fördelade på elva deltidsanställda
Militärhögskolan
A. Pris- och löneomräkning
Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 1 472 000 kr., varav 278 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
B. Förändringar enligt Kungl. Maj:ts beslut
Kostnader i samband med utgivande av den s. k. beredskapsboken beräknas tUl 75 000 kr.
C. Uppgiftsförändringar
Den administrativa verksamheten, hyror m. m. bör budgeteras på ett nytt primämppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet. En offsetmaskin behöver bytas (+ 100 000 kr.). Detta medför lägre driftskostnader (- 43 000 kr.).
För engångsanskaffning av inventarier m. m. i samband med ombyggnad av personalserveringen behövs 275 000 kr. Vissa smärre variationer i verksamheten medger kostnadsbesparingar om 79 000 kr.
D. Alternativ O
Detta alternativ innebär att besparingar på 774 000 kr. måste uppnås. En besparing av denna storleksordning måste ske genom begränsning av de rörliga utbUdningskostnadema som totalt uppgår till 4,5 milj. kr.
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet 179
Besparingen skulle exempelvis kunna åstadkommas genom att minska antalet fält- och stabstjänstövningar. Sådana ingrepp är dock uteslutna om målet för verksamheten skall behållas.
Föredraganden
MiUtärhögskolan anser att dess verksamhet i avvaktan på resultatet av pågående utredningar skall ha i princip samma inriktning som hittUls. Jag delar denna uppfattning.
Med hänvisning tiU sammanstäUningen över kostnader och medelsbehov beräknar jag anslaget tiU 14 840 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för att bygga om personalserveringen vid skolan samt för att ge ut den s. k. beredskapsboken.
Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen
att tUl Militärhögskolan för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 14 840 000 kr.
Försvarets gymnasieskola
Försvarets gymnasieskola har till uppgift att meddela fast anställd militär eller civUmilitär personal och värnpliktiga den kompletterande allmänna skolutbildning som krävs för anställning i militär eller civilmUitär tjänst på aktiv stat. Efter regeringens bestämmande får även annan undervisas vid skolan.
Gymnasieskolan leds av en styrelse. Undervisningen vid skolan bedrivs på tvåårig social samt på treårig naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig linje.
Verksamheten under delprogrammet Försvarets gymnasieskola budgeteras på ett primämppdrag inom delproduktionsområdet Utbildning till och av fast anställd personal m. fl.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarets gymnasieskola.
Programplan för perioden 1975/76-1979/80
Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför försvarets gymnasieskola bl. a. följande.
Fr. o. m. läsåret 1974/75 sker all undervisning vid skolan enligt 1971 års stadga för försvarets gymnasieskola. Detta medför att lärarbehovet minskar.
Elevtillströmningen har minskat under senare år vilket tillsammans med genomförda eller beslutade reduceringar av försvarsmakten medför att organisationen kan behöva minskas. Detta innebär att skolan inte bör återbesätta ledigblivna ordinarie lärartjänster.
Styrelsen räknar med att skolans framtida organisation och storlek kommer att utredas, bl. a. på gmnd av att nuvarande nära samband med
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
arméns kompaniofficersskola upphör, när denna enligt riksdagens beslut (prop. 1973:135, FöU 1973:26, rskr 1973:382) flyrtas från Uppsala.
1 vad mån en ny befälsordning kommer att påverka skolans förhållanden kan styrelsen ännu inte överblicka. Detta gäller även konsekvenserna av pågående översyn av oUka gällande behörighetsbestämmelser.
Den av skolan beräknade utvecklingen av anslaget Försvarets gymnasieskola framgår av följande sammanställning (prisläge febmari 1974; I 000-tal kr.).
1974/75'
1975/76
1976/77
1977/78
1978/79
1979/80
Sununa 1975/80
3 023
3 023
2 898
2 898
2 898
14 740
' Prisläge febmari 1973
Fil. Försvarets gymnasieskola
1973/74 Utgift 1974/75 Anslag 1975/76 Förslag
3 913 396 3 310 000 3 025 000
Kostnader och medelsbehov
Primämppdrag m. m.
1974/75
1975/76
Försvarets gymnasieskola
Föredraganden
Försvarets gymnasieskola; Utbildning tiU och av fast anställd personal m. fl.
Kostnader = medelsbehov
3 310 000 3310000
3 023 000 3 023 000
3 025 000 3 025 000
Personal
Personalkategori
Antal
1974/75
Beräknad ändring 1975/76
Försvarets Föredraganden gymnasieskola
Civil personal
Lärare
Övrig personal
31 5
-4 of
-4
-4 of
-4
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 181
Försvarets gymnasieskola
A. Pris- och löneomräkning
Pris- och löneomräkningen innebär att kostnadema minskar med 90 000 kr. I beloppet ingår 78 000 kr. för höjt lönekostnadspälägg.
B. Uppgiftsförändringar
Elevantalet på olika linjer sjunker vUket medför att behovet av lärarpersonal minskar (-313 000 kr.).
För anskaffning av elevskåp behövs 35 000 kr.
C. Alternativ O
Eftersom alternativet skuUe innebära ett större belopp än det som har begärts för nästa budgetår har någon redovisning inte ansetts nödvändig.
Föredraganden
Försvarets gymnasieskola anmäler en viss minskning av lärarbehovet och räknar med en mindre organisation. Gymnasieskolan fömtsätter även att dess framtida organisation och storlek utreds i särskUd ordning. Jag kan i huvudsak godta den inriktning av verksamheten som gymnasieskolan har angett men är inte beredd att nu ta ställning tUl gymnasieskolans framtida organisation. Jag utgår dock från att den hittUlsvarande verksamheten kan minska i omfattning.
Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanstäUningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Försvarets gymnasieskola för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 3 025 000 kr.
Intendenturförvaltningsskolan
Intendenturförvaltningsskolan har tUl uppgift att anordna och genomföra kurser som ger regementsofficerare grundläggande kompetens för befattningar i försvarets intendentkår. Vid skolan bedrivs även kurser för att utbUda kompaniofficerare inom försvarsmakten tiU befattningar i förråds- och kameraltjänst. På uppdrag av försvarsgrenschef genomförs viss fackutbUdning.
Intendenturförvaltningsskolan är organiserad på en chef, en stabs- och förvaltningsavdelning samt en utbildningsavdelning.
Verksamheten under delprogrammet Intendenturförvaltningsskolan har tidigare budgeterats på två primäruppdrag. Fr. o. m. budgetåret 1975/76 budgeteras verksamheten på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet UtbUdning tUl och och av fast anstäUd personal m. fl.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Intendenturförvaltningsskolan.
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet
182
Programplan för perioden 1975/76-1979/80
Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför intendenturförvaltningsskolan bl. a. följande.
UtbUdningen vid intendenturförvaltningsskolan har i samråd med representanter för krigsmaktens förvaltningsutbildningsutredning fortlöpande anpassats tiU den inom försvarsgrenarna fastställda organisationen på lägre regional nivå.
En enhetlig förvaltningsutbUdning har skapats med helt integrerade kurser oberoende av tidigare förvaltningsgrenar.
Utvecklingen mot ökad fackinriktning kräver att lärare från berörda fackmyndigheter kan ställas tUl förfogande vid tidpunkter som passar utbildningen.
Delprogrammet inriktas mot att utbilda personal som tUlhör eller rekryteras till försvarets intendentkår i integrerad förvaltning (tyg- och intendenturtjänst) samt kameral tjänst.
Den av skolan beräknade utvecklingen av anslaget Intendenturförvaltningsskolan framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1974; 1 000-tal kr.).
1974/75'
1975/76
1976/77
1977/78
1978/79
1979/80
Summa 1975/80
1 100
1 211
1 211
1 211
6 055
Prisläge februari 1973
F 12. Intendenturförvaltningsskolan
1973/74 Utgift 1 195 685
1974/75 Anslag 1 100 000
1975/76 Förslag 1 205 000
Kostnader och medelsbehov
Primäruppdrag m. m.
1974/75
1975/76
Intendenturförvaltningsskolan
Föredraganden
Intendenturförvaltningsskolan: Allmän ledning och förbandsverksamhet
487 000
605 500
Utbildning till och av fast anställd personal m. fi.
613 000
605 500
1 205 000
Kostnader = medelsbehov
1 100 000
1 211 000
1 205 000
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 183
Personal
Personalkategori
Antal
1974/75
Beräknad ändring 1975/76
Intendenturförvaltningsskolan
Föredraganden
Militär personal
Regementsofficerare
Kompaniofficer
2 1
of of
of of
Civil personal Övrig personal
of
of
of
of
In tenden turförvaltningsskolan
A. Pris- och löneomräkning
Pris- och löneomräkningen innebär att kostnadema ökar med 111 000 kr., varav 11 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
B. Alternativ O
Detta alternativ skulle innebära att den del av utbUdningsverksamheten som är förlagd utanför skolan, t. ex. fältövningar, studiebesök och förbandstjänstgöring, skulle få läggas ner helt eller delvis. Ett sådant ingrepp är uteslutet om målet för verksamheten skall behållas.
Föredraganden
Krigsmaktens förvaltningsutbildningsutredning har lämnat betänkandet (SOU 1974:51) UtbUdning i förvaltning inom försvaret. Intendenturförvaltningsskolan anser att dess verksamhet i avvaktan på statsmaktemas ställningstagande tiU detta betänkande skaU ha i princip samma inriktning som hittills men fortlöpande anpassas tUl försvarsgrenamas organisation på lägre regional nivå. Jag delar denna uppfattning.
Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanstäUningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tiU Intendenturförvaltningsskolan för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 1 205 000 kr.
Försvarets brevskola
Försvarets brevskola har till uppgift att ge befäl på aktiv stat och i reserven m. fl. korrespondensundervisning i mUitära och tekniska änmen.
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 184
språk, totalförsvarsfrågor, ämnen som behandlar samhällsfrågor och utrikespolitiska frågor m. m. Skolan skall vidare utveckla och framställa utbUdningshjälpmedel för försvaret och i samband härmed bedriva tiUämpad forskning inom det utbUdningsteknologiska området.
Försvarets brevskola är organiserad på en skolledning, en produktionsavdelning, en administrativ avdelning samt en avdelning för forskning, utveckling m. m.
Verksamheten under delprogrammet Försvarets brevskola budgeteras på två primäruppdrag inom delproduktionsområdena Allmän ledning och förbandsverksamhet samt Tillämpad objektbunden forskning. En stor del av verksamheten vid försvarets brevskola avser s. k. uppdragsverksamhet, som har budgeterats under primäruppdraget inom det förstnämnda delproduktionsområdet.
Uppdragsverksamheten skall i huvudsak vara självbärande. Verksamheten i övrigt finansieras från förslagsanslaget Försvarets brevskola.
Programplan för perioden 1975/76-1979/80
Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför försvarets brevskola bl. a. följande.
Den i föregående års programplan angivna utveckUngs- och omstruktureringsverksamheten inom utbildningsområdet fortsätter. Motivation tUl utbildning är en fråga som får allt större betydelse och som kräver ökad satsning på forskning.
Nuvarande samverkan med olika statliga och privata utbUdningsinstan-ser bör utvecklas. Utvecklingen inom det utbUdningsteknologiska området går mot ökad aUmängiltighet av nådda resultat, vilket ger möjligheter till rationaliseringsvinster. Skolans relativt sett gynnsamma ställning bland landets utbUdningsteknologiska institutioner bör behållas och om möjligt förstärkas.
Den av brevskolan beräknade utvecklingen av anslaget Försvarets brevskola framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1974; 1 000-tal kr.).
1974/75'
1975/76
1976/77
1977/78
1978/79
1979/80
Summa 1975/80
8 430
' Prisläge febmari 1973
F 13. Försvarets brevskola
1973/74 Utgift 1 865 017
1974/75 Anslag 1410 000
1975/76 Förslag 1 595 000
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
Kostnader och medelsbehov
185 Primäruppdrag m. m.
1974/75
1975/76
Försvarets brevskola
Föredraganden
Försvarets brevskola:
Allmän ledning och förbandsverksamhet
Tillämpad objektbunden forskning
3 983 000 60 000
4 121 000 65 000
4 035 000 60 000
Kostnader
4 043 000
4 186 000
4 095 000
Avgår:
Intäkter för uppdragsverksamhet
-2 633 000
- 2 500 000
-2 500 000
Medelsbehov
1410 000
1 686 000
1 595 000
Personal
Personalkategori
Antal'
1974/75
Beräknad ändring 1975/76
Försvarets brevskola
Föredraganden
Militär personal
Regementsofficerare
Reservofficerare
Värnpliktiga kompaniofficerare
2 2 5
of of of
of of of
Civil personal Lärare m. fi. Övrig personal
of of
of of
of
of
' Inkl. personal för uppdragsverksamheten
Försvarets brevskola
A. Pris- och löneomräkning
Pris- och löneomräkningen innebär att kostnadema ökar med 280 000 kr., varav 34 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
B. Uppgiftsförändringar
En adjunktstjänst föreslås bli omvandlad tiU lektorstjänst (+ 10 500 kr.). Lektorns deltidstjänstgöring vid krigsskolan beräknas minska kostnaderna med 14 500 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 186
C. Alternativ O
Detta alternativ skulle minska medelstUldelningen med 80 000 kr. En sådan minskning kan genomföras endast på personalsidan. Detta skulle innebära att en kvalificerad handläggande tjänsteman entledigades och att dennes verksamhet lades ned. En sådan åtgärd är olämplig med hänsyn till skolans uppgifter.
Föredraganden
Försvarets brevskola anser att skolans verksamhet i huvudsak skall ha samma inriktning som tidigare. Jag har inte något att erinra mot detta.
Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanstäUningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tiU Försvarets brevskola för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 1 595 000 kr.
Försvarets hundskola
Försvarets hundskola har tUl uppgift att mot ersättning tiUhandahåUa dresserade hundar och att meddela utbildning i hundtjänst. I den mån det kan ske utan att övriga arbetsuppgifter eftersatts får skolan meddela veterinärvård och tUlhandahålla andra tjänster som är förenliga med verksamheten.
Hundskolan leds av en styrelse. Chef för skolan är en direktör. Skolan är organiserad på fyra enheter, ekonomi-, produktions-, veterinär- och serviceenheterna.
Produktionen av tjänstehundar skall täcka försvarsmaktens, polisväsendets, tullverkets m. fl. statliga och kommunala myndigheters samt De Blindas Förenings behov. Skolan skall i mån av resurser även tillgodose den privata marknaden. Utbildning i hundtjänst sker genom kursverksamhet för personal från försvarsmakten, tullverket, frivUliga försvarsorganisationer. De Blindas Förening m. fl. Djursjukvården tillgodoser myndigheters och enskUdas behov.
Verksamheten inom delprogrammet Försvarets hundskola budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet AUmän ledning och förbandsverksamhet.
Programplan för perioden 1975/76-1979/80
Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför försvarets hundskola bl. a. följande.
Under en uppbyggnadsperiod med ekonomiska, personella och materiella igångsättningsproblem har skolan inte lyckats och kommer under de närmaste åren inte att lyckas att skapa balans mellan kostnader och
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 187
intäkter. Skolan bör därför få ett oförändrat driftbidrag under hela programplaneperioden.
Skolans mål är att producera hundar med hög kvalitet. Skolan kan idag inte producera det antal hundar som främst polisväsendet och De Blindas Förening behöver. Den vid skolan pågående forskningen på avelsområdet för att öka hundarnas kvalitet beräknas ge visst resultat under budgetåret 1974/75. Det bedöms dock ta minst fem år innan avelsarbetet ger det resultat skolan eftersträvar.
Djursjukvården vid skolan inriktas särskilt på hälsokontroll av olika djur, främst hundar. Avelsarbetet inriktas på att höja kvaliteten på skolans hundar. Ett gynnsamt utfall av avelsarbetet påverkar direkt antalet kasserade hundar. För att nå lönsamhet i verksamheten måste avelsarbetet intensifieras under perioden så att antalet kassationer kan minska.
Den bedömda utvecklingen av driftbidraget framgår av följande tabell (prisläge februari 1974; 1 000-tal kr.).
1974/75'
1975/76
1976/77
1977/78
1978/79
1979/80
Summa 1975/80
2 100
2 100
2 100
2 100
2 100
2 100
10 500
' Prisläge februari 1973
Den av hundskolan beräknade årsomslutningen under delprogrammet framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1974; 1 000-tal kr.).
1974/75'
1975/76
1976/77
1977/78
1978/79
1979/80
Summa 1975/80
7 064
7 509
7 748
8 101
8 334
8 558
40 250
' Prisläge februari 1973
F 14. Försvarets hundskola
1973/74 Utgift 1050 272
1974/75 Anslag 1 100 000
1975/76 Förslag 1 100 000
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet
188 Kostnader och medelsbehov
Primämppdrag m. m.
1974/75 1975/76
Försvarets Föredraganden hundskola
Försvarets hundskola: Allmän ledning och förbandsverksamhet
Kostnader
Avgår:
Intäkter av skolans
verksamhet Uppbördsmedel
Medelsbehov
7 064 000 7 509 000 7 509 000
7 064 000 7 509 000 1 509 000
-4 964 000 -5 409 000 -5 409 000 -1 000 000 - 1 000 000 -1 000 000
1100 000 1100 000 1100 000
Personal
Personalkategori
Antal
1974/75
Beräknad ändring 1975/76
Försvarets hundskola
Föredraganden
Civilmilitär personal Veterinärer
of
of
Civd personal Handläggande personal Övrig personal
3 87
of -2
of -2
- 2
- 2
Försvarets hundskola
A. Pris- och löneomräkning
Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 445 000 kr., varav 152 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
B. Uppgiftsförändringar
Kostnadema för skolans vakttjänst minskar (- 140 000 kr.).
Föredraganden
I prop. 1974:1 (bU. 6 s. 177) anmälde jag att det var nödvändigt att stabUisera hundskolans ekonomi. Riksdagen (FöU 1974:19, rskr 1974: 190) godkände sedermera att ett driftbidrag skulle utgå till skolan. Bidraget har haft stor betydelse för driften av skolans verksamhet. Skolans ekonomi har vidare förbättrats genom vissa rationaUseringar.
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 189
Stora ansträngningar måste dock göras för att öka produktionen av hundar med god kvalitet. Med hänsyn tUl bl. a. att arbetet med att förbättra aveln ännu inte har gett önskvärd effekt måste dock enligt min mening ett driftbidrag utgå även under nästa budgetår. Bidraget bör utgå med oförändrat belopp.
Efter samråd med cheferna för justitie- och socialdepartementen förordar jag att, i Ukhet med föregående år, tUl försvarets hundskola utgår ett driftbidrag om 2,1 mUj. kr., varav försvarshuvudtitehi bidrar med 1,1 mUj. kr. och justirie- och socialhuvudtitlarna med 700 000 resp. 300 000 kr. Verksamheten bör dock inriktas på att snarast bli självbärande.
Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanstäUningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tUl Försvarets hundskola för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 1 100 000 kr.
Krigsarkivet
Krigsarkivet leder och övervakar arkivtjänsten hos myndigheter inom försvarsdepartementets verksamhetsområde. Arkivet är arkivmyndighet och arkivdepå. Det skall verka för en tidsenlig organisation och utveckUng av arkivväsendet, främja en ändamålsenlig gallring av arkiv, främja vetenskaplig forskning m.m.
Chef för krigsarkivet är en krigsarkivarie. Arkivet är organiserat på sex sektioner, nämligen fyra för arkivmyndighets- och depåärenden, en för administration samt forskningsservice och utredningsverksamhet m. m. och en för gallringsutredningar. Vidare finns ett bibliotek.
Verksamheten under delprogrammet Krigsarkivet budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Krigsarkivet. Som uppbördsmedel redovisas inkomster av kopieringsverksamhet.
Programplan för perioden 1975/76-1979/80
Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför krigsarkivet bl. a. följande.
Verksamheten inom programelementet Krigsarkivet som omfattar depåverksamhet inkl. biblioteksverksamhet, gaUring av de i depån förvarade arkiven, forskningsservice och utredningsverksamhet åt aUmänhet och myndigheter m. m. beräknas under programplaneperioden bedrivas på oförändrad ambitionsnivå.
Programelementet Gemensam arkivverksamhet omfattar utfärdande av
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
gallringsbestämmelser m. m. och rådgivning i arkivfrågor åt försvarets myndigheter. Verksamheten bör under perioden inriktas mot en förbättrad service åt myndigheterna i dessa avseenden.
Den av arkivet beräknade utvecklingen av anslaget Krigsarkivet framgår av följande sammanstäUning (prisläge februari 1974; 1000-tal kr.).
1974/75"
1975/76
1976/77
1977/78
1978/79
1979/80
Summa 1975/80
2 072
2 557
2 469
2 581
2 823
13 143
Prisläge februari 1973
F 15. Krigsarkivet
1973/74 Utgift 1974/75 Anslag 1975/76 Förslag
2 128 459 2 072 000 2 355 000
Kostnader och medelsbehov
Primäruppdrag m. m.
1974/75 1975/76
Krigsarkivet Föredraganden
Krigsarkivet: Allmän ledning och förbandsverksamhet
Kostnader
2 081 000 2 566 000 2 364 000 2 081 000 2 566 000 2 364 000
Avgår:
Inbetalningar för kopieringsverksamhet
Medelsbehov
-9 000 -9 000 -9 000
2 072 000 2 557 000 2 355 000
Personal
Personalkategori
Antal
1974/75
Beräknad ändring 1975/76 Krigsarkivet Föredraganden
Civd personal Handläggande personal Övrig personal
11 15
of of + 3,5 of
+3,5 of
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 191
Krigsarkivet
A. Pris- och löneomräkning
Pris- och löneomräkningen innebär att kostnadema ökar med 199 000 kr., varav 52 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
B. Uppgiftsförändringar
Medel för vissa nya tjänster bör beräknas under anslaget (+157 000 kr.).
Vissa expenskostnader ökar (+1 000 kr.).
För ökad säkerhetsfilmning av arkivhandlingar behövs 6 000 kr. För innevarande budgetår utnyttjas 24 500 kr. för engångsanskaffningar. För nästa budgetår behövs 146 000 kr. för engångsutgifter, bl. a. för att modernisera belysningen i krigsarkivets lokaler.
C. Alternativ O
Alternativet innebär att anslaget minskar med 111 000 kr. Huvuddelen av detta belopp skulle behöva tas från lönekostnaderna med bl. a. vissa avskedanden som följd. Ständigt ökade krav på krigsarkivet har inte kompenserats genom ökad personal. Att i en sådan situation drabbas av personalminskning måste betecknas som ytterst allvarligt.
Föredraganden
Krigsarkivet anser att arkivets verksamhet under programplaneperioden i ökad utsträckning bör inriktas mot att komplettera gaUringsbe-stämmelser m. m. och att förbättra rådgivningen i arkivfrågor åt försvarets myndigheter. Jag kan i huvudsak godta denna inriktning.
Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanstäUningen över kostnader och medelsbehov. I beräkningen ingår medel för att modernisera belysningen i arkivets lokaler.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tUl Krigsarkivet för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 2 355 000 kr.
Militärhistoriska museer
Armémuseum skall bevara föremål av betydelse för kunskapen om det svenska lantförsvarets verksamhet och utveckling genom tiderna, främst i fråga om dess beväpning och utrustning. Museet har också hand om statens trofésamlingar. I uppgifterna ingår bl. a. att ordna utställningar och att främja forskning inom museets verksamhetsområde.
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 192
Armémuseum leds av en nämnd om sex ledamöter och har som chef en styresman. Museet är organiserat på administrativ avdelning, allmän avdelning, vapen- och fordonsavdelning, troféavdelning, bibliotek och bildarkiv, tygförråd, textUförråd, verkstäder, vaktavdelning samt excer-peringsavdelning.
Marinmuseet och modeUkammaren i Karlskrona har tUl uppgift att bevara föremål som belyser utveckhngen av förutvarande Karlskrona örlogsvarv m. m. och den verksamhet som har bedrivits där.
Museet leds av en styrelse och har som chef en museiföreståndare. Det är organiserat på administrativ avdelning, konserveringsavdelning, monterverkstad, fotolaboratorium, arkiv, bibliotek, skådesamling m. m.
Verksamheten under delprogrammet MiUtärhistoriska museer budgeteras på två primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget MUitärhistoriska museer. Som uppbördsmedel redovisas inkomster av inträdesavgifter.
Programplan för perioden 1975/76-1979/80
Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför armémuseum bl. a. följande.
Samarbetet mellan marinmuseet och modellkammaren i Karlskrona och Blekinge läns museum kommer att fortlöpande utvidgas under programplaneperioden.
Det är väsentligt att det skapas kapacitet för att bevara, vårda och förevisa den flygmateriel som har militärhistorisk betydelse. Denna fråga bör närmare prövas varefter det kan bli aktuellt att inrätta ett flygvapenmuseum. Detta museum bör ingå som ett programelement i delprogrammet.
Museernas speciella form av anskaffningsverksamhet bör utvecklas efter enhetliga linjer för försvarsmakten i dess helhet. För att garantera att erforderlig fackkunskap blir företrädd bör för arméns och flygvapnets del inrättas museikommittéer med direkt anknytning till den centrala materielförvaltande myndigheten. Motsvarande funktion har den nuvarande marinens museikommitté.
För de mUitärhistoriska museerna har utvecklingen under senare tid medfört att allt större vikt läggs vid den utåtriktade informationsverksamheten. För att denna skall kunna genomföras krävs som bakgrund mUitärhistorisk forskning. Inom detta område har datateknisk registrering av föremål börjat förberedas.
Viss höjning av ambitionsnivån samt andra förändringar bör inledas och genomföras under programplaneperioden i enlighet med 1965 års musei- och utställningssakkunnigas betänkande (SOU 1973:5).
De mUitärhistoriska museerna är f. n. placerade inom det mUitära försvarets ekonomiska ram. Verksamheten är dock inte militär utan kulturell och inriktad på traditionsvård m. m. Delprogrammet föreslås
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
193
därför fr. o. m. budgetåret 1975/76 bli placerat utanför det mUitära försvarets ekonomiska ram. De militärhistoriska museerna bör samtidigt få fuU kompensation för prisutvecklingen.
Den av armémuseum beräknade utvecklingen av anslaget Militärhistoriska museer framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1974; 1 000-tal kr.).
1974/75'
1975/76
1976/77
1977/78
1978/79
1979/80
Summa 1975/80
2 690
3 328
3 291
3 291
3 291
3 291
16 492
Prisläge februari 1973
F 16. MUitärhistoriska museer
1973/74 Utgift 2 654 482
1974/75 Anslag 2 690 000
1975/76 Förslag 2 985 000
Kostnader och medelsbehov
Primäruppdrag m. m.
1974/75 1975/76
Armémuseum
Föredraganden
Militärhistoriska museer: Allmän ledning och förbandsverksamhet
Armém.useum Marinmuseet och modellkammaren i Karlskrona
Kostnader
1 997 000 2 466 000 2 245 000
721 000 834 000 769 000
2 718 000 3 300 000 3 014 000
A vgår: Inträdesavgifter vid
a) armémuseum
b) marinmuseet och modell-kammaren i Karlskrona
-3 000 -3 000 -4 000
-25 000 -25 000 -25 000
2 690 000 3 328 000 2 985 000
13¶Riksdagen 1975 1 saml. Nr I. Bilaga 6
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
Personal
194 Personalkategori
Antal
1974/75
Beräknad ändring 1975/76
Armémuseum
Föredraganden
Pensionerad militär personal i arvodestjänst
Regementsofficer
of
of
Civd personal Handläggande personal Övrig personal
5 30
+ 3 + 1
of of
+ 4
of
Armémuseum
A. Pris- och löneomräkning
Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 306 000 kr., varav 56 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
B. Uppgiftsförändringar 1. Armémuseum
För att höja ambitionsnivån för utställningsverksamheten enligt förslag av 1965 års musei- och utställningssakkunniga (MUS 65) behövs 50 000 kr.
För vård och tillsyn av samhngarna behöver personalen enligt MUS 65 utökas (+ 104 000 kr.). Museets forsknings-och dokumentationsarbete bör enligt MUS 65 utvidgas vUket skulle kosta 61 000 kr.
För allmän administration behövs en tjänst för byrådirektör (+ 73 000 kr.).
2. Marinmuseet och modellkammaren i Karlskrona
Enhgt MUS 65 föreslås informationsverksamheten öka i samband med olika uställningsverksamheter. För att sköta detta behövs en amanuens (+ 57 000 kr.).
För fördyringar i samband med renoveringen av ubåten Hajen (UB nr 1) behövs ett engångsbelopp av 37 000 kr.
C. Alternativ O
Detta alternativ skulle innebära att kostnaderna för armémuseum måste minskas med ca 112 000 kr. och för marinmuseet och modellkam-
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 195
maren i Kariskrona med ca 39 000 kr. Olika alternativ kan tänkas för att uppnå dessa besparingar. Ingreppen skulle i samtliga fall bli så stora att museerna skulle få svårt att fylla sina funktioner enligt gällande instruktioner.
Föredraganden
Armémuseum anser att viss höjning av ambitionsnivån och andra förändringar bör inledas och genomföras under programplaneperioden i enlighet med 1965 års musei- och utställningssakkunnigas betänkande (SOU 1973:5). Enligt min mening bör en viss ökning av utställningsverksamheten ske.
Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanstäUningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tUl Militärhistoriska museer för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 2 985 000 kr.
Anskaffning av viss fortifikatorisk materiel m. m.
Verksamheten under delprogrammet Anskaffning av viss fortifikatorisk materiel m. m. omfattar borttagande av pansarhinder, anskaffning av speciell fortifikatorisk materiel och gemensamma fältarbeten. Verksamheten budgeteras på tre primäruppdrag inom delproduktionsområdena Allmän ledning och förbandsverksamhet, Centralt vidtagen matérielanskaffning m. m. och Anskaffning av befästningar m. m. Av primäruppdragen finansieras de två förstnämnda från förslagsanslaget Anskaffning av fortifikatorisk materiel m. m. och det sistnämnda från investeringsanslaget Gemensamma myndigheter m. m.; Anskaffning av anläggningar.
Programplan för perioden 1975/76-1979/80
Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför överbefälhavaren bl. a. följande.
Planeringsramen för borttagande av pansarhinder innebär att verksamheten får en i huvudsak oförändrad omfattning under programplaneperioden.
Planeringsramen för anskaffning av speciell fortifikatorisk materiel innebär en ökad anskaffning under programplaneperioden. Verksamheten omfattar anskaffning av materiel för krigsutbyggnad av befästningar och anskaffning av fältarbetssatser samt förrädshållning och vård av anskaffad materiel.
Verksamheten avseende gemensamma fältarbeten omfattar anskaffning av truppbefästningar samt åtgärder för att förbereda förbindelse- och förstöringsarbeten i krig. Planeringsramen innebär att verksamheten får en oförändrad omfattning under programplaneperioden.
prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet
196¶Behovet av betalningsmedel och dessas fördelning på anslag under programplaneperioden framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1974; I 000-tal kr.)
Anslag 1974/ 1975/ 1976/ 1977/ 1978/ 1979/ Summa
75 76 77 78 79 80 1975/80
F 17. Anskaffning av fortifikatorisk materiel m.m. 2 980' 4 650 4 300 4 300 4 300 4 300 21850
111 5. Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning av an läggningar 3 220' 6 500 6 500 6 500 6 500 6 500 32 500
6 200' 11150 10 800 10 800 10 800 10 800 54 350
' Prisläge februari 1973
Det av 1973 års riksdag medgivna beställningsbemyndigandet om 12 250 000 kr. för anskaffning av speciell fortifikatorisk materiel beräknas bli utnyttjat under programplaneperioden enligt följande sammanställning (I 000-tal kr.).
1974/75
1975/76
1976/77
1977/78
1978/79
1979/80
Summa 1975/80
1 870
3 070
2 770
2 670
-
-
8 510
F 17. Anskaffning av fortifikatorisk materiel m. m.
1973/74 Utgift 1974/75 Anslag 1975/76 Förslag
3 075 399 2 980 000
4 650 000
Kostnader och medelsbehov
Primäruppdrag m. m.
1974/75 1975/76
Överbefälhavaren
Föredraganden
Anskaffning av viss fortifikatorisk materiel m. m.:
Allmän ledning och förbandsverksamhet
Centralt vidtagen matérielanskaffning m. m.
Kostnader = medelsbehov
355 000
2 625 000 2 980 000
350 000
4 300 000 4 650 000
350 000
4 300 000 4 650 000
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 197
Överbefälhavaren
Till grund för anskaffningen av speciell fortifikatorisk materiel Ugger en långsiktsplan som har upprättats av chefen för försvarsstaben. Enligt denna plan motsvaras ökningen av betalningsmedlen tiU budgetåret 1975/76 för att anskaffa denna materiel av minskade betalningsmedel för att anskaffa materiel för byggnads- och reparationsberedskapen.
Föredraganden
Jag godtar överbefälhavarens förslag till inriktning av verksamheten under programplaneperioden.
Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanstäUningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tiU Anskaffning av fortifikatorisk materiel m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 4 650 000 kr.
Försvarets datacentral
Försvarets datacentral skaU på uppdrag utföra främst administrativ databehandling åt myndigheter inom försvarsdepartementets verksamhetsområde. Datacentralen skall vidare svara för beredskaps- och krigsplanläggning i fråga om driften av den datamaskinutmstning som ställs tUl centralens förfogande. I den mån det kan ske utan att övriga arbetsuppgifter eftersatts får datacentralen även åtaga sig uppdrag från uppdragsgivare utanför försvarsdepartementets verksamhetsområde.
Datacentralen leds av en styrelse. Chef för centralen är en direktör. Inom datacentralen finns ett centralt organ som utgörs av en enhet för administration, en enhet för teknik och en enhet för produktion samt produktionsorgan för datainsamling och databehandling.
Verksamheten inom delprogrammet Försvarets datacentral budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet AUmän ledning och förbandsverksamhet.
Verksamheten redovisas som självbärande under förslagsanslaget Försvarets datacentral.
Programplan för perioden 1975/76-1979/80
Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför försvarets datacentral bl. a. följande.
Förseningar i leveranser av ny datamaskinutrustning medför särskUda planerings- och prioriteringsproblem. Detta minskar bl. a. möjligheterna att överblicka datacentralens behov av personal under programplane-
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet
periodens första del. Behovet av teknisk sakkunskap och utbUdning kommer troligen att öka. Enligt nuvarande planer skall en ny driftenhet tillkomma i Karlstad under budgetåret 1975/76.
Under programplaneperiodens senare del kommer datacentralens arbetsuppgifter, organisation och ekonomi att i betydande omfattning påverkas av de beslut som kan komma att fattas med anledning av utvärdering av Informationssystemplan 82, vilken beskriver inriktningen på lång sikt av informationssystemutvecklingen inom försvaret.
Frågor som rör säkerheten vid databehandling kräver särskUd uppmärksamhet och kan komma att påverka organisation, rutiner och ekonomi.
Den beräknade årsomslutningen under delprogrammet framgår av följande sammanställning (prisläge febmari 1974; 1 000-tal kr.).
1974/75'
1975/76
1976/77
1977/78
1978/79
1979/80
Summa 1975/80
24 200
25 271
26 651
28 301
29 101
29 101
138 425
' Prisläge febmari 1973
F 18. Försvarets datacentral
1974/75 Anslag I 000
1975/76 Förslag 1 000
Kostnader och medelsbehov
Primämppdrag m. m.
1974/75
1975/76
Försvarets datacentral
Föredraganden
Försvarets datacentral: Allmän ledning och förband sverk samhet
24 200 000
25 271 000
25 271000
Kostnader
24 200 000
25 271 000
25 271 000
Avgår:
Intäkter av datacentralens verksamhet
-24 199 000
-25 270 000
-25 270 000
Medelsbehov
1 000
1 000
1 000
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
Personal
199 Personalkategori
Antal
1974/75
Beräknad ändring 1975/76
Försvarets Föredra-datacentral ganden
Civil personal Handläggande personal Övrig personal
25 175
of of
of.
of of
of
Försvarets datacentral
A. Pris- och löneomräkning
Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 1 071 000 kr., varav 312 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
Föredraganden
Jag kan t. v. i huvudsak godta vad datacentralen har anfört om verksamhetsinriktningen under programplaneperioden. En utvärdering av nuvarande planer för informationssystemutvecklingen på lång sikt inom försvaret kan emellertid komma att ändra inriktningen av verksamheten i slutet av programplaneperioden.
Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanstäUningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tUl Försvarets datacentral för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
Frivilliga försvarsorganisationer m. m.
De frivilliga försvarsorganisationerna har till uppgift att i samråd med berörda myndigheter bedriva upplysnings- och rekryteringsverksamhet, medverka vid utbildning av frivUlig personal som leds av myndighet, leda sådan utbildning av frivillig personal som inte anordnas av myndighet samt teckna avtal med och svara för registrering och krigsplacering av personal som står till förfogande för tillfällig tjänstgöring inom totalförsvaret (B-personal).
Verksamheten under delprogrammet FrivUliga försvarsorganisationer
m. m. budgeteras på två primäruppdrag inom delproduktionsområdena
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet 200
Allmän ledning och förbandsverksamhet samt UtbUdning tUl och av fast anställd personal m. fl.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget FrivUliga försvarsorganisationer m. m.
Programplan för perioden 1975/76-1979/80
Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför överbefälhavaren bl. a. följande.
Av tidigare programplaner framgår att vakanserna inom försvarsmakten i fråga om A- och B-personal så långt möjligt bör täckas. En ökad utbildning av dessa personalkategorier kan redovisas för budgetåret 1973/74. SärskUd uppmärksamhet ägnas åt att reperitionsutbUda personalen, bl. a. genom att ordna särskild repetitionsutbildning i form av kurser och liknande.
Utbildning m. m. sker huvudsakligen enligt de grundlinjer som har föreslagits av 1966 års värnpUktskommitté. OrganisaUonernas bidrag bör i stort behållas på nuvarande nivå. Medel bör dock beräknas för att täcka kostnader för tidigare gratistjänster, t. ex. körmUskostnader, blankett-och datakostnader, samt för nybyggnader av frivUligorganisationernas kursgårdar.
Den av överbefälhavaren beräknade utvecklingen av anslaget FrivUliga försvarsorganisationer m. m. framgår av följande sammanstäUning (prisläge februari 1974; 1 000-tal kr.).
1974/75'
1975/76
1976/77
1977/78
1978/79
1979/80
Summa 1975/80
19 340
23 360
23 360
23 360
23 360
23 360
116 800
Prisläge februari 1973
F 19. Frivilliga försvarsorganisationer m. m.
1973/74 Utgift 18 171365
1974/75 Anslag 19 340 000
1975/76 Förslag 23 140 000
Kostnader och medelsbehov
Primämppdrag m. m. 1974/75 1975/76
Överbefäl- Föredraganden havaren
Frivilliga försvarsorganisationer m. m.:
Allmän ledning och för bandsverksamhet 3 663 700 5 013 000 4 793 000
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 201
Primäruppdrag m. m. 1974/75 1975/76
Överbefäl- Föredraganden havaren
Utbildning till och av fast anställd perso nal m. fl. 15 676 300 18 347 000 18 347 000
Kostnader = medelsbehov 19 340 000 23 360 000 23 140 000
Överbefälhavaren
A. Pris- och löneomräkning
Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med I 770 000 kr., varav 60 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
B. Uppgiftsförändringar
För tjänster som tidigare har erhållits utan kostnad av försvarsgrenarna behövs 1 450 000 kr.
För nybyggnad och restaurering av kursgårdar behövs 800 000 kr.
Föredraganden
Jag kan i stort godta vad överbefälhavaren har anfört. Vid beräkningen av medelsbehovet har jag tagit hänsyn tUl att frivUligorganisationerna i fortsättningen skaU betala för vissa tidigare gratistjänster från försvarsgrenarna. Dessutom har jag beräknat medel för bidrag tUl nybyggnad och restaurering av kursgårdar. Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen
att tUl Frivilliga försvarsorganisationer m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 23 140 000 kr.
Insatsberedskap m. m.
Verksamheten under delprogrammet Insatsberedskap m. m. budgeteras på två primäruppdrag inom delproduktionsområdena Allmän ledning och förbandsverksamhet och Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Insatsberedskap m. m.
Programplan för perioden 197S/76-1979/80
Den av överbefälhavaren beräknade utvecklingen av anslaget Insatsberedskap m. m. framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1974; I 000-tal kr.).
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
1974/75'
1975/76
1976/77
1977/78
1978/79
1979/80
Summa 1975/80
32 000
35 900
37 350
38 850
38 850
38 850
189 800
' Prisläge februari 1973
1 övrigt är programplanen av sådan natur att närmare redogörelse inte bör lämnas till regeringsprotokollet. Ytterligare upplysningar torde få inhämtas av de handlingar som kommer att tillhandahållas riksdagens försvarsutskott.
F 20. Insatsberedskap m. m.
1973/74 Utgift 32 887 538
1974/75 Anslag 32 000 000
1975/76 Förslag 35 900 000
Kostnader och medelsbehov
Primäruppdrag m. m.
1974/75 1975/76
Överbefälhavaren
Föredraganden
Insatsberedskap m. m.:
Allmän ledning och förbandsverksamhet
Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet
Kostnader = medelsbehov
11170000 12460000 12 460 000
20 830 000 23 440 000 23 440 000 32 000 000 35 900 000 35 900 000
Överbefälhavaren
A. Pris- och löneomräkning
Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 3 964 000 kr., varav 570 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
B. Förändringar enligt Kungl. Maj:t beslut
Upplysningar beträffande föreslagna uppgiftsförändringar torde få inhämtas av de handlingar som kommer att tillhandahållas riksdagens försvarsutskott. Totalt innebär uppgiftsförändringarna en kostnadssänkning med 318 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 203
C. Uppgiftsförändringar
Upplysningar beträffande föreslagna uppgiftsförändringar torde få inhämtas av de handlingar som kommer att tUlhandahållas riksdagens försvarsutskott. Totalt innebär uppgiftsförändringarna en kostnadsökning med 254 000 kr.
Föredraganden
Jag kan i huvudsak godta den inriktning som överbefälhavaren har angett för verksamheten under programplaneperioden.
Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen
att tUl Insatsberedskap m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 35 900 000 kr.
Viss gemensam verksamhet
Delprogrammet Viss gemensam verksamhet får fr. o. m. budgetåret 1975/76 ändrat innehåll. Kostnader för krigsproduktionsförberedelser under programelementet Beredskapsåtgärder för krigsproduktion har förts över till huvudprogrammen I -3. Programelementet Beredskapsåtgärder vid försvarets datacentral tillkommer.
Verksamheten under delprogrammet Viss gemensam verksamhet budgeteras på åtta primäruppdrag inom delproduktionsområdena Allmän ledning och förbandsverksamhet. Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet. Centralt vidtaget materielunderhåll m. m.. Centralt vidtagen matérielanskaffning m. m. och Tillämpad objektbunden forskning, utveckling och försök.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Viss gemensam verksamhet.
Programplan för perioden 1975/76-1979/80
Verksamheten inom programelementen Beredskapsåtgärder vid statens järnvägar och vissa enskilda järnvägar samt Anskaffning och utveckling av viss gemensam signalskyddsmateriel är av sådan natur att närmare redogörelse inte bör lämnas till regeringsprotokollet. Ytterligare upplysningar torde få inhämtas av de handlingar som kommer att tillhandahållas riksdagens försvarsutskott. Beträffande utvecklingen av delprogrammet i övrigt anför överbefälhavaren bl. a. följande
Under programelementet Vissa besök m. m. tas upp kostnader för resor och transporter m. m. vid försvarsmakten. Endast besök som kan kostnadsberäknas med någorlunda säkerhet har tagits med i planeringen. Dit hör honnörsbesök, öriogsbesök och flygbesök, besök av skolor som
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 204
motsvarar försvarshögskolan samt besök i samband med s. k. växeltjänstgöring.
Under programelementet Beredskapsåtgärder vid försvarets datacentral saknas f. n. underiag för redovisning av verksamheten under programplaneperioden.
Planeringsarbetet inom programelementet PubUkationer har visat att nya publikationer och omarbetningar av äldre publikationer behövs i större omfattning än som angavs i programplanen för perioden 1974/75-1978/79.
1 fråga om programelementet Anskaffning av krigskartor och krigssjökort bedöms kartor av konventionell typ även i fortsättningen bli dominerande föT krigskarttjänsten. Öveibefälhavaren hai hos dåvarande rikets allmänna kartverk begärt att verket träder in som sammanhåUande för kartografiska databanker. Beträffande krigskarttjänsten bör försvarets intressen bevakas i fråga om information av primärt geografisk och topografisk karaktär. Utvecklingen inom områdena programstyrd framställning av reprooriginal, ortofototeknik och automatisk tolkning av flygbilder bör särskilt uppmärksammas.
Den av Överbefälhavaren beräknade utvecklingen av anslaget Viss gemensam verksamhet framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1974; I 000-tal kr.).
1974/75'
1975/76
1976/77
1977/78
1978/79
1979/80
Summa 1975/80
20 600
27 641
26 861
26 861
27 721
127 815
' Prisläge februari 1973
Det beräknade behovet av beställningsbemyndiganden samt bemyn-digandeskuldens storlek under programplaneperioden för signalskyddsmateriel framgår av följande sammanställning (1 000-tal kr.).
1974/ 1975/ 1976/ 1977/ 1978/ 1979/ Summa 75 76 77 78 79 80 1975/80
Bemyndigandebehov 3 110 7 310' 65 300 2 220 58 350 2 950 136 130 Bemyndigandeskuld
vid utgången av
resp. budgetår 18 170 14 670 52 329 27 688 59 177 34 406
' 1 beloppet ingär 5,8 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden, varav 3,9 milj. kr. lör korrektion av saldo 2 Justerat ined hänsyn till beräknad fördelning av prisregleringsmedel
F21. Viss gemensam verksamhet
1973/74 Utgift 20 524 648'
1974/75 Anslag 20 600 000'
1975/76 Förslag 18 731000
' Delvis andra primäruppdrag
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1 000-tal kr.)
205 Primäruppdrag m. m.
1974/75
1975/76
Överbefälhavaren
Föredraganden
Bem.
Bet.
Bem.
Bet.
Bem. Bet.
150¶Viss gemensam verksamhet:
Allmän ledning och förbandsverksamhet Tjänster vid vissa besök —
Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet Beredskapsåtgärder vid SJ och vissa
enskilda järnvägar —
Beredskapsåtgärder vid försvarets data central —
Centralt vidtaget materielunderhåll m. m. Beredskapsåtgärder
för kiigsproduktion —
Anskaffning och ut veckling av viss gemensam signal skyddsmateriel 1 130
Centralt vidtagen matérielanskaffning Publikationer —
Anskaffning av krigskartor och
krigssjökort 670
Beredskapsåtgärder
för krigsproduktion —
Anskaffning och ut veckling av viss gemensam signal skyddsmateriel 970
Tillämpad objektbun den forskning, ut veckling och försök Anskaffning och ut veckling av viss ge mensam signalskydds materiel 1 000
Hyror till FortF
Medelsbehov -
Bemyndigandebehov 3 770
5 604
6 100
6 100
3 630
1 228
2 547 1 355
300 360
2 195 810 '
7 250 1 970
7 250
5 000 5 870
1 530
1 530
-
-
-
20 600
~
18 731
_
18 731
4 2202
8 120'
' I beloppet ingår 5 830 000 kr. i prisregleringsbemyndiganden, varav 3 900 000 kr. för korrektion av saldo 2 Varav 1 930 000 kr. i prisregleringsbemyndiganden
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 206
Överbefälhavaren
Av begärda bemyndiganden för signalskyddsmateriel avses 5 830 000 kr. för prisreglering. Beloppet har beräknats enligt följande.
a) omräkning av bemyndiganden för nya bestäUningar under budgetåret 1975/76 från prisläge februari 1974 till prisläge februari 1976 enhgt bedömd prisutveckling med 300 000 kr.
b) omräkning av den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juru 1975 tiU prisläge febmari 1976 enligt bedömd prisutveckling med 1 630 000 kr.
c) underskott av prisregleringsbemyndiganden frän budgetåret 1973/74 och beräknat underskott av sådana bemyndiganden från budget året 1974/75 tUl ett belopp av 3 900 000 kr.
Föredraganden
Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel. Vid beräkningen har jag utgått från att det beräknade underskottet av prisregleringsbemyndiganden från budgetåret 1974/75 enligt gällande föreskrifter skall tas upp i anslagsframställningen för budgetåret 1976/77. Jag kommer senare denna dag att hemställa att regeringen föreslår riksdagen att underskottet av prisregleringsbemyndiganden från budgetåret 1973/74 regleras i samband med tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1974/75.
Liksom tidigare bör det få ankomma på regeringen att ta stäUning tUl vUka anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för det bestäUningsbemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att medge att beställningar m.m. av signalskyddsmateriel samt krigskartor och krigssjökort får läggas ut inom en kostnadsram av 4 220 000 kr.,
2. tiU Viss gemensam verksamhet för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 18 731 000 kr.
Vissa ersättningar m. m.
Verksamheten under delprogrammet Vissa ersättningar m. m. budgeteras på två primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet, nämligen ett för familjebidrag och ett för vissa ersättningar m. m. Primäruppdraget avseende familjebidrag finansieras från försvarsgrenarnas anslag till ledning och förbandsverksamhet utom beträffande särskild hjälpverksamhet tUl förmån för värnpliktiga och deras familjer som, i likhet med övrig verksamhet inom delprogrammet, finansieras från anslaget Vissa ersättningar m. m.
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet 207
Programplan för perioden 1975/76-1979/80
Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför försvarets civilförvaltning bl. a. följande.
Utgifterna för verksamheten under programelementet Familjebidrag är bl. a. beroende av de förmånsgrunder som kan komma att gälla sedan ställning har tagits till det av utredningen rörande systemet för förmåner åt värnpliktiga m. fl. avlämnade betänkandet (SOU 1972:68) Värnpliktsförmåner. De totala utgifterna för verksamheten beräknas f. n. enligt följande sammanställning (belopp i I 000-tal kr.).
1975/76
1976/77
1977/78
1978/79
1979/80
Summa 1975/80
84 000
84 400
86 000
84 400
85 100
423 900
1 avvaktan på att ställning tas till förslagen i nyssnämnda betänkande beräknas utgifterna för den del av verksamheten under programelementet FamUjebidrag som avser särskild hjälpverksamhet till förmån för de värnpliktiga och deras familjer till oförändrat 400 000 kr. för vart och ett av budgetåren under programplaneperioden.
Med hänsyn till svårigheten att förutse den framtida omfattningen av verksamheten under programelementet Skadeersättningar föreslår civilförvaltningen med utgångspunkt i medelsförbrukningen under tidigare budgetår att för vart och ett av budgetåren under programplaneperioden beräknas 3,2 milj. kr. för denna verksamhet.
På grundval av basbeloppets värde i juli 1974 motsvarande prisnivån i februari 1974 beräknas utfallet under programelementet Ersättning i anledning av kroppsskada för budgetåret 1974/75 bli 25 milj. kr. Riksförsäkringsverket beräknar medelsbehovet vid konstant basbeloppsnivå till 25 milj. kr. även för vart och ett av budgetåren under programplaneperioden. Den bedömda kostnadsfördelningen framgår av följande sammanställning.
Livränta till invalider 16 200 000
Livränta till efterlevande 4 800 000
Sjukpenning 3 300 000
Övriga förmåner 700 000
25 000 000
Enligt försvarets centrala arbetarskyddsnämnds förslag beräknas medelsbehovet för verksamheten under programelementet Gemensam utbildning i arbetarskydd enligt följande sammanställning.
1975/76
1976/77
1977/78
1978/79
1979/80
Summa 1975/80
126 000
150 000
150 000
150 000
150 000
726 000
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet
208¶De faktorer som påverkar utvecklingen under programelementet Förslagsverksamhet är osäkra. Förslagen i fråga om medelstiUdelning grundar sig på ändrade riktlinjer för beräkning av ersättning och på att försvarets centrala företagsnämnd med början hösten 1974 avser att genomföra en serie kurser för ledamöter i förslagskommittéer och förslagsdelegationer. Behovet av betalningsmedel för verksamheten under vart och ett av budgetåren 1975/76-1979/80 beräknas bU 191 000 kr.
Programelementet Täckande av vissa medelsbrister omfattar sådana brister som försvarets civilförvaltning i sina räkenskaper har redovisat som propriebalanser. Det budgeterade resursbehovet för 1974/75 är 30 000 kr. Några större förändringar väntas inte under programplaneperioden.
Den av försvarets civilförvaltning beräknade utvecklingen av anslaget Vissa ersättningar m. m. framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1974; 1 000-tal kr.).
1974/75'
1975/76
1976/77
1977/78
1978/79
1979/80
Summa 1975/80
27 706
28 947
28 971
28 971
28 971
28 971
144 831
' prisläge februari 1973
F 22. Vissa ersättningar m. m.
1973/74 Utgift 1974/75 Anslag 1975/76 Förslag
26 854 196
27 706 000
28 947 000
Kostnader och medelsbehov
Primäruppdrag m. m.
1974/75
1975/76
Försvarets civilförvalt-
Föredraganden
mng
Vissa ersättningar m. m.: Allmän ledning och förbandsverksamhet
FamUjebidrag
Vissa ersättningar m. m.
82 800 000 27 334 000
84 000 000 28 575 000
84 000 000 28 575 000
Kostnader
110 134 000
112 575 000
112 575 000
A vgår:
Medel för familjebidrag
från andra anslag Ersättning från diverse-
medelskonton
-82 400 000 28 000
-83 600 000 28 000
-83 600 000 -28 000
Medelsbehov
27 706 000
28 947 000
28 947 000
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 209
Försvarets civilförvaltning
A. Pris- och löneomräkning
Pris- och löneomräkningen innebär en kostnadsökning med 2,7 milj. kr., varav för familjebidrag 1,2 mUj. kr. och för vissa ersättningar m. m. 1,5 mUj. kr. Kostnadsökningen för famUjebidrag belastar inte anslaget eftersom medel tiUförs från andra anslag.
B. Uppgiftsförändringar
Kostnaderna för skadeersättningar beräknas minska med 300 000 kr. För vissa ersättningar m. m. i övrigt erfordras ytterligare 41 000 kr.
Föredraganden
Vad försvarets civUförvaltning har anfört om utvecklingen under delprogrammet föranleder inte någon erinran från min sida.
Med hänvisning tiU sammanstäUningen över kostnader och medelsbehov beräknar jag anslaget till 28 947 000 kr. Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen
att tiU Vissa ersättningar m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 28 947 000 kr.
F 23. Gemensamma myndigheter m. m.: Iståndsättning av befästningar och kaserner
1973/74 Utgift 3 100 000
1974/75 Anslag 4 300 000
1975/76 Folklag 2 700 000
Verksamheten under anslaget omfattar iståndsättning av befästningar och byggnader för gemensamma myndigheter och funktioner. Anslaget skall tillgodoföras inkomstsidan i staten för försvarets fastighetsfond för att balansera utgifter inom staten för fonden.
14 Riksdagen 1975. I saml. Nr 1. Bilaga 6
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)
210¶Primämppdrag m. m.
1974/75
1975/76
Överbefäl-
Föredraganden
havaren
Befästningars delfond
Gemensamma myndigheter m. m.:
Iståndsättning av befästningar
m. m. för delprogrammen
Försvarets materielverk
-
_
Försvarets radioanstalt
-
300¶Viss gemensam verksamhet
4 300
Kasernbyggnaders delfond
Gemensamma myndigheter m. m.:
Iståndsättning av kaserner
m. m. för delprogrammen
Försvarets materielverk
Försvarets radioanstalt
Varnpliktsverket
Militärhögskolan
Försvarets hundskola
Krigsarkivet
Militärhistoriska museer
Kostnader = medelsbehov
-
-
-
-
_
2 700
2 700
Öv er b efälha våren
Följande dispositionsplan föreslås för anslaget.
Objekt
Medelsförbrukning (1 000-tal kr.)
Befästningars delfond Försvarets radioanstalt
1. Mindre iståndsättningsarbeten pä belastningar m. m.
Viss gemensam verksamhet
2. Ombyggnad av ett ammunitionsförråd (totalkostnad 1,5 milj. kr.)
100 400
Kasernbyggnaders delfond Försvarets materielverk
1. Mindre iståndsättningsarbeten på byggnader, tekniska försörjningsan ordningar m. m.
MUitärhögskolan
2. Mindre iståndsättningsarbeten på bygg nader, tekniska försörjningsanordningar m. m.
Försvarets hundskola
3. Mindre iståndsättningsarbeten på byggnader, tekniska försörjningsanordningar m. m.
Krigsarkivet
4. Mindre iståndsättningsarbeten på bygg nader, tekniska försörjningsanordningar m. m.
800 500 150
250¶Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 211
Objekt_________ Mudelsförbrukning _____________ (1 000-tal kr.)
Militärhistoriska museer
5. Mindre iståndsättningsarbeten pä bygg nader, tekniska försörjningsanordningar m. m. 600
2 300
Totalt 2 700
Befästningars delfond
1. För mindre iståndsättningsarbeten på befästningar m. m. behövs 300 000 kr. för nästa budgetår.
2. Behovet av att bygga om ett ammunitionsförråd har senast anmälts för riksdagen i prop. 1974:1 (bU. 6 s. 198). Kungl. Maj:t uppdrog den 5 juni 1973 åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra ombyggnaden inom en kostnadsram av 1 225 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1972, vilket motsvarar 1,5 mUj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1974.
Kasernbyggnaders delfond
1 -5. För mindre iståndsättningsarbeten på byggnader, vissa tekniska försörjningsanordningar m. m. beräknas ett medelsbehov av (800 000 + 500 000 + 150 000 + 250 000 + 600 000) 2,3 mUj. kr. för nästa budgetår. Organisationsändringar m. m., vars omfattning inte nu kan förutses, kräver omdisponering, anpassning och ändrat utnyttjande av befintliga lokaler, ändring av värme- och instaUationssystem samt elektriska installationer m. m. Medlen behövs också för att modernisera och förnya installationer och anläggningar för värme- och elförsörjning, iståndsätta vägar och planer samt bygga ut eller komplettera vattenlednings- och avloppsnät.
Föredraganden
Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tUl Gemensamma myndigheter m. m.: Iståndsättning av befästningar och kaserner för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 2 700 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
212¶G Civilförsvar
G 1. CivUförsvar
1973/74 Utgift 1974/75 Anslag 1975/76 Förslag
149 930 332 127 425 000 144 470 000
Bemyndigandeskulden för anskaffning av civUförsvarsmateriel var den
30 juni 1974 40 123 000 kr. För budgetåret 1974/75 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om 25 mUj. kr. och anvisat
31 922 000 kr. i betalningsmedel. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1975 blir (40 123 000 + 25 000 000 -31 922 000) 33 201 000 kr.
Tidigare åtaganden beträffande statsbidrag tUl byggande av skyddsrum m. m. motsvarade en bemyndigandeskuld den 30 juni 1974 av 45 125 000 kr. För budgetåret 1974/75 har bemyndigande lämnats tUl ett belopp av 56 502 000 kr. För samma budgetår har 20,5 milj. kr. anvisats i betalningsmedeL EnUgt riksdens beslut (prop. 1974:1 bil. 6 och 1974:75, FöU 1974:19, rskr 1974:190) får anslaget för innevarande budgetår vid behov dessutom överskridas med högst det belopp som motsvarar återstående del av de 30 milj. kr. som enligt riksdagens tidigare beslut (prop. 1972:75 s. 195, FöU 1972:17, rskr 1972:231) vid behov får användas imder perioden 1972/73-1974/75 för att betala genom beslut av Kungl. Maj:t före den 1 juh 1972 gjorda åtaganden beträffande statsbidrag tiU skyddsrum m. m. Ett belopp av 10 milj. kr. beräknas tas i anspråk för detta ändamål. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1975 blu-(45 125 000-i- 56 502 000- 20 500 000-10 000 000) 71 127 000 kr.
Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1 000-tal kr.)
Primäruppdrag
1974/75
1975/76
Civillbrsvarsstyrelsen
Föredraganden
Bem.
Bet.
Bem.
Bet.
Bem. Bet.
Civilförsvar:
Förvaltning
-
25 837
-
27 708
26 608
UtbiUning av civilförsvars-
personal m. m.
-
27 831
-
32 115
26 910
Civilförsvarsutbildning av
allmänheten
—
2 514
-
3 720
3 720
UnderhåU och förrådsverk-
samhet
—
20 758
—
22 431
22 431
Matérielanskaffning m. m.
19 155'
32 639
56 6902
33 779
42 000 32 753
Anskaffning av skyddsrum
m. m.
45 5023
31 727
49 645*
38 354
49 645 36 354
Forskning, försök och utveckling
-
1 200
-
1 348
1348 Kostnader
-
142 506
159 455
- 150124
Prop, 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
213
Primäruppdrag
1974/75
1975/76
Civilförsvarsstyrelsen Föredraganden
Bem.
Bet.
Bem.
Bel.
Bem.
Bet.
Tillkommer: Till regeringens disposi tion 16 845
A vgår:
Reducering på grund av överplanering -
Reducering av rörliga kost nader -
Beräknat belopp utöver civil försvarets utgiftsram för att täcka tidigare åtaganden beträffande statsbidrag till skydds rum m. m. -
Intäkter
Medelsbehov -
Bemyndigandebehov 81 502
-5 700S
-1944* -44457 -9 133» -4 445 -6 154» - -3 178
-10 000 -4 850
-
-5 200
-5 200
127 425
-
141 944
-
144 470
_
101 890
_
87 200
-
' Därav 5,7 milj. kr. i prisregleringsbemyndigande
2¶Därav 2,65 milj. kr. i prisregleringsbemyndigande
3¶Däiav 21,6 mUj. kr. i prisregleringsbemyndigande
* Därav 13 milj. kr. i prisregleringsbemyndigande
* Motsvarar beräknad medelsförbmkning utöver anslag på kapitalbudgeten
* Varav 1,2 milj. kr. avser anskaffande av skyddsrum m. m. Avser anskaffning av skyddsrum m. m.
8¶Varav 6,2 milj. kr. avser anskaffning av skyddsrum m. m. ' Varav 4 154 000 kr. avser anskaffning av skyddsmm
Personal
Personalkategori
Antal
1974/75
Beräknad
Civilförsvars-styrelsen
ändring 1975/76 Föredraganden
Civd personal
Handläggande personal
Lärare
Övrig personal
117
70
399
586
of
of
-20
-20
of
of
-20
-20
Civilförsvarsstyrelsen
A. Pris- och löneomräkning
Pris- och löneomräkningen iimebär en kostnadsökning med 17 244 000 kr., varav 1 004 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet 214
B. Uppgiftsförändringar
1. Förvaltning
Kostnaderna för utrymningsannonsering i rikstelefonkatalogen bör föras tiU primäruppdragsgruppen CivUförsvarsutbildning av allmänheten (- 895 000 kr.)
Kostnaderna för förrådsmän vid civilförsvarsskolorna i Rosersberg bör föras tiU primäruppdragsgruppen UnderhåU och förrådsverksamhet (- 936 000 kr.).
Civilförsvarsstyrelsen behöver ytterligare medel för att täcka sitt behov av konsulttjänster (+ 403 000 kr.).
Intäkterna under primäruppdragsgmppen är så små att de i fortsättningen inte bör påverka medelsbehovet (-1- 10 000 kr.).
2. Utbildning av civilförsvarspersonal m. m.
Lokalkostnader för garage- och verkstadsbyggnaden i Rosersberg bör föras tiU primämppdragsgruppen UnderhåU och förrådsverksamhet (- 190 000 kr.).
Vissa förskjutningar i utbildningsvolymerna mellan olUca utbildningsanstalter minskar kostnaderna med 661 000 kr.
För kompensation för ökade drivmedelspriser utöver nettopriskompensation behövs 22 000 kr.
Intäkterna ökar med totalt 360 000 kr.
3. UnderhåU och förrådsverksamhet
Införandet av den nya organisationen för förrådshåUning och utbildning (prop. 1974:75, FöU 1974:20, rskr 1974:191) minskar personalbehovet för förrådsverksamheten (- 1 693 000 kr.).
4. Matérielanskaffning
Materielanskaffningen bör inriktas på andra materielgrupper än tmder innevarande budgetår (- 2 898 000 kr.).
Av begärda bemyndiganden avses 2 650 000 kr. för prisreglering. Beloppet har beräknats enligt följande.
a) omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under 1975/76 från prisläge februari 1974 till prisläge februari 1976 enhgt bedömd prisutveckUng med 2 029 000 kr.
b) omräkning av den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1975 tiU prisläge februari 1976 enligt bedömd prisutveckUng med 621 000 kr.
5. Anskaffning av skyddsrum m. m.
För budgetåret 1975/76 behövs bemyndiganden att medge statsbidrag tiU byggande av skyddsrum m. m. tiU ett belopp av 45,2 milj. kr. och betalningsmedel till ett belopp av 32,2 milj. kr. Bemyndigandena avses för att bygga och modernisera ledningscentraler, modernisera befolkningsskyddsrum, bygga observationsplatser, skyddsrum för framskjutna
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 215
enheter och krigsbranddammar samt för åtgärder för att minska bristen på skyddsrumsplatser i vissa områden. Därutöver innefattar det begärda bemyndigandebeloppet täckning för beräknade utbetalningar för statsbidrag till skyddsrum i undervisningsanstalter och trafikantskyddsrum samt för vissa kostnader i samband med kontroU av enskilda skyddsrum. Av begärda bemyndiganden avses 13 mUj. kr. för prisreglering. Beloppet har beräknats enligt följande.
a) omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under budgetåret 1975/76 från prisläge februari 1974 tiU prisläge februari 1976 enhgt bedömd prisutveckUng med 6 mUj. kr.
b) omräkning av den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1975 tiU prisläge februari 1976 enligt bedömd prisutveckUng med 7 mUj. kr.
Betalningsmedlen avses för att betala statsbidrag för den produktion av anläggningar som har bestäUts med stöd av lämnade bemyndiganden.
Föredraganden
Jag har i det föregående redogjort för de riktlinjer efter vilka civUförsvaret bör utvecklas i fortsättningen. Beträffande medelsbehovet för budgetåret 1975/76 och de bemyndiganden som behövs för verksamheten viU jag anföra följande.
Vid beräkningen av kostnadema under primämppdragsgmppema har jag beaktat civUförsvarsstyrelsens förslag tiU ändrad redovisning av vissa kostnader. Jag har inte beräknat medel för ökad konsultverksamhet.
För omlokaliseringsförberedelser avses 1 50 000 kr.
För budgetåret 1975/76 beräknar jag att det för matérielanskaffning behövs ett beställningsbemyndigande av 42 milj. kr., varav 2 650 000 kr. är avsedda för prisreglering. Behovet av betalningsmedel för detta ändamål beräknar jag tUl 30 753 000 kr.
Vid bifall till vad jag har förordat kommer bemyndigandeskulden för materielbestäUningar den 30 juni 1976 att uppgå tUl 44 448 000 kr. Liksom tidigare bör det få ankomma på regeringen att ta ställning tUl vilken anskaffning som bör ske inom ramen för det bemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.
Beträffande anskaffning av allmänna skyddsrum m. m. viU jag erinra om att kommunerna inte är skyldiga att vidta statsbidragsberättigande åtgärder innan medel finns tUlgängliga för beräknat statsbidrag eller riksdagen har lämnat bemyndigande tiU sådant bidrag.
Tidigare åtaganden beträffande statsbidrag tUl skyddsmm m. m. kan beräknas motsvara en bemyndigandeskuld om 71 127 000 kr. vid ingången av budgetåret 1975/76. Jag beräknar att bemyndiganden att medge statsbidrag dels tUl kommuner för att anordna allmänna skyddsmm m. m., dels tUl kostnadema för enskilda trafikant- och skolskydds-mm m. m. för budgetåret 1975/76 behövs tUl ett belopp av 45,2 milj. kr., varav 13 milj. kr. avses för prisreglering. Jag beräknar medels-
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 216
behovet för dessa ändamål för nästa budgetår tUl 32,2 mUj. kr.
Med utnyttjande av angivna belopp blir bemyndigandeskulden för statsbidrag tUl skyddsmm m.m. den 30 juni 1976 (71 127 000 + 45 200 000 - 32 200 000) 84 127 000 kr.
För forskning, försök och utveckUng har jag beräknat medel för en oförändrad ambitionsnivå i förhåUande tUl innevarande budgetår.
Mina beräkningar av det totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel.
Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att medge att civUförsvarsmateriel be stäUs inom en kostnadsram av 42 000 000 kr.
2. bemyndiga regeringen att medge att statsbidrag utgår för anskaffning av skyddsmm m. m. inom en kostnadsram av 45 200 000 kr.
3. tiU Civilförsvar för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 144 470 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 217
H Övrig verksamhet Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar
Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar leder och samordnar planläggningen av landets psykologiska försvar och ombesörjer - i den mån det inte ankommer på andra organ - själv att behövUga förberedelser vidtas.
Beredskapsnämnden består av ordföranden och 15 ledamöter. TUl nämnden är knutet ett kansli som leds av en kanslichef.
Verksamheten tmder delprogrammet Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar budgeteras på två primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar.
Programplan för perioden 1975/76-1979/80
Beträffande utveckhngen av delprogrammet m. m. anför beredskapsnämnden för psykologiskt försvar bl. a. följande.
Planläggnings- och utbildningsarbetet tar under programplaneperioden främst sikte på att kontinuerUgt bygga upp och utveckla en ändamålsenlig organisation för statens upplysningscentral samt att biträda pressen, folkrörelserna och de regionala myndigheterna i deras krigsplanläggning för det psykologiska försvaret.
Inom forskningssektorn studeras opinionsutvecklingen i Sverige rörande försvarsvilja, attityder till försvar och vissa aktuella samhällsproblem samt massmedia. Vidare studeras främmande propaganda, psykologisk krigföring i vissa internationella konfUkter samt masskommunikation och andra problem inom det psykologiska försvarets område.
Under programplaneperiodens första år kommer verksamheten att inriktas på en fortsatt undersökning av främmande propaganda i samarbete med Göteborgs universitet (Propån-projektet), en riksomfattande opinionsimdersökning rörande attityder till försvaret, en specialundersökning av metoder vid de s. k. försvarsviljeundersökningarna, en massmedieundersökning samt en studie av psykologisk krigföring.
Den av nämnden beräknade utvecklingen av anslaget Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar framgår av följande sammanstälhiuig (prisläge maj 1974; I 000-tal kr.).
1974/75'
1975/76
1976/77
1977/78
1978/79
1979/80
Summa 1975/80
1 266
1 758
1 853
1 986
2 069
9 354
Prisläge maj 1973
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet
H I. Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar
1973/74 Utgift 1974/75 Anslag 1975/76 Förslag
1 197 145 1 266 000 1 390 000
Kostnader och medelsbehov
Primäruppdrag m. m.
1974/75 1975/76
Beredskaps-nänmden för psykologiskt försvar
Föredraganden
Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar: Allmän ledning och förbandsverksamhet
Beredskapsnämnden för psykolo-logiskt försvar inkl. be-redskapsåtgärder
Dokumentation och forskning
Kostnader = medelsbehov
810 700 455 300
1 058 500 630 200
889 000 501 000
1 266 000
1 688 700
1 390 000
Personal
Personalkategori
Antal
1974/75
Beräknad förändring 1975/76
Beredskaps- Föredraganden
nämnden för
psykologiskt
försvar
Haivl läggande personal Övrig personal
6 3
9
of of
of.
of of
of
Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar
A. Pris- och löneomräkning
Pris- och löneomräkningen iimebär att kostnaderna ökar med 133 400 kr., varav 23 300 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
B. Uppgiftsförändringar
1. Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar inkl. beredskapsåtgärder Kostnaderna för reseersättningar och extra skrivhjälp ökar med 4 000
kr. resp. 2 600 kr.
För sitt planläggningsarbete behöver beredskapsnämnden ytterUgare
medel för att köpa utredningar och tjänster (+ 6 500 kr.). Kostnaderna
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 219
för att bygga ut och effektivisera nämndens utbildningsverksamhet beräknas tiU 145 000 kr.
2. Dokumentation och forskning
YtterUgare 6 200 kr. behövs för arvoden tUl sakkunniga. För att kunna genomföra pågående och planlagda forskningsprojekt behöver beredskapsnämnden ytterligare 125 000 kr.
C. Alternativ O
Alternativet minskar medelstilldelningen med ca 70 000 kr. Det innebär i första hand att kursverksamheten och planläggningsarbetet måste inskränkas. Dessutom måste ett av de föreslagna projekten begränsas åtskilligt.
Föredraganden
Nämnden avser att under programplaneperioden bygga upp och utveckla en ändamålsenlig organisation för statens upplysningscentral samt biträda pressen, folkrörelserna och de regionala myndigheterna vid deras krigsplarUäggning för det psykologiska försvaret. Vidare avser nämnden att bl. a. studera opinionsutvecklingen i Sverige rörande försvarsviljan, attityder tUl försvar och främmande propaganda. Jag kan i huvudsak godta att verksamheten ges denna inriktning.
Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen
att tiU Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar för budgetåret 1 975/76 anvisa ett förslagsanslag av 1 390 000 kr.
FN-styrkor m. m.
Verksamheten under delprogrammet FN-styrkor m. m. omfattar bl. a. organisation och utbUdning i Sverige av beredskapsstyrkan för FN-tjänst. Denna verksamhet budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet och finansieras från förslagsanslaget Beredskapsstyrka för FN-tjänst. Delprogrammet omfattar vidare FN-styrkors tjänstgöring utomlands m. m. Denna verksamhet finansieras från reservationsanslagen FN-styrkors verksamhet utomlands och Övervakningskontingenten i Korea, som anvisas på tiU-läggsstat.
Verksamheten under delprogrammet leds av chefen för armén.
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
220¶H 2. Beredskapsstyrka för FN-tjänst
1973/74 Utgift 1974/75 Anslag 1975/76 Förslag
8 682 228
9 100 000 10 900 000
Kostnader och medelsbehov
Primäruppdrag m. m.
1974/75
1975/76
Chefen för armén
Föredraganden
Beredskapsstyrka för FN-tjänst: Allmän ledning och förbandsverksamhet
Kostnader = medelsbehov
9 100 000 9 100 000
10 900 000 10 900 000
10 900 000 10 900 000
Personal
Personalkategori
Antal
1974/75
Beräknad ändring 1975/76
Chefen för armén
Föredraganden
Militär personal Rege ment soff icer are Kompaniofficerare
2 1
of of
of of
Pensionerad mUitär personal i arvodestjänst Regementsofficerare Kompaniofficerare
of of
of of
Civil personal Handläggande personal Övrig personal
8 14
of of
of of
of.
of
Chefen för armén
Under budgetåret 1973/74 sattes svenska FN-styrkor in i Mellersta Österit. Fr. o. m. augusti 1974 har den svenska FN-styrkan i Republiken Cypern antalsmässigt kraftigt ökats. Personalomsättningen kommer under budgetåret 1974/75 därför att bU dubbelt så stor som under budgetåret 1973/74. Härigenom ökar kostnaderna för beredskapsstyrkans utbildning och uppsättning. Det kan f. n. inte avgöras om nuvarande åtaganden kommer att stå kvar även under budgetåret 1975/76. Kostnadema har dock beräknats under förutsättning att nuvarande verksamhet fortsätter och att samthga enheter kallas in tiU FN-utbildning.
Prop, 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 221
Föredraganden
Chefen för armén har förutsatt att verksamheten i Sverige beträffande beredskapsstyrka för FN-tjänst skall bedrivas i enlighet med tidigare fastställda riktlinjer. Med hänsyn tUl att några väsentliga förändringar i Sveriges åtaganden gentemot FN inom detta verksamhetsområde f. n. inte kan förutses kan jag i huvudsak godta den inriktning av verksamheten som chefen för armén har angett.
Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanstäUning över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tiU Beredskapsstyrka för FN-tjänst för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 10 900 000 kr.
Anläggningar m. m. för vissa militära ändamål
Verksamheten under delprogrammet Anläggningar m. m. för vissa mUitära ändamål omfattar sådana ändamål som bekostas utanför utgiftsramen för det miUtära försvaret. I verksamheten ingår f. n. dels den projektilröjning som enligt avtal ankommer på staten inom de delar av Järvafältet som har överlåtits tiU Stockholms m. fl. kommuner, dels anskaffning av mark i anslutning till pansarövningsfältet vid Skövde som kompensation för övningsmark som har överlåtits tiU Skövde kommun, dels viss komplettering av befästningsanläggningar vid Borlänge flygfält tiU följd av viss markförsäljning tiU Borlänge kommun. För projektilröjningen har t. o. m. innevarande budgetår anvisats sammanlagt 11 720 000 kr. utanför det mihtära försvarets utgiftsram.
Under programplaneperioden 1975/76-1979/80 beräknas verksamheten komma att utökas och omfatta bL a. nybyggnad av expeditions-och laboratorielokaler för en provningsenhet i Linköping för försvarets materielverk och för delar av försvarets teletekniska laboratorium samt markförvärv och nybyggnad för en teknisk skola för armén och en för krigsmakten gemensam förvaltningsskola i Östersund.
Av verksamheten under delprogrammet budgeteras projektUröjningen på ett primämppdrag inom delproduktionsområdet Centralt vidtagen matérielanskaffning m. m., markanskaffning på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Markanskaffning samt nybyggnad av lokaler på ett primämppdrag inom delproduktionsområdet Anskaffning av kasemer m. m.
Primämppdraget för projektilröjningen på Järvavältet finansieras från förslagsanslaget Viss anskaffning för militära anläggningar m. m. Övriga primämppdrag inom delprogrammet finansieras från investeruigsanslaget Anskaffning av vissa mUitära anläggningar.
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet 222
Programplan för perioden 1975/76-1979/80
Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför överbefälhavaren bl. a. följande.
EnUgt avtalet mellan staten och Stockholms m. fl. kommuner om överlåtelse av vissa delar av Järvafältet skall s. k. blindgångare inom de överlåtna områdena tas bort genom statens försorg. Röjningen som sker enUgt en av chefen för armén uppgjord plan skall bedrivas skyndsamt och anpassas tiU exploateringen inom områdena. Röjningen beräknas kunna avslutas under budgetåret 1976/77.
Genom beslut i maj 1970 godkände Kungl. Maj:t en meUan försvarets fastighetsnämnd och dåvarande Skövde stad träffad överenskommelse om försäljning tiU staden av ett område om ca 27 ha i anslutning tiU K 3:s kasernområde och om framtida framdragande av en större trafikled över P 4:s övningsområde. Ersättningen för den försålda marken m. m. uppgick UU avrundat 2,7 mUj. kr. Beslut har fattats (prop. 1972:75, FöU 1972:17, rskr 1972:231) att P 4 och K 3 skaU få kompensation för de genom överlåtelsen försämrade övningsmöjUgheterna. Kompensationsmarken omfattar ca 188 ha i anslutning tiU pansarövningsfältet i Skövde med en beräknad anskaffningskostnad av 2 mUj. kr. Förvärv av denna mark får dock ske endast genom frivilUga uppgörelser med markägarna.
Riksdagen (prop. 1971:124, FöU 1971:22, rskr 1971:292) har godkänt riktUnjer för organisation m. m. av försvarets materielverk. Beslutet iimebär bl. a. att en provningsenhet inrättas inom huvudavdehiingen för flygmateriel. Provningsenheten skall med undantag för försöksplatserna i Karlsborg och Vidsel lokaUseras till Linköping (Malmslätt). Riksdagen (prop. 1974:75, FöU 1974:19, rskr 1974:190) har vidare godkänt vissa organisationsförändringar inom försvarets forskningsanstalt som innebär bl. a. att delar av försvarets teletekniska laboratorium skall föras över till den del av materielverket som omlokaliseras till Linköping. För angivna ändamål behöver nya expeditions- och laboratorielokaler byggas. Byggnadsarbetena beräknas kunna påbörjas under budgetåret 1977/78.
Riksdagens beslut år 1971 (prop. 1971:29, InU 1971:15, rskr 1971:196) om flyttning av viss statlig verksamhet från Storstockholmsområdet tiU särskilt angivna orter innebär bl. a. att en teknisk skola för armén och en för försvarsmakten gemensam förvaltningsskola skall förläggas till Östersund om skolorna inrättas. Överbefälhavaren har till Kungl. Maj:t överlämnat förslag tiU organisation av den tekniska skolan. EnUgt de anvisningar KungL Maj:t därefter har lämnat skaU den tekniska skolan i största möjUga utsträckning samlokaUseras med den planerade gemensamma förvaltningsskolan. Kungl. Maj:t har uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att vidta åtgärder för att skaffa lokaler för skolorna och att snarast lämna förslag tiU byggnadsprogram. Överbefälhavaren utgår från att nödvändig markanskaffning för skolorna kan behöva genomföras under budgetåret 1975/76.
Riksdagen (prop. 1973:135, FöU 1973:26, rskr 1973:382) har beslutat att ett nytt fredsförband skall etableras i Arvidsjaur. I avvaktan på
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
närmare beslut om verksamheten vid det nya förbandet och om nödvändig markanskaffning räknar överbefälhavaren med att markanskaffningen för förbandet kan behöva påbörjas under budgetåret 1975/76.
Riksdagens beslut (prop. 1973:55, InU 1973:22, rskr 1973:220) om att genomföra en andra etapp av omlokalisering av statlig verksamhet innebär bL a. att fortifikationsförvaltningen skall flytta tiU Eskilstuna. Nödvändig markanskaffning för att uppföra förvaltningsbyggnad för förvaltningen i Eskilstuna beräknas komma att genomföras budgetåret 1976/77.
RUcsdagen (FöU 1974:25, rskr 1974:270) har godkänt vad föredragande departementschefen anfört i prop. 1974:50 om lokaUsering av Upplands signalregemente m. m. Riksdagens beslut innebär att huvuddelen av den verksamhet som idag bedrivs vid Upplands signalregemente skall flyttas tiU Göta Uvgardes etabUssement i Enköping. Beslutet medför behov av investeringar vid Göta Uvgarde. Nödvändiga byggnadsarbeten beräknas påbörjas tmder budgetåret 1977/78.
Överbefälhavarens bedömning av behovet av betahiingsmedel och dessas fördelning på anslag tmder programplaneperioden framgår av följande sammanstäUning (prisläge februari 1974; 1 000-tal kr.)
Anslag
1974/ 75'
1975/ 76
1976/ 77
1977/ 78
1978/ 79
1979/ 80
Summa 1975/80
H 3. Viss anskaffning för militära anläggningar m. m.
2 000
2 000
500
2 500
1117. Anskaffning av vissa militära anläggningar
730
2 600
41 800
132 800
157 300
61000
395 500
2 730
4 600
42 300
132 800
157 300
61 000
398 000
' Prisläge februari 1973
H 3. Viss anskaffning för militära anläggningar m. m.
1973/74 Utgift 1974/75 Anslag 1975/76 Förslag
1 996 290
2 000 000 2 000 000
Kostnader och medelsbehov
Primäruppdrag m. m.
1974/75 1975/76
Överbefälhavaren
Föredraganden
Anläggningar m. m. för vissa militära ändamål: Centralt vidtagen matérielanskaffning m. m.
Kostnader = medelsbehov
2 000 000 2 000 000
2 000 000 2 000 000
2 000 000 2 000 000
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 224
Öv er b efälha våren
Behovet av betalningsmedel under budgetåret 1975/76 uppgår tiU oförändrat 2 mUj. kr.
Föredraganden
Röjningsarbetet på Järvafältet har visat sig vara mera arbetskrävande än vad som har kunnat förutses. Arbetet beräknas därför kunna slutföras först under hösten 1976.
Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tiU Viss anskaffning för militära anläggningar m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 2 000 000 kr.
Flygtekniska försöksanstalten
Flygtekniska försöksanstalten har tUl uppgift att främja utvecklingen av flygteknUcen inom landet. Det åligger anstalten att mot ersättning bedriva flygteknisk forsknings- och försöksverksamhet, att följa UtveckUngen av den flygtekniska forskningen i länder som intar en ledande ställning på detta område samt att systematiskt samla, ordna, bearbeta och offentliggöra forskningsresultat och andra rön inom dess verksamhetsområde. Anstalten skall vidare vara riksmätplats för mätstorheten tryck.
Förutom den s. k. uppdragsforskningen bedriver försöksanstalten egen, främst grundläggande forskning av aUmän flygteknisk karaktär.
Flygtekniska försöksanstalten leds av en styrelse. Chef för anstalten är en generaldirektör. Försöksanstalten är organiserad på ett kansli och fyra avdelningar. Dessa är aerodynamiska avdelningen, hållfasthetsavdelningen, mättekniska avdelningen och driftavdelningen.
Den del av verksamheten under delprogrammet Flygtekniska försöksanstalten som inte avser s. k. uppdragsverksamhet budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet AUmän ledning och förbandsverksamhet samt två primäruppdrag inom huvudproduktionsområdet Forskning och utveckling. Denna verksamhet finansieras från förslagsanslaget Flygtekniska försöksanstalten. Uppdragsverksamheten redovisas som självbärande verksamhet under detta anslag.
Programplan för perioden 1975/76-1979/80
Beträffande utvecklingen under delprogrammet anför flygtekniska försöksanstalten bl. a. följande.
Den flygtekniska industrin och dess bakgrund i form av vetenskapligt arbetande forsknings- och försöksinstitutioner är på många håll i världen av utomordentligt hög kvalitet. Möjligheten för Sverige att i denna
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 225
konkurrens föra ett eget projekt tiU framgång är därför starkt beroende av att högtstående svensk teknologi tas till vara och att satsning sker på sådana resurser, både personella och materiella, som är betydelsefulla för utveckling, forskning och försöksverksamhet.
För den aerodynamiska utprovningen och optimeringen behövs vind-tunnelprov inom aUa aktueUa hastighetsområden. Det är nu mer än 20 år sedan vindtunnlar byggdes inom landet för flygplanutprovning inom det transsoniska fartområdet och mer än 30 år sedan låghastighetstunneln vid försöksanstalten kom tiU. Dessa anläggningar är i tekniskt avseende helt otillräckliga och en växande volym forskning och provning måste därför förläggas till utländska vindtunnlar. Försöksanstalten anser det med hittillsvarande anskaffningspolitik och uppgiftsfördelning nödvändigt att anstalten ges möjligheter att förverkliga tidigare aviserade planer för främst en transsonisk vindtunnel. En sådan anläggning borde vara klar att användas under typarbete för en kommande flygplansutveckUng inom landet för att ge fuUt utbyte och för att minska beroendet av utländska vindtunrUar.
Beträffande personalresurserna är möjligheten att behålla - och helst förstärka — den vetenskapliga kompetensen i hög grad beroende av tUlgången på adekvat försöksteknisk utrustning.
Den flygtekniska verksamhetens cykliska karaktär kan bedömas bU ännu mera påtaglig i framtiden. De stora fördelar som ligger i att utnyttja meUanperioder med lägre intensitet i materielutvecklingen etdigt industriellt mönster med kunskaps- och resursutveckling bör därvid bättre tas tiU vara än som hittills skett.
Den flygtekniska forskningen bör ha följande mål för de två huvudområdena aerodynamisk forskning och hållfasthetsteknisk forskning.
Den flygtekniska aerodynamiska forskningen bör medverka tiU att skapa kunskaper och förutsättningar för att ta fram optimala flygplan-och robotsystem, konstruera och tillverka civila flygplan samt öka flygsäkerheten.
Den icke-flygtekniska aerodynamiska forskningen bör göra det möjligt att utnyttja försöksanstaltens resurser och kompetens för uppdragsverksamhet främst inom områdena industriell strömningsteknik och byggnadsaerodynamik.
Den hållfasthetstekniska forskningen bör medverka tiU att skapa förutsättningar för att bedöma och/eller ta fram viktsoptimala robot- och flygplanskonstruktioner och konstruktioner i allmänhet, att öka flygsäkerheten samt att beräkna, kontrollera och minimera miljöstörningar som förorsakas av flygtrafik.
Den flygtekniska forskningen omfattar även mätteknisk forskning vars mål bör vara att i tiUräcklig grad vidareutveckla en mätteknisk kompetens som är nödvändig för den experimentella flygtekniska forskningen och att i rimlig grad tiUgodose den icke-flygtekniska verksamhetens behov av mättekniska baskunskaper.
Uppdragsverksamheten beräknas under programplaneperioden få en
15 Riksdagen 1975. I saml. Nr 1. Bilaga 6
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
omslutning av ca 25 mUj. kr. för budgetår.
Den beräknade utvecklingen av anslaget flygtekniska försöksanstalten exkl. investeringsbehov för nya vindtunnlar framgår av följande sammanstäUning (prisläge februari 1974; 1 000-tal kr.).
1974/75'
1975/76
1976/77
1977/78
1978/79
1979/80
Summa 1975/80
2 000
4 7702
4 770
4 770
4 770
4 770
23 535
' Prisläge februari 1973
2¶För myndighetsuppgifter och forskningsverksamhet avses 3 270 000 kr. Återstoden avses för materielfömyelse.
H 4. Flygtekniska försöksanstalten
1973/74 Utgift 3 031408
1974/75 Anslag 2 000 000
1975/76 Förslag 2 000 000
Kostnader och medelsbehov
Primäruppdrag m. m.
1974/75
1975/76
Flygtekniska Föredraganden
försöksanst.
Flygtekniska försöksanstalten:
Allmän ledning och förbands-
verksamhet
619 000
759 000
619 000
Tillämpad objektbunden forsk-
ning (uppdragsverksamhet)
19 901000
21 751 000
21 751 000
TiUämpad ej objektbunden
forskning
1 380 000
1 710 000
1 380 000
Kunskapsuppbyggande forsk-
nmg
-
2 300 000
-
Kostnader
21 900 000
26 520 000
23 750 000
Avgår:
Intäkter för uppdragsverk-
samhet
-19 900 000-
-21 750 000
-21750 000
Medelsbehov
2 000 000
4 770 000
2 000 000
Personal
Personalkategori
Antal'
1974/75
Beräknad äni
Iring 1975/76
Flygtekniska Föredraganden
försöksanst.
Handläggande personal
+ 1
of
Övrig personal
-1
of
245
of.
of.
' Inkl. personal för uppdragsverksamheten
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 227
Flygtekniska försöksanstalten
A. Pris- och löneomräkning
Pris- och löneomräkningen ökar kostnaderna med 470 000 kr., varav 70 000 kr. för höjt lönekostnadspålägg.
B. Uppgiftsförändringar
Kunskapsuppbyggande forskning och materielfömyelse
Till följd av att forskningsbidraget för ej objektbunden forskning har minskat avsevärt har den yttre, taxebelagda uppdragsverksamheten fått indirekt subventionera forskningsverksamheten till men för taxans konkurrensförmåga. Mot bl. a. denna bakgrund föreslås att ett nytt primäruppdrag för kunskapsuppbyggande forskning tillkommer fr. o. m. budgetåret 1975/76. För detta ändamål behövs 800 000 kr., vartiU kommer 1,5 mUj. kr. för att anskaffa verktygsmaskiner för modelltUlverkning, lUcriktare och modeUupphängningsanordning för låghastighetstunneln samt mätsträcka och modellvagn för transsoniska tunneln.
Föredraganden
Jag anser att flygtekniska försöksanstalten förutom på uppdragsverksamhet bör inrikta sin verksamhet på att erbjuda tUlräcklig kompetens inom anstaltens verksamhetsområde.
1 likhet med vissa andra myndigheter som bedriver uppdragsverksamhet disponerar flygtekniska försöksanstalten en rörlig kredit om 3 mUj. kr. i riksgäldskontoret.
Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen
att tiU Flygtekniska försöksanstalten för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 2 000 000 kr.
Signalskydd
Som jag tidigare har redovisat får det nuvarande delprogrammet Viss signalskyddsmateriel fr. o. m. budgetåret 1975/76 ändrat innehåll och ny benämning. Signalskydd. Programelementet Viss signalskyddsmateriel för andra delar av totalförsvaret än krigsmakten motsvarar det tidigare delprogrammet Viss signalskyddsmateriel. Programelementet Viss signal-skyddsutbUdning för andra delar av totalförsvaret än krigsmakten och civUförsvaret har tillkommit.
Verksamheten under delprogrammet Signalskydd budgeteras på tre primäruppdrag inom delproduktionsområdena Allmän ledning och förbandsverksamhet. Centralt vidtaget materielunderhåll m. m. och Centralt vidtagen matérielanskaffning m. m. Primäruppdragen avser kostnader för
Prop, 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet 228
resor och traktamenten för elever vid totalförsvarets signalskyddsskola samt anskaffning och underhåU av särskUd signalskyddsmateriel för totalförsvarets civila sektor.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Signalskydd.
Programplan för perioden 1975/76-1979/80
Verksamhetens planerade omfattning och inriktning är av sådan natur att närmare redogörelse inte bör lämnas tUl regeringsprotokollet. Ytterligare upplysningar torde få inhämtas av de handlingar som kommer att tUlhandahållas riksdagens försvarsutskott.
Den av överbefälhavaren beräknade utvecklingen av anslaget Signalskydd framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1974; 1 000-tal kr.).
1974/75
1975/76
1976/77
1977/78
1978/79
1979/80
Summa 1975/80
2 140'
3 120
3 490
4 050
3 830
4 200
18 690
' Prisläge februari 1973
Det beräknade behovet av beställningsbemyndiganden för signalskyddsmateriel samt bemyndigandeskuldens storlek under programplaneperioden framgår av följande sammanställning (1 000-tal kr).
1974/ 1975/ 1976/ 1977/ 1978/ 1979/ Summa 75 76 77 78 79 80 1975/80
Bemyndigande behov 930 1350' 13 630 350 4 430 480 20 240
Bemyndigande skuld vid ut gången av resp. budgetår 3 244 1994 12 634 9 454 10 554 7 354
' I beloppet ingår 1 150 000 kr. i prisregleringsbemyndiganden, varav 800 000 kr. för korrektion av saldo
H 5. Signalskydd
1973/74 Utgift 1899 356'
1974/75 Anslag 2 140 OOO' 1975/76 Förslag 3 120 000
' Delvis andra primämppdrag
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 229
Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (I 000-tal kr.)
Primäruppdrag m. m.
1974/75
1975/76
Överbefälhavaren
Föredraganden
Bem.
Bet.
Bem.
Bet.
Bem. Bet.
Viss signalskydds-
materiel:
Allmän ledning och
förbandsverksamhet
_
_
Centalt vidtaget
materielunder-
håll m. m.
260¶Centralt vidtagen
matérielanskaff-
ning m. m.
1 880
Kostnader = medels-
behov
-
2 140
Bemyndigandebehov
-
1 110
1 350'
520 200
2 400
3 120
2 400
3 120
' I beloppet ingår 1 150 000 kr. i prisregleringsbemyndiganden, varav 800 000 kr. för korrektion av saldo 2 Varav 350 000 kr. i prisregleringsbemyndiganden
Överbefälhavaren
Av begärda bemyndiganden avses 1 150 000 kr. för prisreglering. Beloppet har beräknats enligt följande.
a) omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under budgetåret 1975/76 från prisläge febmari 1974 tUl prisläge febmari 1976 enligt bedömd prisutveckUng med 40 000 kr.
b) omräkning av den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1975 tUl prisläge februari 1976 enligt bedömd prisutveckling med 310 000 kr.
c) underskott av prisregleringsbemyndiganden från budgetåret 1973/ 74 och beräknat underskott av sådana bemyndiganden från budgetåret 1974/75 tUl ett belopp av 800 000 kr.
Föredraganden
Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel. Vid beräkningen har jag utgått från att det beräknade underskottet av prisregleringsbemyndiganden från budgetåret 1974/75 enligt gällande föreskrifter skall tas upp i anslagsframställningen för 1976/77. Jag kommer senare denna dag att hemställa att regeringen föreslår riksdagen att underskottet av prisregleringsbemyndiganden från budgetåret 1973/74 regleras i samband med tilläggsstat ll till riksstaten för budgetåret 1974/75.
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet 230
Liksom tidigare bör det få ankomma på regeringen att ta stäUning tUl viUca anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.
Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att medge att beställningar av signal skyddsmateriel får läggas ut inom en kostnadsram av 550 000 kr.,
2. tUl Signalskydd för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsan slag av 3 120 000 kr.
Vissa teleanordningar
Delprogrammet Vissa teleanordningar får fr. o. m. budgetåret 1975/76 ändrat innehåll. Till det tidigare programelementet Teleanordningar för den civila försvarsberedskapen i länen har också förts programelementet Teleteknisk utrustning för vissa statliga myndigheter, som f. n. ingår i delprogrammet Vissa skyddsrumsanläggningar.
Verksamheten under delprogrammet Vissa teleanordningar budgeteras på ett primämppdrag inom delproduktionsområdet Centralt vidtagen matérielanskaffning m. m. Primäruppdraget avser vidmakthållande och nyanskaffning av vissa teleanordningar för den civila försvarsberedskapen i länen och för teleanläggningar inom hälso- och sjukvården samt anskaffning av viss teleteknisk utmstning.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Vissa teleanordningar.
Programplan för perioden 1975/76-1979/80
Verksamheten under programelementet Teleteknisk utrustning för vissa statliga myndigheter är av sådan natur att närmare redogörelse inte bör lämnas till regeringsprotokollet. Ytterligare upplysningar torde få inhämtas av de handlingar som kommer att tiUhandahållas riksdagens försvarsutskott.
Beträffande utvecklingen av programelementet Teleanordningar för den civila försvarsberedskapen i länen anför televerket bl. a. följande.
Televerket fördelar anslagna medel mellan länsstyrelserna och utför inkomna beställningar av teleanordningar. Fyra centrala myndigheter är närmast berörda, nämligen socialstyrelsen, rikspolisstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen och vägverkets centralförvaltning. De behov som f. n. kan fömtses är i allt väsentligt tillgodosedda, varför huvuddelen av anslaget går åt tUl abonnemangsavgifter.
Den av televerket beräknade utvecklingen av anslaget Vissa teleanordningar framgår av följande sammanstäUning (prisläge juli 1974; 1 000-tal kr.).
1974/75
1975/76
1976/77
1977/78
1978/79
1979/80
Summa 1975/80
1420'
3 420
2 330
9 970
' Prisläge juli 1973
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 231
H 6. Vissa teleanordningar
1973/74 Utgift 874 121
1974/75 Anslag 1420 000
1975/76 Förslag 2 562 000*
' Delvis ändrat innehåll i primäruppdraget
Kostnader och medelsbehov
Primäruppdrag m. m.
1974/75
1975/76 Televerket
Föredraganden
Vissa teleanordningar: Centralt vidtagen matérielanskaffning m. m. 1 420 000 3 420 000 2 562 000
Kostnader = medelsbehov 1 420 000 3 420 000 2 562 000
Televerket
För budgetåret 1975/76 föreslås att anslaget förs upp med 3 420 000 kr. Av beloppet utgör ca 1,2 mUj. kr. abonnemangsavgifter för tidigare utförda teleanläggningar eller sådana som avses bli utförda under budgetåret 1974/75, och ca 2 mUj, kr. kostnader för anskaffning av teleteknisk utrustning.
Föredraganden
Jag kan i huvudsak godta televerkets förslag till inriktning av verksamheten under programplaneperioden.
Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Anskaffning av viss teleteknisk utrustning har därvid senarelagts.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tiU Vissa teleanordningar för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 2 562 000 kr.
Vissa skyddsrumsanläggnmgar
Verksamheten under delprogrammet Vissa skyddsrumsanläggningar omfattar under innevarande budgetår dels utbetalning av lokalhyror för sådana utrymmen i civUförsvarets allmänna skyddsrum som disponeras av andra statliga myndigheter än myndigheter inom civUförsvaret och försvarsmakten, anskaffning och underhåU av viss sambandsutrustning samt anskaffning av inventarier för vissa gemensamma stabsplatser, dels anskaffning av andelar i civUförsvarets allmänna skyddsrum för tidigare
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 232
nämnda statliga myndigheter och teleteknisk utrustning m. m. Fr. o. m. budgetåret 1975/76 förs anskaffningen av teleteknisk utrustning m. m. över till delprogrammet Vissa teleanordningar.
Utbetalningarna av lokalhyror budgeteras på ett primämppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet, underhållet av sambandsutrustning på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Centralt vidtaget materielunderhåll m. m. och anskaffningen av sambandsutrustning och inventarier på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Centralt vidtagen matérielanskaffning m. m. Dessa tre primäruppdrag finansieras från förslagsanslaget Hyror m. m. för vissa skyddsrumsanläggningar.
Anskaffrungen av andelar i civilförsvarets allmänna skyddsmm budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Anskaffning av befästningar m. m. Detta primäruppdrag finansieras från investeringsanslaget Anskaffning av vissa skyddsrumsanläggningar.
Programplan för perioden 1975/76-1979/80
Civilförsvarsstyrelsen anför att omfattningen och inriktningen av verksamheten under delprogrammet helt är beroende av den avvägning meUan delprogrammen som är gjord inom huvudprogrammet CivUförsvar samt andra myndigheters programmässiga mål.
Behovet av betalningsmedel och dessas fördelning på anslag under programplaneperioden framgår av följande sammanställning (prisläge juni 1974; 1 000-tal kr.).
Anslag
1974/'
1975/
1976/
1977/
1978/
1979/
Summa
1975/80
H 7. Hyror m. m. för
vissa skyddsmms-
anläggningar
3 190
3 590
3 600
3 760
3 840
18 500
11 7. Anskaffning av
vissa skyddsrums-
anläggningar
6 245
2 200
1 600
1 200
6 500
9 435
5 790
5 200
4510
4 960
4 540
25 000
' Prisläge juni 1973
H 7. Hyror m. m. för vissa skyddsrumsanläggningar
1973/74 Utgift 2 754 887
1974/75 Anslag 3 190 000
1975/76 Förslag 3 590 000
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
Kostnader och medelsbehov
233 Primäruppdrag m. m.
1974/75 1975/76
Civilförsvarsstyrelsen
Föredraganden
Vissa skyddsrumsanläggningar:
Allmän ledning och förbandsverksamhet
Centralt vidtaget materielunderhåll m. m.
Centralt vidtagen matérielanskaffning m. m.
Kostnader = medelsbehov
3 100 000 3 440 000 3 440 000
50 000 50 000 50 000
40 000 100 000 100 000
3 190 000 3 590 000 3 590 000
Civdförsvarsstyreisen
A. Pris- och löneomräkning Prisomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 28 000 kr.
B. Förändringar enligt Kungl. Maj:ts beslut
Överföring av kostnader för anskaffning av viss sambandsutrustning från investeringsanslaget Anskaffning av vissa skyddsrumsanläggningar medför att kostnadema ökar med 60 000 kr.
C. Uppgiftsförändringar
Kostnaderna för lokalhyror för statliga myndigheters utrymmen i civilförsvarets aUmänna skyddsrum ökar med 312 000 kr. på grund av nytillkommande anläggningar.
Föredraganden
Vad CivUförsvarsstyrelsen har anfört om inriktningen av verksamheten under programplaneperioden kan jag i huvudsak godta.
Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tiU Hyror m. m. för vissa skyddsrumsanläggningar för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 3 590 000 kr.
Identitetsbrickor
Länsstyrelsen i Kristianstads län svarar för framställning och distribution m.m. av identitetsbrickor som kostnadsfritt tUldelas nyfödda eller
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet
mot självkostnadspris tUlhandahåUs andra personer, allt enligt riktUnjer som har godkänts av riksdagen (prop. 1962:1 bU. 13, SU 1962:11, rskr 1962:11).
Verksamheten under delprogrammet Identitetsbrickor budgeteras på ett primäruppdrag under delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Identitetsbrickor.
Programplan för perioden 1975/76-1979/80
Beträffande utvecklingen och inriktningen av delprogrammet föreslår länsstyrelsen i Kristianstads län inga förändringar under programplaneperioden. Någon beräkning av anslagsbehovet för budgetåren 1976/77-1979/80 har inte lagts fram.
H8. Identitetsbrickor
1973/74 Utgift 362 512
1974/75 Anslag 406 000
1975/76 Förslag 505 000
Kostnader och medelsbehov
Primäruppdrag m. m.
1974/75
1975/76
Länsstyrelsen i Kristianstads län
Föredraganden
Identitetsbrickor: Allmän ledning och förbandsverksamhet
Kostnader = medelsbehov
406 000 406 000
505 000 505 000
505 000 505 000
Personal
Personalkategori
Antal
1974/75 Beräknad ändring 1975/76
Länsstyrelsen i Kristianstads län
Föredraganden
Civd personal Övrig personal
of of
of of.
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 235
Länsstyrelsen i Kristianstads län
A. Pris- och löneomräkning
Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 99 000 kr., varav 9 000 kr. avser höjt lönekostnadspälägg.
Föredraganden
Jag biträder länsstyrelsens uppfattning att verksamheten bör bedrivas med oförändrad inriktning.
Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen
att tiU Identitetsbrickor för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 505 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 236
KAPITALBUDGETEN
II. Statens allmänna fastighetsfond
Försvarsdepartementet
II 6. Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar
1973/74 Utgift 4 137 185 Behållning 7 622 513
1974/75 Anslag 8 200 000
1975/76 Förslag 7 000 000
Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad av förråd för civilförsvarets mobUiseringsmateriel och centrala förrådsverksamhet samt nybyggnad av lokaler m. m. vid statens civilförsvarsskolor.
Civilförsvarsstyrelsen
Medelsförbrukningen för budgetåret 1975/76 beräknas till 12,7 milj. kr. enligt följande sammanställning.
Primäruppdrag m. m. Medelsförbrukning
(1 000-tal kr.)
Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar för delprogrammet Undsättning
Företag påbörjade före 1974-07-01
1. Standardförråd för civilförsvarsmateriel 131
2. Rosersberg. Nybyggnad av förläggningsbyggnad
och försörjningsbyggnad 3 000
3. Revingeby. Utbildningsanläggning 700
4. Sandö. Utbildningsanläggning (etapp 1) 23
Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1974/75
5. Standardförråd för civilförsvarsmateriel 1 020
6. Sandö. Utbildningsanläggning (etapp 2) 4 227
7. Sandö. Förläggningsbyggnad för BUN 1 500
Företag avsedda att påbörjas 1975/76
8. Standardförråd för civilförsvarsmateriel 1 749
9. Sandö. Fritidslokaler för BUN m. m. 650
Summa 13 000
Reducering på grund
av överplanering -300
Beräknat medelsbehov 12 700
1, 5 och 8. För fortsatt utbyggnad av förråd för civilförsvarsmateriel behövs 2,9 milj. kr. för nästa budgetår, varav ca 1,2 milj. kr. för att slutföra nybyggnad av förråd som har påbörjats före eller under budgetåret 1974/75.
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet 237
2. Behovet av en ny förläggningsbyggnad och en ny försörjningsbyggnad m. m. vid statens civilförsvarsskola i Rosersberg har senast anmälts för riksdagen i prop. 1974:75 (s. 50). Kungl. Maj:t uppdrog den 20 oktober 1972 åt byggnadsstyrelsen att låta utföra byggnadsföretaget inom en kostnadsram av 7 440 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1971, vilket motsvarar 8 955 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1974.
3. För att slutföra den pågående utbyggnaden av utbildningsanläggningen i Revingeby behövs 700 000 kr.
4. Behovet av ny- och ombyggnadsarbeten (etapp 1) vid utbildningsanläggningen i Sandö har senast anmälts för riksdagen i prop. 1973:1 (bil. 6 s. 214). Kungl. Maj:t uppdrog den 10 mars 1972 åt byggnadsstyrelsen att låta utföra byggnadsföretaget. För att slutreglera företaget behövs 23 000 kr. för nästa budgetår.
6. Behovet av fortsatt utbyggnad (etapp 2) för utbildningsverksamheten vid statens civilförsvarsskola i Sandö har senast anmälts för riksdagen i prop. 1974:75 (s. 50). Kungl. Maj:t uppdrog den 20 december 1974 åt byggnadsstyrelsen att låta utföra byggnadsföretaget inom en kostnadsram av 8,7 mUj. kr. enligt prisläget den I april 1974. Av den för budgetåret 1975/76 beräknade medelsförbrukningen för detta ändamål avser 3 350 000 kr. kostnader för lokaler för den bistånds- och kåtastrof-utbUdning som biståndsutbUdningsnämnden bedriver vid civilförsvarsskolan. Dessa kostnader bör inte belasta utgiftsramen för civilförsvaret.
7 och 9. Behov föreligger av en ny förläggningsbyggnad för elever vid den bistånds- och katastrofutbUdning som biståndsutbildningsnämnden bedriver vid civilförsvarsskolan i Sandö. Byggnadsstyrelsen har redovisat förslag till byggnadsprogram för detta byggnadsföretag. Dessutom behöver fritidslokaler ställas i ordning för dessa elever. Kostnaderna för byggnadsföretagen har uppskattats tUl (1 900 000 + 700 000) 2,6 milj. kr. enhgt prisläget den 1 april 1974. Kostnaderna bör inte belasta utgiftsramen för civilförsvaret.
Föredraganden
Jag beräknar i likhet med civilförsvarsstyrelsen medelsförbrukningen under anslaget för nästa budgetår till 12,7 milj. kr. I enlighet med vad jag har förordat under avsnittet Ramberäkningar för budgetåret 1975/76 m. m. bör 3 mUj. kr. som avser anskaffning av lokaler för bistånds- och katastrofutbildningen inte belasta utgiftsramen för civilförsvaret. Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet
238 Investeringsplan (1 000-tal kr.)
Objekt
Kostnadsram
Medelsförbrukning
Bygg-
Färdig-
start
ställande
1973-04-01
1974-04-01
Faktisk t. o. m. 1973/74
Beräknad för
år-mån
år-mån
1974/75
1975/76
A. Företag påbörjade före
1974-07-01
1. Standardförråd för civil-
försvarsmateriel
9 333
9 586
8 766
_
-
2. Rosersberg. Förlägg-
ningsbyggnad
1 260
1 260
_
70-05
71-08
3. Rosersberg. Anslut-
ning till Käppala-
tunneln
1 650
_
70-01
72-05
4. Rosersberg. Nybyggnad
av förläggningsbygg-
nad m. m. (etapp 4 a)
7 950
8 955
2 453
3 376
3 000
73-08
75-02
5. Revingeby. Utbildnings-
anläggning
6 300
6 200
5 223
70-02
76-06
6. Sandö. Utbildningsan-
läggning (etapp 1)
2 660
2 660
2 512
72-04
73-04
Summa A
29 153
30 311
21 740
4 472
3 854
-
-
B. Företag påbörjade eller
avsedda att påbörjas
1974/75
1. Standardförräd för
civilförsvarsmate-
riel
2 570
_
_
—
8. Sandö. UtbUdningsan-
läggning (etapp 2)
8 500
8 700
—
3 941
4 227
74-12
75-12
9. Sandö. Förläggnings-
byggnad för BUN
-
-
75-05
76-02
Summa B
10 470
13 170
-
5 761
6 747
-
-
C. Företag avsedda att
påbörjas 1975/76
10. Standardförråd för
civilförsvarsmate-
riel
-
2 700
—
_
_
—
11. Sandö. Fritidslo-
kaler för BUN m. m.
-
-
75-06
76-02
Summa C
-
3 400
-
2 399
-
-
Summa A-C
39 623
46 881
10 283
13 000
-
-
Reducering av
medelsbehovet
-
-
-
-370
-300
-
-
Beräknat medels-
behov
-
-
-
12 700
-
-
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
Anslagsberäkning fl 000-tal kr.)
239¶Medelstillgäng
Beräknad medelsförbrukning
Behållning 1974-07-01 Anslag för 1974/75 Anslag för 1975/76 (förslag)
7 623
8 200
7 000 22 823
1974/75
1975/76
Beräknad behållning
1976-06-30
9913 12 700
210 22 823
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar för budgetåret 197 5/76 anvisa ett investeringsanslag av 7 000 000 kr.
II 7. Anskaffning av vissa skyddsrumsanläggningar
1973/74 Utgift 1974/75 Anslag 1975/76 Förslag
5 790 663 2 700 000 2 200 000
Behållning
3 626 893
Verksamheten under anslaget omfattar anskaffning av andelar i civilförsvarets allmänna skyddsrum för statliga myndigheter som inte ingår i civilförsvaret eller försvarsmakten.
Civilförsvarsstyrelsen
Medelsförbrukningen för budgetåret 1975/76 beräknas till 2,2 milj. kr. enligt följande sammanställning.
Primämppdrag m. m.
Medelsförbmkning (1000-tal kr.)
Vissa skyddsrumsanläggningar: Anskaffning av befästningar m. m. 2 200
Beräknat medelsbehov 2 200
För att betala kostnaderna för statliga myndigheters utrymmen i nya ledningscentraler och för instruktioner m. m. för befintliga anläggningar behövs (1 870 000 + 330 000) 2,2 milj. kr. för nästa budgetår.
Föredraganden
Jag beräknar i likhet med CivUförsvarsstyrelsen medelsförbrukningen under anslaget för nästa budgetår till 2,2 milj. kr. och förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande anslagsberäkning.
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet
Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)
240¶Medelstillgång
Beräknad medelsförbrukning
Behållning 1974-07-01 Anslag för 1974/75 Anslag för 1975/76 (förslag)
3 627 2 700
2 200 8 527
1974/75
1975/76
Beräknad behåUning
1976-06-30
6 245 2 200
82 8 527
Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen
att till Anskaffning av vissa skyddsrumsanläggningar för budgetåret 1975/76 anvisa ett investeringsanslag av 2 200 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 241
III. Försvarets fastighetsfond
III I. Arméförband: Anskaffning av anläggningar
1973/74 Utgift 88 985 352 Behållning 4 725 175
1974/75 Anslag 102 000 000
1975/76 Förslag 116 000000
Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad av lokaler m. m., befästningar och ammunitionsförråd för armén samt markförvärv härför och för övnings- och skjutfält m. m.
Chefen för armén
För budgetåret 1974/75 har beräknats en medelsförbrukning av 102 milj. kr. Medelsförbmkningen under budgetåret 1975/76 beräknas tUl 128 milj. kr. Betalningsmedlens fördelning på primäruppdrag framgår av följande sammanstäUning.
Primämppdrag m. m. Medelsförbrukning
(1 000-tal kr.)
Arméförband:
Markanskaffning för delprogrammen
Lokalförsvarsförband 100
Gemensamma produktionsresurser 15 400
Anskaffning av befästningar m. m.
för delprogrammen
Infanteribrigad m. m. 70
Lokalförsvarsförband 2 450
Gemensamma produktionsresurser 150
Anskaffning av kasemer m. m. för delprogrammet
Gemensamma produktionsresurser 119 865
Summa 138 035
Reducering pä gmnd av överplanering -10 035
Beräknat medelsbehov 128 000
Av den beräknade medelsförbmkningen för budgetåret 1975/76 avses
15 mUj. kr. för markanskaffning, 2,5 milj. kr. för anskaffning av befästningar m. m. och 110,5 milj. kr. för anskaffning av kaserner m. m. enhgt följande sammanställningar.
A. Markanskaffning
Objekt m. m. Medelsförbrukning _________________________________________________ (1 000-tal kr.)
Befästningars delfond Lokalförsvarsförband
16 Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 1. Bilaga 6
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 242
Objekt Medelsförbrukning
(1 000-tal kr.)
1. Mark för förråd samt diverse mindre markförvärv och ofömt sedda utgifter 100
Kasernbyggnaders delfond Gemensamma produktionsresurser
3 000
2 800
2 000
5 400
15 500
-500
15 000
2. I 11/Fo 16-18. Utvidgning av övningsfältet vid Växjö
3. I 15. Utvidgning av Remmene skjut fal t
4. 1 17. Nytt skjutfält vid Uddevalla
5. P 6. Utvidgning av övningsfältet vid Rinkaby
6. Bodens garnison. Utvidgning av skjutfältet vid Kusträsk
7. P 18. Nytt pansarövningsfält vid Visby
8. Diverse mindre markförvärv och ofömtsedda utgifter
Reducering pä grund av överplanering Summa
1. För att uppföra ammunitionsförråd kan i vissa fall mark behöva förvärvas med äganderätt. Den närmare omfattningen av sådana förvärv kan f. n. inte bestämmas. Medel har beräknats för erforderlig markanskaffning för ammunitionsförråd och andra anläggningar för samtliga delprogram inom huvudprogrammet samt för smärre kompletteringar av arméns befästningsfastigheter.
2. 1974 års riksdag (prop. 1974:50, FöU 1974:25, rskr 1974:270) fattade beslut om utvidgning av I 11 :s övningsfält vid Växjö med ca 300 ha. Markanskaffningen kommer att påbörjas under innevarande budgetår.
3. 1971 års riksdag (prop. 1971:110, FöU 1971:9, rskr 1971:140) fattade beslut om utvidgning av Remmene skjutfält med ca 1 000 ha. För att genomföra erforderliga markförvärv m. m. har utsetts en särskild delegation, Skjutfältsdelegationen Remmene. HittUls har ca 250 ha förvärvats.
4. 1974 års riksdag (prop. 1974:50, FöU 1974:25, rskr 1974:270) fattade beslut om anskaffning av ett nytt skjutfält för 1 17 norr om Uddevalla. Skjutfältet omfattar ca 1 500 ha. För att genomföra erforderliga markförvärv m. m. har utsetts en särskild delegation, Skjutfältsdelegationen Uddevalla, som kommer att påbörja markanskaffningen under innevarande budgetår.
5. 1971 års riksdag (prop. 1971:110, FöU 1971:9, rskr 1971:140) fattade beslut om utvidgning av övningsfältet vid Rinkaby med ca 600 ha. Genomförandet av erforderliga markförvärv m. m. sköts av en särskild delegation, Rinkabydelegationen. Inom det beslutade utvidgningsområdet återstår endast smärre delar att förvärva. Dessa förvärv beräknas
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 243
kunna genomföras under innevarande budgetår. I enlighet med riksdagens beslut förvärvar delegationen även sådan mark som ligger i omedelbar anslutning tUl utvidgningsområdet och frivUUgt bjuds ut tUl salu. Hur stor omfattning dessa förvärv kommer att få kan f. n. inte bedömas.
6. 1973 års riksdag (prop. 1973:75, FöU 1973:16, rskr 1973:195) fattade beslut om utvidgning av Bodens garnisons skjutfält vid Kusträsk med ca 1 750 ha. Hittills har ca 130 ha förvärvats.
7. Chefen för armén har lagt fram förslag tUl nytt övningsfält för P 18 vid Martille söder om Visby. Fältet föreslås få en areal av ca 700 ha. Förslaget utreds f. n. av försvarets fastighetsnämnd. Kostnaderna för erforderliga markförvärv kan inte beräknas förrän fastighetsnämnden har slutfört sin utredning. För att påbörja markförvärven under nästa budgetår beräknas ett medelsbehov av 2 milj. kr.
8. För diverse mindre markförvärv och ofömtsedda utgifter beräknar chefen för armén ett medelsbehov av 5,4 milj. kr. Medlen avses för vissa mindre förvärvsobjekt som i varje särskilt fall beräknas kosta högst 300 000 kr. Medlen avses vidare för smärre kompletteringar av arméns fastighetsbestånd, ofömtsedda utgifter i samband med genomförandet av beslutade förvärv samt för mindre utgiftsrester för vissa inte helt avslutade markförvärv m. m. Kompletteringar av fastighetsbeståndet planeras bl. a. för skjutfältet på Väddö samt för övnings- och skjutfälten i Ystad.
B. Anskaffning av befästningar m. m.
Objekt m. m. Medelsförbrukning
(1 000-tal kr.)
Befästningars delfond Infanteribrigad m. m. Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1974/75
1. Betongförråd för ammunition 70
Lokalförsvarsförband
Företag påbörjade eller avsedda
att påbörjas 1974/75
2. Betongförråd för ammunition 370
Företag avsedda att påbörjas 1975/76
3. Betongförråd för ammunition 2 080
Gemensamma produktionsresurser Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1974/75
4. Betongförräd för ammunition 150
2 670 Reducering på gmnd av överplanering -170
Summa 2 500
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 244
1-4. För fortsatt utbyggnad av ammunitionsförräd behövs för nästa budgetår 2,5 milj. kr., varav cirka 590 000 kr. för att slutföra arbetena vid de förråd som avses bli påbörjade under budgetåret 1974/75.
C. Anskaffning av kaserner m. m.
Objekt m. m.__________________________________ Medelsförbmkning __________________________________________________ (1 000-tal kr.)
Kasernbyggnaders delfond Gemensamma produktionsresurser Företag påbörjade före 1974-07-01
1. Byggnadsåtgärder för att effektivisera värnpliktsutbildningen 8 000
2. Utbyggnad av förråd till följd av organisationsförändringar (etapp 2) 5 000
3. Utbyggnad av läger 8 000
Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1974/75
4. 113. Nybyggnad av tygverkstad 3 200
5. P 4/K 3. Nybyggnad av värmecentral 1 500
6. Utbyggnad av förråd till följd av organisationsförändringar (etapp 3) 40 000
Företag avsedda att påbörjas 1975/76
1. 1 4/lnfSS. Nybyggnad av motionshall 970
8. I 4/lnfSS. Nybyggnad av sjukhus 2 000
9. I 4/InfSS. Tillbyggnad av matinrättning 2 500
10. I 4/InfSS. TUlbyggnad av stödfunktioner tUl förläggningsbyggnader 1 500
11. 111. Nybyggnad av sjukhus 3 000
12. I 11. Nybyggnad av garage och motorsalar 2 000
13. 1 19. Nybyggnad av kallgarage 3 000
14. I 19/P 5. Nybyggnad av kallgarage 1 500
15. I 21. Nybyggnad avkallgarage 1 000
16. P 7 R. Om- och tillbyggnad av motorverkstad 4 500
17. A 4. Nybyggnad av värmecentral 2 300
18. Ing 3. Nybyggnad av förläggningskasern 3 500
19. Fo 66/JS. Nybyggnad av varm- och
kallgarage 2 500
20. Mobiliseringsförråd 8 500
21. Tekniska försörjningsanordningar 5 000
22. Nybyggnad av skjutbanor 1 650
23. Diverse smärre byggnadsföretag 8 745
119 865
Reducering på gmnd av överplanering -9 365
Summa 110 500
1. Behov av byggnadsåtgärder för att effektivisera värnpliktsutbildningen inom armén har senast anmälts i prop. 1974:1 (bil. 6 s. 226). För att slutföra tidigare påbörjade gymnastiksalar, övnings- och vårdhallar samt rälsmålbanor behövs 8 milj. kr. för budgetåret 1975/76.
2 och 6. Behovet att bygga ut fredsförråd tUl följd av organisationsför-
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 245
ändringar (etapperna 2 och 3) har senast anmälts i prop. 1974:1 (bU. 6 s. 227). Kostnaderna för etapp 2 beräknas tUl 35 milj. kr. enligt prisläget den 1 febmari 1974. Den fortsatta utbyggnaden av fredsförråd (etapp 3) uppskattas dra en kostnad av 70 milj. kr. enligt prisläget den I februari 1974, varav 40 mUj. kr. behövs under budgetåret 1975/76.
3. För fortsatt utbyggnad av läger vid skjutfält behövs 8 milj. kr. för budgetåret 1975/76.
4. Behovet av ny tygverkstad m. m. vid I 13 har senast anmälts i prop. 1973:1 (bil. 6 s. 222). Kungl. Maj.t uppdrog den 5 juni 1973 åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra byggnadsföretaget inom en kostnadsram av 5 milj. kr. enhgt prisläget den 1 febmari 1972. Byggnadsobjektet har ännu inte påbörjats. Med hänsyn tUl att försvarets materielverk har begärt att lokaler för fordonskontroU skall inrymmas i verkstadsbyggnaden har fortifikationsförvaltningen nu redovisat nytt förslag till huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Kostnadema beräknas till 9 milj. kr. enUgt prisläget den 1 februari 1974.
5. Kungl. Maj:t har uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att låta bygga en värmecentral för P 4 och K 3.
7. Vid infanteriets stridsskola (Inf SS) behövs en ny motionshall. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för nybyggnad av en motionshall vid skolan. Kungl. Maj:t uppdrog den 7 december 1973 åt fortifikationsförvaltningen att upprätta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats till 970 000 kr. enhgt prisläget den 1 februari 1974.
8. Vid InfSS behövs en ny sjukvårdsavdelning. De lokaler som f. n. disponeras som sjukvårdsavdelning för öppen vård är små och otidsenliga samt ofullständigt inredda och utrustade. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för nybyggnad av sjukvårdsavdelning vid skolan. Kungl. Maj:t uppdrog den 12 oktober 1973 åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhändhngar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats tUl 2 330 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1973, vilket motsvarar 2,7 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1974.
9. Vid InfSS behöver nuvarande matinrättning byggas om och utökas. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för om- och tillbyggnad av matinrättningen vid skolan. Enligt förslaget skall nuvarande matinrättning byggas om. Vidare skall byggnaden byggas tiU med utrymmen för marketenteri- och fritidslokaler. Kungl. Maj:t uppdrog den 30 november 1973 åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats till 3 950 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1974.
