om statligt stöd till åtgärder mot översvämningar i Emån1978.

Prop. 1978/79:10

Sida 1
Original

Prop." 1978/79: 10" Regeringens proposition 1978/79: 10

om statligt stöd till åtgärder mot översvämningar i Emån; ' beslutad den 7 september 1978.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN ANDERS DAHLGREN

Propositionens huvudsakliga innehåll _

I propositionen föreslås att statligt stöd skall lämnas till vissa åtgärder för att motverka översvämningar i Emån.

Sida 2
Original

Prop. 1978/79: 10

|»)

Utdrag J ORDBRUKSDEPARTEMENTET ' PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1978-09-07

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten, Turesson, Gustavsson, Olsson, Dahlgren, Åsling, Söder, Troedsson, Krönmark, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo

Föredragande: statsrådet Dahlgren

Proposition om statligt stöd till åtgärder mot översvämningar i Emån

Inledning

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 april 1974 tillkallade dåvarande chefen för jordbruksdepartementet en sakkunnig1 med upp- drag att utreda möjligheterna att genom åtgärder begränsa översväm- ningarna i Emån. Utredningen, som antog namnet Emåutredningen 1974 (Jo 1974: 02), avlämnade den 13 maj 1977 betänkandet (Ds Jo 1977: 2) Översvämningsskydd i Emån och den 15 december 1977 rap- porten (Ds Jo 1977: 9) Erfarenheter från vårfloden & Emån 1977.

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av statens järn- vägar, statens vägverk, Sveriges meteorologiska och hydrologiska insti- tut (SMHI), kammarkollegiet, riksrevisionsverket, lantbruksstyrelsen, Skogsstyrelsen, statens naturvårdsverk, arbemmarknadsstyrelsen, statens planverk, statens lantmäteriverk, domänverket, statens industriverk, läns- styrelserna i Jönköpings och Kalmar län, Emåns vattendragsförbund, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Svenska naturskyddsföreningen, Syd- kraft Aktiebolag och Södra skogsägarna. Vidare har skrivelser inkom- mit från Ems gård och Ems fastighets AB.

Lantbruksstyrelsen har bifogat yttranden av lantbruksnämnderna i Kalmar och Jönköpings län. Skogsstyrelsen har bifogat yttrande av skogsvårdsstyrelsen i Kalmar län. Fiskeristyrelsen har åberopat yttrande av fiskeriintendenten i östra distriktet och fiskenämnden i Kalmar län. Statens lantmäteriverk har bifogat yttranden av överlantmätarmyndighe- tema i Kalmar och Jönköpings län. Länsstyrelsen i Jönköpings län har bifogat yttranden från Eksjö, Sävsjö, Nässjö och Vetlanda kommuner samt från fiskeriintendenten i nedre södra distriktet. Länsstyrelsen i Kal- mar län har bifogat yttranden från Lantbrukarnas länsförbund i norra Kalmar län och södra Kalmar län samt Hultsfreds, Högsby, Mönsterås

1 Byråchefen Sven Wetterhall.

Sida 3
Original

Prop. 1978/79: 10 3

och Oskarshamns kommuner. Svenska naturskyddsföreningen har åbe- ropat yttranden från Jönköpings länsförbund, Handbörds naturskydds— förening, Stranda naturskyddsförening och Östra häradskretsen.

En karta över de översvämningsdrabbade områdena bör bifogas pro- tokollet som bilaga ].

Utredningens sammanfattning av sitt betänkande bör bifogas proto- kollet som bilaga 2. Beträffande nuvarande förhållanden, tidigare ut- redningar och utredningens närmare överväganden hänvisas till betän- kandet.

En sammanställning av remissinstansernas yttranden bör bifogas pro- tokollet som bilaga 3.

Föredragandens överväganden

Emån avvattnar den östra delen av sydsvenska höglandet. Dess avrin- ningsområde ligger till helt övervägande del inom Jönköpings och Kal- mar län.

