Prop. 1976/77:114

om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988), m.m.

Prop. 1976/77: 114Regeringens proposition 1976/77: 114 om ändring i fastighetsbildningslagen (1970: 988), m. m.;

beslutad den 24 mars 1977.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDlN ELVY OLSSON

1 Inledning

Fastighetsbildningslagen (1970: 988, omtryckt 1971: 1035), FBL, har trätt i kraft den 1 januari 1972 ( prop. 1969: 128 , SLU 1970: 35, rskr 1970: 189). Därefter har anläggningslagen (1973: 1149) och ledningsrätts- lagen (1973: 1144) trätt i kraft den 1 juli 1974 ( prop. 1973: 160 , CU 1973: 33, rskr 1973: 389 resp. prop. 1973: 157 , CU 1973: 34, rskr 1973: 390).

Inom justitiedepartementet har upprättats en promemoria (Ds Ju 1976: 5) Tillträde enligt fastighetsbildningslagstiftningen.1 Promemorian innehåller förslag till lagar om ändring i FBL, anläggningslagen och ledningsrättslagen . Förslagen bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga 1.

Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av justitiekans- lern, hovrätten över Skåne och Blekinge, Härnösands tingsrätt, Luleå tingsrätt, statens vägverk, statens planverk, statens lantmäteriverk, do- mänverket, länsstyrelserna i Uppsala, Kopparbergs och Västerbottens län, 1969 års vägutredning (K 1970: 35), Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Näringslivets byggnadsdelegation, Svenska kommunförbundet,

Sveriges advokatsamfund, Sveriges fastighetsägareförbund, Sveriges lant- mätareförening, Sveriges villaägareförbund, Svenska Kommunal-Tek- niska föreningen och Svenska kraftverksföreningen. Länsstyrelserna har bifogat yttranden från Uppsala, Enköpings och Skellefteå kommuner.

* Promemorian har inom justitiedepartementet upprättats av överdirektören Helmer Wallner.

• Sida 12
•  Original

Prop. 1976/77: 114 12

2 Gällande ordning

Bestämmelser om tillträde vid fastighetsreglering finns i 5 kap. 30—— 32 55 FBL. Bestämmelserna äger enligt 11 kap. 8 5 FBL motsvarande tillämpning vid klyvning.

Tillträde sker enligt 5 kap. 30 5 första stycket vid den tidpunkt som fastighetsbildningsmyndigheten bestämmer. Innan tillträde sker, skall fastighetsbildningsbeslutet ha vunnit laga kraft. Om ej särskilda skäl föranleder annat, får tillträde inte bestämmas till senare tidpunkt än ett år från det uppgift om regleringen har införts i fastighetsregistret. Enligt 1 kap. 2 5 FBL är fastighetsbildning fullbordad, när uppgift om åtgär- den har införts i fastighetsregistret.

Om bestämmelse om tillträde inte har meddelats, sker enligt 5 kap. 30 5 andra stycket tillträde när uppgift om regleringen har införts i fastighetsregistret.

Om tillträde inte sker samtidigt beträffande all egendom som ingår i regleringen och därigenom uppkommer väsentlig olägenhet för sakägare, har denne enligt 5 kap. 30 5 tredje stycket rätt till skälig ersättning. Ersättningen skall betalas av den som har nytta av att tillträde inte sker samtidigt. Fråga om ersättning tas upp endast om yrkande framställs.

Den som avträder mark får enligt 5 kap. 31 5 under ett år ha kvar byggnad eller annan anläggning som skall flyttas samt upplag. Finns växande gröda på åker som tillträdes, får avträdaren bärga grödan. Dessa bestämmelser gäller endast om fastighetsbildningsmyndigheten inte bestämmer annat. I 5 kap. 315 finns vidare bestämmelser om växande skog.

Om någon utan skäl vägrar att avträda mark eller byggnad i rätt tid, har tillträdaren enligt 5 kap. 32 5 rätt att få handräckning av krono— fogdemyndigheten för att komma i besittning av egendomen.

Tillträdesbestämmelserna i 5 kap. innehåller inte någon regel om för— skott på den ersättning som slutligt fastställs. Bestämmelser om förskott finns i FBL endast vid inlösen av mark. Har tillträde skett av inlöst mark, skall enligt 8 kap. 8 5 FBL på yrkande av den som avstått mar- ken förskott föreskrivas, om det inte är uppenbart att förskottet skulle uppgå till endast obetydligt belopp. I beslut om förskott skall anges av vilka sakägare förskottet skall erläggas.

Som redan har anförts får tillträde alltså aldrig ske förrän fastighets- bildningsbeslutet har vunnit laga kraft. Enligt 4 kap. 25 5 tredje stycket FBL får fastighetsbildningsbeslut, om det är lämpligt, meddelas utan hinder av att tekniska göromål och värderingar inte har utförts. Under samma förutsättning får olika frågor som hör till beslutet tas upp för sig och avgöras genom särskilda beslut. Om det med hänsyn till förrätt- ningens omfattning eller annan särskild omständighet är lämpligt att frågan om fastighetsbildningens tillåtlighet avgörs på förhand och hinder

• Sida 13
•  Original

Prop. 1976/77: 114 13

inte möter mot fastighetsbildningen, får enligt 4 kap. 26 5 första stycket FBL tillstånd till denna lämnas genom särskilt beslut (tillståndsbeslut).

Enligt 1.5 kap. 3 5 första stycket FBL förs talan mot tillståndsbeslut särskilt genom besvär som skall ges in till fastighetsdomstolen inom fyra veckor från den dag då beslutet meddelades. Detsamma gäller fastighetsbildningsbeslut, om fastighetsbildningsmyndigheten förordnar att talan mot beslutet skall föras särskilt. Enligt 15 kap. 3 5 andra styc- ket FBL får förordnande att talan skall föras särskilt meddelas endast om det främjar en ändamålsenlig handläggning. Om fastighetsbildnings— beslut inte innefattar medgivande till fastighetsbildningen i dess helhet, fordras vidare att tillståndsbeslut meddelas samtidigt eller att laga kraft ägande sådant beslut föreligger. Av 15 kap. 6 5 första stycket FBL framgår att talan mot beslut av fastighetsbildningsmyndigheten om till- träde inte får föras förrän förrättningen har avslutats.

Ett förordnande att talan får föras särskilt mot fastighetsbildnings- beslut innebär alltså att beslut om själva fastighetsbildningen kan vinna laga kraft — och tillträde ske — innan alla frågor som har samband med fastighetsbildningen, t. ex. frågan om ersättning, är avgjorda. Man bru- kar säga att frågan om själva fastighetsbildningen görs till en preliminär- fråga genom att förordnande på detta sätt meddelas om särskild talan.

Högsta domstolen har i NJA 1974 s. 597 prövat frågan huruvida förordnande bort meddelas att talan mot fastighetsbildningsbeslut skulle föras särskilt. Frågan besvarades nekande av högsta domstolen med följande motivering.

Mellan parterna har rätt enighet om att fastighetsbildningen borde komma till stånd i enlighet med det beslut därom som fastighetsbild— ningsmyndigheten meddelat. Vid sådant förhållande har det icke inne- burit någon processekonomisk fördel att göra frågan om själva fastig- hetsbildningen till preliminärfråga för att sedan fastighetsbildningsbe- slutet vunnit laga kraft upptaga övriga med förrättningen samman- hängande frågor till behandling. Att så skulle vara fallet har ej heller gjorts gällande i målet; som enda skäl för detta tillvägagångssätt har framförts, att kommunen därigenom, sedan beslutet i fastighetsbildnings- frågan vunnit laga kraft, kunde få tillträda kommunen genom fastig- hetsbildningen tillagd mark utan avvaktan på slutligt avgörande rörande ersättning till A. Detta skäl måste emellertid betraktas som ovidkom- mande för bedömningcn av frågan, om en ändamålsenlig handläggning främjas genom en uppdelning av förrättningen i skilda etapper.

I fråga om tillträde vid förrättning enligt anläggningslagen eller led- ningsrättslagen gäller i stort sett samma bestämmelser som vid fastighets- reglering.

Om det är lämpligt, får anläggningsbeslut meddelas utan hinder av att tekniska arbeten och värderingar inte har utförts (25 5 anläggnings- 1agen). Tillträde av utrymme som tagits i anspråk eller av mark som inlösts sker vid den tidpunkt som fastighetsbildningsmyndigheten bestäm— mer. Innan tillträde sker, skall anläggningsbeslutet ha vunnit laga kraft

• Sida 14
•  Original

Prop. 1976/77: 114 14

och ersättning enligt 13 5 ha betalats (26 5 anläggningslagen ). Utan hinder av att ersättning enligt 13 5 inte har betalats får tillträde ske, om berörda sakägare medger det. Även utan medgivande får tillträde ske, sedan fastighctsbildningsmyndigheten bestämt förskott på den ersättning som slutligen fastställs och detta har betalats. Är det uppenbart att förskottet skulle uppgå till endast obetydligt belopp, kan fastighetsbild— ningsmyndigheten föreskriva att tillträde får ske utan att förskott beta- las (27 5 första stycket anläggningslagen ). I beslut om förskott skall anges hur betalningsskyldigheten skall fördelas mellan delägarna i an- läggningen. I beslutet skall vidare anges den tid inom vilken förskott, som utgör villkor för tillträde, skall ha betalats. Har betalning inte skett inom utsatt tid, får tillträde inte ske förrän ersättning enligt 13 5 har betalats (27 5 andra stycket anläggningslagen ). Även sedan tillträde har skett kan fastighetsbildningsmyndigheten på begäran av sakägare be- stämma att förskott skall utgå (27 5 tredje stycket anläggningslagen ). Har förskott bestämts enligt 27 5 anläggningslagen , får den slutliga ersättningen inte bestämmas till lägre belopp än förskottet. Detta gäller dock endast om tillträde har skett eller förskottet ändå har betalats (27 5 sista stycket anläggningslagen ). I fråga om fullföljd av talan mot beslut eller åtgärd av fastighetsbildningsmyndigheten enligt anläggnings- lagen äger 15 kap. FBL motsvarande tillämpning. Bestämmelserna om fastighetsbildningsbeslut skall därvid tillämpas på anläggningsbeslut (30 & första stycket anläggningslagen ).

Motsvarande bestämmelser finns i 23—25 och 28 55 ledningsrätts- lagen. 23 5 ledningsrättslagen innehåller dock även en bestämmelse att ledningsbeslut får meddelas särskilt beträffande viss sträcka av ledning- en. Vidare gäller hänvisningen till FBL i 28 5 ledningsrättslagen inte 15 kap. 9 5 FBL.

Enligt expropriationslagen (1972: 719) får fastighetsdomstolen, om det är av väsentlig betydelse för den exproprierande, genom beslut medge att egendom som Skall avstås genom expropriation tillträds utan hinder av att expropriationen inte har blivit fullbordad (enkelt förhandstill— träde). Under samma förutsättning får domstolen genom dom medge att sådan egendom skall, innan lagakraftägande dom i fråga om expro— priationsersättningen föreligger, övergå till den exproprierande med samma rätt som om expropriationen fullbordats (kvalificerat förhands- tillträde). Om det inte är uppenbart att expropriationsersättningen blir obetydlig, skall domstolen på yrkande av fastighetsägaren eller annan sakägare, vars rätt berörs av tillträdet, som villkor för förhandstillträde föreskriva att den exproprierande utger förskott på den expropriations- ersättning som slutligt fastställs. Som villkor för förhandstillträde skall domstolen vidare föreskriva att den exproprierande hos länsstyrelsen ställer säkerhet för den slutliga expropriationsersättningen, till den del den överstiger förskott, jämte ränta (5 kap. 17 5). I dom eller beslut om

• Sida 15
•  Original

Prop. 1976/77: 114 15

medgivande till förhandstillträde skall domstolen ange när medgivandet tidigast får utnyttjas. Tiden skall bestämmas så, att fastighetsägaren och annan, vars rätt berörs, får skäligt rådrum. Medgivande får inte utnytt— jas förrän den exproprierande har fullgjort vad domstolen föreskrivit som villkor för förhandstillträde. Domstolen skall vidare ange den tid inom vilken den exproprierande senast skall ha fullgjort de villkor som domstolen har föreskrivit. Har den exproprierande inte inom utsatt tid fullgjort villkoren, är medgivandet till förhandstillträdet förfallet (5 kap. 18 5). Fastighetsdomstolen får förordna att medgivande till enkelt för- handstillträde får utnyttjas utan hinder av att beslutet därom inte har vunnit laga kraft. Sådant förordnande får meddelas endast under förut— sättning att den exproprierande hos länsstyrelsen har ställt säkerhet för det skadestånd som kan komma att utgå, om domstolens beslut ändras (5 kap. 19 5). Även sedan tillträde skett får domstolen på yrkande meddela beslut om förskott (5 kap. 20 5). Före avgörande av fråga som avses i 17—20 55 skall parterna erhålla tillfälle att yttra sig (5 kap. 21 5). Mot beslut, som fastighetsdomstol meddelat under rättegången i fråga som avses i 17, 18 eller 20 5, föres talan särskilt. Mot hovrättens avgörande i fråga som avses i 17—20 55 får talan inte föras (5 kap. 22 5).

Inlösen av mark kan ske även enligt byggnadslagen (1947: 385). Enligt 137 5 byggnadslagen skall i mål om inlösen expropriationslagen i till— lämpliga delar lända till efterrättelse i den mån avvikande bestämmelser inte meddelas i byggnadslagen. Uppkommer i mål angående inlösen av mark tvist om rätt eller plikt att lösa, skall enligt 140 5 byggnadslagen bestämmelserna om förhandstillträde i expropriationslagen äga tillämp- ning först sedan det genom lagakraftägande dom blivit avgjort att in— lösen skall äga rum.

3 Promemorian

I promemorian tas upp frågan om tillträde av mark och utrymme enligt FBL, anläggningslagen och ledningsrättslagen . De ändringar som föreslås i promemorian syftar till att vidga möjligheterna att snabbt kunna tillträda mark, som överförs från en fastighet till en annan, eller utrymme, som belastas med servitut eller ledningsrätt eller som befrias från servitut eller ledningsrätt.

