Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag till ett stödprogram som syftar till att göra det möjligt för den svenska flygindustrin att delvis ställa om sin till- verkning från militära till civila flygprodukter. Riksdagen föreslås anvisa 350 milj. kr. som lån till Saab-Scania AB för att ge företaget möjlighet att deltaga i ett civilt flygprojekt i samarbete med det amerikanska företaget Fairchild Industries lnc. Riksdagen föreslås vidare anvisa l60 milj. kr. som lån till Volvo Flygmotor AB för att i samarbete med det amerikanska företaget The Garrett Corporation deltaga i ett civilt flygmotorprojekt. Slutligen framläggs förslag att anvisa IO milj. kr. till Saab-Scania AB för studier av lätta. obeväpnade skolflygplan.

! Riksdagen [979/80. I saml. Nr II5

• Sida 2
•  Original

Prop. 1979/80:115

lx)

Utdrag

IN DU STRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1980-02-28

Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande, och statsråden Ullsten. Bohman, Mundebo. Mogård. Dahlgren. Åsling. Söder. Krönmark. Buren- stam Linder. Johansson. Wirtén. Holm. Andersson. Boo. Winberg. Adel- sohn. Danell. Petri

Föredragande: statsrådet Åsling

Proposition om lån till Saab-Scania AB och Volvo F lygmotor AB, m.m.

1. Inledning

Den svenska flygindustrin tillkom under åren före andra världskriget för att inom landet säkerställa försvarets behov av stridsflygplan. Sålunda har tillverkning av flygplan i Linköping och flygmotorer i Trollhättan pågått sedan år 1930. Tillsammans med sina föregångare har flygdivisionen vid Saab-Scania AB (SAAB) sedan år 1937 tillverkat 4 000 flygplan. varav 2 000 jetplan. Volvo Flygmotor AB (VFA) och dess föregångare har sedan star— ten tillverkat ett femtontal typer av flygmotorcr, sedan slutet av 1940-talet uteslutande jetmotorer. Båda företagens verksamhet har helt dominerats av leveranser till försvaret och de har genom sin verksamhet utvecklat en för landet unik kompetens inom en mångfald områden av avancerad tek- nik. SAAB gjorde en inbrytning på den civila marknaden omedelbart efter kriget med det civila passagerarflygplanet Scandia. Detta plan fick emel- lertid överföras till Fokker i Holland för att ge plats åt produktion för det svenska försvaret.

Under 1970-talet har det allt klarare framgått att sysselsättningen för mi- litära ändamål vid företagen på längre sikt skulle nedgå. Båda företagen har därför sedan en längre tid med sitt tekniska kunnande som bas sökt bredda sin verksamhet till den civila marknaden. Detta har också skett inom ett antal smärre produktområden. men den militära sidan är fortfarande den helt dominerande. För SAAB:s flygdivision svarar den för drygt 80 % och för VFA är den ca 70 % av omsättningen.

Under l970-talets senare hälft har ett flertal utredningar arbetat med frå- gan om det militära flygets framtida utformning. I november 1978 presen-

• Sida 3
•  Original

Prop. 1979/80:115 3

terade flygindustrikommittén (Fö 1978: 01) del 1 av sitt betänkande (Ds Fö 1978: 8). Kommittén anförde bl. a. att oavsett vilket beslut om flygplans- upphandling som regeringen skulle komma att fatta, kommer ett minskat personalbehov främst på utvecklingssidan att uppstå vid flygindustrin. En- ligt kommittén borde regeringen därför omedelbart ta initiativ till överlägg- ningar med berörda företag och fackliga organisationer i syfte att snarast finna nya arbetsuppgifter som kunde ge alternativ sysselsättning.

Med stöd av regeringens bemyndigande den 21 december 1978 tillkalla- de dåvarande chefen för industridepartementet en delegation1 (I 1978:09) för att bereda frågor om civilt utnyttjande av flygindustriella resurser m. m. I delegationens direktiv framhölls att anskaffningen av nästa genera- tion militära stridsflygplan kommer att medföra minskade insatser av främst utvecklingspersonal i flygindustrin.

Under våren 1979 föreslog regeringen i prop. 1978/79: 138 att utveck- lingsarbetet på flygplansprojekten B3LA/SK38/A38 skulle läggas ned och att överbefälhavaren skulle ges i uppdrag att utreda andra alternativ. Dessa förslag godkändes av riksdagen (FöU 1978/79: 23, rskr 1978/79: 237). Överbefälhavarens förslag har framlagts i februari 1980. I förslaget förordas studier och inledande utveckling av ett stridsflygplan av enhetstyp för 90-talet kallat JAS 90.

