Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås vissa riktlinjer beträffande genomförande. orga- nisation och ekonomiskt ansvarstagande för de olympiska vinterspelen år 1984, om dessa förläggs till Sverige.

• Sida 2
•  Original

Prop. 1977/78:146

l—J

Utdrag

JORDBRU KSDEPARTEM ENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1978-03-16

Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande. och statsråden Bohman. Ullsten, Romanus. Turesson. Gustavsson. Antonsson. Mogård. Dahlgren, Åsling. Söder. Troedsson. Mundebo. Krönmark. Burenstam Linder, Wik- ström. Johansson, Wirtén

Föredragande: statsrådet Dahlgren

Proposition om olympiska vinterspel i Sverige år 1984

1. Inledning

Genom beslut den 2 juni 1977 bemyndigade regeringen chefen för jord- bruksdepartementet att tillkalla en särskild utredare1 för att utreda förut— sättningarna för ett svenskt arrangemang av 1984 års olympiska vinterspel. Utredaren. som har fullgjort sitt uppdrag under benämningen 1977 års OS-utredning. avlämnade i oktober 1977 betänkandet (Ds Jo 197728) För- utsättningarna för Vinter-OS i Sverige 1984. Betänkandet bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga 1.

Efter det att 1977 års OS-utredning avlämnat sitt betänkande har Göte- borgs kommun hos Internationella Olympiska Kommittén (IOK) ansökt om att få arrangera de olympiska vinterspelen år 1984. På skilda sätt har såväl regeringen som Sveriges Olympiska Kommitté (SOK). Sveriges riksidrottsförbund och övriga berörda kommuner — dvs. Falun. Östersund, Åre och Ragunda — uttalat sitt stöd för ansökningen.

Göteborgs kommuns ansökan till lOK om att få arrangera de olympiska vinterspelen är 1984 kommer att behandlas vid IOK:s session den 16—20 maj 1978 i Aten. Konkurrenter om värdskapet är Sapporo i Japan och Sarajevo i Jugoslavien.

Efter bemyndigande av regeringen har chefen för jordbruksdeparte- mentet den 8 december 1977 genom tilläggsdirektiv uppdragit åt den sär- skilde utredaren att ytterligare klarlägga förutsättningarna för olympiska vinterspel i Sverige. Denne har i en rapport till regeringen i februari 1978 redovisat bl. a. förslag till avtal mellan staten och berörda kommuner. Nämnda rapport bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga 2. lRiksdagsledamoten Rolf Rämgård

• Sida 3
•  Original

Prop. 1977/78:146 3

2. Utredningen

Med hänsyn till att betänkandet och rapporten som nyss sagts fogats till detta protokoll som bilagor lämnas i det följande endast en kortfattad redo— görelse för huvuddragen i utredarens förslag.

Utredningen betonar att dess förslag tar sikte på ett OS-arrangemang som i största möjliga utsträckning utnyttjar befintliga idrottsanläggningar och som genom en rimlig ambitionsnivå begränsar de kostnader ett olym- piskt arrangemang i Sverige skulle medföra.

Utredningens förslag innebär att de olympiska vinterspelen förläggs till fyra orter. nämligen Göteborg. Falun. Åre och Hammarstrand. Såsom huvudort för spelen föreslås Göteborg. Detta innebär att invigning och avslutning förläggs dit. liksom hastighetsåkning på skridsko. ishockey och konståkning. Till Falun förläggs längdåkning på skidor och backhoppning samt skidskytte och. i den händelse grenen blir aktuell. skidorientering. De alpina grenarna slalom. storslalom och störtlopp förläggs till Åre och rodel arrangeras i Hammarstrand.

Anläggningar finns redan för samtliga grenar utom för störtlopp. Stört- loppsbana måste därför anläggas i Åre. 1 övrigt fordras endast begränsade insatser för upprustning och komplettering av befintliga anläggningar.

Vad gäller organisationen för de olympiska spelen måste enligt utred- ningen en klar gränsdragning göras mellan centralt och lokalt ansvar. Utredningen föreslår sålunda att lokala organisationskommittéer på täv- lingsorterna bör ges en betydande självständighet inom givna ekonomiska förutsi'tttningar.

Utredningens ekonomiska beräkningar visar att de investeringar och kostnader för spelens genomförande som tagits upp i kalkylerna för OS-ar- rangemanget torde uppgå till drygt 200 milj. kr. De beräkningar som gjorts av intäkterna slutar på ca 125 milj. kr. Underskottet skulle således bli ca 75 milj. kr.

Det samlade underskottet för OS-arrangemangct är. framhåller utred- ningsmanncn. vad Sverige nu får betala för att bjuda igen för att vi tidigare deltagit i olympiska spel i andra länder. I utredningen betonas dock att de olympiska arrangemangen kan ge fördelaktiga effekter i flera olika avseen- den. Tillströmning av publik och deltagare kan enligt utredningen gynn- samt påverka turismen oeh ge ökade skatteintäkter för såväl stat som kommuner och landsting. F.tt ökat antal utländska besökare tillför också landet utländsk valuta.

Utredningsmannen framhåller att olympiska arrangemang är motiverade inte minst genom sitt idrottsliga värde. En förutsättning är dock att man framgent väljer former som möjliggör genomförande till rimliga kostnader. Vidare påpekar Utredningsmannen att de olympiska an'angemangen och reglerna. även om de bör modifieras och moderniseras. innebär en motvikt till de kommersiella intressenas frammarsch inom idrotten. Även detta gör fortsatta olympiska tävlingar önskvärda.

• Sida 4
•  Original

Prop. 1977/78:146 4

Mot bakgrund av vad som redovisats rekommenderade Utredningsman- nen att man ställer sig positiv till att Göteborgs kommun ansöker om de olympiska vinterspelen år 1984.

1 utredningsmannens rapport redogörs för avtalets bakgrund och inne- håll. Vidare redogörs för de ytterligare kontakter som tagits med berörda verk och myndigheter. Avtalet mellan staten och berörda kommuner inne- bär i korthet följande.

Lokala organisationskommittéer svarar för tävIingsarrangemangen och övriga lokala arrangemang. En central organisationskommitte svarar för samordnande och för spelen gemensamma funktioner. För att de lokala kommittéerna skall kunna finansiera sina åtaganden garanterar staten de budgeterade biljettintäkterna. De investeringar i tävlingsanläggningar som erfordras skall utföras av kommunerna. Enligt beräkningar utgör kostna- den för dessa anläggningar 10 milj. kr. Staten åtar sig att vid eventuella fördyringar tillskjuta upp till 5 milj. kr. Eftersom vissa utgifter uppstår innan intäkter flyter in ges de lokala organisationskommittéerna kreditga- rantier om totalt 15 milj. kr.

De ytterligare kontakter utredaren tagit med berörda verk och myndig- heter har huvudsakligen bekräftat vad som redovisades i utredningens betänkande. Det har i flera fall framkommit att närmare preciseringar ej går att göra förrän vid en senare tidpunkt.

3. F öredraganden

Arrangörerna av de olympiska spelen har genom åren fått vidkännas kraftigt ökade kostnader för tävlingarnas genomförande. Även om de olympiska vinterspelen ännu inte dragit lika höga kostnader som som— marspelen. har de små nationernas möjligheter att arrangera olympiska spel under de senaste årtiondena starkt begränsats. Den internationella idrottsrörelsen kan genom den "svenska modellen" ges konkreta förslag som syftar till att begränsa kostnaderna för olympiska spel. Från svensk sida har under 1970-talet frågan om att sprida olympiska tävlingar till flera orter aktualiserats inom Internationella Olympiska Kommittén (IOK). lOK beslutade också ijuni 1977 att frångå kravet på att olympiska vinter— spel i princip skall äga rum på den ort som erbjuds värdskapet för spelen. Genom att lOK på så sätt medgivit att arrangemangen kan spridas till flera orter. har 1977 års OS-utredning som tillkallades den 2juni 1977 funnit att goda förutsättningar finns för Sverige att arrangera 1984 års olympiska vinterspel till en rimlig kostnad.

Den särskilde utredaren har fått i uppdrag att ytterligare klargöra förut- sättningarna sedan regeringen den 27 oktober 1977 uttalat sitt stöd för en ansökan och Göteborgs kommun den 28 oktober ansökt att få arrangera vinterspelen år 1984.

Utredaren har i en rapport bl. a. redovisat ett förslag till avtal mellan

• Sida 5
•  Original

Prop. 1977/78:146 5

staten å ena sidan och Göteborgs. Falu. Åre och Ragunda kommuner å andra sidan om anordnande av de olympiska vinterspelen år 1984.

Avtalet förutsätter godkännande av regeringen och berörda kommuner. För att Göteborgs kommun med medverkan av övriga föreslagna arrange- rande kornmuner skall kunna acceptera ett eventuellt erbjudet värdskap måste dessa godkännanden föreligga i god tid före lOK:s möte den 16—20 maj 1978. Jag redovisar avtalet i det följande. Vidare redogör jag tämligen översiktligt för vad arrangemanget av de olympiska vinterspelen år 1984 i övrigt skulle innebära för svenskt vidkommande. Jag vill dock stryka under att dessa frågor kräver ytterligare utredningsarbete och i vissa fall förhandlingar.

! detta sammanhang villjag påpeka att enligt lOK:s regler måste den ort som anförtros värdskapet för olympiska spel förbinda sig att i sin helhet tillämpa dessa regler. Där sägs bl. a. att spelen skall handhas av en organi- sationskommitté som skall verka på lOK:s uppdrag och i dess anda. Avsteg från reglerna blir nödvändiga med hänsyn till den strikta ekonomi- och ansvarsavgränsning som utredningen har föreslagit. Vidare kan till följd av bl.a. spridningen till flera orter de olympiska spelen i Sverige år 1984 inte arrangeras helt i enlighet med lOK:s nu gällande regler.

Det bör påpekas att innan Göteborgs kommun slutligt kan acceptera ett värdskap måste det vara helt klarlagt att IOK accepterar dessa avsteg från reglerna.

Utredningen har vid sitt val av tänkbara tävlingsorter för 1984 års olympiska vinterspel haft som utgångspunkt att det på orten i fråga redan skall finnas anläggningar av olympiskt format eller anläggningar som till begränsade kostnader kan anpassas till olympiska tävlingar. Utredningen har därvid sett som sin uppgift att inte bara begränsa de direkta tävlings- kostnaderna genom att utnyttja befintliga idrottsanläggningar. utan också att begränsa kostnaderna genom att undvika att tävlingarna förläggs till alltför många orter. En spridning av OS-arrangemangen till ett stort antal orter skulle. utöver de praktiska svårigheter en sådan spridning medför. leda till betydligt ökade kostnader för radio- och TV-bevakning samt övrig service till massmedia.

Utredningen har föreslagit att till Göteborg förläggs ishockey. konståk- ning. hastighetsåkning på skridsko och de för spelen gemensamma invig- nings- och avslutningsccrcmonierna. Till Falun förläggs de nordiska gre- narna skidåkning. backhoppning och skidskytte, likaså skidorientering, för det fall denna gren blir aktuell. Slutligen föreslås Åre bli arrangörsort för de alpina grenarna och Hammarstrand för rodeltävlingarna.

Vissa andra frågor rörande de praktiska förutsättningarna för 1984 års olympiska vinterspel i Sverige har också undersökts. Utredningen har därvid överlagt med ett stort antal myndigheter och organisationer, vilka skulle komma att beröras av ett svenskt åtagande. Utredningen har funnit att de problem som kan uppstå i fråga om transporter och annan service till

• Sida 6
•  Original

Prop. 1977/78:146 6

deltagare och åskådare bör kunna lösas på ett förhållandevis enkelt sätt. För telekommunikationer. service till massmedia och bevakning av radio och TV krävs däremot omfattande investeringar. Jag återkommer till dessa frågor senare.

Utredningen framhåller att spridningen av de olympiska vinterspelen till fyra orter nödvändiggör särskilda hänsynstaganden i fråga om den admini- strativa organisationen. Mot bakgrund härav har man sökt sig fram till en organisationsform som ger största möjliga kostnadsmedvetande med en strikt ansvarsfördelning mellan de olika organisatoriska enheterna. Avtalet mellan staten och de berörda kommunerna bygger i huvudsak på utred- ningens förslag. _

Enligt avtalet skall det finnas en central organisationskommitte' (COK) med ett generalsekretariat. Spridningen på flera orter förutsätter vidare lokala organisationskommittéer (LOK). COK ansvarar för bl. a. följande centrala uppgifter. nämligen inledande genomförandeplanering. gemensam administration. samordning av marknadsföring och massmediaservice samt uppföljning av det ekonomiska utfallet inom fastställt budgetansvar. LOK ansvarar framför allt för genomförandet av tävlingarna.

Utredningen anser det inte möjligt att bereda alla av olympiska spel berörda intressenter plats i samtliga kommittéer. I stället föreslår utred- ningen att man för var och en av de fyra kommittéerna får avgöra den i varje enskilt fall lämpligaste sammansättningen. För att nå god kontakt mellan den centrala och de lokala kommittéerna bör samtliga lokala kom- rnittéers ordföranden ingå i den centrala organisationskommittén. Vidare bör enligt utredningen idrottsrörelsen representeras på såväl central som lokal nivå. liksom t. ex. televerket och Sveriges Radi()fFV. De olympiska specialförbunden bör vara representerade i den lokala kommittén på den ort där speeiz'tlförbundens tävlingar genomförs. Slutligen föreslår utred- ningen att berörda kommuner bör besätta ordförandeposten i de lokala kommittéerna. Hithörande frågor har inte närmare behandlats i avtalet.

Jag anser att vad som här redovisats skapar goda förutsättningar för väl administrerade idrottst'z'tvlingar. liksom för väl fungerande arrangemang i övrigt. Vad gäller representationen i den centrala kommittén anserjag det angeläget att staten får ett avgörande inflytande. särskilt i ekonomiska frågor. Kommitténs sammansättning bör därför fastställas av regeringen efter samråd med av spelen berörda parter. De lokala kommittéernas sammansättning bör bestämmas av vederbörande kommun. Jag utgår från att kommunerna därvid samråder med den centrala kommittén.

Jag övergår nu till att behandla vissa frågor rörande ansvarsfördelningen m. m. Först tar jag upp LOK:s utgifter och intäkter. vilka förutsätts balansera. [ utredningens betänkande redovisas vissa intäkter för COK. De föreslås i utredningens rapport intlyta direkt till staten eftersom de enligt förslaget skall administreras av statliga verk. Därför krävs i stället ett visst statligt bidrag till COK för att denna kommitté skall kunna fullgöra sina

• Sida 7
•  Original

Prop. 1977/78:146 7

åligganden i samband med spelens genomförande. Massmediakostnadema för OS-arrangemanget beräknas inte kunna täckas av försäljningsintäkter m.m. Även för denna verksamhet förutses en nettoutgift för staten.

Mot bakgrund av att huvuddelen av intäkterna beräknas tlyta in i plane- ringsperiodens slutfas redovisar jag slutligen översiktligt statens likviditetsåtaganden. Jag vill erinra om att samtliga angivna belopp är beräknade i prisläget den 1 juli 1977.

De lokala arganisationskommitréerna. Enligt avtalet skall LOK svara för tävlingarnas genomförande och övriga lokala arrangemang samt kost- naderna härför. Tävlingsorterna har skilda förutsättningar för att genomfö- ra spelen och därmed olika möjligheter att täcka investerings- och drift- kostnader. På grund härav balanserar inte utgifter och intäkter för den enskilda orten. Intäkterna måste därför omfördelas mellan kommunerna. Sanmanfattningsvis vill jag redovisa budgeten för de lokala kommittéerna enligt följande.

Utgifter: lnvesteringari tävlingsanläggningar 10.0 milj. kr.

Tävlingsarrangemang m. m. 30.4 milj. kr. 40.4 milj. kr.

Intäkter: Försäljning av biljetter 33.6 milj. kr. Garanti för försäljning av reklamrättigheter m. m. lämnad av COK 6.8 milj. kr. 40.4 milj. kr.

Utgifter för vissa nyanläggningar och kompletteringar av befintliga täv- lingsanläggningar har beräknats till 10 milj. kr. Tävlingsanläggningarna bedöms därefter av utredningen vara lämpade för olympiska vinterspel. Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) och berörda specialförbund har i skrivelse till regeringen godkänt den i avtalet beskrivna lokala verksam- hetens omfattning och standard. I avtalet beträffande de olympiska vin- terspelen år 1984 har förutsatts att staten är beredd att tillskjuta ett belopp om högst 5 milj. kr. för kostnadsfördyringar utöver index. Vidare innebär avtalet att statliga bidrag i form av exempelvis arbetsmarknadsmedel skall frånräknas den av staten lämnade inkomstgarantin. Kommunerna ges också en statlig kreditgaranti om 15 milj. kr. För egen del ansluter jag mig till vad som sägs i avtalet. Jag vill dock påpeka att det i avtalet omnämnda indextillägget för investeringarna helt innefattas i den av staten lämnade inkomstgarantin.

De lokala kostnaderna för tävlingarnas genomförande har beräknats till 30.4 milj. kr. I denna post ingår kostnader för de lokala organisationskom- mittéernas administration. informationsinsatser. innefattande bl. a. tolk- service och informationscentraler. Vidare ingår kostnader för bl. a. lokal marknadsföring. sjukvård. trafikövervakning. ceremoniella arrangemang och direkta tävlingskostnader. Slutligen ansvarar LOK för bidrag till kost- nader för kost och logi för särskilt inbjudna. IOK-medlemmar. deltagare.

• Sida 8
•  Original

Prop. l977/78:146 8

funktionärer m. fl. samt kostnader för kulturellt utbud m. m. I avtalet mellan staten och berörda kommuner har inskrivits att varje kommun åtar sig att ombesörja och bekosta sådan kommunal verksamhet som normalt förekommeri samband med större idrottstävlingar. [ avtalet finns också de ovan angivna kostnaderna specificerade på de olika arrangerande orterna.

Jag har ingen erinran mot de beräknade kostnaderna. Jag fäster särskild vikt vid att avtalet utformats så att de lokala organisationskommittéerna åläggs ansvaret för att ramarna hålls.

Olympiska vinterspel föranleder en mycket omfattande bevakning från massmedias sida. Den betydande serviceinsats som bör erbjudas journa- lister. radio och TV har utredningen sökt bedöma genom överläggningar med företrädare för intressenterna. De totala kostnaderna för lokalhyror. anpassning av lokaler för massmedias behov, kommentatorshytter m. m. beräknas till 16.8 milj. kr.. varav 11,8 milj. kr. avser drift- och hyreskost- nader medan 5 milj. kr. är investeringskostnader. Dessa hänför sig till belysning för färg-TV på Ullevi i Göteborg, TV- och kommentatorsut- rymmen i Åre samt kommentatorsutrymmen i Hammarstrand. Vidare uppstår investeringskostnader för massmedias lokalbehov i form av stöd- fmansiering till en stugby med central servicebyggnad i Hammarstrand samt till en centrumbyggnad vid Åre torg. Härtill kommer de direkta kostnaderna för televerket och Sveriges Radio (SR). Jag är beredd godta de kostnadsberäkningar som utredningen gjort. Jag vill dock framhålla vikten av att kommittéerna ges ett ansvar för att kostnaderna håller sig inom den budgeterade ramen.

Utredningen räknar med ett genomsnittligt biljettpris av 42 kr. per åskå- dare inkl. förköpsavgift och bedömer antalet vändkorsmarkeringar till 800 000. Totalt skulle detta ge en intäkt av 33.6 milj. kr. För att säkerställa intäkterna för samtliga arrangörsorter har utredningen föreslagit upprät- tande av en regleringsfond som förvaltas av COK. Enligt avtalet skall LOK som uppnår större entreintäkter än de budgeterade behålla 40 % av överskottet och lämna 60 % till regleringsfonden. Medlen i denna fond skall i första hand användas för bidrag till kommun vars entréinkomster inte uppnår de budgeterade. Om fondens medel inte räcker för detta ändamål skall staten tillskjuta medel. Eventuell behållning i fonden sedan garantin uppfyllts skall tillfalla staten. Det sägs vidare i avtalet att det skall ankomma på COK att administrera och reglera biljettförsäljningen. Ansva- ret för den lokala administrationen och för kostnader vid direktförsäljning i samband med tävlingarna förutsätts dock falla på LOK. Jag har ingen erinran mot vad som sålunda avtalats att en statlig garanti för biljettintäk- terna lämnas till arrangörsorterna. Jag kan även i övrigt godta vad som föreslagits beträffande försäljningen av biljetter.

[ utredningens rapport förutsätts att COK gentemot LOK garanterar 6,8 milj. kr. av intäkterna från försäljningen av reklamrättigheter. souvenirer. det särskilda OS-emblemet m. m. Närmare detaljer härom redovisas i det följande.

• Sida 9
•  Original

Prop. 1977/78:146 9

Den centrala arganisa!ionskommitrén. COK svarar i första hand för samordningsfrågor och uppgifter av betydelse för spelen i deras helhet. Finansieringen förutsätts ske genom dels ett statligt bidrag. dels intäkter av en samordnad försäljning av reklamrättigheter, souvenirer m. m. Genom en sådan lösning ges den centrala kommittén ett direkt kostnadsansvar. vilket bör preciseras i överenskommelser mellan i kommittén represente- rade parter. Beräknade utgifter och intäkter för kommittén vill jag sam- manfattningsvis redovisa enligt följande.

Utgifter: Administration m. m. 26,0 milj. kr. Garanti till LOK 6.8 milj. kr. Ersättning till Sveriges Olympiska Kommitté för utnyttjande av OS- symbolen, förslagsvis 3.0 milj. kr.

35.8 milj. kr.

Intäkter: Försäljning av reklamrättigheter m. m. 19.8 milj. kr. Statligt bidrag 16.0 milj. kr.

35.8 milj. kr.

Totalt har kostnaderna för administration beräknats till 26,0 milj. kr. De kan uppdelas enligt följande. Kommittékostnaderna, som är den största enskilda posten, uppgår till 12,5 milj. kr. För marknadsföring och repre- sentation avsätts 2,0 milj. kr. Ett ekonomiskt redovisningssystem för be- ställning av biljetter. resor och logi. m. m. beräknas kosta 3.5 milj. kr. För IOK-sessionen. medaljer m. m. samt förhandspresentation avsätts 2.4" milj. kr. Utredningen har vidare räknat med behov av en viss subventione- ring av resor mellan orterna och föreslagit att 3 milj. kr. avsätts för detta ändamål. Slutligen har 2,6 milj. kr. reserverats för oförutsedda utgifter. Utredningen framhåller att kostnader för säkerhetsfunktioner. utöver de av rikspolisstyrelsen angivna kostnaderna för ordnings- och trafrköver- vakning. inte har beräknats. I stället föreslås att staten skall garantera att vid behov täcka onormalt höga säkerhetskostnader. Jag delar utredningens uppfattning att COK bör ha ett fastlagt kostnadsansvar. Jag har ingen erinran mot de av utredningen gjorda beräkningarna av kostnader och intäkter för COK. Jag utgår från att kostnaderna begränsas så långt som möjligt under det fortsatta arbetet. Enligt utredningen skulle arbetet inom COK erfordra ett statligt tillskott av 16 milj. kr. Jag har ingen erinran mot att statliga medel senare anvisas för detta ändamål. Vid den fortsatta planeringen får beloppet 16 milj. kr. gälla som en maximal ram för statligt bidrag. Beträffande extra säkerhetskostnader vill jag framhålla avtalets klausul om force majeure.

Utredningen har bedömt att intäkter av programförsäljning. souvenir- försäljning m.m., upplåtelse av de olympiska ringarna samt försäljning av filmrättigheterna från spelen kan ge intäkter om 16,8 milj. kr. Dessa intäkter fördelas med 6.8 resp. 10,0 milj. kr. som bidrag till de lokala resp. den centrala kommitténs verksamhet. Avslutningsvis framhåller utred-

• Sida 10
•  Original

Prop. 1977/78:146 10

ningen att tidigare olympiska arrangemang erhållit visst ekonomiskt stöd genom 5. k. sponsorintäkter. Dessa intäkter är emellertid ej medräknade i budgetförslaget.

