Prop. 1978/79:127

om åtgärder för att främja sysselsätlningen i Norrbotten

Prop. 1978/79: 127Regeringens proposition 1978/79: 127

om åtgärder för att främja sysselsättningen i Norrbotten

beslutad den 1 mars 1979

Regeringen föreläggcr riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll för de åtgärder och de ändamål som före- dragandena har hemställt om.

På regeringens vägnar

OLA ULLSTEN ROLF WI RTEN

vid regeringssammanträde 1979-03-01

Utdrag INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

Föredragande. Statsrådet Huss såvitt avser punkten 2. Statsrådet Wirtén såvitt avser punkterna 1 och 3. Statsrådet Tham såvitt avser punkten 4.

Anmälan till proposition om åtgärder för att främja sysselsättningen i Norrbotten

1 Inledning

I slutet av år 1976 tillkallades Norrbottendelegationen ([ 1976: 04) för att ta sig an sysselsättningsproblemen i Norrbotten. Arbetet skall en- ligt direktiven i första hand inriktas på konkreta projekt inom den in- dustriella sektorn samt jord- och skogsbruk. Vidare skall delegationen verka för att eventuella brister i den näringslivsinriktade servicen un- danröjs. Arbetet har organiserats i tre arbetsgrupper för frågor som rör industri-, jord- och skogsbruk resp. näringslivsscrvice. Delegationen har lagt fram en rad förslag till åtgärder som syftar till att främja sys- selsättningen i länet. En rapport över delegationens arbete har redovisats under hösten 1978. De förslag delegationen har lagt fram bildar under- lag för de förslag som kommer att lämnas i det följande.

Länsstyrelsen i Norrbottens län har i rapporteringen av den årliga upp- följningen och utvärderingen av länsplaneringen beskrivit-nuläge och utvecklingstendenser för bl. a. sysselsättningen i länet samt föreslagit en rad åtgärder för att lösa de problem som finns. Även detta material ut— gör underlag för förslagen i det följande.

2 Industripolitiska åtgärder 2.1 Allmänna utgångspunkter

En huvuduppgift för industripolitiken i Norrbotten är att ge förutsätt- ningar för fortsatt verksamhet i de statliga basindustrierna som syssel- sätter ca 70 % av de industrianställda i Norrbotten. Riksdagen har un- der de senaste åren fattat beslut som har stor betydelse för den fortsatta verksamheten inom basindustrierna i Norrbotten. Jag tänker på bildan-

• Sida 10
•  Original

Prop. 1978/79: 127 10

det av SSAB Svenskt Stål Aktiebolag (prop. 1977/78: 87, NU 1977/78: 45, rskr 1977/78: 198) medelstillskott under år 1978 till Luossavaara-Kii- runavaara AB (LKAB) (prop. 1977/78: 96, NU 1977/78: 50, rskr 1977/ 78: 225) och AB Statens Skogsindustrier (ASSI) (prop. 1978/79: 25 bil. 11, NU 1977/78: 16, rskr 1978/79: 122). Regeringen har nyligen lagt fram förslag (prop. 1978/79: 87) om ytterligare medelstillskott till LKAB.

En annan huvuduppgift för industripolitiken i Norrbotten är att bidra till utvecklingen av nya industriföretag i länet. Insatser i sådant syfte sker fortlöpande. Norrlandsfonden som bildades redan år 1961 (prop. 1961: 77, SU 1961: 89, rskr 1961: 233), inrättandet av högskolan i Luleå år 1972 (prop. 1972: 37, UbU 1972: 23, rskr 1972: 173), bildandet av NJA-invest AB (numera Regioninvest i Norr AB) (prop. 1976/77: 125 bil. 12, NU 1976/77:34, rskr 1976/77: 110) och tillkomsten av den regionala utvecklingsfonden år 1978 (prop. 1977/78: 40 bil. 1, NU 1977/78: 34, rskr 1977/78: 110) är exempel på andra åtgärder i syfte att stimulera ökat företagande i länet. Av stor betydelse är också Norr- bottendelegationens arbete med att skapa sysselsättning i länet.

2.2 Norrlandsfonden

Riktlinjer för Stiftelsen Norrlandsfondens nuvarande verksamhet be- slutades av riksdagen år 1976 (prop. 1975/76: 200, NU 1976/77: 7, rskr 1976/77: 50). Norrlandsfonden har till uppgift att främja näringslivet i Norrland. Fonden skall särskilt verka för utveckling och differentiering av den norrländska företagssamheten. Därvid skall fonden, med beak— tande av den regionalpolitiska planeringen, stödja etablering och utbygg- nad av dels industri som är grundad på norrländska råvaror, dels sådan verksamhet i övrigt som är stödbcrättigad enligt normerna för det stat- liga lokaliseringsstödet. Fonden skall även ta initiativ till och stödja ut- redningar och inventeringar som bedöms vara av betydelse för det norr- ländska näringslivet, samt främja samordning av regional industriell service i Norrland. Vidare skall fonden ta initiativ till och stödja sådant forsknings- och utvecklingsarbete som syftar till att vidareförädla norr- ländska råvarutillgångar eller som på annat sätt är av betydelse för det norrländska näringslivet.

Stödet till industriell utbyggnad och etablering har hittills varit tyngd- punkten i Norrlandsfondens verksamhet. Det lämnas i regel i form av lån. Stödet till industriellt utvecklingsarbete har under de senaste åren ökat kraftigt. Det lämnas i regel i form av lån med villkorlig återbetal- ningsskyldighet. Stödet till utredningar och inventeringar samt till forsk- ning lämnas i regel i form av bidrag.

Riksdagen har nyligen beslutat (prop. 1978/79: 25 bil. 11, NU 1978/ 79: 16, rskr 1978/79: 122) att Norrlandsfonden t.v. under år 1979 skall

• Sida 11
•  Original

Prop. 1978/79: 127 11

fortsätta sin verksamhet enligt tidigare beslutade riktlinjer. Riksdagen utgick därvid från att en pågående utvärdering inom industrideparte- mentet av fondens verksamhet skulle leda till en proposition i frågan under våren 1979. Jag vill vidare erinra om att regeringen i budgetpro- positionen 1979 har föreslagit att Norrlandsfonden för verksamheten under år 1979 tillförs ett medelstillskott på 30 milj. kr. (prop. 1978/79: 100 bil. 17 s. 74).

En genomgång av Norrlandsfondens verksamhet som har gjorts inom industridepartementet visar enligt min mening att fonden fyller en viktig uppgift. Genomgången ger därför inte anledning att nu föreslå någon förändring av fondens verksamhet i stort. Förutsättningarna för verk- samheten har dock ändrats genom att regionala utvecklingsfonder med möjlighet bl. a. att ge lån med villkorlig återbetalningsskyldighet har in- rättats i varjc län. Vidare avses inom kort förslag föreläggas riksdagen till utbyggnad av det regionalpolitiska stödet, vilket påverkar också be- hovet av insatser från Norrlandsfonden. Jag avser därför att inom kort begära regeringens bemyndigande att tillkalla en särskild utredare för att närmare överväga i vilka former insatserna för att främja närings- livet i Norrland bör lämnas. Norrlandsfonden bör mot denna bak- grund fortsätta sin verksamhet även under år 1980 enligt nuvarande riktlinjer. Jag avser att återkomma senare med förslag om i huvudsak oförändrad mcdelstilldelning till fonden under verksamhetsåret 1980. Jag har härvid utgått från att fonden inom ramen för gällande bestäm- melser anpassar sin verksamhet till de ändrade förutsättningarna. Det ankommer på regeringen att om så erfordras besluta om ändringar av Norrlandsfondens stadga i detta syfte.

Norrbottendelegationen har med utgångspunkt i erfarenheterna av det hittills bedrivna arbetet med att utveckla nya företag i Norrbotten och i samverkan med regionala myndigheter, tekniska högskolan i Luleå m.fl. föreslagit en rad åtgärder som syftar till att ta hand om och ut- veckla produktidéer så att nya företag kan bildas. Bl. a. har föreslagits att högskolan i Luleå skall tillföras särskilda medel för att vid de skilda institutionerna utveckla projekt som kan leda till industriell produktion. Högskolan har arbetat fram ett program för regional utvecklingsverk- samhet. Programmet omfattar bl.a. utveckling av produktidéer inom arbetsmiljöområdet. Att genomföra programmet beräknas kosta ca 3 milj. kr. per år under tre år.

