Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen behandlas vissa smärre förändringar i SlPRlzs organisa- tion. Dessa s_vftar till att underlätta en anpassning av institutets verksamhet till de arbetsrättsliga förhållanden i Sverige som tillkommit sedan institutet grundades år 1066 och till att bibehålla dess oberoende ställning och internationellz't karaktär. Vidare föreslås skattefrihet för vissa kostnadser— sättningar till SlPRlzs utländska forskare.

Bestämmelsen om skattefrihet avses träda i kraft den 1 januari 19HI och tillämpas första gängen vid 1982 ärs taxering.

• Sida 2
•  Original

l'rop. l*)79/8tl:ltl6

Förslag till

(J

Lag om ändring i komnmnalskattelagen (”28:370)

Härigenom föreskrivs att 33 k' 3 mom. och punkt 7 av anvisningartnt till 33s' kommunalskattelagen (WZN'137U) skall ha nedan angivna lydelse.

Naturum/t' Il'tIt'ISt"

33

kines/(igen fvt/else

;

_; mum.' Säsom intäkt upptages it'kt' vad som av .YItIIt'Il anvisats till bestridande av särskilda. med vissa tjänster eller uppdrag förenade kostnader. sasom:

utlandstillägg och därmed likställda förma'tner för utom riket stationerad personal vid utrikestk'irvaltningen eller i svensk biständsverksamhet'.

förvaltningskostnadsbidrag oelt anslag till andra espenser:

a stat uppförd häst— och batlega: till beställningslmvare vid armen utgaende hästgottgörelse för egna

tj änstehästar:

resekost nads- och tra ktamenlse rsät t ning: kostnadsersättning för värd av person i enskilt familjehem: ägande i följd härav skattskyldig icke göra avdrag för underskott. som kan uppkomma därigenom. att sälunda anvisat anslag icke ft'irslär till täckande av därmed avsedda utgifter.

Bestämmelserna i första stycket tillämpas även pa mt'nsvarande kost- nadsersättning som anvisats av koln— mun eller skogsvärt'lsstvrelse eller som bekostas av Nordiska minister— rädet i samband med arbete inom ramen för det nordiska tjänsteman- nautbvtet. Riksskatteverket fär oek— sä. när skäl föreligger". förklara att reglerna i första stycket skall tilläm— pas pä motsvarande ersättning. som anvisats av annan offentlig institu- tion. Sädant beslut far. när omstän- digheterna föranleder det. äterkallas av riksskatteverket. Mot beslut. som meddelat riksskatteverket enligt detta stycke. fär talan inte föras.

' Senaste lydelse 1979998.

Bestämmelserna i första stycket tillämpas även pä motsvarande kost— nadsersättning som anvisats av korti- mun eller skogsvärdsstvrelse eller som bekostas av Nordiska minister- radet i samband med arbete inom ramen för det nordiska tjänsteman- nautb_vtet. Bestil";inne/runiu lil/('im- pm' vidare — i den unrfutmiug som anges i punk! 7 fjärr/t' Mycke! uv unvisningarna på krtr”Maire/trä!!— ningar som anvisats av styrelsen för Shrek/Iulius" III/('I'Illllf()II('IItl freds"- I/in'skningsinstilul (SIPRI) Ii/I Stil/(III [HI Iu'slr'imrl lid kontra/t'[smula/[(I forskare vid SIPRI som iir utländsk med/mrgare och sum vid tidpunkten _li'ir uizsläl/ningt'n Itos" SII'RI inte (ir bom/I i Sverige. Riksskatteverket fär oeksa. när skäl ft'ireligger. förklara

• Sida 3
•  Original

Prop. 1979/80: 106 3

Nuvarande [vile/se liit'ir't's/ttgt'n lydelse

att reglerna i första stycket skall tillämpas pa motsvarande ersätt— ning. som anvisats av annan offentlig institution. Sadant beslut fär. när omständighetertta föranleder det. aterkallas av riksskatteverket. Mot beslut. sotn riksskatteverket medde— lat enligt detta styeke. fär talan inte föras.

Förmänen av fri sjukvärd eller fri tandvärd. sä ock av fri grupplivförsäkring upptages icke sasom intäkt. oavsett om förmänen atnjutits pa grttnd av statlig eller på grund av kommunal eller enskild tjänst. llar sadan förman atnjutits pa grund av enskild tjänst oclt utgatt efter väsentligt förmz'tnligare grunder än som gälla för befattningshavare i statens tjänst. skall dock förmänen upptagas säsom intäkt till den del den utgätt efter förtnänligare grunder än de för nämnda befattningshavare gällande. Förmän av fri grttppsjttkförsäkring enligt grttnder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer upptages ej säsom intäkt.

Säsom intäkt upptages ej heller förman av mindre värde, sotn utgätt i annat än penningar, därest förmänen kan antagas icke vara avsedd att utgöra direkt vederlag för utfört arbete.

Anvisningar

till 32 s

7.3 Till ersättning. som anvisats av staten till bestridande av viss nted tjänsten förenad kostnad och som ftiiljaktligen ej är underkastad skatteplikt. räknas även den till tjänsteman vid förflyttning frän en tjänstgöringsort till en annan utgående ersättning för fl_vttningskostnad samt för den ökade utgift. som för honom ma hava uppstätt därigenom. att han mäst vidkännas kostnad för bostad ä säväl den gamla som den nya tjänstgöringsorten. Detsamma gäller i fråga om bidrag till representationskostnader. sotn är vissa statens tjänstemän anslaget. Säsom med utlandstillägg likställda förmåner anses för utom riket stationerad personal vid utrikesförvaltningen fri bostad med uppvärmning och belysning. hostadskostnadsersättning eller däremot svarande förmän. bidrag för resa till Sverige för semester. barntillägg. uthildningsbidrag. barnresebidrag. ersättning för hållande av bil och förflyttningsbidrag samt för personal. som av staten anställts för biständsverksatnhet. förmäner som motsvara de nu nämnda.

3 Senaste lydelse 1966729.

• Sida 4
•  Original

Prop. 1979/80: 106 4

Nuvarande lydelse Films/men Ivf/else

[.)e knstntnlserst'ittningnr till .l'ors— kare lms SIPRI som avses i 33 s* .t' inom. andra stycket andraptntklen r'ir tillägg ..för ökade let'nadsknstntnler. Ali—irnuin av fri bostad eller bus/ads- kustnadst'rst'iltning samt erst'iltning för skt'tlavgij'ler för barn (n'/t ersätt- ning för I/lvtlningskostrtader.

Denna lag träder i kraft den I januari 1981 och tillätnpas första gängen vid 1982 ärs taxering.

• Sida 5
•  Original

Prop. 1979/80:l06

'Jt

Utdrag

U'I'Rl K IBS DIF. PA R'I'F M ENTITI' . PR( YI'OKOLL vid regerittgssatnmanträde IUNI I—t )3-00

Närvarande: statsministern l-"äIldin. ordft'irattde. och statsräden Ullsten. Bohman. Wikströttt. Mogärd. Åsling. Ix'röttmark. Burenstant Linder. Johansson. Iloltn. Boo. Danell. Petri.

l"i')re(lragan(le: statsrädet Ullsten

Proposition om Stockholms internationella fredsforskningsinstituts (SIPRI) organisation och verksamhetsformer. m. m.

[ Inledning

Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallade dävarande chefen för utrikesdeparten'tentet den I september [078 en särskild utredare| med uppdrag att utreda frägan om formerna för stiftelsen Stockholms internatio— nella fredsforskningsinstituts (SIPRI) framtida verksamhet. Den 25 septem- ber 1978 tillkallades vidare tvä sakkunniga och en expert att bistä den särskilde utredaren. Ytterligare tre experter tillkallades den I december I07S.

Utredningen. som antog benämningen SIPRI-utredningen. framlade i oktober I979 betänkandet (Ds UD l97911) Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI): Organisation och verksamhetsformer. I betättkandt framförs ett antal förslag till ändringar i SIPRlzs organisation. främst mot bakgrund av effekterna pä SIPRI och dess verksamhetsformer av den nya arbetsrättsliga lagstiftningen i Sverige. Bl. a. föreslås 'en begränsning av mandattiden för institutets styrelseledamt'iter och direktör samt inrättan- det av ett rädgivande forskarkollegium.

Vidare föresläs i betänkandet att vissa kostnadsersättningar till institutets utländska. kontraktsanställda forskare undantas frän beskattning. Dessutom attgcs vissa skäl till att institutet. på kort och något längre sikt. skulle kunna erhälla förstärkta resurser genom höjda anslag över statsbudgeten.

SIPRI-utredningens betänkande bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.

Efter remiss Itar yttranden över betänkandet avgetts av statskontoret. riksrevisionsverket (RRV). riksskatteverket (RSV). universitets- och hög-

' Riksdagsledamoten Sven Andersson

• Sida 6
•  Original

Prop. [979/80: l06 o

skoleämbetet (Ul IÅ). forskningsradsnämtulen (I"-'RN). Stockholms interna— tionella fredsforskningsinstitut (SIPRI). 'I'C'Uzs statstjänstemannasektion ('IICO-S). centraIorganisationen SACO-"SR (SACO.-"SRL I.andsorgattisatio- tten i Sverige (I.(_)). Svenska arbetsgivareföreningen (SAF). Vetenskapsaka— demiett. Svenska l'reds— och skiljedomsftiärenittgen och Svenska FN-förbun- det.

Vidare har yttranden avgetts av universiteten i Stockholm. Uppsala. Lund och Göteborg. av vissa enskilda ledamöter av SlPRl:s styrelse samt av Statstjänstemannaförbundct. sotn i likhet med TCO-S ställt sig bakom ett yttrande frän Statstjänstemanttaförbttndets avdelning 4I3 vid SIPRI.

Ingettjörsvetenskapsakademien. Utrikespolitiska institutet och Svenska sektionen av internationella kvinnoft")rbundet för fred och frihet har avstätt fran att yttra sig i ärendet.

En satnmanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta ärende sotn bilaga 3.

2. SlPRl:s roll och betydelse

Stiftelsen Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (Stockholm International Peace Researclt Institute. SIPRI) grundades efter beslut av riksdagen är 1966 (prop. I*)66:7o. SU 196638. rskr IOötvltB). I propositio- nen uttalade departementsehefen bl. a.: Den längvariga fredsperiod Sverige upplevt och vär strävan att föra en konsekvent neutralitets— och fredspolitik gör det naturligt att vi söker bidraga till belysningen av problemen hur internationella konflikter uppstär. hur de skall kunna undgäs och hur de skall kunna biläggas pä fredlig väg. Vidare framht'.)ll departententschefen att det nya fredsforskningsinstitutet skulle ha en internationell karaktär-- genom en internationell rekrytering av forskare och ledning för institutet — och en självständig ställning i form av en stiftelse till vars verksamhet de svenska statsmakterna skulle tillskjuta rörelsekapital. Det betonades särskilt att svenska statliga myndigheter inte borde fä utöva nägon päverkan pä innehallet i institutets forskning.

Under de är som gått sedan institutet grundades har SIPRI gjort en viktig ittsats pä det internationella nedrustningsomrädet. Genom institutets rikhal- tiga publikationsverksamhet har nedrustningsförhandlare och opinitmsbilda- re pä nedrustningsomradet i ltela världen kunnat förses med fakta och analyser vars tillförlitlighet och användbarhet har vunnit internationellt erkännande. Till särskilt stor nytta synes SlPRl:s skrifter ha varit för sma och medelstora stater som a ena sidan har ett vitalt intresse av att aktivt driva nedrustningsfrägorna men som (1 andra sidan saknar stt'trmakternas resurser att själva skaffa fratn det nödvändiga faktaunderlaget för nedrustningsför- handlingar. Följaktligen är det numera en vanlig företeelse att SIPRI- publikatitmer och SIPRI-data äberopas säväl i I-"örena Nationerna och nedrustningskommitten i Geneve som i mänga andra internationella

• Sida 7
•  Original

—_.I

Prop. 1979/80:I06

sammanhang. 'Iiill grund för detta ligger inte minst SlPRl:s stravan att upprätthalla ett vetenskapligt samarbete med länder i säväl öst som väst. I')et forskarlag som bedriver institutets forskning bestar av experter som rekryterats frän öst och väst. nord och syd.

Det bör därför vara ett starkt svenskt intresse att SIPRI kan fortsätta sin verksamhet i enlighet med de riktlinjer som ursprungligen avsetts. (icnom att ställa tnedel till förfogande för instittttets verksamhet. och samtidigt göra klart och trovärdigt att institutet vad gäller forskningsitmchället och forskningsinriktningen inte är föremal för päverkan av svenska statliga myndigheter. gör Sverige en insats för det internationella nedrustningsarbe— tet. Denna uppfattning har kommit till uttryck i flera partimotioner i riksdagen under innevarande och tidigare riksmöten.

Under den tid som gätt sedan SIPRI grundades har emellertid vissa problem i institutets verksamhet uppstatt. I-_-'tt huvudmoblcm härvidlag ltar gällt frägan om hur institutets intermttitmella karaktär och oberoende ställning skulle läta sig förenas med den nya lagstiftningen i Sverige pa arbetsrättcns omrädc. främst lagen ( l*)74:12) om anställningsskydd. Denna lag kunde främsta som svär att förena med de principer rörande. forskarre- kryteringen till SIPRI sotn fastslogs i twannämnda projmsitirm. nämligen att rekryteringen skulle präglas av flexibilitet och att institutets styrelse skulle ges befogenhet att avgöra forskarstabens lämpliga sammansättning.

litt annat problem har gällt den svenska skattelagstiftningens inverkan pä institutets möjligheter att rekrytera högt kvalificerade forskare frän vissa länder till en tillfällig tjänstgöring vid SIPRI.

Den särskilde utredare som. pä begäran av säväl SlPRl:s styrelse som dess personalorganisation. tillkallades den I september lU7S för att enligt direktiven bl. a. pröva huruvida de organisatoriska former i vilka verksam— heten hittills bedrivits och vilka fastlagts i institutets stadgar alltjämt är ändamälsenliga. har nu framlagt sitt bet:"inkande. [ betänkandet ges inledningsvis en kortfattad beskrivning av institutets hittillsvarande verksam- het. varvid dels konstateras den viktiga roll sotn SIPRI kommit att spela. dels noteras vissa avvikelser i fräga om verksamhetens former och inriktning jämfört med de ursprungliga riktlinjerna. Enligt utredarens mening skulle en viss breddning av forskningsinriktningen och ett ökat samarbete med den akademiska fredsforskningen i Sverige och övriga Norden i framtiden kunna vara sakligt befogad.

Vidare framhalls i betänkandet att den nya arbetsrättsliga lagstiftningen i Sverige inte innebär nägot hinder för att även i framtiden vidmakthälla principen om SlPRl:s internationella karaktär och oberoende ställning. Främst hänvisas härvid till det kollektivavtal som slutits mellan SIPRI och Statstjänstemannaförbundet och i vilket parterna utnyttjar sin rätt att överenskomma om undantag frän lagen om anställningsskydd. Dessutom framläggs ett antal förslag till ändringar i SlPRl:s organisation samt vissa förslag om restn'sförstärkning för institutets del. inkl. förslag till viss ändringi

• Sida 8
•  Original

Prop. 1979/80: too S'

skattelagstiftningen.

Som framgär av remissammanställningen har de olika rcmissinstanscrna i allmänhet valt att endast yttra sig över vissa. för dem särskilt intressanta eller relevanta. delar av betänkandet. Sälunda har t. ex. UI IA och universitetcni Stockholm. Uppsala. Lund och Göteborg samt Svenska freds— och skilje- domsförcningen valt att främst yttra sig över betänkandets inledande kapitel om vcrksamhetsformer och vcrksamhetsinriktning. medan statskontoret. IIRN. SlPRl:s styrelse. personalorganisationen pä SIPRI (ST avd 413) och Svenska FN-förbundet främst yttrat sig över utredningens organisatitmsför- slag. RRV och RSV har valt att i stort sett enbart kommentera utrednings- förslaget om ändring i kommunalskattelagen (IIJ18137U). medan organisa— tionerna S,-X(.'('_')."SR. I.(.) och SAI-' förutom detta senare utretlningsförslag även uppmärksammat vad som sägs i betänkandet om arbetsrättslagarna.

De olika förslag som framläggs i betänkandet godtas i allt väsentligt i yttrandena frän FRN. TCO-S. S,'X("(_).-"SR och Vetenskapsakademicn. Inte heller i yttrandena frän UI IÄ och de olika universiteten förekommer nagra invändningar mot de viktigare tttrcdningsft'irslagen. De flesta remissinstan- serna anslnter sig till utredningens ständpunktcr beträffande den arbetsrätts— liga lagstiftningen i ft'n'hällande till SIPRI ("SAF framför dock invändningar pä denna punkt. medan statskontoret i sitt yttrande efterlyser en öppenhet och beredskap att vid behov pä nytt pröva institutets ställning). Erinringar mot utredningens förslag om ändringar i institutets organisation framförs i första hand av SlPRl:s styrelse och Svenska FN-förbundet. En del remissinstanser är tveksamma eller negativa till utredningsförslagct rörande viss skattebefrielse för de utländska kontraktsanställda forskarna.

