Prop. 1975/76:51
om godkännande av en konvention mellan Sverige och Österike rörande social trygghet, m.m.
Prop. 1975/76: 51 Regeringens proposition 1975/76: 51
om godkännande av en konvention mellan Sverige och Österrike rörande social trygghet, m. m.;
beslutad den 13 november 1975.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga det förslag som har tagits' upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar
G. E. STRÄNG SVEN ASPLING
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner en den 11 november 1975 undertecknad konvention mellan Sverige och Österrike rörande so- cial trygghet jämte ett till konventionen hörande slutprotokoll. Konven- tionsreglerna rörande österrikisk medborgares rätt till svensk folkpen- sion har fått en delvis ny utformning som skiljer denna konvention från andra av Sverige hittills slutna socialförsäkringskonventioner. Framtida konventioner avses så långt som möjligt anknyta till de lösningar som har valts i den svensk-österrikiska konventionen.
Prop; 1975/76= 51
IQ
Utdrag
SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL vid rcgeringssammanträde
]975-11-1 3
Närvarande: Statsråden Sträng, ordförande, Andersson, Johansson, Holmqvist, Aspling, Geijer, Bengtsson, Norling, Lidbom, Carlsson, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson
Föredragande: statsrådet Aspling
Proposition angående godkännande av en konvention mellan Sverige och Österrike rörande social trygghet, m. m.
1. Inledning
Hösten 1971 inleddes förhandlingar mellan Sverige och Österrike för avslutande av en konvention mellan de bägge länderna rörande social trygghet. Förhandlingarna avslutades i juni 1975. Konventionen under- tecknades i Stockholm den 11 november 1975. Den skall ratificeras och träder i kraft första dagen i andra månaden efter den då ratifikations- handlingarna har utväxlats. Till konventionen finns ett slutprotokoll som träder i kraft vid samma tidpunkt. Konventionen och slutprotokol- let har upprättats på svenska och tyska språken. De bägge texterna bör fogas till regeringSprotokollet i detta ärende som bilaga. .
Innan konventionsförhandlingarna slutfördes blev ett utkast vilket på alla väsentliga punkter överensstämmer med den slutliga konventionen föremål för remissbehandling. Yttranden över utkastet har avgetts av riksförsäkringsverket, statens personalpensionsverk, Svenska arbetsgiva- reföreningen (SAF), Landsorganisationcn i Sverige (LO), Tjänstemän- nens centralorganisation (TCO), Sveriges akademikers centralorganisa- tion/Statstjänstemännens riksförbund (SACO/SR), Försäkringskasseför- bundet, Arbetslöshetskassornas samorganisation, Svenska personalpen- sionskassan (SPP) och Utlandssvenskarnas förening.
2. Konventionens utformning m. m.
2.1 Allmänna bestämmelser
Konventionens artikel 1 innehåller definitioner av vissa i konventio- nen använda uttryck och begrepp.
Prop. 1975/76: 51 3
Konventionens omfattning i materiellt hänseende framgår av arti- kel 2. För Österrikes del omfattar konventionen lagstiftningen om sjuk- försäkring, yrkesskadeförsäkring," pensionsförsäkring, arbetslöshetsför- säkring och familjebidrag. För Sveriges del blir konventionen tillämplig på lagstiftningen om sjukförsäkring med föräldraförsäkring, yrkesskade- försäkring, folkpensionering, försäkring för tilläggspension, arbetslös- hetsförsäkring inräknat det kontanta arbetsmarknadsstödet och slutligen" de allmänna barnbidragen. ' ' '
Artikelns andra stycke innehåller en bestämmelse om att konventio- nen inte är tillämplig på ett nytt system eller en ny gren av social trygg- het.
I tredje stycket föreskrivs att man inte samtidigt skall tillämpa kon- ventionen och sådana-rättsregler som härrör ur konventioner med en tredje stat. I slutprotokollet till artikel 2 sägs dock att denna bestäm- melse inte skall gälla beträffande regler i österrikiska konventioner om försäkringsförpliktelsers övergång från ett land till ett annat, dvs. sådana regler som innebär att ett land övertar ett annat lands förpliktelser och faktiskt utger förmåner som har intjänats i det andra landet. Denna be— stämmelse i slutprotokollet tar sikte på vissa överenskommelser mellan Österrike och Västtyskland som har träffats för att lösa särskilda försäk- ringsfrågor i samband med andra världskriget.
Artikel 3 innehåller bestämmelser om den personkrets som omfattas av konventionen. Denna personkrets är i första hand medborgare i de två länderna men därjämte — oavsett nationalitet »— alla som omfattas eller någon gång har omfattats av socialförsäkringslagstiftningen i något av länderna. Vidare gäller konventionen för personer som härleder sina rättigheter från en person som tillhör någon av de tidigare nämnda per- songruppcrna. Här åsyftas närmast deras efterlevande och för österri- kisk del familjemedlemmar. Om inte annat sägs i konventionen omfattar dess bestämmelser samtliga dessa persongrupper.
I artikel 4 stadgas att österrikisk medborgare — om inte annat sägs — skall vara likställd med svensk medborgare vid tillämpning av svensk so— cialförsäkringslagstiftning och vice versa. Likställdhetsrcgeln är sålunda begränsad till de två ländernas medborgare, medan som har nämnts ovan övriga bestämmelser i konventionen gäller för en betydligt vidare personkrets. ' '
I slutprotokollet till artikel 4 görs vissa undantag från likställdhetsre- geln. Bl. a. anges där särskilda förutsättningar för svenska medborgares rätt till österrikisk s.k. nödhjälp vid arbetslöshet, vilken är en speciell kontantförmån för utförsäkrade arbetslösa.
Artikel 5 innehåller ett allmänt förbud mot att dra in en kontantför- mån eller avslå en ansökan om- sådan förmån på grund av att den berät- tigade vistas i det andra fördragsslutande landet. Alla av konventionen omfattade förmåner, beträffande vilka man inte har gjort uttryckliga
Prop. 1975/76: 51 4
undantag, skall således utbetalas även till personer som är bosatta i det andra landet eller eljest vistas där.
Beträffande de svenska folkpensionerna har särskilda bestämmelser tagits in i artiklarna 22—24. Dessa artiklar innehåller också en_reglering av möjligheterna att uppbära folkpension utanför Sverige. Bestämmel- serna beskrivs närmare i det följande.
I slutprotokollet till artikel 5 har man från österrikisk sida gjort un- dantag från regeln om fri förmånsexport såvitt gäller det österrikiska ut- jämningstillägget, en pensionsförmån för dem med mycket små pensio- ner.
I artikel 6 finns en bestämmelse för det fall förvärvsverksamhet eller obligatorisk tillhörighet till en pensionsförsäkring enligt lagreglerna inå- got av länderna återverkar på rätten till eller storleken av en socialför- säkringsförmån. Är så fallet skall ett motsvarande förhållande i det andra landet ha samma återverkan på denna socialförsäkringsförmån. Österrikisk ålderspension utgår exempelvis inte med fullt belopp om pensionstagaren är förvärvsverksam. Artikel 6 leder till att enförvärvs- verksamhet i Sverige får samma konsekvenser för den österrikiska pen- sionen som en förvärvsverksamhet i Österrike.
Enligt slutprotokollet till artikel 6 skall vid beräkning av någons rätt till barntillägg eller pensionstillskott till svensk folkpension avräkning ske inte endast mot svensk ATP-pension utan även mot österrikisk pen- sron.
2.2. Bestämmelser om tillämplig lagstiftning
Denna avdelning innehåller regler för att lösa de kompetenskonflikter som kan uppstå mellan de två ländernas lagstiftning. Den österrikiska socialförsäkringslagstiftningen omfattar, i likhet medde flesta utomnor- diska system, i princip endast i landet förvärvsverksamma personer jämte deras familjemedlemmar. Den svenska socialförsäkringen bygger däremot på att alla bosatta i landet är försäkrade. Kompentenskonflik- terna mellan de två ländernas lagstiftning har i konventionen lösts i första hand genom anknytning till var en person utövar förvärvsverk- samhet.
Artikel 7 föreskriver som huvudregel att förvärvsverksamma personer omfattas av lagstiftningen i det land där förvärvsverksamheten utövas. En persons försäkringstillhörighet prövas således enligt lagreglerna i sys- selsättningslandet. . .
Artikel 8 första stycket föreskriver att arbetstagare, som utsänds från ett företag i den ena staten att utföra ett arbete _i den andra staten, under två år från utsändningen skall omfattas av lagstiftningen i utsändnings- landet som om han fortfarande var sysselsatt ildet landet.
Enligt andra stycket i artikeln omfattas utsänd personal hos flygbolag
Prop. 1975/76: 51 5
utan tidsgräns av lagstiftningen i det sändande landet. Dock skall perso- nal som utsänds från svenskt flygbolag till Österrike för att arbeta vid en filial eller ständig representation där omfattas av österrikisk lagstiftning.
I tredje stycket säg-s att sjömän skall omfattas av lagstiftningen i det land vars flagga fartyget för. '
Artikel 9 föreskriver att Wienkonventionerna om diplomatiska resp.' konsulära förbindelser skall gälla mellan Sverige och Österrike oavsett vad som stadgas i ländernas lagstiftning eller i övriga bestämmelser i förevarande konvention. De bägge Wienkonventionerna. föreskriver att vissa personalkategorier vid ambassader och konsulat'skall vara undan- tagna från det mottagande landets socialförsäkringslagstiftning.
Enligt slutprotokollet till artikel 9 skall österrikisk handelsdelegcrad och vissa av hans anställda jämställas med diplomatisk personal. '
I artikel 10 sägs att behörig myndighet i det land vars lagstiftning en- ligt de tidigare artiklarna skall tillämpas kan medge en person befrielse från denna lagstiftnings tillämpning under förutsättning att personen i fråga blir omfattad av det andra landets lagstiftning. Sådan befrielse kan beviljas på gemensam framställning av arbetsgivare och arbetsta- gare eller på framställning av den som är egen företagare. Innan en så- dan framställning avgörs skall behörig myndighet i det andra landet be- redas tillfälle till. ställningstagande.
För att en person skall bli omfattad av svensk socialförsäkringslag- stiftning fordras som tidigare nämnts i allmänhet bosättning i Sverige. För att artiklarna 8 och 10 inte skall bli utan innehåll för svensk del har därför i slutprotokollet till artiklarna 8 och 10 sagts att, om svensk lag- stiftning skall tillämpas enligt någon av dessa artiklar, vederbörande även skall betraktas som bosatt i Sverige..
2.3. Särskilda bestämmelser
2.3.1. Sjukdom och moderskap
Kapitel 1 under Avdelning III Särskilda bestämmelser behandlar för- måner vid sjukdom och moderskap. För Sveriges del avses härmed för- måner från sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen.
Den österrikiska sjukförsäkringen är obligatorisk för alla arbetstagare mcd inkomster överstigande ett viSSt minimum och för vissa grupper av självständiga företagare. Övriga självständiga företagare samt personer som tidigare har varit obligatoriskt försäkrade kan frivilligt ansluta sig till sjukförsäkringen. Den som åtnjuter pension eller arbetslöshetsersätt- ning är vidare täckt av sjukförsäkringen.
Förmåner från den österrikiska sjukförsäkringen utgår till de försäk- rade och deras familjemedlemmar. De viktigaste förmånerna omfattar fri läkar- och sjukhusvård och gratis medicin samt sjukpenning vid sjuk--
Prop. 1975/76: 51 . 6
dom. I samband med förlossning utgår dagpenning under 4 månader till självständigt försäkrade kvinnor. Kvinnor som är försäkrade genom sin make erhåller en engångssumma vid förlossning.
I artikel ]] föreskrivs att försäkringsperioder i de bägge länderna skall sammanräknas för att öppna rätt till förmåner vid sjukdom och havan- deskap i den mån de inte sammanfaller.
För svensk del innebär detta att försäkringstider i Österrike samman- räknas med svenska försäkringstider när det gäller att uppfylla kravet på 180 dagars inskrivning i försäkringskassa för rätt till svensk föräldra- penning. Den därtill anslutande regeln om viss sjukpenninggrundande inkomst under 270 dagar före barnets födelse som krav för utbetalning av föräldrapenning över garantinivån kan likaså uppfyllas med beaktan— de av försäkringstid och inkomst i Österrike. Motsvarande gäller för ös- terrikisk del vad beträffar rätten till engångssumma vid förlossning för vilken en kvalifikationstid gäller enligt österrikisk lagstiftning.
Artikel 12 innehåller bestämmelser om rätt till sjukvårdsförmåner för den som är bosatt i ett av länderna och där har rätt till sjukvård men tillfälligt vistas i det andra landet. Han har rätt till sådan vård i vistelse- landet enligt dess lagstiftning om han på grund av sitt tillstånd är i omedelbart behov av vård.
Artikeln innebär att en i Sverige bosatt person under tillfällig vistelse i Österrike har rätt till sjukvård där enligt österrikisk lagstiftning. Perso- ner som är bosatta i Österrike har rätt till motsvarande förmåner i Sve- rige under förutsättning att de är sjukförsäkrade i Österrike.
Från österrikisk sida har man i slutprotokollet till artikel 12 gjort vissa begränsningar av de vårdförmåner man kan garantera vid besök hos privatpraktiserande läkare och tandläkare. Begränsningen gäller främst personer som besöker Österrike som turister och som vänder sig till sådan läkare eller tandläkare utan hänvisning av den behöriga sjuk- kassan på orten.
Har någon som är försäkrad i ett land familjemedlemmar som bor i det andra landet skall dessa enligt artikel 13 ha rätt till sjukvårdsförmå- ner i bosättningslandet. Artikeln har ingen självständig betydelse för svensk del eftersom alla som är bosatta i Sverige är självständigt sjuk- försäkrade här även om de är familjemedlemmar till någon som är bo- satt utanför Sverige. På österrikisk sida ger artikeln rätt till sjukvårds- förmåner i Österrike för där bosatta familjemedlemmar till någon som är bosatt i Sverige. Dessa personer skulle utan bestämmelsen inte ha någon rätt till förmåner i Österrike. Enligt artikel 14 skall den som er- håller pension från endera eller båda staterna vara sjukförsäkrad i det av länderna där han är bosatt enligt de regler som där gäller för pen- sionärer. Inte heller denna artikel har någon självständig betydelse för svensk del eftersom bosättning i Sverige omedelbart medför att veder- börande täcks av svensk sjukförsäkring. Regeln har däremot betydelse
Prop. 1975/76: 51 7
för en i Österrike bosatt svensk pensionär, som utan denna bestämmelse inte skulle bli sjukförsäkrad i Österrike.
I artikel 16 sägs att de fördragsslutande staterna kan komma överens om ersättning länderna emellan för de kostnader som uppstår på grund av reglerna i artikel 12 om sjukvård under tillfällig vistelse. Avsikten är att frågan om en sådan överenskommelse inte skall tas upp förrän efter en längre tids erfarenhet av konventionens tillämpning. Under konven- tionsförhandlingarna har man emellertid varit ense att de förpliktelser som varje land har åtagit sig genom konventionen måste ses tillsamman- tagna och att förpliktelserna på ömse sidor i stort sett torde väg-a lika tungt.
2.3.2. Ålders-, invaliditets- och familjepensioner
Kapitel 2 under Avdelning 111 har två delar. Den första delen inne- håller bestämmelser om österrikisk pension.
Den österrikiska pensioneringen omfattar i stort sett samma person- krets som sjukförsäkringen. Den är således en arbetspensionering och därigenom jämförbar med den svenska tilläggspensioneringen. Ålders- pension utgår normalt vid 65 års ålder för män oeh 60 års ålder för kvinnor. Minsta försäkringstid för rätt till pension är 180 månader ("15 år). För invalidpension krävs en minsta försäkringstid av 60 månader (5 år). Någon motsvarighet till den antagandepoängberäkning som tilläm- pas inom svensk tilläggspensionering finns inte. Familjepension utgår i form av änke- och barnpension och i' vissa fall som änklingspension. För familjepension krävs att den avlidne har varit försäkrad under minst 60 månader.
För samtliga pensionsslag krävs att den försäkrade från sitt första in- träde i pensionsförsäkringcn till pensionsfallet varit försäkrad minst halva tiden och därtill minst en tredjedel av de sista tre åren före pen- sionsfallet. Pensionernas storlek är beroende av intjänandetidens längd. Längsta pensionsberättigande intjänandctid är 45 år. Pensionen ökar progressivt med intjänandetidens längd. Vissa tillägg kan utgå till de ovan nämnda pensionsslagen. En full ålderspension utgör ca 80 % av den berättigades på visst sätt beräknade slutlön.
Förutom det allmänna systemet finns särskilda pensionssystcm bl. a. för gruvarbetare, statstjänstemän och vissa egenföretagare. Utgående pensioner anpassas till pris- och löneutvecklingen.
Har någon fullgjort försäkringsperioder i både Österrike och Sverige skall dessa enligt artikel 17 läggas samman för förvärv av rätt till öster- rikisk pension. Detta innebär att den som har tillgodoräknats år med pensionsgrundande inkomst i Sverige får lägga dessa år till sina försäk— ringspcrioder i Österrike i den mån det behövs för att uppfylla den ös- terrikiska lagstiftningens krav på en minsta försäkringstid av 15 resp. 5 ar.
Prop. 1975/76: 51 8
I artiklarna 18—21 ges regler för hur ett österrikiskt försäkringsorgan skall förfara när en försäkrad kan åberopa såväl österrikiska som svenska försäkringstider.
I artikel 18 föreskrivs att frågan om någon med sammanläggning av försäkringstider uppfyller villkoren för rätt till pension skall bedömas enligt österrikisk rätt. Härmed avses exempelvis att fråga om rätt till ål- derpcnsion bestäms enligt den i Österrike gällande pensionsåldern och att fråga om rätt till invalidpension bestäms enligt de österrikiska reg- lerna för bedömning av invaliditet.
De övriga bestämmelserna i artikeln ger regler för beräkning av den österrikiska pensionens storlek. De österrikiska myndigheterna faststäl— ler först ett 5. k. teoretiskt belopp för pensionen som beräknas som om den pensionsberättigades sammanlagda försäkringstid hade fullgjorts en- ligt österrikisk lagstiftning. Därefter beräknas dcn österrikiska pensio- nens storlek på grundval av den österrikiska försäkringstidens längd i förhållande till den sammanlagda försäkringstidens längd.
