Prop. 1975/76:73

om kultur- och fritidsverksamhet inom handelsflottan

Regeringens proposition l975/ 76:73

om kultur- och fritidsverksamhet inom handelsflottan beslutad den 30 oktober 1975.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar OLOF PALME

BENGT NORLING

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen behandlas frågor om den framtida inriktningen och or- ganisationen av välfärdsarbctet inom handelsflottan.

Vidare föreslås en omläggning av finansieringen av välfärdsarbetet. Så- lunda avses nuvarande finansieringsordning med särskilda välliirdsavgifter ersättas med en ordning, innebärande att viss del av de statliga sjöfarts- avgifterna disponeras för ändamålet. Möjligheten hålls öppen att senare in- föra en särskild arbetsgivaravgift som kompletterande tinansieringskälla.

För att täcka det driftunderskott som beräknas uppstå i välfärdsrådets verksamhet innevarande budgetår — i storleksordningen 4 milj. kr. — föreslås i propositionen att den av redaren betalade delen av nuvarande välfärdsavgift höjs från och med den I januari l976. Propositionen innehåller förslag till härför erforderlig ändring av lagen om avgifter till välfärdsanordningar för sjöfolk.

Prop. l975/76z73

lFörslag till

PJ

Lag om ändring i lagen (1948: 495) om avgifter till välfärdsanord- ningar för sjöfolk

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (l948:495) om avgifter till väl- färdsanordningar för sjöfolk1 dels att i 4;*' ordet "Konungen" skall bytas ut mot "regeringen". dels att M skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande [_w/c'lse

Välfärdsavgiften utgör rio öre för dag och sjöman under tid då sjöman- nen varit för utrikes fart påmönstrad å svenskt handelsfartyg. Semester som infaller i omedelbar anslutning till avmönstring inräknas i nämnda tid. Avgiften skall utgivas til/hälften av sjömannen och till häl/im: av re- daren.

[Töres/agan! (Me/se

(Z 2 .

Välfärdsavgiften utgör [70 öre för dag och sjöman under tid då sjöman- nen varit för utrikes fart påmönstrad å svenskt handelsfartyg. Semester som infaller i omedelbar anslutning till avmönstring inräknas i nämnda tid. Avgiften skall utgivas med)" ÖI'L' av sjömannen och med 165 öre av redaren.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976.

Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1948z495) om avgifter till välfärdsan-

ordningar för sjöfolk

Härigenom töreskrives att lagen (19482495) om avgifter till välfärdsan- ordningar lör sjöfolk skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1976. Föreskrifter för tiden därefter om beräkning och erläggande av sådan avgift som avses i lagen meddelas av regeringen.

lSenaste lydelse av lagens rubrik l958:l76

: Senaste lydelse l966:54

Prop. l975/76z73 3

Utdrag

KOMMUNIKATlONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde l975- 1 0-30

Närvarande: statsministern Palme. ordförande. och statsråden Sträng. Jo- hansson. Holmqvist. Aspling, Lundkvist. Geijer. Bengtsson. Norling. Feldt. Sigurdsen. Zachrisson. Leijon. Hjelm-Wallén

Föredragande: statsrådet Norling

Proposition om kultur- och fritidsverksamhet inom handelsflottan

] Inledning

Handelsflottans välfärdsråd inrättades år 1948 med uppgift att planlägga och samordna välfärdsarbetet för sjöfolk (prop. l948:l74. SLZU 194822. rskr l948z428). Till finansieringen av verksamheten utgår enligt lagen (l948:495. ändrad senast l966:54) om avgifter till välfärdsanordningar för sjöfolk en särskild välfärdsavgift. Denna uppgår till visst öretal för dag och sjöman under den tid sjömannen är för utrikes fart påmönstrad svenskt handels- fartyg. Avgiften betalas till hälften av sjömannen och till hälften av redaren. Av staten har årligen — från anslaget Avsättning till handelstlottans väl- färdsfond under sjätte huvudtiteln — lämnats bidrag till välfärdsarbctet. Bi- draget har uppgått till samma belopp. som har flutit in i avgifter från sjömän och redare.

De ifrågavarande ntedlen. som närmast har varit avsedda för den löpande verksamheten. har tillförts en särskild fond — handelstlottans välfärdsfond — som dessutom för utgifter av investeringskaraktär har tillförts särskilda ntedel. vid två tillfällen över riksstaten och vid ett tillfälle genom överföring av vissa krigsförsäkringsmedel.

Genom den successiva minskningen av antalet ombordanställda har väl- färdsavgif'terna och därmed också det statliga bidraget efterhand minskat. Samtidigt med att antalet ombordanställda har gått ned har kraven på en bättre arbets- och fritidsmiljö för denna arbetstagarkategori kommit att ställa ökade anspråk på välfärdsverksamheten. De successivt minskade intäkterna har därför under senare år inte kunnat täcka kostnaderna för verksamheten. utan medel för att täcka underskott i den löpande verksamheten har fått tagas ur välfärdsfonden. som numera är i det närmaste helt förbrukad.

Prop. 1975/76:73 4

Mot bakgrund av bl.a. denna utveckling har det befunnits motiverat att se över vällärdsrådets verksamhet.

Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallade chefen för kommu- nikationsdepartementet den 16 januari 1975 en sakkunnigl med uppgift att utreda frågan om den framtida organisationen och finansieringen av den verksamhet som bedrivs av handelsflottans världsråd. Utredningsmannen har biträtts av experter bl. a. representerande redarnas och de ombordan- ställdas organisationer.

Utredningsmannen avgav i september 1975 betänkandet (Ds K l975z7) Kultur och fritidsverksamhet inom handelsflottan. Riktlinjer. organisation och finansiering.

