Lag (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete

Departement
Arbetsmarknadsdepartementet A
Utfärdad
1970-12-17
Ändring införd
SFS 1970:943 i lydelse enligt SFS 2016:249
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2018-08-19

Inledande bestämmelser

1 §  Denna lag är tillämplig på arbete som en arbetstagare utför i arbetsgivarens hushåll. Lagen gäller dock inte om arbetstagaren är medlem av arbetsgivarens familj, utom i det fall arbetstagaren är personlig assistent enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

[S2]För arbetstagare som inte har fyllt 18 år gäller endast 1114, 24 och 25 §§.

[S3]En överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren som strider mot denna lag är inte bindande för arbetstagaren. Lag (2016:249).

Prop. 2015/16:62: Förslaget behandlas i avsnitt 6.

I andra stycket har hänvisningen till 20 och 21 §§ bytts ut mot en hänvisning till 24 och 25 §§. Det är en följdändring med anledning av ändringar som infördes efter förslag i propositionen Effektivare sanktioner för arbetsmiljö- och arbetstidsreglerna (prop. 2012/13:143)....

Prop. 2007/08:65: Förslaget behandlas i avsnitt 5.1.

Ändringarna i andra stycket är en följd av att lagen inte längre innehåller några arbetsmiljöregler. Övriga ändringar är av redaktionellt slag.

Ordinarie arbetstid

2 §  Den ordinarie arbetstiden får uppgå till högst 40 timmar i veckan i genomsnitt för en tid av högst fyra veckor.

[S2]Innefattar arbetet tillsyn av barn eller annan hushållsmedlem, som icke kan taga vård om sig själv, får den ordinarie arbetstiden förlängas i den mån de medlemmar av hushållet, som har ansvaret för att tillsynsbehovet blir tillgodosett, är ur stånd att utöva tillsynen till följd av förvärvsarbete utanför hemmet eller till följd av nedsatt arbetsförmåga. Sådan förlängning får ske med högst 12 timmar i veckan i genomsnitt för en tid av högst fyra veckor.

[S3]I arbetstiden inräknas ej uppehåll i arbetet, under vilket arbetstagaren fritt förfogar över sin tid och icke är skyldig att stanna kvar på arbetsstället.

[S4]Vecka räknas från och med måndag eller annan dag enligt vad som tillämpas för arbetsstället.

Övertid

3 §  När särskilda skäl föreligger, får övertid tagas ut med högst 48 timmar under en tid av fyra veckor, dock högst 300 timmar under ett kalenderår.

[S2]Vid beräkning av övertid skall kompensationsledighet eller annan ledighet som förläggs till arbetstagarens ordinarie arbetstid likställas med fullgjord ordinarie arbetstid. Lag(1982:675)

4 §  Om det oundgängligen behövs på grund av olyckshändelse eller akut sjukdomsfall eller annan sådan omständighet, som ej kunnat förutses, får övertid tagas ut i den utsträckning som förhållandena kräver.

5 §  I fråga om skyldighet för arbetstagare att utföra arbete på övertid gäller vad som kan anses vara överenskommet mellan parterna. Arbetstagare är dock skyldig att utföra övertidsarbete i fall som avses i 4 §, om han ej har giltigt hinder.

6 §  Arbetsgivare skall föra behövliga anteckningar om övertid. Arbetstagare har rätt att själv eller genom annan taga del av anteckningarna. Samma rätt tillkommer facklig organisation som företräder arbetstagaren.

7 §  Arbetstagare har rätt till särskild ersättning för övertid. Ersättningen skall utgå i pengar eller, om parterna är ense därom, som ledighet under ordinarie arbetstid.

[S2]Ledigheten skall motsvara vad som kan anses skäligt med hänsyn till övertidsarbetets art. Om arbetstagaren icke tagit ut ledigheten när anställningen upphör, skall ersättning i stället utgå i pengar.

Skydd mot ohälsa m.m.

8 §  Arbetsmiljölagen (1977:1160) gäller för arbete i arbetsgivarens hushåll. Lag (2008:296).

Prop. 2007/08:65: Förslaget behandlas i avsnitt 5.1.

Särreglerna för arbete i arbetsgivarens hushåll i arbetsmiljöhänseende har upphävts. Den nya lydelsen av paragrafen upplyser om att arbetsmiljölagen gäller för arbete i arbetsgivarens hushåll.