Dessa bestämmelser kompletteras i artikel 19. Att bestämmelser be- hövs trots att beräkningsunderlaget för pensionens storlek skall bildas enbart av österrikiska försäkringstider beror bl. a. på att österrikisk 'pen- sion tjänas in enligt en skala sorn är progressiv i förhållande till intjä— nandetiden. Konventionsreglcringen medför att också den som haft sin aktiva tid uppdelad mellan förvärvsarbete i Sverige och Österrike får f ördcl av denna progression. '
Vidare sägs bl.a. att som svenska försäkringstider, vilka skall sam- manläggas med österrikiska tider, räknas dels är med svenska ATP- poäng dels bosättningsår i Sverige före år 1960. för vilka beräknats till statlig inkomstskatt taxerad inkomst.
I artikel 20 sägs att om någon har rätt till österrikisk pension även utan åberopande av sammanläggningsregeln i artikel 17 så skall pensio— nen beräknas utan användning av bestämmelserna i artiklarna 18 och 19 så länge ingen svensk pension utgår. När en sådan börjar utgå'skall den_' österrikiska pensionen räknas om varvid bestämmelserna i nämnda ar— tiklar skall komma till användning.
Artikel 2.1 behandlar det fall, att någon erhåller en svensk pension och samtidigt en österrikisk pension beräknad med hänsyn till samman— läggningsreglerna. Understiger summan av dessa två pensioner den ös— terrikiska pension som skulle ha utgått direkt på grundval av den öster— rikiska lagstiftningen, så skall enligt bestämmelsen mellanskillnaden ut— ges från den österrikiska pensionsförsäkringen.
I artikel 22 och de följande två artiklarna behandlas de svenska folk"— pensionsförmånerna. I artikel 22 sägs att folkpension enligt konventio— nen skall utges uteslutande enligt bestämmelserna i artiklarna 23 och" 24. Dessa artiklar skall sålunda läsas separat och utan samtidig tillämpning av konventionens allmänna bestämmelser om likställdhet, rätt att upp-
Prop. 1975/76: 51 9
bära förmåner i det andra landet etc. Bestämmelserna i konventionen är tillämpliga endast på österrikiska medborgare. Konventionen ger således ej rätt till folkpension för andra utlänningar.
Artikel 23 reglerar rätten till svensk folkpension för den som är bosatt" i Sverige. Österrikisk medborgare som är bosatt i Sverige sedan minst fem år när frågan om rätt till pension skall avgöras och som samman- lagt har varit bosatt i Sverige under minst tio år efter fyllda 16 år skall enligt artikeln vara likställd med svensk medborgare i fråga om rätt till folkpension i form av ålderspension.
För rätt till förtidspension och handikappersättning krävs för lik- ställdhet att den pensionssökande vid tiden för pensionsbeslutet är bo- satt i Sverige sedan minst fem år eller, om bosättningstiden är kortare, att han under bosättningstiden har varit normalt arbetsför minst ett år.
Österrikisk medborgare som är bosatt i Sverige skall vara likställd med svensk medborgare i fråga om rätt till änke- och barnpension an- tingen om den avlidne omedelbart före sin död har varit bosatt i Sverige minst fem år och den efterlevande vid dödsfallet var bosatt i Sverige el- ler om den efterlevande är bosatt i Sverige vid tiden för pensionsbeslutet sedan minst fem år och denne eller den avlidne vid dödsfallet var bosatt i Sverige.
I andra stycket av artikel 23 stadgas att förtidspension eller änkepen- sion som utgår enligt konventionen skall ersättas med ålderspension utan ansökan när den berättigade uppnår den allmänna pensionsåldern.
I artikelns sista stycke sägs att rätt till vårdbidrag för handikappat barn föreligger om barnets fader eller moder sedan minst ett år är bosatt i Sverige.
Folkpension enligt de regler som nu har redovisats utgår endast till den som är bosatt i Sverige och endast så länge bosättningen i Sverige består. Pensionen utgår med samma belopp som en svensk medborgare erhåller i motsvarande situation.
Artikel 24 innehåller regler om svensk folkpension till österrikisk medborgare som inte uppfyller kraven för rätt till pension enligt bestäm- melserna i artikel 23. Det kan röra sig om en person som är bosatt utan- för Sverige eller en person som visserligen är bosatt i Sverige men inte uppfyller de i föregående artikel angivna karensvillkoren. Sådan österri- kisk medborgare har enligt första stycket i artikeln rätt till svensk folk- pension under förutsättning att han uppbär svensk allmän tilläggspen- sion. Storleken av hans folkpension är beroende av storleken av hans ATP på sådant sätt att han erhåller full folkpension om han uppbär ATP-pension baserad på 30 eller fler poängår. Utgår ATP-pension base- rad på mindre än 30 poängår erhåller han 1/30 av hel folkpension för varje år med ATP-poäng. Folkpension i form av familjepension enligt denna artikel utgår, liksom tilläggspensionen, i förhållande till den avlid- nes antal poängår inom ATP-systemet. Folkpension enligt denna artikel
Prop. 1975/76: 51 10
kan givetvis, när det gäller en pensionstagare som är böSatt i Sverige, av-' lösas av folkpension enligt artikel 23 när där uppställda väntetider har gått till ända.
I slutprotokollet till artikel 24 kompletteras regeln i nämnda artikel med övergångsbestämmelser som innebär att villkoret om rätt till till- läggspension i vissa fall skall anses uppfyllt även om sådan pension fak- tiskt inte utgår. Övergångsbestämmelserna gäller den som har arbetat och bott i Sverige före år 1960 då tilläggspensioneringen infördes. För den som har taxerats till statlig inkomstskatt för år före år 1960 anses kravet på rätt till tilläggspension uppfyllt under förutsättning att antalet år med sådan inkomst för sig eller sammanlagda med år med pensions- grundande inkomst inom den svenska tilläggspensioneringen och år inom den österrikiska pensionsförsäkringen 'uppgår till minst tre.
Folkpension enligt dessa övergångsregler utgår med .1/30 av full folk- pension för varje år med taxerad inkomst före år'1960:
Enligt bestämmelserna i artikel 25 skall den som har fullgjort försäk- ringstid i såväl den österrikiska pensionsförsäkringen som den svenska tilläggspensioneringen ha rätt att lägga samman dessa tider om det be- hövs för att uppfylla det minimikrav på tre år med pensionsgrundande inkomst som gäller för rätt till ATP—pension. Den som har tillgodoräk- nats pensionspoäng för två år skall således få pension för dessa år under förutsättning att han har minst ett års försäkringstid inom den österri- kiska pensionsförsäkrin gen. '
I artikeln säg-s vidare att övergångsreglerna i den svenska lagstift- ningen om förmånligare beräkning av ATP-pensionens storlek som gäl- ler för svenska medborgare födda före år 1924 inte skall gälla för öster- rikiska medborgare. Inte heller skall österrikiska medborgare kunna tjäna in ATP-pension under bosättning utanför Sverige vilket i vissa fall är möjligt för svenska medborgare.
2.3.3. Olycksfall i arbete och yrkessjukdomar
I kapitel 3 under avdelning III behandlas yrkesskadeförsäkringen. Den österrikiska yrkesskadeförsäkringen täcker liksom den svenska alla anställda. Därtill är självständiga företagare täckta genom ett särskilt system. '
Den österrikiska yrkesskadeförsäkringen ger bl. a. fri läkar- och sjuk- husvård samt fria mediciner och hjälpmedel. Vidare utges livränta vid minst 20 % invaliditet samt efterlevandelivräntor. Livräntorna är anpas- sade till löne- och prisförändringarna.
I artikel 26 föreskrivs att den som i ett land är berättigad till sjukvård på grund av yrkesskada skall äga rätt till sådan vård under vistelse i det andra landet enligt det landets regler. Beträffande kostnaderna för vår- den hänvisas till vad som sagts under artikel 16.
Prop. 1975/76: 51 ' 11
Artikel 27 stadgar att den som har drabbats av en yrkesskada som har orsakats eller kan ha orsakats av arbete som utförts i bägge länderna skall erhålla yrkesskadeförmån från det land där han senast utförde det farliga arbetet.
2.3.4. Arbetslöshet
I kapitel 4 behandlas förmåner vid arbetslöshet. Från svensk sida av- ses härmed såväl arbetslöshetsförsäkringen som det kontanta arbets- marknadsstödet. Den österrikiska arbetslöshetsförsäkringen är obligato- ' risk för alla arbetstagare. För rätt till ersättning vid arbetslöshet fordras normalt att den arbetslöse har varit försäkrad minst 20 veckor under de sista 12 månaderna. Den tid under vilken ersättning kan utgå varierar mellan 12 och 30 veckor beroende på längden av den försäkringstid som har föregått arbetslösheten. Ersättningens storlek grundas på genom— snittsförtjänsten under de tre senaste månaderna. Den kan inte överstiga 80 % av den ersättningsberättigande inkomsten. För den som har blivit ' utförsäkrad finns en speciell kontantförmån i form av nödhjälp, som nämnts vid artikel 4.
Bestämmelserna om arbetslöshetsförmåner i artiklarna 28 och 29 gäl- ler endast för medborgare i Sverige och Österrikc. Andra försäkrade kan inte åberopa sig på dessa bestämmelser.
I artikel 28 finns en regel om sammanläggning av arbetsperioder i de båda länderna när så erfordras för att en arbetslös försäkrad skall upp- fylla de i ett land uppställda kraven på viss tids arbete eller försäkring för rätt till förmåner vid arbetslöshet. En förutsättning för att den ar- betslöse skall ha rätt att tillgodoräkna sig arbetad tid i det andra landet är att han under det senaste året har arbetat minst fyra veckor i det land där han ansöker om arbetslöshetsförmåner. Denna förutsättning skall dock inte gälla när arbetstagarens anställning har upphört utan hans förvållande.
I slutprotokollet till artikel 28 stadgas att sammanläggningsregeln i ar- tikcl 28 inte skall gälla för rätt till moderskapslön enligt den österrikiska lagstiftningen om arbetslöshetsförsäkring. Denna är snarast en familjepo- litisk stödform för förvärvsarbetande, som till typen kan jämföras med ett vårdnadsbidrag. För rätt till moderskapslön fordras att modern av- håller sig från förvärvsarbete. För rätt till moderskapsförmåncr från den österrikiska sjukförsäkringen får däremot sammanläggning ske enligt vad som sagts under artikel 11 ovan; ' '
I artikel 29 föreskrivs att svensk arbetslöshetskassa, när den fastställer under hur lång tid en arbetslös har rätt till svenska förmåner, skall ta hänsyn till den ersättning den arbetslöse kan ha erhållit i Österrike un- der de senaste tolv månaderna.
Prop. 1975/76: 51 12
2. 3. 5 Familjebidrag
I kapitel 5 under avdelning III behandlas familjebidrag, varmed från svensk sida förstås de allmänna barnbidragen.
I Österrike utgår familjebidrag till föräldrar med ett eller flera barn. Bidragets storlek per barn ökar med barnantalet.
I artikel 30 första stycket sägs beträffande familjebidrag, att för den som är bosatt med sina barn i ett av länderna detta lands lagstiftning om familjebidrag skall gälla även om han arbetar i det andra landet. Regeln behövs för österrikisk del eftersom rätten till familjebidrag enligt öster- rikisk lagstiftning i vissa fall är knuten till förvärvsverksamheten.
I andra stycket sägs att om en person enligt bestämmelserna i artikel 8 skall betraktas som utsänd från ett fördragsslutande land och således dess socialförsäkringslagstiftn'ing skall gälla så svarar utsändningslandet för familjebidrag även om barnen vistas i det andra landet.
I slutprotokollet till artikel 30 föreskrivs att den svenska barnbidrags- lagens regler om viss väntetid (sex månader) för utländska barns rätt till allmänt barnbidrag inte påverkas av konventionens regler.
Artikel 3] innehåller regler till undvikande av att dubbla familjebi— drag utgår. Om konventionens regler skulle leda till att familjebidrag för ett barn utgår från bägge länderna skall enligt artikeln endast bidraget från barnets bosättningsland utgå.
2.4. Övriga bestämmelser
Artiklarna 32—40 innehåller vissa för konventionens tillämpning 'ge- mensamma bestämmelser främst av administrativ natur. 1 artikel 32 sägs bl.a. att konventionen kan kompletteras med en administrativ över- enskommelse om konventionens tillämpning. Enligt artikel 33 skall i varje land finnas ett förbindelseorgan för att underlätta konventionens tillämpning. I artikel 35 sägs bl. a. att ansökan om förmån som inges till ett lands behöriga försäkringsorgan i princip skall betraktas också som en ansökan om förmån enligt konventionen från det andra landet. Tids- frister för ansökningar c. d. i ett land kan alltså iakttas genom att fram— ställningen inom föresk1iven tid inges till behörigt organ i det andra landet.
Artikel 37 föreskriver bl. a. att av en stats domstol eller försäk— ringsorgan meddelade verkStällbara domar eller beslut i bl. a. avgifts- ärenden skall erkännas i den andra staten.
Om ett land som förskott har utgett en förmån för en viss tid eller ut- gett en förmån med för högt belopp kan avräkning länderna emellan en- ligt artikel 38 ske mot en från det andra landet för samma tid senare ut- given förmån.
I artikel 39 finns regler om skiljedomsförfarande i fall av oenighet länderna emellan om tolkningen av konventionen.
Prop. 1975/76: 51 ' 13
I artiklarna 40—42 återfinns sedvanliga övergång-sbestämmclser lik- som föreskrifter om ratifikation och ikraftträdande liksom regler om uppsägning av konventionen. Konventionen och slutprotokollet träder i- kraft första dagen i andra månaden efter den då ratifikationshandling- arna har utväxlats.
3 Remissyttrandena "
Som nämnts har remissbehandling skett av ett utkast som endast i fråga om vissa detaljer skilde sig från den slutliga konventionen. Så gott som samtliga remissinstanser tillstyrker utkastet till konvention eller lämnar det utan erinran.
LO noterar med tillfredsställelse att den föreslagna konventionen på de punkter som kan regleras i bilaterala överenskommelser uppfyller kraven på likabehandling på den sociala trygg-hetens område som LO ställt i sitt remissvar över invandrarutredningens förslag. LO anser att - den svensk-österrikiska konventionen bör vara. vägledande även för kon- ventionssamarbetet med andra stater.
Försäkringskasseförbundet anser rent principiellt att konventionen mellan Sverige och Österrike har fått en tilltalande utformning. Det gäl- ler framför allt rätten till föräldrapenning för hemvändande utlands- svenskar, reglerna för ersättning och behandling vid behov av akut sjuk- vård i ett av de föredragsslutande länderna samt möjligheten för med- borgare från tredje land att tillgodoräkna sig väntetider och kvalitfika— tionsperioder i ett av de fördragsslutande länderna för att få pension i? det andra landet. Förbundet finner det vara en viktig rättvisefråga att alla som vistas i Sverige, Oavsett vilket land de kommer-ifrån, behandlas lika. De principer som nu förs in i konventionen med Österrike bör därför utgöra grunden för konventionsarbetet också med andra länder. En sådan likabehandling är dessutom värdefull ur informationssyn- punkt, då den ger möjlighet att undvika den irritation som uppstår när man inte förstår varför någon annan behandlas annorlunda. Förbundet framhåller att det även administrativt för försäkringskassorna och deras personal är av stort värde om samma villkor gäller för alla oavsett na- tionalitet.
Utlandssvenskarnas förening uttalar sin uppskattning av det värde— fulla arbete som bedrivs i syfte att öka människors trygghet vid vistelse i andra länder än hemlandet. Att man härvid utgår från tanken att en persons sociala trygghetsstatus skall bygga på lagstiftningen i det land där han är bosatt är principiellt riktigt, och även i praktiskt hänseende ändamålsenligt. Emellertid vill föreningen framhålla, att tiden ännu är långt ifrån mogen för en generell tillämpning av denna grundsats, be— roende på de stora skillnader i social utveckling som alltjämt består mel- lan olika länder.
Prop. 1975/76: 51 14
Beträffande konventionens omfattning och personkrets uttalar sig Försäkringskasseförbundet till förmån för att konventionen som föresla- gits i utkastet i princip skall omfatta alla som är försäkrade i de två län- derna utan hänsyn till nationalitet.
Vad beträffar konventionens regler om sjukförsäkring finner Ut- landssvenskarnas förening bestämmelserna om sammanläggning av kva- lifikationstider inom de två ländernas sjukförsäkringssystem värdefulla men menar samtidigt att svenska medborgare bör kunna erhålla svensk föräldrapenning utan några kvalifikationstider.
Riksförsäkringsverket och Försäkringskasseförbandet har intet att erinra mot konventionens regler om folkpension till österrikiska med- borgare. Statens personalpensionsverk påpekar att folkpensionsreglerna i konventionen kan motivera särskilda samordningsföreskrifter i de stat- liga pcnsionsbestämmelserna. LO tillstyrker likaledes de föreslagna be- stämmelserna om österrikisk medborgares rätt till folkpension och före- slår att dessa blir vägledande för övriga konventionsförhan-dlingar. SAF, SPP och Utlandssvenskarnas förening konstaterar att reglerna för rätt till svensk folkpension vid bosättning utomlands blir olika för svenska och österrikiska medborgare. Ingen av de nämnda instanserna har något att erinra mot de föreslagna reglerna för österrikiska medborgare men anser att dessa kan genomföras endast om svenska medborgare får sam- ma möjligheter.
Av remissinstanserna har endast LO särskilt kommenterat bestämmel- serna rörande svensk allmän tilläggspension. I motsats till vad som har föreslagits i konventionsutkastet förordar LO att de särskilda över- gångsbestämmelserna om förmånligare regler för intjänande av ATP för personer födda före år 1924 utsträcks att i viss omfattning gälla även för utländska medborgare.
Vad beträffar arbetslöshetsförmånerna i konventionen menar arbets- marknadsstyrelsen att den som gör framställning om ersättning vid ar- betslöshet med tillämpning av konventionens sammanläggningsregler bör ha arbetat i landet minst fyra veckor omedelbart före framställ- ningen om ersättning.
Arbetsmarknadsstyrelsen och De erkända arbetslöshetskassornas sant- organisation framhåller vidare att konventionens bestämmelser rörande förmåner vid arbetslöshet måste kompletteras med tillämpningsföre— skrifter.
4. Föredraganden
4.1. Allmänt
I mitten av 1950-talet anslöt sig Sverige till vissa multilaterala social- försäkringskonventioner av stor betydelse nämligen 1955 års nordiska
Prop. 1975/76: 51 15
konvention om social trygghet och två år 1953 inom Europarådet utar— betade provisoriska socialförsäkringsavtal. Under samma tid slöt Sverige bilaterala socialförsäkringskonventioner med Italien, Schweiz och Stor- britannien. År 1968 slöts slutligen en socialförsäkringskonvention med Jugoslavien. De provisoriska europeiska avtalen gäller i förhållande till de europarådsländer som vi inte har annat avtal med, utom Österrike och Malta, men innehåller en mycket outvecklad konventionsreglcring.
