Prop. 1979/80:117

om vissa anslagsfrågor m.m. rörande försvaret

Prop. l979/80: 117 Regeringens proposition

1979/80: 117

om vissa anslagsfrågor m. m. rörande försvaret;

beslutad den 6 mars 1980.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bingade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN ERIC KRÖNMARK

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnas förslag till inriktning av krigsorganisationen inom det militära försvaret för perioden 1980/81—1984/85. Därvid behandlas också frågan om framtida anskaffning av flygplan. Vidare läggs fram slutligt förslag för budgetåret 1980/81 beträffande anslagen Arméförband: Matericlanskaff- ning. Arméförband: Forskning och utveckling. Marinförband: Materielan- skaffning. Marinförband: Forskning och utveckling. Flygvapenförband: Materielanskaffning samt Flygvapenförband: Forskning och utveckling.

1 Riksdagen 1979/80. ] saml. Nr 117

Prop. l979/80:117

FJ

FÖRSVARSDEPARTEMEN'TET Utdrag PROTOKOLL

vid regcringssammz-mträde "1980-03—06

Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande. och statsråden Ullsten. Bohman. Wikström. Mogärd. Åsling. Krönmark. Burenstam Linder. Johansson. Holm. Boo. Danell, Petri

Föredragande: statsradet Krönmark

Proposition om vissa anslagsfrågor m. m. rörande försvaret

1. Inledning

Vid anmälan av prop. 1.979/801100 (bil. 7) förordade jag att regeringens förslag beträffande vissa anslag inom utgiftsramen för det militära försvaret skulle föreläggas riksdagen i särskild proposition under våren 1980. 1 avvaktan härpä behandlade jag inte avvägningsprogrammens utveckling och de försvarsindustriella frågorna i propositionen. Regeringen beslöt i enlighet med mina förslag.

Jag anhåller att nu få ta upp dessa frågor. Jag vill i detta sammanhang också beröra frågan om utveckling av framtida flygplanssystem m. m.

Storleken av preliminärt beräknade belOpp och slutligt begärda anslag framgår av följande sammanställning.

Anslag Belopp

Prel. beräknat Slutligt begärt Arméförband: ' Materielanskaffning 95.0 000 000 947 700 000 Forskning och utveckling 97 400 000 97 900 000 Marinförband: Materielanskaffning 691 001) 000 691 01.10 (100 Forskning och utveckling 52 000 ()()U 52 000 000 Flygvapcnförband: Materielanskaffning ] 924 000 000 1 968 900 001) Forskning och utveckling 397 969 000 354 869 (100

4 112 369000 4112369000

Prop. l979/80:ll7 ?—

2. Krigsorganisationens fortsatta utveckling m. m. 2.1 Inledning

Vid anmälan av prop. 1979/80300 (bil. 7 s. 31) lämnade jag en sammanfattning av överbefz'ilhavarens programplan för det militära försva- ret. 1 det följande tar jag äter upp överbefälhavarens förslag om avvägnings- programmens och de organisatoriska huvudprogrammens inriktning samt hans syn på vissa försvarsindustriella frågor. Därefter sammanfattar jag den del av överbefälhavarens programplan som behandlar flygvapnets materiel- anskaffning. Slutligen redovisar jag mina ställningstaganden till avvägnings- programmens utveckling och till flygvapnets materielanskaffning.

2.2. Överbefälhavaren

2.2.1 Avvägningsprogrammens inriktning m. in.

För inriktningen av a v v ä g nin g s p r 0 g ram m e n gäller enligt överbe- fälhavaren följande.

Markstridsförbanden bör behållas i sin nuvarande omfattning och ges en förbättrad eldkraft genom pansarvärnsvapen och vapen för indirekt eld. lnfanteriförbanden bör ges en förbättrad rörlighet och eldkraft och ett nytt rörligt kustartilleri bör tillföras. ] första hand prioriteras brigader och nytt rörligt kustartilleri.

För övervattensstridsförbanden gäller att de bör kunna verka i flottiljför— band. Sjörobotar med medellång räckvidd bör anskaffas till torpedbåtarna. Helikoptrar med särskild utrustning bör kunna upptäcka och bekämpa ubåtar. För utläggning av minor bör särskilda minfartyg. övriga stamfartyg. helikoptrar och civila fartyg användas. Förmågan att röja minor hör så långt det är möjligt vidmakthållas. Vidare bör eftersträvas en god tillgång till minor och en modernisering av dessa.

