Prop. 1976/77:42

om sänkning av den statliga inkomstskatten, m.m.

Regeringens proposition

1976/ 77:42

om sänkning av den statliga inkomstskatten, m. m.

beslutad den 4 november l976.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de lörslag som har upptagits i bifogade. utdrag av rcgeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN INGEMAR MUNDEBO

Propositionens huvudsakliga innehåll

l propositionen föreslås en sänkning av den statliga inkomstskatten lör [977 års inkomster. Skatteskalan görs" förmånligare så att låginkomsttagarna och de stora löntagargrupperna får sänkt skatt. Högsta skattelättnaden är 2 350 kr.

I samband med sänkningen av den statliga inkomstskatten föreslås en höjning av den socialförsäkringsavgift till t'olkpcnsioneringen som tas ut av arbetsgivare och egenföretagare. Denna avgift Föreslås höjd med 1.5 pro- centenheter, från 6,8 % till 8.3 %.

Förslag läggs också fram om sänkning av den allmänna arbetsgivaravgiften i det inre stödområdet. Nedsättningen av avgiften från 4 96 till 2 % inom detta område för år [976 avses gälla också är 1977.

Prop. 1976/ 77:42

1. Förslag till

lx)

Lag om ändring i lagen (11947z576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrives att 105 1 mom. lagen (1947z576) om statlig in- komstskattl skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

10.5

1 m 0 m . 2 Statlig inkomstskatt utgår lör fysiska personer. oskifta döds- bon och familjestiftelser med viss i särskild ordning bestämd procent av nedan angivna grundbelopp.

Grundbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomst icke överstiger 20000 kronor: 4 procent av den beskattningsbara inkomsten; när beskattningsbar inkomst överstiger

20000 men icke 25 000 kr.: 25 000 " " 30 000 " ' 30 ()00 " " 35 000 " 35 000 " " 40 000 " 40 000 " " 45 000 " 45 000 " " 65 000 " 65000 " " 70000 ' 70000 " " 80 000 " 80 000 " " 100 000 " [00000 " " [50000 " [50 000 kr.

800 kr. för 20000 kr. och 10 I 100 " " 25 000 ., ., 20 2300 .. " 30000 .. » 22 3400 »» 35 000 ., 28 4800 .. " 40000 .. »» 33 . 6450 " ” 45000 ,. 38 ' : 14 050 '» " 65 000 » ., 43 : 16200 -- 70000 .. 48 : 21000 -- " 80000 .. .. 49 :30800 -- " 100000 .. ,. 53 157300 " 150000 ». 57

559

"?59595969396969

("state

av återstoden;

Ändå att statlig inkomstskatt skall uttagas med mer än 100 procent av grundbeloppet. må likväl icke den å någon del av den beskattningsbara inkomsten belöpande skatten uppgå till högre belopp än som motsvarar 57 procent av denna inkomstdel.

Med familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, som enligt de för densamma gällande stadgar har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss familjs. vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.

Föreslagen lydelse

10.5

1 m om. Statlig inkomstskatt utgår for fysiska personer. oskifta döds- bon och familjcstiftelser med viss i särskild ordning bestämd procent av nedan angivna grundbelopp.

'Senaste lydelse av lagens rubrik l974:770. lSenaste lydelse l975:3l3.

Prop. 1976/77c42 3

Grundbeloppet utgör: när beskattningsbar inkomst icke överstiger 15 000 kronor: 2 procent av den beskattningsbara inkomsten; när beskattningsbar inkomst överstiger

15 000 men icke 20000 kr.: 300 kr. för 15 000 kr. och 4 % av återstoden;

20000 .. ., 25000 " : 500 " " 20000 ' 6 % " . 25000 .. .. 30 000 " : 800 " " 25 000 " " 10 3 " " ; 30 000 " .. 35 000 ” : 1300 " " 30 000 " " 15 % " " ; 35 000 ,. .. 40000 " : 2 050 " " 35 000 " " 2] % ' 40 000 '» .. 45 000 " '. 3100 " " 40 000 " " 26 % ' " . 45 000 '- .. 50 000 " : 4 400 " " 45 000 " " 35 % ' ; 50 000 " .. 55 000 " : 6 150 " " 50 000 " " 36 % ' ; 55 000 " ,. 60 000 ": 7950 " " 55 000 " " 37 % ' ; 60 000 ., .. 65 000 " : 9 800 " " 60 000 " " 38 % ' . 65 000 .. .. 70 000 ": [I 700 " " 65 000 " " 43 96 ' ; 70 000 .. ,. 80000 " : 13850 " " 70 000 " " 48 % ' '. 80 000 .. -- 100000 " : 18 650 " " 80 000 " " 49 % ' ; [00 000 " .. 150 000 " : 28 450 " " 100000 " " 53 % ' ; [50 000 kr. : 54 950 " " 150 000 " " 58 % .