Under senare år har behovet av att utveckla socialförsäkringsförbin- delserna med andra länder blivit allt större i takt med att invandringen fått ökad omfattning. Samtidigt har det stått klart att man numera måste söka delvis nya lösningar på de problem på den sociala trygghe- tens område som kan uppstå för utländska medborgare i Sverige liksom för svenskar i utlandet.
Den konvention mellan Sverige och Österrike om social trygghet, som nu föreligger, utgör det första exemplet på strävandena att tillskapa tids- mässiga och ändamålsenliga socialförsäkringskonventioner. Förhand- lingar med Österrike upptogs första gången hösten 1971. Vintern 1975 hade man kommit så långt i arbetet att ett konventionsutkast kunde sän- das på remiss i Sverige. Flertalet remissinstanser var mycket positiva till konventionsutkastet. En sista förhandlingsomgång ägde rum i juni i år varefter konventionen undertecknades den 11 november 1975.
I det följande skall jag något beröra de ur principiell synpunkt vikti- gaste bestämmelserna i konventionen.
4.2. Konventionens omfattning och personkrets
Äldre bilaterala soeialförsäkringskonventioner som Sverige har slutit gäller vanligen endast de två fördragsslutande ländernas medborgare. Grundprincipen i konventionerna har varit att medborgare i det ena landet likställs med medborgare i det andra när det gäller rätt till social- försäkringsförmåner. Med denna teknik kan man lösa problem som har sin orsak i att personer med utländskt medborgarskap särbehandlas inom ett lands socialförsäkringslagstiftning. Däremot löser man med li- kabehandlingsregler inte de problem som skapas av väntetider, kvalifi- kationsperioder etc. som kan finnas i lagstiftningen och som brukar gälla alla oavsett nationalitet, alltså även för landets egna medborgare. Som exempel kan nämnas den på kontinenten vanliga regeln att ingen ålderspension utgår till den som har arbetat kortare tid än 15 år i landet.
För att lösa sådana problem, som alltså kan föreligga även för landets egna medborgare, fordras att man inför sammanläggningsregler, dvs. be- stämmelser om rätt att i ett land räkna sig tillgodo väntetider eller kvali- fikationsperioder som har fullgjorts i det andra landet. Detta har skett i den föreliggande svensk-österrikiska konventionen. Reglerna kan därtill
Prop. 1975/76: 51 16
lätt utsträckas till att omfatta även tredje'lands medborgare som är eller har varit försäkrade i länderna. En sådan utvidgning har skett i konven- tionen.
Den svensk-österrikiska'konventionen skall således i princip gälla inte endast för svenska och österrikiska medborgare utan för var och en som omfattas eller har omfattats av socialförsäkringslagstiftningen i Sverige eller Österrike. Härigenom kan man alltså lösa sådana socialförsäkrings- problem som kan föreligga vid flyttning mellan de bägge länderna, oav— sett den flyttandes nationalitet. Detta innebär t." ex. att en schweizisk medborgare, som har arbetat ett antal år i Sverige, efter flyttning till Ös- terrike får rätt att tillgodoräkna sig sina svenska ATP-år när det behövs för att han skall få rätt till pension från den österrikiska pensionsför— säkringen.
Utsträckningen av konventionsreglerna till tredje lands medborgare gäller inte i den mån särskilda inskränkningar görs. Så skall t. ex. reg— lerna om folkpension i konventionen endast gälla för österrikiska med— borgare.
4.3. Sjukförsäkring
En person som flyttar från det ena landet till det andra har enligt konventionen rätt att i inflyttningslandet räkna sig tillgodo försäkrings- tid i utflyttningslandet. En sådan sammanläggning av försäkringstider är av värde i de fall där den österrikiska sjukförsäkringslagstiftningen krä— ver en viss tids försäkring för rätt till en viss förmån. Detta gäller exem- pelvis för kontanta moderskapsförmåner för icke förvärvsarbetande kvinnor. Bestämmelsen har även betydelse bl. a. för rätten till föräldra- penning för den som flyttar till Sverige, t. ex. en från Österrike hemvän- dande utlandssvensk.
De som är sjukförsäkrade i det ena landet och som tillfälligt vistas, exempelvis som turister, i det andra landet skall oavsett nationalitet vid akut behov av sjukvård ha rätt att få vård i vistelselandet enligt landets sjukförsäkringsregler. Detta innebär exempelvis att en svensk turist i Ös- terrike med iakttagande av konventionens bestämmelser gratis kan an- lita den offentliga öppna och slutna sjukvården i Österrike.
Övriga bestämmelser i konventionen rörande sjukförsäkring syftar till att garantera sjukvård från bosättningslandets sjukförsäkring till dels pensionärer, dels kvarvarande familjemedlemmar till någon som är för- värvsverksam i det andra landet. Bestämmelserna saknar självständig betydelse för Sveriges del då alla här bosatta personer är sjukförsäkrade, men innebär en väsentligt förbättad situation för vissa svenskar i Öster- rike. '
Prop. 1975/76: 51 .. 17
4.4. Pensionsförsäkring
4.4.1. Svensk folkpension
Folkpensioneringen ingår i det grundläggande trygghetssystem som har byggts upp för dem som är bosatta i Sverige. Den saknar motsvarig- het utanför Norden. Rätten till folkpension är oberoende av tidigare av- giftsbetalning eller förvärvsinsats. Med hänsyn till den särskilda karak- tär som folkpensioneringen härigenom har fått, har det inte ansetts möj- ligt att utan vidare i lagstiftningen likställa utländska medborgare med svenskar beträffande rätten till förmåner, utan de när-mare villkoren för deras rätt till folkpension regleras genom konventioner med andra län- der.
De lösningar som har valts i konventionerna bygger på tanken att det är naturligt att en utländsk medborgare får rätt till folkpensionsförmå- ner med samma belopp och på samma villkor i övrigt som en svensk medborgare om han har vistats en längre tid i Sverige och är bosatt här som pensionär. Väntetidens längd har tidigare varierat från konvention till konvention. De tider man nu har kommit fram till i konventionen med Österrike ansluter till dem som har upptagits i internationella ar- betsorganisationens konvention nr 118 om utlänningars likställande med ett lands egna medborgare i fråga om social trygghet.
Ålderspension kan enligt konventionens regler utgå till den som upp- fyller pensionsvillkoren i övrigt enligt lagstiftningen, om han är bosatt i Sverige sedan fem år när pensionsfrågan skall prövas och har varit bo- satt här sammanlagt tio år. För förtidspension är väntetiden fem år, men pension kan utgå utan hinder av denna väntetidsregel till den som har varit normalt arbetsför minst ett år under den tid han har varit bosatt här. .
Familjepension till österrikisk medborgare bosatt i Sverige utgår efter en väntetid av maximalt fem år. Det krävs-alltid att antingen den av- lidne eller den efterlevande vid dödsfallet var bosatt i Sverige.
Denna typ av regler för utländska medborgares rätt till svensk folk- pension finns i alla våra existerande socialförsäkringskonventioner. Kon- ventionslösningarna anknyter till tanken på folkpensioneringen som ett grundskydd och förutsätter som redan angetts att det är fråga om en person som är bosatt i Sverige som pensionär.
För den som har förvärvsarbetat och tjänat in en svensk ATP-pension kan folkpensionen samtidigt anses utgöra en ersättning för att ATP-sys- temet inte ger förvärvspension för hela inkomsten. ATP utgår nämligen för den del av årsinkomsten som ligger över ett basbelopp, medan in- komster upp till basbeloppet avses kompenseras av folkpensionen. Mot bakgrund härav har man i de nu slutförda konventionsförhandlingarna enats om speciella föreskrifter rörande folkpension till österrikiska med- borgare som inte uppfyller de tidigare angivna kraven för rätt-till folk-
3 Riksdagen 1975/76. ] saml. Nr 51
Prop. 1975/76: 51 18
pension men som har förvärvsarbetat i Sverige och tjänat in en tilläggs- pension. Folkpension enligt dessa till ATP-systemet anknutna regler skall utgå oavsett bosättningsland och utan särskilda karenstider.
Reglerna blir tillämpliga t. ex. på österrikare som efter arbete i Sve- rige har återvänt till sitt hemland. Den enda förutsättningen för rätt till folkpension enligt dessa regler är att en ATP-pension utgår. Den som erhåller ATP, men inte kan få folkpension enligt huvudregeln, skall er- hålla 1/30 av oavkortad folkpension för varje år med ATP-poäng. I fråga om förtidspension tas hänsyn inte bara till faktiska poängår utan även till år, för vilka s.k. antagandepoäng tillgodoräknats inom ATP. När det gäller familjepension anknyts pensionsberäkningen till den av- lidnes ATP-år. Även här kan år med antagandepoäng ha betydelse. Vissa övergångsregler ges för den som har utfört förvärvsarbete i Sve- rige före år 1960 då ATP-systemet infördes.
Sammanfattningsvis kommer österrikiska medborgare att kunna er- hålla pension från den' svenska folkpensioneringen enligt två alternativa regelsystem. Den som bor i Sverige sedan en längre tid får full folkpen- sion enligt samma regler som svenska medborgare. Den som inte bott tillräckligt länge i Sverige eller som har lämnat Sverige får en i förhål- lande till utgående ATP-pension uträknad pension från folkpensione- ringen dvs. oavkortad folkpension om han arbetat in ATP under 30 år och eljest 1/30 av oavkortad folkpension för varje år med ATP-poäng.
Jag vill i sammanhanget erinra om det samband som råder med be— skattningsfrågorna. De avtal som Sverige under senare år har ingått med andra stater till undvikande av dubbelbeskattning vilar på principen att soeialförsäkringspensioner får beskattas av den stat som betalar ut pen— sionen även om förmånstagaren är bosatt i den andra staten.
Vissa remissinstanser har tagit upp frågan om svensk medborgares rätt till folkpension under bosättning utomlands. De har påpekat att konventionens regler om österrikisk medborgares rätt till folkpension under bosättning utanför Sverige skiljer sig från dem som gäller för svenska medborgare bosatta utomlands. I denna fråga vill jag anmäla min avsikt att senare i dag föreslå tilläggsdirektiv till pensionskommittén (S 1970: 40). Jag kommer därvid att förorda att kommittén får i upp- drag att i enlighet med de riktlinjer som gäller för den svensk-österri- kiska konventionen överväga en ändrad utformning av bestämmelserna om svensk medborgares rätt till folkpension vid bosättning utomlands. I samband härmed kommer jag också att föreslå att kommittén vidare får överväga den av invandrarutredningen väckta tanken på lagfästa mini- miregler för folkpension för invandrare som inte omfattas av konven- tion.
4.4.2. Svensk allmän tilläggspension Konventionen föreskriver att en person som.inte'-uppfyller den
Prop. 1975/76: 51 19
svenska lagstiftningens krav på minst 3 år med ATP-poäng för rätt till ATP-pension har rätt att lägga samman sina österrikiska försäkringsår med sitt eller sina svenska ATP-år för att uppfylla treårskra-vet. Den svenska ATP-pensionens storlek beräknas däremot enbart på grundval av de år pension har intjänäts i Sverige och registrerade ATP-poäng. Denna sammanläggningsregel skall tillämpas på alla personer oavsett nationalitet.
I enlighet med hittills tillämpade principer har i konventionen från svensk sida gjorts förbehåll för att den svenska lagstiftningens regler om förmånligare beräkning av ATP för personer födda före år 1924 skall tillämpas endast på svenska medborgare.
LO har i sitt remissvar förordat att dessa övergångsbestämmelser skall sträckas ut att i viss omfattning gälla även för utländska medborgare. Enligt min mening bör behovet av övergångsbestämmelser för utländska medborgare som har arbetat här i landet före ATP-systemets tillkomst närmare övervägas. I det förslag till tilläggsdirektiv till pensionskommit- tén jag avser att lägga fram kommer jag därför att förorda att kommit- tén även får överväga frågan om tillskapande av sådana regler.
4.4.3. Den österrikiska pensionsförsäkrin gen
Beträffande den österrikiska pensionsförsäkringen gäller enligt kon- ventionen att den som har arbetat i Österrike men inte uppfyller det ös- terrikiska kravet på ett visst antal försäkringsår för rätt till pension (t. ex. 15 år för ålderspension) har rätt att medräkna svenska ATP-år för att uppfylla de österrikiska kraven.
Den österrikiska pensionens storlek beräknas enligt konventionen med utgångspunkt från vad som skulle ha utgått om den sammanlagda för- säkringstiden hade fullgjorts i Österrike och på grundval av de inkomster som uppburits i Österrike. Av denna teoretiskt beräknade pension utbe— talas den del som svarar mot förhållandet mellan försäkringstiden i Ös- terrike och den sammanlagda försäkringstiden. Eftersom pension enligt österrikisk lagstiftning tjänas in efter en skala som är progressiv i förhål- lande till försäkringstiden medför beaktandet av de svenska ATP-åren vid pensionsberäkningen att den österrikiska pensionen i regel blir högre än den eljest skulle ha blivit.
En person som har arbetat tio år i Sverige och tio år i Österrike får t. ex. till följd av dessa samordningsregler dels svensk ATP svarande mot de tio åren i Sverige, dels österrikisk pension motsvarande hälften av den pension som skulle ha utgått vid en försäkringstid av 20 år.
4.5. Förmåner vid arbetslöshet
Beträffande förmåner vid arbetslöshet gäller i konventionen att en försäkrad som flyttar från det ena landet till det andra har rätt att tillgo—
Prop. 1975/76: 51 20
doräkna sig den tid han har arbetat i utflyttningslandet vid prövning av rätten till kontantstöd vid arbetslöshet i inflyttningslandet. Ett villkor är dock att han faktiskt har förvärvsarbetat minst fyra veckor i inflytt- ningslandet under de senaste tolv månaderna. .
Arbetsmarknadsstyrelsen har i sitt remissvar föreslagit attde fyra vec- kornas förvärvsarbete i inflyttningslandet skall lig-ga omedelbart före framställningen om ersättning. Jag vill för min del, efter samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet, erinra om att vi i Sverige har en reglerad invandring med krav på arbetstillstånd för utomnordiska medborgare. Bl. a. med hänsyn härtill anser jag att det knappast förelig- ger sådana spekulationsrisker som arbetsmarknadsstyrelsen torde avse att förebygga med sitt förslag. Jag finner därför ifrågavarande regel i konventionen tillfyllest.
4.6. Avslutande synpunkter
Den svensk-österrikiska konventionen om social trygghet har fått en utformning som på flera områden skiljer den från de socialförsäkrings— konventioner som Sverige tidigare har ingått. I fråga om förmånerna gäller detta i första hand reglerna rörande svensk folkpension. Jag vill förorda att de principer som ligger till grund för konventionen så långt det är möjligt och befogat tillämpas när Sverige sluter socialförsäkrings— konventioner med andra länder liksom när gällande äldre sådana kon— ventioner revideras. Med hänsyn härtill har jag ansett att konventionen är av sådan vikt att den bör föreläggas riksdagen för godkännande.
I ställningstagandet ligger att regeringen efter inhämtande av riksda— gens godkännande av denna konvention bör kunna ingå framtida över— enskommelser av förevarande slag- med andra länder utan att riksdagen skall nödgas pröva de enskilda konventionsärendena, förutsatt att kon- ventionerna till sin uppläggning inte väsentligt avviker från den svensk- österrikiska.
5. Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att.rege— ringen föreslår riksdagen att godkänna den konvention mellan Sverige och Österrike om social trygghet med därtill hörande slutprotokoll som har undertecknats den 11 november 1975. '
6. Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen-att antaga det förslag 'som före- draganden har lagt fram.
Prop. 1975/76: 51
Konvention mellan Konungariket Sverige och Republiken Österrike om social trygghet
Konungariket Sverige och Republiken Österrike, som önskat reglera de båda sta- ternas ömsesidiga förbindelser på den so— ciala trygghetens område, har överenskom- mit att sluta följande konvention:
AVDELNING 1
Allmänna bestämmelser
Artikel I
1. I denna konvention avses med uttryc- ken
1) ”Österrike” Republiken Österrike, ”Sverige” Konungariket Sverige; 2) ”territorium” med avseende på Österrike dess förbundsterritorium, med avseende på Sverige dess territorium; 3) ”medborgare” med avseende på Österrike en person med österrikiskt medborgar- skap eller en person tillhörande det "tyska språkområdet (”Volksdeutschcr”), som är statslös eller vars medborgar- skap icke kunnat avgöras och som ej blott tillfälligt uppehöll sig på Öster- rikes territorium den 11 juli 1953, den 1 januari 1961 eller den 27 november 1961, - med avseende på Sverige en person med svenskt medborgarskap;
4) ”lagstiftning” lagar, förordningar och administrativa föreskrifter rörande de i artikel 2 första stycket angivna grenarna av social trygghet; 5) ”behörig myndighet” med avseende på Österrike förbundsministern för sociala frågor el- ler, såvitt avser familjebidrag, förbunds-
” zr
Bilaga
Abkommen zwischen der Republik Österreich und dem Königreich Schwe- den iiber soziale Sicherheit
Die Republik Österreich und das König— rcich Schweden von" dem Wunsche gelei- tet, die gegenseitigen Beziehungen zwischen den beiden Staaten auf dem Gebiet der Sozialen' Sicherheit zu regeln, sind iiber- eingekom'men, folgendes' Abkommen zu schheBen:
ABSCHNITT I
Allgemeine Bestimmungen
Artikel 1
(1) In diescm Abkommen bedeuten die Ausdriicke 1. ”Österreich" die Republik Österreich, ,,Schweden" das Königrcich Schweden; . ,,Gebiet" in bezug auf Österreich dessen Bundesgebiet, in bezug auf Schweden dessen Staatsgebiet; . ,,Staatsangchöriger" in bezug auf Österreich dessen Staatsbiirger oder eine Person deutscher Sprachzugehörigkcit (Volks- deutscher), die staatenlos ist oder deren Staatsangehörigkeit ungcklärt ist und die sich am 11. Juli 1953, am 1.- Jänner 1961 oder am 27. November 1961 nicht nur voriibergehend im Gebiet von Österreich aufgehalten hat, [J 'v)
in bezug auf Schweden eine Person schwedischer Staatsange- hörigkeit; '
4. ,,Rechtsvorschriften" die Gesetze, Verordnungen und Sat- zungen, die sich auf die im Artikel 2 Absatz 1 bezeichneten Zweige der So- zialen Sicherheit beziehen;
5. ,,zuständige Behörde" in bezug auf Österreich den Bundesminister fiir soziale Ver- waltung, hinsichtlich der Familienbei-
Prop. 1975/76: 51
finansministern,
med avseende på Sverige regeringen eller den myndighet rege- ringen bestämmer; 6) ”försäkringsorgan” _ det organ eller den myndighet som sva- rar för tillämpningen av den i artikel 2 angivna lagstiftningen eller del därav;
7) ”behörigt försäkringsorgan” det försäkringsorgan som är behörigt enligt den tillämpliga lagstiftningen; 8) ”familjemedlem” en familjemedlem enligt den tillämp- liga lagstiftningen; 9) ”försäkringsperioder” avgiftsperioder, anställningsperioder, pe- rioder för utövande av annan förvärvs- verksamhet eller bosättningsperioder, som i den lagstiftning enligt vilken de fullgjorts betecknas eller betraktas som försäkringsperioder, samt andra tidspe- rioder i den mån de i nämnda lagstift- ning betraktas som likvärdiga med för- säkringsperioder, däribland kalenderår, för vilka inom den svenska försäkring- en för tilläggspension pensionspoäng har tillgodoräknats på grund av anställ- ning eller annan förvärvsverksamhet un- der det ifrågavarande året eller en del därav; '
” 97
10) ”kontantförmån , pension” eller ”liv— ränta” en kontantförmån, pension eller _livränta inberäknat alla däri ingående delar som utges av allmänna medel och alla förhöjningar, anpassningsbelopp, tillägg, engångsersättningar samt åter- betalningar av avgifter;
11) ”familjebidrag” med avseende på Österrike familjebidrag, med avseende på Sverige allmänna barnbidrag.-
2. I denna konvention har andra före- kommande uttryck den innebörd som till- kommer dem enligt den tillämpliga lag- stiftningen. '
10.
