Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att fullmäktige i riksgäldskontoret bemyndi- gas att t.o.m. utgången av år 1979 ikläda staten garantier till svensk varvsindustri dels —— utöver tidigare bemyndigande _ till ett samman- lagt belopp av högst 4 850 milj. kr. avseende finansiering i anslutning till produktion av fartyg, dels intill ett vid varje tidpunkt sammanlagt be- lopp av högst 2 000 milj. kr. avseende finansiering i anslutning till fär- digställda fartyg, producerade i varvsföretagens egen regi. Vidare läggs fram förslag innebärande att fullmäktige i riksgäldskontorct bemyndigas att t.o.m. den 30 juni 1980 ikläda staten garantier till svenska fartygs- beställare intill ett sammanlagt belopp av högst 3 100 milj. kr. avseende upplåning i anslutning till beställning av fartyg hos svenska varv, liksom förslag om statliga avskrivningslån till svenska beställare av fartyg vid svenska varv intill ett sammanlagt belopp av högst 1 300 milj. kr.

I propositionen begärs ett anslag av 45 milj. kr. för förvärv av Salén- invest AB:s aktier i AB Göta-verken. Vidare föreslås att staten förvär- var Statsföretag AB:s aktier i AB Götaverken, Karlskronavarvet AB och Uddevallavarvet AB. Företagen föreslås bli sammanförda till en statlig varvskoncern under ett särskilt moderbolag. Därtill föreslås att 400 milj. kr. anvisas för aktieteckning i moderbolaget, att 435 milj. kr. till- förs koncernen i form av aktieägartillskott och att statens lån till Udde- vallavarvet AB om 40 milj. kr. får omvandlas till eget kapital i bolaget.

Fullmäktige i riksgäldskontoret föreslås vidare i propositionen bemyn— digas att t.o.m. utgången av år 1978 ikläda staten värdegarantier till den föreslagna statliga varvskoncernen intill ett sammanlagt belopp av högst 800 milj. kr. avseende täckning av eventuella förluster i anslutning till produktion och försäljning av fartyg.

I propositionen föreslås även att 859 milj. kr. anvisas för att täcka förluster m.m. vid Eriksbergs Mekaniska Verkstads AB.

• Sida 2
•  Original

Prop. 1976/77:139 _ 2

Utdrag

INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde ] 97 7-03-30

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus, Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Åsling, Söder, Troedsson, Ullsten, Burenstam Linder, Wik- ström, Johansson, Friggebo. Föredragande: statsrådet Åsling

Proposition om vissa varvsfrågor

1. Inledning

Med stöd av regeringens bemyndigande den 6 maj 1976 tillkallade chefen för industridepartementet sakkunniga1 med uppgift att lämna förslag till en organisationsform som kunde öka och förbättra samord- ningen mellan de statliga varven. De sakkunniga, som antog namnet varvskommittén (I 1976: 01), kom under viss tid att arbeta parallellt med den särskilda analysgrupp som tillkallades i november 1976 och till vilken jag återkommer. Varvskommittén beslöt då att endast utveckla förslag om en principorganisation för de statliga varven. Varvskommit— tén avlämnade sitt betänkande i februari 1977.

Efter beslut av riksdagen (prop. 1975/76: 121, NU 1975/76: 73, rskr 1975/76: 386) blev staten den 1 juli 1976 tillsammans med Statsföretag AB aktiemajoritetsägare (51 %) i AB Götaverken. Saléninvest AB äger övriga aktier. I Götaverkens bokslut för perioden den 1 januari 1975—- den 30 juni 1976 redovisade företaget en förlust på ca 580 milj. kr. In— för presentationen av bokslutet under oktober 1976 ställdes från Göta— verkens sida krav på aktieägaretillskott från staten för att täcka den re— dovisade förlusten och trygga fortsatt drift. Jag förklarade mig beredd att hemställa att regeringen skulle föreslå riksdagen att lämna ett anslag att användas för tillskjutande av ägarkapital till Götaverken i en sådan omfattning att en framtida effektiv statlig varvsindustri i landet skulle säkerställas. Tillskottets form och storlek kunde emellertid vid den tid- punkten inte närmare fastställas och en bedömning härav borde enligt min mening samordnas med frågan om organisationen av de statliga varven. Mot denna bakgrund tillkallade jag, med stöd av regeringens

¹ Direktören Sven G. Andrén, ordförande, direktören Lars-Inge Holster, direktören Hans Laurin, departementssekreteraren Erik Linnergren, finansdi— rektören Bo C. E. Ramfors, direktören Bengt Tengroth, direktören Ingvar Trogen samt bankdirektören Lars—Gunnar Åberg.

• Sida 3
•  Original

Prop. 1976/77: 139 3

bemyndigande den 4 november 1976, en särskild analysgrupp2 med upp- gift att analysera en långsiktig verksamhetsplan för en statlig varvskon- cern och utarbeta förslag till omfattning och form för statligt kapital- tillskott till denna. Förslaget skulle baseras på en analys av sysselsätt- ningsmässiga och finansiella konsekvenser av olika alternativ för redu- cering av den samlade sysselsättningsvolymen hos varven. Vidare skulle riskerna med produktion av fartyg i varvens egen regi (s.k. lagerpro- duktion) belysas.

Analysgruppen skulle vid sin bedömning av kapitaltillskottets storlek även beakta kostnaderna för sammanläggningen av Eriksbergs Meka- niska Verkstads AB (Eriksberg) med Götaverken, vilka statsmakterna enligt nämnda riksdagsbeslut hade förklarat sig beredda att svara för.

Analysgruppen har den 21 februari 1977 avlämnat en rapport som i väsentliga avsnitt har sekretessbelagts enligt 21 Slagen (1937: 249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar (omtryckt 1976: 611). Samma dag avlämnade analysgruppen även en sammanfatt- ning av rapporten (Ds I 1977: 1) vilken har offentliggjorts. Samman— fattningen, med undantag av en sekretessbelagd rapportbilaga, bör fo- gas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga. Till rapporten har reservation avgivits av ledamoten Bo C. E. Ramfors och särskilt yttran- de av ledamoten Ingvar Trogen. Reservationen och yttrandet finns fo- gat till sammanfattningen. Varvskommitténs betänkande är också fogat som bilaga till sammanfattningen av analysgruppens rapport. Jag har för avsikt att ställa rapporten i sin helhet till vederbörande riksdagsutskotts förfogande i samband med riksdagsbehandlingen av detta ärende.

Analysgruppens utredning har omfattat följande företag: Götaverken (inkl. bl. a. Eriksberg, Götaverken Öresundsvarvet AB, Götaverken Sölvesborg AB och Götaverken Finnboda AB), Uddevallavarvet AB och Karlskronavarvet AB. Den framtida verksamheten vid Kockum AB har också analyserats bl. a. vad avser statens kreditgarantiengage- mang i samband med lagerproduktion. Situationen för de små och me— delstora varven som bedriver fartygsbyggnad och reparationsverksamhet har inte närmare belysts i analysgruppens rapport. Analysgruppen har emellertid i den delen förutsatt att gruppens förslag till generella stat- liga åtgärder för varvsstöd skall komma även dessa företag till godo.

Analysgruppen har i samråd med berörda varvsföretag analyserat ef- fekterna av skilda produktionsneddragningar inom fartygsnybyggnads- och reparationsverksamhet. Analysgruppen har därmed i första hand begränsat bedömningarna till att avse åren 1977—1979.

Analysgruppen har bedömt effekterna på arbetsmarknadsläget i be-

'-' Direktören Sven G. Andrén, ordförande, förbundsjuristen Sören Mannhei- mer, finansdirektören Bo C. E. Ramfors, auktoriserade revisorn Göran Tid- ström, direktören Ingvar Trogen samt kanslirådet Gunnar Österberg. Öster- berg ersattes såsom ledamot den 21 december 1976 av civilekonom Nore Sundberg.

• Sida 4
•  Original

Prop. 1976/ 77: 139 4

rörda regioner till följd av nedskärningar av sysselsättningen vid varvs- företagen, bl. a. genom kontakter med de regionala arbetsmarknadsmyn- digheterna som också har ställt visst material till analysgruppens förfo- gande.

Mot bakgrund av de frågor analysgruppen har haft att pröva har olika möjligheter övervägts för att skapa förutsättningar för de svenska varven att under de närmaste åren kunna konkurrera med utländska varv om befintlig beställningspotential. Analysgruppen har därvid prövat möjligheten att finna temporära stödformer riktade till beställare i syfte att skapa förutsättningar för nybeställningar vid svenska varv.

I ärendet har kommit in skrivelser från bl. a. länsstyrelsen i Malmö- hus län, Landskrona kommun, berörda varvsföretag, Sveriges varvsin- dustriförening och ett flertal fackliga organisationer.

2. Sysselsättningen hos varven

Vid utgången av år 1976 sysselsattes ca 23 400 personer i direkt far— tygsnybyggnadsverksamhet vid berörda varvsföretag. I överensstämmelse med intentionerna i riksdagens beslut (prop. 1975/76: 121, NU 1975/76: 73, rskr 1975/76: 386) om statliga kreditgarantier för lagerproduktion beräknas sysselsättningen vid utgången av år 1979 enligt varvsföretagens nuvarande planering uppgå till ca 17 800 personer, vilket innebär en minskning med ca 5600 personer. Härtill bör läggas att antalet s.k. entreprenadanställda vid varven enligt nuvarande planer kommer att minska med drygt 1 000 personer. Övervägande delen av den samlade sysselsättningsminskningen avser varven i Göteborg. I nämnda riksdags— beslut begränsades det statliga garantiåtagandet för lagerproduktion i ti- den till att avse produktion fram till utgången av år 1978. Dessa garan- tier skulle beviljas med hänsyn till planerad sysselsättningsminskning fram till denna tidpunkt. I propositionen förutsågs att ytterligare syssel- sättningsminskningar kunde bli nödvändiga under år 1979.

Analysgruppen har i beaktande av långsiktiga konkurrensförhållan— den, framtida effekter på produktionsvolym och förlustrisker samt sys- selsättningssituationen inom berörda varvsregioner övervägt ett antal produktionsalternativ vid varven. Framför allt med hänsyn till framtida osäkra marknadsläge samt pågående neddragningar av sysselsättningen har analysgruppen inte förordat att ställning nu tas till nedläggning av någon enskild varvsanläggning. Ett sådant ställningstagande bör enligt analysgruppen skjutas upp till åren 1978—1979. Vid denna tidpunkt kan sannolikt marknadsbedömningama göras med större säkerhet. Vi- dare har redan beslutade sysselsättningsneddragningar hunnit genom— föras. Analysgruppen har emellertid förordat vissa ytterligare neddrag- ningar av sysselsättningen vid berörda varVSanläggningar med förutsätt- ningen att fortsatt drift vid dessa upprätthålls. De föreslagna neddrag- ningarna innebär en produktionsnivå som möjliggör fortsatt jämn och

• Sida 5
•  Original

Prop. 1976/77: 139 . 5

effektiv produktion. Längre gående neddragningar, med bibehållande av nuvarande företagsstruktur, bedöms av analysgruppen som svåra att gö- ra i dagsläget. Den av analysgruppen rekommenderade sysselsättnings- nivån vid berörda varvsföretag vid utgången av år 1979 har satts till ca 16800 personer, dvs. en ytterligare sysselsättningsminskning inom far- tygsbyggnadsverksamheten med drygt 1000 personer, jämfört med de nuvarande sysselsättningsplaner inorn varvsföretagen som grundar sig på tidigare nämnda riksdagsbeslut. Denna neddragning föreslås bli förde— lad på Götaverken Öresundsvarvet AB i Landskrona med ca 700 perso- ner, på Uddevallavarvet AB med ca 250 personer och Karlskronavarvet AB med ca 80 personer.

I samband med nedläggningen av Eriksberg uppstår en besvärlig sys- selsättningssituation inom Götaverken. Det s.k. Lindholmenprojektet i Göteborg, som avser att skapa en gemensam anläggning för produktion, utbildning och arbetsmiljöforskning, kan bidra till att lösa denna situa- tion. I ett första skede beräknas ca 900 personer, varav ca 600 elever, kunna sysselsättas inom detta projekt. Kostnaderna för nödvändiga in- vesteringar i projektet, som avses bli genomfört under åren 1977 och 1978, beräknas till ca 50 milj. kr. Analysgruppen föreslår att Lindhol- menprojektet genomförs och att medel ställs till förfogande härför.

Analysgruppen föreslår även att man från statsmakternas sida över- väger möjligheterna till tidigareläggande av offentliga beställningar vid bl. a. varven under de närmaste åren i syfte att främst underlätta en övergång till annan produktion än av fartyg samt möjliggöra en mjuk anpassning till en lägre produktionsnivå.

3 Statligt stöd till fartygsheställare Analysgruppen har övervägt olika möjligheter att skapa förutsätt- ningar för dc svenska varven att under de närmaste åren kunna kon- kurrera med utländska varv om befintlig beställningspotential. Gruppen har övervägt bl. a. olika temporära stödsystem, som skulle kunna. inne- bära att lagerproduktionen övertas av beställare. Gruppen föreslår att ett statligt beställningsstöd införs i syfte att underlätta för svenska rede- rier att under den närmaste tiden beställa fartyg eller överta redan be— slutad lagerproduktion vid svenska varv. Detta stöd föreslås omfatta dels statliga kreditgarantier med 12 års löptid, dels statliga femåriga av- skrivningslån.

Med tanke på den lagerproduktion som f. n. planeras i varvsföretagen och den långa framförhållning som krävs mellan kontraktstidpunkt och leveranstidpunkt bör dessa garantier enligt analysgruppens mening avse beställningar fr. o. m. halvårsskiftet 1977 t.o.m. halvårsskiftet 1978. Leverans av de beställda fartygen bör ske före halvårsskiftet 1980.

Garantierna föreslås efter rekommendation i varje enskilt fall av nämnden för fartygskreditgarantier lämnas till rederier. Garantierna bör kunna svara mot högst 70 % av teckna: kontraktspris och skall täcka

• Sida 6
•  Original

Prop. 1976/77: 139 6

medel för kontantbetalning till varvet vid leveranstidpunkten. För de särskilda garantierna skall beställaren ställa säkerhet i form av inteck- ningar i fartygen i intervallet 30—100 % av kontraktspriset. Analys— gruppen har beräknat en total garantiram på 2 100 milj. kr. för dessa garantier.

För att varven trots de föreslagna särskilda kreditgarantierna av kon- kurrensskäl inte skall tvingas till omfattande förlustförsäljningar bl. a. till svenska beställare, har analysgruppen funnit det ändamålsenligt att dessa garantier kompletteras med andra insatser gentemot svenska be- ställare. Sålunda föreslås att statliga avskrivningslån ställs till rederier- nas förfogande som komplement till de föreslagna tolvåriga kreditga- rantierna. Dessa lån bör motsvara högst 30 % av kontraktspriserna och bör vara ränte- och amorteringsfria under fem år efter leveranstid- punkten. Det föreslås ankomma på nämnden för fartygskreditgarantier att handlägga frågorna om avskrivningslån. För att erhålla ett sådant lån skall beställaren ställa säkerhet i form av fartygsinteckningar i de beställda fartyget i intervallet 0—30 % av kontraktspriset. För de stat- liga avskrivningslånen har beräknats ett belopp av 900 milj. kr.

Analysgruppen finner det vidare rimligt att avskrivningslän till en beställare kopplas samman med viss återvinningsrätt för staten i en marknadssituation där en framtida positiv marknadsutveckling leder till höjda fartygspriser. Staten föreslås sålunda få möjlighet att bli delaktig i den värdestegring som fartygen kan få och avskrivningslånet bör där- för kompletteras med en återvinningsrätt för staten fem år efter leve- ranstidpunkten. Detta föreslås ske genom att eventuell värdestegring under avskrivningslånets löptid delas mellan staten och fartygsbeställa- ren.

n

4. Fartygskreditgarantier till varven

Enligt bestämmelserna om fartygskreditgaranti (SFS 1976: 382) får statlig garanti för produktion av fartyg i varvsföretags egen regi beviljas intill ett belopp som svarar mot 70 % av varvsföretagets självkostnad för fartyget. I syfte främst att underlätta varvets likviditetssituation är det enligt analysgruppens mening motiverat att nuvarande statliga kre- ditgarantiåtagandc för lagerproduktion utvidgas från 70 % till 85 % av varvens upparbetade självkostnad under byggnadstiden.

Nuvarande totala garantiram, som gäller under tiden den 1 juli 1976 —den 31 december 1978, uppgår till 12 900 milj. kr., varav 3 600 milj. kr. har beräknats komma att ianspråktas för lagerproduktion. Enligt analysgruppens förslag bör även planerad lagerproduktion under år 1979 nu fastställas. Den nuvarande ramen föreslås således av analys— gruppen bli kompletterad med en ny ram för storvarven —— Götaver- ken, Kockums och Uddevallavarvet AB —— på 4 200 milj. kr. för finan-

• Sida 7
•  Original

Prop. 1976/77: 139 7

siering av lagerproduktion under byggnad för perioden den 1 juli 1977 —-den 31 december 1979. För övriga varv bör enligt analysgruppen en beräkning av en motsvarande garantiram ske inom regeringskansliet un- der våren 1977.

Analysgruppen föreslår vidare att statliga kreditgarantier avseende s. k. efterleveransfinansicring utsträcks till att kunna avse även lager- produktion. Sådana garantier föreslås omfatta fartygens hela självkost- nad och gälla högst fem år efter färdigställandetidpunkten. Härigenom ges varven möjlighet att temporärt behålla lagerproducerade fartyg i avvaktan på en väntad uppgång av fartygspriserna och undvika att be- höva realisera förluster vid tidpunkten för färdigställandet i en ogynn— sam prissituation. En ram för sådana garantier för storvarven bör enligt analysgruppens förslag sättas till 2000 milj. kr. och avse färdigställd lagerproduktion under tiden den 1 juli 1977—den 31 december 1979. Motsvarande garantier för övriga varvsföretag bör fastställas i särskild ordning.

5. Organisation av de statliga varven

Den av chefen för industridepartementet i maj 1976 tillsatta varvs- kommittén fick som uppgift att undersöka förutsättningarna för och ge förslag till en väl sammanhållen och effektiv statlig varvsgrupp med be- aktande av de samordningsvinster som kunde uppnås. Varvskommittén beslöt under utredningens gång att begränsa sitt uppdrag till att endast föreslå en organisation i sina huvuddrag för de statliga varven. I huvud- sak föreslog varvskommittén att en statlig varvskoncern under ledning av ett moderbolag bildades. I koncernen borde ingå Götaverken, Udde- vallavarvet och Karlskronavarvet. Varvskommittén ansåg att aktierna i det föreslagna moderbolaget skulle ägas av staten men pekade samtidigt på möjligheten att Statsföretag avtalade med staten om ett ledningsan- svar för varvskoncernen. Varvskommittén avlämnade sitt betänkande härom i februari år 1977. Betänkandet finns som bilaga såväl till ana- lysgruppens rapport som till sammanfattningen.

Analysgruppen ansluter sig i huvudsak till varvskommitténs förslag och motiveringarna härför. Det föreslagna moderbolaget bör enligt ana- lysgruppens mening bildas snarast. Analysgruppen anser dock inte att Statsföretag skall omhänderha administrationen av koncernen, utan det- ta skall åligga styrelse och verkställande ledning inom det föreslagna moderbolaget, varvid staten som aktieägare har att svara för det sed- vanliga, övergripande ägaransvaret.

Analysgruppen har fördjupat varvskommitténs studier och avgivit de mera detaljerade kompletteringsförslag i organisationsfrågan som kunde bedömas som nödvändiga inom ramen för de förslag som varvskom- mittén har lämnat. Analysgruppen intar den principiella ståndpunkten

• Sida 8
•  Original

Prop. 1976/ 77: 139 3

att en enhetlig koncernledning för de statliga varven torde möjliggöra att en i framtiden svår omställningsprocess för de statliga varven kan genomföras på ett såväl företagsekonomiskt som samhällsekonomiskt riktigt sätt.