Ändå att statlig inkomstskatt skall uttagas med mer än 100 procent av grundbeloppet. må likväl icke den å någon del av den beskattningsbara inkomsten belöpande skatten uppgå till högre belopp än som motsvarar 58 procent av denna inkomstdel.

Med familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, som enligt de för densamma gällande stadgar har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977 och tillämpas första gången vid 1978 års taxering.

Prop. 1976/77142

2. Förslag till

Lag om ändring i lagen (l.962:38l) om allmän försäkring

Härigenom föreskrives att 19 kap. 4aå lagen (19621381) om allmän lör- säkringl skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 kap.

4ä

Avgift till folkpensioneringen en- ligt 1 eller 3 s" skall utgå med sex och ärta tiondels procent av det belopp. på vilket avgiften skall beräknas. I fråga om sjöman som avses i l ä 1 mom. första stycket lagen (1958:295) om sjömansskatt beräknas dock av- giften efter den lägre procentsats som regeringen eller, efter regering- ens bemyndigande. myndighet fast- ställer med motsvarande tillämp- ning av 4 & andra stycket. Avgifterna tillföras staten.

. 2 ;

Avgift till folkpensioneringen en- ligt 1 eller Bä skall utgå med åtta och tre tiondels procent av det be- lopp, på vilket avgiften skall beräk- nas. 1 fråga om sjöman som avses i lä 1 mom. första stycket lagen (1958:295) om sjömansskatt beräk- nas dock avgiften efter den lägre pro- centsats som regeringen eller. efter regeringens bemyndigande, myn- dighet fastställer med motsvarande tillämpning av 4å andra stycket. Avgifterna tillföras staten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgift som avser tid före ikraftträdandet.

lLagen omtryckt 1973—908. ”Senaste lydelse 1976:215.

Prop. 1976/77:42

3. Förslag till

kl]

Lag om ändring i lagen ( 1975:1145 ) om tillfällig nedsättning av den allmänna arbetsgivaravgiften inom det inre stödområdet

Härigenom föreskrives att 1 och 2 åå lagen ( 1975:1145 ) om tillfällig ned- sättning av den allmänna arbetsgivaravgiften inom det inre stödområdet skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Utan hinder av vad som föreskri- Ves i 2 & första stycket första mening- en lagen (1968:419) om allmän ar- betsgivaravgift skall allmän arbets- givaravgift för år 1976 utgå med två procent för lön eller naturaförmån till arbetstagare. vilken under nämn- da är utfört sitt arbete huvudsakli- gen inom det inre stödområdet. Vad nu har sagts gäller dock icke lön eller naturaförmån som har utgivits av staten.

Utan hinder av vad som föreskri- ves i 4 ;" första stycket andra mening- en lagen (l968:4l9') om allmän ar- betsgivaravgift skall. såvitt gäller inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse som enligt bestämmelserna i kommunalskattelagen (1928:370) om rätt beskattningsort är att hän- löra till kommun inom det inre stöd- området. allmän arbetsgivaravgift. som beräknas med ledning av tax- eringen till statlig inkomstskatt år 1977. utgå med två procent av den avgiftspliktiga inkomsten.

CI]:

Föreslagen lydelse

Utan hinder av vad som föreskri- ves i 2 _é första stycket första mening- en lagen (1968:419) om allmän ar- betsgivaravgift skall allmän arbets- givaravgift för år 1976 och 1977 utgå med två procent för lön eller natu- ralörmån till arbetstagare. vilken un- der dret utfört sitt arbete huvudsak- ligen inom det inre stödområdet. Vad nu har sagts gäller dock icke lön eller naturaförmån som har ut- givits av staten.

