om ändrade beskattningsregler vid avyttring av skog i samband med fastighetsreglering
Regeringens proposition
1977/78: 188
om ändrade beskattningsregler vid avyttring av skog i samband med fastighetsreglering; beslutad den 11 maj 1978.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll. På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN
INGEMAR MUNDEBO
Propositionens huvudsakliga innehåll
F.n. gäller särskilda skatteregler för den som har förvärvat skogbiärande mark I samband med fastighetsreglering och som gör skogsuttag för att få medel till betalning av tillskottsskogen. Reglerna innebär i princip att det erforderliga skogsuttaget inte föranleder beskattning. I propositionen föreslås vissa ändringar i dessa regler, närmast i syfte att anpassa dem till de bestämmelser om fastighetsbildning som trädde i kraft den I januari 1972. Förslaget avses i huvudsak bli tillämpligt redan fr. o. m. 1973 års taxering.
I Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 188
1 Förslag till
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
Härigenom föreskrivs att punkt 7 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lvdelse
Anvisningar
till 2258
7.1 Har skog avverkats eller avyttrats uran samband med avvttring av marken, får ägaren efter eget val njuta avdrag antingen för minskning av
skogens för honom gällande ingående virkestörråd eller för minskning I skogens för honom gillande ingångsvärde. |
Med skogs ingångsvärde förstås det värde. varmed växande skog kan anses
hava ingått i fastighetens värde vid den tidpunkt. då ägaren förvärvade
fastigheten. Har egendom, som skattskyldig erhållit såsom gåva av make eller skyldeman, av givaren förvärvats genom köp. byte eller därmed jämförligt
fång, skall i berörda hänseende sistnämnda fång vara avgörande. Motsva-
rande skall gälla, om make vid bodelning i anledning av andra makens död erhållit egendom, som förstnämnda make före äktenskapets ingående eller under äktenskapet förvärvat genom köp, byte eller därmed jämförligt fång,
eller om make vid bodelning av annan anledning än andra makens död
erhållit egendom. som någondera maken före äktenskapets ingående eller
under äktenskapet förvärvat genom köp, byte eller därmed jämförligt fång. Har även den skattskyldiges fångesman erhållit egendomen såsom gåva av make eller skyldeman eller vid sådan bodelning som nyss nämnts, skall bedömningen av skogens ingångsvärde ske. som om avverkningen eller avyttringen av skogen verkställts av den som närmast före den skattskyldiges fångesman förvärvat egendomen på annat sätt än genom sådan gåva eller bodelning. Dock får ingångsvärdet härigenom icke bestämmas till lägre belopp än det värde, varmed växande skog kan anses ha ingått i det
taxeringsvärde som gällde för fastigheten tjugo år före avyttringen. Såsom fastighetens värde är att Såsom fasvighetens värde är att anse vid köp den för fastigheten anse vid köp den för fastigheten erlagda köpeskillingen och vid annat erlagda köpeskillingen och vid annat förvärv det belopp, efter vilket stäm- förvärv det belopp, efter vilket stämpelplikten med avseende å fastig- pelplikten med avseende å fastighetsförvärvet beräknats, eller, därest hetsförvärvet beräknats, eller, därest
stämpelplikt för förvärvet icke före- stämpelplikt för förvärvet icke före- Icgat. det belopp. efter vilket stäm- legat, det belopp, efter vilket stäm-
pelplikt skulle enligt eljest gällande pelplikt skulle enligt eljest gällande
Igenaste lydelse 1972:741.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse
grunder beräknats, om stämpelplikt grunder beräknats, om stämpelplikt förelegat. Skogens för ägaren förelegal. Skogens för ägaren gällande ingångsvärde ut- gällande ingångsvärde ut-
gör det sålunda beräknade ingångs- gör det sålunda beräknade ingångs-
värdet med avdrag för vad han må värdet med avdrag för vad han må ha
huva fått avdraga vid tidigare tax- fått avdraga vid tidigare taxeringar. eringar. Har efter avverkning av Har efter avverkning av skog eller
skog eller upplåtelse av avverknings- upplåtelse av avverkningsrätt den rätt den återstående skogens värde återstående skogens värde nedgått nedpått under det för ägaren gällan- under det för ägaren gällande
de ingångsvärdet, får avdrag ske med ingångsvärdet, får avdrag ske med
det belopp, varmed värdet sålunda det belopp, varmed värdet sålunda minskats. Har ägare av fastighet vid minskats. Har skattskyldig ålagts eller
fäastighetsbildningsförrättning blivit skriftligen dragit sig att betala sådan
ålagd att välda lWkvid, som avses i likvid för växande skog Som avses I
punkt 11 av anvisningarna till 21 3, punkt 11 av anvisningarna till 21 § och har avverkning av skog celler (skouslikvid), och har avverkning av
upplåtelse av avverkningsrätt skett skog eller upplåtelse av avverkningsefter tillträdet av mark där den skov rätt skett efter den tidpunkt för tillväxer. som likviden avser, dock ej träde av den skogbärande marken som senare än tre år efter det /agakrafi- gäller enligt fästighetsbildningslagen ägande beslut om fastställelse då (1970:988) eller enligt skriftligt avtal, förrättningen föreligger, skall, i den dock ej före den tidpunkt då fastivmån den skattskyldige så yrkar, hetsbildning har sökts och ej senare än skogens ingångsvärde antagas hava tre år efter det an förrättningen har nedgåll med belopp motsvarande vunnit laga kräft och registrerats, rotvärdet av den skog som avverk- skall, i den mån den skattskyldige så ningen eller upplåtelsen omfattat. yrkar, skogens ingångsvärde antagas Avdrag må därvid dock ske högst ha nedgått med belopp motsvarande med beloppet av nämnda likvid. rotvärdet av den skog som avverk-
ningen eller upplåtelsen omfattat.
Avdrag må därvid dock ske höpst
med skosgslikvidens belopp. Har för
visst heskattningsår avdrag som nu
sagis medeivits, skall, om den skatt-
skyldige icke åläggs att berala skogs-
likvid. eller genom ersättningsbeslut
åläggs att hetala sådan likvid med
lägre belopp än det meduaivna avdra-
get. rättelse ske på samma sätt som vid
eftertaxering för det beskattningsår då
avdraget har medgivits.
Nuvarande IWvdelse Föreslagen Iydelse
Med ingående virkestörräd förstås den växande skogens kubikmaussa I fast mått på bark vid den udpunkt. då fasugheten förvärvades. Med det för ägaren svällande mgdende virkesförradet förstås virkesförrådet vid ägarens förvärv uv fastigheten med avdrag för det virkesförräd. för vilket ägaren må hava njutit avdrag vid udigare taxeringar. Har avdrag udigare skov för minskning i ingångsvärde, skall ingående virkesförrådet anses därigenom hava nedgitt i samma proportion som ingångsvärdet. Har efter avverkning eller upplåtelse av avverkninesriätt det återstående virkesförrådet nedgåti under det för ägaren gällande ingående wirkesförrådet. får avdrag ske med den på minskningen proporuonellt belöpande delen av ingångsvärdet. Föreskriften i andra stycket äger motsvarande ulfltämpning,
Vare sig avdrag sker enhigt den ena eller andra metoden märkes. att det sammanlagda avdraget för en och samme ägare ej må överstiga det ursprungliga ingångsvärdet.
Är det vid tiden för den skattskyldiges förvärv av fastigheten förefintliga
virkesförrådet icke känt. må detsamma beräknas med utgångspunkt från nuvarande virkesförråd samt med ledning dels av den beräknade ungefärliga ullväxten under den skattskyldiges innehav av fastigheten. dels av avverkningen eler försäljningen av skog under samma tid.
Om avdrag för minskning av mgående virkestförråd uppgått till högre belopp än brutointäkten av skogen och förlust alltså uppstått. får denna förlust avdragas i vanlig ordning. Avdrag för minskning i skogens ingångsvärde får ej ske med högre belopp än bruttointäkten av skogen.
Om moderbolag eller övertagande förening genom sädan fusion. som i 28 3 3 mom. första eller andra stycket avses. övertager skor från dotterbolag eller överlåtande förening, skall det för douerbolaget eter den överlåtande föreningen vid fusionsullfället gällande ingångsvärdet och ingående virkesförrådet anses som ingångsvärde och ingående virkesförrad för moderbolaget eller den övertagande föreningen.
Exempel a avdrag för minskning av ingaende virkestörråad:
A. försäljer från sin fastighet 1000 kubikmeter skog på rot för en köpeskilling av 8000 kronor. Vid taxeringen påföljande år visar han. att
virkesförrådet å fastigheten före avverkningen utgjorde + 400 kubikmeter och alltså efter avverkningen 3400 kubikmeter. Då skogsmarkens areul vid
senaste fustighetstaxering utgjorde 80 hektar, dära med hänsyn till markens godhetsgrad och skogens tillstånd den årliga tillväxten kan beräknas till 2 kubikmeter per hektar, är det sannolikt, att nämnda tillväxt utgjort sammanlagt 2x80 = 160 kubikmeter. Under den tid av 15 år. som A. innehaft fastigheten, har således ullväxten utgjort 2400 kubikmeter. A. gör vidare sannolikt, att han under samma tid uttagit för husbehov i genomsnitt 40 kubikmeter om året eller tillhopa 600 kubikmeter samt att han för försäljning. avverkat I 200 kubikmeter. Virkestillväxten uppgår således till 600 kubik-
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse
meter mer än vad han tidigare avverkat å fastigheten. Virkestörrådet vid hans förvärv av fastigheten kan alltså antagas hava utgjort 4400-600 = 3 800
kubikmeter, vilket är det ingående virkesförrådet. Då efter den under beskattningsåret gjorda försäljningen virkesförrådet utgjort 3 400 kubikme-
ter, har minskningen i det för honom gällande ingående virkestörrådet utgjort
400 kubikmeter. A. gör vidare genom köpehandling rörande fastigheten
troligt, att av den av honom erlagda köpeskillingen å skogen belöpt ett belopp av 11400 kronor, motsvarande eu pris av 3 kronor per kubikmeter. För minskningen av ingående virkestörrädet med 400 kubikmeter är han således
berättigad åtnjuta avdrag med 3x400 =1 200 kronor. Detta avdrag får åtnjutas även om värdet å det efter avverkningen kvarvarande virkesförrådet icke
understiger den av honom för skogen erlagda köpeskillingen.