1.1.
-22
hilfen den Bundesminister för Finan- zen, in bezug auf Schweden die Regierung oder die Behörde, die sie bestimmt; . ,,Träger" die Einrichtung oder die Behörde, der die Durchfiihrung der im Artikel 2 bezeichneten Reehtsvorschriften oder eines Teiles davon oblie'gt; . ,,zuständiger Träger" den nach den anzuwendenden Rechts- vorschriften zuständigen Träger; . ,,Familienangehöriger" einen Familienangehörigen nach den anzuwendenden Reehtsvorschriften; . ,,Versicherungszeiten" die Beitragszeiten, die Beschäftigungs- zeiten, die Zeiten einer anderen Er- werbstätigkeit oder die Zeiten des ge- wöhnlichen Aufenthalts, die in den' Reehtsvorschriften, nach de'nen sie zu- räckgelegt wurden, als Versicherungs- zeiten bcstimmt oder anerkannt sind, ferner Zeiten, soweit sie in diesen Reehtsvorschriften als den Versicher- ungszeiten gleichwertig anerkannt sind; darunter Kalenderjahre, fiir welche in der schwedischen Versicherung fiir Zu- satzpcnsion Pensionspunkte aufgrund einer Beschäftigung oder einer anderen Erwerbstätigkeit während des betref- fendcn Jahres oder eines Teiles davon gutgeschrieben sind; ,,Geldleistung", ,,Rente" oder ,,Pension" eine Geldleistung, Rente oder Pension einschliesslich aller ihrer Teile aus öf- fentlichen Mitteln, aller'Zuschläge, An- passungsbeträge, Zulagen sowie Kapi- talsabfindungen und Zahlungen, die als Bcitragserstattungen geleistet werden; ,,Familienbeihilfe" in bezug auf Österreich die Familienbeihilfe in bezug auf Schweden ' das allgemeine Kindergeld. (2) In diesem Abkommen haben andere Ausdriicke die Bedeutung, die ihnen nach den betreffendcn Reehtsvorschriften zu- kommt. ' '
Prop. 1975/76: 51
A rtikel 2
1. Denna konvention är tillämplig på 1) den österrikiska lagstiftningen om
a) sjukförsäkring, b) yrkesskadeförsäkring, c) pensionsförsäkring, d) arbetslöshetsförsäkring, e) familjebidrag; 2) den svenska lagstiftningen om
&) sjukförsäkring med föräldraförsäk- ring,
b) yrkesskadeförsäkring,
c) folkpension,
d) försäkring för tilläggspension,
e) arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd,
f) allmänna barnbidrag.
2. Denna konvention är icke tillämplig på lagstiftning om ett nytt system eller en ny gren av social trygghet och ej heller på system för offer för kriget eller dess följder.
3. Lagstiftning som följd av överens- kommelse med en tredje stat beaktas ej vid tillämpningen av denna konvention.
Artikel 3
Denna konvention gäller, i den mån ej annat däri föreskrives, för de fördragsslu- tande staternas medborgare, för personer Som är eller varit omfattade av lagstiftning- en i någon av de fördragsslutande staterna samt för personer som härleder sin rätt från en sådan person.
Artikel 4
Vid tillämpning av en fördragsslutande stats lagstiftning likStälles, i den mån ej annat föreskrives i denna konvention, den andra fördragsslutande statens medborgare med den förstnämnda statens egna med- borgare.
Artikel 5
Pensioner, livräntor och andra kontant— förmåner utom förmåner vid arbetslöshet utges, i den mån i denna konvention ej annat föreskrives, även när den som är be-
23"
Artikel 2
(1) Dieses Abkommen bezieht sich 1. auf die österreichischen Reehtsvor- schriften iiber
a) die Krankcnversieherung;
b) die Unfallversicherung;
c) die Pensionsversicherung;
d) die Arbeitslosenversicherung;
e) die Farnilienbeihilfe;
2. auf die schwedischen Reehtsvorschriften öber
a) die Krankcnversieherung einschlieB-
lich der Elternversicherung;
b) die Unfallversicherung;
c) die Volkspension;
d) die Versicherung fiir Zusatzpension;
e) die Arbeitslosenversicherung und die
Arbeitsmarktunterstiitzung (kontant arbetsmarknadsstöd);
f) das allgemeine Kindergeld.
(2) Dieses Abkommen bezieht sich nicht auf Reehtsvorschriften iiber ein neues Sy- stem oder einen neuen Zweig der Sozialen Sicherheit und nicht auf Systeme fiir Opfer des Krieges und seiner Folgen.
(3) Reehtsvorschriften, die sich aus Uber- cinkommen mit dritten Staaten ergeben, sind bei Anwendung dieses Abkommens nicht zu beriicksichtigen.
Artikel 3
Dieses Abkommen gilt, soweit es nichts anderes bestimmt, fiir die Staatsangehörigen der Vertragsstaaten, fiir Personen, fiir welche die Reehtsvorschriften eines der Ver- tragsstaaten gelten oder galten und fiir Personen, die ihre Rechte von einer der vorher genannten Personen ableiten.
Artikel 4
Bei Anwendung der Reehtsvorschriften eines Vertragsstaates stehen, soweit dieses Abkommen nichts anderes bestimmt, dessen Staatsangehörigen die Staatsangehörigen des anderen Vertragsstaates gleich.
A rtikeI 5
Pensionen, Renten und andere Geld- leistungen, mit Ausnahme der Leistungen bei Arbeitslosigkeit, sind, soweit dieses Ab- kommen nichts anderes bestimmt, auch
Prop. 1975/76: 51
rättigad till förmånen uppehåller sig inom den andra fördragsslutande statens territo- rium. '
Artikel 6
I den mån enligt en fördragsslutande stats lagstiftning utövning av förvärvsverksamhet eller obligatorisk tillhörighet till pensions- försäkringen har rättslig återverkan på en socialförsäkringsförmån, medför en likartad förvärvsverksamhet eller en likartad obli- gatorisk försäkringstillhörighet i den andra fördragsslutande staten samma rättsverkan.
AVDELNING II
Bestämmelser om tillämplig lagstiftning
Artikel 7
Där ej annat följer av artiklarna 8 och 9 skall på förvärvsverksamma personer lag- stiftningen i den fördragsslutande stat till- lämpas, inom vars territorium förvärvsverk- samheten utövas. Detta gäller vid utövande av förvärvsverksamhet som arbetstagare även när arbetstagaren är bosatt eller hans arbetsgivare har Sitt huvudkontor i den and- ra fördragsslutande staten.
Artikel 8
1. Omen arbetstagare, som sysselsätts i en fördragsslutande stat av ett företag, hos vilket han regelmässigt är anställd, av detta företag utsänds till den andra fördragsslu— tande statens territorium för att utföra ar- bete för företagets räkning, tillämpas lag— stiftningen i den förstnämnda fördragsslu- tande staten fortsättningsvis intill utgången av den tjugofjärde kalendermånaden "efter utsändandet som om arbetstagaren fortfa- rande sysselsattes på dess territorium. '
2. Om en arbetstagare med anställning hos ett luftfartsföretag, som har sitt huvud- kontor i en fördragsslutande stat, utsänds från dess territorium till den andra fördrags- slutande statens territorium, tillämpas lag— stiftningen i 'den förstnämnda staten som om han fortfarande sysselsattes på dess ter- ritorium. Upprätthåller ett svenskt luftfarts- förctag en filial eller ständig representation
'24'
wenn der Berechtigte sich im Gebiet des anderen Vertragsstaates aufhält, zu zahlen.
Artikel 6
Soweit nach den Reehtsvorschriften eines Vertragsstaates eine Erwerbstätigkeit oder eine Pflichtversicherung in der-Pensions- versicherung rechtliche Auswirkungen auf eine Leistung der Sozialversichcrung haben, kommt die gleiche Wirkung auch einer gleichartigen Erwerbstätigkeit oder einer gleichartigen Pflichtversicherung im ande- ren Vertragsstaat zu.
ABSCHNITT ll
Bestimmungen iiber die anzuwendenden
Reehtsvorschriften
Artikel 7
Unbeschadet der Artikel 8 und 9 unter- liegen Erwerbstätige den Reehtsvorschriften des Vertragsstaates, in dessen Gebiet die Erwerbstätigkeit ausgeiibt wird. Dies gilt bei 'Ausiibung einer unselbständigen Er— werbstätigkeit auch dann, wenn sich der Wohnort des Dienstnehmers oder der Sitz seines Dicnstgcbers im Gebiet des anderen Vertragsstaates befindet.
Artikel 8
(1) Wird cin Dienstnehmer, der im Ge- biet eines Vertragsstaates von einem Unter- nehmen beschäftigt wird, dem er gewöhn— lich angehört, von diesem Unternehmen zur Ausfiihrung einer Arbeit fiir dessen Rechnung in das Gebiet des anderen Ver- tragsstaates entsendet, so sind bis zum Ende des 24. Kalendermonats nach dieser Ent- sendung die Reehtsvorschriften des ersten Vertragsstaates so weiter anzuwenden, als wäre er noch in dessen Gebiet beschäftigt.
(2) Wird ein Dienstnehmer eines Luft- fahrtunternehmens mit dem Sitz im Gebiet eines Vertragsstaates aus dessen Gebiet in das Gebiet des anderen Vertragsstaates ent- sendet, so sind die Reehtsvorschriften des ersten Vertragsstaates so weiter anzuwen- den, als wäre' er noch in'dessen Gebiet beschäftigt. Unterhält' ein schwedisches Luftfahrtunternehmen in Österreich eine
Prop. 1975/76: 51
i Österrike, tillämpas den'österrikiska lag- stiftningen på arbetstagare som är anställda hos filialen eller representationen.
3. På ett fartygs besättning och andra ej blott tillfälligt på ett fartyg sysselsatta per- soner tillämpas lagstiftningen i den fördrags— slutande stat, vars flagga fartyget för.
Artikel 9
För diplomatiska företrädare och karriär- konsuler samt för den administrativa och tekniska personalen hos beskickning och hos konsulat, som förestås av karriärkonsul, lik- som även för medlemmar av beskickning- ens respektive konsulatets tjänstepersonal och för personer som uteslutande är anställ- da i privat tjänst i hushållet hos diploma- tiska företrädare, karriärkonsuler och med- lemmar av konsulat, som förestås av karriär- konsul, skall, i den mån denna personkrets omfattas av Wienkonventionen om'diplo- matiska förbindelser respektive Wienkon- ventionen om konsulära förbindelser, be- stämmelserna i dessa konventioner vara till- lämpliga.
Artikel 10
På gemensam framställning av arbets- tagare och arbetsgivare eller på framställ- ning av självständigt förvärvsverksam person kan den behöriga myndigheten i den för- dragsslutande stat, vars lagstiftning enligt artiklarna 7—9 skall vara tillämplig, medge befrielse från denna lagstiftning under för- utsättning att personen i fråga blir omfattad av den andra fördragsslutande statens lag- stiftning. Vid avgörandet skall beaktas för- värvsverksamhetens art och under vilka för— hållanden den bedrivs. F.öre avgörandet skall behörig myndighet i'den andra för- dragsslutande staten beredas tillfälle till ställ- ningstagande. Är arbetstagare icke syssel— satt i denna stat, skall han behandlas som om han var sysselsatt där.
25'
Zweigniederlassung oder- ständige .Ver- tretung, so sind auf die von ihr beschäftig- ten Dienstnehmer die österreichischen- Rechtsvorschriften anzuwenden. ,
(3) Die Besatzung eines Seeschiffes sowie andere nicht nur voriibergehend auf einem Seeschiff beschäftigte Personen unterliegen den Reehtsvorschriften des Vertragsstaates, dessen Flagge das Schiff fiihrt.
Artikel 9
För Diplomaten und Berufskonsuln und fiir das Verwaltungs- und technische Personal der von Diplomaten und Berufskonsuln ge- leiteten Vertretungsbehörden sowie fiir Mit— glieder des dienstlichcn Hauspersonals dieser Vertretungsbehörden 'und fiir die aus- schlieBlich bei Diplomaten, Berufskonsuln und Mitglieder der von Berufskonsuln ge— leiteten Vertretungsbehörden beschäftigten privaten Hausangestellten gelten — soweit dieser Personenkreis in der Wiener-Kon- vention iiber diplomatische Beziehungen beziehungsweisc in der Wiener Konvention iiber konsularisehe Beziehungen erfaBt ist —— die Bestimmungen dieser Konventionen.
Artikel 10
Auf gemeinsamén Antrag des Dienst- nehmers und des Dicnstgcbers oder auf Antrag sonstiger Erwerbstätiger kann die zuständige Behörde des Vertragsstaates, des- sen Rechtsvorsehriften nach den Artikeln 7 bis '9 anzuwendcn wärcn, die Bcfreiung von diesen Reehtsvorschriften zulassen, wenn die in Betracht kommende Person den Reehtsvorschriften des anderen Vertrags- staates unterstellt wird. Bei der Entschci- dung ist auf die Art und die Umstände der Erwerbstätigkeit Bedacht zu nehmen. Vor der Entscheidung ist der zuständigen Behörde des anderen Vertragsstaates Ge- legenheit'zur Stellungnahme zu geben. lst der Arbeitnehmer _nicht in dessen Gebiet beschäftigt, so ist cr so zu behandeln, als ob er in diesem Gebiet beschäftigt wäre.
Prop. 1975/76: 51
AVDELNING 111
Särskilda bestämmelser
Kapitel 1. Sjukdom'och moderskap Artikel 11
Har någon fullgjort försäkringsperioder enligt båda de fördragsslutande staternas lagstiftningar, skall dessa för förvärv av rätt till en förmån sammanräknas i den mån de icke sammanfaller.
Artikel 12
Är någon bosatt i en fördragsslutande stat och enligt lagstiftningen i denna stat be- rättigad till sjukvårdsförmåner, erhåller han under tillfällig vistelse i den andra fördrags- slutande staten sjukvårdsförmåner enligt denna stats lagstiftning på det behöriga för- säkringsorganets bekostnad, om han på grund av sitt tillstånd är i omedelbart be- hov av sådana förmåner.
Artikel 13
Familjemedlemmar till den som är bosatt i en fördragsslutande stat och enligt dess lagstiftning är försäkrad erhåller om de är bosatta i den andra fördragsslutande staten, sjukvårdsförmåner enligt den lagstiftning som försäkringsorganet för deras bosätt- ningsort har att tillämpa.
Artikel 14
1. Åtnjuter någon pension från de för- dragsslutande staternas pensionsförsäkring- ar, tillämpas på honom lagstiftningen om sjukförsäkring för pensionstagare i den för- dragsslutande stat, i vilken han är bosatt. I fall då pension utges enbart enligt lagstift- ningen i den andra fördragsslutande staten betraktas därvid denna pension som pension från den förstnämnda fördragsslutande sta- ten.
2. Första stycket äger motsvarande till- lämpning på pensionssökande.
26
ABSCHNITT I-II
Besondere Bestimmungen
Kapitel 1. Krankheit und Mutterschaft Artikel ]]
Hat eine Person nach den Reehtsvor- schriften beider Vertragsstaaten Versiche- rungszeiten erworben, so sind diese fiir den Erwerb eines Leistungsanspruches zusam- menzurechnen, soweit sie nicht auf dieselbe Zeit entfallen.
Artikel 12
Besteht fiir eine Person, die sich im Ge- biet eines Vertragsstaates gewöhnlich auf- hält, nach den Reehtsvorschriften dieses Staates Anspruch auf Sachleistungen, so erhält sie bei einem voriibergehenden Auf- enthalt im Gebiet des anderen Vertrags- staates zu Lasten des zuständigen Trägers Sachleistungen nach den Reehtsvorschriften dieses Staates, wenn ihr Zustand sofort die Gewährung solcher Leistungen erforderlich macht.
Artikel 13
Die Familienangehörigen einer Person, die sich im Gebiet eines Vertragsstaates ge— wöhnlich aufhält und die nach den Rechts- vorschriften dieses Vertragsstaates versichert ist, erhalten, wenn sie sich im Gebiet des anderen Vertragsstaates gewöhnlich auf- halten, Sachleistungen nach den fiir den Träger ihres gewöhnlichen Aufenthaltsortes massgebenden Reehtsvorschriften.
Artikel 14
(1) Auf Pensionsempfänger aus der Pen- sionsversicherung der Vertragsstaaten sind die Reehtsvorschriften iiber die Kranken- versicherung der Pensionisten des Vertrags— staates anzuwenden, in dessen Gebiet sich die Pensionsempfänger gewöhnlich aufhal- ten. Dabei gilt bei Gewährung einer Pen- sion nur nach den Reehtsvorschriften des anderen Vertragsstaates diese Pension als Pension des ersten Vertragsstaates.
(2) Absatz 1 gilt entsprechend fiir Pen- sionswerber.
Prop. 1975/76: 51
Artikel 15
I fall som avses i artiklarna 12—14 till- handahålles förmånerna i fråga
iÖsterrike av distriktssjukkassan för arbetare och tjänstemän för vistelse- respektive bosätt— ningsorten,
i Sverige av försäkringskassan för vistelse- respek- tive bosättningsorten.
