Propositionens huvudsakliga innehåll

I pr0positionen föreslås att lokaliseringsstöd skall kunna lämnas tills vidare även till företag inom gruvindustrin samt att särskilt sysselsätt- ningsbidrag till företag med dominerande ställning på en ort, s.k. 75 %-bidrag, skall omfatta också gruvindustrin.

] Riksdagen 1977/78. ] saml. Nr 172

• Sida 2
•  Original

Prop. 1977/78: 172

Utdrag - INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1978-03-16

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ullsten, Romanus, Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Dahlgren,- Åsling, Söder, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Burenstam Linder, Wik- ström, Johansson, Wirtén

Föredragande: statsråden Åsling och Wirtén

Proposition om regionalpolitiskt stöd till företag inom gruvindustrin, m.m.

Statsråden föredrar förslag om regionalpolitiskt stöd och särskilt sys- selsättningsbidrag till företag inom gruvindustrin. Anförandena redovi- sas i underprotokoll för de berörda departementen.

Statsrådet Åsling anför. Företag och organisationer har hos regeringen hemställt att gruvindu- strin i fråga om lokaliseringsstöd likställs med annan industri. Enligt min bedömning kan situationen för svensk gruvindustri medföra betydande negativa regionalpolitiska konsekvenser, bl. a. kan från regionalpolitisk synpunkt angelägna åtgärder riskera att inte komma till stånd.

Mot bakgrund av dels gruvindustrins stora betydelse för sysselsätt- ningen på många orter inom det allmänna stödområdet och gränsområ- det till detta, dels den aktuella situationen för gruvindustrin, vill jag för- orda att gruvindustrin tills vidare jämställs med övrig industri i fråga om möjligheter att få statligt lokaliseringstöd. Om riksdagen godtar att gruvindustrin jämställs med övrig industri i fråga om statligt lokalise- ringsstöd, avser jag att föreslå att regeringen skall besluta i ärenden om lokaliseringsstöd till gruvindustrin.

Med hänvisning till vad sålunda har anförts hemställer jag att rege- ringen i en gemensam proposition föreslår riksdagen

att antaga de förslag som jag och chefen för arbetsmarknadsdeparte- mentet har lagt fram.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som före- dragandena har lagt fram.

Regeringen förordnar att de anföranden som redovisas i underproto- kollen skall bifogas propositionen som b il a g 0 r n a 1—2.

• Sida 3
•  Original

Prop. 1977/78: 172 3

Bilaga 1 Utdrag INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1978-03-16

Föredragande: statsrådet Åsling

Anmälan till proposition om regionalpolitiskt stöd till företag inom gruv- industrin, m. m.

1. Inledning

Statligt regionalpolitiskt stöd i form av lokaliseringsstöd vid investe- ringar lämnas f. n. inte till verksamhet inom gruvindustrin.

Värmlands socialdemokratiska partidistrikt, Värmlands LO-distrikt och Svenska Gruvindustriarbetareförbundets avdelningar 18 och 28 har i skrivelse den 12 april 1977 hemställt att gruvorna i lokaliseringsstödhän- seende skall likställas med annan industri.

Svenska Gruvindustriarbetareförbundet har i skrivelse den 8 novem- ber 1977 krävt att gruvnäringen får statligt stöd och att de fackliga orga- nisationerna får medverka vid utformningen av stödåtgärderna.

Boliden Metall AB (Boliden) har i skrivelse den 3 februari 1978 redo- visat vissa på sikt lönsamma investeringar, som på grund av bristande fi- nansiella resurser för nyinvesteringar inom företaget inte kan genom- föras f. n.

2. Regionalpolitiskt stöd

Genom statsmakternas beslut år 1964 (prop. 1964: 185, BaU 1964: 48, rskr 1964: 408) infördes statligt lokaliseringsstöd som ett medel att på- verka företagens lokalisering till orter och regioner där en förstärkning av näringsliv och sysselsättning är önskvärd. År 1970 förstärktes och vidare- utvecklades det regionalpolitiska stödet (prop. 1970: 75, SU 1970: 103, BaU 1970: 40, rskr 1970: 270 och 1970: 304). Stödet byggdes ut ytterli- gare år 1973 (prop. 1973: 50, InU 1973: 7, rskr 1973: 248).

