2

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1970

Förslag

till

Lag

om ändring i förordningen (1968: 576) om Konungariket Sveriges

stadsliypotekskassa och om stadshypoteksföreningar

Härigenom förordnas, att 13 och 34 §§ förordningen (1968: 576) om

Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar

skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

13

Som grundfond för kassan ställer

staten till förfogande eu av riksgälds-

fullmäktige utfärdad garantiförbin­

delse på

två

miljarder nio hundra

miljoner kronor.

(Föreslagen lydelse)

Som grundfond för kassan ställer

staten till förfogande en av riks-

gäldsfullmäktige utfärdad garanti­

förbindelse på tre miljarder nio

hundra miljoner kronor.

34

Förenings behållna —-------------------

Säkerhetsfonden skall-------------------

Om förening ej kan uppfylla i

andra stycket angivet krav, skall

säkerhetsfonden sammanlagd med

övriga föreningars säkerhetsfonder

uppgå till lägst ett belopp som sva­

rar mot en procent av kassans skul­

der. Kassan meddelar anvisningar

om tillämpningen av denna bestäm­

melse.

— en säkerhetsfond.

------- föreningens skulder.

Om förening ej kan uppfylla i

andra stycket angivet krav, skall sä­

kerhetsfonden sammanlagd med öv­

riga föreningars säkerhetsfonder och

kassans reservfond uppgå till lägst

ett belopp som svarar mot två pro­

cent av kassans skulder. Kassan med­

delar anvisningar om tillämpningen

av denna bestämmelse.

I den----------- ---------------

betryggande sätt.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Kangl. Maj.ts proposition nr 172 år 1970

3

Förslag

till

Lag

om ändring i lagen (1970: 65) om Sveriges allmänna hypoteksbank

och om landshypoteksföreningar

Härigenom förordnas, att 13, 27 och 59 §§ lagen (1970: 65) om Sveriges

allmänna hypoteksbank och om landshypoteksföreningar skall ha nedan

angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

13

Ordförande för sammankomst är

ordföranden i bankens styrelse. Vid

förfall för denne eller vid behandling

av fråga som anges i andra stycket

väljer sammankomsten ett av om­

buden att vara ordförande för sam­

mankomsten.

Bankens styrelseledamöter-----------

Beslut fattas---------- - —------ • -— —

(Föreslagen lydelse)

§

Sammankomst öppnas av den le­

damot i styrelsen som denna utser.

Sammankomsten skall välja ett av

ombuden att vara ordförande för

sammankomsten.

------- ombud deltaga.

nom lottning.

27

Som grundfond för banken ställer

staten till förfogande en av riks-

gäldsfullmäktige utfärdad garanti­

förbindelse på trehundra miljoner

kronor.

Som grundfond för banken ställer

staten till förfogande en av riks-

gäldsfullmäktige utfärdad garanti­

förbindelse på fyrahundra miljoner

kronor.

Förenings behållna — —--------

Reservfonden skall----------- —------

Om förening ej kan uppfylla i

andra stycket angivet krav, skall re­

servfonden sammanlagd med övriga

föreningars reservfonder uppgå till

lägst ett belopp som svarar mot en

procent av bankens skulder. Banken

meddelar anvisningar om tillämp­

ningen av denna bestämmelse.

1 den

59 §

— en reservfond.

-------- föreningens skulder.

Om förening ej kan uppfylla i

andra stycket angivet krav, skall re­

servfonden sammanlagd med övriga

föreningars reservfonder och ban­

kens reservfond uppgå till lägst ett

belopp som svarar mot två procent

av bankens skulder. Banken medde­

lar anvisningar om tillämpningen av

denna bestämmelse,

betryggande sätt.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

tf Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 172

6

sprungliga belopp. Vid sådan nedgång av grundfonden skall bankens del­

ägare, dvs. landshypoteksföreningarna, sammanträda för att besluta om de

åtgärder som påkallas av omständigheterna (18 § andra stycket LL).