3. SlPRl:s ställning och karaktär

I SIPRI—utredningens betänkande betonas vikten av att institutets internationella karaktär och oberoende ställning bibehalls. även under den nya arbetsrättsliga lagstiftningen i värdlandet Sverige. Det faktum att SIPRI säsom svenskt rättssubjekt. en organisation som tillkommit som resultat av ett svenskt riksdagsbeslut och inte ett n'tellanstatligt avtal. omfattas av svensk arbetsrättslig lagstiftning utgör enligt utredningen inte nägot hinder för att även fortsättningsvis bibehälla ett institut som till sin karaktär är internatio— nellt och som i sitt forskningsverksamhet är helt oberoende av svenska statliga myndigheter. Utredningen hänvisar härvid till det kt')llektivavtal sotn medger institutet rätten att visstidsanställda forskare liksom till det faktum att lagen (I97b:68t_l) om medbestämmande i arbetslivet visserligen äläggcr arbetsgivarsidan informations- och förhandlingsskyldigheter men inte frän- tar SlPRl:s internationella styrelse beslutanderätten i frägor rörande institutets forskning.

I likhet med de flesta remissinstanser som yttrat sig i denna delfraga instämmer jag i stort i det resonemang och de slutsatser som framförs i

• Sida 9
•  Original

Prop. l970/8I): nm t.)

betänkandet. I.)ct kollektivavtal som i februari IV"/H slöts mellan SIPRI och Statstjänstemannalt'n'lumdet far anses utgöra en tillfredsställande lösning när det gäller att säkerställa institutets möjligheter att visstidsanställda forskare för konkreta forskningsuppgifter. Som utredningen papckar ger kollektiv- avtalet som sädant uttryck för en beredskap hos arbetstagarsidan att godta SlPRl:s särskilda behov av att utnyttja vissa möjligheter till avvikelser frän lagen om anställningsskydd.

Det enligt min mening avgörande när det gäller bibelntllandet av SlPRl:s internationella karaktär och oberoende ställning är att SlPRl:s beslutande organ — styrelsen och institutsdirektörcn — rekryteras internationellt. att ftn'skarrckrytcringen sker pä internationell basis och i balans mellan olika politiska och ekonomiska system. och att forskningsresultaten präglas av objektivitet och hög vetenskaplig nivä. I den män dessa mal realiseras torde det faktum att det ocksä finns en administrativ och finansiell länk mellan institutet och värdlandet Sverige knappast vara nagot som kan skada SlPRl:s trot-';'irdigl'tct i internatitmella sammanhang.

4. SlPRl:s organisation

SIPRI-utredningen konstaterar inledningsvis i detta avsnitt att den ej funnit skäl att föreslä nägra genomgripande förändringar i institutets organisatt'u'iska struktur med ett rädgivande. internationellt sammansatt vetenskapligt rad. en beslutande styrelse och en institutsdirektör som verkställande chef och under styrelsen ansvarig för den pägaende forsknings— verksatnheten. De förslag som framläggs är närmast avsedda att förtydliga regelsystemet och främja samarbetet inom institutet. detta mot bakgrund av de erfarenheter som vunnits under de gängna ärens verksamhet.

I syfte att allmänt aktivera institutets vetenskapliga räd som sedan är Woo endast sammanträtt tvä ganger. föresläs att det i institutets stadgar fastställs. att detta skall sammanträda i Stockholm minst en gäng vart femte ar. I—"lera remissinstanser. däribland statskontoret och FRN anser att rädet bör sammanträda oftare än en gäng vart femte är om det skall fylla en meningsfull funktion. Med hänsyn till att vad som föresläs endast är ett visst minimum finner jag dock skäl att ansluta mig till utredningsförslaget. .lag finner det likasä rimligt att. säsom föresläs i bet:"inkandet. rädet formellt ges rätten att inkomma med namnförslz'tg när vakanser uppstätt eller förväntas uppstä i styrelsen eller pä direktt'irsposten.

Beträffande institutets styrelse och instittttsdirektörcn innebär utredning- ens viktigastc förslag att mandattiden för dessa förordnanden begränsas till högst tvä femärsperioder. Förslaget. som allmänt stöds i remissyttrandcna. framförs mot bakgrund av ett resonemang om behovet av balans mellan värdet av kontinuitet och värdet av fi.")rnyelse och rotation. Jag ansluter mig till förslaget. Till skillnad mot utredningen men i likhet med Uppsala universitet. SlPRl:s personalorganisation och Svenska freds- och skilje—

• Sida 10
•  Original

Prop. 1979/80: 106 tu

domsföreningcn anser jag dock ('n'ervägande skäl tala föratt bestämmelsen träder i kraft omedelbart. titan övergängsbestämmelser.

Ianslutning härtill vill jag framhälla att det självklart torde vara ett intresse för SlPRl:s styrelse att kunna demonstrera för framtida kandidater till LIII'L'lx'IÖI'SPUSICH att institutet är berett att. inom ramen för sina resurser. känna ett materiellt ansvar under en övergangstid för en institutsdirektör som avstätt frän karriärmöjligheter i hemlandet för att under en längre tid tjänstgöra sorti chef för SIPRI.

När det gäller biträdande direktören vid SIPRI anser utrednignen skäl tala för att denna post ges en formell ställning som bättre motsvarar den reella arbets- och ansvarsbt'irt'lan. Salunda föresläs bl. a. att tjänsten skall definieras i institutets stadgar. att biträdande direktören formellt skall ha ställning som inslitutsdirektt'fn'ens ställföreträdare och att regeringen. efter inhämtande av förslag av SIPRI :s styrelse och personalorganisation. skall utse innehavare av tjänsten. Invändningar häremot har i första hand framförts i yttrandet t'rän SlPRl:s styrelse. som motsätter sig stadgeändringar enligt utredningens förslag i vad avser förordnande av biträdande direktör liksom i vad avser direktörens ställföreträdare. medan persona[organisationen vid SIPRI stöder förslaget. Jag anser mig höra tillstyrka utredningsförslaget som enligt min mening kommer att innebära en bättre preciserad arbetsfördelning inom institutet.

I.ikasä finner jag skäl att ansluta mig till utredningsförslaget om inrättande av ett forskarkollegium med uppgift att bereda ärenden som rör planeringen och genomförandet av institutets forskning samt spridningen av forsknings- resultaten. Av det särskilda kapitel som i betänkandet ägnas förslaget om ett forskarkollegium framgär klart att utredningen ser detta i första hand som ett organ för forskningssaimirbete inom institutet. främst mellan forskarna och institutsdirektören. Den föreslagna stadgeformuleringen fär självfallet inte tolkas säsom innebärande att styrelsen skulle äläggas en skyldighet att alltid inhämta kollegiets mening innan beslut fattas i forskningsfrägor. SlPRl:s styrelse efterlyser i sitt yttrande ett klarläggande pa den punkten.

Bland de förslag som i övrigt framläggs i betänkandet rörande SlPRl:s organisation kan. slutligen. särskilt nämnas förslaget att SlPRl:s veten— skapliga räd. styrelse. forskarkollegitun och personalt'trganisation formellt skall ges förslagsrätt vid regeringens förordnande av sty-'relseledainöter och institutsdirektör. Jag finner detta förslag välmotiverat och ansluter mig därtill.

Jag vill erinra om att det ankommer pä regeringen att besluta i dessa

frägor.

5. SlPRl:s resursbehov

SIPRI-utredningen noterar i sitt betänkande. att en beredvillighet fran riksdagens sida att genom höjda anslag tillse att SlPRl:s verksamhet skall

• Sida 11
•  Original

Prop. [979/801106 1 |

kunna bibehällas och vidareutvecklas. kommit till uttryck i flera partimotio- ner den senaste tiden. Utredningen finner mot denna bakgrund skäl att ttppmärksamma vissa otnräden där institutet redan i nuläget torde vara i behov av resttrsförstärkning. Säledcs nämns ett behov av viss personalft'ir— stärkning samt av ökade resurser för att förbättra situationen för institutets utländska forskare.

Utredningen fratnltäller ocksä att SIPRI i framtiden kan kotntna att behöva göra anspräk pä väsentligt utökade resurser i den tnän man söker realisera den breddning av forskningsverksamheten. sotn utredningen anser vara genomförbar pä sikt.

Jag avser att senare äterkomma till regeringen i dessa fragor i samband med behandlingen av SlPRl:s anslagsfratnsti'tllning för bttdgetäret 1981!" 82.

6. Skattefrihet för vissa kostnadsersättningar

SlPRl:s utländska forskare anställs vanligen pä sädana villkor att de blir obegränsat skattskyldiga i Sverige. Förutom grundlön fär de ersättning med f. n. ungefär ] ()tlll kr.!tnän. för ökade levnadskostnader. De erhäller vidare fri bostad eller bostadskostnadsersättning i Sverige. Dessutom kan ersättning utgä för barns skolgäng samt för flyttningskostnader till och från Stockholm. Nu nämnda ersättningar och förmäner är normalt skattepliktiga. Till en del torde dock avdrag kunna medges vid taxeringen för de kostnader som ersättningarna avser att täcka.

Av betänkandet framgär att SIPRI haft svärt att rekrytera sädana kvalificerade utländska forskare som behövs för att verksamheten skall kunna bedrivas pä avsett sätt. En starkt bidragande orsak härtill har varit den skattemässiga behandlingen av de nämnda kostnadsersättningarna. Enligt SIPRI-utredningen skulle dessa problem bäst lösas genom en uttrycklig bestämmelse som ttndantog beloppen i fräga frän skatteplikt. Förslaget har fätt ett delvis blandat mottagande. Bl. a. har man pekat pä riskerna för att en sädan ändring skttlle fä inte avsedda smittoeffekter.

För egen del vill jag redovisa följande överväganden. Det som enligt min mening katt motivera en undantagsbestämmclse av nyss nämnt slag är den särställning sorti SIPRI intar. Säväl SIPRlzs uppbyggnad sotn de närmare verksz-tmhetsformerna gör att institutet fär sägas ha en sådan internationell inriktning att det närmast är att jämföra med ett mellanstatligt organ. .Jag vill vidare framhälla att betryggande garantier finns mot ett eventuellt missbruk av skattefriheten för de angivna ersättningarna framför allt genom svenska statens insytt i SlPRl:s ekonomi. Det bör vidare päpekas att en undantags- bestämmelse av ifrägavarande slag i realiteten inte kotntner att fä alltför vittgäende konsekvenser. Sotn nyss nämnts torde ersättningarna delvis vara sädana att avdrag redan enligt nuvarande regler torde kttnna päräknas vid taxeringen för de kostnader som avses bli ersatta. Än vidare vill jag betona

• Sida 12
•  Original

Prop. I979/8I): lift» 12 att de ifrägavarande beloppetts storlek visserligen skall bestämmas av SlPRl:s st) relse men efter samlad med företrädare för budgetdepartemen— lel,

Nlot bakgrund av det anförda vill jag efter santräd med chefen för bttdgetdepartententet föreslä att tle ovan angivna kostnatlsersättningarna och ft'jrmänerna sotn tttgär till vissa av SlPRl:s utländska forskare skall vara skattefria. Skattefriheten bör lämpligen utformas efter samma mönster som gäller för motsvarande kostnadsersättningar vid tttlattdstjänstgt'tring. lin bestämmelse härom bör tas in i 3: s 3 mom. kommunalskattelagen och punkt 7 av '.tnvisningarna till detta lagrum. De nya bestämmelserna bör tillämpas första gattgett vid IUSZ ärs taxering. [ enlighet härmed har inom utrikesde— jvtrtetnentet upprättats förslag till lag om ändring i kornmunalskattelagen.

Med hänsyn till t'ragans begränsade räckvidd anser jag det inte pakallat att inhämta lagradets yttrande över förslaget.

7. Hemställan

.N-"Ied hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

(le/s bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört om ändringar i SlPRl:s organisation. (IG/N' föreslar riksdagen att antaga förslaget till lag om ändring i kommttnalskattelagen (I928137U).

8. Beslut

Regeringen anslttter sig till föredragandens överväganden och besltttar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för den ätgärd och det ändatnäl sotn framgär av föredragandens hemställan.

• Sida 13
•  Original

Prop. I979r'81l: too j_:

[fi/tiga !

UTRIKES DEPAR'I'EIVIENTE'I'

Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI):

Organisation och verksamhetsformer

Betänkande avgivet av SIPRI-utredningen

DS UD I979:1

• Sida 14
•  Original

• Sida 15
•  Original

Prop. 1979/80: 106 | 'Jt

'Ijill Statsrådet och chefen för utrikesdepartementet

(ienom beslut den ll maj 1978 bernyrtdigadc regeringen dävarande chefen för tttrikesdepartementet. statsrädet Söder. att tillkalla en särskild utredare nted uppdrag att utreda frägan om formerna för stiftelsen Stockholms internationella fredsforsknrrtgsirtstittrts (SIPRI ) framtida verksarttltet och att beslttta om sakkunniga. experter. sekreterare och annat biträde ät utreda— ren.

Med stöd av detta bemyndigande tillkallades den I september IU'l'S sorti särskild utredare riksdagsledarnoten Sven Andersson. Den 25 septentber 1978 tillkallades sont sakkttnniga departementsrädet Sven llirdman. utrikes- departernentet. och ltovrättsassessorn Svante Carlson. btrdgetdepartemen— tet. sorn expert ornbudsmartrtert 'Iior Nitzelius. T(f() -S. samt som sekreterare kanslisekreteraren Michael Sahlin. utrikesdepartemerttet. Dessa har tagit del i utredningsupjulraget som helhet.

Utredningsuppdraget ltar ftrllgjorts ttnder benämningen SIPRI—utredning- en.

Att sorti experter bistä tttredningen rtted skatteteknisk sakkunskap tillkallades den I december låt"/”(S' följande personer: departernerttsrädet .lart Francke. bttdgett'lepartementet. departemen'srädet Bengt Waaltler. utrikes- departementet och avdelrtingschefen Nils l..:trsson. SIDA. Resultatet av det arbete som tttförts av denrta grtrpp redovisas i en promemoria. vilken närslutes till detta betänkande sorti bilaga.

I en annan bilaga framläggs förslag till stadgeändringar. Utredninen har stannat vid att ange änt'lringsförslag endast vad gäller de st:"tdgeparagrafer som är ft'tremäl för äridringslt't'trslag i sak. Följdänt'lringar i övriga paragrafer i enlighet med gällande normer för spräkdräkt och ttppställning kommer att erfort'lras vid ett gentmtförande av utredningens förslag.

litredningsarbetet. vilket i enlighet med direktiven utförts i rtära samräd nted SlPRl:s styrelse och berörda personalorganisatiorter. ltar syftat till att dels klargt'ftra innebörden av den rtya svenska arbetsrättsliga lagstiftningen i dess tillämpning pä SIPRI. dels föresla lämpliga organisatoriska förändring— ar.

De föränt'lringar som föresläs är avsedda att. med hänsyn till de nya rättsliga förutsättningarrta och mot bakgrund av erfarenheten frän en I3—ärig verksamhet. underlätta ett bibeltällartde av deti oberoende ställning och internationella karaktär som ursprungligen avsägs för institutets del. liksom att främja ett aktivt samarbete inom institutet. Till grttnd för utredningens förslag ligger sälunda i hög grad de rttäl som uppställdes och tle stärtdpttnkter som intogs av dävarande chefen för utrikesdepartetnerttet i proposition nr 76 är 1900 angaende inrättande av ett internationellt institut för freds— och kontIiktforskning i Sverige. Utredningen har även ftrnnit anledning att i vissa fall äberopa den s. k. "fredsforskningsutredningens" betänkande. "Interna— tionellt fredsforskningsinstitut i Sverige" (utan).

• Sida 16
•  Original

Prop. 197918": 106 lh

lin inofficiell översättning översättttittg till engelska av detta betänkande sorti ltelltei har utarbetats och kornrtter att delges SlPRl:s styrelse och vetenskapliga rad.

Betänkandet t'fn'crlämnas ltärmed.

Stockholm i oktober 1970

Sven Andersson

.fN-lichael Sahlin

• Sida 17
•  Original

Prop. 1979/80: 106

Inneltäll

1-"örord

1 .

,,

3.

'Jt

Utredningstrppdraget .................................... Sartnttanfattnirtg ........................................ SlPRl:s verksarttltet: en kort historik och karakteristik ......