Önskemälet att få ett snabbt slutgiltigt besked om det långsiktiga resultatet av en fastighetsreglering och att få tillträda mark enligt fastig— hetsbildningsbeslutet leder enligt promemorian till att detta beslut vid fastighetsreglering bör vara preliminärfråga, dvs. föremål för särskild talan, i betydligt större omfattning än vad som nu anses tillåtet enligt 15 kap. 3 5 FBL. En lösning av detta problem kan enligt promemorian

• Sida 16
•  Original

Prop. 1976/77: 114 16

sökas efter flera linjer. En lösning kan vara att införa samma villkor som nu gäller för att avge tillståndsbeslut. För detta krävs att det är lämpligt med hänsyn till förrättningens omfattning eller annan särskild omständighet (4 kap. 26 5 FBL). En annan lösning är att fastighets- bildningsbeslut som avges under förrättningens gång alltid blir prelimi— närfråga i varje fall vid fastighetsreglering. En tredje lösning är att fastighetsbildningsmyndigheten får frihet att förordna därom utan att särskilda villkor för detta ställs upp.

De praktiska behov som föreligger, särskilt med beaktande av fastig- hetsbildningsverksamhetens skiftande karaktär, talar enligt promemorian för att det sistnämnda alternativet bör väljas. Fastighetsbildningsmyn— digheten får därigenom möjlighet att handlägga varje förrättning efter vad som är lämpligt i det särskilda fallet. Att införa lämplighetskravet i bestämmelsen som ett uttryckligt villkor synes inte vara av behovet påkallat. Det åligger alltid fastighetsbildningsmyndigheten att vid hand- läggningen laga efter läge. Lämplighetskravet har också sin största betydelse i fråga om tidpunkten för avgivande av fastighctsbildnings- beslutet. Någon ändring i detta avseende föreslås inte.

De nuvarande bestämmelserna om tillträde (5 kap. 30—32 55 FB'L) kommer enligt promemorian genom den föreslagna ändringen att fylla föreliggande behov för de mera ordinära fastighetsregleringsfallen. Regelsystemet för tillträde är lämpligt utformat för dessa fall. Någon anledning att ändra på detta föreligger därför inte. Tvärtom kan ett rubbande av denna konstruktion komma att medföra olägenheter. Det innebär att tillträde även i fortsättningen kan bestämmas till tidpunkt före fastighetsreglerings fullbordan och att tillträdesbeslut kan verk- ställas utan hinder av att talan inte kan föras förrän efter förrättningens avslutande.

De önskemål som föreligger om tidigt tillträde i särskilda fall, utan hinder av att fastighetsbildningsbeslutet inte har vunnit laga kraft, bör enligt promemorian tillgodoses genom en ny fristående konstruktion. Därigenom framhålls bättre att det rör sig om regler för speciella för- hållanden. För sådant särskilt tillträde införs i promemorian begreppet förtida tillträde. Reglerna om förtida tillträde bör enligt promemorian utformas i nära anslutning till expropriationslagens regler om enkelt förhandstillträde och med beaktande av de fall av inlösen enligt bygg- nadslagen där expropriationstillstånd inte behövs. Huvudvillkoret bör vara detsamma som enligt expropriationslagen , nämligen att tillträdet skall vara av väsentlig betydelse för den tillträdande. Regeln bör inne- hålla att tillträde får ske innan fastighetsbildningsbeslutet har vunnit laga kraft.

Behovet att tillträda mark vid fastighetsreglering tidigare än vad som är möjligt enligt huvudreglerna är enligt promemorian mest framträdan- de vid plangenomförande. Med gällande byggnadslagstiftning avses

• Sida 17
•  Original

Prop. 1976/77: 114 17

genomförande av fastställd generalplan, stadsplan, tomtindelning och byggnadsplan. De fastighetsregleringsfall som motsvaras av kommunens villkorslösa rätt till inlösen enligt byggnadslagen är enligt promemorian av den art att möjlighet att besluta om förtida tillträde bör införas. Någon risk att ett fastighetsbildningsbeslut i sådan fråga skall bli ändrat föreligger inte i normalfallet. Enligt promemorian bör dock observeras att reglerna i 5 kap. 7 och 8 55 FBL kan utgöra hinder mot fastighets- reglering. Fastighets graderingsvärde får exempelvis inte minskas väsent- ligt.

Med hänsyn bl.a. till att gällande byggnadslagstiftning är under revi— sion är det enligt promemorian inte lämpligt att anknyta bestämmelserna om förtida tillträde till byggnadslagens planinstitut. De villkor som ställs upp för förordnande av förtida tillträde föreslås emellertid — efter förebild i expropriationslagen — så rigorösa att några olägenheter av att bestämmelserna ges en allmän utformning inte torde behöva befaras.

Andra fall — vid sidan av plangenomförande åtgärder — när förtida tillträde enligt promemorian bör kunna tillåtas är när fastighetsregle- rings tillåtlighet har prövats i annan ordning eller när tillåtligheten av att uppföra anläggning, för vilken krävs fastighetsregleringsåtgärd, har prövats enligt särskild lagstiftning. Härmed avses det fall att fastighets- reglering sker för att utnyttja ett expropriationstillstånd eller när koncession har getts till uppförande av anläggning, i huvudsak enligt ellagstiftningen.

För alla nu nämnda fall gäller normalt att någon risk att fastighets- bildningsbeslutet efter besvär skall bli ändrat inte föreligger. I konstruk— tionen av förtida tillträde ligger vidare den förutsättningen att fastig- hetsdomstolen efter besvär snabbt skall kunna ta upp målet till pröv- ning. Skulle domstolen finna att förutsättningar för förtida tillträde saknas, har domstolen att besluta om inhibition.

Utöver det grundläggande villkoret om väsentlig betydelse för den tillträdande bör som förutsättning för förtida tillträde gälla att förskott bestäms att utgå till den avträdande om denne begär det och om det inte är uppenbart att den slutgiltiga ersättningen blir obetydlig. Vidare bör som villkor gälla att säkerhet ställs för det skadestånd som kan komma att utgå om fastighetsbildningsbeslutet ändras eller om beslutet om tillträde ändras. Förskott bör enligt promemorian inte komma ifråga om avträdande fastighet berörs av fastighetsregleringen även i andra av- seenden.

Enligt förebild i expropriationslagen bör enligt promemorian vid förtida tillträde bestämmas senaste tid när villkoren skall vara upp- fyllda. Tillträde bör inte få ske förrän villkoren har fullgjorts. I sist- nämnda avseende bör enligt promemorian bestämmelsen emellertid utformas positivt. Med hänsyn till konstruktionen av nu gällande regler om tillträde i 5 kap. 30—32 55 FBL saknas nämligen anledning att

• Sida 18
•  Original

Prop. 1976/77: 114 18

särbehandla frågan om beslutets verkställighet på sätt som skett i expropriationslagen (5 kap. 19 5). Ett beslut om förtida tillträde enligt FBL bör inte meddelas i andra fall än när behovet av snabbt tillträde föranleder en omedelbar verkställighet. Redan i lagen bör därför före- skrivas att förtida tillträde sker när de uppställda villkoren har full- gjorts. Uppfylls inte villkoren bör gälla att förordnandet om förtida tillträde har förfallit. Som ett led i konstruktionen av förtida tillträde bör enligt promemorian i 15 kap. införas en bestämmelse om att talan får föras särskilt mot beslut om förtida tillträde. Vidare bör i 17 kap. föreskrivas att talan inte får föras mot fastighetsdomstolens beslut i dit fullföljd fråga om förtida tillträde.

Enligt promemorian bör vidare fastighetsdomstolen ges befogenhet att besluta om tillträde fastän talan förts mot fastighetsbildningsbeslutet. Fastighetsdomstolen skall kunna förordna att fastighetsbildningsbeslutet skall gå i verkställighet genast helt eller delvis. Någon yttre ram för domstolens behörighet bör enligt promemorian inte uppställas. Som grundläggande villkor bör gälla att särskilda skäl skall föreligga. Som villkor bör vidare gälla desamma som för förtida tillträde. Den avträ— dande bör hållas skadeslös. Ett beslut av fastighetsdomstolen i sådan fråga bör kunna angripas särskilt men talan bör inte kunna föras vidare än till hovrätt.

För klyvning äger bestämmelserna om tillträde vid fastighetsreglering motsvarande tillämpning (11 kap. 8 5 FBL). Klyvning sker numera nästan uteslutande i samband med fastighetsreglering. De föreslagna bestämmelserna om förtida tillträde kan genom hänvisning göras till- lämpliga på klyvning. De bör enligt promemorian i så fall begränsas till klyvning i samband med fastighetsreglering. Enligt promemorian hänger emellertid denna fråga samman med ett större problem. Stora fastighets- regleringar kan ofta inte praktiskt genomföras utan en rätt omfattande klyvningsverksamhet. Delägarna torde inte ens alltid vara medvetna om att de äger andelar i flera fastigheter. För dem är det totala ägokravet inom regleringsområdet av betydelse. För klyvning fordras emellertid från fall till fall särskild ansökan och särskilda yrkanden, som ibland ter sig som mindre meningsfulla. En lösning av dessa problem bör enligt promemorian inriktas på huvudfrågan men utformas så att den får effekt även på tillträdesfrågan. "[ promemorian föreslås alltså en bestäm- melse att fastighet utan särskild ansökan kan klyvas vid fastighetsregle- ring, om det är av betydelse för genomförande av denna. De särskilda reglerna om förtida tillträde bör då äga tillämpning.

Enligt promemorian bör motsvarande ändringar som föreslås beträf- fande fastighetsreglering i FBL göras också i anläggningslagen och led- ningsrättslagen. Därvid bör enligt promemorian observeras att bestäm— melserna om fastighetsdomstolens möjlighet att förordna om verkställig- het får en större räckvidd enligt anläggningslagen än enligt FDL. An-

• Sida 19
•  Original

Prop. 1976/77: 114 19

läggningslagen avser i första hand anordnande och drift av gemensam anläggning. Enligt förslaget omfattar fastighetsdomstolens möjlighet att förordna om verkställighet innan anläggningsbeslutet har vunnit laga kraft samtliga frågor som avses i sådant beslut.

4 Remissyttrandena

Förslagen i promemorian tillstyrks eller lämnas i huvudsak utan erinran av samtliga remissinstanser. Hovrätten över Skåne och Blekinge anser dock att endast fastighetsdomstol och alltså inte fastighetsbild— ningsmyndighct bör få meddela beslut om förtida tillträde.

Lantmäteriverket tillstyrker förslagen och framhåller att ändringarna bör genomföras snarast. De mindre ändamålsenliga tillträdesbestämmel- serna i fastighetsbildningslagstiftningen har enligt lantmäteriverket ibland fått till följd att tillträdaren, oftast kommun, för att undvika okynnesbesvär tvingats till överenskommelse om ersättning som inne- burit överkompensation. Sådana uppgörelser motverkar kommunens markprispolitik. Även om expropriation kan tillgripas i vissa fall som ett alternativ till åtgärder enligt fastighetsbildningslagstiftningen och snabbt tillträde till mark därvid kan erhållas enligt reglerna i expropria- tionslagen kan denna utväg ibland leda till att åtgärdskedjan som helhet förlängs och att förfarandet alltså blir tyngre.

Luleå tingsrätt, som också tillstyrker förslaget, har funnit behovet av tillträde utan hinder av förd talan mot fastighetsbildningsbeslut vara särskilt framträdande vid fastighetsreglering för genomförande av stads- plan med avseende på gatumark, där läget ofta är att klaganden har underlåtit att motsätta sig planfastställelsen men är inställd på att vid fastighetsregleringen kunna hindra genomförandet. I något fall har enligt tingsrätten också framskymtat missbruk av besvärsrätten för att förmå kommun till en för klaganden fördelaktig ekonomisk uppgörelse, vilket nuvarande bestämmelser otvivelaktigt inbjuder till. Att i FBL införs tillträdesbestämmelser som inte står expropriationslagens efter i fråga om möjlighet till skyndsamt tillträde motverkar att tvångsförvärv av mark som eljest väl lämpar sig för fastighetsreglering av tidsskäl be- höver ske genom ett omständligare inlösenförfarande enligt byggnads- lagen, som därtill måhända ändå skulle få följas av fastighetsreglering. Man vinner också en skyndsammare behandling av ersättningsfrågorna som en följd av fastighetsbildningsmyndighetens officialskyldighet med avseende på värderingsspörsmålen. Härnösands tingsrätt framför mot- svarande synpunkter och tillägger att kommunen nu kan tvingas att i stället för fastighetsreglering välja den omständligare och dyrbarare vägen att väcka talan om inlösen enligt byggnadslagen enbart av det skälet att kommunen, om den skulle söka få marken överförd till egen

• Sida 20
•  Original

Prop. 1976/77: 114 20

fastighet genom fastighetsreglering, inte kan tillräckligt snabbt få till- träde till marken.

Enligt Svenska kommunförbundet, som tillstyrker förslaget, är fastig— hetsreglering vid gatumarksförvärv förfarandemässigt både enklare, bil- ligare och snabbare än inlösen enligt byggnadslagen. Ur processkost- nadssynpunkt har ett förfarande med prövning enligt FBL för kommu- nerna ansetts vara att föredra framför inlösen. Avgörande för använd- ningen av institutet fastighetsreglering har emellertid varit möjligheterna att någorlunda snabbt kunna tillträda aktuell mark. När det genom rättstillämpningen (se NJA 1974 s. 597) har visat sig att möjligheterna till snabbt plangenomförande varit begränsade vid fastighetsreglering, har detta lett till att denna metod blivit mindre attraktiv för kommu- nerna. Detta har givetvis medfört betydande olägenheter och ansetts beklagligt då institutet fastighetsreglering i övrigt erbjuder så stora för— delar i form av enklare handläggning m. m. Länsstyrelsen i Kopparbergs län framhåller mot bakgrund av ett återgivet exempel om jordbruks- mark som upplåtits enbart genom muntliga avtal att det finns ett träng- ande behov av bestämmelser som möjliggör ett snabbare tillträde av mark som berörs av fastighetsreglering.

Näringslivets byggnadsdelegation, som tillstyrker förslaget, framhåller att skyddet för motstående parter motsvarar i övrigt gällande rätt på exprOpriationsområdet, som i denna del får anses tillfredsställande. Sveriges faslig/zetsägareförbund anser sig inte ha anledning att motsätta sig de föreslagna ändringarna, eftersom expropriationslagen i allt väsent- ligt tjänat som förebild. Behöriga rättssäkerhetskrav får därvid anses vara tillgodosedda. Förbundet framhåller att det inte bara för samhället utan även för den enskilde vid framför allt byggande kan vara av stor betydelse att man snabbt får disponera annans mark för visst ändamål. LRF, som inte har något att erinra mot förslaget, konstaterar att de föreslagna reformerna inte innebär ändrade principer rörande det ma- teriella innehållet till nackdel för sakägarna.

