Prop. 1978/79:16

om vissa anstäIlningsfrågor beträffande vårdlärare i gymnasieskolan och kommunal högskoleutbiIdning m.m.

Regeringens proposition 1978/79: 16

om vissa anställningsfrågor beträffande vårdlärare i gymnasieskolan och kommunal högskoleutbildning m. m.;

beslutad den 2 november 1978.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag till regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar OLA ULLSTEN BIRGIT RODHE

Propositionens huvudsakliga innehåll

Enligt skolförordningen (1971: 235) finns i gymnasieskolan tjänster som lärare i vårdkunskap och i vissa andra ämnen inom vårdområdet. Tjänsterna är statligt reglerade. I sådana tjänster kan inte inräknas un- dervisning i arbetsteknik eller annan undervisning med samma syfte som helt är förlagd till annan institution än skolan (inbyggd utbildning).

För den inbyggda utbildningen skall landstingskommunerna, vilka of- tast är huvudmän för vårdutbildningen inom gymnasieskolan och den kommunala högskoleutbildningen, tillhandahålla lärare med kommu— nalt reglerad anställning. I de kommunalt reglerade lärartjänsterna har emellertid i allt större utsträckning lagts in även sådan undervisning som enligt gällande bestämmelser skall fullgöras av lärarna på de statligt reglerade tjänsterna. I propositionen läggs fram förslag som övergångs— vis skulle göra det möjligt för innehavare av kommunalt reglerad lärar— tjänst att inom ramen för tjänsten fullgöra teoretisk undervisning i gymnasieskolan eller den kommunala högskolan.

På vårdområdet föreslås också att betyg i praktikämnena inom gym- nasieskolans vårdutbildningar skall ges med något av uttrycken Under- känd eller Godkänd.

I propositionen tas också upp frågan om tjänsteorganisationen för hu- vudlärare, institutionsföreståndare och tillsynslärare i grundskolan. För- slag läggs om att tills vidare bibehålla tjänsterna som tillsynslärare.

Prop. 1978/79: 16 2

Utdrag UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL vid regerings- sammanträde 1978-1 1 -02

Närvarande: statsministern Ullsten, ordförande, och statsråden Sven Ro- manus, Mundebo, Wikström, Friggebo, Wirtén, Huss, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther, De Geer, Blix, Cars, Gabriel Ro- manus, Tham, Bondestam

Föredragande: statsrådet Rodhe

Proposition om vissa anställningsfriigor beträffande vårdlärare i gym- nasieskolan och kommunal högskoleutbildning, m. m.

1. Vissa anställningsfrågor beträffande vårdlärare

Enligt skolförordningen (1971: 235) finns i gymnasieskolan tjänster som lärare i vårdkunskap och i vissa andra ämnen inom vårdområdet. Dessa tjänster är statligt reglerade. Enligt högskoleförordningen (1977: 263) skall lärare vid gymnasieskolan fullgöra undervisning inom kom- munal högskoleutbildning. I sådana tjänster kan inte inräknas undervis- ning i arbetsteknik eller annan undervisning med samma syfte som helt är förlagd till annan institution än skolan (inbyggd utbildning).

Vad avser vårdutbildning är oftast landstingskommunerna huvudmän för gymnasieskolan och kommunal högskoleutbildning (inkl. sjukskö- terskeutbildning). I allmänhet är också landstingskommunerna huvud- män för de institutioner (sjukhus m. m.) till vilka man förlägger inbyggd utbildning eller klinisk undervisning i gymnasieskolan resp. kommunal högskoleutbildning.

Landstingskommunerna har därför skyldighet att tillhandahålla lärare med kommunalt reglerad anställning för inbyggd utbildning i gymnasie- skolan och kommunal högskoleutbilidning (inkl. klinisk undervisning i sjuksköterskeutbildning). Vidare gäller att landstingskommunema skall inrätta kommunala tjänster för teoretisk undervisning i sjuksköterske- utbildningen.

I de kommunalt reglerade lärartjänsterna har i allt större utsträckning lagts in sådan undervisning som enligt skolförordningen och högskole-

Prop. 1978/79: 16 . 3

förordningen skall fullgöras av lärare med statligt reglerad anställning vid kommunens eller landstingskommunens gymnasieskola. Huvudmän- nen har därvid rekvirerat statsbidrag som om lärarna hade varit anställ- da som statligt reglerade timlärare för den del av undervisningen som författningsenligt skall fullgöras av lärare vid gymnasieskolan.

Läramas riksförbund (LR) har hos utbildningsdepartementet påtalat sistnämnda förhållanden och såsom troligt skäl till skolhuvudmännens handlande angivit bl. a. att på så sätt skapats förutsättningar för en integration av teoretisk och praktisk undervisning. Mot denna bakgrund har LR uttryckt önskemål bl. a. om att skolhuvudmännen i enlighet med gällande bestämmelser förordnar vårdlärarna på statligt reglerade tjäns- ter. LR har dessutom förutsatt att inbyggd utbildning fortsättningsvis skall kunna räknas in i underlaget för statligt reglerad lärartjänst.

Den av LR väckta frågan rörande anställning av vård- lärare för gymnasieskolan och den kommunala h 6 g 5 k ol e u t b il d 11 in g e n har berörts även av skolöverstyrelsen i olika sammanhang. Det som komplicerar frågan är enligt min mening dels hur man inom ramen för skolförordningens bestämmelser skall kunna tillgodose behovet av integration av teori och praktik, dels hur man organisatoriskt skall kunna åstadkomma en ändamålsenlig tjänste- fördelning.

Jag är inte beredd att nu föreslå sådana ändringar i bestämmelserna att den inbyggda utbildningen får inräknas i lärartjänst vid gymnasie- skolan. Jag vill i detta sammanhang erinra om att inbyggd utbildning förekommer även utanför vårdsektorn. Eventuella förändringar gällan- de denna form av utbildning skulle alltså beröra flera studievägar i gymnasieskolan.

Jag vill också erinra om att inbyggd utbildning förekommer även inom kommunal högskoleutbildning. Planeringen och genomförandet av vårdpraktiken är oftast samordnad mellan gymnasieskolan och den kommunala högskoleutbildningen. Eventuella förändringar gällande in- byggd utbildning skulle alltså beröra även utbildningsvägar i högskolan.

I det regelsystem som gäller för inbyggd utbildning ingår även be- stämmelser om statsbidrag. Några mer genomgripande förändringar vad gäller lärare för inbyggd utbildning kan inte göras utan att statsbidrags- bestämmelserna ändras. Sådana ändringar i reglerna för inbyggd utbild- ning skulle dessutom medföra ökade kostnader för staten. Därtill kom- mer att frågor som berör inbyggd utbildning behandlas av ett flertal utredningar däribland gymnasieutredningen (U 1976: 10), lärartjänst- utredningen (U 1977: 04) och utredningen (U 1977: 06) om vissa vård- utbildningar inom högskolan (VÅRD 77). ;

Inte heller i övrigt finner jag skäl att nu föreslå några mer genom- gripande förändringar vad gäller tjänsteorganisatoriska bestämmelser för gymnasieskolan och kommunal högskoleutbildning. Det är därför

Prop. 1978/79: 16 4

självfallet viktigt att huvudmännen i möjligaste mån anpassar tjänste- organisationen inom vårdutbildningsområdet efter gällande regler.

Jag har emellertid viss förståelse för de praktiska lösningar som skol- huvudmännen har tillgripit, även om de inte har stöd i gällande be- stämmelser.

För att inte rasera en praktiskt fungerande utbildningsordning bör det därför vara möjligt att göra vissa :mindre ändringar i bestämmelserna i syfte att provisoriskt anpassa dessa till verkligheten. Det bör således vara möjligt för den som innehar en kommunalt reglerad lärartjänst inom vårdområdet att inom ramen för tjänsten fullgöra även sådan teo- retisk undervisning i vårdämnen, som avses i skolförordningen eller högskoleförordningen. Statsbidrag till kostnaderna för denna tjänstgö- ring bör därvid utgå som om läraren varit anställd som timlärare enligt statliga bestämmelser. Sistnämnda anordning kommer inte att föranleda ökade utgifter för staten. De nya reglerna bör införas fr. o. m. den 1 juli 1979.

Det bör ankomma på regeringen att utfärda närmare föreskrifter om tjänstgöring för lärare inom inbyggd utbildning och om statsbidrag till kostnaderna härför enligt de riktlinjer jag i det föregående har angivit.

2. Betygsättning i praktik i gymnasieskolans vårdutbildningar

Jag vill i detta sammanhang också. ta upp frågan om ändrad b e t y g- sättning i praktik i gymnasieskolans vårdut- b i 1 d 11 i n g a r.

Riksdagen beslöt med anledning av proposition 1970: 159 (SU 222, rskr 437) att betyg i gymnasieskolan skall ges i en femgradig numerisk skala i alla ämnen där betyg skall sättas.

1973 års betygsutredning, vars betänkande (SOU 1977: 9) remissbe- handlats och för närvarande bereds inom departementet, förordar en samfälld lösning för utbildningar på olika nivåer inom vårdområdet med likartade bedömningsproblem.

För de utbildningar som vid tidpunkten för ovan nämnda riksdags- beslut tillhörde gymnasieskolan men. vilka fr.o.m. den 1 juli 1977 till- hör kommunal högskoleutbildning, sektorn för vårdyrken, har universi— tets- och högskoleämbetet (UHÄ) och skolöverstyrelsen (SÖ) i samråd föreskrivit att som betyg skall något av uttrycken Underkänd eller God- känd användas.

SÖ har i en skrivelse till regeringen den 8 mars 1978 hemställt att fr.o.m. höstterminen 1978 samma uttryck skall användas vid betyg- sättning i praktikämnen inom gymnasieskolans vårdutbildningar. Vidare anser SÖ att man inte bör avvakta riksdagens beslut med anledning av 1973 års betygsutrednings betänkande utan föreslår en särlösning.

