om ändring i lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete
Prop. 1977/78: 121 Regeringens proposition
1977/78: 121
om ändring i lagen (1970: 943) om arbetstid m. m. i husligt arbete;
beslutad den 2 mars 1978.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upptagits i
bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar
THORBJÖRN FÄLLDIN
PER AHLMARK
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås ändringar i lagen om arbetstid m. m. i husligt
arbete i anslutning till den av riksdagen antagna arbetsmiljölagen. Förslaget innebär dessutom viss ändring av lagen om husligt arbete med anled-
ning av att riksdagen har beslutat begränsningar av de övertidsuttag som medges i allmänna arbetstidslagen. :
I Riksdagen 1977/78.1 saml. Nr [21
Förslag till Lag om ändring i lagen (1970: 943) om arbetstid m. m. i husligt arbete
Härigenom föreskrivs att 3, 8, 9 och 15 §§ lagen (1970: 943) om arbetstid m.m. i husligt arbete skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
35§ När särskilda skäl föreligger, får övertid tagas ut med högst 48 timmar under en tid av fyra veckor, dock högst 300 timmar under ett kalenderär.
Vid beräkning av tillåten övertid enligt första stycket minskas den ordinarie urbetstiden enligt 2 § för varje infallande helgdag, som är arbetsfri och som ej är söndag, med den arbetstid som arbetstagaren skulle ha fullgjort om helgdagen i stället hade varit vardag.
8 § Arbetsgivare är skyldig att iakt- Arbetsgivare är skyldig att vidtaga allt som skäligen behövs för taga alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagare att förebygga att arbetstagare utådrager sig ohälsa till följd av arbe- sättes för ohälsa eller olycksfall i tet eller drabbas av olycksfall däri. arbete. Arbetsgivare skall särskilt Arbetsgivare skall särskilt tillse att tillse att arbetstagare, som ej fyllt arbetstagare, som ej fyllt 18 år, icke 18 år, icke anlitas till arbete på sätt användes till arbete på sådant sätt som medför risk för olycksfall eller att det kan unses medföra fara för för överansträngning eller annan överansträngning eller annan skad- skadlig inverkan på arbetstagarens lig inverkan på arbetstagarens hälsa hälsa eller utveckling. eller kroppsutveckling.
Arbetstagare har att iakttaga tillbörlig försiktighet i arbetet och att i Övrigt medverka till förekommande av ohälsa och olycksfall däri.
9 § Arbetstagare skall åtnjuta behövlig ledighet för nattvila. I denna skall såvitt möjligt ingå tiden mellan klockan 24 och klockan 5.
Arbetstagare skall beredas minst Arbetstagare skall beredas minst 24 timmars sammanhängande ledig- 36 timmars sammanhängande ledighet varje vecka. Ledigheten skall het varje vecka. Ledigheten skall såvitt möjligt förläggas till söndag. såvitt möjligt förläggas till veckoslut.
Avvikelse får göras från första och andra styckena i fall som avses i 4 8.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
15 §!
Fillsyn över efterlevnaden av 2—- Tillsyn över efterlevnaden av 2— 4, 6 och 83-10 §§ utövas av arbetar- 4, 6 och 8—10 §§ utövas av arbetarskyddsstyrelsen samt, under dess skyddsstyrelsen samt, under dess överinseende och ledning, av yr- överinseende och ledning, av yrkesinspektionen. Därvid gäller i till- kesinspektionen. Därvid gäller i tilllämpliga delar vad som föreskrives lämpliga delar vad som föreskrives om tillsyn över efterlevnaden av ar- om tillsyn över efterlevnaden av arbetarskyddslagen (1949:1). Under- betsmiljölagen (1977: 1160). Undersökning på arbetsställe får dock ske sökning på arbetsställe får dock ske endast på begäran av part eller om endast på begäran av part eller om annars särskild anledning förelig- annars särskild anledning föreligger. ger.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1978.
! Senaste lydelse 1973: 838.
Utdrag
ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1978-03-02
Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande, och statsräden Bohman, Ahlmark. Romanus, Turesson, Gustavsson, Antonsson, Olsson. Dahl-
gren. Åsling. Söder, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Ullsten, Burenstam
Linder, Wikström, Johansson
Föredragande: statsrådet Ahlmark
Proposition om ändring i lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete
1 Inledning
Arbetarskyddslagen (1949:1, omtryckt 1973:834, ändrad senast 1977:534) och allmänna arbetstidslagen (1970: 103, ändrad senast
1977: 1163) är inte tillämpliga på arbete i arbetsgivarens hushåll. För sådant
arbete gäller i stället lagen (1970: 943) om arbetstid m. m. i husligt arbete (ändrad senast 1975: 732). Denna innehåller grundläggande arbetarskyddsregler efter förebilder i arbetarskyddslagen. I lagen om husligt arbete finns också arbetstidsregler som delvis ansluter till bestämmelserna i arbeturskyddslagen och arbetstidslagen. Dessutom upptas en del bestämmelser som rör arbetsavtalets ingående och upphörande m. m.
Arbetarskyddslagen ersätts fr. o. m. den 1 juli 1978 av arbetsmiljölagen (prop. 1976/77: 149, SoU 1977/78:1. rskr 18, SFS 1977: 1160). Vidare har fr. o. m. den 1 januari 1977 genomförts vissa begränsningar av de övertids-
uttag som tidigare medgavs i allmänna arbetstidslagen (prop. 1975/76: 179,
SoU 45. rskr 379, SFS 1976: 597).
Inom arbetsmarknadsdepartementet har i september 1977 utarbetats
promemorian (Ds A 1977: 5) Ändringar i lagen om arbetstid m. m. i husligt
arbete. I promemorian behandlas frågan vilka ändringar som kan behöva vidtas i lagen om husligt arbete med anledning av den nya lagstiftningen på arbetsmiljöns område och ändringarna i allmänna arbetstidslagen. Promemorian bör fogas till protokollet i detta ärende som biluga. Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av socialstyrelsen,
arbetsmarknadsstyrelsen, = arbetarskyddsstyrelsen, kommittén = (Ju
1976: 08) att utreda vissa frågor om jämställdhet mellan män och kvinnor, m.m. f(jämställdhetskommittén), Landsorganisationen i Sverige (LO), Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och Yrkeskvinnors klubbars riksförbund.
2¶Gällande bestämmelser m. m.
I denna del hänvisas till avsnitt 2—5 i bilagan. Det förslag till arbetsmiljö-
lag, för vilket där redogörs, överensstämmer med den antagna arbetsmiljölagen.
3¶Departementspromemorian och remissyttrandena
3.1 Promemorian
I promemorian läggs fram förslag till ändringar i lagen om husligt arbete.
I fråga om innehållet i förslagen hänvisas till avsnitt 6 i bilagan.
3.2¶Remissyttrandena
Förslagen i departementspromemorian tillstyrks eller lämnas utan erin-
ran av flertalet remissinstanser. Enligt LO är förslagen helt i linje med vad LO tidigare har anfört i sitt remissyttrande över arbetsmiljöutredningens (S 1970: 35) slutbetänkande (SOU 1976: 1) Arbetsmiljölag. TCO tillstyrker
också förslagen och konstaterar att de innebär en anpassning till arbetsmiljölagen och de nyligen vidtagna ändringarna i allmänna arbetstidslagen. Även LRF instämmer i de överväganden som görs i promemorian och
tillstyrker att de föreslagna ändringarna genomförs.
