Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att Svenska Varv AB får ett finansiellt stöd om 2 000 milj. kr. och att Kockums AB beviljas ett lån om 340 milj. kr. Vidare föreslås att fullmäktige i riksgäldskontoret bemyndigas att t. o. m. den 30 juni 1980 — utöver tidigare bemyndiganden ; ikläda staten garantier till fartygsbeställare till ett sammanlagt belopp av 600 milj. kr. avseende upplåning i anslutning till beställning av fartyg hos svenska varv. För samma ändamål föreslås att avskrivningslån om 175 milj. kri anvisas. Slutligen föreslås att 250 milj. kr. anviSas för alternativ verk- samhet vid de svenska storvarven.

• Sida 2
•  Original

Prop. 1977/78:174

2. Utdrag lN DU STRlDEPARTEMENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1978-03-16

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ullsten, Romanus, Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Dahl— gren, Åsling, Söder, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Wirtén

Föredragande: statsrådet Åsling

Proposition om finansiellt stöd till Svenska Varv AB m. m.

1. Inledning

Svenska Varv AB bildades enligt riksdagens beslut våren 1977 (prop. 1976/77: 139, NU 1976/77: 53, rskr 1976/77: 343 för att vara moder- bolag i en statlig varvskoncem. Till koncernen hör Götaverken, Udde— vallavarvet beh Karlskronavarvet.

Kockums AB är moderbolag för Kockumskoncernen. Till koncernen hör bl. a. Kockums Varv, som är det största privatägda varvet i Sverige.

Både Svenska Varv AB och Kockums AB befinner sig i akuta ekono- miska svårigheter.

Inom industridepartementet utreds f.n. de framtida marknadsförut- sättningarna och konkurrensmöjlighetema för de svenska varven, de arbetsmarknadsmässiga konsekvenserna av olika neddragningar av kapa- citeten, lämplig struktur vid olika kapacitetsalternativ samt de finan- siella konsekvenserna härav. Utredningen omfattade ursprungligen — vad beträffar storvarven — enbart de statsägda varven. Sedan slutet av december 1977 omfattas också Kockums Varv av utredningen.

Kockums AB har i skrivelse den 19 januari 1978 hemställt om ett statligt likviditetsstöd. Skrivelsen har senare kompletterats med visst material.

3. Nuvarande situation-för svensk varvsindustri

[ propositionen 1976/77: 139 framhöll jag bl. a. att de m'arknads— ' perspektiv för den svenska varvsindi'ist'rin söm redovisades av en sär- skild analysgrupp pekade på en' fortsatt'kraftig obalans mellan efter— frågan och tillgång på'fartygstonna'ge under återstoden av 1970- talet. Beroende på tankfartygens' dominerande andel, ca 60 %, av hela världs- handelsflottan spelade 'den stora obalansen på oljefraktmarknaderna en helt avgörande roll för bedömningen av utvecklingen. Under våren 1977 rådde en betydande osäkerhet om när balans på oljefraktmark— naderna skulle uppstå.'Olika bedömare angav tidpunkten härför inom ett så brett intervall som början av år 1978 till flera' år in' på 1980- talet.

Mot denna bakgrund antog jag att endast ett begränsat nybyggnads- behov av fartyg kunde väntas föreligga under de närmaste åren. Vi- dare drogs slutsatsen att' nybyggnadsbehovet under åtminstone första hälften av 1980- talet' klart 'skulle understiga den nuvarande samlade varvskapaciteten, om än i mindre utsträckning än 'under slutet av 1970- talet. ' ' '

Med hänsyn till den stora osäkerhet som präglade bl. a. den inter- nationella sjöfartskonjunkturen fann jag'det 'svårt att bedöma hur 'den framtida prisutvecklingen på fartyg skulle gestalta sig. Det fanns skäl att anta att den låga prisnivån berodde på att många varvsföretag be— fann sig i en tvångssituation.

En successiv återgång till en'marknadssituation med något mer nor- mala konkurrensförhållanden och åtföljande höjning av fartygsprisnivån förutsågs inträffa 1 början av 1980-talet. ' ' '

Den fortsatta utvecklingen av Sjöfarts-' 'och varvskonjunkturen under' andra halvåret 1977 och början av år 1978 har utmärkts av'en"fortsatt kraftig obalans mellan tillgång o'ch ef't'e'f'frågan' på" tonnage. Fraktsat- serna ligger därför kvar på en oförändrat låg nivå för både' törrla'st- och oljemarknaderna. ' ' ' ' ' '

Den låga nivån på fraktsatse'rna har inneburit 'att flertalet rede'riers finansiella situation kraftigt'ha'r försämrats både inom Sverige och utom- lands med åtföljande 'krav 'till 'varVen' på anstånd med såväl amorte- ringar och räntor för levererade fartyg som kontraktsbetalninga'r för fartyg under produktion. På andrähandsmark'naden har priserna för fartyg sjunkit kraftigt. Värdet 'av' rederiernas innehav av säkerheter har därigenom minskat, vilket har försämtat "möjligheterna att ta upp lån '

Aktiviteten på fartygsrnarknaden 'är' 'låg'; 'Nybeställnin'går' 'av' fartyg,"' ' delvis motiverade av statliga stödpro'gram', uppgick under år 1977' till endast 16 milj. dwt, den lägsta kontrakteringsvolyme'n den senaste tio- årsperioden. Orderstock'en" vid"vär'1'dehs' v'arv 'är den lägsta sedan år '

• Sida 5
•  Original

Prop. 1977/78:174 ' 5

1966 och ger på nuvarande nivå sysselsättning endast för ca ett" år' framåt. Ordersituationen växlar starkt från land till land.

I prop. 1976/77: 139 framhöll jag mot bakgrund av den lämnade " ' ' redogörelsen för varvsindustrins situation att det var angeläget 'att stats- makterna underlättade för den svenska varvsindustrin att anpassa sig till den ändrade marknadssituationen. Detta borde ske genom en' n'ed- dragning av den samlade kapaciteten i en takt oeh till en nivå som är ' ' samhällsekonomiskt försvarbar men som också från företagsekonomisk ' ' synpunkt kunde bedömas som riktig på längre sikt. "

Den rådande situationen 'har självfallet i hög grad påverkat syssel-' sättningsmöjligheterna inom varvsindustrin. Enligt pla'ner'som förelåg i januari 1978 avsåg de fyra svenska storvarven att reducera den sam- lade sysselsättningsvolymen med 30% från år 1974' t. o'. 111. år 1978." Detta skulle innebära en total minskning med ca 5 700 egna anställda i den direkta varvsproduktionen, vartill kom 2 200' s.k. entreprenad- anställda. 1 prop. 1976/77: 139 anförde jag att en ytterligare mins'k-'

ning med 800 personer 'vid de berörda varven borde förutses under "

åren 1977—1979. . Jag ansåg emellertid att ställning inte borde tas till frågan om ytter-'"

ligare nedläggningar av enskilda varvsanläggnin'gar utöver den pågå- ende nedläggningen av Eriksbergsvarvet. Det borde i stället ankomma' ' på ledningen för den statliga varvskoncernen att under år 1978 pröva ' ' "' "' "' denna fråga.

