Prop. 1978/79:139

om bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag m. m.

Prop. 1978/79: 139 Regeringens proposition 1978/79: 139

om bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag m. m.

beslutad den I mars 1979

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

OLA ULLSTEN

ROLF WlRTEN

Nya organisationskommitténs för skyddat arbete (NOSA) skrivelse till statsrådet och chefen för arbetsmarknadsdepartementet angående ny organisation för skyddat arbete (exkl. bilagor)

Genom beslut den 2 februari 1978 bemyndigade regeringen chefen för arbetsmarknadsdepartementet att tillkalla en kommitté med högst tolv ledamöter med uppdrag att utarbeta förslag till och förbereda en ny or- ganisation för skyddat arbete.

Med stöd av detta bemyndigande tillkallades som ledamöter f.d. ge- neraldirektören Bertil Olsson, ombudsmannen Lars Eriksson, departe- mentsrådet Lars Ettarp, ledamoten av riksdagen Bengt Fagerlund, byrå- chcfcn Harald Hemb, ledamoten av riksdagen Elver Jonsson, direktören Harry Lindström, ombudsmannen Willard Nordin, avdelningschefen Walter Slunge, psykologen Inga Sylvander och direktören Ruben Thur- hagen.

Bertil Olsson utsågs att vara kommitténs ordförande. Kommittén antog namnet nya organisationskommittén för skyddat arbete (NOSA).

Kommittén får härmed överlämna föreliggande skrivelse, vilken främst är avsedd att ge underlag för bildandet av den centrala stiftelsen för skyddat arbete. Skrivelsen innehåller förslag till stiftelsestadgar, or- ganisation m.m. avseende den centrala stiftelsen samt förslag angående finansieringsformen, hemarbete, anslag för budgetåret l979/80 m. m.

Kommittén har tidigare under år 1978 överlämnat förslag angående tal av lokaliseringsort för den centrala stiftelsen och anslagsframställ- ning för dess verksamhet under budgetåret 1978/79. Valet av ledamöter till de regionala stiftelsernas styrelser har behandlats i särskild skrivelse.

Inom kommittén har inrättats sex arbetsgrupper -— centrala gruppen, förvaltningsgruppen, personalpolitiska gruppen, regionala gruppen, ur- kundsgruppen och övertagandegruppen — med uppgift att inom olika områden biträda kommittén vid förberedelsen av den nya organisatio- nen för det skyddade arbetet. I arbetsgrupperna ingår representanter för nuvarande huvudmän för den skyddade verksamheten, berörda perso- nalorganisationer m.fl. För att samordna arbetsgruppernas arbete har en ledningsgrupp inrättats. Vidare har kommittén inom varje län upp- rättat en regional organisationskommitté med uppgift att utarbeta för- slag till regional och lokal administration av verksamheten.

Kommittén erhåller vidare fortlöpande bistånd av Statskonsult AB m. fl. konsulter i organisationsarbetet.

I enlighet med kommittédirektiven har kommittén under år 1978 an- slutit den skyddade verksamheten till Statsföretagens förhandlingsorga- nisation (SFO). Vad avser förhandlingar med de anställdas organisatio- ner m. m. arbetar därför kommittén i nära samråd med SFO. På uppdrag från kommittén har SFO med berörda personalorganisationer träffat överenskommelse om hanteringen av information och förhandlingar en- ligt medbestämmandelagen under organisationsarbetet. Detta mot bak- grund av vad som anges i kommittédirektiven om att kommittén bör söka finna sådana anordningar för kontakter med personalorganisatio- nerna att intentionerna med medbestämmandelagen inte sätts åt sidan under organisationsarbetet.

Prop. 1978/79: 139 24

Vidare arbetar kommittén i nära samråd med statens förhandlings- nämnd som förhandlar med de nuvarande huvudmännen för den skyd- dade verksamheten om överlåtelse av lokaler. maskiner etc. till den nya stiftelseorganisationen.

Utöver vad som framgår av föreliggande skrivelse arbetar kommittén, dess arbetsgrupper och regionala kommittéer f.n. med att på central och regional nivå inom olika områden praktiskt förbereda den nya orga- nisationen. Detta arbete gäller förberedelsen av den regionala admini- strationen, lönesystem och övriga ekonomisystem, rekrytering, personal- utbildning och övrig personaladministration m.m. Kommittén avser att fortsätta detta arbete til dess att den centrala stiftelsen bildas och snarast kan ta över ansvaret för genomförandet av den nya organisationen.

Kommittén har gett SFO i uppdrag att i enlighet med medbestäm- mandelagen uppta förhandlingar i här aktuella frågor. Protokoll från dessa förhandlingar bifogas skrivelsen. .

Beträffande kommitténs förslag har reservationer avgivits av ledamo- ten Karl-Anders Petersson avseende centrala stiftelsens dimensionering samt av ledamöterna Walter Slunge och Harry Lindström avseende den centrala stiftelsens dimensionering, organisation, funktioner m.m. (punkt 5). Särskilt yttrande har avgivits av experten Alf Nilsson beträf- fande förslaget om finansiering, medelsfördelning m. m.

Ledamöterna Slunge och Lindström deltog ej i kommitténs beslut be- träffande förslag till stadgar för den centrala stiftelsen med följande motivering:

”Den centrala stiftelsens stadgar kan inte ses isolerad från de regio- nala stiftelsernas stadgar. Grundprinciperna i dessa är f. 11. under riks- dagsbehandling som skall åtföljas av förhandlingar med landstingen och de utanför landstingen stående kommunerna Gotland, Göteborg och Malmö. Kommittén borde i detta läge avvaktat riksdagsbeslutet”.

NYA ORGANISATIONSKOMMITTEN FÖR SKYDDAT ARBETE (NOSA)

Bertil Olsson ord förande

Lars Eriksson Elver Jonsson Walter Slunge Lars Ettarp Harry Lindström Inga Sylvander Bengt Fagerlund Willard Nordin Ruben Thurhagen Harald Hemb Karl-Anders Petersson

Leif Alm

sekreterare

• Sida 25
•  Original

Prop. 1978/79: 139 _ . 25

1 Stiftelseorganisation för skyddat arbete

1.1 Bakgrund

Den 13 december 1977 fattade riksdagen beslut om framtida huvud- mannaskap och organisation för skyddat arbete på grundval av proposi- tionen 1977/78: 30 om skyddat arbete och yrkesinriktad rehablilitering m.m. Beslutet innebär att verksamheten vid verkstäder för skyddat ar- bete, kontorsarbetsccntraler, industriella beredskapsarbeten och hem- arbete skall samordnas i en gemensam organisation. Staten skall tillsam- mans med Iandstingskommunerna bilda regionala stiftelser för skyddat arbete inom varje län. För vissa övergripande frågor skall en central stiftelse inrättas. Den nya organisationen beräknas totalt komma att om- fatta över 27 000 anställda.

1.2 Genomförande

I kommittédirektiven anges att utredningsarbetet bör bedrivas skynd- samt så att ett förändrat huvudmannaskap om möjligt kan träda i kraft den 1 januari 1980. Detta är också det datum som angivits i propositio- nen 1977/78: 30 och riksdagsbeslutet som den beräknade tidpunkten för den nya organisationens ikraftträdande.

Ett omfattande organisations- och förhandlingsarbete återstår innan den nya organisationen kan träda i kraft. Rekrytering av personal, in- skolning i den nya organisationen, utveckling av de förvaltningsekono- miska systemen, uppbyggnad av den regionala organisationen m.m. är några av de nödvändiga åtgärder som måste vidtas under år 1979. Kom- mittén kan idag konstatera att tiden för genomförandet är mycket knapp. Samtidigt bedömer kommittén det som mycket svårt att uppskju- ta den beräknade tidpunkten för genomförandet. Detta kanske främst med hänsyn till de nuvarande huvudmännens planering, budgetarbete etc. Kommittén har också från början arbetat från förutsättningen att huvudmannaskapet skall ändras den 1 januari 1980.

Enligt vad kommittén erfarit från statens förhandlingsnämnd kommer de regionala stiftelsema inte att kunna bildas före den 1 april 1979. Det kan dock i vissa fall bli nödvändigt att även dessförinnan anskaffa loka- ler för huvudkontor samt att rekrytera vissa personalkategorier vad av- ser den regionala organisationen.

Kommittén ser det som ytterst angeläget att den centrala stiftelsen snarast bildas, så att den kan byggas upp och träda i funktion med bör- jan i januari 1979. Detta med hänsyn till att det idag saknas ett centralt organ med de samordnande funktioner som den centrala stiftelsen skall fylla i den nya organisationen. Den centrala stiftelsen har under år 1979 att svara för en rad nödvändiga åtgärder och beslut i förberedel- sen av den nya organisationen. Under år 1979 måste den centrala stif- telsen biträda vid uppbyggandet av den regionala organisationen och härvid bära huvudansvaret för att nödvändiga åtgärder kommer till stånd. Behovet av bistånd från den centrala stiftelsen gäller inte minst de län som idag helt saknar regional administration och samordning för den skyddade verksamheten.

Mot bakgrund av ovanstående samt de förslag till stiftelsestadgar, or- ganisation, finansieringsform m.m. som framläggs senare i denna skri- velse föreslår kommittén att den centrala stiftelsen för skyddat arbete

• Sida 26
•  Original

Prop. 1978/79: 139 26

bildas omgående. Beträffande kostnaderna för genomförandet under in- nevarande budgetår vill kommittén hänvisa till skrivelsen 1978-09-25 an— gående anslag för genomförande av den nya organisationen för skyddat arbete under budgetåret 1978/79. Kostnaderna för genomförandet under budgetåret 1979/80 behandlas i det följande under punkt 7.

2 Grundläggande värderingar för personalpolitiken inom den nya stiftélseorganisationen

2.1 Bakgrund

I propositonen 1977/78: 30 om skyddat arbete och yrkensinriktad re- habilitering m.m. framhålls att skyddat arbete främst skall ses som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd i syfte att värna om arbetshandikappades rätt till avlönat arbete. Skyddat arbete skall innebära att de anställda är skyddade från konkurrens från personer utan arbetshinder när det gäller att få och behålla ett arbete. Det betyder också att arbetsplatserna så långt möjligt är anpassade till arbetshandikappades förutsättningar. Verkstäderna för skyddat arbete skall betraktas som en tillgång i vårt lands samlade näringsliv. Skyddat arbete måste vidare utformas och be- drivas så att det förstärker de anställdas möjligheter att kunna ta annat arbete.

För att verksamheten vid arbetsvårdsföretagen skall kunna bedrivas under så normala former som möjligt betonas i propositionen att man så långt möjligt bör sträva efter att olika grupper av arbetshandikappade arbetar på samma arbetsplats. Specialverkstäder för en viss handikapp— grupp bör alltså normalt inte inrättas. Olika särbehov bör i stället tillgo- doses genom t. ex. större variation på arbetsuppgifter och arbetsledning, särskilda åtgärder av social och socialkurativ art samt genom ergono- miska insatser.

I propositionen framhålls att skyddat arbete inte bör komma i fråga för personer som är arbetslösa av i huvudsak renodlade arbetsmarknads- skäl. De industriella beredskapsarbeten som efter beslut av regeringen eller AMS kommer att bedrivas av den nya organisationen för skyddat arbete utgör ett undantag från denna huvudregel. Syftet med dessa är att ge arbetslösa sysselsättning i avvaktan på att de skall kunna få ett lämpligt arbete på den reguljära arbetsmarknaden.

När den skyddade verksamheten började byggas upp sysselsattes där i hög grad människor med traditionella fysiska handikapp. I takt med att bl. a. yrkesinriktad och annan rehabilitering byggts ut och möjlighe- terna att anpassa arbetsplatserna på den ordinarie arbetsmarknaden för- stärkts har dessa grupper i allt större utsträckning kunnat få arbete på den reguljära arbetsmarknaden. I stället har allt mer gravt fysiskt handi- kappade eller människor med andra typer av handikapp kunnat beredas arbete inom bl. a. verkstäder för skyddat arbete. Även framdeles måste en hög ambitionsnivå eftersträvas så att allt fler gravt arbetshandikap- pade kan beredas arbete.

Många av de anställda har också fler än ett handikapp. En stor andel av dem som i dag sysselsätts vid verkstäder för skyddat arbete har aldrig tidigare haft något avlönat arbetet. Det gäller bl. a. många psykiskt ut- vecklingsstörda, gravt fysiskt handikappade och personer med sociala _ problem. En del av dessa arbetstagare kan åtminstone på sikt ha möjlig- heter att ta arbete på den öppna arbetsmarknaden. Andra har så väsent-

• Sida 27
•  Original

Prop. 1978/79: 139 . : 27

ligt nedsatt arbetsförmåga att de knappast under några förutsättningar kan komma i fråga för sådant arbete.

I samband med att det i propositionen framhålls att skyddat arbete främst skall ses som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd understryks vik- ten av att verkstäderna förläggs så att de på ett naturligt sätt smälter in i ortens näringsliv. Av samma skäl bör vårdpräglad arbetsterapi inte ordnas i samma lokaler som skyddat arbete.

Det är inte meningsfullt att försöka fastslå någon gräns för den lägsta arbetsförmåga som man skulle behöva ha för att få skyddat arbete. I propositionen betonas särskilt att ett arbete kan ha mycket stort värde för den enskilde och för hans möjligheter till ett aktivt samhällsliv även om den faktiska arbetsförmågan kan framstå som ringa.

2.1.1 Arbetsmiljölagstiftningen Frågan om arbetstagares skydd mot ohälsa och olycksfall i arbetet regleras i arbetsmiljölagen(1977: 1160) med tillhörande författningar. Lagen är en utpräglad ramlag. Arbetarskyddsstyrelsen har i uppgift att utarbeta föreskrifter som komplement till lagens allmänt hållna regler. Lagstiftningen kompletteras vidare genom överenskommelser mellan ar- betsmarknadens centrala organisationer. Den lokala skyddsverksamhe- ten får sin närmare reglering genom sådana överenskommelser. I en huvudregel (2 kap 1 5) i lagen sägs att arbetsmiljön skall vara till- fredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och teknis- ka utvecklingen i samhället. Arbetsförhållandena skall anpassas till män- niskans förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Det skall efter- strävas att arbetet anordnas så att arbetstagaren själv kan påverka sin arbetssituation. I arbetsmiljölagen finns vissa regler som är av särskilt intresse för de arbetshandikappade. Enligt 3 kap 35 andra stycket är arbetsgivaren skyldig att ta hänsyn till arbetstagarens särskilda förutsättningar för ar- betet. Vid arbetets planläggning och anordnande skall beaktas att män- niskors förutsättningar att utföra arbetsuppgifter är olika. I motiven till denna bestämmelse (prop. 1976/77: 149) om arbetsmiljö- lag m. m. erinras om regeln att abetsförhållandena skall anpassas efter människans förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Detta inne- bär bl.a. att man skall ta hänsyn till den enskilda arbetstagarens ålder, yrkesvana och övriga individuella förutsättningar. Bestämmelsen inne- bär att man vid planering av arbetsmiljön måste ta hänsyn till att män- niskor är olika och att arbetshandikapp är vanliga i arbetslivet. Vidare understryks i propositionen att det är angeläget att arbetsplatserna ut- formas så att inte stora grupper av arbetstagare utestängs. Bl. a. sanitära anordningar och anordningar för förflyttningar skall utformas med hän- syn till detta. När man anskaffar maskiner och andra tekniska anord- ningar skall man också ta hänsyn till om dessa är utformade med sikte på att passa människor med sinsemellan olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt hänseende. Motsvarande hänsyn skall man ta när det gäller användningen av olika kemiska ämnen i arbetslivet.

2.2 Grundläggande värderingar

Mot nämnda bakgrund är det självklart att utformningen av personal- politiken för alla anställda inom den nya stiftelseorganisationen skall präglas av en hög amitionsnivå. Detta skall avspeglas såväl i de grund-

• Sida 28
•  Original

Prop. 1978/79: 139 28

läggande värderingar för personalpolitiken som anges nedan som i de riktlinjer för praktisk tillämpning som kommer att utarbetas. Vissa delar av de nedan redovisade kommentarerna till de grundläggande värde- ringarna avser speciellt anställda med arbetshandikapp.

Den anställdes behov av trygghet i arbetet skall beaktas. Det skyd- dade arbetet har skapats av samhället i syfte att värna om de arbetshan— dikappades rätt till avlönat arbete. Verksam,heten är alltså till för de ar- betstagare som av arbetsförmedlingen anvisas arbete i stiftelsens regi.

Trygghet innebär bl. a. att de anställda i skyddat arbete är skyddade från konkurrens från andra arbetssökande när det gäller att få och be— hålla ett arbete. Men trygghet i arbetet innebär även så lång möjligt t ex. ekonomisk trygghet samt säkerhet mot olycksfall, fysiskt eller psy- kisk ohälsa.

Riktiga lönesystem på rätt nivå, anpassade introduktions-, instruk— tions- och uppföljningsrutiner samt väl fungerande företagshälsovård är exempel på trygghetsskapande åtgärder.

Behovet av utveckling/rehabilitering i arbetet skall tillgodoses. Ut— vecklingen i arbetet syftar till att tillvarata och utveckla de anställdas kunskaper, färdigheter, erfarenheter, intressen. Möjligheter till vidareut- bildning, arbetsutvidgning, arbetsrotation, m. m. skall ges.

För de anställda med arbetshandikapp gäller dessutom att arbetet skall utformas och bedrivas så att det förstärker deras möjligheter att kunna ta steget över till ett annat arbete. I detta syfte skall åtgärder vid— tas, som kan medföra en god anpassning av arbetet till individens för- utsättningar liksom åtgärder för att kompensera handikapp med hjälp av arbetstekniska hjälpmedel.

Rehabilitering innebär emellertid inte bara att en anställd i skyddat arbete får anställning i annat arbete. Rehabilitering innebär i lika hög grad att en arbetshandikappad fungerar bra i det skyddade arbetet.

Behovet av att kunna påverka sin arbetssituation skall beaktas. De an- ställdas upplevelse av ansvar och medbestämmande har avgörande bety- delse för arbetstillfredsställelsen. Befogenheter och därmed ansvar skall delegeras så lång som det är praktiskt möjligt med hänsyn till de upp- dragna riktlinjerna för företagets verksamhet.

Behovet av gemenskap med andra skall tillgodoses. Vid utformningen av organisation, arbetsplatser, befattningar, arbetsfördelning och intern rörlighet skall största hänsyn till behovet av gemenskap.

Behovet av att kunna uppleva sina arbetsuppgifter som meningsfulla skall beaktas. Arbetsuppgifter som ger den anställde möjlighet att ut- nyttja sina resurser för att därigenom utveckla sina färdigheter är av fundamental betydelse för trivsel på arbetsplatsen. Att arbetsinsatsen ger resultat i form av erkända och efterfrågade produkter är en annan grundläggande förutsättning för trivsel och arbetstillfredsställelse.

3 Finansiering, medelsfördelning m. m.

3.1 Utgångspunkter

I detta avsnitt diskuteras och lämnas förslag till former för finansie- ring m. m. avseende den nya stiftelseorganisationen. I avsnittet behand- las även den ekonomiska uppföljning och kontroll samt de utbetalnings- former som de föreslagna finansieringsformerna kräver. Anslagsfinan-

• Sida 29
•  Original

Prop. 1978/79: 139 .- . 29

siering inom statens Xllze huvudtitel har t.v. förutsatts. Finansieringen av de nya industriella beredskapsarbeten som stiftelsema efter beslut av regeringen eller, efter dess bemyndigande, AMS kan komma att admi- nistrera, förutsätts ske över AMS anslag för särskilda beredskapsarbe- ten och behandlas därför ej här. Likaså behandlar avsnittet inte finan- sieringen av det regionalpolitiska hemarbetet som f.n. bedrivs genom glesbygdsmedel. (Hemarbetet tas upp särskilt under punkt 6 i det föl- jande.)

I enlighet med vad som anförts i propositionen 1977/78: 30 kan följ— ande krav på finasieringssystemet formuleras:

_ Det skall garantera arbetshandikappades rätt till avlönat arbete och möjlighet till rehabilitering under skyddade och till de arbetshandi- kappade anpassade former. Behov förligger att expandera verksamhe- ten.

— Det skall beakta de skilda förutsättningar som kan föreligga för regionerna att bedriva verksamheten och ge likartade förutsättningar för de arbetshandikappade i alla delar av landet att kunna erhålla arbete. F. n. föreligger en betydande obalans mellan regionerna.

_ Det skall med beaktande av ovanstående möjliggöra och stimulera till ett affärsmässigt beteende och en rationell företagsekonomisk resurs- planering och resursuppbyggnad.

_ Det skall stimulera till en hushållning med statens resurser och en strävan att tillfredsställande täcka kostnaderna med intäkter från för- säljning av produktionen.

— Det skall ge en värdebeständig, inflationsskyddad finansiering. — Det skall vara lämpligt för en stiftelseorganisation, där de regio- nala stiftelsema samordnas i en koncern under en central statlig stiftelse som utfärdar anvisningar och ger råd för verksamheten. Centrala stiftel- sens beslut om medelsfördelning förutsätts grundade på bl. a. förslag till driftbudget och investeringsprogram från resp. regional stiftelse.

— Det skall vara administrativt enkelt och billigt. — Det skall utan större omläggningar kunna tillämpas även efter en övergång från anslagsfinansiering till fondfinansiering.

Den löpande verksamheten kommer att finansieras dels genom intäk— ter och dels genom ett statligt driftbidrag för att täcka underskott. 1 det följande diskuteras även behovet av tillfällig lånefinansiering. Vidare måste särskilda investeringsmedel finnas för reinvesteringar, förbätt- ringar och rationaliseringar samt expansion. För dessa ändamål måste staten tillskjuta visst kapital, ett investeringsbidrag. Enligt här föreslagen finansieringsmodell kommer viss del av investeringsmedlen att åstad- kommas genom avsättning ur intäkter och driftbidrag. Strävan är att, med stöd av ett statligt driftbidrag i ett fullt utbyggt läge, göra stiftelse- organisationen självfinansierande vad avser investeringsverksamhcten. Detta ställer särskilda krav på driftbidragets konstruktion.

3.2 Driftbidrag

3.2.1 Nuläge Enligt AMS statistik uppgick den totala omsättningen vid verkstä- derna för skyddat arbete, kontorsarbetscentraler och industriella bered- skapsarbeten under kalenderåret 1977 till 1 628 milj. kr. och underskot- tet till 873 milj. kr. Största kostnaderna utgörs av löne- och lönebikostnader med ca 60 %

• Sida 30
•  Original

Prop. 1978/79: 139 30

av totalkostnaderna. Härtill täcker driftsmedlen kostnader för material, ca 20 %, samt för diverse omkostnader och regionala/lokala administra- tionskostnader, ca 15 %. Ca 5 % utgör kostnader för avskrivningar och räntor. Verksamheten belastas sålunda med vissa kapitalkostnader. Grunden för beräkning av dessa torde emellertid variera. De kommuna- la redovisningsreglerna tillämpas olika från kommun till kommun. I vis- sa fall erläggs hyra för anläggningstillgång i stället för att kostnader upptas som avskrivning.

Nettokostnaderna per inrättad arbetsplats uppvisar stora variationer mellan länen och även inom dessa mellan verkstäderna. Det kan antas att en mängd faktorer påverkar kostnadsfördelningen.

En företagsekonomisk styrning av verksamheten medför vid resultat- redovisningen en övergång från kontantprincipen till en periodisering av kostnaderna/resursförbrukningen och intäkterna enligt särskilda (nya) värderingsregler (se nedan under investeringar). Vidare tillkommer med den nya stiftelseorganisationen vissa centrala administrationskostnadcr. Detta kan marginellt förändra den här redovisade resultatbilden.

Under punkt 7 lämnas förslag till budget för första verksamhetshalvå- ret 1980. För detta halvår kan endast mycket grova och preliminära mått erhållas och en särskild provisorisk anslagsteknik bör därför tilläm- pas. Uppgifterna som skall ligga till grund för den i det följande före— slagna finansieringsmodellen måste preciseras och uppdateras inför den nya organisationens start, dvs i samband med petitaarbetet inför den 1 september 1979.

3.2.2 Driftbidragets karaktär Det statliga driftsbidraget skall medverka till att täcka ovan berörda rörelsekostnader. Nedan ges några kommentarer till vägledning för be- räkning av ett framtida driftbidrags storlek. Härvid föreslås ett driftbi- drag som möjliggör viss självfinansiering av verksamheten även vad av- ser investeringar. För att uppnå administrativ och redovisningsteknisk enkelhet, bör driftmedlen framöver beräknas så att de utöver materialköp även kan omfatta löpande anskaffning av objekt till ett högsta inköspris av 25 000 kr. och med en livslängd som understiger tre år. Beloppsgränsen bör in- dexregleras med jämna mellanrum. Anskaffning av dylik utrustning kan förväntas vara av ungefär lika stor relativ ekonomisk omfattning år från år. Denna utrustning skall inte förmögenhetsredovisas som anläggnings- tillgång utan anses som omedelbart förbrukad och avskriven. Ett företagsekonomiskt tankesätt medför att ett visst avkastningskrav på insatt kapital, enligt i särskild ordning fastställda redovisningskrav, bör inkalkyleras i rörelsekostnaderna. Som jämförelse kan nämnas att statens affärsverk åläggs att kalkylera med viss kapitalavkastning, f.n. omkring 10 %. Resultatet kommer härigenom att påverkas av kapitalin- tensiteten i verksamheten. Frågeställningama är utförligt behandlade av budgetutredningen (SOU 1973: 43), affärsverksutredningen (SOU 1968: 45, 46) och affärsverkskommittén (PM, juni 1972) och därpå föl- jande proposition 1976/77: 130 om modernisering av statens budget. Främsta motiven för uppställandc av ett avkastningskrav är att riktiga priskalkyler skall kunna göras och att årsresultaten skall kunna jämföras med likartad affärsverksamhet.

1 Som inledningsvis framhållits måste noggranna beräkningar göras innan procentsiffran fastställs.

• Sida 31
•  Original

Prop. 1978/79: 139 _ 31

Driftbidraget skall även täcka förvaltningskostnaderna för verksam- heten. Stiftelserna bör själva få avväga sina behov såväl centralt som re- gionalt av administration och anpassa denna enligt företagsekonomisk bedömning alltefter de föreliggande och skiftande behoven. Stiftelserna kommer att få ett direkt redovisningsansvar för lönebikostnaderna.

Den centrala stiftelsens kostnader bör täckas genom att medel härför avdelas ur driftmedlen i samband med den årliga budgeteringen av verksamheten. Genom successiva särskilda bedömningar måste funktion för funktion, avgöras huruvida en nödvändig uppgift skall handläggas centralt eller regionals. Det ligger dock i statens intresse att bevaka att tillräckligt stora resurser finns i den statliga centrala stiftelsen för att den skall fylla sin funktion. Detta sker enklast genom att centrala stiftel- sens budget och organisationsplan beslutas i dess delvis parlamentariskt sammansatta styrelse. I samband med beslut om driftbidrag föreslås att det i regleringsbrev anges hur stor andel (t. ex. 2 %)1 av driftbidrag och intäkter som får tas i anspråk för central administration.

Driftbidraget bör beräknas så att det tillsammans med intäkterna täc- ker ovan angivna kostnader. Bidraget bör i resultaträkningen föras upp som en separat intäktspost. Det årliga driftbidraget kan alltså ses som en förstärkning av stiftelseorganisationens rörelsekapital som får disponeras fritt för avsett ändamål. Någon återbetalningsskyldighet till statsmakter- na bör alltså ej föreligga så länge verksamheten pågår.

Eventuella vinster,2 efter tillgodo räknandet av årets driftbidrag skall så ledes ej återföras till staten utan kan fritt disponeras för förbättringar av olika slag i verksamheten. Vid ett sämre resultat än förväntat har staten förklarat sig beredd att tillskjuta ytterligare medel. Det bör dock först övervägas om förlusten kan täckas genom ett bättre resultat påföljande ar.

Denna syn på driftbidragets karaktär innebär att de regionala stiftel- serna, inom de ramar som den centrala stiftelsen bestämmer, får fritt förfoga över tilldelat driftbidrag och intäkterna i verksamheten samt ac- kumulera sina medel och till följande år föra över (balansera) ev. över- skotts medel.

3.2.3 Anslagskonstruktion och driftbidragets storlek Centrala stiftelsen kommer att äska driftbidrag till verksamheten och fördela detta till de regionala stiftelsema. Äskandet kommer att ske ca ett år före förbrukningen av medlen. Detta innebär att resultatberäk— ningarna för äskandeåret kommer att vara mycket grova och osäkra. En schablonteknik måste därför sökas för beräkning av statsmakternas an- slagstilldelning till centrala stiftelsen. En affärsmässig och företagsekonomisk styrning av verksamheten måste innebära att stiftelseorganisationen får så stor frihet i resursdispo- sitionerna som möjligt. Riksdagen bör därför besluta om en beräknings- norm som kan ligga till grund för beslut om ett ramanslag för verksam- heten. Värdet på normen bör konstrueras så att det ej behöver omprö- vas varje år av riksdagen. Normen och anslagstekniken bör vidare möj- liggöra att till regeringen delegera rätten att med vissa kriterier som grund snabbt kunna frigöra ytterligare medel. Driftbidragsanslaget bör således vara ett förslagsanslag. Genom att medlen utbetalas i form av bi-

2Med vinst, resultat, överskott etc. menas här resultat efter det att stats- bidraget redovisas som intäkt.

• Sida 32
•  Original

Prop. 1978/79: 139 3')

drag kan ev. oförbrukade medel vid årets slut utnyttjas även påföljande år trots förslagsanslagsformen.

För att tillgodose ovanstående krav på norm föreslås att driftbidraget relateras till lönesumman (inkl. lönekostnader) för de arbetstagare som anvisats skyddat arbete i stiftelseorganisationens regi. Dvs. centrala stif- telsen erhåller för vidare fördelning inom stiftelseorganisationen en viss procentsats (t.ex. 140 %)3 av lönesumman (inkl. lönebikostnader) för dessa arbetstagare. Vid löneförändringar under året Skulle på detta sätt så gott som automatiskt ytterligare medel erhållas av regeringen för täc— kande av underskottet.

Procentsatsen bör beräknas så att den kan fastställas av riksdagen att gälla ett antal år framöver. Smärre reslutatfluktuationcr bör kunna fångas upp och åtgärdas inom organisationen. Vid större, t. ex. konjunk- turrelaterade eller strukturhärledda, resultatförsämringar bör särskild utredning göras och ev. tilläggsanslag begäras hos riksdagen. Riksdagens prövning, som förutsätts ske endast undantagsvis och vid drastiska för- ändringar i förutsättningarna för verksamheten, innebär en prövning av procentsatsen av tillfällig eller bestående karaktär. I avvaktan på pröv- ning av framställan finansieras verksamheten vid behov med lånemedel.