Endast vad gäller arbetstiden för minderåriga arbetstagare har ett par remissinstanser uttalat tveksamhet beträffande övervägandena i promemorian. Bakgrunden är här att den sammanlagda arbetstiden för minderårig arbetstagare är maximerad till 10 timmar per dygn och 54 timmar per vecka enligt lagen om husligt arbete, medan arbetsmiljölagen innebär en begräns-
ning av minderårigs totala arbetstid till 9 timmar per dygn och 45 timmar i veckan. I promemorian föreslås på denna punkt ingen ändring i lagen om
husligt arbete. Härvid åberopas att en specialregel i lagen om husligt arbete
om förlängd ordinarie arbetstid, motiverad framför allt av hänsyn till
förvärvsarbetande föräldrar med små barn, bör kunna tillämpas beträffan-
de minderåriga arbetstagare även i fortsättningen. Arbetarskyddsstyrelsen
anför att det kan synas tveksamt om behovet av barntillsyn bör väga tyngre än behovet att skydda minderåriga mot ansträngning. Jämställdhetskommittén ställer sig tveksam till resonemanget bakom förslaget om
oförändrad maximiarbetstid för minderåriga i husligt arbete, eftersom syn-
It Riksdagen 1977/78. I samt. Nr 121
sättet inte leder till att stärka kvinnors ställning i arbetslivet. Å andra sidan noterar Yrkeskvinnors klubbars riksförbund med tillfredsställelse att förslaget I promemorian inte inverkar på möjligheten för yrkesverksamma
barntillsynen genom att ha en anställd i hemmet.
4¶Föredraganden
Arbetarskyddslagen (1949:1, omtryckt 1973:834, ändrad senast 1977:534) och allmänna arbetstidslagen (1970:103, ändrad senast 1977: 1163) är inte tillämpliga på sådant arbete som utförs i arbetsgivarens hushåll. Här gäller i stället lagen (1970:943) om arbetstid m. m. i husligt arbete (ändrad senast 1975: 732). Den lagen innehåller sålunda vissa be-
stämmelser av arbetarskyddsnatur som har sina förebilder i arbetarskydds-
lagen. Med lagen om husligt arbete avses också bl. a. att så långt möjligt reglera arbetstiden för hushållsanställda efter samma mönster som all-
männa arbetstidslagen bygger på.
Den promemoria (Ds A 1977: 5) Ändringar i lagen om arbetstid m. m. i husligt arbete, som i september 1977 har utarbetats inom arbetsmarknadsdepartementet, innehåller förslag till ändring i lagen om husligt arbete i
anslutning till en nyligen genomförd ändring (1976: 597) i allmänna arbetstidslagen. Enligt förslaget skall vid övertidsberäkning — för varje infallande helgdag som är arbetsfri och inte är söndag — den ordinarie arbetstid
som gäller enligt lagen om husligt arbete minskas med den arbetstid som arbetstagaren skulle ha fullgjort om helgdagen i stället hade varit vardag. Remissinstanscerna har tillstyrkt förslaget. Även jag biträder det. Den
förordade ändringen innebär att man vid övertidsberäkning på det husliga
området skall ta motsvarande hänsyn till infallande helgdag som vid övertidsberäkning enligt den nya regeln i allmänna arbetstidslagen.
Efter förebild i arbetarskyddslagen innehåller lagen om husligt arbete en allmänt utformad bestämmelse om arbetarskyddsansvar för arbetsgivaren. Denna bestämmelse bör enligt promemorian anpassas efter lydelsen av
arbetsmiljölagens huvudregel om arbetsgivarens ansvar. I enlighet härmed
har föreslagits den ändringen i lagen om husligt arbete att arbetsgivare
åläggs vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagare
utsätts för ohälsa eller olycksfall i arbete. Samtidigt har föreslagits att
gällande bestämmelse om arbetsgivares ansvar för minderårig hushållsan-
ställd jämkas efter lydelsen av motsvarande föreskrift i arbetsmiljölagen. Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget även i dessa delar och jag föror-
dar att det genomförs. Arbetarskyddslagens regler om arbetstidens förläggning motsvaras i la-
gen om husligt arbete av bl.a. en bestämmelse om minst 24 timmars sammanhängande ledighet varje vecka. Ledigheten skall om möjligt förläg-
gas till söndag. Med hänvisning till att minimigränsen för veckovila höjs till
36 timmar i arbetsmiljölagen har i promemorian föreslagits den ändringen i
lagen om husligt arbete att arbetstagare skall beredas minst 36 timmars
sammanhängande ledighet varje vecka. Hanslutning härtill har också före-
slagits att ledigheten såvitt möjligt skall förläggas till veckoslut. Remissin-
stanserna har tillstyrkt detta. Även jag anser att veckovilereglerna i lagen om husligt arbete bör ändras enligt förslaget.
I promemorian behandlas också frågan om maximigränserna för minderårig hushällsanställds totala arbetstid — 10 timmar per dygn och 54 timmar per vecka — bör ändras efter mönster av arbetsmiljölagen, som föreskriver att minderårig inte får anlitas till arbete mer än 9 timmar av dygnet eller 45
timmar i veckan. I promemorian har framhållits att man inte bör inkräkta
på utrymmet för att beträffande minderåriga tillämpa en specialregel om förlängd ordinarie arbetstid vid barntillsyn. Mot den bakgrunden har nägon ändring i lagen om husligt arbete inte förestagits i denna del. Flertalet remissinstanser har godtagit ställningstagandet men ett par remissyttranden har uttryckt tveksamhet. För egen del vill jag först erinra om att kommunerna enligt lagen (1976:381) om barnomsorg (ändrad senast 1977: 253) skall genom planmässig utbyggnad av förskole- och fritidsverksamhet sörja för omvårdnaden av bl. a. barn med förvärvsarbetande eller studerande föräldrar, om ej behovet tillgodoses på annat sätt. Vidare har regeringen i proposition 1977/78: 104 föreslagit en ny lag om rätt till ledighet för vård av barn, m. m., som fr. o. m. den 1 januari 1979 skall ersätta den nu gällande lagen (1976:280) om rätt till föräldraledighet (ändrad
senast 1977: 631). Förslaget innebär vidgad rätt till ledighet från anställning
för arbetstagare i egenskap av förälder. Fortfarande kan dock barntillsyn genom hushållsanställda få viss praktisk betydelse. En stor del av dessa anställda är minderåriga. Det är enligt min mening angeläget att man inte genom ändrade regler i lagen om husligt arbete försvårar möjligheterna för förvärvsarbetande föräldrar att ordna barntillsyn. Samtidigt kan antagas
att arbetsuppgifterna för de husligt anställda regelmässigt är sådana att de
tillåter visst mått av sysslande med egna angelägenheter under arbetstid. Jag anser därför att bestämmelserna om den maximala arbetstiden för minderåriga i husligt arbete bör kvarstå oförändrade.
Vidare bör i fråga om tillsynen över efterlevnaden av arbetstidsreglerna
och arbetarskyddsbestämmelserna i lagen om husligt arbete i tillämpliga
delar hänvisas till vad som föreskrivs om tillsyn i arbetsmiljölagen.