Det för ägaren gällande ingående virkesförrådet utgör härefter 3400 kubikmeter och det för honom gällande ingångsvärdet 10 200 kronor.
Exempel ad avdrag för minskning i ingdngsvärde:
B. försäljer från sin fastighet skog på rot för en köpeskilling av 15 000
kronor. Vid taxering påföljande år gör han genom köpehandling eller på annat sätt trovärdigt, att av köpeskillingen för fastigheten, utgörande 100 000
kronor, ett belopp av 40 000 kronor belöpt å den växande skogen och alltså
utgör dennas ingångsvärde, samt visar därjämte, att skogen efter upplåtelse
av avverkningsrätten har ett värde av allenast 30 000 kronor. B. är således
berättigad göra avdrag för skillnaden mellan sistnämnda två belopp eller 10 000 kronor,
Ingångsvärdet har alltså i detta fall amorterats med 10000 kronor och
skogens för ägaren gällande ingångsvärde utgör härefter 30 000 kronor och
det för honom pzällande ingående virkesförrådet tre fjärdedelar av det ursprungliga.
Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på
den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
De nya bestämmelserna tillämpas — med beaktande av vad som sägs nedan i tredje och fjärde styckena — vid 1973 och senure års taxeringar. Bestämmel-
serna skall därvid i förekommande fall tillämpas i stället för punkt 4 av
anvisningarna till 22 §i dess iydelse före den I januari 1973. Hänvisningen i de nya bestämmelserna till punkt 11 av anvisningarna till 21 3 skall i sådant fall avse punkt 9 av anvisningarna till samma paragraf i dess lydelse före
nämnda dag. Har tillträde skett enligt äldre bestämmelser om fastighetsbild-
ning skall hänvisningen till fastighetsbildningslagen (1970:988) i stället avse nämnda äldre bestämmelser.
Bestämmelsen om rättelse på samma säll som vid eftertaxering tillämpas i
fråga om avdrag som har medgivits vid 1978 och senare års tuxeringar.
Har skog avverkats eller avverkningsrätt till skog upplåtits före ikraftträ-
dandet av denna tag, får avdrag enligt de nya bestämmelserna ske utan hinder avatt skogsuttaget har gjorts innan fastighetsbildning har sökts. I nu avsett
fall skall dock ansökan om fastighetsbildning ha inkommit till fastighetsbild-
ningsmyndigheten senast den 31 december 1978.
Har skattskyldig vid inkomsttaxering något av åren 1973-1978 icke alls
eller endast till viss del medgivits avdrag som han yrkat enligt punkt 7 tredje stycket fjärde meningen av anvisningarna till 22 § eller motsvarande äldre bestämmelse, får han, om han enligt de nya bestämmelserna skulle vara berättigad till avdrag eller till vuerligare avdrag, genom besvär i särskild ordning som anförs senast den 30 juni 1979 föra talan om sådan ändring av
taxeringen som föranleds av de nya bestämmelserna. I fråga om besvär som här avses giller 103 och 104 §§ taxeringslagen (1956:623).
2 Förslag till
Lag om ändring i skogskontolagen (1954:142)
Härigenom föreskrivs att.2 I skogskontolagen (1954:142)! skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse
2X
Beträffande viss förvärvskälla må uppskovet för ett och samma beskattningsår avse högst ett belopp, motsvarande summan av a) sextio procent av den å beskattningsåret belöpande köpeskillingen för
skog, som avyttrats genom upplåtelse av avverkningsrätt.
b) fyrtio procent av den å beskattningsåret belöpande köpeskillingen för
avyttrade skogsprodukter, samt
c) fyrtio procent av saluvärdet av skogsprodukter, som under beskatt-
ningsåret uttagits för förädling i egen rörelse.
Har såsom intäkt upptagits likvid,
som avses i punkt I I av anvisningarna till 215 kommunalskattelagen, må uppskov jämväl erhållas för sådan
intäkt i dess helhet.
Skattskyldig. som vid jorddelnings- Skattskyldig som skall betala sådan förrättning tillträtt ny mark och efter likvid för växande skog som avses i
tillträder uttagit skog för att erhålla punkt II av anvisningarna tull 21 medel till framtida betalning av kommunalskattelagen (1928:370).
sådan likvid som anges i andra stycket, skogslikvid, och som efter den tidpunkt
må för beskattningsår, under vilket för tillträde av den skogbärande likviden ännu ej förfallit till betal- marken som gäller enligt fastighets-
ning, erhålla uppskov med högst ctt bildninuslagen (1970:988) eller enligt belopp, motsvarande köpeskillingen skriftliet avtal, dock ej före den för skog som avyttrats genom upplå- tidpunkt då fastighersbildning har telse av avverkningsrätt eller sjuttio sökts. har tagit ut skog för att erhålla procent av köpeskillingen för avytt- medel till betalning av skogslikviden,
rade skogsprodukter. får, för beskattningsår, under vilket likviden ännu ej förfallit till betal-
ning, erhålla uppskov med högst ett
belopp, motsvarande köpeskillingen
för skog som avyttrats genom upplå-
telse av uvverkningsrätt eller sjuttio
procent av köpeskillingen för avytt-
rade skogsprodukter.
!'Scnaste lydelse av lagens rubrik 1975:263. Senaste lydelse 1976:1096.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse
Uppskov må dock ej åtnjutas för högre belopp än som motsvarar den
beräknade nettointäkten av den förvärvskälla, varifrån intäkten av skogsbruk
härrör.
Har i förvärvskällan redovisats utdelning från samfällighet, som avses i
53 X I mom. första stycket f) kommunalskattelagen (1928:370), får uppskov
åtnjutas till den del utdelningen härrör från intäkt av skogsbruk i samfälligheten under det beskattningsår vartill utdelningen hänför sig på samma sätt
som om denna del utgjort intäkt av skogsbruk. som den skattskyldige drivit själv.
Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då tagen enligt uppgift på
den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas
första gången vid 1979 års taxering.
3 Förslag till Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)
Härigenom föreskrivs att 42 a § I mom. taxeringslagen (1956:623)' skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
42as
I mom.” Det åligger juridisk I mom. Det åligger juridisk person, som förvaltar samfällighet. person. som förvaltar samfällighet,
att till ledning vid inkomst- och att till ledning vid inkomsti- och förmögenhetstaxering varje år utan förmögenhetstaxering varje år utan anmaning lämna uppgift enligt föl- anmaning lämna uppgift enligt föl-
jande. Sådan juridisk person som jande. Sådan juridisk person som avses | 33 § I mom. första stycket f) avses i 53 § I mom. första stycket 1)
kommunalskattelagen — (1928:370) kommunalskattelagen (1928:370)
skall lämna uppgift om utdelning till skall lämna uppgift om utdelning till
delägare. Uppgiften skall även inne- delägare. Uppgiften skall även innehålla upplysning i det avseende som hålla upplysning i det avseende som
behövs för tillämpning av 2 8 femte behövs för tillämpning av 2§ sisia
stycket skogskontolagen (1954:142). stycket skogskontolagen (1954:142). Annan juridisk person skall lämna Annan juridisk person skall lämna
uppgift om delägares andel av intäk- uppgift om delägares andel av intäkter och kostnader i samfälligheten. ter och kostnader i samfälligheten. Uppgift behöver dock icke lämnas, Uppgift behöver dock icke lämnas.
om delägares andel av ränteintäkt om delägares andel av ränteintäkt
understiger 100 kronor, och ej heller understiger 100 kronor. och ej heller
om andelen av intäkt av annat slag om andelen av intäkt av annat slag understiger 100 kronor sedan där- understiger 100 kronor sedan diärifrån avdragits andelen av sådana ifrån avdragits andelen av sådana kostnader som är omedelbart av- kostnader som är omedelbart avdragsgilla vid taxeringen. Vidare dragsgilla vid taxeringen. Vidare skall annan juridisk person än sådan skall annan juridisk person än sådan som avses 16 § I mom. första stycket som avses 16 3 I mom. första stycket
b) lagen (1947:577) om statlig förmö- b) lagen (1947:577) om statlig förmö-
genhetsskatt lämna uppgift om delä- genhetsskatt lämna uppgift om delä-
gares andel i samfällighetens behåll- gares andel i samfällighetens behållna förmögenhet. Utgör samfällig- na förmögenhet. Utgör samfälligheten icke särskild taxeringsenhet, heten icke särskild taxeringsenhet.
skall vid beräkning av den behållna skall vid beräkning av den behållna
förmögenheten värde av sådan sam- förmögenheten värde av sådan samfälld egendom som ingår i de deli- fälld egendom som ingår i de delä-
I Lagen omtryckt 1971:399. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773. 2 Senaste lydelse 1975:264.
I" Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 188
Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse gande fastigheternas taxeringsvärde gande fastigheternas taxeringsvärde ej inräknas. Uppgift behöver dock ej inräknas. Uppgift behöver dock
icke lämnas, om den del av samfäl- icke lämnas, om den del av samfällighetens behållna förmögenhet som lighetens behållna förmögenhet som
belöper på fastighet understiger belöper på fastighet understiger
2000 kronor. 2.000 kronor.