Delegationen har den 6 september 1979 fått regeringens uppdrag att un- dersöka förutsättningama för bl.a. finansiering av arbeten avseende visst vindkraftaggregat. Delegationen har i skrivelse den 7 januari 1980 redovi- sat sina synpunkter på projektet.

Beträffande undervattensteknik har SAAB för delegationen presenterat flera konkreta förslag till projekt. Flygindustridelegationen tillstyrker ett visst statligt stöd för ett av dessa projekt.

Flygindustridelegationen har under sitt utredningsarbete inkommit med två skrivelser med förslag till stödåtgärder för flygindustrin. Delegationen avlämnade ijanuari 1980 sitt betänkande (Ds I 1980: 2) med förslag till ett stödprogram för att ge flygindustrin möjlighet att utvecklas i civil riktning.

Riksdagen har tidigare beslutat att bevilja ett lån om 138 milj. kr. till VFA för att finansiera VFA:s andel i ett civilt flygmotorprojekt som drivs av det amerikanska företaget General Electric Company (prop. 1979/80: 13. NU 1979/80: 6, rskr 1979/80: 39).

SAAB har inkommit med en skrivelse med hemställan om anslag för civil produktutveckling. SAAB har vidare den 25 januari 1980 träffat ett samar- betsavtal med det amerikanska företaget Fairchild Industries Inc. (Fair- child). Enligt avtalet skall SAAB svara för viss andel av utveckling, till- verkning och försäljning av ett nytt trafikflygplan, avsett för 30 passagera- re.

' Generaldirektör Tony Hagström, ordförande, direktör Morgan Abrahamsson, om- budsman Arne Angelöf, verkställande direktör Gösta Bystedt, tekn. dr. Martin Fehrm. ingenjör Benn Ottosson och generaldirektör Sigvard Tomner.

• Sida 4
•  Original

Prop. 1979/80:115 4

Företrädare för staten och SAAB har därefter förhandlat om villkoren för statens medverkan till finansiering av SAAB:s deltagande i projektet. Enighet har uppnåtts om ett avtal, enligt vilket staten beviljar SAAB ett lån på 350 milj. kr. på i avtalet närmare angivna villkor. Enligt avtalet kommer regeringen, under förutsättning att riksdagen fattar de beslut som behövs härför. att slutligt godkänna detsamma. Avtalet. som undertecknades den 26 februari 1980. bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga ].

VFA har inkommit med skrivelser med begäran om anslag för samarbete med det amerikanska företaget The Garrett Corporation Inc. (Garrett). VFA har den 28januari 1980 träffat ett samarbetsavtal med Garrett beträf- fande ett projekt för att utveckla och tillverka två nya civila flygplansmoto- rer, en mindre jetmotor och en turbopropmotor. Enligt avtalet skall VFA svara för viss motorutveckling samt tillverkning av vissa komponenter och reservdelar till dessa motorer.

En förutsättning för att avtalet mellan VFA och Garrett skall gälla är att avtal träffas om statlig medverkan i finansieringen av projektet. Företräda- re för staten och VFA har förhandlat om villkoren för sådan statlig med- verkan till finansieringen av VFA:s deltagande i projektet. Enighet har uppnåtts om ett avtal. enligt vilket staten beviljar VFA ett lån på 160 milj. kr. på i avtalet närmare angivna villkor. Enligt avtalet kommer regeringen, under förutsättning att riksdagen fattar de beslut som behövs härför. att slutligt godkänna detsamma. Avtalet. som undertecknades den 25 februari 1980. bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

2 Den svenska flygindustrins situation m. rn.

2.1. Verksamheten vid Saab-Scania AB, Flygdivisionen

SAAB:s flygdivision har sin verksamhet förlagd till Linköping. Stock- holm. Göteborg och Malmö. Den största delen av divisionen återfinns i Linköping. Divisionen sysselsätter ca 5 800 personer. varav ca 3 300 tjäns- temän. Flygplansverksamheten sysselsätter ca 4500 personer. Omsätt- ningen år 1979 var 932 milj. kr.. varav drygt 80 % avsåg militära produkter.

Verksamheten vid SAAB:s flygdivision är huvudsakligen baserad på be- ställningar från det svenska försvaret. Under år 1978 har en andra delserie av flygplanet Viggens jaktversion JA37 beställts. Tillsammans med den option på en tredje delserie som ingår i avtalet uppgår det totala antalet JA37 till 149. Detta program innebär en förhållandevis jämn beläggning i verkstäderna till slutet av 1980-talet.

Beställningarna av militära projekt minskar inom flygdivisionens utveck- lingsavdelning och sysselsättningen inom divisionen är därför vikande.