F. n. varier statens och kommuns kostnadsbidrag för täckande av un- derskottet starkt från län eller län. Detta indikerar att den centrala stif- telsen i sitt fördelningsbeslut om regionalt driftbidrag inte utan förbehåll kan grunda det på den procentsats för riket, som var statsmakternas be- slutsunderlag. Den centrala siftelsen måste väga in ett antal faktorer om regionernas skilda förutsättningar för att driva verksamheten. Troligtvis är antalet påverkande faktorer stort och samspelet mellan dessa så kom- plicerat att det svårligen kan uttryckas som vikter som matematiskt kan differentiera rikslöneprocentsatsen till rimliga regiongenomsnitt.

Tills vidare måste den centrala stiftelsens fördelningsbeslut grundas på resultatbudgetar som inlämnas av resp. regionala stiftelse i maj året före verksamhetsåret. Underlag för fördelningsbeslutet utgör även tidi- gare års reviderade bokslut och preliminärt halvårsbokslut med prognos över utvecklingen för innevarande år samt en fortlöpande ekonomisk re- sultatanalys av verksamheten. Underlag utgör även ett föfslag till inves- teringsprogram, vilket behandlas nedan. Budgetprövningen resulterar i delningen uttryckes därefter i en löneprocentsats som sålunda kommer att variera mellan regionerna. Även utfallet bör i bokslutet uttryckas som ett lönerelaterat krav på bidrag.

3.2.4 Utbetalning, lån m. m. Bidraget föreslås utbetalas efter centrala stiftelsens kvartalsvisa rekvi- sition. Utbetalda medel skall kunna insättas på räntebärande konto för centrala stiftelsen resp. per regional stiftelse enligt den centrala stiftel- sens beslut. Till dessa konton skall även i övrigt ansamlat rörelsekapital kunna insättas i den mån det ej behövs i kassa eller på postgiro. En affärsmässig verksamhet kräver en möjlighet att täcka vissa ut- giftstoppar med tillfälliga lån, checkkredit etc. Centrala stiftelsen före—

3 Som inledningsvis framhållits måste noggranna beräkningar göras innan procentsiffran fastställs. Den synes höga procentsatsen kan i huvudsak här- ledast till att en betydande del av arbetstagarna i skyddat arbete har blandad lön och förtidspension, att en hög frånvarofrekvens föreligger och att denna typ av verksamhet kräver ett stort antal tjänstemän, arbetsledare och stöd- hantverkare relaterat till antalet arbetstagare.

• Sida 33
•  Original

Prop. 1978/79: 139

(>.) LJ

slås därför få en för hela stiftelseorganisationen gemensamt s.k. rörlig kredit hes riksgäldskontoret. Regional stiftelse bör få rätt att; inom den ram som centrala stiftelsen fastställer för den, direkt få utnyttja kredi- ten. För större oförutsedda utgifter skulle härutöver möjlighet kunna finnas att erhålla lån genom den centrala stiftelsen, som för detta ända- mål skulle innehålla en del av den totala krediten.

3.3 Investeringsbidrag 3.3.1 Nuläge

Enligt AMS statistik för de kommunala och landstingskommunala verkstäderna för skyddat arbete har hittills över 1 miljard kr. investerats i maskiner och byggnation t. o. m. budgetåret 1977/78. Till denna inves- teringsvolym skall läggas investeringar i industriella beredskapsarbeten och kontorsarbetscentraler. Investeringstakten torde ha stegrats med åren så att merparten av investeringarna gjorts de senaste åren.

Staten tillskjuter årligen ett anordningsbidrag för utbyggnad av den skyddade verksamheten inom en av riksdagens fastställd ram. För bud- getåret "1978/79 gäller en ram för anordninsbidraget om 40 milj. kr. An- ordningsbidragets storlek har varit oförändrat de senaste åren. AMS be- slutar om bidraget. Med landstingens och kommunernas bidrag kan den årliga investeringsvolymcn f. n. beräknas uppgå till ca 175 milj. kr. AMS har under innevarande budgetår hemställt om en utökning av gäl- lande ram med 26 milj. kr.

3.3.2 Reinvesteringar m. 771. Med ovanstående konstruktion av och synsätt på driftbidraget skulle vissa medel kunna genereras i rörelsen för investeringar genom att av- skrivningar sker och en viss kapitalsavkastning kalkyleras. (Smärre ut- rustning med kort livslängd kommer dessutom att anskaffas och bokfö- ras som omkostnader.) På regional nivå och på verkstadsnivå kommer utöver anskaffningen för rörelsemedel att behöva fattas successiva beslut om ekonomiskt tyngre investeringar under året. Dessa kan syfta till att ersätta nedsliten kapacitet, göra smärre rationaliseringar och arbetsmiljöförbättringar, an- passa produktionsapparaten till inkomna order, köpa produktutveckling etc. Investeringarna skall grundas på investeringsbedömningar och -kal- kyler. I görligaste mån skall givetvis dessa investeringar förutsägas plane- ras i samband med budgetarbetet så att medel härför kan beräknas för att förverkliga ett investeringsprogram.

Enligt den inledningsvis framlagda principen om självfinansiering av verksamheten skulle reinvesteringar i stort sett kunna uppgå till i resp. regions rörelse genererade medel i form av avskrivningar, kapitalavkast- ning och ev. rörelseöverskott. Dessa medel föreslås därför tas upp i resp. regions bokslut och stå till regionens förfogande om ej annat framgår av den centrala stiftelsens anvisningar. Särskild budgetpost och redovisning bör finnas för arbetsmiljöåtgärder, bl. a. för att beslut om dessa skall kunna ske i särskilda former med fackligt inflytande.

F. n. råder, enligt inventeringar i samband med gjorda utredningar om verksamheten, stor obalans mellan regionerna med avseende på ex. be- hovsträckning, utrustningskvalitet och arbetsmiljö. Medel bör därför tilldelas stiftelseorganisationen för att tillrättalägga denna obalans. Kan inte särskilda investeringsmedel erhållas från statsmakterna härför

• Sida 34
•  Original

Prop. 1978/79: 139 34

måste den centrala stiftelsen kunna ta regionernas avskrivningsmcdel i anspråk och omfördela dessa mellan regionerna för att åstadkomma en önskvärd centralt beslutad omstrukturering och utbyggnad av verksam— heten.

För att rätt reinvesteringsvolym skall kunna uppnås erfordras att sta- ten tillskjuter ett startkapital som i princip minst motsvarar de ackumu- lerade avskrivningarna sedan tidigare år som anläggningarna varit i bruk. Om ekonomiskt utrymme inte finns härför kommer förmögenhe— ten 1980-01-01, som utgör grund för avskrivningarna och därmed rein- vesteringsvolymen, att bli motsvarande mindre och investeringsbehovet i stället att efter viss tid behöva täckas genom nyinvesteringsmedel.

För att få ett inflationsskydd i investeringsvolymen föreslås att av- skrivningen på anläggningstillgångarna sker genom linjär avskrivning på nuanskaffningsvärdet. Dvs. med en viss fast bråkdel. enligt för olika objektkategorier av centrala stiftelsen fastställda ekonomiska livsläng- der, av uppskattad kostnad för tänkt anskaffning av tillgången vid bok- slutstillfället. Fastställandet av den ekonomiska livslängden innebär ett ställningstagande till takten i den tekniska utvecklingen inom den nya organisationen. Visst schablonförfarande, enligt centrala stiftelsens an- visningar, måste tillämpas för att få metoden administrativt enkel, t. ex. indexuppräkning och ihopklumpning i olika typer av investeringar. Den— na metod används för närvarande av de flesta affärsverken och i före- tags interna kalkyler. Metoden rekommenderas även i proposition 1976/77: 130 om modernisering av statens budget.

Balansräkningarna bör ange ett så aktuellt förmögenhetsvärde som möjligt. Tillgångarna bör därför i samband med bokslutet omvärderas till nuanskaffningsvärde. Differenscn mot tidigare års värde skall genom särnotering klart framgå av balansräkningen. Första budgeterade av- skrivning efter övertagandet bör ske med ingående balans per 1980-01- 01 som grund.

Även med ovanstående anslags- och budgetteknik kan det visa sig att investeringsmedlen ej räcker till för att upprätthålla en tillfredsställande kapacitet, kvalitet, arbetsmiljö etc. Centrala stiftelsen måste då i särskild ordning kunna äska ytterligare medel från staten i form av förslag till ett ramanslag för reinvestering m. m.

3.3.3 Nyinvcsteringar För nyinvesteringar i form av expansion och större omstruktureringar av verksamheten krävs nytt kapital, ett investeringsbidrag. Kapitalför- stärkning kan enligt vad som tidigare sagts även behövas för att rusta upp produktionsresurserna och utjämna den obalans som nu föreligger mellan de olika regionerna. Riksdagens beslut på grundval av propositonen 1977/78: 30 innebär att AMS efter samråd med den centrala stiftelsen skall besluta om den regionala fördelningen av den nybyggnadsram som statsmakterna lik- som hittills bör fastställa för varje år. Detta bör innebära att statsmak- ternas beslut avser dimensioneringen angivet i antal platser. AMS prö- var därefter lokalisering och dimensionering av verkstad. Samtidigt med statsmakternas beslut om ram för nyinvesteringar beviljas centrala stif- telsen, på grundval av dess petita, investeringsmedel för att effekturera dessa beslut. Statsmakterna måste. så länge inte verksamheten finansie- ras över en särskild fond, ges möjlighet att i ett 'och samma beslut även bedöma de ekonomiska konsekvenserna av utbyggnaden i form av en

• Sida 35
•  Original

Prop. 1978/79: 139 35

preliminär kostnadsram beräknad av centrala stiftelsen för hela investe- budgetår. Programmen inkluderar investeringsbedömningar och -kalky— ler. '

Riksdagens beslut föreslås innefatta ett bemyndigande till (via rege— ringen) centrala stiftelscn att göra anskaffning inom angiven ram och med kostnadsåtaganden för flera år. Bemyndigandet bör göras rullande, dvs. kostnadsramen nyberäknas varje år, och medel bör anvisas för ett budgetår i taget enligt särskild likviditetsplan och över ett reservations- anslag.

Efter den centrala stiftelsens beslut om inrättandet av en ny verkstad, vilket måste omfatta beslut om platsantal och produktionsinriktning, föreslås att en särskild projektgrupp tillsättes under den centrala stiftel- sens ledning och med representation från berörd regional stiftelse. Gruppen skall utarbeta förslag till och genomföra investeringar i ma- skiner och byggnader i huvudsaklig överensstämmelse med centrala stif- telsens bslut. Projektgruppen blir inom centrala stiftelsen kostnadsansva- rig för projektet. Färdigställt projekt invärderas bland berörd regional stiftelses anläggningstillgångar.

Centrala stiftelsen och dess byggtekniska och juridiska expertis fullgör i samråd med berörd regional stiftelse alla byggherrefunktioner — kont- raktskrivning, besiktning etc. — oavsett om lokalerna kommer att ägas eller förhyras på långtidskontrakt.

Liksom vid reinvesteringar (se ovan) förutsätts att närmare reglering av verksamheten sker genom den centrala stiftelsens råd och anvis- ningar. En utgångspunkt bör självfallet vara att centrala stiftelsens per- sonal ägnar sig åt de frågor som huvudsakligen har med objektets till- komst att göra —— beslut, ritningsgranskning, kontrakt, juridik etc. —— och att man i praktiken inom projektgruppen överlåter allt övrigt arbete på dem som i framtiden skall sköta verkstaden, dvs. den regionala stif- telsen.

3.4 Redovisning och revision

Ett finansieringssystem och ekonomiskt styrsystem enligt den här an- givna modellen kräver ett utvecklat uppföljningssystem med entydiga ef- terkalkyler och officiella bokslut upprättade enligt enhetliga regler, samt en opartisk revision. Regional stiftelse bör därför i princip följa de reg- ler och rekommendationer som gäller för företag i gemen och som bl. a. finns fastställda i bokföringslagen . Undantag bör dock, enligt vad som sagts tidigare, gälla för värdering och avskrivning av tillgångarna. Ovan sagda innebär att regional stiftelse skall upprätta årsbokslut i form av resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys. Bokslutet bör fogas till en verksamhetsbcrättelse som bl. a. redogör för hur olika mål för verksamheten har uppnåtts och vilka särskilda åtgärder som vidta- gits för att uppnå dessa.

Centrala stiftelsen skall sammanfatta regionernas bokslut i ett kon- cernbokslut och upprätta bokslut för sin verksamhet, den centralt admi- nistrerade (ny-) investeringsverksamhcten och den årliga krediten.

I propositionen 1977/78: 30 och i förslagen till stiftelsestadgar finns angivet krav på extern revision och offentlig insyn i verksamheten. Den externa revisionen bör förstärkas med en resurs inom centrala stiftelsen för fortlöpande opartisk intern revision av hela verksamheten. Denna skall dels kunna stå till förfogande för regional stiftelses VD, dels för

• Sida 36
•  Original

Prop. 1978/79: 139 36

centrala stiftelsens VD. Vid den centrala stiftelsens revision av den re- gionala verksamheten skall internrevisionen kunna samråda med cent— rala stiftelsens ekonomienhet.

4 Regionala stiftelser

4.1 Utgångspunkter

Den nya organisationen för skyddat arbete innebär att de nuvarande verkstäderna för skyddat arbete, kontorsarbetscentraler, industriella be— redskapsarbeten och hemarbete samordnas till 24 länsvisa regionala stif- telser. Verksamheten bedrivs i dag i statlig, landstingskommunal, kom- munal och enskild regi.

Som underlag för det centrala och regionala organisationsarbetet ge- nomförde kommittén under maj månad 1978 en enkät angående de olika företagens storlek, struktur och organisation. Från en samman- ställning av svaren på enkäten framgår att totalt 19 681 arbetstagare vid denna tidpjnkt var sysselsatta vid 377 verkstadsenhetcr (inkl. hemarbets- centraler) inom de olika företagen. (Sammanställningen omfattade inte det regionalpolitiska hemarbetet, vilket behandlas särskilt under punkt 6 i det följande.) Antalet arbetsledare, administrativ personal m.fl. (lö- ncplansanställd personal) uppgick till 4226. Verkstädernas branschin- delning framgår av följande tabell:

Branch Totalt % Egen produktionl ant. Ant. % arbets- arbets- platser platser

Metallindustri 7 786 38,6 1 577 25,3 Elektromekanisk industri 1 103 5,5 272 4,4 Träindustri 3 816 18,9 1 519 24,4 Grafisk industri 2 012 10,0 1 150 18,4 Tekoindustri 1 255 6,2 182 2,9 Platsindustri 434 2,2 170 2,7 Serviceindustri 583 2,9 49 0,8 Övrig industri 2 713 13,4 1 039 16,7 Specialtillverkning 472 2,3 275 4,4 20 174 100,0 6 233 100,0

* Med egna produkter avses sådana produkter för vilka det egna företaget äger tillverkningsrätten (patent c. d.)

Vidare framkom att den aktuella orderbeläggningen av verklig kapa- citet uppgick till ca 85 %.

Beträffande den administrativa organisationen hos nuvarande huvud- män visade enkätsvaren på en stor variation beträffande dimensione- ring, delegering av beslutsbefogenheter, funktionsindelning, fördelning av olika funktioner på egna enheter (arbetsvårdsförvaltningar etc.) och andra förvaltningsorgan, företagshälsovård m. m.

Den ekonomiska verksamheten behandlas under punkt 7.

4.2 Regionala organisationskommittéer I enlighet med kommittédirektiven har NOSA-kommittén inom varje län upprättat en regional organisationskommitté med uppgift att utar-

• Sida 37
•  Original

Prop. 1978/79: 139 37

beta förslag till regional och lokal administration av verksamheten. De regionala kommittéerna består av representanter för landstinget, länsar- betsnämnden, kommunförbundets länsavdelning, LO), TCO- och SACO/ SR-distrikten. Till kommittéerna adjungeras två fackliga företrädare för berörd personal. Vidare ingår representanter för nuvarande huvud- män, länsarbetsnämnderna m.fl. som sakkunniga. NOSA-kommittén har vid upprättandet av kommittéerna eftersträvat att största möjliga kontinuitet erhålls mellan den regionala kommittén och den blivande stiftelsens styrelse. I Göteborgs- och Malmöregionerna har bildats regio— nala organisationskommittéer som omfattar såväl Göteborgs kommun som Göteborgs och Bohus läns landsting resp. Malmö kommun och Malmöhus läns landsting. I enlighet med den målsättning som angivits i propositionen 1977/78: 30 har dessa kommuner och landsting träffat överenskommelser om att medverka till att endast en regional stiftelse för skyddat arbete bildas i resp. län.

NOSA-kommittén har utarbetat riktlinjer för de regionala kommit- téernas arbete. I dessa anges att de regionala kommittéerna har att utar- beta detaljförslag till regional och lokal administration för de regionala stiftelsema samt vidta erforderliga förberedelser för igångsättning.

Under sitt inledande arbete har de regionala kommittéerna framför allt inventerat och analyserat de resurser som kommer att stå till de re- gionala stiftelsernas förfogande den 1 januari 1980. I detta arbete har också ingått att kartlägga vilka administrativa uppgifter som f.n. utförs av huvudmännens särskilda arbetsvårdsförvaltning eller motsvarande, dels vilka uppgifter som sköts av administrativa organ utanför dessa för- valtningar. Vidare har de regionala kommittéerna under oktober månad 1978 till NOSA-kommittén inkommit med förslag till organisationsplan och dimensionering för den regionala stiftelsens administrativa organisa- tion, förslag till lokaliseringsort för huvudkontor, förslag till firmanamn samt förslag till preliminär budget för första halva verksamhetsåret 1980.

De regionala kommittéernas förslag sammanställs och bearbetas nu inom NOSA-kommittén. Vid behov kommer ev. förändringar i försla- gen att vidtas i samråd med berörd regional kommitté. Under år 1979 måste en hel rad nödvändiga åtgärder vidtas inför de regionala stiftel- sernas övertagande av den skyddade verksamheten fr. o. m. 1980. I fler- talet län blir det nödvändigt att anskaffa nya lokaler för den regionala administrationen. I vissa län behövs vidare ett större eller mindre antal befattningshavare rekryteras till nya administrativa tjänster. Inte minst gäller det län som i dag saknar regional administration och där helt nya huvudkontor för de regionala stiftelsernas administration måste byggas upp.

Kommittén bedömer att den centrala stiftelsen under år 1979 kommer att få en mycket viktig uppgift i att biträda vid uppbyggnaden av den regionala organisationen. De regionala kommittéerna avses fortsätta sitt arbete fram till dess att styrelserna för de regionala stiftelsema utsetts. Som tidigare nämnts beräknas de regionala stiftelsema kunna bildas ti- digast den 1 april 1979.

Mot bakgrund av den genomgång och bearbetning av de regionala kommittéernas förslag som nu sker avser kommittén att återkomma med en redogörelse för uppbyggnaden av den regionala organisationen.

• Sida 38
•  Original

Prop. 1978/ 79: 139 38

4.3 Bildandet av stiftelser

I NOSA-kommitténs uppdrag ingår att utarbeta förslag till stiftelseur- kunder för de regionala stiftelsema, som staten tillsammans med lands— tinget skall bilda inom varje län.

Statens förhandlingsnämnd har givits regeringens uppdrag att uppta förhandlingar med huvudmännen inom det skyddade arbetet om över- låtelse till stiftelseorganisation av lokaler, maskiner m. m.

Förhandlingar pågår f.n. mellan statens förhandlingsnämnd, Lands- tingsförbundet och Svenska kommunförbundet. Vad kommittén erfarit kommer lokala förhandlingar mellan förhandlingsnämnden och enskilda huvudmännen att äga rum efter det att en central överenskommelse träffats. Efter samråd med förhandlingsnämnden bedömde kommittén det som lämpligt att förhandlingar om bildandet av de regionala stiftel- serna sker parallellt med de övriga förhandlingarna. Kommittén såg därför som sin uppgift att utarbeta förslag till stadgar för de regionala stiftelsema att biläggas avtal om bildandet av stiftelsema. Mot denna bakgrund och under förutsättning att regeringen uppdrog åt statens för— handlingsnämnd att uppta förhandlingar med landstingen och de utan- för landstingen stående kommunerna Gotland, Göteborg och Malmö om bildande av regionala stiftelser för skyddat arbete överlämnade kommittén den 26 september 1978 förslag till stadgar för de regionala stiftelsema till förhandlingsnämnden som underlag för nämndens för- handlingar i frågan. Förslaget till stadgar överlämnades samtidigt till ar- betsmarknadsdepartementet för kännedom.

Enligt propositionen 1978/79: 25 med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 har regeringen den 2 november 1978 till riksdagen överlämnat förslag till lag om regionala stiftelser för skyddat arbete. Kommitténs förslag till stiftelsestadgar har av statens förhandlingsnämnd överlämnats till regeringen.

5 Central stiftelse

5.1 Förslag till stadgar

På grundval av proposition 1977/78: 30 har riksdagen beslutat att en central stiftelse skall upprättas för att samordna de regionala stiftelser- nas arbete. Den centrala stiftelsens styrelse och chef skall utses av rege- ringen. Som tidigare framhållits bedömer kommittén det som mycket angeläget att den centrala stiftelsen snarast bildas, så att den kan byggas upp med början i januari 1979. Som underlag för regeringens beslut överlämnar kommittén härmed bilagda förslag till stadgar för den cent- rala stiftelsen (bil. 1).

Förslaget till stadgar har utarbetats med utgångspunkt från de uppgif- ter som enligt propositionen 1977/78 skall åligga den centrala stiftelsen. Vidare har, med utgångspunkt från tidigare nämnda förslag till stadgar för de regionala stiftelsema, i stadgarna givits uttryck för den avsvars- och kompetcnsfördelning som bör gälla mellan den centrala stiftelsen och de regionala stiftelsema.

Den centrala stiftelsen måste redan från starten ha ett juridiskt namn. Stiftelsen bör även arbeta med ett populärnamn avspeglande verksamhe- tens målsättning och inriktning, ett lätt uttalat namn som skall kunna re—

• Sida 39
•  Original

Prop. 1978/79: 139 39

gistreras och skyddas och en lätt identifierbar och registrerbar symbol. Efter utredning av en särskild arbetsgrupp, varvid ovan nämnda aspek- ter bcaktats, har kommittén beslutat att till juridiskt namn föreslå Stif- telsen samhälls/öretag och till populärnamn Samhällsföretag, enbart el- ler i kombination med en symbol av två stödjande element med stark geometrisk verkan. Det föreslagna populärnamnct med föreslagen sym- bol återges i bil. 2.

Regeringen har den 10 november 1978 i enlighet med kommitténs för- slag beslutat att den centrala stiftelsen skall förläggas till Botkyrka kom- mun.

5.2 Förslag till organisation 5.2.1 Utgångspunkter Med hittillsvarande utveckling av det skyddade arbetet kommer den nya stiftelseorganisationen i början av 1980-talet att omfatta över 30 000 an- ställda, varav flertalet har anvisats skyddat arbete genom arbetsförmed- lingen. De stora förändringarna på arbetsmarknaden ställer stora krav på människors möjligheter till anpassning. Många som i samband med omställningar inom näringslivet mister sina anställningar har svårt att komma tillbaka till arbetslivet. Detta gäller i särskilt hög grad arbets- handikappade. Samtidigt höjs ambitionerna att sysselsätta grupper som tidigare i mycket liten utsträckning förväntades ingå i arbetskraften. I propositionen 1977/78: 30 fastslås också att öven framdeles en hög am- bitionsnivå måste eftersträvas så att allt fler gravt arbetshandikappade ges möjlighet till arbete. Detta ställer höga krav på stiftelseorganisatio- nen vad gäller anpassning av arbetet, tillgång på differentierade arbets- uppgifter och arbetsledning, åtgärder av socialkurativ art m. m. lnom stiftelseorganisationen kommer ett flertal av näringslivets bran- scher att finnas representerade. De stora" strukturförändringarna inom näringslivet påverkar också stiftelseorganisationens möjligheter att ge de anställda en meningsfull sysselsättning. De anställda måste ges trygghet i arbetet. Ett förverkligande av detta kommer i fortsättningen att ställa allt större krav på utveckling av nya produktionsområden och produk- tionsinriktningar med hänsyn till de anställdas olika förutsättningar. Ett sammanfattande uttryck för det ändamål för vilken den centrala stiftelsen skall inrättas kan utläsas i det tidigare nämnda förslaget till stiftelsestadgar för den centrala stiftelsen. Där fastslås att den centrala stiftelsen skall ha överinseende över och samordna de regionala stiftel- sernas verksamhet, vars syfte är att, främst som en arbetsmarknadspoli- tisk åtgärd, värna om arbetshandikappades rätt till avlönat arbete samt att förstärka deras möjligheter att kunna ta steget över till annat arbete. Kommitténs förslag till organisation av den centrala stiftelsen, vilket redovisas i det följande, skall ses mot bakgrund av ovanstående samt vad som i övrigt anges i denna skrivelse beträffande den nya stiftelseor— ganisationens målsättning, omfattning och ekonomiska omsättning. I enlighet med propositionen 1977/78: 30 skall följande utgångspunk- ter gälla för organisationen av den centrala stiftelsen:

— Till centrala stiftelsen skall föras samman olika funktioner som i dag sköts på central nivå av olika organ. Den centrala stiftelsen innebär således i praktiken ingen utökning av redan befintlig central organisa- tion, men väl en effektivisering och samordning av resurserna. Resur-

• Sida 40
•  Original

Prop. 1978/79: 139 40

serna återfinns f.n. främst inom AMS, kommunförbundcn och lands— tingens kanslier.

— Stiftelseorganisationen innebär även en omfattande decentralise- ring till de regionala stiftelsema främst vad avser driftansvaret för nuva- rande industriella beredskapsarbeten och kontorsarbetscentraler,

— Den centrala stiftelsen bör byggas upp successivt. _ Den centrala stiftelsen skall samordna samverkan med AMS, so— cialstyrelsen, kommunförbunden, SFO, STU m. fl.

_— Dcn centrala stiftelsen bör, vid sidan av ett övergripande ansvar för planering, budgetarbete och ekonomi i övrigt samt personal- och re- habiliteringspolitiska frågor, endast i huvudsak ha rådgivande uppgifter. Förutom produktionsteknisk och marknadsmässig rådgivning, bör den centrala stiftelsen i kraft av sitt ekonomiska ansvar gentemot statsmak- terna ägna stor uppmärksamhet åt kostnadsutvecklingen.

—— Den centrala stiftelsen skall tillgodose behovet av en branschmäs- sig samordning när det gäller investeringar och utnyttjande av dessa samt biträda regionala stiftelsema i inköps- och försäljningsfrågor.

—— Den centrala stiftelsen skall fördela statsmedel. —— AMS skall efter statsmakternas direktiv pröva verksamhetens om— fattning och lokalisering och efter samråd med centrala stiftelsen besluta om regional fördelning av den nybyggnadsram som statsmakterna fast- ställer varje år. Centrala stiftelsen upprättar i övrigt, efter samråd med regional stiftelse, investeringsprogram och budget.

—— Stiftelseorganisationen skall även planera och svara för driften av de industriella beredskapsarbeten som framöver beslutas av regeringen eller, efter dess bemyndigande, AMS.

Av ovanstående framgår att inom organisationen skall kunna sam- manvägas arbetsmarknadspolitiska, näringspolitiska, sociala och väl- färdspolitiska motiv med affärsmässiga och företagsekonomiska effekti- vitetskrav.

Den centrala stiftelsen kan enligt kommittén karaktäriseras så att dess arbetsuppgifter bör koncentreras på långsiktig, strategisk och övergri- pande planering, finansiering, utvärdering, utveckling och information. Centrala stiftelsens roll blir att i samarbete med bl. a. AMS ta initiativ till och ta fram underlag till statsmakternas beslut om utveckling av den skyddade verksamheten samt att föra ut resultatet av utvärderingen och utvecklingsarbetet till de regionala Stiftelserna. De regionala Stiftelserna blir ansvariga för ett genomförande på kortare sikt och under fullt re- sultatansvar med beaktande av samtliga mål för verksamheten.

5.2.2 Huvudfunktioner och dimensionering Som tidigare framhållits bör stiftelsen själv få avväga behovet av cen- tral administration och anpassa denna enligt företagsekonomisk bedöm- ning alltefter de föreliggande och skiftande behoven. Som ingångsvärden för uppbyggnaden av den centrala stiftelsen har kommittén dock funnit det nödvändigt att ange huvudfunktionerna och i stort bedöma dessas bemanning vid fullt utbyggd organisation. Bemanningen har beräknats med utgångspunkt från bifogade förslag till organisationsplan med för- teckning över funktioner oeh arbetsuppgifter inom huvudfunktionerna (bil. 3). Förslaget till organisationsplan har utarbetats av Statskonsult AB i samråd med kommitténs centrala grupp. Kommittén förutsätter att underfunktioner och arbetsuppgifter samt bemanningen av dessa utfor-

• Sida 41
•  Original

Prop. 1978/79: 139 41

mas och prövas under uppbyggnaden av stiftelsen. Kommittén anser det därför inte nu meningsfullt att närmare pröva och ta ställning till under- funktionerna och bemanningen av dessa.

Mot denna bakgrund föreslår kommittén följande huvudfunktioner inom den centrala stiftelsen:

Huvudfunktion Chefer Kontorsservice handläggare m. m.

Ledning l ] Samhällskontakt

(och information") 5 3 Personal 24 8 Ekonomi 12 16 Revision 2 l Marknad 24 6 Teknik 9 2 Summa 77 37 Totalt 114 befattningar

Vad avser dimensioneringen av den centrala administrationen konstate- rar kommittén att det i propositionen 1977/78: 30 anges att den centrala stiftelsen i praktiken inte innebär någon utökning av redan befintlig central organisation. Samtidigt betonas att driftansvaret för industriella beredskapsarbeten och kontorsarbetscentralcr decentraliseras. Utifrån detta vill kommittén framhålla att en bedömning av den centrala stiftel- sens organisation och dimensionering främst måste göras med hänsyn till att det i dag saknas ett centralt organ med de samordnande funktio- ner som den centrala stiftelsen skall fylla i den nya organisationen enligt vad som anges i propositionen 1977/78: 30.

Som tidigare nämnts har kommittén inte funnit det meningsfullt att nu i detalj ta ställning till den centrala stiftelsens organisation och be- manning. Utifrån de beräkningar som gjorts kan dock personalbehovet uppskattas till totalt drygt 110 befattningshavare. Detta skall då ses i förhållande till nuvarande personalresurser på central nivå, som beräk- nas uppgå till ca 70 årsanställda. Det avser främst personal i olika spe- cialistfunktioner vid AMS enheter för arbetsvård och industriella be- redskapsarbeten, men även vid statens industriverk. Härutöver tillkom- mer personal för kontorsservice m. fl. som inte kunnat beräknas i nuva- rande organisation.

I enlighet med vad som angivits i propositionen 1977/78: 30 bör upp- byggnaden av den centrala stiftelsen ske successivt. Som tidigare fram- hållits bör uppbyggnaden påbörjas redan under januari 1979 för att om ett par år vara fullt utbyggd.