3.1 Ursprungliga övervr'iganden och ställnirtgstagartdert

3.2 I-"orsknirtgsverksamlietertsirtrtehäll ................... 3.3 1'"orskningsverksamhetens former .................... 3.4 SlPRl:s roll och betydelse .......................... SlPRl:s karaktär och ställrtittgi ljttset av tlen rtya arbetsrättsliga lagstiftningen ........................................... 4.1 SlPRl:s karaktär och ställning ...................... 4.2 Lagen om anställningsskydd (I../XS) .................. 4.3 Lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL)

5.1 Allmänt ..........................................

Institutets organisation

5.2 SlPRl:s vetenskapliga räd .......................... 5.3 SlPRl:s styrelse ................................... 5.4 Instittrtsdirektörcrt ................................ 5.5 Biträdande direktören

I—"orskningssamarbete och beslutsordning: I-"orskarkollegium

6.1 Övrigt om samverkan och samräd ................... (3.2 Intern arbetsordning ............................... Stiftelsens ekonomi ..................................... 7.1 Finartsieringsforrtt ................................. 7.2 Skäl för utökade statliga anslag .....................

7.3 Förslag om viss skattebefrielse för utländska forskare . .

BILAGA 1. Utredningens stadgeändringsförslag ............... BILAGA 2. Promemoria ang. beskattning av de kontraktsanställda utländska forskarna vid SIPRI

17

Sid. IS IS

21

1

| J '.!-J

1.) 'Jt

ZS

• Sida 18
•  Original

Prop. l979/81|:I06 lis

]. Utredningsuppdraget

Direktivert för utredrtirtgsarbetet innefattas i ett anförande till statsrads— protokollet den 11 rttaj IU7H av chefen för trtrikesdeparterttentet. Däri anförs följande:

"Stockholms internationella fredsforskningsirtstitut. Stockholms Interna— tiortal Peace Research Irtstittrte. SIPRI. ltar tutder sin drygt troäriga existens upprtätt en i hade väst och öst erkänd ställning som ett högklassigt. oberoende institttt pä freds— och kortfliktforsknirtgsortträdet. Institutets insatsertorde verksarttt lta bidragit till att öka rttedvetertltetert och kunskapen om rttstrtirtgsprt'tblemen Itos regeringar och ltos en internationell opinion.

Sedan SIPRI grundades är Who (prop. 1()oo:7h_ SU 1()ho:SH_ rskr 196o:2(13)ltarerttellertiddeförhällanden under vilka det verkar förändrats. frarttför allt i vad avser utvecklirtgert pa arbetsrätterts ornrätle i Sverige.

Med anledning härav ltar SlPRl:s styrelse ltemställt. att en utredning tillsätts för att undersöka hur SlPRl:s karaktär av internationellt institut. vilket. säsortt avsags vid dess inrättande. ätrtjttter oberoende i sin forskrtirtg och flexibilitet att rekrytera forskare frän olika geografiska regioner sarttt olika politiska och ekonomiska systettt. i detttta rtya situation bäst kan vidrttakthällas. Liknande öttsketttäl ltar framförts frän fackligt häll. Frägan har även uppmärksammats av riksdagen (UU 197757S:11. rskr 10775 781162).

Mot dertrta bakgrund finner jag det angeläget att pröva huruvida de organisatoriska former i vilka verksamheten hittills bedrivits och vilka fastlagts i institutets stadgar alltjäntt är ärtdantalsenliga.

Jag anser därför att en särskild utredare bör tillkallas för att utreda dessa frägor och föreslä de förr'indringar som behövs för att underlätta en anpassning till de delvis rtya förutsättrtirtgarrta. samtidigt som institutets karaktär bibeltälls. Utredrtingsarbetct bör bedrivas skyrtdsarttt och i rtära samräd rtted SlPRl:s styrelse och berört'Ia persortalorgartisatiorter."

3.3. Fors/t'rringxt'crksani/iclenx fIIIII'llllff

I-"redsft'trskningsutredningen bilade till sitt betänkande fyra olika forsk— ningsprojektförslag. som tillsammans aterspeglade den ltuvudinriktnirtg men samtidigt den bredd rttart ville ge forskrtingsverksarttltetert. litt förslag avsäg "seismiska data och kärnvapertprovstopp". ett annat "biologiska stridsnte- del", ett tredje "irtforrttatiotistekttiskt studiurtt av vissa lokaliserade interna— tionella konflikter" medart det fjärde förslaget avsag "internationella legala problem i samband med teknisk utveckling för ökad utvinning av vattenre- surser." Av dessa förslag var det de tvä förstnätrtnda sorti kom att sätta sitt prägel pa institutets forskningsverksarttltet. Främst B—vapenprojektet. som sertare kottt att expandera till ett omfattande CBW—projckt (kerttiska och biologiska vapen), verkade i inlcdniitgsskedct som en katalysator för SIPRI-forskningen.

CBW-projektet. som sä smäningom avsatte irttc mindre än sex separata volymer vilka numera internatit'tncllt betraktas som standardverk pä omrädet. torde lta ltaft en stor betydelse för SlPRl:s fortsatta verksantltet. bl. a. genom att göra namnet SIPRI känt och respekterat och genom att bana väg för ett vetenskapligt samarbete mellan högt kvalificerade. i allmänhet tekniskt—nattirvetenskapligt ('_trienterade. forskare frän öst och väst.

Ytterligare tvä större forskrtirtgsprojekt i irtlet'lningsskedet kortt att i hög grad bidra till att SlPRl:s verksamhet kattaliscrades in i de läror som sedan dess givit institutet (less speciella verksarttltetsprofil. I-Iärmed äsyftas dels vapenhandelsprojektet. dels ärsbokprojcktet.

Genom satsningen pä vapenhartdelsprojcktet. vilket sä stttartirtgottt bl. a. kortt att avsätta tvä separata volyttter ("'I'he Arms 'I'rade with tlte 'I'hird World" frän 1971 resp. "Arms Trade Registers. The Arms Trade vvith tlte

• Sida 24
•  Original

Prop. [979/80: |th 34

Third World" fran 1075), har SIPRI kommit att bli nagot av en internationell auktoritet pä ett alltmer uppmärksaittittat studieomräde. Grunden för auktoriteten utgörs främst av deti mängd data som systematiskt samlats in under ärens lopp och som nuntera ärligen redovisas i SlPRl:s ärsbok. Datavolymen torde f. ö. vid det här laget ha varit mycket svarhanterlig om man inte. vilket nyligen skedde. hade genontlt'irt ett datoriseringsprograni_ Satsningen pä vapenhandelsprojektet var ett viktigt led i den utveckling som SIPRI geiiomgätt i riktning mot en huvudfuitktioii som databank eller dokumentatioiiscentrum pä rustnings- och nedrustiiingsomrädet.

Beslutet att regelbundet utge en ärsbok. sammanfattande de viktigaste utvecklingsförloppen under äret pä olika rustiiingsomräden saint huvudin- neltället i pägi'ieiide itedrustnings— och rustniiigskontrollförltandlingar_ torde dock ha betytt mest för att utfornta institutets verksaitthetsprtifil och internationella roll och anseende. Redan ärsbokens stäende titel. "World Armantents and Disarmanient" anger vad som alltsedan inledningsskedet kommit att bli SlPRl:s helt dominerande arbetsuppgift: att vetenskapligt insamla och sakligt och objektivt presentera fakta och utvecklingstendenser pä dett på'igäende globala kapprustningens olika aktuella fronter och därigenom bygga tipp ett faktaunderlag för nedrustningsförhandlare och opinionsbildare. SlPRl:s ärsbok. liksoitt andra större publikationer. distri— bueras f. o. sedan länge kostnadsfritt till en stor ittottagarkrets av per-soner och organisationer nted anknytning till det internationella nedrustningsar— betet. Denna satsniitg ltar självfallet ltaft stor betydelse för att ge SlPRl:s datasanilingar och analyser en auktoritativ ställning.

SlPRl:s ärsbok. numera en imposant volym som pa Itltl—tals faktaspi'ickade sidor dokuntenterar aktuella tendenser pä rustnirigariias. vapenhandelns och nedrustningsförltandlingarnas områden. har blivit flaggskeppet kring vilket mycket av institutets verksamhet kretsar. Utöver ärsboken har SlPRl:s publikatiorisverksaittltet avsatt ett numera betydande antal separata volyttter vilka beltandlar sadana frägor som t. ex. inhumana vapen. ittiljökrigft'firing. kärnvapenspridning och kapprustningen i yttre rymden. förutom de etable— rade omrädena vapenltandel och ('BW.

Det är naturligt att SlPRl:s inriktning pä nedrustnings- och rustningskon— trollfri'igorna ltar fint till följd att institutets forskttingsverksaniltet i hög grad kommit att relateras till det pägäende internationella förharidliiigsarbetct inoiti detta omräde. Sälunda har besluten om specifika SIPRI-projekt till en del bestämts av vilka särskilda ämnen som vid olika tillfällen stätt pa dagordningen i multilaterala och bilaterala förhandlingsfora. Inte minst härigenom har SIPRI kommit att bli nägot av en aktör i det internationella spelet om nedrustningen. en aktör som genom päpasslig publikationsverk— samhet, genom att arrangera symposier om centrala och aktuella ämnen och allt oftare genom att fysiskt närvara vid diverse konferenser. väcker internationell respekt som varnare och pådrivare. Rollen som oberoende internationell aktör i nedrustningens tjänst Itar kontmit att skärpa de krav

• Sida 25
•  Original

Prop. I979/81lzltl6

I.) 'Jt

som frän början ställts pä SIPRI att producera fakta och analyser vars opartiskhet och höga vetenskapliga tiivä inte skall kutitia ifrägasättas varesig pä politiska eller vetenskapliga grunder.

I.")e uppenbara ft'irdelarna ttied deti sältttida beskrivna utvecklingen av SlPRl:s verksamhet —- den tämligen unika möjligheten att spela ett konkret och aktiv roll i de internationella ttedrttsttiitigssträvandenas tjänst — kati sägas lta medfört vissa nackdelar. Det fititis ett viss risk att SIPRI skttlle ktttitia tttvecklas till nagot av ett utredningsitistitut styrt av FN—t'inskemäl och [TN—hänsyn. ('.)m detitta risk. sotit skulle bidra till att reducera den vetenskapliga forskning i egentlig iiietiirig som bedrivs. är iiiati dock mycket medveten iiiotit SIPRI. vars styrelse vid flera tillfällen betonat vikten av att en viss boskillriad görs ttiellari institutets forskning och de pägaende ricdrttstningsförhandlingarna i New York och Geneve.

Vidare har deti valda inriktningen fätt till följd att ritart avstätt frän att realisera andra. i proposition och stadgar iiier eller mindre uttryckligen angivna. uppgifter säsom det ovan omnämnda nära satiiarbetet itied den akademiska freds— och konfliktforskningen i Sverige och övriga Norden och den ft'.'it'tttsedda successiva breddtiingen av forsknitigsverksaniltetcn till omräden och l'rägeställriitigar sorti i första hand lätiipar sig för ett samhälls— eller beteendevetenskapligt inriktad analys. (Som undantag frän deti regeln kati dock nämnas bokcti "Southern Africa. "Ilie Iiscalatioti of a ("oriflict"). ('.'.ienerellt kati sägas att SlPRl:s forskning endast i liten utsträckning gatt ut på att lämna bidrag till kattsatialys och teoribildning iriorti stttdiet'iiiiri'tt'let. Man har valt att snarare dokumentera och beskriva deti pägäende kapprustningen i siffror och andra liärddata än söka förklara kapprustnings— fenomenen utifrän t.ex. ett säkerltetspolitiskt perspektiv.

Med hänsyn till ovan refererade kriterier för SlPRl:s forskriitigsittriktning och den erfarenhet som efter ltattd vunnits Itar. sorti redan fraiiiliallits. detta val visat sig vara klokt. Det finns dock i nuläget skäl att tro att SIPRI inför den närmaste frarntideit skttlle vinna pä just en sädan breddning av forsknirtgs- verksamlieten sorti ursprungligen avsags. Respekt för ittstittttets saklighet och objektivitet Iiar redan uppriättsi hög grad. I den titäti SIPRI kottirner att fitiria tiden itiogett för en breddning av verksamheten itt pä ornraden som niähända fratiistär sorti riter teoretiskt och även politiskt kontroversiella

torde detta vara en stor. för att inte säga unik. tillgäng.

3.4. SlPRl:s roll och helylle/.vc

I ett tillvaro kännetecknad aven alltmer hotande kapprustning sorii hela tiden synes ligga flera steg före alla försök som ändä görs för att hejda och vända den. är det lätt att rtied pessirtiism se pä mÖleglICfCl'lltl för ett forskningsinstitut att spela ett roll i riedrustningeiis tjänst. Pessimismen mä vara förstaelig och i hög grad berättigad — den bör dock inte överdrivas. De mänga sväriglteter som lagt ltirtder i vägen för de internationella nedrust— ningssträvant'lena hittills gör endast nedrttstningsarbetet desto ttier atigeläget och nt'ftdvänt'ligt. I avsaknad av alternativ till nedrustning innebär varje bakslag för riedrtrstrtirigssttävandena att behovet av nya ansträngningar blir desto större. SlPRl:s forsknings- och pttblikationsverksattiltet bidrar till att t'ifferitliggöra den kapprustning — och deti vapenharidel - sorti faktiskt pagär och att i viss tttärt föregripa tänkbara. framtida rtrstningsspiraler. Under utövande av deritia övervaknirtgstrppgift begagnar sig institutet dock inte av

• Sida 28
•  Original

Prop. 1979/80: Itlti :s

lietiiliga källor — all SlPRl:s forskning baseras pä öppet tiiaterial. Att ett noggrann insamling och sakkunnig analys av öppen. tillgatiglig information ändä kati ge en tillräckligt itisiktsfttll bild av deti pägäcndc kapprustningen är ett viktig erfarenhet av SIPRI :s hittillsvarande arbete. Härigenom har SIPRI kunnat hjälpa till att jämna ut deti infortiiationsassyriietri sorti länge funnits tnellau kapprusttiingens och nedrustningens globala krafter. Att SlPRl:s arbete da och dä väckt visst ntissnöje pä en del hall är saledes fullt naturligt och fi'tljdriktigt.

SIPRI är ett mötesplats för forskare frän öst och väst. riord och syd. och torde i deti egenskapen sakna egentligt motstycke. Som mötesplats inrymmer institutet arbetande forskare tttider olika anställningsftirmer och -tider. liksom ett stort antal sytnposicdeltagare .sariit ett ständigt ökande besöks— strönt. .»Xrbetsspi'aket är engelska och det gemensamma syftet titetl verksam— lietcit är att sätta kunskapsittstrttriiciit i händerna pä detii som i olika sammanhang och roller verkar för fred och nedrustning.

Det är ritrniera lätt att atige exempel pä ttttryek för internationell trppskattiiiitg av den roll SIPRI innehar och det arbete som institutet utför. Det senaste exetiiplet liärpa är det pris sorti institutet nyligen tilldelades av det franska "Iristittrt de Science de la Paix" i Strasbourg. Vidare kati nämnas SlPRl:s ttpptiiärksantmade framträdande inför 1978 ärs extra FN—möte om nedrustning. säsorii ett av ett fätal särskilt inbjudna icke—statliga organisatio— ner.

SIPRI :s karaktär av icke—statlig organisation- om än. vilket ttäriiiare skall diskuteras i närmast följande avsnitt. pä olika sätt knuten till värdlatidet Sverige - ställer naturligtvis institutets ledning inför ständiga avvägnings- och trovärt'lighetsproblem. lin klok ledning har triider ärett förvisso kräits för att. genom ett balanserad forskarrekryteriiig och ett strängt objektiv forsknirtgs—

prodtrktioti. lösa dessa probletti.

4.3. Lagen om anställaingxskytlll (LAS)

Av arbetsrättslagarna är det i första ltattd lagen om anställningsskydd (LAS) som katt tänkas framstä. och frän vissa häll har frariiställts. som ett ltot mot SlPRl:s oberoende ställning och internationella karaktär. I-Iär stär uppenbarligen principen om den anställdes trygghet i anställttingcn mot

• Sida 32
•  Original

Prop. 1979/80: um 3 I.)

uppfattningen att bibeltällatidet av SlPRl:s karaktär förutsätter flexibilitet i forskarrekryteritigcti. Värdet av att SlPRl:s styrelse ges befogenltet att med utgättgsptuikt frän beslut om forsknittgsprojekt anställa forskare för viss tid eller för visst arbete betonades särskilt i Woo ärs proposition. Utredningen delar uppfattningen att detitta flexibilitet i rekryterittgcn är av avgörande betydelse för bibeltällandet av SlPRl:s karaktär. detta säväl titcd tanke pä verksaniltetetts art som med liätisyn till de kotttplikationer som annars skulle kutina uppstä vid rekrytering av forskare frän vissa länder.