Utveckling av produktidéer vid högskolan i Luleå på i huvudsak det sätt som har föreslagits, ser jag som ett viktigt komplement till de åt- gärder som tidigare har beslutats för att främja utvecklingen av nya industriföretag i Norrbotten. Jag finner det emellertid naturligt att pro- jekt som skall stödjas prövas av ett organ som har erfarenhet av indu- striellt utvecklingsarbete. Norrlandsfonden har sådan erfarenhet och kan dessutom med sina ordinarie resurser stödja företagsutveckling och

"rl Riksdagen 1978/79. ] saml. Nr 127

• Sida 12
•  Original

Prop. 1978/79: 127 (3 forskning. Jag förordar därför att ytterligare 9 milj. kr. anvisas Norr- landsfonden på statsbudgeten för budgetåret 1979/80 för att ge fonden möjlighet att under perioden 1979/80—1981/82 stödja industriella ut- vecklingsprojekt vid i första hand högskolan i Luleå. Anslaget Medels- tillskott till Norrlandsfonden bör därför tas upp med 39 milj. kr. nästa budgetår.

Enligt vad jag har inhämtat avser olika regionala institutioner att gemensamt bilda en stiftelse för att utveckla till färdiga industriproduk- ter de produktidéer som högskolan tar fram.

2.3 Regioninvest i Norr AB

Riksdagen beslöt år 1977 (prop. 1976/77: 125, NU 1976/77: 40, rskr 1976/77: 345) om medelstillskott till Statsföretag AB för att finansiera bildandet av ett till Norrbottens Järnverk AB (NJA) knutet investment- bolag. Bolaget som numera heter Regioninvest i Norr AB (Regionin- vest) tillfördes 25 milj. kr., varav 3 milj. kr. i aktiekapital och 2 milj. kr. i reservfond, samt 20 milj. kr. i aktieägartillskott från NJA. Medelstill— skottet föranleddes av den regionala obalansen och det besvärliga syssel- sättningsläget i Norrbottens län samt av beslutet att skjuta Stålverk 80- projektet på framtiden.

Bolaget har till uppgift att stimulera industriell utveckling i Norrbot- tens län. Det började sin verksamhet under slutet av år 1977 och har i första hand sökt efter utvecklingsbara företag i syfte att öka verksam- hetens omfattning genom lämpligt stöd. Bolaget har också sökt nya pro- dukter som kan tillverkas i befintliga eller nya företag.

Bolagets engagemang (exkl. borgen) och nedlagda kostnader (exkl. löner till bolagets anställda) t. o. m. 15 november 1978 uppgår till 8,7 milj. kr. Därtill kommer borgensförbindelser på 13,5 milj. kr. Omkost- nadsbudget (exkl. projekt) för år 1979 uppgår till 3,3 milj. kr. Närmare 200 personer är på skilda sätt berörda av bolagets verksamhet.

Regioninvest har i skrivelse den 17 augusti 1978 redovisat vissa erfa— renheter av den bedrivna verksamheten. Enligt bolaget har det inte fun- nits förutsättningar att flytta industriell verksamhet från andra delar av landet till Norrbotten. Bolaget har därför främst inriktat sig på att söka nya produkter som kan tillverkas i Norrbotten samt att stödja företag som finns i länet.

Bolaget framhåller vidare att det ofta inte varit möjligt att finna en partner som är villig att bli majoritetsdelägare på vanliga affärsmässiga villkor för tillverkning av nya produkter. Regioninvest har därför ofta tvingats bli ensamägare för att kunna starta ny verksamhet.

Regioninvest skall enligt sina riktlinjer främja sysselsättningen i hela Norrbotten. Hittills har verksamheten dock främst rört området nära kusten. Detta kan förklaras av att Regioninvest har skapats med särskild

• Sida 13
•  Original

Prop. 1978/79: 127 13

uppgift att medverka till att lösa problem i samband med uppskjutandet av Stålverk 80. Ökade resurser krävs enligt bolaget för att det mera ak- tivt skall kunna arbeta med länet som helhet. Bolaget föreslår vidare i skrivelsen att det egna kapitalet ökas till totalt 125 milj. kr. vari inräk- nas nuvarande tillgångar på 25 milj. kr.

Regioninvest har gjort betydande insatser i vissa företag för att inte befintliga arbetstillfällen skall försvinna till följd av bristande finansiella eller andra förutsättningar. Förhandlingar pågår enligt vad jag erfarit om engagemang i ett antal företag som arbetar som underleverantörer till LKAB.

] betänkandet (SOU "1978: 85) Statligt företagande i samhällets tjänst föreslås att Regioninvest ges ökade resurser och att vissa förändringar sker i verksamheten. Betänkandet remissbehandlas f.n.

Enligt min uppfattning har Regioninvest, under den relativt korta tid bolaget verkat, gjort värdefulla insatser för att stimulera den industriella utvecklingen i Norrbotten. Att verksamheten under rådande besvärliga konjunkturläge till stor del har inriktats på att trygga sysselsättningen i befintliga företag anser jag vara väl motiverat.

Ett investmentbolag som Regioninvest är ett naturligt instrument i regionalpolitiken i regioner där nya företag måste utvecklas. Regionin— vest har också svarat för företagsbildningar som har varit en följd av produktutvecklingen vid högskolan i Luleå inom projektet Verkstäder i Norr. En sådan funktion behövs även i framtiden som en naturlig fort— sättning av arbetet i den stiftelse som jag har nämnt i det föregående. Fortsatt verksamhet vid Regioninvest förutsätter emellertid medelstill— skott.

Jag beräknar Regioninvests medelsbehov till 75 milj. kr. t.o.m. utgången av år 1981. Jag förordar att detta belopp anvisas på stats— budgeten för budgetåret 1979/80. Medlen, som bör tillföras Regionin- vest i form av ägartillskott från Statsföretag AB, bör användas för ägar- engagemang, rörelsekapital, borgensförbindelser, förlusttäckning samt för Regioninvests administration.

Medelstillskottet bör ge bolaget goda möjligheter att i enlighet med ursprungliga riktlinjer främja sysselsättningen i hela Norrbottens län. Jag utgår från att styrelsen får en god förankring i länet. De utökade re- surserna bör vidare ge utrymme för Regioninvest att söka finna ersätt- ning i Gällivare för den sysselsättning som försvinner genom avveck- lingen av AB Eisers verksamhet där. Jag har i övrigt med tillfredsstäl- lelse noterat att Statsföretag i skrivelse den 9 februari 1979 har förklarat sig villigt att med centrala resurser stödja den fortsatta verksamheten inom Regioninvest.

Verksamheten bör utvärderas så att underlag för beslut om företagets vidare verksamhet finns före utgången av år 1981. '

Statliga insatser genom inVestmentbolag sker f.n. i olika former och

• Sida 14
•  Original

Prop. 1978/79: 127 14

med delvis olika syften. Jag avser att senare återkomma med förslag om statliga investmentbolag som medel för att främja nyetablering och sys- selsättning.

2.4 Utvecklingsfonden i Norrbottens län

Sedan den 1 juli 1978 finns i varje län en regional utvecklingsfond. Fonderna, som har övertagit de förutvarande företagareförcningarnas verksamhet, är stiftelser med staten och resp. landstingskommun som huvudmän. Riktlinjerna för fondernas verksamhet beslutades av riks- dagen år 1977 (prop. 1977/78: 40 bil. 1, NU 1977/78: 34, rskr 1977/78: 110). Fondernas huvuduppgift är att genom kreditverksamhet och före- tagsservice främja småföretagens utveckling.

Strukturförändringarna inom basnäringarna i Norrbotten har med- fört minskad sysselsättning både hos storföretag i de direkt berörda nä- ringarna och hos småföretag som t. ex. i egenskap av underleverantörer är beroende av de större företagen. Särskilda stödåtgärder bör nu vidtas som syftar till att dels avhjälpa sysselsättningsproblem i småföretagen, dels stimulera utveckling av småföretag, så att de kan öka sin sysselsätt- ning. Med hänsyn till de problem företagen f.n. har i malmfältskom— munerna är insatser där speciellt angelägna. Det är angeläget att ut- vecklingsfonden i sin verksamhet ägnar uppmärksamhet åt problemen i detta område.