Jag delar SÖ:s uppfattning att det. inte är rimligt att elever som full-

Prop. 1978/79: 16 - " 5

gör sin praktiska utbildning vid samma sjukhusavdelning, daghem etc. skall bedömas enligt olika betygssystem.

De svårigheter att gradera elevernas prestationer under vårdpraktiken som anförts för högskoleutbildningen gäller även inom gymnasieskolan. Så är t. ex. handledarens erfarenheter begränsade till ett fåtal elever, vilka dessutom ofta befinner sig på olika nivåer i utbildningar med olika utbildningsmål.

Jag anser det viktigt att utbildningen leder fram till ett godtagbart yrkeskunnande. De elever som inte fullgör praktiken på ett tillfreds— ställande sätt bör därför vägledas till utbildning som vederbörande be— döms kunna fullfölja med godkänt resultat. För elever som trots otill- fredsställande praktikresultat väljer att fullfölja utbildningen bör då betyget Underkänd komma till användning.

Det ankommer på SÖ och UHÄ att i samråd utfärda erforderliga föreskrifter.

3. Tjänsteorganisationen för huvudlärare, institutionsföreståndare och tillsynslärare

Jagvill här också taupp frågan om tjänsteorganisationen för huvudlärare, institutionsföreståndare och tills y n sl ä r a re i grundskolan. Enligt de i propositionen om sko- lans inre arbete m.m. förordade riktlinjerna beträffande skolledare och annan personal samt personalfrågor i övrigt, vilka godkänts av riks- dagen, skall nämnda tjänsteorganisation upphöra ( prop. 1975/76: 39 , UbU 30, rskr 367). Ursprungligen avsågs att ett nytt system skulle in- föras fr.o.m. budgetåret 1978/79 samtidigt som ett nytt statsbidrags- system trädde i kraft. Riksdagen förutsatte därvid att förändringar i rådande förhållanden skulle göras i nära samråd med personalorganisa- tionema.

Efter kontakter med representanter för personalorganisationerna samt med hänsyn dels till pågående arbete med utformningen av ett nytt statsbidragssystem för grundskolan, dels förhandlingar rörande lärarnas arbetstider m. m. bedömde min företrädare emellertid under våren 1978 att den nya ordningen inte kunde införas redan fr.o.m. budgetåret 1978/79. Ett bidragande skäl till detta ställningstagande var ett behov att ytterligare överväga frågan om den framtida tillsynslärarorganisa- tionen. Under redovisningsåret 1978/79 kommer sålunda hittills gällan- de regler rörande huvudlärare, institutionsföreståndare och tillsynslärare . att gälla i stort sett oförändrade. Jag vill emellertid nu anmäla för riks- dagen att min avsikt är att inför redovisningsåret 1979/80 föreslå rege- ringen att besluta om införandet av det nya systemet. Jag förutsätter härvid att erforderliga avtal kan träffas i sådan tid att övergången till en ny ordning kan ske den 1 juli 1979.

Prop. 1978/79: 16 6

De nya statsbidragsreglerna möjliggör också — med smärre änd- ringar — att de medel som i dag är disponibla för här ifrågavarande funktioner i skolan även i fortsättningen kommer att finnas tillgängliga för ändamålet. Denna fråga är för övrigt berörd även i årets löneavtal. Det finns nu goda förutsättningar att skapa ett system som möjliggör en smidig och rationell anpassning och utveckling av de pedagogiska samordnings— och ledningsuppgifter som enligt skolförordningen skall fullgöras vid de enskilda skolenheterna.

Vad gäller tillsynslärarorganisationen har mina överväganden lett fram till att denna organisation tills vidare bör bibehållas.

Tillsynslärama är enligt gällande skolförordning betecknade som bi- trädande skolledare och som sådana fullgör de i huvudsak administra- tiva ledningsuppgifter. Bland uppgifterna enligt skolförordningen ingår att ha tillsyn över skolanläggningen och ordningen vid denna, att vara förman för ekonomipersonalen samt att biträda vid ordnandet av för- äldramöten, studieutflykter, skolavslutningar och dylikt. Tillsynslärare kan också ges beslutsrätt i ärenden som skolstyrelsen bestämmer och vara föredragande vid sammanträde med skolstyrelsen. Tillsynslärarens närmare åligganden regleras i särskild instruktion som skolstyrelsen fastställer med ledning av en av skolöverstyrelsen utfärdad normal- instruktion.

Vid många skolor som inte samtidigt är rektorsskolor är tillsynslära- ren rektors ersättare. Denna skolledarfunktion är enligt min mening mycket betydelsefull.

Jag ser alltså tillsynslärarna som en värdefull skolledarresurs. Känt är också att de senare årens utveckling har ställt allt större krav på skolledningen. För att möta dessa krav har i samband med reforme- ringen av skolans inre arbete vidtagits åtgärder för att förstärka skol- ledningen i grundskolan. Enligt min mening skulle det rimma illa med dessa strävanden att nu avveckla tillsynslärarorganisationen. Jag före— slår sålunda att denna organisation tills vidare bibehålls. Jag avser att senare föreslå regeringen att föranstalta om en översyn av de föreskrifter som reglerar tillsynslärarnas verksamhet. Även denna fråga kommer att behandlas i nära samråd med personalorganisationerna.

4. Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag efter samråd med statsrådet Wikström i vårdutbildningsfrågorna att regeringen före- slår riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer i fråga om tjänstgöring för vissa lärare inom vårdutbildningen samt de grunder för statsbidrag till kostnader för denna anordning som jag förordat,

Prop. 1978/79: 16 -_ ' 7

2. godkänna vad jag har förordat angående betyg i praktik inom gymnasieskolans vårdutbildningar

3. godkänna att tillsynslärarorganisationen inom grundskolan bi- behålls tills vidare.

5. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och be- slutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden har lagt fram.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM |”! 100516

Regeringens skrivelse 1978/ 79: 17

med redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkom- mitté under år 1977;

beslutad den 7 september 1978.

Regeringen överlämnar till riksdagen enligt bifogade utdrag av rege- ringsprotokoll redogörelse för verksamheten inom Europarådets minister- kommitté under år 1977.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN KARIN SÖDER

Skr 1978/79: 17

Skr. 1978/79: 17

h)

Utdrag UTRIKESDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1978-09-07

Närvarande: Statsminister Fälldin. statsråden Ullsten. Romanus, Gustavsson, Olsson, Dahlgren. Åsling, Söder. Troedsson, Krönmark, Burenstam Linder, Wik— ström. Johansson. Friggebo.

Föredragande: statsrådet Söder

Skrivelse till riksdagen med redogörelse för verksamheten inom Europarå- dets ministerkommitté under år 1977

I resolution 319 (1966) om förbindelserna med de nationella parlamenten uppmanar Europarådets rådgivande församling regeringarna att årligen lägga fram en rapport om verksamheten i Europarådets ministerkommitté inför sina parlament. Regeringen har lämnat riksdagen sådana redogörel- ser för åren 1967—1976 (skr. 1968: 23, skr. 1969: 27, skr. 1970: 39, skr. l97l:ll9, skr. 1972: 107, skr. 1973:161, skr. 1974: 131, skr. 1975/76: 8, skr. 1975/76: 141, skr. 1977/78: 6). En redogörelse för verksamheten inom Eu- roparådets ministerkommitté under år 1977 har utarbetats inom utrikesde- partementet i samråd med övriga berörda departement. Redogörelsen bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga.

Jag hemställer att regeringen till riksdagen överlämnar den inom utrikes- departementet upprättade redogörelsen för verksamheten inom Europarå- dets ministerkommitté under år 1977.

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under år 1977

Skr 1978/79: 17 3 Bilaga

I. Ministerkommittémöten

]. 59:e ministerkommittémötet

Det 59:e ministerkommittémötet skulle normalt ha ägt rum kring må- nadsskiftet november-december 1976. Det sköts emellertid upp till den 27 januari 1977 i anslutning till att den nya europarådsbyggnaden ”Palais de l'Europe" skulle invigas den 28 januari. På förmiddagen innan den officiel- la invigningen ägde rum hölls det årligen återkommande kollokviet mellan ministerkommittén och medlemmar ur den parlamentariska församlingen. Huvudtemat för denna diskussion var uppföljningen av slutakten från kon- ferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK).

Vid ministerkommittémötet leddes Sveriges delegation av utrikesminis- ter Karin Söder. På svensk sida deltog även Sveriges ständiga ombud hos Europarådet. ambassadör Bengt Åkerrén, kabinettssekreterare Sverker Åström. departementsrådet Knut Thyberg. riksdagsman Pär Granstedt. departementssekreterare Staffan Wrigstad samt biträdande ombudet hos Europarådet. departementssekreterare Mats Åberg.

Ordförande vid mötet var den grekiske utrikesministern Dimitri Bitsios. De viktigaste punkterna på dagordningen utgjordes av en genomgång av framstegen inom europeiskt samarbete, läget beträffande uppföljningen av ESKzs slutakt samt utvecklingslinjer vid FN:s senaste generalförsamling. Vidare berördes diplomatkonferensen om krigets lagar. Europarådets bud- get samt proceduren för sekretariatspersonalens löneförhandlingar.

a) Utvecklingen av det europeiska samarbetet

Diskussionen på denna punkt inleddes av ordföranden i EG:s minister- råd. Storbritanniens utrikesminister Anthony Crosland. Efter att ha läm- nat en rapport om de nios politiska samarbete. framhöll han värdet av Eu- roparådet SOm ”oundgänglig faktor för samarbete i Europa”. Det utgör, sade Crosland, ett forum för regelbundna och fruktbärande kontakter mel- lan EG-medlemmama och andra västeuropeiska demokratier, särskilt i fråga om politiska meningsutbyten på minister— och ambassadörsnivå.