9 §  Arbetstagare skall åtnjuta behövlig ledighet för nattvila. I denna skall såvitt möjligt ingå tiden mellan klockan 24 och klockan 5.

[S2]Arbetstagare skall beredas minst 36 timmars sammanhängande ledighet varje vecka. Ledigheten skall såvitt möjligt förläggas till veckoslut.

[S3]Avvikelse får göras från första och andra styckena i fall som avses i 4 §. Lag (1978:340).

10 § har upphävts genom lag (1995:1240).

Anställningsavtalets ingående och upphörande m.m.

11 §  Avtal om anställning i husligt arbete skall upprättas skriftligen, om arbetsgivaren eller arbetstagaren begär det. Lag (1982:85).

12 §  Anställningsavtalet gäller tills vidare, om inte annat har avtalats. Anställningsavtal som gäller tills vidare kan sägas upp av arbetsgivaren eller arbetstagaren för att upphöra efter en viss uppsägningstid. Uppsägning från arbetsgivarens sida skall vara skriftlig.

[S2]För både arbetsgivare och arbetstagare gäller en minsta uppsägningstid av en månad. Om en arbetstagare vid uppsägningstillfället har varit anställd hos arbetsgivaren minst fem år, har arbetstagaren rätt till en uppsägningstid av två månader. Om en arbetstagare har varit anställd hos arbetsgivaren minst tio år, har arbetstagaren rätt till en uppsägningstid av tre månader.

[S3]En arbetstagare, som byter anställning genom att övergå från en arbetsgivare till en annan, får i den senare anställningen tillgodoräkna sig också tiden i den förra, om arbetet kan anses utfört i ett och samma hushåll. Om det sker flera sådana byten av anställning, får arbetstagaren räkna samman anställningstiderna hos alla arbetsgivarna. Lag (1982:85).

12 a §  En arbetstagare som har blivit uppsagd har rätt att under uppsägningstiden behålla sin lön och andra anställningsförmåner även om arbetstagaren inte får några arbetsuppgifter alls eller får andra arbetsuppgifter än tidigare.

[S2]Om vissa anställningsförmåner enligt lag utgår endast för arbetad tid, skall med sådan tid jämställas tid under vilken arbetstagaren uppbär förmåner enligt första stycket.

[S3]Om arbetsgivaren har förklarat att arbetstagaren inte behöver stå till förfogande under uppsägningstiden eller en del därav, får arbetsgivaren från förmåner enligt första stycket avräkna inkomster som arbetstagaren under samma tid har förvärvat i annan anställning. Arbetsgivaren har också rätt att avräkna inkomster som arbetstagaren under denna tid uppenbarligen kunde ha förvärvat i annan godtagbar anställning. Aktivitetsstöd som utgår efter beslut av arbetsmarknadsmyndighet får avräknas i den mån bidraget avser samma tid som anställningsförmånerna och har beviljats arbetstagaren efter uppsägningen.

[S4]Under uppsägningstiden har en uppsagd arbetstagare rätt till skälig ledighet från anställningen med bibehållna anställningsförmåner för att besöka arbetsförmedlingen eller på annat sätt söka arbete. Lag (2000:1361).

12 b §  En arbetstagare får med omedelbar verkan frånträda sin anställning, om arbetsgivaren eller någon medlem av dennes hushåll i väsentlig mån har åsidosatt sina åligganden mot arbetstagaren.

[S2]En arbetsgivare får genom avskedande avbryta anställningen med omedelbar verkan, om arbetstagaren grovt har åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren.

[S3]Som grund för en anställnings upphörande enligt första eller andra stycket får inte åberopas enbart omständigheter som har varit kända mer än en vecka innan anställningen frånträddes eller avskedandet ägde rum.

[S4]Avskedande skall vara skriftligt. Arbetsgivaren är skyldig att på arbetstagarens begäran uppge de omständigheter som åberopas som grund för avskedandet. Uppgiften skall vara skriftlig, om arbetstagaren begär det. Lag (1982:85).

13 §  Arbetstagare, som på grund av sjukdom eller olycksfall blir ur stånd att utföra sina sysslor, får utan hinder därav nyttja bostad, som ingår i arbetstagarens löneförmåner, så länge anställningen består.

14 §  När anställningsavtal uppsagts eller upphört utan uppsägning skall arbetsgivaren på begäran lämna arbetstagaren intyg angående anställningen.