Vattenföringen i Emån varierar starkt och såväl extremt höga som extremt låga vattenföringar uppträder. Vid flöden översvämm-ar Emån stora områden i Hultsfreds, Högsby och Mönsterås kommuner i Kalmar län. Även utmed nedre delen av tillflödet Silverån översvämmas vissa marker. Såväl jordbruksmark som bebyggelse och vägar m.m. drab- bas. Flöden uppträder ofta. Mellan Bankeberg i Fliseryds församling och Rosenfors i Tveta församling berörs sammanlagt 138 jordbruksföretag av översvämningarna. Den åkerareal som någon gång drabbas av över- svämningar motsvarar mer än hälften av brukni-ngsenheternas totala åkerareal. I medeltal vart tredje år översvämmas ca 1 100 ha åker och betesmark.

Den år 1974 tillsatta Emåutredningen har utrett de tekniska och eko- nomiska förutsättningama för att genom regleringstekniska åtgärder och markavvattningsåtgärder minska översvämningarna i Emådalen inom de nysmämnda områdena. I detta sammanhang kommer endast att behandlas utredningens förslag till markavvattningsåtgärder.

Utredningen konstaterar att det är möjligt att genom framför allt olika lokala markavvattningsåtgärder i form av årensningar och invali- ningar åstadkomma väsentliga förbättringar av torrläggningen av de be- rörda jordbruksmarkerna. Utredningen redovisar en beräkning av nyttan för jordbruket och har även .gjort en samhällsekonomisk utvärdering av de redovisade åtgärderna. Utredningen förordar i första hand årens- ningar på den nedre delen av den studerade åsträckan inom Fliseryd-, Högsby— och Dragerydområdena samt inom Mörlundaområdet. Kost— naderna för dessa rensningar beräknar utredningen till 8,5 milj. kr. Härutöver finner utredningen det angeläget att rensningar görs i ån ge— nom Högsby samhälle till en kostnad av 0,4 milj. kr. Slutligen redovisar

Sida 4
Original

Prop. 1978/79: 10 4

utredningen invallningar inom de aktuella områdena till en samman— lagd kostnad av 11,4 milj. kr. Utredningen föreslår att statligt stöd till åtgärderna utgår i form av bidrag och lånegarantier inom ramen för stödet till jordbrukets rationalisering. Kostnaderna är beräknade i 1975 års penningvärde.

De av utredningen förordade åtgärdema tillstyrks av flertalet remiss- instanser som yttrat sig över utredningen.

För egen del vill jag framhålla att Emådalens karaktär av jordbruks- bygd har tillmätts stor betydelse i den fysiska riksplaneringen. En- ligt lantbruksstyrelsens redovisning i samband med den fysiska rikspla— neringens programskede är dalen till betydande delar ett primärt intres- seområde för jordbruket. Dalen har också angetts vara av riksintresse för naturvården och kulturminnesviirden. Det framgår också av det av utredningen redovisade materialet att jordbruket i Emådalen är av mycket stor betydelse för bygden. Det bör därför vara en utgångspunkt för såväl den fortsatta fysiska riksplaneringen som den regionala plane- ringen att jordbruket i Emådalen inte skall minska i omfattning.

Emådalen har emellertid under lång tid i samband med höga flöden i Emån drabbats av översvämningar, vilka har varit till skada för i första hand jordbruket. De av utredningen. föreslagna lokala markavvattnings- åtgärderna skulle till väsentlig del kunna förhindra översvämningar. Detta skulle inte enbart medföra förbättrade förhållanden för jord- bruket utan även, som utredningen också framhåller, ge arbetstillfällen och motverka skador på vägar, byggnader och andra anläggningar. Andra positiva följdverkningar är minskade personliga olägenheter för dem som nu drabbas av översvämningarna och ökad trygghet hos den jordbrukande befolkningen i fråga om jordbrukets framtid. Minskade översvämningar torde till övervägande del även vara till nytta från naturvårdssynpunkt.

Mot bakgrund härav anser .jag det vara ett betydande allmänt in- tresse att skyddet av jordbruksmarken mot översvämningar i ifråga- varande delar av Emådalen förbättras i enlighet med vad utredningen föreslår. De kostnader som beräknas uppkomma uppvägs till ca 45 % av direkta fördelar för jordbruket till följd av den förbättrade torrlägg- ningen. Den återstående delen av kostnaderna anser jag väl uppvägas av de övriga fördelar för bygden som jag nyss har nämnt.