Utrikesminister Karin Söder talade i egenskap av ordförande i EFFAzs ministerråd och uttryckte sin tillfredsställelse över att det från och med den 1 juli 1977 inte längre skulle existera tullar på industrivaror mellan EG och EFTA. Vidare berörde hon det EFTA-toppmöte som planerades äga rum i maj. I anslutning till BETA-inlägget underströk fru Söder, nu som svensk utrikesminister, det nödvändiga i att Europas högindustrialiserade länder solidariskt samarbetar för att söka komma tillrätta med de två sam- manhängande problemen inflation och arbetslöshet ”eller riktigare ut- tryckt — hotet mot våra medborgares grundläggande rättighet till arbete".

Europarådets generalsekreterare. Georg Kahn-Ackermann. framhöll att Europarådet i ännu högre grad skulle kunna bidra till att närma medlems- staterna till varandra om regeringarna fortsatte att utnyttja denna organisa- tions möjligheter.

Skr 1978! 79: 17 4

Ministrarna konstaterade med tillfredsställelse att det samarbete mellan de europeiska demokratiema. som bygger på verklig solidaritet och som har omsorgen om mänskliga rättigheter som en ytterst viktig beståndsdel. fortsätter att utvecklas på ett hoppingivande sätt.

b) Uppföljningen av ESK:s slutakt

Efter inledningsanföranden av ministerkommitténs ordförande samt ordföranden i EG:s ministerråd utbytte ministrarna åsikter angående upp- följningen av ESK:s slutakt. Inom ramen för en bedömning av utveckling- en sedan deras senaste möte i maj 1976 noterade de att slutakten i vissa av- seenden icke hade följts upp i tillfredsställande utsträckning.

Kommittén underströk ånyo att alla delar av ESKzs slutakt har lika vikt och framhöll att graden av dess förverkligande skulle bli huvudämnet för diskussionerna vid uppföljningsmötet i Belgrad och utgöra ett prov på vil- jan i de berörda länderna att åstadkomma en verklig avspänning. Minist- rarna betonade behovet att intensifiera åsiktsutbytet mellan regeringarna i Europarådets medlemsstater och kom överens om att fortsätta diskussio- nerna vid sitt följande möte.

c) Förenta Nationerna

Förbundsrepubliken Tysklands utrikesminister, Hans-Dietrich Gen- scher. som föreslagit denna dagordningspunkt, öppnade diskussionen kring FN:s senaste generalförsamling (den 31:a) och framhöll att det — med den breda, grundläggande intresse- och värdegemenskapen mellan de europeiska demokratiema som bakgrund — var viktigt för Europarådets medlemsstater att dryfta arbetet i detta världsomfattande politiska forum.

Efter en genomgång av urskiljbara utvecklingslinjer i New York beslöt ministrarna att fortsätta åsiktsutbytet mellan sina regeringar angående så- dana punkter på FN:s dagordning som är av särskilt intresse för Europas demokratiska länder. De uppdrog åt sina ställföreträdare att inför den 32:a generalförsamlingen ta upp lämpliga frågor — mänskliga rättigheter. all- mänjuridiska spörsmål etc. - till gemensam behandling med bistånd av ex- perter från hemmaadministrationerna.

d) Övriga frågor

Den schweiziske utrikesministern och tillika ordföranden vid diplomat- konferensen om krigets lagar. Pierre Graber. informerade om hur långt ar- betet fortskridit inför konferensens fjärde och sista session. Han bad sina kolleger att utnyttja sitt inflytande för att säkra ett positivt konferensresul- tat.

Italiens utrikesminister. Arnaldo Forlani. uttalade betänkligheter inför Europarådets växande budget. Efter en kort diskussion enades ministrar- na om att instruera organisationens lbudgetkommitté att föreslå lämpliga åtgärder för att begränsa Europarådets administrativa kostnader.

Den holländska delegationen föreslog slutligen genom sin t.f. delega- tionschef, statssekreterare Brinkhorst, att ställföreträdama skulle övervä- ga förbättringar i proceduren för sekretariarspersonalens löneförhandling- ar eftersom den f. n. föreföll otillfredsställande och t. o. m. hade resulterat i strejker eller hot om sådana.

Skr 1978/79:17 5

2. 60:e ministerkommittémötet

Det följande ministermötet ägde rum redan tre månader efter det 59:e, den 27 april 1977, i Strasbourg. Utöver delegationschefen, utrikesminister Karin Söder, bestod den svenska delegationen av Sveriges ständiga om- bud hos Europarådet. ambassadör Bengt Åkerrén, kabinettssekreterare Sverker Åström, depanementssekreterare Staffan Wrigstad samt biträdan- de ombudet hos Europarådet. departementssekreterare Mats Åberg.

Irlands utrikesminister, Garret Fitzgerald, fungerade som mötesordfö- rande.

Förutom den ständigt återkommande dagordningspunkten "utveckling- en av det europeiska samarbetet” ägnades mötet huvudsakligen åt uppfölj- ningen av ESK:s slutakt. Bland övriga frågor som diskuterades kan näm- nas Spanien, migrerande arbetare samt problem som sammanhänger med illegal handel och distribution av narkotika.

a) Utvecklingen av det europeiska samarbetet

Även vid detta ministerkommittémöte avgav utrikesminister Söder en rapport på EFfA-ländemas vägnar. I anslutning härtill underströk hon hur nödvändigt internationellt samarbete är för att komma tillrätta med de osedvanligt långvariga och komplicerade ekonomiska problemen.

Hon beskrev också den svenska regeringens syn på diskussionerna i Eu- roparådets ministerkommitté om politiska frågor av gemensamt intresse, särskilt ESK och FN: ”Utbytet av åsikter och erfarenheter är värdefullt. Vi får själva ett bättre underlag för våra överväganden och vi kan föra fram våra egna synpunkter och åsikter. Det är självklart att debatterna aldrig kan ha till mål att utarbeta för medlemsstaterna gemensamma ståndpunk—

n ter .

b) UppföLiningen av konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK)

Den brittiske statssekreteraren Frank Judd inledde såsom representant för EG:s ministerråd diskussionen med en bedömning av den aktuella si- tuationen inför det förestående uppföljningsmötet i Belgrad. Utrikesminis- ter Söder informerade om att Sverige avsåg föreslå aktivering av arbetet på de 5. k. förtroendeskapande åtgärderna. dvs. föranmälningar av manövrer, inbjudningar till observatörer att delta i dem etc.

Ministrarna var eniga i bedömningen att Belgrad-mötet skulle ses som en första station i uppföljningsarbetet efter Helsingfors-konferensen. De framhöll vidare att avspänningsprocessen inte borde störas men under- strök också att man av hänsyn till slutaktens integritet måste kräva en noggrann genomgång i Belgrad av hur de olika staterna uppfyllt dokumen- tets samtliga delar.

Kommittén kom avslutningsvis överens om att fortsätta diskussionen mellan europarådsstatema före, under och efter Belgrad-mötet.

c) Övriga frågor

Det första diskussionsämnet under övriga frågor varsituationen i Spani- en. Kommitténs ordförande lämnade en rapport från sitt nyligen genom- förda officiella besök i Madrid. Ministrarna hälsade utvecklingen mot de- mokrati i Spanien med tillfredsställelse och sade sig se fram mot det tillfäl- le då landet kunde inta sin plats i Europarådet.

Skr 1978/79: 17 6

På förslag av Portugal berördes därefter läget beträffande arbetet på den europeiska konventionen om migrerande arbetstagares rättsställning. Portugal. Italien, Turkiet m.fl. utvandringsländer pläderade med starkt stöd av Sverige för att arbetet skyndsamt skulle slutföras och konventio- nen öppnas för undertecknande. I detta sammanhang kunde utrikesminis- ter Söder meddela att Sverige beslutat bli medlem i Europarådets fond för bosättning och regional utveckling.

Den norska delegationen underströk i ett inlägg behovet av gemensam- ma åtgärder på det internationella planet för att komma tillrätta med pro- blem som sammanhänger med illegal handel och distribution av narkoti- ka.

3. 61:a ministerkommittémötet

Det tredje ministerkommittémötet under 1977 — det 61:a sedan Europa- rådet grundades — hölls i Strasbourg: den 24 november 1977 under ordfö- randeskap av Italiens utrikesminister Arnaldo Forlani. Den svenska dele- gationen leddes av utrikesminister Karin Söder och bestod i övrigt av Sve- riges ständiga ombud hos Europarådet, ambassadör Bengt Åkerrén, chefen för utrikesdepartementets politiska avdelning, ambassadör Knut Thyberg. departementssekreterare Staffan Wrigstad samt biträdande ombudet hos Europarådet. departementssekreterare Mats Åberg.

Det traditionellt förekommande diskussionsämnet ”utvecklingen av det europeiska samarbetet” kompletterades av ytterligare tre huvudpunkter på dagordningen. nämligen ESK:s uppföljningsmöte i Belgrad, FN samt Liechtenstein. Mötet inleddes emellertid med att kommittén hälsade Spanien välkommen som Europarådets tjugonde medlemsstat.

a) Spaniens inträde i Europarådet

Proceduren för Spaniens inträde i Europarådet hade påskyndats tidigare under hösten. Med utgångspunkt från en vädjan om att Spanien skulle be- redas plats i organisationen så snart som möjligt från samtliga partier i det spanska parlamentet. cortes, beslöt Europarådets parlamentariska försam- ling att inte invänta den begäran om yttrande, som ministerkommittén en- ligt dess resolution (51)30 brukar rikta till församlingen beträffande nya medlemsstater. I det uttalande som församlingen antog den 12 oktober het- te det istället att den ”rekommenderade ministerkommittén att utan dröjs- mål inbjuda Spanien att bli medlem av Europarådet”.

Ministerkommittén accepterade enhälligt detta förfarande när den sam- manträdde på ställföreträdamivå den 17—21 oktober och uppdrog åt gene- ralsekreteraren att framföra inbjudan till den spanska regeringen att bli medlem i Europarådet.