2.5 Marknadsföringsåtgärder

Genom de åtgärder som jag nyss har redogjort för ökar förutsätt- ningarna att etablera och utveckla företag i Norrbotten. Statsföretag har i skrivelse den 9 februari 1979 aktualiserat särskilda åtgärder i fråga om marknadsföring av produkter från enskilda och statliga företag i bl. a. Norrbotten. Förslaget innebär att Statsföretag skall bilda eller för— värva ett marknadsföringsbolag. Ett sådant företag avses samordna för- säljning från flera mindre tillverkare vid stora leveranser till kunder i Sverige och utomlands. Företaget skulle också med sin kunskap om olika marknader kunna förmedla uppslag till nya produkter som kan tillver— kas vid företag i sysselsättningssvaga regioner.

Jag delar uppfattningen att ett företag av detta slag utgör en väsentlig förstärkning av näringslivet i Norrbotten. Statsföretag bör därför ges möjlighet att förvärva eller bilda ett dylikt bolag.

För att företaget skall kunna få tillräcklig styrka och kunna erbjuda ett brett sortiment av produkter -— såväl konsument- som industripro— dukter — kan dess verksamhet inte begränsas till Norrbotten. Företaget bör emellertid under en försöksperiod under två år ägna särskild upp- märksamhet åt företag i Norrbotten. Resultatet av försöksverksamheten får visa om verksamhetens inriktning därefter skall ändras. Statsföretag

• Sida 15
•  Original

Prop. 1978/79: 127 ' 15

behöver ett medelstillskott på 20 milj. kr. för genomförandet av projek- tet. Dessa medel bör anvisas under ett särskilt anslag, benämnt Medels- tillskott till Statsföretag AB för vissa marknadsföringsåtgärder, på stats- budgeten för budgetåret 1979/80. Jag beräknar 20 milj. kr. för ända- målet.

2.6 Medel till SSAB

Stål- och gruvindustrin har länge utgjort basen för Norrbottens ut- veckling. Även om de senaste åren har medfört svårigheter för dessa nä- ringar får det förutsättas att de även fortsättningsvis kommer att spela en betydande roll för befolkning och näringsliv i Norrbotten. Regering- en har nyligen föreslagit att 835 milj. kr. skall ställas till LKAB:s för- fogande för finansiell rekonstruktion samt för att täcka förluster och trygga sysselsättningen vid företaget (prop. 1978/79: 87).

Genom bildandet av SSAB har skapats förutsättningar för en tryggad sysselsättning på hög nivå i Luleå. Generaldirektör Bertil Rehnberg er- höll i juni 1978 i uppdrag att utreda tidigareläggning av vissa investe— ringar vid SSAB för att mildra de sysselsättningsproblem som kan följa av ofrånkomliga rationaliseringar inom företaget. Som ett resultat av detta har föreslagits att ge ett lån till SSAB för aktieteckning tillsam- mans med Luleå kommun i ett bolag som skall uppföra ett kraftvärme- verk. Kraftvärmeverket kan för framställning av kraft utnyttja masugns- och koksgas vid SSAB.

Jag finner det angeläget att kraftvärmeverket i Luleå kommer till stånd. Om särskilda medel behöver anvisas för statens kostnader bör dessa tas ur den särskilda medelsram för sysselsättningsfrämjande åtgär- der i Norrbotten, som statsrådet Wirtén kommer att lägga fram förslag om i det följande.

2.7 Åtgärder på mineralområdet

Utnyttjandet av landets naturresurser kommer även i framtiden att ha stor betydelse för välfärdsutvecklingen i Norrbotten, i synnerhet gäller detta i inlandet. Det är därför av stor vikt att en fortsatt kraftig satsning sker inom bl.a. mineralområdet i Norrbotten.

Statens insatser för mineralprospektering i Norrbotten har under många år varit mycket betydande. Sveriges geologiska undersökning (SGU) har utfört prospektering i större omfattning sedan början av 1920-talet. Staten har vid flera tillfällen genomfört speciella prospek- teringssatsningar, bl.a. den s.k. järnmalmsinventeringen åren 1963— 1973. Sedan år 1975 svarar nämnden för statens gruvegendom för hu- vuddelen av den statliga prOSpekteringen genom bl. a. uppdrag till SGU. På regeringens uppdrag upprättade nämnden under år 1978 tillsammans

• Sida 16
•  Original

Prop. 1978/79: 127 15 med berörda intressenter, huvudsakligen LKAB och Boliden Metall AB, en särskild plan för prospekteringen i Norrbotten. För innevarande bud— getår disponerar nämnden ca 12 milj. kr. för sin prospektering i Norr- botten. Verksamheten bedöms få ungefär samma omfattning under nästa budgetår.

Mineralprospekteringens betydelse för Norrbotten har under år 1978 ytterligare förstärkts genom att delar av SGU då har lokaliserats till Luleå. F. n. sysselsätts ca 160 personer vid Luleåkontoret varav en stor del arbetar med prospektering i Norrbotten.

I Jokkmokks kommun behövs arbetstillfällen inte minst genom att den pågående kraftverksutbyggnaden successivt avslutas. Nämnden för sta- tens gruvegendom har föreslagit ett särskilt prospekteringsprojekt för Jokkmokks kommun. Projektet skall dels skapa omedelbar sysselsätt— ning genom prospekteringsarbete, dels på sikt kunna leda till varaktig sysselsättning inom mineralindustrin. Nämnden har utarbetat ett total- undersökningsprogram för kommunen i syfte att både maximera de di- rekta sysselsättningseffekterna och att sprida sysselsättningen över tiden. Enligt de ursprungliga planerna skulle projektet omfatta fem år och kosta ca 60 milj. kr. Med hänvisning till sysselsättningslägct i Jokkmokk förordar jag att ett särskilt anslag av 40 milj. kr. för denna verksamhet anvisas till nämnden på statsbudgeten för budgetåret 1979/80.

Arbetet bör enligt min mening läggas upp så att en utvärdering av verksamheten kan ske efter två år. Under denna period räknar jag med att prospekteringen kommer att sysselsätta ca 60 personer.

Styrelsen för teknisk utveckling (STU) har under senare år kraftigt ökat satsningarna på det prospekteringstekniska området. Särskild upp- märksamhet ägnas åt geofysiska prospekteringssystem i syfte att öka informationsutbytet och anpassa metoderna till nya prospekteringsobjekt. Vidare planeras utveckling av automatiska analysinstrument för att sän- ka kostnaderna vid prospektering samt systemutveckling för rationell bearbetning och presentation av prospekteringsinformation. Av STU:s anslagsframställning för budgetåret 1979/80 framgår vidare att STU på längre sikt planerar en samlad större satsning inom området djup- prospektering. Med sikte på en breddning av svensk mineralindustri och förbättrad resurshushållning avses särskild uppmärksamhet ägnas åt full- prospektering, där syftet är att värdera ett tillvaratagande av alla mine- ralråvaror inom ett undersökningsområde. I avvaktan på mineralpoli- tiska utredningens förslag planeras för budgetåret 1979/80 intensifierade förberedelser för ett insatsområde, bl. a. gällande utrustning och system för borrning och borrhålsmätning.

Norrbottendelegationen har föreslagit att en forskningsstation i gruv- brytning inrättas med lokalisering till Luossavaara i Kiruna. Vid statio- nen skall nya systemlösningar för brytning och uppfordring av malm till markytan utvecklas och prövas i syfte att sänka kostnaderna för

• Sida 17
•  Original

Prop. 1978/79: 127 17

underjordsbrytning. Delegationen poängterar att gruvnäringcns bety- delse sträckcr sig även utanför själva gruvindustrin. Den svenska gruv— utrustningsindustrin baseras till stor del på erfarenheter från svensk gruvhantering. Mätt i saluvärde är denna industri större än själva gruv- industrin.

Forskningsstationen skulle innebära att ett unikt samarbete kan eta- bleras mellan LKAB, högskolan i Luleå och mekaniska industrier i Norr- och Västerbotten med syfte att få fram billiga och bra brytnings- system i gruvorna och utveckla för dessa anpassad mekanisk utrustning. Projektet kan påbörjas omedelbart och beräknas under första året sys- selsätta 44 och året därefter 55 personer. Forskningsprojekten löper under fem år, varefter en utvärdering skall göras. Kostnaden för fem år uppskattas av delegationen till 46 milj. kr. varav 25,5 milj. kr. faller under de första två åren. På sikt beräknas projektet kunna skapa stadig- varande och ökande sysselsättning framför allt i de mekaniska industrier som deltar i projektet.