3.1. Svenska Varv AB

I enlighet med det förut nämnda riksdagsbeslutet våren 1977 har de statsägda varven samordnats. Detta skedde genom att staten i ett första steg förvärvade samtliga aktier i AB Götaverken, Karlskrona- varvet AB och Uddevallavarvet AB från de dåvarande ägarna Salén- invest AB och Statsföretag AB. I ett andra steg överlät 'staten dessa aktier till det nybildade Svenska Varv AB som nu är moderbolag inom den statliga varvskoncernen. Detta bolag erhöll vid starten ett eget kapital av 900 milj. kr., uppdelat på 600 milj. kr. i aktiekapital Och - 300 milj. kr. i reservfond. Vidare erhöll bolaget ett bidrag av 375 milj. kr. för att öka dess soliditet. DessutOm fick bolaget 35 milj. 'kr. att an- vändas för projektering av alternativ verksamhet och'25 milj. -kr. för delfinansiering vid uppförande av en tankrengörings- och mottagnings- ' station för ballastvatten vid Cityvarvet i Göteborg. Härtill kom ett'sär- skilt anslag av 859 milj. kr. för att täcka förluster m.m. i samband med avvecklingen av Eriksbergsvarvet. - -

För att undvika att eventuella förluster på fartygsproduktionen skulle behöva realiseras innan slutlig förlust har'kunnat- konstateras, har full-

• Sida 6
•  Original

Prop. 1977/ 78: 174 6 mäktige i riksgäldskontoret bemyndigats att teckna garantier (värdega- rantier) till den statliga varvskoncernen. Staten påtar sig genom värde- garantin att vid kommande externförsäljning täcka uppkommande för- luster i förhållande till varvets redovisningsmässiga självkostnad. Ra- men för värdegarantier uppgår till 800 milj. kr., varav dock högst 400 milj. kr. får användas för år 1977. Värdegarantier får utställas för far- tyg under produktion i egen regi och sådan produktion som tempo- rärt behålls i varvets ägo.

Svenska Varvs omsättning år 1977 uppgick till drygt 4 600 milj. kr. Härav svarar varvsenheterna och rederidelen för drygt fyra femtedelar medan industridelen av Götaverken svarar för återstoden.

Antalet anställda inom koncernen var år 1977 knappt 23 200. Därav svarar Arendal/Eriksberg för 6200, Uddevallavarvet för 3 300, Öre- sundsvarvet för 3200, Cityvarvet för 2 500 och Karlskronavarvet för 1600. Det sammanlagda antalet anställda inom varvsenheterna mins- kade med 2 200 under år 1977.

Orderstockens längd varierar kraftigt mellan varvsenheterna. Udde- vallavarvet har f. n. elva fartyg i order, varav ett fartyg byggs i egen regi efter avbeställning från den ursprunglige beställaren. Härav är fem far- tygskontrakt tecknade med hjälp av beställarstöd. Orderstocken täcker kapaciteten till slutet av år 1979. .

Arendal/Eriksberg har f.n. elva fartyg i order. Härav byggs fem fartyg i egen regi. Av orderstocken har fem kontrakt tecknats med hjälp av beställarstödet. Utan nya order under våren 1978 uppstår be- läggningsproblem hösten 1978.

Öresundsvarvets orderstock består av sju fartyg för externa bestäl- lare, varav fem fartygskontrakt är tecknade med hjälp av beställarstöd. Två fartyg uppförs för varvets egen räkning. Nya order är nödvän- diga våren 1978 om inte brist på sysselsättning skall uppstå hösten 1978.

Karlskronavarvet har — vid sidan om den marina produktionen — tre fartyg i order. Samtliga dessa är tecknade med hjälp av beställarstö— 'det. Nya order måste tecknas under år 1978 för att fullt utnyttja kapa- citeten.

Det i prop. 1976/77: 139 beräknade behovet av kapital för Svenska Varv AB grundade sig på då föreliggande resultat- och likviditets- prognoser för de i gruppen ingående företagen under åren 1977—1980. Härvid gällde dock den väsentliga förutsättningen att förluster på byg- gandet av fartyg som inte ingick i varvens orderstock den 1 januari 1977 skulle täckas av stöd till beställare av fartyg eller av de för ända- målet avsatta värdegarantiema. Vidare förutsattes att varvskoncernens valutaförluster och under år 1977 tillkommande förluster, på grund av att redare inte skulle kunna fullfölja betalning av kontrakterade be- ställningar eller av beviljade krediter för levererade fartyg, skulle kom—

• Sida 7
•  Original

Prop. 1977/ 78: 174 . 7

ma att uppgå till högst 500 milj. kr. under perioden 1977—1980. Detta belopp var 400 milj. kr. högre än vad varvsföretagen hade redovisat i sina planer.

På grundval av det arbetsmaterial som nu föreligger från de tidigare nämnda arbetsgrupperna kan det konstateras att dessa bedömningar inte i tillräcklig utsträckning beaktade de risker som efter hand har inträf- fat beträffande fraktsatser och redares betalnings— och överlevnads- förmåga och inte heller i fråga om valutautvecklingen.

Preliminärt bokslut för år 1977 avseende den statliga varvskoncer- nen visar en förlust av ca 2 230 milj. kr. före ianspråktagande av vår- degarantier. Det slutliga bokslutet beräknas vara färdigt i mitten av april 1978. Vissa avvikelser från det preliminära bokslutet kan därför alltjämt uppkomma.

I följande sammanställning redovisas förlusten uppdelad på väsent- liga delposter.

Delposter milj. kr.

Resultat före valutaförluster och förlustreservering

på lagerproduktion + 42 Valutaförluster — 855 Förlustreservering lagerproduktion — 464

" kundfordringar m. m. — 950 Resultat för värdegarantier — 2 227 Värdegarantier + 400 Resultat efter ianspråktagande av värdegarantier —1827

Koncernens preliminära resultat- och balansräkningar bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga ].

Valutaförlusterna har orsakats av under året inträffade kursföränd- ringar på i första hand schweizerfranc. I denna valuta hade koncernen vid årets slut en nettoskuld på ca 1050 milj. schweizerfranc. Under året minskade denna skuld med ca 300 milj. schweizerfranc.'Kursen för schweizerfranc ökade under samma period från 169 kr. till 234 kr. per 100 schweizerfranc.

Reserveringen för kundfordringar och egna fartyg, 950 milj. kr., or- sakas av att en tidigare väntad, om än mycket försiktigt bedömd, frakt- marknadsuppgång har uteblivit med åtföljande likviditetsproblem även för redare som tidigare bedömdes som relativt starka. Dessa redare har inte kunnat fullgöra amorteringar och räntebetalningar. Förlustreserve- ringarna avser till stor del norska redare.