Å andra sidan ltar SlPRl:s verksamhet numera konitiiit att i hög grad präglas av fasta arliga atagandert (främst ärsbokeu ) som det torde bli svart att fullgöra utatt en viss permanens inom forskarpersotialeti. Vidare medger l../XS att parterna genom kollektivavtal kati enas otii att avvikelse görs fran lagen. I februari 1978 slöts ett sädant kollektivavtal pa SIPRI ("Avtal om tidsbegränsning av anställning för kontraktsanställda forskare vid SIPRI"). I detta avtal sägs att kotitraktsanställning avseende viss begränsad tid far ske. och att sädan anställning inte medför företrädesrätt till ny anställning. Avtalet inneltäller dock tillägget att tre i ett tilläggsprotokoll namngivna forskare skall erhälla tillsvidareattställning. Det är utredningens mening att det ("övergripande intresset att SlPRl:s karaktär hibehälles i tillräcklig grad tillgodoses genom detta kollektivavtal. Nägot behov av särlagstiftning för att uttdanta SIPRI frän lagetts tillämptiitigsomräde torde saledes inte förelig- ga.

Utredningen ltar kunnat konstatera att det föreligger en bred enighet irtotii SIPRI om att institutets styrelse mäste kunna kt'u'ttidsanstt'illa forskare för särskilda projektuppdrag men att verksantltetens art tiuntera gör det motiverat att tre forskare innehar tillsvidarcanställning. Kollektivavtalets tttformning är ocksä sädan att det uttryckligen framgär att anställning av ytterligare forskare pä tillsvidarcbasis ej är aktuell.

Fran styrelsen ltar dock uttryckts farltägor för att detta kollektivavtal — nted tanke pa möjligheten av uppsägning frän arbetstagarpartens sida — kan komma att utgöra ett otillräcklig garanti för SlPRl:s rätt att kontraktanställa forskare för begränsad tid. Det har med viss oro kunnat framltallas att kollektivavtalets beständighet säsom garanti för denna rätt blir beroende av arbetstagarsidatts goda vilja.

Utredningen har emellertid funnit att kollektivavtalet motsvarar rimliga anspräk när det gäller att säkerställa SlPRl:s rätt och möjligheter att korttidsatiställa forskare. Säväl avtalets innehäll och utformning som uppsi'tgningstidetis osedvanliga längd. 12 manader. fär ses som uttryck fören beredskap frän den centrala arlftetstagarorganisationens sida att ta sin del av ansvaret för att institutets verksamhet skall kunna fortga som avsett. Genom att ingä avtalet Iiar organisationen visat att den för sin del godtar principett att SlPRl:s speciella karaktär ntotiverar att undantag görs fran full lagtillänip— lighet. Utredningen har. efter kontakter med den centrala arbetstagarorga- nisationen (Statstjänstemannaförbundet). inte funnit att nagon ändring i

• Sida 33
•  Original

Prop. 1979/80: Itlft

ba l))

detitia grundläggande inställning frän orgattisatiottetis sida är att förvänta. Mot detttta bakgrund anser sig utredningen kunna konstatera att anställ- ningsskyddslagens verkningar i SlPRl:s fall inte är sadana att styrelsens ltandlingsfriltet — och därmed SlPRl:s internationella karaktär och oberoen- de ställning -- päverkas negativt.

4.3 Lagen om ntedlmvn'immande i arbetslivet (MB/.)

Vad sedan gäller MBL har utredningen skäl att inledningsvis änyo erinra om att dess direktiv varken förutser möjligheten av en lagändring eller möjligheten av en ändring i fräga om institutets ställning och karaktär. Uppgiften är i stället att föreslä sadana organisatoriska och andra förän— dringar sont är ägnade att skapa större harmoni tiiellan de bäda "fasta" kontponentcrna. dvs. ä ena sidan SlPRl:s ställning och karaktär och ä andra sidan existensen av de nya arbetsrättslagarna — inkl. MBI. och deti fortsatta MBL-processen i fortii av kollcktivavtalsfi'trhandlittgar syftande. till särskilda niedbestätiimandeavtal.

Vad utredningen. inom ratiieti för sina direktiv. därvid kati ästadkortiitta i fräga om MBI. är för det första att konstatera att — i avsaknad t. v. av särskilt ntedbcstämmandeavtal inom SIPRI m. fl. s. k. allmänna inrättningar — detina lags generella bestämmelser beträffande arbetsgivarsidatis förhand— lings- och informationsskyldigheter rn. m. äger full tillämplighet pä SIPRI. För det andra ser utredningen som sin upgift att söka avge ett enkelt klarläggande av lagens innebörd för SlPRl:s vidkommande.

Främst skall därvid understrykas att det ökade inflytande för arbetstagar- sidan som är MBL:s grundläggande innebörd och syfte inte kan sägas innebära en förändring vare sigi fraga om institutets internationella karaktär elleri fräga om dess oberoende ställning. Som en viktig beständsdel i SlPRl:s internationella karaktär ingär ju att även personalen — i synnerhet den forskande men även i viss män deti administrativa — är internatit'niellt rekryterad. och sä torde förbli även i framtiden. Sä till vida torde ett ökat inflytatidc för personalens del snarast innebära en förstärkning av SlPRl:s internationella karaktär. oavsett det faktum att det särskilt i den adminis- trativa personalen ocksä finns svenska medborgare.

Vidare fiitris skäl att understryka att MBL visserligen älägger arbetsgivar- sidan förhandlings- och inforniationsskyldigheter. men samtidigt förutsätter en rätt för arbetsgivaren att (om inte annat följer av ingänget kollektivavtal") efter fullgjorda MBL—förpliktelser själv fatta de slutliga avgt'irandena. även om parterna inte kunnat cnas vid förhandlingarna. Frän arbetsgivarsynpunkt torde detta f. ö. vara en fördelaktig situation. jämfört med de mer oreglerade förliällanden i relationen mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisationer som räder i mellanstatliga internationella organisationer. Nägon egentlig inskränkning i det för SlPRl:s oberoende ställning viktiga förhållandet att styrelsctt och institutsledningen skall kunrta självständigt avgöra viktigare

• Sida 34
•  Original

Prop. 1979/80: 106 34

frägor rörande forskningsinriktningen m. m. innebär saledes inte MBL. Av vikt är däremot att MBI. möjliggör att arbctstagarsidans synpunkter kan vägas in i styrelsens och institutsledningcns beslutsunderlag.

Utredningen utgär ifran att fi'irhandlings- och informationsskyldighctcrna enligt MBI. inte kommer att innebära nägon belastning för styrelsens och institutsdirektörens dcl. l-"ör det första torde ansvaret att fullgöra dessa skyldigheter väsentligen kunna delegeras till institutets biträdande direktör. och för det andra finns redan i nuläget former för och erfarenheter av samverkan mellan institutsledning och personalrepresentanter inom institu- ICI.

Utredningen finner det saledes naturligt och ofränkomligt att den arbetsplatst'lemokratiska samhällsutvccklingen i värdlandet Sverige ater— speglas inom SIPRI. Utredningen har. som nämnts. ej funnit skäl att dra slutsatsen att SlPRl:s nuvarande anknytning till Sverige och det svenska samhället i andra länder framstär som en faktor ägnad att minska institutets trovärdighet. Det väsentliga förblir att institutets forskningsobjektivitet och oberoende gentemot svenska offentliga myndigheter äger trovärdighet i den internationella nedrustnings- och fredsforskningsmiljön. Av betydelse för uppnäendet och bibehällandet av en sädan trt'wärdighet är att det klargörs — säsom härmed har skett — att det är SlPRl:s internationella styrelse och internationellt rekryterade direktör som har (len avgörande beslutsbefogcn- heten. Ytterst torde dock SlPRl:s forskningsresultat. kvaliteten pä och balansen i strömmen av SIFRI—publikationer. komma att avgöra graden av institutets trovärdighet som källa till kunskap och ideer pä omrädet. Avgörande för detta i sin tur torde vara den män i vilken SIPRI :s styrelse och ledning lyckas samarbeta med och rekrytera högt kvalificerade forskare frän säväl öst och väst som nord och syd.

5.2. SlPRl:s" vetenskapliga råd

Fredsforskningsutredningen beskrev i sitt betänkande SlPRl:s veten- skapliga räd sottt ett räd— och iclegivattde organ vars sammansättning skttlle ge institutet en bred internationell anknytning. Tanken var att rädet skulle spela en viktig roll vid plancrittgen av institutets forskning liksom vid granskningen av publicerade forskningsresultat. Rädets medlemmar förtttsägs ocksä kunna bistä institutet i samband ttted rekrytering av forskare och kontakttagande nted andra forskningsinstitutioner och relevanta myndigheter. Vikten av att rädets sammansättning äterspeglade en läntpligt avvägd balans dels mellan politiska och ekonomiska system i världen. dels mellan vetenskap och praktisk politik. betonades särskilt.

För att rädet skulle kunna spela den roll sotn avsetts tänkte sig fredsforskningsutredningen vidare att det borde sammanträda en gäng per är. Inledningsvis skulle regeringen utse 2t'3 av ledamöterna som därefter skulle utse övriga medlemmar. Rädet självt skttlle utse nya medlemmar när vakanser uppstod.

Fredsforskningsutredningens förslag följdes i allt väsentligt i propositio- nen och de stadgar som senare meddelades. Rädet har 2-4 ledamöter. vilka ganska jämnt fördelar sig pä kategorierna "vetenskap" och "praktisk (ned- rustnings-) politik". Detta äterspeglar väl vad som i SIPRI :s stadgar sägs om att "Till ledamot fär tttscs endast den sotn har en vetenskaplig kompetens eller praktisk erfarenhet från arbete med internationella politiska fragor." Den spridningsmälsättning som formulerats i stadgarna ("Ledamöterna höra om möjligt tillhöra stater inom olika geografiska regioner och med olika politiska och ekonomiska system") har ävenledes i hög grad uppnätts. F. n. äterfinns i rädet ledamöter från säväl öst som väst och Tredje världen. även om Europa av förståeliga skäl kraftigt dotttinerar med l3 ledamöter. Endast ett fätal rädsmedlemmar kotntner i nuläget frän länderna i Tredje världen. nägot sotn kan förtjäna att framgent uppmärksammas med hänsyn till det ökande intresset i dessa länder för ttedrustningsfrägorna.

SlPRl:s vetenskapliga räd har dock längtifrän kommit att spela den aktiva rädgivande och granskande roll som ursprungligen tänktes och som läg till grund för fredsforskningsutredningens tanke att rädet som regel borde

• Sida 36
•  Original

Prop. I97')/80: [06 30

samtnanträda ett gäng per ar. I själva verket [tar till dags dato endast tvä sattunanträden ägt rum. i maj 1067 och september 1971. Även om viss kontakt. per korrespondens och pä annat sätt. förekommit mellan SlPRl:s ledningoch individuella rät'lsledamöter i olika rekryterings- och publicerings— ärenden har naturligtvis följden av detttta laga sammattträdesfrekvens blivit att informationsluckttr uppstätt säväl vad gäller relatiottcr tttellan de 24 högt kvalificerade medlemmarna i rädet som vad gäller relationen mellan radet som helltet och SIPRI. Rädet: har därvid haft ökande svärigheter att i praktiken leva ttpp till stadgebestätnmelsen att nya medlemmt'u'i rädet skall tttscs av rädet självt.

Utredningen har crfarit att den främsta orsaken till den inaktiva roll som vetenskapliga rädet i praktiken kommit att spela är de praktiska svärigheter som mäste betnästras om det skall vara möjligt att samla 24 högt uppsatta personer frän hela världen till ett möte i Stockholm. Man ltar funnit skäl att ifrägasätta om de praktiska svi'trigheterna och de avsevärda kostnaderna stär i rimlig proportion till nyttan för SIPRI av att rädet samlas.

Utredningen anser dock att finansiella svariglteter inte bör fä utgöra ett sa stort hinder att SIPRI inte skall kunna tillgodogöra sig den resurs sotn vetenskapliga rädet avsetts utgöra som idégivande och kontaktskapande organ. För att rädstncdlemmar skall kuttna föra SlPRl:s talan i sina hemländer och förmedla kontakter och information torde det vara av stor vikt att rädet sotn helhet samlas i Stockholm med viss regelbundenhet. Med tanke pä ovannämnda praktiska svärigheter bör i nuläget en sammanträdes— frckvens om (minst) ett gäng vart fetntc är vara en realistisk inriktning.

Till grund för utredningens förslag om en stadgeändring pä denna punkt -- tillägget att rädet skall sammanträda "minst en gäng var femte är" — ligger saledes tanken att rädet bör ha nägot av den aktiva roll som ursprungligen avsägs. Utredningen har berett de nuvarande ledamöterna tillfälle att lätttna synpunkteri frägan. Med ledning av de lZ svar som erhölls har utredningen funnit att detta motsvarar ett öttsketnäl även frän ledamöterna själva. [ de skriftliga svaren uttrycktes i flera fall en aktiv beredskap att i ökad grad ägna "tid och arbete ät studium av institutets forsknittgsresultat och ät förbere— delser för rädets diskussionen". säsom mälsättningen uttrycktes i fredsforsk— ningsutredningens betänkande. För att underlätta en aktiverad roll för vetenskapliga rädet bör SlPRl:s ledning kunna intensifiera den löpande informationen till rädsmedlemmarna utöver att tillsända dessa exemplar av institutets publikationer.

llärutöver vill utredningen fifireslä att vetenskapliga rädet. vars samlade expertis i bl. a. personfrägor mäste betraktas som en stor tillgäng. formellt ges behörighet att lämna förslag rörande utnämningar av nya styrelsemed- lemtnar och institutsdirektör. Nedan skall föresläs att även styrelsen. personalorganisationerna och det ft'ireslagna forskarkollegiet pä samma sätt ges forntell ställning som instans med förslagsrätt. Detta innebär att regeringen vid utövande av sin tttnätnningshefogenhet är skyldig att under

• Sida 37
•  Original

Prop. 1979/80:106

») x.!

viss stipulerad tid invänta eventuella förslag fran dessa instanser. Regeringen skall ä andra sidan inte vara btmden av de angivna förslagen. För vetenskapliga rädets del bör gängen vara att SlPRl:s styrelseordl'örande per korrespondens informerar ledamöterna om uppstädd vakans inotn styrelsen eller pä direktörsposten. varefter det stär ledamöterna fritt att individuellt eller som grupp. efter samräd. inkomma med förslag vilka sedan av st_vrelseordföranden vidarebefordras till regeringen. I sadana fall dä vakans uppstär i nära anslutning till ett rädssammanträde torde frägan om rädets samlade förslag vara en självklar dagordningsptlnkt vid sammanträdet.

Däremot vill utredningen föreslä att SlPRl:s styrelse i fortsättningen ges befogenheten att utse nya ledamöter av vetenskapliga rädet. detta som en formell anpassning till en ordning som länge tillämpats i praktiken. Att styrelsen vid sitt val av ny ledamot i rädet fäster stort avseende vid eventuella förslag frän de övriga ledamöterna. och t. o. m. aktivt samrader lned vissa av dem. torde vara en självklarhet. Det bör dock. även med den aktivering av rädet som följer utredningens förslag. kumta anses rimligt att styrelsen fär överta befogenheten att utse nya rädsmedlemmar. Frägor Rörande önskvärd balans i radet — mellan regioner och politiskt-ekonomiska system och mellan kategorierna vetenskapsmän och internationella politiker — torde mest kompetent avgöras av styrelsen.

Om utredningen ändä skulle. ge en synpunkt pä sammansättningen av rädet i detta sammanhang. utöver vad som ovan framhölls beträffande represen— tation fran Tredje världen. sä skulle det vara följande. Det är tänkbart att behovet av att i rädet ha företrt'idare för diverse internationella politiska institutioner har börjat minska i takt med att SIPRI uppnätt det mätt av internationell förankring som eftersträvades. Detta skulle i sä fall tala för att man i fortsättningen inriktade sig på att i första hand söka rekrytera vetenskapsmän till radet.

5.3. S! PRI:s styrelse

De formella bestämmelser som f. n. gäller för SlPRl:s beslutande organ. styrelsen. är följande. För att balansera värdena bredd/representativitet och funktionsduglighet har man fastställt styrelseledamöternas antal till atta, inkl. institutsdirektörcn säsom självskriven ledamot. Ledamöterna utses av regeringen för, som det heter i stadgarna. "högst fem är". I stadgarnas 9 & definieras styrelsens uppgift och befogenheter: "Av styrelsen avgöras viktigare frägor rörande. stiftelsens verksamhet. (')rganisation och ekono- miska förvaltning." Övriga frägor — "ärenden som icke skall avgöras av styrelsen" — delegeras till institutsdirekti'iren.

I enlighet med fredsft)rskningsutredningens förslag har styrelsen rekryte- rats internationellt. Det hette i nämnda utredning att "Av praktiska skäl torde dock flera av ledamöterna hämtas frän Sverige samt frän nordiska och andra europeiska länder". I praktiken har styrelsen helt och hället kommit

• Sida 38
•  Original

Prop. 1979/80: !(16 %*

att hämtas frän denna länderkrets. Den nuvarande styrelsens ledamöter kommer frän Sverige (2). England (2). Norge. Nederländerna. Jugoslavien och 'I'jeckoslovakien. (')rdförändeposten har alltsedan starten innehafts av svenskar: l9oo—67 Alva Myrdal. 19o7— 74 Gunnar Myrdal. 1974-78 Rolf Edberg. (1978 Hans Blix). 1973 — Karin Söder. lin ledamot har av politiska skäl inte kunnat delta i styreIsesatnn'tanträdena sedan l97tl.