Fjärrstridsförbanden bör bl. a. omfatta attackflyg för bekämpning av såväl sjö- som markmål. Attackflygct bör också kunna lösa uppgifter inom luftförsvaret. I fjärrstridsförbanden bör vidare ingå ubåtsförband. Ett nytt ubåtssystem bör utvecklas och anskaffas.

lnom luftförsvarsförbanden bör jaktförbanden påbörja en ombeväpning till flygplan JA 37. Vidare bör balans upprätthållas mellan flygande förband samt bas-. luftbevaknings- och stridsledningsförband. Antalet luftförsvars- förband bör i huvudsak behållas och en del av förbanden bör ges en ökad effekt genom att luftvärnsrobot 70 tillförs. Dessutom bör en utveckling påbörjas av ny luftvärnsmateriel med mörker- eller allväderskapacitet.

De organisatoriska huvudprogrammen bör enligt överbe- fälhavaren ges fi.")ljandc inriktning.

Prop. 1979/80:117 4

lluvudprogrammet A r m e fö r b a n d bör inriktas så att infanteribriga- der (IB 77). norrlandsbrigader och pansarbrigader prioriteras på bekostnad av äldre infanteribrigadcr (IB öö) och skyttebataljoncr. De prioriterade förbandens pansarvärnsförmåga och förmåga till strid i mörker bör f("irbättras. Elva infanteribrigader bör moderniseras och handlingsfrihet finnas att modernisera ytterligare en infanteribrigad eller organisera mekaniserade förband. Norrlandsbrigaderna bör moderniseras och tillföras nya bandvagnar. l-landlingsfriheten bör bevaras beträffande utformning av den framtida pansarorganisationen i östra Mellansverige. Under perioden kommer förband med tunga pansarvärnsrobotar att organiseras. Under perioden organiseras luftvärnsbataljoner med robot 70 och luftvärnsförband med robot 67 moderniseras. Dessutom påbörjas en omorganisation av fältarbets- och underhållsorganisationen. Den nya underhållsorganisationen baseras på en utökad samordning med samhällets civila resurser. Försvars- maktens underhållsorganisation minskas till att omfatta de specifikt militära förnödenheter och tjänster som behövs. Sjukvårdsorganisationen förstärks när det gäller akut omhändertagande. kirurgisk operationskapacitet och transporter.

lnom huvudprogrammet M a r i n fö r b a n d planeras en nedgång till två ytattackflottiljer och en fristående torpedbåtsdivision. Flottiljerna beväpnas med sjörobotar. De sjörobotbeväpnade patrullbåtsförbanden organiseras och ett tredje minfartyg levereras. Minröjningsförbanden minskas med fyra flottiljer och minröjningsfunktionens framtida utformning studeras. Ubåts- förbanden kommer efter nödvändiga förlängningar av livstiden att omfatta tolv ubåtar. Under perioden påbörjas en modernisering av två tunga rörliga kustartilleribataljoner. Marinens lednings-. underhålls- och transportorgani- sation samt kustbevakningsorganisationen ses över. Flottans basorganisation anpassas till den förändrade krigsorganisationen och ges en ökad rörlighet. Vidare påbörjas omorganisation vid ett antal av försvarsmaktens rörliga sjukhus och ett antal sjuktransportfartyg organiseras.

Inom huvudprogrammet Fly g v a p e n fö r b a n d påbörjas en ombeväp- ning av jaktflygdivisionerna till flygplan JA 37. Anskaffningen inriktas mot åtta divisioner. Antalet medeltunga attackdivisioner är oförändrat fem och en halv. Attackflygförbandens krigsorganisatoriska inriktning beror på det pågående utredningsarbetet och statsmakternas beslut. Spaningsförbandens skyddsförmåga förbättras genom tillförsel av jaktrobotar. Antalet flygbas- bataljoner minskas under perioden. Inriktningen kan komma att förändras beroende på beslut om framtida flygplansanskaffning. Dessutom kommer ett antal sjuktransportflygplan att organiseras. Planeringen inriktas vidare mot att antalet sektorer och sektorstaber minskas till fyra. Nya radarkompanier för luftbevakning och stridsledning på hög höjd tillförs successivt krigsorga- nisationen. Ett antal förband med äldre materiel läggs ned. Vidare införs i krigsorganisationen i en första etapp en ny radar för låghöjds- och

'Jl

Prop. 1979/80:117 ".L-.5"':'r

havsövervakning. I samband med fortsatt omsättning samordnas anskaff- ning. utbyggnad och utbildning mot det behov som är gemensamt för försvarsmakten.

