Prop. 1978/79:136

om trädgårdsnäringen

Prop. 1978/79: 136 Regeringens proposition 1978/79: 136

om trädgårdsnäringen;

beslutad den 1 mars 1979.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upp- tagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

OLA ULLSTEN ERIC ENLUND

1 Inledning

l974 års trädgårdsnäringsutredning har i delbetänkandet (SOU 1978: 51) Svensk trädgårdsnäring: Produktion, rationalisering och inter- nationella förhållanden framlagt förslag till ändringar i tullskyddet för den svenska trädgårdsnäringen. En sammanfattning av utredningens för- slag och förslag till ändring i tulltaxan återfinns i bilaga 3. En sam- manställning av remissyttrandena _i fråga om gränsskyddet har tagits in i bilaga 5.

Mot bakgrund av vad chefen för jordbruksdepartementet har anfört i det föregående beträffande riktlinjerna för den svenska trädgårdspoliti- ken tar jag i det följande upp sådana frågor som rör tullskyddet för trädgårdsprodukter.

2 Föredragandens överväganden

Det stora flertalet av de tullar som f. n. gäller för trädgårdsproduktcr, kapitlen (i, 7 och 8 i tulltaxan (1977: 975), fastställdes på 1930-talet. Den senaste övergripande översynen av tullskyddct i allmänhet gjordes av 1952 års tulltaxekommitté, vilket resulterade i 1958 års tulltaxa. Där- efter har endast smärre justeringar gjorts av tullarna, huvudsakligen i samband med de större handelsförhandlingarna inom ramen för det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT).

I den översyn av tulltaxan som tulltaxekommittén gjorde prövades även trädgårdsprodukternas tullskydd ingående. Kommittén fann att det beträffande tullskyddcts höjd under den tid av året då inhemska pro- dukter saluförs var befogat att tullsatserna sattes något högre för träd- gårdsprodukter än för industriprodukter, med hänsyn till de speciella

• Sida 29
•  Original

Prop. 1978/79: 136 39

förhållandena inom trädgårdsnäringen, t. ex. den utländska konkurren- sens oberäkneliga karaktär. Tulltaxekommittén jämförde vidare olika ty- per av tullar med varandra. Som ett resultat av kommitténs arbete före- togs en övergång från vikttullar till värdetullar på de allra flesta områ- dena utom trädgårds- och jordbruksområdena. Kommittén menade att när det gäller tullsatser av den höjd som det var fråga om vikttullar är bättre ägnade än värdetullar att mildra störningar på marknaden genom exceptionellt låga utbud. Det förslag till tulltaxa som framlades för riks- dagen i prop. 1958: 90 var utarbetat på grundval av tulltaxekommitténs betänkande (SOU 1956: 14—16) med förslag till tulltaxa.

Det svenska gränsskyddet på trädgårdsområdet utgörs fortfarande av vikttullar. För äpplen och päron gäller dessutom importrestriktioner i form av kvantitativ reglering under den svenska avsättningssäsongen. Det svenska tullsystcmet på detta område kännetecknas vidare av att tullarna i allmänhet varierar beroende på säsong och således är högre under de svenska avsättningsperioderna. I stor utsträckning gäller också tullfrihet för den tid då svensk produktion inte förekommer.

Vid sin genomgång och översyn av tullskyddet har trädgårdsnärings- utredningen haft som utgångspunkt att tullskyddet för trädgårdsproduk- terna skall bibehållas på i stort sett oförändrad nivå. Utredningen har för de olika produkterna prövat tullnivåns höjd och tullperiodens längd med hänsyn till näringens behov och konsumenternas nytta. Det har varit en strävan för utredningen att inte onödigtvis fördyra produkterna för konsumenterna genom en tull när detta inte har varit oundgängligen nödvändigt som skydd för den inhemska produktionen. I de fall u-lands- intressen har funnits för viss produkt har dessa i möjligaste mån beak- tats av utredningen. Utredningen har föreslagit såväl tullhöjningar som tullsänkningar liksom förändringar av tullperioderna. Förslaget innebär viss förstärkning av tullskyddet. Enligt utredningen innebär detta inte ett genomsnittligt överskridande av den reella tullnivå som gällde när utred— ningens direktiv gavs år 1974. Eftersom tullarna för trädgårdsproduktcr utgår som vikttullar har nämligen inflationen medfört att tullskyddet successivt har minskats.

Flera av tullarna på trädgårdsområdet är bundna i GATT, vilket in- nebär att de inte kan höjas över denna nivå eller omvandlas till värdc- tullar utan föregående förhandlingar med berörda länder. Sådana för- handlingar medför i regel kompensationskrav och kan ta lång tid att ge- nomföra. I en del fall har detta påverkat utredningens ställningstagan— den.

Utredningen har vidare funnit att det är angeläget att tullnivåerna värdesäkras så att inte tullens skyddseffekt minskar i takt med inflatio— nen och att värdetullar skulle vara den typ av tull som bäst värdesäkrar tullnivåerna. Som en förutsättning för att övergå generellt till ett system med värdetullar har utredningen angett att tullkontrollen kan göras ef- '

• Sida 30
•  Original

Prop. 1978/79: 136 30

fektiv. Om en övergång till värdetullar av kontrOIISkäl inte går att ge— nomföra återstår enligt utredningens bedömanden ett system med vikt- tullar, vars nivåer med jämna mellanrum justeras för att upprätthålla ett i huvudsak oförändrat tullskydd. För vissa varor har utredningen före- slagit omräkning till värdetullar kombinerade med minimivikttullar, ef- tersom risken för lågprisimport av dessa varor anses vara särskilt stor.

Bland remissinstanserna tillstyrker organisationer som företräder od- lare samt anställda inom näringen i stort sett utredningens förslag när det gäller gränsskyddet. Liknande inställning redovisas av flertalet läns- styrelser.

Handelns och industrins organisationer har ansett att utredningens förslag är onödigt långtgående med hänsyn till föreliggande skyddsbe- hov och till betydande men för konsumenterna. Några remissinstanser har framhållit att förslaget på en del punkter strider mot svensk u-lands— politik och att det är förbundet med vissa komplikationer på det han- delspolitiska området. Bl.a. har pekats på risken för negativa återverk- ningar för de allmänna strävandena till ökad liberalisering av handeln. En del myndigheter har ansett att utredningen inte tillräckligt ingående har redovisat motiven för och konsekvenserna av tulländringama.

Många remissinstanser delar utredningens uppfattning att tullnivåerna bör värdesäkras för att bibehålla tullarnas skyddseffekt. De organisatio- ner som företräder odlare samt anställda inom näringen tillstyrker en övergång till värdetullar men förutsätter att kontrollen vid importen kan göras effektiv. Med hänsyn till kontrollsvårigheterna vid importen av det varusortiment som här är i fråga har emellertid flera myndigheter liksom handelns och industrins organisationer ansett att vikttullarna bör bibehållas. Flera av de remissinstanser som har förordat ett bibehållande av vikttullarna har föreslagit ett system med återkommande revideringar av tullarna. om en uppjustering skulle anses angelägen med hänsyn till penningvärdets fall. Utredningens förslag att för vissa varor införa vär- detullar kombinerade med minimivikttullar har mött erinringar från i huvudsak samma remissinstanser som har gått emot förslaget om över- gång till värdetullar.

Senare kommer jag att ta upp utredningens förslag till tulländringar för olika varuslag. Här vill jag dock redovisa de aspekter som jag har lagt särskilt stor vikt vid i bedömningen av utredningens förslag om tull- ändringar.

Trädgärdsnäringen här i landet har liksom många andra branscher fått känna av en hård konkurrens från utlandet. Det kan därför ligga nära till hands att yrka på ett bättre tullskydd, bl. a. med hänvisning till att det jämförelsevis höga gränsskyddet i våra nordiska grannländer och EG kan ha inneburit en ökad press på den svenska marknaden. Jag vill emellertid understryka betydelsen för vårt land av en omfattande och fri utrikeshandel. Det måste därför föreligga starka skäl för att frångå den

• Sida 31
•  Original

Prop. 1978/79: 136 31 politik med låga tullar som vi sedan länge har fört. Olika frihandelsavtal och tullförhandlingar inom GATT har resulterat i avveckling och sänk- ning av tullarna såväl i Sverige som i andra länder. Detta har ökat möj- ligheterna att avsätta svenska produkter utomlands men har också med- fört ökad konkurrens på hemmamarknaden. För viss produktion, t. ex. delar av snittblomsterodlingen, har vi kunnat konstatera en ökande kon- kurrens från u-länderna. Att möta denna konkurrens med tullhöjningar skulle strida mot svensk u—landspolitik. Problem förorsakade av ökad export från u-ländcr måste man lösa genom anpassning och strukturom- vandling.

Samtidigt finns det anledning erinra om att effekten av de vikttullar som gäller på trädgårdsområdet starkt har minskat genom den ändring av pcnningvärdet som har ägt rum sedan tullarna senast prövades under "1950-talet. Det kan därför finnas skäl att överväga en viss justering av tullarna. Enligt min uppfattning är det emellertid angeläget att vid pröv- ningen av tullskyddet för de enskilda produkterna söka begränsa höj- ningarna till de mest nödvändiga, t. ex. där teknisk utveckling och änd- rade odlingsbetingelser medfört ändrade produktionsförutsättningar. Dessutom bör alla möjligheter beaktas att slopa tullarna för produkter som inte odlas i Sverige resp. för tider som ligger utanför den normala odlingssäsongen.

När det gäller utredningens förslag om en övergång till värdctullar är det nödvändigt att beakta att trädgårdsområdet är svårbemästrat från tulltaxcrings- och kontrollsynpunkt. Priserna varierar starkt och fast- ställs många gånger först efter importtillfällct. Fastställandet och kon- trollen av vikt är mot denna bakgrund enklare än fastställandet och kontrollen av värden som deklareras.

Jag har emellertid fäst stort avseende vid de av utredningen angivna skälen för en övergång till värdctullar även på trädgårdsområdet, i lik- het med vad som tidigare har skett med tullarna i allmänhet i den svenska tulltaxan. En vidgad tillämpning av värdctullar innebär att tull- nivån värdesäkras och att tullens skyddseffekt inte minskar i takt med inflationen. Det synes inte heller vara rationellt att bibehålla vikttullar och tillämpa ett system med återkommande revideringar av tullarna, med hänsyn till ändringar i pcnningvärdet.

Jag biträder därför utredningens förslag om övergång till värdctullar, dock med vissa undantag. De kontrollsvårigheter som har påtalats vid remissbehandlingen torde främst gälla snittblommor, hänförliga till 6 kap. i tulltaxan. Med hänsyn härtill förordar jag att vikttullarna bibehål- les för dessa produkter. Handelspolitiska skäl, framför allt Sveriges åta- ganden i GATT, talar vidare för att bibehålla vikttullar också när det gäller äpplen, päron och vindruvor.

Utredningen har ansett att en övergång till värdetullar endast torde kunna ske om tullkontrollen kan göras effektiv, t. ex. genom att tull—

• Sida 32
•  Original

Prop. 1978/79: 136 33 myndigheternas möjligheter att kontrollera importen av trädgårdspro- dukter kraftigt förstärks eller genom att ändringar sker av det nuva- rande tulldeklarationssystemet. Jag kan emellertid inte förorda att det med hänsyn till kontrollsvårigheterna görs ändringar i det nuvarande tulldeklarationssystemet (hemtagning, tulldeklaration i efterhand m.m.). Dock förutsätter jag att tullverket vid sin kontroll särskilt beaktar de speciella förhållandena på trädgårdsområdct.

I detta sammanhang kan crinras om att vissa åtgärder redan har vid- tagits av tullverket i syfte att effektivisera kontrollen. Godskontroll och bokföringsgranskning vid import. av vissa trädgårdsproduktcr har så— lunda under senare tid ägnats ökad uppmärksamhet. En viss skärpning har också skett beträffande tillämpningen av förfarandet med prelimi- nära tulldeklarationer.

Utredningen och vissa remissinstanser har förordat en ganska vid- sträckt användning av kombinerade vikt- och värdctullar. Sådana tullar är dock mycket arbetskrävande, framför allt när det rör sig om varor med växlande värde per kvantitetsenhet, och bör enligt min mening därför inte komma i fråga.

Flera av tullarna på trädgårdsområdet är bundna i GATT. En över- gång till värdctullar kräver omförhandlingar med berörda länder. Sådan övergång betraktas vanligen som en teknisk ändring under förutsättning att de nya värdetullarna motsvarar nivån under en viss tidsperiod före ändringen.

Utredningens förslag till värdctullar har för flertalet positioner beräk- nats som ett genomsnitt för vikttullarnas motsvarighet i värdetull under de tre åren 1975—1977. Med hänsyn bl. a. till de förhandlingar som er- fordras för GATT-bundna positioner har jag, som redovisas i det föl- jande, funnit lämpligt att för några positioner föreslå värdetullar som ligger lägre än utredningens förslag.

I avtalen med EFTA- och EG-länderna undantas trädgårds- och jord- bruksprodukter från avvecklingen av handelshindren men i samband med förhandlingar med BETA-länderna och vid tillkomsten av Sveriges frihandelsavtal med EG har Sverige gjort vissa handelspolitiska konces- sioner på trädgårdsområdet. Dessa koncessioner kommer inte att på- verkas av nu föreslagna ändringar, utöver att tullfrihet stadgas för vissa av de berörda produkterna. De tullättnader som Sverige har lämnat u-länderna i form av preferenser på trädgårdsområdet skall också kvar- stå.

Jag övergår nu till att behandla förslagen till ändringar för de en- skilda varuslagen.

När det gäller prydnadsväxter har utredningen bedömt cn uppjuste- ring av tullen för krukväxter enligt tulltaxcnr 06.02 som mycket angelä- gen. Gällande tull är 30 kr. per 100 kg. Tullen beräknas efter krukväx- ternas vikt inkl. allt närmaste emballage såsom krukor med jord. Sedan

• Sida 33
•  Original

Prop. 1978/79: 136 33

den senaste prövningen av tullskyddet på 1950-talet har övergång till andra odlingssubstrat och krukmaterial medfört att vikten per krukväxt nu endast uppgår till hälften eller en tredjedel av den som då gällde. Utredningen har föreslagit att tullen höjs till 90 kr. per 100 kg, alter- nativt att vikttullen ersätts med en värdetull om 9 % .

I fråga om lökar m. m. inkommande med jord under tulltaxenr 06.01 har utredningen funnit skäl föreslå en höjning upp till den nivå som är bunden i GATT, vilket skulle innebära en höjning från nuvarande 30 kr. till 50 kr. per 100 kg alternativt till en värdetull om 7 %.

I fråga om andra prydnadsväxter än krukväxter under tulltaxenr 06.02 har utredningen funnit en höjning av tullen från 30 kr. till 60 kr. per 100 kg eller en värdetull om 8 % berättigad.

För andra levande växter än prydnadsväxter enligt nr 06.02 har ut- redningen föreslagit oförändrad vikttull, 30 kr. per 100 kg, eller en värdetull om 4 %.

De nämnda förändringarna i emballagetekniken motiverar enligt min mening en uppjustering av tullen främst för krukväxter. Av tulltekniska skäl är det angeläget att närbesläktade varor liksom i nuvarande tulltaxa beläggs med samma tull. Jag föreslår därför en tull om 8 % för pryd- nadsväxter och andra växter hänförliga till tulltaxenr 06.02, liksom för lökar m. m. planterade t. ex. i krukor enligt nr 06.01.

När det gäller övriga växter som omfattas av 6 kap. i tulltaxan, dvs. framför allt snittblommor, har utredningen med hänsyn till odlingens svårigheter på senare år föreslagit ett förstärkt tullskydd. En sådan för- stärkning skulle emellertid åtminstone delvis riktas mot u-länder. Jag kan därför inte biträda utredningsförslaget i fråga om nejlikor och snitt- blommor i allmänhet för vilka jag förordar oförändrad vikttull. Jag har däremot funnit skäligt att föreslå en höjning av tullen för rosor från 750 kr. till 1000 kr. per 100 kg under tiden den 1 mars—den 30 november med hänsyn till odlingens svårigheter. I likhet med utredningen anser jag dock att tullen för rosor under december och januari kan slopas. Det bör vidare vara möjligt att enligt utredningens förslag sänka tullarna även för vissa andra blommor under de perioder import inte konkur- rerar med svenskodlade blommor. Sänkningar föreslås därför när det gäller mimosa, ljung, gladiolus, ginst och tulpaner.

I fråga om köksväxter (7 kap. i tulltaxan) har utredningen föreslagit såväl höjningar som sänkningar av tullarna. När det gäller tomater (tull- taxenr 07.01) har anförts att den successiva utvecklingen av nya sorter och odlingsmetoder har medfört att den nu gällande tullperioden har blivit för kort för att utgöra ett skydd för den tidiga tomatproduktionen. Utredningen har funnit att tullperioden, som nu är från den 16 maj till den 31 oktober, bör förlängas så att den omfattar tiden den 16 april— den 31 oktober. Vidare föreslås att den nuvarande tullen om 50 kr. per 100 kg höjs och ersätts med en värdetull om 20 % i kombination med en minimitull om 60 kr. per 100 kg.

• Sida 34
•  Original

Prop. 1978/79: 136 34

Tullen för tomater är i GATT bunden vid 50 kr. per 100 kg för perio- den den 16 maj —— den 31 oktober och vid tullfrihet för resterande del av året.

Jag har för min del inte funnit tillräckliga skäl för att förstärka tull- skyddet för tomatcr utöver en förlängning av tullperioden med en må- nad så att den omfattar tiden den 16 april — den 31 oktober. Tullsatsen bör fastställas till 17 %.

Importen av färsk gurka (tulltaxenr 07.01) avser i första hand slang- gurka, för vilken f. n. tas ut en tull om 50 kr. per 100 kg under tiden den 16 mars—den 30 september. För andra gurkor är tullen 25 kr. per 100 kg under tiden den 16 juni—den 30 september. Utredningen har föreslagit en höjning av tullnivån för slanggurka till 60 kr. eller 24 % och för andra gurkor till 30 kr. eller 24 %. För egen del vill jag inte motsätta mig en övergång till värdetull men föreslår att värdetullen för alla Slags gurkor fastställs till 20 % med oförändrade tullperioder.

Flera remissinstanser har ifrågasatt behovet av ett system med im- porzminimipriser för tomater och slanggurkor som har föreslagits av ut- redningen. Bl. a. har jordbruksnämnden anfört att de fall av marknads- störande import, som från trädgårdsnäringens sida vid enstaka tillfällen har påståtts förekomma, vid närmare granskning har visat sig sakna större betydelse. Jag är därför inte i nuvarande läge beredd att föreslå någon form av permanenta åtgärder med åtföljande administrativa be- lastning. Jag är emellertid medveten om att det kan visa sig nödvändigt att i vissa fall närmare följa utvecklingen av importen, bl. a. för att få bättre underlag för att pröva behovet av åtgärder i situationer med onormalt låg prissättning av importvaror. Det får ankomma på re- geringen att i sådana fall ge berörda myndigheter i uppdrag att be- vaka importutvecklingen och om situationen så kräver föreslå lämpliga åtgärder.

I fråga om isbergssallad (tulltaxenr 07.01) har utredningen ansett att den tullfria perioden kan utsträckas en månad. Tullperioden skulle då bli från den 1 april till den 31 december. Remissinstanserna har inte motsatt sig detta. Vissa remissinstanser har ansett att tullperioden därut- över kan avkortas ytterligare. Jag anser att det finns skäl som talar för en tullperiod omfattande månaderna april till och med november. Jag föreslår vidare en övergång från nuvarande vikttull om 40 kr. per 100 kg till en värdetull om 11 %.

F.n. utgår tull för annan sallad än isbergssallad med 40 kr. per 100 kg den 1 mars — den 31 december. Utredningen har funnit att den tull— fria perioden kan utökas med halva december och att tullen bör höjas till 50 kr. per 100 kg, alternativt till 12 %. Jag har funnit det befogat att föreslå en tull om 11 % med den föreslagna avkortningen av tullperio- den.

För salladskål (nr 07.01) har utredningen föreslagit en avkortning av

• Sida 35
•  Original

Prop. 1978/79: 136 35

tullperioden med en månad, vilket skulle innebära att tull tas ut från och med den 1 april till och med den 31 december och en höjning av tullen från 40 kr. till 50 kr. per 100 kg, alternativt en värdetull om 20 %. Med hänsyn till de framtida utvecklingsmöjligheterna har utred- ningen ansett att tullperioden inte kan avkortas ytterligare. Jag delar ut- redningens bedömning beträffande tullperiodens längd och förordar en värdetull om 20 %.

I fråga om vitkål och rödkål (nr 07.01) har utredningen föreslagit att den tull om 10 kr. per 100 kg, som gäller hela året, under tiden den 1 december -— den 30 april höjs till 15 kr. eller omvandlas till en värdetull om 17 %. För tiden den 1 maj —— den 30 november föreslås oförändrad vikttull eller en värdetull om 11 %. Jag biträder utredningens förslag som inte mött några invändningar vid remissbehandlingen. För tiden den 1 december—den 30 april föreslår jag alltså en tullsats om 17 %. Tullsatsen för tiden den 1 maj—den 30 november kan lämpligen sättas till 10 %.

För blomkål (nr 07.01) utgår f. n. tull om 25 kr. per 100 kg den 1 augusti—den 30 november och om 35 kr. per 100 kg den 1 maj—den 31 juli. Övrig tid utgår ingen tull. Utredningen föreslår att tull om 35 kr. eller 12 % utgår under tiden den 1 juni—den 30 november, vilket inne- bär dels en höjning av tullen under viss tid, dels en avkortning av tull- perioden med en månad. Jag biträder förslaget, dock att tullsatsen bör fastställas till 10 %.

För morötter (nr 07.01) föreslår jag att tullen för nyskördade och andra morötter blir densamma. Jag föreslår att tullen fastställs till 10 %.

För annan lök än vitlök, purjolök, buntlök eller gräslök (nr 07.01) har utredningen funnit skäl att höja tullen under tiden den 1 januari—den 29 februari från 15 kr. till 20 kr. per 100 kg eller till en värdetull om 16 % och att förkorta tullperioden med två veckor. Det skulle innebära att tullperioden börjar löpa först den 16 juli. Av regionalpolitiska skäl har jag funnit det nödvändigt att föreslå en värdctull om 16 % vilket trots en förkortning av tullperioden innebär förstärkning av tullskyddet. I likhet med utredningen föreslår jag tullfrihet för vitlök under hela året.

Jag anser mig inte kunna förorda någon annan förändring av tull- skyddet för övriga köksväxter än vad som kan innefattas i en övergång till värdetull på i huvudsak samma nivå som nuvarande vikttull.

Utredningen har beträffande gruppen frukt och bär (8 kap. i tull- taxan) föreslagit bl. a. tullfrihet för persikor (tulltaxenr 08.07) som f.n. beläggs med tull om 10 kr. eller 5 kr. per 100 kg, beroende på pre- ferensbehandling, under tiden den 1 juli—den 15 oktober. Jag biträder här utredningens förslag.

Utredningen har vidare prövat frågan om förkortad tullperiod för färska jordgubbar (nr 08.08) och funnit att den svenska produktionen av jordgubbar är av begränsad omfattning före midsommar. Jag an-

• Sida 36
•  Original

Prop. 1978/79: 136 36

ser att utredningens förslag kan godtas. Tullperioden skulle härvid börja den 8 juni i stället för som nu den 1 juni.

Utredningens förslag att höja tullen för tillfälligt konserverade äpp- len (äpplepulp) enligt tulltaxenr 08.11 för att möjliggöra en större av- sättning av den svenska frukten till industrin har inte mött några in- vändningar vid remissbehandlingen. Liksom utredningen föreslår jag här en tull om 20 %.

Såsom tidigare har nämnts förordar jag att gällande vikttullar bibe- hålls för vindruvor, äpplen och päron.

När det gäller tullen för frysta frukter enligt tulltaxenr 08.10 är det enligt min mening lämpligt att avvakta med prövningen av tullnivåerna till dess trädgårdsnäringsutredningen har prövat tullskyddet för bered- ningar av köksväxter, frukter etc., som omfattas av 20 kap. i tulltaxan. Jag föreslår därför att texten till detta tulltaxenummer tills vidare bibe- hålls oförändrad, vilket för frysta jordgubbar innebär oförändrad vikt- tull och för övriga frysta frukter och bär samma tull som föreslås för motsvarande färska produkter, när dessa är högst tu1lbelagda.

I övrigt föreslår jag ingen annan ändring av tullskyddet för frukter och här än en övergång till värdefull på i stort sett samma nivå som nuvarande vikttull.

Tulltaxans 20 kap. omfattar beredningar av köksväxter, frukter och andra växtdelar. Trädgårdsnäringsutredningen har ännu inte prövat tull- skyddet för dc produkter som ingår i detta kapitel. Utredningen har för- utsatt att en genomgång av tullarna beträffande de aktuella trädgårds- produkterna skall ske gemensamt med den särskilda utredningen om råvarukostnadsutjämning (Jo 1978: 07).

I likhet med trädgårdsnäringsutredningen finner jag det angeläget att tullarna för beredningarna korresponderar med dem som kommer att gälla för de färska produkterna. Jag förutsätter att utredningens förslag för beredningarna delvis kan föreligga i så god tid att förslag kan un- derställas riksdagen redan under 1979/80 års riksmöte. Såsom vissa remissinstanser har framhållit bör ändringarna av tullarna på trädgårds- produkter och beredningar genomföras i ett sammanhang.

Det bör vidare påpekas att i de fall nuvarande vikttull eller tullperiod är bunden i GATT värdetullen eller den utsträckta perioden inte kan sättas i kraft förrän erforderliga ändringar har åstadkommits enligt de regler i GATT som gäller för detta. Så snart riksdagens beslut föreligger kommer förhandlingar att inledas härom. Resultatet härav kommer se- nare att redovisas för riksdagen.

Mot denna bakgrund föreslår jag att ändringarna beträffande 6—8 kap. i tulltaxan träder i kraft vid tidpunkt som regeringen bestämmer. Jag räknar med att de GATT-förhandlingar som krävs är slutförda under hösten 1979. Tulländringarna torde därmed kunna sättas i kraft omkring den 1 januari 1980.

• Sida 37
•  Original

Prop. 1978/79: 136 37

De föreslagna höjningarna och sänkningarna av tullarna på träd- gårdsområdet kan, med utgångspunkt i 1977 års import, beräknas inne- bära en sammanlagd ökning av tulluppbörden med ungefär 15 milj. kr., varav ca 9 milj. kr. hänför sig till tulländringarna för prydnadsväxter etc. enligt 6 kap. i tulltaxan.

Jag torde i detta sammanhang få ta upp frågan om vissa redaktionella ändringar i tulltaxan.

Tulltaxan är utformad i överensstämmelse med internationell konven- tion den 15 december 1950 angående nomenklatur för klassificering av varor i tulltarifferna. Rådet för samarbete på tullområdet (Customs Co- operation Council) har i juni 1978 godkänt vissa redaktionella ändringar i nomenklaturen.

Generaltullstyrelsen har i skrivelse den 30 november 1978 anfört att motsvarande ändringar bör göras i den svenska tulltaxan. Samtidigt har styrelsen föreslagit vissa andra redaktionella ändringar i tulltaxan för att avhjälpa vissa brister i den svenska översättningen av nomenklaturen.

Efter remiss har yttranden avgetts av statistiska centralbyrån, statens jordbruksnämnd och kommerskollegium. Kollegiet har hört vissa nä- ringslivsorganisationer. Remissinstanserna har inget att erinra mot de föreslagna ändringarna, som inte innebär några ändringar i sak. Även jag finner att ändringarna bör göras.

Jag förordar att tulltaxan ändras i enlighet med vad jag i det före- gående har anfört och att ändringarna träder i kraft den 1 juli 1979. Ändringarna i 6—8 kap. i tulltaxan bör såsom jag tidigare har förordat dock sättas i kraft på dag som regeringen bestämmer.

3 Upprättat lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom handelsdepartementet upprättats förslag till lag om ändring i lagen (1977: 975) med tulltaxa. . Förslaget torde fogas som bilaga 2.1 till detta underprotokoll.

4 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att antaga förslaget till lag om ändring i lagen (1977: 975) med tulltaxa.

• Sida 38
•  Original

Prop. 1978/79: 136 38

Förslag till

Lag om ändring i lagen ( 1977 : 975) med tulltaxa

Härigenom föreskrives att allmänna bestämmelserna. 6—8 kap.. 12 kap.. 20 kap.. 32 kap., 40 kap.. 42 kap.. 61 kap., 63 kap., 66 kap.. 70 kap.. 71 kap., 73 kap.. 74 kap.. 82 kap.. 83 kap.. anmärkningarna till sextonde av- delningen. 84 kap.. anmärkningarna till sjuttonde avdelningen. 90—93 kap.. 97 kap. och 98 kap. lagen (1977: 975) med tulltaxa skall ha nedan an- givna lydelse.

• Sida 39
•  Original

Prop. 1978/79: 136 39

Allmänna bestämmelser

'full beräknas efter den procent av varas värde eller det belopp för kvan— titet som anges i denna taxa. 'l'ullfriltet utmärkes med ordet "fri".

För tolkningen av tulltaxan gäller följande allmänna bestämmelser. l. Rubrik till avdelning. kapitel och underavdelning av kapitel är endast vägledande. Tulltaxering skall ske med ledning av lydelsen av tulltaxe— nummer och anmärkningar till avdelning eller kapitel och. om ej annat fö— reskrives i tulltaxenummer eller anmärkningar. av följande bestämmelser.

2. a. Anges under ett tulltaxenummer viss vara. hänföres varan till detta nummer även i ej komplett eller i ej färdigarhetat tillstand. under förutsätt- ning att varan vid förtullningen uppvisar de väsentliga kännetecknen pä den kompletta eller färdigarbetade varan. 'l'ill sådant tulltaxenummer hän— föres även en komplett eller färdigarbetad vara (eller en vara som enligt denna bestämmelse skall tulltaxeras som komplett eller färdigarbetad) som vid förtullningen är isärtagen eller icke hopsatt.

2. a: I. Bestämmelsen i 2. a om vara som vid förtullningen är isärtagen eller icke hopsatt gäller endast om de isärtagna eller icke hopsatta delarna förtullas gemensamt. om ej annat föreskrives.

2. b. Anges under ett tulltaxenummer visst ämne, hänföres ämnet till detta nummer både när det är i rent tillstånd och när det förekommer i blandning eller förening med annat ämne. Till tulltaxenummer. som anges omfatta vara av visst ämne. hänföres även vara som delvis är tillverkad av detta ämne. Tulltaxering av blandning eller sammansatt vara regleras när- mare av bestämmelserna i 3.

3. Kan vid tulltaxeringen av en vara två eller flera tulltaxenummer kom— ma i fråga gäller följande:

a) tulltaxenummer med specificerad varubeskrivning tillämpas framför tulltaxenummer med mera allmän varubeskrivning:

b) blandning. vara som består av olika ämnen eller är sammansatt av oli- ka bestandsdelar samt sats bestående av flera varor tulltaxcras. om tulltax- cring ej kan ske med ledning av bestämmelsen under 3. a. såsom det ämne eller den beståndsdel som ger blandningen. varan eller satsen dess huvud- sakliga karaktär:

c) om tulltaxeringen ej kan ske med tillämpning av bestämmelserna un- der 3. a och 3. b skall det tulltaxenummer tillämpas som står sist i tulltaxan av de nummer som skäligen kan komma i fråga.

4. Vara som ej är hänförlig till något nummer i tulltaxan skall tulltaxeras enligt det nummer som är tillämpligt för närmast liknande vara.

• Sida 40
•  Original

Prop. 1978/79: 136

40

6 kap. Levande träd och andra levande växter; lökar. rötter o. d.; avskurna blommor och prydnadsblad

Anmärkningar

I. Detta kapitel omfattar endast levande träd och varor (inbegripet köksväxtplantor) av sådana slag som vanligen levereras av trädgardsmi'tstare. plantskolor eller blomsterhandlare för planterings- eller prydnadsändamal: kapitlet inbegriper dock ej potatis. ätbar lök och andra produkter enligt 7 kap. IJ . 'l'ill nr 06.03 och 06.04 hänföres även buketter. blomsterkorgar. kransar och lik-

nande artiklar. helt eller delvis tillverkade av i dessa nummer omnämnda varor. även om artiklarna är försedda med tillbehör" av andra material.

06.0l

han?

00.03

Lökar. stamknölar. rotknölar och rhizomer. i vila. un— der tillväxt eller i blomning: A. ej planterade:

l. med blommor eller blomknoppar ...... l00 kg 2. andra slag: a. gladiolus och liljekonvalje ................. b. andra ............................ l00 kg B. planterade (t. ex. i krukor) !. gladiolus och liljekonvalje ................... 2. andra slag ................................. Andra levande växter. inbegripet träd. buskar. rötter.

sticklingar oeh ympkvistar: A. al. alm. ask. asp. avenbok. björk. bok. ek. gran. lind. lärk. lönn. poppel och tall .................

B. azalea. erica. katnelia och t'ododendron ..........

L”. körshärs-. plommon—. päron— och äppelträd:

l. förädlade .................................. 2. andra slag ................................. I). andra växter .................................. lZ. rötter. sticklingar och _vmpkvistar ...............

Avskurna blommor och blomknoppar av sadana slag som är lämpliga till buketter eller annat prydnadsända- mal. friska, torkade. färgade. blekta. impregnerade el- ler pa annat sätt preparerade: A. friska: l. mimosa. ljung och ginst ..................... 2. nejlikor: _ a. under tiden I mars 30 november .' . . .100 kg b. under tiden | december—29 februari . .100 kg 3. gladiolns: a. under tiden I maj—30 september ..... l00 kg b. under tiden ] oktober—30 april ............

350:—

fri

25:—

fri 857"?-

fri

• Sida 41
•  Original

Prop. 1978/79: 136 41

4. rosor: a. under tiden I mars—30 november . . . .100 kg l000:—- b. under tiden I december—3l januari ........ fri c. ttnder tiden [ februari—29 februari .. .100 kg 500:— 5. lttlpaner: a. under tiden I mars—30 april ........ 100 kg 750:— b. undertiden ! maj—30 september ........... fri c. under tiden I oktober—29 februari . . , 100 kg 500:— (3. andra: a. under tiden [ mars—30 november .. . 100 kg 750:— b. under tiden 1 december—29 februari . l00 kg 500:— B. andra slag .................................... fri

00.04 Blad. kvistar och andra delar (andra än blommor och knoppar) av träd. buskar och andra växter samt mos- sa. lavar och gräs, utgörande varor av sådana slag som är lämpliga till buketter eller annat prydnadsändamal. friska. torkade. färgade. blekta. impregnerade eller på annat sätt preparerade: A. adiantum och asparagus. friska ........... 100 kg 350:— B. andra slag .................................... fri

• Sida 42
•  Original

Prop. l973/79: 136 42

7 kap. Köksväxter samt vissa ätbara rötter och stam- eller rotknölar

Anmärkning

()rdet "köksväxter" i nr 07.01. 07.02 och 07.03 skall anses inbegripa ätbara svam- par. tryffel. oliver. kapris. tomater. potatis. rödbetor. gurkor. pumpor. auberginer. sötpaprika. fänkål. persilja. körvel. dragon. krasse. mejram (Mujormm hurtvnsix el- ler Origwmm maiorunu). pepparrot och vitlök. Nr 07. 04 omfattar alla torkade. dchydratiserade eller evaporerade köksväxter av sa- dana slag som är hänförliga till nr 07. 01 —07. 03 andra än:

torkade spritade baljväxtlrön (nr ()7. 05): . malen sötpaprika (nr 09. 04); . mjöl av torkade haljväxtfrön enligt nr 07.05 (nr 11.04): . mjöl. gryn och flingor av potatis (nr 11.05).

r:..n crr—

07.01 Köksväxter. färska eller kylda: A. kål: l. blomkäl a. undertiden 1juni—-3() november ........... 10 "=? b. under tiden [ december—31 maj ........... fri 2. vitkäl och rödkål: a. undertiden l maj—30 november ........... ll '."?- b. under tiden 1 december—30 april .......... 17 % 3. grönkal och brysselkål: a. undertiden 1juni—-31 december ........... 20 (.."-2 b. under tiden 1januari—31 maj .............. fri 4. salladskal a. under tiden ) april—31 december .......... 20 '.-7( b. under tiden [januari—31 mars ............. fri 5. annan: a. Linder tiden 1 mars—31 december .......... 20 C'- b. under tiden 1januari—29 februari .......... fri B. gurkor: 1.slanggurkor: a. under tiden 16 mars—30 september ......... 20 % b. under tiden 1 oktober— 15 mars ............ fri 2. andra: a. undertiden 16juni—30 september .......... 20 % b. undertiden 1 oktober—15juni ............. fri C. lök: 1. vitlök ..................................... fri 2. purjolök, buntlök och gräslök: a. undertiden 1 maj—30 november ........... 10 '>'/( 1). under tiden 1 december —30 april .......... fri 3. annan: a. undertiden 16juli—29 februari ............ 16 9?-

b. under tiden ) mars—15ju1i ..... ' ........... fri

• Sida 43
•  Original

Prop. 1978/79: 136

D. potatis:

1. nyskördad, under tiden 6juni—5juli ..........

2. annan ..................................... l:". sparris:

l. undertiden 1 maj—30juni ...................

2. undertiden 1juli—30 april ................... F. svampar och tryffel ............................ G. tomater:

1. under tiden 16 april—31 oktober ..............

2. undertiden l november—15 april ............. H. sallad:

1. isbergssallad: a. under tiden 1 april—30 november .......... b. under tiden 1 december—31 mars .......... 2. annan: a. under tiden 1 mars—15 december .......... b. under tiden 16 december—29 februari ...... lJ. baljfrukter: l. ärter: a. under tiden 1 mars—31 december .......... b. under tiden 1januari—29 februari .......... 2. andra: &. under tiden ] mars—31 december .......... b. under tiden 1januari—29 februari .......... K. sötpaprika ................................... L. rotfrukter: ]. morötter ..................................

2. pepparrot .................................. 3. andra .....................................

M. kronärtskockor: ]. undertiden ljuli—3O november .............. 2. under tiden ! december—30juni .............. N. andra slag: 1. under tiden 1 maj—30 november .............. 2. under tiden 1 december—30 april ............. 07.02 Köksväxter (även kokta). frysta: A. morötter, ärter, bönor, spenat och broccoli samt morötter och ärter, blandade ............... B. andra slag: belägges under hela året med samma tull som motsvarande färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda 07.03 Köksväxter. tillfälligt konserverade i saltvatten. sva- velsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösning- ar men ej särskilt beredda för direkt konsumtion:

43

16%

• Sida 44
•  Original

Prop.

07.04

07 . 05

07.06

1978/79: 136

belägges under hela året med samma tull som mot— svarande färska produkter under den tid dessa är

högst tullbelagda Torkade. dehydratiserade eller evaporerade köksväx— ter. hela. i bitar, skivade. krossade eller pttlveriseradc. men ej vidare beredda: A. vitlök ........................................ B. andra slag .................................... Torkade spritade baljväxtfrön av sådana slag som an— vändes till människo- eller djurföda, även skalade eller kluvna .......................................... Maniok-. arrow- och salepsrot.jordärtskockor. batatcr (sötpotatis) och andra liknande rötter. stam- eller rot- knölar med hög halt av stärkelse eller inulin. färska el— ler torkade. hela eller i bitar: märg av sagopalm ......

44

fri

3 %

fri

fri

• Sida 45
•  Original

Prop. 1978/79: 136

45

8 kap. Ätbara frukter och nötter; skal av meloner eller citrusfrukter

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar ej icke ätbara nötter och frukter. 2. ()rdet "färska" skall även anses avse kylda varor.

08.01 Dadlar. bananer, kokosnötter, paranötter. kasjunötter. ananas. avokadofrukter. mango. guava och mangostan, färska eller torkade. även skalade ..................

08.02 Citrusfrukter. färska eller torkade ..................

08.03 Fikon. färska eller torkade ........................

08.04 Vindruvor. färska eller torkade:

A. färska: 1. under tiden 1ju1i—31 oktober ......... 100 kg 2. under tiden 1 november—30juni .............. B. torkade ......................................

08.05 Nötter och liknande frukter, andra än sådana som är hänförligatillnr08.01.färskaellertorkade.även skalade

08.06 Äpplen. päron och kvittenfrukter. färska: A. äpplen: 1. under tiden 16ju1i—29 februari ........ 100 kg 2. under tiden ] mars—15ju1i ................... B. päron och kvittenfrukter: 1. under tiden 16ju1i—31 december ....... 100 kg 2. under tiden 1januari—15ju1i ................. 08.07 Stenfrukter. färska: A. körsbär: l. undertiden 16juni—31ju1i ................... 2. under tiden 1 augusti—15juni ................ B. plommon: ]. under tiden 16juli—30 september ............. 2. under tiden 1 oktober—15ju1i ................ C. andra ........................................ 08.08 Bär. ej hänförliga till nr 08.07. färska: A. hallon. krusbär och vinbär. andra än svarta vinbär: 1. undertiden 1juni—31 augusti ................ 2. under tiden 1 september—31 maj ............. B. svarta vinbär: 1. undertiden 1juni—31 augusti ................ 2. undertiden 1 september—31lmaj ............. C. jordgubbar: 1. under tiden 8juni—31 augusti ................ 2. under tiden 1 september—7juni .............. D. andra ........................................

fri fri fri

fri fri

5 %- fri 15 % fri fri .

7 % fri

1 l % fri

15 % fri fri

• Sida 46
•  Original

Prop. 1978/79: 136

08.09 Andra färska frukter: A. meloner: 1. under tiden 16juni— 30 september ............ 2. ttnder tiden 1 oktober—15juni ................ B. andra ........................................ 08.10 Frukter (även kokta), frysta. utan tillsats av socker: A. jordgubbar ............................. 100 kg B. andra: belägges under hela året med samma tull som motsvarande färska produkter under den tid dessa är högst tullbclagda 08.11 Frukter. tillfälligt konserverade (t.ex. med svaveldi- oxidgas eller i saltvatten. svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar) men i föreliggande skick olämpliga för direkt konsumtion: A. jordgubbar ................................... B. äpplen ....................................... (7. andra: belägges under hela året med samma tull som motsvarande färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda 08. 12 Frukter. torkade. andra än sådana som är hänförliga till nr 08.01. 08.02. 08.03. 08.04 eller 08.05 ........... 08.13 Skal av meloner eller citrusfrukter, färska, frysta, tor- kade eller tillfälligt konserverade i saltvatten, svavel- syrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar. .

46

18 % fri fri

50:—

17 %.- 20 %

fri

fri

• Sida 47
•  Original

Prop. 1978/79: 136 4,7

12 kap. Oljeväxtfrön och oljehaltiga frukter; diverse andra frön och frukter; växter för industriellt eller medicinskt bruk; halm och foder- växter

Anmärkningar

1. Nr 12.01 skall anses tillämpligt för bl. a. jordnötter. sojabönor. senapsfrön. vall- mofrön och kopra. Det skall ej anses tillämpligt för kokosnötter och andra pro- dukter enligt nr 08.01 eller för oliver (7 eller 20 kap.). . För tillämpning av nr 12.03 gäller att betfrön. gräsfrön och andra vallväxtfrön. frön av prydnadsblommor. köksväxtfrön. frön av skogsträd. frön av fruktträd samt frön av vicker (andra än frön av anen V i c i a fab a) och lupiner skall anses som frön av sådana slag som användes som utsäde. Nr 12.03 skall dock ej anses tillämpligt för följande produkter. även om de är av- sedda att användas som utsäde: a. baljväxtfrön av sådana slag som användes till människo- eller djurföda (7 kap.); b. kryddor och andra produkter enligt 9 kap.; c. spannmål (10 kap. ); d. produkter hänförliga till nr 12. 01 eller 12. 07. 3. Nr 12. 07 skall anses tillämpligt för bl. a. följande växter och delar därav: basilik- ört gurkört, isop mynta av alla slag, rosmarin. vinruta, salvia och malört. Nr 12.07 skall däremot ej anses tillämpligt för: a. Oljeväxtfrön och oljehaltiga frukter (nr 12.01); b. medikamenter hänförliga till 30 kap.; c. parfymer och toalettmedel hänförliga till 33 kap.; d. desinfektionsmedel. insekts-. svamp- och ogräsbekämpningsmedel samt lik- nande produkter. hänförliga till nr 38.11. P.)

12.01 Oljeväxtfrön och oljehaltiga frukter, hela eller sönder-

delade .......................................... fri 12.02 Mjöl. ej avfettat. av Oljeväxtfrön eller oljehaltiga fruk-

ter (med undantag av senapspulver) ................ fri 12.03 Frön, frukter och sporer av sådana slag som användes

som utsäde ...................................... fri 12.04 Sockerbetor, hela eller skurna, färska, torkade eller

pulveriserade; sockerrör .......................... fri 12.06 Humle och lupulin ............................... fri 12.07 Växter samt delar (inbegripet frön och frukter) av träd, buskar eller andra växter, utgörande varor av sådana slag som användes främst för framställning av parfy- mer, farmaceutiska produkter, insekts- eller svampbe- kämpningsmedel eller för liknande ändamål, färska el- ler torkade. hela, skurna. krossade. malda eller pulve- riserade ......................................... fri 12.08 Cikoriarötter. färska eller torkade. hela eller skurna, orostade; johannesbröd, färskt eller torkat. även kros- sat eller malet men ej vidare bearbetat; fruktkärnor och andra vegetabiliska produkter av sådana slag som användes främst till människoföda. ej hänförliga till an-

nat nummer ..................................... fri 12.09 Halm. agnar och skal av spannmål. obearbetade eller hackade men ej bearbetade på annat sätt ............ fri

12.10 Foderbetor, kålrötter och andra foderrotfrukter; hö,

• Sida 48
•  Original

Prop. l978/79: 136

lusern, klöver, esparsett, foderkål, lupin, vicker och liknande djurfoder ...............................

48

fri

• Sida 49
•  Original

Prop .

1978/79: 136

49

20 kap. Beredningar av köksväxter, frukter eller andra växtdelar

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar ej: a. köksväxter och frukter, beredda eller konserverade på sätt som anges i 7 och 8 kap.; b. fruktgeléer. fruktpastor o. d. i form av sockerkonfektyrer (nr 17. 04) eller

I)

()7.

chokladkonfektyrer (nr 18. 06).

01 —07. 05 om de vid förtullningen förelag | där angivet skick.

. Köksväxter enligt nr 20.01 och 20.02 är sådana som skulle vara hänförliga till nr

3. Ätbara växter, rötter och andra växtdelar (t. ex. ingefära och angelika) inlagda | sockerlag skall tulltaxeras som konserverad frukt enligt nr 20. 06; även rostade jordnötter skall tulltaxeras enligt nr 20.06.

4. Tomatsaft | vilken torrsubstansen uppgår till minst 7 viktprocent skall tulltaxeras enl

20.01

20.02

20.03

20.04

20.05

20.06

igt nr 20.02.

Köksväxter och frukter. beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra, även med tillsats av socker, salt. kryddor eller senap ................... 100 kg[ Köksväxter beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra: A. tomatpulp och tomatpuré ...................... B. svampar, tryffel och sparris ............. 100 kgl C. potatisprodukter .............................. D. oliver ................................ 100 kg1 E. andra slag ............................ 100 kg, Frukter. frysta. med tillsats av socker: A. jordgubbar ............................ 100 kg B. andra:

belägges under hela året med samma tull som motsvarande färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda

Frukter. fruktskal och andra växtdelar, kanderade. glaserade eller på liknande sätt beredda med soc- ker ...................................... 100 kg1 Sylter, fruktgeléer, marmelader. fruktmos och frukt- pastor. beredda genom kokning, med eller utan tillsats av socker ................................ 100 kg' Frukter, beredda eller konserverade på annat sätt. med eller utan tillsats av socker eller sprit: A. kasjunötter,jordnötter. kokosnötter och paranötter samt nötter och liknande frukter av de slag som av-

ses i nr 08.05 ................................. B. ananas ....................................... C. aprikoser. persikor och blandade frukter (fruktsal- lad) .................................. 100 kg' D. andra ................................ 100 kg'

20: —

fri 65:— fri 12:50 20:—

50:—

35:—

fri fri

12:50 15:—

l' Tullen beräknas efter varornas vikt inkl. sådant förefintligt emballage. med vilket varor av ifrågavarande slag brukar försäljas i detaljhandeln.