Föreslagna ändringar i lagen om husligt arbete bör, som föreslås i depar-
tementspromemorian, träda i kraft den I juli 1978.
5¶Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att antaga ett inom arbetsmarknadsdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1970:943) om arbetstid m. m. i husligt arbete.
6 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden har lagt fram.
Bilaga ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET
Ändringar i lagen om arbetstid m. m. i husligt arbete
Promemoria utarbetad inom arbetsmarknadsdepartementet
Ds A 1977: 5 September 1977
Upprättade lagförslag
Förslag till Lag om ändring i lagen (1970:943) om arbetstid m. m. i husligt
arbete
Enligt riksdagens beslut föreskrives att 3, 8, 9 och 15 §§ lagen (1970:943)
om arbetstid m., m. I husligt arbete skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
När särskilda skäl föreligger, får övertid tagas ut med högst 48 timmar under en tid av fyra veckor, dock högst 300 timmar under ett kalenderår.
Vid beräkning av tillåten övertid
enligt första stycket minskas den
ordinarie arbetstiden enligt 2 § för
varje infallande helgdag, som är
arbetsfri och som ej är söndag,
med den arbetstid som arbetstaga-
ren skulle ha fullgjort om helgda-
gen i stället hade varit vardag.
Arbetsgivare är skyldig att iakt- Arbetsgivare är skyldig att vid-
taga allt som skäligen behövs för tuga alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagare att förebygga att arbetstagare u!tådrager sig ohälsu till följd av arbe- sättes för ohälsa eller olvcksfall i tet eller drabbas av olycksfall däri. arbete. Arbetsgivare skall särskilt
Arbetsgivare skall särskilt tillse att tillse att arbetstagare, som ej fyllt
arbetstagare, som ej fyllt I8 år, icke 18 år, icke anlitas till arbete på sätt användes till arbete på sådant sätt som medför risk för olycksfall eller att det han anses medföra fara för för Ööveransträngning eller annan överansträngning eller annan skad- skadlig inverkan på arbetstagarens
lig inverkan på arbetstagarens hälsa hälsa eller utveckling.
eller kroppsutveckling.
Arbetstagare har att iakttaga tillbörlig försiktighet i arbetet och att i övrigt medverka ull förekommande av ohälsa och olycksfall däri.
Arbetstagare skall åtnjuta behövlig ledighet för nattvila. I denna skall
såvitt möjligt ingå tiden mellan klockan 24 och klockan 5.
Arbetstagare skall beredas minst Arbetstagare skall beredas minst 24 timmars sammanhängande ledig- 36 timmars sammanhängande ledig-
het varje vecka. Ledigheten skall het varje vecka. Ledigheten skall
såvitt möjligt förläggas till söndag. såvitt möjligt förläggas ull vecko-
slut.
Avvikelse fär göras från första och andra styckena i fall som avses i 4 §.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
15 §
Tillsyn över efterlevnaden av 2— Tillsyn över efterlevnaden av 2— 4, 6 och 8—-10 88 utövas av arbetar- 4,6 och 8—10 §§ utövas av arbetarskyddsstyrelsen samt, under dess skyddsstyrelsen samt, under dess överinseende och ledning, av yr- överinseende och ledning, av yrkesinspektionen. Därvid gäller i till- kesinspektionen. Därvid gäller i tilllämpliga deltar vad som föreskrives lämpliga delar vad som föreskrives om tillsyn över efterlevnaden av ar- om tillsyn över efterlevnaden av arbetarskyddslagen (1949:1). Under- betsmiljölagen (1977:000). Undersökning på arbetsställe får dock ske sökning på arbetsställe får dock ske endast på begäran av part eller om endast på begäran av part eller om annars särskild anledning förelig- annars särskild anledning föreligger. ger.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1978.
1 Inledning
Arbetarskyddslagen (1949: 1) och allmänna arbetstidslagen (1970: 103) är inte tillämpliga på arbete i arbetsgivarens hushåll. För sådant arbete gäller i stället lagen (1970: 943) om arbetstid m. m. i husligt arbete. Denna innehäller grundläggande arbetarskyddsregler efter förebilder i arbetarskyddslagen. I lagen om husligt arbete finns också arbetstidsregler som delvis ansluter till bestämmelserna i arbetarskyddslagen och allmänna arbetstidslagen. Dessutom upptas en del bestämmelser som rör arbetsavtalets ingående och upphörande m. m.
I proposition (1976/77: 149) om arbetsmiljölag m. m. föreslås att arbetarskyddslagen fr. o. m. den 1 juli 1978 ersätts av en arbetsmiljölag. Förslaget till arbetsmiljölag innehåller samma undantag för arbete i arbetsgivarens
hushåll som finns i arbetarskyddslagen. Vid den remissbehandling som
föregick propositionsarbetet framhöll Landsorganisationen i Sverige (LO) att vissa bestämmelser i lagen om husligt arbete kan behöva ses över för att
ges samma innehåll som motsvarande bestämmelser i den föreslagna arbetsmiljölagen. Med anledning av yttrandet upplystes i propositionen att avsikten var att låta särskilt utreda denna fråga.
Av intresse i sammanhanget är vidare vissa ändringar som har vidtagits i allmänna arbetstidslagen efter tillkomsten av lagen om husligt arbete. Fr.o.m. den I januari 1977 har såtunda genomförts begränsningar av de övertidsuttag som tidigare medgavs i allmänna arbetstidslagen.
I denna promemoria behandias frågan om vilka ändringar som kan
behöva vidtas i lagen om husligt arbete med anledning av den väntade lagstiftningen på arbetsmiljöns område och ändringarna i allmänna arbets-
tidslagen.
2¶Uppgifter om arbetstagare i husligt arbete
Enligt folkräkningarna har de förvärvsarbetande på det husliga arbetets område med minst halv normal arbetstid uppgått till följande avrundade antal.
| 1930 års folkräkning | 238 000 |
| 1940 års folkräkning | 158 000 |
| 1950 års folkräkning | 90 000 |
| 1960 års folkräkning | 71 000 |
| 1965 års folkräkning | 49 000 |
| 1970 års folkräkning | 20000 |
De redovisade uppgifterna visar tydligt hur snabbt antalet arbetstagare i privata hushåll har minskat. Procentuellt sett har minskningen varit särskilt kraftig under den senare delen av 1960-talet.
Från 1975 års folkräkning finns ännu inga definitiva siffror om antalet arbetstagare inom näringsgrenen ”hushållsarbete”. Preliminärt redovisas
här knappt 11000 personer. På grund av ändrade klassificeringsregler kan denna siffra antas vara något mindre än den skulle ha varit, om tidigare klassificeringsregler hade gällt.
Den officiella statistiken ger inga upplysningar om hur stor andel av de husligt anställda som sysslar med barntillsyn resp. annat husligt arbete. Inte heller framgår hur många av de husligt anställda som är under 18 år.