I utredningens rapport avhandlas på nytt rätten att upplåta de olym- piska ringarna. Därvid framkommer att lOK:s regler stadgar att för varje olympiskt vinterspel skall komponeras ett särskilt emblem som förvaltas av COK. Kommittén har rätt att marknadsföra emblemet och kan därmed få ett betydande ekonomiskt tillskott. För att detta skall bli så stort som möjligt föreslås SOK avstå från konkurrerande försäljning av den allmänna olympiska symbolen, till vilken kommittén har dispositionsrätt. Den ute- blivna konkurrensen ökar COK:s intäkter jämfört med utredningens tidi- gare beräkningar. Såsom kompensation för SOK:s inkomstbortfall föreslås SOK erhålla förslagsvis 3 milj. kr. av COK. förutsatt att intäkter av emblemet ger det beräknade tillskottet till COK:s finansiering. SOK:s intäkter av symbolen finansierar normalt förberedelserna för svenskt OS- deltagande.

I avtalet mellan de arrangerande orterna och staten förutsätts såsom jag tidigare redovisat att den centrala kommittén garanterar de lokala kom- mittéerna en inkomst av 6.8 milj. kr. för försäljning av program, souveni- rer, reklam och rätten att lokalt använda det särskilda emblemet. Intäkter i övrigt av försäljningen av emblemet. program m. m. avses lämna bidrag till COK:s finansiering.

Jag kan för egen del i allt väsentligt godta vad utredningen föreslagit. Jag bedömer det sålunda lämpligt att genom en samordnad insats marknadsfö- ra de olika rättigheter m. in. som skulle följa av att 1984 års olympiska vinterspel förläggs till Sverige. Jag anser det också lämpligt att göra ett fördelningssystem för eventuellt överskott i syfte att stimulera parterna till aktiv marknadsföring.

Staten. Förutom de statliga garantier som följer av avtalet med de berörda kommunerna erfordrar OS-arrangemangcn ett ytterligare statligt stöd. Jag har tidigare redogjort för behovet av bidrag till COK. Jag redovi- sar i det följande kostnaderna för massmediabevakningen. Jag vill först sammanfattningsvis beskriva de av utredningen beräknade utgifterna och inkomsterna enligt följande.

Utgifter: Sveriges Radio. investeringskostnader 39.5 milj. kr. Sveriges Radio, driftkostnader 39.0 milj. kr. Televerket 40.0 milj. kr. Utgifter för lokala massmediaåtaganden 16,8 milj. kr. Bidrag till den centrala orga- nisationskommitten 16.0 mil". kr. 151.3 mllj. kr.

Inkomster: Försäljning av TV-rättigheter 45.0 milj. kr. Försäljning av minnesmynt. frimärken. lotteri 30,0 milj. kr.

75.0 milj. kr. Beräknad nettokostnad för staten 76,3 milj. kr.

• Sida 11
•  Original

Prop. 1977/78:146 11

SR har medverkat under utredningsarbetet och har därvid som en allmän utgångspunkt för sina åtaganden i anledning av vinter-OS i Sverige år 1984 hävdat att den ordinarie programproduktionen inte får störas. Detta inne— bär bl. a. för SR att de krav som ställs på företaget i samband med vinter-OS medför stort behov av teknisk personal. SR:s kostnadskalkyl bygger vidare på att varje tävling skall kunna erbjudas för direktsändning även om två eller flera evenemang äger rum samtidigt. Totalt uppgår de av SR beräknade driftkostnaderna till 39 milj. kr. och investeringskostnader- na till 64.5 milj. kr. Det är dock att märka att materiel som anskaffats för vinter-OS bedöms kunna få annan användning eller senare säljas till ca 40 % av inköpspriset. SR har därför i sina beräkningar redovisat en netto- investering av 39.5 milj. kr. Utredningen framhåller att en möjlighet till minskning av kostnaderna med ca 7 milj. kr. finns i den händelse man kan avstå från direkta TV-sändningar från rodeltävlingarna i Hammarstrand. I detta belopp har också inräknats de besparingar som televerket kan göra i nämnda fall. Utredningen föreslår i sin rapport att staten fortsätter för- handlingarna med SR om de villkor som skall gälla för SR:s åtaganden i samband med spelen.

Jag anser det väsentligt att få till stånd en tillfredsställande radio/TV-be- vakning av de olympiska vinterspelen. Kostnaderna får emellertid inte bli orimligt stora. De av SR angivna drift- och investeringskostnaderna torde kunna bli föremål för ytterligare prövning vid de förhandlingar som måste föras mellan COK och SR.

Eftersom telekommunikationerna kommer att utgöra en betydande ut- giftspost i samband med spelen har detaljerade utredningar i detta avseen- de gjorts av televerket. SR har tillhandahållit det underlag på vilket tele- verket giort sina beräkningar. Televerkets uppgifter består i att tillhanda- hålla såväl teleförbindelser som möjligheter till radio- och TV-sändningar samt att ombesörja erforderlig utrustning härför. Huvuddelen av telever- kets kostnader avser tillhandahållande av service för massmedia. Utred- ningen konstaterar att televerket. för att motsvara de krav ett OS-ar- rangemang ställer. behöver tidigarelägga investeringar för 79,2 milj. kr. Dessa investeringar skulle annars ha gjorts inom en tidrymd av fem år efter spelen. De ökade behoven är i första hand att se som en likviditetsfråga för televerket. I utredningens budgetförslag har därför projekt. vilka är att se som tidigarelagda investeringar, fått belasta utgiftssidan i form av ränte- kostnader om ca 19 milj. kr. Vidare framhåller utredningen att vissa investeringar måste göras på platser som inte ingår i televerkets normala planering. Till följd härav har vissa flyttningskostnader efter spelen också fått belasta budgeten. Tillsammans med värdeminskning på all använd materiel samt vissa driftkostnader uppgår denna kostnad till 21 milj. kr. De totala kostnaderna för televerkets engagemang uppgår därmed till 40 milj. kr.

• Sida 12
•  Original

Prop. l977/78:146 12

I_ likhet med vad jag har anfört om SR:s åtaganden bör det vara en strävan att nedbringa kostnaderna för en tillfredsställande radio/TV-be- vakning. [ avvaktan på det ytterligare utredningsarbete som bör ske kan jag godta utredningens beräkningar som grund för en uppskattning av den kostnad som åsamkas staten om de olympiska vinterspelen år 1984 för- läggs till Sverige.

Enligt utredningen äger COK rätt att teckna avtal för radio- och TV- rättigheter. Vid upprättande av sådant avtal skall IOK vara representerat. Inga avtal är bindande förrän de godkänts av IOK:s exekutivkommitté. lntäktema från radio- och TV-rättigheter har vid tidigare olympiska spel fördelats enligt IOK:s regler på följande sätt.

Intäkter IOK Arrangör l:a milj. dollar 3/3 — 2:a milj. dollar 2/3 1/3 3:e och därpå följande milj. dollar 1/3 2/3

På basis av radiofTV-intäkterna i Innsbruck år 1976 har utredningen beräknat intäkten för arrangören av vinter-OS år 1984 till 45 milj. kr. I avtalsrapporten anges att arrangörerna av OS i Lake Placid år 1980 tecknat avtal om ett belopp som ger arrangören ca 65 milj. kr. Jag anser därför att intäkterna för TV-rättigheterna skulle kunna föras upp med ett högre belopp än angivna 45 milj. kr. I avvaktan på kommande förhandlingar är jag emellertid inte nu beredd att ändra utredningens bedömning.

För att få bidrag till finansieringen av de olympiska spelen föreslår utredningen att minnesmynt och speciella frimärken ges ut med anledning av OS. Utredningen föreslår vidare att särskilda lotterier anordnas. De totala intäkterna av dessa arrangemang har beräknats till 30 milj. kr.

Vad avser utgivningen av minnesmynt har utredningen beräknat intäk- terna till 16 milj. kr. I sin rapport framhåller utredningen att antal serier. utgivningstillfällen och upplagor bör ytterligare övervägas innan beslut fattas om utgivning.

Postverket har förklarat sig berett att ge ut speciella frimärken med olika olympiska motiv i förslagsvis två serier. Ett tänkbart sätt att tillföra OS- budgeten intäkter är att öka ctt frimärkes valör med 5 öre. Utredningen har på grundval därav uppfört 2 milj. kr. i intäkt. [ likhet med vad som gäller för myntutgivningen krävs emellertid ytterligare överväganden om antal märken. upplagor samt utgivningstillfällen.

Utan att ha gjort närmare bedömningar av vilken lotteriform som skulle vara lämplig eller av lotterimarknadens förväntade mättnadsgrad i framti- den. har utredningen beräknat intäkterna av ett eller flera lotterier till 12 milj. kr.

Jag har ingen erinran mot de beräkningar och förslag som utredningen gjort i fråga om intäkter av försäljning av mynt och frimärken samt anord— nande av lotterier.

• Sida 13
•  Original

Prop. 1977/78:146 13

Utredningen har i sin rapport gjort en överslagsmässig beräkning av statliga utgifter och intäkter under de år som berörs av åtaganden i sam- band med vinter-OS år 1984. Utredningen framhåller att den årsvisa för- delningen får tolkas med viss försiktighet. I likhet med utredningen anser jag emellertid att planen kan ligga till grund för den bedömning som f. n. behöver göras. Jag vill dock framhålla att det utöver i likviditetsplancn redovisade belopp kan bli fråga om ytterligare statliga åtaganden i sam- band med de garantierjag tidigare omnämnt. Sammanfattningsvis innebär den av utredningen framtagna likviditetsplancn att den statliga nettoutgif— ten fram t. o. m. budgetåret 1982/83 uppgår till ca 25 milj. kr. Under budgetåret 1983/84 då de olympiska vinterspelen genomförs uppgår net- toutgiften till ca 77 milj. kr.. medan staten får en nettointäkt-på drygt 25 milj. kr. budgetåret efter OS.

För arrangemangen av de olympiska vinterspelen år 1984 har som nämnts i min tidigare framställning investeringskostnaderna begränsats och försiktighet iakttagits vid beräkningar av intäkter. Jag utgår därför från att underskottet inte skall bli högre än de 76.3 milj. kr. som angivits. Härtill kommer att de olympiska vinterspelen medför betydande positiva effekter i fråga om valutaintäkter och allmän goodwill för Sverige samt stimulans för den svenska idrottsrörelsen. Jag delar i det sammanhanget idrottsrörel- sens uppfattning att ett svenskt åtagande att arrangera vinterspelen inte får tas till intäkt för att inskränka på anslagen till idrotten.

Sammanfattningsvis innebär vad här redovisats attjag för egen del anser mig kunna biträda vad som avtalats mellan staten och de berörda kommu- nerna om genomförande av de olympiska vinterspelen år 1984. Jag anser också att. om IOK beslutar att erbjuda Göteborgs kommun värdskapet för spelen. det fortsatta arbetet bör kunna bedrivas i enlighet med de riktlinjer somjag nu har redogjort för.

4. Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att I. bemyndiga regeringen att godkänna avtalet mellan staten och Göteborgs. Falu. Åre och Ragunda kommuner om anordnande av de olympiska vinterspelen år 1984. . godkänna de riktlinjer för det fortsatta arbetet med de olympiska vinterspelen år 1984 somjag har förordat. IQ

5. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredra- ganden har lagt fram.

• Sida 14
•  Original

Prop. 1977/78:146 _ 14

Bilaga [

Förutsättningarna för vinter-OS i Sverige 1984

Betänkande avgivet av 1977 års OS-utredning

Till Statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet

Genom beslut 2 juni 1977 bemyndigade regeringen chefen för jordbruks- departementet att tillkalla en sakkunnig för att utreda förutsättningarna för ett svenskt aiTangemang av 1984 års olympiska vinterspel. Till sakkunnig att utreda frågan tillkallades samma dag ledamoten av riksdagen Rolf Rämgård. tillika jordbruksministerns sakkunnige i idrotts- och friluftslivs- frågor. Som experter tillkallades samma dag kanslirådet ijordbruksdepar- tementet Sören Ekström. verkställande direktören i Riksidrottsförbundet Bo Bengtson. tillika sekreterare i Sveriges Olympiska Kommitté, samt avdelningsdirektören i Riksidrottsförbundet Wolf Lyberg. Till sekreterare i utredningen förordnades dcpartementssekreteraren Kjell Nyman och till biträdande sekreterare budgetkamreren Jan-Åke Widell.

Utredningen har arbetat under benämningen "OS-utredningen". Utred- ningsarbetet har bedrivits skyndsamt och har skett med biträde av kom- muner. landsting. regionala och centrala statliga myndigheter, idrottens specialförbund och andra tänkbara intressenter i ett svenskt olympiskt arrangemang. Utredningen har i enlighet med sina direktiv utrett bl. a. ekonomiska. arrangemangsmässiga och andra tekniska förutsättningar för olympiska vinterspel i Sverige 1984.

Utredningen förutsätter att den. i den händelse en svensk ansökan inlämnas. bör fortsätta sitt arbete med de frågeställningar som därvid blir nödvändiga att ytterligare belysa för ett senare bindande åtagande att arrangera 1984 års olympiska vinterspel. Dessa frågeställningar redovisas i betänkandet.

Stockholm i oktober 1977

Rolf Rämgård Sören Ekström Bo Bengtson Wolf Lyberg /Kjell Nyman Jan-Åke Widell

• Sida 15
•  Original

Prop. 1977/78:146 15

Prop. 1977/78:146 Göteborg .............................................. 5. 2.1 Allmänna förutsättningar ........................... 5. 2. 2 Resor till och från orten ............................ 5. 2. 3 Fö örläggning av deltagare och publik .................. 5. 2. 4 Utspisningsmöjligheter ............................. 5.2. 5 Resor inom orten .................................. 5. 2. 6 Samhällelig service .............................. ... 5. 2. 7 Kommersiell service ............................... 5. 2. 8 Utbud av fritidsaktiviteter .......................... 5. 2. 9 Information ....................................... 5. 2. 10 Marknadsföring .................................. 5. 2. 11 Idrottsanläggningar. Anläggningar för ceremonier. Representation ........................ 5.2.12 Lokal administration .............................. Falun .................................................. 5.3.1 Allmänna förutsättningar ........................... 5.3.2 Resor till och från orten ............................ 5.3.3 Förläggning av deltagare och publik .................. 3.4 Utspisningsmöjligheter ............................. 5. 3. 5 Resor inom orten .................................. 5. 3. 6 Samhällelig service ................................ 5.3 .7 Kommersiell service ............................... 5.3.8 Utbud av fritidsaktiviteter ......................... 5.3.9 Information ...................................... 53 10 Marknadsföring .................................. 5.3.11 Idrottsanläggningar. Anläggningar för ceremonier Representation ........................ 5.3.12 Lokal administration .............................. Åre .................................................... 5.4.1 Allmännaförutsättningar .......................... 5.4.2 Resor till och från orten ........................... 5.4.3 Förläggning av deltagare och publik ................. 5.4.4 Utspisningsmöjligheter ............................ 5.4.5 Resor inom orten ................................. 5.4.6 Samhällelig service ............................... 5.4.7 Kommersiell service .............................. 5.4.8 Utbud av fritidsaktiviteter ......................... 5.4.9 Information ...................................... 5.4.10 Marknadsföring .................................. 5.4.1-l Idrottsanläggningar. Anläggningar för ' ceremonier. Representation ........................ Hammarstrand .......................................... 5.5.1 Allmännaförutsättningar .......................... 5.5.2 Resor till och från orten ........................... 5.5.3 Förläggning av deltagare och publik ................. 5.5.4 Utspisningsmöjligheter ............................ 5.5.5 Resor inom orten ................................. 5.5.6 Samhällelig service ............................... 5.5.7 Kommersiell service .............................. 5.5.8 Utbud av fritidsaktiviteter ......................... 5.5.9 Information ......................................

5.5.10 Marknadsföring ..................................

45 47 47 47 47 47

48 49 49 49

49

50 51 51 51 51 51 51 51 51

• Sida 17
•  Original

Prop. 1977/78:146 17

5.5.1! Idrottsanläggningar. Anläggningar för

ceremonier. Representation ........................ 52 5.5.12 Lokal administration .............................. 52 5.6 Östersund .............................................. 52 6 ORGANISATION OCH AN SVARSFÖRDELNING. BUDGETERINGSPRINCIPER .............................. 52 6.1 Organisation ............................................ 52 6.2 Ansvarsfördelning ....................................... 53 7 EKONOMISKA BEDÖMNINGAR .......................... 56 7.1 Inledning ............................................... 56 7.2 Budgetförslag byggt på den av utredningen föreslagna organisationsmodellen ................... ' ...... 57 7.2.1 Centrala organisationskommitténs budget ............................................ 57 7.2.2 Lokala budgetar ................................... 59 7.3 Massmediakostnader .................................... 64 7.3.1 För OS gemensamma kostnader orsakade av massmedias behov .............................. 64 7.3.2 Kostnader orsakade av Sveriges Radios och televerkets behov .............................. 66 7.4 Intäkter av olympiska spelen ............................. 67 7.4.1 Ortsrelaterade intäkter ............................. 67 7.4.2 Frimärken med olympiska motiv ..................... 68 7.4.3 Mynt med olympiska motiv ......................... 68 7.4.4 Lotteriförsäljning .................................. 68 7.4.5 Reklamintäkter. rättigheter m. m. .................... 68 7.4.6 Försäljning av TV-rättigheter ........................ 69 7.4.7 Sammanlagda intäkter .............................. 69 7.5 Kalkylerade utgifter och inkomster i OS-budgeten ........................................... 70 7.6 lnvesteringskalkyl med företagsekonomiskt betraktelsesätt .......................................... 73 7.7 Samhällsekonomisk kalkyl ............................... 74 7.7.1 Förutsättningar för kalkylen ......................... 74 7.7.2 Kalkylens slutsatser ................................ 75 8 SAMMANFATTANDE SLUTSATSER ...................... 75

• Sida 18
•  Original

Prop. 1977/78:146 18

1.1. Internationella Olympiska Kommitténs regler

Ansökan om värdskap för de olympiska vinterspelen 1984 skall vara inlämnad till Internationella Olympiska Kommittén (IOK) senast den 31 oktober 1977. Beslut om vem som skall få arrangera dessa spel 1984 kommer att fattas av IOK:s åttionde session, som äger rum i Aten 16—20 maj 1978.

När ansökan inges skall 100 000 schweizerfrancs deponeras hos IOK. Denna summa återbetalas omedelbart om den sökande ej erhåller värd- skap. Den stad som erhåller värdskapet måste deponera 250 000 schweizerfrancs hos IOK som säkerhet. Den stad som erhållit värdskapet, men ej genomför sina förpliktelser. förlorar den deponerade summan. Genomförs arrangemanget dras de två angivna beloppen från den del av TV-intäkterna som värdstaden har att betala till IOK.

IOK:s regler har tidigare inneburit att endast en stad — inte ett land eller en region — kunnat erhålla olympiska spel ("the honour of holding the Olympic Games is entrusted to a city and not to a country or area").

Sedan åtskilliga år tillbaka har de nordiska länderna. på finskt initiativ, sökt få denna regel ändrad så att "ett land eller flera länder" skall ktrnna stå som värdar. Förslaget har varje gång förkastats av IOK.

Under senare år har emellertid frågan om en ändring av IOK:s regler på denna punkt diskuterats även inom IOK. Bl. a. har dess ordförande lord Killanin offentligt tagit upp frågan. Mot bakgrund av detta beslöt Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) att aktualisera frågan vid de nationella olym- piska kommittéernas möte med IOK:s exekutivkommitté i Abidjan i El- fenbenskusten den 1—2 april 1977. .Det svenska förslaget hade då förenklats gentemot tidigare finländska så att det gick ut på att "ett land eller en region" skulle kunna söka värdskap. Förslaget gällde dessutom endast olympiska vinterspel.

Förslaget från SOK väckte stor internationell uppmärksamhet och IOK:s exekutiv beslöt också att ta upp det svenska förslaget på dagord- ningen vid sin 79:e session i Prag den 15—17juni 1977. Det beslut som IOK då fattade innebär att IOK nu accepterar att tävlingar i samband med olympiska spel sprids över ett större område. men att fortfarande en enda stad skall ansöka och vara huvudort för tävlingsarrangemangen. l prakti- ken har det förhållande som de nya reglerna anger rått redan vid några tidigare tillfällen. Sålunda arrangerades vid de olympiska sommarspelen i Miinchen 1972 seglingarnai Kiel (120 mil från Miinchen). Vid sommar-OS i Montreal 1976 arrangerades fotbollen i Toronto (60 mil från Montreal). 1980, då sommar-OS arrangeras i Moskva. kommer fotbollen att förutom i Moskva spelas i Kiew. Minsk och Leningrad. Seglingstävlingarna är för- lagda till Tallinn.

1.2. Tidigare utredningsarbete rörande olympiska vinterspel i Sverige

Frågan om förutsiiittningarna att förlägga olympiska vinterspel till Sveri- ge har tidigare diskuterats i olika sammanhang. En offentlig utredning har genomförts, nämligen inför 1976 års olympiska vinterspel. I maj 1968 tillkallade regeringen direktör Holger Bergérus att utreda förutsättningarna för att förlägga dessa vinterspel till Östersund. Utredningsuppdraget hade föregåtts av ett beslut i riksdagen. Utredningen överlämnade sitt betänkan- de ijanuan' 1969.

• Sida 19
•  Original

Prop. 1977/78:146 19

Utredningen sammanfattade sitt förslag påföljande sätt: "Förutsättningarna för att Internationella Olympiska Kommittén skall bifalla en eventuell framställning om att de olympiska vinterspelen 1976 förlägges till Sverige är enligt utredningens uppfattning relativt goda. Spe- lens omfattning när det gäller antalet grenar bedömes bli densamma som i Grenoble 1968. Den föreslagna tiden. slutet av februari — början av mars. är lämplig. Väderleksförhållandena vid denna tid på året kan normalt betecknas som nära nog idealiska för vinterspel. Likaså är de föreslagna tävlingsplatserna Östersund. Åre och Hammarstrand lämpliga med hänsyn till terränglörhållandena.

De yttre arrangemangen kring olympiska spel har kommit att bli allt mer omfattande. Detta förhållande har starkt kritiserats. Enligt utredningens uppfattning bör spelen arrangeras så att idrottstävlingarna blir det domine- rande inslaget.

Det sammanlagda antalet deltagare som tävlande. ledare. tränare och funktionärer beräknas komma att uppgå till 2 000. Spelen kommer att bevakas av uppskattningsvis 1 800 journalister. radio- och TV”-reportrar samt tekniker.

För att förbereda och genomföra spelen erfordras en betydande med- verkan av militära förband. Behovet av militär personal under själva tävlingarna beräknas bli 2 000—3 000 man. För trafikövervakning under spelen erfordras 350 poliser.

Olympiska vinterspel förutsätter uppförandet av en rad nya idrottsan- läggningar. Det bör dock påpekas att Östersunds stad redan har planerat att bygga ett kombinerat fotbolls- och friidrottsstadion. Utredningen anser att denna anläggning bör konstrueras så att den kan användas också som isstadion. Den bör vidare planeras så att den kan sammanbyggas med den permanenta ishall som föreslås bli uppförd till spelen. Utredningen anser att den provisoriska ishallen kan uppföras i form av ett plasttält. Vidare måste ett särskilt skidstadion uppföras och om möjligt med placering i omedelbar anslutning till ishallen och stadion. Den tävlingsplats som kommer att iordningsställas för VM i skidskytte år 1970 kan efter ombygg- nad användas för spelen. För hopptävlingarna måste två skidbackar med gemensamt torn men med skilda underbackar uppföras pa Frösön. Täv- lingsbanorna för de alpina grenarna i Åre behöver utbyggas och delvis ändras.

l Hammarstrand måste en bobsleighbana anläggas. Den befintliga rodel- banan behöver ombyggas.

lnkvarteringsfrågan kommer att bli mycket svårlöst. Tillgången på hotell och pensionat är särskilt i Östersund klart otillräcklig. 'l'emporära lösning- ar måste sökas. Som exempel kan nämnas uthyrning av privatrum och utnyttjande av tillfälligt utrymda folkhögskolor. ålderdoms- och vårdhem.