Kort före ministerkommittémötets början den 24 november deponerade utrikesminister Marcelino Oreja Spaniens anslutningsinstrument hos Eu- roparådets generalsekreterare och undertecknade den Europeiska konven- tionen om mänskliga rättigheter samt tilläggsprotokollen 3 och 5.

b) Utvecklingen av det europeiska samarbetet

Ministerkommittén tog del av redogörelser för verksamheten inom EG. EFTA och Europarådet. I diskussionen deltog även EG-kommissionens ordförande. Roy Jenkins. Ministrarna uttalade sin tillfredsställelse över

Skr 1978/79: 17 _ 7

det faktum att EG som organisation den 22 november 1977 för första gång- en anslutit sig till en Europarådskonvention.

Mot bakgrund av invandrarfrågornas växande betydelse i Europa före- slog utrikesminister Söder att en konferens med Europarådsstatemas in- vandrarministrar skulle sammankallas.

I ett belgiskt inlägg föreslogs ytterligare aktivitet från Europarådets sida beträffande mänskliga rättigheter och tortyr i världen liksom det ökande våldet i Europa. Kommittén uppdrog åt ställföreträdama att närmare stu- dera dessa frågor.

c) ESK:s uppföljningsmöte i Belgrad Ministrarna gick igenom det aktuella läget vid Belgradkonferensen och konstaterade att det var viktigt att få till stånd ytterligare uppföljningsmö- ten efter Belgrad.

d) Förenta Nationerna

I diskussionen om aktuella FN-frågor utvecklade Karin Söder de tankar som ligger bakom det svenska engagemanget kring problemen i södra Afri— ka och vädjade om Europarådsstatemas stöd för det svenska initiativet om stopp för nyinvesteringar i Sydafrika.

e) Liechtenstein

En kort diskussion angående den intressemarkering som Liechtensteins regering gjort om medlemskap i Europarådet ledde till att ministrarna dels med tillfredsställelse noterade det visade intresset. dels uppdrog åt ställfö- reträdarna att vidare studera frågan i positiv anda.

4. Ställföreträdarkommittén

Ministerkommittén har i princip delegerat sin beslutanderätt till ställfö- reträdarkommittén. Medlemsregeringama representeras här av sina stän- diga ombud hos Europarådet. Under hela l977 har posten som ständigt ombud för Sverige innehafts av ambassadör Bengt Åkerrén. Ställföreträ- darkommittén antog under året ett mötesprogram, som innebär att med- lemsstaterna vid vissa sessioner företräds av de biträdande ständiga Ombu- den. Vid dessa möten har departementssekreterare Mats Åberg varit svensk delegat.

Under 1977 höll ställföreträdarkommittén på båda nivåerna sammanlagt l7 möten om två till tio dagar. Vid somliga av sessionerna biträddes de ständiga ombuden av experter från huvudstäderna. Så var fallet när kom- mittén diskuterade frågor rörande ESK. FN och migrerande arbetare.

5. Administrativa frågor

a) Europarådets budget

Europarådets budget för år l977 uppgick till cirka l34.700.000 FF. Sve- riges andel härav, 3.93 procent. var 5.1]6.770 FF. Sveriges totala bidrag till Europarådet för 1977 var5.814.000 FF. Denna summa inkluderade bl. a. bidrag till budgeten för den europeiska farmakopén samt för amortering på byggnadslånet för den nya Europarådsbyggnaden. Härutöver tillkom bi-

Skr 1978/79: 17 8

drag till Europeiska ungdomsfonden om 146.125 FF. Till Europarådets fond för bosättning och regional utveckling erlades 70.000 US dollar såsom den första av fyra årliga kapitalteckningar och 17.366 FF i administrativa kostnader.

I december l977 fastställdes Europarådets budget för 1978 till 157.098.350 FF. Sveriges andel. som i och med Spaniens inträde i organi- sationen räknades om till 3,54 procent. är 5.318.000 FF. Sveriges totala bi- drag för 1978 blir ungefär 6.646.000 FF. Dessutom skall Sverige erlägga l58.000 FF till ungdomsfonden och 70.000 US dollar plus c:a 32.000 FF till fonden för bosättning och regional utveckling.

b) Omorganisationen av Europarådets kommittéstruktur och arbetsformer

Den översyn av Europarådets struktur och arbetsformer som inleddes år 1975 resulterade under 1976 och l977 i dels en första medelfristig verksam- hetsplan dels en ny kommittéstruktur. Som framgick av redogörelsen för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under år 1976 (skr. l977/78: 6) skall i fortsättningen endast fem typer av kommittéer förekom- ma: huvudkommittéer. särskilda expertkommittéer, expertkommittéer, re- ducerade expertkommittéer samt arbetsgrupper.

Arbetet på att genomföra omstruktureringen har pågått under 1977. Ställföreträdarkommittén har fattat beslut om att ersätta tidigare expert- kommittéer med huvudkommittéer på de flesta av verksamhetsplanens åt- ta sektorer. För översiktlighetens skull skall dessa anges nedan med såväl svensk som engelsk beteckning samt den franska bokstavsförkortning som genomgående används av sekretariatet:

[. Mänskliga rättigheter Huvudkommittén för mänskliga rättigheter — Steering Committee for Human Rights (CDDH)

2. Sociala och soda-ekonomiska frågor Huvudkommittén för sociala frågor — Steering Committee for Social Af- fairs (CDAS) Huvudkommittén för social trygghet — Steering Committee for Social Security (CDSS) Särskilde representantens för flykting- och överbefolkningsfrågor rådgi- vande kommitté (fungerar i realiteten som en huvudkommitté) — Special Representative's Advisory Committee: (CAHRS)

3. Utbildning, kultur och sport Rådet för kultursamarbete (kulturstyrelsen) — Council for Cultural Co- operation (CDCC) Kommittén för utveckling av sport —- Committee for the Development of Sport (CDDS)

4. Ungdomsfrågor

5. Hälsovård Europeiska hälsovårdskommittén —— European Public Health Commit- tee (CDSP)

Skr 1978/ 79: 17 9

6. Miljö— och regionala planeringsfrågor Europeiska naturvårds- och naturresurskommittén — European Com- mittee for the Conservation of Nature and Natural Resources (CDSN) Huvudkommittén för regional planering och byggnadsvård — Steering Committee for Regional Planning and the Architectural Heritage (CDAT)

7. Regionala och kommunala frågor Huvudkommittén för regionala och kommunala frågor — Steering Com— mittee for Regional and Municipal Matters (CDRM)

8. Rättsfrågor

Europeiska kommittén för juridiskt samarbete — European Committee on Legal Cooperation (CDCJ )

Europeiska kommittén för brottslighetsfrågor — European Committee on Crime Problems (CDPC)

II. Verksamheten inom organisationens åtta huvudsektorer

[. Mänskliga rättigheter

Arbetet inom denna sektor har bedrivits i Huvudkommittén för mänskli- ga rättigheter samt i tre expertkommittéer.

I huvudkommittén fortsatte tidigare inledda diskussioner bl.a. om för- bättringar i rättshjälpssystemet vid förfarande inför kommissionen och domstolen för mänskliga rättigheter, om röstproceduren i Europarådets ministerkommitté vid granskningen av rapporter från kommissionen samt om konventionsutkasten rörande utländska korrespondenters ställning re- spektive bestraffning av mened m. m. inför den europeiska kommissionen, domstolen och ministerkommittén. I fråga om enskilds ställning vid den europeiska domstolen beslöt kommittén att närmare studera en av domsto- len framförd åsikt att enskild sökande bör ha rätt att under vissa omstän- digheter hänskjuta mål till domstolen.

Huvudkommittén uppmärksammade också den verksamhet beträlfande mänskliga rättigheter som pågår inom EG och fann det angeläget att ut- vecklingen där ej leder till ett system som minskar Europarådsinstitutio- nernas betydelse. Det konstaterades att några möjligheter f.n. ej förelåg till direkt samarbete mellan Europarådet och EG på detta område.

Huvudkommittén tog vidare kännedom om planer på att anordna ett kol- lokvium rörande mänskliga rättigheter i Aten i september eller oktober 1978.

Den expertkommitté som hari uppdrag att bl. a. studera frågan om över- klagande till den europeiska domstolen av beslut av kommissionen för mänskliga rättigheter innebärande avvisning av ansökningar avrådde från att införa en sådan möjlighet till överklagande. Vidare väcktes inom kom- mittén frågan om omprövning av beslut som fattats av kommissionen med liten majoritet.

Kommittén ansåg det inte önskvärt att ge domstolen behörighet att läm- na förhandsutlåtandcn på begäran av kommissionen. Även tanken på dylik behörighet med avseende på mål och ärenden. som behandlas av nationel— la domstolar, vann föga anslutning inom kommittén.

Den andra expertkommittén har fortsatt sin genomgång av och jämförel- se mellan den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter och

Skr 1978/79:17 10

motsvarande FN-instrument. Kommittén rekommenderade att den euro- peiska konventionen kompletteras med vissa rättigheter, vilka bör innefat- tas i ett protokoll till konventionen. Förslag till sådant protokoll skall utar- betas.

Den tredje expertkommittén. som behandlar frågor om information och undervisning rörande mänskliga rättigheter, antog ett antal förslag. Dessa avser bland annat utarbetande av en för allmänheten avsedd broschyr om den europeiska konventionen samt inrättande av stipendier för studier och forskning rörande mänskliga rättigheter och av ett europeiskt pris för mänskliga rättigheter.

De tre expertkommittéerna fortsätter sin verksamhet under 1978.

2. Sociala och socio-ekonomiska frågor

a) Social trygghet Konventioner som öppnats för undertecknande eller trätt i kraft.