Enligt kungörelsen (1970: 180) om statligt regionalpolitiskt stöd (om- tryckt 1976: 379, ändrad senast 1977: 1129) lämnas sådant stöd i form av lokaliseringsstöd, introduktionsstöd, utbildningsstöd, sysselsätt-

11- Riksdagen 1977/78. ] saml. Nr I 72

• Sida 4
•  Original

Prop. 1977/78: 172 4 ningsstöd samt flyttningsstöd till personal med kvalificerad yrkesutbild- ning. För stödverksamheten är landet indelat i ett allmänt stödområde och ett inre stödområde.

L 0 k a l i s e r i n g 5 s t ö d utges iform av lokaliseringsbidrag, avskriv- ningslån, lokaliseringslån, lånegaranti och ersättning vid flyttning av företag. Stöd lämnas i första hand inom det allmänna stödområdet och gränsområdet till detta. I särskilda fall kan stöd lämnas i övriga delar av landet, t. ex. när avsevärda sysselsättningssvårigheter förutses eller har uppkommit till följd av industrinedläggning i samband med omfattande branschrationalisering eller när särskilda skäl talar för att ett område med ensidigt näringsliv eller isolerat läge bör tillföras ytterligare industri.

Som allmänna förutsättningar för stöd gäller bl. a. att verksamheten skall bedömas medföra varaktig sysselsättning för arbetskraften, få till- fredsställande lönsamhet och utövas i ort där goda förutsättningar finns för verksamheten.

Stöd kan inom det allmänna stödområdet lämnas till industri, industri- liknande verksamhet, industriserviceverksamhet, företagsinriktad parti- handel och uppdragsverksamhet med mer än lokal betydelse samt till turistnäringen. Utanför kretsen av stödberät—tigade verksamheter faller bl. a. gruvindustrin. Företag som flyttar sin verksamhet till ort inom det allmänna stödområdet kan få ersättning för kostnader för flyttning av maskiner, arbetsredskap och verktyg. Utanför stödområdet kan stöd utges endast till företag med industriell eller industriliknande verksamhet. Lokaliseringsstöd kan dessutom lämnas vid utflyttning från storstadsom- råde av centrala förvaltningsenheter inom den privata sektorn.

Bidrag, avskrivningslån och lokaliseringslån lämnas vid ny-, till- eller ombyggnad av lokal eller annan anläggning som är nödvändig för verk- samheten. Lokaliseringslån kan dessutom lämnas vid anskaffning av ma- skiner, arbetsredskap och verktyg samt vid förvärv av fabriksbyggnad. I vissa fall kan avskrivningslån lämnas till industriföretag inom det inre stödområdet vid investeringar i maskiner, arbetsredskap och verktyg. Lånegaranti för anskafning av omsättningstillgångar kan lämnas till in- dustri, industriliknande verksamhet, uppdragsverksamhet och turistnä- ringen inom det allmänna stödområdet.

Lokaliseringsbidrag och avskrivningslån får uppgå till sammanlagt högst 35 % eller, om särskilda skäl föreligger, 50 % av stödunderlaget. Föreligger synnerliga skäl får lokaliseringsbidrag och avskrivningslån uppgå till sammanlagt högst 65 % av stödunderlaget vid byggnadsinveste- ringar inom det inre stödområdet. Bidrag, avskrivningslån och lokalise- ringslån får i allmänhet uppgå till högst två tredjedelar av stödunderlaget. Lånegaranti uppgår till högst 50 % av det rörelsekapital som behövs un— der verksamhetens inledningsskede. Ersättning vid flyttning av företag lämnas med belop som motsvarar skälig kostnad för nedmontering, trans- port och uppmontering av maskiner, arbetsredskap och verktyg.

• Sida 5
•  Original

Prop. 1977/78: 172 5

I n t r o d u k t i o n s s t 6 d lämnas till företag som nyanställer perso- nal i samband med nyetablering eller utvidgning av verksamhet under förutsättning att verksamheten bedöms medföra varaktig sysselsättning för arbetskraften och få tillfredsställande lönsamhet i ort där goda förut- sättningar finns för företagets verksamhet. Stödet uppgår till 5 kr. för varje nyanställd och arbetstimme under sex månader. För personer som under år 1978 nyanställs inom Norrbottens län är stödet tillfälligt höjt till 10 kr. för varje nyanställd och arbetstimme under ett år. Det utges endast till företag inom det allmänna stödområdet. Syftet med introduk- tionsstödet är att stödja lokaliseringsföretagen under inledningsskedet med att lära upp och träna in den nya arbetsstyrkan. Stödformen används när det utbildade momentet inte är så framträdande. Stödet ger täckning främst för allmänna inkörningskostnader.