Utan hinder av vad som föreskri- ves i 4 & första stycket andra mening- en lagen (1968z419) om allmän ar"- betsgivaravgift skall. såvitt gäller inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse som enligt bestämmelserna i kommunalskattelagen (1928:370) om rätt beskattningsort är att hän- föra till kommun inom det inre stöd- området. allmän arbetsgivaravgift. som beräknas med ledning av tax- eringen till statlig inkomstskatt år 1977 och 1978. utgå med två procent av den avgiftspliktiga inkomsten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977.

Prop. 1976/77:42 6

Utdrag FlNANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1976-11-04

Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande. och statsråden Bohman. Romanus. Turesson. Gustavsson. Antonsson. Mogård. Olsson. Dahlgren. Åsling. Söder. Troedsson. Mundebo. Krönmark. Wikström.]ohansson. Frig- gebo

Föredragande: statsrådet Mundebo

Proposition om sänkning av den statliga inkomstskatten. m. m.

1 Inledning

Förslag till skatteomläggning beträffande 1977 års inkomster läggs fram i det följande. Förslaget innefattar en lindring av skalan för den statliga inkomstskatten och ger skattesänkning för praktiskt taget alla inkomsttagare. I samband med sänkningen av den statliga inkomstskatten föreslås en höj- ning av arbetsgivarnas och egenföretagarnas socialförsäkringsavgift till folk- pensioneringen. Vidare föreslås att nedsättningen av den allmänna arbets- givaravgiften för år 1976 från 4 % till 2 % i det inre stödområdet skall gälla också för år 1977.

2 Gällande bestämmelser 2.1 lnkomstbeskattningen

Inkomstbeskattningen betalas till staten i form av statlig inkomstskatt och till kommunerna i form av allmän kommunalskatt.

Den statliga inkomstskatten är progressiv för fysiska personer. oskiftade dödsbon och familjestiftelser men proportionell för övriga skattskyldiga.

Den allmänna kommunalskatten är i princip proportionell. Den fortsatta redogörelsen för inkomstbeskattningen avser endast fysiska personer.

Som underlag för inkomstbeskattningen bestäms beskattningsbar inkomst för varje skattskyldig. Denna inkomst utgörs av taxerad inkomst minskad med grundavdrag och i förekommande fall 5. k. extra avdrag. Beskattnings- underlaget bestäms för stats- och kommunalbeskattningen var för sig genom

Prop. 1976/77:42 7

ett årligt taxeringslörfarande. Bestämmelser för inkomstberäkningen finns främst i lagen ( 1947:576 ) om statlig inkomstskatt. 51. och kommunalskat- telagen (1928z370). KL. Reglerna för inkomstberäkningen är till stor del gemensamma för de båda inkomstskatterna.

Skatteplikt föreligger för inkomst av jordbruksfastighet. annan fastighet. rörelse. tjänst. tillfällig förvärvsverksamhet och kapital. Vid kommunal- taxeringen är också 5. k. garantibelopp för fastighet skattepliktigt. Inkomst- beräkningen Sker särskilt för varje s.k. förvärvskälla.

Vid beräkningen av inkomst från särskild förvärvskälla får avräknas alla omkostnader under beskattningsåret som fordras föratt förvärva och behålla intäkterna. I fråga om jordbruks- och rörelseinkomst medges avdrag för bl. a. egenanifter till sjukförsäkringen. folkpensioneringen. ATP och den allmänna arbetsgivaravgiften. Summan av inkomsterna från olika förvärvs- källor utgör den skattskyldiges sammanräknade inkomst.

Från sammanräknad inkomst får göras s. k. allmänna avdrag (4655 KL). ] första hand avräknas underskott som vid inkomstberäkningen har upp- kommit i förvärvskälla. Därefter kvarstår sammanräknad nettoinkomst. Denna reduceras med vissa allmänna avdrag som inte har direkt samband med någon förvärvskälla.

Sammanlagda inkomster från olika förvärvskällor minskat med allmänna avdrag och förlustavdrag samt med tillägg vid kommunaltaxeringen för eventuellt garantibelopp utgör taxerad inkomst. Denna avrundas nedåt till jämnt tiotal kronor.

Från taxerad inkomst avräknas grundavdrag med 4 500 kr. under för- utsättning att den skattskyldige varit bosatt i Sverige under hela beskatt- ningsåret. Har den skattskyldige varit bosatt i Sverige endast under en del av beskattningsåret jämkas grundavdraget med hänsyn härtill (48.4 KL).