Analysgruppen föreslår att Statsföretags aktieinnehav i de berörda varvsföretagen blir överfört till det föreslagna moderbolaget till ett pris som motsvarar det bokförda värdet av aktierna. Detta uppgår f. 11. till 160 milj. kr. Vidare bör enligt analysgruppen statens aktieinnehav i Gö- taverken överföras till moderbolaget.

I ett tidigare skede av sitt arbete konstaterade analysgruppen att Sa- léninvest AB:s nuvarande ägarengagemang i Götaverken påverkade de ställningstaganden som analysgruppen hade att göra bl. a. beträffande formerna för det statliga kapitaltillskottet och den framtida organisa- tionen av verksamheten inom den statliga varvsgruppen. Analysgruppen hemställde därför att separata förhandlingar snarast skulle tas upp mel— lan staten och Saléninvest AB angående dess framtida ägarengagemang i Götaverken. Jag tillkallade därför den 21 december 1976 en särskild förhandlare med uppdrag att för statens räkning föra förhandlingar med Saléninvest rörande ägarefrågan. Analysgruppen har i sina över- väganden och förslag funnit det lämpligt att utgå ifrån att Saléninvest AB:s ägarengagemang kommer att upphöra. De särskilda förhandling- arna mellan staten och Saléninvest AB avslutades den 24 mars i år.

Denna uppgörelse innebär att staten, under förutsättning av regering- ens godkännande, per den 1 juli år 1977 förvärvar de 49 % av aktierna i Götaverken som ägs av Saléninvest AB till ett pris av 45 milj. kr.

6. Finansiellt stöd till de statsägda varven

Analysgruppen föreslår att särskilda statliga värdegarantier skall läm- nas till de statsägda varven för att täcka eventuella förluster vid försälj- ning av i första hand lagerproducerade fartyg som temporärt helt eller delvis behålls i varvets ägo. Garantierna föreslås gälla i högst fem år och bör kunna ställas till den statliga varvsgruppens förfogande med högst 400 milj. kr. för vart och ett av åren 1977 och 1978. För den händelse föreslagna garantiramar inte utnyttjas till fullo under dessa år föreslås att sådana garantier får ställas till förfogande även år 1979.

För att täcka tidigare års förluster i Götaverken och för att skapa acceptabel likviditet och soliditet under de närmaste åren föreslår ana- lysgruppen att ett statligt ägarkapitaltillskott av 800 milj. kr. lämnas till den nya statliga varvskoncernen. De berörda varvsföretagens egna kapital uppgår f.n. till ca 500 milj. kr. Genom det föreslagna kapital- tillskottet kommer koncernens egna kapital att uppgå till ca 1300 milj. kr.

För att soliditeten i koncernen ytterligare skall stärkas föreslår ana- lysgruppen i sin rapport också att till Uddevallavarvet AB tidigare läm-

• Sida 9
•  Original

Prop. 1976/77: 139 9

nade statliga kapitaltillskott med återbetahlingsskyldighet omvandlas till eget kapital i företaget. Det återbetalningsskyldiga beloppet uppgår f.n. till 40 milj. kr.

Vidare föreslår analysgruppen att staten skjuter till ytterligare 150 milj. kr. till koncernen, varav 50 milj. kr. till nödvändiga investeringar i Götaverken Cityvarvet och 100 milj. kr. till en särskild utvecklingsfond för projektering av alternativ verksamhet till fartygsproduktionen.

Staten utfäste sig i samband med samgående mellan Götaverken och Eriksberg att täcka de på Eriksberg fallande förlusterna, intill dess verk— samheten vid varvet upphör, samt de merkostnader i Götaverken som uppkommer på grund av samgåendet. Analysgruppen har haft till upp- gift att pröva förutsättningarna för en engångsavlösen av dessa för- luster. Någon slutlig beräkning av storleken härav förelåg inte vid tid- punkten för avlämnandet av analysgruppens rapport. Analysgruppens bedömningar av den preliminära beräkningen hos Götaverken visar att de kan komma att ligga mellan 750—950 milj. kr. Analysgruppen fö- reslår att överenskommelse om ett fast belopp snarast träffas med Göta- verken, med utbetalning uppdelad på den 1 juli 1977 och den 1 juli 1978.

I den sålunda gjorda preliminära beräkningen har inte beaktats even- tuella förlustrisker avseende Eriksbergs lämnade fartygskrediter m.m. Gruppen finner det svårt att värdera dessa risker i ett engångsbelopp. Gruppen anser därför att staten bör utfärda en avtalsgaranti som säker- ställer värdet av Eriksbergs fartygsfordringar.

7. Skeppsteknisk forsknings- och utvecklingsverksamhet

Analysgruppen framhåller att den internationella konkurrensen på varvsområdet motiverar en ökning av den skeppstekniska forsknings- och utvecklingsverksamheten för att förbättra varvsindustrins långsik- tiga utveckling och konkurrenskraft. Gruppen finner det därför angelä- get att medlen för det skeppstekniska forsknings- och utvecklingspro- grammct med nuvarande inriktning ökas till 25 milj. kr. Därjämte före- slås att särskilda medel om 5 milj. kr ställs till förfogande under bud- getåret 1977/78 till ett särskilt forsknings- och utvecklingsprogram för långsiktig planering och utveckling. Medlen härför föreslås bli ökade under följande budgetår för att nå upp till en nivå av 20 milj. kr. under budgetåret 1980/81.

8. F öredraganden

8.1. Varvsindustrins situation

Det marknadsperspektiv för den svenska varvsindustrin som redovisas av den analysgrupp som tillkallades i nevember 1976 för att bl.a. ta

• Sida 10
•  Original

Prop. 1976/77:139 10

fram en långsiktig verksamhetsplan för en statlig varVSkoncern pekar på en fortsatt kraftig obalans mellan efterfrågan och tillgång på fartygs- tonnage under återstoden av 1970-talet. I ett längre perspektiv bedöms emellertid efterfrågan klart komma att överstiga tillgången på befintligt och i dagsläget beställt tonnage. Beroende på tankfartygens domine- rande andel (ca 60 %) av hela världshandelsflottan spelar emellertid rå- dande stora obalans på oljefraktmarknadema en helt avgörande roll för utvecklingen under de närmaste åren. Spekulationer om när balans kan väntas inträffa på olika fartygsmarknader förekommer i stor om- fattning. Jag delar analysgruppens uppfattning att det i dag inte låter sig anges när en balanssituation kan uppstå. Olika bedömare anger tid- punkten härför inom ett så brett intervall som från början av år 1978 till flera år in på 1980-talet.

Jag finner mot denna bakgrund i likhet med analysgruppen att endast ett begränsat nybyggnadsbehov av fartyg kan väntas föreligga under de närmaste åren. För världens varvsindustri innebär detta ett drastiskt minskat kapacitetsutnyttjande under denna tidsperiod. I ett längre tids- persPektiv bedöms ett ökande nybyggnadsbehov medföra ett högre kapacitetsutnyttjande vid varven. Emellertid kommer nybyggnadsbeho- vet, åtminstone under" första hälften av 1980-talet, att klart understiga den nuvarande samlade varvskapaciteten, om än i mindre utsträckning än under slutet av 1970-talet.

Mot bakgrund av den stora osäkerhet som präglar bl.a. den inter- nationella sjöfartskonjunkturen är det i dagsläget svårt att bedöma hur den framtida prisutvecklingen på fartyg kommer att gestalta sig. Det finns skäl att anse att nuvarande låga prisnivå beror på att många varvsföretag befinner sig i en tvångssituation. Analysgruppens bedöm- ningar leder fram till slutsatsen att det ännu under åtskillig tid fram- över kommer att råda en internationell marknadssituation med starka inslag av snedvridande subventions- och prisdumpningstendenser med åtföljande allvarliga effekter på svensk varvsindustris konkurrensför- måga. I början av 1980—talet kan man emellertid förutse en återgång till en marknadssituation med något mera normala konkurrensförhållan— den och åtföljande höjning av fartygsprisnivån.

Den föreliggande överkapaciteten inom varvsindustrin är ett världs- om5pännande strukturproblem. Fartygsmarknadens internationella ka— raktär innebär att problemet inte kan isoleras nationellt. Åtgärder i ett land med betydande varvsindustri inverkar på de övrigas situation och handlingsmöjligheter. Ansträngningarna att åstadkomma en samordnad nedtrappning av världens varvskapacitet har heller inte saknats. Den in- ternationella varvskapaciteten har emellertid ännu inte reducerats i den meningen att varvsanläggningar helt har tagits ur drift. Sverige torde genom tidigare beslut att helt upphöra med fartygsproduktion vid Lindholmen- och Eriksbergsvarven i Göteborg hittills vara det enda land där en permanent neddragning genomförs.

• Sida 11
•  Original

Prop. 1976/77: 139 11

Överläggningar inom bl. a. OECD:s varvsgrupp har under senare tid främst gällt frågan om orderingången till varven och de synnerligen låga priser som har offererats från bl. a. japanska varv under de se— naste åren. Ett förslag från EG-kommissionen om balanserad fördel- ning av nya fartygsbeställningar åren 1977 och 1978 mellan Japan och Västeuropa — vilket stöds av övriga europeiska varvsländer — disku- teras f.n. Japan har åtagit sig att införa prisövervakning och att efter- sträva en normalisering av exportpriserna. Hittills vidtagna åtgärder måste dock bedömas som otillräckliga. Det är sålunda alltjämt osäkert vilka resultat detta pågående internationella arbete kan leda till.

Hänsyn till den svenska varvsindustrins internationella karaktär och det förhållandet att varvsindustrin i vårt land utgör en betydligt större del av den totala samhällsekonomin än i de andra stora varvsländerna måste enligt min mening, nu som tidigare, läggas till grund för varje övervägande rörande statliga varvspolitiska stödåtgärder. Vidare bör, liksom hittills, gälla att statligt stöd bör vara avgränsat i tiden och syfta till att överbrygga svårigheter, vilka kan anses vara temporära. Det statliga stödet bör bidra till att en nödvändig reduktion av kapaciteten inom svensk varvsindustri sker i balanserad takt, och i socialt acceptabla former. Därav följer också att statliga stödåtgärder i nuvarande mark- nadsperspektiv inte bör bidra till nyetableringar inom den svenska varvsindustrin. De förslag till statliga insatser som analysgruppen för- ordar ligger i linje med detta synsätt. Jag finner gruppens förslag väl motiverade och förordar att de i allt väsentligt genomförs. Jag vill sär- skilt betona att syftet med förslagen är att, i linje med pågående inter- nationella strävanden, underlätta anpassningen till nya marknadsför- hållanden för de delar av den svenska varvsindustrin som kan bedömas vara internationellt konkurrenskraftig i ett längre tidsperspektiv.

8.2 Kapacitetsminskning hos varven

Mot bakgrunden av den lämnade redogörelsen för varvsindustrins situation finner jag det angeläget att statsmakterna underlättar för den svenska varvsindustrin att anpassa sig till den ändrade marknadssitua- tionen. Detta bör ske genom en neddragning av den samlade kapaciteten i en takt och till en nivå som är samhällsekonomiskt försvarbar men som också ur företagsekonomisk synvinkel kan bedömas vara riktig på längre sikt.

En kapacitetsminskning måste göras på ett sådant sätt att en mjuk övergång kan ske till nya sysselsättnings- och produktionsförhållanden. På kort sikt försvåras härigenom enligt min mening en nedläggning av enskilda varvsanläggningar. Jag delar analysgruppens bedömning att ställningstagande till en eventuell sådan nedläggning inte kan göras i dagsläget. Övervägande skäl, främst marknadsmässiga, talar i dags-

• Sida 12
•  Original

Prop. 1976/77: 139 12

läget för att sådana ställningstaganden bör ske vid en tidpunkt när framtida marknads- och konkurrensförhållandcn bättre kan överblickas och bedömas. De effekter som i praktiken skulle bli följden av ett så— dant ställningstagande nu anser jag inte vare sig av industripolitiska, sysselsättningsmässiga eller företagsekonomiska skäl vara acceptabla. Ett sådant ställningstagande kräver en noggrann prioritering mellan olika varvsanläggningar och en särskild utvärdering av enskilda varvs lång- siktiga konkurrensförmåga. Eventuella möjligheter till samspel mellan olika varvsenheter är härvid av vikt. Sådana beslut bör planeras och fattas successivt genom en löpande bedömning av marknadsutveck- lingen och de enskilda varvens verksamhet. Inte minst viktigt är att här- vidlag erfarenheterna från nu pågående sysselsättningsminskningar inom varvsindustrin tas till vara.

Ana-lysgruppen föreslår med beaktande av bl. a. långsiktiga konkur- rensförhållandens framtida effekter på produktionsvolym och förlustris- ker samt sysselsättningssituationen inom de skilda varvsregionema, en fortsatt reduktion av sysselsättningen vid de berörda varven. En sådan ytterligare minskning föreslås under åren 1977—1979 med drygt 1 000 personer, vilket innebär att sysselsättningen vid utgången av år 1979 i fartygsbyggnadsverksamheten beräknas komma att uppgå till ca 16 800 personer. Jämfört med nuvarande planer, som innebär en reducering med ca 5 600 personer och som ligger i linje med intentionerna i fjol- årets riksdagsbeslut om statliga garantier för lagerproduktion, innebär analysgruppens förslag en förhållandevis begränsad ytterligare reduk- tion. Sammantaget innebär dock den nu föreslagna produktionsnivån för år 1979 en kraftig minskning av det nuvarande antalet sysselsatta inom svensk varvsindustri. Härtill kommer att drygt 1 000 s.k. entreprenad- anställda vid varven inte kommer att kunna beredas sysselsättning vid varven under den aktuella perioden. 1 underleverantörsleden får den planerade neddragningen av varvens produktionsnivå besvärande kon- sekvenser för företagens möjligheter att upprätthålla sysselsättningen. De direkta sysselsättningseffekterna i underleverantörsföretagen kan f. n. inte närmare anges. Möjligheterna till kompensation för orderbortfal- let från varvsindustrin genom bl. a. överflyttning av personal och resur- ser på kort sikt till annan produktion inom berörda företag varierar kraftig. Härtill kommer att osäkerheten om den allmänna konjunk- turutvecklingen är alltför stor och att företagens individuella konkur- renskraft på andra marknader är svårbedömbar. En grov uppskattning ger emellertid vid handen att ca 2 000—4 000 anställda vid underleve- rantörsförctagen kan komma att beröras av en minskad orderingång från i första hand storvarven.

Med utgångspunkt i varvsindustrins situation totalt sett finner jag den av analysgruppen föreslagna sysselsättningsnivån vid de berörda varven vid utgången av år 1979 vara motiverad med hänsyn tagen till

• Sida 13
•  Original

Prop. 1976/77: 139 13

tidigare beslut om neddragning av sysselsättningen. Denna möjliggör enligt min mening att de olika varvsenheterna kan upprätthålla en jämn och effektiv verksamhet utan allvarliga produktionsstömingar. Som analysgruppen framhåller innebär emellertid den rekommenderade produktionsnivån för år 1979 att flertalet varvsenheter kommer att bedriva sin verksamhet på en så låg nivå att ytterligare reduceringar med bibehållande av nuvarande organisation och produktionsapparat inte torde vara möjliga. Jag kan emellertid, i likhet med analysgrup- pen, inte utesluta att ytterligare kapacitetsreduktioner inom den svenska varvsindustrin kan bli nödvändiga inom de närmaste åren. En sådan reduktion torde inte kunna ske utan strukturella förändringar i form av nedläggning av en enskild varvsanläggning. Det bör ankomma på ledningen i den nya statliga varvskoncern som jag senare återkommer till att under år 1978 pröva denna fråga, liksom frågan om fördelning- en av en kapacitetsneddragning mellan olika varvsenheter. Jag räknar med att slutligt ställningstagande i denna fråga måste ske före utgången av år 1979 varvid bl. a. de sysselsättningsmässiga konsekvenserna måste övervägas.

För de enskilda varven skulle de av analysgruppen rekommenderade ytterligare nedskärningarna av sysselsättningen, jämfört med nuvarande planer, innebära en minskning av sysselsättningen fram till utgången av år 1979 vid Götaverken Öresundsvarvet AB i Landskrona med ca 700 anställda och vid Uddevallavarvet AB med ca 250 anställda. Vid Karlskronavarvet AB förutser gruppen en minskning av antalet egna anställda under samma tid med ett 80-tal personer. Varven är jäm- förelsevis stora och dominerande arbetsplatser och har en avgörande betydelse för sysselsättningsutvecklingen i flera av de berörda regioner- na. Inte minst den föreslagna neddragningen i Landskrona kommer att få allvarliga konsekvenser för arbetsmarknadsutvecklingen i regionen. Enligt analysgruppens bedömning kommer minskningen av sysselsätt- ningen vid varvet med stor sannolikhet inte att kunna motsvaras av en ökning av sysselsättningen inom andra industribranscher. Enligt de regionala arbetsmarknadsmyndigheternas bedömning kommer sysselsätt— ningsproblemen i Landskrona inte att kunna lösas lokalt eller regionalt, vilket innebär att en stor del av dem som måste sägas upp vid varvet kan bli nödsakade att söka arbete på annan ort. Enligt företagsled- ningens nuvarande bedömning kommer mellan 200—300 personer att behöva sägas upp. Den övriga sysselsättningsminskningen beräknas kunna ske genom 5. k. naturlig avgång.

Efter samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet får jag i denna fråga anföra följande. För att begränsa de negativa effekterna av den föreslagna neddragningen av sysselsättningen vid varven måste särskilda arbetsmarknadspolitiska åtgärder vidtas. Trots kraftfulla och snabba arbetsmarknadspolitiska insatser torde emellertid betydande sys-

• Sida 14
•  Original

Prop. 1976/77: 139 14 selsättningsproblem uppkomma inom regionen. Jag anser också att den av analysgruppen rekommenderade sysselsättningsminskningen med ca 700 personer vid varvet i Landskrona är för stor. Övervägande skäl, främst arbetsmarknadsmässiga, talar således enligt min mening för att minskningen bör begränsas till 500 personer fram till utgången av år 1979.

Den minskning av antalet arbetstillfällen i Landskronaregionen som nu är aktuell kommer att ställa mycket stora krav på aktiva insatser från samhällets sida. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder i form av utbild- ning, beredskapsarbete m.m. måste sättas in för att överbrygga upp- kommande arbetsmarknadsproblem i regionen. En förstärkning av ar— betsförmedlingens resurser i regionen bör övervägas. Eftersom i syn- nerhet yngre arbetskraft berörs av nedskämingen kommer de nytill- trädandes problem att förstärkas. För att bl. a. hindra en utflyttning från regionen måste strävan vara att söka lokalisera annan verksamhet till området.

Den av analysgruppen rekommenderade sysselsättningsnivån vid Karlskronavarvet vid utgången av år 1979 är bl.a. baserad på en bedömning av att varvet kan kompensera sig för den hittillsvarande sektionstillverkningen för storvarvens räkning. Jag delar analysgruppens bedömning att denna sektionstillverkning sannolikt kommer att minska genom att varven själva i stor utsträckning övertar denna. Analysgrup- pen föreslår vidare att en ökad andel av det statliga isbrytarunderhållet förläggs till Karlskronavarvet. Jag har erfarit att sjöfartsverket nyligen har avslutat uppha-ndlingen av detta underhåll för den kommande fyra- årsperioden. Karlskronavarvet kommer i enlighet härmed att ombesörja underhållet för de tre största isbrytarna. Efter samråd med chefen för försvarsdepartementet bedömer jag att omfattningen av de militära be- ställningarna till varvet kommer att ligga vid högst den nivå som de har f. 11. Detta innebär att Karlskronavarvet för att undvika ytterligare minsk- ning av sysselsättningen måste intensifiera sina ansträngningar att finna annan lämplig produktion.