Aven förlustreserveringsbehovet för lagerproduktion är större än vad som förutsågs vid Svenska Varvs bildande. Detta skall ses mot bakgrund av att någon återhämtning inte har skett av vare sig fraktnivå eller ny- ' kontrakteringspriser under år 1977. Resultatet har således baserats på prisantaganden som täcker 40—60 % av varvens självkostnader för

• Sida 8
•  Original

Prop. 1977/ 78: 174 3 olika fartygstyper att jämföra med en tidigare antagen prisnivå om 65—70 %. Stödet till beställare av fartyg har för Svenska Varvs del huvudsakligen resulterat i fartygsorder med planerad leverans under åren 1979 och 1980. De lagerproducerade fartyg som har färdigställts under åren 1977—1978 har ännu inte kunnat säljas. Beräknade för- luster på dessa får således helt täckas genom värdegarantier, varvid den anslagna ramen av 400 milj. kr. för år 1977 inte täcker behovet som uppgår till närmare 500 milj. kr. Skillnaden belastar således företagets resultat.

Förlustreserveringarna för lagerproduktion och för kundfordrings- risker baseras på av mäklare fastställda marknadsvärden dels för far- tygen, dels för ställda panter för fordringar huvudsakligen i formav fartygsinteckningar. Dessa värden har i vissa fall höjts med hänsyn till bl. a. fraktavtal och övriga förhållanden som på sikt har bedömts kunna motivera ett värde som överstiger dagens marknadsvärde.

För år 1978 beräknar Svenska Varv ett underskott av 1150 milj. kr. efter ianspråktagande av värdegarantier. I följande'sammanställning redovisas den beräknade förlusten uppdelad'på större delposter.

Delposter milj. kr. Resultat inkl. förlustreservering på lagerproduktion —— 850 Förlustrisker: Kundfordringar ' — 150 Valutarisker — 350 Eget fartygsinnehav — 100 — 100 —- 1 550 Avgår: Värdegarantier - 400 ' Förlust netto . 1 150

Förlustreservering för"]agerproduktion grundas på en prisnivå mot- svarande 40—60 % av självkostnad'en beroende av fanygstyp. Varje procentenhets avvikelse påverkar resultatet med 12 milj. kr. '

De nuvarande valutapositionerna medför en resultatförändring med 4 milj. kr. för varje öresförändring av dollarkursen och med 12 milj. kr. för varje öresförändring av schweizerfranc.

Kursförändringarna under de två första månaderna 1978 påverkade resultatet i negativ riktning med mer än 200 milj. kr., därefter har valu- taförluster minskat genom att kursen på schweizerfranc sjunkit.

Förlusterna för åren 1977 och 1978 blir enligt prognoserna följande.

] 977 1978 Summa milj. kr. milj. kr. milj. kr. Resultat före värdegarantier —- 2 227 — 1 550 — 3 777 Värdegarantier + 400 + 400 + 800

Förlust netto — 1 827 — 1 150 — 2 977

• Sida 9
•  Original

Prop. 1977/ 78: 174 9

3.2. Kockums AB

Kockums AB har i skrivelse den 19 januari 1978 hemställt om ett statligt likviditetsstöd.

Kockumskoncernen är fr.o.m. den 1 januari 1977 organiserad med ett moderbolag (Kockums AB) för gemensamma koncernfunktioner och av moderbolaget helägda dotterbolag i vilka de olika rörelsegre- narna bedrivs. Dessa är f.n. Kockums Varv, rederirörelsen, Kockums Industri, Kockums Automation, Kockums Construction, Kockums Ener- gisystem. Kockums Computer Systems och Kockums Chemical. Varvet svarar för ca två tredjedelar av den totala omsättningen, som år 1977 uppgick till 2 016 milj. kr. Av de övriga verksamhetsgrenarna är Koc- kums Industri helt dominerande med en omsättning under år 1977 på 605 milj. kr. Kockumskoncernen har därmed den största privatägda varvsenheten inom Sverige. Av koncernens sammanlagt ca 8000 an- ställda år 1977 arbetade ca 5 200 inom varvet. Antalet produktionstim- mar uppgick år 1977 till knappt 70 % av 1974 års nivå.

Varvet har — liksom övriga svenska storvarv — hittills i huvudsak sysslat med produktion av standardfartyg. De senaste åren har ett 40- tal tankfartyg i storlekar mellan 210 000 dwt och 350000 dwt tillver- kats vid Kockums. '

Under senare år har Kockums riktat sitt intresse även mot gastank- marknaden. I slutet av 1960-talet levererade Kockums två LNG-fartyg (LNG = Liquified Natural Gas) och f.n. är två LNG-fartyg på 133 000 m8 i produktion. Fartygen saknar f.n. köpare och finansieras med statliga kreditgarantier för lagerproduktion. Orderstocken består dessutom av ett 355 000 dwt tankfartyg med leverans i april 1978 och två Ro/Ro-fartyg för leverans hösten 1979.

Kockums har de senaste åren förvärvat andelar i fyra 255 000 dwt och i tio 350000 dwt tankfartyg. Det sammanlagda tonnaget uppgår till nära 1,1 milj. ton med ett anskaffningsvärde av drygt 800 milj. kr. Vid en bedömning av varvsverksamheten är det nödvändigt att inklu- dera rederirörelsen eftersom de fartyg i vilka Kockums ingår som del- ägare av praktiska skäl har överförts till rederirörelsens bolag.

Investeringsverksamheten har legat på en hög nivå. Under 1970- talet har 892 milj. kr. investerats i varvet.

Resultatutvecklingen vid Kockums Varv och rederirörelsen under åren 1971—1977 före koncernbidrag, bokslutsdispositioner och skatter 1 milj. kr. redovisas i följande sammanställning. En sammanställning över viktigare uppgifter om Kockums utveckling de senaste fem åren samt fullständiga balans- och resultaträkningar för år 1977 bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

1 '|' Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 174

• Sida 10
•  Original

Prop. 1977/78:174 10

År Varv Rederi Summa Utfall 1971 58 2 60 1972 119 — 1 1 18 1973 11311 1 132 1974 1166 44 210 1975 57 — 15 42 1976 79 — 35 44 1977- 171 —119 — 47

_1_Gen01n förändrade redovisningsprinciper har resultatet förbättrats med 27 milj. kr. 1 förhållande till under tidigare år tillämpade principer.

Enligt de tillämpade redovisningsprinciperna för 1977 års bokslut ingår inte reserveringar för förlustrisker på varvets fartygsfordringar eller nedskrivningar utöver planenliga avskrivningar på egna fartygs- andelar. Vidare tillämpar koncernen redovisningsprincipen att för vissa långfristiga skulder fördela ännu inte realiserade kursförluster över lånens sammanlagda löptid. De inte realiserade kursförlusterna uppgår i 1977 års bokslut till 98 milj. kr., vilket delvis uppvägs av latenta kursvinster om 25 milj. kr.

Kockums har hittills under 1970-talet i förhållande till övriga stor- varv haft den bästa resultatutvecklingen. Enligt av Kockums tillämpade redovisningsprinciper har därför soliditeten kunnat bibehållas på en godtagbar nivå. Inkl. Obeskattade reserver i varvet anges det redovisade egna kapitalet till 445 milj. kr. Den redovisade soliditeten uppgår där- med till ca 10 %.