Det finns bara vissa äldre uppgifter om det sätt på vilket barntillsyn ordnas när föräldrarna (föräldern) förvärvsarbetar utom hemmet. Enligt en
undersökning, som redovisas i familjedaghemsutredningens betänkande (SOU 1967:39) Samhällets barntillsyn — barnstugor och familjedaghem, fanns hösten 1966 ca 320000 barn under 10 år, vilkas vårdnadshavare förvärvsarbetade mer än 15 timmar per vecka. Hälften av barnen -— Ca
na förvärvsarbetade skedde i 1 hög grad i det egna hemmet. Sådan tillsyn förekom således beträffande ca 160000 barn. Dessa siffror belyser något situationen vid tiden före antagandet av lagen om arbetstid m. m. i husligt
arbete. Med de förändringar som sedan har skett — å ena sidan en utveck-
ling av Övriga former av barntillsyn och å andra sidan ett ökat antal
förvärvsarbetande gifta kvinnor — säger emellertid undersökningen inget om dagens läge. Senare års statliga utredningar angående familjepolitik och familjestöd har inte tagit fram några uppgifter om i vilken utsträckning barntillsyn förekommer med hjälp av anställda i privata hushåll.
Det finns alltså mycket litet konkret underlag när det gäller att bedöma vilka arbetstagare och hushåll som nu berörs av lagstiftningen om husligt arbete. Uppgifter som har inhämtats från arbetsmarknadsstyrelsens arbetsförmedlings- och yrkesvägledningsenheter bestyrker dock att husligt arbete är en starkt krympande sektor av arbetsmarknaden. Uppgifterna
tyder samtidigt på au barnflickor — flickor i åldern 16-18 år som sysstar
med barntillsyn — är den antalsmässigt dominerande gruppen bland de husligt anställda. Vad gäller gruppen praktikanter kan erinras om att arbete i privata hushåll i princip inte ingår som direkt behörighetskrav för olika studievägar. Även sådant arbete kan dock åberopas i fall då krav finns på arbetslivserfarenhet.
3¶Gällande lagstiftning om arbetstid m. m. i husligt arbete
Lagen om arbetstid m. m. i husligt arbete trädde i kraft den 1 juli 1971. då hembiträdeslagen (1944: 461) upphörde att gälla.
Tillämpningsområdet för lagen om husligt arbete omfattar anställningsförhållande där arbetstagare utför arbete i arbetsgivarens hushåll. Med detta avses enligt förarbetena (prop. 1970: 150 s. 44) varje arbete som enligt allmänt språkbruk inbegrips därunder, såsom matlagning, servering, diskning, bakning, konservering, städning, eldning, tvätt, strykning och sömnad. Till hushållsarbete hänförs också tillsyn och värd av barn, sjuka och gamla som tillhör hushållet. Lagen är alltså tillämplig på den som är anställd för att utföra sådant arbete I ett privat hem. Utanför lagens
tillämpningsområde faller däremot arbete som utförs i och för arbetsgiva-
rens rörelse, t. ex. köksarbete på restaurang och städningsarbete på kontor liksom även hushållsarbete vid vårdinstitutioner. Vidare undantar lagen arbetstagare som är medlem av arbetsgivarens familj.
Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare som strider mot lagen om husligt arbete är inte bindande för arbetstagaren.
Arbetstidsreglerna för hushållsanställda är utformade i nära anslutning
till allmänna arbetstidslagen. Den ordinarie arbetstiden får enligt lagen om husligt arbete uppgå till högst 40 timmar i veckan i genomsnitt för en tid av högst fyra veckor. Principen om högst 40 timmars normal arbetsvecka
genombryts emellertid av en specialregel som i vissa fall medger förlängd
ordinarie arbetstid. Regeln avser bara arbetstagare vars arbete innefattar
tillsyn av barn eller annan hushållsmedlem som inte kan ta vård om sig
själv. För att regeln skall vara tillämplig krävs vidare att de medlemmar av
hushållet, som har ansvaret för att tillsynsbehovet blir tillgodosett, är
förhindrade att utöva tillsynen till följd av förvärvsarbete utanför hemmet
eller till följd av nedsatt arbetsförmåga. Lagen sätter ett maximum för här avsedd förlängning vid 12 timmar i veckan i genomsnitt för en tid av högst fyra veckor.
Uppehåll i arbetet, under vilket arbetstagaren fritt förfogar över sin tid och inte är skyldig att stanna kvar på arbetsstället, räknas inte in i arbetstiden.
Lagen om husligt arbete medger under vissa förutsättningar att övertid tas ut. Med övertid förstås härvid sådan arbetstid som öÖverstiger den
längsta ordinarie arbetstid som lagen medger. Lagen räknar med två kategorier av övertid alltefter förutsättningarna för övertidsuttag. Den ena kategorin är s. k. allmän övertid, som medges när särskilda skäl föreligger.
Allmän övertid får tas ut med högst 48 timmar under en fyraveckorsperiod, dock högst 300 timmar under ett kalenderår. Det andra slaget av övertid är övertid för nödfallsarbete. Om det oundgängligen behövs på grund av olyckshändelse eller akut sjukdomsfall eller annan sådan omständighet, som inte har kunnat förutses, får sålunda övertid tas ut i den utsträckning som förhållandena kräver. I lagen finns särskilda bestämmelser som replerar arbetstagarens skyldighet att utföra arbete på övertid och rätt till
ersättning för övertidsarbete. Arbetsgivaren skall enligt lagen föra behöv-
liga anteckningar om övertid.
Efter mönster av arbetarskyddslagen föreskriver lagen om husligt arbete
att arbetsgivare är skyldig att iaktta allt som skäligen behövs för att förebygga att arbetstagare ådrar sig ohälsa eller drabbas av olycksfall i
arbetet. Arbetsgivare skall särskilt tillse att arbetstagare, som inte har fyllt 18 år, inte används till arbete på sädant sätt att det kan anses medföra fara för överansträngning eller annan skadlig inverkan på arbetstagarens hälsa
eller kroppsutveckling. Arbetstagare har å sin sida att iaktta tillbörlig försiktighet i arbetet och att i övrigt medverka till förekommande av ohälsa
och olycksfall däri.
I lagen om husligt arbete finns bestämmelser om arbetstidens förlägg-
ning som syftar till att garantera de husligt anställda i huvudsak samma
ledighetsförhållanden som de arbetstagargrupper för vilka arbetarskyddslagen är tillämplig. Främst är det arbetstagarnas nattvila och veckovila som avses i lagen om husligt arbete. Arbetstagare skall ha behövlig ledighet för nattvila. Tiden mellan klockan 24 och klockan 5 skall om möjligt
ingå i nattvilan. Varje vecka skall arbetstagare ha minst 24 timmars sammanhängande ledighet, såvitt möjligt förlagd till söndag. Avsteg från kraven på nattvila och veckovila får göras i nödfallssituationer.