Trots att den förestående neddragningen av sysselsättningen vid Karlskronavarvet, utgör en mindre del av sysselsättningen, uttryckt i arbetstillfällen i länet, kommer problemen för både Karlskrona och Söl- vesborg att ytterligare förstärkas. Aktiva insatser kommer att behövas för att säkerställa en gynnsam regional utveckling för Blekinge. Förutom traditionella arbetsmarknadspolitiska åtgärder av typ förmedling, arbets- marknadsutbildning och beredskapsarbeten torde det enligt min mening bli nödvändigt att genom regionalpolitiska insatser söka lokalisera ytter- ligare verksamhet till Karlskronaregionen.

Vad gäller behandlingen av de särskilda arbetsmarknadsproblemen som kan väntas uppstå i Landskrona- och Karlskronaregionerna bör en nära samverkan eftersträvas mellan berörda statliga och kommunala

• Sida 15
•  Original

Prop. 1976/77: 139 15

organ. Efter samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet ut- går jag från att arbetsmarknadsverket i likhet med vad som är brukligt i likna-nde situationer bidrar med särskilda förmedlingsinsatser inom ramen för en sådan samverkan.

Den dominerande delen av den kommande sysselsättningsminskning- en inom varvsindustrin kommer att ske vid varven i Göteborg. Den pågående neddragningen enligt intentionerna i tidigare riksdagsbeslut innebär för Göteborgs del att ca 4700 arbetstillfällen inom nybygg- nadsverksamheten kommer att försvinna under åren 1977—1979. Här-

till kommer ca 600 entreprenadarbetstillfällen. Analysgruppen har mot denna bakgrund och med beaktande av de uppenbara svårigheter som Götaverken under de närmaste åren kommer att ha på grund av den beslutade sammanläggningen med Eriksberg funnit att ytterligare ned- dragning av sysselsättningen vid Göteborgsvarven inte kan förordas i dagsläget. Vad gäller de närmaste åren delar jag analysgruppens bedöm- ning härvidlag. Den kommande omställningsprocessen inom Götaver- ken kommer oundvikligen att ställa hårda krav på såväl företagsledning som de anställda.

Under de närmaste åren kommer sålunda som en följd av redan fat- tade beslut ca 5 300 arbetstillfällen att försvinna vid varven i Göteborg. Detta medför givetvis allvarliga effekter på den samlade industrisyssel- sättningen i regionen. I samråd med chefen för arbetsmarknadsdeparte— mentet har jag för avsikt att föreslå regeringen att tillsätta en särskild delegation för att komma till rätta med de sysselsättningspolitiska pro- blemen i Göteborgsregionen. Inom ramen för länsplaneringen har strukturella obalansproblem inom regionen påvisats. Delegationen avses därför få i uppdrag att samordna sysselsättningsplaneringen i Göteborgs- regionen. Delegationen bör vidare få till uppgift att på länsplaneringens grund belysa de arbetsmarknadspolitiska konsekvenserna av neddrag- ningen inom varvsindustrin i berörda delar av Hallands, Göteborgs och Bohus samt Älvsborgs län. Delegationen bör överväga de åtgärder inom regionen i dess helhet som kan erfordras för att underlätta en snabb lösning av de regionalpolitiska och sysselsättningsmässiga problemen.

Avsikten med delegationen är att åstadkomma en regional kraftsam- ling. Jag vill därför redan nu framhålla att delegationen enligt min me- ning bör bestå av personer med lokal och regional kännedom och med möjlighet att påverka utvecklingen i regionen. Länsmyndigheter, kom- muner, näringslivet och de fackliga organisationerna i regionen skall ha möjlighet att kanalisera sina insatser via delegationen.

Som ett bidrag till att lösa den besvärliga sysselsättningssituationen som uppstår inom Götaverken till följd av nedläggningen av Eriksberg bör enligt analysgruppen statliga medel om 50 milj. kr anvisas för det 8. k. Lindholmenprojektet i Göteborg. Jag finner det angeläget att . alla möjligheter prövas för att underlätta en besvärlig strukturell arbets- marknadssituation i Göteborgsregionen till följd av brist resp. överskott

• Sida 16
•  Original

Prop. 1976/77:139 16

på olika yrkeskategorier inom i första hand varven. Härvid kan bl.a. projektet Lindholmen bli en positiv faktor. Enligt planerna för projek- tet skall utbildning, forskning och i begränsad utsträckning produktion samordnas inom Lindholmenområdet. Projektet innebär ett nytänkande i dessa avseenden och fordrar en noggrann prövning. Frågan prövas f. n inom regeringskansliet i samråd med berörda intressenter. I avvak- tan på att beredningsarbetet angående Lindholmenprojektet slutförs är jag inte nu beredd att förorda särskilda statliga medel för projektets igångsättande i enlighet med analysgruppens förslag.

Analysgruppen har föreslagit att omfattningen av den planerade la- gerproduktionen vid varven bl. a. bör minskas genom att tidigarelägga lämpliga offentliga beställningar för beläggning av tillgänglig varvska- pacitet. Tänkbara beställningar, som kan komma i fråga för att rationellt utnyttja den speciella produktionskapaciteten som varven besitter, torde återfinnas hos t. ex. militära myndigheter samt sjöfarts- och andra kom- munikationsmyndighcter. En rad olika projekt, bl.a. tidigareläggande av vissa angelägna brobyggen, övervägs f. 11. inom berörda myndigheter och regeringens kansli.

Efter samråd med cheferna för kommunikations— och arbetsmark- nadsdepartementen vill jag anföra följande. Det är angeläget att utvär- dera i vilken utsträckning som stålbroar kan bli ett alternativ till lager- produktion vid varvcn dels med hänsyn till varvens sysselsättnings- situation, dels med hänsyn till kravet på att byggnads- och anläggnings- marknaden inte får överhettas. Om en utvärdering skulle visa att det med hänsyn till bygg- och anläggningsmarknaden är möjligt att tidigare- lägga dessa stålbroar och placera beställningarna vid varven avser rege- ringen att i annat sammanhang ta initiativ till att så blir fallet.

8.3. Statligt stöd till fartygsbeställare

Analysgruppen har övervägt olika möjligheter att skapa förutsätt- ningar för de svenska varven att under de närmaste åren kunna konkur- rera med utländska varv om den befintliga, men begränsade beställnings- potentialcn. Detta förutsätter enligt analysgruppen att främst de stora differenser som f.n. föreligger mellan de fartygspriser som offereras från utländska varv och de svenska varvens produktionskostnad ut- jämnas. Analysgruppen har vidare övervägt möjligheter att finna tem- porära stödformer till potentiella beställare i syfte att under en begrän- sad period möjliggöra för dessa alt göra nybeställningar vid svenska varv. Sistnämnda åtgärder har framför allt avsetts bli riktade mot svenska rederier. Samtidigt konstaterar analysgruppen att flertalet svens- ka rederier f. n. har ett begränsat finansiellt utrymme för att genomföra mera omfattande nybeställningar beroende på de senaste årens dåliga sjöfartskonjunkturer. '

Analysgruppen föreslår mot denna bakgrund att ett temporärt stöd-

• Sida 17
•  Original

Prop. 1976/77:139 17

system till fartygsbeställare införs. Stödet avses vara dels avskrivnings- lån som kan uppgå till 30 % av kontraktspriset på beställt fartyg och dels statliga kreditgarantier intill 70 % av kontraktpriset. Ett sådant stödsystem bedöms kunna leda till att den redan beslutade lagerpro- duktionen vid de berörda svenska varven kan övertas av externa be- ställare och att den planerade produktionen i egen regi eller för varvens egna rederiföretag under de närmaste åren i viss utsträckning kan ske i form av normal orderproduktion. Jag ansluter mig till-analysgruppens bedömningar i dessa avseenden. Övervägande marknadsmässiga skäl talar i dagsläget för att en normal orderingång vid de svenska varven inte kan väntas under de närmaste åren. Jag bedömer det därför som nödvändigt att ett temporärt statligt beställningsstöd införs. Syftet med detta stöd bör vara att skapa rimliga förusättningar för varven till en mjuk övergång från lager- till orderproduktion på ett affärsmässigt sätt. Det av analysgruppen redovisade nybeställningsintresset hos svenska rederier tillsammans med ett konstaterat begränsat finansiellt handlings- utrymme i företagen är också starka skäl som talar för analysgruppens förslag i detta avseende.

Vad gäller utformningen av det föreslagna beställningsstödet delar jag i princip analysgruppens uppfattning. Stödet bör därför i huvudsak utformas enligt analysgruppens förslag. Jag vill i detta sammanhang an— föra följande.

Analysgruppen föreslår att för såväl de särskilda kreditgarantierna som de statliga avskrivningslånen till beställare skall ställas säkerhet i form av inteckningar i det beställda fartyget. För kreditgarantierna före- slås inteckningar motsvarande intervallet 30—100 % av fartygets kon— traktsbelopp och för avskrivningslnånen inteckningar motsvarande in- tervallet 0—30 % av kontraktsbeloppet. Jag finner detta motiverat men vill framhålla vikten av att även s.k. tilläggssäkerheter, t.ex. inteck- ningar hänförliga till andra fartyg och tillgångar i beställarens eller var- vets ägo bl. a. i form av borgensåtagande från ifrågavarande varvsfö- retag, bör kunna krävas efter särskild prövning .i varje enskilt fall. I sammanhanget finner jag det rimligt att, i sådana fall när såväl avskriv- ningslån som kreditgarantier har lämnats till beställare, statens säker- hetsinnehav i det beställda fartyget alltid innefattar säkerheter med bästa förmånsrätt. Friställda säkerheter, dvs. sådana säkerheter som successivt återlämnas till beställaren till följd av bl. a. amortering eller avskrivning av lån, kommer härigenom att utgöras av inteckningar med s. k. sämsta förmånsrätt.

Beträffande den av analysgruppen föreslagna statliga återvinningsrät— ten på avskrivningslånen bör enligt min mening gälla bl.a. att, om försäljning av fartyg sker före utgången av den föreslagna återvinnings- perioden om fem år, återvinningsbeloppet, efter särskild prövning, fast- ställs med utgångspunkt från det vid försäljningstillfället rådande mark- nadsvärdet. I normalfallet torde inte sådana försäljningar bli aktuella om

2 Riksdagen 1976/77. ] saml. Nr 139

• Sida 18
•  Original

Prop. 1976/77: 139 " . 18

inte särskilda yttre omständigheter till följd av fraktmarknadsutveck— lingen tvingar beställaren till snabb avyttring av fartyget. Jag finner emellertid att inte minst administrativa skäl talar för att om överlåtelse av fartyg sker inom två år från leveranstidpunkten det statliga låne- åtagandet bör upphöra genom direkt återbetalning av hela lånebeloppet utan avskrivning.

För varvens del innebär de föreslagna särskilda kreditgarantiema till beställare att man inte i samma utsträckning som tidigare behöver ta i anspråk nuvarande varvskreditgarantier för refinansiering av lämnade kundkrediter. Dessa är f.n. belagda med en särskild administrations- avgift på 0,25 % per år, räknat på utestående garantibelopp. Mot denna bakgrund finner jag det skäligt att också de föreslagna kreditgaran- tiema till beställare avgiftsbeläggs. Jag förordar således att en särskild administrationsavgift på 0,25 % per år, räknat på utstående garantibe- lopp, införs i enlighet med gällande regler för nuvarande varvskredit- garantier. ' .

Analysgruppen beräknar en garantiram för de-statliga kreditgaran- tierna på 2 100 milj. kr. Härutöver uppskattar analysgruppen statens låneengagemang genom de föreslagna avskrivningslånen till svenska be- ställare till högst 900 milj. kr. Såväl kreditgarantiema som avskriv- ningslånen föreslås avse fartygsbeställningar vid svenska varv under tiden den 1 juli 1977—den 30 juni 1978 med kontrakterad leveranstid- punkt senast den 30 juni 1980. Garantierna föreslås kunna svara mot högst 70 % av kontraktspriset och avse täckande av medel till kontant- betalning till varvet vid leveranstidpunkten. Avskrivningslånen föreslås på motsvarande sätt täcka högst 30 % av kontraktspriset. Avskriv- ningslånen avses löpa ränte- och amorteringsfritt under fem år efter le- veranstidpunkten. Jag finner villkoren för avskrivningslånen och ga- ranticrna väl avvägda och ansluter mig'således till dessa förslag. Om de genomförs torde bl. a. en betydande del av den planerade lagerpro- duktionen under i första hand år 1979 kunna ersättas med beställningar från svenska rederier redan under innevarande år, vilket med tanke på den långa framförhållning s'om kräVS i varvsföretagens produktion, underlättar en jämn beläggning och därmed en synnerligen angelägen långsiktig syssclsättningsplanering.

Liksom analysgruppen finner jag det lämpligt att fullmäktige i riks- gäldskontoret och nämnden för fartygskreditgarantier, i likhet med vad som gäller för fartygskreditgarantier till varvsindustrin, får till uppgift att svara för beviljandet av föreslagna kreditgarantier och avskrivnings- lån till beställare. Det bör ankomma på dessa myndigheter att i det en- skilda fallet bedöma de ekonomiska förutsättningarna hos beställare och varv vid beviljande av garantier och lån liksom att löpande följa upp utestående garanti- och låneengagernang. Det bör åligga fullmäktige och nämnden att tillse att det statliga finansiella stödet anpassas till för- utsättningarna vad gäller sysselsättningsutvecklingen vid enskilda varv.

• Sida 19
•  Original

Prop. 1976/77: 139 19

Det förordade beställningsstödet avser att åstadkomma en övergång från lager- till orderproduktion vid varven. Analysgruppen bedömer emellertid att stor osäkerhet råder vad gäller varvens möjligheter att fullfölja inneliggande orderstock utan avbeställningar, beroende på ekonomiska svårigheter hos beställarna till följd av rådande sjöfarts- konjunktur. Ytterligare avbeställningar av fartygskontrakt vid varven medför omedelbara beläggnings- och sysselsättningsproblem och en ökad - lagerproduktionsvolym genom att varven kan tvingas ta över fartygen i egen regi. Mot denna bakgrund finner jag det rimligt att det för- ordade beställningsstödet, efter särskild prövning i varje enskilt fall, kan utvidgas till att omfatta även redan gjorda beställningar för vilka allvarlig risk för avbeställningar kan bedömas föreligga till följd av beställarens ekonomiska oförmåga att fullfölja beställningarna. Jag finner emellertid det skäligt att statens åtagande vad avser avskrivnings- lånen bör kunna begränsas i detta avseende. Som riktlinje härför finner jag det lämpligt att, om avskrivningslån beviljas i samband med leve— rans av redan beställt fartyg, lån inte bör ges för fartyg med kontrakte— rad leveranstid före den 1januari 1978. Vidare bör lånet begränsas till att omfatta 10 % resp. 20 % av den upparbetade självkostnaden under - år 1977 resp. första halvåret 1978. För redan beställt fartyg med kon- trakterad leveranstidpunkt efter halvårsskiftet 1978 bör beställningsstöd enligt vad jag tidigare förordat kunna utgå.

Mot bakgrund av de svåra förhållanden och problem inom såväl varvs- som rederinäringen som kan förväntas råda under de närmaste åren bör dock regeringen efter prövning i varje enskilt fall kunna med— - ge undantag från den förordade begränsningen av beställningsstödet vad avser redan beställda fartyg. Det ankommer på regeringen att ut- forma närmare föreskrifter för stödsystemet.

Som en följd av vad jag nu har anfört angående tillämpningen av beställningsstödct på redan beställda fartyg bör de av analysgruppen föreslagna låne- och garantiramarna utvidgas-med 400 milj. kr resp. 1 000 milj. kr till totalt 1 300 milj. kr resp. 3 100 milj. kr." Jag förordar sålunda att regeringen föreslår riksdagen att för kreditgarantier till svenska fartygsbeställare under tiden den 1 juli 1977—den 30 juni 1980 fastställa en ram av 3 100 milj. kr. Vidare förordar jag att under samma period medel anvisas för staliga avskrivningslån om 1 300 milj. kr till - svenska fartygsbeställare.

8.4. Fartygskreditgarantier till varven

Under våren 1976 beviljade riksdagen för'perioden den 1 juli 1976—- den 31 december 1978 en ram för kreditgarantier till svensk varVSin—' dustri av 12900 milj. kr, varav 9300 milj. kr avsåg finansiering av" orderproduktion och 3600 milj. kr beräknades bli ianspråktagna för finansiering av lagerproduktion under byggnad t.o.m. år 1978. F. 11.

• Sida 20
•  Original

Prop. 1976/77: 139 , 20

gäller att garantier för lagerproduktion kan beviljas intill färdigställan— detidpunkten för ett belopp som motsvarar 70 % av varvens upparbe- tade självkostnad för sådan produktion.

Vad gäller varvsföretagens finansiering av lagerproduktion beskriver analysgruppen utförligt i sin rapport de berörda varvens besvärande likviditetsläge. I syfte; främst att underlätta likviditetssituationen men även för att begränsa statliga kapitaltillskott till de statsägda varvsföre- tagen under de närmaste åren, är det enligt analysgruppens bedömning ändamålsenligt att nuvarande statliga kreditgarantiregler för lagerpro- duktion den 1 juli 1977 utvidgas till att omfatta 85 % av varvens upp- arbetade självkostnad under byggnadstiden.

Den av analysgruppen föreslagna utvidgningen av statens garanti- åtagande för lagerproduktion till 85 % av upparbetad självkostnad innebär att den gällande ramen för kreditgarantier måste utvidgas. En- ligt analysgruppens förslag bör också planerad lagerproduktion för år 1979 räknas med. Till följd härav bör nu gällande ram för statens kre- ditgarantiåtagande enligt analysgruppen kompletteras med en ytterli- gare ram av 4 200 milj. kr. för tiden den 1 juli 1977—den 31 december 1979. Vid beräkningen av detta belopp har analysgruppen inte bedömt de små och medelstora varvens behov av sådana garantier.

Mot den bakgrund som analysgruppen anger finner jag att starka skäl talar för att nuvarande kreditgarantier för lagerproduktion bör ut— vidgas till att omfatta även lagerproduktion under år 1979 under hän- synstagande till den ytterligare neddragning av sysselsättningsnivån som föreslagits. Med tanke på rådande likviditetssituation inom varvsföre— tagen finner jag det också rimligt att sådana garantier utvidgas till att omfatta 85 % av varvens upparbetade självkostnad under byggnadsti- den. Som tidigare har framhållits är osäkerheten om marknadsutveck- lingen under de närmaste åren stor, men varvens möjligheter att er— hålla lönsamma fartygsbeställningar utan statliga insatser avseende leveranser i första hand under år 1979 kan dock bedömas som ringa. Det tidigare förordade beställningsstödet sammanvägt med den här fö- reslagna utvidgningen av lagerproduktionsgarantisystemet torde ge den befintliga varvsindustrin i landet en nödvändig framförhållning för att möjliggöra en balanserad reduktion av sysselsättningsnivå och produk- tionskapacitet till utgången av år 1979. Till frågan om eventuella ytter- ligare statliga kreditgarantier för lagerproduktion efter år 1979 bör ställning tagas senare i samband med att frågan om en fortsatt reduk- tion av varvskapaciteten prövas.