• Sida 5
•  Original

Prop. 1979/80:115

'_Il

För att motverka detta och för att i möjligaste mån behålla den höga teknis- ka kompetens som den militära flygplansutvecklingen har givit. eftersträ- var SAAB att ställa om tillverkningen mot en ökad andel av civila produk- ter.

På uppdrag av McDonnell-Douglas Aircraft Company deltar SAAB i ar- bete på att framställa vingklaffarna till flygplanet DC-9 Super 80. Vidare deltar SAAB som riskbärande partner i utvecklingen av passagerarplanet British Aerospace 146.

SAAB:s flygdivision har även en viss produktion utanför flygområdet för bl. a. leveranser till satellit- och raketprojckt.

I samband med att flygindustridelegationen inledde sitt arbete. uttryckte den dåvarande regeringen ett önskemål om att erhålla ett beslutsunderlag beträffande möjligheterna att utveckla ett lätt. obeväpnat skolflygplan. För detta krävdes vissa fortsatta. grundläggande studier vid SAAB. Företaget har för delegationen skisserat två sådana flygplan och begärt medel för vidare studier av dessa projekt.

Delegationen föreslog i skrivelse den 28 maj 1979 att SAAB för budgetå- ret 1979/80 skulle erhålla ett statligt bidrag på 10 milj. kr. för fortsatta stu- dier av skolflygplansprojekt. Reslutatet av dessa studier borde redovisas för regeringen under år 1980.

Som ett ytterligare led i sin strävan mot civil tillverkning har SAAB haft kontakter med ett antal flygindustriföretag för att diskutera samarbete för civil flygplanstillverkning. Diskussionerna har bl.a. lett fram till att SAAB den 25 januari 1980. som nyss nämnts. har träffat ett avtal med det ameri- kanska företaget Fairchild Industries Inc. (Fairchild) om samarbete vad avser utveckling. tillverkning och försäljning av ett ciVilt passagerarflyg- plan för 30 passagerare. Det skall börja levereras under år 1984. Slutmon- teringen avses ske i Sverige. SAAB ansvarar för tre fjärdedelar av utveck- lingsarbetet och hälften av produktionen. Marknadsföringen sker gemen- samt. Arbetet med det nya flygplanet väntas sysselsätta ca 400 personer på SAAB:s utvecklingsavdelning och ca 500 personer vid SAAB:s verkstäder.

2.2 Avtalet mellan staten och Saab-Scania AB

Avtalet mellan staten och SAAB syftar till att bevara ett högt tekniskt kunnande inom svensk flygindustri och till att främja sysselsättningen vid SAAB. Avtalet innebär i huvudsak följande.

Staten lämnar SAAB ett lån om 350 milj. kr. för att göra det möjligt för SAAB att fullfölja sitt åtagande att utveckla. konstruera. tillverka och mon- tera delar. komponenter och system på sätt som närmare anges i avtalet mellan SAAB och Fairchild. Länet utbetalas i svenska kronor i fyra poster; 60 milj.kr.iju1i 1980. 100 milj.kr.iju1i 1981. 100 milj.kr. imars 1982 och 90 milj.kr. i december 1982. Som villkor för utbetalningarna gäller att projek- tet fortskrider i huvudsak planenligt.

li Riksdagen 1979/80. I saml. Nr ”5

• Sida 6
•  Original

Prop. 1979/80:115 o

Tillverkningen skall ske i Sverige antingen av SAAB självt eller undan- tagsvis genom underleverantör.

Återbetalning av lånet skall ske genom att SAAB till staten. i stället för amortering och ränta. betalar royalty i form av ett belopp i kronor för varje sålt flygplan med undantag för de 100 först sålda planen. Beloppens storlek och indexuppräkning framgår av avtalet. Avtalstiden är inte begränsad. vilket innebär att återbetalning skall ske så länge försäljning förekommer. även om summan av äterbetalningarna på så sätt kan komma att överstiga lånebeloppct. Återbetalningarna kan emellertid helt utebli om försäljning- en misslyckas. På så sätt delar staten och företaget de kommersiella risker- na och vinstmöjligheterna.

Om samarbetet mellan SAAB och Fairchild ändras. skall detta rapporte- ras till staten. SAAB skall även årligen rapportera hur Fairchild-projektet fortskrideri förhållande till uppgjorda tids- och kostnadsplaner.

Avtalet innehåller vidare bestämmelser om redovisning. revision. häv- ning. jämkning. skiljeförfarande vid tvist m.m.