Om företagen anordnar mer kvalificerad utbildning kan introduktios- stödet ersättas med 11 t b i 1 d nin g 5 s t ö d. Utbildningsstöd är ett indi- viduellt bestämt stöd vid eegntlig yrkesutbildning efter särskild plan. Det lämnas i första hand inom stödområdet och för en tid av högst ett år. Stödbelopp per elev och arbetstimme bestäms från fall till fall med hän- syn till utbildningskostnadema och utbildningstiden. För introduktions- stöd och utbildningsstöd finns inga begränsningar i fråga om verksamhe- tens art. Det innebär att sådant stöd kan lämnas även till gruvföretag.

S y 5 s e l s ä t t n i n g 3 s t ö d lämnas till företag i det inre stödområ- det som bedriver industriell eller industriliknande verksamhet, industri- service samt företagsinriktad partihandel och uppdragsverksamhet med mer än lokal betydelse. Begreppet industriell verksamhet har här samma innebörd som i fråga om lokaliseringsstöd. Det innebär att stöd inte kan lämnas till gruvindustrin. Stödet omfattar enbart ökningar av arbetskraf- ten och utges under tre år. Stöd lämnas till både företag som nyetablerar verksamhet i området och befintliga företag som utökar sin arbetsstyrka. Som förutsättning gäller bl. a. att företaget i fråga utger löneförmåner till de anställda enligt tillämpligt kollektivavtal.

För varje kalenderår, under vilket sysselsättningen i ett företags verk- samhet har ökat i förhållande till närmast föregående kalenderår, lämnas sysselsättningsstöd i form av förstaårsstöd. Om sysselsättningsökningen kvarstår får företaget stöd i ytterligare högst två år, 5. k. fortsatt stöd.

Förtaårsstödet är 7 000 kr. för varje årsarbetare som sysselsättningen har ökat med. Andra året lämnas ytterligare 7 000 kr. i stöd och tredje året 3 500 kr.

År 1975 påbörjades en försöksverksamhet med sysselsättningsstöd i vissa fall till företag utanför det inre stödområdet (InU 1974: 7, rskr 1974: 204 samt SFS 1974: 761). Efter beslut i varje särskilt fall av rege- ringen kan företag i gränsområdet till det inre stödområdet samt på Got- land beviljas sysselsättningsstöd i samband med lokaliseringsstöd. Det— samma gäller företag i skärgårdsområdena (prop. 1975/76: 88, JoU 1975/

• Sida 6
•  Original

Prop. 1977/78: 172 6 76: 34, rskr 1975/76: 256). Vidare kan turistföretag i det inre stödområdet i särskilda fall få sysselsättningsstöd efter beslut av regeringen.

Flytt nin g 5 s tö d i form av respenning, bortavistelsebidrag, hy- restillskott och starthjälp lämnas till den som har kvalificerad yrkesut- bildning och har fått stadigvarande anställning vid sådant nyetablerat eller utvidgat företag i ort inom det allmänna stödområdet som bedriver indu- striell eller industriliknande verksamhet. Som förutsättning gäller dock att arbetskraft med den behövliga utbildning inte kan erhållas i orten.

F. n. pågår en försöksverksamhet med könskvotering vid vissa former av regionalpolitiskt stöd. Som villkor för lokaliseringsstöd, introduktions- stöd och utbildningsstöd gäller att minst 40 % av det antal arbetsplatser som tillkommer hos den som beviljas sådant stöd skall förbehållas vartdera könet. Vid ansökan om stöd skall fogas rekryteringsplan som skall utar- betas i samverkan mellan sökanden, länsarbetsnämnden samt berörda arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer.

För femårsperioden 1973/74—1977/78 har riksdagen fastställt en me- delsram på 4 000 milj. kr. för beslut om regionalpolitiskt stöd (prop. 1973: 50, InU 1973: 7, rskr 1973: 248 samt prop. 1975/76: 100 bil. 13, InU 1975/76: 37, rskr 1975/76: 250). I budgetpropositionen 1978 har före— slagits att ramperioden förlängs till att omfatta också budgetåret 1978/79 och att en beslutsram på sammanlagt 4 800 milj. kr. fastställs för regio— nalpolitiskt stöd under sexårsperioden 1973/74—1978/79 (prop. 1977/78: 100 bil. 17, sid. 97).

