om sänkning av den statliga inkomstskatten, m.m.

Regeringens proposition

1976/77:42

om sänkning av den statliga inkomstskatten, m. m. beslutad den 4 november 1976.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

INGEMAR MUNDEBO

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en sänkning av den statliga inkomstskatten för [977 års inkomster. Skatteskalan görs förmånligare så att låginkomsttagarna och de stora löntagargrupperna får sänkt skatt. Högsta skattelättnaden är 2 350 kr.

I samband med sänkningen av den statliga inkomstskatten föreslås en höjning av den socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen som tas ut av arbetsgivare och egenföretagare. Denna avgift föreslås höjd med 1.5 procentenheter, från 6,8 96 till 8,3 26.

Förslag läggs också fram om sänkning av den allmänna arbetsgivaravgiften i det inre stödområdet. Nedsättningen av avgiften från 4 96 till 2 96 inom detta område för år 1976 avses gälla också år 1977.

Y Riksdagen 1975/76. I saml. Nr 42

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrives att 10§ I mom. lagen (1947:576) om statlig in-

komstskatt! skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

108 I mom.? Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer, oskifta döds-

bon och familjestiftelser med viss it särskild ordning bestämd procent av

nedan angivna grundbelopp.

Grundbeloppet utgör: när beskattningsbar inkomst icke överstiger 20 000 kronor: 4 procent av

den beskattningsbara inkorrsten;

när beskattningsbar inkorast överstiger

20000 men icke 25000 kr.: — &00 kr. för 20000 kr. och 10 RR av återstoden; 25000» + 30600 "=: 1300 + + 25006 » » 20 2 on : 30000 + + 35000." :-2300 + > INOM» -» 22 Bo 35000 » » 40000”: 3406 » + IS000 5 vv 28 Rö” 40000». 45000”: 4800 «+ + 40000 6. 33 Kro 45000 65000 "=: 6450 «+» 45000 38 KR 65000 +» + 70000 ” : 14050 + +» 65000 » » 43 Ko” 70000 =. -» 80.000 ” : 16206 «+ + 000. mm 48 Mö” 80.000 + + 100.000 21000 + + -SVD00-- -. 49 2 100000 + —-» 150.000 ” : 30800 + + 100000 =. 5324 : 150 000 kr. : 57300 2 2 IS0000 6 oh 578

Ändå att statlig inkomstskatt skall uttagas med mer än 100 procent av

grundbeloppet, må likväl icke den å någon del av den beskattningsbara

inkomsten belöpande skatten uppgå till högre belopp än som motsvarar 57 procent av denna inkomstdel.

Med familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, som enligt de för densamma

gällande stadgar har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.

Föreslagen lydelse

108 I mom. Statlig inkoms:skatt utgår för fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser med viss i särskild ordning bestämd procent av nedan angivna grundbelopp.

"Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770. "Senaste lydelse 1975:313.

Grundbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomst icke överstiger /5 000 kronor: 2 procent av

den beskattningsbara inkomsten;

när beskattningsbar inkomst överstiger

15000 men icke 20000 kr: 300 kr. för 15000 k r. och 4 8 av återstoden;

QX .” ” - 20000 «+ 6 25000 500.» 2” 20000 ' 6

[6 ”” 0 . 25000 > 30000 ” 800 » "25 000 10 lå , 30 000 35000 ”: 1300 ”" "30000 IS &R 35 000 40000 ”: 2050.» 35000 21 40 000 45000 ”: 3100 » 40 000 26 45 000 50000 ”": 4400 » 45 000 35 ARN 50 000 SS 000 ”: 6150.» ” 50000 36 55 000 60.000 "+: 7950 » 55 000 37 RR 60 000» 65.000 ”: 9800 "60 000 38 65 000 om 70000 ”:- HI00 ” "65000 > 43 RI 70.000 80.000”: 13850 ” 70000 - 48 80 000 100.000 »: 18650 ” "80 000 49 RR 100000 . —-. 150000 2”: 28450 ” "100 000 53 150 000 kr. : 34950 "150 000 58 II

Ändå att statlig inkomstskatt skall uttagas med mer än 100 procent av grundbeloppet, må likväl icke den å någon del av den beskattningsbara inkomsten belöpande skatten uppgå till högre belopp än som motsvarar 5& procent av denna inkomstdel.