Artikel 16
Frågor om ersättning för sjukvårdsförmå— ner som tillhandahållits enligt artikel 12 regleras genom överenskommelse mellan de båda fördragsslutande staternas behöriga myndigheter.
Kapitel 2. Ålderdom, invaliditet och dödsfall (pensioner)
DEL 1
Utgivande av pensioner enligt österrikisk lagstiftning
Artikel 17
Har någon fullgjort försäkringsperioder enligt båda de fördragsslutande staternas lagstiftningar, skall dessa för förvärv av rätt till förmåner enligt den österrikiska lag- stiftningen sammanräknas i den mån de icke sammanfaller.
Artikel 18
1. Görs ansökan om pension av någon, som fullgjort försäkringsperioder enligt bå- da de fördragsslutande staternas lagstift- ningar, eller av hans efterlevande, bestäm- mer det behöriga österrikiska försäkrings— organet pensionsförmånerna på följande sätt: 3) försäkringsorganet fastställer enligt den- lagstiftning som det har att tillämpa, huru- vida personen i fråga med sammanräkning av försäkringsperioderna uppfyller villko- ren för rätt till förmånen; '
b) befinnes rätt till en förmån föreligga, beräknar försäkringsorganet det teoretiska belopp som skulle ha beviljats, om alla för- säkringsperioder som fullgjorts enligt de bå-
-27
Artikel 15
Die nach den Artikeln 12 bis 14 in Be- tracht kommenden Leistungen werden ge- währt
in Österreich von der fiir den Aufenthaltsort der be- treffendcn Person zuständigen Gebietskran- kenkasse fiir Arbeiter und Angestellte,
in Schweden von der fiir den Aufenthaltsort der be- treffendcn Person zuständigen Versiche— rungskasse.
Artikel 16
Die Art und Weise betreffend Erstattun- gen fiir nach Artikel 12 gewährte Sachlei- stungen wird durch eine Vereinbarung zwi- schen den zuständigen Behörden der beiden Vertragsstaaten geregelt.
Kapitel 2. Alter, Invalidität und Tod (Pensionen)
TEIL 1
Gewährung von Pensionen nach den öster- reichischen Reehtsvorschriften
Artikel 17
Hat eine Person nach den Rechtsvor- schriften beider Vertragsstaaten Versicher- ungszeiten erworben, so sind diese fiir den Erwerb eines Leistungsanspruches nach den österreichischen Rechtsvorschriften zusam- menzurechnen, soweit sie nicht auf dieselbe Zeit entfallen.
Artikel 18
(1) Beanspruchen eine Person, die nach den Reehtsvorschriften beider Vertragsstaa— ten Versicherungszeiten erworben hat, oder ihre Hinterbliebenen eine Pension, so hat der zuständige österreichische Träger die Lei- stungen auf folgende Weise festzustellen:
a) Der Träger hat nach den von ihm anzuwendenden Reehtsvorschriften festzu- stellen, ob die betreffende Person unter Zusammenrechnung der. Versicherungszei- ten Anspruch auf die Leistung hat;
b) besteht ein Anspruch auf eine Lei- stung, so hat der Träger zunächst den theo- retischen Betrag der Leistung zu berechnen, die zustehen wiirde, wenn alle nach den
Prop. 1975/76: 51
da fördragsslutande staternas lagstiftningar hade fullgjorts i Österrike, varvid om "för- månens belopp ej beror av försäkringstidens längd detta belopp anses som teoretiskt be- lopp;
0) därefter beräknar försäkringsorganet på grundval av det enligt bestämmelserna under b framräknade beloppet den delför- mån, vars utgivande skall ankomma på för- säkringsorganet, efter förhållandet mellan längden av de försäkringsperioder, som skall beaktas enligt dess lagstiftning, och den sammanlagda längden av de försäkringspe- rioder, som skall beaktas enligt båda de för- dragsslutande staternas lagstiftningar.
2. Uppgår den sammanlagda längden av de försäkringsperioder, som för förmånens beräkning skall beaktas enligt den öster- rikiska lagstiftningen, inte till tolv månader, utges ingen förmån enligt denna lagstift- ning, såvida inte enligt den österrikiska lag- stiftningen rätt till pension föreligger även utan tillämpning av artikel 1.7.
Artikel 19
För'de behöriga österrikiska försäkrings- organens tillämpning av artiklarna 17 och 18 skall gälla följande regler:
1) För fastställande av försäkringsgren och behörigt försäkringsorgan inom pen- sionsförsäkringen beaktas endast österrikis- ka försäkringsperioder.
2) Som enligt den svenska lagstiftningen fullgjorda försäkringsperioder anses försäk- ringsperioder inom den svenska försäkringen för tilläggspension samt bosättningsår före år 1960, för vilka för personen i fråga be- räknats till statlig inkomstskatt taxerad in— komst.
3) Artiklarna 17 och 18 gäller ej för fast- ställande av rätt till och beräkning av en- gångsbelopp för långvarig tjänst från den österrikiska pensionsförsäkringen för gruv- arbetare. .
4) För tillämpningen av artikel 18 första stycket gäller följande: .
- a) vid beaktandet av svenska försäkrings—
28
Reehtsvorschriften der beiden Vertrags- staaten zuriickgelegten Versicherungszeiten in Österreich zuriickgelegt worden wären. Ist der Betrag der Leistung von der Ver- sicherungsdauer unabhängig, so gilt dieser Betrag als theoretischer Betrag; '
c) sodann hat der Träger die geschuldete. Tcilleistung auf der Grundlage des nach litera b errechneten Betragcs nach dcm Verhältnis zu berechnen,- das zwischen der Dauer der nach seinen Reehtsvorschriften zu beräcksichtigenden Versicherungszeiten und der Gesamtdauer der nach den Rechts— vorschriften beider Vertragsstaaten zu" be— riicksichtigenden Versicherungszeiten be- steht.
(2) Erreichen die Versicherungszeiten, die nach den österreichischen Rechtsvor— schriften zu bcriicksichtigen sind, insgesamt nicht zwölf Monate fiir die Berechnung der' Leistung, so wird nach diesen Rechtsvor— schriften keine Leistung gewährt, es sei denn, daB nach den österreichischen Rechts- vorschriftcn auch ohne Anwendung des Artikels 17 ein Anspruch auf Pension be- steht.
Artikel 19
Die zuständigen österreichischen Träger haben die Artikel 17 und 18 nach folgen— den Regeln anzuwenden:
1'. För die Feststellung der Leistungs— zugehörigkeit und Leistungszuständigkeit in- der Pensionsversicherung werden nur öster- reichische Versicherungszeiten beriicksich- tigt.
2. Als nach den schwedischen Rechts- vorschriften zuriickgelegte' Versicherungs— zeiten gelten Versicherungszeiten in der schwedischen Versicherung iiber die Zusatz— pension sowie vor dern Jahre 1960 gelegene Zeiten'des gewöhnlichen Aufenthalts, wäh— rend 'der die betreffende Person der staat— lichen Einkommensteuer in Schweden un— terlag.
3. Artikel 17 und 18 gelten nicht fiir die Anspruchsvoraussetzungen und fiir die Leistung des Bergmannstreuegeldes aus der' österreichischen knappschaftlichen Pensions- versicherung. .4' Bei der Durchfiihrung des Artikels 18 Absatz 1 gilt folgendes: . &) Schwedische Versicherungszeiten sind
Prop. 1975/76: 51
perioder tillämpas icke den österrikiska lag- stiftningens bestämmelser om förutsättning- ar för försäkringsperioders tillgodoräknan- dc: .
b) sammanfallande försäkringsperioder beaktas till sin verkliga längd;
c) beräkningsunderlaget' bildas uteslutande av försäkringsperioder som fullgjorts inom den österrikiska pensionsförsäkringen;
d) försäkringsavgifter för tilläggsförsäk- ring, förmånstillägg och utjämningstillägg beaktas ej.
5) För tillämpningen av artikel 18 första stycket c gäller följande:
a) överstiger den sammanlagda längden av försäkringsperioder, som skall beaktas enligt båda de fördragsslutande staternas lagstiftningar, den försäkringstid, som enligt den österrikiska lagstiftningen högst beaktas vid beräkning av pensionens höjningsbelopp, beräknas den delpcnsion, vars utgivande skall ankomma på försäkringsorganet, efter förhållandet mellan längden av de försäk- ringsperioder, som skall beaktas enligt den österrikiska lagstiftningen, och det nyss- nämnda högsta antalet försäkringsmånader;
b) hjälplöshctstillägg beräknas enligt den österrikiska lagstiftningen på grundval av den österrikiska delpcnsionen inom ramen för de proportionellt reducerade gränsbe- loppen; skulle pensionsrätt föreligga med hänsyn tagen uteslutande till försäkrings- perioder, som skall beaktas enligt österri- kisk lagstiftning, utgår emellertid hjälplös— hetstillägget i proportion till pensionen, så- vida inte förmånsförhöjning på grund av hjälplöshet utges enligt den svenska lagstift- ningen.
6) Dct enligt artikel 18 första stycket c framräknade beloppet förhöjs under "alla omständigheter med förhöjningsbelopp på grund av försäkringsavgifter för tilläggsför- säkring, med förmånsförhöjning inom för- säkringen för gruvarbetare, med hjälplös- hetstillägg och med utjämningstillägg enligt den österrikiska lagstiftningen.
7) Är enligt den österrikiska lagstiftningen utgivandet av förmåner inorn pensionsför- säkringen för gruvarbetare beroende av att
29
ohne Anwendung der österreichischen Reehtsvorschriften iiber die Anrechenbarf keit zu beräcksichtigen.
b) Sich deckende Versicherungszeiten sind mit ihrem tatsächlichen AusmaB zu beriicksichtigen.
c) Die Bemessungsgrundlage wird aus- schlieBlich aus den in der österreichischen Pensionsversicherung erworbenen Versiche— rungszeiten gebildet.
d) Beiträge zur Höherversicherung, der Leistungszuschlag und die Ausgleichszulage bleiben auBer Ansatz.
5. Bei Durchfiihrung des Artikels 18 Absatz 1 litera c gilt folgendes:
a) Ubersteigt die Gesamtdauer der nach den Reehtsvorschriften beider Vertragsstaa- ten zu beriicksichtigenden Versicherungs- zeiten das nach den österreichischen Rechts- vorschriften ftir die Bemessung des Steige- rungsbetragcs festgelegte HöchstausmaB, so ist die geschuldete Teilpension nach dem Verhältnis zu berechnen, das zwischen der Dauer der nach den österreichischen Rechts- vorschriften zu beriicksichtigenden Versi- cherungszeiten und dem erwähnten Höchst- ausmaB von Versicherungsmonaten be- steht.
b) Der Hilflosenzuschuss ist-von der österreichischen Teilpension innerhalb der anteilmässig gekiirzten Grcnzbeträge nach den österreichischen Reehtsvorschriften zu berechnen. Bestiinde hingegen allein auf- grund der nach österreichischen Rechtsvor- schriften zu beriicksichtigenden Versiche- rungszeiten Anspruch auf Pension, so ge— biihrt der Hilflosenzuschuss in dem dieser Pension entsprechenden Ausmass, es sei denn. dass nach den schwedischen Rechts- vorschriften eine Erhöhung der Leistung wegen H ilflosigkcit gewährt wird.
6. Der nach Artikel 18 Absatz 1 litera c crrechnete Betrag erhöht sich allenfalls um Steigerungsbeträge fiir Beträge zur Höher- versicherung, um den knappschaftlichen Leistungszuschlag, den Hilflosenzuschuss und um die Ausgleichszulage nach den österreichischen Reehtsvorschriften.
7.' Hängt nach- den österreichischen Rechtsvorschriften die Gewährung von Leistungen der knappschaftlichen Pensions-
Prop. 1975/76: 51
arbete med huvudsaklig karaktär av gruv- arbete i den österrikiska lagstiftningens mc- ning fullgjorts i särskilda företag, beaktas av svenska försäkringsperioder endast sådana, för vilka likartat arbete i likartat företag ligger till grund.
8) Rätt till särskilda utbetalningar från den österrikiska pensionsförsäkringen före- ligger i samma omfattning som den öster- rikiska delförmånen, varvid artikel 21 äger motsvarande tillämpning.
Artikel 20
1. Föreligger enligt den österrikiska lag- stiftningen pensionsrätt även utan beaktande av artikel 17, utger det behöriga österrikiska försäkringsorganet pension med hänsyn ta- gen uteslutande till försäkringsperioder, som skall beaktas enligt den lagstiftning som försäkringsorganet har att tillämpa, så länge motsvarande rätt till förmån inom den svenska försäkringen för tilläggspension icke föreligger.
2. En enligt första stycket fastställd pen- sion omräknas med tillämpning av artikel 18, när rätt till en motsvarande förmån en- ligt den svenska lagstiftningen uppkommer. Omräkning sker med verkan från och med den dag, från vilken förmånen enligt den svenska lagstiftningen skall börja utgå. Den omständigheten att tidigare beslut vunnit la- ga kraft utgör ej hinder för omräkningen.
Artikel 21
Har någon enligt den österrikiska lagstift- ningen även utan beaktande av artikel 17 rätt till en förmån, och skulle denna vara högre än summan av den enligt artikel 18 första stycket c framräknade österrikiska förmånen och den svenska tilläggspensionen, utger det österrikiska försäkringsorganet som delförmån sin på nämnda sätt beräk- nade förmån förhöjd med skillnaden mel- lan denna summa och den förmån som skulle utgå med hänsyn tagen uteslutande till den lagstiftning som försäkringsorganet har att tillämpa.
"30
versicherung davon ab, dass wesentlich bergmännische Tätigkeiten im Sinne der österreichischen Reehtsvorschriften in be- stimmten Betrieben zuriickgelegt sind, so werden von den schwedischen Versiche- rungszeiten nur jene beriicksichtigt, denen eine Beschäftigung in einem gleichartigen Betrieb mit einer gleichartigen Tätigkeit zu- grundeliegt.
8. Die Sonderzahlungen aus der öster— reichischen Pensionsversicherung gebiihren im Ausmass der österreichischen Teillei- stung; Artikel 21 gilt entsprechend.
Artikel 20
(1) Besteht nach den österreichischen Reehtsvorschriften auch ohne Bertick- siehtigung des Artikels 17 ein Anspruch auf Pension, so hat der zuständige öster- reichische Träger die allein aufgrund der nach den von ihm anzuwendenden Reehts- vorschriften zu beriicksichtigenden Ver— sicherungszeiten gebiihrende Pension zu ge- währen, solange ein entsprechender Lei- stungsanspruch in der schwedischen Ver— sicherung iiber die Zusatzpension nicht be- steht.
(2) Eine nach Absatz 1 festgestellte Pen- sion ist nach Artikel 18 neu festzustellen, wenn ein entsprechender Leistungsanspruch nach den schwedischen Reehtsvorschriften entsteht. Die Neufeststellung erfolgt mit Wirkung vom Tag des Beginnes der Lei- stung nach den schwedischen Rechtsvor- schriften. Die Rechtskraft friiherer Entg schcidungcn steht der Neufeststellung nicht entgegen.
Artikel 21
Hat eine Person nach den österreichischen Reehtsvorschriften auch ohne Berticksichti- gung des Artikels 17 Anspruch auf Leistung und wäre diese höher als die Summe der nach Artikel 18 Absatz 1 litera c errechne- ten österreichischen Leistung und der schwedischen Zusatzpension, so hat der österreichische Träger seine so berechnete Leistung,'erhöht um den Unterschiedsbetrag zwischen dieser Summe und der Leistung, die nach den von ihm anzuwendenden Reehtsvorschriften allein zustiinde, als Teil- leistung zu gewähren.
Prop. 1975/76: 51
DEL 2
Utgivande av pensioner enligt svensk lag- stiftning
Artikel 22
Vid denna konventions tillämpning utges folkpensioncr enligt den svenska lagstift- ningen uteslutande enligt artiklarna 23 och 24.
Artikel 23
1. I Sverige bosatt österrikisk medborga- re är under samma förutsättningar, med samma belopp och med samma tilläggsför- måner som svenska medborgare berättigad till folkpension
a) i form av ålderspension, om han är bosatt i Sverige sedan minst fem år och efter fyllda 16 år varit bosatt där sammanlagt minst tio år,
b) i form av förtidspension, om han aa) är bosatt i Sverige sedan minst fem år eller
bb) är bosatt i Sverige'och under den- na bosättning oavbrutet minst ett år va- rit normalt arbetsför,
e) i form av änke- respektive barnpen- sion, aa) om den avlidne omedelbart före sin död varit bosatt i Sverige minst fem år och den efterlevande vid dödsfallet var bosatt i Sverige eller
bb) om den efterlevande är bosatt i Sverige sedan minst fem år och den ef- terlevande eller den avlidne vid döds- fallet var bosatt i Sverige.
2. Förtidspension eller änkepension, var- till rätt föreligger enligt första stycket, er- sättes utan ansökan med ålderspension när personen i fråga uppnår den allmänna pensionsåldern.
31
TEIL 2
Gewährung von Pensionen nach den schwa-'e— dischen Reehtsvorschriften
A rtikel 22
Bei Anwendung dieses Abkommens sind Volkspensionen nach den schwedischen Reehtsvorschriften ausschliesslich nach den Artikeln 23 und 24 zu gewähren.
Artikel 23
(1) Einem "österreichischen Staatsange- hörigen, der sich in Schweden gewöhnlich aufhält, gebiihrt unter denselben Bedingun- gen, mit demselben Betrag und mit den- selben Zusatzleistungen wie einem schwe- dischen Staatsangehörigen eine Volkspen- sion
a) in Form der Alterspension, wenn er sich seit mindestens fiinf Jahren in Schweden gewöhnlich aufhält und sich dort nach Vollendung des 16. Lebensjahres ins- gesamt mindestens zehn Jahre gewöhnlich aufgehalten hat,
b) in Form der Invaliditätspcnsion, wenn er sich
aa) seit mindestens fiinf Jahren in Schweden gewöhnlich aufhält oder
bb) in Schweden gewöhnlich aufhält und während dieses Aufenthalts ununter- brochen mindestens ein Jahr normal er- werbsfähig war,
c) in Form der Witwen- beziehungsweisc Waisenpension,
aa) wenn sich der Verstorbene un- mittelbar vor seinem Tod mindestens ftinf ' Jahre in Schweden gewöhnlich aufgehal— ten hatte und sich der Hinterbliebene am
Tag des Todes in Schweden gewöhnlich aufhielt oder
bb) wenn sich der Hinterbliebene seit mindestens fiinf Jahren in Schweden ge- wöhnlich aufhält und sich der Hinter- bliebene oder der Verstorbene am Tag des Todes in Schweden gewöhnlich auf- hielt. (2) Eine nach Absatz 1 gebährende Inva- liditätspension oder Witwenpension wird mit Erreichung des allgemeinen Pensions- alters ohne Antrag in eine Alterspension umgewandelt.