2.3. Verksamheten vid Volvo Flygmotor AB

Som redovisades i prop. 1979/80: 13 är VFA ett helägt dotterbolag till AB Volvo. Verksamheten vid VFA syssselsatte år 1979 ca 3.000 personer. av vilka ca 2.400 arbetar med flygmotorer. Av de senare är ca 500 sysselsatta med forskning och utveckling avjetmotorer. Omsättningen år 1979 var 661 milj.kr. Flygprodukter svarade för ca 70 % av omsättningen. Resten hän- förde sig till civila produkter utandör flygområdet. Detta produktprogram omfattar områdena Värmeteknik. hydraulik och energiteknik.

Vid VFA tillverkas i första hand militära flygmotorer. f.n. motorer till de olika versionerna av flygvapnet Viggen. För att tillverka jetmotorer krävs det. förutom en mycket avancerad material- och produktionsteknik. omfattande utvecklings- och konstruktionsresurser. Dessa resurser utnytt- jar VFA även för översyn av civila flygniotorer. Vidare har VFA en viss legotillverkning av komponenter till europeisk rymd- och flygindustri. VFA har till exempel framställt brännkammare till bärraketen Ariane. ett projekt inom det europeiska rymdorganet ESA.

Liksom för SAAB:s flygdivision är sysselsättningen med militära projekt vid VFA:s utvecklingsavdelning vikande. 1 verkstäderna väntas dock sys- selsättningen med militära projekt minska först mot senare delen av 1980- talet. För att kompensera denna nedgång i sysselsättningen krävs en fort- satt omställning mot en större andel civila produkter. Nya projekt måste dessutom planeras och påbörjas i god tid om en jämn sysselsättning skall ktinna upprätthållas. VFA har därför fört diskussioner om samarbete med utländska tillverkare av civila flygmotorer för att med den hittillsvarande militära verksamheten som bas bredda sitt verksamhetsområde. Detta har

• Sida 7
•  Original

Prop. 1979/802115 7

den 2 maj 1979 resulterat i ett avtal med det amerikanska företaget General Electric Compay. Enligt avtalet skall VFA deltaga i ett projekt för att till- verka original- och reservdelar till en ny flyginotor betecknad CF6-32 och avsedd för medelstora trafikflygplan. i första hand Boeing 757 och 777. För att göra det möjligt för VFA att deltaga i detta flygmotorprojckt har stats- makterna anvisat 138 milj. kr. som lån till VFA.

Som nyss nämnts har VFA den 28 januari 1980 träffat ett avtal med Gar- rett om samarbete med utveckling av två civila flygmotorer. VFA och Gar- rett skall gemensamt utveckla en mindre jetmotor med beteckningen TFF. 731-5 och en turbopromotor med beteckningen TPE 331-14 för mindre pas- sagerarflygplan. VFA:s andel i projekten är 5.6 95- resp. 15 (?r... VFA betalar en del av Garretts nedlagda kostnader i projekten och blir genom avtalet delaktigt i avancerad motorteknologi och kvalificerad produktionsteknik. De nya projekten förväntas sysselsätta ca 100 personer med utvecklingsar- bete och 400 personer med verkstadsarbete vid VFA.

2.4. Avtalet mellan staten och Volvo Flygmotor AB

Avtalet mellan staten och VFA syftar till att bevara ett högt tekniskt kunnande inom svensk flygindustri och till att främja sysselsättningen vid VFA. Avtalet innebär i huvudsak följande.

Staten lämnar VFA ett lån på 160 milj. kr. för VFA:s medverkan i ut- veckling och tillverkning av en mindre jetmotor samt en turbopropmotor. VFA skall svara för viss motorutveckling samt tillverkning av komponen- ter och reservdelar till dessa motorer på sätt som närmare anges i avtalet mellan VFA och Garrett. Lånet utbetalas i svenska kronor i två poster: 85 milj. kr. ijuli 1980 och 75 milj. kr. i mars 1981.

Tillverkningen skall ske i Sverige antingen av VFA självt eller genom annat bolag som ingår i Volvo-koncernen. I undantagsfall får VFA anlita svensk underleverantör.

Återbetalning av länet skall ske genom att VFA till staten i stället för ränta och amortering betalar royalty i form av en andel av sina intäkter från försäljningen av komponenter och reservdelar till motorerna. Royal- tyns storlek framgår av avtalet. Äterbetalningar beräknas pågå till andra hälften av 1990-talet. även om summan av återbetalningarna på detta sätt kan komma att överstiga lånebeloppet. Återbetalningarna kan emellertid helt utebli om försäljningen misslyckas. På detta sätt delar staten och före- taget de kommersiella riskerna och vinstmöjligheterna.