Med familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, som enligt de för densamma gällande stadgar har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss familjs,

vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977 och tillämpas första gången vid 1978 års taxering.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrives att 19 kap. 4 a § lagen (1962:381) om allmän försäkring! skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 kap.

4a N

Avgift till folkpensioneringen en- Avgift till folkpensioneringen enligt I eller 3 § skall utgå med sex och ligt I eller 3 § skall utgå med dra åtta tiondels procent av det belopp, och tre tiondels procent av det be-

på vilket avgiften skall beräknas. I lopp, på vilket avgiften skall beräkfråga om sjöman som avses i I 8 I nas. I fråga om sjöman som avses mom. första stycket lagen (1958:295) i 1§ I mom. första stycket lagen

om sjömansskatt beräknas dock av- (1958:295) om sjömansskatt beräk-

giften efter den lägre procentsats nas dock avgiften efter den lägre prosom regeringen eller, efter regering- centsats som regeringen eller, efter ens bemyndigande, myndighet fast- regeringens bemyndigande, mynställer med motsvarande tillämp- dighet fastställer med motsvarande ning av 4 § andra stycket. Avgifterna tillämpning av 48 andra stycket. tillföras staten. Avgifterna tillföras staten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977. Äldre bestämmelser gäller

fortfarande i fråga om avgiit som avser tid före ikraftträdandet.

'Lagen omtryckt 1973:908. "Senaste lydelse 1976:215.

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1975:1145) om tillfällig nedsättning av den

allmänna arbetsgivaravgiften inom det inre stödområdet

Härigenom föreskrives att I och 2 §§ lagen (1975:1145) om tillfällig nedsättning av den allmänna arbetsgivaravgiften inom det inre stödområdet

skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Utan hinder av vad som föreskri- Utan hinder av vad som föreskri-

ves i 2 § första stycket första mening- vesi 2 § första stycket första mening-

en lagen (1968:419) om allmän ar- en lagen (1968:419) om allmän ar-

betsgivaravgift skall allmän arbets- betsgivaravgift skall allmän arbets-

givaravgift för år 1976 utgå med två givaravgift för år 1976 och 1977 utgå procent för lön eller naturaförmån med två procent för lön eller natu-

till arbetstagare, vilken under nämn- raförmån till arbetstagare, vilken un-

da år utfört sitt arbete huvudsakli- der året utfört sitt arbete huvudsak-

gen inom det inre stödområdet. Vad ligen inom det inre stödområdet. nu har sagts gäller dock icke lön eller Vad nu har sagts gäller dock icke naturaförmån som har utgivits av lön eller naturaförmån som har ut-

staten. givits av staten.

In

Utan hinder av vad som föreskri- Utan hinder av vad som föreskri-

ves 14 § första stycket andra mening- ves i 4 § första stycket andra mening-

en lagen (1968:419) om allmän ar- en lagen (1968:419) om allmän ar-

betsgivaravgift skall, såvitt gäller betsgivaravgift skall, såvitt gäller inkomst av jordbruksfastighet eller inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse som enligt bestämmelserna i rörelse som enligt bestämmelserna i kommunalskattelagen — (1928:370) kommunalskattelagen — (1928:370) om rätt beskattningsort är att hän- om rätt beskattningsort är att hänföra till kommun inom det inre stöd- föra till kommun inom det inre stöd-

området, allmän arbetsgivaravgift, området, allmän arbetsgivaravgift.

som beräknas med ledning av tax- som beräknas med ledning av taxeringen till statlig inkomstskatt år eringen till statlig inkomstskatt år 1977, utgå med två procent av den 1977 och 1978, utgå med två procent avgiftspliktiga inkomsten. av den avgiftspliktiga inkomsten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977.

Utdrag

FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1976-11-04

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Romanus, Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Åsling, Söder, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Wikström, Johansson, Friggebo

Föredragande: statsrådet Mundebo

Proposition om sänkning av den statliga inkomstskatten, m. m.

