Prop. 1975/76:95
med försiag till godkännande av konvention om utomäktenskapliga barns rättsliga ställning
Prop. 1975/76: 95 Regeringens proposition 1975/ 76: 95
med förslag till godkännande av konvention om utomäktenskapliga barns rättsliga ställning;
beslutad den l8 december 1975.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
Pa regeringens vägnar
OLOF PALME LENNART GElJER
Propositionens huvudsakliga innehåll
l PTOPositionen föreslås'att riksdagen godkänner en konventitm om utomäktenskapliga barns rättsliga ställning. Konventionen. 'som avsluta- desden l5 oktober l975. har utarbetats inom Europarådet. Den fastslår vissa grundläggande principer rörande den rättsliga behandlingen av barn som har fötts utom äktenskap.
l—Riksdagen ”75/76. I saml. Nr 95
Prop. 1975/76: 95
I'J
Utdrag JUSTlTlEDEPAR'l'EMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde l975- 12-18
Närvarande: statsministern Palme. ordförande. och statsråden Sträng. Jo- hansson. Holmqvist. Aspling. Lundkvist. Geijer, Bengtsson. Norling. Carlsson. Feldt. Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson. Leijon. Hjelm-. Wallén. Peterson.
Föredragande: statsrådet Geijer.
Proposition med förslag till godkännande av konvention om utomäktenskap- liga barns rättsliga ställning
] Inledning
Europarådets ministerkommitté antog i mars 1975 en konvention om ut- omäktenskapliga barns rättsliga ställning. Konventionen fastslår vissa grundläggande principer rörande den rättsliga behandlingen av barn som har fötts utom äktenskap. .
Konventionen lades fram för undertecknande den l5 oktober 1975. Den ' undertecknades då av Danmark, Luxemburg. Norge, Storbritannien och Sverige. Konventionen har ännu inte ratificerats av någon stat.
Konventionen i fransk och engelsk originalversion jämte översättning till svenska bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga.
2. Konventionens innehåll
Konventionen syftar till att förbättra och förenhetliga reglerna om de utomäktenskapliga barnens rättsliga ställning i medlemsstaterna. Konven- tionen bygger på principen att barn födda utom äktenskap i rättsligt avse- ende skall ha samma ställning som barn födda i äktenskap. För att kon- ventionen skall kunna tillträdas också av stater som inte f.n. anser det möjligt att i alla avseenden tillämpa denna princip, har slutbestämmelserna utformats så att en stegvis anpassning till konventionens regler är möjlig. Genom konventionen åtar sig fördragsslutande stat att se till att dess na- tionella lag är förenlig med konventionen samt att underrätta Europarådets generalsekreterare om de åtgärder som vidtas i detta syfte (art. i). Det för- beredande arbetet med konventionen skedde i en expertkommitté. Denna har också utarbetat en rapport med kommentarer till konventionstexten.
Prop. 1975/76: 95
'.:J
Enligt rapporten skall med lag likställas varje allmänt godtagen rättsregel vare sig den är grundad på uttrycklig författningsbestämmelse eller den har stöd i fast praxis.
[ de flesta länder anses utan vidare den som fött ett barn vara mor till det. Emellertid har några länder regler som kräver särskilda åtgärder för fastställande av moderskapet. varvid det också är möjligt att få ett barn re- gistrerat som fött av okänd mor. Konventionen vänder sig mot detta slags regler och föreskriver att frågan om vem som är mor till ett barn som har fötts utom äktenskap skall avgöras enbart med utgångspunkt från vem som har fött barnet (art. 2). Konventionen föreskriver vidare att faderskapet till varje barn fött utom äktenskapet skall kunna fastställas genom erkännande eller rättsligt avgörande (art. 3). Denna bestämmelse riktar sig främst mot regler som inte tillåter faderskapstalan mot en man som vid tiden för bar- nets avlande var gift eller som är nära släkt med barnets mor. Beträffande formen för erkännande av faderskap blir nationell lag tillämplig. Även vis- sa former av tyst erkännande kan. enligt expertkommitténs rapport. anses vara förenliga med denna bestämmelse. Rättsligt avgörande innefattar bå- ' de domstols och administrativ myndighets avgöranden. Nationell lag av- gör även vem som får väcka faderskapstalan. inom vilken tidsfrist detta skall ske och huruvida faderskapserkännande eller dom som innebär fast- ställande av faderskap skall ha retroaktiv verkan.
Fastän den närmare regleringen av fastställande av faderskap således har överlåtits till nationell lag innehåller konventionen vissa processuella regler. lnvändning mot faderskapserkännande får göras endast om den som önskar erkänna eller har erkänt barnet inte är dess biologiske far (art. 4). Vidare föreskrivs att i mål om fastställande av faderskap vetenskaplig bevisning. som kan bidra till att fastställa eller utesluta faderskap, skall va- ra tillåten (art. 5). ' '
I fråga om föräldrars underhållsskyldighet skall samma regler gälla för ' barn födda utom äktenskap som för barn i äktenskap. En motsvarande be- stämmelse finns beträlTande underhållsskyldighet gentemot barnet för medlemmar av faderns eller moderns familj [art. 6). Underhållsskyldighe- tens omfattning liksom den närmare fördelningen av underhållsskyldighe- ten mellan de underhållsskyldiga får avgöras enligt nationell lag.
Föräldrar har myndighet över sina barn i flera olika hänseenden. Man kan skilja på behörigheten att företräda barnet. förvaltningen av barnets tillhörigheter och vårdnaden om barnet. Som en sammanfattande benäm- ning för samtliga dessa funktioner används i konventionen uttrycke't "pa-' rental authority” (”autorite' parentale"). Denna term är emellertid inte en- tydig och i art. 8 i konventionstexten har den använts på ett sätt som skulle kunna tyda på att den inte omfattar vårdnaden om barnet. Detta har inte varit avsikten och som översättning har därför valts begreppet "föräldra- myndighet". som innefattar både vårdnad och förmynderskap.