[S2]Intyget skall innehålla besked om arbetsuppgifternas art och anställningstiden. Har anställningen varat mer än en månad skall, om arbetstagaren begär det, dessutom lämnas vitsord rörande skicklighet, arbetsvillighet och ordning i arbetet samt upplysning om vem som sagt upp avtalet och, ifall uppsägningen gjorts av arbetsgivaren, rörande anledningen därtill.

Tillsyn

15 §  Arbetsmiljöverket utövar tillsyn över att 2-4, 6 och 9 §§ följs. Då gäller i tillämpliga delar bestämmelserna om tillsyn över att arbetstidslagen (1982:673) följs. Undersökningar på arbetsställen får dock göras endast på begäran av en part eller om det annars finns särskild anledning. Lag (2008:296).

Prop. 1999/2000:141: Ändringarna är en följd av att Arbetarskyddsstyrelsen och Yrkesinspektionen ersätts av Arbetsmiljöverket.

Prop. 2007/08:65: Förslaget behandlas i avsnitt 5.1.

Med anledning av att arbetsmiljölagen har gjorts tillämplig på arbete i arbetsgivarens hushåll, gäller tillsynen enligt paragrafen i fortsättningen enbart arbetstidsregler. Arbetsmiljöverket utövar tillsyn över att dessa regler följs. Den tidigare hänvisningen till tillämpliga regler om tillsyn över ...

16 § Har upphävts genom lag (1980:209).

17 §  Arbetsmiljöverket får meddela de förelägganden eller förbud som behövs för att denna lag ska följas.

[S2]Ett beslut om föreläggande eller förbud får förenas med vite. Lag (2013:612).

Prop. 2012/13:143: Sanktionssystemet vid överträdelser av lagens regler har anpassats efter sanktionssystemet i de övriga lagarna på arbetstidsområdet och arbetsmiljölagen. Bestämmelsen i paragrafens första stycke har därför utformats på motsvarande sätt som i de lagarna, vilket bl.a. innebär att termen förbud har lagts till i förtydligande syfte. ...

18 §  Arbetsmiljöverkets beslut enligt 17 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2013:612).

Prop. 1999/2000:141: Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 5.3.

Beslut om föreläggande att vidta rättelse som enligt tidigare reglering fattades av Arbetarskyddsverket i sista instans, får nu överklagas till länsrätt. Behörig domstol anges i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar. Om beslutet fattats vid ett lokalkontor, överklagas således beslutet ...

Ansvar, sanktionsavgift och skadestånd

19 §  En arbetsgivare som inte rättar sig efter ett föreläggande eller förbud enligt 17 § döms till böter. Detta gäller dock inte om föreläggandet eller förbudet har förenats med vite.

[S2]Till böter döms också den arbetsgivare som uppsåtligen lämnar en oriktig eller vilseledande uppgift i en anteckning som avses i 6 §.

[S3]En gärning som omfattas av ett föreläggande eller förbud enligt 17 § ska inte medföra straffansvar enligt andra stycket. Lag (2013:612).

Prop. 2012/13:143: Paragrafens första och andra stycke motsvarar i huvudsak vad som framgick av den tidigare lydelsen, med den ändringen att termen förbud har lagts till i förtydligande syfte. Av första stycket följer att det inte får dömas till straff för en gärning som omfattas av ett föreläggande eller förbud som förenats med vite enligt 17 §. Denna regel har sin motsvarighet i 8 kap. 1 § arbetsmiljölagen.

Av ett ...

20 §  Om en arbetsgivare har överträtt 2, 3, 4 eller 9 §, ska en sanktionsavgift tas ut. Avgiften tas ut av den arbetsgivare i vars hushåll arbetet utförs. Avgiften ska betalas även om överträdelsen inte skett uppsåtligen eller av oaktsamhet.

[S2]Avgiften utgör för varje timme otillåten arbetstid och för varje arbetstagare som har anlitats i strid med 2, 3, 4 eller 9 § en procent av det prisbasbelopp enligt 2 kap.6 och 7 §§socialförsäkringsbalken som gällde vid den tidpunkt då överträdelsen skedde.

[S3]Avgiften tillfaller staten. Lag (2013:612).

Prop. 2012/13:143: Av första stycket framgår att sanktionsavgift ska följa som påföljd när det gäller överträdelser av bestämmelserna om ordinarie arbetstid, övertid och nattvila i 2–4 och 9 §§. Överträdelser av bestämmelserna leder därmed till en direkt sanktion. Avgiften ska tas ut av den arbetsgivare i vars hushåll arbetet utförs.