I Inledning

Förslag till skatteomläggning beträffande 1977 års inkomster läggs fram i det följande. Förslaget innefattar en lindring av skalan för den statliga

inkomstskatten och ger skattesänkning för praktiskt taget alla inkomsttagare. I samband med sänkningen av den statliga inkomstskatten föreslås en höj-

ning av arbetsgivarnas och egenföretagarnas socialförsäkringsavgift till folk-

pensioneringen. Vidare föreslås att nedsättningen av den allmänna arbetsgivaravgiften för år 1976 från 4 96 till 296 i det inre stödområdet skall gälla också för år 1977.

2¶Gällande bestämmelser

2.1 Inkomstbeskattningen

Inkomstbeskattningen betalas till staten i form av statlig inkomstskatt och till kommunerna i forrn av allmän kommunalskatt.

Den statliga inkomstskatten är progressiv för fysiska personer, oskiftade

dödsbon och familjestiftelser men proportionell för övriga skattskyldiga.

Den allmänna kommunalskatten är i princip proportionell.

Den fortsatta redogörelsen för inkomstbeskattningen avser endast fysiska

personer.

Som underlag för inkomstbeskattningen bestäms beskattningsbar inkomst

för varje skattskyldig. Denna inkomst utgörs av taxerad inkomst minskad med grundavdrag och i förekommande fall s. k. extra avdrag. Beskattningsunderlaget bestäms för stats- och kommunalbeskattningen var för sig genom

ett årligt taxeringsförfarande. Bestimmelser för inkomstberäkningen finns

främst i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SI, och kommunalskattelagen (1928:370), KL. Reglerna för inkomstberäkningen är till stor del

gemensamma för de båda inkomstskatterna.

Skatteplikt föreligger för inkomst av jordbruksfastighet, annan fastighet,

rörelse, tjänst. tillfällig förvärvsverksamhet och kapital. Vid kommunaltaxeringen är också s. k. garantibelopp för fastighet skattepliktigt. Inkomstberäkningen sker särskilt för varje s.k. förvärvskälla.

Vid beräkningen av inkomst från särskild förvärvskälla får avräknas alla

omkostnader under beskattningsåret som fordras för att förvärva och behålla intäkterna. I fråga om jordbruks- och rörelseinkomst medges avdrag för

bl. a. egenavgifter till sjukförsäkringen, folkpensioneringen, ATP och den allmänna arbetsgivaravgiften. Summan av inkomsterna från olika förvärvs-

källor utgör den skattskyldiges sammanräknade inkomst.

Från sammanräknad inkomst får göras s. k. allmänna avdrag (46 § KL).

I första hand avräknas underskott som vid inkomstberäkningen har upp-

kommit i förvärvskälla. Därefter kvarstår sammanräknad nettoinkomst.

Denna reduceras med vissa allmänna avdrag som inte har direkt samband med någon förvärvskälla.

Sammanlagda inkomster från olika förvärvskällor minskat med allmänna

avdrag och förlustavdrag samt med tillägg vid kommunaltaxeringen för eventuellt garantibelopp utgör taxerad inkomst. Denna avrundas nedåt till jämnt tiotal kronor.

Från taxerad inkomst avräknas grundavdrag med 4 500 kr. under förutsättning att den skattskyldige varit bosatt i Sverige under hela beskatt-

ningsåret. Har den skattskyldige varit bosatt i Sverige endast under en del av beskattningsåret jämkas grundavdraget med hänsyn härtill (48 § KL).

Utöver grundavdrag har skattskyldig i vissa fall även rätt till s. k. extra

avdrag (50 § 2 mom. KL), nämligen dels när skatteförmågan är väsentligen

nedsatt till följd av långvarig sjukdom eller annan s. k. ömmande omständighet, dels när hans inkomst efter skatt på grund av nedsatt arbetsförmåga, långvarig oförvållad arbetslöshet, stor försörjningsbörda eller annan sådan omständighet understiger existensminimum.

Sedan taxerad inkomst minskats med eventuellt grundavdrag och extra avdrag erhålles beskattningsbar inkomst. Denna avrundas nedåt till jämnt

hundratal kronor.

Makar taxeras var och en för sin inkomst. Vid inkomstberäkningen gäller dock i vissa hänseenden särskilda regler för makar.

Den statliga inkomstskatten tas ut med viss procent av ett s. k. grundbelopp. som i sin tur motsvarar viss del av den beskattningsbara inkomsten.