Prop. 1975/76: 51
3. För rätt till handikappersättning äger första stycket b motsvarande tillämpning.
4. Rätt till vårdbidrag för handikappat barn tillkommer barnets fader eller moder, om han eller hon är bosatt i Sverige sedan minst ett år. '
Artikel 24 _
1. Österrikisk medborgare som ej uppfyl- ler de i artikel 23 angivna villkoren men har rätt till tilläggspension är, i den mån ej annat föreskrives i tredje stycket, vid bo- sättning inom eller utom Sverige berättigad till folkpension med tilläggsförmåner i för- hållande till det antal kalenderår, för vilka han eller, när fråga är om änke- eller barnpension, den avlidne tillgodoräknats pensionspoäng inom försäkringen för till- läggspension. Föreligger härvid rätt till full tilläggspension, utgår oavkortad folkpen- sion. I annat fall utgår folkpension med i motsvarande mån reducerat belopp.
2. Änkepension enligt första stycket er- sättes utan ansökan med ålderspension när änkan uppnår den allmänna pensionsåldern. Skulle med beaktande av försäkringsperio- der som fullgjorts av änkan själv ålders- pensionen bli högre, utges ålderspension med det högre beloppet.
3. Handikappersättning som ej utgår som tillägg till folkpension samt vårdbidrag för handikappat barn, pensionstillskott och in- komstprövade pensionsförmåner utges en- dast för tid då den till sådan förmån be- rättigade är bosatt i Sverige.
Artikel 25 För utgivande av tilläggspension enligt den svenska lagstiftningen gäller följande:
1) Den som ej är svensk medborgare tillgodoräknas pensionspoäng endast på grund av förvärvsverksamhet under bosätt- ning i Sverige.
2) Har någon fullgjort försäkringsperio-
.32
(3) För den Anspruch auf Behinderten- beihilfe gilt Absatz 1 litera b entsprechend.
(4) Die Pflegebeihilfe fiir ein behinder- tes Kind gebiihrt dem Vater oder der Mut- ter des Kindes, wenn sich die betreffende Person seit mindestens einem Jahr in Schwe- den gewöhnlich aufhält.
Artikel 24
(1) Einem österreichischen Staatsange- hörigen, der die Voraussetzungen nach Ar- tikel 23 nicht erfiillt, jedoch Anspruch auf eine Zusatzpension hat, gebtihrt vorbehalt- lich des Absatzes 3 bei gewöhnlichem Auf- enthalt innerhalb oder ausserhalb'Scbwe- dens eine Volkspension mit Zusatzleistungen entsprechend der Anzahl der Kalenderjahre, fiir welche ihm oder, wenn es sich um eine Witwen— beziehungsweisc Waisenpension handelt, dem Verstorbenen in der Ver- sicherung iiber die Zusatzpension Pensions- punkte gutgeschrieben worden sind; besteht danach ein Anspruch auf eine volle Zusatz- pension, so gebährt die Volkspension im ungekiirzten Ausmass. Andernfalls gebiihrt eine verhältnismässig gekiirzte Volkspen- sion.
(2) Eine nach Absatz 1 gebiihrende Wit- wenpension wird mit Erreichung des all- gemeinen Pensionsalters ohne Antrag in eine Alterspension umgewandelt. Besteht aufgrund eigener Versicherungszeiten der Witwe ein Anspruch auf Alterspension in einem höheren Ausmass, so gebiihrt die Alterspension in diesem Ausmass.
(3) Die Behindertenbeihilfe, soweit sie nicht als Zulage zu einer Volkspension ge- biihrt, die Pflegebeihilfe fiir behinderte Kinder, der Pensionszuschuss und die ein- kommensabhängigen Pensionsleistungen ge- biihren nur bei gewöhnlichem Aufenthalt des Berechtigten in Schweden.
Artikel 25
Fiir die Gewährung von Zusatzpensio- nen nach den schwedischen Reehtsvorschrif- ten gilt folgendes:
1. Pensionspunkte werden Personen, die nicht schwedische Staatsangehörige sind, nur aufgrund einer Erwerbstätigkeit wäh- rend des gewöhnlichen Aufenthalts in Schweden gutgeschrieben.
2. Hat eine Person Versicherungszeiten
Prop. 1975/76: 51
der inom både den svenska försäkringen för tilläggspension och den österrikiska pen- sionsförsäkringen, skall dessa för förvärv av rätt till tilläggspension i erforderlig om— fattning sammanräknas i den mån de ej sammanfaller. Härvid likställs tolv inom den österrikiska pensionsförsäkringen fullgjorda försäkringsmånader med ett kalenderår, för vilket pensionspoäng tillgodoräknats.
3) För beräkning av tilläggspension beak- tas endast försäkringsperioder enligt den svenska lagstiftningen.
4) Den svenska lagstiftningens bestäm- melser om beräkning av tilläggspension för personer som är födda före år 1924 gäller endast för svenska medborgare.
Kapitel 3. Olycksfall i arbete och yrkes- sjukdomar
Artikel 26
1. Den som på grund av olycksfall i arbete eller yrkeSSjukdom är berättigad till sjukvårdsförmåner enligt en fördragsslutan- de stats lagstiftning tillhandahålles under vistelse i den andra fördragsslutande staten på det behöriga försäkringsorganets bekost- nad sjukvårdsförmåner av försäkringsorga- n'et för hans vistelseort enligt den för detta försäkringsorgan gällande lagstiftningen.
2. I fall som avses i första stycket till- handahålles sjukvårdsförmåner i Österrike av distriktssjukkassan för arbetare och tjänstemän för vistelseorten,
i Sverige av försäkringskassan för vistelseorten.
3. 1 fall som aVSes i första stycket äger beträffande ersättning för uppkomna kost- nader artikel 16 motsvarande tillämpning.
Artikel 27
I fall då förmåner. på grund av yrkes- sjukdom skulle kunna utgå enligt båda de fördragsslutande staternas lagstiftningar ut- ges förmåner endast enligt lagstiftningen-i
3'3
sowohl in der schwedischen Zusatzpensions- versicherung als auch in der österreichischen Pensionsversicherung erworben, so sind die- se fiir den Erwerb eines Anspruches auf Zusatzpension, soweit erforderlich, zusam- menzurechnen, soweit sie nicht auf dieselbe Zeit entfallen. Hiebei stehen einem Ka- lenderjahr, fiir welches Pensionspunkte gut- geschrieben sind, zwölf in der öster- reichischen Pensionsversicherung erworbene Versicherungsmonate gleich.
3. För die Berechnung einer Zusatzspen- sion sind nur Versicherungszeiten nach den schwedischen Reehtsvorschriften heranzu- ziehen.
4. Die Reehtsvorschriften iiber die Be— rechnung von Zusatzpensionen fiir Perso- nen, die vor dem Jahre 1924 geboren sind, finden nur auf schwedische Staatsangehöri— ge Anwendung.
Kapitel 3. Arbeitsunfälle und Berufskrank- hel-ten
Artikel 26
(l) Eine Person, die wegcn eines Arbeits- unfalles oder einer Berufskrankheit An- spruch auf Sachleistungen nach den Rechts- vorschriften eines Vertragsstaates hat, er- hält bei Aufenthalt im Gebiet des anderen Vertragsstaates zu Lasten des zuständigen Trägers Sachleistungen vom Träger ihres Aufenthaltsortes nach den fiir diesen Trä- ger geltenden Reehtsvorschriften.
(2) Die im Absatz 1 vorgesehenen Sach- leistungen werden gewährt
in Österreich von der ftir den Aufenthaltsort der be— treffenden Person zuständigen Gebietskran- kenkasse fiir Arbeiter und Angestellte,
in Schweden von der fiir den Aufenthaltsort der betref— fenden Person zuständigen Versicherungs- kasse. -
- (3) Fiir die Erstattung der nach Absat 1 entstandenen Kosten gilt Artikel 16 ent- sprechend.
Artikel 27
Wäre eine Berufskrankheit nach den Reehtsvorschriften beider Vertragsstaaten zu entschädigen, so sind Leistungen nur nach den Reehtsvorschriften des Vertrags-
Prop. 1975/76: 51
den fördragsslutande stat, på vars territo- rium verksamhet som varit ägnad att med- föra fara för yrkessjukdomen senast utövats.
Kapitel 4. Arbetslöshet
Artikel 28
1. Har medborgare i en av de båda för- dragsslutande staterna varit omfattad av båda de fördragsslutande staternas lagstift- ningar, sammanräknas för förvärv av rätt till ersättning vid arbetslöshet sysselsättnings- perioder, som skall beaktas enligt båda lag- stiftningarna, i den mån de ej sammanfaller.
2. För tillämpning av första stycket krävs att medborgare i den fördragsslutande stat, enligt vars lagstiftning han gör framställ- ning om ersättning, under de senaste tolv månaderna före framställningen utfört för- värvsarbete sammanlagt minst fyra veckor. Har en anställning utan arbetstagarens för- vållande upphört tidigare än efter fyra veckor, skall, om anställningen var avsedd att vara längre tid, första stycket likväl tillämpas.
Artikel 29
Från ersättningstid enligt den svenska lagstiftningen avdrages tid, för vilken ett försäkringsorgan i Österrike inom de se- naste tolv månaderna före framställningen om ersättning utgivit ersättning till den ar- betslöse.
Kapitel 5. Familjebidrag Artikel 30
1. För den, som med sina.barn är bosatt i en fördragsslutande stat och är förvärvs- verksam i den andra fördragsslutande sta- ten gäller med avseende på rätt till familje- bidrag den förstnämnda statens lagstift- ning.
2. Den, som är sysselsatt i en fördrags- slutande stat och på vilkcn enligt bestäm- melsema i artikel 8 den andra fördrags- slutande statens lagstiftning skall tillämpas, behandlas med avseende på rätt till fa- miljebidrag "som om han med sina barn
34
staates zu gewären, in dessen Gebiet zuletzt eine Beschäftigung ausgeiibt wurde, die ge- eignet ist, eine solche Berufskrankheit zu verursachen. '
Kapitel 4. Arbeitslosigkeit
Artikel 28
(l) Galten fiir einen Staatsangehörigen eines der beiden Vertragsstaaten die Rechts- vorschriften beider Vertragsstaaten, so sind för den Erwerb des Anspruches auf Lei- stungen bei Arbeitslosigkeit die nach den Reehtsvorschriften beider Vertragsstaaten zu beriicksichtigenden Besehäftigungszeiten zusammenzurechnen, soweit sie auf dieselbe Zeit entfallen.
(2) Die Anwendung des Absatzes 1 setzt voraus, daB der Staatsangehörige in dem Vertragsstaat, nach dessen Reehtsvorschrif- ten er die Leistungen begchrt, in den letzten zwölf Monaten vor Geltendmachung des Anspruches insgesamt mindestens vier Wochen beschäftigt war. Die Anwendung des Absatzes 1 erfolgt jedoch auch dann, wenn die Beschäftigung fiir längere Zeit in Aussicht genommen war, aber friiher als nach vier Wochen ohne Versehulden des Dienstnehmers geendet hat.
Artikel 29
Die Anspruchsdauer nach den schwe- dischen Reehtsvorschriften wird um die Zeiten gemindert, fiir die ein Träger in Österreich dem Arbeitslosen innerhalb der letzten zwölf Monate vor.dem Tage der Antragstellung Leistungen gewährt hat.
Kapitel 5. Familienbeihilfen
Artikel 30
(1) För eine Person, die sich in einem Vertragsstaat mit ihren Kindern gewöhn- lich aut'hält und im anderen Vertragsstaat erwerbstätig ist, gelten in bezug auf den Anspruch auf Familienbeihilfen die Rechts- vorschriften des ersten Vertragsstaates.
(2) Eine Person, die in einem Vertrags- staat beschäftigt ist und auf die nach Ar- tikel 8 die" Reehtsvorschriften des anderen Vertragsstaates anzuwenden sind, ist in bc- zug auf den Anspruch auf Familienbeihil- fen so_zu.behandeln, als ob siesich mit
Prop. 1975/76: 51
uppehöll sig i den fördragsslutande stat, vars lagstiftning enligt nämnda bestäm- melser skall tillämpas.
Artikel 31
Föreligger för barn, som är bosatt i en fördragsslutande stat, med beaktande av denna konvention rätt till familjebidrag enligt båda de fördragsslutande staternas lagstiftningar, gäller uteslutande lagstift- ningen i den fördragsslutande stat, i vilken barnet är bosatt.
AVDELNING IV
Andra bestämmelser
Artikel 32
1. De behöriga myndigheterna kan träffa överenskommelse om sådana administra- tiva åtgärdcr som erfordras för denna kon- ventions tillämpning. Sådan överenskommel- se kan ingås redan före denna konventions ikraftträdande men får träda i kraft tidigast samtidigt med denna konvention.
2. De fördragsslutande staternas behöri- ga myndigheter skall underrätta varandra
a) om alla åtgärder som vidtages för denna konventions tillämpning,
b) om alla ändringar i den lagstiftning som berör denna konventions tillämpning.
3. För denna konventions tillämpning skall de_fördragsslutande staternas myndig- heter och försäkringsorgan bistå varandra och förfara som vid tillämpning av den egna lagstiftningen. Sådant bistånd är kost- nadsfritt.
4. De fördragsslutande staternas försäk- ringsorgan och myndigheter kan i och för denna konventions tillämpning träda i di- rekt förbindelsc såväl med varandra som med berörda personer eller deras befull- mäktigade ombud.
5. En fördragsslutande stats försäkrings- organ, myndigheter och domstolar får icke avvisa till .dem inkomna. ansökningar och andra inlagor på grund av att de avfattats på den andra fördragsslutande statens offi- ciella språk.-
35
ihren Kindern in dem Vertragsstaat auf- hielte, dessen Reehtsvorschriften nach den vorgenannten Bestimmungen anzuwenden sind.
Artikel 31
Besteht fiir ein Kind, das sich in einem Vertragsstaat gewöhnlich aufhält, unter Be- riicksichtigung dieses Abkommens nach den Reehtsvorschriften beider Vertragsstaaten ein Anspruch auf Familienbeihilfen, so gel- ten ausschliesslich die Reehtsvorschriften des Vertragsstaates, in dem sich das Kind gewöhnlich aufhält.
ABSCHNITT IV Verschiedene Bestimmungen
Artikel 32
(1) Die zuständigen Behörden können die zur Durchfiihrung dieses Abkommens notwendigen VerwaltungsmaBnahmen in einer Vereinbarung regeln. Diese Verein- barung kann bereits vor dem Inkrafttreten dieses Abkommens geschlossen werden, sie darf jedoch friihestens gleichzeitig mit die- sem Abkommen in Kraft treten.
(2) Die zuständigen Behörden der Ver- tragsstaaten unterrichten einander
a) iiber alle zur Anwendung dieses Ab- kommens getroffenen MaBnahmen,
b) iiber alle die Anwendung dieses Ab- kommens beriihrenden Änderungen ihrer Reehtsvorschriften.
(3) För die Anwendung dieses Abkom- mens haben die Behörden und Träger der Vertragsstaaten einander zu unterstiitzen und wie bei der Anwendung ihrer eigenen Reehtsvorschriften zu handeln. Diese Amts- hilfe ist kostenlos.
(4) Die Träger und Behörden der Ver- tragsstaaten können zwecks Anwendung dieses Abkommens miteinander sowie mit beteiligten Personen oder deren Beauftrag- ten unmittelbar in Verbindung treten.
,(5) Die Träger, Behörden und Gerichte eines Vertragsstaates diirfen die bei ihnen eingereichten Anträge und sonstigen Schrift- stiicke nicht deshalb zuriickweisen, weil sie in der Amtssprache des anderen Vertrags- staates abgefaBt sind.
Prop. 1975/76: 51
6. Läkarundersökningar, som företas för tillämpning av en fördragsslutande stats lag- stiftning och avser personer som uppehål- ler sig på den andra fördragsslutande sta- tens territorium, ombesörjcs på begäran av det behöriga organet och på dess bekostnad av försäkringsorganet för uppehållsorten.
7. För rättshjälp gäller de vid varje till- fälle tillämpliga bestämmelserna om rätts- hjälp i civilrättsliga saker.
Artikel 33
De behöriga myndigheterna skall upprätta förbindelseorgan för att underlätta denna konventions tillämpning och särskilt för att åstadkomma enkla och snabba förbin— delser mellan vederbörande försäkringsor- gan på ömse sidor.
Artikel 34
1. Varje i en föredragsslutande stats lag- stiftning föreskriven befrielse från eller ned- sättning av skatter, stämpelavgifter, rätte- gångsavgifter eller registreringsavgifter för inlagor eller bevis, som skall företes vid tillämpning av landets lagstiftning på be- rörda områden, utsträcks till att avse mot- svarande inlagor eller bevis som skall före- tes vid tillämpning av denna konvention eller den andra fördragsslutande statens lag- stiftning.
2. Bevis och inlagor av vad slag de vara må, som måste företes i och för denna konventions tillämpning, behöver icke be- styrkas.
Artikel 35 .
1. Ansökningar, förklaringar eller be- svärsskrifter, som inges till myndighet, för- säkringsorgan eller annan behörig inrätt- ning i en fördragsslutande stat, vid tillämp- ningen av denna konvention eller en för- dragsslutande stats lagstiftning betraktas som till myndighet, försäkringsorgan eller annan behörig- inrättning i den andra för- dragsslutande staten ingivna ansökningar, förklaringar eller besvärsskrifter.— '
2. En 'enligt den- ena fördragsslutande statens lagstiftning gjord ansökan- om en
'36
(6) Ärztliche Untersuchungen, die ”in Durchfiihrung der Reehtsvorschriften eines Vertragsstaates vorgenommen werden und Personen betreffen, die sich im Gebiet des anderen Vertragsstaates aufhalten, werden auf Ersuchcn der zuständigen Stelle zu. ihren Lasten vom Träger des Aufenthalts- ortes veranlaBt.
(7) Fiir die gerichtliche Rechtshilfe gel- ten die jeweiligen auf die Rechtshilfe in biirgerlichen Rechtssachen anwendbaren Bestimmungen.
Artikel 33
Die zuständigen Behörden haben zur Erleichterung der Durchfiihrung dieses Ab- kommens, insbesondere zur Herstellung einer einfachen und raschen Verbindung zwischen den beiderseits in Betracht kom- menden Trägern, Verbindungsstellen zu cr- richten.