Utöver grundavdrag har skattskyldig i vissa fall även rätt till 5. k. extra avdrag (50 ä 2 mom. KL). nämligen dels när skatteförmågan är väsentligen nedsatt till följd av långvarig sjukdom eller annan s. k. ömmande omstän- dighet. dels när hans inkomst efter skatt på grund av nedsatt arbetsförmåga. långvarig oförvållad arbetslöshet. stor försörjningsbörda eller annan sådan omständighet understiger existensminimum.

Sedan taxerad inkomst minskats med eventuellt grundavdrag och extra avdrag erhålles beskattningsbar inkomst. Denna avrundas nedåt till jämnt hundratal kronor.

Makar taxeras var och en för sin inkomst. Vid inkomstberäkningen gäller dock i vissa hänseenden särskilda regler för makar.

Den statliga inkomstskatten tas ut med viss procent av ett s. k. grund- belopp. som i sin tur motsvarar viss del av den beskattningsbara inkomsten. Under senare år har regelmässigt tagits ut 100 % av grundbeloppet. vilket betyder att uttagen skatt varit lika stor som grundbeloppet. Skatten bestäms efter en progressiv skiktskala. som har följande utseende (105& 1 mom. Sl).

Prop. 1976/77:42 8

Beskattningsbar inkomst kr. % — 20 000 4

20 000— 25 000 IO 25 000— 30 000 20 30 000— 35 000 22 35 000— 40 000 28 40 000— 45 000 33 45 000— 65 000 38 65 000— 70 000 43 70 000— 80 000 48 80 000—100 000 49 100 OOO—150 000 53 150 000— 57

I vissa fall medges särskilda avdrag från den uträknade skatten i form av s. k. skattereduktion resp. särskild skattereduktion. Bestämmelser härom finns i 2 5.5 4 och 5 mom. ttppbördslagen (19532272).

Rätt till skattereduktion med 1 800 kr. har ensamstående skattskyldig med hemmavarande barn under 18 år och gift skattskyldig vars make saknar statligt taxerad inkomst. Gift skattskyldig vars make har taxerad inkomst understigande 4 500 kr. får skattereduktion med 40 % av skillnaden mellan 4 500 kr. och makens taxerade inkomst. Skattereduktion avräknas mot fler- talet skatter och avgifter. dock inte mot bl.a. statlig förmögenhetsskatt. ATP-avgift eller andra socialförsäkringsavgifter.

Den kommunala inkomstskatten är som tidigare nämnts proportionell i förhållande till den beskattnizngsbara inkomsten och tas ut med en i särskild ordning bestämd andel av denna inkomst. Den genomsnittliga kommunala utdebiteringen beräknas till ca 27 kr. per 100 kr. beskattningsbar inkomst för år 1977. dvs. skattesatsen blir i genomsnitt ca 27 %.

2.2 Socialförsäkringsavgifter m. m.

Socialförsäkringarna finansieras genom årliga arbetsgivaravgifter och av- gifter från försäkrade egenföretagare(egenavgifter)samt genom statsbidrag. Avgifter tas också ut för finansiering av vissa andra ändamål. Avgifterna och de procentsatser som tillämpas vid uttag för år 1976 framgår av följande uppställning. I den mån annan uttagsprocent beslutats för år 1977 anges även denna.

Prop. 1976/77:42

Procentsats Arbetsgivaravgift Egenavgift

Ändamål 1976 1977 1976 1977 Sjuklörsäkringen 8.1) 8.0 Folkpcnsioneringen 6.2 6.8 6.2 6.8 ATP 11.0 11.75 11.0 11.75 Delpensionsförsäkringcn 0.125 0.25 Yrkesskadeförsäkringen 0.25 Barnomsorg 1 .O Byggnadsforskningen 0.7 Lönegarantin 0.02 Arbetarskyddcr 0.13 Arbetslöshetslörsäkringen

m. m. 0.4 Arbetsmarknadsutbildningen 0.4 Vuxenutbildningen 0.15 Sjöfolks pensionering 0.8 Allmän arbetsgivaravgift 4.0/2.0 4.0/2.0

Socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen har efter förslag i prop. 1975/761100 bil. 7 höjts till 6.8 % för år 1977,

Enligt redan fattade beslut kommer ATP-avgiften och avgiften till yr- kesskadeförsäkringen att tas ut efter 11.75 % resp. 0.25 % under åren 1977—1979. Avgiften till delpensionsförsäkringen utgör enligt fattat beslut 0.25 % fr.o.m. år 1977. 1 arbetarskyddsavgiften ingår för åren 1976 och 1977 en tilläggsavgift på 0.03 %.