Yttranden över betänkandet har avgetts av riksförsäkringsverket. sjöfarts- verket. handelsllottans välfärdsråd. statskontoret. riksrevisionsverket. riks- skatteverket. statens kulturråd. Svenska Kyrkans Sjömansvårdsstyrelse. Ar- betarnas Bildningsförbund/Sjöfolkets Studieavdelning. Göteborgs biblio- teksnämnd (Svenska sjömansbiblioteket). Rederiföreningen för mindre far- tyg. Svenska Maskinbefälsförbundet. Svenska Sjöfolksförbundet. Sveriges fartygsbefälsförening. Sveriges Radio. Sveriges Redareförening. Sveriges riksidrottsförbund och Stiftelsen Stockholms Sjöfartshotell. Välfärdsrådet har bifogat yttranden av sin Stockholmsscktion. Sjöbefälsskolornas Elevorga- nisation. Stiftelsen Sjöfartshotellet i Sundsvall. Stiftelsen Göteborgs Sjöfarts- hotell. svenska generalkonsulatet i Antwerpen. Svenska Korporationsidrotts- förbundet och televerkets radiodivision.

2. Nuvarande förhållanden

Enligt instruktionen för handelsflottans välfärdsråd (1966:700. ändrad 1969z507 och 19711518) har rådet till uppgift att planlägga och samordna välfärdsarbetet för Sjöfolk. Rådet består av en av regeringen utsedd ord- förande. en av sjöfartsverket förordnad ledamot samt sju andra ledamöter. som regeringen utser särskilt och som skall företräda för välfärdsarbetet intresserade organisationer. För de sistnämnda ledamöterna finns supple- anter till det antal regeringen bestämmer. Rådet innehåller f.n. represen- tanter för bl. a. de ombordanställdas fackliga organisationer. Sveriges Re- dareförening och Svenska Kyrkans Sjömansvårdsstyrelse.

Välfärdsrådet har för sin centrala verksamhet ett kansli i Stockholm med en chef och ytterligare sex fast anställda tjänstemän. Kamerala ärenden handläggs enligt överenskommelse av sjöfartsverket. Välfärdsrådets lokala verksamhet i hamnar är knuten till av rådet inrättade sektioner. varav det f. n. finns tolv i Sverige och lika många utomlands.samt till nio sjöfartshotell.

lGeneraldirektören Göran Borggård

'_Il

Prop. 1975/76:73

varav ett utomlands. 1 de svenska sektionernas styrelser ingår representanter för de ombordanställdas fackliga organisationer. olika sjöfartsintressenter och kommunala organ. Utomlands är det vanligt att i sektionsstyrelserna också ingår representanter för svenska konsulat och Svenska Kyrkans Sjö- ' mansvårdsstyrelse. För sektionsvcrksamheten har välfärdsrådet fast anställ- da tjänstemän. S. k.-välfärdssekreterare. På sex platser. varav fyra utomlands. finns personal anställd säsongsvis.

Välfärdsrådets verksamhet innefattar i huvudsak följande aktiviteter: Stödjande av sjöfartshotel[verksamhet. sjöfartsklubbar och fritidsanlägg- ningar

Organisation och ledning av idrott Anskaffning och distribution av filmer. TV-kassettprogram och ljudband Prenumeration och distribution av tidningar; inköp och utsändning av pocketböcker.

Dessutom sänds på rådets uppdrag via radio särskilda för handelsflottan avsedda nyhetsprogram fyra gånger per dygn.

Antalet inom handelsflottan aktiva medlemmar i de ombordanställdas organisationer var mer än 20 000 vid utgången av år 1974. Härav utgjorde ca 5 600 utländska medborgare. Antalet fartyg över 300 ton brutto var 621 vid mitten av år 1975.

Sverige har anslutit sig till Internationella Arbetskonferensens (1LO:s) re- kommendation år 1970 (nr 138) om sjöfolks välfärd till sjöss och i hamn (prop. 1971:158. SOU l971:43. rskr l97l:302). Rekommendationen innebär bl.a. att ett lands välfärdsanläggningar skall få utnyttjas även av andra länders sjöfolk.

Välfärdsrådets kostnader beräknas budgetåret 1975/76 uppgå till drygt 6.1 milj. kr.. varav ca 1.3 milj. kr. för löner m.m.. ca 1.2 milj. kr. för bidrag till sektioner m.fl.. ca 1.1 milj. kr. för filmverksamhet och ca 2.2 milj. kr. för TV-kåssettverksamhet. Kostnaderna för filmverksamheten täcks till största delen genom intäkter från fllmuthyrning. TV-kassettprogram dis- tribueras emellertid kostnadsfritt lör de ombordanställda. TV-utrustningen på de 216 fartyg som är anslutna till kassettverksamheten tillhandahålls och bekostas av ett särskilt bolag. som har bildats av rederierna.

Till finansieringen av välfärdsrådcts arbete utgår såsom tidigare har nämnts en särskild välfärdsavgift. som till hälften betalas av sjömannen och till hälften av redaren. Avgiften är nu 10 öre per dag och sjöman. Staten lämnar ett bidrag till välfärdsverksamheten. vilket uppgår till samma belopp som avgifterna för sjömän och redare sammantagna. De influtna avgifterna uppgick till ca 520000 kr. budgetåret 1974/75. Avgifterna tillförs enligt det föregående en fond. handelsflottans välfärdsfond. som dessutom med hänsyn till utgifter av investeringskaraktär har tillförts särskilda medel över statsbudgeten. Fondens tillgångar uppgick i början av 1970-talet till mer än 10 milj. kr.. men har vid utgången av budgetåret 1974/75 gått ned till ca 280000 kr.