För år 1978 har varvets resultat budgeterats till ett överskott av 77 milj. kr. Budgeten förutsätter att produktionen av ett 'tredje LNG-far- tyg skulle ha påbörjats i mars 1978. Produktionen av detta fartyg har senarelagts, vilket innebär att resultatet för år 1978 försämras med ca 20 milj. kr. Samma värderingsprinciper ligger då till grund för budge— ten som för 1977 års bokslut. I resultatet ingår inte några väntade förluster på kundfordringar eller valutaförluster utöver de i bokslutet för år 1977 balanserade valutaförlustema, ca 20 milj. kr., som förväntas realiseras under år 1978. För rederirörelsen uppgår det budgeterade resultatet till -—1 11 milj. kr för år 1978.

Resultatet har beräknats efter ett antagande om en något stigande fraktnivå under år 1978. Vidare har samtliga fartyg antagits vara i drift hela året. Om nuvarande låga fraktnivå bibehålls kommer resul- tatet att försämras med ytterligare 52 milj. kr. till ——163 milj. kr.

Det sammanlagda resultatet för varv och rederi skulle genom senare- läggningen av det tredje LNG-fartyget och vid en utebliven fraktupp- gång därmed uppgå till ca —106 milj. kr.

Kockums har tidigare haft en god likviditet dels genom en tillfreds- ställande räntabilitet, dels genom att kontantförskotten som regel har överstigit kapitalbindningen i material och pågående arbeten. Genom

• Sida 11
•  Original

Prop. 1977 / 78: 174 11

uteblivna beställningar har likviditetsnivån' successivt sjunkit och är : f.n. mycket ansträngd. En annan starkt bidragande orsak till den an- strängda likviditeten är likviditetsutflödet i rederirörelsen.

I följande sammanställning redovisas likviditetsbehovet för år 1978 för den händelse att beslut om det tredje LNG-fartyget träffas under hösten 1978. Vidare har förutsatts sedvanliga garantilyft för de två första LNG-fartygen samt för de två Ro/Ro—fartygen. En ytterligare förutsättning är att amorteringsanstånd lämnas vissa av varvets kunder.

juni sep. ' ' dec. Likviditetsbehov (milj. kr.) 450 520 450

Likviditetsbehovet uppstår delvis som en följd av planerade återbe- talningar av lån till olika banker om ca 150 milj. kr.

Kockums AB har hemställt att staten beviljar bolaget ett lån för att lösa likviditetsproblemen.

3.3. Insatser för alternativ produktion vid svenska varv

Svenska Varv har som tidigare nämnts erhållit 35 milj. kr. för .pro- jektering av alternativ verksamhet. Inom bolaget har arbetet med att utveckla sådana produkter hunnit längst i fråga .om förtillverkade pråmbaserade petrokemiska fabriker. Svenska Varv har tillsammans med det danska ingenjörsbolaget H. Topsoe A/S utvecklat olika petro- kemsika fabriker för förädling av naturgas till bl. a. ammoniak, urea (kvävegödsel) och metanol. Fabrikerna kan operera antingen på flytt— - bara pråmar till havs eller som permanenta anläggningar på land. Till- verkningen kan ske vid koncernens större varvsenheter.

Affärsidén bygger på att det finns en stor mängd fynd av små gas— källor till havs, vilka är alltför små att ekonomiskt motivera en rörled- ning till land, men tillräckligt stora att under flera år försörja flytande petrokemiska fabriker med råvara. I länder med dåligt utvecklad in- frastruktur kan vidare uppförandet av komplicerade fabriker vara för-- enat med större investeringskostnader och längre byggnadstid än vad som är möjligt att åstadkomma i industrialiserade länder. Förtillverk- ning i ett industrialiserat land kan därför medföra kortare leverans- tider, fastare och lägre priser samt bättre funktionsduglighet.

Den petrokemiska industrin tillhör en av de största och mest expen- siva industrisektorerna i världen. Internationella. bedömningar beräknar investeringsvolymen för investeringar i petrokemi- och naturgasanlägg- ningar till ca 275 miljarder US dollar för perioden 1976—1985.

Svenska Varv bedömer att den av dem utvecklade fabriken är kon- .- kurrenskraftig med konventionellt byggda anläggningar. Merkostna- derna för pråm, bogsering och viss extrautrustning kompenseras näm-

• Sida 12
•  Original

Prop. 1977/ 78: 174 12

ligen av lägre kostnader för montage, markarbeten och infrastruktur. De kortare leveranstiderna medför dessutom lägre räntekostnader under byggnadstiden. Företaget bedömer det möjligt att sälja upp till två an- läggningar per år. F.n. pågår också förhandlingar med flera möjliga köpare och offerter har lämnats.

Byggandet av en anläggning ger sysselsättning för ca 1200 inom Svenska Varv under ett år.

Inom Kockumskoncernen har utveckling av alternativa produkter lämpade för modultillverkning och montering vid varv pågått sedan mitten av 1960-talet. Kockums marknadsför nu anläggningar för kon- densering av naturgas, avsaltning av havsvatten samt vindkraftverk för placering på land eller till sjöss. Vidare offereras kompletta anlägg- ningar för värme- och elgenerering till kommuner.

4. Föredraganden

Utvecklingen av sjöfarts- och varvskonjunkturerna under andra halv- året 1977 och början av år 1978 har karaktäriserats av en fortsatt kraftig obalans mellan tillgång och efterfrågan på tonnage. Fraktsat- serna ligger kvar på en oförändrat låg nivå för både torrlast och olja. Aktiviteten på fartygsmarknaderna är därför låg. Den inneliggande or- derstocken vid världens varv är den lägsta sedan år 1966 och ger sys- selsättning endast för ca ett år framåt. Situationen växlar dock starkt från land till land.

I prop. 1976/77: 139 om vissa varvsfrågor framhöll jag mot bak- grund av en redogörelse för varvsindustrins situation att det var ange- läget att statsmakterna underlättade för den svenska varvsindustrin att anpassa sig till den ändrade marknadssituationen. Detta borde ske ge- nom en neddragning av den samlade kapaciteten i en takt och till en nivå som är samhällsekonomiskt försvarbar men som också från före- tagsekonomisk synpunkt kunde bedömas som riktig på längre sikt. De fyra storvarven beräknades komma att minska sin personalstyrka med ca 6 500 personer under åren 1974—1979, vartill skulle läggas ca 2 200 s.k. entreprenadanställda som" inte skulle kunna beredas sysselsättning vid varven.