Den framtida utvecklingen av fartygspriserna kommer att få en av— görande betydelse för omfattningen av de väntade förlustriskerna i far- tygsproduktionen under resten av 1970-talet. Analysgruppen bedömer därvid att nuvarande-differens mellan svenska varvs produktionskost- nad och från utlandet offererade fartygspriser sannolikt kan väntas

• Sida 21
•  Original

Prop. 1976/77:139 21 i ' '

minska under de närmaste åren. Det är emellertid f. n. svårt att be- döma hur snabbt och hur mycket fartygspriserna kommer att stiga. Om varvsföretagen hade möjlighet att behålla färdigställda fartyg utan beställare till dess försäljning kunde ske i en bättre priskonjunktur, kan betydande förluster undvikas.

Jag har tidigare konstaterat att varven själva saknar ekonomiska för- utsättningar för att själva svara för finansieringen härav. I likhet med analysgruppen anser jag att statsmakterna bör medverka härtill genom en utvidgning av det statliga kreditgarantisystemet.

Jag finner det lämpligt att fullmäktige i riksgäldskontoret efter hö- rande av nämnden för fartygskreditgarantier halvårsvis får i uppdrag att ompröva förutsättningarna för fortsatt statlig garantigivning till berörda- varvsföretag i syfte att begränsa statens riskengagcmang. Analysgruppen har beräknat en garantiram för finansiering av lagerfartyg efter färdig- ställandetidpunkten för storvarven. Ramen uppgår till 2000 milj. kr och motsvarar 50 % av lagerproduktionen under åren 1977 och 1978. Garantierna föreslås vidare kunna gälla under högst fem år från färdig- ställandetidpunkten och omfatta högst hela den upparbetade självkost- naden. Garantierna bör kunna ianspråktas under perioden den 1 juli 1977—den 31 december 1979.

Jag beräknar behövlig garantiram enligt nyss angivna riktlinjer för de övriga varvens produktion under åren 1977—1979 till totalt 500 milj. kr. Härtill kommer ett garantibehov av ca 150 milj. kr för finansiering av större ombyggnader av fartyg under år 1979. Jag förordar sålunda en kompletterande garantiram av 4 850 milj. kr för kreditgarantier till svensk varvsindustri avseende finansiering av fartygsproduktion under perioden den 1 juli 1977—den 31 december 1979. Liksom tidigare bör det ankomma på regeringen att inom den av riksdagen fastställda to— tala garantiramen avgöra i vilken takt garantierna skall beviljas med hänsyn till planerad sysselsättning vid enskilda varv. För de särskilda kreditgarantiema till svensk varvsindustri avseende finansiering av la— gerproduktion efter färdigställandetidpunkten bestämmes en särskild ga- rantiram av 2 000 milj. kr under nyssnämnda tidsperiod. Sammantaget med nu gällande garantiram av 12900 milj. kr, som avser såväl fi— nansiering av orderproduktion som lagerproduktion under perioden den 1 juli 1976—den 31 december 1978 innebär detta ett totalt garanti— bemyndigande om 19 750 milj. kr för perioden den 1 juli 1976—den 31 december 1979, varav 10300 milj. kr. beräknas bli ianspråktaget för finansiering av lagerproduktion. För finansiering av orderproduk- tionen under denna period beräknas således 9 450 milj. kr stå till var- vens förfogande. Av detta garantibelopp beräknar jag att ca 150 milj. kr under vart och ett av åren 1977. 1978 och 1979 kommer att behöva ianspråktas för finansiering av större ombyggnader av fartyg enligt gällande riktlinjer. Av dessa garantiramar bör t.v. högst 500 milj. kr.

• Sida 22
•  Original

Prop. 1976/ 77: 139 - 22

få tagas i anspråk för de särskilda garantier till svenska rederier som regeringen senare kommer att föreslå i särskild proposition.

F.n. utgår särskilda avgifter för de statliga kreditgarantiema. För kreditgarantier för lagerproduktion under byggnad är avgiften l % per år, räknat på utestående garantibelopp. I överensstämmelse härmed för— ordar jag att de nu föreslagna nya kreditgarantiema för finansiering av lagerproduktion efter färdigställandetidpunkten på samma sätt avgifts- beläggs med 1 % per år, räknat på utestående garantibelopp.

8.5. Avtal med Saléninvest AB

Saléninvest AB äger f.n. 49 % av aktierna i AB Götaverken. Före- trädare för staten träffade den 24 mars 1977 ett avtal med Saléninvest AB innebärande att staten förvärvar Saléninvest AB:s aktier i Göta- verken för 45 milj. kr. Avtalet har träffats med förbehåll för rege- ringens godkännande.

Förvärvet av Saléninvests aktier i Götaverken har stor praktisk be- tydelse i fråga om den framtida organisationen av verksamheten inom den statliga varvsgruppen. Jag förordar därför att nämnda aktier för- värvas till angivet pris och att regeringen inhämtar riksdagens bemyn- digande att godkänna avtalet. Ett investeringsanslag för ändamålet bör anvisas på tilläggsbudget III till statsbudgeten för innevarande år.

Mellan staten och Saléninvest AB har vidare träffats ett preliminärt av- tal innebärande att Saléninvest hos Götaverken skall beställa sex kyl- fartyg av en ny typ. Det första fartyget i serien skall levereras i slutet av år 1978 och det sjätte i början av år 1980. Villkoren för dessa far- tygsbeställningar avviker i vissa avseenden från de regler för statligt stöd till fartygsbeställare som jag har föreslagit skall införas. Villkoren innebär i huvudsak att staten för till Saléninvest lämnade avskrivnings- lån skriver av hela sin lånefordran i samband med leveranserna av far- tygen och att staten inte skall ha någon återvinningsrätt för dessa fartyg.

Fartygsbeställningarna är i dagens läge ett synnerligen välkommet beläggningstillskott för Götaverken. Ordern torde motsvara närmare ett halvt års beläggning för Arendalsvarvet och Öresundsvarvet. De ekono- miska villkoren för kylbåtsaffären bedömer jag som godtagbara.

Regeringen bör inhämta riksdagens bemyndigande att godkänna överenskommelsen i vad den avviker från de tidigare redovisade riktlin— jerna för lämnande av garantier och lån till svenska fartygsbeställare.

8.6. Organisation av de statliga varven

Såväl analysgruppen som varvskommittén finner det ändamålsenligt att den statliga varvsverksamheten snarast samlas i en gemensam före— tagsgrupp. Kommittén framhåller som sin uppfattning att en kon- cernbildning med ett för ändamålet bildat moderbolag är den organi-

• Sida 23
•  Original

Prop. 1976/77: 139 23

sationsform som ger de bästa förutsättningarna för en samordning av den statsägda varvsindustrin. Analysgruppen har samma uppfattning härvidlag som kommittén. Det föreslagna moderbolaget bör enligt ana- lysgruppens mening bildas snarast. Jag delar uppfattningen att _ett nytt bolag bör bildas. 1 varvskoncernen avses Götaverken, Karlskronavarvet och Uddevallavarvet att ingå. Härigenom skapas enligt analysgruppens bedömning en enhetlig organisation som kan bilda grund för en effek— tiv framtida statlig varvsverksamhet. Med hänsyn till att det föreslagna moderbolaget avses ombesörja gemensamma uppgifter för koncernens räkning torde förutsättningar föreligga för att bolaget skall kunna er- hålla befrielse från skatt på utdelningar från dotterbolagen genom med- givande från riksskatteverket enligt 54 & sjätte stycket i kommunal- skattelagen.

Jag lägger särskild vikt vid att en för de olika varvsföretagen gemen- sam koncernledning torde komma att erhålla den överblick och de be- fogenheter som behövs för att på ett övergripande och rationellt sätt kunna lösa de strukturella problem som kommer att finnas inom de berörda varven under lång tid. Jag delar analysgruppens mening att en diversifiering av varvens verksamhet bör komma till stånd och ser häri ett ytterligare motiv för tillkomsten av en särskild koncernledning för de statliga varven.

De enskilda varvsföretagen bör erhålla den rörelsefrihet koncernled- ningen bedömer ekonomisk och rationell, koncernledningen bör härvid överväga lämpligheten av att låta de olika varvsenheterna var för sig utgöra dotterbolag.

Jag delar analysgruppens mening att organisationsutvccklingen inom varvskoncernen bör göras i en sådan takt att man så långt möjligt und- viker störningar i varvsföretagens löpande verksamhet.

Beträffande huvudmannaskapet för moderbolaget finner jag analys- gruppens förslag att staten direkt bör svara för detta ändamålsenligt och väl motiverat. Jag bedömer emellertid det angeläget att den erfarenhet och kompetens som Statsföretag AB besitter inom såväl varvsverksamhet som övrig verksamhet kommer den nya koncernen till godo. Detta sker bäst genom ett nära samarbete mellan de två statliga företagsgrup- perna.

Aktierna i de bolag som avses ingå i varvskoncernen ägs f.n. av staten, Saléninvest och Statsföretag. Ett första steg i samordningen av varvsföretagen bör vara att staten i sin hand samlar samtliga aktier.

Götaverkens aktier är fördelade på staten, Saléninvest och Stats- företag. Statsföretag äger 8,3 % av aktierna till ett bokfört värde av 25 milj. kr. Enligt riksdagsbeslut (prop. 1974: 110, NU 1974: 46, rskr 1974: 264) har Statsföretag erhållit ett statligt lån på 25 milj. kr för förvärv av dessa aktier. Lånet förfaller till betalning den 31 december 1979. Skuldebrevet löper med en årlig ränta motsvarande den avkastning Statsföretag, för motsvarande år, erhåller på sina Götaverkenaktier. Jag

• Sida 24
•  Original

Prop. 1976/ 7 7: 139 24

förordar att staten förvärvar aktierna och som betalning för dessa efterger Statsföretags skuld till staten.

Sedan staten, som jag har förordat, förvärvat Sal'éninvests aktier i Götaverken, har staten samtliga Götaverkenaktier i sin hand. Det bok- förda värdet av Statsföretags aktier i Uddevallavarvet och Karls- kronavarvet är 135 milj. kr. Dessa aktier bör staten förvärva mot kon- tant betalning. För detta ändamål bör ett investeringsanslag av 135 milj. kr anvisas för budgetåret 1977/78 under fonden för statens aktier.

Av det statliga kapitaltillskott om 115 milj. kr som Uddevallavarvet AB erhöll under åren 1965 och 1967 eftergavs återbetalningsskyldig- heten för 65 milj. kr av 1974 års riksdag (prop. 1974: 110, NU 1974: 41, rskr 1974: 264). Av återstående del av kapitaltillskottet återbetalade varvet till staten 10 milj. kr under år 1975. Enligt beslut av riksdagen år 1976 (prop. 1975/76: 121, NU 1975/76: 73, rskr 1975/76: 386) med- gavs varvet anstånd med återbetalningen av återstående 40 milj. kr t.o.m. år 1978. BelOppet skall återbetalas med 10 milj. kr om året under åren 1979—1982. Analysgruppen föreslår i sin rapport att den återstående skulden till staten om 40 milj. kr. omvandlas till eget kapi- tal för att stärka den föreslagna varvskoncernens soliditet. Mot bak- grund av den besvärliga marknadssituationen som kan väntas råda under de närmaste åren finner jag i likhet med analysgruppen, att varvskoncernen bör ges största möjliga finansiella handlingsutrymme för att möta inte förutsedda påfrestningar. Jag förordar därför att statens fordran på Uddevallavarvet omvandlas till eget kapital i företaget ge- nom att varvet ger ut nya aktier som staten förvärvar och betalar ge— nom eftergivande av varvets skuld till staten. Det ankommer på rege- ringen att bestämma om aktierna skall tecknas till viss överkurs.

Genom de åtgärder som jag här har redovisat kommer staten att inneha samtliga aktier i Götaverken. Karlskronavarvet och Uddevalla- varvet.

I moderbolaget för varvskoncernen bör aktier tecknas till ett värde av 900 milj. kr. Samtliga aktier avses tecknas av staten. Betalningen för aktierna bör delvis ske genom att staten till moderbolaget i form av apportegendom överlåtar samtliga aktier i de tre förut omnämnda var- ven. Dessa aktier kommer på fonden för statens aktier att vara bok- förda ti-ll 426 milj. kr., men bör ha ett verkligt värde av lägst 500 milj. kr. Övrig del av betalningen för aktierna bör ske genom att ett investe- ringsanslag av 400 milj. kr. anvisas. Det ankommer på regeringen att bestämma om aktierna skall tecknas till viss överkurs.

8.7. Finansiellt stöd till de statsägda varven

Analysgruppen konstaterar i sin rapport att ett nödvändigt tillskott av eget kapital till den föreslagna statliga varvskoncernen bör uppgå till

• Sida 25
•  Original

Prop. 1976/77: 139 25

700 milj. kr. Gruppen föreslår dock med hänsyn till framför allt den osäkerhet som föreligger i varvsföretagens redovisade finansplaner, ett totalt tillskott av eget kapital om 800 milj. kr. Jag anser att analys- gruppens beräkningar bör godtas men finner att den angivna osäker— hetsmargin-alen bör kunna begränsas till 75 milj. kr. Av beloppet 775 milj. kr. bör som jag tidigare har föreslagit 400 milj. kr. användas för aktieteckning. Övriga 375 milj. kr. bör tillföras som ett bidrag för att öka soliditeten. Jag förutsätter att av kapitaltillskottet' erforderliga me— del tillskjuts Götaverken för att täcka hittillsvarande förluster.

Det egna kapitalet i moderbolaget kommer alltså i inledningsskedet att bestå av sammanlagt 1 275 milj. kr. Den nybildade koncernen får med detta en tillfredsställande likviditet och soliditet. Jag vill emeller— tid betona att kapitalet inte är så tillmätt att det täcker förluster som kan uppstå i samband med avyttring av i första hand den planerade lagerproduktionen av fartyg under de närmaste åren. Genom särskilda s.k. värdegarantier, som jag senare återkommer till, skapas emellertid möjligheter för koncernen att bedriva sin verksamhet åtminstone t. o. m. år 1979 på en rimlig ekonomisk grund.

Analysgruppen redovisar i sin rapport den aktuella beläggningssitua- tionen vid de berörda varven. T.o.m. år 1979 har varven betydande beläggningsproblem. Analysgruppen föreslår mot denna bakgrund vissa statliga åtgärder för att överbrygga dessa problem. Analysgruppen framför den uppfattningen att det även på längre sikt kan komma att bli svårt för varven att erhålla en jämn och lönsam beläggning av nybyggnadskapaciteten. Som komplement till varvens nybyggnadsverk— samhet är det därför önskvärt att en övergång till annan verksamhet snabbt kan komma till stånd. En sådan övergång kommer emellertid enligt analysgruppens mening att i de flesta fall ta avsevärd tid, kräva investeringar i nya produktionsanläggningar och medföra väsentligt ökat behov av omskolning och träning av de anställda till nya arbetsupp- gifter. Analysgruppen anser det inte vara möjligt för varven att av egen- finansiell kraft genomföra en sådan övergång till annan verksamhet annat än i mycket begränsad omfattning och föreslår därför att särskilda medel av 100 milj. kr tillskjuts den statliga koncernen för detta ända— mål. Jag anser i likhet med analysgruppen att det är nödvändigt att staten medverkar till och påskyndar en sådan diversifiering av verk- samheten vid koncernens varv men finner att det föreslagna finansiella stödet i ett första steg bör kunna begränsas till 35 milj. kr. Jag utesluter inte att ytterligare medel för sådan verksamhet i ett andra steg kan komma att behövas. Jag finner det emellertid motiverat att erfaren- heterna av de närmaste årens verksamhet dessförinnan utvärderas. 35 milj. kr bör tillskjutas moderbolaget för projektering av alternativ verksamhet. Jag finner det vara viktigt att denna verksamhet snabbt sätts igång enligt de riktlinjer som analysgruppen anger i sin rapport

• Sida 26
•  Original

Prop. 1976/ 77: 139 26

och vill särskilt betona vikten av att verksamheten bedrivs i nära sam- arbete med andra industriföretag och — såvitt gäller Göteborg — med den särskilda Göteborgsdelegation som kommer att tillkallas.

Analysgruppen anser det vara nödvändigt att särskilda statliga medel ställs till den nybildade varvskoncernens förfogande för uppförande av en s.k. tankrengörings— och mottagningsstation för ballastvatten vid Götaverken Cityvarvet i Göteborg. De direkta investeringskostnaderna härför beräknas till ca 50 milj. kr. I likhet med analysgruppen finner jag det motiverat, bl. a. för sysselsättningen inom reparationsverksam- heten vid Götaverken Cityvarvet, att en sådan anläggning snarast kommer till stånd. En viktig förutsättning för ett samgående mellan Götaverken och Eriksberg skall kunna genomföras på ett smidigt sätt utan alltför besvärande sysselsättningsmässiga konsekvenser är att verk— samheten vid Götaverken Cityvarvet kan fullföljas enligt nuvarande sysselsättningsplaner och med bibehållen långsiktig konkurrenskraft. Re- geringen har i annat sammanhang föreslagit riksdagen (prop. 1976/77: 95 bil. 1) ett generellt statligt bidrag till svenska varv om högst 50 % av anläggningskostnaden skall kunna utgå för sådana oljemottagnings- och rengöringsanläggningar. Jag förutsätter att särskilda medel enligt detta förslag kan ställas till Götaverken Cityvarvets förfogande varför jag nu endast är beredd att beräkna 25 milj. kr för detta ändamål.

Enligt vad jag nu har anfört bör alltså medel tillskjutas den statliga varvskoncernen avseende aktieteckning med 400 milj. kr., aktieägartill- skott med 435 milj. kr., varav för alternativ verksamhet 35 milj. kr. och för oljemottagningsanläggningen 25 milj. kr., alltså sammanlagt 835 milj. kr.

Det föreslagna tillskottet av medel till den nya statliga varvskon- cernen har, som nämnts, beräknats under förutsättning att fartygs- produktionen under åren 1977——1980 kan säljas till beräknad själv- kostnad. Som tidigare har framhållits är emellertid möjligheterna för varven att under denna period erhålla full kostnadstäckning myc- ket små varför kapitaltillskott för att täcka sannolika förluster efter hand kan behöva tillföras koncernen. Detta beror bl. a. på att de för- lustrisker som föreligger för såväl påbörjad som redan färdigställd pro- duktion i enlighet med aktiebolagslagens regler om värdering av till- gångar måste beaktas redan vid upprättande av koncernens bokslut. Med nuvarande låga marknadsvärden innebär detta att stora nedskriv- ningar av pågående och färdigställd fartygsproduktion måste göras vid bokslutstillfället med åtföljande krav på kapitaltillskott som, vid en senare försäljningstidpunkt, efter en uppgång av marknadsvärdena, kan framstå som större än vad som var nödvändigt.

För att undvika att eventuella förluster på fartygsproduktionen skall behöva realiseras på ett alltför tidigt stadium föreslår analysgruppen ett värdegarantisystem varigenom staten för fartyg under tillverkning och

• Sida 27
•  Original

Prop. 1976/77:139 27

sådan produktion som temporärt behålls i varvets ägo, påtar sig att vid kommande externförsäljning täcka uppkommande förluster i för— hållande till varvets redovisningsmässiga självkostnad. Härigenom skulle inte de statliga varvsföretagen vid bokslutstillfället behöva göra stora nedskrivningar med åtföljande krav på kapitaltillskott. De nödvändiga kapitaltillskotten begränsas genom att dessa kommer att ske vid en tidpunkt då fartygspriserna kan väntas ha stigit. Jag finner detta ända— målsenligt och förordar att staten gör ett sådant garantiåtagande inom av riksdagen fastställda ramar. I likhet med analysgruppen bedömer

jag det lämpligt att sådana garantier får gälla i högst fem år.

Analysgruppen föreslår att garantier av detta slag ställs till den stat- liga varvskoncernens förfogande med högst 400 milj. kr för vardera av åren 1.977 och 1978. Detta belopp avser att täcka sannolika för- luster på 1977, 1978 och större delen av 1979 års produktion. 1979 års produktion har av analysgruppen räknats in eftersom eventuella förlus- ter härvidlag bör beaktas redan i 1978 års bokslut. För den händelse garantiramarna inte utnyttjas till fullo under åren 1977 och 1978 före- slås vidare att garantier inom ramen får ställas också under år 1979.