De nuvarande st_vrelseledamöterna har under jämförelsevis lang tid varit knutna till SIPRI: Ivan Mälck och Bert Röling utnämndes första gängen är 1966. (lunnar Myrdal och Leo Mates 1967, Robert Neild 1071 (direktör sedan är 19oo). Frank Barnaby 1971. samt 'I'im ('ireve 1976 och lx'arin Söder 1978. Sotn regel har tvä styrelsesammanträden per ar ägt rum under ärens lopp. en praxisutvcckling sont kan jämföras med fredst'ru'skningsutredning— ens rekommendation om 4—o sammanträden per ar. "atminstone i inled- ningsskcdet". Genom satttmanträdenas glesltct har det blivit nödvändigt för styrelsen att i hög grad utnyttja den möjlighet som tillhandahälles i stadgarna att delegera bcslutsfunktioner till institutsdircktören.

Utredningen har i ett inledande skede av sitt arbete tagit del av synpunkter med innebörden samtnanl'attningsvis att styrelsen borde kunna spela en tner aktiv roll än hittills och att former för en direktkontakt mellan styrelsen och personalen borde eftersträvas. Därvid har äberopats det faktum att styrelsen genom sin läga sammanträdesfrekvcns saknat inblick i institutets fortlöpande arbete och problem och att nägon egentlig kontakt mellan styt'elseledamt'iter och forskare knappast förekommit.

Utredningen har dock pä denna punkt kunnat konstatera att en utveckling i den efterlysta riktningen faktiskt ägt rum under det senaste äret. Sälunda har styrelsen nyligen beslutat att hädanefter sammanträda tre gänget ärligen. och i anslutning till st)-*t'elsesammanträdena anordnas numera särskilda sammanträden mellan styrelsen och forskarna. uppenbarligen till stor ömsesidig nytta. Med tanke pä dessa positiva förändringar finner utredning- en inte nägra skäl att avge nagra särskilda förslag. Det torde vara tillfyllest att konstatera att förändringarna innebär att en större övercnsstämmelse uppnäs med vad som i 1966 års proposition förutsätts beträffande styrelsens aktiva roll och samverkan mellan styrelsen och forskarna. Av rent praktiska skäl kan dock förutses att styrelsen även i fortsättningen kommer att ägna sig ät ("övergripande forskningsfragor samt ekonomisk-administrativa frågor i den män dessa är av särskilt viktig karaktär. medan ansvaret för den löpande vcrksamlteten överläts pä institutets verkställande ledning.

För den löpande kontakten mellan SlPRl:s forskare och övrig personal. ä etta sidan. och styrelsen ä den andra är det av stor vikt att styrelseordföran- den har möjligheter att aktivt följa verksamheten inom institutet och vara tillgänglig för ktmtakttagande frän personalens och institutsledningens sida. ' Föratt kunna spela (lennaaktiva roll. och samtidigt upprätthälla förinstitutet värdefulla kontakter med relevanta organ i den svenska statsförvaltningen. är det uppenbarligen till stor hjälp om styrelseordft'iranden är bosatt och

• Sida 39
•  Original

Prop. t979/8tl: um 3”

verksam i eller ttära Stockholm. Utredningen förordar att regeringen även fortsättningsvis tar stor hänsyn till detta vid utnämning av ordförande. särskilt som institutsdirektören fär förutsättas även fortsättningsvis vara utlänning. Detta senare torde vara en nödvändig bestandsdel i principen om SlPRl:s internationella karaktär.

Det redan omnämnda förslagsrättssystem vid utnämningar av nya styrelseledamöter och instittttsdirektörer som utredningen föreslär förutsät- ter ocksä en aktiv roll för styrelseordl'orandens del. Det bör saledes. vid ttppstadd vakans. ankomma pä ordft'iranden att anmäla vakansen till regeringen. att därpa ittviterä resp. instanser med förslagsrätt att inkomma med förslag samt att underrätta regeringen om inkomna förslag. Styrelsens förslagsrätt bör självfallet omfatta samtliga poster till vilka regeringen utnämner befattningshavare (nedan skall föresläs att även biträdande direktören inräknas i denna kategori").

Utredningen vill inte utesluta att. i konsekvens med de förslag sotn här framlags. det kan komma att främsta som motiverat att styrelseordföranden uppbär ett arvode som stär i proportion till arbetsinsatserna.

För alla slags organisationer torde gälla att ett vt'ilavvägt mätt av balans mäste eftersträvas mellan värdena stabilitet och kontinuitet. ä ena sidan. och rotation och förnyelse a den andra. Utan det förra riskerar man att förlora mycket av den trcwärdighet och renommé som byggts tipp. l avsaknad av det senare hotat stagnation och fi_')rstelning. Vad SlPRl:s styrelse beträffar tnaste en avvägning göras mellan värdet av bibehällen kompetens och erfarenhet inOm styrelsen och behovet av att viss rotation och förnyelse kommer till stand. nagot som särskilt framhävs i institutets fjärde stadgeparagral': "Ordföranden och övriga ledamöter utses av Kungl. Maj:t för högst fem är"

Denna stadgeformulering har hittills i praktiken tolkats säsom innebäran- de en rätt för regeringen att ge en styrelseledamot. vars (femärs-l period utgätt. förnyat f("irort'lnande (för ytterligare en eller t. o. ut. flera femärspc— rioder). En sädan tolkning har självfallet i sak varit rimlig. Genom att avstä frän en snäv tolkning av stadgebestätnmelsen har man beretts möjlighet att för längre perioder till SIPRI och dess styrelse knyta personer vars kunskaper och erfarenheter varit till uppenbar nytta för institutet. Behovet av kontinuitet har i hög grad kunnat tillgodoses.

Samtidigt har emellertid viss oklarhet kommit att uppstä beträffande den maximala mandattiden för styrelseledamöterna. en oklarhet som mäste ses som en nackdel om utgängspunkt tas i värdet av rotation och förnyelse. Att genom en stadgeändring införa en regel som uttryckligen och otvetydigt fastställer en maximitid för ledamöterna har visserligen den nackdelen att man fränhänder sig möjligheten att i särskilt angelägna fall bibehälla en styrelseledamot för obegränsad tid. Utan en sädan regel kvarstar dock oklarheten.

Utredningen har i denna fräga funnit att en rimlig balans mellan

• Sida 40
•  Original

Prop. 1979/80:106 _ttl

kontinuitet och förnyelse ästadkotnmes om en maximal ntattdattid för styrelseledamöterna fastställs som dock är tillräckligt väl tilltagen för att kontinuitetsaspekten skall tillgodoses. III är framstär mot dettna bakgrund som en rimlig och realistisk maximitid. För att pä ett otvetydigt sätt fastsla derma gräns bör en ändring i & 4 i institutets stadgar göras enligt följande. Till den hittillsvarande skrivningen "(.'.)rdl'(_irandcn och övriga ledamöter utses av Kungl. Maj:t för högst fem är" bör läggas "F't'trordnandet kan förlängas en gang med högst fem är".

fin viktig förutsättning för att detta förslag skall leda till att en tillfredsställande balans mellan kontinuitet och förnyelse uppnäs är självfal— let att f("irnyelsen inom styrelsen sker successivt. sa att vid ett givet tillfälle balans rader i styrelsen mellan gammalt och nytt. mellan erfarenhet och nya idéer. Som indirekt framgick av ovanstaende beskrivning av den nuvarande styrelseuppsättningen saknas emellertid f. n. lörutsättningar för ett sädan balans. dä mandattiden för majoriteten av de nuvarande styrelseledamöter- na utgär inom en snäv tidsrymd kring 1981—83. Den omedelbara verkan av utredningens förslag skulle i detta läge bli en alltför snabb och omfattande t'mtsättning. en nackdel frän kontinuitetssynpttnkt. Övergängsbestämmelser torde därför erfordras. Utredningen vill i det sammanhanget allmänt peka pä den möjlighet som regeringen har att t. ex. fastslä att mandattid sotn har löpt ut före ikraftträdandet av den nya s 4 inte skall beaktas vid tillämpningen av denna.

5.4. Institulsdirckrören

Det kan vara av intresse att här inledningsvis erinra om det porträtt av institutsdirektörcn som tecknades av fredsforskningsutredningen: "Ford— ringarna pä institutsdirektörcn. som blir en centralgestalt i institutet. mäste ställas högt. Förutom en egen hög vetenskaplig kompetens och integritet. bör denna person vara internationellt känd och ha goda internationella kontakter. De rent administrativa uppgifterna bör för institutsdirektörcn. som förutses ägna sig även ät egen forskning. reduceras till ett minimum (genom inrättande av tjänst som direktörsassistent underställd institutsdi- rektörcn). Institutsdirektören skall med biständ av direktörsassistenten svara för organisering och uppbyggnad av institutet. rekrytering av forskare. planering av studiearbetet. kontakter med och rapportering till de styrande organen. förbindelser med internationella organisationer och andra freds- och konfliktforskningsinstitutioner. finansiella arrangemang för institutets verksamhet. m. m. . . . Nära samarbete vid studieplancring och forskarre- krytcring förutses också med forskarkollegiet."

lnstitutsdirektörens befogenheter formulerades främst som befogenheter vilka den i viktigare frägor beslutande styrelsen delegerat till direktören. Sälunda heter det i fredsforskningsutrcdningens betänkande att styrelsen "har en allmän befogenhet att i den utsträckning som befinnes tjänlig

• Sida 41
•  Original

Prop. [079/80: ltlö 4|

delegera sitt beslutanderätt till institutsdirektören." l stadgarna heter det att "ärende som icke skall avgöras av styrelsen. avgöres av institutsdirektö— ren."

lrtstitutsdirektören, som enligt institutets stadgar "utses av Kungl. Maj:t för högst fem är", tänktes säledes aläggas ett betydande ansvar för den pägäende forsknirtgsverksamheten. för prrrjektplaneriugen och för forskar— rekryteringen. även om han i sadana frägor förutsags nära samarbeta nred ett forskarkollegium. Genom inrättandet av en tjänst som direktörsassistent (senare benämnd biträdande direktör) förutsags ä andra sidan direktörens rent ;ulministrativa uppgifter kunna reduceras till ett minimum. Som skall framgä i detta och senare avsnitt ligger dessa ursprungliga formuleringar i hög grad till grund för utredrtingcns synpunkter och förslag rörande irtstitutsdir'ektören. biträdande direktören och forskarkollegium — och relationen mellan dessa. lirfarenheteu fran de gängna arens verksamhet pävisar nämligen ett klart behov av en biträdande direktör som reellt kan avlasta direktörens alltmer ökande administrativa bördor och av ett formellt konstituerat forskarkollegium i vilket sartträd i forskningsfragor kan ske mellan direktören och forskarna.

Sll'Rl ltar sedan starten Woo haft tvä institutsdirektörer. först ekonomen Robert Neild (1066—71) och därefter atomfysikern Frank Barnaby. Brida är engelsmän och häda har i kraft av sin personliga kompetens och sitt frartrträdande ställning som instittrtsdirektör spelat en dominerande roll vid utformningen av SlPRl:s profil under ca 13 framgangsrika ar.

Väsentligen samma oklarhet och avvägningsproblern. som ovan nämndes beträffant'le st_vrelseledamöterna. gäller för institutsdirektören. alltsä frän- varon av en i stac garna angiven maximitid och behovet av att göra en tillfr'edsställande avvägning mellan värdet av kontinuitet och värdet av förnyelse. När det gäller institutsdirektörert tillkommer dock ett antal kornplicerande omstt'indigheter. Med tanke pä den ledande roll och det stora ansvar som enligt ovan tillkommer institutsdirektören är det ofr't'inkomligt att en nyutnämnd direktör behöver en jämförelsevislängtid föratt växa in i sina uppgifter. Det faktum att direktörerna hittills varit. och i framtiden torde förbli, utlänningar vilka behöver tid för att lära sig operera utifran svenska förhällanden. tillkommer som en förstärkande faktor. Å andra sidan gäller att ju längre tid en direktör verkar pä SIPRI. desto svärare blir det för honom att efter tiden pä SIPRI finna en adekvat. alternativ anställning. Frägan om vilken grad av materiellt ansvar som institutet skall anses kunna och böra ta för en avgäende institutsdirektör. som avstätt frän karriärmöjligheter i hemlandet för att ägna kanske ätskilliga av sina bästa är ät SIPRI—arbetet. den frägan ställs onekligen pä sin spets.

Man ställs säledes här inför flera svära avvägningsproblem. Rekryterings- problemets vidd har omvittnats för utredningen vid ltearirtgs rtted olika styrelseledamöter. lin frarnstäende internationellt etablerad vetenskapsman skulle säkerligen utan större svärigheter krrnna rekryteras till direktörspos-

• Sida 42
•  Original

Prop. 197918": um P

ten antingen för en kort tid. under vilken personen i fraga kunde vara tjänstledigfrt'iii sin ordinarie befattning. eller fören mycket längtid. dvs. sorti en permanent befattning. Men en kort tid. dvs. ett eller tvä är. torde som sagt vara otillräckligt föratt en direktör skall hinna växa in i de centrala uppgifter som erfordras. (_)ch mot en permanent befattning talar behovet av rotation och förnyelse.

l riiedvetande om alla dessa praktiska problem finner utredningen ("iv-'ervi'igaiide skäl tala för att institutsdirektöreiis mandattid bör maximeras. pa samma sätt och pä basis av samma grundläggande '.ivvägningsresruieiiiang sorti ovan framfördes beträffande styrelseledami'iterna. lin masiiiiitid om tio är för institutsdirektören — formaliserat genom en stadgeändring varigenom tilläggsiiteiiiiigen "Fi'rrordiiaiidet kan förlängas ett gäng med högst feiii är" kvalificerar den nuvarande bestämmelsen ' för högst fem är" — torde pä ett rimligt sätt tillgodose säväl behovet av kontinuitet pa direktt'irsposteii sorti behovet av viss rotation pä denna inom institutet centrala befattning.

lIii formell regel som tidsbegränsar direktörsbefattningen har tvä fördelar och en nackdel. Den ena fördelen är att man fär en garanti för att rotation kommer att ske. Den andra att ingen osäkerhet pä denna punkt kan rada: det bör vara till fördel bäde för styrelsen och direktören att med säkerhet veta att tioärsgränsen gäller. och kunna planera (och förhandla) utifran detta.

Nackdelen har redan redovisats: deti uppenbara svärigheten att för "medelläng" tid rekrytera den erforderliga vetenskapliga toppkrafteii. l-lärvidlag torde det även fortsättningsvis bli en förhaiidlingsfraga i samband med anställningen. en fräga om att med hjälp av tillräckligt attraktiva lt'ineförnit'iner kompensera den tilltänkte kandidaten för de uppenbara nackdelar i form av komplicerad karriärväg och uteliven pensionsgrurrd som SlFRI-tjänstgöringen mäste medföra. [ sökandet efter lämplig kandidat torde regeringen kunna ha stor hjälp och nytta av de internationella kontakter som SlPRl byggt upp under ärens lopp.

Utredningen föreslar slutligen att SlPRl:s vetenskapliga rad. styrelse. forskarkollegium och personalorgaiiistion formellt ges ställning som organ med förslagsrätt i fräga om utnämnandet av ny institutsdirektör. Innebörden i detta f't'_')rfarande har angetts ovan.

5.5. Biträdande direktören

Som framgätt ovan har utredningen ej funnit skäl att avge nagra förslag till äiidringari fräga om vetenskapliga rädets. styrelsens och itistitutsdirektf'irens grundläggande ställning och kompetens. Vad däreittot biträdande direktören beträffar har utredningen funnit att vissa för;"indringar är erforderliga för att skapa en större överensstämmelse mellan de efter hand ökande krav som kommit att ställas pa innehavaren av denna befattning och biträdande direktörens formella ställning. Biträdande direktören har saknat formella befogenheter att handlägga ärertden och problem vilka i praktiken maste

• Sida 43
•  Original

,;

Prop. 1979/80: um 4-

oitiliändertas av denne. soitt jti stat" i löpande kontakt iiied institutets personal. Vidare har regler saknats vad gäller bitri'idaride direktörens roll och ansvar vid instittttsdirektörens fränvaro. Biträdande direktören har i praktiken kommit att för jämförelsevis korta perioder rekryteras frän Ul). Möjligheten att fä bedriva egen forskning inom SlPRl:s sakoitiräde har varit ett viktigt motiv för de U D-tjänsteittäii som lätit sig rekryteras för nägra ärs tjänstgöring pä denna befattning. [ takt med de ökande adittiiiisti'ativa äliggandena har biträdande direktören dock i allt mindre utsträckning kurirtat ägna tid ät forskning. litte minst har detta varit en följd av de ökade krav pä inforitiatit'in till och förhandlingar rited arbetstagarsidait som de nya arl.tetsrättslagarna ställer.