6 Hemarbete finansierat genom glesbygdsmedel

Kommittén har till uppgift att i samråd med statens industriverk och berörda företagareföreningar bedöma i vilken utsträckning det nuvaran- de regionalpolitiska hemarbetet skall ingå i kommande regionala stiftel- serna för skyddat arbete. Inom kommittén har en särskild arbetsgrupp- —— övertagandegruppen med bl. a. representanter för statens industri-

• Sida 42
•  Original

Prop. 1978/79: 139 43

verk — arbetat med denna fråga. Kommittén vill härmed lämna följ- ande överväganden och förslag beträffande hemarbetet.

6.1 Bakgrund

Hemarbete bedrivs av både arbetsmarknadspolitiska och regionalpoli- tiska skäl. När det gäller det arbetsmarknadspolitiskt motiverade hem- arbetet är landsting eller primärkommuner huvudmän medan AMS har tillsyn över verksamheten. På en del mindre orter som saknar befolk- ningsunderlag för reguljära verkstäder för skyddat arbete har inrättats s. k. hemarbetsfilialer. Totalt sysselsätts ca 600 personer i denna form av hemarbete. Denna verksamhet hör redan i dag till de redan etablerade arbetsvårdsorgancn inom resp. län och kräver inga speciella övervägan— den när det gäller den nya stiftelseorganisationen.

I. skogslänens glesbygder bedrivs på försök hemarbete med företagare- föreningarna -— vars uppgifter nu övertagits av de regionala utveck- lingsfondcrna —— som huvudmän och statens industriverk som tillsyns- myndighet. Visst samarbete sker med kommunala verkstäder för skyd- dat arbete. Vid utgången av budgetåret 1976/77 var ca 2 500 personer sysselsatta med hjälp av det regionalpolitiska stödet till hemarbete.

Första anslaget för ”särskilda stödåtgärder i glesbygder” tillkom bud- getåret 1968/69, då riksdagen beslöt att anvisa ett anslag på sammanlagt 5 milj. kr.

Riksdagens beslut baserade sig bl. a. på en särskild utredning gjord av arbetsgruppen för glesbygdsfrågor.

l motiveringen för den nya anslagsformen (statsverkspropositionen 1968, bil. 13) anförde departementschcfen bl.a. följande: ”Enligt min mening är det angeläget att så snart som möjligt pröva nya vägar för att lösa de övergångsproblem som näringslivets omställning skapar för dem som bor i glesbygden, särskilt de äldre. En viktig uppgift i detta sam- manhang är att söka skapa nya arbetstillfällen. Delar av arbetsgruppens förslag synes därför böra prövas försöksvis. Framgången för den före- slagna verksamheten blir ytterst beroende av om lämpliga arbetsuppgif- ter kan uppbringas. Detta torde i sin tur bl. a. vara avhängigt av kon- junkturutvccklingen. 1 en uppåtgående konjunktur kan hemarbete i vissa fall framstå som ett möjligt alternativ till att bygga ut de flesta produk- tionsanläggningarna. I varje fall kan hemarbetsalternativet vara ett lämpligt sätt för en tillverkare att övergångsvis möta stigande efterfrå- gan. Förutsättningarna att genom hemarbete erbjuda äldre människor i glesbygden sysselsättning bör alltså bli bättre när konjunkturen vänder uppåt. Även i nuvarande läge har emellertid hemarbete i viss utsträck- ning visat sig kunna vara konkurrenskraftigt. Svårigheten är bl.a. att bygga upp snabba och säkra kontaktvägar mellan hemarbete och bestäl— lare. De svårigheterna borde kunna övervinnas på ett sätt som arbets- gruppen för glcsbygdsfrågor föreslagit.

Verksamheten bör såsom arbetsgruppen framhållit handhas av företa- gareföreningarna i samarbete med länsarbetsnämnderna. Ett samarbete med bl. a. hemslöjdsföreningarna och de skyddade verkstäderna, vilka i vissa fall bör kunna tjänstgöra som hemarbetscentraler, bör också efter- strävas.”

I regleringsbrevet (budgetåret 1978/79) meddelas bl. a. följande:

1. I syfte att främja lämplig sysselsättning åt svårplacerad arbetskraft i glesbygder får som försöksverksamhet bidrag av statsmedel utgå för

• Sida 43
•  Original

Prop. 1978/79: 139 43

hemarbete inom Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.

2. Med hemarbete får i bidragshänscende jämställas de fall att arbetet förläggs till särskild lokal som används av flera personer boende på samma ort. Bidrag utgår dock icke om lokaliseringsstöd eller sysselsätt- ningsstöd enligt kungörelsen (1970: 180) om statligt regionalpolitiskt stöd har beviljats för verksamheten.

3. Bidrag utgår till täckande av kostnader som föranleds av att arbe- tet bedrivs som hemarbete, exempelvis kostnader för instruktion och an- nan kortare utbildning av hemarbete, för transporter av hemarbetsmate— rial och arbetsprodukter mellan beställaren och hemarbetaren samt för arbetsverktyg och annan mindre kostsam teknisk utrustning för hem- arbetet.

4. Bidrag bcviljas av utvecklingsfonden i länet inom ramen för de medel från förevarande anslag som statens industriverk tilldelar fonden för ändamålet. Fonden har att vid bedrivandet av verksamheten samar- beta med länsarbetsnämnden.

5. Det ankommer på utvecklingsfonden att

a) genom kontakter med kommuner och företag samt branschorgani— sationer, hemslöjdsföreningar och andra organisationer anskaffa lämp- liga objekt för hemarbete

b) om så visar sig lämpligt samordna arbetsanskaffningen med de skyddade verkstädernas verksamhet

c) medverka till att arbetskraft som är lämpad för visst slag av hem- arbete får erforderlig instruktion eller utbildning

d) i frågor som avser arbetsvillkoren samråda med arbetsmarknadens parter.

6. På länsarbetsnämnden ankommer att

a) i samråd med länsstyrelsen bestämma inom vilka områden i länet bidrag skall utgå

b) bland äldre lokalt bunden arbetskraft inom dessa områden ta ut personer som är lämpade för och intresserade av ifrågakommande typer av hemarbete.

7. Utvecklingsfonden erhåller efter statens industriverks beslut bidrag till täckande av administrationskostnader för verksamheten.

8. Tillsyn över försöksverksamheten utövas av statens industriverk. Glesbygdsbidraget avser sålunda de merkostnader som blir följden av att arbete bedrivs i hemmet, t. ex. kostnader för instruktion och utbild- ning, transporter, maskiner etc. Enligt praxis bör ej bidraget överstiga 8 000 kr. per sysselsatt och år eller 20 % av den utbetalda lönesumman.

Sedan bidragets tillkomst har för varje år beviljats följande belopp:

Budgetår Beviljat 1968/69 l,0 milj. kr. 1969/70 2,4 ” 1970/71 3,0 ” 1971/72 3,3 " 1972/73 3,4 ” 1973/74 3,7 " 1974/75 2,6 " 1975/76 3,5 " 1976/77 3 6 "

• Sida 44
•  Original

Prop. 1978/79: 139 44

OSA-kommittén (organisationskommittén för skyddat arbete) konsta- terade i sitt betänkande (SOU 1975: 82) Organisation för skyddat arbete, att det regionalpolitiskt motiverade hemarbetet på flera håll kommit att utgöra ersättning för det kommunala hemarbetet för arbetshandikap- pade.

Eftersom dc beskrivna åtgärderna enligt OSA-kommittén fått samma syfte som verkstäderna för skyddat arbete fanns det inte längre något skäl som motiverade en fortsatt uppdelning av verksamheten på olika huvudmän och organisationsformer.

Kommittén hävdade att splittringen av huvudmannaskapet för den skyddade verksamheten bl. a. har lett till oklarhet om vem som i första hand skall svara för de arbetshandikappades behov av arbete. Detta har hämmat utbyggnadstakten på många håll med en påtaglig regional oba- lans som resultat. Splittringen torde också ha bidragit till att totalt sett försämra det ekonomiska utfallet av verksamheten. De enskilda huvud- männen kan t. ex. inte ensamma bygga upp en slagkraftig organisation vad avser marknadsföring och försäljning. Samhället tvingas således att bygga upp parallella resurser för samma ändamål.

OSA-kommittén slog fast behovet av att driva verksamheten i sådana former att den kan erbjuda arbetshandikappade likartade möjligheter till skyddat arbete oavsett bostadsort. Som en andra utgångspunkt för sitt ställningstagande angav kommittén nödvändigheten av att inom ra- men för det övergripande målet för ett bättre företagsekonomiskt utfall av produktionen. För att åstadkomma detta föreslog kommittén att allt skyddat arbete samordnas i en och samma företagsbildning.

I denna företagsbildning föreslogs sålunda att även det hemarbete som drivs i industriverkets regi skulle ingå, dock med vissa undantag.

De hemarbeten som bör undantas skulle enligt OSA-kommittén vara de småföretag som fått del av glesbygdsstödet för hemarbete utan att de sysselsatt hcmarbetare i ordets egentliga betydelse. Stödet i dessa fall an- sågs i huvudsak ha en lokaliseringspolitisk inriktning.

Vid remissbehandlingen av OSA-kommitténs förslag anslöt sig statens industriverk i huvudsak till vad kommittén anfört i detta avseende. Den stödverksamhet som skulle komma att återstå sedan hemarbete i dess ur- sprungliga betydelse inordnats i den nya företagsbildningen borde enligt industriverket kunna ligga kvar hos företagareföreningarna/utvecklings- fonderna.

I propositionen 1977/78: 30 om skyddat arbete och yrkesinriktad re- habilitering m. m. delar departementschefen i allt väsentligt OSA-kom- mitténs syn på hemarbetet och dess framtida organisationstillhörighet.

6.2 Utgångspunkter

NOSA-kommittén kan konstatera att försöksverksamheten med stöd till hemarbete finansierat genom s.k. glesbygdsmedel har bedrivits un- der förhållandevis fria former. De enskilda företagareföreningama/ut- vecklingsfonderna har utifrån sitt läns speciella struktur och förutsätt- ningar själva kunnat utveckla bidragsformen.

Ett faktum är vidare att företagareföreningarna/utvecklingsfondema i vissa fall stött på stora svårigheter att finna företag som är beredda att lägga ut arbete i form av hemarbete. Detta problem accentueras självfal- let i tider med lågkonjunktur. Företagareföreningarna/utvccklingsfon- derna har därför i ökad utsträckning gett stöd åt enskilda slöjdare och

• Sida 45
•  Original

Prop. 1978/79: 139 45

cnmansföretagare etc. i glesbygder. Stödet utgår då huvudsakligen i form av bidrag till anskaffning av arbetsredskap och dylikt.

Den länsvis individuella utvecklingen av stödet har medfört att det i dag finns många olika former av sysselsättning som ryms under rubri- ken hemarbete. Den samlade statistik som dokumenterats av statens in- dustriverk belyser företagareföreningarnas/utvecklingsfondernas kostna- der och resursinsatser för verksamheten. Någon samlad dokumentation Över vilka olika typer av hemarbete som förekommer, hemarbetamas sammansättning, inkomst, kön, ålder etc. finns ej. Kommittén har därför ansett det värdefullt att kunna kartlägga även dessa faktorer. Med anledning härav har kommittén utarbetat en enkät som sänts ut till här aktuella utvecklingsfonder. Kommittén har dessutom haft särskilda överläggningar med representanter för utvecklingsfonderna samt den skyddade verksamheten i Jämtlands resp. Västerbottens län. (En sam- manställning av enkätsvaren redovisas i bil. 4.)

Tyvärr har det visat sig att dokumentationen kring denna verksamhet varierar rätt kraftigt mellan resp. län, varför enkätsvaren i flera fall ba- seras på skattningar och i vissa fall har svar inte kunnat avges. Materia- let kan därför inte ligga till grund för några mera djupgående analyser kring glesbygdsstödet utan kan i första hand ses som ett komplement till övrig faktaredovisning. Kommittén kommer därför inte att här kom- mentera enkäten mer än i några avseenden.

Kommittén delar i stort de synpunkter beträffande behovet av sam- ordning mellan olika former av skyddat arbete som tidigare framförts av OSA-kommittén. Det splittrade huvudmannaskapet mellan olika pri- mär- och landstingskommunala huvudmän samt staten har förutom en regional obalans också lett till oklarheter beträffande bl.a. verksamhe— tens syfte och inriktning liksom vart ansvaret för en fortsatt utbyggnad skall ligga. Splittringen av ansvaret torde också i många fall ha medfört en olycklig konkurrens mellan de olika arbetsvårdsföretagen.

Det regionalpolitiskt motiverade hemarbetet tillkom för att stärka möjligheterna för personer bosatta i glesbygdsområden att få sysselsätt- ning. OSA-kommittén konstaterade emellertid att denna verksamhet till större delen kommit att utgöra en ersättning för det kommunala hem- arbetet för arbetshandikappade. Detta har också bekräftats av statens industriverk och utvecklingsfonderna.

Åtgärderna har sålunda i huvudsak fått samma syfte som övrig skyd- dad verksamhet. Det finns därför inte längre något som motiverar en fortsatt splittring av huvudmannaskapet. Verkstäderna för skyddat ar- bete måste också anses utgöra en god bas kring vilket hemarbetet kan utvecklas i fastare former. På sikt torde det därvid vara angeläget att in- ordna hemarbetet i fasta enheter typ hemarbetscentraler eller 5. k. filial— verkstäder.

I den samordning som nu är förestående är det därför väsentligt att alla former av skyddat arbete ingår för att de problem som utan tvekan finns i dag skall kunna undvikas.

Försöksverksamheten med hemarbete finansierat genom glesbygdsme- del som pågått under en 10-årsperiod ges därvid möjlighet att verka un- der fastarc former i en organisation med gemensam målsättning för hela verksamheten. Därmed kan också omotiverade regionala olikheter und- vikas.

I enkäten har följande uppdelning mellan de olika formerna av hem- arbete gjorts:

• Sida 46
•  Original

Prop. 1978/79: 139 46

Typ av hemarbete Redovisat antal

hemarbetare budgetåret l976/77

a) Hemarbete 598 b) Hemarbetare i s. k. samlingslokal 21] c) Egen företagare utan anställda

(inkl. familjemedlemmarna) 220 d) Egna företagare med anställda 180 e) Ovriga 69

Summa 1 278

Enligt statens industriverk fanns som tidigare nämnts ca 2 500 regist- rcrade hemarbetare vid utgången av budgetåret 1976/77. Ca 1' 300 av dessa har således under året varit föremål för åtgärder av olika slag.

Kommittén kan konstatera att en stor andel av hemarbetarna enligt kategori a (hemarbetare) har en förhållandevis låg inkomst. Hela 25 % har en årsinkomst under 1 000 kr. Det innebär att för många av hem- arbetet är arbetet ett komplement till annan utkomst (lantbruk, pension etc.). För en mindre del i denna grupp torde hemarbetet ha fått en mera terapeutisk inriktning.

Några undersökningar som visar hur hemarbetarna fördelar sig på olika handikapp finns tyvärr inte. Erfarenhetsmässigt kan man dock anta att det till största delen rör sig om äldre ortsbunden arbetskraft med vissa mindre medicinska handikapp. Enligt kommitténs bedömning torde de medicinska handikappen hos hemarbetarna i stort motsvara den fördelning som gäller för övrig arbetskraft inom den skyddade sys- selsättningen.

6.3 Förslag

I likhet med vad som anförts av OSA-kommittén och i propositionen 1977/78: 30 anser således NOSA-kommitén att det regionalpolitiskt motiverade hemarbetet —-— dock med vissa undantag — bör överföras till de regionala stiftelsema för skyddat arbete. Undantagen gäller framför allt gruppen d —- egen företagare med anställda _— cnligt sammanställ- ningen ovan, samt i viss utsträckning även gruppen c — egna företagare utan anställda. Denna uppfattning kan också i stort sägas bekräftas i en- käten av de olika utvecklingsfonderna.

Sålunda bör i första hand d-gruppcn som ej sysselsätter hemarbetare i ordets egentliga betydelse ej överföras till de regionala stiftelsema. C- gruppen är mera komplicerad, men en viss del av denna grupp torde dock kunna bedömas på samma grunder som för gruppen d. För att ex- akt kunna fastställa vilka i denna grupp som bör överföras till de kom- nande regionala stiftelsema har kommittén givit berörda regionala or- ganisationskommittéer i uppdrag att uppta överläggningar med resp. re— gional utvecklingsfond. I dessa överläggningar bör även de hemarbetare som ej var föremål för bidrag under budgetåret 1976/77, men som redan tidigare varit registrerade hos företagareföreningarna/utvecklingsfon- derna tas med i bedömningarna.

De grupper som skall ingå i den nya stiftelseorganisationen är således de vars arbetsförhållanden kan jämföras med skyddad sysselsättning.. Kommittén vill i anslutning härtill understryka vikten av att samtliga

• Sida 47
•  Original

Prop. 1978/79: 139 47

hemarbetare anvisas genom arbetsförmedlingen för att en så likvärdig bedömning som möjligt därmed skall uppnås i varje enskilt fall.

Grupp e — övriga —— i sammanställningen av enkäten avser det frakt- stöd för fiske ovanför odlingsgränsen som tillämpas av utvecklingsfon- den i Norrbottens län. De arbetsuppgifter som kan hänföras till gruppen c, torde i likhet med Norrbottens läns stöd till fjällfiskct, vara så udda att det inte är lämpligt att generellt hänföra denna grupp till den ena el- ler andra stiftelsen, utan bör bedömas från fall till fall.

Som en konsekvens av vad kommittén föreslagit bör sålunda nuva— rande anslag för hemarbete vad avser grupperna a, b samt delar av c överföras till de kommande regionala Stiftelserna för skyddat arbete i de berörda länen.

Oavsett om återstoden av hemarbete, dvs. grupperna d och e samt delar av 0, skall ligga kvar på utvecklingsfonderna eller administreras på annat sätt anser kommittén det angeläget att nuvarande bestämmelser ses över mot bakgrund av de förändringar som här har föreslagits. Kommittén vill härvid också hänvisa till statens industriverks skrivelse 1978-09-18 till industridepartementet angående glesbygdsstödet till hem- arbete m.m. där industriverket framför sin uppfattning om hanteringen av de återstående delarna av hemarbetet.

Kommittén vill i anslutning härtill också påpeka att bidraget till grup- pen d — egna företagare med anställda —— sannolikt inte kan anses ha direkt stöd i gällande bestämmelser.

Enligt uppgifter från statens industriverk arbetar drygt 11 befattnings- havare (omräknat till heltid) med glesbygdsstödet. Om som kommittén här föreslår större delen av arbetsuppgifterna kommer att överföras till de regionala stiftelsema för skyddat arbete måste denna fråga beaktas ur personal- och kompetenssynpunkt vid uppbyggandet av den nya stiftel- seorganisationen.

Kommittén vill slutligen understryka vikten av att de lokala förhand- lingar, mellan utvecklingsfonderna och de regionala stiftelsema för skyddat arbete, som är nödvändiga innan den nya organisationen av hemarbetet kan sättas i funktion leder till fasta och etablerade samråds— former i framtiden. Detta är en nödvändighet eftersom de båda länsstif— telserna utgör viktiga instrument för länets arbetsmarknadspolitiska ut- veckling.

Mot bakgrund av vad som ovan anförts föreslår kommittén att hemarbete (kat. &) och hemarbetare i samlingslokal (kat. b) samt viss del av gruppen —— egna företagare utan anställda —-— (kat. c) över- förs till de regionala stiftelsema för skyddat arbete i de berörda länen;

att berörda regionala stiftelser för skyddat arbete ges i uppdrag att uppta förhandlingar med resp. utvecklingsfonder avseende den slutliga fördelningen av gruppen — egna företagare utan anställda — (kat. c) samt

att särskilda medel anvisas den nya stiftelseorganisationen för admi— nistration och drift av hemarbete i berörda län.

7 Preliminär budget för budgetåret 1979/80 7.1 Utgångspunkter

I detta avsnitt lämnas förslag till budget för andra halvåret 1979 av— seende successiv uppbyggnad av den centrala stiftelsen och de regionala

• Sida 48
•  Original

Prop. 1978/79: 139 48

stiftelsernas administration. I huvudsak omfattar avsnittet förslag till preliminär budget för första verksamhetshalvåret 1980 för hela den nya stiftelseorganisationen.

Vid beräkningen av preliminär budget för budgetåret 1979/80 har kommittén utgått från att den nya organisationen kommer att omfatta samtliga nuvarande kommunala och landstingskommunala verkstäder för skyddat arbete samt AMS industriella beredskapsarbeten och kon- torsarbetscentraler. Vidare omfattar beräkningarna även de verkstäder som i dag drivs i enskild regi. Det regionalpolitiska hemarbetet har tidi- gare särskilt behandlats under punkt 6.

Budgetförslaget avseende första verksamhetshalvåret 1980 utgår med nödvändighet från mycket grova och preliminära mått enligt vad som ti- digare anförts under punkt 3 ”Finansiering, medelsfördelning m. m.”. Underlag vid förslagets upprättande har utgjorts av resp. regional orga- nisationskommittés förslag till preliminär budget för verksamhetshalvå- ret 1980 enligt anvisningar som utfärdats av NOSA-kommittén. Någon närmare analys och prövning av dessa förslag har på grund av brist på tid och underlag varit omöjligt att utföra. Som tidigare nämnts samman- ställs och bearbetas nu de regionala kommittéernas förslag beträffande regional administration etc. och kommittén avser därvid att återkomma med en redogörelse för uppbyggnaden av den regionala organisationen. Budgetförslaget innebär alltså inte att kommittén till fullo prövat de re- gionala kommittéernas förslag. Kommittén har dock funnit det nödvän— digt att redan nu lämna ett underlag för det kostnadsutrymme som be— räknas krävas för verksamhetens första halvår.

Som tidigare framhållits bör en provisorisk anslagsteknik tillämpas för första verksamhetshalvåret i avvaktan på att uppgifterna kan preci— seras och uppdateras för den under punkt 3 föreslagna finansieringsmo— dellen. Kommittén beräknar att detta arbete kommer att ske under förs—

ta halvåret 1979, dcs. i samband med petitaarbetet inför den 1 septem— ber 1979.

Preliminär budget 1979/80 ' l979-O7-01-1 2-31 1980-01-01-06-30

Driftkostnader

a) Centrala stiftelsen 16 100 000 15 300 000

b) Regionala Stiftelserna 31 300 000 808 053 000 Summa 47 400 000 823 353 000

Kapitalkostnader

a) Centrala stiftelsen 400 000 300 000

b) Regionala stiftelsema 4 500 000 157 800 000 Summa 4 900 000 158 100 000

7.2 Kostnader 1979-07-01—12-31

7.2.1 Centrala stiftelsen/central administration Kommittén har tidigare för innevarande budgetår föreslagit ett sär- skilt anslag på tilläggsbudget för täckande av genomförandekostnader under budgetåret 1978/79 att ställas till centrala stiftelsens förfogande. För en fortsatt successiv uppbyggnad och bemanning av den centrala stiftelsen, enligt punkt 5, beräknas kostnaderna för driften under andra halvåret 1979 uppgå till 9 350 000 kr. Kostnaderna avser löne- och löne-

• Sida 49
•  Original

Prop. 1978/79: 139 ' 49

bikostnader, reseersättningar, lokal- och lokalvårdskostnader samt ex- penser. I kostnaderna ingår 400 000 kr. för utrustning av centrala stiftel- sens lokaler under andra halvåret 1979.

Under centrala stiftelsen beräknas också vissa gemensamma kostna— der för central administration avseende hela organisationen under upp- byggnadsskedet. Förutom successiv uppbyggnad av den centrala stiftel- sen innebär den nya organisationen också att ett flertal nya tjänster till— kommer i den regionala organisationen. För organisationen i sin helhet beräknas kostnaderna för den rekrytering (annonsering m.m.) som måste ske under perioden till 750 000 kr.

Omfattande utbildningsinsatser krävs under perioden för att den nya organisationen skall kunna träda i kraft och börja fungera från den 1 ja- nuari 1980. Detta gäller både nytillkommande personal och personal hos nuvarande huvudmän som skall övergå till den nya organisationen. Ut- bildningen avser nya förvaltningssystem, kännedom om den nya organi- sationen etc. För organisationen i sin helhet beräknas utbildningskastna- derna till 2 400 000 kr.

Vid förberedelsen och uppbyggnaden av den nya organisationen krävs fortlöpande bistånd av konsulter och annan expertis främst med av- seende på utvecklingen och införandet av förvaltningsekonomiskt sys- tem. Konsultinsatser erfordras även vid uppbyggnaden av den regionala organisationen. Den centrala stiftelsen måste kunna bistå de regionala stiftelsema med experthjälp inte minst i de län där man i dag saknar en regional administration. Den centrala stiftelsen kommer inte att på egen hand kunna svara för detta bistånd varför konsultinsatser bedöms som helt nödvändiga. Kostnaden för konsultinsatser beräknas uppgår till 4 000 000 kr.

Sammanlagt beräknas kostnaderna för den centrala administrationen under andra halvåret 1979 till 16 500 000 kr.

7.2.2 Regional administration Den nya organisationen med regional samordning innebär att nya ad- ministrativa tjänster måste tillskapas inom vissa län. I de län som i dag saknar regional administration måste helt nya huvudkontor för de regio- nala stiftelsernas administration byggas upp. Ett flertal län har i dag en fungerande regional administration men dimensioneringen och organisa— tionen av dessa uppvisar stora variationer. Enligt en första sammanställ- ning av de regionala organisationskommittécrnas förslag kan det sam- manlagda behovet av nya tjänster beräknas till ca 400. Utöver de sex län där en helt ny regional administration måste byggas upp avser dessa nya tjänster tillskott till de nuvarande arbetsvårdsförvaltningarna. Till stor del avser dessa tjänster arbetsuppgifter som i dag sköts av administra— tiva organ utanför dessa förvaltningar. Befattningshavare till dessa tjänster måste rekryteras successivt under år 1979 för att organisationen skall ges en möjlighet att fungera från ikraftträdandet den 1 januari 1980. Som tidigare framhållits kommer de regionala stiftelsema inte att bildas förrän tidigast under senare delen av första halvåret 1979. Kom— mittén bedömer det dock nödvändigt, vilket tidigare framhållits, att re— dan dessförinnan i vissa län anskaffa lokaler för huvudkontor samt att rekrytera vissa personalkategorier. I flertalet län måste lokaler för hu— vudkontor anskaffas, då nuvarande lokaler är otillräckliga eller inrymda i fastigheter avsedda för annat ändamål. Kostnaderna för driften av den regionala administration som härmed börjar fungera under andra halv-

• Sida 50
•  Original

Prop. 1978/79: 139 50

året 1979 beräknas till 31 300 000 kr. Härav avser löne- och lönebikost- nader 21 600 000 kr., lokalkostnader 3 700 000 kr. samt expenser (inkl. rcscersättningar) 6 000 000 kr.

Kostnaderna för de inventarier som måste anskaffas till de nya hu- vudkontoren beräknas till 4 500 000 kr.

Sammanlagt beräknas kostnaderna för den regionala administrationen under andra halvåret 1979 till 35 800 000 kr.

Totalt beräknas genomförandekostnaderna för den centrala och regio- nala administrationen i den nya stiftelseorganisationen för skyddat ar- bete andra halvåret 1979 uppgå till 52 300 000 kr.

7.3 Kostnader 1980-01-01—06-30

7.3.1 C entrala stiftelsen Den centrala stiftelsen måste vid ingången av hela stiftelseorganisatio- nens första verksamhetshalvår vara relativt väl utbyggd. Ett stort behov av framför allt service och rådgivning till de regionala stiftelsema kan förutses. Detta kommer i hög grad att gälla de län där samordningen i nuläget helt saknas eller är av mindre omfattning. Kostnaderna för drif- lrn av den centrala stiftelsen under stiftelseorganisationens första verk- samhetshalvår beräknas uppgå till 11 500 000 kr. Härav avser löne- och lönebikostnader 7 800 000 kr., sjukvårdskostnader 25 000 kr., reseersätt- ningar 1 000 000 kr., rekrytering 75 000 kr., utbildning 100 000 kr., 10- kalkostnader 1 800 000 kr. samt expenser 700 000 kr. En kostnad om 300 000 kr. för inventarier beräknas i samband med stiftelsens fortsatta utbyggnad. Härutöver tillkommer behovet av konsultinsatser beräknat till en kostnad av 2 000 000 kr. samt hela stiftelseorganisationens medlemsav- gift till SFO beräknat till en kostnad av 1 800 000 kr. Den senare kost- naden avser hela kalenderåret 1980. Sammanlagt beräknas kostnaderna för den centrala stiftelsen under första verksamhetshalvåret 1980 uppgå till 15 600 000 kr. Fr.o.m. första vcrksamhetshalvåret 1980 kommer den centrala stif- telsen att överta uppgifter som i dag åvilar AMS m.fl. centrala organ. Som tidigare framhållits beräknas nuvarande personalresurser på central nivå uppgå till ca 70 årsanställda. Kostnaderna för driften av den cent— rala stiftelsen bör alltså till viss del motsvaras av minskade kostnader hos framför allt AMS.

7.3.2 Regionala stiftelsema Budgetförslaget för de regionala Stiftelserna och deras verksamhet un- der första verksamhetshalvåret bygger på underlag, som enligt NOSA- kommitténs anvisningar, upprättats av de regionala organisationskom- mittéerna. Drift- och investeringskostnadema har räknats upp och mot- svarar 1980 års beräknade kostnadsläge. De regionala stiftelsernas verksamhet omfattar nuvarande kommu— nala och landstingskommunala verkstäder för skyddat arbete och hem— arbete (avser inte det regionalpolitiska hemarbetet som behandlats tidi- gare under punkt 6). Därutöver ingår AMS kontorsarbetscentraler och industriella beredskapsarbeten. Den beräknade platsutvecklingen under perioden 1977—1980 fram- går av nedanstående tabell.

• Sida 51
•  Original

Prop. 1978/79: 139 51

1977 1978 1979 1980 Platser 20 382 20 778 21 050 21 928 ökning +396 +272 +878 Timmar (tusental) 22 000 23 179 24 141 25 514 ökning +1 179 41—962 —'-.-1 373

Platsförändringarna hänförs i huvudsak till de nuvarande verkstä- derna för skyddat arbete.

Platstillgången inom den skyddade verksamheten utvisar ända sedan början av 1970-talet en starkt stigande trend med ett nytillskott om ca 1 000 platser per år. Trenden bryts i mitten av 1970-talet för att i före- liggande förslag för år 1980 återgå till en ökningstakt om knappt 1 000 platser. Nedgången under 1970-talets senare hälft kan med fog antas sammanhänga med det ansträngda kommunal-ekonomiska läget direkt kopplat till osäkerhet omkring framtida huvudmannaskap för verksam- heten. De regionala organisationskommittéerna har med hjälp av länsar- betsnämnderna bedömt nuvarande och framtida behov av skyddat ar- bete. Efterfrågan kan i nuläget inte på långt när tillgodoses och det framtida behovet bedöms inte sjunka i omfattning.