Av andra stycket framgår hur avgiften ska beräknas. Bestämmelsen har utformats på motsvarande sätt som enligt arbetstidslagen. ...

21 §  Någon sanktionsavgift ska inte tas ut för en gärning som omfattas av ett föreläggande eller förbud enligt 17 §.

[S2]Avgiften får sättas ned helt eller delvis om överträdelsen är ringa eller ursäktlig eller om det annars med hänsyn till omständigheterna skulle vara oskäligt att ta ut avgiften. Lag (2013:612).

Prop. 2012/13:143: I första stycket görs ett undantag från möjligheten att ta ut sanktionsavgift. Undantaget avser den situationen att gärningen omfattas av ett meddelat föreläggande. Se vidare kommentaren till 8 kap. 5 a § arbetsmiljölagen.

Bestämmelsen om nedsättning av avgiften i andra stycket har utformats på motsvarande sätt som i arbetsmiljölagen, ...

22 §  Arbetsmiljöverket prövar genom avgiftsföreläggande frågor om sanktionsavgifter.

[S2]Avgiftsföreläggande innebär att den som bedöms vara ansvarig enligt 20 § för en överträdelse föreläggs att godkänna avgiften omedelbart eller inom viss tid.

[S3]När föreläggandet har godkänts, gäller det som domstols lagakraftvunna avgörande om att avgift ska tas ut. Ett godkännande som görs efter det att den tid som angetts i föreläggandet har gått ut är dock utan verkan. Om avgiftsföreläggandet inte har godkänts inom utsatt tid, får Arbetsmiljöverket ansöka hos den förvaltningsrätt inom vars domkrets avgiftsföreläggandet har utfärdats, om att avgift ska tas ut.

[S4]Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2013:612).

Prop. 2012/13:143: I paragrafen, som är ny, regleras förfarandet vid prövningen av frågan om sanktionsavgift ska tas ut.

Av första stycket framgår att frågan om sanktionsavgift ska tas ut prövas av Arbetsmiljöverket genom avgiftsföreläggande på motsvarande sätt som enligt arbetsmiljölagen. Det innebär att frågan om sanktionsavgift ska tas ut alltid ska prövas av Arbetsmiljöverket genom ett avgiftsföreläggande.

Av ...

23 §  En sanktionsavgift får tas ut bara om ansökan har delgetts den som avgiftsföreläggandet riktas mot inom fem år från den tidpunkt då överträdelsen skedde.

[S2]Ett beslut om att avgift ska tas ut ska genast sändas till länsstyrelsen. Avgiften ska betalas till länsstyrelsen inom två månader från det att beslutet vann laga kraft. En upplysning om detta ska tas in i beslutet.

[S3]Om avgiften inte betalas inom den tid som anges i andra stycket, ska dröjsmålsavgift tas ut enligt lagen (1997:484) om dröjsmålsavgift. Den obetalda avgiften och dröjsmålsavgiften ska lämnas för indrivning enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

[S4]En beslutad avgift bortfaller om verkställighet inte har skett inom fem år efter det att avgörandet vann laga kraft. Lag (2013:612).

Prop. 2012/13:143: Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om tidsfrist för delgivning och om verkställighet av beslut om att sanktionsavgift ska tas ut. Den innehåller också en bestämmelse om preskriptionstid för beslutade avgifter.

Bestämmelsen har utformats på motsvarande sätt som 27 a § arbetstidslagen.

Förslaget behandlas i avsnitt ...

24 §  En arbetsgivare som inte uppfyller sina skyldigheter enligt anställningsavtalet eller bryter mot 5, 7, 11, 12, 12 a, 12 b, 13 eller 14 § ska betala inte bara lön och andra anställningsförmåner som arbetstagaren kan ha rätt till utan även ersättning för den skada som uppkommer.

[S2]En arbetstagare som inte uppfyller sina skyldigheter enligt anställningsavtalet eller bryter mot 5, 7, 11, 12, 12 a, 12 b, 13 eller 14 § ska betala ersättning för den skada som uppkommer.

[S3]Skadestånd enligt första eller andra stycket får avse både ersättning för den förlust som uppkommer och ersättning för den kränkning som avtals- eller lagbrottet innebär. Skadestånd med anledning av person- eller sakskada bestäms dock med tillämpning av allmänna skadeståndsregler.

[S4]Om det är skäligt, får skadeståndet sättas ned helt eller delvis. Lag (2013:612).