Reservfondsreglerna är i huvudsak enhetligt utformade för de båda hypo-

teksinstitutionerna; 15, 16, 34 och 35 §§ SF (16 § ändrad 1970: 66) samt 29,

30, 59 och 60 §§ LL. Reglerna innebär följande. Stadshgpotekskassan och

hypoteksbanken skall avsätta den behållna årsvinsten till en reservfond, som

i princip alltid skall uppgå till lägst 1 % av kassans resp. bankens skulder.

Möjlighet finns dock att av vinsten bevilja förening bidrag utan återbetal-

ningsskyldighet till att täcka föreningens förvaltningskostnader. För kassan

gäller därutöver att om reservfonden uppgår till 2 % av kassans skulder, så

får vinstmedel användas för syfte som hänger samman med kassans ända­

mål. Kassans och bankens reservfonder får i princip användas endast till

att täcka förlust som uppstått på centralorganets rörelse i dess helhet. Har

förening lidit förlust som den inte kan täcka med egna fondmedel, kan för­

eningen dock beviljas bidrag från kassans resp. bankens reservfond utan

återbetalningsskyldighet med belopp som svarar mot högst hälften av re­

servfonden. Innan sådant bidrag ges skall föreningarnas ombud i central­

organet höras. I fråga om landshypoteksinstitutionen gäller vidare att ban­

kens reservfond i den mån den överstiger 2 % av bankens skulder kan an­

vändas till att ge föreningarna lättnad i lånevillkoren. Såväl kassan som

banken är skyldig att snarast öka reservfonden till föreskrivet belopp enligt

1 %-regeln om fonden gått ned under detta.

Också förenings behållna vinst skall avsättas till en fond, reservfond för

landshypoteksförening och säkerhetsfond för stadshypoteksförening. Lik­

som för centralorganen gäller för förening ett fondrelationskrav på 1 %, vil­

ket alltså innebär att fonden i princip alltid skall svara mot minst detta

procenttal av föreningens skulder. För det fall någon förening inte uppfyl­

ler detta krav finns en subsidiär regel av innehåll, att i vart fall samtliga

föreningars fonder sammanlagda skall svara mot lägst 1 % av kassans resp.

bankens skulder. Den närmare tillämpningen av denna regel skall ske efter

anvisningar av centralorganet, överstiger stadshypoteksförenings säkerhets­

fond 2 % av föreningens skulder får avkastningen av fonden efter medgi­

vande av kassan användas till att bestrida föreningens förvaltningskostna­

der eller, om detta ej behövs, till att ge medlemmarna, dvs. de enskilda lån­

tagarna, lättnad i lånevillkoren. Motsvarande bestämmelse för landshypo­

teksförening innebär att i den mån förenings reservfond överstiger 2 % av

föreningens skulder får fondmedel — efter beslut av föreningsstämma —

användas till att ge låntagarna lättnad i lånevillkoren.

Genom att låntagare är skyldig att till sin förening utge ett särskilt för­

valtnings- och fondbidrag får förening möjlighet att göra behövliga avsätt­

ningar till sin fond (37 § SF och 55 § första stycket LL). Kassan och ban­

ken har motsvarande möjlighet att ta ut bidrag från föreningarna (17 §

Kungl. Maj.ts proposition nr 172 år 1970

8

Kassan pekar på att låneverksamheten under de senaste åren ökat avse­

värt men framhåller också att det självfallet inte är möjligt att med någon

större grad av säkerhet bilda sig en uppfattning om de låneökningar som

verksamheten kan resultera i under den närmaste framtiden. Beloppet av

de balanser inneliggande beviljade låneansökningar, som kassan till följd

av läget på kapitalmarknaden ännu inte kunnat effektuera, uppgick emel­

lertid den 31 juli 1970 till inemot 4 miljarder kr., dvs. nära nog till den nu­

varande upplåningsmarginalen om drygt 4 miljarder kr. Med hänsyn härtill

och med beaktande av omfattningen av det pågående och planerade bostads­

byggandet bör kassan vara beredd att tills vidare möta iåneanspråk av minst

samma storleksordning som förelåg under fjolåret. Utrymme bör finnas

också för en ökning i utlåningen i takt med den ökning som varit under de

senaste åren. Kassans upplåningsmarginal kan därvid komma att visa sig

otillräcklig för att medge nödvändig rörelsefrihet under den närmaste fram­

tiden.