Prop. 1975/76:73 6

Förutom av välfärdsrådet bedrivs välfärdsverksamhet inom handelsflottan huvudsakligen av Svenska Kyrkans Sjömansvårdsstyrelse samt av Svenska sjömansbiblioteket. Sjömansvårdsstyrelsen har sammanlagt 24 sjömanspräs- ter samt annan personal stationerade i 26 hamnar på olika håll i världen. På stationeringsorterna äger eller förhyr Sjömansvårdsstyrelsen anläggningar med läsrum m. m. Man ordnar gudstjänster. samkväm och sightseeing samt ger möjlighet till utövande av idrott. Besök görs på fartyg och hos sjöfolk som ligger på sjukhus. Sjömansvårdsstyrelsen biträder välfärdsrådet med bl.a. tidningsdistribution till fartyg och har även egen sådan distribution. Flera av sjöntanskyrkorna fungerar som bytescentraler för välfärdsrådets filmer och som förmedlingscentraler för Svenska sjömansbiblioteket. Detta. som är anknutet till Göteborgs kommunala bibliotek. drivs med statliga medel. Böckerna lånas i allmänhet ut några hundra i taget per fartyg via förmedlingscentraler. varav de flesta är sjömanskyrkor.

Välfärdsrådet samarbetar med motsvarande organ i de nordiska grann- länderna bl. a. genom årligen återkommande konferenser. Samarbete mellan de skandinaviska länderna på välfärdsområdet har resulterat i tillkomsten av ett sjömanshotell i Antwerpen och en sjöfartsklubb med fritidsanläggning i Manila.

3. Utredningen 3.1 Statligt engagemang i välfärdsarbetet

Det är enligt utredningen av rättviseskäl och från allmän samhällelig syn- punkt angeläget att handelsflottans ombordanställda inte isoleras mer än som yrkets särart nödvändiggör. Det allmänna samhällsintresset att mot- verka de ombordanställdas isolering motiverar att staten påtar sig ett primärt ansvar för välfärdsarbctet inom handelsflottan. Det bör därför alltjämt finnas ett statligt välfärdsorgan lör handelsflottan.

3.2. Verksamhetens inriktning

Översynen av välfärdsrådets verksamhet har i enlighet med utrednings- direktiven enbart avsett den huvudsakliga inriktningen och omfattningen av rådets fortsatta arbete. En detaljerad genomgång i rationaliseringssyfte av kontorsorganisation och arbetsrutiner bör dock enligt utredningens me- ning komma till stånd i en nära framtid.

De allt kortare liggetiderna i hamn för handelstlottans fartyg motiverar en fortsatt förskjutning av välfärdsarbetet mot fritidsverksamheter ombord. Härför fordras bl. a. en effektiv landbaserad och geografiskt spridd välfärds- organisation. som anpassas till förändringar i handelstlottans besöksfrekvens i skilda hamnar världen över.

Det måste förbli en viktig uppgift för det statliga välfärdsorganet att fort—

Prop. l975/76:73 7

löpande bedöma. vilka verksamhetsgrenar som bör bedrivas inom välfärds- arbetet. och att avväga de olika verksamhetsgrenarnas omfattning i för- hållande till varandra. Utredningen förutsätter vidare att Svenska Kyrkans arbete för ombordanställda kommer att fortgå i ungefär samma omfattning som nu och att nuvarande nära samverkan skall bestå mellan Svenska Kyr- kan och det statliga välfärdsorganet.

De sociala skäl som en gång motiverade tillkomsten av särskilda sjö- fartshotell i Sverige med hjälp av statliga bidrag kan inte anses gälla längre. 1 och med förändringarna under de senaste åren i fråga om sjöfolkets an- ställningsformer. tjänstgöringsperioder och sätt för tillträdande av anställning har behovet av hotell med särskilda. lägre rumspriser för sjöfolk praktiskt taget försvunnit. 1 de flesta fall står arbetsgivaren för rumskostnaden. när sjöfolk anlitar sådana hotell. Utredningen föreslår att det statliga välfärds- organet tar initiativ till att de stiftelser. som driver de svenska sjöfarts- hotellen. under en begränsad övergångstid avvecklar den subventionerade uthyrningen av hotellrum till sjöfolk. Avvecklingen bör åtföljas av återbäring av till Stiftelserna lämnade statsbidrag. Beträffande det skandinaviska sjö- fartshotellet i Antwerpen. som drivs med svenskt ekonomiskt bistånd. fö- reslår utredningen att välfärdsorganet under en prövotid noga följer utveck- lingen i fråga om den utsträckning i vilken hotellet anlitas av självbetalande svenskt sjöfolk och att man därefter tar ställning till frågan om fortsatt svenskt engagemang i hotellrörelsen.

På grund av fartygens korta liggetider i hamn har sjöfolket inte tillfälle att utnyttja sjöfartsklubbar och idrottsanläggningar i samma utsträckning som förut. Utredningen föreslår att utnyttjandegraden vid var och en av de av välfärdsrådet stödda sjöfartsklubbarna och idrottsanläggningarna nog- grant studeras under så lång tid som erfordras för att bedöma behovet av deras fortsatta existens. och att frågan om avveckling därefter prövas.

Enligt utredningens mening bör omfattningen av ljudbands- och film- distributionen till fartyg ökas något medan TV-kassettverksamheten. som befinner sig på ett försöksstadium. tills vidare bör fortgå i samma omfattning som f. n.

Litteraturförsörjning till de ombordanställda hos handelsflottan ombesörjs från två håll. nämligen både från välfärdsrådet och Svenska sjömansbiblio- teket. De båda organen bör tillsammans utreda om det inte är mera rationellt att sjömansbiblioteket övertar hela litteraturförsörjningen.