Uppgift skall avfattas på blankett enligt fastställt formulär och avlämnas senast den 31 januari under taxeringsåret i den ordning som gäller för avlämnande av självdeklaration. Senast nämnda dag skall vidare till detägare översändas ett exemplar av uppgiften eller denne eljest underrättas om
innehållet i uppgiften.
Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på
den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling,
Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1978-05-11
Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman. Ullsten, Romanus. Turesson, Gustavsson, Antonsson, Olsson, Dahlgren. Åsling. Söder, Troedsson, Mundebo, Burenstam Linder, Wikström. Johans-
son, Friggebo. Wirtén
Föredragande: statsrådet Mundebo
Proposition om ändrade beskattningsregler vid avyttring av skog i samband med fastighetsreglering
1 Inledning
I syfte att underlätta jordbrukets och skogsbrukets yttre rationalisering gjordes är 1959 vissa ändringar i reglerna om skogsbeskattning. BL a. öppnades särskilda möjligheter till avdrag för värdeminskning av skog för den
som vid laga skifte eller ägoutbyte hade ålagts att utge ersättning för skog
(skogslikvid) och som avverkade skog eller sålde rotposter för att finansiera
skogslikviden. Avdragsregeln ändrades år 1965 och kompletierades samtidigt
med en särskild rätt till uppskov enligt skogskontobestämmelserna.
För att en skogsägare skall få avdrag vid uttag av skog krävs normalt att han kan visa att värdet eller förrådet på fastighetens skog genom uttaget har nedgått under det ingående värdet eller förrådet på skogen. Sådan utredning fordras dock inte när den skattskyldige skall betala en vid förrättning bestämd skogslikvid. Enligt den avdragsregel som blir tillämplig i detta fall har nämligen den skattskyldige utan särskild utredning rätt till avdrag med belopp som motsvarar rotvärdet av den uttagna skogen, dock högst med beloppet av den skogslikvid som han har ålagts att betala. Skog till ett värde som svarar mot skogslikviden kan således avyttras utan att träffas av någon omedelbar beskattning. Den särskilda avdragsregeln får efter 1965 års ändring tillämpas om skogsuttaget görs efter tillträdet av den skogbärande marken
och innan tre år har förflutit från förrättningens lagakraftvinnande.
Avdragsregeln och den särskilda regeln om uppskov ändrades inte i sak när fastighetsbildningslagen (1970:988), FBL. trädde i kraft den I januari 1972. Begreppet skogslikvid tar numera sikte på den del av likvid enligt 5 kap. 10 § FBL som belöper på växande skog. Enligt FBI bestäms tidpunkten för
tillträde av den nya marken av fasughetsbildningsmyndigheten (FBM). Tillträde får normalt inte ske förrän fastighetsbildningsbeslutet har vunnit laga kraft.
Lantbrukarnas skattedelegation har i en framställning till budgetdepartementet hemställt om ändring av de särskilda reglerna i kommunalskattelagen
(1928:370), KL. och skogskontolagen (1954:142). Enligt delegationen bör reglerna ändras så att det framgår att de är tillämpliga när skogsuttag görs efter det att den ifrågavarande marken faktiskt har tillträtts men före den tidpunkt
för tillträdet som FBM bestämmer. På motsvarande sätt bör enligt delogationen klarläggas att ett skriftligt åtagande att betala skogslikvid skall jämställas med ett åläggande från FBM. Delegationen har vidare hemställt att lagstiftningen i ämnet skall tillämpas retroaktivt och att extraordinär
besvärsrätt införs för skattskyldiga som efter tillkomsten av FBL har blivit för
högt taxcerade.
Efter remiss har yttranden över framställningen avgivits av riksskatteverket (RSV), lantbruksstyrelsen, skogsstyrelsen, statens laäntmäteriverk. domänverket, kammarrätten i Sundsvall. länsstyrelserna i Jönköpings, Örebro, Kopparbergs, Gävleborgs och Västerbottens län samt Sveriges
lant mätareförening. Skogsstyrelsen har till sitt yttrande fogat yttranden från
skogsvårdsstyrelserna 1 Jönköpings, Kalmar, Hallands, Gävleborgs och Västerbottens län. Vidare har lantbruksnämnden och fastighetsbildningsmyndigheten i Kopparbergs län inkommit med eu gemensamtyttrande över skattedelegationens framställning. Med anledning av remissyttrandena har skatredelegationen inkommit med en kompletterande skrivelse i ärendet. Yttranden över denna skrivelse har efter remiss avgivits av RSV och
länsstyrelsen i Örebro kän.
2 Fastighetsbildningslagstiftningen
Enligt jorddelningslagen (1926:326), JDL, kunde ombildning av fastigheter ske genom laga skifte. En annan vanlig förrättningsform var äigoutbyte som kunde ske antingen som särskild förrättning eller i samband med laga skifte. Vad som i det följande sägs om laga skifte gäller i allt väsentligt också ägoutbyte.
Själva ägodelningen vid taga skifte verkställdes genom skiftesläggning (13
kap). Förrättningsmännen hade bl.a. att se till att de i JOEL uppställda gränserna för ägokravsjämkning inte överskreds. Skiftesläggningen kunde
inte överklagas särskilt och därför inte heller vinna laga kraft under förrättningens gång.
Deliägarna i en skiftesförrättning kunde avtala om när tilhräde av de nya
ägolotterna skulle ske (15 kap. I 8). Vid större förrättningar var det vanligt att
tillträde skedde successivt inom förrätningsområdet. Tillträde fick aldrig
avtalas att ske senare än ett år efter det att skiftet genom lagakraftigande
beslut hade fastställts. Om någon överenskommelse inte träffades mellan
delägarna, fick ägolotterna tillträdas när skiftet hade fastställts eller — då klander anförts mot skiftet — vid den tidpunkt som iägodelningsrätten bestämde.
Vid förrättningen skulle vidare bestämmas vilka ersättningsbelopp som skulle utgå mellan delägarna. Ett av ersättningsbeloppen, skogslikviden, avsåg I huvudsak ersättning för växande skog (14 kap. 8 §). För att bestämma skogslikviderna måste för varje fastighet göras en beräkning uv den skog som hade tillagis resp. frångått fastigheten genom förrättningen. Insamlandet av fältdata för beräkningarna var ofta mycket tidskrävande. Likviderna kunde fastställas att utgå antingen på en gång eller i form av avbetalningar under högst tio år (14 kap. 95). Beslut om skogslikviderna kunde fattas av
förrättningsmännen då beräkningarna var slutförda. Beslutet kunde dock inte vinna laga kraft förrän skiftet hade blivit fastställt genom lagakraft-
vunnet beslut. I praxis utbildades den ordningen att förrättningsmännen tog fasta på en enhällig begäran av delägarna att bli satta i tillfälle att betala de beslutade likviderna innan likvidbeloppen hade blivit lagakraftvunnet bestämda. I vissa fall kunde särskild likvidförrättning äga rum även sedan skiftet i övrigt hade fastställts (14 kap. 10 5).
Enligt huvudregeln i JDE skulle den mark som tillades en fastighet ha
ungefär samma uppskattningsinnehåll som den mark som frångick fastigheten. Detta krav mjukades upp väsentligt genom lagstiftning år 1968 (8 kup.
a och 13 kap. 2b 5. Under de sista åren då JOL gällde kunde således fastighetsägare på frivillig väg få till stånd överföring av mark mellan fastigheter i betydligt större utsträckning än som tidigare hade varit
möjligt. FBL trädde, som tidigare nämnts, i kraft den I januari 1972. Genom fastighetsreglering enligt 5 kap. FBL kan numera i princip åstadkommas
samma resultat som tidigare erhölls genom laga skifte eller ägoutbyte eller genom Åtgärderna köp, avstyckning och efterföljande sammanläggning. Enligt 11 kap. FBL kan fastighet som ägs med samäganderätt delas upp i Mera fastigheter genom klyvning. Klyvning sker normalt i samband med fastighetsregleoring.
Initiativet till fastighetsreglering kan tas av enskild fastighetsägare samt av byggnadsnämnd och länsstyrelse. Vissa bestämmelser i 5 kap. FBL tar sikte på att fastighetsreglering inte skall kunna ske mot fastighetsägares eller annan
sakägares berättigade intressen. Om berörda fastighetsägare är överens
därom, får enligt 18 § avsteg göras från de bestämmelser som har kommit till för att skydda deras intressen. Bl. a. får avsteg göras från kravet i.5 Y första
stycket att fastighetsregleringen skall medföra förbittring av sökandens
fastighet. Vidare gäller i sådana fall inte de regler i 8 § som annars anger gränsen för hur stora förändringar fastigheterna får undergå genom regleringen. Värderings- och ersättningsreglerna i 10-12 5§ kan frångås om
sakägare och rättighetsinnehavare medger det. Åtskilliga av de regler i FBL
som gäller vid fastighetsreglering är dock indispositiva. BI. a. gäller vid all
fastighetsbildning de i 3 kap. angivna lämplighets- och planvilikoren och de särskilda villkoren för åtgärder i jordbruks- och skogsbruksmark.
I det följande behandlas de bestämmelser om fastighetsreglering som är av särskilt intresse för den aktuella skattefrågan. Bestämmelserna äger i huvudsak motsvarande tillämpning vid klyvning tjfr 11 kap. 8 §). Fastighetsbildningslagstiftningen har med verkan fr. 0. m. den I juli 1977 ändrats i vissa betydelsefulla hänseenden (1Ds Ju 1976:5, prop. 1976/77:114. CU 1976/77:36.
rskr 1976/77:321. SFS 1977:362). Dessa ändringar behandlas senare i deta
avsnitt.