I sitt betänkande (SOU 1975: 82) Organisationen för skyddat arbete pekade OSA-kommittén framför allt på den regionala obalansen i fråga om tillgången på skyddat arbete och ansåg att en regional utjämning er- fordrar ett nytillskott på ca 5 000 platser. I propositionen 1977/78: 30 fixerades inte det framtida platsbehovet mot bakgrund av vad som i pro- positionen anförts om en fortsatt höjning av ambitionen att också ge gravt handikappade rätt till skyddat arbete. I stället fastslogs att pröv— ningen av den fortsatta utbyggnaden liksom hittills bör ske inom ramen för det årliga budgetarbetet. Mot denna bakgrund och med hänsyn till vad som tidigare anförts beträffande den nya stiftelseorganisationens målsättning räknar kommittén med en utbyggnadstakt omfattande ca 1 000 nya platser per år, med regional fördelning efter nära samråd med AMS.

Driftbudgetförslaget för de regionala stiftelsema med 1979 års om- fattning (21 050 platser) belöper sig till en kostnad om 645 625 000 kr.

I ovannämnda driftkostnad ingår nuvarande administration, vilken är direkt budgeterad på verksamheten. För utökad och i vissa fall helt ny— tiilkommande administration beräknas kostnaden till 54 900 000 kr. Denna post utgörs av ca 400 nya befattningar, kostnad för företagshäl— sovård, ADB och andra köpta servicetjänster, tillkommande lokalhyror m. m. Som tidigare framhållits avser de nya befattningarna i huvudsak arbetsuppgifter som i dag sköts av administrativa organ utanför arbets- vårdsförvaltningarna. Utöver ovan angivna kostnader har de regionala kommittéerna i många fall inte kunnat ange den exakta omfattningen av just denna kostnadsbild bl. a. mot bakgrund av det pågående arbetet inom kommittén och dess arbetsgrupper avseende löne- och ekonomi- system, företagshälsovård m.m. Kommittén bedömer därför att ett yt- terligare medelsbehov om 15 000 000 kr. föreligger.

Enligt vad som tidigare framhållits beräknas år 1980 en utökning av platsantalet med 878 nya platser, varav huvuddelen avser av AMS redan nu kända och godkända platsförändringar. Driftkostnaderna för detta nytillskott beräknas under första halvåret 1980 uppgå till 41 500 000 kr.

• Sida 52
•  Original

Prop. 1978/79: 139 52

I tidigare nämnda totala driftkostnad ingår inte, enligt kommitténs an- visningar till de regionala kommittéerna, kapitaltjänstkostnader, dvs. kostnader för räntor och avskrivningar. Förhandlingar pågår f.n. mel- lan statens förhandlingsnämnd, Landstingsförbundet och Svenska kom- munförbundet om överlåtelser av lokaler, maskiner etc. till stiftelseorga- nisationen. F. 11. är det inte möjligt att beräkna de kostnader som är re- laterade till kommande förhandlingsuppgörclse. Kommittén vill därför i föreliggande budgetförslag markera dessa kostnader med ett belopp uppgående till 51 028 000 kr. Beloppet är konstruerat utifrån AMS upp- gifter om 1977 års kostnad för verkstäderna för skyddat arbete. Av dessa uppgifter framgår att kapitaltjänstkostnaden för verksamheten uppgår till 5 % av omsättningen eller 3:50 kr./tim. Detta innebär i järn- förelse med föregående år en ökning från 4,5 % av omsättningen. Med denna trend som bakgrund har kostnaderna beräknas till 4 kr./tim. med 1980 års timantal som grund.

Sammanlagt beräknas sålunda driftbudgeten för de regionala stiftel- sernas verksamhet under första halvåret 1980 till 808 053 000 kr. Hel- årskostnaden för den regionala verksamheten under kalenderåret 1980 beräknas till 1 519 856000 kr. mot bakgrund av att en förhållandevis större del av årskostnaden faller på första verksamhetshalvåret.

För att belysa verksamhetens totala kostnadsutveckling sedan år 1970 redovisas nedan, i löpande priser, nettokostnaden per år angiven 1 milj. kr. och med procentuell ökning. Uppgifterna är för åren 1970 till 1977 hämtade ur AMS statistik och för åren 1978 till och med 1980 beräk- nade utifrån de regionala organisationskommittécrnas budgetförslag.

År Milj. kr. % ökning 1970 17l,8

1971 246,2 43,3 1972 317,7 22,5 1973 3653 15,1 1974 4620 26,3 1975 594,9 28,8 1976 728,9 22,5 1977 862,8 18,4 1978 1 069,3 23,9 1979 1 144,2 7.0 1980 1 550,4 35 5

(Obs. beräkningarna för år 1980 inkl. kostnader i samband med det nya huvudmannaskapet samt kostnader för den nya centrala och regio- nala administrationen.)

Kapitalkostnaderna för de regionala stiftelsema under första halvåret 1980 delas i två huvuddelar, där den ena utgör kostnader för ny verk- samhet och den andra delen upptar kostnader inom redan befintlig verksamhet.

Kostnaden för ny verksamhet avser byggnation och utrustning för tillkommande platser. Periodiseringen av dessa investeringar innebär att byggkostnad första halvåret 1980 kan innebära platsökning 1980, 1981 eller i vissa fall först 1982.

De i förslaget angivna utrustningskostnaderna för ny verksamhet har ej alltid samband med angivna kostnader för byggnation. Detta med hänvisning till vad som ovan angivits angående periodiseringen av dessa

• Sida 53
•  Original

Prop. 1978/79: 139 . 53

kostnader men också därför att en stor del av de nytillkommande plat— serna ej byggs i egcn regi utan lokaler förhyrs av annan ägare.

I förslaget ingående belopp för byggnation avseende nya platser upp- går till 28 600 000 kr. och utgör del av kostnaden för ca 450 nya platser. Beloppet för utrustning av nya platser uppgår till 45 300 000 kr. vilket avser del av kostnaderna för ca 800 nya platser.

Inom den befintliga verksamheten är kostnaden för byggnation 14 400 000 kr. och hänförs bl.a. till ersättning av undermåliga lokaler, tillbyggnad av främst personalutrymmen vid befintliga verkstäder samt miljöåtgärder i övrigt. Utrustningskostnaden om 69 200 000 kr. avser in- vesteringar i nya maskiner, ersättning av försliten utrustning, medel för produktutveckling och arbetsmiljöåtgärder m. rn.

Sammanlagt beräknas sålunda kapitalkostnaderna för de regionala stiftelsernas verksamhet uppgå till totalt 157 500000 kr. under första verksamhetshalvåret 1980.

De från AMS nu utgående statsbidragen för byggnation och ma— skinutrustning vid utökad verksamhet beräknas täcka ca 17 % av hu— vudmännens kostnad för byggnation resp. ca 40 % av kostnaden för maskiner och inventarier. Med detta som utgångspunkt redovisas nedan AMS statistik för investeringar i verkstäder för skyddat arbete omräknat till huvudmännens verkliga kostnader:

År Totalkostnadl Milj. kr.

Byggnation Utrustning 1974/75 l40,1 95,9 44,2 1975/76 163,6 132,4 31,2 l976/77 149,8 87,0 62,8 1977/78 173,7 84,7 89,0 1978/792 250,0 100,0 150,0

1 Statens investeringar på inventariesidan gällande kontorsarbetscentraler och ndustriella beredskapsarbeten tillkommer. 2 Av AMS uppskattat behov.

7.4 Sammanfattning och förslag

Med hänvisning till vad som ovan anförts föreslår kommittén att ett särskilt anslag om sammanlagt förslagsvis 1 033 453 000 kr. ställs till den centrala stiftelsens förfogande för täckande av hela organisationens drift- och investeringskostnader under budgetåret 1979/80.

• Sida 54
•  Original

Prop. 1978/79: 139 54

Reservation av ledamoten Karl-Anders Petersson ang. den centrala stif- telsens dimensionering

Enl. prop. 77/78: 30 om ny organisation för skyddat arbete, var en av målsättningarna att den nya organisationen skulle innebära en omfat- tande decentralisering. Den centrala stiftelsen skulle utöver ett övergri- pande ansvar för planering, budgetarbete och ekonomi i övrigt samt personal— och rehabiliteringspolitiska frågor endast ha i huvudsak rådgi- vande uppgifter.

Det är angeläget att denna målsättning förverkligas i den praktiska utformningen av såväl den centrala stiftelsen som de regionala stiftel- serna.

Det är därför anläget att de totala resurserna, som satsas på denna re- form fördelas på centrala och regionala stiftelser, så att målsättningen verkligen uppfylles. En försiktigare dimensionering av den centrala stif- telsen i initialskedet hade därför varit välmotiverad. Ca 50 befattnings- havare hade varit ett lämpligt dimensioneringsaltemativ för inlednings- skedet tills erfarenheter vunnits om den slutliga uppgiftsfördelningen mellan den centrala och de regionala stiftelsema.

• Sida 55
•  Original

Prop. 1978/79: 139 55

Reservation av ledamöterna Walter Slunge och Harry Lindström an- gående den centrala stiftelsens dimensionering, organisation, funktioner m. m.

I avsnitt 5 presenteras närmare organisation, funktioner och dimen— sionering hos den centrala stiftelsen. Antalet befattningar beräknas bli 114, varav 77 chefer och handläggare. Befattningarna fördelas på upp- gifter för ledning, samhällskontakt, personal, ekonomi, revision, mark- nad och teknik. Av beskrivningen framgår att den centrala stiftelsen av- ses få långtgående befogenheter vad gäller hela verksamheten för skyd- dat arbete, såväl inriktningen av verksamheten som investeringar och marknadsföring.

Enligt propositionen 1977/78: 30 avsågs dock den nya stiftelseorgani- sationen innebära en omfattande decentralisering och det hävdades bl. a. att den centrala stiftelsen vid sidan av ett övergripande ansvar för plane- ring, budgetarbete och ekonomi i övrigt samt personal- och rehabilite- ringspolitiska frågor endast skulle ha i huvudsak rådgivande uppgifter

Vidare framhölls att den centrala stiftelsen och dess arbetsuppgifter borde koncentreras på långsiktig, strategisk och övergripande planering samt på finansiering, utvärdering, utveckling och information. De regio- nala stiftelsema skulle bli ansvariga för ett genomförande på kort sikt och under fullt resultatansvar med beaktande av samtliga mål för verk- samheten.

Vi vill understryka detta synsätt och speciellt betona att för att verk- samheten skall kunna fungera krävs att direktansvaret för produktion, marknadsföring m.m. ligger så långt ner i organisationen som möjligt. Resurser behöver också skapas för att detta skall kunna ske, men dessa bör tillföras de regionala stiftelsema.

Vi anser att den nu föreliggande beskrivningen av den centrala stiftel- sens uppgifter, funktioner, organisation och dimensionering inte över- ensstämmer med den i inledningen och i propositionen beskrivna. Ett genomförande av den föreslagna organisationen med 114 befattningsha— vare skulle enligt vår uppfattning komma att betyda en icke avsedd centralisering av verksamheten med betydande effektförluster. Det i och för sig vällovliga syftet med samordning av verksamheten kommer att betyda förluster i initiativkraft hos de regionala stiftelsema, som har det primära ansvaret för att meningsfull sysselsättning Skapas för dem som arbetar i organisationen.

Vi är för vår del inte övertygade om att de resurser som totalt satsas på reformen får den bästa användningen om den centrala stiftelsen di— mensioneras på det sätt kommittén nu vill föreslå. Vi kan inte finna att det har visats att inte stiftelsen lika väl skulle kunna svara upp mot de krav och förväntningar som kommer att ställas på den med en betydligt mindre personalstyrka, åtminstone i ett inledningsskede. Kommittén hade därför bort ta fram ett annat dimensioneringsalternativ med exem- pelvis 50 befattningshavare, vilket hade kunnat utgöra ett första steg som sedan hade kunnat omprövas efter hand som erfarenheter av verk- samheten hunnit vinnas. Det är enligt vår mening inte möjligt att redan innan organisationen kommit på fötter bilda sig en uppfattning om den slutgiltiga uppgiftsfördelningen mellan den centrala stiftelsen och de re- gionala.

• Sida 56
•  Original

Prop. 1978/79: 139 56

Särskilt yttrande av experten Alf Nilsson avseende förslaget om finan- siering, medelsfördelning m. m.

Avsnittet tar inledningsvis upp ett antal förutsättningar som måste uppfyllas för ett effektivt finansieringssystem. Jag delar majoritetens uppfattning om dessa förutsättningar men vill samtidigt något kommen- tera två av dessa. För det första, sägs det bl. a. i avsnittet, måste finan- sieringssystemet möjliggöra och stimulera till ett affärsmässigt beteende och en rationell företagsekonomisk resursplanering och resursuppbygg- nad. För dct andra måste systemet stimulera till en hushållning med sta- tens resurser och en strävan att tillfredsställande täcka kostnaderna med intäkter från försäljningen av produktionen.

Jag anser att det föreslagna finansieringssystemet väl uppfyller kravet på företagsekonomisk anpassning. Däremot anser jag förslaget behöva utvecklas vad gäller möjligheterna för statsmakterna att få insyn i hur väl det hushållas med statens medel.

I enlighet med förslag i prop. 1977/78: 30 beslöt riksdagen att i av- vaktan på slutligt förslag om finansieringen att detta åtminstone över- gångsvis skulle ske över statsbudgeten. I och med denna, låt vara tillfäl- liga lösning måste utgångspunkten vara att regering och riksdag ges så god möjlighet som möjligt att bedöma huruvida skattebetalarnas medel används på mest ändamålsenliga sätt. Detta är inte mindre viktigt då de årliga medelstillskotten över statsbudgeten kan väntas väsentligt över- stiga 1 000 milj. kr.

Utifrån detta allmänna resonemang har jag bedömt det lämpligt att konstruera ett medelsanvisningssystem som mera ansluter till traditio- nella statliga budgeteringsnormer än vad majoritetsförslaget gör.

Medelsanvisningen bör ske i form av två skilda reservationsanslag. Över det ena reservationsanslaget anvisas bidrag till driften. Över det andra anvisas investeringsmedel.

Driftbidraget konstrueras så att det relateras till underskottet per in- rättad arbetsplats. Detta underskott uppstår som skillnaden mellan samt- liga kostnader för driften, i enlighet med majoritetsförslagets redovis- ning, minus intäktcr från försäljningen i verksamheten. När den cen- trala stiftelsen äskar medel till driften för hela organisationen får detta ske utifrån genomsnittssiffror för hela verksamheten. De anvisade med- len får därefter lyftas av centrala stiftelsen för fördelning ut på de regio- nala stiftelsema efter en viss fördelningsnyckel. Denna fördelningsnyc- kel måste naturligtvis ta hänsyn till de skiftande förutsättningar under vilka de regionala Stiftelserna arbetar.

Denna konstruktion med koppling till underskottet per inrättad ar- betsplats måste naturligtvis ta hänsyn till uppkommande löneförhöj- ningar under löpande budgetår. Därför är det rimligt att göra en viss schablonmässig uppräkning av bidraget med hänsyn till detta. Den cent- rala stiftelsen har rätt att använda pengarna på driftsanslaget i den ut- sträckning som det finns anvisade arbetstagare på de inrättade arbets- platserna. Denna sistnämnda restriktion är nödvändig för att uppnå hög utnyttjandegrad på antalet befintliga platser.

I syfte att uppnå en företagsekonomiskt anpassad finansieringsmodell vad gäller investeringssidan föreslår jag att man ansluter till den modell - som är bruklig hos affärsverken. Den centrala stiftelsen får efter direk-

• Sida 57
•  Original

Prop. 1978/79: 139 _ 57

tiv från riksting och regering förvalta en fond som bruttoredovisas. På fondens inkomstsida inflyter först och främst avskrivningsmedel och det fastställda avkastningskravet på det arbetande kapitalet. Vidare inflyter ev. ytterligare medel som anvisas av statsmakterna. Efter godkännande av investeringsplanerna får sedan i fonden befintliga medel användas för reinvesteringar och nyinvesteringar. Det ankommer sedan på cent- rala stiftelsen att fördela befintliga resurser till de regionala Stiftelserna på ett ändamålsenligt sätt.

Vid sidan av den reguljära finansieringen av den normala verksamhe- ten hos de regionala stiftelsema tar majoritetsförslaget upp vikten av en rörlig kredit hos riksgälden. Denna rörliga kredit skulle göra det möjligt att täcka vissa utgiftstoppar av affärsmässig karaktär. Jag har ingenting att invända mot en sådan konstruktion. En förutsättning måste dock vara att samtliga lånebehov av ovannämnda karaktär kanaliseras till den rörliga krediten hos riksgäldskontoret.

• Sida 58
•  Original

• Sida 59
•  Original

Prop. 1978/79: 139 59

Riksrevisionsverkets och statskontorets yttranden över avsnitt 3 i nya organisationskommitténs för skyddat arbete skrivelse angående finansie- ring, medelsfördelning m.m. för den nya organisationen för skyddat arbete

Riksrevisionsverket

Riksrevisionsverket (RRV), som anmodats yttra sig i rubricerat ärende främst vad gäller avsnitt 3 i skrivelsen, får härmed anföra följ- ande.

Vid förberedelsen av uppbyggnaden av organisationen för skyddat arbete krävs enligt NOSA ett fortlöpande bistånd av konsulter och annan expertis främst med avseende på utvecklingen och införandet av ekonomiadministrativt system. RRV förutsätter att verket blir konsulte- rat i detta arbete främst vad gäller den anknytning som härvidlag blir aktuell till den statliga redovisningsorganisationen men också vad avser systemets uppbyggnad sctt mot bakgrund av den information om verk- samheten som staten behöver få. RRV utgår också från att verket kan utföra förvaltningsrevision avseende användningen av statsbidraget till den ifrågavarande verksamheten.

RRV förordar i likhet med NOSA att driftsbidragsanslaget bör vara relaterat till lönesumman för de arbetstagare som anvisats skyddat ar- bete i stiftelseorganisationens regi. Det bör alltså klart anges att den centrala stiftelsen har rätt att använda medel på driftsbidragsanslaget endast i den utsträckning som de inrättade arbetsplatserna utnyttjas.

När det gäller anslagskonstruktionen bör enligt RRVs mening använ- das reservationsanslag, därest riksdagen inte i annan ordning fastställer omfattningen av verksamheten.

Enligt RRVs mening bör formerna för anslagstilldelningen ses över efter några års verksamhet. Den procentsats av lönesumman som är den rimliga för beräkning av driftsbidragsanslaget är svår att korrekt fast- ställa innan organisationen har kommit i verksamhet. Det bör därför en- ligt RRVs mening inte, som NOSA föreslår, fastställas en procentsats för ett antal år framöver utan denna procentsats bör prövas årligen.

I förslaget har förutsatts att inom stiftelseorganisationen skall finnas vissa fondmedel. RRV förutsätter att sådana fonder inte skall vara an- knutna till statsbudgeten. Verket utgår från att statens stöd till investe- ringar lämnas i form av årliga bidrag till erforderliga nyinvesteringar.

NOSA föreslår att objekt till ett visst högsta inköpspris och med en livslängd som understiger tre år inte skall förmögenhetsredovisas som anläggningstillgång utan anses som omedelbart förbrukad och avskriven. Enligt RRVs mening bör tillgångsredovisningen inte kopplas till viss värdegräns utan göras i enlighet med god redovisningssed.

Staten kommer fr.o.m. den 1 januari 1980 att överta hela finansie- ringsansvarct för underskottet i den berörda verksamheten. Samtidigt gäller att det primära driftsansvaret skall åvila de av landstingen ut- sedda regionala stiftelserna. Mot denna bakgrund är det enligt RRVs mening väsentligt att den centrala stiftelsen ges en väl utbyggd ekono— misk kontrollfunktion och befogenhet att initiera nödvändiga åtgärder om kostnadsutvecklingen i en viss region skulle kräva detta.

Prop. 1978/79: 139 ' 60

Verksamheten skall med beaktande av riksdagens beslut på grundval av prop. 1977/78: 30 bedrivas effektivt och med iakttagande av affärs- mässiga principer. En ökad effektivitet bör leda till att underskottet i verksamheten successivt kan minskas och därmed även att statsbidrags— normen kan reduceras. Ett sätt att öka det ekonomiska incitamentet i verksamheten är att eventuella vinster efter tillgodoräknandet av årets driftsbidrag inte behöver återföras till staten utan kan disponeras för verksamheten. Ett mål för verksamheten bör vara att på sikt kunna öka antalet platser genom de effektivitetsvinstcr som den nya organisationen bör medföra.

Beslut i detta ärende har fattats av avdelningschefen Gustafsson i när- varo av rcvisionsdirektörerna Segergren och Wettergren, avdelningsdi- rektören Wollin samt byrådirektören Lindh, föredragande.

På riksrevisionsverkets vägnar

Åke Gustafsson

Hans-Eric Lindh

• Sida 61
•  Original

Prop. 1978/79: 139 61

Stats/ton toret

Med anledning av remiss av rubricerat förslag vill statskontoret anfö- ra följande.

1. Finansiering, medelsfördelning m. m.

Stiftelseorganisationens verksamhet skall finansieras dels genom in- täkter, dels genom ett statligt driftbidrag för att täcka underskott. Strä- van är -— enligt kommittén ——- att med stöd av ett statligt driftbidrag i ett fullt utbyggt läge göra stiftelseorganisationen fullt självförsörjande vad avser invcsteringsverksamheten. Detta ställer särskilda krav på driftbidraget. Kommittén föreslår att driftbidraget beräknas schablon- mässigt med viss procent av lönesumman. Procentsatsen skall kunna fastställas att gälla för flera år.

Statskontoret delar i huvudsak kommitténs uppfattning om ett driftbi- drag som beräknas med utgångspunkt i det totala underskottet i verk- samheten och som ger möjlighet till självfinansiering när det gäller er- sättningsinvesteringar. Statskontoret menar också att det finns ett värde i att de regionala stiftelsema så långt möjligt kan fungera ekonomiskt självständigt. Enligt statskontorets mening är det av mindre vikt om bi- draget uttrycks gentemot statsmakterna som en viss procent på lönesum- man för personer i skyddat arbete eller på något annat sätt. Huvudsaken är att diskussionerna kring medelsfördelning inom stiftelseorganisatio- nen utgår ifrån bokslut, prognoser över utvecklingen m. m. samt att re- sultatet av organisationens verksamhetsanalys, prognosarbete och plane- ringsarbete redovisas för statsmakterna i samband med äskandet av driftbidraget.

Statskontoret anser dock att statsmakterna inledningsvis bör ta ställ- ning till det totals driftbidragets storlek för varje år på grundval av stif— telseorganisationens hela beslutsunderlag. Anledningen är att det sanno- likt blir mycket svårt att avgöra hur stort driftsbidraget skall vara och hur beräkningen av procentsatsen skall göras. Statskontoret anser också att statsmakterna i början bör ta ställning till det totala investeringspro- grammet. När erfarenheter vunnits av verksamheten i den nya organisa- tionen kan ett mer sehabloniserat förfarande tillämpas för beräkning av bidraget till drift och ersättningsinvestering.

Enligt statskontorets uppfattning har kommittén inte tillräckligt belyst områdena budgetering, redovisning, uppföljning och revision. Statskon- toret anser därför att det i det fortsatta arbetet bör övervägas i vad mån det statliga regelsystemet i tillämpliga delar kan följas och skrivas in i stiftelsens stadgar. En anslutning till de statliga reglerna skulle också un— derlätta genomförande av dessa rutiner i den nya organisationen.

2 Organisation

Kommittén har lämnat förslag beträffande den centrala stiftelsens or- ganisation i stort och dess dimensionering. Utgångspunkterna för orga- nisationen av den centrala stiftelsen har angivits i prop. 1977/78: 30.

Organisationen föreslås under ledningen består av huvudfunktioner

• Sida 62
•  Original

Prop. 1978/79: 139 62

för samhällskontakt, personal, ekonomi, revision, marknad och teknik. Statskontoret ansluter sig i huvudsak till förslaget att den centrala stif- telsens organisation byggs upp med utgångspunkt i dessa funktioner. I likhet med kommittén anser statskontoret att den närmare indelningen i organisationsenheter och arbetsfördelningen mellan dessa behöver prö— vas ytterligare. Det kan exempelvis enligt statskontorets mening övevä- gas att renodla den föreslagna huvudfunktionen för samhällskontakt till ett sekretariat för stiftelsens ledning.

Kommittén har beräknat att den centrala stiftelsen behöver drygt 110 befattningshavare, vilket i stort sett synes motsvara den personal som nu finns i olika specialistfunktioner hos främst AMS (inkl. personal för kontorsservice). Enligt prop. 1977/79: 30 kommer de förslagna regionala stiftelsema att möjliggöra en omfattande decentralisering genom att hu- vudansvaret för driften av industriella beredskapsarbeten och kontorsar- betscentraler flyttas från central till regional nivå. Av det material som kommittén har redovisat framgår inte i vad mån denna decentralisering har påverkat kommitténs beräkning av resursbehovct centralt.

Avgörande för resursbehovct är vilka uppgifter som den centrala stif- telsen skall ha när det gäller marknadsanalyser, produktutveckling m.m. och vilka möjligheter som de regionala Stiftelserna får att själva skaffa sig den kompetens —— egen personal eller konsulter — som be- hövs i ekonomiska och tekniska frågor. Statskontoret utgår från att be- hovet av samordnade insatser avseende t. ex. marknadsföring och pro- duktutveckling i allmänhet bör kunna tillgodoses genom projektarbete under medverkan av i första hand personal från de regionala stiftel- serna. Vidare bör finnas medel för att anlita externa konsulter.

Mot denna bakgrund är det väsentligt att den centrala stiftelsen byggs upp successivt. I ett inledande skede bör i första hand personal som nu hos AMS m. fl. myndigheter utför sådana centrala arbetsuppgifter som i fortsättningen skall skötas av stiftelsen beredas möjlighet att börja an— ställning vid den centrala stiftelsen. Statskontoret kan för sin del i övrigt inte ta ställning till resursfrågan på grundval av det underlag som nu har redovisats.

Vid den slutliga handläggningen av detta ärende, vari t. f. överdirek- tören Palmlund beslutat, har närvarit t.f. avdelningschefen Forthuber, organisationsdirektörcn Lindgren, avdelningsdirektören Åke Andersson och byrådirektören Hallgren, föredragande.

Enligt statskontorets beslut

3 an Hallgren

• Sida 63
•  Original

Prop. 1978/79: 139 ' 63

2 &

Centrala förhandlingsöverenskommelser om ändrat huvudmannaskap för skyddat arbete m. m. (exkl. bilagor)

Protokoll, fört vid förhandlingar den 21 december 1978 mellan sta- tens förhandlingsnämnd samt fö- reträdare för Landstingsförbundet, samtliga läns landstingskommu- ner, Gotlands, Malmö och Göte- teborgs kommuner och för Svens- ka kommunförbundet om ändrat huvudmannaskap för skyddade verkstäder m. m.

Närvarande: Statens förhandlingsnämd överdirektör Svante Englund, departementsrådet Lars Ettarp, departementssekreterare Alf Nilsson, kanslisekreterare Leif Alm, byråsekreterare Stefan Sjölander, byråassis- tent Birgitta Pettersson

Landstingsförbundet, samtliga läns Iandstingskommuner, Gotlands, Malmö och Göteborgs kommuner avdelningschef Walter Slunge, sekre- terare Anders Hedberg Svenska kommunförbundet direktör Sune Eriksson, direktör Harry Lindström

Svenska staten samt landstingskommunerna och Gotlands, Malmö och Göteborgs kommuner bildar per den 1 april 1979 regionala stiftelser för skyddat arbete i varje län jämlikt lagen och förordningen om regio— nala stiftelser för skyddat arbete.

l. &

Svenska staten samt företrädare för Landstingsförbundet, samtliga läns landstingskommuner, Gotlands, Malmö och Göteborgs kommuner och för Svenska kommunförbundet är överens om att de regionala stif- telserna på de villkor som anges i detta protokoll från stat, landsting el- ler kommun den 1 januari 1980 övertar driften av dels de skyddade verkstäder, det hemarbete och de hemarbetscentraler till vilka utgått bi- drag enligt kungörelsen 1966: 370 med ändringar, dels de kontorsarbets— centralcr och industriella beredskapsarbeten som skall ingå i stiftelser- nas verksamhet.

Protokollsanteckningar

1 Som bilaga 1 till detta protokoll fogas en preliminär förteckning över vilka skyddade verkstäder m.m. som Stiftelserna skall överta drif- ten av. - 2 Med landsting eller kommun avses i detta protokoll även lands— tingskommunalt/kommunalt bolag eller landstingskommunal/kommunal stiftelse.

Fastighet som ägs av stat, landsting eller kommun och som hör till de verksamheter som anges i 1 &, överlåtes eller upplåtes — där ej annat ' följer av 5 5 — per den 1 januari 1980 på respektive regional stiftelse.

• Sida 64
•  Original

Prop. 1978/79: 139 64

Principavtal om överlåtelse eller upplåtelse på de villkor som anges i 3 5"- respektive 4 & i detta protokoll skall före den 30 mars 1979 träffas mel- lan staten och berörda fastighetsägare. Köpeavtal eller hyresavtal inne- hållande dessa och övriga villkor skall före den 1 januari 1980 träffas mellan stiftelsen eller företrädare för denna och berörda fastighetsägare.

Protokollsanteekningar

1 med parter avses i detta protokoll staten och berörda fastighetsä- gare i nämnda principavtal.

2 Med fastighet avses i detta protokoll i tillämpliga fall även bygg- nad/lokal. 3 Överlåtelse eller upplåtelse av mark som hör till de verksamheter som anges i 1 & avses ske i den omfattning marken erfordras för den fortsatta driften av verksamheten. 4 Fastighet som i sin helhet används för verksamhet som anges i 1 & avses i normalfallet överlåtas. Upplåtelse skall i första hand tillämpas då lokalerna är belägna i fastighet som används även för annat ändamål. 5 Om parterna är överens därom kan på de villkor som anges i detta protokoll även fastighet som endast används för administration av verk- samheterna överlåtas eller upplåtas. 6 l köpeskilling eller hyra skall inte ingå ersättning för maskiner och annan utrustning. Om överlåtelse av maskiner och annan utrustning stadgas i 6 &.

3 å

Vid överlåtelse av fastighet skall följande villkor gälla. Stiftelsen erlägger senast den 1 januari 1980 till fastighetsägaren köpc- likvid motsvarande fastighetens bokförda värde, dvs. summan av de lån stiftelsen enligt nedan övertar och det belopp stiftelsen enligt nedan har att erlägga till fastighetsägaren.

Fastighetsägaren skall medverka till att stiftelsen som dcllikvid kan övertaga lån som upptagits för fastigheten. Fastigheten överlåtes i övrigt fri från penninginteckningar eller lån. Resterande köpelikvid erläggs genom revers till fastighetsägaren. Reversen betalas på 10 år. Amorte- ring erläggs per den 1 juli varje år med 1/10 per år. Stiftelsen erlägger vid samma tidpunkt ränta i efterskott på skuldbeloppet före amortering efter en räntesats som överensstämmer med den av Svenska Försäk- ringsbolags Riksförbund vid varje tillfälle rekommenderade kommun- låneräntan.