Fr. o. m. budgetåret 1980/81 styrs verksamheten inom huvudprogrammet 0 p erat iv le d nin g m . m . genom nya delprogram som närmast beskriver lcdningsfunktioner i stället för som tidigare organisatoriska enheter.

Inom hUVudprogrammet inriktas planeringen t.v. mot att behålla sex militärområden. Tekniska försök och studier genomförs för att undersöka möjligheterna att utnyttja automatisk informationsbehandling och informa— tionsöverföring på den centrala och regionala ledningsnivån. De prioriterade ledningsplatsernas skydd förbättras fortlöpande.

Överbefälhavarens planering för krigsorganisationens viktigaste förband framgår av följande sammanställning.

Förband/enheter 1979/80 1984/85 1989f90 Infanteribrigader (IB 77) 2 11 11[ lnfanteribrigader (IB 66) 18 9 91 Norrlandsbrigader 4 4 4 Pansarhrigadcr 4 4 41 Fältförband i övrigt (bataljoner) ca 100 ca 120 ca 130

bataljoner ca 100 ca 100 ca 100 Lokalförsvar kompanier

(motsvarande) ca 500 ca 500 ca 500 Ytattackflottiljer 3 2 2 '1'orpedbåtsdivisioner (självständiga) 1 1 l Patrullbåtsdivisioner 3 4 4 Helikopterdivisioner 4 4 4 Uhåtar 12 12 12 Minröjningsflottiljer 14 10 10 Minfartyg (stam) 3 3 3 Kustartilleriförband (bataljoner eller motsvarande) 30 29 29 Lednings- och basförband (bataljoner) ca 30 ca 30 ca 30 Jaktllygdivisioner 12 —3 —3 Medeltunga attackflygdivisioner 5.5 5,5 —3 Lätta attackflygdivisioner 5 —3 —3 Spaningsflygdivisioncr 6 6 —3 Stridslednings- och basbataljoncr ca 55 ca 55 —3

1 Antal och typ av förband beror på den framtida inriktningen mot en tolfte infanteribrigad (IB 77) eller mekaniserade förband. 3 Det slutliga antalet flygdivisioner beror på kommande beslut. 3 Det slutliga antalet bataljoner är under utredning.

Överbefälhavaren har i sin planering utgått från de operativa krav som ställs på försvarsmaktens utveckling. Han har emellertid också redovisat vilka konsekvenser de samlade materielbeställningarna får för försvarsindu- strins kompetens. Enligt överbefälhavaren kan denna kompetens vara

Prop. 1979/80zl 17 ('s

särskilt värdefull inom områden där vi inte katt förlita oss på utländska marknader av sckrctesskäl. Det kan vidare vara av väsentlig betydelse för svensk säkerhetspolitik att vi behåller en egen förmåga att utveckla och producera system som är anpassade för svenska förhållanden. Likaså är det väsentligt att kunna upprätthålla en krigsproduktion. Andra industripolitis- ka hänsyn av t. ex. samhällsekonomisk art kan leda till ökade kostnader vid anskaffning av försvarsmatcriel. Enligt överbefälhavaren bör dessa kostna- der inte belasta försvarets utgif'tsram. Överbefälhavaren anser att de senaste årens omfördelning av resurser från materielanskaffning till fredsdrift och utbildning har skapat stora problem för försvarsmakten men också för försvarsindustrin. Produktionsvolymen ligger inom flera materielomräden på en nivå som är kritisk för industrins fortlevnad och för en bibehållen ft.")rmaga till krigsproduktion. Ytterligare en snabb minskning av materielan— slagen skulle enligt övcrbefz'ifhavaren leda till en minskad handlingsfrihet att upprätthålla effekten i krigsorganisationcn på längre sikt.

2.2.2. Flygvapnets materielanskaffning

Inom ramen för regeringens anvisningar har (")verbcfz'ilhavarcn studerat och redovisat sex alternativa flygplansfamiljer.