Förslaget om att bygga ett stor—hotell på Frösön är ett minimikrav för förbättring av rumskapaciteten.

För att lösa de stora transport- och trafikproblem som kommer att uppstå vid spelen krävs en noggrann planering under medverkan av polis. militära myndigheter. lokala trafikföretag. SJ. Linjeflyg och SAS.

Flygplatsen på Frösön måste tillbyggas. För medverkan av såväl Sveriges Radio som Televerket krävs stora investeringar.

Inkomsterna beräknas av utredningen komma att uppgå till 38.5 milj. kr. Bidragen från Östersunds stad. Frösö köping och övriga berörda kommu-

• Sida 20
•  Original

Prop. 1977/78:146 20

ner samt Jämtlands läns landsting har uppräknats till sammanlagt 20.9 milj. kr.

De totala direkta kostnaderna beräknas uppgå till ll6.5 milj. kr. Utredningen beräknar vidare att kostnaderna för vägarbeten. utbyggnad av flygplatsen på Frösön. Sveriges Radios inköp av extra teknisk appara- tur m. m. uppgår till 78.0 milj. kr'. Därtill kommer uppförandet eller om- byggnader av hotell m. m. vilket torde kosta 12.0—14.0 milj. kr.

De indirekta kostnaderna beräknas uppgå till 92.0 milj. kr. Sammanlagda kostnader för spelens genomförande beräknas således uppgå till 208.5 milj. kr.

För att täcka de direkta kostnaderna för spelen erfordras ett bidrag från starten på 57.1 milj. kr. För de indirekta kostnaderna måste statliga medel utgå på annat sätt till ett belopp av 78.0 milj. kr.

De totala statliga bidragen kommer att uppgå till ett belopp av l35.l milj. kr.

Den långsiktiga effekten blir begränsad i fråga om direkta arbetstillfäl- len. I stort sett rör det sig endast om den personal som behövs vid det planerade storhotellet på Frösön. som kommer att behöva anställa ca 200 personer. Ytterligare 10—20 arbetsplatser tillkommer vid de nyuppförda eller ombyggda idrottsanläggningarna. Antalet övriga arbetsplatser som tillkommer uppgår till högst 100. Antalet permanenta arbetsplatser som kan tillkomma genom spelen uppgår följaktligen till högst 300—320.

De olympiska spelen blir av stor betydelse för turismen i länet. De anläggningar som erfordras för vinterolympiaden är i stor utsträckning sådana som ändå måste komma till stånd för utbyggnaden av turistnäring- en.

Det råder i dag allmän enighet om vikten av att stärka motionsidrotten. Detta behöver dock inte innebära något motsatsförhållande mellan motions- och elitidrott. Enligt utredningens uppfattning bidrar spelen och därmed också elitidrotten till titt på längre sikt skapa och upprätthålla ett intresse för motionsidrotten. Spelens värde som underhållning för stora medborgargrupper bör också beaktas."

Utredningens förslag diskuterades intensivt. Någon svensk ansökan att få arrangera 1976 års olympiska vinterspel kom dock inte till stånd.

1.3. Diskussioner inom Sveriges Olympiska Kommitté

Frågan om en svensk ansökan att få arrangera olympiska vinterspel kom i den offentliga debatten att diskuteras på nytt under hösten 1976. Mot bakgrund därav beslöt SOK ijantrari 1977 att kalla representanter för de kommuner. som SOK bedömde mest lämpade att ta emot olika grenar vid ett eventuellt svenskt OS- arrangemang. till en överläggning. De kommu- ner som kallades v.tr Stockholm. Göteborg. Falun. Östersund. Åre och Ragunda (Hammarstrand). Till mötet. som hölls r mars 1977 1 Stockholm. inbjöds även representanter för Svenska Kommunförbundet och Sveriges Radio. De vid detta tillfälle deltagande parterna redovisade en positiv inställning till ett arrangemang av 1984 års olympiska vinterspel.

1.4. Utredning angående förutsättningarna för olympiska vinterspel i Sverige 1984

I.4.I 'I'r'llkul/u/rdc och sumnmnsz'itming

En förberedande granskning av förutsättningarna för olympiska vinter- spel i Sverige 1984 inleddes under våren 1977 inom jordbruksdepartemen- tet. Den 2juni tillkallades en särskild utredare för att fortsätta detta arbete.

• Sida 21
•  Original

Prop. 1977/78:146 21

riksdagsledamoten Rolf Rämgår'd. Till experter åt utredaren kallades verk- ställande direktören Bo Bengtson. avdelningsdirektören Wolf Lyberg och kanslirådet Sören Ekström. Till sekreterare utsågs departementssekretera- ren Kjell Nyman och till biträdande sekreterare budgetkamreren Jan-Åke Widell.

1.4.2. Direktiv

Utredaren fick följande direktiv: ”År 1912 hölls de olympiska sommarspelen och år 1956 genomfördes ryttarolympiaden i Sverige. ldrottsrörelsen i Sverige har sedan länge visat ett intresse för ett svenskt arrangemang av olympiska vinterspel. Svensk vinteridrott har av tradition en stark ställning såväl nationellt som inter- nationellt. År 1970 genomfördes utredningar om möjligheterna att genom- föra sädana spel i Östersund år 1976. Någon ansökan från svensk sida gjordes dock aldrig. Internationella Olympiska Kommittén kommer under hösten 1977 att föreläggas förslag från de länder och orter som har intresse att arrangera 1984 års vinterolympiska spel. Kommittén kommer vid sam- manträde i Aten våren 1978 att slutligt utse arrangör för 1984 års spel.

Enligt min mening bör — mot bakgrund av idrottsrörelsens positiva intresse — möjligheterna till ett svenskt arrangemang av olympiska spel närmare utredas. lnnan ställning tas till en svensk ansökan för 1984 års tävlingar bör utredas huruvida ekonomiska. arrangemangsmässiga och övriga tekniska förutsättningar föreligger. Framför allt den eller de orter som är tänkbara arrangörer av spelen bör få villkoren för spelens genomfö- rande klarlagda. Såsom utgångspunkt för utredningsarbetet bör gälla att tävlingarna bör kunna genomföras utan stöd av särskilda statliga insatser.

En särskild utredare bör tillkallas för att utreda dessa frågor i sådan tid att ställning kan tas till en ansökan för svenskt vidkommande under okto- ber 1977."

1.4.3. Utredningens arbete

Utredningen har. som framågtt av den redovisning som här lämnats. tvingats utföra sitt arbete skyndsamt. Såväl lOK:s regler som de direktiv regeringen givit utredningen innebär att i vart fall ett första svenskt ställ- ningstagande är nödvändigt redan under oktober 1977. Utredningsarbetet har således måst koncentreras till några månader. Dock har utredningen haft överläggningar med en rad berörda parter. Kontakt har således tagits med: — Berörda kommuner. dvs Stockholm. Göteborg. Falun. Östersund. Åre och Ragunda. — Berörda länsstyrelser och landsting. dvs i Stockholms län. i Jämtlands län, iGöteborgs- och Bohus län samt i Kopparbergs län. — Berörda specialförbund. dvs Sveriges militära idrottsförbund. Svenska bob- och rodelförbundet. Svenska ishockeyförbundet. Svenska skidför- bundet. Svenska konståkningsförbundet och Svenska skridskoförbun- det. — De centrala myndigheter m.fl. som kan komma att beröras av ett arrangemang i Sverige av olympiska vinterspel. nämligen Överbefälha- varen. Televerket. Naturvårdsverket. Sveriges turistråd. Statens Järn- vägar. Postverket. Myntverket. Rikspolisstyrelsen. Linjeflyg, SAS och Sveriges Radio.

Utredningen har vidare genomfört överläggningar med andra organisa— tioner m. m. vilka bedömts kunna tillföra arbetet värdefulla synpunkter.

• Sida 22
•  Original

Prop. 1977/78:146 22

t. ex. Svenska sportjournalisters förbund och Tidningarnas Telegrambyrå.

Utredningen har' under' sitt arbete slutligen haft kontakt med berörda departementet. dvs. försvars-. utbildnings—. kommunikations-. handels- och jordbruksdepartementen.

De orter som berörs har i huvudsak utrett sina egna förutsättningar. Utredningen har emellertid svarat för att vissa centrala funktioner utretts. förmedlat kontakter mellan olika intressenter som klarlagt förutsättningar- na för de ortsvisa analyserna.

De frågeställningar utredningsarbetet inriktats på har i första hand varit följande:

a) Vilka lämpliga arenor finns idag?

b) Vilka kompletteringar behövs för att genomföra tävlingarna"? c") Vilken kapacitet finns på tävlingsorten för de nödvändiga kr'ing- an'angemangen'?

d) Vilka kompletteringar behövs för att klara kr'ingar'rangemangen?

e) Vilka effekter får en spridning till många orter beträffande de praktiska möjligheterna att genomföra spelen, kostnaden och publiktillströmning'?

f) Finns det möjlighet att rekrytera den personal som åtgår. administrativ personal. funktionärer. bevakningspersonal (inkl. polismän). TV-perso- nal rn. fl.? '

g) Vilka sammanlagda kostnader och intäkter medför de olympiska spe- lens förberedande och genomförande? hl Vilka icke direkt mätbara effekter. positiva och negativa. får olympiska spel för landet och för resp. OS-ort?

i) Hur kan en organisation för olympiska spel tänkas se ut. med speciell hänsyn tagen till den spridning på flera orter som förutsatts?

j) Vilka principer bör' gälla för ansvarsfördelningar mellan olika intres- senter? Utredningen har av tidsskäl måst begränsa sitt arbete i så måtto att någon detaljerad genomförandeplanering ej eftersträvats. I stället har' syf— tet varit att belysa möjligheterna för ett svenskt OS-arrangemang. liksom att ge en så långt möjligt fullständig bild av de kostnader och intäkter som kan förutses. Utredningens material syftar i första hand till att ge underlag för ett beslut huruvida en svensk ansökan om värdskap skall inges.

Om ett sådant beslut fattas förutsätter utredningen att dess arbete skyndsamt måste fullföljas. Därvid fordras förhandlingar mellan berörda intressenter beträffande en bindande ansvars- och kostnadsfördelning och att beslut därefter fattas av såväl riksdagen som berörda kommuner.

Med tanke på att definitivt beslut beträffande arrangör för 1984 års olympiska spel fattas i maj 1978 bör det fortsatta utrednings- och förhand- lingsarbetet vara definitivt slutfört senast under de första månaderna 1978.

[ medvetande om att kompletterande undersökningar. förhandlingar och övervi'rganden erfordras konstaterar utredningen att en svensk ansökan om värdskap för de olympiska vinterspelen 1984 kan innebära risk för förlust av ett hos IOK deponerat belopp om 100000 schweizerfrancs. Skulle ansökan om värdskap återkallas kommer detta säkerligen också att med- föra prestigeförlust. Samtidigt innebär en ansökan möjligheter för behövli- ga kompletteringar av utredningsmaterialet med bibehållande av de for- mella möjligheterna för Sverige att få arrangera vinter-OS 1984. Skulle däremot den bedömningen göras att ett mer detaljerat utredningsarbete. liksom nödvändiga förhandlingar. bör föreligga innan en svensk ansökan inlämnas kan denna ansökan inte avse 1984 års olympiska spel utan tidi- gast de spel som arrangeras 1988.

• Sida 23
•  Original

Prop. l977/78:146

'x) v.»

3.2. Spelens organisation

Enligt lOK:s regler ligger ansvaret för genomförandet av vinterspelen på en organisationskommitté som har att samarbeta med IOK i allt väsentligt och som måste ha legal status. Beträffande kommitténs sammansättning i den händelse spelen förläggs till Sverige stadgas att lOK:s svenska leda- möter skall ingå. liksom den _svenska olympiska kommitténs ordförande och sekreterare. I övrigt har varje arrangör fria händer att utse medlem- mar. Med ledning av tidigare erfarenheter kan dock antas att i kommittén kommer att ingå företrädare för regeringen. aktuella specialförbund. Riksidrottsförbundet och berörda kommuner m. fl.

För den exekutiva delen av organisationen upprättas ett centralt gene- ralsekretariat under en generalsekreterare. Till detta sekretariat knyts heltidsanställd personal. bl. a. en presschef och en ekonomichef. 1 ett senare skede år det nödvändigt att personal anställs också för andra

• Sida 27
•  Original

Prop. 1977/78:146 27

funktioner. t. ex. transporter. medicinska frågor. ackrediteringar. tekniskt genomförande. inkvartering etc. I ett arrangemang enligt den modell som vore aktuell för svenskt vidkommande. dvs med utnyttjande av befintliga anläggningar på olika orter. torde även lokala organisationskommittér behöva upprättas med ansvarig heltidsanställd personal.

3.3 ”För-OS”

Under senare år har det varit brukligt att arrangera ett s. k. "för-OS" året innan vinterspelen. Dessa tävlingar är avsedda att vara testtävlingar inför kommande års OS. Syftet är dels att ge de olika deltagande ländernas aktiva idrottsmän en möjlighet att pröva banor och förhållanden i övrigt. dels ge arrangörerna tillfälle att pröva funktionärsstab och arrangemang etc. Testtävlingarna är dock inte obligatoriska eller ens sanktionerade av IOK. Inte heller är det nödvändigt att arrangera dessa samtidigt, varför de mycket väl kan spridas över en längre period.

För svenskt vidkommande kan man således — mot bakgrund av det ortsval utredningen redovisar i kapitel 4 — tänka sig att testtävlingar inför eventuella olympiska spel i Sverige genomförs enligt följande: — Svenska Skidspelen 1983 — de årligen i början av februari genomförda internationella rodeltävling- arna i Hammarstrand — internationella inbjudningstävlingar i konståkning. skridsko. skidskytte

och de alpina skidgrenarna på de olympiska orterna 1983 — ishockeyturnering i Göteborg med begränsat antal deltagande lag år 1983

Vad gäller dessa testtävlingar har de deltagande nationerna att själva svara för sina kostnader (resor och uppehälle). medan det däremot an- kommer på arrangören att svara för t. ex. praktiska anordningar såsom transporter mellan förläggningar och tävlingsplatser.

3.4. Inbjudningar. anmälningar m. m.

På uppmaning av IOK sänder organisationskommittén en inbjudan till deltagande i de olympiska vinterspelen till samtliga anslutna nationella olympiska kommittér (NOK). Varje NOK har att senast åtta veckor före vinterspelens invigning anmäla dels de idrotter och grenar i vilka man avser delta. dels med vilket antal deltagare detta skall ske. Långt tidigare brukar arrangörerna genom förfrågningar skapa sig en bild av det troliga deltagarantalet.

IOK har en överenskommelse med de internationella specialförbunden beträffande antalet aktiva som får anmälas och starta i varje gren. Maximi- antalet startande per nation i varje tävling är tre. utom i skidor där antalet är fyra. I fråga om nationslag i bl. a. stafetter får endast ett lag delta per nation. Specialbestämmelser baserade på tidigare resultat uppnådda i VM gäller för deltagande i konståkning. [ ishockeyturneringen gäller f. n. att 12 lag får deltaga. fördelade på en A- och en B-grupp. En kvalturnering om 6 matcher brukar föregå spelens öppnande och innan den definitiva gruppin- delningen fastställes. Indelningen i A- och B-grupper diskuteras f. n. i IOK. Antagligen kan inför 1984 en begränsning komma att ske vad gäller i OS deltagande nationer. genom före OS genomförda kvalifikationstävling- ar.

Senast tio dagar före varje idrotts första tävling skall de aktivas namn anges. Generellt kan sägas att denna namnanmälan brukar innebära en minskning av antalet anmälda med 20—25 %. För antalet ledare som får anmälas gäller också vissa begränsningar.

• Sida 28
•  Original

Prop. l977/78:146 28

3.5 OS-by, förläggning m. m.

Enligt lOK:s bestämmelser skall finnas en olympisk by för aktiva och ledare. Kostnaderna för boendet liksom för maten skall vara "skäliga" ("a reasonable price"). Redan vid tidigare vinterspel har vissa nationer förlagt aktiva och ledare i vissa idrotter utanför OS-byn. Enda undantaget från detta tycks vara Sapporo. där samtliga deltagare och ledare förlades till OS-byn. I Grenoble 1968 fanns tre olika förläggningar. OS-byn (eller förläggningen) skall öppnas tre veckor innan invigningen och får inte stängas förrän en vecka efter avslutningsceremonien. I detta sammanhang bör noteras att arrangören har att låta varje deltagande nation fritt få disponera kontors- och i vissa fall sjukvårdsutrymme i anslutning till förläggningen. Även viss kontorsutrustning brukar ställas till förfogande. Även för massmedias företrädare finns behov av en omfattande förlägg- ningskapacitet.

3.6. Den olympiska elden

Den olympiska elden. transporterad från Olympia i Grekland till värd- staden. infördes vid de olympiska spelen i Berlin 1936. Första gången den förekom vid vinterspel var i Oslo 1952. En ceremoni i Olympia inleder eldens överförande. OS-arrangören svarar för kostnaderna att transportera elden och kan själv avgöra hur elden skall föras från Olympia.

3.7. Invigning och avslutning

Invigningsceremonien anordnas enligt IOK:s bestämmelser. Arrangören har dock möjlighet att ge invigningen en nationell prägel. Invigningen äger rum i tävlingarnas huvudort.

Spelens officiella avslutning äger rum efter det att alla tävlingar avslu- tats. Traditionellt har de ägt rum inomhus, ofta i samband med en uppvis- ning av segrarna i konståkning. IOK:s regler angeri princip innehållet även i avslutningsprogrammet. men liksom vid invigningen har arrangören rätt att utforma avslutningen enligt egna intentioner.

3.8 Tävlingarna m. m.

Senast ett år innan spelens öppnande skall för varje gren ges ut en broschyr som redovisar alla tävlingsbestämmelser jämte fakta som rör OS-arrangemangen i grenen. Broschyren trycks på arrangörslandets språk samt engelska och franska. För tävlingarna gäller de bestämmelser som varje internationellt specialförbund fastställer. Det tidsmässiga tävlings- programmet måste godkännas av specialförbundet. Specialförbunden skall också på arrangörens bekostnad sända tekniska delegater och vissa funk— tionärer till OS-tävlingarna.

3.9. IOK-session

Innan spelens invigning brukar IOK hålla en ordinarie session till vilken något mer än hälften av de ca 90 ledamöterna brukar infinna sig. Sessionen förutsätter vissa tekniska arrangemang som värdnationen har organisato- riskt och ekonomiskt ansvar för,

3.10. Massmedia

TV . radio. nyhetsbyråer samt skrivande och fotograferande press kräver

• Sida 29
•  Original

Prop. 1977/78:146 29

i samband med OS en mycket omfattande service. Det antal ackreditering- ar som arrangörerna har att utställa fastställes efter överläggningar mellan IOK. AIPS (= det internationella sportjournalistförbundet) och arran- görcrna. För massmedias behov behövs bl. a. — Presscentra. dels på huvudorten dels i anslutning till de olika tävlings- platserna. — Pressläktare med och utan skrivplatser —— Telex. telefon och telegrafi presscentra — Presskonferenser. Ackreditering av massmedia sker i samarbete mellan AIPS och respek- tive länders sportjournalistförbund. Härvid kan kvotering bli nödvändig. I händelse av en förläggning av vinter-OS till Sverige blir — med hänsyn till den geografiska spridning av tävlingarna som förutsätts — en utökad service för pressen nödvändig.

3.11. Transporter

Vid ett OS-arrangemang ställs stora krav på transporterna av gäster. IOK:s ledamöter. massmediafolk. ledare och aktiva. För trupperna finns behov av t. ex. minibussar (i regel en per [()—12 aktiva). Särskilda anord- ningar är nödvändiga för funktionärernas och massmedias transporter. Detsamma gäller i fråga om IOK-ledamöter. de nationella Olympiska Kommittéernas ordförande och generalsekreterare och varje trupps chef- tie-mission.

Med tanke på spridningen av tävlingsorterna skulle det. i den händelse spelen förläggs till Sverige. dessutom bli nödvändigt med regelbundna flygförbindelser mellan de olika OS-orterna. Snabba anslutningstranspor- ter från flygplatserna till tävlingarna måste samtidigt kunna garanteras.

3.12. Medicinsk service

En omfattande medicinsk service är nödvändig. Denna organisation skall a) ta hand om sjukdoms- och olycksfall i anslutning till förläggningar och tävlingar. ' b) genomföra könstest av kvinnliga deltagare c) genomföra dopingtest av aktiva Vid vissa tävlingsplatser (t. ex. de alpina grenarna) måste helikopter finnas tillgänglig för snabba transporter.

3.13. TV- och radiorättigheter

Organisationskommitten äger rätt att teckna avtal om radio- och televi- sionsrättigheterna för spelen. Vid kontraktens upprättande skall IOK vara representerad. Inga kontrakt är bindande förrän lOK:s exekutiv godkänt dem.

Intäkterna från TV och radio fördelas mellan värdlandet. IOK och de nationella olympiska kommittéerna enligt följande fördelningsprincip:

IOK Arrangör l:a miljonen dollar 3/3 - 2:a miljonen dollar 2/3 1/3 3:e och därpå följande 1/3 2/3

• Sida 30
•  Original

Prop. 1977/78:146 30

3.14 ()S-film, OS-redogörelse

Arrangörerna kan sälja filmrätten för OS till ett företag som sedan äger rätt att kommersiellt visa denna film under fyra år. Därefter övergår filmen i lOK:s ägo. IOK skall utan kostnad erhålla ett exemplar av filmen.

Senast två år efter spelen skall arrangörerna också ge ut en officiell redogörelse i bokform.

3.15. Reklam

Enligt IOK:s regler får ingen reklam finnas uppsatt på tränings- eller tävlingsplatser.

4.1. Tidpunkt

Som framgått av tidigare sammanställning över olympiska vinterspel (tabell 1) har spelen arrangerats mellan tidigast den 25 januari (Chamonix) och senast 28 februari (Squaw Valley).

Enligt IOK:s regler får de olympiska vinterspelen vara högst 12 dagar. Vid det tidigare omnämnda mötet mellan Sveriges Olympiska Kommitté och representanter för aktuella kommuner rådde den samstämmiga upp- fattningen att den lämpligaste tidpunkten för ett OS-arrangemang i Sverige vore senare hälften av februari.

Den exakta tidpunkten för spelen torde inte vara av avgörande betydelse för ett ställningstagande till en svensk ansökan. Dock skall här antydas några synpunkter vilka under utredningsarbetets gång av vissa statliga myndigheter och kommuner framhållits beträffande valet av tidpunkt. om Sverige ansöker om värdskapet för vinter-OS 1984.

S.) har framfört att tågkapaciteten inte räcker för samtidigt infallande OS- och vintersportlovstrafik. samt att man önskar att av OS förorsakade trafiktoppar inte infaller under veckoslut då SJ ändå har en hård belast— ning.

Skolornas vintcrsportlov har vidare i utredningens analys av de tänkbara arrangörskommunerna framhållits som en viktig fråga även i andra avse- enden. Jämtlandsregionen önskar att sportlovet för övriga Sverige icke sammanfaller med 05. då detta medför ett alltför hårt tryck på regionen under spelen. samtidigt som man ser en risk för en minskad turisttillström- ning under resten av säsongen. För samtliga arrangerande orter gäller dock att man anser det vara en fördel om den egna ortens skollov sammanfaller med 05. Spelen ger i stor utsträckning sysselsättning och underhållning åt lediga barn och ungdomar. En viktig faktor är möjligheten att utnyttja sportlovslediga skollokaler som administrations- och förläggningslokaler.

4.2 Val av orter 4.2.1 Tänk/Jara orter

I olika sammanhang. bl. a. i diskussionerna inom IOK. har under senare år från svensk sida hävdats att olympiska spel bör kunna ges en sådan utformning att redan befintliga investeringar kan tas i anspråk. Denna linje. som motiverats av kostnadsskäl. utgör också bakgrund till den möj— lighet att arrangera vinter-OS på flera orter i ett land. som IOK ställt sig positiv till.