När det gäller frågan om storleken av det belopp, med vilket grundfonden

bör ökas, erinrar kassan om de synpunkter som framförts i tidigare fram­

ställningar om fondökningar. Kassan har sålunda framhållit bl. a. att kas­

san är väl medveten om kraven på en stram kreditpolitik men samtidigt

understrukit, att låneanspråken i främsta rummet är beroende av omfatt­

ningen av det bostadsbyggande som statsmakterna efter prövning från bo­

stadspolitiska synpunkter funnit vara av den angelägenhetsgrad att det bör

ges utrymme i investeringsplanerna. Kassan har vidare i sina framställ­

ningar framhållit att en grundfondshöjning endast skapar formella förut­

sättningar för en ökad obligationsutgivning och sålunda inte i och för sig

bereder möjligheter till en ökad utlåning. Kreditgivningens omfattning och

inriktning beror på andra faktorer och måste följa de normer som förestavas

av den allmänna kreditpolitiken. Dessa uttalanden äger tillämpning också

beträffande den nu ifrågasatta höjningen. Med hänvisning till det anförda

förestår kassan atl grundfonden ökas med minst 1 miljard kr. eller sålunda

till lägst 3,9 miljarder kr.

Hypoteksbanken erinrar om att frågan om storleken av dess grundfond

senast prövades av 1967 års riksdag därvid fonden höjdes med 100 milj. kr.

till 300 milj. kr. (prop. 1967: 58, BaU 29, rskr 159, SFS 152).

Till belysning av bankens behov av upplåningsrätt redovisar banken den­

na uppställning i fråga om utvecklingen under senare år av bankens obliga-

tionsskuld och låneverksamhet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1970

av skulderna för stadsl^poteksorganisationen sedd som en enhet.

Till belysning av fondntvecklingen under senare år hänvisar kassan i sin

framställning till denna uppställning (åren 1960—68 avser stadshypoteks-

institntionens och bostadskreditinstitutionens fonder sammantagna).

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1970

Kassans reservfond

Föreningarnas

säkerhetsfonder

Kassans och före­

ningarnas fonder

milj.

% av

milj.

% av

milj.

% av

31/12

kr.

skulder

kr.

skulder

kr.

skulder

1960............. ......... 60

0,91

73

1,08

133

1,99

1961............. ......... 69

0,93

83

1,11

152

2,04

1962............. ......... 81

0,92

95

1,07

176

1,99

1963............. ......... 94

0,99

109

1,14

203

2,13

1964............. ......... 112

1,02

124

1,12

236

2,14

1965............. ......... 135

1,10

140

1,14

275

2,24

1966............. ......... 169

1,19

161

1,13

330

2,32

1967............. ......... 212

1,31

187

1,16

399

2,47

1968............. ......... 266

1,43

219

1,17

485

2.60

1969............. ......... 340

1,54

252

1,13

592

2,67

I en kommentar till uppställningen anför kassan, att anledningen till att

föreningarnas fonder stagnerat i förhållande till skulderna är den starkt

stegrade ntlåningstakten. Föreningarna är för sin fondbildning helt hän­

visade till de förvaltnings- och fondbidrag som medlemmarna — lånta­

garna erlägger. Dessa bidrag är avvägda så, att förvaltningskostnader och

behövliga fondavsättningar skall täckas, under förutsättning dock att låne-

stocken utvecklas i förutsedd takt. I och med de stora utlåningsökningar

som skett och som knappast kunnat förutses har bidragen inte räckt till

för att konsolidera föreningarnas fondställningar. Kassan däremot är inte

enbart hänvisad till de förvaltnings- och fondbidrag som föreningarna er­

lägger. Kassans reservfond har därför kunnat utvecklas på ett tillfredsstäl­

lande sätt.