Artikel 34
(1) Jede in den Vorschriften eines Ver- tragsstaates vorgesehene Befreiung oder Er- mäBigung von Steuern, Stempel-, Gerichts- oder Eintragungsgebiihren fiir Schriftstiicke oder Urkunden, die in Anwendung dieser Reehtsvorschriften vorzulegen sind, wird auf die entsprechenden Schriftstiicke und Urkunden erstreckt, die in Anwendung dieses Abkommens oder der Rechtsvor- schriften des anderen Vertragsstaates vor- zulegen sind. -
(2) Urkunden und Schriftstiicke jegli- cher Art, die' m Anwendung dieses Abkom- mens vorgelegt werden miissen, bediirfen keiner Beglaubigung.
Artikel 35
(1) Anträge, Erklärungen oder Rechts- mittel, die in Anwendung dieses Abkom- mens oder der Reehtsvorschriften eines Ver— tragsstaates bei einer Behörde, einem Trä- ger oder einer sonstigen zuständigen Ein— richtung eines Vertragsstaates eingereicht werden, sind als bei einer Behörde, einem Träger oder- einer sonstigen zuständigen Einrichtung des anderen Vertragsstaates eingereichte Anträge, Erklärungen oder Rechtsmittel anzuse'hen.
(2) Ein-nach den Reehtsvorschriften des einen Vertragsstaates gestellter Antrag- auf
Prop. 1975/76: 51
förmån gäller också som ansökan om mot- svarande förmån enligt den andra fördrags- slutande statens lagstiftning i den mån för- månen kommer i fråga på grund av denna konvention. Vad nu sagts gäller dock ej, om sökanden uttryckligen begär att fastställan- det av en enligt en fördragsslutande stats lagstiftning förvärvad åldersförmån skall uppskjutas.
3. Ansökningar, förklaringar eller be- svärsskrifter som i och för tillämpningen av en fördragsslutande stats lagstiftning skall inom viss tid inges till myndighet, försäk- ringsorgan eller annan behörig inrättning i denna fördragsslutande stat, kan inom sam- ma tid inges till den andra fördragsslutande statens motsvarande organ.
4. I fall som avses i första, andra och tredje styckena skall det anlitade organet genast översända ifrågavarande ansökning- ar, förklaringar eller besvärsskrifter till den andra fördragsslutande statens motsvaran- de behöriga organ.
Artikel 36
.1. Försäkringsorgan, som har att utge förmåner, kan 'med befriande verkan utge förmåner enligt denna konvention i den för försäkringsorganet inom landet gällande va- lutan.
2. I denna konvention föreskrivna kost- nadsersättningar fullgöres i den fördrags— slutande stats valuta, i vilken det försäk- ringsorgan som tillhandahållit förmånerna har sitt säte.
3. Av denna konvention föranledda va- lutaöverföringar verkställes i enlighet med de överenskommelser som vid tiden för överföringen gäller mellan de fördragsslu- tande staterna.
A rtikel 37
1. Av en fördragsslutande stats domsto- lar meddelade verkställbara domar liksom även av en fördragsslutande stats försäk- ringsorgan eller myndigheter meddelade verkställbara beslut och rcstantiebesked (be- vis) rörande avgifter och andra socialför— säkringsfordringar samt rörande återkrav av
37
eine Leistung gilt auch als Antrag auf eine entsprechende Leistung nach den Rechts- vorschriften des anderen Vertragsstaates, die unter Beriicksiehtigung dieses Abkom- mens in Betracht kommt; dies gilt nicht, wenn der Antragsteller ausdriicklich bean- tragt, daB die Feststellung einer nach den Reehtsvorschriften eines Vertragsstaates er- worbene Leistung bei Alter aufgeschoben wird.
(3) Anträge, Erklärungen oder Rechts- mittel, die in Anwendung der Rechtsvor- schriften eines Vertragsstaates innerhalb ei- ner bestimmten Frist bei einer Behörde, einem Träger oder einer sonstigen zustän- digen Einrichtung dieses Vertragsstaates ein— zureichen sind, können innerhalb der glei- chen Frist bei der entsprechenden Stelle des anderen Vertragsstaates eingereicht wer- den.
(4) In den Fällen der Absätze 1 bis 3 hat die in Anspruch genommene Stelle diese Anträge, Erklärungen oder Rechtsmittel unverziiglich der entsprechenden zuständi- gen Stelle des anderen Vertragsstaates zu iibermitteln.
Artikel 36
(l) Die lcistungspflichtigen Träger kön- nen Lcistungen aufgrund dieses Abkom- mens mit befreiender Wirkung in der fiir sie innerstaatlich maBgebenden Währung erbringen. .
(2) Die in diesem Abkommen vorgesehe- nen Erstattungen haben in der Währung des Vertragsstaates, in dem der Träger, der die Leistungen gewährt hat, seinen Sitz hat, zu erfolgen.
(3) Uberweisungcn auf Grund dieses Ab- kommens sind nach MaBgabe der Verein- barungen vorzunehmen, die dicsbcziiglich zwischen den Vertragsstaaten im Zeitpunkt der chrweisung gelten.
Artikel 37
(1) Die vollstreckbaren Entscheidungen der Gerichte sowie die vollstreckbaren Be- scheide und Riickstandsausweise (Urkun- den) der Träger oder der Behörden eines Vertragsstaates iiber Beiträge und sonstige Forderungen aus der Sozialversicherung sowie iiber die Räckforderung zu Unrecht
Prop. 1975/76: 51
obehörigen uppburna familjebidrag erkän- nes i den-andra fördragsslutande staten.
2. Erkännande får vägras endast om det strider mot den allmänna ordningen i den fördragSslutande stat, i vilken domen eller beviset skall erkännas. '
"3. Enligt första stycket erkända verk— ställbara domar och bevis verkställes i den andra fördragSSIutandc staten. Härvid för- fares i enlighet med vad som enligt lag- stiftningen i den stat, på vars territorium verkställandet skall ske, gäller för verkstäl- lande av i denna fördragsslutande stat med- delade motsvarande domar och bevis. Do— men eller beviset måste förses'med intyg om dess verkställbarhet (exibilitetsklausul).
4. Har försäkringsorgan i en fördrags- slutande stat fordran på oguldna avgifter skall vid tvångsverkställighet liksom även vid ' konkurs- och förlikningsförfarande i den andra fördragsslutande staten sådan fordran ha samma förmånsrätt som mot- svarande fordringar i denna stat.
A rtikel 38
1. Har en fördragsslutande stats försäk- ringsorgan utgivit förskott på en förmån, skall på begäran av detta försäkringsorgan den andra fördragsslutande statens försäk- ringsorgan innehålla en senare på samma tid bclöpande utbetalning av en motsva- rande förmån, vartill rätt föreligger enligt denna fördragsslutande stats lagstiftning. Har den ena fördragsslutande statens för- säkringsorgan utbetalat en förmån med för högt belopp för tid, för vilken den andra fördragsslutande statens försäkringsorgan senare har att utge en motsvarande förmån, skall det för mycket utbetalade beloppet, intill beloppet av den förmån som senare skall utbetalas, anses Som förskott i första punktcns mening. '
2. Har en fördragsslutande stats social- hjälpsorgan utgivit socialhjälp till en per- son under tid, för vilken senare uppkom- mer rätt till kontantförmåner enligt den andra fördragsslutande statens lagstiftning, skall denna fördragsslutande stats behöriga försäkringsorgan på begäran av socialhjälps-
38
bezogener Familienbeihilfen werden im an- deren Vertragsstaat anerkannt. "
(2) Die Anerkennung darf nur versagt werden, wenn sie der öffentlichen Ordnung des Vertragsstaates widerspricht, in dem die- Entscheidung oder die Urkunde anerkannt werden soll. -
(3) Die nach Absatz 1"anerkannten voll- streckbaren Entscheidungen und Urkunden werden im anderen Vertragsstaat vollstreckt. Das" Vollstreckungsverfahren richtet sich nach den Reehtsvorschriften, die in dem Vertragsstaat, in dessen Gebiet vollstreckt werden soll, fiir die Vollstreckung der in diesem Vertragsstaat erlassenen entsprechen- den Entscheidungen und Urkunden gelten. Die Ausfertigung der Entscheidung oder der" Urkunde muB mit der Bestätigung ihrer Vollstreckbarkeit (Vollstreckungsklausel) versehen sein.
(4) Forderungen' von Trägern im Gebiet eines Vertragsstaates aus Beitragsriickstän- den haben bei der Zwangsvollstreckung sowie im Konkurs- und Ausgleichsverfahren im Gebiet des anderen Vertragsstaates die gleichen Vorrechte wie entsprechendc For- derungen im Gebiet dieses Vertragsstaates.
Artikel 38
. (1) Hat ein Träger eines Vertragsstaates einen VorschuB auf eine Leistung gezahlt, so hat der Träger des anderen Vertrags- staates die auf densclbcn Zeitraum entfal— lende Nachzahlung einer entsprechenden- Leistung, auf die nach den Reehtsvorschrif- ten diescs Vertragsstaates Anspruch besteht, auf Ersuchcn des erstgenannten Trägers ein- zubehalten. Hat der Träger des einen Ver- tragsstaates fiir eine Zeit, fiir die der Träger des anderen Vertragsstaates nachträglieh eine entsprechende Leistung zu erbringen hat, eine höhere als die gebiihrende Lei- stung gezahlt, so gilt der diese Leistung iibersteigende Betrag bis zur Höhe des nachzuzahlenden Betrages als VorschuB im Sinne des ersten Satzes.
2) Hat ein Fiirsorgeträger eines Ver- tragsstaates einer Person Fiirsorgeunter- stiitzung während eines Zeitraumes gewährt, fiir den nachträglieh nach den Rechtsvor- schriften des anderen Vertragsstaates An- spruch auf Geldleistungen entsteht,'so be- hält der zuständige Träger dieses Vertrags-
Prop. 1975/76: 51
organet och för dess räkning innehålla se— nare på samma tid belöpande utbetalningar intill den utbetalade socialhjälpens belopp som om det var fråga om av den sistnämn- da fördragsslutande statens socialhjälpsor- gan utbetalad socialhjälp.
Artikel 39
1. Tvister mellan de fördragsslutande staterna om tolkningen eller tillämpningen av denna konvention skall, så vitt möjligt, biläggas genom de fördragsslutande stater- nas behöriga myndigheter.
2. Kan en tvist inte biläggas på detta sätt, skall den på begäran av en fördrags- slutande stat hänskjutas till en skiljedom- stol, som bildas på följande sätt:
3) Vardera parten utser inom en månad efter mottagandet av begäran om skilje- domstolsförfarande en skiljedomare. Inom två månader efter det den part, som sist ut- sett sin skiljedomare, meddelat detta väljer de båda sålunda utsedda skiljedomarna en medborgare i en tredje stat som tredje skil- jcdomare.
b) Har en fördragsslutande stat icke in- om föreskriven tid utsett någon skiljedoma- re, kan den andra fördragsslutande staten hos presidenten för den europeiska dom- stolen för mänskliga rättigheter göra fram- ställning om utseende av en sådan. På motsvarande sätt förfares på framställning av en fördragsslutande stat, om de båda skiljedomarna inte'kan ena sig om valet av den tredje skiljedomaren.
c) 1 fall, då presidenten för den europeis- ka domstolen för mänskliga rättigheter är medborgare i en fördragsslutande stat, över- går de honom genom denna artikel anför- trodda funktionerna till domstolens vice— president. Är också denne medborgare i en fördragsslutande stat, övergår funktionerna till den till rangen främste domaren i dom- stolen, för vilken sådant förhållande ej före- ligger. . ' .
3. Skiljedomstolen träffar sitt avgörande genom majoritetsbeslut. Dess avgöranden är bindande förde båda fördragsslutande sta- terna. Varje fördragsslutande stat bär kost-
39
staates auf Ersuchen und fiir Rechnung des Fiirsorgeträgers die auf den gleichen Zeit- raum entfallenden Nachzahlungen bis zur Höhe der gezahlten Fiirsorgeunterstiitzung ein, als ob es sich um eine vom Fiirsorge- träger des letzteren Vertragsstaates ge— zahlte Fiirsorgeunterstiitzung handeln wiirde.
Artikel 39
. (1) Streitigkeiten zwischen den Vertrags- staaten iiber die Auslegung oder die An- wendung dieses Abkommens sollen, so weit möglich, durch die zuständigen Behörden der Vertragsstaaten beigelcgt werden.
(2). Kann eine Streitigkeit auf diese Weise nicht beigelcgt werden, so ist sie auf Ver- langen eines Vertragsstaates einem Schieds- gericht zu unterbreiten, das wie folgt zu bilden ist:
a) Jede der Parteien bcstellt innerhalb von einem Monat ab dem Empfang des Ver— langens einer schiedsgerichtlichen Ent- scheidung einen Schiedsrichter. Die beiden so nominierten Schiedsrichter wählen inner— halb von zwei Monaten, nachdem die Partei, die ihren Schiedsrichter zuletzt bestellt hat, dies notifiziert hat, einen Staatsangehörigen eines Drittstaates als dritten Schiedsrichter.
b) Wenn ein Vertragsstaat innerhalb der festgesetztcn Frist keinen Schiedsrichter be- stellt hat, kann der andere Vertragsstaat den Präsidenten des Europäischen Gerichts- hofes fiir Mcnschcnrechte ersuchen, einen solchen zu bcstellen. Entsprechend ist iiber Aufforderung eines Vertragsstaates vorzu- gehen, wenn sich die beiden Schiedsrichter iiber die Wahl des dritten Schiedsrichters nicht einigen können.
c) Fiir den Fall, dai?» der Präsident des Europäischen Gerichtshofes fiir Menschen- rechte Staatsangehöriger eines Vertrags— staates ist, gehen die ihm durch diesen Ar- tikel iibertragenen Funktionen auf den Vize- präsidenten des Gerichtshofes; ist auch die- ser Staatsangehöriger eines Vertragsstaates, auf den ranghöchsten Richter des Gerichts- hofes iiber, auf den dieser Umstand nicht zutrifft.
(3) Das Schiedsgericht entscheidet mit Stimmenmehrheit. Seine Entscheidungen sind fiir die beiden Vertragsstaaten bindend. Jeder Vertragsstaat trägt die Kosten des
Prop. 1975/76: 51
naderna för-den av denna stat utsedde skil- jedomaren. För övriga kostnader svarar de fördragsslutande staterna .med lika delar. Skiljedomstolen bestämmer själv om sitt förfarande. ' '
AVDELNING V Övergångs- och slutbestämmelser
Artikel 40
1. Denna konvention grundar ingen _rätt till utbetalning av förmåner för tid före dess ikraftträdande.
2. För fastställandet av rätt till förmåner enligt denna konvention beaktas även för- säkringsperioder, som fullgjorts enligt en fördragsslutande stats lagstiftning före den- na konventions ikraftträdande.
3. Med iakttagande av bestämmelserna i första stycket gäller denna konvention även för försäkringsfall, som inträffat före dess ikraftträdande, i den mån icke tidigare fast- ställda rättigheter avlösts genom utbetalning av engångsbelopp. I dessa fall skall enligt bestämmelserna i denna konvention
a) pensioner, vartill rätt föreligger först på grund av denna konvention, på ansökan av den berättigade fastställas från och med denna konventions ikraftträdande,
b) pensioner, som fastställts före denna k0nventions ikraftträdande, på ansökan av den berättigade omräknas; de kan också omräknas utan ansökan, varvid den dag då försäkringsorganet sänder meddelande om förfarandets påbörjande till den berättigade, gäller som ansökningsdag.
! I
Göres ansökan om fastställande eller om- räkning inom två år efter denna konventions ikraftträdande eller inledes omräkning utan ansökan inom denna tid, skall förmånerna utges för tid från och med denna konven- tions ikraftträdande. I annat fall utges för- månerna för tid från och med dag som be- stämmes enligt lagstiftningen i vardera av de fördragsslutande staterna.
4. I de fördragsslutande staternas lag- stiftningar gällande bestämmelser om rättig—
40
Schiedsrichters, den er bcstellt. Die iibrigen Kosten werden von den Vertragsstaaten zu gleichen Teilen getragen. Das Schiedsgericht regelt sein Verfahren selbst.
ABSCHNITT V
Ubergangs- und Schlullbestimmungen
Artikel 40
(1) Dieses Abkommen begrändet keinen Anspruch auf Zahlung von Leistungen fiir die Zeit vor seinem Inkrafttreten.
(2) För die Feststellung des Anspruches auf Leistungen nach diesem Abkommen werden auch Versicherungszeiten beriick- sichtigt, die nach den Reehtsvorschriften eines Vertragsstaates vor Inkrafttreten die— ses Abkommens zuriickgelegt worden sind.
(3) Unbeschadet der Bestimmungen des Absatzes 1 gilt dieses Abkommen auch fiir Versicherungsfälle, die vor seinem Inkraft- treten eingetreten sind, soweit nicht friiher festgestellte Anspriiche durch Kapitalzahlun- gen abgegolten worden sind. In diesen Fäl— len werden nach den Bestimmungen dieses Abkommens
a) Pensionen, die erst aufgrund dieses Abkommens gebiihren, auf Antrag des Be- rechtigten vom Inkrafttreten dieses Abkom- mens an festgestellt,
b) Pensionen, die vor dem Inkrafttreten dieses Abkommens festgestellt worden sind, auf Antrag des Berechtigten neu festge- stellt; sie können auch von Amts wegen neu festgestellt werden, wobei der Tag, an dem der Träger die von ihm an den Be- rechtigten zu erteilende Verständigung iiber die Einleitung des Verfahrens abfertigt, als Tag der Antragstellung gilt.
Wird der Antrag auf Feststellung oder Neufeststellung innerhalb von zwei Jahren nach dem Inkrafttreten dieses Abkommens eingebracht oder die amtswegige Neufest- stellung innerhalb dieser Frist eingeleitet, so sind die Leistungen vom Inkrafttreten dieses Abkommens an zu gewähren, sonst von dem Tag an, der nach den Rechtsvor- schriften jedes der. beiden Vertragsstaaten bestimmt wird.
(4) Sehen die Reehtsvorschriften der Ver- tragsstaten den AusschluB oder die Verjäh-
Prop. 1975/76: 51
heters upphörande eller preskription får i fråga om rättigheter enligt tredje stycket dessa bestämmelserlicke tillämpas på den berättigade, om i-tredje stycket avsedd an- sökan görs inom två år efter denna kon- ventions ikraftträdande. Görs ansökningen efter denna tids utgång, föreligger rätt till förmåner, i den mån rätten icke upphört eller preskriberats, från och med ansök- ningsdagen såvida icke förmånligare lagstift— ning är tillämplig i en fördragsslutande stat.