• Sida 31
•  Original

Prop. 1977/78:146 31

Mot bakgrund härav har utredningen vid sin inventering av tänkbara orter haft som grundläggande kriterium att anläggningar av olympiskt format. eller anläggningar som till relativt låga kostnader kan sättas i stånd för olympiska tävlingar. redan skall finnas på orten. Hänsyn har också tagits till det faktum att en av de utvalda städerna skall bli OS-arrange— mangets huvudort. Denna stad skall söka vinterspelen. där skall invigning- och avslutningsceremonier äga rum. liksom en stor del av tävlingarna.

Sveriges Olympiska Kommitté har, som tidigare redovisats. funnit sex orter vara tänkbara inför vinter-OS 1984. Dessa orter är följande:

a) Göteborg

Tänkbara arrangemang i Göteborg är: — invigning — avslutning — hastighetsåkning på skridskor _ konståkning _ ishockey

I Göteborg har tidigare VM i hastighetsåkning på skridskor arrangerats 1961. 1966. 1968 och 1971 samt VM i konståkning 1976.

Skridsko-VM 1978 förläggs till Göteborg.

b) Stockholm Tänkbara arrangemang i Stockholm är: -— invigning —— avslutning .. hastighetsåkning på skridsko _ konståkning _ ishockey

[ Stockholm har tidigare VM i ishockey arrangerats 1969 och 1970. c) Falun

Tänkbara arrangemang i Falun är: _ längdlöpning på skidor

, backhoppning , skidskytte

-— skidorientering (ej obligatorisk gren som möjligen kan komma ifråga

1984) 1 Falun har tidigare VM i längdåkning på skidor och i backhoppning arrangerats 1954 och 1974.

d) Östersund

Tänkbara arrangemang i Östersund är: —- längdlöpning på skidor -— skidskytte —- skidorientering = hastighetsåkning på skridskor

1 Östersund har tidigare VM i skidskytte arrangerats 1970. VM i hastig- hetsåkning på skridsko arrangerades 1957.

e) Åre

Tänkbart arrangemang i Åre: ) alpina skidtävlingar

1 Åre har tidigare VM arrangerats 1954 och därtill World Cup 1971 och 1977. samt planeras World Cup ånyo. f) Hammarstrand Tänkbart arrangemang i Hammarstrand:

-— rodel

• Sida 32
•  Original

Prop. 1977/78zl46 3

lx)

l Hammarstrand har tidigare VM i rodel arrangerats 1967 och 1975. Därtill kommer VM 1980 att arrangeras i Hammarstrand. På flertalet orter har EM arrangerats en eller flera gånger.

4.2.2. Utredningensförslag

De sex orter som redovisats i föregående avsnitt är således tänkbara som arrangörer av delar av de olympiska vinterspelen. En strävan hos utredningen har emellertid varit att inte bara begränsa de lokala kostna- derna genom att utnyttja befintliga idrottsanläggningar. utan också kunna lägga fram samlade förslag som innebär lägsta möjliga kostnad. En sprid- ning av OS-arrangemangen till ett stort antal orter skulle. utöver de prak- tiska svårigheter en sådan spridning medför. leda till utomordentligt stora kostnader vad gäller en av de tyngsta posterna i en OS-budget. nämligen radio- och TV-bevakning samt övrig service till massmedia. Efter över- läggningar med Sveriges Radio och med televerket har utredningen gjort den bedömningen att en ofrånkomlig strävan måste vara att begränsa antalet orter så långt detta är möjligt. En sådan begränsning torde också öka förutsättningarna för Sverige att få gehör för en ansökan hos lnter- nationella Olympiska Kommittén. Vid sin bedömning har utredningen. utöver samtal med de berörda kommunerna. också samrått med represen- tanter för Sveriges Olympiska Kommitté samt med berörda specialför- bund.

Vid valet av arrangörsorter har utredningen granskat de sex tänkbara orternas förutsättningar. En redovisning gren för gren sker i det följande. a) Alpin skidåkning

För denna idrott finns inget alternativ till Åre.

b) Nordisk skidåkning och backhoppning

l Riksskidstadion i Falun har redan stora investeringar gjorts. Man har där i dag en anläggning av god kvalitetusom kompletteras av Falu kom- muns idrotts- och fritidsanläggningar vid Lugnet. Sammanlagt ges därmed mycket goda anläggningsmässiga förutsättningar att genomföra tävlingar- na. Någon annan arena som utan dyrbar utbyggnad kan konkurrera finns inte.

e) Rodel

Den enda existerande banan i Sverige av internationell klass är belägen i Hammarstrand.

d) Skidskytte

Själva tävlingsarrangemanget kan utan stora kostnader genomföras på ett flertal platser. För valet av arena för skidskytte bör därför kringkostna- der. beräknad publiktillströmning och behovet av insatser för radio— och TV-sändningar vara avgörande. Det är därför av praktiska och ekonomis- ka skäl lämpligt att skidskyttet förläggs till samma ort som längdlöpning på skidor.

e) Skridsko

För hastighetsåkning på skridsko finns i Göteborg Nya Ullevi med en 400 meters konstfrusen bana. en publikkapacitet om 52 000 åskådare och därtill en god parkeringskapacitet och ett centralt läge. Som kompletteran- de bana för träning finns Ruddalens skridskobana (400 meters konstfrusen bana).

1 Stockholm finns inte någon acceptabel bana för hastighetsåkning på skridsko. med mindre än att omfattande ombyggnader görs. Söderstadion. vars publikkapacitet är 22 000 åskådare. har endast en bana av 333 meters längd. Dessa banmått är inte tillräckliga för att Söderstadion skall accepte-

• Sida 33
•  Original

Prop. 1977/78:146 33

ras som olympisk skridskoarena. På Östermalms idrottsplats finns en tillräcklig konstfrusen bana för hastighetsåkning på skridsko (400 meter). Däremot finns på idrottsplatsen klart otillräckliga möjligheter att ta emot en publik av den storleksordning ett olympiskt arrangemang kräver. Ös- termalms idrottsplats tar endast 3 500 åskådare.

Beträffande skridsko har också Göteborgs bättre läge i förhållande till det betydande publikunderlag som finns i Holland och Norge förts fram som en faktor av intresse.

Östersund kan inte redovisa förutsättningar som är konkurrenskraftiga vid enjämförelse med Göteborg.

f) lshockey

Beträffande ishockey gäller att Göteborg har två inomhushallar av till- räcklig storlek för att matcher ingående i de olympiska turneringarna skall kunna spelas där. Det är Scandinavium. som rymmer drygt 12 000 sittande åskådare. har en god parkeringskapacitet och centralt läge. samt Frölun- daborg. som rymmer 11 000 åskådare. har goda parkeringsmöjligheter och acceptabla kommunikationer från Göteborgs centrum. lshockeyförbundet karakteriserar Scandinavium som landets bästa anläggning för ishockey. Därtill kommer flera konstfrusna träningsarenor: Slottsskogshallen. Ram- bergshallen. Askims ishall. Slottskogsvallens curlingbana (tält). Åby is- stadion (inomhushall). Kungsbacka ishall och Ytterby ishall.

1 Stockholm finns Johanneshovs isstadion med träningshall. Stadion rymmer 11 000 åskådare och har begränsade parkeringsutrymmen men acceptabla kommunikationer från Stockholms centrum. Vidare kommer att finnas Stora Mossens ishall (klar 1978) med möjlighet att ta 2 000 åskådare. Även där är parkeringsmöjligheterna begränsade. medan där- emot acceptabla kommunikationer i övrigt torde kunna arrangeras. Av de båda arenorna är det dock endast lsstadion som fyller minirnikraven för en olympisk arena. Stora Mossens ishall skulle däremot kunna användas som träningshall. Av intresse i sammanhanget är också Scaniarinken i Södertälje. vilken närmast skulle kunna användas som träningshall.

g) Konståkning

Den bästa arenan är enligt konståkningsförbundet Scandinavium i Gö— teborg. Johanneshovs isstadion är dock tänkbar. h) Skidorientering

Av samma skäl som för skidskyttet är det lämpligt att förlägga skid- orientering till samma ort som längdlöpning på skidor. om grenen skall ingå i programmet vid 1984 års vinterolympiska spel.

i) Gemensamma öppnings- och avslutningsceremonier

Den vintersportarena som har störst publikkapacitet är Ullevi. Falun skulle dock kunna få plats med större publik i skidstadion. men där uppstår praktiska problem i form av behov av avspärrningsanordningar som i dag saknas. samt svårigheter att ge samtliga åskådare tillräckligt goda möjlig- heter att se vad som sker.

Valet av arrangörsorter har skett på följande sätt. 1 första hand har valts ut de bästa arenorna för de grenar som kräver stora arrangemang. Därivd har Göteborg. Falun och Åre stått utan konkurrens. Därefter har av de skäl som tidigare redovisats en koncentration till så få orter som möjligt eftersträvats. [ samband med denna prövning har möjligheten att bygga en helt ny rodelbana på någon av de i första hand aktuella större OS-orterna. i syfte att nedbringa kostnaderna för kringarrangemangen. övervägts. De studier som därvid gjorts beträffande alternativ förläggning. i första hand

• Sida 34
•  Original

Prop. l977/78:146 34

till någon av falu- och göteborgsregionerna. har emellertid visat att anlägg- ningskostnaden överstiger de besparingar som kan göras. Hammarstrands typiska inlandsklimat med låg luftfuktighet gör dessutom orten väl lämpad för en rodelbana. En högre luftfuktighet medför risker att isen på banan "växer" och banprofilen ändras. varvid såväl olycksrisker som kostnader för "hyvling" av banan uppstår. Även Åre har tidivis besvär med hög luftfuktighet. Hammarstrand kan alltså inte heller ersättas av någon annan ort utan att kostnaderna markant ökar. För att ändå så långt möjligt nedbringa kostnaderna diskuterar utredningen senare ett alternativ utan direkta TV-sändningar från rodeltävlingarna.

Såväl Hammarstrand som Åre är förhållandevis små orter. Trots detta har där genomförts EM- och VM-tävlingar. Båda orterna har därför erfarenhet av stora idrottståvlingar. Man har på bägge orterna tillgång till en kunnig och internationellt erkänd funktionärsstab. De problem som finns när det gäller förläggningskapacitet och allmän samhällsservice torde i stor utsträckning kunna lösas genom att Östersunds resurser utnyttjas. Detta kräver dock. vilket beaktats i budgetförslaget. att transportappara- ten tillfälligt förstärks. Dessutom räknar utredningen med temporär för- stärkning av samtliga servicefunktioner i Åre och Hammarstrand under spelen.

Östersund har. som framgått av utredningens tidigare beskrivning. för- utsättningar att genomföra såväl skidskytte som skidorientering (om gre- nen medtas i programmet). Ett förläggande av dessa arrangemang dit skulle emellertid innebära att antalet arrangörsorter med behov av bl. a. radio- och TV-täckning skulle öka från fyra till fem. En sådan vidgning av antalet OS-orter skulle medföra kraftigt ökade kostnader.

Till detta kommer att utvecklingen inom skidskyttet. där man nu utnytt- jar finkalibriga vapen och skjuter på femtiometersbana. i hög grad gjort Riksskidstadion i Falun lämpad för grenen. Skjutmomentet kan förläggas till stadion och den betydande publik som där ryms kan. med hjälp av elektronisk resultatmarkering. väl följa tävlingarna.

Beträffande skidorienteringen (om grenen blir aktuell) gäller samma grundläggande förutsättningar som beträffande skidskyttet. En förläggning till Östersund skulle. av de skäl som tidigare nämnts. vara ett avsevärt dyrare alternativ. En förläggning av skidorienteringen till Åre eller Ham- marstrand har också bedömts olämplig. varför endast Falun återstått.

Sammanfattningsvis kan således utredningens bedömning beskrivas på följande sätt:

1 den händelse en svensk ansökan inges om arrangemang av 1984 års olympiska vinterspel. bör — mot bakgrund av de redovisade jämförelserna —Göteborg stå som huvudort. Till Göteborg bör därvid förläggas ishockey. konståkning. hastighetsåkning på skridsko och de för samtliga orter ge- mensamma invignings- och avslutningsceremonierna. Denna utredningens uppfattning har också fått ett brett stöd vid överläggningar med såväl representanter för Sveriges Olympiska Kommitté som de berörda specialförbunden. För Göteborg talar arenornas centrala läge samt deras närhet till varandra och det press- och TV-centrum som föreslås (Mäss— hallen alternativt Rondo-Liseberg).

På motsvarande sätt får. i den händelse man vill nedbringa antalet arrangerande orter. ett val göras mellan Falun och Östersund. Utredningen föreslår Falun. främst med tanke på de betydande insatser som gjorts vid uppbyggnaden av Riksskidstadion. Anläggningen erbjuder. framför allt

• Sida 35
•  Original

Prop. 1977/78:146 3 U|

vad gäller backhoppning men också vad gäller längdlöpning på skidor. gentemot övriga orter överlägsna möjligheter.

Skidskytte och skidorientering skulle kunna an'angeras i Östersund. med en vidgning av antalet OS-orter skulle innebära för stora kostnadshöj- ningar för radio/TV-sändningar och telekommunikationer i övrigt.

De alpina grenarna jämte rodel bör förläggas till Åre resp. Hammar- strand.

5.2. Göteborg

5 2.1 Allmännaförutsättningar Göteborg har ett centralt geografiskt läge. relativt god hotellkapacitet samt anläggningar av god klass. Göteborg står också årligen som värd för

• Sida 44
•  Original

Prop. 1977/78:146 _ 44

idrottsliga storevenemang. Det finns sålunda en stor krets av erfarna. ideellt arbetande idrottsledare.

5.2.2 Resor till Ut'ltji'ån orten Nyligen har Göteborgs nya storllygplats Landvetter. med en årlig kapa- citet på 3 miljoner resande. invigts. Anslutning till Göteborg (ca 3 mil) beräknas ta 20 minuter och kan ske med buss. Beträffande tåg finns i dag mycket täta tåglägenheter mellan Stockholm och relativt täta förbindelser med Falun och Östersund.

5.2.3 Ft'irläggning av deltagare och publik Beträffande deltagare i de olympiska spelen kan hotell användas. Från Göteborgs sida har emellertid framhållits som ett bättre alternativ t. ex. bostadshotell. nybyggda servicehus eller sjukhem vilka ännu ej tagits i bruk. Befintliga bostadshotell är Bergsjön. Ramberget. Backadalen och Svartödalen. Beträffande servicehus och sjukhem har Göteborg ett om— fattande program för framtiden. Möjligheter finns troligen att med tanke på den långa planeringstiden kunna färdigställa några anläggningar av detta slag vid lämplig tidpunkt. För internationella Olympiska Kommitténs ledamöter och övriga pro- minenta gäster föreslås i första hand Park Avenue Hotell med en kapacitet av 325 rum och 550 bäddar. För pressen gäller att inom 10 minuters gångavstånd från tävlingsarenan och det planerade presscentret i dag finns ca 2 000 hotellrum med 3 000 bäddar. För publiken finns inom Göteborg ca 6 800 bäddar på hotell. samt inom Storgöteborg (35 km) totalt 7 500 bäddar. Till detta kommer de möjligheter kringliggande kommuner erbjuder. lnom l0 mils radie finns 15 000 hotell- bäddar att tillgå.

Utöver detta kan man räkna med andra inkvar—teringsrcsurser. Som exempel på sådana nämner Göteborgs kommun inackordering i skolor, sporthallar. fritidsgårdar etc. (2 000 bäddar). privathem ([ 000). husvagns— camping (] 000). passagerarfartyg (] 000). förenings- och företagsgårdar. stugbyar etc (I 000) och eventuella outhyrda lägenheter (500). Slutligen bedöms att minst var femte resenär normalt bor hos släkt och vänner.

5.2.4 Utspisningsntr'ijligheter Befintliga hotell och bostadshotell samt restauranger har tillräcklig ka- pacitet.

5.2.5 Resor inom orten För internationella Olympiska Kommitténs ledamöter och övriga pro- minenta gäster förutsätts särskilda arrangemang ske. Aktiva och deltagare och ledare transporteras omväxlande med buss och personbil. Även här kan särskilda arrangemang göras till begränsade kostnader. Beträffande massmedia framhåller kommunen att inkvarteringen nära tävlingsarenor och presscentrum innebär begränsade behov av transpor- ter.

Kollektiva transportmöjligheter för publiken, liksom parkeringsmöjlig- heter, bedöms av kommunen kunna arrangeras på tillfredsställande sätt.

• Sida 45
•  Original

Prop. 1977/78:146 45

5.2.6 Samhällelig .rert'iee Med tanke på Göteborgs storlek torde. t. ex. vad gäller post. tele och andra serviceanordningar av detta slag. inga särskilda problem uppstå. Beträffande sjukvård har Göteborgs kommun redovisat ett program för de insatser som behöver göras. Vad gäller bevakningsfrågorna har kommunen endast påtalat det faktum att arenor och presscentrum ligger nära varand- ra. vilket underlättar bevakningen. Kommunen framhåller också möjlig- heten att ta hänsyn till bevakningsfrågorna i samband med val av förlägg- ning.

5.2.7 Kommersiell service Med tanke på Göteborgs storlek torde inte några problem uppstå i detta avseende.

5.2.8 Utbud ut'_li'itidxuktiviteter Göteborgs kommun har karaktäriscrat utbudet av fritidsaktiviteter som relativt stort. Några problem av betydenhet i detta avseende bör. menar kommunen. inte uppstå.

5.2.9 In/in'mutimt Den i dag i kommunen befintliga organisationen för information till besökare måste i händelse av olympiska spel förstärkas. framhåller kom- munen. Två informationscentraler finns idag. en i turistbyråns regi och en i stadskansliets. Dessa har tillsammans ca 20 fast anställda och under hög- säsong utökas detta antal. Enligt turistbyrån är en utökning med ca 100 informatörer nödvändig. Även i kringliggande kommuner finns i dag tu- ristbyråer som eventuellt behöver förstärkas.

5.2.10 Marknadsj/i'iring Kommunen har inte redovisat något mer omfattande material i detta avseende. Dock hävdas att ett kvalitativt högklassigt material bör tas fram för att marknadsföra arrangemangen. Man räknar med relativt stora spon- sorbidrag och anger att Götebotgs andel förmodligen inte underskrider en halv miljon kr. Vidare bör man. utöver ovannämnda summa. kunna tillgo- doräkna sig i varje fall en stor del av Göteborgs ordinarie marknadsfö- ringsmedel. menar kommunen.

5.2.Il Idrottsanliiggninyur. Anläggningar för ceremonier. Representa- [full

Anläggningar för idrottsändamål redovisas i tabell 8. För ceremonierna föreslår kommunen att Nya Ullevi utnyttjas. Provisoriska anläggningar behöver göras för OS-elden. Kommunen redovisar också goda möjligheter till representation.

5.2.12 Lokal administration i ett särskilt förslag har Göteborgs kommun redovisat en skiss till lokal administration för genomförande av spelen.

• Sida 46
•  Original

Prop. 1977/78:146 46 Tabell 8 Befintliga tävlingsbanor i Göteborg Befintliga tävlingsbanor i Göteborg Anläggningar Publikkapacitet Parkerings- Kommunikation Tävling Träning kapacitet kapacitet Skridsko Ullevi 52 000 9—10 000 bilar (Tentralt läge (400 m., konst- frusen) Ruddalens 2 000 1 500 bilar buss — spårvagn skridskobana 8 km fr. Göte- (400 m. konstfr) borgs centrum Ruddalens bandy 3 500 1 500 bilar buss — spårvagn bana 8 km fr. Göte- (konstfrusen) borgs centrum ishockey — Scandinavium 12 273 9—10 000 bilar Centralt läge Konståkning (inomhushall) (alla sittpl.) Frölundaborg 11 000 2 500 bilar buss — spårvagn (inomhushall) 1 500 sittpl. 5 km fr. Göte- 9 500 ståpl. borgs centrum eller 2 800 sittpl. 5 000 ståpl. Slottsskogs- 1 000 2 500 bilar buss — spårvagn hallen 5 km fr. Göte- borgs centrum Rambergshallcn i 000 2 000 bilar Spårvagn 4 km fr. Göte- borgs centrum Askims ishail 1 000 I 000 bilar buss 15 km fr. Göte- borgs centrum Slottsskogs- 100 2 500 bilar buss — spårvagn vallens 5 km fr. Göte- Curling bana borgs centrum (tält)

Åby isstadion (inomhushall)

buss 7 km fr. Göteborgs centrum

buss 28 km fr.

Kungsbacka ishall

Ytterby ishall

Göteborgs centrum

buss 25 km fr. Göteborgs centrum

• Sida 47
•  Original

Prop. 1977/78:146 47

5.3 Falun

5.3.1 Allmänna _fi'irutsättningur Falu kommun bedömer förutsättningarna för att i Falun arrangera de nordiska grenarna. inkl. skidskytte och skidorientering. som goda. Kom- munen hänvisar till erfarenheterna från tidigare arrangemang. dels skid— VM 1954 och 1974. dels de årligen återkommande Svenska skidspelen. Vidare framhåller kommunen förutsättningarna beträffande anläggningar. kommunikationer och möjligheter att administrera spelen som goda. Kommunen påpekar emellertid samtidigt att förbättringar och komplette- ringar i vissa avseenden är nödvändiga.

5 .3.2 Resor till och från orten Falun/Borlänge flygplats. Dala airport. är belägen ca 2 mil från Falun. Reguljära förbindelser finns med såväl Stockholm som Göteborg. Därtill finns goda möjligheter att ta emot charterplan i samband med olympiska spel. Flygplatsens tekniska utrustning är av god klass. Järnvägskommunikationerna betecknas av kommunen som goda. Resti- den till Stockholm är ca 3 timmar och till Göteborg ca 6 timmar.

5.3.3 Förläggning av deltagare och publik Beträffande förläggningen av deltagare föreslår kommunen hotell och pensionat samt Haraldsboskolan. Sammantaget ger detta möjlighet till 595 bäddar inom 0.5—8 km från Lugnet. Utnyttjandet av Haraldsboskolan förutsätter förlängning av sportlovet. Reservhoteli i Falun om högst ca 100 bäddar. För internationella Olympiska Kommitténs ledamöter och promi— nenta gäster föreslås Grand Hotell i Falun med 196 bäddar, 1,5 km från Lugnet. För massmedia föreslår kommunen förläggning på hotell i Borlänge, där 675 bäddar skulle kunna finnas tillgängliga för ändamålet. Avståndet till Lugnet är 2 mil. Till detta kommer att en eventuell disposition av studentbostäder i Falun skulle ge ett tillskott av ytterligare 200 enkelrum inom gångavstånd från Lugnet. i Borlänges omgivningar tillkommer 175 bäddar. 2—2.5 mil från Lugnet. För publiken finns de hotellrum i Falun/Borlänge som inte utnyttjas. De båda orterna erbjuder dessutom mer än 3 000 bäddar i privatrum. Till detta kommer disponibla rum på hotell, pensionat och privat i regionen och angränsande områden (Siljansomrädet, Säter, Hedemora. Hofors. Sandvi- ken). Skolgärdar och idrottsplatser kan användas för t. ex. husvagnscam- ping. Så skedde under VM 1974. Totalt finns i Falun/Borlänge på ett maximalt avstånd av 20 km från tävlingsplatsen 4 650 bäddar. På ett maximalt avstånd av 50 km finns 10 750 bäddar och på ett maximalt avstånd av 100 km finns 19 5-50 bäddar. Vissa andra möjliga. men inte säkra. tillskott diskuteras av kommunen.

5.3.4. Utspi.rningsmöjligheter

Falu kommun har framhållit frukosten som största problem, med hänsyn till att den skall serveras på en relativt begränsad tid. Beträffande hotell och pensionat uppstår eniigt kommunen inga problem. Vad gäller privat inkvartering torde frågan kunna lösas. bl. a. med hjälp av rekommendatio- ner beträffande pris. Liksom vid VM tordc också. genom särskilda åtgär- der och med hjälp av lottaorganisationen. problem kunna undvikas.