Utredningens förslag att öka möjligheterna till tillträde genom att slopa nu gällande villkor för att göra fastighetsbildningsbeslut till s.k. preliminärfråga tas upp av några remissinstanser. Lantmäteriverket framhåller att fastighetsbildningsbeslut före 1974 års rättsfall ganska ofta gjordes till preliminärfråga i syfte att tillgodose önskemål om att snabbt få tillträde till marken eller att snabbt skapa underlag för lag— fart och inteckning. Vinster från samhällssynpunkt ävensom vinster i tid och pengar som sakägarna kunde göra beaktades vid fastighetsbildnings- myndighetens bedömning av frågan huruvida fastighetsbildningsbeslut skulle göras till preliminärfråga. Tillämpningen hos fastighetsbildnings- myndigheterna stämde väl överens med den tolkning som dåvarande lantmäteristyrelsen hade gett de berörda lagbestämmelserna. Synsättet hade kommit till uttryck bl.a. i en informationsskrivelse till kommuner-

• Sida 21
•  Original

Prop. 1976/77: 114 21 na som lantmäteristyrelsen hade utarbetat tillsammans med kommun- förbundet. Den nu föreslagna ändringen kan enligt lantmäteriverket sägas innebära att den angivna tillämpningen åter blir möjlig. Erfaren- heterna från fältet ger enligt lantmäteriverkets uppfattning på ett övertygande sätt stöd för att en sådan ändring behövs.

Länsstyrelsen i Uppsala län framhåller att möjligheterna att meddela fastighetsbildningsbeslut innan tekniska åtgärder ännu har vidtagits samt att följa upp detta med förordnande om att talan skall föras särskilt över beslutet har använts i stor utsträckning i kombination med möjlig— heten att få förtida registrering till stånd. Förfarandet har varit till stor fördel när man tidsmässigt skall passa in fastighetsbildningen i bostads— byggnadsproceduren. Den tveksamhet som nu ofta råder huruvida ett sådant förfarande kan anses medföra processekonomisk fördel och alltså vara förenligt med bestämmelserna i 15 kap. 3 & PBL bör enligt läns— styrelsens mening snarast undanröjas. Det praktiska behovet av för- farandet ligger i ett mycket stort antal fall i första hand hos dem som skall utnyttja resultatet av fastighetsbildningsåtgärden, Förfarandet bör därför alltid kunna användas när det är lämpligt, även om några pro- cessekonomiska fördelar inte kan påvisas.

Hovrätten över Skåne och Blekinge tillstyrker förslaget men har syn- punkter på utformningen av den föreslagna bestämmelsen. NJA 1974 s. 597 har aktualiserat frågan om att öka möjligheten att göra fastig- hetsbildningsbeslut till preliminärfråga. I synnerhet vid genomgripande och komplicerade fastighetsregleringar måste det för kommunen vara av största vikt att på ett tidigt stadium nå klarhet i om den begärda åtgärden kan genomföras. Att medge denna vidgade möjlighet väcker inte någon större betänklighet när det gäller fastighetsreglering i syfte att genomföra planer. Med hänsyn till att samma regler i FBL gäller såväl i glesbygd som inom tätort kan emellertid tillämpningen av lagen slå olika ut beroende på var fastighetsbildningsåtgärdcn genomförs. Ändringar i lagen får givetvis samma effekt. Vid fastighetsbildning på landet är ofta ersättningsfrägan av avgörande betydelse för själva fastig- hetsbildningsbeslutet. Detta gäller i första hand när vederlaget utgår i mark. Även i andra situationer kan en sakägares medgivande till den begärda åtgärden eller dennes underlåtenhet att överklaga fastighets- bildningsbeslut vara baserat på oklara föreställningar om den ersättning som skall komma att utgå. Att utan urskiljning göra fastighetsbildnings- beslutet till preliminärfrågan kan enligt hovrätten understundom få konsekvenser som inte är önskvärda. Hovrätten anser det därför vara mindre lämpligt att konstruera bestämmelsen i 15 kap. 3 % FBL utan begränsning av möjligheten att göra fastighctsbildningsbeslut till preli— minärfråga. Visserligen innehåller redan 4 kap. 25 & FBL ett lämplig- hetskrav för att fastighetsbildningsbeslut skall få meddelas som delbeslut. Ett liknande rekvisit bör enligt hovrätten emellertid föras in även i 15

• Sida 22
•  Original

Prop. 1976/77: 114 22

kap. 3 5 PBL. Det bör vara av den innebörden att inte endast sökandens utan även övriga sakägares intressen skall beaktas. Utan ett sådant rekvisit skulle nämligen de sistnämnda inte ha möjlighet att anföra besvär över fastighetsbildningsmyndighetens beslut under åberopande av det men som de lider av att fastighetsbildningsfrågan gjorts till prelimi— närfråga. Förslagsvis skulle rekvisitet kunna uttryckas så att förordnan- det skall vara förenligt med samtliga sakägares intressen.

Enligt justitiekanslern tillfredsställer man genom den föreslagna lös- ningen i viss mån reformkraven i fråga om tillträde. Men det är uppen- bart att man också när vissa andra fördelar. Justitiekanslern tillstyrker i princip förslaget men anser att någon form av begränsning i fastighets- bildningsmyndighetens befogenhet bör göras. Inställningen grundas på att ett förordnande om att visst beslut skall vara preliminärfråga har fördelar men också uppenbara nackdelar, främst därigenom att sak- ägarna tvingas ta ställning till beslutet innan konsekvenserna av det ännu är möjliga att helt överblicka. Om det gällde att enbart lösa till- trädesfrågan, skulle det enligt justitiekanslerns mening vara lämpligt att ge en direkt regel i detta ämne. Eftersom möjligheterna att göra fastig— hetsbildningsbeslut till preliminärfråga medför fördelar också helt bort- sett från tillträdesfrågan, är den föreslagna tekniken lämplig under förutsättning att 15 kap. 3 & FBL utformas på lämpligt sätt. Förslaget innebär att den nuvarande begränsningen i fastighetsbildningsmyndig— hetens befogenhet — kravet på att förordnandet skall främja en ända- målsenlig handläggning — skall tas bort. Fastighetsbildningsmyndigheten får därigenom total handlingsfrihet men samtidigt förutsätts att för- ordnande skall kunna angripas genom besvär. En tekniskt mer tillfreds- ställande och även mer logisk lösning skulle vara att komplettera den nuvarande. regeln så att den täcker i första hand tillträdesfrågan men också i övrigt ger fastighetsbildningsmyndigheten större handlingsfrihet utan att för den skull lämna fältet helt fritt. Mot bakgrund av det anförda föreslår justitiekanslern att den nuvarande regeln i 15 kap. 3 & andra stycket FBL kompletteras med exempelvis ”————— medför fördelar i fråga om tillträde eller i övrigt innebär väsentliga fördelar”.

1969 års vägutredning ifrågasätter om möjligheten att förordna om särskild talan bör vara helt obegränsad i lag. Sveriges lantmätareförening tillstyrker oreserverat den föreslagna ändringen i 15 kap. 3 & PBL och framhåller att erfarenheten med all tydlighet visar att hittillsvarande villkor utan risk kan slopas. Sveriges villaägareförbund ifrågasätter om det inte vore möjligt att skapa en något enhetligare lösning exempelvis genom att fastighetsbildningsbeslut som ges under förrättningens gång generellt blir preliminärfråga.

I fråga om de föreslagna nya bestämmelserna om förtida tillträde framförs åtskilliga synpunkter. Härnösands tingsrätt delar den i prome- morian uttalade uppfattningen, att förordnande om förtida tillträde bör

• Sida 23
•  Original

Prop. 1976/77 : 114 23

meddelas endast i sådana fall då det kan betraktas som uteslutet att fastighetsbildningsbeslutet kan komma att ändras. Tingsrätten har inte heller någon erinran mot den i motiven gjorda exemplifieringen av fall, där beslut om förtida tillträde skall kunna komma i fråga. Det är enligt tingsrättens mening emellertid önskvärt att den restriktivitet som så- lunda skall iakttas vid tillämpningen kommer till uttryck också i lag- texten. Luleå tingsrätt anser att det föreslagna tillämpningsområdet för förtida tillträde är lämpligt avgränsat. Det är också betryggande ur rättssäkerhetssynpunkt om i det enskilda fallet noga beaktas att ändring i fastighetsbildningsbeslutet skall kunna bedömas som praktiskt sett ute- sluten. Tingsrätten framhåller att det i promemorian anförs, att beslut om förtida tillträde kan avges under förrättningens gång under förutsätt— ning att fastighetsbildningsbeslutet förordnas vara preliminärfräga. Den- na förutsättning bör enligt tingsrättens mening framgå även av lagtexten.

Lantmäteriverket framför motsvarande synpunkter. Genom de före- slagna bestämmelserna om förtida tillträde möjliggörs enligt lantmäteri- verket till att börja med att tillträde kan ske utan att man behöver avvakta besvär-stidens utgång. Även om detta kan synas innebära en relativt kort tidsvinst i en omfattande samhällsbyggnadsprocess kan i vissa fall tidsvinsten ha stor betydelse. I flertalet fall är det kommunen som närmast drar fördel av ett snabbare tillträde. Största värdet med institutet förtida tillträde ligger emellertid i att beslutet kan verkställas oberoende av om besvär anförs. Den som skall avträda marken kan således inte genom besvär i fastighetsbildningsfrågan uppskjuta tillträdet. Stora tidsförluster kan därigenom undvikas. Behovet av förtida tillträde är enligt lantmäteriverket mest framträdande vid plangenomförande. I första hand gör sig behovet gällande i sådana fall där ovillkorlig lös- ningsrätt föreligger enligt byggnadslagen men även i vissa andra fall är förutsättningarna jämförbara. Institutets räckvidd bör avgränsas och förutsättningarna för dess tillämpning utformas på i promemorian före— slaget sätt.

Länsstyrelsen i Uppsala län anser att möjligheten att göra fastighets— bildningsbeslut till s.k. preliminärfråga visserligen har viss betydelse men att den inte är tillräcklig, eftersom den inte garanterar tillträde förrän eventuella besvär i huvudfrågan slutligt har avgjorts efter kanske något år. I dagens samhälle är tidsfaktorn så betydelsefull att möjlighet i vissa fall måste finnas att ordna tillträde innan beslutet om ändring i fastighetsindelningen eller om upplåtelse av rättighet har vunnit laga kraft. De möjligheter som finns för fastighetsregistermyndigheten att verkställa registrering av överklagat fastighetsbildningsbeslut i fråga om sådan del som inte berörs av fullföljden och därmed påverkar tillträdes- frågan, är enligt länsstyrelsens mening uppenbarligen väsentligen utan betydelse i detta sammanhang, eftersom beslut att registrera inte rim- ligen kan tillåtas vara stridigt och föranleda besvär i särskild ordning.

• Sida 24
•  Original

Prop. 1976/77: 114 24 Enligt länsstyrelsens mening är det alltså angeläget att möjlighet till förtida tillträde med den i förslaget angivna innebörden införs.

Länsstyrelsen anser det vara av särskilt värde att möjligheten att för— ordna om förtida tillträde inte som tidigare förbehållits domstolar utan tillagts även fastighetsbildningsmyndigheten. Först härigenom skapas möjligheter att bemästra en del situationer där en snabb verkställighet är väsentlig. Om möjligheterna att besluta om förtida tillträde förbehålls fastighetsdomstolen, kan nämligen den tillträdande inte med säkerhet påräkna och planera in utnyttjande av marken förrän efter en tid som måste räknas i månader efter fastighetsbildningsbeslutet. Visserligen är en sådan väntetid i normala fall helt rimlig, men de fall i vilken snävare tidsplanering är nödvändig är enligt länsstyrelsens mening tillräckligt många och väsentliga för att motivera promemorieförslaget. Det är givetvis betydelsefullt att möjligheten begränsas på sätt föreslagits till fall när tveksamhet om fastighetsbildningen eller rättighetsupplåtelsen inte föreligger samt beslutet bärs upp av ett väsentligt allmänt intresse. Några svårigheter att få till stånd en enkel och korrekt tillämpning hos fastighetsbildningsmyndigheterna av de- föreslagna reglerna om förtida tillträde behöver enligt länsstyrelsen inte befaras. Enligt länsstyrelsens mening bör det direkt i lagtexten anges att förordnande om förtida till— träde får utnyttjas utan hinder av att det inte har vunnit laga kraft.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län, som bedömer effekten av de före- slagna ändringarna mot bakgrund av fastighets- och ägareförhållandena i Kopparbergs län, anser det tveksamt huruvida de föreslagna ändringar- na i någon vidare mån kommer att medverka till att tillträde av över- förd mark kan ske på ett tidigt stadium. Det torde nämligen kunna konstateras att de föreslagna ändringarna kommer att bli helt verk- ningslösa i de fall frågan om fastighetsreglerings genomförande är så kontroversiell, att fastighetsbildningsbeslut överklagas. Med tanke på att de föreslagna ändringarna kan vara till fyllest för att uppgett syfte skall kunna nås inom andra delar av landet vill dock länsstyrelsen inte mot- sätta sig att förslaget läggs till grund för lagstiftning.

Enligt länsstyrelsen i Västerbottens län utövas den kommunala plan— läggningen och markanskaffningcn f.n. ofta genom informella över- siktsplaner eller dispositionsplaner. Dessa utgör politiskt antagna hand- lingsprogram som faktiskt binder markanvändningen gentemot andra markägare. Länsstyrelsen anser att det vore värdefullt om begreppet ”väsentlig betydelse för den tillträdande” gavs en sådan tolkning att det medger förtida tillträde även när det är fråga om fastighetsreglering för genomförande av antagen dispositionsplan eller därmed jämställd plan. Skellefteå kommun framför motsvarande synpunkter.

1969 års vägutredning framhåller att förslaget är längre gående än vad utredningen har funnit behövligt för att lösa de problem som kan upp- komma i vägsammanhang. Om i andra fall behov av de föreslagna

• Sida 25
•  Original

Prop. 1976/77: 114 25

bestämmelserna föreligger i den utsträckning som har tagits upp i pro- memorian, har utredningen inte någon erinran mot att bestämmelserna görs tillämpliga också i fråga om mark och utrymme för väg. Förtida tillträde får inte beslutas när risk föreligger att fastighetsbildnings- beslutet kan komma att ändras. Denna förutsättning är enligt utred- ningens mening väsentlig och bör framgå av lagtexten.