Under senare år har regelmässigt tagits ut 100 26 av grundbeloppet. vilket

betyder att uttagen skatt varit lika stor som grundbeloppet. Skatten bestäms

efter en progressiv skiktskala, som har följande utseende (10 § I mom. SD.

I vissa fall medges särskilda avdrag från den uträknade skatten i form

avs. k. skattereduktion resp. särskild skattereduktion. Bestämmelser härom finns i 2 § 4 och 5 mom. uppbördslagen (1953:272).

Rätt till skattereduktion med 1 800 kr. har ensamstående skattskyldig med hemmavarande barn under 18 år och gift skattskyldig vars make saknar

statligt taxerad inkomst. Gift skattskyldig vars make har taxerad inkomst understigande 4 500 kr. får skattereduktion med 40 96 av skillnaden mellan

4 500 kr. och makens taxerade inkomst. Skattereduktion avräknas mot flertalet skatter och avgifter, dock inte mot bl. a. statlig förmögenhetsskatt,

ATP-avgift eller andra socialförsäkringsavgifter.

Den kommunala inkomstskatten är som tidigare nämnts proportionell

i förhållande till den beskattningsbara inkomsten och tas ut med en i särskild ordning bestämd andel av denna inkomst. Den genomsnittliga kommunala utdebiteringen beräknas till ca 27 kr. per 100 kr. beskattningsbar inkomst

för år 1977, dvs. skattesatsen blir i genomsnitt ca 27 96.

2.2 Socialförsäkringsavgifter m. m.

Socialförsäkringarna finansieras genom årliga arbetsgivaravgifter och avgifter från försäkrade egenföretagare (egenavgifter) samt genom statsbidrag. Avgifter tas också ut för finansiering av vissa andra ändamål. Avgifterna och de procentsatser som tillämpas vid uttag för år 1976 framgår av följande uppställning. I den mån annan uttagsprocent beslutats för år 1977 anges även denna.

Procentsats

Arbetslöshetsförsäkringen

m.m. 04

Arbelsmarknadsutbildningen 0.4

Socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen har efter förslag i prop. 1975/76:100 bil. 7 höjts till 6,8 96 för år 1977.

Enligt redan fattade beslut kommer ATP-avgiften och avgiften till yrkesskadeförsäkringen att tas ut efter 11.75 96 resp. 0.25 246 under åren 1977-1979. Avgiften till delpensionsförsäkringen utgör enligt fattat beslut

0,25 6 fr.o.m. år 1977. I arbetarskyddsavgiften ingår för åren 1976 och

1977 en tilläggsavgift på 0,03 246.

Arbetsgivare skall fr. o. m. år 1977 erlägga socialavgift för utbyggnad av barnomsorgen. Avgiftsuttaget har för år 1977 fastställts till I 96. Egenfö-

retagare skall inte erlägga sådan avgift.

Allmän arbetsgivaravgift på lön för arbete inom det s. k. inre stödområdet tas år 1976 ut efter 2 94 mot 4 96 för övriga landet.

Arbetsgivaravgifterna beräknas på kontantlöner och naturaförmåner i form av kost eller bostad som under året har utgått till arbetstagare. Vid avgiftsberäkningen tas inte hänsyn till arbetstagare vars lön under året har

understigit 500 kr. Vidare bortses från arbetstagare som inte är obligatoriskt

försäkrad enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring. Det sistnämnda undantaget gäller dock inte för ATP-avgiften. ATP-avgiften intar en särställning även så till vida att man vid avgiftsberäkningen bortser från bl. a. arbetstagare som har fyllt 65 år vid årets början och tillämpar s. k. basbeloppsavdrag och belopptstak. Avdraget motsvarar det vid årets början gällande basbeloppet (9 700 kr. år 1976) multiplicerat med det genomsnittliga antalet arbetstagare hos arbetsgivaren under året. Beloppstaket innebär att hänsyn inte tas till den del av en årslön som överstiger 7,5 gånger basbeloppet

vid årets början, dvs. 72 750 kr. år 1976. Avgift erläggs inte för lön vid

sjukdom 0. d. som motsvarar ersättning från försäkringskassa till arbetsgivare med s.k. arbetsgivarinträde. Avgift utgår ej heller för lön till barn som inte är avdragsgill vid inkomsttaxeringen. I princip skall varje enskild

arbetsgivare erlägga alla de i uppställningen uppräknade avgifterna utom byggnadsforskningsavgiften och avgiften för sjöfolks pensionering. Dessa påförs endast arbetsgivare inom byggnadsindustrin resp. arbetsgivare som sysselsätter sjömansskattepliktiga sjömän.