Delegationen föreslår att regeringen uppdrar åt STU att starta för- handlingar om att bilda en stiftelse för verksamheten. Delegationen fö— reslår vidare att staten skjuter till hela stiftelsekapitalet och att detta sker i så god tid att verksamheten vid forskningsstationen kan starta den 1 juli 1979.

Jag instämmer i delegationens förslag att en särskild stiftelse bör bil- das. Stadgarna för stiftelsen bör fastställas av regeringen. Styrelsen bör utses av staten genom STU och innehålla företrädare för bl. a. gruvindu- strin och högskolan. Jag avser att återkomma till regeringen med förslag om ett uppdrag till STU att i samråd med gruvindustrin utarbeta förslag till stadgar och forskningsprogram för verksamheten. Jag beräknar kost- naderna under en treårsperiod till 35 milj. kr. inkl. eventuella driftsför- luster. Jag har räknat med att inga ytterligare medelstillskott skall krä- vas över statsbudgeten efter denna period. Jag förordar alltså att 35 milj. kr. anvisas under ett reservationsanslag, benämnt Forskningssta- tion i gruvbrytning, nästa budgetår.

Norrbottcndelegationen har vidare föreslagit att en projektgrupp be- nämnd mineraltekniskt utvecklingscentrum organiseras under STU. Detta centrum skulle lokaliseras till Luleå. Förslaget grundar sig på en utredning som på delegationens uppdrag genomförts vid högskolan i Luleå. Något avgörande hinder torde inte finnas för att organisera den föreslagna projektgruppen. Förslaget har dock begränsad räckvidd och omfattar endast 5. k. industrimineral. För att närmare utreda konsekven— serna och alternativa stödinsatser remissbehandlas f.n. delegationens förslag av berörda myndigheter samt av mineralpolitiska utredningen.

Det finns ytterligare mineralprojekt som kan bli av betydelse för sys- selsättningen i Norrbottens inland. Ett projekt som diskuteras är en för- söksanläggning för utvinning av industrimineral i Aitik.

• Sida 18
•  Original

Prop. 1978/79: 127 18

2.8 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regering— en föreslår riksdagen att

1.godkänna vad jag har anfört beträffande Norrlandsfondens verksamhet under år 1980, .till Medelsrillskott till Norrlandsfonden för budgetåret 1979/ 80 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett i förhållande till prop. 1978/79: 100 med 9000 000 kr. höjt reservationsanslag av 39 000 000 kr., .till Aledeltillskott till Statsföretag AB för finansiering av Re- gioninvest i Norr AB för budgetåret 1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 75 000 000 kr.,

4. till Mariela-tillskott till Statsföretag AB för vissa marknads- föringsåtgärder för budgetåret 1979/80 under fjortonde huvud- titeln anvisa ett reservationsanslag av 20 000 000 kr.,

5. till Prospektering i Jokkmokks kommun för budgetåret 1979/ 80 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 40 000 000 kr.,

6. till Forskningsstation i gruvbrytning för budgetåret 1979/80

under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 35 000 000 kr. L) U)

3 Regionalpolitiska insatser 3.1 Regionalpolitiskt stöd

Det regionalpolitiska stödet spelar stor roll i strävandena att under- lätta en nödvändig differentiering av näringslivet. Regionalpolitiskt stöd har hittills lämnats med ca 600 milj. kr. till företag i Norrbotten. De företag som har fått stöd har ökat sin personal med ca 2 700 personer.

Sysselsättningsutredningen (A 1974: 02) föreslår i sitt betänkande (SOU 1978: 62) Regionalpolitiska stödformer och styrmedel nya regler för regionalpolitiskt stöd. Reglerna torde innebära väsentligt ökade möj- ligheter att genomföra sysselsättningsskapande projekt i de mest syssel- sättningssvaga delarna i Norrbotten. Jag avser att återkomma till frågan senare under våren.

.År 1977 beslöt riksdagen att lokaliseringsstöd skulle kunna lämnas enligt offertprincipen (prop. 1976/77:100 bil. 17 s. 88, AU 1976/77: 23, rskr 1976/77: 296). Det innebär att det företagsekonomiska intresset kan förenas med det samhällsekonomiska genom att staten på offert från ett företag betalar särskild ersättning till företaget för att det vidtar åtgärder i regionalpolitiskt syfte, som staten önskar att företaget skall göra. Beslutet innebär att metoden fick användas bl.a. i samband med

• Sida 19
•  Original

Prop. 1978/79: 127 19

ansträngningarna att förbättra sysselsättningsmöjligheterna i Norrbotten. För verksamheten fastställdes en ram på 40 milj. kr. Hittills har endast en mindre del av ramen utnyttjats.

Svårigheterna att uppnå avsedd sysselsättningseffekt med övriga re- gionalpolitiska medel motiverar att offertförfarandet utnyttjas på ett mera systematiskt sätt än hittills. Överläggningar har därför inletts med Sveriges industriförbund i syfte att erbjuda ett antal större företag att lämna offerter för etablering av nya arbetstillfällen i Norrbotten.

Norrbottendelegationen fortsätter sitt arbete till årets slut. Jag åter- kommer inom kort vid min anmälan av förslag om regionalpolitiken till frågan om de utredningsresurser som därefter kan behövas för att få underlag för den framtida sysselsättningspolitiken i Norrbotten.

3.2 Särskilda glesbygdsinsatser

De regional- och sysselsättningspolitiska insatserna som görs, både när det gäller stöd till näringslivet och påverkan av den offentliga sektorns lokalisering, när i allmänhet inte ut till de mest glesbefolkade områdena. Det är därför nödvändigt att vidta åtgärder av speciell karaktär där.

Stöd utgår f. n. dels i form av stöd till hemarbete och dels till de re- gionala Utvecklingsfonderna för genomförande av speciella projekt i syfte att främja företagsamhet i glesbygder. I tolv kommuner i inre stöd- området pågår försöksverksamhet med intensifierade kommunala syssel- sättningsinsatser (1145) med syfte att i första hand ge sysselsättning åt äldre lokalt bundna personer inom det inre stödområdet. Särskilt stöd till lantbruksföretag lämnas till lantbruksföretag och verksamhet som kan bedrivas i kombination med sådant företag enligt förordningen (1978: 465) om stöd till lantbruksföretag i vissa glesbygder. Stöd kan utgå även till investering i byggnad som är avsedd att uthyras till all- mänheten genom korttidsupplåtelsc. Vidare lämnas stöd till skärgårds- företag för att främja tillkomsten och utveckling av företag i skärgår- darna enligt förordningen (1976: 208) om statligt stöd till skärgårdsföre- tag. Samarbetet sker också mellan de nordiska grannländerna i syfte att förbättra gränsbefolkningens levnadsförhållanden.

Som komplettering av de glesbygdsåtgärder som f.n. vidtas föreslår jag att särskilda medel ställs till länsstyrelsens förfogande för att använ- das till bl.a. stöd för olika former av kombinationssysselsättningar i länets mest utpräglade glesbygder. Stöd bör även kunna utgå till andra företag, t. ex. småindustri och hantverk enligt vad som gäller för skär- gårdsstödet. Jag har räknat in kostnaderna för dessa insatser i den sär- skilda medelsram för sysselsättningsfrämjandc åtgärder som enligt vad jag förordar i det följande bör stå till regeringens disposition.

De mera generellt inriktade glesbygdsinsatserna kommer jag att an- mäla inom kort. Jag kommer därvid att föreslå att väsentligt ökade re-

• Sida 20
•  Original

Prop. 1978/79: 127 20

surser skall kunna ställas till länsstyrelsernas förfogande för sysselsätt- ningsstöd i glesbygdsområden.