Jag finner dessa garantibelopp väl avvägda och förordar att särskilda värdegarantier om totalt 800 milj. kr ställs till den föreslagna statliga varvskoncernens förfogande under åren 1977 och 1978. Vidare bör ett förlusttäckn-ingsanslag tas upp för detta på statsbudgeten. Om förslaget bifalls kan de statliga varven i rimlig omfattning kompenseras för för- luster på fartygsproduktionen under de närmaste åren. I den utsträck- ning de av mig tidigare föreslagna statliga insatserna för att bl. a. under- lätta varvens försäljning av redan beslutad och planerad lagerproduk- tion inte är tillräckliga för erhållande av kostnadstäckande priser kom- mer de nu föreslagna värdegarantierna att behöva infrias. Om garan- tierna inte räcker till för att täcka förlusterna får den statliga varvskon- cernens eget kapital tas i anspråk för detta. Regeringen får utforma de närmare föreskrifter som- behövs för tillämpningen av systemet med de förordade särskilda värdegarantierna. I likhet med vad som gäller enligt nuvarande system för kreditgarantier till varvsindustrin bör det emeller- tid vara fullmäktige i riksgäldskontoret som handhar och utfärdar dessa garantier, dock efter särskild" prövning av regeringen.

Till följd av det ägaransvar som staten har iklätt sig genom att över- taga Eriksberg den 1 juli 1975, har staten att svara för Eriksbergs eko— nomiska åtaganden. Härvid har bl. a. statens förlusttäckningsåtagande reglerats i ett särskilt ramavtal mellan staten och Saléninvest AB per den 17 december 1975 angående samgåendet mellan Eriksberg och Göta- verken. l överensstämmelse med detta ramavtal beslöt riksdagen förra året (prop. 1975/76: 121, NU 1975/76: 73, rskr 1975/76: 386) bl. a. att i ett första steg tillskjuta 420 milj. kr. till Eriksberg för att täcka för- luster t.o.m. år 1975. För att uppfylla statens återstående förlust-

• Sida 28
•  Original

Prop. 1976/77: 139 28 täckningsåtagande fram t. o. rn. varvets nedläggning under år 1979 före- slår analysgruppen att ett fast belopp i ett andra steg avräknas inom intervallet 750—950 milj. kr avseende förluster under åren 1976 och 1977 samt de med driften av Eriksberg under tiden fram till den slutliga sammanläggningen med Götaverken förenade merkostnaderna. Efter bedömning av kostnaderna för samgåendet har Götaverken uppskattat och preciserat ett fast avräkningsbelopp. De ekonomiska kalkyler m. ni. som har utgjort underlag för det av Götaverken yrkade engångsbeloppet har granskats av särskild representant för staten. Av det yrkade belop- pet har statens representant bedömt 859 milj. kr som fallande inom sta- tens förlusttäckningsåtagande. Det engångsbelopp för förlusttäckning som nu har beräknats bedömer jag ligga i linje med tidigare bedöm— ningar av statens förlusttäckningsansvar för Eriksberg. Jag förordar så- ledes att 859 milj. kr. anvisas för statens förlusttäckning i Eriksberg.

Som analysgruppen framhåller har emellertid inte i Götaverkens be- räkningar beaktats eventuella förlustrisker avseende Eriksbergs lämnade fartygskrediter samt risken för annulleringar eller omförhandlingar av inneliggande orderstock. Dessa risker bedöms dock f. 11. som begränsade. Analysgruppen bedömer att det är svårt att värdera dessa risker i ett engångsbelopp och föreslår att staten utfärdar en särskild avtalsgaranti för att säkerställa värdet av Eriksbergs fartygsfordringar samt att order- stocken fullföljs planenligt. De nämnda riskerna bedöms dock som ringa. Jag är därför inte beredd att förorda att särskilda garantier härför ställs.

Utöver de förluster i Eriksberg och kostnader i Götaverken som täcks av föreslaget engångsbelopp kan ytterligare kostnader uppkomma i Götaverken på grund av i dag svårbedömbara sammanläggningspro- blem. Jag anser inte att dessa risker faller inom- ramen för det spe- ciella förlusttäckningsavtalet avseende Eriksberg. De innebär dock san- nolikt en extra börda för Götaverken under de närmaste åren. Skulle förluster i dessa avseenden inte kunna undvikas i framtiden får frågan om att täcka dessa prövas i särskild ordning. Staten får som blivande ensamägare till Götaverken och Eriksberg naturligen bära det yttersta ekonomiska ansvaret för den framtida verksamheten. '

8.8. Skeppsteknisk forsknings- och utvecklingsverksamhet

Analysgruppen föreslår stöd till två skilda slag av teknisk utveck- lingsverksamhet inom varvsindustrin. Det första förslaget avser en ut- ökning av nuvarande stöd till skeppstekniskt inriktad forsknings— och utvecklingsverksamhet av betydelse för varvsindustrins utveckling och konkurrenskraft. Analysgruppen föreslår här en utökning från nuvaran— de 11 milj. kr till 25 milj. kr per år fr.o.m. budgetåret 1977/78.

• Sida 29
•  Original

Prop. 1976/77:139 ' 29 .

Analysgruppen föreslår vidare stöd till ett nytt programför långsiktig planering och utveckling av de nuvarande varven för att skapa en gnmd för en fortlöpande nyinriktning'av varvens produktion mot nya produkter och ny teknik. Analysgruppen uppskattar kostnaderna för ett sådant program till 5 milj.- kr under budgetåret 1977/78. Kostnaderna föreslås sedan ökas intill en nivå av 20 milj. kr budgetåret 1980/81.

Det föreligger enligt min mening behov av tekniska utvecklingsinsat- ser för att förstärka och bevara de svenska varvens konkurrenskraft. En högt utvecklad produktionsteknik och tekniskt avancerade produkter är härvid nödvändiga för att de svenska varven skall kunna konkurrera på världsmarknaden.

Det är emellertid av vikt att de statliga insatserna till stöd för nä- ringslivets forsknings- och utvecklingsverksamhet prioriteras och förde- las på ett ur samhällsekonomisk.synvinkel ändamålsenligt sätt. Jag är därför inte beredd att särskilt förorda-en ökning av det statliga stödet för forsknings- och utvecklingsinsatser speciellt inom varvsindustrin. Jag utgår från att berörda myndigheter i samråd med företagen inom ramen för nuvarande generella statliga forsknings- och utvecklingsstöd genomför nödvändiga prioriteringar mot bakgrund av dagsläge och framtidsutsikter inom skilda delar av näringslivet.

9. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu—har anfört hemställer jag att rege- ringen föreslår riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer för lämnande av garantier till svensk varvsindustri som jag har förordat,

2. godkänna de riktlinjer för lämnande av garantier och lån till svenska fartygsbeställare som jag har förordat,

3. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att fr.o.m. den 1 juli 1977 till utgången av år 1979 ikläda staten garantier till svensk varvsindustri dels — utöver tidigare bemyndigande — till ett sammanlagt belopp. av högst 4 850 000 000 kr avseende finansiering i anslutning till produktion av fartyg, dels intill ett vid varje tidpunkt sammanlagt belopp av högst 2 000 000 000 kr avseende finansiering i anslutning till färdig- ställda fartyg, producerade i varvsföretagens egen regi,

4. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att fr.o.m. tiden den 1 juli 1977 till utgången av juni 1980 ikläda staten garan— tier till svenska fartygsbeställare till ett sammanlagt belopp av högst 3 100000 000 kr avseende. upplåning i anslutning till beställning av fartyg hos svenska varv,

5. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att fr.o.m. den 1 juli 1977 till utgången av år 1978 ikläda staten garantier till

• Sida 30
•  Original

Prop. 1976/77: 139 ' 30

6.

10.

11.

12.

13.

14.

15.

16.

varvsföretag ingående i en statlig varvskoncern till ett sam- manlagt belopp av högst 800 000 000 kr avseende förlusttäck- ning i anslutning till produktion och försäljning av fartyg, bemyndiga regeringen godkänna avtal med Saléninvest AB angående beställningar av vissa kylfartyg i vad det innefattar avvikelse från de under 2 angivna riktlinjerna,

.medgiva att statens lån till Statsföretag AB- om 25 000 000 kr

får användas till förvärv av bolagets aktier i AB Götaverken, .medgiva att statens lån till Uddevallavarvet AB om

40 000 000 kr får användas till förvärv av aktier i bolaget, . till Avskrivningslån till svenska beställare av fartyg för budget-

året 1977/78 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reserva- tionsanslag av 1 300 000 000 kr, till Förvärv av aktier i AB Götaverken på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 under fonden för statens aktier anvisa ett investeringsanslag av 45 000 000 kr,

till Förvärv av Statsföretag AB:s aktier i Karlskronavarvet AB och Uddevallavarvet AB för budgetåret 1977/78 under fonden för statens aktier anvisa ett investeringsanslag av 135 000 000 kr,

bemyndiga regeringen att enligt de riktlinjer som jag för- ordat bilda ett aktiebolag för att vara moderbolag inom en statlig varvskoncern, till Förvärv av aktier i moderbolaget i den statliga varvskon- cernen för budgetåret 1977/78 under fond-en för statens aktier anvisa ett investeringsanslag av 400 000 000 kr, till Medeltillskatt till moderbolaget i den statliga varvskon- cernen för budgetåret 1977/78 under fjortonde huvudtiteln . anvisa ett reservationsanslag av 435 000 000 kr, till T äckande av förluster på grund av garantier till den statliga varvskoncernen för budgetåret 1977/78 under fjortonde huvud- titeln anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr, till Täckande av förluster vid Eriksbergs Mekaniska Verk- stads AB på tilläggsbudget [II till statsbudgeten för budget- året 1976/77 under trettonde huvudtiteln anvisa ett reserva- tionsanslag av 859 000 000 kr.

Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.

10. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslu— tar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

• Sida 31
•  Original

Analysgruppen för vissa Bilaga varvsfrågor

Sammanfattning av rapport från analysgruppen för Vissa varvsfrågor

Stockholm 1977

• Sida 32
•  Original

• Sida 33
•  Original

Prop. 1976; 77: 139 33

Till statsrådet och chefen för industridepartementet

Regeringen bemyndigade den 4 november 1976 chefen för industri- departementet att tillkalla en analysgrupp med högst sex ledamöter för att undersöka vissa varvsfrågor och att skyndsamt framlägga av under— sökningen föranledda förslag. Med stöd av detta bemyndigande tillkal— lades ledamöterna direktören Sven G. Andrén, tillika ordförande, för- bundsjuristen Sören Mannheimer, finansdirektören Bo C. E. Ramfors, auktoriserade revisorn Göran Tidström, direktören Ingvar Trogen samt kanslirådet Gunnar österberg. Österberg förordnades den 21 december 1976 som expert och ersattes såsom ledamot samma dag av departe- mentsrådet Nore Sundberg.

Som experter har vidare till analysgruppen knutits departementssek- reteraren Erik Linnergren (den 4 november 1976), civilingenjören Claes Larsson (den 22 november 1976) samt pol. mag. Erland Ringblom (den 24 november 1976).

Som sekreterare åt analysgruppen förordnades departementssekrete— raren Björn Olhans och som biträdande sekreterare fil. kand. Sonja Forsman.

Ledamöterna antog namnet analysgruppen för vissa varvsfrågor. Analysgruppen för vissa varvsfrågor får härmed avlämna en samman- fattning av sina överväganden och förslag. Till denna sammanfattning bifogas analysgruppens rapport, vilken hemligstämplats enligt & 21 sek- retesslagen.

Reservation har avgivits av ledamoten Bo C. E. Ramfors. Särskilt yttrande har avgivits av ledamoten Ingvar Trogen.

Uppdraget är härmed slutfört.

Stockholm den 21 februari 1977

Sven G. Andrén Sören Mannheimer Bo C. E. Ramfors

Nore Sundberg Göran Tidström Ingvar Trogen

/ Björn Olhans

3 Riksdagen 1976/77. 1 som]. Nr 139

• Sida 34
•  Original

Prop. 1976/77:139

3. Den internationella ramen

Efterfrågan på fartygsnybyggnader

Efterföljande redovisning av situationen på fartygsmarknaderna för de viktigaste fartygstyperna baseras på föreliggande internationella fram- tidsbedömningar. Analysgruppen har inte utfört några egna undersök- ningar av fartygsefterfrågans utveckling. I redovisningen har tidspers- pektivet omfattat åren fram t. o. m. 1980, resp. 1985. '

• Sida 40
•  Original

Prop. 1976/"77:139

Tankfartyg

Det kan nu konstateras att övergången till andra energikällor inte skett i den takt som förutsågs omedelbart efter energikrisen. För reste— rande delen av 1970—talet räknar man därför i dagsläget med en relativt hög tillväxt för de sjöbuma oljetransportema. För de närmaste åren anses tillväxttakten kunna bli 8 a 10 % per år för att därefter avta emot en väsentligt lägre långsiktig nivå. Som genomsnitt för 1980-talet anges av olika bedömare siffror mellan 2 och 4 % per år.

Baserat på denna tillväxttakt för sjötransporter av olja erhålles en efterfrågan på tonnage för oljetransporter som av olika källor beräknats till 280—330 milj. DWT år 1980 och till 340—385 milj. DWT år 1985.

Tillgången på tonnage för oljetransporter kan beräknas på sätt som redovisas nedan. Avgången från existerande tonnage har härvid be- dömts äga rum i en takt motsvarande 10 milj. DWT per år under hela perioden. Detta motsvarar nuvarande skrotningstakt.

milj. DWT Existerande tonnage 1977-01-01 .......................... 344 Beräknade leveranser av beställt tonnage .................. 33 Beräknad avgång från existerande tonnage 1977—1980 ...... 40 Kvarvarande tonnage 1980-12-31 ........................ 337 Beräknad avgång från befintligt tonnage 1981—1985 ........ 50 Kvarvarande tonnage 1985-12-31 .......................... 287 Nybyggnadsbehov 1981—19851 .......................... 70—115

1 Hänsyn har tagits till permanent försämrad effektivitet för tonnaget, vil- ket bedöms motsvara ca 20 milj. DWT.

Av ovan framgår en fortsatt kraftig obalans mellan efterfrågan och tillgång på tankfartygstonnage under slutet av 1970-talet.

Beroende på tankfartygens dominerande andel (ca 60 %) av totala världshandelsflottan Spelar obalansen på tankfartygsmarknaden en helt avgörande roll för utvecklingen på hela fartygsmarknaden. Spekula- tioner om när balans kan väntas inträffa förekommer i stor omfattning. Olika bedömningar anger tidpunkten inom ett så brett tidsfält som från början av år 1978 till några år in på 1980-talet.

Man kan mot denna bakgrund konstatera att någon större efterfrågan på nybyggnation av tankfartyg inte kommer att äga rum under de när— maste åren. Däremot kan på längre sikt en relativt betydande efter- frågan väntas, vilken då troligen kommer att inriktas mot mycket stora tankfartyg. De transportekonomiska fördelarna vid transport av råolja över långa avstånd talar för detta. Även mindre tankfartyg avsedda för flera lastsorter, främst raffinerade produkter, kan komma att bli in- tressanta.

Bulkfartyg

De sjöbuma transporterna av s.k. bulkvaror har under 1960- och 1970-talen ökat mycket kraftigt, främst beroende på den stora råvaru-

• Sida 41
•  Original

Prop. 1976. 77: 139 41

importen till Japan, och påskyndade övergången till transport i stora bulkfartyg från mindre lastfartyg. Denna strukturomvandling är emel- lertid i dag i det närmaste avslutad, och den tidigare kraftiga ökningen i den japanska råvaruimportén förutses komma att minska under prog— nosperioden. Det är därför sannolikt att tillväxttakten för sjöbuma bulktransporter kommer att bli lägre på 1980-talet.

Den minskade tillväxten i sjöbuma transporter av bulkvaror beräknas medföra en efterfrågan på bulktonnage på ca 140—160 milj. DWT år 1980 och 180—195 milj. DWT år 1985.

Tillgången på tonnage för bulktransporter framgår nedan.

milj. DWT Existerande tonnage 1977-01-01 ............................ 140 Beräknade leveranser av beställt tonnage .................. 25 Beräknad avgång från existerande tonnage 1977—1980 ...... 8 Kvarvarande tonnage 1980-12-31 .......................... 156 Beräknad avgång från existerande tonnage 1981—1985 ...... 16 Kvarvarande tonnage 1985-12-31 .......................... 140 Nybyggnadsbehov 1981—1985 ............................ 40—55

Under de närmaste åren kommer det att råda en situation där till- gången på bulktonnage överstiger efterfrågan. Under förutsättning att inga ytterligare beställningar sker för leverans före år 1980 kommer det att i stort sett råda balans mellan efterfrågan och tillgång på tonnage detta år. År 1985 väntas efterfrågan på tonnage kraftigt överstiga till- gången på befintligt tonnage. På lång sikt kan sålunda förväntas ett kontinuerligt behov av nytt bulktonnage, dels med en inriktning mot större fartyg för transporter av malm, kol etc. över stora avstånd och dels mot mindre specialfartyg, avsedda för olika laster.

Övriga fartyg

Det kan för styckegodsfartyg konstateras att ett jämnt och normalt nybyggnadsbehov kan förutses under hela prognosperioden. F.n. är orderingången koncentrerad till roll—on — roll-off—fartyg och konventio— nella styckegodsfartyg.

För gasfartyg och speciellt LNG-fartyg kan konstateras att, under förutsättning att planerade gastransportprojekt igångsättes, kommer ett stort beställningsbehov för leveranser omkring år 1980 och senare att föreligga. Det bör tilläggas att redan beställda fartyg tillsammans med existerande flotta väntas täcka behovet av tonnage under resten av l970-talet.

Några prognoser för s.k. icke-lastbärande fartyg föreligger inte men ett årligt nybyggnadsbehov i storleksordningen 1 milj. BRT kan anses vara sannolikt. Till största delen är dock detta nybyggnadsbehov av ren nationell karaktär.

Sammanfattningsvis kan konstateras att ett drastiskt reducerat ny-

• Sida 42
•  Original

Prop. 1976/77:139 42

'byggnadsbehov för åren 1977—1980 måste anses vara sannolikt. Genom- snittligt uppgår detta totalt sett för samtliga fartygstyper till 12 a 13 milj. KBRT1 per år, vilket kan jämföras med leveransvolymen år 1975 om över 20 milj. KBRT. Huvudsakligen är detta effekter av bortfallet för tank— och bulkfartyg, medan nybyggnadsbehovet är relativt väl häv- dat för styckegods- och övriga fartyg. För världens varvsindustri inne- bär detta, mätt i relation till sysselsättningen år 1975, ett genomsnittligt kapacitetsutnyttjande om ca 60 % under åren 1977—1980.

I detta sammanhang bör dock nämnas att redan beställda fartyg sva- rar för huvuddelen av redovisat kapacitetsutnyttjande varför förmod- ligen en avsevärt lägre nivå (30—40 %) kan förväntas råda under senare delen av perioden.

För åren 1981—1985 beräknas ett genomsnittligt årligt nybyggnads- behov om 16—18 milj. KBRT föreligga. Det ökade behovet återspeglar framför allt en större efterfrågan på tank— och bulkfartyg. Det totala "nybyggnadsbehovet för dessa fartygstyper under denna period motsvarar emellertid endast knappt hälften av 1975 års leveransvolym.

Det bör slutligen påpekas att de angivna fartygsleveranserna endast utgör beräknade årsmedelvärden och att betydande förskjutningar tro- ligen kommer att äga rum. För perioden 1981—1985 är detta speciellt troligt, och det beräknade medelvärdet uppnås förmodligen inte förrän mot slutet av perioden.