I den situation som då förelåg ansåg jag att ställning inte borde tas till frågan om ytterligare nedläggningar av enskilda varvsanläggningar utöver den pågående nedläggningen vid Eriksbergsvarvet. Jag kunde emellertid inte utesluta att ytterligare neddragningar inom den svenska varvsindustrin kunde bli nödvändiga inom de närmaste åren. En sådan reduktion torde inte kunna ske utan strukturella förändringar i form av nedläggning av en enskild varvsanläggning. Jag framhöll vidare att det borde ankomma på ledningen för den statliga varvskoncernen att under år 1978 pröva denna fråga, liksom fördelningen av en ka-

• Sida 13
•  Original

Prop. 1977/ 78: 174 13

pacitetsneddragning mellan olika varvsenheter. Jag räknade då med att ett slutligt ställningstagande i denna fråga måste ske före utgången av år 1979, varvid bl. a. de sysselsättningsmässiga konsekvenserna måste övervägas.

Ett antal arbetsgrupper inom industridepartementet arbetar f.n. med bedömningar av de framtida marknadsförutsättningarna och konkur- rensmöjligheterna för de svenska varven, de arbetsmarknadsmässiga konsekvenserna av olika neddragningar av kapaciteten, lämplig struk- tur vid olika kapacitetsalternativ och de härav föranledda finansiella konsekvenserna. I fråga om storvarven omfattas både Svenska Varv och Kockums av bedömningarna. De hittillsvarande resultaten av ar- betsgruppernas bedömningar visar klart att en ytterligare minskning av kapaciteten inom svensk varvsindustri är ofrånkomlig med hänsyn till marknadsförutsättningarna. De slutliga förslagen från arbetsgrupperna kan förutses komma att ha så vittomfattande konsekvenser i olika hän- seenden att mycket ingående överväganden måste göras. Enligt min mening står det dock klart att den förutsedda kapacitetsminskningen måste få formen av en ytterligare nedläggning av en eller flera varvs- enheter. Beslut härom bör med hänsyn till de väntade stora förlusterna för varvsindustrin fattas under år 1978.

Till de nämnda frågorna avser jag att återkomma i juni i år med förslag till åtgärder. Frågan om en utökning av stödet till beställare av fartyg och om finansieut stöd till Svenska Varv och Kockums bör dock behandlas av riksdagen under innevarande riksmöte. De akuta finan- siella problemen skulle nämligen i annat fall tvinga företagen att vidta sådana åtgärder att en långsiktig strukturanpassning av den svenska varvsindustrin försvårades. Jag tar nu upp dessa frågor liksom frågan om att genom insatser för alternativ produktion redan nu kunna påskynda en önskvärd omställning av branschen. '

4.1. Statligt stöd till fartygsbeställare

Fr.o.m. den 1 juli 1977 infördes ett temporärt stödsystem till far- tygsbeställare (prop. 1976/77: 139, NU 1976/77: 53, rskr 1976/775 343). Stödet omfattar dels avskrivningslån som kan uppgå till 30% av kontraktspriset på beställt fartyg, dels statliga kreditgarantier intill 70 % av kontraktspriset. Syftet med beställarstödet är huvudsakligen att åstadkomma en övergång från lager- till orderproduktion vid varven. Stödet kan efter särskild prövning i varje enskilt fall lämnas även för beställningar gjorda före den 1 juli 1977 för vilka allvarlig risk för av— beställning föreligger till följd av beställares ekonomiska oförmåga att fullfölja beställningen. I dessa fall gäller särskilda begränsningar vad avser stödets storlek. Stödet kan i särskilda fall utgå också till utländska beställare (jfr. NU 1976/77: 53 s. 10). Ramarna för avskrivningslån

• Sida 14
•  Original

Prop. 1977/ 78: 174 14

och kreditgarantier uppgår till 1300 milj.- kr. resp. 3100 milj. kr.

Hittills har lån och garantier tillstyrkts av nämnden för fartygskredit- garantier för ett fyrtiotal fartyg. Det tillstyrkta stödet uppgick den 1 mars 1978 till sammanlagt ca 3 900 milj. kr. Av de ramar riksdagen har fastställt för stödet återstod därmed — efter vissa reservationer huvud- sakligen för räntor —— 158 milj. kr. för avskrivningslån och 184 milj. kr. för garantier.

Vid samma tidpunkt fanns hos nämnden för fartygskreditgarantier 14 ännu ej prövade ansökningar avseende en sammanlagd ordersumma om drygt 2 200 milj. kr.

Stödet har verksamt bidragit till att förbättra sysselsättningsläget vid de svenska varven. Orderstockens längd varierar dock starkt från varv till varv. För vissa varv är beläggningssituationen därför sådan att be— slut om fortsatt produktion måste'fattas under våren 1978 om syssel- sättningen inte allvarligt skall hotas.

Erfarenheterna av lagerproduktionen har varit sådana att jag inte ser sådan produktion som ett realistiskt alternativ att lösa dessa syssel- sättningsproblem. .

Mot denna bakgrund finner jag det angeläget att ramen för avskriv- ningslån och garantier till beställare av fartyg i begränsad omfattning utvidgas. I huvudsak bör gällande regler för detta stöd tillämpas även i fortsättningen. Vissa ändringar anser jag dock vara nödvändiga.

Med hänsyn till att frågan om utformningen av en eventuell. fort- sättning av beställarstödet övervägs inom-en av de tidigare nämnda ar- betsgrupperna bör det utvidgade stödet utgå endast ide fall varven av produktionstekniska skäl måste fatta beslut om fortsatt produktion före den 1 augusti 1978 för att undvika. friställningar. Ett villkor bör vidare vara att fartygen levereras före utgången av år 1979. Regeringen bör pröva varje enskilt fall för att stödet skall kunna anpassas, dels till den neddragning av kapaciteten som jag anser bör påbörjas redan nu, dels till mer livskraftig produktion. Regeringens prövning skall också . avse stödets förenlighet med våra internationella åtaganden på handels- området. Liksom hittills bör det dock ankomma på fullmäktige i riks- gäldskontoret att ikläda staten garantierna. -

Med hänsyn till beläggningssituationen för varven och den innelig- gande ansökningsvolymen om stöd till fartygsbeställare bedömer jag att lån- och garantiramarna bör utvidgasmed 175 resp. 600 milj. kr. Jag förordar sålunda att regeringenföreslår riksdagen. att för kredit— garantier till fartygsbeställareunder. tiden den.-1 juli 1977—den 30 juni, 1978 fastställa en ram av 3700 milj. kr. Vidare förordar jag att under samma period medel anvisaslmed ytterligare 175 milj. kr. förstatliga avskrivningslån till fartygsbeställare. De nya regler för beställningsstöd som jag nyss har redogjort för bör- även .tillämpas för eventuellt out- nyttjade lån och garantier..

• Sida 15
•  Original

Prop. 1977/ 78: 174 15

4.2 Svenska Varv AB I

I enlighet med beslut av riksdagen (prop. 1976/77:139. NU 1976/ 77: 53, rskr 1976/77: 343) samordnades i mitten av förra året de stats- ägda varven. Det då bildade Svenska Varv AB är moderbolag inom den statliga varvskoncernen. Detta bolag erhöll vid bildandet ett aktie- kapital av 600 milj. kr., en reservfond av 300 milj. kr. och ett bidrag av staten med 375 milj. kr. för att öka dess soliditet. Bolaget erhöll dessutom 35 milj. kr. att användas för projektering av alternativ verk- samhet och 25 milj. kr. för vissa investeringar vid Cityvarvet i Göte- borg. Bolaget fick vidare ett särskilt anslag av 859 milj. kr. för att täcka förluster i samband med avvecklingen av Eriksbergsvarvet.