Denna utveckling skall ställas i relation till ovaiiciterade uttalande av fredsforskningsutredningen där det sägs att "De rent administrativa uppgif— terna bör för iitstitutsdirektf'iren. som förutses ägna sig även ät egen forskning. reduceras till ett minimum (genom inrättande av tjänst som direktörsassistertt underställd institutsdirektören)". Det kan f. ö. noteras att redan deit titeländring — till biträdande direktör — som via översättningen till engelska (assistant director) efter ltaitd korti att accepteras. uttrycker en insikt om denna befattnings betydelse.

Pä grundval av vad som vid hcarirtgs fraitiförts till utredningen ltar det kommit att framstä som en nödvändig mälsättiiiiig för utredningen att avge förslag som — utan att rubba den grundläggande iitterna organisatiousstruk- turen genom att inskränka institutsdirektörens överordnade befogenheter och ansvar — är ägnade att stärka biträdande direktörens ställning. säsom en anpassning till rädande realiteter. Syftet är att astadkoiititta dels just en sadan avlastning av institutsdirektören rörande adittinistrativa frägor sorti fräri början avsägs. dels ett plattform för biträdande direktören frän vilken denne kan föra reella förhandlingar med personalen i persorial-admiitistrativa frägor.

Utredningen föreslär. för det första. att beteckningen "biträdande direktör" bibehälls och formaliseras. Beteckningen "'aditiinistrativ direk— tör". som tidigare föreslagits frän personalorganisationens sida. har deti svagheten att den kan tolkas som en inskränkning av vederbörandes ärendeomräde och befogenheter till eitbart personal-adittiitistrativa frägor. På ett forskningsinstitut som SlPRl är det emellertid svärt att i praktikeit särskilja "rena" forskningsfrägor frän "rent" adrtiinistrativa frägor. Vidare saknas genom en sädan beteckning ett klart angivande av vent som i direktörens fränvart'i inträder soitt chef i derirtes ställe. Detta är en viktig fräga pä SlPRl. eftersortt institutsdirektörcn ofta befinner sig pa tjäitsteresa samtidigt som beslut mäste fattas i en rttäitgd ärenden och institutets beredskap för att ta emot besökande grupper" och individer mäste hallas hög.

Beteckningen "biträdande direktör" är mot denna bakgrund läittplig. eftersom utredningen anser att behovet av en klart angiven ställföreträda-

• Sida 44
•  Original

Prop. 1979/80:106 4-1

reftrriktiori bör fyllas av denna person.

Biträdande direktören bör saledes trrtder styrelsen och iristitutsdir'ektören ansvara för adriiinistrativa frägor inorn institutet och därtill inträda sont institutsdirektörerts ställföreträdare i dennes franvar'o. För att fornrellt astadkonitiia detta föreslär utredningen följande ändring i stadgarnas ltl så andra stycket: "'När irtstitutsdirektt'irert är f("rrhindräd att utöva sin tjänst utövas den av biträdande t'lircktörerr. sorti i övrigt under styrelsen och irtstitutsdirektöreri artsvarar för löpande adrttirristrativa ärettderi. riied uppgift att föredra sadana ärenden inför styrelsen. Biträdande direktören är sekreterare vid styrelsens sartirttariträden."

Genom att saledes orttriättrna biträdattde direktt'trert i stadgarna och allmänt definiera ltaris :rrbetsuppgifter. genom att ange en ställl't'ireträdar— funktion oclt en självständig föredragningsrätt inför styrelsen och därtill formellt konstituera en roll sorti sekreterre vid styrelsesartirttartträdena (en roll som biträdande direktören f. ö. alltid innehaft de facto). anser sig utredningen ha fraritlagt förslag sorti i tillräcklig grad tillgodoser kravet pa en förstärkt ställning för biträdande direktörens del trtari att för den skull principen om insitutsdirektöreris ("n-erordnade ansvar oclt befogenheter ändras.

l'itt betydande ansvar koriiriier i enlighet riied utredningens förslag att avila den biträdande direktöreti. Detta motiverar att det fortsi'tttningsvis bör artkottiriia pä regeringen -- i stället för. som hittills. SlPRl:s styrelse — att utse denne befattriirtgshavare. Redan i nuläget ligger f. ö. denna tjänst pa en lörteriivä (FBEF 35) där det norriialt i den svenska statsförvaltttirigett ankommer pä regeringen att fatta utnäriinirtgsbeslut. Härtill kommer den vikt som frän persorialorganisatiorisliäll av naturliga skäl fästes vid denna befatttiirig inom institutet. Om regeringen övertar ansvaret att utse befattriirtgsltavare kati en förs]agsrättsprocedur. rttotsvarartde den som ovan föreslagits beträffande styrelsen och institutsdirektörcn. tillämpas. [ fräga om biträdande direktören föreslär utredningen dock att förslagsrätteri inskränks till SlPRl:s styrelse och personalorgartisationer.

Beträffande rekrytering av lämplig kandidat till den ansvarsfulla posten som biträdande direktör pä SlPRl förutsi'rtter utredningen att regeririgett vägledes av den speciella kombination av egenskaper och kvalifikatitiiner som i enlighet med utredningens förslag bör eftersträvas: persorial-adttiiriistrativ erfarenhet. samarbetsfi'irmäga. kännedom om budgetfrägor. om deti svenska statsförvaltningens arbetssätt och om aktuell arbetsrättslig lagstiftning. förtrogenhet med internationella frägor. spräkkunnighet.

En annan konsekvens av utredningens förslag blir. slutligen. att biträdan- de direktören fortsättningsvis ej kan antas komma att bedriva egen forskning vid institutet. Detta har ocksä framstätt sorti eri faktisk konsekvens av biträdartde direktörens starkt ökade personalvadniinistrativa arbetsbörda ttrider de senaste ären. Härom bör dock ingen tvekan räda i samband med rekryteritigen till denna befattning.

• Sida 45
•  Original

Prop. 1979/80: ror» ' 45

l konsekvens nied utredningens förslag torde institutets interna arbetsreg- ler beltöva omforrtiuleras i syfte att närrttar'e precisera biträdartde direktörens uppgifter. ansvar och befogenheter.

6 lt'orskningssamarbete och beslutsordning: forskarkollegiutti

Som nämndes ovan i samband rtied beltarrdlirigert av fragor rörande styrelsen ltar utredningen erfarit att önskemäl föreligger om former för närmare kontakt och samarbete mellan institutets ledning och personal - forskande säväl som adrttirtistrativ. (f)riskemälert har framförts inte minst riiot bakgrund av de delade meningar som under de senaste ären kommit till uttryck inom institutet beträffande föreriligltetetr rttellan ä etta sidan SlPRl:s oberoende ställning och internationella karaktär. a andra sidan de nya arbetsrättslagarria. Tva olika frägor ltar härigeriotti kommit att samman- kopplas pä ett sätt sorti inte alltid varit fruktbart: ä ena sidan frägan om institutets oberoende ställning och internationella karaktär. är andra sidan frägan om lämpliga samarbets— och beslutsfornier. Arbetsrättslagarria har frän en utgängspunkt tett sig som instrument för en förbättrad interndettto- krati. från en arirtari utgängspunkt framstätt som ett hot rtiot SlPRl:s självständiga. internationella status.

Mot bakgrund av dessa ft'firhällanden och vad sorti i övrigt frattrft'i'irts till utredningen vid ltearings vill utredninen föresla att ett forskar/t'olleginrn formellt konstitueras pä SIPRI. Utredningen anser att det omvittnade behovet av former för forskningssamarbete och -saniräd i hög grad skulle tillgodoses genom inrättandet av ett sädatit kollegiuni. detta särskilt tired tanke på de speciella ortiständigheter som kännetecknar detta institut, nämligen _l'ö'r det första dess karaktär av forskriingsinstitution. ll'ör de! andra dess internationella rekrytering och för det tre:/ju dess blandade och varierande personalsanimansättning.

Vägledande för utredningens förslag har varit det allriiärit lrallrta princip- resoriemarig som förs i 1966 ärs proposition där det bl. a. sägs att "vittgäende befogenheter bör ges institutets ledtiirig och personal . . Det framgär av propositionstexten att den stora frihet och de vittgäertde befogenheter sorti det vore angeläget att ge "institutet" väsentligen sktrlle omfatta säväl institutslcdtiing sorti personal.

Till gruttd för dessa forrtiuleririgar i propositionen ligger det förslag orii inrättande av ett forskarkollegium som framlades av fredsforskttirigsutred- ningen. Det heter i utrednitigsbetänkattdet att ”Utredningen vill ft'irorda att ett forskarkollegiunt etableras inom institutet. Detta bör fiesta av samtliga institutets äldre forskare santt representanter för forskningsassistenterria. lristitutsdirektii'iren bör ftrrigera som ordförande. Kollegiet diskuterar arbetsproblerti av gemensamt itttresse för forskarna och institutsledningen. i första hand gäller dessa planeringen av forskrtirigsprogranimen men även andra frägor i institutets verksamhet kati behandlas."

• Sida 46
•  Original

Prop. l979/80: [06 _to

I betänkandet sägs ocksä att "'I-'orskarkollegiet är rädgivande till instituts- direktören vid l'or'skningsplaneritigen och i andra problem av gemensamt intresse.”

Ett förslag orii ett forriiellt inrättande av ett forskarkollegiurit ltar sälunda en solid grund i institutets urkunder. och anknyter ocksa till en itiotii institutet redan i nuläget förekoriititartde procedur riied regelbundet ater- koriirttartde forskarrtrt'tten. Utredningen kan följaktligen genom t'rberopande av urkuriderrta föreslä att dessa torskarntöten forrtialiseras.

Inrättandet av lbrskarkollegiet bör enligt utredningens riiertirtg ske genom införande av en ny paragrafi stadgarna riied lydelsen:

"I Ios stiftelsen firtris ett forskarkollegiurti. Ledamöter av detta är itistitutsdirektöreri. biträdande direktören sartrt stiftelsens forskare och forskriirrgsassistetiter. Institutsdirektöreri eller. i dennes fränvaro. biträdan- de direktören är forskarkollegiets ordförande.

Forskarkollegiet bereder ärenden sorii skall avgöras av styrelsen eller institutsdirektöreri och som rör planeringen och genomft'trandet av stiftelsens forskning sariit spridriirtgeri av forskningsresultaterr."

Säsoni framgär av denna ftirrniulering är det utredningens rtietiirig att forskarkollegiet bör furtgera som eri sambandscentral för den ittotit institutet fortgäeride ft)rskningsprocessen. frän planeringsstadiet till utförande- och spridningsstadiet. medan övriga fragor ittom institutet. personalärenden. administrativa ärenden. budgetfrägor etc. bör omhändertas i andra former. Att utredningen därför förordar att kollegiet enbart omfattar sadan personal som direkt bedriver forskning innebär dock självfallet inte att inte övrig personal -- representanter för institutets redaktion. bibliotek. press- och distributionsavdelning m. fl. - skall kunna deltaga i kollegiets sartimankottt- ster i deti man behandlade sakfrägor särskilt motiverar detta. Solti ocksä framgär är det utredningens ntettirig att forskarkollegiet formellt bör betraktas som rädgivande till iristitutsdirektören. samtidigt som den vägle— dande principen bör vara att direktören tar del av kollegiets uppfattning innan ltan fattar beslut i forsknirigsrelaterade frägor. liksom att direktt'iren i kollegiet redogör för fattade beslut. Genom detta förfarande torde direktt'iren erhälla ett brett underlag för sitta beslut.

Det resoneriiang som förts inom utredningen. och som föranlett fÖI'SItthI om ett forskarkollegiurii. är följande.

I ett läge. dä SIPRI. efter en inledande etablerings— och konsoliderings— period. lyckats upprtä eri respekterad ställning inom sitt omräde föreligger" goda skäl för att institutet skall kunna ta ett väserttligt steg i riktning mot en aktiverad roll för de anställda forskarna. Med den allmänna tvärvetenskap- lighet sorii kännetecknar disciplinen fredsforsknirig — även i den variant som har blivit SIPRI:s — torde det vara rimligt att specialiserade forskare avsätter viss tid för att i ett alltnänt kollegium ta del av och ge synpunkter pä angränsande äntneti. Varje forskare torde dessutom. vilket utvisas av erfarenheterna frän redan föreliggande praxis. ha ett stort intresse av att

• Sida 47
•  Original

Prop. 1979/81lzl06 47

andra än specialister pä ett visst specialänine bereds tillfälle att granska och ge synpunkter pä en given synopsis eller ett givet utkast. i läsbarhetens och iriforriiatiorisspridriirtgetis intresse. I det perspektivet torde forskarkollegiet lta eri viktig funktion att fylla.

Det viktigaste argumentet är dock behovet av en central för samräd. samarbete och kontakt mellan de aktiva forskarna och irtstitutslet'lningen. I._ltredrringen finner det naturligt att tänka sig att det är i detta kollegitrrii sorti planer för kontrttaride forskriirigsprojekt tar forrii och successivt revideras — i ett samspel med styrelsen. det är i detta forurti som itrstitutsdirektöreri informerar om planerade beslut och planerade resor av betydelse för pägäeride och kommande l'orskningsverksamhet. det är här sorti rtiariuskript granskas och ventileras. ideer testas och forskarrekryteririgsbeltovet disku— teras. Inför stundande styrelsesariiriiariträden kati direktör och forskare avge synpunkter och söka uppttä samstämmighet beträffande itinehället i direk- törens presentation av pägaende och planerad verksamhet. Likasä efter styrelsesaninianträdetta tillhandahäller kollegiet ett naturligt forurii för irifortttatiort och plarteririgsdiskussion.

Sanintanfattningsvis torde forskarkollegiet för forskarnas del kutirta innebära ä etta sidan ett ökat ansvar att i praktiskt deltagande omsätta säväl principen om genuin tvärvetenskapligliet som principen om kollektivt författarskap. ä andra sidan eri möjlighet till mer aktivt och rtieriirigsftrllt deltagande i den successiva utformningen av SlPRl:s t'orskningsprofil och forskningsplanering.

Utredningen förutser slutligen att forskt'u'kollegiet blir en naturlig platt- form för kontakter mellan forskarna oeli styrelsen och dess ordförande.

Jtredningen har kunnat konstatera den positiva betydelse för kontakten mellan styrelsen och forskarna sorti den nyligen införda ordningen rtied samniariträffanden mellan dessa i samband tiied styrelsesanimanträdena uppenbarligen haft. Värdet av sädana regelbundet äterkomriiande sanirnan- träffanden torde kunna bli ätt större om styrelseledamöterna därvid kati ta del av idéer. uppslag och förslag sorti tagit form inom ett forskarkollegi- trni.

Ett fungerande forskarkollegium torde enligt utredningens mening i det väsentliga tillmötesgä de önskemal sorti frantft'firts i fräga orii ökad samverkan mellan SlPRl:s lednitigoch forskningspersonal. Utredningen finner det även naturligt att rttan iriottt forskarkollegiet frän fall till fall kan komma överens om att ttärriiast berörda forskare fär artsvaret att inför styrelsen presentera ett projektförslag. I normalfallet torde det dock även i fortsättningen artkoniriia pä direktören att. säsorit verkställande chef. inför styrelsen föredra de projektplaner som tagit form under arbetets gäng inom institutet.

Det bör kunna l'örutsi'tttas att iristitutst'lirektören till styrelsen rapporterar de förslag och synpunkter sotti tagit form irtonr kollegiet. detta även i de fall da skilda rnertingar (mellan direktören och kollegiet som helhet eller mellan grupper itiom kollegiet) kommit till uttryck.

• Sida 48
•  Original

Prop. I979/801106 _jg

Utredningen föreslar att forskarkollegiet. vid vakanser i styrelsen och pä direktt'irsposten. ges förslagsrätt. i den mening och form som redovisats i det

ft'ir'egaende.

o.] ()r'rigr (mr samverkan och snurrat!

(_)vanstaende synpunkter och förslag Itar korreerttrerats kring det föreslag- rta forskarkollegiets roll i fttrskningsprocessen pä SIPRI. Det är. sorti ovan frariihölls. utredningens rtteriirig att detta förslag sktrlle kuritia omhänderta det mest väserttliga rtär det gäller behovet av forskriingssamarbete iriortt institutet. [_ltredningens förslag kan ocksa anses komplettera redan förelig— gande sanivcrkansfttrmer irtorit forsknirtgert och närliggande frägor. säsortr den löpande kontakten mellan institutets olika projektgrupper och instituts- direktören och deti särskilda rekryteringsktrmniitte som är institutsdirektö- reri behjälplig rited att granska den uppenbarligen stora ström av ansökningar och förfrägrtirtgar sorti inkommer till institutet. Även den speciella informa- tionskortinritte sorii enligt vad utredningen erfarit haller pa att ta forrti irtorti institutet torde kunna fylla en "viktig furiktiort.