Konventionen överlåter till nationell lag att bestämma vem som skall ha
lT—Riksdagen 1975/76. l saml. Nr 95
Prop. 1975/76: 95 4
föräldramyndighel över barnet och hur föräldramyndigheten skall övergå från en person till en annan. Det finns emellertid en spärregel som förhind- rar att fadern automatiskt ensam tilläggs föräldramyndigheten i fall när så- väl faderskapct som moderskapet till ett barn utom äktenskap har blivit fastställt (art. 7). Bestämmelsen hindrar inte att föräldrarna gemensamt ut- övar förå'tldramyndigheten över barnet. [ expertkommittens rapport fram- hålls att detta tvärtom kan vara en lämplig lösning när föräldrarna sam- manlever utan att vara gifta med varandra. Bestämmelsen hindrar inte hel- ler att föräldramyndigheten automatiskt tillkommer fadern om modern är oförmögen att utöva den.
Den förälder som inte har föräldratnyndighet över eller vårdnaden om ett barn skall enligt konventionen ha rätt till umgänge med barnet "om det- ta är lämpligt" (art. 8). Det överlämnas till nationell lag att ge närmare fö- reskrifter. exempelvis genom att föreskriva att umgänge får utövas endast om det är förenligt med barnets bästa. Omfattningen av umgängesrätten berörs ej heller i konventionen.
Arvsrättsligt likställer konventionen barn utotn äktenskapet med barn i äktenskapet (art. 9). .
Konventionen innehåller slutligen en bestämmelse om legitimering. som föreskriver att giftermål mellan fadern och modern till ett barn utom äkten- skap skall ge barnet rättslig ställning som barn i äktenskap (art. 10). Denna bestämmelse hindrar inte att lagstiftningen i en fördragsslutande stat har gemensamma regler för alla barn utan att göra någon distinktion mellan barn i äktenskap och barn utom äktenskap. Konventionen reglerar inte heller frågan om lcgitimering skall ha tillbakaverkande kraft.
Enligt slutbcstämmclserna kan konventionen ratificeras eller godkännas av Europarådets medlemsstater (art. 11:1). Sedan konventionen har trätti kraft. vilket sker tre månader efter den dag då det tredje ratifikations-. god- tagande- eller godkännandeinstrumentet deponerades (art. 11:2)_. kan Eu- roparådets ministerkommitté inbjuda stat som inte är medlem av rådet att ansluta sig till konventionen (art. 12).
Som antytts i det föregående möjliggör konventionen en stegvis anpass- ning till sitt regelsystem. Fördragsslutande stat kan göra högst tre förbehåll avseende konventionens materiella bestämmelser. Allmänna förbehåll är ej tillåtna utan varje förbehåll får avse endast en bestämmelse (art. 14: 1). Sådan förbehåll gäller under fem år men kan förnyas för efterföljande femårsperioder (art. 14: 2).
Konventionen kan sägas upp med iakttagande av en uppsägningstid av sex månader (art. 15:l och 2).
Prop. l975/76: 95
'.!1
3. Gällande svenska bestämmelser m. m.
Huvuddelen av svensk lags bestämmelser angående barns rättsliga ställ- ning finns i löräldrabalken (FB).
1 3 kap. | & FB föreskrivs att faderskapct till barn utom äktenskap fast- ställs genom erkännande eller dom. Däremot saknas uttryckliga regler om fastställande av vem som är mor till ett barn. Det är emellertid fullt klart att enligt svensk rätt den som har fött barnet automatiskt skall anses vara dess mor. Denna princip kommer indirekt till uttryck exempelvis i folkbokfö- ringsförordningen och i rättsfallet NJA 1949: 144. som rör förväxling av nyfödda. Det är enligt svensk rätt inte möjligt att få barnet folkbokfört som fött av okänd mor.
Faderskap till barn utom äktenskap skall som nyss nämnts fastställas ge- nom erkännande eller dom. Närmare bestämmelser om faderskapserkän- nande ges i 3 kap. 2 & FB. Erkännandet skall ske skriftligen. bevittnas av två personer och skriftligen godkännas av barnavårdsnämnden samt av modern eller särskilt förordnad förmyndare för barnet. Barnavårdsnämn- den får lämna sitt godkännande endast om det kan antas att mannen är far till barnet. Om det senare visar sig att mannen inte är far till barnet skall rätten förklara att erkännandet saknar verkan. Fastställande av faderskap genom dom regleras i 3 .S samma kap. En man skall förklaras vara far till barn utom äktenskap om det är utrett att han har haft samlag med barnets mor under den tid då barnet kan vara avlat och det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att barnet har avlats av honom.
Lagen (1958: 642) ang. blodundersökning m.m. i mål om äktenskaplig börd eller vid utredning av faderskapct till barn utom äktenskap föreskri- ver i 1 s" att rätten i mål om äktenskaplig börd eller om faderskap till barn utom äktenskap kan förordna att blodundersökning eller annan undersök- ning rörande ärftliga egenskaper. som kan ske utan nämnvärt men. skall äga rum med avseende på modern. barnet och berörda män.
De svenska reglerna om föräldrars underhållsskyldighet för barn (7 kap. 1 % FB) gör ingen skillnad mellan barn födda i och utom äktenskap. Regler om legal underhållsskyldighet för medlemmar av faderns och moderns fa- milj gentemot barnet saknas i svensk rätt. Om en make har vårdnaden om barn i tidigare gifte eller barn utom äktenskap. är den andre maken dock skyldig att efter förmåga bidra till barnets underhåll (7 kap. 4 så FB).