10. Vid InfSS behöver tre förläggningsbyggnader kompletteras med lokaler för stödfunktioner. Förläggningsbyggnadema, som uppfördes under åren 1963-64, försågs därvid inte med alla de stödfunktioner som
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 246
normalt bör finnas i en sådan byggnad. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för byggnadsföretaget. Enligt förslaget skall var och en av de tre förläggningsbyggnaderna byggas till med rum för kompanichef, kompaniexpedition, befäls- och instruktions-mm samt vissa vård- och förrådslokaler m. m. Kungl. Maj:t uppdrog den 30 november 1973 åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats till I 840 000 kr. enligt prisläget den I februari 1974.
11. Vid I 11 behövs en ny sjukvårdsavdelning. Den nuvarande sjuk vårdsavdelningen vid regementet är inrymd i en kasernbyggnad. Lokaler na är otidsenliga och fyller inte hygieniska och sjukvårdstekniska krav. Dessutom behövs lokalerna i kasernen för förläggningsändamål. Fortifika tionsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för nybygg nad av sjukvårdsavdelning vid regementet. EnUgt förslaget skall avdel ningen inrymma lokaler för öppen vård och tandvård samt en sjukmms- avdelning för sluten vård med 38 vårdplatser. Kungl. Maj:t uppdrog den 7 december 1973 åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhand- Ungar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats till 4 850 000 kr. enligt prisläget den I februari 1974.
12. Vid I 11 behövs ett nytt varmgarage med motorsal. Regementet har f. n. en brist på nio varmgaragefack. Vidare är nuvarande motorlek tionssal olämpligt belägen i vindsvåningen i en kasernbyggnad. Fortifika tionsförvaltningen har redovisat förslag tiU byggnadsprogram för ett nytt varmgarage (fyra dubbelfack) med motorsal. Kungl. Maj:t uppdrog den 17 maj 1974 åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kost naderna har därvid beräknats tUl 2 220 000 kr. enligt prisläget den 1 febmari 1974.
1 3. Vid 1 19 behövs två nya kaUgarage. Regementet har f. n. en brist på 46 kallgaragefack. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för nybyggnad av två kaUgarage med sammanlagt 24 dubbelfack. Kungl. Maj:t uppdrog den 29 juni 1973 åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats till 3 830 000 kr. enligt prisläget den 1 febmari 1973, vilket motsvarar 4 450 000 kr. enligt prisläget den I febmari 1974.
14. Vid I 19/P 5 behövs ett nytt kallgarage. Förbandet har f.n. en brist på 23 kallgaragefack. Fortifikationsförvaltningen har redovisat huvudhandUngar för nybyggnad av ett kallgarage med 12 dubbelfack. Kungl. Maj:t uppdrog den 22 febmari 1974 åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra byggnadsföretaget inom en kostnadsram av 1 640 000 kr. enligt prisläget den 1 febmari 1973, vilket motsvarar 1,9 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1974.
15. Vid I 21 behövs ett nytt kallgarage. Regementet har f. n. en brist
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet 247
på 72 kallgaragefack. Fortifikationsförvaltningen har redovisat huvudhandlingar tiU nybyggnad av ett kallgarage med 5 dubbelfack. Kungl. Maj:t uppdrog den 25 januari 1974 åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra byggnadsföretaget inom en kostnadsram av 985 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1973, vilket motsvarar 1 140 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1974.
16. Vid P 7 R behövs viss om-, tUl- och nybyggnad av miUtärområdes-verkstaden. Verkstadsfunktionen vid förbandet inryms f. n. i två förråd, en motorverkstad och en mäleriverkstad. Lokalerna är små och otidsen-Uga. De två förråden är i sådant skick att de bör rivas medan de två andra byggnaderna bör om- och tillbyggas för verkstadsändamål. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram. Enligt förslaget skall motorverkstaden byggas tUl med sju platser för reparation av stridsvagnar. Vidare skall måleriverkstaden byggas till med lokaler för fordonskontroll m. m. Slutiigen föreslås ett nytt kallförråd. Kostnaderna för byggnadsföretaget har uppskattats till 12 150 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1973, vilket motsvarar 13,9 mUj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1974.
17. Värmeförsörjningen vid A 4 samt arméns tekniska skola (ATS) och försvarets förvaltningshögskola (FFHS) i Östersund avses bli tillgodosett antingen genom nybyggnad av värmecentral eller genom anslutning till Östersunds kommuns fjärrvärmenät. Förhandlingar med kommunen om anslutning till fjärrvärmenätet pågår. Beroende av resultatet härav kommer fortifikationsförvaltningen att teckna avtal om värmeleverans eller projektera en värmecentral. 1 det senare fallet uppskattar fortifikationsförvaltningen kostnaderna tUl ca 6,5 mUj. kr. enligt prisläget den I februari 1974.
18. Vid Ing 3 behövs en ny kasern. Förbandet har f. n. en brist på 252 föriäggningsplatser. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag tiU byggnadsprogram för en ny kasern med 240 föriäggningsplatser. Kungl. Maj:t uppdrog den 29 juni 1973 åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandUngar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats till 7 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1974.
19. Vid Fo 66/JS behövs två garage. Motorfordonen vid förbandet är f. n. uppställda i åtta byggnader, varav sex är rivningsobjekt. Utbyggnadsbehovet är 28 varm- och 23 kallgaragefack. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för ett nytt varmgarage med 12 dubbelfack och ett kallgarage med 11 dubbelfack. Kungl. Maj:t uppdrog den 7 december 1973 åt fortifikationsförvaltningen att upprätta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats till 4 240 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1974.
20-23. För nya mobiUseringsförråd, tekniska försörjningsanordningar, nybyggnad av skjutbanor och diverse smärre byggnadsarbeten behövs för nästa budgetår resp. 8,5 milj. kr., 5 milj. kr., 1 650 000 kr. och 8 745 000 kr.
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet 248
Föredraganden
Chefen för armén har beräknat medelsförbrukningen under anslaget för nästa budgetår till 128 milj. kr. Jag beräknar medelsförbrukningen till 116 milj. kr. och förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.
Av medelsförbrukningen beräknas 12,5 mUj. kr. för att anskaffa mark. Som nytt markförvärvsobjekt utöver sådana som har beslutats tidigare har chefen för armén föreslagit ett nytt övningsfält om ca 700 ha för P 18 vid MartUle söder om Visby. Behovet av ett sådant fält har senast anmälts i prop. 1974:1 (bU. 6 s. 227). Förslaget utreds på mitt uppdrag av försvarets fastighetsnämnd. Jag räknar inte med att frågan om den föreslagna markanskaffningen skall kunna underställas riksdagen under innevarande riksmöte och beräknar därför inte några medel för ett nytt övningsfält för P 18 för nästa budgetår.
Med anledning av riksdagens beslut att förlägga ett nytt fredsförband i Arvidsjaur har Kungl. Maj:t uppdragit åt överbefälhavaren att redovisa förslag rörande verksamheten vid det nya förbandet och till den markanskaffning som behövs för detta. Överbefälhavaren har redovisat ett sådant förslag som f. n. utreds av försvarets fastighetsnämnd tUl den del det avser erforderlig markanskaffning. Jag räknar med att fastighetsnämnden skall kunna avsluta och redovisa sin utredning så snabbt att frågan om markanskaffningen för det nya förbandet kan underställas riksdagen i särskild proposition under våren 1975. 1 avvaktan härpå beräknar jag för nästa budgetår ett medelsbehov av 1 milj. kr. för att påbörja markförvärven för det nya förbandet.
För anskaffning av befästningar m. m. och anskaffning av kaserner m. m. beräknas medelsförbrukningen till 2,5 milj. kr. resp. 101 milj. kr. Fortifikationsförvaltningen har redovisat huvudhandlingar för flertalet nya byggnadsobjekt som finns intagna i investeringsplanen. Om riksdagen inte har något att erinra torde det få ankomma på regeringen att efter prövning av huvudhandlingama och inom ramen för det anslag som anvisas av riksdagen besluta om de redovisade företagen skall utföras. Skulle något objekt med hänsyn till pågående översyn av försvarets fredsorganisation eller av andra skäl inte anses böra utföras bör regeringen vidare kunna ersätta detta med annat objekt trots att detta inte har tagits upp i investeringsplanen.
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet
249
Investeringsplan (I 000-tal kr )
Objekt
Kostnadsram
Medelsförbrukning
Bygg-
Färdig-
start
ställan-
1973-02-01
1974-02-01
Faktisk t. 0. m.
Beräknad för
de
1973/74
1974/75
1975/76 år-mån
år-mån
A Markanskaffning
Befästningars
delfond
Delprogram 1.6
1. Maik för förråd samt
diverse mindre markför-
värv och oförutsedda
utgifter
-
-
-
Kasernbyggna-
ders delfond
Delprogram 1.99
2.1 11/Fo 16-18.
Utvidgning av övnings-
fältet vid Växjö
3 500
3 500
-
2 800
-
3. I 15. Utvidgning av
Remmene skjutfält
5 000
6 500
1 877
3 623
_
4. 117. Nytt skjutfält vid
Uddevalla
7 000
7 000
-
3 000
_
5. P 6. Utvidgning av
övningsfältet vid
Rinkaby
a) Utvidgning enligt
1971 års riksdagsbeslut
18 600
17 700
17 195
— _
_
b) Medgiven komplet-
tering genom förvärv
av salubjuden mark
—
ej beräknad
3 447
2 900
-
6. Bodens garnison.
Utvidgning av skjut-
fältet vid Kusträsk
4 000
5 000
2 020
2 800
_
7. Förvärv av mark för
nytt fredsförband i
Arvidsjaur
—
ej beräknad
-
-
1 000
-
8. Diverse mindre mark-
förvärv och oförut-
sedda utgifter
-
9 902
-
4 502
4 400
-
Summa A
38 100
49 802
22 699
16 950
13 500
-
Reducering av
medelsbehovet
-
_
_
-950
- 1 000
_
Beräknat medels-
behov
-
-
-
16 000
12 500
-
B. Anskaffning av be-
fästningar m. m.
a. Företag påbörjade
före 1974-07-01
Delprogram 1.6
1. Betongförråd för
ammunition
2 900
2 776
1 891
-
-
Summa a
2 900
2 776
1 891
- -
-
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
250 Objekt
Kostnadsram
Medelsförbmkning
Bygg-
Färdig-
start
ställan-
1973-02-01
1974-02-01
Faktisk t. o. m.
Beräknad för
de
1973/74
1974/75
1975/76
år-män
år-mån
b. Företag påbörjade
eller avsedda att
påbörjas 1974/75
Delprogram 1.2
2. Betongförråd för
ammunition
_
_
_
Delprogram 1.6
3. Betongförråd för
ammunition
_
_
_
Delprogram 1.99
4. Betongförråd för
ammunition
-
-
-
-
Summa b
2 220
2 340
-
1 750
_
—
c. Företag avsedda att
påbörjas 1975/76
Delprogram 1.6
5. Betongförräd för
ammunition
-
2 080
-
-
2 080
-
-
Summa c
-
2 080
-
-
2 080
-
-
Summa B (a-c)
5 120
7 196
1 891
2 635
2 670
-
—
Reducering av
medelsbehovet
-
-
-
- 135
- 170
-
-
Beräknat medels-
behov
-
-
-
2 500
2 500
-
—
C Anskaffning av
kaserner m. m.
a. Företag påbörjade
före 1974-07-01
Delprogram 1.99
1. I 21. Nybyggnad av
parkeringsplatser för
värnpliktiga
-
-_
74-04
74-12
2. P 1 8. Nybyggnad av
truppserviceförräd
3 060
3 060
1 158
_
73-10
74-10
3. S 2. Tillbyggnad av
matiru-ättning
1 600
1 098
—
73-10
74-10
4. LvSS. Utbyggnad av
motorområde
_
74-04
74-12
5. Ing 2. Nybyggnad av
kasern
4 900
4 500
4 322
—
72-02
74-08
6. Ing 3. Nybyggnad av
markenteri
3 900
3 500
1 629
1 527
-
74-01
75-06
7. T 3. Om- och till-
byggnad av markenteri
2 200
2 700
2 496
-
73-01
74-09
8. Byggnadsåtgärder för
effektivisering av
värnpliktsutbildningen
37 500
49 300
24 060
17 240
8 000
-
-
9. Utbyggnad av förråd
tUl följd av organi-
sationsförändringar
(etapp 1)
17 000
14 500
13 307
-
-
-
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
251 Objekt
Kostnadsram Medelsförbrukning Bygg-
Färdig-
start 1973-02-01 1974-02-01 Faktisk Beräknad för
ställande
t. 0. m.
1973/74 1974/75 1975/76 är-mån
år-mån
10. Utbyggnad av förråd
till följd av organi-
sationsförändringar
(etapp 2)
33 100
28 500
7 893
14 500
5 000
11. Utbyggnad av läger
7 700
22 000
7 321
6 000
7 000
12. Smärre kompletterings-
arbeten
-
-
-
Summa a
112 860
132 570
64 830
43 594
20 000
b. Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1974/75 Delprogram 1.99
13.1 13. Nybyggnad av
tygverkstad 14.1 19/P 5. Nybyggnad
av kaUgarage
15. I 21. Nybyggnad av kallgarage
16. P 4/K 3. Nybyggnad av värmecentral
17. P 7 Y. Nybyggnad av drivmedelsanläggning
18. Mobiliseringsförråd
19. Tekniska försörinings-anordningar
20. Diverse smärre byggnadsobjekt
21. Utbyggnad av förråd till följd av organisationsförändringar (etapp 3)
Summa b
c. Företag avsedda att påbörjas 1975/76 Delprogram 1.99
22. I 4/lnfSS. Nybyggnad av motionshall
23.1 4/lnfSS. Nybyggnad av
sjukhus 24. I 4/InfSS. TiUbyggnad
av matinrättning 25.1 4/InfSS. TiUbyggnad
av stödfunktioner fill
förläggningsbyggnader
26. I 11. Nybyggnad av sjukhus
27. I 19. Nybyggnad av kallgarage
28. A 4. Nybyggnad av värmecentral
29. Ing 3. Nybyggnad av förläggningskasern
5 350
9 000
-
-
1 140
4 650
10 250
4 000
6 000
2 000
4 000
2 000
4 000
63 500
70 000
107 200
2 700
3 950
1 840
4 850 4 450
6 500
7 000
3 800
3 200
74-12
76-06
75-01
76-01
1 000
75-01
76-01
3 000
74-07
76-06
910 6 000
—
74-10
75-06
4 000
-
-
-
4 000
_
_
_
20 500 41 960 900 44 710 47 200
970 75-10 76-10
2 000 75-10 76-10
2 500 75-10 76-12
1 500 75-10 76-10
3 000 75-10 77-06 3 000 75-10 76-10
2 300 75-10 77-10
3 500 75-10 77-06
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
252 Kostnadsram
Objekt
Bygg- Färdigstart ställande
Medelsförbrukning
1973-02-01 1974-02-01 Faktisk Beräknad för t. o. m.
1973/74 1974/75 1975/76 år-mån år-mån
30. Fo 66/JS. Nybyggnad av varm- och kaUgarage
31. MobiUseringsförråd
32. Tekniska försörjningsanordningar
33. Nybyggnad av skjutbanor
34. Diverse smärre byggnadsföretag
Summa c
Summa C (a-c)
Reducering av medelsbehovet
Beräknat medelsbehov
Totalt A-C
Reducering av medelsbehovet
195 270
238 490
4 240
-
—
2 500
75-10
76-10
8 500
-
-
6 500
-
-
5 000
-
-
5 000
-
-
-
-
1 650
-
-
8 745
-
—
8 745
-
-
60 395
-
-
43 165
-
-
300 165
65 730
88 304
110 365
-
-
_
_
-4 804
-9 365
_
_
83 500 101000 357 163 90 320 107 889 126 535
- - 5 889 -10 535
Beräknat medelsbehov
- 102 000 116
Anslagsberäkning (1 000-tal kr)
MedelstiUgäng
Beräknad medelsförbrukning
BehäUning 1974-07-01 Anslag för 1974/75 Anslag för 1975/76 (förslag)
4 726 102 000
116 000 222 726
1974/75
1975/76
Beräknad behåUning
1976-06-30
102 000 116 000
4 726 222 726
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Arméförband: Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1975/76 anvisa ett investeringsanslag av 116 000 000 kr.
III 2. Marinförband: Anskaffning av anläggningar
70 791 588 67 800 000 75 500 000
1973/74 Utgift 1974/75 Anslag 1975/76 Förslag
Behållning 2 807 661
Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad av lokaler m. m., befästningar och ammunitionsförråd för flottan och kustartilleriet samt markförvärv härför och för övnings- och skjutfält m. m.
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 253
Chefen för marinen
För budgetåret 1974/75 har beräknats en medelsförbrukning av 67,8 milj. kr. Medelsförbmkningen under budgetåret 1975/76 beräknas till 77 milj. kr. Betalningsmedlens fördelning på primäruppdrag framgår av följande sammanställning.
Primäruppdrag m. m. Medelsförbrukning
(1 000-tal kr.)
Marinförband:
Markanskaffning för delprogrammen
Fasta kustartilleriförband 700
Gemensamma produktionsresurser 500
Anskaffning av befästningar m. m. för delprogrammen
13 000
38 700
84 366
-7 366
77 000
För flera delprogram gemensamma lednings-, bas- och underhällsförband m. m. Fasta kustartilleriförband
Anskaffning av kaserner m. m. för delprogrammet Gemensamma produktionsresurser
Summa
Reducering på gmnd av överplanering
Beräknat medelsbehov
Av den beräknade medelsförbmkningen för budgetåret 1975/76 avses 1,1 milj. kr. för markanskaffning, 47,9 milj. kr. för anskaffning av befästningar m. m. och 28 milj. kr. för anskaffning av kaserner m. m. enligt följande sammanställningar.
A. Markanskaffning
Objekt m. m. Medelsförbrukning
(1 000-tal kr.)
Befästningars del fond Fasta kustartilleriförband
1. Mark för kustartUleribatterier samt diverse mindre markförvärv och oför utsedda utgifter 700
Kasernbyggnaders delfond Gemensamma produktionsresurser
2. Diverse mindre markförvärv och oför utsedda utgifter 500
1 200
Reducering på grund av överplanering -100
Summa 1 100
I. För att anlägga kustartilleribatterier behöver i vissa fall mark förvärvas med äganderätt. Den närmare omfattningen av sådana förvärv
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 254
kan f. n. inte bestämmas. Medel har vidare beräknats för erforderUga markanskaffningar för befästnings- och andra anläggningar inom övriga delprogram inom huvudprogrammet samt för smärre kompletteringar av marinens befästningsfastigheter, oförutsedda utgifter i samband med redan beslutade markförvärv samt för mindre utgiftsrester för vissa inte helt avslutade markförvärv m. m.
2. Medel har beräknats för smärre kompletteringar av marinens kasernfastigheter, oförutsedda utgifter i samband med redan beslutade markförvärv samt för mindre utgiftsrester för vissa inte helt avslutade markförvärv m. m.
B. Anskaffning av befästningar m. m.
Objekt m. m. Medelsförbrukning
(1000-taIkr.)
Befästningars delfond För flera delprogram gemensamma lednings-, bas- och underhällsförband m. m.
Företag påbörjade före 1974-07-01
1. Ammunitionsförräd 13 000
Fasta kustartUleriförband Företag påbörjade före 1974-07-01
2. Kustartilleribatterier 14 200
Företag påbörjade eller avsedda alt påbörjas 1974/75
3. KustartiUeribatterier 11 500
Företag avsedda att påbörjas 1975/76
4. Kustartilleribatterier 9 000
5. Smärre objekt 4 000
51 700
Reducering på grund av överplanering -3 800
Summa 47 900
1-3. Kungl. Maj:t har uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att låta bygga ett ammunitionsförråd i berg och fyra kustartilleribatterier.
4. Ytterligare ett kustartUleribatteri behövs. Kungl. Maj:t uppdrog den 5 april 1974 åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandUngar för denna nybyggnad. Sådana handUngar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats till 29,9 milj. kr. enhgt prisläget den 1 februari 1974.
5. För smärre objekt behövs för nästa budgetår 4 milj. kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
C. Anskaffning av kaserner m. m.
255 Objekt m. m.
Medelsförbmkning (1 000-tal kr.)
Kasernbyggnaders delfond Företag påbörjade före 1974-07-01
1. ÖrlB O. Nybyggnad av hamnanläggning för ubåtsbas vid Vitså (etapp 1 b)
2. KA 2. Nybyggnad av fredsförråd
Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1974/75
3. ÖrlB S. Nybyggnad av drivmedelsanläggning
4. ÖrlB S. Nybyggnad av torpedverkstad
5. BÖS. Nybyggnad av förläggningskasern
6. SK. Nybyggnad av förråd för tygmateriel
7. KA 1. Nybyggnad av hall för marinmotor-utbUdning
Företag avsedda att påbörjas 1975/76
8. ÖrlB S. Nybyggnad av skjutledartom. Torhamn
9. ÖrlB O. Nybyggnad av dykericentral, Vitså
10. ÖrlB O. Nybyggnad av plastverkstad
11. ÖrlB V. Nybyggnad av fredsförråd
12. SK. Nybyggnad av fredsförråd
13. KA 1. Nybyggnad av fredsförräd
14. KA 2. Nybyggnad av skjutbana. Rosenholm
15. KA 4. Nybyggnad av gymnastikhall med bastu
16. KA 4. Nybyggnad av fredsförräd
17. Tekniska försörjningsanordningar
18. Diverse smärre byggnadsföretag
Reducering på gmnd av överplanering Summa
1656 800
1500 2 810 2 400 1 300
4 000
3 000
2 000
2 200
3 000
-3 466
28 000
1-7. Kungl. Maj:t har uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att bygga hamnanläggning för ubåtsbas vid Vitså, fredsförråd vid KA 2, drivmedelsanläggning och torpedverkstad vid Sydkustens örlogsbas, för-läggningskasem vid Berga örlogsskolor, förråd för tygmateriel vid Stockholms kustartilleriförsvar samt hall för marinmotorutbUdning vid KA 1.
8. Skjutplatsen vid Torhamns udde utnyttjas av artillerisektionen vid Sydkustens örlogsbas för provskjutningar av teknisk art. Nuvarande anläggningar på skjutplatsen är provisoriska med bristfälliga och otUlräckliga lokaler. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för nybyggnad vid Torhamn av skjutledartom, servicebyggnad, apterings- och ammunitionsförvaringsbyggnad samt pjäsfundament. Kungl. Maj:t uppdrog den 22 februari 1974 åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats till 2 020 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1974.
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 256
9. Behovet av dykericentral vid Ostkustens örlogsbas har tidigare anmälts i prop. 1974:1 (biL 6 s. 236). Fortifikationsförvaltningen har uppskattat kostnaderna tUl 10,5 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1974.
10. Vid Ostkustens öriogsbas behövs en ny plastverkstad. Kostnaderna har uppskattats tiU 700 000 kr. enligt prisläget den 1 febmari 1974.
11-13 och 16. Behovet av att bygga ut fredsförråd tiU följd av organisationsändringar har senast anmälts i prop. 1974:1 (bil. 6 s. 237). Vid Västkustens öriogsbas, Stockholms kustartiUeriförsvar, KA 1 och KA 4 behövs nya fredsförråd. Kostnaderna har uppskattats tiU sammanlagt 19,8 milj. kr.
14. Vid KA 2 Rosenholm behövs en ny skjutbana. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för nybyggnad av en sådan. Kostnaderna har uppskattats tUl 1 650 000 kr.
15. Vid KA 4 saknas gymnastikbyggnad. För gymnastik används f. n. en provisoriskt inredd pjäshaU. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för en gymnastik- och bastubyggnad vid förbandet. Kostnaderna har uppskattats till 3,5 milj. kr. enligt prisläget den I februari 1974. Kungl. Maj:t uppdrog den 30 augusti 1974 åt fortitikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget.
17 och 18. För tekniska försörjningsanordningar och diverse smärre byggnadsföretag behövs sammanlagt 2 mUj. kr. för nästa budgetår.
Föredraganden
Chefen för marinen har beräknat medelsförbrukningen under anslaget för nästa budgetår tiU 77 mUj. kr. Jag beräknar medelsförbrukningen till 75,5 milj. kr. och förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning. Av medelsförbrukningen beräknas 1,1 mUj. kr. för markanskaffning, 47,9 milj. kr. för anskaffning av befästningar m. m. och 26,5 mUj. kr. för anskaffning av kaserner m. m. Fortifikationsförvaltningen har redovisat huvudhandlingar för flertalet nya byggnadsobjekt som finns intagna i investeringsplanen. Om riksdagen inte har något att erinra torde det få ankomma på regeringen att efter prövning av huvudhandlingarna och inom ramen för det anslag som anvisas av riksdagen besluta om de redovisade företagen skall utföras. Skulle något objekt med hänsyn till pågående översyn av försvarets fredsorganisation eller av andra skäl inte anses böra utföras, bör regeringen vidare kunna ersätta detta med annat objekt trots att detta inte har tagits upp i investeringsplanen.
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
257
Investeringsplan (1 000-tal kr.)
Objekt
Kostnadsram
Medelsförbrukning
Bygg- Färdig-
start ställan-
1973-02-01
1974-02-01
Faktisk t. o. m.
Beräknad för
de
1973/74
1974/75
1975/76
är-mån år-mån
A. Markanskaffning
Befästningars
d e 1 f 0 n d
Delprogram 2.6
1. Mark för kustartUleri-
batterier samt diverse
mindre markförvärv och
oförutsedda utgifter
-
1 300
-
-
Kasernbyggna-
ders del fond
Delprogram 2.99
2. Diverse mindre markför-
värv och oförutsedda ut-
gU'ter
-
1 000
-
-
Summa A
-
2 300
-
1 100
1 200
-
Reducering av
medelsbehovet
-
-
-
- 100
- 100
-
Beräknat medels-
behov
-
-
-
1 100
-
B. Anskaffning av
befästningar m. m.
a. Företag påbörjade före
1974-07-01
Delprogram 2.1
1. Ammunitionsförräd
30 480
36 600
10 825
12 000
13 000
— -
2. Stabsplatser
3 520
3 520
3 086
—
_ _
3. Torpedinskjutnings-
station
2 015
2 330
1 734
_
_ _
Delprogram 2.6
4. Kustartilleribatterier
89 030
92 500
45 900
26 000
14 200
_ _
5. Minstationer
1 300
-
-
Summa a
126 450
136 500
61 795
40 330
27 200
-
b. Företag påbörjade.
eller avsedda att på-
börjas 1974/75
Delprogram 2.1
6. Ammunitionsförråd
1 155
_
_
_ „
Delprogram 2.6
7. KustartUleribatterier
30 500
30 500
_
7 000
11 500
„ _
8. Smärre objekt
-
-
1 000
-
-
Summa b
32 200
-
8 700
— -
c. Företag avsedda att
påbörjas 1975/76
Delprogram 2.6
9. KustartUleribatterier
—
29 900
_
_
9 000
_ _
10. Smärre objekt
-
4 000
-
-
4 000
-
Summa c
-
33 900
-
-
13 000
-
Summa B (a-c)
158 105
202 600
61 795
49 030
51 700
_ _
17 Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 1. Bilaga 6
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
258 Objekt
Kostnadsram Medelsförbrukning Bygg-
Färdig-
start 1973-02-01 1974-02-01 Faktisk Beräknad för
ställande
t. 0. m.
1973/74 1974/75 1975/76 år-mån
år-mån
1 230
-
74-02
74-12
3 100
2 565
2 385
-
73-09
74-08
28 800
28 800
25 886
1 382
-
71-08
74-08
3 900
4 600
3 050
74-04
75-10
5 200
4 500
2 263
-
74-04
75-06
53 210
53 155
38 802
9 926
2 456
-
-
6 200
6 500
5 708 618
4 960
4 960
Reducering av medelsbehovet
Beräknat medelsbehov
C Anskaffning av kaserner m. m.
a. Företag påbörjade före 1974-07-01 Delprogram 2.99
1. ÖrlB S. Nybyggnad av förvaltningsbyggnad
2. ÖrlB O. Nybyggnad av hamnanläggning för ubåtsbas vid Vitsä (etapp Ib)
3. ÖrlB O. Nybyggnad av drivmedelsanläggning vid Gålöbasen
4. ÖrlB O. Nybyggnad av fredsförråd
5. KA 2. Utbyggnad vid Rosenholm (etapp la och Ib)
6. KA 2. Nybyggnad av fredsförråd
7. KA 5. Utbyggnad av fredsförråd
Summa a
b. Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1974175 Delprogram 2.1
8. MobUiseringsförråd Delprogram 2.7
9. MobiUseringsförråd Delprogram 2.99
10. ÖriB S. Nybyggnad av drivmedelsanläggning
11. ÖrlB S. Nybyggnad av torpedverkstad
12. BÖS. Nybyggnad av förläggningskasern
13. SK. Nybyggnad av förråd för tygmateriel
14. KA 1. Nybyggnad av hall för marinmotor-utbildning
15. Tekniska försörinings-anordningar
16. Diverse smärre byggnadsföretag
Summa b
3 020
3 500
4 150
6 450
4 600
5 400
1 830
2 100
2 000
2 000
2 300
2 300
19 700
23 650
-4 030 -3 800 45 000 47 900
- 72-08 74-08
1 104 2 200 1 656 73-03 75-12
500 - - -
500 - - -
2 000 1 500 74-10 75-10
2 000 2 810 74-10 75-10
3 000 2 400 74-10 76-06 800 1 300 74-10 75-12
800 100 74-10 75-09
2 000
2 300
13 900 8 110
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
259 Objekt
Kostnadsram
1973-02-01 1974-02-01
Bygg- Färdigstart stäUan-de
Medelsförbrukning
Faktisk Beräknad för
t. o. m.
1973/74 1974/75 1975/76 år-mån år-mån
c. Företag avsedda att påbörjas 1975/76 Delprogram 2.99
17. ÖriB S. Nybyggnad av skjutledartom vid Torhamn
18. ÖriB O. Nybyggnad av dykericentral vid Vitsä
19. ÖrlB O. Nybyggnad av plastverkstad
20. ÖrlB V. Nybyggnad av fredsförråd
21. SK. Nybyggnad av fredsförråd
22. KA 1. Nybyggnad av fredsförråd
23. KA 4. Nybyggnad av gymnastUchaU med bastu
24. KA 4. Nybyggnad av fredsförråd
25. Tekniska försörjningsanordningar
26. Diverse smärre byggnadsföretag
Summa c
Summa C (a-c)
Reducering av medelsbehovet
Beräknat medelsbehov
Totalt A-C
Reducering av medelsbehovet
Beräknat medelsbehov
72 910
231 015
2 020
1 000 75-10 76-10
10 500
-
4 000
75-10
77-1Ö
-
75-10
76-06
4 500
-
3 000
75-12
76-12
4 500
-
2 000
75-12
76-12
4 800
-
2 200
75-12
76-12
3 500
-
75-12
76-12
6 000
-
3 000
75-12
76-12
-
-
-
-
-
-
38 520
-
19 400
-
-
115 325
38 802 23 826
29 966
-
-
_
- -2 026
-3 466
- 21 800 26 500 320 225 100 597 73 956 82 866
----- 6 156 -7 366
- 67 800 75 500
Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)
MedelstUlgång
Beräknad medelsförbrukning
Behållning 1974-07-01 Anslag för 1974/75 Anslag för 1975/76 (förslag)
2 807 67 800
75 500 146 107
1974/75
1975/76
Beräknad behållning
1976-06-30
67 800 75 500
2 807 146 107
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet 260
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tUl Marinförband: Anskaffning av anläggningar för budgetåret 197 5/76 anvisa ett investeringsanslag av 75 500 000 kr.
III 3. Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar
1973/74 Utgift 88 174 277 BehåUning 10 585 290
1974/75 Anslag 67 500 000
1975/76 Förslag 71 700 000
Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad av lokaler m. m., befästningar, flygfält och ammunitionsförråd för flygvapnet samt markförvärv härför samt för övnings- och skjutfält. Verksamheten omfattar vidare kompletteringsarbeten m. m. på eller i anslutning till befintliga baser, anläggningar för el- och teleutrustning vid baserna samt inlösen av flygbullerstörda fastigheter.
Chefen för flygvapnet
För budgetåret 1914/15 har beräknats en medelsförbrukning av 70,5 milj. kr. Medelsförbrukningen under budgetåret 1975/76 beräknas tiU 80,8 milj. kr. Betalningsmedlens fördelning på primäruppdrag framgår av följande sammanställning.
Primäruppdrag m. m. Medelsförbrukning
(1 000-tal kr.)
Flygvapenförband:
Markanskaffning för delprogrammen
För flera delprogram gemensamma lednings-
och StrUförband 200
Basförband 500
Gemensamma produktionsresurser 1 000
Anskaffning av befästningar m. m. för delprogrammen För flera delprogram gemensamma lednings-
och StrUförband 8 500
Basförband (befästningar) 3 965
Basförband (flygfält) 23 300
Anskaffning av kaserner m. m. för del programmet Gemensamma produktionsresurser 50 350
Summa 87 815
Reducering på grund av överplanering -7 015
Beräknat medelsbehov 80 800
Av den beräknade medelsförbmkningen för budgetåret 1975/76 avses 1,5 milj. kr. för markanskaffning, 32,3 milj. kr. för anskaffning av befästningar m. m. och 47 milj. kr. för anskaffning av kaserner m. m. enligt följande sammanställningar.
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
A. Markanskaffning
261 Objekt m. m.
Medelsförbrukning (1000-faIkr.)
Befästningars delfond
För flera delprogram gemensamma lednings-och StrUförband
1. Mark för strUanläggningar m. m.
Basförband
2. Mark för krigsflygfält samt diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter
Kasernbyggnaders delfond Gemensamma produktionsresurser
3. Diverse mindre markförvärv och ofömtsedda utgifter
Reducering pä grund av överplanering Summa
1000 1 700 -200 1 500
1. För att uppföra strUanläggningar bedöms det i vissa fall vara nödvändigt att förvärva mark med äganderätt.
2. För att komplettera befintliga krigsflygfält kan det i vissa fall bli nödvändigt att förvärva mark med äganderätt. Behov av medel kan även uppkomma för att anskaffa mark för befästnings- och andra anläggningar inom övriga delprogram inom huvudprogrammet samt för smärre kompletteringar av flygvapnets befästningsfastigheter, oförutsedda utgifter i samband med redan beslutade markförvärv samt för mindre utgiftsrester för vissa inte helt avslutade förvärv.
3. Medel har beräknats för inlösen av flygbullerstörda fastigheter, smärre kompletteringar av flygvapnets kasernfastigheter, oförutsedda utgifter i samband med redan beslutade markförvärv samt för mindre utgiftsrester för vissa inte helt avslutade förvärv.
B. A nskaffning av befästningar m. m.
Objekt m. m.
Medelsförbrukning (1 000-taI kr.)
Befästningars delfond Befästningar m. m. För flera delprogram gemensamma lednings- och strUförband Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1974/75
1. Radiolänkstationer och utpunkter
2. Radiostation
Företag avsedda att påbörjas 1975/76
3. Radiolänkstationer och utpunkter
4. Komplettering av strUanläggningar
5. Luftbevakningstorn
6. Radaranläggning
7. Smärre objekt
325 1 200
1 175
3 700
1000 Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 262
Objekt m. m. Medelsförbrukning
(1 000-tal kr.)
Basförband
Företag påbörjade eller avsedda att
påbörjas 1974/75
8. Kommandocentraler 465
Företag avsedda att påbörjas 1975/76
9. Betongförräd för ammunition 1 000
10. Splitterskydd på flygbaser 1 000
11. Kommandocentraler 500
12. Smärre objekt 1 000
Flygfält
Basförband
Företag påbörjade före 1974-07-01
13. Utbyggnad av nya flygbaser 900
14. Lagringsanläggningar för tjära 200
15. Fälthangarer 500
16. Uppställningsplatser för flytsyre-anläggningar 300
17. MaskeringsarUäggningar 800
Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1974/75
18. Kompletteringsarbeten på befintUga baser 1300
19. Nybyggnad av uppställningsområde för
flygplan SK 60 650
20. Lagringsanläggningai för drivmedel 700
21. Baracker 600
22. Smärre objekt 500
23. El- och teleanläggningar 3 270
Företag avsedda att påbörjas 1975/76
24. Kompletteringsarbeten på befintliga
baser 2 400
3 050
2 800
2 000
2 230
35 765
-3 465
32 300
25. Komplettering av flygbaser för anpassning till flygplan 37
26. Lagringsanläggningar för drivmedel
27. Fälthangaier
28. Maskeringsanläggningar
29. Hangarplattor
30. El- och teleanläggningar
Reducering pä grund av överplanering Summa
Befästningar m. m.
1. Behovet av utbyggnad av radiolänkstationer och utpunkter har senast anmälts i prop. 1974:1 (bU. 6 s. 243). Kungl. Maj:t har uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att låta bygga en sändarutpunkt inom en kostnadsram av 1 260 000 kr. enligt prisläget den I februari 1974.
2. Behovet av att bygga en radiostation har tidigare anmälts i prop. 1974:1 (bil. 6 s. 244). Kungl. Maj:t har uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att låta bygga radiostationen inom en kostnadsram av 2 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1973, vilket motsvarar 2,3 milj. kr. enligt
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 263
prisläget den 1 februari 1974.
3. För att utföra mindre utbyggnader och kompletteringar vid radiostationer och utpunkter behövs I 175 000 kr. under nästa budgetår.
4. För mindre kompletteringsarbeten vid vissa stridsledningsradaran-läggningar behövs 600 000 kr.
5. För luftbevakningstorn beräknas ett medelsbehov av 500 000 kr.
6. En stridsledningsradaranläggning behöver byggas som prototyp för en serie nya radarstationer. Kostnaderna för anläggningen beräknas preliminärt tiU 6,8 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1974. Kungl. Maj:t uppdrog den 11 oktober 1974 åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget.
7 och 12. För smärre objekt som vart och ett beräknas kosta högst 500 000 kr. behövs sammanlagt 2 milj. kr.
8. Kungl. Maj:t har uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att bygga en kommandocentral inom en kostnadsram av 835 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1973.
9. För betongförråd för ammunition behövs 1 milj. kr.
10. För splitterskydd på flygbaser beräknas ett medelsbehov av 1 milj. kr.
11. Ytterligare en kommandocentral behöver byggas. Fortifikationsförvaltningen har redovisat huvudhandlingar för företaget. Kostnaderna beräknas till 870 000 kr. enligt prisläget den I februari 1974.
13, För att bygga nödvändiga basanordningar vid nya flygbaser beräknas en medelsförbrukning av 900 000 kr.
14, 16, 17, 20, 21, 26 och 28. För att vid befintliga baser bygga ut lagringsanläggningar för tiära och drivmedel, uppställningsplatser för flytsyreanläggningar samt baracker och maskeringsanläggningar behövs sammanlagt 5,7 milj. kr.
15, 27 och 29. För fälthangarer samt hangarplattor i anslutning till hangarer och verkstäder behövs sammanlagt 3,3 milj. kr.
18, 24 och 25. På befintliga flygbaser utförs efter hand arbeten för att komplettera baserna tUl normerad standard. Arbetena är delvis föran ledda av att flygplan 37 kommer att tillföras attackbaserna. För kom pletteringsarbeten beräknas en medelsförbrukning av sammanlagt 6 750 000 kr.
19. För att bygga ett uppställningsområde för lätta attackflygplan vid en flygbas behövs 650 000 kr.
22. För mindre arbeten vid flygbaserna behövs 500 000 kr. 23 och 30. För att fortsätta utbyggnaden av el- och teleanläggningar vid flygbaserna behövs 5,5 milj. kr.
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet 264
C. Anskaffning av kaserner m. m.
Objekt m. m. Medelsförbrukning
(1 000-tal kr.)
Kasernbyggnaders delfond Gemensamma produktionsresurser Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1974/75
1. F 4. Nybyggnad av flygverkstad 9 200
2. F 4. Nybyggnad av värmecentral 1 100
3. F 4. Utökning av flygdrivmedelsan-
läggningen 1 000
4. F 7. Nybyggnad av tvä hangarer 11300
5. F 14. Nybyggnad av skolbyggnad för
basbefälsskolan 3 700
6. F 14. Nybyggnad av huvudställverk 1 350
Företag avsedda att påbörjas 1975/76 1. F13. Nybyggnad av kontrolltorn 3 200
(Malmslätt)
8. F 5. Utbyggnad av flygdrivmedels-anläggningen 1 500
9. FIO. Utbyggnad av flygdrivmedels-anläggningen 2 000
10. Tekniska försörjningsanordningar 6 000
11. Miljöskyddsåtgärder vid befintUga drivmedelsanläggningar 2 000
12. Diverse smärre byggnadsföretag 8 000
50 350 Reducering pä grund av överplanering -3 350
Summa 47 000
1 — 6. Kungl. Maj:t har uppdragit ät fortifikationsförvaltningen att låta utföra nybyggnad av flygverkstad och värmecentral samt utökning av drivmedelsanläggning vid F 5, nybyggnad av två hangarer vid F 7 samt nybyggnad av huvudställverk och av skolbyggnad för flygvapnets basbe-fälsskola vid F 14.
7. Vid F 13:s detachement, Malmslätt, behövs ett nytt kontrolltorn för flygkontrolltjänsten samt för väder- och sambandstjänsten. De befintliga lokalerna fyller inte de krav som måste ställas på en nära och fortlöpande samverkan mellan de ohka avdelningarna och på tillgång tUl avancerade tekniska hjälpmedel. Kostnaderna för objektet har uppskattats tUl 6 milj. kr. enligt prisläget den I februari 1974.
8 och 9. Efter särskild utredning i fråga om fredsförsörjningen av bl. a. F 5 och F 10 med reabensin 77 har förslag lagts fram att förbandens drivmedelsförsörjning skall ske, via import över Helsingborg. Försvarets materielverk har bedömt att: genomförande av detta förslag skulle innebära en årlig kostnadsbesparing av ca 300 000 kr. Detta förutsätter att befintliga anläggningar vid förbanden läggs om och kompletteras. Dessa arbeten beräknas även öka funktionssäkerheten och på ett bättre sätt tUlgodose miljöskyddskraven. Kostnaderna för objekten har uppskattats till sammanlagt 3 415 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1974.
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
265¶Kungl. Maj:t uppdrog den 30 augusti 1974 åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretagen.
10. För tekniska försörjningsanordningar behövs 6 milj. kr. för nästa budgetår. Medlen avses främst för avloppsreningsanläggningar m. m. samt för komplettering av distributionsnät för el, värme och vatten vid förbanden m. m.
1 1. För miljöskyddsåtgärder vid befintliga drivmedelsanläggningar behövs 2 milj. kr.
12. För diverse smärre byggnadsföretag, främst utbyggnad av driv-medelsutmstningsverkstäder och räddningsstationer, behövs 8 milj. kr. för nästa budgetår.
Föredraganden
Chefen för flygvapnet har beräknat medelsförbrukningen under anslaget för nästa budgetår tUl 80,8 mUj. kr. Jag beräknar medelsförbrukningen till 75 milj. kr. och förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning. Av medelsförbrukningen beräknas 1,5 milj. kr. för markanskaffning, 30,7 milj. kr. för anskaffning av befästningar m. m. och 42,8 milj. kr. för anskaffning av kaserner m. m. Fortifikationsförvaltningen har redovisat huvudhandUngar för flertalet nya objekt som finns intagna i investeringsplanen och som är underkastade det s. k. tvåstegsförfarandet. Om riksdagen inte har något att erinra torde det få ankomma på regeringen att efter prövning av huvudhandlingarna och inom ramen för det anslag som anvisas av riksdagen besluta om de redovisade företagen skall utföras. Skulle något objekt med hänsyn till pågående översyn av försvarets fredsorganisation eUer av andra skäl inte anses böra utföras, bör regeringen vidare kunna ersätta detta med annat objekt trots att detta inte har tagits upp i investeringsplanen.
Investeringsplan (1 000-tal kr.)
Faktisk t. o. m.
1973/74
Objekt
Kostnadsram
1973-02-01 1974-02-01
Färdigställande
start
Medelsförbrukning
Beräknad för
1974/75 1975/76 år-mån är-mån
A. Markanskaffning
Befästningarnas d e 1 f o n d Delprogram 3.1
1. Mark för strU anläggningar m. m. Delprogram 3.7
2. Mark för krigs flygfält samt diverse mindre markförvärv och oförutsedda ut gifter
1 000
500¶Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 266
Objekt
Kostnadsram
Medelsförbrukning
Bygg-
Färdig-
start
ställan-
1973-02-01
1974-02-01
Faktisk Beräknad för
de
t. 0. m.
1973/74 1974/75
1975/76 åi-mån
år-mån
Kasernbyggnaders
d e 1 f 0 n d
Delprogram 3.99
3. Diverse mindre
markförvärv och
oförutsedda ut-
gifter
-
2 000
1 000
-
Summa A
-
3 400
1 700
1 700
-
Reducering av
medelsbehovel
-
-
-200
-200
-
Beräknat medels-
behov
-
-
1 500
1 500
-
B. Anskaffning av
befästningar m. m.
1. Befästningar
a. Företag påbörjade
före 1974-07-01
Delprogram 3.1
1. Radiolänkstatio-
ner och utpunk-
ter
3 195
3 395
2 450 945
- -
—
2. Luftbevaknings-
torn
595 105
-
-
3. Stridslednings-
radaranläggning-
ar (kompl. åtgär-
der)
20 480
- -
-
Delprogram 3.7
4. Kommandocentra-
ler
1 670
860 810
-
-
Delprogram 3.99
5. Terminalradar-
anläggning PS 810
2 500
2 600
1 800 800
-
-
Summa a
8 565
8 865
5 725 3 140
-
-
b. Företag påbörjade
eller avsedda att
påbörjas 1974/75
Delprogram 3.1
6. Radiolänkstatio-
ner och utpunk-
ter
1 890
1 990
35 1 630
-
7. Luftbevaknings-
torn
-
-
8. Stridslednings-
radaranlägg-
ningar (kompl.
åtgärder)
-
-
9. Radiostation
2 000
2 300
1 100
1 200
-
10. Smärre objekt
-
-
Delprogram 3.7
11. Betongförråd
för ammunition
1 500
1 000
-
-
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
267 Objekt
Kostnadsram
1
M edelsförbrukning
Bygg-
Färdig-
~ start
stäU an-
1973-02-01
1974-02-01
Faktisk t. o. m.
Beräknad för
de
1973/74
1974/75
1975/7é
i år-mån är-mån
12. Splitterskydd
på flygbaser
-
1 000
-
-
-
13. Kommandocentra-
ler
-
-
-
14. Smärre objekt
-
-
-
-
Summa b
9 425
9 455
35
7 430
1 990
-
-
c. Företag avsedda
att påbörjas
1975/76
Delprogram 3.1
15. Radiolänkstatio-
ner och utpunk-
ter
-
1 175
-
-
1 175
-
-
16. Stridslednings-
radaranläggningar
(kompl. åtgärder)
-
_
_
_
_
17. Radaranläggning
-
6 800
_
3 700
_
_
Delprogram 3.7
18. Betongförråd
för ammunition
-
_
_
1 000
_
19. Splitterskydd
på flygbaser
-
-
_
_
_
20. Kommandocentra-
ler
-
_
_
_
21. Smärre objekt
-
2 000
-
-
2 000
-
_
Summa c
-
13 445
-
100
9 475
-
™
Summa B 1 (a-c)
17 990
31765
5 760
10 670
Il 465
_
_
Reducering av
medeisbehovet
-
-
-
-1 370
-1 165
-
_
Beräknat medelsbehov
-
-
-
9 300
10 300
_
_
II. Flygfält
a. Företag påbörjade
före 1974-07-01
Delprogram 3.7
1. Utbyggnad av nya
flygbaser
9 500
9 800
7 870
1 030
71-11
76-06
2. Kompletterings-
arbeten på be-
fintliga baser
3 500
3 650
2 730
_
74-04
74-11
3. Lagringsanlägg-
ningar för tjära
2 100
2 100
69-07
76-06
4. Fälthangarer
70-09
76-06
5. Komplettering
av flygbaser för
anpassning till
flygplan 37
1 100
1 100
„
74-05
74-11
6. Nybyggnad av
bakom för flyg-
plan SK 60
1 930
1 100
_
73-08
74-10
7. Lagringsanlägg-
ningar för driv-
medel
1 500
-
73-07
74-06
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
268 Objekt
Kostnadsram
Medelsförbrukning
Bygg-
Färdig-
start
ställan-
1973-02-01
1974-02-01
Faktisk t. 0. m.
Beräknad för
de
1973/74
1974/75
1975/76
år-mån
år-mån
8. Uppställnings-
platser för flyt-
syreanläggningar
73-07
76-06
9. Maskerings-
anläggningar
2 200
73-08
76-06
10. Baracker
-
73-08
75-06
11. Hangarplattor
2 000
2 350
2 050
_
74-06
74-11
12. El- och telean-
läggningar
6 580
7 050
3 780
3 270
-
73-07
75-06
Summa a
33 080
35 280
18 530
13 950
2 700
-
-
b. Företag påbörjade
eller avsedda att
påbörjas 1974/75
Delprogram 3.7
13. Kompletterings-
arbeten pä be-
fintliga baser
2 600
2 400
--
1 300
74-08
75-10
14. Komplettering
av flygbaser
för anpassning
tiU flygplan 37
_
_
74-07
75-06
15. Nybyggnad av
uom för flyg-
plan SK 60
-
75-05
76-06
16. Lagringsanlägg-
ningar för driv-
medel
3 000
3 000
-
2 300
74-07
76-06
17. Baracker
-
74-09
76-06
18. Smärre objekt
-
74-07
76-06
19. El-och tele-
anläggningar
-
4 900
-
3 270
74-07
76-06
Summa b
8 700
13 650
-
6 550
7 020
-
-
c. Företag avsedda
att påbörjas
1975/76
Delprogram 3.7
20. Kompletterings-
arbeten pä be-
fintliga baser
-
5 700
-
-
2 400
75-09
77-06
21. Komplettering av
flygbaser för
anpassning tiU
flygplan 37
-
6 300
-
-
3 050
75-08
77-06
22. Lagringsanlägg-
ningar för
drivmedel
-
4 000
-
-
2 800
75-07
77-06
23. Fälthangarer
-
-
75-08
76-06
24. Maskeringsan-
läggningar
-
-
-
75-09
77-06
25. Hangarplattor
-
2 000
-
-
2 000
75-08
76-06
26. El- och tele-
anläggningar
-
5 500
-
-
-
-
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
269 Objekt
Kostnadsram
1 Medelsförbrukning
Bygg-
Färdig-
start
ställan-
1973-02-01
1974-02-01
Faktisk t. 0. m.
1973/74
Beräknad för
de
1974/75
1975/76
är-mån
år-mån
Summa c
—
25 200
-
_
12 980
_
_
Summa B II (a-c)
41 780
74 130
18 530
20 500
22 700
-
-
Reducering av
medelsbehovet
-
-
-
-2 300
-2 300
-
-
Beräknat medelsbe-
hov
-
-
-
18 200
20 400
-
-
Summa B I-II
59 770
105 895
24 290
31 170
34 165
-
-
Reducering av
medelsbehovet
-
-
-
-3 670
-3 465
-
-
Beräknat medelsbe-
hov
-
-
-
27 500
30 700
-
-
C. Anskaffning av
kaserner m. m.
a. Företag påbörjade
före 1974-07-01
Delprogram 3.99
1. F 6. Tillbygg-
nad för termi-
nalområdeskon-
trollcentral
_
73-06
74-11
2. F 7. Utökning
av flygdrivme-
delsanläggn ing-
en
4 000
4 500
3 232
1 107
_
73-10
75-02
3. F 10. Nybyggnad
av huvudstäU-
verk
3 850
2 000
_
74-01
74-08
4. F 14. Om- och till-
byggnad av matin-
rättningen
3 650
4 700
3 687
1 013
_
73-04
75-02
5. F 15. Nybyggnad
av tillsynsverk-
stad
7 500
7 000
6 026
_
73-06
74-08
6. F 15. Utökning
av flygdrivme-
delsanläggning-
en
5 050
5 500
2 508
2 558
—
73-10
75-05
7. F 16. Nybyggnad
av flygverkstad
8 800
8 800
2 094
6 066
_
74-04
75-05
8. F 16. Nybyggnad
av värmecentral
5 800
5 892
5 814
_
73-03
74-08
9. F 17. Nybyggnad
av simulator-
anläggning
2 350
2 120
2 010
_
74-01
74-10
10. F 17. Om- och
tUlbyggnad av
■
huvudställverk
3 550
3 200
2 188
_
74-02
74-10
11. F 18. Nybyggnad
för utbildnings-
verksamheten
23 000
28 000
23 863
3 367
-
71-11
75-03
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
270 Objekt
Kostnadsram
Medelsförbrukning
Bygg-
Färdig-
start
ställan-
1973-02-01
1974-02-01
Faktisk t. 0. m.
Beräknad för
de
1973/74
1974/75
1975/76
år-mån
år-mån
12. F 21. Nybyggnad
av intendentur-
och sjukvärds-
materielförråd
2 400
2 000
1 588
-
73-10
74-12
13. F 21. Nybyggnad
av flygdrivme-
delsanläggning
2 000
1 640
-
73-10
74-12
14. F 21. Nybyggnad
av värmecentral
5 850
6 000
5 939
-
72-06
74-08
Summa a
78 215
82 362
62 540
16 780
-
-
-
b. Företag påbörjade
eller avsedda på-
börjas 1974/75
15. F4. Nybyggnad
av flygverkstad
13 200
-
4 000
9 200
74-10
76-06
16. F 4. Nybyggnad
av värmecentral
2 700
3 100
-
2 000
1 100
74-10
75-10
17. F 4. Utökning av
flygdrivmedels-
anläggningen
3 455
4 000
-
3 000
1 000
74-10
75-10
18. F7. Nybyggnad
av två hangarer
23 700
27 500
-
8 000
11 300
74-10
77-10
19. F 14. Nybyggnad
av skolbyggnad för
BBS
5 800
6 700
-
3 000
3 700
74-10
76-06
20. F 14. Nybyggnad
av huvudstäU-
verk
3 125
3 600
-
2 250
1 350
74-10
75-12
21. Tekniska försörj-
ningsanordningar
4 500
4 500
-
4 500
-
-
-
22. MUjöskyddsåt-
gärder vid be-
fintliga driv-
medelsanlägg-
ningar
5 000
-
1 000
-
-
-
23. Diverse smärre
byggnadsföre-
tag
5 000
5 000
-
5 000
—
—
—
Summa b
64 740
68 600
-
32 750
27 650
-
-
c. Företag avsedda
att påbörjas
1975/76
24. F 5. Utbyggnad
av flygdrivme-
delsanläggn ing-
en
-
-
-
1 500
75-10
76-10
25. F 10. Utbyggnad av
flygdrivmcdels-
anläggningen
-
2 000
-
-
2 000
75-10
76-10
26. Tekniska försörj-
ningsanordningar
-
6 000
-
-
6 000
—
—
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
271 Kostnadsram
Objekt
Färdigställande
Medelsförbrukning
start
1973-02-01 1974-02-01 Faktisk Beräknad för t. o. m.
1973/74 1974/75 1975/76 är-mån år-män
142 955
202 725 278 757
27. MUjöskyddsåt-gärder vid befintliga drivmedelsanläggningar
28. Diverse smärre byggnadsföretag
Summa c
Summa C (a-c)
Reducering av medelsbehovet
Beräknat medelsbehov
Totalt A-C
Reducering av medelsbehovet
Beräkna 1 medelsbehov
2 000
2 000
7 000
-
-
7 000
18 500
-
-
18 500
169 462
62 540
49 530
46 150
-8 030
-3 350
- 41 500 42 800 86 830 82 400 82 015
- -11 900 -7 015
- 70 500 75 000
Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)
MedelstUlgång
Beräknad medelsförbrukning
Behållning 1974-07-01 Anslag för 1974/75 Anslag för 1975/76 (förslag)
10 586 67 500
71 700 149 786
1974/75 1975/76
Beräknad behållning 1976-06-30
70 500 75 000
4 286 149 786
Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen
att tiU Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1975/76 anvisa ett investeringsanslag av 71 700 000 kr.
III 4. Central och högre regional ledning: Anskaffning av anläggningar
1973/74 Utgift 22 853 818 Behållning 2 484 540
1974/75 Anslag 23 500 000
1975/76 Förslag 20 500 000
Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad av lokaler, stabsplatser, förråd m. m. för gemensamma ändamål för försvaret samt markförvärv härför.
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 272
Överbefälhavaren
För budgetåret 1974/75 har beräknats en medelsförbrukning av 23,5 milj. kr. Medelsförbrukningen under budgetåret 1975/76 beräknas till 20,5 milj. kr. Betalningsmedlens fördelning på primäruppdrag framgår av följande sammanställning.
Primäruppdrag m. m. Medelsförbrukning
(1 000-tal kr.)
Central och högre regional ledning:
Markanskaffning för delprogrammet
Militäromrädesstaber m. m. 440
Anskaffning av befästningar m. m. för
delprogrammen
Militärområdesstaber m. m. 10 200
Krigsorganisation för vissa staber m. m. 7 000
Anskaffning av kaserner m. m. för
delprogrammen
Försvarsstaben 3 500
Militäromrädesstaber m. m. 1 300
Summa 22 440
Reducering pä grund av överplanering -1 940
Beräknat medelsbehov 20 500
Av den beräknade medelsförbrukningen för budgetåret 1975/76 avses 400 000 kr. för markanskaffning, 15,6 milj. kr. för anskaffning av befästningar m. m. och 4,5 milj. kr. för anskaffning av kaserner m. m. enligt följande sammanställningar.
A. Markanskaffning
Objekt m. m. Medelsförbrukning
(1 000-tal kr.)
Befästningars delfond MUitärområdesstaber m. m. 1. Diverse mindre markförvärv och oför utsedda utgifter 440
Reducering på grund av överplanering -40
Summa 400
1. För att utföra befästningsanläggningar kan i vissa fall mark behöva förvärvas med äganderätt. Medel kan också behövas för att anskaffa mark för befästnings- och liknande anläggningar inom andra delprogram inom huvudprogrammet.
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
B. Anskaffning av befästningar m. m.
273 Objekt m. m.
Medelsförbmkning (1 000-tal kr.)
Befästningars delfond Militärområdesstaber m. m. Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1974/75
1. MiUtärområdesförråd för drivmedel
2. Militärområdesförråd för ammunition
Företag avsedda att påbörjas 1975/76
3. Militärområdesförråd för drivmedel
Krigsorganisation för vissa staber m. m. Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1974/75
4. Stabsplatser och utpunkter
Företag avsedda att påbörjas 1975/76
5. Smärre objekt
Reducering pä grund av överplanering Summa
3 125 1075
6 000
3 500
3 500 17 200 -1 600 15 600
1-2. Kungl. Maj:t har uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att låta bygga fyra militärområdesförråd för drivmedel och ett militärområdesförråd för ammunition.
3. Ytterligare tre militärområdesförråd för drivmedel behöver byggas. Fortifikationsförvaltningen har redovisat huvudhandlingar för nybyggnad av dessa förråd. Kostnaderna har beräknats tiU 8,4 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1974.
4. Kungl. Maj:t har uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att låta bygga två utpunkter till gemensamma stabsplatser.
5. För smärre objekt behövs för nästa budgetär 3,5 milj. kr.
C. Anskaffning av kaserner m. m.
Objekt m. m.
Medelsförbmkning (1 000-tal kr.)
Kasernbyggnaders delfond Militärområdesstaber m. m. Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1974/75
1. ByÖN m. fl. Nybyggnad av garage
Försvarsstaben
Företag avsedda att påbörjas 1975/76
2. Tekniska försörjningsobjekt
3. Diverse smärre objekt
Reducering på grund av överplanering Summa
3 000
4 800 -300 4 500
18 Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 1. Bilaga 6
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
1. Kungl. Maj:t har uppdragit ät fortifikationsförvaltningen att bygga garagebyggnad för Övre Norriands militärområdes byggnadskontor m. fl.
2-3. För tekniska försörjningsobjekt och diverse smärre byggnadsobjekt behövs sammanlagt 3,5 milj. kr. för nästa budgetår.
Föredraganden
Överbefälhavaren har beräknat medelsförbrukningen under anslaget för nästa bugetår tUl 20,5 milj. kr. Jag biträder förslaget och förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning. Av medelsförbrukningen beräknas 400 000 kr. för markanskaffning, 15,6 mUj. kr. för anskaffning av befästningar m. m. och 4,5 milj. kr. för anskaffning av kasemer m. m. Fortifikationsförvaltningen har redovisat huvudhandlingar för flertalet nya byggnadsobjekt som finns intagna i investeringsplanen. Om riksdagen inte har något att erinra torde det få ankomma på regeringen att efter prövning av huvudhandlingarna och inom ramen för det anslag som anvisas av riksdagen besluta om de redovisade företagen skall utföras. SkuUe något objekt anses inte böra utföras bör regeringen vidare kunna ersätta detta med annat objekt trots att detta inte har tagits upp i investeringsplanen.
Investeringsplan (1 000-tal kr.j
Objekt
Kostnadsram
1973-02-01
Bygg- Fäidig-start ställande
Medelsförbrukning
Beräknad för
1974-02-01 Faktisk t. o. m.
1973/74 1974/75 1975/76 år-mån år-mån
Markanskaffning Befästningars delfond Delprogram 4.5 Diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter
Summa A
Reducering av medeisbehovet
Beräknat medelsbehov
Anskaffning av befästningar m. m. Företag påbörjade före 1974-07-01 Delprogram 4.5 MUitärområdes-förräd för drivmedel Delprogram 4.6
13 380
880 880
13 380
9 575
-40
-40
3 805
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
275 Objekt
Kostnadsram
1
Medelsförbmkning
Bygg-
Färdig-
start
ställan-
1973-02-01
1974-02-01
Faktisk t. 0. m.
Beräknad för
de
1973/74
1974/75
1975/76
år-mån
ai-min
2. Stabsplatser och
utpunkter
4 000
4 550
3 287
-
—
—
3. Smärre objekt
-
-
-
Summa a
18 380
18 930
11418
7 492
-
-
-
b. Företag påbörjade
eller avsedda att
påbörjas 1974/75
Delprogram 4.5
4. MUitärområdes-
förräd för driv-
medel
8 314
9 625
-
6 500
3 125
~
-
5. Militärområdes-
förråd för
ammunition
3 170
3 675
-
2 600
1 075
-
-
Delprogram 4.6
6. Stabsplatser
och utpunkter
6 310
7 310
-
3 500
3 500
-
-
7. Smärre objekt
3 400
3 400
-
3 400
-
-
-
Summa b
21 194
24 010
-
16 000
7 700
-
-
c. Företag avsedda att
påbörjas 1975/76
Delprogram 4.5
8. MUitärområdes-
förråd för
drivmedel
-
8 400
-
-
6 000
_
-
Delprogram 4.6
9. Smärre objekt
-
3 500
-
-
3 500
-
-
Summa c
-
11 900
-
-
9 500
-
-
Summa B (a-c)
39 574
54 840
11418
23 492
17 200
-
-
Reducering av
medelsbehovet
-
-
-
-3 792
-1 600
-
-
Beräknat me-
delsbehov
-
-
-
19 700
15 600
-
-
C. Anskaffning av
kaserner m. m.
a. Företag påbörjade
före 1974-07-01
Delprogram 4.1
1. TUlbyggnad för
totalförsvarets
signalskyddsav-
delning
-
3 415
1 015
2 400
_
74-05
75-06
2. Diverse smärre
byggnadsföre-
tag för samtli-
ga delprogram
-
-
-
Summa a
620
4 035
1 485
2 550
_
_
_
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
276 Objekt
Kostnadsram
1 Medelsförbrukning
Bygg-
Färdig-
start
ställan-
1973-02-01
1974-02-01 Faktisk Beräknad för
de
t. 0. m.
1973/74 1974/75
1975/76
år-mån
år-mån
b. Före tag på började
eller avsedda att
påbörjas 1974/75
Delprogram 4.1
3. Diverse smärre
byggnadsföretag
för samtliga
delprogram
-
1 000 - 200
-
-
-
Delprogram 4.5
4. ByÖNm. fl. Ny-
byggnad av ga-
rage
2 390
2 800 500 1 000
1 300
74-10
75-06
Summa b
2 390
3 800 500 1 200
1 300
-
-
c. Företag avsedda
att påbörjas
1975/76
Delprogram 4.1
5. Tekniska för-
sörjningsobjekt
-
_
_
6. Diverse smärre
byggnadsföretag
för samtliga
delprogram
-
3 000
3 000
-
-
Summa c
-
3 500
3 500
-
-
Summa C (a-c)
3 010
11335 1985 3 750
4 800
-
-
Reducering av
medelsbehovet
-
-350
-300
-
-
Beräknat me-
delsbehov
-
- 3 400
4 500
-
-
Totalt A-C
42 584
67 055 13 403 27 682
22 440
-
-
Reducering av
medelsbehovet
-
- -4 182
-1 940
-
-
Beräknat me-
delsbehov
-
- 23 500
20 500
-
-
Anslagsberäkning (1 000-tal kr)
MedelstUlgång
Beräknad medelsförbrukning
Behållning 1974-07-01
2 484
1974/75 23 500
Anslag för 1974/75
23 500
1975/76 20 500
Anslag för 1975/76
Beräknad behållning
(förslag)
20 500 46 484
1976-06-30 2 484 46 484
Jag hemstäUer att regeringen föreslår rUcsdagen
att tiU Central och högre regional ledning: Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1975/76 anvisa ett investeringsanslag av 20 500 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 277
III 5. Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning av anläggningar
1973/74 Utgift 15 997 112 Behållning 821133
1974/75 Anslag 11 600 000
1975/76 Förslag 12 900 000
Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad av lokaler och befästningar m. m. för gemensamma myndigheter och funktioner samt markförvärv härför.
Överbefälhavaren
För budgetåret 1974/75 har beräknats en medelsförbrukning av 11,6 milj. kr. Medelsförbrukningen under budgetåret 1975/76 beräknas till 12,9 milj. kr. Betalningsmedlens fördelning på primäruppdrag framgår av följande sammanställning.
Primäruppdrag m. m. Medelsförbmkning
(1 000-tal kr.)
Gemensamma myndigheter m. m.:
Markanskaffning för delprogrammet
Försvarets radioanstalt 220
3 700
6 500
3 900
14 320
-1420
12 900
Anskaffning av befästningar m. m. för delprogrammen Försvarets radioanstalt Anskaffning av viss fortifikatorisk materiel m. m.
Anskaffning av kaserner m. m. för
delprogrammet
Försvarets radioanstalt
Summa
Reducering på gmnd av överplanering
Beräknat medelsbehov
Av den beräknade medelsförbrukningen för budgetåret 1975/76 avses 200 000 kr. för markanskaffning, 9,1 milj. kr. för anskaffning av befästningar m. m. och 3,6 milj. kr. för anskaffning av kaserner m. m. enligt följande sammanställningar.
A. Markanskaffning
Objekt m. m. Medelsförbrukning (1 000-tal kr.)
Befästningars delfond Försvarets radioanstalt 1. Diverse mindre markförvärv och oför utsedda utgifter 220
Reducering pä grund av överplanering -20
Summa 200
19¶Riksdagen 1975. 1 samL Nr 1. Bilaga 6
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet 278
1. För att utföra befästningsanläggningar o. d. kan i vissa fall mark behöva förvärvas med äganderätt. Medel kan också behövas för att anskaffa mark för befästnings- och hknande anläggningar inom andra delprogram inom huvudprogrammet.
B. Anskaffning av befästningar m. m.
Objekt m. m. Medelsförbrukning
(1 000-tal kr.)
Befästningars delfond
Försvarets radioanstalt
Företag påbörjade före 1974-07-01
1. FRA-anläggningar 100
Företag avsedda att påbörjas 1975/76
2. FRA-anläggningar 2 250
3. Smärre objekt 1 350
Anskaffning av viss fortifikatorisk
materiel m. m. Företag avsedda att påbörjas 1975/76
4. Truppbefästningar 6 000
5. Förbindelseaibeten 300
6. Förstöringsaibeten 200
10 200
Reducering på gmnd av överplanering -1 100
Summa 9 100
1. Kungl. Maj:t har uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att låta bygga en anläggning för försvarets radioanstalt.
2. Ytterligare tvä anläggningar för försvarets radioanstalt behöver byggas. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för dessa anläggningar. Kostnaderna har uppskattats till 4 550 000 kr. enligt prisläget den 1 febmari 1974. Kungl. Maj:t uppdrog den 30 augusti 1974 åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för anläggningarna.
3. För smärre objekt för försvarets radioanstalt behövs I 350 000 kr. för nästa budgetår.
4—6. För truppbefästningar, förbindelsearbeten och förstöringsarbeten behövs resp. 6 milj. kr., 300 000 kr. och 200 000 kr.
C. Anskaffning av kaserner m. m.
Objekt m. m. Medelsförbrukning
(I 000-tal kr.)
Kasernbyggnaders delfond
Försvarets radioanstalt
Företag påbörjade eller avsedda
att påbörjas 1974/75
1. FRA. Nybyggnad av garage m. m.
för mUitärsektionen 3 150
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 279
Objekt m. m. Medelsförbrukning
(1 000-tal kr.)
Företag avsedda att påbörjas
1975/76
2. Diverse smärre byggnadsföretag
för flera delprogram 750
3 900
Reducering på grund av överplanering -300
Summa 3 600
1. Behovet av nya lokaler för miUtärsektionen m. m. vid försvarets radioanstalts centrala del har tidigare anmälts i prop. 1972:75 (s. 352). Genom beslut den 23 februari 1973 uppdrog Kungl. Maj:t åt fortifikationsförvaltningen att bygga en skol- och förläggningsbyggnad för militärsektionen m. m. inom en kostnadsram av 8,8 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1972. Fortifikationsförvaltningen har sedermera redovisat huvudhandlingar dels för nybyggnad för miUtärsektionen av varm- och kallgarage (10 dubbelfack) samt kallförråd m. m., dels för ombyggnad av en befintlig byggnad till varmförråd. Kostnaderna för byggnadsföretaget har beräknats tiU 4,9 milj. kr. enhgt prisläget den I februari 1974.
2. För diverse smärre byggnadsföretag behövs 750 000 kr. för nästa budgetår.
Föredraganden
Överbefälhavaren har beräknat medelsförbmkningen under anslaget för nästa budgetår tiU 12,9 mUj. kr. Jag biträder förslaget och förordar att medel för nästa budgetår anvisas enUgt följande investeringsplan och anslagsberäkning. Av medelsförbrukningen beräknas 200 000 kr. för markanskaffning, 9,1 milj. kr. för anskaffning av befästningar m. m. och 3,6 milj. kr. för anskaffning av kaserner m. m. Fortifikationsförvaltningen har redovisat huvudhandUngar för flertalet nya byggnadsobjekt som finns intagna i investeringsplanen. Om riksdagen inte har något att erinra torde det få ankomma på regeringen att efter prövning av huvudhandlingama och inom ramen för det anslag som anvisas av riksdagen besluta om de redovisade företagen skall utföras. Skulle något objekt anses inte böra utföras, bör regeringen vidare kunna ersätta detta med annat objekt trots att detta inte har tagits upp i investeringsplanen.
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet
Investeringsplan (I 000-tal kr)
280 Objekt
Kostnadsram
Medelsförbrukning
Bygg-
Färdig-
- start
ställan-
1973-02-01
1974-02-01
Faktisk Beräknad för
de
t. o. m.
1973/74 1974/75
1975/76 åi-mån
år-mån
A. Markanskaffning
Befästningars
del fond
Delprogram 5.6
1. Diverse mindre
maikföTvärv och
oförutsedda ut-
gifter
-
-
Summa A
-
440
220
220
-
Reducering av
medelsbehovet
-
-
-20
-20
-
Beräknat me-
delsbchov
-
-
200
200
-
B. Anskaffning av
befästningar m. m.
a. Företag påbörjade
före 1974-07-01
Delprogram 5.6
1. FRA-anläggningar
8 845
9 325
4 010 5 215
-
Summa a
8 845
9 325
4 010 5 215
100
-
ft. Företag påbörjade
eller avsedda att
påbörjas 1974/75
Delprogram 5.6
2. FRA-anläggningar
-
-
Delprogram 5.17
3. Truppbefästningar
2 720
2 720
2 720
-
-
4. Förbindelsearbeten
- -
-
5. Förstöringsarbeten
-
-
Summa b
3 520
3 520
3 520
-
-
c. Företag avsedda
alt påbörjas
1975/76
Delprogram 5.6
6. FRA-anläggningar
-
4 550
-
2 250
-
7. Smärre objekt
-
1 350
-
1 350
-
Delprogram 5.17
8. Tmppbefästningar
-
6 000
-
6 000
-
9. Förbindelsearbeten
-
-
-
10. Förstöringsarbeten
-
-
-
Summa c
-
12 400
-
10 100
-
Summa B (a-c)
12 365
25 245
4 010 8 735
10 200
-
Reducering av me-
delsbehovet
-
-
-435
-1 100
-
Beräknat medels-
behov
-
-
8 300
9 100
-
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet
281 Objekt
Kostnadsram
Medelsförbrukning
Bygg-
Färdig-
start
ställan-
1973-02-01
1974-02-01
Faktisk Beräknad för
de
t. 0. m.
1973/74 1974/75
1975/76
år-mån
år-mån
C. Anskaffning av
kaserner m. m.
a. Företag påbörjade
före 1974-07-01
Delprogram 5.6
1. FRA. Nybyggnad för
militärsektionen
-
7 400
5 898 1 502
-
73-05
74-12
2. FRA. Tekniska för-
sörjningsobjekt
-
1 325
1 042 283
-
73-11
74-08
Summa a
-
8 725
6 940 1 785
-
-
-
b. Företag påbörjade
eller avsedda att
påbörjas 1974/75
Delprogram 5.6
3. FRA. Nybyggnad
av garage m. m.
-
4 900
1 750
3 150
74-12
76-10
4. Diverse smärre
byggnadsföretag
för flera del-
program
-
-
-
-
Summa b
-
5 900
1850
3 150
-
-
c. Företag avsedda
att påbörjas
1975/76
Delprogram 5.6
5. Diverse smärre
byggnadsföretag
för flera del-
program
-
-
-
-
Summa c
-
-
750
-
-
Summa C (a-c)
-
15 375
6 940 3 635
3 900
-
-
Reducering av me-
delsbehovet
-
-
-535
-300
-
-
Beräknat medels-
behov
-
-
3 100
3 600
-
-
Totalt A-C
12 365
41 060
10 950 12 590
14 320
-
-
Reducering av me-
delsbehovet
-
-
-990
-1420
-
-
Beräknat medels-
behov
-
-
- 11600
12 900
-
-
Anslagsberäkning (1 000-tal kr)
Medelstillgång
Beräknad
medelsförbmkning
Behållning 1974-07-01
1974/75
11 600
Anslag för 1974/75
1975/76
12 900
Anslag för 1975/76
Beräknad
behållning
(förslag)
12 900
1976-06-30 821
25 321
25 321
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 282
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tiU Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1975/76 anvisa ett investeringsanslag av 12 900 000 kr.
III. 6. Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning av anläggningar för försvarets forskningsanstalt
1973/74 Utgift 599 386 Behållning 1 765 737
1974/7 5 Anslag 1 000
1975/76 Förslag I 000
Verksamheten under anslaget omfattar byggnadsarbeten för försvarets forskningsanstalt.
Försvarets forskningsanstalt
För budgetåret 1974/75 har beräknats en medelsförbrukning av 1 145 000 kr. Medelsförbrukningen under budgetåret 1975/76 beräknas tiU 550 000 kr. enligt följande sammanställning.
Primäruppdrag m. m. Medelsförbmkning
(1 000-tal kr.)
Försvarets forskningsanstalt d e 1 f o n d
Gemensamma myndigheter ra. m.: Anskaff ning av anläggningar för delprogrammet Gemensam försvarsforskning Företag avsedda att påbörjas 1975/76 1. Smärre objekt 550
Beräknat medelsbehov 550
1. För smärre objekt behövs 550 000 kr. för nästa budgetår.
Föredraganden
Försvarets forskningsanstalt har beräknat medelsförbrukningen under anslaget tUl 550 000 kr. Jag biträder förslaget och förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
283 Investeringsplan (1 000-tal kr.)
Objekt
Kostnadsram
1¶Medelsförbrukning Bygg-
Färdig-
1973-04-01
1974-04-01
start Faktisk Beräknad för
ställande
t. o. m.
1973/74 1974/75 1975/76 år-mån
år-mån
Anskaffning av anläggningar m. m. Delprogram 5.5 A. Företag påbörjade eller avsedda att
påbörjas 1974/75 Smärre objekt
1 145
1 145
1 145
—
Summa A
1 145
1 145
1 145
-
B. Företag avsedda att påbörjas 1975/76 Smärre objekt
- 550 -
Summa B
-
550
- 550 -
-
Summa A-B
1 145
1695
1 145 550
-
Beräknat medels-
behov
-
-
1 145 550
-
Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)
MedelstiUgång
Beräknad medelsförbrukning
BehåUning 1974-07-01 Anslag för 1974/75 Anslag för 1975/76 (förslag)
1 766 1
1 1 768
1974/75
1975/76
Beräknad behåUning
1976-06-30
1 145 550
73 1768
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tiU Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning av anläggningar för försvarets forskningsanstalt för budgetåret 1975/76 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.
III 7. Anskaffning av vissa militära anläggningar
1973/74
Utgift
7 425
Behållning
1974/75
Anslag
310 000
1975/76
Förslag
1 200 000
820 787
Verksamheten under anslaget omfattar anskaffning av sådana anläggningar som helt eller delvis finansieras utanför utgiftsramen för det mUitära försvaret.
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet 284
Överbefälhavaren
För budgetåret 1974/75 har beräknats en medelsförbrukning av 730 000 kr. Medelsförbrukningen under budgetåret 1975/76 beräknas till 2,6 milj. kr. enligt följande sammanställning.
Primäruppdrag m. m. Medelsförbmkning
(1 000-tal kr.)
Anläggningar m. m. för vissa mUitära
ändamål
Markanskaffning 2 600
Beräknat medelsbehov 2 600
Den beräknade medelsförbrukningen avses för anskaffning av följande markobjekt.
Objekt m. m. Medelsförbrukning
(1 000-taI kr.)
Kasernbyggnaders delfond Anläggningar m. m. för vissa militära ändamål
1. Förvärv av kompensationsmark i
Skövde 400
2. Förvärv av mark för nybyggnad för en teknisk skola för armén och en för försvarsmakten gemensam förvaltningsskola i Östersund 1 200
3. Förvärv av mark för ett nytt fredsförband i Arvidsjaur 1 000
Summa 2 600
1. Frågan om att anskaffa kompensationsmark vid Skövde har senast anmälts i prop. 1974:1 (bil. 6 s. 264). För fortsatta markförvärv beräknas en medelsförbrukning av 400 000 kr. under budgetåret 1975/76. De totala kostnaderna för markförvärven beräknas numera tUl 2 milj. kr.
2. Om en teknisk skola för armen och en för försvarsmakten gemensam förvaltningsskola inrättas skall dessa förläggas till Östersund enligt riksdagens beslut (prop. 1971:29, InU 1971:15, rskr 1971:196) om flyttning av viss statlig verksamhet från Storstockholmsområdet.
Överbefälhavaren har till Kungl. Maj:t överlämnat förslag till organisation av den tekniska skolan. Förslaget förutsätter bl. a. att skolan i största möjliga utsträckning samlokaliseras med den planerade gemensamma förvaltningsskolan. Kungl. Maj:t har uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att i samråd med överbefälhavaren, krigsmaktens förvaltningsut-bildningsutredning och Östersunds kommun vidta åtgärder för att skaffa lokaler för de båda skolorna och tiU Kungl. Maj:t inkomma med förslag till byggnadsprogram. Kostnaderna för nödvändig markanskaffning på ca 4,7 ha uppskattas till 1,2 milj. kr. Överbefälhavaren utgår från att
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 285
markanskaffningen kan behöva genomföras under budgetåret 1975/76. 3. 1973 års riksdag (prop. 1973:135, FöU 1973:26, rskr 1973:382) har fattat beslut om att ett nytt fredsförband skall förläggas tUl Arvidsjaur. I avvaktan på beslut om verksamheten vid det nya förbandet och om den markanskaffning som blir nödvändig uppskattar överbefälhavaren kostnaderna för erforderlig markanskaffning tUl ca 5 milj. kr. Överbefälhavaren utgår från att markanskaffningen kan behöva påbörjas under budgetåret 1975/76.
Föredraganden
Överbefälhavaren har beräknat medelsförbrukningen under anslaget tUl 2,6 milj. kr. Jag beräknar medelsförbrukningen tUl 1,6 milj. kr. och förordar att medel för nästa budgetår anvisas enhgt följande investeringsplan och anslagsberäkning. Av medelsförbrukningen beräknar jag 400 000 kr. för att förvärva kompensationsmark i Skövde och 1,2 milj. kr. för att anskaffa ett område om ca 4,7 ha i anslutning till A 4:s område i Östersund. I fråga om förvärv av kompensationsmark i Skövde har riksdagen tidigare fattat beslut (prop. 1972:75, FöU 1972:17, rskr 1972:231). Marken i Östersund är avsedd för nybyggnad av lokaler för en teknisk skola för armén och en för försvarsmakten gemensam förvaltningsskola. Jag räknar med att förslag om att inrätta dessa skolor skaU kunna underställas riksdagen under innevarande riksmöte. Om beslut fattas om att inrätta skolorna skall dessa förläggas tiU Östersund enUgt riksdagens beslut (prop. 1971:29, InU 1971:15, rskr 1971:196) om flyttning av viss statlig verksamhet från Storstockholmsområdet. För att ge plats för nybyggnad av lokaler för skolorna behövs en mindre utökning av A 4:s markområde. Medel bör under budgetåret 1975/76 stå till förfogande under detta anslag så att markförvärvet kan genomföras under nästa budgetår. Frågan om hur kostnaderna för erforderliga investeringar i Östersund slutligt skall fördelas på anslag inom resp. utom utgiftsramen för det mUitära försvaret kan bedömas först efter prövning av förslag tUl byggnadsprogram.
Överbefälhavaren har vidare under anslaget beräknat att I milj. kr. behövs för att påbörja förvärv av mark för det beslutade nya fredsförbandet i Arvidsjaur. I likhet med överbefälhavaren anser jag att medel bör StäUas tUl förfogande för detta ändamål under nästa budgetår. Erforderliga medel bör dock inte beräknas under detta anslag. Som framgår av vad jag har anfört i det föregående har jag beräknat 1 milj. kr. för ändamålet under anslaget Arméförband: Anskaffning av anläggningar.
20 Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 1. Bilaga 6
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
Investeringsplan (1 000-tal kr.)
286 Objekt
Kostnadsram Medelsförbrukning
1973-02-01 1974-02-01 Faktisk
Beräknad föi
r
t. 0. m.
1973/74
1974/75
1975/76
A. Markanskaffning
Kasernbyggnaders
delfond
Delprogram H 3
1. P 4/K 3. För-
värv av kompen-
sationsmark vid
Skövde
1 800
2 000 79
2. Förvärv av mark
för nybyggnad
för en teknisk
skola och en
förvaltningssko-
la i Östersund
-
1 200
-
1 200
Summa A
1800
3 200 79
400
1600
B. Anskaffning av
befästningar m. m.
Befästningars
delfond
Företag påbörjade
eller avsedda att
påbörjas 1974/75
Delprogram H 3
Komplettering av
befästningsan-
läggningar vid
Borlänge flyg-
plats
-
Summa B
330
330
330
Summa A-B
2 130
3 530 79
730
1600
Beräknat medels-
behov
-
-
730
1600
Anslagsberäkning (I 000-tal kr.)
MedelstiUgång
Beräknad medelsförbmkning
Behållning 1974-07-01
1974/75 730
Anslag för 1974/75
1975/76 1 600
Anslag för 1975/76
Beräknad behåUning
(förslag)
1 200
2 331
1976-06-30 1 2 331
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Anskaffning av vissa militära anläggningar för budgetåret 1975/76 anvisa ett investeringsanslag av I 200 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 287
IX Diverse kapitalfonder
Statens datamaskinfond: Försvarets delfond
Anskaffning av datamaskiner
Försvarets rationaliseringsinstitut skall gentemot statskontoret svara för samordning i fråga om anskaffning och utnyttjande av datamaskiner för försvaret. Upphandling av datamaskinutrustning m. m. för försvaret handhas av statskontoret i samråd med institutet.
För finansiering och redovisning av generellt användbar datamaskinutmstning finns statens datamaskinfond inrättad. Fonden har två delfonder, varav en för försvaret. Statskontoret förvaltar båda delfonderna. Från investeringsanslagen till fonden bestrids dels utgifter för förvärv av datamaskinutrustning, dels andra utgifter av investeringskaraktär i samband med anskaffning av utrustning, vilka är av sådan art att de bör periodiseras. Utrustning som redovisas på fonden ställs mot avgift till förfogande för de myndigheter som skall svara för driften av anläggningarna. Avgifterna fastställs av statskontoret efter samråd med riksrevisionsverket och försvarets rationaliseringsinstitut. Utöver normal avskrivning eller hyra för utrustning m. m. skaU avgifterna täcka kostnaderna för fondens administration.
Anskaffningen av datamaskiner kan inte hänföras tiU visst huvud- eller delprogram utan täcker hela försvaret. Verksamheten budgeteras på ett primäruppdrag och finansieras från investeringsanslaget Anskaffning av datamaskiner.
Programplan för perioden 1975/76-1979/80
Beträffande utvecklingen under programplaneperioden anför försvarets rationaliseringsinstitut bl. a. följande.
Leveransförseningarna av datamaskiner för centrala staber och förvaltningar (Bertil och CecUia) har rubbat uppbyggnaden av datamaskin-kapaciteten inom försvaret och medfört merkostnader både för förhyrning av ersättningsmaskiner och för systemomiäggning. Eftersom det fortfarande är osäkert om BertU och CecUia uppfyller avtalade prestationskrav, kan det inte uteslutas att åtgärder för att höja maskinernas arbetsförmåga m. m. måste tillgripas sedan leveransprov har genomförts.
För att tUlgodose främst försvarets forskningsanstalts behov av datamaskinkapacitet har anskaffats utrustningen DEC-System 10 (Simon). Driften av Simon handhas av styrelsen för universitetens datamaskin-centraler. Utrustningen redovisas dock på försvarets delfond av statens datamaskinfond, vilket medför vissa administrativa och kostnadsmässiga olägenheter. Vissa planer på ett ökat utnyttjande av anläggningen av övriga försvarsmyndigheter föreligger. Detta kan emellertid kompliceras av att driften sköts av organ utanför försvaret.
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet 288
Omlokaliseringen av vissa centrala förvaltningsmyndigheter tiU Karistad och andra orter kommer att inverka på placeringen av datamaskinkapacitet. Bl. a. krävs sådan kapacitet i Karlstad för vämpliktsverket, försvarets civUförvaltning, delar av försvarets materielverk och civilförsvarsstyrelsen. Det firms flera skäl som talar för att en datamaskinanläggning i Karlstad skall vara lika stor som Bertil och CeciUa och kompatibel med dessa. Institutet avser att under budgetåret 1974/75 kartlägga kraven på denna utmstning (Berta).
Enligt nuvarande planer kommer BertU att installeras i Stockholm under budgetåret 1974/75. Datamaskinen är avsedd i första hand förde centrala stabernas behov. Andelen sekretessbelagda körningar kommer att bli stor. Med de säkerhetsbestämmelser som gäller f. n. blir det därför svårt att utnyttja terminaler. Utmstningen kommer att vara i drift under hela programplaneperioden. Anläggningen behöver utökas för att tUlgodose systemutvecklingens krav.
I Arboga instaUeras CecUia vid årsskiftet 1974-75 för främst de centrala förvaltningsmyndigheternas behov. TUl utrustningen planeras termuialanslutning i relativt stor omfattning. Det är emeUertid osäkert om datamaskinen är lämplig för omfattande terminalanslutningar. SannoUkt kommer viss komplettering att behövas. Utmstningen kommer att vara i drift under hela programplaneperioden.
I Solna, Kristianstad och Östersund finns tre Burroughs-maskiner instaUerade. Dessa anskaffades åren 1969 och 1970 och är avsedda främst för värnpliktsverkets personalredovisnings- och inskrivningssystem. I samband med en pågående översyn av värnpliktsverkets organisation kommer försöksverksamhet att bedrivas med terminaler anslutna tiU datamaskinen i Kristianstad. Det är sannolikt att försöksverksamheten resulterar i att även de båda övriga datamaskinerna kompletteras med terminaler. De tre maskinerna beräknas vara avskrivna budgetåret 1978/79. Ersättning blir aktuell i slutet av programplaneperioden.
Institutet beräknar att Berta installeras i Karlstad sommaren 1976. Den skall främst tiUgodose de tUl Karlstad omlokaliserade myndigheternas behov av datamaskinkapacitet. Behov av terminaler tUl maskinen har anmälts till institutet.
På uppdrag av Kungl. Maj:t har institutet i samråd med berörda myndigheter och ledningsgmppen för fortsatt utveckling av försvarets planerings- och programbudgetsystem tagit fram förslag tiU en långsiktig imiktning av informationssystemutvecklingen (Infosystemplan 82). I Infosystemplan 82 redovisas ett antal alternativ för att tUlgodose datamaskinstöd på olika nivåer. OUka tekniska datakraftalternativ beskrivs och kostnadskalkyleras. Datakraftens omfattning och innehåll bestäms av vUken ambitionsnivå informationssystemutvecklingen inriktas mot. I informationssystemplanen förordas ett alternativ som innebär att datamaskinstöd utvecklas för samtliga nivåer i krig och fred. De förslag till uppbyggnad av regional datakraft som institutet lägger fram är anpassade tUl de förslag som framförs i Infosystemplan 82.
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 289
Rationaliseringsinstitutet anger två möjliga lösningar för att tUlgodose behovet av datakraft för den inriktning av systemutveckUngen som föreslås i Infosystemplan 82. Det ena alternativet innebär att terminaler ansluts tiU ett antal regionala datamaskiner. Datalagringskapacitet finns vid de regionala maskinerna. Terminalernas uppgift är att ge datamaskinstöd på lokal nivå vid datainsamling, frågeverksamhet, dialogbearbetning och fjärrstyrd satsvis bearbetning. De regionala datamaskinerna skall dels utföra satsvisa bearbetningar, dels administrera terminalverksamheten. Behov av kommunikation mellan de regionala och centrala maskinerna bedöms föreligga.
Det andra alternativet innebär att tUl ett antal regionala datamaskiner är anslutna mindre, lokala maskiner. I förhållande tUl det första alternativet är delar av de regionala datamaskinernas kapacitet, främst lagringskapacitet, utflyttade till de lokala maskinerna. TiU dessa är anslutna terminaler. De lokala maskinerna har bearbetnings- och lagringskapacitet för reelltidsmUjö och ger möjlighet tUl dialogbearbetning.
Innan stäUning kan tas tiU om datakraften skall inriktas mot samlad eUer lokalt spridd datalagring måste ett antal faktorer ytterligare utredas. Dessa faktorer är dels sådana som kan härledas ur beredskapsskäl (skyddsaspekter), dels tekniska och ekonomiska.
Under programplaneperioden beräknar institutet att anskaffning av fyra regionala datamaskiner (Regina 1—4) påbörjas. De regionala maskinerna skaU tUlgodose de nya krav på datamaskinstöd som redovisas i Infosystemplan 82. Hämtöver bör de ersätta befintliga Burroughs-datorer.
Anskaffning av datamaskiner tUl försvaret har hittUls skett genom offerlinfordran från oUka leverantörer avseende kompletta system som saluförs på den allmänna marknaden. Ett alternativ tUl detta förfaringssätt kan vara att genom utvecklingssamarbete med lämplig leverantör eller konsult ta fram datamaskiner som är särskilt anpassade för försvaret. För programplanen har antagits ett upphandlingsförfarande enligt den senare modellen, eftersom detta ger de tidigaste betalningsutfallen.
En fortlöpande anskaffning av terminaler alternativt mirudatamaskiner har förutsatts. Anskaffningen bör ske i takt med att nya system utvecklas. Institutet bedömer att underlag för att ta ställning tiU en större anskaffning av terminaler eller minidatamaskiner bör föreligga mot slutet av programplaneperioden.
Inom försvarsstaben pågår f. n. försöksverksamhet med kryptering. Problemen med datakrypto bör kunna vara lösta mot slutet av programplaneperioden.
För att förverkliga riktlinjerna i Infosystemplan 82 krävs fömtom maskinvara även tiUgång tUl högt utvecklad programvara. Ett alternativ tUl inköp av färdig programvara är enligt institutet att utveckla en generell programutrustning. I erdighet härmed har institutet påbörjat specifikationsarbete avseende ett operativsystem benämnt Gent.
Omlokalisering av försvarets forskningsanstalt medför behov av data-
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet
maskinkapacitet på de nya lokaliseringsorterna Umeå, Linköping och möjligen också i Karlstad. Hur dessa behov skall tUlgodoses beror bl. a. på i vUken utsträckning de utiokaliserade delarna av forskningsanstalten kan utnyttja redan befintlig utrustning, t. ex. universitetens datamaskiner.
Under programplaneperioden beräknar institutet att minst en större datamaskin för forskningsändamål och tekniska beräkningar behöver anskaffas. Denna utgör delvis ersättning för Simon som beräknas bli avvecklad mot slutet av programplaneperioden.
Flygtekniska försöksanstalten utnyttjar f. n. en datamaskin för i huvudsak tekniska beräkningar. Denna utrustning beräknas behöva ersättas under programplaneperioden.
1 slutet av programplaneperioden beräknas anskaffning av ersättnings-utmstning för datamaskinerna vid försvarets radioanstalt och försvarsstaben (totalförsvarets signalskyddsavdelning) påbörjas.
Den av rationaliseringsinstitutet beräknade utvecklingen av betalningsmedlen under anslaget Anskaffning av datamaskiner framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1974; I 000-tal kr.).
1974/751
1975/76
1976/77
1977/78
1978/79
1979/80
Summa 1975/80
28 000
8 000
20 000
17 000
21 000
87 000
' Prisläge februari 1973
IX 1. Anskaffning av datamaskiner
1973/74 Utgift 4 722 809 Behållning 41 120 884
1974/75 Anslag 1 000
1975/76 Förslag I 000
Kostnader och medelsbehov
Primäruppdrag m. m.
1974/75
1975/76
Försvarets rationaliseringsinstitut
Föredraganden
Anskaffning av datamaskiner
15 000 000
8 000 000
8 000 000
Kostnader
15 000 000
8 000 000
8 000 000
A vgår:
Förbrukning av anslags-
behäUning
-14 999 000
-7 999 000
-7 999 000
Medelsbehov
1 000
1 000
1 000
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 291
Försvarets rationaliseringsinstitut
Medelsförbmkningen under anslaget bör fastställas tiU 8 mUj. kr. Av anslagsbehåUningen bör 7 999 000 kr. få förbrukas. Anslaget bör alltså föras upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. Tidigare erhåUna bemyndiganden bör få utnyttjas tUl ett belopp av 8 mUj. kr.
De begärda betalningsmedlen är avsedda för att betala datamaskinutmstning m. m. som har beställts med stöd av lämnade beställningsbemyndiganden. Under budgetåret 1975/76 skall bestäUas och betalas bl. a. vissa kompletteringar tUl BertU och CeciUa, utmstiung för mikrofUmning av utdata, s. k. COM-utrustning, datamaskinutmstning för forskning och utveckling, terminaler och registreringsutmstning.
Föredraganden
Försvarets rationaliseringsmstitut har tagit fram ett förslag tUl långsiktig inriktning av informationssystemutvecklingen inom försvaret, Infosystemplan 82. Enligt planen bestäms datamaskinskapacitetens utveckUng och innehåU av den ambitionsnivå som informationssystemutvecklingen inriktas mot. Infosystemplan 82 bereds f. n. i försvarsdepartementet. I avvaktan på ställningstagande tiU planen är jag inte beredd att nu föreslå hur anskaffningen av datamaskinutmstning skall inriktas under programplaneperioden. Jag anser dock att datamaskiner som är särskilt anpassade för försvaret inte bör utvecklas, utan att anskaffningen bör inriktas på datamaskinanläggningar som saluförs på den aUmänna marknaden. Eventuellt samarbete med leverantör bör endast avse program m. m. för att med standardmaskiner kunna tillgodose försvarets tUlämp-ningar.
I likhet med rationaliseringsinstitutet beräknar jag medelsbehovet under anslaget till 8 mUj. kr. för nästa budgetår. Medelsbehovet kan täckas genom att anslagsbehållningen tas i anspråk. Anslaget bör därför föras upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.
Tidigare lämnade bemyndiganden att beställa datamaskinutrustning kan utnyttjas under budgetåret 1975/76. Några nya bemyndiganden behövs därför inte.
Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen
att tiU Anskaffning av datamaskiner för budgetåret 1975/76 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 292
Register
Sid.
1 översikt
7¶Säkerhetspohtiska överväganden
14¶Programplaner för det militära försvaret
40¶Civilförsvarets programplan
49¶Årsredovisningar för budgetåret 1973/74
59¶Ramberäkningar för budgetåret 1975/76 m. m.
DRIFTBUDGETEN
A Försvardepartementet m. m.
72¶Försvarsdepartementet 13 500 000
72¶Vissa nämnder m. m. 9 145 000
75¶Kommittéer m. m. 3 250 000
76 Extra utgifter 900 000 76 Reglering av prisstegringar för det mUitära försvaret 1 420 000 000 78 Reglering av prisstegringar för civUförsvaret 26 300 000
I 473 095 000
B Arméförband
Arméförband:
80¶Ledning och förbandsverksamhet 2 018 110 000
84¶Matérielanskaffning 736 000 000
87¶Iståndsättning av befästningar och kasemer 46 000 000
89¶Forskning och utveckUng 60 000 000
2 860 110 000
C Marinförband
Marinförband:
92¶Ledning och förbandsverksamhet 691350 000
96¶Matérielanskaffning 353 000 000
101¶Iståndsättning av befästningar och kaserner 22 000 000
104¶Forskning och utveckling 31000 000
1 097 350 000
Prop. 1975:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
D Flygvapenförband
Flygvapenförband: 108 Ledning och förbandsverksamhet 111 Matérielanskaffning
115¶Iståndsättning av befästningar och kasemer 117 Forskning och utveckling
293 I 185 300 000
1 088 805 000
26 700 000 450 000 000
2 750 805 000
E Central och högre regional ledning
1 22 Försvarsstaben 45 780 000
125¶Arméstaben 34 896 000
] 28 Marinstaben 27 656 000
131¶Flygstaben 35 300 000
133¶MUitärområdesstaber m. m. 151 000 000 Krigsorganisation för vissa staber m. m.:
138¶Ledning och förbandsverksamhet 8 700 000
139¶Matérielanskaffning 21 800 000
140¶Central och högre regional ledning: Iståndsättning
av befästningar och kaserner 10 250 000
335 382 000
F Gemensamma myndigheter och funktioner
143¶Försvarefs civUförvaltning 23 893 000
146¶Försvarets sjukvårdsstyrelse 17 201 000
149¶Fortifikationsförvaltningen 39 192 000
153¶Försvarets materielverk 298 800 000
161¶Gemensam försvarsforskning 144 220 000
166¶Försvarets radioanstalt 69 276 000
168¶Värnpliktsverket 37 245 000
171¶Försvarets rationaliseringsinstitut 14 750 000
173¶Försvarshögskolan 1490 000
176¶Militärhögskolan 14 840 000
179¶Försvarets gymnasieskola 3 025 000
181¶Intendenturförvaltningsskolan I 205 000
183¶Försvarets brevskola 1 595 000
186¶Försvarets hundskola 1 100 000
I 89Krigsarkivet 2 355 000
191¶Militärhistoriska museer 2 985 000
195¶Anskaffning av fortifikatorisk materiel m. m. 4 650 000
197¶Försvarets datacentral 1000
199¶Frivilliga försvarsorganisationer m. m. 23 140 000
201¶Insatsberedskap m. m. 35 900 000
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet 294
203¶Viss gemensam verksamhet 18 731 000
206¶Vissa ersättningar m. m. 28 947 000 209 Gemensamma myndigheter m. m.: Iståndsättning
av befästningar och kaserner 2 700 000
787 241 000
G Civilförsvaret
212¶CivUförsvar 144 470 000
144 470 000
H Övrig verksamhet
217¶Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar 1 390 000
219¶Beredskapsstyrka för FN-tjänst 10 900 000
223¶Viss anskaffning för militära anläggningar m. m. 2 000 000
224¶Flygtekniska försöksanstalten 2 000 000 227 Signalskydd 3 120 000 230 Vissa teleanordningar 2 562 000
232¶Hyror m. m. för vissa skyddsrumsanläggningar 3 590 000
233¶Idenritetsbrickor 505 000
26 067 000
Summa för driftbudgeten 9 474 520 000
KAPITALBUDGETEN
II Statens allmänna fastighetsfond
236¶Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar 7 000 000
239¶Anskaffning av vissa skyddsrumsanläggningar 2 200 000
9 200 000
III Försvarets fastighetsfond
241 Arméförband: Anskaffning av anläggningar 252 Marinförband: Anskaffning av anläggningar 260 Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar 271 Central och högre regional ledning: Anskaffning
av anläggningar 277 Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning
av anläggningar
282¶Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning av anläggningar för försvarets forskningsanstalt
283 Anskaffning av vissa militära anläggningar
116 000 000
75 500 000
71 700 000
20 500 000
12 900 000
1 000
1 200 000
297 801 000
Prop. 1975:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet 295
IX Diverse kapitalfonder
Statens datamaskinfond: Försvarets delfond
287¶Anskaffning av datamaskiner 1 000
1 000
Summa för kapitalbudgeten 307 002 000
Totalt för försvarsdepartementet 9 781 522 000
Bilaga 7 till budgetpropositionen 1975 Prop. 1975:1
Bilaga 7
Socialdepartementet
ÖVERSIKT
Till socialdepartementet hör den allmänna sjukförsäkringen och tandvårdsförsäkringen, folkpensioner och ATP, yrkesskadeförsäkring, föräldraförsäkring, barnbidrag och annat stöd åt barnfamiljerna, sociala serviceåtgärder, hälso- och sjukvården, de sociala vårdområdena och vissa åtgärder för handikappade m. m.
De förslag till utgifter inom socialdepartementets verksamhetsområde som läggs fram för budgetåret 1975/76 omfattar 26,4 miljarder kr., varav omkring 15 miljarder kr. avser folkpensionerna. Insatserna för den verksamhet som redovisas i socialhuvudtiteln ökar härigenom med ca 3 000 milj. kr. jämfört med riksstaten för innevarande budgetår.
Ökningen av socialhuvudtiteln innesluter viktiga socialpolitiska reformbeslut under förra året som nu förs ut i praktisk tillämpning. Samtidigt fortsätter det socialpolitiska reformarbetet. Regeringen lägger under våren fram förslag om ökade möjligheter till en rörlig pensionsålder med utgångspunkt i den nya allmänna pensionsgränsen vid 65 år. En betydande höjning av statsbidragen till daghem och fritidshem föreslås. 1 pågående utredningsarbete om föräldraförsäkringens utbyggnad prövas även frågan om en uppdelning av ersättningstiden mellan föräldrarna. Rätten till bidragsförskott för barn med ensamstående förälder föreslås utvidgad till att gälla också för invandrarbarn. Ökade insatser föreslås till hälsovårdsupplysning. En informationskampanj om tobakens skadeverkningar förbereds, liksom frågan om förbud mot tobaksreklam och frågan om varningstext på tobaksförpackningar. En försöksverksamhet sätts igång för att ge praktiska erfarenheter för reformarbetet inom socialvården. De sociala insatserna för äldre och handikappade ökas.
Folkpensionsanslaget höjs för budgetåret 1975/76 med 2 840 milj. kr. Folkpensionens årsbelopp beräknas under loppet av år 1975 öka med omkring 1 400 kr. för en ensam pensionär och med ca 3 100 kr. för pensionärspar. Av dessa belopp utgör standardhöjningen ca 720 kr. för ensam pensionär och I 890 kr. för pensionärspar.
För att göra det möjligt för kommu/ierna att fortsätta utbyggnaden av samhällets barnomsorg genomförs en betydande höjning av statsbidragen tUl daghem och fritidshem. Det gällande byggnadsbidraget för daghem och fritidshem höjs redan fr. o. m. den I januari 1975 med 1 500 kr. till
1¶Riksdagen 1975. 1 samL Nr L Bilaga 7
Prop. 1975:1 BUaga 7 Socialdepartementet 2
7 500 kr. per plats. En ny höjning av det statliga driftbidraget för daghem och fritidshem sker fr. o. m. den I juli 1975. Driftbidraget till daghem ökas då med I 000 kr. till 7 500 kr. per plats och år. Det statliga stödet på socialhuvudtiteln till barnomsorgen i förskolor och familjedaghem beräknas nästa budgetår öka med ca 230 milj. kr. till 855 milj. kr.
Pä det familjepolitiska området i övrigt pågår ett omfattande utredningsarbete som bl. a. gäller föräldraförsäkringens fortsatta utbyggnad och en kartläggning av barnens levnadsförhållanden.
Hälso- och sjukvårdens uppbyggnad inriktas på den öppna decentraliserade sjukvården vid vårdcentraler och läkarstationer och på åldringssjukvården. Ökad samverkan mellan hälso- och sjukvården och socialvården eftersträvas. Särskilda medel beräknas till kompletterande utbildning för allmänläkare i den öppna hälso- och sjukvården. Överläggningar pågår mellan socialdepartementet och landstingsförbundet om bl. a. den allmänna försäkringens ersättningsregler för läkarvård och sjukvårdande behandlingar inom den offentliga öppna sjukvården. Ökade resurser för hälsovårdsupplysning skall bl. a. användas till information om tobakens skadeverkningar och till fortsatt upplysning om abortförebyggande åtgärder och preventivmedel. Försöksverksamhet med olika hälsoundersökningar fortsätter. »
En kartläggning pågår av de äldres situation då det gäller social omvårdnad och andr levnadsbetingelser. Ökade medel föreslås för en fortsatt utbyggnad av den sociala hemhjälpen.
De anslag på socialhuvudtiteln som avser direkta insatser för handikappade ökar med ca 87 milj. kr. Statsbidraget till handikapporganisationerna höjs med 1 milj. kr. till 4,5 milj. kr. Statsbidraget till kommunernas färdtjänst fr. o. m. den 1 januari 1975 underlättar utbyggnaden av denna viktiga sociala service för handikappade.
Inom ungdomsvård och nykterhetsvård förstärks de öppna och frivilliga vårdformerna. Platsantalet kan minskas på ungdomsvårdsskolorna och nykterhet-svårdens anstalter. Ungdomsvårdsskolornas anslag på driftbudgeten höjs med ca 8 milj. kr. till ca 112 milj. kr. För nykterhets-vården beräknas en ökning med ca 24 milj. kr. till ca 291 milj. kr. för nästa budgetår. 3 milj. kr. beräknas för försöksverksamhet inom socialvården.
Det pågående reformarbetet på det socialpolitiska området ställer krav på ökad information till allmänheten. I årets socialhuvudtitel föreslås därför att en ny upplaga av socialkatalogen skall ges ut i början av nästa är.
För att få en fullständig bild av samhällets insatser på det sociala området bör man till socialhuvudtitelns utgifter lägga vissa socialpolitiska anslag som redovisas under andra huvudtitlar, de kostnader för allmän försäkring som inte belastar statsbudgeten samt landstingens och kommunernas kostnader för sjukvård och olika sociala insatser. I följande sammanställning återges de sammanlagda samhällsutgifterna för socialpolitiken under åren 1970 och 1975 (utom vad som avser arbetsmarknad och bostadsproduktion).
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
Utgifter i milj. kr. Ökning 1970-1975
1970 1975' milj.kr. %
Sjukvård och sjukförsäkring Åldringar och handikappade Barnfamiljer Övrigt
12 900
26 500
13 600
10 600
23 400
12 800
5 000
10 300
5 300
81¶Sammanlagt 29 275 61600 32 325 110
1
Beräknat
Utgifterna för den sociala tryggheten har således under femårsperioden från år 1970 t. o. m. år 1975 mer än fördubblats. Det innebär räknat i fast penningvärde en ökning med ca 45 %. Samhällets sammanlagda årskostnader försocial omvårdnad och trygghet för medborgarna är 1975 kan beräknas till ca 61 miljarder kr. Den satsning som görs för medborgarnas trygghet motsvarar ett belopp som räknat i andel av bruttonationalprodukten stiger från 17 %år 1970 tUl 22 % år 1975.
Allmän försäkring
Ett omfattande reformarbete kännetecknar de senaste årens utveckling inom socialförsäkringen. Det reformprogram på pensionsområdet som nyligen antagits av riksdagen innebär att en rad betydande pensionsreformer träder i kraft under åren 1975 och 1976.
Redan den 1 januari i år höjdes folkpensionens grundbelopp för ensam pensionär från 90 till 95 % av basbeloppet och för pensionärspar från 140 till 1 55 % av basbeloppet. Vid nuvarande basbelopp på 9 000 kr. betyder det en höjning av folkpensionens årsbelopp med 450 kr. för en ensam pensionär och 675 kr. för var och en av två makar. Genom att höjningen är större för makar utjämnas skillnaden mellan giftas och ogiftas folkpensionsförmåner. Kostnaderna för genomförandet av dessa beloppshöjningar beräknas till 775 milj. kr. Från den 1 januari i år gäller också mildare inkomstprövningsregler för kommunala bostadstillägg till folk-pensionärer, vilket får särskild betydelse för dem som har mindre sidoinkomster utöver folkpensionen bl. a. många ATP-pensionärer. Kommunernas kostnader ersätts av statsmedel i särskild ordning. Motsvarande förbättring genomförs samtidigt för hustrutilläggen till folkpension.
Den I juli i år förbättras handikappförmånerna inom folkpensioneringen. De nuvarande invaliditetsersättningarna och invaliditetstilläggen fors samman till en ny förmånsform, kallad handikappersättning, som utgår enligt gynnsammare regler. Fler handikappade får då möjlighet till ersättning för vårdinsatser och merkostnader på grund av handikappet. Från samma tidpunkt genomförs också mildare regler för vårdbidraget tUl föräldrar som vårdar handikappade barn i hemmet. Kostnaderna för dessa beslutade reformer beräknas till 100 milj. kr. per år.
De nyligen godkända pensionsreformerna omfattar vidare en lagstadgad sänkning av den allmänna pensionsåldern till 65 år den 1 juli 1976. Samtidigt genomförs ytterligare förbättringar av pensionsförmånerna för
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 4
folkpensionärer som saknar ATP eller har låga ATP-belopp genom att den årliga höjningen av pensionstillskotten ändras från 3 till 4 % av basbeloppet. Den garantinivå som pensionstUlskotten skall ge höjs därvid successivt från 30 till 45 % av basbeloppet. De förtidspensionärer som saknar ATP eller har låga ATP-belopp får därutöver en kraftig pensionshöjning genom att pensionstillskotten fr. o. m. den 1 juli 1976 kommer att utgå med fördubblade belopp till förtidspensionärer. Denna reform får särskild betydelse för dem som invalidiserats i unga år. De sammanlagda kostnadsökningarna för sänkningen av pensionsåldern och de höjda pensionstillskotten uppgår till ca I 400 milj. kr. per år för folkpensioneringen och 775 milj. kr. för ATP.
I en proposition under våren kommer pensionsreformen att fullföljas genom förslag om ökade möjligheter till en rörlig pensionsålder. Avsikten är att de nya reglerna om rörlig pensionsålder skall träda i kraft samtidigt med sänkningen av den allmänna pensionsåldern till 65 år den 1 juli 1976. Pensionsålderskommittén beräknas inom kort lägga fram sitt betänkande i denna fråga.
På sjukförsäkringens område gäller från den 1 januari i år nya ersättningsregler för läkarvård som lämnas av privatpraktiserande läkare. Ersättningen från sjukförsäkringen utgår nu direkt till läkaren och patienten behöver endast betala ett enhetligt belopp på högst 20 kr. eller i vissa fall 25—30 kr. per besök. Patientavgiften berättigar också till de röntgen- och laboratorieundersökningar som kan behövas. De privatpraktiserande läkare som är anslutna till försäkringssystemet är genom taxebindning skyldiga att hålla sig inom de arvodesbelopp som anges i den av regeringen fastställda läkarvårdstaxan.
Överläggningar pågår mellan socialdepartementet och landstingsförbundet om bl. a. den allmänna försäkringens ersättningsregler för läkarvård och sjukvårdande behandlingar inom den offentliga öppna sjukvården. Avsikten är att resultatet av dessa överläggningar skall redovisas i en särskild proposition.
Den allmänna tandvårdsförsäkringen trädde i kraft i sin helhet vid ingången av år 1974. Tandvårdsförsäkringens syfte är att göra en god tandvård tillgänglig till en för alla medborgare överkomlig kostnad. Av stor betydelse är också att landstingen samtidigt fick ett lagfäst ansvar för barntandvården. Det innebär att alla barn har fått rätt till avgiftsfri tandvård genom folktandvårdens försorg. Erfarenheterna frän tandvårdsförsäkringens första år visar att stora grupper fått betydligt bättre möjligheter till tandvård. Redan under försäkringens första verksamhetsår har omkring 2,5 miljoner vuxna försäkrade fått en slutförd tandvårdsbehandling. Härtill kommer att ca 1,1 miljoner barn beräknas ha fått fullständig tandbehandling under år 1974 inom ramen för den avgiftsfria barntandvården i folktandvården.
Inom socialförsäkringen pågår ett omfattande utredningsarbete. Bl. a. väntas yrkesskadeförsäkringskommittén under första halvåret i år lägga fram förslag till en ny lagstiftning om yrkesskadeförsäkringen. Inom kort
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 5
kommer vidare socialpolitiska bidragsutredningen att redovisa en kartläggning av de övergripande frågorna om samordning mellan olika bidragsformer inom socialpolitiken. Dessa frågor skall därefter tas upp till behandling i en parlamentariskt sammansatt kommitté.
Antalet folkpensionärer ökar fortlöpande och är i början av år 1975 I 572 000. Av dessa är I 060 000 ålderspensionärer och 295 000 förtidspensionärer. Det ökande antalet pensionärer liksom genomförda och beslutade reformer på pensionsområdet medför kraftigt ökade kostnader för folkpensioneringen. Samtidigt ökar folkpensionskostnaderna betydligt genom årliga standardhöjningar av folkpensionen och genom kompensation till pensionärerna för prisstegringar.
Som tidigare nämnts får alla folkpensionärer en betydande standardhöjning av folkpensionen från januari månad i år. Folkpensionens årsbelopp - inräknat pensionstillskott men frånsett kommunala bostadstillägg - blir då vid nuvarande basbelopp 10 170 kr. för ensam pensionär och 17 190 kr. för ett pensionärspar. Vidare genomförs den 1 juli 1975 en ny etapp av det tidigare beslutade utbyggnadsprogrammet för pensionstillskotten. En pensionär som inte kunnat förvärva ATP eller som har låg ATP får därigenom en ny standardhöjning av sin folkpension med 270 kr. för ensam pensionär och med 540 kr. för makar räknat på nuvarande basbelopp. Av landets ca 1,6 miljoner folkpensionärer beräknas i år ca 1 miljon uppbära pensionstillskott. Utöver de nämnda beloppen kommer de pensionshöjningar som genom indexreglerna automatiskt följer av förändringar i konsumentpriserna. Sammanlagt beräknas folkpensionens årsbelopp (inkl. pensionstillskotten) under loppet av år 1975 öka med ca 1 400 kr. för en ensam pensionär och med ca 3 100 kr. för pensionärspar. Av dessa belopp utgör standardhöjningen ca 720 kr. för ensam pensionär och ca 1 890 kr. för pensionärspar.
Statens sammanlagda folkpensionskosfnader beräknas stiga med ca 2 840 milj. kr. under nästa budgetår jämfört med anslaget för innevarande budgetär. Därav utgör I 885 milj. kr. beräknade kostnader för värdesäkringen av folkpensionerna. 535 milj. kr. avser den nyligen beslutade höjningen av folkpensionens grundbelopp och förbättring av handikappförmånerna. 160 milj. kr. avser höjningen av pensionstillskotten till pensionärer som inte kunnat förvärva ATP eller har låga ATP-belopp och 260 milj. kr. beror på ökningen av antalet folkpensionärer.
Folkpensionsanslaget för budgetåret 1975/76 beräknas därmed uppgå till 15 310 mUj. kr. Kommunernas kostnader för de kommunala bostadstilläggen till folkpensionärer beräknas till ca 1 500 milj. kr. De sammanlagda folkpensionskostnaderna för nästa budgetår beräknas alltså tUl ca 16 810 milj. kr. ATP-utbetalningarna under samma tid beräknas till ca 5 600 mUj. kr. för ca 770 000 ATP-pensionärer, varav 420 000 är ålderspensionärer. Tillsammans kommer utbetalningarna från den allmänna pensioneringen således att uppgå till över 22 miljarder kr. för budgetåret 1975/76.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 6
De sammanlagda kostnaderna för sjukförsäkringen (inkl. föräldrapenning) beräknas år 1975 tUl ca 11 900 milj. kr., varav drygt hälften är sjukpenning och återstoden kostnader för främst föräldrapenning, läkemedel, läkarvård och tandvård.
Den allmänna försäkringens samlade utgifter kan för år 1975 beräknas till ca 21 600 mUj. kr. för folkpension och ATP och ca 11 900 milj. kr. för sjukförsäkringen, dvs. tUlsammans i runt tal 33 500 milj. kr.
En ADB-anläggning för den allmänna försäkringen har successivt byggts upp vid riksförsäkringsverkets tekniska byrå i Sundsvall. Den nya ADB-tekniken innebär att omfattande manuella rutiner ute på försäkringskassorna kan slopas och att servicen tUl de försäkrade förbättras. För den ökade verksamheten vid dataanläggningen och förstärkning av insatserna för rådgivning och tiUsyn beräknas medel för ett 60-tal nya tjänster vid riksförsäkringsverket.
Familjepolitiska åtgärder
SamhäUets famUjepolitiska åtgärder syftar tiU att skapa social trygghet för barnfamiljerna genom ekonomiskt stöd och social service.
Barnbidraget ger aUa barnfamiljer ett grundläggande ekonomiskt stöd. Barnbidragsbeloppet uppgår efter höjning senast den 1 januari 1974 till 1 500 kr. per bam och år. Barnbidragsanslaget beräknas för budgetåret 1975/76 tiU 2 700 mUj. kr. Barnbidraget utgår tiU omkring I miljon barnfamUjer med ca 1,8 mUjoner barn. Administrationen av barnbidragen har fr. o. m. 1974 förts över från kommunerna tiU försäkringskassorna.
De inkomstprövade bostadstUläggen utgör ett betydelsefullt komplement till barnbidragen för famUjer med lägre inkomster och familjer med flera barn. BostadstUlägg utgår tUl ca 500 000 famUjer med omkring 1 mUjon barn. Från den 1 januari 1974 har de statskommunala bostadstUläggen utvidgats så att de omfattar även låginkomsttagare utan barn. Anslaget för bostadstUlägg tUl barnfamiljer m. m. redovisas under bostadshuvudtiteln.
FamUjepolitiska kommittén har i sitt slutbetänkande lagt fram ett omfattande program för utbyggnad av det ekonomiska familjestödet. Huvuddelen av kommitténs utbyggnadsprogram har genomförts. Den nya föräldraförsäkringen som trädde i kraft den I januari 1974 med en föräldrapenning på minst 25 kr. per dag ger en betydligt förbättrad grundtrygghet för de grupper som hittUls haft det svagaste försäkringsskyddet vid barns födelse. Ersättningstiden har fr. o. m. den 1 januari i år förlängts tUl sju månader. Kostnaderna för föräldrapenningen beräknas för nästa budgetår till 1 040 mUj. kr. För dem som har sjukpenning över garantinivån utgår föräldrapenningen med samma belopp som sjukpenningen, dvs. med 90 % av inkomsten. Förälder som för omvårdnad av barnet minskar sitt förvärvsarbete med hälften har rätt till halv föräldra-
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 7
penning. Föräldrapenningen, som är ATP-gmndande, innebär även ett betydelsefullt steg i strävandena för jämställdhet mellan män och kvinnor genom att även männen nu har möjlighet att stanna hemma och vårda barnet under den första tiden efter barnets födelse. Föräldraförsäkringen är ett viktigt medel för att bryta det traditionella könsrollsmönstret när det gäller föräldrarnas omvårdnad av barnen. FamUjepolitiska kommitténs förslag innefattade en utbyggnad av ersättningstiden för föräldrapenningen tUl åtta månader. Sedan föräldraförsäkringen genomfördes har i den famUjepolitiska debatten förts fram förslag om att en förlängning av föräldrapenningens ersättningstid utöver nuvarande sju månader skuUe förenas med en bestämmelse om viss uppdelning av ersättningstiden mellan föräldrarna. Denna fråga skall nu prövas närmare av familjestöds-utredningen.
Genom famUjestödsutredningen görs samtidigt en analys av erfarenheterna av de nya förmånsreglerna inom föräldraförsäkringen. Utredningen har också i uppdrag att pröva frågan om en förlängning av ersättningstiden för föräldrapenningen med utgångspunkt i familjepolitiska kommitténs förslag. Utredningen skaU bl. a. undersöka om ersättningstiden kan förlängas på ett sådant sätt att försäkringen underlättar för föräldrar att förvärvsarbeta med reducerad arbetstid under en viss period efter det att rätten tUl hel föräldrapenning upphört.
En annan viktig reform för barnfamiljerna som genomfördes förra året är rätten tiU sjukpenning vid vård av sjukt barn. Förvärvsarbetande föräldrar med barn under tio år har nu möjlighet att under tio dagar per år och familj vara hemma och ta hand om sina barn när de är sjuka i hemmet och i vissa fall då barnet vistas på sjukhus. Försäkringen ger också fadern möjlighet att använda dessa tio dagar för att ta hand om barn i hemmet i samband med att ytterligare barn föds i familjen.
Värdbidraget till föräldrar med svårt handikappade barn i hemmet höjdes den I januari 1974 till samma nivå som förtidspension inkl. pensionstillskott. Vårdbidraget beskattas som inkomst och blir ATP-grundande för den förälder som svarar för omvårdnaden av barnet. Enligt beslut vid förra årets riksdag kommer möjligheterna att få vårdbidrag att utvidgas den I juli i år. Vidare kommer vårdbidragens nivå att höjas kraftigt den I juli 1976 i anslutning till att förtidspensionerna höjs.
Även barnpensionerna förbättrades förra året genom att åldersgränsen höjdes från 16 till 18 år och beloppsnivån höjdes till en garantinivå på 40 % av basbeloppet i de fall dä inte änkepension eller barnpension frän ATP utgår.
Genom bidragsförskotten ges ett ekonomiskt grundskydd åt barn vars föräldrar lever åtskilda. Den ekonomiska tryggheten för dessa barn är därför inte beroende av den underhållsskyldige förälderns förmåga att betala underhållsbidrag. Bidragsförskottet utgör 40 % av basbeloppet och uppgår til! 300 kr. per månad eller 3 600 kr. per år vid nuvarande basbelopp. I årets socialhuvudtitel föreslås att bidragsförskott även skall
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 8
kunna utgå tiU invandrarbarn enligt liknande grunder som gäller för barnbidrag. Riksförsäkringsverket och statskontoret har i en utredning föreslagit att administrationen av bidragsförskotten förs över från barnavårdsnämnderna tUl försäkringskassorna. Denna fråga har samband med kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna och har därför överlämnats till kommunalekonomiska utredningen.
Genom bosättningslånen ges ekonomiskt stöd åt familjer att ordna sin bosättning. Maximibeloppet för bosättningslånen har från den 1 juli 1974 höjts till 7 000 kr. Frågan om bosättningslånesystemets omfattning och utformning är föremål för särskild utredning. Utredningen väntas lägga fram sina förslag inom kort.
En fortsatt utbyggnad av barnomsorgen är en viktig del av familjepoU-tiken. En rad åtgärder har vidtagits under senare år för att underlätta en snabb utbyggnad av kommunernas barnomsorg. Bland de konjunkturpolitiska åtgärder som på regeringens förslag beslutades vid 1973 års riksdag ingick en tillfällig fördubbling av gällande statliga anordningsbidrag tUl daghem och fritidshem. Samtidigt beslutades om en höjning av det statliga driftbidraget fr. o. m. den I juli 1974. Driftbidraget höjdes då med 1 500 kr. tiU 6 500 kr. per plats och år för daghem och med 750 kr. till 3 250 kr. per plats och år för fritidshem. Dessa åtgärder har lett till en kraftig igångsättning av nya daghems- och fritidshemsbyggen under år 1974.