Själva fastighetsbildningsbeslutet får, om det är limpligt. meddelas utan
hinder av att tekniska göromål och värderingar ej har utförts (4 kap. 25§
tredje stycket). Tillträde av ny mark sker vid den tidpunkt som FBM
bestämmer (5 kap. 30 §). Innan tillträde sker skall fastighetsbildningsbeslutet ha vunnit laga kraft. Om särskilda skäl inte föranleder annat. får tillträde inte
bestämmas till senare tidpunkt än ett år från det att uppgift om fastighetsregleringen har införts i fastighetsregistret. Har något särskilt beslut om
tillträde inte meddelats, sker tillträde vid registreringen.
Ersättning skall utgå enligt 5 kap. 105 om värdet av den mark och de andelar i samfälld mark som genom fastighetsregleringen tilläggs fastigheten inte motsvarar värdet av vad som frångår fastigheten. Ersättningen bestäms av FBM efter värdering Uikvidviärdering), vilken i princip grundas på
förhållandena vid tillträdet. Något särskilt värde för växande skog behöver
inte anges i detta sammanhang. Genom avräkning fastställs vad som skall mottagas och utges av varje fastighetsägare (5 kap. 15 §). Avräkningen kan förutom ersättning enligt 5 kap. 10 § omfatta också andra ersättningsbelopp och förrättningskostnaderna. FBM fastställer när beloppen skall betalas. Om så behövs, kan betalningsskyldigheren fördelas på högst fem år. Ersävnningsbeslutet kan inte verkställas förrän förrättningen har vunnit laga kraft. Om fastighetsägarna ir överens om beloppen. kan FBM i allmänhet lägga överenskommelsen tull grund för sitt ersättningsbeslut.
Genom de nyss berörda ändringarna I FBL har möjligheterna till tidigt tillträde vid fastighetsreglering ökats. Ett tidiet tillträde är. framhålls det i förarbetena till den ändrade lagsuftningen. av vikt vid förrättningar i
plangenomförande syfte.
En ändring består i att förutsättningarna att göra fastighetsbildningsbeslut
till preliminärfråga har ökats. Med att beslut görs till preliminärfråga menas att det förordnas att särskild talan får föras mot beslutet. Meddelas inte et
sådant förordnande, kan beslutet inte vinna laga kraft under förrättningen.
För att fastighetsbildningsbeslutet skulle göras till prelinuinärfråga krävdes enligt 15 kap. 3 §i dess tidigare lydelse att ett sådant förordnande främjade en
ändamålsenlig handläggning. Genom rättsfallet NJA 1974 s. 597 klarlades att behovet av tillträde i och för sig var ovidkommande för bedömningen av
frågan om en ändamålsenlig handläggning främjades av att förrättningen
delades upp i flera etapper. Numera är det en tillräcklig förutsättning för att
I tin
talan mot ett fastighetsbildningsbeslut skall få föras särskilt att ett förord-
nande därom är lämpligt. Samma lämplighetskrav gäller alltså här som för att
fastighetsbildningsbeslutet över huvud taget skall få meddelas under förrätt-
ningen (4 kap. 25 § tredje stycket).
Även i ett annat avseende har möjligheterna till snabbt tillträde ökats. Har
fastighetsbildningsbestut meddelats och får särskild talan föras mot beslutet, kan FBM medege förtida tillträde av marken (5 kap. 30 a §) utan hinder av att fastighetsbildningsbeslutet inte har vunnit laga kraft. För beslut om förtida tillträde fordras att särskilda omständigheter föreligger. Ett sådant beslut förutsätter bl.a. att det framstår som praktiskt taget uteslutet att det grundläggande beslutet kan komma att ändras i anledning av besvär. i vart
fall i den del som är av intresse för tillträdet (prop. 1976/77:114s. 36). Särskild
talan får föras mot beslut om förtida tillträde.
Som villkor för förtida tillträde kan FBM på yrkande föreskriva att den
tillträdande utger förskott på den ersättning som kan komma att slutligt
fastställas. Dessutom måste den tillträdande hos länsstyrelsen ställa säkerhet för den ytterligare ersättning som kan komma utt utgå om fastighetsbildningsbeslutet eller beslutet om tillträde skulle ändras.
F samband med att bestämmelser infördes om förskott vid förtida tillträde infördes den bestämmelsen att FBM på yrkande skall föreskriva förskott också när tillträde har skett enligt vanliga regler (5 kap. 30 § fjärde stycket).
Talan mot sådant beslut förs särskilt.
3 De skatterättstiga reglerna
Vid avyttring av skog under innehavet medges avdrag om och i den mån skogens värde eller volym efter avyttringen understiger det för ägaren gällande ingående värdet eller förrådet på skogen. Avdrag medges enligt endera av två metoder, värdemetoden eller virkestörrådsmetoden. Värdemetoden utgår från minskningen av skogens värde medan virkesförrådsmetoden utgår från minskningen av skogens volym. För att avdrag skall medges enligt någon av dessa två metoder fordras utredning som visar att skogens värde eller förråd genom skogsuttaget har nedgått under det ingående värdet resp. förrådet. Har uttaget gjorts på tillköpt mark, får den skattskyldige enligt praxis inte göra en separat avdragsberäkning för skogen på denna mark.
Beräkningen görs i stället med utgångspunkt i förhållandena på hela
skogsinnehavet.
År 1959 ändrades skogsbeskattningen på några punkter i syfte att
underlätta jordbrukets och skogsbrukets yttre rationalisering. Bl. a. infördes en rätt till avdrag enligt en variant av värdemetoden för den som vid
jorddelningsförrättning hade ålagts att betala skogslikvid enligt 14 kap. 85 JDL och gjort uttag av skog. Avdragsrätten omfattade rotvärdet av avyttrad skog upp till belopp motsvarande skogslikviden. Någon utredning om den kvarvarande skogens värde fordrades inte. För att den särskilda avdragsrätten
skulle få utnyttjas måste skogsuttagen göras Inom en treårsperiod från det att
lagakraftägande beslut om fastställelse av förrättningen förelåg.
Bevillningsutskottet tog i anledning av en motion upp den särskilda
avdragsregeln tull behandling vid 1964 års riksdag (11:679, BevU 1964:54).
Utskottet ansåg, i likhet med motionärerna, att skiftesdeltägare för att kunna finansiera eventuella framtida skogshkvider borde beredas möjlighet att uppskjuta beskattningen av intäkter från skogsavverkningar som skedde
under tiden mellan tillträdet av de nya ägolotterna och skogslikvidernas
slutliga fastställande. En sådan anpassning av beskattningsreglerna fann
utskottet helt överensstämma med grunderna för 1959 års lagsuftning. På utskottets förslag begärde riksdagen en förutsättningslös utredning av frågan (rskr 1964:268). Den begärda utredningen verkställdes inom dåvarande finansdeparte-
mentet och redovisades i en promemoria angående komplettering av reglerna
för beskattning av skogslikvider i samband med lantmäteriförrättningar . (Stencil Fi 1964:6). I promemorian förordades att avdragsrätten skulle stå till fastighetsägarens förfogande från den tidpunkt då han först kunde ha
anledning att göra skogsuttag från sin ombildade fastighet för att skaffa medel till betalning av en skogslikvid. I promemorian föreslogs att tillträdesdagen
valdes till begynnelsetidpunkt. Avdragsrätten enligt KL föreslogs komplet-
terad med en vidgad uppskovsrätt enligt skogskontosystemet när skog
avyttrades för att finansiera en framtida betalning av skogstlikvid.
Sedan remissyttranden hade inhämtats över promemorian lades denna till grund för en proposition (prop. 1965:129). Dåvarande departementschefen fann att lagstiftningen i stort sett väl hade tjänat sitt syfte men att jämkningar på nägra punkter var motiverade, i huvudsak i enlighet med vad som hade föreslagits i promemorian. Den särskilda avdragsrätten borde således gälla
vid skogsuttag som gjordes efter tillträdet av de vid förrättningen bestämda ägolotterna och innan tre år hade förflutit från det att förrättningen hade
vunnit laga kraft. En förutsättning för avdrag skulle alltjämt vara att fastighetsägaren hade ålagts att betala skogslikvid. Den som tillträdde sina ägolotter innan han hade ålagts att betala skogslikvid fick enligt depare- mentschefen vänta med att göra bruk av sin avdragsrätt till dess skogslik-
viden hade bestämts. Vidare borde medel få fonderas på skogskonto för
betalning av en framtida skogslikvid. Rätt till uppskov enligt skogskontosystemet borde omfatta hela köpeskillingen vid upplåtelse av avverkningsrätt och 70 "6 av köpeskillingen för avvturade skogsprodukter. Den vidgade uppskovsriätten föreslogs gälla för skogsuttag som gjordes efter tillträdet och avse intäkter som skulle redovisas för beskautningsär under vilket skogslikviden ännu inte hade förfallit till betalning.
I enlighet med vad nu sagts lades i propositionen fråm förslag till ändringar i KL och skogskontobestämmelserna. Förslagen antogs av riksdagen (BevU
1965:41. rskr 1965:356, SFS 1965:571, 572).
De ökade möjligheter till frivilligt ägoutbyte som genomfördes är 1968
föranledde inga ändringar i de särskilda skattereglerna för likvidutgivare jfr riksskattenämndens uttalande i RN -1969 nr 3:10.
Införandet av FBL ledde till vissa ändringar i KL (Ds Fi 1971:7, prop.
1971:135. SKU 1971:64, rskr 1971:288. SFS 1971:925). Vad killer beskattningen av Hlikvidutgivare gjordes. mot bakgrund av väntade ändringar i jordbruks- och skoöogsbeskattningen. inga principiella ändringar i avdragsrätten (prop. 1971:135 s. 30 ND. Med skogslikvid förstås efter FBL:s ullkomst. som tidigare nämnas, den det av likvid enligt 5 kap. 10 SEBL som belöper på växande skog.