Om samarbetet mellan Garrett och VFA ändras. skall detta rapporteras till staten. VFA skall även årligen rapportera hur Garrett-projektet fort- skrider i förhållande till uppgjorda tids- och kostnadsplancr.

Avtalet innehåller vidare bestämmelser om redovisning. revision. häv- ning. jämkning. skiljeförfarande vid tvist m.m.

• Sida 8
•  Original

Prop. 1979/80:115 8

2.5 Flygindustridelegationens betänkande m. m.

Flygindustridelegationen tillkallades den 5 februari 1979. I dess uppgif- ter ingick att inventera och värdera olika möjligheter att utnyttja llygindu- strins resurser såväl inom som utom flygomrädet. Delegationen har avläm- nat förslag dels under utredningsarbetet. dels i sitt betänkande.

1 en skrivelse den 28 maj 1979 förordade flygindustridelegationen att möjligheterna att utveckla ett nytt lätt. obeväpnat skolflygplan skulle stu- deras. Delegationen föreslog att SAAB skulle beviljas ett bidrag på 10 milj. kr. för grundläggande studier för att skapa beslutsunderlag om två sådana flygplansprojekt som skisserats vid företaget.

Flygindustridelegationen framhåller i sitt betänkande att endast utveck- ling för den civila flyg- och rymdmarknaden. som ligger nära industrins nu- varande tekniska inriktning. kan ge väsentliga tillskott av utvecklingsarbe- te Linder de närmaste åren. Delegationens förslag domineras därför av de redan beskrivna projekten vid SAAB och VFA. Det framhölls också att den av statsmakterna beslutade ökningen av de statliga insatserna på rymdomrädet (prop. 1978/79: 142, NU 1978/79: 36. rskr 1978/79: 292") i viss utsträckning kan bidraga till lösningen av de problem som uppstått i flyg- industrin.

Flygindustridelegationen konstaterar att det är förenat med betydande risker att i stor utsträckning överföra flygindustrins utvecklingsresurser från militär till civil verksamhet. främst beroende på skillnaderna i mark- nadsstruktur mellan den militära och den civila sidan. En förutsättning för att ett utvecklingsarbete för den civila marknadens behov skall lyckas. är enligt delegationens uppfattning att ett organiserat samarbete kan etable- ras med utländska företag som redan har en stark ställning på marknaden och som kompletterar de svenska företagen. Detta framhålls som den enda realistiska vägen att inhämta konkurrenternas försprång.

Delegationen framhåller att projekt utanför flyg/rymdområdet kan få be- tydelse enbart på längre sikt. Man har undersökt projekt inom områdena datorstödd konstruktion. materialteknik. undervattensteknik. energitek- nik. transmissionsteknik m.m. Delegationens förslag på dessa områden in- skränker sig till arbeten av mindre omfattning och förberedande karaktär.

Sammanfattningsvis föreslär delegationen att staten totalt skall satsa högst 675 milj. kr.. varav 642,5 milj. kr. för flyg- och rymdområdena och 32.5 milj. kr. för övriga områden. Förslagen avser att i första hand ge SAAB och VFA möjlighet att utvecklas i civil riktning. Det statliga stödet i samband med omstrukturering vid dessa företag bör klart begränsas i tid och omfattning. En förutsättning är vidare enligt delegationen att företagen i ett fortfarighetstillstånd kan räkna med kommersiell lönsamhet. De åtgär— der som föreslås kan dock enligt delegationen bara lösa problemen med överkapacitetcn vid flygindustrins utvecklingsavdelningar till en viss del.

• Sida 9
•  Original

Prop. 1979/80:115 9 3 Föredragandens överväganden

Den svenska flygplans- och flygtnotorindustrin har under den gångna 50-årsperioden byggts upp till en tekniskt avancerad industri huvudsakli- gen inriktad på att tillgodose det svenska försvarets behov av moderna stridsflygplan. Kompetens har byggts tipp på en mångfald högteknologiska nyckelområden. Inte minst viktig är systeinkompetensen. dvs. förmågan att hålla samman och leda utvecklingsarbetet på stora och komplicerade projekt. De samarbetsavtal som de svenska företagen har slutit med fram- stående utländska företag i branschen visar enligt min mening att den svenska industrins kompetens står på en hög nivå. även vid en internatio- nell jämförelse.

Som jag inledningsvis har framhållit minskar emellertid beläggningen för försvarets behov vid SAAB och VFA, i första hand på utvecklingssidan men på några års sikt även på produktionssidan.

Frågan om det militära behovet av flygindustriella resurser i framtiden utreds f.n. av 1979 års militära flygindustrikommitté (Fö 1979102).