De uppgifter som kommunema lämnat tUl socialstyrelsen i augusti 1974 visar en lägre utbyggnadstakt för år 1975 och framåt. För att ge kommunerna ökade möjligheter att fortsätta utbyggnaden av detta viktiga område inom familjepolitiken föreslås därför nya betydande höjningar av det statliga stödet. Det gäUande anordningsbidraget till daghem och fritidshem på 6 000 kr. föreslås redan den I januari 1975 höjt tUl 7 500 kr. per plats. Vidare föreslås att driftbidragen för daghem från den I juli i år höjs med I 000 kr. till 7 500 kr. per plats och år och för fritidshem med 500 kr. till 3 750 kr. per plats och år. Dessa åtgärder bör göra det möjhgt att få till stånd en uppgång av daghemsbyggandet i förhållande till de av kommunerna redovisade utbyggnadsplanerna.
Av betydelse i detta sammanhang är också de planer för förskoleverksamheten som enligt förskolelagen skall utarbetas i kommunerna för att få till stånd en bättre utbyggnadsplanering. Sammanlagt 28 000—30 000 nya platser i daghem och fritidshem beräknas bli påbörjade under innevarande och nästa budgetår. Platsantalet beräknas i år uppgå till ca 95 000. Inom de kommunala familjedaghemmen kan platsantalet för i år beräknas tUl ca 54 000. Det statliga stödet till kommunernas familjedaghemsverksamhet har förbättrats fr. o. m. den 1 januari i år. Statsbidrag utgår nu med 35 % av bmttokostnaderna inkl. omkostnadsersättning.
Den aUmänna förskolan skall genomföras under år 1975. Enligt det beslut som föreligger i denna fräga får kommunerna fr. o. m. den 1 juli i år en lagfäst skyldighet att anvisa plats i förskola för alla barn i kommunen från höstterminen det år barnet fyller sex år. Särskilda
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 9
insatser skaU vidtas för yngre barn, främst fyra- och femåringar, som av fysiska, psykiska, sociala, språkliga eller andra skäl har särskilt behov av stöd och stimulans för sin utveckling. SärskUda statsbidrag utgår för utbyggnaden av den allmänna förskolan.
Det statliga stödet till hela förskole- och fritidshemsverksamheten kan för nästa budgetår beräknas till sammanlagt 855 mUj. kr. på socialhuvudtiteln, vilket jämfört med innevarande budgetår innebär en anslagsökning med ca 230 mUj. kr. HärtiU kommer statliga bostadslån till förskolor och fritidshem från bostadshuvudtiteln.
Socialstyrelsen bedriver omfattande utvecklingsarbete och försöksverksamhet inom förskoleområdet i anslutning till de reformer som nyligen beslutats. Försöksverksamheten avser förskolans organisatoriska utformning, utbyggnadsplaneringen för den allmänna förskolan och daghemmen samt den uppsökande verksamheten för barn med särskilda behov av stöd och stimulans. En särskild arbetsgrupp har i uppdrag att i anslutning till försöksverksamheten närmare utreda formerna för den uppsökande verksamheten för förskolebarnen och frågan om ansvaret för de handikappade bamens förskoleverksamhet. Arbetsgruppen har också i uppdrag att göra en övergripande utredning rörande föräldrautbildning. Förslag från arbetsgruppen väntas under år 1 975.
Barnstugeutredningen har i betänkandet Bams Fritid lagt fram förslag om fritidsverksamheten för barn i åldern 7—12 år. Utredningens förslag har remissbehandlats och bereds nu i socialdepartementet. Socialstyrelsen skall genom försöksverksamhet praktiskt pröva utredningens förslag. För att få till stånd en barnvänligare boendemiljö har hittills anslagits 45 milj. kr. i bidrag till kommuner och bostadsföretag. Medel för fortsatta insatser anvisas under bostadshuvudtiteln.
BarnmUjöutredningen har till uppgift att belysa de långsiktiga förändringarna i barnens levnadsförhållanden. Inom utredningen görs en analys av barnens levnadsförhållanden och pågående förändringar av dessa. Redovisningen av utredningens resultat, som väntas föreligga under första halvåret 1975, skall ge underlag för en åtgärdsinriktad diskussion n'åT det gäller barnens uppväxtmiljö.
Åldringsvård
Kraftigt ökade resurser har under de senaste åren satts in på en utbyggnad av de sociala serviceåtgärderna för de äldre. Det ökade antalet äldre i befolkningen och behovet av vårdinsatser och olika former av Serviceåtgärder gör det angeläget att denna utbyggnad fortsätter.
En särskild utredning har tillsatts för att göra en kartläggning av de äldres situation då det gäller social omvårdnad och andra levnadsbetingelser. Kartläggningen skall bl. a. gälla samhällets möjligheter att underlätta övergången och anpassningen till livet som pensionär och att ge de äldres tillvaro ett sådant innehåll att pensionstiden blir meningsfull och positiv.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 10
Den skall belysa hur en utbyggnad av vård och service kan genomföras för att svara mot de behov som följer av befolkningsutvecklingen och hur de äldre kan tillförsäkras en social omvårdnad som är anpassad till samhällsförändringar, standardutveckling och pensionärernas förbättrade ekonomiska förhållanden.
Utbyggnaden av den sociala hemhjälpen till åldringar och handikappade har medfört att antalet hjälpta personer ökat kraftigt från ca 145 000 år 1965 tiU ca 325 000 under år 1974. Under år 1975 beräknas hemhjälpen omfatta 335 000 personer. Dessutom pågår en utbyggnad även av andra åtgärder inom kommunernas öppna åldrings- och handikappvård.
Nya statsbidragsregler för den sociala hemhjälpen har införts fr. o. m. den I januari i år. De innebär att statsbidrag utgår med 35 % av kommunernas bruttokostnader för social hemhjälp. Bidragsunderlaget för hemhjälpen har vidgats så att statsbidrag lämnas inte bara för hemvårdare och hemsamariter utan också för särskilda kostnader som avser hårvård och fotvård, badservice, matdistribution, snöröjning och hemhjälpsledare. Av stor betydelse för de äldre är vidare beslutet om ett nytt statsbidrag till kommunernas färdtjänst för handikappade fr. o. m. den I januari i år. Statsbidraget, som utgår med 35 % av bruttokostnaderna, underlättar utbyggnaden av kommunernas färdtjänstservice.
Upprustningen av de äldres bostäder fortsätter som ett viktigt led i den öppna åldringsvårdens utbyggnad. Det statliga stödet i form av räntefria förbättringslån utgår ur anslag från bostadsdepartementet. Sedan år 1964 har förbättringslån beviljats för ca 126 000 åldringsbostäder.
Programmet för åldringsvårdens utbyggnad går ut på att jämsides med insatserna inom den öppna vården också öka vårdmöjligheterna inom långtidssjukvården. Sjukhem för långtidssjukvård, huvudsakligen för äldre, tillhör de områden som har förtur inom sjukhusbyggandet. Byggandet av sjukhem inom långtidssjukvården har under åren 1973—1975 omfattat ett 70-tal sjukhem med över 5 000 nya vårdplatser. Den pågående moderniseringen av ålderdomshemmen har också tillförsäkrats erforderligt investeringsutrymme. Utöver sjukhusens platser för akutsjukvård förfogar åldringsvården nu över sammanlagt mer än 110 000 platser på sjukhem och ålderdomshem mot knappt 80 000 platser år 1965.
Hälso- och sjukvård m. m.
Hälso- och sjukvårdspolitiken inriktas på en snabb utbyggnad av den öppna decentraliserade sjukvården och av långtidssjukvården. En ökad integration av organisation och insatser kännetecknar den pågående utvecklingen inom såväl hälso- och sjukvården som socialvården liksom mellan dessa båda verksamhetsområden. Utgångspunkten för detta arbete är att förebyggande insatser och social omvårdnad bör grundas pä en helhetssyn.
Socialstyrelsens strukturprogram för hälso- och sjukvården inför
Prop, 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 11
80-talet har nu remissbehandlats och kommer inom kort att redovisas. Programmet går bl. a. ut på att de mänskliga kontakterna mellan patienten och sjukvården skall underlättas och att kontinuiteten mellan patient och läkare så långt som möjligt skall upprätthåUas. Genom en utbyggnad av primärvården, som bör omfatta hälsovård och all sjukvård som kan bedrivas utanför sjukhus, bedöms mer än fyra femtedelar av de problem som föranleder kontakt med sjukvården kunna klaras i närheten av patientens egen miljö.
Att på sikt enbart möta befolkningens hälso-och sjukvårdsbehov med en alltmer specialiserad sjukhusservice är sannolikt inte möjligt. Det framstår allt tydligare att problemen måste angripas genom åtgärder som skyddar individen i dennes totala miljö och genom primärt förebyggande åtgärder.
En betydande utbyggnad av den öppna sjukvården utanför sjukhus har nu kommit igång. Under åren 1973—1975 har utbyggnaden omfattat närmare 100 nya läkarstationer och vårdcentraler. Samtidigt har läkarutbildningen kraftigt inriktats pä allmänläkarna med hänsyn till deras ökade betydelse i den framtida hälso- och sjukvården. Genom en ändring av sjukvårdslagstiftningen, som trädde i kraft år 1973, har sjukvårdshuvudmännen också fått de formella förutsättningarna att föra ut mer kvalificerade vårduppgifter till den öppna sjukvården. Större och välutrustade öppenvårdsenheter kan därmed skapas och erbjuda både allmänläkarvård och viss specialistvård i läkardistrikten. Det är också viktigt att få till stånd en ökad samverkan mellan hälso- och sjukvården och socialvården för att kunna förverkliga den sociala helhetssynen.
Försöksverksamhet med nya arbetsformer för samverkan mellan socialvård och hälso- och sjukvård pågår på flera håll. Försöksverksamhetens målsättning är att finna lämpliga former för en organiserad och systematiskt bedriven social samverkan mellan olika myndigheter och organ.
Det ökande antalet äldre ställer nya krav pä samhällsinsatser inom långtidssjukvården. Detta nödvändiggör en omstrukturering av den nuvarande vårdorganisationen för långtidssjukvården från en tidigare i huvudsak sjukhusanknuten verksamhet tiil en primärvårdsförankrad omvårdnad så nära den långtidssjukes egen hemmiljö som möjligt. Detta medför i fråga om nya vårdplatser en prioritering av sjukhem för god personlig omvårdnad och av hemsjukvården.
Utvecklingen på det psykiatriska värdområdet innebär också en utbyggnad av de öppna vårdformerna. En minskning av vårdplatserna på lasarett för psykiatrisk vård kan märkas i sjukvårdshuvudmännens planer.
Läkarutbildningskapaciteten i landet har mer än fördubblats under 1960-talet. Den totala intagningskapciteten vid de medicinska läroanstalterna i landet uppgår f. n. tUl mer än I 000 platser per är. Under tiden 1974-1977 beräknas antalet läkare i landet öka från omkring 14 000 till mer än 18 000. Antalet yrkesverksamma läkare beräknas vara över 23 000 år 1985. Den genomförda reformeringen av läkarutbildningen och
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 12
ett läkarfördelningsprogram för åren 1973-1977 som utarbetats av socialstyrelsen pä uppdrag av socialdepartementets sjukvårdsdelegation möjliggör en stark prioritering av den offentliga öppna läkarvården tillsammans med långtidssjukvården och psykiatrin.
Socialdepartementets sjukvårdsdelegation har i anslutning till sysselsättningsutredningen tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att utarbeta material som underlag för alternativa bedömningar av personalbehovet inom hälso- och sjukvården och socialvården under den närmaste tioårsperioden. Arbetsgruppens första rapport, som beräknas föreligga inom kort, kommer att omfatta hithörande frågor beträffande långtidssjukvården och barnomsorgen.
Förberedelser pågår för ett nytt läkarfördelningsprogram gällande perioden 1975-1980. Det skall redovisas för socialdepartementets sjukvårdsdelegation i juni 1975. Olika åtgärder vidtas för att öka rekryteringen av allmänläkare. I socialhuvudtiteln tas upp 800 000 kr. till kursverksamhet och andra insatser på detta område.
Inom sjukvårdens investeringsramar prioriteras byggnadsföretag som avser bl. a. vårdcentraler och läkarstationer för den öppna hälso- och sjukvården och sjukhem och kliniker för långtidssjukvård. Investeringsramen för igångsättning av nya byggnadsföretag inom främst dessa områden av sjukvården omfattar för år 1975 en total byggnadskostnad på 700 milj. kr. Därutöver har för åren 1976-1977 beräknats en särskild investeringsram för vissa större sjukhusprojekt vilken omfattar en sammanlagd byggnadskostnad på 250 milj. kr. Den sammanlagda investeringsvolymen för sjukvårdsinvesteringar under år 1975 beräknas uppgå till över I 100 milj. kr.
Insatserna för sjukdomslorebyggande åtgärder ökas i årets socialhuvudtitel. Anslaget till hälsoupplysning ökar från 5,5 milj. kr. till 7,5 milj. kr. Medlen skall bl. a. användas till fortsatt information om abortförebyggande åtgärder och preventivmedel samt till upplysning i narkotikafrågan. Informationen om kost och motion avses också fortsätta. En särskild informationskampanj om tobakens skadeverkningar skall förberedas av socialstyrelsen. Även frågan om förbud mot tobaksreklam och frågan om varningstext på tobaksförpackningar skall tas upp till behandling. Avsikten är att under året skall läggas fram en särskild proposition härom.
Försöksverksamhet med olika former av hälsoundersökningar fortsätter. Det tidigare beslutade vaccinationsprogrammet mot polio och röda hund fullföljs.
Ett förslag om kontroll av fabrikssteriliserade engångsartiklar för hälso-och sjukvårdsändamål har överlämnats av socialstyrelsen. Förslaget överarbetas f. n. och avsikten är att förslag i denna fråga därefter skall läggas fram i en särskild proposition.
Flera för den framtida sjukvården betydelsefulla utredningar har tillsatts under förra året. Det gäller bl. a. en utredning om regionsjukvårdens innehåll och verksamhetsformer, regionindelningen samt frågan om samverkan inom och mellan sjukvårdsregionerna m. m. En annan utredning har tillsatts med uppgift att se över den nuvarande ansvars-
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 13
nämndens verksamhet och reglerna för samhällets tillsyn över personalen inom hälso- och sjukvården. Denna utredning skall även föreslå åtgärder för att förbättra kontakterna mellan de för vården ansvariga och patienterna och för att stärka patienternas rättssäkerhet och integritet. Helt nyligen har ocksä tillsatts en utredning för att allsidigt belysa de frågor av olika slag som är förbundna med sjukvård i livets slutskede. Den grundläggande utgångspunkten för utredningens arbete är att allmänheten skall kunna känna förtroende för sjukvården och att varje patient skall ges den behandling som hans tillstånd fordrar och som överensstämmer med vetenskap och beprövad erfarenhet.
Ungdomsvärd
Samhällets omsorg och vård av barn och ungdom skall främja en gynnsam utveckling och goda uppväxtförhållanden för de unga. Här är samhällets insatser inte minst på förskoleområdet och genom barnavårdscentralerna av stor vikt. Vid sidan av de kommunala barnavårdsnämnderna och den kommunala socialvården i övrigt har familjerådgivningen, den psykiska barna- och ungdomsvården och de psykiatriska barn- och ungdomsklinikerna också viktiga uppgifter. Härtill kommer skolans stora betydelse för att främja en gynnsam utveckling för barn och ungdom. Ett organiserat samarbete mellan barnavårdsnämnd, skola och polis har nu också kommit igång i praktiskt taget alla kommuner.
Socialutredningens och fosterbarnsutredningens betänkanden berör viktiga delar av gällande lagstiftning och organisation på det sociala området liksom betydelsefulla huvudmannaskapsfrågor. Det är därför angeläget att få till stånd en försöksverksamhet som kan ge praktiska erfarenheter för reformarbetet inom socialvården. 1 socialhuvudtiteln tas upp 3 milj. kr. för nästa budgetår till en sådan försöksverksamhet i en region med tillräckligt underlag av institutionella behandlingsresurser. Försöksverksamheten skall främst avse barna- och ungdomsvården men även gälla nykterhetsvården och narkomanvärden. Den skall utformas så att primärkommunerna ges möjlighet att som huvudmän för vården pröva nya behandlingsmetoder och att ta det sammanhållna vårdansvaret för såväl den öppna som den institutionella vården oavsett om den är allmänt förebyggande eller utgör ett direkt led i behandlingen. Försöksverksamheten skall, förutom primärkommunernas resurser, omfatta landstingskommunala och statliga institutionsresurser i form av barnhem, ungdomsvårdsskolor och nykterhetsvårdsanstalter. Dessutom är det meningen att genom försöksverksamheten kunna belysa en rad frågor som gäller samordningen mellan primärkommunernas sociala verksamhet och landstingens hälso- och sjukvård. Försöken skall innefatta sådana åtgärder som kan stimulera till lösning av individuella vård- och behandlingsproblem i närmiljö och som kan minska behovet av institutionsplaceringar.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 14
Fritidsverksamheten för barn är en angelägen uppgift för att förebygga uppkomsten av sociala problem. Från allmänna arvsfonden har ca 20 milj. kr. anvisats till försöksverksamhet med fritidsaktiviteter för barn, företrädesvis i åldrarna 7-12 år. Försöken har utvidgats att även omfatta nya former av sommarkoloni- och lägerverksamhet samt annan ferieverksamhet m. m. För att bl. a. underlätta för invandrarbarnen att lära sig svenska och få kontakt med svenska barn har från allmänna arvsfonden även anvisats ca 1,4 milj. kr. till försök med olika former av förskoleverksamhet för invandrarbarn.
Utbyggd öppen vård utanför ungdomsvårdsskolorna och ökad samordning mellan skolornas och kommunernas verksamhet ingår som viktiga mål i samhällets strävanden på ungdomsvårdsskolesektorn. Den öppna vårdformen innebär att eleverna är inskrivna vid ungdomsvårdsskola men bor i enskilda hem eller i speciella mindre enheter och är inordnade i ortens skol- eller arbetsliv. Sedan några år tillbaka är antalet elever i den öppna vården större än elevantalet inom skolorna. Nya vårdformer prövas. Vid ungdomsvårdsskolorna pågår sedan några år tillbaka också en omfattande försöksverksamhet för att förbättra behandlingsmetoderna. Försöksverksamheten avser olika åtgärder för att förbättra undervisningen och möjligheterna till arbetsträning och arbetsprövning. Vidare pågår försök med bl. a. ökat personligt stöd till eleverna vid placering utom skola och intensiv social träning före utplaceringen. Försöksverksamheten omfattar även frivillig vård samt vård av pojkar och flickor på samma skola.
Utbyggnaden av den öppna vården har medfört att ungdomsvårdsskoleorganisationen har kunnat minskas under senare år. Den nuvarande beläggningssituationen gör det möjligt att minska antalet skolor med en och att dessutom på vissa skolor något minska antalet vårdavdelningar.
Anslagen för ungdomsvårdsskolorna och vården utom skola beräknas för nästa budgetår till 112 milj. kr.
Nykterhetsvård och narkomanvård
Under de senaste åren har nykterhetsvården präglats av en ökad samordning och integration med den övriga socialvården, arbetsvärden och sjukvården. De grundläggande principerna för den framtida nykterhetsvården kommer att tas upp i samband med behandlingen av socialutredningens betänkande och prövas bl. a. i den förut nämnda försöksverksamheten inom socialvården.
Kännetecknande för den pågående utveckhngen inom nykterhetsvården är att de öppna och frivUliga vårdformerna byggs ut. För år 1973 redovisas vid omkring 140 alkoholpolikliniker och rådgivningsbyråer med läkarexpeditioner ca 200 000 besök hos läkare, 70 000 hos kurator eller psykolog samt 560 000 besök hos sjuksköterska. Antalet platser vid de allmänna vårdanstalterna kan minskas med ca 150 under nästa budgetår. 1 en utredning som beräknas vara klar under året görs en översyn av
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 15
vårdanstalternas personalorganisation.
För vissa byggnadsarbeten vid vårdanstalterna beräknas ett medelsbehov på 4,8 milj. kr. för nästa budgetår. Det statliga driftbidraget föreslås höjt med 13 kr. till 117 kr. per dag för nästa budgetär. Särskilda medel beräknas för vissa andra ändamål vid vårdanstalterna. Anslaget för statsbidrag till de sociala centralnämndernas verksamhet i fråga om nykterhetsvård och vården av narkotikamissbrukare höjs med 12 milj. kr. till ca 133 milj. kr. För bidrag till länkrörelsen och andra organisationer föreslås en ökning av anslaget med 800 000 kr. till 4,8 milj. kr.
Kampen mot narkotikamissbruket pågår ständigt genom insatser av berörda samhällsorgan. Socialstyrelsen följer fortlöpande vården av narkotikamissbrukare genom nära kontakter med behandlingsenheter och huvudmän. Polisen och tullen har, i nära samarbete med utländska polis-och tullmyndigheter, sin uppmärksamhet särskilt riktad mot den internationellt organiserade narkotikahandeln. Viss tillförsel av heroin till Stockholmsområdet har därvid uppdagats och beivrats. Att heroin kommit in på den svenska illegala marknaden är oroande och föranleder ytterligare skärpt vaksamhet.
Samhällets insatser i narkotikabekämpningen samordnas bl. a. i brottsförebyggande rådet. En arbetsgrupp inom rådet följer utvecklingen på narkotikaområdet. Rådet disponerar medel för frekvensundersökningar om narkotikamissbrukets omfattning.
Ett mer exakt mått på narkotikamissbrukets omfattning är svårt att ange. De senaste frekvensundersökningarna tyder dock på att någon ökning av missbrukets omfattning inte har skett. Snarare tycks antalet missbrukare ha minskat. Socialstyrelsens och övriga myndigheters lägesrapporter och bedömning av den aktuella situationen pekar i samma riktning. Vidgad information och ett ökat utbud av olika vård- och behandlingsformer anses tiUsammans med polisens och tullens insatser ha medverkat till denna utveckling. Fler missbrukare än tidigare tycks nu söka kvalificerad vård.
Sverige deltar aktivt i det internationella arbetet mot narkotikamissbruket bl. a. inom FN och dess organ. 1 socialhuvudtifeln föreslås att 200 000 kr. tillförs FN:s narkotikafond även under nästa budgetår. Mellan de nordiska länderna förekommer täta kontakter om narkotikaproblemen. För fortsatt socialkurativ verksamhet för svenska ungdomar i Köpenhamn beräknas medel under socialstyrelsens anslag.
För statsbidrag till olika insatser i vården av narkotikamissbrukare beräknas ca 27 milj. kr. En översyn av de statsbidragsbestämmelser som avser vård av narkotikamissbrukare pågår inom socialdepartementet. I avvaktan på resultatet av översynen föreslås att ytterligare medel anvisas främst för fortsatta försök med social jourverksamhet och för försök med olika projekt som berör uppsökande verksamhet och eftervård bland narkotikamissbrukare.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 16
Åtgärder för handikappade
Grundsatserna om integration och normalisering är vägledande för arbetet på handikappområdet. Det innebär att insatserna har till syfte att göra samhällsmiljön och den verksamhet som bedrivs i samhället tillgänglig för handikappade. Insatserna förstärks fortlöpande, och statens kostnader beräknas under nästa budgetår öka med ca 735 milj. kr. i förhållande tUl riksstaten för innevarande budgetår.
Eftersom de behov som handikapp medför är mångskiftande, måste samhällets insatser göras på en rad områden. De avser rehabilitering, förskola, skola, övrig undervisning och utbildning, vårdartjänst, arbete, bostäder, hemhjälp, färdtjänst, hjälpmedel, kulturell verksamhet, institutionsvärd, stöd till handikapporganisationerna samt förtidspensioner och handikappersättningar inom folkpensioneringen och förtidspensioner inom ATP.
Statens kostnader för det stöd som mer direkt avser handikappade beräknas för budgetåret 1975/76 till 5 290 milj. kr. För tio år sedan var motsvarande kostnader 1 070 milj. kr. Vidare kan under budgetåret 1975/76 beräknas utgå förtidspension från ATP till handikappade med 1 975 milj. kr. Utbyggnaden av de statliga insatserna gör det möjligt att alltmer tillgodose de skiftande behoven. Den uppsökande verksamheten i kommunerna uppdagar och tillgodoser också enskUdas behov i ökande utsträckning. Kommunerna och landstingen svarar även i övrigt för väsentliga och växande insatser på handikappområdet, bl. a. beträffande bostäder, färdtjänst, hemhjälp, annan service och rehabilitering. Handikapporganisationerna har stor betydelse både för enskilda handikappade och för utbyggnaden och inriktningen av samhällets insatser på handikappområdet. Handikapprörelsen samarbetar med samhäUets myndigheter och organ bl. a. i statens handikappråd och i handikappråden i kommunerna och landstingen.
Den viktiga verksamheten med hjälpmedel åt handikappade förbättras fortlöpande. Fr.o.m. den I januari 1975 gäller vidgade regler om statsbidrag till reparation av hjälpmedel och till starrglasögon för barn och ungdom. Vidare har statsbidrag införts för underhåll av vissa hjälpmedel. Statsbidragen till landstingens hjälpmedelsverksamhet beräknas öka från 135 milj. kr. till 147 milj. kr. Insatserna för psykiskt utveck-Ungsstörda byggs ut ytteriigare och statsbidragen tiU landstingen för dessa ändamål beräknas stiga med ca 32 milj. kr. till ca 187 milj. kr. Kostnaden för omvårdnad och vårdartjänst åt handikappade i vissa gymnasieskolor och folkhögskolor samt i eftergymnasial studiesituation beräknas öka från ca 8,8 milj. kr. till ca 9,5 milj. kr. För utbildning av ledarhundar, befordran av blindskriftsförsändelser och vissa andra åtgärder för blinda sker en uppräkning med ca 860 000 kr. För handikappinstitutet beräknas ökade medel med 615 000 kr. Statsbidraget till handikapporganisationernas verksamhet föreslås höjt med 1 milj. kr. till 4,5 milj. kr.
Av särskild betydelse för handikappade är de nya regler som nyligen beslutats för pensionstillskott till förtidspensionärer som saknar ATP
Prop. 1975:1 BUaga 7 Socialdepartementet 17
eller har låga ATP-belopp samt för handikappersättning och vårdbidrag. De nya reglerna om pensionstUlskott innebär en kraftig ökning av nuvarande pensioner för dem som har blivit handikappade i unga år. Genom de nya bestämmelserna om handikappersättning och vårdbidrag får väsentligt Her handikappade möjlighet till ersättning för merkostnader och vårdinsatser på grund av handikapp.
Fr. o. m. den I januari 1975 får kommunerna enligt ett nyligen fattat beslut statsbidrag med 35 % till kostnaderna för färdtjänst för att möjliggöra en utbyggnad av denna viktiga sociala service tUl handikappade. Statens kostnader för bidrag till färdtjänst och social hemhjälp för handikappade ökar för nästa budgetår med ca 40 milj. kr. tUl ca 100 milj. kr.
Handikapputredningen fortsätter sitt arbete och behandlar närmast frågor om hur kulturiivet kan göras bättre tiUgängligt för handikappade och hur fierhandikappades situation kan förbättras.
Anslagsbehovet i socialhuvudtiteln för särskUda åtgärder för handikappade beräknas för nästa budgetår uppgå till ca 460 milj. kr. Det innebär en ökning med ca 87 milj. kr. i förhållande till innevarande budgetår. De kostnader under folkpensionsanslaget som avser förtidspensioner tiU handikappade och handikappersättningar m. m. kan beräknas stiga med 480 mUj. kr. till 2 985 milj. kr. På andra anslag som innefattar stöd åt handikappade, främst under utbildnings-, arbetsmarknads- och bostadsdepartementen för utbildning, arbetsvärd och bostadsanpassning, beräknas för nästa budgetår insatserna för handikappade öka med 170 milj. kr. till
1 845 milj. kr. Jämfört med innevarande budgetår uppgår den samman lagda anslagsökningen för olika åtgärder avseende handikappade tiU ca 735 milj. kr.
Internationell samverkan
Det internationella samarbetet på det socialpolitiska området är av stor omfattning. 1 anslagen till internationell samverkan ingår bl. a. kostnaderna för Sveriges deltagande i världshälsovårdsorganisationen (WHO), för det nordiska socialpolitiska samarbetet samt för socialattachéer.
WHO:s insatser avser främst bistånd tUl olika länder för bekämpning av sjukdomar och för annat hälsovårdsarbete.
Socialattachéer finns i Washington, London, Bryssel och Bonn. Deras huvuduppgift är att förse såväl myndigheter som arbetsmarknadens parter med upplysningar i socialpolitiska och arbetsmarknadspolitiska frågor.
Mellan de nordiska länderna pågår ett nära socialpolitiskt samarbete med utgångspunkt i Nordiska rådet, ministerrådsmöten och den nordiska socialpolitiska kommittén. En översyn av den nordiska konventionen om social trygghet pågår. I anslutning till de regelbundna nordiska socialpolitiska ministermötena publiceras bl. a. en statistisk redovisning över de sociala trygghetsanordningarna.
2¶Riksdagen 1975. 1 saml Nr I. Bilaga 7
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
18¶Sverige deltar även i ett omfattande socialpolitiskt samarbete, som på det europeiska planet äger rum inom Europarådet och inom ramen för FN:s europeiska program för social utveckUng. En aktiv svensk medverkan i det internationella socialpolitiska samarbetet sker vidare inom organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och inom internationella arbetsorganisationen (ILO). Arbetet med konventionsförhandlingar på det socialpolitiska området har också betydande omfattning.
Sammanställning
Anslagsförändringarna inom socialdepartementets verksamhetsområde för budgetåret 1975/76 i förhållande till riksstaten för budgetåret 1974/75 framgår av följande sammanställning (milj. kr.)
Riksstat
Förslag
Förändring
1974/75
1975/76
DRIFTBUDGETEN
Femte huvudtiteln
A. Socialdepartementet m.m.
32,0
38,2
-I-
6,2
B. Allmän försäkring m.m.
15 863,4
18 168,1
+
2 304,7
C. Ekonomiskt stöd åt barn-
familjer m.m.
3 333,5
3 242,9
-
90,6'
D. Sociala serviceätgärder
1018,8
1 280,8
+
262,0
E. Myndigheter inom hälso-
och sjukvård, social-
vård m. m.
123,0
146,4
-I-
23,4
F. Öppen hälso- och sjukvård
42,5
43,9
+
1,4
G. Universitetssjukhus m. m.
699,4
836,4
+
137,0
H. Övrig sjukhusvård m. m.
1 552,5
1 797,2
+
244,7
I. Ungdomsvärd m. m.
144,8
162,5
+
17,7
J. Nykterhetsvård m. m.
267,3
291,0
+
23,7
K. Vissa åtgärder för handi-
kappade
314,9
361,6
+
46,7
L. Internationell samverkan
7,7
7,5
-
0,2
Summa för driftbudgeten
23 399,7
26 376,5
+
2 976,8
20,7
KAPITALBUDGETEN
Statens allmänna fastighetsfond Statens utlåningsfonder Fonden för låneunderstöd
4,5
Summa för kapitalbudgeten 25,2
Totalt för socialdepartementet 23 424,9
38,1
4,5
42,6
26 419,1
+ 17,4
+ 17,4 + 2 994,2
' Minskningen beror på ändrade finansieringsregler för sjukförsäkring, inkl. föräldraförsäkringen.
Prop. 1975:1 BUaga 7 Socialdepartementet
19¶SOCIALDEPARTEMENTET
Utdrag PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1975-01-03
Föredragande: statsrådet Aspling.
Anmälan tUl statsbudgeten för budgetåret 1975/76 såvitt avser socialdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN Feittte huvudtiteln
A. Socialdepartementet m. m.
A I. Socialdepartementet
1973/74 Utgift 6 840 695
1974/75 Anslag 7 855 000
1975/76 Förslag 8 555 000
1974/75
Beräknad ändring 1975/76
Personal
Handläggande personal
-
Övrig personal
-
-
Anslag
Lönekostnader
7 325 000
- 660 000
Reseersättningar (även utrikes resor)
115 000
+ 20 000
Expenser
350 000
- 20 000
Publikationstryck
65 000
-
7 855 000
- 700 000
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår tUl 8 555 000 kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tUl Socialdepartementet för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 8 555 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 20
A 2. Kommittéer m. m.
1973/74 Utgift 12 065 147 Reservation 660 985
1974/75 Anslag 8 700 000 1975/76 Förslag 13 200 000
Socialdepartementet har senast under år 1974 gett ut en social informationsbroschyr, den s. k. socialkatalogen, som distribuerats tUl samtliga hushåll. Erfarenheterna har visat att denna form av samlad översiktlig information om sociala rättigheter och förmåner fyller en viktig uppgift. Den snabba utvecklingen på socialpolitikens område gör det nödvändigt att efter relativt kort tid förnya informationsmaterialet. En ny upplaga av socialkatalogen bör därför utarbetas och distribueras i början av år 1976. För detta ändamål beräknar jag 3,5 milj.kr. under förevarande anslag. För kommittéverksamheten m. m. under nästa budgetår beräknar jag 9,7 milj. kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 13 200 000 kr.
A 3. Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksveiksamhet
1973/74 Utgift 2 614 996' Reservation 658 817
1974/75 Anslag 15 000 000
1975/76 Förslag 16 000 000
' Anslaget Försöksverksamhet m. m.
Från anslaget utgår bidrag dels tiU undersökningar, utvecklingsarbete och försöksverksamhet på det sociala området, dels till särskild försöksverksamhet med olika insatser för vård och service i glesbygdsområden.
Bidrag kan utgå bl. a. för prövning och utvärdering av nya metoder inom det sociala området liksom för undersökningar som tar sikte på en utveckling av sociala insatser på ett visst område i fråga om såväl mål och metoder som organisation och resursanvändning. F. n. pågår med bidrag från detta anslag bl. a. ett omfattande utvecklingsarbete avseende socialvårdens organisation och samarbetsformerna mellan olika myndigheter och organ som handlägger frågor av social karaktär på det lokala planet. Vidare har ett omfattande utvecklingsarbete kommit igång på förskolans område med stöd från detta anslag. Andra projekt som fått bidrag från anslaget berör åtgärder för handikappade, åldringsvård, barn-och ungdomsvård, nykterhets- och narkomanvård samt olika former av social service i övrigt.
Den särskUda försöksverksamheten i glesbygdsområden tar främst sikte på åtgärder för vård och service åt åldringar och handikappade samt aktiviteter för barn och ungdomar. Verksamheten syftar till att underlätta för kommunerna att tiUförsäkra invånarna i glesbygdsområden en tUlfredsställande vård och service. Det gäUer bl. a. att finna organisatoriska lösningar som gör det möjligt att få tiU stånd en fungerande service
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 21
inom ramen för rimliga ekonomiska insatser. Bidrag har utgått för bl. a. uppsökande och kartläggande verksamhet, olika former av rörliga vård-och serviceanordningar, anordningar för fritidsverksamhet, varudistribution och transportservice. Vidare har en omfattande försöksverksamhet med lekskolor i glesbygder pågått med bidrag från detta anslag. Denna bidragsgivning har i samband med genomförandet av den allmänna förskolan ersatts av det nya statsbidrag till förskoleverksamheten som utgår från den 1 januari i år.
En särskild delegation för social forskning har knutits tUl socialdepartementet med uppgift att svara för bedömning och samordning av pågående och planerade projekt avseende forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet. I delegationens uppgifter ingår också att initiera forsknings- och utvecklingsarbete av betydelse för socialpolitiken. I delegationen ingår representanter för kommunema och landstingen, socialvårdspersonalen samt närmast berörda ämbetsverk och forskningsinstitutioner.
Resurserna för forskning, utvecklingsarbete och försöksverksamhet på det sociala området ökades väsentligt för innevarande budgetår och samordnades samtidigt under förevarande anslag. Anslaget bör för nästa budgetår ökas med I milj. kr. och tas upp med 16 milj. kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 16 000 000 kr.
A 4. Extra utgifter
Reservation 211 782
1973/74
Utgift
405 654
1974/75
Anslag
450 000
1975/76
Förslag
450 000
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat 450 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Extra utgifter för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 450 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 22
B. Allmän försäkring m. m.
Det pågående reformarbetet
Flera viktiga pensionsreformer har nyligen beslutats av riksdagen (prop. 1974:129, SfU 1974:32, rskr 1974:332). Reformerna kommer att träda i kraft i tre etapper.
Redan den 1 januari i år höjs folkpensionens grundbelopp för ensam pensionär från 90 till 95 % av basbeloppet och för pensionärspar från 140 tUl 155 % av basbeloppet. Vid nuvarande basbelopp 9 000 kr. betyder det en höjning av folkpensionens årsbelopp med 450 kr. för en ensam pensionär och 675 kr. för var och en av två makar. Genom att höjningen är större för makar minskar skUlnaden mellan giftas och ogiftas folkpensionsförmåner. Kostnaderna för genomförandet av dessa pensionshöjningar kan beräknas till 775 milj. kr. Frän den 1 januari i år gäller också mUdare inkomstprövningsregler för kommunala bostadstiUägg till folkpensionärer, vilket får särskild betydelse för dem som har mindre sidoinkomster utöver folkpensionen, bl. a. många ATP-pensionärer. Kommunernas kostnader härför ersätts av statsmedel i särskild ordning. Motsvarande förbättring genomförs samtidigt för hustrutilläggen till folkpension.
Den 1 juli i år förbättras handikappförmånerna inom folkpensioneringen. De nuvarande invaliditetsersättningarna och invaliditetstilläggen förs samman till en ny förmånsform, kallad handikappersättning, som utgår enligt gynnsammare regler. Fler handikappade får då möjlighet till ersättning för vårdinsatser och merkostnader på grund av handikappet. Från samma tidpunkt genomförs också mildare regler för vårdbidraget till föräldrar som vårdar handikappade barn i hemmet. Kostnaderna för dessa reformer beräknas tiU 100 milj. kr. per år.
En lagstadgad sänkning av den allmänna pensionsåldern till 65 år genomförs den I juli 1976. Samtidigt genomförs ytterhgare förbättringar av pensionsförmånerna för folkpensionärer som saknar ATP eller har låga ATP-belopp genom att den årliga höjningen av pensionstillskotten ändras från 3 till 4 % av basbeloppet. Den garantinivå som pensionstillskotten skall ge höjs därvid successivt från 30 till 45 % av basbeloppet. De förtidspensionärer som saknar ATP eller har låga ATP-belopp får därutöver en kraftig pensionshöjning genom att pensionstUlskotten fr. o. m. den 1 juli 1976 kommer att utgå med fördubblade belopp till förtidspensionärer. Denna reform får särskild betydelse för dem som invalidiserats i unga år. De sammanlagda kostnadsökningarna för sänkningen av pensionsåldern och de höjda pensionstillskotten uppgår tUl ca 1 400 mUj. kr. per år för folkpensioneringen och 775 milj. kr. för ATP.
1 en proposition tiU riksdagen i år kommer pensionsreformen att fullföljas genom förslag om ökade möjligheter till en rörlig pensionsålder. Avsikten är att de nya reglerna om rörlig pensionsålder skall träda i kraft samtidigt med sänkningen av den allmänna pensionsåldern till 65 år den 1
Prop. 1975:1 BUaga 7 Socialdepartementet 23
juli 1976. Pensionsålderskommittén beräknas inom kort lägga fram förslag i denna fråga.
På sjukförsäkringens område gäller från den I januari i år nya ersättningsregler för läkarvård som lämnas av privatpraktiserande läkare. Ersättningen från sjukförsäkringen utgår nu direkt till läkaren och patienten behöver endast betala ett enhetsbelopp på högst 20 kr. eller i vissa fall 25-30 kr. per besök. Patientavgiften berättigar också till de röntgen- och laboratorieundersökningar som kan behövas. De privatpraktiserande läkare som är anslutna till försäkringssystemet är genom taxebindning skyldiga att hålla sig inom de arvodesbelopp som anges i den av regeringen fastställda läkarvårdstaxan.
1 detta sammanhang vill jag nämna att överläggningar pågår mellan socialdepartementet och landstingsförbundet rörande bl. a. försäkringens ersättningsregler för läkarvård och sjukvårdande behandlingar inom den offentiiga öppna sjukvården. Avsikten är att resultatet av dessa överläggningar skall redovisas i en särskild proposition under innevarande år.
Löntagarnas egenavgifter till sjukförsäkringen har slopats fr. o. m. i år. De finansieringsregler som gäUer från årsskiftet innebär att 75 % av sjukförsäkringens kostnader skall täckas genom socialförsäkringsavgifter från arbetsgivare och egenföretagare medan 25 % av kostnaderna täcks av statsbidrag. Socialförsäkringsavgiften tiU sjukförsäkringen uppgår för år 197 5 till 7 % av löneunderiaget.
Jag vUl här ocksä erinra om ett par betydelsefulla reformer som trädde i kraft förra året, nämligen den allmänna tandvårdsförsäkringen och omläggningen av sjukpenningförsäkringen. Sjukpenningförsäkringen fick vid ingången av år 1974 en väsentUgt ändrad utformning. Sjukpenningförmånerna höjdes och blev samtidigt skattephktiga och pensionsgrundande för ATP. Den samtidigt införda föräldraförsäkringen återkommer jag till under avsnitt C.
Den allmänna tandvårdsförsäkringen trädde i kraft i sin helhet vid ingången av är 1974 efter en inledningsperiod med reducerad ersättning under fjärde kvartalet 1973. Tandvårdsförsäkringen ingår i den allmänna sjukförsäkringen och omfattar alla försäkrade över 19 års ålder, i ett inledningsskede även åldersgruppen 17—19 år. Samtidigt har landstingen fått ett lagfäst ansvar för barntandvården, vilket innebär att alla barn får rätt till avgiftsfri tandvård genom folktandvårdens försorg. Denna rätt gäller tills vidare barn och ungdomar som är yngre än 17 år. Syftet med tandvårdsförsäkringen är att göra en god tandvård tillgänglig till en för alla medborgare överkomlig kostnad. Erfarenheterna från tandvårdsförsäkringens första år visar att stora grupper fått betydligt bättre möjligheter till tandvård. Redan under försäkringens första verksamhetsår har ca 2,5 miljoner vuxna försäkrade fått en slutförd tandvårdsbehandling. Härtill kommer att ca 1,1 miljoner bam beräknas ha fått fullständig tandbehandling år 1974 inom ramen för den avgiftsfria baratandvården i folktandvården.
Inom socialförsäkringen pågår ett omfattande utredningsarbete. Pen-
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 24
sionsålderskommittén kommer i sitt fortsatta arbete att behandla en rad frågor som gäUer förmånsreglerna inom pensionssystemet, bl. a. frågan om standardsäkringen av förmånerna, pensionsförmåner för deltidsarbetande och hemarbetande med bam samt hela frågan om efterlevandepensionens framtida utformning. Vidare skall kommittén göra en översyn av reglerna för beräkning av de olika arbetsgivaravgifterna till socialförsäkringen bl. a. i syfte att åstadkomma ett enhetligt avgiftsunderlag.
Även på yrkesskadeförsäkringens område pågår en genomgripande översyn av förmånsreglerna. Yrkesskadeförsäkringskommittén väntas under första halvåret i år lägga fram förslag till en ny lagstiftning om yrkesskadeförsäkringen.
En kartläggning av de övergripande frågorna om samordningen mellan olika bidragsformer inom socialpoUtiken kommer inom kort att redovisas av socialpolitiska bidragsutredningen. Med utgångspunkt i detta material kommer hithörande frågor att tas upp till behandling i en parlamentariskt sammansatt kommitté.
Försäkringens omfattning och kostnader
Antalet folk pensionärer och kostnadsutvecklingen för folkpensionerna framgår av följande sammanställning. Beräkningarna för åren 1975 och 1980 utgår från nuvarande lagstiftning.
Antalet folkpensionärer
1 börja
,n
Ålders-
Förtids-
Hustru-
Änke-
Barn-
Summa
Kommunalt
av år
pension
pension
tillägg
pension
pension
bost. tillagg
738 800
143 100
33 700
55 000
27 000
997 600
538 000
827 200
150 600
41 700
84 400
35 900
1 139 800
580 700
946 600
187 900
53 700
100 700
34 300
1 323 200
657 900
1975»
1 060 000
295 000
66 000
106 400
46 000
1 573 400
730 000
1980'
1 360 000
280 000
60 000
94 000
46 000
1 840 000
800 000
Genomsnittlig
ärlig ökning
1960-
17 700
5 900
1 800
28 500
8 500
1965-
■70
23 900
7 450
2 400
3 250
-300
36 700
15 450
1970-
75'
22 700
2 450
1 150
2 350
50 050
14 400
1975-
-80'
60 000
-3 000
- 1 200
-2 500
-
53 300
14 000
' Beräknat. Utvecklingen 1975-80 beror till stor del på den beslutade sänkningen av pensionsåldern till 65 år den 1 juli 1976. 2 Härtill kommer personer med invaliditetsersättning, fr. o. m. den 1 juli 1975 handikappersättning.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
25¶Folkpensionskostnaderna i milj. kr
Ar
Ålders-
Förtids-
Änke-
Övrigt
Summa
Kommunalt
pension
pension
och barnpension
bost. tilläi?!?
1960
2 001
378
115
84
2 578
275
1965
3 146
577
345
131
4 199
449
1970
5 180
1 040
590
244
7 054
849
1971
5 905
1 350
660
310
8 225
991
1972
6 691
1 598
732
364
9 385
1074
1973
7 188
1 865
770
395
10218
1 161
1974'
8 730
2 320
935
525
12510
1 335
1975'
10 010
2710
1030
650
14 400
1 550
Beräknat.
Kostnadsutvecklingen beror främst på standardhöjningar av pensionerna och en anpassning av pensionsbeloppen till förändringar i penningvärdet. Den betydande kostnadsökningen beror också på den fortlöpande förändringen av befolkningsstrukturen med ett ökande antal åldringar. Vidare har antalet personer med förtidspension ökat kraftigt sedan är 1970, då förbättrade möjligheter infördes för äldre förvärvsarbetande med tungt eller pressande arbete att få förtidspension i form av folkpension och ATP. Möjligheterna att få förtidspension utökades ytterligare år 1972. Äldre förvärvsarbetande som inte kan få nytt arbete har nu rätt till förtidspension i omedelbar anslutning till att förmånerna från arbetslöshetsförsäkringen eller det kontanta arbetsmarknadsstödet upphör att gälla. Den kraftiga kostnadsökningen under åren 1974 och 1975 hänför sig huvudsakligen tiU de särskilda och extra pensionstilläggen år 1974, höjningen av folkpensionens grundbelopp den 1 januari 1975 och de från den I juli 1975 förbättrade handikappersättningarna.
Som tidigare nämnts får alla folkpensionärer en betydande standardhöjning av folkpensionen i januari månad. Folkpensionens årsbelopp -inräknat pensionstUlskott men frånsett kommunala bostadstillägg - blir då vid nuvarande basbelopp (9 000 kr.) 10 170 kr. för ensam pensionär och 17 190 kr. för ett pensionärspar. Vidare genomförs den 1 juli 1975 en ny etapp av det tidigare beslutade utbyggnadsprogrammet för pensionstillskotten. En pensionär som inte kunnat förvärva ATP eller som har låg ATP får därigenom en ny standardhöjning av sin folkpension med 270 kr. resp. 540 kr. för makar räknat på nuvarande basbelopp. Av landets ca 1,6 miljoner folkpensionärer beräknas i år ca 1 miljon uppbära pensionstillskott. Utöver de nämnda beloppen kommer de pensionshöjningar som genom indexreglerna automatiskt följer av förändringar i konsumentpriserna. Sammanlagt beräknas folkpensionens årsbelopp (inkl. pensionstUlskotten) under loppet av år 1975 öka med ca 1 400 kr. för ensam pensionär och med ca 3 100 kr. för pensionärspar. Av dessa belopp utgör standardhöjningen ca 720 kr. för ensam pensionär och I 890 kr. för pensionärspar.
Prop. 1975:1 BUaga 7 Socialdepartementet 26
Jag beräknar att statens sammanlagda folkpensionskostnader under nästa budgetår kommer att öka med 2 840 milj. kr. jämfört med anslaget för innevarande budgetår. Av denna kostnadsökning avser 535 milj. kr. den nyligen beslutade höjningen av folkpensionens grundbelopp och förbättringar av handikappförmånerna, 160 milj. kr. avser höjningen av pensionstillskotten, 260 milj. kr. beror på ökningen av antalet folkpensionärer och I 885 milj. kr. utgör beräknade kostnader för värdesäkring av folkpensionerna.
Jag beräknar anslagsbehovet för folkpensioner under budgetåret 1975/76 till 15 310 milj. kr. Kommunernas kostnader för de kommunala bostadstUläggen till folkpensionärerna beräknas för samma tid till drygt 1 500 milj. kr.
Utbetalningen av ATF-pensioner får för varje år allt större betydelse. F. n. får ca 770 000 personer pension från ATP, varav ca 420 000 får ålderspension. Såväl antalet pensionärer som genomsnittsbeloppet för utgående pensioner ökar kraftigt varje år.
Antalet ATP-pensionärer och kostnadsutvecklingen för ATP-utbetalningarna framgår av följande sammanställning. Beräkningarna för åren 1975 och 1980 utgår från nuvarande lagstiftning och nuvarande basbelopp 9 000 kr.
ATP.s utveckling
Antal pensio-
Ålders-
Förtids-
Änke-
Barn-
Summa
närer i börian
pension
pen.sion
pension
pension
av år
2 500
4 500
6 400
4 200
17 600
51 300
17 600
19 600
12 700
101 200
224 600
70 300
68 100
30 000
393 000
1975'
420 000
175 000
135 000
40 000
770 000
1980'
740 000
165 000
210 000
45 000
1 160 000
Genomsnittlig
ärlig ökning
1965-70
34 650
10 550
9 700
3 450
58 350
1970-75
39 100
20 900
13 400
2 000
75 400
1975-80'
64 000
-2 000
15 000
78 000
Pensionskostnader
milj kr/är
1 166
1975'
2 320
1 780
4 800
' Beräknat. Utvecklingen 1975-80 beror till stor del på den beslutade sänkningen av pensionsåldern till 65 är den 1 juli 1976.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 27
Sjukförsäkringen har genomgått en kontinuerlig utveckling med betydelsefulla reformer praktiskt taget varje år sedan mitten av 1960-talet. Flera omfattande reformer inom sjukförsäkringens ram trädde i kraft den I januari 1974. Kostnadsutvecklingen för sjukförsäkringen framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
Är
Sjuk-
Läkar-
Läke-
Övriga
Föräldra-
Förvalt-
Summa
penning'
vård, tandvård
medel
sjukhjälps-utgifter
penning2
ningsutgifter
1 131
1 139
2 165
2 662
2 861
5 285
2 980
5 689
3 156
6 526
6 355
1 540
1 040
6 506
1 706
1 175
11 940
' Inkl. barntillägg före år 1974.
2¶Moderskapshjälp före år 1974.
3¶Beräknat.
Den kraftiga kostnadsökningen år 1974 hänför sig till större delen tiU höjningen av sjukpenningförmånerna i samband med att dessa blev skattepliktiga. Vidare beror de ökade kostnadema detta år på den nya tandvårdsförsäkringen och bidraget till folktandvårdens utbyggnad. För år 1975 tillkommer bl. a. kostnaderna avseende det nya ersättningssystemet för privatpraktiserande läkare.
De senaste årens omfattande reformarbete på socialförsäkringsområdet har ställt stora krav på riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna, vars arbete dessutom i hög grad påverkats av den fortgående omläggningen till ADB-baserade handläggningsrutiner. Genom denna omläggning till registrering och bearbetning inom ett nytt ADB-system skapades administrativa förutsättningar för genomförandet av förra årets sjukpenningreform. Den nya ADB-tekniken har även i övrigt kommit att medverka till att det omfattande sociala trygghetssystemet fungerar effektivt. 1 enlighet med den redovisning som bl. a. lämnats i prop. 1973:46 angående utformningen av beskattad sjukpenning m.m. (SfU 1973:21, rskr 1973:197) har en ny central ADB-anläggning successivt byggts upp vid riksförsäkringsverkets tekniska byrå i Sundsvall. Nya ADB-system har där tagits i bruk för registrering, beräkning och utbetalning av pensioner, barnbidrag, sjukpenning, föräldrapenning och kontant arbetsmarknadsstöd. F. n. pågår utbyggnaden av terminaler vid försäkringskassornas lokalkontor, varigenom direktkontakt kan nås med datacentralen i Sundsvall. Därvid kan omfattande manuella mtiner med registerföring, utskrifter och uträkningar m. m. slopas samtidigt som servicen till de försäkrade kan förbättras.
Datainspektionen har i juni 1974 med godkännande av nämnda
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
28¶ADB-system utfärdat föreskrifter för de pensions-, barnbidrags- och sjukförsäkringsregister som ingår i riksförsäkringsverkets dataanläggning. Utbyggnaden av verksamhetsområdet för riksförsäkringsverkets dataanläggning förutsätter ökade personalinsatser för bl. a. systemutformning och maskindrift. Det utbyggda försäkringssystemet ställer också ökade krav pä centrala insatser för rådgivning och tillsyn. Jag kommer i det följande att beräkna medel för ett 60-tal nya tjänster hos riksförsäkringsverket jämte ökad medelsanvisning för dataanläggningen. Övergången tUl automatisk databehandling kommer samtidigt att medföra betydande rationaliseringsvinster när det gäller försäkringskassornas administrativa arbete. Bl. a. kommer verkets dataanläggning att överta arbetsuppgifter som nu utförs hos kassorna. För att i detta sammanhang bibehålla tidigare kostnadsfördelning kommer jag i det följande att föreslå att försäkringskassorna debiteras för vissa kostnader vid riksförsäkringsverket.
B 1. Försäkringsdomstolen
1973/74 Utgift 2 994 843 1974/75 Anslag 3 080 000 1975/76 Förslag 3 342 000
Försäkringsdomstolen är högsta prövningsinstans för socialförsäkringen. Den har att pröva sådana beslut av riksförsäkringsverket, försäkringsrådet eller tillsynsmyndigheten för erkända arbetslöshetskassor, över vilka besvär anförts eller vilka underställts domstolens prövning. Domstolen utgörs f. n. av nio lagfarna och nio icke lagfarna ledamöter.
1974/75 Beräknad ändring 1975/76
Försäkringsdomstolen
Föredraganden
Personal Domare röredragande Övrig personal
Anslag
Lönekostnader
Sjukvård
Reseersättningar
Lokalkostnader
txpenser
—
-
-
-
—
-
-
—
2 690 000
+ 244 000
+ 244 000
4 000
-
_
17 000
+ 1 000
+ 1 000
258 000
+ 7 000
+ 7 000
-H 11 000
+ 10 000
3 080 000
+ 263 000
+ 262 000
Försäkringsdomstolen
1. Pris- och löneomräkning + 263 000 kr. lönekostnadspålägg.
varav 92 000 kr. avser höjt
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
2. O-alternativet skulle innebära personalminskning, t. ex. med en föredragande och ett kvalificerat biträde, och leda till en ökad väntetid för ärenden hos domstolen.
Föredraganden
Med hänvisning till sammanstäUningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att tUl Försäkringsdomstolen för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 3 342 000 kr.
B 2. Försäkringsrådet
1973/74 Utgift I 542 545 1974/75 Anslag 1630 000 1975/76 Förslag 1 650 000
Försäkringsrådet har att följa yrkesskadeförsäkringens tillämpning och utveckling och utgör första besvärsinstans i vissa yrkesskadeärenden m. m. Rådet består av minst sju ledamöter, varav två representerar arbetsgivarna och två arbetstagarna.
1974/75 Beräknad ändring 1975/76
Personal Domare Föredragande Övrig personal
Anslag
Lönekostnader
Sjukvård
Reseersättningar
Lokalkostnader
Expenser
Försäkrings
- Före-
rådet
draganden
6
-2
-2
6
-
-
7
-
-
19
-2
-2
1 514 000
- 37 000
- 37 000
2 500
_
-
1000
-
—
76 900
-t- 57 000
- 56 000
35 600
+ 2 000
+ 1 000
1 630 000 + 22 000 + 20 000
Försäkringsrådet
1. Pris- och löneomräkning +264 000 kr., varav 54 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. På grund av att försäkringsrådet inte längre är besvärsinstans för vissa sjukersättningsärenden inom yrkesskadeförsäkringen och arbetsbelastningen därigenom minskat kan två tjänster som försäkringsråd dras in i samband med pensionering. Vidare kan behovet av medicinskt sakkunniga minskas (- 242 000 kr.).
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 30
Föredraganden
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 1 650 000 kr. Jag har därvid räknat med att två tjänster som försäkringsråd kan dras in i samband med nuvarande tjänsteinnehavares pensionering. Vidare har jag räknat med ett minskat medelsbehov för ersättning till medicinskt sakkunniga.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Försäkringsrådet för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 1 650 000 kr.
B 3. Riksförsäkringsverket
1973/74 Utgift 62 483 071 1974/75 Anslag 73 490 000 1975/76 Förslag 65 365 000
Riksförsäkringsverket är central förvaltningsmyndighet för ärenden som rör den allmänna försäkringen, dvs. sjukförsäkring, folkpensionering och tilläggspensionering samt för ärenden som rör allmänna barnbidrag. 1 verkets uppgifter ingår bl. a. att utöva tUlsyn över de allmänna försäkringskassorna, som är lokala organ för den allmänna försäkringen. Utbetalning av förmånerna sker i huvudsak genom verkets försorg. Verket bedriver vidare försäkringsverksamhet enligt lagstiftning om yrkesskadeförsäkring och krigsförsäkring för sjömän m. fl. samt handlägger ärenden om ersättning vid kroppsskada under militärtiänstgöring. I verket handläggs även ärenden angående debitering och uppbörd av arbetsgivaravgifter. Verket är första besvärsinstans enligt lagen om allmän försäkring. Verket är vidare redovisningscentral och har ett revisionskontor för ett antal statsmyndigheter.
Riksförsäkringsverkets styrelse utgörs av en generaldirektör och en överdirektör samt fem särskilt förordnade ledamöter. Verket är organiserat på en administrativ avdelning, en försäkringsavdelning, en besvärsavdelning, en yrkesskadeavdelning och en fristående utredningsbyrå. Avdelningarna är organiserade på sammanlagt tretton byråer och två fristående sektioner samt ett revisionskontor. Verkets tekniska byrå med datacentral är placerad i Sundsvall.
1974/75
Beräknad ändring 1975/76
Riksförsäk- Före-ringsverket draganden
Personal
Sektionschefer och högre personal Handläggande personal Övrig personal
55 240 628 923
+ 6 +4 + 32 +23 + 34 +30 + 72 +57
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
1974/75 Beräknad ändring 1975/76
Riksförsäkringsverket
Föredraganden
Anslag
Utgifter
Lönekostnader
Sjukvård
Reseersättningar därav för resor till andra länder än de nordiska
Lokalkostnader
Kostnader för drift av datamaskinanläggning m. m.
Övriga expenser därav engångsutgifter Summa utgifter
Inkomster
Försäljning av publikationer m. m.
Ersättning frän allmänna pensionsfonden
Ersättning från de allmänna försäkringskassorna
Nettoutgift
Bidrag till riksförsäkringsverket och försäkrings-rådet som redovisas på driftbudgetens inkomstsida
56 492 000 + 9 599 000 + 8 115 000 180 000 + 40 000 + 40 000 620 000 + 300 000 + 300 000
23 000) 590 000
33 000)(+ 692 000 +
(7 000) (+ 6 785 000 +
24 200 000 + 2 550 000 + 2 500 000
3 770 000 + 1345 000 + 1128 000
(35 000)(- 35 000)(- 35 000)
92 047 000 + 14 526 000 + 12 673 000
20 000 18 537 000 + 3 259 000 + 2 798 000 - + 18 000 000
8 125 000
73 490 000 + 11 267 000
16 200 000 + 3 000 000 + 3 000 000
Riksförsäkringsverket
[. Pris- och löneomräkning m. m. + 6 749 000 kr., varav I 961 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. O-alternativet skulle innebära ständigt ökande ärendebalans och att av statsmakterna beslutade reformer inom socialförsäkringen inte kan genomföras planenligt.
3. De nya ADB-systemen inom den allmänna försäkringen, som successivt sätts i drift hos riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna, ställer stora krav på underhåll och vidareutveckling av systemen samt i fråga om tillsyns- och uppföljningsåtgärder. För att få ett effektivare utnyttjande av personalresurserna på tillsynsområdet bör nuvarande tillsynsbyrån och organisationssektionen omorganiseras. En särskild tillsynsavdelning bör inrättas bestående av två tillsynsbyråer och en organisationsbyrå. Personalförstärkning på den nybildade avdelningen behövs med sammanlagt 20 tjänster, nämligen två byråchefer, 16 handläggare och två kvalificerade biträden (+ 1 621 000 kr.). Inom den s. k. RAFA-utredningen kan härvid personalen minskas med 16 personer.
4. Det nya ADB-systemet för sjukförsäkringen med terminaler vid de
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 32
allmänna försäkringskassornas lokalkontor medför att ADB-anlägg-ningen vid tekniska byrån kommer att överta ett flertal arbetsuppgifter från försäkringskassorna. För den ökade datadriften i samband härmed föreslår verket 44 nya tjänster (+ 2 620 000 kr.). Inom RAFA-utredningen minskar härvid personalbehovet med sex personer.
5. Matematisk-statistiska byrån behöver på grund av nya arbetsuppgifter i samband med tandvårds- och privatläkarreformerna förstärkas med en byrådirektör (+ 100 000 kr.).
6. Till följd av bl. a. riksskatteverkets anslutning till redovisningscentralen behövs ytterligare sex biträden varav ett kvalificerat (+ 279 000 kr.).
7. Yrkesskadeavdelningen behöver för ökade arbetsuppgifter bl. a. till följd av övertagandet fr.o.m. år 1974 av socialförsäkringsbolagens verksamhet ökade medel för tillfällig personal motsvarande 12 biträdestjänster (-1- 567 000 kr.). På avgiftsbyrån behövs ytterligare 220 000 kr. av medel för tillfällig personal för ökad revisionsverksamhet.
Föredraganden
Det omfattande reformarbetet inom socialförsäkringen jämte införandet av ADB-baserade handläggningsrutiner stäUer stora krav på riksförsäkringsverket som central förvaltningsmyndighet. Som jag nämnt i inledningen till detta avsnitt har nya ADB-system för registrering, beräkning och utbetalning av bl. a. pensioner, barnbidrag och sjukpenning tagits i bruk vid verkets ADB-anläggning vid tekniska byrån i Sundsvall. F. n. pågår utbyggnaden av terminaler vid försäkringskassornas lokalkontor för direkt kontakt med datacentralen i Sundsvall. Terminalsystemet, som främst berör sjukförsäkringen, beräknas bli klart för hela landet under år 1976. Det omfattande administrativa omläggningsarbetet har förberetts av RAFA-utredningen.
Det utbyggda försäkringssystemet och de vidgade arbetsuppgifterna för riksförsäkringsverket i samband med omläggningen tUl ADB-anknutna handläggningsrutiner stäUer krav på ökade resurser för rådgivning och tUlsyn samt för uppföljning och vidareutveckling av olika tillämpningsfrågor inom riksförsäkringsverkets verksamhetsområde. I likhet med verket anser jag att tiUsyns- och organisationsfrågorna bör sammanföras till en särskild tillsynsavdelning omfattande två tUlsynsbyråer och en organisationsbyrå. Den nya avdelningen, som ersätter nuvarande tUlsyns-byrån och organisationssektionen, bör tUlföras ökade personalresurser. Samtidigt räknar jag med att RAFA-utredningens personalbehov minskar genom att vissa arbetsuppgifter övertas av tillsynsavdelningen. Ökade personalresurser krävs för bl. a. tillsyn och uppföljning av försäkringskassornas verksamhet, för rationaliseringsåtgärder samt för systemutveckling. Två nya tjänster som byråchef bör inrättas och dessutom beräknar jag medel för ytterligare åtta byrådirektörer, en förste byråsekreterare och två biträden, varav ett kvalificerat (3). Antalet tjänster som
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 33
avdelningschef vid verket kan genom omdisposition hållas oförändrat.
Överföringen av sjukförsäkringens administration till det terminalorienterade ADB-systemet medför att dataanläggningen i Sundsvall övertar vissa arbetsuppgifter från försäkringskassorna. Huvudsakligen till följd härav krävs personalökningar vid teknska byrån. På systemenheten behövs ytterligare tjänster framför allt för system- och programmeringsarbete och på driftenheten behövs personalförstärkning för ökad maskindrift. Jag beräknar medel för sammanlagt ytterUgare 40 tjänster, nämligen nio byrådirektörer, sju förste byråsekreterare, två byråassistenter, fem assistenter, en förste operatör, sex operatörer, en expeditionsvakt och nio biträden (4).
1 övrigt beräknar jag medel för ytterUgare fyra biträden, varav ett kvalificerat vid redovisningscentralen (6). Vidare beräknar jag ökade rnedel med 400 000 kr. för tUlfällig personal på yrkesskadeavdelningen Och ytterligare 200 000 kr. för ökad revisionsverksamhet när det gäller arbetsgivaravgifterna (7). Den ökade verksamheten vid dataanläggningen medför ökade maskinkostnader och jag beräknar medel härför. För RAFA-utredningens arbete beräknar jag sammanlagt 2,8 milj. kr.
Övergången tUl automatisk databehandling vid riksförsäkringsverkets ADB-anläggning innebär betydande rationaliseringsvinster vid försäkringskassorna därigenom att omfattande manuella rutiner kan slopas. För att i detta sammanhang bibehålla nuvarande kostnadsfördelning bör den del av kostnadema för tekniska byråns verksamhet som avser sjukförsäkringen påföras försäkringskassornas administrationskostnader. Jag beräknar denna kostnadsandel till 18 milj. kr. för nästa budgetår. Det ankommer på regeringen att utfärda närmare bestämmelser angående debiteringen.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 65 365 000 kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att vid riksförsäkringsverket inrätta två tjänster som byråchef i Fe 24,
2. till Riksförsäkringsverket för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 65 365 000 kr.
B 4. Folkpensioner
1973/74 Utgift 10 987 931 510
1974/75 Anslag 12 470 000 000
1975/76 Förslag 15 310000000
Från detta anslag bekostas folkpension i form av ålderspension, förtidspension, änkepension och barnpension samt hustrutiUägg och barntillägg tUl den som uppbär ålders- eUer förtidspension. Härifrån bekostas också handikappersättning samt vårdbidrag för handikappade barn.
3¶Riksdagen 1975 1 samL Nr 1. Bilaga 7
Prop. 1975:1 BUaga 7 Socialdepartementet 34
Ålderspension liksom hel förtids- eller änkepension utgår fr. o. m. den 1 januari 1975 för år räknat med 95 % av faststäUt basbelopp för ensam pensionär och med sammanlagt 155 % för två pensionsberättigade makar. För den som inte kunnat förvärva ATP eller som har lågt ATP-belopp kompletteras folkpensionen med pensionstillskott, som innevarande budgetår utgår med 18 % av basbeloppet för en ensam pensionär och med 36 % av basbeloppet för ett pensionärspar. Basbeloppet fastställs för varje månad och har för januari 1975 fastställts till 9 000 kr.
Frän anslaget bekostas även vissa läkarundersökningar m. m. vid riksförsäkringsverkets sjukhus i Nynäshamn, Tranås och Åre avseende undersökningsfall för den allmänna försäkringens behov.
Bestämmelserna om de nämnda folkpensionsförmånerna återfinns i lagen (1962:381) om allmän försäkring (ändrad senast 1974:977), lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension (ändrad senast 1974:786) och lagen (1969:205) om pensionstillskott (ändrad senast 1974:785).
Riksförsäkringsverket
Vid beräkningen av folkpensionskostnaderna under budgetåret 1975/76 har riksförsäkringsverket utgått från ett uppskattat antal pensionstagare i januari 1976 vilken månad ansetts representativ för hela budgetåret. Verket har därvid gjort följande uppskattning beträffande antalet pensionärer med olika slag av pensionsförmåner.
Pensionsförmån
Antal personer
Uppskattat
antal personer
Jan. 1974
Jan. 1975
Jan. 1976
Förändring under 1975
Ålderspension
1 037 500
1 060 000
1 085 000
+ 25 000
Förtidspension
295 000
305 000
+ 10 000
Hustru tillägg
66 000
66 000
66 000
-
Änkepension, huvudfall
92 600
95 000
97 000
+ 2 000
övergångsfall
13 600
11 400
9 500
- 1 900
Handikappersättning*
17 300
17 800
34 000
+ 16 200
Vårdbidrag (antal barn)
8 700
8 800
14 000
+ 5 200
Barnpension
46 000
46 000
46 000
-
Barntillägg (antal barn)
17 000
17 500
18 000
+ 500
Summa
1 579 700
1 617 500
1 674 500
+ 57 000
* För Jan. 1974 och Jan. 1975 redovisas här invaliditetsersättning och invaliditetstillägg.
På grundval av gällande lagstiftning med de förändringar som föreslagits i prop. 1974:129 och ett basbelopp på 9 000 kr. beräknar riksförsäkringsverket anslagsbehovet för budgetåret 1975/76 till 14 230 milj. kr.
Kostnaderna för vård på riksförsäkringsverkets sjukhus i Nynäshamn, Tranås och Äre täcks från förevarande anslag till den del vårdkostnaderna
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 35
avser undersökningsfall för den allmänna försäkringens behov. Antalet vårdplatser på riksförsäkringsverkets tre sjukhus beräknas under nästa budgetår vara i stort sett oförändrat (600). Av dessa beräknas en tredjedel komma att avse undersöknings- och utredningsfall för den allmänna försäkringen. Kostnaderna härför skaU ersättas av statsmedel. Ökade driftkostnader medför en höjning av kostnaden per vårddag. Medelsbehovet beräknas tiU 12,4 mUj. kr.
Föredraganden
Som jag nämnt i avsnittsinledningen har en rad betydande förbättringar av folkpensionsförmånema beslutats vid 1974 års riksdag (prop. 1974:129, SfU 1974:32, rskr 1974:332). Reformerna kommer att träda i kraft etappvis och påverkar i flera avseenden anslagsbehovet för nästa budgetår.
Fr. o. m. den I januari i år höjs folkpensionens grundbelopp för ensamstående pensionär från 90 till 95 % av basbeloppet och för pensionärspar från 140 till 155 % av basbeloppet. Årsbeloppet för folkpensionen höjs därigenom vid nuvarande basbelopp med 450 kr. för ensamstående pensionär och med 675 kr. för var och en av två makar. Genom att höjningen är större för makar utjämnas skillnaden mellan giftas och ogiftas folkpensionsförmåner. Kostnaderna under budgetåret 1975/76 för genomförandet av dessa beloppshöjningar beräknas till 775 milj. kr., varav 350 milj. kr. motsvarar på innevarande budgetårs anslag beräknade kostnader för särskilt pensionstillägg år 1974.
Den 1 juU i år genomförs en ny etapp av det tidigare beslutade programmet förårUga folkpensionshöjningar genom pensionstillskott. De pensionärer som inte kunnat förvärva ATP eller som har ATP-belopp som understiger en garantinivå får då en ny standardhöjning av sin folkpension. Denna standardhöjning utgör 3 % av basbeloppet och blir 270 kr. för en ensam pensionär och 540 kr. för ett pensionärspar om man utgår från det nuvarande basbeloppet 9 000 kr. Pensionstillskotten uppgår därmed till 21 % av basbeloppet eller I 890 kr. om året för en ensam pensionär och 3 780 kr. för ett pensionärspar räknat på nuvarande basbelopp. Kostnaden för höjningen av pensionstillskotten beräknas till 160 milj. kr. för nästa budgetår.
Härutöver kommer folkpensionen att höjas automatiskt vid förändringar i konsumentprisindex. Jag beräknar att folkpensionens årsbelopp - inkl. pensionstillskott men frånsett kommunalt bostadstillägg — under loppet av detta år kommer att öka med sammanlagt ca I 400 kr. för ensam pensionär och med ca 3 100 kr. för pensionärspar. Därav utgör standardhöjningar ca 720 kr. för ensam pensionär och ca 1 890 kr. för pensionärspar.
Folkpensionens årsbelopp (inkl. pensionstillskott) är f.n. 10 170 kr. för en ensam pensionär och 17 190 kr. för ett pensionärspar. Därutöver
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 36
utgår kommunalt bostadstillägg till pensionärer som inte har några nämnvärda inkomster vid sidan av folkpensionen. 1 flertalet kommuner är bostadstillägget helt eller delvis anknutet till pensionärens faktiska bostadskostnad. Kommunalt bostadstillägg utgår f. n. till 730 000 pensionärer.
Vid 1974 års riksdag har fattats beslut om gynnsammare inkomstprövningsregler för hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension (prop. 1974:132, SfU 1974:32, rskr 1974:331). Fr.o.m. år 1975 reduceras sålunda hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg med endast en tredjedel - mot tidigare hälften — av den sidoinkomst som överstiger de avdragsfria inkomstbeloppen på 2 000 kr. för ensamstående pensionär och 3 000 kr. för pensionärspar. Kostnadsökningen till följd härav för de kommunala bostadstilläggen ersätts av statsmedel i särskild ordning.
Den 1 juli i år förbättras vidare handikappförmånerna inom folkpensioneringen. De nuvarande invaliditetsersättningarna och invaliditetstilläggen förs samman tiU en gemensam förmånsform som kallas handikappersättning. Samtidigt vidgas förmånsreglerna såväl för denna handikappersättning soni för vårdbidraget till föräldrar som vårdar handikappade barn i hemmet, vilket innebär att ett ökat antal handikappade kommer att få ersättning för vårdinsatser och merkostnader på grund av handikappet. Kostnaden för dessa förbättringar beräknas tUl 100 milj. kr. för nästa budgetår.
Antalet personer med folkpension beräknas öka med närmare 60 000 under år 1975. En stor del av ökningen utgörs av ålderspensionärer. Vidare beräknas den nya förmånsformen handikappersättning komma att utgå till närmare 35 000 personer eller i runt tal dubbelt så många som f. n. uppbär invaliditetsersättning eller invaliditetstillägg. Även förtidspensionärerna beräknas öka i antal.
Jag beräknar statens sammanlagda folkpensionskostnader under nästa budgetår till 15 310 milj. Det innebär en ökning med 2 840 milj. kr. jämfört med anslaget för innevarande budgetår. Denna kostnadsökning hänför sig till följande faktorer.
Höjning av pensionens grundbelopp 425 milj. kr.
Handikappersättning och vårdbidrag 100 milj. kr.
Ändrade inkomstprövningsregler för hustrutillägg 10 milj. kr.
Höjning av pensionstillskotten den I juli 1975 160 milj. kr.
Ökning av antalet pensionärer 260 milj. kr.
Kostnader för värdesäkring av pensionerna 1 885 milj, kr.
2 840 milj. kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
37
Kostnaderna för de olika pensionsförmånerna framgår av följande sammanställning.
Pensionsförmån
Beräknade kostnader,
milj. kr.
1975/76
Förändring jämfört med 1974/75
Ålderspension
10 609
+ 1 929
förtidspension
2 873
+ 531
Hustrutillägg
+ 101
Änkepension, huvudfall
+ 142
övergängsfall
5¶Handikappersättning
+ 84
Vårdbidrag
+ 38
Barnpension
+ 20
Barntillägg
-(-
Vissa undersökningar m. m.
15 310
+2 840
Kommunernas kostnader för de kommunala bostadstiUäggen tiU folkpensionärer beräknas för nästa budgetår uppgå tiU drygt 1 500 milj. kr. Samhällets totala folkpensionskostnader under nästa budgetår kommer därmed att utgöra ca 16 800 milj. kr. TiU detta belopp skaU läggas ATP-utbetalningarna, som för nästa budgetår beräknas uppgå till i runt tal 5 600 milj. kr. Tillsammans kommer utbetalningarna från den allmänna pensioneringen därmed att uppgå tUl över 22 000 milj. kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Folkpensioner för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 15 310 000 000 kr.
B 5. Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar
1973/74 Utgift 20 393 452
1974/75 Anslag 23 600 000
1975/76 Förslag 25 900 000
Ersättning till postverket för utbetalning av aUmänna pensioner eriäggs halvårsvis i efterskott. Anslaget för budgetåret 1975/76 avser aUtså kostnader för pensionsutbetalningar under kalenderåret 1975.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
Riksförsäkringsverket
38¶Pensionsutbetaln
ingarna genom
postverket
fr. o. m.
budgetåret
1971/72 framgår av
■ följande tablå.
Budgetår
Antal ut-
Ersättn.
Totalkost-
Därav på
betalningar
kr./utbet.
nad, milj. kr.
statsverket, milj. kr.
1971/72
12 474 512
1:53
19,1
15,9
1972/73
12 746 403
1:76
22,4
18,3
1973/74
12 929 521
1:98
25,6
20,4
1974/75 (beräknat)
13 100 000
2:26
29,6
23,1
1975/76 (beräknat)
13 300 000
2:26
30,1
23,0
För kalenderåret 1975 härverket räknat med omkring 13,3 miljoner utbetalningar genom pensionsanvisningar. Av dessa har 6,15 miljoner eller i runt tal 46 % antagits komma att innefatta antingen folkpension jämte tilläggspension eller - en obetydlig andel - enbart tilläggspension.
Ersättning till postverket för utbetalning och viss ur kontrollsynpunkt erforderlig databehandling av pensionsanvisningar har för år 1974 bestämts till sammanlagt 2:26 kr. per utbetald anvisning. I fråga om pensionsanvisningar, som förutom folkpension även innefattar tilläggspension, har verket förutsatt att halva ersättningen till postverket kommer att bekostas av medel ur aUmänna pensionsfonden. Riksförsäkringsverket har utifrån en oförändrad ersättning under år 1975 beräknat anslagsbehovet för budgetåret 1975/76 till 23 milj. kr.
Postverket har därefter i en framställning begärt att ersättningen för pensionsutbetalningar under år 1975 skall höjas till 2:54 kr. per utbetald pensionsanvisning.
Riksrevisionsverket har yttrat sig över postverkets framstäUning.
Föredraganden
Jag har inte något att erinra mot den av postverket föreslagna ersättningsgrunden. Med tillämpning av det föreslagna ersättningsbeloppet beräknar jag anslagsbehovet för nästa budgetår tiU 25,9 milj. kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tUl Ersättning för postverket för pensionsutbetalningar för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 25 900 000 kr.
B 6. Bidrag tUl sjukförsäkringen
1973/74 Utgift 1974/75 Anslag 1975/76 Förslag
2 310 421 482
3 290 000 000 2 760 000 000
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 39
Från anslaget utgår statsbidrag till försäkringskassornas utgifter för sjukförsäkringsförmåner m. m. (utom föräldrapenning, som redovisas under anslaget C 3).
Statsbidrag utgick för åren 1971-1973 med 55 % av kassornas utgifter för grundsjukpenning, barntUlägg och moderskapspenning samt för sjukvårdsersättning (utom sjukvård). Vidare utgick statsbidrag till läkemedelsersättning med 1:15 kr. för varje inskriven försäkrad.
Finansieringsreglerna för sjukförsäkringen (inkl. föräldraförsäkringen) fick vid 1974 års ingång en enklare och i förhållande tUl de olika förmånsslagen enhetlig utformning. Under år 1974 finansierade sålunda staten en tredjedel, arbetsgivarna ca 40 % och de försäkrade själva återstoden av de totala kostnaderna för försäkringsförmånerna, inberäknat utgifter för läkemedel samt för förvaltning.
Fr. o. m. år 1975 finansieras sjukförsäkringen till en fjärdedel genom statsbidrag och tUl tre fjärdedelar genom avgifter från arbetsgivare och egenföretagare. Dessa betalar sin andel genom en socialförsäkringsavgift till sjukförsäkringen som uppgår till 7 % av avgiftsunderlaget. Bidragsbestämmelserna återfinns i lagen (1962:381) om allmän försäkring (ändrad senast 1974:977) och förordningen (1954:519) angående kostnadsfria eller prisnedsatta läkemedel (omtryckt 1962:405, ändrad senast 1973:471).
Statsbidrag utgår vidare med i regel 20 % av kassornas utgifter för frivUlig sjukpenningförsäkring enligt kungörelsen (1962:402) om frivillig sjukpenningförsäkring hos aUmän försäkringskassa (ändrad senast (1974:806) och lagen (1954:774) med särskUda bestämmelser om frivUUg sjukpenningförsäkring i allmän sjukkassa (ändrad senast 1970:144).
Riksförsäkringsverket
Verkets kostnadsberäkningar för nästa budgetår utgår från de för år 1974 gällande bestämmelsema. Därvid har beaktats en registrerad ökning av det genomsnittliga antalet sjukdagar. Befolkningsutvecklingen har vidare antagits medföra en årlig ökning av huvuddelen av försäkringskassornas utgifter med omkring 1 %. Härutöver beräknas en viss ökning av utgifterna för sjukvårdsersättningar och läkemedelsersättning m. m.
Riksförsäkringsverkets beräkningar slutar på en total kostnad för sjukförsäkringen på ca 11 000 milj. kr. för år 1975.
Föredraganden
Vid årsskiftet infördes, som jag berört i inledningen till detta avsnitt, nya ersättningsregler inom sjukförsäkringen för läkarvård hos privatpraktiserande läkare. Patientavgiften utgör normalt högst 20 kr. eller i vissa fall 25 eller 30 kr. Den högre avgiften utgår förutom vid läkarhusen endast efter prövning om individuell taxebindning. De till sjukförsäkringen anslutna läkarna är skyldiga att i sin arvodessättning hålla sig inom de
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 40
belopp som anges i en av regeringen faststäUd läkarvårdstaxa.
Från sjukförsäkringen ersätts fr. o. m. årsskiftet också kostnader för rådgivning i födelsekontrollerande syfte som vid personligt besök meddelas den som omfattas av sjukförsäkringen, samt för rådgivning angående abort. Detta innebär att sådan rådgivning och i anslutning därtill utlämnade preventivmedel är kostnadsfria för den försäkrade.
Genom beslut vid 1974 års riksdag (prop. 1974:132, SfU 1974:33, rskr 1974:331) har reglerna om finansiering av den allmänna sjukförsäkringen ändrats. Fr. o. m. årsskiftet finansieras således sjukförsäkringen tUl en fjärdedel av statsbidrag och till tre fjärdedelar genom den socialförsäkringsavgift för sjukförsäkringen som erläggs av arbetsgivare och egenföretagare.
Med ledning av riksförsäkringsverkets uppgifter och med utgångspunkt i 1974 års löne- och prisnivå beräknar jag sjukförsäkringens totala kostnader för åren 1975 och 1976 tiU resp. 10 882 milj. kr. och 11 186 milj. kr. Därvid har den av verket registrerade ökningen av det genomsnittliga antalet sjukdagar beräknats till avrundat 10%. Fördelningen av de beräknade kostnaderna på olika förmånsslag framgår av följande sammanställning.
Förmånsslag
Beräknade
utgifter, milj. kr.
1976 Sjukpenning
6 355
6 505
6 610
Läkarvård
975 Tandvård
770¶Läkemedel
1 040
1 175
1 328
Resor
159¶Sjukhusvärd
364¶Övriga sjukhjälpskostnader
260¶Fö rvaltningsu tgif tet
700¶Summa för obligatorisk
försäkring
10 288
10 862
11 166
Frivillig sjukpenning-
försäkring
20¶Summa statsbidrag
3 430
2 797
Därav för budgetåret 1975/76
1 334
1 426
Med hänvisning tUl sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår tUl 2 760 milj. kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tiU Bidrag tid sjukförsäkringen för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 2 760 000 000 kr.
41¶B 7. Vissa yrkesskadeersättningar m. m.
1973/74 Utgift 1 551 175
1974/75 Anslag 1600 000
1975/76 Förslag 1 800 000
Från anslaget bekostas tillägg på vissa äldre livräntor samt ersättning i anledning av skadefall, där ersättning på grund av speciella författningar eller särskUda beslut helt eller delvis utgår av statsmedel.
Riks fö rsäk rings verket
Av medelsförbrukningen under budgetåret 1973/74 avser ca 555 000 kr. uppräkning och värdesäkring av vissa äldre livränteförmåner från yrkesskadeförsäkrings- resp. fiskarförsäkringsfonden. Ca 995 000 kr. avser ersättningar enligt vissa särskilda författningar, exempelvis yrkesskadeersättningar åt intagna på anstalt m. fl. samt ersättning i anledning av skada under tjänstgöring i civilförsvaret eller vid brandsläckning.
För budgetåret 1975/76 beräknas medeisbehovet för uppräkning av äldre livräntor tUl 500 000 kr. och för ersättningar enligt särskilda författningar till 1 300 000 kr. eUer tillsammans 1,8 milj. kr.
Föredraganden
Jag har inte något att erinra mot riksförsäkringsverkets anslagsberäkning.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Vissa yrkesskadeersättningar m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 1 800 000 kr.
42
C. Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m.
Samhällets direkta ekonomiska stöd ät barnfamiljerna utgörs främst av allmänna barnbidrag, bostadstillägg, föräldrapenning, bidragsförskott och bosättningslån samt sjukpenning vid vård av sjukt bam, bidrag för vård av handikappat barn och barnpensioner inom den allmänna försäkringen.
Genom de allmänna barnbidragen får alla barnfamiljer ett grundläggande ekonomiskt stöd. Barnbidragen utgår tUl omkring 1 miljon barnfamiljer med ca 1,8 miljoner barn under 16 år. Barnbidraget utgör 1 500 kr. per barn och år. Anslagsbehovet för nästa budgetår beräknas till 2 700 milj. kr. Administrationen av barnbidragen har fr. o. m. den I januari 1974 förts över från kommunerna och socialstyrelsen till försäkringskassorna och riksförsäkringsverket.
De inkomstprövade bostadstUläggen utgör ett betydelsefullt komplement till barnbidragen för familjer med lägre inkomster och familjer med flera barn. Bostadstillägg utgår till ca 500 000 familjer med omkring I miljon barn. Frän den 1 januari 1974 har de statskommunala bostadstilläggen utvidgats så att de omfattar även låginkomsttagare utan barn. Anslaget för bostadstillägg för barnfamiljer m. m. redovisas under bostadshuvudtiteln.
Familjepolitiska kommittén har i sitt slutbetänkande Familjestöd (SOU 1972:34) lagt fram ett omfattande program för utbyggnad av det ekonomiska familjestödet. Huvuddelen av kommitténs utbyggnadsprogram har genomförts.
Den nya föräldraförsäkringen som trädde i kraft den I januari 1974 med en föräldrapenning på minst 25 kr. per dag ger en betydligt förbättrad grundtrygghet för de grupper som hittills haft det svagaste försäkringsskyddet vid barns födelse. För dem som har sjukpenning över garantinivän utgär föräldrapenningen med samma belopp som sjukpenningen, dvs. med 90 % av inkomsten. Förälder som för omvårdnad av barnet minskar sitt förvärvsarbete med hälften har rätt till halv föräldrapenning. Föräldrapenningen, som är ATP-grundande, innebär även ett betydelsefullt steg i strävandena för jämställdhet mellan män och kvinnor genom att männen nu har möjlighet att stanna hemma och vårda
barnet under den första tiden efter dess födelse. Föräldraförsäkringen är ett viktigt medel för att bryta det traditionella könsrollsmönstret när det gäller föräldrarnas omvårdnad av barnen.
Enligt beslut vid förra årets riksdag (prop. 1974:15, SfU 1974:5, rskr 1974:37) har ersättningstiden för föräldrapenningen nu från årsskiftet förlängts frän sex tUl sju månader i anslutning till barns födelse. Kostnaderna för denna reform uppgår tiU ca 150 milj. kr. De totala kostnaderna för föräldrapenningen beräknas för nästa budgetår till I 040 milj. kr. Enligt de nya finansieringsregler som gäller från årsskiftet täcks 75 % av kostnaderna genom arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter och 25 % genom statsbidrag.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 43
FamUjepolitiska kommittén har föreslagit en utbyggnad av ersättningstiden för föräldrapenningen till åtta månader. Sedan föräldraförsäkringen genomfördes har i den famUjepolitiska debatten förts fram förslag om att en förlängning av föräldrapenningens ersättningstid utöver nuvarande sju månader skulle förenas med en bestämmelse om viss uppdelning av ersättningstiden mellan modern och fadern. Jag har funnit det lämpligt att denna fråga prövas närmare av famUjestödsutredningen. Utredningen har genom beslut den 30 december 1974 fått i uppdrag att snarast möjligt redovisa sina överväganden i denna fråga.
Genom famUjestödsutredningen görs samtidigt en analys av erfarenheterna av de nya förmånsreglerna inom föräldraförsäkringen. Utredningen har också i uppdrag att med utgångspunkt i familjepoHtiska kommitténs förslag pröva frågan om en föriängning av ersättningstiden för föräldrapenningen. Utredningen skaU därvid undersöka om ersättningstiden kan föriängas på ett sådant sätt att försäkringen underlättar för föräldrar att förvärvsarbeta med reducerad arbetstid under en viss period efter det att rätten till hel föräldrapenning upphört.
En annan viktig reform för barnfamiljerna som genomfördes förra året är rätten till sjukpenning vid vård av sjukt barn. Förvärvsarbetande föräldrar med barn under tio år har nu möjlighet att under tio dagar per år och famUj vara hemma och ta hand om sina barn när de är sjuka i hemmet och i vissa fall då barnet vistas på sjukhus. Försäkringen ger också fadern möjlighet att använda dessa tio dagar för att ta hand om barn i hemmet i samband med att ytterligare barn föds i familjen.
Vårdbidraget till föräldrar med svårt handikappade barn i hemmet höjdes den 1 januari 1974 till samma nivå som folkpensionen inkl. pensionstillskott (f.n. 113% av basbeloppet 9 000 kr.). Vårdbidraget beskattas som inkomst och bUr ATP-grundande för den förälder som svarar för omvårdnaden av barnet. Enligt beslut vid förra årets riksdag (prop. 1974:129, SfU 1974:32, rskr. 1974:332) kommer möjligheterna att få vårdbidrag att utvidgas den 1 juli i är. Vidare kommer värdbidragens nivå att höjas kraftigt den I juli 1976 i anslutning till att förtidspensionerna höjs.
Även barnpensionerna förbättrades förra året genom att åldersgränsen höjdes från 16 till 18 år och beloppsnivån höjdes till en garantinivå på 40 % av basbeloppet i de fall då inte änkepension eller barnpension från ATP utgår.
Genom bidragsförskotten ges ett ekonomiskt grundskydd för barn vars föräldrar lever åtskilda. Den ekonomiska tryggheten för dessa barn är därför inte beroende av den underhållsskyldige förälderns förmåga att betala underhållsbidrag. Bidragsförskottet utgör 40 % av basbeloppet och uppgår f. n. tUl 300 kr. per månad eller 3 600 kr. per år vid nuvarande basbelopp 9 000 kr. Enligt nuvarande regler utgår bidragsförskott enbart om barnet eller vårdnadshavaren är svensk medborgare. Jag kommer i det följande att föreslå att bidragsförskott fr. o. m. den 1 januari 1976 skall kunna utgå även till barn som inte är svensk medborgare om barnet eller
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
44
vårdnadshavaren sedan minst sex månader vistas i riket. Kostnaderna för denna utvidgning av kretsen bidragsberättigade beräknas till ca 8 milj. kr. per år.
Riksförsäkringsverket och statskontoret har på grundval av utredningsarbete som utförts inom den s. k. RAFA-utredningen föreslagit att administrationen av bidragsförskotten förs över från barnavårdsnämnderna till försäkringskassorna. Med hänvisning tiU vad familjepolitiska kommittén anfört i sitt slutbetänkande föreslår verken samtidigt en ändrad finansiering av bidragsförskotten i samband med omläggningen av administrationen. Därvid förutsätts att konsekvenserna av den ändrade finansieringen tas i beaktande i ett större sammanhang där kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna är aktuell. Denna fråga har genom beslut av Kungl. Maj:t den 30 december 1974 överlämnats till kommunalekonomiska utredningen.
Genom bosättningslånen ges ekonomiskt stöd åt familjer att ordna sin bosättning. Maximibeloppet för bosättningslånen har från den 1 juli 1974 höjts till 7 000 kr. Frågan om bosättningslånesystemets omfattning och utformning är föremål för särskild utredning. Utredningen väntas lägga fram sina förslag inom kort.
Följande sammanställning visar omfattningen och utvecklingen av samhällets direkta ekonomiska stöd åt barnfamiljerna (milj. kr.)
År
Allm.
Bostads-
Föräldra-
Bidrags-
Barn-
Summa
barn-
tillägg
penning'
förskott
pensioner
bidrag
1 387
1 947
1 611
2 742
2 152
2 165
1 060
4 058
2 380
1 100
4 372
2 700
5 362
2 700
1 050
5 655
' Före år 1974 förmåner från moderskapsförsäkringen. ■2 Beräknat.
C 1. Allmänna barnbidrag
1973/74 Utgift 1974/75 Anslag 1975/76 Förslag
2 878 351 267' 2 720 000 000 2 700 000 000
' Varav 357 526 400 kr. för extra tillägg till barnbidrag.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 45
Allmänna barnbidrag utgår fr. o. m. den 1 januari 1974 med 1 500 kr. per år och barn under 16 års ålder. Kostnaderna täcks helt av statsmedel. Administration och utbetalning av barnbidragen handhas av riksförsäkringsverket och försäkringskassorna. Bidragsbestämmelserna återfinns i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag (ändrad senast 1973:955).
Riksförsäkringsverket beräknar medelsbehovet för budgetåret 1975/76 tUl 2 700 mUj. kr. Beräkningarna grundas på statistiska centralbyråns befolkningsprojektion (information i prognosfrågor nr 1974:7, tabell 4). Med ledning härav beräknas antalet bidragsberättigade barn till ca 1 802 000.
Föredraganden
1 enlighet med riksförsäkringsverkets förslag beräknar jag anslagsbehovet för barnbidragen under nästa budgetår till 2 700 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till AUmänna barnbidrag för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 2 700 000 000 kr.
C 2. Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag
1973/74 Utgift 7 806 013
1974/75 Anslag 8 000 000
1975/76 Förslag 7 400 000
Från anslaget utgår ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag. Ersättningen erläggs halvårsvis i efterskott. Anslaget för budgetåret 1975/76 avser alltså kostnader för utbetalningar under kalenderåret 1975.
Riksförsäkringsverket
Ersättningen tiU postverket har för år 1974 utgjort 1:93 kr. för varje utbetald barnbidragsanvisning. Med utgångspunkt i den för år 1974 tUlämpade ersättningen beräknar riksförsäkringsverket anslagsbehovet för nästa budgetår till 5,6 mUj. kr. Nedgången i anslagsbehovet beror enligt riksförsäkringsverket på omläggning av vissa rutiner i samband med överföring av barnbidrag tiU bankkonto.
Postverket har därefter i framställning begärt att ersättningen för utbetalning av barnbidragen under år 1975 skall höjas till 2:64 kr. för varje utbetald barnbidragsanvisning. Med den högre ersättningen beräknar postverket medelsbehovet till 7,5 milj. kr.
Riksrevisionsverket har i yttrande över postverkets framställning funnit att kostnaderna kan begränsas till 2:62 kr. för varje utbetald barnbidragsanvisning.
Prop. 1975:1 BUaga 7 Socialdepartementet 46
Föredraganden
Jag beräknar ersättningen till postverket för nästa budgetår tiU 2:62 kr. per utbetald barnbidragsanvisning. Anslagsbehovet för nästa budgetår uppgår därmed tiU 7,4 milj. kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Ersättning tdl postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 7 400 000 kr.
C 3. Bidrag tUl sjukförsäkringen för föräldraförsäkringen
1973/74 Utgift 130 000 000'
1974/75 Anslag 355 000 000
1975/76 Förslag 260 000 000
' Del av anslaget Bidrag till sjukförsäkringen.
Från anslaget utgår statsbidrag tUl försäkringskassornas utgifter för föräldrapenning.
Den nya föräldraförsäkringen som gäller fr. o. m. den 1 januari 1974 innebär att föräldrapenning utgår med en garantinivå av 25 kr. per dag under sju månader i anslutning tiU barns födelse. Till försäkrad som har rätt till högre sjukpenning än nämnda belopp utgår föräldrapenningen med samma belopp som sjukpenningen, dvs. med 90% av den sjukpenninggrundande inkomsten. Föräldrapenningen utgår tUl den av föräldrarna som stannar hemma och vårdar barnet. Föräldraförsäkringen är en integrerad dei av sjukförsäkrings.systemet såväl vad gäller finansieringen som administrationen av försäkringen. Kostnaderna för föräldrapenningen finansieras således fr. o. m. år 1975 till 25 % genom statsbidrag och till 75 % genom socialförsäkringsavgifter från arbetsgivare och egenföretagare.
Bestämmelserna om föräldrapenning återfinns i lagen (1962:381) om allmän försäkring (ändrad senast 1974:977).
Riksförsäkringsverket
Med utgångspunkt i gällande lagstiftning beräknar riksförsäkringsverket de totala kostnaderna för föräldrapenningen till I 047 milj. kr. för år 1975 och till 1 038 milj.kr. förär 1976.
Föredraganden
Som jag nämnt i avsnittsinledningen har ersättningstiden för föräldrapenningen fr. o. m. den I januari i år förlängts från sex till sju månader. Kostnaderna för denna reform beräknas tUl ca 150 milj. kr. per år. De totala kostnaderna för föräldrapenning under nästa budgetär beräknas uppgå tUl ca 1 040 mUj. kr. Enligt de vid förra årets riksdag beslutade
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 47
finansieringsreglerna skall 75 % av kostnaderna täckas genom arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter och 25 % genom statsbidrag. Med tillämpning av dessa regler beräknar jag anslagsbehovet för nästa budgetår tiU 260 milj. kr.
Som jag redovisat i avsnittsinledningen har famUjestödsutredningen i uppdrag att pröva de frågor som gäller den fortsatta utbyggnaden av föräldraförsäkringen.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Bidrag till sjukförsäkringen för föräldraförsäkringen för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 260 000 000 kr.
C 4. Ersättning för bidragsförskott
1973/74 Utgift 234 003 231
1974/75 Anslag 250 000 000
1975/76 Förslag 275 000 000
Från anslaget bekostas ersättning tUl kommunerna för utgivna bidragsförskott. Bidragsförskott utgår till barn under 18 år som endast en av föräldrarna har vårdnaden om eller som står under vårdnad av annan än föräldrarna. Dessa barn garanteras ett generellt ekonomiskt bidrag, som i regel motsvarar 40% av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Bidragsbestämmelserna återfinns i lagen (1964:143) om bidragsförskott (ändrad senast 1974:143).
1 den män ersättning för bidragsförskott inte kunnat tas ut av den underhållsskyldige, bekostas bidragsförskotten till tre fjärdedelar av staten och till en fjärdedel av den kommun, vars barnavårdsnämnd beviljat bidragsförskottet. Statsbidrag söks av kommunerna för kalenderår i efterskott. Anslagsbehovet för budgetåret 1975/76 bestäms således i huvudsak av kommunernas nettokostnader för bidragsförskott under kalenderåret 1 974.
Socialstyrelsen
Styrelsen beräknar antalet barn med bidragsförskott under år 1974 till ca 185 000 vilket motsvarar ca 9,2 % av totala antalet barn under 18 år. Medelbeloppet per barn beräknas för år 1974 uppgå till 3 021 kr. De underhållsskyldiga beräknas betala tUlbaka ca 28 % av utbetalda bidragsförskott. Kommunernas nettokostnader för år 1974 beräknas till ca 402 mUj. kr. varav staten skall svara för 75 %. På grundval härav föreslår socialstyrelsen att anslaget för budgetåret 1975/76 förs upp med 300 milj. kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 48
Föredraganden
Enligt uppgifter från statistiska centralbyrån uppgick antalet barn med bidragsförskott år 1973 tUl ca 190 000, vilket är en ökning med ca 5 000 jämfört med föregående år. Den del av bidragsförskotten som återbetalades av de underhållsskyldiga föräldrarna ökade år 1973 till närmare 32 % av det utgivna beloppet. Med ledning av dessa uppgifter beräknar jag anslagsbehovet för nästa budgetår tUl 275 milj. kr.
Familjepolitiska kommittén har i sitt slutbetänkande (SOU 1972:34) Familjestöd föreslagit att det nuvarande kravet på svenskt medborgarskap för rätt tUl bidragsförskott skall slopas. Förslaget har mött ett positivt mottagande bland remissinstanserna. Genom konvention med de övriga nordiska länderna är nordiska medborgare redan nu likställda med svenska medborgare i fråga om rätt tiU bidragsförskott. Jag förordar att bidragsreglerna ändras så att bidragsförskott kan utgå även till här i landet bosatta personer som inte är svenska medborgare och inte omfattas av nämnda konventioner. I likhet med vad som gäller för de allmänna barnbidragen bör därvid krävas en viss anknytning tUl det svenska samhället innan bidragsförskott utgår. Jag föreslår därför att bidragsförskott skall kunna utgå till barn som inte är svensk medborgare om barnet eller vårdnadshavaren sedan minst sex månader vistas i riket. Som framgått av det föregående innebär bidragsförskottsreglerna att den underhållsskyldige föräldern i princip är återbetalningsskyldig för utbetalat bidragsförskott. Den här föreslagna utvidgningen av kretsen förmåns-berättigade kan aktualisera behov av närmare regler för prövning av bidragsförskott resp. återkrav av utgivet bidragsförskott när den underhållsskyldige är bosatt i annat land. Det ankommer på socialstyrelsen att noggrant följa tillämpningen av de nya reglerna och om sä behövs utfärda särskilda bestämmelser.
De nya bestämmelserna bör gäUa fr. o. m. den 1 januari 1976. De ökade kostnaderna, som beräknas till ca 8 milj. kr. för helt år, påverkar anslagsbehovet fr.o.m. budgetåret 1976/77. Förslaget förutsätter vissa ändringar i lagen (1964:143) om bidragsförskott. Inom socialdepartementet utarbetat förslag till lagändring torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende som bihang.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. antaga inom socialdepartementet upprättat förslag tUl lag om ändring i lagen (1 964:143) om bidragsförskott,
2. tiU Ersättning för bidragsförskott för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 275 000 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 49
C 5. Omkostnader för statens bosättningslån
1973/74
Utgift
434 021
1974/75
Anslag
455 000
1975/76
Förslag
450 000
Från anslaget bekostas ersättningar tUl riksbankens ortsombud och tUl riksbanken för arbetet med bosättningslån. Ersättning tUl ortsombud utgår med i regel 10 kr. för varje låneansökan, som ortsombud yttrar sig över. Ersättningen tUl riksbanken utgör 6 kr. för varje lån som utestår den 31 december det budgetår ersättningen avser. Ersättningsgrunderna återfinns i kungörelsen (1937:810) angående ersättning åt ortsombud för yttrande över ansökningar om statliga bosättningslån (ändrad senast 1968:171) och i brev den 26 april 1972.
Fullmäktige i riksbanken
Med utgångspunkt i oförändrade ersättningsregler beräknar riksbanksfullmäktige anslagsbehovet för budgetåret 1975/76 tUl 450 000 kr. Därav utgör ersättningen tUl ortsombuden 150 000 kr. och ersättningen tUl riksbanken 300 000 kr.
Föredraganden
Anslagsbehovet under nästa budgetår beräknar jag i likhet med fuUmäktige i riksbanken tUl 450 000 kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Omkostnader för statens bosättningslån för budgetåret [915/16 anvisa ett förslagsanslag av 450 000 kr.
4¶Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 1. Bilaga 7
Prop. 1975:1 BUaga 7 Socialdepartementet
50¶D. Sociala serviceåtgärder
Kraftigt ökade resurser har under de senaste åren satts in på en utbyggnad av sociala serviceåtgärder för åldringar, handikappade och barnfamiljer. Inom åldringsvården sker utbyggnaden främst inom den öppna vården. Det ökade antalet äldre i befolkningen och behovet av vårdinsatser och olika former av serviceåtgärder för de äldre gör det angeläget att denna utbyggnad fortsätter. En särskUd utredning har tiUkaUats för att göra en kartläggning av de äldres situation då det gäller social omvårdnad och andra levnadsbetingelser. Kartläggningen skaU bl. a. gälla samhällets möjligheter att underlätta övergången och anpassningen tiU livet som pensionär och att ge de äldres tillvaro ett sådant innehåll att pensionstiden blir meningsfuU och positiv. Det skaU belysas hur en utbyggnad av vård och service kan genomföras för att svara mot de behov som följer av befolkningsutvecklingen och hur de äldre kan tillförsäkras en social omvårdnad som är anpassad till samhällsförändringar, standardutveckling och pensionärernas ekonomiska förhållanden.
På regeringens förslag har 1974 års höstriksdag (prop. 1974:141, SoU 1974:41, rskr 1974:345) fattat beslut om ett nytt statsbidrag tiU kommunernas kostnader för färdtjänst för handUcappade fr. o. m. den I januari i år. Statsbidraget utgår med 35 % av kommunernas bruttokostnader för färdtjänsten. Genom det nya statsbidraget underlättas utbyggnaden av en god färdtjänst i hela landet. Samtidigt infördes nya statsbidragsregler för den sociala hemhjälpen. De innebär att statsbidrag fortsättningsvis utgår med 35 % av kommunernas bruttokostnader för hemhjälpsverksamheten. Samtidigt har bidragsunderlaget för hemhjälpen vidgats sä att statsbidrag lämnas inte bara för hemvårdare och hemsamariter utan även för särskilda kostnader som avsrr hår- och fotvård, badservice, matdistribution, snöröjning och hemhjälpsledare. De nya bidragsreglerna för hemhjälpen beräknas medverka tiU en ytterligare utbyggnad av samhällets sociala åtgärder för äldre och handikappade.
Den sociala hemhjälpens utveckUng sedan år 1960 framgår av följande sammanställning.
År
Åldringar och handikappade
Antal hemsamari-
Bamfami
iljer
Totala årskost-
Antal hjälpta
Antal arbetstim.
ter och hemvårdare
Antal hjälpta
nader, milj. kr.
(milj.)
79 000
8,4
11 500
64 000
85,0
144 000
17,2
23 400
69 800
178,3
252 000
40,2
65 600
84 000
520,0
292 500
46,4
80 800
88 000
717,8
303 000
45,9
86 100
94 128
809,8
1974'
325 000
49,0
90 000
95 000
950,0
1975'
335 000
92 000
97 000
1 080,0
' Beräki
nat.
\ ■-
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
51¶Uppmstningen av åldringarnas bostäder ingår som ett vUctigt led i den öppna åldringsvårdens utbyggnad. Det statliga stödet i form av räntefria förbättringslån utgår från anslag under bostadshuvudtiteln. Sedan år 1964 har sådana förbättringslån hittills beviljats för ca 126 000 åldringsbostäder.
Jämsides med de nämnda insatserna inom den öppna åldringsvården pågår en utbyggnad av vårdmöjligheterna inom åldringssjukvården. Inom ramen för byggnadsregleringen har getts förtur åt utbyggnaden av bl. a. långtidssjukvården. Byggandet av sjukhem för långtidssjukvården omfattar under åren 1973-1975 ca 70 sjukhem och beräknas - förutom modernare vård- och behandlingsmöjligheter - innebära ett nytiUskott av över 5 000 vårdplatser. Den pågående moderniseringen av ålderdomshemmen har också tUlförsäkrats erforderligt utrymme inom ramen för byggnadsregleringen. Det sammanlagda antalet platser vid sjukhem och ålderdomshem beräknas i år överstiga 110 000. En arbetsgrupp inom socialdepartementets sjukvårdsdelegation utarbetar f. n. material för bedömningar av personalbehovet bl. a. inom långtidssjukvården.
En fortsatt utbyggnad av barnomsorgen är en viktig del av familjepolitiken.
Följande sammanställning visar utbyggnaden av barnomsorgen sedan år 1960.
ÄI
Antal platser i
Sammanlagt
Antal barn
daghem
fritidshem
familjedaghem
antal platser
i deltidsgrupp
10 300
2 400
4 000
16 700
38 400
11 900
3 000
8 000
22 900
52 100
33 000
6 500
32 000
86 000
46 400
43 500
101 800
96 000
13 400
45 100
110 400
110 000
1974'
58 300
16 400
53 800
128 500
117 800
1975'
72 500
22 400
54 000
148 900
129 000
Beräknat.
En rad åtgärder har vidtagits under senare år för att underlätta en snabb utbyggnad av kommunernas barnomsorg. Bland de konjunkturpolitiska åtgärder som på regeringens förslag beslutades vid 1973 års riksdag ingick en tillfällig fördubbling av de gäUande statliga anordningsbidragen tUl daghem och fritidshem. Samtidigt beslutades om en kraftig höjning av det statliga driftbidraget fr. o. m. den 1 juli 1974. Driftbidraget höjdes då med 1 500 kr. till 6 500 kr. per plats och år för daghem och med 750 kr. tUl 3 250 kr. per plats och år för fritidshem. Dessa åtgärder har lett till en kraftig igångsättning av nya daghems- och fritidshemsbyggen under år 1974.
De uppgifter som kommunerna lämnat tiU socialstyrelsen i augusti 1974 visar en lägre utbyggnadstakt för år 1975 och framåt. Jag finner det i hög grad angeläget att daghemsbyggandet kan hållas på en fortsatt hög nivå. För att ge kommunerna ökade möjligheter att fortsätta
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 52
utbyggnaden av detta viktiga område inom familjepoUtiken kommer jag därför i det följande att föreslå nya höjningar av det statliga stödet på barnomsorgsområdet. Det gällande anordningsbidraget tiU daghem och fritidshem på 6 000 kr. föreslås höjt tUl 7 500 kr. per plats redan fr. o. m. den 1 januari 1975. Vidare föreslås att driftbidragen till daghem från den I juli i år höjs med 1 000 kr. till 7 500 kr. per plats och år och tUl fritidshem med 500 kr. till 3 750 kr. per plats och år. Dessa åtgärder bör kunna leda till en uppgång av daghemsbyggandet i förhållande till de av kommunerna redovisade utbyggnadsplanerna. I detta sammanhang vill jag också peka på att varje kommun enligt den nya förskolelagen skall upprätta en plan för utbyggnaden av förskoleverksamheten. Planen skall avse en femårsperiod och innefatta en redovisning av behovet av förskoleverksamhet och på vilket sätt och i vilken utsträckning kommunen avser att tillgodose detta behov i form av daghem, deltidsgrupp, familjedaghem m. m. De nya bestämmelserna, som träder i kraft den 1 juli i år, är avsedda att medverka till ett bättre underlag för planeringen av förskoleverksamheten från kommunernas sida och ge bättre möjligheter för de lokala organisationerna m. fl. att påverka denna planering.
Mot denna bakgrund och med hänsyn till de föreslagna ökade statsbidragen kan 28 000-30 000 nya platser i daghem och fritidshem beräknas bli påbörjade under innevarande och nästa budgetår. Kostnaderna för de föreslagna nya bidragshöjningarna beräknas tUl ca 90 mUj. kr. för helt år. Det sammanlagda anslagsbehovet för nästa budgetår tiU daghem och fritidshem uppgår till ca 665 milj. kr.
Det statliga stödet till kommunernas familjedaghemsverksamhet har förbättrats genom beslut vid 1974 års höstriksdag (prop. 1974:141, SoU 1974:41, rskr 1974:345). Statsbidrag utgår fortsättningsvis med 35 % av kommunernas bruttokostnader för verksamheten inkl. omkostnadsersättning. Den tidigare kvotregeln i bidragssystemet har samtidigt slopats. Det statliga stödet till familjedaghemsverksamheten kan för nästa budgetår beräknas tiU 150 milj. kr.
Den allmänna förskolan skall genomföras under år 1975. Fr. o. m. den I juli i år har kommunerna en lagfäst skyldighet att anvisa plats i förskola för alla barn i kommunen från höstterminen det år barnet fyller sex år. SärskUda insatser skall vidtas för yngre barn, främst fyra- och femåringar, som av fysiska, psykiska, sociala, språkUga eller andra skäl har särskUt behov av stöd och stimulans för sin utveckUng. Särskilda statsbidrag utgår tiU kostnaderna för den allmänna förskolan. Anslagsbehovet för dessa statsbidrag beräknas för nästa budgetår tUl ca 42 milj. kr.
Det statliga stödet tUl hela förskole- och fritidshemsverksamheten kan för nästa budgetår beräknas till sammanlagt 855 milj. kr. på socialhuvudtiteln, vilket jämfört med innevarande budgetår innebär en anslagsökning med ca 230 milj. kr. Härtill kommer medel som utgår i direkta statliga bostadslån tiU förskolor och fritidshem från bostadshuvudtiteln. Därutöver garanteras inom ramen för överenskom-
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 53
melser mellan staten och kreditföretagen den resterande långivningen för dem som bygger förskolor och fritidshem. Jag vUl i detta sammanhang också nämna att medel för att öka förskoUärarutbUdningen med ytterligare 384 intagningsplatser under nästa budgetår beräknas under utbildningshuvudtiteln. Därmed beräknas 3 048 intagningsplatser finnas disponibla under nästa budgetår.
Statens kostnader under de senaste budgetåren samt anslagen för innevarande och nästa budgetår framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
Budgetår
Driftbidrag
Anordningsbidrag
Familjedaghem
Summa
1964/65
17,7
3,2
_
20,9
1970/71
77,0
54,4
23,0
154,4
1972/73
216,0
70,0
38,0
324,0
1973/74
303,0
100,0
82,0
485,0
1974/75
413,0
120,0
90,0
623,0
1975/76
605,0
100,0
150,0
855,0
Socialstyrelsen bedriver ett omfattande utveckhngsarbete och försöksverksamhet inom förskoleområdet i anslutning till de reformer som beslutats under den senaste tiden. Försöksverksamheten avser bl. a. utformningen av verksamheten inom den allmänna förskolan och daghemmen, utbyggnadsplanering samt den uppsökande verksamheten för barn med särskilda behov av stöd och stimulans.
En särskild arbetsgrupp, barnomsorgsgruppen, har i uppdrag att i anslutning till nämnda försöksverksamhet närmare utreda formerna för den uppsökande verksamheten för förskolebarnen och frågan om ansvaret för de handikappade barnens förskoleverksamhet. Barnomsorgsgruppen har också fått i uppdrag att göra en övergripande utredning rörande föräldrautbildning. Arbetsgruppen väntas redovisa en del av sitt uppdrag under är 1975.
Barnstugeutredningen har i betänkandet Barns fritid (SOU 1974:42) föreslagit en ny form av fritidsverksamhet för barn i åldern 7-12 år. Enligt förslaget skall basen för fritidsverksamheten vara ett utvidgat fritidshem, där verksamheten för de inskrivna barnen kombineras med en öppen fritidsverksamhet för både inskrivna barn och andra barn i bostadsområdet. Inskrivna i fritidshemmet skall vara de barn som har behov av heldagsomsorg, dvs. barn som har förvärvsarbetande föräldrar eller barn med särskilda behov. Den öppna fritidsverksamheten skall bedrivas under medverkan av föreningslivet i kommunen. Utredningen föreslår att varie kommun skaU upprätta en fritidsplan på liknande sätt som redan införts i fråga om förskoleverksamheten. Socialstyrelsen har i juli 1974 fått i uppdrag att starta en försöksverksamhet vars syfte är att praktiskt pröva en del av utredningens förslag. Remissbehandlingen av utredningens betänkande har nyligen avslutats och beredningen av hithörande frågor pågår f. n. inom socialdepartementet.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 54
I detta sammanhang bör även nämnas de särskUda insatser som gjorts för att få till stånd en barnvänligare boendemiljö. Sammanlagt har hittiUs 45 milj. kr. anvisats för bidrag tiU kommuner och bostadsföretag för åtgärder som syftar tiU att göra befintliga bostads- och fritidsområden mera barnvänliga och stimulerande för ungdomsaktiviteter. Fortsatta insatser på detta viktiga område kommer att ske med särskilda bidrag för miljöförbättrande åtgärder i befintliga bostadsområden. Medel härför har på anmälan av chefen för bostadsdepartementet beräknats inom ramen för bostadslångivningen.
Barnstugeutredningen kommer i sitt fortsatta arbete att utreda vissa utbildningsfrågor för personal i förskolor och fritidshem. Genom tUläggsdirektiv har utredningen vidare fått i uppdrag att göra en allsidig översyn av formerna för en organiserad sommarbarnsverksamhet. Översynen skall bl. a. syfta tiU en närmare samordning av koloniverksamheten dels med den lokala kommunala fritidsverksamheten för barn och ungdom, dels med den verksamhet som i olika former bedrivs av ungdomsorganisationer.
BarnmUjöutredningen har tiU uppgift att belysa de långsiktiga förändringarna i barnens levnadsförhållanden. Inom utredningen görs en analys över barnens levnadsförhållanden och pågående förändringar av dessa. Redovisningen av utredningens resultat, som väntas föreligga redan första halvåret 1975, skall ge underlag för en bred åtgärdsinriktad diskussion när det gäller barnens uppväxtmiljö.
D 1. Bidrag tUl social hemhjälp och färdtjänst
1973/74 Utgift 332 281 519' 1974/75 Anslag 390 000 000' 1975/76 Förslag 420 000 000
' Anslaget Bidrag till social hemhjälp.
Från anslaget utgår statsbidrag tUl kommunernas kostnader för social hemhjälp samt färdtiänst för handikappade.
Statsbidraget till den sociala hemhjälpen utgär med 35 % av kommunernas bruttokostnader för hemvårdare, hemsamariter, barnvårdare och därmed jämförlig personal, som har till huvudsaklig uppgift att hjälpa åldringar, handikappade och barnfamiljer som bor i egna bostäder. Samma bidrag utgår också för vissa särskUda kostnader som avser hår-och fotvård, badservice, matdistribution, snöröjning samt hemhjälpsledare. Statsbidrag enligt samma grunder utgår även för kommuns kostnader för bidrag till enskild sammanslutning, som bedriver social hemhjälpsverksamhet.
Statsbidraget till färdtjänsten för handikappade utgår med 35 % av kommunernas driftkostnader brutto för verksamheten, inberäknat kost-
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 55
naderna för den arbetsledande personalen. Kostnader för resor som sker i anslutning till den aUmänna förskolan, grundskolan eller gymnasieskolan inräknas inte i bidragsunderlaget.
Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1964:427) om statsbidrag till social hemhjälp (ändrad senast 1974:841) och i kungörelsen (1974:840) om statsbidrag till färdtjänst. Statsbidragen till hemhjälp och färdtjänst utbetalas för kalenderår i efterskott. Anslaget för budgetåret 1975/76 avser aUtså bidrag tiU verksamheten under kalenderåret 1975.
Socialstyrelsen
Styrelsen räknar med en fortsatt ökning av den sociala hemhjälpsverksamheten.
Föredraganden
,1974 års riksdag har nyligen på regeringens förslag beslutat om nya regler för statsbidragen till kommunernas sociala hemhjälp, färdtjänst för handikappade och familjedaghem (prop. 1974:141, SoU 1974:41 rskr 1974:345). Beslutet innebär att ett nytt statsbidrag införs till kommunernas färdtjänst för handikappade. Bidrag skaU utgå med 35 % av kommunens driftkostnader brutto för färdtjänsten.
Även beträffande den sociala hemhjälpen innebär beslutet att statsbidrag utgär med 35 % av kommunernas bruttokostnader. Bidragsunderlaget för den sociala hemhjälpen har vidare utvidgats så att statsbidrag utgår också för vissa särskilda kostnader som avser hår- och fotvård, badservice, matdistribution, snöröjning samt hemhjälpsledare.
De nya bidragsreglerna gäller fr. o. m. den 1 januari 1975. Med beaktande härav beräknar jag kostnaderna under anslaget för nästa budgetår till 420 milj. kr., varav 380 milj. kr. för social hemhjälp och 40 milj. kr. för färdtjänst.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Bidrag till social hemhjälp och färdtjänst för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 420 000 000 kr.
D 2. Bidrag till anordnande av förskolor och fritidshem
1973/74 Utgift 77 115 769' Reservation 52 073 077'
1974/75 Anslag 120 000 000
1975/76 Förslag 100 000 000 ' Anslaget Bidrag till anordnande av barnstugor.
Från anslaget utgår statsbidrag till anordnande av förskolor (daghem och deltidsgrupper) och fritidshem. Statsbidraget utgår med högst 6 000 kr. per plats för nybyggnad, om- eller tillbyggnad eller inköp av byggnad
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 56
för daghem eller fritidshem, som anordnas så att lokalen kan användas för omvårdnad under hela dagen eller i varje fall minst fem timmar per barn och dag. Bidrag för anordnande av förskolelokaler som utnyttjas enbart för deltidsgrupper utgår med 3 000 kr. per plats. Förskott med 90 % av beviljat anordningsbidrag kan betalas ut när byggnadsarbetena påbörjats. Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1973:1207) om statsbidrag tUl förskolor och fritidshem.
Socia/sf>'re/sen
Socialstyrelsen beräknar med hänsyn till befintlig reservation anslagsbehovet för nästa budgetår till 56 milj. kr.
Föredraganden
Med hänvisning tiU vad jag anfört i inledningen tiU detta avsnitt föreslår jag en höjning av det gällande anordningsbidraget tUl daghem och fritidshem från 6 000 kr. till 7 500 kr. per plats. För att underiätta en fortlöpande utbyggnad av verksamheten bör det nya bidragsbeloppet ges giltighet från den 1 januari i år.
Med ledning av kommunernas utbyggnadsplaner och med beaktande av de föreslagna nya statsbidragshöjningarna bör man kunna räkna med att sammanlagt 28 000-30 000 nya daghems- och fritidshemsplatser kommer att påbörjas under innevarande och nästa budgetår. Jag beräknar anslagsbehovet för statsbidragen till anordnande av daghem, fritidshem och deltidsgrupper för budgetåret 1975/76 till sammanlagt 100 milj. kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. godkänna de av mig förordade grunderna för statsbidrag till anordnande av förskolor och fritidshem,
2. till Bidrag till anordnande av förskolor och fritidshem för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 000 kr.
D 3. Bidrag till driften av förskolor och fritidshem
1973/74 Utgift 265 758 604' 1974/75 Anslag 413 000 000 1975/76 Förslag 605 000 000
' Anslaget Bidrag tiU driften av barnstugor.
Från anslaget utgår statsbidrag till driften av daghem, fritidshem och deltidsgrupper. Driftbidrag utgår f. n. med 6 500 kr. per år och plats i daghem för barn under skolåldern, där minst två tredjedelar av antalet platser utnyttjas minst fem timmar per barn och dag. För fritidshem för barn i skolåldern utgår f. n. driftbidrag med 3 250 kr. per år och plats för
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 57
sådana platser som hålls öppna under minst fem timmar per dag. Statsbidrag tUl deltidsgrupper utgår med 1 200 kr. per barn och år för det ökade antal sexåringar som är inskrivna i förskolan i förhållande till platsantalet i maj 1973. TUl kommuner som i maj 1973 kunde anvisa plats tiU samtliga sexåringar utgår bidraget för det antal inskrivna sexåringar som överstiger 90 % av antalet sexåringar i kommunen. Samma bidrag utgår för fyra- och femåringar som bereds förskoleverksamhet i deltidsgrupper på grund av särskUda behov av stöd och stimulans, dock för högst 10 % av antalet fyra- och femåringar i kommunen.
Drif t bidrag utbetalas i efterskott för budgetår. Förskott kan utgå med högst hälften av beräknat bidrag för budgetåret. Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1973:1207) om statsbidrag till förskolor och fritidshem.
Från anslaget avses för nästa budgetår också utgå statsbidrag till förskolor, skolhem och hemundervisning för döva och hörselskadade barn i förskoleåldern. Medel för dessa bidrag har för innevarande budgetår anvisats under åttonde huvudtiteln. Statsbidrag utgår i efterskott med 2 000 kr. för varje barn som fått undervisning vid förskola, samt därutöver med 1 000 kr. för varje barn som också vistats på skolhem eller annars genom huvudmannens försorg fått vård och underhåll. Vidare utgår statsbidrag med 1 000 kr. för varje barn som -utan att ha varit inskrivet vid förskola — under redovisningsåret fått regelbunden hemundervisning. Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1956:252) angående statsbidrag tiU förskolor, skolhem och hemundervisning för döva och hörselskadade barn (omtryckt 1962:458, ändrad 1967:820). Utöver vad som följer av nämnda kungörelse kan efter prövning i varje enskilt fall bidrag utgå tUl personell assistans inom förskoleverksamheten åt synskadade barn inom en kostnadsram av 100 000 kr. för budgetåret 1974/75.