• Sida 48
•  Original

Prop. 1977/78:146 48

Kommunen påpekar vidare det positiva i att den planerade gymna- sieskolan vid Lugnet. med planerad byggstart 1979. står klar vid tiden för OS. Skolan erbjuder utmärkta bespisningsmöjligheter.

5.3.5 Resor inom orten Beträffande kommunikationerna inom Falun framhåller kommunen att inga speciella problem bör uppstå. Kommunen redovisar de altemativ som bjuds under ordinära förhållanden och kommenterar också de speciella åtgärder som blir nödvändiga i samband med olympiska spel. Parkerings- möjligheterna är goda. liksom tillfarter. i det senare fallet framhålls dock önskvärdheten av att den s. k. östra förbifarten färdigställs. Detta projekt ryms dock redan nu i kommunens planer före 1984.

5.3.6 Smnhällelig service .

För post. tele etc. utnyttjas befintliga tillgångar. Därtill kommer särskil— da servicearrangemang vid tävlingsarena. förläggningar och centra. De sanitära arrangemangen i anslutning till arenor och förläggningar kan kom- pletteras genom provisorier.

Sjukvårdsresurserna karaktäriseras av kommunen som goda. Falun har länssjukhus och länsdelssjukhus. Liksom beträffande VM förutsätts insat- ser från bl. a. Röda Korset.

5.3.7 Kommersiell service Det befintliga utbudet kan utnyttjas. Därtill. säger kommunen. utökas detta utbud erfarenhetsmässigt väsentligt i samband med stora arrange- mang.

5.3.8 Utbud uv_fi'itidsuktiviteter Möjligheterna till friluftsliv är goda. Kommunen framhåller vidare att nöjesutbudet er'farenhctsmässigt väsentligt utökas i samband med stora arrangemang.

5.3.9 Itt/invitation Kommunen antyder vissa upprustningar. bl. a. genom särskilda infor- mationscentraler. Vidare framhåller man behovet av en samordning mellan central och lokal information.

5.3.10 Murknudsji'iring Tyngdpunkten torde. enligt kommunen. ligga på central marknadsfö- ring. Vissa möjligheter till lokal marknadsföring redovisas dock.

5.3. I I Itlrott.vunläggningar. Anliigtgningurji'ir ceremonier inom området Lugnet finns Riksskidstadion. omfattande dels en 90 meters och en 70 meters hoppbacke med erforderliga anordningar. Läk- tarplats finns för 15 000—20 000 stående. Vidare finns längdskidstadion med servicebyggnad och administrationsbyggnad. tekniska anordningar för tidmätning. resultatgivning etc. i anslutning till längdskidstadion finns permanenta spår. Träningsbanor finns vid Lugnet liksom i Bjursås. Kom— munen framhåller dock att frågan om reservstadion har lämnats därhän. i anslutning till Riksskidstadion finns dessutom sporthallen. innehållan- de sporthall och simhali. Sporthallen har använts och kan användas för ceremonier. tävlande/funktionärer. tävlingsledningljury etc.. press. ra- dio/TV. televerket.

• Sida 49
•  Original

Prop. l977/78:146 49

Kommunen har i sin redovisning påtalat behov av vissa nyanläggningar. kompletteringar och förbättringar. Vad gäller hoppbackarna behandlar kommunen möjligheterna att sänka farten i den stora backen, anläggande av kylvattenanläggning. sanitära anordningar i anslutning till domartorn m. m.. lift för i första hand tävlande. utökning av läktare samt provisoriska kommentatorshytter. Beträffande längdskidstation diskuteras län/hyra av provisoriska läktare. vissa schackningsarbeten. hyra av provisoriska kommentatorshytter. provisorisk nationsgård inkl. möjligheter till vallning och service. komplettering av stängsel m. m. samt interna telekommtrni- kationer.

5.3. 12 Lokal administration [ en särskild plan har kommunen redovisat förslag till lokal administra— tion för spelens genomförande.

5.4. Åre

5 .4 . I Allmänna _fi'iruls'ättningar

1 sin sammanfattning av Åre kommuns l'örutsänningar som OS-ort på- pekar kommunen de goda terrängförutsättningar som tinns för alpina täv- lingar. erfarenheterna från tidigare stora tävlingsarrangemang och de in- vesteringar som redan gjorts eller ingår i befintliga planer. Samtidigt kon- staterar kommunen att förläggnings- och utspisningsmöjligheterna för åskådare är begränsade inom Åre tätort. Emellertid framhåller man att dels sådana möjligheter finns på inte alltför långt avstånd från tävlingsortcn. dels att man genom provisorier och temporära åtgärder kan klara de krav de olympiska spelen ställer.

5.4.2 Resor till och från orten Närmaste inrikesflygplats är Östersund (Frösö flygplats). i Trondheim finns tillgång till internationell flygplats. Avståndet till Östersund är ca 10 mil. till Trondheim ca 15 mil. Tätorten Åre genomkorsas av Trondheimsle- den (E75). Regionala förbindelser med buss och tåg finns till och från Östersund. samt centralorten Järpen. Genom Åre går järnvägslinjen Stockholm—Östersund—Trondheim.

5.4.3 För/('iggning av deltttgurc och publik Som en utgångspunkt för sina redovisningar anger kommunen att samt- liga aktiva. deltagare och funktionärer skall förläggas inom en mils radie från Åre tätort. inom denna radie finns i dag drygt 2 000 bäddari hotell och pensionat därtill kan läggas ca 760 bäddar i privatrum och privata stugor. Ser man till kommunen totalt tinns i dag 2 900 bäddar på hotell och 1 100 i stugbyar. Vidare redovisar kommunen ett beräknat tillskott av 600—700 bäddar per år under perioden fram till 1984. Av dessa beräknas ungefär hälften tillkomma inom enmilsradicn. Kommunen har gjort upp en detalje- rad plan för förläggningsfrågan.

5.4.4 Utspixningsnu'ijligheter Åre saknar matserveringar som kan betjäna den stora mängd tillresande besökare som dagtid under arrangemangen kommer att besöka Åre. Provi- soriska Utspisningsmöjligheter av acceptabel standard kan ordnas. Där- emot bedömer kommunen att antalet matplatser inom Åre/Duved bör räcka för deltagare, arrangörer och massmedia.

• Sida 50
•  Original

Prop. 1977/78:146 50

5.4.5 Resor inom orten Förläggning och utspisning av nationstrupper samt delar av massmedia kommer att ske i Åres centrala delar. 1 000 meter från tävlingsarenorna. För dessa kategorier och besökande boende 1 Åre uppstår inga egentliga transportptoblern. Emcllettid föreslar kommunen vissa anordningar i form av ext1ainsatta bussar m. m.. för att underlätta för deltagare. press och funktionärer. Parkeringsmöjligheter kan anordnas inom Åre. vid täv- lingsarenorna dock endast för en begränsad grupp funktionärer m. fl.

5.4.6 S(tlllllt'illt'llg .t't'l't'lt't' Av kommunens redovisning framgår att viss service av betydelse finns inom tätorten Åre. Kommunen framhåller att kompletteringar blir behövli- ga i samband med olympiska spel. Sjukvårdsresurser finns i Åre. främst tack vare riksförsäkringsverkets sjukhus. Beträffande den samhälliga servicen konstaterar kommunen att den kan kompletteras genom de resurser som finns 1 Östersund. tio mil från Åre

5.4.7 Kommersiell sert-ice Kommunen drar samma slutsatser som beträffande den samhälleliga servicen. nämligen att de befintliga resurserna bör kompletteras samt att Östersunds möjligheter kompenserar brister som kan finnas i Åre.

5.4.8 (][/llltl (n'j'ritirlsaktit'iteter

Utbudet av fritidsaktiviteteri Åre är anpassat till den mängd gäster som kan övernatta på orten och i dess närmaste omgivningar. Goda möjligheter finns till skidåkning. såväl i backar som längdlöpning. Samtliga backar i Åre torde dock behöva reserveras för träning och tävling. Vidare finns möjligheter till utflykter och nöjen. Några svårigheter i detta avseende nämns inte av kommunen.

5.4.9 Information Turistbyråer med anställd personal finns i dag i Åre. Storlien och Matt- mar. För OS måste ytterligare informationsställen upprättas under täv- Iingsdagarna för att ge service till allmänheten. Också andra serviceanord- ningar som underlättar för deltagare och publik föreslås av kommunen.

5 .4 . ]0 Marknadsföring Åre kommun förutsätter att marknadsföringen av de olympiska spelen sker centralt.

5.4.1] Idrottsanliiggningar. Anlitggningurför ceremonier

Åre har en lång tradition som tävlingsort i utförsåkning. I samband med tidigare tävlingar och genom Åreprojektet har back- och liftsystemen byggts ut. Befintliga backar behöver i vissa avseenden förbättras och kompletteras. främst avseende tävlingsteknisk utrustning. De mer bety- dande investeringar som måste göras i tävlingsarenor är dels en störtloppsbana med stollinbana. dels en snökanonanläggning. menar kommunen. Utbyggnaden av störtloppsbanan inkluderar en broöverfart över E75 vilket givetvis måste ytterligare utredas i samråd med vägverket. De äldre banorna i Åre torde behöva relativt omfattande kompletteringar.

• Sida 51
•  Original

Prop. 1977/78:146 51

5.5. Hammarstrand

5 .5 . [ Allmänna _Eirutsättningar

Ragunda kommun bedömer möjligheterna att arrangera rodel under de olympiska vinterspelen som goda. Erfarenheter finns från tidigare tävling— ar. främst VM 1975 och EM 1976.

Då rodeltävlingarna kan antas samla ett begränsat antal tävlande och publikjämfört med vissa andra grenar. torde Hammarstrand kunna erbju- da en tillfredställande service. Tidigare erfarenheter bekräftar detta.

5.5.2 Resor till och från orten Hammarstrand hänvisar. liksom Åre. till Frösö flygplats i Östersund. 10 mil från Hammarstrand. Därtill kan Sundsvalls flygplats utnyttjas. avstån- det till denna är ca 11 mil. Goda möjligheter till järnvägsförbindelser finns. Kommunen hänvisar dels till förbindelserna över Östersund. men också till förbindelser över Långsele (7 mil från Hammarstrand) Bispgården (2 mil från Hammar— strand) och Ragunda (5 km från Hammarstrand). Parkeringsmöjligheter finns. även med beaktande av att en stor del av publiken vid rodeltävlingarna kommer till Hammarstrand över dagen och företrädesvis per bil.

5.5.3 Förläggning av deltagare och publik [nom 600 meter från tävlingsområdet finns 500 bäddar i hotell och stugor. Inom 20 km finns ytterligare 224 hotellbäddar. ()m Östersund och Sollefteå utnyttjas finns än fler möjligheter inom relativt rimligt reseav- stånd. Vissa planer finns att uppföra en stugby med central servicebygg- nad. vilket skulle ge ytterligare ca 240 bäddar i närheten av tävlingsbanan.

5 .5 .4 Ut.vpisningsmt'ijliyheter Möjlighet att servera mat finns på hotellen. Dessutom kan två skolor användas för detta ändamål.

5.5.5 Resor inom orten Transport av aktiva. ledare. officiella representanter och i viss mån massmedia förutsätts ske genom särskilda insatser. främst lån av bussar och/eller bilar.

5.5.6 .S't'tm/tällelig service Post och bankservice måste troligen förstärkas under spelen. Sjuk- vårdstjänsten förutsättes samordnas för Jämtlandsregionen.

5 .5 .7 Kommersiell service

Kommunen har i tabellform redovisat de servicefunktioner som finns i Hammarstrand och närliggande tätorter. Alla viktiga funktioner finns men kapacitetsförstärkning måste förutsättas bl. a. genom anlitande av extra personal.

5.5.8 Utbud a1'fritidsaktit'iteter Goda förutsättningar finns enligt kommunen. främst för utomhusaktivi- teter av typ skidåkning.

• Sida 52
•  Original

Prop. 1977/78:146 5

IJ

5.5.9 Information Kommunen redovisar planer på att bygga upp särskilda informations- punkter.

5.5. I 0 M arkna(ls/iiring lN-"larknadsföringen förutsätts av kommunen huvudsakligen skötas cent- ralt för OS.

5.5. I] Idrotts'anläggningar. Anliiggningarfo'r ceremonier Hammarstrand har landets enda rodelbana av internationell klass. Vissa förbättringsarbeten är dock nödvändiga i rodelbanan. Alternativa ambi- tionsnivåer har därvid diskuterats.

5.5./2 Lokal adminixtration Kommunen har. på grundval av erfarenheterna från bl. a. VM 1975 och EM 1976. lämnat förslag till lokal administration.

5.6. Östersund

För Östersunds vidkommande har utredningen inte föreslagit några täv- lingar. Däremot får den gemensamma organisationskommittén antas bli förlagd dit. Tidigare i detta kapitel har också redovisats att förläggning av och service till massmedia till stora delar måste ha Östersund som basort. Vidare måste såväl Åre som Hammarstrand falla tillbaka på de resurser som finns i Östersund vad gäller samhällelig och kommersiell service. sjukvård. förläggning av publik m. rn. Östersund har goda l'örutså'tttningar att svara för de insatser som här redovisats. Resemöjligheterna till och från orten är goda. liksom hotellkapacitet. utbud av fritidsaktiviteter och sjuk- vårdsmöjligheter. Som sammanhållande punkt förjämtlandsarrangemang- enär såldes Östersund självklar.

6. Organisation och ansvarsfördelning. Budgeteringsprinciper

6.1. Organisation

Den modell för genomförande av de olympiska vinterspelen som före- slås i detta betänkande bygger. som tidigare utförligt redovisats. på ut- nyttjande av befintliga idrottsanläggningar på flera olika orter. Utredning- ens förslag innebär att spelen arrangeras i Göteborg. Falun. Åre och Hammarstrand.

Spridningen på fyra orter nödvändiggör särskilda hänsynstaganden då den administrativa organisationen för spelen utformas. Utgångspunkten för utredningen har varit att söka en organisationsform som ger största möjliga kostnadsmedvetande. Vidare har en strävan varit att nå en strikt ansvarslördelning mellan de olika organisatmiska enheterna.

Utredningen har utgått från att det skall finnas en central organisations- kommitté med ett generalsekretariat. Samtidigt har förutsatts att sprid- ningen på olika orter kräver lokala organisationskommittéer med motsva- rande sekretariat.

Den t-entrala organixationskommitttm och dess kansli ansvarar för cent- rala uppgifter. Några exempel på sådana:

• Sida 53
•  Original

Prop. 1977/78:146 53

— Viss gemensam administration. — Egen budget och uppföljning av det ekonomiska utfallet. — Genomförandeplanering. främst i ett tidigt stadium. — Samordnad marknadsföring och massmediaservice. — Vissa frågor rörande de tävlandes. publikens m. fl. resor mellan de olympiska orterna. — Den slutliga dokumentationen av de olympiska spelen. — Övriga samordningsfunktioncr.

De lokala kommittéerna och deras sekretariat åvilar bl. a.:

— Lokal administration.

— Ansvar för arenor och tävlingar. — Ansvar för lokala transporter. inkvartering och sjukvård. — Ceremonier.

— Övriga uppgifter som ej åvilar den centrala kommittén.

Utredningen föreslår att tre lokala organisationskommittécr inrättas. nämligen en för Göteborg. en för Falun och en gemensam förjämtlandsre- gionen.

Till de lokala organisationskommitteerna i Göteborg och Falun knyts sekretariat på resp. orter. För Jämtlands vidkommande föreslås att den lokala organisationskommittén får sin placering i Östersund. där också ett samordningssekretariat inrättas. Detta samordningssekretariat komplette- ras med enheter för vissa arbetsuppgifter i Åre och Hammarstrand.

6.2. Ansvarsfördelning

En organisation som bygger på flera enheter av det slag som här pre- senteras förutsätter en strikt ansvarsfördelning. Detta gäller dels mellan olika intressenter inom de olika organisationskommittéerna. dels mellan de olika kommittéerna.

Tidigare har klart framgått att olympiska spel skulle komma att beröra en mängd olika intressenter. Det torde inte vara möjligt att bereda alla intressenter plats i samtliga kommittéer. I stället torde man för var och en av de fyra kommittéerna få avgöra den i varje enskilt fall lämpligaste sammansättningen. Här skall bara kort skisseras utredningens syn på vissa av dessa frågor.

Sveriges Olympiska Kommitté. riksidrottsförbundet. de olympiska spe- cialidrottsförbunden. de berörda kommunerna och de regionala myndig- heterna. Sveriges Radiofl'V och flera centrala ämbetsverk skulle vara direkt berörda av olympiska spel i Sverige. Dessa intressenter har olika förutsättningar och motiv för sitt engagemang. För vissa av dem gäller att de har ansvar för genomförandet av tävlingarna, för andra att de som serviceorgan har ansvar för genomförandet. Bland de berörda myndighe- terna och organisationerna finns även motstridiga intressen. vilka — t. ex. inom ramen för de givna ekonomiska förutsättningarna — måste jämkas samman för att spelen skall få en rimlig och för alla parter godtagbar ambitionsnivå.

Det övergripande målet måste vara att goda förutsättningar skapas för väl genomförda idrottsti-ivlingar. liksom för väl fungerande kringarrange- mang. Utredningen har stannat för lösningen att ge de lokala organisa- tionskommittéerna största möjliga självständighet. med direkt ansvar för spelens genomförande och för den lokala ekonomin. Den centrala organi- sationskommitténs uppgift blir därför att ansvara för dels samordningsar-

• Sida 54
•  Original

Prop. 1977/78:146 54

betet. dels sådana arbetsuppgifter som av rationella eller ekonomiska skäl lämpligen bör falla på en central organisation. Exempel på sådana uppgif- ter har tidigare redovisats.

Vidare bör den centrala organisationskommitténs samordningsansvar ta sikte på att de olika orterna får möjlighet att genomföra sina olympiska tävlingar på ungefärligen jämförbar ambitionsnivå. Den centrala kommit- tén torde också i vissa situationer kunna ta ansvar för samordnande arbet— sttppgifter som t. ex. de lokala organisationskommittéerna bedömer kräva lokal assistans.

Slutligen förefaller det naturligt att den centrala organisationskommittén ansvarar för den tidiga genomförandeplaneringen och för merparten av kontakterna med utanför den samlade OS-organisationen stående parter. då de ej rör rent lokala frågor.

De lokala organisationskommittéerna bör. som redan poängterats. pla- nera och genomföra sina delar av de olympiska spelen. Detta leder till att den centrala kommitténs sekretariat kan begränsas personellt. Den cent- rala styrningen av den lokala verksamheten kommer i stället att ske dels genom de ekonomiska villkor de lokala kommittéerna ges. dels genom sammansättningen av de lokala kommittéerna.

Det yttersta ekonomiska ansvaret bör delas mellan staten och de lokala intressenterna. Utgångspunkten bör vara att den centrala organisations- kommittén ger de lokala kommittéerna möjlighet att självständigt genom- föra sina delar av OS-arrangemanget inom en från början fastlagd ekono- misk ram. Denna ram bör anpassas till den på förhand uppskattade publik- tillströmningen. Om den ekonomiska ramen överskrids är den lokala kommitten ansvarig för att det ökade medelsbehovet täcks. Det yttersta ekonomiska ansvaret torde därvid falla på de kommunala myndigheterna på resp. ort. På motsvarande sätt bör eventuella vinster av arrangemangen tillfalla de lokala intressenterna.

Utredningen föreslår vidare att bindande avtal tillkommer inom de lo- kala kommittéerna. Dessa avtal. vilka bl. a. bör omfattas av de specialför- bund som är representerade på resp. tävlingsort. anger de ekonomiska relationerna inom den ram de lokala kommittéerna fått att arbeta efter. Den part i kommittén som ytterst bär det största ekonomiska ansvaret — vanligen kommunerna — bör ges sådan representation i omfattning eller form att den lokala kommittén kan utgöra ett fungerande beslutsforum. i synnerhet i de ekonomiska frågorna. .

Den av utredningen föreslagna budgetmodellen innebär att vare sig staten eller den centrala organisationskommittén kan påta sig något ansvar att täcka något eventuellt underskott på lokal nivå. med mindre än att överenskommmelse därom nåtts i samband med att de lokala kommittéer- nas ramar fastställts. Undantag från denna princip kan endast göras i vissa. mycket speciella fall. Så kan t. ex. kraftigt ökade kostnader av säkerhets- skäl cllcr väsentliga avvikelser vad gäller publiktillströmningen leda till att den centrala organisationskommittén träder in. Ansvaret faller därvid. i den händelse den centrala organisationskommitténs intäktskällor inte möj- ligör en insats. ytterst på staten.

Med de olympiska spelen förlagda till fyra olika orter, var och en med skilda förutsättningar såväl när det gäller intäkter som utgifter, blir emel- lertid också en samordning och omfördelning av bl. a. biljettintäkterna nödvändig mellan de olika orterna. En sådan omfördelning är motiverad bl. a. med hänsyn till att ingen av de fyra orterna ensam kan arrangera spelen. Göteborg är t. ex. beroende av att Åre kan genomföra de alpina

• Sida 55
•  Original

Prop. 1977/78:146 55

tävlingarna. En principiell modell för omfördelningen mellan de fyra orter- na bör fastställas innan Sverige åtar sig arrangemanget av de olympiska spelen.

[ den centrala organisationskommittén bör de olika lokala kommittéer- nas ordförande återfinnas. Därigenom kan man nå en god kontakt mellan den centrala kommittén och de lokala. På så sätt tillförsäkras de lokala representanterna med tyngst ekonomiskt ansvar ett betydande inflytande. ldrottsrörelsen bör representeras på så väl central som lokal nivå. liksom t. ex. televerket och Sveriges Radio/TV. De olympiska specialförbunden bör representeras i de lokala kommittéer där resp. specialförbunds tävling- ar genomförs. Kommuner och/eller regionala myndigheter skall represen- teras i de lokala kommittéerna. Endera av dessa bör besätta ordförande- posten. Med en representation av detta slag. innebärande att varje ekono- miskt ansvarig part ingår på relevant nivå i OS-organisationen. bör en tillfredsställande ekonomisk styrning av verksamheten kunna ske.

Då ställningstagande sker till de ekonomiska ramar inom vilka de lokala kommittéerna skall arbeta måste besluten bygga dels på de kostnader resp. ort har att bära i samband med arrangemangens genomförande och dels målsättningen att samtliga orter skall ges likvärdiga förutsättningar att genomföra spelen. I kapitel 7 redovisas översiktligt budgetförslag för de lokala kommittéerna. Utredningen har vid sin beräkning av de olika orter- nas medelsbehov utgått från orternas egna förslag och kostnadsberäkning- ar. Vissa korrigeringar har dock blivit nödvändiga under arbetets gång. 1 de lokala budgetförslagen ingår även vissa investeringar som bedömts oundgängligen nödvändiga för dels det idrottsmässiga genomförandet. dels vissa serviceuppgifter.

I det lokala budgetförslaget ingår inte den service som är nödvändig för massmedias arbete. De kostnader denna service föranleder belastar i kal- kylen den centrala budgeten eller annan finansieringskälla. Dock förutsätts betydande delar av dessa uppgifter åvila de lokala kommittéerna. dock med finansiering från i första hand de centralt beräknade inkomsterna. Dessa uppgifter — som omfattar lokaldispositioner och hyror för massme- dias behov. vissa massmediaarrangemang som t. ex. kommentatorshytter på arenorna. m.m. — bedöms bättre kunna fullgöras på lokal nivå. Vissa kommunala investeringar. vilka i och för sig bedömts nödvändiga för de olympiska spelens genomförande men som efter OS har annan användning i den kommunala elle regionala servicen. har inte heller bedömts böra belasta de lokala OS-budgeterna. Dessa kostnader åvilar kommunernas ordinarie verksamhet.