De svenska reglerna om förmynderskap för barn i 1 1 kap. FB är nära för- bundna med reglerna om vårdnaden om barnet i 6 kap. FB. Barn utom äk- tenskap står som regel under moderns vårdnad och förmynderskap. En- dast om fadern efter domstolsförfarande får vårdnaden överförd på sig blir han förmyndare. Andra bestämmelser i 6 och 11 kap. ger möjlighet att för- ordna ny vårdnadshavare eller förmyndare när tidigare vårdnadshavare el- ler förmyndare blir oförmögen eller visar sig olämplig att inneha vårdnaden eller förmynderskapet.
Prop. 1975/76: 95 (,
Umgängesrätten för den av föräldrarna som inte har vårdnaden regleras i 6 kap. 10 s FB. Sådan förälder får inte betagas tillfälle till umgänge med barnet med mindre särskilda omständigheter föranleder det.
Efter 1969 års ändringar i ärvdabalken (SFS 1969: 621) är arvsreglerna desamma för barn födda i och "utom äktenskap. De i 2 kap. ärvdabalken upptagna reglerna om släktingars arvsrätt likställer alla barn i arvshänse- - ende.
Enligt 1 kap. 3 & FB får barn utom äktenskap äktenskaplig börd om för- äldrarna gifter sig.
[ remiss till lagrådet den 23 oktober 1975 har regeringen föreslagit vissa ändringar-i FB. Bl. a. föreslås att det skall vara möjligt för löräldrar som inte är gifta med varandra att gemensamt vara vårdnadshavare för barnen. En förutsättning härför är att föräldrarna är ense om att utöva vårdnaden ge- mensamt och att en sådan ordning inte är uppenbart stridande mot barnens- bästa. Om föräldrarna utövar vårdnad gemensamt blir de därmed också ge- mensamt förmyndare för barnen.
l lagrådsremissen föreslås också att termerna barn i äktenskap.- barn utom äktenskap och äktenskaplig börd utmönstras ur lagstiftningen. [ fall då det är av betydelse för en viss lagregel om ett barns föräldrar är gifta med varandra eller inte. får detta direkt anges i regeln. Som en följd av att de berörda termerna slopas utgår bestämmelsen i 1 kap. 3 &" FB om legiti- mering vid töräldrarnas giftermål.
4 Föredraganden Den rättsliga och sociala behandlingen av utomäktenskapliga barn har varierat kraftigt i olika kulturer och under olika tider. Det är påfallande att vitt skilda betraktelsesätt ännu idag läggs på dessa barns rättsliga ställning även inom en så homogen kulturkrets som Västeuropa. I många länder an- ses principiella föreställningar om betydelsen av att slå vakt om äktenska- pet som samlevnadsform motivera att barn födda utom äktenskap i rätts- ligt avseende behandlas sämre än barn födda i äktenskap; Under senare år har emellertid skett djupgående förändringar av de hävdvunna uppfatt- ningarna om utomäktenskapliga barn. förändringar som lett till lagändring- ar med barnets bästa som främsta ledstjärna. ] detta läge har Europarådet sett det som sin uppgift att försöka förbättra de utomäktenskapliga barnens ställning och att åstadkomma ett mer enhet- ligt regelsystem ide olika medlemsländerna. En expertkommitté inom Eu- roparådet har utarbetat ett förslag till en konvention med allmänna grund- principer för den rättsliga behandlingen av utomäktenskapliga barn. Efter att ha antagits av ministerkommittén lades konventionen fram för under- tecknande i oktober 1975. Sverige deltog aktivt i arbetet på kOnventionen. Hittills har konventionen undertecknats av Danmark. Luxemburg." Norge. Storbritannien och Sverige.
Prop. l975/76z95 7
Konventionen bygger päprincipen att barn i rättsligt avseende skall åt- njuta samma ställning vare sig de är födda utom äktenskap eller i äkten- skap. I de nio centrala artiklarna i konventionen dras konsekvenserna här- av i olika hänseenden.
Ett uttryck för principen att varje barn har rätt att veta vem som är dess far och mor utgör bestämmelserna att faderskap till barn utom äktenskap kan styrkas eller fastställas genom erkännande eller rättsligt avgörande och att frågan vem som är mor till ettlbarn fött utom äktenskap fårgrundas endast på det faktiska förhållandet vem som har fött barnet (art. 2 och 3). Detta är helt i enlighet med svensk rätt liksom regeln att vetenskaplig be- visning, som kan bidra till att fastställa eller utesluta faderskap. skall vara tillåten.
Närmare bestämmelser om faderskapserkännande ges i art. 4. Där sägs att faderskapserkännande får bestridas eller angripas endast om den som önskar erkänna eller har erkänt barnet inte är dess biologiske fader. Syftet med denna bestämmelse har varit att rensa ut föreskrifter i nationell lag som gör erkännandets giltighet beroende av andra materiella omstän- digheter än det biologiska faderskapct.
Enligt 3 kap. Z & föräldrabalken (FB) skall faderskapserkännande avse- ende omyndigt barn godkännas av barnavårdsnämnden samt av modern el- ler särskilt förordnad förmyndare för barnet. Barnavårdsnämmlen får läm- na sitt godkännande endast om det kan antas att mannen är far till barnet. Om det senare visas att mannen inte är far till barnet. skall rätten förklara att erkännandet saknar verkan. Svensk rätt ser således liksom konventio- nen enbart det biologiska faderskapet som giltig grund för ett erkännande. Om barnavårdsnänmden eller modern vägrar sitt godkännande visar detta att faderskapsfrågan inte är. tillräckligt utredd för att kunna lösas i den för- enklade form som faderskapscrkännande innebär. Dessa och övriga be-. stämmelser om faderskapserkännande i svensk rätt får därför anses för— enliga med konventionen.