• Sida 50
•  Original

Prop. 1978/79: 136 50

20.07 Fruktsaft (inbegripet druvmust) och köksväxtsaft. även med tillsats av socker men ojäst och ej innehål- lande sprit: A. osockrad. på kärl vägande brutto: 1. över 3 kg: a. av passionsfrukt. mango eller guava ....... fri b. av citrusfrukter ................... 100 kg 5: —-— c. annan ........................... 100 kg 10:— 2. 3 kg eller därunder: &. av passionsfrukt. mango eller guava ....... fn' b. av citmsfrukter .................. 100 kg1 7:50 c. av köksväxter ................... 100 kg' 10:— d. annan ........................... 100 kg1 12: 50 B. sockrad: [. av passionsfrukt. mango eller guava .......... fri 2. annan ............................. 100 kg' 30:—

lTullen beräknas efter varornas vikt inkl. sådant förefmtligt emballage, med vilket varor av ifrågavarande slag brukar försäljas i detaljhandeln.

• Sida 51
•  Original

Prop. 1978/79: 136 51

32 kap. Garvämnes— och färgämnesextrakter; garvsyror och derivat därav; färgämnen, lacker och andra beredda färger; kitt, utfyll- ningsmedel och tätningsmedel; tryckfärger, bläck och tusch

Anmärkningar

'? ...

3.

'-It

Detta kapitel omfattar ej: a. isolerade kemiska grundämnen och isolerade kemiskt definierade föreningar (med undantag av sådana som är hänförliga till nr 32.04 eller 32.05. oorganiska produkter av sådana slag som användes som luminoforer, enligt nr 32.07. samt färgämnen i former eller förpackningar av sådana slag som försäljes i de— taljhandeln. hänförliga till nr 32.09): b. tannater och andra tanninderivat av produkter hänförliga till nr 2938—2942, 29.44 eller 35.01 —35.04. Nr 32.05 skall anses inbegripa för framställning av azofärgämnen avsedda bland- ningar av stabiliserade diazoniumsalter med kopplingskomponenter. Nr 32.05. 32.06 och 32.07 skall även anses tillämpliga för preparat på basis av syntetiska organiska färgämnen (inbegripet pigment). substratpigment eller and-

ra färgämnen av sådana slag som användes för färgning i massan av plaster. gum- mi eller liknande material eller som beståndsdelar i preparat för tryckning av tex- tilvaror. Dessa nummer skall dock ej tillämpas för beredningar av pigment. hän- förliga till nr 32.09. . Nr 32.09 skall anses inbegripa lösningar (andra än kollodium) av produkter

nämnda i nr 39.01 ——39.06 i flyktiga organiska lösningsmedel. endast om lösnings- medlets vikt överstiger 50% av lösningens vikt. . Ordet "färgämnen" i detta kapitel inbegriper ej produkter av sådana slag som an—

vändes som fyllmedel i oljefärger. även om de skulle vara lämpliga som pigment i kallvattenfärger. . Uttrycket "brons- och färgfolier" i nr 32.09 skall anses tillämpligt endast för pro-

dukter av sådana slag som användes för tryckning av t. ex. bokomslag och möss- band och som består av: a. tunna blad bestående av metallpulver (inbegripet pulver av ädel metall) eller plgment agglomererade med lim. gelatin eller annat bindemedel; b. metall (t. ex. guld eller aluminium) eller pigment anbragt på papper. plast eller annat underlag.

32.01 Garvämnesextrakter av vegetabiliskt ursprung: garv- syror (tannin). inbegripet vattenextraherat galläpple- tannin. samt salter. etrar, estrar och andra derivat där- av .............................................. fri 32.03 Syntetiska organiska garvämnen samt oorganiska garvämnen: garvningspreparat. även innehållande na- turliga garvämnen: enzymatiska garveripreparat (t.ex. pyrmedel av enzymatiskt. pankreatiskt eller bakteriellt ursprung): A. syntetiska organiska garvämnen med en askhalt av

högst 20 viktprocent. beräknat på torrsubstansen . 5 % B. andraslag.............................. ...... fri

32.04 Färgämnen av vegetabiliskt ursprung (inbegripet färg- träextrakter och andra vegetabiliska färgämnesextrak- ter med undantag av indigo) eller animaliskt ursprung fri 32.05 Syntetiska organiska färgämnen (inbegripet organiska pigment): syntetiska organiska produkter av sådana slag som användes som luminoforer; produkter utgö- rande på textilfibrer fixerbara s.k. optiska blekmedel; naturlig indigo ................................... fri

• Sida 52
•  Original

Prop. 1978/79: 136

3 2 , ..

.06

32.08

Substratpigment .................................

3 .07 Andra färgämnen; oorganiska produkter av sådana

slag som användes som luminoforer ................ Produkter av sådana slag som användes inom kera- mik-. emaljerings- eller glasindustrin och utgör bered- da pigment. beredda opakmedel. beredda färger. icke frittad emalj- och glasyrmassa. flytande lysterfärger el- ler liknande produkter; engober; fritta och annat glas i form av pulver. korn eller flingor ...................

32.09 Lacker: kallvattenfärger (även för färgning av läder):

uu

IJ |»)

.10

.13

andra målningsfärger: pigment dispergerade i linolja. lacknafta. terpentinolja eller andra media av sådana slag som användes vid tillverkning av målningsfärger: brons- och färgfolier; färgämnen i former eller förpack— ningar av sådana slag som försäljes i detaljhandeln: lös- ningar enligt del'mition i anm. 4 till detta kapitel: A. lacker: lösningar enligt anm. 4 till detta kapitel . . . . B. emulsionsfärger; bronspasta och till lacker ej hän- förliga bronsfärger ............................ C. andra slag .................................... Konstnärsfärger. färger för skolbruk. plakatfärger. brytningsfärger. hobbyfärger och liknande färger i form av tabletter eller i tuber. burkar. flaskor. skålar eller i liknande form eller förpackning. inbegripet såda- na färger i satser. med eller utan penslar. paletter eller

andra tillbehör ................................... Beredda sickativ .................................

Fönsterkitt: ympvax; spackelfärger: icke eldfasta pre- parat för ytbeläggning: utfyllningsmedel. tätningsme- del o.d.. inbegripet hartskitt och hanscement ....... Bläck. tryckfärger och liknande färger: A. tryckfärger och dupliceringsfärger ............... B. andra slag ....................................

fri

fri

fri

(S% 5 %

7% 49?

• Sida 53
•  Original

Prop. 1978/79: 136 53

40 kap. Naturgummi, syntetiskt gummi och faktis samt varor därav

Anmärkningar

|.)

3.

Där ej annat är föreskrivet förstås i hela taxan med ordet "gummi" följande pro- dukter. även vulkade (mjukgummi eller hårdgummi): naturgummi. balata. gutta- perka och liknande naturliga produkter. syntetiskt gummi. faktis framställd av oljor samt regenerat av dessa produkter. . Detta kapitel omfattar ej följande produkter av gummi och textilvara. vilka i all-

mänhet hänföres till efte avd.: a. trikåväv och andra trikåvaror. elastiska eller gummibehandlade (andra än driv- och transportremmar av gummibehandlad trikåväv. enligt nr 40.10); andra elastiska vävnader samt artiklar därav-, b. brandslangar och liknande slangar av textilmaterial. invändigt belagda med gummi eller försedda med foder av gummi (nr 59.15); c. textilvävnader (med varp och inslag). andra än varor enligt nr 40.10. impreg- nerade. överdragna, belagda eller laminerade med gummi: — vägande högst 1 500 g/mz'. eller —— vägande mer än 1 500 g/mz och innehållande mer än 50 viktprocent textilmaterial: samt aniklar tillverkade av sådana vävnader; d. filt. impregnerad eller överdragen med gummi och innehållande mer än 50 viktprocent textilmaterial, samt artiklar därav; e. fiberduk och liknande duk av garn impregnerade eller överdragna med gummi eller i vilka gummi utgör bindemedlet. oavsett vikten per mf. samt aniklar därav; f. vävnadsliknande varor bestående av parallellt ordnade trådar av textilmateri- al. sammanklistrade med gummi. oavsett vikten per m”. samt aniklar därav. Plattor. duk och remsor av cellgummi. skumgummi eller svampgummi i förening med textilvävnad. filt. fiberduk (inbegripet liknande duk av garn) eller liknande textilvara samt artiklar därav skall dock tulltaxeras enligt 40 kap.. under förut- sättning att textilvaran utgör endast förstärkning. Följande artiklar omfattas ej heller av detta kapitel: a. skodon och delar därtill. hänförliga till 64 kap.; b. huvudbonader och delar därtill (inbegripet badmössor). hänförliga till 65 kap.: c. mekaniska eller elektriska maskiner och apparater samt delar därtill (inbegri- pet elektrisk materiel av alla slag) av hårdgummi. hänförliga till sextonde avd.; d. artiklar hänförliga till 90. 92. 94 eller 96 kap.; e. artiklar hänförliga till 97 kap. (andra än idrottshandskar och varor hänförliga till nr 40.11): f. knappar. kammar. skaft till rökpipor. reservoarpennor, kulpennor och andra aniklar hänförliga till 98 kap. . [ anm. [ till detta kapitel och i nr 40.02. 40.05 och 40.06 skall uttrycket "synte-

tiskt gummi" anses tillämpligt för: a. omättade syntetiska ämnen som genom vulkning med svavel kan irreversibelt överföras till icke termoplastiska ämnen och vilka. när de på detta sätt vulkas optimalt (utan tillsats av andra ämnen. såsom mjukningsmedel. fyllmedel eller förstärkningsmedel som ej är nödvändiga för bildningen av bryggbindningar). kan bilda ämnen. som vid en temperatur mellan 180 och 29” C ej brister då de sträckes till tre gånger sin ursprungliga längd och som efter att ha sträckts till två gånger sin ursprungliga längd inom fem minuter återgår till en längd av högst en och en halv gång den ursprungliga längden. Bland sådana ämnen märkes cis-polyisopren (lR). polybutadien (BR), poly- klorbutadien (CR). polybutadien-styren (SBR). polyklorbutadienakrylnitril (NCR). polybutadien-akrylnitril (NBR) och butylgummi (llR); b. tioplaster (TM);

naturgummi modifierat genom inympning eller inblandning av plast. depoly- men'serat naturgummi samt blandningar av omättade syntetiska ämnen med mättade syntetiska högpolymerer. under förutsättning att alla ovannämnda produkter uppfyller villkoren beträffade vulkning. töjning och återhämtning i

a ovan.

0

5. Nr 40.01 och 40.02 skall ej anses tillämpliga för: a. naturlig eller syntetisk gummilalex (inbegripet förvulkad gummilatex) försatt med vulkmedel. vulkningsacceleratorer. fyllmedel. förstärkningsmedel.

• Sida 54
•  Original

Prop. 1978/79: 136 54

mjukningsmedel. färgämnen (andra än färgämnen tillsatta enbart för identifie- ringsändamål) eller något annat ämne; latex, endast Stabiliserad eller koncentrerad. samt värmekänslig och elektro- positiv latex skall dock tulltaxeras enligt nr 40.01 eller 40.02. alltefter beskaf- fenheten; b. gummi som före koaguleringen försatts med kimrök (med eller utan tillsats av |||i||eralolja1 eller kiseldioxid (med eller utan tillsats av mineralolja) eller som efter koagulcringcn försatts med annat ämne än gummi: c. blandningar av produkter nämnda i anm. ] till detta kapitel med eller utan till- sats av annat ämne.

6. Tråd. helt av mjukgummi. med största tvärmått av mer än 5 mm. skall (oavsett tvärsnittets form) tulltaxeras som remsor. stänger eller strängar. hänförliga till nr 40.08.

7. Nr 40.10 skall anses inbegripa driv- och transportremmar av textilvävnad. im— pregnerad. överdragen. belagd eller laminerad med gummi. eller tillverkad av textilgarn. impregnerat eller överdraget med gummi.

8. För tillämpning av nr 40.06 gäller att förvulkad gummilatex skall anses utgöra ovulkad gummilatex. För tillämpning av nr 4007—40. 14 gäller att balata. guttaperka och liknande na- turliga produkter. faktis framställd av oljor samt regenerat av dessa produkter skall anses utgöra mjukgummi även om de är ovulkade.

9. 1 nr 40.05. 40.08 och 40.15 skall orden "plattor". "duk" och "remsor" anses till- lämpliga endast för plattor. duk och remsor (även försedda med tryck eller på an- nat sätt ytbehandlade) som ej tillformats eller på annat sätt bearbetats. samt för kvadratiska eller rektangulära artiklar skurna därur. ej vidare bearbetade. [ nr 40.08 skall orden "stänger" och "strängar" och i nr 40.15 orden "stänger" och "rör" anses tillämpliga även för produkter av detta slag. som nedskurits till viss längd eller ytbehandlats men som ej bearbetats på annat sätt.

[ Rågummi

40.01 Naturlig gummilatex. även med tillsats av syntetisk gummilatex; förvulkad naturlig gummilatex; natur- gummi. balata. guttaperka och liknande naturliga pro-

dukter .......................................... fri 40.02 Syntetisk gummilatex; förvulkad syntetisk gummila-

tex: syntetiskt gummi; faktis framställd av oljor ...... fri 40.03 Gummiregenerat ................................. fri 40.04 Avklipp och annat avfall av annat gummi än hårdgum- mi: skrot av annat gummi än hårdgummi. användbart endast för återvinning av gummi; pulver framställt av avfall eller skrot av annat gummi än hårdgummi ..... fri

II Ovulkat gummi

40.05 Plattor. duk och remsor av ovulkat naturgummi eller ovulkat syntetiskt gummi. andra än rökt arkgummi och kräppgummi enligt nr 40.01 eller 40.021korn av ovulkat naturgummi eller ovulkat syntetiskt gummi. färdigblan- dat för vulkning: förrädsblandningar bestående av ovulkat naturgummi eller ovulkat syntetiskt gummi. fö- re eller efter koaguleringen försatta antingen med kim- rök (med eller utan tillsats av mineralolja) eller med ki- seldioxid (med eller utan tillsats av mineralolja). oav- sett varans form:

A. förradsblandningar ............................ fri ' B. andra slag .................................... 4%

• Sida 55
•  Original

Prop. 1978/79: 136 55

40.06 Ovulkat naturgummi och ovulkat syntetiskt gummi. in- begripet gummilatex. i andra former eller tillstånd (t.ex. strängar och rör. lösningar och dispersioner); varor av ovulkat naturgummi eller ovulkat syntetiskt gummi (t.ex. överdraget eller impregnerat textilgarn; ringar och rondeller): A. överdraget eller impregnerat textilgarn: belägges med samma tull som motsvarande icke överdragna eller icke impregnerade garn B. andra varor av ovulkat naturgummi eller ovulkat syntetiskt gummi i förening med annat material . . . S% C. andra slag .................................... 4%

lll Varor av mjukgummi (vulkat)

40.07 Träd och rep av mjukgummi. även med överklädnad av textilmaterial. samt textilgarn, överdraget eller im- pregnerat med mjukgummi: A. tråd av mjukgummi. utan överklädnad ........... fri B. andra slag .................................... 10% 40.08 Plattor. duk. remsor. stänger och strängar. av mjuk-

gummi:

A. stänger och strängar ........................... 6% B. andra slag .................................... S% 40.09 Rör och slangar av mjukgummi:

A. spiral- och pansarslangar ....................... 7% B. andra ........................................ 8% 40.10 Driv- och transportremmar av mjukgummi .......... 9% 40.11 Ringar. däck. utbytbara slitbanor till däck samt slangar och falgband. av mjukgummi. för alla slags hjul: A. massiva ringar ................................ S% B. andra ........................................ 9%. dock minst

70: — per

100 kg

40.12 Hygieniska och farmaceutiska aniklar (inbegripet di- nappar) av mjukgummi, även med delar av härdgummi 2,5% 40.13 Beklädnadsartiklar och tillbehör till kläder (inbegripet handskar). för alla ändamål. av mjukgummi:

A. handskar ..................................... 5% B. andra ........................................ 7.5% 40.14 Andra varor av mjukgummi ....................... S%

IV Hårdgummi (ebonit); varor därav

40.15 Hårdgummi (ebonit). obearbetat; plattor, remsor, stänger och rör av hårdgummi; avfall. skrot och pulver av hårdgummi:

• Sida 56
•  Original

Prop. 1978/79:136 56

A. avfall. skrot och pulver ........................ fri B. andra slag .................................... 4% 40.16 Andra varor av hårdgummi (ebonit) ................ 4%

• Sida 57
•  Original

Prop.

1978/79: 136 57

42 kap. Lädervaror; sadelmakeriarbeten; reseffekter, handväskor och liknande artiklar; varor av larmar

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar ej:

a. b.

arga:- (P :"rfn t.f.

steril kirurgisk katgut och liknande sterilt sutunnaterial (nr 30.05); beklädnadsaniklar och tillbehör till kläder (med undantag av handskar). fod- rade med pälsskinn eller konstgjord päls eller med beklädnad av pälsskinn el— ler konstgjord päls på utsidan. ej utgörande endast besättning (nr 43.03 eller 43.04): nätkassar enligt elfte avd.; . aniklar hänförliga till 64 kap.:

huvudbonader och delar därtill. hänförliga till 65 kap.; piskor. ridspön och andra aniklar enligt nr 66.02; strängar. skinn till trummor och liknande instrument samt andra delar till mu- sikinstrument (nr 92.10); möbler och delar till möbler (94 kap.): aniklar hänförliga till 97 kap. (t.ex. leksaker. spel och sportartiklar); . knappar (inbegripet kragknappar. manschettknappar. tryckknappar o.d.")

samt ämnen och delar till sådana artiklar. hänförliga till nr 98.01 eller 71 kap.

1: ]. Flaskor. borstar. saxar och andra föremål. som är avsedda för och anges till förtullning gemensamt med reseffektcr. necessärer eller liknande artiklar. tull- taxeras tillsammans med dessa artiklar. IJ . Uttrycket "beklädnadsartiklar och tillbehör till kläder" i nr 42.03 skall anses till-

lämpligt för bl.a. handskar (inbegripet idrottshandskar). förkläden och andra skyddskläder. hängslen. bälten. sabelkoppel och armband. inbegripet urarm- band.

42.01

42.02

42.03

Sadelmakeriarbeten (t.ex. sadlar. seldon. halsband. draglinor och knäskydd) av alla slags material och för alla slags djur .................................... 7 % Reseffekter (t.ex. koffertar. resväskor. hattaskar. nattsäckar och ryggsäckar). shoppingväskor. handväs- kor, skolväskor. portföljer. plånböcker. portmonnäer, necessärer. verktygsväskor. tobakspungar samt fod- ral. etuier och askar (för t.ex. vapen. musikinstru- ment. kikare. smycken. flaskor. kragar. skodon eller borstar) och liknande förvaringspersedlar. av läder. konstläder. vulkanfiber. plast (i form av plattor. duk eller folier). papp eller textilvara: A. handväskor .................................. 10%, dock högst 600:— per 100 kg B. andra ........................................ 10% Beklädnadsartiklar och tillbehör till kläder. av läder el- ler konstläder: A. handskar ..................................... 11% B. andra ........................................ 7 %

42.04 Varor av läder eller konstläder. av sådana slag som an- vändes i maskiner. apparater eller mekaniska redskap eller för annat tekniskt ändamål .................... 7 %

42.05 Andra varor av läder eller konstläder ............... 7 % 42.06 Varor tillverkade av tarmar, guldslagarhinna. blåsor

eller senor ...................................... fri

• Sida 58
•  Original

Prop. 1978/79: 136

'Jl DC

61 kap. Beklädnadsartiklar och tillbehör till kläder, av textilvara, andra än trikåvaror

Anmärkningar

1. Tulltaxenumren i detta kapitel skall anses tillämpliga för däri nämnda varor en- dast då de är tillverkade av textilmaterial eller metalltråd. dock ej för trikåvaror. andra än sådana som är hänförliga till nr 61.09. . Tulltaxenumren i detta kapitel omfattar ej: a. begagnade kläder och andra aniklar hänförliga till nr 63.01; b. ortopediska aniklar. medicinsk-kirurgiska gördlar. brockband 0. d. (nr 90.19). 3, För tillämpning av nr 6101—6104 gäller: a. aniklar som ej är igenkännliga vare sig som kläder för män eller gossar eller som kläder för kvinnor eller flickor skall tulltaxeras enligt nr 61.02 eller 61.04. alltefter beskaffenheten; b. uttrycket "kläder för småbarn" skall anses tillämpligt för: — barnkläder som ej är igenkännliga som avsedda att bäras uteslutande av gossar eller uteslutande av flickor samt — blöjor för spädbarn

4. Scarfar och liknande aniklar. kvadratiska eller nästan kvadratiska. som ej har någon sida större än 60 cm skall tulltaxeras som näsdukar (nr 61 .05). Näsdukar som har någon sida större än 60 cm skall tulltaxeras enligt nr 61 .06.

5. Tulltaxenumren i detta kapitel skall anses tillämpliga för stycken av textilvara (annan än trikåväv) tillklippt för tillverkning av artiklar enligt detta kapitel. Nr 61 .09 inbegriper dock även trikåväv. som genom stickningcn eller virkningen erhållit slutlig form för tillverkning av varor hänförliga till detta nummer. oavsett om de vid förtullningen föreligger som separata artiklar eller i sammanhängande längder. IJ

61.01 Överkläder för män eller gossar: A. av ändlösa syntetiska fibrer .................... 13% B. av ändlösa regenererade fibrer .................. 17%

C. av annat textilmaterial ......................... 13% 61.02 Överkläder för kvinnor. flickor eller småbarn:

A. av ändlösa syntetiska fibrer .................... 13% B. av ändlösa regenererade fibrer .................. 17% C. av annat textilmaterial ......................... 15%-

61.03 Underkläder för män eller gossar. inbegripet kragar. skjortbröst och manschetter:

A. av ändlösa syntetiska fibrer .................... 13% B. av ändlösa regenererade fibrer .................. 17% C. av annat textilmaterial ......................... 15% 61.04 Underkläder för kvinnor. flickor eller småbarn:

A. av ändlösa syntetiska fibrer .................... 13% B. av ändlösa regenererade fibrer .................. 17% C. av annat textilmaterial ......................... 15% 61.05 Näsdukar:

A. av ändlösa syntetiska fibrer .................... 10% B. av ändlösa regenererade fibrer .................. 16% C. av annat textilmaterial ......................... 13% 61.06 Sjalar. scarfar. halsdukar. mantiljer. slöjor o.d.:

A. av ändlösa syntetiska fibrer .................... 12% B. av ändlösa regenererade fibrer .................. 169? C. av annat textilmaterial ......................... 13%

• Sida 59
•  Original

Prop.

61.07 61.09

61.10

61.11

1978/79: 136

Slipsar och liknande aniklar ....................... Korsetter. gördlar, höfthållare. bysthällare. hängslen. strumphållare. strumpeband o. d. (inbegripet sådana artiklar av trikå). även elastiska:

A. av ändlösa syntetiska fibrer .................... B. av ändlösa regenererade fibrer .................. C. av annat textilmaterial ......................... Vantar. strumpor. sockor och strumpskyddare, ej ut- görande tn'kåvaror: A. av ändlösa syntetiska fibrer .................... B. av ändlösa regenererade fibrer .................. C. av annat textilmaterial ......................... Konfektionerade tillbehör till beklädnadsartiklar (t. ex. ärmlappar. axelvaddar. skärp. muffar. ärmskyddare och fickor):

A. av ändlösa syntetiska fibrer .................... B. av ändlösa regenererade fibrer .................. C. av annat textilmaterial .........................

59

14%

10 % l 6 '.??- 13 %-

136/(. 16% 13,0;-

• Sida 60
•  Original

Prop. 1978/79: 136 60

63 kap. Begagnade kläder och andra begagnade textilvaror; lump

63.01 Kläder och tillbehör därtill. res- och sängfiltar samt hushålls- och rumsinredningsartiklar. av textilmaterial (andra än artiklar hänförliga till nr 58.01. 58.02 eller 58.03). ävensom. oavsett materialet. skodon och hu- vudbonader. under förutsättning att varorna är synbar- ligen begagnade och vid förtullningen föreligger oför- packade eller föreligger i balar. säckar eller liknande förpackningar .................................... 7.592 63.02 Lump. inbegripet klipp och liknande avfall av textil- varor (även av bind- och segelgarn. tågvirke och linor) fri

• Sida 61
•  Original

Prop. 1978/79: 136 61

66 kap. Paraplyer, parasoller, promenadkäppar, piskor och ridspön samt delar därtill

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar ej: a. promenadkäppar o.d. med gradering för mätning (nr 90.16): b. promenadkäppar med skjutvapen eller stilett, förtyngda käppar för använd- ning som slagvapen o.d. (93 kap.); c. varor hänförliga till 97 kap. (t.ex. leksaksparaplyer och leksaksparasoller).

2. Nr 66.03 skall ej anses tillämpligt för delar och tillbehör av textilmaterial och ej heller. oavsett materialet. för övertyg. tofsar. remmar. paraplyfodral o.d. Såda— na varor skall tulltaxeras för sig även om de anges till förtullning gemensamt med men ej är anbringade på artiklar hänförliga till nr 66.01 eller 66.02.

66.01 Paraplyer och parasoller (inbegripet käpparaplyer, pa- rasolltält samt trädgårdsparasoller och liknande para- soller) .......................................... 12 %. dock minst 3:— per styck 66.02 Promenadkäppar (inbegripet alpstavar och sittkäppar). piskor. ridspön o.d. .............................. S% 66.03 Delar. beslag och tillbehör till aniklar hänförliga till nr 66.01 eller 66.02 ................................. S%

• Sida 62
•  Original

Prop. 1978/79: 136 62

70 kap. Glas och glasvaror

Anmärkningar

IJ

Detta kapitel omfattar ej: a. emaljmassor och andra varor enligt nr 32.08; b. varor hänförliga till 71 kap. (t.ex. bijouterivaror); c. elektriska isolatorer (nr 85.25) samt elektriska isolerdetaljer hänförliga till nr 85.262 d. injektionssprutor. konstgjorda ögon. termometrar. barometrar. areometrar. optiskt bearbetade optiska element och andra artiklar hänförliga till 90 kap.; e. leksaker. spel. sportartiklar. julgransprydnader och andra artiklar hänförliga till 97 kap. (med undantag av ögon av glas utan mekanism för dockor eller andra aniklar enligt 97 kap.); f. knappar. hopsatta termosflaskor. rafräschissörer och andra artiklar hänförliga nu 98 kap. . Varubeskrivningen "planglas. gjutet. valsat. draget eller blåst (inbegripet över-

fångsglas och tradglas). skuret till annan form än kvadratisk eller rektangulär el- ler böjt eller på annat sätt bearbetat (t. ex. bearbetat på kanterna eller graverat). även ytslipat eller ytpolerat” i nr 70.07 skall även anses tillämplig för artiklar till- verkade av sådant glas. under förutsättning att artiklama ej är försedda med ram och ej är i förening med annat material. . Med ordet "glasull" i nr 70.20 förstås:

a. mineraltrll med en halt av kiseldioxid (SiOz) av minst 60 viktprocent: b. mineralull med en halt av kiseldioxid (SiOz) av mindre än 60 viktprocent men med en halt av alkalioxid ooo och/eller NagO) av mer än 5 viktprocent eller en halt av bortrioxid (3203) av mer än 2 viktprocent. Mineralull som ej överensstämmer med ovanstående beskrivningar hänföres till nr 68.07. . Vid tillämpning av tulltaxan skall ordet "glas" även anses inbegripa smält kvarts

och smält kiseldioxid.

70.01 Glasavfall: glasmassa (med undantag av optiskt glas) . 70.03 Glas i form av kulor. stänger eller rör. obearbetat (ej utgörande optiskt glas) ............................ 70.04 Planglas. gjutet eller valsat (inbegripet överfångsglas och trådglas). obearbetat. även mönstrat, av kvadra- tisk eller rektangulär form ......................... 70.05 Planglas. draget eller blåst (inbegripet överfångsglas), obearbetat. av kvadratisk eller rektangulär form ..... 70.06 Planglas. gjutet. valsat. draget eller blåst (inbegripet överfångsglas och trådglas), av kvadratisk eller rek- tangulär form. ytslipat eller ytpolerat men ej vidare be— arbetat .......................................... 70.07 Planglas. gjutet. valsat. draget eller blåst (inbegripet överfångsglas och trådglas). skuret till annan form än kvadratisk eller rektangulär eller böjt eller på annat sätt bearbetat (t.ex. bearbetat på kanterna eller grave- rat). även ytslipat eller ytpolerat; flerväggiga isolerru- tor av glas: s.k. blyinfattade rutor: A. planglas och isolen'utor ........................ B. s.k. blyinfattade rutor ......................... 70.08 Säkerhetsrutor bestående av härdat eller laminerat glas. även tillformade: A. av härdat glas ..................... _ ........... B. av laminerat glas ..............................

fri

fri

S%

9%

S%

9% 10%

9% 10%

• Sida 63
•  Original

Prop.

70.09

70.10

70.11

70.12

70.13

70.14

70.15

70.16

70.17

70.18

70.19

1978/79: 136

Speglar av glas (inbegripet backspeglar). även inrama- de eller försedda med baksida av annat material ..... Damejeanner. flaskor. burkar. krukor. tablettrör och liknande kärl av glas. av sådana slag som vanligen an- vändes för transport eller förpackning av varor; prop- par och andra tillslutningsanordningar av glas ....... Glashöljen (inbegripet kolvar och rör) till elektriska glödlampor. elektronrör e. d.: A. kolvar ................................ 100 kg B. andra höljen .................................. Glas till termosflaskor eller andra termoskärl: A. utan metallbeläggning ......................... P. andra ........................................ Glasvaror (andra än artiklar hänförliga till nr 70.19) av sådana slag som vanligen användes som bords-. köks-. toalett- eller kontorsartiklar. för prydnadsändamål inomhus eller för liknande ändamål ................. Glasvaror för belysnings- eller signaleringsändamål samt optiska element av glas. ej optiskt bearbetade och ej tillverkade av optiskt glas ....................... Urglas och liknande glas (inbegripet glas av sådana slag som användes till solglasögon. dock ej glas lämpli- ga till synkorrigerande linser). böjda. kupiga eller for- made på liknande sätt: glasglober och segment av glasglober. av sådana slag som användes för tillverk- ning av urglas e. d. ............................... Murstenar, plattor. block och andra aniklar av pressat eller formgjutet glas. av sådana slag som vanligen an- vändes för byggnadsändamål; poröst glas (skumglas) i form av block. plattor. skivor e. d. ................. Laboratorieartiklar samt hygieniska och farmaceutiska artiklar av glas. även graderade eller kalibrerade; glas- ampuller: A. laboratorieaniklar samt hygieniska och farmaceu- tiska artiklar ................................. B. glasampuller .................................. Optiskt glas samt optiska element av optiskt glas. and- ra än optiskt bearbetade element; ämnen till synkorri- gerande glasögonlinser ............................ Glaspärlor. imitationer av naturpärlor. imitationer av ädelstenar samt liknande smärre prydnadsartiklar av glas ävensom varor tillverkade därav: glastärningar och små glasplattor. även på underlag. för mosaikarbc- ten eller liknande dekorationsändamål: konstgjorda ögon av glas. inbegripet sådana för leksaker men ej så- dana som är avsedda för människor: prydnader och andra dekorationsartiklar framställda genom s.k. lam- parbete: reflexpärlor:

(33

10 %

bu :> &

Nx-

12%

10%

fri

fri

10% fri

fri

• Sida 64
•  Original

Prop. 1978/79: 136 (»4

A. glaspärlor. imitationer av naturpärlor. imitationer av ädelstenar samt liknande smärre prydnadsartik- 1ar av glas ävensom varor tillverkade därav ...... S% B. andra slag. inbegripet reflexpärlor ............... 75% 70.20 Glasftbrer (inbegripet glasull) samt garn. vävnader och andra varor tillverkade därav: A. garn. vävnader. band. flätor o.d. samt artiklar där-

av ........................................... 11% B. andra slag .................................... 79?-

70.21 Andra varor av glas .............................. 10%

• Sida 65
•  Original

Prop. 1978/7.9: 136 05

71 kap. Naturpärlor. ädelstenar. ädla metaller och metaller med plätering av ädel metall samt varor därav; bijouterivaror

Anmärkningar

1.

IJ

Om ej annat följer av anm. 1 a till sjätte avd. eller av nedanstående bestämmel- ser skall alla varor som helt eller delvrs består: a. av naturpärlor eller av ädelstenar (naturliga. syntetiska eller rekonstruerade) eller b. av ädel metall eller av metall med plätering av ädel metall. tulltaxeras enligt detta kapitel och ej enligt något annat kapitel. . a. Nr 71.12. 71.13 och 71.14 omfattar ej varor i vilka ädel metall eller metall

med plätering av ädel metall ingår endast som mindre väsentlig beståndsdel. såsom smärre beslag eller smärre ornament (t.ex. monogram. skoningar och kantbeslag).

b. Nr 71 . 15 omfattar ej varor i vilka ädel metall eller metall med plätering av ädel metall ingår (på annat sätt än som mindre väsentlig beståndsdel). . Detta kapitel omfattar ej: a. amalgamer av ädla metaller samt ädla metaller i kolloidal form (nr 28.49): b. sterilt kirurgiskt sutunnaterial. tandfyllningsmedel och andra varor hänförli- ga till 30 kap.: . _ c. varor hänförliga till 32 kap. (t. ex. glansmetallpreparat); d. handväskor och andra aniklar hänförliga till nr 42.02 eller 42.03: e. varor enligt nr 43.03 eller 43.04; f. varor hänförliga till elfte avd. (textilvaror); g. skodon (64 kap.) och huvudbonader (65 kap.); h. paraplyer. promenadkäppar och andra artiklar hänförliga till 66 kap.: ij. mynt (72 eller 99 kap.): _ k. slipskivor och liknande artiklar hänförliga till nr 68.04. 68.06 eller 82 kap., |n- nehållande stoft eller pulver av ädelstenar (naturliga eller syntetiska); varor enligt 82 kap. med verksam del av ädelstenar (naturliga. syntetiska eller re- konstruerade) på underlag av oädel metall; maskiner. apparater och elektrisk ' materiel samt delar därtill. hänförliga till sextonde avd. . ej utgörande artiklar helt bestående av ädelstenar (naturliga. syntetiska eller rekonstruerade); [. varor hänförliga till 90. 91 eller 92 kap. (vetenskapliga instrument. ur och musikinstrument); m. vapen och delar därtill (93 kap.): n. aniklar enligt anm. 2 till 97 kap.: 0. aniklar hänförliga till tulltaxenumren i 98 kap.. andra än nr 98.01 och 98.12; p. originalskulpturer (nr 99.03). föremål för samlingar (nr 99.05) samt antikvite- ter med en ålder av över 100 år (nr 99.06). andra än natur-pärlor och ädelste— nar. . a. ()rdet "naturpärlor" skall anses inbegripa odlade pärlor. b. Med uttrycket "ädla metaller" föreslås silver. guld. platina och andra plati- nametaller. c. Med uttrycket "andra platinametaller" förstås iridium. osmium. palladium. rodium och rutenium. . För tillämpning av detta kapitel gäller att en legering (inbegripet en sintrad

blandning eller en intermetallisk förening) innehållande en eller flera ädla metal- ler skall tulltaxeras som legering av ädel metall endast om någon ädel metall in- går i Iegeringen med minst 2 viktprocent. Legeringar med ädla metaller skall tulltaxeras enligt följande regler: a. en legering innehållande minst 2 viktprocent platina skall tulltaxeras som platinalegering: b. en legering innehållande minst 2 viktprocent guld men ingen eller mindre än 2 viktprocent platina skall tulltaxeras som guldlegering'. c. andra legeringar innehållande minst 2 viktprocent silver skall tulltaxeras som silverlegeringar. Vid tillämpning av denna anmärkning skall alla platinametaller anses utgöra pla-

tina.

6. Där ej annat är föreskrivet skall omnämnanden | anmärkningarna till detta kapitel eller annorstädes i tulltaxan av ädla metaller eller av viss ädel metall an- ses tnbegnpa legeringar som enligt anm. 5 ovan behandlas som legeringar av äd— la metaller eller av viss ädel metall. men skall ej anses inbegripa metall med plä-

5 Ri/tsdugen l978/79. I saml. Nr 136

• Sida 66
•  Original

Prop. 1978/79:136 66

7.

7:1

8.

10.

11.

tering av ädel metall och ej heller oädla metaller eller icke metalliska ämnen som är förgyllda. försilvrade eller platineradc. Med uttrycket "metall med plätering av ädel metall" förstås en produkt av me- tall som på en eller flera sidor belagts med ädel metall genom lödning. svets- ning. varmvalsning eller liknande mekaniskt förfarande. Uttrycket skall även anses omfatta oädel metall med inläggningar av ädel metall. . Med ordet "halvfabrikat" i nr 71.05—71.10 förstås stång. plåt. tråd. rör och

andra formvaror samt pulver. paljetter och kantiljer.

Med ordet "bijouterivaror" i nr 71 . 12 förstås: a. smärre artiklar till personlig prydnad. även med infattade stenar (t.ex. ring— ar, armband. halsband. broscher. örhängen. urkedjor. berlocker och andra hängsmycken. kravattnålar. manschettknappar och bröstknappar samt me- daljer och märken. även av religiös karaktär); h. artiklar för personligt bruk av sådana slag som normalt bäres exempelvis i fickan eller handväskan (såsom cigarettetuier. puderdosor. börsar av metall- flätning samt tablettdosor). . Ordet "guldsmedsvaror" i nr 71.13 inbegriper bl. a. prydnadsföremål. bords-.

toalett- och rökbordsartiklar samt andra artiklar för hushålls— eller kontorsbruk eller för religiöst bruk. Med trttrycket "bijouterivaror. ej hänförliga till nr 71.12 eller 71.15" i nr 71.16 förstås aniklar av de slag som avses i anm. 8 a ovan (dock med undantag av manschettknappar och andra artiklar enligt nr 98.01 samt kammar. hårspännen o.d. enligt nr 98.12) men i vilka ej ingår nattrrpärlor eller ädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade) och ej heller (bortsett från mindre väsentliga beståndsdelar) ädel metall eller metall pläterad med ädel metall och som består: a. helt eller delvis av oädel metall. även förgylld. försilvrad eller platinerad; el- ler b. av minst två material (t.ex. trä och glas. ben och bärnsten. pärlemor och plast). varvid av seende ej skall fästas vid anordningar (t. ex. tråd i halsband) som användes enbart för att hålla samman i varorna ingående beståndsde- lar. Lådor. askar. etuier. fodral och liknande förvaringspersedlar som anges till för- tullning gemensamt med artiklar enligt detta kapitel skall tulltaxeras tillsam- mans med dessa artiklar om de är av sådana slag som normalt åtföljer artiklarna vid försäljning. Lådor. askar. etuier. fodral och liknande förvaringspersedlar som anges till förtullning särskilt skall tulltaxeras enligt de nummer till vilka de i och för sig är hänförliga.

l Naturpärlor och ädelstenar

71.01 Naturpärlor. obearbetade eller bearbetade (inbegripet osorterade pärlor. temporärt uppträdda för att under- lätta transporten) men ej infattade. monterade eller på annat sätt uppträdda .............................. fri 71.02 Ädelstenar. naturliga. obearbetade eller slipade eller på annat sätt bearbetade (inbegripet osorterade ädel- stenar. temporän uppträdda för att underlätta trans- porten) men ej infattade. monterade eller på annat sätt uppträdda ....................................... fri 71.03 Ädelstenar. syntetiska eller rekonstruerade. obearbe- tade eller slipadc eller på annat sätt bearbetade (inbe- gripet osorterade ädelstenar. temporärt uppträdda för att underlätta transporten) men ej infattade. monterade eller på annat sätt uppträdda ...................... fri 71.04 Stoft och pulver av naturliga eller syntetiska ädelste-

nar ............................................. fri

• Sida 67
•  Original

Prop. 1978/79: 136

67

11 Ädla metaller och metaller med plätering av ädel metall, obearbetade. samt halvfabrikat därav

71.05 Silver. inbegripet förgyllt eller platinerat silver. obear- betat. samt halvfabrikat därav: A. obearbetat ................................... B. rör .......................................... C. andra slag .................................... 71.06 Oädel metall med plätering av silver. obearbetad. samt halvfabrikat därav ................................ 71.07 Guld. inbegripet platinerat guld. obearbetat. samt halvfabrikat därav ................................ 71.08 Oädel metall eller silver med plätering av guld. obear- betade. samt halvfabrikat därav .................... 71.09 Platina och andra platinametaller. obearbetade. samt halvfabrikat därav ................................ 71.10 Oädel metall eller ädel metall med plätering av platina eller annan platinametall. obearbetade. samt halvfabri- kat därav ....................................... 71.11 Guldsmedssopor. annat avfall och skrot. av ädel metall

lll Bijouterivaror, guldsmedsvaror och andra varor

71.12 Bijouterivaror och delar därtill. av ädel metall eller av metall med plätering av ädel metall ................. 71.13 Guldsmedsvaror och delar därtill. av ädel metall eller av metall med plätering av ädel metall. andra än varor hänförliga till nr 71 . 12 ............................ 71.14 Andra varor av ädel metall eller av metall med pläte- ring av ädel metall: A. artiklar för tekniskt bruk ....................... B. andra slag .................................... 71.15 Varor bestående av naturpärlor eller ädelstenar (natur- liga. syntetiska eller rekonstruerade) samt varori vilka sådana ingar ..................................... 71.16 Bijouterivaror. ej hänförliga till nr 71.12 eller 71 . 15 ...

fri fri l,5% 1.5 % fri fri fri

fri fri

S%

fri S%

fri S%

• Sida 68
•  Original

Prop. 1978/79: 136 ex

73 kap. Järn och stål samt varor därav Anmärkningar

1. I detta kapitel har följande ord och uttryck den betydelse som nedan anges: a. Tac/järn och gjutjärn (nr 73.01 ): järn som innehåller. efter vikten räknat. minst 1.9 % kol och som kan innehål- la ett eller flera av följande ämnen inom nedan angivna gränser: mindre än 15%.- fosfor. högst 8 % kisel. högst 6 % mangan. högst 30 % krom. högst 40 %- volfram och sammanlagt högst 10 % andra Iegeringsämnen (t. ex. nickel. koppar. alumi— nium. titan. vanadin och molybden). Sådana jämlegeringar innehållande minst 1.9 viktprocent kol som företer de för stål kr akteristiska kännetecknen (s.k. krympfritt stål) skall dock tulltaxe- ras enligt tulltaxenumren för stål. b. Spegeljärn (nr 73.01): järn som innehåller. efter vikten räknat. mer än 6 % men högst 30 % mangan och som i övrigt motsvarar definitionen i a ovan. c. Ferrolegert'ngar (nr 73.02): jämhaltiga legeringar (andra än koppartillsatslegeringar. definierade i anm. 1 till 74 kap.) som ej är lämpliga för valsning eller smidning, som vanligen an- vändes som råmaterial vid järn— och stå-[framställning och som innehåller. ef- ter vikten räknat. ett eller flera av följande ämnen i nedan angivna mängder: mer än 8 % kisel. mer än 30 % mangan, mer än 30 % krom. mer än 40 % volfram eller sammanlagt mer än 10 % andra Iegeringsämnen (aluminium. titan. vanadin. koppar. molybden. niob eller andra ämnen. i fråga om koppar dock högst 10 %) och som av grundämnetjäm innehåller. efter vikten räknat, i fråga om ferrole- geringar innehållande kisel minst 4 %. i fråga om ferrolegeringar innehållande mangan men ej kisel minst S% och i fråga om andra ferrolegeringar minst 10 %. d. Legeral stål (nr 73.15): stål som innehåller. efter vikten räknat. ett eller flera ämnen i följande mäng— der:

sammanlagt mer än 29% mangan och kisel. minst 29? mangan. minst 12% kisel. minst 0.509? nickel. minst 0.507: krom. minst 0.10 % molybden. minst 0.10 % vanadin. minst 0.309? volfram. minst 0.30% kobolt. minst 0.309? aluminium. minst 0.40% koppar. minst 0.109? bly. minst 0.12 % fosfor. minst 0.10% svavel. sammanlagt minst 0.20 % fosfor och svavel. minst 0.109; av något annat Iegeringsämne. e. Kr)/rik! stål (nr 73.15): stål som innehåller. efter vikten räknat. minst 0.607: kol och som har en halt. efter vikten räknat. av mindre än 0.047. fosfor och mindre än 0.04% svavel samt en sammanlagd halt av mindre än 0.07% av fosfor och svavel. f. Smälrstycken och råskenor (nr 73.06): produkter för valsning. smidning eller omsmältning som erhållits antingen: — genom hopsmidning av välljämssmältor. varigenom slaggen pressats ut. el- ler — genom hopvällning med hjälp av varmvalsning av paket av järn- eller stål- skrot eller av välljäm.

• Sida 69
•  Original

Prop. 1978/79:136 69

IJ

'_Il

g. Go"! (nr 73.06): produkter för valsning eller smidning. som erhållits genom gjutning i kokiller. h. Blooms och billers (nr 73.07): halvfärdiga produkter med kvadratiskt eller rektangulärt tvärsnitt. med en tväryta av mer än 1 225 mm2 och med sådana dimensioner att tjockleken över- stiger en fjärdedel av bredden. ij. Slabx och platiner (nr 73.07): halvfärdiga produkter med rektangulärt tvärsnitt. med en tjocklek av minst 6 mm. med en bredd av minst 150 mm och med sådana dimensioner att tjockle— ken ej överstiger en fjärdedel av bredden. k. Plålt't'mnen irullar (nr 73.08): halvfärdiga varmvalsade produkter med rektangulärt tvärsnitt. med en tjock- lek av minst 1.5 mm och med en bredd av mer än 500 mm. i rullar med en vikt av minst 500 kg per styck. I. Universal/"(im och universalsrål (nr 73.09): produkter med rektangulän tvärsnitt. varmvalsade i längdriktningen i slutna spär eller i universalvalsverk. med en tjocklek av mer än 5 mm men ej mer än 100 mm och med en bredd av mer än 150 mm men ej mer än 1200 mm. m. Bund (nr 73.12): valsade produkter med klippta eller Oklippta kanter. med rektangulärt tvär- snitt. med en tjocklek av högst 6 mm. med en bredd av högst 500 mm och med sådana dimensioner att tjockleken ej överstiger en tiondel av bredden. i raka längder eller i rullar eller ringar. även tillplattade. n. Plåt (nr 73.13): valsade produkter (andra än plåtämnen i rullar enligt definition i k ovan). oav- sett tjockleken och. om de föreligger i kvadratiska eller rektangulära stycken. med en bredd av mer än 500 mm. Nr 73.13 skall även anses tillämpligt för plåt som skurits till annan form än kvadratisk eller rektangulär eller som perfore- rats. korrugerats. räfflats. polerats eller försetts med överdrag. under förut- sättning att den ej därigenom fått karaktär av till annat nummer hänförlig va- ra. o. Tråd (nr 73.14): kalldragna massiva produkter. oavsett tvärsnittets form. med ett största tvär- mått av högst 13 mm. Beträffande nr 73.26 och 73.27 gäller dock att ordet "tråd" anses inbegripa valsade produkter av samma dimension. p. Slå/rg (inbegriper t'ulsrråd). annan än projilrrång (nr 73.10): massiva produkter som ej helt motsvarar någon av definitionerna i b. ij. k. l. m. n eller o ovan och som har tvärsnitt iform av cirkel. cirkelsegment. oval. likbent triangel. kvadrat. rektangel. sexhöming. åttahöming eller likbent pa- rallelltrapets. Ordet "stång" inbegriper även stänger för armering av betong. vilka bortsett från smärre räfflor. kammar. skåror e. (1. åstadkomna under valsningen. mot- svarar ovanstående definition. q. [hå/ig! bergborrsrål (nr 73.10): ihålig stålstång. oavsett tvärsnittets form. lämplig för tillverkning av bergbor— rar. med ett största yttre tvärmått av mer än 15 mm men ej mer än 50 mm och med det största inre tvärmåttet ej överstigande en tredjedel av det största ytt- re tvärmåttet. Annan ihålig stålstång skall tulltaxeras enligt nr 73.18.

r. Projilxtting (nr 73.11): produkter. andra än sådana som är hänförliga till nr 73.16. som ej helt motsva- rar någon av definitionerna i b. ij. k. l. m. n eller 0 ovan. som ej har tvärsnitt i form av cirkel. cirkelsegment. oval. likbent triangel. kvadrat. rektangel. sex- hörning. åttahöming eller likbent parallelltrapets och som ej är ihåliga. . Nr 73.06—73. 14 skall ej anses tillämpliga för produkter av legerat stål eller kolrikt

stål (nr 73.15). . Produkter avjärn eller stål av sådana slag som är nämnda i nr 73.06—73. 15. med

plätering av järn eller stål av annat slag. skall tulltaxeras som produkter av det slag av järn eller stål som dominerar vrktmässigt. . Järn framställt på elektrolytisk väg tulltaxeras. alltefter sin form och sina dimen-

sioner. som motsvarande produkter framställda på annat sätt. . Med uttrycket "högtrycksrör av stål för elektriska vattenkraftverk" (nr 73.19)

förstås nitade. svetsade eller sömlösa rör och rörböjar med runt tvärsnitt och med en inre diameter av mer än 400 mm och en godstjocklek av merän 10.5 mm.