Varvskapacitetens utveckling

Utvecklingen inom den internationella varvsindustrin har under ef ter— krigstiden varit snabb och inneburit en omfattande utbyggnad av den samlade produktionskapaciteten. De totala årliga varvsleveransema har ökat från 5 milj. BRT år 1955 till 34 milj. BRT år 1975.

Utvecklingen under efterkrigstiden karakteriserades främst av en kraftig utbyggnad sedan slutet av 1950-talet av varvskapaciteten i Japan. Av ökande betydelse under senare år har varit uppbyggnaden av nya stora varv i vissa utvecklingsländer. Dessutom kan konstateras en kraf- tig tillväxt i fartygsstorleken under perioden.

Under resterande del av 1970-talet kan, mot bakgrund av tidigare redovisade bedömningar av efterfrågan på olika fartygsnybyggnader, konstateras ett betydande överskott på varvskapacitet. Under första delen av 1980-talet kan även förväntas kapacitetsöverskott, dock i mindre utsträckning än under tidigare period.

Några kraftfulla åtgärder för att reducera den internationella varvs- kapaciteten har ännu inte vidtagits i så måtto att varvsanläggningar helt tagits ur drift. Reducering av arbetsstyrkan, reducerat övertidsut- tag eller reducerat utnyttjande av underleverantörer har genomförts på

1 KBRT = Kompenserat BRT. Detta är en enhet som bättre än BRT och DWT motsvarar utnyttjande av varvskapaciteten.

• Sida 43
•  Original

Prop. 1976. 77: 139 43

många håll. Sverige torde genom beslutet att helt upphöra med fartygs- produktion vid Lindholmen och Eriksbergsvarven hittills vara det enda land där en permanent reduktion genomförs.

Den föreliggande överkapaciteten inom varvsindustrin är ett världs- omspännande strukturproblem. Fartygsmarknadens internationella ka- raktär innebär att problemet inte kan isoleras nationellt. Åtgärder i ett mera betydande varvsland inverkar på de övrigas situation och hand— lingsmöjligheter. Ansträngningar att åstadkomma en samordnad ned- trappning av världens varvskapaciteter har inte heller saknats, bl.a. inom OECD:s varvsgrupp bedrivs f.n. ett intensivt arbete i detta syfte.

Statliga stödåtgärder

Analysgruppen har utfört en inventering av de statliga stödåtgärder som i många länder ges till såväl rederier som varven. Denna invente- ring visar att i de flesta betydande varvsländerna utgår någon form av statligt stöd. Det kan framhållas att under år 1976 genomfördes, fram- för allt i Norge, Västtyskland och Nederländerna, utökade statliga in- satser. riktade mot beställare av fartyg. Exempelvis kan nämnas att det nederländska stödet f.n. uppgår till ca 24 % av kontraktspriset.

Prisutvecklingen

Tidigare redovisade obalans på oljefraktmarknaden ledde under år 1975 till drastiskt reducerade fraktsatser. Härigenom skedde från be- ställarnas sida omfattande annulleringar av tankfartygsbeställningar.

Dessutom konverterades ett flertal beställningar till andra fartygs- typer, speciellt bulkfartyg. Nybeställningar av tankfartyg upphörde praktiskt taget helt. Detta medförde en mycket stark prispress under åren 1975 och 1976 på såväl nytt tonnage som andrahandstonnage. Ef— fekterna av denna utveckling ledde även till låga priser för annat ton— nage än tanktonnage.

Mot bakgrund av den stora osäkerhet som präglar den internatio- nella sjöfarlskonjunkturen under de närmaste åren är det i dagsläget svårt att bedöma hur den framtida prisutvecklingen kommer att gestalta sig. Det finns skäl att se på 1976 års mycket låga prisläge såsom betingat av att både varv och rederier i många fall befann sig i ett tvångsläge. Av de bedömningar som återgivits i det föregående är emellertid den slutsatsen berättigad att det ännu under åtskillig tid kommer att råda en internationell marknadssituation där det aktiva köparintresset väsent- ligt understiger den kapacitet som söker tillverkningsobjekt, med åtföl- jande allvarliga effekter på varvsindustrin.

• Sida 44
•  Original

Prop. 1976/77: 139

S_vsselsättningseffekt

I ovannämnda studie har sysselsättningseffekten i första underleve- rantörsledet beräknats till ca 8 500 anställda. Något försök att uppskatta sysselsättningseffekten för samtliga underleverantörsled har inte gjorts. Undersökningsmaterialet ger heller ingen fullständig bild av sysselsätt- ningseffekten av beställningar från utländsk varvsindustri. För de spe- cialstuderade företagen, av vilka många är starkt exportinriktade, upp- går sysselsättningseffekten av utländska varvsbeställningar till drygt 2 000 personer.

Nedan återfinns en fördelning av sysselsättningen kommunvis i de studerade företagen.

Sysselsättningseffekt (antal anställda) i första underleverantörsledet

• Sida 55
•  Original

Prop. 1976/77: 139 55

Kommun Sysselsätt- Antal ningselTekt företag Kristinehamn 937 2 Luleå 870 1 Göteborg 754 15 Finspång 725 1 Uddevalla 664 4 Oxelösund 562 1 Borlänge 524 1 Trollhättan 500 1 Jönköping 431 3 Linköping 238 3 Motala 210 1 Stockholm 155 6 Järfälla 131 1 Gävle 120 1 Västerås 120 2 Övriga 1 484 39 Totalt 8 425 82

Siffrorna har här så långt möjligt justerats för att även omfatta sys- selsättningseffekten av beställningar från utländska varv.

Sysselsättningsbortfall

Samtliga studerade verkstadsindustriföretag har fått vidkännas kraf- tiga minskningar i orderingången, såväl vad avser beställningar från svenska som utländska varv. Ett fåtal av företagen förväntar sig en ökad orderingång från varven under de närmaste åren, och då i första hand från utländska varv.

Beträffande gjuterierna befinner sig flertalet i stora svårigheter och man räknar allmänt med en mycket kraftig minskning av varvsleveran- serna. Konstruktionsföretagen har i stort sett oförändrade beställningar under år 1977 men troligen kommer även de att erhålla en minskad orderingång år 1978. Entreprenadföretagens orderingång varierar kraf- tigt. Vissa har normal sysselsättning på de fartyg som ingår i varvens orderstock medan andra praktiskt taget redan upphört med verksam- heten eller aviserat kraftiga nedskärningar under första halvåret 1977.

Sysselsättningseffekten av orderbortfallet för de undersökta företagen exkl. stålleverantörer uppgår grovt räknat till närmare 2 200 anställda. Jämförs denna siffra med antalet sysselsatta för leveranser till varvsin- dustrin år 1976, ca 4 300 personer, kan konstateras att den förväntade orderingången från varven ger sysselsättning åt knappt hälften av dem som tidigare sysselsattes med varvsbeställningar.

Möjlighetema till kompensation för orderbortfallet från varvsindu- strin genom överflyttning av resurser till annan tillverkning varierar kraftigt mellan branscherna. Verkstäderna har i allmänhet ett relativt diversifierat produktprogram, medan gjuteriemas möjligheter till alter- nativ tillverkning är begränsade. Konstruktions- och försäljningsföreta-

• Sida 56
•  Original

Prop. 1976j77:139 56 gen har genom den starka internationella inriktningen, avsaknaden av egna produktionsanläggningar och relativt få anställda ett jämförelsevis gynnat utgångsläge till en orientering mot nya produkter och markna- der. För flertalet entreprenadföretag är möjligheterna däremot små. Emellertid begränsas utsikterna till kompensation genom alternativ för- säljning starkt av den aktuella lågkonjunkturen.

Omfattningen av eventuella kommande friställningar kan i dagsläget inte uppskattas. Härvid är osäkerheten om den allmänna konjunkturut- vecklingen alltför stor och företagens individuella konkurrenskraft på andra marknader för svårbedömbara.

Den generella slutsatsen som dras av studien är att en reducering av fartygsproduktionen i sig inte för merparten av varvens underleveran- törer utgör något omedelbart hot mot utsikterna att överleva. Däremot påverkar den rådande lågkonjunkturen allmänt dessa företag. Endast ett fåtal producerande mindre företag uppvisar en sådan stark beroende- ställning gentemot varven som avnämare att situationen kan bli kritisk. Ett flertal cntreprenadföretag kommer sannolikt att tvingas lägga ned verksamheten, men detta får snarare ses som resultat av en utveckling som pågått under flera år.

11. Engångsavlösen av statens åtagande att täcka på Eriksberg fallande förluster

Staten utfäste sig i samband med samgåendet mellan Götaverken och Eriksberg att täcka de på Eriksberg fallande förlusterna intill dess verk- samheten vid varvet upphör samt de merkostnader i Götaverken som förväntas uppkomma vid samgåendet. Statensfåtaganden finns härvid

• Sida 72
•  Original

Prop. 1976/77: 139 72

preciserade i de avtal som låg till grund för vissa överväganden i 1976 års varvsproposition.

De förluster som staten åtagit sig att täcka skulle av Götaverken ha uppskattats och preciserats i ett belopp senast den 31 december 1976. Parterna har dock förklarat sig ense om att sådan precisering kan ske även vid senare tidpunkt samt att om enighet uppnås om beloppets stor- lek skall detta utgöra slutlig ersättning till Götaverken. Götaverken har till industriministern föreslagit att uppskjuta frågan till våren 1977.

Till analysgruppen har samtidigt uppdragits att pröva förutsättningar- na för en engångsavlösen i samband med beslut om de statliga varvsfö- retagens kapitalförsörjning i övrigt.

Trots frånvaron av slutlig beräkning från Götaverken anser analys- gruppen det möjligt att f.n. skatta ett intervall inom vilket ett fast belopp bör kunna fastställas. Efter samråd med Götaverken har det även befunnits möjligt att kunna närmare precisera beloppet till dess proposition avseende den statliga varvsverksamheten skall läggas fram.

I avsnitt 4 har redovisats senast föreliggande prognos för de samlade förlusterna för Eriksberg inkl. merkostnader i Götaverken. Analys- gruppen har bedömt rimligheten i denna preliminära beräkning och föreslår att statens förlusttäckningsåtagande för Eriksberg avräknas i ett fast belopp inom intervallet 750—950 milj. kr. att utbetalas med hälften den 1 juli 1977 och resterande del den 1 juli 1978. Efter slutlig analys av de effekter som den av analysgruppen föreslagna sysselsätt- ningsnivån i Göteborg medför på samgåendekostnaderna bör ett defi- nitivt belopp fastställas före den 15 mars 1977.

Vid fastställandet av ovanstående intervall har beaktats att Göta- verken vid underhandskontakt indikerat ökade kostnader jämfört med de preliminärt redovisade beräkningarna.

I beräkningarna har ej beaktats eventuella förlustrisker avseende Eriksbergs lämnade fartygskrediter, ej heller risken för annulleringar eller omförhandlingar av inneliggande orderstock. Dessa risker bedöms f. n. som begränsade. Det synes vidare svårt att värdera dessa risker i ett engångsbelopp. Staten bör i stället utfärda en avtalsgaranti som säkerställer värdet av Eriksbergs fartygsfordringar samt att orderstocken fullföljs planenligt.

Överenskommelse mellan staten och AB Götaverken angående fast- ställt belopp för förlusttäckning samt garantiutfästelser bör snarast fast- ställas i avtal. I händelse av att Saléninvest AB kvarstår som aktieägare i Götaverken bör, med hänsyn till de stora administrativa problem med åtföljande effekter på beslutsfattandet som en löpande förlusttäckning av detta slag medför, likväl en engångsuppgörelse inom ovan angivna ramar eftersträvas. Dock bör en sådan uppgörelse som involverar annan ägarintressent än staten, föregås av ytterligare och mer ingående gransk-

• Sida 73
•  Original

Prop. 1976,77:139 ' 73

ning av underliggande prognoser än vad som hittills kunnat utföras och ansetts motiverat med staten som ensam ägarintressent.

12. Den statliga varvsgruppens kapitalbehov

Analysgruppen har bedömt de statliga varvsföretagens prognostise— rade finansieringsanalyser för åren 1977—1979. Förutsatt att den lager- produktion som tar sin början redan år 1977 säljs vid färdigställande- tidpunkten och att härvid uppkommande förluster täcks i särskild ord- ning visar de tre statliga varvsföretagens finansieringsanalyser åren 1977—1980 ett kapitalbehov för dessa år av tillsammans 6 277 milj. kr.

I detta belopp ingår ej statens åtagande att täcka de förluster som uppkommer i Eriksberg och som behandlats i föregående avsnitt. Efter tillskjutande av förlusttäckningsmedel på föreslaget sätt, medför ned- läggningen av Eriksberg att något ytterligare kapitalbehov ej föreligger för detta bolag.

Varvens planer förutsätter att kapitalbehovet skall täckas på följande sätt:

milj. kr. Kapitalbehov 6 277 Avgår: Statsgaranterad nettoupplåning —3 100 Självfinansiering — 789 Minskning av likvida medel — 274 Övrig upplåning — 729 Ej täckt kapitalbehov 1 389

Tillkommer: Förluster på lager —— annan osåld produktion.

Erfarenhetsmässigt innehåller varvens resultatprognoser stora osäker- hetsmarginaler bl. a. avseende valutarisker samt risker på orderstock och fordringar avseende levererade fartyg.

Mot denna bakgrund har analysgruppen ansett det motiverat att räkna med en ytterligare resultatförsämring utöver varvens egna prog- noser för åren 1977—1980 med 100 milj. kr. per år.

Varvsgruppens ej täckta kapitalbehov kan därför enligt deras egna beräkningar, men efter justering med ovan angiven ytterligare resultat- försvagning, beräknas till ca 1 800 milj. kr. under förutsättning att den i dag osålda produktionen ger ett redovisningsmässigt nollresultat.

Analysgruppen har funnit att en stor del av-det av varven prognosti— serade kapitalbehovet torde kunna täckas genom bl. a. ökad efterleve- ransfinansiering, den i avsnitt 7 föreslagna utvidgningen av lagerpro- duktionsgarantier under byggnadstiden, ökad upplåning genom den statliga varvskoncernen samt effekter av statens förlusttäckning i Eriks- berg.

• Sida 74
•  Original

Prop. 1976/77: 139 74

Sammantaget skulle således det av varvsföretagen redovisade kapital- behovet på 1 800 milj. kr., ca 1 100 milj. kr. kunna täckas på ovan an- givet sätt, varför det nödvändiga ägarkapitaltillskottet skulle uppgå till 700 milj. kr. Analysgruppen vill dock med hänsyn till den osäkerhet som föreligger i finansieringsplanerna förorda ett ägarkapitaltillskott på 800 milj. kr.

Härutöver har analysgruppen tidigare föreslagit att en särskild ut- vecklingsfond tillföres den statliga varvskoncernen. Fondens storlek har angivits till 100 milj. kr. Analysgruppen har vidare föreslagit att 50 milj. kr. ställs till koncernens förfogande för anläggande av en tankren— görings- och mottagningsstation vid Götaverken Cityvarvet. Dessa be— lopp stärker koncernens finansiella handlingsberedskap ytterligare.

Analysgruppen har funnit det motiverat även ur soliditetssynpunkt att den statliga varvsgruppens nuvarande egna kapital om ca 500 milj. kr. ökas med tidigare föreslagna 800 milj. kr. Det sålunda uppnådda egna kapitalet, 1300 milj. kr., är enligt analysgruppen av acceptabel storlek för en framtida verksamhet utan förluster.

Likviditetsbedömningama innehåller dock vissa osäkerhetsmoment i såväl positiv som negativ riktning. Skulle förutsättningarna i detta avse- ende mot analysgruppens bedömningar visa sig felaktiga i negativ rikt- ning kan behov av ytterligare tillskott bli erforderliga. Sådana tillskott bör dock kunna ges i form av ytterligare kreditgarantier eller som lån.

Ovan har varvskoncernens kapitalbehov beräknats under antagande att produktionen under åren 1977—1980 kan säljas till självkostnad. Eftersom sannolikheten härför enligt analysgruppen är i det närmaste obefintlig måste medel löpande tillföras för att täcka förlusterna på de kommande årens lager- och orderproduktion i takt med att denna fär- digställes.

Härutöver måste även aktiebolagslagens regler avseende värdering av pågående byggnation och anläggningstillgångar (fartyg) beaktas. De förlustrisker som föreligger avseende påbörjad produktion måste beak- tas vid upprättande av varvskoncernens bokslut, vilket innebär att ka- pital kan behöva tillföras koncernen i god tid innan nämnda förluster definitivt kan konstateras. Detta skulle även innebära, med nuvarande låga marknadsvärden, att stora nedskrivningar av pågående och färdig- ställd lagerproduktion måste göras som senare, vid en uppgång av mark- nadsvärdena, kan komma att framstå som större än vad som var erfor-

derligt.

I syfte att undvika att eventuella förluster på lagerproduktion skall behöva realiseras på ett alltför tidigt stadium vill analysgruppen föreslå ett system varigenom staten för lagerproduktion under tillverkning och sådan produktion som temporärt behålles i varvets ägo, påtar sig att vid kommande externförsäljning täcka uppkommande förlust i förhål- lande till varvets redovisningsmässiga självkostnad. Sådant garantiåta-

• Sida 75
•  Original

Prop. 1976/77: 139 75

gande bör kunna ges inom av riksdagen fastställda ramar samt förslags- vis gälla i högst 5 år. Utnyttjade garantier, varigenom varvskoncernen kompenseras för konstaterade förluster, avräknas mot fastställd ram. Garantin bör även kunna utnyttjas för fartyg som ingått i varvens nu—. varande orderstock, men som annullerats och därmed förblivit i var- vets ägo.

Analysgruppen föreslår att värdegarantier av detta slag ställs till den statliga varvskoncernens förfogande med maximalt 400 milj. kr. för vardera av åren 1977 och 1978. Detta belopp skall således avse att täcka oundvikliga förlustrisker på 1977, 1978 och större delen av 1979 års produktion. 1979 års produktion har inräknats eftersom förlustrisker härpå bör beaktas redan i 1978 års bokslut. Behov av ytterligare tilldel- ning av värdegarantier bör enligt analysgruppens mening prövas under år 1979. '

På angivet sätt anser analysgruppen att varven successivt kan kom- penseras för oundvikliga förluster på de kommande årens produktion. I den mån övriga av analysgruppen föreslagna åtgärder för underlättande av externförsäljning av produktionen ej är tillräckliga för erhållande av kostnadstäckande priser kommer dessa ramar de facto att utnyttjas. Om ramarna visar sig otillräckliga får den statliga varvskoncernens eget kapital tagas i anspråk för täckande av kvarvarande förluster.

Systemet som innebär att kapitaltillskott görs först när förluster slut- ligt konstaterats, bör närmare utformas av industridepartementet samt administreras av nämnden för fartygskreditgarantier.

Utöver det föreslagna systemet med värdegarantier erfordras att nu- varande lagerproduktionsgarantier för finansiering under byggnadsti- den. som tidigare föreslagits utökas till 85 % av självkostnaden, även" utsträcks till att gälla efter färdigställandetidpunkten för sådana fartyg som varvet tvingats behålla i egen ägo. Sådan efterleveransgaranti bör kunna utgå med 100 % samt gälla i högst 5 år. Analysgruppen föreslår vidare att en garantiram för sådan efterleveransfinansiering för de stat- liga varvsföretagen sättes till 2000 milj. kr. vilket motsvarar ca 50% av förväntad lagerproduktion under 1977 och 1978. Med avseende på motsvarande behov av garantitilldelning för övriga varvsföretag bör den totala ramen fastställas av industridepartementet.