Egenavgifterna beräknas på den försäkrades inkomst av annat förvärvs-

arbete än anställning. Det gäller här främst inkomst av rörelse eller jordbruk. Till grund för beräkning av inkomst av annat förvärvsarbete läggs i princip den avgiftsskyldiges taxering till statlig inkomstskatt. Sjukförsäkringsavgift skall erläggas av försäkrad som under det aktuella året inte har fyllt 65

år och inte heller har uppburit ålderspension eller förtidspension för december

månad. Socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen påförs försäkrad som

vid årets början inte har fvllt 65 år och inte heller har uppburit ålderspension eller förtidspension för december månad. ATP-avgift utgår i den mån pen-

sionsgrundande inkomst av annat förvärvsarbete än anställning har fastställts för den försäkrade för året. Vid beräkning av avgifterna till sjuk-

försäkringen och folkpensioneringen tas i princip inte hänsyn till årsinkomster som understiger 500 kr. ATP-grundande inkomst beräknas med tillämpning av såväl basbeloppsavdrag som beloppstak. Allmän arbetsgivaravgift skall erläggas av fysisk person för inkomst av rörelse och jordbruk

som överstiger 18000 kr. Sistnämnda belopp har i prop. 1976/77:41 föreslagits bli höjt till 30 000 kr.

I socialförsäkringslagstiftningen finns vidare särskilda regler om avgift

på ersättning för arbete som försäkrad har utfört för annans räkning utan

att vara anställd i dennes tjänst (s. k. uppdragsinkomster). Reglerna innebär i princip att avgifterna obligatoriskt erläggs av uppdragsgivaren i samtliga fall då uppdragstagaren inte beskattas som egen företagare.

3¶Föredraganden

3.1 Inledning

Den vid regeringens tillträde avgivna regeringsförklaringen präglas av insikten att en stark ekonomi är en grundläggande förutsättning för att för-

verkliga en målmedveten reformpolitik och för att trygga sysselsättning och framsteg. Den svenska ekonomin står emellertid inför svåra problem. Samhälls-

ekonomin och utrikeshandeln påverkas således alltjämt ofördelaktigt av ut-

vecklingen i vår omvärld. Det svenska näringslivets internationella kon-

kurrenskraft har dessutom successivt försvagats under senare år. Kostna-

derna har hos oss ökat snabbare än i jämförbara länder och inflationen

ligger kvar på en oacceptabelt hög nivå. Handels- och bytesbalanssituationen har inte förbättrats på det sätt som tidigare hade förutsetts.

Det är nödvändigt att balansen i utrikesbetalningarna återställs. Detta

är en förutsättning för att vi på sikt skall kunna vidmakthålla full svs-

selsättning och en fortsatt standardstegring. Det råder i vårt land också

en hög grad av politisk enighet om att det är nödvändigt att successivt eliminera underskottet i bytesbalansen.

Detta kräver i sin tur att takten i prisökningarna dämpas och att konkurrenskraften hos exportindustrin och hos den importkonkurrerande hem-

mamarknadsindustrin förstärks. Målet att minska prisstegringarna har dessutom ett betydande egenvärde eftersom inflationen från många synpunkter drabbar de svaga i samhället hårdast och på ett godtyckligt sätt omfördelar inkomster och tillgångar.

Inflationen i vårt land har flera orsaker, bl. a. spelar utifrån kommande impulser en viktig roll. Inhemska faktorer inverkar emellertid också. Bl. a. medför skattesystemets utformning - med dess utomordentligt starka progressivitet i de inkomstlägen där den helt övervägande majoriteten av de heltidsarbetande löntagarna befinner sig — att löntagarna måste begära stora nominella löneökningar för att kompensera prisstegringarna. Dessa löne-

ökningar tenderar i sin tur att späda på inflationen ytterligare, osv. Detta

är bakgrunden till de på senare tid årligen återkommande skatteprovisorierna. I dessa har man, genom att sänka den direkta statsskatten, sökt skapa förutsättningar för att lönerörelsens reala resultat skall bli tillfredsställande inom

ramen för en nominellt måttlig nivå. Ett ytterligare provisorium blir nödvändigt för år 1977.