Arbetsgivare skall fr. o. m. är 1977 erlägga socialavgift för utbyggnad av barnomsorgen. Avgiftsuttaget har för år 1977 fastställts till 1 %. Egenfö- retagare skall inte erlägga sådan avgift.

Allmän arbetsgivaravgift på lön förarbete inom dets. k. inre stödområdet tas år 1976 ut efter 2 % mot 4 % för övriga landet.

Arbersgivarat'gi/ierna beräknas på kontantlöner och naturaförmåner i form av kost eller bostad som under året har utgått till arbetstagare. Vid av- giftsberäkningen tas inte hänsyn till arbetstagare vars lön under året har understigit 500 kr. Vidare bortses från arbetstagare som inte är obligatoriskt försäkrad enligt lagen (19541243) om yrkesskadeförsäkring. Det sistnämnda undantaget gäller dock inte för ATP-avgiften. ATP-avgiften intar en sär- ställning även så till vida att man vid avgiftsberäkningen bortser från bl. a. arbetstagare som har fyllt 65 år vid årets början och tillämpar s. k. bas- beloppsavdrag och belopptstak. Avdraget motsvarar det vid årets början gällande basbeloppet (9 700 kr. år 1976) multiplicerat med det genomsnittliga antalet arbetstagare hos arbetsgivaren under året. Beloppstaket innebär att hänsyn inte tas till den del av en årslön som överstiger 7.5 gånger basbeloppet vid årets början. dvs. 72 750 kr. år 1976. Avgift erläggs inte för lön vid sjukdom o.d. som motsvarar ersättning från försäkringskassa till arbets— givare med s.k. arbetsgivarinträdc. Avgift utgår ej heller för lön till barn som inte är avdragsgill vid inkomsttaxeringen. l princip skall varje enskild

Prop. 1976/77:42 ' 10

arbetsgivare erlägga alla de i uppställningen uppräknade avgifterna utom byggnadsforskningsavgiften och avgiften för sjöfolks pensionering. Dessa påförs endast arbetsgivare inom byggnadsindustrin resp. arbetsgivare som sysselsätter sjömansskattepliktiga sjömän.

Egenavgiflerna beräknas på den försäkrades inkomst av annat förvärvs- arbete än anställning. Det gäller här främst inkomst av rörelse ellerjordbruk. Till grund för beräkning av inkomst av annat förvärvsarbete läggs i princip den avgiftsskyltliges taxering till statlig inkomstskatt. Sjukförsäkringsavgift skall erläggas av försäkrad som under det aktuella året inte har fyllt 65 år och inte heller har ttppburit ålderspension eller förtidspension för december månad. Socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen påförs försäkrad som vid årets början inte har fyllt 65 år och inte heller har uppburit ålderspension eller förtidspension för december månad. ATP-avgift utgår i den mån pen- sionsgrundande inkomst av annat förvärvsarbete än anställning har fast- ställts för den försäkrade för året. Vid beräkning av avgifterna till sjuk- försäkringen och folkpensioneringen tas i princip inte hänsyn till årsin- komster som understiger 500 kr. ATP-grundande inkomst beräknas med tillämpning av såväl basbeloppsavdrag som beloppstak. Allmän arbetsgi- varavgift skall erläggas av fysisk person för inkomst av rörelse och jordbruk som överstiger 18000 kr. Sistnämnda belopp har i prop. 1976/77:41 fö- reslagits bli höjt till 30000 kr.

1 socialförsäkringslagstiftningen finns vidare särskilda regler om avgift på ersättning för arbete som försäkrad har utfört för annans räkning utan att vara anställd i dennes tjänst (s. k. uppdragsinkomster). Reglerna innebär i princip att avgifterna obligatoriskt erläggs av uppdragsgivaren i samtliga fall då uppdragstagaren inte beskattas som egen företagare.

3 Föredraganden 3.1 Inledning

Den vid regeringens tillträde avgivna regeringsförklaringen präglas av in- sikten att en stark ekonomi är en grundläggande förutsättning för att för- verkliga en målmedveten reformpolitik och för att trygga sysselsättning och framsteg.