4 Framställningen
Lantbrukarnas skattedelegation har begärt att de särskilda skattereglerna
för likvidutgivare som gör skogsuttag skall ändras. I lagtexten bör enligt delegationen klart utsägas att avdragsrätt föreligger om skogsuttag görs redan efter ett faktiskt, mellan parterna överenskommet, tillträde och att alltså ett förrättningsbeslut om tillträdet inte skall behövas. Delegationen anser också
att det bör klarläggas att med åläggande att utge skogslikvid skall likställas ett åtagande som grundas på skriftligt avtal. Vidare bör enligt delegationen ändringarna få retroaktiv giltighet och extraordinär besviärsrätt införas för
skattskyldiga som har blivit för högt taxerade.
Delegationen har i sin framställning och kompletterande skrivelse anfört bl. a. följande.
De särskilda skattereglerna för den som skall betala skogslikvid fungerade
enligt delegationens uppfattning väl så länge JDL gällde. I de fall då
fastighetsägarna var överens om tillträdesdag kunde likvidutgivaren omedelbart efter det faktiska tillträdet avverka skog och på så sätt få medel till betalning av likviden.
Sedan FBL trädde i kraft har situationen emellertid förändrats. Taxeringsmyndigheterna i en del län har ansett att avdragsregeln numera bör tolkas så att skogsuttagen inte får ske förrän tillträde i FBL:s mening har skett, dvs. först när fastighetsbildningsbeslutet har vunnit laga kraft.
Av förarbetena till FBL framgår enligt delegationen att bestämmelserna
om tillträde i 5 kap. 30 & FBL har kommit till av formella skäl. Om tillträdet
inte knöts till ett förrättningsbestut. skulle olägenheter kunna uppkomma vid verkställigheten. Några sådana olägenheter kan inte uppkomma om delägarna är överens om när tillträde skall ske. Cagsuftaren har lämnat öppet åt sakägarna att på samma sätt som tidigare komma överens om att tillträde
skall ske innan fastighetsbildningsbeslutet har vunnit laga kraft. I praktiken tillämpas detta förfaringssätt i det övervägande antalet fall. I avtalen om
fastighetsreglering brukar således anges en bestämd tillträdesdag.
Även i ett annat avseende har på senare tid en mer restriktiv inställning gjort sig gällande. För avdragsrätt krävs förutom att tillträde har skett, att
fastighetsägaren har ålagts att betala skogslikvid. Det har förekommit att avdragsyrkanden inte godkänts på den grund at likviden inte har fastställts
genom et förrättningsbeslut. Det skulle således inte vara tillräckligt med ett
skriftligt åtagande att utge likvid. Denna tolkning kan ifrågasättas. Förarbe-
tena till 1965 års lagstiftning synes ge stöd för att en bindande överenskom-
melse att utge skogslikvid skall jämställas med ett av förrättningsmännen meddelat ersättningsbeslut. |
Delegationen anser därför att åtskilligt talar för att den ordning som
villämpas vid förrättningar också borde godtas redan enligt nuvarande skattelagstiftning. Ett klarläggande genom särskild lagstiftning behövs dock.
Osäkerheten om hur skattereglerna skall tolkas är f.n. mycket stor. Detta
gäller också de myndigheter som direkt eller indirekt deltar i verksamheten med jordbrukets och skogsbrukets yttre rationalisering. Det ovissa läget gör att rationaliseringsverksumheten hämmas.
En fastighetsreglering tar ibland 3-4 år eller ännu längre tid att genomföra.
Det ligger i sakens natur att en uppgörelse om en transaktion bör sättas i
verket så snart som möjligt och medan de förutsättningar som uppgörelsen
bygger på är någorlunda aktuella. Detta synsätt går igen hos alla typer av sakägare — staten, kommuner, privata skogsbolag och enskilda skogsägare. Detta torde i huvudsak vara orsaken tll att det nästan alltid överoenskoms att tikviderläggande och tillträde skall ske innan förrättningen har slutförts.
Materiellt sett kan enligt delegationen något hinder inte resas mot att likvidutgivare får avdrag enligt specialregeln också om skogsuttaget görs
omedelbart efter likvidåtagande och den tidpunkt för tillträde som gäller
enligt parternas avtal. Värdeminskningen uppkommer ju i och med uttaget. Ibland hävdas att en avdragsrätt i sådant fall kan leda till missbruk. Parterna skulle kunna låta bli att fullfölja avtalet genom fastighetsbildning. Fit avtatav detta slag innebär emellertid så genomgripande rättsliga och ekonomiska åtaganden parterna emellan att det synes uteslutet att avtalet ingås i annan avsikt än den som återspeglas I avtalet.
Delegationen anser att en lagstiftning i ämnet bör ges retroaktiv verkan och
extraordinär besvärsrätt införas. Ett stort antal besvärsmål ligger f.n. hos
länsskatteriätterna. I dessa mål är det vanligt att det från intendentsidan görs
gällande av den särskilda avdragsregeln inte får tillämpas om skogsuttaget
har gjorts innan dels tillträde har skett enhgt FBL och dels FBM har meddelat ersättningsbeslut. Många berörda skattskyldiga har genomfört strukturratio-
naliseringsåtgärder med lantbruksnämnd som kontrahent och av nämnden
upplysts om avdragsmöjligheterna. Skogsuttagen har därefter genomförts omedelbart efter det faktiska tillträdet. Ofta rör det sig om mycket betydande belopp. Exempel finns på ertagda likvider på mer än 400 000 kr. Om avdrag vägras, skulle många skuttskyldiga betastas med inkomstskatt och avgifter på 80 6 och mer. Möjligheten att finansiera de tillkommande skatterna och avgifterna genom vuerligare skogsuttag begränsas av skogsullgången och skogsvårdslagens numera skärpta hushållningsregler.
Genom 1968 och 1972 års ändringar i fastighetsbildningslagstiftningen har
tillämpningsområdet för den särskilda avdragsregeln vidgats. I det övervägande antalet fall där regeln används är det fråga om angelägna rationaliseringsfall. Regeln kan bli villämplig också i fall där det kanske framstår som mindre motiverat. De som tll äventyrs kan spekulera i möjligheterna till avdrag torde ofta ha finansiella möjligheter att vänta med skogsuttagen till dess att förrättningen har genomförts. Förekomsten av sådana fall utgör därför enligt delegationens uppfattning inte skäl för att behålla den nuvarande utformningen av avdragsregeln.
5 Remissyttrandena
Framställningen har vid remissbehandlingen fått et blandat motta-
gande,
Remissinstanser med särskild erfarenhet av fastighetsbildning anser att det
skulle vara till fördel för denna om skattedelegationens förslag genomfördes.
Flertalet av de myndigheter som har att iaktta det allmännas intresse vid beskattningen motsätter sig förslaget och förordar att frågan prövas i ett större sammanhang. Myndigheter som deltar i skogsbrukets yttre rationalisering framhåller att möjligheterna till avdrag vid skogsuttag inte som I. n. bör vara beroende av om förvärvet av den skogbärande marken har skett genom köp eller fastighetsreglering.
Flera remissinstanser anser att det f.n. är oklart vilka regler som gäller. Bl. a. RSV anser dock att det nuvarande rättsläget är klart. Den särskilda avdragsregeln kan enligt verket endast tillämpas om dels tillträde har skett enligt FBL och dels ett betalningsåläggande föreligger från FBM. Av samma uppfautning är länsstyrelsen i Jönköpings län. Däremot anser länsstyrelsen i Kopparbergs län att avdragsregeln redan i sin nuvarande utformning kan
tolkas på det sätt skattedelegationen har förordat. De särskilda fastighetsför-
hållanden som råder i länet gör att det kan dröja ätskillig tid innan ett lagakraftvunnet förrättningsbeslut föreligger. En mer restriktiv tillämpning skulle enligt länsstyrelsens uppfattning medföra stora olägenheter för skogsbrukets yttre rationalisering i länet.
Lantbrukshämnden och fastighetsbildningsmyndigheten i Kopparbergs län har I Sitt gemensamma yttrande lämnat en redogörelse för de typer av fustighets-
regleringar som förekommer i länet. De större, totalt genomgripande
omarronderingstförrättningarna omfattar oftast tusentals hektar mark och
flera hundra sakägare. Handläggninestiden sträcker sig över flera år (3-5 år ). Det är ofrånkomligt att förrättningen delas upp i etapper. En fastighetsplan utarbetas snarast (1-2 år) efter förrättningens början. Fastighetsbildningsbe-
slut meddelas som preliminärfråga. Sakägarna blir därigenom i tillfälle att tillträda och bruka de nya iägolotterna. Ersättningsbestut kan fattas under
förrättningen men kan inte vinna laga kraft förrän förrättningen har avslutats.
Förrättningen kan avslutas först när gemensamma arbeten som viäpgutbygpg-
nader, dikning m. m. har utförts och uvsynats. — Förrättningar av mindre genomgripande art förekommer i relativt stor omfattning. Överenskommelser om fastighetsreglering som syftar till storleksrationalisering och förbättrad arrondering upprättas fortlöpande. Överenskommelserna inne-
håller uppgifter om faktiskt tillträde, likvid m. m. Lantbruksnämndens
markreserv utnyttjas vid behov. Vid lämplig tidpunkt läggs alla överenskommelser till grund för en gemensam förrättning. — Slutligen förekommer
förrättningar där enstaka kontrakt m. m. utgör underlag för en förrättning. — Om lantbruksnämnd avstår mark, vill nämnden som likvidmottagare få
betalt så snabbt som möjligt för att förbättra jordfondens likviditet. I avtalet
kopplas tillträdesdag och hikviddag samman. Det formella tillträdet enligt
förrättningsbeslutet sker senare. Hur lång tid förrättningen tar beror på FBM:s balans av ärenden.