73.01 Tackjäm. gjutjärn och spegeljärn. i form av tackor.

block. oregelbundna stycken e. d. .................. fri

• Sida 70
•  Original

Prop. 1978/79: 136

73.02 Ferrolegeringar: A. kiseljärn och kiselmanganjärn. innehållande mer än 15 % kisel ............................. 100 kg B. andra slag ........... . ........................ 73.03 Avfall och skrot av järn eller stål ................... 73.04 Granulerat järn och stål. även krossat eller sorterat; korta avhugg av järn- eller ståltråd ("wire pellets") .. 73.05 Pulveriserat järn och stålzjärnsvamp ............... 73.06 Smältstycken och råskenor: göt, block. oregelbundna stycken 0. d. av järn eller stål: A. smältstycken och råskenor ..................... B. andra slag .................................... 73.07 Blooms. billets. slabs och platiner avjärn eller stål; äm- nen. grovt tillformade genom smidning. av järn eller stål ............................................. 73.08 Plåtämnen i rullar. av järn eller stål ................. 73.09 Universaljärn och universalstål .................... 73.10 Stång (inbegripet valstråd). annan än profilstång. av järn eller stål. varmvalsad. smidd. strängpressad eller tillformad eller färdigbeltandlad (även kalibrerad) i kallt tillstånd: ihåligt bergborrstål: A. valstråd ...................................... B. ihåligt bergborrstäl. varmvalsat. strängpressat eller smitt. ej pläterat eller överdraget mcd metall ..... C. andra slag .................................... 73.1 ] Profilstång av järn eller stål. varmvalsad. smidd. strängpressad eller tillformad eller färdigbehandlad i kallt tillstånd: spontpålar av järn eller stål. även med borrade eller stansade hål eller sammanfogade: A. profilstång: ]. pläterad. överdragen eller på annat sätt ytbe- handlad .................................... 2. andra slag: a. varmvalsad. strängpressad eller smidd: a. bredflänsig 1--balk. oavsett vikten per löp- meter; annan profilstång vägande minst 60 kg per löpmeter .................... B. annan ............................... b. tillformad eller färdigbehandlad i kallt till- stånd .................................. B. spontpålar .................................... 73.12 Band av järn eller stål. varm- eller kallvalsat: A. pläterat med eller överdraget med aluminium. bly eller tenn ....................................

B. andra slag .................................... 73.13 Plåt av järn eller stål. varm- eller kallvalsad:

A. pläterad med eller överdragen med aluminium. bly eller tenn ....................................

70

3: 50 fri fri

3 %- fri

fri 3 %

4% 4% 692-

S%

S%

6%

6 %

fri 6 %

6 % fri

fri 6%

fri

• Sida 71
•  Original

Prop.

73.14

73.15

73.16

73.17

73.18

73.20

73.21

1978/79: 136

B. andra slag .................................... Tråd av järn eller stål. även med överdrag men utan elektrisk isolering ................................ Legerat stål och kolrikt stål. i sådana former som är nämnda i nr 73.06—73. 14: A. ihåligt bergborrstål ............................ B. plåt och band av rostfritt eller cldhärdigt stål .... C. andra slag: belägges med samma tull som motsvarande pro- dukter hänförliga till nr 73.06—73. 14

Banbyggnadsmateriel avjärn eller stål förjärnvägar el— ler spårvägar. nämligen räler. moträler. växeltungor. korsningsspetsar. spårkorsningar. spårväxlar. växel- stag. kuggskenor. sliprar. rälskarvjärn. underläggsplat- tor. klämplattor. spårhållare. spårplattor och annan speciell materiel för sammanbindning eller fastande av räler: A. räler ......................................... B. andra slag .................................... Rör av gjutjärn: A. med en invändig diameter av 510 mm eller däröver B. andra ........................................ Rör och rörämnen avjärn (annat än gjutjärn) eller stål. med undantag av högtrycksrör för elektriska vatten- kraftverk: A. med överdrag av metall:

1. med överdrag av zink .......................

2. med överdrag av annan metall ............... B. andra slag: ...................................

1. ej kallbearbetade ...........................

2. kallbearbetade ............................. Högtrycksrör av stål för elektriska vattenkraftverk. även med förstärkning ............................ Rördelar (t.ex. skarvrör. knärör. muffar och flänsar) av järn eller stål .................................. Konstruktioner och delar till konstruktioner (t.ex. skjul och andra byggnader. broar och brosektioner.

slussportar. torn. fackverksmaster. tak. fackverk till tak. dörr- och fönsterkarmar. fönsterluckor. räcken och pelare) avjärn eller stål: plåt. band. stång. rör o.d. av järn eller stål. bearbetade för användning i kon- struktioner ...................................... Cisterner. tankar. kar och liknande behållare av järn eller stål. för alla slags ämnen (andra än komprimerad eller till vätska förtätad gas). med en rymd av mer än 300 liter. även med inre beklädnad eller värmeisolera- de men ej försedda med maskinell utrustning eller ut- rustning för uppvärmning eller avkylning ............

71

607

647"?

792

S%

8 71

8 '.'/2

60/7.

6%

• Sida 72
•  Original

73.24

73.25

73.26

73.27

73.29

73.30

73.31

73.33

. 1978/79: 136

Fat. burkar. flaskor. askar och liknande behållare. av järn- eller stålplåt. av sådana slag som vanligen använ- des för transport eller förpackning av varor ......... Behållare av järn eller stål för komprimerad eller till vätska förtätad gas ............................... Tvinnad tråd. kablar. linor.. flätade band. slingor o.d.. av järn- eller ståltråd. dock med undantag av isolerade elektriska kablar ................................. Taggtråd avjärn eller stål: vridet band eller vriden en- kel flat tråd. med eller utan taggar. samt löst tvinnad dubbel tråd. av sådana slag som användes till stängsel. av järn eller stål .................................. Duk. galler. nät (inbegripet stängselnät och armerings- nät) och liknande produkter. av järn- eller ståltråd: klippnät av järn eller stål .......................... Kättingar och kedjor samt delar därtill. av järn eller stål ............................................. Ankaren och draggar samt delar därtill. av järn eller stål ............................................. Spik. stift (inbegripet häftstift). märlor. spetsade kro- kar och öglor samt spikbleck. krampor och broddar. av järn eller stål. även med huvud av annat material. dock ej sådana med huvud av koppar .................... Bultar (inbegripet bultar utan huvud samt pinnbultar och pinnskruvar) och muttrar. även ogängade. skruvar (inbegripet skruvkrokar och skruvöglor). nitar. kilar. Sprintar. saxsprintar och liknande artiklar. av järn eller stål: underläggsbrickor (inbegripet tjäderbrickor). av järn eller stål .................................... Nålar för handsömnad (inbegripet brodering). nålar för handknytning av mattor. stickor. snörnålar. virknålar o.d. samt broderprylar. av järn eller stål: A. synålar och stoppnålar samt ämnen därtill ........ B. andra slag ....................................

73.34 Knappnålar. säkerhetsnälar. härnålar. hårklämmor. papiljotter och liknande aniklar (med undantag av hattnålar och andra prydnadsnålar). av järn eller stål: A. knappnålar och säkerhetsnålar .................. B. andra slag .................................... 73.35 Fjädrar och fjäderblad. av järn eller stål ............. 73.36 Kaminer och andra artiklar för rumsuppvärmning. spi- sar (inbegripet värmeledningsspisar). kokapparater. gaskök. tallriksvärmare med brännare. tvättgrytor med eldstad eller annan uppvärmningsanordning samt liknande artiklar. ej elektriska. av sådana slag som an- vändes i hushåll. ävensom delar därtill. av järn eller stål .............................................

()?/2

676

fri

• Sida 73
•  Original

Prop. 1978/79: 136 73

73.37 Värmepannor (med undantag av pannor enligt nr 84.01) och radiatorer för centraluppvärmning. ej för- sedda med elektrisk uppvärmningsanordning. samt de- lar dänill. av järn eller stål: luftvärmare och varmlufts- fördelare (inbegripet apparater som även kan fördela sval eller konditionerad luft). ej försedda med elektrisk uppvärmningsanordning men utrustade med motordri- ven fläkt eller blåsmaskin. samt delar därtill. av järn el-

ler stål .......................................... 69?- 73.38 Artiklar av sådana slag som vanligen användes för hus-

hållsbruk. sanitetsgods samt delar till sådana varor. av järn eller stål: stålull: diskbollar. putsvantar o.d.. av järn eller stål: A. stålull: diskbollar. putsvantar o.d. .............. 49"?- B. andra slag .................................... 69?- 73.40 Andra varor avjärn eller stål ...................... 692.

• Sida 74
•  Original

Prop. 1978/79: 136 74

74 kap. Koppar och varor därav

Anmärkningar

IJ

Med ordet "koppanillsatslegeringar" i nr 74.02 förstås legeringar (med undantag av fosforkoppar innehållande mer än 8 viktprocent fosfor) som jämte andra Iege- ringsämnen innehåller mer än 10 viktprocent koppar och ej är lämpliga för vals— ning eller smidning och som vanligen användes som råmaterial vid framställning av andra legeringar eller som dcsoxidationsmedel eller desulfureringsmedel eller för liknande ändamål vid framställning av andra metaller än järn. Fosforkoppar (kopparfosftd) innehållande mer än 8 viktprocent fosfor hänföres till nr 28.55 och ej till detta kapitel. . I detta kapitel har följande ord och uttryck den betydelse som nedan anges:

a. Tråd (nr 74.03): valsade. strängpressade eller dragna massiva produkter. oavsett tvärsnittets form. med ett största tvärmått av högst 6 mm. b. Släng (nr 74.03): valsade. strängpressade. dragna eller smidda massiva produkter. vilkas störs- ta tvärmått överstiger 6 mm och som. om de är platta. har en tjocklek översti- gande en tiondel av bredden. Som stång anses även gjutna eller sintrade pro- dukter av samma form och dimension. vilka bearbetats efter formningen (på annat sätt än genom enkel avputsning eller avlägsnande av glödspån). under förutsättning att de ej genom bearbetningen fått karaktär av till annat nummer hänförliga varor. Trådämnen och billets med ändama avfasade eller på annat sätt bearbetade enbart för att underlätta deras insättning i maskiner för omformning till exem- pelvis valstråd eller rör skall dock anses utgöra obearbetad koppar enligt nr 74.01. . Plål orh hund (nr 74.04): platta produkter (andra än obearbetade produkter enligt nr 74.01 ). även i rul- lar eller ringar. med ett största tvärmått av mer än 6 mm och med en tjocklek av mer än 0.15 mm. dock ej överstigande en tiondel av bredden. Nr 74.04 skall även anses tillämpligt för produkter av detta slag som tillsku- rits. perforerats. korrugerats. räfllats. polerats eller försetts med överdrag. under förutsättning att de ej därigenom fått karaktär av till annat nummer hän- förliga varor. (i . Nr 74.07 skall även anses tillämpligt for rör och ihålig stång som polerats eller

försetts med överdrag eller som tillformats eller på annat sätt bearbetats. t.ex. böjts. formats till spiraler. gängats. borrats. förträngts. bearbetats till konisk form eller försetts med kamflänsar. Nr 74.08 skall även anses tillämpligt för rör- delar som behandlats på liknande sätt.

74.01 Kopparskärsten: obearbetad koppar (även raffinerad):

avfall och skrot av koppar ......................... fri

74.02 Koppartillsatslegeringar .......................... fri 74.03 Stäng av koppar: tråd av koppar: A. av Iegerad koppar innehållande mer än 10 viktpro-

cent nickcl ................................... 1.5 9? B. andra slag .................................... 3 97 74.04 Plåt och band av koppar: A. av legerad koppar innehållande mer än 10 viktpro- cent nickel ................................... l.5 % B. andra slag .................................... 392

74.05' Folier av koppar (även mönsterpressade. tillskurna.

perforerade. försedda med överdrag. tryckta eller på baksidan förstärkta med papper eller annat material) med en tjocklek (förstärkningsmaterial ej inräknat) av högst 0.15 mm:

• Sida 75
•  Original

Prop .

74.06

74.07 74.08

74.10

74.11

74.15.

74.16 74.17

74.18

74.19

1978/79: 136

A. av legerad koppar innehållande mer än 10 viktpro- cent nickel ................................... B. andra slag .................................... Pulver och fjäll av koppar: A. användbara till bronsering ...................... B. andra slag .................................... Rör och rörämnen av koppar: ihålig stång av koppar . Rördelar (t.ex. skarvrör. knärör. muffar och flänsar) av koppar ....................................... Tvinnad tråd. kablar. linor. flätade band o.d.. av kop- partråd. dock med undantag av isolerad elektrisk tråd och kabel ....................................... Duk. galler. nät (inbegripet stängselnät och armerings- nät) och liknande produkter (även ändlösa). av kop- partråd: klippnät av koppar ....................... Spik. stift (inbegripet häftstift). märlor. spetsade kro- kar och öglor samt krampor och broddar av koppar el- ler av järn eller stål med huvud av koppar: bultar (inbe- gripet bultar utan huvud samt pinnbultar och pinnskru— var) och muttrar. även ogängade. skruvar (inbegripet skruvkrokar och skruvöglor). nitar. kilar. sprintar. saxsprintar och liknande artiklar. av koppar: under- läggsbrickor (inbegripet ljäderbrickor). av koppar . . . . Fjädrar av koppar ................................ Kokapparater och andra uppvärmningsapparater. ej elektriska. av sådana slag som användes i hushåll samt delar därtill. av koppar ........................... Andra aniklar av sådana slag som vanligen användes för hushållsbruk. sanitetsgods samt delar till sådana varor. av koppar ................................. Andra varor av koppar: A. knappnålar och säkerhetsnåIar .................. B. andra slag ....................................

1.5 ($'%

3 (..—Å;

4 (7?

4 (7?

4 9?

% r..-;

4 9?

• Sida 76
•  Original

Prop. 1978/79:136 , 76

82 kap. Verktyg. redskap, knivar. skedar och gafflar av oädel me- tall; delar därtill

Anmärkningar

|—)

Bortsett från blåslampor. transportabla smidesässjor. slipstenar och slipskivor med ställning. manikyr— eller pedikyrsatser samt varor hänförliga till nr 82.07 el- ler R2. 15 omfattar detta kapitel endast aniklar med blad. skär. bearbetande yta

eller annan verksam del av: a. oädel metall; b. hårdmetall: c. ädelstenar (naturliga. syntetiska eller rekonstruerade) på underlag av oädel metall: d. slipmedel på underlag av oädel metall. under förutsättning att varorna har skärande tänder. spår. räfflor e. d. av oädel metall. vilka behållit sin funktion efter det att slipmedlet lagts på. . Delar av oädel metall till artiklar hänförliga till tulltaxenumren i detta kapitel

skall tulltaxeras enligt samma nummer som de artiklar till vilka de utgör delar. med undantag av delar som är särskilt nämnda som sådana samt verktygshållare för handverktyg tnr 84.48). Delar med allmän användning enligt definition i anm. 2 till femtonde avd. är dock under alla förhållanden uteslutna ur detta kapitel. Saxar till elektriska hårklippningsmaskiner skall tulltaxeras enligt nr 82.13 och blad och skärhuvuden till elektriska rakapparater skall tulltaxeras enligt nr 82.11.

ådor. askar. etuier. fodral och liknande förvaringspersedlar som anges till förtullning gemensamt med artiklar enligt detta kapitel skall tulltaxeras tillsammans med dessa artiklar om de är av sådana slag som normalt åtföljer ar— tiklarna vid försäljning. Lådor. askar. etuier. fodral och liknande förvaringsper- sedlar som anges till förtullning särskilt skall tulltaxeras enligt de nummer till vil- ka de i och för sig är hänförliga.

82.01 Följande handverktyg och handredskap: spadar. skyff- lar. korpar. hackor. högafflar. grepar. krattor. räfsor och rakor; yxor. röjknivar och liknande huggverktyg: liar. skäror. höknivar. grässaxar. fäll- och klyvkilar samt andra verktyg och redskap av sådana slag som användes för lantbruk. trädgårdsskötsel eller skogs- bruk ............................................ 49?

82.02 Sågar (icke mekaniska) samt blad för hand— eller ma— skinsågar (inbegripet otandade sågblad) ............. 692

82.03 Följande handverktyg: tänger (inbegripet avbitartäng- er). pincetter. plåtsaxar. bultsaxar o.d.: huggpipor: röravskärare: skruvnycklar: fllar och raspar:

A. röravskärare samt delar därtill .................. 40"? B. andra slag .................................... 6'3

82.04 Handverktyg. inbegripet glasmästardiamanter. och handredskap. ej hänförliga till annat nummer i detta kapitel; blåslampor och smidesstäd: skruvstycken och skruvtvingar. andra än tillbehör och delar till verktygs- maskiner: transportabla smidesässjor; slipstenar och slipskivor med ställning (hand- eller pedaldrivna): A. handborrar (andra än spiralborrar). skruvmejslar. borr- och sparrsockar. tubpressar och skärcirklar samt delar till sådana artiklar ................... 40? B. andra slag .................................... 657;

• Sida 77
•  Original

Prop. 1978/79: 136

82.05 Utbylbara verktyg för verktygsmaskiner. för mekanis- ka handverktyg eller för andra handverktyg (t.ex. för pressning. stansning. borrning. gängning. brotschning. fräsning. skärning. svarvning eller skruvidragning). in- begripet dragskivor för tråddragning. matriser för strängpressning av metall samt bergborrar .......... 82.06 Knivar och skärstål för maskiner eller mekaniska ap- parater ......................................... 82.07 Skär. plattor. stavar och liknande omonterade delar till verktyg. av hårdmetall (sintrade metallkarbider av t. ex. volfram. molybden eller vanadin) ............. 82.08 Kaffekvamar. köttkvarnar, saftpressar och andra me- kaniska apparater och redskap med en vikt av högst 10 kg och av sådana slag som användes i hushåll för be- redning eller servering av matvaror eller drycker ..... 82.09 Knivar med skärande egg, även tandad. ej hänförliga till annat nummer. samt blad därtill ................. 82.11 Rakknivar. rakhyvlar och rakapparater (icke elektris- ka) samt blad därtill (inbegripet ämnen till rakblad. även i bandform):

A. rakknivar samt blad och andra delar därtill .......

B. rakhyvlar och rakapparater (icke elektriska) samt delar därtill. andra än blad till rakhyvlar: blad och skärhuvuden till elektriska rakapparater ......... C. blad till rakhyvlar (inbegripet ämnen till rakblad. även i bandform) ..............................

2.12 Saxar, ej hänförliga till annat nummer. och skär därtill 82.13 Andra skär- och klippverktyg. t.ex. sekatörer. hår- klippningsmaskiner (icke elektriska). huggknivar för slakterier och charkuterier samt pappersknivar; anik- lar och satser för manikyr eller pedikyr (inbegripet na- gell'rlar) ......................................... 82.14 Skedar. gafflar. fisk- och smörknivar. slevar och lik- nande köks— och bordsaniklar ..................... 82.15 Handtag och skaft av oädel metall till artiklar hänförli- ga till nr 82.09. 82.13 eller 82. 14 ....................

77

49%:

4671.

4%

7.570 492

• Sida 78
•  Original

Prop.

1978/79: 136

83 kap. Diverse varor av oädel metall

Anmärkkning

78

I detta kapitel skall ett omnämnande av delar till artiklar ej i något fall anses tillämp- ligt för kablar. kedjor. spik. bultar. muttrar. skruvar. tjädrar eller andra artiklar av järn eller stål av sådana slag som är nämnda i nr 73.25. 73.29. 73.31 . 73.32 eller 73.35 och ej heller för motsvarande artiklar av andra oädla metaller (74—81 kap.).

83.01

83.02

83.04

83.05

83.06

83.08

Läs (nyckellas. kombinationslirs och elektriska läs) och delar därtill. av oädel metall: med läs försedda byglar till handväskor. koffcrtar o.d. samt delar till sadana byglar. av oädel metall: nycklar av oädel metall till i detta nummer nämnda artiklar: A. kappsäcks-. koffcrt— och portföljlas samt delar där- till ........................................... B. andra slag .................................... Beslag och liknande tillbehör av oädel metall. av sådana slag som är lämpliga för möbler. dörrar. trappor. föns— ter. rullgardiner. persienner. karossericr. sadelmakcri- arbeten. koffertar. skrin o.d. (inbegripet automatiska dörrstängare): hatthyllor. hatthängare. konsoler o.d.. av oädel metall ................................... Kassaskap. kassakistor. kassavalv. kassavalvsbekläd- nader och kassavalvsdörrar. armerade eller på annat sätt förstärkta. samt kassaskrin. dokumentskrin o.d.. av oädel metall ................................... Dokumentskäp. förvt-iringsl'ack. sorteringslädor. brev- korgar. manuskripthi'tllare och liknande kontorsartik- lar. av oädel metall. andra än kontorsmöbler hänförliga till nr 94.03 ...................................... Mckanismer och beslag till samlingspärmar. brevord- nare. kontorsböcker o.d.. av oädel metall: pappers- klämmor. gem. häftklammcr. ryttare till kortregister o.d. samt liknande kontorsartiklar. av oädel metall . . . Statyetter och andra prydnadsföremål av sådana slag som användes inomhtrs. av oädel metall: fotografira- mar. tavelramar och liknande ramar. av oädel metall; speglar ov oädel metall ............................ Bclysningsarmatur och andra belysningsartiklar. av oä- del metall. samt delar därtill av oädel metall (dock ej strömställare. glödlampshällare. elektriska lyktor för fordon. elektriska lampor med batteri eller generator och andra artiklar hänförliga till 85 kap. med undantag av nr 85.22) ......................................

Böjliga slangar och rör av oädel metall ..............

8 ';??-

se?»

4%

4%

491.

4% 4%

• Sida 79
•  Original

Prop.

83.09

83.13

83.14

83.15

l978/79: [36

Knäppen. byglar med knäppe för handväskor o.d.. spännen med eller utan knäppe. hakar. hyskor. snör- hälsringar o.d.. av oädel metall. av sadana slag som vanligen användes till kläder. reseffekter. handväskor eller andra textil- eller lädervaror: rörnitar och tva— spetsnilar av oädel metall: pärlor och paljetter av oädel metall ........................................... Ringklockor. bjällror och gonggonger. icke elektriska. av oädel metall. samt delar därtill av oädel metall:

A. cykelringklockor samt delar därtill .............. B. andra slag .................................... Proppar. kapsyler. sprundplätar. plomber. hömskydd till lador samt andra tillbehör till lörpackningar. av oädel metall ..................................... Skyltar. namnplätar. siffror. bokstäver o. d.. av oädel metall ........................................... 'I räd. stavar. rör. plattor. elektroder och liknande pro- dukter av oädel metall eller härdmetall. överdragna el- ler fyllda med llussmedel. av sadana slag som använ- des för lödning eller svetsning eller för pälödning eller pasvetsning av metall eller hardmetall: träd och stavar av agglomcreral pulver av oädel metall. för metall- sprutning ........................................

79

4 '.'/F.

IJ x] '_Il 'Jl WN & $&

• Sida 80
•  Original

Prop. l978/79: l36 80

SliX'l't )NI)FJ AVDELNINGEN

Maskiner och apparater samt mekaniska redskap; elek- trisk materiel; delar därtill

Anmärkningar

1. Denna avdelning omfattar ej: a. driv- och transportremmar av plast enligt 39 kap. eller av mjukgummi (nr

.,

3.

40. 10); andra varor av mjukgummi. av sådana slag som användes till maskiner eller mekaniska eller elektriska apparater eller för annat tekniskt bruk (nr 40.]4):

b. varor av läder eller konstläder (:nr 42.04) eller av pälsskinn (nr 43.03). av såda-

(?

:: 5 :"rg:

f'r

na slag som användes i maskiner. apparater eller mekaniska redskap eller för annat tekniskt bruk: . bobiner. spolar. cops. konrullar och liknande aniklar. oavsett materialet (t.ex. 39. 40. 44 eller 48 kap. eller femtonde avd.): d. perforerade kort av papper eller papp förjacquardmaskiner eller liknande ma-

skiner (nr 48.21 ); . driv- och transportremmar av textilmaterial (nr 59.16) samt andra varor av

textilmaterial. av sådana slag som vanligen användes för tekniskt bruk (nr 59.17): f. ädelstenar (naturliga. syntetiska eller rekonstruerade) enligt nr 71.02 eller

71.03 samt artiklar. helt av sådana stenar. enligt nr 71.15; g. delar med allmän användning enligt definition i anm. 2 till femtonde avd.. av

oädel metall (femtonde avd.) samt motsvarande varor av plast (vilka i allmän- het tulltaxeras enligt nr 39.07): h. ändlös duk och ändlösa band av metalltråd eller metallremsor (femtonde

avd. );

artiklar hänförliga till 82 eller 83 kap.; . fordon. luftfartyg och fartyg enligt sjuttonde avd.;

aniklar hänförliga till 90 kap.".

. ur och andra aniklar hänförliga till 91 kap.: . utbytbara verktyg enligt nr 82.05 samt borstar av sådana slag som användes som maskindelar. enligt nr 96.0l; liknande utbytbara verktyg skall tulltaxeras enligt beskaffenheten av materialet i den verksamma beståndsdelen (t. ex. en- ligt 40. 42. 43. 45 eller 59 kap. eller nr 68.04 eller 69.09);

0. artiklar hänförliga till 97 kap. 2. Om ej annat följer av anm. [ till denna avdelning. anm. 1 till 84 kap. eller anm. 1

till 85 kap.. skall delar till maskiner (ej utgörande delar till aniklar nämnda i nr 84.64. 85.23. 85.24. 85.25 och 85.2") tulltaxeras enligt följande regler: &. varor av sådana slag som är nämnda i något av tulltaxenumren i 84 eller 85 kap. (andra än nr 84.65 och 85.28) skall under alla förhållanden tulltaxeras en- ligt sina respektive nummer; b. andra delar skall. om de är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsak- ligen till en maskin av speciellt slag eller till flera slags maskiner hänförliga till samma nummer (inbegripet maskiner hänförliga till nr 84.59 eller 85.22). tull- taxeras enligt samma nummer som ifrågavarande maskiner. Delar som är lämpliga att användas huvudsakligen till varor enligt nr 85.13 och 85.15 och li- ka användbara för båda dessa slag av varor skall tulltaxeras enligt nr 85.13: €. alla andra delar skall tulltaxeras enligt nr 84.65 eller 85.28.

Bestämmelsen i tolkningsregel ZLa (se allmänna bestämmelser i början av tull- taxan) angående vara som vid förtullningen är isärtagen eller icke hopsatt till- lämpas även för maskin vars delar anges till förtullning vid skilda tillfällen om den tullskyldigc yrkar det. Om ej annat följer av lydelsen av tulltaxenumren skall maskinkombinationer be- stående av två eller flera maskiner som sammanfogats till en enhet samt andra maskiner som kan utföra två eller flera kompletterande eller alternativa arbets- uppgifter tulltaxeras som om de bestod enbart av den komponent eller utgjorde en sådan maskin. som utför den huvudsakliga arbetsuppgiften. . Motorer samt driv- och transportremmar monterade på maskiner eller redskap

eller. om de av transporttekniska skäl är särskilt förpackade. klart avsedda att monteras pä den maskin eller det redskap varmed de gemensamt anges till för— tullning eller att anbringas på samma bottenplatta, skall tulltaxeras enligt samma nummer som maskinen eller redskapet.

• Sida 81
•  Original

Prop. 1978/79: 136 81

5. Vid tillämpningen av dessa anmärkningar förstås med ordet "maskiner" alla maskiner. apparater och redskap av sådana slag som är hänförliga till sexton- de avd.

6 Riksdagen I978/79. [ saml. Nr [36

• Sida 82
•  Original

Prop. 1978/79: 136 82

84 kap. Ångpannor, maskiner och apparater samt mek'aniska red- skap; delar därtill

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar ej:

d.

b. c. d.

e.

kvamstenar. slipstenar och andra aniklar hänförliga till 68 kap.: maskiner och apparater (t.ex. pumpar) samt delar därtill. av keramiskt mate- rial (69 kap.): laboratorieartiklar av glas enligt nr 70.17: maskiner och apparater samt delar dänill. av glas (nr 70.20 eller 70.21): aniklar hänförliga till nr 73.36 eller 73.37 samt motsvarande artiklar av andra oädla metaller (74—81 kap.): handverktyg enligt nr 85.05 samt elektromekaniska hushållsapparater enligt nr 85.06.

2. Om ej annat följer av anm. 3 eller 4 till sextonde avd. skall en maskin eller appa- rat som motsvarar en varubeskrivning i ett eller flera av numren 84.01 —84.21 och samtidigt motsvarar en varubeskrivning i ett eller flera av numren 8422—8460 tulltaxeras enligt tillämpligt nummer i den förra gruppen och ej i den senare. Nr 84.17 skall dock ej anses tillämpligt för:

il.

b.

6.

groningsapparater. äggkläekningsapparater och kycklingmödrar (nr 84.28): spannmålsfuktningsmaskiner (nr 84.29): c. diffusörer för extraktion av sockersaft (nr 84.30); d. maskiner för värmebehandling av textilgarn. textilvävnader eller andra textil- varor (nr 84.40): maskiner och apparater för mekanisk bearbetning i vilka en temperaturänd- nng. även om den är nödvändig. är av underordnad betydelse. Nr 84.19 skall ej anses tillämpligt för:

a. b.

symaskiner för tillslutning av säckar eller liknande förpackningar (nr 84.41)". kontorsmaskiner enligt nr 84.54.

3. A. Med uttrycket "automatiska databehandlingsmaskiner" i nr 84.53 förstås:

B.

a. digitalmaskiner med minnen som kan lagra ej endast ett eller flera bearbet- ningsprogram och de data som skall bearbetas utan även ett program för översättning av det programmeringsspråk på vilket programmen är skrivna till maskinspråk. Dessa maskiner måste vara försedda med ett primärmin- ne som är direkt åtkomligt för utförandet av ett program och som har en ka- pacitet som åtminstone är tillräcklig för att lagra de delar av bearbetnings- och översättningsprogrammen jämte de data. som är omedelbart nödvändi- ga för den aktuella körningen. De måste också själva vara i stånd att på grundval av instruktionerna i det ursprungliga programmet genom logiskt beslut modifiera utförandet under pågående körning-, b. analogimaskiner som kan simulera matematiska modeller och som består av minst analogielement. styrelement och programelement: c. hybridmaskiner bestående av antingen en digitalmaskin med analogiele- ment eller en analogimaskin med digitalelement. Automatiska databehandlingsmaskiner kan förekomma som system beståen- de av ett variabelt antal enheter i separata höljen. En enhet skall anses utgöra en del av det kompletta systemet om den uppfyller samtliga följande villkor: a. den kan anslutas till centralenheten antingen direkt eller via en eller flera andra enheter: b. den är speciellt konstruerad som del till ett sådant system: den måste i syn- nerhet. såvida den ej utgör en strömförsörjningsenhet. kunna mottaga eller leverera data i sådan form (kod eller signaler) som kan användas i syste- met. Ävcn sådana enheter av detta slag som anges till förtullning särskilt skall tulltaxeras enligt nr 84.53.

4. Nr 84.62 skall anses tillämpligt bl.a. för polerade stålkulor. vilkas största och minsta diameter ej avviker från den nominella diametern med mer än 192. dock högst med 0.05 mm. Andra stålkulor skall tulltaxeras enligt nr 73.40.

5. En maskin som användes för mer än en uppgift skall i tulltaxeringshänseende be- handlas som om dess huvuduppgift vore dess enda uppgift. Om ej annat följer av anm. 2 till detta kapitel. anm. 3 till sextonde avd. eller andra föreskrifter skall en maskin. vars huvuduppgift ej är beskriven i något tulltaxe-

• Sida 83
•  Original

Prop .

1978/79: 136

83

nummer eller för vilken huvuduppgiften ej kan fastställas. tulltaxeras enligt nr 84.59. Nr 84.59 skall även anses omfatta maskiner för tillverkning av linor och tågvirke av metalltråd, textilgarn eller annat material eller av en kombination av flera material (t.ex. dukt-. tvinn- och kablingsmaskiner).

84.01

84.02

84.03

84.05 84.06 84.07 84.08

84.09 84.10

84.11

84.12

84.13

84.14 84.15

84.16

84.17

Ångpannor och andra ånggeneratorer (med undantag av varmvattenpannor för centraluppvärmning som även kan producera lågtrycksånga); hetvattenpannor . Hjälpapparater för användning tillsammans med ång- generatorer eller hetvattenpannor enligt nr 84.01 (t. ex. economisers. överhettare. sotningsapparater. anord- ningar för stoftåterföring o.d.); kondensorer för ång- maskiner ........................................ Generatorer för gengas eller vattengas. även med gas- renare; generatorer för framställning av acetylengas (enligt vattenmetoden) samt liknande gasgeneratorer. även med gasrenare .............................. Ångmaskiner. även hopbyggda med ångpanna ....... Förbränningskolvmotorer ......................... Hydrauliska motorer (inbegripet vattenhjul och vatten- turbiner) ........................................ Andra motorer ................................... Maskindrivna vägvältar ........................... Vätskepumpar (inbegripet pumpar med motor eller tur- bin). även försedda med mätanordningar: vätskeeleva- torer med skopor. kedjor. skruvar. band e. d. ........ Luftpumpar och vakuumpumpar samt kompressorer för luft eller andra gaser (inbegripet pumpar och kom- pressorer med motor eller turbin samt frikolvskom- pressorer för gasturbiner); fläktar. blåsmaskiner o.d. . Luftkonditioneringsapparater bestående av motordri- ven fläkt och anordningar för reglering av luftens tem- peratur och fuktighet. allt hopbyggt till en enhet ..... Brännare för flytande bränsle. pulveriserat fast bränsle eller gas. till eldstäder: mekaniska eldningsapparater. mekaniska eldstadsrostar. mekaniska anordningar för avlägsnande av aska samt liknande anordningar:

A. rostar till mekaniska eldstadsrostar .............. B. andra ........................................ lndustri- och laboratorieugnar. icke elektriska ....... Kylskåp. kylmaskiner och annan kylutrustning (elek- triska och andra) ................................. Kalandrar och liknande valsmaskiner (andra än ma- skiner för bearbetning eller valsning av metall eller för bearbetning av glas) samt valsar därtill .............. Maskiner och apparater, även för laboratorier och även med elektrisk uppvärmning. för behandling av material genom förfaranden som inbegriper tempera- turändring. såsom uppvärmning. kokning. rostning.

SC?

5 97—

fri 5 % s %

_ I

• Sida 84
•  Original

Prop.

84.18

84.19

84.20

84.21

84.22

84.23

84.24

84.25

84.26

1978/79: 136

destillering. rektifiering. sterilisering. pastörisering. ångbehandling. torkning.. indunstning. förångning. kondensering eller avkylning. ej utgörande maskiner eller apparater av sådana slag som användes för hus- hållsbruk: varmvattenberedare. icke elektriska ...... Centrifuger: maskiner och apparater (andra än filtrer- trattar. mjölksilar o.d.) för filtrering eller rening av vätskor eller gaser ............................... Maskiner och apparater för rengöring eller torkning av flaskor eller andra kärl: maskiner och apparater för på- fyllning. tillslutning. kapsylering eller etikettering av flaskor. burkar. askar. lådor. påsar. säckar eller andra förpackningar: andra maskiner och apparater för för- packning eller inslagning av varor; apparater för in- pressning av kolsyra i drycker: diskmaskiner ........ Vågar (med undantag av vågar känsliga för 0.05 g eller mindre). inbegripet räkne- och kontrollvågar: vikter av alla slag för vågar ................................ Mekaniska apparater (även för handkraft) för utsprut- ning. spridning eller finfördelning av vätskor eller pul- ver: brandsläckningsapparater (även laddade): sprut- pistoler och liknande apparater: ångbläster- och sand- blästerapparater samt liknande apparater ........... Maskiner och apparater för lyftning eller annan hante- ring. lastning. lossning eller transport (t.ex. hissar, lyftblock. vinschar. lyftkranar. transportkranar. dom- krafter. taljor. telfrar. bandtransportörer och linba- nor), ej utgörande maskiner eller apparater hänförliga till nr 84.23 ...................................... Maskiner och apparater. stationära eller rörliga. för grävning. schaktning. planering. stampning. borrning eller brytning av jord. sten. mineral eller malm (t.ex. schaktmaskiner. kolbrytningsmaskiner. grävmaskiner. skrapor. väghyvlar och s.k. bull-dozers): pålningsma- skiner: snöplogar utan egen framdrivningsanordning (inbegripet utrustning till snöplogar) ................ Maskiner och redskap förlantbruk eller trädgårdssköt- sel. avsedda för jordens beredning eller odling (t.ex. plogar. harvar. kultivatorer. såmaskiner och gödsel- spridare): vältar för gräsmattor och idrottsplatser . . . . Maskiner och redskap för skörd eller tröskning: halm- och foderpressar: slåttermaskiner och gräsklippnings- maskiner; rensningsmaskiner för spannmål. baljväxt- frön eller andra frön samt äggsorteringsmaskiner och andra sorteringsmaskiner för lantbruksprodukter (and- ra än maskiner av sådana slag som användes inom kvarnindustrin. hänförliga till nr 84.29) ._ ............ Maskiner och apparater för mejerihanteringen (inbe- gripet mjölkningsmaskiner) ....... " .................

84

S%

S%

S%"

S%

• Sida 85
•  Original

Prop.

84.27

84.28

84.29

84.30

84.31

84.32

84.33

84.34

84.35

84.36

1978/79: 136

Pressar och krossar samt andra maskiner och appara- ter av sådana slag som användes vid framställning av vin eller cider eller vid beredning av fruktsaft e. d. . .. Andra maskiner och apparater för lantbruk. trädgårds- skötsel. fjäderfaavel eller biodling: groningsapparater försedda med maskinell utrustning eller uppvärm- ningsanordning: äggkläckningsapparater och kyckling- mödrar ......................................... Maskiner och apparater av sådana slag som användes inom kvarnindustrin samt andra maskiner och appara- ter (andra än av lantbrukstyp) för bearbetning av spannmål eller torkade baljväxtfrön ................ Maskiner och apparater. ej hänförliga till annat num- mer i detta kapitel. av sådana slag som användes inom följande livsmedelsindustrier: bageri-. konfektyr- och chokladindustrierna. industrier för tillverkning av ma- karoner. ravioli och liknande spannmälsbaserade födo- ämnen. industrier för beredning av kött. fisk. frukt el- ler köksväxter (inbegripet köttkvarnar och skärmaski- ner) samt socker- och bryggeriindustriema .......... Maskiner och apparater för tillverkning eller efterbe- handling av pappersmassa. papper eller papp ........ Bokbinderimaskiner och bokbinderiapparater. inbegri- pet trädhäftmaskiner ............................. Skärmaskiner av alla slag. för papper eller papp: andra maskiner och apparater för bearbetning av pappers- massa. papper eller papp .......................... Maskiner. apparater och redskap för typgjutning eller sättning: maskiner och apparater. andra än verktygs- maskiner enligt nr 84.45. 84.46 eller 84.47. för tillverk- ning av klichéer eller andra tryckformar (även cylind- riska): typer. matriser. klichéer och andra tryckformar (även cylindriska); plåtar. cylindrar och litografiska stenar. preparerade för grafiskt ändamål (t.ex. slipade. kornade eller polerade): A. klichéer och andra tryckformar ................. B. andra slag .................................... Tryckmaskiner (tryckpressar): hjälpapparater för an- vändning vid tryckning: A. cylinderpressar och rotationspressar samt hjälpap- parater till sådana pressar: delar därtill .......... B. andra slag. inbegripet iläggningsapparatcr som an- ges till förtullning särskilt ...................... Maskiner för framställning av syntetiska eller regene- rerade textilfibrer: maskiner av sådana slag som an- vändes för förarbetning av naturliga. syntetiska eller regenererade textilfibrer; maskiner för spinning. tvin- ning. dubblering. spolning. rullning eller haspling av textilgarn (inbegripet inslagsspolningsmaskiner) ......

85

S%

'Jl "411

S%

• Sida 86
•  Original

Prop.

84.37

84.38

84.39

84.40

84.41

84.42

84.43

1978/79: 136

Vävstolar. trikämaskiner samt maskiner för tillverk- ning av överspunnet garn. tyll. spetsar. broderier. snörmakeriarbeten. flätor eller nätknytningar: maski- ner (inbegripet varpmaskiner och varpklistringsmaski- ner) för förberedning av garn för användning i till detta nummer hänförliga maskiner ...................... Hjälpmaskiner och hjälpapparater för användning till- sammans med maskiner enligt nr 84.37 (t.ex. skaftma- skiner. jacquardmaskiner. varp- och skottväktare samt anordningar för skyttelväxling); delar och tillbehör lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till maskiner enligt detta nummer eller till maskiner hänförliga till nr 84.36 eller 84.37 (t. ex. spindlar, spinnvingar. kardbeslag. kammar. spinnmunstycken, skyttlar. solv. skaftramar och trikämaskinsnälar): A. trikåmaskinsnälar ............................. B. skyttlar och andra delar och tillbehör. av trä ..... ('. andra slag .................................... Maskiner och apparater för tillverkning eller efterbe- handling av filt som längdvara eller i avpassade styc- ken. inbegripet maskiner för tillverkning av filthattar samt hattformar .................................. Maskiner och apparater för tvättning eller annan ren- göring. torkning. blekning. färgning. appretering. be- läggning eller annan efterbehandling av textilgarn. tex- tilvävnader eller andra textilvaror. även konfektione- rade (inbegripet tvättmaskiner för våttvätt och kemisk tvätt): lägg-. rull- och Skärmaskiner för vävnader e. d.: maskiner av sådana slag som vid tillverkning av lino- leummattor eller andra golvbeläggningsmaterial an- vändes för att anbringa massa på underlag av textilvara eller på annat underlag: maskiner av sådana slag som användes för tryckning av textilvaror. läder. tapeter. omslagspapper, linoleummattor eller annat material med likformigt återkommande mönster eller ord eller med färg som täcker hela ytan samt graverade eller et- sade tryckplåtar och tryckvalsar därtill ............. Symaskiner:— möbler speciellt konstruerade för syma- skiner: symaskinsnålar: A. symaskinsnålar ............................... B. andra slag .................................... Maskiner och apparater (andra än symaskiner) för be- redning eller bearbetning av hudar. skinn eller läder (inbegripet skomaskiner) .......................... Konvertrar. gjutskänkar. götkokiller och gjutmaskiner av sådana slag som användes inom metallindustrin: A. kontinuerliga. roterande gjutmaskiner samt delar därtill

86

fri

10 b. SI $. '.!!

S%

fri S%

S%

fri _

• Sida 87
•  Original

Prop.

84.44

84.45

84.46

84.47

84.48

84.49 84.50

84.51

84.53

84.54

84.55

1978/79: 136

B. götkokiller samt delar därtill .................... C. andra slag .................................... Valsverk och valsar därtill: A. obearbetade giutgodsdetaljer ................... B. andra slag .................................... Verktygsmaskiner för bearbetning av metall eller hård- mctall. ej utgörande maskiner hänförliga till nr 84.49 eller 84.50: A. spånavskiljande maskiner vägande per styck mer än 10000 kg .................................. B. andra slag .................................... Verktygsmaskiner för bearbetning av sten. keramiska produkter. betong. asbestcement eller liknande mine- raliska material eller för bearbetning av glas i kallt till- stånd. andra än maskiner hänförliga till nr 84.49 ..... Verktygsmaskiner för bearbetning av trä. kork. ben. hårdgummi. styv plast eller liknande hårda material. andra än maskiner hänförliga till nr 84.49 ........... Tillbehör och delar lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till maskiner hänförliga till nr 8445—8447. inbegripet hållare för arbetsstycken eller verktyg. självöppnande gänghuvuden. delningsdockor och annan hjälputrustning för verktygsmaskiner: verk- tygshällare till alla slags handverktyg ............... Handverktyg. pneumatiska eller hopbyggda med icke elektrisk motor .................................. Maskiner och apparater för svetsning. hårdlödning. skärning eller ythärdning med gas .................. Skrivmaskiner. andra än skrivmaskiner med inbyggt räkneverk; checkstämplingsapparater .............. Räknemaskiner: bokföringsmaskiner. kassakontroll- apparater. frankostämplingsmaskiner. biljettmask'iner samt liknande maskiner med inbyggt räkneverk ...... Automatiska databehandlingsmaskiner och enheter därtill: magnetiska och optiska läsare. maskiner för överföring av data till databärare i kodad form samt maskiner för bearbetning av sådana data. ej annorstä- des nämnda eller inbegripna ....................... Andra maskiner och apparater för kontorsbruk (t.ex. hektografer och stencilapparater. adresseringsmaski- ncr. maskiner för sortering. räkning eller förpackning av mynt. pennformeringsapparater. hålslag och häftap- parater) ......................................... Delar och tillbehör (andra än överdrag. väskor o.d.) lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till maskiner av sådana slag som är hänförliga till nr 84.51. 84.52. 84.53 eller 84.54 ......................

5 Ci-

5 (.:-;

• Sida 88
•  Original

Prop.

84.56

84.57

84.58

84.59

84.60

84.61

84.62 84.63

84.64

84.65

1978/79: 136

Maskiner och apparater för sortering. siktning. avskilj- ning. tvättning. krossning. malning eller blandning av jord. sten. malm eller andra mineraliska ämnen i fast form (inbegripet pulver- och pastaform): maskiner och apparater för agglomerering. gjutning eller formning av fasta mineraliska bränslen. keramiska massor. icke hårdnad betong. gips eller andra mineraliska produkter i pulver- eller pastaform; maskiner för tillverkning av gjutformar av sand ............................... Glasbearbetningsmaskiner (andra än maskiner för be- arbetning av glas i kallt tillstånd): maskiner för sam- mansättning av elektriska glödlampor och gasurladd- ningslampor eller av elektronrör och liknande rör . . . . Försäljningsautomater (t.ex. frimärks-. cigarett-. choklad- och livsmedelsautomater). ej utgörande spel- automater ....................................... Maskiner och mekaniska apparater med självständiga arbetsuppgifter. ej hänförliga till annat nummer i detta kaphek A. slagg-granuleringsmaskiner samt delar därtill ..... B. andra slag .................................... Formflaskor för metallgjuterier: gjutformar av sådana slag som användes för metall (andra än götkokiller). hårdmetall. glas. mineraliska ämnen (t.ex. keramiska massor. betong eller cement). gummi eller plast ...... Kranar. ventiler och liknande anordningar för rörled- ningar. ångpannor. tankar. kar e,d.. inbegripet redu- cerventiler och termostatreglerade ventiler .......... Kullager. rullager och nållager . . . . ; ................ Transmissionsaxlar. vevaxlar. lagerhus. glidlager. kugghjul. friktionshjul. kuggväxlar. växellådor och andra variabla utväxlingar. svänghjul. remskivor. lin- skivor. block. blockskivor och axelkopplingar ....... Packningar av metallplåt i förening med annat material (t.ex. asbest. filt eller papp) eller av flera skikt metall- folier: satser av packningar av skilda material. för ma- skiner. rörledningar c. d.. i påsar. kuvert eller liknande förpackningar ................................... Delar till maskiner eller apparater. ej försedda med elektriska kopplingsanordningar. isolatorer. spolar. kontaktelement eller andra elektriska anordningar och ej hänförliga till annat nummer i detta kapitel ........

88

fri

5 (i?

'JI ; ;? 'Jl ..,

S%

Ut i»)?

• Sida 89
•  Original

Prop. 1978/79: 136 89

SJUTTONDE AVDELNINGEN

Fordon och luftfartyg samt delar därtill; fartyg samt viss transportutrustning

Anmärkningar

1.