Under våren 1976 beviljade riksdagen en total garantiram på 3 600 milj. kr. för finansiering av lagerproduktionen under byggnadstiden. Denna ram gäller för perioden 1 juli l976—3l december 1978 och avser 70 % av varvens självkostnader. Den av analysgruppen föreslagna ut— vidgningen av garantiåtagandet till 85 % av varvens självkostnader in— nebär att den gällande ramen bör kompletteras. Enligt analysgruppens förslag skall också den planerade lagerproduktionen under år 1979 med- räknas. Härvid torde den nya ramen för lagerproduktionsgarantier un— der perioden 1977—07-01—1979-12-31 för storvarven komma att uppgå

• Sida 76
•  Original

Prop. 1976/77: 139 76

till ca 4200 milj. kr. utöver tidigare beviljade garantiram på 3600 milj. kr. Totalt kommer således statens totala garantiåtagande för stor- varvens lagerproduktion under åren 1977 t. o. m. 1979 att uppgå till ca 7 800 milj. kr. Härvid har inte ovannämnda efterleveransgarantier med- tagits. Med avseende på motsvarande behov av garantitilldelning för övriga varv bör den totala garantiramen fastställas av industrideparte- mentet i särskild ordning.

Analysgruppen har prövat möjligheterna att låta något av de nuva- rande varvsföretagen bli moderbolag i den statliga varvskoncernen. Flera skäl talar dock som tidigare framhållits för att ett nytt bolag bildas, varvid tidigare nämnda 800 milj. kr. tillskjutes det nya bolaget i form av eget kapital. Kursen bör sättas l:2 så att reservfonden uppgår till 400 milj. kr. Aktierna i Götaverken, Karlskronavarvet och Udde- vallavarvet tillföres härefter moderbolaget genom apportemission. Ap- portegendomen värderas till belopp motsvarande resp. bolags eget ka- pital och Obeskattade reserver per emissionsdagen ( 1 juli 1977). Per den 31 december 1976 skulle aktierna efter denna princip värderas till ca 500 milj. kr.

Det är vidare av praktiska skäl vad avser kapitalförsörjningen önsk- värt att Saléninvest AB:s aktieinnehav i Götaverken övertas av staten. Om detta ej skulle vara möjligt att genomföra, påverkas de föreslagna formerna för kapitaltillskottet ej på annat sätt än att de tillskott som erfordras i AB Götaverken får ske i form av villkorade aktieägartill- skott från moderbolaget samt att värdegarantier även får slussas över moderbolaget och med rätt till återvinning ur framtida vinster.

Den vidare fördelningen av de medel som tillförs moderbolaget genom kontantemissionen fördelas helt eller delvis på de olika dotterbolagen enligt moderbolagets bedömning. Med hänsyn till gjorda utfästelser beträffande Götaverken bör dock i varje fall ca 400 milj. kr. tillföras nämnda bolag, vilket härigenom per 1976-12-31 skulle kunna uppvisa ett intakt aktiekapital samt övrigt eget kapital i form av Obeskattade reserver och koncemreserv (avseende Eriksberg) på över 300 milj. kr.

Reservation till slutrapport av analysgruppen för vissa varvsfrågor

Av Bo C. E. Ramfors

Analysgruppen anser att en statlig varvskoncern skall bildas som skall ha till uppgift att strukturera de statliga varven. Min uppfattning är att svensk varvsindustris struktur har så stor betydelse ur samhälls- ekonomisk och regionalpolitisk synpunkt att beslut om dess inriktning och struktur ej kan delegeras till en varvskoncern, som i första hand skall lägga företagsekonomiska synpunkter på verksamheten.

Analysgruppen anser att det material man fått fram inte tillåter

• Sida 77
•  Original

Prop. 1976/77: 139 77

några långsiktiga slutsatser och rekommendationer till industriminis- tern. Jag anser tvärtom att det är analysgruppens uppgift att redovisa en företagsekonomisk bedömning av de statliga varvens strukturella förutsättningar så att de politiska instanserna nu —— och inte om några år — kan ta ställning till frågan om den svenska varvsindustrins storlek och därav del av det samlade näringslivet samt önskad lokalisering av kvarvarande varvsenheter.

I stort delar jag analysgruppens syn på varvens kortsiktiga problem. Det krävs stora statliga insatser för att varven skall klara av de när- maste årens nödvändiga strukturförändringar. Men jag delar inte ana- lysgruppens uppfattning att en ny statlig koncern bör byggas upp för att förvalta statens varvsägande.

Analysgruppen föreslår vissa stöd till redare. Jag anser att analys- gruppen ej haft tillräckligt underlag för ett sådant ställningstagande.

Marknadsförutsätmingar för de svenska varven

Analysgruppen redovisar att leveranserna av tank- och bulkfartyg år 1975 uppgick till 10,4 miljoner KBRT (kompenserade bruttoregisterton). Analysgruppen har vidare bedömt att totalmarknaden 1974—1980 skulle uppgå till 4 miljoner KBRT/år och 1981—1985 6 miljoner KBRT/år.

Analysgruppen har även visat att Västeuropas andel av varvsleveran- serna mätt i BRT minskat från 85% 1955 till 49% 1965 och 35% 1975. Analysgruppen har vidare noterat att Västeuropas andel av order på nya fartyg tagna under året 1975 och första halvåret 1976 varit 20 resp. 19 %.

Således kommer enligt analysgruppens bedömning marknadsbehovet för bulk- och tankfartyg under perioden fram t.o.m. 1985 att uppgå till ca hälften av 1975 års leveranser. Skulle svensk varvsindustri syfta till att behålla sin historiska andel av denna marknad, vilket i och för Sig med hänsyn till de trender som beskrivits ovan är en hög ambitions— nivå, skulle storvarvens kapacitet mätt i antalet sysselsatta behöva skä- ras nertill hälften jämfört med 1975 års nivå.

Minskning av varvskapaciteten

Mot denna bakgrund anser jag det nödvändigt att beslut nu träffas om att permanent ytterligare reducera svensk varvskapacitet. En sådan reduktion måste göras på ett sådant sätt att kvarvarande varvsindustris konkurrenskraft bevaras. Detta innebär nedläggning av ytterligare nå- gon varvsenhet.

Analysgruppen har genomfört en kartläggning av de svenska varven. I min bedömning av vilket varv som ur företagsekonomisk synpunkt närmast bör komma i fråga för nedläggning har jag utgått från följande bedömningsgrunder:

• Sida 78
•  Original

Prop. 1976/77: 139 78

— historisk och väntad lönsamhet — nuvarande marknadsposition — flexibilitet Mot denna utgångspunkt har jag funnit att Arendalsvarvet i första hand bör övervägas för nedläggning.

Organisation

Överväganden om framtida organisation måste utgå från beslut om de statliga varvens storlek och lokalisering. Under förutsättning att beslut fattas om nedläggning av Arendalsvarvet kommer ledningsuppgiften främst bestå i att genomföra en så smidig avveckling som möjligt av varvsverksamheten i takt med att ny sysselsättning skapas för de an- ställda. Kostnaden för en sådan arbetsmarknadsuppgift bör bestridas av staten. Statsföretag med sin spridda verksamhet torde ha goda förut- sättningar att medverka i detta arbete.

De varv som skall finnas kvar och utvecklas bör drivas som själv- ständiga enheter i Statsföretagsgruppen med kvalificerad ledning och styrelse. En samordning kan och bör komma till stånd då affärsmässiga skäl talar härför. Detta kan skötas av Statsföretag. Min uppfattning är att de samordningsvinster som kan åstadkommas har marginell bety- delse.

Min uppfattning är vidare att uppgiften inte i första hand är att för- valta ett antal enheter så effektivt som möjligt utan att genomföra er- forderliga strukturella förändringar. Tillsättandet av en varvskoncern enligt analysgruppens förslag kommer enligt min uppfattning att med- föra att en otillfredsställande permanent struktur konserveras.

Beställningsstöd för redare

Analysgruppen har föreslagit vissa stödformer för svenska rederier för beställningar vid svenska varv. Jag kan vare sig stödja eller motsätta mig dessa förslag, då analysgruppen enligt min mening inte haft tillgång till tillräckligt utförligt och genomlysande material. Jag vill därför in- skränka mig till vissa allmänna synpunkter och frågeställningar:

Dagens sjöfarts— och varvskris är resultatet av en alltför frikostig kreditgivning. De föreslagna åtgärderna förstärker troligen denna effekt.

Analysgruppen har föreslagit att statsgarantier skall ställas till svenska redares förfogande. Jag anser att det är olämpligt att enskilda företag lånar med statsgarantier. Dessa bör i stället kanaliseras via speciella finansieringsinstitut.

Analysgruppen har varit inne på tankegången om ett särskilt av staten ägt fartygsfinansieringsinstitut. På grund av frågans komplicerade och vittomfattande natur har frågeställningen av tidsskäl övergivits. Det borde finnas skäl att pröva denna fråga i särskild ordning.

Bo C. E. Ramfors

• Sida 79
•  Original

Prop. 1976/77: 139 79

Särskilt yttrande till varvsanalysgruppens rapport

Av Ingvar Trogen

Beslällningssröd _ varvsstöd

Varvsanalysgruppen har föreslagit visst beställningsstöd till svenska rederier vid beställning hos svenska varv. Beställningsstödet skall häri- genom indirekt komma den svenska varvsindustrin till godo.

Analysgruppens förslag innebär att särskilda statliga kreditgarantier ställs till svenska rederinäringens förfogande, avseende beställningar fr. o. m. 1977-07—01 t. 0. m. 1978-06-30, under förutsättning att de under denna period beställda fartygen levereras före 1980-07-01. Garantierna föreslås få en löptid på högst 12 år och skall gälla till ett belopp mot- svarande högst 70 % av tecknat kontraktspris. Genom utfärdandet av dessa garantier till svenska rederier skall varvet vid leveranstidpunkten kunna erhålla kontant betalning. Under byggnadstiden får varvet själv svara för finansieringen genom att utnyttja garantier inom ramen för det normala garantisystemet.

Utöver dessa särskilda statliga kreditgarantier föreslår analysgruppen också att såsom komplement vid leveranstidpunkten ett statligt avskriv- ningslån ställs till redamas förfogande motsvarande 30 % av kontrakts- priset. Avskrivningslånet skall löpa ränte- och amorteringsfritt" under 5 år efter leveranstidpunkten. För varven innebär det av analysgruppen föreslagna arrangemanget att kontant betalning av beställaren erhålles vid fartygets leverans. Analysgruppen finner det också rimligt att av— skrivningslånet till beställaren sammankopplas med viss återvinnings- rätt för staten. I en marknadssituation där utvecklingen kan leda till höjda fartygspriser skulle staten under vissa omständigheter kunna bli delaktig i den värdestegring som kan inträffa om fartygspriserna betyd- ligt förbättras. För att fastställa om återvinningsrätt föreligger för staten 5 år efter leveranstidpunkten äger staten rätt att påkalla opartisk värdering för fastställande av rådande marknadspris för det levererade fartyget. Återvinningsbeloppet skall fastställas enligt följande formel:

M Marknadspris = Å K Kontraktspris Å Statens återvinningsbelopp

M—K 2

Beställningsstödet enligt den utformning som analysgruppen föreslår kan ge upphov till oklarheter. Bl.a. kan marknadsvärdet för ett 5 år gammalt fartyg vara svårt att bestämma. Vissa specialfartyg kan också ha osäkrare marknadsvärde. Särskild bedömning får ske hur man skall förfara med avskrivnings- lånet i sådana fall där rederiet något år efter det att fartyget levererats från varvet, skulle önska att avyttra fartyget. En rad tveksamheter kan

• Sida 80
•  Original

Prop. 1976/77:139 80

sålunda uppkomma vid den föreslagna formen av beställningsstöd. En- ligt min mening torde möjligheterna till återvinning av någon del av avskrivningslånet knappast i praktiken komma att bli aktuellt.

Systemet kan också ge upphov till ytterligare priskonkurrens genom att de enskilda varven i en svår marknadssituation också underskrider sitt självkostnadspris. Sammantaget kan dessa båda åtgärder, avskriv- ningslån och ett kontraktspris understigande varvets självkostnadspris ge upphov till ytterligare svårigheter för varvsindustrin. Förmodligen kommer också samma fartyg att få helt olika prisnivåer beroende på om försäljning sker till svenska eller utländska köpare. Detta kan inte vara tillfredsställande för svensk varvsindustri och kommer på sikt att med- föra svårigheter att erhålla beställningar från utlandet.

De redan vid svenska varv av svenska beställare beställda fartygen, för vilka avskrivningslån således inte utgår, kommer också att få svå- rare att hävda sig i konkurrensen.

Konkurrenssituationen nödvändiggör å andra sidan ett stöd till varvs- industrin de närmaste åren. Jag vill därför föreslå en något annorlunda utformning av det stöd som den svenska varvsindustrin så väl behöver. Särskilt varvsstöd bör utformas med utgångspunkt ifrån att de svenska varven i allmänhet har en betydande upplåning för finansiering av den del av anläggningar och rörelsekapital som ej täcks av det egna kapita- let. Räntekostnadema härför är av betydande storlek och kan på intet sätt täckas i de offererade fartygspriserna.

Som ett alternativ till analysgruppens förslag vill jag därför förorda ett temporärt varvsstöd i form av konjunkturlån till den svenska varvs- industrin att utgå under 3-årsperioden 1977-07-01—1980—06-30.

Storleken av varvsstödet (konjunkturlånet) kan fastställas för ett år åt gången och bör baseras på en given sysselsättningsnivå.

Genom att stödbeloppet ställs räntefritt till varvens förfogande av- lastas dessa en del av sina fasta kostnader samtidigt som likviditeten förbättras.

Förändringar av räntevillkor och beslut om avskrivning eller återbe- talning av utbetalade belopp får också prövas årligen.

För den första tidsperioden 1977-07-01—1978-06-30 föreslås ett varvs- stöd om 400 milj. kr. att utgå.

Genom den föreslagna ändringen till varvsstöd (konjunkturlån) kan varven bättre arbeta med försäljning på betydligt större marknad än den svenska. Vidare uppstår inte olika prisnivåer i den omfattning som annars skulle råda vid försäljning till inhemska eller utländska rederier. En annan väsentlig faktor är att verkligt behov måste föreligga av ton- nage vid beställning. Genom försäljning på en bredare marknad är möjligheterna härtill större.

Särskilda statliga kreditgarantier föreslås också kunna utgå till ett belopp av högst 80 % av tecknat kontraktspris och få en löptid av 12 år.

• Sida 81
•  Original

Prop. 1976/77: 139 81

Genom det av mig föreslagna varvsstödet (konjunkturlån) får den svenska varvsindustrin ett mera flexibelt instrument för att säkra sin försäljning i en svår konkurrens.

De svårigheter som den svenska rederinäringen nu kämpar med bör särskilt uppmärksammas. Om inte särskilda åtgärder vidtages förefinns risk för att den största och modernaste delen av vår flotta avyttras i ett för vår rederinäring svårt konjunkturläge och till marknadspriser som på intet sätt motsvarar fartygens reella inneboende värde eller substans. Likviditetsunderlättande åtgärder i form av amorteringsfria och räntefria lånemöjligheter för det nyaste och modernaste svenska tonnaget bör således snarast uppmärksammas.

Organisations samordningsvinster

Analysgruppen föreslår att en ny statlig varvskoncern under ledning av ett moderbolag bildas. I denna koncern skall då ingå Karlskrona- varvet, Uddevallavarvet och Götaverken. Bildandet av det nya moder- bolaget skall ske snarast. Analysgruppen vill också särskilt betona vik- ten av att samordning inom vissa områden av verksamheten för de stat- liga varvsföretagen kommer till stånd. Särskilt lämpliga områden där samordningsaktiviteter bedömes är följande:

— produktion och produktionsteknik — inköp och lagerhållning

_ administration och rationalisering — personal och lönefrågor — forskning och utveckling

— strukturella investeringar

_— finansiering och kapitalförsörjning — tillverkning av komponenter

Analysgruppens förslag till organisation utgör en på sikt långt gående styrning av hittills självständiga varvsföretag. Enligt min åsikt bör varje varvsföretag fungera som en fristående enhet med en företagsledning och sedvanlig kvalificerad styrelse. En centralisering av viktiga beslut till annat forum än det egna företagets styrelse kommer på sikt att för- svaga varvsindustrin och försämra möjligheterna att fatta snabba beslut.

De samordningsvinster som kan finnas mellan enskilda varvsföretag är tyvärr av mindre betydelse och motiverar inte en utökad och kost- nadsbelastande ny organisation.

Det är av utomordentlig vikt för de enskilda företagen att man nu får åtnjuta arbetsro som verkligen behövs för att klara de närmaste årens svåra påfrestningar. En total omorganisation av den statliga svenska varvsindustrin skulle i detta läge verka störande och menligen påverka enskilda företags prestationer.

Härtill kommer också att staten inte ensam är aktieägare i Göta- verken.

• Sida 82
•  Original

Prop. 1976/77:139 82

Jag vill därför föreslå att nuvarande organisation tills vidare bibehål- les för de varv där staten har ägarintresse.

Ingvar Trogen

Underbilaga ]

Till

statsrådet och chefen för industridepartementet

Regeringen bemyndigade den 6 maj 1976 chefen för industridepar- tementet att tillkalla en utredning om samordning av de statsägda var- ven. Med stöd av detta bemyndigande tillkallades ledamöterna

verkställande direktören Sven G. Andrén, tillika ordf.. verkställande direktören Lars-Inge Holster, verkställande direktören Hans Laurin, departementssekreteraren Erik Linnergren, direktören Bo C. E. Ramfors, direktören Bengt Tengroth, verkställande direktören Ingvar Trogen samt bankdirektören Lars-Gunnar Åberg. Laurin lämnade utredningen i samband med att han frånträdde pos- ten som verkställande direktör i AB Götaverken.

Som experter till utredningen har knutits snickaren Gustav Henningsson, ingenjör Oddvar Pettersen samt kanslirådet Gunnar Österberg. Som sekreterare åt utredningen förordades civilekonomcn Sten Hem- mingsson. Ledamöterna antog namnet ”Varvskommittén”.

Utredningen —— vars direktiv framgår av bilaga 1 _ fann att den borde koncentrera sitt arbete till att lämna förslag till en principiell organisation för de statsägda varven, medan övriga i direktiven angivna frågor lämpligen borde hänskjutas till den koncernledning som enligt organisationsförslaget skulle svara för samordningen mellan varven. Denna uppläggning av arbetet motiverades framför allt av att utred- ningen ansåg det angeläget att snabbt komma fram till ett ställnings- tagande i organisationsfrågan.

Analysgruppen för vissa varvsfrågor — som tillsattes den 4 november 1976 — fick till uppgift att göra djupgående studier angående de svenska varvens marknadsutveckling, verksamhetsnivå och kapitalbehov, vilket är faktorer som kan påverka organisationsstrukturen för de statsägda

• Sida 83
•  Original

Prop. 19765 77: 139 83

varven. Utredningen fann det därför lämpligt att överlämna sitt be- tänkande till analysgruppen för att låta detta _— efter de komplette- ringar och ändringsförslag som analysgruppens arbete kunde föranleda — ingå i dess rapport. Experten Gustav Henningsson har avgett särskilt yttrande.

Stockholm i februari 1977

Sven G. Andrén

Lars-Inge Holster Erik Linnergren Bo C. E. Ramfors Bengt Tengroth Ingvar Trogen Lars-Gunnar Åberg

/ Sten Hemmingsson

Samordning av de statsägda varven

Bakgrund

De av staten och Statsföretag i majoritet eller helägda varvsbolagen sysselsätter för närvarande ca 27 500 personer. På vissa orter —— Karls- krona. Landskrona, Sölvesborg och Uddevalla — har varven en domi- nerande ställning som arbetsgivare.