Skärpta regler om arbetstiden gäller enligt lagen om husligt arbete för minderårig arbetstagare, dvs. arbetstagare som inte har fyllt 18 år. Även dessa regler har förebilder i arbetarskyddslagen. Den sammanlagda arbetstiden för minderårig arbetstagare i husligt arbete får inte överstiga 10 timmar under ett dygn och 54 timmar under en vecka. Nattvilan skall omfatta minst 11 timmar i sträck och i nattvilan skall ingå tiden mellan klockan 22 och klockan 5. Möjlighet till avvikelse har dock ansetts behöv-
lig. En undantagsregel medger därför att minderårig, utan hinder av
nämnda bestämmelser, anlitas tillfälligt för tillsyn av barn eller annan hushållsmedlem som inte kan ta vård om sig själv. Undantag gäller också i
nödfallssituationer. För tillsynen över efterlevnaden av arbetarskydds- och arbetstidsbe-
stämmelserna i lagen om husligt arbete svarar arbetarskyddsstyrelsen och,
under dess överinseende och ledning, yrkesinspektionen. Därvid gäller i tillämpliga delar vad som föreskrivs om tillsyn över efterlevnaden av
arbetarskyddslagen. Undersökning på arbetsställe får dock ske endast på
begäran av part eller om annars särskild anledning föreligger. Åsidosätter
arbetsgivare sina skyldigheter i något avseende som är underkastat tillsyn,
kan yrkesinspektionen förelägga arbetsgivaren att vidta rättelse. Arbetsgi-
vare, som underlåter att rätta sig efter sådant föreläggande eller som
uppsåtligen lämnar oriktig eller vilseledande uppgift i anteckning om övertid, kan dömas till böter. Lagen om husligt arbete innehåller också regler om att arbetsgivare eller arbetstagare, som åsidosätter sina skyldigheter enligt arbetsavtalet eller lagen, skall utge skadestånd.
Flagen om husligt arbete finns dessutom en del bestämmelser om an-
ställningsavtalets ingående och upphörande m. m. Genom ändringar (1974: 361) i lagen har dessa bestämmelser anpassats till motsvarande regler i lagen (1974: 12) om anställningsskydd.
4¶Förslaget till arbetsmiljölag
Som nämnts inledningsvis föreslås i propositionen om arbetsmiljölag m. m. att arbetarskyddslagen fr. o. m. den 1 juli 1978 ersätts av en arbets-
miljölag. Husligt arbete undantas i den föreslagna lagen på samma sätt som
I arbetarskyddslagen.
Lagförslaget innebär i väsentliga delar ny reglering i jämförelse med vad som nu gäller. Arbetsmiljölagen får en starkare inriktning på de kemiska hälsoriskerna i arbetslivet än vad gällande arbetarskyddslag har. Även den
psykiska sidan av arbetsmiljön uppmärksammas. Olika slag av förhandsbedömning behandlas ingående. Beträffande sådana bestämmelser i arbetarskyddslagen, som lagen om husligt arbete bygger på, bibehålls emeller-
tid till stor del det gällande systemet. Förslaget innebär dock vissa ändring-
ar även härvidlag.
Till en början bör nämnas att en ändring föreslås i arbetarskyddslagens
huvudregel att arbetsgivaren är skyldig att iaktta allt som skäligen behövs
för att förebygga att arbetstagare ådrar sig ohälsa i följd av arbetet eller
drabbas av olycksfall däri. Enligt en huvudregel i förslaget till arbetsmiljö-
lag skall arbetsgivare vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att
arbetstagare utsätts för ohälsa eller olycksfall. Arbetsgivaren skall ägna uppmärksamhet åt att arbetet planläggs och anordnas så, att en tillfredsställande arbetsmiljö skapas. I fråga om arbetsgivarens allmänna skyldig-
heter föreskrivs i lagförslaget vidare bl.a. att arbetsgivaren skall se till att
arbetstagare får god kännedom om de förhållanden, under vilka arbetet bedrivs, och upplyses om de risker som kan vara förbundna med arbetet.
Lagförslaget innehåller dessutom allmänna bestämmelser om arbetsmiljöns beskaffenhet. Förslaget till arbetsmiljölag innehåller också en grundbestämmelse om arbetsgivarens skyldighet att ägna särskild uppmärksamhet åt skyddet för
minderåriga anställda. Med någon jämkning av lydelsen av motsvarande bestämmelse i arbetarskyddslagen åläggs arbetsgivare i lagförslaget att se
till att minderårig arbetstagare inte anlitas till arbete på sätt som medför
risk för olycksfall eller för överansträngning ceiler annan skadlig inverkan på den minderäriges hälsa eller utveckling.
Arbetstagarnas skyldigheter enligt arbetarskyddslagen kvarstår enligt
förslaget till arbetsmiljölag. Bestämmelserna om arbetstagarnas skyddsan-
svar kompletteras i lagförslaget så till vida, att den enskilde arbetstagaren fär en uttrycklig rätt att i farosituationer avbryta sitt arbete för att rådgöra med skyddsombud och arbetsledare.
Liksom arbetarskyddslagen tar lagförslaget upp särskilda regler om ar-
betstidens förläggning. Av intresse i förevarande sammanhang är att nya
regler föreslås om veckovila. Minimilängden av veckovilan enligt arbetarskyddslagen (24 timmar) föreslås ändrad till 36 timmar. Enligt arbetar-
skyddslagen sätts veckovileregeln ur spel om särskilt förhållande tillfälligt-
vis påkallar undantag. lagförslagets formulering är något mera restriktiv och anger att undantag får göras tillfälligtvis, om det föranleds av särskilt förhållande som inte har kunnat förutses. Enligt gällande bestämmelser
rekommenderas att veckovilan förläggs till söndag. Den föreslagna lagre-
geln anger i stället att veckovilan om möjligt skall förläggas till veckoslut.
Möjlighet till undantag från veckovileregeln föreslås kunna ske efter myn-
dighetsdispens. Utöver denna undantagsmöjlighet, som finns även enligt arbetarskyddslagen, föreslås möjligheter till avsteg från veckovileregleringen genom kollektivavtal i särskild ordning.
Vad gäller minderårig arbetstagares arbetstid och nattvila föreslås också
vissa skärpningar i förhållande till arbetarskyddslagen. Minderårigs totala arbetstid får f. n. inte överstiga 10 timmar under ett dygn och inte heller 54
timmar i veckan. Den minderåriga skall vidare varje dygn ha minst 11
timmars oavbruten ledighet för nattvila. Detaljerade regler finns om vilka
tider ledigheten för nattvila skall omfatta för olika åldersgrupper. Enligt lagförslaget bestäms dygnsmaximum till 9 timmar och veckomaximum till
45 timmar. Regeln om 11 timmars oavbruten ledighet för nattvila bibehålls.
Nattvilan för minderårig skall enligt förslaget inbegripa tiden mellan klockan 22 och klockan 5. Tillsynsmyndighet får liksom hittills medge undantag, om särskilda skäl föreligger.
Enligt arbetarskyddslagen äger arbetarskyddsstyrelsen meddela råd och
anvisningar till ledning vid tillämpningen av lagen. Den föreslagna arbets-
miljölagen har en annan konstruktion när det gäller arbetarskyddsstyrel-
sens författningsverksamhet. I propositionen betonas arbetarskyddsstyrelsens uppgift att utarbeta föreskrifter som komplement till lagens allmänt hållna regler. På viktiga områden föreslås att styrelsen skall kunna medde-
la direkt straffsanktionerade föreskrifter. Dessutom förutsätts en allmän
befogenhet för styrelsen att meddela generella föreskrifter om verkställig-
heten av arbetsmiljölagen. Enligt vad som anförs i propositionen torde erforderliga bemyndiganden för arbetarskyddsstyrelsen få tas in i en arbetsmiljöförordning som utfärdas sedan lagförslaget har behandlats av riksdagen. Vad gäller yrkesinspektionens verksamhetsformer bygger lagförslaget vidare på arbetarskyddslagens regler.