_,

Denna avdelning omfattar ej artiklar hänförliga till nr 97.01 . 97.03 eller 97.08 och ej heller bobbar. sportkälkar o. d. hänförliga till nr 97.06. . I hela denna avdelning skall ordet "delar" och uttrycket "delar och tillbehör" ej

anses tillämpliga för följande artiklar. även om de är igenkännliga som avsedda för varor enligt denna avdelning: a. packningar. tätningar o.d. (tulltaxeras eller materialets beskaffenhet eller en-

ligt nr 84.64):

b. delar med allmän användning enligt definition i anm. 2 till femtonde avd.. av oädel metall (femtonde avd.) samt motsvarande varor av plast (vilka i allmän— het tulltaxeras enligt nr 39.07): aniklar hänförliga till 82 kap. (verktyg): . aniklar hänförliga till nr 83.11: e. maskiner. apparater och andra artiklar hänförliga till nr 8401—8459. 84.61 el-

ler 84.62 samt sådana delar till motorer som är hänförliga till nr 84.63: elektriska maskiner och apparater samt elektrisk materiel (85 kap.): aniklar hänförliga till 90 kap.: ur (91 kap.): . vapen (93 kap. ): borstar av sådana slag som användes som delar till fordon (nr 96. 01).

nr»

are.—

f:

. ()mnämnanden i 86— 88 kap. av delar och tillbehör skall ej anses tillämpliga för

delar eller tillbehör som ej är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakli- gen till artiklar enligt dessa kapitel. En del eller ett tillbehör som motsvarar vam- beskrivningen i två eller flera av numren i dessa kapitel skall tulltaxeras enligt det nummer som motsvarar den huvudsakliga användningen av ifrågavarande del el- ler tillbehör. Flygmaskiner. speciellt konstruerade så att de även kan användas som vägfor- don. tulltaxeras som flygmaskiner. Motordrivna amfibiefordon tulltaxeras som motorfordon. . Luftkuddefarkoster skall inom denna avdelning hänföras till samma kapitel som

de transportmedel med vilka de företer den största likheten. nämligen: a. till 86 kap. om de är konstruerade för färd på spårbana (svävtåg): b. till 87 kap. om de är konstruerade för färd över land eller över både land och vatten: c. till 89 kap. om de är konstruerade för färd över vatten. även om de kan landa på stränder eller landningsplattformar eller färdas över is. Delar och tillbehör till luftkuddefarkoster skall tulltaxeras på samma sätt som de- lar och tillbehör till transportmedel. hänförliga till det tulltaxenummer som enligt ovanstående bestämmelser är tillämpligt för luftkuddefarkosterna. Stationär materiel till svävtagsbanor skall tulltaxeras som motsvarande materiel till järnvägar: traftkövervakningsutrustning för svävtågstransportsystem skall tulltaxeras som traflkövervakningsutrustning för järnvägar. i; ], Bestämmelsen i tolkningsregel 2.a (se allmänna bestämmelser i början av tull—

taxan) angående vara som vid förtullningen är isärtagen eller icke hopsatt till- lämpas även för vara enligt sjuttonde avd.. vars delar anges till förtullning vid skilda tillfällen. om den tullskyldige yrkar det.

• Sida 90
•  Original

Prop. 1978/79: 136 90

90 kap. Optiska instrument och apparater. foto- och kinoapparater. instrument och apparater för mätning eller kontroll. medicinska och kirurgiska instrument och apparater; delar därtill

Anmärkningar

I.)

|)

'—/I

Detta kapitel omfattar ej:

a. artiklar av sadana slag som användes i maskiner. apparater eller instrument. av mjukgummi. hänförliga till nr 40. 14. av läder eller konstläder. hänförliga till nr 42.04. eller av textilmaterial (nr 59.17); b. eldfasta varor enligt nr 69.03: lalwratorieartiklar samt artiklar för kemiskt el-

ler annat tekntskt bruk. enligt nr 69.09: (. speglar av glas. ej optiskt bearbetade. hänförliga till nr 70.09. och speglar av oädel eller ädel metall. ej utgörande optiska element. hänförliga till nr 83.06 eller 71 kap.: d. varor" hänförliga till nr 70.07. 70.11. 70. 14. 70.15. 70.17 eller 70.18; c. delar med allmän användning enligt definition i anm. 2 till femtonde avd.. av

oädel metall (femtonde avd.) santt motsvarande varor av plast (vilka i allmän- het tulltaxeras enligt nr 39.07): f. pumpar försedda med mätanordningar. enligt nr 84.10: räkne— och kontrollva- gar samt särskilt rnkomrnande vikter för vågar (nr 84.20): maskiner och appa- rater för lyftning eller annan hantering. cnligt nr 84.22; hjälputrustning för in- ställning av arbetsstycken eller verktyg i verktygsmaskiner. enligt nr 84.48. inbegripet hjälputrustning med optiska skalavläsningsanordningar (t.ex. op- tiska delningsdockor). dock med undantag av sådana som i sig själva huvud- sakligen utgör optiska instntment (t. ex. inställningsmikroskop): ventiler och andra artiklar enligt nr 84.61: g. sökarlyktor och strålkastare av sådana slag som användes på motorfordon. enligt nr 85.09. ävensom apparater för radionavigen'ng samt radarapparater. enligt nr 85.15: h. kinoapparater för upptagning. återgivning eller äterupptagning av ljud helt på magnetisk väg (nr 92.11). magnetiska tonhuvuden (nr 92.13):

ij. aniklar enligt 97 kap.:

k. mätkärl. vilka skall tulltaxeras som varor av det material varav de är tillverka- de: l. spolar. rttllar och liknande artiklar (vilka skall tulltaxeras efter materialets be— skaffenhet. t. ex. enligt nr 39.07 eller femtonde avd.). . Om ej annat följer av anm. 1 ovan skall delar och tillbehör som är lämpliga att än—

vändas utesltrtande eller huvudsakligen till maskiner. apparater. instrument eller andra artiklar. hänförliga till något nummer i detta kapitel. tulltaxeras på följande sätt: a. delar och tillbehör som i sig själva utgör maskiner. apparater. instrument eller andra artiklar (inbegripet optiska element enligt nr 90.01 eller 90.02) enligt nå- got särskilt nummeri detta kapitel eller i 84. 85 eller 91 kap. (annat än nr 84.65 och 85.28) skall tulltaxeras enligt ifrågavarande nummer: b. andra delar och tillbehör skall tulltaxeras enligt nr 90.29 om de motsvarar be- skrivningen i detta nummer: i annat fall skall de tulltaxeras enligt samma num- mer som den maskin. apparat. instrument eller annan artikel för vilken de är avsedda. : 1. Bestämmelsen i tolkningsregel 2.a (se allmänna bestämmelser i början av tull-

taxan) angående vara som vid förtullningen är isärtagen eller icke hopsatt ltill- lämpas även för vara enligt 90 kap.. vars delar anges till förtullning vrd skilda tillfällen. om den tullskyldige yrkar det.

. Nr 90.05 skall ej anses tillämpligt för astronomiska kikare av sådana slag som ej är lämpliga för observationer på jordytan (nr 90.06) och ej heller för kikarsikten för montering på eldvapen. periskop för montering i ubåtar eller stridsvagnar samt kikare för maskiner. apparater eller instrument enligt detta kapitel; sådana kikarsikten. periskop och kikare skall tulltaxeras enligt nr 90.13. . Optiska apparater och instrument för mätning eller kontroll som enligt lydelsen av tulltaxenumren sktrlle kunna tulltaxeras bade enligt nr 90.13 och enligt nr 90.16 skall tulltaxeras enligt nr 90.10. . Nr 90.28 skall anses tillämpligt endast för: a. instrument och apparater för mätning eller kontroll av elektriska storheter: b. maskiner. apparater och instrument av sådana slag som är beskrivna i nr

• Sida 91
•  Original

Prop. 1978/79:136

91

90.14. 90.15. 90.16. 90.22. 90.23. 90.24. 90.25 och 90.27 (andra än strobo- skop). vilkas ftrnktion är beroende av ett elektriskt fenomen som varierar med den faktor som skall sökas eller automatiskt regleras:

Ö . instrument och apparater för mätning eller påvisande av alfa—. beta—. gamma- eller röntgenstrålning. kosmisk strålning eller liknande strålning: d. instrument och apparater för automatisk reglering av elektriska storheter ävensom instrument och apparater för automatisk reglering av icke elektriska storheter. vilkas funktion är beroende av ett elektriskt fenomen som varierar

med den faktor som skall regleras.

6. Lådor. askar. ettrier. fodral och liknande förvaringspersedlar som anges till för- tullning gemensamt med artiklar enligt detta kapitel skall tulltaxeras tillsammans med dessa artiklar om de är av sådana slag som normalt åtföljer artiklarna vid försäljning. Lådor. askar. ettrier. fodral och liknande förvaringspersedlar som anges till förtullning särskilt skall tulltaxeras enligt de nummer till vilka de i och för sig är hänförliga.

90.01 Linser. prismor. speglar och andra optiska element. oavsett materialet. omontcrade. andra än sådana ele- ment av glas som ej är optiskt bearbetade: skivor och plattor av polariserande material ................... 90.02 Linser. prismor. speglar och andra optiska element. oavsett materialet. monterade. trtgörande delar eller tillbehör till instrument eller apparater. andra än såda- na element av glas som ej är optiskt bearbetade: A. kameraobjektiv samt delar och tillbehör därtill. vä- gande mer än 3 kg per styck: optiska sökare till ka- meror samt delar och tillbehör därtill ............

B. andra slag ....................................

90.03 Bågar och infattningar samt delar därtill. för glasögon. pinceneer. lornjetter c. d. ......................... 90.04 Glasögon. pincene'er. lornjetter o.d.. avsedda för syn— korrcktion. som skydd för ögonen eller för annat ända- mål ............................................. 90.05 Kikare (monokulära och binoktrlära). inbegripet pris- makikare ........................................ 90.06 Astronorrriska instrument (t. ex. spegelteleskop. "meri- diancirklar och ekvatorialer) samt stativ därtill. med undantag av radioastronomiska instrument .......... 90.07 Stillbildskameror: blixtljusapparater och blixtlampor för fotografiskt bruk. andra än gasurladdningslampor enligt nr 85.20: A. stillbildskameror samt delar och tillbehör därtill. ej hänförliga till B: [. vägande högst 3 kg per styck ................. 2. andra ..................................... B. kassetter. slutare. bländare och icke optiska sökare till stillbildskameror samt delar och tillbehör därtill C. blixtljusapparater och blixtlampor för fotografiskt bruk samt delar och tillbehör därtill ............. 90.08 Kinokameror. kinoprojektorer samt ljudupptagnings- och ljudåtergivningsapparater för kinematografiskt bruk; alla slags kombinationer av dessa apparater:

fri

2.597

59?

4 Ö?

4 cr

fri

fri

'J'I s?, ».;— t.) 'Jl &

• Sida 92
•  Original

Prop.

90.09

90.10

90.11

90.12

90.13

90.14

90.15

90.16

90.17

90.18

1978/79: 136

A. kinokameror. även kombinerade med ljudupptag- ningsapparater. samt delar och tillbehör därtill. ej hänförliga till B: |. vägande högst 3 kg per styck ................ 2. andra ..................................... B. kassetter. slutare. bländare och icke optiska sökare till kinokameror samt delar och tillbehör därtill .. .

(". andra slag .....................................

Stillbildsprojektorer: fotografiska (andra än kinemato—

gratiska) förstodngs- och förminskningsapparater . . . .

Apparater och utrustning av sådana slag som användes i foto- eller kinolaboratorier. ej hänförliga till annat nummer i detta kapitel: fotokopieringsapparater (med optiskt system eller av kontakttyp) och värmekopie- ringsapparater: projektionsdukar: A. fotokopieringsapparater med optiskt system ...... B. andra slag. inbegripet delar och tillbehör till appara- ter enligt A ................................... Elektron- och protonmikroskop samt elektron- och

protondiffraktionskameror ........................

Optiska mikroskop. även försedda med anordningar

för fotografering eller projicering av bilden .......... Optiska apparater och instrument samt andra optiska aniklar (inbegripet strålkastare men ej andra belys- ningsartiklar). ej hänförliga. till annat nummer i detta kapitel: lasrar, andra än laserdioder ................

Instrument för geodesi (inbegripet fotogrammetrisk geodesi). lantmäteri. hydrograli, nagivation. meteoro- logi. hydrologi och geofysik: kompasser: avståndsmä- tare ............................................ Vägar känsliga för 0.05 g eller mindre. även med tillhö-

rande vikter .....................................

Ritinstrument. ritsinstrument. räkneinstrument. ritap- parater. pantografer. räknestickor. räkneskivor o.d.: instrument och apparater för mätning eller kontroll. ej hänförliga till annat nummer i detta kapitel (t. ex. mik- rometrar. skjutmätt. tolkar. mätstockar och balanse- ringsapparater): protilprojektorer .................. Medicinska och kirurgiska instntment och apparater (även för tandläkar- eller veterinärbruk). inbegripet elektromedicinska apparater samt instrument för ögon-

undersökning ....................................

Apparater för mekanoterapi: massageapparater: appa- rater för psykotekniska undersökningar: apparater för konstgjord andning. ozonterapi, syreterapi eller aero- solterapi samt liknande apparater: andningsapparater (inbegripet gasmasker o.d.) .......................

IJ .J, . "Ö . x—

J 'Jl x'? .

5 %

5 %

• Sida 93
•  Original

Prop.

90.19

90.20

90.21

90.22

90.23

90.24

90.26

1978/79: 136

Ortopediska artiklar. medicinsk—kimrgiska gördlar. brockband o. d.. spjälor och andra artiklar för behand- ling av frakturer: konstgjorda lemmar. ögon. tänder och andra kroppsdelar: hörapparater för hörselskada- de och andra artiklar avsedda att bäras av användaren. att hållas i handen eller att implanteras i kroppen för att kompensera en defekt eller ett handikapp: A. hörapparater för hörselskadade samt delar därtill B. andra slag .................................... Apparater baserade pa utnyttjandet av röntgenstrålar eller av strälning fran radioaktiva ämnen (inbegripet radiograft- och radiotcrapiapparater): röntgengenera- torer: röntgenrör; röntgenskärmar: högspänningsgene- ratorer för röntgen; manöverpaneler och manöverpul- peter för röntgenapparatur: bord. stolar o.d. för rönt- genundersökning eller röntgenbehandling:

A. röntgenrör samt delar därtill .................... B. andra slag .................................... Instrument. apparater. modeller o.d. avsedda enbart för demonstrationsändamäl (t.ex. vid undervisning el— ler på utställningar), ej lämpliga för annan användning Maskiner och apparater för mekanisk provning av hårdhet. hållfasthet. sammanpressbarhet. elasticitet eller liknande egenskaper hos material (t. ex. metaller. trä. textilvaror. papper eller plaster) ................ Areometrar och liknande instrument: termometrar. pyrometrar. barometrar. hygrometrar och psykromet- rar. även registrerande: alla slags kombinationer av dessa instrument ................................. Instrument och apparater för mätning. kontroll eller automatisk reglering av gasers eller vätskors ström- ning. nivä. tryck e. d. eller för automatisk temperatur- reglering (t.ex. manometrar. termostater. nivåmätare. genomströmningsmätarc. värmeförbrukningsmätare och automatiska dragregulatorer). ej utgörande artiklar hänförliga till nr 90.14 ............................ Instrument och apparater för fysikalisk eller kemisk analys (säsom polarimetrar. refraktometrar. spektro- metrar och gasanalysapparater): instrument och appa- rater för mätning eller kontroll av viskositet. porositet. dilatation. ytspänning e.d. (såsom viskosimetrar. po- rositetsmetrar och dilatometrar): instntment och appa- rater för mätning eller kontroll av värmemängd. ljusin- tensitet eller ljudnivå (säsom fotometrar. inbegripet exponeringsmätare. och kalorimetrar): mikrotomer. . . Förbruknings- och produktionsmätare för gaser. väts- kor eller elektricitet: kalibreringsmätare för sadana in- strument ........................................

93

fri

1.II 343

• Sida 94
•  Original

Prop.

90.27

90.28

90.29

1978/79: 136

Varvräknarc. protluktionsräknare. taxametrar. Vägmä— tarc. stegräknare o.d. samt hastighetsmätare (inbegri— pet magnetiska hastighetsmätare) och takometrar (andra än artiklar hänförliga till nr 90. 14): stroboskop. Elektriska instrument och apparater för mätning. kon- troll. analys eller automatisk reglering: A. instrument för Iodning ......................... B. andra slag .................................... Delar och tillbehör som är lämpliga att användas ute- slutande eller huvudsakligen till en eller (lera artiklar hänförliga till nr 90.23. 90.24. 90.26. 90.27 eller 90.28 .

94

5 !=:

fri 7 '.'-4

7 '.'-I;

• Sida 95
•  Original

Prop. 1978/79: 136 95

91 kap. Ur och delar därtill

Anmärkningar

IJ

Med ordet "ftckursverk'" i nr 91.02 och uttrycket "verk till tick- eller armbands- ur" i nr 91.07 förstås urverk reglerade av balans och spiralfjäder eller av nagot annat system som kan fastställa tidsintervaller och med en tjocklek ej överstigan- de 12 mm. då de mätes inklusive verkbotten. bryggor och eventuella ytterbott— nar. Nr 91 .07 och 91.08 skall ej anses tillämpliga för mekaniska verk. drivna av fjäder eller Iod men ej försedda eller avsedda att förses med gängsegment (nr 84.08). . Detta kapitel omfattar ej delar med allmän användning enligt definition i anm. 2

till femtonde avd.. av oädel metall (femtonde avd.) samt motsvarande varor av plast (vilka i allmänhet tulltaxeras enligt nr 39.07). Kapitlet omfattar ej heller Iod. urglas. urkedjor och urarmband. delar till elektrisk utmstning. kullager och kul- lagerkulor. Urtjädrar skall tulltaxeras som urdelar (nr 91.11). . Med de undantag som följer av anm. 2 och 3 skall verk och andra delar som är

lämpliga att använda såväl i ur som i andra aniklar (t.ex. precisionsinstrument) anses hänförliga till detta kapitel och ej till något annat kapitel. . Lador. askar. etuier. fodral och liknande förvaringspersedlar som anges till för-

tullning gemensamt med aniklar enligt detta kapitel skall tulltaxeras tillsammans med dessa artiklar om de är av sådana slag som normalt åtföljer artiklarna vid försäljning. Lådor. askar. etuier. fordral och liknande förvaringspersedlar som anges till förtullning särskilt skall tulltaxeras enligt de nummer till vilka de i och för sig är hänförliga. 91.01 Fickur. armbandsur och liknande ur. inbegripet stopp-

ur .............................................. 2.5 72- 91.02 Vägg- och bordsur med lickursverk (med undantag av

ur enligt nr 91.03) ................................ 2.5 % 91.03 Ur till instntmentbräden och liknande ur för fordon.

luftfartyg eller fartyg ............................. 2,5 % 91.04 Andra ur:

A. väckarur och skeppskronometrar ............... 2.5 % B. andra ........................................ 6,5 %-

91.05 Apparater för registrering av tid på dygnet; apparater med urverk (inbegripet sekundämrverk) eller synkron- motor för mätning. registrering eller annan indikering

av tidsintervaller ................................. 7% 91 .06 Tidströmställare med urverk (inbegripet sekundärur-

verk) eller synkronmotor .......................... 7 %. 91.07 Verk till lick- eller armbandsur (inbegripet verk till

stoppur). sammansatta ............................ 2.5 % 91.08 Andra urverk. sammansatta:

A. till ur enligt nr 91.03 och 91.04 A ................ 2.5 %- B. till ur enligt nr 91 .04 B ......................... 65% C. till ur enligt nr 91.05. och 91.06 .................. 5% 91.09 Boetter till ur enligt nr 91 .01 samt delar till sådana boet-

ter ............................................. 2.5 %- 91.10 Urfoder och andra höljen till varor enligt detta kapitel

samt delar därtill ................................. 5 %

91.11 Andra urdelar ................................... fri

• Sida 96
•  Original

Prop. 1978/79: 136 96

92 kap. Musikinstrument; apparater för upptagning eller återgiv- ning av ljud; apparater för upptagning eller återgivning av bilder och ljud för television; delar och tillbehör till sådana artiklar

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar ej: a. film. helt eller delvis ljuskänslig. avsedd för fotografisk eller fotoelektt'isk upptagning samt exponerad sådan film. även framkallad (37 kap.): b. delar med allmän användning enligt definition i amn. 2 till femtonde avd.. av oädel metall (femtonde avd.) samt motsvarande varor av plast (vilka i allmän— het tulltaxeras enligt nr 39.07): c. mikrofoner. förstärkare. högtalare. hörtclefoner. strömställare. stroboskop och andra instrument. andra apparater eller annan utrustning. hänförliga till 85 eller 90 kap. och avsedda att användas tillsammans med aniklar enligt det- ta kapitel men cj hopbyggda med eller inneslutna i samma hölje som dessa: apparater för upptagning eller återgivning av ljud. kombinerade med radio- el- ler televisionsmottagare (nr 85.15): . borstar (för rengöring av musikinstrument) hänförliga till nr 96.01: leksaksinstrument (nr 97.03): föremål för samlingar samt antikviteter (nr 99.05 och 99.06): . spolar. rullar och liknande artiklar (vilka skall tulltaxeras efter materialets be- skaffenhet. t. ex. enligt nr 39.07 eller femtonde avd.). . Sträkar. trumstockar och liknande aniklar som användes vid spelning på musik- instrument enligt nr 92.02 eller 92.06. och som anges till förtullning gemensamt med sådana instrument till ett antal som är normalt för dessa samt klart avsedda att användas tillsammans med dessa intrumcnt. skall tulltaxeras enligt samma nummer som ifrågavarande instrument. Rullar av perforerat papper för mekaniska spel-apparater (nr 92.10) samt grammo- fonskivor o.d. (nr 92.12). som anges till förtullning gemensamt med den apparat för vilken de är avsedda. skall tulltaxeras som särskilda artiklar och ej som delar till ifrågavarande apparat.

3. Lädor. askar. etuier. fodral och liknande förvaringspersedlar som anges till för- tullning gemensamt med artiklar enligt detta kapitel skall tulltaxeras tillsammans med dessa artiklar om de är av sådana slag som normalt åtföljer artiklarna vid försäljning. Lådor, askar. etuier. fodral och liknande förvaringspersedlar som anges till förtullning särskilt skall tulltaxeras enligt de nummer till vilka de i och för sig är hänförliga. Gi.

fp:—m»

IQ

92.01 Pianon (inbegripet mekaniska pianon. med eller utan klaviatur): cembalor och andra stränginstrument med klaviatur: harpor. andra än eolsharpor: A. pianon ....................................... 7.5 %. dock högst 150: — per styck B. andra slag .................................... fri 92.02 Andra stränginstrument: A. stråkinstrument ............................... fri 8. andra ........................................ scr. 92.03 Piporglar. orgelharmoniero.d. .................... 6% 92.04 Dragspel. concertinor och liknande musikinstrument; munspel ........................................ 6% 92.05 -Andra blåsinstrument ............................. fri 92.06 Slaginstrument (t.ex. trummor. xylofoner. cymbaler och kastanjetter) ................................. 6%

• Sida 97
•  Original

Prop.

92.07

92.10

92.11

92.12

92.13

1978/79: l36

Elektromagnetiska. elektrostatiska. elektroniska och liknande musikinstrument (t. ex. pianon. orglar och dragspel) ........................................ Musikinstrument. ej hänförliga till annat nummer i det- ta. kapitel (1. ex. orkestrion. positiv. speldosor och mu- siksågar): mekaniska sångfäglar: lockpipor och andra redskap av alla slag för härmning av djurläten; ljudsig- nalrcdskap som blåses med munnen (t. ex. båtsmanspi- por och andra visselpipor) ......................... Delar och tillbehör till musikinstrument. inbegripet rul- lar av perforerat papper för mekaniska spelapparater samt mekanismer till speldosor: metronomer. stäm- gafflar och stämpipor av alla slag: A. strängar ...................................... B. andra slag: 1. höljen och stomryggar till pianon samt delar där- till ........................................ . klaviaturer till instrument enligt nr 92.01. 92.03 eller 92.07 samt delar till sådana klaviaturer; andra delar och tillbehör till instrument enligt nr 92.01: tonbord till orgelharmonier och delar till sådana tonbord ............................ 3. delar och tillbehör till stråkinstrument samt de- lar och tillbehör till instrument enligt nr 92.05 .. 4. andra ..................................... Grammofoner, dikteringsmaskincr och andra appara- ter för upptagning eller återgivning av ljud. inbegripet skivspelare och band- och trädspolningsapparater. med eller utan pick-up eller tonhuvud: apparater för upptagning eller återgivning av bilder och ljud för tele— vision: A. grammofonautomater .......................... B. andra slag .................................... Grammofonskivor och andra ljudupptagningar samt liknande upptagningar: matriser för tillverkning av grammofonskivor. oinspelade preparerade grammo- fonskivor. film för mekanisk ljudupptagning: band. tråd. remsor och liknande artiklar. preparerade. av så- dana slag som vanligen användes för ljudupptagning el- ler liknande upptagning: A. grammofonskivor: 1. för språkundervisning ....................... 2. andra .............................. 100 kg' B. andra slag .................................... Andra delar och tillbehör till apparater hänförliga till nr 92.11 ...........................................

lJ

97

(>()/'

6 (""f.

7.5 (.:-2

fri

fri 69;

45;

85?

fri 25: _

fri

5 f..;

' Tullen beräknas efter varornas vikt inkl. sådant förefintligt emballage. med vilket varor av ifrågavarande slag brukar försäljas i detaljhandeln.

7 Riksdagen l978/79. I sant!. Nr136

• Sida 98
•  Original

Prop.

1978/79: 136 98

93 kap. Vapen och ammunition; delar därtill

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar ej:

il.

b.

C.

f l-J

ter

varor hänförliga till 36 kap. (t.ex. tändhattar. sprangkapslar och signalrake- ter): delar med allmän användning enligt definition i anm. 2 till femtonde avd.. av oädel metall (femtonde avd.) samt motsvarande varor av plast (vilka i allmän- het tulltaxeras enligt nr 39.07): . pansrade stridsfordon (nr 87.08): . kikarsikten och andra optiska aniklar. lämpliga att användas till vapen. med

undantag av sadana som är monterade på eldvapen eller införes tillsammans med de eldvapen på vilka de är avsedda att monteras (90 kap.): pilbågar och pilar därtill. fäktvapen för sportändamal samt Ieksaksvapen. hän- förliga till 97 kap.: föremål för samlingar samt antikviteter (nr 99.05 och 99.06). Uttrycket "delar därtill" i 93.07 skall ej anses inbegripa radio- och radarappara-

enligt nr 85.15.

3. Lådor. askar. etuier. fodral och liknande förvaringspersedlar som anges till för- tul lning gemensamt med aniklar enligt detta kapitel skall tulltaxeras tillsammans med dessa artiklar om de är av sådana slag som normalt åtföljer artiklarna vid försäljning. Lådor. askar. etuier. fodral och liknande förvaringspersedlar som anges till förtullning särskilt skall tulltaxeras enligt de nummer till vilka de i och för sig är hänförliga.

93.01

93.02 93.03

93.04

93 .05

93.06

93.07

Hugg- och stickvapen (t.ex. värjor. sablar och bajo- netter) samt delar därtill: slidor och baljor till hugg- och stickvapen .................................. fri Revolvrar och pistoler. utgörande eldvapen ......... fri Artillerivapen. kulsprutor. kulsprutepistoler och andra eldvapen och utskjutningsanordningar för militärt bruk (andra än revolvrar och pistoler) ................... fri .Andra eldvapen. inbegripet signalpistoler. pistoler och revolvrar för enbart lösa skott. linkastningsapparater

o. d. ............................................ 3 (;; Andra vapen. inbegripet luftpistoler och luftgevär. fjä-

derpistoler och fjäderbössor samt liknande pistoler och

gevär ........................................... 4 '); Delar till vapen. inbegripet ämnen till eldrör för eldva-

pen men ej delar till hugg- och stickvapen: A. delar till vapen för militärt bruk: delar till revolvrar

och pistoler enligt nr 93.02 ..................... fri B. andra slag: 1. delar av trä ................................ fri 2. andra: a. till eldvapen ............................ 371 b. till andra vapen .......................... 492 Bomber. granater. torpeder. minor och robotprojekti- ler samt liknande krigsammunition. ävensom delar därtill: annan ammunition samt delar därtill. inbegripet förladdningar: blyhagel till ammunition: A. ammunition och delar dänill. för militärt bruk eller

för revolvrar och pistoler enligt nr 93.02 ......... fri B. andra slag .................................... 4

• Sida 99
•  Original

Prop. 1978/79: 136 99

97 kap. Leksaker. spel och sportartiklar; delar därtill

Anmärkningar

LJ

Detta kapitel omfattar ej: a. julgransljus (nr 34.06): b. fyrverkeripjäser och andra pyrotekniska aniklar hänförliga till nr 36.05: c. gam. enfibertrad. linor. gut o. d. för fiske. i avpassade längder men ej monte— rade till fiskrcvar. hänförliga till 39 kap.. nr 42.06 eller elfte avd.; d. väskor för sponaniklar samt andra förvaringspersedlar enligt nr 42.02 och 43.03: . idrottsdräkter samt maskeraddräkter o.d. av textilvara. hänförliga till 60 eller hl kap.: f. flaggor och flaggställ av textilvara sam't segel för fartyg. isjakter c. d.. hänför- liga till 62 kap.:

(&

g. idrottsskodon (andra än skodon med fastsatta skridskor) samt bcnläder. ben- skydd o.d.. hänförliga till 64 kap.. ävensom huvudbonader för idrott hänförliga till 65 kap.; h. alpstavar. piskor. ridspön o. d. (nr 66.02) samt delar därtill (nr 66.03); ij. omonterade konstgjorda ögon av glas för dockor eller andra leksaker. hänför- liga till nr 70.19: k. delar med allmän användning enligt definition i anm. 2 till femtonde avd.. av oädel metall (femtonde avd.) samt motsvarande varor av plast (vilka i allmän- het tulltaxeras enligt nr 39.07): !. artiklar hänförliga till nr 83.1l: m. sportfordon (andra än bobbar. sportkälkar o.d.) hänförliga till sjuttonde avd.; n. barncyklar försedda med kullager och konstruerade som vanliga cyklar för vuxna (nr 87. IO); o. sportbätar. såsom kanoter och kapproddbätar (89 kap.). samt redskap för

framdrivning av dessa (44 kap. för sådana aniklar som är gjorda av trä): . skyddsglasögon för sport och utomhusspel (nr 90.04): . lockpipor och visselpipor (nr 92.08);

vapen och andra artiklar enligt 93 kap.: racketsträngar samt tält och andra campingartiklar ävensom handskar (vilka i allmänhet tulltaxeras som varor av det material varav de är tillverkade).

gerne-=>

. Tulltaxenumren i detta kapitel skall anses inbegripa artiklar i vilka pärlor. ädel- stenar (naturliga. syntetiska eller rekonstruerade). ädel metall eller metall med plätering av ädel metall ingär endast som mindre väsentlig beståndsdel. . Ordet "dockor" i nr 97.02 skall anses tillämpligt endast för sådana artiklar som föreställer människor. . ()m ej annat följer av anm. I ovan skall delar och tillbehör som är lämpliga att an- vändas uteslutande ellcr huvudsakligen till artiklar hänförliga till något tulltaxe- nummer i detta kapitel tulltaxcras enligt samma nummer som dessa artiklar.

97.0) Leksaksfordon med hjul. avsedda för barn (t.ex. tvä-

och trehjuliga leksakscyklar samt trampbilar): dock-

vagnar ........................ . ................. 6 % 97.02 Dockor ......................................... 10 '.??-

97.03 Andra leksaker: modeller av sådana slag som använ-

des för förströelse ................................ 694

97.04 Utrustning för inomhusspel för vuxna eller barn (inbe- gripet spelapparater för nöjesfält c. d.. bordtennisspel samt biljardbord och andra för spel speciellt konstrue- rade möbler) .................................... 69"?- 97.05 Karnevalsaniklar: trolleri- och skämtartiklarzjulgrans- prydnader och andra julprydnader (t.ex. konstgjorda julgranar. julstrumpor samtjulkrubbor och figurer där- till) ............................................. 692-

• Sida 100
•  Original

Prop.

97.06

97.07

97 .08

1978/79: 136

Redskap och annan utrustning för gymnastik. idrott. sport. utomhusspel eller utomhuslek (andra än artiklar hänförliga till nr 97.04):

A. av trä ........................................ B. av läder eller metall ........................... C. av annat material .............................. Fiskkrokar. spön och andra redskap för fiske med rev: landningshavar och fjärilshävar: lockfåglar. lärkspeg- lar och liknande artiklar förjakt:

A. fiskkrokar .................................... B. andra slag .................................... Karuseller. gungor. skjutbanor och annan utrustning för nöjesfält c. d.: ambulerande cirkusar. ambulerande menagerier och ambulerande teatrar ................

l00

lJ

OA.)- 332.319

• Sida 101
•  Original

Prop. 1978/79: 136 10)

98 kap. Diverse artiklar

Anmärkningar

.,

'.»)

Detta kapitel omfattar ej:

a. ögonbrynsstift och andra stift för kosmetiskt bruk (nr 33.06): b. knappar (inbegripet kragknappar. manschettknappar o. d.) samt andra artiklar av sådana slag som är nämnda i nr 98.01 och 98. I2. om de är helt eller delvis tillverkade av ädel metall eller metall med plätering av ädel metall (dock med de undantag som följer av bestämmelserna i antn. 2 a till 71 kap.) eller om i desamma ingår naturpärlor eller ädelstenar (naturliga. syntetiska eller rekon- struerade) (7I kap.); c. delar med allmän användning enligt definition i anm. 2 till femtonde avd.. av oädel metall (femtonde avd.) samt motsvarande varor av plast (vilka i allmän- het tulltaxeras enligt nr 39.07): d. dragstift (nr 90.I6)'. e. leksaker hänförliga till 97 kap. Om ej annat följer av anm. [ ovan skall tulltaxenumren i detta kapitel anses till- lämpliga för varor av i numren nämnda slag. även om varorna helt eller delvis be- star av ädel metall. metall med plätering av ädel metall. naturpärlor eller ädelste- nar (naturliga. syntetiska eller rekonstruerade). . Lador. askar. etuier. fodral och liknande förvaringspersedlar som anges till för—

tullning gemensamt med artiklar enligt detta kapitel skall tulltaxeras tillsammans med dessa artiklar om de är av sadana slag som normalt atföljer artiklarna vid försäljning. Lådor. askar. etuier. fodral och liknande förvaringspersedlar som anges till förtullning särskilt skall tulltaxeras enligt de nummer till vilka de i och för sig är hänförliga.

98.01 Knappar (inbegripet kragknappar. manschettknappar. tryckknappar o.d.) och knappformar; ämnen och delar till sådana artiklar:

A. knappar av plast .............................. 109? B. andra ........................................ 6272 98.02 Blixtlås och delar därtill .......................... IOC-7?

98.03 Reservoarpennor (inbegripet kulpennor) och liknande pennor samt pennskaft. pennförlängare o.d. ävensom stiftpennor; delar och tillbehör därtill, andra än sådana

som är hänförliga till nr 98.04 eller 98.05 ............ 5 'I? 98.04 Skrivpennor (stålpennor o.d.) och spetsar därtill:

A. av ädel metall ................................ 5 92

B. andra slag .................................... fri 98.05 Blyerts-. anilin- och färgpennor (andra än pennor enligt

nr 98.03). blyerts-. anilin- och färgstift. grifflar. pastell- kritor och andra färgkritor. ritkol samt skriv- och rit- krita: skräddar- och biljardkrita .................... 5 C? 98.06 Skrivtavlor. även försedda med ram ................ 5 ',7r 98.07 Datumstämplar. sigillstämplar. pagineringsstämplar

och dylika handstämplar (inbegripet handverktyg för tryckning eller prägling av etiketter): s.k. typtryckeri-

er .............................................. 492 98.08 Färgband för skrivmaskiner och liknande färgband.

även på spolar: färgdynor. med eller utan ask ........ 894 98.09 Sigill- och buteljlack i form av stänger. plattor e.d.;

hektografmassa. valsmassa o.d. på basis av gelatin. även på underlag av papper eller textilvara .......... 5 (,T-?

• Sida 102
•  Original

Prop. 1978/79: 136

98.10

98.11

98.12 98.14 98.15

98.16

Cigarettändare. gaständare och liknande tändare. inbe- gripet kemiska och elektriska tändare. samt delar där— till. andra än tändstenar och vekar ................. Rökpipor; huvuden. skaft och andra delar till rökpipor (inbegripet grovt tillformade ämnen av trä eller rot): ci- garr— och cigarettmunstycken samt delar därtill: A. ämnen och icke färdigarbetade huvuden av trä eller

rot till rökpipor ............................... B. cigarr- och cigarettmunstycken:

1. av sjöskum eller bärnsten ............. 100 kg

2. av annat material ........................... C. andra slag .................................... Kammar. hårspännen o.d. ........................ Rafräschissörer och beslag därtill .................. Termosflaskor och andra termoskärl. kompletta med ytterhölje: delar därtill. andra än lösa glas ........... Provdockor. skyltdockor o.d.: rörliga figurer och ställ av sådana slag som användes i skyltfönster ..........

102

4 (.*?

fri

250: -— 5 '$? 5 O; 109"? 7.5 Ö?

5??-

l)enna lag träder i kraft. sävitt avser 6—8 kap.. den dag regeringen be- stämmer. och i övrigt den ljuli 1979.

• Sida 103
•  Original

Prop. 1978/79: 136 1

Sammanfattning av betänkandet (SOU 1978: 51) Svensk trädgårdsnäring Produktion, rationalisering och internationella förhållanden

] kapitel.? lämnas en schematisk översikt över svensk trädgårdsnäring och dess plats i samhället.

Kapilel3 innehåller en beskrivning av svensk trädgårdsproduktion. Av beskrivningen framgår att den samlade växthusarealen har ökat något under 1970-talet och uppgick till 430 ha år 1976. Av denna areal är större delen Försedd med installation för uppvärmning. De produkter som odlas i växthus är grönsaker av vilka tomater och slanggurka är de största, snittblommor av vilka rosor. krysantemum och nejlikor har stor omfattning, lökblommor som framför allt utgörs av tulpaner samt krukväxter och s. k. utplanteringsväxter. Det samlade produktionsvärdet mätt i producentled av odlingen i växthus uppgår till ca 650 milj. kr. En stor del av växthusen (44 procent) är äldre än 20 år och behöver bytas ut under den kommande 10-årsperi0den. Nybyggnads- takten är inte tillräcklig för att klara den nödvändiga ersättningsbyggnatio- nen. Särskilt i Skåne och i Stockholms län vilka är betydande produktions- områden är byggnadstakten alltför låg.

Odlingen på friland består av köksväxter. fruktodling. bärodling samt odling av plantskoleväxter. Den sammanlagda odlingsarealen för färskva- rumarknaden utgör ca 11700 ha. Därtill kommer kontraktsodlingen för industrin som omfattar ca 11 300 ha och framför allt utgörs av ärter. Av köksväxter för farskmarknaden utgör morötter, lök och kål de största enskilda produkterna. Fruktodlingen domineras av äpple och bärodlingen utgörs framför allt av jordgubbar.

Det samlade värdet av odlingen på friland uppgår till ca 450 milj. kr. mätt i producentled. Trädgårdsnäringens produktionsvärde utgör således samman— lagt ca 1,1 miljarder kr. i producentled.

Odlingen är lokaliserad framför allt till de sydligare delarna av landet. Skåne svarar således för ca 60 procent av trädgårdsproduktionen totalt sett.

Tillgängliga uppgifter visar att inom näringen finns ca 17000 personer sysselsatta som företagare eller fast anställda samt dessutom ca 11 500 tillfälligt sysselsatta.

Antal företag med odling av trädgårdsväxter uppgår till ca 5 900. Odling i växthus eller bänkgård förekommer vid ca 2 700 av dessa företag, medan övriga 3200 företag bedriver odling av trädgårdsprodukter enbart på friland.

Löner liksom priser på eldningsolja har stigit avsevärt snabbare än konsumentprisindex under den lO-årsperioden. Produktprisema har utveck-

• Sida 104
•  Original

Prop. 1978/79: 136

lJ

lars olikartat. Lönsamhetsutvecklingen är osäkert belyst på grund av brist på representativt material. Det framgår dock klart att utvecklingen på snittblom- sterområdet varit otillfredsställande. Förhållandena för övriga produktions- grenar varierar mellan olika år.

1 kap/Ich! ges en översikt över Sveriges handel med trädgårdsprodukter, det nuvarande svenska gränsskyddet, konkurrensen mellan i-länder och u- länder samt en översikt över trädgårdsodlingen i några näraligande länder.

Värdet av importen år 1977 uppgick till ca 1400 milj. kr. Den årliga värdemässiga ökningen har under den senaste femårsperioden uppgått till ca 12 procent. Den viktmässiga ökningen av importen .har varit betydligt långsammare. År 1977 importerades 341 milj. kg trädgårdsprodukter.

1 kapitel 5 beskrivs den svenska konsumtionen av trädgårdsprodukter och prognoser för konsumtionsutvecklingen. Enligt jordbruksnämndens beräk- ningar uppgår konsumtionen av färska ätliga trädgårdsprodukter till ca 58 kg per person och år. Av denna kvantitet utgör köksväxter ca 29 kg. äpple och päron ca 25 kg och bär ca 4 kg.

inköpen av prydnadsväxter beräknas uppgå till ca 44 snittblommor. ca 9 krukväxter och 11 utplanteringsväxter per person och år. Den årliga konsumtionsökningen beräknas uppgå till drygt en procent för frukt och grönsaker. drygt 0,5 procent för rotfrukter och 3—4 procent för blommor.

Den sammanlagda konsumtionen har av handelns utredningsinstitut beräknats uppgå till 7 210 milj. kr. inklusive potatis år 1976. I denna beräkning ingår dock inte plantskoleväxter. Konsumtionen av trädgårdsprodukter beräknas uppgå till ca 7 000 milj. kr.

Kapite/ö beskriver det statliga stödet till rationalisering m. m. Det statliga stödet till trädgårdsnäringens rationalisering utgår i form av statlig kreditga- ranti med f. n. sammanlagt högst 19 milj. kr. per år. Bidrag till energibespa- rande åtgärder lämnas med 4 milj. kr. per år. Som ett temporärt stöd kan lån intill den 30 juni 1979 utgå ur en Iånefond till företag med odling i växthus. vilka drabbats av likviditetssvårigheter eller som vill lägga om produktionen. Dessa lån är ränte- och amorteringsfria i tre år. De amorteras därefter på 10 år.

Kapitel 7 behandlar odlingen i växthus och energifrågan. Mot bakgrund av de minskande oljetillgångarna görs en genomgång av möjligheten att nedbringa oljeförbrukningen i växthus. Växthus fungerar som solfångare. Möjligheterna att. med olika tekniska åtgärder som rörliga isoleringsanord- ningar. värmepump m. m.. spara energi bedöms som goda.

1 kanin-IX diskuteras möjliga mål och medel inom svensk trädgårdsnä- ring.

Kanna/9 drar upp riktlinjer för den svenska trädgårdsnäringspolitiken. Målet för trädgårdspolitiken bör vara att skapa förutsättningar för en effektiv och konkurrenskraftig trädgårdsniiring som ger dem som arbetar inom näringen god försörjning och trygg sysselsättning.

Då goda förutsättningar finns för trädgårdsproduktionen under vår odlingssäsong bör den ökade efterfrågan på trädgårdsprodukter till stor del kunna tillgodoses genom utökad svensk produktion. Den svenska produk- tionens utveckling kommer att påverkas av den iitternationella konkurrens- kraften. Dock bör subventionerade produkter eller dumping inte få påverka

• Sida 105
•  Original

Prop. 1978/79: 136

'.'-1

produktionens omfattning. Det är angeläget att trädgårdsproduktionen bedrivs så rationellt som möjligt. vilket är en förutsättning för att konsu- menterna skall få produkter till rimliga priser.

Försök. forskning och rådgivning är betydelsefulla aktiviteter i rationali- seringsverksamheten.

Det finansiella stödet bör främst inriktas på att främja en fortsatt effektivisering av produktionen inom trädgårdsnäringen. Ökad stimulans måste ges till utveckling och uppförande av energisnåla växthus och till investeringar i andra energibesparande åtgärder. Det är av avgörande betydelse för de ekonomiska förhållandena inom näringen att stabila avs'ättningsförhållanden kan uppnås och att distribution och handel med trädgårdsprodukter bedrivs på ett effektivt sätt.

1 kapitel 10 ges en sammanfattande bakgrund till de förslag som utred- ningen lämnar. Utredningen ger även en bedömning av utvecklingen inom skilda produktionsgrenar av näringen.

Utredningen konstaterar att de svenska trädgårdsföretagen har nått sin nuvarande omfattning genom ett skickligt tillvaratagande av tekniska framsteg och andra rationaliseringsmöjligheter samt genom en smidig anpassning av produktionen till förändringar i efterfrågan och odlingsförut- sättningar.

En stor osäkerhet har dock präglat näringen under senare år. Denna har föranletts av flera olika faktorer. Den ökande importen har kraftigt drabbat snittblomsodlingen. vilken till viss del slagits ut. Energikrisen ökade på kort tid starkt produktionskostnaderna. Vidare har de vikttullar som tillämpas på trädgårdsprodukter genom penningvärdeförsämringen alltmer urholkats.

Ett exempel på de drastiska förändringar som kan drabba trädgårdsnä- ringen är snittblomsodlingen. Nejlikodlingen har fått sin areal reducerad med mer än" ”i; på några år. Växhusföretagen med snittblommor har haft en i det närmaste obefintlig nettointäkt sedan mitten av 1970-talet och förr-änt- ningsprocenten på nedlagt kapital har varit negativ. Många snittblomsterfö- retag har också genomgått allvarliga lönsamhetskriser med bl.a. företags- nedläggningar och uppsägning av anställda som följd.

Samtidigt med att således näringen under de senaste åren inom vissa delar brottats med svårigheter har efterfrågan på trädgårdsprodukter ökat. Prog- noser pekar på en fortsatt ökning. De svårigheter som föreligger inom trädgårdsnäringen är således inte föranledda av någon total minskning i efterfrågan på näringsalster. Däremot är näringen mycket starkt utsatt för påverkan från utlandet. En kraftig expansion av odlingen utomlands av vissa produkter har skapat kris även i Sverige. Inom vissa afrikanska och sydamerikanska länder har en kraftig expansion av trädgårdsodlingen påbörjats. Denna kommer att påverka även den svenska odlingen.

Sådana strukturella förändringar går det naturligtvis inte att skydda sig emot. De måste accepteras. Trädgårdsnäringen måste dock ges möjlighet att kunna anpassa sig till dessa förändringar på ett tillfredsställande sätt. Detta innebär att företag skall kunna känna ett rimligt mått av trygghet.

Priserna på trädgårdsprodukter uppvisar stor variation. Dessa prisskill- nader beror på internationella faktorer. väderleksförhållanden m.m. Häri- genom skapas stor osäkerhet inom näringen och försvåras produktionspla- neringen.

Enligt utredningens bedömning kommer odlingen av krukväxter och

• Sida 106
•  Original

Prop. 1978/79:136 4

tomater att öka liksom bärodlingen. Snittblommorna kommer även fortsätt- ningsvis att minska. Övriga produktionsgrenar av betydelse kommer att bibehålla i ston sett oförändrad omfattning.

! kapitel II behandlas gränsskyddet. Utredningen har gjort en genomgång av gränsskyddet och lämnar förslag till en anpassning av detta med utgångspunkt från att tullskyddet skall bibehållas på i stort sett oförändrad nivå. Det har varit en strävan att inte onödigtvis fördyra produkterna för konsumenterna genom en tullavgift när detta inte varit oundgängligt som skydd för den inhemska produktionen. 1 de fall u-landsintressen har funnits för viss produkt har dessa vägts in i bedömningen.

Utredningens förslag innebär såväl höjningar som sänkningar av tullarna liksom förändringar av tullperioderna. Förslaget innebär att nivån på gränsskyddet i stort sett blir oförändrad. De tullförändringar som föreslås för köksväxter. frukt och bär har beräknats medföra en ökning av tullavgiften med ca 2 miljoner kr. vilket innebär en ökning av tullnivån med 6 procent.

De föreslagna tullförändringarna på prydnadsväxtområdet har beräknats medföra ökade tullavgifter med ca 13 miljoner kr. För prydnadsväxterna exklusive krukväxter innebär förslaget en 25 procentig höjning av tullni- vån.

Tullen på krukväxter föreslås höjd från 30 kr. per 100 kg till 90 kr. per 100 kg. Denna höjning är beroende av de stora förändringar som skett i Odlingsteknik och material under senare år vilket medfört att vikten per krukväxt minskat till ca en tredjedel jämfört med tidigare. Den föreslagna förändringen är således väsentligen föranlåten av tekniska förändringar. Höjningen kan beräknas medföra. en tullavgiftshöjning med ca 15 öre per imponerad krukväxt.