3.3. Personalfrågor

För att åstadkomma bättre kontakt mellan det statliga välfärdsorganets centrala kansli och det lokalt av organets sektioner och andra bedrivna väl- färdsarbetet föreslås att två tjänster inrättas för resande välfärdssekreterare. 1 likhet med motsvarande personal hos Statens velferdsråd for handelsflåten i Norge bör de resande välfärdssekreterarna dessutom arbeta med infor-

Prop. 1975/76:73 s

mation om välfärdsverksamhet i samband med sjöfolksutbildning och om- bord på fartyg i hamn. med ledning och stimulerande av motionsidrott i land och ombord samt med kontaktbesök hos rederier m. m.

Förverkligande av förslagen om utökad film- och ljudbandsverksamhet samt om intensifierad kontakt mellan välfärdsorganets kansli och det lokala välfärdsarbetet motiverar dessutom förstärkning av kansliet.

3.4. Välfärdsorganets organisationsform och benämning

Utredningen finner övervägande skäl tala för att det statliga välfärds- organet förblir ett organ av verkstyp med en styrelse innehållande repre- sentanter för berörda parter inom handelsflottan. Eftersom ordet välfärd bär en i ifrågavarande sammanhang ålderdomlig prägel och på många håll inom handelsflottan anses mindre lämpligt. föreslås att organets namn änd- ras till handelsflottans kultur- och fritidsråd.

Systemet med sektioner för lokal och regional samordning och ledning av välfärdsarbete har fungerat tillfredsställande och bör bibehållas. Möj- ligheten av att knyta sektionen i Stockholm direkt till det centrala kansliet bör dock övervägas.

3.5. Verksamhetetens finansiering

Enligt utredningens mening är det naturligt att sjöfartsnäringen själv sva- rar för de kostnader som är förenade med den fortsatta välfärdsverksam- heten. Denna är inriktad på de anställda först och främst i den svenska handelsflottan och dem i utländska rederiers fartyg. som besöker svenska hamnar. Det kan synas naturligt att redare. vilkas anställda kommer i åt- njutande av välfärdsarrangemangen. deltar i bestridandet av de därmed för- enade kostnaderna.

! ett antal sjöfartsländer t. ex. Norge och Förbundsrepubliken Tyskland har välfärdsarbetets finansiering utvecklat sig ungefär som i Sverige. dvs. såväl arbetsgivare som arbetstagare deltar i finansieringen. Även tillskott av statsmedel förekommer. [ bl. a. Norge har emellertid finansieringsprin- ciperna ställts under diskussion. Att man även utomlands fortfarande till- lämpar system. som bl.a. innebär att de ombordanställda medverkar i li- nansieringen av välfärdsverksamheten. kan enligt utredningens mening inte vara något hinder för att nu överväga en reformering av den gällande ord- ningen.

Utredningen menar att eftersom välfärdsverksamheten också kommer anställda på utländska fartyg tillgodo. bör man välja en metod enligt vilken såväl svensk sjöfart som utländska rederier vilka seglar på svenska hamnar deltar i finansieringen av kostnaderna. Utvägen att helt täcka kostnaderna genom en arbetsgivaravgift enbart för svenska redare framstår därför som

Prop. 1975/76:73 9

mindre lämplig och saknar stöd hos såväl arbetsgivare- som arbetstaga- reorganisationerna inom näringen.

Mot denna bakgrund har utredningen funnit övervägande skäl tala för ' en lösning. som innebär att välfärdskostnaderna i första hand täcks genom att man tar i anspråk en andel av de statliga sjöfartsavgifterna. vilka måste höjas av detta skäl. Dessa avgifter betalas av samtliga rederier som trafikerar svenska hamnar.

Nettoutgifterna för välfärdsverksamheten under budgetåret 1976/77 kan uppskattas till ca 6.5 milj. kr. Härtill bör komma en post för successiv uppbyggnad av en fond. lämpligen benämnd handelsflottans kultur- och fritidsfond. såsom ersättning för den numera i det närmaste helt förbrukade vällärdsfonden. Behovet av en sådan fond betingas dels av att konjunk- turberoende nedgångar hos den finansieringskälla som skall finansiera väl- färdsverksamheten kan inträffa. medan verksamhetens kostnadertill mycket stor del kan betraktas som fasta. dels av att det även i framtiden kan uppstå behov av förhållandevis stora utgifter av engångsnatur. vilka hellre bör be- stridas av fondmedel än genom tillfälliga avgiftshöjningar. Det synes lämp- ligt att uppbyggnadsbidraget till fonden under de närmaste åren begränsas till ca 500 000 kr. per år. Uppbyggnaden bör fortgå till dess att fonden nått lämplig storlek. förslagsvis motsvarande rådets årliga löpande utgifter. Av de statliga sjöfartsavgifterna bör därför tas i anspråk 7 milj. kr. för budgetåret 1976/77. Den del av inkomsterna av sjöfartsavgifterna som skall användas för välfärdsändamål inom handelsflottan torde böra bestämmas till att utgå som en procentuell andel av inkomsterna och inte till ett visst belopp. Detta bör vara administrativt fördelaktigt.eftersom allmänna kostnadsförändringar som kan föranleda justering av sjöfartsavgifterna kan antas göra sig gällande i ungefär samma omfattning inom båda de områden — välfärdsarbetet och Sjöfartsverkets verksamhet — på vilka inkomsterna av dessa avgifter skall utnyttjas. Förändring av ett fastställt procenttal torde därigenom komma att erfordras mera sällan. Om man utgår från nuvarande fyravgifter. innebär det nämnda att dessa skulle behöva höjas med ca 7 96 för finansiering av välfärdsverksamheten.

Utredningen föreslår att det nya linansieringssättet införs den 1 juli 1976 och. att samtidigt lagen om avgifter till välfärdsanordningar för sjöfolk upphör att gälla.