3.3 Medelsram till regeringens disposition

Som redan har framgått och som kommer att framgå i det följande finns det en rad projekt som har betydelse för sysselsättningsutveckling- en i Norrbotten och som bör genomföras men som inte är tillräckligt förberedda för att beslut skall kunna fattas nu. Det gäller utvinning av torv i Norrbotten, kraftvärmeverk i Luleå, särskilda åtgärder i glesbyg- derna, insatser inom turism och rekreation, byggande av avloppsrenings- verk, åtgärder inom skogsbruket m. m. För dessa insatser bör finnas en särskild medelsram, som bör stå till regeringens disposition för senare fördelning. Jag förordar att 160 milj. kr. anvisas för ändamålet under ett särskilt anslag för budgetåret 1979/80 benämnt Bidrag till sysselsätt- ningsfrämjandc åtgärder i Norrbottens län.

3.4 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att till Bidrag till sysselsätmingsfrämjande åtgärder i Norrbottens län för budgetåret 1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 160 000 000 kr.

4 Insatser på energiområdet

4.1 Inledning

För att stimulera sysselsättningen i Norrbotten har regeringen vid skilda tillfällen tidigare beslutat att tidigarelägga vissa planerade arbeten inom länet hos statens vattenfallsverk. Under budgetåret 1977/78 beslu- tades således att arbeten för en kostnad av närmare 9 milj. kr skulle tidigareläggas. Under budgetåret 1978/79 har hittills tidigarelagts arbe- ten för en kostnad av drygt 600000 kr. De tidigarelagda arbetena har medfört sysselsättning motsvarande 30—40 årsverken.

I vattenfallsverkets investeringsram för innevarande budgetår (prop. 1977/78: 116, NU 1977/78: 67, rskr 1977/78: 340) har kostnaderna för pågående arbeten i Norrbotten beräknats till närmare 200 milj. kr. Dessa arbeten ger sysselsättning åt ca 900 personer inom länet under budgetåret.

Enligt förslaget till investeringsram för vattenfallsverket för budget- året 1979/80 (prop. 1978/79: 115 bil. 1 s. 319) avser verket under nästa budgetår att i Norrbotten bedriva utbyggnadsarbeten i anslutning till be-

• Sida 21
•  Original

Prop. 1978/79: 127 2l

fintliga kraftverk i Lule älv motsvarande en investeringskostnad av ca 180 milj. kr. och därigenom sysselsätta 800—900 personer i länet.

För drift m.m. av anläggningarna i Norrbotten sysselsätter verket dessutom 700 personer.

4.2 Vattenkraftsutbyggnader

Ytterligare bidrag till sysselsättningen i Norrbotten skulle kunna ske genom att tidigarelägga vissa vattenkraftsutbyggnader. Möjligheterna "härför är emellertid begränsade dels genom de av riksdagen fastlagda riktlinjerna i den fysiska riksplaneringen för vattendrag i norra Svealand och Norrland (prop. 1977/78: 57, CU 1977/78: 9, rskr 1977/78:100), dels av att prövningen enligt vattenlagen (1918: 523) av aktuella utbygg- nadsprojekt tar tid och påverkar tidpunkten för byggstart. En genom— gång av potentiella utbyggnader i Norrbotten har emellertid skett i syfte .att klarlägga vilka som skulle kunna komma i fråga för byggstart under -de närmaste åren.

Den enda tillkommande utbyggnad i Norrbotten som hittills har be- handlats av vattendomstol är Sädva kraftstation i övre delen av Skel- lefteälven. Prövning av företagets tillåtlighet ankommer på regeringen. Utbyggnaden medför visst intrång i Pieljekaise nationalpark och frågan måste underställas riksdagen. I sin anmälan till prop. 1978/79: 115 (bil. '2) kommer chefen för jordbruksdepartementet senare denna dag att föreslå att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att göra erfor- derligt intrång i nationalparken för att utbyggnaden skall kunna genom- föras. Enligt vad jag har inhämtat av statens vattenfallsverk kan bygg— nadsarbete för denna kraftstation, under förutsättning av att riksdagen så medger, påbörjas tidigast under år 1980 och slutföras under år 1982. Behovet av arbetskraft för utbyggnaden beräknas uppgå till ca 440 års- verken eller medföra sysselsättning för i medeltal 175 personer.

Prövning enligt vattenlagen är vidare nära förestående för ytterligare två utbyggnader, nämligen dels en komplettering av Vietas kraftstation i Luleälven med ytterligare en tilloppstunnel, dels utförande av damm och sänkningskanal vid Jaurekaska nedströms Vietas kraftstation. Arbe- tena med de båda utbyggnaderna uppges kunna inledas år 1981 resp. år 1982 och vara slutförda år 1985, allt under förutsättning att projekten bedöms vara tillåtliga enligt vattenlagen och att prövningsförfarandet inte tar onormalt lång tid. Tilloppstunneln vid Vietas beräknas medföra arbetsinsatser motsvarande 600 årsverken och sänkningskanalen vid Jau- rekaska 125 årsverken.

På något längre sikt kan det också bli aktuellt med utbyggnad vid Bergnäs, Slagnäs och Malån i Skellefteälven och i övre delen av Råne älv. Dessa projekt är f. n. inte närmare utredda och utbyggnaderna kan inte ske förrän tidigast under senare delen av 1980—talet.

• Sida 22
•  Original

Prop. 1978/ 79: 127 22

Utöver de utbyggnader som jag nu har redovisat, vilka tillsammans skulle kunna ge ett årligt energitillskott av ca 400 GWh,1 är det också möjligt att utföra s.k. effektutbyggnader i ett antal befintliga vatten- kraftstationer i Norrbotten. Härmed menas sådana om- och tillbyggna- der som gör det möjligt att öka effektuttaget i stationerna när så erford- ras för att möta belastningstoppar i kraftnätet men som däremot inte ger något energitillskott räknat över en längre tidsperiod. Vattenfalls- verket projekterar f.n. för effektutbyggnader vid tre kraftstationer i Lule älv, nämligen Porsi, Laxede och Messaure kraftstationer. Möjlig- heter finns vidare att installera ytterligare effekt i Vargfors och Galle- jaure kraftstationer i Skellefteälven. Effektutbyggnadema i Luleälven skulle kunna inledas år 1981 och slutföras år 1985 medan de i Skellef- teälven inte beräknas kunna komma till stånd förrän tidigast år 1983 Och vara klara år 1986. Även för dessa utbyggnader måste en reserva- tion göras för utfallet av vattenlagsprövningen. Tillsammans har de effektutbyggnader som jag här har nämnt beräknats medföra en syssel- sättning motsvarande ca 1 500 årsverken.

Av de tre energiutbyggnader som jag här har redovisat kan man pre- liminärt räkna med att Sädva kraftstation och sänkningskanalen vid Jaurekaska kan genomföras som sedvanliga investeringsprojekt inom ra— men för vattenfallsverkets investeringsprogram utan särskilda insatser. Utbyggnaden av tilloppstunneln i Vietas medför däremot mycket höga kostnader i förhållande till det energitillskott som erhålls. Mycket talar för att den inte kan komma till utförande i det tidsperspektiv jag här har redovisat med mindre än ett särskilt medelstillskott anvisas över statsbudgeten.

En utbyggnad av Vietas kraftstation med ytterligare en tilloppstunnel med början är 1981 skulle vara av stor betydelse för Jokkmokksregio- nens sysselsättning. Arbetena skulle kunna föras in i vattenfallsverkets investeringsverksamhct så att arbetskraft som annars blir övertalig kan beredas sysselsättning inom projektet. Den ofrånkomliga nedgången i sysselsättning inom vattenkraftutbyggnaderna i Norrbotten skulle där- med kunna ske i långsammare takt än vad som annars blir fallet. Jag anser därför att arbetena med att komplettera Vietas kraftstation med ytterligare en ny tilloppstunnel, under förutsättning av att utbyggnaden är tillåtlig enligt vattenlagen, bör genomföras snarast möjligt.

För övriga utbyggnader saknas f.n. underlag att bedöma om och hur stor subvention som skulle krävas för att genomföra dem enligt de tids- planer som jag har redovisat. Beträffande effektutbyggnaderna kan man emellertid konstatera att det inom det svenska kraftsystemet knappast kommer att behövas effekttillskott förrän en bit in på 1990-talet. Om utbyggnaderna av sysselsättningsskäl skall komma till utförande tidigare

1 1 GWh (gigawattimme) : 1 milj. kilowattimmar.