De investeringar och driftskostnader. vilka ingår i de efter dessa princi- per uppbyggda förslagen till lokala budgetar. hari huvudsak bedömts böra finansieras genom orternas gemensamma biljettintäkter. Utredningen hari sitt arbete fäst stor vikt vid det tidigare påtalade förhållandet att orterna här är beroende av varandra för att olympiska spel skall kunna genomföras i Sverige. Således har t. ex. investeringari störtloppsbanan i Åre, elektro- nisk anläggning på Ullevi. upprustning av rodelanläggningen i Hammar- strand eller kylvattenanläggning i Falun fått belasta de olika budgetförsla- gen med olika stora investeringsbelopp. På samma sätt har hänsyn tagits även till reseavstånden i Jämtland. vilka förorsakar högre kostnader — främst i förhållande till Göteborg. Å andra sidan har hänsyn tagits till att väsentligt högre kostnader faller på den lokala budgeten för Göteborg beträffande administration. ceremonier, marknadsföring och information samt för tävlingarnas genomförande. Utredningen har vidare förutsatt att

• Sida 56
•  Original

Prop. 1977/78:146 56

vissa kostnader. vilka i och för sig kan rubriceras som av OS förorsakade kostnader. inte belastar den olympiska budgeten om tjänsterna är av sådant slag eller sådan storleksordning att de kan rymmas inom redan befintlig kommunal verksamhet.

En förutsättning för att de arrangerande orterna skall acceptera en ansvarsfördelning av här redovisat slag. innebärande stor självständighet och ett betydande kostnadsansvar. torde vara att vissa garantier anges för att intäkterna inte i allt för hög grad skall avvika från dem som angetts i budgetförslagen. Utredningen har också tidigare förutsatt att vissa centrala garantier skall ges härvidlag. I sammanhanget bör emellertid konstateras att de enkla beräkningar av de kommunala skatteinkomsterna som pre- senteras i det samhällsekonomiska avsnittet. ger vid handen att publik- tillströmningen ger kommuner och landsting inkomster vilka inte kan avläsas omedelbart. Mot bakgrund härav råder enlighet mellan utred- ningen. samtliga berörda orter och andra intressenter om att i utredningen redovisade intäkter på lokal nivå kan ligga till grund för inkomstberäkning- arna och därmed också för fastställande av en nivå vid vilken den centralt givna inkomstgarantin bör inträda.

Utredningen har utgått från att den tekniska utvecklingen fram till 1984 torde möjliggöra en samordnad och databaserad hantering av rums-. rese- och inträdesbiljettbokning. Därigenom torde biljettintäkterna ända fram till spelens omedelbara början kunna infiyta till ett samlat konto. En sådan ordning underlättar den av utredningen förutsatta omfördelningen mellan orterna av de influtna biljettinkomsterna. Som framgått av utredningens diskussion i detta kapitel är förhandlingar nödvändiga mellan de kommu- ner och övriga intressenter vilka skulle beröras av de olympiska arrang— emangen. Dessa förhandlingar. vilka främst berör de fyra föreslagna ar- rangörskommunerna. bör lämpligen kunna föras med biträde av Svenska Kommunförbundet. Kommunförbundet har vid överläggningar med ut- redningen förklarat sig berett härtill.

7. Ekonomiska bedömningar

7.1. Inledning

1 det följande redovisas kostnader och intäkter för genomförande av olympiska vinterspel enligt den modell utredningen föreslagit. Alla belopp är beräknade i 1977 års kostnadsläge. Avsnitten 7.2—7.5 anger de kostnader och intäkter som fått belasta OS-budgeten. Det är naturligt att ett ar- rangemang av den storleksordning som ett olympiskt spel utgör leder till betydligt större ekonomiska transaktioner än vad som framgår av den framlagda budgeten. Redan för vissa av de poster som återfinns i budget- kalkylen gäller att den egentliga omslutningen är större än kalkylen anger. Detta gäller främst vissa inkomstposter. men även vissa utgifter t. ex. av inrednings- och utrustningskaraktär beträffande vilka endast nettokostna- derna redovisats. Således har t. ex. redan från början största möjliga hänsyn tagits till utgifter nödvändiga för inkomstens förvärvande liksom till inkomster av efter spelen avyttrat material. Endast de egentliga kost- naderna belastar således OS-budgeten. Vissa investeringskostnader har också bedömts ha den karaktären att de inte helt bör belasta budgeten. t. ex. i de fall investeringarna oberoende av OS — men vid en senare tidpunkt — skulle komma till stånd. I sådana fall har dock räntekostnader

• Sida 57
•  Original

Prop. 1977/78:146 57

betingade av tidigareläggning eller värdeminskning belastat OS—budgeten. Om de totala utgifterna och inkomsterna skulle redovisas och således de hänsynstaganden som här nämnts ej skulle göras torde omslutningen öka väsentligt. uppskattningsvis till 350—400 milj. kr. Utredningen har av andra skäl. nämligen för att få till stånd klara ansvarsförhållanden och ett starkt kostnadsmedvetande. valt att redovisa en budgetrelaterad kalkyl.

En budgetredovisning har således gjorts för att möjliggöra ställningsta- gande till huruvida en svensk ansökan bör inges eller ej. Till ledning för jämförelser av annan karaktär redovisar utredningen i avsnitt 7.6 en total- kalkyl. utan samband med budgetkalkylen eller med frågan om utgifternas finansiering. [ avsnitt 7.7 redovisas en samhällsekonomisk kalkyl som redovisar samlade ekonomiska effekter på t. ex. den offentliga sektorns inkomster. möjliga sysselsättningsförändringar och effekterna på valutare- serven. Dessa två redovisningar skall ses som kompletterande belysningar av de olympiska spelens kostnader och intäkter.

7.2. Budgetförslag byggt på den av utredningen föreslagna organisations- modellen

7.2.I Centrala organisationskommitténs budget

Med utgångspunkt i den redovisade organisationsmodellen i avsnitt 6.1 faller vissa kostnader på den centrala budgeten.

Utredningen har stannat för lösningen att ge de lokala organisations- kommittéerna största möjliga självständighet. med direkt ansvar för spe- lens genomförande och för den lokala ekonomin. Den centrala organisa- tionskommitténs uppgifter blir därvid att ansvara för vissa funktioner som kan bidra till likformighet mellan de olika orternas arrangemang i de fall då detta kan anses lämpligt, till ett rationellare arbete eller till minskade kostnader. Därtill är det naturligt att den centrala kommittén aktivt ansva- rar för den tidiga planeringen inför spelen och för vissa sammanhållande funktioner.

Önskemålet att de olika orterna skall kunna genomföra kvalitativt och servicemässigt jämförbara arrangemang talar för att den centrala kommit- tén skall ta ansvar för t. ex. en gemensam marknadsföring. liksom för en för orterna gemensam databaserad bokning av inträdesbiljetter. resor och logi. Den centrala kommittén bör också ansvara för presentationer och information kring förberedelsearbetet. Rationella skäl talar för att ansvaret för t.ex. frågor sammanhängande med resor mellan orterna bör vara en central uppgift. Likaså bör hanteringen med medaljer och minnesmärken falla centralt. Även vissa uppgifter i övrigt faller naturligt på den centrala kommittén. t. ex. det för orterna gemensamma värdskapet. ansvaret för IOK-sessionen samt samordning av spelens planering och genomförande.

1 OS-kalkylen har tills vidare kostnaderna för massmediabevakningen (exkl. televerkets och SR/Tst direkta kostnader). dvs. kostnader för lokalhyror. anpassning av lokaler för massmedias behov. kommentators- hytter m. m., uppförts separat. De har inte anknutits till någon ansvarsni- vå. centralt eller lokalt. 1 ett senare skede räknar utredningen med att dessa uppgifter. liksom kostnaderna för dem. förs till det lokala ansvars— området — dock med kostnadstäckning. Denna kostnadstäckning bör åstadkommas genom att särskilda medel. utöver de intäkter som förutsatts gå till den lokala organisationen. avsätts på OS-kalkylens inkomstsida. Den centrala budgetens utgiftssida har beräknats till 26 milj. kr. Utred- ningen har beräknat kostnaderna för den centrala organisationen med

• Sida 58
•  Original

Prop. 1977/78:146 58

utgångspunkt dels från kostnaderna vid OS i lnnsbruck 1976. dels med hjälp av Östersunds beräknade kostnader för spelen 1976. Pris- och löne- nivåer har beräknats med utgångspunkt från den statliga förvaltningen.

Personalkostnader har beräknats för en successivt utbyggd organisation som omfattar högst ca 15 personer. Beräkningarna inkluderar lönekostna- der, arvoden, sjukvård. reseersättningar. lokalkostnader och expenscr för kontorsdrift. Den totala kostnaden blir då ca 12.5 milj. kr. Därav har inredningskostnaderna beräknats till ca 8 000 kr. per anställd eller totalt ca 0.2 milj. kr. [ beloppet ingår även kostnader för behov av tillfällig personal och konsulter till ca 0.65 milj. kr. Härtill har beräknats kostnader för informationsverksamhet, representation. marknadsföring m. m. — vilket inkluderar informationsinsatser i form av pressmeddelanden och bulletiner med tillsammans 2 milj. kr.

Vidare har beräknats att central biljettdistribution. bokning av resor och logi — bl. a. med hjälp av datorbaserade system — och bokföring. slutlig dokumentation m. m.. i form av köpta tjänster drar en kostnad av 3,5 milj. kr. 1 beloppet ingår även vissa centrala marknadsföringskostnader och tryckning av slutrapport.

Som en post för oförutsedda utgifter har bedömts ett behov av ca 10 % av den centrala budgetens utgiftssumma. eller ca 2.6 milj. kr.

1 den centrala budgeten har i övrigt följande kostnader beräknats.

a) Internationella Olympiska Kommitténs session: Lokalkostnader. ad- ministration. simultantolkning. subvention av förläggning m. m. för ca 50 personer samt vissa representationskostnader torde dra en kostnad av ca 0.3 milj. kr.

b) Medaljer och diplom i valörerna guld. silver och brons samt diplom m. m. till tävlande i 36 deltävlingar torde med prägling. inskriptioner. administration dra en kostnad av ca 0,4 milj. kr.

Minnesmedaljer till delegater. honoratiores och deltagare i övrigt samt gåvor m. m. torde dra en kostnad av ca 0.2 milj. kr. 1 övrigt s. k. olympia- märken. deltagarbevis. kontrollkort etc. torde kunna uppföras till ca 0.2 milj. kr.

c) [ central regi utövad representation i form av mottagningar. förhands- representationer m. m.. såväl på orterna som utomlands. kan översiktligt beräknas till 1 milj. kr. Detta inkluderar avrapportering till lOK m. fl. av förberedelsearbetet. Kostnaderna för erhållande av spelen har begränsats till i huvudsak resekostnader till IOK-sessionen i Aten i maj 1978. jämte framtagande av ett presentationsmaterial inför denna session. En mindre svensk delegation kan väl fylla de syften som avses. Kostnaderna beräk- nas till ca 0.3 milj. kr.

Utredningen har vidare räknat med behov av en viss subventionering av resor mellan orterna. Utan att ha egentligt underlag för bedömning av resefrekvensen mellan orterna har en kostnad av 3 milj. kr. tagits tipp. De grupper som i första hand kommer att ha behov av resor mellan orterna är tävlande. ledare. administration. press. serviceorgan m. fl. Att behov av reguljära och snabba förbindelser kommer att föreligga dagligen är tämli- gen uppenbart. Det torde också vara nödvändigt att eftersträva att negati- va effekter i tids- eller kostnadshänseende. orsakade av förläggningen till flera orter. skall kunna undvikas. Av dessa skäl har utredningen valt att under 15 dagar räkna med minst 3 dagliga förllyttningsmöjligheter med flyg i en linje Göteborg — Falun — Jämtland. Med en genomsnittlig kapacitet av 80 personer per flygplan skapar detta en kapacitet av de 240 förflyttningar

• Sida 59
•  Original

Prop. 1977/78:146 59

per dag utmed hela linjen tur och retur. Om subventionen kalkylmässigt uppgår till 50 9? kan kostnaden beräknas till ca 3 milj. kr.

Varken i den centrala organisationskommitténs budget eller de lokala organisationskommittéernas har kostnader för säkerhetsfunktioner. utöver de av rik5polisstyrelsen angivna behoven för ordnings- och trafikövervak- ning. beräknats. Olympiska vinterspel har hittills förskonats från störning- ar. Rikspolisstyrelsen har angett att en bedömning av säkerhetsläget bör göras tidigast under hösten 1983. förutsatt att det allmänna "säkerhetskli- matet" inte påkallar en tidigare bedömning. Utredningen har därför nu avstått från kostnadsberäkningar i detta avseende. Denna fråga bör istället — förutsatt den senare får aktualitet — omfattas av en garanti från statens sida att vid behov svara för exceptionellt höga kostnader. Det är utred- ningens bedömning att spridningen på flera orter kan ha en positiv effekt. genom att arrangemangen på de olika orterna blir begränsade. Från bevak- ningssynpunkt bör därför — förutsatt att en tillfredsställande alarmbered- skap föreligger — insatserna vid incidenter kunna begränsas. För att möta behovet av kunskap i detta avseende bör. som rikspolisstyrelsen föresla- git. en representant för styrelsen i vart fall ingå i den centrala organisa- tionskommittc'n.

De sammanlagda kostnadema för den centrala organisationskommittén kan på de grunder som här redovisats beräknas till sammanlagt 26 milj. kr. enligt följande.

Tabell 9. Kostnader för central organisationskommitté Centrala organisationskommittén

Löner. sjukvård. resor. lokaler. expenser samt arvoden. resor för underkommittéer och tillfälligt anställda 12.5 Marknadsföring och representation 2.0 Datatjänster och dokumentation (innefattande bl. a. köpta tjänster för biljettdistribution. bok- ning av resor och logi. bokföring m. m.) 3 5 IOK-session 0.3 Medaljer. diplom. deltagarbevis m. rn. 0 8 Spelens erhållande. förhant'lspresentation och information m. m. 1.3 Subvention av resor mellan orterna 3.0 Oförutsedda utgifter för centrala uppgifter 2.6

'l'otalt för central budget 26.0

7.2.2 Loka/a budgetar De uppgifter som faller på orterna kan enklast karaktäriseras som alla andra uppgifter vad gäller spelens genomförande än de som enligt föregå- ende avsnitt beskrivits som centrala uppgifter. 1 avsnitt 6 om ansvarsför- delning och budgetmodell har de olika orternas självständiga ansvar be- skrivits i samband med att den principiella organisationen redovisats. Orternas budgetar. för vilka ansvaret således ytterst faller på intressenter- na i den lokala organisationskommittén. innefattar ett sammantaget me- delsbehov av ca 40 milj. kr. Detta medelsbehov skall täckas av inkomster genom dels biljettförsäljning i samband med tävlingar och träning. dels andra till orterna knutna intäkter som tävlings- och arrangemangsprogram. souvenirförsäljning m . m. ger. Till ansvars- och budgetmodellen föreslås att en ekonomisk garanti grundad på de beräkningar som gjorts av publik- tillströmningen knyts (se avsnitt 6 ). De kostnader som resp. lokal budget skall täcka kan exemplifieras med följande funktioner.

• Sida 60
•  Original

Prop. l977/78:146 60

a) Lokal organisationskommittés administrativa kostnader i form av löner. arvoden. resor. expenser m.m. Kommittéerna torde dock ofta kunna repliera på de administrativa resurser de i kommittén ingående intressenterna förfogar över.

b) Kostnader förknippade med de särskilda kommittéer eller referens- grupper som en lokal organisationskommitté inrättar för tävlingarnas ge- nomförande. särskilda serviceinsatser m. m. Vidare återfinns här samtliga de kostnader som förorsakas av de internationella specialförbundens in- spektion av de tilltänkta tävlingsarenorna.

c.) lnformationsinsatser. innefattande en värd- och värdinneorganisa- tion. tolkservice. temporära informationscentraler samt den utåtriktade information som ej kan betecknas som central uppgift.

Arrangemang av den storleksordning som olympiska spel utgör. ställer krav på god information och service. Av tradition har man vid de olympis- ka spelen använt sig av särskilda värdinnor för att möta dessa behov. Des- sa har deltagit i ceremoniella sammanhang. som t.ex. prisutdelning. De har vidare svarat för delar av servicen till massmedia. funnits på större för— läggningar och på arenorna. Denna service har — utöver för massmedia — främst ställts till förfogande för tävlande. ledare och speciellt inbjudna gäster. men även i viss män för publiken.

1 lnnsbruck 1976 engagerades ca 200 värdinnor. vilket enligt vissa be— dömare ansågs vara mer än tillräckligt. Utredningen har stannat för ett behov av högst 150 värdar och värdinnor. Sannolikt behövs dock färre. bl. a. med hänsyn till att vissa informationsinsatser bör kunna samordnas med eller övertas av de olika orternas reguljära informationsverksamhet i form av turistbyråer m. m.

Utredningen bedömer att de kostnader som blir erforderliga för en service av här redovisat slag bör innefatta utbildning under 15 dagar samt tjänstgöring under 25 dagar. Vidare tillkommer kostnader för inkvartering. daglön. resor. beklädnad m. m. Kostnaderna kan sannolikt begränsas om utbildningen förläggs till de blivande tjänstgöringsorterna.

d) Den lokala marknadsföringen för de olympiska arrangemangen. Det förutsätts att sådana kostnader enligt c) och d). vilka normalt ingår i regionens eller kommunens information och marknadsft'iring. inte belastar den lokala OS-budgeten.

c) Direkt av tävlingar och tävlingsarrangemang föranledd sjukvård eller olycksfallsberedskap. Dopingkontroll och könstest av tävlande.

D Trafikövervakning och övervakning av ordning genom polismyndig- hetens försorg. Härvid avses de kostnader som extra polisinsatser leder till enligt de i avsnitt 5.1.4 redovisade uppgifter från rikspolisstyrelsen om ca 1.7 milj. kr.

Bevakning i övrigt av lokaler m. m. som OS kan påkalla. t. ex. bevak— ning av televerkets och SRfszs utrustning m. m.

Vidare bör slitage av. eller skador på. anläggningar och andra inom resp. lokala organisationskommittés ansvarsområde använda anläggningar och materiel kostnadsmässigt falla på de lokala intressenterna. Såväl försäk- rings— som direkta ersättningskostnadcr kan rymmas i detta belopp.

g) Vissa scrvicefunktioncri övrigt. som t. ex. extra sanitära anordning- ar. administrativ service till nationstrupperna m. m.

Lokala transportmöjligheter för såväl deltagande som publik i form av utökad linjetrafik med buss. parkeringsmöjligheter genom provisorier etc.

h) Ceremoniella arrangemang.

• Sida 61
•  Original

Prop. l977/78:146 61

i) Kostnader för förläggning och bespisning. särskilt inbjudna. IOK- medlemmar. deltagare. funktionärer m. fl. torde bli ofrånkomliga. bl. a. med gänsyn till lOK:s föreskrifter om "rimliga priser". 1 det senare fallet har som norm antagits att 20 US-dollar/dag och deltagande kan vara en rimlig uppehållskostnad för tävlande och ledare. Den genomsnittliga sub- ventionen har med utgångspunkt från gällande marknadspriser satts till 75 kr/dag och deltagande. Vissa orter har emellertid redovisat möjligheter till logikostnader under den angivna normen. andra orter har redovisat tänk- bara åtgärder för kostnadsbegränsningar för vissa kategoriers kost och logi. Med ett visst hänsynstagande till dessa förslag torde kostnaden för subventionering kunna begränsas.

j) Planhyror samt tävlings- och träningskostnader i övrigt. inkluderande funktionärer. ordningsvakter. förhyrning av t.ex. provisoriska läktare eller annan utrustning etc.

k) Kurativ och religiös service i den utsträckning orten inte normalt har förutsättningar att tillhandahålla sådan.

l) Nöjesarrangemang och kulturprogram i de fall där behov av särskilda insatser finns.

Härutöver har i den lokala budgeten hänsyn tagits till orternas skilda förutsättningar att genomföra olympiska arrangemang.

Utgifter omfattande sammanlagt knappt 10 milj. kr. för vissa nyanlägg- ningar och kompletteringar av befintliga tävlingsanläggningar ingår. Dessa utgifter motsvarar investeringar i bestående värden. Dessa investeringar har bedömts böra falla inom budgetarna för de lokala kommittéerna och således finansieras helt av biljettintäkter. trots att de har ett efter OS kvarstående värde. Motiveringen härför är det faktum att samtliga orter är beroende av varandras arenaresurser för att olympiska spel överhuvudta- get skall kunna arrangeras i Sverige. Samtidigt kan dock konstateras att de nya anläggningarna har ett betydande kvarstående värde för såväl idrotts- rörelsen som de olika orterna även efter OS. Den företagsekonomiska kalkylen som redovisas i avsnitt 7.6 tyder på att orterna tillförs bestående värden motsvarande drygt 9 milj. kr. inklusive vissa återanvändbara an- läggningar för annat ändamål än massmedias temporära behov under OS.

Utredningens hänsynstagande till orternas skilda förutsättningar har lett till att i Göteborgs lokala budget har hänsyn tagits till de effekter huvudortsansvaret för 05 ger. På Göteborg faller vissa tyngre representa- tionsplikter. marknadsföringsåtgärder. officiell invigning m. m. [ Faluns lokala budget har hänsyn tagits till de kvalitativa förbättringar av trans- portsystemet i regionen som är nödvändiga med hänsyn till att en relativt omfattande förläggning även i Borlänge och Siljansbygden är ofrånkomlig. Vidare har marknadsförings- och informationsz'ttgärdcr räknats högre än vad som skett i Falu kommuns egna kostnadsberäkningar.

l Åres lokala budget har i stor utsträckning de föreslagna åtgärderna för att undvika trafikstörningar — bl. a." med hjälp av provisoriska insatser för parkeringsplatser. bussterminal m. m. — bedömts motiverade. bl. a. med hänsyn till att ett spritt boende i västra Jämtland och Östersund är nödvän- digt. Av samma skäl ställs i likhet med i Falun krav på ett väl fungerande lokalt och regionalt transportsystem. Speciell hänsyn har också tagits till det erforderliga samarbetet mellanjämtlandsortertm och placeringen av ett för Åre och Hammarstrand gemensamt presscentrtlm i Östersund. Utred- ningen bedömer att effekter av ett regionalt samarbete väsentligt kan reducera de av Åre kommun redovisade organisationskostnaderna på

• Sida 62
•  Original

Prop. l977/78:146 62

orten. [ Hammarstrands lokala budget har förutsatts transportkapacitet av god kvalitet och med en kapacitet anpassad till samma förhållanden som redovisats beträffande Åre. Det nybyggnadsbehov. som redovisats av Åre och Hammarstrand för att möjliggöra en fullständig förläggning av och service till pressen till de båda tävlingsorterna har av utredningen bedömts vara alltför kostnadskrävande.

De sammanlagda kostnaderna — vilka i kalkylen grovt fördelats mellan orterna — bedöms av utredningen uppgå till 40.4 milj. kr. Därav utgörs ca 10 milj. kr. av de investeringar som bör inrymmas i de lokala budgetarna. Resterande 30.4 milj. kr. är direkt av OS förorsakade driftkostnader. De utgifter som återfinns i orternas egna redovisningar kan inte i alla avseen- den jämföras tned denna sttmma. främst med tanke på att utredningen från orternas redovisade uppgifter dragit de kostnader som förts till annan budget. t. ex. den centrala OS-budgeten eller massmediabudgeten. Effek- ter av sådana investeringar som av utredningen ej bedömts absolut behöv- liga för OS-arrangemanget har likaledes förts bort. liksom vissa direkt kommunala utgifter som brandskydd m. m. I kalkylerna har heller inte hänsyn tagits till att orterna lagt vissa utgifter utanför sitt förslag till OS-budget t. ex. med motiveringen att kostnaden kan bäras av kommunen själv. Principen har varit att samtliga kostnader. om de bedömts som ()S-kostnader. lagts in i OS-budgeten.

De i förhållande till orternas egna beräkningar tillkommande kostnader— na utgörs främst av sådana utgifter som betingas av lokal service och information samt ett utrymme för oförutsedda utgifter. Det lokala själv- ständiga ansvaret möjliggör dock för orterna att söka olika lösningar. vilka i många avseenden kan minska det lokala utgiftsbehovet. [ vissa avseen- den kan givetvis också särskilda förhållanden eller de skilda förutsätt- ningarna på de olika orterna leda till avvikelser.