Med hänsyn till omfattningen av åtgärderna torde kostnaderna inte till mer än en viss del kunna bäras. av de berörda jordbruksföretagen. Det allmänna intresset av. att översvämningama minskar föranleder därför enligt min mening att statligt ekonomiskt stöd bör lämnas till markavvattningsåtgärderna, dvs. till såväl årensningar som invallningar. Jag vill samtidigt framhålla att jag förutsätter att regleringsintressenter- na vidtar sådana regleringstekniska åtgärder som kan motverka över- svämningar, i förekommande fall efter prövning av vattendomstol.

Sida 5
Original

Prop. 1978/79: 10 5

Utredningen och flertalet remissinstanser utgår ifrån att årensning- arna Och invallningarna skall genomföras på initiativ av de enskilda markägarna och efter förrättning enligt 7 kap. vattenlagen (1918: 523). Några remissinstanser förordar att staten skall ställa sig som huvudman för årensningama. Jag är inte beredd att biträda sistnämnda förslag. Jag vill här i stället peka på möjligheten för intressenterna i Emån att enligt lagen (1976: 997) om vattenförbund bilda ett vattenförbund med uppgift att genomföra årensningama. Härigenom skulle kunna uppnås ett enklare, snabbare och billigare ansökningsförfarande med tillåtlig- hetsprövning enligt 2 kap. vattenlagen. Genomförandet förutsätter då inte heller att initiativet tas av de enskilda markägarna. Jag vill här erinra om att medlem i vattenförbund skall — enligt de närmare förut- sättningar som anges i 3 5 lagen om vattenförbund — den vara som medgetts rätt att inverka på vattenbeskaffenheten eller i övrigt på vat- tenförhållandena inom verksamhetsområdet för förbundet. Jag förut- sätter därvid att torrläggningsintressentema i någon form blir represen- terade i förbundet.

När det gäller finansieringen av åtgärderna förordar jag, i enlighet med vad lantbruksstyrelsen föreslår i sitt remissyttrande, att statsbidrag lämnas med hela skillnaden mellan utförandekostnaderna och de kost- nader som jordbruket kan bära. Statsbidrag bör därutöver kunna ut- gå med högst 25 % av de sistnämnda kostnaderna. Stödet bör lämnas med tillämpning av bestämmelserna i förordningen (1978: 250) om statligt stöd till jordbrukets rationalisering. I fråga om årensningama bör statsbidrag kunna utgå vare sig de genomförs av de enskilda mark— ägarna efter förrättning enligt 7 kap. vattenlagen eller av ett vatten- förbund. Eftersom åtgärderna är av stor betydelse från jordbrukssyn- punkt, bör ett vattenförbund kunna åtnjuta statsbidrag med motsvarande belopp som ett torrläggningsföretag också för de delar av kostnaderna för årensningama som beräknas kunna bäras av jordbruket. Till jord— brukare bör vidare i mån av behov statlig lånegaranti kunna lämnas i vanlig ordning.

Det ankommer på regeringen att utfärda de tillämpningsföreskrifter för bidragsprövningen som behövs utöver föreskrifterna i nyssnämnda förordning. '

Årensning genom Högsby samhälle kan inte motiveras från jordbruks- synpunkt. Den bör ändå enligt min mening ses som en del av det rens— ningsföretag som berör hela åsträckan och vilket genomförs för att för- bättra förhållandena för jordbruket. Jag anser därför att statsbidrag bör utgå även för rensninga'rna genom Högsby.

Jag är inte f. n. beredd att ta ställning till frågan om stöd till åtgärder nedströms Fliseryd, vilka påtalats i några remissyttranden.