• Sida 23
•  Original

?rop. 1978/79: 127 23

kommer en betydande andel av kostnaderna att behöva finansieras ge- nom särskilda medelstillskott.

Det saknas således förutsättningar för att redan nu ta ställning till dessa utbyggnader. Starka skäl talar emellertid för att projekten bör för- beredas så att möjlighet föreligger att tidigarelägga dem om det bedöms lämpligt från sysselsättningssynpunkt. För att få fram ett underlag som gör det möjligt att ta ställning till om och när det skall ske avser jag föreslå regeringen att ge vattenfallsverket i uppdrag att närmare belysa förutsättningarna härför.

4.3 Utvinning av torv

Vid min anmälan till prop. 1978/79: 115 om riktlinjer för energipoli— tiken tidigare denna dag har jag framhållit betydelsen av landets stora torvtillgångar och att aktiva insatser görs för att utnyttja torven i energiförsörjningen. Insatserna inom torvområdet bör inledningsvis i stor utsträckning göras i norra delen av Sverige.

Statens vattenfallsverk har fått i uppdrag av regeringen att utreda förutsättningarna för att uppföra några torveldade kraftvärmeverk eller värmeverk i de fyra nordligaste länen. Jag kommer senare att föreslå att inriktningen bör vara att några sådana anläggningar skall komma till stånd. Utvinning av torv i dessa områden bör därför också ske.

Kapitalkostnader och andra driftskostnader än bränslekostnader är högre för torveldade anläggningar än för oljeeldade anläggningar. F. n. saknas fullständigt underlag för att bedöma de totala kostnaderna för att utvinna torv. Enligt vissa beräkningar ligger de dock högre än priset för motsvarande mängd olja. Det är likväl angeläget av såväl energipoli- tiska som sysselsättningsskäl att torv produceras i Norrbotten. Särskilt statligt stöd till torvvinning bör utgå så att de merkostnader täcks som kan uppkomma för torvbaserad kraft- eller värmeproduktion jämfört med motsvarande oljebaserade alternativ enligt de bedömningar som nu kan göras. Kostnaderna härför bör belasta den särskilda medelsram för sysselsättningsfrämjande åtgärder i Norrbotten som statsrådet Wirtén nyss har förordat.

4.4 Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört beträf-

fande vattenkraftsutbyggnader och utvinning av torv i Norr- bottens län.

• Sida 24
•  Original

Prop. 1978 [79: 127 24

Bil-aga 2

Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1979-03-01

Föredragande: statsrådet Wirtén

Anmälan till proposition om åtgärder för att främja sysselsättningen i Norrbotten

Samhällets arbetsmarknadspolitiska medel har stor betydelse för att hjälpa de enskilda människor som drabbas av arbetslöshet eller under- sysselsättning. Sysselsättningsläget i Norrbotten har under de senaste åren motiverat betydande arbetsmarknadspolitiska insatser i länet.

Chefen för kommunikationsdepartementet kommer senare denna dag att behandla frågan om insatser i form av tidigareläggning av främst större projekt. Det finns därutöver en rad mindre projekt som kan kom- ma till utförande som beredskapsarbeten. Det gäller såväl statliga som kommunala investeringar. Bland projekten kan nämnas avloppsrenings- anläggningar, dikningsarbeten. naturrastplatser och långtidsparkeringar m.m. utefter vägen mellan Kiruna och Riksgränsen-, investeringar vid LKAB och SSAB samt skilda slag av arbeten inom den statliga tjänste- sektorn.

Utöver vad som faller på Norrbottens län vid fördelning på sedvan- liga grunder av de reguljära anslagen till beredskapsarbeten förordar jag att länet tilldelas särskilda medel för sådana arbeten att fördelas av länsarbetsnämnden i samråd med länsstyrelsen. Länsarbetsnämnden bör tillämpa samma regler i fråga om bidragets storlek i enskilda fall m.m. som gäller för beredskapsarbeten i övrigt. Jag förordar att utöver vad som har föreslagits i budgetpropositionen 1979 (prop. 1978/79: 100 bil. 15. s. 8) 175 milj. kr. anvisas för detta ändamål nästa budgetår under anslaget Sysselsättningskapande åtgärder.

Förslag har förts fram om att inrätta en särskild servicecentral för statsverken i Kiruna eller Gällivare. En sådan centra.] skulle kunna ta sig an större arbeten från ämbetsverken ifråga om utskrivning/ordbe- handling, tryckning, statistikbearbetning m.m.

Jag avser att låta närmare utreda förutsättningarna för att inrätta en servicecentral av detta slag med lokalisering till malmfälten i Norr- botten.

• Sida 25
•  Original

Prop. 1978/79: 127 25

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att rege- ringen föreslår riksdagen att till Sysselsättningsskapandc åtgärder för budgetåret 1979/80 under tolfte huvudtiteln anvisa ett i förhållande till prop. 1978/79: 100 med 175 000 000 kr. höjt reservationsanslag av 1 708 000 000 kr.

• Sida 26
•  Original

Prop. 1978/79: 127

Utdrag KOMMUN]KATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1979—03-01

Föredragande: statsrådet Bondestam

Anmälan till proposition om åtgärder för att främja sysselsättningen i Norrbotten

På t'iigsidmt uppgick den ordinarie byggnadsverksamheten år 1978 på statsvägnätet till ca 105 milj. kr. i Norrbottens län. För år 1979 har budgeterats en verksamhet för ca 60 milj. kr. I dessa belopp ingår 60 milj. kr. resp. ]0 milj. kr. i form av tidigareläggningar av vägobjekt som regeringen vid skilda tillfällen har beslutat om för att bereda ökad sys- selsättning i länet. Vägverket har tillsammans med arbetsmarknadsmyn- digheterna vidare under en följd av år svarat för betydande sysselsätt- ningsinsatser genom vägbyggandc i länet. Hittills beslutade beredskaps- arbeten för vägbyggandc under budgetåret 1978/79 uppgår till ca 65 milj. kr. Jag vill här också erinra om den sysselsättningseffekt som den pågående utbyggnaden av vägen Kiruna—Riksgränsen ger.

De gångna årens väginvesteringar i Norrbottens län har medfört att stora förbättringar har kunnat göras på vägnätet. Den ökade framkom- lighet och trafiksäkerhet som därvid har uppnåtts har haft stor bety- delse för de boendes möjligheter att nå en utökad arbetsmarknad och kvalificerad service. Det finns f.n. möjlighet att tidigarelägga en rad planerade statliga och statskommunala väg- och gatuobjekt samt olika trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder av hög angelägenhetsgrad. Jag för- ordar att en sådan tidigareläggning av åtgärder sker på det statliga väg- nätet till en kostnad av ca 60 milj. kr. och på det statskommunala väg- och gatunätet till en kostnad av ca 42 milj. kr. Av det sistnämnda be- loppet utgör det statliga bidraget 95 % eller 40 milj. kr. Totalt kan inom vägsektorn beredas sysselsättning motsvarande ca 4 500 årsverken.

Vad avser statsvägnätet hänför sig kostnadsmässigt en stor del av den förordade tidigareläggningen eller ca 20 milj. kr. till åtgärder på eller i anslutning till väg E4. Även på det statskommunala väg- och gatunätet kommer en kraftig insats att kunna göras i Luleå på väg E 4. I övrigt kan på det statskommunala väg- och gatunätet åtgärder i större omfattning utföras i Bodens och Piteå kommuner.

• Sida 27
•  Original

Prop. 1978/79:127 27

Under anslagen Byggande av statliga vägar och Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator bör alltså på tilläggsbudget 111 till stats- budgeten för budgetåret 1978/79 anvisas 60 resp. 40 milj. kr.

Statens järnvägars (SJ) investeringar i byggnader, spårstandard och andra fasta anläggningar inom Norrbottens län beräknas omfatta ca 24 milj. kr. innevarande budgetår.