Den resterande köpelikviden fastställes till ett belopp som skall mot- svara fastighetens historiska anskaffningskostnad eller anordningskost- nad minskad med dels statsbidrag som till och med utgången av år 1979 uppburits av landsting/kommun, i den mån bidragen utgått till anskaf- f ande eller anordnande av fastigheten, dels den 1 januari 1980 enligt lin- jär metod avskriven del av fastigheten, dels ock de lån som övertages av stiftelsen.

Protokollsanteckningar

1 I den historiska anskaffningskostnaden eller anordningskostnaden inräknas även kostnad för tillbyggnad eller ombyggnad. 2 Avskrivningstiden skall följa av kommunförbunden rekommende- rade redovisningsprinciper. Vid godtagande av faktiskt gjorda avskriv— ningar förutsättes att de baserats på högst 30-årig avskrivningsplan.

• Sida 65
•  Original

Prop. 1978/79: 139 05

3 Här beskrivna grunder för att bestämma köpelikviden avses kunna tillämpas för kontroll av bokfört värde när så anses påkallat; Stiftelsen har rätt att erlägga hela köpeskillingen eller hela det reste- rande beloppet kontant per den 1 januari 1980 eller under reversens löp- tid. Stiftclscn tillträder fastigheten med full äganderätt den 1 januari 1980. Fastighetsägaren svarar för att fastigheten intill den överenskomna tillträdesdagen hålles försäkrad till betryggande belopp. Hålles fastighe- ten inte försäkrad står fastighetsägaren självrisk till motsvarande belopp. Överlåtes fastigheten på dessa villkor, avstår staten från krav på åter- betalning av statsbidrag som utgått till anskaffande eller anordnande av fastigheten.

4 5

Vid upplåtelse av fastighet skall följande villkor gälla. Stiftelsen erlägger för varje år till fastighetsägaren hyra för den del av fastigheten som upplåtes på stiftelsen. Hyran skall motsvara dels årliga kapitaltjänstkostnader enligt nedan, dels övriga driftkostnader.

Det årliga kapitaltjänstkostnaderna fastställes till ett belopp som skall motsvara den årliga avskrivningen av fastigheten och den ränta stiftel- sen enligt nedan har att erlägga. Beträffande bestämmande av det årliga avskrivningsbeloppet gäller i tillämpliga delar de principer som anges i 3 &. Stiftelsen erlägger ränta på resvärdet efter gjorda avskrivningar ef- ter en räntesats som överensstämmer med den av Svenska Försäkrings- bolags Riksförbund vid varje tillfälle rekommenderade kommunlånerän- tan.

Fastigheten upplåtes fr.o.m. den 1 januari 1980 tills vidare med en uppsägningstid av ett år per den 31 december. Uppsägning får tidigast ske år 1988.

Upplåtcs fastigheten på dessa villkor, avstår staten från krav på åter— betalning av statsbidrag som utgått till anskaffande eller anordnande av fastigheten.

Om parterna är överens därom kan bestämmas att uppsägning får ske tidigare än 1988. I sådant fall skall samtidigt överenskommelse träffas om statsbidrag som utgått till anskaffande eller anordnande av fastighe- ten skall återbetalas. Återbetalas statsbidraget får motsvarande belopp inräknas i underlag för bestämmande av kapitaltjänstkostnaden.

5 % Om parterna är överens därom, skall fastighet inte överlåtas eller upplåtas.

Överlåtes eller upplåtes inte fastighet skall, om inte parterna kommer överens om annat, statsbidrag som utgått till anskaffande eller an- ordnande av fastigheten senast den 15 januari 1980 återbetalas till sta- ten.

Protokollsanteckning

1 Denna paragraf skall i första hand tillämpas då viss fastighet inte forsättningsvis bör användas för här avsedd verksamhet, t. ex. då fastig- het inte uppfyller krav som uppställts av vederbörlig tillsynsmyndighet. 5 Riksdagen 1978/79. ] saml. Nr 139

• Sida 66
•  Original

Prop. 1978/79: 139 66

6 &

De huvudmän och fastighetsägare som anges i 1 & överlåter per den 1 januari 1980 vederlagsfritt på respektive stiftelse de inventarier, ma- skiner och annan utrustning samt förnödenheter för fortsatt drift av verksamheten som ägs av huvudmännen och fastighetsägarna och som tillhör de verksamheter som anges i nämnda paragraf. Om råvarulager m.m. stadgas i 8 &.

Statsbidrag utgivna t.o.m. utgången av år 1979 skall inte betalas till- baka om bidragen utgått till anskaffande av maskiner m.m. som över- låtes.

Protokollsantcckning 1 Till annan utrustning hör utöver bl. a. fordon, kontorsutrustning

och handverktyg, även materiel och inventarier för landstingskommu- nalt/kommunalt hemarbete.

7 %

De nuvarande huvudmännen och fastighetsägarna skall svara för att fastigheter, inventarier, maskiner och annan utrustning underhålles fram till den 1 januari 1980 och att det vid denna tidpunkt finns fömödenhe- ter för fortsatt drift av verksamheten.

8 &

Huvudmännen för de verksamheter som anges i 1 & överlåter per den 1 januari 1980, i den mån huvudmännen är ägare därtill, råvarulager och produkter under arbete på respektive regional stiftelse.

Stiftelsen erlägger senast den 1 mars 1980 till respektive huvudman för råvarulager sist fakturerat pris och för produkter under arbete skä— ligt värde med hänsyn till den färdiga produktens pris och kostnaden för återstående arbete. Vid konstaterad inkurans skall skäligt avdrag härför ske.

Stiftelsen försäljer för huvudmannens räkning vid överlåtelsetidpunk- ten färdiga produkter. Intäkterna för dessa produkter tillfaller den tidi- gare huvudmannen efter avdrag för administrations- och försäljnings- kostnader.

Protokollsantcckningar

1 Inventering med erforderlig värdering skall ske före den 1 januari 1980 av företrädare för stiftelsen och huvudmannen. 2 Om ersättning i enskilt fall framstår om uppenbart obilligt erlägger stiftelsen för råvarulager, i stället för sist fakturerat pris, den faktiska anskaffningskostnaden.

9 5

Alla inkomster och utgifter som berör den verksamhet och de till- gångar som skall övertas av stiftelsen och som belöper på tiden före den 1 januari 1980, tillkommer respektive faller på nuvarande huvudman el— ler fastighetsägare. De nuvarande huvudmännen och fastighetsägarna skall fram till den 1 januari 1980 bedriva verksamheten och förvalta till- gångarna enligt de ekonomiska principer som hittills gällt.

Nuvarande huvudman eller fastighetsägare överlåter per den 1 ja- nuari 1980 på stiftelsen, avtal om leveranser m. m: och patenter m. m., i den mån dessa avtal (motsv.) hör till de verksamheter som övertas av

• Sida 67
•  Original

Prop. 1978/79: 139 67

stiftelsen samt medverkar till att hyresavtal med annan än staten, lands- tingskommun eller kommun överlåtes på stiftelsen.

Stiftelsen inträder fr. o. in. detta datum i nuvarande huvudmans eller fastighetsägares rättigheter och skyldigheter i de av dessa avtal (motsv.) som överlåtes.

Protokollsanteckning

1 De nuvarande huvudmännen och fastighetsägarna skall samråda med stiftelsema eller, om dessa inte har bildats, med de länsvis upprät- tade regionala organisationskommittéerna för skyddat arbete, innan av- tal (motsv.) tecknas som berör verksamheten efter den 1 januari 1980.

10 &

Arbetstagare som anställts med sysselsättning enbart inom det område stiftelsema övertar och som den 31 december 1979 är anställd i denna verksamhet, skall erbjudas anställning hos respektive stiftelse.

Protokollsanreckning

1 Frågan om anställningserbjudande för personal som har arbetsupp- gifter för den här aktuella verksamheten förenade med andra arbetsupp- gifter skall före den 30 mars 1979 regleras genom överenskommelse mellan företrädare för regionala stiftelsema och nuvarande huvudmän.

11 &

Stiftelsen övertar betalningsansvaret för alla utgifter för pension eller livränta som föranleds av anställning före den 1 januari 1980 för de ar- betstagare som den 31 december 1979 är anställda med kommunalt pen- sionsavtal (LPAK eller PAK) och som den 1 januari 1980 anställs av stiftelsen.

12 &

Avtal i överensstämmelse med detta protokoll skall före den 30 mars 1979 träffas mellan staten och samtliga landstingskommuner samt de kommuner som är huvudmän för eller ägare till i 1 % angivna verksam- heter som övertas av stiftelsema. Avtalen skall godkännas av regeringen samt av samtliga nämnda landstingskommuner och kommuner. Avtalen blir gällande först sedan avtal träffats med och godkänts av samtliga nämnda landstingskommuner och kommuner.

Protokollsanteckning

1 Det förutsätts att nuvarande huvudmän fullgör föreskrivna infor- mations-, varsel- och dylika åtgärder. Detta protokoll är upprättat i tre exemplar, av vilka svenska staten, företrädare för Landstingsförbundet, samtliga läns landstingskommuner, Gotlands, Malmö och Göteborgs kommuner och för Svenska kommun- förbundet tagit var sitt.

Stockholm den 21 december 1978

För svenska staten För landstingsförbundet, Statens förhandlingsnämnd samtliga läns landstings- Svante Englund kommuner, Gotlands, Malmö Stefan Sjölander och Göteborgs kommuner För Svenska kommunförbundet Walter Slunge Sune Eriksson Anders Hedberg Harry Lindström

• Sida 68
•  Original

Prop. 1978/79: 139 68

Protokoll, fört vid förhandlingar den 21 december 1978 mellan sta- tens förhandlingsnämnd samt före- trädare för Landstingsförbundet, samtliga läns landstingskommuner, Gotlands, Malmö och Göteborgs kommuner och för Svenska kom- munförbundet om ändrat huvud- mannaskap för arbetsvårdsinstitut.

Närvarande: Statens förhandlingsnämnd överdirektör Svante Englund, departementsråd Lars Ettarp, departementssekreterare Alf Nilsson, kanslisekreterare Leif Alm, byråsekreterare Stefan Sjölander, byrå- assistent Birgitta Pettersson

Landstingsförbundet, samtliga läns landstingskommuner, Gotlands, Malmö och Göteborgs kommuner avdelningschef Walter Slunge, sekre- terare Anders Hedberg Svenska kommunförbundet direktör Sune Eriksson, direktör Harry Lind- ström

] &

Svenska staten samt företrädare för Landstingsförbundet, samtliga äns landstingskommuner, Gotlands, Malmö och Göteborgs kommuner och för Svenska kommunförbundet är överens om att staten på de vill- kor som anges i detta protokoll från landsting eller kommun den 1 ja- nuari 1980 övertar driften av de arbetsvårdsinstitut till vilka utgått bi- drag enligt kungörelsen 1966: 370 med ändringar.

Protokollsanteckningar

]. Som bilaga 1 till detta protokoll fogas en preliminär förteckning över vilka arbetsvårdsinstitut som staten skall överta driften av.

2 Nuvarande huvudman kan behålla driften av arbetsvårdsinstitut. Det förutsättes i sådant fall att huvudmannen är beredd att bära hela det ekonomiska kostnadsansvaret och att han på ett tidigt stadium klar— gör huruvida han önskar att staten skall överta driften av arbetsvårds- institutet eller ej. 3 Med landsting eller kommun avses i detta protokoll även lands- tingskommunalt/kommunalt bolag eller landstingskommunal/kommunal stiftelse.

2 %

Fastighet som ägs av landsting eller kommun och som hör till de verksamheter som anges i 1 &, överlåtes eller upplåtes — där ej annat följer av 5 5 —— per den 1 januari 1980 på staten. Principavtal om över- låtelse eller upplåtelse på de villkor som anges i 3 & respektive 4 & i detta protokoll skall före den 30 mars 1979 träffas mellan staten och berörda fastighetsägare. Köpeavtal eller hyresavtal innehållande dessa och öv- riga villkor skall före den 1 januari 1980 träffas mellan staten och be- - rörda fastighetsägare.

• Sida 69
•  Original

Prop. 1978/79: 139 - 69

Protokollsanteckningar

1 Med parter avses i detta protokoll staten och berörda fastighetsä— gare i nämnda principavtal. 2 Med fastighet avses i detta protokoll i tillämpliga fall även bygg- nad/lokal. 3 Överlåtelse eller upplåtelse av mark som hör till de verksamheter som anges i lä avses ske i den omfattning marken erfordras för den fortsatta driften av verksamheten. 4 Fastighet som i sin helhet används för verksamhet som anges i 1 & avses i normalfallet överlåtas. Upplåtelse skall i första hand tillämpas då lokalerna är belägna i fastighet som används även för annat ändamål. 5 Om parterna är överens därom kan på de villkor som anges i detta protokoll även fastighet som endast används för administration av verk- samheterna överlåtas eller upplåtas. 6 I köpeskilling eller hyra skall inte ingå ersättning för maskiner och annan utrustning. Om överlåtelse av maskiner och annan utrtustning stadgas i 6 &.

3 %

Vid överlåtelse av fastighet skall följande villkor gälla. Staten erlägger senast den 1 januari 1080 till fastighetsägaren köpe- likvid motsvarande fastighetens bokförda värde, dvs. summan av de lån staten enligt nedan övertar och det belopp staten enligt nedan har att er- lägga till fastighetsägaren.

Fastighetsägaren skall medverka till att staten som dellikvid kan övertaga lån som upptagits för fastigheten. Fastigheten överlåtes i övrigt fri från penninginteckningar eller lån. Resterande köpelikvid erläggs genom revers till fastighetsägaren. Reversen betalas på 10 år. Amorte- ring erläggs per den 1 juli varje år med 1/10 per år. Staten erlägger vid samma tidpunkt ränta i efterskott på skuldbeloppet före amortering ef- ter en räntesats som överensstämmer med den av Svenska Försäkrings- bolags Riksförbund vid varje tillfälle rekommenderade kommunlånerän- tan.

Den resterande köpelikviden fastställes till ett belopp som skall mot— svara fastighetens historiska anskaffningskostnad eller anordningskost- nad minskad med dels statsbidrag som till och med utgången av år 1979 uppburits av landstingkommun, i den mån bidragen utgått till anskaf- fande eller anordnande av fastigheten, dels den 1 januari 1980 enligt lin- jär metod avskriven del av fastigheten, dels ock de lån som övertages av staten.

Protokollsanteckningar

1 I den historiska anskaffningskostnaden eller anordningskostnaden inräknas även kostnad för tillbyggnad eller ombyggnad. 2 Avskrivningstiden skall följa av kommunförbunden rekommende- rade redovisningsprinciper. Vid godtagande av faktiskt gjorda aVskriv- ningar förutsättes att de baserats på högst 30-årig avskrivningsplan. 3 Här beskrivna grunder för att bestämma köpelikviden avses kunna tillämpas för kontroll av bokfört värde när så anses påkallat. Staten har rätt att erlägga hela köpeskillingen eller hela det resterande beloppet kontant per den 1 januari 1980 eller under reversens löptid. Staten tillträder fastigheten med full äganderätt den 1 januari 1980. Fastighetsägaren svarar för att fastigheten intill den överenskomna

• Sida 70
•  Original

Prop. 1978/79: 139 70

tillträdesdagen hålles försäkrad till betryggande belopp. Hålles fastighe- ten inte försäkrad står fastighetsägaren självrisk till motsvarande belopp. överlåtes fastigheten på dessa villkor, avstår staten från krav på åter- betalning av statsbidrag som utgått till anskaffande eller anordnande av fastigheten.

4 &

Staten erlägger för varje år till fastighetsägaren hyra för den del av fastigheten som upplåtes på staten. Hyran skall motsvara dels årliga ka- pitaltjänstkostnader enligt nedan, dels övriga driftkostnader.

De årliga kapitaltjänstkostnaderna fastställes till ett belopp som skall motsvara den årliga avskrivningen av fastigheten och den ränta staten enligt nedan har att erlägga. Beträffande bestämmande av det årliga av- skrivningsbeloppet gäller i tillämpliga delar de principer som anges i 3 %. Staten erlägger ränta på restvärdet efter gjorda avskrivningar efter en räntesats som överensstämmer med den av Svenska Försäkringsbolags Riksförbundet vid varje tillfälle rekommenderade kommunlåneräntan.

Fastigheten upplåtes fr.o.m. den 1 januari 1980 tills vidare med en uppsägningstid av ett år per den 31 december. Uppsägning får tidigast ske år 1988.

Upplåtes fastigheten på dessa villkor, avstår staten från krav på åter- betalning av statsbidrag som utgått till anskaffande eller anordnande av fastigheten.

Om parterna är överens därom kan bestämmas att uppsägning får ske tidigare än 1988. I sådant fall skall samtidigt överenskommelse träffas om statsbidrag som utgått till anskaffande eller anordnande av fastighe- ten skall återbetalas. Återbetalas statsbidraget får motsvarande belopp inräknas i underlag för bestämmande av kapitaltjänstkostnaden.

5 %

Om parterna är överens därom, skall fastighet inte överlåtas eller upplåtas.

Överlåtes eller upplåtes inte fastighet skall, om inte parterna kommer överens om annat, statsbidrag som utgått till anskaffande eller an- ordnande av fastigheten, senast den 15 januari 1980 återbetalas till sta- ten.

Protokollranteckning

1 Denna paragraf skall i första hand tillämpas då viss fastighet inte fortsättningsvis bör användas för här avsedd verksamhet, t. ex. då fastig- het inte uppfyller krav som uppställts av verderbörlig tillsynsmyndighet.

6 &

De huvudmän och fastighetsägare som anges i 1 & överlåter per den 1 januari 1980 vederlagsfritt på staten de inventarier, maskiner och annan utrustning samt förnödenheter för fortsatt drift av verksamheten som ägs av huvudmännen och fastighetsägarna och som tillhör de verksam- heter som anges i nämnda paragraf. Om råvarulager m. m. stadgas i 8 &.

Statsbidrag utgivna t. o. m. utgången av år 1979 skall inte betalas till— baka om bidragen utgått till anskaffande av maskiner m.m. som över- låtes.

• Sida 71
•  Original

?rop. 1978/79: 139 71

Protokollsanteckning

1 Till annan utrustning hör bl.a. fordon, kontorsutrustning och handverktyg.

7 5

De nuvarande huvudmännen och fastighetsägarna skall svara för att fastigheter, inventarier, maskiner och annan utrustning underhålles fram till den 1 januari 1980 och att det vid denna tidpunkt finns förnödenhe- ter för fortsatt drift av verksamheten.

8 &

Huvudmännen för de verksamheter som anges i 1 & överlåter per den 1 januari 1980, i den mån huvudmännen är ägare därtill, råvarulager och produkter under arbete på staten.

Staten erlägger senast den 1 mars 1980 till respektive huvudman för råvarulager sist fakturerat pris och för produkter under arbete skäligt värde med hänsyn till den färdiga produktens pris och kostnaden för återstående arbete. Vid konstaterad inkurans skall skäligt avdrag härför ske.

Staten försäljer för huvudmannens räkning vid överlåtelsetidpunkten färdiga produkter. Intäkterna för dessa produkter tillfaller den tidigare huvudmannen efter avdrag för administrations- och försäljningskostna- der.

Protokollsanteckningar

l Inventering med erforderlig värdering skall ske före den 1 januari 1980 av företrädare för staten och huvudmannen.

2 Om ersättning i enskilt fall framstår som uppenbart obilligt erlägger staten för råvarulager, i stället för sist fakturerat pris, den faktiska an- skaffningskostnaden.

9 5

Alla inkomster och utgifter som berör den verksamhet och de till- gångar som skall övertas av staten och som belöper på tiden före den 1 januari 1980, tillkommer respektive faller på nuvarande huvudman eller fastighetsägare. De nuvarande huvudmännen och fastighetsägarna skall fram till den 1 januari 1980 bedriva verksamheten och förvalta tillgång- arna enligt de ekonomiska principer som hittills gällt.

Nuvarande huvudman eller fastighetsägare överlåter per den 1 ja- nuari 1980 på staten avtal om leveranser m.m. och patenter m.m., i den mån dessa avtal (motsv.) hör till de verksamheter som övertas av staten samt medverkar till att hyresavtal med annan än staten, lands- tingskommun eller kommun överlåtes på staten.

Staten inträder fr.o.m. detta datum i nuvarande huvudmans eller fastighetsägares rättigheter och skyldigheter i de av dessa avtal (motsv.) som överlåtes.

Prolokollsanteckning

1 De nuvarande huvudmännen och fastighetsägarna skall samråda med respektive länsarbetsnämnd och den till länsarbetsnämnden knutna arbetsgruppen för organisation av arbetsmarknadsinstitut, innan avtal (motsv.) tecknas som berör verksamheten efter den 1 januari 1980.

• Sida 72
•  Original

Prop. 1978/79: 139 72

10 &

Arbctstagare som anställts med sysselsättning enbart inom det område staten övertar och som den 31 december 1979 är anställd i denna verk— samhet, skall erbjudas anställning hos staten eller, vad gäller arbetsta- gare som anställts som hantverkare (motsv.), alternativt hos den regio- nala stiftelsen för skyddat arbet inom länet.

Protokollsanteckning

1 Frågan om anställningserbjudande för dessa arbetstagare och för personal som har arbetsuppgifter för den här aktuella verksamheten för- enade med andra arbetsuppgifter skall före den 30 mars 1979 regleras genom överenskommelse mellan staten och nuvarande huvudmän.

11 & Staten övertar betalningsansvaret för alla utgifter för pension eller liv- ränta som föranleds av anställning före den 1 januari 1980 för de ar- betstagare som den 31 december 1979 är anställda hos landsting eller kommun och som den 1 januari 1980 anställs av staten.

1.2 &

Avtal i överenskommelse med detta protokoll skall före den 30 mars 1979 träffas mellan staten och var och en av de landstingskommuner och kommuner som är huvudmän för eller ägare till i 1 & angivna verk— samheter som övertas av staten. Avtalen skall godkännas av regeringen samt av samtliga nämnda landstingskommuner och kommuner. Avtalen blir gällande först sedan avtal träffats med och godkänts av samtliga nämnda landstingskommuner och kommuner.

Protokollsanteckning

1 Det förutsätts att nuvarande huvudmän fullgör föreskrivna infor- mations-, varsel- och dylika åtgärer. Detta protokoll är upprättat i tre exemplar, av vilka svenska staten, företrädare för Landstingsförbundet, samtliga läns landstingskommuner, Gotlands, Malmö och Göteborgs kommuner och för Svenska kommun- förbundet tagit var sitt.

Stockholm den 21 december 1978

För svenska staten För Landstingsförbundet, Statens förhandlingsnämnd samtliga läns landstings Svante Englund kommuner, Gotlands, Malmö Stefan Sjölander och Göteborgs kommuner Walter Slunge Anders Hedberg

För Svenska kommunförbundet Sune Eriksson Harry Lindström

• Sida 73
•  Original

Prop. 1978/79: 139 73

Protokoll, fört vid förhandlingar den 21 december 1978 mellan sta- tens förhandlingsnämnd samt före- trädare för Landstingsförbundet, samtliga läns landstingskommuner, Gotlands, Malmö och Göteborgs kommuner och för Svenska kom- munförbundet om kompensation för övertagande av driftkostna- der för skyddade verkstäder, ar- betsvårdsinstitut m. rn.

Närvarande: Statens förhandlingsnämnd överdirektör Svante Englund, departementsrådet Lars Ettarp, departementssekreterare Alf Nilsson, kanslisekreterare Leif Alm, byråsekreterare Stefan Sjölander, byrå- assistent Birgitta Pettersson

Landstingsförbundet, samtliga läns landstingskommuner, Gotlands, Malmö och Göteborgs kommuner avdelningschef Walter Slunge, sekre- terare Anders Hedberg

Svenska kommunförbundet direktör Sune Eriksson, direktör Harry Lindström

1 &

Parterna konstaterar att staten samt landstingskommuncrna och Got- lands, Malmö och Göteborgs kommuner per den 1 april 1979 bildar re— gionala stiftelser för skyddat arbete och att dessa stiftelser den 1 januari 1980 övertar driften av skyddade verkstäder m. m. samt att staten den 1 januari 1980 övertar driften av vissa arbetsvårdsinstitut.

2 &

Parterna konstaterar att i den proposition som låg till grund för riks- dagens beslut om dessa ändrade huvudmannaskap har angetts, att ett statligt övertagande av det kommunala och landstingskommunala kost- nadsansvaret på detta område endast kan accepteras om det i sin helhet motsvaras av minskade statliga åtaganden inom andra kommunala verk- samhetsområden.

3 &

Parterna är överens om den bedömningen att detta kommunala och landstingskommunala kostnadsansvar motsvarar ett belopp av 775 mil- joner kronor, vilket förutsätts regleras i samband med förhandlingar om olika statsbidrag till kommunal eller landstingskommunal verksamhet.

Prata kollsan teckning

1 Det angivna beloppet är en uppskattning av nettokostnaden för år 1979.

• Sida 74
•  Original

Prop. 1978/ 79: 139 74

Detta protokoll är upprättat i tre exemplar, av vilka parterna tagit var sitt.

Stockholm den 21 december 1978.

För svenska staten För Landstingsförbundet, Statens förhandlingsnämnd samtliga läns landstings- Svante Englund kommuner, Gotlands, Malmö Stefan Sjölander och Göteborgs kommuner

Walter Slunge Anders Hedberg

För Svenska kommunförbundet Sune Eriksson Harry Lindström

• Sida 75
•  Original

Prop. 1978/79: 139 75

Nya orgardsationskommitténs för skyddat arbete (NOSA) rapport (Ds A 1979: 1) De regionala stiftelsernas organisation (exkl. bilagor)

Genom beslut den 2 februari 1978 bemyndigade regeringen chefen för arbetsmarknadsdepartementet att tillkalla en kommitté med högst tolv ledamöter med uppdrag att utarbeta förslag till och förbereda en ny or- ganisation för skyddat arbete.

Med stöd av detta bemyndigande tillkallades som ledamöter f.d. ge- neraldirektören Bertil Olsson, ombudsmannen Lars Eriksson, departe— mentsrådet Lars Ettarp, ledamoten av riksdagen Bengt Fagerlund, byrå- chefen Harald Hemb, ledamoten av riksdagen Elver Jonsson, direktören Harry Lindström, ombudsmannen Willard Nordin, ledamoten av riksda- gen Karl Anders Petersson, avdelningschefen Walter Slunge, psykologen Inga Sylvander och direktören Ruben Thurhagen.

Bertil Olsson utsågs att vara kommitténs ordförande. Kommittén antog namnet Nya organisationskommittén för skyddat arbete (NOSA).

Kommittén får härmed överlämna föreliggande rapport, vilken är av- sedd att ge underlag för uppbyggnaden av den regionala organisationen. Rapporten innehåller NOSA-kommitténs förslag till riktlinjer för före- tagsorganisation och personaldimensionering av de regionala stiftelsema för skyddat arbete. Rapporten bygger på förslag utarbetade av de regio- nala organisationskommittéer för skyddat arbete som av NOSA-kom- mittén upprättats inom varje län.

Kommittén har tidigare under år 1978 överlämnat förslag till stiftel- sestadgar, organisation, val av lokaliseringsort m. m. avseende den cent- rala stiftelsen samt förslag angående finansieringsform, hemarbete, an- slag för budgetåret 1979/80 m.m. Valet av ledamöter till de regionala stiftelsernas styrelser har behandlats i särskild skrivelse. Här förelig- gande förslag till riktlinjer för uppbyggnaden av den regionala organisa- tionen är grundade på kommitténs tidigare avlämnade förslag. Vad av— ser förslagen till riktlinjer för personaldimensionering m. m. ryms des- sa inom ramarna för det förslag till budget för budgetåret 1979/80 som kommittén tidigare avlämnat.

Inom NOSA-kommittén har en särskild arbetsgrupp — regionala gruppen med bl. a. representanter för nuvarande huvudmän och berörda personalorganisationer —— arbetat med frågorna omkring den regionala organisationen. Regionala gruppen har i sitt arbete erhållit bistånd från Statskonsult AB.

Utöver vad som framgår av föreliggande rapport arbetar kommittén, dess arbetsgrupper och regionala kommittéer f.n. med att på central och regional nivå inom olika områden praktiskt förbereda den nya orga- nisationen. Detta arbete gäller förberedelsen av den regionala administ- rationen, lönesystem och övriga ekonomisystem, rekrytering, personalut- bildning och övrig personaladministration m.m. Kommittén kan med utgångspunkt från föreliggande rapport och de regionala organisations— kommittéernas förslag konstatera att ett omfattande organisations- och

Prop. 1978/79: 139 "6

utvecklingsarbete nu måste komma till stånd inom varje region för att förbereda den nya organisationen. Det är därför angeläget att kommit- tén, sedermera den centrala stiftelsen, och de regionala organisations- kommittéerna redan nu påbörjar utvecklingsarbetet i avvaktan på att styrelser och verkställande direktörer finns tillsatta för de regionala stif- telserna. Det är vidare angeläget att viss personal tillträder sina befatt- ningar vid de regionala stiftelsema så snart som möjligt under år 1979 och att nuvarande arbetsvårdsadministratörer så långt möjligt kan med- verka i omläggningsarbetet.

Kommittén har för avsikt att överlämna föreliggande rapport för kän- nedom till de regionala kommittéerna som underlag för dessas fortsatta arbete med förberedelsen av den regionala organisationen.

Kommittén har gett SFO i uppdrag att i enlighet med medbestäm- mandelagen uppta förhandlingar i här aktuella frågor. Protokoll från dessa förhandlingar bifogas rapporten.

Nya organisationskommittén för skyddat arbete (NOSA)

Bertil Olsson ordförande

Lars Eriksson Elver Jonsson Walter Slunge Lars Ettarp Harry Lindström Inga Sylvander Bengt Fagerlund Willard Nordin Ruben Thurhagen Harald Hemb Karl Anders Petersson

Leif Alm sekreterare

• Sida 77
•  Original

Prop. 1978/79: 139 77

1 Bakgrund och sammanfattning

Enligt regeringens proposition 1977/78: 30 om skyddat arbete och yr- kesinriktad rehabilitering m.m. och kommittédirektiven skulle under Nya organisationskommittén för skyddat arbete (NOSA) upprättas re- gionala organisationskommittéer vars främsta uppgift skulle vara att med hänsyn till de skilda förutsättningar som gäller i olika delar av lan- det utarbeta förslag till regional och lokal administration av verksamhe- ten. De regionala kommittéerna, som skulle arbeta enligt direktiv från den centrala kommittén, skulle bestå av företrädare för landstingen, kommunerna, länsarbetsnämnderna och de anställdas organisationer.

Vid NOSA-kommitténs sammanträde den 1 mars 1978 uppdrogs åt en särskild arbetsgrupp — regionala gruppen —— att utarbeta förslag till riktlinjer för de regionala kommittéerna samt svara för att dessa upprät— tades. På grundval av de regionala kommittéernas arbete skulle gruppen utarbeta förslag till organisation och dimensionering av de regionala stiftelsernas organisation.

Den 17 mars godkände NOSA-kommittén dels förslag till ”Inbjudan” att utse företrädare i regional organisationskommitté för skyddat arbete dels ”Riktlinjer för regional organisationskommitté för skyddat arbete”. De regionala kommittéerna upprättades under april och maj månader. Kommittéernas utredningar, förslag och kostnadsberäkningar överläm— nades till NOSA-kommittén under oktober månad 1978.