Under vissa förhållanden kan en finansiering av välfärdsverksamheten som helt grttndar sig på statliga sjöfartsavgifter behöva kompletteras. Kost- nadsutvecklingen och oförutsedda investeringsbehov kan ställa krav på en särskild finansieringskälla. 1 en sådan förändrad situation kan det befinnas lämpligt att fördela finansieringsbördan mellan de statliga sjöfartsavgifterna och en mer renodlad arbetsgivaravgift. För detta ändamål framlägger ut- redningen ett subsidiärt förslag till komplettering av finansieringen över en arbetsgivaravgift. som tar sikte enbart på svenska redare. Avgiften föreslås utgå som ett av regeringen fastställt procenttal av vad redaren sammanlagt

Prop. 1975/76:73 10

under året utgivit i lön till ombordanställda i form av pengar och vissa naturaförmåner. Om behov av en sådan avgift uppstår. bör för reglering av densamma en särskild lag utfärdas. lag om avgift till främjande av kultur- och fritidsverksamhet inom handelsflottan. Utredningen lägger fram förslag till utformningen av en sådan lag.

Fonden för kultur- och fritidsverksamhet inom handelsflottan bör tillföras den nuvarande välfärdsfondens återstående behållning samt medel som kan komma att återbäras till statsverket vid avveckling av sådan välfärdsan- läggning som inrättats med stöd av statsbidrag.

Med den omfattning av välfärdsverksamheten under budgetåret 1975/76 som förutsatts i prop. l975:1 beräknas underskottet i verksamheten till 4 milj. kr. Utredningen har funnit övervägande skäl tala föratt underskottet täcks med medel som tillskjuts av redarna. Den administrativt enklaste vägen att tillföra verksamheten ytterligare medel synes vara att höja väl- färdsavgiften under övergångstiden fram till dess att det nya finansierings-_ systemet träder i kraft. Den del av vällärdsavgiften som utges av redarna föreslås därför höjd till 165 öre för dag och sjöman från och med den 1 januari 1976. Härför krävs ändring av Ze" i lagen om avgifter till välfärds- anordningar för sjöfolk. Förslag härtill framläggs av utredningen. Det för- utsätts att det statliga bidraget skall utgå med samma belopp som hittills. Det bör alltså uppgå till dubbelt så mycket som inflyter i välfärdsavgifter från sjömännen.

4. Remissyttrandena

Utredningens förslag till huvudsakliga riktlinjer för det fort- s a. t ta väl färd sa rbe t et tillstyrks av hamlels/lorians vii/färdsräd. s/"ö- fartsverket, riksrevisionsverker. sla/skonim'ei. Rederi/öreningenför mindre/Elr- l_v_t,', Sveriges.få:r(_t-'gsbe/äls/i)'rening. Sveriges RMare/Finn]ing och Svenska Kyr- kans Siömanswirdssivrelse.

Svenska Sjö/ÖkafÖl'fMlIIf/GI har inte heller någon erinran mot förslagen till riktlinjer utom på följande tre punkter. Således bör filmdistributionen ske utan kostnad för sjöfolket. varvid kostnaden bör antingen påföras redarna eller täckas genom en höjning av fyravgifterna utöver vad utredningen har föreslagit. Utbudet av tidningar bör ökas och tidningsdistributionen effek- tiviseras. All bokdistribution till fartygen bör övertas av det statliga väl- färdsorganet. Sjöfolksförbundet ställer sig bakom—utredningens förslag till avveckling av nuvarande form av statligt engagemang i sjöfartshotell men anser att det bör ersättas av en möjlighet att få åtnjuta hotellrabatt för sjöfolk som är anmälda som arbetssökande vid någon av arbetsförmed- lingarna i Göteborg. Stockholm eller Malmö. Skälet härtill är att det fort- farande under någon tid kommer att finnas sjöfolk. företrädesvis bland de äldre. som saknar egen bostad.

Svens-ka .fl'faSkfllbtf/äfS/Öl'hl”Idel anser att de sociala skäl som motiverade

Prop. 1975/76:73 ll

tillkomsten av sjöfartshotell i Sverige fortfarande gäller. eftersom det alltjämt änns sjöfolk utan egen bostad. Vidare påpekar maskinbefälsförbundct att samtliga välfärdsanläggningar bör omfattas av den föreslagna undersökning- en om deras existensberättigande. 1 övrigt ansluter sig förbundet till ut- redningens förslag om riktlinjer för välfärdsverksamheten.