Härtill kommer medel från arbetsmarknadsverket om ca 31 milj. kr. för beredskapsarbeten och tidigarelagda investeringar, bl.a. linjeom— läggningar på norra stambanan mellan Älvsbyn och Boden.

lnom SJ:s verksamhetsområde finns enligt vad jag har erfarit olika projekt inom Norrbottens län som kan främja sysselsättningen. Bl.a. har förslag förts fram om olika upprustnings- och ombyggnadsåtgärder på malmbanan. Det saknas emellertid underlag för ett ställningstagande nu till dessa åtgärder. Regeringen har därför gett SJ i uppdrag att inom en ungefärlig ram av 250 milj. kr. efter samråd med länsstyrelsen i Norrbottens län, AMS och i förekommande fall LKAB inventera och föreslå sysselsättningsfrämjandc åtgärder inom Norrbottens län i form av investeringar i SJ:s fasta anläggningar. Åtgärdernas inbördes ange- lägenhetsgrad skall anges. Uppdraget skall redovisas snarast möjligt. dock senast den 30 mars 1979.

De åtgärder som kan bli aktuella med anledning av SJ:s redovisning, torde få finansieras med finansfullmakten i avvaktan på att ställning kan tas till den slutliga finansieringen.

Flygets betydelse i det totala transportsystcmet och för samhällsut- vecklingen i stort har successivt ökat som följd av den höga transport- effektiviteten på framför allt längre sträckor. Luleå flygplats utgör en knutpunkt för flyget i Norrbottens län. Under de senaste åren har tra- fikutvecklingen på Luleå ökat starkt och en fortsatt positiv utveckling väntas. På sikt måste därför enligt luftfartsverket bl. a. ett nytt stations- område anläggas på flygplatsen. Kostnaderna härför bedöms preliminärt till 80—100 milj. kr. Om planerings- och projekteringsarbetet påskyndas bör arbetena kunna påbörjas vid årsskiftet 1980—1981. Luftfartsverket bör därför få i uppdrag att skyndsamt slutprojektera projektet.

Efter luftfartsverkets redovisning av projekteringsuppdraget avser jag att återkomma till frågan om medelsanvisning för arbetenas genom- förande inkl. projekteringskostnaderna.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att rege- ringen

dels föreslår riksdagen att ]. godkänna vad jag har anfört i fråga om tidigareläggning av utbyggnaden av Luleå flygplats. 2. till Byggande av statliga vägar på tilläggsbudget 111 till stats- budgeten för budgetåret 1978/79 under sjätte huvudtiteln an-

• Sida 28
•  Original

Prop. 1978/ 79: 127 28

visa ett reservationsanslag av 60 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

3. till Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under sjätte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 40 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om statens järnvägars investeringar i fasta anläggningar inom Norrbottens län.

• Sida 29
•  Original

Prop. 1978/79: 127 29

Utdrag

UT BILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1979-03-01

Föredragande: statsrådet Wikström

Anmälan till proposition om åtgärder för att främja sysselsättningen i Norrbotten

Som har framgått av den redogörelse statsrådet Wirtén tidigare har lämnat spelar högskolan i Luleå en central roll i ansträngningarna att 'utveckla näringslivet i Norrbotten. Självklart är utbyggnaden av hög- skolan också ett resultat av en medveten utbildnings- och forskningspe— —litik. Högskolan som f.n. har ca 2 400 studerande, har ca 500 anställda varav 24 professorer. Forskningen vid högskolan har byggts upp under -de senaste fem åren. Högskolan har emellertid trots snabb tillväxt en relativt sett mindre forskningsorganisation än övriga högskoleenheter. Högskolan har hög kompetens inom flera områden som skulle kunna vidareutvecklas. Det gäller bl. a. grundforskning inom områden som har "intresse för utvecklingen av Norrbotten såsom offshoreprospektering, insjöprospektering, geokemisk prospektering. fjärranalys. Högskolan bör erhålla 6 milj. kr. nästa budgetår för förstärkning av forskningsorganisa- :tionen.

Jag förordar därför att anslaget Tekniska fakulteter ökas med 6 milj. kr. i förhållande till budgetpropositioncn 1979 (prop. 1978/79: 100 bil. 12 s. 567) till totalt 222 434 000 kr.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att rege- iringcn föreslår riksdagen

att till Tekniska fakulteterna för budgetåret 1979/80 under nion— de huvudtiteln anvisa ett i förhållande till prop. 1978/79: 100 med 6000 000 kr. höjt reservationsanslag av 222 434 000 kr.

• Sida 30
•  Original

Prop. 1978/79:127 30

Utdrag JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde ]979-03-01

Föredragande: statsrådet Enlund

Anmälan till proposition om åtgärder för att främja sysselsättningen i Norrbotten

1 Inledning

Statsrådet Wirtén har tidigare denna dag lämnat en allmän redogö- relse för de åtgärder som föreslås för att främja sysselsättningen i Norr- bottens län. Jag har nu för avsikt att närmare redovisa de åtgärder som är aktuella för jordbruksdepartementets del. Jag kommer därvid att ta upp även vissa anslagsfrågor för budgetåret 1979/80 som följer av de framförda förslagen.

2 Turism och rekreation

Vid sidan av de traditionella basnäringarna har turism och rekreation fått en allt större betydelse för sysselsättningen i Norrbotten. Olika tu- ristanläggningar spelar stor roll för utvecklingen framför allt i de inre delarna av länet. Utbyggnaden av sådana anläggningar har fått samhäl— lets stöd på skilda sätt. I vissa fall har regionalpolitiskt stöd lämnats. I andra fall har anläggningarna eller delar av dem utförts som beredskaps- arbete med upp till 50 % statliga bidrag till investeringen. I Norrbottens län finns f.n. knappt 5 000 hotellbäddar och ca 3 600 bäddar för ut— hyrning i stugor. Den ojämna beläggningen skapar vissa problem och medför en ojämn sysselsättning över året. Anläggningar i inlandet har en högre beläggning än anläggningar vid kusten.

Även andra insatser har gjorts de senaste åren av betydelse för turism och rekreation. Här kan nämnas den s.k. Silvervägen från Arjeplog till Graddis i Norge och den s.k. Norgevägen mellan Kiruna och Narvik. Den nyligen påbörjade Norgevägen väntas medföra en ökande tillström- ning av besökande som ställer krav på utökade boendemöjligheter, na- turrastplatser, långtidsparkeringar m.m. i anslutning till vägen. Efter samråd med cheferna för handels- och bostadsdepartementen förordar

• Sida 31
•  Original

Prop. 1978/ 79: 127 31

jag att möjligheter skapas för att de insatser som redan har gjorts skall kunna fullföljas genom investeringsstöd till ytterligare ett antal projekt. Aktuella projekt är utbyggnad av Svenska Turistföreningens anlägg- ningar i Abisko, stugor m.m. för stiftelsen Dundret i Gällivare kom- mun, viss tillbyggnad av hotellet Silverhatten och utbyggnad av stugbyn i Kraja i Arjeplogs kommun. om— och tillbyggnad av Svenska Turist- föreningens anläggningar i Kvikkjokk. Dessa investeringar beräknas till ca 50 milj. kr. För att projekten skall kunna komma till utförande har förutsatts att statligt stöd kan lämnas med 75 % av investeringskostna- derna.

Utöver de anläggningar som jag här har nämnt planeras en hel rad projekt på turistområdet i bl. a. Kiruna och Gällivare kommuner. Pro- jekt som skall komma i fråga för statligt stöd måste emellertid analy- seras närmare i fråga om främst ekonomiska men också sociala, rekrea- tionspolitiska och miljömässiga konsekvenser innan de genomförs. Syftet måste vara att de svarar mot efterfrågan på turist- och rekreationsom— rådet. Länsstyrelsen i Norrbottens län bör få i uppgift att skyndsamt genomföra en sådan analys i samverkan med berörda kommuner, lands- tinget, beredningen för samordning av statens insatser för turism och rekreation (rekreationsberedningen) och Sveriges turistråd.

De projekt som efter denna utvärdering bedöms ligga i linje med samhällets intentioner på rekreationsområdet bör om arbetsmarknads- iäget motiverar det kunna genomföras med statligt stöd.

En fortlöpande upprustning av vandringsleder och fiskevatten har Skett i länsstyrelsens regi. Länsstyrelsen har för dessa ändamål kunnat utnyttja anslagen för beredskapsarbete. Så bör kunna ske även för fort- satta åtgärdcr av detta slag.

Kostnaderna för att genomföra de åtgärder på turistområdet som jag har redovisat här bör bestridas inom den särskilda medelsram för sys— selsättningsfrämjande åtgärder i Norrbotten som'statsrådet Wirtén tidi— gare har förordat. Kostnaderna för naturrastplatser, långtidsparkeringar m. m. utefter Norgevägen bör dock inrymmas i den extra medelsram för beredskapsarbeten som chefen för arbetsmarknadsdepartementet har fö- reslagit skall stå till länsarbetsnämndernas förfogande.