] fråga om föräldrars tlnderhållsskyldighet gentemot barn fastslår kon- ventionen i art. 6 att barn utom äktenskap skall ha samma rätt till underhåll som barn i äktenskap. De svenska reglerna i 7 kap. 1 & FB gör ingen skill- nad på föräldrars underhållsskyldighet gentemot barn utom och i äkten- skap. l art. 6 sägs även att om legal underhållsskyldighet gentemot ett barn i äktenskap åvilar vissa- medlemmar av faderns och moderns familj. skall samma skyldighet åvila dem i förhållande till ett barn utom äktenskap. Konventionen har därvid främst åsyftat underhållsskyldighct för far- eller morföräldrar eller mellan syskon. vilket förekommer i vissa rättssystem. Sådana bestämmelser saknas i svensk lag. Däremot finns i 7 kap. 4 5 PB en bestämmelse som ålägger make underhållsskyldighet efter förmåga gent- emot andra makens barn i tidigare gifte eller utom äktenskap. som denne make har vårdnaden om. Denna regel är alltså neutralt utformad såtillvida att den gäller oavsett om andre makens barn är fött i eller utom äktenskap.
Prop. l975/76: 95 8
Även på denna punkt uppfyller således gällande svensk rätt konventionens krav.
Art. 7 i konventionen innehåller en spärregel som skall förhindra att fa- dern automatiskt ensam tilläggs föräldramyndigheten över barn utom äk- tenskap när båda föräldrarna är kända. Enligt svensk rätt tillkommer vård- naden om och förmynderskapet för underårigt barn utom äktenskap mo- dem (6 kap. 12 s och 11 kap. 2 & FB). (')m fadern har tillagts vårdnaden blir han även barnets förmyndare. Detta system liksom ett system med gemen- sam vårdnad och gemensamt förmynderskap är väl förenligt med konven- tionen. Enligt ett andra stycke i art. 7 skall det finnas möjlighet att över- flytta föräldramyndigheten. Detta motsvaras av regler om överflyttande av vårdnad respektive förmynderskap i 6 och l 1 kap. FB.
En förälders rätt till umgänge med barn utom äktenskap som inte står under förälderns föräldramyndighet eller vårdnad behandlas i art. 8. Sådan rätt skall tillerkännas föräldern om det lämpligen kan ske. Ett liknande mo- ment av lämplighetsprövning finns i den motsvarande svenska bestämmel- sen i 6 kap. 10 & FB. Där sägs det att en far eller mor. som är skild från vårdnaden. ej får betagas tillfälle till umgänge med barnet. med mindre sär- skilda omständigheter föranleder det.
Utomäktenskapliga barn skall enligt art. 9 i konventionen ha samma rätt till arv efter fadern. modern och medlemmar av faderns och moderns fa- miljer som barn i äktenskap. Den svenska arvsrättsreglerna i 2 kap. ärvda- balken är desamma för barn födda i och tttotn äktenskap och därmed kon- ventionsenliga.
En regel som helt motsvarar den svenska bestämmelsen om legitimering (1 kap. 3 s' FB) har tagits in i art. 10 i konventionen.
Av vad jag nu har sagt framgår att de materiella bestämmelser som kon- ventionen innehåller redan har sin motsvarighet i svensk lag. Några lag- ändringar behövs således inte föratt Sverige skall kunna tillträda konven- tionen. De nyligen framlagda förslagen till ändringar i FB torde inte med- föra något problem i förevarande hänseende. Huvudsyftet med förslagen är ju att ytterligare utjämna skillnaderna i behandlingen av olika barn och så långt möjligt ha enhetliga regler. oberoende av om barnets föräldrar är gifta eller inte. Som ett led i dessa strävanden föreslås att termerna barn i äktenskap. barn utom äktenskap och äktenskaplig börd utmönstres ur lagstiftningen och att därmed också bestämmelsen om legitimeringi 1 kap. 3 & FB utgår. Dessa ändringar får anses vara helt i konventionens anda.
Konventionen har utformats så att den skall kunna ratificeras även av stater som endast delvis har genomfört konventionsenliga lagregler. En stat som tillträder konventionen får dock inte göra förbehåll mot mer än tre av konventionens materiella bestämmelser. Förbehållen gäller för en fem- årsperiod men kan därefter successivt förnyas för ytterligare femårsperio- der genom förklaring till Europarådets generalsekreterare.
Med detta system har man åsyftat att så många stater som möjligt skall
Prop. l975/76: 95 9
kunna ansluta sig till konventionens principiella malsättning att ästadkom- ma likställighet mellan barn födda utom och i äktenskap. Vidare har man skapat garantier för att de stater. som anser sig inte omedelbart kunna ge- nomföra denna malsättning med jämna mellanrum på nytt överväger sitt "Iställningstagande.
Sverige har aktivt deltagit i konventionsarbetet. Vär lagstiftning åter- speglar de principer som bär upp konventionen. Jag anser att vi bör tillträ- da konventionen för att markera att vi gillar dess syfte. Motsvarande be- dömning hargjorts i Danmark och Norge. Jag förordar därför att Sverige tillträder konventionen.
5 Hemställan Med hänvisning till vad jag har anfört hemställerjag att regeringen före- lslär riksdagen att godkänna den i Strasbourg den l5 oktober 1975 avslutade konventionen om utomäktenskapliga barns rättsliga ställning.
' 6 Beslut Regeringen ansluter sig till.föredragandcns överväganden och beslutar att genom proposition föreslä riksdagen att antaga det förslag som föredra- ganden har lagt fram.
Prop. l975/76: 95
European Convention on the Legal Status of Children Born out of Wedlock
'l'he member States of the Council of F.n- rope. signatory hereto.