Med största sannolikhet kan stadshypoteksinstitutionen för överskådlig

framtid uppfylla det sammantagna fondrelationskravet på 2 % utan att

särskilda inkomstförstärkande åtgärder behöver vidtagas. Däremot synes

det tveksamt om föreningarna tillsammans framdeles utan sådana åtgärder

alltid skall kunna uppfylla ett fondrelationskrav om 1 %. En alltmer ökad

utlåningstakt kan medföra att föreningarna tillfälligtvis kan få svårt att med

nu utgående förvaltnings- och fondbidrag uppfylla det gällande kravet på

fondstorlek. Eftersom det är angeläget att inte belasta låntagarna med större

kostnader än absolut nödvändigt för att undvika en höjning av boendekost­

naderna, kan det sättas i fråga om inte den gällande subsidiärbestämmel-

sen avseende förenings fondrelationskrav bör kompletteras. Till den nu­

varande bestämmelsen om att föreningarnas säkerhetsfonder tillsammans

skall uppgå till lägst ett belopp som svarar mot 1 % av kassans skulder kan

läggas en alternativ bestämmelse om att föreningarnas säkerhetsfonder och

kassans reservfond tillsammans skall uppgå till lägst ett belopp som svarar

mot 2 % av kassans skulder. Om bestämmelsen får denna utformning skulle

12

tillgodoses av landshypoteksföreningarna under det att jordbrukskassorna

i huvudsak skall tillgodose det mera kortfristiga behovet av driftskrediter,

en ordning som förbundet finner naturlig med hänsyn till institutionernas

olika sätt för kapitalanskaffning. Genom att hypoteksbanken inte fått emit­

tera obligationer i erforderlig utsträckning har emellertid behovet av lång­

fristiga krediter i betydande omfattning fått tillgodoses av jordbrukskas­

sorna. Som exempel anger förbundet att av de garantilån, dvs. lån med stat­

lig garanti, på sammanlagt 155 milj. kr. som lämnats under budgetåret

1969/70, har 77 milj. kr. lämnats av jordbrukskassorna och endast 52 milj.

kr. lämnats av landshypoteksföreningarna.

Samtliga remissinstanser har tillstyrkt eller inte haft någon erinran mot

den föreslagna nya reservfondsregeln. Bostadsstyrelsen har i sammanhanget

beträffande stadshypoteksföreningarna uttalat, att genom den nya bestäm­

melsen undviks en sannolik höjning av de enskilda låntagarnas fond- och

förvaltningsbidrag och därmed också motsvarande ökning av boendekostna­

derna.