I längden är det emellertid otillfredsställande att skatteskalorna är så kon-

struerade att de årligen måste ses över för att inte få helt orimliga effekter

på avtalsrörelsen. En mer varaktig skattereform måste genomföras. Denna

skall innehålla bl. a. sänkta marginalskatter i vanliga inkomstlägen, infla-

tionsskydd i skattesystemet samt åtgärder för att hålla tillbaka de kommunala skattehöjningarna.

3.2 Skatteomläggningen för år 1977

Den skatteomläggning som nu föreslås för år 1977, och som har utarbetats

efter överläggningar med löntagarorganisationerna, betyder att både låginkomsttagarna och de stora löntagargrupperna får sänkt skatt. Förslaget är för inkomsttagare med årsinkomster upp till 45 000 kr. identiskt med det som lades fram av den föregående regeringen (prop. 1975/76:217). I inkomstlägena mellan 45 000 och 65 000 kr. sänks marginalskatten mer i mitt

förslag. I de allra högsta inkomstlägena innebär mitt förslag en viss skärpning jämfört med den förra propositionen.

I kronor räknat medför mitt förslag en skattesänkning på maximalt 2 350 kr. Den närmare utformningen av skatteskalan framgår av tabell 1 i avsnitt

3.3. De individuella effekterna framgår av tabell 2 i avsnitt 3.4.

Drygt 2/3 av de heltidsarbetande löntagarna befinner sig i inkomstskiktet

40 000-70 000 kr. Genom att marginal- och totalskatterna sänks något mer i dessa skikt jämfört med den föregående regeringens förslag kan majoriteten

av löntagarna uppnå en åsyftad standardförbättring inom ramen för lägre nominella löncökningar. Detta påverkar företagens kostnadsnivå och den internationella konkurrenskrafien gynnsamt. Det förtjänar att understrykas

att kommunernas utgifter för löneökningar för sina anställda också blir i

motsvarande mån lägre.

De föreslagna skattesänknirngarna motsvarar mycket betydande bruttolöneökningar. Omläggningens inverkan på företagens och kommunernas kostnader blir därför starkt positiv även om man tar hänsyn till att arbetsgivaravgiften — som jag närmare utvecklar i det följande — samtidigt

föreslås något ökad.

I nuvarande samhällsekonomiska läge är det inte försvarbart att totalt sett minska skatternas andel av den samlade inkomsten. Det är därför nödvändigt att kompensera inkomstbortfallet genom de reviderade skatteska-

lorna med andra inkomstförstärkningar för staten. Mot denna bakgrund föreslår jag efter samråd med socialministern att arbetsgivarnas och egen-

företagarnas socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen höjs med 1,5 pro-

centenheter till 8,3 26. Dessutom vill jag redan nu anmäla att jag avser

att senare föreslå vissa förändringar i energibeskattningen. Syftet med det förslaget är i första hand att stimulera brukarna att bättre hushålla med knappa naturresurser, men det kommer även att medföra en ökning av statsinkomsterna. Reformen blir därigenom totalfinansierad så att skatternas andel av inkomsten — skattetrycket — blir oförändrad.

Mitt förslag innebär att arbe:sgivaravgiften höjs med 1,5 procentenheter mindre än vad som förordades i prop. 1975/76:217. Det förslag som lades fram av den föregående regeringen skulle ha medfört en överfinansiering av skatteomläggningen och en skärpning av skattetrycket.

Genom den ökade socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen beräknas 78-80 26 av statens kostnader för folkpensioneringen komma att täckas av dessa avgifter. Återstående kostnader, ca 4 400 milj. kr. år 1977, täcks av allmänna skattemedel.

De förslag jag nu lagt föranleder ändringar också beträffande sjömans-

beskattningen. Jag avser att senare ta upp denna fråga.

3.3 Skatteskalans utformning

Som jag tidigare har anfört bör skattesänkningen åstadkommas genom en justering av skalan för den statliga inkomstskatten. Jag föreslår att skutteskalan fr. o. m. 1977 års inkomst får följande utseende.