Consider-ing that the aim of the Council of Europe is to achieve a greater unity between its Members. in particular by the adoption of common rules in the field of law:
Noting that in a great number of member States efforts have been. or are being. made to improve the legal status of children born otlt of wedlock by reducing the differences between their legal status and that ofchildren born in wedlock which are to the legal or so- cial disadvantage ofthe former:
Recognising that wide disparities in the laws of member States in this field still exist:
Believing that the situation ofchildren born out oflwedlock should be improved and that the formulation of certain common rules con- cerning their legal status would assist this ob- jective and at the same time would contribute to a harmonisation ofthe laws ofthe member States in this field:
Considering however that it is necessary to allow progressive stages for those States which consider themselves unable to adopt immediately certain rules of this Convention.
Have agreed as follows:
Articlc ]
Each Contracting Party undertakes to en- sure the conformity of its law with the provi- sions of this Convention and to notify the Secretary General of the Council of Europe ofthe measures taken for that purpose.
Article 2
Maternal affiliation of every child born out of wedlock shall be based solely on the fact of the birth ofthe child.
10
Bilaga
Convention Européenne sur le statutjuri- dique des enfants nés hors mariage
Les Etats membres du Conseil de l'Eu- rope. signataires'de la pre'sente Convention.
Considerant que lc but du Conseil de l'Eu- rope est de réaliser une union plus étroite en- tre ses Membres. notamment en favorisant l'adoption de reglcs communes dans le do- mainejuridique: '
Constatant que dans un grand nombre d'Etats membres. des efforts ont été accom- plis ou sont entrepris pour- améliorer le statut juridique des enfants nes hors mariage en re'duisant les differences entre le statut juri- dique de ces enfants et celui des enfants nés dans le mariagc. ces dilfcrences de'fävorisant les premiers sur le plan juridique et'social'.
Considerant que dans ce domaine. de lar- ges tlisparités existent encore dans les droits des Etats metnbrcs:
Convaincus que la condition des enfants nes hors mariage doit étre ame'liorée et que l'établissement (le certaines régles com- munes concernant leur statut juridique favo- riserait la realisation de cet objectif et contri- buerait en meme temps ä une harmonisation des législations des Etats membres dans ce domaine:
Considérant cependant qu'il est nécessaire d'amenagcr des etapes progressives pour ceux des Etats qui estiment ne pas etre en mesurc d'adopter imme'diatement certaines des regles de la présente Convention.
Sont convenus de ce qui suit:
Artic/c ]
Chaque Partie Contractante s'engage it as- surcr la conformité de sa législation aux dis- positions de la présente Convention et å noti- fier au Secretaire General du Conseil de l*Eu- rope les mesures prises ä cette fm.
Article 2
La filiation maternelle de tout enfant né hors man'age est établie du seul fait de la nais—' sance de l'enfant.
Prop. l975/76: 95
Europeisk konvention om utomäkten- skapliga barns rättsliga ställning
Signatärstaterna. medlemmar av Europa- rådet.
vilka beaktar att syftet med Europarådet är att åstadkomma en fastare enth mellan dess medlemmar. särskilt genom att få till stånd gemensamma lagregler.
vilka konstaterar att i många medlemssta- ter ansträngningar har gjorts eller görs för att förbättra den rättsliga ställningen för barn födda utom äktenskap genom att minska så- dana skillnader mellan deras rättsliga ställ- ning och den rättsliga ställning. som barn föd- da inom äktenskapet åtnjuter. vilka ger barn födda utom äktenskap en sämre ställning i rättsligt eller socialt avseende.
vilka är medvetna om att stora skillnader alltjämt råder mellan medlemsstaternas lag- stiftning på detta område.
vilka anser att den rättsliga ställningen för barn födda utom äktenskap bör förbättras samt att uppställandet av vissa gemensamma regler om deras rättsliga ställning skulle med- verka till att detta syfte uppnås och samtidigt bidraga till ett förenhctligz'rnde av medlems- staternas lagstiftning på detta område.
vilka emellertid anser det nödvändigt att tillåta en stegvis anpassning för de stater som ej anser sig kunna omedelbart antaga vissa regler i denna konvention.
har överenskommit om följande:
Aril/(Ul ]
Varje fördragsslutande part utfäster sig att tillse att dess lag överensstämmer med denna konventions bestämmelser och att meddela Europarådets generalsekreterare de åtgärder som har vidtagits i detta syfte.
Artikel.)
Frågan vem som är moder till ett barn fött utom äktenskap skall avgöras endast på grundval av vem som faktiskt har fött barnet.
Prop. l975/76: 95
Artic/(' 3
Paternal affiliation of cvcry child born out of wedlock may be evidenced or established by voluntary recognition or by judicial deci- sion.
Artic/t' 4
The voluntary recognition of paternity may not be opposed or contested insofar as the internal law provides for these procedu- res unless the person seeking to recognise or having recognised the child is not the biologi- cal father.
Articlc 5
In actions relating to paternal affiliation scientific evidence which may help to estab- lish or disprove paternity shall be admissible.
Artic/t- 6
I. The father and mother of a child born out of wedlock shall have the same obligation to maintain the child as if it were born in wed- lock.
2. Where a legal obligation to maintain a child born in wedlock falls on certain mem- bers ol' the family of the father or mother. this obligation shall also apply for the benefit ofa child born out of wedlock.
Article 7
!. Where the affiliation of a child born out of wedlock has been established as regards both parents. parental authority may not be attributed automatically to the father alone.
2. There shall be power to transfer paren- tal authority: cases of transfer shall be gov- erned by the internal law.
Article 8
Where the father or mother ofa child born out of wedlock does not have parental au- thority over or the custody of the child. that parent may obtain a right of access to the child in appropriate cases.