De av utredningen föreslagna torrläggningsåtgärderna är av stor om- fattning och kommer att kräva betydande arbetsinsatser av berörda stat-

Sida 6
Original

Prop. 1978/79: 10 6

liga myndigheter, främst lantbruksmyndighcterna. Såväl förrättningar som prövning av vattendomstol samt utförandet av torrläggningsåtgär- derna kommer att ta relativt lång tid i anspråk. De föreslagna åtgär- derna berör andra intressen än jordbrukets, framför allt naturvårdens och fiskets men även kulturminnesvårdens intressen. Innan åtgärder avseende de olika delföretagen påbörjas anser jag därför att det bör ske en översiktlig planering av hela företaget. Denna planering bör lämpligen göras av länsstyrelsen i Kalmar län i samråd med olika berörda intressenter. Riktlinjer bör därvid ges för i vilken turordning de olika delföretagen bör genomföras samt i förekommande fall för hur motstående intressen bör tillgodoses. Samråd bör ske med lantbrukssty- relsen när det gäller behovet av förrättningspersonal. I samband med den översiktliga planeringen av företaget bör det genomföras en under- sökning av bottensedimenten på rensningssträckoma med avseende på halter av tungmetaller och andra miljögifter. Jag delar utredningens uppfattning att årensningarna bör genomföras i ett sammanhang för hela åsträckan och före övriga åtgärder. Som villkor för statsbidrag bör föreskrivas att åtgärderna skall vara påbörjade före utgången av år 1988.

I detta sammanhang vill jag också peka på möjligheterna att, när förutsättningar härför föreligger, utföra de aktuella arbetena såsom be- redskapsarbeten. Jag utgår från att detta beaktas i planeringen och att samråd därvid sker med arbetsmarknadsmyndigheterna.

För vissa av de arbetsuppgifter, främst förrättningsåtgärder, som kan ankomma på lantbruksnämnden skall enligt lantbruksnämndstaxan er- sättning tas ut av markägarna. För att stimulera till att förrättningar och åtgärder snabbt kommer till stånd bör enligt min mening inom hela området kostnaderna för projekteringsarbetet samt för förrättningar av olika slag bestridas av statsmedel. Sådant stöd har utgått tidigare bl. a. i fråga om torrläggningsåtgärder i Kvismaredalen ( prop. 1962: 196 , JoU 1962: 35, rskr 1962: 41). Projekterings— och förrättningskostnaderna kan uppskattas till ca 10 % av utförandekostnaderna. Till dessa kostnader bör också hänföras kostnaden för den tidigare nämnda undersök- ningen av bottensedimenten. Om årensningarna genomförs av ett vatten- förbund, bör även dess kostnader för projektering, ansökningsförfarande m. m. bestridas av statsmedel.

Det sammanlagda medelsbehovet för statsbidrag till här avsedda mark- avvattningsåtgärder kan med utgångspunkt i de av utredningen beräkna- de kostnaderna uppskattas till ca 14 milj. kr. i 1975 års penningvärde, vartill skall läggas kostnader för projektering och förrättningar m. m. om ca 2 milj. kr. och kostnaden för undersökning av bottensedimenten. Med hänsyn till tidsåtgången för planering och projektering av arbetena samt för syneförrättningar eller annan prövning enligt vattenlagen torde medelsbehovet för statsbidrag bli ringa under det närmaste året. Där-

Sida 7
Original

Pr0p. 1978/79: 10 7

efter kan bidragsbeloppen för rensningar, ca 9 milj. kr., behöva utbeta- las inom loppet av två eller tre budgetår. Övriga bidragsbelopp kan be— räknas fördela sig relativt jämnt på återstående budgetår fram t.o.m. år 1988.

Statens utgifter för de föreslagna åtgärderna bör betalas från anslaget Bidrag till jordbrukets rationalisering, m.m. under tionde huvudtiteln. Bidrag till kostnader för årensningar och invallningar bör inte avräknas på den ram som under anslaget fastställs för bidrag till inre rationalise- ring. Statliga lånegarantier bör kunna lämnas inom de ramar som år- ligen fastställs för jordbrukets rationalisering.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att rege- ringen föreslår riksdagen att 1. godkänna att statligt stöd till vissa åtgärder mot översväm- ningar i Emån lämnas enligt de grunder som jag har förordat i det föregående, 2. medge att kostnaderna för statsbidrag och förrättningar m. ni. får bestridas från förslagsan-slaget Bidrag till jordbrukets ratio- nalisering, m. m. under tionde huvudtiteln.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som före- draganden har lagt fram.