Tabell 10. Orternas beräkningar av utgifterna samt av utredningen beräknade ut- gifter

Utgiftsposter Göteborg Falun Jämtland redo- utredn redo- utredn red o- utredn visat visat visat Administration. service till del- tagande och publik 4 5 3 5 6 6 Tävlingar 7 7 2 3 2 3 Totalt 1 ] lZ 5 8 8 9

Till de av utredningen beräknade kostnaderna om 28.7 milj. kr. läggs kostnader för ordnings- och trafikövcrvakning enligt rikspolisstyrelsens kostnadsberäkningar (1,7 milj. kr.). Därtill kommer investeringar och kompletteringar av tävlingsarenorna till en kostnad av knappt [0 milj. kr. De av utredningen totalt beräknade kostnaderna i de lokala budgetarna sammantaget uppgår till 40.4 milj. kr.

Beträffande investeringar och kompletteringar av arenorna bör noteras att i orternas redovisningar upptagna kostnader för massmediaåtgärder (t. ex. kommentatorshytter. TV- eller presslokalutrymmen) ej ingår. utan

redovisas i den särskilda massmediabudgeten ( avsnitt 7.3 ). Följande kost- nader har beräknats.

Alla orter redo- visat

13 ll

utredn

l6 l3

• Sida 63
•  Original

Prop. l977/78:146 63

Tabell ll Behov av kompletteringar betr. tävlingsarenorna

Göteborg: Milj. kr. Utrustning för elektronisk tidtagning vid skridskotävlingarna på Ullevi l.0 1.0 Falun: Kylvattenanläggning för konstsnö vid skidstation 0.2 Vissa arbeten för utökade publikplatser samt avspärrningsanordningar 0.2

lntern telekommunikationsanordning

samt sanitära anläggningar ' & 0.5

Åre:

Störtloppsbana. nyanläggning - 4.0 Ombyggnad av slalombanan för damernas störtlopp m. m. 1.5

Snökanonanläggning & 7.2

Hammarstrand:

Förbättringsarbeten i rodelbanan lg _lå 9.9

Orterna har i sina redovisningar till utredningen av investeringsbehoven utgått från av utredningen givna förutsättningar angående investeringarnas framtida värde och finansiering. Utgångspunkten har varit att bedöma föreslagna investeringar med hänsyn till såväl deras nödvändighet för genomförande av vinter-OS 1984 som med beaktande av ortens eget fram- tida behov. Därvid har önskemål framförts om tidgareläggning av vissa redan planerade anläggningar i syfte att förbättra möjligheterna att ge- nomföra OS. Vid utredningens. prövning har den bedömningen gjorts att flertalet föreslagna investeringar av detta slag ej bör genomföras inom ramen för den olympiska budgeten. Vissa investeringar har dock ett bety- dande värde för olympiska spelens genomförande. samtidigt som de kan motiveras av t. ex. regionalpolitiska skäl. 1 det följande skall dessa pro- blem kommenteras något.

Vissa investeringar. som t. ex. nya eller ändrade vägsträckningari Falun och Åre, är för orterna angelägna men kan inte rubriceras som av OS föranledda eller för OS nödvändiga investeringsbehov. Om dessa inves- teringar skulle komma till utförande före 1984 underlättar de dock helt givet genomförande av OS.

Åre kommun har föreslagit att vissa investeringari det s.k. Årestrands- området utförs. Dessa investeringar — bl. a. simhall. isbana. sporthall. parkeringsplatser och gångvägar — diskuteras f. n. inom ramen för Åre- projektet och prövningen av deras utförande bör i första hand ske inom Åreprojektet. Om de inom Åreprojektet planerade investeringarna kom- mer till utförande kan spelens genomförande underlättas men anläggning- arna kan inte betraktas som för OS nödvändiga. Göteborgs kommun har föreslagit att konstisanläggningar för bandy och inläggning av isparkett skall tillkomma på Ullevi för OS-invigningsprogrammet. Detta har utred- ningen sett som en investering vilken bör avgöras och bekostas av arenans huvudman. Den bör däremot ej belasta OS-budgeten med tanke på att de aktiviteter investeringarna avser att möjliggöra inte är obligatoriska i OS- programmet.

Falu kommun har tagit upp kostnader för fartsänkande åtgärder i hopp- backen. Det är Svenska skidförbundets bedömning att regeländringar tor- de komma till stånd beträffande hopparnas utrustning som undanröjer behovet av en sådan investering. Vidare har Falu kommun påpekat att

• Sida 64
•  Original

Prop. 1977/78:146 64

ytterligare förläggningsmöjligheter på Rommehed planeras på grundval av ett från länsstyrelsen till försvarsdepartementet avlämnat förslag. Detta tillskott av bäddar är välkommet om framställningen leder till ett utförande och skulle underlätta spelens genomförande. Falu kommun har vidare föreslagit uppförande av nya läktare. liksom en stollinbana vid hoppbac- karna i skidstadion. Utredningens bedömning är att dessa investeringar skulle bidra till anläggningens funktion. men att kostnaderna för deras utförande inte tillhör de av OS oundgängligen motiverade kostnaderna. Av samma skäl har utredningen ej heller beräknat kostnader för en stollinbana i Åre i anslutning till den planerade störtloppsbacken. För störtloppstäv- lingarnas genomförande räknar utredningen med att upptransporter kan ske via den närbelägna kabinbanan. För det fall start av tävlingen med hänsyn till dåligt väder måste ske längre ned i banan bör upptransporter kunna ske på annat sätt. I samband med anläggande av banan måste transportvägar anläggas. Dessa bör vid tävlingarna kunna fungera som vintervägar och trafikeras av i vart fall terrängfordon.

Vad gäller Åre kommuns förslag om träningsbackar för störtlopp och Hammarstrands förslag om betongförstärkningar i rodelbanan utöver de kvalitetsförbättrande åtgärder som utredningen beräknat kostnader för. bedömer utredningen att de föreslagna investeringarna innebär en så om- fattande ambitionsnivåhöjning att de inte bör inrymmas i den olympiska budgeten.

Utredningen har således sammantaget beräknat omslutningen för de lokala kommittéernas budgetar till 40.4 milj. kr. Utgiftsprogrammet linan- sieras enligt utredningens förslag genom biljettintäkter och andra till orter- na bundna intäkter. En statlig garanti. baserad på den förväntade publik- tillströmningen. föreslås. Denna garanti omnämns även i avsnitt 6.2 . TiII- sammans med den centrala budgeten kan dessa 40.4 milj. kr.. således 66.4 milj. kr.. betraktas som tävlingarnas och dess kringarrangemangs totala budget exklusive massmediakostnader. Utredningen är medveten om att en sådan budget även inrymmer investeringar som ur linansieringshänse- ende skulle kunna betraktas på annat sätt på grund av sina bestående värden. Härvid avses främst investeringar som helt finansieras med di-. rekta OS-intäkter. Ett alternativt synsätt på dessa investeringars finan— siering — med företags- och samhällsekonomiska utgångspunkter. redovi- sas i avsnittet 7.7.

7.3. Massmediakostnader

7.3.1 För OS gemensamma kostnader orsakade av mass/nucliux behov

I avsnittet behandlas inte SR/TV:s och televerkets kostnader. vilka redovisas i ett senare avsnitt.

De utgifter som kommenteras i detta avsnitt har till stor del beräknats med utgångspunkt från de bedömningar som gjorts av Sveriges Radio och televerket angående de åtgärder som bör vidtas för att möjliggöra en massmediabevakning av den kvalitét som varit bruklig vid tidigare vinter- olympiska spel. Utredningen har ej haft möjlighet ta ställning till den ambitionsnivå som de redovisade åtgärderna utgör i förhållande till tidigare olympiska spel. [ avvaktan på ytterligare belysning av denna frågeställning och förhandlingar om kostnader för åtgärdernas utförande beräknar utred- ningen sammantaget ll.8 milj. kr. i drift/hyreskostnader och 5 milj. kr. i

• Sida 65
•  Original

Prop. 1977/78:146 65

investeringskostnader. De utgifter som behandlas här är av en sådan karaktär att utredningen funnit lämpligt att redovisa dem samlat. Härvid har hänsyn tagits till att den totala ambitionsnivån beträffande massmedia- servieen är en principfråga av sådan vikt att utformningen av den bör bli föremål för en gemensam bedömning för hela spelen. Likaså har hänsyn tagits till att utgifterna för massmediaservice kommer att belasta de olika föreslagna orterna mycket ojämnt. Det praktiska genomförandet av de i detta avsnitt kommenterade åtgärderna bör dock åvila de lokala organisa- tionskommittéerna eller de enskilda kommunerna.

Utgifterna uppstår huvudsakligen för tillhandahållande av lokaler för SR/TV och televerket samt för press-. radio- och "TV—medarbetare. Denna service sker i första hand genom inrättandet av s. k. presscentra. l Göte- borg (Svenska Mässans lokaler. alternativt Rondo-Liseberg) och Falun (sporthallen vid Lugnet) förutsätts behov av stora press- och TV/radio- centra. För detta kommer. förutom hyreskostnader. mycket stora kostna- der för tillfällig inredning och inventarier för TV- och radiostudios. kon- trollrum m. ut. Denna typ av lokaler kräver speciella åtgärder med hänsyn till ventilation. ljudisolering. belysningsförhållanden m. m. Härtill kommer hyra. alternativt kostnader för värdeminskning (dvs. inköpspris ./. försälj- ningspris). för vissa kommentatorshytter vid tävlingsarenorna.

Som investeringar med ett efter OS bestående värde kan följande objekt betraktas:

l) Belysning för färg-TV på Ullevi i Göteborg (500 000 kr.) Denna investering har självklart ett framtida värde för Ulleviarenan vilket skulle kunna motivera att inte hela investeringsutgiften belastar OS-kalkylen.

2) TV-utrymmcn vid de två målområdena i Åre (ca 600 000 kr.) Åres ursprungligen redovisade önskemål (ca 1 200 000 kr.) har fått be- lasta kalkylen. Halva utrymmet i de två målbyggnaderna (motsvarande resterande ca 600 000 kr.) har fått belasta den lokala budgeten med tanke på att utrymmena har direkt till tävlingarna knuten användning för do- marfunktioner m. m. Om full utbyggnad enligt Åre kommuns förslag blir aktuell har denna ett klart bestående värde.

3) Kommentatorsutrymmen vid de två tävlingsbanorna i Åre (1 000 000 kr.)

Dessa är helt avsedda för massmedias behov. 4) Stugby med central servicebyggnad för täckande av SR/TV:s redovi— sade lokalbehov samt för förstärkning av förläggningskapaciteten i Ham- marstrand (stödtinansiering ] 000 000 kr.)

Hela stugbyprojektet. inklusive utökad servicebyggnad. har kostnads- beräknats till ca 3 milj. kr. Hur stor del av denna utgift som bör belasta OS-kalkylen kan diskuteras. Utredningen har gjort det förenklade anta- gandet att intäkter från OS får finansiera 33 % av anläggningen. Ett lokal- tillskott är nödvändigt i Hammarstrand för radio/TV:s behov i form av en anpassad servicebyggnad i stugbyn. vilket motiverar täckning genom me- del från OS-budgeten. Därutöver har såväl servicebyggnaden som hela stugbyn ett bestående värde. vilket förstärks av att den är belägen vid lndalsledcn och ligger inom det inre stödområdet.

5) Kommentatorsutrymmen i Hammarstrand (150 000 kr.) Dessa är direkt föranledda av Radiofl'st behov. 6) Centrumbyggnad Åre torg (stödfinansiering 1 750 000 kr.) Utredningen bedömer att ytterligare lokaler. utöver de i dag befintliga. måste tillkomma i Åre för att motsvara främst TV:s men även pressens

• Sida 66
•  Original

Prop. l977/78:146 66

lokalbehov. Vid prövningen av de olika alternativ till lokalförsörjning i detta avseende som Åre kommun presenterat torde en föreslagen cent— rumbyggnad vid Åre torg kunna tillgodose huvuddelen av lokalbehoven. Utredningens förslag innebär att det för Åres del finns behov av lokaler för ett televisionscentrum och av ett mindre centrum för pressen. [jämtlands— regionen förutsätts som tidigare nämnts ett för Åre och Hammarstrand gemensamt presscentrum. förlagt till Östersund. Därvid blir servicen till pressen på de bägge tävlingsorterna av begränsad omfattning. Lokalbeho- ven för ett begränsat presscentrum torde kunna tillgodoses inom annan för ändamålet lämplig lokalyta. TV:s lokalbehov skulle således kunna tillgo- doses inom centrumbyggnaden med komplementytor i en låg- och mellan- stadieskola som av kommunen bedöms kunna tas i anspråk för massme- diaändamål. Utredningens motiv för valet av centrumbyggnaden är i hu- vudsak två. nämligen dels att en centrumbyggnad i ett långsiktigt perspek- tiv skulle få positiv betydelse för Åres vidkommande och dels att lokalen som den planeras sannolikt kommer att tillfredsställa TV:s lokalbehov.

Utredningen beräknar på samma sätt som beträffande stugbyinveste— ringen i Hammarstrand 33 '..7? bidrag i form av investeringsbidrag från ()S-budgcten.

7.3.2. Kust/radar orsakade ut' Sveriges Radios och televerkets lui/ror

Sveriges Radio/TV

För närmare uppgifter om vad SRfl'V:s förslag innebär hänvisas till avsnitt 5.1.7 . Här beskrivs endast kortfattat vilka alternativ som ingår i utredningens budgetförslag. Beträffande möjligheten till s.k. tittmatning mellan de olika orterna har utredningen tagit ställning för det begrän- sade alternativ som beskrivits i avsnitt 5.1.8 . Detta har inneburit en kost- nadsminskning på ca 2.5 milj. kr. Möjlighet till direktaTV-sändningar från Hammarstrand finns medräknade i utredningens budgetförslag. Utredning- en vill därför framhålla att en möjlighet till en minskning av kostnaderna med ca 7 milj. kr. finns i den händelse man kan avstå från direkta TV- sändningar från Hammarstrand.

De av SR/TV redovisade kostnaderna som belastar OS-budgeten. dvs. 39 milj. kr. i driftkostnader och 39.5 milj. kr. i investeringsutgifter. innebär alltså direktsändningar från alla tävlingsplatserna. Utredningen har i hu- vudsak redovisat den av SRfl'V föreslagna servicen som sitt förslag. även om detta som nämnts tidigare med hänsyn till de stora kostnader som redovisats bör bli föremål för ytterligare prövning. Därvid bör såväl den föreslagna kvaliteten på som omfattningen av den erbjudna servicen gran- skas.

SR/TV räknari sitt förslag med att det totala investeringsbehovet uppgår till 65,5 milj. kr.. förutsatt att SR kan låna viss materiel från utlandet ochi någon mån använda redan befintlig materiel till ett värde av ca 20 milj. kr. Den för OS speciellt anskaffade materielen bedöms av SR kunna få annan användning eller säljas till ca 40 '7r. av inköpspriset varför ca 25 milj. kr. av de 65.5 milj. kr. ej fått belasta OS. Kvar blir därvid 39.5 milj. kr. Inom denna summa ryms dels den förlust som uppkommer vid försäljning av viss materiel. dels kostnader för materiel som saknar återanvändningsvärde. 39.5 milj. kr. belastar därför ()S-budgetcn.

• Sida 67
•  Original

Prop. l977/78:146 67

Televerket

Innebörden av televerkets förslag har beskrivits närmare i avsnitt 5.1.6 och 5.1.7 . Kostnader för televerket har i budgetförslaget ( avsnitt 7.5 ) upptagits under rubriken Massmediakostnader med 40.0 milj. kr. Här- vid har räknats med det förenklade alternativ beträffande TV-bilder till presscentra o. dyl. som tidigare redovisats.

Televerket har inte belastat OS-budgcten med några investeringar. I stället ingår i de 40 milj. kr. som redovisats. ca 19 milj. kr. som utgör räntor för den tidigareläggning televerket beräknar göra av vissa investeringar. liksom kostnader för montering och flyttning av materiel som i anledning av OS tillfälligt placeras på "fel ställe" från televerkets ordinarie plane- ringssynpunkt.

7.4. Intäkter av olympiska spelen

7.4 .] Ortsreluterude intäkter

Biljettintäkter

Utredningen har med hjälp av tidigare arrangörers och specialförbunds erfarenheter och bedömningar av publikomslutningen samt erfarenheter- na från tidigare vinterolympiska spel. beräknat den förväntade publiktill- strömningen. Utredningens ursprungliga kalkyler i detta avseende har successivt korrigerats uppåt av ovan nämnda bedömare. Trots detta påpe- kas från några håll att de av utredningen nu presenterade bedömningarna är för pessimistiska. Som underlag för en bedömning av intäkterna räknar utredningen med ca 800 000 vändkorsmarkeringar. Denna bedömning hari huvudsak accepterats av bl. a. de berörda orterna.

[ tidigare avsnitt har uppgifter om publikfrekvenser vid olympiska vin- terspel och andra tävlingar redovisats. Med ett genomsnittligt pris vid 1984 års tävlingar på 40 kr. per inträdesbiljett (i 1977 års prisnivå) blir de samlade biljettintäkterna ca 33.6 milj. kr. Därvid ingår även inkomster vid träningsarrangemang. invignings— och avslutningsceremonier samt förköpsersättningar. Ett villkor för att den statliga ekonomiska garanti som redovisats i kap. 6 skall kunna ges en tillfredsställande innebörd för de berörda orterna är — med tanke pi att denna garanti bygger på de beräkna- de biljettintäkterna — en indexuppräkning av biljettpriserna i takt med prisutvecklingen fram till 1984. Detta kan å andra sidan möjligen leda till problem med tanke på att biljettefterfrägan erfarenhetsmässigt börjar ti— digt. eventuellt redan under 1980.

Utredningen räknar med att bl. a. biljettförsäljningen kan förläggas till den centrala organisationskommitte'n och databaseras. Detta kan öppna möjligheter för att scnt fastställa biljettpriser. men att tidigt ta emot be- ställningar med icke fastställda priser. Utredningen bedömer att denna fråga måste omfattas av det ytterligare utredningsarbetet.

Övrigt

l sina redovisningar har orterna i flera fall angivit möjligheter till linan- siering genom olika direkt till arrangemangen knutna intäkter. Utredningen har bedömt att bl. a. intäkter av programförsäljning för tävlingsarrange- mangen och för kringarrangemang. souvenirförsäljning m. m. kan beräk- nas ge ca 6.8 milj. kr.

De till orterna knutna intäkterna utgör tillsammans 40.4 milj. kr.. huvud- sakligen biljettintäkter.

• Sida 68
•  Original

Prop. 1977/78: 146 68

7.4.2. Frimärken med olympiska motiv

Vid kontakter med postverket angående utgivning av speciella frimärken med anledning av ()S har verket meddelat att sådana märken kommer att utges vid ett eventuellt OS i Sverige. Ett tänkbart sätt att tillföra OS-bud- geten intäkter är att öka ett frimärkes valör med 5 öre. lntäktema av denna femöring skulle oavkortad kunna tänkas tillfalla organisationskommittén för OS. Utredningen har på grundval därav i kalkylen uppfört ca 2 milj. kr. som intäkt.

7.4.3. Mynt med olympiska motiv

Enligt myntverket kan utgivningen av minnesmynt med anledning av eventuellt OS 1984 i Sverige under vissa förutsättningar tillföra statskassan ca 20 milj. kr. netto. Beräkningen har gjorts schablonmässigt. För att dessa intäkter skall kunna tillgodoräknas OS-budgeten krävs emellertid rege- ringsbeslut med denna innebörd. Samtidigt är de olympiska symbolerna skyddade som varumärke av olympiska kommittén. varför tillstånd krävs i varje enskilt fall för deras användande.

Utredningen har i sina intäktskalkyler antagit att ett positivt regerings- beslut i denna fråga är möjligt om Sverige ansöker om spelen 1984. Med viss försiktighet har dock intäktsbeloppet reducerats till 16 milj. kr.

7.4.4. Lotteri/Z'irsiii/"ning

Utredningen har förutsatt att möjligheter finns att anordna särskilda lotterier under en femårsperiod före spelen. Lotterianordnande kräver statsmakternas tillstånd. vilka tillstånd bl. a. ges efter prövning av lotteri- marknadens möjligheter att rymma ytterligare större lotterier med kalkyle- rade vinster. Det finns olika former av lotterier som skulle kunna bli aktuella. De lotterier som idag i permanenta former drivs och skulle kunna få en OS-motsvarighet är Penninglotteriets konstlotteri och olika s. k. kvicklotterier. Utan att ha gjort närmare bedömningar av vilken lotteri- form som skulle vara lämplig eller av lotterimarknadens tänkbara mätt- nadsgrad under perioden 1979/80 till 1983/84. har utredningen kalkylerat med följande. Ett kvicklotteri — som är den mindre omfattande av de nämnda formerna — kan erfarenhetsmässigt beräknas ge en avkastsning av ca 20—25 % av omslutningen sedan vinstvärden. administration. mark- nadsföring. försäljningskostnader samt avdrag för 10 % osålda lotter gjorts. Om lottprisema sätts till 5 kr/lott och 2 milj. lotter ges ut årligen innebär detta en behållning av drygt 10 milj. kr. Förutsatt att vinstskatten — som utgör 30 % av vinstsumman. vilken i sin tur utgör 50 % av den beräknade omslutningen av lotteriet — kan återföras som inkomst i den olympiska budgetkalkylen har utredningen bedömt att intäkter av lotterier kan beräknas till ca- 12 milj. kr.

7.4.5 Reklmninläkter. rättigheter m. m.

Vid olympiska spel medger inte lOK:s regler att reklam av för idrotts— arenor sedvanlig karaktär är uppsatt. Reklam utanför arenorna torde dock förekomma i stor utsträckning.

De olympiska ringarna är ett inregistrerat varumärke. vars upplåtelser ger de olympiska arrangemangen intäkter. De här nämnda posterna har i

• Sida 69
•  Original

Prop. 1977/78:146 69

tidigare olympiska sammanhang inneburit för arrangörerna stora inkoms- ter.

[ samband med olympiska spel har tidigare filmrättigheterna från olym- piska tävlingar upplåtits till kommersiella företag. Filmrättigheterna inne- bär att företaget under en femårsperiod har exklusiv rätt till fimproduktio- nens inkomster. varefter denna rättighet upphör och IOK återfår såväl filmen som med den förknippade inkomstmöjligheter.

Till följd av spridningen av tävlingarna på flera orter torde från den centrala organisationskommitténs sida finnas utrymme för en olympisk programförsäljning. vars innehåll täcker såväl samtliga orters tävlingar och kringarrangemang som riksintressanta programpunkter. Detta program — som således skulle tillkomma utöver de enskilda orternas program — kan anses ha en kompletterande funktion till orternas program samt i högre utsträckning än dessa säljas även före tävlingsdagarna.

Utredningen har med ledning av tidigare redovisade intäkter från olym- piska spel. samt i vissa avseenden bedömningar från tidigare svenska arrangörer av större tävlingar. kalkylerat med inkomster beskrivna i detta avsnitt vilka lågt uppskattats till 10 milj. kr.

Härutöver bör nämnas att tidigare olympiska arrangemang ekonomiskt stötts av olika företag genom 5. k. sponsorintäkter. Utredningen har vare sig i kalkylerade utgifter eller inkomster beräknat värdet av dessa intäkter eller tjänster eller låtit dessa påverka kostnadsbedömningarna.