Efter samråd med chefen för försvarsdepartementet finner jag det såväl av försvarspolitiska som av industripolitiska skäl viktigt att slå vakt om den fortsatta existensen av de kvalificerade nationella resurser som har byggts upp i flygindustrin. En utvecklingskompetens är nödvändig både för att kunna utveckla och för att kunna tillverka flygplan inom landet. Ett flertal studier har på senare år framhållit att Sveriges speciella konkurrens- fördelar står att finna inom områden som fordrar högt utvecklad teknik. Jag finner det därför följdriktigt att flygindustrin söker sig ut på nya mark- nader. där dess speciella kompetens kan utnyttjas till att skapa lönsamma exportintensiva projekt för den internationella civila marknaden. En svensk flygindustri med en bredare marknadsbas än enbart den inhemska försvarsmarknaden har enligt min bedömning rimliga kommersiella fram- tidsutsikter.

ljn överföring från militära till civila användningsområden av flygindu- stn'ns utvecklingsresurser är emellertid förenad med svårigheter och risker av främst marknadsmässig art. För att klara en sådan omställning krävs det enligt min mening att den svenska flygindustrin samarbetar med ut- ländska företag som redan har etablerat sig på flygmarknaden och vilkas kompetens kompletterar de svenska företagens. Både SAAB och VFA har också sedan flera år arbetat på att skapa civila samarbetsprojekt.

Jag ser de av SAAB inledda samarbetsprojekten kring flygplanen Doug- las DC9-80 och British Aerospace 146 liksom VFA:s samarbetsprojekt kring flygmotorn General Electric CF6-32 som bevis för den svenska flyg- industrins långsiktiga möjligheter på den internationella marknaden. VFA har också en icke oväsentlig legotillverkning för ett flertal utländska flyg— motortillverkare. Legotillverkning har emellertid nackdelen att ge rela- tivt kortsiktiga kontrakt. varför jag delar företagets bedömning att det är

• Sida 10
•  Original

Prop. 1979/80:115 10

nödvändigt att satsa även på mera långsiktiga projekt. Som jag har redovi- sat har SAAB och VFA under januari 1980 tecknat var sitt avtal med de amerikanska företagen Fairchild resp. Garrett beträffande utveckling och tillverkning av ett civilt passagerarplan resp. flygmotorer för civila flyg- plan. Det ena motorprojektet mcd Garrett är dessutom ett tänkbart alter- nativ för det flygplan som Fairchild och SAAB skall utveckla. De ameri- kanska företagen har båda en ledande ställning på sina resp. marknadsom- råden.

Framtidsutsikterna för den civila flygmarknaden är enligt samstämmiga bedömningar goda. Trots oljekrisen under 1970-talet ökar flygtransporter- na globalt sett. De kraftigt höjda bränslepriserna tvingar fram en genera- tionsväxling när det gäller flygplan och flygmotorer i syfte att förbättra bränsleekonomin. Kraven på lägre bullernivåer verkar i samma riktning. Stora framsteg har gjorts när det gäller struktur och aerodynamisk utform- ning av flygplan. vilka nu kan omsättas i konkreta projekt. På flygmotorsi- dan har gjorts stora framsteg både när det gäller rena jetmotorer och när det gäller turbopropmotorer av den art som avses för Fairchilds och SAAB:s flygplansprojekt och som VFA avser utveckla tillsammans med Garrett.

Den globala utvecklingen kännetecknas också av en ökande andel inter- nationella samarbetsprojekt. Detta betingas dels av marknadsmässiga skäl. dels av önskemål om riskspridning.

Det kan i detta sammanhang erinras om den överenskommelse om han- del inom den civila flygindustrisektorn som har slutits inom ramen för det allmänna tull- och handelsavtalet (the General Agreement on Tariffs and Trade. GATT). vilket har godkänts av riksdagen (prop. 1979/80: 24. UU 1979/80: 13. rskr 1979/80: 138). Överenskommelsen syftar till att underlätta handeln på detta område.

Trots den förväntade positiva utvecklingen av den civila flygmarkna- den är de föreslagna projekten förknippade med betydande kommersiella risker. betingade bl.a. av att projekten är långsiktiga. Sålunda har båda projekten. om de blir framgångsrika. en tidsomfattning av åtminstone 15 år. Det ekonomiska resultatet blir därför beroende av eventuella olikheter i kostnadsutvecklingen i Förenta staterna och Sverige under denna period. Vidare har de svenska företagens andel i projekten en ekonomisk omfatt- ning som är stor i förhållande till deras årsomsättning. Företagen förmår därför inte att helt med egna medel finansiera sina andelar enligt de två samarbetsavtalen.