Den konvention om migrerande arbetstagares sociala trygghet (nr 78). som utarbetats inom Europarådets ram och öppnats för undertecknande 1972, trädde i kraft den 1 mars 1977 sedan tre stater — Luxemburg. Neder- länderna och Turkiet — ratificerat den. Konventionen. som är en motsva- righet till EG:s förordning om social trygghet för migrerande arbetstagare och i sina huvuddrag bygger på denna, innebär ett försök att på multilateral grund lösa de samordningsproblem som uppstår i synnerhet på pensions- området när en person har arbetat också i andra länder än hemlandet. Konventionen innehåller bestämmelser för alla grenar av den sociala tryggheten, men förutsätter i åtskilliga. hänseenden en utfyllande reglering genom bilaterala konventioner. Till konventionen ansluter en överens- kommelse med tillämpningsbestämmelser. Nordiska socialkonventions- utskottet har i uppdrag att utreda de nordiska ländernas möjligheter att an- sluta sig till konventionen.

Viktigare frågor i kommittéarbetet

Huvudkommittén för social trygghet överlämnade under året till minis- terkommittén en studie över de ekonomiska konsekvenser för socialför— säkringssystemet som de demografiska förändringamai medlemsländerna innebär, särskilt det faktum att andelen äldre ökat. I studien ställs dessa förändringar också i relation till de sänkningar av den allmänna pensionsål- dern som samtidigt genomförs i olika länder. Ministerkommittén har beslu- tat ställa studien till medlemsländernas regeringars förfogande.

En särskilt tillsatt expertkommitté under huvudkommittén, förstärkt med ledamöter utsedda av huvudkommittén för sociala frågor, arbetade med att utforma förslag till ett europarådsinstrument aVseende frågor i samband med arbetslöshet. Uppgiften. som tillkommit mot bakgrunden av de senaste årens kraftigt tilltagande arbetslöshet, går ut på att tillskapa nya minimistandardnormer för ersättning vid arbetslöshet. Man vill emellertid samtidigt fastslå att det inte är tillfyllest att betala ut ersättning till arbetslö- sa. Det fordras också insatser för de arbetslösa i form av arbetsförmedling, yrkesutbildning, rehabilitering etc. Sverige har som bekant kommit långt på detta område, och de svenska erfarenheterna uppmärksammas i kom- mittéarbetet.

I en annan expertkommitté fortsatte studierna av möjligheter att åstad- komma en snabbare handläggning av pensionsärenden som berör flera län-

Skr 1978/79: 17 l 1

ders myndigheter. En tredje expertkommitté arbetade med förslag till för- enklingar i förfarandet när en person som tillfälligt vistas i ett annat land än sitt eget blir sjuk och behöver vård. På initiativ av huvudkommittén för ut- veckling av sport tog huvudkommittén för social trygghet vidare upp frå- gan om socialförsäkringsskyddet för idrottsmän — såväl amatörer som professionella — där situationen skiljer sig väsentligt mellan olika länder.

På förslag av Belgien har ministerkommittén beslutat att en socialförsäk- ringsministerkonferens skall hållas i Strasbourg den 6—7 mars 1979. Hu- vudkommittén för social trygghet har fått i uppdrag att förbereda konferen- sen. Dess temata kommer att bli dels kostnadsutveckling och förmåner vid sjukdom. dels finansieringen av socialförsäkringen i stort.

Liksom tidigare år deltog huvudkommittén i den årliga granskningen av rapporter rörande tillämpningen av den europeiska socialförsäkringsbal- ken jämte protokoll. till vilka instrument bl. a. Sverige är anslutet (jfr prop. 1965: 115 ). På grundval av förslag från kommittén antar ministerkommittén årligen resolutioner om de anslutna ländernas iakttagande av balkens be- stämmelser. Årets granskning gav upphov till erinringar i olika detaljfrågor mot några länder. Mot Sveriges tillämpning av instrumenten riktades så- som tidigare är ingen anmärkning. Arbetet på en revision av balken fortsät- ter inom kommittén.

b) Arbetsmarknadsfrågor Resolutioner som antagits av ministerkommittén

Ministerkommittén antog ijanuari 1977 en resolution (77) 1 om kvinnors sysselsättning. I resolutionen rekommenderas medlemsstaternas regering- ar att vidta en rad åtgärder för att undanröja diskriminering av kvinnor och stärka deras ställning inom arbetslivets område. Åtgärderna avser utbild- ning. förbättringar i fråga om tillträde till arbete och i fråga om arbetsför- hållanden samt lika lön. Den innehåller också rekommendationer om åt- gärder avsedda att göra det möjligt för föräldrar att förena yrkesverksam- het med familjeansvar.

Viktigare frågor i kommittéarbetet

Huvudkommittén för sociala frågor har under året beslutat begära hos ministerkommittén att en expertgrupp skall tillsättas för att studera pro- blem som uppkommit för äldre arbetstagare till följd av ekonomiska och teknologiska förändringar. Kommittén har också genomfört sin första granskning av tillämpningen av den europeiska au pair-överenskommelsen hos de tre första avtalsslutande parterna. Sverige har inte tillträtt överens- kommelsen.

c) Social omvårdnad m. m. Resolutioner som antagits av ministerkommittén

Ministerkommittén antog 1977 tre resolutioner med anknytning till soci- al omvårdnad:

(77) 33 rörande placering av barn (77) 34 om förberedelse för pensionering (77) 37 om social hemhjälp

Viktigare frågor i kommittéarbetet Vid vårens sammanträde med huvudkommittén för sociala frågor, vilket

Skr 1978/79: 17 12

på den grekiska regeringens inbjudan ägde rum i Aten. diskuterades bl.a. förslagen till de ovan nämnda resolutionerna rörande placering av barn och förberedelse för pensionering.

Vid höstsammanträdet antog kommittén för sin del resolutionen om so- cial hemhjälp. Resolutionen speglar ganska väl en modern syn på hemhjäl- pen och har gett socialstyrelsen impulsen att samla intresserade personer och organisationer till ett möte för att diskutera den svenska hemhjälpsor- ganisationen mot bakgrund av resolutionen.

Ett förslag till resolution om barnmisshandel behandlades preliminärt av kommittén. Det kommer att tas upp på nytt när motsvarande kommittéer för juridiska frågor och hälsovårdsfrågor lämnat sina synpunkter.

Kommittén beslöt vidare att tillkalla en kvalificerad konsult för att göra en analys av vilka sociala problem som på längre sikt kommer att få ges prioritet i Europa.

Kommittén har under året också diskuterat stipendiefrågor och läget be- träffande ratifikation av den europeiska sociala stadgan.

Fackministerkonferenser

Den femtonde europeiska familjemzinisterkonferensen ägde rum i Bonn den 7—9 september. Från svensk sida deltog statsrådet Rune Gustavsson.

d) Migration Konventioner som öppnats för undertecknande

Sverige undertecknade den 24 november 1977 Europarådets konvention om migrerande arbetstagares rättsställning.

Med migrerande arbetare förstås medborgare i avtalsslutande stat som lagligen vistas och arbetar inom annan avtalsslutande stat. Konventionen reglerar utländska arbetstagares och deras familjemedlemmars rättigheter med avseende på bl. a. inresa, uppehållstillstånd. arbetstillstånd. familje- återförening. information, bostads- och arbetsförhållanden, skatter. social trygghet. socialvård. sjukvård, hälsovård, utbildning, rättsskydd och rätts- hjälp. Konventionen har ijuni 1978 ratificerats av Sverige.

Resolutioner som antagits av ministerkommittén

Ministerkommittén antog under våren 1977 en resolution (77) 12 om medborgarskap för makar av olika nationalitet. Den syftar till att alltmer jämställa man och kvinna beträffande möjligheten att, exempelvis genom naturalisation, få makens medborgarskap. Vidare antogs en resolution (77) 13 om medborgarskap för barn i äktenskap. Den fastslår att likställigheten i fråga om föräldrarnas rätt när det gäller barnen bör medföra att barnen skall ha möjlighet att få såväl faderns som moderns medborgarskap. Varje medlemsstat rekommenderas att ge barn i äktenskap dess nationalitet så snart en av föräldrarna är medborgare i staten. Alternativt bör barn till för- äldrar med olika nationalitet, som inte fått båda föräldrarnas medborgar- skap vid födelsen. ha möjlighet att förvärva den andra förälderns medbor- garskap t. ex. genom naturalisation. Vidare rekommenderas införandet av vissa bestämmelser som syftar till avveckling av det ena medborgarskapet när barnet har blivit myndigt.

Viktigare frågor i kommittéarbetet

lnom särskilde representantens för llykting- och överbefolkningsfrågor rådgivande kommitté (CAHRS) slutfördes behandlingen av tre resolu-

Skr 1978/79: 17 13

tionsutkast. Dessa överlämnades till Ställföreträdarkommittén för godkän- nande. De tre resolutionsutkasten behandlar frågor i samband med familje- återförening, illegal invandring och sociala och ekonomiska följder för in- vandrare av lågkonjunkturen.

En expertgrupp tillsattes för att utarbeta ett resolutionsutkast om migre- rande kvinnors situation.

Planeringsarbete inleddes för ett större seminarium i Europarådets regi om aktuella utvecklingstendenser vad gäller migration i Europa. Genom det svenska förslaget i november 1977 att en konferens skall anordnas för ministrar med ansvar för migrationsfrågor i Europarådets medlemsstater har emellertid planeringen getts en annan inriktning.

e) Konsumentskydd

En expertkommitté rörande "The Provision of Adequate After-Sales Service” avslutade sitt arbete under året, och ett förslag till resolution la- des fram för övervägande av ministerkommittén. Vidare har ministerkom- mittén tillsatt en särskild expertkommitté för att utarbeta ett arbetspro- gram för konsumentskydd på det ekonomiska och sociala området. Kom- mittén möttes i juni 1977. Den har lagt fram ett program för framtida aktivi- teter till ministerkommittén.