Fullmäktige i riksgäldskontoret har bemyndigats att teckna garantier till den statliga varvskoncernen avseende förlusttäckning för högst 800 milj. kr. för verksamheten åren 1977 och 1978.

Storleken av kapitaltillskottet grundade sig dels på att förluster på fartygsproduktionen under åren 1977—1980 skulle täckas av värdega— rantier och stödet till beställare av fartyg, dels på att valutakursför- luster och förluster på kundfordringar skulle uppgå till högst 500 milj. kr under samma period. Denna bedömning innebar en ökning av den av varvsföretagen förutsedda förlusten på ca 400 milj. kr.

Det kan nu konstateras att bedömningen inte i'tillräcklig utsträck- ning beaktar de risker som efter hand visat sig föreligga i fråga om fraktmarknaden och redares betalnings- och överlevnadsförmåga och inte heller förutsågs den exceptionella kursutvecklingen för främst schweizerfranc.

Det preliminära bokslutet för år 1977 för den statliga varvskoncer- nen visar en förlust av ca 2230 milj. kr. "Härav svarar valutaförluster för 855 milj. kr. och förlustreserveringar avseende lagerproduktion och kundfordringar för sammantaget närmare 1 450 milj. "kr. Sedan de av sta- ten ställda värdegarantiema, varav högst 400 milj. kr. får utnyttjas för år 1977, tagits i anspråk återstår en beräknad förlust av ca 1 830 milj. kr.

För år 1978 beräknar Svenska Varv att resultatet för koncernen skall visa en förlust av 1 550 milj. kr. Härav beräknas rörelseresultatet, inkl. förlustreserveringar för den egna lagerproduktionen, uppvisa ett un- derskott av 850 milj. kr. Resterande 700 milj. kr. utgör reserveringar för olika förlustrisker. Sedan de av staten ställda värdegarantierna, 400 milj. kr., har utnyttjats skulle år 1978 visa en förlust av 1 150 milj. kr.

De båda åren 1977 och 1978 skulle sålunda sammantagna resultera i en förlust av ca 2 980 milj. kr. efter avdrag av värdegarantiema.

Resultatet för år 1977 innebär att Syenska Varv har förbrukat sitt aktiekapital. Företaget behöver således ett kapitaltillskott före den 1 juli 1978 för att likvidationsskyldighet skall kunna undvikas.

För att täcka Svenska Varvs förlust för ar 1977 och för att undvika

• Sida 16
•  Original

Prop. 1977/ 78: 174 16 att två tredjedelar av aktiekapitalet har förbrukats före utgången av år 1978 behövs en soliditetsförbättring som inte bör vara mindre än 2 000 milj. kr.

Som jag förut har nämnt avser jag att återkomma med förslag till åtgärder för varvsindustrin under juni 1978. Jag avser då bl. a. föreslå att koncernen erhåller en soliditet som är lämplig med hänsyn till verk- samhetens omfattning. Efter en proposition i frågan torde ett riksdags- beslut kunna föreligga tidigast i november 1978. Då Svenska Varvs soliditet behöver förbättras före den 1 juli 1978 förordar jag att medel för detta anvisas innevarande budgetår.

Soliditetsförbättringen för Svenska Varv anser jag bör ske genom dels ett medelstillskott, dels genom att ytterligare värdegarantier tecknas utöver befintlig ram.

Det är angeläget att förlusterna på. kundfordringarna inte behöver realiseras innan slutlig förlust har kunnat konstateras. Jag finner det därför ändamålsenligt att värdegarantier kan lämnas också för den i bokslutet för år 1977 gjorde reserveringen för kundförluster om 950 milj. kr. De bedömda förlusterna för produktion i egen regi uppgår till närmare 500 milj. kr., dvs. ca 100 milj. kr. mer än vad som får ut- ställas i värdegarantier för år 1977. Inte heller denna förlust bör reali- seras innan slutlig förlust har kunnat konstateras. Detta blir sammanta- get alltså 1 050 milj. kr. som jag anser bör täckas genom värdegarantier. Det bör ankomma på regeringen att i anslutning till de riktlinjer som lämnades i prop. 1976/77: 139 utforma de närmare föreskrifter som be- hövs för tillämpningen av dessa värdegarantier. Dessa riktlinjer bör ock- så avse det av riksdagen tidigare lämnade medgivandet att lämna sådana garantier för högst 800 milj. kr.

Återstående del av behövlig soliditetsförbättring, 950 milj. kr., bör tillföras genom ett kontant tillskott. Härav avser 855 milj. kr. att täcka nu beräknad valutaförlust för år 1977. Den verkliga förlusten kan dock konstateras först när de utländska lånen har amorterats. Statens utbe- talningar av medel till bolaget för detta ändamål bör därför ske i sam- band med dessa amorteringar.

4.3 _ Kockums AB

Kockumskoncernen är sedan år 1977 organiserad med ett moder- bolag, Kockums AB, för gemensamma koncernfunktioner och ett antal helägda dotterbolag för olika rörelsegrenar. Huvuddelen av verksam- heten bedrivs i Kockums Varv, rederirörelsen och Kockums Industri. Dessa svarar tillsammans för ca 95 % av omsättningen år 1977. Varvet svarar ensamt för två tredjedelar av koncernens omsättning på drygt 2000 milj. kr.

• Sida 17
•  Original

Prop. 1977/78:174 17

Varvet är efter omfattande investeringar under 1970-talet det jämte Uddevallavarvet modernaste varvet i Sverige.

Under senare år har varvet omorienterat sin produktion från stora tankfartyg till specialfartyg för transport av flytande naturgas, s.k. LNG-fartyg. Varvet producerar f.n. två sådana fartyg i egen regi. Dessa beräknas bli färdigställda under år 1979. Varvet planerar att bygga ett tredje LNG-fartyg. Ansökan om statliga kreditgarantier för att finansiera byggandet har av fullmäktige i riksgäldskontoret överläm- nats till regeringens prövning. Kockums Varv har begärt att regeringen f.n. inte skall ta ställning till ansökningen. Förutom de två LNG-far- tygen består orderstocken av ett större tankfartyg med planerad leve- rans under våren 1978 och två Ro/Ro-fartyg med leverans under år 1979. Denna beläggning täcker inte kapaciteten, varför företaget inlett förhandlingar med de fackliga organisationerna om att minska perso- nalen.

Kockums har ett betydande rederiengagemang genom andelar i 14 sto- ra tankfartyg. Dessa ingår i Kockums rederirörelse.

Kockums har under hela 1970-talet redovisat vinst för varvet. Rederi- rörelsen har särskilt under senare år uppvisat stora förluster.