Det faktum att företagen är beredda att ta en avsevärd risk genom att satsa den större delen av erforderliga resurser i projekten av egna medel serjag emellertid som ett klart bevis på deras egen tilltro till projekten och deras vilja att satsa helhjärtat på dem. De båda projekten har som förut framhållits också fått flygindustridelegationens klara förord.

Jag finner att SAAB:s och VFA:s deltagande i resp. samarbetsprojekt är

• Sida 11
•  Original

Prop. 1979/80:115 11

viktiga led i arbetet med att skapa en vidgad. civil marknadsbas för svensk flygindustri. En sådan är enligt min bedöming en nödvändig förutsättning för en långsiktigt lönsam verksamhet. Därför finner jag det berättigat att staten i form av lån satsar riskkapital i projekten för att göra det möjligt för företagen att deltaga i dessa.

Jag förordar således att medel anvisas för de lån till SAAB och VFA som har förutsatts i avtalen mellan staten och företagen. Lånebeloppen, 350 milj. kr. resp. 160 milj. kr.. bör anvisas under särskilda anslag på statsbud- geten för budgetåret 1980/81.

Under förutsättning att riksdagen beslutar i enlighet med vad jag här har förordat. kan regeringen slutligt godkänna avtalen mellan staten och SAAB resp. mellan staten och VFA titan särskilt bemyndigande från riksdagens sida. Jag kommer i så fall att föreslå regeringen att ge den nyligen inrättade Fonden för industriellt utvecklingsarbete (Industrifonden) i uppdrag att. liksom i fallet med VFA:s samarbete med General Electric. för statens del svara för uppföljning av avtalen.

Jag finner det viktigt att SAAB gör en analys av de tekniska och mark- nadsmässiga förutsättningarna även för andra projekt än det som har över- enskommits med Fairchild. Jag förordar därför att SAAB i enlighet med flygindustridclegationens förslag beviljas ett särskilt bidrag på 10 milj. kr. för studier av lätta. obeväpnade skolflygplan. Detta arbete bör redovisas under år 1980.

Flygindustridelegationen har utöver statligt stöd till de redan nämnda projekten föreslagit ett antal mindre bidrag till andra projekt. vilka har framförts såväl från SAAB och VFA som från annat håll. Jag finner det vik- tigt att förslagsställarna fortsätter att bearbeta dessa. De av mig här föror- dade insatserna på flygområdet ger enligt min bedömning de berörda före- tagen ökade möjligheter att på egen bekostnad finansiera åtminstone de in— ledande skedena av lovande sådana projekt. Industrifonden har i princip också möjlighet att inom ramen för sin verksamhet lämna stöd till projekt av aktuellt slag. Fonden har dessutom kompetens att göra de detaljerade bedömningar som fordras för att kunna ta ställning till frågan om eventuellt statligt stöd. Jag är därför nu ej beredd att föreslå några särskilda åtgärder för stöd till hithörande projekt.

4. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att till 1. Län till Saab-Scania AB för budgetåret 1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett rescrvationsanslag av 350 000 000 kr.

• Sida 12
•  Original

Prop. 1979/80:115 P

2. Län till Volvo Flygmolor AB för budgetåret 1980/81 under fjor- tonde huvudtiteln anvisa ett rescrvationsanslag av 160 000000 kr.

3. Bidrag till Saab-Scania AB för budgetåret 1980/8] under fjorton- de htivudtiteln anvisa ett rescrvationsanslag av 10000 000 kr.

5. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandes överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredragan— den har lagt fram.

• Sida 13
•  Original

Prop. 1979/80:115 13 Bilaga ]

Avtal mellan Svenska Staten och Saab-Scania AB om lån för utveck- ling och tillverkning av civilt flygplan.

Saab-Scania AB. ("SAAB"). har genom ett den 25 januari 1980 träffat ramavtal med Fairchild Industries Inc.. Germantown. Maryland, USA ("Fairchild"), överenskommit om samarbete för utveckling och tillverk- ning av ett civilt flygplan betecknat Flygplanet samt vidareutveckling där- av. Enligt ramavtalet (_"SAAB-Fairchild avtalet") skall SAAB svara för viss andel av utvecklingen. tillverkningen samt försäljningen av Flygpla- net. SAABs och Fairchilds gemensamma åtaganden enligt SAAB-Fairchild avtalet benämnes i fortsättningen Projektet.

Projektets innehåll samt vissa av SAABs åtaganden för genomförandet av Projektet framgår av Bilaga 11 till detta avtal.