Socialstyrelsen
Socialstyrelsen beräknar medelsbehovet för driftbidrag till daghem, fritidshem och deltidsgrupper enligt gällande bidragsgrunder till 572 milj. kr. för budgetåret 1975/76. Styrelsen föreslår liksom tidigare att statsbidrag efter särskild prövning skall kunna utgå till extrakostnader för skjutsar i samband med verksamhet i deltidsgrupp. Styrelsen föreslår vidare att 2 milj. kr. anvisas för fortsatt utbildningskomplettering för förskolans personal m. m.
Skolöverstyrelsen
Skolöverstyrelsen beräknar medelsbehovet för bidrag till förskoleverksamhet m. m. för vissa handikappade barn tdl 1,2 milj. kr. för budgetåret 1975/76.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 58
Föredraganden
Statsbidragen till daghem och fritidshem ökades kraftigt den 1 juli 1974. Drift bidraget till daghem höjdes då från 5 000 kr. till 6 500 kr. per plats och år. Driftbidraget tUl frUidshem höjdes samtidigt från 2 500 kr. till 3 250 kr. per plats och år. Denna höjning har, tillsammans med den temporära fördubbling av de stathga anordningsbidragen som i form av en konjunkturpolitisk åtgärd beslutades vid 1973 års höstriksdag, bidragit tUl en ökad utbyggnad under år 1974 av antalet daghems- och fritidshemsplatser.
För att ge kommunerna möjlighet att genomföra en fortsatt snabb utbyggnad av daghems- och fritidshemsverksamheten förordar jag nu en ytterligare höjning av driftbidragen den 1 juli 1975. Bidraget till daghem bör då höjas med 1 000 kr. tiU 7 500 kr. per plats och år. Bidraget till fritidshem bör samtidigt höjas med 500 kr. till 3 750 kr. per plats och år. Statens kostnader för bidragshöjningen kan beräknas till 90 milj. kr. för helt år. Anslagsbehovet för drtftbidragen tiU daghem och fritidshem under nästa budgetår beräknar jag till ca 565 milj. kr.
Fr.o.m. den I januari 1975 utgår också statsbidrag till driften av deltidsgrupper. Anslagsbehovet härför beräknar jag tUl ca 37 milj. kr. för nästa budgetår. I likhet med innevarande budgetår har jag vidare under anslaget beräknat 2 milj. kr. för viss fortbildning av förskolans personal.
Jag har vidare beräknat medel i enlighet med skolöverstyrelsens förslag för bidrag till förskoleverksamhet m. m. för vissa handikappade barn. Medel för detta ändamål har tidigare redovisats under åttonde huvudtiteln men bör för nästa budgetår tas upp under förevarande anslag.
Jag beräknar det sammanlagda anslagsbehovet för nästa budgetår till 605 milj. kr. I förhällande till innevarande budgetår innebär det en ökning med 192 milj. kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. godkänna de av mig förordade grunderna för statsbidrag tiU driften av förskolor och fritidshem,
2. till Bidrag till driften av förskolor och fritidshem för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 605 000 000 kr.
D 4. Bidrag till kommunala familjedaghem
1973/74 Utgift 91 140 440
1974/75 Anslag 90 000 000
1975/76 Förslag 150 000 000
Från anslaget utgår statsbidrag tUl kostnader för kommunala familjedaghem. Statsbidrag utgår med 35 % av kommunens bruttokostnader för lön, sociala förmåner och omkostnadsersättning åt dagbarnvårdare. Samma bidrag utgår också för kommunens kostnader för föreskrivna hälsokontroller av dagbarnvårdare och dennes familj.
Statsbidrag betalas ut i efterskott för kalenderår. Anslaget för
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 59
budgetåret 1975/76 avser alltså bidrag till verksamheten under kalenderåret 1975. Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1968:236) om statsbidrag till kommunal famUjedaghemsverksamhet (ändrad senast 1974:842).
Socuilstyrelsen
Socialstyrelsern räknar med att antalet platser i kommunala familjedaghem kommer att öka med ca 3 000 per år.
Föredraganden
Som tidigare nämnts har 1974 års riksdag nyligen fattat beslut om nya regler för bl. a. statsbidragen till kommunernas familjedaghemsverksamhet (prop. 1974:141, SoU 1974:41, rskr 1974:345). Beslutet innebär att statsbidrag skall utgå med 35 % av kommunernas bruttokostnader för verksamheten inkl. omkostnadsersättning. Den tidigare kvotregeln i bidragssystemet slopades samtidigt.
De nya bidragsreglerna gäller fr. o. m. den 1 januari 1975. Med beaktande härav beräknar jag anslagsbehovet för nästa budgetår till 150 mUj. kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tiU Bidrag till kommunala familjedaghem för budgetåret 1975/76 anvisa ert förslagsanslag av 150 000 000 kr.
0 5. Bidrag tiU ferievistelse för barn
1973/74 Utgift 3 323 700
1974/75 Anslag 4 000 000
1975/76 Förslag 4 000 000
Statsbidrag utgår till kommun med 100 kr. för varje barn under 15 år, som av kommun eller genom kommuns förmedling under året beretts vistelse på barnkoloni eller i feriehem. För barn, som är handikappat eller sjukt, utgör bidraget 200 kr. Bidrag utgår för kalenderår i efterskott. Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1967:473) om statsbidrag till ferievistelse för barn.
Socialstyrelsen
För budgetåret 1973/74 utgick bidrag avseende 14 600 barn som vistats på koloni och 17 875 barn som vistats i feriehem. Antalet barn som vistats på koloni har minskat under senare år. Antalet barn i feriehem, som tidigare ökat något, visar också en minskning.
Kostnaderna för verksamheten har ökat under senare år. Med hänsyn härtiU föreslår socialstyrelsen att bidragsbeloppen höjs till 125 kr. per
Prop. 1975:1 Bilaga7 Socialdepartementet 60
barn som vistats på barnkoloni eller i feriehem. För handikappat eller sjukt barn föreslår styrelsen en höjning till 250 kr.
Föredraganden
1968 års barnstugeutredning har genom tilläggsdirektiv fått i uppdrag att göra en översyn av den organiserade sommarbarnsverksamhetens mål och innehåU. Med hänsyn härtill bör de nuvarande bidragsgrunderna inte ändras.
Anslagsbehovet för nästa budgetår beräknar jag till 4 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tUl Bidrag till ferievistelse för barn för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 4 000 000 kr.
D 6. Bidrag tUl semesterhem m. m.
1973/74 Utgift 1715 490
1974/75 Anslag 1800 000
1975/76 Förslag 1800 000
Statsbidrag till driften av semesterhem utgår till semesterhemsanord-nare med 4 kr. per dag och plats som utnyttjas av personer, som med hänsyn till sina sociala och ekonomiska förhållanden anses behöva hjälp för att få tillfälle tUl vila och rekreation. Statsbidrag betalas ut av socialstyrelsen i efterskott för kalenderår. Förskott kan utgå med högst tre fjärdedelar av det beräknade bidragsbeloppet för kalenderår.
Statsbidrag utgår även för resor till semesterhem eller resor i samband med annan form av semestervistelse. Socialstyrelsen fördelar därvid för detta ändamål avsedda medel mellan semesterhemsnämnderna i landstingsområdena varefter det ankommer på dessa nämnder att bevilja och betala ut rese bidragen. Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1967:472) om statsbidrag till driften av semesterhem m. m. (ändrad senast 1969:782). I brev 1974-04-26 har socialstyrelsen bemyndigats att av anslaget för budgetåret 1974/75 disponera 1,1 milj. kr. för resebidrag i samband med semestervistelse under år 1975.
Socialstyrelsen
Är 1973 söktes statsbidrag för ca 8 400 gäster vid semesterhem. Jämfört med föregående år innebär detta en minskning med ca 1 300 gäster. Styrelsen framhåller att en översyn av bestämmelserna om resebidrag är angelägen. Styrelsen föreslår att anslaget för nästa budgetår förs upp med oförändrat 1,8 milj. kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 61
Föredraganden
Jag biträder socialstyrelsens förslag till medelsberäkning för nästa budgetår. Med hänsyn tUl kommunalekonomiska utredningens arbete är jag inte beredd förorda någon särskild översyn av de nuvarande bidrags bestämmelserna. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Bidrag tdl semesterhem m. m för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 1 800 000 kr.
Prop. 1975:1 BUaga 7 Socialdepartementet 62
E. Myndigheter inom hälso- och sjukvård, socialvård m. m.
Den sjukvårdspolitiska målsättningen har i allt högre grad inriktats på att få till stånd en förändrad struktur av den svenska sjukvården. Den viktigaste utvecklingslinjen är att bygga ut den öppna decentraliserade sjukvården och långtidssjukvården. En ökad integration av organisation och insatser kännetecknar också den pågående utveckhngen inom såväl hälso- och sjukvården som socialvården liksom meUan dessa båda verksamhetsområden. Utgångspunkten för detta arbete är att förebyggande insatser och social omvårdnad bör grundas på en helhetssyn.
Socialutredningen har lagt fram ett principbetänkande (SOU 1974:39) Socialvården, mål och medel. Utredningens betänkande är nu föremål för en omfattande remissbehandling som avslutas inom kort. På grundval av principbetänkandet och de synpunkter som kommer fram vid remissbehandlingen skall utredningen därefter lägga fram förslag tUl utformningen av en helt ny socialvårdslag.
Inom hälso- och sjukvården kommer helhetssynen till uttryck framför allt i ökade insatser när det gäller medicinskt förebyggande åtgärder och i en kraftig utbyggnad av närhetsservicen i den decentraliserade öppna hälso- och sjukvården. Att på sikt möta befolkningens hälso- och sjukvårdsbehov enbart med en alltmer specialiserad sjukhusservice är sannolikt inte möjligt. Det framstår allt tydligare att problemen måste angripas genom åtgärder som skyddar individen i dennes totala miljö och genom primärt förebyggande åtgärder. Landstingsförbundets skrift Från sjukvårdspolitik till häisopolitik utgör här ett värdefuUt debattunderlag.
En betydande utbyggnad av den öppna sjukvården utanför sjukhus har nu kommit igång. Under åren 1973—1975 tillkommer närmare 100 läkarstationer och vårdcentraler. Samtidigt har läkarutbildningen kraftigt inriktats på allmänläkarna med hänsyn till deras ökade betydelse i den framtida hälso- och sjukvården. Genom den ändring av sjukvårdslagstiftningen, som trädde i kraft den 1 januari 1973, har sjukvårdshuvudmännen också fått de formeUa förutsättningarna att föra ut mer kvalificerade vårduppgifter till den öppna sjukvården. Större och välutrustade öppenvårdsenheter kan därmed skapas och erbjuda både aUmänläkarvård och viss specialistvåld ute i läkardistrikten. Det är viktigt att här också få tiU stånd en ökad samverkan mellan hälso- och sjukvården och socialvården för att kunna förverkliga den sociala helhetssynen. 1 socialstyrelsens strukturprogram Hälso- och sjukvården inför 80-talet — som nu remissbehandlats och inom kort kommer att redovisas — har sjukvårdsorganisationen utformats på sådant sätt att de mänskliga kontakterna mellan patienter och sjukvården underlättas samt att kontinuiteten mellan patient och läkare så långt som möjligt kan upprätthållas. Genom en utbyggnad av primärvården, som bör omfatta hälsovård och all sjukvård som kan bedrivas utanför sjukhus, bedöms mer än fyra femtedelar av de problem som för människan i kontakt med sjukvården kunna klaras i närheten av patientens egen miljö. Härigenom skaU också en kontinuitet
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 63
i vården kunna tillgodoses. För den specialiserade medicinska verksamheten skall primärvården kunna repliera på länssjukvårdens och regionsjukvårdens resurser.
Den pågående befolkningsutvecklingen med ett ökat antal äldre ställer nya krav på samhällsinsatser inom långtidssjukvården. Detta nödvändiggör en omstrukturering av den nuvarande vårdorganisationen för långtidssjukvården från en tidigare i huvudsak sjukhusanknuten verksamhet till en primärvårdsförankrad omvårdnad så nära den långtidssjukes egen hemmiljö som möjUgt. Detta medför i fråga om nya vårdplatser en prioritering av sjukhem för god personlig omvårdnad och av hemsjukvården. Även inom det psykiatriska vårdområdet sker en utveckling mot öppna vårdformer. En minskning av vårdplatserna på lasarett för psykiatrisk vård kan märkas i sjukvårdshuvudmännens planer.
Jag vill i detta sammanhang erinra om de viktiga ändringar i sjukförsäkringslagstiftningen som trätt i kraft den 1 januari i år i enlighet med förslag i prop. 1974:104 (SfU 1974:23, rskr 1974:260). Genom nya ersättningsregler för den läkarvård som lämnas av privatpraktiserande läkare ökas samhällets inflytande över privatläkarvården samtidigt som försäkringsskyddet för patienterna förstärks. De privatpraktiserande läkarnas verksamhet knyts genom det nya sjukförsäkringssystemet närmare samman med den av samhället organiserade sjukvården. Med en bindande taxa för de till sjukförsäkringen anslutna läkarna blir det nu möjligt att inom praktiskt taget hela den öppna sjukvården erhålla läkarvård till en i förväg bestämd patientavgift.
Försöksverksamhet med nya arbetsformer för samverkan mellan socialvård och hälso- och sjukvård pågår på flera håll. Socialstyrelsen fick år 1971 i uppdrag att bedriva försöksverksamhet med social samverkan. Försöksverksamhetens målsättning är att finna lämpliga former för en organiserad och systematiskt bedriven social samverkan mellan olika myndigheter och organ. Samverkan gäller tre huvudområden, nämligen planering, behandhng och information till allmänheten. Försöksverksamhet har bedrivits i Falun och en preliminär rapport har avgivits. En liknande verksamhet pågår nu i Ljusdal och Linköping. Försöksverksamhet med främst samordnad hälso- och sjukvård, socialvård och skolans elevvård pågår vidare i Tierp i samarbete med Tierps kommun, Uppsala läns landsting, socialmedicinska institutionen vid Uppsala universitet, socialhögskolan i Stockholm och sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri). Ett annat exempel kan hämtas från Skaraborgs län, där landstinget i samverkan med kommunerna planmässigt börjat bygga upp en vårdorganisation efter nya riktlinjer. Målsättningen är att skapa en långtgående integration dels inom hälso-och sjukvårdsorganisationen, dels mellan denna organisation samt den primärkommunala socialvården och övriga organ, främst apotek, försäkringskassa och arbetsvärd. Som centrum för den integrerade hälso-, sjuk-och socialvårdsorganisationen skall i princip finnas en vårdcentral i varje kommun. Det finns också anledning att erinra om det betydelsefulla forsknings- och utvecklingsarbete som sedan flera år bedrivs vid lakar-
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 64
stationen i Dalby, där en integration med socialvården nu också genomförs.
Den genomförda reformeringen av läkarutbildningen och det läkarfördelningsprogram för åren 1973-1977 som utarbetats av socialstyrelsen på uppdrag av socialdepartementets sjukvårdsdelegation möjUggör en stark prioritering av den offentUga öppna läkarvården tillsammans med långtidssjukvården och psykiatrin. 1 anslutning tiU den av chefen för arbetsmarknadsdepartementet förra året tUlkallade sysselsättningsutredningen har socialdepartementets sjukvårdsdelegation tiUsatt en arbetsgrupp med uppgift att utarbeta material som underlag för alternativa bedömningar av personalbehovet inom hela hälso-, sjuk- och socialvårdssektorn under den närmaste tioårsperioden. Arbetsgmppens första rapport, som beräknas föreligga inom kort, kommer att omfatta hithörande frågor beträffande långtidssjukvården och barnomsorgen. Inom ramen för det fastställda läkarfördelningsprogrammet (LP 77) har vidare kompletterande utredningar påbörjats. Förberedelser har startats för ett nytt läkarfördelningsprogram för perioden 1 975— 1980 (LP 80) som skaU redovisas för sjukvårdsdelegationen i juni detta år. Vidare görs på uppdrag av sjukvårdsdelegationen en utredning om möjligheterna att underlätta övergång för läkare verksamma inom speciaUserad vård tUl aUmänläkarvård. För att ytterligare öka rekryteringen av allmänläkare har socialstyrelsen tUlsatt en arbetsgrupp med representanter för sjukvårdshuvudmännen och Sveriges läkarförbund.
Inrättandet av läkartjänster grundar sig på det av sjukvårdsdelegationen fastställda läkarfördelningsprogrammet. Genom den hittUls begränsade tillgången på vidareutbildade läkare har socialstyrelsen tvingats tUl stor restriktivitet vid medgivande av tjänster inom vissa medicinska verksamhetsområden. Ett mål vid medgivande av tjänsterna är att åstadkomma en balanserad fördelning av läkarresurserna mellan landets sjukvårdsregioner och mellan sjukvårdsområden med jämförbar sjukvårdsstruktur. Utöver befolkningsunderlaget beaktar socialstyrelsen vid fördelningen av läkartjänster även sjukvårdsorganisationens uppbyggnad, glesbygdsförhållanden, regionsjukvårdsuppgifter, planmässig utbyggnad enligt framlagd sjukvårdsplan samt förhållanden vid enskilda sjukvårdsenheter.
Det pågående arbetet med att genomföra ett system med enhetligt uppbyggda sjukvårdsplaner, för vilket riktlinjerna har dragits upp av socialdepartementets sjukvårdsdelegation, har nu lett tiU att samtliga sjukvårdshuvudmän utarbetar sådana sjukvårdsplaner. Dessa planer beräknas bli redovisade till socialstyrelsen i början av detta år.
Som ett led i den pågående och planerade utbyggnaden av folktandvården har socialstyrelsen fått i uppdrag att genomföra ett system för tandläkarresursernas fördelning inom folktandvården. Målet härför är att åstadkomma en jämnare fördelning av de totala tandläkarresurserna i olika delar av landet. 1 enlighet med statsmakternas beslut i samband med den vid 1973 års riksdag beslutade tandvårdsreformen skaU utgångspunkten för detta arbete vara att volymen privattandläkarvård skall hållas på oförändrad nivå. Riksförsäkringsverket har i samråd med
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 65
socialstyrelsen med stöd av gällande lagbestämmelser infört en reglerad etablering för privattandläkarvården. Syftet därmed är att hela nettotillskottet av nya tandläkare skall tillföras folktandvården.
Av det anförda framgår att socialstyrelsen har viktiga uppgifter i det pågående utvecklingsarbetet på hälso- och sjukvårdens och socialvårdens område. Inte minst det strukturprogram för hälso- och sjukvården som utarbetats av socialstyrelsen är enligt min mening av stor betydelse för den fortsatta utvecklingen. Inom socialstyrelsen har nyligen påbörjats en översyn av styrelsens verksamhetsformer och organisation för att bl. a. analysera och precisera de övergripande och mera långsiktiga målen för verksamheten.
Jag vill här också erinra om några för den framtida sjukvården betydelsefulla utredningar som nyligen tillsatts. Sålunda har under år 1974 mot bakgrund av utvecklingen inom sjukvården tillkallats särskilda sakkunniga för att utreda regionsjukvårdens innehåll och verksamhetsformer, regionindelningen samt frågan om samverkan inom och mellan sjukvårdsregionerna m. m. En annan utredning har tUlsatts med uppgift att se över den nuvarande ansvarsnämndens verksamhet och reglerna för samhällets tillsyn över personalen inom hälso- och sjukvården. Utredningen skall även överväga åtgärder för att förbättra kontakterna mellan de för vården ansvariga och patienterna och för att stärka patienternas rättssäkerhet och integritet. Helt nyligen har också tUlsatts en utredning för att allsidigt belysa de viktiga frågor av olika slag som är förbundna med sjukvård i livets slutskede. Den grundläggande utgångspunkten för utredningens arbete är att varje patient skall ges den behandling som hans tillstånd fordrar och som överensstämmer med vetenskap och beprövad erfarenhet.
Jag vill i detta sammanhang också nämna att socialstyrelsen överlämnat ett förslag om kontroll av fabrikssterUiserade engångsartiklar för hälso- och sjukvårdsändamål. Över förslaget har yttrande avgivits av ett flertal myndigheter, organisationer m. m. Med hänsyn tiU vad som anförts vid remissbehandlingen kommer förslaget att överarbetas. Av-sUcten är att förslag i denna fråga därefter skall läggas fram i en särskUd proposition under år 1975.
Centrala och regionala myndigheter m.m.
E 1. Socialstyrelsen
1973/74 Utgift 49 123 844
1974/75 Anslag 51 102 000
1975/76 Förslag 58 562 000
Socialstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden som rör socialvård, hälso- och sjukvård samt läkemedelsförsörjning. Styrelsen
5¶Riksdagen 1975. 1 samL Nr 1. Bilaga 7
Prop. 1975:1 BUaga 7 Socialdepartementet
66
utgörs av generaldirektören och åtta särskUt förordnade ledamöter. Inom verket finns sex avdelningar, en för tandvård, social barna- och ungdomsvård m.m., en för långtidsvård, åldringsvård m.m., en för hälsovård, akutsjukvård, nykterhetsvård m. m., en planerings-och beredskapsavdelning, en administrativ avdelning samt en läkemedelsavdelning. Avdelningama är i sin tur uppdelade på totalt 21 byråer. Läkemedelsavdelningen bekostas från anslaget E 12. Statlig läkemedelskontroll.
1974/75'
Beräknad ändring 1975/76
Social-
Föredraganden
styrelsen
Personal
Handläggande personal
+48
+6
Övrig personal
+11
-1
+59
+5
Anslag
Utgifter
Lönekostnader
36 625 000
+ 1
10 433 000
+
4 420 000
Sjukvård
107 000
+
43 000
+
43 000
Reseersättningar
1 031 000
+
381 000
■y
165 000
därav utomnordiska resor
(22 000)
(+
64 000)
(+
50 000)
Traktamenten åt vissa befattnings-
havare inom socialstyrelsen
105 000
Lokalkostnader
5 717 000
+
753 000
+
753 000
Expenser
a) expenser för eget behov
1 806 000
+
1 062 000
+
194 000
b) expenser för annat än eget
behov
406 000
_
90 000
_
90 000
c) kostnader för flyttning av
verket
-
+
140 000
+
125 000
Kostnader för redovisningscentral
688 000
+
81 000
-t-
71 000
Kontorsdrift m. m. i kvarteret
Garnisonen
1 496 000
+
1 149 000
+
1 167 000
Databearbetning
1 055 000
+
295 000
+
185 000
Informationsverksamhet m. m.
1 746 000
+
821 000
-t-
259 000
Undersöknings- och informa-
tionsverksamhet rörande lek-
material m. m.
496 000
-H
823 000
+
150 000
Reglering av trafikskador
20 000
-
-
Anlagsprövning av vårdpersonal
129 000
-
80 000
-
80 000
Kurser för ledamöter i lokala
företagsnämnder
63 000
-h
73 000
-1-
30 000
Kostnader för patientförsäkring
-
-
+
68 000
Summa utgifter 51490 000 +15 884 000 + 7 460 000
Inkomster
Försäljning av publikationer 388 000
Nettoutgift 51 102 000
+ 15 884 000 + 7 460 000
' Exkl. läkemedelsavdelningen.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 67
Socialstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 6 581 000 kr., varav I 242 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. O-alternativet skulle medföra reduceringar över hela verket. Arbetsuppgifter skuUe i vissa fall få helt åsidosättas och i en del fall få flyttas över tUl andra myndigheter.
3. Styrelsen föreslår att sammanlagt 19 tiänster förs över från sakanslag inom styrelsens verksamhetsområde tiU styrelsens löneanslag. (+ 1 224 000 kr.)
4. Styrelsen föreslår en delning av barnavårdsbyrån och en samtidig förstärkning med fem tjänster för intensifierat utvecklingsarbete inom förskoleområdet. För administration av försöksverksamheten med fritidsaktiviteter för barn behövs en byrådirektörstjänst. (+ 550 000 kr.)
5. Införandet av tandvårdsförsäkringen har inneburit en kraftig ökning av arbetsuppgifterna för tandvårdsbyrån. Styrelsen föreslår därför att tjänsten som specialföredragande tandläkare på halvtid omändras tiU en heltidstjänst. (+ 67 000 kr.)
6. På medicinal- och hälsovårdsbyrån krävs ytterligare insatser av kvalificerad arbetskraft, varför en byrådirektörstjänst bör inrättas. Samhällets starka engagemang inom mUjövårdsområdet medför krav på en förstärkning av byrån med två byrådirektörer. Förskoleverksamhetens utbyggnad medför att byrån bör tillföras en föredragande läkare. För insatser inom det trafikmedicinska området behövs en halvtidstjänst som föredragande läkare. (+513 000 kr.)
7. För ärenden rörande sjuksköterskor och annan sjukvårdspersonals tjänstgöring i sluten kroppssjukvård behöver sjukhusbyrån en halvtids-tiänst för en byrådirektör. För planerings- och utvecklingsarbete behöver byrån för psykiatrisk sjukvård förstärkas med en byrådirektörstjänst. Vidare föreslås en halvtidstjänst för psykolog. Nykterhetsvårdsbyrån bör tillföras en tjänst för utarbetande av riktlinjer för vård- och utbildningsfrågor. (+ 346 000 kr.)
8. Långtidsvårdsbyrån behöver förstärkning med en halvtidstjänst för sjuksköterska samt en heltidsföredragande läkare inom området medicinsk rehabilitering. För kvalificerade administrativa uppgifter begärs en byrådirektör. Byrån för omsorger om utvecklingsstörda behöver en tjänst för tillsyn av förskoleverksamheten för psykiskt utvecklingsstörda. För insatser inom åldringsvårds- och socialvårdsområdet behöver socialvårdsbyrån förstärkning med en avdelningsdirektör, två byrådirektörer och ett bUräde. (+ 776 000 kr.)
9. Byrån för personal- och utbildningsplanering behöver en ny tjänst för handläggning av ärenden rörande läkares vidareutbUdning. För övriga uppgifter behöver byrån två nya tjänster. Vårdplaneringsbyrån behöver två tjänster för utvärdering och dokumentation av försöksverksamheten beträffande samverkan mellan socialvård och hälso- och sjukvård. För bearbetning av registren om utveckUngsstörda barn m. m. föreslår styrel-
Prop. 1975:1 BUaga 7 Socialdepartementet 68
sen att statistikbyrån förstärks med en deltidsanställd medicinsk föredragande. Vid beredskapsplaneringsbyrån föreslås en tjänst för planering av försörjningen med förbrukningsartiklar för hälso- och sjukvården under kris- och krigsförhållanden. (+613 000 kr.)
10. På grund av den stora ansvällningen av arbetsuppgifter som ägt rum inom lagbyråverksamheten begärs ytterligare två tjänster. Byrån för kansli- och personalärenden behöver en tjänst för organisations- och rationaliseringsfrågor, en tjänst för intern personalutbildning och en tjänst för personalvårdsärenden. För nödvändig samordning mellan den personaladministrativa planeringen och verksamhetsplaneringen krävs en tjänst. Dessutom begär styrelsen 300 000 kr. för personalvårdande åtgärder. (+958 000 kr.)
11. Vid kameralbyrån begär styrelsen två tjänster bl. a. förutbildning inom system S samt en ny tjänst för handläggning av statsbidragsärenden inom socialvården. Vid byrån för information och internationellt samarbete föreslås två tjänster för redigering av socialstyrelsens skrifter. (+452 000 kr.)
12. För att styrelsen skaU kunna anlita experter i erforderlig utsträck ning och biträdeshjälp tUl dessa begärs en uppräkning av medelstUldel ningen för ändamålet (+ 630 000 kr.)
Föredraganden
Vid riksdagens behandling av prop. 1972:5 med förslag tUl skadeståndslag m. m. framhölls bl. a. (LU 1972:10 s. 143-144) a» Landstingsförbundet tUlsammans med en arbetsgmpp från olika försäkringsbolag utredde möjligheterna att utforma en försäkring som tillgodoser behovet av ett förbättrat ekonomiskt skydd för patienter som skadas i samband med sjukvård. Riksdagen förutsatte, att staten med avseende på den statliga sjukvården skulle göra åtaganden som svarade mot det ersättningssystem som kunde komma att gälla beträffande vården inom den kommunala sektorn. Landstingsförbundet har nu slutfört nämnda utredning och på grundval därav rekommenderat landstingen att dels med början den I januari 1975 åta sig ett ersättningsansvar vid skada som drabbar patient i samband med den inom landstingskommunerna bedrivna hälso- och sjukvården, dels träffa avtal om patientförsäkring med ett för detta ändamål särskilt bUdat försäkringskonsortium (Folksam, Länsförsäkringsbolagen, Skandia och Trygg-Hansa). Under hösten 1974 har samtliga landstingskommuner och de tre kommuner som står utanför landstingen anslutit sig tUl denna försäkring. Det är därför naturligt att motsvarande ersättningsansvar för behandlingsskada vid statliga sjukvårdsinrättningar m. m. genomförs från samma tidpunkt. De sjukvårdsinrättningar m. m. som här kan komma i fråga är främst karolinska sjukhuset och akademiska sjukhuset i Uppsala, men bl. a. även rättspsykiatriska stationer och kliniker, statens rättsläkarstationer, statens rättskemiska laboratorium samt viss klinisk odontologisk verksamhet vid tandläkarhögskolorna.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 69
KaroUnska sjukhuset och akademiska sjukhuset samt vissa andra institutioner omfattas av vederbörande landstingskommuns försäkringar. Mellan socialdepartementet och försäkringskonsortiet har förhandlingar förts om hur det vidgade ersättningsansvaret för behandUngsskada skall införas vid övriga statliga inrättningar med uppgifter inom hälso- och sjukvård. Dessa förhandlingar har resulterat i ett av Kungl. Maj:t den 13 december 1974 godkänt avtal av motsvarande innebörd som övriga sjukvårdshuvudmäns avtal. Avtalet innebär att staten skall erlägga en försäkringspremie om ca 68 000 kr. per år. Medel för ändamålet har jag beräknat under en ny anslagspost under detta anslag.
För att pröva svårbedömda eller tvistiga fall av behandlingsskador har inrättats en särskild skadenämnd. I enlighet med bestämmelserna för försäkringen har Kungl. Maj:t utsett ordförande och en ledamot som företrädare för allmänheten. Övriga ledamöter i nämnden utses av sjukvårdshuvudmännen och försäkringsgivarna.
Ökade krav beträffande förskolans utbyggnad och organisation ställs på socialstyrelsen som central tillsynsmyndighet för förskoleverksamheten (prop. 1973:136, SoU 1973:30, rskr 1973:372). Jag beräknar därför medel för en tjänst som föredragande i förskolepedagogiska frågor (4). Vidare föreslår jag att en tjänst som konsulent för handläggning av frågor angående rörelsehindrade barn och ungdomar förs över från karohnska sjukhusets anslag (3). Den allmänna tandvårdsförsäkringen och folktandvårdens planerade utbyggnad medför att tiUsynsresurserna inom tandvårdsbyrån behöver förstärkas. Jag beräknar därför medel för tjänst som föredragande (tandläkare) mot avräkning av de medel som tidigare beräknats för en deltidsföredragande på halvtid (5). Utvecklingen under senare år inom mUjövårdsområdet medför ökade krav på socialstyrelsen som tillsynsmyndighet över den allmänna hälsovården. Jag beräknar därför medel för ytterligare en tjänst som byrådirektör (6). De nya statsbidragsreglerna för kommunernas färdtjänst, hemhjälp och famUje-daghem (prop. 1974:141, SoU 1974:41, rskr 1974:345) ställer ökade krav på insatser från socialstyrelsen. En förstärkning behövs därför med ytterligare en tjänst som byrådirektör och jag beräknar medel härför. Vidare beräknar jag medel för ytterligare en tjänst som byrådirektör för handläggning av ärenden rörande invandrare, bl. a. finska zigenare.
För bidrag tiU föreningen Adoptionscentrum beräknar jag 50 000 kr. Anslagsmedlen för lekmiljörådet bör vidare räknas upp med 150 000 kr. I enlighet med riksdagens uttalande (SoU 1974:5, rskr 1974:112) kommer medel för bidrag till Övervakarnas riksförbund att i sin helhet tas upp under justitiedepartementets huvudtitel.
Flyttningen till kontorshuset Garnisonen av socialstyrelsens verksamhet innebär ett visst minskat personalbehov för styrelsen. Jag har beaktat detta vid beräkningen av medelsbehovet.
Med hänvisning tUl sammanställningen beräknar jag anslaget tiU 58 562 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
70
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tiU Socialstyrelsen för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 58 562 000 kr.
E 2. Nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader
1973/74
Utgift
307 122
1974/75
Anslag
362 000
1975/76
Förslag
407 000
Nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader har huvudsakligen tUl uppgift att pröva byggnadsritningar för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader. Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri) lämnar därvid biträde med den byggnadstekniska granskningen m.m. Nämndens verkställande tjänsteman är samtidigt chef för Spris byggnadsavdelning.
1974/75
Beräknad änd
ring 1975/76
Nämnden
Föredraganden
Personal
Handläggande personal Övrig personal
2 2
-
-
Anslag
1. Lönekostnader
2. Reseersättningar
3. Lokalkostnader
4. Expenser
306 000
8 000
34 000
14 000
+43 000 + 4 000 + 1000 + 7 000
+43 000
+ 1 000 + 1000
362 000
+55 000
+45 000
Nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader
Pris- och löneomräkning 47 000 kr., varav 11 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
Föredraganden
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget tiU 407 000 kr.
Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen
att till Nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 407 000 kr.
Prop. 1975:1 BUaga 7 Socialdepartementet 71
E 3. Bidrag till sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut
1973/74 Utgift 6 350 000
1974/75 Anslag 6 500 000
1975/76 Förslag 7 700 000
Från anslaget utgår bidrag tUl sjukvårdens och socialvårdens planerings-och rationaliseringsinstitut (Spri). Institutet har till uppgift att främja, samordna och medverka i huvudmännens planerings-och rationaliseringsverksamhet inom hälso- och sjukvården samt socialvården. Huvudmän för institutet är staten och en särskild stiftelse, i vilken tiUs vidare ingår Landstingsförbundet och de två landstingsfria kommunerna Göteborg och Malmö (prop. 1967:68, SU 1967:105, rskr 1967:251).
Föredraganden
Den 28 juni 1974 godkände Kungl. Maj:t ett meUan staten och Stiftelsen för sjukvårdens och socialvårdens planering och rationalisering träffat avtal angående finansieringen av institutet för åren 1975-1977. Med utgångspunkt i att institutets verksamhet under dessa år totalt kostar 24,5 resp. 27,0 och 28,5 milj. kr. skaU staten enligt överenskommelse med nämnda stiftelse under åren 1975-1977 svara för ett bidrag på 7,4 resp. 8,0 och 8,4 milj. kr. För nästa budgetår bör anvisas 7,7 milj. kr.
Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen
att till Bidrag till sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 7 700 000 kr.
E 4. Länsläkarväsendet
1973/74 Utgift 6 847 024
1974/75 Anslag 9 190 000
1975/76 Förslag 9 420 000
Länsläkarorganisationen, som är underställd socialstyrelsen, har till huvudsaklig uppgift att som rådgivande och inspekterande organ främja den allmänna hälsovårdens utveckling. Vidare skaU organisationen följa planeringen av den allmänna sjukvården och ha uppsikt över den öppna sjukvården samt tillsyn över vissa inrättningar och över personer, som yrkesmässigt utövar hälso- och sjukvårdande verksamhet. 1 organisationen ingår länsläkare, biträdande länsläkare och länshälsovårdskonsulenter.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
72
1974/75
Beräknad ändring 1975/76
Socialstyrelsen
Föredraganden
Personal
Länsläkare Bitr. länsläkaie Länshälsovårdskonsulenter Provinsialläkare
+ 4
- 2
+ 4
-2
Anslag
Lönekostnader
Sjukvård
Reseersättningar
Lokalkostnader
Ersättning för kemiska analyser m. m.
7 972 000
12 000
612 000
534 000
5 000
+ 857 000 + 2 000 + 78 000 + 30 000 + 5 000
+ 165 000 + 2 000 + 28 000 + 30 000 + 5 000
Expenser, apparat- och instrumentutrustning
Ersättning för vissa läkarundersökningar enligt arbetarskyddslagen
50 000 5 000
-
-
9 190 000
+ 972 000
+ 230 000
Socialstyrelsen
1. Pris- och löneomräkning 654 000 kr., varav 248 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. O-alternativet innebär för länsläkarorganisationens del en reducering med fyra biträdande länsläkare vilket innebär att mindre tid kan ägnas åt uppgifterna inom de olika programmen.
3. För att förbättra möjligheterna för länsläkarorganisationen att bedriva sin verksamhet behövs fyra tjänster för länshälsovårdskonsulenter med placering i Stockholms, Kristianstads, Malmöhus och Älvsborgs län (+414 000 kr.).
4. Medel behövs för kemiska analyser och databehandling i samband med expertutredningar (+ 5 000 kr.).
Föredraganden
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget tUl 9 420 000 kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tUl Länsläkarväsendet för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 9 420 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
73
£ 5. Socialvårdskonsulenter och länsnykterhetsnämnder
1973/74 Utgift 1974/75 Anslag [915/16 Förslag
8 634 060
9 638 000 10 784 000
Socialvårdskonsulenterna, som är underställda socialstyrelsen, är 18 till antalet med var sitt verksamhetsområde. Två verksamhetsområden omfattar två län, övriga ett län. 1 konsulenternas arbetsuppgifter ingår bl. a. att biträda länsstyrelserna i frågor om socialhjälp och barnavård samt socialstyrelsen med viss tUlsynsverksamhet. Vidare skall de bistå de sociala centralnämnderna m. fl. med råd och upplysningar.
Länsnykterhetsnämnderna har i likhet med de kommunala nykterhets-nämnderna och de sociala centralnämnderna till uppgift att övervaka nykterhetstillståndet och vidta åtgärder för dess förbättrande. Länsnykterhetsnämnderna verkar för en enhetlig tillämpning av bestämmelserna på området och skall i övrigt vägleda och bistå de kommunala nämnderna.
1974/75 Beräknad ändring 1975/76
Socialstyrelsen
Föredraganden
Personat
Konsulenter och assistenter
Övrig personal
Anslag
Lönekostnader
Sjukvård
Reseersättningar
Lokalkostnader
Expenser
+ 6
_
-
- 1
118
+ 6
- 1
7 844 000
-f 1 709 000
+
1013 000
15 000
+ 3 000
+
1 000
576 000
+ 76 000
+
28 000
779 000
+ 95 000
+
92 000
424 000
+ 45 000
+
12 000
9 638 000
+ 1 928 000
+
1 146 000
Socialstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 1 209 000 kr., varav 270 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. 0-altemativet innebär att organisationen skulle minskas med fem assistenttjänster jämte omkostnader, tillhopa 529 000 kr.
3. Ytterligare skrivpersonal behövs hos konsulenterna (+ 70 000 kr.).
4. För att minska arbetsbördan för de socialvårdskonsulenter vars verksamhetsområden omfattar två län behövs ytterligare sex konsulenter (+572 000 kr.).
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
74
Föredraganden
Socialvårdskonsulenternas, länsnykterhetsnämndernas och länsstyrelsernas barnavårdskonsulenters verksamhet skall fr. o. m. den I maj 1975 - inom ramen för befintlig organisation - samordnas i 17 län. I samband därmed överflyttas en tjänst som känsliskrivare tiU länsstyrelsen i Gotlands län. Det ankommer på regeringen att pröva frågan om en ytterligare samordning av den statliga regionala konsulentverksamheten. Utgångspunkten är därvid att en sådan samordning sker inom ramen för befintlig organisation.
Med hänvisning tUl sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att till Socialvårdskonsulenter och länsnykterhetsnämnder för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 10 784 000 kr.
Vissa laboratorier m.m.
E 6. Statens strålskyddsinstitut
1973/74 Utgift 5 752 776
1974/75 Anslag 7 005 000
1975/76 Förslag 7 671 000
Statens strålskyddsinstitut är strålskyddsmyndighet enligt strålskyddslagen (1958:110). Institutet har vidare tUl uppgift att vara centralt samordnande organ för olika strålskyddsintressen i landet samt att stå tUl förfogande för arbeten inom sjukvård, undervisning och forskning vid karolinska sjukhuset.
Institutet leds av en styrelse. Denna utgörs av institutets föreståndare, tUlika professor, samt sex andra särskUt förordnade ledamöter. Inom institutet finns fyra avdelningar, nämligen röntgenkontrollavdelningen, kärnfysikaliska avdelningen, avdelningen för strålskyddsmedicin samt avdelningen för klinisk radiofysik. Vidare finns inom institutet laboratorier för dosimetri och radioaktivitetsmätningar, en administrativ sektion, en sektion för informations- och undervisningsverksamhet samt en verkstad.
1974/75
Beräknad ändring 1975/76
Strål.skydds-institutet
Föredraganden
Personal
Handläggande personal Övrig personal
24 56
80 Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
1974/75
Beräknad ändring 1975/76
Strålskydds-
Föredraganden
institutet
Anslag
Utgifter
Lönekostnader
5 417 000
+993 000
+918 000
Sjukvård
8 000
_
_
Reseersättningar
158 000
+ 15 800
+ 13 000
därav utrikes resor
(24 000)
(+ 3 000)
(+ 2 000)
Lokalkostnader
1 080 000
_
_
Expenser
180 000
+ 18 000
+ 10 000
Kostnader för drift av stationer
för mätning av joniserande
strålning m. m.
38 000
+ 10 200
+ 10 000
Kostnader för vissa beredskaps-
funktioner inom atomreaktor-
området
200 000
+ 20 000
+ 17 000
Övriga utgifter
358 000
+ 65 900
+ 28 000
därav inköp och underhäll av
inventarier och instrument
(203 000)
(+ 20 300)
(+ 13 000)
Summa utgifter
7 439 000
+ 1 122 900
+996 000
Uppbördsmedel
Inkomst av strålskyddsverksam-
het m. m.
234 000
_
_
Ersättning för kostnader för be-
redskapsfunktioner inom atom-
reaktorområdet
200 000
—
_
Avgift för koncession för upp-
förande eller innehav av energi-
producerande reaktor
-
+330 000
+ 330 000
Nettoutgift
7 005 000
+792 900
+ 666 000
Statens strålskyddsinstitut
1. Pris- och löneomräkning 717 479 kr., varav 179 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. O-alternativet skulle i första hand innebära en reducering med ca fem tjänster på i huvudsak röntgenkontroUavdelningen och kärnfysika-Uska avdelningen. Konsekvensema av en sådan reducering blir dock att institutet inte kan fullgöra sina strålskyddsuppgifter på ett tiUnärmelsevis godtagbart sätt.
3. I avvaktan på resultatet av statskontorets utredning angående institutets framtida organisation och arbetsuppgifter behöver institutet extra medel för vissa personalförstärkningar. Vid avdelningen för klinisk radiofysik behövs minst en fysUcer för medverkan vid planering och genomförande av strålbehandlingar vid karolinska sjukhuset. Vidare behövs personalförstärkningar för att kunna möta ökade krav på institutets tjänster rörande dels den kraftiga utbyggnaden av kärnkraften, dels
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 76
undersökningar av människans strålmUjö. Dessutom begär institutet ökade resurser för att — i avvaktan på slutligt ställningstagande till en nyligen avlämnad rapport angående icke-joniserande strålning — kunna lämna råd och upplysningar inom detta område tUl myndigheter, företag m. fl. (+ 375 000 kr.)
4. Institutet behöver medel för att ersätta en tjänstebil (+ 30 000 kr.).
Föredraganden
Statskontoret har den 7 februari 1974 fått i uppdrag att göra en översyn av strålskyddsinstitutets arbetsuppgifter och organisation. I avvaktan på resultatet av denna översyn har strålskyddsinstitutet inte begärt några nya tjänster eller ytterligare utrustning men däremot ökade medel för tillfällig personal.
Med hänvisning tUl sammanställningen beräknar jag anslaget till 7 671 000 kr. Jag har därvid beräknat 300 000 kr. som extra medel för anlitande av konsulter och extra personal. I beloppet ingår 75 000 kr. för att institutet, i avvaktan på slutligt stäUningstagande tiU en nyligen avlämnad rapport angående icke-joniserande strålning, skaU kunna ge viss service inom detta område tiU myndigheter, företag m. fl.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tiU Statens strålskyddsinstitut för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 7 671 000 kr.
E 7—11. Statens bakteriologiska laboratorium
Statens bakteriologiska laboratorium (SBL) är i samverkan med socialstyrelsen landets centrala organ för epidemiologiskt befolkningsskydd.
Dess dominerande uppgift består i att förebygga infektionssjukdomar, speciellt epidemiska, och i detta syfte utför laboratoriet diagnostik, framställer bakteriologiska preparat och utövar epidemiologisk övervakning. En speciell gren av verksamheten är upprätthållandet av civil och militär beredskap mot epidemier.
SBL leds av en styrelse och under denna av en föreståndare. Laboratoriet är organiserat pä åtta avdelningar, nämligen bakteriologiska avdelningen, virologiska avdelningen, immunologiska avdelningen, produktionsavdelningen, epidemiologiska avdelningen, kemiska avdelningen, tekniska avdelningen och ekonomiavdelningen. En självständig parasitologisk sektion är direkt understäUd föreståndaren.
Den I juli 1974 fanns vid SBL 569 tjänster, varav sju professorer (motsvarande), 13 laboratorer, 31 laboratorieläkare, förste mikrobiologer, förste kemister och mikrobiologer, tre veterinärer samt 23 ingenjörer, laboratorieingenjörer och forskningsingenjörer. TiU den administrativa personalen hör bk a. en ekonomidirektör, tre avdelningsdirektörer och fyra byrådirektörer.
Prop. 1975:1 BUaga 7 Socialdepartementet 77
SBL har de senaste åren fått anslag i programtermer. Följande programindelning gäller.
1. Programmet Diagnostiska undersökningar omfattar diagnostiska undersökningar av prov från människa samt från läkemedel, livsmedel, vatten eller annat material. I programmet ingår även forsknings- och utvecklingsarbete för att utveckla och rationalisera metoder för diagnostiska undersökningar.
2. Programmet Preparatförsörjning innefattar tUlhandahållande av bakteriologiska preparat (vacciner, immunglobuliner m. fl.) och vissa hjälpprodukter för laboratoriearbete genom egen produktion eller inköp från annan tUlverkare. Här ingår även leveranser tiU civila och miUtära beredskapslager. Programmet innefattar även forsknings- och utveckUngs-arbete för produktutveckling och rationellare framställningsmetoder.
3. Programmet Centrallaboratorieuppgifter omfattar funktioner för bekämpning av och beredskap mot infektionssjukdomar, speciellt epidemiska. I uppgiftema ingår verifikation av epidemiologiskt viktiga diagnoser som smittkoppor, kolera m. fl., fagtypningar för att spåra smittkällor, introduktion, standardisering och utprovning av nya metoder, framställning och standardisering av laboratoriereagens, konferenser för att främja enhetlighet i teknik och tolkning av diagnostiska undersökningar och för avancerad fortbUdning.
4. Programmet Försvarsmedicinsk verksamhet omfattar utveckling av diagnostiska undersökningar resp. bakteriologiska preparat av betydelse för totalförsvaret.
5. Programmet Epidemiologisk verksamhet omfattar bevakning av epidemUäget i Sverige och utomlands, informations- och rådgivningsverksamhet av olika slag (inkl. undervisning), epidemiologiskt fältarbete vid utbrutna epidemier, utprövningar av nya vacciner samt undersökningar för att följa det immunologiska läget hos befolkningen mot vissa sjukdomar, t. ex. polio.
6. Programmet Service till utomstående omfattar service tiU karolinska institutets institution för virologi (lokalkostnader, substrat, diskgods, djur m. m.) och polisskolan i Solna (värme och varmvatten).
Medel för laboratoriets verksamhet anvisas under följande anslag: Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhet
Drift bidrag " Centrallaboratorieuppgifter
" Försvarsmedicinsk verksamhet
" Utrustning
Epidemiberedskap m. m. (vissa anslagsposter).
Anslaget Uppdragsverksamhet är ett förslagsanslag som tas upp med ett formellt belopp på 1 000 kr. Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för program 1, 2 och 6. En mot komplementkostnaderna svarande del av intäkterna levereras in tUl särskUd inkomsttitel på riksstaten. Kostnaderna för uppdragsverksamheten skaU täckas genom
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 78
avgifter så att fuU kostnadstäckning för verksamheten som helhet i princip uppnås. Anslaget Driftbidrag är ett reservationsanslag från vUket utgår statens bidrag till kostnadema för sådant forsknings- och utvecklingsarbete inom program 1 och 2 som inte kan täckas genom taxeinkomster. Anslaget CentraUaboratorieuppgifter är ett förslagsanslag som finansierar program 3. Anslaget Försvarsmedicinsk verksamhet är ett förslagsanslag som finansierar program 4. Utmstnmgsanslaget är ett reservationsanslag som skall finansiera laboratoriets investeringar i utrustning. Anslagsposterna under anslaget Epidemiberedskap står till SBL:s förfogande för epidemibekämpning och civil beredskapslagring av vaccin. Anslaget Uppdragsverksamhet får i princip inte belastas. För att lösa tillfälliga eller säsongmässiga Ukviditetsproblem för uppdragsverksamheten samt för att tiUs vidare tUlgodose behovet av rörelsekapital disponerar SBL en rörlig kredit i riksgäldskontoret på f. n. 7 mUj. kr.
SBL
Mål och prioriteringsdiskussion
SBL.s verksamhet inriktas på att förebygga och bekämpa infektionssjukdomar, speciellt epidemiska, och att på riksplanet upprätthålla viss civil och militär beredskap för detta ändamål. SBL:s arbete gäller sjukdomar hos människa vUka kan påvisas eUer påverkas med mikrobiologiska eUer immunologiska metoder. Arbetsområdet omfattar inte bara epidemiska, veneriska och övriga smittsamma sjukdomar utan också reumatiska, allergiska och andra sjukdomstiUstånd föranledda av immunologiska rubbningar utan känd infektiös orsak samt vissa ämnesomsättningssjukdomar.
För SBL:s uppdragsverksamhet gäUer i princip att full kostnadstäckning för verksamheten i dess helhet skall uppnås, även om enskilda sektorer kan uppvisa över- eller underskott. Sådana över- eller underskott bör dock vara tUlfälliga. Viss verksamhet som sammanhänger med SBL:s ställning som centrallaboratorium finansieras från särskilt anslag. Statens bidrag tUl SBL:s driftkostnader avser kostnader för sådant forsknings-och utvecklingsarbete som inte kan täckas genom taxeinkomster.
Vid prioritering måste programmet Centrallaboratorieuppgifter, samt det inom programmen Diagnostiska undersökningar och Preparatförsörjning ingående forsknings- och utvecklingsarbetet sättas främst. Centrallaboratorieuppgifterna är grunden för SBL:s viktigaste funktion: bekämpning av och beredskap mot infektionssjukdomar, specieUt epidemiska. De är också basen för SBL:s funktion som fackinstans till departement och socialstyrelsen i epidemiologiska och mikrobiologiska frågor.
Forsknings- och utvecklingsarbetet inom programmet Diagnostiska undersökningar tar bl. a. sikte på att förbättra diagnostiska metoder för odUng och identifiering, öka kunskapen om dels sjukdomars uppkomst och utveckling i kroppen, dels antibiotikas verkningsmekanism, dels framställning av vacciner.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 79
Forsknings- och utveckUngsarbetet omfattar även bl. a. områdena tumörvirologi, hepatit och utveckUng av snabba och arbetsbesparande testmetoder samt immunologiska reaktioner vid bindvävssjukdomar (reumatiska sjukdomar m. fl.), lever- och sköldkörtelsjukdomar.
När det gäller programmet Preparatförsörjning syftar forsknings- och utvecklingsverksamheten tUl kvalitetsförbättring av nuvarande vaccinsortiment men också till att fortlöpande i fältprövningar undersöka egentUl-verkade samt importerade vacciners effektivitet.
E 7. Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhet
1973/74 Utgift
1974/75 Anslag 1 000
1975/76 Förslag 1 000
Uppdragsverksamheten omfattar tjänster och tillhandahåUande av olika preparat till andra stathga myndigheter, enskUda kunder, kommuner och landsting samt en viss export av preparat. För undersökningar och preparat uppbär SBL ersättning enligt taxa som SBL fastställer efter samråd med riksrevisionsverket.
SBL
Produktion
Program 1. Diagnostiska undersökningar
Antalet diagnostiska undersökningar väntas under budgetåret 1974/75 uppgå till ca 505 000. Detta innebär ett oförändrat antal undersökningar jämfört med utfallet budgetåret 1973/74. Efter en markant ökning av diagnostiska undersökningar under budgetåren 1970/71 — 1971/72 har trenden brutits. Detta gäller även övriga mikrobiologiska laboratorier i landet. Antalet virologiska undersökningar har sjunkit kraftigt tUl följd av att diagnostik av serumhepatit fr. o. m. budgetåret 1972/73 delvis övertagits av landstingen.
Program 2. Preparatförsörjning
Utvecklingen inom programmet Preparatförsörjning framgår av följande sammanstäUning. Då något entydigt gemensamt begrepp för volym av de många olika preparaten och produkterna som ingår i programmet saknas har i stäUet försäljningsvärde (1 000-tal kr.) angivits.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
1971/72 Utfall
1972/73 Utfall
1973/74 Budget
Utfall
1974/75 Budget
SBL-tillverkade preparat
Inköpta preparat Hjälpprodukter
11 037
13 063
2 028
10 701
13 150
10 775
2 700
14 635
11 100
3 460
18 190
12 675
4 110
Summa
26 128
24 303
26 625
29 195
34 975
Produktionsvolymen av SBL-tiUverkade preparat undergick inga väsentliga förändringar under budgetåret 1973/74.
En mer aktiv marknadsföring utvecklas successivt vid SBL, Denna omfattar såväl egentUlverkade produkter som importerade. Bristen på lokaler utgör dock ett hinder för ökning av vissa delar av produktionen. En övergång till odling i större tankar har emellertid medfört ökad kapacitet inom den bakteriella vaccintUlverkningen.
Inom delprogrammet SBL-tillverkade preparat torde den icke-reguljära försäljningen kunna öka tUl följd av att svenskt utvecklingsbistånd i framtiden till större del än f. n. skall avse varubistånd. SBL:s målsättning är likaså att vidga exportsektorn genom bearbetning av framför allt den nordiska marknaden i syfte att nå en mer kontinuerlig avsättning av vissa vacciner.
Delprogrammet inköpta preparat väntas expandera under prognosperioden. Genom att marknadsföringen av influensavaccin blir en årUg företeelse kommer variationerna från år tUl år av utfaUet att bli mindre. Under epidemiår kommer givetvis extremvärden aUtjämt att redovisas. Gammaglobuhnförsäljningen väntas stagnera på grund av det minskande antalet utlandsresor, medan allergipreparaten däremot ökar kontinuerligt. Resultatmässigt har delprogrammet stor betydelse för SBL.
Inom delprogrammet hjälpprodukter är efterfrågan på substrat, blod, provtagningskärl m. m. förhållandevis stabU men väntas öka i takt med utbyggnaden av landets laboratorieväsende.
Taxepolitik
För uppdragsverksamheten eftersträvas i princip fuU kostnadstäckning. Varje tjänst eller produkt behöver dock inte helt bära sina kostnader. Huvudsaken är att kostnadstäckning för verksamheten som helhet uppnås. Det är på vissa områden där forsknings- och utvecklingsarbetet är särskUt omfattande inte möjligt att ta ut aUa kostnader. Sådan verksamhet finansieras därför delvis med ett driftbidrag.
SBLs officiella taxa betraktas som normgivande för andra laboratorier inom landet. Bidragskalkylering tUlämpas t. ex. vid export av preparat och utförsäljning av restlager. I fråga om diagnostiska undersökningar har SBL möjUghet att medge rabatter eller bonus för större kunder eller för kvantitativt betydelsefuUa prov.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
Personal
1972/73
1973/74
1974/75
Beräknat 1975/76
Laboratoriepersonal Teknisk personal Administrativ personal Ekonomipersonal
284 45 95
283 46 96
289 48 96'
296 49 96
135 Summa
' Därav 59 vid ekonomiavdelningen.
SBL beräknar att personalresurserna för CentraUaboratorieuppgifter behöver öka med sju tjänster samt att en ny tjänst behövs för det nya djurhuset.
Dessutom hemställs om extra-ordinariesättning av tre tjänster.
Resultatutveckling
Resultatutvecklingen för program 1 och 2 framgår av följande tabell.
191011 [ Utfall
1971/72 Utfall
1972/73
1973/74
1974/75
1975/76
Utfall
Budget
Utfall
SBL
Rev.
SBL
petita
budget
Program 1
(exkl. central-
laboratorie-
uppgifter)
Intäkter
14 066
15 314
16 300
16 513
17 236
15 910
17 840
Särkostnader
9 229
10 385
12 934
12 700
13 504
13 781
16 035
17 650
Täckningsbidrag
2 026
3 681
2 380
3 600
3 009
3 455
-125
190¶Program 2
Intäkter
20 262
26 128
24 351
26 625
29 226
30 500
34 975
38 360
Särkostnader
14 301
18 977
17 427
17 770
19 175
19 900
22 110
23 765
Täckningsbidrag
5 961
7 151
6 924
8 855
10 051
10 600
12 865
14 595
Täckningsbidrag totalt
7 987
10 832
9 304
12 455
13 060
14 055
12 740
14 785
Samkostnader
9 083
12 275
13 570
17 107
15 925
17 565
18 785
Resultat totalt
-1096
-711
-2 971
-1 115
-4 047
-1 870
-4 825
-4 000
Föredraganden
För SBL:s uppdragsverksamhet gäller i princip att full kostnadstäckning för verksamheten i dess helhet skaU uppnås, även om enskUda sektorer kan uppvisa över- eller underskott. Sådana över- eUer underskott bör dock vara tiUfälliga.
6¶Riksdagen 1975 1 saml. Nr 1. Bilaga 7
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 82
Beträffande program I Diagnostiska undersökningar kan konstateras att programmet lämnar ett lågt täckningsbidrag i förhållande till programmets andel av samkostnaderna, medan däremot program 2 Preparatförsörjning lämnar ett mycket gott täckningsbidrag. Samman taget har dock uppdragsverksamheten under de senaste budgetåren redovisat underskott. SBL räknar för budgetåret 1975/76 med att underskottet — inkl. kostnader för forskning och utveckUng - kommer att uppgå till 4,0 milj. kr., vilket i huvudsak hänför sig till program 1. För program 2 Preparatförsörjning beräknas omslutningen under budgetåret 1975/76 uppgå till 38,4 milj. kr., vilket innebär en betydande höjning jämfört med närmast föregående budgetår. Jag återkommer under följan de anslag till statens bidrag till SBL:s driftkostnader för sådant forsk nings- och utvecklingsarbete som under budgetåret 1975/76 inte helt kan täckas genom taxeinkomster.
För uppdragsverksamheten bör tas upp ett formellt belopp av I 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tUl Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
E 8. Statens bakteriologiska laboratorium: Driftbidrag
1973/74 Utgift 1954 000 Reservation 3 010 000
1974/75 Anslag 1 000
1975/76 Förslag 750 000
SBL:s driftbidrag avser att täcka kostnader för forsknings- och utvecklingsarbete inom programmen 1 och 2 som inte kan täckas genom taxeinkomster.
SBL
Anslagsberäkningen framgår av följande sammanstäUning.
Disponibelt 1974/75 2 261 000
Beräknat behov 1974/75 4 225 000
Beräknad utgående reservation 1975-06-30 O
Beräknat behov 1975/76 3 400 000
Anslagsbehov 1975/76 3 400 000
Föredraganden
Jag beräknar ett driftbidrag till SBL för budgetåret 1975/76 till 750 000 kr. Därvid har jag utgått från att SBL kommer att se över gällande taxor med hänsyn tUl inträffade kostnadsstegringar. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Statens bakteriologiska laboratorium: Driftbidrag för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 750 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 83
E 9. Statens bakteriologiska laboratorium: Centrallaboratorieuppgifter
1973/74 Utgift 5 535 500
1974/75 Anslag 6 225 000
1975/76 Förslag 7 425 000
Detta anslag finansierar SBL:s CentraUaboratorieuppgifter.
SBL
SBL begär att anslaget räknas upp med I 965 000 kr. tiU 8 190 000 kr. Av uppräkningen avser 1 200 000 kr. automatiska kostnadsökningar, medan 765 000 kr. avser resursförstärkningar som erfordras på grund av ökade krav utifrån på SBL:s centrallaboratoriefunktioner.
Föredraganden
Jag beräknar anslaget för budgetåret 1975/76 till 7 425 000 kr. och hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Statens bakteriologiska laboratorium: Centrallaboratorieuppgifter för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 7 425 000 kr.
E 10. Statens bakteriologiska laboratorium: Försvarsmedicinsk verksamhet
1973/74 Utgift 1 971 738
1974/75 Anslag 1370 000
1975/76 Förslag 2 070 000
Detta anslag finansierar programmet Försvarsmedicinsk verksamhet.
SBL
SBL begär att anslaget räknas upp med 1 005 000 kr. till 2 375 000 kr. Uppräkningen är i sin helhet föranledd av automatiska kostnadsökningar, bl. a. beroende på att uppbyggnaden av den försvarsmedicinska verksamheten har skett successivt. Allt efter det att tjänsterna tiUsatts har utrymmet för materialkostnader m. m. minskat inom den medgivna anslagsramen. Sålunda har under budgetåret 1973/74 vissa för uppdragsverksamheten avsedda resurser måst tas i anspråk för försvarsmedicinsk verksamhet.
Föredraganden
Jag föreslår att anslaget tas upp med 2 070 000 kr. och hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Statens bakteriologiska laboratorium: Försvarsmedicinsk verksamhet för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 2 070 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 84
Ell. Statens bakteriologiska laboratorium: Utmstning
1973/74 Utgift 1562 045 Reservation 3 519 393
1974/75 Anslag 1630 000
1975/76 Förslag 700 000
SBL:s anskaffning av utrustning finansieras dels genom utnyttjande av ett SärskUt reservationsanslag för anskaffning av utmstningsobjekl, vars värde överstiger 10 000 kr., dels genom anUtande av resp. programanslag för utmstningsobjekt, vars värde inte uppgår tUl nämnda belopp.
SBL
För nästa budgetår behövs 2,1 milj. kr. för ett 20-tal kostnadskrävande utrustningsobjekt. Av detta belopp avser 1,1 mUj. kr. ytterligare utmstning för det nya djurhuset. För ändamålet har tidigare anvisats 3,4 milj. kr. Resterande 1 mUj. kr. är avsett för rationaliseringar inom produktionen och diagnostiken samt för erforderlig ersättningsanskaffning, vilket innebär att anskaffningen av utmstning i övrigt — trots inträffade prishöjningar — kommer att ligga på oförändrad nivå.
Föredraganden
För utrustning av det nya djurhuset har tidigare anvisats sammanlagt 3,4 milj kr. SBL anmälde i anslagsframställningen för budgetåret 1974/75 att djurhusets utrustning beräknades kosta sammanlagt 3,8 milj. kr. Med hänsyn bl. a. tiU inträffade prisstegringar beräknar jag för ändamålet ytterUgare 600 000 kr., dvs. totalt 4 milj. kr. Vidare beräknar jag 375 000 kr. för ersättningsanskaffning av försliten utrustning. Med hänsyn till föreliggande reservation bör anslaget tas upp med 700 000 kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tUl Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 700 000 kr.
E 12. Statlig läkemedelskontroll
1973/74 Utgift 12 178 121
1974/75 Anslag 13 757 000
1975/76 Förslag 15 448 000
Farmacevtisk specialitet får i regel inte säljas utan att vara registrerad hos socialstyrelsen. Registrerad farmacevtisk specialitet skall fortlöpande kontrolleras genom socialstyrelsens försorg. Inom socialstyrelsen handhas denna granskning och analys av en särskUd läkemedelsavdelning. Avdelningen består av en allmän läkemedelsbyrå, en registreringsbyrå och fyra laboratorieenheter, en farmacevtisk, en farmakologisk, en farmakotera-pevtisk och en enhet för klinisk läkemedelsprövning.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
1974/75
Beräknad ändring 1975/76
Socialstyrelsen
Föredraganden
Personal
Handläggande personal
+ 5
-
Teknisk personal
+ 41
-
Kontorspersonal
+ 1
-
Övrig personal
-
+ 11
-
Anslag
Lönekostnader
9 378 000
+1 909 000
+ 1 119 000
Sjukvård
35 000
+
3 000
+
3 000
Reseersättningar
147 000
+
602 000
+
435 000
därav utomnordiska resor
(20 000)
(+
20 000)
{+
3 000)
Lokalkostnader
1 114 000
+
254 000
-I-
254 000
Expenser
447 000
+
99 000
+
43 000
kostnader för undersökningar
utanför den statliga läkeme-
delskontrollens organisation
339 000
-h
26 000
+
26 000
Sveriges kostnader för nordiska
farmakopénämnden
89 000
-I-
6 000
+
6 000
Övriga utgifter
1 332 000
-
182 000
-
261 000
därav för inköp och underhäll
av inventarier och instrument
(954 000)
(-
290 000)
(-
300 000)
Information m. m.
876 000
+
66 000
+
66 000
Summa utgifter 13 757 000 +2 783 000 +1691000
Inkomster för den statliga läkemedelskontrollen som redovisas på driftbudgetens inkomstsida 9 929 000
2 706
Socialstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 1 748 000 kr., varav 362 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. O-alternativet skulle för avdelningen innebära en kraftig kvantitativ nedgång i antalet utförda utredningar med åtföljande ökade väntetider för industrin och försenad introduktion av nya läkemedel på marknaden.
3. Styrelsen föreslår att medel anvisas för elva nya tiänster.
4. Kostnaderna för åtgärder inför avdelningens flyttning till Uppsala beräknas till 726 000 kr.
Föredraganden
Enligt riksdagens beslut år 1970 (prop. 1970:74, SU 1970:98, rskr 1970:223) skall staten svara för en viss baskostnad för läkemedelskontrollen som beräknats tUl ca 20 %. Äterstoden eller ca 80 % skall läkemedelsproducenterna svara för genom avgifter. För åren 1973 och
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 86
1974 utgjordes dessa av en ansökningsavgift på 6 000 kr. och en årsavgift på 3 300 kr. Med hänsyn tUl inträffade kostnadsökningar har genom beslut den 6 december 1974 fastställts en ansökningsavgift på 6 500 kr. och en årsavgift på 4 400 kr. fr. o. m. den 1 januari 1975.
Socialstyrelsen har överlämnat ett förslag om kontroll av fabriks-steriliserade engångsartiklar för hälso- och sjukvårdsändamål. Över förslaget har yttrande avgivits av ett flertal myndigheter, organisationer m. fl. Med hänsyn till vad som anförts vid remissbehandlingen kommer förslaget att överarbetas. Som jag nämnt i avsnittsinledningen är avsikten att förslag i denna fråga därefter skall läggas fram i en särskild proposition.
Med hänvisning tiU sammanställningen beräknar jag anslaget tUl 15 448 000 kr. Jag har därvid beräknat 590 000 kr. för kostnader i samband med att socialstyrelsens läkemedelsavdelning nästa budgetår flyttar tUl Uppsala.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tUl Statlig läkemedelskontroll för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 15 448 000 kr.
E 13. Socialstyrelsens läkemedelsavdelning: Inredning och utmstnmg
1975/76 Nytt anslag (förslag) 6 500 000
Socialstyrelsen
Omlokaliseringen av socialstyrelsens läkemedelsavdelning till Uppsala beräknas genomföras under budgetåret 1975/76. Styrelsen har i samråd med utrustningsnämnden för universitet och högskolor beräknat utmstningskostnaderna för avdelningens lokaler i Uppsala till 6 975 000 kr.
Föredraganden
Enligt beslut av 1970 års riksdag skall socialstyrelsens läkemedelsavdelning omlokaliseras tUl Uppsala (prop. 1970:74, SU 1970:98, rskr 1970:223). Läkemedelsavdelningen beräknas enligt gällande planer flytta under sommaren 1976. 1 prop. 1974:85 (bil. 4 s. 13) angående utgifter på tUläggsstat III tiU riksstaten för budgetåret 1973/74 förordade jag en nybyggnad för ändamålet på ArtUlerifältet i Uppsala och att en kostnadsram av 2,5 mUj. kr. skulle föras upp för schakt och grund för denna byggnad. Byggnadsstyrelsen har den 28 juni 1974 fått i uppdrag att projektera nybyggnad med tiUhörande försörjningsåtgärder m. m. för
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
socialstyrelsens läkemedelsavdelning. I prop. 1974:170 (bil. 3 s. 11-13) angående utgifter på tilläggsstat I tiU riksstaten för budgetåret 1974/75 förordade jag med hänsyn tUl gällande tidsplan att mer omfattande arbeten än som ryms inom nyssnämnda kostnadsram får påbörjas med anlitande av tillgängliga medel, innan kostnadsram för hela projektet kan redovisas för riksdagen. Riksdagen hade inget att erinra häremot (SoU 1974:42, rskr 1974:346).
För anskaffning av utrustning förordar jag att 6,5 mUj. kr. tas upp under ett reservationsanslag benämnt Socialstyrelsens läkemedelsavdelning: Inredning och utrustning.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Socialstyrelsens läkemedelsavdelning: Inredning och utrustning för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 6 500 000 kr.
E 14. Statens rättskemiska laboratorium
1973/74 Utgift 7 223 472
1974/75 Anslag 8 327 000 1975/76 Förslag 9 246 000
Statens rättskemiska laboratorium (SRL) har till uppgift att utföra undersökningar av rättskemisk och blodgruppsserologisk art, att vara referenslaboratorium för toxikologiska analyser och klinisk blodgrupps-serologi samt att utöva viss kontrollverksamhet. Laboratoriet är underställt socialstyrelsen och är uppdelat på en kemisk och en blodgrupps-serologisk avdelning.
1974/75
Beräknad ändring 1975/76
Social-
Föredraganden
st>
Tclsen
Personal
Läkarpersonal
-
-
Teknisk personal
+ 5
-
Kontorspersonal
+ 1
-
Övrig personal
-
-
+ 6
-
Anslag
Lönekostnader
5 809 000
+
1 042 000
+ 722 000
Sjukvård
13 000
-
-
Reseersättningar
9 000
-
2 000
+ 1 000
därav nordiska resor
(4 000)
(+
2 000)
(-)
Lokalkostnader
603 000
+
20 000
+ 20 000
Expenser
105 000
-v
41 000
+ 15 000
Ersättning ät blodg
ivare
750 000
-H
150 000
+ 60 000
Övriga utgifter
1 038 000
+
431 000
+ 101 000
därav engångsutg:
ifter
(75 000)
(+
265 000)
(- 75 000)
Summa utgifter
8 327 000
+
1 686 000
+ 919 000
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 88
1974/75 Beräknad ändring 1975/76
Social- Föredraganden
styrelsen
Inkomster vid statens lättskemiska laboratorium, som redovisas på driftbudgetens inkomstsWa 1713 000 -100 000 -100 000
Socialstyrelsen
1. Pris- och löneomräkning 712 000 kr., varav 193 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. O-alternativet innebär att två tjänster dras in på den kemiska avdelningen och att tre tjänster dras in på den blodgruppsserologiska avdelningen. Alternativet innebär en minskning av anslaget med 446 000 kr. Laboratoriet skulle då inte kunna fullgöra sina arbetsuppgifter på ett fuUgott sätt och det skuUe medföra en ständigt ökande ärendebalans, risk för att till laboratoriet insänt provmaterial blev förstört etc.
3. Kemiska avdelningen behöver ytterligare personalförstärkning på grund av verksamhetens ökande omfattning och laboratoriets förestående utflyttning till Linköping. SärskUda extra medel behöver anvisas härtill. Ytterligare medel behövs även för kemiska avdelningens arbete med narkotika- och läkemedelsanalyser liksom till avdelningens kostnader för resor, expenser, provtagningsmateriel för alkoholprov, inventarier och instrument samt förbrukningsartiklar (+ 168 000 kr.).
4. För att kunna bemästra den ökande arbetsmängden vid blodgruppsserologiska avdelningen, som framför allt föranleds av den nya lagstiftningen om barn födda utom äktenskapet, begärs extra medel för personalförstärkning. En uppräkning behövs av medelsanvisningen till avdelningens kostnader för expenser, ersättning åt blodgivare, inventarier och instrument samt förbrukningsartiklar (+ 238 000 kr.).
5. För utveckling av laboratoriets kemiska verksamhet föreslås ytterUgare medel för personal och viss utrustning (+213 000 kr.).
6. Den blodgruppsserologiska avdelningen är sedan länge i behov av en upprustning med modern apparatur. Ett belopp av 200 000 kr. föreslås härför. För vidareutveckling av avdelningens verksamhet krävs dessutom ytterligare medel till extra personal samt till blod och testsera (+ 355 000 kr.).
Föredraganden
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 9 246 000 kr. Jag har därvid beräknat 100 000 kr. som extra medel för personalförstärkningar vid laboratoriet.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
89¶Jag hei.iställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Statens rättskemiska laboratorium för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 9 246 000 kr.
E 15. Statens rättsläkarstationer: Förvaltningskostnader
1973/74 Utgift 1974/75 Anslag 1975/76 Förslag
6 740 284
7 241 000 9 759 000
Statens rättsläkarstationer har tUl huvudsakUg uppgift att utföra rättsmedicinska undersökningar av oUka slag såsom obduktioner, undersökningar av misshandlade och för brott misstänkta personer samt utföra laboratorieundersökningar.
Rättsläkarstationer finns i Stockholm, Uppsala, Lund, Göteborg, Umeå och Linköping.
1974/75
Beräknad ändri
ng 1975/76
Socialstyrelsen
Föredraganden
Personal
Läkarpersonal
+ 2
Laboratoriepersonal
+ 4
+ T
Kontorspersonal
+ 5|
-
Övrig personal
+ 4
+ 1
+ 15
+ 21
Anslag
Utgifter
Lönekostnader
4 884 000
+3 267 000
+2 234 000
Sjukvård
7 500
-
-
Reseersättningar
21 500
+ 12 000
+ 8 000
därav nordiska resor
(1 500)
(-)
(-)
Lokalkostnader
1 198 000
+ 1 000
+ 1 000
Expenser
423 000
+ 92 000
+ 70 000
Övriga utgifter
742 000
+ 318 000
+ 210 000
därav
inköp av inventarier och
instrument
(223 000)
(+ 26 000)
(+ 21 000)
engångsutruslning för rätts-
läkarstationen i Umeå
(-)
(+ 210 000)
{+ 150 000)
Vissa rättsmedicinska under-
sökningar
5 000
5 000
5 000
Summa utgifter
7 281 000
+3 685 000
+2 518 000
Inkomster
Ersättningar för antropologiska
undersökningar i faderskaps-
ärenden
40 000
-
-
Nettoutgift
7 241 000
+3 685 000
+2 518 000
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 90
Socialstyrelsen
1. Pris- och löneomräkning 2 161 000 kr., varav 199 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. O-alternativet skulle leda till en minskning av antalet rättsmedicinska undersökningar. Med hänsyn till den enligt lag och författningar påbjudna verksamheten att utföra rättsmedicinska obduktioner, rättsmedicinska undersökningar av olika slag samt rättsmedicinska laboratorieundersökningar skuUe en sådan minskning av resurserna leda till att rättssäkerheten i detta hänseende sätts i fara.
3. Den ökande rättsmedicinska verksamheten kräver att ytterligare en tjänst som laboratorieassistent inrättas i Göteborg (+ 54 000 kr.).
4. Vid vardera stationen i Uppsala, Lund, Göteborg och Linköping behövs en assistent för administrativa uppgifter. Härvid kan en halvtidstjänst som kontorsbiträde dras in vid vardera stationen i Uppsala och Linköping (174 600 kr.).
5. Antalet undersökningar vid stationen i Uppsala har ökat från 143 år 1966 till I 766 år 1973. Trots denna ökning har stationen inte tillförts någon ytterUgare biträdestjänst sedan starten. Styrelsen yrkar förstärkning med en obduktionsassistent och en kansUskrivare (+ 114 400 kr.).
6. Vid stockholmsstationen föreslås en tjänst som kansliskrivare och en tiänst som laboratorieingenjör för bl. a. histologiskt och biokemiskt arbete. Dessutom behövs en tjänst som fotograf (+ 172 300 kr.).
7. Den kraftigt ökande verksamheten vid rättsläkarstationen i Umeå medför att en förstärkning behövs med en laboratorieassistent, en obduktionsassistent och en kansliskrivare. Härvid kan en halvtidstjänst som kontorsbiträde dras in (+ 144 700 kr.).
8. För att möjliggöra rekrytering av blivande rättsläkare behövs en tjänst som underläkare vid vardera stationen i Uppsala och Umeå. Dessutom föreslås att en tjänst som biträdande överläkare i Stockholm dras in och ersätts med en tjänst som överläkare (+36 1 600 kr.).
9. För försöksarbetet vid stationen i Uppsala angående utveckling av förebyggande åtgärder mot trafikolyckor och skador i samband därmed behövs en tjänst som laboratorieingenjör, en halvtidstjänst som psykolog samt en halvtidstjänst som kurator (+ 137 600 kr.).
10. Den ökande verksamheten medför att ytterligare medel behövs för reseersättningar, städning m. m., expenser, transporter, fotografering (+ 155 000 kr.).
11. I särskild framställning begärs medel för upprustning av inventariebeståndet vid stationen i Umeå (+210 000 kr.).
Föredraganden
Den rättsmedicinska verksamheten vid rättsläkarstationerna har ökat. De rättsmedicinska undersökningarna tenderar också att gå från enklare mot mer arbetskrävande undersökningar. Även detta har medfört en ökad belastning på personalen vid rättsläkarstationerna.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 91
Fr. o. m. den 1 juli 1974 finns en ny rättsläkarstation inrättad i Linköping.
För att ytterligare förbättra arbetssituationen inom rättsläkarorganisa-tionen föreslår jag att rättsläkarstationen i Uppsala förstärks med en obduktionsassistent och en kansliskrivare. Härvid kan en kontorsbiträ-destjänst med halvtidstjänstgöring dras in. Vidare föreslår jag att rättsläkarstationen i Umeå förstärks med en laboratorieassistent. Jag beräknar medel för dessa tjänster. För att möjliggöra en nödvändig upprustning av rättsläkarstationen i Umeå beräknar jag vidare under anslaget 150 000 kr. som en engångsanvisning för utrustningsanskaffning.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 9 759 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Statens rättsläkarstationer: Förvaltningskostnader för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 9 759 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 92
F. Öppen hälso- och sjukvård
Mot bakgrund av bl. a. den allmänna kostnadsutvecklingen inom hälso-och sjukvården är det angeläget med ökade insatser på det sjukdomsförebyggande området. Hälsovårdsupplysningen har här en viktig uppgift. Inom socialstyrelsen har en nämnd till uppgift att planera, leda och samordna socialstyrelsens hälsoupplysningsverksamhet och att verka för regional och lokal verksamhet på detta område.
En av de informationsuppgifter nämnden f. n. bedriver avser en saklig information i kost- och motionsfrågor. Informationen om kost och motion har tidigare främst riktats till storhushåll, organisationer m. m. Under nästa budgetår kommer informationen att inriktas särskilt på betalningssvaga grupper och på sjuka personer med speciella kostproblem, såsom diabetiker, personer med mag- och tarmsjukdomar m. fl.
Socialstyrelsen har under våren 1974 överlämnat en utredning angående tobakens skadeverkningar med förslag till åtgärder för att nedbringa tobakskonsumtionen. Remissbehandlingen har nyligen avslutats. I enlighet med vad utredningen framhållit finner jag det angeläget att få till stånd ökade informationsinsatser om tobakens skadeverkningar. En informationskampanj skall förberedas av socialstyrelsen. Jag kommer i det följande att beräkna medel härför. Som riksdagens socialutskott framhåUit i sitt betänkande SoU 1974:5 behöver olika åtgärder vidtas för att begränsa tobakens skadeverkningar. Med utgångspunkt i socialstyrelsens nyss nämnda utredning kommer därför utöver informationskampanjen även andra frågor på detta område att aktualiseras. Det gäller i första hand frågan om förbud mot tobaksreklam och frågan om skyldighet för tUlverkare och importörer att förse tobaksvaror med varningstext. Förslag om de närmare formerna härför kommer att utarbetas av en
särskild sakkunnig som genom beslut den 20 december 1974 har tillkallats av chefen för handelsdepartementet. Efter remissbehandling är avsikten att under innevarande år lägga fram en proposition om dessa frågor och om den nämnda informationskampanjen.
1 samband med riksdagens beslut om den nya abortlag som gäller fr. o. m. den 1 januari i år anvisades för innevarande budgetår medel för informationsverksamhet om abortförebyggande åtgärder och om preventivmedel. Jag anser det angeläget att denna informationsverksamhet kan fortsätta även under nästa budgetår. I det följande beräknas därför fortsatta medel för såväl socialstyrelsens informationsverksamhet som upplysningsverksamheten i dessa frågor från bl. a. kvinno- och ungdomsorganisationer
Äv det sagda följer att ökade resurser behövs för socialstyrelsens insatser på hälsovårdsupplysningens område under nästa budgetår. Utöver de redan nämnda områdena finner jag det angeläget med fortsatt upplysning i narkotikafrågan. För hälsovårdsupplysningen beräknar jag en höjning av nuvarande anslag på 5,5 milj. kr. till 7,5 milj. kr.
Rätt utformade hälsoundersökningar har också en viktig roll i den
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 93
förebyggande hälsovården. På uppdrag av Kungl. Maj:t utreder socialstyrelsen hur hälsoundersökningar och annan förebyggande hälsovård kan samordnas och författningsmässigt och organisatoriskt inordnas i det system som gäller för den av samhället bedrivna sjukvården. I samband härmed har socialstyrelsen också att i samråd med riksförsäkringsverket överväga avgränsningen av de sjukvårdsåtgärder som ersätts från den allmänna försäkringen. Resultatet av socialstyrelsens arbete med dessa frågor beräknas föreligga inom kort.
En grundläggande fråga för den förebyggande hälsovården är att kunna upptäcka sjukdomssymtom så tidigt som möjligt. 1 den försöksverksamhet med allmän hälsokontroll som ägt rum i Gävleborgs län ingick bl. a. en blodkemisk undersökning. Man har därvid hos vissa personer konstaterat avvikande blodkemiska värden utan att aktuella sjukdomstillstånd kunnat påvisas. Jag kommer i det följande att beräkna medel för en uppföljning av undersökningsprogrammet i denna del. Medel har under innevarande budgetår beräknats för en uppföljning av försöksverksamheten med allmän hälsokontroll bl. a. vad gäller en röntgenmetod för upptäckt av bröstcancer. Resultatet härav väntas föreligga under nästa budgetår.
Ett av den förebyggande hälsovårdens allra viktigaste områden är skyddsympningar. Genomförandet av allmänna vaccinationer mot t. ex. smittkoppor, difteri och polio har så gott som helt utrotat dessa sjukdomar i landet. Det är självfallet viktigt att immunitetsskyddet mot dessa sjukdomar vidmakthålls. Ett nytt ympningsprogram för personer födda under åren 1948-1959 med en kostnadsfri femte injektion mot polio har påbörjats under budgetåret 1973/74. Genomförandet av detta ympningsprogram bör fortsätta under nästa budgetår. Jag räknar vidare med att det under innevarande budgetår påbörjade vaccinationsprogrammet mot röda hund i syfte att förebygga fosterskador kommer att fortsätta under nästa budgetår.
F 1. Läkemedel åt vissa kvinnor och barn
1973/74 Utgift 4 671 552
1974/75 Anslag 4 650 000
1975/76 Förslag 4 900 000
Kvinnor och barn kan i anslutning till mödra- och barnhälsovård samt skolhälsovård kostnadsfritt få vissa skyddsläkemedel. Kvinna som får avgiftsfri sjukdomsbehandling inom ramen för mödrahälsovården kan vidare kostnadsfritt få nödvändiga läkemedel. Bestämmelserna finns i kungörelsen (1939:461) om kostnadsfritt tillhandahållande av skyddsläkemedel åt vissa kvinnor och barn (omtryckt 1962:444, ändrad senast 1972:687) samt i kungörelsen (1944:397) om kostnadsfritt tiUhanda-hållande av läkemedel åt vissa kvinnor, lidande av havandeskapssjukdomar m. m. (ändrad senast 1970:733).
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 94
Socialstyrelsen
Utvecklingen visar en stegring av kostnaderna från 3,1 milj. kr. budgetåret 1971/72 till 4,6 milj.kr. budgetåret 1972/73. Även för budgetåret 1973/74 visar belastningen på anslaget en ökning av kostnaderna i jämförelse med föregående budgetår. Ökningen beror bl. a. på höjda läkemedelskostnader och en fortsatt utbredning av den under föregående budgetår inträffade rubellaepidemin (röda hund), som föranlett en starkt ökad förskrivning av gammaglobuHn åt gravida kvinnor för att förhindra fosterskador.
Socialstyrelsen föreslår med hänsyn tUl kostnadsutvecklingen och belastningen under budgetåret 1973/74 att anslaget förs upp med 4,9 milj. kr.
Föredraganden
Jag beräknar i enlighet med socialstyrelsens förslag medelsbehovet under nästa budgetår till 4,9 mUj. kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Läkemedel åt vissa kvinnor och barn för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 4 900 000 kr.
F 2. Bidrag till famUjerådgivning, psykisk bama- och ungdomsvård m.m.
1973/74 Utgift 2 581438'
1974/75 Anslag 2 660 000' 1975/76 Förslag 2 850 000
' Anslagen Bidrag till försöksvis anordnad familjerådgivning, Bidrag till psykisk barna- och ungdomsvård och Bidrag till S:t Lukasstiftelsen.
Landstingskommun eller kommun, som inte ingår i landstingskommun, kan få statsbidrag tUl försöksvis anordnad familjerådgivning samt för sådan psykisk barna- och ungdomsvård, som bedrivs vid central i anslutning tUl sjukhus med barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet eller vid fristående centraler eller filialer. Föreligger särskilda skäl, kan bidrag utgå även till familjerådgivning som försöksvis bedrivs av kommun som ingår i landstingskommun eller av enskild. Bidragen utgår till vissa kostnader för läkare, kuratorer m. fl. Bestämmelserna finns i kungörelsen (1960:710) om statsbidrag till försöksvis anordnad familjerådgivning samt i kungörelsen (1960:619) om statsbidrag till psykisk barna- och ungdomsvård (ändrad 1973:491).
S:t Lukasstiftelsen är en ekumenisk sammanslutning med uppgift att hjälpa människor, vilkas svårigheter och nedsatta hälsa har sin grund i psykiska konflikt- och svaghetstUlstånd.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 95
Socialstyrelsen
Hittills beviljade statsbidrag till familjerådgivning utgår för 31 byråer. En ytterligare utbyggnad av verksamheten kan väntas under budgetåret 1974/75. Med hänsyn härtill föreslår socialstyrelsen att medel för denna verksamhet beräknas med 600 000 kr.
Statsbidrag till avlönings- och resekostnader för befattningshavare inom den öppna psykiska barna- och ungdomsvården uppgår f. n. till drygt 2 milj. kr. Statsbidragsberättigad barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet bedrivs numera inom samtliga sjukvårdsområden. Socialstyrelsen räknar med att verksamheten under budgetåret 1974/75 kommer att utökas med fyra nya fristående centraler i Varberg, Örebro, Karlskoga och Mora. Medelsbehovet för nämnda centraler beräknar styrelsen till ca 72 000 kr. För konferenser för psykologer och kuratorer inom den psykiska barna- och ungdomsvården beräknar styrelsen sammanlagt 6 000 kr. Det totala medelsbehovet för denna verksamhet beräknas till 2 140 000 kr.
S.l Lukasstiftelsen hemstäUer om bidrag med 200 000 kr.
Föredraganden
I avvaktan på ställningstagande till socialutredningens slutliga förslag i fråga om familjerådgivningens framtida utformning och organisation beräknar jag statsbidragsbehovet för nästa budgetår till 600 000 kr.
Medelsbehovet under nästa budgetår tUl psykisk barna- och ungdomsvård beräknar jag till 2 1 30 000 kr. Jag har därvid räknat med att de av socialstyrelsen föreslagna konferenserna för psykologer och kuratorer inom den psykiska barna- och ungdomsvården ersätts med de kurser för samma personalkategorier som jag i det följande kommer att beräkna medel för under anslaget G 9. Efterutbildning av viss sjukvårdspersonal m. m.
Jag förordar vidare att statsbidraget till S:t Lukasstiftelsen höjs från 100 000 kr. till 120 000 kr. Det sammanlagda medelsbehovet, 2 850 000 kr., bör tas upp under ett gemensamt anslag.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Bidrag til! familjerådgivning, psykisk barna- och ungdomsvård m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 2 850 000 kr.
F 3. AUmän hälsokontroU
1973/74 Utgift 1 185 454
1974/75 Anslag 1 630 000
1975/76 Förslag I 170 000
Anslaget är avsett dels för viss försöksverksamhet med allmänna hälsoundersökningar och dels för statens bakteriologiska laboratoriums (SBL) kostnader för viss hälsokontroll.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 96
Socialstyrelsen
För slutförande av den under budgetåret 1974/75 påbörjade datamaskinella utvärderingen av en EKG-undersökning som ingått i försöksverksamheten med allmänna hälsoundersökningar i Gävleborgs län beräknas 80 000 kr. Styrelsen beräknar hkaledes 80 000 kr. för bearbetning av resultaten och redovisning av en under innevarande budgetår pågående uppföljning av den i samma hälsokontroll ingående bröstcancerundersökningen. Vidare beräknar styrelsen 70 000 kr. för avslutande redovisning av resultaten från försöksverksamheten med hälsokontroll av 69-åringar i Stockholm.
Försöksverksamheten med allmänna hälsoundersökningar i Gävleborgs län har inte gett svar på frågan om personer med avvikande blodkemiska värden men utan påvisbara tecken till aktuella sjukdomstillstånd är att betrakta som en riskgrupp beträffande sjuklighet och dödlighet. Socialstyrelsen anser det angeläget att en uppföljning görs för att belysa denna frågeställning och beräknar 100 000 kr. för ändamålet.
Styrelsen föreslår vidare att en försöksverksamhet med undersökningar av samma typ som använts vid hälsokontrollen i Gävleborgs län genomförs på sjukvårdssökande tiU en medicinsk klinik. Styrelsen anser det möjligt att man genom ett sådant undersökningsförfarande kan få ett säkrare underlag för prioritering av vårdsökande till adekvat omhändertagandenivå inom den öppna och slutna invärtesmedicinska och allmänmedicinska vården. Möjligheterna till en medicinskt korrekt bedömning av det aktuella vårdbehovet för varje enskUd person bör därigenom förbättras och förutsättningar skapas för ett mera rationellt omhändertagande än vad som i dag kan åstadkommas. Styrelsen beräknar kostnaderna för en sådan försöksverksamhet tiU 800 000 kr.
För arvode till en specialföredragande (läkare) i vissa frågor rörande allmän hälsokontroll beräknas slutligen 56 000 kr.
Statens bakteriologiska laboratorium (SBL)
Vissa ärftliga ämnesomsättningssjukdomar hos nyfödda kan diagnostiseras med hjälp av enkla bakteriologiska metoder, lämpliga för urvalsundersökningar i stor skala. Om förebyggande behandling sätts in på ett tidigt stadium kan barnen räddas från invaliditet till ett normalt liv. Dessa undersökningar beräknas nästa budgetår fortgå efter ungefär samma mönster som förut.
SBL begär 785 000 kr. för laboratoriets hälsokontrollverksamhet som avser s. k. PKU-undersökningar. Detta innebär i stort sett oförändrat anslag.
Föredraganden
Anslaget för innevarande budgetår avser bl. a. en upprepning med annan undersökningsmetod av den bröstcancerundersökning som ingick i
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
försöksverksamheten med allmänna hälsoundersökningar i Gävleborgs län. För bearbetning av resultaten av denna undersökning beräknar jag under nästa budgetår 80 000 kr. För slutförande av den under innevarande budgetår påbörjade datamaskinella utvärderingen av i samma hälsokontroll ingående EKG-undersökning beräknar jag likaledes 80 000 kr. Den av socialstyrelsen föreslagna uppföljningen av hälsokontrollen avseende personer med avvikande blodkemiska vården men utan påvisbara tecken på aktuella sjukdomstillstånd bör genomföras och jag beräknar medel härför med 100 000 kr. Vidare beräknar jag 70 000 kr. för avslutande bearbetning och publicering av resultaten från försöksverksamheten med hälsokontroll av 69-åringar i Stockholm. För arvode tUl föredragande hos socialstyrelsen i vissa frågor rörande allmän hälsokontroll beräknas 56 000 kr.
För s. k. PKU-undersökningar vid SBL beräknar jag 785 000 kr. Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget beräknar jag således till 1 170 000 kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tiU Allmän hälsokontroU för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 1 170 000 kr.
F 4. Skyddsympningar
1973/74 Utgift 1974/75 Anslag 1975/76 Förslag
7 943 724 17 600 000 22 100 000
Från anslaget utgår ersiittning för kostnader i samband med frivillig skyddsympning mot difteri, kikhosta, stelkramp, mässling, polio och röda hund samt obligatorisk smittkoppsvaccinering och frivUUg revacci-nering av skolbarn mot smittkoppor.
Socialstyrelsen
Styrelsen beräknar kostnaderna för ympningar under budgetåret 197 5/76 enligt följande sammanställning.
Skyddsympning mot:
Ersättning
SterU
Vaccin
Immuni-
Summa
till ympare
engångs-
tetsprov
resor m. m.
materiel
1. Difteri,
difteri + stelkramp,
difteri + stelkramp
■¥
kikhosta
74 500
196 000
2 475 000
2 745 500
2. Smittkoppor
33 800
900 000
933 800
3. Polio
1 860 400
500 000
8 462 500
10 822 900
4. Mässling
129 000
40 000
1 400 000
1 569 000
5. Röda hund
83 800
26 000
1 300 000
6 000 000
7 409 800
Summa kr.
2 181 500
762 000
14 537 500
6 000 000
23 481 000
7 Riksdagen 1975. 1 saml Nr 1. Bilaga 7
Prop. 1975:1 BUaga 7 Socialdepartementet
1. Under budgetåret 1973/74 uppgick totalantalet ympningar inom denna gmpp till ca 480 000. För budgetåret 1974/75 beräknar styrelsen antalet ympningar till 490 000.
2. Styrelsen beräknar att 100 000 barn ympas mot smittkoppor. För viss klinisk prövning av vaccinet beräknas 25 800 kr.
3. FrivUlig skyddsympning mot polio med avdödat vaccin erbjuds numera alla i Sverige. Under budgetåret 1973/74 uppgick antalet ympningar med fyra injektioner tUl 850 000. Styrelsen beräknar samma antal för budgetåret 1974/75.
Styrelsen begär medel för fortsättning av det under budgetåret 1973/74 påböriade ympningsprogrammet med en femte poliospruta för personer födda åren 1948-1959. Under budgetåret 1975/76 beräknas ytterligare fyra årsklasser, dvs. 400 000 personer komma att ympas.
4. En allmän skyddsympning av barn mot mässling har startats under budgetåret 1969/70. Styrelsens målsättning är att denna skyddsympning så snabbt som möjligt skall genomföras för åldrarna upp tUl 12 år, varvid i första hand de yngsta årskullarna bör ifrågakomma. Då intresset för denna ympning tUl en början var stort från föräldrahåll beräknade socialstyrelsen att i genomsnitt kunna ympa 100 000 barn per år. Ympningsfrekvensen har hittills blivit mindre. Styrelsen räknar dock med att efterfrågan på skyddsympning mot mässling åter skall stiga och uppskattar antalet ympningar under budgetåret 1975/76 till 100 000.
5. Den under innevarande budgetår påbörjade skyddsympningen mot röda hund för att förebygga fosterskador beräknas också under budgetåret 1975/76 komma att omfatta dels ca 15 000 nyförlösta kvinnor efter immunitetsprövning av ca 120 000 gravida kvinnor och dels ca 50 000 skolflickor i grundskolans sjätte årskurs.
Föredraganden
Jag förordar att ympningsprogrammet för nästa budgetår ges den omfattning som socialstyrelsen föreslagit. Med beaktande av inträffade höjningar av vaccinkostnader m. m. beräknar jag medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår tUl 22,1 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tiU Skyddsympningar för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 22 100 000 kr.
F 5. Hälsovårdsupplysning
1973/74 Utgift 4 590 000 Reservation 242 836
1974/75 Anslag 5 500 000
1975/76 Förslag 7 500 000
Från anslaget bekostas viss upplysningsverksamhet i syfte att ge allmänheten information om förebyggande hälsovård. Inom socialstyrelsen handhas denna upplysningsverksamhet av socialstyrelsens nämnd för
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 99
hälsoupplysning. Nämnden har tUl uppgift att planera, leda och samordna socialstyrelsens hälsoupplysningsverksamhet och att verka för regional och lokal verksamhet på detta område.
Socialstyrelsen
Socialstyrelsens aktivitet för kost och motion går under budgetåret 1975/76 in på sitt sjätte verksamhetsår. Under budgetåret 1973/74 har bedrivits information om frukostmålet och morgonmotionen. Under nästa budgetår kommer informationen att inriktas särskilt mot socio-ekonomiskt svaga grupper. Detta kräver stora insatser i form av UtbUdning av personal inom den öppna hälso- och sjukvården, socialvården och fritidssektorn.
Ökade insatser krävs för informationen om tobak och andra beroende-framkallande medel. Socialstyrelsen har under våren 1974 överlämnat en utredning angående tobakens skadeverkningar med förslag tUl åtgärder för att nedbringa tobakskonsumtionen. Bl. a. föreslås ökade informationsinsatser.
Inom området sexual- och samlevnadsfrågor krävs — bl. a. mot bakgrund av den nya abortlag som gäller fr. o. m. den 1 januari i år — fortsatta, kraftiga insatser för information om olika abortförebyggande åtgärder m. m. Socialstyrelsen framhåller att den yttersta målsättningen med informationsarbetet är att förmedla kunskaper om och motivera tUl preventiva åtgärder. Metodiken för arbetet kommer att successivt utformas genom olika försök och genom fortlöpande utvärdering av projekten.
Föredraganden
Som framgår av vad jag anfört i avsnittsinledningen anser jag det angeläget att ökade resurser kan ställas till förfogande för hälsovårdsupplysning. Jag förordar därför en höjning av anslaget för nästa budgetår till 7,5 mUj. kr.
Upplysningsarbetet bör inriktas på särskUt angelägna områden. Hit hör upplysningsverksamheten om abortförebyggande åtgärder och om preventivmedel samt informationen om tobakens skadeverkningar. Det är också angeläget att kunna fortsätta upplysningen i narkotikafrågan och den pågående informationen i kost- och motionsfrågan. Inom ramen för anslaget bör socialstyrelsen genom attitydundersökningar och på annat sätt regelbundet mäta effekten av den upplysning som ges.
Regeringen äger besluta om den närmare fördelningen av tUlgängliga medel under anslaget.
Som nämnts i avsnittsinledningen är avsikten att under år 1975 lägga fram en särskUd proposition med förslag om olika åtgärder för att begränsa tobakens skadeverkningar.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 100
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tiU Hälsovårdsupplysning för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 7 500 000 kr.
F 6. Bidrag till utrustning av polikliniker för folktandvård
1973/74 Utgift 250 900 Reservation 49 139
1974/75 Anslag 150 000
1975/76 Förslag 50000
Statsbidrag utgår tUl landstingskommun för utrustning av varje distriktstandpoliklinik som ingår i folktandvårdsplanen med 3 000 kr. och - om mer än en tandläkare skall vara anställd där — med 1 300 kr. för varje ytterligare sådan tandläkare, samt beträffande annextandpolikliniker och ambulatoriska tandpolikliniker med 1 000 kr. för varje sådan poliklinik. Bidragsbestämmelserna finns i kungörelsen (1961:278) om statsbidrag till folktandvård (upphävd 1973:462). Kungörelsen gäller dock alltjämt i fråga om statsbidrag som avser utrustning av nämnda polikliniker före utgången av år 1973.
Socialstyrelsen
Socialstyrelsen föreslår att anslaget förs upp med 50 000 kr. Anslagsberäkningen framgår av följande sammanställning.
Disponibelt 1974/75 199 139
Beräknade utbetalningar 1974/75 199 000
Anslagsbehov 1975/76 50 000
Föredraganden
Jag biträder socialstyrelsens förslag och beräknar anslagsbehovet till 50 000 kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tUl Bidrag tiU utrustning av polikliniker för folktandvård för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kr.
F 7. Bidrag till nordiskt institut för odontologisk materialprovning
Reservation 885 764
197 3/74
Utgift
522 320
1974/75
Anslag
500 000
1975/76
Förslag
500 000
Enligt avtal mellan de deltagande nordiska länderna har det nordiska institutet för odontologisk materialprovning (NIOM) till uppgift att genom materialprovning och därtUI hörande målinriktad forskning.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 101
utvecklings- och upplysningsverksamhet samt genom andra lämpUga medel arbeta för att material, förbrukningsartiklar och viss utrustning, som används inom tandvården i de nordiska länderna, uppfyller de krav som kan ställas med hänsyn till utvecklingen inom hälsovård och teknik.
Föredraganden
Rekrytering av personal för institutets verksamhet har pågått under år 1974. Med hänsyn till den försening som skett beträffande institutets start beräknar jag medelsbehovet för budgetåret 1975/76 tiU oförändrat 500 000 kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Bidrag till nordiskt institut för odontologisk materialprovning för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr.
P 8. Epidemiberedskap m. m.
1973/74 Utgift 2 508 436
1974/75 Anslag 4 655 000
1975/76 Förslag 4 780 000
Anslaget kan betecknas som ett allmänt beredskapsanslag för hälso-och sjukvården såvitt avser smittsamma sjukdomar.
Från anslaget utbetalas ersättning för vissa kostnader och förluster som Uppkommit på grund av myndighets ingripande för att förhindra Spridning av smittsam sjukdom (kungörelsen 1956:296 om ersättning i vissa fall vid ingripanden i hälsovårdens intresse och lagen 1956:293 om ersättning till smittbärare). Från anslaget bekostas vidare planläggning av epidemiberedskap inom riket, medicinsk katastrofberedskap och viss kursverksamhet m. m. samt vissa ersättningar enligt kungörelsen (1970:160) angående läkarintyg för sjöfolk.
Från anslaget bekostas även den epidemiologiska verksamhet, som bedrivs vid statens bakteriologiska laboratorium (SBL).
Socialstyrelsen
Styrelsen beräknar följande medelsbehov för sin verksamhet på området under budgetåret 1975/76.
Planläggning av epidemiberedskap inom riket 26 000
Medicinsk katastrofberedskap 39 000
Kursverksamhet 39 000 Vissa läkarundersökningar av personer, som söker anställning
pä fartyg 26 000 Diverse kostnader, främst för epidemiförebyggande åtgärder med
avseende pä den internationella trafiken 65 000
195 000
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 102
Statens bakteriologiska laboratorium (SBL)
SBL beräknar kostnaderna för den epidemiologiska verksamheten under budgetåret 1974/75 tiU 3 450 000 kr. Härav utgör 1 200 000 kr. kostnader för civil beredskapslagring och 2 250 000 kr. kostnader för epidemiologisk verksamhet.
Föredraganden
Den epidemiologiska verksamheten vid SBL avser epidemibekämpning, rapportering samt rådgivning och information. Jag beräknar anslagsbehovet härför tUl 3 085 000 kr. under nästa budgetår.
Vidare beräknar jag medelsbehovet för ersättning till smittbärare m. m. tUl 1,5 milj.kr. och för socialstyrelsens planerings-och kursverksamhet tiU 195 000 kr.
Anslaget bör således föras upp med 4 780 000 kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tiU Epidemiberedskap m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 4 780 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 103
G. Universitetssjukhus m. m.
Läkamtbildningskapaciteten i landet har mer än fördubblats under 1960-talet. Den totala intagningskapaciteten vid de medicinska läroanstalterna i landet uppgår f. n. till mer än 1 000 platser per år. Under åren 1974-1977 beräknas antalet läkare i landet öka från omkring 14 000 till mer än 18 000. Antalet yrkesverksamma läkare beräknas vara över 23 000 år 1985.
Den kliniska delen av läkarutbUdningen i Stockholmsområdet är i huvudsak föriagd till karolinska sjukhuset, Huddinge, S:t Görans, Sabbatsbergs och Danderyds sjukhus. Södersjukhuset samt Serafimerlasarettet. Intagningskapaciteten vid karolinska institutet är 370 platser per år.
1 Göteborgsområdet finns de kliniska utbUdningsplatserna främst vid Sahlgrenska sjukhuset. Vidare utnyttias bl. a. Östra sjukhuset i Göteborg för den kliniska läkarutbildningen.
Den kliniska läkarutbUdningen är i övrigt huvudsakligen föriagd tUl akademiska sjukhuset i Uppsala, lasarettet i Lund, Malmö allmänna sjukhus, lasarettet i Umeå och regionsjukhuset i Linköping.
Kungl. Maj:t har den 20 december 1974 med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1974:93, SoU 1974:26, rskr 1974:239) godkänt nya avtal om läkamtbUdning och forskning vid kommunala undervisningssjukhus för åren 1974- 1976.
Karolinska sjukhuset lämnar sjukvård inom ramen för sina resurser som ett centralsjukhus inom Stockholms läns landstingskommuns sjukvårdsområde med delar av detta område som upptagningsområden. Sjukhusets åtaganden i framtiden beror på resultatet av pågående förhandlingar med landstingskommunen om ett nytt avtal om samarbetet för sjukhusets drift m. m.
Direktionen för karolinska sjukhuset har överlämnat en pä regeringens uppdrag upprättad dispositionsplan och utnyttjandeplan för sjukhuset, benämnd Plan 74. En föreslagen första upprustningsetapp omfattar bl. a. ombyggnad av befintliga vårdavdelningar och nybyggnad för akutmottagning och operationsverksamhet m. m. 1 och med att denna plan har lagts fram har skapats förutsättningar för en fortlöpande upprustning av karolinska sjukhuset. Remissinstanserna har i stora drag godtagit Plan 74 som underlag för den första upprustningsetappen. De olika byggnadsåtgärderna kommer att prövas närmare när byggnadsprogram föreligger.
Överenskommelsen med Uppsala läns landstingskommun om fortsatt samarbete för drift av akademiska sjukhuset i Uppsala m. m. upphörde att gälla med utgången av år 1973. Förhandlingar om nytt samarbetsavtal pågår. I förhandlingsarbetet skall också tas upp bl. a. den angelägna frågan om inrättande av ett patologiskt och ett kliniskt mikrobiologiskt centrallaboratorium vid sjukhuset.
Den systematiska undervisningen för läkare under vidareutbildning beräknas omfatta 300 kurser under nästa budgetår. För att samhällets
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 104
tillgång på allmänläkare i den öppna hälso- och sjukvården under de närmaste åren skaU kunna tryggas bör särskUda åtgärder vidtas. Bl. a. bör lämpliga utbildningskurser anordnas för att övergången för läkare från verksamhet inom specialiserad vård till allmänläkarvård skall underlättas. För denna kursverksamhet och för socialstyrelsens åtgärder i övrigt i dessa frågor beräknas särskilda medel under anslaget till vidareutbildning av läkare.
Socialdepartementets sjukvårdsdelegation har i juni 1974 bl.a. uppdragit åt socialstyrelsen att medge sjukvårdshuvudmännen att inrätta vissa blockförordnanden för läkare under fortsatt vidareutbildning för åren 1974 och 1975. Därvid beräknades 956 sådana blockförordnanden kunna påbörjas under år 1975. Antalet blockförordnanden beräknas bli drygt 200 inom stockholmsregionen under nämnda år, varav omkring 50—60 kan beräknas falla på karolinska sjukhuset. Inom Uppsalaregionen beräknas omkring 125 blockförordnanden påbörjas år 1975 varav 30—40 vid akademiska sjukhuset.
Kungl. Maj:t har i december 1974 meddelat föreskrifter om byggnadstillstånd under år 1975 för byggnadsarbeten inom sjukvården. En allmän investeringsram omfattar 1. vårdcentraler m.m. samt sjukhem och kliniker för långtidsvård, 2. sjukhem och kliniker för psykiskt sjuka, vårdhem och specialsjukhus för psykiskt utvecklingsstörda samt 3. mindre upprustnings- och ombyggnadsarbeten vid övriga sjukhus. Förär 1975 kommer byggnadsliUstånd inom denna investeringsram att lämnas för en total byggnadskostnad av 700 milj. kr. TiU ledning för huvudmännens planering finns för denna del av sjukvårdsbyggandet även en garanterad minimiram för vart och ett av åren 1976 och 1977. För större sjukhusprojekt har fastställts en särskild investeringsram för byggnadstillstånd under åren 1976 och 1977. Den sammanlagda investeringsvolymen för sjukvårdsinvesteringarna under år 1975 beräknas uppgå tUl över 1 100 milj. kr.
G i. Karolinska sjukhuset: Driftkostnader
197 3/74 Utgift 398 17 5 119
1974/75 Anslag 396 791000
197 5/7 6 Förslag 455 137 000
Vid karolinska sjukhuset meddelas klinisk utbildning för medicine kandidater. Vidare är sjukhuset regionsjukhus för stockholmsregionen och skall svara för viss sjukvård inom storstockholmsområdet. Vid sjukhuset bedrivs forskarutbildning och forskning.
Karolinska sjukhuset har I 766 vårdplatser. Omkring 90 % av totala antalet vårddagar vid sjukhuset utnyttjas av patienter från Stockholms län. Ar 1973 var antalet läkarbesök i sjukhusets öppna vård omkring 497 000.
Under sjukhusdirektionen leds sjukhuset av en sjukhusdirektör, som
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
vid sin sida har en chefsläkare. Vidare finns en biträdande sjukhusdirektör. Sjukhuset har ca 50 kliniker och andra fristående avdelningar. Sjukhusets sjukvårdsenheter är sammanförda i sex block, nämligen kirurg-, medicin- och laboratorieblocken, barn- och kvinnoblocket, psykiatriskt-socialmedicinska blocket samt blocket för radioterapi. Administrationen vid sjukhuset är uppdelad på fyra byråer, nämhgen en administrativ byrå, en personalbyrå, en driftbyrå och en planeringsbyrå.
1974/75
Beräknad ändring 1975/76
Personal Läkarper.sonal Administrativ personal Psykologer, kuratorer och rehabi-
literingspcrsonal Sjiiksköterskcper.sonal m. fl. Laboratoric- och sjukvårdsteknisk
personal Övrig värdserviccpcrsonal Ekonomipcrsonal Vissa tjänstemän vid ottopcdiska
verkstäder
Direkti
ionen
Föredraganden
+
+ 1
+
-
+
_
1 541
+
+ 1
+
+ 1
-
-
+
+ 6
-
-
4 157
+
+ 9
Anslag
Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar
därav utrikes resor Lokalkostnader Expenser
därav
a) inventarier
b) representation Skadeersättningar Automatisk databehandling Datamaskinanläggningen Hjälpmedelsverksamheten
275 231 000 + 49 134 000 + 46 751 000 260 000
105 000 + 10 000 + 10 000
(17 000) (+ 3 000)(+ 3 000)
63 537 000 + 5 889 000 + 4 295 000
54 925 000 + 7 975 000 + 6 190 000
(6 500 000) (+ 700 000) (+ 700 000)
(-)
(10 000)
100 000
2 631 000
I 000
1 000
(-) 100 000 + 1 200 000
Inkomster vid sjukhuset, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida
396 791000 ,+ 63 008 000 + 58 346 000
216 320 000 +15 680 000 + 15 680 000
Direktionen för karolinska sjukhuset
Chefsläkarna vid karolinska sjukhuset och Huddinge sjukhus samt prorektorn vid karolinska institutet har i maj 1974 lämnat förslag till inriktning och omfattning — s. k. profUering — av skUda specialiteter vid karolinska sjukhuset och Huddinge sjukhus m. m. Direktionen har också utarbetat en översiktlig plan för en fortgående uppmstning av karolinska
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 106
sjukhuset, Plan 74, i samarbete med företrädare för Stockholms läns landsting, nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande (NUU) och karolinska institutet. Inriktningen och omfattningen av den slutna vården år 1985 redovisas i Plan 74 i en preliminär stomplan försluten vård som upptar ca 1 470 vårdplatser vid karolinska sjukhuset. Sjukhusets framtida roU i sjukvården inom Stockholms läns landstingsområde har härigenom belysts och preciserats i vissa avseenden.
Avtal har träffats om vissa förändringar av arbetstidens längd för speciella gmpper av tjänstemän med särskilt betungande eller oregelbundna tjänstgöringsförhållanden. Denna minskning av arbetstiden gör det nödvändigt att öka antalet tjänster vid sjukhuset.
Vid sjukhusets klinik för alkoholsjukdomar skaU fr. o. m. den I juli 1974 under två år genomföras försök med samordning av vård och behandlingsinsatser för alkoholskadade. Alkoholkliniken beräknas kunna öka sin insats i den sjukvårdande verksamheten. Bl. a. bör övervägas att ordna en bättre övervakning av inneliggande patienter vid alkoholkliniken, vilket kräver ett resurstillskott av främst läkare.
Direktionen utvecklar i samråd med riksrevisionsverket ett nytt ekonomisystem vid sjukhuset, vilket beräknas ge bättre möjligheter att följa upp hur resurser tas i anspråk i förhållande tUl planerade och utförda prestationer. Det nya ekonomisystemet skall också ge underlag för att debitera ersättning för sjukhusets prestationer på grundval av självkostnaden. Begränsad försöksdrift beräknas ske under budgetåret 1975/76. Det nya ekonomisystemet avses komma att tas i drift fr. o. m. budgetåret 1977/78.
1. Pris- och löneomräkning m. m. 51 163 000 kr., varav 9 749 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. 1 0-altemativet, som innebär en utgiftsminskning med ca 22 milj. kr., mäste sjukvårdsverksamheten minskas med antingen ca 30 000 vårddagar eller ca 170 000 besök i öppen vård. Åtgärderna skulle förutsätta bl. a. att avtalet med Stockholms läns landstingskommun får ändrat innehåll.
3. Två överläkartjänster bör inrättas i utbyte mot två tjänster som biträdande överläkare vid kirurgiska kliniken resp. ögonkliniken. Härigenom kan klinikcheferna avlastas arbetsuppgifter inom klinikernas öppna vård, vilket är angeläget på grund av klinikernas omfattande verksamhet inom sjukvård, utbildning och forskning. Foniatri är en specialitet vid öron-, näs- och halskliniken, som bör företrädas av en överiäkare. För ändamålet bör en överläkartjänst inrättas i utbyte mot en tjänst som biträdande överläkare vid kliniken. En tjänst som biträdande överläkare vid kliniskt-mikrobiologiska centrallaboratoriet är avsedd för sjukhushygieniker. Då kraven på sjukhushygieniker har ökat bör tjänsten ändras till överläkare.
Sammanlagt föreslås att fyra överläkartjänster inrättas i utbyte mot tjänster som biträdande överläkare (+ 86 332 kr.).
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 107
4. För att behoven av kvalificerad anestesiservice skall kunna tillgodo ses bör centrala anestesiavdelningen förstärkas med en biträdande över läkare. Vid urologiska kliniken har tidigare funnits en extra tjänst som biträdande överläkare. Medgivandet att ha tjänsten inrättad gällde så länge klinikens överläkare var biträdande chefsläkare och upphörde i början av år 1974. Sjukvårdsarbetet bör vara uppdelat på sektioner för öppen vård och operationsverksamhet. Direktionen föreslår därför att ännu en tjänst som biträdande överläkare inrättas vid kliniken. För att behovet av reumatologisk expertis för dels behandling av reumatiskt sjuka barn, dels konsultation inom sjukhuset skall kunna tillgodoses bör en tjänst som biträdande överläkare inrättas vid den reumatologiska kliniken. Tillkomsten av högvoitstationen har medfört ökade arbetsupp gifter bl. a. för radiumhemmets gynekologiska avdelning. Radiumhem met avses bli ett onkologiskt centrum med ansvar även för den gynekologiska cancervården inom regionen, vilket medför nya arbetsupp gifter för avdelningen. En ny tjänst som biträdande överläkare bör därför inrättas vid den gynekologiska avdelningen.
Sammanlagt bör sålunda fyra biträdande överläkare tillföras sjukhuset (+792 286 kr.).
5. Behovet av psykiatrisk och gynekologisk konsultation tillgodoses f. n. genom särskild expertis. För detta ändamål bör inrättas två tjänster för biträdande personalläkare, förenade med halvtidstjänstgöring (+ 156 454 kr.).
6. En utredning om den medicinskt tekniska tjänsten visar att en väl fungerande sådan kan ge rationaliseringsvinster. Enligt utredningen har chefen för karolinska institutets institution för medicinsk teknik, som mot särskilt arvode också är chef för karohnska sjukhusets medicinskt tekniska sektion, inte möjlighet att ägna sektionens löpande verksamhet erforderlig tid. Därför bör sektionen få en tjänsteman, som kan ha ansvaret för viss löpande verksamhet. Direktionen föreslår att en avdelningsdirektörstjänst inrättas vid sektionen i utbyte mot en befintlig byrådirektörstjänst. På sektionschefen kvarstår därvid ledningen av sektionen och dess utvecklingsarbete samt planeringen av vUctigare utrustningsanskaffning m. m. Under avdelningsdirektören bör den medicinskt tekniska funktionen organiseras i fem grupper för olika utrustningstyper. Direktionen föreslår, att en tjänst som byrådirektör (gruppchef), fyra tjänster som ingenjör och en tjänst som kansliskrivare inrättas för ändamålet vid driflbyrån (+ 397 722 kr.).
Direktionen erinrar i detta sammanhang om sin tidigare framställning om tjänster vid driftbyrän under viss tid för att avhjälpa allvarliga akuta säkerhetsrisker.
7. Den nya arbetarskyddslagstiftningen medför ökade krav på hand läggningen av personalskydds- och arbetsmiljöfrågor. Skyddsverksam heten vid sjukhuset bör byggas ut genom inrättande av en skyddsingen- jörstjänst och en kansliskrivartjänst (+ 118 103 kr.).
8. Barn som vistas på sjukhus skall enligt förskolelagen så långt möjligt
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 108
få tillfälle att delta i verksamhet som motsvarar den som erbjuds i förskola. För en successiv utbyggnad av förskoleverksamheten vid sjukhuset föreslås att - utöver befintliga sex förskollärartjänster vid sjukhuset - tre tjänster för förskollärare inrättas vid barnmedicinska kliniken (+ 159 917 kr.).
9. För att tillgodose ökade krav på kurativa insatser bör en tjänst som kurator tiUföras kuratorsorganisationen. Samtidigt kan en kuratorstjänst, som utnyttjas av socialstyrelsen för ärenden om rörelsehindrade barn och ungdomar, föras över tUl socialstyrelsens personalstat.
Följande personalförstärkningar behövs också vid karolinska sjukhuset, nämligen en sjuksköterska vid centrala anestesiavdelningen, en sjuksköterska för abortutredningar vid kvinnoklinikens mottagning, en oftal-mologassistent för synfältsundersökningar vid ögonkliniken, en laboratorieassistent för mammografiska undersökningar vid röntgendiagnostiska avdelningen och två radioterapiassistenter vid radiumhemmets aUmänna avdelning (+ 298 771 kr.).
10. Det är en komplicerad uppgift att i samråd med bl. a. företrädare för Stockholms läns landstingskommun administrera ett stort antal blockförordnanden för läkare under vidareutbildning - s. k. FV-block. För ändamålet bör beräknas 82 480 kr. för anställning av erforderlig handläggande personal vid personalbyrån.
För inventeringen av medicinsk-teknisk materiel inom ramen för det s. k. materielprojektet samt för upprättandet av lokalregister inom det s. k. fastighetsprojektet erfordras 5 1 550 kr.
11. De medel som beräknats för utbildning av personal samt anställning av tillfällig personal för patientövervakning, räcker inte till för att täcka de faktiska kostnaderna. Sålunda har för budgetåret 1974/75 beräknats I 750 000 kr. för nämnda ändamål under det att de verkliga kostnaderna härför uppgått till 13 milj.kr. under budgetåret 1973/74. För att sjukvårdsverksamheten skall kunna behållas i oförändrad omfattning bör ytterligare 8 815 050 kr. beräknas under lönekostnadsposten.
12. Under expensposten behövs - utöver prisomräkningen — 1 085 000 kr. för nya aktiviteter, vari bl. a. ingår 450 000 kr. för utbildning i personalledning och förvaltningsdemokrati m. m. och 360 000 kr. för ökade soptransporter av bl. a. hygieniska skäl. Ä andra sidan minskar telefonkostnaderna med 200 000 kr.
Remissyttranden
Socialstyrelsen tUlstyrker föreslagen omvandling av fyra tjänster som biträdande överläkare vid kirurgiska kliniken, ögonkliniken, öron-, näs-och halskliniken resp. kliniskt mikrobiologiska centrallaboratoriet till överläkartjänster för allmän kirurgi, ögonsjukdomar, foniatri resp. klinisk bakteriologi.
Vidare tillstyrks inrättande av tjänster som biträdande överiäkare för urologisk .kirurgi och gynekologisk radioterapi samt tjänster som biträ-
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 109
dande personaUäkare (halvtidstjänstgöring) för gynekologi resp. allmän psykiatri. En ny tjänst som biträdande överläkare vid centrala anestesiavdelningen tillstyrks inte mot bakgrund av den bristande tillgången på vidareutbildade anestesiologer. Inte heller föreslagen tjänst som biträdande överläkare vid den reumatologiska kliniken tillstyrks mot bakgrund av den bristande tillgången på vidareutbildade läkare och behovet av en utbyggnad av specialiteten även utanför de stora undervisningssjukhusen.
Universitetskanslersämbetet (UKÄ) erinrar om att ämbetet i sin anslagsframställning föreslagit att en professur i barnkirurgi inrättas i anslutning tUl att N. O. Eriksson, som innehar en personlig tjänst som biträdande professor i pediatrisk urologi, förenad med befattning som biträdande överiäkare vid karolinska sjukhuset, uppnår pensioneringsperiodens nedre gräns vid utgången av innevarande budgetår. Placeringen av tjänsten till fakultet och dess sjukvårdsanknytning kan påverka sjukhusets organisation.
Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande (NUU) tillstyrker att en tjänst inrättas för en enhetschef med ansvar för den löpande medicinskt tekniska tjänsten vid karolinska sjukhuset. Nämnden delar sjukhusets syn på betydelsen av en väl fungerande medicinskt teknisk serviceorganisation.
Föredraganden
Som jag har nämnt i inledningen tUl detta avsnitt har direktionen för karolinska sjukhuset upprättat en dispositionsplan och utnyttjandeplan för sjukhuset, benämnd Plan 74. Jag återkommer till denna fräga vid min anmälan av sjukhusets byggnadsanslag. Jag vill i detta sammanhang också erinra om att förhandlingar pågår om ett nytt avtal mellan staten och Stockholms läns landstingskommun beträffande det fortsatta samarbetet för karolinska sjukhusets drift m. m.
Riksdagen bör underrättas om att Kungl. Maj:t för vissa anslagsposter under sjukhusets stat för budgetåret 1973/74 medgett överskridanden, nämligen under anslagsposten Lönekostnader med högst 6 260 000 kr. och under anslagsposten Expenser med högst 6 365 000 kr. Som jag anförde i prop. 1974:1 (bil. 7 s. 114) får det större medelsbehovet ses mot bakgrunden av att karolinska sjukhuset fått ta på sig en ökande andel av sjukvården inom landstingsområdet i avvaktan på att Stockholms läns landstingskommun skall hinna bygga ut övriga sjukvårdsresurser. Kraven på sjukhuset har inte kunnat tillgodoses utan vissa tillfälliga personalförstärkningar och driftkostnadsökningar. I samband med framtida strukturella förändringar i sjukhusets verksamhet kommer behovet av befintlig extra personal att ses över. Jag räknar med att denna översyn kommer att slutföras snarast möjligt och helst redan under innevarande budgetår.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 110
Kungl. Maj:t har också, i avvaktan på prövning av ADB-rutinerna vid sjukhuset, medgett att anslagsposten Automatisk databehandling i sjukhusets stat för budgetåret 1973/74 får överskridas med högst 950 000 kr. En tUlkallad sakkunnig har överlämnat en promemoria (Ds S 1974:9) om automatisk databehandling vid karolinska sjukhuset. 1 utredningen har föreslagits att sjukhuset ansluts tUl Stockholms läns landstingskommuns medicinska informationssystem, att viss administrativ databehandling sker med anlitande av datamaskincentralen för administrativ databehandling samt att verksamheten vid sjukhusets datamaskinanläggning läggs ner. De flesta remissinstanserna har i huvudsak tUlstyrkt förslagen. Direktionen för karolinska sjukhuset har dock lagt fram ett alternativ för samordningen mellan landstingskommunens och sjukhusets ADB-verksamhet, som förutsätter att sjukhusets datamaskinanläggning finns kvar åtminstone övergångsvis. Kungl. Maj:t har den 13 december 1974 meddelat vissa föreskrifter, som innebär att utredningsförslaget skall genomföras. Jag har vid medelsberäkningen tagit hänsyn till att de sammantagna utgifterna för databehandlingen vid sjukhuset härigenom kommer att kunna minskas.