3. Utbildning, kultur och sport

a) Utbildning och kultur Viktigare frågor i kommittéarbetet

Kulturstyrelsen (CCC), vilken först i december ombildades och fick den nya förkortningen CDCC, höll under 1977 sina 31:a och 32:a möten. Ses- sionema ägnades i huvudsak åt frågan om struktur och arbetsmetoder för det framtida samarbetet inom kultur- och utbildningsområdena samt åt program- och budgetfrågor.

En arbetsgrupp med uppgift att se över existerande struktur och arbets- metoder lämnade under året sitt förslag till reviderad organisation. Vid CCC:s 32:a möte diskuterades förslaget varefter CCC lämnade ett eget för- slag till Ställföreträdarkommittén. CCC:s förslag till ny struktur och nya ar- betsmetoder innebar i korthet att de permanenta kommittéerna skulle av- skaffas och endast CCC förbli ett permanent organ. Verksamheten före- slogs organiserad i projekt, konferenser och serviceaktiviteter.

Ställföreträdarkommittén beslöt emellertid att en stående konferens för universitetsfrågor skall utgöra ett permanent organ vid sidan av CDCC.

Viktigare frågor i kommittéarbetet

Under året har kommittén för högre utbildning och forskning hållit sitt 35:e möte i Aten. Kommittén för allmänna skolfrågor har hållit två byrå- möten. varav ett utvidgat. och kommittén för vuxenutbildning och kultu- rell utveckling har hållit ett byråmöte. Av de frågor som varit aktuella i ex- pertkommittéer och arbetsgrupper kan följande redovisas.

(i) Högre utbildning och forskning

Arbetsgruppen för utveckling inom högskoleområdet ("Diversifrcation of tertiary education"). har under året presenterat rapporter om den högre

Skr 1978/79: 17 14

utbildningen i skilda länder, däribland Sverige. En särskild arbetsgrupp för de sydeuropeiska länderna kommer att fortsätta sitt arbete. Arbetsgruppen för "Equivalence of Diplomas" höll ett möte i Stock— holm för de nordiska länderna och länder i Centraleuropa. Vid mötet pre- senterades den nordiska överenskommelsen rörande giltighet och tillgodo- räknande av utbildning. Dessutom diskuterades de nordiska ländernas be- hörighetsvillkor för högre utbildning.

(ii) Allmänna skolfrågor

Under året har förberedelserna för att starta ett nytt projekt om hur den obligatoriska skolan tillgodoser individens, samhällets och arbetsmarkna- dens krav påbörjats.

Utbildningen av lärare för invandrare har studerats i flera länder. bl. a. i Sverige.

Ett symposium om förskolan i glesbygdsområden har hållits i Storlien. Samarbetet rörande produktion av läromedel har fortsatt under året.

(iii) Vuxenutbildning

Projektet rörande modulsystem för vuxnas språkinlärning har fortsatt och ett flertal expertmöten har arrangerats i Strasbourg. Dessutom anord- nades ett symposium i Förbundsrepubliken Tyskland. Under året har ar- bete lagts ned på att bättre anpassa projektet till invandrares situation.

Ett system av kontakter har skapats mellan projekt i skilda länder som arbetar med nya angreppssätt inom vuxenutbildningen. Ett svenskt vuxen- utbildningsprojckt ingår i detta.

( iv) Pedagogisk forskning. information och dokumentation

Arbetet med att upprätta det datorbaserade "European Documentation and Information System for Education" (EUDISED) har fortsatt under året. Vissa inledande kontakter om samarbete mellan EUDISED och Unesco har tagits.

( v) Kultur- och ungdomsfrågor

Ett flertal expertmöten som behandlat de olika projekten inom kultur- området har under året hållits i Strasbourg. Förberedelsearbete för ett nytt projekt om ”Cultural policies" har initierats.

Ett nät av kontaktpersoner med syfte att förse en ny bulletin med infor- mation om kulturpolitiken i länderna har etablerats.

De nationella kontaktpersonerna för ungdomsfrågor har mötts och dis- kuterat bl. a. program för det framtida arbetet och frågan om hur detta skall organiseras.

Fackministerkonferenser

(i) Den tionde europeiska utbildningsministerkonferenscn hölls i Stras— bourg den 27—30 juni 1977. Huvudtemat för konferensen var "Skolan i samhället" ("The School in its Relations with the Community").

Deltagare var utbildningsministrarna från de 22 länder som undertecknat den europeiska kulturkonventionen. Från svensk sida deltog statsråden Jan-Erik Wikström och Britt Mogård.

Vid ett i programmet inlagt informellt möte mellan enbart ministrarna kom dessa överens om att temat inte lämpade sig för en resolution. I stället enades de om ett uttalande (statement) med nedanstående innehåll:

Skr 1978/79: 17 15

Mot bakgrund av bl. a. OECD:s och Europarådets rapporter och deras i stort sett samstämmiga analyser och angivna policylinjer understryker mi- nistrarna särskilt följande:

— relationen skola—samhälle utgör en viktig faktor både för samhällsut- vecklingen och för utveckling av skolans utbildningsfunktion;

— denna funktion innefattar mer än utbildning för arbetsmarknaden; målen för utbildningspolitiken kan därför inte enbart anpassas till arbets- marknadens krav; icke desto mindre är det viktigt för den personliga ut- vecklingen att få en för yrkeslivet avpassad utbildning.

Särskilt följande problem bör uppmärksammas:

— samhällskunskap måste få utrymme i all undervisning; - genom adekvat utbildning skall lärarna ges större möjligheter att hålla kontakt med samhällsutvecklingen; — föräldrar skall ges möjlighet deltaga i arbetet med skolan, dess innehåll och styrelse; — skolans struktur skall vila på demokratisk grund och säkra deltagande av samhälleliga intressen i skolan samt främja demokratisk styrelse av skolan: — metoder bör studeras hur ett system för ”permanent education" skall kunna genomföras. vilka innefattar en strategi för återkommande utbild- ning. Invandrarutbildningen diskuterades på grundval av en rapport om upp- följningen på området sedan föregående ministerkonferens (i Stockholm l975).

Ministrarna antog en resolution i vilken man rekommenderar medlems- regeringama att intensifiera utbildningsinsatserna för invandrare. Man vill även stimulera till bilaterala överenskommelser mellan utvandrings- och invandringsländer. Inrättande av bilaterala kommissioner bör uppmuntras. Följande frågor förtjänar ytterligare uppmärksamhet: — för- och grundskoleutbildning för invandrarbam — vuxenutbildning med tonvikt på invandrarfamiljernas integrering i sin nya sociala och kulturella miljö — särskilda utbildningsinsatser för invandrarkvinnor.

Vidare bör insatser göras bl. a. genom massmedia för utveckling av in- vandrarnas kultur och färdighet beträffande det egna språket.

Europarådet rekommenderas ge hög prioritet ät invandrarutbildning i sin medelfristiga plan och bl. a. företa en studie över de långsiktiga effek- terna av immigration i invandrarlandet (svenskt initiativ); vidare bör man undersöka möjligheterna att utarbeta bilaterala och multilaterala modellav- tal.

Europeiskt utbildningssamarbete diskuterades på basis av de internatio- nella organisationernas framstegsrapport.

Ministrarna enades om en resolution varmed man konstaterar att organi- sationernas arbete kompletterar varandra genom olika infallsvinklar till problemen (organisationernas olika inriktning och mål) men att samarbetet mellan sekretariaten måste intensifieras.

Slutligen instruerade ministrarna sin ämbetsmannakommitté att förbere- da den 11:e europeiska utbildningsministerkonferensen i Haag 1979 över temat "Education and equality ofopportunity for girls and women".

(ii) Under året har förberedelsearbctet inletts för Europarådets Zza kul- turministerkonferens, som skall hållas i Aten 1978. Temat för konferensen blir "The cultural dimension of development".

Skr 1978/79: 17 lö b) Sport

I november 1977 beslöt Ställföreträdarkommittén att inrätta en sport- kommitté direkt under ministerkommittén. Den kallades huvudkommittén för utveckling av sport (CDDS). Medlemmar är de stater som underteck- nat den europeiska kulturkonventionen.

Arbetet inom CDDS och dess föregångare har koncentrerats till förbere- delserna för det sportministermöte som ägde rum i London den 3—7 april 1978. Bland de ämnen som stod på sportministerkonferensens dagordning kan nämnas regeringamas ansvar för sporten, etiska och mänskliga pro- blem inom idrotten samt sportens plats i samhället.

4. Ungdomsfrågor

a) Europeiska ungdomsfonden

Fonden har under året fördelat ungefär 4,3 miljoner FF. Diskussioner har förts om förstärkning av fonden och Sverige har tillsammans med nio övriga länder lämnat frivilliga extra bidrag till fondens verksamhet.

b) Europeiska ungdomscentret

Ungdomscentret har under året fortsatt sin utbildningsverksamhet och arrangerat c:a 20 kurser, vilka omfattat mellan fem och tio dagar.

5. Hälsovård

Resolutioner som antagits av ministerkommittén

Ställföreträdarkommittén antog i januari två resolutioner på hälsovårds- området — (77) 3 rörande sjukhusens interna struktur och (77) 4 angående omgruppering av paramedicinska yrken. Senare antogs (77) 30 om den all- mänpraktiserande läkaren. Här behandlas utbildningsfrågor samt sätt att stimulera intresset för denna yrkesverksamhet.

Viktigare frågor i kommittéarbetet

Den europeiska hälsovårdskommittén (CDSP) hade två möten under året. Vid det andra mötet deltog för första gången företrädare för Spanien.

Kommittén slutförde behandlingen av resolutionsförslaget rörande den allmänpraktiserande läkarens roll.

Presidiets roll mellan kommitténs möten diskuterades. Det förutsattes att kommitténs arbetsgrupper skulle kontakta presidiet om svårigheter uppstår att tolka mandat eller att av andra skäl svårigheter uppkommer att genomföra planerat arbete.