Sysselsättningsutredningen (A 1974: 02) ser f. 11. över formerna för den regionalpolitiska stödverksamheten. Utredningen avser att lägga fram förslag i bl. a. denna fråga under innevarande år. Proposition om regionalpolitiken avses bli förelagd riksdagen våren 1979.

3. Gruvindustrin

Gruvindustrin i Sverige utgörs främst av järnmalms- och sulfidmalms- gruvor. Sammanlagt sysselsätts ca 15 000 personer. Järnmalmsgruvorna svarade år 1976 för ca två tredjedelar av såväl förädlingsvärdet som sys- selsättningen inom den samlade svenska gruvindustrin.

Inom järnmalmsgruvindustrin svarar ett fåtal stora enheter för huvud- delen av både produktion och antal anställda. Norrbottenregionen har relativt få men stora gruvor medan Mellansverige har många och små gruvor. Mer än två tredjedelar av järnmalmsgruvornas anställda finns vid gruvorna i Norrbotten. Kiruna och Gällivare kommuner är helt be- roende av Luossavaara—Kirunavaara aktiebolags (LKAB) gruvverksam- het. I Bergslagsområdet sker järnmalmsbrytning av någorlunda om- fattning i nio kommuner. Gruvnäringen svarar med 1 100 anställda för ca 25 % av industrisysselsättningen i Ludvika kommun. I Skinnskatte-

• Sida 7
•  Original

Prop. 1977/78: 172 7

berg sysselsätts 300 personer och i Norberg och Östhammar svarar gruv- industrin för drygt 10 % av industrisysselsättningen. Även i övriga kom- muner har gruvorna ofta stor betydelse för sysselsättningen på den lokala arbetsmarknaden.

Inom sulfidmalmsindustrin intar ofta mineralbehandlingen en nyckel-. ställning på grund av de svårigheter som finns att särskilja de olika me- tallerna ur 5. k. komplexa malmer. Ett. företag, Boliden, har en domine— rande ställning i branschen. Denna kännetecknas av en omfattande inte- gration framåt i förädlingsindustrin. Gruvoma är koncentrerade till Norr- botten, Västerbotten och Mellansverige. Omkring hälften av sysselsätt- ningen finns vid gruvorna i Västerbotten. De två största sulfidmalmsgru- voma finns dock i Norrbotten, nämligen i Aitik och Laisvall.

Boliden har i skrivelse den 3 februari 1978 presenterat investeringar, som bolaget bedömer långsiktigt lönsamma, men som bolaget på grund av dålig likviditet och svag lönsamhet har tvingats skjuta upp.

Enligt Boliden är det relatistiskt att anta att bolagets rörelse inte under de närmaste åren kommer att ge vinst i sådan omfattning att några nya större investeringsprojekt kan komma till utförande. Intill dess mera nor- mala konjunkturförhållanden inträder, får verksamheten i stället inriktas på att hälla lånebehovet så lågt som möjligt och att genom fortsatta be- sparingsåtgärder och begränsningar av övriga investeringar säkerställa medel, som krävs för att bibehålla anläggningarna intakta. En förteckning över uppskjutna, angelägna projekt som bedöms ha god lönsamhet om- fattar tretton projekt till en sammanlagd kostnad av 245 milj. kr. Av des- sa är bolaget berett att snarast sätta igång några, om finansieringen kan ordnas.

Bland de uppskjutna investeringarna ingår planerade utbyggnader av befintliga gruvor. I vissa fall innebär senareläggningarna enligt bolaget stor risk för att kontinuiteten i den framtida driften av dessa gru- vor äventyras med negativa effekter på sysselsättningen som följd. Ett exempel på detta är utbyggnaden av en ny gruva .i Guttusjön, som är belägen nära Vassbo, Älvdalens kommun, där bolaget för närvarande bryter en blymalmsfyndighet och har drygt 60 anställda. Om bolaget får finansiella resurser att nu påbörja utbyggnaden är det möjligt att förlänga driften inom Vassboområdet med minst fem år och förhindra en annars nödvändig nedläggning av Vassbrogruvan om två eller tre år. Andra exempel är Kristineberg, Västerbottens län, där betydande kapital krävs för malmbrytning på djupare nivåer, samt Garpenberg i Kopparbergs län, där inrikningsverket behöver byggas ut.

Bland uppskjutna produktionsökande investeringar finns också utbygg- nad av gruvorna i Aitik (kopparmalm) och Laisvall (bly/zinkmalm) i Norrbotten.