Den svenska ekonomin står emellertid inför svåra problem. Samhälls- ekonomin och utrikeshandeln påverkas således alltjämt ofördelaktigt av ut- vecklingen i vår omvärld. Det svenska näringslivets internationella kon- kurrenskraft har dessutom successivt försvagats under senare år. Kostna- derna har hos oss ökat snabbare än i jämförbara länder och inflationen ligger kvar på en oacceptabelt hög nivå. Handels- och bytesbalanssituationen har inte förbättrats på det sätt som tidigare hade förutsetts.

Det är nödvändigt att balansen i utrikesbetalningarna återställs. Detta är en förutsättning för att vi på sikt skall kunna vidmakthålla full sys-

Prop. 1976/77:42 11

selsättning och en fortsatt standardstegring. Det råder i vårt land också en hög grad av politisk enighet om att det är nödvändigt att successivt eliminera underskottet i bytesbalansen.

Detta kräver i sin tur att takten i prisökningarna dämpas och att kon— kurrenskraften hos exportindustrin och hos den importkonkurrerande hem- mamarknadsindustrin förstärks. Målet att minska prisstegringarna har dess- utom ett betydande egenvärde eftersom inflationen från många synpunkter drabbar de svaga i samhället hårdast och på ett godtyckligt sätt omfördelar inkomster och tillgångar.

Inflationen i vårt land har flera orsaker. bl. a. spelar utifrån kommande impulser en viktig roll. Inhemska faktorer inverkar emellertid också. Bl.a. medför skattesystemets utformning — med dess utomordentligt starka pro- gressivitet i de inkomstlägen där den helt övervägande majoriteten av de heltidsarbetande löntagarna befinner sig — att löntagarna måste begära stora nominella löneökningar för att kompensera prisstegringarna. Dessa löne- ökningar tenderar i sin tur att späda på inflationen ytterligare. osv. Detta är bakgrunden till de på senare tid årligen återkommande skatteprovisorierna. I dessa har man. genom att sänka den direkta statsskatten. sökt skapa för- utsättningar föratt lönerörelsens reala resultat skall bli tillfredsställande inom ramen för en nominellt måttlig nivå. Ett ytterligare provisorium blir nöd- vändigt för år 1977.

1 längden är det emellertid otillfredsställande att skatteskalorna är så kon- struerade att de årligen måste ses över för att inte få ltelt orimliga effekter på avtalsrörelsen. En mer varaktig skattereform måste genomföras. Denna skall innehålla bl. a. sänkta marginalskatter i vanliga inkomstlägen. infla- tionsskydd i skattesystemet samt åtgärder för att hålla tillbaka de kommunala skattehöjningarna.

3.2. Skatteomläggningen för år 1977

Den skatteomläggning som nu föreslås för år 1977. och som har utarbetats efter överläggningar med löntagarorganisationerna. betyder att både lågin- komsttagarna och de stora löntagargruppema får sänkt skatt. Förslaget är för inkomsttagare med årsinkomstcr upp till 45 000 kr. identiskt med det som lades fram av den föregående regeringen (pr0p. l975/76:217). 1 in- komstlägena mellan 45 000 och 65 000 kr. sänks marginalskatten mer i mitt förslag. 1 de allra högsta inkomstlägena innebär mitt förslag en viss skärpning jämfört med den förra propositionen.

1 kronor räknat medför mitt förslag en skattesänkning på maximalt 2350 kr. Den närmare utformningen av skatteskalan framgår av tabell 1 i avsnitt 3.3. De individuella effekterna framgår av tabell 2 i avsnitt 3.4.

Drygt 2/3 av de heltidsarbetande löntagarna befinner sig i inkomstskiktet 40 000—70 000 kr. Genom att marginal- och totalskatterna sänks något mer i dessa skikt jämfört med den föregående regeringens förslag kan majoriteten

Prop. 1976/77:42 12

av löntagarna uppnå en åsyftad standardförbättring inom ramen för lägre nominella löneökningar. Detta påverkar företagens kostnadsnivå och den internationella konkurrenskraften gynnsamt. Det förtjänar att understrykas att kommunernas utgifter för löneökningar för sina anställda också blir i motsvarande mån lägre.