Vid ögonkliniken föreligger svårigheter att klara klinikens omfattande verksamhet inom sjukvård, utbildning och forskning. Om ögonkliniken får ännu en överläkartjänst kan klinikens arbete göras effektivare. Jag förordar att en tjänst som överläkare i SKBe 3 inrättas vid ögonkliniken i utbyte mot en där befintlig tjänst som biträdande överläkare (3). Jag beräknar också medel för ytterligare läkarinsats för vården vid sjukhusets klinik för alkoholsjukdomar. Härigenom stöds även den försöksverksamhet vid kliniken som har till syfte att pröva olika möjligheter tUl samordnad vård och behandling av alkoholskadade personer. Jag har i prop. 1974:1 (bU. 7 s. 114) närmare redogjort för denna försöksverksamhet, som har beräknats pågå under budgetåren 1974/75 och 1975/76.
Direktionen har redogjort för vissa tekniska brister i sjukhusets utrustning. Jag beräknar medel för en tjänst för ingenjör och en tjänst för tekniker vid sjukhusets medicinskt tekniska sektion, som med denna förstärkning bör kunna snabbt avhjälpa dessa brister (6).
Viss förkortning av betungande eUer oregelbunden tjänstgöring kommer att genomföras vid sjukhuset i enlighet med gällande löneavtal. För ändamålet bör fem nya tjänster inrättas den 1 januari 1976.
Ännu en tjänst som förskollärare bör tillföras den barnmedicinska kliniken för att förskoleverksamhet ni. m. skall kunna anordnas för barn, som vårdas vid karolinska sjukhuset (8). Mot bakgrund av att en ny apparat för megavoltterapi installeras vid radiumhemmet beräknar jag också medel för ytteriigare en radioterapiassistenttjänst (9).
Jag tar vid medelsberäkningen hänsyn till att en kuratorstjänst för handläggning av ärenden rörande rörelsehindrade barn och ungdomar bör föras över till socialstyrelsens personalstat (9).
Vid beräkningen av medelsbehovet har jag också tagit hänsyn tUl att
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 111
kostnaderna för anlitande av extra övervakningspersonal ökat kraftigt (11). Vid medelsberäkningen har jag även beaktat det förslag som chefen för utbildningsdepartementet senare denna dag kommer att lägga fram vid sin anmälan av förslagsanslaget Medicinska fakulteterna m. m.: Avlöningar tUl lärarpersonal om inrättande av en professur i barnkirurgi vid karolinska institutet. Tjänsten föreslås förenad med överiäkartjänst vid karolinska sjukhusets bamkirurgiska klinik och inrättad vid den tidpunkt då en personlig tjänst som biträdande professor i pediatrisk urologi vid institutet dras in. Jag har sålunda beräknat medel tUl visst överläkar-arvode i StäUet för tUl nuvarande lönekostnad för en överiäkartjänst.
Socialdepartementets sjukvårdsdelegation har i juni 1974 bl. a. uppdragit åt socialstyrelsen att medge sjukvårdshuvudmännen att inrätta vissa blockförordnanden för läkare under fortsatt vidareutbildning för åren 1974 och 1975. Antalet påbörjade blockförordnanden beräknas bli drygt 200 inom Stockholmsregionen under år 1975, varav omkring 50-60 kan beräknas falla helt eUer delvis på karolinska sjukhuset.
Sedan budgetåret 1972/73 har särskilda medel för skadeersättningar beräknats under förevarande anslag (prop. 1972:1 bil. 7 s. 109, SoU 1972:5, rskr 1972:57). Som jag närmare redogjort för under anslaget E 1. omfattas patienter vid de statliga sjukhusen fr. o. m. den 1 januari 1975 av vederbörande landstingskommuns patientförsäkring. Medel för nämnda ändamål behöver därför inte längre beräknas under förevarande anslag.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag en ökning av anslaget med sammanlagt 58 346 000 kr. tUl 455 137 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att vid karolinska sjukhuset inrätta en tjänst som överläkare i SKBe 3,
2. tiU Karolinska sjukhuset: Driftkostnader för budgetåret 1975/76 anvisa ert förslagsanslag av 45 5 137 000 kr.
G 2. Karolinska sjukhuset: Utmstning
1973/74 Utgift 6 251351 Reservation 5767008
1974/75 Anslag 6 500 000
1975/76 Förslag 6 500 000
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 112
Direktionen för karolinska sjukhuset
Medelsbehovet för anskaffning av utrustning tUl karolinska sjukhuset framgår av följande sammanställning.
1. Utrustning till befintliga kliniker m. m. 6 500 000
2. Övervakningsutrustning 350 000
3. Rectilinjär scanner för helkroppsscintigrafi 525 000
4. Pelletugnar till köket 250 000
5. Termovisionsapparat 225 000
6. Automatisk analysapparat (Fast analyzer) 525 000
7. Databehandlingsutrustning för laboratorierutiner 150 000
8. Bandstation och terminal till gammakamerans dator vid thoraxklinikernas kliniskt-fysiologiska laboratorium 175 000
9. Utrustning till kliniken för alkoholsjukdomar 100 000 10. Utrustning till köks- och matsalsbyggnaden 200 000
9 000 000
1. En inventering av befintlig medicinsk-teknisk utrustning har gjorts. Utrustningen värderas till totalt 78 030 000 kr., varav på kirurgblocket faller 10 365 000 kr., på medicinblocket 7 852 000 kr., på barn- och kvinnoblocket 3 071000 kr., på psykiatriskt-socialmedicinska blocket 1 480 000 kr., på laboratorieblocket 44 137 000 kr., samt på blocket för radioterapi 1 I 125 000 kr.
Hittills anvisade medel för ersättningsanskaffning av utrustning har visat sig otillräckliga.
2. Inom centrala anestesiavdelningen samt inom den för kirurgiska kliniken, plastikkimrgiska kliniken samt urologiska kliniken gemensamma operationsavdelningen installerade apparater för övervakning av hjärtverksamhet är omoderna och slitna och bör ersättas.
3. Isotopavdelningen är sjukhusets central för all terapi med radioaktiva isotoper och måste ha tUlgång tUl en modern väl fungerande scintigraf. Befintliga apparater bör ersättas.
4. Ett nytt uppvärmningssystem med nya ugnar och nya tallrikar med inbyggda pellets behöver anskaffas under budgetåret 1975/76.
5. Den neurologiska rehabiliteringskliniken behöver en termovisionsapparat för att enligt en ny metod bestämma omfattningen av störningar inom det sympatiska nervsystemet.
6. Den tekniska utvecklingen av automatiska analysapparater har resulterat i nya system, som rationaliserat arbetet vid de kUniskt kemiska laboratorierna. En modern analysapparat bör anskaffas tUl sjukhusets kliniskt-kemiska centrallaboratorium.
7. En vidare utbyggnad av databehandlingsrutinerna vid laboratorierna kan förutses för att bättre utnyttjande och lönsamhet skall nås. Medel behövs för kompletterande utrustning, bl. a. kablar och terminaler till det s. k. laboratoriesystvmet.
8. Datasystemet till gammakameran inom thoraxklinikernas kliniskt-fysiologiska laboratorium bör kompletteras med en magnetbandstation och terminal.
Prop. 1975:1 BUaga 7 Socialdepartementet 113
9. I samband med genomförandet av den beslutade försöksverksamheten vid kUniken för alkoholsjukdomar behövs utrustning till vissa tiänsterum och viss utrustning för laboratorieverksamheten.
10. Kostnaderna för utrustning i samband med ombyggnad och upprustning av köks- och matsalsbyggnaden har tidigare beräknats till 500 000 kr. Beloppet bör nu räknas upp med 200 000 kr. för därefter inträffade prisstegringar och behövlig ombyggnad av matvagnar.
Remissyttrande
Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande (NUU) framhåller att direktionens i annat sammanhang framlagda dispositionsplan och utnyttjandeplan (Plan 74) förstärker motiven för att införa samma system med utrustningsplaner som finns för universiteten m. m. Sjukhusets inventering av befintlig utrustning, som beräknas bli avslutad under innevarande budgetår, ger ett bra underlag för planering av underhålls- och reparationsåtgärder liksom av ny- och återanskaffningar. En plan för ny- och återanskaffningar omfattande en längre tid behöver upprättas.
NUU har ingen erinran mot att medel anvisas för övervakningsutmst-ning, rectUinjär scanner, peUetugnar och en automatisk analysapparat. Beloppen för scannern och analysapparaten bör dock kunna minskas. Utrustning tUl alkoholkliniken bör anskaffas inom ramen för utrustning tiU befintliga kliniker m. m. Slutlig ställning tUl ramen för utrustning tUl köks- och matsalsbyggnaden bör inte tas i detta sammanhang. Enligt sjukhusets uppgifter kan medelsförbmkningen härför t. o. m. budgetåret 1975/76 hållas inom hittUls för ändamålet anvisat belopp av 500 000 kr.
Föredraganden
Jag beräknar 6,5 milj. kr. för anskaffning av utmstning tUl karolinska sjukhuset.
Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen
att till Karolinska sjukhuset: Utrustning för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 6 500 000 kr.
G 3. Akademiska ukhuset i Uppsala: Avlöningar till läkare
1973/74 Utgift 48 253 157 1974/75 Anslag 47 106 000 1975/76 Förslag 56 282 000
Akademiska sjukhuset i Uppsala har uppförts av staten i samarbete med Uppsala läns landstingskommun för läkarutbildningen och länssjukvården. Sjukhuset ägs av staten men drivs enligt avtal mellan staten och
8 Riksdagen 1975. 1 saml Nr L Bilaga 7
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 114
landstingskommunen i nära samarbete med landstingskommunen, som lämnar driftbidrag m.m. (prop. 1951:123, 1953:161, 1961:79, 1967: 105, 1968:71, 1973:20). Akademiska sjukhuset är enligt avtal även regionsjukhus för Uppsalaregionen (prop. 1963:1 biL 7 s. 461; 1967:105). Förhandlingar om nytt samarbetsavtal pågår med landstingskommunen. Den senast träffade överenskommelsen med landstingskommunen innebar fortsatt samarbete för drift av akademiska sjukhuset m. m. för tiden t.o.m. år 1973 (prop. 1973:20, SoU 1973:7, rskr 1973:103). Enligt planerna för sjukhusets utbyggnad - tUl vilka dock inte slutlig stäUning tagits - skall antalet vårdplatser ökas från f. n. omkring 1 470 tUl ca I 700.
1974/75 Beräknad ändring 1975/76
Direktionen Före-
draganden
Personal
Läkare 212 +87,5 +5
A nslag
Lönekostnader 47 106 000 + 30 252 000' + 9 176 000
' Häri ingår medel för läkartjänster m. m. för patologi och klinisk bakteriologi m. m.
Direktionen för akademiska sjukhuset i Uppsala
1. Löneomräkning 12 672 000 kr., varav 1 797 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. O-alternativet innebär en nedskärning av utgifterna under detta anslag och driftkostnadsanslaget (punkten G 4) med sammanlagt ca 11,3 milj. kr. För att åstadkomma denna utgiftsminskning skulle tre vårdavdelningar behöva stängas.
3. Uppsalaregionens patienter med yrkesdermatologiska sjukdomar remitteras till Stockholm. I det nya neuroblocket kan en yrkesdermatolo-gisk enhet inrymnas. En tjänst som överläkare i yrkesdermatologi bör inrättas vid hudkliniken. (+ 219 747 kr.)
4. För att innehavarna av tjänst som professor/överläkare skall kunna avlastas vissa arbetsuppgifter - och då särskilt med hänsyn tUl klinikernas omfattande öppna vård — föreslås att sex överläkartjänster inrättas i utbyte mot tjänst som biträdande överläkare vid envar av de psykiatriska, barnmedicinska, medicinska, kirurgiska och ortopediskt kirurgiska klinikerna samt kvinnokliniken. Vidare bör av samma skäl en överläkartjänst inrättas vid lungmedicinska kliniken i utbyte mot en avdelningsläkartjänst. Medel som motsvarar lönekostnaden för en halv överläkarbefatt-ning bör också tillkomma för att direktionen skall kunna i sjukvårdsarbetet kompensera den klinik där chefsläkaren har sin tiänst. Sammanfattningsvis skulle sjukhuset enligt förslaget tUlföras sju och en halv överläkartjänst (+ 259 463 kr.).
5. Bamkirurgiska kliniken har under en övergångstid fått ett tUlskott
Prop. 1975:1 BUaga 7 Socialdepartementet 115
av värdplatser i nya kirurgblocket och därigenom möjligheter att öka klinikens slutna och öppna vård, vUket behövs för att Uppsalaregionens vårdbehov skall kunna tUlgodoses enligt avtal. En förutsättning är ytterligare läkartjänster. En biträdande överläkare bör tillföras khniken. — Inte heller den kardiologiska avdelningen inom medicinska kliniken förmår uppfylla åtagandena inom regionvården och bör därför få ännu en biträdande överläkare. - En tjänst som biträdande överläkare bör inrättas vid anestesiavdelningen för att den anestesiologiska verksamheten vid centraloperationsavdelningen, och då särskilt barnanestesiologin, skall kunna förstärkas. - Vårdbehovet vid den ortopediskt kirurgiska klinUcen har ökat och motiverar en ny tjänst som biträdande överläkare vid kliniken. — Underläkartjänsterna vid röntgendiagnostiska avdelningen har tidigare i stor utsträckning innehafts av specialistutbildade läkare. Detta är inte längre möjligt. För att nuvarande subspecialisering skall kunna behållas och för att de genom utbyggnaden ökade kraven skall kunna tillgodoses bör en biträdande överläkare tillföras röntgendiagnostiska avdelningen. — Det kliniskt fysiologiska centrallaboratoriet behöver förstärkas med en tjänst som biträdande överläkare, vilket ger större stadga i rutinsjukvården och ett bredare register i laboratoriets verksamhet. — Neurologiska klinUcen ökar antalet vårdplatser från 46 tiU 69 i neuroblocket och bör därför få ännu en biträdande överläkare.
Sammanlagt föreslår direktionen i denna del inrättande av sju tjänster som biträdande överläkare (+ 1 414 633 kr.).
6. Den socialmedicinska institutionen vid Uppsala universitet har vissa rekryteringssvårigheter, som skulle undanröjas om den liksom andra sådana institutioner i landet integreras i undervisningssjukhuset. Den bör dock inte behöva åta sig sjukvårdsuppgifter i egentlig mening. Institutionen har redan i dag lokaler inom sjukhuset. Professorn i socialmedicin vid universitetet bör bli tUlika överläkare i socialmedicin vid akademiska sjukhuset. En tjänst som biträdande överläkare bör inrättas vid institutionen i utbyte mot viss befintlig tjänst som lärare vid universitetet (+ 202 090 kr.).
7. Utbildning av sjukgymnaster och arbetsterapevter avses bedrivas inom Uppsala läns landstingskommuns vårdskola och förläggas till byggnaden A 1 inom akademiska sjukhusets område i vad avser den teoretiska delen. Den praktiska delen av utbildningen kommer att ske vid sjukhuset, varvid den nya rehabiliteringskliniken är betydelsefull. Sjukgymnastutbildningen skall börja hösten 1975 och arbetsterapevtutbUdningen vid en senare tidpunkt. Inledningsvis intas 24 elever per termin. För utbildningen behövs tiänster som läkare/lärare. Med beaktande av såväl sjukvårdens som sjukgymnastutbildningens behov föreslås att sex tiänster som klinisk lärare inrättas, varav fyra vid envar av de medicinska, neurologiska, ortopediskt kirurgiska och psykiatriska kUnikerna samt två vid rehabiliteringskliniken för allmän medicinsk rehabUitering resp. fysio-terapi. Vidare föreslås av samma skäl att en tjänst som biträdande överläkare inrättas vid Uppsala universitets patologiska institution (+ I 414 633 kr.).
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 116
8. Förhandlingar pågår mellan statens förhandlingsnämnd och Uppsala läns landstingskommun m. fl. om inrättande av ett patologiskt och ett kliniskt mikrobiologiskt centrallaboratorium vid akademiska sjukhuset. Om laboratorierna inrättas skall ett antal läkartjänster och arvoden m. m. vid laboratorierna bekostas från detta anslag. Samtidigt minskar sjukhusets kostnader för laboratorieundersökningar. Uppsala universitet kan också vid en integration mellan nuvarande institutioner för patologi och klinisk mikrobiologi med sjukhusets verksamhet dra in viss personal vid institutionerna. Direktionen beräknar medel för omorganisationen, som förutsätts kunna genomföras den I juli 1975 (+3 916 893 kr.).
9. Den utökade verksamheten vid de i det följande upptagna sjukhus-enheterna motiverar härutöver enligt direktionen inrättande av 22 avdelningsläkartjänster, nämligen tre vid neurologiska kliniken, två vid envar av medicinska, barnmedicinska och neurokirurgiska klinikerna, vid reha-bUiteringskliniken samt vid anestesiavdelningen, en vid envar av de plastikkirurgiska, ortopediskt kirurgiska, thoraxkirurgiska, urologiska och bamkirurgiska klinikerna, en vid envar av ögon-, kvinno- och hudklinUcer-na samt en vid kliniskt neurofysiologiska centrallaboratoriet (+3 874 176 kr.).
10. Vid vissa kliniker finns underläkartjänster som inte kan besättas därför att tjänsterna inte ingår i blockförordnanden för fortsatt vidareutbildning för läkare. Sådana underläkartjänster bör bytas ut mot avdelningsläkartjänster. Med hänsyn härtill föreslås att 15 avdelningsläkar-tiänster inrättas i utbyte mot befintliga underläkartjänster. Direktionen kan med hänsyn till rådande osäkerhet om hur vidareutbUdningssystemet kommer att praktiskt genomföras inte nu närmare ange vid vilka kliniker sådant utbyte bör ske (+ 90 066 kr.).
11. Fortsatt vidareutbildning skall anordnas vid akademiska sjukhuset såväl för läkare, som fullgör specialistutbildning enligt tidigare utbildningssystem, som för läkare som fullgjort allmäntjänstgöring och vUl få blockförordnande (FV-block). Läkare skall också beredas möjlighet till medicinsk forskarutbildning på underläkartjänst. En utredning visar att antalet underläkartjänster vid sjukhuset är otUlräckligt. Under budgetåret 1975/76 behöver ytterligare 49 helårsbefattningar för underläkare finnas tUlgängUga vid sjukhuset. Medel bör anvisas motsvarande kostnaderna för detta antal underläkartjänster (+ 6 733 739 kr.).
Remissyttranden
Socialstyrelsen tillstyrker inrättande av en överläkartjänst för yrkesdermatologi och omvandling av sex tjänster som biträdande överläkare till tiänster som överläkare i barnaålderns invärtes sjukdomar, allmän internmedicin, allmän kirurgi, ortopedisk kirurgi, kvinnosjukdomar och förlossningar resp. allmän psykiatri. Även förslaget om ändring av en tjänst som avdelningsläkare till överläkartjänst för lungsjukdomar tillstyrks. Vidare tUlstyrks föreslagna tjänster som biträdande överläkare för hjärtsjukdomar, barnkirurgi och socialmedicin. 1 detta sammanhang tillstyrks
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 117
inordnandet av socialmedicinska institutionen i sjukhuset i form av en socialmedicinsk avdelning och därav föranledda tjänsteförändringar. Socialstyrelsen tillstyrker också inrättandet av sammanlagt tio nya avdelningsläkartjänster, nämligen två tjänster för ettvart av verksamhetsområdena neurokirurg! resp. medicinsk rehabilitering samt en tiänst för ettvart av verksamhetsområdena barnkardiologi, njursjukdomar, handkirurgi, thoraxkirurgi, urologisk kirurgi resp. nervsjukdomar. Socialstyrelsen ser med tillfredsställelse att direktionen begär läkartjänster så att planerad utbildning av sjukgymnaster och arbetsterapevter kan komma tiU stånd. Det finns dock ingen anledning till att en ny kategori läkartjänster, nämligen tjänster som kliniska lärare, nu införs vid akademiska sjukhuset. Samtliga föreslagna tiänster bör tills vidare vara för biträdande överläkare. Socialstyrelsen tillstyrker medel motsvarande en halv överläkartjänst att användas som kompensation för klinik där chefsläkaren har sin tjänst. Styrelsen saknar underlag för en analys av direktionens beräkning att medel motsvarande 49 underläkartiänster bör ställas till förfogande för blockförordnanden inom fortsatt vidareutbUdning (FV-block). Fördelningen och administrationen av FV-block inom Uppsalaområdet förutsätts ske i samråd mellan berörda parter. Styrelsen prövar i detta sammanhang inte förslaget om medel för 15 avdelningsläkartjänster vid kliniker, vars underläkartiänster inte tas i anspråk för vidareutbildning, eftersom närmare fördelning av tjänsterna på medicinskt verksamhetsområde saknas. Socialstyrelsen tillstyrker inordnandet av universitetsinstitutionerna för patologi och klinisk mikrobiologi i sjukhuset i form av vissa centrallaboratorier och därav föranledda tjänsteförändringar.
Mot bakgrund av behovet av att i första hand förstärka ifrågavarande specialitet vid vissa andra sjukvårdsenheter tillstyrks inte inrättande av två tiänster som biträdande överläkare för ortopedisk kirurgi resp. röntgendiagnostik samt fem tjänster som avdelningsläkare för barnaålderns invärtes sjukdomar, hudsjukdomar, ortopedisk kirurgi, kvinnosjukdomar och förlossningar resp. allmän internmedicin. Sistnämnda avdelningsläkartiänst tillstyrks inte heller mot bakgrund av den relativt ringa tillgängen på vidareutbildade läkare inom specialiteten. Samma skäl åberopas för att styrelsen inte tillstyrker fem tiänster som bUrädande överläkare, varav två för anestesiologi, en för klinisk fysiologi, en för klinisk neurofysiologi och en för nervsjukdomar, samt tjänster som avdelningsläkare, varav tvä för nervsjukdomar, en för anestesiologi, en för barnkirurgi och en för ögonsjukdomar.
Universitetskanslersämbetet (UKÄ) anser det välmotiverat från utbildnings- och forskningssynpunkt att den socialmedicinska verksamheten ges en fastare anknytning tiU sjukvården. UKÄ framhåller det angelägna i att föreslagen omorganisation genomförs så att frågan härigenom får en lösning i enlighet med vad som gäller för socialmedicin vid övriga undervisningssjukhus.
UKÄ framhåller också betydelsen av att sjukgymnastutbUdningen, som planeras kunna igångsättas hösten 1975, kommer tiU stånd. UKÄ för fram vissa förslag om denna utbildning.
Prop. 1975:1 BUaga 7 Socialdepartementet 118
Föredraganden
Den senast träffade överenskommelsen med Uppsala läns landstingskommun om samarbete för drift av akademiska sjukhuset m. m. reglerade vUlkoren för samarbetet för tiden t. o. m. år 1973 (prop. 1973:20, SoU 1973:7, rskr 1973:103). Förhandlingar pågår f. n. om ett nytt samarbetsavtal. Jag räknar med att i en särskUd proposition kunna redovisa samarbetsavtal för tiden fr. o. m. den I januari 1974.
Kungl. Maj:t har den 5 november 1971 även uppdragit åt statens förhandlingsnämnd att förhandla med landstingskommunen och andra av frågan berörda landstingskommuner om inrättande av ett patologiskt och ett kliniskt mikrobiologiskt centrallaboratorium vid akademiska sjukhuset jämte därmed sammanhängande frågor. Förhandlingarna om nämnda centrallaboratorier förs i samband med förhandlingarna om samarbetsavtalet. Jag finner det vara angeläget att frågan om centrallaboratorierna får en snar lösning och avser att återkomma härtUl när resultatet av de pågående förhandlingarna med landstingskommunerna föreligger.
Kungl. Maj:t har den 6 december 1974 uppdragit åt statens förhand-Ungsnämnd att i anslutning tUl pågående förhandlingar beträffande akademiska sjukhuset ta upp förhandlingar om en socialmedicinsk avdelning vid sjukhuset. Jag avser att återkomma till även denna fråga i annat sammanhang.
Det bör även nämnas att socialdepartementets sjukvårdsdelegation i juni 1974 bl. a. uppdragit åt socialstyrelsen att medge sjukvårdshuvudmännen att inrätta vissa blockförordnanden för läkare under fortsatt vidareutbUdning för åren 1974 och 1975. Antalet påbörjade blockförordnanden beräknas bli omkring 125 inom Uppsalaregionen under år 1975, varav omkring 30—40 kan beräknas falla helt eller delvis pä akademiska sjukhuset i Uppsala.
Vid den psykiatriska kliniken har verksamheten inom sjukvård, utbUdning och forskning ökat. Om kliniken får ännu en överläkartjänst kan klinikens arbete göras effektivare. Jag förordar, att en tiänst som överläkare i SKBe 3 inrättas vid den psykiatriska kliniken i utbyte mot en där befintlig tjänst som biträdande överläkare (4).
Bamkirurgiska kliniken har f. n. vissa svårigheter att tUlgodose Uppsalaregionens vårdbehov inom denna specialitet enligt härom träffat avtal. Kliniken bör därför tillföras ännu en tiänst som biträdande överiäkare (5). Under ett antal år har en extra tjänst som biträdande överläkare varit inrättad vid lungkliniken. En underiäkartjänst har inte fått uppehållas samtidigt med den extra läkartjänsten. Anordningen har varit av värde för klinikens arbete och bör bli stadigvarande. Jag beräknar medel för en tjänst som biträdande överläkare vid lungkliniken (4). Kostnaderna för underläkartjänsten bortfaller samtidigt.
I det kirurgiska blocket vid sjukhuset inryms en ny urologiskt kirurgisk klinik. Klinikens verksamhet har successivt ökat. En avdelningsläkartjänst bör därför inrättas vid kliniken (6). I nämnda nya neuroblock har den neurokimrgiska kliniken fått ytterligare vårdplatser och utökad verksam-
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
het. Även denna klinik bör tiUföras en avdelningsläkartiänst (6). Jag beräknar härutöver medel för en avdelningsläkartjänst för njurmedicin vid den medicinska kliniken och en avdelningsläkartjänst för handkirurgi vid den plastikkirurgiska klinUcen (6).
Med hänvisning tiU sammanställningen beräknar jag en ökning av anslaget med sammanlagt 9 176 000 kr. tiU 56 282 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att vid akademiska sjukhuset i Uppsala inrätta en tiänst som överläkare i SKBe 3,
2. till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar tiU läkare för budgetåret 1975/76 anvisa ert förslagsanslag av 56 282 000 kr.
G 4. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Driftkostnader
1973/74 Utgifl 1974/75 Anslag 1975/76 Förslag
33 674 381 40 155 000 55 355 000
Från anslaget bekostas statens andel av driftkostnaderna - bortsett från läkarlöner och vissa utrustningskostnader — vid akademiska sjukhuset i Uppsala. Enligt förutvarande avtal med Uppsala läns landsting angående samarbete för driften av akademiska sjukhuset har landstinget erlagt ersättning till staten, motsvarande en på visst sätt beräknad kostnad för sjuka från Uppsala län jämte vissa belopp som ersättning för läkarkostnader (prop. 195 1:123, 1953:161, 1961:79, 1967:105, 1968:71 och 1973:20). Beträffande s.k. löpande utrustningsanskaffning har landstingets kostnadsandel beräknats enligt en formel, som innebär, att landstinget svarar för ca 38 % av kostnaderna. Samarbetsavtalet med vissa tUlägg gällde till utgången av år 1973 men tUlämpas på visst sätt i avvaktan på resultatet av de förhandlingar som pågår om nytt samarbetsavtal.
1974/75 Beräknad ändring 1975/76
Direktionen
Föredraganden
1. Bidrag till driftkostnader enligt avtal
2. Bidrag till löpande anskaffning av utrustning
3. Sjukvård åt mindre bemedlade från ort utom Uppsala län
4. Hyreskostnader
Totalt
20 390 000 + 9 880 000 +8 791000
3 100 000' - 434 0002 - 434 000
10 000
16 655 000 + 6 843 000 +6 843 000
40 155 000 + 16 289 000 + 15 200 000
' Motsvarande en beslutad utrustningsram för budgetåret 1974/75 om 5 000 000
kr.
2¶Motsvarande en utrustningsram för budgetåret 1975/76 om 4 300 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 120
Direktionen för akademiska sjukhuset i Uppsala
I. Bortsett från läkarna finns 2 906 tjänster vid akademiska sjukhuset Direktionen föreslår att 106 nya tjänster inrättas samt att medel beräknas, motsvarande 17 tjänster vid arbetsterapi-och sjukgymnastikavdelningarna fr.o.m. år 1976. Genomförande av dessa förslag beräknas kosta ca 4 milj. kr. Statens förhandlingsnämnd förhandlar med Uppsala läns landstingskommun och andra berörda landstingskommuner om inrättande av ett patologiskt och ett kliniskt mikrobiologiskt centrallaboratorium vid akademiska sjukhuset. Direktionen fömtser att laboratorierna kommer att inrättas och beräknar därför ca 3 mUj. kr. för ändamålet, vdket motsvarar ca 80 tjänster för organiserandet av dessa nya centrallaboratorier. Av förutnämnda 106 tjänster avser 38 tiänster etablering av rehabUiteringsklinikens slutna vård samt utbyggnad av den urologiska, neurokimrgiska och neurologiska verksamheten. Av övriga 68 tjänster som avser befintlig verksamhet är ca 34 redan inrättade som extra. Kostnaderna för utbUdning och extra patientövervakare beräknas öka med ca 400 000 kr.
Utgifterna för löner tUl annan personal än läkare vid sjukhuset beräknas sammanfattningsvis stiga från 128,4 milj. kr. för budgetåret 1974/75 tUl ca 137 mUj. kr. för budgetåret 1975/76. AUmän arbetsgivaravgift med 4 % av lönesumman för budgetåret 1975/76 har inräknats.
Omkostnaderna beräknas öka meUan budgetåren 1974/75 och 1975/76 från ca 63,2 milj. kr. tUl ca 68,2 mUj. kr. Utbyggnaden av verksamheten beräknas sålunda öka omkostnaderna med drygt 2 milj. kr., varav ca 1 320 000 kr. faller på klinisk bakteriologi och patologi. Samtidigt bortgår sjukhusets kostnader för laboratorieundersökningar vid nuvarande institutioner för bakteriologi och patologi om ca 3 240 000 kr. Prisökningarna beräknas uppgå tUl 10 %, vilket motsvarar en ökning med ca 6,2 mUj. kr.
Antalet vårddagar beräknas öka från ca 428 000 för budgetåret 1974/75 tUl ca 453 000 för budgetåret 1975/76. Det faststäUda antalet vårdplatser beräknas öka frän I 471 till 1 542 mellan dessa budgetår.
Vårddagkostnaden beräknas öka från 526:64 tUl 576:90 kr.
Totalkostnaden för driften av sjukhuset — bortsett från läkarlönerna — har beräknats tUl 205 213 000 kr. Uppsala läns landstings bidrag beräknas tUl 110 848 000 kr. och övriga inkomster tUl 101 349 000 kr. Sedan totalkostnaden dragits från landstingets bidrag och inkomsterna återstår en nettoinkomst för staten under anslagsposten av 6 984 000 kr.
Att statsverket får en nettoinkomst under sjukhusets driftstat beror i hög grad på att ersättningar för patienter från andra län än Uppsala län tUlgodoförs statsverket i sin helhet. Regionlandstingskommunernas driftdagersättningar omfattar emellertid ersättning för fastighetsunderhåll, utmstningsanskaffning och pensionskostnader. Dagersättningen enligt utomlänsavtalet skaU härutöver ge gottgörelse även för lokalhyror. För detta har statsverket utgifter under andra anslagsposter.
Från anslagsposten Bidrag till driftkostnader utgår enligt avtal emeller-
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 121
tid visst lönekostnadspålägg, som utgör 29 % av den beräknade totala lönesumman för sjukhusets personal - bortsett från läkarpersonalen — vilken lönesumma beräknas bli omkring 128,5 milj. kr. för budgetåret 1975/76. Beloppet innefattar inte några medel för allmän arbetsgivaravgift. Lönekostnadspålägget beräknas tUl 37 252 240 kr. Härav avser 5 140 000 kr. höjt lönekostnadspålägg.
Totalt behöver sålunda 30 270 000 kr. tas upp under anslagsposten.
2. Sjukhuset behöver enligt direktionen anskaffa löpande utrustning inom en totalram av 4,3 milj. kr.
Remissyttranden
Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut föreslår att en modell utarbetas, som anger förväntat behov av ersättningsutrustning på längre sUct, varvid bl. a. prisutveckling och teknisk utveckling medräknas. Den årliga nyanskaffningen av utrustning bör ligga utanför modellen. En sådan modell ger säkrare beslutsunderlag för bedömningen av hur stora anslag som behövs för utrustning. En inventering av befintlig utrustning skulle bl. a. underlätta en redovisning av årskostnaden, inkl. driftkostnaderna, vilket kan inverka på valet av utrustning.
Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande anser det önskvärt att anslagsframställningen i vad avser löpande utrustningsanskaffning grundas på en inventering av befintlig utrustning och på en plan för erforderliga ny- och återanskaffningar.
Föredraganden
Som jag nämnt under anslaget G 3. pågår förhandlingar med Uppsala läns landstingskommun om ett nytt avtal om samarbete för drift av akademiska sjukhuset att gälla fr. o. m. den I januari 1974. FörhandUngar pågår också i frågan om inrättande av nya patologiska och kliniskt mikrobiologiska centrallaboratorier m. m. vid sjukhuset. I avvaktan på resultatet av nämnda förhandlingar utgår jag i det följande från hittiUs-varande avtalsgrunder.
Direktionen har - under förutsättning att centrallaboratorierna inrättas under nästa budgetår - dels tagit upp medel för ett antal nya tiänster vid laboratorierna och dels tagit hänsyn till att kostnaderna för laboratorieundersökningar minskar. I överensstämmelse med vad jag nyss anfört avser jag återkomma till dessa frågor när resultatet av pågående förhandlingar föreligger.
Jag beräknar medel under anslaget för statens andel av kostnaderna för löpande anskaffning av utrustning till akademiska sjukhuset inom en total ram av 4,3 mUj. kr. Med hänsyn till att de kommunala sjukvårdshuvudmännens andel i kostnaderna för den under budgetåret 1974/75
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 122
medgivna utrustningsanskaffningen enligt gällande avtal kan fastställas först efter budgetårets slut, kan anslaget under budgetåret 1975/76 även komma att belastas av vissa kostnader för utrustning som anskaffats för budgetåret 1974/75.
Med hänvisning tiU sammanstäUningen beräknar jag anslaget till 55 355 000 kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tUl Akademiska sjukhuset i Uppsala: Driftkostnader för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 55 355 000 kr.
G 5. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Utmstning
1973/74 Utgift 2 490 000 Reservation 145 891 1974/75 Anslag 140 000 1975/76 Förslag 100 000
Från anslaget bekostas statens andel av kostnader för utrustning tUl akademiska sjukhuset i Uppsala i samband med byggnadsåtgärder. Enligt avtal med Uppsala läns landstingskommun m. fl. svarar staten i regel för 40 % av kostnaderna för utbyggandet av sjukhuset, inkl. utrustningskostnaderna.
Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande
Medelsbehovet för anskaffning av utrustning tUl akademiska sjukhuset i Uppsala under budgetåret 1975/76 framgår av följande sammanställning.
Totalt Statens andel
1. Utrustning till socialmedicin m. m.
(byggnad A 1) 370 000 150 000
2. Kommitténs verksamhet 250 000 100 000
620 000 250 000
1. Utrustning till skollokaler för sjukgymnast- och arbetsterapevtut-bildning som avses inrymmas i f. d. medicinbyggnaden A 1 skall helt bekostas av Uppsala läns landstingskommun. För anskaffning av utrustning till de i byggnaden A 1 planerade lokalerna för socialmedicin och sjukhusets internundervisning beräknar kommittén ett medelsbehov av 370 000 kr.
2. Från anslagsposten bekostas löner, vissa konsultarvoden och andra arvoden, resor, hyror m. m. samt utredningar. Lönekostnaderna beräknas till 200 000 kr. Härtill kommer kostnaderna för kommitténs egen verksamhet i vad den avser utrustning med 50 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 123
Remissyttranden
Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut har inte något att erinra mot förslaget om utrustning tUl socialmedicin m. m. under förutsättning att befintlig materiel tillvaratas på optimalt sätt.
Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande (NUU) framhåller, att i kostnaderna för föreslagen utrustning tUl lokaler för socialmedicin och internundervisning på 370 000 kr. ingår såväl ca 44 000 kr. för renovering av befintliga möbler som vissa kostnader för förbrukningsmateriel. Sådana kostnader godtas inte i utrustningsförslag, som NUU prövar enligt överenskommelser om statlig investeringsersättning med kommunala sjukvårdshuvudmän. NUU utgår från att beloppet för kommitténs verksamhet inte avser att täcka kostnader för utrustning av de utbildningslokaler, som Uppsala läns landstingskommun avses disponera.
Föredraganden
Jag är inte beredd att nu ta ställning till behovet av medel för utrustning av lokaler för socialmedicin m. m. i förutvarande medicinbyggnaden (A 1). Jag beräknar i enlighet med byggnadskommitténs förslag 100 000 kr. för statens andel av kostnaderna för kommitténs utrustningsverksamhet. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tUl Akademiska sjukhuset i Uppsala: Utrustning för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kr.
G 6. Bidrag tUl kommunala undervisningssjukhus
1973/74 Utgift 195 762 127 1974/75 Anslag 190 000 000 1975/76 Förslag 240 000 000
Från anslaget utgår ersättningar till berörda kommunala sjukvårdshuvudmän för upplåtelse för läkarutbildning m. m. av vissa sjukvårdsresurser.
Med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1974:93, SoU 1974:26, rskr 1974:239) har Kungl. Maj:t den 20 december 1974 godkänt
a) sju avtal om läkarutbildning och forskning i Stockholms län (LUA Stockholm), vid Ulleråkers sjukhus i Uppsala (LUA Ulleråker), i Lin köping (LUA Linköping), i Lund (LUA Lund), vid S:t Jörgens sjukhus i Göteborg (LUA S:t Jörgen), i Umeå (LUA Umeå) resp. i Göteborg (LUA Göteborg),
b) fem överenskommelser - betecknade nr I — om statlig investe ringsersättning enligt 5 § 1. LUA Stockholm, Linköping, Lund, S;t Jörgen resp. Göteborg,
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 124
c) två avtal om upplåtelse av lokaler för medicinsk teknik i Linköping resp. lokaler i mikrobiologibyggnaderna i Göteborg,
d) två avtal om lokaler för statens rättspsykiatriska klinik i Umeå och samarbete beträffande kliniken m. m.
Vidare har träffats
a) ett avtal om läkarutbildning och forskning i Malmö (LUA Malmö),
b) två överenskommelser om statlig investeringsersättning enligt 5 § 1. LUA Umeå resp. Malmö,
c) två avtal om upplåtelse av vissa lokaler i bakteriologibyggnaden i Lund resp. lokaler för mikrobiologi vid universitetet i Umeå,
d) ett avtal om överlåtelse av bakteriologi- och patologibyggnaderna i Lund.
Dessa sex avtal har ännu inte godkänts. Kungl. Maj:t har emellertid den 28 juni 1974 medgett att avtalen och överenskommelserna får i tillämpliga delar gälla tills vidare.
Från anslaget utgär också vissa bidrag för byggnads- och utrustningsåtgärder som föranleds av praktisk utbildning av sjukgymnaster i Stockholm, Lund och Malmö. Vidare utgår bidrag enligt avtal med Uppsala läns landstingskommun om anordnande av forskning och utbUdning i geriatrik vid Kungsgärdets sjukhus i Uppsala (prop. 1966:1 bU. 10 s. 395) samt bidrag till viss dispensärverksamhet vid karolinska sjukhuset (prop. 1946:101).
Riksdagen har bemyndigat Kungl. Maj.t att godkänna avtal med Östergötlands läns landstingskommun om investeringsersättning för anordnande av vissa lokaler vid regionsjukhuset i Linköping åt statens rättskemiska laboratorium och att betala ut ifrågakommande investeringsersättningar från detta anslag (prop. 1974:93).
Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande (NUU)
Statens förhandlingsnämnd har träffat vissa upplåtelseavtal i fråga om rättsmedicinsk verksamhet i Lund och Umeå samt avtal med Västerbottens läns landstingskommun om upplåtelse av lokaler vid Umeå lasarett för viss odontologisk verksamhet. Vidare pågår förhandlingar om revision av vissa servicebestämmelser rörande odontologilokaler vid lasarettet.
Investeringsersättningar har under budgetåren 1970/71-1973/74 utbetalats medsammanlagt ca 54 resp. ca 57, ca 55 och ca 52 milj. kr. Härav har ca 27 resp. ca 23, ca 27 och ca 17 milj. kr. avsett Huddinge sjukhus, som är det största pågående projektet. Uppförandet av huvudblocket vid regionsjukhuset i Linköping och det s. k. huvudsjukhuset vid Östra sjukhuset i Göteborg måste emellertid särskUt beaktas vid en bedömning av medelsbehovet för nästa budgetår. I övrigt föreligger betydande svårigheter att bedöma i vilken takt huvudmännen kommer att realisera de större byggnads- och utrustningsobjekt, som kan påverka medelsförbrukningen under nästa budgetår. Trots ökade byggnadskostnader tyder de bedömningar som NUU f. n. kan göra på ett anslagsbehov av samma storieksordning som under de senaste fyra åren, dvs. ca 55 milj. kr.
De statliga driftersättningarna uppgår enligt läkarutbildningsavtalen
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 125
m. m. tUl 186 250 000 kr. i 1974 ärs kostnadsläge.
NUU räknar med ett anslagsbehov för budgetåret 1975/76 av i mnt tal 240 mUj. kr. NUU har därvid beaktat bl. a. medelsbehovet för investeringsersättningar avseende anordnande av lokaler för statens rättskemiska laboratorium i Linköping samt om- och tillbyggnadsarbeten för rättsmedicinsk verksamhet i Linköping, Lund och Umeå. Däremot räknar NUU inte med att kostnader för inredning och utrustning av de i upplåtelseavtalen avsedda lokalerna för statliga verksamheter - med undantag för den rättspsykiatriska kliniken i Umeå - skall täckas från förevarande anslag.
Föredraganden
Kungl. Maj:t har genom beslut den 20 december 1974 godkänt nya avtal om läkarutbildning och forskning i Stockholm, Linköping, Lund, Umeå och Göteborg samt vid S:t Jörgens sjukhus i Göteborg och Ulleråkers sjukhus i Uppsala med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1974:93, SoU 1974:26, rskr 1974:239). Enligt avtalen, som gäUer för åren 1974—1976, utgår vissa statliga driftersättningar till Stockholms, Östergötlands, Malmöhus och Västerbottens läns landstingskommuner, Göteborgs kommun samt Uppsala läns och Göteborgs och Bohus läns landstingskommuner. Kungl. Maj:t har samma dag också godkänt fem överenskommelser om statlig investeringsersättning enligt läkarutbildningsavtalen.
Jag vill här nämna, att Göteborgs kommunfullmäktige den 22 februari 1973 godkände ett stomplaneförslag för Östra sjukhuset i Göteborg, som innebär att sjukhuset får karaktär av centrallasarett och att utbyggnaden reduceras jämfört med tidigare planering. Mot bakgrund av denna ändrade sjukvårdsplanering träffades samma år en överenskommelse om ändring av och tUlägg till tidigare överenskommelse om statlig investeringsersättning enligt då gällande samarbetsavtal angående läkarutbUdning i Göteborg. Den nya investeringsöverenskommelsen godkändes av Kungl. Maj:t den 23 augusti 1973. Den överenskommelse om statlig investeringsersättning enligt avtalet om läkarutbUdning m. m. i Göteborg, vUken enligt vad jag nyss nämnde godkänts av Kungl. Maj:t den 20 december 1974, bygger också på förutsättningen att Östra sjukhuset anordnas enligt ifrågavarande stomplan.
Såsom jag redogjorde för i prop. 1974:93 omfattar de nya läkarutbildningsavtalen alla kliniska ämnesområden. Sålunda ingår ersättning för ämnesområdet patologi och de kliniska delarna av medicinsk mikrobiologi m. m. nu på alla orter i driftersättningsbeloppen. Mot denna bakgmnd har statens förhandlingsnämnd slutit avtal med Malmöhus läns landstingskommun om att landstingskommunen skall överta äganderätten och förvaltningen av de byggnader, som uppförts för patologisk och mikrobiologisk verksamhet. Kostnaderna för byggnadernas uppförande har delats lika mellan staten och landstingskommunen (prop. 1957:1 bil. 29 s. 9, SU 1957:92, rskr 1957:248). Marken som hör tiU byggnaderna läggs till lasarettsområdet och upplåts med nyttjanderätt på samma
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 126
villkor som gäller för lasarettsmarken.
Staten skall enligt avtalet bekosta en till- och ombyggnad av patologibyggnaden varigenom den rättsmedicinska verksamheten får ökade utrymmen. Byggnadsarbetena, som skall utföras av landstingskommunen, brådskar eftersom vissa anmärkningar mot nuvarande lokaler framställts från yrkesinspektionen. Särskilt avtal skall träffas om detta byggnadsobjekt.
Avtalet innehåller också en föreskrift om att en särskUd investerings-ersättning med högst 500 000 kr. skall utgå för ersättningsanskaffning av viss utrustning tUl patologin. Kungl. Maj:t har den 28 juni 1974 medgett att bl. a. detta avtal får i tiUämpliga delar gäUa tills vidare i avvaktan på ett slutligt beslut i ärendet, vilket bl. a. inneburit att landstingskommunen tUlträdde byggnaden den 1 juli 1974. Förekommande ersättningar utbetalas ä conto från förslagsanslaget Bidrag tUl kommunala undervisningssjukhus. Riksdagens bemyndigande bör inhämtas att godkänna avtalet om överlåtelse av bakteriologi- och patologibyggnaderna i Lund m. m. Kungl. Maj:t har den 28 juni 1974 också medgett, att träffat avtal om upplåtelse av vissa lokaler i bakteriologibyggnaden i Lund får i tillämpliga delar gälla tUls vidare. Avtalet kan godkännas av regeringen först när berörda överlåtelseavtal kan godkännas.
Avtal med Malmö kommun om läkarutbUdning och forskning i Malmö samt den i anslutning till avtalet träffade investeringsöverenskommelsen bör godkännas av regeringen när kommunens godkännande föreligger i lagakraftvunnet skick. Avtal om upplåtelse av lokaler för mikrobiologi vid universitetet i Umeå och överenskommelsen om statlig investeringsersättning enligt avtalet om läkarutbUdning m. m. i Umeå har ännu inte slutbehandlats.
Kungl. Maj:t har den 20 december 1974 också godkänt avtal om upplåtelse av lokaler för medicinsk teknik i Linköping och av lokaler i mikrobiologibyggnaderna i Göteborg. Samtidigt har Kungl. Maj:t föreskrivit, att ersättningar för driftkostnader enligt avtalen skall utgå med anlitande av de anslag som disponeras av berörda läroanstalter och att kostnader för investeringsersättningar får utgå från anslaget Bidrag till kommunala undervisningssjukhus. Motsvarande bör gäUa ersättningar enligt upplåtelseavtalen i Lund och Umeå.
Jag vill i detta sammanhang ta upp en fråga som berör statens rättsläkarstationer. Kungl. Maj:t har bl. a. den 3 juni 1960 godkänt avtal angående lokaler för patologisk avdelning vid Vasa sjukhus samt för statens rättsläkarstation i Göteborg (prop. 1960:71, SU 1960:123, rskr 1960:299). Kungl. Maj:t ställde samtidigt ett reservationsanslag till dåvarande medicinalstyrelsens förfogande att disponeras för utbetalning av byggnads- och utrustningsbidrag enligt avtalet. Jag finner det ändamålsenligt att - om det blir fråga om ytterligare stathga investeringsbidrag till denna eller andra av statens rättsläkarstationer som är inrymda i lokaler tUlhöriga kommunal sjukvårdshuvudman — sådana investeringsbidrag utgår från förevarande anslag. Däremot bör driftersättningarna liksom tidigare betalas från rättsläkarstationernas förvaltningskostnadsanslag.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 127
Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande har angett anslagsbehovet för budgetåret 1975/76 under detta anslag tUl 240 milj. kr. Jag har inte något att erinra mot denna niedelsberäkning.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att godkänna avtal meUan staten och Malmöhus läns landstingskommun om överlåtelse av bakteriologi- och patologibyggnaderna i Lund m. m., i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag har angett i det föregående,
2. bemyndiga regeringen att godkänna avtal mellan staten och Malmöhus läns landstingskommun om investeringsersättning för anordnande av utökade lokaler vid lasarettet i Lund åt rättsmedicinsk verksamhet i Lund,
3. till Bidrag tdl kommunala undervisningssjukhus för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 240 000 000 kr.
G 7. Forsknings- och utbildningsverksamhet vid vårdcentralen i Dalby
1973/74 Utgift 2 004 3141 Reservation 496 582' 1974/75 Anslag 2 428 000' 1975/76 Förslag 2 649 000
' Anslaget Utbildnings- och forskningsverksamhet vid läkarstationen i Dalby läkardistrikt.
Från anslaget bekostas forsknings- och utbildningsverksamheten vid vårdcentralen i Dalby. Verksamheten regleras genom ett mellan staten och Malmöhus läns landstingskommun år 1964 träffat avtal om samarbete för uppförande och drift av en läkarstation i Dalby läkardistrikt. Enligt avtalet bidrar staten tiU kostnaderna för uppförande av läkarstationen samt svarar för den personal som är avsedd uteslutande för utbildnings-eller forskningsändamål och för anskaffning av löpande utrustning, förbrukningsartiklar m. m., som hänför sig tUl nämnda verksamhet (prop. 1965:1 bU. 7 s. 168).
Socialstyrelsen
Baspersonalen består f. n. av en forskningsledare, som är professorn i medicin - särskilt öppen hälso- och sjukvård - vid universitetet i Lund, en distriktsläkare med tUlsynsuppgifter, en instruktionssköterska med laboratorieutbildning, en byrådirektör, två assistenter, en amanuens, tre kansliskrivare, en deltidsanställd laboratorieassistent, en laboratoriekonsult, en psykiatrisk konsult, konsulter för andra speciella ändamål och ytterligare en distriktsläkare. Kostnaderna härför jämte kostnaden för en sociolog-konsult beräknas till 795 000 kr.
För arvoden tUl ledamöter i den rådgivande nämnden för verksamheten vid värdcentralen och till experter samt för resekostnader och
Prop. 1975:1 BUaga 7 Socialdepartementet
traktamenten beräknas sammanlagt 90 000 kr. Kostnader för material, elektricitet, telefon, dataregistrering m. m. beräknas tUl 306 000 kr. Vidare behöver basutrustningen kompletteras för 20 000 kr. Härtill kommer kostnader för etableringsstudier av nya projekt med 75 000 kr. Utöver 1 286 000 kr. tUl berörda baskostnader behövs enligt socialstyrelsen 1616 000 kr. till forskningsverksamheten under budgetåret 1975/76 vid vårdcentralen enligt följande sammanställning.
Forskningsprojekt
Kostnad kr.
Beslutade forskningsprojekt
a) undersökning av urinvägsinfektioner
b) undersökningar av 67-åringar (medicinsk och psykologisk del)
c) undersökning av kostvanor, varvid man avser att belysa sambandet mellan kostvanor och hälsotillstånd
d) hypertonidiagnostik med hjärt- och kärl- .sjukdomar
e) gastroenterologisk undersökning
f) sekundär prevention av glaukom
g) hälsokontroll av 7-10-åringar, uppföljning av tidigare utförd utvidgad hälsokontroll av 7-åringar
h) forskning inom socialvärdsfältet i) ekonomisk analys av sjukdom och pensionering j) social åldersforskning (tidigare sociologisk del inom 67-åringsundersökningen)
Nytt forskningsprojekt
a) psykiatrisk undersökning (utveckling av
projektet Organisation av psykiatrisk
vård vid vårdcentral)
Summa
145 000 211 000
366 000
118 000
98 000
121 000
92 000
144 000
91 000
95 000
135 000 1 616 000
Kostnaderna för viss baspersonal och vetenskaplig basutrustning m. m. samt nämnda forskningsprojekt uppgår sålunda till sammanlagt 2 902 000 kr.
Löne- och prisomräkning 151 000 kr.
Föredraganden
Anslaget bör tas upp med 2 649 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för ökad personalinsats för den socio-ekonomiska delen av projektet social åldringsforskning (67-åringsundersökningen) samt för projektet hälsokontroll av 7-lO-åringar med sammanlagt 70 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tUl Forsknings- och utbildningsverksamhet vid vårdcentralen i Dalby för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 2 649 000 kr.
Prop. 1975:1 BUaga 7 Socialdepartementet
129¶G 8. VidareutbUdning av läkare
1973/74 Utgift 4 150 977 1974/75 Anslag 12 100 000 1975/76 Förslag 15 700 000
Från anslaget bekostas utgifter i samband med vidareutbildning av läkare (prop. 1969:35, SU 1969:83, rskr 1969:215; prop. 1972:104, SoU 1972:37, rskr 1972:286).
Enligt kungörelsen (1972:678) med tUlämpningsföreskrifter tUl lagen (1960:408) om behörighet att utöva läkaryrket skall den som avlagt läkarexamen inom riket och vill få legitimation som läkare genomgå allmäntjänstgöring som läkare under ett år och nio månader, varav i princip sex månader inom allmän kirurgi, sex månader inom allmän internmedicin, tre månader inom allmän psykiatri eller barn- och ungdomspsykiatri samt sex månader inom allmänläkarvård. Utbyte mot vissa andra tjänstgöringar kan ske. Prov avläggs i allmän kimrgi, allmän internmedicin och psykiska sjukdomar.
Den som vill förvärva allmänläkarkompetens skall sedan han fått legitimation som läkare genomgå viss vidareutbildning under 3 1/2 år. Den som vill förvärva specialistkompetens, skall sedan han fått legitimation som läkare genomgå vidareutbildning, som består av viss huvudutbildning samt sidoutbUdning inom verksamhetsområde av betydelse för sökt kompetens. Under allmänläkar- och specialistutbildning skall läkaren delta i systematisk undervisning med kunskapsprov.
Nämnden för läkares vidareutbUdning skall bl. a. anordna dels prov för läkare som fullgör allmäntjänstgöring, dels systematisk undervisning med kunskapsprov för läkare som genomgår allmänläkar- eller specialistutbUd-ning. Nämnden meddelar också beslut om godkänd allmäntjänstgöring samt bevis om allmänläkar- och specialistkompetens. Socialstyrelsen tUlhandahåller nämnden behövlig sekreterar- och biträdeshjälp. Nämndens verksamhet bekostas från detta anslag.
1974/75 Beräknad ändring 1975/76
1. Arvoden och ersättningar till ledamöter hos nämnden för läkares vidareutbildning m. m.
2. Omkostnader för nämndens verksamhet
3. Prov under läkares allmäntjänstgöring
4. Systematisk undervisning och kunskapsprov
5. Sekretariat hos regionkommittéer
6. Kurs i tropikmedicin
7. AllmänläkarkuTser m. m.
Nämnden
Föredraganden
413 000
+ 141 000
+
37 000"
60 000
+ 20 000
+
6 000
647 000
+ 178 000
+
82 000
9 850 000
+ 4011 000
+
3 417 000
323 000
+ 317 000,
+
65 000
57 000
+ 18 000
-
57 000
750 000
- 750 000
+
50 000
9¶Riksdagen 1975. I saml. Nr 1. Bilaga 7
12 100 000 +3 935 000 + 3 600 000
Prop. 1975:1 BUaga 7 Socialdepartementet 130
Nämnden för läkares vidareutbildning
Pris- och löneomräkning 575 000 kr., varav 259 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg. O-alternativet innebär en anslagsminskning av 46 000 kr. vUket skulle bl. a. innebära ett otUlräckligt antal prov för läkare som fullgör allmäntiänstgöring och en minskning av antalet kurser för den systematiska undervisningen.
1. Resekostnaderna beräknas öka. Pedagogisk expertis behöver anlitas.
2. Nämnden avser delta i kostnaderna för ett dataregister hos socialstyrelsen över läkare som fullgör allmäntjänstgöring.
3. Antalet deltagare i kunskapsproven beräknas uppgå tUl 3 030. Nämnden vill också samla provuppgifter i en s. k. databank och databehandla materialet.
4. Medel beräknas för 300 kurser om vardera en vecka med i genomsnitt ca 20 deltagare i varje kurs.
En arbetsgrupp inom nämnden har föreslagit att vissa lärar/läkartjänst-er tillkommer försöksvis under budgetåret 1974/75 vid Sahlgrenska sjukhuset. Malmö allmänna sjukhus, lasarettet i Lund och akademiska sjukhuset i Uppsala. Kostnaderna för tjänsterna vid de kommunala undervisningssjukhusen skall enUgt särskilda avtal härom delas lika mellan staten och sjukvårdshuvudmannen. Tjänsteinnehavarna skall få ett omfattande ansvar för vidareutbildningen. Nämnden har för avsikt att pröva en sådan försöksverksamhet innevarande budgetår.
5. Med hänsyn tiU ökat antal kurser och ökat antal prov under aUmäntjänstgöringen bör regionkommittéernas sekretariat förstärkas.
6. Nämnden avser att senare komma in med en preciserad kostnadsberäkning för en ny typ av kurs i tropikmedicin.
7. För budgetåret 1974/75 har för allmänläkarkurser m.m. anvisats 750 000 kr. Då dessa speciella kurser snarast är att hänföra tUl efterutbUdning, föreslår nämnden i samråd med socialstyrelsen att anslagsposten förs över tUl en ny anslagspost 8 Allmänläkarkurser m. m. under anslaget G 9. EfterutbUdning av viss sjukvårdspersonal m. m.
Remissyttranden
Statskontoret, universitetskanslersämbetet och socialstyrelsen har inte något att erinra mot försöksverksamheten med särskUda tjänster för vidareutbUdningen.
Föredraganden
Jag räknar med att ca 300 kurser för systematisk undervisning med kunskapsprov skall anordnas under budgetåret 1975/76 för läkare under allmänläkar- och specialistutbildning.
Nämnden har redovisat ett förslag om försöksverksamhet med vissa
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 131
tjänster där tjänsteinnehavarna avses få särskilt ansvar för vidareutbildningsverksamhet. Jag har inte någon erinran mot att nämnden prövar en sådan anordning på försök inom ramen för två tiänster, varav en för vidareutbildning inom allmän internmedicin och en för vidareutbUdning inom allmän kirurgi.
Som jag tidigare har framhåUit är det angeläget att vidta särskilda åtgärder för att under de närmaste åren trygga tUlgången på allmänläkare i den öppna hälso- och sjukvården. Bl. a. bör lämpliga utbUdningskurser anordnas för att övergången för läkare från verksamhet inom specialiserad vård tUl aUmänläkarvård skaU underlättas. Mot denna bakgrund beräknar jag för budgetåret 1975/76 i huvudsaklig överensstämmelse med socialstyrelsens förslag 800 000 kr. under anslaget G 9 för sådan kursverksamhet och för socialstyrelsens åtgärder i övrigt i dessa frågor.
Nämnden för läkares vidareutbUdning har föreslagit viss medelsanvisning till en kurs i tropikmedicin under detta anslag. Medel tUl detta ändamål bör i stället beräknas under följande anslag G 9.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag en ökning av anslaget med 3,6 mUj. kr. till 15,7 mUj. kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tUl Vidareutbildning av läkare för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 15 700 000 kr.
G 9. EfterutbUdning av viss sjukvårdspersonal m. m.
1973/74 Utgift 1 671 916' 1974/75 Anslag 2 104 000 1975/76 Förslag 2 530 000
' Anslagen Efterutbildning av viss sjukvårdspersonal m. m. och Kurser för vissa utländska läkare och tandläkare m. m.
Från detta anslag bekostas viss efterutbildning av läkare, tandläkare, barnmorskor, kuratorer, sjukgymnaster, arbetsterapevter, farmacevter, m. fl. Från anslaget bekostas också kompletterande utbildning av medicinalpersonal med utländsk examen, vilka har för avsikt att arbeta i Sverige.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
1974/75
Beräknad ändring 1975/76
Socialstyrelsen
Föredraganden
13 000
-f
3 000
+
3 000
158 000
■¥
6 000
+
6 000
40 000
+
29 000
+
4 000
1. Kurser i socialmedicin för distriktsläkare m. m. 36 000
2. Efterutbildning av läkare m. fl. inom den psykiska barna- och ungdomsvärden 53 000
3. Kurs i socialodontologi och författningskunskap för klinikchefer inom folktandvården 79 000
4. Kurser för läkare m. fl. inom mödra- och barnhälsovården 14 000
5. Vidareutbildning av legitimerade sjukgymnaster inom rehabiliteringsvärd samt kurser för kuratorer inom
hälso- och sjukvård 270 000
6. Specialkurser för farmacevter 17 000
7. Kurser i antikonception och preventivmedelsrådgivning för läkare, barnmorskor m. fl. 71000
8. Kurser i svenska språket för utländsk medicinalpersonal 550 000
9. Prov i svenska språket för utländsk medicinal personal 63 000
10. Kurser i svenska medicinal-författningar för utländska läkare 130 000
11. Viss vidareutbildning m. m. för läkare med utländsk
examen 345 000
12. Viss kunskapsprövning av utländska läkare som önskar tjänstgöra inom
sitt yrke i Sverige 21 000
13. Kurs i svenska medicinaiför- fattningar för utländska tandläkare
14. Kompletteringskurs för utländska sjuksköterskor
15. Kompletteringskurs för utländska barnmorskor
16. Kurs i medicinalförfattningar för sjuksköterskor med utbildning i Danmark, Finland, Norge eller Island 35 000
35 000
+ 5 000
+ 5 000 +5 000
+ 4 000 +4 000
+ 2 000 +2 000
+ 22 000 + 22 000
+ 2 000 +2 000
+ 28 000 + 19 000
+ 146 000 + 50 000
+ 22 000 + 6 000
+ 30 000 +11 000
+ 3 000
7 000
+ 35 000
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
1974/75
Beräknad ändring 1975/76
Socialstyrelsen
Föredraganden
17. Viss vidareutbildning för sjukgymnaster och arbetsterapevter med utländsk utbildning
18. Speciell prövning av viss utländsk medicinalpersonal
19. Efterutbildning av vissa utländska tandläkare m. m.
20. Kurs i tandreglering och barntandvård för klinikchefer inom folktandvården
21. Allmänläkarkurser m. m.
22. Bistånds- och katastrofutbildning av läkare m. fl.
23. Kurs i tropikmedicin Summa utgifter
56 000
+
13 000
+ 5 000
25 000
+
2 000
+ 2 000
128 000
-
8 000
- 8 000
_
+
225 000
+ 225 000
-
+
810 000
-
213 000
+
237 000
+ 17 000
-
-
+ 60 000
2 317 000
+
1 655 000
+ 443 000
Inkomster
Ersättning för kostnader för bi stånds-och katastrof utbildning 213 000 + 237 000 + 17 000
Nettoutgifter 2 104 000 + 1 418 000 + 426 000
Socialstyrelsen
Pris- och löneomräkning I 63 000 kr.
O-alternativet skulle innebära en nedskärning av antalet kurser eller en minskning av antalet kursdeltagare.
1. Antalet kurser i socialmedicin för distriktsläkare bör utökas från en till två kurser. För två sådana kurser beräknas 60 000 kr. För stipendier m. m. beräknas 11 000 kr.
2. För två kurser för läkare m. fl. inom den psykiska barna- och ungdomsvården beräknas 58 000 kr.
3. En kurs i socialodontologi och författningskunskap för klinikchefer inom folktandvården bör anordnas även under nästa budgetår.
4. För en konferens i mödra- och barnhälsovård för överiäkare och biträdande överiäkare vid kvinno- och barnkUniker beräknas 8 000 kr. samt för en konferens avseende hälsokontroll av fyraåringar likaledes 8 000 kr.
5. För en gemensam fortbUdningskurs i habilitering för arbetsterapevter, förskollärare, kuratorer och sjukgymnaster beräknas 24 000 kr. För gemensam fortbildningskurs avseende samarbetsmetodik för arbetsterapevter, sjukgymnaster, kuratorer, läkare och sjuksköterskor i aktiv långvårdsmedicin i öppen vård beräknas 48 000 kr. För en kurs för
Prop. 1975:1 BUaga 7 Socialdepartementet 134
sjukgymnaster i habUitering av barn med cerebral pares eller likartade rörelsehinder beräknas 30 000 kr. För sju kurser för arbetsterapevter, kuratorer, läkare, sjukgymnaster och sjuksköterskor avseende information om hjälpmedel för handikappade beräknas 69 000 kr. För åtta kursveckor, inkl. uppföljningskonferenser för rehabiliteringspersonal från olika vårdområden och med inriktning på samarbetets metodik och socialarbetarens roll inom rehabUiteringsteamet och i samordningen mellan sjuk- och socialvård beräknas 121 000 kr.
6. En kurs för farmacevter som inspekterar läkemedelsdistributionen och förvaringen av läkemedel vid sjukvårdsinrättningar bör anordnas även under nästa budgetår.
7. Socialstyrelsen finner det angeläget att kurser anordnas även under budgetåret 1975/76 i antikonception och preventivmedelsrådgivning dels för läkare med gynekologisk utbildning, dels för barnmorskor. Erfarenheterna från de hittills hållna kurserna har visat att det föreligger ett stort utbildningsbehov i ämnet. Socialstyrelsen finner det därför angeläget att medel anvisas för genomförande av ett ökat antal sådana kurser under budgetåret 1975/76. Socialstyrelsen beräknar kostnaderna för en kurs för läkare och fyra kurser för barnmorskor till 99 000 kr.
8. Socialstyrelsens nämnd för utländsk medicinalpersonal fick år 1969 i uppdrag att anordna tre kurser i svenska språket m. m. för läkare med utländsk examen. Denna språkundervisning har därefter öppnats även för andra kategorier medicinalpersonal. Styrelsen avser att under budgetåret 1975/76 anordna två kurser om vardera ca fyra månader i svenska språket m. m. för utländsk medicinalpersonal.
9. Socialstyrelsen avser att under budgetåret 1975/76 anordna prov i svenska språket för utländsk medicinalpersonal, främst för dem som avser att delta i de för dessa personalkategorier anordnade kurserna under 10— 11 och 13—17. Socialstyrelsen - som i detta ärende samrått med dess nämnd för utländsk medicinalpersonal — räknar med att ca 325 läkare, tandläkare, sjuksköterskor m. fl. med utländsk utbildning skall genomgå sådant prov. Kostnaden per deltagare beräknas till 260 kr. eller totalt 85 000 kr.
10. Genomgång av kurs i svenska medicinalförfattningar är obligatorisk för de läkare med utländsk examen, som önskar förvärva svensk legitimation. Styrelsen beräknar att ca 150 läkare önskar genomgå sådan kurs under budgetåret 1975/76. Styrelsen avser därför att anordna sex kurser i ämnet om vardera högst en månad och med ca 25 deltagare i varje kurs. Kostnaden för varje kurs beräknas till 26 000 kr.
11. Socialstyrelsens nämnd för utländsk medicinalpersonal avser att under budgetåret 1975/76 anordna två vidareutbUdningskurser för läkare med utländsk medicinsk examen med högst 30 deltagare i varje kurs. Kostnaderna för varje kurs beräknas tUl 190 000 kr.
14-16. Under budgetåret 1975/76 behövs två kompletteringskurser för sjuksköterskor med utländsk examen som begärt svensk legitimation som sjuksköterska. Kompletteringskursen för utländska barnmorskor beräknas omfatta tio deltagare per år.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 135
Fem barnmorskor med nordisk utbUdning beräknas årligen erhålla praktik och genomgå en kortare teoretisk kompletteringskurs.
Tre kurser i svenska medicinalförfattningar bör anordnas för sjuksköterskor som utbildats i annat nordiskt land och som ansökt om svensk legitimation som sjuksköterska. Socialstyrelsen begär dessutom 18 000 kr. för stipendier tUl de sjuksköterskor som vid kurstUlfället inte har anställning.
17. Kostnadema för anordnande av fyra kurser i socialmedicin för sjukgymnaster och arbetsterapevter med utländsk utbildning samt för åtta prov i klinisk fysioterapi under budgetåret 1975/76 beräknar styrelsen tUl sammanlagt ca 69 000 kr.
18. Socialstyrelsen föreslår att viss sjukvårdspersonal som på grund av sin ställning som poUtiska flyktingar saknar handlingar som verifierar deras utbildning får möjlighet till speciell prövning för att bekräfta deras utbildning. För prövning av tio sjuksköterskor, barnmorskor, sjukgymnaster, medicinsk-tekniska assistenter, laboratorieassistenter och skötare i psykiatrisk vård beräknas 27 000 kr.
19. Socialstyrelsens nämnd för utländsk medicinalpersonal föreslår en kompletteringskurs för tandläkare från Västeuropa, USA eUer Austrahen samt viss handledning för bl. a. tandläkare med examen från östeuropeiskt land. Kostnaderna härför beräknas till sammanlagt 120 000 kr.
20. Med hänsyn till bristande vårdresurser inom barn- och ungdomstandvården anser socialstyrelsen det angeläget att en försökskurs för klinikchefer inom ämnesområdena tandreglering och barntandvård får anordnas under budgetåret 1975/76.
21. Med anledning av ändrade övergångsbestämmelser för behörighet till distriktsläkartjänst inom allmänläkarvården föreslår socialstyrelsen att anslagsposten Allmänläkarkurser m. m. flyttas från anslaget Vidareutbildning av läkare till ifrågavarande anslag och att 810 000 kr. anvisas för detta ändamål budgetåret 1975/76.
22. Sedan budgetåret 1972/73 har styrelsen i samråd med biståndsutbildningsnämnden genomfört en gemensam specialutbUdning (ca 10 veckor) av läkare och sjuksköterskor för bistånds- och katastroftiänst. Specialutbildningen utgör en del av en ett-årig bistånds- och katastrofutbildning, som anordnas av biståndsutbildningsnämnden. Den är utformad på sådant sätt att den även kan tjäna som underlag för läkares och sjuksköterskors insatser inom ramen för SIDA:s, den svenska FN-styr-kans, Röda korsets. Rädda barnens och missionsorganens bistånds- och katastrofverksamhet. Med hänsyn till det stora utbUdningsbehov som föreligger under de närmaste åren beräknar socialstyrelsen att ytterligare en kurs bör anordnas under budgetåret 1975/76.
Föredraganden
Socialstyrelsen har för nästa budgetår föreslagit en ny kurs, nämligen en försökskurs för klinikchefer inom folktandvården i tandreglering och
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 136
barntandvård. Med hänsyn till behovet av ökade resurser inom barn- och ungdomstandvården finner jag - i likhet med socialstyrelsen — det synnerligen angeläget att denna kurs genomförs.
Socialstyrelsen har behandlat allmänläkarkurserna under detta anslag. Jag har ansett det lämpligt att i stället beräkna medel tUl detta ändamål under föregående anslag G 8. VidareutbUdning av läkare. Nämnden för läkares vidareutbildning har föreslagit viss medelsanvisning för en kurs i tropU<medicin under föregående anslag. Medel för ändamålet bör i stället beräknas under nu förevarande anslag. Likaledes bör under detta anslag medel beräknas för kurser i bistånds- och katastrofutbUdning av sjukvårdspersonal. Medel för sistnämnda ändamål har tidigare anvisats under anslaget H 8. Viss krigssjukvårdsutbUdning m. m.
Kurserna i tropikmedicin och i bistånds- och katastrofutbildning är, liksom övriga under detta anslag upptagna kurser, en fortsättning av förut bedriven kursverksamhet. Jag kan i huvudsak biträda socialstyrelsens förslag tUl kursverksamhet.
Genom beslut den 15 november 1974 har Kungl. Maj:t bemyndigat mig att tUlkalla en sakkunnig att utreda vissa frågor rörande utbildningen av läkare med utländsk examen, innefattande dels utbildningsverksamhetens framtida inriktning, organisation och omfattning, dels den framtida förläggningen av verksamheten. I avvaktan på resultat av denna utredning upptas kostnaderna för viss vidareutbildning m. m. för läkare med utländsk examen till oförändrat 345 000 kr.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet under anslaget till sammanlagt 2 530 000 kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Efterutbildning av viss sjukvårdspersonal m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 2 530 000 kr.
G 10. Nordiska hälsovårdshögskolan
1973/74 Utgift 1 861 461
1974/75 Anslag 2 032 000
1975/76 Förslag 2 151 000
Vid nordiska hälsovårdshögskolan i Göteborg anordnas kurser för läkare, tandläkare, ingenjörer verksamma inom den allmänna hälsovården, hälsovårdsinspektörer och sjukhusadministratörer.
Skolans verksamhet regleras genom avtal meUan Danmark, Finland, Norge och Sverige (prop. 1962:1 bU. 13, SU 1962:11, rskr 1962:11 samt prop. 1965:1 bil. 7, SU 1965:5, rskr 1965:5). Sverige svarar förskottsvis för samtUga utgifter under löpande budgetår. Efter räkenskapsårets slut betalar övriga stater sina andelar av kostnaderna. Dessa fördelas på länderna proportionellt i förhållande tiU det antal kursmånader, som faller på de av varje land under året utnyttjade elevplatserna.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
137
1974/75
Beräknad ändring 1975/76
Hälsovårds-
Föredraganden
högskolan
Personal
-
-
Anslag
Lönekostnader
997 500
+ 85 000
+ 85 000
Sjukvård
1 000
-
-
Reseersättningar
147 000
+ 9 000
+ 9 000
Lokalkostnader
260 000
+ 10 000
+ 10 000
E.xpenser
246 500
+ 16 000
+ 15 000
Stipendier till
elever
380 000
+ 50 000
-
2 032 000
+ 170 000
+ 119 000
Styrelsen för nordiska hälsovårdshögskolan
Verksamheten vid högskolan har de senaste budgetåren omfattat 12,5 kursmånader. Fördelningen av antalet kurs- och elevmånader för budgetåret 1973/74 framgår av följande tablå.
3 tvä-månaderskurser för
läkare m. fl. 1 sex-veckorskurs för
ingenjörer
1 fyra-veckorskurs för ingenjörer'
2 två-veckorskurser för hälsovårdsinspektörer
1 två-månaderskurs för sjukhusadministratörer
1 en-månadskurs i socialodontologi
Summa
Kurs-
Elev-
månader
månader
1,5
12,5
' Tillfällig minskning från se.x till fyra veckor enligt Kungl. Maj:ts medgivande.
En av styrelsen tUlsatt arbetsgrupp, som utrett frågan om skolans framtida verksamhet, har sommaren 1973 avlämnat betänkandet Nordiska hälsovårdshögskolan. Mål och riktlinjer för dess fortsatta verksamhet. Förslaget har efter remissbehandling överlämnats tiU socialdepartementet för vidare handläggning. Med hänsyn tUl bl. a. vad som anförts vid remissbehandlingen har de berörda nordiska ländernas regeringar under våren 1974 utsett ledamöter i en nordisk arbetsgrupp med uppgift att lägga fram definitivt förslag till utbyggnad av högskolan.
I avvaktan på sluthgt stäUningstagande tiU kommande förslag från den nordiska arbetsgruppen föreslår styrelsen endast ett bibehållande av
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 138
nuvarande kursverksamhet under budgetåret 1975/76.
1. Löne- och prisomräkning 170 000 kr., varav 29 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. O-alternativet innebär att skolans nuvarande kursverksamhet inte skulle kunna bibehållas och att kvaliteten på kvarvarande kursverksamhet inte skulle kunna upprätthållas.
Föredraganden
Styrelsen för den nordiska hälsovårdshögskolan har under hösten 1973 avlämnat en utredning med förslag tUl ändrad inriktning och utbyggnad av verksamheten vid högskolan. Utredningen har tillkommit efter rekommendation av Nordiska rådet. Med hänsyn bl. a. till vad som framkom vid styrelsens behandling av förslaget och vid remissbehandlingen har därefter tiUsatts en nordisk arbetsgrupp med uppgift att lägga fram ett slutligt förslag om den fortsatta verksamheten vid högskolan. Det gällande avtalet mellan de berörda nordiska länderna om hälsovårdshögskolans verksamhet har sagts upp fr. o. m. den 1 juli 1975. Den nu tillsatta arbetsgruppen torde kunna presentera sitt förslag tidigast under hösten 1975. Det ankommer på regeringen att i avvaktan härpå träffa överenskommelse med de övriga berörda nordiska länderna om erforderlig förlängning av nu gällande avtal.
Med hänvisning tUl sammanstäUningen beräknar jag medelsbehovet för nästa budgetår till 2 151 000 kr.
Förslaget om anslag för budgetåret 1975/76 har godkänts av de övriga berörda nordiska länderna.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Nordiska hälsovårdshögskolan för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 2 151 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
139¶H. Övrig sjukhusvård m. in.
H 1. Rättspsykiatriska stationer och kliniker
1973/74 Utgift 18 719 899 1974/75 Anslag 21 193 000 1975/76 Förslag 33 632 000
Från anslaget bekostas verksamhet vid de rättspsykiatriska stationerna i Stockholm, Norrköping, Jönköping, Växjö, Örebro, Sundsvall och Umeå samt de rättspsykiatriska klinikerna i Uppsala, Lund och Göteborg. Fr. o. m. budgetåret 1975/76 redovisas även den rättspsykiatriska kliniken i Stockholm under anslaget.
Enligt riktlinjerna för den framtida organisationen av det rättspsykiatriska undersökningsväsendet skall detta få en enhetlig uppbyggnad med socialstyrelsen som chefsmyndighet (prop. 1961:185, ILU 1961:49, rskr 1961:398; prop. 1967:69, SU 1967:106, rskr 1967:252).
Av de fem nya kliniker, som avses ersätta rättspsykiatriska kliniker och avdelningar vid vissa fångvårdsanstalter, har klinikerna i Uppsala, Lund och Göteborg tagits i bruk. Kliniken i Umeå beräknas tas i bruk tidigast under budgetåret 1976/77 och kliniken i Stockholm tidigast under budgetåret 1977/78.
1974/75
Beräknad ändring 1975/76
Social-
Föredra-
styrelsen
ganden
Personal
Stationer
Läkarpersonal
+ 1
-
Psykologer, kuratorer
11
+
+
Övrig per.sonal
+ 1
Kliniker
Läkarpersonal
_
+ 8
Psykologer, kuratorer
+ 11
+ 111
Övrig vårdpersonal m.
m.
+ 56
Övrig personal
+ 3
+ 151
200
+ 7
+ 9ll
Anslag
Utgifter
Lönekostnader
16 554 000
+ 2 590 000
+ 10 106 000
Sjukvård
_
+ 25 000
+ 31 000
Reseersättningar
-
+ 90 000
+ 49 000
Lokalkostnader
3 444 000
+ 246 000
+ 1 363 000
Expenser
1 220 000
+ 792 000
+ 890 000
Summa utgifter
21 218 000
+ 3 743 000
+ 12 439 000
Inkomster
Försäljning av terapialster
25 000
-
-
Nettoutgift
21 193 000
+ 3 743 000
+ 12 439 000
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 140
Socialstyrelsen
[. Löne- och prisomräkning 3 331 030 kr., varav 600 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. O-alternativet innebär en minskning av anslaget med 1 100 000 kr. Detta innebär att vänte- och undersökningstider för rättspsykiatriska undersökningsfall skulle öka avsevärt, eftersom indragning av läkar-tiänster inte kan undvikas vid detta alternativ.
3. Som en följd av omfördelning av arbetsuppgifter m. m. kan arvodestjänsterna som redogörare dras in. Den ekonomiska förvaltningen bör framdeles i större utsträckning handhas av klinikernas egen personal för vilket behövs tre assistenter. (+ 180 000 kr.)
4. Ur arbetsfördelningssynpunkt är antalet psykologtjänster i relation tUl antalet läkartjänster vid klinikerna otillräckligt. Ytterligare 1 tiänst som biträdande psykolog behövs. (+ 140 000 kr.)
5. Vid stationen i Umeå, vilken är den hårdast belastade, behövs en tjänst för biträdande överiäkare, en halvtidstjänst för psykolog och en tiänst för kansliskrivare. (+317 000 kr.)
6. För teckning och målning inom terapiverksamheten begärs tre lärare i teckning med fyra timmars undervisning per vecka. För kommande arbetstidsförkortning beräknas ett ökat medelsbehov motsvarande fyra tiänster som skötare och vaktmästare vid klinikerna. (+ 309 000 kr.)
7. Den rättspsykiatriska kUniken i Stockholm, som f. n. är inrymd inom kriminalvårdsanstalten Långholmen, avses fr. o. m. den 1 juli 1975 övergå från kriminalvårdsstyrelsens till socialstyrelsens huvudmannaskap. Verksamheten kommer härigenom att bekostas från detta anslag.
Socialstyrelsen föreslår följande personalstat för kliniken: tio tjänster för läkare, varav två för överläkare, 69 tjänster för övrig sjukvårdspersonal, 13 5 tjänster för kontorspersonal samt 9 tjänster för vakt- och ekonomipersonal. Detta innebär en ökning av antalet tjänster i förhållande till det nuvarande antalet med 15 tiänster, främst beroende på att vissa funktioner som nu fullgörs av kriminalvårdsanstalten upphör i samband med nedläggningen av anstalten.
Kostnaderna för kliniken har beräknats till 10 845 000 kr., varav 7 814 000 kr. utgör personalkostnader.
Föredraganden
Kungl. Maj:t har genom beslut den 2 februari 1973 uppdragit åt statens förhandlingsnämnd att på grundval av ett av socialstyrelsen upprättat förslag till lokalprogram föra förhandlingar med Stockholms läns landstingskommun om förläggning av den rättspsykiatriska kliniken i Stockholm till Huddinge sjukhus.
Förhandlingsnämnden har anmält att enighet föreligger om att kliniken skall förläggas till sjukhusområdet och även om platsen för kliniken. Förhandlingarna fortsätter om överlåtelse till staten av erforderlig mark och om olika samarbetsfrågor.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 141
Kungl. Maj:t har därför den 6 december 1974 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att i samråd med socialstyrelsen projektera en rättspsykiatrisk klinik vid Huddinge sjukhus. Denna klinik beräknas bli färdigställd tidigast under budgetåret 1977/78.
Kriminalvårdsstyrelsens verksamhet på Långholmen skall, med undantag för den rättspsykiatriska kliniken, den 1 juli 1975 flyttas tUl nya lokaler i kvarteret Kronoberg, Stockholm. Huvudmannaskapet för kliniken bör därför redan under övergångstiden tUl dess HuddingekUni-ken färdigställts överföras från kriminalvårdsstyrelsen tiU socialstyrelsen. Genom beslut av Kungl. Maj:t den 6 december 1974 har socialstyrelsen fått i uppdrag att vidta erforderliga planeringsåtgärder härför. Samtidigt har föranstaltats om behövliga upprustningsarbeten för klinikens nuvarande lokaler.
1 enlighet med vad som nu anförts tar jag upp kostnaderna för verksamheten vid den rättspsykiatriska kliniken på Långholmen under detta anslag. Jag har därvid beräknat medel för sammanlagt 91 tjänster vid kliniken, varav 8 tjänster för läkare, 67 I tjänster för övrig sjukvårdspersonal, 11 5 tjänster för kontorspersonal och 4 tjänster för vakt- och ekonomipersonal. I nämnda läkartjänster ingår en överläkare i SKBe 3 och en läkare med göromålsförordnande som överläkare. Den sammanlagda kostnaden för kliniken uppgår tiU 10 1 59 000 kr.
Kungl. Maj:t har genom beslut den 20 december 1974 godkänt två avtal om lokaler för en ny rättspsykiatrisk klinik i Umeå och om samarbete beträffande kliniken m. m. (prop. 1974:93, SoU 1974:26, rskr 1974:239). Avtalen innebär att klinUcen föriäggs i direkt anslutning tUl den psykiatriska kliniken vid Umeå lasarett och att verksamheten vid dessa båda kliniker samordnas.
Med hänvisning till sammanställningen, vari inräknats medel för en halvtidstiänst som biträdande psykolog vid den rättspsykiatriska stationen i Umeå och medel motsvarande 41 tjänster till följd av arbetstidsförkortning, föreslår jag att anslaget tas upp med sammanlagt 33 632 000 kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att vid den rättspsykiatriska kliniken i Stockholm inrätta en tiänst som överläkare i SKBe 3,
2. till Rättspsykiatriska stationer och kliniker för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 33 632 000 kr.
H 2. Utrustning av rättspsykiatriska kliniker m. m.
1973/74 Utgift 1123 816' Reservation 1905 150'
1974/75 Anslag I OOO'
1975/76 Förslag I 000
' Anslaget Utrustning av vissa kliniker för psykiskt sjuka m. m.
Från detta anslag bekostas utrustning av nya rättspsykiatriska kliniker. Vidare bekostas från anslaget sådan utrustning av kliniker för psykiskt sjuka som staten skall fullfölja enligt avtalen med landstingen om övertagande av huvudmannaskapet för den psykiatriska sjukvården.
Prop .1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 142
Socialstyrelsen
De kvarstående utrustningsåtgärderna beträffande de rättspsykiatriska klinikerna i Uppsala, Lund och Göteborg beräknas bli slutförda under budgetåret 1974/75. Utrustningsåtgärderna beträffande vissa kliniker för psykiskt sjuka har slutförts under budgetåret 1973/74. Vissa objekt, för vUka medel anvisats, har inte kommit till utförande, och beträffande vissa objekt, som färdigutrustats enligt lämnade utrustningsförslag, kvarstår outnyttjade medel. Dessa överskjutande medel kan användas för utrustning av bl. a. planerade rättspsykiatriska kliniker. För bibehållandet av anslaget bör tas upp ett formeUt belopp på I 000 kr.
Föredraganden
Anslaget för här avsedda ändamål bör benämnas Utmstning av rättspsykiatriska kliniker m. m. För nästa budgetår bör anslaget med hänsyn till befintlig reservation tas upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tUl Utrustning av rättspsykiatriska kliniker m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.
H 3. Bidrag till anordnande av kliniker för psykiskt sjuka m. m.
1973/74 Utgift 88 373 115 Reservation 54 471 316 1974/75 Anslag 120 000 000 1975/76 Förslag 143 000 000
Från anslaget bekostas byggnadsbidrag tUl landstingskommunerna samt Göteborgs, Malmö och Gotlands kommuner för anordnande av kliniker för psykiskt sjuka m. m. Bidragen utgår enligt avtal mellan staten och landstingskommunerna om landstingens övertagande av den psykiatriska sjukvården (prop. 1966:64, SU 1966:94, rskr 1966:220) samt mellan staten och Stockholms, Göteborgs och Malmö kommuner om dessa kommuners övertagande av huvudmannaskapet för hela sin psykiatriska sjukvård m.m. (prop. 1967:69, SU 1967:106, rskr 1967:252) samt tUläggsavtal tiU dessa avtal (prop. 1972:50, SoU 1972:17, rskr 1972:169).
Socialstyrelsen
För byggnadskostnader som omfattas av de för perioden 1967—1971 fastställda investeringsplanerna skall bidrag utgå enligt den före den I januari 1972 gällande ordningen. Fr.o.m. den I januari 1972 skall bidrag utgå tUl av socialstyrelsen prioriterade objekt, som omfattas av avtalen.
Framställning har gjorts av Västmanlands läns landstingskommun om bidrag med 3 milj. kr. till uppförande av verkstadsbyggnader vid Salbohedsskölan. Detta bidrag skall utgå enligt mentalsjukvårdsavtalen.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 143
Beslut rörande prioritering av investeringar inom hälso- och sjukvården föreligger ännu inte för åren 1975 och 1976. Dessutom skall nya förhandlingar tas upp om de ekonomiska vUlkoren fr. o. m. år 1975 i huvudavtalen och 1972 års tilläggsavtal i den mån det inte framgår av avtalen att dessa villkor äger fortsatt giltighet. En säker beräkning av anslagsbehovet kan därför inte göras. Med hänsyn härtill och Västmanlands läns landstingskommuns hemställan föreslår socialstyrelsen att anslaget tas upp med 143 mUj. kr.
Föredraganden
I överensstämmelse med socialstyrelsens förslag beräknar jag 143 milj. kr. under anslaget för budgetåret 1975/76.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tUl Bidrag till anordnande av kliniker för psykiskt sjuka m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 143 000 000 kr.
H 4. Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka m. m.
1973/74 Utgift 1387 844 817
1974/75 Anslag 1382 000 000
1975/76 Förslag 1597 000 000
Från anslaget utgår bidrag till landstingskommunerna samt Göteborgs, Malmö och Gotlands kommuner för driften av kliniker för psykiskt sjuka m. m. Bidragen utgår enligt avtal meUan staten och landstingskommunerna om landstingens övertagande av den psykiatriska sjukvården (prop. 1966:64, SU 1966:94, rskr 1966:220) samt mellan staten och Stockholms, Göteborgs och Malmö kommuner om dessa kommuners övertagande av huvudmannaskapet för hela sin psykiatriska sjukvård m. m. (prop. 1967:69, SU 1967:106, rskr 1967:252) samt tilläggsavtal tiU dessa avtal (prop. 1972:50, SoU 1972:17, rskr 1972:169; prop. 1974:134, SoU 1974:39, rskr 1974:320).
Avtalen innebär sammanfattningsvis att staten till sjukvårdshuvudmännen skaU lämna bidrag till driftkostnaderna för den psykiatriska sjukvården med I 415 milj. kr. för år 1974. Vidare skall bidrag utgå för avskrivning av sjukhusbyggnader, för utrustningskostnader, kostnader för markförvärv m. m. och pensionskostnader. Beträffande ersättning för driften av den psykiatriska sjukvården fr. o. m. år 1975 skall parterna ta upp nya förhandlingar om de ekonomiska vUlkoren i huvudavtalen och 1972 års tUläggsavtal i den mån det inte framgår av avtalen att dessa villkor äger fortsatt giltighet.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 144
Socialstyrelsen
Dä överenskommelse om storleken av bidragen för åren 1974 och därefter i den del de avser driftkostnaderna vid tidpunkten för anslagsframställningen var beroende av då pågående och kommande förhandlingar mellan parterna har socialstyrelsen vid sina beräkningar utgått från den överenskomna ersättningen för år 1973. Avskrivningsersättningarna som påverkas av byggnadskostnadernas förändring har beräknats efter 1974 års kostnadsläge. Utöver bidraget till sjukvårdshuvudmännen skall från anslaget utbetalas lokalhyror för sjukhusfastigheter som står kvar i statens ägo. Dessa lokalhyror tas upp tUl oförändrat belopp, 2,5 milj. kr.
Styrelsen beräknar utgifterna under anslaget till följande belopp.
1. Driftbidrag 1236 600 000
2. Avskrivningsersättningar 96 775 000
3. Bidrag till utrustning 13 000 000
4. Bidrag till kostnader för markförvärv 3 000 000
5. Lokalhyror för vissa sjukhusfastigheter 2 271 000
6. Vissa pensionskostnader 70 656 000
(avrundat) 1422 000 000
1. Socialstyrelsen har beräknat driftbidraget med utgångspunkt i det för år 1973 gällande beloppet på I 240 milj. kr. efter avdrag med 3,4 milj. kr. för följande avgående poster, nämligen hyror m. m. enligt nyttianderättsavtal 1 358 000 kr., vårddagavgift för platser vid Salberga sjukhus 1 027 000 kr. och statsbidrag tUl rektors- och lärariöner 980 000 kr.
2. Avskrivningsersättningarna är beroende av byggnadskostnadsutvecklingen och kan med hänsyn till nuvarande kostnadsläge uppskattas till 96 775 000 kr.
3. Med hänsyn till storleken av beräknade investeringar med byggnadsbidrag enligt avtal uppskattas behovet av medel till 13 000 000 kr.
4. För kostnader för markförvärv, lagfartskostnader m. m. tas upp 3 000 000 kr.
5. För de sjukhusfastigheter, som fortfarande är i statens ägo, beräknas lokalhyror med sammanlagt 2 271 000 kr. Beloppet skall tillgodoföras statens allmänna fastighetsfond.
6. Enligt 1972 års tilläggsavtal skall en engångsavlösning ske av statens ansvar för pensionskostnaderna för den personal som övergick i kommunal tjänst vid kommunernas övertagande av psykiatriska sjukvården till den del de avser tjänstetid hos staten. Kapitelbeloppet skall slutamorteras på 22 år. Under vart och ett av åren 1975-1993 skall annuitet av avlösningsbeloppet utbetalas med 70 656 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 145
Föredraganden
De tilläggsavtal till mentalsjukvårdsavtalen som numera träffats mellan staten och sjukvårdshuvudmännen och som godkänts av Kungl. Maj;t den 20 december 1974 innebär att statens driftbidrag till huvudmännen utgår med 1415 milj. kr. för år 1974. Med utgångspunkt i detta belopp beräknar jag på grundval av nu gällande bidragsregler det sammanlagda anslagsbehovet för nästa budgetår till 1 597 milj. kr.
Som förut nämnts är storleken av statens bidrag fr.o.m. år 1975 beroende av förhandlingar mellan avtalsparterna.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tUl Bidrag tiU driften av kliniker för psykiskt sjuka m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av I 597 000 000 kr.
H 5. Bidrag till anordnande av radioterapevtiska kliniker
1973/74 Utgift 551 382
1974/75 Anslag 405 000 197 5/76 Förslag 1 OOOOOO
Från anslaget utgår bidrag till uppförande och utrustning av radioterapevtiska kliniker vid regionsjukhusen i Linköping, Örebro och Umeå. Enligt av riksdagen antagna riktlinjer för regionsjukvårdens utbyggande m. m. (prop. 1960:159, SU 1960:189, rskr 1960:381) skall bidrag utgå med 25 % av kostnaderna för uppförande och utrustning av ifrågavarande kliniker.
Örebro läns landsting beräknar att investeringarna i radioterapevtiska kliniker vid regionsjukhuset i Örebro för budgetåret 1975/76 motsvarar ett statsbidrag på ca I milj. kr.
Östergötlands läns landsting beräknar investeringarna i radioterapevtiska kliniker vid regionsjukhuset i Linköping för budgetåret 1975/76 tUl 570 000 kr. Statsbidrag beräknas utgä med ca 140 000 kr.
Föredraganden
Anslaget bör tas upp med 1 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tUl Bidrag till anordnande av radioterapevtiska kliniker för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av I OOOOOO kr.
H 6. Förvaring och underhåll av viss sjukvårdsmateriel m. m.
1973/74 Utgift 3 137 697 1974/75 Anslag 3 069 000 1975/76 Förslag 3 583 000
10 Riksdagen 1975. 1 saml Nr 1. Bilaga 7
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
146¶Från anslaget bekostas förvaring och underhåll av beredskapsutrustning för den civila sjukvårdens krigsorganisation.
1974/75
Beräknad änd
ring 1975/76
Social-
Föredraganden
styrelsen
1.
Arvoden till redogörare
a) för centrala förråd
28 000
6 000
_
11 000
b) för lokala förråd
138 200
+ 71 800
+
3 800
2.
Arvoden till inventerings-
förrättarc
14 500
+ 15 500
+
500,
3.
Ersättning för handräckning,
semester- och sjukvikaricr
653 300
+ 296 700
-f
153 700
4.
Hyror, frakter m. m.
1 695 000
+ 415 000
+
99 000
5.
Reparation och underhäll
m. m. av materiel
440 000
+ 375 000
+
253 000
6.
Kostnader för central
matcrielredovisning
100 000
+ 15 000
+
15 000
Summa
3 069 000
+ 1 183 000
+
514 000
Socialstyrelsen
1. Socialstyrelsen föreslår att arvodesbeloppen för redogörare höjs tUl 2 400 kr. per år för centralförrådsredogörare och tUl 1 200 kr. per år för redogörare vid lokala förråd.
2. Styrelsens beredskapsförråd skall inventeras minst vart femte år. Begärda medel räcker till inventering av ca 30 förråd.
3. Anpassningen av förrådsväsendet till gällande organisation, genomgång av beredskapssjukhusens vårdavdelningsutrustning samt erforderiig materielvård innebär att handräckningsverksamheten kommer att ligga på en högre nivå än tidigare. Detta tUlsammans med högre timersättning tiU förrådspersonalen bidrar tUl ett kraftigt ökat medelsbehov.
4. Huvuddelen av utgifterna utgörs av hyror och frakter. HärtUl kommer icke obetydliga kostnader för värme, el, telefon, inredning, förrådsutensilier m. m.
5. Behovet av materielvård beror på anskaffningstidpunkt, materielens tekniska och ekonomiska livslängd, säkerhetsföreskrifter, lagringsförhållanden etc. Härtill kommer kraven på att materielen är i ett sådant skick att en snabb omstäUning tUl krigsförhåUanden är möjlig. Materielvården är eftersatt och angivet medelsbehov har därför hög prioritet.
6. Socialstyrelsens informationssystem för beredskapslagring beräknas vara i drift under innevarande budgetär, vilket innebär att medel behövs under budgetåret 1975/76 för löpande produktion.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
Föredraganden
147 Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att till Förvaring och underhåll av viss sjukvårdsmateriel m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 3 583 000 kr.
H 7. Utmstning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eUer krigsfara
Reservation 2 998 536
2 213 992 2 755 000 1 555 000
1973/74 Utgifl 1974/75 Anslag 1975/76 Förslag
Från anslaget bekostas ny- och återanskaffning av utrustning m. m. för beredskapssjukhus samt vissa stödfunktioner för dessa. Vidare bekostas ersättningar till sjukvårdshuvudmännen för beredskapsplanläggning och ändringsarbeten inom byggnader planlagda för användning inom den civila krigssjukvården.
1974/75 Beräknad ändring 1975/76
Social- Föredraganden
styrelsen
Beräknade brultoutgifter
1. Täckande av förluster vid om-
sättning av utrustning för bcredskapssjukhus 530 000
2. Ersättning till sjiikvårdsluivud-
männen m. fl. för utförda ändringsarbeten 700 000
3. Ersättning till sjukvårdshuvud-
männen för vissa planläggnings kostnader 1 600 000
4. Kompletterande utrustning
för krigsblodcentraler -
5. Reparation av förrådsbyggnader 25 000
100 000 2 755 000
2 855 000 Beräknade omsättnings-inkomster
Beräknade nettoutgifter
+ 1 720 000
450 000
450 000
750 000
- 750 000
+ 700 000
+ 75 000
+ 1 295 000
1 200 000
+ 1 295 000 - 1 200 000
Socialstyrelsen
1. TUl styrelsens förfogande stäUda medel för att täcka förluster vid omsättning av utrustning för beredskapssjukhus har sedan budgetåret 1969/70 reducerats med beräknade omsättningsinkomster. Ateranskaff-ningsvärdet på försåld utrustning överskrider kraftigt försäljningsvärdet på motsvarande utrustning. Ett materielunderskott har därför uppkommit, vilket snarast bör täckas.
2.-3. Ersättningar tUl sjukvårdshuvudmännen för utförda ändringsarbeten och för vissa planläggningskostnader baseras på uppgifter som
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
inhämtats från huvudmännen. Styrelsen ämnar från kalenderårsskiftet 1974/75 gå över tUl kalenderårsvisa utbetalningar tUl sjukvårdshuvudmännen, vilket innebär en tUlfällig nedgång i medelsbehovet för budgetåret 1975/76.
4. Den år 1972 fastställda krigsorganisationen för krigsblodcentraler innebär en ökning av den erforderiiga tappningskapaciteten. För denna organisation behövs materiel för mobUa tappningsenheter.
Föredraganden
Med hänvisning tUl sammanställningen beräknar jag anslaget till 1 555 000 kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tUl Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 1 555 000 kr.
H 8. Viss krigssjukvårdsutbildning m. m.
1973/74 Utgifl 1460 420 1974/7 5 Anslag 2 355 000 1975/76 Förslag 2413000
Från anslaget bekostas utbildningen av personal som avses tiänstgöra inom den allmänt civila hälso- och sjukvårdens krigsorganisation.
1974/75
Beräknad ä
ndring 1975/76
Social-
Föredraganden
styrelsen
1.
Centrala kurser/konferenser i försvars- och katastrofme-
dicin
126 000
+ 50 000
+
12 000
2.
Efterutbildningskurser i försvars- och katastrofmedicin
för läkare
610 000
+352 000
+
57 000
3.
Försvarsmedicinsk tjänst-
göring
660 000
+ 53 000
-
4.
Utbildning av vapenfria tiänstepliktiga för vilka socialstyrelsen är utbild-
ningsmyndighet
75 000
+ 5 000
-
5.
Kurser i hälsovårdsberedskap för ledamöter i hälso-
vårdsnämnder m. fl.
57 000
+ 86 000
+
2 000
6.
Pedagogiskt utvecklings-
arbete
37 000
+ 3 000
-
7.
Bidrag till Svenska röda korset för utbildning av
samariter
590 000
- 13 000
-
113 000
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 149
1974/75 Beräknad ändring 1975/76
Social- Föredraganden
styrelsen
8. Bidrag till Svenska röda
korset för utbildning av administrativ personal för krigsblod centralorgani sationen - +100 000 + 100 000
9. Bidrag till Sveriges
kvinnliga bilkärers riksförbund för utbild ning av bilförare 200 000 + 14 000
Summa 2 355 000 +650 000 + 58 000
Socialstyrelsen
1. De av socialstyrelsen anordnade centrala kurserna och konferenserna i försvars- och katastrofmedicin beräknas fortsätta även under budgetåret 1975/76. Två veckokurser och ett flertal kortare konferenser kommer att anordnas.
2. För budgetåret 1975/76 planeras tolv veckokurser med sammanlagt 360 deltagare. Kurserna avses få ett mera differentierat innehåll för olUca läkarkategorier med hänsyn tUl deras skUda uppgifter inom den försvars-och katastrofmedicinska beredskapen.
3. Det är en strävan från socialstyrelsens sida att den försvarsmedicinska tiänstgöringen för läkare skall fullgöras inom sådana discipliner där läkaren kan komma att verka under beredskap och krig. Tjänstgöringen avses kunna omfatta öppen vård, psykiatri, akutsjukvårdens olika discipliner, mikrobiologi och beredskapsplanering på olika administrativa nivåer. Antalet tjänstgöringsmånader per år beräknas till ca 240.
4. Vapenfri tiänst planeras dels i form av två ä tre 23-veckors värdbiträdeskurser med efterföljande tiänstgöring inom sjukvården, dels i form av en kurs för sjukhuskontorister, som avses tiänstgöra i expeditionstjänst vid beredskapssjukhus.
UtbUdningen vid ungdomsvårdsskolor planeras som hittUls med en sjuveckorskurs. Viss medicinalpersonal kommer även att fullgöra vapenfri tiänst. Totalt torde ca 125 vapenfria genomgå utbUdning.
5. Fem tredagarskurser planeras för ledamöter i hälsovårdsnämnder och för hälsovårdsinspektörer.
7.-8. Styrelsen planerar i samarbete med Svenska röda korset utbildning av rödakorspersonal för administrativa uppgifter inom krigsblod-centralorganisationen. Ca 650 personer beräknas behöva tUlföras organisationen från Röda korset. Utbildningen planeras bU genomförd under en treårsperiod. UtbUdningen av civilsamariter kan under motsvarande tid minskas.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 150
Föredraganden
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 2 413 000 kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tUl Viss krigssjukvårdsutbildning m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 2 413 000 kr.
H 9. Bidrag tUl pensioner för vissa provinsialläkare
1973/74 Utgift 20 703 032 1974/75 Anslag 20 700 000 1975/76 Förslag 15 025 000
Från anslaget utgår ersättning till landstingskommunerna och Gotlands kommun enligt överenskommelse mellan staten och dessa kommuner om deras övertagande av statens ansvar för provinsialläkarnas pensionering (prop. 1972:50, SoU 1972:17, rskr 1972:169).
Överenskommelsen innebär sammanfattningsvis, att berörda sjukvårdshuvudmän räknat fr.o.m. den 1 januari 1969 tar över ansvaret för provinsialläkarnas pensionering utom för vissa provinsialläkare som fått behålla pensionsrätt enligt statens allmänna pensionsreglemente. Staten ersätter huvudmännen för deras åtaganden genom utbetalning av dels ett engångsbelopp motsvarande pensionsskulderna, dels årliga bidrag.
Socialstyrelsen
Engångsbeloppet har faststäUts till 78 383 870 kr. per den 1 juh 1971 och skall fördelas pä 19 annuiteter, som skall erläggas fr. o. m. år 1975.
De årliga bidragen har fastställts till 8 milj. kr. för vart och ett av åren 1969-1974 och skall utbetalas med 16 milj. kr. den 1 juli under vart och ett av åren 1972-1974. Frågan om storleken av de årliga bidragen fr. o. m. är 1975 skall tas upp vid förhandlingar mellan parterna.
Medelsbehovet för nästa budgetår beräknas till följande preliminära belopp.
Annuitet 7 024 830
Ärligt belopp 8 000 000
Summa (avrundat) 15 025 000
Föredraganden
Frågan om storieken av de årliga bidragen för år 1975 och följande år skall tas upp till förhandlingar mellan staten och berörda sjukvårdshuvud-
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 151
män. 1 avvaktan härpå utgår jag från oförändrade anslagsgrunder. Anslaget för nästa budgetår bör tas upp med 15 025 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Bidrag till pensioner för vissa provinsialläkare för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 15 025 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 152
I. Ungdomsvård m. m.
Socialutredningen och fosterbarnsutredningen har i sina under år 1974 avlämnade betänkanden föreslagit omfattande förändringar inom socialvården bl. a. när det gäller vård och behandlingsformer, huvudmannaskap, vårdansvar m. m.
Socialutredningen drar i sitt principbetänkande (SOU 1974:39) upp riktlinjer för en kommunal socialvård, som har ett primärt ansvar för människors sociala välfärd med betoning av helhetssyn och integrering mellan institutioneU vård och behandling i mera öppna former. Socialutredningens betänkande är f. n. föremål för en omfattande remissbehandling som inom kort avslutas.
Fosterbarnsutredningen formulerar i betänkandet (SOU 1974:07) sina utgångspunkter för vård och behandling i begreppen normalisering, närhet, frivillighet och medinflytande. För att skapa förutsättningar för en verksamhet efter dessa riktlinjer är det enligt utredningen angeläget att ett odelat vårdansvar åläggs den nämnd, som svarar för barn och ungdom. Utredningen föreslår att primärkommunerna skall vara huvudmän för alla delar av den sociala barna- och ungdomsvärden, inkl. de nu landstingsdrivna barnhemmen.
Fosterbarnsutredningens förslag har remissbehandlats. Flertalet remissinstanser ställer sig i princip bakom huvudtankarna i utredningens förslag. Man framhåller emellertid önskvärdheten av att vissa av utredningens förslag kan bli föremål för praktisk försöksverksamhet innan ny lagstiftning skapas på området. Man framhåller också att vissa av utredningens förslag har ett direkt samband med de frågeställningar socialutredningen berört i sitt principbetänkande.
Socialutredningens och fosterbarnsutredningens betänkanden berör viktiga delar av gällande lagstiftning och organisation på det sociala området liksom betydelsefulla huvudmannaskapsfrågor. Det är därför angeläget att få tUl stånd en försöksverksamhet som kan ge praktiska erfarenheter för reformarbetet inom socialvården. En sådan försöksverksamhet bör främst avse barna- och ungdomsvården men även beröra nykterhetsvården och narkomanvården. Försöksverksamheten bör utformas så att primärkommunerna ges möjlighet att som huvudmän för vården pröva nya behandlingsmetoder och att ta det sammanhållna vårdansvaret för såväl den öppna som den institutionella vården, oavsett om den är allmänt förebyggande eller utgör ett direkt led i behandlingen. Försöksverksamheten bör, förutom primärkommunernas resurser, omfatta landstingskommunala och statliga institutionsresurser i form av barnhem, ungdomsvårdsskolor och nykterhetsvårdsanstalter. Dessutom bör genom försöksverksamheten kunna belysas en rad frågor som gäller samordningen mellan primärkommunernas sociala verksamhet och landstingens hälso- och sjukvård. Försöken bör innefatta sådana åtgärder som
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 153
kan stimulera tUl lösning av individuella vård- och behandlingsproblem i närmiljö och som så långt möjligt onödiggör behovet av institutionsplaceringar. Syftet med försöksverksamheten är att ge underlag för ställningstaganden i hithörande frågor.
En försöksverksamhet med en sådan inriktning bör påbörjas nästa budgetår och genomföras i en region med tillräckligt underlag av institutionella behandlingsresurser. En arbetsgrupp har tUlsatts för att planera verksamheten. Jag föreslår i det följande att 3 milj. kr. tas i anspråk för en sådan försöksverksamhet inom ramen för de medel som anvisas under anslaget 1 1. Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader.
Som jag förut nämnt (s. 53) har barnstugeutredningen lagt fram ett betänkande om fritidsverksamhet för 7-l2-åringar (SOU 1974:42), vilket efter avslutad remissbehandling nu är under beredning inom socialdepartementet. Jag vill i detta sammanhang understryka att fritidsverksamheten för barn är en angelägen uppgift för att förebygga uppkomsten av sociala problem. Socialstyrelsen fick redan år 1971 i uppdrag av Kungl. Maj:t att i samråd med bl. a. skolöverstyrelsen, barnstugeutredningen och Svenska kommunförbundet utarbeta förslag till riktUnjer för försöksverksamhet på detta område. Efter förslag av bl. a. socialstyrelsen har ca 20 milj. kr. anvisats från allmänna arvsfonden till försöksverksamhet med fritidsaktiviteter för barn, företrädesvis i åldrarna 7—12 år. Försöken har utvidgats att även omfatta nya former av sommarkoloni- och lägerverksamhet samt annan ferieverksamhet m. m. Bidrag har hittills beviljats för ca 330 olika projekt, varav ca 230 har olika organisationer som huvudman. För att bl. a. underlätta för invandrarbarnen att lära sig svenska och få kontakt med svenska barn har från allmänna arvsfonden även anvisats ca 1,4 milj.kr. till försök med olika former av förskoleverksamhet för invandrarbarn.
Arbetsgruppen rörande försöksverksamhet inom barna- och ungdomsvården (AFBU) har medverkat vid startandet och genomförandet av olika försöksprojekt. Bl. a. har arbetsgruppen tillsammans med socialstyrelsen tagit initiativ till försöksverksamhet med placering i föräldrahemmet av ungdomar som är inskrivna vid ungdomsvårdsskola. Vidare har arbetsgruppen initierat och slutfört försöksverksamhet med fosterföräldrautbildning i fyra kommuner, initierat försöksverksamhet med vidgat socialt arbete på ungdoms- och fritidsgårdar i två kommuner samt påbörjat arbetet med en kursplan för försöksvis utbildning av personal inom den sociala hemhjälpen för uppgifter som hemterapevter.
Jag vill i detta sammanhang anmäla att socialstyrelsen, som haft Kungl. Maj:ts uppdrag att i samarbete med Allmänna barnhuset undersöka bl. a. omfattningen av barnmisshandel, nyligen avlämnat en rapport i denna fråga. 1 rapporten redovisas resultatet av en enkät år 1971 till barnavårdsnämnderna i landets samtliga kommuner avseende uppgifter om misshandelsfall under åren 1969-1970. Vidare lämnas förslagom bl. a. information om samhällets hjälpåtgärder, föräldrautbildning och andra former av
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 154
förebyggande åtgärder. Rapporten remissbehandlas f. n. och kommer därefter att tas upp till behandling.
Brottsförebyggande rådet har tre arbetsgrupper som arbetar med frågor rörande barn och ungdom. En arbetsgrupp sysslar med samarbetet mellan socialvård, skola och polis. En annan arbetar med skolundervisningen i lag och rätt och den tredje arbetsgruppen med olika brottsförebyggande åtgärder för barn och ungdom.
Vid ungdomsvårdsskolorna — skolhem eller yrkesskolor — ges vård, fostran och utbildning ät barn och ungdomar som på grund av sc.iala störningar bedöms vara i behov av den behandling som kan ges vid dessa skolor. De vid skolorna intagna har antingen skrivits in som elever eller tagits in för utredning eller observation. Vid skolhemmen, som är avsedda för skolpliktiga elever, ges grundskoleutbildning. Vid yrkesskolorna ges huvudsakligen arbetsträning samt förberedande yrkesutbildning.
Socialstyrelsen tillämpar alltmer närhetsprincipen vid placering av ungdomar på skolorna. Försöksverksamhet med frivillig vård - numera även för vissa s. k. överåriga elver - samt vård av pojkar och flickor på samma skola pågår vid några institutioner.
Vid ungdomsvårdsskolorna pågår sedan några år tillbaka en omfattande försöksverksamhet med syfte att förbättra behandlingsmetoderna. Förutom de tidigare nämnda försöken pågår vid Johannisberg försök med bl. a. ökat personligt stöd tiU eleverna i samband med placering av eleverna utom skola. Vid samma skola pågår försöksverksamhet med förlängd yrkesutbildning. Vid Fagared pågår försök med en intensiv social träning före utplaceringen av eleverna.
Den försöksverksamhet med olika åtgärder för att förbättra den teoretiska undervisningen och möjligheterna tUl arbetsträning och arbetsprövning som påbörjats främst vid yrkesskolorna har enligt socialstyrelsen utfallit väl. Dessa försök bör i avvaktan på utvärdering fortsätta även nästa budgetår.
Antalet ungdomsvårdsskolor utgör f. n. 19, varav 14 för manliga och 5 för kvinnliga elever. Antalet aktuella elevplatser är ca 650. UtveckUngen av elevantalet och vårdtiderna framgår av följande sammanställning.
1973 Antalet den 31 dec.
vårdade elever
inom skola
utom skola
747¶Antal placeringar för
vård utom skola
1 220
1 166
2 284
2 066
1 800
Vårdtidens längd i genom-
snitt tör elever som
skrivits ut resp. år:
Hela vårdtiden, antal dagar
1 003
1 012
1 001
Därav:
a) vårdtid inom skola
varav första vårdtid
b) vårdtid utom skola
591 Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
155¶Intagningar på grund av narkotikamissbruk är av betydande omfattning. Hos närmare en tredjedel av de år 1973 nyintagna pojkarna och hos närmare hälften av flickorna har sådant missbruk angetts som en av orsakerna tiU intagningen. Alkoholmissbruk som intagningsorsak har angetts tiU ca 30 % för pojkar och 40 % för flickor.
Utbyggnaden av den öppna värden har medfört att ungdomsvårdskole-organisationen har kunnat minskas under senare år. Den 1 maj 1974 var antalet inskrivna elever vid ungdomsvårdsskola 1 277 mot 1 454 ett år tidigare. Socialstyrelsen har under år 1974 tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att utreda behovet av kvalitativa och kvantitativa institutionsresurser inom barnhems-, ungdomsvårdsskole- och nykterhetsvsården med syfte att bl. a. undersöka alternativa användningsområden för övertaliga institutioner. En av arbetsgruppen utförd inventering visar att det f. n. finns ett överskott på ungdomsvårdsskoleplatser i Västsverige, Skåne och Norrland. Den nuvarande beläggningssituationen gör det möjligt att minska antalet skolor med en. Mot bakgrund av de uppgifter som socialstyrelsens arbetsgrupp redovisat om överskottet på platser anser jag det möjligt att lägga ned en skola i Västsverige, nämligen Forsane.
För att möjliggöra genomförandet av den tidigare nämnda försöksverksamheten inom ramen för anslaget tUl Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader bör vidare en viss omfördelning av resurser ske inom ungdomsvårdsskoleorganisationen. Med hänsyn tUl föreliggande platsöverskott bör ett antal vårdavdelningar kunna stängas. Dessutom räknar jag med att en reducering av personalen kan ske vid de skolor som skall delta i försöksverksamheten.
I 1. Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader
1973/74 Utgift 1974/75 Anslag 1975/76 Förslag
94 104 792 102 619 000 111 283 000
1974/75
Beräknad ändring 1975/76
Soc
:ial-
Föredraganden
styi
rclsen
Personal
Lodningspersonal
-1
- 7
Vård-och tillsynspcrsonal
517|
-
-211
Ekonom ipersonal
-
- 9
Personal för utbildning
och sysselsättning
-3
-12
Kontorspersonal
-
- 2
-4
-51 V
' Dessutom beräknas en minskning ske med 39 tjänster genom stängning av vårdavdelningar m. m.
Prop. 1975:1 BUaga 7 Socialdepartementet
156
1974/75
Beräknad ändring 1975/76
Social-
Föredraganden
styrelsen
Anslag Utgifter
Lönekostnader
65 557 000
+ 10 336 000
+ 4 049 000
Sjukvård
160 000
-
-
20 000
Reseersättningar
1 005 000
+
85 000
+
64 000
Lokalkostnader
9 846 000
-K
464 000
+
694 000
Expenser
1 503 000
-f
153 000
+
25 000
Tjänstebilar och bussar
782 000
+
94 000
+
65 000
därav för anskaffning
(135 000)
(+
14 000)
(+
14 000)
Övriga utgifter för den
egentliga skolverksamheten
7 855 000
+
702 000
+
160 000
därav för
a) inventarier ni. ni.
(801 000)
(-
50 000)
(-
50 000)
b) lägerverksamhet
(260 000)
(+
76 000)
(+
76 000)
c) övrigt
(6 794 000)
(+
676 000)
(+
134 000)
Sjukvård m. in. åt elever
1 606 000
-
-
67 000
Utgifter för arbetsträning m. m.
4 126 000
-(•
659 000
+
410 000
därav för anskaffning
av inventarier
(607 000)
(+
97 000)
( +
70 000)
försöksverksamhet med
särskilda former av
undervisning m. m.
900 000
+
126 000
+
126 000
Praktikcentra
70 000
-
-
Ersättning till över-
vakare m. m. (ca 800 elever)
480 000
-
80 000
—
80 000
Placering i enskilda
hem (ca 350 elever)
6 476 000
-
1 000 000
-
1 100 000
Kurser, utbildningsanstal-
ter in. m. (ca 300 elever)
2 672 000
+
767 000
+
691 000
Inackoideringshem (ca 25 elever)
742 000
+
118 000
+
110 000
Arbetsmarknad sstv relsens
arbetsplatser (ca 20 elever)
25 000
_
5 000
_
5 000
Vissa bidrag till lOGT-NTO m. m.
10 000
_
Viss tbrsöksverksanihet i
samarbete med sjukvårds-
förvaltningen i Göteborg
194 000
+
27 000
-1-
27 000
Kurser, konferenser,
kontaktverksamhet m. m.
för föräldrar (enskilda
hem) och övervakare
15 000
+
10 000
+
10 000
Urval och rekrytering
av per.sonal
-
+
80 000
+
80 000
Eörsöksverksamhet inom
bl. a. barna- och ungdomsvården
-
+
3 000 000
Summa utgifter
104 024 000
+
12 536 000
+
8 239 000
Inkomster
Uppbördsmedel
1 405 000
-
375 000
—
425 000
Nettoutgift
102 619 000
+
12 911 000
-1-
8 664 000
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 157
Socialstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning + 11 868 000 kr., varav 2 281 000 kr. avser höjt lönekostnadspälägg.
2. En minskad efterfrågan av platser vid ungdomsvårdsskolorna har under senare år föranlett nedläggning av ett antal skolor. Nedgången av beläggningen vid skolorna liksom vid andra institutioner har föranlett socialstyrelsen att tillsätta en särskild arbetsgrupp med uppgift att bl. a. diskutera platsbehovet och en eventuell omstrukturering av institutionsvården. Mot denna bakgrund har socialstyrelsen inte ansett sig kunna föreslå någon begränsning av organisationen enligt de anvisningar som gäller för O-alternativet.
3. Med anledning av nedläggning av Hornö yrkesskola vid årsskiftet 1974/75 sker följande minskningar (halvårskostnader):
Lönekostnader 805 000 kr.
Lokalkostnader 96 000 kr.
Kostnader för expenser 10 000 kr.
Kostnader för tjänstcbilar och bussar 7 000 kr. Kostnader för övriga utgifter för
den egentUga skolverksamheten 3 000 kr.
Kostnader för arbetsträning m. m. 1 000 kr.
922 000 kr.
På grund av pensionering kan en tiänst för rektor, en befallningsman och en yrkeslärare avföras från personalförteckningen. Dessutom kan en tiänst som ladugårdsförman vid Forsane yrkesskola dras in (- 280 000 kr.).
4. Genom tillämpning av avtal om arbetstidsförkortning för tjänstemän med särskilt betungande arbeten och oregelbunden arbetstid kommer en betydande del av vårdpersonalen att få kortare arbetstid. Socialstyrelsen beräknar preliminärt medelsbehovet för arbetstidsförkortningen till 2 052 000 kr., vilket motsvarar 27 tjänster inom vård- och tillsy nsmannakarriären.
5. För ökat lokalinnehav beräknas kostnaderna stiga med 335 000 kr. Överflyttning av inkomster från uppbördsmedel till lokalkostnader medför minskade lokalkostnader med 50 000 kr. (+ 285 000 kr.).
6. Behov av engångsanskaffning av telefonväxlar finns inte längre och minskar kostnaderna för expenser med 25 000 kr. Ökning av personal med datalöner medför en merkostnad av 10 000 kr. Omläggning av datalöner medför en ytterligare kostnad av 28 000 kr. Kostnaden för förhyrning av bilar beräknas öka med 15 000 kr. Omfördelning av kostnader bör ske på så sätt att medel tUl inventarier minskas med 50 000 kr. och medel tiU lägerverksamhet ökas med 50 000 kr. (+28 000).
7. Minskat antal övervakare betyder lägre kostnader (- 80 000 kr.).
8. Ftt minskat antal placeringar i enskilda hem beräknas minska
medelsbehovet med 1 milj. kr. Samtidigt beräknas ett ökat antal placeringar på kurser, utbildningsanstalter m. m. öka medelsbehovet med 500 000 kr. (- 500 000 kr.).
9. Antalet elever på arbetsmarknadsstyrelsens arbetsplatser beräknas minska. Behovet av verksamhet med kurser, konferenser, kontakter m. m. för föräldrar (enskilda hem) och övervakare beräknas öka. Från anslaget E 1. överförs 80 000 kr. för anlagsprövning av personal. Medlen skall användas vid rekrytering och urval av personal vid ungdomsvårds skolorna (+85 000 kr.),
10. Inkomsterna av försäljning av produkter m. m. beräknas minska med 300 000 kr. och inkomsterna av ersättning för elektrisk energi, hyror, tvätt m. m. beräknas minska med 75 000 kr.
Föredraganden
Med hänvisning tiU sammanställningen beräknar jag en höjning av anslaget för ungdomsvårdsskolorna med 8 664 000 kr. tiU 111 283 000 kr.
Som jag nämnt i inledningen tiU detta avsnitt har utbyggnaden av den öppna vården medfört att ungdomsvårdsskoleorganisationen har kunnat minskas under senare år. Beläggningssituationen medger nu att antalet skolor kan minskas med ytterligare en under budgetåret 1975/76. Mot bakgrunden av de uppgifter beträffande överskott på platser i vissa regioner som redovisats av socialstyrelsens arbetsgrupp om behovet av institutionsvårdsresurser, anser jag det möjligt att lägga ned en skola i Västsverige, nämligen Forsane.
Som jag nämnt i avsnittsinledningen berör de förslag som lagts fram av fosterbarnsutredningen och socialutredningen viktiga delar av gällande lagstiftning och organisation på det sociala området. Det är därför angeläget att en försöksverksamhet påbörias för att ge praktiska erfarenheter för reformarbetet inom socialvården. Som jag tidigare angett bör försöksverksamheten, förutom primärkommunernas resurser, omfatta institutionsresurser i form av barnhem, ungdomsvårdsskolor och nykterhetsvårdsanstalter. Jag anser att en försöksverksamhet med en sådan inriktning bör påbörjas nästa budgetår och genomföras i en region med tillräckligt underlag av institutionella behandlingsresurser. Förutom de institutionsresurser som ställs till förfogande bör 3 milj. kr. få tas i anspråk för ändamålet inom ramen för de medel som anvisas under detta anslag. Jag räknar därvid med att ett antal vårdavdelningar bör kunna stängas med hänsyn till föreliggande platsöverskott och att en reducering kan ske av personalen vid de skolor som skall delta i försöksverksamheten. Frågan om vilka vårdavdelningar som skall stängas får övervägas med beaktande av bl. a. den aktuella beläggningssituationen. För genomförande av arbetstidsförkortning för viss vårdarpersonal har jag räknat med personalförstärkningar med sammanlagt 8 \ tiänster. Totalt sett
Prop. 1975:1 BUaga 7 Socialdepartementet 159
innebär de föreslagna förändringama inom ungdomsvårdsskolesektorn en minskning av personalen med ca 90 tiänster.