Genomförandet av dessa utbyggnadsprojekt skulle enligt Boliden med- föra en icke oväsentlig sysselsättningsökning inom framför allt Norrbot-

• Sida 8
•  Original

Prop. 1977/78: 172 8

tens och Dalarnas glesbygder. Boliden framhåller att det därför från sam— hällets synpunkt kan vara angeläget att de redan nu kommer till stånd.

Boliden anser sig inte med egna medel kunna finansiera dessa utbygg- nader. Bolaget är emellertid berett att genomföra en utbyggnad av gru- vorna Aitik och Laisvall till en kostnad av 115 milj.- kr. i den takt som tekniska och praktiska omständigheter medger, under förutsättning att statliga lån kan erhållas, så utformade att räntebefrielse och anstånd med amorteringar under viss tid kan medges. Utbyggnaden kan ske på ett och ett halvt år och kan under byggnadstiden sysselsätta ca 75 personer. Där- efter kan ca 230 personer sysselsättas genom den ökade produktionen. Därtill är Boliden berett att fullfölja investeringarna i Kristineberg, Gut- tusjö och Garpenberg till en sammanlagd kostnad av 40 milj. kr. Syssel- sättningseffekten beräknas till 60 personer under en tvåårig investerings- period och till 88 personer i drift.

4. Föredraganden

Målet för regionalpolitiken är att människor i olika landsdelar skall tillförsäkras sysselsättning och service samt en god miljö. Detta mål inne- fattar också ett ansvar för att strukturomvandlingen och den ekonomiska tillväxten sker på ett sådant sätt att de enskilda människornas trygghet värnas.

Regionalpolitiskt stöd lämnas i form av lokaliseringsstöd vid investe- ringar, introduktionsstöd, utbildningsstöd och sysselsättningsstöd vid ny- anställning av personal samt flyttningsstöd till personal med kvalificerad yrkesutbildning. Lokaliseringsstöd vid investeringar består av lokalise- ringsbidrag, avskrivningslån, lokaliseringslån, lånegaranti och ersättning för flyttning av maskiner, arbetsredskap och verktyg. För stödverksam- heten är landet indelat i ett allmänt stödområde och ett inre stödområde.

Introduktions- och utbildningsstöd kan lämnas till alla typer av verk- samhet. För lokaliserings- och sysselsättningsstöd gäller däremot vissa begränsningar i fråga om stödberättigad verksamhet. Lokaliseringsstöd kan f.n. lämnas till den som utövar eller ämnar utöva industriell eller industriliknande verksamhet. Inom det allmänna stödområdet kan stöd lämnas också till industriserviceföretag, företag inom turistnäringen samt företag som bedriver viss partihandel och uppdragsverksamhet med mer än lokal betydelse. Med industriell verksamhet avses i detta sammanhang verksamhet som innebär någon form av tillverkning, bearbetning eller förädling. Utanför kretsen av stödberättigade verksamheter faller bl. a. gruvindustrin.

För femårsperioden 1973/74—1977/78 har riksdagen fastställt en me- delsram för beslut om regionalpolitiskt stöd på 4 000 milj. kr. I budget- propositionen 1978 har föreslagits att ramperioden förlängs till att om-

• Sida 9
•  Original

Prop. 1977/78: 172 9

fatta även budgetåret 1978/79 och att beslutsramen i samband därmed räknas upp till 4 800 milj. kr.

F. n. ser sysselsättningsutredningen över formerna för den regional- politiska stödverksamheten.

Företag och organisationer har hos regeringen hemställt om åtgärder för att stödja investeringar inom gruvindustrin, bl. a. så att gruvindustrin ifråga om lokaliseringsstöd likställs med annan industri.

Boliden Metall AB har redovisat ett antal investeringsprojekt som fö- retaget bedömer som lönsamma på sikt. På grund av sin ekonomiska situation anser sig företaget emellertid inte kunna genomföra dessa in- vesteringar f. n. Projekten omfattar utbyggnader av gruvorna i Aitik och Laisvall i Norrbotten samt investeringar i Västerbottens inland och i Mellansverige.