Article 9
A child born out of wedlock shall have the same right of succession in the estate of its
Artic/c _?
La filiation patcrnelle de tout enfant ne hors mariagc petrt etre conslalce ou etablic par reconnaissance volontaire ou par deci- sion jtrridictionnelle.
A rticlc 4
La reconnaissance volontaire de paternite' ne pctrt faire I'objet d'une opposition ou d"une contestation. lorsque ces procedures sont prévues par la législation interne. que dans le cas ou la personne qui vcut re- connaitre ou qui a reconnu l'enfant n'en est pas biologiquement le pere.
Artic/c 5
Dans les actions relatives a la filiation pa- ternelle. les preuves scientifiques susccpti- blcs d'etablir ou d'écarter la paternité doi- vent étre admiscs.
Artic/c () .
]. Les per'e et mere d'un enfant né hors mariage ont la mcme obligation d'cntretien å l'egard de cet enfant que cellc qui existe a l'egard de l'enfant né dans le mariage.
2. Lorsque l'obligation d'entreticn d'un enfant né dans le mariage incombe a certains membres de la famillc du pere ou de la mere. l'enfant ne hors mariage beneficie également de cette obligation.
Artic/c 7
l. Lorsqtre la filiation d'un enfant ne hors mariage est e'tablie å l'e'gard des deux pa- rents. l'autorite parentale ne peut étre attri- buée de plein droit au per'e seul.
2. L'autorite parentale doit pouvoir étre transfe'rée: les cas de transfert relevent de la législation interne.
Article 8
Lorsque le pere ou la mere d'un enfant né hors mariage n'a pas l'autorité parentale sur cet enfant ou la garde de celui-ci. ce parent peut obtenir un droit dc visite dans les c.as appropriés.
Artic/c 9 Les droits de l'enfant né hors mariage dans la succession de ses perc et mere et des
Prop. l975/76: 95
Artikel 3
Faderskap till varje barn fött utom äkten- skap kan styrkas eller fastställas genom frivil- ligt erkännande eller rättsligt avgörande.
Arti/t'el 4
Frivilligt erkännande av faderskap far be- _ stridas eller angripas. i den man nationell lag tillater sadant förfarande. endast om den som önskar erkänna eller har erkänt barnet icke är dess biologiske fader.
A rti/tel 5
I mål om fastställande av faderskap skall vetenskaplig bevisning. som kan bidraga till att fastställa eller utesluta faderskap. vara tillaten.
Aril/(Ul ()
!. Fader och moder till barn fött utotn äk- tenskap skall ha samma underhällsskyldighet gentemot barnet som om det hade haft äkten- skaplig börd.
2. Åvilar enligt lag underhallsskyldighet gentemot barn i äktenskap vissa medlemmar av faderns eller moderns familj. skall de ha samma skyIdighet-gentemt'it barn fött utom äktenskap.
ÅI'Ii/t't't' 7 .
|. Är det utrett både vem som är fader och vem som är moder till ett barn fött utom äk- tenskap. skall fadern ej automatiskt ensam ges föräldramyndighet över barnet.
2. Föräldramyndigheten skall kunna över- föras. Fråga härom avgörs enligt nationell lag.
Anita/"8
Om fadern eller modern till barn fött utom äktenskap ej har föräldramyndighet över eller vårdnad om barnet. skall han eller hon kunna tillerkännas rätt till umgänge med barnet om detta är lämpligt.
Artikel 9 Barn fött utom äktenskap skall ha samma rätt som barn i äktenskap till arv efter fadern.
Prop. l975/76: 95
father and its mother and of a member of its father's or mother's family. as if it had been born in wedlock.
Article )()
The marriage between the father and mother of a child born out of wedlock shall confer on the child the legal status of a child born in wedlock.
Article II
!. This Convention shall be open to signa- ture by the member States of the Council of Europe. lt shall be subject to ratification. ac- ceptance or approval. Instruments of ratifica- tion. acceptance or approval shall be deposit- ed with the Secretary General of the Council of Europe.
2. This Convention shall enter into force three months after the date of the deposit of the third instrument of ratification. accep- tance or approval.
3. ln respect ofa signatory State ratifying. accepting or approving subsequently. the Convention shall come into force three months after the date of the deposit of its in- stru ment of ratification. acceptance or appro- val.
Article l.?
l. After the entry into force of this Con- vention. the Committee of Ministers of the Council of Europe may invite any non-metn- ber State to accede to this Convention.
2. Such accession shall be effected by de- positing with the Secretary General of the Council of Europe an instrument of'accession which shall take effect three months after the date of its deposit.
Article 13
!. Any State may. at the time of signature, or when depositing its instrument of ratifica- tion. aeceptance, approval or accession. spe- cify the territory or territories to which this Convention shall apply.
2. Any State may. when depositing its in- strument of ratification. acceptance. appro- val or accession or at any later date. by de- claration addressed to the Secretary General of the Council of Europe. extend this Con— vention to any other territory or territories
l4
membres de leurs familles sont les memes que s'il etait ne dans le mariage.
Article ll)
Le mariage entre le pére et la mere d'un en- l'ant ne hors mariage confere a cet enfant le statut juridique d'un enfant né dans le mari- age.
Article II
|. La présente Convention est ouverte a la signature des Etats membres du Conseil de l'Europe. Elle sera ratifiée. acceptée ou ap- prouve'e. Les instruments de ratification. d'acceptation ou d'approbation seront deposés pres le Secre'taire General du Con- seil de l'Europe.
2. La Convention entrera en vigueur trois mois apres la date. du dépöt du troisiemc in- strument de ratification. d'acceptation ou d'approbation.