Översynen av gränsskyddet har skett med beaktande av tullbindningarna i GATT. Utredningens förslag innebär att endast den föreslagna tullföränd- ringen för tomater behöver bli föremål för förhandlingar. Övriga föreslagna förändringar av tullnivåer eller tullperioder bryter inte mot några GATT- bindningar. Utredningen föreslår att tullnivåerna skall värdesäkras så att tullens skyddseffekt inte minskar i takt med inflationen. De gällande tullarna på trädgårdsområdet är vikttullar. dvs. tullen utgår med visst belopp per viktenhet. Den övervägande delen av övriga tullar i tulltaxan är värdctullar. Utredningen har funnit att värdctullar skulle vara den typ av tull som bäst skulle värdesäkra de tullnivåer som föreslås. Det har emellertid kommit till utredningens kännedom att överträdelser förekommer redan nu när det gäller importörernas redovisning av tullunderlaget. En generell övergång till värdetull befaras öka möjligheterna att undandra sig skyldigheten att erlägga tull.

Utredningen föreslår en generell övergång till värdetull om tullkontrollen kan bedömas bli i stort sett lika-effektiv som f. n. Kan emellertid detta inte bli fallet återstår att behålla vikttullarna. Dessa måste då justeras med jämna mellanrum för att målet. i huvudsak oförändrat tullskydd. skall kunna upprätthållas. Sådana justeringar är inte möjliga att genomföra för de varor som är bundna i'GATT. Utredningen föreslår därför att en övergång till värdetullar genomförs för elva positioner som är GATTbundna. Förslaget i denna del innebär inte att de bundna nivåerna bryts utan det är en teknisk

• Sida 107
•  Original

Prop. 1978/79: 136

'Jl

förändring. För att motverka de befarade kontrollsvårigheterna föreslås att den föreslagna värdetullen för de elva positionerna kombineras nted en minimitull som utgår i form av vikttull.

I kapitel [2 lämnas förslag till en fond för marknadsfrämjande åtgärder. Utredningen har funnit att det förslag till anpassning av gränsskyddet som föreslås inte räcker för att skapa en tillräcklig trygghet i produktionen.

Utredningen föreslår därför att ett system med en särskild fond för marknadsfrämjande åtgärder skapas. Det främsta syftet med fonden är att minska de lönsamhetsvariationer som uppstår mellan olika år och som orsakas av strukturella förändringar. fluktuerande priser och varierande skörderesultat. Pristillägg skall kunna utgå generellt efter odlingssäsong till produkt som på grund av låga priser inte gett skälig kostnadstäckning. Härigenom blir en mjuk övergång till alternativa produkter möjlig även vid strukturella förändringar. Det bör även vara möjligt att mildra verkningarna av sådana extrema kostnadsökningar som tidigare förekommit t. ex. i samband med oljekrisen.

Medel från fonden bör förutom till pristillägg kunna användas för att så långt möjligt förebygga krissituationer samt för att främja avsättningen av trädgårdsprodukter. Härvid kan förekomma åtgäder som Stödköp och lagringsbidrag.

Systemet bör i princip omfatta samtliga trädgårdsprodukter. För produkter som erhållit prisstöd bör odlingens omfattning följas så att produktionen anpassas till marknadsutrymmet.

Finansieringen av den föreslagna fonden bör enligt utrednings mening i ett uppbyggnadsskede ske huvudsakligen med allmänna medel. Utredningen har uppskattat medelsbehovet inledningsvis till 12.5 miljoner kr. av budget- medel och 2.5 miljoner kr. årligen av regleringsmedel. De produkter som varit föremål för direkta stödåtgärder i form av pristillägg m.m. bör under nästkommande produktionssäsong beläggas med en produktavgift. Avgiften uttas på såväl inhemsk produktion som importerad vara och bidrar således till finansieringen av fonden. Genom detta förfarande. som innefattar odlings- anmälan före säsongstart. erhålls en uppfattning om den planerade odlingens omfattning i förhållande till marknadsutrymmet.

Dessutom skall en intern avgift. dvs. en avgift endast på svenskproducerade produkter. kunna tas ut då så begärs av odlarna själva och bindas till åtgärder inom viss produktgrupp. Som exempel på sådan åtgärd kan nämnas lagringsstöd till äpple.

Medel ur fonden skall även kunna användas för att främja konsumtionen av trädgårdsprodukter. Sådana åtgärder föreslås ske i nära samarbete med de redan existerande blomster-, frukt- och grönsaksfrämjandena. Utredningen har strävat efter att lägga fram ett förslag som ger god effekt med ett minimum av administration. Som ansvarig myndighet för stödet föreslås statens jordbruksnämnd. För administrationen bör ett regleringsorgan bildas som förslagsvis benämnes trädgårdsnäringsnämnden.

I kapitel [3 behandlas utredningens överväganden och förslag rörande rationaliseringsverksamheten. Finansieringsstödet enligt trädgårdsrationali- seringskungörelsen utgår f.n. i stort sett uteslutande som kreditgarantier. Kreditgarantistödet har enligt utredningens mening fungerat väl. Utred- ningen anser att stödet till rationalisering m. m. även fortsättningsvis i

• Sida 108
•  Original

Prop. 1978/79: 136 (»

huvudsak bör utgå som kreditgarantier. Stödet bör utgå till åtgärder som effektiviserar produktionen inom näringen. till utvidgning. nyetablering och förvärv av företag samt till åtgärder i övrigt som bidrar till att målet för rationaliseringspolitiken uppfylls. De allmänna villkoren för rationalise- ringslån föreslås i stort sett oförändrade. Utredningen föreslår dock att hänsyn skall tas till marknadsförhållandena vid stöd till större företagsut- byggnader och nyetablering. Amorteringsvillkoren föreslås förbättrade främst för lån till fruktodlingsföretag.

Det generella stödet i form av statsbidrag till rationaliscringsåtgärder föreslås upphöra. Ett sådant stöd föreslås i stället bli förbehållet sådana investeringar som från samhällets synpunkt är särskilt angelägna. Exempel påsådana är investeringar i ny teknik samverkan och energisparande. Även till investeringar | regioner där det från samhällets synpunkt är önskvärt att trå'tdgårdsnäringen utvecklas bör statsbidrag kunna utgå. Till dessa åtgärder. med undantag av åtgärder för energi. föreslås bidrag kunna utgå med högst 25 procent av kostnaden dock högst 250000 kr. Bidrag till energibesparande åtgärder bör kunna utgå med högst 35 procent dock högst 100000 kr. Utredningen föreslår att bidrag även skall kunna utgå till den del äldre växthus ersätts med nya energisnålare typer. Stödet till prototyper och demonstrationsanläggningar bör bibehållas på nu gällande villkor.

För det första budgetåret. dvs. budgetåret 1979/80 bedömer utredningen att ramen för kreditgarantier till trädgårdsnäringens rationalisering behöver höjas från 19 milj. kr. till 35 milj. kr. Det nuvarande reservationsanslaget Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering på driftbudgeten under tionde huvudtiteln bör ersättas av ett förslagsanslag. Underanslaget bör en ram om 5 milj. kr. anvisas för bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering. Utred- ningen uppskattar slutligen behovet av statsbidrag till energibesparande åtgärder inom trädgårdsnäringen till 15 milj. kr.

Experten Holger Nyström har avgett särskilt yttrande.

• Sida 109
•  Original

Prop. 1978/79: 136

002 Bilaga 3. I

6 kap. Levande träd och andra levande växter; lökar. rötter o. d.; avskurna blommor och

prydnadsblad

Statistiskt nr

Tull- taxenr

06.01

06.02

06.03

Varunr

001 002 003

001

002 003

007 005

001 002 003 005

007

011 012

013

Varuslag

Lökar. stamknölar. rotknölar och rhizomer. i vila. under tillväxt eller i blomning:

lnkommande med jord ....................... 100 kg inkommande utan jord: — med blommor eller blomknoppar ............. 100 kg — andra slag:

— —gladiolus och liljekonvalje ........................ — — andra .................................... 100 kg

Andra levande växter. inbegripet träd. buskar. rötter. stick- lingar och ympkvistar:

al. alm. ask. asp. avenbok. björk. bok. ek. gran. lind. lärk. lönn. poppel och tall ............................... körsbärs-. plommon-. päron- och äppelträd:

— förädlade .................................. 100 kg — andra ..................................... 100 kg prydnadsväxter: - azalea. erica. kamelia och rododendron .............. — andra:

— — krukväxter ............................... 100 kg - — andra slag ................................ 100 kg andra levande växter ......................... 100 kg

rötter. sticklingar och ympkvistar .....................

Avskurna blommor och blomknoppar av sådana slag som är lämpliga till buketter eller annat prydnadsändamål. friska. torkade. färgade. blekta. impregnerade eller på annat sätt preparerade:

friska:

- mimosa och ljung .......................... 100 kg - nejlikor: — — under tiden 1 mars—30 november ........... 100 kg — — under tiden ] december—29 februari ......... 100 kg — gladiolus 1 maj—30 september ................ 100 kg — gladiolus 1 oktober—30 april ........................ — ginst: — — under tiden 1 mars—30 november ........... 100 kg — — under tiden 1 december—29 februari ......... 100 kg — rosor:

- — under tiden ] mars—30 november ........... 100 kg — — under tiden 1 februari-29 februari ........... 100 kg — — under tiden 1 december—31 januari ................ — tulpaner. under tiden 1 mars—30 april ......... 100 kg

— tulpaner ! maj—30 september .......................

Nuva— rande

30:— 350:—

fri 25:—

fri

30:— fri 30:—

30:— fri

300:—

750:— 400:— 300:— 300:—

750:— 500:—

750:— 500:— 500:- 750:—

750:—

Vikttull

50:— 350:—

fri 25:—

fri

1 (DO:— 300:— 300:— fri

fri fri

1 (130:- 500:— fri 750:— ( EG 650:—) fri

Tullsats Utredningens förslag

Värdetull

Aco—o ååå?

26%

• Sida 110
•  Original

Prop. 1978/79: 136 8

Statistiskt nr Varuslag Tullsats Utredningens förslag Tull- Varunr . Nuva- Vikttull Värdetull taxenr rande — tulpaner. 1 oktober -— 29 februari .............. 100 kg 500:— 20 % — andra: — — under tiden 1 mars—30 november ........... 100 kg 750:— 1 000:— 24 % 018 — — under tiden 1 december—29 februari ......... 100 kg 500:— 500:— 9 96 017 orkideér brytes ut och får oförändrad tull 019 andra slag ......................................... fri fri 06.04 Blad. kvistar och andra delar (andra än blommor och

knoppar) av träd. buskar och andra växter samt mossa. lavar och gräs. utgörande varor av sådana slag som är lämpliga till buketter eller annat prydnadsändamål. friska. torkade. färgade. blekta. impregnerade eller på annat sätt prepare- rade: 100 renlav ............................................ fri fri 901 adiantum. asparagus och läderblad. friska ....... 100 kg 350:— 500'.— 7 96 909 andra slag ......................................... fri fri

7 kap. Köksväxter samt vissa ätbara rötter och stam- eller rotknölar

Statistiskt nr Varuslag Tullsats Utredningens förslag Tull- Varunr Nuva- Vikttull Värdetull taxenr rande 07.01 Köksväxter. färska eller kylda: potatis: lOl — nyskördad. under tiden 6 juni—5 juli .......... 100 kg 20:— 34:- 25 96 109 — annan ........................................... fri fri rotfrukter: — morötter: 211 — — nyskördade. under tiden 1 maj—30 juni ...... 100 kg 20:— 15:- 9 % (EG 10:—) 696 219 ——andra .................................... 100 kg 10:— 15:- 11 % — pepparrot: 292 — — nyskördad. under tiden ] maj—30 juni ....... 100 kg 20:— 101— 3 % 293 — — annan ................................... 100 kg 10:— 10:— 3 96 — andra rotfrukter: 296 — — nyskördade. under tiden 1 maj—30 juni ...... 100 kg 20:— 20:— S % 298 - — andra .................................... 100 kg 10:— 10:— 7 % vitlök. schalottenlök. annan matlök samt andra Allium- arter: — vitlök: ' 301 — — under tiden 1 juli-31 december ............. 100 kg 201— fri 302 — — under tiden 1 januari—29 februari ........... 100 kg 15:— fri 303 — — under tiden 1 mars—30 juni ....................... fri fri

— purjolök. buntlök och gräslök:

• Sida 111
•  Original

Prop. 1978/79: 136

Statistiskt nr

Tull- taxenr

Varunr

304 305

307 308 309

410

422 423 424 425

491 492

501 502

505 506

610 690

701 702

751 752 801 802

805 808

853 854

851 852 903

908

Varuslag

— — under tiden 1 maj—30 november ............ 100 kg — - under tiden 1 december—30 april .................. — annan lök: — - under tiden 16 juli—31 december ............ 100 kg — — under tiden 1 januari—29 februari ........... 100 kg - - under tiden 1 mars-15 juli ....................... kål: — vitkål och rödkål 1 maj—30 november ......... 100 kg — vitkål och rödkål 1 december—30 april ......... 100 kg - blomkål: — — under tiden 1 augusti—30 november ......... 100 kg — — under tiden 1 december—30 april .................. — — under tiden 1 maj—31 maj .................. 100 kg — — under tiden 1 juni—31 juli .................. 100 kg — annan kål: — — under tiden ] mars—31 december ............ 100 kg — — under tiden 1 januari—29 februari .................

Grönkål och brysselkål brytes ut och får ny tullperiod 1 juni—31 december. oförändrad tull 40:—. 20 % Salladskål brytes ut tullperiod 1 april—31 december tull SO:—. 20 %

baljfrukter:

— ärter: — — under tiden 1 mars—31 december ............ 100 kg — — under tiden 1 januari—29 februari .................

— bönor och andra baljfrukter: — — under tiden 1 mars—31 december ............ 100 kg — — under tiden 1 januari—29 februari .................

svampar och tryffel:

— champinjoner .............................. 100 kg — andra ..................................... 100 kg tomater: — under tiden 16 april—31 oktober .............. 100 kg — under tiden 1 november—15 april ................... sparris: — under tiden 1 maj—30juni ................... 100 kg — under tiden 1 juli—30 april ......................... gurkor: — slanggurkor: — — under tiden 16 mars—30 september .......... 100 kg — — under tiden 1 oktober—15 mars ................... — andra gurkor: — — under tiden 16 juni—30 september ........... 100 kg — - under tiden 1 oktober-15 juni .................... isbergssallad: — under tiden 1 april—31 december .............. 100 kg — under tiden ljanuari—3l mars ...................... annan sallad: - under tiden 1 mars-15 december ............. 100 kg — under tiden 16 december—29 februari ................ sötpaprika ......................................... andra köksväxter: — under tiden 1 maj—30 november .............. 100 kg

Tullsats Utredningens förslag

Nuva- rande

40:— fri

20:— 15:- fri

10:— 10:— 25:— fri 35:— 35:—

40:— fri

20:- fri fri

75:— 75:—

50:— fri

100:— fri

50:— fri

25:— fri

Vikttull

40:— fri

20:- 20:— fri

"10:— 15:— 35:- fri fri 35:—

40:— fri

20:— fri fri 75:— 75:— fri

100:— fri

50:— fri fri

40:-

Värdetull

11%

16% 16%

11% 17%

12 %

12 (?.-=,

20%

10 %

20 '.'t'.

14%

'2496

12%

12%

• Sida 112
•  Original

Prop. 1978/79: 136 10

Statistiskt nr Varuslag Tullsats Utredningens förslag Tull- Varunr Nuva— Vikttull Värdetull taxenr rande 909 -— under tiden 1 december—30 april .................... fri fri Kronärtskockor brytes ut. tull l juli—30 november ...... 40:— 11 % Övrig tid fri 07.02 Köksväxter (även kokta). frysta: 001 morötter .................................... 100 kg 20:— 18 96 002 änor ........................................ 100 kg 20:— 18 % 003 morötter och änor. blandade ................... 100 kg 20:— 18 % 004 bönor ....................................... 100 kg 40:— 18 % 005 spenat ...................................... 100 kg 40:— 18 % 006 broccoli ..................................... 100 kg 40:- 18 % 009 andra ................. belägges under hela året med

samma tull som motsvarande färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda

07.03 Köksväxter. tillfälligt konserverade i saltvatten. svavelsyr- lighetsvatten eller andra konserverande lösningar men ej särskilt beredda för direkt konsumtion:

003 gurkor ................ belägges under hela året med 009 andra slag ............. samma tull som motsvarande färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda

07.04 Torkade. dehydratiserade eller evaporerade köksväxter.

hela. i bitar. skivade. krossade eller pulveriserade. men ej vidare beredda:

001 vitlök ....................................... 100 kg 25:- fri 002 tomater. 5. k. French beans samt lök . annan än schalottenlök och vitlök ................................... 100 kg 25:— 25:— 3 % 009 andra slag ................................... 100 kg 25:- 25:— 3 96 07.05 Torkade spritade baljväxtfrön av sådana slag som användes

till människo- eller djurföda. även skalade eller kluvna:

med huvudsaklig användning som människoföda:

001 - ärter ............................................ fri fri 002 - bönor ........................................... fri fri 005 — andra ........................................... fri fri 009 andra slag ......................................... fri fri 07.06 Maniok-. arrow- och salepsrot. jordärtskockor. batater (söt-

potatis) och andra liknande rötter. stam- eller rotknölar med hög halt av stärkelse eller inulin. färska eller torkade. hela eller i bitar; märg av sagopalm:

001 maniok- och arrowrot ............................... fri fri 002 jordänskockor ............................... 100 kg 10:- fri 009 andra slag ......................................... fri fri

• Sida 113
•  Original

Prop. 1978/79: 136

8 kap. Ätbara frukter och nötter; skal av meloner eller citrusfrukter

Statistiskt nr

Tull- taxenr

08.01

08.02

08.03

08.04

08.05

08.06

Varunr

100 200 300 401 405 500

700 800

100 200 300

100 2(l)

101 102 200

101 109 210 220 310 320

101 102

201 202

Varuslag Tullsats Utredningens förslag Nuva- Vikttull Värdetull rande

Dadlar. bananer. kokosnötter. paranötter. kasjunötter. ananas. avokatofrukter. mango. guava och mangostan. färska eller torkade. även skalade:

dadlar ............................................ fri bananer ........................................... fri ananas ............................................ fri avokatofrukter ..................................... fri mango. guava och mangostan ....................... fri fri kokosnötter ....................................... fri kokosrasp ......................................... fri paranötter ......................................... fri kasjunötter (cashewnötter) ........................... fri

Citrusfrukter. färska eller torkade:

apelsiner. pomeranser ............................... fri grapefrukter ....................................... fri citroner ........................................... fri ( . mandariner. satsumas. klementiner. tangeriner och " liknande citrusfrukter ............................... fri andra ............................................. fri

Fikon. färska eller torkade:

färska ............................................. fri fri torkade ........................................... fri fri

Vindruvor. färska eller torkade:

färska:

— under tiden 1 juli—31 oktober ................ 100 kg 12:50 12:50 (6.25) 496 (296) — under tiden 1 november—30 juni .................... fri fri torkade (russin och korinter) ......................... fri fri

Nötter och liknande frukter. andra än sådana som är hänförliga till nr 08.01. färska eller torkade. även skalade:

krakmandel ....................................... fri annan mandel ..................................... fri hasselnötter ...................................... _. fri hasselnötskärnor ................................... fri fri valnötter .......................................... fri valnötskärnor ...................................... fri andra slag ......................................... fri

Äpplen. päron och kvittenfrukter. färska:

äpplen:

— under tiden 16qui—29 februari ............... 100 kg 25:— 25:— 17 % - under tiden 1 mars—15 juli ......................... fri fri

päron och kvittenfrukter:

— under tiden 16juli—31 december .............. 100 kg 25:— ' 25:— 12 96 — under tiden 1 januari—15 juli ....................... fri fri

• Sida 114
•  Original

Prop. 1978/79: 136 l”

..

Statistiskt nr Varuslag Tullsats Utredningens förslag Tull- Varunr Nuva- Vikttull Värdetull taxenr rande 08.07 Stenfrukter. färska: körsbär: 101 — under tiden 16juni-31 juli ................... 100 kg 30:-— 301— 5 % 102 — under tiden 1 augusti—15 juni ...................... fri fri 2 aprikoser .......................................... fri fri persikor (inbegripet nektariner): 301 — under tiden 1 juli—15 oktober ................ 100 kg 10:-— fri 302 — under tiden 16 oktober—30 juni ..................... fri fn' plommon: - - 401 — under tiden 16 juli—30 september ............. 100 kg 35:-— 35:— 16 % 402 — under tiden 1 oktober—15 juli ...................... fri fri 900 andra ............................................. fri fri 08.08 Bär. ej hänförliga till nr 08.07. färska: hallon. krusbär och vinbär: 101 — under tiden ] juni—31 augusti ................ 100 kg 25:-— 25:— 7 % 102 — under tiden ] september—31 maj .................... fri fri Svarta vinbär brytes ut. tull 401-111 %) 1 juni—31 augusti 1 september—31 maj fri jordgubbar: 201 — under tiden 8 juni-31 augusti ................ 100 kg 100:- 100:— 15 % 202 — under tiden 1 september—7 juni ..................... fri fri 300 hjortron ........................................... fri 400 lingon ............................................ fri |. . 901 blåbär ............................................. fri " 909 andra ............................................. fri 08.09 Andra färska frukter: meloner: — under tiden 16 juni—30 september: 103 -— s. k. honungsmeloner och s. k. ogenmeloner . . 100 kg 40:— 40:— 23 % 104 — — andra slag ................................ 100 kg 40:— 40:— 28 % 107 — under tiden 1 oktober—15 juni ...................... fri fri 901 kivifrukter ........................................ fri fri 909 andra ............................................. fri fri 08.10 Frukter (även kokta). frysta. utan tillsats av socker: 100 jordgubbar .................................. 100 kg 50:— 75:—- 18 % 901 blåbär ............................................. fri fn" 902 hallon ...................................... 100 kg 25:— 25:— 5 % 903 lingon ............................................ fri fri 909 andra ................. belägges under hela året med samma tull som motsvarande färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda 08.11 Frukter. tillfälligt konserverade (t. ex. med svaveldioxidgas eller i saltvatten. svavelsyrlighetsvatten eller andra konser- verande lösningar) men i föreliggande skick olämpliga för direkt konsumtion: 001 jordgubbar .................................. 100 kg 50:- 50:- 17 % 002 äpplen ...................................... 100 kg 10:— 20:-— 20 %

• Sida 115
•  Original

Prop. 1978/79: 136

Statistiskt nr

'full- taxenr

08.12

08.13

13 Varuslag Tullsats Utredningens förslag Varunr Nuva- Vikttull Värdetull rande 009 andra ................. belägges under hela året med samma tull som motsvarande färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda Frukter. torkade. andra än sådana som är hänförliga till nr 0801. 08.02. 08.03. 08.04 eller 08.05: 100 äpplen och päron ................................... fri 300 aprikoser ......... l ................................. fri 400 persikor ........................................... fri 500 plommon ......................................... fri 600 blandad frukt ...................................... fri fri 901 nypon ............................................ fri 902 blåbär ............................................. fri 909 andra ............................................. fri 000 Skal av meloner eller citrusfrukter. färska. frysta. torkade eller tillfälligt konserverade i saltvatten. svavelsyrlighets- vatten eller andra konserverande lösningar ............ fri fri

• Sida 116
•  Original

• Sida 117
•  Original

jORDBRUKS- DEPARTEMENTET

SVENSK, .. TRAD GARD SNARIN G

Rådgivning

Betänkande av 1974 års trädgårdsnäringsu'tredning

Ds jo 1978:13

• Sida 118
•  Original

Prop. 1978/79: 136

Till Statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet

Genom beslut den 13 september 1974 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för jordbruksdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga att utreda trädgårdsnäringen. Med stöd av bemyn— digandet förordnades som sakkunniga departementsrådet Rune Henriksson. tillika ordförande, riksdagsledamoten Jan Berg— qvist, kommunalrådet Villiam Björk, dåvarande riksdagsleda— moten direktören Valdo Carlström och riksdagsledamoten Anna-

Lisa Nilsson.

Som experter åt de sakkunniga har förordnats professorn Mårten Carlsson, avdelningschefen Henry Gustafsson, agrono— men Herbert Lööw, direktörerna Ragnar Moberg och Holger Ny—

ström samt förbundsordföranden Börje Svensson.

Till sekreterare har förordnats byrådirektören Lars Erik

Gradin och till biträdande sekreterare departementssekrete—

rarna Carl Johan Lidén och Stefan de Maré.

Utredningen har antagit namnet 1974 års trädgårdsnäringsut—

redning.

Utredningen har tidigare överlämnat bl.a. delbetänkandet Svensk trädgårdsnäring: Produktion, rationalisering och in— temationella förhållanden ( SOU 1978:51 ) Direktiven för ut—

redningen har redovisats i detta betänkande.

• Sida 119
•  Original

Prop.]978/79zl36

Utredningen får härmed överlämna delbetänkandet Svensk

trädgårdsnäring: Rådgivning.

Utredningen är enig i sina förslag.

Stockholm den 8 december 1978

Rune Henriksson

Jan Bergqvist Villiam Björk

Valdo Carlström Anna—Lisa Nilsson

/Lars Erik Gradin

• Sida 120
•  Original

Prop.]978/79:136

; l—li—ll-Il—LÅ LL

sammanfattning

1 Rådgivningens nuvarande organisation och 9.-

1.1 Bakgrund

1.2 Nuvarande organisation 1.5 Hådgivningsverksamneten

1.4 Rådgivarnas arbetsuppgifter

Rådgivning från andra organ

_; U|

2 Rådgivningen i andra länder

?.1 Nederländerna

fx) I".) Norge

?.3 Finland A F) Danmark

5 Utvecklingstendenser i odlingen och konsekvenser härav

för rådgivningen

4 Utredningens överväganden och förslag 4.1 Mål och inriktning 4.2 Resursbehov 4.5 Organisation 4.4 Vissa administrativa frågor 4.4.1 Delegering av beslut i stödärenden 4.4.2 Vissa samordnings— och samrådsfrågor

4.4.3 Tjänsteresor

• Sida 121
•  Original

Prop. 1978/79: 136 =.

Sammanfattning

Föreliggande betänkande innehåller förslag till förbättrinrar

av rådgivningen på trädgårdsnäringens område.

Utredningen har med utgångspunkt bl.a. från de förslag sei ut—

redningen lämnade i betänkandet Svensk trädgårdsnäring: Prijuk—

tion rationaliserin , internationella förhållanden (SDU ” ::I'1 1 g

=

sett över den statliga rådgivningen pa trädgårdsområiet.

Te svenska trädgårdsföretagen består till övervägande del rv relativ: små enheter som saknar egna resurser för utbildning. forskning och utveckling. Rådgivningens uppgift är att spriia de resultat som framkommer vid de organ som bedriver forskning

och utveclling till de rörelsedrivande företagen. Rådgivningen

också medverka i den företagsuppbyggande verksamhet

är en väsentlig del av lantbruksnämndernas arbetsuppgifter.

Utredningen föreslår att nio nya tjänster som rådgivare inrät—

tas vid lantbruksnämnderna. Av tjänsterna är fyra ekonomiri

vare, en rådgivare i tekniska frågor och fyra odlingsrådgivare.

Avsikten är att de nya ekonomirådgivarna bl.a. skall handlä

mtli

[:a

.a ärenden om statligt stöd i form av bidrag och låne— garanti vid lantbruksnämnderna. Härigenom blir det möjlign.ntt delegera beslutanderätten i stödärenden från lantbruksstyrel—

lsen till samtliga lantbruksnämnder.

Genom den föreslagna ökningen av antalet rådgivare kan en vid— gad specialisering åstadkommas. Härigenom ges förbättrade möj—

ligheter att åstadkomma en rationell produktion av träd.årds—

produkter.

• Sida 122
•  Original

Lh

Prop. 1978/79: 136

I detta syfte föreslås'även inrättandet av en ny rådgivninge-

central i Göteborg.

Edt nytt rådgivningsdistrikt föreslås inrättat för Norrland

med undantag av Gävleborgs läi.

Utredningen lämnar även förslag till vissa åtgärder som skall

åstadkomma en bättre kontakt mellan odling och rådgivning.

att en ny statskonsulenttjänst för grönsaksodling under &

inrättas vid lantbruksuniversitetets konsulentavdelning.

• Sida 123
•  Original

Prop.!978/79:136

1 Rådgivningens nuvarande organisation och arbetsuppgifter

1.1 Bakrrund till nuvarande or anisation

I syfte att främja den svenska trädgårdsnäringens utveckling beslöt riksdagen år 1961 att 15 konsulenttjänster vid hushåll— ningssällskapen skulle omändras till specialkonsulenter för yrkesmässig trädgårdsodling. Av tjänsterna avdelades sex för odlingsmässig rådgivning inom handelsträdgårdarna, tre för yrkesfruktodling samt två för vardera värme— och byggnadstek—

nik samt företagsekonomi.

Den nuvarande organisationen av trädgårdsnäringens rationalise— ring beslutades åren 1965 och 1967. Enligt ett principbeslut av 1965 års riksdag (prop. 1965:100, JoU 17, rskr 256) ändrades or— ganisationen för jordbrukets och trädgårdsnäringens rationalise- ring så att hushållningssällskapets och lantbruksnämndens upp— gifter på området skulle föras samman i ett organ, lantbruks— nämnden. De nya nämndernas organisation skulle utredas i sär- skild ordning. I propositionen anförde departementschefen bl.a.

följande.

Den nuvarande regionala organisationen för statens medverkan i jordbrukets och trädgårdsnäringens rationalisering grundar sig på en uppdelning av verksamheten i olika grenar. Således svarar de statliga lantbruksnämnderna för den yttre och inre rationali- seringen och de statsunderstödda hushållningssällskapen för driftsrationaliseringen. Denna uppdelning förutsätter att ra- tionaliseringsbehovet kan tillgodoses genom åtgärder som var för sig kan hänföras till viss rationaliseringsgren. såsom att köpa till mark, att investera i byggnader eller täckdikning el; ler att ändra driftsinriktningen. Valet mellan åtgärderna måste dock ofta ske efter en företagsekonomisk prövning som omfattar jordbruksföretagets totala förutsättningar. Omdaningsprocessen inom jordbruket har i många fall fört med sig att en kombina- tion av förbättringar, som sker i ett sammanhang eller i nära

• Sida 124
•  Original

Prop.]978/79:136

anslutning till varandra, är nödvändig för att nå lön?" Svårigheterna att hålla isär den yttre och den inre liseringen samt driftsrationaliseringen har således bl-» allt mer framträdande.

Det underströks att goda kontakter mellan näringsutövare och rationaliseringsorgan utgör en viktig förutsättnin; för fram—

gång i verksamheten.

Beträffande de intressen som borde vara representerade 1 lant— bruksnämnderna ansåg departementschefen det självfallet att se— rörda näringar såvitt möjligt borde vara allsidigt öreträdda.

Det var också viktigt att konsumenterna blev representerade.

talet ärenden förutsäga bli så stort att nämnden in pleno inte borde belastas med samtliga, utan huvudsakligen dra upp riktlin- jer och besluta i viktigare ärenden eller i frågor av principiell natur. Övriga ärenden borde kunna avgöras av delegationer. För- utom struktur—, jordbruks- och utbildningsdelegationer borde vid behov ytterligare delegationer kunna inrättas t.ex. för frågor rörande trädgårdsnäringen. Vid handläggning av frågor rörande näringsgrenar, som inte var företrädda i nämnden. borde lämplig

person kunna adjungeras till delegationen.

I propositionen (1967:74) om de nya lantbruksnämndernas organi— sation m.m. anförde departementschefen följande beträffande rikt—

linjerna för lantbruksnämndernas rådgivningsverksamhet.

I likhet med utredningen anser jag att staten bör medverka i första hand i sådan rådgivningsverksamhet som är av särskild be- tydelse för rationaliseringen inom jordbruket. Kommersiellt be- tonad produktionsrådgivning bör dock i princip skötas av närings- utövarnas egna organisationer. För att effektivisera den rådgiv- ning som staten skall svara för bör såsom utredningen förordat programmeringen fortsättas och utvecklas. Denna rådgivning bör anpassas till ändrade förutsättningar inom lantbruket. Den för-

• Sida 125
•  Original

Prop.l978/79:136 ;

skjutning som ägt rum från en huvudsakligen produktionsteknisk rådgivning mot en mer företagsekonomiskt inriktad verksamhet bör fortsätta. Rådgivningen bör stå öppen för alla yrkesutöva- re. Den Iör således inte begränsas till sådana som behöver statligt ekonomiskt stöd för rationaliseringsåtgärder.

Beträffande lantbruksnämndernas verksamhet för trädgårdsnäring-

en anförde departementschefen följande.

Det allmännas insatser för att främja utvecklingen av den yr— kesmässiga trädgårdsnäringen anser jag i likhet med utredningen böra inordnas i de nya lantbruksnämndernas verksamhet. Arbets— uppgifterna bör huvudsakligen omfatta rådgivning, projektering av vissa anläggningar samt handläggning av ärenden rörande fi— nansieringsstöd. Uppgifter på trädgårdsområdet i övrigt t.ex. rådgivning och projektering av villaträdgårdar och parkanlägg— ningar är enligt min mening knappast att betrakta som en stat— lig uppgift. Service på detta område torde i den mån den ej om— besörjs av kommunerna alltjämt kunna handhas av hushållningssäll— skapen. Jag är ej heller beredd att såsom ifrågasatts i ett re— missyttrande förorda att statsbidrag utgår till verksamhet av ifrågavarande slag.

Lantbruksnämndernas personalbehov för ifrågavarande uppgifter

' räknar utredningen till samma antal (25) konsulenter som nu Linns hos sällskapen jämte tio nya assistenter. Härvid förut— sätter utredningen att det även i fortsättningen skall finnas två rådgivningscentraler i Malmö resp. Stockholm. För dessa er— fordras tio specialiserade konsulenter och fem av de nya assis— tenterna. Övriga konsulenter och assistenter bör utplaceras i olika län enligt lantbruksstyrelsens bestämmande.

Riksdagens jordbruksutskott. som var enhälligt i denna fråga, uttalade efter att ha återgivit departementschefens anförande

följande.

I detta sammanhang hemställs i motionerna 1:735 och 11:976 att utrymme skall beredas inom lantbruksnämnderna för en ambulerande och uppsökande produktionsrådgivning. inriktad på saklig upplys- ning och rådgivning om ekonomiska och produktionstekniska rön. Utskottet vill i anslutning_härtill konstatera att avsikten är ett produktionsrådgivning skall ingå bland lantbruksnämndernas nvpgifter. Den förskjutning som ägt rum från en huvudsakligen graduktionsteknisk rådgivning mot en mer företagsekonomiskt inrik-

• Sida 126
•  Original

Prop.1978/79:136 ll

tad verksamhet bör dock såsom departementschefen anfört fort—

.ta. Såsom anges i propositionen bör rådgivningen stå öppen för alla berörda yrkesutövare. Den personal som kan d* oneras för rådgivning, bör givetvis utnyttjas på det för rationalise— ingen effektivast möjliga sättet.

Beträffande trädgårdsnäringen anförde utskottet bl.a. filjande.

Det allmännas insatser för den yrkesmässiga trädgårdsodl inxens rationalisering bör såsom föreslagits i propositionen inordnas i de nya lantbruksnämndernas verksamhet. Uppgifter på I området i övrigt. exempelvis rådgivning och projekter1ng laträdgårdar och parkanläggningar, kan enligt departementoshe- fen knappast anses vara en statens angelägenhet. För servi o på detta område hänvisas till kommunerna och hushållningssäil

Riksdagen beslutade i enlighet med ovannämnda förslag.

uttalade dessutom följ an nde.

Enligt utskottets mening bör allmänheten i fråga om projerzterin av och rådgivning rör nde v.illaträdgårdar m. m. få hänvär. till enskilda företag eller expertis nos kommunerna. nven _ _ hållningssällskapen kan givetvis, om de så önskar, ge serv på detta område. Denna service bör kunna göras sj1.vbärande.

gavarande verksamhet inte kan anses vara en statl . att statsbidrag inte bör utgå till densamma. Nys snamnda motien5=— yrkanden avstyrks alltså.

1.2 Nuvarande organisation

Genom riksdagsbeslutet år 1967 fick den yrkesmässiga tr'irtrdo-n

lingen en kraftig förstärkning av resurserna för rationaliserinrs— verksamheten. Den totala kostnaden för lantbruksverkets verksam- het på trädgårdsområdet uppgick budgetåret 1976/77 till ca 5,5 milj. kr. vilket motsvarar ca 3 procent av lantbruksverkets te—

tala kostnad. Med lantbruksverket avses i detta betänkande lant—

• Sida 127
•  Original

Prup.l978/79:136 11

bruksstyrelsen, lantbruksnämnderna, distriktsveterinärorgani-

sationen samt statens hingstdepå och stuteri.

Det stöd som utgår för trädgårdsnäringens rationalisering är dels ekonomiskt stöd i form av garantilån och statsbidrag, dels

rådgivning.

Det statliga ekonomiska stödet har utredningen behandlat i del— betänkandet Svensk trädgårdsnäring - produktion, rationalise— ring, internationella förhållanden — (SOU 1978:51). Den admi—

nistrativa handläggningen berördes inte närmare i betänkandet.

Enligt gällande ordning har endast lantbruksnämnderna i Stock— holms och Malmöhus län rätt att fatta egna beslut i låne- och bidragsärenden. För övriga län gäller att beslut fattas av lant— bruksstyrelsen efter lantbruksnämndens utredning. Motiv för den— na skillnad har varit bl.a. att företagsekonomisk sakkunskap fun— nits endast vid nämnderna i Stockholm och Malmö. Vid dessa nämn— der samt vid nämnden i Kristianstads län finns företrädare för trädgårdsnäringen i plenum eller delegation. Den enligt proposi— tionen 1967:74 om de nya lantbruksnämndernas organisation m.m. anförda möjligheten att bilda en särskild delegation för träd—

gårdsfrågor har inte utnyttjats vid någon nämnd.

Från den 1 juli 1978 har lantbruksnämnderna organiserats om. I samband därmed har även beslutsordningen reviderats. I den nya organisationen ingår trädgårdsfrågorna i produktionsenheten vid alla nämnder utom i Stockholms och Malmöhus län som fått själv-

ständiga trädgårdsenheter. Lantbruksnämndernas organisation fram— går av fig. 1.

• Sida 128
•  Original

Prop.!978/79:136 '

Fig. 1. Lantbruksnämndernas organisation

ORGANISATIONSSCHEHA

LANTBRUKSNÄHND

ILantbruksdlrektö

Rennärings enhet- LNZ, LNAC, LNBD

Trädgårdsen- het LNB, LNH

Företags- enhet

Produktions- enhet

Administra- tiv enhet

översiktlug Växtodling planerung Husdjur Struktur

Mekanlsering Ekonom Vattenhushål ]- Byggnad nlng

Trädgård x_____v______/

racka-råden

Beslutanderätten inom lantbruksnämnden regleras av instruktio—

nen och av nämnden fastställd beslutsordning. Beslut. framför

• Sida 129
•  Original

Prop.]978/79:136 ??

allt i ärenden av principiell natur, fattas i plenum eller i

den särskilda delegation (arbetsutskott) som bildats vid f.n.

14 nännder. Som huvudregel gäller - med vederbö lig "nåns" 'El

kravet på så långtgående delegering som möjligt — att ärende

skall avgöras på den nivå där beslutsfattaren har bverb över de faktorer som har betydelse för beslutet och över be—

slutets konsekvenser.

Med tiden har arbetet med handläggning av stödärendena fatt ganska stor omfattning. Av lantbruksverkets totala kostnad för trädgårdsnäringens rationalisering utgör handläggning av det ekonomiska stödet ca 20 procent. Rådgivning svarar för drygt 50 procent samt planering och utveckling för ca EG procent av kostnaden. En betydande del av arbetet med stödärenden utförs

av rådgivare med odlingsteknisk inriktning.

1.2 Råd ivningsverksamheten

Antalet rådgivare på trädgårdsområdet vid lantbruksnämnderna är 40 stycken. Därtill finns 2 aspiranttjänster som skall tjäna som inskolning av nya rådgivare. Av bl.a. besparingsskäl är f.n. sex

rådgivaretjänster och de båda aspiranttjänsterna obesatta.

Hådgivartjänsterna benämns antingen lantbrukskonsulenter eller assistenter. Lantbrukskonsulenterna är vanligen högskoleutbil- dade, medan övriga vanligen har trädgårdsteknikerutbildning.

F.n. finns 25 lantbrukskonsulenttjänster och 15 assistenttjäns— ter. Rådgivarnas tjänsgöringsplacering, ämnesområden och verk—

samhetsområden framgår av bilaga 1.

Det åligger lantbruksstyrelsen att fördela de befintliga rådgi-

vartjänsterna regionalt varvid hänsyn skall tas till rådgivar-

9 Ril—xtlupc'n IO78/79. I mm!. Nr 130

• Sida 130
•  Original

Prop. [978/79: 136 1.1

nas ämnesinriktning. Lantbrukskonsulenttjänstcrna fördelar sig

på följande huvudinriktningar.

Allmän Odlingsteknik 5 Odling under glas 8 Frukt— och bärodling 4 Fältmässig köksväxtodling ? Plantskoleskötsel 1 Företagsekonomi 2 Produktionsekonomi och arbetsmetodik 1

FO

Byggnads— och Värmeteknik Rådgivarna i allmän Odlingsteknik är inte specialiserade. De är placerade i mindre odlingstäta områden. De tjänstemän som har

en uttalad huvudinriktning skall även ha allmänna odlingsteknis—

ka kunskaper.

Assistenttjänsterna är väsentligt mindre specialiserade än lant— brukskonsulenterna. Det är i princip endast 2 assistenter i fö- retagsekonomi och 2 assistenter i byggnads— och Värmeteknik som är specialiserade. Däremot förekommer att en lantbrukskonsulent och enaSSiSEmt sinsemellan delar upp odlingen mellan sig så att en i huvudsak svarar för rådgivningen till växthusodlare och en

för rådgivningen till frilandsodlare.

För att möjliggöra en större specialisering och rörlighet öland

rådgivarna har landet delats in i rådgivningsdistrikt.

Rådgivningsdistrikten har följande utseende

Distrikt 1: Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och södra de—

len av Hallands län

• Sida 131
•  Original

SVLRlGh 11.4nm,

.nlwlmlplu .. ._|_u|m|u||_|ulmulul ÅnIiquuwlqlmuJ Iu.|_| In.. _

u _

m.

m

. & mm I mn &

• Sida 132
•  Original

Prop. 1978/79: 136 1.

Distrikt II: Kronobergs, Jönköpings. Kalmar. östergötlsnis

och Gotlands län

Distrikt III: Norra delen av Hallands, Göteborgs cen ho u—

Skaraborgs, Älvsborgs och Värmlands län

Distrikt IV: Stockholms, Södermanlands, Västmanlands, Jreurc. Uppsala, Kopparbergs, Gävleborgs. Västernorrlands. Jämtlands. Västerbottens och Norrbottens län.

Distriktsindelningen framgår även av följande kartskiss. En beräkning av antalet företag och odlingsarealer för vissa od— lingsinriktningar enligt trädgårdsräkningen år 197? ger följan—

de fördelning för de fyra distrikten.

Tabell 1.1 Antal företag och odlingsarealer för vissa odlings— inriktningar i rådpivninagdiatrit+on

Distrikt

11 111 IV

Växthus frukt och bär Köksväxter friland Antal företag areal antal areal antal area] anta] totalt 1900 företag ha företag ha företag ' m 25113 919 3521 1051 3673 1216 2620 364 380 877 641 387 33h 1160 blä 530 #59 290 722 627 704 810 772 556 528 398 #24 ]2l0

Odlingsrådgivarna inom ett distrikt delar vanligen upp detta mel—

lan sig i verksamhetsområden. inom vilka de i första hand skall

• Sida 133
•  Original

Prop.]978/79:l36 17

arbeta. Flera av rådgivarna specialiserar sig på vissa kul— turer och verkar även utanför sina distrikt bl.a. genom

medverkan i kurser men även genom telefonrådgivning.

Antalet odlingsrådgivare fördelar sig på de olika distrik—

ten på följande sätt.

Antal odlingsrådgivare, distriktsvis

___—"___—

Tabell 1.2 Distrikt

]

11

111

IV

Under glas Frukt 0 här Köksväxt på Allmän Assi- S:a friland odl.teknik stent— er

2 ] ——— 2 8 l 1 l 3 7 l 2 5 1/2 1/2 3 2 8

Vid lantbruksnämnderna i Stockholm och Malmö finns särskilda trädgårdsenheter. Av ovanstående odlingsrådgivare tillhör tre i distrikt IV Stockholmscentralen och fem i distrikt ! Malmöcentralen. Dessutom finns i Stockholm två ekonomiråd— givare och två rådgivare i byggnade— och Värmeteknik. De

har ett utvidgat verksamhetsområde nämligen Norrland. Svea— land, Skaraborgs län, Östergötland och Gotland. Motsvarande fyra tjänster finns även i Malmö och de svarar för den åter—

stående delen av landet.

För plantskolerådgivning respektive rådgivning i produktions-

ekonomi och arbetsmetodik finns två lantbrukskonsulenter

placerade 1 Malmö med hela landet som verksamhetsområde.

• Sida 134
•  Original

Prop.l978/79:136 1:

Vissa lantbruksnämnder saknar "egna" rådgivare. De län som sak— nar rådgivare permanent, stationerad vid lantbruksnämnden är

följande: Uppsala, Södermanlands. Blekinge, Hallands, Värmlands. Västmanlands, Kopparbergs (den nuvarande tjänsten i Falun flyt—

tas till Gävle vid årsskiftet 1978/79). Jämtlands och Väster—

bottens län.

1.4 Rådgivarnas arbetsuppgifteg

Enligt lantbruksnämndernas tidsredovisning fördelar sig kostna-

derna för rådgivarnas verksamhet totalt på följande sätt.

Planering, utveckling 20 % Ekonomiskt stöd 20 % Rådgivning individuellt 25 % mass— och grupprådg. äg_% 55 % Uppdragsverksamhet 4 % Övrigt 1 % 100 %

Det förekommer givetvis avvikelser från denna fördelning. Några rådgivare har en väsentligt större andel rådgivning medan andra

har avsevärt mindre andel.

Den tid som används till handläggning av ekonomiskt stöd varie- rar med antalet ärenden m.m. Den tid som kan ägnas åt rådgivning blir beroende av hur mycket tid som måste användas till beredning av låneärenden, besvarande av remisser och liknande administrativa

uppgifter.

En väsentlig del av rådgivningen utgörs av kursverksamhet. Anta-

let elevtimmar har under de senaste åren uppgått till ca 40 000

• Sida 135
•  Original

Prop.l978/79:136 19

och antalet kurstimmar till ca 1 400. Medelantalet kursdelta— gare uppgår således till knappt 30.

Planeringen av kursverksamheten sker av en särskild

grupp inom vart och ett av de fyra rådgivningsdistrikten. T der— sa beredningsgrupper ingår alla distriktets lantbrukskonsulenter på trädgårdsområdet samt avdelningsdirektörerna inom produktions— och trädgårdsenheterna. Planen över kursverksamheten arbetas so— dan in i de olika lantbruksnämndernas länsprogram för rådgivning— en. Genom denna samordning kan de olika rådgivarna ordna kurser som kan täcka hela rådgivningsdistrikt och om intresse finns

även andra distrikt.

tor om-

Arbetet med s.k. Erfa-grupper har i vissa områden fått (i]

fattning. Erfa—gruppverksamheten är organiserad sa att ett antal trädgårdsodlare med en viss produktion. t.ex. tomat, bildar en Erfa—grupp som vanligtvis under en lantbrukskonsulents ledning regelbundet träffas, utbyter erfarenheter och behandlar nya pro— blemområden. Ingående diskussioner kan föras genom att de som är deltagare har djupgående kunskaper inom det område som behandlas. Det ställs krav på specialisering och kunnande från rådgivarna

för att utbytet skall bli bra.

En relativt omfattande projekteringsverksamhet bedrivs av de tek—

niska konsulenterna bl.a. i samband med ansökningar om statligt stöd.

Vid lantbruksnämnderna i Kalmar, Skaraborgs och Östergötlands län finns växtskyddskonsulenter, en vid vardera nämnden. Dessa ar—

betar med växtskyddsfrågor på jordbrukets och trädgårdsnäringens område.

• Sida 136
•  Original

Prop.]978/79:136

1.5 Rådgivning från andra organ 1.5.1 gensglgntavdglningen_vid Sveäiges lantbrukgunigersltgt

Konsulentavdclningen startade år 1961 under namnet specialråd— givningen vid lantbrukshögskolan. Antalet anställda var från början nio. År 1967 ändrades namnet till konsulentavdelningen

och sedan dess har en successiv utbyggnad av verksamheten gt

rum. Antalet ansä llda inom konsulentavdelningen är f.n. ca 60

varav 24 stycken statskonsulenter.