Statens lantmäteriverk konstaterar att det är ett vanligt förfarande att ett
köpeavtal används som ägarmedgivande enligt 5 kap. 1§ x FBL och som sådant läggs tull grund för fastighetsreglering. Förfuringssättet har klart stöd i motiven till FBL. Skattemyndigheterna har i dessa fall godkänt avdrag enligt specialregeln, om den skattskyldige kunnat visa upp intvg från FBM utt
fastighetsreglering är begärd och att myndigheten har funnit det sannolikt att
inget hinder för den sökta förrättningen har förelegat. I vissa län, fortsätter
lantmäteriverket. har avdragen beviljats efter direktkontakt mellan berörda myndigheter. Ett i avtal överenskommet förtida tillträde utgör från FBM:s
synpunkt ingen komplikation, om det i övrigt inte finns något hinder mot
fastighetsregleringen och likviden är bestämd i avtalet. Om likviderna betalas
senast när FBM fattar sitt ersättningsbeslut, förenklas myndighetens pröv-
ning till skydd för inteckningshavarna. Inskrivningsmyndigheten behöver då
inte heller föra in anteckningar i fastighetsböckerna om att fastigheterna häftar för regleringslikvider.
Lantmäteriverket framhåller vidare att resultatet av fastighetsregleringarna kan bli bättre om förrättningsarbetet kan bedrivas utan tidspress. Problemet att prioritera bland ansökningar när sökandena åberopar skatte-
konsekvenser som skäl för förtur skulle bortfalla om skattedelegationens
förslag genomfördes. Sveriges lantmätareförening anser av det inte är rimligt alt lantmäteriets balanser skall påverka förrättningssökandenas skattesitua-
tion. Rättviseskäl talar enligt föreningen för att sökandena behandlas lika.
RSV motsätter sig att reglerna ändras på det sätt skattedelegationen har begärt. Enligt RSV bör överensstämmelse i görligaste mån gälla mellan de civilrättsliga och skatterättsliga bestämmelserna. Ett tillträde som sker före den av FBM bestämda tidpunkten bör inte heller i framtiden föranleda att de särskilda skattereglerna blir tillämpliga. RSV understryker att den som har valt att genomföra ett markförvärv på visst sätt måste följa de civilrättsliga och skatterättsliga bestämmelser som gäller för den valda förvärvsformen. Om parterna låter ett köpeavtal övergå till ägurmedgivande enligt 5 kap. 18 5 FBL, blir därför den i avtalet angivna tillträdestidpunkten utan betydelse.
RSV inser dock de skattskyldigas svårigheter när avdrag i vissa fall vägras. Särskilt stötande är det om parterna av myndighet har invaggats i falska förhoppningar om avdragsrätten. RSV är dock främmande för tanken att ändra lagstiftningen enbart av det skälet att ett visst antal skattskyldiga inte har fått sina avdragsyrkanden godkända.
RSV anför vidare att skattereglerna har kommit att utnyttjas på eu sätt som inte kan ha varit avsett vid reglernas tillkomst. Denna uppfattning delas av
flera länsstyrelser. Länsstyrelserna i Örebro och Västerbottens län lämnar
exempel på fall där, enligt länsstyrelsernas uppfattning, förvärv och byten av
skogsmark, ofta mellan närstående, har genomförts i form av en eller flera fastighetsregleringar i syfte att uppnå bästa möjliga skatteeffeki. Länsstyrelsen i Gävleborgs län diskuterar om någon form av skatteflyktsklausul bör knytas
till regelsystemet. Även flera av de skogsvårdsstyrelser som har hörts i ärendet anser att de nuvarande reglerna har gett upphov till diskutabla transaktioner.
För den händelse skatutedelegationens förslag genomförs anser RS det
behövligt med regler som gör det möjligt att korrigera eu udigare års taxering.
om avdrag då har medgivits och det senare visar sig att fåstighetsregleringen
inte kommer till stånd. Även domänverket påpekar aut ett avtal om
fastighetsreglering inte alltid fullföljs. Srarens lammäteriverk anför att eu
köpeavtal med marköverföringsklausul undantagsvis, t.ex. beroende på imteckningsförhållandena, inte kan genomföras som fastighetsreglering. För att myndigheterna i dessa fall skall kunna utöva skattekontroll och göra en
eventuell behövlig eftertaxering krävs det någon form av kontakt mellan
FBM och skattemyndigheten. Lantmiteriverket framhåller att antalet fall då en sådan kontakt skulle aktualiseras helt säkert skulle bli mycket lågt.
Om förslaget leder till lagstiftning, har RS! inget att erinra mot att
skattskyldiga får möjlighet att genom besvär i särskild ordning vinna rättelse i tidigare taxeringar.
Från flera håll förs fram önskemål om att avdragsrätten skall i större utsträckning än f. n. begränsas till de fall då ett markförvärv är av betydelse
för strukturrationalisering i skogsmark ed. Enligt l/antbruksstyrelsens
uppfattning bör förutsättningarna för avdrag vara desamma vid alla förvärv av skogsmark mot vederlag. Liknande synpunkter framförs av domiänverket.
Skogsstyrelsen. finner det angeläget att de föreslagna ändringarna görs
ullämpliga endast när reell strukturrationalisering föreligger eller en tvångs-
siluation är aktuell. Länsstyrelsen i Örebro län anser att avdragsregeln inte
skall tillämpas på fastighetsregleringar som grundas på överenskommelser
enligt 5 kap. 18 § FBL. Undantag bör dock enligt länsstyrelsen göras i de fall
där lantbruksnämnd är marköverlåtare.
I flertalet remissyttranden förs fram önskemål om en allmän översyn av de ifrågavarande reglerna, 1. ex. i samband med den aktuella översynen av hela skogsbeskattningen. Kammurrätten i Sundsvall anser en översyn motiverad
bl. a. mot bakgrund av de ändringar i FBL som trädde i kraft den 1 juh
1977.
Även en del andra remissinstanser tar upp ändringarna i FBL. Statens lantmäteriverk anser att de nya reglerna kommer att få störst betydelse i
situationer när det är önskvärt med ett snabbt tillträde till mark för samhällsbyggnadsändamål. Enligt lantmäteriverkets uppfattning kommer
ändringarna inte i nämnvärd grad att påverka normala fastighetsregleringar i skogsmark. Enligt /antbruksnämnden och fastighetsbildningsmyndigheten i Kopparbergs län kommer möjligheten att meddela beslut om förskott att
behöva utnyttjas mera regelmässigt vid större fastighetsregleringar.
6 Föredraganden
När en fastighetsägare avverkar skog eller säljer en rotpost skall intäkten av skogsuttaget beskattas. Om värdet eller förrådet av den skog som återstår efter uttaget understiger det för honom gällande ingående värdet eller förrådet på skogen, har han rätt till avdrag vid inkomstberäkningen. Avdraget
bestäms enligt värdemetoden eller virkesförrådsmetoden. Värdemetoden utgår från minskningen av skogens värde medan virkesförrådsmetoden utgår från minskningen av skogens volym.
För att avdrag skall medges fordras normalt att den skattskyldige kan visa
att värdet celler förrådet verkligen har nedgått under det ingående värdet eller förrådet. Sådan utredning behövs dock inte om skogsuttaget görs i anslutning till en fastighetsreglering vid vilken den skattskyldige åläggs att betala ersättning för skog som genom regleringen tillförs fastigheten (skogstik vid).
Sedan år 1959 finns nämligen en särskild avdragsregel som syftar till att göra
det möjligt att finansiera en skogslikvid med obeskattade intäkter från skogsuttag. Avdrag medges med rotvärdet av uttagen skog upp till skogslik-
videns belopp och uttaget föranleder därför ingen omedelbar beskattning. Om
den särskilda avdragsregeln ullämpas, skall skogens ingångsvärde anses ha nedgått med avdragsbeloppet.
Två förutsättningar måste vara uppfyllda för att den särskilda avdragsre-
geln skall få tillämpas. För det första skall skogsuttaget göras inom en viss tidsperiod. Sedan år 1965 begränsas perioden av å ena sidan tidpunkten för tillträdet av den nya marken och å andra sidan av den tidpunkt då tre år har förflutit från det att förrättningen har vunnit laga kraft. Vidare gäller att den skattskyldige skall ha ålagts att betala skogslikvid. Avdragsriitten enligt kommunalskattelagen (1928:370), KL. kompletteras med en vidgad rätt att
använda skogskonto för intäkter som hänför sig till tiden efter tillträdet och
som skall redovisas för tidigare beskattningsår än det för vilket skogslikviden
förfaller till betalning. Under de senaste tio åren har väsentliga ändringar gjorts i lagstiftningen
om fastighetsbildning. De skatteregler som det här är fråga om har under denna tid i stort lämnats oförändrade. Den nya civilrättsliga ordningen har
bl. a. gett ägarna till fastigheter större möjligheter att få dessa ombildade genom en och samma fastighetsbildningsförrättning. Om fastighetsägarna är överens, finns möjlighet att föra över mark från en fastighet till en annan fastighet mot vederlag enbart i pengar. Sådan överföring skedde före
införandet av fastighetsbildningslagen (1970:988). FBL, dvs. före år 1972, i
form av s. k. ensidigt ägoutbyte och sker numera som fastighetsreglering. Av
särskild betydelse för den aktuella skattefrågan är att delägarnå i en förrättning enligt FBL inte på samma sätt som var fallet enligt tidigare
lagstiftning disponerar över när tillträde av den nya marken skall ske. Tillträdestidpunkten bestäms enligt FBL av fastighetsbildningsmyndigheten (FBM). Tillträde får enligt FBL:s huvudregel inte ske förrän beslutet om
fastighetsbildning har vunnit laga kraft. Lantbrukarnas skattedelegation har i en framställning begärt att den
särskilda avdragsregeln i KL och den särskilda uppskovsregeln i skogskontolagen (1954:142) skall ändras. Enligt delegationen råder f. n. osäkerhet om hur reglerna skall tolkas, vilket medfört att tillimpningen varierar. Delegationen finner det otillfredsställande att reglerna inte tolkas enhetligt. Osäkerheten om vad som gäller verkar hämmande på den yttre rationaliseringen inom jordbruket och skogsbruket. Delegationen anser det nödvändigt
med särskild lagstiftning i ämnet. För att lagsuftarens syfte med avdrags-
rätten skall nås, dvs. att underlätta rationaliseringsverksamheten. bör reglerna anpassas till det förfaringssätt som har visat sig lämpligt vid fastighetsregleringar. Reglerna bör enligt delegationen ändras i två avseen-
den. Det bör för det första uttryckligen slås fast att avdragsrätten också gäller skogsuttag som görs efter det att ny mark faktiskt har tillträtts men före den
udpunkt för tillträde som FBM bestämmer. Vidare bör det göras klart att
avdragsrätt inte förutsätter att FBM har meddelat beslut i ersättningsfrågan
utan att ett skriftligt åtagande att utge skogslikvid är tillräckligt. Ändringarna bör ges retroaktiv giltighet och extraordinär besvirsrätt införas för skattskyldiga som har blivit för högt taxcerade. I annat fall skule många skattskyldiga, som inte har fått sina avdragsyrkanden godkända drabbas mycket hårt. Enligt delegationen har skattskyldiga efter kontakter med olika myndigheter fått den uppfattningen att de gynnsamma skattekonsekvenserna skulle inträda även om skogsuttagen gjordes innan FBM meddelat något beslut.