För år 1977 redovisar Kockums Varv en vinst på ca 70 milj. kr. medan rederirörelsen visar en förlust på ca 120 milj. kr.

För år 1978 har Kockums budgeterat varvets resultat till ett över- skott av ca 75 milj. kr. Budgeten är baserad på att ett beslut om ga- rantier för det tredje LNG-fartyget fattas av regeringen under mars månad 1978. Kockums har begärt att regeringen inte nu tar ställning till företagets ansökan om garantier. Kockums beräknar att senarelägg- ningen av detta fartyg medför att resultatet försämras med ca 20 milj. kr. för år 1978. För rederirörelsen beräknas förlusten under år 1978 — under förutsättning av oförändrat låga fraktsatser — uppgå till ca 160 milj. kr.

Kockums har i motsats till Svenska Varv i bokslutet för år 1977 och prognosen för år 1978 inte ansett sig böra göra reserveringar för kundfordringar på redare som inte har kunnat fullgöra sina betalnings- förpliktelser. Kockums har inte heller ansett sig böra göra nedskriv- ningar för egna fartygsandelar. Vidare tillämpas redovisningsprincipen att fördela ännu inte realiserade valutaförluster för vissa långfristiga skulder över lånens sammanlagda löptid.

- Kockums har tidigare haft en god likviditet dels genom den höga räntabiliteten, dels genom att kontantförskotten som regel överstigit ka- pitalbindningen i material och pågående arbeten. Genom uteblivna be- ställningar har likviditetsnivån successivt sjunkit och är f.n. mycket ansträngd och helt beroende av statliga garantier och stödåtgärder.

Kockums beräknar att ett behov av likviditetsförstärkning föreligger i juni år 1978 på 450 milj. kr. Behovet beräknas öka med 70 milj. kr.

• Sida 18
•  Original

Prop. 1977/ 78: 174 18

till september vilket är högsta nivån under år 1978. Vid utgången av året beräknas likviditetsbehovet ha sjunkit till 450 milj. kr. Av likvidi- tetsbehovet avses 150 milj. kr. användas "för återbetalning av befintliga lån. '

Kockums anser sig i dagens situation inte på egen hand kunna åstad- komma den erforderliga likviditetsförstärkningen. Jag delar Kockums bedömning härvidlag. Det torde stå klart att utan en likviditetsförstärk- ning för bolaget är en betalningsinställelse oundviklig. En sådan dras- tisk utveckling anser jag allvarligt skulle försvåra det arbete som nu pågår både inom företaget och regeringskansliet för att åstadkomma en lämplig, långsiktig strukturanpassning av verksamheten.

Jag anser därför att staten bör medverka för att tillfälligt lösa Koc- kums likviditetsproblem under år 1978. Samtidigt vill jag betona ange- lägenheten av att detta inte får leda till att ansträngningarna inom fö- retaget att finna mera långsiktiga lösningar på företagets problem minskas. Mot Kockums bedömning av storleken av likviditetsbehovet har jag inte något att erinra. Jag ser det vidare som naturligt att Kockums kreditgivare medverkar till att lösa företagets akuta likvidi- tetsproblem genom att medge amorteringsanstå'nd eller på annat sätt medge en förlängd kredittid.

Jag förordar att Kockums beviljas ett lån på 340 milj. kr. Beloppet har beräknats med hänsynstagande till att banker och övriga kredit- givare medverkar till att lösa Kockums likviditetsproblem. Det bör an- komma på regeringen att fastställa de närmare villkoren för lånet.

4.4. Insatser för alternativ produktion

Svenska Varv AB har som förut nämnts erhållit 35 milj. kr. "för pro- jektering av alternativ verksamhet. Jag framhöll i prop. 1976/77: 139 att det är nödvändigt att staten medverkar till och påskyndar en diversifie— ring av verksamheten vid koncernens varv. Jag uteslöt inte att ytter- ligare medel i ett andra'steg kunde behövas, men-att erfarenheten av de närmaste årens verksamhet dessförinnan borde utvärderas.

Inom Svenska Varv har arbetet med att utveckla alternativa produk— ter hunnit längst i fråga om förtillverkade pråmbaserade petrokemiska fabriker. Sålunda har olika typer av petrokemiska fabriker" utvecklats för förädling av naturgas till bl. a. ammoniak, urea (kvävegödsel) och metanol. Fabrikerna kan tillverkas vid koncernens större varvsenheter.

Affärsidén bygger på att det finns en stor mängd fynd av gaskällor till havs, vilka är alltför små för att det av ekonomiska skäl skall vara motiverat att bygga en rörledning till land, men tillräckligt stora för att under flera år försörja flytande petrokemiska "fabriker. I länder med dåligt utvecklad infrastruktur kan vidare uppförandet av komplicerade fabriker vara förenat med större investeringskbstnader' än vad som är

• Sida 19
•  Original

Prop. 1977/ 78: 174 19

möjligt att åstadkomma i industrialiserade länder. Förtillverkning i ett industrialiserat land skulle därför kunna medföra kortare leveranstider, ' fastare och lägre priser samt bättre funktionsduglighet.

Den petrokemiska industrin bedöms vara en expansiv industrisektor. Svenska Varv bedömer att den av dem utvecklade fabriken är konkur- renskraftig och att företaget kan sälja upp till två anläggningar per år. F. n. pågår också förhandlingar med några möjliga köpare.

Inom Kockumskoncernen har utveckling av alternativa produkter lämpade för modultillverkning och montering vid varv pågått sedan mitten av 1960-talet. Kockums marknadsför f. n. anläggningar för kon- densering av naturgas, avsaltning av havsvatten samt vindkraftverk för placering på land eller till sjöss. Vidare offereras kompletta anlägg- ningar för värme- och elgenerering till kommuner.

Den svåra situationen för varvsindustrin understryker angelägenhe- ten av att alla realistiska möjligheter att utveckla och sälja alternativa produkter tas tillvara. Svenska Varv anser att de förhandlingar som f.n. pågår inom en snar framtid kan leda till försäljningsavtal rörande en flytande petrokemisk fabrik. Även andra projekt kan bli tänkbara. Med hänsyn till att detta är en ny affärsidé där anläggningen ännu inte har hunnit provas av någon köpare kan de svenska varven få bära en del av de ekonomiska risker som är förbundna med att ta fram referens- anläggningar. Då det här rör sig om mycket kostnadskrävande anlägg- ningar bör staten medverka i denna uppbyggnadsprocess mot en ny produktionsinriktning genom att underlätta anskaffningen av riskka- pital. I ett första steg anser jag att 250 milj. kr. bör finnas tillgängliga för att efter regeringens prövning kunna ställas till förfogande som av- skrivningslån. Eftersom försäljningsavtal ganska snart kan komma att träffas är det nödvändigt att staten har möjlighet att redan under första halvåret i år kunna ställa behövliga medel till förfogande för lovande projekt.

5. Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.godkänna de ändrade riktlinjer för garantier och lån till fartygsbeställare som jag har förordat,

2. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att till utgången av juni 1980 ikläda staten garantier till fartygsbeställare till ett sammanlagt belopp av högst 600 000 000 kr. — utöver tidigare bemyndigande om 3 100 000 000 kr. — avseende upp- låning i anslutning till beställning av fartyg hos svenska varv,

3. till Avskrivningslån till beställare av fartyg på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 175 000 000 kr.,

• Sida 20
•  Original

Prop. 1977/ 78: 174 20

4. till MedeLrlilLskott till Svenska Varv AB på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 under fjortonde hu- vudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 950 000 000 kr.,

5. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att till utgången av år 1978 ikläda staten garantier till den statliga varvskon- cernen till ett sammanlagt belopp av högst 1 050 000 000 kr. avseende förlusttäckning för kundfordringar och fartygspro- duktion, '

6. medgiva att de garantier till ett sammanlagt belopp av 800 000000 kr., som enligt av riksdagen förut lämnat be- myndigande får lämnas till varvsföretag ingående i en stat- lig varvskoncern, även får gälla kundfordringar,

7. till Lån till Kockums AB på tilläggsbudget III till statsbudge— ten för budgetåret 1977/78 under fonden för låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag av 340 000 000 kr.,

8. till Avskrivningslån till varvsföretag på tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 under fonden för låne- understöd anvisa ett investeringsanslag av 250000 000 kr. Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.

Jag är beredd att ställa utredningsmaterial till vederbörande riks- dagsutskotts förfogande.

6. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslu- tar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

• Sida 21
•  Original

Prop. 1977/ 78: 174

21

Bilaga I:] SVENSKA VARVKONCERNEN Preliminär resultaträkning år 1977 (milj. kr.) Fakturerad försäljning +4 655,6 Övriga rörelseintäkter + 12,4 Rörelsens kostnader —4 201,0 Förlustriskreservering pågående produktion — 464,2 Reservering för annulleringskompensationskrav — 96,2 Rörelseresultat före avskrivningar och räntor 93,4 Planenliga avskrivmngar — 203,0 Rörelseresultat efter planenliga avskrivningar — Z96,4 Reservering för kundfordringsrisker — 832,0 Rörelseresultat före finansiella intäkter och kostnader —1 128,4 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter + 611,7 Räntekostnader — 705,9 Kursdifferenser, netto — 855,3 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader —2 077,9 Extraordinära intäkter och kostnader Statlig värdegaranti + 400,0 Övriga intäkter + 10,9 Övriga kostnader — 196,7 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt —1 863,7 Bokslutsdispositioner Upplösning av lagerreserv + 62,8 Övrigt + 7,6 Resultat före skatt —1 793,3 Skatt — 3,9 Periodens resultat —1 797,2 Förlusttäckning avseende Eriksberg + 404 Periodens resultat efter förlusttäckning

• Sida 22
•  Original

Prop. 1977/ 78: 174 22

Bilaga 1:2 SVENSKA VARVKONCERNEN Preliminär balansräkning 1977-12-31 (milj. kr.) Tillgångar 1977-01-01 1977-12-31 Omsättningstillgångar Likvida medel 2 485,1 _ ] 489,9 Växelfordringar 892,7 ' 580,5 Kundfordringar 450,1 485,0 Övriga fordringar 872,4 992,5 Förskott till leverantörer 164,8 1112,l Material 338,7 293,1 Produkter i arbete 2 976,9 3 216,7 Förlustreservering för produkter i arbete ——398,2 —743,3 Statlig värdegaranti — 357,2 Summa omsättningstillgångar 7 782,5 6 783,7 Sveriges Riksbank, spärrkonto 6,6 0,5 Anläggningstillgångar Långfristiga fordringar samt aktier och andelar Växelfordringar 3 703,2 4 037,1 Övriga fordringar 137,0 60,9 Förskott till leverantörer 23,4 7,8 Aktier och andelar - 13,2 3,5 Goodwill 12,7 5,3 Patent och aktiverade utvecklingskostnader 4,5 0,8 Summa långfristiga fordringar, aktier och andelar 3 894,0 4 115,4 Statlig värdegaranti _— 15,3 A nläggningar Ofullbordade anläggningar 444,5 28,2 Maskiner och inventarier 676,6 928,2 Skepp 85,9 443,1 Byggnader och tomter med markanläggningar ] 069,2 . ] 209.0 Summa anläggningar 2 276,2 2 608,5 Summa anläggningstillgångar 6 170,2 6 7 39,2 Summa tillgångar 13 959,3 13 523,4 Skulder och eget kapital 1977-01-01 1977-12-31 Kortfristiga skulder Växelskulder 55,1 94,2 Leverantörsskulder 491 ,7 477,5 Diverse lån 1 438,7 2 046,3 Övriga skulder 965,9 1 536,1 Återköpsgarantiåtagande 49,0 Avgår statlig värdegaranti -—-27,5 Reservering för valutarisker 386,7x — Förskott från kunder 2 121,5 1 150,3 Skatteskulder 10,1 8,3 Summa kortfristiga skulder 5 469,7 5 334,1 Avsatt för förlustrisker och borgensåtaganden _— 204,1

• Sida 23
•  Original

Prop. 1977/78:174

Långfristiga skulder

Växelskulder 30,9 1 1,5 Diverse län 5 441,6 6 880,1 Obligationslån 708,0 686,8 Övriga skulder 112,9 185,0 Avsatt till pensioner 358,4 494,2 Stiftelser 77,2 1,5 Förskott från kunder 134,4 —

Summa långfristiga skulder 6 863,4 8 259,1 Beskattat värderegleringskonto 101,7 41,2 Minoritetsintresse 0,2 0,3

Eget kapital

Bundet eget kapital Aktiekapital 600,0 600,0 Bundna fonder 300,0 300,0 Koncemreserv 189,3 106,4 För särskilt ändamål avsatta medel 435,0 435,0 Fritt eget kapital

Årets resultat — —-1 756.8 Summa eget kapital 1 524,3 —315,4 Summa skulder och eget kapital 13 959,31 ' 13 523,4

1 I utgående balansräkningen fördelad på berörda balansposter.

• Sida 24
•  Original

Prop. 1977/ 78: 174

KOCKUMS VARV (SHIPYARD) AB

Preliminär resultatuppställning 1977 (milj. kr.)

Fakturerad försäljning Material, löner m.m. Forsknings- och utvecklings- kostnader —1 1,8 Avgår: Erhållna bidrag 2 9

Rörelseresultat före avskrivning enligt plan Avskrivning enligt plan

Rörelseresultat Finansiellt resultat Utdelning på aktier Intäktsräntor Koncernbolag 68,1 Övriga 129,1 Kostnadsräntor Moderbolag —-— 71,3 Övriga koncembolag —— 0,3 Övriga -—-188,6

Avskrivning kapitalrabatt

Resultat före bokslutsdispasitioner Bokslutsdis-positioner Förändring av lagerreserv Överavskrivning Ianspråktagande av arbets— miljöfond Koncembidrag

Resultat före skatt Skatt

Årets nettoresultat

197,2

—260,2

85,4 —l7,0

27

—138:2

24