5 — Ändringar i allmänna arbetstidslagen
Allmänna arbetstidslagen, som trädde i kraft den 1 januari 1971, är i princip giltig för alla arbetstagare. Undantag har emellertid gjorts för bl. a.
sådant arbete som utförs i arbetsgivarens hushåll. I lagen finns rambestäm-
melser om främst längden av ordinarie arbetstid, övertid och s. k. jourtid.
Den ordinarie arbetstiden får uppgå till högst 40 timmar i veckan, raster
ej inräknade. När det behövs med hänsyn till arbetets natur eller arbetsför-
hållandena i övrigt, får arbetstiden uppgå till 40 timmar i veckan i genomsnitt för en tid av högst fyra veckor.
Bestämmelserna om övertid innebär att sådan tid får tas ut med högst 48 timmar under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad, dock högst 150 timmar under ett kalenderår (allmän övertid). När synnerliga skäl föreligger kan arbetarskyddsstyrelsen medge ytterligare övertid med högst 150 timmar under ett kalenderår (extra övertid). Övertid får dessutom tas ut för nödfallsarbete. Vidare finns en särskild övertidsform för förberedelse- och avslutningsarbeten.
Bestämmelserna i allmänna arbetstidslagen kan frångås, förutom efter myndighetsdispens, genom kollektivavtal som har träffats eller godkänts av central arbetstagarorganisation, dvs. förbund eller därmed jämförlig sammanslutning av arbetstagare.
Genom ändringar (1976: 597) i allmänna arbetstidslagen infördes fr. o.m.
den I januari 1977 följande begränsningar i de övertidsuttag som lagen tidigare medgav.
Ursprungligen förstods med övertid sådan arbetstid som överstiger ordinarie arbetstid eller jourtid enligt lagen eller den längre ordinarie arbetstid eller jourtid som kan ha avtalats genom kollektivavtal. Enligt en ny bestämmelse anses som övertid även mertid i förhållande till kortare arbetstid som i fråga om heltidsarbete har avtalats i angiven ordning.
Vidare berörde lagen från början inte frågan om ordinarie arbetstid skall
minskas med den arbetstid som skulle ha fullgjorts infallande arbetsfri
helgdag, s.k. mjuk arbetsvecka, eller om den ordinarie arbetstiden skall gälla oavsett helgdag, s. k. hård arbetsvecka. Följden var att någon övertid I lagens mening inte ansågs uppkomma, även om en anställd arbetar på avtalad övertid under motsvarande antal timmar som har fallit bort på grund av arbetsfri helgdag. Också i detta avseende infördes genom en ny
bestämmelse ctt annat synsätt. Vid övertidsberäkning skall sålunda nume-
ra — för varje infallande helgdag som är arbetsfri och ej är söndag — den ordinarie arbetstid som gäller enligt lagen minskas med den arbetstid som arbetstagaren skulle ha fullgjort om helgdagen i stället varit vardag.
Genom en ändring i lagen markerades dessutom att övertid för nödfallsarbete inte fär tas ut i samband med vanligen förekommande och därför förutsebara driftsstörningar. Slutligen begränsades möjligheterna att ta ut övertid för förberedelse- och avslutningsarbeten.
6 Överväganden och förslag
6.1 Allmänna synpunkter
Lagen (1970: 943) om arbetstid m. m. i husligt arbete har till syfte att för
hushållsanställda reglera arbetstidens längd så långt möjligt efter samma mönster som det på vilket allmänna arbetstidslagen (1970: 103) bygger.
Reglerna om arbetstidens längd kompletteras av vissa bestämmelser av arbetarskyddsnatur som har sina förebilder i arbetarskyddslagen (1949: 1).
I lagen om husligt arbete finns dessutom en del bestämmelser som rör
arbetsavtalets ingående och upphörande m. m.
Av redovisningen 1 avsnitt 2 framgår att antalet husligt anställda har
fortsatt att minska kraftigt efter det att lagen om husligt arbete trädde i kraft. Det finns dock fortfarande ett inte obetydligt antal arbetstagare som utför arbete i arbetsgivarens hushåll. För att reglera deras arbetsförhållanden finns fortfarande behov av regler av den typ som innefattas i lagen om husligt arbete.
Att arbetstiden och arbetarskyddet för husligt anställda regleras i sär-
skild lagstiftning har flera orsaker. I propositionen (1970: 150 s. 35) om lagen om husligt arbete hänvisades främst till att en speciell arbetstidsbestämmelse var nödvändig för att tillgodose behovet av barntillsyn i små-
barnsfamiljer där föräldrarna förvärvsarbetar utom hemmet. I allmänna
arbetstidslagen har särbestämmelser för enstaka arbetstagargrupper konsekvent undvikits. Det förutsätts i stället att avsteg från lagens materiella regler kan åstadkommas genom kollektivavtal. Eftersom de hushållsanställda inte är sammanslutna i någon facklig organisation, står denna möjlighet här inte till buds.
Vad gäller möjligheterna att göra arbetarskyddslagen tillämplig på arbete
i arbetsgivarens hushåll framhölls i propositionen (s. 40) att ett flertal av
lagens föreskrifter om minderåriga arbetstagare är föga lämpade för detta arbetsområde men att de minderåriga utgör en mycket betydande grupp inom det husliga arbetet. Det ansågs därför inte lämpligt att göra arbetarskyddslagen 1 princip tillämplig men undanta föreskrifterna om minder-
åriga arbetstagare. I avsnitt 4 och 5 har redovisats förslag till arbetsmiljölag, som avses ersätta arbetarskyddslagen, och vissa nyligen genomförda ändringar i all-
männa arbetstidslagen. Det kan konstateras att grunden för de överväganden. som ledde fram till att arbetarskyddet för de husligt anställda regleras t särskild lagstiftning, inte rubbas av det förhållandet att arbetarskyddslagen ersätts av en arbetsmiljölag. Även ändringarna i allmänna arbetstidslagen saknar betydelse när det gäller frågan om det husliga arbetet bör regleras I en särskild Jag. Vissa ändringar bör emellertid övervägas i lagen
om husligt arbete med anledning av redovisade förslag och ändringar inom de lagstiftningsområden där förebilder har hämtats till lagens arbetar-
skyddsbestämmelser och arbetstidsregler.
6.2 Övertid
I förarbetena till lagen om husligt arbete betonades (prop. 1970: 150 s. 36) att arbetstidsbestämmelserna för hushållsanställda borde konstrueras efter i huvudsak samma mönster som reglerna i allmänna arbetstidslagen.
Sålunda får ordinarie arbetstid i princip uppgå till högst 40 timmar i
veckan. Även grunderna för övertidsregleringen borde vara i överensstämmelse med inriktningen i allmänna arbetstidslagen. I enlighet med dessa överväganden innehåller lagen om husligt arbete bestämmelser om övertid som i mycket stämmer överens med allmänna arbetstidslagens övertidsregler. Övertid får, när särskilda skäl föreligger, tas ut med högst 48 timmar under en tid av fyra veckor, dock högst 300 timmar under ett kalenderår. Det ansågs å andra sidan uppenbart att de speciella förhållandena på det husliga arbetets område måste återspegla sig i utformningen av regelsystemet. Hänsyn måste tas till att arbetsavtalen här inte som på andra områden tillkommer under medverkan av fackliga organisationer.