Vid remissbehandlingen har skattedelegationens förslag fått eu blandat mottagande. Många remissinstanser vitsordar att den tolkning som reglerna har getts på senare tid kan föranleda problem för rationaliseringsverksamheten. Man har också uttalat förståelse för de svårigheter som uppkommer för
skattskyldiga som — ofta i förlitan på besked från olika myndigheter — har
räknat med att reglerna skall tolkas på det sätt delegationen förordar. Flera remissinstanser har dock nmvwtsatt sig förslaget. BI. a. riksskatteverket (RSV) har anfört att de civiträttsliga och de skatterättsliga reglerna bör bygga på samma principer. Vidare har vid remissbehandlingen framhållits att institutet fastighetsreglering har kommit att utnyttjas av rena skatteskäl. Fit
genomförande av förslaget skulle, anses det, understryka den skattefavör som den fastighetsägare har som utökar sitt skogsinnehav genom fastighetsreglering i stället för genom köp. En genomgående uppfattning är att frågan på längre sikt bör lösas i ett större sammanhang. För egen del får jag anföra följande. Möjligheten för den som deltar i ombildning av fastigheter att betala en
skogslikvid med obeskattude medel har onekligen underlättat jordbrukets och skogsbrukets yttre rationalisering. Erfarenheten visar dock att skattereglerna inte är helt anpassade till den omfattande lagstiftning som under senare år har genomförts på fastighetsbildningsområdet. Den särskilda avdragsregen har kritiserats från olika utgångspunkter. Enligt Lantbrukarnas skattedetegation bör regeln justeras så att man undviker en alltför restriktiv.
tillämpning. Flera remissinstanser anser att man i stället bör göra en mer
genomeripande översyn av avdragsreglerna vid skogsuttag i syfte att
förhindra ett obehörigt utnyttjande av avdragsrätten och för att skapa
skattemässig neutralitet mellan olika former av tillskousförvärv av skog.
Kraven på en mer genomgripande översyn grundas på flera omständighe-
ter. Avdragsmöjligheterna är betydligt större när en fastighetsägare förvärvar
tillskottsskog genom fastuighetsreglering än när tillskottsförvärvet sker
genom vanligt köp. I det förra fallet medför den nu aktuella avdragsregeln att förvärvet kan finansierus med obeskatuade intäkter från skogsuttag. Vid
vanligt köp medges avdrag normalt endast under förutsättning att den
skattskyldige kan visa att det ingående värdet eler förrådet på hela
skogsinnehavet har nedgått genom uttag av skog. Ändringarna på fastighetsbildningsområdetr har inneburit bl. a. att fastighetsägarna har betydligt större möjligheter än tidigare utt få fastighetsindelningen ändrad enligt sina önskemål. Tillskousförvärv av skogbärande mark har också i allt större
utsträckning kommit att ske genom att fastigheter ombildas. Många
remissinstanser anser att avdrag härigenom har kommit att medges i en av skattelagstiftaren inte avsedd omfattning. Vid remissbehandlingen har förts fram förslag å ena sidan om att ändra grunderna för den särskilda avdragsrätten vid fastighetsreglering så att avdraget i högre grad görs
beroende av fastighetsregleringens betydelse för den yttre rationaliseringen i det enskilda fallet och å andra sidan om att generellt utvidga möjligheterna till
avdrag vid ullskotisköp.
Jag delar uppfattningen att det inte är önskvärt att skattemässiga hänsyn blir avgörande för valet av förvärvsform. Större skattemässig neutralitet mellan olika former av tillskousförvärv behövs alltså. Det finns mycket som talar för att möjligheterna tll avdrag vid tillskottsköp bör ökas samtidigt som
man i viss utsträckning begränsar avdragsrätten vid fastighetsreglering. Som framhållits vid remissbehandlingen bör sådana ändringar genomföras som ett led i en mer omfattande översyn av skogsbeskattningen. En sådan översyn har också inletts. Inom budgetdepartementet har utarbetats promemorian (Ds B 1978:2) Beskattning av skogsbruk. I promemorian beskrivs två
alternativa metoder för den framtida beskattningen av skogsinkomster. Metoderna skiljer sig åt i första hand vad gäller beskattning vid avyttring av skogsfastigheter. Vid skogsuttag under innehavstiden är metoderna likartade och innebär i denna del bl. a. att tillskottsförvärv av skogbärande mark alltid till avsevärd del skall kunna finansieras genom skogsuttag. Detta avses bli möjligt oavsett om förvärvet sker genom köp eller fastighetsreglering. Några särskilda regler som tar sikte på rationaliseringsförvärv har med denna
avdragskonstruktion inte ansetts behövliga.
Förslaget till nya skogsbeskattningsregler är f. n. under remissbehandling. Sedan remissinstanserna har lämnat sina synpunkter kommer statsmakterna inom en snar framtid att få ta ställning till hur skogsbeskattningen i fortsättningen skall utformas. Mot den bakgrunden anser jag det uteslutet att i detta lagstiftningsärende göra någon mer genomgripande omprövning av avdragsrätten för likvidutgivare. Vad som kan komma i fråga är endast sådana justeringar som kan behövas för att inom ramen för den nuvarande
principiella utformningen av avdragsrätten få en avsedd och enhetlig
tillämpning.
Enligt bl. a. RSV innebär nuvarande regler att den särskilda avdragsrätten föreligger endast om tillträde har skett efter beslut av FBM. Vidare krävs enligt RSV att FBM har meddelat ersättningsbeslut. RSV:s uppfattning om rättsläget är dock inte oomstridd. Remissbehandlingen har visat att avdragsregeln vid den löpande taxeringen har tolkats på olika sätt. Några klarläg-
gande avgöranden från regeringsrätten finns inte. Resultatet har blivit att det f.n. råder en ganska stor osäkerhet på området.
Redan denna osäkerhet gör en justering angelägen. Frågan är då vilken lösning som i sak är limpligast. Syftet med reglerna är att stimulera fastighetsägare att medverka till ombildning av fastigheter. Denna effekt uppnås genom att skogslikvider får betalas med obeskattade medel. Den tolkning som RSV har förespråkat innebär att avdrag inte kan medges förrän tillträde enligt FBL har skett. I praktiken är det vanligt att likviden redan har betalats vid denna tidpunkt. Detta hänger samman med den långtgående avtalsfrihet som parterna har enligt FBL. Om FBL:s lämplighetsvillkor är uppfyllda, kan fasuighetsregleringen normalt ske på det sätt parterna har åsyftat i sitt avtal. FBM kan också normalt lägga den överenskomna ersättningen till grund för sitt ersättningsbestut. Ofta förvissar sig parterna om att avtalet kan fullföljas på avsett sätt. Fastighetsägarna kan således med
stor säkerhet förutse resultatet av förrättningen innan FBM:s beslut har
meddelats. Det kan av flera skäl vara angeläget för dem att göra sina dispositioner innan FBM:s formella beslut föreligger. Avdragsregeln skulle bättre fylla sitt syfte, om de förmånsbehandlade skogsuttagen fick inledas redan när den nya marken faktiskt har tillträtts och avdraget få göras redan
när storleken av skogslikviden är känd för den skattskyldige.
En annan synpunkt bör också beaktas. En restriktiv utformning av avdragsrätten kan missgynna vissa kategorier av skattskyldiga. Den som har
stark ekonomisk ställning har ofta möjlighet att skjuta upp skogsuttagen till dess att avdragsrätten inträder. En skattskyldig med simre ekonomi kan
däremot vara tvungen att göra skogsuttaget omedelbart för att skaffa fram
pengar till betalning av skogslikviden. När avdragsrätten väl inträder lägger kanske skogsvårdsskäl hinder i vägen för ytterligare skogsuttag. Avdraget
kan då inte utnyttjas alls. Konsekvenser av nu antytt slag kan med fog
uppfattas som orättvisa.