3. Elle entrera en vigueur a l'égard de tout Etat signataire qui la ratifiera. l'acceptera ou l'approuvera ultérieurement. trois mois apres la date du depot de son instrument de ratifica- tion. d'acceptation ou d'approbation.
Artie/e I.?
'I. Apres l'entrée en vigueur de la présente Convention. le Comité des Ministres du Con- seil de l'Europe pourra inviter tout Etat non membre du Conseil a adhe'rer a la présente Convention.
2. L'adhésion s'effectuera par le dépöt. pres le Secrétaire Général du Conseil de l'Eu- rope. d'un instrument d'adhésion qui prendra etfet trois mois aprés la date de son dépöt. ..
Article [3
]. Tout Etat peut. au moment de la signa- ture ou au moment du dépöt de son instru- ment de ratification. d'acceptation. d'appro- bation ou d'adhésion. designer le ou les terri- toircs auxquels s'appliquera la présente Con- vention.
2. Tout Etat peut. au moment du dépöt de son instrument de ratification. d'acceptation. d”approbation ou d'adhésion ou %: tout autre moment par la suite. étendre l'application de la présente Convention. par declaration
Prop. 1975/76: 95
mödern och medlem av faderns eller moderns familj.
Artikel 10
Giftermål mellan fadern och modern till barn fött utom äktenskap skall ge barnet rättslig ställning som barn i äktenskap.
Artikel II
|. Denna konvention är öppen för under- tecknande av Europarådets medlemsstater. Den skall ratificeras. godtagas eller godkän- nas. lnstrument rörande ratifikation. godta- gande eller godkännande skall deponeras h_os Europarådets generalsekreterare.
2. Konventionen träderi kraft tre månader efter den dag då det tredje ratifikations-. god- tagande- eller godkännandeinstrumentetde- ponerades.
3. I förhållande till signatärstat som däref- ter ratificerar. godtager eller godkänner kon- ventionen träder den i kraft tre manader efter den dag då dess ratifikations-. godtagande- eller godkännandeinstrument deponerades.
Artikel 12
1. Sedan denna konvention har- trätt i kraft. kan Europarådets ministerkommitté in- bjuda stat. som ej är medlem av rådet. att an- sluta sig till konventionen.
2. Anslutning sker genom att anslutnings- instrument deponeras hos Europarådets ge- neralsekreterare och träder i kraft tre mana- der efter dagen för deponeringen.
Artikel 13
|. Varje stat kan vid undertecknandet eller vid deponeringen av instrument rörande rati- fikation. godtagande. godkännande eller an- slutning närmare ange det eller de områden beträffande vilka konventionen skall tilläm- pas.
2. Varje stat kan vid deponeringen av in- strument rörande ratifikation. godtagande. godkännande eller anslutning eller vid vilken som helst senare tidpunkt genom förklaring till Europarådets generalsekreterare utsträc-
'Jl
Prop. l975/76: 95
specified in the declaration and for whose in— ternational relations it is responsible or on whose behalf it is authorised to give under- takings.
3. Any declaration made in pursuance of the preceding paragraph may. in respect of any territory mentioned in such declaration. be withdrawn according to the procedure laid down in Article l5 of this Convention.
Article 14
l. Any State may. at the time ofsignature. or when depositing its instrument of ratifica- tion. acceptance. approval or accession or when making a declaration in accordance with paragraph 2 of Article l3 ofthis Conven- tion. make not more than three reservations in respect ofthe provisions of Articles 2 to lt) ofthe Convention.
Reservations of a general nature shall not be permitted: each reservation may not at'fect more than one provision.
2. A reservation shall be valid for five years from the entry into force of this Con- vention for the Contracting Party concerned. lt may be renewed for successive periods of five years by means of a declaration addres- sed to the Secretary General ofthe Council of Europe before the expiration of each period.
3. Any Contracting Party may wholly or partly withdraw a reservation it has made in accordance with the foregoing paragraphs by means ofa declaration addressed to the Sec- retary General of the Council of Europe. which shall become effective as from the date of its receipt.
Article [5
]. Any Contracting Party may. insofar as it is concerned. denounce this Convention by means of a notification addressed to the Sec— retary General of'the Council of Europe.
2. Such denunciation shall take effect six months after the date of receipt by the Secre- tary General of such notification.
Article 16
The Secretary General of the Council of Europe shall notify the member States ofthe Council and any State which has acceded to this Convention of:
l6
adressee au Secrétairc General du Conseil de l'Europe. a tout autre territoire designe dans la declaration et dont il assure les relations in- ternationales ou pour lequel il est habilite a stipuler.
3. Toutc declaration t'aite en vertu du pa- ragraphe precédcnt. pourra etre retiree. en ce qui concerne tout territoire designe dans cette declaration. aux conditions prévues par l'article 15 de la présente Convention.
Artic/e [4
!. Tout Etat peut. au moment de la signa- ture ou au moment du depot de son instru-. ment de ratification. d'acceptation. d'appro- bation ou d'adhe'sion ou lorsqu'il fera unc declaration conformement au paragraphe 2 de l'article l3 dela présente Convention. for- muler au maximum trois re'sewes au sujet des dispositions des articles 2 a lO de celle-ci.
Des reserves de ca'actere general ne sont . pas admises: chaque reserve ne peut porter que sur une disposition.
2. Chaque reserve aura effet pendant cinq ans a partir de l'entrée en vigueur de la. présente Convention a l'égard de la Partie considere'e. Elle pourra étrc renouvele'e pour des periodes successives de cinq ans. au moyen d'une declaration adressée avant l'ex— piration dc chaque periode au Secre'taire General du Conseil de l'Europe.
3. 'l'oute Partie Contractante peut retirer. en tout ou en partie. une reserve formule'e par elle en vertu des paragraphes précédents au moyen d'une declaration adressée au Se- crétaire General du Conseil de l'Europe et qui prendra effet a la date de sa reception.