Enligt kommunförbundet är det ur kommunal synpunkt särskilt angeläget att man vid fastighetsreglering får bestämmelser om förtida tillträde som i allt väsentligt har samma innehåll som reglerna i expro— priationslagen om enkelt förhandstillträde. Genom de i promemorie— förslaget uppställda förutsättningarna för bestämmelsernas tillämpning måste enligt kommunförbundet också enskilda rättssäkerhetskrav anses uppfyllda. När ett snabbt plangenomförande behövs, vilket bl. a. ofta är fallet beträffande gator och andra trafikleder, kan det visa sig otillräck- ligt med de föreslagna vidgade möjligheterna att låta fastighetsbildnings- beslut bli preliminärf råga även om därigenom uppnås tidigare lagakraft- vinnande än f.n. och även om beslutet efter förordnande av fastighets- domstol skall kunna gå i verkställighet utan hinder av förd talan. Kommunförbundet utgår från att beslutet om förtida tillträde i sig inne— bär omedelbar verkställighet. Om särskilda verkställighetsregler likväl lagtekniskt skulle anses erforderliga förutsätter kommunförbundet att förslaget kompletteras härmed. Även Svenska Kommunal-Tekniska för- eningen finner det angeläget att man nu får bestämmelser om förtida tillträde i FBL som har samma innebörd som reglerna om enkelt för- handstillträde i expropriationslagen . Föreningen förutsätter emellertid att beslut om förtida tillträde enligt förslaget innebär en omedelbar verkställighet när uppställda villkor fullgjorts. Om så inte skulle vara fallet hemställer föreningen liksom kommunförbundet att förslaget kompletteras i berört hänseende.

Enligt Näringslivets byggnadsdelegation bör möjlighet till förtida till— träde utöver de i promemorian nämnda särskilda tvångsrättsfallen finnas exempelvis vid anläggningsbeslut enligt anläggningslagen i okontroversiella fall. Detta torde också vara avsikten med promemorie- förslaget. Däremot får enligt delegationen ett förhandstillträde anses uteslutet, om intresseavvägningen i anläggningsfrågan blir ifrågasatt, exempelvis därför att anläggning kan utformas på skilda sätt för att tillgodose ändamålet. Det är exempelvis fråga om olika utformning av en parkeringsanläggning eller värmecentral. Även detta får antas vara avsikten med promemorieförslaget.

Sveriges fastiglzetsägareförbund påpekar att inte obetydliga kostnader kan uppkomma för fastighetsägaren om förtida tillträde begärs. Fastig- hetsägaren kan tvingas att snabbt låta genomföra en värdering av fastigheten för att kunna precisera ett yrkande om förskott på löse- skilling. Detta kan leda till särskilt höga kostnader om fastighetsregle-

• Sida 26
•  Original

Prop. 1976/77: 114 26 ring avser överförande av bebyggd mark i strid mot huvudregeln i 5 kap. 7 & FBL. De föreslagna reglerna bör därför enligt förbundet komplette— ras med en bestämmelse om att sökanden vid begäran om förtida till- träde skall bestrida de uppkomna rättegångskostnaderna för sakägare vid förrättningen. Förskott på rättegångskostnader bör kunna utgå enligt 7 kap. 5 & expropriationslagen även vid fastighetsreglering.

Sveriges villaägareförbund hemställer att även annan part än tillträ- tdande ges rätt att påfordra förtida tillträde. Yrkandet bör ses mot bak- grund av förbundets önskemål om sådan ändring i expropriationslagen att även fastighetsägare får rätt att påkalla förhandstillträde. Villaägare- förbundet anser vidare att det inte bör gälla några inskränkningar i rätten till fullföljd i fråga om förtida tillträde.

Enligt Sveriges lantmätareförening skulle man genom förslaget om förtida tillträde kunna vinna besvärstiden, dvs. ytterligare fyra veckor, vilket förvisso kan vara av betydelse i åtskilliga fall. Den argumentering som förs i promemorian för det nya institutet förtida tillträde och den inventering av tänkbara situationer vid plangenomförande som har re- dovisats är enligt lantmätareföreningen övertygande. Föreningen anser sig därför kunna tillstyrka förslaget.

Enligt Svenska kraftverksföreningen sattes vid tillkomsten av led- ningsrättslagen stora förhoppningar till de möjligheter den nya lagen skulle ge till en enhetlig behandling av samtliga ledningstyper. Emel- lertid kom lagen inte att innehålla bestämmelser om förtida tillträde. Lagen blev därför omöjlig att tillämpa vid byggande av nya ledningar, om inte överenskommelse om tillträde hade träffats med samtliga av ledningen berörda markägare. Många ledningsägare ansåg då — med hänsyn till önskemålet om ett så enhetligt beskaffat sakrättsligt skydd som möjlligt för ledningen — att den nya lagen inte heller i övrigt kunde tillämpas av dem. Den nu föreslagna ändringen i ledningsrätts- lagen innebär att samma möjligheter till tillträde utan hinder av laga kraftvunnet beslut skulle föreligga som enligt expropriationslagen . Även här har samma ekonomiska skydd för markägaren stadgats som gäller enligt expropriationslagen för den händelse ledningsbeslutet sedermera skulle ändras. Det torde vara klart att ledningsbeslut med förordnande om förtida tillträde kan meddelas för ledning så snart linjekoncession har beviljats. Det är enligt kraftverksföreningcn emellertid osäkerhet hur en områdeskoncessionerad ledning är att bedöma. Den restriktivitet som avses gälla vid förordnande om förtida tillträde kan ge vid handen att för sådana ledningar, där ledningens sträckning inte har prövats i annan ordning, förtida tillträde inte kan ifrågakomma. Skulle så vara fallet kommer ledningsrättslagen trots den föreslagna ändringen inte att kunna tillämpas på det stora flertalet ledningar, trots att det är just för dessa ledningar de största förhOppningarna ställts på lagen. Enligt kraft- verksföreningens mening kan emellertid ingen sådan skada rimligen

• Sida 27
•  Original

Prop. 1976/77: 114 27

vållas en fastighet genom ett kraftledningsbygge att inte den i lagen stadgade skadeståndsskyldigheten fullt ut skyddar markägaren om led- ningsbeslutet skulle ändras och ledningen flyttas. Beslut om förtida till- träde kan då ske lika för ledningar inom såväl linjekoncession som områdeskoncession. Ett uttalande i den riktningen bör enligt kraft— verksföreningens mening ske i förarbetena. Den föreslagna lagändring- en kommer då att medföra att lagen kan tillämpas för kraftledningar i den omfattning man från början har hoppats på. Kraftverksföreningen vill alltså inte endast tillstyrka den föreslagna lagändringen utan även framhålla att ändringen är en förutsättning för att ledningsrättslagen skall komma att utnyttjas i den omfattning som förutsattes när för- slaget om ledningsrätt lades fram.

Som jag redan har framhållit anser hovrätten över Skåne och Ble- kinge att endast fastighetsdomstol och alltså inte fastighetsbildnings- myndighet bör få meddela beslut om förtida tillträde. Hovrätten åbe- ropar sitt remissyttrande över betänkandet (SOU 1972: 57) Lednings- rätt (se prop. 1973: 157 s. 62). I remissyttrandet anförde hovrätten bl. a. att om sökanden får tillträda marken innan ledningsbeslutet har vunnit laga kraft, så kan han åstadkomma sådana ingrepp på fastigheten att sakägarnas besvär över beslutet blir meningslösa. Föredragande stats- rådet deladc den uppfattning hovrätten givit uttryck för i remissyttran- det (se prop. 1973: 157 s. 111). I stället för att, som utredningen om ledningsrätt förordat, anpassa tillträdesbestämmelserna till de i expro- priationslagen gällande utformades reglerna efter förebild av motsva- rande regler i förslaget till anläggningslag. Dessa regler hade i sin tur haft 5 kap. 30 & FBL som förebild. Hovrätten vill i detta sammanhang också framhålla att lagen (1966: 700) om vissa gemensamhetsanlägg- ningar innehöll en bestämmelse av innebörd att, oaktat besvär anförts mot anläggningsbeslut, rätten kunde förordna att beslutet utan hinder av den förda talan skulle lända till efterrättelse från den dag rätten bestämde. När man i anläggningslagen utformade reglerna för tillträde, anpassade man den nya lagen till FBL:s regelsystem, vilket i för- arbetena bedömdes vara förenat med stora fördelar (se prop. 1973: 160 s. 239). Det nu aktuella promemorieförslaget innebär i förevarande del en återgång till äldre bestämmelser och lagstiftningsförslag, vilkas verk- ningar i vissa situationer befunnits inte önskvärda och som därför upp— hävts resp. inte lett till lagstiftning. Hovrätten vidhåller den principiella uppfattning som redan har redovisats och menar att förslaget i denna del redan på grund av det anförda inte bör läggas till grund för lag- stiftning.

För det fall att en bestämmelse om förtida tillträde införs har hov- rätten följande synpunkter. Den föreslagna bestämmelsen har haft ex- propriationslagens bestämmelser om enkelt förhandstillträde till före- bild. Emellertid är förutsättningarna i sistnämnda fall i väsentligt av-

• Sida 28
•  Original

Prop. 1976/7'7: 114 28 seende annorlunda i jämförelse med frågan om förtida tillträde enligt FBL, anläggningslagen och ledningsrättslagen. Vid expropriation blir genom expropriationstillståndet avgjort att expropriaten skall avstå egendom, men i ärenden enligt ifrågavarande lagar avgörs motsvarande fråga först när ett lagakraftägande beslut i frågan föreligger. Visserligen har det i promemorian anförts, att institutet förtida tillträde huvudsak- ligen skall komma till användning i sådana situationer där även expro- priation varit möjlig. Någon sådan begränsning har emellertid inte kom- mit till uttryck i lagtexten. En sådan lagstiftningsteknik, där väsentliga rekvisit bara anges i motiven, kan inte anses acceptabel och avstyrks bestämt. Begränsningen bör enligt hovrättens mening införas i lagtexten. Avsikten med promemorieförslaget är att beslut om förhandstillträde aldrig skall få avges före fastighetsbildningsbeslut. Det förutsätts vidare att möjlighet har lämnats att föra talan mot fastighetsbildningsbeslutet. Även dessa förutsättningar bör enligt hovrättens mening komma till klart uttryck i lagtexten.

Mot bakgrund av nämnda begränsningar i möjligheterna att medge förtida tillträde är det enligt hovrätten tveksamt om den föreslagna reformen verkligen behövs. Genom att fastighetsbildningsbeslutet alltid måste vara preliminärfråga kan det vinna laga kraft tidigare och på så sätt möjliggöra ett tillträde så snart besvärstiden har gått ut. Det för- utsätts härvid att beslut om tillträde så gott som alltid meddelas i sam— band med fastighetsbildningsbeslut. Någon tidsvinst av annat än margi- nell betydelse skulle då inte uppstå i de fall fastighetsbildningsbeslutct inte överklagas. Skulle däremot ett överklagande ske, kan det enligt hovrättens mening i många fall synas rimligt att sökanden medges till- träda marken innan fastighetsbildningsbeslutet har vunnit laga kraft. Sådant medgivande kan emellertid lämnas av fastighetsdomstolen i en- lighet med det i promemorian föreslagna tillägget i 16 kap. 9 & FBL. Genom den bestämmelsen nås i stort sett samma resultat som institutet förtida tillräde skulle ge. Att frågan i detta sammanhang skall prövas av fastighetsdomstol medför enligt hovrättens mening enbart fördelar. Bl. a. undviker man risken att fastighetsbildningsmyndighetcn har att behandla frågan om förtida tillträde samtidigt som ett fastighetsbild- ningsbeslut har överklagats. I den uppkomna situationen förefaller det riktigt att en domstol får göra en samlad bedömning av frågorna kring förrättningen, däribland tillträdesfrågan. När det gäller rena okynnes- överklaganden torde förfarandet i domstolen kunna bli tämligen okom— plicerat. I andra fall, när fastighetsbildningen är tveksam, synes det än mera motiverat att tillträdesfrågan överlämnas åt domstol att avgöra.

Sammanfattningsvis anser hovrätten alltså att den nya paragrafen som avser att reglera frågan om förtida tillträde inte behövs utan att det föreslagna tillägget till 16 kap. 9 5 FBL i förening med ändringen i 15 kap. 3 & FBL ger tillräckliga möjligheter att klara av de i promemorian omtalade bristerna i den gällande lagstiftningen. De föreslagna bestäm—

• Sida 29
•  Original

Prop. 1976/77: 114 29

melserna om förskott på ersättning och därmed sammanhängande frågor torde, om hovrättens ståndpunkt godtas, kunna föras över till det före- slagna tillägget till 16 kap. 9 & FBL. Hovrätten har ingen erinran mot utformningen av dessa bestämmelser. Vad hovrätten har anfört gäller självfallet i tillämpliga delar även förslagen till ändring i anläggnings— lagen och ledningsrättslagen.

Förslaget om möjlighet för fastighetsdomstol att meddela verkställig— hetsförordnande tas upp särskilt av några remissinstanser. Härnösands tingsrätt framhåller att förslaget torde få särskild betydelse när talan har fullföljts mot anläggningsbeslut. Med nuvarande bestämmelser sak- nas möjlighet att förhindra att besvär över anläggningsförrättning, ex- empelvis beträffande detaljerna i fråga om sträckningen av en väg, onödigtvis försenar och därmed fördyrar utförandet av en beslutad gemensamhetsanläggning. Enligt Luleå tingsrätt är det på anläggnings- och ledningsrättsområdet av stort värde med ”återinförandet" av möj- ligheten till verkställighetsförordnande utan hinder av fullföljd talan. Fastän inte sällan begränsad till enstaka detaljspörsmål kan sådan talan f. n. uppehålla stora och betydelsefulla företag. Även Näringslivets bygg— nadsdelegation anser det angeläget att igångsättning exempelvis av ar- beten på en gemensamhctsanläggning inte hindras av mer detaljbetona- dc frågor eller utdragna värderingstvister.

1969 års vägutredning framhåller att utredningen i principbetänkande (Ds K 1974: 7) Kommunal och enskild väghållning har uttalat (s. 59) att bestämmelserna om tillkomstproceduren bör ses över vid den pågående reformen av vägföreningsinstitutet bl. a. med hänsyn till önskemålet om att beslut om bildande av vägförening skall kunna gå i verkställighet utan hinder av att besvär har anförts i någon detaljfråga. Vid betän- kandets remissbehandling har remissinstanserna anslutit sig till utred- ningens uppfattning. Också i fråga om gemensamhetsanläggning som avser väg föreligger behov av en motsvarande regel. Utredningen till— styrker därför det nu aktuella promemorieförslaget.