Den frivilliga vård som skall ges inom ramen för den nämnda försöksverksamheten bör få ske utan hinder av bestämmelsema i bamavårdslagen (1960:97), ungdomsvårdsskolestadgan (1960:728) och tUlämpningskungörelsen tUl nykterhetsvårdslagen (1955:528).
Försöksverksamheten med individueUt utformade metoder för undervisning samt arbetsprövning och arbetsträning, i första hand vid yrkesskolorna, bör fortsätta. Verksamheten avser bl. a. anstäUning av speciallärare samt arvodering av studierektorer. För nästa budgetår har jag beräknat 1 026 000 kr. för sådan verksamhet vid minst tio skolor. Jag har vidare beräknat 183 000 kr. för förhyrning av tjänstebUar och 149 000 kr. för nyanskaffning av fordon.
Under anslagsposten Övriga utgifter för den egentliga skolverksamheten har jag beräknat 336 000 kr. för lägerverksamhet. Jag har vidare under denna anslagspost beräknat 165 000 kr. för anskaffning av materiel tUl upprustning av lokaler i egen regi.
För kurser, konferenser, kontaktverksamhet m. m. för föräldrar och övervakare har jag beräknat 25 000 kr. Slutligen har jag för urval och testning av personal beräknat 80 000 kr.
Jag hemställer att regeringen förslår riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att påbörja och genomföra försöksverksamhet inom socialvården i enlighet med vad jag förordat i det föregående,
2. till Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 111 283 000 kr.
I 2. Ungdomsvårdsskolorna: Engångsanskaffning av inventarier m.m.
1973/74 Utgift 217 605 Reservation 580 526
1974/75 Anslag 700 000
1975/76 Förslag 1 000
Från anslaget bekostas inventarier i samband med nybyggnad eller större ombyggnad vid ungdomsvårdsskolorna. Vidare bekostas anskaffning av undervisningsmateriel och andra skolinventarier i anslutning till anordnande av grundskoleundervisning vid vissa skolor m. m.
Socialstyrelsen
Medelsbehovet framgår av följande sammanställning.
Disponibelt 1974/75 1280 526
Beräknade utbetalningar 1974/75 930 526
Beräknad utgående reservation 1975-06-30 350 000
Beräknade utbetalningar 1975/76 690 000
Anslagsbehov 1975/76 340 000
160¶Kostnaderna för inventarier till ett antal byggnadsobjekt uppskattas till 290 000 kr.
För nyanskaffning av maskiner och undervisningsmateriel för arbetsträning vid skolorna beräknar socialstyrelsen medelsbehovet under budgetåren 1974/75-1976/77 tiU sammanlagt 1 360 000 kr., varav 510 000 kr. för 1974/75 och 300 000 kr. för 1975/76.
De 12 skolkliniker som finns f. n. behöver kompletterande utrustning för 50 000 kr. Två nya skolkliniker skall inrättas, vilket kräver en grundutrustning på sammanlagt 50 000 kr.
Föredraganden
Med hänsyn till befintlig reservation och antalet nya byggnadsprojekt vid skolorna bör anslaget för nästa budgetår föras upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tUl Ungdomsvårdsskolorna: Engångsanskaffning av inventarier m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.
1 3. Ungdomsvårdsskolorna: Personalutbildning
1973/74 Utgifl 508 621 Reservation 342 094
1974/75 Anslag 848 000
1975/76 Förslag 572 000
Från anslaget bekostas viss utbUdning av personal vid ungdomsvårdsskolorna, däribland den grundutbildning som nyanställd vårdpersonal skall genomgå.
Socialstyrelsen
Medelsbehovet framgår av följande sammanställning.
Disponibelt 1974/75 1 181 000
Beräknade utbetalningar 1974/75 844 000
Beräknad utgående reservation 1975-06-30 337 000
Beräknade utbetalningar 1975/76 1 181 000
Anslagsbehov 1975/76 (avrundat) 844 000
För introduktionskurser under budgetåret 1975/76 för nyanställda vårdare, assistenter, psykologer, sjuksköterskor m. fl. har beräknats 227 000 kr. Vidare har styrelsen beräknat 166 000 kr. för fortbildnings-
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 161
kurser och konferenser. Gemensamma kostnader för centrala kurser beräknas uppgå tiU 296 000 kr.
Skolomas personal bör ges möjlighet att delta i kurser anordnade av skolöverstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, RFSU m. fl. För detta ändamål beräknar styrelsen 92 000 kr. För intern personalutbildning samt s. k. punktkurser vid skolorna beräknas 250 000 kr. Socialstyrelsen anser vidare att 150 000 kr. behövs för utbyggd undervisning på det regionala planet. Socialstyrelsen har i sin anslagsberäkning utgått ifrån att förutvarande ungdomsvårdsskolan Bistagården får användas som kursgård längst fram till den 30 juni 1976 då anläggningen beräknas kunna avvecklas.
Föredraganden
Jag beräknar anslagsbehovet för kursverksamheten under nästa budgetår tiU 572 000 kr.
Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen
att till Ungdomsvårdsskolorna: Personalutbildning för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 572 000 kr.
I 4. Ersättningar för skador vållade av vissa rymlingar m. fl.
1973/74
Utgift
598 021
1974/75
Anslag
650 000
1975/76
Förslag
700 000
Från anslaget utbetalas ersättning för skador som våUats av personer intagna på ungdomsvårdsskolor, allmänna vårdanstalter för alkoholmissbrukare, kriminalvårdsanstalter m. m. Ersättning utgår för skada som orsakats av intagen som avvikit från skolan eller anstalten eller som lämnat denna som frigångare eller efter permission. Ersättning utgår också för skada vållad av ungdomsvårdsskoleelev som vårdas utom skola samt av person som intagits på allmän vårdanstalt men bor på inackorderingshem eller åtnjuter famUjevård.
Socialstyrelsen
Styrelsen föreslår att anslaget med hänsyn tiU väntad ökad belastning höjs tUl 700 000 kr.
Föredraganden
Anslaget bör i enlighet med socialstyrelsens förslag för nästa budgetår tas upp med 700 000 kr.
11 Riksdagen 1975. 1 saml Nr L Bilaga 7
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 162
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Ersättningar för skador vållade av vissa rymlingar m. fl. för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 700 000 kr.
I 5. Ersättningar till kommunema enligt socialhjälps- och bamavårdslagama m. m.
1973/74 Utgifl 49 625 228
1974/75 Anslag 40 000 000
1975/76 Förslag 50 000 000
Från anslaget utgår ersättning till kommunerna dels enligt socialhjälps-och barnavårdslagarna för viss vård som meddelats huvudsakligen icke svenska medborgare, dels enligt särskilda åtaganden av staten för understöd åt renskötande samer. Ersättningen utbetalas tiU kommunerna genom länsstyrelserna. Från anslaget utgår ersättning även för kostnader för sjuka och socialt handikappade flyktingar m. m., liksom för kommunernas kostnader för vissa kategorier zigenare, vissa flyktingar som inte kan försörja sig själva samt för utlandssvenskar som återvänder till Sverige. Dessa ersättningar betalas av socialstyrelsen. Slutligen bekostas understöd som av utrikesdepartementets understödsnämnd beviljas nödställda svenskar i utlandet.
Socialstyrelsen
Med hänsyn till den ökade belastningen på anslaget och till anpassningsåtgärder som behövs för de flyktingar som medgivits resa in i landet beräknar styrelsen kostnaderna för ekonomiskt bistånd till flyktingar och zigenare m. m. under budgetåret 1975/76 tUl 12 milj. kr.
Utrikesdepartementets understödsnämnd beräknar kostnaderna för understöd tUl nödställda svenskar i utlandet till 900 000 kr.
Föredraganden
Under år 1972 utbetalades ersättningar till kommunerna för socialhjälp och barnavård åt utländska medborgare med ca 40 milj. kr. i ca 15 000 ärenden, varav ca 10 000 avsåg personer från de nordiska länderna. För hjälp till flyktingar utbetalades under budgetåret 1973/74 ca 8 977 000 kr. Ersättningarna till kommuner för understöd till zigenare utgjorde under samma budgetår ca 2 055 000 kr.
Under de senaste åren har över ett hundratal svenska medborgare bosatta på utrikes ort fått understöd från detta anslag. Kostnaderna för budgetåret 1973/74 uppgick tUl ca 867 000 kr.
Prop. 1975.1 Bilaga 7 Socialdepartementet 163
Anslaget bör med hänsyn till belastningen under budgetåret 1973/74 samt beräknade ökade utbetalningar till kommunerna föras upp med 50 milj. kr. för nästa budgetår.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps- och barnavårdslagarna m.m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 50 000 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 164
J. Nykterhetsvård m. m.
Under de senaste åren har nykterhetsvården präglats av en ökad samordning och integration med den övriga socialvården, arbetsvärden och sjukvården. De grundläggande principerna för den framtida nykterhetsvården kommer att tas upp i samband med behandlingen av socialutredningens betänkande och prövas bl. a. i den försöksverksamhet inom socialvården som jag närmare har redogjort för under det föregående avsnittet I. Ungdomsvård m. m.
De öppna och frivUliga vårdformerna inom nykterhetsvården fortsätter att öka och tvångsåtgärderna minskar kraftigt. Antalet fall med vilka nämnderna tagit befattning har successivt minskat från ca 79 000 år 1965 till ca 65 000 år 1973. Tvångsåtgärderna enligt nykterhetsvårdslagen har under samma tid minskat med över 50 %. Vad gäller den slutna vården har antalet resolutioner om tvångsintagning på aUmänna vårdanstalter också minskat successivt från 2 615 år 1965 tUl I 255 år 1973. Antalet frivilliga intagningar på aUmänna och enskilda vårdanstalter har ökat avsevärt samtidigt som vårdtiderna har kunnat förkortas. Av det sammanlagda antalet intagningar på allmänna och enskilda anstalter var tvångsintagningarna år 1973 endast 12,5 %, vilket innebär en nedgång med drygt hälften jämfört med år 1968.
Den öppna och halvöppna nykterhetsvårdens resurser har samtidigt ökat. För år 1973 redovisar socialstyrelsen vid ca 140 alkoholpolikliniker och rådgivningsbyråer med läkarexpeditioner, omkring 200 000 besök hos läkare, 70 000 hos kurator eller psykolog samt 560 000 hos sjuksköterska. Antalet platser vid inackorderingshemmen var år 1963 ca 260 och uppgick den 1 juli 1974 till ca I 440 fördelade pä 78 kommuner.
Nykterhetsvårdens anstaltsutredning avlämnade i december 1972 sitt betänkande (Ds S 1972:9) om platsbehovet vid de allmänna vårdanstalterna. Efter remissbehandling har förslaget övervägts i socialdepartementet. För innevarande budgetår har det bedömts möjligt att med hänsyn till beläggningen minska platsantalet med ca 100. På grundval av nu föreliggande uppgifter om anstalternas utnyttjande är. det möjligt att minska antalet platser med ytterligare ca 150 under nästa budgetår.
Anstaltsutredningen har nu i uppdrag att närmare undersöka även den halvöppna vårdform som inackorderingshemmen utgör inom nykterhetsvården. Utredningen beräknas slutföra detta uppdrag under innevarande år. FörhåUandena vid vårdanstalterna har både vad gäUer klientelets sammansättning och vårdens innehåll förändrats under senare år. Detta innebär bl. a. andra krav på personalen vid vårdinstitutionerna. I anledning härav har en utredning tillsatts med uppdrag att företa en översyn av personalorganisationen vid erkända och enskilda vårdanstalter. Även denna utredning beräknas kunna slutföra sitt arbete under innevarande år.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 165
Statens bidrag till driftkostnaderna för vårdanstalter utgörs för innevarande budgetår av ett garanti- och beläggningsbidrag med sammanlagt högst 104 kr. per dag. För budgetåret 1975/76 kommer i det följande att föreslås en höjning av detta driftbidrag med 13 kr. till 117 kr. per dag. Vidare beräknas särskUda medel för vissa andra ändamål vid vårdanstalterna. Det föreslagna bidragsbeloppet för nästa budgetår är beräknat på grundval av lönenivån och arbetstidsreglerna förär 1974.
Anslagsbehovet för byggnadsarbeten vid allmänna och enskUda vårdanstalter beräknas för nästa budgetår tUl sammanlagt 4,8 milj. kr.
TiU de sociala centralnämndernas verksamhet för nykterhetsvård och vården av narkotikamissbrukare beräknar jag för nästa budgetår en ökning av statsbidragen med ca 12 milj. kr. till ca 133 milj. kr. Jag har därvid beräknat medel för försöksverksamhet under ytterligare ett år med social jourverksamhet m. m. En utvärdering av försöksverksamheten har satts igång för redovisning under året. För bidrag tUl Länkrörelsen m. m. föreslås en ökning av anslaget med 800 000 kr. tiU 4,8 milj. kr.
För statsbidrag till olika insatser i vården av narkotikamissbrukare beräknas sammanlagt ca 27 milj. kr. Medlen avser bidrag tUl anordnande och drift av behandlings- och inackorderingshem, bidrag till kommuners kostnader för vårdcentraler, vård i enskilt hem av narkotikamissbrukare och försök med social jourverksamhet. Vidare avser medlen bidrag tUl sammanslutningar för stöd och hjälp åt läkemedelsmissbmkare och tUl olika organisationers verksamhet för rehabUitering av narkotikaskadade personer m. m.
En översyn av de statsbidragsbestämmelser som avser vård av narkotikamissbrukare har påbörjats inom socialdepartementet. Översynen görs i anslutning tUl bl. a. den försöksverksamhet som skall påbörjas med anledning av socialutredningens och fosterbarnsutredningens betänkanden och som tidigare redovisats i inledningen tUl avsnittet 1. Ungdomsvård m. m. Pågående försöksverksamhet med social jourverksamhet skall också beaktas i detta sammanhang. 1 avvaktan på resultatet av översynen beräknas ytteriigare medel främst för försök med social jourverksamhet och för försök med olika projekt som berör uppsökande verksamhet och eftervård bland narkotikamissbrukare. Vidare föreslås en ökning av högsta driftbidraget tUl inackorderings- och behandlingshem för narkotikamissbrukare från 35 000 kr. tUl 40 000 kr. per plats och år.
Samhällets insatser i narkotikabekämpningen samordnas bl. a. i brottsförebyggande rådet. En arbetsgrupp inom rådet följer utvecklingen på narkotikaområdet. Rådet disponerar medel från anslag under andra huvudtiteln för att finansiera berörda myndigheters frekvensundersökningar om narkotikamissbrukets utbredning.
Ett mer exakt mått på narkotikamissbrukets omfattning är svårt att ange. De senaste frekvensundersökningarna tyder dock på att någon ökning av missbrukets utbredning inte har skett. Snarare tycks antalet missbrukare ha minskat. Socialstyrelsens och övriga myndigheters lägesrapporter och bedömning av den aktuella situationen pekar i samma
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
riktning. Vidgad information och ett ökat utbud av olika vård- och behandUngsformer anses tUlsammans med polisens och tullens insatser ha medverkat tUl denna utveckling. Fler missbrukare än tidigare tycks nu söka kvalificerad vård.
Kampen mot narkotikamissbruket pågår ständigt genom insatser av berörda samhäUsorgan. Socialstyrelsen följer fortlöpande vården av narkotikamissbmkare genom nära kontakter med behandlingsenheter och huvudmän. Polisen och tuUen har, i nära samarbete med utländska polis-och tullmyndigheter, sin uppmärksamhet särskUt riktad mot den internationellt organiserade narkotikahandeln. Viss tillförsel av heroin tiU Stockholmsområdet har därvid uppdagats och beivrats. Att heroin kommit in på den svenska Ulegala marknaden föranleder ytterligare skärpt vaksamhet.
Sverige deltar aktivt i det internationeUa arbetet mot narkotikamissbruket bl. a. inom FN och dess underorgan. Under anslaget L 2. förordar jag att 200 000 kr. tUlförs FN:s fond för kontroll av beroendeframkaUan-de medel även under nästa budgetår. Mellan de nordiska länderna förekommer täta kontakter om narkotikaproblemen. För socialkurativ verksamhet för svenska ungdomar i Köpenhamn beräknar jag medel under socialstyrelsens anslag.
J 1. Statens vårdanstalter för alkoholmissbmkare: Driftkostnader
1973/74 Utgift 23 682 144 1974/75 Anslag 25 755 000 1975/76 Förslag 29 597 000
F. n. finns fyra statliga vårdanstalter, nämligen Gudhem, Runnagården med vårdavdelningen Brotorp, Venngam samt värdanstalten vid Frösö-klinikerna. Anstalterna har sammanlagt 307 platser.
1974/75
Beräknad ändring 1975/76
Socialstyrelsen
Föredraganden
Personal
Vårdledning Värdpersonal Arbetsledarpersonal Ekonomipersonal Övrig personal
Anslag
Lönekostnader
Sjukvård
Reseersättningar
Lokalkostnader
Expenser
Övriga utgifter
+ 21
-
+ 15
+ 4
- 1
-
+ 2
- 2
+ 1
-
+ 19
+ 2
13 420 000
-t-.
+ 2 390 000
44 000
+
8 000
_
103 000
+
25 000
+ 15 000
3 371 000
+
762 000
+ 762 000
288 000
+
77 000
+ 40 000
2 769 000
+
407 000
+ 275 000
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
1974/75
Beräknad ändring 1975/76
Socialstyrelsen
Föredraganden
Hälso- och sjukvård för
intagna Vårdanstalten vid Frösö-
klinikcrna
760 000
5 000 000 25 755 000
+ 76 000
+ 500 000 +6 096 000
+ 60 000
+ 300 000 + 3 842 000
Inkomster vid vårdanstalterna, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida, beräknas till 250 000 kr. (1974/75 250 000 kr.).
Socialstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. + 3 088 000 kr.
2. O-alternativet skulle innebära en minskning av anslaget med ca 1,4 milj. kr. Härvid fömtsätts bl. a. en minskning med 25 vårdplatser och 13 tiänster.
3. För den arbetstidsförkortning som enligt avtal skall börja genomföras år 1975 beräknas en ökning av medelsbehovet med 687 000 kr. motsvarande lönekostnader till nio tjänster för värdare och tillsynsmän.
4. Vid Gudhem fordras en förstärkning av anstaltens sjukvårdsresurser med en tiänst som översköterska. En vårdartiänst kan därvid dras in. Då fastighetsdriften vid anstalten fr.o.m. år 1974 handhas av byggnadsstyrelsen kan två tjänster för maskinpersonal dras in (- 123 000 kr.).
5. Hornö ungdomsvårdsskola föreslås bli en vårdavdelning med 20 platser tUl Venngarn. Sammanlagt föreslås 21 1/2 tiänster inrättade vid vårdavdelningen. Vid huvudanstaUen, där platsantalet minskas tUl 70, föreslås att sju tiänster dras in. Lönekostnaden för Hornö beräknas under budgetåret 1975/76 till 1626 000 kr. Samtidigt minskas Venngarns lönekostnader med 533 000 kr. Vid huvudanstaltens nyinrättade akutavdelning behövs en förstärkning med en tillsynsman och två vårdare (+ 229 000 kr.). Styrelsen har i särskUd ansökan hemstäUt att vårdavdelningen får inrättas fr. o. m. år 1975 och att anslaget för budgetåret 1974/75 får överskridas med sammanlagt 700 000 kr.
6. Vid Runnagården-Brotorp föreslås ytterligare fyra tiänster, varav en assistent vid Runnagården samt en assistent för fritidsverksamhet och två vårdare vid Brotorp (+312 000 kr.).
7. För rehabilitering och bibehållande av partiellt arbetsföra befattningshavare samt för tillfälliga förstärkningar vid samtliga vårdanstalter med anledning av verksamhetsplanering begärs sammanlagt 300 000 kr.
8. Av omkostnader beräknas en höjning av anslagsposten tUl lokalkostnader med 762 000 kr., varav 437 000 för befintliga lokaler, 123 000 för fastighetsdriften vid Gudhem och 202 000 för värdavdelningen vid Hornö. Av den totala omkostnadsökningen beräknas 387 000 kr. för utvidgad verksamhet.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 168
Socialstyrelsen föreslår att samtliga inkomster avseende vårdanstalterna för budgetåret 1975/76 redovisas under förevarande anslag i stället för som hittUls på driftbudgetens inkomstsida. Styrelsen beräknar 1 500 000 kr. i inkomster av arbetsträningen. Utgifterna beräknas till samma belopp. Övriga inkomster vid vårdanstalterna för budgetåret 1975/76 beräknas uppgå tUl oförändrat 2 500 000 kr.
Föredraganden
Jag biträder socialstyrelsens förslag att inrätta en avdelning med ett 20-tal platser tUl vårdanstalten Venngarn vid Hornö fömtvarande ungdomsvårdsskola. Betydande fördelar i vårdarbetet kan härigenom vinnas. Det sammanlagda antalet platser vid anstalten och vårdavdelningen bör uppgå tUl 70, vUket innebär en minskning med 20 platser jämfört med nuvarande platsantal vid Venngarn. Personella och andra resurser som frigörs vid Venngarn bör därigenom kunna tas i anspråk i samband med att vårdavdelningen inrättas. Verksamheten vid vårdavdelningen på Hornö kommer att sättas igång redan under innevarande budgetår. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att i samråd med anstaltsstyrelsen vidta ändringar i personalorganisationen och andra åtgärder för att inrätta vårdavdelningen.
Med hänvisning tUl sammanstäUningen beräknar jag anslaget tUl 29 597 000 kr. Jag har därvid bl. a. beräknat ytterligare medel motsvarande fyra tjänster för vårdpersonal i anledning av arbetstidsförkortning. Vidare har jag godtagit socialstyrelsens förslag i fråga om tjänsteutbyte vid Gudhem samt om personalförändringar på gmnd av ändrad fastighetsskötsel vid anstalten.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Driftkostnader för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 29 597 000 kr.
J 2. Statens vårdanstalter för alkoholmissbmkare: Utmstning m. m.
1973/74 Utgift 209 676 Reservation 658 194
1974/75 Anslag 30 000
1975/76 Förslag 100 000
Från anslaget bekostas inventarier i samband med ny-, till- och ombyggnadsarbeten samt upprustning av arbetsdriften m. m. vid vårdanstalterna.
Socialstyrelsen
Under budgetåret 1974/75 beräknas 336 000 kr. för inköp av inventarier tUl vårdanstalten vid Frösöklinikerna och till Venngam.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 169
För budgetåret 1975/76 beräknas ca 75 000 kr. för inventarier samt 75 000 kr. till anstalternas arbetsdrift. Styrelsen föreslår ett anslag på 150 000 kr. för budgetåret 1975/76.
Föredraganden
Jag beräknar anslagsbehovet nästa budgetår för utrustning m. m. vid samtliga anstalter tUl 100 000 kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Statens värdanstalter för alkoholmissbrukare: Utrustning m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kr.
J 3. Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m.
1973/74
Utgifl
1 305 200
Reservation
3 548 121
1974/75
Anslag
800 000
1975/76
Förslag
900 000
Från anslaget utgår bidrag för att anordna erkänd eller enskUd vårdanstalt eller inackorderingshem för alkoholmissbrukare samt till s. k. övergångshem. Bidrag utgår också för att anordna behandlingshem och inackorderingshem för narkotikamissbrukare. Bidrag utgår med högst 18 000 kr. per plats. Bidraget får som regel inte överstiga vad som skjuts till från annat håll. Bidragsbestämmelserna för erkända och enskilda vårdanstalter samt för inackorderingshem för alkoholmissbrukare återfinns i kungörelsen (1957:144) om statsbidrag till anordnande av vårdanstalter för alkoholmissbrukare m.m. (ändrad senast 1970:123). För anordningsbidrag till behandlingshem och inackorderingshem för narkotikamissbrukare gäller bestämmelserna i brev den 7 juni 1974 avseende anslag för budgetåret 1974/75 tUl nykterhetsvård m. m.
Socialstyrelsen
Styrelsen föreslår att bidragsbestämmelserna ändras så, att fr. o. m. budgetåret 1975/76 statsbidrag kan utgå med högst 20 000 kr. eller, om särskilda skäl föreligger, med högst 30 000 kr. per plats.
På grundval av detta förslag beräknas medelsbehovet budgetåret 1975/76 för 250 nya platser vid inackorderingshem för alkoholmissbrukare samt vid behandlingshem och inackorderingshem för narkotikamissbrukare till 5,5 milj. kr.
Föredraganden
Nästa budgetår beräknar jag anslagsbehovet till 900 000 kr. för att anordna ytterligare 50 platser vid inackorderingshem och behandlings-
Prop. 1975:1 BUaga 7 Socialdepartementet 170
hem. Vid anslagsberäkningen har jag utgått från oförändrade bestämmelser. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Bidrag tid anordnande av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 900 000 kr.
J 4. Bidrag till driftkostnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbmkare m. m.
1973/74 Utgifl 96 500 118 1974/75 Anslag 115 100 000 1975/76 Förslag 121900 000
Från anslaget utgår bidrag till driftkostnader vid erkända och enskUda vårdanstalter för alkoholmissbrukare, inackorderingshem för alkoholmissbrukare samt behandlingshem och inackorderingshem för narkotikamissbrukare.
Bidrag till vårdanstalter utgår med vissa maximibelopp i form av dels garantibidrag (per dag och vårdplats), dels beläggningsbidrag (för dag och vårdad person). Om särskilda skäl föreligger kan statsbidrag utgå med högre belopp. Statsbidrag tUl inackorderings- och behandlingshem utgår med ett belopp motsvarande högst 75 % av de styrkta nettokostnaderna för hemmets drift. Bidraget tUl hem för narkotikamissbrukare får dock inte överstiga 35 000 kr. per plats och år. Bestämmelserna angående vårdanstalter och inackorderingshem för alkoholmissbrukare återfinns i kungörelsen (1955:426) om statsbidrag tUl driftkostnader vid vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. (ändrad senast 1974:290). För statsbidrag till driften av behandlingshem och inackorderingshem för narkotikamissbrukare gäller bestämmelserna i brev den 7 juni 1974 avseende anslag för budgetåret 1974/75 tUl nykterhetsvård m. m.
1974/75
Beräknad ändring 1975/76
Social- Förestyrelsen draganden
Drift bidragens maximibelopp Garantibidrag kr. Beläggningsbidrag kr.
70 34
104
+40
- 7
+33
+ 7 + 6
+ 13
Socialstyrelsen
Styrelsen föreslår att driftbidraget beräknas så att anstalternas fasta kostnader täcks av garantibidrag och rörliga kostnader av beläggningsbi-
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 171
drag. De fasta kostnaderna för de erkända anstalterna beräknas under budgetåret 1974/75 utgöra 80%, medan garantibidraget uppgår till ca 67 % av totala driftbidraget.
En höjning av driftbidraget med sammanlagt 33 kr. föreslås, varav 26 kr. i huvudsak för löne- och prisomräkning samt arbetstidsförkortning, 4 kr. för personalförstärkning och 3 kr. för vissa standardförbättringar. Driftbidraget bör därför höjas med sammanlagt 33 kr. till 137 kr. På grund av de fasta kostnadernas andel (80 %) av totalkostnaderna bör dock garantibidraget bestämmas till högst 110 kr. och beläggningsbidraget till högst 27 kr.
Anstalter, som på grund av utgifter för särskilda vårdanordningar prövas vara i behov därav, får f. n. ytterligare I kr. i garantibidrag. I första hand gäller detta anstalter med egna sjukavdelningar. Kostnaderna för sådana avdelningar har under senare år ökat kraftigt. Socialstyrelsen hemställer att detta extra bidrag fastställs tdl högst 3 kr. Dessutom förutsätter styrelsen att möjlighet skall finnas för regeringen att, när särskUda skäl föreligger, bevilja ytterligare statsbidrag utöver nämnda maximibelopp. Då alla anstalter inte är i behov av maximalt bidrag, behövs inte ytterligare medel för detta ändamål. Styrelsen räknar vidare med att särskUda medel, 0,5 milj. kr., anvisas för upprustning av anstalternas inventarier. Tidigare genomfört beslut om borttagande av avgift tUl den statliga personalpensioneringen för de privata vårdanstalterna medför att ca 3,5 milj. kr. skall inlevereras till inkomsttiteln Pensionsmedel m. m. Vidare begär socialstyrelsen särskilda medel, sammanlagt 3,5 milj. kr., för rehabUitering av vissa befattningshavare vid vårdanstalter, täckning av driftunderskott samt driftkostnader för anstalternas redovisningscentral.
Vid beräkningen av medelsbehovet utgår socialstyrelsen från ett garantibidrag på 110 kr. samt ett beläggningsbidrag på 27 kr. för erkända anstalter och 20 kr. för enskilda anstalter. Styrelsen uppskattar antalet vårdplatser under budgetåret 1975/76 tiil 1 336 vid erkända anstalter och 897 vid enskilda anstalter. Antalet vårddagar beräknas på gmndval av sistnämnda uppgifter till 487 640 för erkända och 327 405 för enskilda anstalter. Med en beläggningsfrekvens som uppskattas till 90 % vid erkända och 95 % vid enskilda anstalter beräknas medelsbehovet till 71,1 milj. kr. för erkända anstalter och 44,1 milj. kr. för enskilda anstalter.
Medelsbehovet för bidrag till driften av inackorderingshem och behandlingshem uppskattas tUl 35,1 milj.kr. för budgetåret 1975/76. Hänsyn har därvid tagits till förutsedd ökning av platsantalet vid hemmen och till kostnadsutvecklingen.
Föredraganden
Driftbidraget till erkända och enskilda vårdanstalter bör höjas med 13 kr. per dag, varav 7 kr. i garantibidrag och 6 kr. i beläggningsbidrag. För anstalt, som på grund av utgifter för särskilda vårdanordningar prövas vara i behov därav, bör garantibidraget liksom nu kunna utgå med
Prop. 1975:1 BUaga 7 Socialdepartementet 172
ytterligare 1 kr. De ändrade bidragsbestämmelserna bör tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1975. Dessa bidragsbelopp är beräknade på grundval av lönenivån och arbetstidsreglerna för år 1974. Avsikten är att genom särskilda beslut beakta de förändringar i lönekostnaderna som avtals-mässigt kan uppkomma för åren 1975 och 1976.
Jag beräknar anslaget till 121,9 milj. kr., varav 52,8 milj. kr. för bidrag tUl erkända vårdanstalter och 34,8 milj. kr. till enskilda anstalter. Jag beräknar också särskilda medel, 4 milj, kr., för pensionsavgifter och inköp av inventarier tUl anstalterna. I inledningen tUl detta avsnitt har jag framhållit att det bör vara möjligt att under innevarande och nästa budgetår minska antalet platser vid vårdanstalterna med sammanlagt ca 250. Antalet vårdplatser kommer därigenom i genomsnitt under budgetåret 1975/76 att uppgå tiU ca 1 280 vid erkända och 890 vid enskilda vårdanstalter. Antalet vårddagar under budgetåret kan uppskattas tiU ca 467 000 resp. 324 000. Under anslaget beräknas vidare 30,3 milj. kr. för bidrag till inackorderingshem för alkoholmissbrukare samt inackorderingshem och behandlingshem för narkotikamissbrukare. Jag har därvid räknat med en ökning av högsta bidragsbeloppet för inackorderings- och behandlingshem för narkotikamissbrukare från 35 000 kr. tUl 40 000 kr. per plats och år.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. godkänna de av mig förordade ändringarna i grunderna för bidrag till driftkostnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m.,
2. till Bidrag tdl driftkostnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av I 21 900 000 kr.
J 5. Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder m. m.
1973/74 Utgift 106 389 520 1974/75 Anslag 121300 000 1975/76 Förslag 133 400 000
Statsbidrag utgår till kostnaderna för sådan verksamhet, som enligt gällande författningar ankommer på kommunernas nykterhetsnämnder. Bidraget utgör 75 % av de godkända kostnaderna för sådan verksamhet till vilken ersättning eller bidrag av statsmedel inte utgår i särskUd ordning. Bidrag betalas ut för kalenderår i efterskott. Bestämmelserna återfinns i kungörelsen (1954:431) om statsbidrag till de kommunala nykterhetsnämndernas verksamhet (ändrad senast 1971:121). De i kungörelsen angivna grunderna för statsbidrag tillämpas även beträffande kostnaderna för vård på alkoholpoliklinik av narkotikamissbrukare. Från anslaget utgår bidrag till vårdcentraler för narkotikamissbrukare, till kommuns kostnad för vård i enskilt hem av narkotikamissbrukare samt för ersättning till kommunerna för försök med social jourverksamhet. Härvid gäller bestämmelserna i brev den 7 juni 1974 avseende anslag för budgetåret 1974/75 till nykterhetsvård m. m.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 173
Socialstyrelsen
De statsbidragsgrundande kostnaderna för nykterhetsnämndernas verksamhet beräknas för nästa budgetår till 158,4 mUj. kr., vilket motsvarar ett statsbidrag på 118,8 milj. kr. Anslagsberäkningen utgår därvid från dels en schablonmässig uppräkning av nykterhetsnämndernas löne- m. fl. administrativa kostnader i överensstämmelse med nuvarande föreskrifter i regleringsbrev, dels en utvidgad schablonberäkning som omfattar flertalet av nykterhetsnämndernas övriga kostnader. Styrelsen har dock räknat med att 75 % bidrag fortfarande efter granskning skall utgå till driftkostnader för alkoholpolUcliniker och föreslår dessutom att bidrag utgår till särskilda förebyggande och eftervårdande insatser. 0,5 milj. kr. har beräknats för förebyggande och eftervårdande insatser av socialvårdsut-bildad personal i anslutning till i kommunal regi bedriven fritidsverksamhet, till vUken statsbidrag inte utgår i annan ordning. Vidare har beräknats 7,3 milj. kr. för vårdcentraler för narkotikamissbrukare, 1,8 milj. kr. för vård i enskilt hem av narkotikamissbrukare samt 3 milj. kr. för ersättning till kommunerna för försök med socialjourverksamhet. Av sistnämnda belopp avser 2,6 milj. kr. bidrag tUl kommunernas kostnader fram till försöksperiodens slut 1975-12-31 och 0,4 milj. kr. socialstyrelsens egna kostnader.
Nykterhetsnämndernas statsbidragsgrundande utgifter samt kostnader för driften av vårdcentraler för narkotikamissbrukare och härpå belöpande statsbidrag m. m. framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
1973 Slalsbidragsgrundande kostnader:
1. Förebyggande och eftervårdande
åtgärder
4,3
4,4
3,7
3,2
3,4
2. Alkoholpolikliniker
17,1
16,0
19,4
23,2
26,7
3. Läkarvård
1,2
1,0
1,0
1,0
1,1
4. Familjevård
0,2
0,3
0,2
0,3
0,3
5. Vård på enskild anstalt och hem
0,3
0,4
0,4
0,6
0,6
6. Transporter
1,9
2,1
2,3
2,4
2,5
7. Övriga statsbidragsgrundande kostn.
67,0
78,8
86,3
96,6
104,3'
Summa kostnader
92,0
103,0
113,3
127,3
138,9
Statsbidrag
69,0
77,3
84,9
95,5
104,2
De statsbidragsgrundande
kostnadernas ökning i
förhållande till närmast
föregående år
a) milj. kr.
8,8
11,0
10,3
14,0
11,6
b) procent
10,6
12,0
10,0
12,4
9,1
' Därutöver ca 0,7 milj. kr. till följd av ändrade bidragsgrunder för vårdcentraler for narkotikamissbrukare vilket belastar annat anslag.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 174
Föredraganden
Det schablonmässiga bidragsförfarandet som avser kommunernas administrativa kostnader för nykterhetsvård bör tillämpas även under nästa budgetår. Vad gäller övriga kostnader för nykterhetsvården bör socialstyrelsen fördela tUlgängliga statsbidragsmedel mellan kommunerna efter en samlad bedömning av samthga ansökningar. Jag beräknar för dessa ändamål sammanlagt 119,7 milj. kr. för nästa budgetår.
Jag har under anslaget även beräknat 6,9 milj. kr. enligt gällande bestämmelser för bidrag tUl vårdcentraler för narkotikamissbrukare. Vidare har jag beräknat 1,8 milj. kr. för bidrag till kommuns kostnad för vård i enskilt hem av narkotikamissbrukare. Som jag framhåUit i inledningen tUl detta avsnitt bör medel anvisas för en fortsatt försöksverksamhet under ytterligare ett år med social jourverksamhet och för försök med oUka projekt som berör uppsökande verksamhet och eftervård bland narkotikamissbrukare. Jag beräknar 5 mUj. kr. för dessa ändamål. Jag räknar med att den påbörjade utvärderingen av försöksverksamheten skall ge underlag för bedömning av verksamheten.
1 enlighet härmed beräknar jag anslaget tiU 133 400 000 kr., vUket innebär en ökning med 12,1 mUj. kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder m. m. för budgetåret 197 5/76 anvisa ett förslagsanslag av 133 400 000 kr.
J 6. Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården
1973/74 Utgift 306 520 Reservation 210 552
1974/75 Anslag 300 000
1975/76 Förslag 350 000
Från anslaget bekostas kurser och konferenser för personal vid länsnykterhetsnämnder och vårdanstalter för alkoholmissbrukare, konferenser rörande narkomanvård samt konferenser i eftervårds- och samarbetsfrågor m. m. Vidare disponeras visst belopp för anordnande av konferenser med nykterhetsnämnder m. m. och för understöd åt sammanslutningar av sådana nämnder.
Socialstyrelsen
Styrelsen beräknar kostnaderna för kurs- och konferensverksamheten nästa budgetår till 625 000 kr. För konferenser med nykterhetsnämnder m. m. och för understöd åt sammanslutningar av sådana nämnder beräknas 130 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 175
Föredraganden
lag beräknar kostnaderna för kurs- och konferensverksamheten under nästa budgetår till 350 000 kr. samt för konferenser med nykterhetsnämnder m. m. tUl 100 000 kr.
Med hänsyn till beräknad reservation bör anslaget föras upp med 350 000 kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tUl UtbUdning och samverkan inom nykterhetsvården för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 350 000 kr.
J 7. Bidrag tUl Länkrörelsen m. m.
1973/74 Utgifl 3 156 500
1974/75 Anslag 4 000 000
1975/76 Förslag 4 800 000
Från anslaget utgår bidrag till sammanslutningar av förutvarande alkoholmissbrukare (Sällskapet Länkarna m. fl.), till organisationer för stöd och hjälp åt läkemedelsmissbrukare m. m. samt till kommuner och tUl andra organisationer som ägnar sig åt rehabilitering av alkohol- eller narkotikaskadade personer m. fl. för såväl pågående verksamhet som försök med nya vård- och behandUngsformer.
Socialstyrelsen
Sammanslutningar av förutvarande alkoholmissbrukare har till verksamheten 1974/75 ansökt om bidrag med ca 2 950 000 kr. F. n. finns i landet ca 200 bidragssökande föreningar och två riksorganisationer inom Länkrörelsen. Vidare finns Alkoholproblematikernas Riksorganisation (ALRO), som utgör riksorganisation för vårdanstalternas patientföreningar samt ytterligare några sammanslutningar. Socialstyrelsen beräknar för nästa budgetår 2 200 000 kr. till dessa sammanslutningar.
Under budgetåret 1973/74 har 14 organisationer för stöd och hjälp åt läkemedelsmissbrukare fått bidrag. Av anslaget har medel bl. a. tilldelats Riksförbundet för hjälp åt läkemedelsmissbrukare (RFHL) som haft den mest omfattande verksamheten med 18 lokalavdelningar. Några av föräldraföreningarna mot narkotika har bildat ett riksförbund (RFMN). Socialstyrelsen föreslår att I 600 000 kr. beräknas för nästa budgetår till sammanslutningar för stöd och hjälp åt läkemedelsmissbrukare och liknande sammanslutningar.
Vidare föreslår styrelsen bidrag med 500 000 kr. till andra organisationer som ägnar sig åt rehabilitering av alkohol- eller narkotikaskadade personer samt personer som sniffar thinner eller andra lösningsmedel.
Socialstyrelsen beräknar 600 000 kr. för försök med nya vård- och behandlingsformer inom nykterhets- och narkomanvården. Bidrag före-
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 176
slås utgå till såväl kommuner som friviUiga organisationer till försöksverksamhet med rehabUitering av alkohol- eller narkotikamissbrukare.
Föredraganden
Anslaget bör för nästa budgetår höjas tUl 4,8 milj. kr. Härvid beräknar jag 3,8 milj. kr. för bidrag tUl länksammanslutningar samt sammanslutningar för stöd och hjälp åt läkemedelsmissbmkare m. m. För bidrag tUl kommuner och tUl andra organisationer som ägnar sig åt rehabUitering av alkohol- eller narkotikaskadade personer m. fl. beräknar jag I milj. kr. för såväl pågående verksamhet som försök med nya vård- och behandlingsformer.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Bidrag tid Länkrörelsen m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett anslag av 4 800 000 kr.
Prop. 1975:1 BUaga 7 Socialdepartementet 177
K. Vissa åtgärder för handikappade
Grundsatserna om integration och normalisering är vägledande för arbetet på handikappområdet. Det innebär att insatserna har till syfte att göra samhällsmUjön och den verksamhet som bedrivs i samhället tillgänglig för handikappade. Insatserna förstärks fortlöpande, och statens kostnader beräknas under nästa budgetår öka med 735 milj. kr. i förhållande till riksstaten för innevarande budgetår.
Eftersom de behov som handikapp medför är mångskiftande, måste samhällets insatser göras på en rad områden. De avser rehabilitering, förskola, skola, övrig undervisning och utbildning, vårdartiänst, arbete, bostäder, hemhjälp, färdtiänst, hjälpmedel, kulturell verksamhet, institutionsvård, stöd till handikapporganisationerna samt förtidspensioner och handikappersättningar inom folkpensioneringen och förtidspensioner inom ATP.
Statens kostnader för det stöd som mer direkt avser handikappade beräknas för budgetåret 1975/76 tiU 5 290 milj. kr. För tio år sedan var motsvarande kostnader 1 070 milj. kr. Vidare kan under budgetåret 1975/76 beräknas utgå förtidspension från ATP tiU handikappade med 1 975 milj. kr. Den fortgående utbyggnaden av de statliga insatsema gör det möjligt att alltmer tillgodose de skiftande behoven. Den uppsökande verksamheten i kommunerna uppdagar och tillgodoser också enskildas behov i ökande utsträckning. Kommunerna och landstingen svarar även i övrigt för väsenthga och växande insatser på handikappområdet, bl. a. beträffande bostäder, färdtiänst, hemhjälp, annan service och rehabilitering. Handikapporganisationerna har stor betydelse både för enskilda handikappade och för utbyggnaden och inriktningen av samhällets insatser på handikappområdet. Handikapprörelsen samarbetar med samhällets myndigheter och organ bl. a. i statens handikappråd och i handikappråden i kommunerna och i landstingen.
Den viktiga verksamheten med hjälpmedel åt handikappade förbättras fortlöpande och fr.o.m. den I januari 1975 gäller vidgade regler om statsbidrag till reparation av hjälpmedel och till starrglasögon för barn och ungdomar. Vidare har statsbidrag införts för underhåll av vissa hjälpmedel. Statsbidragen till landstingens hjälpmedelsverksamhet beräknas öka från 135 milj. kr. till 147 milj. kr. Insatserna för psykiskt utvecklingsstörda fortsätter att byggas ut i fråga om undervisning, bostäder, vård och övriga omsorger. Statsbidragen till landstingen för dessa ändamål beräknas stiga med ca 32 milj, kr. tUl ca 187 milj. kr. Kostnaderna för omvårdnad och vårdartjänst åt handikappade i vissa gymnasieskolor och folkhögskolor samt i eftergymnasial studiesituation beräknas öka från ca 8,8 milj. kr. tiU ca 9,5 milj. kr. För utbUdning av ledarhundar, befordran av blindskriftsförsändelser och vissa andra åtgärder för blinda förordar jag en uppräkning med ca 860 000 kr. För handikappinstitutet beräknar jag ökade medel med 615 000 kr. Statsbidraget tiU handikapporganisationernas verksamhet föreslås höjt med 1 milj. kr. till 4,5 milj. kr.
12¶Riksdagen 1975 1 saml Nr 1. Bilaga 7
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 178
Som jag tidigare nämnt genomförs under åren 1975 och 1976 viktiga reformer i fråga om folkpensionsförmånerna. Av särskild betydelse för handikappade är de nya reglerna om pensionstillskott för förtidspensionärer som saknar ATP eUer har låga ATP-belopp samt om handikappersättning och vårdbidrag. De nya reglerna om pensionstillskott innebär en kraftig ökning av nuvarande pensioner för dem som har blivit handikappade i unga år. Genom de nya bestämmelserna om handikappersättning och vårdbidrag får väsentligt fler handikappade möjlighet till ersättning för merkostnader och vårdinsatser på grund av handikapp.
Fr. o. m. den I januari 1975 får kommunerna statsbidrag med 35 % till kostnaderna för färdtjänst för handikappade, vilket bör underlätta kommunernas finansiering av denna angelägna verksamhet.
Handikapputredningen fortsätter sitt arbete och behandlar närmast frågor om hur kulturlivet kan göras bättre tillgängligt för handikappade och hur fierhandikappades situation kan förbättras.
Inom föreliggande avsnitt Vissa åtgärder för handikappade beräknar jag för nästa budgetår ett anslagsbehov av ca 362 milj. kr. Det innebär en ökning med ca 47 milj. kr. i förhållande till innevarande budgetår. Vidare har under avsnittet D. Sociala serviceåtgärder beräknats medel för social hemhjälp och färdtjänst för handikappade. Kostnaderna för statsbidrag till dessa insatser för handikappade beräknas till ca 100 milj. kr. för nästa budgetår, vilket innebär en ökning med ca 40 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår. De kostnader under folkpensionsanslaget som avser förtidspensioner m. m. till handikappade kan beräknas stiga med 480 milj. kr. till 2 985 milj. kr. På andra anslag som innefattar stöd åt handikappade, främst under utbildnings-, arbetsmarknads- och bostadsdepartementen för utbildning, arbetsvärd och bostadsanpassning, beräknas för nästa budgetär insatserna för handikappade i förhällande till riksstaten för innevarande budgetår öka med 170 milj. kr. till 1 845 milj. kr. Jämfört med innevarande budgetår uppgår den sammanlagda anslagsökningen för olika åtgärder avseende handikappade till 735 milj. kr.
K 1. Bidrag tUl handikappinstitutet
1973/74 Utgifl 5 080 000
1974/75 Anslag 5 380 000'
1975/76 Förslag 6 010 000
' Därutöver har 130 000 kr. anvisats på tilläggsstat.
Av anslaget disponerar handikappinstitutet 5 255 000 kr. och professor Sven-Olof Brattgård 125 000 kr. för den av honom bedrivna verksamheten vid avdelningen för handikappforskning vid universitetet i Göteborg.
Handikappinstitutet, som drivs gemensamt av staten och Svenska centralkommittén för rehabilitering (SVCR), är centralt organ på hjälp-
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 179
medelsområdet. Dess uppgifter avser bl. a. planering och samordning av forsknings- och utvecklingsarbete. Institutet prövar hjälpmedels lämplighet för handikappade och bedömer skäligheten av deras kostnad. Institutet verkar också som informationsorgan på hjälpmedelsområdet och bistår sjukvårdshuvudmännen, som svarar för hjälpmedelsverksamheten.
Institutet leds av en styrelse med nio ledamöter, varav sju utses av regeringen och två av SVCR. Chef för institutet är en direktör och verksamheten är under direktören uppdelad på tre avdelningar, nämligen en teknisk avdelning, en informationsavdelning och en allmän avdelning. Antalet anstäUda vid institutet uppgick den 1 juli 1974 till 88 personer.
Styrelsen för handikappinstitutet
Styrelsen beräknar pris- och löneomräkning m. m. till 644 000 kr., varav 154 OOdkr. avser höjt lönekostnadspålägg. Utöver detta föreslår styrelsen att anslaget till institutet ökas med 560 000 kr. I första hand begär styrelsen 100 000 kr. för arbetstekniska hjälpmedel. Därutöver begär styrelsen medel för ökade insatser avseende synhjälpmedel och hjälpmedel för psykiskt utvecklingsstörda samt till utvidgad försöksverksamhet med enhetligt register över bidragsberättigade hjälpmedel. SVCR:s bidrag till institutet anges till oförändrat 100 000 kr. Institutets inkomster av teknisk rådgivning, information m. m. beräknas utgöra 1 835 000 kr.
Brattgård hemställer om bidrag med 225 000 kr. till handikappforskningen i Göteborg.
Föredraganden
Handikappinstitutet har en central ställning inom hjälpmedelsområdet. Institutet prövar hjälpmedel samt främjar och samordnar utvecklingsarbete, så att bra hjälpmedel kommer fram och kan ställas till handikappades förfogande. Viktig service och information lämnas åt landsting, kommuner och handikapporganisationer. Verksamheten har efter hand vidgats. Statens direkta bidrag till institutet under förevarande anslag har sedan dess tUlkomst år 1968 ökat med drygt 50%. Därutöver har institutet inkomster i sin uppdragsverksamhet för konsultationer, service, information m. m.
Jag beräknar institutets medelsbehov under detta anslag för nästa budgetår till 5 870 000 kr. Den verksamhet som institutet bedriver i fråga om hjälpmedel som är avsedda att användas på handikappades arbetsplatser bör som hittills finansieras genom bidrag från arbetsmarknadsstyrelsen inom ramen för dess löpande verksamhet.
För handikappforskningen i Göteborg beräknar jag under anslaget 140 000 kr. Sammanlagt bör anslaget höjas med 630 000 kr. tUl 6 010 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 180
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tiU Bidrag tiU handikappinstitutet för budgetåret 1975/76 anvisa ett anslag av 6 010 000 kr.
K 2. Bidrag till vissa hjälpmedel för handikappade
1973/74 Utgift 125 252 328
1974/75 Anslag 135 000 000
1975/76 Förslag 147 000 000
Frän anslaget utgår statsbidrag till sjukvårdshuvudmännen och vissa enskUda institutioner för hjälpmedel som på ordination tillhandahålls handikappade. De statsbidragsberättigade hjälpmedlen är upptagna i den s. k. hjälpmedelsförteckningen som förs av socialstyrelsen. Bidraget utbetalas halvårsvis i efterskott. Anslaget för budgetåret 1975/76 avser alltså kostnaderna under kalenderåret 1975. Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1968:238) om statsbidrag tUl vissa hjälpmedel för handikappade (ändrad senast 1972:774).
Socialstyrelsen
Socialstyrelsen framhåller att sjukvårdshuvudmännen ställer allt mer resurser till förfogande för hjälpmedelsverksamheten och att den tekniska UtveckUngen leder till effektivare men därför också i vissa fall dyrare hjälpmedel. Befolkningsförskjutningen mot större antal personer i de högre åldrarna ökar efterfrågan på hjälpmedel. Styrelsen anför vidare, att sjukvårdshuvudmännen till följd av de statliga åtgärderna med samordnad upphandling av hjälpmedel numera kan anskaffa vissa hjälpmedel till en lägre kostnad än tidigare och att detta motverkar ökningen av statsbidragsbehovet. Försöksverksamheten med tolkar åt döva, som betalas från förevarande anslag, har pågätt i alla sjukvårdsområden sedan några år. Socialstyrelsen har påbörjat en utvärdering av försöksverksamheten. 1 avvaktan på dess resultat bör verksamheten fortsätta i försöksformer och som hittills bekostas från anslaget.
Föredraganden
SamhäUets insatser för att tillhandahålla handikappade hjälpmedel för olika ändamål har ökat kraftigt under den senaste tioårsperioden. Enbart det statliga stöd till sjukvårdshuvudmännens hjälpmedelsverksamhet som utgår från detta anslag har stigit från 23 milj. kr. till 135 milj. kr. Huvudmännens egna insatser har förstärkts på motsvarande sätt. Särskilt har deras utbyggnad av hjälpmedelscentraler för ordination, information, utprovning och anpassning av hjälpmedel ökat handUcappades möjligheter att erhålla hjälpme-
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 181
del. Överföringen år 1972 av ett stort antal för vardagstUlvaron viktiga hjälpmedel från hjälpmedelsförteckningen till landstingens s. k. L-lista har vidare medfört en avsevärd förenkling. Dessa hjälpmedel bekostas numera av landstingen som ersätts i annan ordning. Handikappades behov av vissa förbrukningsartiklar tillgodoses numera genom apoteken och betalas av sjukförsäkringen. Jag erinrar vidare om att vissa hjälpmedel i handikappades bostäder finansieras genom statligt bostadsanpassningsbidrag. Arbetsmarknadsverket tillhandahåller arbetstekniska hjälpmedel. Hjälpmedel åt handikappade i skolor och annan utbildning finansieras av medel som skolöverstyrelsen och universitetskanslersämbetet disponerar. Som jag nyss har anfört under anslaget K 1 intar handikappinstitutet en central ställning på hjälpmedelsområdet. Forskning och utveckling på området äger i väsentlig utsträckning rum med stöd av statiiga medel, bl. a. från styrelsen för teknisk utveckling.
Bestämmelserna för statsbidrag tiU sjukvårdshuvudmännens hjälpmedelsverksamhet ses över fortlöpande. De senaste förbättringarna har skett genom beslut av Kungl. Maj:t den 29 november 1974 med anledning av tvä betänkanden som hjälpmedelsgruppen avgav tidigare under året, nämligen (DsS 1974:2) Reparation och drift av hörapparater och (DsS 1974:3) Reparation av handikapphjälpmedel. De nya reglerna, som gäller fr.o.m. den 1 januari 1975, innebär att statsbidrag för reparation av hjälpmedel numera utgår för praktiskt taget alla hjälpmedel som är uppförda i hjälpmedelsförteckningen och att statsbidragsgivningen har sträckts ut till att även omfatta underhall av hjälpmedel. De nya reglerna får enligt min mening stor betydelse genom att hjälpmedlen kan hållas i gott skick utan kostnad för den enskilde. Detta torde få särskild betydelse för landets ca 150 000 innehavare av hörapparat. Den I juli 1973 vidgades statsbidragsgivningen för synhjälpmedel till att omfatta glasögon för personer som har opererats för grå starr. På förslag från hjälpmedelsgruppen har detta stöd ytterligare förstärkts för barn och ungdom fr. o. m. den 1 januari i år.
Försöksverksamheten med statlig kostnadstäckning för tolkhjälp åt döva pågår nu i alla sjukvårdsområden och jag noterar med tillfredsställelse att socialstyrelsen har börjat en värdering av verksamheten.
Jag beräknar i huvudsaklig överensstämmelse med socialstyrelsens anslagsframställning de hjälpmedelskostnader som under nästa budgetår skall betalas från anslaget till 147 milj. kr. Det innebär en ökning med 12 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår. Jag har därvid räknat med en kostnadsökning med 2 milj. kr. för nyssnämnda utvidgningar av statsbidragsreglerna. Vidare har jag beräknat medel för fortsatt försöksverksamhet med tolkar åt döva samt 1 milj. kr. för viss tillverkning av hjälpmedel. Dessutom har jag beräknat 631 000 kr. för den verksamhet med upphandling av hjälpmedel som handhas av utrustningsnämnden för universitet och högskolor samt 250 000 kr för socialstyreksens hjälpmedelsråd.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Bidrag tiU vissa hjälpmedel för handikappade för budgetåret 1975/76 anvisa eft förslagsanslag av 147 000 000 kr.
Prop, 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
182¶K 3, Kostnader för viss utbUdning av handikappade
1973/74 Utgifl 1974/75 Anslag 1975/76 Förslag
6 431 193
8 890 000
9 630 000
Från anslaget betalas kostnaderna för försöksverksamhet med omvårdnad och därmed sammanhängande verksamhet för svårt rörelsehindrade och andra svårt handikappade elever i Ingemundskolan i Solna och i Skärholmens gymnasium i Stockholm. Vidare betalas kostnaderna för vårdartjänst åt svårt handikappade som studerar vid universitet, högskolor och folkhögskolor.
Verksamheten leds av styrelsen för vårdartiänst. Den består av sju ledamöter, som utses av regeringen.
Från anslaget betalas även vissa räntekostnader.
1974/75 Beräknad ändring 1975/76
Styrelsen för Föredraganden värdartjänst
Omvårdnad och därmed sammanhängande verksamhet för elever i Ingemundskolan och Skärholmens gymnasium Vårdartjänst för elever vid universitet, högskolor och folkhögskolor
3.
4.
Styrelsen för vårdartjänst ni. m. Vissa räntekostnader
Inkomster redovisade på driftbudgetens inkom.stsida
6 157 000 + 1 158 000 + 371 000
2 250 000 + 686 000 + 321 000
378 000 + 261 000 + 38 000
105 000 - + 10 000
8 890 000 +2 105 000 +740 000
70 000 - - 5 000
Styrelsen för vårdartjänst
Pris- och löneomräkning m m. 680 000 kr., varav 254 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
1, Styrelsens omvårdnadsverksamhet avser ca 85 elever höstterminen 1974, De får sin undervisning dels i Ingemundskolan, som är belägen på karolinska sjukhusets område i Solna, dels i Skärholmens gymnasium i Stockholm, vilket togs i bruk vid terminens början. Styrelsen ordnar bostäder för 49 elever, medan övriga är externa. Av de 49 eleverna bor 23 på Ingemundskolans internat och 26 i särskilda elevhushåll. Styrelsen har
Prop, 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 183
fr, o. m. hösten 1974 elevhushåll för 20 elever i ett bostadshus i Skärholmens centrum. De elever som bor där och går i Skärholmens gymnasium ar således integrerade både i fråga om undervisning och boende.
Styrelsen framhåller att det totala antalet elever som behöver dess boende- och omvårdnadsresurser har minskat under senare år, vilket torde bero på att rörelsehindrade elever har fått ökade möjligheter tiU Skolgång på hemorten, Alla elever i skolinternatet kan fr, o. m, höstterminen 1974 bo i eget rum. Styrelsen tillmäter elevernas integrerade boende i vanliga miljöer stor betydelse för deras sociala träning och anpassning. Styrelsen räknar med att försöksverksamheten med integrerad undervisning i Skärholmens gymnasium kommer att utvärderas under innevarande budgetår, och att statsmakterna därefter tar ställning tUl det av skolöverstyrelsen och styrelsen hösten 1973 framlagda förslaget om gymnasieskola för svårt rörelsehindrade och andra svårt handikappade.
Styrelsen beräknar ett ökat medelsbehov av 1 158 000 kr. för omvårdnadsverksamheten vid Ingemundskolan och i Skärholmen. I första hand behövs bl. a. viss personalförstärkning vid elevhushållen och ytterligare medel för elevresor och fritidsverksamhet (470 000 kr.).
2. Under läsåret 1973/74 erhöll 123 handikappade vårdartjänst. Av dessa studerade 22 vid universitet och högskolor samt 101 vid folkhögskolor. Styrelsen räknar med att 140 studerande, varav 30 vid universitet och högskolor och 110 vid folkhögskolornas vinterkurser, kommer att behöva vårdartiänst under budgetåret 1975/76, Styrelsen framhåller, att folkhögskolornas ämneskurser är betydelsefulla för handikappade, som vill pröva sin studieförmåga eller förbereda sig för längre kurser. Hittills har behovet av vårdartiänst vid ämneskurser kunnat tillgodoses endast för en del av eleverna. Styrelsen beräknar ett ökat medelsbehov av 200 000 kr. för vårdartjänst under sådana kurser och i samband med studieresor som ingår i utbildningen vid folkhögskolor.
3. För styrelsens kansli beräknas i första hand ökat medelsbehov för viss information m, m. (45 000 kr.). Vidare bör två tiänster som f. n. bekostas från anslagsposten I föras över till kansliet (135 000 kr.).
Föredraganden
Antalet elever i gymnasieskolan som behöver omvårdnad genom styrelsen för vårdartjänst har minskat under senare år. Jag noterar med tillfredsställelse att gymnasieskolorna i landet i ökande utsträckning synes ta emot handikappade elever. Jag finner det likaså tillfredsställande att mer än hälften av de elever som styrelsen bereder bostad åt nu bor i elevhushåll utanför skolinternatet i Ingemundskolan. Därvid har de nya anordningarna i Skärholmen, vilka från början har utformats för sitt ändamål, särskild betydelse. Liksom styrelsen anser jag det angeläget att verksamheten där fortlöpande följs och utvärderas, Kungl. Maj:t har den 22 november 1974 uppdragit åt skolöverstyrelsen att i samråd med sty-
Prop, 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 184
relsen för vårdartjänst företa sådan utvärdering beträffande försöksverksamheten med gymnasial utbildning vid Skärholmens gymnasium, I avvaktan på att erfarenhet har vunnits av försöksverksamheten i Skärholmen anstår frågan om ställningstagande till de båda styrelsernas förslag om den framtida organisationen av gymnasieutbUdningen för svårt rörelsehindrade och andra svårt handikappade elever.
För verksamheten med omvårdnad åt handikappade elever i gymnasieskolan beräknar jag ett ytterligare medelsbehov av 746 000 kr, under nästa budgetår. Eftersom 375 000 kr, av årets medelsanvisning avser viss engångsanskaffning, innebär detta att anslagsposten ökas med 371 000 kr. Vid min bedömning av medelsbehovet har jag bl, a. beaktat att antalet elever i skoUntematet, som förra läsåret var 40, har minskat avsevärt mer än vad styrelsen tidigare räknade med och nu utgör ca 20, medan antalet externa elever har ökat något.
Vårdartjänst är en viktig förutsättning för att svårt handikappade skall kunna studera vid universitet, högskolor och folkhögskolor. Verksamheten har utvecklats snabbt under de senare åren. Liksom styrelsen räknar jag med ett visst ökat behov av vårdartjänst vid folkhögskolorna. Jag beräknar det ytterligare medelsbehovet under anslagsposten till 321 000 kr.
Anslagsposten till styrelsen för vårdartjänst bör tas upp med 416 000 kr. För räntor som staten har att betala enligt avtal år 1971 med vissa vanföreföreningar beräknar jag 115 000 kr.
Anslaget bör enligt vad jag sålunda har förordat tas upp med 9 630 000 kr. Jämfört med innevarande budgetår, då vissa medel under anslaget har engångskaraktär, innebär det en ökning med 1115 000 kr.
Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen
att tUl Kostnader för viss utbildning av handikappade för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 9 630 000 kr.
K 4, Bidrag till anordnande av vissa institutioner för psykiskt utvecklingsstörda
1973/74 Utgifl 12 767 352 Reservation 2 204 504
1974/75 Anslag 13 000 000
1975/76 Förslag 13 000 000
Statsbidrag utgår i form av byggnadsbidrag till landsting och kommun som inte hör till landsting för att anordna särskola och vårdinrättning som avses i lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda (ändrad senast 1974:582) och stadgan (1968:146) i samma ämne (omtryckt 1972:456, ändrad 1973:709). Om särskUda skäl föreligger kan statsbidrag utgå även till enskild, förening eller stiftelse. Statsbidrag utgår med 12 000 kr. per plats i särskola med elevhem, med högst 9 000 kr. per plats i annan särskola, daghem för barn eller sysselsättningshem samt med 9 000 kr. per plats i vårdhem eller i
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 185
specialsjukhus. Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1968:350) angående statsbidrag tiU omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda (ändrad senast 1972:789).
Socialstyrelsen och skolöverstyrelsen anger anslagsbehovet för budgetåret 1975/76 tiU sammanlagt 13 milj. kr.
Föredraganden
Integrations- och normaliseringssträvandena präglar i allt högre grad arbetet på handikappområdet. För skolans del innebär detta att handikappade elever i ökande utsträckning går i vanliga skolor och så långt det är möjligt deltar i samma undervisning som andra barn och ungdomar. Klasser inom särskolan förs alltmera över till grundskolans och gymnasieskolans anläggningar. Fristående särskolor byggs inte numera utan skolformen integreras lokalmässigt i andra skolanläggningar. Statsbidrag tUl byggnadsarbeten för skolanläggningarna utgår även för särskol-delen från det under åttonde huvudtiteln uppförda anslaget Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet rn, m. Statsbidrag för särskolor utgår således i princip inte längre från förevarande anslag.
En ökad integration och normalisering kännetecknar också handikappades boende. Alltfler handikappade har egna bostäder i vanliga miljöer och får där service och tiUsyn. Inackorderingshem för vuxna psykiskt utvecklingsstörda har under senare år tillkommit i betydande antal för dem som ännu inte känner sig mogna för ett helt eget boende. Barn och ungdomar kan genom omsorgsverksamhetens utbyggnad i långt högre grad än förr bo kvar i sitt föräldrahem under skoltiden. Många äldre vårdhem med institutionell prägel har försvunnit och ersatts av elevhem för de barn och ungdomar som pä grund av handikapp inte kan bo i sitt föräldrahem eller i annat enskilt hem. Den ökade integrationen både i undervisning och boende medför att otidsenliga skolinternat läggs ner.
Socialstyrelsens och skolöverstyrelsens beräkning av anslagsbehovet för nästa budgetår bör godtas. Jag förordar således att anslaget förs upp med 13 milj. kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Bidrag tid anordnande av vissa institutioner för psykiskt utvecklingsstörda för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av I 3 000 000 kr.
K 5. Bidrag till driften av särskolor m. m.
1973/74 Utgifl 107 591079
1974/75 Anslag 142 700 000
1975/76 Förslag 174 200 000
Statsbidrag utgår till landsting och kommuner som inte hör till landsting med 95 % av lönekostnaderna för särskolchefer, rektorer.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 186
studierektorer och lärare vid särskolan. Bidraget utbetalas i princip efterskottsvis för varie läsår, men huvudmännen erhåller under läsåret ett förskott som utgör hälften av bidraget för det föregående läsåret. Om det föreligger särskilda skäl, kan statsbidrag även utgå till enskild, förening eller stiftelse. Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1968:350) angående statsbidrag till omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda (ändrad senast 1972:789).
Skolöverstyrelsen
Antalet psykiskt utvecklingsstörda barn och ungdomar i särskolpliktig ålder är tämligen konstant och utgjorde hösten 1973 ca 14 000. Av dessa gick drygt 12 600 i särskola. Ytterligare nära 800 deltog i annan verksamhet som anordnades inom omsorgerna. Ar 1968, då omsorgslagen infördes, var antalet elever i särskolan knappt 6 000. Antalet lärare har under perioden ökat från knappt I 200 till ca 2 600. Utvecklingen har lett till en motsvarande ökning av statsbidragskostnaderna. För statsbidrag till lönekostnader inom särskolan för nästa budgetår beräknar skolöverstyrelsen en ökning med 31,1 milj. kr. Styrelsen anser att försöksverksamheten med undervisning av psykiskt utvecklingsstörda vuxna, vilken inleddes läsåret 1970/71, bör överföras i fasta former. Det ytterligare medelsbehovet för ändamålet anges till 6,5 milj. kr. För vissa konferenser begär styrelsen ökade medel med 3 000 kr. Styrelsen beräknar det totala medelsbehovet under anslaget till 180 milj. kr.
Socialstyrelsen
Till kostnaderna för vissa kurser m. m. begärs oförändrat 90 000 kr.
Föredraganden
Omsorgerna om psykiskt utvecklingsstörda har utvecklats snabbt sedan de nuvarande bestämmelserna på området började tillämpas år 1968. Särskolans utbyggnad med träningsskola innebär att stora grupper barn och ungdomar, som tidigare stod utanför reguljär undervisning, nu får social träning och anpassning. Särskolans förskola och yrkesskola har också byggts ut kraftigt.
Statsbidragen till särskolorna har ökat i motsvarande mån och under perioden stigit från 25 milj. kr. till 143 milj. kr. TUl detta medverkar bl. a. den översyn av bidragsreglerna som gjordes år 1972. Den innebär att de totala lönekostnaderna för skolledar- och lärartjänster i särskolan numera är bidragsgrundande.
Skolöverstyrelsens medelsberäkning för statsbidrag till driften av särskolor bör godtas. Liksom styrelsen anser jag att vuxenundervisningen för psykiskt utvecklingsstörda är en angelägen insats. Den har även utanför den pågående törsöksverksamheten en avsevärd omfattning. Tillsammans
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 187
med den ökande studiecirkelverksamheten, andra aktiviteter som vissa studieförbund genomför och kurser vid folkhögskolor har den stor betydelse för icke skolpliktigas kunskapsinhämtande, sociala anpassning och träning. Som skolöverstyrelsen framhåller visar erfarenheter från folkbildningsarbetet att psykiskt utvecklingsstörda i stor utsträckning kan delta i samhällets ordinarie vuxenutbildningsformer. 1 avvaktan på att ytterUgare erfarenhet vinns och att förhållandet mellan olika former av vuxenutbUdning närmare klariäggs anser jag att den av skolöverstyrelsen bedrivna verksamheten fortfarande bör ha försöksform. Jag finner det angeläget att försöksverksamheten byggs ut ytterligare och beräknar för nästa budgetår en ökning av medlen för detta ändamål med 400 000 kr. För socialstyrelsens och skolöverstyrelsens kurs- och konferensverksamhet beräknar jag 117 000 kr. Anslaget bör tas upp med 174,2 milj. kr. Det innebär en ökning med 31,5 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Bidrag till driften av särskolor m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 174 200 000 kr.
K 6. Bidrag till handikapporganisationer
1973/74 Utgift 2 500 000
1974/75 Anslag 3 500 000
1975/76 Förslag 4 500 000
Från anslaget utgår bidrag till handikapporganisationernas allmänna verksamhet. Regeringen beslutar om fördelningen av anslagsbeloppet mellan organisationerna efter förslag av statens handikappråd.
Innevarande budgetår har bidrag tillerkänts följande 24 organisationer, nämligen De blindas förening. De handikappades riksförbund, Föreningen för blödarsjuka i Sverige, Föreningen för de neurosedynskadade, Föreningen Sveriges dövblinda, Hörselfrämjandets riksförbund, MS-för-bundet riksorganisation för neurologiskt sjuka och handikappade, P-club förening för stammare, Riksförbundet för hjärt- och lungsjuka, Riksförbundet för njursjuka. Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar. Riksförbundet för social och mental hälsa, Riksförbundet för svensk epileptikervård, Riksförbundet för utvecklingsstörda barn, Riksförbundet mot allergi, Riksförbundet mot reumatism. Riksföreningen för cystisk fibros. Riksföreningen för ileo- och colostomiopererade. Riksföreningen för laryngectomerade. Riksföreningen för trafik- och polioskada-de. Svenska diabetcsförbundet. Svenska psoriasisförbundet, Sveriges dövas riksförbund och Handikappförbundens centralkommitté.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 188
Föredraganden
Handikapporganisationerna är en folkrörelse som genom sin mångskiftande struktur på ett sakkunnigt sätt tillvaratar de ohka handikappgruppernas intressen. Organisationerna har haft stor betydelse vid utformningen av målen för samhällets insatser på handikappområdet och i det fortlöpande reformarbetet. Handikapprörelsens medverkan är av stor betydelse även i det fortsatta arbetet med handikappfrågorna. Samarbetet mellan handikapprörelsen och samhällets myndigheter har utvecklats och fördjupats under det senaste årtiondet. Genom tillkomsten av statens handikappråd och inrättande av handikappråd i kommunerna och i länen har skapats fasta former för sådant samarbete. Det ger samhället betydelsefulla möjligheter att ta del av handikapprörelsens erfarenhet och kännedom om handikappades situation, problem och behov.
Samhället stöder på olika sätt handikapprörelsens verksamhet. De tlesta kommuner och landsting har de senaste åren avsevärt ökat sina ekonomiska bidrag till handikappförbundens lokala och regionala organisationer. Det statliga stödet avser handikapprörelsens riksorganisationer. Bidrag för vissa kulturella ändamål utgår från det under åttonde huvudtiteln uppförda anslaget Bidrag tiU de handikappades kulturella verksamhet. Från förevarande anslag utgår bidrag tiU förbundens allmänna verksamhet. Bidragsgivningen har utvecklats snabbt och anslaget har mer än fördubblats .sedan budgetåret 1970/71. Vidare har Kungl. Maj:t under de senaste tre åren beviljat handikapporganisationerna bidrag från allmänna arvsfonden med sammanlagt ca 4,2 milj. kr. till olika insatser. Jag räknar med att stödet genom arvsfondsbidrag skall kunna utvidgas.
Jag anser det angeläget att samhället ger handikapprörelsen ett verk-ningstullt ekonomiskt stöd så att organisationerna var för sig och tillsammans kan fortsätta sin viktiga verksamhet och ytterligare bygga ut den. Det statliga bidraget till riksförbundens verksamhet har för innevarande budgetår höjts med I milj. kr. Härigenom har samtliga organisationer kunnat tillerkännas avsevärda bidragsökningar, och relativt sett har de största höjningarna kommit bl. a. yngre organisationer och Handikappförbundens centralkommitté till del. Vid min bedömning av medeisbehovet under anslaget för nästa budgetår har jag räknat med cn fördelning av det totala bidragsbeloppet mellan organisationerna enligt samma principer som lör innevarande budgetår. Jag förordar att anslaget för nästa budgetår räknas upp med I milj. kr. Anslaget bör således föras upp med 4,5 milj. kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Bidrag till handikapporganisationer för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 4 500 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 189
K 7. Kostnader för viss verksamhet för blinda
1973/74 Utgift 2 810 000
1974/75 Anslag 2 830 000
1975/76 Förslag 3 172 000
Från anslaget utgår bidrag till De blindas förening (DBF) till kostnaderna för dels den genom De blindas förenings försäljningsaktiebolag bedrivna depåverksaniheten för försäljning av arbetsmaterial till blinda hantverkare samt försäljning av deras hantverksprodukter, dels utbildning vid försvarets hundskola i Sollefteå av ledarhundar för blinda och därmed sammanhängande åtgärder.
1974/75
Beräknad ändring 1975/76
DBI-
Föredraganden
1. Depåverksaniheten
2. Utbildning av ledarhundar
1 712 500
1 117 500
2 830 000
+ 292 000
+ 75 500 + 367 500
+ 292 000
+ 50 000 + 342 000
De blindas förening
1. Det ökade medelsbehovet avser lönekostnader med 245 400 kr., därav 41 500 kr. höjt lönekostnadspålägg, lokalkostnader 20 600 kr. och övriga kostnader 26 000 kr.
2. DBF räknar med att det även under nästa budgetår behöver utbUdas 25 ledarhundar. För denna verksamhet samt för samträning, fortbildningskurser och viss konsulentservice beräknar DBF ett ökat medelsbehov med 75 500 kr.
Föredraganden
DBF:s beräkning av medelsbehovet for depåverksamheten bör godtas. Bidraget till utbildning av ledarhundar bör tas upp med 1 1 67 500 kr. Jag har därvid beräknat 50 000 kr. för ökad konsulentservice och liksom för innevarande budgetår beräknat särskilda medel med 300 000 kr. till försvarets hundskola för dess kostnader för utbildning av ledarhundar för blinda. För utgivande av De blindas veckoblad och övrig allmän verksamhet erhåller DBF bidrag från anslaget K 6.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Kostnader för viss verksamhet för blinda för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 3 I 72 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 190
K 8. Ersättning till postverket för befordran av blindskriftsförsändelser
1973/74 Utgifl 3 426 000
1974/75 Anslag 3 573 000
1975/76 Förslag 4 090 000
Från anslaget utgår ersättning till postverket för befordran av portofria blindskriftsförsändelser. Ersättningen betalas halvårsvis i efterskott. Anslaget för budgetåret 1975/76 avser alltså kostnaderna under kalenderåret 1975.
Postverket
Enligt postverkets beräkning bör anslaget för budgetåret 1975/76 tas upp med 4 180 000 kr.
Riksrevisionsverkel
Riksrevisionsverket har i yttrande över postverkets framställning anfört att postverket tillkommande ersättning för år 1975 bör utgöra 4 090 000 kr.
Föredraganden
1 likhet med riksrevisionsverket anser jag att anslaget bör tas upp med 4 090 000 kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Ersättning tiU postverket för befordran av blindskriftsförsändelser för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 4 090 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 191
L. Internationell samverkan
Under detta avsnitt anvisas medel bl. a. för Sveriges medverkan i världshälsovårdsorganisationen (WHO), för socialattachéer och för det nordiska socialpolitiska samarbetet.
WHO:s insatser avser främst bistånd till olika länder för bekämpning av sjukdomar och för annat hälsovårdsarbete.
Socialattachéernas huvuduppgift är att förse såväl myndigheter som arbetsmarknadens parter med upplysningar i socialpolitiska och arbetsmarknadspolitiska frågor. Som exempel på de ämnen som behandlas i socialattachéernas rapporter kan nämnas redogörelser för socialförsäkringsfrågor, utvecklingen inom hälso- och sjukvård, arbetarskyddsfrågor, samarbetet mellan arbetsmarknadens parter samt förhållanden inom det fackliga området.
Mellan de nordiska länderna pågår ett nära socialpolitiskt samarbete med utgångspunkt i Nordiska rådet, ministerrådsmöten och den nordiska socialpolitiska kommittén. I detta sammanhang bör särskilt nämnas att en översyn av den nordiska konventionen om social trygghet pågår. 1 anslutning till de regelbundna nordiska socialpolitiska ministermötena publiceras bl. a. en statistisk redovisning över de sociala trygghetsanordningarna.
Sverige deltar vidare i ett omfattande socialpolitiskt samarbete, som äger rum inom Europarådet och inom ramen för FN:s europeiska program för social utveckling. En aktiv svensk medverkan i det internationella socialpolitiska samarbetet sker vidare inom organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och inom internationella arbetsorganisationen (ILO). Arbetet med konventionsförhandlingar på det socialpolitiska området har också betydande omfattning.
L 1. Socialattachéer
1973/74 Utgift 924 521 1974/75 Anslag 1 025 000 1975/76 Förslag 1 102 000
F. n. finns fyra socialattachéer som är stationerade i Washington, London, Bryssel och Bonn.
1974/75 Beräknad ändring
1975/76
Personal 4 -
Anslag
Lönekostnader 536 000 +48 000
Bostadskostnader 159 000 + 26 000
Sjukvård 4 000
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 192
1974/75 Beräknad ändring 1975/76
Reseersättningar (re.sor till och från Sverige vid tjänsteuppdrag och semester) 51 000 -
Expenser (och reseersättningar inom verk samhetsområdena) 82 000 +3 000
Vissa kostnader för biträde m. m. 193 000 -
1 025 000 + 77 000
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 1 102 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Socialattachéer för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 1 102 000 kr.
L 2. Bidrag till världshälsovårdsorganisationen samt internationellt socialpolitiskt samarbete m. m.
1973/74 Utgift 5 485 247' 1974/75 Anslag 6 410 000 1975/76 Förslag 6 101 000
' Anslaget Bidrag till världshälsovårdsorganisationen m. m. samt del av anslaget Internationellt socialpolitiskt samarbete.
Från anslaget bekostas bl. a. Sveriges deltagande i världshälsovårdsorganisationens (WHO) verksamhet, bilateralt samarbete på hälsovårdens område, internationellt — särskilt nordiskt — socialpolitiskt samarbete, nämnden för internationella hälso- och socialvårdsärenden (NIH) samt riksförsäkringsverkets medlemskap i International Social Security Association (ISSA).
Nämnden för internationella hälso- och socialvårdsärenden (NIH) beräknar löne- och prisomräkning med 1 5 000 kr. för bilateralt samarbete på hälsovårdens område och 4 000 kr. för nämndens verksamhet. Nämnden föreslår därutöver en ökning med 42 000 kr. för vidgat bilateralt samarbete på hälsovårdens område.
1974/75 Beräknad ändring 1975/76
Bidrag till WHO 5 475 000 - 337 000
Bilateralt samarbete på hälso vårdens område 148 000 + 30 000
Nordiskt socialpolitiskt samarbete 213 000 + 10 000
Bidrag till l'N:s fond för kontroll av beroende- framkallande medel 200 000
Nämnden för internationella hälso- och
socialvärdsärenden (NIH) 58 000 + 2 000
Riksförsäkringsverkets medlemskap i ISSA 65 000 + 5 000
Övrigt 251000 - 19 000
6 410 000 -309 000
Prop, 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 193
Föredraganden
Sveriges andel i kostnaderna för WHO:s verksamhet, som för år 1974 beräknats tUl 5 449 000 kr., beräknas för år 1975 minska med 207 000 kr. till 5 242 000 kr. Den åriiga svenska avgiften till WHO betalas för varie kalenderår i två poster, som erläggs i januari och juli under det år bidraget avser. Medelsbehovet för budgetåret 1975/76 bör beräknas till ca 5 138 000 kr.
Med hänvisning tUl sammanställningen beräknar jag det sammanlagda anslagsbehovet tUl 6 101 000 kr. Jag har därvid även för nästa budgetår beräknat 200 000 kr. för Sveriges bidrag till FN:s fond för kontroll av beroendeframkallande medel.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Bidrag till världshälsovårdsorganisationen samt internationellt socialpolitiskt samarbete m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 6 101 000 kr.
L 3. Vissa internationella resor
1973/74 Utgift 95 895 Reservation O
1974/75 Anslag 95 000 1975/76 Förslag 105 000
Från anslaget bekostas deltagande i vissa internationella konferenser och sammanträden m. m. av personal inom socialstyrelsens verksamhetsområde.
Nämnden för internationella hälso- och socialvårdsärenden föreslår att anslaget räknas upp med 27 000 kr., varav 17 000 kr. för prisomräkning m. m. och 10 000 kr. med hänvisning tUl det stora behovet av resebidrag.
Föredraganden
Jag beräknar anslaget tiU 105 000 kr. och hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Vissa internationella resor för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 105 000 kr.
L 4. Vissa internationella kongresser i Sverige
1973/74 Utgifl 113 000 Reservation 61017 1974/75 Anslag 150 000 1975/76 Förslag 150 000
Anslaget bör för nästa budgetår tas upp med oförändrat 150 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Vissa internationella kongresser i Sverige för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kr.
13¶Riksdagen 1975. I saml Nr I. Bilaga 7
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
194 KAPITALBUDGETEN
3 383 158
7 700 000
13 000 000
II. Statens allmänna fastighetsfond 8. Utbyggande av karolinska sjukhuset
Behållning
1973/74 Utgift 1974/75 Anslag 1975/76 Förslag
7 524 939
Från anslaget bekostas byggnadsinvesteringar för karolinska sjukhuset. Det ankommer på regeringen att besluta i vilken omfattning byggnadsåtgärder för sjukhusets upprustning skall sättas i gång inom en kostnadsram av 30 milj. kr. för innevarande budgetår.
Direktionen för karolinska sjukhuset
Direktionen föreslår att 17,5 milj. kr. anvisas för budgetåret 1975/76 i enlighet med följande sammanställning.
1. Beslutade byggnadsföretag
2. Övriga byggnadsåtgärder
3. Avgår på grund av vissa fördröjningar
4. Tekniska utredningar m. m.
5. Administration
6. Avgår behållning den 1 juli 1975
1 390 000 21 370000
- 860 000 500 000 600 000
- 5 500 000
17 500 000
1. Medelsberäkningen för budgetåret 1975/76 för beslutade byggnadsföretag har skett enligt följande sammanställning.
Beräknad totalkostnad
Medelsförbrukning 1975/76
Byte av panna
Upprustning av vårdavdelningar inom kirurgjsk-ortopediska kliniken Byggnadsåtgärder för linjäraccelerator
3 730 000
175 000
1 584 000 1 173 000
1 090 000 125 000
6 487 000
1 390 000
2. Direktionen redovisar i särskild ordning en översiktlig plan för en fortgående upprustning av sjukhuset (Plan 74). Med utgångspunkt i detta planeringsunderlag föreslås upprustningen till en börian omfatta enheter, som är särskUt hårt nedslitna eller som har fått sina uppgifter avsevärt förändrade eller vUkas funktionella samband med sjukhuset i övrigt behöver förbättras. Som en första etapp av den fortgående upprustningen
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
föreslås sålunda åtgärder som hänger samman med flyttning av ortope-disk-kirurgiska kliniken från Norrbackainstitutets byggnad till huvudkomplexet, upprustning av akutmottagningen med intagningsvårdavdelning, upprustning och viss omstrukturering av kvinnokliniken samt upprustning av vissa vårdavdelningar i huvudkomplexet. Etappen omfattar också följdverkningar av nämnda åtgärder, bl. a. försörjningsåtgärder och omflyttningar av verksamheter.
Denna första etapp kan tillgodose endast en del av ombyggnadsbehoven vid sjukhuset. I avvaktan på att återstående etapper skall kunna genomföras bör punktvisa åtgärder samtidigt och oberoende av åtgärderna i etapp 1 utföras i andra delar av sjukhuset. Nybyggnadsvolymen kan härigenom begränsas till i huvudsak lokaler för operativ verksamhet och akutsjukvård,
T, o, m. utgången av budgetåret 1975/76 beräknas i första hand den del av etapp 1 som omfattar vårdavdelningsupprustningen kunna igångsättas. Härutöver bör åtgärder påbörjas, som möjliggör omflyttningar som behövs för etappens genomförande. Nybyggnaden av en akutbyggnad (Fl) beräknas inte kunna påböas förrän efter budgetåret 1975/76. Det är särskilt önskvärt att en upprustning av köksbyggnaden samt begränsade åtgärder i barnklinikernas, radiumhemmets och thoraxklinikernas byggnader påbörjas före eller under budgetåret 1975/76.
Kostnadsramarna har i erforderlig utsträckning räknats upp från prisläget den I april 1973 tUl prisläget den 1 april 1974 med 17,3% enligt de principer som tillämpas av byggnadsstyrelsen.
Direktionen anser att 21 370 000 kr. för budgetåret 1975/76 bör disponeras för planerade objekt enligt följande sammanställning.
a. Flyttning av den endokrinologiska mottag ningen
b. Upprustning av entréhall m. m.
c. Upprustning av Nya Hemmet
d. Upprustning inom kliniskt-patologiska centrallaboratoriet (byggnad P 2)
e. Ombyggnad inom barnklinikerna, etapp 1
f. Reservkraftaggregat m, m. vid neurokli- nikerna
g. Upprustning inom köksbyggnaden h. Upprustning inom thoraxklinikerna
i. Upprustning av vårdavdelningar m. m.
inom norra längan av huvudblocket j. Övrig upprustning inom huvudblocket m. m. k. Upprustning av teknisk försörjning (värme,
el, tele, vatten, avlopp, vägar och kul-
vertar)
Beräknad totalkostnad
Medelsförbrukning 1975/76
570 000
2 700 000
700 000
520 000
2 150 000
220 000
2 252 000 7 150 000
1 950 000 1 350 000
1 000 000
12 900 000
5 100 000
830 000 5 200 000 1 400 000
7 000 000 15 000 000
3 750 000 1 000 000
10 000 000
3 000 000
64 372 000
21 370 000
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 196
a. För att samtliga till den endokrinologiska klinikens mottagning hörande funktioner skall kunna ligga samlade bör mottagningen flyttas tUl f. d. elevhemmet (H 1-2), där tUlräckliga lokaler kan anordnas.
b. Hälsovårdsnämnden i Solna kräver en hygienisk upprustning av cafeterian intill sjukhusets huvudentré. Ökade utrymmen härför kan åstadkommas genom flyttningen av endokrinologiska mottagningen. Hela entréhallen bör ses över i ett sammanhang varvid patientbiblioteket bör få nya lokaler i anslutning till entréhallen och cafeterian. Kostnaden för ombyggnaden av cafeterian uppskattas till 750 000 kr. vilket tills vidare beräknas belasta investeringsanslaget. Entreprenören, som driver cafete rian, kan emellertid komma att finansiera ombyggnaden av denna.
c. Tidigare verksamhet i Nya Hemmet inom Eugeniahemmets byggnad har avvecklats. I lokalerna bör inrymmas barnparkering, utbildningsverk samhet, större sammanträdesrum och expeditioner för fackliga förtroen demän. En upprustning av lokalerna för dessa nya ändamål erfordras.
d. Kungl. Maj:t har uppdragit åt direktionen att projektera upprust ningsåtgärder inom vissa lokaler (byggnad P 2) vid sjukhusets kliniskt-pa tologiska laboratorium. Projekteringsarbetet slutförs under våren 1975.
e. Sedan Eugeniahemmet upprustats och den barnpsykiatriska vården m. m. överförts dit möjliggörs vissa angelägna ombyggnadsåtgärder inom barnklinikerna. I en första etapp kan betingelserna förbättras för bl. a. den öppna vården och då särskilt akutmottagningen. Upprustning av vårdavdelningarna planeras i en andra etapp.
f. Nuvarande reservkraftförsörjning medger inte distribution av re servelkraft till samtliga de enheter inom sjukhuset som behöver priorite ras vid strömbortfall, t. ex. operations- och intensiwårdsenheter. Direk tionen anser med hänsyn till verksamhetens art och omfattning vid neuroklinikerna samt till distributionsnätets utsträckning att ett reserv kraftaggregat inom detta område bäst säkerställer elkraftförsöriningen. Samtidigt kan anordnas en solterrass för rörelsehämmade patienter.
g. Direktionen har fått i uppdrag att utföra projektering av kök och förråd inom botten- och souterrängvåningarna i sjukhusets köksbyggnad. Även en upprustning av matsalsplanet är nödvändig. Upprustning av matsalsplanet bör ske i anslutning till övriga byggnadsarbeten för att minska störningar av driften.
h. Hissarna inom thoraxklinikernas byggnad är omoderna och har mindre god driftsäkerhet. Direktionen räknar med att vårdavdelningar kommer att finnas i byggnaden under överskådlig framtid. För vissa patienter kan snabba transporter vara av livsavgörande betydelse. En upprustning av hissarna bör snarast komma till stånd. Vidare behövs en utbyggnad av journalarkiven samt upprustning av vänthallen inkl. cafeterian. Även vissa åtgärder för modernisering av operationsavdelningen föreslås,
i. Direktionen har fått i uppdrag att utföra projektering för en första etapp av upprustning av vårdavdelningar m. m. inom norra längan av sjukhusets huvudblock — såsom vårdavdelningar inom kvinnokliniken -
Prop, 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 197
inom en kostnadsram av 7 milj, kr. Denna första etapp föreslås nu omfatta vårdavdelningar inom ögon-, öron- och kvinnoklinikerna. Större delen av en behövlig upprustning av kvinnokliniken kommer emellertid att utföras i en etapp 2 av vårdavdelningsupprustningen,
j. Behovet av upprustning och modernisering av sjukhusets lokaler, främst inom huvudblocket, är stort. Punktvisa insatser måste göras. Härvid kan bl. a. intensivvårds- och brännskadeavdelningarna behöva upprustas. För att tillgodose angelägna behov som inte nu kan närmare preciseras i konkreta byggnadsobjekt, beräknar direktionen medel för budgetåret 1975/76.
k. En försötiningsutredning (försötiningsplan 74) visar att en genomgripande successiv upprustning av distributionsnäten och den tekniska mediaförsörjningen vid sjukhuset bör snarast påbörjas i samband med sjukhusets övriga upprustning. Direktionen räknar med att medel för ändamålet erfordras under budgetåret 1975/76 för åtgärder inom värme-, elkraft-, tele-, vatten- och avloppsförsörining samt för vägar och kulvertar.
5. Direktionen har i slutet av år 1971 gjort en framställning beträffande bl. a. en stadigvarande organisation för byggnads- och utrustningsverksamheten vid sjukhuset. 1 avvaktan på beslut i ärendet har direktionen fr.o.m. den I april 1973 försöksvis organiserat denna verksamhet enligt i framställningen angivna riktlinjer. Direktionen utgår för nästa budgetår från samma medelstilldelning för administrationskostnader under investeringsanslaget som för budgetåret 1974/75, dock med viss uppräkning för löneökningar.
Remissyttranden
Byggnadsstyrelsen framhåller att styrelsen tills vidare använt ett reducerat index om 14,6 % för ännu inte igångsatta projekt.
Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande anser att karolinska sjukhusets kostnadsramar skall räknas upp enligt samma principer som byggnadsstyrelsen tillämpar. Nämnden tillstyrker att kostnadsramar tas upp i investeringsplanen dels för upprustning av byggnad P 2 för patologisk verksamhet med belopp, som i prisläget den I april 1974 motsvarar tidigare beräknat belopp om 1 950 000 kr. i prisläget den 1 april 1973, dels för ombyggnad av köks- och matsalsbyggnaden med 12,9 milj. kr. i prisläget den I april 1974. Nämnden saknar underlag för att bedöma kostnader m. m. för övriga objekt, för vilka kostnadsram ännu inte fastställts.
Föredraganden
Direktionen för karolinska sjukhuset har upprättat en dispositionsplan och utnyttiandeplan för sjukhuset, benämnd Plan 74, som utformats i
prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
samråd med Stockholms läns landstingskommun. Som jag tidigare nämnt kommer de oUka byggnadsåtgärderna som ingår i Plan 74 att prövas närmare när byggnadsprogram föreligger.
Jag förordar att medel för budgetåret 1975/76 anvisas enligt den investeringsplan och anslagsberäkning, som jag lägger fram i det följande.
För att angelägna byggnadsföretag, som inte nu kan redovisas i investeringsplanen, skall kunna sättas igång inom ramen för tillgängliga medel, har jag i investeringsplanen tagit upp en kostnadsram på 30 milj. kr. Denna ram bör stå till regeringens förfogande. Det bör ankomma på regeringen att besluta i vUken omfattning byggnadsåtgärder för sjukhusets upprustning skall sättas igång inom denna ram.
I de byggnadsobjekt som tas upp i Plan 74 ingär om- och tUlbyggnad av köks- och matsalsbyggnaden. Med hänsyn tiU att det är angeläget att byggnadsåtgärderna snabbt kommer igång har direktionen i december 1974 fått i uppdrag att utföra dem. Vidare har direktionen tidigare under år 1974 fått i uppdrag att låta utföra uppmstning av vissa vårdavdelningar m. m. inom sjukhusets ortopedisk-kimrgiska klinik och installation av en apparat för megavoltterapi i sjukhusets högvoltstation. Nämnda byggnadsobjekt bör nu tas upp i investeringsplanen.
Jag vUl här också nämna att direktionen har fått i uppdrag att utföra projektering till bygghandlingar av upprustningsåtgärder inom vissa lokaler (byggnad P 2) vid kliniskt-patologiska centraUaboratoriet och en första etapp av upprustning av vårdavdelningar m. m. inom norra längan av sjukhusets huvudblock, vilka byggnadsobjekt ingår i Plan 74.
Liksom tidigare har jag i investeringsplanen beräknat medel för administration av byggnadsverksamheten vid karolinska sjukhuset i avvaktan på en slutlig prövning av ett förslag från direktionen om en ny organisation bl. a. för denna verksamhet.
Investeringsplan (1 000-tal kr.)
Byggnadsobjekt
Kostnad;
sram
Medelsförbrukning
1973-04-01
1974-04-01
Faktisk
t.o.m.
1973/74
Beräknad för 1974/75 1975/76
Byggstart år/ män.
Färdigställande år/mån,
1. Ej slutredovisade objekt, färdigställda före 73-07-01
51 848
49 214
2 302
2. Avlopp, etapp 1
2 320
2 400
2 305
-
68-10
74-06
3. Lokaler för audio-logi och foniatri m. m.
72-09
73-09
4. Pannbyte
3 200
3 730
2 945
74-05
75-02
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
199 Byggnadsobjekt
Kostnadsram
Medelsförbrukning
1973-04-01
1974-04-01
Faktisk
t.o.m.
1973/74
Beräknad för 1974/75/1975/76
Byggstart år/
Färdigställande
mån
år/mån
5. Högvoltstation och lokaler för stereotaktisk strålutmstning
8 655
8 655
8 637
74-02
74-11
6. Ombyggnad av Eugeniahemmet
-
-
71-11
75-03
7. Upprustning av vissa ortopedisk-kirurgiska vård-avdeUiingar m. m.
1 350
1 090
75-06
76-07
8. Installation av
en megavolt-terapiapparat
1000 I 146
-
75-05
76-06
9. Om- och tillbyggnad av köks- och matsalsbyggnaden
12 900
2 415
5 200
75-03
77-01
10. Utredningar m. m.
-
-
3 839
11. Administration
-
-
2 444
12. Till regeringens disposition
—
30 000
-
11 010
13. Reducering av medelsförbrukningen
-1 107
Summa
69 293
113 404
68 075
9 725
18 500
Anslagsberäkning ([ 000-tal kr.)
Medelstillgång
Beräknad medelsförbrukning
Beiiällning
Anslag för
Anslag för (förslag)
1974-07-01 7 525
1974/75 7700
1975/76 13 000
28 225
1974/75 9 725 1975/76 18 500
28 225
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tUl Utbyggande av karolinska sjukhuset för budgetåret 1975/76 anvisa ett investeringsanslag av 13 000 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 200
9, Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala
1973/74 Utgift 7 011222 Behållning 796 640 1974/75 Anslag 3 520 000 1975/76 Förslag 2 480 000
Enligt avtal med Uppsala läns landstingskommun och andra berörda landstingskommuner svarar staten för 40 % av kostnaderna för viss utbyggnad av akademiska sjukhuset i Uppsala. Övriga behövliga medel för utbyggnaden tillskjuts av landstingskommunerna. På Uppsala läns landstingskommun faller 30 % av kostnaderna.
Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande
Kommittén föreslår, att staten anvisar 5 630 000 kr. för nästa budgetår.
Kommitténs anslagsframställning till huvudmännen beträffande investeringsmedel för budgetåret 1975/76 resp. år 1975 framgår av följande sammanställning.
Ändamål
Totalt
Av Uppsala lä
ns landsting
Av staten
är 1975
1975/76
för egen del
för regionland tingens del
s-
1.
Barnkliniker
(etapp 4A)
4 200 000
1 000 000
1 000 000
2 200 000
2.
Ombyggnad (Al) för
a. skollokaler
1 190 000
1 190 000
_
-
b. socialmedicin.
internundervis-
ning, apotek
895 000
300 000
195 000
400 000
3.
Yttre arbeten vid
byggnad Al
385 000
115 000
115 000
155 000
4.
Patologi m. m.
1 400 000
280 000
280 000
840 000
5.
Administrationslokaler m. m. (T-om-
rådet)
280 000
-
-
280 000
6.
Installation av
ångpanna
480 000
-
-
480 000
7.
Reningsanläggning i
ångcentralen
175 000
50 000
50 000
75 000
8.
Förberedande arbeten XII (driftkontrollan-
läggning m. m.)
1 390 000
415 000
415 000
560 000
9.
Åtgärder i personal-
matsal m. m.
330 000
100 000
100 000
130 000
10.
Kommitténs egen
verksamhet
1 200 000
345 000
345 000
510 000
11 925 000
3 795 000
2 500 000
5 630 000
I. Planerade nybyggnader för en barnmedicinsk klinik och en barnkirur-gisk klinik - som avses utföras som etapp 4 A av sjukhusets fortlöpande utbyggnad - utgörs av en vårdbyggnad i sju plan i omedelbar anslutning
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 201
till en behandlingsbyggnad i fem plan. Vårdbyggnaden kommer att inrymma två barnmedicinska vårdavdelningar, en barnkirurgisk vårdavdelning samt en intensivobservationsavdelning. Här skall även finnas barnkirurgisk mottagning samt skol- och terapiavdelningar. Norr om vårdbyggnaden ansluter barnklinikernas behandlingsbyggnad. Hit förläggs i markplanet en huvudentré - gemensam även för en eventuell senare ny kvinnoklinik - samt flertalet mottagningar. I behandlingsbyggnaden placeras även en nyföddhetsavdelning, läkarexpeditioner samt lokaler för undervisning och forskning. Nyföddhetsavdelningen placeras nära en kommande förlossningsavdelning inom kvinnokliniken. Slutligen ingår också en barnkardiologisk och en klinisk-fysiologisk enhet.
Förutsättningarna är goda att anlägga ett parkeringsgarage för 200 bilplatser på området.
Enligt nuvarande planering skall projektering till bygghandlingar kunna ske under är 1975 och byggnadsarbetena - som kräver omkring två års byggtid - kunna utföras under åren 1976—1978. Kommittén beräknar en medelsåtgång t. o. m. budgetåret 1975/76 på ca 10 milj. kr. T. o. m. budgetåret 1974/75 har huvudmännen reserverat tillsammans 5 660 000 kr., varav staten I 880 000 kr. För budgetåret 1975/76 bör staten anvisa 2,2 milj. kr.
2 a. Uppsala läns landstingskommun har beslutat anordna sjukgymnast- och arbetsterapevtutbildning i Uppsala. En ombyggnad för utbildningslokaler samt utrustning av dessa skall bekostas av Uppsala läns landsting, varvid statsbidrag för gymnasieutbildningen beräknas utgå enligt gällande föreskrifter.
2 b. Den socialmedicinska institutionen vid Uppsala universitet är förlagd till byggnad A 11 inom sjukhusområdet. Institutionen behöver utvidgade lokaler, som kan erhållas vid flyttning till byggnad A 1. Planerade åtgärder för lokaler för socialmedicin, internundervisning och sjukhusapotek inom A 1 bör ske samtidigt som utbildningslokalerna anordnas. Kostnaden för iordningställande av berörda lokaler under vinterhalvåret 1974/75 har på grundval av inkomna anbud beräknats till 1,5 milj. kr. Huvudmännen har t.o.m. budgetåret 1974/75 reserverat 605 000 kr., varav staten 200 000 kr.
3. Vid projekteringen av ombyggnaden av byggnad Ä I har bl. a. från skolöverstyrelsens sida framförts önskemål om åtgärder för att begränsa trafikföringen öster om byggnaden och samtidigt med enkla åtgärder skapa en tillfredsställande yttre miljö runt byggnaden. Till dessa åtgärder hänförs även iordningställande av mark- och grönområden m. m. Vidare har aktualiserats frågan om restaurering av en fontän, vissa terrasserings-arbeten i sjukhusparken och förbättringar av en stentrappa upp mot byggnaden. Kommittén har hos länsarbetsnämnden i Uppsala ansökt om bidrag för aktuella åtgärder, som beräknats kosta 200 000 kr., såsom beredskapsarbete. Då huvuddelen av byggnaderna i den norra delen av sjukhusområdet får bibehållas längre än vad man tidigare räknat med bedömer kommittén att samtliga föreslagna yttre arbeten kring byggnaden A 1 är angelägna. Totalt kostar dessa 385 000 kr,, av vilket belopp
Prop, 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 202
således 200 000 kr, utgör arbeten för vilka bidrag söks på annat sätt. Om bidrag utgår reduceras beloppet till 185 000 kr,, varav staten skall betala 75 000 kr.
4. Patologin föreslås få permanenta lokaler på det nuvarande området för arméns kompaniofficerskola (ÄKS). Även den rättsmedicinska institutionen samt statens rättsläkarstation i Uppsala bör lokaliseras till AKS-området. Det föreligger riksdagsbeslut att ÄKS skall flyttas från Uppsala. Enligt vad kommittén erfarit kan utflyttningen genomföras tidigast år 1980. Med hänsyn till bristerna i betintliga lokaler behöver dock arbeten med nya byggnader för angivna verksamheter påbörias under år 1977 för att en överflyttning av verksamheten till AKS-området skall kunna ske med börian år 1979. Ett byggnadsprogram är under utarbetande.
T.o.m. budgetåret 1974/75 har huvudmännen tUlsammans anvisat 600 000 kr., varav staten 120 000 kr. För projektering under budgetåret 1975/76 beräknar kommittén härutöver ett medelsbehov på 1,4 mUj. kr. Statens andel av beloppet blir 840 000 kr., varvid hänsyn har tagits till att investeringskostnaderna för den rättsmedicinska verksamheten och statens rättsläkarstation helt täcks av staten. Kommittén uppskattar sistnämnda investering till 1/3 av kostnaden för det totala byggnadsprogrammets genomförande.
5. En successiv förnyelse under perioden 1975-1983 av byggnadsbe ståndet inom området för nuvarande administrationsbyggnad (T-området) föreslås. Till området avses föriäggas bl. a. lokaler fÖr adminsitration och serviceinrättningar för personal och patienter. För utredningar rörande T-området och projektering av vissa åtgärder för att förbättra administra tionslokalerna m. m. har huvudmännen för budgetåret 1974/75 ställt till förfogande 300 000 kr. varav staten anvisat 120 000 kr. För projektering under budgetåret 1975/76 beräknar kommittén ett ytterligare medelsbe hov på 700 000 kr.
6. Kommittén avvaktar regeringens beslut i fråga om installation av en ångpanna, vilken bör ske senast under budgetåret 1975/76. 1 kommitténs ursprungliga medelsbegäran har ångpannan inkl. montagearbeten beräknats kosta 800 000 kr. i prisläget den 31 december 1970. 1 prisläget i april 1974 uppgår kostnaden till 1,2 milj. kr. För objektets genomförande erfordras sålunda att statens andel anvisas senast för budgetåret 1975/76 med 480 000 kr. I samband med beställning erläggs likvid med en tredjedel av själva pannans kostnad, vilken uppgår till ca 750 000 kr.
7. Uppsala kommuns hälsovårdsförvaltning har påtalat de olägenheter som råder genom att sot- och syrekontaminerat vatten släpps ut från ångcentralen via ett öppet dike till Fyrisån. Avloppsvattnet uppkommer i samband med regelbunden vattensotning eller kemisk rengöring av ångpannorna i centralen. Kommittén föreslår att installationerna i ångcentralen kompletteras med en sluten sotvattenutrustning.
8. Huvudmännen har tidigare ställt medel till förfogande för inställa-
Prop, 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 203
tion av en driftkontrollanläggning och en partialavsaltningsanläggning, 1 kommitténs medelsframställning för budgetåret 1969/70 bedömdes kostnaderna för dessa anläggningar till 1,4 milj. kr. resp. 700 000 kr, i prisläget den 1 juli 1968.
Partialavsaltningsanläggningen är till väsentlig del utförd. Slutkostnaden kan i dag bedömas till ca 900 000 kr. i prisläget den 1 januari 1974.
Driftkontrollanläggningen beräknas vara färdig under budgetåret 1975/76. Slutkostnaden för den del för vilken medel anvisats bedöms nu uppgå till 2 590 000 kr. i prisläget den I januari 1974. Kostnadsökningen kan till övervägande del hänföras till förhöjt index, ökad mervärdeskatt samt ändring i valutakurser. I slutkostnaden ingår dessutom 155 000 kr. för särskilda larmanordningar. Med hänsyn till kostnadsförhöjningen erfordras för budgetåret 1975/76 ytterligare I 390 000 kr. varav staten bör anvisa 560 000 kr.
9. Huvudmännen har tidigare uppdragit åt kommittén att låta utföra viss ombyggnad inom personalmatsal m, m, och därvid anvisat 1 253 600 kr, i kostnadsläget den 1 juli 1972, Byggnadskostnaderna kan nu bedömas till 1 583 600 kr, i kostnadsläget den I aprU 1974, vilket innebär ett ytterligare medelsbehov för budgetåret 1975/76 av 330 000 kr. Ca 240 000 kr. är indexmässig kostnadsökning.
10. För allmänna utredningar och kommitténs egen verksamhet har huvudmännen för budgetåret 1974/75 tillsammans anvisat 1,2 milj. kr., varav landstingen 600 000 kr. och staten 600 000 kr. Från anslagsposten bekostas dels löner, vissa konsultarvoden och andra arvoden samt resor, dels omkostnader såsom hyror, expenser m. m., dels utredningskostna der. Sistnämnda kostnader berör ekonomiskt-organisatoriska och tek niska utredningar, som avser sjukhusets utbyggnad i stort.
Kommittén beräknar för budgetåret 1975/76 totalt 1,2 milj. kr. för ändamålet. För arvoden till statliga ledamöter i kommittén har därvid beräknats 50 000 kr., vilket belopp helt skall bekostas av staten. För lönekostnader beräknas 650 000 kr. och för utredningar och kommitténs egen verksamhet 500 000 kr.
Remissyttrande
Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande finner det realistiskt att räkna med att huvuddelen av byggnaderna i norra delen av sjukhusområdet behålls en längre tid. En plan för dispositionen av området och byggnaderna bör upprättas som underlag för prövning av förslag till åtgärder inom detta område. I avvaktan på en sådan plan bör åtgärder inom området undvikas.
Nämnden förordar att byggnadskommittén åläggs att redovisa investeringsplaner.
Kostnadsramen för nybyggnaden för barnklinikerna bör även innefatta
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 204
kostnader för rivnings- och schaktningsarbeten samt kulvert- och avloppsdragningar, vilka åtgärder byggnadskommittén redovisat under rubriken Förberedande arbeten XVI tillsammans med åtgärder för att ge psykiatriska kliniken ett tillskott av lokaler. Nämnden har ingen erinran mot att ytterligare 2,2 milj. kr. anvisas till barnklinikerna. Nämnden har inte heller någon invändning mot att ytterligare 400 000 kr. anvisas till ombyggnaden av byggnaden A 1 för lokaler för socialmedicin, internundervisning och sjukhusapotek. Däremot saknar nämnden underlag för att ta ställning till föreslagna yttre arbeten vid byggnad A 1. Skäl talar för att arbetena bekostas med underhållsmedel. Åtgärder inom denna norra del bör dock tills vidare undvikas. Nämnden kan inte heller bedöma vilka åtgärder inom T-området som kan vara motiverade. Skäl finns att pröva frågan om lokaler inom T-området tillsammans med frågan om dispositionen av byggnaderna i norra delen av sjukhusområdet.
Nämnden har ingen erinran mot att medel vid behov kan disponeras för projektering av en nybyggnad för patologi och rättsmedicin.
Nämnden har inte övertygats om att en ytterligare ångpanna måste installeras för att normala krav på försöriningssäkerhet skall vara uppfyllda. Sjukhusets framtida energibehov och frågan hur detta bör tillgodoses bör utredas förutsättningslöst. Möjligheterna att dämpa energiförbrukningen bör uppmärksammas särskilt vid planeringen av ny- och ombyggnader. Resultatet av en översyn bör avvaktas innan ytterligare investeringar görs i ångcentralen. Anordnandet av föreslagen reningsanläggning i ångcentralen tillstyrks dock. Skäl talar för att installationen bekostas med underhållsmedel.
Det är enligt nämndens mening otillfredsställande, att betydande tillkommande medelsbehov nu redovisas för partialavsaltnings- och drift-kontrollanläggningarna, sedan de i allt väsentligt slutförts. Underlag saknas för bedömning av kostnaden av 155 000 kr. för vissa larmanordningar.
Föredraganden
TUI grund för pågående utbyggnad av akademiska sjukhuset i Uppsala ligger en av 1957 ärs riksdag godkänd reviderad generalplan för sjukhuset (prop. 1958:B l,SU 1958:B 40,rskr 1958.B 60). Översyn av generalplanen gjordes år 1965 (prop. 1965:1 bil. 7 s. 396, SU 1965:5, rskr 1965:5). Byggnadskommittén har därefter redovisat en förnyad översyn - 1971 års generalplaneöversyn. Med hänsyn tUl att nya sjukvårdsplaner f. n. upprättas inom Uppsala läns landstingskommun kan ställning emellertid ännu inte tas till denna generalplaneöversyn. En arbetsgrupp med företrädare för landstingskommunen, byggnadskommittén, socialstyrelsen och nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande följer sjuk-vårdsplanearbetet för att klarlägga utgångspunkterna för ett ställningstagande till generalplaneöversynen.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 205
Kungl. Maj:t har den 20 december 1973 uppdragit åt byggnadskommittén att utföra projektering till förslagshandlingar av en nybyggnad för barnkliniker, som skall omfatta sammanlagt I 00 vårdplatser. Byggnadskommittén har därefter överiämnat förslagshandlingar rörande uppförandet av de nya barnklinikerna och hemställt om fortsatt projekteringsuppdrag, som också skulle omfatta viss parkeringsanläggning under mark.
Byggnadsföretaget innefattas i det mellan staten och Uppsala läns landstingskommun träffade avtalet angående utbyggnad av akademiska sjukhuset i Uppsala m. m. (prop. 1961:79, SU 1961:97, rskr 1961:265; prop. 1967:105 bU. 2 s. 11, SU 1967:73, rskr 1967:185), samt i avtal med berörda landstingskommuner om samarbete beträffande regionsjukvård vid sjukhuset (prop. 1963:1, bil. 7 s. 461, SU 1963:5, rskr 1963:5; prop. 1967:105). Statens andel uppgår till 40 % av kostnaderna.
Jag avser att i ett senare sammanhang återkomma till frågan om byggnadsarbetena för barnklinikerna.
För statens andel av projekteringskostnader m. m. för nya barnkhniker m. m. har hittiUs sammanlagt beräknats 1 880 000 kr., vilket motsvarar en total medelsram av 4,7 milj. kr. För den fortsatta projekteringen och eventuella byggnadsåtgärder under budgetåret 1975/76 bör denna ram för medelsförbrukningen höjas tUl 7,7 mUj. kr. Jag beräknar 1,2 mUj. kr. för statens andel av höjningen av medelsramen. Jag beräknar också medel för statens andel av kostnaderna dels för fortsatt utredning av åtgärder inom det s. k. T-området med 80 000 kr., dels för slutförande av ombyggnaden av personalmatsalen m. m. med 130 000 kr.
Byggnadskommittén har fått i uppdrag att installera en driftkontrollanläggning och en partialavsaltningsanläggning. Den totala kostnaden beräknades till 2,1 milj. kr. i prisläget den 1 juli 1968. Statens andel härav eller 840 000 kr. har anvisats (prop. 1969:1 bU. 7, SU 1969:5, rskr 1969:5). Uppdrag om arbetenas utförande lämnades dock först i juni 1972. Kostnaderna beräknades då på grundval av anbud till 2 410 000 kr. i det prisläge, som rådde i slutet av år 1971. Partialavsaltningsanläggningen är i stort sett klar. Driftkontrollanläggningen beräknas vara färdig under budgetåret 1975/76. Slutkostnaden för de båda byggnadsobjekten anges nu av byggnadskommittén till 3 490 000 kr. i prisläget den I juli 1974. Kommittén begär medel motsvarande statens andel av merkostnaden I 390 000 kr. i förhållande till ursprungligen beräknade 2,1 milj. kr. I den totala slutkostnaden ingår också 155 000 kr. för vissa larmanordningar vars utförande inte prövats. Liksom NUU finner jag det vara otillfredsställande att betydande tillkommande medelsbehov redovisas för byggnadsobjekten sedan de i allt väsentligt slutförts. Jag beräknar 560 000 kr. för statens andel av merkostnaden i enlighet med byggnadskommitténs förslag.
Föreslagen installation av en reningsanläggning i ångcentralen är av sådan natur att kostnaden för densamma - om den kommer till stånd -bör täckas av medel för reparations- och underhållskostnader m. m. på
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 206
staten för statens aUmänna fastighetsfond.
Statens andel av kostnaderna för allmänna utredningar och kommitténs egen verksamhet bör för budgetåret 1975/76 beräknas till 510 000 kr.
Sammanlagt bör för budgetåret 1975/76 anvisas 2 480 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala för budgetåret 1 975/76 anvisa ett investeringsanslag av 2 480 000 kr.
10. Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets verksamhetsområde
1973/74 Utgift 13 357 482 BehåUning 7 017 555
1974/75 Anslag 9 500 000 1975/76 Förslag 22 645 000
Medel beräknas under detta anslag för följande ändamål.
1. Vissa byggnadsarbeten vid kliniker för psykiskt sjuka m. m.
2. Vissa byggnadsarbeten för rättspsykiatriska kliniker
3. Vissa byggnadsarbeten m, m. vid ungdomsvårdsskolorna.
4. Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare.
5. Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens bakteriologiska laboratorium.
6. Vissa byggnadsarbeten vid statens rättsläkarstationer.
7. Vissa byggnadsarbeten vid socialstyrelsens läkemedelsavdelning.
I det följande lämnas för vart och ett av dessa ändamål en redogörelse för anslagsframställningarna och för beräkningen av de medelsbehov som tillsammantagna bör ligga tUl grund för beräkningen av förevarande investeringsanslag.
I min redovisning i det följande kommer jag inte att närmare redogöra för sådana objekt som tidigare redovisats för riksdagen och för vilka byggnadsstyrelsen föreslagit sänkta eller oförändrade kostnadsramar eller ramhöjningar som föranleds enbart av den allmänna byggnadskostnadsstegringen. För tiden den 1 april 1973—den 1 april 1974 beräknar styrelsen denna kostnadsstegring till 17,3 %. TiU följd av effekterna av produktivitetsutvecklingen beräknar styrelsen kostnadsstegringen under samma period för objekt som då ännu inte påbörjats till 14,6 %.
10.1¶Vissa byggnadsarbeten vid kliniker för psykiskt sjuka m. m.
Enligt avtalen med landstingen om övertagandet av huvudmannaskapet för den psykiatriska sjukvården skall staten svara för slutförandet av pågående byggnadsarbeten. För innevarande budgetår har för detta ändamål i investeringsplanen beräknats en medelsförbrukning av 769 000 kr. och för budgetåret 1975/76 100 000 kr.
Prop. 1975:1 BUaga 7 Socialdepartementet
207¶Redogörelse för omläggning av avloppsledningsnätet vid det till Sundby sjukhus hörande lantbruket lämnades i prop. 1973:1 (bil. 7 s. 246). Eftersom förhandlingarna mellan Strängnäs kommun och statens förhandlingsnämnd inte slutförts, föreslår byggnadsstyrelsen att kostnadsramen räknas upp tiU prisläget 1974-04-01, men att någon medelsförbrukning tills vidare inte beräknas.
Investeringsplan (1 000-tal kr.)
Byggnadsobjekt Kostnadsr 73-04-01
am 74-04-01
Medelsförl
Faktisk t. o. m. 74-06-30
irukning Beräknad för
Byggstart år/män.
Färdigställande är/mån.
74/75
75/76
Ej slutredovisade projekt färdigställda före 1973-07-01 30 524
30 535
30 206
0¶Olofsfors
Sekundäravdelning
Omläggning av avlopp m. m. 470
74-01
74-11
Sundby
Omläggning av avloppsledningsnätet vid lantbruket 375
425¶Summa 31 369
31 500
30 206
100 Föredraganden
Jag förordar att den investeringsplan som jag här redovisat läggs till grund för beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår. Medelsförbrukningen för budgetåret 1975/76 beräknas således tUl 100 000 kr.
10.2¶Vissa byggnadsarbeten för rättspsykiatriska kliniker
Enligt principbeslut vid 1961 års riksdag (prop. 1961:185, ILU 1961:49, rskr 1961:398) skulle nya rättspsykiatriska kliniker uppföras i Stockholm, Uppsala, Göteborg, Lund och Umeå. För innevarande budgetår har för detta ändamål i investeringsplanen beräknats en medelsförbrukning av 410 000 kr.
Byggnadsarbetena för klinikerna i Uppsala, Lund och Göteborg har numera slutförts. I fråga om kliniken i Umeå har avtal träffats med Västerbottens läns landstingskommun som innebär att landstingskommunen svarar för erforderiiga byggnadsarbeten (jfr, prop. 1974:93). Beträffande kliniken i Stockholm pågår förhandlingar om förläggning av kliniken tiU Stockholms läns landstings sjukhus i Huddinge.
Till följd härav räknar jag inte med något behov av medel för byggnadsarbeten för rättspsykiatriska kliniker under nästa budgetår.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 208
10.3¶Vissa byggnadsarbeten m. m. vid ungdomsvårdsskolorna
Byggnadsstyrelsen
Efter samråd med socialstyrelsen föreslår byggnadsstyrelsen olika byggnadsföretag för vilka det sammanlagda medelsbehovet under budgetåret 1975/76 beräknas till 6,6 milj. kr.
De i investeringsplanerna för innevarande budgetår angivna kostnadsramarna har i flertalet fall ökats beroende på den allmänna byggnadskostnadsstegringen. A andra sidan har det visat sig möjligt att för ett fåtal objekt sänka kostnadsramarna. Vidare slutredovisas ett antal byggnadsföretag med en förbrukning som med 44 000 kr. understiger gällande kostnadsramar.
Under budgetåret 1975/76 föreslås utbyggnad av mekanisk verkstad vid Johannisberg samt ny elevförläggning vid Stigby. Styrelsen föreslås även ombyggnad av Herrgården vid Fagared, etapp ll. Vidare föreslås utbyte av gallerförsedda fönster vid en sluten avdelning på vardera Hammargården, Fagared, Brättegården, Forsane och Råby.
I investeringsplanen för innevarande budgetår har anslagsposten Vägar och markplanering tagits upp med en kostnadsram av totalt 1 455 000 kr. För budgetåret 1975/76 föreslås att medel anvisas för vatten- och avloppsanläggning vid Hammargården.
Föredraganden
Jag förordar att byggnadsarbeten för tUlbyggnad av mekanisk verkstad vid Johannisberg påbörjas under nästa budgetår. För att vissa angelägna byggnadsarbeten skall kunna påbörjas under löpande budgetår efter regeringens bestämmande har i investeringsplanen för innevarande budgetår (prop. 1974:1 bil. 7 s. 210) tagits upp en kostnadsram på ca 3,6 milj. kr. för diverse om- och tillbyggnadsarbeten. Vidare har under gemensamma kostnadsramar beräknats ca 0,6 milj. kr. för idrottsplaner, ca 1,2 milj. kr. för markarbeten och ca 1,9 milj. kr. för vatten- och avloppsanläggningar. De sammanlagda kostnadsramarna för dessa arbeten uppgår således till ca 7,3 milj. kr. Medel för dessa ändamål bör i fortsättningen beräknas under en gemensam kostnadsram. Jag förordar samtidigt att ramen höjs med ca 2,7 milj. kr. för att ett ytteriigare antal objekt skall kunna påbörjas. Bland byggnadsobjekt som beräknas bli aktuella är bl. a. om- och tillbyggnad av personalmatsal vid Johannisberg, nybyggnad av mekanisk verkstad vid Stigby och ombyggnad av Herrgården, Fagared. Det bör ankomma på regeringen att slutligt besluta om dispositionen av den totala kostnadsramen.
Jag förordar att den investeringsplan som jag här redovisar läggs till grund för beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår. Av investeringsplanen framgår att medelsförbrukningen för budgetåret 1975/76 för vissa byggnadsarbeten m. m. vid ungdomsvårdsskolorna beräknas uppgå till 4,6 milj. kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
Investeringsplan (1 000-tal kr.)
209 Byggnadsobjekt
Kostnadsram
Medelsförbrukning
Byggstart år/mån.
Färdig-
73-04-01
74-04-01
Faktisk t. 0. m. 74-06-30
Beräknad för
ställande år/mån.
74/75
75/76
Ej slutredovisade
projekt färdigställda före 1973-07-01
10 858
10 860
10 059
_
_
-
Gräskärr
Specialavd. Höjden, tillbyggnad, etapp 1
73-09
74-05
Bärby Gymnastikbyggnad
75-04
76-01
Brättegården Centralkök, ombyggnad
74-08
75-02
Ek näs Administration
73-09
74-05
Ryagården Centralkök
75-03
76-01
Hammargården Centralkök
75-03
76-01
Vemyra Administration
1 175
75-08
76-06
Johannisberg Mekanisk verkstad.
760'
75-09
76-06
tillbyggnad
Olika skolor
Diverse objekt
7 285
10 000
2 848
3 275
2 538
-
-
Summa
25 463
29 780
14 510
6 721
4 600
-
-
' Uppskattad kostnad.
10.4¶Vissa byggnadsarbeten vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare
Byggnadsstyrelsen
Medelsförbrukningen för budgetåret 1975/76 beräknas tiU 315 000 kr.
De i investeringsplanen för innevarande budgetår angivna kostnadsramarna har i några fall höjts med anledning av den aUmänna byggnadskostnadsstegringen. Samtidigt har det visat sig möjligt att för vissa objekt sänka kostnadsramarna med sammanlagt 317 000 kr. Beträffande avloppsreningsanläggning vid Venngarn pågår utredning om anslutning tUl Märsta kommuns avloppsnät.
Föredraganden
Jag har inget att erinra mot de av byggnadsstyrelsen föreslagna ändringarna av kostnadsramarna.
Jag förordar att den investeringsplan som jag här redovisar läggs tiU
14 Riksdagen 1975. 1 saml Nr L Bilaga 7
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
grund för beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår. Av planen framgår att medelsförbrukningen för budgetåret 1975/76 beräknas uppgå tUl ca 300 000 kr.
Investeringsplan (1 000-tal kr.)