Denna skiljaktighet innebär bl.a. att bestämmelserna om de hushållsan-
ställdas arbetstider inte har kunnat ges den dispositiva karaktär som regler-
na i allmänna arbetstidslagen har. Stor vikt har lagts vid att reglerna skall
vara enkla och lättförståeliga.
Liksom allmänna arbetstidslagen i dess ursprungliga lydelse berör lagen
om husligt arbete inte frågan om ordinarie arbetstid skall minskas med den arbetstid, som skulle ha fullgjorts infallande helgdag, eller om den ordina-
rie arbetstiden skall gälla oavsett helgdag. Genom en nyligen genomförd ändring (1976: 597) i allmänna arbetstidslagen har fastslagits att vid över-
tidsberäkning — för varje infallande helgdag som är arbetsfri och ej är söndag — den ordinarie arbetstid som gäller enligt lagen skall minskas med den arbetstid som arbetstagaren skulle ha fullgjort om helgdagen i stället varit vardag.
En regel om att hänsyn skall tas till infallande helgdag vid övertidsbe-
räkning måste anses vara naturlig även på det husliga arbetets omräde. Det
ligger i själva verket nära till hands att anta att en sådan regel har tillämpats
på detta område redan utan stöd av lag. Genom den nya bestämmelsen i
allmänna arbetstidslagen kan emellertid ovisshet uppkomma om hur lagen
om husligt arbete skall tolkas vid övertidsberäkningen. Härtill kommer önskvärdheten att få till stånd parallellitet med lagstiftningen i allmänhet,
när inte särskilda förhållanden påkallar annan utformning av regelsystemet
kompletteras på denna punkt.
Fallmänna arbetstidslagen har också nyligen införts en bestämmelse att med övertid förstås även mertid i förhållande till den kortare arbetstid än
ordinarie arbetstid eller jourtid enligt lagen, som har avtalats genom kol-
lektivavtal. Mot att föra över en sådan regel till lagen om husligt arbete
talar i första hand att kollektivavtal inte förekommer på det husliga området. I och för sig kunde visserligen en likartad bestämmelse på detta område avse heltidsarbete där kortare arbetsvecka än 40 timmar gäller enligt enskilt arbetsavtal. En sådan regel skulle dock knappast fylla något
behov på det husliga området och skulle snarast vara ägnad att komplicera
regelsystemet. I denna promemoria föreslås följaktligen ingen ändring i
detta avseende.
6.3 Arbetsgivarens allmänna skyldigheter
Efter förebild i arbetarskyddslagen innehåller lagen om husligt arbete en
bestämmelse om att arbetsgivaren är skyldig att iaktta allt som skäligen behövs för att förebygga att arbetstagare ådrar sig ohälsa till följd av arbetet eller drabbas av olycksfall däri. Motsvarande bestämmelse i den föreslagna arbetsmiljölagen :-har en annan utformning. Ändringen går främst ut på att ordet ”skäligen” inte ingår i lagtexten. Av motiveringen
framgår (prop. 1976/77: 149 s. 254) att avsikten är att utmärka att man inte skall kunna sänka kraven på arbetsmiljön med hänsyn till den enskilde arbetsgivarens förutsättningar i ekonomiskt eller annat avseende. Att ge-
nerellt hänvisa till en skälighetsprövning anses därför kunna leda fel.
De arbetstagare, som utför arbete i arbetsgivarens hushåll, har självklart
samma berättigade anspråk på en tillfredsställande arbetsmiljö som övriga
arbetstagargrupper. Den allmänt utformade arbetarskyddsbestämmelsen i
lagen om husligt arbete bör därför anpassas efter lydelsen av arbetsmiljöla-
gens huvudregel om arbetsgivarens ansvar. I enlighet härmed föreslås i
promemorian den ändringen i lagen om husligt arbete (8§ första stycket
första meningen) att arbetsgivare åläggs att vidta alla åtgärder som behövs
för att förebygga att arbetstagare utsätts för ohälsa eller olycksfall i arbete. I fråga om minderårigs anlitande till arbete finns i förslaget till arbetsmiljölag bl. a. en allmänt utformad bestämmelse att arbetsgivare skall se till att minderårig arbetstagare inte anlitas till arbete på sätt som medför risk för
olycksfall eller för överansträngning eller annan skadlig inverkan på den
minderåriges hälsa eller utveckling. Motsvarande bestämmelse i lagen om husligt arbete bör, samtidigt som den grundläggande arbetarskyddsbe-
stämmelsen ändras, jämkas och ges samma lydelse som föreslås 1 arbets-
miljölagen. Promemorian innehäller förslag till ändring i lagen om husligt arbete (8 § första stycket andra meningen) även i detta avseende.
I lagen om husligt arbete finns inga motsvarigheter till de bestämmelser i arbetarskyddslagen som konkretiserar arbetsgivarens ansvar i fråga om arbetshygieniska förhållanden, tekniska anordningar m. m. Bakgrunden är uppenbarligen att en allmänt utformad arbetarskyddsbestämmelse ansetts
tillräcklig med hänsyn till det husliga arbetets art. Inte minst med tanke på
att sådant arbete är en sektor av arbetsmarknaden, som starkt har minskat i betydelse under senare tid, saknas anledning att nu anlägga ett annat
betraktelsesätt. I denna promemoria föreslås därför inte några motsvarigheter i lagen om husligt arbete till de mera utförliga bestämmelser som i
arbetsmiljölagen har föreslagits beträffande arbetsmiljöns beskaffenhet
och arbetsgivarens instruktionsskyldighet m. m. Den mindre utförliga reg-
leringen på det husliga området innebär självfallet inte att arbetsgivaren är fritagen från skyldighet att meddela den instruktion som behövs.
6.4 Veckovila
Arbetarskyddslagens regler om arbetstidens förläggning motsvaras i la-
gen om husligt arbete av bestämmelser om nattvila och veckovila. Försla-
get till arbetsmiljölag innebär ingen avvikelse från arbetarskyddslagens
bestämmelse om nattvila i vad denna tjänat som förebild för regleringen på
det husliga området.
Lagförslaget innehåller emellertid nya regler om veckovila. I propositionen framhålls (prop. 1976/77:149 s. 314) att behovet av veckovileregler mäste ses i belysning av att arbetstidslagen redan ger de allmänna maximinormerna för veckoarbetstiden. Dessa normer är i dag bestämda så, att de korresponderar mot en ledighet för de flesta arbetstagare om normalt två hela dygn per vecka. Arbetstidslagen ger således indirekt uttryck för vad som enligt allmän uppfattning bör vara förhärskande i fråga om veckoledighet. Av detta anses följa att veckovilereglerna i arbetsmiljölagen inte behöver ha detta syfte. Enligt vad som anförs i propositionen kan man dock inte avvara ett lagstadgat grundskydd för regelbunden veckovila. Med utgångspunkt i ett resonemang att de anställda bör garanteras en fridag i veckan jämte ledighet av tillfredsställande längd under nätterna före och efter fridagen föreslås att minimigränsen för veckovila, som är 24 tummar enligt arbetarskyddslagen, höjs till 36 timmar i arbetsmiljölagen. I .edigheten skall, såvitt möjligt, enligt gällande rätt förläggas till söndag
och enligt förslaget till veckoslut. Möjligheterna till avvikelse är enligt
förslaget i stort sett desamma som enligt arbetarskyddslagen. I förslaget tillkommer möjlighet till undantag genom kollektivavtal.