Enligt lantmäteriverket finns det anledning att i detta sammanhang något beröra ytterligare ett aktuellt reformbehov. Genom ett avgörande av högsta domstolen (NJA 1976 s. 139) har klargjorts att villkoren i 5 kap. 85 FBL i vissa fall ger ett besvärande otillräckligt utrymme för fastighetsreglering som sker i plangenomförande syfte. En översyn av villkoren i 5 kap. 8 & FBL i plangenomförande sammanhang är enligt lantmäteriverkets uppfattning därför mycket angelägen. Lantmäteri- verket tillägger att det påpekade emellertid inte bör föranleda att de nu föreslagna lagändringarna om tillträde fördröjs. Hovrätten över Skåne och Blekinge framhåller att högsta domstolens avgörande inte är utan betydelse för den i promemorian behandlade problematiken såvitt gäller planlagda områden. Detta talar enligt hovrättens mening otvivelaktigt för en bredare översyn av fastighetsregleringsinstitutet.

Lantmäteriverket framhåller att 23 5 lagen (1973: 1150) om förvalt-

• Sida 30
•  Original

Prop. 1976/77: 114 30

ning av samfälligheter medför att samfällighetsförening inte kan regi- streras och få rättskapacitet innan anläggningsbeslutet har vunnit laga kraft (jfr prop. 1973: 160 s. 420 ). För att syftet skall vinnas med be- stämmelserna om förtida tillträde och verkställighetsförordnande.bör nämnda paragraf ändras. Sista meningen i paragrafen kan enligt lant— mäteriverket förslagsvis ges följande innehåll: Beslut som fattas vid sammanträdet gäller endast under förutsättning att medgivande till för- tida tillträde lämnas, fastighetsbildnings- eller anläggningsbeslutet vinner laga kraft eller sådant beslut ändå skall lända till efterrättelse (jfr 28 5 lagen om vissa gemensamhetsanläggningar). Om domstol beslutar om in- hibition av beslut är det uppenbart att registrering av samfällighets- förening bör anstå. Hovrätten över Skåne och Blekinge framför mot- svarande synpunkter.

De föreslagna nya bestämmelserna om klyvning i 11 kap. 11 % FBL behandlas särskilt av några remissinstanser. Länsstyrelsen i Kopparbergs län tillstyrker förslaget utan reservation. Länsstyrelsen i Uppsala län framhåller att förslaget torde vara av stor betydelse vid komplicerade ägandeförhållanden. Enligt lantmäteriverket kan fastighetsregleringar i syfte att åstadkomma en allmän förbättring av fastighetsbeståndet i områden med omfattande samäganderätt inte genomföras om inte sam- tidigt samäganderättsförhållandena löses upp genom klyvning. Klyv- ningen gör det möjligt att föra ihop en delägares innehav i olika fastig— heter genom sammanläggning eller marköverföring. För sammanlägg- ning finns en särskild regel om officialinitiativ i 12 kap. 8 % FBL. De berörda förhållandena är särskilt påtagliga i större fastighetsregle— ringar i Kopparbergs län. Genom den i promemorian föreslagna official— initiativrätten till klyvning ökas enligt lantmäteriverket förutsättning- arna för ett bra resultat i fråga om förbättring av fastighetsstrukturen. Vidare förenklas handläggningen av förrättningarna. Förslaget är där- för värdefullt.

Hovrätten över Skäne och Blekinge finner förslaget värdefullt genom att det ökar förutsättningen att åstadkomma en rationell fastighetsin- delning. Hovrätten ifrågasätter dock om inte bestämmelsen bör, i en- lighet med vad som har uttalats i promemorian, begränsas att gälla bara vid mera omfattande fastighetsregleringar (jfr 12 kap. 8 & FBL). 1969 års vägutretlning anser att det villkoret bör ställas upp att de närmast berörda sakägarna inte motsätter sig åtgärden. Fastighetsbildningsmyn- dighetens allmänna skyldighet enligt 4 kap. 25 & FBL att rådpläga med sakägarna innan klyvning företas kan inte anses i tillräcklig grad till- varata deras intressen.

Lantmäteriverket tar upp en speciell fråga om lcdningsförrättning. Av betydelse för snabbt tillträde är enligt verket att förrättningsarbetet kan komma igång tidigt. Enligt 17 & ledningsrättslagen gäller emellertid att ledningsförrättning avseende ledning för vilken koncession fordras

• Sida 31
•  Original

Prop. 1976/77: 114 31

men ännu inte har erhållits får inledas endast om koncessionsmyndig- heten medger det. Vid en konferens som lantmäteriverket anordnade år 1975 med ledningsintressenter och förrättningslantmätare framkom från båda håll att det för ett snabbt utförande av ledningsförctaget ibland är till fördel om förrättningslantmätaren kopplas in redan på ett förberedande stadium. Eftersom risken för avslag i koncessionsärendet inte kan bedömas redan på det förberedande stadiet av företaget torde emellertid medgivande av koncessionsmyndighet att inleda ledningsför- rättning inte kunna lämnas med nuvarande regler. En ändring i berört aVseendc är enligt lantmäteriverkets mening önskvärd. Förbudet mot att inleda ledningsförrättningen bör alltså tas bort. En sådan ändring ger fördelar samtidigt som några väsentliga olägenheter i annat avseende inte synes uppkomma. Självfallet bör ledningsbeslut avseende konces- sionspliktig ledning inte få meddelas innan lagakraftvunnet koncessions- beslut föreligger. Länsstyrelsen i Västerbottens län framför motsvarande synpunkter.

3 Riksdagen 1976/77. ] saml. Nr 114

• Sida 34
•  Original

Prop. 1976/77: 114 34

skall få meddelas som delbeslut. Motsvarande krav bör enligt min me- ning föras in i 15 kap. 3 &. Härigenom markeras att fastighetsbildnings- myndigheten, när det föreligger behov av snabbt tillträde, skall göra en avvägning av behovet av tillträde och de nackdelar som en uppdelning av förrättningen eventuellt innebär för sakägarna. Fastighetsbildnings- myndigheten kan alltså särskilt beakta behovet av tillträde. I övrigt in- nebär förslaget inte någon ändring av gällande rätt. Den föreslagna lämplighetsprövningen innebär också en garanti för att fastighetsbild- ningsmyndighetens beslut inte kommer att strida mot det grundläggande kravet på en ändamålsenlig handläggning.

Ändras 15 kap. 3 & FBL i enlighet med vad jag nu har förordat kom- mer paragrafen i sin nya lydelse att gälla även vid förrättningar enligt anläggningslagen och ledningsrättslagen. Dessa lagar hänvisar nämligen till 15 kap. FBL.

Genom de ökade möjligheterna att göra fastighetsbildningsbeslut till preliminärfråga ökas också möjligheterna till tillträde vid fastighets- reglering och klyvning enligt FBL. Motsvarande gäller vid förrättning enligt anläggningslagen och ledningsrättslagen . På det sättet torde be- hovet av tillträde tillgodoses i det stora flertalet fall. Det kan emellertid finnas skäl att vidga tillträdesmöjligheterna ytterligare. I promemorian föreslås också att man inför en möjlighet till förtida tillträde, dvs. att man för speciella fall bryter den nuvarande principen att fastighetsbild- nings-, anläggnings- resp. ledningsbeslutet alltid skall ha vunnit laga kraft innan tillträde får ske.

Nuvarande regler innebär vid fastighetsbildningsförrättning att fastig— hetsägaren kan förhindra tillträde enbart genom att föra talan mot fas— tighetsbildningsbeslutet. Detta gäller både om förrättningen har avslu— tats och om fastighetsbildningsbeslutet har gjorts till preliminärfråga. Vid remissbehandlingen har framkommit att denna möjlighet att för- hindra tillträde har missbrukats. En fastighetsägare kan bl. a. utnyttja eventuell tidsnöd hos den tillträdande till att betinga sig överkompen- sation. Vad jag nu har sagt gäller även vid förrättning enligt anlägg- ningslagen och ledningsrättslagen .

Behovet av förtida tillträde är emellertid inte begränsat till fall av okynnesbesvär. Särskilt vid s.k. ensidig marköverföring i plangenom- förande syfte kan kommunens intresse av tillträde vara så stort att en möjlighet till förtida tillträde bör finnas. Vid lcdningsförrättning kan möjligheten att samtidigt få tillträde till alla berörda fastigheter vara av helt avgörande betydelse för ledningsdragningen.

Remissinstanserna har inte haft något att invända mot den nya prin- cipen med förtida tillträde. Även jag anser att möjlighet till förtida till- träde nu bör införas. Det är dock viktigt att bestämmelserna förses med tillräckliga rättssäkerhetsgarantier.

I promemorian föreslås att både fastighetsbildningsmyndighet och fas-

• Sida 35
•  Original

Prop. 1976/77: 114 35

tighetsdomstol skall kunna besluta om förtida tillträde. Som jag redan har sagt anser hovrätten över Skåne och Blekinge däremot att endast fastighetsdomstol bör få meddela sådant beslut. Enligt hovrätten är det bara när besvär anförs mot fastighetsbildningsbeslutet som det finns något egentligt behov av förtida tillträde. Om besvär anförs är det enligt hovrätten lämpligt att fastighetsdomstolen prövar även frågan om för- tida tillträde.

Uppenbarligen är det i första hand då besvär anförs mot fastighets- bildningsbeslutet som det finns behov av ett beslut om förtida tillträde. Om tillträde aldrig kan få ske förrän besvärsfrågan har avgjorts, kan den som behöver tillträda marken få vänta avsevärd tid. Som nyss har framhållits är det också ett huvudsyfte med förslaget att motverka okynnesbesvär.

Har fastighetsbildningsbeslutct överklagats är det naturligt att frågan om förtida tillträde prövas av besvärsinstansen, alltså fastighetsdomsto- len. Ett beslut om förtida tillträde måste föregås av en bedömning av sannolikheten för att fastighetsbildningsbeslutct kan komma att ändras. Eftersom denna bedömning i besvärsfallet skall göras av fastighetsdom— stolen, bör det då också ankomma på domstolen att pröva tillträdes— frågan.

Om man nöjer sig med att öppna en möjlighet till förtida tillträde i fall då fastighetsbildningsbeslutet har överklagats och lägger beslutan- derätten på fastighetsdomstolen, innebär det att den som vill tillträda fastigheten alltid måste vänta en viss tid efter fastighetsbildningsbeslu- ;tet. För det första måste, när besvär har anförts, en viss tid förflyta innan fastighetsdomstolen kan ta ställning till tillträdesfrågan. Sker inte något överklagande, måste den som vill tillträda fastigheten av- vakta besvärstidens utgång, fyra veckor. Det är ju först då som ett förordnande om tillträde av fastighetsbildningsmyndigheten kan börja gälla enligt hittillsvarande regler.

Att den tillträdessökande får vänta med tillträdet under så lång tid som nu har angetts kan självfallet i många fall accepteras. Situationer kan emellertid förekomma då redan en tidsförlust på några veckor kan innebära allvarliga olägenheter för sökanden, samtidigt som det står helt klart att fastighetsbildningsbeslutet inte kommer att ändras.

Under remissbehandlingen har också från flera håll understrukits vikten av att förtida tillträde kan ske utan att besvärstidens utgång be— höver avvaktas.

Med hänsyn till det sagda anser jag att inte bara fastighetsdomstolen utan också fastighetsbildningsmyndigheten bör kunna förordna om för- tida tillträde. Har besvär anförts mot fastighetsbildningsbeslutet, bör det emellertid ankomma på fastighetsdomstolen ensam att meddela till- trädesbeslut. Motsvarande ordning bör givetvis gälla om talan i huvud- saken har hunnit fullföljas till hovrätten eller högsta domstolen.-

• Sida 36
•  Original

Prop. 1976/77: 114 36

Beslut om förtida tillträde bör få meddelas endast när särskilda skäl föreligger. En grundläggande förutsättning är att behovet av tillträde är så starkt att det tar över fastighetsägarens eventuella olägenheter av att tillträde sker. Det bör vidare vara praktiskt taget uteslutet att det grundläggande beslutet kan komma att ändras i anledning av besvär, i vart fall i den del som är av intresse för tillträdet.

Förutsättningar för förtida tillträde torde framför allt föreligga vid fastighetsreglering i plangenomförande syfte. Ett annat exempel är att fastighetsbildningsbeslutet grundas på ett lagakraftvunnet tillstånds- beslut enligt 4 kap. 26 & FBL. Om ledningsbeslut grundas på linje— koncession enligt lagen (1902: 71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar, föreligger också i allmänhet förutsättningar för förtida tillträde. Läget är emellertid ett annat när det gäller om- rådeskoncession enligt nämnda lag. Det är då inte alltid uppenbart var ledningen lämpligen bör dras fram. Riskerna för att det grundläggande beslutet kan komma att ändras ökar därmed. Vid områdeskoncession bör därför förtida tillträde användas endast i undantagsfall, när det är uppenbart var ledningen lämpligen bör dras fram och olägenheterna för fastighetsägaren är obetydliga.

Som villkor för förtida tillträde bör föreskrivas att den tillträdande utger förskott på den ersättning som kan komma att slutligt fastställas. Vidare bör gälla att den tillträdande hos länsstyrelsen ställer säkerhet för den ytterligare ersättning som kan komma att fastställas samt för det skadestånd som kan komma att utgå om fastighetsbildningsbeslutet eller beslutet om tillträde ändras.

I tillträdesbeslutet bör anges den tid inom vilken den tillträdande senast skall ha fullgjort föreskrivna villkor. Medgivande till förtida till- träde bör få utnyttjas först när villkoren har fullgjorts. Medgivandet bör förfalla om villkoren inte fullgörs inom utsatt tid. Den slutliga ersätt— ningen bör inte få bestämmas till lägre belopp än förskottet.

Särskild talan bör kunna föras mot beslut om förtida tillträde. Be- slutet bör emellertid få verkställas utan hinder av att det inte har vunnit laga kraft. Har besvär anförts hos fastighetsdomstolen, bör domstolen omedelbart kunna förordna om inhibition. Mot fastighetsdomstolens beslut i tillträdesfråga som fullföljts dit bör talan inte få föras.