Sedan den 1 januari 1970 är Karlskronavarvet AB ett helägt dotter— bolag till Statsföretag. Varvet är huvudsakligen inriktat på örlogsfar- tyg och har nyligen avslutat en serie gasturbindrivna torpedbåtar för den svenska marinen. Dessutom levererar varvet fartygssektioner (för- och akterstävar samt roder) till övriga svenska varv, framför allt Kockums Mekaniska Verkstad och Götaverken. Nuvarande orderstock ger i stort sett full sysselsättning till 1 januari 1978. Som ett led i varvets strävan att utveckla en verkstadsrörelse förvärvades 1975 Hvilans Mekaniska Verkstad, som tillverkar traverser och telfrar.

Uddevallavarvet AB är sedan 1972 ett helägt dotterbolag till Stats- företag. I och med det nyligen avslutade investeringsprogrammet har varvet kapacitet för byggandet av fartyg upp till 600000 ton dödvikt. Varvet har en orderstock som sträcker sig in på andra halvåret 1978. Uddevallavarvets helägda dotterbolag Skandiaverken tillverkar bl.a. hjälpmotorer för fartyg i sin verkstad i Lysekil.

Sedan 1 juli 1976 är staten genom Fonden för statens aktier och Statsföretag majoritetsägare i AB Götaverken (Fonden för statens aktier 42,7 % och Statsföretag 8,3 % av aktiekapitalet). Eriksbergs Me- kaniska Verkstad är från samma datum dotterbolag till Götaverken. I Götaverkenkoncernen finns de egentliga nybyggnadsvarven Arendal och Eriksberg i Göteborg samt Öresundsvarvet i Landskrona. Cityvar—

• Sida 84
•  Original

Prop. 1976/77: 139 84 vet i Göteborg bedriver fartygsreparationer och ombyggnader i stor skala och dessutom finns reparationsverksamhet vid Öresundsvarvet och blandad nybyggnadsverksamhet och reparation vid Sölvesborgs varv och Finnboda varv i Stockholm. Götaverkens orderstock ger varven syssel- sättning i stort sett under 1977. Den s.k. industridivisionen i Götaver- ken innefattar Götaverken Ångteknik, som tillverkar ångpannor och processutrustning för industrin Och Götaverken Byggaluminium med tillverkning av fasadelement. I industridivisionen finns dessutom sedan början av 1976 rörentreprenadföretaget Calor-Celsius, som även bedri- ver elektrisk installationsverksamhet.

Statens efter hand betydande intressen i svensk varvsindustri moti- verade en översyn av den statliga varvsgruppens organisatoriska struk- tur. Den 6 maj 1976 tillsattes därför en kommitté med uppgift att göra en utredning om samordning av de statsägda varven. Målet var att åstadkomma en väl sammanhållen effektiv statlig varvsgrupp med be— aktande av de samordningsvinster som kunde uppnås.

Form för samordning

Varvskommittén har fått i uppdrag att bedöma om varvsgruppen bör vara en sammanhållen företagsgrupp utan direkt formellt samband eller utgöra en koncembildning med ett särskilt moderbolag. Valet mellan organisationsalternativen beror på hur de samordningsfördelar, som finns mellan varvsbolagen, bäst kan tas till vara. Sådana samordnings- fördelar kan bestå i ett bättre utnyttjande av samlade resurser i form av kapital eller utrustning. I utredningsdirektiven nämns som exempel på samordningsfördelar en koncentration av tillverkningen av sektioner och däckshus liksom annan fartygsutrustning.

Varvskommittén har kommit till den uppfattningen att en koncern- bildning, med ett för ändamålet bildat moderbolag, är den organisa— tionsform, som ger de bästa förutsättningarna för en samordning av den statsägda varvsindustrin. Statens och Statsföretags aktieinnehav i Götaverken, Karlskronavarvet och Uddevallavarvet föreslås sålunda sammanfört i ett moderbolag. Kommittén redovisar i det följande sina synpunkter på huvudmannaskapet för den föreslagna varvskoncernen.

Genom en koncembildning åstadkoms en fast sammanhållen före— tagsgrupp med ett moderbolag, som utövar ägarfunktionema gentemot dotterbolagen. Dessa innefattar att uppställa mål för deras verksamhet, att tillsätta styrelse och ledning samt att ansvara för kapitalförsörj- ningen. Vidare åligger det moderbolaget att utarbeta långsiktiga verk- samhetsplaner för varvsgruppen.

Bildandet av ett moderbolag för de statsägda varven innebär att de långsiktiga beslut som berör en dominerande del av den svenska varvs- industrin kommer att fattas av den styrelse som tillsätts för moderbo- laget. Detta gäller t.ex. i fråga om lagerproduktionen, liksom i fråga

• Sida 85
•  Original

Prop. 1976,77: 139 85

om omställningar av driften. Det är dotterbolagens uppgift och ansvar att inom de ramar, som fastställts av moderbolaget och dess styrelse, bedriva sin verksamhet på effektivast möjliga sätt.

Samspelet moderbolag—dotterbolag

Som angivits ovan föreslås moderbolaget ansvara för varvskoncer- nens samordning och långsiktiga utveckling medan dotterbolagen har det operativa ansvaret. Det bör vara en av koncernledningens första uppgifter att i samarbete med dotterbolagen utarbeta de regler som skall gälla för samspelet mellan moderbolag och dotterbolag. Kommit- tén vill emellertid anföra några principiella synpunkter:

]. I dotterbolagens styrelser bör, förutom representanter för moder- bolagets ledning, även externa ledamöter, som också kan vara leda- möter i moderbolagets styrelse, ingå. Vidare kommer naturligtvis re- presentanter för de anställda att ingå i respektive dotterbolags styrelse.

2. I syfte att få den nära kontakt mellan moderbolag och dotterbolag, som är önskvärd, föreslås att moderbolagets verkställande direktör ingår som ordförande i dotterbolagens styrelser.

3. För samtliga dotterbolag enhetliga principer och rutiner för eko- nomisk planering och rapportering bör fastläggas för att, såväl internt som externt, erhålla en riktig bild av utvecklingen inom koncernen och dess enskilda delar.

Moderbolaget

Moderbolagets uppgifter bör bli vidare än ett förvaltningsbolags. De innefattar att utse styrelse, ledning och revisorer i dotterbolagen samt att uppställa mål för deras verksamhet. Det är vidare en uppgift för moderbolaget att utarbeta långsiktiga verksamhetsplaner för koncernen.

Överkapaciteten inom varvsindustrin kräver en betydande neddrag— ning av verksamheten och därmed minskning av antalet anställda. Den statliga varvskoncemen kan inte förväntas att på egen hand bereda alternativ sysselsättning men bör bygga upp resurser för att aktivt söka medverka till att sådan kan erhållas inom och utom koncernen. Även på annat sätt bör man lindra effekterna av neddragningen för de an- ställda. Sådana uppgifter faller naturligen på moderbolaget.

Med tanke på den centrala roll som varvens finansrörelse spelar för verksamhetsplaneringen, synes det lämpligt att denna förs till moder- bolaget. Detta kan innebära att moderbolaget får ansvara för refinan- siering av fartygskrediter och handläggning av valutafrågor. Ansvaret för gruppens långfristiga kapitalförsörjning i övrigt faller naturligen på moderbolaget.

Det är vidare en uppgift för moderbolaget att i samarbete med dot- terbolagen utarbeta och fastställa principer för den ekonomiska plane- ringen och rapporteringen samt att löpande följa densamma.

• Sida 86
•  Original

Prop. 1976/77:139 86

Moderbolaget föreslås få mycket begränsade egna stabsresurser. Med tanke på att de tre ingående dotterbolagen samtliga har relativt kom- pletta organisationer kan koncernledningen vid behov anlita dotterbo- lagens staber. Sedan styrelsen för det nybildade moderbolaget utsetts och denna i sin tur nominerat verkställande direktör, tillika koncem- chef, bör det ankomma på denne att snarast skapa en fungerande orga- nisation i moderbolaget och besätta chefspostema i denna. Därefter har koncernledningen att i nära samarbete med dotterbolagen i grup— pen åstadkomma den organisatoriska struktur inom koncernen, som kan göra den optimalt konkurrenskraftig och utvecklingsbar.

Dotterbolagen

Kommitténs förslag syftar endast till att åstadkomma en grund för samordningen av den statsägda varvsindustrin. Det måste vara koncem- ledningens uppgift att inom den ram som skapats av att ägarfunktionen utövas av ett moderbolag ge koncernen en lämplig struktur. Detta kan medföra en omgruppering av de enheter som kommer att ingå i den föreslagna koncernen. Personalorganisationerna vid Götaverken Öre- sundsvarvet AB har därvid framhållit ett önskemål om att Öresunds- varvet genom sin storlek och geografiska belägenhet ges samma ställ- ning som Uddevallavarvet eller Karlskronavarvet i förhållande till kon- cernens moderbolag. Som tidigare framhållits är det inte utredningens avsikt att lämna förslag på enskildheter i koncernens organisatoriska uppbyggnad — endast att ange ramen. Varvskoneemens ledning har att tillsammans med de anställda utarbeta planer för koncernens organisa- tion och efter godkännande i moderbolagets styrelse genomföra dessa.

Utredningens direktiv ifrågasätter om det inte skulle vara lämpligt att varvsgruppen utökas med ytterligare något industriföretag i syfte att ge gruppen en bättre struktur. Även om det bör ankomma på den blivande koncernledningen att göra sådana överväganden, anser kom- mittén att om ytterligare företag nu skulle tillföras koncernen skulle det, även om de i sig är relativt problemfria, innebära ytterligare en komplikation.

Cci'garförhållanden

Som framgått av bakgrundsteckningen är Statsföretag ägare till lOO % av aktierna i Karlskronavarvet respektive Uddevallavarvet samt till 8,3 % av aktierna i Götaverken. 42,7 % av aktierna i Götaverken ligger hos Fonden för statens aktier, varigenom staten direkt eller indirekt har 51 % av aktiekapitalet i Götaverken, medan 49 % innehas av Salén- invest. Den av kommittén föreslagna koncernbildningen innebär att det direkta och indirekta statliga aktieinnehavet läggs i ett för ändamålet

• Sida 87
•  Original

Prop. 1976,-77:139 87

bildat moderbolag. Saléninvests aktieinnehav i Götaverken behöver ej direkt beröras av koncembildningen.

Statsföretag bildades i syfte att sammanföra de statliga industriin- tressena under en gemensam ledning med ansvar för utvecklingen inom företagsgruppen. Härvid kom regeringens ägaransvar att utövas gente- mot Statsföretag som i sin tur avlastar regeringen från utövandet av ägaransvaret gentemot samtliga dotterbolag. Statsföretagsgruppen bestod vid tillkomsten av 22 dotterbolag i olika branscher.

Under de år som gått sedan Statsföretagsgruppen kom till stånd har en avsevärd kompetens upparbetats i fråga om handläggning av frågor rörande koncemorganisation. Vidare har enhetliga riktlinjer utarbetats och accepterats av dotterbolagen beträffande samspelet mellan dotter- och moderbolag i frågor rörande t. ex. planering och rapportering, in- vesteringar och deras finansiering liksom i fråga om personalpolitik. Inom gruppen har närbesläktade företag förts samman till underkon- cerner, t. ex, Kabigruppen (läkemedel) och Liber (grafisk industri). Inom de finansiella ramar som skall godkännas av Statsföretag bedrivs i dessa underkoncerner en strukturrationalisering i syfte att förbättra deras konkurrensförmåga.

De erfarenheter som gjorts inom Statsföretagsgruppen skulle direkt komma den föreslagna varvskoncernen tillgodo om den ingick i gruppen och sannolikt kunde detta underlätta en omstrukturering av varvskon- cernen. Vidare kan tillhörigheten till Statsföretagsgruppen i ett speciellt utsatt läge för varvskoncernen ge vissa möjligheter till kompletterande sysselsättning.

Slutligen skulle vissa samordningsmöjligheter finnas mellan de icke varvsanknutna industriföretag som ingår framför allt i Götaverkskon- cernen med vissa företag i Statsföretagsgruppen.

Det kan sålunda finnas organisatoriska skäl som talar för att varvs- koncernen inordnas som en underkoncern i Statsföretagsgruppen. Häri- genom skulle emellertid Statsföretagsgruppen komma att få en mycket stark dominans av varvsföretag. Nedanstående tabell ger vissa nyckeltal för de aktuella varvsbolagen samt för Statsföretagsgruppen i slutet av 1976.

Balans- Eget Soliditet Antal an- omslut- kapital % ställda ning mkr mkr Götaverken 11 250 204 2 22 000 Karlskronavarvet 480 104 Zl 2 000 Uddevallavarvet 2 470 264 ll 3 500 14 200 572 4 27 500 Statsföretagsgruppen 17 180 4 880 28 44 000 exkl. varven M 230 4 570 32 38 500 inkl. varven 28 430 ca 5 100 18 66 000 (även 51 % av Götaverken)

• Sida 88
•  Original

Prop. 1976/77:139 88

Statsföretag är enligt vad kommittén erfarit för närvarande icke be- rett att ikläda sig det finansiella ansvaret för varvskoncernen med tanke på vad detta skulle innebära för Statsföretagsgruppens balansräkning. Statsföretagsgruppen har dessutom redan förutan varvsbolagen ett be- tydande kapitalbehov för finansiering av planerade investeringar.

Det torde emellertid finnas starka skäl som talar för att den före- slagna varvskoncernen inte inordnas som en underkoncem till Stats- företag utan placeras direkt under industridepartementet, varvid aktier- na i varvskoncemens moderbolag fördes till Fonden för statens aktier. Som framgår av den ovanstående sammanställningen har den föreslag- na varvskoncernen en balansomslutning som i slutet av 1976 är unge- fär lika stor som Statsföretagsgruppens exkl. varven. Antalet anställda skulle uppgå till 27 500 respektive 38 500. Som framgått av analysgrup- pens arbete står varven inför genomgripande förändringar av verksam- heten, vilket kommer att ställa stora krav på specialiserade lednings- resurser för att lösa just dessa uppgifter. Den industri— och, i vid me- ning, näringspolitiska betydelse som varvsindustrin har, torde också mo- tivera att den föreslagna varvskoncernen placeras under industridepar- tementet. Därvid skulle samma regler kunna gälla för samspelet mellan varvskoncernens moderbolag och industri-departementet som mellan Statsföretag och industridepartementet.

Det finns emellertid anledning att pröva om det finns möjligheter att nyttiggöra sig de fördelar som en anknytning till Statsföretagsgruppen skulle innebära och som redovisats ovan, även om Statsföretag icke kan ikläda sig det fulla finansiella ansvaret för varvskoncernen. Detta skulle kunna ske genom att aktierna i moderbolaget i varvskoncernen fördes till Fonden för statens aktier medan ägarfunktionerna, förutom ansva- ret för varvskoncernens försörjning med riskkapital, utövades av Stats- företag i enlighet med ett avtal som finge upprättas mellan staten och Statsföretag. Ett sådant avtal synes även böra reglera frågan om ett eventuellt senare överförande av aktierna i varvskoncernens moderbo- lag från Fonden för statens aktier till Statsföretag.

Om en varvskoncern utanför Statsföretagsgruppen bildas uppstår frågan om värdering av Statsföretags innehav av aktierna i Karlskrona- varvet resp. Uddevallavarvet samt minoritetsintresset i Götaverken. Sta- ten och Statsföretag får överenskomma om de villkor som härvid skall gälla.

• Sida 89
•  Original

Prop. 1976/77: 139 89

Särskilt yttrande

Av Gustav Henningsson

Till Uddevalla 1977-02-10 Sven G. Andrén

Varvskommittén

Med anledning av Varvskommitténs förslag får jag — på uppdrag av de fackliga organisationerna vid Uddevallavarvet — inlämna följande reservationer.

Kommitténs förslag att sammanföra de helt eller delvis statsägda varven i en fristående varvskoncern utanför Statsföretag och med myc- ket begränsad självständighetsgrad för de enskilda varvsbolagen finner vi mindre lämpligt. Som grund för vår ståndpunkt vill vi framföra föl- jande argument:

Riktlinjerna för den nya ägarstrukturen och den pågående omorga- nisationen inom Götaverkenkoncemen bör vara helt avklarade, innan man tar itu med de mer långsiktiga och genomgripande planerna på en total samordning av svensk varvsindustri. Härigenom vinner man erfa- renhet beträffande samordning samt har större möjlighet att överblicka om det finns samordningsvinster att hämta.

Erhålles samordningsvinster vid sammanslagningen av Eriksberg och Götaverken bör man överväga en ytterligare samordning under förut- sättning att Saléninvest avvecklar sin ägarandel i Götaverkenkoncernen.

Den totala samordningen av svensk varvsindustri bör ske via redan nu fungerande samarbetsorgan, så att även icke-statliga varv kan med- verka till eventuella samordningsvinster. Sveriges Varvsindustriförening bör följaktligen tillföras ytterligare resurser.

Statsföretag bildades i syfte att sammanföra och samordna statens industriintressen under en gemensam ledning med ansvar för utveck- lingen inom gruppen. Med åren har en avsevärd erfarenhet och kunskap samlats hos Statsföretag i skilda frågor som berör koncernorganisa- tion. Moderbolaget har tillsammans med dotterföretagen utarbetat en- hetliga riktlinjer hur samspelet dem emellan bäst skall fungera vad gäller planering, finansiering, investeringar och personalpolitik. Sam- spelet fungerar i dag enligt vår mening bra och tillför dotterbolagen resurser. Liknande fördelar kan måhända med tiden även upparbetas i ett Statsvarv AB, men inkömingstiden kommer erfarenhetsmässigt att vara ytterligt besvärlig och långvarig. En sådan samordningsprocess skadar svensk varvsindustri och organisationen kan bli en tung byrå- kratisk apparat.

Inom Statsföretagsgruppen har närbesläktade företag förts samman till underkoncemer, t. ex. Kabi-gruppen och Liber. Vår mening är att

• Sida 90
•  Original

Prop. 1976/77: 139 90 så även bör göras med de skilda varvsföretagen. Varje enskilt varv blir ett självständigt dotterbolag inom Statsföretag. Statsföretagsgruppen kommer sålunda att innehålla skilda branscher. Effekterna av konjunk- tursvackor kan på så sätt mildras, om koncernen i sin helhet innehåller olikartade branscher, Var och en med sin konjunkturcykel. Argumentet att Götaverkenkoncemens ingående i Statsföretag skulle medföra alltför stark dominans av varvsföretag inom Statsföretagsgrup- pen anser vi inte vara relevant med hänsyn till den redan beslutade kapacitetsreduktionen. ' ' Genomförs den av oss föreslagna omorganisationen kan de erfaren— heter som gjorts inom Statsföretagsgruppen komma de skilda varven till godo, och förmodligen skulle detta underlätta en total samordning av svensk varvsindustri, om så blir aktuellt. ' Vi är övertygade om att en sammanföring av de helt eller delvis statsägda varven i en fristående koncern utanför Statsföretag kommer att medföra enorma samordningsproblem. Vi tror att ett Statsvarv AB blir en koloss på lerfötter, byråkratisk, otymplig och svår att manövrera. I alltför stora företagsenheter har den enskilde ofta svårt att förstå sin betydelse i produktionskedjan och härigenom minskar arbetsmotiva- tionen. Vidare anser vi att samordningsvinster inte får göras på bekostnad av en försvagning av nu fungerande rationella produktionsenheter. Vi föreslår därför att Götaverkenkoncemens problem löses definitivt, innan den framtida varvsorganisationen fastställs

att Statsföretag utgör moderbolag för de varv där staten har ägarin- tressen ' att samordningen och samarbetet mellan de svenska varven skall ske via den redan nu fungerande branschorganisationen, Sveriges Varvs- industriförening att självständighetsgraden hos resp. varv skall vara oförändrad jämfört med vad som gäller för Statsföretags dotterbolag idag.

Gustav Henningsson

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM l977 170205