Den svenska gruvindustrin har f. n. ekonomiska svårigheter. Dessa är till stor del betingade av den utdragna lågkonjunkturen i världsekono- min, vilket har resulterat i kraftigt minskad efterfrågan och pressade priser på metaller. Problemen är emellertid också följden av en mera långsiktig utveckling. Stora förändringar har skett i de yttre betingelser- na för gruvnäringen. Konkurrensen på Sveriges traditionella marknader har ökat till följd av bl.a. att ett stort antal dagbrott öppnats i t.ex. Sydamerika och Afrika samtidigt som fraktkostnaderna sjunkit kraftigt. De svenska företagen har endast till en del anpassat sig till denna situa- tion. Vissa beräkningar tyder på att 2 000—3 000 arbetstillfällen inom gruvnäringen kommer att försvinna fram till 1980 och att en fortsatt minskning kommer att äga rum även för den följande femårsperioden. Utan att direkt ta ställning till något exakt antal bedömer jag det som troligt att antalet arbetstillfällen inom gruvindustrin successivt kommer att minska under den närmaste femårsperioden.

Enligt min bedömning kan en sådan utveckling få betydande negativa regionalpolitiska konsekvenser. Den mycket långdragna lågkonjunkturen med stora avsättningsproblem och en mycket kraftig lageruppbyggnad har för flertalet gruvföretag medfört finansiella svårigheter. Den sjun-' kande soliditeten har minskat företagens möjligheter att lånefinansiera investeringar. Detta leder till att från regionalpolitisk synpunkt ange- lägna åtgärder inte kommer till stånd. Jag tänker då särskilt på de möj- ligheter som finns att tidsmässigt anpassa minskningar och nedläggning av vissa produktionsenheter till kapacitetsutvidgning eller ökad förädling inom andra gruvor.

När det gäller frågan om lokaliseringsstöd skall kunna lämnas vid in- vesteringar inom gruvindustrin anser jag att ett definitivt ställningstagan- de bör anstå till dess sysselsättningsutredningen har redovisat sina förslag om utformningen av det regionalpolitiska stödet. Jag avser att återkomma till frågan under våren 1979.

Mot bakgrund av dels gruvindustrins stora betydelse för sysselsättning-

• Sida 10
•  Original

Prop. 1977/78: 172 10

en på många orter inom det allmänna stödområdet och gränsområdet till detta, dels den aktuella situationen för gruvindustrin förordar jag emel- lertid att gruvindustrin tills vidare jämställs med övrig industri i fråga om möjligheter att få statligt lokaliseringsstöd. Det innebär bl. a. att lo- kaliseringsbidrag, avskrivningslån och lokaliseringslån kan lämnas vid ny-, till- eller omyggnad av lokal eller annan anläggning som är nöd— vändig för verksamheten samt att lokaliseringslån och i undantagsfall avskrivningslån kan lämnas vid anskaffning av maskiner, arbetsredskap och verktyg med en beräknad användningstid av mer än tre år. Vissa typer av investeringar inom gruvindustrin saknar motsvarighet inom öv- rig industri. Jag tänker bl. a. på anläggningsarbeten i gruvorna. Det får avgöras från fall till fall hur sådana investeringar skall behandlas i stöd- underlagshänseende.

Jag vill framhålla att lokaliseringsstöd lämnas endast till verksamhet som bedöms få tillfredsställande lönsamhet och medföra varaktig syssel- sättning för de anställda. Det sammanlagda lokaliseringsstödet får enligt gällande grunder för stödet inte vara större än vad som med hänsyn till övriga finansieringsmöjligheter och övriga omständigheter fordras för att den åsyftade verksamheten skall komma till stånd.

Det ankommer på regeringen att besluta om handläggningsordning i ärenden om regionalpolitiskt stöd. Om riksdagen godtar att gruvindustrin jämställs med övrig industri i fråga om statligt lokaliseringsstöd, avser jag att föreslå att regeringen skall besluta i ärenden om lokaliseringsstöd till gruvindustrin.

Regeringen har i årets budgetproposition lagt fram förslag om besluts- ram för regionalpolitiskt stöd under perioden 1973/74—1978/79. En utvidgning av den stödberättigade verksamheten till att omfatta också gruvindustrin kommer att medföra ökade anspråk på stöd. Jag är dock inte beredd att förorda någon ändring av beslutsramen. Därvid har jag utgått från att det statliga gruvföretaget Luossavaara-Kirunavaara aktiebolags (LKAB) finansieringsproblem löses i annan ordning. Förslag om medelstillskott till LKAB för att upprätthålla viss sysselsättning har nyligen förelagts riksdagen ( prop. 1977/78: 96 ).

5. Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att godkänna de grunder för regionalpolitiskt stöd till företag inom gruvindustrin som jag har förordat

• Sida 11
•  Original

Prop. 1977/78: 172 11