Article l5
I. Toute Partie Contractante pourra. en ce qui la concerne. dénoncer la présente Con- vention en adressant une notification au Se- crétaire General du Conseil de l'Europe.
2. La dénonciation prendra effet six mois apres la date de la reception de la notification par le Secrétaire Général.
Article lo
Le Secrétaire General du Conseil de l'Eu- rope notifiera aux Etats membres du Conseil et är tout Etat ayant adhéré it la présente Con- vention:
Prop. l975/76: 95
ka konventionens tillämpning till annat områ- de som anges i förklaringen och för vars in- ternationella förbindelser staten svarar eller för vilket den äger sluta avtal.
3. Förklaring som har avgivits enligt före— gaende stycke kan beträffande varje i förkla- ringen angivet område ätertas i den ordning som föreskrivs i artikel IS i denna konven- tlon.
Artikel [4
1. Varje stat kan vid undertecknandet eller vid deponeringen av instrument rörande rati- fikation. godtagande. godkännande eller an— slutning eller vid avgivandet av förklaring en- ligt artikel 13 andra stycket göra högst tre för- behåll avseende bestämmelserna i artiklarna 2—10 i konventionen. Allmänna förbehåll är ej tillåtna. Varje förbehåll får avse endast en bestämmelse.
2. Förbehåll gäller under fem år från den dag då konventionen träder i kraft för ifråga- varande fördragsslutande part. Det kan för- nyas för efterföljande femårsperioder genom förklaring till Europarådets generalsekretera- re före utgången av varje period. - 3. Fördragsslutande part kan helt eller del- vis ätertaga förbehåll som har gjorts enligt föregaende stycken genom meddelande till Europarådets generalsekreterare. vilket trä- der i kraft den dag det mottages.
Artikel 15
]. Fördragsslutande part kan för sitt vid- kommande säga tipp konventionen genom underrättelse till Europarådets generalsekre- terare.
2. Uppsägningen träder i kraft sex mäna- der efter den dag då generalsekreteraren mot- tog underrättelsen.
Artikc/ lö Europarådets generalsekreterare skall un- derrätta Europarådets medlemsstater och varje stat. som har anslutit sig till denna kon— vention. om:
Prop. l975/76: 95
at. any signature: b. any deposit of an instrument of ratifica- tion. acceptance. approval or accession:
c. any date ofentry into force ofthis Con- vention in accordance with Article lI there- of:
d. any notifi *ittlon received in pursuance ofthe provisions of Article I:
c. any declaration received in ptrrsuance of the provisions of paragraphs 2 and 3 of Ar- ticle l3'.
f. any reservation made in pursuance of the provisions ol' paragraph ] of Article 14: g. the renewal of any reservation carried out in pursuance of the provisions of para- graph 2 of Article l4:
h. the withdrawal of any reservation car- ried out in prrrsuance of the provisions of paragraph 3 of Article l4:
i. any notification received in pursuance of the provisions of Article l5 and the date on which denunciation takes effect.
ln witness whereof. the undersigned. being duly authorised thercto. have signed this Convention.
Done at Strasbourg. this l5th day of Octo= ber 1975. in English and in French, both texts being equally authoritative. in a single copy. which shall remain deposited in the archives of the Council of Europe. The Secretary General of the Council of Europe shall trans- mit certified copies to each of the signatory and acceding States.
l8
a. toute signature: b. le depot de tout instrument de ratifica- tion. d'acceptation. d'approbation ou d'adhesion:
c. toute date d'entrée en vigueur de la présente Convention conformément är son ar- ticle II:
d. toute notification recue en application des dispositions de l'article l:
e. toute declaration recue en application des paragraphes 2 et 3 de l'article 13:
f. toute reserve formulee en application des dispositions du paragraphe ] dc l'article 14:
g. le renotrvellernent de toute reserve ef- fectue en application du paragraphe 2 de l'ar- ticle 14:
h. le retrait de toute reserve effectuéc en application des dispositions du paragraphe 3 de l'article 14:
i. toute notification reeue en application des dispositions de l'article l5 et la date a la- quelle la de'nonciation prendra effet.
En foi de quoi. les soussigne's. dt'rmcnt au- torises ä cet effet. ont signé la présente Con- vention.
Fait ä Strasbourg. le 15 octobre l975. en francais et en anglais. les deux textes faisant égalemcnt foi. en un seul exemplaire qui sera depose dans les archives du Conseil de l'Eu- rope. Le Secretaire General du Conseil de l'Europe en communiquera copie certifiée conforme ä chacun des Etats signataires et adhérents.
Prop. 1975/76: 95
a. undertecknande: b. deponering av ratifikations-. godtagan- de-. godkännande- eller anslutningsinstru- ment:
c. dagar för konventionens ikraftträdande enligt artikel ll:
d. underrättelse enligt artikel I: c. förklaring enligt artikel [3 andra och tredje styckena:
f. förbehåll enligt artikel l4 första stycket: g. förnyelse av förbehåll enligt artikel l4 andra stycket:
h. återtagande av förbehåll enligt artikel 14 tredje stycket:
i. underrättelse enligt artikel IS och dagen då uppsägningen träderi kraft.
Till bekräftelse härav har undertecknade. som vederbörligen bemyndigats därtill. un- derskrivit denna konvention.
Som skedde den l5 oktober 1975 i Stras- bourg på engelska och franska. vilka båda texter äger lika vitsord. i ett exemplar. som skall förvaras i Europarådets arkiv. Europa- rådets generalsekreterare skall översända bc- styrkt avskrift därav till varje stat som har undertecknat eller anslutit sig till konventio- nen.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1976