De nya bestämmelserna om möjlighet att förordna om förtida tillträde bör gälla inte bara vid fastighetsreglering utan även vid förrättningar enligt anläggningslagen och ledningsrättslagen . Vidare bör reglerna gälla vid klyvning. Syftet med det institutet är att möjliggöra en uppdelning av fastigheter som till skilda kvotdelar ägs av flera gemensamt. Bestäm- melser om klyvning finns i 11 kap. FBL , där det bl. a. sägs att bestäm- melserna om tillträde vid fastighetsreglering äger motsvarande tillämp- ning. , _

De nuvarande tillträdesbestämmelscrna i 5 kap. innehåller inte någon

• Sida 37
•  Original

Prop. 1976/77: 114 37

regel om förskott på den ersättning som slutligt fastställs. Om bestäm- melser om förskott införs vid förtida tillträde, är det enligt min mening naturligt att fastighetsbildningsmyndigheten får möjlighet att på yrkande föreskriva förskott också när tillträde enligt vanliga regler har skett vid fastighetsreglering. Bestämmelsen bör ersätta den bestämmelse som nu finns vid inlösen av mark. I anläggningslagen och ledningsrättslagen finns redan bestämmelser om förskott.

Jag vill i detta sammanhang nämna att Lantbrukarnas skattedelega- tion i en framställning till budgetdepartementct hemställt om ändring av reglerna om beskattning av skog vid fastighetsreglering.

I promemorian har bestämmelserna om fastighetsdomstols befogenhet att besluta om förtida tillträde utformats som en möjlighet att meddela verkställighetsförordnande. Beslut om tillträde innebär verkställighet i viss del. Vid fastighetsreglering och ledningsförrättning finns emellertid enligt min mening inte behov av någon annan verkställighet än tillträde. Annorlunda förhåller det sig, som också framhålls i promemorian, vid anläggningsförrättning. Vid sådan förrättning medför promemorieför— slaget att förtida verkställighet kan ske av anläggningsbeslutet även till den del det innebär att en samfällighet bildas för viss gemensam an— läggning. Vid en anläggningsförrättning finns det behov av en sådan verkställighet, eftersom det är den nya samfälligheten som skall svara för utförande av de arbeten som avses med ett beslut om förtida till— träde. Bestämmelserna om förtida tillträde bör på grund av det anförda kompletteras med en möjlighet att förordna om verkställighet i övrigt av anläggningsbeslut. Detta innebär ett återinförande av tidigare gäl— lande verkställighetsbestämmelser i 35 5 lagen (1966: 700) om vissa ge- mensamhetsanläggningar. Med den ståndpunkt jag har intagit i fråga om förtida tillträde finns det ingen anledning att begränsa användning- en av de nya bestämmelserna till fastighetsdomstol. Även fastighets- bildningsmyndighet bör få förordna om verkställighet av anläggnings- beslut utan hinder av att beslutet inte har vunnit laga kraft.

Enligt promemorian kan stora fastighetsregleringar ofta inte praktiskt genomföras utan en ganska omfattande klyvningsverksamhet. För klyv- ning fordras emellertid från fall till fall särskild ansökan och särskilda yrkanden, som ibland ter sig som mindre meningsfulla. I promemorian föreslås en bestämmelse att fastighet utan särskild ansökan skall kunna klyvas vid fastighetsreglering, om det är av betydelse för genomförande av regleringen.

Jag anser i likhet med de remissinstanser som särskilt har yttrat sig i denna fråga att förslaget är värdefullt. I 11 kap. FBL bör alltså tas in en bestämmelse att klyvning utan särskild ansökan kan ske vid fas- tighetsreglering. De nya bestämmelserna bör dock begränsas att gälla bara vid mera omfattande fastighetsregleringar. För sådan klyvning bör, enligt vad som föreslås i promemorian, 5 kap. 4 & FBL äga mot- svarande tillämpning. Enligt detta lagrum får fastighetsreglering ske,

• Sida 38
•  Original

Prop. 1976/77: 114 38

under förutsättning att lämpligare fastighetsindelning eller eljest mer ändamålsenlig markanvändning vinnes samt att fördelarna härav över- väger de kostnader och olägenheter som regleringen medför. Åtgärden är dock inte tillåten, om den skulle väsentligt försvåra eller fördyra en mer omfattande reglering som behövs och som kan väntas inom en nära framtid. Något krav på samtycke av samtliga delägare bör enligt min mening inte ställas upp och inte heller ett krav på att inte någon av delägarna motsätter sig åtgärden.

1 Förslag till Lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

Härigenom föreskrives i fråga om fastighetsbildningslagen(1970: 988)' dels att i lagen skall införas två nya paragrafer, 5 kap. 30 a 5 och 11 kap. 11 5, av nedan angivna lydelse,

dels att 4 kap. 38 5, 15 kap. 3 &, 16 kap. 8 och 9 55, 17 kap. 2 & och 18 kap. 1 5 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap. 38 &

Förrättningsmännen och deras biträden är berättigade att, när det behövs med anledning av förrättningen, få tillträde till byggnad, övergå ägor, verkställa mätningar och markundersökningar samt företaga där- med sammanhängande eller jämförliga åtgärder. I trädgård eller lik- nande plantering får träd ej skadas eller fällas utan ägarens samtycke. Även i övrigt skall skada undvikas, om det är möjligt.

Rätt att övergå annans ägor till- Rätt att övergå annans ägor till- kommer också var och en som för kommer också var och en som för talan vid förrättningen. talan vid förrättningen. Om sär-

skilda skäl föreligger, får fastig- hetsbildningsmyndigheten förord- na att bestämmelserna i första stycket om rätt att verkställa mät- ningar och markundersökningar skall äga tillämpning även på sak— ägare oelz dennes biträden. Så— dant förordnande får återkallas.

Har skada uppkommit genom åtgärd som avses i första eller andra stycket och vill den skadelidande få ersättning för skadan, skall han framställa yrkande därom innan förrättningen avslutas eller inställes.

Polismyndighet skall lämna den handräckning som behövs för utövan- de av befogenhet enligt första stycket.

5 kap. 30 a %

Är det av väsentlig betydelse för den tillträdande får fastighetsbild- ningsmyndigheten utan hinder av 30 5 första stycket förordna att tillträde sker, innan fastighetsbild— ningsbeslutet har vunnit laga kraft (förtida tillträde).

1 Lagen omtryckt 1971: 1035.

• Sida 48
•  Original

Prop. 1976/77: 114

Nuvarande lydelse

48

Föreslagen lydelse

Är fråga om fastighetsreglering där fastighet som avträder mark enligt första stycket berörs av fas— tighetsregleringen även i andra av- seenden, äger bestämmelserna i 30 & tredje stycket tillämpning. I andra fall skall fastighetsbildnings- myndigheten, om det ej är uppen- bart att den ersättning som den tillträdande har att utge i anled- ning av fastighetsbildningsbeslutet blir obetydlig, på yrkande av fas- tighetsägare eller annan som be- röres av tillträdet som villkor för förtida tillträde föreskriva att den tillträdande utger förskott på den ersättning som slutligt fastställes. Som villkor för förtida tillträde skall fastighetsbildningsmyndighe- ten vidare föreskriva att den till- trädande ställer säkerhet för det skadestånd som kan komma att utgå om fastighetsbildningsbeslu- tet eller beslut enligt första stycket ändras. I fråga om sådan säkerhet gäller 7 kap. 7 5 expropriations- lagen (1972: 719).

Fastighetsbildningsmyndigheten skall ange den tid inom vilken den tillträdande senast skall ha full- giort föreskrivna villkor. Medgi- vande till förtida tillträde får ut- nyttjas när villkoren fullgjorts. Har villkoren inte fullgjorts inom utsatt tid är medgivandet till för- tida tillträde förfallet.

Har förskott bestämts enligt denna paragraf, får den slutliga ersättningen ej bestämmas till låg- re belopp än förskottet. Detta gäl- ler dock endast om tillträde har skett eller förskottet ändå beta- lats.

11 kap. 11 &

Om det är av betydelse för på- gående fastighetsreglering att fas- tighet klyves, får sådan åtgärd utan särskild ansökan ske vid fas— tighetsregleringen utan hinder av

• Sida 49
•  Original

Prop. 1976/77 : 114

Nuvarande lydelse

49

Föreslagen lydelse

bestämmelserna i I 5 andra och tredje styckena. För sådan klyv- ning äger bestämmelserna i 5 kap. 4 och 30 a 55 motsvarande till— lämpning.

15 kap. 3 &

Talan mot tillståndsbeslut föres särskilt genom besvär som skall inges till fastighetsdomstolen inom fyra veckor från den dag då beslu- tet meddelades. Detsamma gäller fastighetsbildnings- och fastighets- bestämningsbeslut, om fastighets— bildningsmyndigheten förordnar att talan mot beslutet skall föras särskilt.

Förordnande att talan skall fö— ras särskilt får meddelas endast om det främjar en ändamålsenlig handläggning. Om fastighetsbild— ningsbeslut ej innefattar medgi- vande till fastighetsbildningen i dess helhet, fordras vidare att till- ståndsbeslut meddelas samtidigt el- ler att lagakraftägande sådant be- slut föreligger.

Talan mot tillståndsbeslut och beslut om förtida tillträde föres särskilt genom besvär som skall inges till fastighetsdomstolen inom fyra veckor från den dag då be- slutet meddelades. Detsamma gäl— ler fastighetsbildnings- och fastig— hctsbestämningsbeslut, om fastig- hetsbildningsmyndigheten förord- nar att talan mot beslutet skall föras särskilt.

Innefattar fastighetsbildningsbe- slut ei medgivande till fastighets— bildningen i dess helhet, får för- ordnande att talan skall föras sär- skilt meddelas endast om tillstånds— beslut meddelas samtidigt eller så- dant beslut vunnit laga kraft.

Besvär enligt denna paragraf får anföras av sakägare.

16 kap. 8 5

Fastighetsdomstolen får avgöra mål utan huvudförhandling, om huvudförhandling kan antagas sak- na betydelse för prövningen samt sakägare eller företrädare för all— mänt intresse icke begärt sådan förhandling. Om talan fullföljts enligt 15 kap. 2, 4 eller 10 & eller om domstolen finner uppenbart att talan är ogrundad, får målet all- tid avgöras utan huvudförhandling.

Fastighetsdomstolen får avgöra mål utan huvudförhandling, om huvudförhandling kan antagas sakna betydelse för prövningen samt sakägare eller företrädare för allmänt intresse icke begärt sådan förhandling. Om talan full- följts enligt 15 kap. 2 5, 3 5 be- träffande förtida tillträde, 4 eller 10 5 eller om domstolen finner uppenbart att talan är ogrundad, får målet alltid avgöras utan hu— vudförhandling.

För prövning som ej avser själva saken fordras icke huvudförhandling. Har domstolen beslutat att mål skall avgöras utan huvudförhand— ling och är det ej uppenbart att

4 Riksdagen 1976/77. ] saml. Nr 114

Har domstolen beslutat att mål skall avgöras utan huvudförhand- ling och är det ej uppenbart att

• Sida 50
•  Original

Prop. 1976/77: 114

Nuvarande lydelse

sakägare eller företrädare för all- mänt intresse redan slutfört sin talan, skall tillfälle därtill lämnas

50

Föreslagen lydelse

sakägare eller företrädare för all- mänt intresse redan slutfört sin talan, skall tillfälle därtill lämnas

honom. honom. I mål om förtida tillträde

skall parterna alltid lämnas till- fälle att yttra sig.

9 5 Har talan fullföljts mot beslut vid förrättning som ej avslutats, kan fastighetsdomstolen föreskriva att förrättningshandläggningen skall av- brytas helt eller till viss del eller att handläggning som avbrutits skall fortgå oberoende av den vid domstolen förda talan. Sådan föreskrift trä- der i kraft genast och gäller till dess annat förordnas.

Om särskilda skäl föreligger, får fastighetsdomstolen på begäran av part förordna att fastighetsbild- ningsbeslut vid fastighetsreglering eller klyvning skall helt eller till viss del verkställas, oaktat det ej har vunnit laga kraft och utan hin- der av att talan ei förts mot fas— tighetsbildningsmyndighetens be- slut angående tillträde.

I fråga om förordnande enligt andra stycket skall bestämmelser- na i 5 kap. 30 a 9 andra, tredje och fjärde styckena äga motsva— rande tillämpning.

17 kap. 2 &

Talan får ej föras mot fastig- hetsdomstolens beslut i dit full- följd fråga som avses i 15 kap. 2 & 2—4 och 6—8 eller 4 &.

Talan mot fastighetsdomstolens beslut enligt 16 kap. 9 5 andra stycket föres särskilt.

Talan får ej föras mot fastig- hetsdomstolens beslut i dit fullföljd fråga som avses i 15 kap. 2 5 2—4 och 6—8. 3 Sf beträffande förtida tillträde eller 4 5.

18 kap. 1 &

Mot hovrätts utslag eller beslut får, om ej annat är föreskrivet, talan fullföljas i högsta domstolen genom besvär som inges till hovrätten inom den i 56 kap. 1 & rättegångsbalken föreskrivna tiden.

Besvär får anföras av sakägare och annan enskild part samt av sådan företrädare för allmänt intresse som kunnat föra talan i frågan i hov- rätten.

• Sida 51
•  Original

Prop. 1976/77: 114 51

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Mot hovrätts utslag i mål som avses i 16 kap. 9 9 andra stycket får talan ej föras.

Denna lag träder i kraft den

2 Förslag till Lag om ändring i anläggningslagen(1973:1149)

Härigenom föreskrives att 26 & anläggningslagen(1973: 1149) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

265

Tillträde av utrymme som tagits i anspråk eller av mark som inlösts sker vid den tidpunkt som fastighetsbildningsmyndigheten bestämmer. Innan tillträde sker, skall anläggningsbeslutet ha vunnit laga kraft och ersättning enligt 13 å ha betalats.

Bestämmelserna i 5 kap. 30 a 5 fastighetsbildningslagen(1970: 988) om förtida tillträde skall äga mot- svarande tillämpning vid förrätt- ning enligt denna lag. Vad i be— stämmelserna sägs om fastighets- bildningsbeslut skall därvid tilläm- pas på anläggningsbeslut.

Denna lag träder i kraft den

3 Förslag till Lag om ändring i ledningsrättslagen(1973:1144)

Härigenom föreskrives att 24 & ledningsrättslagen(1973: 1144) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

245

Tillträde av utrymme som tagits i anspråk eller av mark som inlösts sker vid den tidpunkt som fastighetsbildningsmyndigheten bestämmer. Innan tillträde sker, skall ledningsbeslutet ha vunnit laga kraft och er- sättning enligt 13 å ha betalats.