Kostnadsram
Färdigställande
Byggnadsobjekt
Byggstart
Medelsförbrukning
73-04-01 74-04-01 Faktisk Beräknad för år/mån. år/mån.
t. o. m. ------------------
74-06-30 74/75 75/76
Ej slutredovisade projekt färdigställda före 1973-07-01
3 450
3 441
3 309
Venngarn
Ombyggnad av kök Avloppsreningsanläggning Snickeriverkstad m.m.
1 320 450 500
1 515 510 500
300¶Gudhem
Diverse verkstäder m. m.
3 000
2 947
2 808
Brotorp Avloppsrening
_____
Summa
9 105
9 088
6 656
132 -
1 000 290 74-04 74-10 471 O
200 O 73-03 73-09
139 O 72-06 73-12
150 25 74-08 75-01
2 092 315
10.5¶Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens bakteriologiska laboratorium
Byggnadsstyrelsen
Nybyggnad för smådjurhus. Redogörelse för projektet lämnades senast i prop. 1973:1 (bil. 7 s. 253). Kungl. Maj:t uppdrog genom beslut den 14 september 1972 åt byggnadsstyrelsen att utföra nybyggnaden inom en kostnadsram om 14,4 milj. kr. i prisläget den 1 april 1971. 1 den i prop. 1974:1 intagna investeringsplanen har ramen angivits tUl 16 705 000 kr. i prisläget den 1 april 1973, vilket motsvaras av 18 ISO 000 kr. i prisläget den I aprU 1974.
Under det fortsatta arbetet har det visat sig att omfattande förstärkningsarbeten fått vidtas på grund av icke förutsedd dålig bergkvalitet. Byggnadsstyrelsen avser att återkomma om merkostnaden för detta som inte beräknas kunna rymmas inom gällande kostnadsram.
Föredraganden
Jag förordar att den investeringsplan som jag redovisar i det följande läggs tUl grund för beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår. Av investeringsplanen framgår att medelsförbrukningen för budgetåret 1975/76 beräknas uppgå till sammanlagt 1 630 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 211
Investeringsplan (1 000-tal kr.)
Byggnadsobjekt Kostnadsram Medelsförbrukning Bygg- Färdig-
start ställande 73-04-01 74-04-01 Faktisk Beräknad för år/mån. år/mån. t. o. m. 74-06-30 74/75 75/76
Statens bakteriologiska laboratorium
Nybyggnad för destruktionsanlägg- ning 4 760 4 950 4 332 400 50 72-10 74-01
Nybyggnad för tuberkulossektio nen 2 670 2 670 2 653 17 - 71-03 72-06
Nybyggnad för smådjurhus m. m. 16 705 18 150 9 690 7 500 1580 72-10 75-01
Om- och tillbyggnad för televäxel 340 390 25 365 - 74-05 74-09
Summa 24 475 26 160 16 700 8 282 1630
10.6¶Vissa byggnadsarbeten vid statens rättsläkarstationer
Ombyggnad för statens rättsläkarstation i Solna
Redogörelse för projektet lämnades senast i prop. 1972:1 (bil. 7 s. 233). Gällande kostnadsram utgör 1,9 milj. kr. i prisläget den 1 april 1973.
Investeringsplan (1 000-tal kr.)
Byggnadsobjekl Kostnadsram
73-04-01 74-04-01
Medelsförbrukning
Faktisk Beräknad för
t. 0. m.
74-06-30 74/75 75/76
Byggstart år/mån.
Färdigställande år/mån.
Solna
Ombyggnad för statens rattsläkarstation 1 900 1 900
Summa 1 900 1 900
1 890 1890
10 10
71-11
72-07
Föredraganden
Som framgår av den redovisade investeringsplanen föreligger inte något medelsbehov under nä.sta budgetår för ifrågavarande ändamål.
10.7¶Vissa byggnadsarbeten för socialstyrelsens läkemedelsavdelning
Som jag redovisat senast i prop. 1974:170 (bU. 3 s. 12) projekteras f. n. en nybyggnad för socialstyrelsens läkemedelsavdelning i Uppsala. Jag
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
avser att återkomma med en redovisning av bl. a. förslag till kostnadsram för nybyggnaden när fillföriitligt kostnadsunderiag föreligger. Vid min beräkning av medelsbehovet under detta anslag, vilken redovisas i det följande, har jag beaktat att uppskattningsvis ca 16 milj. kr. kan komma att behövas för detta objekt under nästa budgetår.
Sammanfattning
Föredraganden
Med hänvisning till vad som förut nämnts under redogörelsen för medelsbehov för de ändamål, vilka ingår i förevarande investeringsanslag, förordar jag att följande sammanfattande investeringsplan läggs tUl grund för beräkning av anslagsbehovet.
Investeringsplan (1 000-tal kr.)
Beräknad medelsförbrukning 1974/75 1975/76
Vissa byggnadsarbeten vid kliniker för psykiskt sjuka in. m.
Vi-ssa byggnadsarbeten för rättspsykiatriska kliniker
Vissa byggnadsarbeten m. m. vid ungdomsvårdsskolorna
Vissa byggnadsarbeten in. m. vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare
Vissa byggnadsarbeten m. ni. vid statens bakteriologiska laboratorium
Vissa byggnadsarbeten vid statens rättsläkarstationcr
Vissa byggnadsarbeten vid socialstyrelsens läkcmedelsavdelning
Erfarenhetsmässig reduktion av medelsbehovet
Summa
4 600
6 721
2 092
1 630
8 282 10
16 000
-1 766
16 518 22 645
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
213¶Anslagsberäkning (I 000-tal kr.)
MedelstiUgång
Medelsförbrukning
Behållning
1974-07-01
7 018
1974/75 16 518
Anslag för
1974/75
9 500
1975/76 22 645
Anslag för (förslag)
1975/76
22 645
Summa
39 163
39 163
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att besluta om vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets verksamhetsområde inom i investeringsplanerna uppförda kostnadsramar i enlighet med vad jag förordat i det föregående,
2. till Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets verksamhetsområde för budgetåret 1975/76 anvisa ett investe ringsanslag av 22 645 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 214
IV. Statens utlåningsfonder
3. Statens bosättningslånefond
Från fonden lämnas bosättningslån med högst 7 000 kr. till äkta makar, ensamstående föräldrar samt till personer som stadigvarande sammanbor under äklenskapsliknande förhållanden. Lånen lämnas utan säkerhet. Bestämmelserna återfinns i kungörelsen (1946:570) om statliga bosättningslån (ändrad senast 1974:193).
För innevarande budgetår har anvisats ett formellt belopp av 1 000 kr. Sedan låneverksamheten började har hittills anvisats sammanlagt ca 183 milj. kr.
Fullmäktige i riksbanken
Utvecklingen av låneverksamheten framgår av följande sammanställning.
Budgetår
Nya lån
Medelbelopp
Totalbelopp
Avbetal-
Antal
kr.
milj. kr.
ningar milj. kr.
1965/66
10 829
4 177
45,2
21,2
1971/72
9 059
4 916
44,5
45,2
1972/73
7 798
4 879
38,0
45,7
1973/74
7 471
5 101
38,1
46,1
1974/75'
8 000
5 200
41,6
46,0
1975/76'
8 000
5 500
44,0
47,0
' Beräknat.
Under budgetåret 1973/74 uppgick amorteringarna på tidigare lån tUl ca 8 milj. kr. mer än utbetalningarna av nya lån. För innevarande budgetår räknar fullmäktige med att amorteringarna skall överstiga utbetalningarna med ca 4,4 milj. kr. För budgetåret 1975/76 räknar fullmäktige med 8 000 nya lån och ett medelbelopp av ca 5 500 kr. per lån. Under nästa budgetår skulle därmed, som framgår av följande sammanställning, amorteringarna överstiga utbetalningarna med 3 milj. kr.
Behållning den Ijuli 1974 48,5
Anslag 1974/75 0,0
Disponibelt 1974/75 48,5
Utbetalningar 1974/75 41,6
Amorteringar på tidigare lån 46,0 4,4
Behållning den Ijuli 1975 52,9
Utbetalningar 1975/76 44,0
Amorteringar på tidigare lån 47,0 3,0
Behållning den IjuH 1976 55,9
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 215
Med hänvisning tUl beräkningarna föreslår riksbanksfullmäktige att anslaget för budgetåret 1975/76 förs upp med ett formellt belopp av I 000 kr.
Föredraganden
Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1973 har jag tillkallat en utredningsman för att göra en allsidig översyn av verksamheten med statliga bosäftningslån och lägga fram förslag till de ändrade regler för bosättningslånen som översynen kan ge anledning till. Utredningsmannen beräknas lägga fram sina förslag inom kort.
I likhet med riksbanksfullmäktige förordar jag att anslaget för nästa budgetår förs upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Statens bosättningslånefond för budgetåret 1975/76 anvisa ett investeringsanslag av I 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 216
V. Fonden för låneunderstöd
1. Lån tUl nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbmkare m. m,
1973/74 Utgift 8 148 365 Behållning 3 758 635 1974/75 Anslag 4 500 000 1975/76 Förslag 4 500 000
Socialstyrelsen
Styrelsen tiUstyrker lån med sammanlagt 11,1 milj. kr. för byggnadsföretag mm. vid vissa erkända och enskilda vårdanstalter.
Föredraganden
För lån tUl byggnadsföretag m. m. under innevarande budgetår beräknar jag ca 6,8 mUj. Kr. Vidare beräknar jag ca 1,4 milj. kr. för tidigare beviljade, ännu ej utbetalade lån.
För nästa budgetår beräknar jag medelsåtgången för lån tiU fortsatt upprustning av anstalterna tiU 4,5 milj. kr.
Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)
Medelstillgång
Beräknad medelsförbrukning
Behållning Anslag för Anslag för (förslag)
1974-07-01 3 759 1974/75 4 500 1975/76 4 500
Summa 12 759
1974/75 8 259 1975/76 4 500
12 759
Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen
att tUl Län till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett investeringsanslag av 4 500 000 kr.
2. Lån tiU utländska läkare för viss efterutbUdning
1973/74 Utgift 20 000 BehåUning 320 518
1974/75 Anslag 1 000
197 5/76 Förslag 1 000
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 217
Från anslaget bekostas lån tUl utländska läkare, som vistas i Sverige och är i behov av ekonomisk hjälp under tid för provtiänstgöring eller eftemtbildning i syfte att erhålla behörighet att utöva läkaryrket inom riket.
So cialstv relsen
Socialstyrelsen anser att medel behövs för ifrågavarande ändamål även i fortsättningen. Med hänsyn tUl behållningen på anslaget föreslås att endast ett formellt belopp av 1 000 kr. anvisas för budgetåret 1975/76.
Föredraganden
Jag biträder socialstyrelsens förslag. Med hänsyn till föreliggande reservation under anslaget förordar jag att 250 000 kr. av reservationen förs över till budgetutjämningsfonden.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Lån till utländska läkare för viss efterutbildning för budgetåret 1975/76 anvisa ett investeringsanslag av I 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 218
Bihang I.
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott
Härigenom förordnas i fråga om lagen (1964:143) om bidragsförskott' dels att I § skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i 9, 20, 22, 24 och 25 §§ ordet "Konungen" i olika böjningsformer skaU bytas ut mot "regeringen" i motsvarande form.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
iillkoininei vårdnaden om barn, som är svensk medborgare och bosatt i riket, endast en av föräldrarna eller står barnet icke under föräldrarnas vårdnad, utgår enligt vad nedan stadgas av aUmänna medel bidragsförskott till barnet i förhållande tUl fader eller moder, som ej har vådnaden om barnet.
Utan hinder av att barnet sak- Bidragsförskott utgår även till
nar svenskt medborgarskap, må här i riket bosatt barn som icke är bidragsförskott utgå, därest vård- svensk medborgare om vård nadshavaren är svensk medborgare nadshavaren är bosatt i riket och och bosalt i riket. antingen barnet eller vårdnads-
havaren sedan minst sex månader vistas i riket.
Fader eller moder, som ej har vårdnaden om barnet, benämnes i denna lag underhållsskyldig.
Denna lag träder i kraft såvitt gäller 9, 20, 22, 24 och 25 §§ en vecka efter den dag, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling och i övrigt den I januari 1976.
1 Senaste lydelse av 22 § 1971:594.
2 Senaste lydelse 1971:902.
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 219
Register
Sid. Kronor
1¶Översikt Driftbudgeten Femte huvudtiteln A. Socialdepartementet m.m.
19 1. Socialdepartementet, förslagsanslag 8 555 000
20 2. Kommittéer m.m-, reservationsanslag 13 200 000 2 3. Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverk samhet, reservationsanslag 16 000 000
4. Extra utgifter, reservationsanslag 450 000
38 205 000
B. Allmän försäkring m.m.
IrUedning
28 1- Försäkringsdomstolen, förslagsanslag 3 342 000
29 2. Försäkringsrådet, förslagsanslag 1 650 000
30 3. Riksförsäkringsverket, förslagsanslag 65 365 000 33 4. Folkpensioner, förslagsanslag 15 310 000 000
37 5. Ersättning till postverket för pensionsut-
betalningar, förslagsanslag 25 900 000
38 6. Bidrag till sjukförsäkringen, förslagsanslag 2 760 000 000 41 7. Vissa yrkesskadeersättningar m.m.,
förslagsanslag 1 800 000
18 168 057 000
C. Ekonomiskt slöd åt barnfamiljer m.m.
Inledning
44 1. AUmänna barnbidrag, förslagsanslag 2 700 000 000
45 2. Ersättning till postverket för utbetahiing
av allmänna barnbidrag, förslagsanslag 7 400 000
46 3. Bidrag till sjukförsäkringen för föräldra-
försäkringen, förslagsanslag 260 000 000
47 4. Ersättning för bidragsförskott, förslagsanslag 275 000 000 49 5. Omkostnader för statens bosättningslån,
förslagsanslag 450 000
3 242 850 000
D. Sociala serviceätgärder
Inledning
54 1. Bidrag tUl social hemhjälp och färdtjänst,
förslagsanslag 420 000 000
55 2. Bidrag till anordnande av förskolor och
fritidshem, reservationsanslag 100 000 000
56 3. Bidrag till driften av förskolor och
fritidshem, förslagsanslag 605 000 000
58 4. Bidrag till kommunala familjedaghem,
förslagsanslag 150 000 000
59 5. Bidrag till ferievistelse för barn, förslagsanslag 4 000 000
60 6. Bidrag till semesterhem m.m., förslagsanslag 1 800 000
1 280 800 000
£'. Myndigheter inom hälso- och sjukvård, socialvård m.m. Inledning Centrala och regionala myndigheter m.m.
65 1. Socialstyrelsen, förslagsanslag 58 562 000
70 2. Nämnden för sjukvärds- och socialvårds byggnader, förslagsanslag 407 000
ProD. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 220
Sid. Kronor
71 3. Bidrag till sjukvårdens och socialvårdens
planerings- och rationaliseringsinstitut,
förslagsanslag 7 700 000
71 4. Länsläkarväsendet, förslagsanslag 9 420 000
73 5. Socialvårdskonsulenter och länsnykterhets-
nämnder, förslagsanslag 10 784 000
Vissa laboratorier m.m.
74 6. Statens strålskyddsinstitut, förslagsanslag 7 671 000
Statens bakteriologiska laboratorium:
79 7. Uppdragsverksamhet, förslagsanslag 1 000
82 8. Driftbidrag, reservationsanslag 750 000
83 9. Centrallaboratorieuppgifter, förslagsanslag 7 425 000
83 10. Försvarsmedicinsk verksamhet, förslagsanslag 2 070 000
84 11. Utrustning, reservationsanslag 700 000 84 12. Statlig läkemedelskontroll, förslagsanslag 15 448 000
86 13- Socialstyrelsens läkemedelsavdelning: Inredning
och utrustning, reservationsanslag 6 500 000
87 14. Statens rättskemiska laboratorium, förslagsanslag 9 246 000 89 15. Statens rättsläkarstationer: Förvaltningskost nader, förslagsanslag 9 759 000
146 443 000
F. Öppen hälso- och sjukvård
Inledning
93 I. Läkemedel åt vissa kvinnor och barn,
förslagsanslag 4 900 000
94 2. Bidrag till familjerådgivning, psykisk bama-
och ungdomsvård m.m., förslagsanslag 2 850 000
95 3. Allmän hälsokontroll, förslagsanslag 1170 000
97 4. Skyddsympningar, förslagsanslag 22 100 000
98 5. Hälsovårdsupplysning, reservationsanslag 7 500 000 100 6. Bidrag till utrustning av polikliniker för folktandvård, reservationsanslag 50 000
100 7. Bidrag till nordiskt institut för odontologisk
materialprovning, reservationsanslag 500 000
101 8. Epidemiberedskap m.m., förslagsanslag 4 780 000
43 850 000
G. Universitetssjukhus m.m.
Inledning
Karolinska sjukhuset: 104 1. Driftkostnader, förslagsanslag 455 137 000
111 2. Utrustning, reservationsanslag 6 500 000
Akademiska sjukhuset i Uppsala: 113 3. Avlöningar till läkare, förslagsanslag 56 282 000
119 4. Driftkostnader, förslagsanslag 55 355 000
122 5. Utrustning, reservationsanslag 100 000
123 6. Bidrag till kommunala undervisningssjukhus,
förslagsanslag 240 000 000 127 7. Forsknings- och utbildningsverksamhet vid
värdcentralen i Dalby, reservationsanslag 2 649 000
129 8. Vidareutbildning av läkare, förslagsanslag 15 700 000 131 9. Efterutbildning av viss sjukvårdspersonal m.m.,
förslagsanslag 2 530 000
136 10. Nordiska hälsovårdshögskolan, förslagsanslag 2 151 000
836 404 000
H. Övrig sjukhusvård m. m. 139 1. Rättspsykiatriska stationer och kliniker,
förslagsanslag 33 632 000
141 2. Utrustning av rättspsykiatriska
kliniker m. m., reservationsanslag 1 000
221 Kronor
143 000 000
1 597 000 000
1 000 000
3 583 000
1 555 000
2 413 000
15 025 000
1 797 209 000
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
Sid.
142 3. Bidrag tUl anordnande av kliniker för psykiskt
sjuka m.m., reservationsanslag
143 4. Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka
m.m., förslagsanslag
145 5. Bidrag till anordnande av radioterapevtiska kliniker, förslagsanslag
145 6. Förvaring och underhåll av viss sjukvårdsmateriel m.m., förslagsanslag
147 7. Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid
krig eller krigsfara, reservationsanslag
148 8. Viss krigssjukvårdsutbildning m.m.,
förslagsanslag 150 9. Bidrag till pensioner för vissa provinsialläkare, förslagsanslag
/. Ungdomsvård m.m. Inledning
Ungdomsvårdsskolorna: 155 1. Driftkostnader, förslagsanslag 111283 000
159 2. Engångsanskaffning av inventarier m.m.,
reservationsanslag 1 000
160 3. Personalutbildning, reservationsanslag 572 000
161 4. Ersättningar för skador vållade av vissa
rymlingar m.fl., förslagsanslag 700 000
162 5. Ersättningar till kommunerna enligt social-
hjälps- och barnavårdslagarna m.m.,
förslagsanslag 50 000 000
162 556 000
1. Nykterhetsvård m.m. Inledning
Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukarc: 166 1. Driftkostnader, förslagsanslag 29 597 000
168 2, Utrustning m.m., reservationsanslag 100 000
169 3. Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter
för alkoholmissbrukare m.m., reservations anslag 900 000
170 4. Bidrag till driftkostnader vid erkända värd-
anstalter för alkoholmissbrukare m.m.,
förslagsanslag 121900 000
' 72 5. Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder m.m.,
förslagsanslag 13 3 400 000
174 6. Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården,
reservationsanslag 350 000
175 7. Bidrag till Länkrörelsen m.m. 4 800 000
291 047 000
K. ytssa åtgärder för handikappade
Inledning 178 1. Bidrag till handikappinstitutet 6 010 000
180 2. Bidrag till vissa hjälpmedel för handikappade,
förslagsanslag 147 000 000
182 3. Kostnader för viss utbildning av handikappade,
förslagsanslag 9 630 000
184 4. Bidrag till anordnande av vissa institutioner för
psykiskt utvecklingsstörda, reservationsanslag 13 000 000
185 5. Bidrag tiU driften av särskolor m.m.,
förslagsanslag 174 200 000
187 6. Bidrag till handikapporganisationer,
reservationsanslag 4 500 000
189 7. Kostnader för viss verksamhet för blinda,
förslagsanslag 3 172 000
222 Kronor
4 090 000 361 602 000
1 102 000
6 101 000 105 000
150 000 7 458 000
26 376 481 000
13 000 000 2 480 000
22 645 000
Prop. 1975:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
Sid.
190 8. Ersättning till postverket för befordran av
blindskriftsförsändelser, förslagsanslag
L. Internationell samverkan Inledning
191 1. Socialattachéer, förslagsanslag
192 2. Bidrag till världshälsovårdsorganisationen
samt internationellt socialpolitiskt samarbete m.m., förslagsanslag
193 3. Vissa internationella resor, reservationsanslag
193 4. Vissa internationella kongresser i Sverige,
reservationsanslag
Summa för driftbudgeten Kapitalbudgeten
//. Statens allmänna fastighetsfond
194 8. Utbyggande av karolinska sjukhuset 200 9. Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala 206 10. Vissa byggnadsarbeten m.m. inom socialde partementets verksamhetsområde
214¶IV. Statens utlåningsfonder 3. Statens bosättningslånefond 1 000
V. Fonden för låneunderstöd 216 1. Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter
för alkoholmissbrukare m.m. 4 500 000
216 2. Lån tUl utländska läkare för viss efterutbildning 1 000
Summa för kapitalbudgeten 42 627 000
Totalt för socialdepartementet 26 419 108 000
BUaga 8 till budgetpropositionen 1975 Prop. 1975:1
Bilaga 8
Kommunikationsdepartementet
ÖVERSIKT
Kommunikationsdepartementets verksamhet är i huvudsak inriktad på frågor som rör transportverksamhet, trafiksäkerhet samt post- och telekommunikationer.
Den statliga trafikpolitiken syftar till att för landets olika delar trygga en tillfredsställande transportförsörjning till samhällsekonomiskt lägsta kostnad i driftsmässigt och trafiktekniskt rationella former. I denna målsättning ligger att de statliga insatserna inom transportsektorn skall planeras i nära kontakt med samhällsplaneringen i övrigt.
Statsmakternas trafikpolitiska strävanden har således inriktats på olika slag av åtgärder för att successivt skapa bättre betingelser för en samhällsekonomiskt riktig utveckling av transportsektorn. Som led i dessa strävanden ingår att i olika hänseenden ge SJ förbättrade möjligheter att hävda sig inom olika delar av transportmarknaden. Detta har skett bl. a. genom att olika hämmande regleringar för SJ slopats. Genom de investeringsanslag som årligen anvisas ges SJ möjlighet att anpassa och bygga ut sin verksamhet för de transporttjänster där företaget har de bästa möjligheterna att göra sig gällande. Både i fråga om gods- och persontrafiken inriktas härvidlag intresset i första hand på de mera långväga och trafikstarka relationerna. De stora investeringar som de senaste åren gjorts vid SJ i syfte att effektivisera järnvägssystemet har lett till en förbättrad kvalitet av järnvägstransporterna i fråga om snabbhet, regulari-tet m.m. Investeringsramen under budgetåret 1974/75 ökade med 72 milj. kr. till 422 milj. kr.
Det nu framlagda förslaget till investeringsram för nästa budgetår om 480 milj. kr. iimebär en ökning med nära 60 milj. kr. jämfört med den för innevarande budgetår gällande investeringsramen.
Från trafikpolitisk synpunkt är det angeläget att verka för en större marknads- och kostnadsmässig rättvisa i förhållandet mellan trafikgrenarna och trafikföretagen. Från derma synpunkt är statsmakternas ställningstagande till de av bilskatteutredningen avgivna förslagen av betydelse. På grundval av förslag från denna utredning har riksdagen beslutat om ändrade fordonsskattebestämmelser som sedan den 1 januari 1971 medför ett successivt ökat kostnadsansvar för de tyngsta fordonen inom
1 Riksdagen 1975. I saml. Nr 1. Bil. 8
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 2
ramen för ett oförändrat skatteuttag. Reformen beräknas vara helt genomförd år 1979.
Olika åtgärder har också vidtagits för att främja trafikpolitiskt sunda verksamhetsbetingelser inom vägtrafiken och stödja utvecklingen i fråga om företagsstrukturen inom den yrkesmässiga vägtrafiken. Kraven har sålunda skärpts från såväl trafikpolitisk som trafiksäkerhetsmässig synpunkt på fordonsägare och trafikföretagare, bl. a. när det gäller att genom planläggning av transporterna förhindra överträdelser av bestämmelserna om fordons belastning och fordonsförares arbets- och vilotid. Av särskild betydelse när det gäller att komma till rätta med det allvarliga överlastproblemet är den särskilda överlastavgift, som fr. o. m. den 1 april 1973 tas ut av ägare till fordon som framförs i strid mot bestämmelserna om axel- och boggitryck, maximilast eller bruttovikt. Bland åtgärder som syftar till att främja en sund utveckling inom den yrkesmässiga lastbilsnäringen kan nämnas den utbyggda ekonomiska lämplighetsprövningen som införts som ett led i tillståndsprövningen. Särskilda åtgärder har också vidtagits mot olaga yrkesmässig godstrafik.
För att ytterligare förbättra de trafikpolitiska förutsättningarna för en samhällsekonomiskt riktig utveckling av transportsektorn har särskilda sakkunniga tillkallats för utredning av olika trafikpolitiska frågor — den trafikpolitiska utredningen (K 1972:07),
Direktiven utgår från att man — för att kunna fullfölja den samhällsekonomiska målsättningen — måste i vidare utsträckning än som förutsattes vid 1963 års trafikpolitiska beslut förena den marknadsmässiga rörelsefriheten med en planmässig samordning och styrning. I sammanhanget framhålls den betydelse, som i ökad utsträckning måste tillmätas, en övergripande och fortlöpande trafikplanering, som ger underlag för bedömning av möjliga transportalternativ. I utredningsuppdraget ingår bl. a. att överväga i vilken utsträckning och tmder vilka förutsättningar en ändrad innebörd bör ges åt kostnadsansvarighetsprincipen. Övervägandena förutsätts härvidlag resultera i förslag till konkreta handlingsnormer. Ett direkt samband fiims mellan den omprövning av kostnads-ansvarighetsprincipens utformning och innebörd som tas upp av trafikpolitiska utredningen och frågan om vägtrafikens kostnadsansvar som behandlas i vägkostnadsutredningens år 1973 avlämnade betänkande (SOU 1973: 32) Vägtrafiken — kostnader och avgifter. Med tanke bl. a. på behovet av en samordning av utredningsuppgifterna har den trafikpolitiska utredningen genom tilläggsdirektiv fått i uppdrag att fortsätta arbetet rörande vägtrafikens kostnadsansvar. Därmed har också det parlamentariska inflytandet säkrats i fråga om sistnämnda uppgift.
Trafikpolitiska utredningen skall ägna särskild uppmärksamhet åt järnvägstrafiken och dess möjligheter att utvecklas i marknads- och servicehänseende. Utredningen har i deima del att närmare överväga frågan om lämplig konstruktion av SJ:s taxor. Målet bör vara att utforma dessa
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 3
så att de i önskvärd utsträckning stöder marknadsföringen av SJ:s transporttjänster och i högre grad medverkar till ett effektivt utnyttjande av SJ:s kapacitet. Angeläget är också att övervägandena omfattar möjligheterna att anpassa SJ:s taxor på längre avstånd så att de dels i större utsträckning kommer att ligga i linje med samhällets allmänna regional-och näringspolitiska mål, dels förbättrar SJ:s möjligheter att hävda sig i fråga om persontrafik, godsslag och sändningsstorlekar som SJ har naturliga förutsättningar att handha. I anslutning till behandlingen av kostnadsansvarigheten skall utredningen också ägna uppmärksamhet åt frågan om SJ:s trafiksvaga bandelar och SJ:s separatredovisning av dessa. Härvidlag kan det enligt direktiven finnas anledning att, mot bakgrund av hittills vunna erfarenheter, överväga en ändrad prövnings- och handläggningsordning. I fråga om godstrafiken på landsväg ankommer det på utredningen att överväga de ytterligare åtgärder, som krävs för att främja en rationell och sund utveckling inom denna transportnäring.
I anslutning till behandlingen av de allmänna trafikpolitiska frågeställningar som anges i direktiven skall utredningen även beakta sjöfartens roll i trafikpolitiken.
En planmässig samordning och prioritering av insatserna inom trafiksektorn är en grundläggande förutsättning för att en tillfredsställande trafikservice till lägsta samhällsekonomiska kostnader skall kunna tillhandahållas. Det är därför angeläget att som grund för det trafikpolitiska handlandet och investeringsverksamheten ha tillgång till en övergripande trafikplanering som tar hänsyn till samspelet och arbetsfördelningen mellan de olika trafikgrenarna.
Ett viktigt led i det trafikpolitiska reformarbetet under de senaste åren har därför varit att utveckla planeringsinstrumenten, Kungl, Maj:t har sålunda — som en utbyggnad av tidigare planeringsverksamhet — gett länsstyrelserna i uppdrag att i anslutning till trafikplaneringsutredningens (K 1970: 41) arbete genomföra en hela landet omfattande regional trafikplanering.
Inom ramen för den regionala trafikplaneringen har länsstyrelserna haft att söka uppställa en målsättning för resp, läns trafikförsörjning samt ge förslag till hur trafiken skall bedrivas. Länsstyrelserna har under november och december månader 1974 avgett sina slutliga förslag till trafikplaner,
I fråga om den fortsatta behandlingen av länsstyrelsemas trafikplaner är avsikten att dessa skall utvärderas och avstämmas för att kunna nyttiggöras i det fortsatta trafikpolitiska utrednings- och utvecklingsarbetet. För att öka kunskapen om och stimulera till en bred samhällsdebatt om olika former av regional och lokal planering har en informationsverksamhet benämnd Planeringsinformation 1974 genomförts. Denna har omfattat planeringsformerna regional utvecklingsplanering, regional och lokal trafikplanering samt fysisk riksplanering. Ett basmaterial om på-
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommnnikationsdepartementet 4
gående verksamheter inom dessa planeringsformer har distribuerats till samtliga partiers kommunfullmäktiggrupper samt erbjudits politiska partier, studieförbund och vissa intresseorganisationer, I kommunernas regi har under hösten anordnats över 700 utställningar för allmänheten. För att stödja tätortskommunema i deras strävanden att få till stånd bättre lokala trafikförhållanden arbetar en särskild utredning — kollektivtrafikutredningen (K 1971: 01), Utrednmgen har till uppgift bl. a. att ange hur kommimerna genom åtgärder på stadsbyggnadsområdet, inom gatu- och vägbyggandet samt genom trafiktekniska m, fl. åtgärder kan förbättra den kollektiva trafikservicen. Inom ramen för utredningens arbete med att försöka ange innebörden av det trafikpolitiska kravet på en tillfredsställande transportförsörjning utvecklas metoder som beskriver trafiksystemets ftmktion och standard.
Med hänsyn till vikten av att få en prissättning som medverkar till att de kollektiva trafikmedlen i ökad utsträckning kommer till användning har särskilda sakkunniga tillkallats för att utreda frågan om regionalt gällande generella trafikrabatter (K 1974: 01). Utredningen, som innefattar företrädare för stat, landsting och kommuner, skall på grundval av den lokala och regionala trafikplaneringens resultat framlägga förslag om regionala rabattkort.
I utredningsuppdraget ingår bl. a. att närmare överväga rabatternas geografiska täckning, utformning och storlek. Detta skall ske med hänsyn till omfattningen och inriktningen av trafiken och kostnaderna för denna. Utredningen skall belysa hur olika alternativ i fråga om utformning och storlek av rabatterna kan väntas påverka utnyttjandet av de kollektiva trafikmedlen och vilka fördelar de väntas ge med hänsyn till framkomlighet i trafik, samhällsbyggande och serviceutnyttjande. De administrativa och tekniska aspekter som sammanhänger med rabatterna skaU också närmare belysas.
Med beaktande av den effekt rabatterna kan väntas få på resandet skall deras inverkan i intäkts- och kostnadshänseende bedömas. I den mån det blir fråga om underskott har utredningen att behandla frågan om fördelningen och finansieringen härav.
För att främja de regionalpolitiska strävandena att utveckla näringslivet i Norrland och övriga delar av det allmänna stödområdet infördes år 1971 ett transportstöd i syfte att minska de kostnadsmässiga olägenheterna som följer med de långa avstånden i nämnda områden. Transportstödet omfattade järnvägs- och lastbilstransporter i yrkesmässig trafik och avsåg i sin första etapp sådana transporter frän och inom stödområdet på sträckor över 300 km. Av regional- och näringspolitiska skäl inriktades stödet på helfabrikat och mera bearbetade halvfabrikat samt på livsmedels- och jordbruksprodukter. Stödet skulle i första hand utgå under en försöksperiod om tre år. Den utvärdering av stödet, som gjordes under försöksperioden, vi-
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 5
sade att stödet väl fyllt sin regionalpolitiska uppgift att utjämna transportkostnaderna och därmed verksamt bidragit till att främja näringslivets utveckling i berörda delar av landet. Resultaten av utvärderingen redovisades i prop, 1973: 95 (TU 1973: 14, rskr 1973: 250), i vilken föreslogs en utbyggnad och i ett par hänseenden anpassning av det dåvarande stödet fr, o, m, bidragsåret 1974. I enlighet härmed kom stödet även att omfatta transporter in till stödområdet av vissa råvaror och halvfabrikat. Vidare skedde en anpassning av stödet bl. a. i fråga om bestänming av minsta transportsträcka och lägsta sändningsvikt.
En ytterligare utbyggnad av transportstödet bl, a, till att även omfatta transporter in till stödområdet av vissa kemiska råvaror föreslås i årets budgetproposition. För nästa budgetår föreslås en ökad medelstilldelning med ca 13 milj. kr, för att tillgodose näringslivets efterfrågan på transportstöd.
För att skapa gynnsammare betingelser för den näringsgeografiska utveckling som Gotlands inlemmande i stödområdet syftar till infördes den 1 februari 1972 för en treårig försöksperiod ett fraktstöd avseende de från Gotland utgående godstransporterna i Gotiandsbolagets färjetrafik med fastlandet (prop. 1971: 154, TU 1971: 28, rskr 1971: 350). Samtidigt vidtogs en reducering av bolagets personbilstaxa. En förstärkning av godstransportstödet genomfördes den 1 juli 1973 (prop. 1973: 95, TU 1973: 14, rskr 1973: 250).
Ar 1973 infördes vidare i flygtrafiken mellan Gotland och fastlandet vissa specialpriser och rabattarrangemang, vilka särskilt gynnade gotlänningarna samt turismen.
En utvärdering av det hittillsvarande godstransportstödet visar att stödet väl fyllt sin regionalpolitiska uppgift att reducera de kostnadsmässiga olägenheter som Gotland har.
I enlighet med förslag från Kungl. Maj:t har riksdagen beslutat om en kraftig förstärkning av stödet till Gotlandstrafiken fr. o. m. den 1 februari 1975 (prop. 1974: 140, TU 1974: 27, rskr 1974: 347), Med hänsyn till det värde transportstödet visat sig ha och för att ytterligare gynna det gotländska näringsliv som är beroende av råvaror och halvfabrikat från fastlandet har godstransportstödet utvidgats att även avse transporter i färjetrafiken till Gotland.
Som ett led i strävandena att förbättra betingelserna för befolkningen på Gotland, att öka landsdelens lokaliseringspohtiska attraktivitet och för att även gynna turismen införs vidare ett transportstöd till persontrafiken med Gotlandsbolagets färjor. Detta stöd innebär i förhållande till nu gällande taxor en sänkning av biljettpriserna på olika relationer med 25—40 %. I anslutning till nu gällande specialpriser och rabattarrangemang i flyget mellan Gotland och fastlandet sker en viss relativ förbättring.
Den totala årskostnaden för de ohka transportstödsåtgärderna för Gotland beräknas till ca 21 milj. kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 6
För att närmare överväga huvudmannaskaps- och ägandeförhållandena i färjetrafiken mellan GoUand och fastlandet kommer en särskild sakkunnig att tillkallas.
För att förbättra betingelserna för den kollektiva trafikförsörjningen inom landsbygds- och glesbygdsområdena har i enlighet med ett av riksdagen år 1973 godtaget förslag (prop. 1973: 53, TU 1973: 13, rskr 1973: 203) bussbidragssystemet reviderats och kraftigt byggts ut fr o. m. bidragsåret 1974/75. Reformen avsåg den lokala trafikförsörjningen, för vilken kommunerna har ett primärt ansvar. En allmän strävan har varit att utforma ett system som främjar en samordning av trafikbehov och trafikresurser samt en rationell utformning av den kollektiva trafikapparaten.
I årets budgetproposition framläggs förslag om ett förstärkt statligt stöd till olönsam regional busstrafik. Det nya regionala bussbidragssystemet som innebär kraftigt ökade statliga insatser är provisoriskt i avvaktan på bl. a. förslag från utredningen om regionalt gällande trafikrabatter och ställningstaganden i anslutnmg härtill. För nästa budgetår föreslås i bidrag till olönsam lokal och regional busstrafik en medelstilldelning av ca 36 milj. kr.
Riksdagen har (TU 1974: 9, rskr 1974:111) hos Kungl. Maj:t begärt utredning och förslag angående stöd till kollektivtrafiken i skärgårdarna. Bl. a. denna fråga bereds av en interdepartemental arbetsgrupp som tillsatts för att göra en allmän översyn av vilka åtgärder som kan vara ägnade att förbättra skärgårdarnas villkor.
Till de regionalpolitiska insatserna inom kommunikationsområdet kan även räknas den av Kungl. Maj:t beslutade kraftiga sänkningen av tele-fonavgifterna. Taxereformen gynnar i särskilt hÖg grad företag och enskilda i Norrland som får sänkningar av samtaisavgifterna på mellan 20 och 50 %. De beslutade åtgärderna utjämnar större delen av skillnaden i telefonkostnader mellan landets olika delar.
Regeringen har vidare medverkat till att få till stånd en omläggning av taxestrukturen inom inrikesflyget. Förändringen innebär att biljettpriserna på de långa avstånden relativt sett sänkts. En sådan taxekonstruktion skall ses som ett väsenUigt inslag i strävandena att successivt skapa ökad balans i befolkningens och näringslivets möjligheter i olika delar av landet.
Anslagen till drift av statliga vägar — liksom till bidrag till drift av kommunala och enskilda vägar — föreslås öka. Detsamma gäller anslagen till byggande av staUiga vägar och till bidrag till byggande av kommunala vägar och gator. För att bibehålla handlingsberedskapen i sysselsättningsavseende föreslås att anslaget Särskilda byggnads- och förbättringsåtgärder avseende statliga vägar bibehålls även för budgetåret 1975/76.
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 7
Totalt uppgår härmed väganslagen till ca 3 014 milj, kr, att jämföra med ca 2 763 milj. kr, innevarande budgetår. Sammantaget innebär denna medelsförstärkning att servicenivån på vägnätet upprätthålls, att beläggningsarbetena kan utökas och att en fortsatt ny- och ombyggnad samt förstärkning av vägnätet kan ske. Härutöver tillkommer de vägarbeten som finansieras med beredskapsmedel och som för innevarande budgetår beräknas till 235 mUj. kr.
Beredskapen på drivmedelsområdet har hittills i första hand varit inriktad på att säkerställa behovet av bl, a. transporter i s, k. avspärrnings-eller krigssituationer. Den minskning i oljetillförseln som skedde hösten och vintern 1973—1974 har framtvingat en skärpt beredskap i vad avser s, k. fredskriser. Transportnämnden, som är central myndighet för bl. a, ransoneringsfrågor inom transportsektorn, föreslås få ökade resurser för bl. a, informations- och utbildningsverksamhet.
I anslutning till remissbehandlingen av energiprognosutredningens och energiprogramkommitténs betänkanden och inom ramen för regeringens sparundersökning har trafikverken redovisat lämpliga konkreta åtgärder för att åstadkomma energibesparingar. Inom transportforskningsdelega-tionen pågår utarbetandet av ett handlingsprogram för ytterligare forskningsinsatser inom energiområdet.
Det nordiska samarbetet på transport- och kommunikationsområdet har vidareutvecklats. Bland pågående samarbetsprojekt kan nämnas undersökningar om trafikvolymens och axeltryckens inverkan på väg-kroppen och om framtida kollektivtrafiksystem för tätorter. Andra frågor som behandlas gäller telehjälpmedel åt handikappade, flygförbindelserna på Nordkalotten och transportproblem med anknytning till den s, k. Trondheimsleden. På trafiksäkerhetsområdet har i nordiskt samarbete utretts bl. a. lagstiftning om bältesanvändning och om användning av skyddshjälm vid färd med motorcykel eller moped. Andra utredningsprojekt — t. ex. om fotgängarreflexer och varselljus — pågår.
Inom trafiksäkerhetsområdet görs insatser av olika slag för att successivt förbättra betingelserna för trafiksäkerhetsarbetet. Strävandena inriktas också på att uppnå en allt bättre samordning av de aktiviteter, som bedrivs av olika myndigheter, organisationer och andra.
Den parlamentariskt sammansatta trafiksäkerhetsutredningen (K 1973: 07) fortsätter sitt arbete. Genom tilläggsdirektiv har utredningen fått i uppdrag att närmare utreda bl. a. frågan om en minskning av högsta tillåtna längd för motordrivna fordon och fordonståg. Utredningen har också fått i uppdrag att före den 1 mars 1975 inkomma med förslag rörande särskilda utbildnings- och kompetenskrav för rätt att föra motorcykel.
Regeringen har tillsatt en särskild utredning (K 1974: 03) som skall överväga bl. a. frågorna om trafiknämndernas organisation och uppgifter.
Prop. 1975:1 Bilaga 8 KommunikatioiisdepaTtementet 8
I fråga om skyddet för åkande har regeringen, i enlighet med av riksdagen godkända riktlinjer, beslutat en lagstiftning som innebär skyldighet att använda bilbälte vid färd med personbil. Enligt huvudprincipen gäller användningsplikt för sittplatser i framsäte, där bilbälte är monterat. Vissa undantag medges dock av praktiska och tekniskt-medicinska skäl. Bilbälteslagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 1975.
Riksdagen har vidare pä förslag av regeringen godkänt en revision av bestämmelserna om medicinska körkortskrav, varigenom en fortlöpande modernisering av kraven blir möjlig.
Den 1 januari 1975 trädde — enligt tidigare principbeslut — nya regler i kraft som iimebär krav pä kvalificerat körkort för rätt att föra lastbil med tung släpvagn eller buss.
Utbytet av äldre körkort till nya differentierade körkort har fortsatt under år 1974 och hittills har ca 1,3 milj. kort bytts ut.
Från ingången av år 1974 skall fordon vara försedda med nya reflekterande registreringsskyltar. I samband härmed infördes ett nytt kon-trollmärkessystem, varigenom kontrollen över fordonsbeståndet har kunnat förstärkas i väsentliga avseenden.
Inom handelsflottan och hamnväsendet fortsätter utvecklingen mot större enheter och rationellare godshantering. Den totala sjöbuma godskvantiteten över svenska hamnar har ökat betydligt under senare år. För perioden fram till år 1980 beräknas ökningen fortsätta. Det färje-transporterade godsets andel har ökat markant.
Betydande insatser görs i det statliga farledssystemet. Den statliga isbrytarkapaciteten förstärks väsentligt dels genom den hösten 1974 levererade isbrytaren Atle på 22 000 hkr, dels genom leveransen hösten 1975 av isbrytaren H, likaledes på 22 000 hkr. Förslag läggs fram om anskaffande av ytterligare en kapacitetsstark statsisbrytare.
För budgetåret 1975/76 föreslås driftanslagen till sjöfartsverkets verksamhet öka med ca 39 milj. kr. till ca 211 milj. kr.
Den svenska handelsflottans höga nybyggnadstakt fortsätter. Kända beställningar för svenska redare omfattar 66 handelsfartyg om sammanlagt 5,9 milj. dwt, motsvarande ca 3,1 milj. ton brutto.
Utvecklingen inom sjöfarten ägnas ökad uppmärksamhet i internationella sammanhang och samarbetet med andra sjöfartsländer utvecklas.
Den snabba tillväxttakten för flygtrafiken har medfört stora statiiga investeringar i flygplatser och flygsäkerhetsanläggningar. På Arlanda flygplats pågår arbeten avseende en ny utrikesterminal som planeras kunna tas i bruk i slutet av år 1976. Beträffande Göteborg/Landvetter flygplats har markarbetena igångsatts och överenskommelse har träffats mellan staten och AB Härryda flygplats om utbyggnadsplan m. m. Flygplatsen är planerad att tas i drift år 1977. Inom ramen för de s. k. ATCAS-projekten pågår arbeten för att genomföra en långt gående automatisering av trafikledningsprocessen, som bl. a. medger yttäckande flygkontroll.
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommonikatioiisdepartementet 9
Inom postverket fortsätter de senaste årens omfattande rationaliseringsåtgärder itmefattande bl. a. fortsatt aiitomatisering av postbehandlingen, införandet av särskilda redovisningscentraler och utvecklingsarbete för automatisering av kassaarbetet.
De försök med utökad service genom lantbrevbärare som tidigare påbörjats har givit goda resultat. Genom överenskommelse år 1974 mellan socialstyrelsen och postverket är det möjHgt för alla kommuner att anlita lantbrevbärarna för serviceuppdrag av social karaktär, t. ex. hembesök hos åldringar och distribution av varor. Kostnaderna härför betalas av kommunema.
Inom televerket fortsätter arbetet med att vidmakthålla och förbättra servicen åt kimderna. Automatiseringen av den inrikes telefontrafiken är sedan några år helt genomförd. Vidare kan nu mer än 90 % av uUands-trafiken kopplas automatiskt. Den första delen av ett landsomfattande manuellt mobiltelefonsystem har öppnats. Telenätet utnyttjas i växande omfattaing för datakommunikation. Televerket har även påbörjat ett prov med ett mindre, separat datanät. Planema omfattar vidare ett allmänt separat datakommunikationsnät att tas i bruk under år 1978, varvid de olägenheter som följer av att telenätet används för datakommunikation skulle bortfalla.
Anslagen för nästa budgetår inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde föreslås uppförda med ca 6 131 milj. kr. Detta innebär en ökning i förhållande till riksstaten för budgetåret 1974/75 med ca 549 milj. kr.
Kostnaderna i affärsverken täcks av verkens intäkter. Kostnadema (exkl. avsättning till värdeminskningskonto) för postverket, televerket, statens järnvägar och luftfartsverket beräknas enligt driftstatema för innevarande budgetär till ca 8,8 miljarder kr.
Antalet statligt anställda inom departementets verksamhetsområde motsvarade vid mitten av år 1974 ca 139 000 helårsarbetande.
Transportsektorn
Investeringar och underhåll inom samfärdselsektorn inberäknat post-och teletjänster uppgick imder år 1973 till ca 10,9 miljarder kr. I detta belopp ingår inte till privat konsumtion och firmabilstrafik häiiförliga fordonsinvesteringar. Av samtliga nyinvesteringar i landet svarade samfärdselsektorn för ca 17 %.
Det inrikes persontransportarbetet beräknas under perioden 1960—1973 ha ökat med i genomsnitt ca 5 % per år till närmare 76 miljarder personkm (fig. 1). Med hänsyn till nya uppgifter beträffande beläggningen per personbil har persontransportarbetet nedjusterats jämfört med tidigare beräkningar. Av det kollektiva transportarbetet år 1973 svarade busstrafiken för hälften och järnvägen för en
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet
10
Miljarder
personkm
100
Miljarder personkm
90
80
70
60
SO
iO
30
20
År 1950 1355 1960 1965 1970 1975 1980
Fig. 1. Det inrikes persontransportarbetet under perioden 1950—1980 (schematiserade värden).
tredjedel. Den övriga spårbundna trafikens samt luftfartens andelar av det kollektiva persontransportarbetet är däremot relativt begränsade.
Under 1970-talets senare del väntas en successiv dämpning av ökningstakten för det totala persontransportarbetet, vilket bl. a. sammanhänger med en förväntad minskning av nettotillskottet av personbilar. De kollektiva trafikmedlen väntas öka sin andel av det totala person-transportarbetet.
Det totala inrikes godstransportarbetet beräknas ha ökat med i genomsnitt ca 5 % per år under perioden 1960—1973 till ca 46 miljarder tonkm (fig. 2).
Av det faktaunderlag som framtagits av trafikplaneringsutredningen (Ds K 1972: 4) framgår bl, a, att av det landtransporterade godset (e.xkl, lapplandsmalm), mätt i ton, svarar lastbilarna för den övervägande delen — 98 % — av de s.k. lokala transporterna « 100 km). Även i fråga om fjärrtrafiken har lastbilstrafiken en stark ställning och svarar för ca
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet
II
Miljarder
godstonkm
90
1955 1960 1965 1970 1975 1980
Fig. 2. Det inrikes godstransportarbetet under perioden 1950—1980 (schematiserade värden).
60 % av den transporterade godsmängden. De mera långväga lastbilstransporterna hänför sig i första hand till avstånd upp till 300 km. Järnvägens konkurrenskraft ökar vid avstånd över 200 km.
Enligt nu gjorda bedömningar väntas det totala godstransportarbetet år 1980 komma att uppgå till storleksordningen 72—75 miljarder tonkm, en ökning med drygt 50 % från år 1973. Av ökningen hänför sig huvudparten till kortväga transporter, vilket innebär att lastbilstransporternas andel av det landtransporterade godset även fortsättningsvis kommer att öka även om detta sker i något långsammare takt än vad som tidigare har antagits.
Transportarbetet i inrikes sjöfart beräknas öka kraftigt fram till år 1980 genom den ökade raffinaderikapaciteten på västkusten samt den kraftiga industriella expansionen i Luleåregionen.
Vägtrafik
Den genomsnittliga årliga trafikökningen på det allmänna vägnätet (exkl. delar inom tätbebyggelse) beräknas under 1960-talet
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet
1 000-taI bilor i 000
3 000
2 000
1000
lOOO-tol bilar 4 000
3000 2000
1000
500 400
300 200
„i„r„f,i 100
Ar 1950
1955
1960
1965
1970
1975
1980
(O
Fig. 3. Fordonsbeståndets utveckling (logaritmisk skala) under perioden 1950—1980.
ha uppgått till ca 7 % på riksvägar, ca 6 % på genomgående länsvägar och ca 4 % på övriga länsvägar. Under år 1973 beräknas trafiken på vägnätet som helhet ha ökat med 2 å 3 % mot 4 å 5 % år 1972.
Av vägverkets trafikräkningar framgår att bilanvändningen varit mindre under första halvåret 1974 än under motsvarande period 1973. Fr, o, m, sensommaren 1974 tycks personbilen åter användas i samma omfattning som år 1973.
Persontransportarbetet på väg som enligt nämnda reviderade beräkningar uppgår till 69 miljarder personkm beräknas öka till närmare 76 miljarder personkm år 1980. En successivt långsanmiare ökning av persontransportarbetet fömtses som nämnts under 1970-talet jämfört med utvecklingen under perioden 1960—1973 då ökningen uppgick till i genomsnitt ca 5 % per år. Prognosen bygger bl. a. på antagandet att antalet personbilar ökar från f. n. ca 2,5 till ca 3,1 milj. år 1980 (fig. 3).
Lastbilamas gods transportarbete kan för år 1973 beräknas till ca 23 miljarder tonkm, vilket motsvarar knappt 50 % av det totala inrikes godstransportarbetet. Vad gäller det framtida transportarbetet är detta svårbedömbart, vilket bl. a. sammanhänger med osäkerhet rörande
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 13
dels byggnadsverksamhetens omfattning, dels förbmkningen och transporterna av petroleumprodukter';' dels skogsbruket och skogsindustrins produktion. Föreliggande bedömningar visar att lastbilarnas transportarbete kan väntas öka med ca 50 % fram till år 1980.
Längden av riksvägarna och länsvägama var i början av år 1974 ca 12 600 km resp. 84 900 km eller totalt ca 97 500 km. Den totala väg-standarden har successivt förbättrats, vilket bl. a. framgår av att andelen väg med varaktigare slitlager än gms år 1974 var ca 50 % mot ca 18 % år 1960. Även bärigheten har höjts vilket lett till att år 1974 90 % av det statliga vägnätet och hela riksvägnätet var upplåtna för 10 tons axeltryck och 16 tons boggitryck.
De statliga insatserna i fråga om byggande och drift av vägar och gator har sedan länge hållits på en hög nivå för att tillgodose de krav som den ökande trafiken ställer. Även de kommunala och enskilda väghållningsinsatserna har ökat kraftigt.
För budgetåret 197 5/7 6 föreslås en ökning av väganslagen under driftbudgeten med ca 251 milj, kr. till ca 3 014 milj, kr. Totalt föreslås att ca 1 142 milj, kr, investeras i allmänna och enskilda vägar. Driftanslagen föreslås öka med ca 231 milj. kr. till ca 1 654 milj. kr. Härvid har de statliga och kommunala driftanslagen räknats upp med ca 200 milj. kr. resp, ca 21 milj. kr. Bidragen till enskild väghållning föreslås öka med 10 milj, kr, till 93 milj, kr. Under kapitalbudgeten föreslås en ökning av medelsförbrukningen med ca 9 milj. kr, till 65 milj, kr, för investeringar i vägverkets förrådsfond.
Järnvägstrafik
Godstrafiken på järnväg omfattade år 1973 totalt 72,2 milj, ton. Transportarbetet uppgick under samma år till 18,3 miljarder tonkm (SJ 17,2 miljarder tonkm), en ökning med ca 13 % jämfört med föregående år. Härav utgjordes 17,9 miljarder tonkm av vagnslastgods och resten av styckegods, Medeltransportlängden vid SJ uppgick till 262 km för vagnslastgods och 412 km för styckegods.
Under senare år har den trendmässiga tillväxten av SJ:s godstiansport-arbete varit nära 5 % per år. Fr. o. m. andra hälften av år 1972 har ökningen varit betydligt snabbare. Generellt sett har godstrafiken ökat snabbare vad gäller tonkm än ton, dvs, godset transporteras över allt längre sträckor. Detta beror bl. a. på den växande andelen utlandsgods. Ar 1973 uppgick utlandsgodsets andel av godstransportarbetet till 41 %.
Av vagnslasttrafiken ökade transporter av malm, järn och skogsprodukter snabbast under år 1973. Exporttrafiken var hela året mycket expansiv, medan importgodset efter en svag utveckling under första halvåret började öka under hösten. Totalt sett svarade utlandstrafiken för omkring två tredjedelar av transportarbetets ökning under år 1973,
Styckegodset utgör en begränsad men resurskrävande del av SJ:s tra-
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 14
1ECKEMF0IIK1WIWG
snisnnxtoso k» ti
BNUnolONKM FER DAG OCH BANKH
BGOOSIÅG PCRSONIÅG
LINJER MED
------------- 2 SOO-SOOO BRUirOIONKM Ktl DAG OCM
BANKM
Fig. 4. Transportarbetet på de svenska järnvägarna år 1973.
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 15
fikarbete. En tidigare trendmässig nedgång har under senare år förbytts i en uppgång som till en del förklaras av att ett tåg-bil-godssystem infördes år 1970. Till volymökningen under år 1973 har även konjunkturutvecklingen bidragit.
SJ beräknar att företagets totala godstransportarbete under de närmaste fem åren kommer att i genomsnitt öka med nära 5 % per år, dvs. i ungefär samma takt som under senare år. Liksom tidigare kommer en stor del av ökningen att avse uUandsgods.
Persontrafikens omfattning på jämväg har successivt minskat under större delen av 1960-talet. En vändpunkt i resandetrafikutvecklingen inträffade år 1967 och sammanhänger med tillkomsten av pendeltrafiken i Storstockholmsområdet.
Under år 1973 ökade antalet järnvägsresor inom alla avståndsintervall. Den relativt största ökningen noterades på avstånd över 200 km. Ar 1973 uppgick det totala antalet resor på järnväg till 69 milj,, varav vid SJ 58 milj. Resorna i avståndsintervallet 1—49 km utgjorde ca 78 % av totala antalet resor. Persontransportarbetet på järnväg uppgick år 1973 till ca 4,7 miljarder personkm, varav SJ svarade för ca 4,5 miljarder personkm.
Den gynnsamma utvecklingen av resandetrafiken på järnväg har fortsatt under år 1974.
Transportarbetets fördelning i stort på de svenska järnvägarna år 1973 framgår av fig, 4.
För budgetåret 197 5/7 6 föreslås för SJ en investeringsram om 480 milj. kr,, varav 210 milj. kr. beräknas för fasta anläggningar ocb 230 milj, kr, för rullande materiel. Föreslagen investeringsram bör göra det möjligt för SJ att öka kapaciteten för att möta den förväntade ökningen av transportefterfrågan. Till kapacitetshöjande investeringar hör bl. a. ny- och ombyggnad av järnvägslinjer, bangårdsutbyggnader, fjärrblockeringsanläggningar, eldrift- och teleanläggningar samt anskaffning av modema lok och vagnar.
Ersättning till SJ för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m, m, ökas från 435 milj. kr. till 545 milj. kr. Den kraftiga ökningen av driftersättningen ("kollektivbiljetten"), orsakad i första hand av kostnadsutvecklingen, styrker behovet att på olika sätt motverka denna.
Sjöfart
Godsomsättningen med lastfartyg i utrikes sjöfart över de svenska hamnarna ökade mellan åren 1972 och 1973 från 70,4 milj, ton till 78,4 milj. ton, dvs. med 11 % (fig. 5). Importen av mineraloljor och exporten av järnmalm ökade med 800 000 ton resp, 2,5 milj, ton. Färjegodset ökade under samma period från 10,8 till 12,2 milj. ton, dvs. med 13%.
Godstransporterna i inrikes sjöfart omfattade år 1973 12,9 milj. ton.
Världshandelsflottan utgjordes vid halvårsskiftet 1974 av fartyg om
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet
16¶Miljoner ton
ta
Fig. 5. Med lastfartyg i utrikes fart transporterat gods pä svenska hamnar år 1972 och är 1973,
tillsammans ca 311 milj, ton brutto och hade från föregående halvårsskifte ökat med ca 21 milj. ton, dvs. med 7 %, Den svenska handelsflottans tonnage uppgick vid halvårsskiftet 1974 till 6,14 milj. ton bmtto.
De svenska rederiernas intäkter i utrikes fart — sedan utgifter på utrikes ort dragits ifrån — utgjorde 2 550 milj. kr. år 1973 att jämföras med 2 103 milj. kr. föregående år.
För budgetåret 197 5/7 6 beräknas för sjöfartsändamål på driftbudgeten 212 milj. kr. Under sjöfartsverkets fond föreslås en investeringsram om 67 milj. kr. Under Fonden för Södertälje kanalverk beräknas medelsförbrukningen för att fortsätta utbyggnaden av kanalen till 8 milj. kr.
Statens insatser för vintersjöfarten på Norrlandshamnarna utgör ett komplement till det regionalpolitiskt motiverade stödet till landtransporterna. Statens kostnader för isbrytningsverksamheten ökar nästa budgetår med 16,9 milj. kr. till 63,6 milj. kr. Förslag läggs fram om byggande av ytterligare en kapacitetsstark statsisbrytare för havsisbrytning.
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet
17¶Luftfart
Totala antalet passagerare på de statliga flygplatserna ökade år 1973 med 3 % till drygt 5,5 milj. Den kraftigaste ökningen — 9 % — uppvisade den inrikes linjetrafiken. I utrikes chartertrafik minskade antalet passagerare jämfört med föregående år. Den utrikes linjefarten och chartertrafiken uppvisade år 1973 en viss minskning i antalet landningar (fig. 6). Persontransportarbetet i inrikes linjefart ökade under år 1973 med ca 7 %.
För budgetåret 1975/76 beräknas luftfartsverkets investeringar till 411 milj. kr., varav 280 milj. kr, faller på staten och resten, 131 milj. kr,, utgörs av kommunala bidrag. Av de statliga investerings-utgifterna avser ca 106 milj. kr. arbeten på den nya utrikesbyggnaden på Arlanda flygplats och 86 milj. kr. projekterings- och anläggningsarbeten på Göteborg/Landvetter flygplats. Bland övriga investeringar kan nämnas en fortsatt upprustning av säkerhetsanläggningarna i luftleder m. m.
10OO-tol landningar 350
1000-tal landningar 350
300
Ar 1964
65
66
67
68
69
70
71
72
73
Fig. 6. Antalet landningar på luftfartsverkets flygplatser (inkl, militära flygplatser med reguljär civil trafik) under perioden 1964—1973,
2 Riksdagen 1975.1 saml. Nr 1. Bil. 8
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet ig
Det internationella samarbetet
Inom Europeiska transportministerkonferensen (CEMT) fortsätter ansträngningarna att liberalisera internationell buss- och lastbilstrafik och samordna vägtrafikreglema. Under år 1974 har principbeslut fattats som syftar till enheUiga normer för hastighetsbegränsningar inom medlemsländerna.
Under år 1974 har undertecknats avtal med Tyska demokratiska republiken och Spanien om landsvägstrafik.
Landtransportkommittén inom FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE) fortsätter sitt arbete med trafik- och bilsäkerhetsfrågor och med harmonisering av de nationella reglerna för landtransporter.
Sverige har ratificerat 1970 års intemationeUa fördrag om godsbefordran med järnväg (CIM) och om befordran med järnväg av resande och resgods (CIV). Fördragen trädde i kraft den 1 januari 1975. Inom Centralbyrån för intemationeUa järnvägstransporter fortsätter bl. a. översynen av reglema om transport av farligt gods. Sverige är medlem i administrativa kommittén för byrån.
Inom ECE, CEMT, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), Mellanstatliga rådgivande sjöfartsorganisationen (IMCO) och världshandelskonferensen (UNCTAD) fortsätter arbetet för en bättre samordning av land- och sjötransporter av containers. Sverige deltar i OECD:s vägforskningsprogram. FN-konferensen om en kod för linjekonferensernas handlande avslutades i Geneve i april 1974. Den konvention som lades fram för undertecknande biträddes inte av Sverige, eftersom den inte är förenlig med Sveriges strävan att främja en fri och effektiv internationell sjöfart med hänsynstagande till utvecklingsländemas intressen.
Sverige har under år 1974 fortsatt denna strävan inom UNCTAD:s sjöfartskonmiitté, OECD:s sjötransportkommitté och den s. k. Consulta-tive Shipping Group.
Efter förhandlingar under år 1974 har ett sjöfartsavtal med Kina paraferats.
Vid en av IMCO hösten 1974 anordnad konferens har antagits en ny konvention om säkerhet för människoliv till sjöss, avsedd att ersätta 1960 års konvention i änrnet Inom IMCO pågår även diskussioner om att etablera ett satellitsystem för sjöfarten. En IMCO-kommitté för skydd av havets miljö har under år 1974 inlett sitt arbete. På det sjöfartstekniska och nautiska området fortsätter arbetet bl. a. inom IMCO.
Sverige har under år 1974 invalts i Internationella civila luftfartsorganisationens (ICAO) råd för en period av tre år.
Det av de skandinaviska trafikministrarna tillsatta arbetsutskottet för översyn av de skandinaviska charterbestämmelserna har avslutat sitt arbete. Trafikministrarna godkände i juni 1974 arbetsutskottets förslag, som innebär en ytterligare liberalisering av charterbestämmelserna.
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 19
Förhandlingar under år 1974 om ett luftfartsavtal mellan Sverige och Tyska demokratiska republiken har resulterat i att ett sådant avtal paraferats. Förhandlingar om tillämpningen av gällande luftfartsavtal har förts med bl, a, Sovjetunionen, Brasilien, Canada och USA.
Sverige fortsätter sitt deltagande i det inom Europeiska gemenskapen (EG) initierade västeuropeiska vetenskapliga och teknologiska samarbetet på kommunikationsområdet.
Det nordiska samarbetet på transport- och kommunikationsområdet sker inom ramen för Nordiska ministerrådet och Nordisk ämbetsmanna-kommitté för transportfrågor (NÄT). Flera olika gemensamma utvecklings- och samarbetsprojekt har redan inletts eller beslutats. De två projekt som påbörjades under år 1973 — STINA-projektet ang, trafikvolymens och axeltryckens inverkan på vägkroppen och NORDKOLT-pro-jektet ang, framtida kollektivtrafiksystem för nordiska tätorter — fortskrider enligt fastställda arbetsprogram. I NORDKOLT-projektet har presenterats en delrapport, vari behandlas dagens och framtidens resbe-hov, resstandarden i nordiska tätorter, miljöfaktorer med anknytning till transportsystem i tätorter och säkerhetsproblem rörande sådana system. En särskild arbetsgrupp utreder frågor om telehjälpmedel åt handikappade enligt beslutat program. På ministerrådets uppdrag förbereder NÄT ett projekt för harmonisering av transportstatistiken. En väsentlig del av samarbetet rör regionalpolitiska frågor. Den arbetsgmpp som undersöker flygförbindelserna på Nordkalotten och i övriga inlandsområden i norr väntas avsluta inventeringsfasen omkring årsskiftet 1974—1975. Beträffande mellanriksförbindelsema har NAT gjort en översikt över det aktuella läget och de närmaste planema. NÄT har också beslutat tillsätta en expertgrupp för att undersöka transportproblem med anknytning till den s. k. Trondheimsleden.
På trafiksäkerhetsområdet sker det nordiska samarbetet inom ramen för Nordiska trafiksäkerhetsrådet (NTR). Som exempel på gemensamt utredningsarbete kan nämnas frågoma om bilbältesanvändning, användning av skyddshjälm vid färd med motorcykel och moped, användning av reflexanordningar för fotgängare, bams säkerhet i bil, varselljus, säkerheten för motorcyklister och mopedister m. m. NTR har upprättat ett handlingsprogram för det nordiska trafiksäkerhetssamarbetet. Stor vikt har lagts vid att täcka in såväl fortlöpande bevakning av olika trafiksäkerhetsspörsmål som arbetsuppgifter i form av projekt och utredningar på längre resp. kortare sikt.
Vid en av Meteorologiska världsorganisationen (WMO) i samarbete med ICAO under år 1974 anordnad konferens har antagits en ny överenskommelse om väderleksstationer i Nordatlanten. Denna överenskommelse är avsedd att ersätta den nuvarande som upphör att gälla den 30 juni 1975.
Prop. 1975: 1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 20
Trafiksäkerhet
Även under det gångna året har ett omfattande och vittförgrenat arbete utförts för att främja trafiksäkerheten.
Arbetet med körkortsreformen har fortgått planenligt. De nya centrala ADB-baserade bil- och körkortsregistren, som byggts upp under ledning av bilregisternämnden, är nu i drift och kommer att inordnas i trafiksäkerhetsverket den 1 juli 1975, vid vilken tidpunkt bilregisteraämndens förordnande upphör.
Från ingången av år 1974 gäller att fordon skall vara försedda med nya reflekterande registreringsskyltar. I samband härmed infördes ett nytt kontrollmärkessystem, som visar att fordonsskatt och trafikförsäkring har betalats samt att fordonet har godkänts vid kontrollbesiktning. Härigenom har kontrollen över fordonsbeståndet förstärkts i väsentliga avseenden.
Under året har även rullande skatteuppbörd och kilometerskatt införts för dieseldrivna motorfordon.
Utbytet av äldre körkort till nya differentierade körkort har fortsatt under året och hittills har ca 1,3 milj. kort bytts ut.
En ny etapp av körkortsreformen inleddes den 1 januari 1975. Från denna tidpunkt gäller högre behörighetskrav för rätt att föra buss eller fordonskombination i vilken tung släpvagn ingår. Utbildningen för de nya behörigheterna sker främst inom gymnasieskolans ram men även inom arbetsmarknadsutbildningen. Ett ökat behov av utbildningskapacitet kan förutses på ifrågavarande område. Detta behov bör i första hand tillgodoses inom gymnasieskolans ram. I den mån det bedöms ar-betsmarknadsmässigt motiverat kommer, enligt vad jag har erfarit från chefen för arbetsmarknadsdepartementet, en ökning att kunna ske av utbildningen inom ramen för arbetsmarknadsverkets bristyrkesutbildning.
För att öka framkomligheten och säkerheten på riksvägarna har liksom föregående sommar förbud gällt mot trafik med tyngre lastbilar under vissa mer trafikbelastade veckoslut sommaren 1974.
Fr. o. m. ingången av år 1975 gäller lagstadgad skyldighet att använda bilbälte. Användningsplikten gäller för sittplatser i framsäte där bilbälte är monterat. Av praktiska skäl medges undantag bl. a. vid backnlng, vid färd inom parkeringsplats eller under liknande förhållanden. Undantagna från skyldigheten att använda bilbälte är även bam under 15 år och personer som inte har sådan längd (150 cm) att bilbälte lämpligen kan användas. Vidare undantas bl. a. taxitrafiken i ett inledningsskede.
Nordiska trafiksäkerhetsrådet har föreslagit obligatorisk skyldighet för motorcyklister och mopedister att använda skyddshjälm. Remissbehandlingen av rådets rapport har just avslutats.
Trafiksäkerhetsrådet utreder även frågan om placering av bam som
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 21
inte kan använda bilbälte vid färd med bil samt frågan om obligatorisk användning av varselljus. Rådet överväger också de särskilda trafiksäkerhetsproblem som gäller motorcyklister och mopedister, varvid frågor som sammanhänger med fordonens konstruktion och prestanda undersöks särskilt.
Vissa bestämmelser om körkort och trafikkort har reviderats. Bl. a. har öppnats möjlighet till en fortlöpande anpassning av de medicinska syn- och hörselkraven till vetenskapliga rön.
För att förbättra nykterheten i trafiken har vid ingången av år 1975 startats en försöksverksamhet med rutinmässiga alkoholutandningsprov vid trafikkontroller.
Den parlamentariskt sammansatta trafiksäkerhetsutredningen (K 1973: 07) fortsätter sitt arbete och har genom tilläggsdirektiv fått i uppdrag att utreda bl. a. frågan om en minskning av högsta tillåtna längd för motordrivna fordon och fordonståg. Vidare har uppdragits åt utredningen att före den 1 mars 1975 inkomma med förslag rörande särskilda utbildnings- och kompetenskrav för rätt att föra motorcykel. För att kunna överväga flera olika åtgärder för att minska antalet motorcykelolyckor har trafiksäkerhetsutredningen även tillsatt en särskild arbetsgmpp för motorcykelfrågor.
Regeringen har tillsatt en utredning (K 1974: 03) avseende vissa kommunala trafik- och trafiksäkerhetsfrågor, som skall överväga bl. a. frågorna om trafiknämndemas organisation och arbetsuppgifter.
Trafiksäkerhetsverket har tmder det gångna året utfärdat tiUämpnings-anvisningar inom skilda onuåden. Närmare föreskrifter har sålunda utfärdats när stopp- resp. väjningsplikt bör förekomma vid infart på huvudled. I samband med genomförandet av de ändrade reglerna härför har utbyte skett av äldre stoppmärken vid vägkorsning mot det nya åttakantiga märket.
Försöken med användning av omställbara vägmärken för angivande av särskild hastighetsbegränsning vid skolor och liknande har fortsatt och utvidgats. Även andra lösningar har studerats inom ramen för uppdraget att meddela anvisningar om hastighetsbegränsningar till skydd för särskilt utsatta trafikantkategorier.
Arbetet med utformning av anvisningar för trafiksanering har under våren resulterat i en gemensam rapport i ämnet från statens planverk, statens vägverk och trafiksäkerhetsverket.
Arbetsgruppen för utarbetande av normer för trafiknät med representanter för planverket, vägverket och trafiksäkerhetsverket har fortsatt sitt arbete. Häri ingår bl. a. uppgiften att skapa bättre förutsättningar för cykeltrafiken.
Arbetet med bestämmelser om fordon har under år 1974 resulterat i nya föreskrifter om terrängskoter, terrängvagn på band, belysning på cyklar, styraxel för påhängsvagn samt anordningar för begränsning av
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 22
föroreningar i avgaserna från bensindrivna bilar. Arbete pågår med föreskrifter om mopeder, cyklar, draganordningar för bil och släpvagn som kopplas till bil samt om typgodkännande av skyddsanordningar för barn i bil.
Informationsverksamheten har under året varit betydande. Huvudaktiviteten har varit "Trafikkunskapens år" som utgjort en gemensam satsning på ökad fortbildning genomförd av de myndigheter och organisationer som aktivt arbetar med trafiksäkerhet. En brett upplagd informationskampanj har genomförts om bilbälteslagstiftningen. Kampanjen kommer att följas upp under år 1975. Omfattande förberedelser har även gjorts inför 1975 års huvudaktivitet "Trafiknykterhet".
Sverige har under året tagit del i det inom CEMT och ECE m. fl. internationella samarbetsorgan pågående arbetet med frågor avseende trafiklagstiftning och trafiksäkerhet i övrigt.
För budgetåret 1975/76 föreslås anslag till trafiksäkerhets-verkets förvaltnings- och uppdragsverksamhet om tillsammans ca 43 milj. kr., vilket innebär en ökning med ca 5,6 milj. kr. öknmgen medger anställning av viss ny personal för uppdragsverksamhet samt ytterligare aktiviteter i fråga om bl. a. informations- och typbesiktningsverksamheten. För verkets kostnader i samband med de nya bil- och körkortsregistren samt för framställning av körkort föreslås ett anslag om ca 60 milj. kr.
Postverket
Den allmänna konjunktumppgången, oförändrade postavgifter och energiska marknadsföringsåtgärder medförde att kundemas efterfrågan på postverkets tjänster utvecklades gynnsamt under budgetåret 1973/74. Portointäktema, inkl. avgiftema för befordran av tjänsteförsändelser, ökade under budgetåret med 128,8 milj. kr. till 1 715,7 milj. kr. Postvolymen, mätt i portointäkter i fasta priser, ökade med ca 7 % — den största ökning postverket haft på många år — jämfört med en minskning på 2 % under föregående budgetår.
Antalet brev ökade under budgetåret 1973/74 med 6 %. ökningen utgjordes främst av försändelser från näringslivet, men även den statliga tjänsteposten bidrog till den gynnsamma utvecklingen.
Postverkets distribution av tidningar ökade med 1 % under budgetåret. Antalet tidningar med 2—7 nummer per vecka minskade något medan antalet tidningar med mindre än 2 nummer per vecka ökade.
Utvecklingen av antalet postförsändelser under den senaste tioårsperioden framgår av fig. 7.
Budgetåret 1973/74 var Postbankens sista verksamhetsperiod. Den 1 juli 1974 sammanfördes enligt riksdagens beslut (prop. 1973:145, NU 1973: 63, rskr 1973: 326) Postbanken och Sveriges Kreditbank till Post-
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet
23
Miljoner försändelser
1000
900
800
700
600
500
wa
300
200
100
Miljoner försändelser 1100
1 lUU
Brev
och p( st kort
i"
900
800 700
TIdnin
gsexemf
lar
--,
"7*
/
600 500 iOO 300
-
.-"
Mqss-
och gf
uppkörs
band_
•'"
"*
Övrigt
korsj
and
_____
2UU 100
n
---------
Paket
--------
--------
--------
--------
--------
---------
---------
h 1964/65 65/66 65/67 67/68 68/69 69/70 70/71 71/72 72/73
F/g, 7, Antalet postförsändelser under perioden 1964/65—1973/74,
73/74
och Kreditbanken (PK-banken), Den totala inlåningen i Postbanken steg under budgetåret med nära 11 % till 20 miljarder kr. Vid budgetårsskiftet fördelade sig inlåningen med 6,2 miljarder kr. på postgirokonton, 2,2 miljarder kr. på personkonton och 11,6 miljarder kr. inom den egentliga sparrörelsen. Räntenettot i Postbanken steg under budgetåret med 15 % till 647,8 milj. kr.
Postverkets personalkostnader ökade under budgetåret med 12 % till 1 937,2 milj, kr. Ökningen kan så gott som helt hänföras till höjningar av löner och sociala avgifter. Rationaliseringsverksamheten inom verket har nämligen lett till att antalet årsanställda kunnat hållas på en oförändrad nivå,
I januari 1974 träffade postverket och socialstyrelsen en ramöverenskommelse som öppnade möjligheter för kommunema att lämna social service genom lantbrevbärare. Servicen kan t, ex, omfatta hembesök hos äldre personer och distribution av varor.
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 24
Sedan augusti 1974 medverkar postverket, tills vidare på försök, i det nya rikstotospelet, det s. k. V 65-spelet. Alla postanstalter och lantbrevbärare förmedlar spelkuponger och insatser.
Fusionen mellan Postbanken och Kreditbanken innebar vissa nya uppgifter för postverket. Bl. a. kan kunder med sparkonton i förutvarande Kreditbanken göra insättningar och uttag på postens anstalter och genom alla lantbrevbärare. Från den 1 september 1974 kan även kunder med bankböcker i övriga affärsbanker, sparbanker och förenings-banker göra uttag på dessa böcker.
Vid årsskiftet 1973—1974 var installationen av en maskinell brev-sorteringsanläggning vid Stockholms bangårdspostkontor klar, och anläggningen togs i bruk i januari 1974. Sorteringen är helt baserad på utnyttjande av postnumren.
Vid utgången av maj 1974 var det s. k. RC-systemet infört i hela organisationen. Systemet innebär att arbetet med granskning och sammanställning av postkassörernas dagliga redovisningar utförs vid redovisningscentraler, RC, i stället för vid postkontor och postexpeditioner.
Arbetet med utformningen av ett kassamaskinsystem för postverket avslutades planenligt under budgetåret 1973/74. Efter anbudsförfarande tecknade postverket avtal med Svenska AB Philips om leverans av 2 600 kassamaskiner, som skall installeras på ca 750 större postanstalter under åren 1975—1978. Postverket får därmed det största kassatermi-nalsystemet i landet. Systemet är det första i världen som utvecklats för ett postverk.
Övergången till ett nytt, ytterligare automatiserat, system för postgirots bokföring fortsatte under budgetåret i den takt nya blanketter för girering och utbetalning togs i bruk. De nya blanketterna är nämligen en förutsättning för systemet, som bygger på central kodning för optisk läsning av betalningsblanketterna. För kodningen har anskaffats 300 kodningsmaskiner. Vidare har installerats ett antal optiska lässystem, ett maskinsystem för dataregistrering via bildskärm i anslutning till den optiska läsningen och en s, k. COM-utrustning (Computer Output Microfilm),
En rad skyddsåtgärder har vidtagits eller håller på att genomföras för att förbättra postverkets säkerhetsanordningar. Som exempel kan nämnas att införandet av nya rånsäkrare kassadiskar med s, k. schalter av okrossbart glas fortsätter planenligt. T. o. m. augusti 1974 hade disk-eller schalterbyten skett vid mer än 200 postanstalter. Interna temakonferenser om postverkets säkerhetsproblem har sedan våren 1974 anordnats över hela landet.
Postverkets bilar i Stockholmsområdet är sedan hösten 1973 utrustade med kommunikationsradio med särskild larmkanal. Ytterligare installationer av kommunikationsradio planeras liksom omfattande utbyggnader av postanstaltemas larmanordningar.
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 25
Postverkets dotterbolag. Tidningstjänst AB, ökade under budgetåret 1973/74 sin omsättning exklusive moms med 17 % till 94,2 milj. kr. Antalet med bolagets egna bud utdelade tidningsexemplar per utgivningsdag ökade med 8 % och antalet distributionsorter med 7 %. Bolaget förmedlade 11,2 milj. kr, till tidningsföretagen i statlig samdistributionsrabatt, en ökning med 11 %.
Postverket har för budgetåret 1973/74 redovisat ett överskott efter avskrivningar av nära 20 milj. kr.
Investeringarna för Postverket avser huvudsakligen byggnader samt bussar för diligensrörelsen. För budgetåret 197 5/7 6 föreslås en investeringsram på 24 milj. kr.
Televerket
Televerkets expansion har inom alla verksamhetsgrenar utom telegraf-rörelsen fortsatt även under det senaste budgetåret. Vad gäller telefontrafiken har den uppåtgående trenden förstärkts ytterligare. Antalet beställda nya telefonapparater uppgick budgetåret 1973/74 till 332 000 (föregående budgetår 291 000), och antalet apparater i televerkets nät var den 1 januari 1974 ca 5 milj. Detta innebär en ökning av telefon-tätheten under år 1973 från 594 lill 612 apparater per 1 000 invånare och Sverige håller alltjämt ställningen som det telefontätaste landet i världen efter USA. I fig. 8 visas antalet samtalsmarkeringar för olika kundkategorier.
De telefonsamtal som utväxlades under budgetåret 1973./74 motsvarade omkring 17 miljarder samtalsmarkeringar, en ökning med 4,7 % från föregående budgetår. Den inländska telefontrafiken är sedan några är fullständigt automatiserad. Telefontrafiken till utlandet beräknas år 1980 vara automatiserad till alla i telefonhänseende viktiga nationer.
Antalet telexanslutningar i televerkets nät ökade under budgetåret 1973/74 från 9 250 till 9 940, en ökning med ca 8 %. Det totala antalet markeringar för telexskrivningar ökade under samma tid med ca 7 % tiU 122 milj.
Den starka expansion, som kännetecknat datakommunikationsrörelsens utveckling hittills, bedöms komma att fortsätta. Televerket tillhandahåller sedan ett tiotal år tillbaka dataöverföringsutrustning, s. k. modemer, för abonnemang. Den 1 januari 1974 uppgick antalet installerade modemer till ca 3 500 — en ökning under år 1973 med ca 53 %, Som en första etapp på vägen till ett separat dataöverföringsnät har ett försöksnät med centraler (s, k. koncentratorer) i Stockholm, Göteborg markeringar för telexskrivningar ökade under samma tid med ca 7 % till och Malmö byggts upp under år 1974, Ett permanent datanät beräknas vara tillgängligt för kommersiell drift under år 1978,
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet
26
Index (sep 1972 = 100)
Index (sep 1972 = 100)
,112
110¶Systeaiabonnemang (växlar, linjetagare och liknande)
104¶Samtliga telefon-/ aboimemang '
102
Övriga telefonabonnemang
100
1—i—I—\—\—\—I—\—I—\—r
dec mar jun sep dec mar jun sep dec mar jun
1971-
■1972-
Fig. 8. Antalet samtalsmarkeringar för olika kundkategorier (index för glidande 12-månadersperiod),
Under budgetåret 1973/74 har televerkets manuella landstäckande mobiltelefonsystem (MTD) samt mobiltelefonsystemet för televerkets fältorganisation (MRT) byggts ut programenligt.
Växande kommunikationsbehov karaktäriserar fartygsradiorörelsen. Televerket kommer att göra en ökad satsning på marknadsföring av ra-dionavigationsutrustning, I år kommer kommunikationssatelliter att utnyttjas för maritim radiokommunikation över världshaven som komplement till de hittills använda kortvågsförbindelsema.
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 27
Den påbörjade omstruktureringen och modemiseringen av kustradionätet och de tre kustradioexpeditionerna i Stockholm, Göteborg och Härnösand kommer att fortsätta under de närmaste budgetåren.
Uppmstningen av mottagarstationen i Enköping för den fasta radiotrafiken avses fortsätta. Under nästa budgetår kommer främst moderniseringen av de delar som avser kommunikation för luftfarten på långa avstånd att genomföras.
Televerkets rörelse domineras av telefonverksamheten. Inom denna är nya typer av tjänster aktuella. Principbeslut har fattats om införandet av knappvalsapparater. Införandet av knappar i stället för fingerskiva på telefonapparaten underlättar införandet av nya automatiska tjänster samt gör att man kan använda telefonapparaten som en enkel dataterminal. Vidare kan kopplingstiden för samtal minskas, vilket är särskilt betydelsefullt vid internationella samtal. Knappvalsapparater beräknas kunna erbjudas kunderna i begränsad utsträckning redan år 1978.
I samarbete mellan televerket och Telefon AB LM Ericsson har fältprov för bildtelefon inletts. Bildtelefonen är ett medimn för t. ex. delgivning av dokument, röntgenfotografier och mikrofilm. Under senare tid har dock även faksimil- och stillbildöverföringen vidareutvecklats, vilket gör att prognoserna för bildtelefonens användning är något osäkra.
Bland övriga tjänster och utrustningar som utvecklats av televerket kan nämnas vägtelefoner, av vilka de hittillsvarande erfarenhetema är goda, larmöverföringssystem (MULTILARM) för brand-, mbrotts- och driftlarm m. m., konferensutrustningar (bl. a. konferens-TV) samt kommunikationssystem för sjukhus.
Televerket har för budgetåret 1973/74 redovisat ett överskott efter avskrivningar av nära 158 milj. kr.
Förutsättningar för en ytterligare ökad effektivitet inom televerket har skapats genom den av riksdagen beslutade nya organisationen för televerket (prop. 1973: 171, TU 1973:26, rskr 1973:335). Kungl. Maj:t har den 11 oktober 1974 givit televerket närmare föreskrifter för genomförandet av omorganisationen.
I fråga om investeringar i teleanläggningar föreslås för budgetåret 19 7 5/76 en investeringsram av 798 milj. kr.
Sammanställning
Anslagen för nästa budgetår inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde beräknas till sammanlagt 6 130,6 milj, kr, — en ökning med 549,3 milj. kr. jämfört med riksstaten för budgetåret 1974/75, Av totalbeloppet hänför sig 4 374,9 milj, kr. till driftbudgeten och 1 755,7 milj, kr, till kapitalbudgeten. Investeringsutrymmet under kapitalbudgeten beräknas öka med ca 181 milj. kr. jämfört med beräkningarna i
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 28
prop. 1974:1. I följande sammanställning har en grov specifikation gjorts av anslagen och förändringama på olika anslagsgrupper.
■Anvisat
Förslag
Förändring
1974/75
1975/76
milj. kr.
DRIFIBUDGETEN
Sjätte huvudtiteln
A. Kommunikationsdeparte-
mentet m. m.
11,5
13,3
- 1,8
B. Vägväsendet
2 763,5
3 014,4
-f-250,9
C. Trafiksäkerhet
98,9
112,4
4- 13,5
D. Sjöfart
173,4
212,2
-f 38,8
E. Institut m. m.
207,5
248,8
-f 41,3
F. Diverse
644,2
-fl 29,6
3 899,0
4 374,9
-f 475,9
KAPITALBUDGETEN
I. Statens affärsverksfonder
A. Postverket
71,8
20,0
- 51,8
B. Televerket
833,8
773,7
- 60,1
C. Statens järnvägar
452,8
488,7
-f- 35,9
D, Luftfartsverket
167,2
286,0
+ 118,8
IV, Statens utlåningsfonder
8,0
25,0
-f 17,0'
V. Fonden för låneunderstöd
15,0
15,0
—
IX.. Diverse kapitalfonder
Statens vägverks förrådsfond
55,8
65,9
-t- 10,1
Sjöfartsverkets fond
69,2
73,4
-t- 4,2
Fonden för Södertälje kanalverk
8,7
8,0
- 0,7
1 682,3
1 755,7
+ 73,4
Totalt för kommunikations-
departementet
5 581,3
6 130,6
-f 549,3
' Exkl, belopp på tilläggsstat.
För att komplettera bilden av kommunikationsdepartementets verksamhetsområde bör nämnas, att driftkostnaderna för statens affärdrivande verk inte tas upp på statsbudgeten utan i särskilda driftstater som regeringen fastställer. De sammanlagda kostnadema — exkl. avsättning till värdeminskningskonton — för postverket, televerket, statens järnvägar och luftfartsverket — har i driftstaterna för iimevarande budgetår beräknats till ca 8,8 miljarder kr. Kostnaderna täcks av verkens intäkter.
Antalet statligt anställda, uttryckt i helårsarbetande, inom departementets verksamhetsområde utgör i genomsnitt ca 138 700 under innevarande budgetår. Därav hänför sig ca 123 900 till de fyra affärsverken.
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 29
Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1975-01-03
Föredragande: statsrådet Norling.
Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 såvitt avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN Sjätte huvudtiteln
A. KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET M. M.
A 1. Kommunikationsdepartementet
1973/74 Utgift 6 016 000
1974/75 Anslag 6 601000
1975/76 Förslag 7 790 000
1974/75
Beräknad ändring 1975/76
Personal
Handläggande personal Övrig personal
42 39
________________
Anslag
—
Lönekostnader Reseersättningar m. m. Expenser
6 121 000 120 000 360 000
-fl 099 000 -f 50 000 + 40 000
6 601 000
4-1189 000
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 7 790 000 kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tdl Kommunikationsdepartementet för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 7 790 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 30
A 2. Kommittéer m. m.
1973/74 Utgift 4 332 000 Reservation 1492 000
1974/75 Anslag 4 500 000
1975/76 Förslag 5 100 000
Med hänsyn till den beräknade omfattningen av utredningsverksamheten bör jmslaget föras upp med 5,1 milj. kr. för nästa budgetår. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 5 100 000 kr., därav hälften att avräknas mot automobilskattemedlen.
A 3. Extrautgifter
1973/74 Utgift
219 000
1974/75 Anslag
430 000
1975/76 Förslag
430 000
Reservation 427 000
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Extra utgifter för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 430 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommnnikationsdepartementet 31
B. VÄGVÄSENDET
Statens vägverk
Statens vägverk är central förvaltningsmyndighet för ärenden rörande allmänna vägar och gator samt statsbidrag m. m. till den kommunala och enskilda väghållningen. Verket utövar även viss tillsyn över enskilda järnvägar, spårvägar och tunnelbanor.
I sin verksamhet har verket omfattande samråd och kontakter med bl. a. planerande, naturvårdande och trafiksäkerhetsfrämjande myndigheter och organ på såväl central som regional nivå.
Den centrala verksamheten är fördelad på driftavdelningen, byggnadsavdelningen, tekniska avdelningen, ekonomiavdelningen, administrativa avdelningen och revisionssektionen. På det regionala planet finns en vägförvaltning i varje län, sju byggnadsdistrikt samt två projekteringskontor. De lokala enheterna är drift- och arbetsområden. I planeringshänseende är verksamheten fördelad på sju planläggningsområden. Väg- och trafiklagstiftningen innehåller de gmndläggande bestämmelserna om väghållningen, vilken omfattar byggande och drift av väg.
Statens vägverk har i skrivelse den 12 augusti 1974 lagt fram förslag till anslag för budgetåret 1975/76 (verksamhetsåret 1976) m. m. Vidare har verksamhetsberättelse lämnats för verksamhetsåret 1973.
1. AUmän översikt över utvecklingen
1.1. Efterfrågan på vägt jänst er
Samhällets trafikförsörjning kan kvantitativt beskrivas med utgångspunkt från utförda transportprestationer. Transportprestationema består dels av persontransportarbete mätt i personkm, dels av godstransportarbete mätt i tonkm. Persontransporterna kan vidare indelas i kollektiva och individuella transporttjänster.
Över 90 % av persontransportarbetet och omkring 50 % av gods-transportarbetet i Sverige sker på väg. Vägtrafikens dominerande ställning förklaras inte minst av den tillgänglighet väg- och gatunätet ger till bostäder, arbetsplatser, service- och fritidsanläggningar. Detta nät om sammanlagt ca 350 000 km vägar och gator utgör basen i landets utan jämförelse mest förgrenade trafiksystem, med vilket så gott som all bebyggelse kan nås från dörr till dörr.
Den geografiska spridningen av befolkningen och de olika samhällsfunktionerna såsom boende, förvärvsarbete, service- och fritidsverksamheter skapar efterfrågan på persontransporter. Persontrans-
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommnnikationsdepartementet 32
portutvecklingen styrs därför till stor del av hur detta lokaliseringsmönster av bostäder, arbetsplatser, service- och fritidsanläggningar förändras.
På riksnivå har den starka tillväxten under 1960-talet av befolkningen i storstadslänen dämpats. På länsnivå har under de senaste decennierna befolkningsökningen begränsats till ett fåtal kommuner i varje län. På kommunnivå är det i alhnänhet huvudsakligen centralorternas folkmängd som vuxit på bekostnad av invånarantalet i övriga delar av kommunerna. Totalt sett ökade inte folkmängden i Sverige nämnvärt under år 1973. Vid slutet av detta år uppgick den till drygt 8,1 miljoner invånare.
Vid utgången av år 1973 utgjorde det sammanlagda bilantalet ca 2 667 000 fordon fördelat på ca 2 503 000 personbilar, 148 000 lastbilar och 16 000 bussar. Biltätheten uttryckt i antalet invånare per bil för år 1973 var därmed 3,1, vilket motsvarar ca 327 bilar per 1 000 invånare.
Den stora ökningen av reskonsumtionen under de senaste tjugo åren beror så gott som uteslutande på det stigande bilinnehavet. Skillnaden i personbilstäthet mellan de olika länen är inte stor. Kristianstads län hade år 1973 den högsta med 340 personbilar per 1 000 invånare medan Stockholms län hade den lägsta med 280 personbilar per 1 000 invånare.
Den länsvisa variationen i genomsnittiig körlängd per personbil och år är måttlig. Stockholms län och de nordligaste länen hade år 1973 den största årliga köriängden med omkring 1 500 mU medan vissa syd-och mellansvenska län uppvisade den minsta med omkring 1 300 mil.
De förhållandevis små skillnaderna i biltäthet och bilutnyttjande mellan länen innebär att fördelningen av personbilarnas trafikarbete länsvis väl överensstämmer med befolkningens fördelning.
Det inrikes godstransportarbetet har för år 1973 beräknats till ca 46 miljarder tonkm, varav ca 50 % eller 23 miljarder tonkm hänförde sig till lastbilstrafik. Av det totala iiuikes godstransportarbetet till lands på sträckor under tio mil svarade lastbilarna för hela 96 %, medan motsvarande marknadsandel på sträckor över tio mil (exkl. transporter av lapplandsmalm) var 48 %.
Enligt vägverkets prognos beräknas år 1985 biltätheten till 2,3 invånare per bil, vilket skulle motsvara ca 430 bilar per 1 000 invånare. Persontransportarbetet väntas till år 1980 öka till ca 84 miljarder personkm, vilket innebär en väsentligt lägre tillväxttakt än tmder föregående decennium. Andelen vägtrafik år 1980 bedöms bli oförändrad, dvs. drygt 90 % av persontransportarbetet. Vad gäller godstrafiken pekar utvecklingen på ett totalt transportarbete om 72—75 miljarder tonkm år 1980, varav lastbilarna skulle svara för en något minskad andel jämfört med i dag. Det skulle dock innebära en närmare 50 %-ig ökning av lastbilarnas transportarbete fram till år 1980. Genom den fortgående struk-
Prop. 1975:1 Bilaga 8 KommunikatioiDsdepartenientet 33
turförändringen av lastbilsparken väntas inte lastbilamas andel av det totala trafikarbetet öka utan snarare mitiska något.
Den genomsnittliga årliga trafikökningen på det statliga vägnätet (exkl. delar inom tätbebyggelse) beräknas under perioden 1964— 1970 ha uppgått till ca 7 % på riksvägar, ca 6 % på genomgående länsvägar och ca 4 % på övriga länsvägar. Under år 1973 beräknas trafiken på vägnätet som helhet ha ökat med 2 å 3 % mot 4 å 5 % år 1972.
Vägkategoriindelningen i genomgående och övriga länsvägar har under det senaste decenniet visat sig vara mindre ändamålsenlig, då den inte helt sammanfaller med skillnader i vägarnas trafikvolym eller trafikuppgifter. För att erhålla en funktionell indelning av vägnätet använder vägverket i sin planering i stället en indelning av länsvägama i primära resp, övriga länsvägar. Övriga länsvägar indelas vidare i sekundära och tertiära länsvägar. Till gmppen primära länsvägar har förts de länsvägar som har de största trafikvolymerna och/eller de viktigaste trafik-uppgifterna. På riksvägama, som utgör 13 % av det statliga vägnätet, utfördes år 1973 inte mindre än 58 % av trafikarbetet.
Höjningen av drivmedelskostnaderna under det senaste året har stimulerat debatten om kollektivtrafiken. Av naturliga skäl minskade bilutnyttjandet avsevärt under bensinransoneringen i början av år 1974. För närvarande finns ett alltför begränsat underlag för att göra mer tillförlitliga bedömningar om de bestående konsekvenserna för bilinnehav och bilanvändning med anledning av de ökade drivmedelspriserna. Utvecklingen av bilinnehavet i länder som i dag har väsentligt högre drivmedelspriser än Sverige tyder enligt vägverket på att ett höjt drivmedelspris ofta mer påverkar intresset för bensinsnålare bilar än intresset för utvidgning och tekniska förbättringar av kollektivtrafiken. De skärpta miljökraven och de ökade råvarupriserna har medfört en intensifierad forskning och utveckling avseende den konventionella förbränningsmotorn och alternativa motortyper. Kraven på de framtida motortyperna är stora och innebär bl, a, att upprätthålla goda prestanda med låg bränsleförbrukning, miljövänlighet, låga tillverkningskostnader och inte minst alternativa bränslen. En framtida energiknapphet kan därför verka mer i riktning mot en utveckling av energisnåla bilar och ett effektivt utnyttjande av dessa än mot en ökning av kollektivtrafikens andel. De höjda oljepriserna kan dock få större genomslag på kostnaderna per personkm för privatbilism än för kollektiv väg- och järnvägstrafik och därigenom verka för cn ökad andel kollektivtrafik.
Det är emellertid inte enbart energisituationen som påverkar kollektivtrafikens utveckling. Det ökade intiesset betiäffande förbättringar av dels de billösas rörlighet, dels den yttre miljön genom minskningar av buller och föroreningar bör vara stimulerande faktorer för en ökad kol-
3 Riksdagen 1975.1 saml. Nr 1. Bil. 8
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 34
lektiv trafik. De höga gatubyggnadskostnadema framför allt i storstäderna synes också kunna medföra en ökad satsning på kollektiv trafik.
Intresset för ett godstransportsystem där hela lastbilsekipage eller del därav transporteras på järnväg över längre sträckor ökar i Sverige liksom i flera andra länder. Ett sådant system torde för Sveriges del under överskådlig framtid knappast få sådan omfattning att kraven på väghållningen påtagligt förändras.
Sammanfattningsvis konstaterar vägverket att några dramatiska förändringar i den pågående utvecklingen av vägtrafiken knappast kan förväntas för den närmaste 10—15-årsperioden. Detta gäller såväl person-som godstrafiken. Höjda drivmedelspriser, en från samhällets sida ökad satsning på kollektiv persontrafik och på järnvägstransporter för gods, kan möjligen innebära skäl för ytterligare dämpning av prognoserna för biltrafikens utveckling. En sådan dämpning innebär emellertid inte att väghållningen i framtiden nämnvärt påverkas till sin inriktning och omfattning, I förhållande till de tillämpade standardkriterierna vid den nyligen avslutade behovsinventeringen föreligger enligt vägverket ett behov av vägbyggnad på tillsammans 15 miljarder kr, med hänsyn enbart till dagens trafik. Dessutom är det sannolikt att kraven på väghållningen från trafiksäkerhets- och miljösynpunkt kommer att öka ytterligare.
1.2. Vägnätets omfattning och standard
Den 1 januari 1974 omfattade den del av rikets vägnät som helt eller delvis finansieras av statliga medel sammanlagt 166 733 km. Vägnätets fördelning på olika kategorier och förändringen under år 1973 framgår av följande sammanställning,
Vägkategori Våglängd
Allmänna statliga vägar därav
riksvägar
genomgående länsvägar
övriga länsvägar Allmänna kommunala vägar och gator med statsbidrag Enskilda vägar med statsbidrag
1974-01-01 Km
Förändring
1973 Km
97 490
-1-1039
12 554 12 592 72 344
+ 271 -f 223 -(- 545
5 603 63 640
-t- 144 -f 931
'166 733
-f2114
' Härtill kommer ca 12 000 km gator i kommuner eller kommundelar som är belägna inom statens väghållningsområden, ca 10000 km ej bidragsberättigade gator inom områden där kommuner svarar för väghållningen samt ca 160 000 km enskilda vägar utan statsbidrag.
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 35
Ar 1973 innefattade det allmänna vägnätet på landsbygden 80 färj-och båtleder med en total längd av 59 km.
Att mäta standarden på vägnätets tjänster och dess utveckling i skilda delar av landet och för olika vägkategorier är förenat med åtskilliga svårigheter, Vägtjänsternas kvalitet kommer främst till uttryck i den transportstandard som olika vägar erbjuder vägtrafikanter och vägtransportörer. De viktigaste komponentema i transportstandarden är reshastigheten, trafiksäkerheten och lastförmågan eller bärigheten.
Reshastighetens utveckling är inte möjlig att närmare ange förrän regelbundna mätningar av denna utförts på vägarna. Enligt vägverket har emellertid hastighetsstandarden under senare år sänkts på flertalet av de mest trafikerade och från vägkvalitetssynpunkt otillfredsställande sträckorna i landet.
Vad gäller trafiksäkerhetsläget uttryckt som antal dödsolyckor per miljoner fordonskm kan eidigt vägverket en förbättring konstateras under perioden 1958—1970. Förhållandet mellan antalet polisrapporterade olyckor på vägnätet och trafikarbetet visar också att en förbättring av trafiksäkerhetsstandarden skett tmder perioden. Ser man däremot till antalet olyckor per år och längdenhet eller ytenhet av vägnätet kan inte någon egentlig förändring konstateras under den aktuella perioden.
Antalet olyckor per km väg (olyckstäthet) är enligt vägverket i medeltal ca fem gånger större på riksvägnätet än på länsvägnätet, vilket huvudsakligen förklaras av att trafikvolymen är ungefär tio gånger större per km på det förra vägnätet. Detta iimebär emellertid att antalet olyckor per fordonskm (olyckskvot) är ca 50 % mindre på riksvägarna. Det sagda framhäver den motsättning som finns mellan två synsätt på trafik-säkerhetsproblemet, nämligen det ena som betraktar olyckstätheten och det andra som betraktar olyckskvoten (eller olycksrisken) som relevant kriterium för fördelningen av väghållningsresurserna.
I begreppet transportstandard ryms begreppet vägstandard som vägverket genom kvalitetsgradering försöker belysa på riksvägarna och de genomgående länsvägarna. Vägstandarden beskriver i första hand kvaliteten på vägens fysiska egenskaper såsom kondition och kapacitet med hänsyn till trafikvolymen. Indirekt ger den även upplysning om framkomligheten. Den 1 januari 1970 hade enligt vägverket 38,5 % av riksvägnätet fullgod, 26,5 % godtagbar och 35 % ej godtagbar standard. Eftersläpningen som framgår av den sistnämnda siffran, berör ca 4 500 km riksväg. Vid samma tidpunkt hade 24 % av de genomgående länsvägarna fullgod, 28,5 % godtagbar och 47,5 % (6 200 km) ej godtagbar standard.
Vägstandardens förändringar för landet som helhet under 1960-talet kännetecknas av en klar förbättring av standarden för genomgående
Prop. 1975:1 Bilaga 8 KommunitartiBBadtyartaaeBtet 36
länsvägar medan endast en marginell höjning av standarden för riksvägama kan noteras. Det senare hänger samman med att trafiktillväxten på riksvägarna ligger betydligt över genomsnittet.
Förbättringar av beläggningen (slitbanan) kan ses som ett led i strävandena att höja vägstandarden. Den 1 januari 1974 var 50 % av de allmänna vägarna på landsbygden belagda eller oljegrusbehandlade. Motsvarande andel var för bidragsberättigade kommunala vägar och gator 93 % samt för enskilda vägar med statsbidrag 7 %. Andelen beläggning och oljegms var för riksvägar 97 %, för genomgående länsvägar 80 % och för övriga länsvägar 37 %.
Bärigheten uttryckt i det tillåtna axel- och boggitrycket utgör en betydelsefull komponent i transportstandarden. En successiv utökning av det tunga vägnätet (10/16 ton) har skett i hela landet. Ar 1963 gällde för hela riket ett tillåtet axeltryck av 8 ton på 80 % av vägnätet och 6 ton på resterande delar, medan år 1974 ca 90 % av vägnätet var upplåtet för 10 tons axeltryck och ca 10 % för 8 tons axeltryck. Enbart mellan åren 1972 och 1974 kunde det för ttmg trafik upplåtna vägnätet utvidgas med hela 57 %, En betydande höjning av transportstandarden, mätt på detta sätt, har således möjliggjorts för den tunga lastbilstrafiken under perioden. Många viktiga vägar måste dock fortfarande stängas av för tung trafik under tjällossningen. Underhållskostnaden har ökat på en stor del av vägnätet, som utsätts för en snabbare förslitning genom den växande trafiken med tunga fordon.
1.3. Planeringssystem
Inom vägverket har utvecklats ett planeringssystem för väghållningen såväl på kort som på lång sikt med förankring på regional och lokal nivå. Planeringssystemet introducerades i sina första delar år 1967.
Den statliga väghållningen utgår från en behovsinventering för en 15-årsperiod gmndad bl. a. på av vägverket preciserade kriterier för den vägstandard, som bedöms vara en fömtsättning för att nå statsmakternas mål, dvs. en rimlig transportförsörjning i olika delar av landet. Inventeringen ger en uppfattning om de byggnads- och förbättringsåtgärder som enligt vägverket bör komma ifråga under den kommande 15-årsperioden på statsvägnätet. De erforderliga åtgärderna listas utan prioritering och de uppskattade kostnaderna anges.
Den inbördes tidsordningen mellan åtgärderna behandlas i en 1 å n g -tidsplan för planering och projektering av vägbyggandet. Denna innesluter även planer för förbättringsarbeten. Planen omfattar tio år. På gmndval av det generella trafikpolitiska målet och trafikutvecklingen sker en prioritering av objekten med hänsyn till angelägenhetsgraden inom ramen för den medelstilldelning som bedöms trolig under perioden.
Enligt de direktiv och inom de ekonomiska ramar som anges av
Prop. 1975:1 Bilaga 8 KommunikationsdepartemeBtet 37
regeringen upprättas författningsenligt flerårsplaner för byggande av statliga vägar. Planerna omfattar vägobjekt som beräknas bli utförda imder angiven femårsperiod.
För drift av statliga vägar upprättas en driftplan, som omfattar fem år, där prioritering av olika åtgärder sker.
För byggande och drift av statliga vägar upprättas slutHgen programbudgeter som omfattar den närmaste treårsperioden. De fastställs för ett år i sänder.
Behovsinventeringen, långtidsplanen, flerårsplanen och driftplanen revideras vart tredje år. Programbudgetema revideras årligen.
Även bidragsgivningen till byggande av kommunala vägar och gator baseras på en behovsinventering som görs av de kommuner som är väghållare. Inventeringen, som utförs vart tredje år, ger en uppfattning om de statsbidragsberättigade byggnadsobjekt som anses nödvändiga att genomföra under den kommande 15-årsperioden. På grundval av denna inventering sammanställer kommunema långtidsplaner. Dessa långtidsplaner genomgås av vägverket och objekten prioriteras i vägverkets långtidsplan för bidrag till byggande av vägar och gator inom kommuner som är väghållare. Denna långtidsplan för kommunala vägar och gator omfattar tio år och revideras vart tredje år.
Enligt de direktiv och inom de ramar som anges av regeringen upprättas slutligen författningsenligt fördelningsplan. Planen upptar väg- och gatuobjekt som väntas bli utförda under angiven femårsperiod och som skall bekostas gemensamt av staten och resp. kommun. Fördelningsplanen revideras vart tredje år.
Bidragsgivningen till drift av kommunala vägar och gator baserar sig på driftkostnadsberäkningar som utförs av vägverket vartannat år.
Ar 1971 avslutades en inventering och standardbedömning av det enskilda statsbidragsvägnätet. Inventeringen omfattade även övriga enskilda vägar, som med ledning av gällande statsbidragsbestämmelser kunde anses bidragsberättigade. Fr. o. m. år 1972 har ett enhetligt planeringssystem införts även för bidragen till byggande av enskilda vägar. Som gmnd för detta ligger den slutförda inventeringen och standardbedömningen. Bidragsgivningen har tidigare inte helt kunnat styras till de mest angelägna vägobjekten, utan inkomna ansökningar har fått behandlas från fall till fall.
Bidragsgivningen till drift av enskilda bidragsberättigade vägar baserar sig på vart femte år återkommande driftkostnadsberäkningar som utförs av vägförvaltningen i resp. län. Med hänsyn till kostnadsutvecklingen kan dock årliga jämkningar göras. Uppföljning av att anvisade medel utnyttjas för avsett ändamål sker genom årliga besiktningar.
Samordningen med den regionala utvecklingsplaneringen och den fy-
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 38
siska samhällsplaneringen tillmäts stor vikt vid vägplaneringen. Denna samordning kräver informationsutbyte som avser dels lokalisering av verksamheter som ger upphov till vägtrafik, dels reservering av lämpliga terrängkorridorer för vägsystemets framtida utbyggnad framför allt i anslutning till tätorter.
För att så väl som möjligt anpassa utbudet av vägtjänster till efterfrågan måste bl. a. byggnadsåtgärderna styras av en planering på lång sikt. Ett vägobjekt tar lång tid att planera och har mycket lång livslängd. Det råder dessutom ett ömsesidigt beroende mellan vägarnas och gatomas sträckning och bebyggelsens lokalisering. När väl ett väg- eller gatusy-stem är utbyggt har det låst lokaliseringen av bebyggelsen i ett mönster som är mycket dyrbart eller i det närmaste omöjligt att ändra.
För en framgångsrik vägplanering behövs därför information på riks-och länsnivå om statsmaktemas mål för den geografiska fördelningen av befolkning samt närings- och fritidsliv och på kommunal nivå om kom-mimernas program för markanvändningen och bebyggelsens lokalisering.
På riks- och länsnivå lämnar den regionala utvecklingsplaneringen information framför allt i form av prognoser och målsättningar för kommunernas folkmängd år 1980, ortsklassificering samt befolkningsramar för planeringen i länen. Den fysiska riksplaneringen har hittills huvudsakligen varit inriktad på att ange de områden som skall bevaras eller exploateras för fritidsbebyggelse eller omgivningspåverkande industri. Den fortsatta fysiska riksplaneringen och den regionala utvecklingsplaneringen torde komma att beröra faktorer som i hög grad kan förbättra underlaget för vägplaneringen. Ett förbättrat underlag för den framtida vägplaneringen kommer också att successivt erhållas från den pågående regionala trafikplaneringen.
Ett vägbyggnadsobjekt har som nämnts att passera en lång kedja av aktiviteter från dess aktualiserande i samband med t. ex. kommimemas generalplanearbete fram till dess färdigställande. Den fysiska planeringen av vägobjekten eller den s. k. projekteringen omfattar tre huvudfaser — lokalisering, utredning och detaljplanering — som bör vara samordnade med den kommunala översiktliga och detaljerade bebyggelseplaneringen.
Även om byggnadsstarten ligger långt fram i tiden måste många objekt drivas fram till och med utredningsskedet på grund av deras roll i samhällsplaneringen. Parallellt med denna fysiska vägplanering sker en ekonomisk vägplanering som fördelar väghållningsresursema på olika väghållningsändamål och objekt som redovisats i det föregående.
Såväl den fysiska som den ekonomiska vägplaneringen har en stark regional och lokal förankring. Enligt väglagstiftningens föreskrifter skall vid byggande av väg hänsyn tas till näringspolitiska, sociala, ekonomiska och tekniska faktorer. Denna planeringsuppgift innebär sådana kom-
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet
plicerade avvägningar av olika samhällsintressen på olika nivåer att den ansetts böra ombesörjas gemensamt, av vägverket och länsstyrelserna. Härigenom blir det möjligt att vid den ekonomiska vägplaneringen koppla de generella trafik- och vägpolitiska riktlinjerna med väglagstift-ningens föreskrifter avseende de regionala och lokala intressena som vägverket har att följa.
1.4. Beredskapsarbeten
I den statliga sysselsättningspolitiken ingår att säkra en hög och jämn sysselsättning. Till de sysselsättningsskapande åtgärderna hör beredskapsarbetena, där vägarbetena utgör en betydande del. Beredskapsarbeten på det statliga vägnätet har under femårsperioden 1969—1973 utförts till en kostnad av ca 1 700 milj. kr. i löpande priser, vilket motsvarar ca 36 % av de totala väginvesteringarna på detta vägnät under samma tid. Av beloppet hänför sig 560 milj, kr. till Västerbottens och Norrbottens län motsvarande ca 79 % av de totala väginvesteringarna i dessa län. Omfattningen av beredskapsarbetena under perioden 1969— 1973 har varit följande.
Vägbyggande Vägbyggande i vägverkets i arbetsmark- regi nadsverkets regi
Totalt
Därav
riksvägar länsvägar
milj, kr.
1969
214
68
282
84
198
1970
174
78
252
105
147
1971
191
83
274
124
150
1972
389
126
515
229
286
1973
285
120
405
158
247
Beredskapsarbeten drivs i såväl vägverkets som arbetsmarknadsverkets regi. Vägverket svarar i båda fallen för projektering, planering och marklösen. Vägverket väljer i samråd med arbetsmarknadsverket ut lämpliga vägobjekt som beredskapsarbeten i huvudsak bland sådana som finns upptagna i långtids- och flerårsplaner. Önskvärdheten av att ha tillgång till lämpliga vägobjekt som beredskapsarbeten har varit speciellt markant vid den utökning av verksamheten som påkallats av sysselsättningsläget under senare år. Arbetsmarknadsverkets önskemål har även \'id dessa tillfällen kunnat tillgodoses trots att en mycket begränsad tid stått till förfogande för att påbörja arbetena.
Under år 1973 har genom beredskapsarbeten i vägverkets regi en sammanlagd våglängd av 342 km öppnats för trafik. Samtidigt har arbeten med ca 275 km, som påbörjats tidigare år, pågått. Dessutom har under år 1973 påbörjats objekt motsvarande en våglängd av ca 309 km. Mindre omläggnings- och förbättringsarbeten har utförts till en kostnad av ca 99 milj, kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 40
1.5¶Utvecklingen inom vägverket samt aktuella arbetsuppgifter inom vägväsendets område
Antalet fast anställda vid vägverket uppgick den 1 januari 1974 till 11 543. Minskningen sedan den 1 januari 1973 utgör 372 anställda. Om tillfälligt anställda, beredskapsarbetare och personal anställd hos verkets entreprenörer medräknas var den i direkt produktion engagerade personalstyrkan i början av år 1974 ca 15 750. Jämfört med samma tid förra året innebär det en minskning med ca 450 personer.
Vägverket fortsätter de under senare år redovisade ansträngningarna att balansera personalbehov och personaltillgång mot bakgrund av framför allt anslagstilldelning, rationaliseringar och stigande personalkostnader. Utan att ge avkall på sin grimdläggande strävan att värna om anställningstryggheten har verket kunnat minska sin personalstyrka. Detta har resulterat i att bättre balans mellan behov och tillgång har uppnåtts för verket totalt sett. Dock kvarstår för såväl drift- som byggnadsorganisationen vissa speciella problem, t. ex. viss regional överkapacitet i fråga om ledningspersonal inom byggnadsorganisationen.
För samtiiga personalkategorier är avgången med ålderspension under den närmaste tioårsperioden betydande. Till bilden hör också att senare års rekryteringsbegränsningar har orsakat en oförmånlig ålderssammansättning av personalen. Med hänsyn härtill måste tidigare års rekryteringsbegränsningar successivt ersättas med en aktivare rekryteringsverksamhet. Det blir därvid angeläget att planera återbesättningen av personal mycket noga både vad avser krav på utbildning och ålderssammansättning för att därmed åstadkomma en mera gynnsam perso-nalstmktur för framtiden.
Inom det personaladministrativa området pågår arbete rörande personalplanering, utbildning, företagshälsovård och företagsnämndsverksamhet.
Ett nytt personalredovisningssystem har delvis tagits i bruk. Detta kommer bl. a. att resultera i ett basregister omfattande samtliga personalkategorier.
Beträffande utbildningssidan kan framhållas att en total översyn av den administrativa och tekniska utbildningen pågår som skall leda till nya kurser under åren 1975 och 1976 med en klarare inriktning mot separata ämneskurser än tidigare.
Inom ramen för företagsnämndsverksamheten har vägverket i enlighet med de riktlinjer som utformats av delegationen för förvaltningsdemokrati (DEFF) efter Kungl. Maj:ts medgivande påbörjat försöksverksamhet med medbestämmanderätt för de anställda. Försöksverksamheten omfattar utbildnings- och företagshälsovårdsområdena där medbestämmanderätten utövas genom partssammansatta utskott inom företagsnämnderna.
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommonlkationsdepartementet 41
Förberedelser för den beslutade omlokaliseringen av centralförvaltningen till Borlänge pågår under ledning av en för ändamålet bildad organisationskommitté. Kommittén, som består av ledamöterna i centralförvaltningens företagsnämnd, har tillsatt en särskild projektorganisation för det direkta förberedelsearbetet.
I fråga om organisationsutveckling kan framhållas att vägverket i januari 1973 beslutat om en översyn av verkets huvudorganisation. Detta arbete bedrivs i samarbete med statskontoret. Målsättningen är att verkets regionala funktioner i stor utsträckning bör bli styrande även för organisation och omfattning av enheterna på central nivå. Principiellt eftersträvas att den centrala nivån begränsas till funktioner för verksledning och övergripande styrnings-, planerings- och utvecklingsverksamhet.
En utredning om verkets lokala driftorganisation pågår. Resultatet av denna avses behandlas samordnat med den nyss nämnda översynen av verkets huvudorganisation.
Det ekonomiskt administrativa information s-och styrsystem som används eller är under utveckling inom vägverket omfattar rutiner för planering och budgetering, kostnads- och prestationsredovisning inkl. rapportering, efterkalkylering, lönsamhetsbedömning, produktivitetsmätning och internprissättning m. m. Dessutom ingår som integrerad del av ekonomisystemet rutiner för stödfunktioner såsom löneuträkning, löneredovisning, lagerredovisning, maskinstatistik samt kassabokföring. Informations- och styrsystemet ger underlag för ett decentraliserat beslutsfattande.
I vidareutvecklingen av systemet intar effektivitets- och produktivitetsmätning samt resultatanalys av internprestationer en central plats. Den successivt ökade centralisering som sker av databehandlingen ger härvid bättre analysmöjligheter och ger dessutom tillsammans med en ökad decentralisering av dataregistreringen rationellare redovisningsrutiner.
Som ett led i vidareutvecklingen av vägverkets ekonomisystem har utvärdering av nuvarande system gjorts samt en kravanalys genomförts i syfte att fastställa utformningen av vägverkets framtida ekonomisystem. System 1975—1980. Kravanalysen omfattar kartläggning av såväl intema som externa informationsbehov. Med utgångspunkt från resultatet av dessa åtgärder skall bl. a. grundprinciper utvecklas för t. ex. budgetering, rapportering, periodicering, värdering och fördelning som skall gälla åren 1975—1980. Vissa delar av detta utvecklingsarbete beräknas pågå även under år 1975.
Preliminär tidpunkt för vägverkets anslutning till det gemensamma statiiga redovisningssystemet — System S — är satt till den 1 juli 1975. Inom vägverket har en arbetsgrupp tillsatts med uppgift att finna för vägverket lämplig anslutningsform till detta system. Hittills nedlagt ut-
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 42
redningsarbete som bedrivits i samarbete med riksrevisionsverket har lett till att en enklare anslutningsform bestämts för vägverkets del.
Inom vägverket pågår fortlöpande ett tekniskt utvecklingsarbete som kan indelas i två huvuddelar, nämligen forskning och utveckling (FoU) och produktionsteknisk utveckling. Verkets FoU-arbete sker i huvudsak genom forskningsinstitut och konsulter medan den produktionstekniska utvecklingen till största delen utförs genom utnyttjande av egna resurser vid såväl centrala som regionala enheter.
För att kunna välja de väghållningsåtgärder som står i samklang med samhällsutvecklingen krävs bl, a, en ingående kunskap om vägtrafiksystemets uppbyggnad och egenskaper, I detta arbete ingår bl. a. att fastställa de egenskaper som beskriver vägtrafikens och vägomgivningens standard samt att kartlägga olika former av inverkan på samhället i övrigt. En rad olika projekt pågår som rör nyssnämnda område och som syftar till att bestämma olika väghållningsåtgärders effekter i fråga om restid, säkerhet m. m. De flesta av dessa projekt är av övergripande och långsiktig natur.
Frågor i samband med restidsberäkningar har visat sig vara av komplicerad natur. Det har ansetts nödvändigt att utveckla en simuleringsmodell för beräkning i dator av de sökta sambanden. Uppdraget har lämnats fill statens väg- och trafikinstitut.
En av vägverkets angelägnaste uppgifter är att klarlägga hur vägarnas utformning och drift påverkar trafiksäkerheten samt att på gmndval därav utföra trafiksäkerhetsfrämjande väghållningsåtgärder. Som ett led i detta arbete pågår ett projekt som syftar till anvisningar för trafiksäkerhetsarbete på regional nivå. Vidare har igångsatts ett projekt rörande viltolyckor.
Med utgångspunkt från sambanden mellan olika väghållningsåtgärder och deras effekter samt kostnadema för åtgärderna utarbetas normer och anvisningar för vägars och gators trafiktekniska utformning. Bland pågående projekt kan nämnas revidering och komplettering av norraal-bestämmelser för vägars geometriska utformning. Det långsiktiga arbetet inom detta område avses inriktas på en samordning av normer och anvisningar för alla typer av vägar och gator..
Inom området vägbyggnadsteknik pågår ett flertal projekt. Under senare år har flera prowägar utförts för att bl. a. studera möjligheterna att genom isoleringsåtgärder minska olägenheterna av ojämn tjällyftning och av den uppträdande bärighetsnedsättningen under tjällossningsperioden. Förhållandevis goda residtat har uppnåtts genom att i vägkroppen införa lager av bark eller cellplast. Arbete pågår vidare beträffande dimensioneringssystemet för vägars överbyggnad, varvid även utländska system avses studeras.
Användningen av dubbade däck har successivt tilltagit. Slitaget av beläggningar har därigenom ökat och blivit av sådan omfattning att den
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 43
traditionellt uppbyggda beläggningsstandarden visat sig helt otillräcklig och ställt beläggningstekniken inför svårlösta problem. Samtidigt har ökad trafik förorsakat omfattande skador inte enbart i beläggningsskiktet utan även i underliggande bärlager. Dessa problem, jämsides med krav på trafiksäkerhet och körkomfort, har ökat behovet av fortsatt forskning inom området bituminösa beläggningar, dvs. asfaltbeläggningar. Även om slitageproblemet inte helt kan lösas genom innovationer inom beläggningstekniken bör slitaget kunna minskas genom att man successivt tillgodogör sig resultaten från forskningsprojekt vad gäller såväl produktions- och beläggningsteknik som fortlöpande produktions- och kvalitetskontroll.
Inom området för produktionsteknik följer vägverket kontinuerligt utvecklingen på den maskintekniska sidan för att tillvarata möjliga rationaliseringseffekter.
Genom egna metodundersökningar och i samband med dessa utförda kostnadskalkyler söker verket att nedbringa kostnadema för produktionen vid såväl byggnads- som driftverksamheten. Ansträngningarna inriktas i första hand på de mer kostnadskrävande aktivitetema som bergsprängning, massförflyttning, materialframställning, transporter, dammbindning, oljegms- och beläggningsarbeten, trafiklinjemålning samt arbete med snö och is.
I samband med metodutvecklingen ägnas miljöproblemen stort intresse. För att uppfylla kraven på dammbekämpning vid bergborrning har vägverket kompletterat tidigare undersökningar av förekommande dammbekämpningsutmstningar och till de olika förvaltningsenheterna lämnat rekommendationer på för närvarande bästa utmstnuigar.
2. Vägverkets anslagsframställning för budgetåret 1975/76 m. m.
Statens vägverk är en av de myndigheter, som deltar i pågående försöksverksamhet med programbudgetering. Vägverkets verksamhet har under senare år uppdelats på följande programinriktade anslag på driftbudgeten, nämligen Ämbetsverksuppgifter, Drift av statiiga vägar, Byggande av statliga vägar. Bidrag till drift av kommunala vägar och gator. Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator. Bidrag till drift av enskilda vägar m.m.. Bidrag till byggande av enskilda vägar samt Tjänster till utomstående. Budgetåret 1974/75 fördes dessutom ett nytt anslag upp, benämnt Särskilda byggnads- och förbättringsåtgärder avseende statiiga vägar, som skall kunna användas för ökade väghållningsåtgärder som motiveras av konjunkturpolitiska eller andra skäl. Utöver de nämnda anslagen finns på kapitalbudgeten investeringsanslaget Vägmaskiner m, m, I anslagsframställningen för budgetåret 1975/76 har vägverket förutsatt att de nämnda anslagen bibehålls.