3 Skogsbruk

Skogsbruket är en viktig basnäring i Norrbotten. För sysselsättningen har näringen avgörande betydelse särskilt i glesbygden. Den ger ett be- tydande bidrag till serviceunderlaget i dessa områden. Sedan budget- året 1974/75 har staten anvisat särskilda medel för intensifierad skogs- vård i norra Sverige. Syftet med detta stöd är att dels förbättra skogsin- dustrins råvaruförsörjning, dels-skapa sysselsättning, både på kort och

• Sida 32
•  Original

Prop. 1978/79: 127 32 lång sikt. Till skillnad från vad fallet är i fråga om arbetsmarknadsmed- len till skogsbruket är syftet med detta stöd att skapa sysselsättning för dem som redan är verksamma i skogsbruket men som riskerar att fri- ställas på grund av brist på ekonomiskt försvarbara arbetsuppgifter. Stödet har visat sig väl uppfylla de ställda förväntningarna. För bud— getåret 1977/78 redovisar Skogsstyrelsen en sysselsättningseffekt av to- talt drygt 140 000 dagsverken, varav närmare 45000 dagsverken kan beräknas ha fallit på Norrbottens län.

Det statliga stödet till att bygga skogsvägar har i princip samma posi- tiva effekter som stödet till intensifierad skogsvård. Förutom den kort- siktiga sysselsättningseffekten leder byggandet av skogsvägar till att nya områden öppnas för aktivt skogsbruk. Det gäller både avverkning och skogsvård under en följd av år.

Det har bedömts att ytterligare arbeten inom skogsbruket i Norrbot- ten som skulle kunna berättiga till 18 milj. kr. i statliga bidrag kan ut- göras under innevarande och nästa budgetår.

Medel härför bör tas ur den medelsram för sysselsättningsfrämjande åtgärder i Norrbotten som statsrådet Wirtén tidigare har förordat. Med- len bör disponeras av Skogsstyrelsen enligt de bestämmelser som gäller för ordinarie anslag till dessa ändamål.

4 Kommunala avloppsreningsverk

Enligt vad jag har erfarit finns möjligheter att tidigarelägga arbeten med ett 20-tal avloppsreningsanläggningar inom Bodens, Haparanda, Kiruna, Älvsbyns, Jokkmokks, Överkalix, Kalix, Övertorneå, Gällivare och Pajala kommuner. Jag anser det angeläget att bidrag nu kan utgå till dessa kommuner så att arbetena snarast kan påbörjas. De principer som normalt tillämpas för statsbidrag till avloppsreningsverk bör gälla även för dessa bidrag. Erforderliga bidragsbelopp för de nu aktuella projekten kan beräknas till ca 17,5 milj. kr.

Medel för ändamålet bör tas ur den särskilda medelsram för syssel- sättningsfrämjandc åtgärder i Norrbotten som statsrådet Wirtén tidi- gare har förordat.

5 Jordbruk

Riksdagen har beslutat att för budgetåret 1976/77 under reserva- tionsanslaget Särskilt stöd till jordbruk och skogsbruk m.m. i Norrbot- tens län anvisa 15 milj. kr. Anslaget är avsett att användas för Norr- bottendelegationens verksamhet med jordbruk och skogsbruk. Härvid ökades möjligheterna att genom statsbidrag stödja uppbyggnaden av

• Sida 33
•  Original

Prop. 1978 / 79: 1 27 33

bärkraftiga företag av olika slag, främst jordbruksföretag i de inre delarna av Norrbotten.

Norrbottendelegationen har hemställt om en ökning av ifrågavarande anslag för att kunna fullfölja planerad och projekterad verksamhet. To- talt begärs ca 44 milj. kr. Riksdagen har på tilläggsbudget I till stats- budgeten för budgetåret 1978/79 för ändamålet anvisat 20 milj. kr. för nämnda uppgifter (prop. 1978/79: 25 bil. 8, JoU 1978/79: 15, rskr 1978/ 79:73). För att delegationen skall kunna fullfölja sitt program inom jordbruk och skogsbruk bör ytterligare 30 milj. kr. anvisas. Jag förordar att detta belopp anvisas under ett särskilt anslag budgetåret 1979/80.

Jag vill i detta sammanhang nämna att en grupp jordbrukare i Norr- bottens län i en skrivelse till regeringen har hemställt om särskilda in— satser av olika myndigheter för ett stort projekt som avser markavvatt- ning i kustlandet. De åtgärder som är aktuella är rensning och fördjup- ning av avloppsdikcn samt täckdikning. Lantbruksnämnden har som be- redskapsarbete påbörjat projektering av ca 3 000 ha åker, vilket dock endast är en liten del av hela projektet. I avvaktan på ytterligare un- derlag m.m. är jag inte beredd att ta ställning till lämplig finansiering m.m. av projektet. Jag finner det dock angeläget att resurser ställs till förfogande för fortsatt projektering.

6 Hemställan Jag hemställer att regeringen

dels

bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om insatser inom jordbruksdepartcmentets område för att främja sysselsättningen i Norrbotten,

dels föreslår riksdagen att till Särskilt stöd till jordbruk och skogsbruk, m. m. i Norrbot-

tens län för budgetåret 1979/80 under tionde huvudtiteln an- visa ett reservationsanslag av 30 000 000 kr.

• Sida 34
•  Original

Prop. 1978 / 79: 127 34

Utdrag H ANDELS DEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1979-03-01

Föredragande: statsrådet Cars

Anmälan till proposition om åtgärder för att främja sysselsättningen i Norrbotten

Chefen för jordbruksdepartementet har tidigare denna dag redovisat vissa åtgärder som syftar till att bygga ut turistanläggningar och upp- rusta vandringsleder och fiskevatten. Jag kommer nu att lämna förslag som gäller marknadsföringen av turism, vilket ligger inom handelsde- partementets ansvarsområde.

I propositionen om åtgärder för att främja de mindre och medelstora företagens utveckling (prop. 1977/78: 40 bil. 4, NU 1977/78: 34, rskr 1977/78: 110) nämnde min företrädare att det är svårt för konsumenten att få en tillfredsställande översikt av möjligheterna att semestra i Sve- rige samt att det också kan vara tidskrävande och komplicerat att teck— na sig för ett lämpligt svenskt turistarrangemang. Särskilt svårt är detta för sådana konsumenter som bor utanför Sverige. Han var därför positiv till Sveriges turistråds förslag att i samarbete med regionala organ och andra intressenter utveckla regionala produktions— och bokningsorgan, vilka skulle förbättra sammansättningen och marknadsföringen av tu- ristnäringcns tjänster. Ett sådant organ, Sverige Resor Väst AB grun- dades 1978, då turistrådet också inträdde som intressent i Till Fjälls AB.

Genom de utbyggnader av turistanläggningar som tidigare har skett i Norrbotten och genom de ytterligare utbyggnader som nu kan bli aktuella får Norrbotten en betydande turistkapacitet. Jag bedömer det som väsentligt för projektens ekonomi och därmed för den långsiktiga sysselsättningen inom turistnäringen att de marknadsförs på ett rationellt sätt.

Efter initiativ av Sveriges turistråd har förhandlingar nu slutförts med kommunerna och landstingen i Norrbottens och Västerbottens län om att bilda ett storregionalt marknadsföringsbolag med arbetsnamnet Lapplandsresor. Bolaget skall bedriva en bokningscentral, organisera paketresor och i övrigt samordna marknadsföringen. Beräknad start för bolaget är hösten 1979. En framgångsrik verksamhet i bolaget är be-

• Sida 35
•  Original

Prop. 1978/79: 127 35

roende av att det redan från början får tillräckliga resurser för att byg- ga upp en effektiv organisation och för marknadsföringsinsatser.

Medel för dessa åtgärder bör tas av den medelsram för sysselsätt- ningsfrämjandc åtgärder i Norrbotten som statsrådet Wirtén tidigare denna dag har förordat bli anvisad.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att rege- ringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om insatser inom handelsdepartementets område för att främja sysselsättningen i Norrbotten.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1979 790205

• Sida 36
•  Original