Även ett annat skäl talar för ändring. I samband med att FBL trädde i kraft gjordes bara en formell ändring av avdragsregeln. De nya fastighetsbildningsreglerna kom dock att påverka bedömningen av när tillträde i skatterättslig mening skulle anses ske. Många av de skattskyldiga som berörs av reglerna
har inte uppmärksammat detta förhållande. Att så är fallet är inte förvånande eftersom det här rör sig om komplicerade civilrättsliga och skatterättsliga
trågor. Ofta torde inte heller de olika myndigheter som de skattskyldiga har
haft kontakt med i anledning av fastighetsregleringar ha räknat med att
avdragsregeln skall tolkas så restriktivt som bl. a. RSV förordar. Ett stort antal
besvärsmål föreligger där skattskyldiga i förlitan på avdragsrätt har gjort skogsuttag efter det faktiska tillträdet eller innan FBM har meddelat ersättningsbeslut och där köpeskillingen för den sålda skogen har använts för att betala skogslikvider. En vägrad avdragsrätt skulle drabba många av dessa
skattskyldiga hårt.
Mort skattedelegationens förslag kan invändas att en tidigareläggning av
avdragsrätten strider mot principen att rätten till avdrag för värdeminskning av skog skall förbehållas ägare av fastighet. För min del anser jag inte att detta
är någon avgörande invändning. Man bör kunna medge avdrag vid skogsuttag som sker efter det faktiska tillträdet även om äganderättsövergången skulle anses ske vid senare tidpunkt. En förutsättning för avdraget bör dock
vara all fastighetsregleringen sedermera genomförs. Jag återkommer strax till
den frågan.
Flera remissinstanser har framhållit att de ifrågavarande reglerna har kommit att utnyttjas på ett otillfredsställande sätt. Den justering av reglerna
som skattedelegationen har begärt kan emellertid inte anses ha någon
egentlig betydelse för denna problematik. Som jag tidigare antytt torde den
som av rena skatteskäl väljer att utöka sitt skogsinnehav genom fastighetsrealering i stället för genom vanligt köp ofta vara i den situationen att han lika väl kan vänta med skogsuttaget. En sådan fördröjning kan däremot vara omöjlig eller i vart fall till nackdel för den som av rationaliseringsskäl deltar i
fastighetsreglering. Det är också viktigt att här beakta den omläggning av
reulisationsvinstbeskattningen som gjordes år 1976. När fastigheten seder-
mera avyttras skall medgivna avdrag för värdeminskning av skog numera återföras med indexuppräknade belopp vid beräkningen av realisationsvinst. Avdragen kan sägas i princip medföra endast ett uppskov med beskattningen : och inte någon definitiv skattefrihet.
Några remissinstanser har ifrågasatt om inte 1977 års ändringar i FBL för
framtiden tillgodoser skattedelegationens krav. Så kan emellertid inte anses
vara fallet. Alldeles bortsett från att de nya fastighetsbildningsreglerna inte i första hand är avsedda för förrättningar i skogsmark gäller alltjämt att FBM:s
tillträdesbeslut inte kan föregå fastighetsbildningsbeslutet. Av den föregå-
ende redogörelsen framgår att det är vanligt att fastighetsägarna kommer
överens om att tillträde skall ske på ewt tidigare stadium.
Av nu anförda skäl förordar jag att:den särskilda avdragsrepeln justeras i huvudsaklig överensstämmelse med vad skattedelegationen har yrkat. Bestämmelsen i skogskontolagen bör samtidigt anpassas till den ändrade avdragsregeln. |
En grundläggande förutsättning för avdrag bör vara att skogsuttaget har
gjorts efter det att fastighetsbildning har sökts. Det bör i övrigt räcka att
skogsuttaget har gjorts efter en överenskommen tidpunkt för tillträde. Denna tidpunkt bör kunna dokumenteras genom skriftligt avtal. Detta är av särskild vikt när skogsuttaget har gjorts på annan mark än den som berörs av
förrättningen. Även sluttidpunkten för de förmånsbehandlade skogsuttagen
bör jämkas med hänsyn till ändringarna i fastighetsbildningslagstiftningen. F. n. gäller att uttaget skall ha gjorts senast tre år efter det lagakraftägande beslut om fastställelse av förrättningen föreligger. Något fastställelseförfa-
rande finns inte enligt FBL. Treårsfristen bör i stället räknas från den tidpunkt då förrättningen i sin helhet har vunnit laga kraft och tillika uppgift om fastighetsbildningsåtgärden — eller i förekommande fall fastighetsbildnings-
åtgärderna — har införts i fastighetsregistret.
Avdraget enligt den särskilda avdragsregeln får inte överstiga rotvärdet av
den skog som har tagits ut under den ifrågavarande perioden. Avdraget får inte heller överstiga den skogslikvid som utgår. Avdragsrätten bör emellertid kunna inträda redan innan FBM har meddelat ersättningsbeslut. Det bör vara
tillräckligt att den skattskyldige har åtagit sig att erlägga skogslikvid. Det är rimligt att kräva att också betalningsåtagandet har gjorts skriftligen. Därigenom underlättas taxeringsmyndigheternas kontroll.
Sammanfattningsvis bör enligt mitt förslag följande förutsättningar för avdrag enligt specialregeln gälla. Skogsuttagen skall ha gjorts efter det att fastighetsbildning har sökts. Vidare skall uttagen ha gjorts antingen sedan tillträde av den skogbärande marken har skett enligt 5 kap. 30 § eller 5 kap.
30 a § FBL eller också efter den tidigare tidpunkt för tillträde som gäller enligt skriftligt avtal som den skattskyldige har ingått. Uttagen får inte göras senare
än tre år efter det att förrättningen har vunnit laga kraft och registrerats. Avdragsrätten inträder när antingen ersättningsbeslut enligt 5 kap. 15 § FBL
eller beslut om förskott enligt 5 kap..30 § eller 5 kap. 30 a I FBL har meddelats
eller vid den tidigare tidpunkt då den skattskyldige skriftligen har åtagit sig att betala skogslikvid som sedermera också utgår. Vad här sagts gäller inte bara vid fastighetsreglering utan kan bli aktuellt också vid klyvning.
Den särskilda bestämmelsen i 2 § skogskontolagen bör ändras så att den korresponderar med avdragsregeln i KL. Jag föreslår också att det nuvarande
andra stycket i paragrafen upphiävs. Förslaget i denna del föranleds av att
mottagaren av en skogslikvid efter 1976 års omläggning av realisationsvinst-
beskattningen beskattas endast inom ramen för realisationsvinstreglerna. Samtidigt bör en följdändring göras 1 42a § I mom. taxeringslagen
(1956:623).
Som Jag nämnt förutsätter avdrag enligt specialregeln i KL att den skuttskyldige verkligen skall betala skogslikvid. Blir så inte fallet är det angeläget att medgivet avdrag kan undanröjas. Enligt min bedömning torde behov av rättelse utanför den ordinarie taxeringens ram föreligga endast i undantagsfall. men jag anser det ändå befogat att för dessa fall införa en särskild regel. Om avdrag har medgivits enligt specialregeln och det sedermera konstateras att den skuttskyldige inte skall betala skogslikvid —
t.ex. till följd av att fastighetsreglering inte kommer till stånd — bör därför beskultning kunna ske på samma sitt som vid eftertaxering för det
beskattningsår då avdraget har medgivits. Motsvarande gäller om den skattskyldige genom ersättningsbeslut visserligen har ålagts att betala skogslikvid men likviden uppgår till lägre belopp än det medgivna avdraget.
Har avdraget medgivits för Rera beskattningsår, skall naturligtvis det
sammanlagda avdraget jämföras med skogslikvidens belopp. Har t.ex. avdrag för ettvart av beskattningsären 1-3 medgivits med 60 000 kr., kan
rättelse ske om det framkommer att skogslikviden är lägre än 180000 kr. Uppgår exempelvis skogslikviden till 100 000 kr.. skall avdraget begränsas till
40 000 kr. för år 2 och hela avdraget för år 3 undanröjas. Jag anser inte att det föreligger något behov av att införa en motsvarande
rättelseregel i skogskontolagen.
Det återstår så alt ta ställning till hur övergångsbestämmelserna skall utformas. FBL trädde i kraft den 1 januari 1972. Av skäl som har redovisats tidigare bör den särskilda avdragsregeln få tillämpas retroaktivt fr. o. m. 1973 års taxering. Skattskyldig som inte har fått yrkat avdrag bör ges rätt att få en lagakraftvunnen taxering prövad i särskild ordning, om avdragsrätt skulle
föreligga enligt de nya bestämmelserna. Besvären bör ha anförts senast den 30 juni 1979.
I princip innebär den föreslagna justeringen en uppmjukning av villkoren för avdrag. I ett visst avseende kan dock ändringen komma att innebira en
skärpning. Jag syftar här på att som förutsättning för avdrag enligt
ändringsförslaget gäller bl. a. att skogsuttaget inte får ha gjorts före ansökan
om fastighetsbildning. Det kan inte uteslutas att viss del av de skattskyldiga,
vilkas avdrag senare har satts i fråga, har avverkat skog eller gjort en rotförsäljning innan fastighetsbildning söktes. Samma skil som ligger till
grund för retroaktiviteten talar för att detta förhållande inte bör utesluta
avdragsrätt. Har uttaget gjorts före ikraftträdandet, anser jag att det i här avsedda fall bör vara tillräckligt om fastighetsbildning har sökts senast den 31
december 1978.
Ändringen i skogskontolagen bör tillämpas första gången vid 1979 års taxering.
Jag vill slutligen understryka att de justeringar som jag här har föreslagit har till syfte endast att lösa eu akut tillämpningsproblem. Avsikten är att inom en snar framtid mer långsiktigt reglera de aktuella frågorna inom rumen för det mer genomgripande lagstiftningsarbete som förestår på skogsbeskuttningens område.
7 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
föreslår riksdagen att antaga inom budgetdepartementet upprättade förslag
till
1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
2. lag om ändring i skogskontolagen (1954:142). 3. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623).
8 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition förestå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden
har lagt fråm.