Kommittén enades om ämnen och sammansättning för de arbetsgrupper som skall börja sitt arbete under år 1978. Följande prioritering mellan grup- perna gjordes

]) den gemensamma arbetsgruppen för frågor angående harmonisering av lagstiftningen om transplantation m. m.

2) en arbetsgrupp för jämförelse av kostnader för vård och behandling i öppen resp. sluten vård

3) en arbetsgrupp rörande egenvård 4) en arbetsgrupp angående skolhälsovårdens plats inom hälso- och sjukvården

Skr 1978/79: 17 17

5) en arbetsgrupp om sjukhusinfektioner. Som ämne för det samordnade forskningsprogrammet 1978 föreslogs "Vad kan förväntas av hälsoutbildningsprogrammen?”'

Kommittén yttrade sig över förslaget från den parlamentariska försam- lingen angående införande av ett s. k. internationellt medicinskt kreditkort. Kommittén förklarade sig villig medverka i arbetet men ställde sig något tveksam till värdet av ett sådant kort.

Kommittén diskuterade erfarenheter av bilaterala avtal på medicinens område och då främst med de östeuropeiska staterna.

På svenskt förslag beslutade kommittén att en utvärdering skall ske av samarbetet på blodområdet för att göra resultaten tillgängliga för andra än

experter. Kommittén antog förslag till resolution och rapport angående transplan-

tation av biologiskt material från människa. Kommittén antog vidare för- slag till resolution och rapport om familjeplanering. Arbetet betecknades såsom mycket värdefullt och kommer att publiceras genom Europarådets

försorg.

Den arbetsgrupp som behandlar viSSa frågor om förebyggande av narko- tikamissbruk har nu utarbetat förslag till rapport och förslag till resolutio- ner angående dels ambassaders resp. konsulats uppgifter när medborgare från det egna landet får problem med narkotikamiSSbruk i vistelselandet, dels åtgärder på informations- och utbildningsområdena om problem som unga människor möter vid resor till länder där narkotika är lätt tillgänglig.

6. Miljö- och regionala planeringsfrågor

&) Miljöfrågor Viktigare frågor i kommittéarbetet Arbetet inom naturvårdskommittén har koncentrerats till frågor rörande natur- och landskapsvård samt hotade växt- och djurarter. En särskild för- teckning över hotade växt- och djurarter har under året sammanställts. Inom en särskild expertkommitté utarbetas en konvention rörande skyd- det av vilda djur och växter i Europa. Under året har Europarådets diplom för skyddsvärda områden förlängts för de berörda svenska områdena. nämligen Sarek-Padjelanta nationalparker och Muddus nationalpark.

Fackministerkonferenser

Det tredje miljöministermötet planeras äga rum i Schweiz den 20—2l september 1979. Det tredje sammanträdet med den förberedande kom- mittén ägde rum i oktober 1977. Miljöministermötet avses behandla frågor rörande sambandet mellan de areella näringarna och naturvården.

Särskilda aktiviteter eller manifestationer

Under året har informationscentralen för naturvårdsområden slutfört sin våtmarkskampanj.

b) Regionalplanering F ackministerkonferenser

Förberedelserna för den fjärde europeiska planministerkonferensen. vil- ken avses äga rum i Wien i oktober 1978. påbörjades under 1977. Huvudte- mat vid konferensen blir planering för landsbygdsområden.

Skr 1978/79: 17 18

Konferensen förbereds av en ämbetsmannakommitté. Vidare ingår som ett led i förberedelsearbctet olika seminarier och symposier över ämnen med anknytning till konferensens huvudtema.

c) Byggnadsvård och stadsplanering

Under året har ett symposium om "Rural architecture in regional plan- ning” hållits i Granada, Spanien. Häri deltog även representanter för ett antal östeuropeiska stater.

7. Regionala och kommunala frågor

Viktigare frågor i kommittéarbetet

Huvudkommittén för regionala och kommunala frågor (CDRM) höll sitt första plenarmöte inom ramen för den nya kommittéstrukturen den 23—25 mars 1977. Detta ägnades främst åt 1977 och 1978 års arbetsprogram. Dessutom förbereddes kommunministrarnas ad hoc-konferens i Lissabon den 28—29 oktober 1977. Det andra mötet hölls den 23—25 november 1977. Därvid behandlades främst program och andra frågor som rör den tredje kommunministerkonferensen i Stockholm år 1978.

Vid den andra kommunministerkonferensen i Aten 1976 antogs ett preli- minärt förslag till en europeisk konvention för gränskommunalt samarbe- te. Under 1977 lades en slutlig text fram av huvudkommittén för regionala och kommunala frågor. Denna väntar; bli antagen under 1978.

Bland de aktiviteter som pågår inom kommittén kan förutom de utred- ningar och rapporter som rör Stockholmskonferensen nämnas följande studier. Moderna tekniker för kommunal administration, inklusive ratio- nell användning av datorer; fördelning av kostnader för kommunal service mellan nyttjare och skattebetalare.

Fackministerkonferenser

Vid en ad hoc-konferens i Lissabon den 28—29 oktober l977 diskuterade kommunministrama frågor om fördelning av ansvar och resurser mellan olika administrativa nivåer samt lämpliga storlekar för kommuner.

Vid den tredje kommunministerkonferensen i Stockholm den 7—8 sep- tember 1978 kommer att behandlas frågor om medborgarinflytande och ut- vecklingen av den kommunala demokratin.

8. Rättsfrågor Konventioner som öppnats för undertecknande (i) Den europeiska överenskommelsen om översändande av ansökningar om rättshjälp öppnades för undertecknande den 27 januari l977. Överens- kommelsen undertecknades av Sverige samma dag. Överenskommelsen avser ansökningar om rättshjälp (fri rättegång eller annat sådant bistånd) i ärenden av civil. kommersiell eller administrativ natur. Den som vill ansöka om rättshjälp i annan avtalsslutande stat än den i vilken han har hemvist får lämna in sin ansökningshandling till förmedlan- de organ i den senare staten. Denna översänder sedan ansökningen till mottagande organ i den andra staten. (ii) Sverige undertecknade den 27 januari l977 den europeiska konven-

Skr 1978/79: 17 19

tionen om bekämpande av terrorism. som öppnades för undertecknande samma dag. Konventionen ratificerades av Sverige med visst förbehåll den 15 september 1977 (jfr prop. 1976/77: I24).

Genom konventionen åtar sig de avtalsslutande staterna att antingen till- mötesgå begäran från annan sådan stat om utlämning av någon som har be- gått terrordåd av närmare angivet slag eller själv vidta åtgärder för lagfö- ring av honom. En fullständig anslutning till konventionen medför vidare att stat inte får vägra utlämning för sådant brott under hänvisning till att det är att betrakta som politiskt. På denna punkt har emellertid Sverige gjort ett särskilt förbehåll som innebär att Sverige behåller nuvarande möj- ligheter att vägra utlämning för politiska brott. Konventionen innebär dessutom att de avtalsslutande staterna skall lämna varandra rättsligt bi- träde när det gäller straffrättsliga förfaranden mot personer som har gjort sig skyldiga till terrordåd.

(iii) Den europeiska konventionen om produktansvar för personskada och dödsfall öppnades för undertecknande den 27 januari l977. Konven- tionen har inte undertecknats av Sverige.

Genom konventionen tillskapas ett särskilt ansvarssystem för person- skada orsakad av bristfälliga produkter. Konventionens tillämpningsområ- de är begränsat till ansvarighet för personskada. Ansvarigheten åvilar pro- ducenten av den bristfälliga produkten samt, i fråga om importerade varor. dessutom importören. Ansvarigheten är i princip objektiv. dvs. oberoende av vållande på producentens sida.

(iv) Sverige undertecknade den 24 november 1977 den europeiska kon- ventionen om migrerande arbetstagares rättsställning. Konventionen. vars innehåll redovisas under sektor 2. ”sociala och socio-ekonomiska frå- gor", öppnades för undertecknande samma dag.

( v) Sverige undertecknade den 24 november 1977 ett protokoll om änd- ring i 1963 års europeiska konvention om begränsning avfall avflerfaldigt medborgarskap och om militära förpliktelser i fall av flerfaldigt medbor- garskap. Protokollet öppnades för undertecknande samma dag.

Syftet med protokollet är bl. a. att underlätta för person med dubbelt medborgarskap att avstå från medborgarskapet i den stat där han inte är bosatt samt att förtydliga en bestämmelse i konventionen om rätt till befri- else i visst fall från militära förpliktelser vid dubbelt medborgarskap.

Ministerkommittén har också antagit ett tilläggsprotokoll till 1963 års konvention. Det avser informationsutbyte i anslutning till tillämpningen av konventionen.

(vi) Den 24 november 1977 öppnades för undertecknande den extrapeis- ka konventionen om delgivning i utlandet av handlingar iförvaltningsmål och förvaltningsärenden.

Syftet med konventionen är att skapa förutsättningar för internationellt samarbete vid delgivning av handlingar i förvaltningsmål och förvaltnings- ärenden och därmed komplettera tidigare internationella instrument om in- bördes rättshjälp i civil- och brottsmål.

Resolutioner vilka antagits av ministerkommittén (i) Medborgarskap för makar av olika nationalitet

] resolution (77) 12 rekommenderas medlemsstaternas regeringar att verka förjämställdhet mellan utländska män och kvinnor som är gifta med medlemsstats medborgare när det gäller villkoren för att bli medborgare i denna stat. Vidare rekommenderas att det för utlänning. som är gift med medborgare i medlemsstat. för förvärv av medborgarskap i den staten inte

Skr 1978/79: 17 20

skall krävas merän fem års hemvist i staten varav högst tre år efter äkten- skapets ingående. Resolutionen innehåller också en rekommendation om att utlänning som är gift med medborgare i medlemsstat skall få bli med- borgare i den staten på förmånligare villkor än andra utlänningar. (Jfr även redovisningen under sektor 2. "sociala och socio—ekonomiska frågor”).