De regionala organisationskommittéerna visade genomgående ett mycket stort intresse för sina uppgifter och kunde trots den förhållande- vis korta utredningstid som stod till förfogande lämna förslag och kost- nadsberäkningar såsom planerats. De förslag som redovisats är främst plan över stiftelsens administrativa organisation och dimensionering av denna samt förslag till preliminär budget för första halvåret 1980. Här- utöver har kommittéerna belyst och kommenterat verksamheten på ett värdefullt sätt.

Förslag till lämpliga lokaliseringsorter för stiftelsernas huvudkontor liksom besluten om neutrala och passande firmanamn för de regionala företagen har tagit längre tid att få fram. Dessa åtgärder är dock i de allra flesta fall nu verkställda.

Under den utredningstid på tre till fyra månader som de regionala kommittéerna haft till sitt förfogande har regionala gruppen och NOSA- kommitténs sekretariat upphållit kontakten med de regionala kommit- téerna geom överläggningar på sekretariatet eller hos berörd region samt genom skriftliga anvisningar och telefonsamtal.

För att genomföra en allmän organisationsanalys avseende den av samordningen berörda verksamheten verkställde kommittén under maj månad en till resp. huvudman ställd företagsenkät. Sammantaget visar svaren huvuddragen av nuvarande organisation. Av enkätsvaren fram- går med stor tydlighet att samordningsbehovet av de olika verksamhe- terna är stort. För ett stort antal, av de 171 olika huvudmän som berör— des av enkäten, saknas i dag en regional samordning av verksamheten.

På grundval av de regionala organisationskommittéernas förslag har kommittén utarbetat här presenterade riktlinjer för företagsorganisation och personaldimcnsionering av de regionala företagens organisation. Förslagen omfattar den verksamhet, nu bedriven hos olika huvudmän, som skall samordnas regionalt, enligt prop. 1977/78: 30. Detta innebär.

• Sida 78
•  Original

Prop. 1978/79: 139 78

enligt nuvarande benämningar, att verkstäder för skyddat arbete, kon- torsarbetscentraler, industriella beredskapsarbeten och regionalpolitiskt hemarbete är inbegripna.

För de regionala huvudkontoren förordas som grundmodell en funk- tionell organisation, indelad i huvudfunktionerna marknad, produktion, ekonomi och personal inkl. företagshälsovård. Ansvaret bör fördelas på de olika funktionscheferna enligt av varje regionföretag fastställda dele- gationsbestämmelser. Verkstadscheferna underställs härmed resp. funk- tionschef inom dennes område.

Vid vissa regioner kan en sektorindelad organisation avseende mark- nads- och produktionsfunktionerna komma att tillämpas. Sektorindel- ningen kan följa t. ex. produktgrupper eller branscher. Varje sektor får ett resultatansvar. Då emellertid nuvarande blandade produktion på verkstäderna förorsakar svårigheter att entydigt hänföra en verkstad till viss sektor kan inte denna organisationsform förordas som huvudalter- nativ. En bredare tillämpning härav måste föregås av en långsiktig om- strukturering av verksamheten.

De regionala kommittéernas förslag till dimensionering har analyse- rats och jämförts. De administrativa resurserna vid de regionala sam- hällsföretagcns huvudkontor beräknas på grundval härav till ca 1 100 befattningar (exkl. företagshälsovården). Ökningen jämfört med de nu regionalt samordnade resurserna beräknas uppgå till ca 360 befatt- ningar, varav den övervägande delen avser de sex regioner som f. n. ej har någon landstingssamordning av verksamheten. Kostnaden för hu- vudkontoren har beräknats till omkring 165 Mkr., eller 6: 45 per pro- duktionstimme.

Vid verkstäderna kan antalet befattningar beräknas till ca 3 400, var- av 600 avser kontorister, vaktmästare etc. och resten 2 800 verkstads- chefer, arbetsledare och instruktörer. För dessa befattningar kan kost- naderna uppskattas till 350 Mkr eller 13: 70 per produktionstimme.

Totala antalet anställda vid de regionala företagen utöver de ca 22 000 anvisade arbetstagarna kan således uppskattas till ca 4 500 och kostnaderna härför till ca 515 Mkr, eller drygt 20 kr. per produktions- timme. Ökningen av antalet tjänster är mycket måttlig, m. h. t. att nuva- rande huvudmän enligt företagsenkäten har redovisat att 4 136 tjänster finns inom verksamheten i dag. Personalökningen utgör således endast ca 9 %, varav 5 % avser de sex regioner som i dag ej har någon lands- tingssamordning av verksamheten. Som jämförelse kan nämnas att ök- ningen av antalet produktionstimmar från år 1978 till år 1980 har be— räknats till ca 10 %.

Den kostnadsökning som orsakas av nya befattningar för de regionala företagens administrativa organisation torde, med hänsyn till den service i olika avseenden som många av de nuvarande huvudmännen ger sina enskilda företag, få betraktas som rimlig. En samordning av den nuva- rande verksamhetens resurser i regionala företag har ansetts nödvändig att genomföra i syfte att i framtiden bl. a. genom en rationell och ända- målsenlig marknadsföring av företagens produktion, uppnå en allmän resultatförbättring. En till följd av en förbättrad företagsorganisation åstadkommen resultatförbättring väntas mer än väl kunna täcka den kostnadsökning som förslaget innebär.

Föreliggande förslag anger ramar och grundprinciper för det regio- _ nala företagets organisation vid starten år 1980. Ett omfattande organi-

• Sida 79
•  Original

Prop. 1978/79: 139 79

sations- och utvecklingsarbete förestår. De regionala företagen måste ut- veckla och anpassa sin organisation till här framlagda riktlinjer, bl. a. kommer nya system inom personal— och ekonomiadministration att framläggas. Personalen skall introduceras och inskolas via ett omfat- tande utbildningsprogram. Vid varje region bör detta utvecklingsarbete drivas inom en samlad projektplan.

2 Grundmodell för det regionala samhällsföretagets organisation

2.1 Det regionala företagets roll I enlighet med riksdagens beslut på grundval av propositionen 1977/78: 30 skall företaget tillgodose behovet av arbete för dem som på grund av nedsatt arbetsförmåga inte kan beredas plats på den reguljära arbetsmarknaden och som av arbetsförmedlingen anvisats arbete i före- tagets regi. Företaget skall värna om arbetshandikappades rätt till avlö- nat arbete och dess verksamhet skall främst ses som en arbetsmarknads- politisk åtgärd. Arbetet vid företagets verkstäder skall med beaktande av riksdagens beslut utformas och bedrivas så att det om möjligt kan underlätta en övergång till arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Företaget bör ha en hög ambitionsnivå i sina strävanden att medelst tekniska och andra hjälpmedel bereda även gravt handikappade möjlig- het till god produktiv insats och därmed till egen försörjning. Vårdpräg- lad arbetsterapi bör dock inte ordnas inom ramen för företagets verk— samhet. De anställda förutsättes producera angelägna varor och tjänster och därigenom bidra till utvecklingen av vårt lands samlade välstånd. Verk- städerna skall därmed kunna utgöra en tillgång i landets näringsliv. Verksamheten skall utan eftersättande av företagets totala målsättning som ovan redovisats, bedrivas effektivt och med iakttagande av affärs— mässiga principer. Den affärsmässiga verksamhet som företaget bedriver påkallar en re- gional samordning av produktion och försäljning. Nya produkter och avsättningsområden kan behöva utvecklas. Marknadsföringen av företa- gets produktion bör vara rationell och ändamålsenlig för att dämpa nettokostnadsökningen. I den nya företagsorganisationen skall antalet organ som sysslar med marknadsföring och försäljning kunna minskas. Prissättningen av företagets varor och tjänster skall grunda sig på mark— nadsmässiga principer för kalkylering. Den kunskap om den lokala marknaden, som personalen vid verkstä- derna oftast har, bör utnyttjas för ett nära samarbete med näringslivet inom regionen. Den regionala stiftelsen utgör ett juridiskt självständigt företag för verksamheten inom regionen och uppträder under eget namn. Verkstä- derna (motsvarande) fungerar som tillverkande och kostnadsansvariga enheter inom detta företag. Vissa företag administrerar även hemarbete. Företagets finansiering och förvaltning regleras genom den av riksda— gen antagna lagen om regionala stiftelser för skyddat arbete (prop. 1978/79: 25, AU 1978/79: 17, rskr. 1978/79: 118) och kommande för- ordning som regeringen utfärdar med anledning därav.

• Sida 80
•  Original

Prop. 1978/79: 139 80

Företaget skall äga och förvalta den egendom som tillförts företaget vid dess bildande och den egendom som i framtiden kommer att tillföras företaget.

Företaget skall för uppfyllande av sitt ändamål inom länet svara för planering, inrättande och drift av dels arbetsplatser vid företagets egna verkstäder, dels sådana industriella beredskapsarbeten, som kan komma att beslutas av regeringen eller efter dess bemyndigande av arbetsmark- nadsstyrelsen (AMS). Den centrala stiftelsen svarar för viss övergri- pande planering.

Företaget skall därvid följa dels de övergripande beslut som fattas av den centrala stiftelsen i frågor rörande planering, budgetering och eko— nomi samt beträffande personal- och rehabiliteringspolitik, dels de an- visningar som lämnas av den centrala stiftelsen.

Verksamheten skall finansieras med

a) eget kapital som tillföres företaget vid dess bildande i form av ut- rustning (lokaler) likvida medel och andra tillgångar

b) intäkter i verksamheten samt

c) årliga statsbidrag, som anvisas av den centrala stiftelsen Verksamheten kan även finansieras med lånemedel. Beslut om sådan finansiering skall dock alltid underställas den centrala stiftelsen för god- kännande.

Firman tecknas förutom av styrelsen, av den eller dem som styrelsen utser. VD äger alltid rätt att teckna firma beträffande åtgärd som ingår i den löpande förvaltningen.

Styrelse och VD skall årligen före utgången av oktober månad avge årsredovisning bestående av resultaträkning, balansräkning och förvalt- ningsberättclse. Räkenskapcrna skall föras enligt centrala stiftelsens an— visningar.

Annorlunda uttryckt skall företaget, enligt de övergripande målen för verksamheten, förtydligade i centrala stiftelsens anvisningar, under fullt resultatansvar svara för driften av företagets verkstäder inom regionen.

Önskvärt resultat fastlägges årligen i en budget som också ligger till grund för centrala stiftelsens medelstilldelning. Inom företaget bör varje verkstad (motsvarande) upprätta kostnadsställebudget.

Företagets ansvar innebär således att med beaktande av verksamhe- tens målsättning sträva efter att dels genom produktionsplanering och rationalisering uppnå god produktivitet — inre effektivitet, dels genom aktiva marknadsföringsåtgärder åstadkomma ett så gott ekonomiskt re- sultat som möjligt.

Företagets marknad är hela Sverige och exportmarknaden. Någon av— gränsning av marknaden i förhållande till övriga regionföretag finns så- ledes i princip inte. När det gäller legoarbeten kommer dock marknads- föringen naturligt att i första hand rikta sig mot den egna regionen. De olika regionföretagen kan komma att uppträda som säljare åt varandra och samordna produktionen genom att fungera som underleverantörer till varandra. Även företag inom näringslivet i övrigt kan vara underle- verantör.

Även om företagets primära ansvar avser den årliga produktionen så innebär även ansvaret att företaget skall ta initiativ till att genomföra el- ler föreslå genomförandet av åtgärder i marknad och produktion, som syftar till resultatförbättring på sikt. Härvid erhålles stöd i de gemen- samma, samordnade koncernresursema vid centrala stiftelsen.

• Sida 81
•  Original

Prop. 1978/79: 139 - ' ' 81

2.2. Marknadsföring

2.2.1 Utgångspunkter, problemfält I såväl OSA-utredningen (SOU 1975: 82), påföljande proposition, som samstämmigt av de regionala organisationskommittéerna har fram- hållits vikten av att marknadsföringen generellt förstärks. Om sam- ordnade resurser erhålls härför skulle sårbarheten på marknaden minska och verksamheten kunna drivas mer affärsmässigt. Se även bilagda sam— manställning av svar på företagsenkät. De flesta regionerna har framhållit att det är önskvärt med en större andel egna produkter i produktionen. Motiven härför är i huvudsak att man härigenom skulle genom tillverkning på lager kunna få en jämnare beläggning och vara mer oberoende av konjunktursvängningar samt att man skulle få ut ett bättre pris — uppnå större lönsamhet. Egna pro- dukter ställer emellertid krav på bl. a. en förstärkt marknadsföring och resurser för produktutveckling. Några närmare lönsamhetskalkyler har inte presenterats. Enligt vissa bedömningar finns det egna produkter som skulle kunna nå en större marknad om en förstärkt marknadsföring kunde kombineras med en utökad tillverkningskapacitet, t. ex. genom att anlita annan samhällsverkstad som underleverantör. Viss del, ett fåtal procent av omslutningen, tillverkas för export. Som allmänt önskemål har framhållits en ökad exportmarknad. Verksamheten är starkt geografiskt utspridd och omfattar f.n. ett mycket brett sortiment. I vissa fall tillverkar en verkstad en unik pro- dukt men likartad produktion finns vid ett flertal verkstäder. Även kundkontakterna blir mycket vitt förgrenade. Till övervägande del består produktionen av legoproduktion, såväl av hela produkter som detaljer. Många verkstäder är sen flera år tillbaka legotillverkare åt traktens övriga näringsliv. Kontakten upprätthålls här- vid i de flesta fall av verkstadschefen. Ofta omfattar legotillverkningen korta, "olönsmnma" serier som kräver stora försäljningsansträngningar. I förhållande till vissa större legokunder råder en inbördes konkurrens mellan verkstäderna med prisnedsättande effekt.

De nya regionala företagen kommer att ta över resultatansvaret för nuvarande industriella beredskapsarbeten och sälja deras produkter. Till stor del sker denna försäljning f.n. centralt vid AMS industrienhet. De nya företagen skall också kunna försälja ca 1 600 hemarbetares produk- tion. Det bör även, om berörda huvudmän så önskar, kunna ombesörja försäljning för terapiverksamheten rn. in. vid sjukhus och andra vårdins- titutioner. Det sammanfattande intrycket är att det f. n. inte finns någon genomdiskuterad och allmänt omfattad och accepterad affärsidé (kom- mersiellt mål), sortiments- och konkurrenspolitik för verksamheten. En precisering på dessa punkter måste först åstadkommas innan kravet på marknadsföringsresurserna kan preciseras.

2.2.2 Central organisation För att till viss del möta ovanstående situation och tillgodose vissa be- hov har NOSA-kommittén i annat sammanhang rekommenderat att centrala stiftelsen omfattar en marknadsavdelning för långsiktig och strategisk planering, utvärdering, utveckling och samordning avseende marknadsfrågor. Bl. a. ges här möjlighet att samordna försäljningen av- seende exportmarknaden och vissa större legokunder, inkl. de statliga

6 Riksdagen 1978/79. ] saml. Nr 139

• Sida 82
•  Original

Prop. 1978/79: 139 8”

samt även avseende vissa produktområden som kan vinna på en riks- samordning.

Diskussionen av sortimentspolitiken avseende sortimentsutvecklingen och försäljningsorganisationen för sortimentet föreslås ske inom branschråd. För varje råd finns en samordnande tjänsteman inom cen- trala stiftelsens marknadsavdelning. Rådsmedlemmar är i övrigt regio- nala/lokala representanter. I vissa fall kan diskussionen begräönsas till att endast omfatta viss produktgrupp i ett produktgruppsråd.

Centralt kommer även att finnas expertis på affärsjuridik, säljfräm- jande åtgärder, teknikvärdering etc.

2.2.3 De regionala organisationskommittéernas organisatiorzsförslag De regionala organisationskommittéernas förslag vad avser särskilda resurser för marknadsföring återfinns i sammanställning i tabell A. Av denna framgår att för marknadsföring har föreslagits ca 150 handläggare varav ett 70-tal avser nya befattningar. Ca hälften (ca 20 % av totala resursen) av dessa är befattningar för de sex regioner som i dag inte har någon landstingskommunal samordning av verksamheten. Detta innebär i genomsnitt ungefär 0,6 marknadsförare per 100 000 pro- duktiva verkstadstimmar eller 3—9 handläggare per regionföretag (AB-, 0- och BD-län oräknade). Härutöver kan vid vissa regionföretag finnas marknadsföringsbudgct för köp av externa tjänster; agenturer, säljfräm- jande åtgärder etc., vilket kan vara anledningen till att några regioner redovisar ett i förhållande till genomsnittet lågt antal befattningshavare. Som regel är befattningarna tillordnade en marknadsavdelning vid huvudkontoret. Avdelningen föreslås ledas av en marknadschef som un- der sig har försäljningspersonal och vissa andra resurser för reklam, kal- kylering etc. I några fall, speciellt vid de större företagen, föreslås sär— skilda produktutvecklare under marknadschefen. I andra fall har pro- duktutvecklingcn tillordnats produktionsavdelningen eller enskild verk- stad. I sammanställningarna har alla produktutvecklarc tillordnats pro- duktionsfunktionen. Försäljningspcrsonal är som regel branschspeciali- serade. Några regionföretag har föreslagit att marknads- och produktionsav- delningarna ställs under samma chef. Några andra regionföretag har i stället för separata marknads- och produktionsavdelningar slagit sam— man dessa och delat upp resurserna på bransch- eller produktgruppsin- riktade avdelningar/sektorer/divisioner. Avdelningschefen benämnes härvid produktchef. Varje sektor kan komma att åläggas ett resultat- ansvar. 1 regionala kommittéernas förslag har som regel marknadsavdelning- ens relation till verkstäderna uttryckts som att marknadschefen har ett funktionellt ansvar utan att detta ansvar närmare preciserats. Det kan underförstås att delegationsbestämmelser kommer att fastläggas senare för ansvarsfördelningen styrelse — VD — marknadschef — verkstads- chef. I den sektorindelade organisationen kommer verkstadscheferna att vara direkt underställda produktchefen. Det är dessutom möjligt att en av verkstadscheferna inom sektorn tillika kan fungera som produkt- chef. Vid de företag som inte är sektorindelade i organisationsplanen kom- mer sektorindelning till uttryck i förslag om inrättande av branschinrik- tad .- samrådsorgan, bransch- eller produktråd.

• Sida 83
•  Original

Prop. 1978/79: 139 ,- se 33

2.2.4 Marknadsföringens innehåll Marknadsföringens funktioner äri huvudsak

Marknadspolitiska beslut — Val av sortiment, marknad, distributionsväg, konkurrensmedel, pris- politik, marknadsmål.

Analys och utveckling

— Marknadsundersökningar och marknadsanalyser rörande markna- der, kunder, produkter etc. som avser att ge beslutsunderlag för marknadsföringen. — Kommersiell produktutveckling genom analys av nya och befintliga produkters funktioner, kvalitet, formgivning, förpackning och möjlig lönsamhet. Planering och introduktion av nya produkter, uteslutning av produkter ur sortimentet. — Kostnads/intäktsanalyser för värdering av marknadsutbyte eller av- kastningsgrad för olika produkter, marknader, distributionsvägar och konkurrensmedel.

Planering — Marknadsplanering genom planläggning av produktinriktning och marknadsinriktning samt användningar av olika konkurrensmedel och distributionsvägar. — Marknadsbudgetering på lång och kort sikt samt budgetkontroll.

Genomförandefunktioner för att sälja

— Offertgivning, soliditets- och kreditkontroll. —— Prisundersökning och prisbedömning, materialsammanställning, of- fertutskrift och överlämnande. — Personlig försäljning genom bearbetning av konsumenter, återförsäl- jare eller köppåverkare genom personliga kontakter vid besök och/el- ler per telefon. — Säljarledning som innebär urval, anställning, träning och ledning av säljare. Distriktsindelning. Lönesystem och motivationsåtgärder. Kontroll av säljarens prestationer. — Säljstöd i form av olika hjälpmedel för det personliga säljarbetet. — Säljfrämjande åtgärder, reklam.

Genomförandefunktioner efter en försäljning — Ordcrbehandling m.m. (Ordermottagning, orderutskrift, granskning, leveransplanering, leveransövervakning och kundkontakter i sam- band härmed). —— Distribution = varuhantering, lagring, plockning, packning, trans- porter. — Kundservice genom kontakter med kunder i syfte att lämna informa- tion eller bistånd av olika slag samt utföra tjänster som ibland ligger vid sidan av ingångna avtal. -— Teknisk service = olika uppgifter i samband med leverans och in- stallation av produkter samt tillfällig eller fortlöpande kontroll, jus- tering, reparation av dessa efter leverans (ofta baserade på s.k. ser- , viceavtal).

• Sida 84
•  Original

Prop. 1978/79: 139 84

Anmärkning

Flera av aktiviteterna måste genomföras i stark samverkan med pro- duktionsteknisk expertis och producerande verkstadsenhet. Detta gäller speciellt offertberedning och framtagande av underlag för prissättning.

När det gäller legoarbeten övertar kunden —— legoköparen — flera av ovanstående aktiviteter eller delar av dessa. Marknadsföringen får i

dessa sammanhang formen av att sälja produktionskapacitet och pro- duktionskunskap.

2.2.5 Kommentar. Rekommendation

Uppbyggnaden av stiftelseorganisationernas marknadsföringsresurser bör ske successivt allt eftersom affärsidéer och sortimentspolitik diskute- ras fram. Först måste med början under år 1979 nuvarande marknads- erfarenheter och produktsortiment etc. inventeras.

En viss resurs för marknadsföringen måste dock snarast byggas upp vid samtliga regionföretag för att tillgodose det akuta behovet av att för- bättra det ekonomiska resultatet och skapa en viss basresurs och -kom- petens.

Resursen torde härvid kunna vara av storleksordningen 1 marknads- förare per 200 000 tim. (totalt ca 130 befattningar), om ej särskilda skäl föreligger för större insats. Härutöver behövs vissa medel för bl. a köp av främmande tjänster inom marknadsföringsbudgetens ram. Den regio- nala kostnaden för marknadsföring kan då beräknas till ca 1: 25 kr. per produktiv timme eller totalt ca 32 Mkr. De centrala marknadsförings- kostnaderna kan beräknas till ca 10 Mkr. En nettokostnadssänkning på ca 4—5 % skulle täcka hela denna kostnad.

Det ovan sagda innebär att vid de regionföretag, som redan i dag har särskilda marknadsföringsresurser, det måste särskilt noga övervägas om föreslagen resursförstärkning behövs redan vid företagsstarten år 1980.

Resursavvägningen bör ske mot bakgrund av att vissa för koncernen gemensamma specialresurser finns vid centrala stiftelsen, speciellt för mer långsiktig marknadsplanering och marknadsanalys. Den regionala marknadsföringen kommer därhän att få sin tyngdpunkt på direkt för- säljning och åtgärder för att stödja denna i form av reklam etc. Vidare kommer de regionala resurserna att medverka i marknadsanalyser, sorti- mentsutveckling etc. inom ramen för centrala stiftelsens bransch- och produktgruppsråd. Vid ställningstagande till storleken av marknadsfö- ringskapacitetcn vid huvudkontoret bör särskilt övervägas behovet av att avlasta verkstadscheferna försäljningsarbetet samt möjligheten att bi- träda annat regionföretag i säljarbetet.

Angående marknadsföringsresursernas inordning i huvudkontorets or- ganisation se följande avsnitt om organisationsplanen.

Då verksamheten är starkt bidragsunderstödd förutsättes att nuva- rande enhetliga kalkylsystem för samhällsverkstäder t.v. tillämpas tills det eventuellt ersätts med annat enhetligt system efter en utvärdering inom den nya organisationen. Sagda krav på marknadsmässig och en- hetlig priskalkylering medför att i princip alla affärsöverenskommelser med kund bör tecknas av styrelse, VD, marknadschef eller produktchef enligt fastställd delegation om rätt att teckna firman. Produktionsavdel- ningen vid huvudkontoret bör i förekommande fall även kontrollera och kontrasignera underliggande beräkningar. Möjlighet bör dock finnas att

• Sida 85
•  Original

Prop. 1978/79: 139 " 85

Tabell A. Av regionala organisationskommittéerna föreslaget antal handläggare år 1980 inom marknads- resp. produktionsl'unktionen vid regionalt företags huvudkontor

(. . = uppgift saknas)

Län Marknad Produktion'

Hand- varav /100 000 Hand- varav 1100 000 läggare ökning5 tim. läggare ökning5 tim. Totalt Totalt AB' 14 0 0,62 27 0 0,99 C 4 2 0,72 9 2 1,6] D 3,5 . . 0,73 5 1 1.05 E 7 2 0,68 13 . . 1,26 Fa 4 4 0,34 15 5 1,29 G 3 1 0,45 6 . . 0,90 H 5 3 0,51 10,5 1 1,06 1 2 1 0,47 4 1 0,94 K 4 4 0,58 6 5 0,87 L 4 . . 0,56 8 . . 1,13 M 6 2 0,30 19,5 0,5 0,98 N 3 1 0,62 13 3 2,68 0 183 . . 1,16 . . . Pa 4 4 0,27 17 7 1,13 R 9 4,5 1,13 8 5 1,00 S& 5 5 0,50 8 . . 0,75 T 5 4 0,67 6 1 0,80 U 3 1 0,32 1 1 1 1,18 W=| 9,5 8 0,82 12 6 1,03 X 7 5 0,66 10 4 0,94 Y 6 . . 0,65 8 . . 0,86 Z3 4 4 0,28 15 4 1,05 AC 4 1 0,49 13 2 1,59 BD:l 13 9 1,40 22,5 3 2,42 Summa 147 65,5 0,58 266,5 51,5 1,11

1 Samtliga produktutvecklare hänförts till Produktion. * För AB-län år en samlad resurs om 41 personer skönsmässigt fördelade med 1/3 på Marknad och 2/3 på Produktion. = För O-län har angivits antal personår för marknadsföring. Angiven numerär torde därför även omfatta vissa insatser på verkstadsnivå. '1 angivet antal personer är även inräknat vissa specialteknikertjänster, typ planerare etc., med tjänstgöring vid verkstad. * Ökning i förhållande till i dag samordnade resurser på arbetsvårdskontoret. & Är i dag inte landstingskommunalt samordnade.

delegera avtalstecknandet till verkstad, om härigenom ett bättre affärs- mässigt agerande kan förväntas. Givetvis medverkar verkstadsledningen vid kundkontakter och i beredningen av offerter och avtal. Till följd av ovanstående bör även all fakturering ske genom huvudkontoret. Det för- utsätts vidare att beläggningssituationen systematiskt och fortlöpande meddelas huvudkontoret.

2.3 Produktions- och materialstyming. Teknisk utveckling, underhåll etc. Verkstadsledning 2.3.1 Utgångspunkter, problemfält Den tekniska, producerande funktionen är den ursprungliga och mest etablerade i organisationen. Resurser för produktionsstyrning etc. finns i

• Sida 86
•  Original

Prop. 1978/79: 139 86

första hand inom verkstäderna (motsvarande) i form av verkstadschefer och arbetsledare. Härutöver finns redan nu vid vissa landsting sam- ordnande resurser vid arbetsvårdskontoren. I viss utsträckning (ex. av- seende underhåll och byggnadsfrågor) replierar arbetsvården på lands- tingets eller kommunens övriga resurser. Se även bilagda sammanställ- ning av svar på företagsenkät.

Enligt OSA-utredningen och de regionala organisationskommittéerna bör produktivitetsvinster kunna uppnås genom i vissa delar samordnad produktions- och resursplanering, materialstyrning och samordnade in- köp.

Kompetensförstärkning krävs vidare för teknisk metodutveckling, in- vesteringsplanering, produktutveckling etc.

Fastighets- och inventarieunderhållet måste samordnas för att bli ra- tionellt. Likaså lagerhållning och transporter.

Vidare framhålls att planeringstekniken måste förbättras. Produk- tionsplaneringen, materialstyrningen och efterkalkyleringen måste ut- vecklas. Arbetsvårdsverksamheten kräver differentierad planering och teknik anpassad till arbetstagarnas handikapp.

Arbetsanpassningen, inkl. arbetsmiljö- och skyddsfrågor, måste ha sin ständiga bevakning. Den nya arbetsmiljölagstiftningen kräver en ökad uppmärksamhet på dessa frågor.

Produktionen är splittrad på en vitt differentierad produktionsteknik som befinner sig på skilda teknologiska utvecklingsniväer. Inom varje regionföretag finns ett stort antal branscher representerade. Stor obalans råder i den tekniska kapaciteten mellan regionerna.

2.3.2 Central organisation Enligt NOSA:s rekommendation i annat sammanhang kommer det att inom centrala stiftelsen finnas en mindre teknisk avdelning. Denna av- delnings huvuduppgift blir att göra teknisk utvärdering av produktions- resurserna och svara för en teknisk utveckling av verksamheten, företrä- desvis i samband med nyinvesteringar vid expansion och större omstruk- tureringar. Vidare kan avdelningen svara för tekniska internkonsultatio- ner inom koncernen och dess inköpssektion för samordning av viss in- köpsverksamhet. Till avdelningens förfogande kommer att finnas en investeringsbud- get. Projekteringsresurser etc. kommer att köpas som externa tjänster. Vid nyinvesteringar kommer centrala stiftelsen och regionalföretagen att samverka i en projektorganisation. Det förutsätts att en hel del av pro- gram- och projekteringsarbetet kommer att utföras av de regionala före- tagens personal.

2.3.3 De regionala organisationskommittéernas organisationsförslag Primärt är de tekniska lednings- och serviceresurserna lokaliserade till verkstäderna (motsvarande). För varje verkstad finns en verkstadschef och ibland leder denna flera verkstäder. Härutöver finns ett antal hant— verkare, instruktörer, verktygstekniker, förrådsmän, och andra stödre- surser. Vid större verkstäder kan dessutom finnas planeringsteknikcr, personalassistenter och kontorspersonal. ' Enligt de regionala organisaionskommittéernas redogörelser uppgår resurserna för produktionsledning och stödarbete. — verkstadschefer, ar- betsledare och hantverkare/instruktörer —— till i genomsnitt 11 befatt-

• Sida 87
•  Original

Prop. 1978/79: 139 _ 87

ningshavare per 100 000 timmar produktiv tid (spridning 9—13 st.) eller ca 1 befattningshavare per 7—8 arbetstagare. Detta innebär totalt ca 2 800 befattningshavare av denna typ varav ca 40 % är hantverkare/ instruktörer.

Centralisering och samordning av de tekniska resurserna och den tek- niska personalen har skett situationsanpassat till omständigheterna vid varje regionalt företag. Det är därför svårt att entydigt identifiera och jämföra organisationskommittéernas förslag till central teknisk organisa- tion vid regionföretagens huvudkontor.