Av övriga remissinstanser har några uttalat sig i frågor gällande enskilda verksamhetsgrenar inom välfärdsarbetet. Sålunda framhåller statens kultur- råd vikten av att kvalitativa synpunkter starkt beaktas vid distributionen av filmer. ljudband. TV-kassetter och litteratur samt av att självverksamhet bl.a. i form av studier stimuleras på det kulturella området. .—'f/'hefarnus Bill/nings/örbtind/Slö/b/kets Stttdieawle/ning önskar att ett direkt samarbete tas upp mellan studieavdelningen och välfärdsorganet beträffande den kultu- rella verksamheten. Göieborgs bib/imeksnämnd anför att Svenska sjömans- biblioteket bör svara för all bokdistribution till handelstlottans ombord— anställda. Sveriges riksidrotts/örbtmd betonar den stora betydelsen av idrott som aktiv fritidssysselsättning. De särskilda idrottsanläggningarna för sjöfolk bör inte avvecklas. Den ringa utnyttjandegraden kan bero på bristande in- formation och ledarbrist. Svenska Korpomtionsidrotts/örbuna'et anser däremot att det statliga välfärdsorganet inte bör ha egna idrottsanläggningar. Behovet av utrymme för idrott bör kunna tillgodoses vid kommunala anläggningar. Korporationsidrottsförbundet erbjuder sig att på flera sätt bistå välfärds- organet i motionsidrottsverksamheten. Stiftelsen Göteborgs Sjöfarts/rotel! an- ser att det för arbetslösa sjömän alltjämt finns behov av billiga hotellrum men att detta behov sannolikt bäst kan tillgodoses inte genom särskilda sjöfartshotell utan genom att bidrag lämnas till täckande av rumskostnaden i andra. valfria hotell. Vid denna lösning bör nuvarande stiftelser för sjö- fartshotell finnas kvar och avkastningen av stiftelsekapitalet användas för sådan subventionering. Stiftelsen Sjö/arts/mte/Iet i .S'undsva/I delar utredning- ens uppfattning att sjöfartshotell numera inte behövs och har för avsikt att upplösa sin stiftelse. Siöbeläi/ssko/urnas Elmia/gattisa/inn finner ett suc- cessivt avvecklande av sjöfartshotellcn vara realistiskt och anser att det är en uppgift närmast för sociala myndigheter att ordna bostäder åt sjöfolk utan fast egen bostad. Stille/sen Smek/rullas .S'ir'i/artsltotel/ avvisar förslaget om en generell avveckling av stödet åt sjöfartshotellcn i Sverige.

Utredningens förslag om förstärkning av väl färd s 0 rg a n e ts p e r - sonal med två resande vällärdssekreterarc tillstyrks av Itande/s/lottans vä/[Zz'rf/sråz'l. sjö/arts't-erke!. statskontoret. Rederi/r'ireningen för mindre jam-'g'. Svenska Kyrkans Sjö/nan.sväl'tfss(tre/se. Svenska Maskinbe/Zz'fs/ijrbundel. Sve- riges|lar/j(usbe/Zz'ls/örening och Sveriges Rwlare/örening samt lämnas utan erin- ran av Svenska Sjö/olks/örbtmdet. Välfärdsrådet. sjöfartsverket och fartygs- befälsförcningen påpekar dock att de resande sekreterarnas arbete bör ha karaktären av försöksverksamhet.

Förslaget om förstärkning av välfärdsorganets centrala kansli med en tjänsteman tillstyrks av ltanzle/s/loitans väl/Eit'dsrcid. Rederi/örr'ningen fiir

Prop. 1975/76:73 12

Infra/relative Svenska erkans Sjö/nansvårrlssfyre/se. Svenska A'Iaskinhe/Ei/s- förbundet och .S'vertjg'es Redareförening samt lämnas utan erinran av Svenska Själb/ks/örbtint/et. Enligt sjöfartsverkets och .S'verigeslart_vasbe/"iiks/örenings upp- fattning bör ställningstagande till frågan om en sådan förstärkning anstå i avvaktan på resultatet av den föreslagna översynen av kansliets inre or- ganisation och arbetsrutiner. Statskontoret tillstyrker denna översyn och för- klarar sig berett medverka därvid.

Till utredningens förslag om välfärdsorga nets organisa- t io n s fo r m 0 e h b e n ä m nin g ansluter sig det stora flertalet remiss- instanser.

Statens kli/flll'l'äd och Svenska Korpo/"(llionsia'ralrs/örlmnt/et vill bli repre- senterade i välfärdsorganets styrelse.

[ fråga om sektionen i Stockholm anser Svenska Maskinbrf/äfs/örbnna'er att den bör förbli fristående från det centrala kansliet. F.n upplösning av sektionsstyrelsen skulle medföra att för verksamheten betydelsefulla kon- takter förlorades. Stor'k/io/mssektia/tens styre/se förordar att en förnyad intern utredning görs om den framtida verksamheten i Stockholm.

Förslaget till fi n a n s i e ri n g s sä t t tillstyrks av handels/lottans väll/Einh- rcirl. Svenska Å-faskinbe/äks/örbtim/el. Svenska Siö/c't/ks/örbundet. Sveriges./"ar- rygsbe/iils/ört'ning och Sveriges Rtalare/örening. Sjöfartsverket anför att finan- siering medelst höjda fyravgifter i och för sig kan vara en praktisk lösning. Skälen för statens engagemang i välfärdsarbetet kunde emellertid motivera att ett visst statligt bidrag över budgeten utgick till verksamheten även i fortsättningen. Verket vill dock inte motsätta sig utredningens förslag i denna del. Statskontoret och Recleri/("ireningen_liir mindre fartyg framhåller att behov inte bör finnas av en arbetsgivaravgift såsom kompletterande ti- nansieringskälla utöver fyravgifterna. Riksrevisionsverket anser att möjlig- heten borde ha utretts att tillämpa det gällande finansieringssystemet även i framtiden men med ändrade relationer mellan kostnadsansvarct för sjömän. redare och staten. Därtill kunde tänkas avgiftsdiffcrentiering mellan olika slags sjöfart i syfte att nå prestationsrelateradc avgifter. Finansiering via en fond bör helst undvikas av principiella skäl. Den av utredningen fö- reslagna formen för finansiering av verksamheten under budgetåret 1975/76 lämnas utan erinran av samtliga remissinstanser utom av riksrevisiansverket. som menar att frågan om det väntade driftundcrskottet om möjligt bör lösas med ett anslag. som täcks av framtida avgifter. och av R('t/et'ifört'ningen jär mindre _/'artyg, som anser att driftunderskottet bör täckas direkt över statsbudgeten.

5. Föredraganden

Handelsflottans välfärdsråd planlägger och samordnar välfärdsarbetet för sjöfolk. Rådet. som är en statlig myndighet. består av bl. a. representanter för arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer inom handelsflottan.