Prop. 2017/18:272: Förslaget behandlas i avsnitt 6.2.3.

Prop. 2012/13:143: Paragrafen har en ny numrering. Den tidigare lydelsen benämndes 20 §.

Av paragrafen framgår att skadeståndsskyldighet inträder om arbetsgivaren inte fullgör sina skyldigheter enligt anställningsavtalet eller bryter mot 5, 7, 11, 12, 12 a, 12 b, 13, eller 14 §. För överträdelser av föreskrifter som reglerar arbetstid inträder sanktionsavgift som påföljd enligt 20 § och rätten till skadestånd för dessa överträdelser har upphävts. Vissa språkliga ändringar har gjorts i paragrafen. ...

25 §  Den som vill kräva skadestånd enligt 24 § ska väcka talan inom sex månader från tidpunkten för den skadegörande handlingen. Om talan inte väcks inom den tiden, har parten förlorat sin talan. Lag (2013:612).

Prop. 2012/13:143: Paragrafen, som är ny, framgick med samma innehåll av tidigare 21 §. En språklig ändring har gjorts utan att någon ändring i sak avses.

Ändringar och övergångsbestämmelser

Lag (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1971, då hembiträdeslagen (1944:461) skall upphöra att gälla.
Intill utgången av år 1972 skall dock den i 2 § första stycket angivna högsta genomsnittliga arbetstiden för vecka, i stället för 40 timmar, utgöra 41 timmar 15 minuter.
Denna lag gäller även avtal som slutits för den 1 juli 1971.
Förarbeten
Prop. 1970:150

Ändring, SFS 1973:838

Förarbeten
Prop. 1973:130
Omfattning
ändr. 15, 17, 18 §§

Ändring, SFS 1974:361

Förarbeten
Prop. 1974:88
Omfattning
ändr. 12, 20 §§; nya 12 a, 12 b §§

Ändring, SFS 1975:732

Förarbeten
Prop. 1975:78
Omfattning
ändr. 16 §

Lag (1978:340) om ändring i lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete

Förarbeten
Prop. 1977/78:121
Omfattning
ändr. 3, 8, 9, 15 §§

Lag (1980:209) om ändring i lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete

Förarbeten
Prop. 1979/80:80
Omfattning
upph. 16 §

Lag (1982:85) om ändring i lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete

Förarbeten
Prop. 1981/82:71
Omfattning
ändr. 11-12 b, 20, 21 §§

Lag (1982:675) om ändring i lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete

Förarbeten
Prop. 1981/82:154
Omfattning
ändr. 3 §

Lag (1994:1988) om ändring i lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete

Förarbeten
Rskr. 1994/95:107, Prop. 1994/95:77, Bet. 1994/95:SoU7
Omfattning
ändr. 1 §
Ikraftträder
1995-02-01

Lag (1995:1240) om ändring i lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete

Förarbeten
Rskr. 1995/96:29, Prop. 1995/96:79, Bet. 1995/96:AU2
Omfattning
upph. 10 §; ändr. 1, 8, 15 §§
Ikraftträder
1996-01-01

Lag (2000:765) om ändring i lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2000/01:2, Prop. 1999/2000:141, Bet. 2000/01:AU2
Omfattning
ändr. 15, 17, 18 §§
Ikraftträder
2001-01-01

Lag (2000:1361) om ändring i lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2000/02:103, Prop. 2000/01:1, Bet. 2000/01:AU1
Omfattning
ändr. 12 a §
Ikraftträder
2001-01-01

Lag (2008:296) om ändring i lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2007/08:180, Prop. 2007/08:65, Bet. 2007/08:AU5
Omfattning
ändr. 1, 8, 15 §§
Ikraftträder
2009-01-01

Lag (2013:612) om ändring i lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete

Tryckt format (PDF)

Övergångsbestämmelse

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2014.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för överträdelser som har skett före ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2012/13:284, Prop. 2012/13:143, Bet. 2012/13:AU11
Omfattning
nuvarande 20, 21 §§ betecknas 24, 25 §§; ändr. 17, 18, 19 §§, den nya 24 §; nya 20, 21, 22, 23 §§
Ikraftträder
2014-07-01

Lag (2016:249) om ändring i lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2015/16:156, Prop. 2015/16:62, Bet. 2015/16:AU5
Omfattning
ändr. 1 §
Ikraftträder
2016-05-01