Förslagen är sammanställda i tabell A. Av denna framgår att totalt ca 265 teknikerbefattningar är föreslagna (O-län oräknat), då uppgift sak- nas. Genomsnittligt motsvarar detta ca 1,11 befattningshavare per 100000 produktiva timmar. Ca 1/3 av de redovisade befattningarna föreslås vara placerade på verkstäderna. 50—60 befattningar är nya. Ett 20-tal (ca 7 % av den totala resursen) av dessa avser de sex regioner som f.n. inte är landstingskommunalt samordnade. Teknikertätheten verkar vara oberoende av vilken produktgrupp eller bransch man arbe- tar i. Innehållet i befattningarna är som ovan sagts ej direkt jämförbart från region till region. Om storstadsregionerna och vissa andra extrem- förslag undantagcs innebär förslagen 4—9 befattningshavare per huvud- kontor.

De vid huvudkontoren placerade befattningarna är som regel till- ordnade en produktionsavdelning. Som framhållits i avsnittet om mark- nadsföring innebär emellertid förslagen för några regioner att mark- nadsföringsresurserna och den produktionstekniska ledningen har sam- ordnats i samma enhet eller ställts under samma överordnade chef inom huvudkontoret.

Produktionsavdelningen kan i vissa fall vara underindelade exempel- VIS — driftenhet, enhet för teknisk service eller — materialstyrningsenhet och produktionsteknisk enhet eller — produktionssektion, kontrollsektion, arbetsmiljösektion, gods- och

transportsektion, underhållssektion I flertalet fall har produktrationalisering och produktutvecklingen till- ordnats produktionsavdelningen. Viss branschspecialisering förutsätts som regel för i avdelningen ingående produktionstekniker.

Chefen för produktionsavdelningen — produktionschefen, produk- tionsledarcn — har som regel i förslagen tillskrivits ett funktionsansvar. Detta är inte närmare preciserat. I vissa fall har i organisationsplanen verkstäderna direkt underställts produktionsavdelningen. För de företag som föreslår sektionsindelad organisation underställs verkstadschefcn den resultatansvariga produktchefen, som tillika kan vara verkstadschef.

2.3.4 Huvudaktiviteter

En sammanställning av förslagcns funktionsbeskrivningar ger följande lista över huvudområden för produktionsavdelningens övergripande an- svar:

Produktionsplanering, produktavtal Huvudplanering, teknisk och personell Resursutnyttjande Materialplanering

• Sida 88
•  Original

Prop. 1978/79: 139 .88

Lokalplanering Transportplanering Metodanalys och metodutveckling, arbetsplatsanpassning Teknisk utveckling i övrigt lnvestcringsplanering, -analys Kapacitetsanalyser Strukturrationalisering Arbetsförenkling, arbetsstudier Konstruktionsgranskning Produktutveckling, prototyparbete Verktygsutveckling Tillverkningsstyrning Tillverkningsuppföljning Beläggningsredovisning Kvalitetskontroll Resultatuppföljning För- och efterkalkylering Arbetsanpassning, inkl. arbetsmiljö och skyddsfrågor Brandförsvar, säkerhetsfrågor och bevakning Materialinköp

Inköp av inventarier Förråds- och lagerhållning Transportorganisation

Fastighetsunderhåll, lokalvård Inventaricunderhåll

Program- och projekteringsarbete i samband med ny-, om- och tillbygg- nad.

Anmärkning

Som tidigare anförts under avsnittet marknadsföring krävs stark sam- verkan mellan marknadsföringen och produktionslcdningen.

Krav på resurser för produktutveckling beror dels på andelen egna produkter i tillverkningen, dels på i vad mån denna sker genom centrala stiftelsens försorg. Regionalt kommer dock att ligga primärt ansvar för produktförbättringar och produktrationalisering.

Arbets- och arbetsplatsanpassningen kräver en frekvent samverkan med företagshälsovården,inom vilken bl. a. finns en skyddsingenjörsre- surs.

2.3.5 Kommentar. Rekommendation

Ställningstagande till detaljorganisation av teknikerresurser bör ske av varje regionföretag anpassat till dess verksamhet, personer, teknik och övrig situation samt de förändringar som planeras och kan förväntas. Ställningstagandet måste föregås av mer ingående studier av resursbehov och lämpliga resursdispositioner, bl.a. avvägs huvudkontorets resurser mot verkstädernas behov, som först bör täckas. I resursprövningen bör även möjligheten beaktas till resursutveckling genom utbildning av verk- stadsresurserna. .

• Sida 89
•  Original

Prop. 1978/79: 139 39

Angående produktionsledningens inplacering i huvudkontorets orga- nisation hänvisas till följande avsnitt om organisationsplanen.

Liksom avseende marknadsföringen bör även för den samordnade tekniska kompetensen en viss basresurs finnas vid varje regionalt före- tag. Ett riktvärde för dimensioneringen härav bör vara de i regionala kommittéernas förslag framräknade genomsnittsresursen 1,11 handläg- gande tekniker per 100 000 produktiva timmar, dvs. totalt ca 280 befatt- ningshavare. Kostnaden härför kan beräknas till 2 kr./tim. eller totalt ca 50 Mkr. Häri har inräknats vissa omkostnader och möjlighet att tillfäl- ligt förstärka organisationen genom köp av externa tjänster. De centrala kostnaderna för tekniska avdelningen kan beräknas till ca 5 Mkr. En produktivitetsökning (kostnadsminskning) på 2—3 % skulle täcka denna kostnad.

Det fortsatta utvecklingsarbetet bör särskilt beakta ansvarsfördel- ningen mellan verkstad och huvudkontor. Till vägledning för detta ar- bete har inom NOSA-kommittéen i annat sammanhang utarbetats ett förslag till funktionsbeskrivning för verkstadschef, produktionstekniker, arbetsledare och verktygsuppsättare, instruktör/ställare, ur pcrsonalad- ministrativ synvinkel.

Verkstadsledningens (motsvarande) huvudsakliga arbetsuppgifter kan anges som att under verkställande direktören och funktionsansvarig chef enligt det enskilda regionala företagets delegationsbestämmelser och ru- tinbeskrivningar ansvara för: Produktkalkylering Produktutveckling Prototyparbete Produktionsstyrning (planering, beredning, ledning, samverkan med un- derleverantör) Tillverkningskontroll, leveransbevakning, åtgärder vid reklamation

Beläggningen och redovisningen av denna Inköp av material och förbrukningsartiklar

Förråds- och lagerhållning Transporter Fastighetstillsyn och reparationer Inventarietillsyn och reparationer Utveckling av produktionsutrustningen Rationaliseringar Verktygsutveckling Medverkan i program- och projekteringsarbetet vid ny-, om- och till- byggnad Anställning av personal Introduktionsutbildning och handledning De anställdas utveckling och trivsel Personaladministration i övrigt Arbets- och arbetsplatsanpassning (inkl. arbetsmiljö och skyddsfrågor) Företagshälsovård Prestationsbedömning Utveckling av arbetsorganisation Lokala samarbetet med de fackliga organisationerna

• Sida 90
•  Original

Prop. 1978/79: 139 90

Kostnadsställebudgetcring Underlag för redovisning och fakturering

Sammanfattningsvis kan verkstadschefens (motsvarande) ansvar ut- tryckas som att som platschef uppfylla ett produktivitetsansvar (ansvar för verkstadens inre effektivitet) med särskilt beaktande av den anvisade arbetskraftens arbetsförmåga och utvecklingsmöjligheter, uppställda miljö- och konsumentkrav samt inom ramen för givna fasta resurser och uppställd driftbudget.

Med ovanstående som grund och de råd och anvisningar som centrala stiftelsen framöver kommer att avge bör varje regionalt företag preci- sera verkstadsledningens ansvarsområde och arbetsuppgifter i befatt- ningsbeskrivningar, delcgationsbestämmelser och arbetsrutiner. För att så hög effektivitet som möjligt skall uppnås måste företagsledning, be- stämmelser och rutiner noga anpassas till det enskilda företagets och dess produktionsenhetcrs särart, situation och förutsättningar och så att säga få en individuell utformning.

2.4 Personaladministration

2.4.1 Utgångspunkter Enligt propositionen 1977/78: 30 skall verksamheten främst ses som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd i syfte att värna om arbetshandikappa- des rätt till avlönat arbete. De anställda skall ej behöva konkurrera med personer utan arbetshinder när det gäller att få eller behålla ett arbete. Arbetsplatserna måste så långt som möjligt anpassas till de arbetshandi— kappades förutsättningar. Verksamheten måste vidare utformas och be- drivas så att den förstärker de anställdas möjligheter att kunna ta annat arbete. Jämfört med det enskilda näringslivet bör personaladministrationen relativt övriga funktioner inom de regionala företagen få en särskild tyngd med hänsyn till företagets arbetsmarknads- och rehabiliteringspo- litiska målsättning.

T. ex. måste personalchefen ges samma status som ekonomichefen för att i en jämbördig diskussion kunna ta fram beslutsunderlag, åt företags- ledningen och linjecheferna, som möjliggör en avvägning mellan de olika målen för verksamheten. Sålunda bör t. ex. personalchefen även medverka i utformningen av förvaltningsberättelsens sociala del.

NOSA-kommittén har i annat sammanhang i ett särskilt dokument sammanfattat de grundläggande värderingar som bör gälla för personal- politiken inom den nya organisationen. En särskild arbetsgrupp inom NOSA-kommittén för personalpolitiska frågor har överfört dessa värde— ringar till förslag till funktionsbeskrivningar för vissa befattningar såsom verkstadschef, arbetsledning, hantverkare/instruktörer och pcrsonalad- ministratörer (funktionsbeskrivningarna återges i bil. 5).

Företagshälsovårdcn behandlas i en särskild PM utarbetat av ovan nämnda arbetsgrupp inom kommittén.

I PM:en rekommenderades att inbyggd företagshälsovård administra- tivt bör inplaceras i det regionala företagets personalavdelning. NOSA- kommittén har även genom sin förvaltningsgrupp låtit ta fram ett nytt gemensamt lönesystem för hela koncernen. Målsättningen är att det nya systemet skall vara i bruk från 1980-01-01 för hela organisationen. Inom

• Sida 91
•  Original

Prop. 1978/79: 139 - 91

centrala stiftelsen har föreslagits resurser för vård och utveckling av sys— temct.

Personaladministrationen sköts i dag i stor utsträckning vid landsting- ens eller kommunernas kanslienheter för personaladministration. Se även bilagda sammanställning av svar på företagsenkät. Detta arbete måste övertagas av de nya företagen.

2.4.2 Central organisation I förslaget till central stiftelse-organisation finns en särskild personal- avdelning under en personaldirektör upptagen. Avdelningen har delats i sektioner för planering, personaladministration och utbildning. Tyngdpunkten i centrala stiftelsens arbete ligger på utvärdering, ut— veckling, policyforrnulering och samordning i övrigt av t. ex. förhand- lingar, utbildningsinsatser och den personaladministrativa utvecklingen.

2.4.3 De regionala organisationskommiltéernas förslag De regionala förslagen är sammanställda i tabell B. Av denna fram- går att ca 200 befattningar begärs till huvudkontorens personalenhetcr, f örctagshälsovården oräknad. Härutöver finns vissa resurser vid verkstä— derna (motsvarande), se avsnitt 2.6, som fullgör, som deluppgift, vissa pcrsonaladministrativa uppgifter, i huvudsak produktion av löneunder- lag och liknande. Av de begärda resurserna består relativt stor andel (80-talet befatt- ningar) av begärd ökning av nuvarande inorn arbetsvården samordnade landstingsresurser, ca 1/2 av dessa avser de sex regioner som i dag ej är samordnade. Detta tyder på att mycket stor del av nuvarande personal- administration utförs av andra kommunala och statliga resurser än som särskilt tilldelats arbetsvården. Detta avser troligtvis i första hand den övergripande ledningen och arbete med löner och registrering. Kostna- den för datorbearbetning etc. är ej redovisade. I genomsnitt skulle be- gärda antalet resurser för personaladministration uppgå till 0,8 befatt- ningar per 100 000 produktionstimmar. Spridningen i förslagen är emel- lertid stor, från 0,4—1,6 och kan inte härledas till någon särskild, syste- matiskt påverkande faktor, såsom företagsstorlek, branschstruktur etc. Som regel tillordnas resurserna en funktionsansvarig personalavdel- ning ställd direkt under VD. I ett fall har emellertid personalcnheten samordnats med ekonomienheten under en administrativ chef. Underin- delning av personalcnheten kan i vissa fall ske i en särskild löneenhet och en personaladministrativ enhet. Vid vissa företag är personal för personalomsorgen utplacerade på stora produktionsenheter men redovi- sade som huvudkontorsresurs. Befattningarna inom de personalkategorier som upptages i de före- slagna organisationerna har olika benämningar. I huvudsak torde de dock kunna samgrupperas under: Ledning; personalchef, chefsassistent Utbildare Personalassistenter/konsulenter Personalsekreterare Personalassistenter/löneberäknare Kanslister, kontorister

• Sida 92
•  Original

Prop. 1978/79: 139 92

2.4.4 Hztvudaktiviteter Mot bakgrund av ovanstående blir det regionala företagets persona- lenhets uppgift att planera, leda, utveckla och kontrollera personaladmi- nistrationen inom företaget. Enheten samarbetar därvid med den cent- rala stiftelsens personalavdelning, andra funktioner vid det regionala företagets huvudkontor och med de producerande enheterna. Personaladministrativa uppgifter kan delegeras till produktionsenhet från huvudkontoret. 1 vilken omfattning detta sker är beroende av de re- gionala och lokala förhållandena, exempelvis den lokala företagsenhe- tens storlek och personalresurser. Personalavdelningen vid ett regionalt företag kommer normalt att an- svara för följande huvuduppgifter:

Förhandlingar, anställningsvillkor

_ tolkning m. in. av arbetsrätten

— förhandlingar med fackliga organisationer — statistik, nomenklatur etc. — försäkrings— och pensionsfrågor

— löneuträkning

Samråd, information

— de anställda — arbetsgivarorganisationen — myndigheter, utbildningsorgan etc.

Personaldata

—— personalregister — regelbunden statistik — utredningar — social redovisning i årsredovisningen

Personal- och bemanningsplanering

— personalbehov -— personaltillgång _ personliga önskemål

Rekrytering _ kontakter med arbetsförmedling, skolor etc.

—- urval _ anställningsvillkor

Introduktion och uppföljning —— nyanställda _ omplacerade

Perronalutveckling

-—- utbildningsbehov

-— utbildningsplanering, genomförande -— uppföljning -— kontakter med utbildningsgivare

— ekonomiska villkor

• Sida 93
•  Original

Prop. 1978/79: 139 93

Omplacering

-— befordran -— av personliga skäl -— avveckling

Personalvård

-— personalsocial verksamhet -— fritidsfrågor -— mat, bostäder

-— kontakter med primärkommunal social service

F öretagshälsovård

-— teknisk

-— medicinsk

-— psykosocial -— sekretariat för central skyddskommitté

2.4.5 Kommentarer. Rekommendationer Svårigheter föreligger för NOSA-kommittén och dess regionala kom- mittéer att i dag beräkna behovet av personaladministrativa resurser framför allt beroende dels på ambitionsnivån i den administrativa ut- övningen, dels på vilka rationaliseringar som kan uppnås i utformningen av organisationens nya administrativa rutiner. Det framräknade genom- snittet befattningshavare kan ej rekommenderas som riktvärde för di- mensioneringen, då underlaget för förslagen har för stor osäkerhet. I stället bör behovet uppskattas funktion för funktion enligt följande. Vad inledningsvis har framhållits om personalfunktionens status med- för att personalcnheten måste ledas av en väl kvalificerad personalchef. Vid de större företagen bör vidare finnas 1—2 utbildningsledare för planering och administration av regional/lokal utbildning och samver- kan med utbildningssektionen inom centrala stiftelsen. De små företa- gens (ca 10 st.) utbildning får samordnas av någon annan tjänsteman inom personalcnheten och genom att de replierar på centrala stiftelsens resurser eller något större företags resurser. För arbetsuppgifter inom personalomsorgen har här beräknats ett be— hov av en personalassistent/konsulent per 300 anställda. Några erfaren- hetsvärden finns dock inte utan funktionen bör utvärderas närmare in— nan ett mer definitivt behov kan fastläggas. Angivna täthet skall endast ses som en ambitionsnivå för funktionen att tillämpas vid starten för er- ganisationen. Vid dimensioneringen av funktionen bör beaktas utform— ningen av företagshälsovården. Erfarenhetsmässigt kan löneadministrationens behov beräknas till en löneberedare per 300 anställda om ett välutvecklat datorsystem tilläm— pas. Medel måste även budgeteras för datorbehandling m. ni. här beräk- nat till ca 150 kr. per anställd/och år. Angivna dimensioneringsnormer skulle betyda att behovet av befatt- ningshavare skulle uppgå till ca 220 st. 1980-01-01. 50 % av dessa är ”nya” befattningar varav mer än hälften (65 st.) avser de sex regionerna som i dag ej är samordnade. Dvs. bedömningarna visar att några företag klart underskattat behovet i sina organisationsförslag. Kostnaden inkl. datorkostnaden m.m., för de regionala företagens personalfunktion (exkl. företagshälsovården) kan sålunda beräknas till ca 26 Mkr. eller ca 1 kr. per produktionstimme.

• Sida 94
•  Original

Prop. 1978/79: 139 94

bell B. Av regionala organisationskommittéerna föreslaget antal befattningar hav udkonto ren år 1980 inom ekonomi- och personalfunktionerna (.. = uppgift saknas)

Län Antal föreslagna befattningar

Personaladm. Ekonomiadm.

Tot. varav per 100 000 Tot. varav per

ökning1 timme ökning1 10 Mkr.

AB” 45 0 1,6 42 0 1,5 C 5 2 0.9 9 1 2.1 D 2 1 0.4 2,5 0 0,7 E 12 8 1.2 7 3 0,9 F* 6 6 0,5 8 8 0,9 G 4,5 . . 0.7 3,5 . . 0.8 H 6 1 0.6 4,5 2 0.5 I 3 2 0.7 4 2 1.4 K 6 4 0,9 5,5 5,5 0,8 L 4 . . 0,6 4 . . 0,7 M 10 . . 0,5 10 . . 0,6 N 7 2 1,4 6 2 1,5 0 17,5 . . 1,1 16 . . 1.2 P* 7 7 0,5 6 6 0,6 R 7 7 0,9 5 1 0,9 S* 9 9 0.9 8 8 0.9 T 7 5 0,9 3 1 0,5 U 5 1,5 0,5 10 3 1,2 W* 6 6 0,5 5 5 0,5 X 8 7 0,8 6 4,5 0,9 Y 6 . . 0,6 6,5 . . 0,8 Z* 6 6 0,4 4 4 0,3 AC 5 4 0,5 6 2,5 0,6 BD* 6 . . 0,5 6 . . 0,4 Summa 200 79 0,8 188 59 0,9

¹ Ökning i förhållande till i dag samordnade resurser på arbetsvårdskontor. Motsvarande resurser kan i dag vara utspridda inom kommunala förvaltningar i övrigt. 2 Vid AB-län föreligger annan fördelning mellan huvudkontor och verkstad än på_andra håll varför numerären ej är helt jämförbar. * Ar i dag inte landstingskommunalt samordnade.

2.5 Ekonomifunktionerna

2.5.1 Utgångspunkter, problemfält Ekonomifunktionerna har i dag en spridd resursfördelning. Någon re- gion har helt egna resurser inom samhällsföretagets ram, medan där— emot vissa regioner helt utnyttjar huvudmannens resurser. Det senare gäller t.ex. för regioner med kommunalt huvudmannaskap. Mellan dessa båda ytterligheter förekommer en mängd skiftningar. När huvud- mannens resurser utnyttjas är oftast arbetsuppgifterna uppdelade på ett större antal personer, varför nuvarande resursinsats är svårberäknad. Vissa resurser för t. ex. kalkylering, fakturering är dessutom lokaliserade till verkstäderna. Se även bilagda sammanställning över svar på före- tagsenkät. P. g. a. denna stora resursspridning förekommer inte heller någon en- hetlig systemuppbyggnad. Härav följer att systemkvaliteten är ojämn mellan regionerna.

• Sida 95
•  Original

Prop. 1978/79: 139 95

Om något generellt omdöme skall ges, kan sägas att systemens ambi- tionsnivåer är låga. Huvudanledningen till detta är främst följande två skäl:

1. Om huvudmannens resurser utnyttjas är systemen utformade för anslagsstyrd icke-rörelsedrivande verksamhet. I vissa fall har anpassning till samhällsföretagens specifika behov gjorts.

2. Om egen ekonomifunktion finns på arbetsvårdskansliet har i dessa fall kansliet varit hänvisad till att använda huvudmannens bassystem och huvudmannen har hittills avsatt begränsade resurser för systemut- veckling för arbetsvårdens speciella behov. Omorganisationen skall på sikt innebära att samordnade system byggs upp, anpassade på verksamhetens behov och inriktning. NOSA-kommit- tén har påbörjat detta utvecklingsarbete. Detta redovisas i annat sam- manhang. En mera rationell arbetshantering bör kunna åstadkommas genom ökad maskinell behandling, främst datordrift. Förbättrade budgetmeto- der innebär att budgetens värde som styrmekanism ökar. Bättre och snabbare mer företagsanpassade styr- och kontrollmöjliglzeter skapar förutsättningar för förbättrad ekonomisering. Det regionala företaget kommer att som självständig juridisk person få fullständigt redovisningsansvar. God bokföringssed för företag skall således följas och bokföringslagen skall i princip gälla. Centrala stiftel- sen kommer att utfärda närmare anvisningar om budgetering och redo- visning. Årsredovisningen skall omfatta balans- och resultaträkningar samt förvaltningsbcrättelse. Den senare kan omfatta utöver de ekono- miska resultaten och dispositionerna även redogörelse för måluppfyllelse avseende företagets övriga mål och vidtagna åtgärder för att uppnå dessa (s.k. social redovisning). Årsredovisningen skall i reviderat skick överlämnas till centrala stiftelsen och är att betrakta som offentlig hand- ling

2.5.2 C cntral organisation En ekonomiavdelning med stödjande, planerande och samordnande uppgifter kommer att byggas upp inom den centrala organisationen. Av— delningen kommer huvudsakligen att arbeta med följande. aktiviteter. -—— budget- och bidragsfrågor (äskanden och medelsfördelning) -— bokslutsanalyser, upprättande av koncernbokslut -— förvaltning av lån och investeringsmedel -—— utvärdering och utveckling av budgeterings- och redovisningssystem samt kalkyleringsprinciper -— intemkonsultationer åt de regionala företagen

2.5.3 De regionala 0rganisationskommittéernas organisationsförslag I samtliga regionförslag är resurserna hänförda till en ekonomiav- delning på regionala företagets huvudkontor. Vissa resurser vid de loka- la verkstadsenhcterna förekommer dock för t. ex. kalkylering och faktu- rering. Dessa är ej medräknade i här gjord sammanställning. I vissa för- slag har underindelning av ekonomifunktionen gjorts, t. ex.: Bud getav delningen Redovisningsavdelnin g Intern serviceavdelning

• Sida 96
•  Original

Prop. 1978/79: 139 96

Ekonomifunktionens ansvars- och bcfogcnhetsmässiga ställning gent- emot övriga huvudfunktioner på HK och/eller de lokala verkstadsenhe- terna är ej preciserad i förslagen.

Av tabell B framgår att totala antalet föreslagna tjänster vid huvud- kontoren är ca. 190 st. Ökningstalet på ca 60 personer är missvisande, eftersom detta är relaterat till antalet tjänster inom arbetsvårdskanslierna i dag. Om tjänster tillhandahållna av huvudmännen räknas in, innebär detta troligtvis ingen eller ringa ökning.

Bemanningstätheten enligt normen antal tjänster per 10 Mkr. i kost- nadsomslutning skiftar mycket starkt mellan regionerna. Stor osäkerhet torde finnas i bedömningsunderlaget på grund av nuvarande spridning av resurserna och varierande föreställningar om ekonomiadministratio— ncns arbetsuppgifter och arbetssätt. Medelvärdet beräknas till 0,9.

2.5.4 Huvudaktiviteter Huvudaktiviteter kan uttryckas enligt följande:

Ekonomiska arbetsuppgifter

Budgetplanering

Budgetanvisningar (anpassade för regionens förhållanden) Budgetering (ettårs- flerårs)

Budgetinrapportcring Budgetuppföljning Budgetrevideringar Redovisning och bokföring Kostnadsredovisning Kostnadsprognoser

Ekonomiska analyser och utredningar Kontoplansfrågor Intern kontroll Rapportering Bokslutsupprättande

Bokslutsanalyser

Medförfattare av förvaltningens berättelse Ekonomisk statisik (o. d. enligt önskemål från central organisation)

Likviditetsbudgetering Likviditetsuppföljning

Låneärenden Valutaärenden Statsbidragsärenden, utöver ordinarie driftbidrag

Leverantörsreskontra La gerbokförin g Kassaförvaltning

Kalkylering Kalkylrevidering (i samarbete med marknads- alternativt produktionsen- heten) - Efterkalkylering Framtagning kalkylunderlag (overhead-kostnader m. m.)

• Sida 97
•  Original

Prop. 1978/79: 139 97

Offertkontroller, soliditetsutredningar, kreditbevakning Kundreskontra Fakturering, kravverksamhet Investeringskalkylering (i samarbete med övriga berörda funktioner)

Administrativa uppgifter: Hyres- och kontraktsfrågor Försäkrings- och skaderegleringsfrågor Affärsjuridiska frågor Administrativ utveckling (inkl. ADB-utveckling)

Interna serviceuppgifter: (Om dessa är organiserade under ekonomi— funktionen) Vaktmästeri Skrivserviee Telefonservice

Arkivering Registrering

Lokalvård Ekonomibiträdesuppgifter

2.5.5 Förutsättningar för resursuppbyggnad Samtliga regioner måste ha en basresurs för ekonomifunktionen upp- byggd vid starten 1980-01-01. P. g. a. osäkerheten i regionförslagen bör inte riksmedelvärdet användas som underlag i dimensioneringen. I stäl- let kan teoretiska jämförelser angående resursbehov göras. Dessa sam— manställningar avser dels jämförelser mellan samhällsföretag kontra företag i näringslivet, dels jämförelse mellan samhällsföretagen. Vid en jämförelse mellan ett samhällsföretag och enskilt företag i motsvarande storleksklass kan följande skiljaktigheter finnas, vilka på- verkar bemanningen för ekonomifunktionen: (Undantag kan givetvis förekomma). 1, Produktionen är förlagd på många arbetsställen och med stor geo- grafisk spridning, vad avser samhällsföretagen.

2. Produktionsresurserna är uppdelade på många branscher inom samhällsföretagen. Mera homogen produktionsstruktur finns som regel inom enskilda näringslivet.

3. Orderstrukturen är mycket heterogen för samhällsverkstäderna. Sammantaget innebär dessa tre punkter att ekonomifunktionen för ett samhällsföretag troligtvis i viss mån kräver mera resurser än ett företag i enskilt näringsliv. Resursökningen hänför sig bl. a. till att inköpsverk- samheten splittras, bokföringsmaterialet utökas, fakturavolymen ökar m. m. Såsom tidigare sagts skiftar ekonomifunktionens medelbeläggning kraftigt enligt regionalförslag. Nedanstående faktorer förklarar till en del dessa skiljaktigheter i bemanningen. Man kan anta att regionförsla- gen är uppgjorda mot bakgrund av erfarenheten från nuvarande system och rutiner:

1. Olika administrativa system _— ambitionsnivå för budgetering __ ambitionsnivå för redovisning och kostnadsuppföljning

7 Riksdagen 1978/79. ] saml. Nr 139

• Sida 98
•  Original

Prop. 1978/79: 139 98

—— ambitionsnivån för kalkylsystem — graden maskinella/manuella arbetsrutiner — behov av och ambitionsnivå för analyser och utredningar — skiftande kund- och leverantörsbevakning — olika ambitionsnivåcr för systemutveckling 2. Regionens storlek och strukter — volymer för redovisnings-, fakturerings- och reskontrarutiner — antalet verkstadsenheter och dess geografiska spridning 3. Produktionsinriktning — andel egna produkter/legoarbeten — kundernas storlek —— bransch- och orderstruktur 4. Organisationsuppbyggnad —— decentraliserings- centraliseringsgrad avseende besluts- och an- svarsfördelning

2.5.6 Kommentar. Rekommendation

Ekonomifunktionens resurser inom stifelseorganisationen måste till stor del vara uppbyggd vid starten 1980-01-01. (Ett betydande antal tjänster måste tillträdas under år 1979). Resurser för utrednings- och systemutvecklingsarbete kan dock rekryteras successivt, efterhand som behov uppkommer. Viktigt är att varje region har tillförsäkrats en bas- resurs, vilken är anpassad för att klara de obligatoriska arbetsuppgifter som åläggs ekonomifunktionen.

I avsnitt 2.5.5 diskuteras några exempel på faktorer som påverkar personaldimensioneringen. Dessa faktorer visar att det generellt krävs i viss mån större ekonomi-personalresurser för samhällsföretaget än i ett företag av motsvarande storlek i näringslivet. Detaljorganisation måste anpassas specifikt för varje region med hänsyn till de faktorer och hu- vudarbetsuppgifter som angetts ovan. Resultatbehovet blir i högsta grad beroende av vilka systemlösningar och metoder som väljs för arbetsupp- giftens genomförande. NOSA-kommittén och sedemera centrala stiftel- sen kommer i annat sammanhang lägga fram underlag för val av sys- temlösning och därmed detaljorganisation.

Mot bakgrund av vad som ovan sagts är regionernas personalbehov svårt att uppskatta. Antal befattningar per 10 Mkr. bör kunna minska ju större företaget är. För de mindre regionerna med ca 650—800 totalt anställda kan resursbehovet ujppskattas till 4—5 tjänster. Regioner i storleksordningen 1 000—1300 totalt anställda beräknas behovet till 7—8 tjänster. De största regionerna kräver 10 tjänster och däröver be- roende på antal anställda. Totala resursbehovct för ekonomifunktionen kan sålunda beräknas till ca 180 tjänster, dvs. ungefärlig överensstäm- melse med regionernas sammanlagda förslag, fast något annorlunda för- delning mellan regionerna. Huvudparten av ökningen kan hänföras till de sex regioner som i dag inte har några samordnade regionresurser.

I angivna siffror ingår inte interna servicefunktioner, typ telefonister, vaktmästare. Dessa behandlas för sig i följande avsnitt, 2.6. De angivna uppskattningarna är endast grova uppskattningar för att kunna beräkna en ram för verksamheten vid starten 1980-01-01. Detaljanpassning får ske i första hand med hänsyn till det pågående utredningsarbetet av EA- systemet inom NOSA-arbetets ram och centrala stiftelsens utvecklings-

• Sida 99
•  Original

Prop. 1978/79: 139 99

arbete under år 1979. Utvecklingsarbetet måste därefter ske fortlöpande hos varje regionföretag, i syfte att bl. a. rationalisera verksamheten.

Kostnaden, inkl. datorkostnaden m.m. kan beräknas till ca 20 Mkr. eller 0: 80 per produktionstimme.

Övergången till självständigt ansvar för en företagsredovisning kräver att ekonomienheterna leds av kvalificerad ekonomichef.