Bestämmelserna i 5 kap. 30 a 5 fastighetsbildningslagen(1970: 988) om förtida tillträde skall äga

• Sida 52
•  Original

Prop. 1976/77: 114

Nuvarande lydelse

Denna lag träder i kraft den

52

Föreslagen lydelse

motsvarande tillämpning vid för- rättning enligt denna lag. Vad i bestämmelserna sägs om fastig- hetsbildningsbeslut skall därvid tillämpas på ledningsbeslut.

• Sida 53
•  Original

Prop. 1976/77: 114 53

1 Förslag till Lag om ändring i fastighetsbildningslagen(1970:988)

Härigenom föreskrives i fråga om fastighetsbildningslagen(1970: 988)1 dels att 8 kap. 8 &, skall upphöra att gälla, dels att i 1 kap. 5 5, 3 kap. 2 och 11 åå, 5 kap. 16 5 samt 10 kap. 2 & ordet ”Konungen” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”rege- ringen” i motsvarande form,

dels att 4 kap. 38 ä, 5 kap. 30 5, 11 kap. 1 och 10 Så, 15 kap. 2 och 3 Så, 16 kap. 9 $, 17 kap. 2 5 samt 18 kap. 1 5 skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 5 kap. 30 a 5, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap. 38 %

Förrättningsmännen och deras biträden är berättigade att, när det be- hövs med anledning av förrättningen, få tillträde till byggnad, övergå ägor, verkställa mätningar och markundersökningar samt företaga där- med sammanhängande eller jämförliga åtgärder. I trädgård eller lik- nande plantering får träd ej skadas eller fällas utan ägarens samtycke. Även i övrigt skall skada undvikas, om det är möjligt.

Rätt att övergå annans ägor till- Rätt att övergå annans ägor till- kommer också var och en som för kommer också var och en som för talan vid förrättningen. talan vid förrättningen. Om sär-

skilda skäl föreligger, får fastig- hetsbildningsmyndigheten förord- na att sådan rätt som avses i första stycket skall tillkomma sakägare och dennes biträde. Sådant för- ordnande får återkallas.

Har skada uppkommit genom åtgärd som avses i första eller andra stycket och vill den skadelidande få ersättning för skadan, skall han framställa yrkande därom innan förrättningen avslutas eller inställes.

Polismyndighet skall lämna den handräckning som behövs för ut- övande av befogenhet enligt första stycket.

5 kap. 30 &

Tillträde sker vid den tidpunkt som fastighetsbildningsmyndigheten bestämmer. Innan tillträde sker, skall fastighetsbildningsbeslutet ha vun- nit laga kraft. Om e-j särskilda skäl föranleder annat, får tillträde ej

' Lagen omtryckt 1971: 1035. Senaste lydelse av 3 kap. 25 1973: 1157. 5 Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 114

Prop. 1976/77: 114 54

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

bestämmas till senare tidpunkt än ett år från det uppgift om regleringen införts i fastighetsregistret. I beslut om tillträde skall förbehåll göras för den rätt som enligt 7 kap. 29 5 andra stycket jordabalken kan tillkomma hyresgäst.

Har bestämmelse om tillträde icke meddelats, sker tillträde när upp- gift om regleringen införts i fastighetsregistret.

Sker tillträde icke samtidigt beträffande all egendom som ingår i reg- leringen och uppkommer därigenom väsentlig olägenhet för sakägare, har denne rätt till skälig ersättning. Ersättningen skall betalas av den som har nytta av att tillträde ej sker samtidigt. Fråga om ersättning upp- tages endast om yrkande framställes.

Har tillträde skett och är det ej uppenbart att den ersättning som den tillträdande har att utge med anledning av fastighetsbildnings- beslutet blir obetydlig, skall fastig- hetsbildningsmyndigheten på yr- kande av fastighetsägaren eller annan som beröres av tillträdet föreskriva att den tillträdande skall utge förskott på den ersättning som slutligt fastställes. Har förskott bestämts, får den slutliga ersätt- ningen ej bestämmas till lägre be- lopp än förskottet.

30aä

Om särskilda skäl föreligger, får fastighetsbildningsmyndigheten medge att tillträde sker utan lilli- der av att fastighetsbildningsbe- slutet ej har vunnit laga kraft (förtida tillträde). Beslut om för- tida tillträde får meddelas före för- rättningens avslutande endast om särskild talan får föras mot fas- tighetsbildningsbeslutet.

Om det ej är uppenbart att den ersättning som den tillträdande har att utge med anledning av fastig- hetsbildningsbeslutet blir obetyd- lig, skall fastighetsbildningsmyn- digheten på yrkande av fastighets- ägaren eller annan sonz beröres av tillträdet som villkor för förtida tillträde föreskriva att den tillträ- dande skall utge förskott på den ersättning som slutligt fastställes. Som villkor för förtida tillträde skall fastighetsbildningsmyndiglze- ten vidare föreskriva att den till—

• Sida 55
•  Original

Prop. 1976/77: 114

Nuvarande lydelse

55

Föreslagen lydelse

trädande hos länsstyrelsen skall ställa säkerhet för den ytterligare ersättning jämte ränta som kan komma att fastställas samt för det skadestånd som kan komma att utgå, om fastighetsbildningsbeslu- tet eller beslut om tillträde ändras. I fråga om sådan säkerhet gäller 7 kap. 7 och 85555 expropriations- lagen (1972: 719). Fastighetsbildningsmyndigheten skall ange den tid inom vilken den tillträdande senast skall ha full- gjort föreskrivna villkor. Har vill— koren ej fullgjorts inom utsatt tid, är medgivandet förfallet. Medgi- vande till förtida tillträde får ut- nyttjas när villkoren har fullgjorts, även om beslutet om förtida till- träde icke har vunnit laga kraft. Har förskott bestämts enligt denna paragraf, får den slutliga er- sättningen ej bestämmas till lägre ÖEIOPP än förskottet. Detta gäller dock endast om tillträde har skett eller förskottet ändå har betalats.

11 kap. 1 &

Fastighet som innehas med samäganderätt får på ansökan av del— ägare genom klyvning uppdelas i lotter vilka kan bilda fastigheter för sig eller ingå i sammanläggning.

Vid klyvning utlägges särskild lott för varje delägare som yrkar det. Gemensam lott utlägges för de delägare som begär detta. För sådana delägare som ej framställt särskilt yrkande utlägges gemensam lott.

Kan fastigheten ej uppdelas enligt delägarnas yrkanden, utlägges ge- mensam lott i den omfattning som krävs med hänsyn till 3 kap.

Om det är av betydelse för fas- tighetsreglering som sker i syfte att åstadkomma en allmän för- bättring av fastighetsbeståndet in- om ett område att fastighet klyves, får sådan åtgärd utan ansökan ske vid fastighetsregleringen utan hin- der av andra och tredje styckena samt 3 5 första stycket. För sådan klyvning äger 5 kap. 4 5 motsva- rande tillämpning.

• Sida 56
•  Original

Prop. 1976/77: 114

Nuvarande lydelse

56

Föreslagen lydelse

105

Kostnaderna för klyvning förde- las mellan delägarna efter vad som är skäligt.

Kostnaderna för klyvning för- delas mellan delägarna efter vad som är skäligt. Sker klyvning utan ansökan, fördelas kostnaderna ef- ter vad som är skäligt.

15 kap. 2 5 Talan mot fastighetsbildningsmyndighetens beslut föres särskilt, om

myndigheten

1. avvisat ansökan om fastighetsbildning eller fastighetsbestämning eller avvisat ombud eller biträde,

2. ogillat jäv mot förrättningsman,

3. beslutat i fråga om förskott på inlösenersättning,

3. beslutat i fråga om förskott enligt 5 kap. 30 å fjärde stycket,

4. beslutat i fråga om ersättning till sakkunnig eller syssloman eller till sådan skadelidande som avses i 4 kap. 38 ä,

5. beslutat i fråga om rättelse enligt 4 kap. 42 ä,

6. beslutat att gemensamt.-arbete skall utföras enligt denna lag eller att fråga om sådant arbete skall prövas enligt annan lagstiftning,

7. beslutat enligt 9 kap. 3 5 om fördelning av kostnaderna för gemen- samt arbete eller enligt 9 kap. 4 & om utdebitering av sådana kostnader,

8. beslutat att syssloman som fått i uppdrag att ombesörja gemen- samt arbete skall skiljas från uppdraget.

Talan enligt denna paragraf föres genom besvär som skall inges till fastighetsdomstolen inom två veckor från den dag då beslutet meddela- des. Besvär får anföras av sakägare. Mot beslut som avses i 1, 4, 5 och 8 får talan föras även av annan som beslutet rör.

Bä

Talan mot tillståndsbeslut föres särskilt genom besvär som skall inges till fastighetsdomstolen inom fyra veckor från den dag då be— slutet meddelades. Detsamma gäl- ler fastighetsbildnings- och fastig- hetsbestämningsbeslut, om fastig- hetsbildningsmyndigheten förord-' nar att talan mot beslutet skall fö- ras särskilt.

Förordnande att talan skall fö- ras särskilt får meddelas endast om det främjar en ändamålsenlig handläggning. Om fastighetsbild- ningsbeslut ej innefattar medgi- vande till fastighetsbildningen i dess helhet, fordras vidare att till—

Talan mot tillståndsbeslut och beslut i fråga om förtida tillträde föres särskilt genom besvär som skall inges till fastighetsdomstolen inom fyra veckor från den dag då beslutet meddelades. Detsamma gäller fastighetsbildnings- och fas- tighetsbestämningsbeslut, om fas- tighetsbildningsmyndigheten för- ordnar att talan mot beslutet skall föras särskilt.

Förordnande att talan skall fö- ras särskilt får meddelas om det är lämpligt. Om fastighetsbild- ningsbeslut ej innefattar medgi- vande till fastighetsbildningen i dess helhet, fordras vidare att till- ståndsbeslut meddelas samtidigt el-

• Sida 57
•  Original

Prop. 1976/77: 114

Nuvarande lydelse

ståndsbeslut meddelas samtidigt el- ler att lagakraftägande sådant bc- slut föreligger.

57

Föreslagen lydelse

ler att lagakraftägande sådant be- slut föreligger.

Besvär enligt denna paragraf får anföras av sakägare.

16 kap. 9 5

Har talan fullföljts mot beslut vid förrättning som ej avslutats, kan fastighetsdomstolen föreskriva att förrättningshandläggningen skall av- brytas helt eller till viss del eller att handläggning som avbrutits skall fortgå oberoende av den vid domstolen förda talan. Sådan föreskrift träder i kraft genast och gäller till dess annat förordnas.

Om särskilda skäl föreligger, får fastighetsdomstolen förordna om förtida tillträde. Härvid äger 5 kap. 30 a 5 andra—fjärde styc- kena motsvarande tillämpning.

Fastighetsdomstolen kan ome— delbart förordna att beslut av fas- tighetsbildningsmyndigheten om förtida tillträde ej får utnyttjas i avbidan på fastighetsdomstolens prövning av besvär mot beslutet.

17 kap. 2 &

Talan får ej föras mot fastig- hetsdomstolens beslut i dit fullföljd fråga som avses i 15 kap. 2 5 2—4 och 6—-8 eller 4 &.

Talan mot fastighetsdomstolens beslut enligt 16 kap. 9 5 andra stycket föres särskilt.

Talan får ej föras mot fastig- hetsdomstolens beslut i dit full- följd fråga som avses i 15 kap. 2 5 2—4 och 6—8, 3 5 beträffande förtida tillträde eller 4 5.

18 kap.

15

Mot hovrätts utslag eller beslut får, om ej annat är föreskrivet, talan fullföljas i högsta domstolen genom besvär som inges till hovrätten inom den i 56 kap. l & rättegångsbalken föreskrivna tiden.

Besvär får anföras av sakägare och annan enskild part samt av sådan företrädare för allmänt intresse som kunnat föra talan i frågan i hov— rätten.

Mot hovrättens beslut i dit full- följd fråga om beslut enligt 16 kap. 9 5 andra stycket får talan ej fö- ras. Talan mot hovrättens beslut i fråga om förtida tillträde i annat fall föres särskilt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977.

• Sida 58
•  Original

Prop. 1976/77: 114 58

2 Förslag till Lag om ändring i ledningsrättslagen(1973:]144)

Härigenom föreskrives i fråga om ledningsrättslagen(1973: 1144) dels att i 8 och 21 %% orden ”Kungl. Maj:t” skall bytas ut mot ”re- geringen”,

dels att 24 5 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

24å

Tillträde av utrymme som tagits i anspråk eller av mark som inlösts sker vid den tidpunkt som fastighetsbildningsmyndigheten bestämmer. Innan tillträde sker, skall ledningsbeslutet ha vunnit laga kraft och er- sättning enligt l3 & ha betalats.

Bestämmelserna i 5 kap. 30 a 5 fastighetsbildningslagen( 1970: 988) om förtida tillträde äger motsva— rande tillämpning vid förrättning enligt denna lag. Vad som sägs om fastighetsbildningsbeslut skall där- vid tillämpas på ledningsbeslut.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977.

3 Förslag till Lag om ändring i anläggningslagen(1973:1149)

Härigenom föreskrives att 26 & anläggningslagen(1973: 1149) skall ha nedan angivna lydelse-.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

265

Tillträde av utrymme som tagits i anspråk eller av mark som inlösts sker vid den tidpunkt som fastighetsbildningsmyndigheten bestämmer. Innan tillträde sker, skall anläggningsbeslutet ha vunnit laga kraft och ersättning enligt 13 å ha betalats.

Bestämmelserna i 5 kap. 30 a 5 fastighetsbildningslagen( 1970: 988) om förtida tillträde äger motsva— rande tillämpning vid förrättning enligt denna lag. Vad som sägs om fastighetsbildningsbeslut skall där- vid tillämpas på anläggningsbeslut. Med motsvarande tillämpning av bestämmelserna om förtida till— träde får förordnas att anlägg- ningsbeslutet även i övrigt får verkställas utan hinder av att det ej har vunnit laga kraft.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977.

• Sida 59
•  Original

Prop. 1976/77: 114

4 Förslag till

59

Lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter

Härigenom föreskrives att 23 5 lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 235

I fråga om klander av beslut vid sammanträdet äger 15 % motsvarande

tillämpning.

Har fastighetsbildnings- eller anläggningsbeslut meddelats, får sammanträde för bildande av sam- fällighetsförening hållas innan be- slutet om samfällighetens bildande vunnit laga kraft. Som delägare anses därvid ägaren av fastighet som enligt beslutet skall ha del i samfälligheten. Beslut som fattas vid sammanträdet gäller endast under förutsättning att fastighets- bildnings- eller anläggningsbeslu- tet vinner laga kraft.

