1. Inledning

Sveriges allmänna hypoteksbank har till uppgift att finansiera lands- hypoteksföreningarnas utlåning. Finansieringen sker i huvudsak genom obligationsupplåning. Storleken av upplåningen bestäms av storleken på den grundfond som staten ställer till bankens förfogande. Upplåningen får inte överstiga ett belopp som motsvarar tio gånger grundfondens belopp. Grundfonden är f.n. bestämd till 400 milj. kr. Grundfonden består av en garantiförbindelse som har utfärdats av fullmäktige i riks- gäldskontoret.

I skrivelse den 1 september 1975 har Sveriges allmänna hypoteksbank hemställt om höjning av grundfonden till 600 milj. kr.

Efter remiss har yttranden över framställningen avgetts av bankin- spektioncn, fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret.

2. Gällande ordning

Bestämmelserna om hypoteksbanken och landshypoteksföreningarna. ' finns i lagen (1970: 65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om landshypoteksföreningar (ändrad senast 1975: 655). I 18 och 27 åå (27 & ändrad senast 1970: 720) ges föreskrifter om grundfonden och högsta belopp för upplåningen. Till hypoteksbankens förfogande ställer staten som grundfond en av riksgäldsfullmäktige utfärdad garantiför'bindelse på 400 milj. kr. Genom grundfonden skapas en yttersta begränsning för '

• Sida 4
•  Original

Prop. 1975/76: 63 4

bankens verksamhet, eftersom fonden utgör beräkningsunderlag vid be- stämmandet av upplåningsmaximum. Det sammanlagda beloppet av bankens utelöpande obligationer får sålunda inte överstiga ett belopp som motsvarar tio gånger grundfondens belopp. Går grundfonden ge- nom förluster ned med tio procent eller mera, får banken inte ta upp nytt lån, förrän grundfonden har återställts till sitt ursprungliga belopp. Har grundfonden sålunda gått ned, skall bankens delägare, dvs. lands- hypoteksföreningarna, sammanträda för att besluta om de åtgärder som påkallas av omständigheterna. "

Efter anmälan till riksgäldskontoret får banken enligt 28 % ta grund- fonden i anspråk för att fullgöra sina förbindelser dels när banken för tillfället saknar tillgängliga medel till detta, dels när banken har trätt i likvidation. Tas grundfonden i anspråk i annat fall än vid likvidation skall banken snarast möjligt återbetala det uppburna beloppet och er- sätta staten den ränta som staten kan ha utgett med anledning av att fonden har tagits i anspråk. Kan banken inte anskaffa medel för återbe— talningen på annat sätt, får banken ta ut det behövliga beloppet från hy— poteksföreningarna i förhållande till deras delaktighet i banken. Vid lik- vidation får grundfonden enligt 31 å andra stycket tas i anspråk endast i den mån det saknas annan tillgång som svarar för bankens förbindel— ser.

3. Hypoteksbankens framställning

'Hypotcksbanken lämnar i sin skrivelse följande sammanställning över utvecklingen av bankens obligationsskuld, sedan frågan om grundfon— dens storlek år 1970 senast behandlades av riksdagen.

Datum Nettobelopp Nettoökning utelöpande obligationer milj. kr. milj. kr. 31/12

1970 2 559 131 1971 2 744 185 1972 2 926 182 1973 3 087 161 1974 3 334 247

30/6 1975 3 644 310

Banken framhåller att den jämförelsevis stora ökningen av obligations- skulden under år 1974 och första halvåret 1975 sammanhänger med att riksbanken har medgett väsentligt större obligationsutgivning för år- 1974 och 1975 än tidigare. För år 1974 fastställdes sålunda en ram för'obliga— tionsutgivningen (brutto) av 275 milj. kr. och för år 1975 av 375 milj.

• Sida 5
•  Original

Prop. 1975/76: 63 5

kr. Trots ökad obligationsutgivning och därmed ökad utlåningsverk— samhet i hypoteksföreningarna kvarstår ett mycket stort inte tillfreds- ställt lånebehov i föreningarna. Kön av låneansökningar, till vilka medel saknas, omfattade den 1 augusti 1975 ett belopp av ca 1 155 milj. kr. Bankstyrclsen avser att hos riksbanken göra framställning om faststäl- lande av ramar för obligationsutgivningen under de närmaste åren av sådan storlek att det nuvarande lånebchovet kan tillgodoses inom en tid av två till tre år. Under förutsättning att 1975 års ram för obliga- tionsutgivningen inte minskas under år 1976 kan den nu gällande grän- sen för beloppet av bankens utelöpande obligationer enligt bankens be- räkning bli uppnådd under år 1976, eventuellt redan under första halv- året.

Med hänsyn till den numera vidgade ramen för hypoteksbankens obli- gationsutgivning och till önskemålet att undvika lagändringar med allt- för täta mellanrum föreslår banken att grundfonden nu höjs med 200 milj. kr. Banken hemställer om ändring av 27 & lagen om Sveriges all- männa hypoteksbank och om landshypoteksföreningar i enlighet här- med.

4. Remissyttrandena

Hypoteksbankens framställning tillstyrks av bankinspeklionen och lämnas utan erinran av övriga båda remissinstanser, fullmäktige i riks- banken och fullmäktige i riksgäldskontoret. Bankinspcktionen anser i likhet med hypoteksbanken att man mot bakgrund av obligationsskul— dcns utveckling kan utgå från att gränsen för beloppet av bankens ute- löpande obligationer uppnås redan under nästa år.

5. Föredraganden

Hypoteksbankens grundfond bildar underlag för beräkning av ban— kens rätt till obligationsupplåning och därmed för möjligheten att lämna lån åt landshypoteksföreningarna. Upplåning får sålunda ske till högst tio gånger grundfondens belopp. Grundfonden, som består av en garanti- förbindelse som staten ställer till förfogande, uppgår f.n. till 400 milj. kr. Sammanlagda beloppet av bankens utelöpande obligationer får så- lunda f. 11. inte överstiga 4 miljarder kr.

Grundfonden höjdes senast år 1970 med 1.00 milj. kr. ( prop. 1970: 172 , BaU 76, rskr 447, SFS 1970: 720). Obligationsskulden uppgick den 1 juli i år till 3 644 milj. kr. och beräknas av hypoteksbanken under nästa år uppnå gränsen på 4 miljarder kr. Hypoteksbanken framhåller sålunda att kön av låneansökningar, till vilka medel saknas, den 1. augusti 1975 omfattade ett belopp av drygt 1 miljard kr. Med hänsyn till den numera vidgade kreditpolitiska ram som gäller för bankens obligationsutgivning

• Sida 6
•  Original

Prop. 1975/76: 63 _ 6

och till önskemålet att undvika lagändringar med alltför täta mellanrum föreslår banken att grundfonden nu höjs med 200 milj. kr. till 600 milj. kr. Remissinstanserna har inte haft något att erinra mot förslaget. Även jag finner den föreslagna höjningen av grundfonden vara befogad.

Den föreslagna, grundfondshöjningen kräver att 27 5 lagen (1970: 65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om landshypoteksföreningar ändras. I sammanhanget vill jag påpeka att höjningen av grundfonden endast innebär formella möjligheter till ökad obligationsupplåning. Lik- som hittills får den faktiska upplåningen följa de normer som förestavas av den allmänna kreditpolitiken.

6. Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att antaga inom finansdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1970: 65) om Sveriges allmänna hypoteks— bank och om landshypoteksföreningar.

7. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och be- slutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1975 '7som