Vad slutligen gäller former för kontakt och samräd mellan institutsledttirig och adriiinistrativ personal — och mellan institutsledning och all personal rörande adrtiinistrativa frägor — vill utredningen i första liatid allmänt hänvisa till de former och fc'rrfaringssätt som anges i gällande arbetsrättslagar.

6.2. Intern urlu'lsord/rr'ng

Det har. som torde fratngä av ovatrstaertde förslag. varit utredningens rtiälsättriirig att föreslä sädana organisatoriska förändringar som. utan att ändra de grutidläggatide principerna för SlPRl:s ställriirigoclt verksattthet. är ägnade att underlätta samarbetet inom institutet och dess fortsatta verksam- het. Innebörden i förslagen är samntanfattnirigsvis dels en aktiverad roll för säväl forskarna sorti styrelsen och vetenskapliga rädet. dels ett försök till precisering av kompetens— och arbetsrelatiotierrta mellan grupper och funktioner iriorti institutet. Utedrringen ltar av saväl praktiska sorti princi— piella skäl avstätt frän att avge detaljerade förslag beträffande den interrta arbetsordningen inom institutet och de särskilda arbetsregler som f. n. är föremäl för förhandlingar mellan institutets ledning och personal.

Utredninen trtgär dock ifräri att ett arbete nu kan ta vid inom institutet för att i samverkan mellan berörda parter — och med ledning av utredningens förslag — omarbeta arbetsreglerna och utarbeta en detaljerad intern arbetsordning inkl, bl. a. arbetssättet inom det rädgivande forskarkollegi—

CI.

• Sida 49
•  Original

Prop. l979/80: 106 40

7.2. Skäl _l'ör utökade xml/lga (ms/ag

En beredvillighet från riksdagens sida att genom höjda anslag tillse att SlPRl:s verksamhet skall kunna. bibehällas och vidareutvecklas kom till uttryck under l978l79 ärs riksmöte. Utredningen utgår därför ifrån att SIPRI kommer att ktinna påräkna förstzäelse för sitt behov av utökade resurser. bl. a. för att tillgodose behov av personalförstärkning på vissa nyckelfunk— tioner inom institutet. En personalförsti'rrkning kan i vissa fall. säsom t. ex. beträffande institutets redaktion. framstå som nödvändig med hänsyn till rådande arbetsbelastning. [ andra fall kan en förstärkning betraktas som önskvärd med hänsyn till en eftersträvad utvidgning av verksamheten. Med detta senare avses i första hand institutets biblioteks- och dokumentatitms- funktion. som med en lämplig personalförstärkning skulle kunna komma till ökad extern resp. intern nytta. till gagn för såväl forskningen irtorn institutet som institutets samarbete bl. a. med den pägående akademiska fredsforsk- ningen i Sverige och övriga Norden.

Ett problem. vars lösning ställer ytterligare krav pä viss resursförstärkning genom statliga anslag. gäller vidare vissa korttraktsanställda forskares situation. Härmed äsyftas de stora praktiska problem som vissa utländska. kontraktsanställda forskare har att ordna en tillfredsställande anställning i hemlandet (eller nägot annat land) efter tiden på SIPRI. Svarigheterna s_vnes

• Sida 51
•  Original

Prop. 1979/80: l0(i Sl

öka dels rtted avståndet till hemlandet. dels med anställningstiden pä SIPRI. De rtted avståndet till hemlandet sammanhängande svårigheterna att ariordrta alternativ anställning skapar givetvis rtya incitament för vederbö- rande forskarc att söka ytterligare ft.")rlänga SIPRI-anställningen. För institutet som arbetsgivare är det å andra sidan angeläget både att rotationen inom forskarstabert fungerar med den önskvärda flexibiliteten och att forskare frän olika delar av världen kan rekryteras. för en tidsperiod som är rimlig med utgångspunkt i gjorda projektätaganden. Det är således enligt utredriirigerts mening angeläget att SIPRI bereds finansiella möjligheter att bistä vederbt'firande forskare i här diskuterade avseenden. Detta torde vara av stor vikt både för den enskilde forskaren och för institutet. En lösning skulle kunna vara att forskare. i fall som av institutets styrelse bedöms vara särskilt angelägna. bereds möjlighet att under uppbärandc av fortsatt lön fran SIPRI för viss begränsad tid utföra arbetsuppgifter i hemlandet efter kontraktstidens utgång. En betald hemresa för de utländska forskarna och deras familjer efter varje tväårsperiods utgång skulle kunna tjäna samma angelägna syfte och förordas av utredningen.

I den mån forskningsverksamheten på SIPRI i framtiden kommer att breddas till att inkludera även problemområden av t. ex. säkerhetspolitisk natur samt samhälls- och beteendevetcnskapliga angreppssätt tordc. slutli- gen. en väsentlig resursförstärkning komma att erfordras. Den specialinrikt- nirtg som institutet hittills valt har varit möjlig att fullfölja med en jämförelsevis liten forskarstab. assisterad av en skicklig kär av forsknings- biträdandc personal. En fördjupning av analysen och en breddning av amtitionen kommer dock att på sikt ställa helt andra krav pä SlPRl:s egen forskningskapacitet. såväl kvantitativt (antalet till institutet långsiktigt knutna forskare) som kvalitativt. Även i ett sådant läge är det dock självfallet angeläget att ambitionsnivån kan bibehållas hög när det gäller att erbjuda forskarna all den service de kan behöva för att under kort tid få fram goda forskningsresultat.

7.3. Förslag om viss skattebefrielse för utländska forskare

SIPRI :s verksamhet har sedan länge tyngts av ett rekryteringsproblem som bottnari skattetekniska omständigheter (i sin tur bottnande i det faktum att SIPRI säsom svenskt rättssubjekt omfattas av svenska skattelagar) och som gjort det svårt för institutet att realisera vissa målsättningar för verksamhe- ten. Utredningen skall i det följande närmare belysa detta rekryteringspro— blem och därpå framlägga ett förslag till lösning. Detta förslag bygger på resultatet av det arbete som utförts av en särskilt utsedd arbetsgrupp. Arbetsgruppens promentoria återfinns som bilaga till detta betänkande.

Det är tillfredsställande att SIPRI numera tycks ha åtcrvunnit förlorad terräng pä forskarrekryteringssidan efter den nedgång under nägra är som var en direkt följd av en oklarhet rörande arbetsrättslagarnas (LAS) tillämplighet. Det mer permanenta rekryteringsproblemct återstår dock att

• Sida 52
•  Original

Prop. 1979/80: l06

'Jt lq

lösa. Problemet bestär. kort uttryckt. i svårigheten att till SIPRI rekrytera högt kvalificerade forskare frän vissa länder. Svärigheten päverkar säledes uppfyllensen av tvä ursprungligen uppsatta mål i fräga om forskarrekryte- ringen: att engagera vissa högt kvalificerade forskare ("professorer") och att forskarrekryteringen skall vara balanserad i förhällande till skilda politiska och ekonomiska system.

För att kunna rekrytera en forskare från ett visst land mäste SIPRI kunna konkurrera med detta land i fråga om löne- och andra förmäner. Som framgär av arbetsgruppens promemoria har institutet sökt hävda sig i konkurrensen med hjälp av olika typer av tillägg utöver grundlönen. Dessa tillägg har dock enligt svensk skattelag varit beskattningsbara varför nettolt'fmeeffekten i de flesta fall varit ringa. Tilläggen har haft en begränsad betydelse när det gällt att med hjälp av tillräckligt attraktiva löneförmaner söka rekrytera etableradeforskare. IIärtill bör givetvis läggas en annan aspekt på rekryteringsproblemet: svärigheten för etablerade forskare att lösgöra sig frän sin ordinarie befattning för annat än en mycket begränsad period. på tjänstledighetsbasis. I'itt längre engagemang på SIPRI kan således betraktas som ett karriärmässigt risktagande som reser krav pä ekonomisk kompensation.

Allmänt kan sägas att rekryteringsproblemet i första hand gäller i förhållande till länder i vilka anställningsvillkoren för etablerade forskare är sädana att SlPRl:s konkurrenskraft framstår sotn särskilt liten. Bruttolöne- förhandlingar torde i sådana fall vara tämligen utsiktslösa. Men problemet är generellt till sin natur och torde erfordra en i princip generell lösning som inkluderar alla utländska. kontraktsanställda forskare på SIPRI.

Pä grundval av de argument och överväganden som redovisas i arbets- gruppens promemoria — och i anslutning till dess konkreta förslag — föreslär utredningen att det ovan skisserade rekryteringsproblemet löses genom att de olika tillägg som utländska.. kontraktsanställda forskare erhäller görs skattefria. Den sakliga motiveringen till detta förslag utgörs av det redovisade rekryteringsproblemets art och grad. Den formella motiveringen är att SlPRl:s i hög grad internationella karaktär — och den svenska statens ansvar att värna om denna — gör det befogat att institutet på denna punkt blir föremäl för en särbehandling. Skattebefrielsens innebörd är att de utländska SIPRI-forskarnas tillägg likställs med de tillägg som svenska statstjänstemän i utlandstjänst uppbär. Den konkreta. lagtekniska innebörden i utredningens förslag blir sälunda att en ändring görs i 32 ä 3 mom. konununalskattelagen. Ändringen bör bestå i att det i 3 mom. införs ett nytt tredje stycke innehällande att vad som sägs i första stycket (om utlandstillägg. etc. för statstjänstemän i utlandstjänst) skall tillämpas även beträffande motsvaran- de tillägg som av SlPRl:s styrelse anvisats för utländska. kontraktsanställda forskare. dvs. kontraktsanställd forskare vid SIPRI som är utländsk medborgare och som vid tidpunkten för anställningen inte varit bosatt i Sverige.

• Sida 53
•  Original

Prop. l979/81l:106

'Jl _;J

Som närmare framgär av arbetsgruppens promemoria innebär förslaget att de hittillsvarande formerna av kostnadsersättningar bibehalls (tillägg för fördyrade levnadskostnader. förmän av fri bostad eller bostadskostnadser- sättning samt ersättning för skolavgiftcr för barn och ersättning för flyttningskostnader). Vad däremot tilläggens storlek beträffar förutsätter utredningen att en tmtförhandling med vederbörande forskare konnner till stand.

Vidare anser utredningen att SlPRl:s styrelse. i samräd med företrädare för budgetdepartemcntet. bör kunna tillämpa viss individuell variation vid fastställandet av storleken pä tillägget för fördyrade levnadskostnader så att hänsyn kan tas dels till den rekryterade forskarens speciella ekonomiska situation. dels till institutets egna rekryteringsönskemäl. Den givna ramen för sädana individuella variationer är dock att de skattefria tilläggen skall utgöra ersättning för fördyrade levnadskostnader i och med den tillfälliga SIPRI-anställningen.

Det mä. slutligen. förtjäna att särskilt betonas att förslaget om skattefria kostnadsersättningar avser utländska forskare anställda på tidsbegränsade kontrakt och saledes inte sädana forskare som erhållit tillsvidareanställ— ning.

• Sida 54
•  Original

Prop. l97*)/80:l06

Bilaga ]. [...?/i't'tlrziiiet'ns simlgciinilrirrus/"("hislalt;

Ntn'aramlt' stadgar

& ]

Stiftelsen Internationella institu— tet för freds— och konfliktforskning bestär av medel. som Kungl. Maj:t eller annan anvisar för det ändamäl som anges i 53.

ä 2

Stiftelsen har till ändamål att i enlighet med de grunder för bidrag riksdagen godkänt med anledning av propositionen 190070 bedriva ve- tenskaplig forskning i konflikt— och samarbetsfrågor av betydelse för internationell fred och säkerhet i syfte att söka ge bidrag till förstäel- sen av betingelserna för fredliga lösningar av mellanstatliga konflik- ter och för en stabil fred.

& 3

Stiftelsen skall inom sitt verksam— hetson'iri'ide samarbeta med myndig- heter. organisationer. institutioner nordiska och enskilda säväl i de

länderna som i andra länder.

& 4

För stiftelsen finnes en styrelse som bestär av ordfi'iranden och sju andra ledamöter. Institutsdircktö- rcn är självskriven ledamot av styrel- sen. Ordföranden och övriga leda- möter utses av Kungl. Maj:t för högst fetn är. Styrelsen utser inom

sig vice ordförande.

Statlg('t'inrlringsli'irslag

& 4

Stiftelsen leds av en styrelse som bestär av en ordförande. institutsdi- rektörcn samt sex andra ledamöter. Styrelsen utser inom sig en vice ordförande. (_)rdföranden och andra styrelseledamöter än institutsdirek— tören förordnas av regeringen för högst fem är efter förslag av styrel- sen. det vetenskapliga radet. for- skarkollegiet och arbetstagarorgani- sationerna. Ett sådant förordnande kan förlängas en gäng med högst fem ar.

• Sida 55
•  Original

Prop. 1979/80: 106

Nuvarande xmz/gar

ss Styrelsen har sitt säte i Stock— holtn.

s 6

[ los stiftelsen finnes en institutsdi— rektör och andra tjänstemän i enlig- het med en personalförteckning som Kungl. Maj:t fastställer. Stiftelsen äger anställa forskare och annan personal i män av behov och tillgäng på medel.

ä7 lnstitutsdirektören utses av Kungl. Maj:t för högst fem är.

Annan personal anställes av stiftel-

sen

Anställningsvillkoren för forskar- na bestämmas i kontrakt. Anställ— ningsvillkoren för tjänsten som insti- tutsdirektör och övriga tjänster som uppförts på personalft'irteckningen fastställas under medverkan av Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer.

Forskarna böra rekryteras frän olika geografiska regioner samt oli- ka politiska och ekonomiska sys- tem.

'Jt 'Jl

Sladgt'an (lriligsjll'irs/ag

ä' (1

l-los stiftelsen finns en institutsdi- rektör. som är institutets chef. och en biträdande direktör. l—[os stiftel— sen finns i övrigt personal enligt eller andra särskilda föreskrifter

beslut som regeringen meddelar samt forskare och annan personal i behov och man av tillgäng pä medel.

å7 lnstitutsdirektören förordnas av regeringen för högst fem är efter förslag av styrelsen. det veten- skapliga rädet. forskarkollegiet och För ordnandet kan förlängas en gäng

arbetstagarorganisationerna.

med högst fem är. Tjänsten som biträdande direktör tillsätts av rege- ringen efter förslag av styrelsen och arbetstagarorganisationerna. Andra tjänster tillsätts och annan personal anställs av stiftelsen.

Anstt'illningsvillkoren för tjänster- na som institutsdirektör och biträ— dande direktör samt för övriga av regeringen inrättade tjänster fast— ställs under medverkan av regering- en eller den myndighet som rege- ringen bestämmer. Anställningsvill- koren för forskarna bestäms i kon- trakt.

Forskarna bör rekryteras frän oli— ka geografiska regioner samt olika politiska och ekonomiska system.

• Sida 56
•  Original

Prop. 1979/80: HK) Nllvarmult' xmz/gar

& b'

l-los stiftelsen finnes som rädgi— vande organ ett vetenskapligt räd. Rädet bestär av 24 lL't'lllI'l'lÖlCl'. Leda— möterna höra om möjligt tillhöra stater inom olika geografiska regio- ner och med olika politiska och ekonomiska system.

Första gängen utses sexton leda— möter av Kungl. Maj:t och de ("ivriga ätta ledamöterna av dem Kungl. Maj:t utsett. Avgär eller avlider ledamot utses ny ledamot av övriga ledamöter. Till ledamot fär utses endast den som har vetenskaplig kompetens eller praktisk erfarenhet frän arbete med internationella poli- tiska frägor.

59

Av styrelsen avgöras viktigare frä- gor rörande stiftelsens verksamhet. organisation och ekonomiska för- vallning.

& lf)

Ärende. som icke skall avgöras av styrelsen, avgöres av institutsdirek- tören.

Vid hinder för institutsdirektörcn fullgöras dennes aligganden av den tjänsteman som institutsdirektörcn bestämmer. om styrelsen ej beslutar annat.

Genom arbetsordning eller sär— skilt beslut kan överlämnas ät annan tjänsteman än institutsdirektören att avgöra ärende eller viss grupp av ärenden som ej är av sädan beskaf- fenhet att prövningen bör ankomma pä institutsdirektörcn.

Star/g('a':zdrinngöriv/ag

s &

Som rädgivant'le organ till styrel— sen finns ett vetenskapligt räd. Rädet betar av 24 ledamöter. Avgar eller avlider en ledamot utses en ny ledamot av styrelsen.

Rädets ledamöter bör tillhöra sta— ter inom olika geografiska reginer och med olika politiska och ekono— miska systcm. 'liill ledamot fär utses endast den som har vetenskaplig kompetens eller praktisk erfarenhet frän arbete med internationella fra— gor.