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommnnikationsdepartementet 44
För fem av anslagen redovisar vägverket tre programnivåer A, B och C. Innehåll, inriktning och kostnad anges för varje anslag och nivå. Dessutom anges inom resp. anslag ett från budgetåret 1974/75 reellt oförändrat anslag och detta anslag minskat med 5 %, vilka motsvarar de två lägsta alternativen enhgt Kungl. Maj:ts anvisningar för myndigheternas anslagsframställningar.
Vid beräkning av programnivå A för anslagen Byggande av statliga vägar och Bidrag till byggande av konununala vägar och gator har vägverkets utgångspunkt varit att målsättningen enligt gällande flerårsplaner och fördelningsplan bör fullföljas. Detta innebär likväl en sänkt produktionsvolym jämfört med år 1975. För anslaget Bidrag till byggande av enskilda vägar innebär programnivå A i stort en oförändrad byggnadsvolym. Nivåerna B och C ger för de nämnda byggnadsanslagen utrymme för ytterligare behövliga åtgärder av bl. a. regionalpolilisk karaktär.
Vid beräkning av programnivå A för anslaget Drift av statliga vägar har utgångspunkten varit att hejda nedslitningen av vägnätet, medan nivå B ger möjlighet till viss återhämtning av det enligt vägverket ackumulerade behovet av underhållsarbeten. Nivå C medger därutöver utrymme för att på sikt åtgärda det redan existerande behovet av förbättringsarbeten på de sekundära och tertiära vägarna. Nivåerna A, B och C för anslaget Bidrag till drift av enskilda vägar m. m. täcker i olika grad redovisat behov.
För anslagen Ämbetsverksuppgifter, Särskilda byggnads- och förbättringsåtgärder avseende statliga vägar. Bidrag till drift av kommunala vägar och gator samt Tjänster till utomstående redovisas på gmnd av anslagens karaktär endast en nivå för resp. anslag.
Då verksamheten för vägverket skall bestämmas bör resursfördelningen till de olika anslagen enligt vägverket övervägas med hänsyn till önskad inriktning av verkets totala verksamhet inom varierande anslagsramar för verket som helhet. På grundval av de överväganden och be dömningar, som åligger vägverket, framlägger verket tre verksamhetsal-temativ som således utgör olika kombinationer av de redovisade programnivåerna. I samtliga alternativ prioriteras driftanslagen.
Vid bedömningen av vägverkets totalanslag bör även verkets personalsituation beaktas. Kostnadsstegringarna satta i relation till beviljade anslag har under senare år krävt neddragning av personal och maskinella resurser i snabb takt. Personalantalet har sålunda sedan år 1966 minskat från omkring 13 700 till omkring 11 550 eller med ca 2 150 fast anställda. Denna förhållandevis stora personalminskning har kunnat ske utan friställning bl. a. genom stor pensionsavgång samt att särskilda åtgärder vidtagits för omplacering vid alla uppkommande vakanser. Vad gäller verkets maskinpark har denna sedan år 1967 successivt minskats med bl. a, omkring 400 lastbilar och 300 väghyvlar och har nu i stort
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet
nått den storlek som enligt vägverket svarar mot driftverksamhetens krav på service och beredskap.
Sammanfattningsvis vill vägverket understryka vikten av en resurstilldelning som gör det möjligt att fortlöpande utföra de driftåtgärder som är nödvändiga för att vidmakthålla vägnätet i ett från framkomlighets- och trafiksäkerhetssynpunkt tillfredsställande skick och att planmässigt minska det ackumulerade behovet av underhålls- och förbättringsarbeten. Vägverkets starka understrykande av driftverksamhetens krav vid en snäv medelstilldelning, innebär emellertid mte att vägverket bortser från de stora samhällsekonomiska vinster som erhålls genom en långsiktigt planerad byggnadsverksamhet. De existerande behov som finns inom vägsektorn framgår av gjorda behovsinventeringar. Detta dokumenterade behov kan, trots ökad rationalitet vid vägbyggandet, även verksamt bidra till att i viss utsträcknmg balansera de tendenser till minskad sysselsättningsgrad som finns inom samhällets industriella sektor.
De av vägverket begärda anslagsökningarna enligt de tre verksamhetsalternativen framgår av följande sammanställning, som även anger pris- och löneomräkningens storlek samt i förekommande fall program-nivå.
Program
Anvisat
Föreslagen ändring till bud-
Därav pris-
1974/75
getåret 1975/76 totalt
och löne-
onu-äkning
Alt. I
Alt. II
Alt. III
1
milj. kr.
Bl. Ämbetsverks-
uppgifter
'8,7
-1,2
-1.2
-1,2
-2.2
B 2, Drift av statliga
vägar
1 155,0
B 344,1
C 544,1
C 544,1
183,8
B 3, Byggande av
statliga vägar
745,0
A 93,0
A 93,0
B 183,0
146,1
B 4, Särskilda byggnads
och förbättringsåt-
gärder avseende
statliga vägar
200,0
200,0
200,0
200,0
—
B 5. Bidrag till drift
f av kommunala
vägar och gator
184,6
21,1
21,1
20,4
B 6. Bidrag till byggan-
de av kommunala
vägar och gator
343,6
A 36,1
A 36,1
B 71,1
58,2
B 7. Bidrag till drift av
enskilda vägar m.m.
. 83,0
B 22,2
C 27,2
C 27,2
10,8
B 8. Bidrag till byggande
• av enskilda vägar
26,8
A 5,3
A 5,3
B 8,3
3,4
B 9. Tiänster till
utomstående
'16,8
-4,2
-4,2
-4,2
-4,2
2 763,5
716,4
921,4
1 049,4
416,3
Avser perioden 1974-07-01—1975-12-31.
Prop. 1975:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 46
Vägverket föreslår således för budgetåret 1975/76 enligt sitt lägsta verksamhetsalternativ (I) en total ökning med 716,4 milj. kr., vilket skulle innebära en anslagstilldelning på driftbudgeten av 3 479,9 milj. kr. Enligt alt. II och III begär verket ytterligare 205 milj. kr. resp. 333 mUj. kr. Pris- och loneomräkningen har beräknats till 416,3 milj. kr. eller 16,2 % på de pris- och löneomräknade anslagen, varav 22,9 milj, kr. avser ökningen av lönekostnadspålägget. Det är att notera att av den totala ökningen hänför sig 200 milj. kr. till det särskilda, konjunkturpoli tiskt betingade anslaget.
I syfte att skapa förutsättningar för ökad rationalitet i planering och budgetering hemställer vägverket i likhet med tidigare år, att de anslag som f, n. avser verksamhet under samma kalenderår som anslagen beviljas av riksdagen — bidragsdelarna av anslagen Bidrag till kommunala vägar och gator och Bidrag till enskilda vägar m, m, — anvisas för samma period som övriga anslag, nämligen kalenderåret efter det anslagen beviljas av riksdagen. Detta medför en nominell uppräkning för att täcka anslagsbehovet under kalenderåret 1976 som för den kommunala bidragsdelen beräknats till 255 milj. kr. och för den enskilda bidragsdelen till 124 milj. kr. utöver vad som framgår av den nyss redovisade sammanställningen.
På kapitalbudgeten disponeras som nämnts investeringsanslaget Vägmaskiner m. m, som avser investeringar i vägverkets förrådsfond. Vägverket föreslår en medelsförbrukning av 91 milj. kr. under budgetåret 1975/76, vilket innebär en ökning med 34,8 milj. kr. jämfört med budgetåret 1974/75. Vägverket framhåller det nära sambandet mellan investeringarna i fonden och servicearbetena inom den statliga vägdriften. I likhet med vad som gäller för anslagen till statlig väghållning hemställer vägverket att investeringsanslaget ändras från ätt avse utgiftsram för budgetår till att avse kostnadsram för kalenderåret efter det anslaget beviljats av riksdagen. Detta medför en nominell uppräkning för att täcka anslagsbehovet under tiden 1 juli—31 december 1976 som beräknats till 47 milj. kr.
2.7. Ämbetsverksuppgifter
Anslaget är fr, o, m. budgetåret 1975/76 ett kalenderårsanslag och verkets äskande avser år 1976. Anslaget omfattar delposterna central administration (andel), översiktlig vägplanering, fastställande av arbetsplaner, försvarsuppgifter och järnvägsärenden.
Målet för den översiktliga vägplaneringen är att ta fram, analysera och ställa samman underlag för statsmakternas utformning av samhällets vägpolitik samt att utreda och formulera de såväl långsiktiga som mera aktuella fömtsättningarna för verkets konkreta planläggning.
De efterfrågefaktorer som studeras kontinueriigt är framtida folk-
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 47
mängdsfördelning i landet med särskild hänsyn till regionalpolitiska målsättningar, bostadsbyggandets följdinvesteringar i väg- och gatubyg-gandet, arbetskraftspendlingens inverkan på trafikutvecklingen, fordonsbeståndets utveckling per kommunblock, genomsnittiig körlängd per bil och år sett ur regional synvinkel samt lastbilstrafikens transportarbete och struktur.
Under den kommande femårsperioden väntas ökade krav komma att ställas på beslutsunderlaget för olika trafik- och vägpolitiska ställningstaganden. Arbetet inriktas till stor del på utveckling av metoder för planering och uppföljning av väghållningsåtgärderna och deras effekter. För att kunna uppfylla de nämnda ökade kraven behövs en förstärkning av personalen med en person motsvarande en kostnad av 78 000 kr. Sammanlagt uppgår medelsbehovet till 1 380 000 kr. för år 1976.
Vägverkets uppgifter vid fastställande av arbetsplaner regleras bl.a. i väglagen (1971:948), i förvaltningslagen (1971:290) och i vägkungörelsen (1971:954). Efterfrågan inom detta område är beroende av omfattningen, lokaliseringen och svårighetsgraden av vägbyggandet. Med stöd av de erfarenheter som vunnits under senare år har konstaterats att de nya administrativa rutiner, som föranleds av framför allt förvaltningslagen men även av väglagstiftningen, innebär påtagligt merarbete vid fastställelseförfarandet, varför en kostnadsökning med 76 000 kr. utöver pris- och löneomräkning beräknas för år 1976. Medelsbehovet för detta år för angivna verksamhetsområde uppgår därmed till 433 000 kr.
Under delposten försvarsuppgifter är målet att bl.a. genom åtgärder beträffande fredstida arbetsplaner och förändringsärenden, krigsvägsplaner, tillgodoseende av personal och materialbehov, försvarsutbildning och säkerhetsskydd initiera och samordna vägverkets krigs- och beredskapsplanläggning samt förbereda dess försvarsorganisation.
Verkets reservbromateriel är avsedd att vid broskador i både krig och fred snabbt ge trafiksäkra reservförbindelser med stor kapacitet.
Verket begär för år 1976 för försvarsuppgifter 4 160 000 kr. vilket innefattar en volymökning med 723 000 kr. för att kunna fortsätta rekryteringen till och genomföra erforderlig utbildning av det frivilliga drift-värnet. Vidare krävs förstärkning av försvarssektionen till en kostnad av 71 000 kr.
För järnvägsärenden m. m. väntas för den kommande femårsperioden i stort sett samma arbetsuppgifter som tidigare. Ärendenas omfattning ökar dock på gmnd av snabbspårvägs- och tunnelbaneutbyggnader samt av att Roslagsbanan blivit kommunal järnväg och därmed kommit under verkets tillsyn. För år 1976 beräknas anslagsbehovet till 257 000 kr., vdket belopp innebär oförändrad reell nivå jämfört med år 1975.
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdartementet 4$
Sammanlagt begärs för år 1976 under anslaget Ämbetsverksuppgifter 7 430 000 kr. innebärande en ökning med 1 630 000 kr., varav pris- och loneomräkningen utgör 670 000 kr., jämfört med beräknat belopp för verksarahetsåret 1975. Nominellt minskar dock anslagsbehovet för budgetåret 1975/76 jämfört med budgetåret 1974/75 med ca 1,2 milj. kr. på grund av att omläggningen av anslagsperioden under budgetåret 1974/75 medförde att medelsbehovet beräknades för en tid av ett och ett halvt år.
2.2¶Drift av statliga vägar
Anslaget är ett kalenderårsanslag och avser framförliggande kalenderår. Vägverkets äskande avser således år 1976.
Drift av statliga vägar omfattar dels åtgärder för trafikens framkomlighet och säkerhet, dels åtgärder för att bibehålla standarden på vägnätet, dels vissa förbättrings- och ombyggnadsarbeten av främst de sekundära och tertiära vägnäten. Av dessa tre grupper har de två första, benämnda servicearbeten och underhållsarbeten, av naturliga skäl fått sättas i främsta rummet vid dispositionen av tillgängliga medel.
En utgångspunkt för planeringen av driftåtgärderna på det statliga vägnätet har varit ambitionen att bibehålla en i förhållande till trafikutvecklingen i stort oförändrad servicenivå. Det torde inte vara möjligt att i någon märkbar utsträckning minska omfattningen av snöröjning, halk-bekämpning, hyvling av gmsvägar, färjedrift etc. utan att detta skulle få menlig inverkan på framkomlighet och trafiksäkerhet. En tillfredsställande servicenivå torde vara en fömtsättning för att såväl person- som godstransporter kan ske någorlunda planmässigt även vid svåra väderleksförhållanden, vilket är av väsentlig betydelse för övriga samhällsfunktioner. Servicearbetena måste således enligt verket, vid samtliga planeringsnivåer, betraktas som fasta och motsvarar för år 1976 en kostnad av 665 milj. kr. exkl. ökningen av lönekostnadspålägget.
Oförändrad service förutsätter vidare viss nivå för underhållsarbetena vad beträffar behov som måste tillgodoses med både kortsiktiga och mera långsiktiga åtgärder, t. ex. beläggnings-, oljegrus- och grusvägsarbeten. Behovet bestäms med ledning av underhållsinventeringar som utförs genom besiktning av vägnätet. Inventeringarna ger möjlighet att beräkna behov av två skilda slag, nämligen periodiskt och ackumulerat behov. Det periodiska behovet kan i stort sägas motsvara det behov som uppstår till följd av den årliga förslitningen av vägnätet. Förslitningen på varje vägavsnitt bör inte tillåtas ske i större omfattning än att vägkapitalet bibehålies och därmed mer genomgripande och kostsamma åtgärder kan undvikas. Om medelsutrymmet inte medger att det periodiska behovet åtgärdas uppstår ett ackumulerat behov av underhållsarbete.
Prop. 1975:1 Bilaga 8 KommunikatiQusdepartementet 49
Vägverket har beräknat att det periodiska behovet av underhållsarbeten under år 1976 medför en kostnad av 575 milj. kr. exkl. ökat lönekostnadspålägg. Behovet består av ersättning av 4 300 km asfaltbeläggningar till en kostnad av 255 milj. kr., ersättning av 2 800 km olje-grusslitlager för 76 milj. kr. samt dikning, gmsning och övrigt underhåll för 126 milj. kr. Till detta skall läggas gemensamma kostnader som av vägverket har beräknats till 118 milj. kr. Dessa arbeten kan emellertid inte i sin helhet utföras innan viss del av det ackumulerade behovet har åtgärdats. Vidare förutsätter en återhämtning av det ackumulerade behovet av underhållsarbeten genom i vissa fall nödvändiga förstärkningsåtgärder även att insatser görs under delprogrammet Förbättringsarbeten. Det ackumulerade behovet av underhållsarbeten och det därav följande behovet av förbättringsarbeten beräknas enligt vägverket i början av år 1976 uppgå till sammanlagt 1 650 milj. kr., varav 910 milj. kr. faller på underhållsarbeten och resterande 740 milj. kr. avser förbättringsarbeten. Av totalbeloppet hänför sig 870 milj. kr. till undermåliga asfaltbeläggningar motsvarande en våglängd av 12 000 km eller ca 40 % av det asfaltbelagda vägnätet. Vidare ingår 290 milj. kr. för att åtgärda 5 400 km väg med slitlager av oljegms. Dikning och övriga arbeten svarar mot en kostnad av 490 milj. kr.
Som första steg i den under åren 1974—1975 pågående revideringen av vägverkets långtidsplanläggning har en ny behovsinventering av de statliga vägarna avseende perioden 1976—1990 genomförts. Inventeringen kommer att närmare beröras under avsnittet om byggande av statiiga vägar. Vid inventeringen framkommande behov av förbättringsarbeten på de sekundära och tertiära vägarna hänförs till anslaget Drift av statiiga vägar. De preliminära resultaten av inventeringen visar ett förbättringsbehov på de sekundära och tertiära vägarna relaterat till 1990 års förväntade trafik av totalt 5 700 milj. kr. motsvarande en våglängd av 18 900 km eller ca 25 % av det aktuella vägnätet. Begränsas inventeringen till att avse behovet relaterat till 1972 års tratik minskar kostnaden till 4 000 milj. kr. och våglängden till 12 800 km eller ca 17 % av det sekundära och tertiära vägnätet. I detta redan idag existerande behov ingår bl, a, 630 km grusväg som förbinder tätorter och kommuncentra. Kostnaden för att förbättra och förse dessa vägar med varaktigt slitlager har beräknats till ca 250 milj. kr. Vidare finns förstärkningsbehov på 2 750 km väg för att höja den tillåtna belastningen från 8/12 till 10/16 tons axel- och boggitryck, vilket medför en kostnad av ca 930 milj, kr. Kostnaden för att på 6 450 km väg upplåten för 10/16 tons axel- och boggitryck kunna bibehålla denna belastning uppgår enligt verket till ca 1 820 milj. kr, Slutiigen anges att 3 000 km grusväg med en trafik år 1972 på mer än 400 fordon per årsmedel-dygn bör förbättras och förses med varaktigt slitlager till en kostnad av ca 750 milj, kr.
4¶Riksdagen 1975.1 saml. Nr 1. Bil 8
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 50
Sammanfattningsvis uppgår således kostnaden för att åtgärda redan existerande behov till 4 000 milj, kr. Detta kräver en årlig insats på 270 milj. kr. exkl. gemensamma kostnader under femtonårsperioden fram till år 1990. Denna satsning täcker ca 70 % av det inventerade förbättringsbehovet relaterat till 1990 års förväntade trafik.
Vägverket framhåller ätt i ett betydande antal fall medför förstärknings- och andra förbättringsarbeten, som insattes på ett tidigt stadium, att i och för sig angelägna nybyggnadsåtgärder kan senareläggas. Detta gäller såväl huvudvägnätet sorii de sekundära och tertiära vägnäten. Det är därför angeläget att medelstilldelningen till väghållningen blir sådan att utrymme finns för förbättringsåtgärder. Därtill kommer att dessa åtgärder är av stor betydelse för att skapa en balanserad sysselsättning. Arbetena utförs i stor utsträckning under vintermånaderna, då alternativ sysselsättning ofta saknas.
Vägverkets programnivå A för år 1976 uppgår till 1 380 milj, kr. (exkl. 14 milj. kr. till följd av ökat lönekostnadspålägg) med en fördelning på delprogrammen som framgår av följande sammanställning.
Delprogram
Till delprogram direkt hänförbara kostnader
Gemensamma kostnader — kalkylmässigt fördelade
Summa kostnader
milj, kr.
Servicearbeten Underhållsarbeten Förbättringsarbeten Administration
1070
310
1380
Ett från år 1975 reellt oförändrat anslag innebär ca 1 339 milj. kr. Av pris- och löneomräkningen, som uppgår till ca 184 milj. kr., kan ca 87 milj, kr. hänföras till högre asfalt- och oljegmspriser m, m, som följd av energikrisen. Den reella volymökningen begränsar sig till 55 milj. kr. i programnivå A.
Denna nivå är enligt vägverket ett minimialternativ och kan sägas utgöra ett vidmakthållandeprogram för driftverksamheten. Någon inhämtning av det ackumulerade behovet är inte möjlig. I huvudsak innebär nivå A att
— servicenivån upprätthålls;
— underhållsarbeten utförs som i princip svarar mot det årliga behovet;
— förbättringsarbeten utförs i den omfattning som krävs för att uppnå en balanserad driftverksamhet.
Programnivå B, som utgör verkets alt. I, innebär utöver nivå A en kostnadsökning med 105 milj, kr,, varav 48 milj, kr, fördelas på under-
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 51
hullsarbeten och återstående 57 milj, kr. på förbättringsarbeten. Nivån karaktäriseras av vägverket som ett återhämtningsprogram och möjliggör en planmässig återhämtning under en tioårsperiod av det tidigare redovisade ackumulerade behovet av underhållsarbeten och därav följande förbättringsarbeten.
Programnivå C, som utgör verkets alt. II och III, kan betecknas som ett regionalpolitiskt inriktat program och medger att ytterligare 200 milj. kr. kan satsas på förbättringsarbeten för att under en femtonårsperiod kunna åtgärda det tidigare redovisade, redan existerande behovet på det sekundära och tertiära vägnätet.
Verket framhåller att man från år 1967 till år 1974 minskat driftpersonalen med ca 1 400 personer, vilket motsvarar en lönekostnad på ca 90 milj. kr. per år i 1974 års lönenivå. Samtidigt har en nedskärning av den egna maskinparken skett med bl, a. ca 400 lastbilar och ca 300 väghyvlar. En viss överkapacitet vad gäller driftpersonalen, dock med regionala avvikelser, beräknas föreligga även för år 1976. Svårigheterna att i nödvändig omfattning omstationera personalen har likväl medfört ett visst rekryteringsbehov inom vissa län under år 1974.
Vägverkets begäran om investeringar i fordons- och maskinparken, som redovisas i det följande under kapitalbudgeten, har enligt verket ett nära samband med framför allt servicearbetena inom den statliga vägdriften. Detta beror på att servicenivån är dimensionerande för den egna maskinparken liksom i huvudsak för den fasta personalen. Efter den under senare år kraftiga neddragningen av maskinparken krävs enligt verket betydande ökningar av investeringsanslaget för att genom ersättningsanskaffningar kunna bibehålla maskinparken vid nuvarande nivå. Vid en oförändrad reell anslagsnivå måste verket påbörja en ytterligare minskning av maskinparken med ca 150 lastbilar, 250 väghyvlar, 300 lastmaskiner och 300 paketbilar. För att bevara en rimlig fördelning mellan de personella och maskinella resurserna skulle detta på sikt nödvändiggöra en minskning av driftpersonalen med ca 900 personer.
2.3. Byggande av statliga vägar
Detta anslag, som i likhet med föregående anslag är ett kalenderårsanslag och avser framförliggande kalenderår, omfattar ny- och ombyggnadsåtgärder på det statliga vägnätet. Under de senaste åren har dessa åtgärder i huvudsak fått inriktas på huvudvägnätet och övriga vägar med stor såväl kollektiv som individuell trafik.
Som tidigare nämnts pågår planenligt en revidering av vägverkets långtidsplanläggning för investeringar på det statliga vägnätet. Som ett första steg i planläggningen har vägverket under år 1974 genomfört en behovsinventering avseende perioden 1976—1990. Inventeringen har omfattat dels vilka åtgärder som erfordras på vägnätet för att tillgodose 1990 års prognostiserade trafik, dels vilka åtgärder som erfordras redan
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 52
med hänsyn till 1972 års trafik för att landets olika delar skall få en i förhållande till trafikbehoven likvärdig transportstandard.
Behovet av åtgärder på befintliga vägar har bedömts med utgångspunkt från ett antal urvalskriterier. Dessa kriterier har förändrats så till vida att en lägre standard accepterats i jämförelse med föregående inventering.
Av urvalskriterierna framgår om åtgärd skall utredas. Vid val av åtgärd övervägs i första hand förbättring som kan avse förstärkning, breddning och punktförbättring och i andra hand om- eller nybyggnad. Behov av både förbättring av befintlig väg och byggande av ny väg kan föreligga under tiden fram till år 1990. Förbättring av befinflig väg kan därvid i vissa fall möjliggöra en senareläggning av ombyggnad.
För att få ett mått på investeringsbehovet under perioden 1976—1990 har således åtgärder och kostnader satta i relation till en prognostiserad årsdygnstrafik år 1990 framtagits. För att dessutom erhålla ett mått på vilka åtgärder som redan borde varit vidtagna har åtgärderna relaterats till årsdygnstrafiken år 1972.
De av vägverket redovisade preliminära resultaten framgår av följande tabeller. Den första tabellen anger kostnaderna för ombyggnads-och förbättringsarbeten för olika vägkategorier relaterade till 1990 års trafik och den andra det redan existerande behovet med hänsyn till 1972 års trafik.
Kostnader för åtgärder enligt behovsinventeringen relaterade till 1990 års trafik.
Planläggnings-
Huvudvägar
område
(län)
Riksvägar
Primära
Sekundära
Tertiära
länsvägar
länsvägar
länsvägar
Summa
milj. kr.
Östra
f B C D 1 U)
2 809
5 711
Sydöstra
(E F G H)
3 439
Södra
(K LM)
2 972
Västra
(N O P R)
2 604
5 345
Nordvästra
(STW)
2 571
Nedre norra
(XYZ)
1 134
2 889
Övre norra
(AC BD)
1508
11528
4 549
5 868
2 490
24 435
Som framgår av tabellen uppgår det totala beloppet under perioden 1976—1990 till ca 24 400 milj. kr., varav ca 16 100 milj. kr. på huvud-
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet
vägnätet och ca 8 300 milj. kr, på de sekundära och tertiära länsvägarna. Förbättringsåtgärder på det sekundära och tertiära vägnätet hänförs till drift av statliga vägar och har i det föregående angetts till ca 5 700 milj. kr. Det inventerade behovet tmder femtonårsperioden som avser byggande av statliga vägar uppgår således till ca 18 700 milj. kr.
Kostnader för åtgärder enligt behovsinventeringen relaterade till 1972 ärs trafik
Planläggnings-
Huvudvägar
nmråde
(län)
Riksvägar
Primära
Sekundära
Tertiära Sum-
länsvägar
länsvägar
länsvägar ma
milj. kr.
Östra
(BCDIU)
1 150
155 2 613
Sydöstra
(E F G H)
218 2209
Södra
(K LM)
139 1356
Västra
(N O P R)
453 3 489
Nordvästra
(STW)
240 1783
Nedre norra
(XYZ)
419 2 361
Övre norra
(ACBD)
158 891
6 349
4 036
1782 14 702
Som framgår av tabellen motsvarar redan existerande behov en kostnad av ca 14 700 milj. kr., varav ca 8 900 milj. kr. på huvudvägnätet och ca 5 800 milj. kr. på de sekundära och tertiära länsvägama. Till den statliga driften hänförliga förbättringsarbeten har beräknats till ca 4 000 milj. kr., vilket betyder att ca 10 700 milj. kr. avser byggnadssidan med hänsyn enbart till dagens trafik.
Den årliga medelstilldelningen under perioden 1976—1990 för att uppfylla den gjorda behovsinventeringen, inkl. gemensamma kostnader om ca 350 milj. kr. per år, uppgår till ca 1 600 milj. kr. Motsvarande medelsbehov för att enbart tillgodose de i inventeringen redan existerande behoven kan beräknas till ca 950 milj. kr. per år, varav ca 250 milj. kr. avser gemensamma kostnader.
Utöver ordinarie medelstilldelning har de insatser, som AMS gör, inflytande på hur behovet kan tillgodoses under perioden som helhet. För att en ombyggnad eller förbättring av en väg skall kunna genomföras som beredskapsarbete gäller att
— objektet skall ingå i behovsinventering och i princip vara av sådan angelägenhet att det är upptaget i flerårsplaner eller långtidsplaner;
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 54
— behovet av sysselsättning skall föreligga i regionen;
— objektet inte skall vara planerat att utföras med ordinarie medel under den tid då det är aktuellt att utföra det som beredskapsarbete.
Det andra av de tre kraven har medfört att beredskapsarbeten tidigare företrädesvis varit lokaliserade till skogslänen. De senaste åren har dock kraftiga insatser gjorts även i andra län.
Det tredje kravet medför att ett beredskapsarbete inte ändrar behovet av ordinarie medelsbehov i motsvarande grad under samma år. Större beredskapsarbeten resulterar som regel i en avlastning av ordinarie medelsbehov tidigast efter ca tre till fem år beroende på beredskapsarbetets storlek. För sådana beredskapsarbeten som endast pågår under ett år kan dock avlastningen ske tidigare. Koncentreras insatsema i form av mindre objekt till ett fåtal län blir den kortsiktiga minskningen av ordinarie medelsbehov emellertid förhållandevis liten i landet som helhet.
Omfattningen av de insatser som AMS kommer att göra under åren 1975 och 1976 kan nu inte förutses, men även vid stora insatser på AMS-sidan finns enligt vägverket en nedre gräns för anslag av ordinarie medel beroende på dels att kostnader alltid är bundna i pågående objekt, dels att total flexibilitet inte rimligen kan åstadkonamas när det gäller personal och maskiner.
Programnivå A, som utgör verkets alt. I och II, utgår ifrån att fastställda flerårsplaner skall kunna fullföljas och uppgår till 838 milj. kr, inkl. 8 milj. kr. för ökat lönekostnadspålägg. Detta innebär en anslagsökning med 93 milj. kr. men medför likväl en minskad byggnadsvolym med ca 53 milj. kr. jämfört med ordinarie anslag för år 1975 räknat före energikrisen. Det ordinarie anslaget år 1975 om 745 milj, kr. uppräknat med pris- och löneomräkrdngen uppgår nämligen till ca 891 railj. kr.
Förklaringen till att man kan minska det reella anslaget för programnivå A jämfört med år 1975 räknat före energikrisen och ändå fullgöra flerårsplanema trots stora kostnadsökningar åren 1974 och 1975 beror dels på AMS-insatserna under tidigare år, dels på tilläggsanslaget om 115 milj. kr. till byggnadsverksamheten år 1974 och dels på de ca 117 milj. kr. av anslaget särskilda byggnads- och förbättringsåtgärder avseende statliga vägar på totalt 200 milj. kr. som tillförs byggandet för verksamhetsåret 1975.
Programnivån innebär att pågående arbeten kan bedrivas utan avbrott och att nystarter kan ske enligt de antagna flerårsplanema. För att godtagbar sysselsättning skall upprätthållas krävs att ca 50 personer av vägverkets fast anställda ledningspersonal omplaceras till annat byggnadsdistrikt än där de nu är verksamma. Problemen är störst i östra och nordvästra byggnadsdistrikten.
Programnivån innebär att objekt för en byggnadskostnad av högst 115 milj, kr. kan utföras helt på entreprenad. Av denna volym är redan 75 milj, kr. bundna i objekt som påbörjas före år 1976.
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 55
Fördelningen av resurserna vid programnivå A (exkl. 8 milj, kr, för ökat lönekostnadspålägg) framgår av följande sammanställning. (milj,, kr.).
Resurser bundna i pågående objekt inkl. tunnelbanor, projek tering, moms m.m. samt regional och central administration 665 Resurser till pågående objekt för att förhindra försening i förhållande till flerårsplanema 30
Resurser till starter av nya objekt 135
830
Nivå B, som utgör verkets alt. III, innebär ett anslag av 928 milj. kr. dvs. en ökning med 90 milj. kr. utöver nivå A. Nivån karaktäriseras av vägverket som ett länsvägsinriktat program. De ökade medlen avses användas till att fortsätta det påbörjade programmet med att förstärka sådana broar på länsvägnätet som på en längre sträcka begränsar bärigheten. För detta ändamål satsas 30 milj. kr. Vidare framhålls att flera länsvägsobjekt i flerårsplanema är så angelägna att byggstart om möjligt bör tidigareläggas. För att starta ett flertal sådana objekt ett år tidigare än planerat avses 40 milj. kr. användas. Slutligen satsas 10 milj. kr. på att ersätta vissa färjor med broar samt 10 milj. kr. till gemensamma kostnader m. m. för den utökade verksamheten.
Nivå B ger enligt vägverket utrymme för ökade satsningar på objekt av stor regionalpolilisk och samhällsekonomisk betydelse. Samtidigt skapas möjigheter till bättre kapacitetsutnyttjande av vägverkets egna resurser.
Nivå C innebär en ytterligare uppräkning med 95 milj. kr. till 1 023 milj. kr. och betecknas av vägverket som ett riksvägsinriktat program. Till följd av verkets prioritering av driftverksamheten ingår inte denna nivå i något av de tre föreslagna verksamhetsalternativen.
2.4. Särskilda byggnads- och förrätlringsåtgärder avseende statliga vägar
Från anslaget bestrids kostnadema för de särskilda byggnads- och förbättringsåtgärder avseende statliga vägar som kan aktualiseras av konjunkturmässiga eller andra skäl. Planeringen av ifrågakommande åtgärder, som i första hand bör inriktas på arbeten, som på en gång är från sysselsättningssynpunkt värdefulla och vägpolitiskt angelägna, sker i samråd med arbetsmarknadsverket. Anslaget står till regeringens disposition för att vid behov användas efter förslag beträffande fördelningen mellan drift- och byggnadsåtgärder som upprättas i samråd mellan vägverket och AMS.
För år 1975 har riksdagen anvisat 200 milj. kr. som av Kungl. Maj:t fördelats med 117 milj. kr. till byggande av statliga vägar och 83 milj. kr. till drift av statliga vägar.
Vägverket anser det angeläget att hålla de ordinarie anslagen och det
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet S6
särskilda anslaget åtskilda. Då det är svårt att fömtse läget på arbetsmarknaden under verksamhetsåret 1976 är det även svårt att ange det belopp för särskilda byggnads- och förbättringsåtgärder som bör ställas till förfogande för att öka sysselsättningen totalt, regionalt och lokalt. Vägverket eftersträvar emellertid att hålla en projekteringsreserv av storleksordningen 800—1 000 milj. kr. för att snabbt kunna göra de insatser som statsmakterna kan kräva i vissa arbetsmarknadslägen. Då avsikten med det särskilda anslaget är, att detta endast skall utnyttjas då arbetsmarknadspolitiska skäl föreligger och då endast i den omfattning som läget kräver, bör detta anslag, för att skapa nödvändig handlingsfrihet, kunna höjas till 400 milj. kr.
2.5. Bidrag till drift av kommunala vägar och gator
Anslaget är ett kalenderårsanslag, där bidragsdelen avser det löpande kalenderåret. För budgetåret 1975/76 begärs således bidragsmedel för kalenderåret 1975 medan administrationsdelen avser år 1976.
Under anslaget redovisas bidragsgivningen till drift av allmänna vägar och gator som är nödvändiga för den allmänna samfärdseln inom de kommuner som är väghållare.
Bidrag utgår i mån av tillgång på medel med 95 % av det belopp, vartill kostnaderna för drift av de bidragsberättigade vägarna och gatorna beräknas skäligen böra uppgå. Driftkostnaderna fastställs för en tvåårsperiod av statens vägverk med utgångspunkt från av koimuunerna lämnade uppgifter.
Under våren 1974 har författningsenligt en driftkostnadsberäkning för tvåårsperioden 1974—1975 genomförts och fastställts. Vid omprövningen av driftkostnaderna har beaktats prisutvecklingen och trafikökningen fr. o. m. år 1972 samt de ändringar i väghållningen som vissa konununer fått bl. a. genom skilda beslut av regeringen rörande kommunsammanläggningar.
Eldigt driftkostnadsberäkningen — som i hög grad påverkats av fördyringar på grund av energikrisen — uppgår den beräknade skäliga årliga driftkostnaden för åren 1974 och 1975 till 215 milj. kr., vilket motsvarar ett statsbidrag av 204,3 milj. kr. Verket finner det angeläget att för budgetåret 1975/76 (kalenderåret 1975) bidragsmedel anvisas i den omfattning som erfordras för att täcka den fastställda kostnaden. Detta kräver sålunda ett bidragsbelopp på 204,3 milj. kr.
En eventuell ökad driftkostnad till följd av väsentliga förändringar i väghållningen kan påkalla en mindre jämkning av de för år 1974 fastställda driftkostnaderna varför bidragsbeloppet har höjts till 205 milj. kr.
På grund av bidragsbestämmelsernas utformning har endast en programnivå angivits.
Till bidragsbeloppet skall läggas kostnaderna för vägverkets administ-
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 57
ration av bidragsgivningen, som avser framförliggande kalenderår och för år 1976 beräknas till 700 000 kr.
Vägverket hemställer slutligen att — såsom är fallet för bl. a. anslaget Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator — även bidragsdelen av förevarande anslag anvisas för framförliggande kalenderår och inte som f. n. för det löpande kalenderåret. För att redan budgetåret 1975/76 erhålla medel avsedda att användas år 1976 krävs en engångs-uppräkning med 255 milj. kr.
2.6. Bidrag tdl byggande av kommunala vägar och gator
Detta anslag är ett kalenderårsanslag och avser framförliggande kalenderår. Vägverkets äskande avser således år 1976.
Under anslaget redovisas bidragsgivningen till byggande av allmänna vägar och gator som är nödvändiga för den allmänna samfärdseln i kommuner som är väghållare samt till byggande av tunnelbanor. Målet för programmet är att medverka vid den utbyggnad av kommunernas trafikledssystem som erfordras för att tillgodose såväl de individuella som kollektiva trafikbehoven.
För fördelning av bidragen fastställer vägverket en fördelningsplan för fem år, som förnyas vart tredje år. Gällande fördelningsplan avser femårsperioden 1973—1977.
Från anslaget lämnas bidrag med 95 % av kostnad för bidragsberättigade byggnadsföretag, dels till byggande av väg, dels till byggande av gata mot vilken enligt gällande stadsplan utfart eller annan utgång från tomt eller annan fastighet inte får anordnas. Dessutom utgår bidrag med 95 % till utförande av större s. k. konstarbete eller trafikanordning som ingår i gata. Till annat bidragsberättigat gatubyggnadsarbete utgår bidrag med 85 %. Bidrag med 95 % av kostnaderna för tunnelbanors underbyggnad kan under vissa förutsättningar också utgå från anslaget. Bidrag utgår i mån av tillgång på medel.
Kommunema och Stockholms läns landsting (SLL) gjorde under år 1971 en behovsinventering avseende åren 1973—1985 och framlade förslag till långtidsplan för åren 1973—1982.
De av kommunerna och SLL redovisade behoven och de därpå grundade långtidsplanema omfattar principiellt de trafikleder som ingår eller skall ingå i huvudtrafiksystem enligt generalplan, dispositionsplan eller trafikledsplan. Detta innebär att behovs- och långtidsplaner innefattar fjärrleder, primärleder, viktigare sekundärleder samt tunnel- och stadsbanor.
I kommunernas och SLL:s behovsplaner har anmälts objekt motsvarande en sammanlagd byggnadsvolym av ca 9 600 milj. kr. i 1973 års pris- och lönenivå. Vid den granskning av ingivna behovsplaner som gjorts inom vägverket har beloppet reducerats till 6 150 milj. kr.
TJnder början av år 1972 upprättade vägverket ett preliminärt förslag
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet
till längtidsplan för åren 1973—1982. Denna plan låg till grund för upprättande av den numera fastställda fördelningsplanen för åren 1973— 1977. Den preliminära långtidsplanen har sedermera reviderats och anpassats till den nya fördelningsplanen.
På grund av statsmakternas uttalade ekonomiska restriktivitet har vägverket intagit en stram hållning då verkets långtidsplan för åren 1973—1982 upprättats. Vägverket har utgått ifrån den för år 1973 fastställda medelstilldelningen på 329,3 milj. kr. exkl. administrationskostnader och därefter en årlig anslagsökning på 4 % t. o. m, år 1981. Ökning har gjorts i steg vart tredje år, vilket bedömts lämpligt med hänsyn till den vart tredje år återkommande omprövningen av fördelningsplanen. Mot bakgrund av lämnade direktiv för upprättande av fördelningsplan för åren 1973—1977 har även långtidsplanen upprättats i löpande priser. Den på detta sätt uppgjorda långtidsplanen ger en anslagsram för åren 1973—1982 på totalt 3 904 milj. kr., vilket med den kommunala andelen motsvarar en byggnadsvolym på ca 4 150 milj. kr. Fördelningen av medel framgår av följande sammanställning.
Storstadsområdena
Övriga
kommuner
Totalt
Procen-
Stats-
Procen-
Stats-
Procen-
Stats-
tuell
bidrag
tuell
bidrag
tuell
bidrag
andel
milj. kr.
andel
milj. kr.
andel
milj. kr.
Förbifarts-,
genomfarts- och
infartsleder
18,1
707,5
28,1
1 097,2
46,2
1 804,7
Centrumomgripan-
de leder och huvud-
trafikleder inom
centrumområden
19,5
760,7
11,3
440,3
30,8
1 201,0
Övriga väg- och
gatuobjekt
0,1
5,1
—
2,3
0,1
7,4
Tunnelbanor och
stadsbanor
13,0
507,9
—
—
13,0
507,9
Ofördelat
9,9
383,3
50,7
1 981,2
39,4
1 539,8
100,0
3 904,3
Som framgår av sammanställningen beräknas ca 46 % av ramen på 3 904 milj. kr. falla på förbifarts-, genomfarts- och infartsleder och ca 31 % på leder inom centrala stadsområden. Ca 26 % av de medel som avsatts för storstadsområdena har fömtsätts gå till tunnelbanor i Slockholm och stadsbanor i Göteborg. Av det totala beloppet faller 32,2 % på storstockholmsområdet, inkl. SLL, 12,5 % på Göteborg-Mölndal och 6 % på Malmö.
Enligt direktiv för fördelningsplanen för åren 1973—1977 har denna upprättats från fömtsättningen av en nominellt oförändrad årlig bidragsnivå av 330 milj. kr. Detta har medfört att vägverket måste av-sälta en viss del av det angivna årliga anslaget för att täcka fortskri-
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 59
dande allmänna kostnadsökningar, vilket innebär en varje år gradvis sjunkande byggnadsvolym.
För år 1975 har anvisats ca 340 milj. kr. i bidrag, vilket jämfört med året innan innebär en ökning med 10 milj. kr. Ökningen medger en viss täckning av normalt förekommande merkostnader. På grund av de kostnadsökningar som orsakats av energikrisen kan det dock enligt vägverket under åren 1974 och 1975 bedömas ske en volymminskning av byggandet som motsvarar 35 milj. kr. för resp. år. Vid utebliven kompensation för dessa merkostnader måste denna byggnadsvolym flyttas framåt i tiden.
Under hösten 1974 har kommunerna genomfört en ny behovsinventering för perioden 1976—1990 och sammanställt långtidsplan för åren 1976—1985. Dessa uppgifter, som inte har kunnat presenteras i vägverkets petita, skall ligga till grund för den nya fördelningsplanen avseende perioden 1976—1980 som vägverket skall fastställa år 1975. Vägverket får då möjlighet att mer ingående analysera det aktuella behovet och framföra detta till statsmakterna,
I förevarande sammanhang begränsar sig därför vägverket tiil att ange tre programnivåer som endast delvis kompenserar de minskningar i byggandevolymen som uppkonuner åren 1974 och 1975 till följd av energikrisen. Ingen av de tre nivåerna inrymmer de betydande följdinvesteringar i de lokala trafiksystemen som uppkommer genom stora industrisatsningar av typ Stålverk 80 i Luleå. Vägverket fömtsätter att exploateringsleder liksom hittills förblir en ren kommunal angelägenhet, men understryker vikten av att kostnaderna för vägutbyggnader observeras i samband med planeringen av olika regionalpolitiska satsningar.
Programnivå A för år 1976, som utgör verkets alt. I och II, medför ett bidragsbelopp om 375 milj. kr, och innebär att fördelningsplanens byggnadsvolym för år 1976 kan fullföljas. Härvid har endast beaktats de helt oförutsedda kostnadsstegringarna på gmnd av energikrisen som beräknas till ca 35 milj. kr.
Nivå B, som utgör verkets alt. III, möjliggör en ökning av bidraget med 35 mUj. kr., vdket motsvarar halva den volymmiskning som beräknas ske i förhållande till fördelningsplanen under åren 1974—1975.
Nivå C, som inte ingår i något av verkets föreslagna verksamhetsalternativ, innebär en ytterligare ökning med 40 milj. kr. Till de nyss nämnda beloppen skall i samtliga fall läggas ca 4,7 milj. kr. för administration av bidragsgivningen.
2.7. Bidrag Vill drift av enskilda vägar m. m.
Anslaget är ett kalenderårsanslag, där bidragsdelen avser det löpande kalenderåret. Vägverkets äskande avser således beträffande bidragsdelen år 1975 och beträffande admmistrationsdelen år 1976. Från anslaget ut-
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommnnikationsdepartementet 60
går statsbidrag till det enskilda vägnätets driftkostnader. Bidragen utbetalas i efterskott.
Bidragsgivningen baserar sig på vart femte år återkommande driftkostnadsberäkningar som utförs av vägförvaltningarna. Dessa beräkningar sker med utgångspunkt från av vägverket framräknade standardvärden och av väghållarna lämnade uppgifter. Den beräknade totala driftkostnaden omfattar såväl barmarksimderhåll som vinterväghållning och jämkas årligen med hänsyn till förändringar i det allmänna kostnadsläget.
Från anslaget utgår även bidrag till iståndsättningsarbeten som anses nödvändiga från framkomlighets- och trafiksäkerhetssynpimkt. Bidrag lämnas i mån av tillgång på medel i normalfallet med 70 % och om synnerliga skäl föreligger med 85 % av beräknad bidragsgmndande kostnad. Bidrag kan även utgå till anskaffning av redskap för vägunderhållet samt till kostnader för viss passbåtstrafik, m. m.
Uppföljningen av att statsbidragsvägaraa hålls i ett tillfredsställande skick sker genom årlig besiktning av vägarna. I samband med denna besiktning förekommer även i stor omfattning konsultationer. Väghållarna önskar bl. a. råd och anvisningar i fråga om väghållningen. Denna rådgivning, som utgör en del av administrationen, har stor betydelse för ett rationellt vägunderhåll och bidrar till att underhållskostnaderna kan hållas på en rimlig nivå.
Vid den behovs- och standardinventering som har genomförts har framkommit ett stort behov av iståndsättningsarbeten på det bidragsberättigade vägnätet.
Det totala behovet av medel för iståndsättningsbidrag uppgår enligt behovsinventeringen till ca 200 milj. kr. under tioårsperioden 1972— 1981 eller ca 20 milj. kr. per år i 1972 års pris- och lönenivå. Årskostnaden omräknad till nu aktuell pris- och lönenivå motsvarar 24 milj. kr. Enligt standardinventeringen uppgår den totala våglängden av enskilda vägar vartill statsbidrag hittills inte utgått men anses böra medgivas under samma period till 10 316 km. Detta motsvarar ett årligt tillskott av ca 1 000 km väg. För iståndsättning av dessa tillkommande vägar erfordras ett bidrag på 3 milj. kr. per år och för underhåll ett årligt ökningsbelopp om 1,5 milj. kr.
Anslagen för åren 1974 och 1975 har medgivit — fömtom bidrag till redan intagna statsbidragsvägar — att den tidigare år inneliggande balansen av bidragsansökningar kunnat avvecklas och att målsättningen om intagning av ca 1 000 km väg kunnat uppfyllas. Därutöver har iståndsättningsbidrag utgått med sammanlagt ca 20 milj. kr.
Programnivå A för år 1975 uppgår till 100,2 milj. kr. med följande fördelning.
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 61
Administration
Bidrag till barmarks- och vinterväghällning
Bidrag till iståndsättningsarbeten
Bidrag till redskapsanskaffning
Bidrag till särskilda kommunikationsändamål
1 000-tal kr.
7 200
80 000
100 200
Av totalbeloppet utgör ca 10,8 milj. kr. pris- och löneomräkning. Oförändrat reellt anslag uppgår således till ca 93,8 milj. kr. Programnivå A ger möjlighet att bevilja bidrag till samtiiga inneliggande och under året inkomna bidragsberättigade ansökningar motsvarande en våglängd av ca 1 000 km. Bidrag till barmarks- och vinterväghållning kan totalt ges med 80 milj. kr. Iståndsättningsbidrag kan utgå med sammanlagt 11 milj. kr., varav 8 milj. kr. till äldre bidragsvägar.
Nivå B, som utgör verkets alt. I, innebär en ökning utöver Nivå A med 5 milj. kr., vilken fördelas med 4,5 milj. kr. till iståndsättning av äldre bidragsvägar och 500 000 kr. till redskapsanskaffning.
Programnivå C — 110,2 milj. kr. — som ingår i verksamhetsalternativ II och III innebär att bidraget till barmarks- och vinterväghållning kan höjas till 82,5 milj. kr. Detta ger utrymme för intagning av ytterligare ett antal vägar, som till sin funktion är att hänföra till enskilda statsbidragsvägar. Slutligen kan bidraget till iståndsättningsarbeten på äldre bidragsvägar ökas med ytterligare 2,5 milj. kr.
I likhet med vad vägverket hemställt om under anslaget Bidrag till drift av kommunala vägar och gator föreslås att bidragsdelen läggs om till att avse framförliggande kalenderår. För bidrag avseende år 1976 kräver detta en engångsuppräkning med 124 milj. kr. enligt verkets högsta alternativ.
2.8. Bidrag till byggande av enskilda vägar
Detta anslag är ett kalenderårsanslag och avser framföriiggande kalenderår. Vägverkets äskande avser således år 1976.
Under anslaget redovisas bidragsgivningen till byggande av enskilda vägar. Bidrag lämnas till byggande av enskild väg av väsentlig betydelse för en bygds befolkning. Fr. o. m. år 1966 lämnas bidrag även tUl byggande av enskild väg som utgör tillfartsväg till naturområde för rekrea-\ tion och friluftsliv eller av annat skäl är av särskild betydelse för fritidsändamål. Bidrag utgår i mån av tillgång på medel i normalfallet med 70 % av den beräknade bidragsgrundande kostnaden.
Av den tidigare nämnda inventeringen, som utförts för perioden 1972—1981, framgår att ca 20 % av det totala enskilda statsbidragsvägnätet om sammanlagt ca 63 000 km är i behov av ombyggnad. Det totala investeringsbehovet uppgår till ca 687 milj. kr. i fasta priser motsva-
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 62
rande ett statsbidrag av ca 480 milj. kr. eller ca 48 milj. kr. per år. Omräknat till nu aktuell pris- och lönenivå utgör medelsbehovet ca 60 milj. kr, per år.
För år 1975 har ett anslag av 23 milj, kr,, exkl. administrationskostnader om 3,8 milj, kr,, anvisats. Anslaget beräknas fördelas med drygt 15 milj, kr, till fortsättnings- och slutbidrag för tidigare påbörjade byggnadsobjekt och med ca 8 milj, kr. till objekt som avses påbörjas under år 1975.
För år 1976 begär vägverket enligt programnivå A, som utgör verkets alt, I och II, ett bidragsbelopp om 27,6 milj. kr. Nivån gmndar sig på en i stort sett oförändrad byggnadsvolym. De starkt ökade kostnaderna för vägbyggandet har medfört att planerad byggnadsvolym för åren 1974 och 1975 inte synes kunna hållas. Fömtom täckning av pris- och löneomräkningen medger nivån en återhämtning med ca 1,5 milj, kr, av det tidigare minskade vägbyggandet. Fortsättnings- och slutbidrag kan därvid utgå med ca 15 milj, kr, och bidrag till nystarter med ca 12,5 milj, kr.
Programnivå B, som är lika med verksamhetsalternativ III, innebär en ökning av bidragsdelen med 3 milj. kr.
Programnivå C — 33,6 milj. kr. — ingår inte i något av verkets tre verksamhetsalternativ.
Administrationskostnaderna tas i samtliga alternativ upp med 4,6 milj, kr. Av ökningen om 900 000 kr, avser 300 000 kr. förstärkning, av vägverkets planerings- och rådgivningsfunktion beträffande den enskilda väghållningen. Totalt uppgår kostnaden för denna utökade verksamhet till 600 000 kr. och har fördelats lika mellan drift- och byggandeanslagen.
2.9¶Tjänster till utomstående
Detta anslag är fr. o. m. budgetåret 1974/75 ett kalenderårsanslag och avser framförliggande kalenderår. Vägverkets äskande avser således år 1976.
Programmet för anslaget, som för innevarande budgetår uppgår till 16,8 milj. kr,, varav 5,6 milj, kr, för andra halvåret 1975 på grund av ändrad anslagsperiod, inrymmer tjänster till utomstående och vissa kostnader i samband med beredskapsarbeten. Den förstnämnda posten avser den taxe- och avgiftsbelagda verksamheten, huvudsakligen byggande och drift på entreprenad av vägar åt kommuner och enskilda väghållare.
Den principiella målsättningen för vägverkets taxe- och avgiftssättning är full kostnadstäckning. Härmed avses täckning av såväl bokförings- som kalkylmässiga kostnader. Verksamheten beräknas av vägverket under perioden 1975—1980 vara självbärande med en omslutning av ca 60 milj. kr. per år.
Posten beredskapsarbeten avser vägverkets interna planering för
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 63
AMS' räkning. Mot bakgrund av verkets målsättning och med hänsyn till omfattningen av egna resurser samt efter samråd med AMS planerar vägverket en årlig omslutning av beredskapsarbeten i egen regi motsvarande en ersättning från AMS med ca 200 milj. kr. för perioden 1975— 1980, Härtill kommer särredovisade administrationskostnader för den interna planeringen om 12,6 milj, kr, årligen som inte ersätts av AMS. För år 1976 begär vägverket sistnämnda belopp för verksamheten.
3. Remissyttrande över vägverkets, sjöfartsverkets och affärsverkens an slagsframställningar
Arbetsmarknadsstyrelsen har, i likhet med i sina yttranden över tidigare års anslagsframställningar, framhållit betydelsen av att planeringen inom resp. verk fortlöpande bedrivs på sådant sätt att investeringarna snabbt kan anpassas efter konjunktur- och arbetsmarknadsläge. Det är angeläget att det inom verken finns en snabbt aktualiserbar projektreserv. I sitt yttrande understryker AMS vidare att en tidig kännedom om arbetskraftsåtgången för varje investeringsobjekt är en förutsättning för en effektiv sysselsättningsplanering. I övrigt har anslagsframställningarna inte föranlett några erinringar från AMS' sida.
4. Föredraganden
I prop. 1972: 1 (bil. 8) framlades förslag tUl allmänna riktlinjer för den fortsatta vägplaneringen i landet. Enligt förslaget — som enhälligt godtogs av riksdagen — skulle bl. a. den av vägverket vid planeringen tillämpade kalkylmodellen ses över. Ett utvecklingsarbete skulle sålunda bedrivas för att få fram underlag som gör det möjligt att bättre än hittills bestämma den vikt, som rimligen bör ges vissa av de i kalkylmodellen ingående komponenterna, som trafikanternas tidskostnad, trafik-olyckskostnaden och kalkylräntan.
I sammanhanget underströk jag emellertid också angelägenheten av att utvecklingsarbetet vidgades. Den angivna kalkylmodellen är sålunda i första hand ett hjälpmedel för att bestämma de trafikekonomiska vinsterna — dvs. besparingen som vägtrafikantema gör vid viss inriktning av väginvesteringarna. Det föreligger härvidlag — som jag betonade — ett behov av att man i det fortsatta mera långsiktiga utvecklingsarbetet eftersträvar att väga in olika samhällsekonomiska effekter, vilka inte ryms mom den nuvarande modellen. Behovet härav ökar med de vidgade regional- och näringspolitiska aspekter, som läggs på samhällets investeringar i olika hänseenden. Vinsterna kan i ett sådant perspektiv inte enbart bestämmas med hänsyn till trafikanterna utan bör även härledas ur bebyggelse- och näringslivsutvecklingen.
För att i enlighet med statsmakternas ställningstaganden dra upp de
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 64
närmare, mera konkreta riktiinjeraa för det ifrågavarande utrednings-och utvecklingsarbetet har jag efter Kungl. Maj:ts bemyndigande tillsatt en särskild kommitté, kommittén (K 1972: 04) för den långsiktiga vägplaneringen (KLV). KLV beräknjis redovisa sina ställningstaganden under år 1975.
För den framtida väghållningen är också trafikpoUtiska utredningens (K 1972: 07) arbete av stor betydelse. Som jag amnälde i föregående års statsverksproposition har utredningen under år 1974 getts tilläggsdirektiv att fullfölja det utvecklingsarbete om vägtrafikens kostnadsansvar som hittills skett inom ramen för vägkostnadsutredningen och som resulterat bl. a. i betänkandet (SOU 1973: 32) Vägtrafiken — kostnader och avgifter. Resultatet av arbetet inom vägkostnadsutredningen — vilken var en expertutredning — fullföljs därmed inom en parlamentariskt sammansatt utredning.
Innan jag går över till att behandla anslagsfrågoma vill jag redovisa rapporten Översyn av arbetsmarknadsstyrelsens (AMS) och vägverkets verksamhet beträffande beredskapsarbeten på vägar (Stencil K 1974: 4), avgiven av en arbetsgmpp inom KLV.
Beredskapsarbeten på statliga vägar utförs dels i vägverkets, dels i AMS regi. Med de medel som AMS ställer till vägverkets förfogande svarar vägverket för genomförandet av huvuddelen av beredskapsarbetena på vägar. AMS svarar emellertid för genomförandet av vissa beredskapsarbeten, t. ex. de arbeten som är avsedda för s. k, special-anvisad arbetskraft, dvs. personer som omfattas av alkoholistvård samt kriminal-, ungdoms- och mentalvård. Även för de vägar som utförs i AMS regi svarar vägverket för projektering samt för marklösenfrågor.
Principen att vägverket normalt skall utföra beredskapsarbetena har arbetsgruppen funnit vara riktig. Vägverket har genom sin ordinarie vägbyggnadsvolym möjlighet att tillfälligt öka sin omsättning med beredskapsarbeten utan att exempelvis den fast anställda personalstyrkan för arbetsledning i motsvarande mån behöver ökas. Arbeten med spe-cialanvisad arbetskraft bör dock enligt gruppens uppfattning även fortsättningsvis drivas i AMS regi. Den kurativa verksamheten är omfattande och av stor betydelse vid dessa arbetsplatser. AMS är — med en fast anställd arbetsledajrkader som har särskild utbildning för de speciella uppgifter en sådan arbetsplats har jämfört med vanliga vägar-betsplatser — särskilt lämpad att svara för genomförandet av dessa, inte direkt konjunkturberoende arbeten.
Arbetsgmppen föreslår att även de vägarbeten som är ett komplement till en arbetsplats som drivs i AMS regi, där det bedrivs omfattande kommunala eller andra arbeten — vatten- och avloppsanläggningar, husbyggen osv. — bör kunna drivas i AMS regi om så är lämpligt, såvida inte vägarbetena har så stor volym att särskild arbetsledningsgrupp för dessa arbeten behövs.
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 65
Arbetsgruppens rapport har varit föremål för remissbehandling. Yttranden har avgetts av AMS, vägverket, riksrevisionsverkét och statskontoret. Samtiiga remissinstanser tillstyrker arbetsgruppens förslag.
För egen del kan jag instämma i de slutsatser som arbetsgmppen kommit fram till och som remissinslansema biträder. Allmänt bör beredskapsarbeten i första hand utföras i resp. huvudmans regi. Det innebär avseende beredskapsarbeten på statiiga vägar ett utförande i vägverkets regi. Undantag bör därvid göras bl. a. för vägarbeten avsedda för specialanvisad arbetskraft.
Jag utgår från att, som tidigare varit fallet, vägverket och AMS i fortsättningen i samförstånd kommer överens om regiformen för beredskapsarbetena på vägar.
I prop. 1974:1 beräknades väganslagen till sammanlagt ca 2 763 milj. kr. för budgetåret 1974/75. Det innebar en medelsanvisning som med drygt 400 milj. kr. översteg anslagen i statsverkspropositionen för budgetåret 1973/74. För detta budgetår tillfördes sedermera vägväsendet ytterligare 200 milj. kr. efter beslut av riksdagen med anledning av Kungl. Maj:ts proposition (1973: 165) med förslag tdl vissa ekonomiskpolitiska åtgärder (FiU 1973: 40, rskr 1973: 344).
Genom den ökade satsningen på väganslagen, vilken kommit såväl byggnads- som driftsanslagen till godo, har man kunnat tillgodose väsentliga trafikbehov. Inte minst anser jag det värdefullt att en betydande del av anslagsökningen använts för vägförbättringar och broförstärkningar m. m. på från regionalpolitisk synpunkt viktiga länsvägar. Jag vill i detta sammanhang peka på att det s. k. timga vägnätet har kunnat utvecklas på ett väsentligt sätt. På 90 % av det allmänna vägnätet har under år 1974 tillåtits ett axeltryck av 10 ton och ett boggitryck av 16 ton. Är 1973 tilläts motsvarande axel- och boggitryck på ca 79 % av vägnätet. Den påtagliga standardförbättring, som den ökade tillåtna belastningen är ett uttryck för, avser så gott som helt länsvägar och innebär tillsammans med de ytterligare förstärkningsarbeten som kan genomföras imder år 1975 ett betydelsefullt stöd åt de regional- och näringspolitiska strävandena. I sammanhanget kan nämnas att genom en ändring i vägtrafikkungörelsen kommer fr. o. m. den 1 april 1975 på allmän väg i normalfallet att tillåtas 10 tons axeltryck och 16 tons boggitryck. Undantag härifrån får meddelas genom lokala trafikföreskrifter. Beslutade undantag kommer att anges genom skyltning längs berörda vägar, vilket får anses utgöra en väsentlig förbättring när det gäller att informera trafikanterna om den för vägen aktuella bärigheten. Vidare tillämpas från ingången av år 1975 ändrade regler för beräkning av högsta tillåma bruttovikt vid färd på 10/16 tonsvägnäteL De nya bestämmelsema — vilka möjliggjorts genom dels de nämnda vägförbätt-ringarna och broförstärkningarna, dels den förbättrade efterlevnad av belastningsföreskrifterna som följt av systemet med överlastavgift —
5 Riksdagen 1975.1 saml. Nr 1. Bil. 8
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 66
medger ett effektivare utnyttjande av den tunga fordonsparken och leder till en från trafiksäkerhetssynpunkt värdefull förkortning av fordonstågen.
Innevarande budgetår har tillskapats ett nytt anslag, benämnt Särskilda byggnads- och förbättringsåtgärder avseende statliga vägar. Som motiv härför anförde jag i föregående års statsverksproposition att vägbyggnadsverksamhet och även vissa slag av åtgärder som hänför sig till driftsidan, i första hand förstärknings- och andra förbättringsarbeten, väl lämpar sig för insatser i sysselsättningsfrämjande syfte. Utan att ändra på det förhållandet att vägarbeten även i fortsättningen kunde antas komma att utgöra en betydelsefull del av beredskapsarbetena skulle ett särskilt konjunkturpolitiskt betingat anslag medverka till att ytterligare höja handlingsberedskapen och säkerställa en så ändamålsenlig användning som möjligt av från sysselsättningssynpunkt nödvändiga insatser. Detta anslag skulle för vägverkets del fylla ungefär samma uppgift som de för olika anslag på kapitalbudgeten beräknade konjunktur-marginalerna. En lämplig ordning ansågs vara att anslaget ställdes till Kungl. Maj:ts förfogande och att planeringen av ifrågakommande åtgärder skulle ankomma på vägverket i samråd med arbetsmarknadsverket. Anslaget fördes upp med 200 milj. kr.
Sedan statens vägverk inkorrunit med ett i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen upprättat förslag till fördelning av ifrågavarande anslag, har Kungl. Maj:t beslutat om anslagets fördelning mellan byggande och drift av statliga vägar samt, vad gäller byggande av statliga vägar, om rambelopp för länen. Av de 200 milj. kr. som anslaget omfattar kommer ca 70 milj. kr. att användas till att förbättra det statliga vägnätet i skogslänen. Utöver särskilt angivna projekt har länen vidare anvisats medel att användas efter egen prioritering.
Jag förordar en fortsatt kraftig satsning på väganslagen även för nästa budgetår och tillstyrker en höjning av drift- och byggandeanslagen med totalt nära 260 milj. kr. i förhållande till anslagen innevarande budgetår. Om man bortser från det nyssnämnda, konjunkturpolitiskt betingade anslaget, innebär detta en större höjning av väganslagen än vad som föreslogs i föregående års statsverksproposition.
Inom ramen för de resurser som sålunda förordas bör även i fortsättningen en ingående angelägenhetsbedömning ske. Insatserna på det statliga vägnätet bör därvid i första hand inriktas på att genom ändamålsenliga driftåtgärder till lägsta möjliga kostnad säkerställa funktionen hos de olika delarna av det befintiiga vägnätet. Vidare bör de investeringsplaner fullföljas som avser att genom mera punktvisa insatser åstadkomma förbättringar på längre sammanhängande vägsträckor eller som siktar till att på olika delar av vägnätet avhjälpa brister som är till påtagliga olägenheter för trafiken.
En sådan ingående prövning och prioritering av väghållningsåtgär-
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 67
derna — och det gäller särskilt byggnadssidan — är angelägen så att önskvärt utrymme kan skapas för regionalpolitiskt betydelsefulla insatser. Jag vill i detta sammanhang erinra om att under år 1975 flerårsplanema för vägbyggandet samt fördelningsplanen avseende bidragsgivningen till det kommunala byggandet skall författningsenligt revideras. Regeringen avser att, liksom vid tidigare revideringar, lämna vägverket och länsstyrelserna anvisningar som skall ligga till grund för upprättandet av planerna.
I fråga om den statliga vägdriften fömtsätter jag att möjlighetema att bibehålla eller höja standarden på vägnätet genom olika åtgärder — t. ex. oljegrusning, beläggning eller förstärkning — tas till vara och att valet mellan de vägar som kan komma i fråga för åtgärder i möjlig utsträckning gmndas på den samhällsekonomiska lönsamheten. Uppmärksamhet bör även ägnas frågan att skapa skäligt utrymme för föi bättringsarbeten på det sekundära vägnätet.
Jag går nu över till att redovisa mina ställningstaganden till anslagsberäkningarna och kommer senare att hemställa om medelsanvisning under resp. anslag.
Vad gäller väg- och gatudriften anser jag i likhet med vägverket att driftåtgärder, som syftar till att upprätthålla servicestandarden och vidmakthålla det i vägarna nedlagda kapitalet, skall prioriteras vid en bedömning av olika möjliga väghållningsinsatser inom ramen för de totalt tillgängliga vägmedlen. Jag är i enlighet härmed beredd att föreslå kraftiga uppräkningar av samtliga driftanslag.
Anslaget Drift av statliga vägar avses täcka kostnaderna för servicearbeten, underhållsarbeten — tidigare kallat egentligt vägunderhåll — samt vissa förbättringsarbeten inom de olika delarna av det statliga vägnätet. För innevarande budgetår är anslaget 1 155 milj. kr. Av anslaget Särskilda byggnads- och förbättringsåtgärder avseende statliga vägar har därjämte 83 milj. kr. fördelats till drift av statiiga vägar. Av det ordinarie anslaget Drift av statliga vägar beräknas ca 100 milj. kr. falla på förbättringsarbeten. Betydande insatser i form av beredskapsarbeten har även avsett förbättringsåtgärder. Under den senaste femårsperioden har således för detta ändamål sammanlagt ca 400 milj. kr. anvisats över elfte huvudtiteln. Dessa arbeten, som primärt tillkommit från allmän sysselsättningssynpunkt, har bidragit till att påskynda genomförandet av vägverkets långsiktiga program för upprustning av de sekundära och tertiära vägarna.
Med hänsyn till de angelägna behov av olika driftåtgärder som föreligger är jag beredd att föreslå en anslagsökning med 200 milj. kr. i förhållande till anslaget för innevarande budgetår. För den stadiga vägdriften skulle därmed under kalenderåret 1976 komma att disponeras (1 155-F200) 1 355 milj. kr. Inom denna ram räknar jag med att vägverket vid normal omfattning av servicearbete kan utföra omfattande
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 68
slitlager- och torrläggningsarbeten samt därutöver förbättringsarbeten i minst samma omfattning som under de senaste åren.
För anslaget Bidrag till drift av kommunala vägar och gator beräknar jag i likhet med vägverket att en höjning med ca 21,1 milj. kr. av det för mnevarande budgetår anvisade anslaget om ca 184,6 milj. kr. är nödvändig med hänsyn till pris- och trafikutvecklingen m. m. Jag förordar således för nästa budgetår ett anslag av 205,7 milj. kr. Jag är inte beredd att förorda en sådan omläggning av anslagsperioden för bidragsdelen till att avse framföriiggande kalenderår som vägverket har föreslagit.
Under anslaget Bidrag till drift av enskilda vägar m. m. har under de senaste två budgetåren väsentligt ökade medel ställts till förfogande. För innevarande budgetår är anslaget upptaget med 83 milj. kr. Av beloppet kan drygt 7 milj. kr. beräknas avse iståndsättningsarbeten, vilket möjliggör en väsentlig standardförbättring av det enskilda vägnätet. Jag är beredd att föreslå en fortsatt kraftig satsning på detta från flera synpunkter viktiga vägnät och förordar en medelsanvisning för nästa budgetår med 93 milj. kr., dvs. en ökning jämfört med innevarande budgetår med 10 milj. kr. Den balans av inneliggande ansökningar om statsbidrag till i och för sig statsbidragsberättigade enskilda vägar som uppkommit under senare år beräknas under åren 1974 och 1975 helt kunna avvecklas. Därtill beräknas från anslaget statsbidrag kunna lämnas även till iståndsättningsarbeten på vägar som redan uppbär statsbidrag till barmarksunderhåll och vinterväghållning.
Jag är inte beredd att förorda en sådan omläggning av anslagsperioden för bidragsdelen till att avse framförliggande kalenderår som föreslagits av vägverket.
Under år 1974 har de sakkunniga med uppdrag att verkställa översyn av lagen om enskilda vägar — 1969 års vägutredning — avgivit betänkandet (Ds K 1974: 7) Kommunal och enskUd väghålhiing. I betänkandet, som av utredningen karaktäriserats som ett principbetänkande, föreslås bl. a. lagstadgade former för kommunal väghållning. Betänkandet har remissbehandlats. Genom beslut den 8 november 1974 har Kungl. Maj:t till vägutredningen överlämnat remissyttrandena att övervägas i det fortsatta utredningsarbetet.
I anslutning till detta vill jag även nämna att vägverket i november 1974 har lämnat en lägesrapport för det av Kungl. Maj:t lämnade uppdraget att genomföra en översyn av statsbidragssystemet för enskilda vägar. Arbetet utförs av en inom verket särskild tillsatt arbetsgmpp. I arbetsgmppen ingår även en representant för Svenska kommunförbundet.
I sin lägesrapport anför vägverket, att man i utredningsarbetet eftersträvar en samordning med pågående lagstiftningsarbete inom näraliggande områden — närmast i fråga om lagen om enskUda vägar, an-
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 69
läggningslagen och byggnadslagen. De problemkomplex som vägverket därmed har att ta ställning tUl är i flera fall av invecklad natur. Verket har koncentrerat utredningsarbetet till sådana problem, som är oberoende av förslagen i 1969 års vägutrednings betänkande Kommunal och enskild väghåUning och bygglagutredningens betänkande (SOU 1974: 21) Markanvändning och byggande. Vägverkets avsikt är dock att även söka belysa de båda utredningarnas konsekvenser för statsbidragssystemet.
Vägverket bedömer att arbetet med översynen av statsbidragssystemet skall kunna slutföras under första halvåret 1975.
Vad gäller väg- och gatubyggandet vill jag i följande tabell inledningsvis redovisa det ungefärliga utfallet av investeringama inom denna sektor under perioden 1969—1973 samt de beräknade kostnaderna under åren 1974 och 1975. I de angivna beloppen för beredskapsarbeten, som avser statsbidragsdelen för alla kategorier vägar, ingår även kostnadema för vissa förbättringsarbeten av driftkaraktär.
ÅT
Ordinarie
Särskilda
Ordinarie
Byggande
Bered-
Summa
StaUiga
byggnads-
kommu-
av enskilda skaps-
vägbygg-
och for-
nala väg-
vägar
arbeten
nads-
bättrings-
byggnads-
arbeten
åtgärder
arbeten
milj.
kr.
1249
1276
1347
1627
1547
1974'
=840
1596
1975'
1551
' Beräknade belopp.
» Varav på tilläggsstat 115.
Vid sidan av de ordmarie vägbyggnadsanslagen har, som framgår av tabellen, betydande belopp årligen anvisats av beredskapsmedel som kommit vägnätet tUlgodo. Dessa insatser har primärt motiverats av sysselsättningspolitiska skäl. Det har dock ansetts viktigt att som beredskapsarbeten välja ut vägföretag som ingår i gällande flerårs- och långtidsplaner. Därigenom har det varit möjligt att förutom den egentiiga sysselsättningseffekten även uppnå en positiv effekt från trafiksäkerhets-och framkomlighetssynpunkt. Beredskapsarbetena har därjämte speciellt för norrlandslänen inneburit en allmän förbättring av vägnätet, vilket stöder strävandena mot en bättre regional balans i fråga om bebyggelse- och näringslivsutveckling. Jämfört med den normala fördelning på riks- och länsvägar av de ordinarie vägbyggnadsmedlen kan det vidare konstateras att en större andel av beredskapsmedlen är att hänföra till den senare vägkategorin.
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 70
Som jag tidigare nämnt, togs innevarande budgetår upp ett konjunkturbetingat väganslag, Särskilda byggnads- och förbättringsåtgärder avseende statliga vägar. Hela anslaget för innevarande budgetår, 200 milj. kr., har stäUts tUl vägverkets förfogande. För att bibehålla handlingsberedskapen i sysselsättningsavseende och samtidigt ha möjlighet att då sysselsättningsläget så kräver påskynda och tidigarelägga angelägna vägföretag samt utföra förbättringar på bl. a. regionalpolitiskt viktiga länsvägar, förordar jag att ett motsvarande anslag tas upp även för nästa budgetår. Anslaget bör därvid anvisas med samma belopp som för innevarande budgetår, dvs. 200 milj. kr. Anslaget bör ställas till regeringens förfogande att disponeras för särskilda insatser i fråga om drift och byggande av statiiga vägar, när detta är motiverat av konjunkturpolitiska eller andra skäl. Planeringen av ifrågakommande åtgärder, som i första hand bör inriktas på arbeten, som på en gång är från sysselsättningssynpunkt värdefuUa och vägpolitiskt angelägna, bör ske i samråd med AMS.
Anslaget Byggande av statliga vägar är för innevarande budgetår 745 milj. kr. Av anslaget SärskUda byggnads- och förbättringsåtgärder avseende statliga vägar har härjämte för innevarande budgetår fördelats 117 mUj. kr. till byggande av statiiga vägar. Utöver den förstärkning som på detta sätt kommit det statliga vägbyggandet tUl godo, är jag beredd att föreslå, att det ordinarie byggnadsanslaget för nästa budgetår förs upp med 765 mUj. kr., dvs. en höjning av anslaget med 20 milj, kr.
Anslaget Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator bör för nästa budgetår tas upp med ett belopp av 350 milj, kr,, dvs. en höjning med drygt 6 mUj. kr. jämfört med innevarande budgetår.
Anslaget Bidrag till byggande av enskilda vägar bör för nästa budgetår tas upp med oförändrat belopp, dvs. med 26,8 milj. kr.
Kostnadsramarna för år 1976 för anslagen Drift av statliga vägar resp. Byggande av statliga vägar bör i princip bestämmas tiU samma belopp som anslagen. Det bör ingå i regeringens befogenheter att i den mån arbetsmarknadsläget, kravet på en ändamålsenlig planering av verksamheten eller andra särskilda skäl motiverar det bemyndiga vägverket att under år 1975 resp. 1976 jämka de föreskrivna kostnadsramarna för dessa år, t. ex. genom att under andra halvåret 1975 i förväg ta i anspråk behövliga belopp av de medel under de kalenderårsberäk-nade anslagen, som kan bli anvisade för verksamhetsåret 1976.
Jag hemställer att regeringen ger riksdagen tillkänna vad jag har anfört i det föregående om vägväsendet.
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 71
B 1. Statens vägverk: Ämbetsverksuppgifter
1973/74 Utgift 4 954 000
1974/75 Anslag 18 700 000 1975/76 Förslag 6 560 000
1¶Avser perioden 1974-07-01—1975-12-31.
Från detta anslag bestrids kostnadema för central administration (andel), översiktlig vägplanering, fastställande av arbetsplaner samt försvars- och järnvägsärenden.
Statens vägverk
Verket hemställer om ett anslag av 7 430 000 kr. för budgetåret 1975/76 avseende verksamheten under år 1976, Motiveringen för verkets förslag i denna del har redovisats under redogörelsen för vägverkets anslagsframställning i det föregående.
Föredraganden
Jag bedömer att kostnaderna för år 1976, som jag beräknar till 6,56 milj, kr,, ungefärligen kommer att fördela sig på följande sätt.
Plan Kr.
Central administration I 200 000
Översiktlig vägplanering 1 380 000
Fastställande av arbetsplaner 360 000
Försvarsfrågor 3 365 000
Järnvägsärenden m. m, 255 000
6 560 000
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Statens vägverk: Ämbetsverksuppgifter för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 6 560 000 kr,, att avräknas mot automobilskattemedlen.
B 2. Drift av statliga vägar
1973/74 Utgift 1 030 864 000 Reservation 585 828 000
1974/75 Anslag 1 155 000 000 1975/76 Förslag 1355 000 000
Från detta anslag bestrids kostnaderna för de delar av vägverkets verksamhet som är hänförliga till driften av de statliga vägarna samt vissa förbättrings- och ombyggnadsarbeten, vilka avser främst de sekundära och tertiära vägnäten.
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommnnikationsdepartementet 72
Statens vägverk
Verket hemstäUer om ett anslag av 1 699,1 milj, kr. resp. 1 499,1 milj. kr. enligt sitt högsta resp. lägsta alternativ för budgetåret 1975/76 avseende verksamheten under år 1976. Motiveringen för verkets förslag i denna del har redovisats under redogörelsen för vägverkets anslagsframställning i det föregående.
Föredraganden
Kostnadsramen för år 1975 har faststäUts tUl 1 155 milj. kr.
Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående förordar jag att kostnadsramen för år 1976 bestäms till 1 355 milj. kr. och att anslag begärs med samma belopp. Förslaget innebär en ökning av anslaget för nästa budgetår med 200 mUj. kr.
I följande sammanställning redovisas hur kostnaderna för vägdriften beräknas i stort fördela sig under år 1976. Sammanställningen visar även de ungefärligen beräknade kostnaderna för innevarande år (milj. kr.).
Plan 1975 1976
Vägverket Föredraganden
18,0
20,0
20,0
21,5
24,0
24,0
605,0
673,8
660,0
401,0
579,1
506,1
109,5
402,2
144,9
155,0
1 699,1
1 355,0
Central administration Regional administration Servicearbeten Underhällsarbeten Förbättringsarbeten
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Drift av statliga vägar för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 1 355 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
B 3. Byggande av statliga vägar
1973/74 Utgift 755 914 000 Reservation 494 507 000
1974/75 Anslag 745 000 000 1975/76 Förslag 765 000 000
Från detta anslag bestrids kostnaderna för de delar av vägverkets verksamhet som är hänförliga till byggande av statliga vägar samt vissa mindre omläggnings- och förbättringsarbeten.
Statens vägverk
Verket hemställer om ett anslag om 928 mUj, kr, resp, 838 milj, kr, enligt sitt högsta resp, lägsta alternativ för budgetåret 1975/76 avseende
Prop. 1975:1 BUaga 8 Kommnnikationsdepartementet 73
verksamheten under år 1976. Motiveringen för verkets förslag i denna del har redovisats under redogörelsen för vägverkets anslagsframställning i det föregående.
Föredraganden
Kostnadsramen för år 1975 har fastställts till 745 milj, kr. Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående förordar jag att kostnadsramen för år 1976 bestäms tiU 765 milj. kr. och att anslag begärs med samma belopp. Förslaget innebär en ökning av anslaget för nästa budgetår med 20 milj. kr.
I följande sammanställning redovisas hur kostnaderna för vägbyggandet beräknas i stort fördela sig under år 1976. Sammanställningen visar även de ungefärligen beräknade kostnadema för innevarande år (milj. kr,).
1976 Plan
Vägverket
Föredra-
ganden
Central administration
23,2
25,9
25,9
Regional administration
18,3
20,4
20,4
Byggande av riksvägar
493,5
575,0
500,0
Byggande av tunnelbanor
35,0
44,0
40,0
Byggande av länsvägar
167,0
254,7
170,7
Utrednings- och utveck-
lingsverksamhet
8,0
8,0
745,0
928,0
765,0
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Byggande av statliga vägar för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 765 000 000 kr,, att avräknas mot automobilskattemedlen.
B 4. Särskilda byggnads- och förbättringsåtgärder avseende statliga vägar
1974/75 Anslag »200 000 000 1975/76 Förslag 200 000 000
' Nytt anslag
Från detta anslag bestrids kostnaderna för de särskilda byggnads- och förbättringsåtgärder avseende statliga vägar som kan aktualiseras av konjunkturmässiga eller andra skäl.
Statens vägverk
Verket hemställer om ett anslag om 400 milj. kr. för budgetåret 1975/76 avseende verksamheten under år 1976. Motiveringen för verkets förslag i denna del har redovisats under redogörelsen för vägverkets anslagsframställning i det föregående.
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 74
Föredraganden
Med hänvisning tUl vad jag anfört i det föregående förordar jag att kostnadsramen för år 1976 bestäms tUl 200 milj, kr. och att anslag begärs med samma belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Särskilda byggnads- och förbättringsåtgärder avseende statliga vägar för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 000 kr., att avräknas mot automobUskattemedlen.
B 5. Bidrag till drift av kommunala vägar och gator
1973/74 Utgift 158 530 000 Reservation 220 000
1974/75 Anslag 184 550 000 1975/76 Förslag 205 700 000
Från detta anslag lämnas bidrag till kommun med 95 % av det belopp vartill de skäliga kostnadema för drift av de bidragsberättigade vägarna och gatorna beräknas uppgå. Driftkostnaden fastställs för en två-årsperiod av statens vägverk efter kommunens hörande. Beräkningen kan justeras under löpande tvåårsperiod, om väsentligt ändrade förhållanden inträder. Bidragsgivningen regleras genom kungörelsen (1971: 955, ändrad 1972:186) om statsbidrag tiU väg- och gatuhållning i vissa kommuner. Bidrag utgår i mån av tUlgång på medel.
Statens vägverk
Verket hemställer om ett anslag av 205,7 milj. kr. för budgetåret 1975/76. Vidare begär verket att 255 milj. kr. för bidragsgivning avseende år 1976 anvisas redan budgetåret 1975/76. Motiveringen för verkets förslag i denna del har redovisats under redogörelsen för vägverkets anslagsframställning i det föregående.
Föredraganden
Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående förordar jag, att anslaget tas upp med 205,7 milj. kr., innebärande en uppräkning med ca 21,1 milj. kr. Förbrukningen beräknas fördela sig på ungefär följande sätt.
Plan Kr.
Central och regional administration 700 000
Bidragsbelopp 205 000 000
205 700000
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 75
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Bidrag till drift av kommunala vägar och gator för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 205 700 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
B 6. Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator
1973/74 Utgift 323 548 000 Reservation 198 032 000
1974/75 Anslag 343 600 000 1975/76 Förslag 350 000 000
Från detta anslag lämnas bidrag tiU kommuns kostnad för byggnadsföretag med 95 % till byggande av väg samt till byggande av gata mot vilken enligt gällande stadsplan utfart eller annan utgång från tomt eller annan fastighet inte får anordnas. Dessutom utgår bidrag med 95 % till utförande av större konstarbete eller trafikanordning, som ingår i gata. Till annat bidragsberättigat gatubyggnadsarbete utgår statsbidrag med 85 %. I kostnaden för byggnadsföretag får inräknas skälig ersättning för mark och för intrång, som föranleds av vägs eller gatas byggande eller användande.
Bidrag utgår i mån av tillgång på medel och enligt av statens vägverk fastställd fördelningsplan för fem år. Fördelningsplanen skall förnyas vart tredje år. Bidragsgivningen regleras genom kungörelsen (1971: 955, ändrad 1972: 186) om statsbidrag tiU väg- och gatuhållning i vissa kommuner. Statsbidrag tUl byggande av tunnelbana kan under vissa fömtsättningar utgå från detta anslag tUl kommun, landstingskommun och kommunalförbund. Denna bidragsgivning regleras genom kungörelsen (1971: 956) om statsbidrag tUl byggande av tunnelbana. Bidrag utgår i mån av tUlgång på medel.
Statens vägverk
Verket hemställer om ett anslag av 414,7 resp. 379,7 milj, kr, enligt sitt högsta resp. lägsta alternativ för budgetåret 1975/76. Motiveringen för verkets förslag i denna del har redovisats under redogörelsen för vägverkets anslagsframställning i det föregående.
Föredraganden
Med hänvisning tiU vad jag anfört i det föregående förordar jag att anslaget tas upp med 350 milj. kr., dvs. en ökning av drygt 6 mUj. kr. jämfört med innevarande budgetår. Förbrukningen beräknas fördela sig på ungefär följande sätt.
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 76
Plan______________________________________________ ____ Kr.
Central och regional administration 4 700 000
Bidragsbelopp 345 300 000
350 000 000
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tUl Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 350 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
B 7. Bidrag till drift av enskilda vägar m. m.
1973/74 Utgift 69 726 ÖOO Reservation 10 784 000
1974/75 Anslag 83 000 000 1975/76 Förslag 93 000 000
Från detta anslag lämnas bidrag till drift av enskUd väg av väsentiig betydelse för en stor allmänhet. Bidrag kan även utgå om vägen är utfart för en bebyggelse och av betydande längd eller om vägens drift är synnerligen betungande för väghåUaren. Bidrag utgår med 70 % av beräknad kostnad för väghållningen. Bidrag kan beviljas med 85 % om synnerliga skäl föreligger. Vidare kan s. k. iståndsättningsbidrag beviljas med 70 % för åtgärder som bedöms nödvändiga från trafiksäkerhetssynpunkt. Från anslaget lämnas även bidrag till anskaffning av redskap för driften. Slutligen utgår från anslaget bidrag tUl kostnader för viss passbåtstrafik m. m. Huvuddelen av bidragsgivningen regleras genom kungörelsen angående statsbidrag till enskUd väghållning (1952: 793, ändrad senast 1971: 958) och kungörelsen (1952:417, ändrad 1963: 102) angående statligt stöd till anskaffning av maskiner och redskap för rationalisering av underhållsarbetet på vissa enskilda vägar. Bidrag utgår i mån av tillgång på medel.
Statens vägverk
Verket hemställer om ett anslag av ca 110,2 resp. 105,2 milj. kr. enligt sitt högsta resp. lägsta alternativ för budgetåret 1975/76. Vidare begär verket att 124 milj. kr. för bidragsgivning avseende år 1976 anvisas redan budgetåret 1975/76. Motiveringen för verkets förslag i denna del har redovisats under redogörelsen för vägverkets anslagsframställning i det föregående.
Föredraganden
Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående förordar jag att anslaget för budgetåret 1975/76 tas upp med 93 milj. kr., innebärande
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 77
en ökning med 10 milj. kr. Förbmkningen beräknas fördela sig på ungefär följande sätt.
Plan Kr.
Central och regional administration 7 200 000
Bidragsbelopp 85 800 000
93 000 000
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. medge att under budgetåret 1975/76 stathg lånegaranti för lån avseende inköp av vägunderhållsmaskiner för vissa enskilda vägar beviljas intiU ett belopp av 120 000 kr.;
2. tUl Bidrag till drift av enskilda vägar m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 93 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
B 8. Bidrag till byggande av enskilda vägar
1973/74 Utgift 24 224 000 Reservation 17 786 000
1974/75 Anslag 26 800 000 1975/76 Förslag 26 800 000
Från anslaget lämnas bidrag tUl byggande av enskUd väg av väsentlig betydelse för en bygds befolkning. Bidrag lämnas tUl kostnad för arbetsplan med 70 % samt tUl beräknad övrig kostnad för företaget med högst 70 %. Föreligger synnerliga skäl kan sistnämnda bidrag höjas tUl högst 85 %. Bidragsgivningen regleras genom kungörelsen angående statsbidrag tUl enskild väghållning (1952:793, ändrad senast 1971:958), Fr. o. m. den 1 januari 1966 lämnas bidrag från detta anslag även till byggande av enskild väg som utgör tUlfartsväg tUl naturområde för rekreation och friluftsliv eller av annat skäl är av särskild betydelse för fritidsändamål. Även för denna bidragsgivning gäller i tillämpliga delar nämnda kungörelse. Bidrag utgår i mån av tUlgång på medel.
Statens vägverk
Verket hemställer om ett anslag av 35,1 resp. 32,1 milj, kr. enligt sitt högsta resp. lägsta altemativ för budgetåret 1975/76. Motiveringen för verkets förslag i denna del har redovisats under redogörelsen för vägverkets anslagsframstäUning i det föregående.
Föredraganden
Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående förordar jag att anslaget tas upp med 26,8 milj. kr. Förbmkningen beräknas fördela sig på ungefär följande sätt.
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 7g
Plan Kr.
Central och regional administration 4 100 000
Bidragsbelopp 22 700 000
26 800 000
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Bidrag till byggande av enskUda vägar för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 26 800 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
B 9. Tjänster till utomstående
1973/74 Utgift 10 700 000
1974/75 Anslag 16 800 000 1975/76 Förslag 12 300 000
' Avser perioden 1974-07-01—1975-12-31.
Från anslaget bestrids vissa kostnader inom vägverket för planering m. m. av beredskapsarbeten åt arbetsmarknadsstyrelsen.
Statens vägverk
Verket hemställer om ett anslag av 12 575 000 kr. för budgetåret 1975/76 avseende verksamheten under år 1976. Motiveringen för verkets förslag i denna del har redovisats under redogörelsen för vägverkets anslagsframställning i det föregående.
Föredraganden
Jag beräknar anslaget för budgetåret 1975/76 till 12,3 mUj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Tjänster till utomstående för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 12 300 000 kr., att avräknas mot automobUskattemedlen.
B10. Avsättning till statens automobilskattemedelsfond
I vägtrafikskatteförordningen (1973: 601, ändrad senast 1974: 869) återfinns de grundläggande bestämmelsema för beskattning av bilismen.
I följande sammanställning redovisas det faktiska utfallet av automo-bilskattemediens specialbudget för de senaste fem budgetåren (milj. kr.)
Budgetår Netto- Netto- Över- Behållning Reserva-
inkomster utgifter skott på fonden tioner
1969/70
3 064,0
2 512,0
552,0
1 796,0
1 039,1
1970/71
3 243,1
2 634,1
609,0
2 453,7
990,3
1971/72
3 348,6
2 830,1
518,5
2 754,0
1 208,5
1972/73
3 474,6
3 169,8
303,8
3 003,4
1 262,9
1973/74
3 615,6
3 323,6
292,0
3 180,0
1 342,4
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 79
De sammanlagda utgifterna under de olika väganslagen m. m. för budgetåret 1975/76 har jag beräknat till 3 014 milj. kr.
För trafiksäkerhet, vissa bidrag m. m. beräknar jag för andra anslag under sjätte huvudtiteln sammanlagt ca 116 milj. kr., att avräknas mot automobilskattemedlen. Under andra, åttonde, nionde och elfte huvudtitlarna föreslås därjämte att ca 659 milj. kr. skall avräknas mot dessa medel. Totalt bör alltså för dessa ändamål ca 775 milj. kr. avräknas mot automobUskattemedlen.
Enligt den sålunda redovisade beräkningen skulle det totalbelopp som avses täckas av automobUskattemedlen för budgetåret 1975/76 uppgå till sammanlagt (3 014H-116-1-659) 3 789 milj. kr., vUket innebär en ökning i förhållande till motsvarande på riksstaten för innevarande budgetår uppförda anslagsbelopp raed ca 322 railj. kr.
Chefen för finansdepartementet har beräknat inkomsterna på auto-mobilskattemedlens specialbudget för budgetåret 1975/76 till sammanlagt 3 755 milj. kr.
Hela sistnämnda belopp disponeras för att täcka anslag på driftbudgeten. Därutöver får 34 mUj. kr. tas ur budgetutjämningsfonden och där redovisas under särskild titel.
Anslaget bör föras upp med endast ett formellt belopp av 1 000 kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Avsättning till statens automobilskattemedelsfond för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet
80
C. TRAFIKSÄKERHET
C I. Statens trafiksäkerhetsverk: Förvaltningskostnader
1973/74 Utgift 15 041000
1974/75 Anslag 16 118 000 1975/76 Förslag 18 525 000
Trafiksäkerhetsverket är central myndighet för uppgifter rörande trafikreglering, fordonskontroll, förarutbildning och körkort samt information och allmänt trafiksäkerhetsarbete. Vid ingången av budgetåret 1975/ 76 planeras även den centrala bil- och körkortsregistreringsverksamheten komma att inordnas i verket, varvid bilregisternämndens förordnande således upphör.
Trafiksäkerhetsverket leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldirektör. Inom verket finns fyra byråer, näraligen trafik- och informationsbyrån, fordonsbyrån, körkortsbyrån samt kanslibyrån. 1 avvaktan på den översyn av verkets organisation, som f. n. utförs av trafiksäkerhetsutredningen, planeras den centrala bil- och körkortsregistrerings-verksamheten komma att anslutas tUl verket som en enhet. För förarprov, fordonsbesiktning m. m. finns en regional organisation med sju distrikt.
Från förevarande anslag bestrids kostnadema för verkets styrelse, verkschefens sekreterare, trafik- och informationsbyrån, kanslibyråns allmänna sektion, en avdelningsdirektör på körkortsbyrån för viss utredningsverksamhet samt — inom den regionala organisationen — sju förste byråingenjörer för viss tUlsynsverksamhet, sju byråassistenter för allmän informationsverksamhet, sju byråassistenter för uppgifter i samband med trafikundervisning i skolorna, sju bUinspektörer för arbete med bl. a. buller- och avgaskontroll samt fyra kontorister.
1974/75
Beräknad ändring 1975/76
Verket
Föredra ganden
Personal
Handläggande personal Övrig personal
55 16
+ +
7 5
—
Anslag
Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar därav utrikes resor
4 918 000 14 000 482 000 (25 000)
+
-h -i-+
1 458 000
2 000
259 000
(-)
-1-+
599 000
48 000
(-)
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet
1974/75
Beräknad ändring 1975/76
Verket
Föredraganden
-f 6 388 000 -I- 2 407 000
-1- 6 388 000 + 2 407 000
Lokalkostnader
Expenser
därav representation därav engångsutgifter
Informationsverksamhet
Materialundersökningar m. m.
Utredningsuppdrag
Övriga utgifter
Uppbördsmedel
Ersättningar för uppdrag m. m. Nettoutgift
606 000
477 000
(3 000)
(5 000)
8 550 000
470 000
600 000
2 000
-1000 16118 000
-f 368 000
-f 221 000
{+ 1000)
(-f 24 000)
-t- 3 850 000
+ 230 000
-i- 150 000 -f 80 000
(-)
(- 5 000)
-I- 1 500 000
-I- 30000
Statens trafiksäkerhetsverk
Trafiksäkerhetsverket hemställer att i anslutning tUl slutligt beslut om den centrala bil- och körkortsregistreringens inordnande i verket principbeslut fattas om viss i anslagsframställningen närmare angiven förändring av verkets organisation.
Till budgetåret 1975/76 erfordras följande förändringar av anslaget.
1, Pris- och löneomräkning m.m. 2 691000 kr., varav 166 000 kr, avser höjt lönekostnadspålägg.
2, O-alternativet skuUe nödvändigtvis komma att betyda minskad informationsverksamhet. Vidare måste uppdragen åt utomstående att utföra materialprovningar, utredningar och undersökningar skäras ned.
3, Trafiksäkerhetsverket blir vid ingången av budgetåret 1975/76 central registermyndighet för bU- och körkortsregistren och därmed ansvarigt för uppbörden av vägtrafikskatt. För intern revision av bl. a, denna omfattande verksamhet erfordras en avdelningsdirektör ( + 109 209 kr,),
4, Inom trafik- och informationsbyråns informationssektion sker bl, a, produktion av informations- och kampanjmaterial. Även om verket i möjligaste mån anlitar reklambyråer för produktion av sådant material krävs ett omfattande arbete inom informationssektionen för den kon-tinueriiga kontakten med byråerna och för uppföljning av deras arbete. Många produkter måste också med hänsyn till innehållet, t, ex. information om nya lagar och förordningar, tas fram inora sektionen. För produktionen av informationsmaterial erfordras ytterligare en byrådirektör. Vidare erfordras inom informationssektionen ytterligare ett kvalificerat biträde (+135 485 kr,),
5, Trots brister i det nuvarande trafikolycksstatistiksystemet utgör olycksdata en fundamental utgångspunkt för trafUtsäkerhetsarbetet och verket måste ha möjlighet att fortiöpande följa, analysera och bedöma olycksläget. För kontinuerliga studier av olycksutvecklingen vUka bl, a, tjänar som bedcimningsunderlag för verksledningen erfordras ytterUgare en amanuens/byråsekreterare (+63 303 kr.).
6 Riksdagen 1975. I saml. Nr 1. Bil. 8
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 82
6. För övervakning av tUlämpningen av bestämmelserna i vägmärkeskungörelsen och de av verket utfärdade föreskrifterna rörande olika trafikreglerande anordningar erfordras förstärkning av verkets regionala organisation med tre trafikingenjörer. Vidare har genom den nya trafiklagstiftningen ytteriigare arbetsuppgifter ålagts den regionala organisationen, varför ytterligare tre kvalificerade biträden erfordras ( + 395 123 kr.).
7. Kostnaderna för verkets pressombudsman och ett biträde i denna verksamhet bör överflyttas till förevarande anslag från anslaget till verkets uppdragsverksamhet. Vidare föreslås att vissa extra tjänster ändras tni extra ordinarie (+155 174 kr.).
8. Informationsverksamheten siktar tUl att öka aUmänhetens kunskaper om trafik och trafikregler och att ge rekommendationer om uppträdandet i trafiken. Verksamheten planeras i detalj för längre tidsperioder med närmare precisering av målsättning, innehåll, media etc. Aktiviteterna följs upp genom undersökningar för att mäta effekten av dem och få underlag för det fortsatta arbetet. Informationen sprids med hjälp av massmedia samt genom kursverksamhet och via trafiksäkerhetskommittéer och organisationer m. m.
Under år 1975 koncentreras trafiksäkerhetsverkets informationsinsatser främst på kampanjen "Trafiknykterhet" — som är en gemensam .satsning på ökad trafiknykterhet av olika myndigheter, organisationer bl. a, inom det frivilliga trafiksäkerhetsarbetet samt företag. Kampanjen har planerats så att tyngdpunkten i de aktiviteter som skall genomföras lokalt ligger under hösten 1975 med bl. a. omfattande mötes- och upplysningsverksamhet. I denna lokala verksamhet innefattas också särskilda aktiviteter inom bl. a. skolans område.
I den långtidsplan för informationsverksamheten som verket fastställt har för år 1976 upptagits huvudaktiviteten "Barn i trafiken". Detta angelägna område avses att belysas ur flera olika aspekter och ett grundligt förberedelsearbete har redan startats med insamling av fakta, såväl från Sverige som från utlandet. Kampanjen skall planeras av arbetsgrupper med representanter för berörda myndigheter och organisationer samt av erforderlig marknadsföringsexpertis. För att nå positiva resultat av kampanjen är det väsentligt att kraftfulla insatser görs i massmedia. För bl. a. detta ändamål erfordras medelsförstärkningar. Totalt beräknas för informationsverksamheten ett ytterligare medelsbehov av 2 150 000 kr.
9, För sjukvård beräknas ett medelsbehov av 2 000 kr, för nytillkommande personal. Under anslagsposten Reseersättningar erfordras ytterligare 160 000 kr, tUl resor för den tUl förevarande anslag hänförda personalen, som har inspekterande arbetsuppgifter eller uppgifter inom informationsverksamheten, skolan eller trafikregleringsområdet samt 48 000 kr, med hänsyn till begärd personalökning.
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 83
10, För nytiUkommande personal beräknas lokalkostnader om 69 000 kr,
11, Under anslagsposten Expenser erfordras ytterligare 100 000 kr, för ökade telefonkostnader samt 79 000 kr. raed hänsyn till begärd personalökning.
12, Från anslagsposten Materialundersökningar m. ra. utgår bidrag till Sveriges Mekanförbund för visst standardiseringsarbete på fordonsområdet. För detta ändamål erfordras ytterligare 30 000 kr. Verkets eget behov av materialundersökningar för föreskrifter av olika slag blir allt större både i vad avser fordons utrustning och material till vägmärken och vägmarkeringar o, d. Ytterligare 200 000 kr, behöver stäUas till verkets förfogande för sådana undersökningar.
Föredraganden
De av trafiksäkerhetsverket i anslagsframställningen framförda förslagen avseende verkets framtida organisation bör övervägas vidare inom trafiksäkerhetsutredningen (K 1973: 07). I dess uppdrag ligger bl, a, att bedöma behovet av organisatorisk anpassning av verksamheten. Till frågan om inordningen av den centrala bU- och körkortsregistreringsverk-samheten i verket återkommer jag under anslaget C 3.
För trafiksäkerhetsverket förordar jag under förvaltningskostnads-och uppdragsanslagen en uppräkning med 5,6 railj. kr. till 42,7 milj. kr. för att möjliggöra bl, a. viss personalförstärkning och en utvidgad informations- och typbesiktnuigsverksamhet. För bU- och körkortsregistrering samt framställning av körkort föreslås en uppräkning med 7,4 milj. kr. till 59,5 milj. kr.
Under förvaltningskostnadsanslaget beräknar jag en höjning med 2,4 milj, kr, till 18 525 000 kr. Härvid har jag bl, a, beräknat ytterligare 1,5 milj, kr, för informationsverksamhet, för vilket ändamål därmed disponeras 10 050 000 kr.
Med hänvisning till det anförda och tUl sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att till Statens trafiksäkerhetsverk: Förvaltningskostnader för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 18 525 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
C 2. Statens trafiksäkerhetsverk: Uppdragsverksamhet
1973/74 Utgift 21 251 000
1974/75 Anslag 20 990 000 1975/76 Förslag 24 139 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för fordonsbyrån, körkortsbyrån, kanslibyråns chef och förvaltningssektion, den regionala organisationen
Prop. 1975:1 Bilaga 8 KommunikationsdepiHtemeatet
med under C 1. angivna undantag, anskaffning och underhåll av utmstning för fordonsbesiktning samt utbildning.
Inkomster vid statens trafiksäkerhetsverk, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas för budgetåret 1975/76 till 28,5 mUj. kr. (1974/75 tUl 26,0 milj. kr,).
1974/75
Beräknad ändring 1975/76
Verket
Föredra-
ganden
Personal
Handläggande personal
+
+
5 Övrig personal
+
+
253
+
12
+
7 Anslag
Lönekostnader
14 406 000
+ 2 575 000
+ 2 308 000
Sjukvård
47 000
+
2 000
+
2 000
Reseersättningar
1920 000
+
392 000
+
275 000
Lokalkostnader
2 699 000
+
191 000
+
302 000
Expenser
+
348 000
+
198 000
därav engångsutgifter
(6 000)
( +
36 000)
( +
15 000)
Utrustning
350 000
+
50 000
+
50 000
därav engångsutgifter
(250 000)
( +
50 000)
( +
50 000)
Övriga utgifter
237 000
+
20 000
+
14 000
20 990 000
+ 3 578 000
+ 3 149 000
Statens trafiksäkerhetsvérk
1. Pris- och löneomräkning ra, m, 2 010 000 kr., varav 489 000 kr, avser höjt lönekostnadspålägg.
2, En minskning av anslaget enligt O-alternativet skulle medföra dels att mindre tid kunde agnas åt prövning av körkortssökandena genom att antalet sökande i prövningsgmpperna måste ökas, dels att möjligheterna för verket att genom flygande inspektion kontrollera fordon i trafik skuUe minska,
3, Fordonsbyråns inspektionssektion svarar bl, a. för redigeringen av verkets tekniska handböcker, som används av bUinspektörer, besiktningsmän och polismän i arbetet med besiktning av fordon samt av tiUver-kare, verkstäder och andra verksamma inom fordonsbranschen. Handböckerna spelar en viktig roll såsom informationskälla om nya och ändrade bestämmelser, och det är därför angeläget att dessa snabbt kan införas i handböckerna. På grund av arbetsuppgifternas omfattning erfordras förstärkning med en byråingenjör och ett kvaUficerat biträde på sektionen (+116 391 kr.),
4. Fordonsbyråns utredningssektion handlägger frågor angående typ godkännande av fordon och fordonsutrustning och har vidare att verk ställa eUer leda utredningar inom detta område. Ett stort antal problem behandlas även internationellt, vilket gör det angeläget att Sverige be-
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikatiensdeparteraentet 85
vakar och aktivt deltar i detta arbete. Ärligen tillkommer ett antal nya intemationeUa reglementen eller standarder, som har stor betydelse från säkerhetssynpunkt. Verket har enligt föreskrifter i fordonskungörelsen befogenhet att föreskriva att viss utrustning skall vara av typ som godkänts av verket. Förstärkning erfordras med en förste byråingenjör ( + 76 012 kr.).
5. Fordonsbyråns typbesiktningssektion kommer att få nya och utökade arbetsuppgifter i samband med typbesiktning av fordon. Den hittiUs gjorda kontrollen av bUarnas konstruktion med avseeiKle på luftföroreningar från motorn kommer att utökas avsevärt på fordon av 1976 och senare års modeller, då dessa fordon skall kontrolleras eidigt de skärpta bestämmelserna i bilavgaskungörelsen (1972: 596). Genom terrängtrafikkungörelsens (1972: 594) tillkomst har typbesiktningsverksamheten utökats till att även omfatta terrängfordon. Typbesiktningssek-tionen behöver således förstärkas med två bilinspektörer (+144 321 kr.).
6. TUl följd av en fortlöpande ökning av dispensärenden i körkortsfrågor, en ökad omfattning av tillsynen över den mUitära förarprovs-verksamheten, en betydande ökning av telefonförfrågningar om körkort samt ett ökat antal ärenden rörande utländska körkort m. m. erfordras en förstärkning av körkortsbyråns körkortssektion med en amanuens/ byråsekreterare och ett biträde ( + 109 298 kr.).
7. Registrering och arkivering av inkommande och utgående handlingar sker inom centralförvaltningen hos en för samtliga byråer gemensam registrator. I takt raed de ökade anspråken på verket har registra-torns arbetsbörda också ökat. Under de senaste åren har korrespondensen som passerar registratorn i det närmaste fördubblats. Bl. a. genom att verket blivit central körkortsmyndighet har också telefonfrekvensen i centralförvaltningens växel ökat, vilket medför att långa väntetider uppstår, innan samtalen kan kopplas ned. Även verkets reproduktions-verksamhet ökar i omfattning. För dessa uppgifter erfordras förstärkningar av kanslibyråns förvaltningssektion med ett kvalificerat biträde, en telefonist och en expeditionsvakt (+141 725 kr.).
8. Den nya trafiklagstiftningen stäUer ökade krav på den interna kursverksamheten med avseende på fort- och vidareutbildning av verkets egen personal och genomförande av utbildning av medarbetare i kom munernas trafiksäkerhetsarbete m. fl. För kursadministration jämte ut formning av undervisningsmaterial, kursprogram m. ra. behöver kansli byrån förstärkas med en byråsekreterare (+69 809 kr.).
9. Den i fordonskungörelsen förutsatta kontrollen av fordons beskaf fenhet och utrustning kräver en kontinuerlig och planerad verksamhet för att nå effekt. Under våren 1974 gjorda kontroller av tunga fordon och släpvagnar vid vissa gränsstationer har givit mycket nedslående er farenheter beträffande vissa fordons beskaffenhet. Tidigare gjorda in spektioner av tankfordon har också gett besked om svåra bristfälligheter
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 86
på fordonen. Verkets resurser för denna verksamhet är emellertid inte tillräckliga, utan kontrollerna har fått ske med åsidosättande av andra angelägna tekniska arbetsuppgifter. En förstärkning med tre bilinspektörer erfordras därför inom den regionala organisationen ( + 225 162 kr,),
10. Kostnaderna för verkets pressombudsman och ett biträde i denna verksamhet bestrids från förevarande anslag. Verkets informationsverksamhet bör dock i sin helhet betraktas som en förvaltningsuppgift, varför samtiiga kostnader för pressombudsraannen bör överföras till verkets förvaltningskostnadsanslag. Vidare föreslås att vissa extra tjänster ändras till extra ordinarie (-155 174 kr,).
11. För sjulcvård beräknas ett medelsbehov av 2 000 kr, för nytillkommande personal.
12. För resor bl. a. i samband med flygande inspektion av fordon erfordras ytterligare 130 000 kr. Under anslagsposten Reseersättningar erfordras även ytteriigare 59 000 kr. med hänsyn till begärd personal-ökning. För lokalkostnader erfordras ytterligare 73 000 kr. för nytillkommande personal.
13. Den nya trafiklagstiftningen och verkets även i övrigt ökade verksamhet har medfört en väsentlig ökning av reproduktionsverksamheten. För att undvika onödiga kostnadsökningar genom externa reproduktionsförfaranden har verket anskaffat en egen kontorsoffsetan-läggning. På grund av verksamhetens omfattning behöver anslagsposten Expenser räknas upp med 200 000 kr. För nytUlkommande personal erfordras ytterligare 77 000 kr.
14. I bilavgaskungörelsen (1972: 596) har fastställts maximivärden för föroreningshalter, vilka inte får överskridas för att godkännande av anordning för rening av bUavgaser skall kunna ges på fordon av 1976 och senare års modeller. I kungörelsen har också angivits en principiell provmetod för mätning av föroreningarna. För att kunna verkställa provning av fordonen vid typbesiktning behöver en ny chassidynamo-meter anskaffas varjämte viss kompletterande utrustning erfordras för avgaskontrollen ( + 300 000 kr.).
Föredraganden
För budgetåret 1975/76 förordar jag en uppräkning av uppdragsanslaget med drygt 3,1 milj. kr. tiU ca 24,1 milj. kr. Härvid har jag beräknat medelsutrymme för sju nya tjänster, nämligen en förste byrå-ingenjör och två bilinspektörer inom fordonsbyrån, ett kvalificerat biträde och en telefonist inom kanslibyrån samt två bilinspektörer inom den regionala organisationen.
Utrymme har även beräknats för att tillgodose verkets ökade medelsbehov för bl. a. resor och expenser. Vidare beräknar jag medel för sådan komplettering av nuvarande utmstning för avgaskontroll vid fordonsbyråns typbesiktningssektion, som behövs till följd av skärpta krav på avgasrening hos fordon fr. o. m. 1976 års modeller.
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet
87¶Med hänvisning härtUl och tUl sammanställningen hemstäUer jag att regeringen föreslår riksdagen
att till Statens trafiksäkerhetsverk: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 24 139 000 kr., att avräknas raot automobUskattemedlen,
C 3. Statens trafiksäkerhetsverk: Bil- och körkortsregister m. m.
52 058 000 59 494 000
1973/74 Utgiffi 97 553 000 Reservation
1974/75 Anslagi 1975/76 Förslag
' Anslagen Registrering av motorfordon, Kostnader för nytt bilregister m, m. och Kostnader för framställning av körkort m, m.
Under förevarande anslag föreslås bli sammanförda dels de nuvarande anslagen Registrering av motorfordon och Kostnader för framställning av körkort ra, m, som bl. a. disponeras av statens trafiksäkerhetsverk, dels det nuvarande anslaget Kostnader för nytt bilregister m, m,, vilket disponeras av bilregisteinämnden.
Den centrala bU- och körkortsregistreringsverksamheten som fr. o. m, den 1 januari 1971 byggts upp under bilregisternämndens ledning skall
1974/75
Beräknad änd
ring 1975/76
Myndig-
Föredra-
heterna
ganden
Personal
Handläggande personal
-fil
Övrig personal
+ 22
+ 33
1 Anslag
Lönekostnader
7 969 000
+ 3 486 000
+ 2 970 000
Sjukvård
22 000
+ 9 000
+ 9 000
Reseersättningar
205 000
+ 60 000
+ 60 000
Lokalkostnader
1 705 000
+ 568 000
+ 568 000
Expenser
2 485 000
+1 200 000
+1 200 000
Datamaskinkoslnader
12 680 000
+1 369 000
+1 369 000
Utbildning och infonnation
550 000
- 340 000
- 340 000
Utgifter för framställning av
kontrollmärken 1
1 600 000
+ 1 140 000
+ 1 140 000
Utgifter för framställning och
distribution av registreringsskyltar
—
—
Uppdragsverksamhet m. m.
—
—
Ersättning till postverket
9 840 000
+ 160 000
+ 160 000
Ersättning till AB ID-kort
15 000 000
+ 300 000
+ 300 000
52 058 000
+ 7 952 000
+ 7 436 000
Enligt trafiksäkerhetsverkets bestämmande inom ramen för tillgängliga medel.
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 88
den 1 juli 1975 inordnas i trafiksäkerhetsverket som en enhet, varvid bilregisternämndens förordnande således upphör. TUl samma organisatoriska enhet avses även verkets kontroll av körkortstillverkningen komma att föras.
Från anslaget bör bestridas trafiksäkerhetsverkets kostnader för den centrala bil- och körkortsregistreringsverksamheten. Vidare bör därifrån täckas kostnaderna för verkets handhavande av körkortstillverkning m. m. samt de direkta ersättningar som för varje körkort skall utgå till postverket och AB ID-kort för deras medverkan i körkortsframställningen.
Kostnaderna för bil- och körkortsregistrering och körkortsframställning m. m. täcks av bl. a. registerhållnings- och skyltavgifter från bil-och körkortsinnehavarna och av särskUda kortavgifter för körkort.
Bil- och körkortsregister
BUregisternämnden
I anslagsframställning den 26 augusti 1974 och i anslutning därtill lämnade kompletterande uppgifter har bUregisternämnden hemställt om anslag till bU- och körkortsregistren.
Bilregisternämnden, som inrättades den 1 januari 1971, har haft tUl uppgift att genomföra omläggningen av bil- och körkortsregistren. Nämnden är central myndighet för bil- och körkortsregistreririg och är sedan den 1 juli 1973 lokaUserad till Örebro.
På Kungl. Maj:ts uppdrag har bilregisternämnden i samråd med trafiksäkerhetsverket utrett frågan om sättet för den organisatoriska inordningen av den centrala bil- och körkortsregistreringsverksamheten i trafiksäkerhetsverket med riktpunkt i tiden till den 1 juli 1975. Bilregisternämnden, som i utredningsarbetet biträtts av Statskonsult AB, föreslår bl. a. följande åtgärder.
Nämndens nuvarande verksamhet bör inordnas i trafiksäkerhetsverket som en enhet direkt underställd chefen för verket. Ett särskUt rådgivande organ, registerrådet med representanter för olika intressenter i registren, bör inrättas. Ansvaret för körkortsregistrering och körkorts-tiUverkning ra. m. bör sammanföras till en nyinrättad enhet i Örebro. Trafiksäkerhetsverkets kontrollverksamhet för körkortstillverkningen bör således inordnas i denna nya enhet.
Den centrala bil- och körkortsregistermyndighetens verksamhet regleras av vägtrafik- och vägtrafikskattelagstiftningen. Inom ramen för denna skall den centrala myndigheten detaljutforma, genomföra och vidareutveckla bil- och körkortsregistersystemen. I uppdraget ingår, förutom ansvar för datamaskindrift, dataregister och centrala rutiner för kontrollbesiktning, försäkring, körkort, skyltar m. m., även ansvar för bl. a. uppbörden av vägtrafikskatt, utbytet av körkort, samordning av
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 89
det regionala arbetet vid länsstyrelserna samt information till allmänheten och särskilt berörda gmpper.
Bilregisternämndens arbete med omläggningen av bUregistret har avslutats med utbytet av registreringsskyltar, och efter den 1 januari 1974 är endast de nya reflekterande skyltarna tillåtna. I anslutning tUl omläggningen av registret genomfördes bl. a. ett omfattande utredningsarbete hos försäkringsbolagen och nämnden, vUket bl. a. resulterade i att antalet oförsäkrade fordon kunde minskas från 145 000 i augusti
1973 till 65 000 i mars 1974. Drivmedelsransoneringen torde därvid också haft en pådrivande effekt.
Med utgångspunkt i det nya bilregistersystemet har ett särskilt kontrollmärkessystem kunnat införas, vilket innebär att kontroUmärke tillhandahålls vid ordinarie bilskatteuppbörd för samtiiga fordon som uppfyller gällande bestämmelser i fråga om vägtrafikskatt, trafikförsäkring och kontrollbesiktning. Kontrollmärken sändes ut första gången i samband med skatteuppbörden i januari—februari 1974. I mars månad
1974 togs ett nytt system med mllande vägtrafikskatteuppbörd i bmk. Skatt debiteras, uppbärs och redovisas av nämnden för länsstyrelsernas räkning. Under år 1973 debUerades ca 1 500 milj. kr. i fordonsskatt och tillkommande avgifter.
Nämndens arbete med kilometerskatten som infördes den 1 januari 1974 för bilar som drivs med annat drivmedel än bensin eUer gasol har pågått sedan slutet av år 1972. Bl. a. har ett register över kilometerräknare byggts upp, vilket vid ingången av år 1974 bestod av uppgifter om ca 160 000 räknare.
Produktionen inom bil- och körkortsregistret kan belysas genom några sifferuppgifter:
Bestånd
1973-07-31
1974-07-31
Ändring
Antal registerförda fordon
3 418 000
3 749 000
+
10%
— varav avsiällda
137 000
197 000
+
44 %
— varav avregistrerade
106 000
239 000
+
125 o/„
.— varav förregistrerade
13 000
38 000
"T
192%
Antal registerförda
juridiska personer ca
130 000
200 000
+
54%
Antal registerförda
fysiska personer ca
4 050 000
4 287 000
+
6%
— varav körkortsinnehavare 3 350 000
3 700 000
+
10%
Utgående dokument
1973-01-01-
-06-30 1974-01-01—06-30
Antal postbefordrade
dokument
9 500 000
11 258 000
+
18%
— varav registr.bevis
] 285 000
1 828 000
+
42%
— varav skatteavier
3 351 000
4 450 000
_L
33%
— varav anmodan ora
kontrollbesiktning
823 000
971 000
+
18%
Transaktioner
Antal transaktioner
21 708 000
28 058 000
+
29%
— varav frågor via
terminal
5 850 000
7 020 000
+
20%
— varav uppdaterings-
transaktioner och övr.
registerförändringar
15 858 000
21038 000
+
33%
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 90
Under budgetåret 1974/75 uppnås ett stabUare driftskede i närandens arbete. Detta innebär att angelägna förbättringar i rutinerna för främst skatte- och körkortssystemen kan genomföras. Vidare pågår utbytet av körkort t. o. m. år 1976. Vissa nya uppgifter kan dock komma att tillföras myndigheten, bland vilka kan nämnas registrering av saluvagns-licenser, ny märkning av diploraatfordon samt ett nytt beteckningsmär-kessystem för den yrkesmässiga trafiken. Inom ramen för redan befintliga arbetsområden försiggår hela tiden en expansion. Inte minst gäller detta informationsuttagsverksamheten, som av kapacitetsskäl har varit koncentrerad på de typer av uttag som tidigare lämnats från de gamla registren. Denna uppdragsverksamhet tillförs under året ökade resurser vad avser både systemarbete och kundkontakt.
Den fortsatta utvecklingen av systemet kan endast till en del förutses. Vad som nu är känt är att bl, a, olika berörda myndigheter undersöker hur det nya registret på bästa sätt skall utnyttjas. Vidare vidtas nu förberedelser för en utvidgning av kilometerskatten tiU att även gälla tunga släpvagnar, Motorredskapsutredningens nyligen avlämnade betänkande (SOU 1974: 26) Motorredskap innehåller förslag, som — om de genomförs — innebär betydande utökningar av registreringsverksamheten. Andra utredningar av intresse i sammanhanget är leasingutredningen (K 1972: 06) och översynen av drivmedelsransoneringssystemet.
Det nya bil- och körkortsregistersystemets fördelar och möjlighetei har nu på allvar börjat utnyttjas bl, a, inom andra myndigheter. De potentiella vinsterna är stora utanför det administrativa område där direkta rationaliseringseffekter kan mätas. Aktiviteter har startats eUer övervägs t, ex. på skattesidan, inom den yrkesmässiga trafiken, trafikförsäkringssidan, polisens brottsbekämpande verksamhet etc. Även i andra avseenden medför det nya systemet fördelar och rationaliseringsvinster.
Till budgetåret 1975/76 erfordras följande förändringar av anslaget.
1. Pris- och löneomräkning m.m. 5 676 000 kr., varav 256 000 kr. avser höjt lönekostnadspålägg.
2. Alternativ O innebär att anslaget skulle uppgå till 29 940 000 kr., vilket medför att verksamhetens omfattning skulle begränsas samtidigt som nya arbetsuppgifter tillförs och transaktionsvolymerna ökar. Kostnaderna är till mycket stor del — ca 90 % — att betrakta som system-beroende. Eftersom arbetet inom systemet successivt ökar främst beroende på fordonsparkens tillväxt och ökningen av antalet körkortsinnehavare, finns en inbyggd automatik i kostnaderna liksom i intäkterna. En nedskärning kan således inte genomföras utan en betydande sänkning av ambitionsnivån, vilket i realiteten innebär att anslagsminskningen på detta område leder till kostnadsökningar för länsstyrelserna och andra myndigheter med avsevärt högre belopp,
3. Med anledning av bilregisternämndens inordning i trafiksäkerhets-
9*rop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 91
■verket har konstaterats ett behov att skapa en gemensam enhet för kör-kortsregistrering och körkortsfrarriställning och därmed safnmanhäng-:ande frågor. Detta innebär att verksamheten vid trafiksäkerhetsverkets •enhet i Strängnäs i fortsättningen bör hänföras till den nya enheten för körkortsregistrering m, m. Såsom chef för denna enhet erfordras en av--delningsdirektör (+104 698 kr,),
4. De administrativa göromålen i Örebro kräver en förstärkning med ■en byrådirektör som skall svara för de löpande juridiska ärendena. Denna tjänst ersätter den särskilda juridiska e.xpert som nämnden hittills disponerat. Vidare krävs en förste byråsekreterare för löpande personaladministrativa och kamerala frågor samt ett kontorsbiträde inom funktionerna kassa, registratur, växel och vaktmästeri ( + 208 836 kr,),
5. Inom den nuvarande samordningsenheten handläggs frågor rörande bl, a, debitering, uppbörd, avräkning och redovisning av vägtrafikskatt. Detta arbete har under omläggningsskedet till stor del utförts av ■extraanställd personal. I avvaktan på att omfattningen och inriktningen av arbetsuppgiftema skulle kunna slutligt bestämmas har medel hittills ■endast anvisats för tUlfällig personal. En del av denna personal avvecklas nu successivt varvid vissa nya tjänster måste inrättas för arbetsuppgifter som konstaterats vara av permanent natur. För kontroll och av-■stämning av inkommande avstämplingskort för kUometerskatt samt för redovisning, felutredningar, avstämning och telefonservice bl. a. beträffande avräkning av vägtrafikskatt för utlandskörning erfordras tre byråsekreterare. Vidare behövs en kansliskrivare till gruppen för telefonservice och allmänna kontorsgöromål (+225 115 kr.).
6. Inmatning av data till registersystemet sköts till största delen av länsstyrelserna. Emellertid finns ett antal rutiner som sköts centralt beroende på att maskinell utrustning tUl viss del används, t. ex. optisk läsning. Härvid måste dock viss registrering ske manuellt vUket till stor ■del hittills har skötts av utomstående serviceföretag. För att minska kostnaderna för denna verksamhet samt för att få ett snabbare och säkrare resultat är det angeläget att utöka den nuvarande registreringsenheten med sex kansliskrivare. Vidare har mikrofUmarbetet ökat tiU följd av de ökade registreringsvolymerna samt genom ett ökat behov av kopior av arkiverade handlingar, varför ytterligare ett kvalificerat biträde erfordras som biträdande arbetsledare (+340 988 kr.).
7. Inom systemutvecklingsenheten erfordras med anledning av de utökade arbetsuppgifterna ytterligare en systemman för underhåUspro-grammering. Vidare krävs en byrådirektör för utformning av arbetsmetodik och blanketter samt för allmän AR-verksamhet, För dokumentation av systemet enligt de nya krav som stäUs från olika myndigheter krävs en byrådirektör ( + 279 778 kr.),
8. Inom datadriftenheten erfordras två driftassistenter för magnet-iandsvård resp, för arbete på driftexpeditionen. Vidare krävs två opera-
Prop. 1975:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 92
törer till efterbehandlingsgmppen till följd av de ökade volymerna och för att kunna klara uppställda tidskrav. Eftersom arbetsvolymema kan antas fortsätta att öka som hittills komraer även den optiska läsaren att behöva användas i kontinuerlig drift vilket kräver ytterligare två operatörer (+350 484 kr.).
9, M