Konsulentavdelningens verksamhet riktar sig framför allt till

lärare, rådgivare och andra befattningshavare med u Ert att

ge utbildning av och rådgivning till jordbrukare, skogsbrukare och trädgårdsodlare. Konsulentavdelningen utgör därför en länk mellan forskning och försök å ena sidan och i första hand råd—

givningen till näringslivet å den andra.

Målet för konsulentavdelningens verksamhet är att samordna, pre— sentera och förmedla in— och utländska försöksresultat i sådan form och på sådana vägar, att resultaten kan vinna snabb prak—

tisk tillämpning inom berörda näringar och samhällssektorer. Konsulentavdelningen skall också insamla och föra vidare från be— rörda näringar och samhällssektorer sådana problem som kan behöva prövas i forsknings— och försöksverksamheten.

De medel konsulentavdelningen använder är huvudsakligen

framställning och administration av publikationerna vid Sveriges

lantbruksuniversitet samt

författande av egna större publikationer.

• Sida 137
•  Original

Prop.]978/79zl36 21

Avdelningen medverkar i planläggningen och genomförandet av

försöksledarmöten, seminarier och liknande evenemang.

Utländsk litteratur bevakas genom en särskild litteraturtjänst

Medverkan sker i fortbildningskurser för rådgivare, lärare och tjänstemän m.fl. inom organisationer samt centrala. regionala

och lokala myndigheter

liksom i lokala kurser för jordbrukare, skogsbrukare och träd— gårdsodlare.

Konsulentverksamheten är uppdelad på olika sektioner med en av statskonsulenterna som ledare för varje sektion. Sektionen för trädgård är placerad vid Alnarp och består av två statskonsulen— ter varav en för grönsaks-, bär— och fruktodling och en för

prydnadsväxtodling.

Sektionen för Växtskydd har även en statskonsulent för trädgårds— frågor.

1 - 5 - 2 Andra rådgiveiaeakälloz

Sveriges Bandelsträdgårdsmästareförbund bedrev tidigare odlings— mässig samt värme— och byggnadsteknisk rådgivning. I takt med att den statligt finansierade konsulentverksamheten utbyggdes har dock denna rådgivning avvecklats eller getts andra former, t.ex. TBH-verksamheten. Den ekonomiska föreningsrörelsen på trädgårdsområdet har utvecklats under de senaste två årtiondena. Den har först under senare tid fått resurser för att kunna sat— sa på rådgivning. Odlingsrådgivning förekommer därför endast vid

ett par av de större ekonomiska föreningarna.

• Sida 138
•  Original

Prop.]978/79zl36 :?

De företag som säljer förnödenheter till trädgårdsodlarna spri— der vid såväl kurser som vid företagsbesök en omfattande sälj— information. Som en följd av goda kunskaper på sina Specialom- råden kan informationen från dessa firmarepresentanter inte sällan komplettera den officiella rådgivningen. Det är dock en ambition bland lantbruksnämndernas rådgivare att den informa— tion som lämnas vid kurser skall vara helt objektiv och inte

kunna uppfattas som rena köpråd.

I odlingskontrakten för här och grönsaker mellan odlare och in— dustri finns i de flesta fall en klausul om kostnadsfri odlings— rådgivning. Nästan utan undantag utförs rådgivningen av fabri—

kens egen personal men vissa industrier utnyttjar tjänster från

lantbruksnämnder och hushållningssällskap.

Beroende på antalet kontrakterade odlare och den odlade arealen av olika grödor varierar antalet rådgivare vid industrierna från en enda till fem stycken. Därav följer också att möjligheterna för rådgivarna att specialisera sig är beroende på industrins odlingsprogram. Rådgivningen består av fältvandringar, av be- sök hos odlare under vegetationsperioden samt av informations—

dagar under resten av året.

Den tid som varje odlare årligen har tillgång till rådgivning i grupp eller enskilt varierar från en halv till en dag beroende på hur många grödor som finns på odlingsprogrammet. Varje råd— givare har i genomsnitt kontakt med 100 odlare men variationen mellan olika industrier sträcker sig från 50 till 240 odlare

per rådgivare.

2 Rådgivning i andra ländeg

Rådgivningsverksamhet på trädgårdsområdet förekommer i de flesta

• Sida 139
•  Original

Prop.!978/79:136

..rl

länder med yrkesmässig trädgårdsproduktion. Den är emellertid

organiserad på olika sätt och statens insatser varierar.

2.1 Nederländerna

I Nederländerna är den statliga rationaliseringsverksamheten pd

'.) (

varige. '.!)

trädgårdsområdet organiserad liknande sätt som i P

Nederländerna består av 11 provinser. I varje provins finns en

provinsstyrolse för jordbrukets ration lisering. Dessa provins- styrelser lyder direkt under generaldirektören för avdelningen för jordbrukets produktion, förädling och marknadsföring inom ministeriet för jordbruk och fiske. Det finns totalt 42 regie— nala rådgivningscentraler som är underställda provinsstyrelsor— na. Av rådgivningscentralerna sysselsätter sig 13 med trädgårds-

odling.

Vid sidan härav finns en rådgivningsverksamhet som arbetar över hela landet. Dessa rådgivare står i nära kontakt med forskning och utveckling både inom och utom landet. De har en viktig före— nande funktion då de förmedlar kunskap till de regionala rådgiv— ningscentralerna. De förmedlar även information om nya framsteg och problem i den praktiska trädgårdsverksamheten. Alla odlings— inriktningar är representerade bland riksrådgivningsbyråerna. Därtill finns sådana som är specialiserade på utrustning och teknik inom trädgårdsodling, växtsjukdomar och ogräskontroll inom trädgårdsodling samt planering och drift av trädgårdsfö—

retag.

'De argument som framförs för att den holländska staten skall be—

kosta rådgivning är bl.a. följande.

a. Kostnaderna för lantbruksutbildning och forskning bärs till stor del av staten. Dessa "intellektuella investeringar" kan ge optimal avkastning på kortast möjliga tid endast om de följs av

lämplig rådgivning.

• Sida 140
•  Original

Prop.]978/79zl36

b. De åtgärder och planer som vidtagits av staten i syfte att åstadkomma en sund utveckling inom jordbruk och trädgårdsod—

ling gör bäst verkan när de åtföljs av intensiv information.

:. Rådgivning (information) gagnar inte bara de agrara näringar—

na utan i hög grad även konsumenten och nationalekonomin.

2.2 Norge

I Norge avser man att omorganisera den offentliga rådgivningen.

Alla konsulenter kommer att bli anställda av staten på s-

sätt som i Sverige. Placeringen kommer även fortsättningsvis utt bli i de olika "fylkena". De redan befintliga fyra statskonsulen—

terna (specialkonsulenternaö kommer att behållas som nu.

Norsk Gartnerförening har två konsulenter anställda, varav en med statsbidrag, för rådgivning för plantskolorna respektive

växthusnäringen. 2.3 Finland

Rådgivningsverksamheten är i Finland fördelad på flera organ i stor utsträckning beroende på landets tvåspråkighet. I princip

är alla rådgivningsorganisationer privata men erhåller statligt

stöd för s.k. "produktiv trädgårdsodling".

Antalet odlingstekniska konsulenter uppgår till tio. Dessutom bedrivs en omfattande teknisk rådgivning främst inriktad på pro- jektering av växthusanläggningar. För företagsekonomisk rådgiv-

ning finns en rådgivare.

• Sida 141
•  Original

Prop.]978/79:136 P5

2.4 Danmark

Rådgivningen på trädgårdsområdet handhas i Danmark av Dansk Ehr- vervsgartner förening (DES) vilken är en motsvarighet till Träd— gårdsnäringens Riksförbund (TRF) i Sverige. Denna ordning samman- hänger med rådgivningens organisation för hela lantlruksområdet. Danmark har nämligen en lag om bidrag till konsulentverksamhet på lantbruksområdet. Genom denna lag kan även Dansk Ehrvervs- gartnerförening (DEC) anställa konsulenter och få bidrag till täckning av en del av omkostnaderna vid driften av en konsulent— verksamhet, dvs. till bl.a. löner, resor och vidareutbildning. Rådgivningsarbetet leds av DEC som ansvarar för att bidragsla— gens bestämmelser följs. Arbetet sker i övrigt utan inblandning

från lantbruksministeriet.

DEG har ca ? OOO yrkesverksamma medlemmar som driver verksamhet i växthus eller på friland. Anslutna organisationer är Dansk Plantskoleägarförening och Dansk Blomsterlöksodlarförening. To—

talt sysselsätts 27 konsulenter.

Rådgivning lämnas på följande områden: Odlingsteknik, trädgårds— teknik, produktionsplanläggning, driftsekonomi, socioekonomisk vägledning, trädgårdsanläggningsverksamhet och insamling och ut—

givning av facklig information.

Rådgivningen inriktas på Växthusodling, frilandsodling. plantsko—

ledrift och blomsterlöksodling.

Konsulenterna är utbildade honnnomer.De tekniska konsulenterna har avlagt ingenjörsexamen. De driftsekonomiska konsulenterna

är hortonomer med kompletterande ekonomisk utbildning.

Odlingskonsulenterna är delvis specialiserade på arbetsuppgifter

som krukväxter, snittblommor, grönsaker i växthus osv. DEG:s

• Sida 142
•  Original

Prop.l978/79:136 ?r

konsulenter är geografiskt placerade på kontor i Köpenhamn, Odense och Århus där de största produktionskoncentrationerna

finns.

Konsulenterna disponerar sin tid på följande sätt.

Besök 15 %

Föredrag, kurser vandringar 5 % Telefon 11 %

Möten 8 % Bilkörning 126 53 % Kontorsarbete övrigt. 53 % Resor övrigt 6 % Övrigt 7 %

Den andel av tiden som kan jämföras med det direkta rådgivnin

arbetet i Sverige uppgår således till ca 53 % vilket stämmer väl

överens med motsvarande uppgift för Sverige som uppgår -

Konsulentverksamhetens organisatoriska ställning inom DEG fram—

går av nedanstående tablå.

• Sida 143
•  Original

['_']

Prop.]978/79:l36

Dess oesveums

mn"

1Exum- | namnws- | ENERGNJDVALG . uaonnomsuoutc UNDEMSN'NGSUO'ALG BRANCHEUDHLG

>» _ r uO o 00 xo > 0 'N ” mn Gl > m:! :; ca 9; 0 ) i: 1 De 2 us :; =.. m.. m_ I :a 02: :: nu uz o :. := :a "= — " ”m ( "” C; ” 0" :” V" 2— : z := m _, r , . * m: =: - " > & z— n! = U'— - >- u- :: __2 om I"! ". ! lh vc (ut _ .. vu :: .. g 0 : ,; :x =; _: 08 » — m _ 2 o o 0 > 5 = >- : = = 0 : : z _- o o : _. _ _ _ m i ,, ? ' a 8 o o ” ä — * - "I I ' n " "I ::

:

Kostnaderna för verksamheten täcks genom konsulationsavgifter, medlemsavgifter och statsbidrag. Av dessa svarar konsultatione— avgifterna för ca 10 %. medlemsavgifterna för ca 40 % och stats-

bidraget för 50 %.

Enligt moderniseringslagen kan staten lämna en räntesubvention

om fem procent på lån upp till en miljon kronor i samband med rationaliseringsåtgärder. För att få denna subvention krävs att

DEG:s ekonomiska konsulenter upprättat en utvecklingsplan för

företaget som visar att detta uppfyller vissa krav. Denna verk—

• Sida 144
•  Original

Prop.l978/79:136

samhet är ålagd DEC av staten och den gäller alla Lrädrlrdnad— lare. I övrigt är den rådgivning och de kurser som anordnas av

DEG:s konsulenter endast öppen för föreningens medlemmar.

Vid sidan av DES finns även frukt- och bärodlarföreningar ww

har rådgivare anställda med statsbidrag. Dessa förnninkl

sammanlagt nio konsulenter och två assistenter anställda.

Det antal rådgivare som kan jämföras med de svenska rådg

är följande.

25 odlingskonsulenter, varav två arbetar med produktionsp..n— läggning 5 ekonomiska konsulenter 5 tekniska konsulenter 2 plantskolekonsulenter 1 blomsterlökskonsulent

2 assistenter

36

Det sammanlagda antalet rådgivare på trädgårdsodlingsområdct är alltså 36. DEC har emellertid i skrivelse till ministeriet gjort framställning om en utökning av antalet konsulenter med totalt

20 personer fram till år 1985 eftersom man anser nuvarande antal

helt otillfredsställande.

3 Utvecklingstendenser i odlingen och konsekvenser härav för rådgivningen

Den svenska trädgårdsnäringen är utsatt för en stark konkurrens från andra länder. Transportteknikens utveckling har medfört att

avlägsna länder med lägre produktionskostnader har gjort inbryt—

• Sida 145
•  Original

Prop.]978/79zl36 29

ningar på vår marknad. Den svenska odlingen har uppvisat en stor anpassningsförmåga vad gäller såväl inriktning som produk—

tionsteknik.

Förmågan och möjligheterna att tillämpa känd optimal teknik är av avgörande betydelse för trädgårdsnäringens framtid. Teknis— ka möjligheter finns för många produkter att konkurrera fram— gångsrikt med produktionen i andra länder med lägre kostnader för arbetskraft och energi än de svenska. Investeringsbehovet kommer emellertid att bli stort eftersom den nya tekniken leder till en mer kapitalintensiv produktion. För att investeringarna skall bli så ändamålsenliga som möjligt är det av största vikt att samhället genom rådgivning kan medverka i den företagsupp—

byggande verksamheten.

Utvecklingen på det odlingstekniska området kommer att medföra allt större komplexitet. Gcnom u vecklingen på bl.a. elektronik— omradet kommer hel— eller halvautomatiska system att utvecklas ytterligare. Mikrodatorer kan förutses få en väsentlig betydel—

se inte bara för klimatstyrning utan även för andra ändamål.

Skördetekniken som hittills endast mekaniserats i ringa utsträck— ning kommer att utvecklas. Hekaniserad skörd kommer sannolikt

att kräva att nya sorter odlas. På distributionsområdet kan för den primära produktionens del väntas en utveckling av lagrings—

och förpackningstekniken.

Utlandsbevakning av odlingstekniska förändringar samt kritisk

prövning av ny teknik kommer att vara av stor betydelse. Det är vidare av avgörande betydelse att samarbetet mellan råd—

—ivnin , forsknin' och utvecklin tterlirare intensifieras så s s e

att u sla" idéer och resultat snabbt kan rövas och s ridas. PP &. P P

IO Riknlagnn [978/79. I mm!. Nr 136

• Sida 146
•  Original

Prop. 1978/79:136 1,9

Behovet av rådgivning och inriktningen av den är beroende av bl.a. antalet företag samt dessas storlek och specialisering. Medelarealerna på trädgårdsföretagen har ökat under 1970—talet. Storleksfördelningen år 1976 vid växthus i hela riket samt nai—

möhus och Kristianstads län framgår av nedanstående tabell.

Tabell 5.1 Växthusens storleksfördelning — uppgifter f”? län och hela riket HELA RIKET _ STORLEKSKLASS VAXTHUS MALMÖ- mlsmm- VAXTHUSYTA HUS STADS YTA KVM ANTAL ANTAL ANTAL 1— 500 263245 1019 122 76 501— 1000 440499 592 96 45 1001- 2000 675772 462 130 52 2001 — 5500 705692 267 99 31 5501-,5000 426280 102 41 15 5001- 7500 415800 69 32 11 7501 -1 5000 588124 60 51 8 15001-30000 479986 24 15 ) 30001-60000 159016 4 4 - 60001- 151946 2 2 - SUMMA 4506360 2601 572 241

Källa: Specialbearbetning av trädgårdsräkningen 1977

finns 2/3

Av landets 159 företag med en växthusyta över 5 000 m2 eller 106 i Skåne. Andelen företag med en växthusareal över 5 303

.:

2 " . . .. . . m ar 6 % 1 hela landet medan motsvarande andel for Skane ar 15 va

Det har inte varit möjligt att belysa utvecklingen av antalet kul— turer (växtslag) som odlas på företagen eftersom uppgifter om det— ta inte inhämtats mer än vid ett tillfälle. Specialisering på ett

fåtal produkter medför som regel ökade möjligheter att kunna nå

• Sida 147
•  Original

Prop. 1978/79: 136 31

produktionstckniska ooh marknadsmässiga fördelar. Den innebär emellertid också ett ökat risktagande och att möjligheterna

att erhålla åretruntsysselsättning blir mindre.

Tillgängliga uppgifter tyder på en betydligt högre grad av specialisering i Skåne än i övriga landet. Detta beror på

flera orsaker framför allt odlingsinriktning och företagsstruk— tur. Företagens försäljningskanaler spelar också en stor roll

i sammanhanget. Frilandsföretagen förefaller vara mycket starkt specialiserade. Andelen företag med sammanlagt högst

tre kulturer är ca 87 procent och av dessa har den allra stör:—

ta delen, ca 60 procent, endast en kultur.

Av de ca 2 600 växthusföretagen sålde ca 850 (25 %) minst 95 procent av sin produktion direkt till konsument utan några mellanhänder. Av de mindre produktionsföretagen, d.v.s. de som har en försäljningssumma av högst 250 000 kr. utgör 8?

procent hemförsäljningsföretag.

Andelen företag med minst 95 procent partiförsäljning är störst i Stockholms, Malmöhus. Hallands och Kristianstads län medan anleden är minst i de nordligaste länen.

Tabell 32. Antal kulturer per växthusföretag

Område Antal kulturer

1—3 4-6 7—9 10—

Malmöhus

%—fördelning 55 21 12 13 Kristianstad

%—fördelning 46 17 16 19 Hela landet

%fördelning 33 20 18 29

Källa: SCB Trädgårdsräkningen 1977

• Sida 148
•  Original

Prup.l978/79:l36 .3

De odlinh

seringen

l-w in in vid

zistrerinrar på f över temperaturer. när _ e . _

m.m. samt över kultxrei utveckling. En metod

rering m.m. har under vid

lantbruksunive .:et i

.KOnnrn L_ ningen (TZ?) inom THF. Entre-vw- är stort och man undersöker f.n. formerna För att kunna starta dylika uppfölininr— ar — effektivitetskontroller _ på fiera företag. Enligt utred—

ningens mening skulle en uf jning uv produktit

enskilda först = vs

stort vårde som underlag för en bättre

rådgivning. Det torde vara ett oi .ktivt medel för minska den

stora variationen i ':llan olika

redningar pe

n ()(-"1 .

Den tekniska råd.” 1 kanner att få en allt större betydelse liksom den företagsekonomis a. Nya väkthuskonstruktioncr, ny tek—

nik, energibesparande utrustning, m.m. kommer att st la större krav på tillgång till teknisk sakkunskap vid lantbruksnämnderna

för att en opartisk utvärdering och rådgivning skall bli möjlig.

Växthusbeståndet är föråldrat framför allt i sydligaste delen av landet och behöver ersättas med nya moderna växthus. Ny teknik för att spara energi utvecklas ständigt. För att nybyggnation

och installation av energibesparande teknik skall ge optimalt utbyte krävs dels att rådgivarna känner till de tekniska egen— skaperna hos materialen och dels att hänsyn tas till de biologis— ka krav som skall uppfyllas för en framgångsrik odling. Det blir mot denna bakgrund allt väsentligare att samverkan sker mellan

specialister på odling, teknik och ekonomi.

• Sida 149
•  Original

Prop.l978/79:136 5?

Kraven på en kontinuerligt minskande användning av bekämpnings— medel medför att odlingsmetoderna och bekämpningen av sjukdomar och skadedjur måste i ökad utsträckning anpassas till dessa öns— kemål. Exempel på en åtgärd som fått stor spridning är den bi”— logiska bEkämpningEn av spinn och vita flygare i växthus. Be— tydande resurser satsas f.n. på forskning inom detta område. En— ligt utredningens mening är det av stor vikt att resultaten från denna forskning snabbt kommer odlarna till del.

4 Utredni nvens övervä anden och förslar

4.1 Mål och inriktning

i delbetänkandet Svensk trädgårdsnäring - produktion, rationali— sering, internationella förhållanden — (SOU 1978:51) drog utred— ningen upp riktlinjer för en svensk trädgårdspolitik. Det konsta— terades att det finns goda förutsättningar att bedriva rationell produktion av trädgårdsprodukter i stora delar av Sverige. Vårt klimat medför att användningen av kemiska bekämpningsmedel kan hållas på en låg nivå i jämförelse med många andra länder. Ä andra sidan blir vegetationsperioden för frilandsprodukter be— gränsad och uppvärmningskostnaderna för odling under glas ökar. Utredningen underströk även det angelägna i att trädgårdsproduk— tionen bedrivs så rationellt som möjligt. Effektiv produktion är en_förytsättning för tillfredsställande konkurrensförmåga gentemot importen. liksom för en tillfredsställande inkomstutveekling för de yrkesverksamma inom näringen. Det är också en förutsättning för att konsumenterna skall få produkter till rimliga priser.

En rationellt bedriven verksamhet förutsätter möjligheter för 55— retagen att fortlöpande använda modern teknik och nya kulturmeto— der. Samhällets hittillsvarande insatser för att initiera och förbättra försöks—. forsknings— och rådgivningsverksamheten har

givit goda resultat. Dessa aktiviteter bör utvecklas och anpassas

• Sida 150
•  Original

Prop. [978/79: 136 513

till näringens aktuella och långsiktiga behov. Det finansiella stödet bör främst inriktas på att främja en fortsatt effektivi— sering av produktionen inom trädgårdsnäringen. Pmligt utredning— ens bedömning erfordras under de närmaste åren betydande inves— teringar i bl.a. växthus. För att minska förbrukningen av ener— gi i växthusodiingen måste ökad stimulans ges till utveckling och uppförande av energisnåla växthus och till investeringar i andra energibesparande åtgärder. Utredningen fann det även ange— läget att trädgårdsnäringens möjligheter utnyttjas för att upp—

nå regionalpolitiska mål.

Im svenska trädgårdsföretagen består till övervägande del av re— lativt sett små enheter och saknar egna resurser för utbildning, forskning och utveckling. Samhället satsar därför betydande be—

lopp för att bedriva sådan verksamhet.

Hådgivningens uppgift är att sprida de resultat som kommer fram och återföra erfarenheter och problemställningar till forskning— en. Rådgivningen spelar således en viktig roll som förmedlande" länk mellan de organ som bedriver forskning och utveckling och

de rörelsedrivande företagen.

Näringen har under en följd av år omstrukturerats till följd av kraftigt höjda energi— och arbetskraftskostnader samt ökad ut; ländsk konkurrens för vissa produkter. För att höja produktivi— teten och effektiviteten har en specialisering av produktionen tvingats fram. Denna specialisering har framför allt skett i de sydligaste delarna av landet. Detta ökar behovet av bl.a. specia—

liserad produktionsrådgivning.

• Sida 151
•  Original

Prop.]978/792l36

! 1

Ärdsodiarna har hittii_s

"frå-ldr

redan uppkommit. i mh

givning i föTQby”andu

utst*ä .lnrns att undvika nro—

kningi

._

n'

blem genom att i tid intr." ny oniin LlK. nya

riktningar m.m. Det är ddrvid "vändigt att samarbete

mellan rådgivare av alla kat

sann—L

Målet för lantbruksverkets rå

ivningevo

tills vara att främja til _iäringens rational-

ningen måste s i nära samverkan med annan statliu ve

" rationalisering. såväl en företnjsekono—

för trädgårdsnärin_

misMZinriktad rå: istoknisk n

a1151dig produkti:

givning är väsentliga medel för att nå en rationell produktion.

are med

Rådgivningen bör s

Lion av rädgårdsp :dukier. Ben bör

nadsfri.

ieciaiisorad

Intresset och behovet bland t 'sodlarna

rådgivning är stort och kommer att o_a. Det är däri

betydelse att möjligheter ges till en ökad specialisering av

rådgivarna och att de ö.aue behov av fortbildning detta i

kan tillgodoses.

4.2 Resursbehov

Utredningen har med utgångspunkt från det tidigare anförda samt från de överväganden och förslag som tidigare lämnats av utred— ningen i betänkandet (SOU I9Yö,51) Svensk trädgårdsnäring: Pro— duktion, rationalisering, internationella förhållanden funnit att de nuvarande resurserna för rådgivning på trädgårdsområdet

är otillräckliga. Det behov som föreligger av ökade samhällsin—

• Sida 152
•  Original

l'rop. [978/79: 136

"i l l:a. 13 r i. n .::7 har

ningen ui_

snabba utveckli:

ling s

stora krm-' 1 rådgivning:.

en m .rstirk- om dessa k

kunna till?

_tionsplan som

givare finns sex 5 er vakanta. Vakanserna har

war i ng

Tidigare har

ter funnits Tngen av dl

är nu hr n finner det synnerligen ange

alla blir besatta. Likaså bei"

mriehy

Detta si imnda är särskilt

'arna på fårdsomi.let ofta

: ensamma inom sitt

sområdo på lantbruksnämncen och därffr behöver upplär—

zriod under erfarna koliegors ledning.

nn nackdel med rådgivningsverksamheten ar att en betydande del U'?) av odlingsrådgivarnas tid åtgår till utredning av stöd— ärenden, dvs. garantilån och bidrag, vilket föranleder att nand—

läggningen av dessa ärenden tar i anspråk allför stor * av des—

sa rådgivares tid.

Odlingsrådgivarna har ofta bristande utbildning i företarsekono—

..",

mi. Utredningen finner det därför ange get att antalet ekonomi- rådgivare ökas. F.n. finns fyra ekonomirådgivare. Utredningen. bedömer att antalet bör vara åtta, vilket alltså innebär en ök— ning med fyra. Dessa skall ha till uppgift att dels svara för

första _sekonomisk rådgivning. dels utreda stödärenden. Härige—

• Sida 153
•  Original

Prop.]978/79zl36 57

nom avlastas odlings ådgivarna s delen av det administra—

tiva utredningsarbetet. Den de tillfingen på företagsekono-

miska rådgivare gör det en mäjligt att se mordna planering

och rådgivning i den företagsup verksamheten. Före— »

tagsekonomernas Verksamneisomraden bör vara sådana att de kan

betjäna alla lantbruksnämnder. när Jm kan i ökad utsträck-

ning beSluthderätten i stödärenden de egerss från lantbr

styrelsen till lantbruksnmnnderna. helegeringen bör ske i takt

med att de omnämnda ekonomerna anställs.

Utredningen har konstaterat ett betyd' de behov av nybyggnation

av växthus. De förslag til? nya 5 tdforanr både i fråga om ra—

tionaliseringsstöd och nerg' "arstäd som utredningen lagt fram

med! r behov av minst en ny tjänar på detta område. Den utveck—

ling som kan Förväntas på en giumrddet, motiverar ytterligare

denna t"1st.

Utredningen bedömer vidare att f_ tiänster som odlingstek—

niska rådgivare behävs. En förbättri' behövs för att stärka od—

lingen i Norrland i enlig med utredningens förslag om regio—

kt städ. För att så nalpolitis rka konkurrens erågan måste en-

iigt utredningens mening ndlinga rivningen även förstärkas i

att en Specialisering ske av rådgivarna i detta om—

som svarar ' mer än hälften av den :VC! :a produktionen.

En utökning av antalet ouiingnrådgivare får positiva effekter

landet eftersom specialisternas kunska— per odlare och övriga rådgivare. Fack—

pressen är en viktig infarmationskalla som bör få ökad betydelse.

, _. g. 5 '.? (+ 1 ,u. c :; 3 (2 ( + pr. m (+ & ;vr r:. 5 ;.)c I 4 & ..- ,.3 L" 2 (.,. (n ( m m tt ,_i o. fl.: (+ (+ :.":

.... = P;

U) 0 .:! 52: .1 ('D (4- (+

krav från de anställda.

stor roil. Verkeamheter .y 'ipunkt infaller nämligen under en

. december — april, då 5

• Sida 154
•  Original

Prop. 1978/79: 136 56%

del andra grenar av näringen är svårbemästrat. Genom lämpliga kulturkomhinationer i företag med lökdrivning kan en hög grad av åretruntsysselsättning uppnås. Lökdrivning sker idag i ca

1 ?00 företag av varierande storlek och spridda över hela lan—

det.

De senaste årens nårdnande konkurrensläge ställer allt större krav på företagare och anställda. De kultur— och artntsmetoder som används måste utvecklas om lökdrivningen skall behålla sin

konkurrensä' aft. Eftersom drivning av blomsterlök skiljer sig avsevärt från annan odling av trädgårdsprodukter har utredning— en funnit att en rådgivare bör specialiseras på lökdrivning och

få denna odlin; som huvudinriktning.

Utredningen föreslår vidare att en rådgivningscentral inrättas i västra Sverige. Denna enhet bör bestå av fyra odlingsrådkj— vare, en ekonom och en tekniker. En av rådgivarna bör Vara av—

delningsdirektör och chef för enheten.

Konsulentavdelningcn vid lantbruksuniversitetet

I kapitel 1 redovisades konsulentavdelningens uppgifter i rid—

givningsverksamheten. Det är av största vikt för rådgiwuh

effektivitet att ett nära samarbete förekommer mellan statskon- sulenterna och lantbruksverkets rådgivare. För att få till stånd en ytterligare förbättring av den värdefulla bevakning och upp—

följning av forskning och försök som utförs av statskJnsulenter—

na vid Alnarp bör en ny statskonsulenttjänst inrättas. lf.;-f

inriktning på denna är grönsaksodling under glas. Härigenom

erhålls en god bevakning av vad som sker i Sverige och ut

på detta område. Någon sådan bevakning finns f.n. inte, vilket är en avsevärd brist. Utredningen förutsätter att den nu befint—

liga statskonsulenttjänsten på prydnadsväxtområdet permanentas.

• Sida 155
•  Original

Prop.!978/79zl36 &»

:; ":l unna fort itt—

;"n'i'ik'tl'iinfj "pall

Rådgivning till

att utred—

Sveriges trädgårdsanlg

ningen skall fram; lmhet in—

leds inom trä I rbundot anfär bl.a.

följande i sin

modern markb & ekologin och tekniken. Hot veckla, anlägga och a ' ' av människans vardag. rådet skall n upp en sådan och f tagen. Den rådgivnirsj, som 1- . produktionsinriktnd och kan int nellt :_b.. tillm.tesgh t; En eller två nya :j nster h

llll del. fram'ldn

;. annat sätt rdsanli._ ' ' därfi

på)... .

anläggning och L

av bostadsområdenas och parkernas väztllghet till ca

jarder kronor per år.

För en mycket stor andel av detta svarar kommuner samt bostads— OCh byggnadsföretag. Verksamheten bedrivs förutom vid dessa stör—

re enheter även på många mindre trädgårdsanlä gningsföretag som

av naturliga skäl inte har möjligheter att själva bedriva ut-

vecklingsarbete. Mad hänsyn till sektorns storlek fra tår en

rådgivningsverksamhet som önskvärd eftersom den kan effektivt bidra till att sänka samhallets/konsumenternas kostnader för den yttre miljön respektive höja dess kvalitet. En sådan råd- givning utgör också en naturlig länk mellan forskning/försök

och den praktiska tillanpningen av dessa resultat.

• Sida 156
•  Original

Prop.l978/79:136 1P

Utredningen har förståelse för det behov av rådgivning som kan finnas på området. Utredningen finner det emellertid svårt att

ta ställning till vilken organisatorisk förankring en sådan

verksamhet bör ges. En anknytning till lantbruksnämn erna ter

sig naturlig med hänsyn till den sakkunskap på mark och växt— o .. -- " . .. . .

omradet som redan linns dar. Å andra Sidan ror dpi sig om en

rådgivning riktad till andra företagstyper än de som hittills

berörts av lanitbruksnämndernas verksamhet.

Utredningen har funnit att frågan om de information"—. samord— nings— och rådgivningsproblem av främst biologisk och ekologisk natur som finns inom markbyggnadsverksamheten är av sådan omfatt— ning att den motiverar en särskild öve'syn. Denna översyn hör

lämpligen ske inom jordhruksdepartementet.

Det är emellertid angeläget att trädgårdsanläggningsföretagens

behov av rådgivning i växtmaterialfrågor m.m. redan nu i nå

mån tillgodoses. Den särskilda plantskolekonsulent som finns

stationerad vid lantbruksnämnden i Malmö bör enligt utredning— ens mening kunna ägna viss del av sin tid åt att lämna informa— tion om planskoleväxter till trädgårdsa.läggarna. Hursverksam-

heten i plantskoleodling bör i viss mån vara tillämplig och till-

gänglig även för trädgårdsanläggarna. Dessa bör därfä ha möj—

lighet att delta i lantbruksnämndens kurser.

Medelsbehov

Utredningens förslag innebär sammanfattningsvis att nio nya rådgi— vartjänster inrättas vid lantbruksnämnderna. Dessutom görs en lantbrukskonsulenttjänst om till en avdelningsdirektörstjänst. Vid lantbruksuniversitetet görs statskonsulenttjänsten på pryd—

• Sida 157
•  Original

Prop. 1978/79: 136 :11

nadsväxtområdet permanent. Vidare inrättas en ny statskonsu—

lenttjänst för grönsaksodling under glas. Utredningen uppskat—

tar kostnaden för de f slagna tjänsterna till 1,5 milj. kr.

4.5 Drganisationen

Utredningen vill först redov'ss att den översiktligt har disku—

_erut alteriativ till nuvarunde organisation av rådgivningen.

JAT en crgdnisation liknande den danska behandlats, vil—

ket iir svensk de? skulle inne dra en överflyttning av rådgiv—

'ningen till THF. Med tenke ; att man i Sverige tidigare avveck— ldt statsbidrag till ridgivningsverksamhnt inom branschorganisd—

tioner har emellertid utrediingen inte funnit anledning att är—

mare utreda iligivning i odlarnns egen regi.

Mot bakgrund av den i'nde speeialiseringen av odling och rådgiv—

ning, som kan fdrväntas, har ut. ttningarna för att knyta råd-

givningen till luntbrul'universitetet diskuterats. Utredningen

hir emellertid inte iiunnt :" ri så uppenbara fördelar med en

organisationen att skäl ansetts föreligga

utreda detta alternativ. Eftersom nuvarande organi—

Jtion ernr vi . har utredningen i stället inriktat sitt sr—

bete pi att effektivisera denne.

Utredningen diskuterar i det följande speeialiseringen av råd—

givningen, indelningen ooh fördelningen av resurser på

olika distrikt.

let ankommer f.n. på lantbruksstyrelsen att fördela rådgivnings— tjänsterns och att besluta om områdesindeln1nusr. Utredningen anser att denna ordning bär testå. Utredningen vill emellertid redovisa sind närmare överväganden vid bedömningen av resursbe—

hovet.

• Sida 158
•  Original

Prop. 1978/79: 136 45.»

4.3.2 äpECialiseIing_av rådgivarna

Näringcns krav på en längre gående specialisering har utredning— en funnit befogad bl.a. mot bakgrund av de i kapltol j beskriv— na utvecklingstendenserna. Som tidigare nämnts finns flertalet av de mest specialiserade företagen i Skåne. Utredningen har

därför bedömt det mest angeläget att där fö söka åstadkomma en

långt gående specialisering. Detta kan åstadkommas genom en sam— ordning av all rådgivning i distrikt i, dvs. Skåne, Blekinge

och södra Halland. Enligt nuvarande organisation finns inom distriktet elva rådgivartjänster med odlingsinriktning. Genom att tillskapa två nya tjänster blir antalet odlingstekniska rådgivare 15. Detta antal är tillräckligt för en betydande spe— cialisering under förutsättning att samtliga får arbeta inom he—

la området.

Utredningen anser att en sammandragning av ett antal rådgivare

i en central ger flera fördelar. Möjligheten att skapa sådana enheter har undersökts på flera områden. Utredningen har funnit att en sådan bör kunna bildas i västra Sverige för att möjliggö— ra specialisering och ett bättre tillvaratagande av rådgivnings— resurserna. En sådan central bör lämpligen bildas av de rådgi- vare som nu är placerade i Uddevalla och Vänersborg. medan råd— givaren i Skara bör få behålla denna placering. Till centralen bör även knytas en ekonom och en tekniker. Utredningen har över- vägt flera placeringsalternativ för denna central. Eftersom den bör få form av en trädgårdsenhet knuten till en lantbruksnamnd vore placering i Uddevalla eller Vänersborg det riktiga organi— satoriskt sett. Utredningen har emellertid funnit att en place— ring i Göteborg tillsammans med lantbruksstyrelsens växtinspek— tionskontor där, är naturlig sett ur ren rådgivningssynpunkt.

Den odling som verksamheten riktar sig till är nämligen belägen

• Sida 159
•  Original

Prop.l978/79:136 då

omkring Hltchnrn, i norra Halland och i Ulricehamns och Porås—

Olin—Tidens. IH lingen be! istnämnda synpunkten vara

av rande och ! 'ordar darför - :eorr som lokaliseringsort.

i Stockholm finns redan en ridgivningscentral med flera rådgiva—

r en visa &

,ialisering.

ttningar för sa långtgående speciali-

DEt finns inte samma fönlt

sering inom övrig

i distrikt, som i de förut nämnda. Antalet

rådgivare betydligt mindre och omrfdena är mera vidsträckta. De flesta odlingarna är in'e heller så starkt specialiserade. Det

finns a :eialiseradc odlarna att ta kon—

imwtlördc

takt med den :ipcvialist som han anser liåist lämpad att lösa pro—

blemen ca'sett inom vilket dis.rikt denne specialist finns.

I kapitel 1 lämnades en redogörelse över indelningen i rådgiv—

ningsdistrikt. Den indelning som nu gäller har av utredningen diskuterats från flera synpunkter. _1.a. har en indelning i en— lighet med den som gäller för lantbruksuniversitetets försöks— distrikt övervägts. Utredningen har emellertid inte ansett att en sådan indelning är meningsfull ur rådgivningssynpunkt. Utredning— en har inte funnit anledning att föreslå annan ändring i nuvaran— de distriktsindelning än att Norrland utom Gävleborgs län bör

skiljas från distrikt IV och utgöra ett eget distrikt.

Distriktsindelningen skulle då bli följande.

Distrikt 1: Malmöhus, Kristianstads, Blekinge och södra Hallands län. Distrikt II: Kronobergs, Jönköpings. Kalmar, Östergötlands och

Gotlands län.

• Sida 160
•  Original

Prop.]978/79:l$6

Distrikt III: Norra Hallands, Göteborgs och Bohus> Älvsborgs, Ska— raborgs och Värmlands län.

Distrikt IV: Södermanlands, Västmanlands. Örebro. Stockholms. fn” sala, Kopparbergs och Gävleborgs län

Distrikt V: Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norr—

bottens län.

Distriktsindelningen framgår av Följande kartski

Utredningen vill starkt betona att distriktsgränserna inte

utgöra hinder för ett rationellt utnyttjande JK special? terni

bland rådgivarna. Det bör exempelvis vara m "ligt IIr fr'it— own

bärrådgivare i kristianstad att även verka

specialist på frilandsodling av kl

r—

även kunna lämna råd i Elekingc och Skane.

Skara bör få hela Finnerödjaområdet, alltså även den del som

tillhör Örebro iän,som arbetsområde.

En fortlöpande genomgång av dessa förhållanden bör göras

bruksstyrelsen, härigenom kan det bästa utnyttjande av specialis— terna uppnås. Ordningen beträffande tjänsteresor berörs även un—

der avsnitt 4.4.9. 4-3-4 Eördalaisaa! resurser.?å slika distrikt

En odlingsinriktning som har stor ekonomisk betydelse såsom ut— redningen tidigare framhållit, och även skiljer sig avsevärt från övrig odling, är drivning av blomsterlök. Önskemålen om en rådgi— vare med huvudinriktning på detta område är starka. Utredningen har funnit en tjänst med lökdrivning som huvudinriktning motive— rad med hänsyn till bl.a. ovannämnda faktorer. Lämplig plcering

är lantbruksnämnden i Stockholm.

dådgivningstjänsterna bör enligt utredningens uppfattning förde—

la sig på följande sätt i de föreslagna distrikten.

• Sida 161
•  Original

. - l-t'

--||.

». |» m m nu -. m m ”

SVLHIG'; ] 574 null

"— . |.

RiÅA'rIum'u I97H/79. I mm!. Nr [36

ll

• Sida 162
•  Original

Prop.]978/79zl36

Distrikt I

Inriktning

Odling under glas

Frukt och bär Plantskola

Fältmässig köksväxtodl. Allmän Odlingsteknik Ekonomi

Teknik

Produktionsekonomi och arbetsmetodik

Distrikt II

Odling under glas Allmän Odlingsteknik Fältmässig köksväxtodl.

Ekonomi Frukt och bär

Distrikt III

Inriktning

Odling under glas Frukt och bär

Allmän odlingsteknik Ekonomi

Teknik

Befintliga

4

1

1

2

2

2

1

1

5

1 Befintliga 2 1 2

Utredningens förslag

Förändring Tot. ant. + 1 5 1 1 + 1 3 + 1 5 2 1 + 1 2 ./. 2 5 1 + 1 1 1 1 Förändring Tot. ant. 2 1 2 + 1 1

+ 1 1

• Sida 163
•  Original

Prop.l978/79:136 & __;

Distrikt IV

Odling under glas 2 + 1 3 (lökdrivning) Friland 1 1 Allmän Odlingsteknik 2 2 Ekonomi 2 2 Teknik 2 2 Distrikt V Allmän Odlingsteknik 5 + 1 4 Ekonomi — + 1

Summa 40 + 9 49

Denna sammanställning visar endast fördelningen av tjänster på distrikt. Verksamhetsområdena följer i många fall inte distrikts— gränserna. En del rådgivare har hela landet som verksamhetsområde

medan andra har endast ett län.

Utredningen har inte i detalj tagit ställning till var de föreslag— na nya tjänsterna skall placeras inom distrikten. De fyra nya eko- nomtjänsterna, som skall vara lantbrukskonsulenttjänster. föreslås placeras i Kristianstad, Linköping, vid den nya centralen i Göte—

borg samt i Härnösand eller Umeå.

Den nya teknikrådgivaren, som föreslås vara en lantbrukskonsulent-

tjänst. bör placeras vid den nya enheten i Göteborg.

De fyra nya odlingsrådgivarna bör vara två lantbrukskonsulenter och två assistenter. En lantbrukskonsulent bör placeras i Malmö och en i Stockholm. En assistentbör placeras i Karlskrona och den

andra assistenten placeras i Härnösand eller Umeå.

• Sida 164
•  Original

Prop. [978/79: 136 4.3.

kronobergs och Jönköpings län är nu kopplade till varandra genom

att assistenttjänsien i Växjö egentligen skall vara stationerad

köping. Utredningen föreslår att den rådgivartjänst som

fhun3vid lanthruksnimndcn i Växiö rörs om från en as . e 'tent—

tjänst till en ianttruksk_nsulenttjänst. Verksamhetsomrädet

För Sistnämnda Li

.,

st bör vara Kronobergs län ooh tjänsten här vara .lacerad i Väx &. Hedrivaren i Jönkö in? bör härirenom få r. B L

Jönköpings län som verksamhetsområde.

4.4 Vissa administrativa [ "for

4.s.1 goiege£i3g_av 3051utgngerätt_i_s£ögä£enden m.m.

Det statliga finansieringsstödet på trädgårdsnäringens område handhas av lantbruksstyrelsen. Eeslutanderätten i första instans

ligger f.n. hos styrelsen. Donna beslutande *ätt har delegerats till två lantbruksnämnder, nämligen nämnderna i Malmöhus och Stockholms län. Beslut i övriga län avgörs alltså av styrelsen efter nämndernas beredning. Det viktigaste skälet till denna ord- ning, vilken avviker från vad som gäller jordbruksområdet, är att endast nämnderna i Stockholm och Malmö har ekonomer med trädgårds— kunskap. Genom tillkomsten av de fyra föreslagna nya ekonomiråd— givarna som skall arbeta vid alla nämnder inom sina distrikt.

blir behovet av företagsekonomisk sakkunskap tillgodosett i alla län. Genom samråd med övriga rådgivare erhålls en allsidig utred— ning som beslutsunderlag. Härigenom blir det möjligt att delegera beslutanderätten i låne- och bidragsärenden till samtliga lant— bruksnämnder. Lantbruksstyrelsens trädgårdsenhet avlastas genom detta en betydande ärendemängd av rutinkaraktär och får möjlighe— ter att i ökad utsträckning inrikta verksamheten mot mera långsik-

tiga arbetsuppgifter såsom planering och utveckling.

• Sida 165
•  Original

Prop. 1978/79: 136 A 9

En delegering av beslutsrätten kommer troligtvis även att med— föra att lantbruksnämndernas engagemang för näringen blir mera

allsidigt. lordlörviirvs utredningen föreslår i bet!.l

jordflrvärvslag (SOU19?7 tag inom jordbruket, sl särskilt beaktas vid prövning av fråga om förvär:

Trädgårdsnäringen kommer av dessa

än hittills i lantbruksnämnderna.

För att särskilt kunna beakta även träd rdsnäringens intressen

bör nämnderna i större utsträckning än närvarande tillföras

ledamöter med sakkunskap på trädgårdsområdet.

Fådgivningen intar som förmedlare av nya kunskaper en central

roll i näringens utveckling. Det är därför av stor betydelse

att rf 'djivni ngen ;ar en ändilra milir uppläggning och inriktnr

för en dialog mellan näringen och

En bättre anpass ninr av rådgivning—

£:

efter förhållandena på lokal nivå är a lägen.

I varje radgi 'vningsdis trikt finns som tidigare nämnts en s.k. beredningsgrupp. Dessa grupper består av samtliga lantbrukskon— sulenter på trädgårdsområdet een enhetschefer vid lantbruksnämn—

erna inom distriktet. Genom att utöka grupperna med ett antal

representanter för odlingen skulle ovannämnda syite kunna uppn'*

Centralt finns vid lantbruks styrelsen en trädgårdsnämnd vilken är ett samrådsorgan framför allt för fördelning av trädzäirdsnä— ringens bensinskatterestitutionsmedel. l nämnden behandlas även

örre vikt.

trädgårdsfrågor av principiell natur av &

• Sida 166
•  Original

Prop. 1978/79: 136 56

Utredningen anser att trädgårdsnämnden i ökad omfattning bör engageras i de övergripande policyfrågorna. Detta gäller kanske

i första hand i rådgivnings— och stödfrå;or.

4.4.5 Ejängtgrgsgr

Rådgivningsverksamheten förutsätter omfattande resor. För denna reseverksamhet finns vissa bestämmelser som kan vara till hinder för rådgivningen. Under de senaste åren har detta förhållande

rt:

blivit ett problem eftersom tilldelningen av medel varit .or— hållandevis begränsad. Hnappheten på medel för resor medför be— hov av en så härd prioritering att organisationens resurser inte

alltid kan utnyttjas på bästa sattl

i den omfattande kursverksamhet som bedrivs av lantbruksnämnderna anlitas ofta rådgivare med vissa specialiteter från andra län än det kursarrangerande. Detta har tidig re fungerat bra och varit

mycket värdefullt för alla parter. Genom knappheten ra medel

och den administrativa ordning som gäller har sådana arraige-

orsvårats eftersom resekostnaden för en rådgivare betalas av den lantbruksnämnd där denna är placerad och inte av den nämnd

som anordnar kursen.

Det är under sådana förhållanden helt naturligt att en lantbruks— nämnd sätter verksamheten i det egna länet eller verksamhetsom— rådet i första hand. De egna tjänstemännens medverkan i rådgiv—

ningen i andra län ges lägre prioritet.

Problemet är redan nu uppenbart och torde bli än större i takt

med att rådgivarna blir alltmer specialiserade. Det naturliga sät—

tet att lösa problemet är att den 'rekvirerande" nämnden får stå

för resekostnaden i samband med kurs eller rådgivningsbe

• Sida 167
•  Original

Prop. [978/79: 136

Tjänstgöringsplaoering vid lanttruksnämnden i

Distrik I _t

Lantbrukskonsulenter

1. Malmöhus län

"

hå

xN

4. |.

.; n

7. n

8. ||

9. Kristianstads län

10. "

T änsteorpanfsation f”.

Ämnesområde och ev. huvudinriktning

Odlingsteknik; odling under & as

Odlingsteknik; odling under glas (Stationeringsort Helsingborg)

Odlingsteknik; frukt och här

Odlingsteknik; fält— mässig köksväxtodling (Stationeringsort Helsingborg

Odlingsteknik; plant— skoleskötsel

Företagsekonomi

Byggnads— och värme— teknik

Produktionsekonomi och arbetsmetodik Rekryteringstjänst Odlingsteknik: odling under glas

Odlingsteknik; frukt och bärodling

' ri vn iIiZ—Tl'fll

Verksamhetsomräde

Södra delen av Ealmähus län

Norra delen av Malmö— hus län, västra delen av Kristianstads län och södra delen av Hallands län

Malmöhus län, västra delen av Kristianstads län och Hallands län

hela distrikt I

Hela riket

Götaland utom Öster- götlands, Gotlands och Skaraborgs län

Götaland utom Öster— götlands. Gotlands och Skaraborgs län

Hela riket

Östra delen av Kristianstads län och Blekinge län

Östra delen av Kristianstads län och Blekinge län

• Sida 168
•  Original

Prop

Assistenter

1. Malmöhus län

Fx.)