(ii) Medborgarskapför barn i äktenskap

Resolution (77) 13 innehåller rekommendationer till medlemsstaternas regeringar rörande medborgarskap för barn födda i äktenskap. I resolutio- nen rekommenderas regeringarna att i och med födseln ge barn i äktenskap medborgarskap i staten om barnets far eller mor är medborgare i staten el- ler möjliggöra för sådant bam att till dess det har fyllt 22 år förvärva detta medborgarskap. Vidare rekommenderas regeringarna att i sin lagstiftning införa bestämmelser varigenom dubbelt medborgarskap undviks. l sist- nämnda avseende innehåller resolutionen även rekommendationer om bl. a. vissa minimibestämmelser. (Jfr även redovisningen under sektor 2 "sociala och socioekonomiska frågor")-

(iii) Införande ()("h jQ'irenhetligande av nationella identitetskort

l resolution (77) 26 rekommenderas medlemsstaternas regeringar att snarast anpassa redan befintliga nationella system för identitetskort till vis- sa angivna bestämmelser eller åtminstone bringa dessa system i överens- stämmelse med de principer som dessa bestämmelser ger uttryck för och som är avsedda att skydda individens grundläggande rättigheter. För det fall identitetskortsystem saknas rekommenderas att införandet av ett så- dant system övervägs. Resolutionen innehåller också en rekommendation till regeringarna att för identifieringsändamål erkänna varandras identitets- kort.

(iv) Ersättning till brottsoffer

Resolution (77) 27 innehåller rekommendationer till medlemsstaternas regeringar att i fråga om ersättning till brottsoffer beakta vissa närmare an- givna principer. Dessa principer rör bl. a. i vilka fall staten bör bidra till er- sättningen. vilka brottstyper som minst bör omfattas av ersättningssyste- met. hur och i vilken form ersättningen bör utgå. vad som bör omfattas av ersättningen. ersättningens storlek och vilken stat som bör utge ersättning- en.

( v) Straffrättens möjligheter att bidra till skydd av miljön

I resolution (77) 28 rekommenderas medlemsstaternas regeringar att överväga de problem som togs upp i en rapport angående straffrättens roll på miljöskyddets område som lades fram vid det sjunde europeiska justitie- ministermötet i Basel år 1972 och om möjligt vidta en eller flera av de åtgär- der som föreslogs i denna rapport.

(vi) Smitningfrån trafikolycksplats

I resolution (77) 29 uttalas att harmonisering av lagstiftningen rörande smitning från trafikolycksplats är önskvärd. Medlemsstaternas regeringar rekommenderas därför att tillämpa vissa närmare angivna principer i den- na lagstiftning. Dessa principer innebär bl. a. att bestämmelser bör ges om vad trafikant skall iaktta i händelse av trafikolycka och om påföljder för smitning.

Skr 1978/79: 17 Zl

(vii) Den enskildes skydd mot myndighets åtgärder

1 resolution (77) 31 framhåller ministerkommittén att det med hänsyn till det ökade samarbetet mellan stater i förvaltningsärenden samt människor- nas allt större rörlighet över gränserna är önskvärt att få till stånd en enhet- lig standard i alla medlemsstater i fråga om den enskildes skydd mot myn- digheters åtgärder. Medlemsstaternas regeringar rekommenderas därför att i sin lagstiftning och administrativa praxis ledas av vissa principer. Dessa principer omfattar rätt att bli hörd, att få tillgång till upplysningar, rätt att anlita biträde, angivande av skäl i beslut och angivande av besvärs- möjligheter.

(viii) Tillämpningen av den europeiska konventionen om inbördes rätts- hjälp l brottmål

Resolution (77) 36 innehåller rekommendationer till medlemsstaternas regeringar rörande tillämpningen i vissa avseenden av konventionen om inbördes rättshjälp i brottmål.

Viktigare frågor i kommittéarbetet (i) Europeiska kommittén för juridiskt samarbete ( CDCJ)

CDCJ höll under år 1977 två möten. Kommitténs 27:e möte ägde rum den 27 juni— 1 juli och det 28:e mötet den 28 november—2 december.

I syfte att uppnå ökad rättslikhet mellan Europarådets medlemsländer pågår utredningsarbete på en rad områden inom olika kommittéer under CDCJ. Bland de ämnen som är under utredning bör främst nämnas vårdnad om barn, åtgärder för att underlätta för part att föra talan vid domstol. skydd vid automatisk databehandling. automatisk databehandling av rätts- lig information. transplantation, den enskildes skydd vid administrativa förfaranden. förenhetligande av familjerätten, rättsliga aspekter på de pro- blem som uppstår i samband med statslösa personers närvaro på medlems— staternas territorier. privilegier och immunitet samt följdverkningar i be- vishänseende av nya metoder att återge handlingars innehåll.

CDCJ har under året underställt ministerkommittén utkast till konven- tion om erhållande utomlands av upplysningar och bevis i förvaltnings- ärenden. Ministerkommittén har vidare underställts utkast till tilläggspro- tokoll till den europeiska konventionen om upplysning om innehållet i ut- ländsk rätt. CDCJ har även föreslagit ministerkommittén att anta utkast till resolutioner om avtalsviten. rättshjälp och transplantation.

Massmediakommittén, som sorterar under CDCJ , har under 1977 hållit sitt tredje möte. Vid mötet diskuterades bl. a. program och framtida verk- samhet samt organisations- och strukturfrågor. Det beslöts att den tidigare organisationen av arbetet i fyra expertkommittéer skulle ändras. så att ar- betsuppgifterna omfördelades till tre underkommittéer. Expertkom- mittéema har numera följande uppgifter: Mediernas funktion och uppgif- ter, Elektroniska media och Rättsliga frågor rörande media.

(ii) Europeiska kommittén för brottslighetsfrågor ( CDCP)

CDCP höll den 23—27 maj 1977 sitt 26:e plenarmöte. Vid mötet behand- lades förslag till resolution om ersättning till brottsoffer och förslag till re- solution om straffrättens möjligheter att bidra till miljöskyddet. CDCP an- tog förslagen, det förstnämnda med vissa ändringar, och beslöt att hän- skjuta dem till ministerkommittén. Vidare behandlades bl.a. förslag till tilläggsprotokoll och resolutioner rörande tillämpningen av de europeiska konventionerna om utlämning för brott och om inbördes rättshjälp i brott-

Skr 1978/79:17 22

mål. CDCP antog med vissa tillägg de föreslagna texterna och beslöt att hänskjuta dem till ministerkommittén. Vid mötet antogs även en slutlig rapport om obehörigt avvikande från trafikolycksplats.

Bland de frågor som under år 1977 behandlades av CDCP:s underkom- mittéer märks, utöver de ämnen som ovan nämnts, avkriminalisering. straffprocessuella frihetsberövanden, försäljning och innehav av skjutva-

pen. ungdomsbrottslighet och sociala förändringar, ekonomiska brott samt terrordåd.

På CDCP:s arbetsprogram för år 1978 står bl. a. våldet i dagens samhäl- le, internationellt samarbete i fråga om brott rörande konst. samarbetet mellan allmänheten och polisen samt vissa frågor rörande kriminalvård i anstalt.

Fackministerkonferenser

På initiativ av den österrikiske justitieministern hölls den 23 september 1977 ett informellt justitieministermöte i Wien. [ mötet deltog företrädare för samtliga Europarådets medlemsstater utom Grekland, Malta. Portugal, Spanien och Turkiet samt Finland. Vid mötet diskuterades resultatet av en europeisk familjerättskonferens som hållits i Wien omedelbart före justitie- ministermötet. Vidare diskuterades åtgärder att underlätta för enskild att föra talan vid domstol samt frågor om ersättning till brottsoffer och om ter- rorism.

Särskilda aktiviteter eller manifestationer

Under tiden den 19—22 september hölls i Wien en europeisk familjerätts- konferens. 1 konferensen deltog företrädare för samtliga Europarådets medlemsstater utom Malta samt Finland och Liechtenstein.

Syftet med konferensen var att diskutera vilka ämnen som kan vara lämpliga att ta upp i ett arbete avseende harmonisering av medlemsstater- nas lagstiftning på det familjerättsliga området.

Vid konferensen behandlades frågor om åtgärder för att införliva barn i en ny familj, föräldrars skyldighet mot sina barn samt utövandet av föräld- ramyndighet, makes behörighet att förfoga över makarnas gemensamma egendom och efterlevande makes rätt till sådan egendom samt grunder för och följder av äktenskapsskillnad. Konferensen antog vissa uttalanden med förslag till åtgärder för att harmonisera familjerätten, riktade till mi- nisterkommittén och CDCJ att beaktas i arbetet inom Europarådets ram.

III. Europarådets fond för bosättning och regional utveckling

Regeringen beslöt den 16 juni 1977 att Sverige skulle ansluta sig till Europarådets fond för bosättning och regional utveckling, och den 1 juli 1977 inträdde Sverige som femtonde medlemsstat i fonden.

Fonden (Resettlement Fund) bildades år 1956 som ett instrument i flyk- tingpolitiken. Numera används fonden huvudsakligen för att stödja ut- vecklingsprojekt i sådana regioner som har drabbats eller hotar att drabbas av stora befolkningsomflyttningar. I detta syfte tar fonden upp lån på den internationella marknaden samt beviljar eller garanterar lån till medlems- länderna på förmånliga villkor.

Sedan tillkomsten har fonden beviljat lån om sammanlagt 412 miljoner US dollar. Härav har 81 miljoner återbetalats.

Skr 1978/79: 17 23

Fondkapitalet uppgick den 31 december 1977 till 7.805.000 US dollar. Under 1977 beviljades lån om ungefär 56 miljoner US dollar till projekt i Portugal, Italien, Grekland, Cypern, TUrkiet, Malta och Frankrike.