De föreslagna skattesänkningarna motsvarar mycket betydande brutto- löneökningar. ()mläggningens inverkan på företagens och kommunernas kostnader blir därför starkt positiv även om man tar hänsyn till att ar- betsgivaravgiften — som jag närmare utvecklar i det följande — samtidigt föreslås något ökad.

I nuvarande samhällsekonomiska läge är det inte försvarbart att totalt sett minska skatternas andel av den samlade inkomsten. Det är därför nöd- vändigt att kompenserar inkomstbortfallet genom de reviderade skatteska- lorna med andra inkomstförstärkningar för staten. Mot denna bakgrund föreslår jag efter samråd med socialministern att arbetsgivarnas och egen- företagarnas socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen höjs med 1.5 pro- centenheter till 8.3 %. Dessutom vill jag redan nu anmäla att jag avser att senare föreslå vissa förändringar i energibeskattningen. Syftet med det förslaget är i första hand att stimulera brukarna att bättre hushålla med knappa naturresurser. men det kommer även att medföra en ökning av statsinkomsterna. Reformen blir därigenom totalfinansierad så att skatternas andel av inkomsten — skattetrycket — blir oförändrad.

Mitt förslag innebär att arbetsgivaravgiften höjs med 1.5 procentenheter mindre än vad som förordades i prop. 1975/762217. Det förslag som lades fram av den föregående regeringen skulle ha medfört en överftnansiering av skatteomläggningen och en skärpning av skattetrycket.

Genom den ökade socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen be- räknas 78—80 % av statens kostnader för folkpensioneringen komma att täckas av dessa avgifter. Återstående kostnader. ca 4400 milj. kr. år 1977. täcks av allmänna skattemedel.

De förslag jag nu lagt föranleder ändringar också beträffande sjömans- beskattningen. Jag avser att senare ta upp denna fråga.

Hänvisningar till S3-2

3.3. Skatteskalans utformning

Som jag tidigare har anfört bör skattesänkningen åstadkommas genom en justering av skalan för den statliga inkomstskatten. Jag föreslår att skatteskalan fr.o.m. 1977 års inkomst får följande utseende.

Pr0p. 1976/77:42 l3

Tabell 1 Beskattningsbar inkomst. kr. Skatt inom skiktet, % — 15 000 2 15 000— 20 000 4 20 000— 25000 6 25 000— 30 000 10 30 000— 35 000 15 35 000— 40 000 21 40 000— 45 000 26 45 000— 50 000 35 50 000— 55 000 36 55 000— 60 000 37 60 000— 65 000 38 65 000— 70 000 43 70 000— 80 000 48 80 OOO—100 000 49 l00 ()()0—l50 000 53 ISO 000— 58

Förslaget föranleder ändring av 10 ;" 1 mom. lagen (l947:576) om statlig inkomstskatt.

3.4. Skatteomläggningens individuella verkningar

Skatteomläggningens verkningar för de enskilda inkomsttagarna framgår av följande tabell som avser anställda.

Prop. 1976/77:42 14

Tabell 2. Marginalskatteäntllring och skatteändring år 1977

Skattskyldiga utan förvärvsavdrag eller skattereduktion (1 800 kr.). Kom- munal utdebitering = 27:00 kr. Beskattningsbar inkomst = årsinkomst — 5 000 kr.

Års— Marginalskatt. %1 Total inkomstskatt inkomst, kr. enligt ändring enligt ändring enligt mitt

nuvarande enlig: nuvarande förslag regler mitt regler, förslag kr. kr. %

1 2 3 4 5 6 10000 31 —2 1300 —100 —7,7 15000 31 — 2 2 850 — 200 — 7.0 20 000 31 — 4 400 — 300 — 6.8 25000 37 — 4 5 950 — 300 — 5.0 30 000 47 — 10 7 800 — 500 — 6.4 35 000 542 — 7 10150 —1000 —9.9 40 000 55 — 7 12 850 —1 350 — 10.5 45 000 60 — 7 15 600 —1 700 — 10.9 50 000 65 — 3 18 600 - 2 050 — 11,0 55 000 65 —2 21850 —2200 — 10.1 60000 65 — 1 25 100 — 2 300 — 9.2 65000 65 — 28 350 — 2 350 — 8.3 70000 70 — 31 600 — 2 350 — 7.4 75 000 75 — 35 100 — 2 350 — 6,7 85 000 76 — 42 600 — 2 350 — 5.5