. Kristianstads län

Distrikt II

Lantbrukskonsulenter

11. Östergötlands län

12. Jönköpings län

15. Kalmar län

14. Gotlands län

Östergötlands län

Jönköpings län (Till— fälligt placerad i Kronobergs län)

9. Kalmar län Distrikt III

Lantbrukskonsulenter

15. Göteborgs- och Bohus län

16. Älvsborgs län

17. Skaraborgs län

.l978/79:l$b

Odlingsteknik

Odlingsteknik (Statione— ringsort Helsingborg)

Företagsekonomi Byggnads— och Värmeteknik

Odlingsteknik; odling under glas

Odlingsteknik; frukt— och bärodling

Odlingsteknik; odling under glas

Odlingsteknik; frukt— och bärodling

Odlingsteknik; fältmässig köksväxtodling

Odlingsteknik

Odlingsteknik

Odlingsteknik

Odlingsteknik

Odlingsteknik; odling under glas

Oldingsteknik; olding under glas

Odlingsteknik; frukt— och bärodling

Skall sammanfalla med verksamhetsområdena för de konsulenter som assistenterna skall biträda

Östergötlands län Jönköpings och Krono— bergs län

Kalmar län

Gotlands län

Östergötlands län

Jönköpings och Krono— bergslän

Kalmar län

Norra delen av Hall— lands län och Göte- borgs— och Bohus län

Älvsborgs och Värm— lands län

Skaraborgs län samt Finnerödja jordgubbs— distrikt

• Sida 169
•  Original

Prop.]978/79:136

Assistenter

13. Göteborgs— och Bohus län

11. Älvsborgs län

Distrikt IV

Lantbrukskonsulenter

15. Stockholms län

19. "

20. Stockholms län

5). örebro

.äV'eborgs län (Till— '-_g placering i aopparbergs län).

&. Västernorrlands län

"S. Norrbottens län

assistenter

15. N.rrbottens län

Odlingsteknik

Odlingsteknik

Odlingsteknik; odling under glas

Odlingsteknik; odling under glas

Företagsekonomi

Byggnads- och värme— teknik

Odlingsteknik; frilands— odling. köksväxter, frukt och bär

Odlingsteknik

Odlingsteknik

Odlingsteknik

Odlingsteknik Företagsekonomi Byggnads— och Värmeteknik

Odlingsteknik

Norra delen av i3 lmmslänsmm borns— och Sohns län

Älvsborgs och Värm— lands län

Stockholms, Uppsala, Södermanlands, cw bra och Västmanlands län

Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Orebro och Västmanlands län

Svealand och Norrland samt Östergötlands, Gotlands och Skara- borgs län

Svealand och Norrland, samt Östergötlands, Gotlands och Skzra— borgs län

Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Orebro och Västmanlands län

Kopparbergs och Gävleborgs län

Västernorrlands och Jämtlands län

Västerbottens och Norrbottens län

Skall sammanfalla med vcrksamhetsom— rådena för de konsu— lenter som assisten- terna skall biträda

• Sida 170
•  Original

• Sida 171
•  Original

Prop. 1978/79: 136

Sammanställning av remissyttranden

1 Nuvarande förhållanden

Flera remissinstanser har lämnat synpunkter på utvecklingen och pro- blemen inom näringen samt på utredningens beskrivning härav. Remiss- instanserna framhåller att statistiken på trädgårdsområdet är bristfällig och att detta försvårar möjligheterna att göra någorlunda säkra bedöm- ningar av förhållandena. Särskilt gäller detta de ekonomiska förhållan- dena, där åsikterna är delade. Vissa remissinstanser menar att lönsam- hetsproblem m. m. i huvudsak endast varit för handen inom produktio- nen av snittblommor. Vad gäller övriga delar av näringen anses den inte ha eller ha haft större problem än näringslivet i övrigt. Man pekar också på att utredningen inte har beaktat den utveckling av den internationella konkurrenskraften under åren 1977 och 1978 som blivit en följd av bl.a. valutakursförändringarna. Från näringens sida framhålls emeller- tid att kostnadsökningarna har varit mycket starkare än ökningen av produktpriserna. Lönsamheten har därför försämrats trots betydande rationaliseringsåtgärder och strukturomvandling. Tecken härpå är dels en lägre investeringstakt än i andra näringar, dels att inkomstutveek- lingen för de anställda varit sämre än inom industrin.

Lantbruksstyrelsen: För bedömning av behovet av insatser för nä- ringen och arten härav är naturligtvis en kartläggning av lönsamhetsför- hållandena mycket väsentlig. Utredningen har också försökt att på olika vägar få lönsamheten belyst. Resultatet kan sammanfattas så att lönsam- heten totalt sett ej är tillfredsställande — vilket även ovan gjorda jämfö- relser mellan arbetsinsatser och förädlingsvärde tyder på —— men att variationsbredden är mycket stor. Lantbruksstyrelsen vill betona vikten av ökade möjligheter för information om lönsamhet och sysselsättnings- förhållanden för bedömning av dimensionering och fördelning av resurs- insatserna till näringen.

Sveriges lantbruksuniversitet: Styrelsen vill inledningsvis framföra någ- ra synpunkter på avgränsningen av behandlade problemområden. Ut- redningen har enligt direktiven behandlat den yrkesmässiga produktio- nen. Vid lantbruksuniversitetet omfattar forskningen och utbildningen på trädgårdsområdet emellertid förutom den yrkesmässiga trädgårdsod- lingen även frågor rörande den offentliga gröna sektorn. Preliminära studier har visat att det allmännas utgifter för denna sektor är avsevärt större än den yrkesmässiga odlingens produktionsvärde. Vidare finns det

• Sida 172
•  Original

Prop. 1978/79: 136 2

i landet en omfattande hemträdgårdsodling, vilken är i behov av rådgiv- ning och information. '

Styrelsen har full förståelse för att studier av hela detta områdes- komplex inte kan genomföras i en och samma utredning. Problemen med avgränsningen understrykes likväl här därför att lantbruksuniversi- tetet i sin egen planering måste beakta även den gröna sektorn resp. hemträdgårdsodlingen. Vidare är samspelet mellan den yrkesmässiga odlingen och de berörda sektorerna betydelsefullt både vad gäller pro- duktion av växtmaterial och vid bedömning av de beredskapsaspekter som behandlas av utredningen.

Det av trädgårdsnäringsutredningen framlagda betänkandet är ett del- betänkande, som presenterar förslag rörande gränsskydd, fond för marknadsfrämjande åtgärder samt rationaliseringsverksamheten för den yrkesmässiga trädgårdsodlingen. Viktiga led i den nuvarande trädgårds- politiken som utbildning, forskning, försöksverksamhet och rådgivning liksom distributions- och marknadsfrågor kommer att behandlas i ett kommande delbetänkande.

Enligt styrelsens mening är det beklagligt, att en dylik uppdelning skett, då samtliga de medel, som kan användas inom ramen för samhäl- lets totala åtgärder på trädgårdsområdet, borde ha bedömts och vägts emot varandra i ett sammanhang. Särskilt viktig vore en sådan bedöm- ning av den anledningen att en stor del av trädgårdsföretagen är verk- samma såväl inom produktion som marknadsföring. Vidare får de fram- lagda förslagen vad gäller gränsskydd och fond för marknadsfrämjande åtgärder konsekvenser ur marknadssynpunkt.

Styrelsen skulle också gärna sett att svensk trädgårdsnärings möjlighe- ter till export hade belysts av utredningen.

Utredningen har pekat på en sjunkande lönsamhet inom vissa pro- duktionsområden. Liksom utredningen anser styrelsen emellertid att det underlag, som f. n. föreligger rörande produktivitets-, lönsamhets- och inkomstutveeklingen är osäkert. Styrelsen föreslår därför längre fram i yttrandet att denna typ av information förbättras avsevärt.

Styrelsen är väl medveten om att informationen om konsumtionen av trädgårdsprodukter är bristfällig. Sålunda är det av stor vikt att man in- förskaffar ytterligare uppgifter om. konsumtionen av trädgårdsprodukter i olika inkomstgrupper, åldersgrupper, regioner, osv. Samtidigt, i avsak- nad av ett sådant underlag, vore det fel om man förutsatte att de histo- riska utvecklingstendenserna på efterfrågeområdet med nödvändighet kommer att fortsätta. En riktigare slutsats torde vara att det i dagsläget finns en ganska stor osäkerhet inför den framtida inhemska efterfrågeut- vecklingen. _

• Sida 173
•  Original

Prop. 1978/79: 136 3

Till osäkerheten på marknadssidan hör dessutom i hög grad den fort- satta internationella utvecklingen. Den bild som utredningen här tecknar innefattar snabba förändringar i en rad avseenden, inte minst inom transportteknologin. Den innefattar vidare snabba produktionsökningar i många utvecklingsländer, inte sällan som ett direkt resultat av interna- tionella biståndsinsatser. Betydande satsningar på exportproduktion förekommer också inom flera industriländer. Det finns dessutom tydliga tecken på ökad protektionism och på allt mer vittgående statliga mark- nadsregleringar.

Nu berörda förhållanden behöver naturligtvis inte med nödvändighet få negativa konsekvenser för vare sig konsumenter eller producenter, i den mån de erforderliga anpassningarna kan genomföras på ett smidigt sätt. Man kan emellertid inte heller helt bortse från riskerna för en kom- mande internationell överskottskris. Även då det gäller det internatio- nella perspektivet präglas alltså de framtidsbedömningar man i dagslä— get kan göra av betydande osäkerhet.

Styrelsen finner sammanfattningsvis att utredningen visat, trots stora problem med ett bristfälligt och i långa stycken ofullständigt statistiskt material, att trädgårdsnäringen i stort genomgår en positiv utveckling. Den har dock genom strukturförändringar i den internationella produk- tionen orsakande lönsamhetsproblem för vissa produkter — t. ex. snitt- blommor -— fått svårigheter att hålla marknadsandelarna för området som helhet gentemot importen. Åtgärder synes särskilt behövas för att främja näringens möjligheter att anpassa sig till pågående strukturella förändringar i den internationella marknaden.

Länsstyrelsen i Kalmar län: Länsstyrelsen vill inledningsvis framhålla den betydelse trädgårdsnäringen har för många människors utkomst- möjligheter, speciellt i södra länsdelen och på Öland. Odlingen av träd— gårdsprodukter skapar sysselsättning inte bara vid växthusföretag utan även vid många mindre jordbruksföretag där ofta en stor andel av area- len används till specialgrödor. I Kalmar län håller växthusodlingen på att utvecklas och fältmässig köksväxtodling har en given plats i länets näringsliv. Förutom den direkta sysselsättningseffekten har näringen även stor betydelse genom att den indirekt skapar arbetstillfällen i till- verkningsindustrin, distributionsföretag m. fl.

Länsstyrelsen i Kristianstads län: Trädgårdsnäringen har stor omfatt- ning i Kristianstads län både beträffande odlingen under glas och på fri- land. Fruktodlingen är som bekant starkt koncentrerad till områdena kring Båstad, Kivik och V. Vånga och har därför större betydelse för sysselsättningen i dessa regioner än vad som kan utläsas av utredningen.

Den stora husbehovsodlingen av frukt inom landets södra och mel- lersta delar skapar problem för den yrkesmässiga fruktodlingen, efter- som en stor del av överskottet marknadsföres och distribueras utanför

• Sida 174
•  Original

Prop. 1978/79: 136 4

den organiserade handeln. Fullständig inventering av dessa kvantiteter är motiverad.

Länsstyrelsen i Malmö/ms län: I utredningen har inte angetts hur pro- duktionsvärdet fördelar sig på län. Sådana uppdelningar är också svåra att göra. Lantbruksnämnden har emellertid beräknat, att produktions- värdet för Malmöhus län uppgår till i det närmaste 500 milj. kr. Länets trädgårdsnäring är således omfattande och ger betydande sysselsättning. Det är länsstyrelsens uppfattning, att trädgårdsnäringen svårligen kan på ett tillfredsställande sätt ta sig ur den kris den befinner sig i utan att sär- skilda åtgärder vidtages i syfte att stärka dess konkurrensförmåga.

Kooperativa förbundet: KF konstaterar i likhet med utredningen att det f.n. saknas underlag för en säker bedömning av lönsamheten inom olika typer av trädgårdsföretag i olika delar av landet. Av utredningens bedömning av lönsamhetsutvecklingen framgår att denna varit bra un- der senare år för grönsaksodling på friland och för växthusföretag med krukväxter men mindre bra för t. ex. grönsaksodling i växthus. De två sämsta grupperna är växthusföretag med snittblommor och med blan- dade kulturer men även fruktodlingen har gått tillbaka något beträf- fande lönsamheten. KF anser inte att man kan dra några vittgående all- männa slutsatser av dessa uppgifter och anser att man i framtiden bör mera noggrant klarlägga lönsamhetsnivän och produktiviteten inom olika typer av företag.

Arbetsproduktiviteten har knappast ens berörts av utredningen. Det framlagda materialet visar dock inte på någon krisartad situation för svensk trädgårdsnäring annat än möjligen för snittblommor, främst ro- sor och nejlikor, där man emellertid måste beakta u-ländernas önske- mål. Vidare får KF konstatera att lönsamhetsutvecklingen under 1978 torde vara gynnsammare som följd av valutakursernas utveckling, ar- betsgivaravgiftens borttagande och de stigande fraktkostnaderna från ut- landet, vilket har förbättrat konkurrensläget gentemot importen.

Landsorganisatianen i Sverige: LO anser, i likhet med utredningen, att det är svårt att i dagens läge få en klar bild av trädgårdsnäringens ekonomiska situation. Som utredningen själv har anfört kan de under- sökningar som gjorts knappast användas för att göra några säkra be- dömningar vare sig beträffande nivån på eller utvecklingen av näringens lönsamhet.

Den period undersökningsmaterialet hämtats från sträcker sig som längst fram t. o. m 1977. Med tanke på valutakursernas utveckling sedan mitten av 1977 är det enligt LO:s mening troligt att den svenska träd- gårdsnäringens internationella konkurrenskraft förbättrats under 1978. Borttagande av arbetsgivaravgiften har också verkat i samma riktning. Enligt LO:s mening måste dessa faktorer tas i beaktande när man söker bedöma trädgårdsnäringens ekonomiska situation, och utifrån denna be- dömning värdera behovet av olika former av stöd till näringen.

• Sida 175
•  Original

Prop. 1978/79: 136 5

Svenska lantarbemreförbundet: Vad gäller antalet i näringen syssel- satta, har dessa siffror av utredningen sammanställts på basis av uppgif- ter ur lantbruksregistret avseende 1975. Siffrorna utvisar att det finns ca 17 000 sysselsatta som företagare eller fast anställda. Dessutom finns det 11 500 tillfälligt sysselsatta. Tyvärr ger inte dessa siffror en riktig bild av sysselsättningssituationen inom trädgårdsnäringen. Utredningen redovi- sar visserligen att förutom de tillfälligt anställda —— som förmodligen har en relativt kort arbetsperiod — anges mer än 3 000 personer av de stadigvarande sysselsatta som arbetande mindre än 30 timmar per vecka.

Utredningens siffror ger heller inte en riktig bild av näringens mycket stora variationer av arbetskraftsbehov sommar och vinter. Den mycket stora osäkerhet i anställningen, som en stor del av den anställda arbets- kraften måste känna på grund av de långa och regelbundet varje vinter återkommande arbetslöshetsperioderna, påverkar negativt rekryteringen till näringen. Detta är en för framtiden mycket allvarlig frågeställning inte bara för de anställda, utan i lika hög grad för näringen. Det torde nämligen vara mycket svårt, att i vart fall i ett normalt arbetsmarknads- läge, konkurrera om den dugligaste arbetskraften.

Sveriges frukt- och grönsaksdistributörers förening: Det är många synpunkter och intressen, som bryter sig när det gäller trädgårdsnä- ringen och vad som kan eller bör göras för att stödja densamma. Skulle situationen inom denna näring vara så dålig, som dess företrädare sedan länge velat göra gällande, finns det emellertid knappast några möjlighe- ter att genomföra tillräckliga åtgärder för att bevara näringen utan i så fall skulle en stark minskning vara ofrånkomlig. Det föreligger dock goda skäl anta, att de verkligt besvärliga problemen endast gäller en be- gränsad del av odlingen, nämligen produktionen av rosor och nejlikor. Redan 1952 års tulltaxeutredning synes av utredningensbetänkande att döma ha bestormats av företrädare för odlingen med uttalande om branschens snara undergång, om den inte skulle få ett väsentligt ökat gränsskydd. Något sådant beviljades dock inte. Trots detta har såväl od- lingen som antalet däri sysselsatta ökat inte oväsentligt sedan denna tid. Frånsett oljeprischocken 1974 och det allmänt sett höga svenska kost- nadSIäget, som särskilt innebär problem för en arbetsintensiv produktion såsom trädgårdsnäringen, har utredningen inte kunnat ta fram något ma- terial, som styrker att så speciella svårigheter skulle föreligga för nä- ringen, att långt gående, särskilda åtgärder av det slag, som föreslås i kap. 12, framstår som motiverade.

Antalet stadigvarande sysselsatta utgör enligt utredningens betän- kande ca 17 000 personer. Härav utgör antalet redovisade heltidssyssel- satta ca 12 700 personer. I mitten av 1950-talet uppgick antalet stadigva- rande sysselsatta till ca 15 000 enligt det material, som togs fram i sam- band med tulltaxekommitténs undersökningar. Det är inget dåligt resul-

• Sida 176
•  Original

Prop. 1978/79: 136 6 tat för en arbetsintensiv produktion som trädgårdsnäringen att under denna period, då så många andra arbetsintensiva produktionsgrenar fått vidkännas en betydande neddragning, kunna genomföra en ökning av produktionen och antalet stadigvarande sysselsatta. Detta tyder på att produktivitetsförbättringarna i näringen snarast varit mer omfattande än som utredningen kunnat belysa (jfr. s. 47), vilket givetvis är glädjande. I vilken utsträckning en arbetsintensiv hantering som trädgårdsnäringen även fortsättningsvis kan hävda sig så tillfredsställande beror självfallet bl. a. på hur det svenska kostnaclsläget kommer att utveckla sig i förhål- lande till andra länder — —— —.

Såsom tidigare framhållits har utredningen i stort knappast kunnat klarlägga näringens ekonomiska situation. Å ena sidan föreligger nä- ringens och framför allt dess organisationers synnerligen starka klago- mål att å andra sidan ställas mot det uppenbara välståndet hos i varje fall ett betydande antal odlare och en av allt att döma mycket låg fre- kvens av nedläggningar, uppsägningsvarsel, betalningsinställelser, kon- kurser eller andra omständigheter, som brukar karakterisera branscher i kris. En omläggning av produktionen till andra trädgårdsgrödor behöver ju inte nödvändigtvis vara betingad av en ekonomiskt besvärlig situation utan är snarare en naturlig marknadsanpassning. Odlingstekniskt kan också en växling av odlade produkter ibland vara att rekommendera vad gäller frilandsodling. Produktbyten liksom produktutveckling före- kommer som bekant ej sällan inom industrin. Den bristande klarheten om den föreliggande ekonomiska situationen är så mycket mer beklag- lig, som sannolikt åtskilliga svårigheter på grund av det höga kostnads— läget för både trädgårdsnäring och annan produktion nu är på god väg att övervinnas. Jämför man t. ex. Trädgårdshallens i Helsingborg pris- noteringar för gurka klass I t. o. m. vecka 34 år 1977 med samma period 1978, får man genomsnittspriserna kr. 3:34 resp. 3:86. För tomat klass I blir motsvarande priser kr. 5:68 resp. 6:60. Denna utveckling inom växthusedlingen av grönsaker måste anses fullt tillfredsställande, särskilt om hänsyn tas till att livsmedelskonsumtionen allmänt sett gått något tillbaka.

Beträffande jordgubbssäsongen 1978 har man från odlarhåll vid se- naste årsmötet med odlarföreningen givit uttryck för sin tillfredsställelse med priserna. Fruktodlingen har enligt utredningen givit ett mycket bra resultat 1977. Detta resultat kan bli överträffat, om priserna i början av denna säsong blir vägledande även i fortsättningen. Utplanteringsväxter är ett produktionsområde känt för att vara mycket lönsamt i rätta hän- der. Problemen för plantskola tcrde knappast vara speciellt stora. Kvar blir då bl. a. frilandsodlingen av grönsaker. Med tanke på att det som tidigare framhållits i huvudsak är jordbrukare, som svarar för denna, och att de egentliga jordbruksgrödoma genom regleringen är garante- rade en betydande lönsamhet, bör man kunna utgå från att jordbru-

• Sida 177
•  Original

Prop. 1978/79: 136 7

karna knappast skulle avsätta någon areal för en förlustbringande odling av grönsaker. I praktiken torde man därför vad gäller frilandsodlingen av grönsaker i allmänhet ha uppnått en tillfredsställande lönsamhet.

Återstående del av odlingen avser produktion av blommor och pryd- nadsväxter. Inom denna kan man urskilja olika typer. I stort sett går krukväxtodlingen trots sin arbetsintensitet och sitt jämförelsevis låga gränsskydd bra och expanderar ständigt. Ett problem är alltför upp— splittradc utbud enligt vad ovan anförts. Däremot är lönsamheten odis- kutabelt rätt dålig på snittblomstersidan, vilket framför allt gäller rosor och nejlikor. Det finns emellertid även här en del företag, som ger ett hyggligt ekonomiskt utbyte. Men det är på detta område, och egentligen bara här, som importen gått fram och produktionen klart tillbaka. Det är här det förekommer, i varje fall i viss utsträckning, nedläggningar och betalningsinställelser och det är härifrån utredningen varje gång det framhålls, att situationen skulle vara svår för trädgårdsnäringen, tycks vara hänvisad att hämta sina exempel.

Eftersom det ekonomiska material, som redovisas, antingen utgörs av teoretiska kalkyler eller avser resultat från ett statistiskt helt orepresen- tativt urval företag (inom parentes må framföras, att enligt uppgift TEU-materialet inte behöver innebära en överrepresentation av "bra” företag), säger detta mycket litet om trädgårdsnäringens ekonomiska si- tuation. Att utredningen på denna centrala punkt är behäftad med så stora brister i fråga om ett tillförlitligt och odiskutabelt material synes, med hänsyn till den långa tid utredningen arbetat, föga tillfredsstäl- lande.

För den sammanfattande bedömningen på s. 89 har utredningen alltså inte saklig täckning. Dessutom borde utredningen ha närmare studerat utvecklingen under senare delen av 1977 och första delen av 1978, då som ovan framhållits de generella åtgärderna för att få bukt med de med hänsyn till den internationella konkurrensen allmänt sett höga kost- naderna i svensk produktion börjat bära frukt.

Sveriges grossistförbund: Det redovisade materialet angående import- utvecklingen underbyggcr inte på något sätt uppfattningen om att im- porten skulle utgöra ett överhängande hot mot den inhemska trädgårds- näringen. Problemen för odlingen av rosor och nejlikor synes till över- vägande del vara av strukturell natur. För en uppmärksam odlare borde det inte ha varit svårt att i god tid bli varse den på detta varuområde — ofta med stöd av internationella biståndsorgan — framväxande kon- kurrensen från u-länderna och förutse den förändrade marknadsbilden. Det är att beklaga, att anpassnings- och utvecklingsåtgärder inte vidta- gits i ett tidigare skede, särskilt som ifrågavarande odlingar i allmänhet tillfördes betydande vinstmedel under 1960-talet och resurser för sådana åtgärder därför stod till förfogande.

Trädgårdsnäringens riksförbund: Marknadsförhållandena under det

• Sida 178
•  Original

Prop. 1978/79: 136 8

senaste decenniet har medfört stora lönsamhetsproblem för många före- tag inom trädgårdsnäringen. Kostnaderna för trädgårdsproduktionen har stigit starkt, i synnerhet under 1970-talct. Enligt TRF:s mening har kostnadstäckning härför inte alltid kunnat erhållas. Någon officiell sta- tistik som belyser detta vare sig det gäller produktvärde eller produk- tionskostnader finns emellertid inte. Några allmängiltiga lönsamhetsbe- räkningar kan därför inte visas fram. Trädgårdsnäringsutredningen har låtit utföra en del sådana beräkningar, som utvisar kostnadsförändringar av vissa betydelsefulla produktionsmedel och prisutvecklingen på några trädgårdsprodukter m.m. Även om detta material, som utredningen själv framhåller, är ofullständigt, är dock tendensen tydlig. Kostnads- uppgången har varit mycket starkare än produktprisutvecklingen, vilket indikerar en försämrad lönsamhet. trots betydande rationaliseringsåtgär- der och strukturomvandling — det sistnämnda genom tillämpning av monokultursystem, mekanisering och automatisering av arbetskraftskrä- vande arbetsmoment.

De anställda inom trädgårdsnäringen har inte kunnat följa med i den inkomstutveekling som skett inom industrin. Det har inte berott på ovilja hos företagarna att betala konkurrenskraftiga löner utan på bris- tande täckning för sina produktionskostnader av uppnådda produktpri- ser.

Förhållanden av här nämnt slag har medfört, att trädgårdsodlingen inte kunnat hålla en önskad utveczklingstakt i jämförelse med andra nä- ringar. En minskning av antalet företag har skett. Investeringstakten har varit otillräcklig. Förnyelsen av produktionsapparaten i form av växt- hus, fruktträd etc. har inte motsvarat ersättningsbehovet.

2 Riktlinjer för trädgårdsnäringspolitiken

Flertalet remissinstanser delar "utredningens uppfattning att särskilda riktlinjer behövs för en svensk trädgårdsnäringspolitik. Handelns och in- dustrins organisationer finner dock inga skäl för att föra någon särskild näringspolitik på detta område. I stället bör allmänna näringspolitiska principer tillämpas.

Den övervägande delen av remissinstanserna tillstyrker utredningens förslag till riktlinjer eller lämnar dem utan erinran. Synpunkter lämnas på beredskapsaspektema, konsumentaspektema, sysselsättningsaspek- terna samt kost- och näringsaspckterna. Några remissinstanser anser att marknadsfrågorna borde vara med i bilden när riktlinjerna för politiken utformas. De regionalpolitiska aspekterna understryks särskilt av läns- styrelserna.

Socialstyrelsen: Socialstyrelsens yttrande begränsar sig i huvudsak till näringsfysiologiska aspekter på köksväxt- och fruktodling.

• Sida 179
•  Original

Prop. 1978/79: 136 9

I sitt yttrande över jordbruksutredningens betänkande _— "Översyn av jordbrukspolitiken” ——— (SOU 1977: 17) framhöll socialstyrelsen att pro- duktionsmålet för svensk jordbrukspolitik i princip bör vara att produ- cera livsmedel som dcls tillfredsställer det svenska folkets näringsbehov under normala tider liksom under en avspärrningssituation och dels möjliggör Sveriges medverkan vid bekämpning av hunger ute i världen. Enligt socialstyrelsens mening är produktionsmålet för den svenska trädgårdsnäringen i huvudsak detsamma, även om biståndsaspckten i detta fall torde vara av lägre dignitet. Trädgårdsnäringsutredningen har också beaktat folkhälsosynpunkten när den behandlar motiven för en svensk trädgårdsnäring, vilket socialstyrelsen noterar med tillfredsstäl- lclse.

Från hälsosynpunkt saknar det givetvis betydelse om vi konsumerar inhemska eller importerade grönsaker, rotfrukter, frukter eller bär, om man bortser från kvaliteten. I vissa fall, främst i fråga om de viktiga cit- rusfrukterna, är vi dock helt hänvisade till import. Från beredskapssyn- punkt är det emellertid viktigt att vi i Sverige har en trädgårdsnäring som under importstopp i rimlig utsträckning kan försörja oss med ifrågava- rande livsmedel. Det gäller därför för samhället att verka för att vi re- dan under normala förhållanden har en inhemsk odling av köksväxter och frukt av tillfredsställande omfattning. Ett villkor härför måste vara att företagarna på detta område har en sådan lönsamhet att de kan och vill producera dessa livsmedel. Men prissättningen i detaljhandeln måste dock vara sådan att även ekonomiskt svaga personer har möjlighet att köpa livsmedlen.

Riksrevisionsverket: RRV anser, i likhet med utredningen, att de stat- liga insatserna på trädgårdsområdet motiverar att riktlinjer dras upp för politiken på området och för samordningen av dessa insatser. Därvid bör bl. a. prövas i vilken mån de mål som är uppsatta för samhällets jordbrukspolitik, t. ex. inkomst-, produktions- resp. beredskapsmål, skall gälla även för trädgårdsnäringen.

Lantbruksstyrelsen: Lantbruksstyrelsen har ej något att erinra mot de av utredningen uppställda målen för samhällets insatser i fråga om träd- gårdsnäringen. Styrelsen vill särskilt framhålla att det är viktigt att inom ramen för den allmänna ekonomiska politiken och handelspolitiken vidta åtgärder för att hindra den dumpingimport av trädgårdsprodukter som visat sig vara utomordentligt besvärande för den svenska trädgårds- näringen. I fråga om det regionalpolitiska målet vill styrelsen under- stryka distributionsfrågornas avgörande betydelse för trädgårdsföreta— gens lokalisering. Styrelsen förutsätter att utredningen i sitt kommande arbete med marknadsfrågor tar upp denna aspekt. Speciella insatser på detta område torde vara en förutsättning för att någon regionalpolitisk effekt av betydelse skall kunna nås.

Livsmedelsverket: Enligt livsmedelsverkets mening kunde en mera

• Sida 180
•  Original

Prop. 1978/79: 136 10

omfattande genomgång av grönsakerna ur näringsvärdesynpunkt ha varit värdefull. F. n. är stor del av produktionen inriktad på slanggurka och tomater, produkter som visserligen är smakliga och önskvärda, men vars näringsvärde är tämligen lågt. Andra produkter såsom brysselkål, grönkål, ärtor och bönor är måhända inte lika attraktiva ur konsumen— tens synpunkt, men ur näringsvärdesynpunkt är de betydligt värdeful- lare. I varje fall färska ärtor och bönor är numera jämförelsevis dyra att köpa, vilket sammanhänger med höga produktionskostnader. En när- mare granskning av näringsvärde kontra produktionskostnader och eventuella stödåtgärder för att gynna produktionen av särskilt värdefulla grönsaker skulle ha varit synnerligen värdefull.

Statens jordbruksnämnd: Nämnden vill erinra om att det erfarenhets- mässigt har visat sig svårt att i intemationella handelspolitiska samman- hang vinna gehör för behovet att genom ett gränsskydd avskärma den nationella marknaden från konkurrens utifrån, om det inte rör sig om absolut livsviktiga förnödenheter. Det är enligt nämndens uppfattning av stor vikt att trovärdigheten i fråga om det svenska beredskapsmotivet inte undergrävs. Nämnden har i förutnämnda till utredningen överläm- nade skrivelse framhållit att livsmedelsberedskapen främst måste bygga på de viktigaste jordbruksprodukterna. Nämnden är emellertid samtidigt klart medveten om värdet av en bibehållen, rationell svensk trädgårds- näring i situationer då inskränkningar måste göras i importen. Självfallet måste det vara till fördel för landet att i en avspärrningssituation ha till- gång till frukt och köksväxter av hög kvalitet. Nämnden vill i samman- hanget betona att det i fråga om sådana varor är angeläget att den in- hemska odlingen inte koncentreras till ett alltför fåtaligt sortiment, att odlingen är spridd över hela landet och speciellt att en koncentrering undviks i de delar av landet som är troliga primärmål vid ett angrepp mot Sverige.

Utredningen anför att den vid sina överväganden om trädgårdspoliti- kens utformning har utgått från att de som arbetar inom trädgårdsnä- ringen skall ha en ekonomisk och social standard som är likvärdig med den som erbjuds inom andra näringar. Det sägs vidare att näringen också skall erbjuda trygg sysselsättning och god arbetsmiljö samt att konsumenterna skall tillförsäkras produkter av god kvalitet till rimliga priser. Nämnden delar dessa uppfattningar och anser det angeläget att utvecklingen inom näringen följs fortlöpande, så att vid behov åtgärder kan vidtas för att uppnå de föreslagna målen. Det material som utred- ningen har presenterat är av stort värde från denna synpunkt.

Jordbruksnämnden vill erinra om att det för ett starkt exportberoende land som Sverige är nödvändigt att aktivt verka för ett så fritt handels- utbyte som möjligt. Steg mot ökat gränsskydd måste därför noga över- vägas. Den liberala u-landspolitik som Sverige bekänner sig till talar. även härför. Det är enligt nämndens uppfattning därför inte självklart

• Sida 181
•  Original

Prop. 1978/79: 136 11

att en ökad efterfrågan, när det gäller trädgårdsprodukter, generellt skall mötas med en utvidgad svensk produktion. Förutsättningama för en sådan utbyggnad torde variera kraftigt för olika produkter. Om emel- lertid en rationell produktion, som har rimliga förutsättningar att klara den internationella konkurrensen, kan byggas ut, bör givetvis så få ske. En rationell produktion är dessutom förutsättning för att konsumen— terna skall få produkter till rimliga priser. Jordbruksnämnden vill i detta sammanhang vidare framhålla behovet av en effektiv marknadsföring av den svenska produktionen. Det hade därför varit bra och skulle bl. a. ha underlättat en helhetsbedömning av förslaget, om utredningen hade framfört sina synpunkter på marknadsföringen.

De lönsamhetssiffror som har redovisats i utredningen kan vara allt- för pessimistiska när det gäller att beskriva näringens nuvarande situa- tion. Det är dock enligt nämndens uppfattning odiskutabelt att delar av näringen brottas med stora ekonomiska problem och att vissa stödinsat- ser kan motiveras för att främja en smidig anpassning eller omställning av produktionen. I detta sammanhang kan påpekas att utredningen be- träffande de strukturella problemen främst beträffande snittblomsterod- lingen säger att de förändringar som blir följden av sådana problem måste accepteras. Nämnden instämmer i detta. Mot denna bakgrund kan de föreslagna tullhöjningarna för i första hand snittblommor ifråga- sättas. Att med stödåtgärder långsiktigt upprätthålla en inhemsk pro- duktion, vilken hotar att utkonkurreras av andra länders och vilken inte motiveras av t.ex. beredskapsskäl, är diskutabelt samhällsekonomiskt sett. Det kan dock konstateras att många länder och internationella or- ganisationer, bl. a. EG, inte bara har ett betydande skydd för sin egen trädgårdsproduktion utan dessutom subventionerar sin trädgårdsexport. Utredningen synes motivera åtgärderna med att näringen ”måste ges möjlighet att kunna anpassa sig till dessa förändringar på ett tillfreds- ställande sätt” och att den kvarvarande odlingen bör få ett bättre skydd. Det torde dock kunna ifrågasättas om en tullhöjning underlättar en ef- tersträvad anpassning i produktionsstrukturen. Omställningsbidrag torde härvid vara att föredra. Tullhöjningar kan nämligen ge sådant incita- ment till en fortsatt produktion att den nödvändiga anpassningen för- dröjs. Även handelspolitiska skäl talar för att eventuellt stöd bör ges i annan form än en tullhöjning. Sålunda har Sverige tillsammans med andra Händer i olika sammanhang uttalat sitt stöd för en utvidgad pro- duktion i u-länderna av sådana varor, för vilka det föreligger särskilt gynnsamma produktionsförutsättningar i dessa länder.

Konzmers/collegium: Otvivelaktigt har utvecklingen under senare år påskyndat strukturförändringarna inom svenskt näringsliv, däribland även trädgårdsnäringen. Viktiga drivkrafter i denna process har bl. a. varit den successivt ökande internationella konkurrensen samt den svenska lönekostnadsutvecklingen. Med avvecklingen av tullar, import-

• Sida 182
•  Original

Prop. 1978/79: 136 12

restriktioner och andra handelshinder har Sverige vidare accepterat att tidigare strukturellt skydd för vissa branscher minskat eller avvecklats. En sådan från allmän ekonomisk synpunkt önskvärd strukturförändring kan emellertid även komma att drabba produktion som det från vissa speciella synpunkter ter sig angeläget att bibehålla, exempelvis av be- redskapsskäl eller av regionala hänsyn. I sådana fall kan det bli nödvän- digt att överväga stödåtgärder av skilda slag, även om de motverkar den utveckling man önskat genom avvecklingen av gränshinder. Att i övrigt, när sådana särskilda skäl saknas, söka med statliga stödåtgärder bibehålla status quo synes enligt kollegiets mening ej följdriktigt.

De försörjningsberedskapsmotiv som exempelvis gäller för jordbruks- området anser kollegiet inte kunna tillämpas på trädgårdsområdet. Nå- gon av beredskapsskäl betingad avskärmning från importkonkurrens för att säkerställa en viss produktionsnivå är därför ej aktuell när det gäller trädgårdsprodukter.

Näringsfrihetsombudsmmmen: Utredningen har med utgångspunkt i den offentliga regleringen av jordbruket lagt fram förslag till motsva- rande offentligt reglen'ngssystern för trädgårdsnäringen. NO vill med anledning härav understryka att den övervägande delen av trädgårdsnä- ringens produkter — prydnadsväxter representerade 1977 53 % av pro- duktionsvärdet —— inte ur beredskapssynpunkt har någon med de cen- trala jordbruksprodukterna jämförlig betydelse. För trädgårdsnäringens del saknas sålunda det grundläggande skäl som motiverat särbehand- lingen av det svenska jordbruket jämfört med andra näringar i vårt land. Ett genomförande av utredningens förslag skulle kunna tas till in- täkt för krav på enahanda skydd för andra konkurrensutsatta näringar.

Såväl i målbeskrivningen som i olika andra sammanhang i betänkan- det synes de i direktiven angivna målen ha undergått en förskjutning, nämligen från huvudsakligen konsumentintressen till huvudsakligen pro- ducentintressen. Från de synpunkter NO har att anlägga är detta betänk- ligt i synnerhet som utredningen ej kan anses ha analyserat förslagets effekter på konsumentprisema. Mot bakgrund bl. a. härav hade det varit önskvärt att utredningen lagt fram sina förslag först i samband med ett slutbetänkande, sedan även distributions— och marknadsfrågor m. m. ut- retts. Ett ställningstagande i nuläget måste bygga på ett ofullständigt faktaunderlag.

NO finner det anmärkningsvärt att utredningen inte i större utsträck- ning markerat skillnaden mellan trädgårdsprodukter avsedda som livs- medel resp. som prydnad. Av det totala produktionsvärdet på 1 100 milj. kr. utgör 53 % odling av prydnadsväxter, vilka till övervägande delen produceras i växthus. En stor del av såväl nuvarande som före— slagna nya stödformer är avsedd för den produktion som sker i växthus. Visserligen kan naturligtvis, såsom utredningen påpekat, i beredskapsti-

• Sida 183
•  Original

Prop. 1978/79: 136 13

der ske en omställning av växthusproduktioncn från prydnadsväxter till produkter av livsmedelskaraktär, men det kan väl rimligen inte motivera ett sådant skydd för prydnadsväxtodlingen som jordbruket åtnjuter.

Utredningen hävdar att branschen kännetecknas av stor osäkerhet bl. a. till följd av ökad import och prishöjningar på olja. NO finner inte anledning att anta att branschen drabbats av större svårigheter än andra näringar i rådande konjunkturläge. Det kan här erinras om att det i bc- tänkandet (SOU 1977: 74) angående fiskerinäringens framtid gavs en negativ lönsamhetsbild som företer stora likheter med den bild av lön- samheten inom trädgårdsnäringen som lämnas i förevarande betän- kande. Sedermera framkom att fisket, som hade ett mindre gott ekono- miskt resultat under den av utredningen åberopade perioden redan år 1977 fick en betydande lönsamhetsökning.

Vad gäller de föreslagna stödåtgärderna, befarar NO att systemet kommer att försämra förutsättningarna för effektivitet och konkurrens genom att konservera rådande branschstruktur. I stället för ett perma— nent stödsystem, kan det antas att ett temporärt sådant, att sättas in vid extraordinära situationer, är bättre ägnat att i enlighet med direktiven uppnå just effektivitet. Utredningen föreslår ju också att (5. 202) lån, motsvarande det som ges från anslaget Lån till trädgårdsnäringen bör kunna utgå även i framtiden vid tillfälliga kriser fastän förslaget ej ut- vecklats närmare i betänkandet.

Statens pris- och kartellnämnd: Genom att utredningen ännu inte be- handlat alla viktigare aspekter för den berörda näringen saknas möjlig- heter att i nuläget få en total överblick av näringens ekonomiska läge, orsakerna till eventuella svårigheter samt behovet och utformningen av samhälleliga stödåtgärder. Det förhållandet att distributions- och mark— nadsfrågorna ännu inte har pcnctrerats gör det enligt nämndens mening svårt att analysera och överblicka de konsekvenser som utredningens förslag skulle medföra för trädgårdsnäringen, samhället och konsumen- terna. Detta gäller särskilt förslaget om inrättandet av en fond för mark- nadsreglerande åtgärder.

Utredningen motiverar sina förslag till utvidgat statligt stöd till träd- gårdsnäringen med i första hand beredskaps- och sysselsättningsskäl. Även inkomstpolitiska, regionalpolitiska och energipolitiska samhälls- mål åberopas. Synsättct har hämtats från jordbruksregleringen som även står som mall för vissa av utredningens förslag till marknadsreglerande åtgärder.

Samhällets stöd till jordbruksproduktionen i form av gränsskydd och marknadsreglerande åtgärder har som primärt mål att säkerställa en in— hemsk livsmedelsproduktion vid avspärrning. Enligt nämndens mening kan emellertid motsvarande beredskapsskäl inte åberopas för ett utvid— gat stöd till trädgårdsnäringen. Såsom framgår av utredningen finner inte heller jordbruksnämnden, som svarar för livsmedelsberedskapen,

• Sida 184
•  Original

Prop. 1978/79: 136 14

det rimligt att av enbart beredskapsskäl upprätthålla en viss minimipro- duktion av trädgårdsprodukter bortsett från den produktionsvolym som eventuellt kan vara nödvändig för att få fram svensk frövara för lagring. Vad gäller de övriga åberopade målen finner nämnden att trädgårdsnä- ringen inte därvidlag skiljer sig från näringslivet i övrigt.

Sammanfattningsvis anser nämnden att utredningens nu framlagda överväganden och förslag på flera punkter går i en riktning som i alltför liten utsträckning beaktar konsumenternas intressen. Därtill kommer att vissa av förslagen verkar svåra att förverkliga utan en omfattande admi- nistrativ apparat för planering och kontroll. Med hänsyn härtill anser nämnden att utredningens förslag till marknadsreglerande åtgärder inte kan ligga till grund för ett slutligt ställningstagande utan frågan bör omprövas i anslutning till utredningens fortsatta arbete. Även utredning- ens förslag till ändringar av gränsskyddet bör enligt nämndens mening bli föremål för översyn.

Konsunmttverket; Konsumentverket delar utredningens uppfattning att målet för trädgårdspolitiken bör vara att skapa förutsättningar för en effektiv och konkurrenskraftig trädgårdsnäring som ger dem som arbe- tar inom näringen en god försörjning och att samtidigt tillförsäkra kon- sumenterna produkter av god kvalitet till rimliga priser.

Konsumentverket tillstyrker utredningens förslag till strukturella för- bättringar för trädgårdsnäringen i form av statliga kreditgarantier, bi- drag till energibesparande åtgärder m. m. i de delar som avser produk- tion av ätbara trädgårdsprodukter.. Vad beträffar prydnadsväxtodlingen menar verket att det från konsumentsynpunkt ej är motiverat att sam- hället stöder denna del av näringen.

A rbetsmarknadssryrelscn: Arbetsmarknadsstyrelsen yttrade sig den 22 september 1978 över betänkandet Arbete i jordbruk och trädgård (SOU 1978: 29) avgivet av 1974 års utredning om jordbruks- och trädgårdsnä- ringens arbetskraftsförhållanden. I yttrandet framhåller styrelsen risken för att subventioner till näringar med omfattande säsongmässig produk- tion motverkar en önskvärd omvandling av näringslivet. Den särskilda marknadsfond som nu föreslås av 1974 års trädgårdsnäringsutredning syftar bl. a. till att minska de årliga lönsamhetsvariationer som orsakas av strukturella förändringar, fluktuationer i produktpriser och varie- rande skörderesultat. Aretsmarknadsstyrclsen vill också i detta sam- manhang framhålla risken för, att subventioner av detta slag bromsar en önskvärd omvandling av näringslivet. Styrelsen anser det samtidigt vik- tigt att de förändringar som bedöms nödvändiga inom näringen sker på ett sådant sätt att omställningsproblem för den enskilde och berörda kommuner begränsas. De i betänkandet lämnade förslagen rörande gränsskydd och kreditgarantier samt stöd till rationaliserings- och ener- gibesparande åtgärder får dock huvudsakligen bedömas från andra syn-

• Sida 185
•  Original

Prop. 1978/79: 136 15

punkter än dem styrelsen närmast har att beakta.

Sveriges lantbruksunivcrsitct: Styrelsen finner, att den i stort sett posi- tiva bedömningcn av näringens utvecklingsmöjligheter verkar realistisk. Det är också ganska självklart att de som arbetar inom trädgårdsnä- ringen skall ha en ekonomisk och social standard som är likvärdig med den som erbjuds inom andra näringar, att trädgårdsnäringen skall kunna erbjuda trygg sysselsättning och god arbetsmiljö samt att konsumenterna skall tillförsäkras produkter av god kvalitet till priser som de är beredda att betala.

För egen del kan styrelsen instämma i att stora lönsamhetsvariationer och starka prisfluktuationer är en nackdel inte bara för trädgårdsnä- ringen själv utan också för konsumenterna och samhället i övrigt. Sty- relsen är sålunda enig med utredningen på denna punkt. Däremot är styrelsen mera tveksam till de av utredningen föreslagna stabiliseringsin- strumenten. Detta kommer att utvecklas ytterligare i det följande. Dess- förinnan vill styrelsen understryka att de av utredningen uppställda må- len förutsätter för att förverkligas kraftfulla åtgärder för att utveckla och införa ny teknik och nya kulturmetoder samt rationell marknadsfö- ring. Därjämte vill styrelsen betona ett par andra frågor som icke helt entydigt och mindre fullständigt behandlats i avsnittet om riktlinjerna för svensk trädgårdspolitik.

Enligt direktiven skulle de sakkunniga överväga frågor, som samman- hänger med bl. a. lokaliseringen av trädgårdsföretagen. Utredningen for- mulerar på sid. 173 i allmänna ordalag trädgårdsnäringens betydelse ur regionalpolitisk synpunkt och framhåller bl. a. betydelsen av att förse konsumenterna med färska produkter. Ett klarare ställningstagande på denna punkt hade varit värdefullt. Näringens betydelse ur sysselsätt- ningssynpunkt borde därvid beaktas.

Eftersom det ur folkhälsosynpunkt från flera håll bedöms värdefullt att starkt öka andelen av frukt och grönsaker i kosten, ifrågasätter sty- relsen om inte denna målsättning borde kommit till klarare uttryck i de uppställda riktlinjerna.

Vad slutligen gäller utredningens bedömning av möjligheterna till för— sörjning med trädgårdsprodukter i en avspärrningssituation och betydel- sen härav vill styrelsen framhålla den möjlighet till styrning av inrikt- ningen av fröodlingen i Sverige, som en kontroll av de avtal, som upp- rättas mellan svenska och utländska växtförädlingsfirmor, skulle kunna medföra. Härigenom skulle också förhindras att förädlingsarbetet inom för svensk beredskapsförsörjning viktiga växtslag förläggs till andra län- der. I detta sammanhang bör också husbehovsodlingens potentiella bety- delse för livsmedelsförsörjningen i en avspärrningssituation beaktas.

3 Gränsskyddet 3.1 Bakgrund och utgångspunkter

De remissinstanser som kan sägas företräda odlarna har i stort sett tillstyrkt utredningens förslag när det gäller gränsskyddet. Handelns och industrins organisationer har framfört synpunkter som i huvudsak stäm- mer överens med vad som har anförts i det särskilda yttrande som har fogats till utredningen av experten Holger Nyström. Några remissinstan— ser har framhållit att förslaget på en del punkter strider mot svensk u- landspolitik och att det är förbundet med vissa komplikationer på det handelspolitiska området. Flera remissinstanser efterlyser en sam- ordning av gränsskyddet för färska och förädlade produkter. En hel del remissinstanser, bl. a. kommerskollegium, Sveriges lantbruksuniversitet, näringsfrihetsombudsmannen, statens pris— och kartellm'imnd och konsu- mentverket, framhåller att utredningen inte tillräckligt ingående har re- dovisat motiven för och konsekvenserna av tulländringarna.