I huvudsakligt syfte att genom satsning på utvecklingsarbete bevara sys- selsättning och ett högt tekniskt kunnande inom svensk flygindustri vid en övergång till ökad produktion för civilt ändamål. är staten beredd att lämna SAAB lån på sammanlagt 350 miljoner kronor. Parterna har överenskom- mit att'hela beloppet skall tagas i anspråk för Projektet.

5 ] Statens åtagande

Staten lämnar SAAB på de villkor som anges i detta avtal ett lån på 350 miljoner kronor.

Lånet avser att möjliggöra SAABs åtagande att utveckla. konstruera. tillverka och montera delar. komponenter och system till Flygplanet eller utveckling därav i enlighet med SAABs åtaganden i SAAB-Fairchild avta- lct.

% 2 SAABs åtaganden SAAB åtager sig att vidmakthålla erforderligt tekniskt kunnande och att ställa till förfogande för Projektet den personal och de ekonomiska resur- ser som utöver statens lån erfordras för att genomföra Projektet enligt Bi- laga I samt skall även i övrigt göra sitt bästa för att Projektet skall kunna genomföras.

Väsentliga ändringar i Projektets innehåll eller inriktning förutsätter sta- tens skriftliga godkännande innan sådan ändring genomförs.

5 3

Utbetalning av länet Utbetalning av länet sker i fyra rater enligt följande ordning.

1. 60 miljoner kronor utbetalas senast 30 dagar efter det riksdagen god- känt detta avtal i erforderliga delar. dock tidigast den ljuli l980.

2. 100 miljoner kronor utbetalas under jtili l98l.

3. 100 miljoner kronor utbetalas under mars 1982.

4. 90 miljoner kronor utbetalas under december l982. Som villkor för utbetalning av belopp som avses under l—4 skall gälla att Projektet fortskrider i huvudsak planenligt eller med avvikelser som staten godkänt.

* Avtalets bilagor ej återgivna här.

• Sida 14
•  Original

Prop. 1979/80:115 14

Till ledning för statens prövning enligt föregående stycke såvitt avser ut- betalning enligt 2—4 skall SAAB tidigast fyra och senast tre månader före respektive utbetalningsmånad enligt 2—4 avge lägesrapport som avses i & 6 punkt A.

SAAB skall därjämte inom 14 dagar från riksdagens beslut respektive fö- re varje utbetalningsniånads början. dock tidigast 12 dagar dessförinnan. skriftligen bekräfta att Projektet fortskrider i huvudsak planenligt eller med avvikelser som staten godkänt.

ä 4

S_i'sselsättning i Sverige

SAAB förbinder sig att utföra sin del av utvecklingsarbetet och tillverk- ningen i den egna organisationen i Sverige eller undantagsvis genom un- derleverantör. Härifrån undantages sådant utvecklingsarbete som med hänsyn till samarbetet med Fairchild måste förläggas utomlands. ävensom inköp av råmaterial och sådana delar som SAAB sedvanligen inköper för sin flygplanstillverkning.

& 5

Återbetalning

Återbetalning skall ske på så sätt att SAAB till staten betalar ett belopp i kronor för varje sålt Flygplan. Återbetalning skall dock ej ske för de 100 först sålda Flygplanen. De belopp som SAAB skall återbetala, skall upp- räknas med index. vilket i princip skall baseras på förändringar i försälj- ningspriset för Flygplanen. Närmare bestämmelser för tillämpning och be- räkning av index framgår av Bilaga 2.

Beloppens storlek före uppräkning med index framgår av följande upp- ställning:

Antal sålda Flygplan Bclopp i kronor att åter- betala per försålt Flygplan

101 — 200 400000

201—325 800000 326—500 1 120000

501 — 200000

Statens rätt till återbetalning uppkommer när en försäljning av ett Flyg- plan enligt god redovisningssed skall bokföras av SAAB som försäljning. Återbetalning skall ske. när Flygplan har levererats till slutkund. kalen— derkvartalsvis i efterskott senast 30 dagar efter utgången av varje kalen- derkvartal med början det kalenderkvartal under vilket det 101:a Flygpla- net har levererats till slutkund.

Statens rätt till återbetalning föreligger så länge försäljning av Flygplan eller vidareutveckling därav inom ramen för SAAB-Fairchild avtalet i dess nuvarande omfattning förekommer. även om därigenom summan av åter- betalningarna kommer att överstiga lånebeloppet.

ä 6 Revision ut'/'t injbrniatiun Utöver vad som eljest föreskrives i detta avtal skall SAAB rapportera till chefen för Indtistridepartementet eller den som denne anvisar enligt följan- de. A. Lägesrapporter för utbetalning Rapporter skall innehålla en aktuell redovisning av hur Projektet fort-

• Sida 15
•  Original

Prop. 1979/80:115 15