Tabell I

Beskattningsbar inkomst, kr. Skatt inom

skiktet, ö

- 15 000 15 000- 20 000 20 000-25 000 [AE 25 000- 30 000 10 30 000- 35 000

Förslaget föranleder ändring av 10 § I mom. lagen (1947:576) om statlig

inkomstskatt.

3.4¶Skatteomläggningens individuella verkningar

Skatteomläggningens verkningar för de enskilda inkomsttagarna framgår av följande tabell som avser anställda.

Tabell 2. Marginalskatteändring och skatteändring år 1977

Skattskyldiga utan förvärvsavdrag eller skattereduktion (1 800 kr.). Kommunal utdebitering = 27:00 kr. Beskattningsbar inkomst = årsinkomst — 5 000 kr.

Års- Marginalskatt, 96! Total inkomstskatt inkomst,

I Marginalskatt = Inkomstskatt som belöper på en ökning av inkomsten från ett i kol. I angivet belopp till närnast högre belopp i samma kolumn. 2 Härav beror 5 procentenheter på att den särskilda skattereduktionen på 250 kr. upphör inom detta skikt.

3.5¶Folkpensionärernas skattesänkning

För folkpensionärerna blir skatteuttaget liksom f. n. förmånligare än för inkomsttagare i aktiv ålder. Pensionärerna får skattesänkning inte bara på grund av statsskatteskalans ändring utan även genom den automatiska ökningen av det extra avdraget till följd av indexhöjning av folkpensionsbeloppet. Om man som ett räkneexempel antar att priserna stiger med knappt 5 4 under år 1977 kan det extra avdraget för ensamstående folkpensionärer

Prop. 1976/71:42 l in

beräknas öka med 1 100 kr. vid oförändrad inkomst. Följande tablå visar skattesänkningen år 1977 för ensamstående pensionärer jämfört med ensamstående i aktiv ålder. I inkomstlägen under 40 000 kr. blir sänkningen större för pensionärerna. Exempelvis sänks skatten för en pensionär med 25 000 kr. i inkomst med 633 kr. medan motsvarande siffra för en person i aktiv ålder blir 300 kr. Vid inkomster över 40 000 kr. blir sänkningarna lika stora för de två kategorierna. Tablån visar också den totala skattelättnad för pensionärerna som de extra avdragen beräknas medföra år 1977.

lingen skatt utgår.

4¶Allmän arbetsgivaravgift

Under 1975/76 års riksmöte beslöt riksdagen att tillfälligt nedsätta den

allmänna arbetsgivaravgiften inom det inre stödområdet (prop. 1975/76:16, SKU 1975/76:19, rskr 1975/76:74, SFS 1975:1145). Enligt detta beslut utgår

allmän arbetsgivaravgift för år 1976 med 2 96 för lön eller naturaförmån

till arbetstagare som har utfört sitt arbete huvudsakligen inom det inre stödområdet. Motsvarande nedsättning gäller i fråga om egenavgift. Det inre stödområdet omfattar enligt kungörelsen (1970:180) om statligt regionalpolitiskt stöd (omtryckt 1976:379) f.n. följande delar av landet:

Norrbottens län utom Piteå, Älvsbyns, Luleå och Bodens kommuner,

Västerbottens län utom Nordmalings, Robertsfors, Skellefteå. Umeå och Vännäs kommuner,

Jämtlands län,

av Västernorrlands län Sollefteå och Ånge kommuner, av Gävleborgs län Ljusdals kommun,

av Kopparbergs län Malungs, Mora, Orsa, Vansbro och Älvdalens kom-

muner,

av Värmlands län Torsby kommun.

Behovet av särskilt stöd till företag inom dessa delar av landet kvarstår

oförminskat. Jag förordar därför att en nedsättning av den allmänna arbetsgivaravgiften från 4 96 till 2 26 som gäller för är 1976 utsträcks till att omfatta också är 1977.

5 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

föreslår riksdagen

att antaga inom finansdepartementet upprättade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

2. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, 3. lag om ändring : lagen (1975:1145) om twilfällig nedsättning

av den allmänna arbetsgivaravgiften inom det inre stödom-

rådet.

6 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

GÖTAB 32557 Stockholm 1976