Prop. 1975/76:73 13

Välfärdsrådets verksamhet innefattar bl. a. stöd åt sjöfartshotellverksamhet. sjöfartsklubbar och fritidsanläggningar samt anskaffning och distribution till fartygen av filmer. TV-kassettprogram. ljudband. tidningar och böcker. allt i syfte att motverka den isolering. som arbetet ombord på fartyg kan medföra.

För sin verksamhet har välfärdsrådet dels ett centralt kansli i Stockholm. dels personal stationerad i hamnar i Sverige och utomlands. Den lokala verksamheten är vanligen knuten till särskilda sektioner med — för sek- tionerna i Sverige — representanter för de ombordanställdas fackliga orga- nisationer. olika andra sjöfartsintressenter och kommunala organ. Utom- lands brukar sektionsstyrelserna innefatta representanter för svenska kon- sulat och Svenska Kyrkans Sjömansvårdsstyrelse. Antalet av välfärdsrådet stödda sjöfartshotell är f. n. nio. varav ett skandinaviskt utomlands. De svenska sjöfartshotellen drivs av stiftelser.

Till finansieringen av välfärdsrådets verksamhet utgår enligt lagen (1948z495 med senare ändringar) om avgifter till välfärdsanordningar för sjöfolk en särskild välfärdsavgift. som uppgår till visst öretal för dag och sjöman under den tid sjömannen är för utrikes fart påmönstrad svenskt handelsfartyg. Avgiften betalas till hälften av sjömannen och till hälften av redaren. Av staten lämnas årligen från anslaget Avsättning till handels- flottans välfärdsfond under sjätte huvudtiteln bidrag till välfärdsarbetet. Bi- draget uppgår till samma belopp. som inflyter från sjömän och redare. Väl- färdsavgifterna och det statliga bidraget tillförs handelsfiottans välfärdsfond. som dessutom vid några tillfällen har tillförts särskilda statliga medel för utgifter av investeringskaraktär.

Antalet ombordanställda har efter hand gått ned. Därmed har också väl- färdsavgifterna och det statliga bidraget till välfärdsarbetet minskat. Sam- tidigt har — bl. a. genom utvecklingen i samhället i övrigt — kraven växt på välfärdsarbetets kvalitet och omfattning. De minskade intäkterna har därför under senare år inte kunnat täcka kostnaderna för verksamheten. Medel för att täcka underskott i den löpande verksamheten har fått tas ur välfärdsfonden. som nu är i det närmaste helt förbrukad. Dessa om- ständigheter samt det förhållandet. att ändrade arbetsbetingelser för sjöfolket har gett anledning att överväga förändringar i riktlinjerna för välfärdsarbetet. har — som jag framhöll i prop. l975zl — motiverat tillkallandet av en ut— redningsman för översyn av inriktning. organisation och finansiering av den verksamhet. som bedrivs av handelsflottans vältärdsråd. l betänkandet (Ds K 1975z7) Kultur och fritidsverksamhet inom handelsflottan har utred— ningsmannen redovisat resultatet av sitt arbete.

I betänkandet föreslås att det statliga vältärdsorganet för handelsfiottan skall förbli en myndighet av verkstyp.

I fråga om välfärdsarbetets framtida inriktning föreslår Utredningsmannen att stöd åt sjöfartshotellverksamhet bör upphöra och att de nuvarande svens- ka sjöfartshotellen bör avvecklas och uppburna statsbidrag återbäras. 1 samt-

Prop. 1975/76:73 14

manhanget konstateras. att de sociala skäl som en gång motiverade att ho- tellen inrättades inte längre finns. Fartygens liggetid i hamn har blivit allt kortare. och i takt därmed har sjömänncns möjlighet minskat att utnyttja för dem avsedda särskilda fritidsanläggningar. Utredningsmannen föreslår vidare. att de av välfärdsrådet stödda fritidsanläggningarnas utnyttjandegrad ingående studeras under en prövotid. varefter för var och en frågan om eventuell avveckling bör prövas. Film- och ljudbandsdistributionen till far- tygen bör något ökas. Välfärdsrådet och Svenska sjömansbiblioteket i Gö- teborg bör tillsammans utreda om det inte är mest rationellt att all lit- teraturförsörjning till de ombordanställda tas om hand av sjömansbiblioteket.

Utredningsmannen föreslår att välfärdsorganets personalorganisation utö- kas med en tjänst knuten till det centrala kansliet och — efter norsk förebild — med två befattningar för resande välfärdssekreterare. Namnet handels- flottans välfärdsråd bör ändras till handelstlottans kultur- och fritidsråd. som bättre än den nuvarande benämningen motsvarar verksamhetens in— nehåll.

Med få undantag har remissinstanserna godtagit förslagen om den hu- vudsakliga inriktningen av det fortsatta välfärdsarbetet.

Utredningsmannen föreslår att verksamheten fr.o.m. den 1 juli 1976 finansieras genom att en andel av de statliga sjöfartsavgifterna tas i anspråk för ändamålet och tillförs välfärdsfonden. som i fortsättningen bör benämnas handelstlottans kultur- och fritidsfond. Lagen om avgifter till välfärdsan- ordningar för sjöfolk föreslås i enlighet härmed upphöra att gälla med ut- gången av juni 1976. Om den föreslagna andelen av sjöfartsavgifterna fram- delcs av särskilda skäl skulle komma att visa sig otillräcklig för välfärds- arbetets linansiering. förutsätter utredningen att en Särskild arbetsgivar- avgift kan införas såsom kompletterande finansieringskälla.

För täckande av det driftunderskott i välfärdsrådets verksamhet som be- räknas uppstå för budgetåret 1975/76 föreslår utredningen.att den på redarna ankommande delen av nuvarande välfärdsavgift höjs från 5 öre till 165 öre för dag och sjöman med verkan fr.o.m. den 1 januari 1976.