Benämning Innehåll

A:] R divisioner med flygplan JA 37 5 divisioner mcd flygplan SK 1 Ny flygplansplattf'orm A:! 8 divisioner med flygplan JA 37 9 divisioner mcd flygplan SK 2 Ny fly-'gplansplattform (":l 8 divisioner med flygplan JA 37 2 divisioner med flygplan JA 37 B 4 divisioner med flygplan J 35 (läg modifieringsgrad) 45 flygplan av typ SK 3 Ny flygplansplattform ("12 R divisioner med flygplan JA 37 2 divisioner med flygplan JA 37 B 4 divisioner med flygplan J 35 (hög modificringsgrad) 45 flygplan av typ SK 3 Ny llygplansplattform Dzl & divisioner med flygplan JA 37 () divisioner med flygplan F lo (direktköp) 45 flygplan av typ SK 3 Ny flygplansplattform D:! 8 divisioner tried flygplan JA 37 o divisioner med flygplan F ltt (slutmontering i Sverige) Ny flygplansplattform

Prop. 1979/80: 1 17 7

Alte r n ativ A: l förutsätter utveckling och anskaffning av fem divisioner av ett beväpnat skolflygplan benämnt SK 1. Efter produktion av detta anskaffas ett utländskt flygplan.

Flygplan SK 1 är en vidareutveckling av flygplan SAAB 105 Ö. Det är ett skolflygplan som kan utrustas med begränsad attackbeväpning. Flygplanet är i huvudsak utformat för att användas för utbildning. Det kan inte bära den sjörobot med läng räckvidd som nu utvecklas i samarbete mellan marinen och flygvapnet.

Ett genomförande av alternativet medför under slutet av l98tl-talet och början av 1990-talet en allvarlig nedgång i förmågan till attack mot sjömäl. Mot markmål kan systemet ges en omfattande beväpning. Systemets insatsförmaga begränsas dock allvarligt av dess dåliga fartprestanda samt bristen på telcmotmedel. Flygplan SK 1 ger inte något nämnvärt tillskott till luftförsvaret på grund av (less låga prestanda samt oförmåga att samtidigt bära både jakt- och attackvapen. Alternativet kan inte anses försvarbart med hänsyn till kostnader och effekt. Enligt överbefälhavaren bör det därför inte komma i fråga.

Alte rn ativ A : 2 förutsätter utveckling och anskaffning av nio divisioner av ett beväpnat skolflygplan med högre kvalitet än flygplan SK 1. Detta flygplan kallas SK 2. Efter flygplan SK 2 anskaffas ett utländskt flygplan. Flygplan SK 2 byggs i två skilda versioner. en tvåsitsig som i huvudsak används för skoluppgifter (2 divisioner) samt en ensitsig för attackuppgifter (7 divisioner).

Flygplanet liknar i flera avseenden flygplan SK 60 och flygplan SAAB 105 Ö. Skillnaderna är främst betingade av förmågan att bära sjömålsrobotar. Flygplanet uppvisar flera likheter med flygplan" A 38 när det gäller beväpningen. Avkall har dock getts bl.a. på elektronikutrustning och beväpning. I fråga om prestanda har flygplanet anpassats till samma bassystem som flygplan A 38.

Flygplan SK 2 kan bära en betydande vapenlast men möjligheterna att taktiskt/operativt utnyttja dessa vapen begränsas i viss män av flygplanets mindre goda elektronikutrustning m. m. och därmed möjlighet att överleva i stridsmiljö.

Flygplanets möjlighet till självförsvar samt förmåga till insats mot helikoptrar och transportflygplan är godtagbar. Flygplan SK 2:s bidrag till luftförsvarseffekten är dock liten. Flygplan SK 2 kan bära spaningsradar- kapsel. vilket ger planet möjlighet att lösa spaningsuppgifter. Alternativets sjömålskapacitet motsvarar i stort sett vad som tidigare har angetts för flygplan A 38.

Överbefälhavaren anser att de begränsningar som har framtvingats i fråga om flygplanets prestanda och elektronikutrustning leder till att systemet hamnar på en väsentligt lägre operativ kvalitetsnivå än det tidigare

Prop. 1979/80: 1 17 8

flygplt-"tnsprojektet B3LA/A38. Flygplan SK 2 kan dock vid attaekuppgiftcr fylla ett väsentligt operativt behov på den angivna ekonomiska nivån. Alternativet leder till avveckling av den svenska flygindustrin.