Bankinspektionen har med viss tvekan tillstyrkt att den föreslagna regeln

införs i SF och LL och har samtidigt tagit upp frågan om ett slopande av

föreningarnas nuvarande fondkravsregler. Inspektionen delar inte uppfatt­

ningen att den föreslagna regeln skulle sakna materiell betydelse. Försla­

get syftar ju till att möjliggöra en utjämning mellan å ena sidan förening­

arnas fonder, som väntas stagnera eller minska relativt sett, och å andra

sidan hypoteksbankens resp. stadshypotekskassans fond, vilken beräknas

öka. Med nuvarande regler saknas en sådan utjämningsmöjlighet. Förslaget

innebär därför i realiteten att de egna fonderna i lands- och stadshypoteks­

föreningarna skulle kunna hållas på en lägre nivå än som är möjligt med

gällande bestämmelser. Fondkravet avser att säkerställa att det inom lands-

och stadshypoteksinstitutionerna finns tillgångar svarande mot de med

låneverksamheten förenade riskerna. För obligationsinnehavarna torde vis­

serligen institutionernas egna fonder spela en jämförelsevis begränsad roll

i förhållande till den säkerhet som utgörs av — förutom organisationernas i

författning närmare reglerade placeringar — de statliga grundfonderna på

lägst 10 % av obligationsupplåningen. För staten däremot bör det vara av

intresse att fondkravet inte tunnas ut alltför mycket med ökade risker att

grundfonderna skall behöva tas i anspråk som följd. Därtill kommer att ett

minskat fondkrav i lands- och stadshypoteksinstitutionerna medför en för­

bättring av dessa organisationers redan starka konkurrensläge i förhållande

till särskilt de bostadsfinansierande kreditaktiebolagen. Med hänsyn fram­

för allt till dessa synpunkter känner inspektionen en viss tveksamhet inför

det aktuella förslaget. Å andra sidan talar intresset av lägsta möjliga kredit-

kostnader på förevarande område med sådan styrka för framställningarna

i denna del att inspektionen nu inte vill direkt motsätta sig en ändring av

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1970

14

från. nuvarande 2,9 miljarder kr. till 3,9 miljarder kr. Mot en sådan höjning

har heller ingen invändning rests från remissinstansernas sida.

I fråga om hypoteksbanken skedde en höjning av dess grundfond senast

år 1967, då grundfonden höjdes med 100 milj. kr. till 300 milj. kr. Obliga-

tionsskulden uppgick den 1 juli i år till 2 522 milj. kr. och beräknas av-

banken vid årets slut ha ökat till ca 2 600 milj. kr. Under åren 1967—70

kommer därmed den genomsnittliga årliga nettoökningen av obligationsskul-

den att uppgå till ca 180 milj. kr. Mot denna bakgrund påpekar banken att

grundfonden inom två år måste höjas för att ett uppehåll i utlåningsverk-

samheten inte skall riskeras. Banken finner det emellertid motiverat att re­

dan nu — i samband med att framställning görs om ändring av reservfonds-

reglerna — hemställa om en höjning av grundfonden med 100 milj. kr.,

eller således till 400 milj. kr. Remissinstanserna har inte haft något att er­

inra mot en sådan åtgärd. Även jag finner att det kan vara befogat att som

en beredskapsåtgärd nu höja också bankens grundfond. Höjningen bör ske

med det av banken begärda beloppet, 100 milj. kr.

De föreslagna grundfondshöjningarna kräver ändringar i 13 § SF och i

27 § LL. I sammanhanget vill jag påpeka, att grundfondshöjningarna endast

innebär formella möjligheter till ökad obligationsupplåning. Den faktiska

upplåningen får liksom hittills följa de normer som förestavas av den all­

männa kreditpolitiken.

Jag övergår härefter till att behandla kassans och bankens framställ­

ningar i fråga om ändrade reserv fondsregler för föreningarna. För ettvart

av de båda centralorganen liksom för varje förening gäller skyldighet att

som skydd mot förluster bygga upp en reservfond, för stadshypoteksför-

ening benämnd säkerhetsfond. För såväl centralorgan som förening skall

fonden i princip ha en storlek som svarar mot lägst 1 % av resp. instituts

skulder. Med hänsyn till att vissa föreningar vid reglernas tillkomst inte

kunde uppfylla ett fondrelationskrav på 1 % och till att en expansion av

låneverksamheten kan medföra svårigheter för en del föreningar att alltid

uppfylla detta krav, har för föreningarnas del konstruerats en subsidiär

fondkravsregel. Denna innebär att om en förening inte uppfyller fondrela-

tionskravet på 1 %, så skall i vart fall samtliga föreningsfonder inom resp.

institution sammanlagda svara mot lägst detta procenttal av kassans resp.

bankens skulder. Detta medför att fondrelationskravet är minst 2 % för

resp. institution sedd som enhet. Kassan och banken har nu hemställt att

den subsidiära fondregeln kompletteras med en alternativ bestämmelse av

innehåll, att stadshypoteks- resp. landshypoteksföreningarnas fonder till­

sammans med centralorganets reservfond skall svara mot lägst 2 % av cen­

tralorganets skulder, dvs. obligationsskulden.