5. 1 fall som avses i tredje stycket b äger artikel 38 första stycket motsvarande till- lämpning.
Artikel 41
Rättigheter som enligt den österrikiska lagstiftningen tillkommer en person, som av politiska eller religiösa skäl eller på grund av sin härstamning lidit skada med avseende på sina socialförsäkringsrättsliga förhållanden, berörs icke av denna konven— tion.
Artikel 42
1. Denna konvention skall ratificeras. Ra tifikationshandlingarna skall så snart som möjligt utväxlas i Wien.
2. Denna konvention träder i kraft första dagen i andra månaden efter utgången av den månad, under vilken ratifikationshand- lingarna utväxlas.
3. Denna konvention slutes på obestämd tid. Den kan skriftligen på diplomatisk väg uppsägas av vardera av de fördragsslutande staterna med iakttagande av en uppsägnings- tid av tre månader.
4. I fall av uppsägning fortfar denna konventions bestämmelser att gälla med avseende på förvärvade rättigheter utan hänsyn till sådana inskränkande bestäm- melser som kan finnas i de ifrågakomman- de systemen för fall då en försäkrad uppe- håller sig utomlands.
TILL BEVIS HÄROM har de båda för- dragsslutande staternas befullmäktigade om- bud undertecknat denna konvention.
41
rung von Anspriichen vor, so sind hinsicht- lich der Anspriiche aus Absatz 3 die dies— bezilglichen Reehtsvorschriften auf die Be- rechtigten nicht anzuwenden, wenn der im Absatz 3 bezeichnete Antrag innerhalb von zwei Jahren nach Inkrafttreten dieses Ab- kommens gestellt wird. Wird der Antrag nach Ablauf dieser Frist gestellt, so besteht der Anspruch auf Leistungen, soweit er nicht ausgcschlossen oder verjährt ist, vom Zeitpunkt der Antragstellung an, es sei denn, daB giinstigere Reehtsvorschriften eines Vertragsstaates anwendbar sind.
(5) In den Fällen des Absatzes 3 litera b gilt Artikel 38 Absatz 1 entsprechend.
Artikel 4]
Die einer Person, die aus politischen oder religiösen Griinden oder aus Griinden der Abstammung in ihren sozialversicherungs- rechtlichen Verhältnissen einen Nachteil cr- litten hat, nach den österreichischen Rechts- vorschriften zustehenden Rechte werden durch dieses Abkommen nicht berährt.
Artikel 42
(1) Dieses Abkommen ist zu ratifizieren. Die Ratifikationsurkunden sind sobald wie möglich in Wien auszutauschen.
(2) Dieses Abkommen tritt am ersten Tag des zweiten Monats nach Ablauf des Mo- nats in Kraft, in dem die Ratifikationsur- kunden ausgetauscht werden.
(3) Dieses Abkommen wird auf unbc— stimmte Zeit geschlossen. Jeder Vertrags- staat kann es unter Einhaltung einer Frist von drei Monaten schriftlich auf dem diplo- matischen Wege kiindigen.
(4) Im Falle der Kiindigung gelten die Bestimmungen dieses Abkommens fiir er- worbene Anspriiche weiter, und zwar ohne Riicksicht auf einschränkende Bestimmun- gen, welche die in Betracht kommenden Sy- steme fiir den Fall des Aufenthaltes eines Versicherten im Ausland vorsehen.
ZU URKUND DESSEN haben die Bevoll- mächtigten beider Vertragsstaaten dieses Abkommen unterzeichnet.
_Prop. 1975/76: 51 ' 42
SOM SKEDDE I STOCKHOLM den 11 GESCHEHEN ZU STOCKHOLM, am 11. november 1975, November 1975, i två exemplar, på vardera svenska och tys- in zwei Urschriften, in deutscher und schwe- ka språken, vilka båda texter äger lika vits- discher Sprache, wobei beide Texte in ord. gleicher Weise authentisch sind. För Konungariket Sverige: Fiir die Republik Österreich: Sven Aspling Fischer För Republiken Österrike: Filr das
Königreich Schweden: Fischer Sven Aspling
Prop. 1975/76: 51
Slutprotokoll till konventionen mellan Konungariket Sverige och Republiken Österrike om social trygghet
Vid undertecknandet av den denna dag mellan Konungariket Sverige och Republi- ken Österrike slutna konventionen om so- cial trygghet förklarar de båda fördrags- slutande staternas befullmäktigade ombud att enighet föreligger om följande bestäm- melser:
1. Till konventionens artikel 2:
1) Första stycket 1 hänför sig icke till den österrikiska lagstiftningen om notarie- försäkring.
2) Tredje stycket gäller icke av Österrike slutna överenskommelser i den mån de in- nehåller bestämmelser om försäkringsför- pliktelsers övergång från ett land till ett annat
II. Till konventionens artikel 4:
1) Bestämmelser i överenskommelser, som slutits av Österrike, vilka reglerar för- säkringsförpliktelsers övergång från ett land till ett annat, berörs ej.
2) Bestämmelser i de båda fördragsslu- tande staternas lagstiftningar rörande för- säkrades och arbetsgivares medverkan i styrelser för försäkringsorgan och förbund samt i den dömande verksamheten på den sociala trygghetcns område berörs ej.
3) Bestämmelserna i den österrikiska för- bundslagen av den 22 november 1961 om rätt till förmåner och rättigheters intjänan- de inom pensions- och yrkesskadeförsäk- ring på grund av anställning utomlands eller lagstiftningen om beaktande av tid, varun- der självständig förvärvsverksamhet utövats utanför Österrikes gränser på förutvarande österrikisk-ungerska monarkiens territori- um berörs ej.
4) Svenska medborgare, som fyllt 55 år, är under samma förutsättningar och i sam- ma omfattning som österrikiska medbor- gare berättigade till nödhjälp vid arbets-
43
Schlqurotokoll zum Abkommen zwischen der Republik Österreich und dem Königreich Schweden iiber soziale Sicherheit
Bei Unterzeichnung des heute zwischen der Republik Österreich und dcm Königreich Schweden geschlossenen Abkommens iiber Soziale Sicherheit erklären die Bevollmäch- tigten beider Vertragsstaaten, daB Einver- ständnis iiber folgende Bestimmungen be- steht:
I. Zu Artikel ?. des Abkommens:
]. Absatz 1 Ziffer 1 bezieht sich nicht auf die österreichischen Reehtsvorschriften iiber die Notarversicherung.
2. Absatz 3 gilt nicht fiir die von Öster- reich geschlossenen Ubereinkommen soweit diese Versicherungslastregelungen enthalten.
II. Zu Artikel 4 des Abkommens:
1. Versicherungslastregclungen in den von Österreich geschlossenen Ubereinkommen bleiben unberiihrt.
2. Die Reehtsvorschriften der beiden Ver- tragsstaaten betreffend die Mitwirkung der Versicherten und der Dienstgeber in den Organen der Träger und der Verbände so- wie in der Rechtsprechung in der Sozialen Sicherheit bleiben unberiihrt.
3. Die Reehtsvorschriften des österreichi- schen Bundesgesetzes vom 22.11.1961 äber Leistungsanspräche und Anwartschaften in der Pensionsversicherung und der Unfall- versicherung auf Grund von Beschäfti- gungen im Ausland sowie die Rechtsvor- schriften iiber die Beriicksichtigung der im Gebiet der ehemaligen österreichisch-unga- rischen Monarchie auBerhalb Österreichs zuriickgelegten Zeiten einer selbständigen Erwerbstätigkeit bleiben unberährt.
4. Schwedischen Staatsangehörigen, die das 55. Lebensjahr vollendet haben und innerhalb der letzten fiinf Jahre, gercchnet vom Tage der .Geltendmachung des An-
Prop. 1975/76: 51
löshet, om de vid ansökan härom minst tre år under de senast förflutna fem åren om- fattats av obligatorisk arbetslöshetsförsäk- ring på grund av sysselsättning i Österrike.
5) De fördragsslutande staternas lagstift- ningar rörande försäkring för personer, som' är anställda hos en fördragsslutande stats beskickning eller konsulat, som före- stås av karriärkonsul, i en tredje stat eller hos medlemmar av sådan beskickning eller sådant konsulat, berörs ej.
III. Till konventionens artikel 5:
Denna bestämmelse hänför sig ej till utjämningstillägg enligt den österrikiska lagstiftningen.
lV. Till konventionens artikel 6:
1) För rätt till pension från den öster- rikiska pensionsförsäkringen för personer som är självständigt förvärvsverksamma i yrkesmässigt bedriven rörelse likställes med rörelsens respektive bolagsförhållandcts upp- lösning i Österrike upphörandet av mot— svarande självständiga förvärvsverksamhet i Sverige.
2) Vid beräkningen av svensk folkpen- sion med tilläggsförmåner likställes öster- rikisk pension med svensk tilläggspension.
V. Till konventionens artiklar 8 och 10:
Skall svensk lagstiftning enligt någon av dessa artiklar tillämpas behandlas personen i fråga som om han även var bosatt i Sve- rige.
'v1. Till konventionens artikel 9:
Österrikisk handelsdelegerad- respektive sakkunniga medarbetare, som-tilldelats ho- nom av den österrikiska förbundshandels- kammaren, likställes med diplomatisk före- trädare respektive administrativ och tek- nisk personal såtillvida att den österrikiska lagstiftningen gäller beträffande dessa per"-
44
spruches auf Notstandshilfe, in Österreich mindestens drei Jahre arbeitslosenversicher- ungspflichtig beschäftigt waren, gebiihrt die Notstandshilfe unter den gleichen Vor— aussetzungen und im gleichen Umfang wie österreichischen Staatsangehörigen.
5. Die Reehtsvorschriften der beiden Ver-- tragsstaaten betreffend die Versicherung der bei einer amtlichen Vertretung eines der beiden Vertragsstaaten in Drittstaaten oder bei Mitgliedern einer solchen Vertretung bcschäftigten Personen bleiben unberährt.
ur. Zu Artikel 5 des Abkommens:
Diese Bestimmung bezieht sich nicht auf die Ausgleichszulage nach den' österrei— chischen Reehtsvorschriften.
IV. Zu Artikel 6 des Abkommens:
1. Fiir die Entstehung des Pensionsan— spruches aus der österreichischen Pensions- versicherung der in der gewerblichen Wirt— schaft selbständig Erwerbstätigen steht dem Erlöschen der Gewerbeberechtigung bezie- hungsweisc des Gescllschaftsvcrhältnisses in Österreich die Einstellung der entspre- chenden selbständigen Erwerbstätigkeit in Schweden gleich.
2. Fiir die Berechnung einer schwedi— schen Volkspension mit Zusatzleistungen steht eine österreichische Pension einer schwedischen Zusatzpension gleich.
V. Zu den Artikeln 8 und 10 des Abkom- mens:
Sind nach einem dieser Artikel die schwe- dischen Reehtsvorschriften anzuwenden, so wird die betreffende "Person so behandelt, als hätte sie auch ihren gewöhnlichen Auf- enthalt im Gebiet Schwedens.
vr. Zu Artikel 9 des Abkommens:
Der österreichische Handelsdelegierte be— ziehungsweise die ihm von der Bundes— kammer der gewerblichen Wirtschaft zuge- teilten _fachlichen Mitarbeiter stehen dem Diplomaten beziehungsweisc dem Verwal- tungs- und technischen Personal mit der Massgabe gleich, daB fiir die Beschäftigung
Prop. 1975/76: 51
soners sysselsättning'i Sverige.
VII. Till konventionens artikel 12:
I Österrike gäller denna bestämmelse med avseende på behandling, som meddelas av privatpraktiserande läkare, tandläkare och dentister, endast för följande personer:
a) personer. som under utövning av sin förvärvsverksamhet vistas i Österrike samt deras medföljande familjemedlemmar;
b) personer som besöker sin i Österrike bosatta familj;
c) personer som av annan anledning vistas i Österrike, om de erhållit behand— ling i öppen vård för den distriktssjukkas- sas räkning, som är behörig för deras vistel- seort.
VIII. Till konventionens artikel 24:
1) Understiger i fall, då makar båda är berättigade till folkpension, pensionernas sammanlagda belopp den pension som skul- le tillkomma en av makarna om endast den- ne var pensionsberättigad, förhöjes pensio— nerna med skillnadsbeloppet. Detta förde- las proportionellt mellan de bägge pensio— nerna.
2) Villkoret om rätt till tilläggspension enligt första stycket skall anses vara upp- fyllt om för den försäkrade eller, när fråga är om änke- eller barnpension, för den av- lidne beräknats till statlig inkomstskatt taxe- rad inkomst för år före år 1960. En förut- sättning härför är dock att antalet sådana är, om så erfordras sammanlagt med år för vilka pensionspoäng tillgodoräknats inom försäkringen för tilläggspension liksom med försäkringstider i den österrikiska pensions- försäkringen, uppgår till minst tre. Härvid likställs tolv inom den österrikiska pen- sionsförsäkringen fullgjorda försäkringsmå- nader med ett år för vilket till statlig .in- komstskatt taxerad inkomst beräknats.
3) Med år, för vilka pensionspoäng till- godoräknats inom försäkringen för tilläggs- pension, likställes vid tillämpning av be- stämmelserna i första stycket om folkpen-
45
dieser Personen im Gebiet Schwedcns die österreichischen Reehtsvorschriften gelten.
VII. Zu Artikel 12 des Abkommens:
Diese Bestimmung gilt in Österreich in bezug auf die Behandlung durch freiberuf— lich tätige Ärzte, Zahnärzte und Dentisten nur hinsichtlich folgender Personen:
a) Personen, die sich in Ausiibung ihrer Beschäftigung in Österreich aufhalten so- wie die sie begleitendcn Familienangehöri- gen;
b) Personen, die ihre sich in Österreich gewöhnlich aufhaltende Familie besuchen;
c) Personen, die sich aus anderen Grän- den in Österreich aufhalten, wenn ihnen eine ambulante Behandlung fiir Rechnung der fiir ihren Aufenthaltsort zuständigen Gebietskrankenkasse gewährt wurde.
VIII. Zu Artikel 24 des Abkommens:
1. Haben Ehegatten je einen Anspruch auf Volkspension und wäre die Summe dieser Pensionen geringer als die einem Ehegatten allein gebiihrende Pension, so sind die Pensionen um den Unterschieds- betrag verhältnismäBig zu erhöhen.
2. Der nach Absatz 1 erforderliche An- spruch auf Zusatzpension gilt als erfiillt, wenn der Versicherte oder, im Falle einer Witwen- bzw. Waisenpension, wenn der Verstorbene vor dem Jahre 1960- der staat— lichen Einkommensteuer in Schweden wäh- rend eines Zeitraumes unterlag, der, er- forderlichcnfalls unter crgänzendcr Her- anziehung von Jahren, fiir die Pensions- punkte in der Versicherung fiir Zusatzpen- sion gutgeschrieben sind, sowie von Ver- sicherungszeiten in der österreichischen Pensionsversicherung, mindestens drei Jahre beträgt. Hiebei stehen einem Jahr, während welchem die in Betracht kom- mende Person der staatlichen Einkommen— steuer in Schweden unterlag, zwölf in der österreichischen Pensionsversicherung er- worbcnc Versicherungsmonate gleich.
3. Fiir die Berechnung .der Volkspen- sion stehen bei Anwendung des Absatzes 1 den Jahren, fiir die in der Versicherung fiir Zusatzpension Pensionspunkte gutge-
Prop. 1975/76: 51
sioncns beräkning år före år '1960, för vilka beräknats 'till statlig inkomstskatt taxerad inkomst.
IX. Till konventionens artikel 28:
Denna artikel gäller ej för förvärv av rätt till moderskapslön enligt den öster- rikiska lagstiftningen.
X. Till konventionens artikel 30:
Bestämmelserna om väntetid för rätt till allmänt barnbidrag i den svenska lagstift- ningen bcrörs ej av denna konvention.
XI. Till konventionens artikel 40:
Avdelning III kapitel 2 gäller ej för fall, då enligt den österrikiska lagstiftningen om pensionsförsäkring för personer som är självständigt förvärvsverksamma i jordbruk och. skogsbruk lagstiftningen om jordbru— kares tilläggspensionsförsäkring fortfarande skall tillämpas.
Detta slutprotokoll utgör en integrerande del av konventionen mellan Konungariket Sverige och Republiken Österrike om social trygghet. Det träder i kraft samma dag som konventionen och förblir i kraft samma tid som denna.
TILL BEVIS HÄROM har de båda för- dragsslutande staternas befullmäktigade om- bud undertecknat detta slutprotokoll.
SOM SKEDDE I STOCKHOLM den 11 november 1975,
i två exemplar, på svenska och tyska språ— ken, vilka båda texter äger lika vitsord.
För Konungarikct Sverige: '
Sven Arpling
För Republiken Österrike:
F irc/ter
46
schrieben sind, jene Einkommensjahre vor dem Jahre 1960 gleich, während welcher die betreffende Person der staatlichen Einkom- mensteuer in Schweden unterlag.
IX. Zu Artikel 28 des Abkommens:
Dieser Artikel gilt nicht fiir den Erwerb des Anspruches auf Karenzurlaubsgeld nach- den österreichischen Reehtsvorschriften.
X. Zu Artikel 30 des Abkommens:
Die schwedischen Reehtsvorschriften iiber die Wartczeit för den Anspruch auf Kin— dergeld werden durch dieses Abkommen- nicht beriihrt.
XI. Zu Artikel 40 des Abkommens:
Abschnitt III Kapitel 2 gilt nicht fiir Fällc, in denen nach den österreichischen Reehtsvorschriften iiber die Pensionsver- sicherung der in der Land- und Forstwirt- schaft selbständig Erwerbstätigen die Rechts- vorschriftcn iiber die Landwirtschaftliche- ZuschuBrentenversicherung weiterhin an- zuwenden sind.
Dieses Schlqurotokoll ist Bestandteil des Abkommens zwischen der Republik Öster- reich und dem Königreich Schweden iiber Soziale Sicherheit. Es tritt an demselben Tag in Kraft wie das Abkommen und bleibt ebcnsolange wie dieses in Kraft.
ZU URKUND DESSEN .haben die Be— vollmächtigten beider Vertragsstaaten dieses Schlqurotokoll unterzeichnet.
GESCHEHEN ZU STOCKHOLM, am 11. November 1975,
in zwei Urschriften, in deutscher und schwe- discher Sprache, wobei beide Texte in gleicher Weise authentisch sind.
F iir die Republik Österreich: F isch er
Fiir das . Königreich Schweden: - Sven Aspling ' i '
NORSTEDTS rnvcxznl. srocxuorm 1975 750542