7.4.6. Hirsäljning av TF"—rättigheter

Som framgår av avsnitt 3.13 försäljs sändningsrätten för televisions- sändningar från tävlingarna på sätt som är reglerat av lOK:s bestämmel- ser. Dessa inkomsters storlek kommer att bli föremål för förhandlingar mellan arrangören och de internationella TV-bolagen. Förhandlingsbas mellan parterna är i huvudsak kvaliteten på den tekniska service som erbjuds. men även de olika TV—bolagens möjligheter att genomföra sänd- ningar från orterna. [ avsnitt 5.1 redogörs för den service och kvalitet som är beräknad kunna erbjudas vid ett svenskt arrangemang 1984. Utredning- en har i sin kalkyl över inkomsten för TV-rättigheterna följt utvecklingen av förhandlingarna inför 1980 års olympiska tävlingar i Lake Placid, USA. och översiktligt försökt översätta den erbjudna kvaliteten och servicen till svenska förhållanden. Förhandlingarna inför 1980 är ej slutförda. En jäm- förelse med de intäkter arrangören i Lake Placid i nuvarande förhandlings- stadium kan påräkna tyder på att högre intäkter bör vara möjliga att nå än dem som nu återfinns i utredningens kalkyl. För att emellertid ange en intäkt som har faktisk grund och som inför en eventuell förestående för- handling inte kan utgöra en belastning har utgångspunkt för en kalkyl tagits i lnnsbrucks 1976 erhållna intäkter. Utredningen har. med anpassning till 1977 års penningvärde. tagit upp 45 milj. kr.

7.4.7. Sammanlaga'a intäkter

De av utredningen angivna intäkterna kan som framgått dels påverkas av senare förhandlingar, och dels av bl. a. behov av senare marknadsana— lyser. De totala intäkterna har i kalkylen upptagits till 1254 milj. kr. De kostnader som är förknippade med förvärvandet av intäkterna har därvid redan dragits av. Den angivna summan är således en ren intäkt i OS-bud- geten.

• Sida 70
•  Original

Prop. 1977/78:146

7.5 Kalkylerade utgifter och inkomster i OS-hudgeten Sammanfattning av avsnitten 7.1—7.4 i milj. kr.

A. G_enont/Örandekostnaa'er Lokala organist":lionskommiltéerna' Utgifter Driftkostnader Milj. kr Göteborg: administration och service 5 tävlingskostnader 7 12 Falun: administration och service 5 tävlingskostnader i 8 Jämtland: administration och service 6 tävlingskostnader i 9 Ordnings- och trafikövervakning: alla orterna 1.7 delsumma Wi Ini'esteringsul_t:ifter Göteborg: Elektronisk utrustning för skridskolävlingar m. m. l.l Falun: Kylvattenanläggning för konstsnö på skidstadion 0.2 Åtgärder för åskådar- _ platser m. m. 0.3 Are: Nyanläggning störtloppsbana 4.0 Åtgärder i storslalombanan för damernas störtlopp m. m. 1.5 Snökanon i storslalombanan 1.7 Hammar- strand: l—"örbättringsarbeten i rodelbanan 1.2 delsumma 10.0 Stnnma utgifter 4_—03 Intäkter Biljetter inkl. förköpsersältningar 33.6 '1'ill orterna knutna intäkter (program. souvenirer m. m.) 6.8 Summa intäkter E Central arga/lisatianxkammitt(" Utgifter Drift/u.).rtnatler Enligt specifikation aVsnitt 7.2 26.0 Bidrag till massmediautgifter LI) Summa utgifter 40.0 Intäkter Frimärksförsäljning 3.0 Försäljning m. m. av mynt med olympiska motiv 16.0 Lotteriförsäljning 12.0 Reklamintäkter. vissa rättigheter m. m. _1_0.0 Summa intäkter 40.0

• Sida 71
•  Original

Prop. l977/78:146 71

B. Massmedia/(ostmider Utgifter Milj. kr. Drift/tostnader

Organisationskommitte'erna för hyra och an- . passning av lokaler. preSservice 1 1.8 Televerket inkl. kostnader för tidigare-

lagda investeringar 40.0 Sveriges RadiofFV 32.0 delsumma 90.8 lnl'esteringsutgifter Organisationskommitteerna för vissa inVesteringar och bidrag för massmedias lokalbehov2 5.0 SVeriges Radio/TV: förlust vid försäljning av materiel & delsumma 44,5 Summa utgifter 135.3 Intäkter _ Bidrag från centrala organisationskommitténs budget 14.0 Försäljning av televionsrättigheter enligt - aVsnitt 7.4.6 4_5.9_ Summa intäkter & Underskott/täckningsbehov (135.3—59.0) 76.3

Kommentarer till A och B

1) I kapitel 6 har utredningen beskrivit organisation och ansvarsfördel- ning samt budgetprinciper avseende organisationskommittéerna. Härvid har utredningen även angett behovet av vissa statliga garantier som avser förändringar i publikvolym eller åtgärder av säkerhetskaraktär. I organisa- tionskommittéernas budgetar förutsätter utredningen att överföringsposter kan bli aktuella med hänsyn till publikvolymgarantin i de fall då den kalkylerade publikvolymen överstigs.

2) Som framgår av avsnitt 7.3 kan de uppgifter som föranleder dessa utgifter — således utgifter för massmedias lokalbehov — komma att an- svarsmässigt falla på resp. ort.

C. Finansiering

Hela det för spelen budgeterade täckningsbehovet utgör enligt ovan 76.3 milj. kr. Vad gäller genomförandekostnadema för tävlingarna och kringar- rangemangen finansieras dessa helt av intäkter av spelen utom massme- diaintäkter. Härtill kommer statliga garantier för publikvolym och force majeur. Den centrala budgeten lämnar ett täckningsbidrag om ca 14 milj. kr. till massmediakostnaderna. Vad gäller massmediakostnaderna — i OS- budgeten beräknade till 135.5 milj. kr. — täcks dessa delvis av en förhand- Iingsbar sändningsrätt för television med internationella TV-bolag. Utred- ningen har preliminärt och med vissa förutsättningar (avsnitt 7.4.6) tagit upp 45 milj. kr. i intäkter för försäljningen av dessa rättigheter. Finan- sieringen av det framräknade medelsbehovet för massmediakostnader föreslär utredningen sker dels genom intäkter från försäljningen av sänd- ningsrätten, dels genom den centrala budgetens täckningsbidrag och dels genom direkta anslag från staten och investeringsbemyndiganden för SVeriges Radio/TV och televerket.

Utredningen har funnit det rimligt att inkomsterna från TV-rättsförsälj- ningen i första hand bidrar till täckningen av televisionssändningarnas

• Sida 72
•  Original

Prop. 1977/78:146 72

kostnader. Kostnaderna för detta kan återföras till delar av televerkets beräknade driftkostnader och Sveriges Radio/ TV:s drift- och investeringskostnader. Den centrala budgetens täckningsbidrag bör bidra till kostnadstäckningen av massmedias driftkostnader.

Utanför OS-kalkylen redovisar televerket ett investeringsbehov av 79.2 milj. kr. Dessa investeringar bedöms som tidigareläggning av verkets ordinarie investeringsbehov och har således efter spelen till hela sitt be- lopp återanvändningsvärde. Detta innebär att dessa 79,2 milj. kr. bärs helt av televerkets ordinarie verksamhet. Sveriges Radio/TV redovisar ett faktiskt investeringsbehov av 64.5 milj. kr. Den förlust som enligt Sveriges Radio uppstår vid försäljningen (se avsnitt 7.3.2 ). nämligen 39,5 milj. kr.. redovisas som utgift inom OS-budgeten.

Under utredningens gång har SR klargjort att man inte är beredd att göra inskränkningar i den ordinarie programverksamheten. Några omdisposi- tioner av betydelse för att nedbringa kostnaderna för radio- och TV-be- vakningen har SR inte varit beredd att göra. SR har därvid hänvisat till avtalet med staten. Kommande förhandlingar mellan SR och staten i anledning av radioutredningens förslag kan leda till en förändring av den kostnadsberäkning som gjorts.

Vidare har i OS-budgeten redovisats 33 % bidrag till uppförandet av lokaler för massmedias behov i Åre och Hammarstrand i form av en centrumbyggnad resp. stugby (se avnsitt 7.3.1). Det är sannolikt att den- na finansiering måste kompletteras med ytterligare stöd eller bidrag för att anläggningarna med säkerhet skall komma till utförande till 1983/84. Utredningen bedömer det rimligt att statliga lån och/eller bidrag aktualise- ras. Bedömningen av investeringarnas värde. utöver det lokalbehov som påkallas av spelen. bör ske av annan än utredningen.

Utöver de här redovisade täckningsbehoven krävs investeringsbemyn- diganden för televerket och Sveriges Radio.

För att OS-budgetcn skall balansera krävs följande tillskott av medel: Förlusttäckningsbidrag avseende Sveriges Radios icke återanvändbara materiel 39,5 milj. kr. Extra driftbidrag till televerket 36.8 milj. kr.

Summa 76,3 milj. kr.

Utanför OS-budgeten har utredningen förutsatt att följande finan- sieringsbehov blir lösta: Återstående finansieringsbehov. utöver det av OS-budgeten täckta behovet för stugby i Hammarstrand 2,0 milj. kr Återstående finansieringsbehov, utöver det i OS-budgeten täckta behovet för centrum- byggnad i Åre 3.5 milj. kr ' Summa 5.5 milj. kr.

Eventuella finansieringsbehov för privata investeringar har inte beak- tats, då dessa förutsätts uppkomma i objekt som av huvudmännen bedöms lönsamma.

D. likviditet

Utöver de i föregående avsnitt redovisade finansieringsbehoven till- kommer i några avseenden ett ytterligare likviditetsbehov. ' Sveriges Radios investeringar är tidigare nettoredovisade. men som antytts är det faktiska utgiftsbehovet 64.5 milj. kr. för OS. De ca 25 milj.

• Sida 73
•  Original

Prop. 1977/78:146 73

kr. som utgör återanvändningsvärdet måste tillfälligt finansieras till dess materielen försäljs, eller till vissa delar kan belasta SR:s ordinarie anslag.

Televerkets för OS nödvändiga investeringar. omfattande 79.2 milj. kr.. måste till stor del tidigareläggas i förhållande till planeringen för ordinarie verksamhet. Som tidigare nämnts har ränta för detta inräknats i (.)S-bud- geten. men själva likviditetsanskaffningen måste lösas för televerket, t. ex. genom ett investeringsbemyndigande som finansieras med län. .

Eftersom utgifterna för OS i hög grad kommer tidigare än intäkterna, uppstår ett behov av tillfällig likvidtitetsförstärkning såväl inom den cent- rala budgeten som de lokala budgetarna. som t. ex. kan ske genom statligt garanterade lån.

7.6. Investeringskalkyl med företagsekonomiskt betraktelsesätt

I avsnittet 7.5 Kalkylerade utgifter och inkomster i OS-budgeten. har kostnader och intäkter grupperats med hänsyn till den ansvarsfördelning som beskrivs i avsnitt 6 . Därvid utgör de redovisade beloppen ej de fak- tiska utbetalningarna, utan är i vissa stycken (speciellt beträffande in- vesteringarna) uttryck för överföringar mellan olika intressenter.

För att ge en riktig uppfattning av de faktiskta utbetalningarna för de investeringar som bedömts vara oundgängligen nödvändiga för spelens genomförande redovisas följande uppgifter.

Med ett rent företagsekonomiskt betraktelsesätt har OS-budgeten be- lastats med alltför stora kostnader för investeringar som har ett klart värde för de berörda orterna och idrottsrörelsen. Att utredningen ändå valt att belasta OS-budgeten så hårt med bidrag till investeringar beror på att vissa anläggningar bedömts absolut nödvändiga för spelens genomförande och att det är mycket troligt att de ej skulle uppförts i tid till spelen utan det bidrag till finansieringen över OS-budgeten som föreslås av utredningen.

Nedanstående tabell visar i sina två sista kolumner utredningens be- dömning av hur investeringskostnaderna med ett företagsekonomiskt be— traktelsesätt borde fördelas. med hänsyn till anläggningarnas bestående värde efter de olympiska spelen.

Tabell 12 Investeringari samband med eventuella olympiska vinterspel i Sverige 1984 (i milj. kr. i 1977 års penningvärde)

Totala investe- Har i budgeten belastat Annan Bör före- Bör belas- ringar finan- tags- ta annan siär ekonomisk finansiär Mass- Central Lokal belasta 05 media org. org. Televerket 79,2 79.2' — 79,2I SR/TV 64.5 39,5 — — 25,02 39,5 25.02 Ovrigt 20,5 5,0 — 10.0 5.5 5.7 14.8 Totalt 1642 44.4 10,0 [09,7 45.2 119.0 54.5

lInvesteringar har belastat driftbudgeten i form av bl.a. räntekostnader. Investeringarna bärs helt av televerkets ordinarie verksamhet men tidigareläggs till en del. Att de ändå redovisas här sammanhänger med att de skapar ett tidigarelagt likviditetsbehov.

2Dessa 25 milj. kr. är endast det tillfälliga likviditetsbehov som uppstår till dess SRfl'st "överflödiga" materiel sålts eller fått annan användning och då givetvis skall belasta annat anslag.

• Sida 74
•  Original

Prop. 1977/78:146 74

Därav framgår vid summeringen att OS-budgeten med detta betraktelse- sätt belastats med 9.3 milj. kr. för mycket. De i OS-budgeten beräknade driftkostnaderna berörs ej av detta. Tidigare har i avsnitt 7.5 iOS-budgeten redovisats ett underskott om 76.3 milj. kr. Om man tar hänsyn till att de 9,3 milj. kr. som här redovisats har ett framtida värde på det sätt som tidigare nämnts skulle således kostnaderna för genomförande av OS kunna sägas vara begränsade till 67 milj. kr.

7.7. Samhällsekonomisk kalkyl

Utredningen har låtit genomföra en begränsad samhällsekonomisk kal- kyl med utgångspunkt från de förutsättningar som angetts i utredningens beskrivande avsnitt och ekonomiska beräkningar. Sammanfattningsvis utmynnar kalkylen i att den offentliga sektorn (staten och kommunerna) får ökade skatteintäkter — huvudsakligen före och under de olympiska spelen. men även i någon mån de närmaste åren efter — på ca 65 milj. kr.

Med samma utgångspunkt har för samma tidsperiod den bedömningen gjorts att i'ulutai/i/li'idet ökar (i olika valutor) med ca 130 milj. kr.

7.7.1. Förutsättningar för kalkylen

Utredningen har beräknat det totala antalet "vändkorsmarkeringar" till 800 000. Av dessa har 20 % eller 160 000 bedömts härröra från 11 000 utländska besökare av olika nationaliteter. Bedömningen har gjorts med utgångspunkt från eifarenheterna från lnnsbruck 1976. Beräkningarna har sedan anpassats till svenska förhållanden. Resterande "vändkorsmarke- ringar" härrör från uppskattningsvis 91000 svenskar med varierande hemorter i Sverige.

De 11 000 utländska besökarna spenderar under 14 dygn. förutom en- tréavgifter. 350 kr./dygn i hotell. restauranger. varuhus etc. Var femte svensk OS-besökare bor i genomsnitt 4 dygn på annan ort än hemorten och spenderar 250 kr./dygn förutom entréavgifter. Återstående publik. bestå- ende av dagtillresande och ortsbefolkning spenderar totalt, förutom en- tréavgifter. 20 kr./person. Tävlande. ledare. funktionärer. journalister och inbjudna från utlandet är ca 4 000 personer som spenderar 250 kr./dygn under tre veckor. Även före och efter OS 1984 ökar turismen, genom såväl utländska som svenska besökare. vilket låtits påverka beräkningarna.

För att beakta bieffekter av den ökade omsättning OS ger upphov till. har använts ett omräkningsvärde som ökar omsättningen med 10 % (dvs. en multiplikator på 1.1 har använts).

Den beräknade omsättningsökningen. 186 milj. kr.. har med beaktande av multiplikatoreffekten uppräknats till 205 milj. kr. (186x1.1). Detta be- lopp antas till 60 % bestå av löner och ge företagsvinster på 10 %. Dessa omsättningsökningar faller i huvudsak på servicenäringar och medför där ett stort antal extraanställningar (t. ex. av skolungdomar. hemarbetande m. fl.). Dessa har till stor del låg skattekraft, vilket föranlett antagandet om en låg statlig skattesats. På samma sätt alstrar genomförandekostna- derna för själva spelen merskatteintäkter för stat, kommuner och lands- ting.

• Sida 75
•  Original

Prop. 1977/78:146 75

7.7.2. Kalkylens slutsatser

Kommunernas och landstingens skatteintäkter ökar med 31 milj. kr. Statens skatteintäkter ökar med 35 milj. kr. genom inkomstskatt. moms och punktskatter. På grund av kommunal skatteutjämning på vissa orter kommer delar av den kommunala skatteintäktsökningen att tillgodogöras staten.

Totalt beräknas de olympiska spelen medföra drygt 3 000 årsverken av temporär karaktär och i form av deltidsarbeten (dvs. betydligt fler än 3 000 människor kommer att beröras) under en 3—4 års-period. huvudsakligen inom servicenäringarna. Därutöver kan ca 300 årsverken i anläggningsar- beten förväntas tidgareläggas på grtind av OS-investeringar.

Den totala valutaeffekten av utländska besökares konsumtion beräknas. som tidigare nämnts. bli ett extra tillskott på 129 milj. kr. under åren kring OS.

Allmänna PR-värden. t. ex. exportstimulans. har ej kunnat beräknas. Kalkylen har inte heller tagit hänsyn till alla bieffekter av spelen. t. ex. sysselsättningseffekter och skatteeffekter av den förbrukning av svensk- tillverkad materiel som OS ger upphov till. Den minskning av svenskt utlandsresande. jämfört med ett OS-arrangemang i annat land, som kan förutses (speciellt om alternativet är annat europeiskt land) har inte beak- tats i kalkylerna. inte heller det faktum att vissa svenskar väljer att besöka OS i stället för att turista utomlands.

8. Sammanfattande slutsatser

Sverige har goda möjligheter att arrangera 1984 års olympiska vinter- spel. En förutsättning är dock att de olympiska arrangemangen kan spridas till flera orter.

Utredningen betonar att de förslag som nu läggs fram tar sikte på ett OS-arrangemang som i största möjliga utsträckning utnyttjar redan i dag befintliga idrottsanläggningar. Vidare är en strävan att genom en rimlig ambitionsnivå nedbringa de kostnader ett olympiskt arrangemang i Sverige skulle medföra.

Utredningens förslag innebär att de olympiska vinterspelen förläggs till fyra orter: Göteborg. Falun, Åre och Hammarstrand. Huvudort för spelen bör enligt förslaget Göteborg bli. Detta innebär att invigning och avslut- ning förläggs dit. liksom hastighetsåkning på skridsko. ishockey och konståkning. Till Falun förläggs längdåkning på skidor och backhoppning samt skidskytte och, iden händelse grenen blir aktuell. skidorientering. De alpina grenarna förläggs till Åre och rodel arrangeras i Hammarstrand.

Endast för störtloppet saknas anläggningar helt. Banor måste därför anläggas i Åre. 1 övrigt fordras endast begränsade insatser för upprustning av de anläggningar som redan i dag finns.

Utredningens ekonomiska beräkningar redovisar att de investeringar och genomförandekostnader som tagits upp i kalkylerna för OS-arrange- manget torde komma att bli av storleksordningen drygt 200 milj. kr. De beräkningar som gjorts av intäkterna slutar på cirka 125 milj. kr. Under- skottet skulle således bli cirka 76 milj. kr.

Beträffande vissa intäkter har en återhållsam bedömning gjorts. Skulle de olympiska vinterspelen 1984 placeras i Sverige förutsätter detta omfat— tande förhandlingar vad gäller flera av de tunga inkomstposterna. Dessa

• Sida 76
•  Original

Prop. 1977/78:146 76

förhandlingar bör kunna ge ett bättre utfall än det vi räknat med i vårt betänkande. Detta gäller bl. a. intäkterna från radio/'l'V—sändningar.

Vad gäller utgifterna har OS-budgeten belastats dels av de investeringar som är direkt nödvändiga för spelens genomförande. dels med de ränte- kostnader som kan uppkomma i samband med tidgareläggning av vissa investeringar. Samtidigt måste dock en strävan vara att även de investe- ringar som görs direkt i anledning av OS planeras på ett sådant sätt att de kommer till nytta även efter spelens genomförande. De olympiska tävling- arna med den uppläggning utredningen föreslagit beräknas ge ett mindre överskott. Detta sker med hjälp av biljettintäkter, programförsäljning. myntutgivning, lotterier m. m.

De utgifter om ca 200 milj. kr. som utredningen räknar med att olympis- ka spel i Sverige drar, utgörs till drygt 65 milj. kr. av kostnader för tävlingar och kringarrangemang. Det återstående beloppet, dvs. 135 milj. kr.. utgör kostnader för främst massmedias bevakning.

Det underskott som redovisas utgörs av skillnaden mellan utgifter och inkomster för massmedias bevakning. Den dominerande inkomstposten är därvid försäljningen av TV-rättigheterna. De dominerande utgiftsposterna — vilka således inte kan finansieras och utgör underskottet — är dels försälj- ningsförluster av TV—materiel som ej kan återanvändas och dels telever- kets driftkostnader för främst televisionssändningen.

Det samlade underskottet för OS-arrangemanget, som alltså är ca 76 milj. kr. och helt kan hänföras till underskottet för massmediabevakning- en. är enligt utredningsmannens bedömning vad Sverige nu får betala för att bjuda igen för att vi tidigare deltagit i de olympiska spelen i andra länder.

De olympiska arrangemangen skulle emellertid ge fördelaktiga effekteri flera olika avseenden. Tillströmningen av publik och deltagare påverkar gynnsamt turismen och ger ökade skatteintäkter för såväl stat som kom- muner och landsting. Dessa ökningar beräknas till sammanlagt 65 milj. kr. Ett ökat antal utländska besökare innebär också förbättringar av valutare- serven. Vissa positiva effekter på sysselsättningen i de berörda orterna kan också bli resultatet av de olympiska spelen.

En grundläggande förutsättning för utredningens förslag beträffande organisation för de olympiska spelen är en klar gränsdragning mellan centralt och lokalt ansvar. De lokala organisationskommittéerna tilldelas sålunda en betydande självständighet inom de ekonomiska ramar som kan komma att fastställas.

Betänkandet syftar endast till att ge underlag för ett beslut om huruvida en svensk ansökan skall inges eller ej. Ett fortsatt och fördjupat utred- ningsarbete blir nödvändigt i den händelse ansökan inlämnas. Samtidigt är förhandlingar nödvändiga mellan de intressenter som skulle komma att beröras av ett svenskt OS-arrangemang. främst mellan de berörda kom- munerna samt staten, idrottsrörelsen m. fl. För att den svenska ansökan skall kvarstå fordras att dessa förhandlingar leder till ett av samtliga parter godtaget bindande avtal. Utredningen förutsätter således att den, i den händelse Sverige ansöker om spelen, fortsätter sitt-arbete i detta syfte.

De olympiska spelens fortsatta existens har under senare är diskuterats. Spelen har enligt Utredningsmannen ett idrottsligt värde genom att de samlar idrottsmän från hela världen till såväl tävlingar som samvaro. Fortsatta olympiska arrangemang är inte minst av detta skäl motiverade — detta dock endast under förutsättning att man framgent väljer former som

• Sida 77
•  Original

Prop. 1977/78:146 77

möjliggör genomförande till rimliga kostnader. Vidare bör påpekas att de olympiska arrangemangen och reglerna. även om de bör modifieras och moderniseras. innebär en motvikt till de kommersiella intressenas fram- marsch inom idrotten. Även detta gör fortsatta olympiska tävlingar berät- tigade.

Mot bakgrund av vad som redovisats i utredningens betänkande är det utredningsmannens rekommendation att Sverige bör ansöka om de olym- piska vinterspelen 1984. Denna ansökan kan också tjäna syftet att visa den internationella idrottsvärlden. inklusive Internationella Olympiska Kom- mittén. att möjligheter finns att arrangera olympiska spel till avsevärt lägre kostnader än vad som skett hittills. Skulle Sverige därtill få spelen innebu- re detta att en för framtida internationella stortävlingar. bl. a. "olympis- ka" spel. betydelsefull insats kunde utföras. Att grogrund finns för "den svenska linjen" visar det positiva intresse som redan visats från skilda håll.

• Sida 78
•  Original

Prop. 1977/78zl46 78