Även för de husligt anställda gäller f.n. en minimiregel om 24 timmars
veckovila. I.agen om husligt arbete syftar till att garantera de husligt anställda i stort sett samma ledighetsförhållanden som övriga arbetstagargrupper. Det är därför angeläget att söka utforma grundskyddet för regelbunden veckovila efter samma måttstock som inom arbetslivet i övrigt. Härvid torde med fog kunna antas att en grundläggande bestämmelse om 36 timmars veckovila inte behöver vålla några särskilda komplikationer på
det husliga området. En förutsättning är samtidigt att avvikelse från kravet på veckovila liksom hittills skall kunna göras i nödfallssituationer. Vecko-
vileregeln för de husligt anställda bör sålunda kunna anpassas efter det nya rättsläge som inträder om förslaget till arbetsmiljölag genomförs. Mot
denna bakgrund föreslås i denna promemoria den ändringen i lagen om
husligt arbete (98 andra stycket) att arbetstagare skall beredas minst 36 timmars sammanhängande ledighet varje vecka. I anslutning härtill före-
slås också den ändringen att ledigheten såvitt möjligt skall förläggas till
veckoslut.
6.5 Arbetstiden för minderåriga arbetstagare
Den sammanlagda arbetstiden för minderåriga arbetstagare är enligt
lagen om husligt arbete liksom enligt arbetarskyddslagen maximerad till 10
timmar per dygn och 54 timmar per vecka. Avvikelse får göras i nödfallssituationer enligt lagen om husligt arbete och efter myndighetsdispens enligt
arbetarskyddslagen. I förhållande till arbetarskyddslagen innebär förslaget
till arbetsmiljölag att minderåriga arbetstagares totala arbetstid begränsas till 9 timmar per dygn och 45 timmar i veckan med bibehållen möjlighet till myndighetsdispens.
När det gäller möjligheterna att konstruera bestämmelserna om minder-
åriga hushållsanställdas totala arbetstid efter mönster av föreslagna be-
stämmelser i arbetsmiljölagen måste följande beaktas. Ifrågavarande be-
stämmelser avser såväl ordinarie arbetstid som övertid. Vid tillkomsten av
lagen om husligt arbete ansågs (prop. 1970: 150 s. 37) en specialregel om
förlängd ordinarie arbetstid behövlig framför allt av hänsyn till förvärvsar-
betande föräldrar med små barn. Om föräldrarna har heltidsarbete och deras arbetstider sammanfaller, behöver de nämligen hjälp med tillsyn av barnen under minst den tid som motsvarar den ordinarie arbetstiden med
tillägg för måltidsraster och den tid som gär åt för resor mellan bostaden och arbetsplatsen. För ensamstående föräldrar uppkommer naturligtvis
samma problem, varvid dessutom saknas möjligheten att makarnas arbetstid har olika förläggning. Specialregeln avser sådana arbetstagare - även
minderåriga — vilkas arbete innefattar tillsyn av barn eller annan person
som inte kan ta vård om sig själv. Vidare krävs att de hushållsmedlemmar, som har ansvaret för att tillsynsbehovet blir tillgodosett. är ur stånd att själva utöva tillsynen till följd av förvärvsarbete utanför hemmet eller till följd av nedsatt arbetsförmåga. Förlängning av den ordinarie arbetstiden får i sådana fall ske med högst 12 timmar i veckan i genomsnitt för en tid av högst fyra veckor.
Inom ramen för nuvarande regler om minderåriga hushållsanställdas totala arbetstid kan, som framgår av det anförda, specialregeln om för-
längd ordinarie arbetstid tillämpas även beträffande minderåriga. Denna
möjlighet skulle till stor del upphöra, om maximigränserna sänktes på samma sätt som har föreslagits i arbetsmiljölagen. De minderåriga arbetstagarna utgör emellertid en betydande grupp inom det husliga arbetets
område och deras arbetsuppgifter torde 1 stor utsträckning avse barntillsyn. En sänkning av maximiarbetstiden för minderåriga skulle därför inne-
bära ett väsentligt ingrepp i lagen om husligt arbete, där en viktig tanke är att i rimlig mån tillgodose behovet av barntillsyn.
Ett alternativ kunde vara att här göra skillnad mellan förlängd ordinarie arbetstid och annan arbetstid samt låta maximigränsen endast avse normal
ordinarie arbetstid jämte övertid. Fördelarna med ett sådant system före-
faller dock ringa i jämförelse med de nackdelar som skulle uppkomma
genom att reglerna i lagen om husligt arbete blev mera komplicerade. Vidare bör beaktas att bestämmelserna om maximiarbetstid har mindre
betydelse för de husligt anställda än för övriga arbetstagargrupper, efter-
som bestämmelserna om ordinarie arbetstid och övertid är tvingande i
lagen om husligt arbete medan motsvarande bestämmelser 1 allmänna
arbetstidslagen kan frångås genom kollektivavtal. Det kan också framhål-
las att, såsom anfördes vid lagens tillkomst. arbetsuppgifterna för de husligt anställda regelmässigt är sådana att de tillåter visst mått av syss-
lande med egna angelägenheter under arbetstid. Mot denna bakgrund torde man knappast behöva hysa några allvarliga betänkligheter mot att låta
bestämmelserna om den maximala arbetstiden för minderåriga i husligt
arbete avvika från vad som gäller för övriga grupper av minderåriga arbets-
tagare.
I övrigt innehåller förslaget till arbetsmiljölag inga ändringar i förhällande till arbetarskyddslagen som kan vara av intresse när det gäller att överväga en anpassning av reglerna om arbetstiden för minderåriga arbets-
tagare i husligt arbete.
I promemorian föreslås mot denna bakgrund ingen ändring i lagen om
husligt arbete i denna del.
6.6 Tillsyn
Lagen om husligt arbete innehäller särskilda regler om tillsyn. I fråga om arbetarskyddsbestämmelserna och arbetstidsbestämmelserna hänvisar lagen dessutom i tillämpliga delar till vad som föreskrivs om tillsyn över efterlevnaden av arbetarskyddslagen. Hänvisningen bör efter arbetsmiljölagens ikraftträdande avse den lagen. En ändring i lagen om husligt arbete
(15 8) på denna punkt föreslås i promemorian.
Förslaget till arbetsmiljölag innehåller inte, såsom arbetarskyddslagen, någon bestämmelse om arbetarskyddsstyrelsens författningsverksamhet. I samband med utfärdande av verkställighetsförordning till arbetsmiljölagen får övervägas att genom cen särskild bestämmelse bemyndiga arbetar-
skyddsstyrelsen att meddela föreskrifter om verkställigheten av lagen om husligt arbete.
6.7 Ikraftträdande
Föreslagna ändringar i lagen om husligt arbete föreslås träda i kraft vid samma tidpunkt som arbetsmiljölagen, den I juli 1978.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1978