Har fastighetsbildnings- eller anläggningsbeslut meddelats, får sammanträde för bildande av sam— fällighetsförening hållas innan be- slutet om samfällighetens bildande vunnit laga kraft. Som delägare anses därvid ägaren av fastighet som enligt beslutet skall ha del i samfälligheten. Beslut som fattas vid sammanträdet gäller endast under förutsättning att medgivan- de till förtida tillträde lämnas, fas- tighetsbildnings- eller anläggnings- beslutet vinner laga kraft eller så- dant beslut ändå skall lända till efterrättelse.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977.

• Sida 60
•  Original

Prop. 1976/ 77: 114 60

Utdrag LAG RÅDET PROTOKOLL

vid sammanträde ] 977-03- 15

Närvarande: F.d. justitierådet Edling, regeringsrådet Nordlund samt justitieråden Ulveson och Erik Nyman.

Enligt utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 17 februari 1977 har regeringen på hemställan av statsrådet Olsson beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om ändring i fastighetsbildningslagen(1970: 988),

2. lag om ändring i ledningsrättslagen (1.973: 1144),

3. lag om ändring i anläggningslagen(1973: 1149),

4. lag om ändring i lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfällig- heter.

Förslagen, som finns bilagda detta protokoll, har inför lagrådet före— dragits av hovrättsassessorn Hans Corel].

Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:

Förslaget till lag om ändring i fastighetsbildningslagen

4 kap. 38 5

Enligt förslaget skall fastighctsbildningsmyndigheten, om särskilda skäl föreligger, kunna tillerkänna sakägare och dennes biträde samma rätt som direkt på grund av lag tillkommer förrättningsmännen och deras biträden att få tillträde till annans byggnad och mark och där verk- ställa mätningar och markundersökningar. Detta förslag, som inte har något samband med det remitterade förslaget i övrigt, är ej mera in- gående motiverat. Frågan om att införa en sådan möjlighet för sakägare upptogs i den departementspromemoria som ligger till grund för remis- sen. Behovet av reformen framgår inte av någon framställning från myndighet eller annan. Under remissbehandlingen av promemorian fick frågan ej någon utförligare belysning. Endast lantmäteriverket berörde saken närmare.

Enligt lantmäteriverket skulle möjligheten för sakägare att beträda annans mark för att verkställa mätningar och markundersökningar få praktisk betydelse främst vid förrättningar enligt anläggnings- och led- ningsrättslagarna. Möjligheten är emellertid enligt förslaget inte begrän- sad till sådana förrättningar utan föreligger även vid förrättningar om fastighetsbildning eller fastighetsbestämning enligt FBL. Den föreslagna bestämmelsen skulle alltså kunna få tillämpning vid förrättningar av

• Sida 61
•  Original

Prop. 1976/77: 114 61

mycket skiftande slag, och den skulle inom sitt vidsträckta tillämpnings- område inte vara begränsad till vissa typer av förrättningar eller vissa närmare angivna situationer. Den enda begränsningen ligger i kravet på att särskilda skäl skall föreligga. Lagrådet hyser betänkligheter mot förslaget att inom så vida gränser öppna möjlighet för sakägare att få tillstånd att verkställa sådant undersökningsarbete som normalt skall ankomma på de ojäviga förrättningsm-ännen. Att undersökningsarbetet verkställs av sakägare står i mindre god överensstämmelse med tanke- gången bakom stadgandet i 4 kap. 345 FBL att fastighetsbildningsmyn- digheten ej för utredning av fråga, som kräver särskild sakkunskap, får anlita sakkunnig, som står i sådant förhållande till saken eller någon sakägare att hans tillförlitlighet kan anses förringad.

Enligt vad som framgår av promemorian har förebild till det före- slagna stadgandet varit bl. a. 7 kap. 6 & expropriationslagen, enligt vilket lagrum den som vill för expropriation upprätta karta över annans fas- tighet eller annars undersöka fastigheten kan utverka förordnande av länsstyrelsen att tillträde till fastigheten för sådan undersökning skall lämnas under viss tid. Liknande bestämmelser, som möjliggör för den som planerar ett visst företag att få tillträde till annans mark för för- beredande markundersökningar, finns även i annan lagstiftning (jfr t. ex. 34% väglagen och 515 miljöskyddslagen). Det är dock en principiell skillnad mellan att tillerkänna den som planerar ett företag tillträde till mark för förberedande undersökning av om företaget över huvud låter sig genomföras och att, sedan förrättning rörande ett företag redan inletts, ge en sakägare rätt att i förrättningsmännens ställe verkställa un- dersökningar till underlag för en bedömning av företagets laglighet och lämplighet.

Av förslaget framgår inte vilken betydelse som skall tillmätas resul- tatet av sakägarens undersökningar. Lantmäteriverket synes jämställa det med utredning av sakkunnig, vilken anlitas med stöd av 4 kap. 34 & FBL. En sådan jämförelse är dock inte möjlig. Det av sakägaren inför- skaffade matcrialet kan uppenbarligen inte utan kontroll av fastighets— bildningsmyndigheten bilda underlag för förrättningen.

I ytterligare ett hänseende kan kritik riktas mot förslaget. Enligt mo- tiven är avsikten, att ett förordnande för sakägare att utföra undersök- ningsarbeten på annan sakägares mark inte skall kunna genomföras tvångsvis. Det är emellertid osäkert, om bestämmelsens utformning ut- gör hinder mot alla former av handräckning. Om man vill säkerställa att tvång inte kommer till användning i detta sammanhang, bör det före- skrivas att, om sakägare motsätter sig åtgärd enligt förordnandet, detta skall återkallas såvitt avser hans fastighet.

Lagrådet anser alltså, att den nya befogenhet som enligt förslaget skulle tilläggas fastighetsbildningsmyndigheten är alltför vidsträckt och obestämd, att den rättsliga betydelsen hos det material som efter för-

• Sida 62
•  Original

Prop. 1976/77 : 114 62

ordnande införskaffas av sakägare är oklar samt att frågan om tvångs- användning i sammanhanget inte är tillfredsställande reglerad. Med hänsyn härtill avstyrker lagrådet, att förslaget i denna del genomförs. Lagrådet vill emellertid framhålla, att en undersökningsrätt för sak- ägare kan vara motiverad vid vissa typer av förrättningar och under speciella betingelser. Enligt lagrådets mening bör frågan om en sådan mera begränsad och preciserad undersökningsrätt ytterligare övervägas.

5 kap. 30 5

I 5 kap. 165 FBL ges bestämmelser om betalning och fördelning av ersättning till fastighetsägare, när fastighet i samband med fastighets- reglering undergår värdeminskning eller inlöses och fastigheten svarar för fodran. Från tillämpning av bestämmelserna undantas ersättning enligt 305 i dess nuvarande lydelse, dvs. ersättning, som enligt tredje stycket utgår till sakägare för olägenhet till följd av att tillträde inte sam- tidigt sker beträffande all egendom som ingår i regleringen. Det remit— terade förslaget innebär, att 305 genom bestämmelserna om förskott i det nya fjärde stycket också kommer att innehålla regler om ersättning av det slag som omfattas av 16 5. Vad som gäller om ersättning bör även gälla om förskott på denna. Detta bör enligt lagrådets mening leda till att undantagsbestämmelsen i 165 beträffande 305 ändras till att avse endast tredje stycket.

5 kap. 30 a 5

De föreslagna reglerna om förtida tillträde har utformats efter möns— ter av expropriationslagens regler om enkelt förhandstillträde. En vä- sentlig skillnad finns emellertid i fråga om förutsättningarna för an- vändningen av dessa institut. Vid enkelt förhandstillträde föreligger i allmänhet genom expropriationstillståndet ett orubbligt beslut om av- stående av den egendom som skall tillträdas, medan detta inte är fallet vid förtida tillträde, som ju sker innan fastighetsbildningsbcslut har vun- nit laga kraft. Med hänsyn härtill är det angeläget, att förtida tillträde inte medges annat än när det finns särskilda skäl att anta, att fastighets- bildningsbeslutet inte kommer att ändras. Så är framför allt fallet när beslutet är grundat på fastställd plan enligt byggnadslagen, på tillstånds- beslut enligt 4 kap. 26 5 FBL, på expropriationstillstånd eller på s.k. linjekoncession enligt ellagstiftningen.

En ytterligare grundläggande förutsättning för medgivande av förtida tillträde är enligt remissprotokollet, att behovet av sådant tillträde är så starkt att det tar över fastighetsägarens olägenheter därav. Som förut- sättning för medgivande av förtida tillträde har i lagtexten endast an- givits, att särskilda skäl skall föreligga. Enligt lagrådets mening kan detta, tolkat enbart efter ordalagen, uppfattas så att det räcker om den tillträdande kan åberopa särskilda skäl för att förtida tillträde bör med- ges.

• Sida 63
•  Original

Prop. 1976/77: 114 63

Visserligen torde man i lagtexten inte på ett uttömmande sätt kunna ange samtliga förutsättningar för ett beslut om förtida tillträde utan man får nöja sig med ett mera allmänt uttryck, som närmare belyses i moti- ven. Förslagsvis kan detta utformas så att fastighetsbildningsmyndig- heten får medge förtida tillträde, om det på grund av särskilda omstän- digheter är lämpligt.

Av remissprotokollet framgår inte, om fastighetsbildningsmyndighe- ten kan besluta angående förtida tillträde efter det att fastighetsbild— ningsbeslut meddelats. Det förutsätts dock, att om besvär har anförts mot sådant beslut, det skall ankomma på fastighetsdomstolen ensam att besluta om tillträde. Med hänsyn härtill och till att besvären inges till fastighetsdomstolen torde fastighetsbildningsmyndigheten få förordna om förtida tillträde endast i samband med fastighetsbildningsbeslutet.

16 kap. 9 5

Av skäl som har anförts under 5 kap. 30 a & torde andra stycket av förevarande paragraf böra inledas med orden: ”Om det på grund av särskilda omständigheter är lämpligt".

Förslaget till lag om ändring i ledningsrättslagen

Den föreslagna bestämmelsen om förtida tillträde vid förrättning en- ligt ledningsrättslagen har naturligen sin plats i anslutning till 24 och 25 55. Om den såsom föreslås i remissen upptas i ett andra stycke i 24 &, kommer den dock i viss män att bryta det samband som finns mellan 24 och 25 55, vilka båda avser tillträde sedan ledningsbeslut har vunnit laga kraft. Bestämmelsen synes också lämpligen kunna bilda en egen paragraf. Lagrådet förordar därför, att det föreslagna 24 å andra stycket införs i lagen såsom en särskild paragraf, betecknad 25 a 5.

I 30 å andra stycket föreskrivs, att bestämmelserna i 5 kap. 16 & FBL om betalning och fördelning av ersättning till fastighetsägare för att fastighet undergår värdeminskning eller inlöses skall äga motsva— rande tillämpning beträffande förskott enligt 25 5. Vad som gäller om förskott enligt 25 & bör emellertid gälla även beträffande förskott enligt den föreslagna bestämmelsen om förtida tillträde. Om sistnämnda be- stämmelse enligt lagrådets förslag intas i en 25 a &, bör därför i före- skriften i 305 andra stycket medtas ”förskott som avses i 25 eller 25 a å”.

Förslaget till lag om ändring i anläggningslagen

Den föreslagna bestämmelsen i 26 å andra stycket överensstämmer i fråga om förtida tillträde med motsvarande förslag till ändring i led- ningsrättslagen. Vad lagrådet har anfört i anslutning till sistnämnda förslag beträffande det sätt på vilket bestämmelsen om förtida tillträde

• Sida 64
•  Original

Prop. 1976/77: 114 64

bör infogas i lagen samt om tillämpligheten av bestämmelserna i 5 kap. 16 % FBL på förskott vid förtida tillträde har motsvarande giltighet i fråga om förslaget i förevarande del. Lagrådet vill därför föreslå, att bestämmelsen om förtida tillträde i anläggningslagen upptas i en sär- skild paragraf, betecknad 27 a 5, samt att i 32 å andra stycket anlägg- ningslagen medtas ”förskott som avses i 27 eller 27 a å".

Förslaget till lag om ändring i lagen om förvaltning av samfälligheter

Enligt remissprotokollet är den i 23 å andra stycket denna lag före— slagna ändringen en konsekvens av den nya möjligheten att meddela verkställighetsförordnande vid förrättning enligt anläggningslagen. Lag- texten har emellertid fått en utformning, som i princip omfattar alla fall då medgivande till förtida tillträde lämnas. Eftersom något behov av den ifrågavarande regeln inte torde föreligga annat än i det fall som remissprotokollet anger, förordar lagrådet, att ändringen uttryckligen begränsas till att gälla detta fall. Om lagrådets förslag beträffande änd— ringar i anläggningslagen följs, torde en lämplig lösning vara att till 23 å andra stycket förevarande lag endast fogas: ”eller, i fråga om an- läggningsbeslut, att förordnande meddelas enligt 27a & anläggnings- lagen (1973: 1149)”.

• Sida 65
•  Original

Prop. 1976/77: 114 65

Utdrag

J USTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1977-03-24

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus, Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Åsling, Troedsson, Mundebo, Ullsten, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo

Föredragande: statsrådet Olsson

Proposition om ändring i fastighetsbildningslagen (1970: 988), m. m.

Föredraganden anmäler lagrådets yttrande1 över förslag till

1. lag om ändring i fastighetsbildningslagen(1970: 988),

2. lag om ändring i ledningsrättslagen(1973: 1144),

3. lag om ändring i anläggningslagen(1973: 1149),

4. lag om ändring i lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfällig- heter. '

Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför. Syftet med den föreslagna ändringen i 4 kap. 38 5 FBL var att till- godose ett praktiskt behov som uppkommer främst vid förrättningar enligt anläggningslagen och ledningsrättslagen . Emellertid kan man, som lagrådet har gjort, rikta kritik i vissa avseenden mot den föreslagna bestämmelsen. Jag anser därför att frågan om sakägares rätt att få till- träde till annans byggnad eller mark för att verkställa mätningar m. m. bör övervägas ytterligare. Något förslag i denna del bör således inte läggas fram nu.

Jag godtar även i övrigt vad lagrådet har anfört och förordar att lag- texten ändras på sätt lagrådet har föreslagit.

Utöver de ändringar som föranleds av lagrådets yttrande bör vissa redaktionella ändringar göras i lagtexten.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att rege- ringen föreslår riksdagen

att antaga de av lagrådet granskade förslagen med vidtagna änd- ringar.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslu- tar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

1 Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 17 februari 1977.

• Sida 66
•  Original

Prop. 1976/77: 114 66