Jag kan för egen del i allt väsentligt ansluta mig till förslagen om den fortsatta inriktningen och organisationen av välfärdsverksamheten. Jag anser således i likhet med Utredningsmannen och de flesta remissinstanserna. att stödet åt sjöfartshotellcn bör — efter prövning i varje särskilt fall — av- vecklas med hänsyn till den allmänna utveckling som skett sedan denna stödform tillkom. När det gäller sjöfolksförbundets synpunkter på behovet av goda och billiga övernattningsrum — som jag i och för sig finner be- aktansvärda — anser jag att denna fråga vid behov får övervägas i annat sammanhang i samband med den successiva avvecklingen av stödet.

Jag anser vidare att frågan om Svenska sjömansbibliotekets övertagande av litteraturförsörjningen till de ombordanställda snarast bör prövas av väl- färdsorganet och sjömansbiblioteket.

Liksom fiertalet av de remissinstanser som har berört frågan om de av

Prop. 1975/76:73 15

välfärdsrådet stödda fritidsanläggningarna ansluter jag mig till utrednings- mannens förslag om att anläggningarnas utnyttjandegrad bör närmare un- dersökas i samarbete mellan välfärdsorganet och idrottens organisationer och att man i anslutning härtill i varje särskilt fall prövar om tillräckliga skäl finns för att bibehålla resp. anläggning. Jag vill sammanhanget hänvisa till de möjligheter som de kommunala idrottsanläggningarna kan erbjuda. Beträffande den framtida motionsidrottsverksamheten vill jag särskilt peka på idrottsorganisationernas beredvillighet att bistå välfärdsorganet.

Vad gäller de förslag som Utredningsmannen har framfört om bl. a. för- stärkning av den till verksamheten knutna personalen samt om viss ut- vidgning av ljudbands- och lilmdistributionen får behovet härav senare prö- vas inom ramen för de resurser som står till verksamhetens förfogande och med hänsyn till de rationaliseringsmöjligheter som erbjuder sig.

.Jag ansluter mig till utredningsmannens förslag. att det statliga välfärds- organct även i fortsättningen skall vara en myndighet av verkstyp men att namnet handelstlottans välfärdsråd ändras till handelstlottans kultur- och fritidsråd. Som framgår av det föregående har utredningsmannens över- väganden varit inriktade på riktlinjerna i stort för verksamheten samt på de ekonomiska förutsättningarna för denna. De har däremot inte avsett rådets interna organisation. Denna bör göras till föremål för en särskild översyn. och jag avser att ta initiativ till en sådan.

Jag övergår nu till frågan om finansieringen av välfärdsverksamheten.

Förslaget om framtida finansiering av välfärdsverksamheten via en han- delstlottans kultur- och fritidsfond. som tillförs en andel av de statliga sjö- f'artsavgifterna. har tillstyrkts av flertalet av de remissinstanser som har yttrat sig i frågan. Även om vissa invändningar — som bl. a. riksrevisions- verket påpekat — kan riktas mot förslaget katt jag ansluta mig till upp- fattningen att det är rimligt att kostnaderna för välfärdsarbetet i första hand bcstrids av redare. som trafikerar svenska farvatten. Jag ansluter mig till utredningens förslag i denna del. Omläggningen bör som har fö- reslagits ske den 1 juli 1976. Samtidigt bör lagen om avgifter till välfärds- anordningar för sjöfolk upphävas. Till den nuvarande lagen ansluter kungö- relsen (l961:89) angående välfärdsavgifter. l denna finns bestämmelser om beräkning och erläggande av sådana avgifter. Kungörelsen bör upphävas samtidigt med lagen. Det kan emellertid inte uteslutas att det även efter den 1 juli 1976 kan finnas behov av föreskrifter för beräkning och erläggande av välfärdsavgifter som har utgått enligt lagen. Sådana föreskrifter bör få meddelas av regeringen. En föreskrift om detta bör tas in i lagen om tipp- hävande.

Omläggningen innebär att uttaget genom de statliga sjöfartsavgifterna — som hittills enbart avsetts täcka kostnader inom sjöfartsverket — för detta ändamål måste höjas med ett belopp motsvarande ca 7 % av de nuvarande fyravgifterna.

Prop. 1975/76:73 16

Som utredningsmannen har framhållit kan det framöver visa sig att en finansiering med enbart sjöfartsavgifter inte förslår. Detta kan följa såväl av utgiftsanspråken i fråga om den verksamhet som traditionellt finansieras genom dessa avgifter som av utvecklingen såvitt avser välfärdsverksam- heten. Med hänsyn härtill bör möjligheten hållas öppen att också införa en sär-Skild arbetsgivaravgift. Utredningsmannen har lagt fram förslag till lag om en sådan avgift.

Förslaget att det driftunderskott i storleksordningen 4 milj. kr. som be- räknas uppstå i välfärdsrådets verksamhet budgetåret 1975/76 skall täckas genom höjning av redarnas del av nuvarande välfärdsavgift har lämnats utan erinran eller tillstyrkts av fiertalet remissinstanser, bl. a. Sveriges Re- dareförening. Jag förordar att lagen om avgifter till välfärdsanordningar för sjöfolk ändras i enlighet med utredningsmannens förslag.

6. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. antaga förslaget till lag om ändring i lagen (1948z495) om avgifter till välfärdsanordningar för sjöfolk,

2. antaga förslaget till lag om upphävande av lagen (1948z495) om avgifter till välfärdsanordningar för sjöfolk,

3. godkänna de av mig förordade allmänna riktlinjerna för den framtida inriktningen. organisationen och finansieringen av kultur- och fritidsverk- samheten inom handelsflottan.

7. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredra- ganden har lagt fram.