105 000 80 — 57 800 — 2 350 — 4.1 120 000 80 — 69 800 — 2 350 — 3.4 155000 84 + 1 97 800 — 2 350 — 2.4 200 000 84 + 1 135 600 — 1 900 — 1.4 350 000 84 + 1 261 600 — 400 — 0.2 500 000 84 + 1 387 600 + 1 100 + 0.3

'Marginalskatt = Inkomstskatt som belöper på en ökning av inkomsten från ett i kol. 1 angivet belopp till närmast högre belopp i samma kolumn. 2Härav beror 5 procentenheter på att den särskilda skattereduktionen på 250 kr. upphör inom detta skikt.

Hänvisningar till S3-4

  • Prop. 1976/77:42: Avsnitt 3.2

3.5. Folkpertsionärernas skattesänkning

För folkpensionärerna blir skatteuttaget liksom f.n. förmånligare än för inkomsttagare i aktiv ålder. Pensionärerna får skattesänkning inte bara på grund av statsskatteskalans ändring utan även genom den automatiska ök- ningen av det extra avdraget till följd av indexhöjning av folkpensions- beloppet. Om man som ett räkneexempel antar att priserna stiger med knappt 5 (."-"6 under är 1977 kan det extra avdraget för ensamstående folkpensionärer

'Jl

Prop. 1976/77:42 l

beräknas öka med 1 100 kr. vid oförändrad inkomst. Följande tablå visar skattesänkningen år 1977 för ensamstående pensionärer jämfört med en- samstående i aktiv ålder. 1 inkomstlägen under 40000 kr. blir sänkningen större för pensionärerna. Exempelvis sänks skatten för en pensionär med 25 000 kr. i inkomst med 633 kr. medan motsvarande siffra för en person i aktiv ålder blir 300 kr. Vid inkomster över 40000 kr. blir sänkningarna lika stora för de två kategorierna. Tablån visar också den totala skattelättnad för pensionärerna som de extra avdragen beräknas medföra år 1977.

Skattesänkning år 1977 ' Total

för skattskyldiga skillnad Årsinkomst. i aktiv i skatt kr. ålder pensionärer kr. 10 000 100 ' 1 200 15 000 200 353 2 476 20 000 300 493 1 896 25 000 300 633 1 416 30 000 500 771 872 35000 1 000 1 283 268 40000 1 350 1 350 —

llngen skatt utgår.

4. Allmän arbetsgivaravgift

Under 1975/76 års riksmöte beslöt riksdagen att tillfälligt nedsätta den allmänna arbetsgivaravgiften inom det inre stödområdet (prop. 1975/76:16. SkU 1975/76zl9. rskr 1975/76174. SFS 1975:1145). Enligt detta beslut utgår allmän arbetsgivaravgift för år 1976 med 2 % för lön eller naturaförmån till arbetstagare som har utfört sitt arbete huvudsakligen inom det inre stöd- området. Motsvarande nedsättning gäller i fråga om egenavgift. Det inre stödområdet omfattar enligt kungörelsen (1970:180) om statligt regional- politiskt stöd (omtryckt 19761379) f.n. följande delar av landet:

Norrbottens län utom Piteå. Älvsbyns. Luleå och Bodens kommuner. Västerbottens län utom Nordmalings. Robertsfors. Skellefteå. Umeå och Vännäs kommuner.

Jämtlands län. av Västernorrlands län Sollefteå och Ånge kommuner. av Gävleborgs län Ljusdals kommun. av Kopparbergs län Malungs. Mora. Orsa. Vansbro och Älvdalens kont- muner.

av Värmlands län Torsby kommun. Behovet av särskilt stöd till företag inom dessa delar av landet kvarstår oförminskat. Jag förordar därför att en nedsättning av den allmänna ar- betsgivaravgiften från 4 96 till 2 % som gäller för är 1976 utsträcks till att omfatta också är 1977.

Prop. 1976/77:42 16

5. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att antaga inom Gnansdepanementet upprättade förslag till 1. lag om ändring i lagen (1947z576) om statlig inkomstskatt. 2. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring. 3. lag om ändring 5 lagen (1975:1145) om tillfällig nedsättning av den allmänna arbetsgivaravgiften inom det inre stödom- rådet.

6. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredra- ganden har lagt fram.

('i(')'l'AH 5255? Stockhplntllnh