Lantbruksstyrelsen och vissa länsstyrelser har utan närmare kommen- tarer ansett att utredningens förslag kan godtas. Hushållningssällskapens förbund tillstyrker att tullarna på trädgårdsprodukter justeras upp. För- bundet anför vidare:

Importstoppet för utländsk frukt, som är i kraft när svenska äpplen och päron marknadsförs, blir vissa år verkningslöst genom att ansenliga

• Sida 202
•  Original

Prop. 1978/79: 136 32

importkvantiter lagras in strax före det gränserna stängs. Svensk frukt kan därför få säljas i hård konkurrens med utländsk, under höst och förvinter. Effekten av importstoppet minskas sålunda.

Likaså blir oftast avsättningsförhållandena mycket besvärliga för den svenska frukt som förblivit osåld fram till den 15 januari när gränserna åter öppnas och dumpingpartier tas in i landet av fruktgrossistcrna.

Ett effektivare skydd för svensk frukt, som kvalitetsmässigt mycket väl kan mäta sig med den importerade, skulle mycket påtagligt bidraga till en prismässigt stabilare marknad för de svenska odlarna.

Nuvarande tullar har varit oförändrade under lång tid, varför tull- skyddet undergått en markant sänkning. Tullsatserna är för övrigt låga även ur internationell synpunkt.

Lantbrukarnas riksförbund framhåller att tullförslaget för här och grönsaker möjligen kan uppfylla vissa minimikrav och anför:

Våra grannländer Finland och Norge har ett effektivt införselskydd som bl.a. omfattar en kvantitativ reglering. LRF inser att det inte är möjligt att nå den skyddsnivån men anser att svensk odling åtminstone borde kunna få ett skydd som ligger i nivå med det producenterna inom EG åtnjuter. —-—— —— Svensk odling ligger närmare de aktuella växtsla- gens norra odlingsgräns och arbetskostnaderna är höga i Sverige jämfört med i konkurrentländerna. Detta är bl.a. en följd av att möjligheterna till säsongsysselsättning är betydligt större i dessa länder. Det har i det särskilda yttrandet till utredningen framhållits att konkurrensen mellan producenterna i olika länder inom. EG är så stor så att prisnivån inom EG blir lägre än vad den skulle b.li i Sverige med motsvarande import- skydd. LRF delar inte denna uppfattning med hänsyn till EG-markna- dens stora avsättningsutrymmen som medför att lokala överskott i de flesta fall snabbt kan absorberas.

När utredningen tillsattes 1974 utsades det i direktiven att tullnivån skulle bibehållas på en i stort sett oförändrad nivå. Sedan dess har kon- sumentprisindex stigit med över 40 %. Utredningens förslag medför en— ligt utredningen en höjning av tullen på ca 6 % på det ätbara området och med 24 % på prydnadsväxtområdet exkl. krukväxter. Inom t.ex. EG har producenterna under tiden skyddats av en Värdetull som följt importprishöjningarna. Medan EG-producenternas skydd varit oföränd- rat har således de svenska odlarnas skydd i form av vikttull i stället för- sämrats. Inom EG har man också i många fall en lägsta tull i form av vikttull mot lågprisimport. Utredningens direktiv kan tolkas som att tull- ineidensen (tullen i procent av importvärdet) skulle bibehållas oföränd- rat.

T rädgårdsnäringens riksförbund anser att en höjning av gränsskyddet är motiverad och nödvändig samt att det är angeläget att de föreslagna tullhöjningarna träder i kraft i god tid före 1979 års produktionssäsong. Förbundet pekar på de tullsänkningar som har gjorts bl. a. i samband med

• Sida 203
•  Original

Prop. 1978/79: 136 33

GATT- och EG-förhandlingar och framhåller att penningvärdeföränd- ringen kraftigt har minskat gränsskyddet för den svenska trädgårdsnä- ringen. Förbundet anför vidare:

Detta har blivit särskilt märkbart under de senaste åren och då med- fört stora problem för trädgårdsodlingen i vårt land. I jämförelse med de skandinaviska grannländerna är det svenska tullskyddet mycket lågt. Även EG-länderna har i allmänhet ett högre gränsskydd för import från tredje land än vad Sverige har. Gränsskyddet i EG kompletteras dess- utom av importminimipriser för de viktigaste varuslagen.

Sveriges lantbruksuniversitet har anfört beträffande förslagen som syftar till nya och i regel höjda tullsatser att utredningen inte gör något nämnvärt försök att konkretisera vare sig bakgrunden till förslagen eller de förväntade resultaten i vad gäller centrala frågor som prisutveck— lingen i olika led, konsekvenser för efterfrågeutvecklingen, den inhems- ka produktionsutvccklingen, importutvecklingen osv. Som ett resultat härav, menar lantbruksuniversitetet, är det svårt _ för att inte säga omöjligt —— för en utomstående instans att bilda sig en uppfattning om innebörden av förslaget om de nya tullsatserna. Lantbruksuniversitetet anför vidare att en viss förstärkning av gränsskyddet kan vara ett verk- samt medel, om målet är att öka den inhemska produktionens marknads- andel under den period som den svenska produktionen marknadsförs. Detta förutsätter dock, enligt universitetet, självfallet att det finns en nettoimport under denna period. En tullhöjning behöver dock inte leda till en stabilare inhemsk prisutveckling. Universitetet framhåller att resulta- tet t.o.m. kan bli det motsatta om t. ex. tullhöjningen stimulerar till en inhemsk överproduktion.

Statens pris- och kartellnämnd: Utredningens motiv för höjning av tullarna är svagt underbyggda. I regel utgör utlandsfrakternas storlek ett ytterligare skydd för den inhemska produktionen. De svenska produk— terna har genom närheten till marknaden också andra klara fördelar jämfört med importen, varför de svenska producenterna kan skapa en gentemot den prisbilligare importen konkurrerande marknad. En sådan konkurrens gynnar konsumenterna som härigenom också får större val- möjligheter. En fördyring genom tullhöjningar av ett prisbilligt inköps- alternativ gagnar däremot inte konsumenterna.

Statens jordbruksnämnd har erinrat om att det erfarenhetsmässigt har visat sig svårt att i internationella handelspolitiska sammanhang vinna gehör för behovet att genom ett gränsskydd avskärma den nationella marknaden från konkurrens utifrån, om det inte rör sig om absolut livs— viktiga förnödenheter. Nämnden menar att det för ett starkt exportbe- roende land som Sverige är nödvändigt att aktivt verka för så fritt han- delsutbyte som möjligt och att steg mot ökat gränsskydd därför måste övervägas noga. Nämnden anför:

Nämndens beräkningar tyder på att utredningen i sin beskrivning un-

• Sida 204
•  Original

Prop. 1978/79: 136 34

derskattat den höjning av tullnivån i jämförelse med nuvarande situation, som blir följden av förslaget. Även om utredningens bedömning är riktig att den reella tullnivån inte förändras jämfört med år 1974, innebär alltså förslaget en väsentlig förstärkning av tullskyddet jämfört med nuvarande situation.

Det har av tidsskäl inte varit möjligt för nämnden att analysera utred- ningens förslag till förstärkt gränsskydd beträffande varje enskild pro- dukt.

Kommerskollegium: För flertalet av de positioner för vilka föreslås ändringar av tullskyddet ges i utredningen inga närmare motiveringar för skälet till tulländringen. I de fall motiveringar har lämnats är dessa i regel mycket knapphändiga. Utredningen innehåller också mycket knapphändiga uppgifter om den svenska marknadsutvecklingen och den svenska odlingens konkurrensläge vad gäller resp. produkter. De redo- visningar som finns är mycket översiktliga och avser som regel inte en- staka varupositioner. I avsaknad av närmare uppgifter om den svenska marknaden samt om den inhemska odlingen har det därför ej varit möj- ligt för kollegiet att ta något slutligt ställningstagande till de föreslagna tulländringarna.

Kollegiet har ej heller på den korta tid som stått till förfogande kun- nat göra någon avvägning av behovet av ett ökat gränsskydd ställt i rela- tion till de producent- och konsumentintressen som finns i bilden. Bl. a. torde den svenska livsmedelsindustrin komma att drabbas av höjda rå- varukostnader genom de föreslagna. åtgärderna.

Vad gäller hänsynen till de handelspolitiska åtaganden Sverige har iklätt sig mot GATT, EG och EFTA. får kollegiet anföra följande.

Enligt GATT-reglerna föreligger med beaktande av mestgynnadna- tionsbehandling inte något generellt förbud mot tullhöjningar. En be- gränsning i handlingsfrihetcn inträder först i och med att ett land i en för- handling utfäster sig att inte höja en tull eller annan gentemot importen diskriminerande avgift på en viss "vara utöver en viss angiven nivå. Så- dana inom GATT gjorda åtaganden (koncessioner) blir i princip gäl- lande gentemot alla avtalsslutande parter (enligt mestgynnadnationsprin- cipen).

Enligt kap. IV i GATT (det 5. k. u-landskapitlet) har industriländerna vidare åtagit sig att i största möjliga utsträckning avstå från att införa eller öka tullar på produkter, som är eller kan bli av särskilt intresse för u-ländernas export.

För flera av de positioner för vilka föreslås en ändring av gränsskyddet är tullen bunden i GATT. Ett genomförande av de föreslagna änd- ringarna kräver i dessa fall en omförhandling i GATT enligt artikel XXVIII.

• Sida 205
•  Original

Prop. 1978/79: 136 35

För vissa trädgårdsprodukter uttas f.n. i Sverige tullar som är lägre än de nivåer som bundits i GATT. En anpassning av dessa vikttullar till de GATT-bundna nivåerna är formellt oantastlig enligt GATT:s artikel 11 och skulle, förutsatt någon omvandling till värdetullar ej sker, ej kräva någon omförhandling enligt GATT. Oavsett frågan om en sådan anpassning av tullarna i höjande riktning är motiverad sakligt sett stäl- ler sig kollegiet dock tveksamt till en sådan åtgärd. För dessa varor före- ligger en stor import från u-länder och flera av dessa länder har i på- gående GATT-förhandlingar begärt tullmedgivanden från Sveriges sida. Med hänsyn till de allmänna positiva uttalanden som i skilda samman- hang gjorts från svensk sida när det gäller åtgärder till förmån för u-län- derna och som manifesterats i olika åtaganden i internationella sam- manhang på bl. a. handelsområdet måste det enligt kollegiet föreligga synnerligen starka skäl att vidta åtgärder i annan riktning.

Vad gäller svenska åtaganden mot EG och EF T A kan först noteras att inga varor hänförliga till kap. 6—8 i tulltaxan omfattas av Sveriges frihandelsavtal med EG medan vissa av dem omfattas av EFTA-kon- ventionen. — — —

Dessutom har Sverige genom autonoma tullkoncessioner förbundit sig att tillämpa tullfrihet eller nedsatt tull för vissa trädgårdsprodukter vid import från EG- och EFTA-länder. — — —

För jordbruksprodukter — varmed även avses trädgårdsprodukter — utanför EFTA-konventionen resp. EG-avtalet gäller vissa allmänna åta- ganden.

I EG-avtalets artikel 15 har parterna sålunda förklarat sig beredda att under hänsynstagande till sin jordbrukspolitik främja en harmonisk ut- veckling av handeln med jordbruksprodukter. Vidare skall parterna i den blandade kommittén undersöka de svårigheter som kan uppkomma i deras handel med jordbruksprodukter och söka finna lämpliga lös- ningar.

I EFTA-konventionen finns motsvarande allmänna åtaganden intagna i artiklarna 22—25. Enligt artikel 22 erkänner medlemsstaterna att de- ras jordbrukspolitik skall syfta till att främja ökad produktivitet samt en rationell och ekonomisk produktionsutveckling, att åstadkomma en rim- lig grad av marknadsstabilitet och tillräcklig tillgång på varor för konsu- menterna till skäliga priser, samt att tillförsäkra i jordbruket sysselsatta personer en skälig levnadsstandard. Därvid skall hänsyn tas till andra medlemsstaters intressen i fråga om export av jordbruksvaror och han— delns traditionella inriktning beaktas. — — —

Sveriges frukt- och grönsaksdistributörers förening, som är ett samar- betsorgan för handelns organisationer inom branschen, erinrar om att det i direktiven för utredningen uttalas att gränsskyddet bör bibehållas på oförändrad nivå och anser att utredningen har avlägsnat sig långt från direktiven i detta avseende. Föreningen anför:

• Sida 206
•  Original

Prop. 1978/79: 136 36

Såsom framhålls i det särskilda yttrandet saknas inte skäl att vidta vissa ändringar i gällande tullskydd både i fråga om tullarnas höjd och ändrade perioder. Men som där understrukits måste det stå fullt klart, att trädgårdsnäringen inte har någon mer eller mindre automatisk rätt att få tullarna uppräknade eller eventuellt anpassade till EG:s nivå. Det måste ske en noggrann prövning av det verkliga behovet här såsom när det gäller andra tullfrågor. Mot denna bakgrund är det mycket otill- fredsställande, att utredningen valt att inte alls eller i bästa fall ytterst knapphändigt redovisa sina motiv till föreslagna tullhöjningar. På några ställen finns en i sammanhanget föga nödvändig referens till EG-tull, något som gör att man inte kan frigöra sig från tanken, att en viss har- monisering med EG-tullarna möjligen föresvävat utredningen, även om den inte kommit till klart uttryck. lZ—Iur felaktigt detta skulle vara av sak- liga grunder har utförligt redovisats i det särskilda yttrandet och vi vill till fullo instämma i vad där anförs.

Det kan även förtjäna framhållas att, när man på industrivaruområ- det strävar i riktning mot en svensk harmonisering med EG-tullarna, är skälet frihandeln med EG och det naturliga i att mot bakgrund av den fria marknaden ha någorlunda likartade tullförhållanden mot tredje land. En sådan likställighet anses underlätta ett vidgat samarbete med EG. Vad gäller trädgårdsprodukterna skulle en anpassning till EG:s tullnivå innebära en i allmänhet —— på grund av föreliggande leveran- törsförhållanden —- i främsta rummet mot EG riktad åtgärd, något som står i klar motsats till de allmänna tullpolitiska målsättningarna i Sve- rige. Det kan eventuellt finnas anledning att syna förslagen från denna utgångspunkt, eftersom motiveringarna är så ytterst knapphändiga och stundom endast kan utläsas indirekt i det särskilda yttrandet.

Utredningen synes inte ha tagit några som helst hänsyn till det skydd, som ligger i de för dessa produkter i allmänhet höga fraktkostnaderna till svensk gränshamn. I varje fall finns inte något nämnt härom, vilket förefaller anmärkningsvärt att underlåta vid en allmän genomgång av gränsskyddet för en inte oväsentlig; bransch och som avser tullarna på ett varuområde, där Sverige deltar i en mycket betydande internationell handel.

Sveriges grossistförbund har hänvisat till och instämt i det yttrande som avgivits av Sveriges frukt- och grönsaksdistributörers förening, som i stort sett överensstämmer med vad som anförts i det särskilda yttrande som har fogats till utredningens betänkande. Förbundet framhåller att det redovisade materialet angående importutvecklingen inte på något sätt underbygger uppfattningen att importen skulle utgöra ett överhängande hot mot den inhemska trädgårdsnäringen. Förbundet anför vidare:

För en uppmärksam odlare borde det inte ha varit svårt att i god tid bli varse den på detta varuområde -— ofta med stöd av internationella biståndsorgan —— framväxande konkurrensen från u-länderna och för-

• Sida 207
•  Original

Prop. 1978/79: 136 37

utse den förändrade marknadsbildcn. Det är att beklaga, att anpass- nings- och utvecklingsåtgärder inte vidtagits i ett tidigare skede, särskilt som ifrågavarande odlingar i allmänhet tillfördes betydande vinstmedel under 1960-talet och resurser för sådana åtgärder därför stod till förfo— gande. För vår del känner vi oss tveksamma till att man skulle genom- föra de föreslagna tullhöjningarna på detta varuområde mot bakgrund av den ökande u-landsproduktionen. Vi vill också erinra om att i på- gående GATT-förhandlingar flera u-länder har begärt tullättnader av Sverige för snittblommor i allmänhet och nejlikor, rosor, gladiolus och orkidéer i synnerhet.

Kooperativa förbundet finner att utredningens krav innebär en höj- ning av tullskyddet som kommer att verka fördyrande för konsumenter- na samtidigt som u-landsintressena icke tillgodosetts. KF kan i och för sig acceptera höjningar i tullnivån men föreslår att en förnyad genom- gång bör ske för att komma till skäliga tullnivåer.

Statskontoret nämner att svenskt u-landsbistånd används bl. a. till att utveckla trädgårdsproduktionen i vissa u-länder. Enligt utredningens förslag kommer tullen att höjas för varor som produceras i u-länder. Statskontoret pekar på att det här föreligger motstridighet, eftersom för- slaget medför ökade problem för u-länderna att få avsättning för sin produktion.

Styrelsen för internationell utveckling hänvisar till regeringens propo— sition 1977/78: 135 om riktlinjer för internationellt utvecklingssamarbete m. m. och menar att de föreslagna tullhöjningarna för rosor och nejlikor är svåra att förstå. IMPOD anser att det skulle ligga i linje med Sveriges officiella biståndspolitik att undersöka om man inte skulle införa tull- frihet under GSP t. ex. för sådana grönsaker och blommor, som inte odlas kommersiellt i Sverige. Enligt IMPOD föreslår utredningen höjningar med en konstruktion som särskilt hårt drabbar u-länder. IMPOD finner de synpunkter på detta område, som har framförts i det särskilda yttran- det, helt relevanta.

Landsorganisationen i Sverige: Utredningens förslag innebär sam- mantaget en väsentlig förstärkning av tullskyddet jämfört med nuva- rande situation. För exempelvis köksväxter, frukt och här innebär för- slagen en ökning av tullinkomsterna med incmot 10 % vid oförändrad importvolym och för prydnadsväxter inkl. krukväxter blir höjningen av tullintäkterna drygt 60 %.

Som LO tidigare anfört måste frågan om ökat gränsskydd behandlas med stor försiktighet. Sålunda har Sverige tillsammans med andra i-län- der i olika sammanhang uttalat sitt stöd för en utvidgad produktion i u- ländcrna av sådana varor för vilka det föreligger särskilt gynnsamma produktionsförutsättningar i dessa länder. Enligt vad LO inhämtat har också många u-länder under de pågående GATT-förhandlingarna om dessa varor framfört önskemål om förbättrat tillträde till bl.a. den

• Sida 208
•  Original

Prop. 1978/79: 136 38

svenska marknaden. Till detta kan vidare anföras att tullhöjningar kan ge sådana incitament till en fortsatt produktion att nödvändiga anpass- ningar fördröjs eller helt uteblir. En ändring av gränsskyddet för en- skilda produkter bör av dessa skäl inte komma i fråga.

4 Fond för marknadsfrämjande åtgärder 4.1 Behov och syfte

Meningarna är delade om utredningens förslag till fond för mark- nadsfrämjande åtgärder. Några remissinstanser anser att behov finns och att utredningens förslag kan utgöra grunden för en mer utvecklad marknadsreglering. Ett par instanser har inte tagit ställning med motive— ring att förslaget inte är tillräckligt utrett. Flertalet av de instanser som närmare behandlat frågan avstyrker utredningens förslag. Några av dessa anser att skäl saknas för att tillskapa en fond. Andra pekar på ad- ministrativa problem. Flera instanser anser att förslaget behöver utredas mer ingående.

Riltsrcvisionsverkct: Utredningen föreslår att en särskild fond inrättas för marknadsfrämjande åtgärder. Fondens främsta syfte uppges vara att minska de ”lönsamhetsvariationer som förekommer mellan olika år och som orsakas av strukturella förändringar, fluktuerande produktpriser och varierande skörderesultat”.

RRV konstaterar att fonden sålunda avses tillgodose åtminstone tre olika syften. När det gäller strukturella förändringar har utredningen, såsom tidigare berörts, själv bedömt att nuvarande stödformer i huvud- ' sak fungerat väl. Endast mindre förändringar har därför föreslagits. De

• Sida 233
•  Original

Prop. 1978/79: 136 63

problem som kan knytas till varierande skörderesultat synes, såvitt RRV kan bedöma, ha samband med de problem inom jordbruket som löses med olika former av skördeskadcskydd.

RRV ifrågasätter därför om inte utformningen av jordbrukets skör- deskadeskydd kan anpassas så att det omfattar även trädgårdsnäringen i förekommande fall.

För att bedöma denna fråga torde eventuellt böra avvaktas resultatet av den pågående utredningen om översyn av skördeskadcskyddet inom jordbruket. Det tredje syftet med fonden rör förhållanden inom di- stributionsledet för trädgårdsnäringen, vilka utredningen avser att be- handla i ett kommande betänkande. Utan en analys av distributionsfrå- gorna synes det svårt att bedöma den föreslagna fondens möjlighet att lösa problem som hänger samman med fluktuerande produktpriser.

Fonden skall enligt utredningens förslag delvis finansieras med s.k. produktavgifter. Härigenom kommer enligt utredningen ett betydande tillskott till fonden att erhållas. Utredningen redovisar dock inte några närmare beräkningar av storleken av detta tillskott. Den verksamhet som skall bedrivas med fondens medel synes vidare förutsätta förhållan- devis omfattande administrativa kontrollinsatser för att man bl. a. skall kunna följa företagens produktion och försäljning.

Mot bakgrund av vad nu anförts är RRV inte berett att på nuvarande underlag tillstyrka den föreslagna konstruktionen med en särskild fond. RRV förordar att frågan ytterligare övervägs under utredningens fort- satta arbete med distributionsfrågorna inom trädgårdsnäringen.

Lantbruksstyrelsen: Med hänsyn till målsättningen att skapa större trygghet och möjlighet att utjämna variationen i lönsamhet samt stöd till anpassning vid strukturella förändringar anser lantbruksstyrelsen att den föreslagna fonden i princip kan vara av värde. Styrelsen anser dock att det bör eftersträvas att fondens administration ej blir betungande.

Statens Iivsmedelsverk: Livsmedelsverket vill erinra om att verket genom medverkan av tullverket tar ut en avgift på importerade vegeta- bilier för att täcka kostnaderna för pesticidkontroll av trädgårdspro— dukter m. m. Motsvarande kontroll sker även av produkter odlade inom landet men kostnaderna för kontrollen har inte kunnat tas ut på grund av svårigheter att finna ett fungerande avgiftssystem. Att ta ut de rela- tivt små enskilda avgifter det här är fråga om och att få dem att belasta alla odlare inom landet på ett rättvist sätt har inte varit möjligt utan orimligt höga administrationskostnader. Genom samordning med de av utredningen förordade produktavgifterna kan emellertid kanske detta problem lösas. Ett samtidigt uttag på importprodukter av en eventuell produktavgift och livsmedelsverkets avgift för pesticidkontrollen borde också vara rationellt. Enligt verkets mening borde det vara möjligt att i samband med tillkomsten av en fond för trädgårdsnäringen både åstad- komma en enkel form för att bekosta pesticidkontrollen och lika be-

• Sida 234
•  Original

Prop. 1978/79: 136 64

handling av importerade och inom landet producerade trädgårdspro- dukter.

Statens jordbruksnämnd: Eftersom utredningens förslag är av mer skissartad karaktär, torde det bli nödvändigt, om statsmakterna godtar detsamma, att en särskilt arbetsgrupp tillsätts. Arbetsgruppen bör få i uppgift att utforma behövligt system för pris- och marknadsregleringcn. Nämnden får i detta sammanhang framhålla att erfarenheterna från jordbruks- och fiskprisregleringarna visar att det kan ta betydande tid innan ett system för pris- och marknadsreglering på trädgårdsområdet kan träda i kraft.

Jordbruksnämnden har i princip ingen erinran mot att den föreslagna fonden inrättas. Denna kan användas till att genomföra vissa pris- och marknadsreglerande åtgärder för att uppnå en stabil pris- och lönsam- hetsutvcckling inom trädgårdsnäringen och för att dämpa de negativa effekterna av strukturella förändringar. Härigenom möjliggörs en lugn och smidig anpassning efter förändringarna på marknaden. Jordbruks- nämnden vill understryka vikten av att en eventuell marknadsreglering utformas på ett sådant sätt att den så långt möjligt blir konkurrensneu- tral och inte hindrar en fortgående anpassning av produktionen till de trendmässiga förändringarna på marknaden.

Generaltullstyrelsen: Vid överväganden rörande den av utredningen föreslagna fonden bör beaktas den risk som föreligger att ytterligare en reglering tillskapas, som kan bli resurskrävande. Med hänsyn till de ar- betsuppgifter som är förknippade med fonden kan nämligen befaras att den för fonden erforderliga administrationen kan bli betydligt mer om- fattande än vad utredningen skisserat. Det förmodade utbytet som en dylik fond skulle ge måste givetvis stå i rimlig proportion till de sam- mantagna kostnaderna för den.

Näringsfrihetsombudsmannen: En ingående reglering av trädgårdsnä- ringen med registrering av företagare och produktionsplaner, kontroll av uppnådda prisnivåer, avgiftsbeläggning av import och produktion samt subventioner innebär en otymplig administrativ apparat —- något som statsmakterna eljest gör ansträngningar för att motverka och un- danröja — och torde ge ett motsatt resultat till det i direktiven uppställda målet, en effektiv och konkurrenskraftig trädgårdsnäring. Det synes bl. a. med hänsyn till det ofullständiga och delvis osäkra faktaunderlaget mindre lämpligt att grunda något slutligt ställningstagande på förelig- gande material. I varje fall bör ställningstagandet anstå till dess utred- ningen framlagt sitt aviserade betänkande om bl. a. distributions- och marknadsförhållandena inom branschen. Man bör vid överväganden av här berörd art naturligen ha tillgång till en samlad bild av trädgårdsnä- ringens förhållanden.

Statens pris- och kartellnämnd: Som ett skäl för systemet med pro- duktavgifter och pristillägg anger utredningen de lönsamhetsvariationer

• Sida 235
•  Original

Prop. 1978/79: 136 65

i näringen som förekommer mellan olika är och som orsakas av struktu- rella förändringar, fluktuerande produktpriser och varierande skördere- sultat. Enligt nämndens mening kan denna typ av problem lösas på enk- lare sätt än genom produktavgifter och pristillägg, t. ex. genom skatte- utjämning mellan olika är.

Olika former av regleringar bör enligt nämndens mening endast komma till stånd om särskilda skäl föreligger härför. Om sådana skäl saknas kan en reglering och detaljstyrning av en näring på sikt få icke önskvärda konsekvenser och medföra en snedvridning av samhällets re— surser. Följden av sådana negativa effekter kan bli att konsumenterna får betala högre priser än vad som annars skulle varit fallet.

Konszuncntverket: Utredningens förslag om höjt gränsskydd och in- rättandet av en fond för marknadsfrämjande åtgärder utgår i huvudsak från näringens behov av skydd mot importkonkurrens. Enligt näringsfy- siologisk expertis bör åtgärder från samhällets sida sättas in för att öka konsumtionen av grönsaker, frukt och bär. Utredningens förslag leder till högre priser på trädgårdsprodukter, vilket i sin tur påverkar den framtida konsumtionsutvecklingen negativt. Konsumentverket anser att utredningen otillräckligt belyst dessa frågor.

Med hänsyn till det anförda avstyrker konsumentverket utredningens förslag till höjning av gränsskyddet och till inrättandet av en fond för marknadsfrämjande åtgärder. Dessa åtgärder bör i alla händelser anstå till dess man utrett förslagcns effekt på konsumtionen.

Stödåtgärder för att skydda den inhemska produktionen mot import- konkurrens bör enligt konsumentverkets mening endast sättas in i de fall stödet tillförsäkrar konsumenterna tillgång till produkter som är av högre kvalitet än importerade varor, t.ex. lägre resthalt av bekämp- ningsmedel.

Statens z'ndustriverk: Beträffande den föreslagna fonden för mark- nadsfrämjande åtgärder anges det främsta syftet vara att genom pristill- lägg minska årliga lönsamhetsvariationer som orsakas av strukturella förändringar, fluktuerande produktpriser och varierande skörderesultat. Industriverket menar att det kan finnas skäl till att via en sådan fond ut— jämna lönsamhetsvariationer som beror på tillfälliga variationer 1 priser och skörderesultat. En sådan fond bör emellertid inte verka som en all- män förlusttäckningsfond och därigenom förhindra nödvändiga struk- turförändringar och marknadsanpassningar inom trädgårdsnäringen.

Sveriges lantbruksuniversitet: Det av utredningen framlagda förslaget uppfattar styrelsen endast som en principskiss. Styrelsen vill t. o. rn. ifrå- gasätta om inte syftet med fonden mera bör vara att underlätta de an- passningsbehov näringen fortlöpande ställs inför än att utjämna lönsam- hetsvariationerna. Ytterligare utredning torde därför erfordras för att dels närmare precisera målet för fonden, dels för att få till stånd en uppläggning, som till lägsta administrativa kostnad kan tillfredsställa det

• Sida 236
•  Original

Prop. 1978/79: 136 66

uppställda målet. En sådan utredning bör därvid också beakta huruvida inrättandet av fonden kommer att gynna utvecklingen av vissa företags- typer på bekostnad av andra samt hur den kan tänkas påverka samarbe- tet mellan odling och handel. Vidare bör särskild uppmärksamhet ägnas frågan om förutsättningarna för att tillämpa fondförslaget inom en nä- ring med så blygsamt importskydd som trädgårdsnäringen.

Det är enligt styrelsens mening inte självklart att en prisstabilisering alltid leder till en jämnare lönsamhetsutvcckling. I vissa situationer kan resultatet av en prisstabilisering rent. av bli det omvända dvs. ännu star- kare lönsamhetsfluktuationer. Detta-. gäller i synnerhet då prisvariatio- nerna är ett resultat av fluktuationer i produktionsvolymen.

Det är vidare väsentligt ur såväl allmän som ur näringens synpunkt att en eventuell fond av den skisserade typen bygger på ett väl genomar- betat och känt regelsystem. I annat fall är det inte osannolikt att fondens existens kan skapa en ökad osäkerhet, inte minst för trädgårdsnäringen själv. Detta skulle ju i så fall vara ett resultat som är tvärt emot det ef- tersträvade.

Styrelsen anser dock att verksamheten för att ytterligare främja kon- sumtionen av trädgårdsprodukter, som utredningen diskuterar i sam- band med fondförslaget bör stödjas av statsmakterna. Som skäl härför hänvisas till vad som anförts under avsnittet 3 i fråga om behovet av ökad konsumtion.

Vidare skulle en utökad bevakning av utvecklingstendenserna inom den internationella trädgårdsodlingen kunna ge tidiga antydningar om framtida förändringar i konkurrenssituationcr för olika produkter. Där- igenom borde man i viss utsträckning kunna förhindra överraskningar av samma slag som den ovannämnda starka ökningen av vissa länders produktion av snittblommor i början på 1970-talet.

Vid Sveriges lantbruksuniversitet finns redan i dag en viss utlandsbe- vakning vad gäller nyheter inom forskning och försöksverksamhet. Man bör kunna överväga att utöka denna bevakningsverksamhet till att även gälla viktiga förändringar i konkurrentländernas produktionsprogram, konkurrensförmåga, etc.

Länsstyrelsen i Blekinge län: Länsstyrelsen är tveksam till om de åt- gärder som utredningen har föreslagit kommer att få tillräcklig effekt. Enligt länsstyrelsens bedömning är det föreslagna systemet med pristill- lägg och produktavgifter komplicerat och kommer sannolikt att med- föra en omfattande administration framför allt om ett större antal pro- dukter kommer att bli föremål för pristillägg och produktavgifter.

Länsstyrelsen vill dock understryka det principiellt riktiga i utred- ningens förslag nämligen att marknadsreglerande åtgärder är nödvän- diga och att anpassning av produktionen vid enskilda företag underlät- tas om marknadsförutsättningarna snabbt försämras. Man bör dock överväga andra former av marknadsreglerande åtgärder som kan bli ef-

• Sida 237
•  Original

Prop. 1978/79: 136 67

fektiva utan en omfattande administration.

Länsstyrelsen vill i detta sammanhang även ta upp frågan om hur di- stributionsledet skall vara organiserat. En effektivare uppsamlings- och distributionsapparat kommer att få mycket stor betydelse för näringens framtida utveckling. För att en sådan skall kunna byggas upp krävs från samhällets sida stimulans- och stödåtgärder. Av näringsutövama krävs att de är beredda att genom sammanslutningar av något slag kollektivt bjuda ut sina produkter.

Ett bättre organiserat utbud kommer även att få en stabiliserande ef- fekt på marknaden. De marknadsfrämjande åtgärder som utredningen har föreslagit kan inte ses som en isolerad företeelse utan måste ses i samband med eventuella stimulans- och stödåtgärder för att utveckla uppsamlings- och distributionsapparaten. Länsstyrelsen anser därför att införandet av marknadsreglerande åtgärder bör anstå tills utredningen även har sett över distributionsfrågan. De marknadsreglerande åtgär- derna bör då utformas med hänsyn till de insatser från samhällets sida som kan bli aktuella för att främja uppbyggnaden av en effektiv di- stributionsapparat. Utredningen bör i det sammanhanget även överväga att utforma de marknadsreglerande åtgärderna så att endast näringsut- övare som är beredda att medverka i en effektivisering av distributions- apparaten kommer i åtnjutande av de marknadsreglerande åtgärderna.

Länsstyrelsen i Kristianstads län: Ett system med interna avgifter är ytterst värdefullt som komplement till den föreslagna fonden för mark- nadsfrämjande åtgärder. Härigenom skapas möjlighet för ett bredare åt- gärdsprogram men också för ett vidgat och mer rättvist fördelat risk- och ansvarstagande för åtgärder, som är till fördel för samtliga företag inom en bransch.

Ökade medel behöver tillföras främjandena för de betydelsefulla in- satser dessa kan göra. I sitt fortsatta arbete bör trädgårdsnäringsutred- ningen söka finna en lämplig form för främjandenas finansiering. En samordning av främjandenas och trädgårdsnäringsnämndens verksam- het bör också eftersträvas.

Länsstyrelsen i Malmöhus län: Länsstyrelsen delar utredningens upp- fattning, att de förslag till anpassning av gränsskyddet som redovisats inte räcker för att skapa en tillräcklig trygghet och säkerhet för produk- tion och sysselsättning. Utvecklingen under senare år har visat att en liandlingsbercdskap vid krissituationer behövs. Länsstyrelsen tillstyrker därför att det skapas en fond för marknadsfrämjande åtgärder inom trädgårdsnäringen. Den föreslagna regleringsverksamheten är emellertid komplicerad och svårhanterlig. Enligt länsstyrelsens mening är det därför motiverat att ytterligare överväga fondens konstruktion och funktion.

Kooperativa förbundet: KF får bestämt motsätta sig inrättandet av en fond i nuvarande läge med hänvisning bl. a. till vad som anförts an-

• Sida 238
•  Original

Prop. 1978/79: 136 68

gående lönsamhetsutvecklingen inom trädgårdsnäringen och med hän- syn till de höjningar av tullnivån som kan komma att ske. Någon sär- skild ”fond för marknadsfrämjande åtgärder” anser KF inte behövlig och i stället föreslår KF att stöd ges till den verksamhet som bedrivs av frukt- och grönsaksfrämjandena. KF anser att den föreslagna reglerings- verksamhcten, som föreslås omfatta samtliga trädgårdsprodukter, skulle förorsaka orimliga administrativa kostnader och på det hela taget vara till nackdel för konsumenterna. Dessutom skulle handeln belastas med uppgiften att inkassera avgifter och redovisa dessa till myndigheterna, vilket KF anser olämpligt. KF föreslår att man söker finna andra vägar att gardera sig vid tillfälliga krissituationer i samband med t.ex. över- skottssituationer och liknande. KF får vidare föreslå att man i syfte att minska lönsamhetsvariationerna mellan olika är överväger någon form av utjämningsförfarande av likartat slag som man har inom skogsområ- det. KF finner det därför inte heller önskvärt att man f.n. inrättar ett nytt regleringsorgan som den föreslagna trädgårdsnämnden.

Landsorganisationen i Sverige: Såvitt LO kan bedöma skulle en fond för marknadsfrämjande åtgärder, finansierad med bl. a. produktavgifter och interna avgifter, innebära betydande ingrepp i marknaden. Vilka ef- fekter dessa ingrepp skulle få på den svenska produktionens inriktning och omfattning liksom på importen har ej belysts av utredningen. Ej heller har utredningen analyserat kontrollsvårigheterna vad gäller in- samlandet av olika avgifter från ca 5 900 odlingsföretag, med sinsemel- lan skilda odlingsinriktningar och försäljningskanalcr. Omfattningen och utformningen av den administrativa apparat som erfordras för att klara den föreslagna regleringen har ej heller utretts på ett tillfredsställande sätt. Sålunda är ansvarsfördelningcn mellan den föreslagna trädgårdsnä- ringsnämnden och jordbruksnämnden oklar. Mot bakgrund av det brist- fälliga underlagsmaterial utredningen presterat, finner LO det för dagen omöjligt att ta ställning till ett system för pris- och marknadsreglering.

Lantbrukarnas riksförbund: LRF är positiv till att en fond tillskapas som en parallell till vad som finns inom jordbruksregleringen i syfte att skapa en bättre balans på marknaden och garantera odlaren en skälig lönsamhet. Enligt LRF:s uppfattning bör fonden i första hand utnyttjas för generella prisstödjande åtgärder såsom uppköp av överskottspartier, olika konsumtionsstimulerande aktiviteter etc. Med hänsyn till att det inte finns någon erfarenhet av marknadsingripanden på detta område finner LRF det rimligt att den praktiska tillämpningen av de marknads- reglerande åtgärderna kontinuerligt omprövas.

Centralorganisationen SACO/SR: SACO/SR anser att det kan finnas anledning till stödåtgärder för företag vars verksamhetsbetingelser un- dergår snabba förändringar. Företrädesvis bör emellertid sådana åtgär- der ingå i den mer övergripande politiken vad avser arbetsmarknad, nä- ringsliv och regional utveckling. Specialinriktade konstruktioner medför

• Sida 239
•  Original

Prop. 1978/79: 136 69

risk för ineffektivitet. Det skisserade systemet innebär att varje produkt skall redovisas för sig. Det medför enligt SACO/SR en komplicerad och dyrbar administration, särskilt med tanke på att ett ökande antal företag bedriver såväl parti- som minutförsäljning. SACO/SR vill av dessa skäl ej tillstyrka förslaget.

Svenska lantarbetarej'örbundet: Med det föreslagna systemet förefal- ler det något tveksamt att medel kommer att inflyta i fonden i sådan omfattning att den kommer att kunna bli det stöd för näringen som utred- ningen avsett. Förbundet vill dock tillstyrka att det föreslagna systemet införes, men att man samtidigt vidareutvecklar detta så, att alla träd- gårdsprodukter efterhand kan föras in under systemet och bidra med produktavgifter. Givetvis måste också den importerade kvantiteten av motsvarande produkt beläggas med produktavgift.

Sveriges frukt- och grönsaksdistributörers förening: Den allmänna motivering, som anförs för fonden för marknadsfrämjande åtgärder, in— nehåller samma argument, som brukar åberopas eller kan åberopas som motiv för stöd åt produktion på olika områden. Det är strukturella för- ändringar inom och utom landet. Det är variationer i priser och lönsam- het med därav betingad osäkerhet i produktionsplaneringen. När det se- dan gäller att ange exempel på utsatta produktionsgrenar hänvisas här som i de allmänna resonemangen om branschens uppgivna prekära si- tuation till konkurrensen utifrån för rosor och nejlikor. Sedan presente- ras fonden som en handlingsberedskap vid krissituationer. Fonden skall också kunna användas för att stimulera konsumtionen och skall därför kallas ”Fonden för marknadsfrämjande åtgärder”, en beteckning som synes ägnad att dölja den huvudsakliga reella innebörden av fonden, nämligen ett prisstöd mot utländsk konkurrens och alltså ett indirekt förstärkt gränsskydd i situationer, då regleringsorganet anser detta på- kallat.

Sveriges grossistförbund: Centrala element i utredningens förslag re- presenterar den s.k. fonden för marknadsfrämjande åtgärder, produkt- avgifter på in- och utländska trädgårdsalster samt tillskapandet av ett särskilt regleringsorgan på trädgårdsområdet, i utredningen benämnt trädgårdsnäringsnämnden.

Vi vill bestämt avstyrka dessa förslag, som inte förefaller särskilt väl genomtänkta eller motiverade. Dessutom torde det inte vara handelspo- litiskt möjligt att dra in importen i sådana stödåtgärder för den svenska produktionen, som har till syfte att genom subventioner och lagringsstöd försämra förutsättningarna för olika länders traditionella export till Sve- rige.

Vi anser vidare erfarenheterna från jordbruksområdet vara sådana, att man måste värja sig för tanken att på ytterligare ett område införa en ordning med regleringskassa och subventioner. Redan nuvarande stora svårigheter med förefintliga system och dess snedvridande verkningar

• Sida 240
•  Original

Prop. 1978/79: 136 70

borde mana till stor försiktighet. Dessutom är det i detta fall inte fråga om stapelvaror av det slag, som jordbruksregleringen hittills omfattar. lnom trädgårdsområdet finns en mycket rik flora av olika produkter och inom varje produktgrupp kan man urskilja flera kvalitetsnivåer.

Den föreslagna regleringen skulle gälla inemot 6 000 företagare, varav den överväldigande delen familjeföretag med en liten produktion. I många fall drivs denna vid sidan av annan yrkesutövning. Att söka styra sådana företagares produktion i fråga om odlingsinriktning inom ett så rikt varierat område skulle vara en regleringsåtgärd av mycket stora proportioner och med många inbyggda problem. Risken synes uppen- bar, att ett regleringsorgan med denna uppgift efter någon tid kommer att söka påverka produktionen mot ett mindre rikhaltigt utbud av pro- dukter och kvaliteter. Detta ligger i regleringens natur. Efter hand kom- mer sannolikt organet att söka anpassa både den inhemska produktionen och importen av frukt, grönsaker och blommor till de ”lämpliga” ni- våer, som regleringsorganet bestämmer. Det blir ej längre enskilda kon- sumenters allokering av sin köpkraft som bestämmer priset, utan detta kommer troligen regleringsorganet att sköta i en framtid. För konsu- menterna brukar regleringar av detta slag ofta leda till att det blir mind- re varierande och kvalitativt sämre produkter, som utbjuds. Det blir en viss rättning till de sämre företagarnas produkter, eftersom de bättre får svårt att få ut någon förmån för sin insats.

Vi avstyrker alltså införande av planhushållning på detta område. Här liksom eljest inom näringslivet bör marknadsekonomins grundsatser gälla. Genom sitt internationella engagemang i GATT, OECD, EFTA och EG har Sverige anslutit sig till frihandelsprincipen med ett mini- mum av protektionism. Akuta krissituationer kan tvinga oss och andra länder att kortsiktigt tumma på dessa grundsatser för att komma till rätta med temporära problem. En helt annan sak vore det emellertid att, som nu föreslås för trädgårdsnäringen, permanent inrätta regleringsfond och -organ, något som står i klar motsättning till de grundsatser, som Sverige brukar åberopa internationellt. Från landets och konsumenter- nas synpunkt skulle det vara fel att binda sig för att trädgårdsnäringen skall upprätthållas på en viss nivå och söka begränsa den internationella konkurrensen till ett minimum. Tvärtom inger den bristande flexibilite- ten beträffande den nuvarande produktionsstrukturen i näringslivet all- mänt sett farhågor för att Sveriges anpassning till det förändrade inter- nationella sceneri, som håller på att rullas upp, kan komma att fördröjas med svårigheter för fortsatt ekonomisk tillväxt och standardhöjning som icke önskvärda följdverkningar.

Sveriges industriförbund: Industriförbundet motsätter sig bestämt ett genomförande av förslaget. Vi finner inte att utredningen kunnat påvisa att trädgårdsnäringen — med undantag för odlingen av rosor och nejli-

• Sida 241
•  Original

Prop. 1978/79: 136 71

kor — lider av en sämre utveckling vad gäller produktion, lönsamhet och sysselsättning än vad fallet är i många andra branscher. Att under täcknamnet ”Fond för marknadsfrämjande åtgärder” föreslå införandet av ett system som i hög grad präglas av ett stöd- och regleringstänkande finner vi därför helt orimligt. Vi instämmer i de synpunkter som fram- förs i experten Nyströms särskilda yttrande.

Vad förbundet _ i likhet med Nyström — möjligen skulle kunna ac- ceptera är en mindre fond av budgetmedel som ställs till jordbruks- nämndcns eller lantbruksstyrelsens förfogande för att i extrema situatio- ner få användas för speciella ändamål, exempelvis avlastning av över- skott genom export eller på annat sätt. För att utjämna lönsamhetsvaria- tioner mellan olika år kan övervägas att införa någon form av skatteut- jämningskonto, typ skogskonto.

Av det ovan sagda torde framgå att förbundet inte anser det vare sig nödvändigt eller önskvärt att inrätta något nytt regleringsorgan (träd- gårdsnäringsnämnd).

Trädgårdsnäringens riksförbund: Behovet av någon form av pris- och marknadsreglerande eller prisstödjande åtgärder har växt sig allt star- kare. TRF ser det som en nödvändighet att sådana kommer till stånd snarast för att väsentliga delar av trädgårdsnäringen skall kunna över- leva. Angelägenheten av att denna näring bevaras i vårt land har tidi- gare understrukits.

Olika system för pris- och marknadsreglering kan tänkas. Med hänsyn till Sveriges handelspolitiska åtaganden och bindningar måste systemet utformas så att kompensationsanspråk från olika handelspartners skall kunna avvisas. Den lindrigaste formen för sådana åtgärder har föresla- gits av trädgårdsnäringsutredningen genom den förordade fonden för marknadsfrämjande åtgärder inom trädgårdsnäringen.

Det system, som utredningen förordar, vill TRF karakterisera som en grund för vidareutveckling till ett mera heltäckande system för prisreg- lering och prisstöd vid marknadssituationer, då skälig täckning för pro- duktionskostnaderna inte har erhållits eller marknadsfrämjande åtgärder snabbt behöver vidtagas. Fonden föreslås finansieras dels genom all- männa medel, i form av ett engångsbelopp, dels medelst produktavgif- ter. Dct belopp av allmänna medel som föreslås anvisat anser förbundet mycket lågt och frågan om ytterligare medel har inte berörts. Förbundet återkommer till denna fråga. Systemet med produktavgifter, såsom det föreslagits, kan förväntas bidra till fonden med endast ganska små sum- mor. Förbundet kan tänka sig en större omfattning av produktavgifts- systemet, dock under förutsättning att importavgifter uttages i motsva- rande grad. Detta skulle innebära en bättre medelstillgång för fonden men också utgöra ett direktare engagemang från näringens och nä- ringsutövarnas sida för stabiliseringsåtgärder som skall ge näringen trygghet och arbetsro.

• Sida 242
•  Original

Prop. 1978/79: 136 72

Förbundet tillstyrker såväl inrättandet av fonden som de föreslagna användningssätten av fondmedlen i vart fall för inledningsskedet av verksamheten. De marknadsfrämjande och marknadssanerande åtgär- derna bedöms av TRF som viktigast i detta sammanhang. Som utred- ningen framhållit får åtgärderna med stöd av fonden inte leda till att en för stor produktion uppkommer. Om spekulationsodlingar uppstår eller hotar att uppstå, måste regleringsorganet, som utredningen också sagt, kunna besluta att kompensation för lågpris eller annat stöd inte skall komma i fråga, om inte planerad produktion anpassas till marknadsbe- hovet. Stödköps- och lagringsstödstitgärder bör dessutom vidtas i erfor- derlig utsträckning för att sanera marknaden. För att stimulera efterfrå- gan i överskottssituationcr är konsumtionsfrämjande åtgärder synnerli- gen viktiga. Dessa kan på sikt medföra att prisstödjande åtgärder behö- ver tillgripas endast sporadiskt eller inte alls. Även åtgärder som stimu- lerar avsättningen av trädgårdsprodukter totalt verkar i samma riktning. Ökade medel behöver därför tillföras främjandena för de betydelsefulla insatser dessa kan göra. Som utredningen framhåller gynnar detta även importprodukterna och utgör därmed skäl för att även dessa skall om- fattas av avgiftssystemet. I sitt fortsatta arbete bör utredningen söka finna en lämplig form för främjandenas finansiering. En samordning av främjandenas och trädgårdsnäringsnämndens verksamhet bör också ef- tersträvas.

Utredningen föreslår också att arealbidrag för okompenserade kost- nadsökningar i princip skall vara tillåtna genom fonden. Förbundet in- stämmer i detta men anser också att sådana bidrag skall vara generella.