Rädet samnutnträder i Stockholm

minst en gäng vart femte är.

å ltl

Ärenden som inte skall avgöras av styrelsen avgörs av institutsdirektö- rcn ensam. När institutsdirektören är förhindrad att utöva sin tjänst utövas den av biträdande direktö— ren. som i övrigt under styrelsen och institutsdirektörcn ansvarar för lö- pande administrativa ärenden med uppgift att föredra sädana ärenden inför styrelsen. Biträdande direktö- ren är sekreterare vid styrelsens sammanträden.

• Sida 57
•  Original

Prop. l979/8tlzltlb

Nuvarande stadgar

& ll

Styrelsen sammanträder pä kallel- se av (.irdft'iranden. när denne finner det lämpligt eller när minst fyra ledamöter begär det.

Styrelsen är beslutför. när ordfö- randen och minst fyra andra ledamö- ter äro närvarande.

Som styrelsens beslut gäller den mening varom de flesta förena sig eller. vid lika röstetal. den mening som ordföranden biträder.

& 12

Vid styrelsens sammanträden fö— res protokoll. Av detta skall framgä vilka som varit närvarande. styrel-

beslut sens och de

skiljaktiga meningar som uttalats. Protokollet justeras av ordföranden och ytterli—

gare en ledamot av styrelsen.

& 13

Stiftelsen räkenskapsär löper från den 1 juli t. o. m. den 30 juni nästa är.

'Jl ——_|

Slaa'leea'iit[ritigv/i'jrxlag

s” 10 a

llos stiftelsen finns ett forskarkol— legium. Ledamöter av detta är insti- tursdirektören, biträdande direktö- ren samt stiftelsens forskare och

forskningsassistenter. lnstitutstli- rektören eller. i dennes främfaro. biträdande direktören är forskarkol- legiets ordft'irandc.

Ftu'skarkollegiet bereder ärenden som skall avgöras av styrelsen eller instittttsdirektören och som rör pla- neringen och genomft'ärandet av stif- telsens forskning samt spridningen av forskningsresultaten.

• Sida 58
•  Original

Prop. 1979/801106 Nuvarande star/gar

& 14 För varje räkenskapsår skall verk— samhetsberättelse upprättas.

& lS

Styrelsens och institutsdirektö— rens fifu'valtning samt stiftelsens räkenskaper skola ärligen granskas av tvä revisorer. Revisorerna utses av Kungl. Maj:t för fctn räkenskaps- är.

& lö

Revisorerna skola ärligen före utgängen av september avlämna revisionsberättelse till utrikesdcpar- tementet.

& 17

Stiftelsen är undantagen frän till- syn enligt lagen av den 34 maj 1929 (nr 116) om tillsyn över stiftelser.

Statlgcäu d ri rigs] (it's! a 3

• Sida 59
•  Original

Prop. 1979/80:106 SU 1979-07-30

Jan Francke Nils Larsson Bengt Waahler

Bilaga 2. Promemoria ang. beskattning av (I(' kontra/t[sans/alida atlantiska forskarna vid SIPRI

A. Nuvarande förhållanden Forskarnas" lönt-'- och (install/ringt:ill/mr

I enlighet med uttalande i pi't')positioneri ll)o(1:7o sker en internationell rekrytering av forskarna vid SIPRI. Deras antal uppgär f. n. till l l personer. varav endast 2 frän Sverige. I propositionen fastsläs att antalet bör uppga till 15—25 personer. övervägande kvalificerade forskare. De anställs pä enskilda kontrakt som i normalfallet upprättas för tväärsperiruler. .Iantt'illningsvill- koren fastställs av institutets styrelse. som ju ocksä är internationellt sammansatt. Principen för lönesättningen är att forskaren skall erhälla samma levnadsstandard under sitt tid i Sverige som motsvarande svenska forskare har. Lönesystemet baseras pa tre element, grundlön. tillägg för fördyrade levnadskostnader samt ersättning för bostadskostnadcr.

Grundlönen baseras pä den statliga F-löneskalan. Löneinplacering sker i princip på samma nivä som motsvarande forskartjänst i den svenska akademiska karriären med viss hänsyn till forskarens tidigare erfarenhet.

Tillägget för fördyrade levnadskostnader avser att täcka de merkostnader som en utländsk forskare med så kortvarig anställning som det här är fräga om mäste vidkännas vid sin tjänstgöring i Sverige. Det utgar sedan SlPRl:s start med i regel 1 000 kr. per mänad.

SIPRI ersätter i princip bostadskostnaden helt. Under de första tvä anställningsären har forskarna i regel fri bostad i Wenner-(ircn Center. Skulle kontraktstiden förlängas. mäste forskaren själv hyra bostad på öppna marknaden. SIPRI bidrar i sädant fall till bostadskostnaden med ett belopp högst motsvarande hyran för en likvärdig bostad i Wenner-Gren ('enter.

Utöver nämnda lt'ineförmäner tttgär ersättning för barns skolavgiftcr samt för flyttningskostnader till och frän Stockholm.

Beskattning av utgående förmåner

Eftersom forskarens vistelse i Sverige uppgar till ätminstone tvä ar. anscs han i beskattningshänseende bosatt här vilket medför att han beskattas som obegränsat skattskyldig. dvs. i princip för all inkomst (och förmögenhet). oavsett varifrån den förvärvas. Forskaren behandlas alltsä pä samma sätt som andra här bosatta personer. Detta innebär att han är skyldig att betala skatt

• Sida 60
•  Original

Prop. [979/80: 106 att

för alla de förmt'tner som utgär pa grund av anställningen vid SIPRI. Utöver grundlönen beskattas forskaren därför för säväl den fria bostaden resp. bostadskostnadsersättningen som tillägget för de fördyrade lex-'nadskostna- derna. Värdet av bostadsft'irmänen fastställs därvid efter sedvanliga normer och tillägget för de ft'irdyrade levnadskostnaderna beskattas efter det avdrag för sädana kostnader som den skattskyldige kan visa sig vara berättigad att ätnjuta enligt vanliga skatteregler.

Rekr_v[t'ringsivilmltitman

Den utländske forskaren har i regel ekonomiska ätaganden i olika former i sitt hemland. exempelvis utgifter för bostad. avgifter för pensionering. underhall av anhöriga och obligatoriska medlemsavgifter till olika organisa— tioner. Vissa av dessa ätaganden kan forskaren med hänsyn till den relativt kortvariga vistelsen i Sverige inte avveckla. Utgifterna är vidare av den arten att avdrag ofta inte kan medges vid beskattningen här. Dä utgifterna sälunda skall täckas av beskattade medel har man inte kunnat upprätthälla mälsättningen att de utländska forskarna skall ha samma levnadsstandard som motsvarande svenska forskare. Därtill kommer att lt'fmenivan och mänga gängcr levnadsstandarden är för denna grupp i mänga länder väsentligt högre än den sVenska. Anställningen vid SIPRI innebär ofta ett avbrott i hemmakarriären som icke kompenseras vid hemkomsten efter anställning- en.

Dessa t.vmstt'indighctcr sammantaget har medfört svärigheter att rekrytera forskare med sädana kvalifikationer som krävs för att institutet skall kunna hälla forskningsverksamhetcn pä en så kvalitativt hög nivä som förutsätts för att institutet skall kunna förverkliga sina syften. Detta har särskilt varit fallet i fräga om rekrytering av högt kvalificerade forskare frän vissa västländer. Detta har i sin tur ocksä först-'ärat institutets möjligheter att leva upp till kravet pä att upprätthålla en forskningsverksamhet med internationell prägel. dvs. med representation av forskare från länder med olika politiska system.

Teoretiskt sett skulle man kunna lösa problemet lönevägen genom att frängä anknytningen till den statliga F-löneskalan och i stället införa kontraktslön enligt modellen fri lönesi'ittning. Ett sådant lönesystem kan då begagnas till att höja bruttolöncn till ett sädant belopp att nettot efter skatte- oeh eventuellt kostnadsavdrag blir så högt att ersättningen blir kt'mkurrens- kraftig internationellt sett. Praktiskt är detta emellertid av bl. a. ekono— miska. budgetära skäl inte möjligt.

Uppenbarligen torde därför ätgärder pä skatteomrädet vara nödvändiga för att lösa de rekryteringsproblem som föreligger.

• Sida 61
•  Original

Prop. [979/80: [06 (»I

B. (")verväganden och förslag

Visserligen är SIPRI — ehuru till namnet internationell organisation utformat som en svensk stiftelse och finansieras dess verksamhet till helt övervägande del med svenska statsmedcl. Vid SlPRl:s tillkomst poängte- rades doek bl. a. kravet pä att forskningens internationella och strängt objektiva karaktär inte skulle ifragasättas. Man framhöll ocksä SlPRl:s ställning som särskilt institut med internationell karaktär och dess självstän— dighet gentemot Sverige och svenska myndigheter.

SlPRl:s internationella karaktär kan sälunda inte il'rägasättas. Internatio- nella organisationer i egentlig mening atnjuter regelmässigt i värdlandet privilegier bl.a. i form av skattefrihet säväl för organisationen som dess personal. Sädana organisationer har dock vissa kännetecken som SIPRI saknar. De har bildats av flera stater genom ett mellanstatligt avtal och de finansieras genom tillskott frän medlemsländerna. Skattebel'riclsen i värd- landet motiveras mcd att detta ej skall skattemässigt gynnas därför att (')rganisationen lokaliserats dit. Beskattning skulle jtl innebära att en del av medlemsstaternas tillskott tas i anspräk sotn skatt i värdlandet.

Gemensamt för egentliga internationella organisationer och SIPRI gäller dock vissa av de skäl som brukar äberopas för skattefrihet i värdlandet. I-lär avses exempelvis behovet av oberoende och självständighet i förhällande till värdlandet och dess myndigheter samt de praktiska problem säväl för skattcadministrationen i värdlandet som för den anställde som kan uppkom- ma pä grund av den relativt kortvariga tjänstgöringen där.

Även om SIPRI sälunda saknar flera av en egentlig internationell (_n'ganisations kännetecken kan det ända mot den angivna bakgrunden filmas skäl att hävda att ätminstone de kontraktsanställda forskarna borde i skattehänseende behandlas som internationella tjänstemän. Detta borde kunna ske utan att man för den skull behöver ta ställning till fragan om SlPRl:s egen internationella status.

En lösning av här antydd art skulle kräva ett avtal mellan SIPRI och svenska staten innehällande regler om skttebcfrielse för forskarna. Detta avtal skulle sedan införlivas med svensk lagstiftning efter riksdagsbehandling genom att tas in i lagen (197bzbol) om immunitet och privilegier i vissa fall.

Emellertid torde internatit'mella exempel saknas pa att organisationer av SlPRl:s typ givits internationell status. generellt eller i begränsat avseende. Det är därför svärt att se den antydda lösningen som en framkrnnlig väg. detta bl. a. ocksä mot bakgrund av att vissa andra organisationer med skäl som är lika vägande som SlPRl:s skulle kunna begära en motsvarande behandling.

Som redovisats tidigare i denna promemoria hör det väsentliga skattepro- bletnet samman med de utländska forskarnas fördyrade levnadskostnader vid tji'instgöringen i Sverige. För att täcka dessa kostnader utgär ersättningar

• Sida 62
•  Original

Prop. [979/80: nm (B

som i vissa hänseenden är att jämföra med de utlandstillägg m. m. som utgär till svenska statstjänstemän vid utlandsstationcring och som i dessas fall är skattefria enligt 33 s 3 mom. kommunalskattelagen (lt)28:37tl), SIPRI— forskarnasökade kostnader är av samma slag som de kostnader sotn dessa utlandstillägg är avsedda att täcka. Det är fraga om kostnader som uppkommer pa grund av att anställningen är tillfällig och att tjänstgöringen är förlagd till annat land än hemlandet. Det är därför naturligt om motsvarande ersättningar som utgär till SlPRl:s utländska forskare behand- las pä samma sätt som statstjänstcmännens utlandstillägg i beskattningshän- seende.

Det förhällandet att vissa kostnader uppkommer pä grund av anställning- ens kortvarighet kan givetvis inte i sig utgöra tillräckligt skäl för att införa skattebefrielse för ersättningarna i fräga. Man mäste dock dessutom beakta det särskilda ansvar som svenska staten har för SlPRl:s verksamhet i allmänhet och att forskningsverksamheten där hälls pä en kvalificerad nivä. Med nuvarande skattesituation är detta svärt. Vidare mäste man ta hänsyn till det väsentliga kravet att forskarna skall kunna rekryteras frän länder med olika politiska och ekonomiska system. Rekryteringen fär inte paverkas av vilka ekonomiska ätaganden forskaren har i sitt hemland och vilka konsekvenser detta kan ha för hans skattesituation i Sverige.

Efter en samlad bedömning av dessa faktorer finns det enligt arbetsgrup- pens mening tillräckliga skäl för att föreslä. att de kostnadsersättningar som utgär till en utländsk forskare vid SIPRI skall pä samma sätt som tidigare nämnda utlandstillägg till svenska statstjänstemi'in vara skattefria.

Mot en sädan lösning kan hävdas att utlandstillägget utgär direkt fran svenska staten och att de fastställs i en sädan ordning att staten har en betryggande kontroll över att dess storlek avpassas efter de kostnader som de är avsedda att täcka. Arbetsgruppen förutsätter att de kostnadsersättningar det här är fräga om skall fastställas av SlPRl:s av regeringen utsedda styrelse. efter satnräd med budgetdepartetnentet. Även SlPRl:s revisorer utses av regeringen. Föreskrivs dessutom, som nyss nämnts. att samräd skall ske med budgetdepartementet innan kostnadsersättningarna slutligen bestäms. torde tillräckliga garantier ha skapats för att förhindra att det som i realiteten skall utgöra skattepliktig lön för forskaren omvandlas till skattefri kostnadsersätt- ning.

Kostnadsersättning utgär f. n. i form av tillägg för fördyrade levnadskost- nader. fri bostad eller ersättning för bostadskostnad samt ersättning för skolavgifter och för flyttningskostnader. Skolavgifter och Ilyttningskostna- der ersätts med faktiskt redovisade kostnader. Samtliga dessa ersättningar inkl. värdet av fri bostad bör omfattas av den särskilda regeln om skattefrihet som arbetsgruppen förordar. Detta gäller dock givetvis endast ersättning som utbetalas till kontraktsanställd utländsk forskare. dvs. forskare som är utländsk medborgare och som vid tiden för anställningen vid SIPRI inte är skattemässigt bosatt i Sverige.

• Sida 63
•  Original

Prop. 1979/80: 106 (C»

Arbetsgruppen förutsätter att lil/ägget för I/t'jl'll_l'r(l(f(' leroads/tus!/luder utgär efter generella grunder. I-"örutsättning för förslaget om skattebefrielse för värdet av sttadsförmänen anser arbetsgruppen vidare vara att denna utgär efter samma normer sotn f. n.. dvs. säsom fri bostad i Wenner—Gren Center eller som ersättning med belopp högst motsvarande hyran för en sädan bostad.

Lagtekniskt bör enligt arbetsgruppens mening frägan om skattebefrielse för SIPRI—ersättningarna lösas efter mönster av vad som gäller i fräga om utlandstilläggen till utlandsstationerade svenska statstjänstemän. Som antytts tidigare är sädana tillägg fritagna frän beskattning pä grund av en regel i 3235 3 mom. KL resp. 2 ä lagen (l9—l7:57(1) om statlig inkomstskatt (LSI).

I enlighet härmed bör i 33 s 3 mom. KI. införas ett nytt tredje stycke av innehäll att vad som sägs i första stycket (om utlandstillägg och därmed likställda förmäner för utom riket stationerad personal vid utrikesförvalt- ningen eller i svensk biständsverksamhet) skall tillämpas ocksä i fräga om motsvarande kostnadsersättningar som anvisats av SlPRl:s styrelse till kontraktsanställd forskare vid SIPRI som är utländsk medborgare och som vid tidpunkten för anställningen inte var bosatt i Sverige.

I anvisningarna till samma paragraf bör föreskrivas att de kostnadsersätt- ningar som avses i det nya tredje stycket är tillägg för fördyrade lev-'imdskostnader. förmän av fri bostad eller bostadskostnadsersättning samt ersättning för skolavgifter för barn och ersättning för flyttningskosuiader.

Samtnanfattningsvis föreslär arbetsgruppen sälunda i första hand att de kostnadsersättningar som utbetalas till de kontraktsanställda utländska forskarna vid SIPRI fritas fran beskattning genom tillägg till 32 s 3 mom. och dess anvisningar av angivet innehall. En annan lösning vore att. som har antytts tidigare. i avtal mellan svenska staten och SIPRI medge skattebe— frielse helt eller delvis för ersättning som utbetalas till utländsk forskare vid SIPRI. Med hänvisning till tidigare angivna betänkligheter vill arbetsgrup- pen dock inte rekommendera en sädan lösning.

• Sida 64
•  Original

Prop. l979!80: [06 o-l