Remissinstanserna har tillstyrkt eller godtagit att en fondkravsregel av-

föreslaget innehåll införs för föreningarna. En remissinstans, bankinspek­

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1970

16

fondrelationskrav på 1 % för varje förening inte praktisk betydelse. Av

regeln följer att förening, som för tillfället inte uppfyller detta krav och där­

för föranleder tillämpning av snbsidiärregeln, inte kan underlåta att ta ut

fondbidrag av sådan storlek att det ter sig möjligt att så småningom nå upp

till ett fondrelationstal på 1 %. Det kan emellertid finnas skäl för att helt gå

ifrån den nuvarande principen att fondrelationskravet på 2 % skall uppfyl­

las till hälften av kassan resp. banken och till hälften av föreningsledet och

således i stället fastställa detta krav i en enda regel för resp. institution som

enhet. Bankinspektionens förslag om att låta den nya fondkravsregeln helt

ersätta de regler som nu gäller för föreningarna innebär ett steg i denna

riktning. En ändring av den principiella hälftendelningen av ansvaret för

att resp. institution uppfyller ett fondrelationskrav på 2 % förutsätter

emellertid att konsekvenserna av en sådan ändring närmare klargjorts. Jag

är därför inte i förevarande sammanhang beredd att slopa regeln om att

varje förening i princip skall uppfylla ett fondrelationskrav på 1 %. Bank­

inspektionens önskemål om en förenklad reglering bör dock tillgodoses så­

tillvida, att den gällande subsidiära regeln tas bort. Efter införandet av den

nya subsidiära regeln finns nämligen knappast något behov av att ha kvar

denna.

34 § SF och 59 § LL har ändrats i enlighet med det sagda.

I sammanhanget vill jag erinra om att jag i prop. 1970: 135, som torde

komma att behandlas av höstriksdagen, föreslagit den ändringen i 29 § 3

mom. kommunalskattelagen (1928:370) att landshypoteksförening medges

avdrag vid inkomstbeskattningen för avsättning till reservfond intill dess

fonden uppgår till 2,5 % — mot f. n. 2 % — av föreningens skulder. Motsva­

rande ändring har tidigare genomförts i fråga om stadshypoteksförenings

fondavsättningar. Ändringarna är föranledda av den nuvarande subsidiära

fondkravsregeln, som kan medföra att förening åläggs av centralorganet att

förstärka sin fond så att den svarar mot mer än 2 % av föreningens skulder.

Eftersom ett sådant åläggande är tänkbart också vid tillämpning av den nya

subsidiära fondkravsregeln föranleder denna ingen ändring i den avdrags-

regel som jag föreslagit i prop. 1970: 135 för landshypoteksförening och

som redan gäller för stadshypoteksförening.

Mot den av hypoteksbanken föreslagna ändringen av 13 § LL har jag

ingen erinran.

Kungl. Maj. ts proposition nr 172 år 1970

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t genom

proposition föreslår riksdagen att

dels antaga inom finansdepartementet upprättade förslag till

17

1) lag om ändring i förordningen (1968: 576) om Konungariket Sveriges

stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar,

2) lag om ändring i lagen (1970: 65) om Sveriges allmänna hypoteksbank

och om landshypoteksföreningar,

dels bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att utfärda två garanti­

förbindelser, en på 3,9 miljarder kr. att utgöra stadshypotekskassans grund­

fond i stället för den nuvarande förbindelsen på 2,9 miljarder kr. och en på

400 milj. kr. att utgöra hypoteksbankens grundfond i stället för den nuva­

rande förbindelsen på 300 milj. kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­

stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riks­

dagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1970

KUNGL. BOKTR. STHLM 1970 700561