Några särskilda EA-resurser har inte beräknats för placering vid verksamhetsenheterna. Detta innebär inte att verkstadspersonalen inte skall ha några arbetsuppgifter inom ekonomirådet. Målsättningen bör vara att delegera budgetarbete, kostnadsuppföljning, kalkylframtagning m. m. i mesta möjliga mån. Dessa arbetsuppgifter kommer emellertid att handläggas av dels verkstadsledningen —- verkstadschef och arbetsledare — dels kontorspersonal vid verkstäderna som deluppgift. Se även följ- ande avsnitt.

2.6 Kontorsservice, vaktmästeri m. m.

2.6.1 Utgångspunkter Ändringen i huvudmannaskapet medför att personal till skrivservice, kontoristtjänstcr inom produktions- och marknadsfunktionerna och tele- fon-, receptionisttjänster i viss utsträckning måste nyrekryteras. Härut- över krävs resurser för vaktmästeri, reproservice, ekonomibiträdestjäns- ter och lokalvård. Till stor del tillhandahålles dessa tjänster i dag från nuvarande huvudmän.

2.6.2 De regionala organisationskommittéernas organisationsförslag I de regionala förslagen har inte komplett angetts antalet behövliga resurser inom kontorsservice- och hjälpfunktionsområdet. Särskilt mar- kerat är detta för vaktmästeri-, lokalvårds- och ekonomibiträdestjänster. Från AMS har preliminära uppgifter getts beträffande medeltal antal tjänster av här behandlad karaktär per verkstadsenhet: beräknat med ut- gångspunkt från ett par representativa regioner. Antalet är ca 1,7—2,0 tjänster per verkstad för regioner med kommunalt huvudmannaskap och ca 1,5—1,7 tjänster i genomsnitt för verkstäder i landstingets regi. Dessa sifferuppgifter avser ca 275 verkstäder för skyddat arbete. För KAC och industriella beredskapsarbeten är siffran troligen en aning lägre på grund av att arbetsställena i medeltal har färre arbetstagare än de skyd- dade verkstäderna. Genomsnittet kan uppskattas till högst 1,5 tjänster per arbetsställe. Totalt för samtliga regioner kan grundad på dessa upp- gifter behovet uppskattas till ca 600 befattningar. Vid övergång till re- gionalt företag bör antal tjänster vid nuvarande kommunala verkstäder kunna minska, då viss verksamhet överflyttas till huvudkontoret. Vissa resurser finns över de angivna för köp av t. ex. lokalvård, tillsyn- och bespisningstjänster.

2.6.3 Kommentar. Rekommendation

Eftersom materialet inte är komplett beträffande planerat resursbehov för nämnda personalkategorier, är personaldimensioneringen svår att uppskatta. Resursbehovet inom områdena skrivservice, telefon- och re— eeptionistserviee samt kontoristtjänster inom marknads— och produk- tionsfunktionema kan uppskattas till ca 125 tjänster. Uppgiften är grovt

• Sida 100
•  Original

Prop. 1978/79: 139 100

uppskattad med hänsyn till befintligt underlag i de regionala organisa— tionskommittéernas förslag. Noteras bör att viss kontorsarbetskraft dess- utom är beräknad under funktionerna ekonomi, personal- och företags- ledning.

Övriga resurser inom huvudkontorets ram kan grovt uppskattas till ett 70-tal. Resurserna avser vaktmästeri-, reprotjänster-, lokalvård— och ekonomibiträdestjänster. UJppskattningen försvåras ytterligare av att tjänster för lokalvård och ekonomibiträden kan tänkas bli köpta från andra företag. Behovet av reprotjänster är också avhängigt av om gra- fisk produktionsenhet med reprokunskap finns eller inte finns inom re- gionen.

Avseende telefonservice- och ekonomibiträdesfunktionerna bör ett par påpekanden göras. För regioner som i dag utnyttjar huvudmannens telefonväxel måste beställning av växel göras snarast. Till personalmat- salar inom regionen behövs, utöver personal, lokaliteter för matlag- ning, matsalar m.m. i de fall regionen själv skall ansvara för dessa delar. En annan lösning är att köpa tjänster från t. ex. landstingens re- surser. Oavsett lösningssätt är det viktigt att denna fråga inte förbigås under uppbyggnadsarbetet år 1979.

Verkstadsenheternas personalbehov för kontorsgöromål kan som ovan framhållits grovt uppskattas til ca 600 st. På grund av materialets otill- förlitlighet och svårigheten att bedöma antalet tjänster som centralise- ras, får uppgiften lämnas med stor reservation.

2.7 Ledningsfunktionen

2.7.1 Utgångspunkter Ledningsfunktionens förändring jämfört med dagens situation kom- menteras inte av OSA-utredningen i propositionen 1977/78: 30. Det ändrade huvudmannaskapet och propositionens intentioner innebär emellertid tillsammans att väsentligt utökade krav ställer på lednings- funktionen, främst VD-rollen. Myndighetsformen i dagens huvudmannaskap innebär att arbetsvårds- chcfen har en av offentliga regler begränsad ansvars- och befogenhets- gräns inom ramen för ett tjänstemannaansvar. I den rörelsedrivande och affärsmässigt agerande stiftelseformen måste VD få en friare ställning och större ansvar och befogenheter. Verksamheten blir målstyrd i stället för regelstyrd. Den nya styrelsen kommer att kunna följa och leda verk- samheten mer direkt och ingående än tidigare nämnder kunnat göra då den är tillsatt enbart för samhällsföretagets verksamhet. Viss del av sty- relsearbetet kan enligt stadgarna delegeras till arbetsutskott. Vad som ovan sagts och det faktum att verksamheten för regionen skall bedrivas inom ett företag med gemensamt namn, ställer höga krav på ledning, planering och samordning. Ett allmänt önskemål är att det ges förstärkta resurser för företagets totala långtidsplanering och möjlig- heter för utredningsarbeten.

VD:s arbete kommer att i stor utsträckning vara utåtriktat. VD måste hålla fortlöpande kontakt med arbetsmarknad och näringsliv, i första hand inom regionen. VD skall så att säga ”sälja sitt företag” inom regio- nen. VD kommer även att direkt medverka i marknadsföringen. Till centrala stiftelsen skall knytas resurser för samhällskontakt, vilka utöver

• Sida 101
•  Original

Prop. 1978/79: 139 101

uppgifter angående planering av icke-ekonomisk karaktär, även har an- svar för informations- och massmediaverksamhet. De regionala stiftel- scrna bör ges möjlighet att fullfölja denna verksamhet inom regionerna, främst specifik intern information, typ personaltidingar o.d. Se även vad som angivits i avsnitt 2: 4 om huvudaktiviteter inom personalfunk- tionen.

Såsom också konstateras under avsnittet marknadsföring saknas i dag ett accepterat kommersiellt mål (affärsidé). Ledningsfunktionen bör genom skilda åtgärder stimulera till en diskussion härom och hur det företagsekonomiska målet skall avvägas mot och kopplas till rehabilite- ringsmålet och andra mål för verksamheten.

Samarbets- och samrådsverksamheten kräver handläggande arbets- uppgifter för VD. Det gäller t. ex. förhandlingsansvar angående MBL men även samordnings- och tillsynsuppgifter, typ att verksamheten be- drives enligt ur arbetstagarnas synvinkel likartade målsättningar. VD bör ha möjlighet att bedriva intern revision inom sitt ansvarsområde.

2.7.2 Central organisation Ledningsfunktionen får till sin hjälp dels specialkompetens inom skilda områden för utveckling och utvärdering, dels resurser att utnyttja i form av internkonsulter inom skilda funktioner. Rådgivande och till vissa delar styrande resurser kommer att ges i form av projektpersonal för omstrukturering och utbyggnad av verksamheten.

Från den centrala organisationen kommer vidare bistånd att ges åt re- gionerna genom långsiktig och strategisk planering, strukturanalyser, fi— nansiering, policyformulering, normgivning, administrativ utveckling etc.

Investeringsplaneringen kräver att dialogkontakter finns mellan led- ningsfunktionen inom regionen och framför allt centrala stiftelsens tek- nikavdelning samt ekonomiavdelning.

Den övergripande målsättningsdiskussionen måste också hållas le- vande genom diskussioner och erfarenhetsutbyte mellan centrala stiftel- sen och regionerna, bl. a. genom koncernvisa och återkommande konfe- renser.

2.7.3 De regionala organisationskommittéernas organisationsförslag De regionala kommittéernas förslag till övergripande ledningsresurser

omfattar ett 60-tal befattningar. Av dessa avser ca 40—45 tjänster hand- läggande personal inkl. VD.

Personal i ledningsfunktionen, exkl. VD, har i nästan samtliga förslag hänförts som en resurs i stabställning direkt tillordnad VD. Tjänstebe- teckningarna är mycket skiftande, såsom utredningssekreterare, vVD, direktörsassistent.

Eftersom organisationsförslaget avser ett företag inom regionen har VD givetvis i samtliga förslag ansvaret för att leda och planera verk- samheten inför styrelsen.

2.7.4 Kommentar. Rekommendation

Tillsättning av VD-funktion bör ske snarast efter regionala stiftelser- nas bildande. Detaljorganisation för övriga ledningsfunktioner utformas, enligt vad som framhålles i avsnitt 3, därefter av VD. Resurser bör fin- nas inom ledningsfunktionen för framför allt:

• Sida 102
•  Original

Prop. 1978/79: 139 102

Långtidsplanering (totalt för företaget och medverkan i koncernens planering)

Utredningsverksamhet

Utåtriktad kontaktverksamhet Informationsverksamhet Samarbets- och samrådsverksamhet Internrevision

Till en början bör som regel den övergripande ledningsresursen under styrelsen i princip begränsas till VD och en Chefssekreterare. Endast vid de större regionerna med över 1 000 anställda (ca 10 företag) torde det finnas skäl för att förstärka ledningen med en stabsperson, utrednings- och informationssekreterare. Det totala antalet befattningar skulle så- lunda kunna ingåpngsvis år 1980 komma att uppgå till ett femtiotal.

Vid centrala stiftelsen kommer att finnas internrevisiorer som även kan biträda regional VD. Härutöver bör dock finnas möjlighet att köpa revisionstjänst regionalt för såväl reguljär internrevision som vid tillfäl- ligt uppkomna behov. Tillsättande av VVD-funktionen är troligen inte försvarbart mer än för de största regionerna och bör även i dessa fall avvaktas tills erfarenhet vunnits av vad funktionscheferna kan tillföra organisationen.

2.8 Det regionala företagets samråds- och samarbetsfunktioner

De samråds- och samarbetsfunktioner som det regionala företaget har att uppehålla är av såväl stor vikt som betydande omfattning. Angelä- genheten av att nå en god samverkan med av verksamheten berörda myndigheter och organisationer har särskilt uppmärksammats i sam- band med utformningen av förslaget till representation från skilda kom- petens- och erfarenhetsområden i den regionala stiftelsens styrelse. I denna styrelse skall sålunda ingå representanter för flera olika myndig- heter och organisationer; nämligen för landstinget, kommunförbundets länsavdelning, staten, LO-distriktet, TCO-distriktet, näringslivet, länsar- betsnämnden och de anställda vid företaget.

Huvudansvaret för det regionala företaget uppbäres av styrelsen till- sammans med dess VD, vilka har att teckna företagets firma samt årli- gen avge årsredovisning och förvaltningsberättelse. Styrelsen och VD kan i sin tur delegera ansvar och befogenheter inom verksamheten till olika funktionsföreträdare samt till verkstadschefer m. fl.

Inom företaget bör därutöver förekomma ett organiserat samarbete för allmän marknads- och försäljningsplanering, bransch- och produkt- samverkan, projektutveckling m. m.

En nära omfattande samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare skall enligt 1977 års arbetsmiljölag förekomma bl. a. i fråga om lokal- planering, miljöanpassning och skyddsarbete.

Vidare skall en fortlöpande samverkan med de anställda ske via deras fackliga organisationer i enlighet med 1977 års lag om medbestäm- mande i arbetslivet. Denna lag innehåller bestämmelser såväl om organi- sationernas förhandlingsrätt då det gäller viktigare förändringar av verksamheten eller av arbetstagarens arbetsförhållanden som om arbets- givarens informationsplikt. Även annat organiserat eller dagligt spontant samråd kan och bör förekomma inom företaget.

• Sida 103
•  Original

Prop. 1978/79: 139 103

I regeringens proposition 1977/78: 30 har bl. a. erinrats om att det re- gionala företaget bör få ett nära samarbete med näringslivet inom regio- nen samt att man i det syftet måste sträva efter att förlägga verkstä- derna så att de på ett naturligt sätt smälter in i ortens näringsliv.

I propositionen har även betonats nödvändigheten av att det regionala företaget får en nära anknytning till flera samhällsområden som berör arbetshandikappade personer och för vilka ansvaret är förlagt till regio- nal och lokal nivå. Det gäller förutom arbetsförmedling bl. a. också för- säkringskassa, sjukvård, medicinsk och yrkesinriktad rehabilitering samt socialvård.

När det gäller samarbetet på lokal nivå har det i propositionen fram- förts den uppfattningen att det bör ankomma på de regionala företagen att själva fatta beslut om hur den lokala representationen bör utformas med hänsyn till skiftande regionala förutsättningar. I anslutning härtill har bl. a. betonats nödvändigheten av att ledningen för de lokala verk- städerna tillförsäkras sådan rörelsefrihct som möjliggör anpassning till lokala förhållanden. Företagets samarbete med regionens kommuner bör exempelvis kunna ske genom regelbundet återkommande informations- konferenser.

Vid utformningen av det regionala företagets interna och externa samarbets- och kontaktverksamhet är det nödvändigt att hänsyn tas till hur ansvar och befogenheter delegerats, till lagfästa och avtalade former för samverkan med de anställda och deras organisationer samt till verk- samhetens industriella och affärsmässiga karaktär. Det är därvid angelä- get att kontaktverksamheten blir så enkel och smidig till sin utformning som möjligt, att den riktas till rätta instanser och att redan befintliga in- formationskanaler utnyttjas.

2.9 Resurssammanfattning. Organisationsplan

I föregående avsnitt har genomförts en jämförande analys och utvär- dering av de regionala organisationskommittéernas förslag till administ- rativa resurser vid de regionala samhällsföretagen år 1980. Som framgår av sammanställningen i tabell C bedöms det totala behovet av administ- rativa befattningar till ca 1 100, varav vissa produktionstekniker kan vara utplacerade på verkstäderna. Kostnaden för denna resurs kan be- räknas till ca 6: 45 kr. per produktionstimme. Härtill skall läggas resur- ser för företagshälsovården och ca 600 sekreterar- och vaktmästarbefatt- ningar vid verkstäderna. För ledning och instruktion etc. finns ca 2 800 befattningar vid verkstäderna. Kostnaden för dessa verkstadsresurser kan uppskattas till ca 13: 70 kr. per produktionstimme.

För att täcka behovet behövs ca 360 nya befattningar (exkl. företags- hälsovården) i förhållande till i dag regionalt samordnade och särrubri- cerade resurser för landstingens arbetsvård. Ca 210 av dessa nya befatt- ningar kan tillskrivas de sex regioner som f.n. ej har någon landstings- kommunal samordning av verksamheten. Den här gjorda bedömningen överensstämmer i stort med de regionala organisationskommittéernas förslag till total ökning. Den föreslagna ökningen innebär ungefär ett lO-procentigt tillskott till de ca 4 000 tjänstemän som f.n. är anställda vid arbetsvården. I OSA-utredningen och propositionen har dessa upp- skattats till ca 5 000. Enligt företagsenkäten uppgick antalet till 4 136 i maj 1978.

• Sida 104
•  Original

Prop. 1978/79: 139 [04

Tabell C. Sammanfattning av krav på administrativa resurser vid de regionala samhällsföretagen

Funktion Dimensionerings- Totalt Ökn.1 1980 Kostn. för HK Anmärkning tal antal totalt varav ___— befatt- ca för de ca ca

totalt kr/prod.

ningar sex= ca — ca Mkr tim. Företagsledning 2—3 befattn. 56 25 15 15 0: 60 (inkl. revision) per region Marknadsföring 1 befattn. per 130 40 30 32 I: 25 Totala kostnaden per 200 000 tim. täckes med 4—5 % merintäkt. Produktionsledning 1,14 befattn. per 280 50 20 50 2: — Totala kostnaden 100 000 tim. täckes med 2—3 %

produktivitetsökning. Härutöver finns ca

2 800 verkstads- chefer, arbetsledare, instruktörer. Personaladministra- Specificering tion (exkl. före- per underaktivitet 220 105 65 26 l: —— tagsvård)

Ekonomiadmini- stration " 180 60 40 20 0: 80

Kontotsservice, grov uppskattning 200 80 40 20 0; 80 Härutöver krävs vaktmästeri vissa vaktmästare och kontorister på verkstäderna. Totalt ca 600 befattningar.

Summa ca 1 066 360 210 163 6: 45 S:a vid verkstad 3 400 z 350 Mkr. el. 13:70 kr./tim.

¹ Ökning i förhållande till i dag regionalt samordnade och s'a'rrubricerade resurserna för arbetsvården. ] några fall saknas uppgifter. * De sex regionerna som i dag inte har. någon landstingskommunal samordning av verksamheten.

Som framgått av de funktionsvisa bedömningarna utgör ovanstående beräkningar endast en första uppskattning av de regionala företagens administrativa resurser i första hand grundat på en jämförelse mellan de regionala organisationskommittéernas förslag. Bedömningen syftar till att få en uppfattning om storleksordningen hos behovet och finna en första grov kostnadsram för verksamheten under startåret 1980.

På grundval av den här gjorda analysen bör, som framgår av avsnitt 3. regionföretagen under år 1979 nyansera och precisera sina behovsbe- dömningar. Mer definitiv ställning till resursbehovct år 1980 kan där- efter tagas i samband med budgetarbetet och centrala stiftelsens medel- fördelning i anslutning därtill vid slutet av år 1979 och under våren 1980. Organisationen måste därefter fortlöpande rationaliseras och ut- vecklas genom främst de regionala företagens egna initiativ. Visst stöd i detta arbete fås hos centrala stiftelsen.

I sista hand måste det regionala företagets ledning, efter vederbörliga regionala MBL-förhandlingar, besluta om huvudkontorets organisation. Därmed tas även ställning till fördelningen av ansvar och resurser mel- lan huvudkontor och verkstäderna (motsvarande). För att få så effektiv

• Sida 105
•  Original

Prop. 1978/79: 139 105

organisation som möjligt måste den noga anpassas till det regionala företagets och den tillverkande enhetens specifika situation, dess pro- blem och dcss möjligheter. Organisationsutvecklingen måste bedrivas så att lösningarna blir verklighetsförankrade och accepterade av den där anställda personalen.

Till vägledning för den regionala organisationsutvecklingen skall emellertid här presenteras och diskuteras en grundmodell för huvudkon- torets organisation och hur denna kan anpassas och utvecklas efter olika behov. Utgångspunkter för presentationen är de regionala organisations- kommittéernas förslag.

En organisationsplan som omfattas av de flesta regionerna är den funktionella organisationen, fig. 1. Här har huvudkontorets resurser indelats i de tidigare redovisade huvudfunktionerna. I av styrelsen fast— ställd delegationsordning fördelas ansvaret på de olika funktionsche- ferna. Verkstadscheferna är, enligt styrelsens och VD:s beslut, direkt underställda resp. funktionschef. Verkstadscheferna får sålunda i denna organisation ett produktivitets-(inre effektivitets) ansvar enligt fastlagd driftbudget och inom ramen för givna fasta resurser.

GRUNDMODELL | FOR ORGANISATION AV REGIONALT SAMHÄLLS— Figur ] FÖRETAG (FUNKTIONELL ORGANISATION alternativt LINJE — STAB — ORGANISATION)

Albatr— utskott Sekretariat

,. . - . .-. ' mer."- |—- - | revtslon . ...-_|.-.

Produktion

För-ugl- hilrovlrd

En fördel med den funktionella organisationen är att man inom denna kan arbetsfördela, speciellt utvecklingsansvaret, på funktioner och härigenom bygga upp en kompetent specialistkår. Givetvis måste härvid göras en avvägning mot de förväntade resultaten av en sådan re- surssatsning. Organisationen kan lätt bli för dyr. För de smärre företa- gen bör därför noga övervägas om en särskild marknads- eller produk- tionschef behövs eller om denna uppgift kan fyllas av VD. En annan fara är att de delade ansvarsförhållandena medför oklarheter som löses genom en flora av föreskrifter. Organisationen byråkratiseras. Det kan vidare bli svårt för en funktionschef att överblicka alla branschområden som det f.n. är fråga om inom ett regionföretag. Detta har bl.a. kom- mit till uttryck i vissa regionförslag om underindelning av marknads- och produktionsavdelningama i bransch- eller produktgruppsspecialise- ringar.

• Sida 106
•  Original

Prop. 1978/79: 139 106

Ovanstående tankegångar har fört några regioner vidare mot att i stäl- let för en funktionell organisation föreslå en sektorindelad organisation avseende marknad och produktion, se exempel fig. 2. Sektorindelningen kan antingen följa branschindelning, dela tillverkningen på olika pro— duktgrupper eller t. ex. göras enligt affärsidéer uttryckta på annat sätt. Avsikten är att varje sektor ställs under en chef, som kan benämnas pro- duktchef, med fullt resultatansvar. Produktchef kan tillika vara verk- stadschef. Marknads- och produktionsfunktionerna kan integreras och utföras av samma person.

GRUNDMODE LL || FOR ORGANISATION Av REGIONALT SAMHALIS- Figur _? FÖRETAG (SEMI-I SEKTORISERAD ORGANISATION

Styrelse Verkst. direktör

Förnam- hillovid

Sektor Sektor

MEKANIK KONST-

FRITID HANTVERK

1 avsnitt 2.2 har emellertid påpekats att en kompetensförstärkning krävs för marknadsföringen såväl centralt som regionalt inom organisa- tionen med nuvarande sortiment. Många verkstäder har vidare blandad produktion så det kan vara svårt att entydigt hänföra dem till en sektor. Det är troligen därför svårt för de flesta regioner att f.n. tillämpa en sektoriserad organisationsmodell. Den kan därför inte generellt för- ordas. En framtida omstrukturering av sortimentet kan emellertid möj- liggöra och berättiga en generellare tillämpning av sektorrnodellen. Ett flerårigt utvecklingsarbete måste dock föregå en sådan ev. omstrukture- ring.

Delegeras inte beslutsansvar till funktionscheferna erhålls i stället en renodlad Iinje-stabs-organisation. Här ställs verkstadscheferna direkt och närmast under VD. Funktionschefema och dess medarbetare kom- mer endast att uppträda som rådgivare och stöd åt VD och verkstads- cheferna. Några regioner har föreslagit denna modell. Förslagen bör dock i resp. regions fortsatta organisationsutveckling utgå från de skäl som här framlagts för en funktionell organisation.

Slutsatsen blir sålunda att den funktionella organisationen (fig. 1) f. n. bör förordas för de flesta regionföretagen. Men några företag kan om verksamhetsstrukturen så tillåter tillämpa en affärsidé- eller produkt- gruppsinriktad och sektoriell indelning av marknads- och produktions- funktionerna. Det skulle emellertid ställa sig för dyrt att även splittra upp personal- och ekonomifunktionerna på sektorerna i en fullständig sektorisering/divisionalisering av organisationen. Dessa funktioner bör därför sammanhållas inom huvudkontoret med funktionsansvar enligt styrelsens och VD:s delegationsbeslut.

• Sida 107
•  Original

Prop. 1978/79: 139 107

3 Omorganisationens genomförande

I det föregående har ramar och grundprinciper lagts fram för upp- byggnaden av de regionala företagens organisation, främst huvudkonto- rets organisation. Denna sammanställning och förslagen rörande den centrala stiftelsen tillsammans med resp. regions förslag till organisation kommer att utgöra utgångspunkter från en omfattande organisations- och administrationsutveckling vid varje regionalt företag. Utgångsläget för företagen kommer att upplevas olika. Ett tiotal företag kan direkt ta över personal och rutiner från tidigare organisation och därför lätt be- hålla kontinuiteten i arbetet. Sex företag måste bygga upp ett huvudkon- tor så gott som från grunden. övriga regioner kommer att behöva omor- ganisera de centrala resurserna i större eller mindre grad. Samtliga före- tag kommer att få nya grundläggande administrativa system inom perso— nal- och ekonomiadministration. Härtill kommer ett omfattande utbild- ningsarbete syftande till att introducera personalen i den nya situationen och inskola den i nya eller förändrade arbetsrutiner.

Arbetet med omorganisationen kan i huvudsak uppdelas på: — Anpassning av grundmodellen för organisation till resp. företags spe- ciella situation. Utarbetande av styrformer, ledningsprinciper och delegationsordning. Policy och målformuleringar för koncern, före- tag, funktion och produktiv enhet. — Fastlägga-nde av plan för successiv uppbyggnad och förverkligande av organisationen.

— Utarbetande av arbetsorganisation för resp. funktion. — Befattningsplanering, beskrivning, kodifiering etc. av befattningar. —— Utarbetande av lönepolitik och rekryteringsplan. —- Rekrytering och anställning. En grund härför erhålles som resultat av övertagandeförhandlingarna. — Utarbetande av arbetsrutiner för varje delfunktion. För vissa av dessa finns centrala krav på och rationaliseringsskäl för enhetliga koncern-gemensamma lösningar. Arbetet härmed är i vissa delar på- börjat av NOSA-kommittén. — Utbildning om och för den nya verksamheten. Viss befattningsutbild- ning sker dock i form av handledning i samband med utveckling och införande av nya rutiner. Omvänt kan en hel del utveckling initieras genom utbildningsinsatser, funktionsvisa koncernkonferenser etc. — Anskaffning och inredning av nya lokaler, kontorstekniska utred- ningar m. m., flyttning. Berör endast vissa regioner. — Ekonomiska utredningar för att skaffa ett ingångsvärde 1980-01-01 för den nya organisationen. Förtydligande av och följdutredningar till övertagandehandlingar. Budgetering. — Sortimentsinventering. Utveckling av sortimentspolitik. — Resursinventering. Utveckling av investeringsprogram.

Utvecklingsarbetet bör bl.a. resultera i en organisationshandbok för varje region med vissa för regionerna likalydande avsnitt. De ekono- miadministrativa och personaladministrativa reglerna och rutinerna får troligtvis sådan omfattning att de bör utgöra specialdelar eller separata handböcker. Detta är troligen fallet även vad avser en del tekniska om- råden; produktions- och materielstyming, underhåll, skyddsfrågor etc.

Utvecklingsarbetet bör projektorganiseras och ledas av VD vid resp. region. En samordnad plan bör utarbetas för varje regions arbete. Suc-

• Sida 108
•  Original

Prop. 1978/79: 139 108

cessivt kan vissa delar av projektet brytas ut och delegeras till funktions- ansvarig eller verkstadschef för genomförande. Speciellt mål- och poli- cyformuleringar och vissa administrativa rutiner bör utformas enhetligt för koncernen. Centrala stiftelsen bör i dessa stycken ha ett ansvar för koordineringen. På detta sätt kommer genomförandeprojektet för hela koncernen att drivas två-dimensionellt med en regional dimension och en funktionell dimension, se fig. 3.

Centrala stiftelsen kan även komma att uppträda som internkonsult och utbildare i regionernas projekt. I de koncemgemensamma delarna har redan NOSA-kommittén och dess arbetsgrupper påbörjat arbetet.

För att inte tid skall förloras måste NOSA—kommittén och sedermera den centrala stiftelsen samt de regionala organisationskommittéerna pla- nera och i vissa delar påbörja Utvecklingsarbetet i avvaktan på att sty- relser och Vchr finns tillsatta för de regionala företagen. Givetvis får inte några beslut fattas centralt i fråga om skall MBL-förhandlas och beslutas av de regionala företagen. En hel del utrednings- och förbere- delsearbete torde dock ändock kunna utföras. Det är emellertid synner- ligen angeläget att viss personal, speciellt vid personal- och ekonomiav- delningarna, tillträder sina befattningar vid de regionala företagen så fort som möjligt under år 1979 och att nuvarande arbetsvårdsadminist- ratörer så långt möjligt kan medverka i omläggningsarbetet. Genomfö- randet torde ändock inte kunna klaras utan en betydande konsultinsats. För denna har avsatts vissa medel inom centrala stiftelsens budget.

• Sida 109
•  Original

Prop. 1978/79: 139 109

Stomme till projektorganisation för uppbyggnad och utveckling av regionalt samhälls- Figur 3 företa-s administration

Överordnad projektledning utövas övergångwis av centrala stiftelsen med biträde av regionala företrädare

Regionfördelning Projektledning för region. (Flera regioner kan assisteras av samma konsulter)

F-P C-E, R-W AB,X-BD

Funktionsprojekt (ex på delfunktioner)

Företagsledning Mäl,syfte Lodningmil Övergripande organisation

Inventerin-

Marknadsfrågor Politik

organismen Produ ktionsfrågor Inventari .

Underhåll Personaladministration Anställning

Hälsovård Organistion

Lönesystem Ovr rutiner

Ekonomiadministration Ekon. utrednin Finantmodell Organiation audgetering Kalkylering Bokslutsordnin- Hedovisnin-s st. Administrativ arbets- organisation i övrigt ! Kontorsrutinur Arbetsmiljö Ko ntorneknik Lokalfrågor Kontorstaknik Flyttning

Utbildning/Info

Samordna: I vissa delar av respektive funktionsansvarig vid centrala stiftelsen

Rekrytering

• Sida 110
•  Original

Prop. 1978/79:13!)

Innehåll

Propositionen ........................................... . . Propositionens huvudsakliga innehåll ......................... 1 Inledning .............................................. Föredragandcns överväganden ........................... .! Personalpolitiken ...................................... .2 Finansiering ........................................... -.2.l Driftbidrag .......................................... 2.2.2 lnvesteringsbidrag .................................... 2.3 Den centrala stiftelsens organisation och dimensio- nering ................................................ 2.4 De regionala stiftelsernas organisation och dimen— sionering .............................................. Hemarbete ............................................ Kostnader ............................................. Förhandlingsuppgörclser ................................ Hemställan ............................................ Beslut ................................................

JrJ (J IJ

Amt-4545) d:r-_:-

Bilaga I. Nya organisationskommitténs för skyddat arbete (NOSA) skrivelse till statsrådet och chefen för arbetsmarknadsde- partementet angående ny organisation för skyddat arbete (exkl. bilagor) ...................................................

Bilaga 2. Riksrevisionsverkets och statskontorets yttranden över avsnitt 3 i nya organisationskommittens för skyddat arbete skrivelse angående finansiering. medelsfördelning m.m. för den nya organisationen för skyddat arbete ........................

Bilaga 3. Centrala förhandlingsöverenskommelser om ändrat huvudmannaskap för skyddat arbete m.m. ....................

Bilaga 4. Nya organisationskommitténs för skyddat arbete rap- port (Ds A 1979:1) De regionala stiftelsernas organisation (exkl. bilagor) ...................... . ............................

ll()

Sid.

NI'JI'JILH'—

11 IS 17 18 19 20 22 '>')

4...

23

59

63

75