Alte r n a t i v 0 n C : 1 oc h C : 2 förutsätter modifieringoch anskaffning av två divisioner av flygplan JA 37 B med attackförmäga utöver inplanerade åtta divisioner flygplan JA 37. Vidare modifieras fyra divisioner av flygplan J 35 Draken för attackuppgifter. Efter produktion av flygplan J 37 B förutsätts anskaffning av ett utländskt flygplan. Modifieringen innebär att flygplan J 35:s livslängd ökar fram till år 1995. Två alternativ för modifiering har studerats.

Det ena alternativet har en lag modifieringsgrad med inriktningen att ge flygplanJ 35 F en begränsad attackfunktion. Flygplanet får möjlighet att bära attackvapen som möjliggör bekämpning av hårda och mjuka punktmäl samt kommunikationer under dager. Flygplanet kan inte utnyttja ett nytt bassystem och inte heller bära sjömålsrobotar med lång räckvidd.

Det andra alternativet har en hög modifieringsgrad. Detta innebär. utöver vad som nyss har angetts. att flygplanet kan utnyttja ett nytt bassystem samt bära sjt'fimälsrobotar med lång räckvidd och kvalificerad beväpning för attack mot markmål. Flygplanets geometri ändras med en större yttervinge. en rörlig nosvinge och ett nytt landningsställ.

Studierna har visat att modifieringar av flygplan J 35 till attackversioner inte ger en effekt som motsvarar kostnaderna. Ekonomiskt godtagbara alternativ medför en alltför begränsad attackförmäga. En operativt godtag- bar modifiering medför kostnader som inte kan godtas. Däremot kan en förlängning av livstiden hos J 35 intill mitten av 1990-talet för jaktuppgifter vara väl motiverad i flera alternativ.

En utveckling och produktion av två divisioner av flygplan JA 37 med förbättrad attackkapacitet (JA 37 8) ger ett kvalitativt sett godtagbart system. Kvantitativt är systemet godtagbart endast om det betraktas som de två första divisionerna i en efterföljande serie. Eftersom denna förutsätts bygga på ett utländskt projekt, finns det inte några operativa motiv för att inte direkt börja en anskaffning utomlands. Kostnaden för att utveckla och tillverka två divisioner av flygplan JA 37 B är inte försvarbar. om man ser till effekten.

Luftförsvarsförmågan får genom flygplan J 35 och flygplan JA 37 B ett betydande tillskott under första hälften av 1990-talet. Härför erfordras emellertid inte någon modifiering av flygplan J 35 till en attackversion. Åtgärderna kan begränsas till en ren livstidsförlängning. Tillförseln av flygplan JA 37 B ger ökad spaningskapacitet.

Sammantaget visar en ekonomiskt godtagbar inriktning av alternativet enligt överbefälhavaren kvalitativa brister i attackfunktionen mot markmål och vissa kvantitativa och kvalitativa brister i attackfunktionen mot sjömål. Alternativet ger god luftförsvarskapacitet. Detta kan emellertid inte helt

Prop. 1979/80:1 17 " " 9

uppväga bristerna i attackfunktionen. Överbefälhavaren anser att kombina— tioner ay flygplan JA 37 B och modifierade flygplanJ 35 av operativa skäl inte bör anskaffas.

Alternativen Czl och ('.':2 leder till att framtida f'lygplanssystem mäste anskaffas genom direktköp men innebär en förlängd avvecklingstid för den Svenska flygindustrin. .

Alt e r 11 a t i v e 11 D: 1 oc h [) : 2 förutsätter anskaffningav ett utländskt flygplan snarast efter flygplan JA 37. För värderingen har förutsatts en anskaffning av ett system med prestanda som liknar det amerikanska flygplan F lözs.

Flygplan F to bedöms under 1990-talet som ett kvalificerat jaktflygplan med god attack- och spaningskapacitet. Flygplanet förutsätts kunna bära robot 15 och en i övrigt omfattande attack- och jaktbeväpning. Alternativet innebär ett betydande effekttillskott till luftförsvaret. Flygplan F lozs förmåga att verka i stridsmiljö och beväpning mot mark och sjömål skapar goda förutsättningar för effektiva insatser. Flygplanet torde knappast helt kunna anpassas till vårt planerade bassystcm. Detta kan medföra besvärande begränsningar. Alternativet leder till avveckling av den svenska flygindu- strin.

Vid val mellan de alternativ som regeringen har anvisat anser överbefäl- havaren — trots de olägenheter som basanpassningen kan innebära — att anskaffning av ett utländskt flygplan motsvarande flygplan F 16 är att föredra av operativa skäl.

Sedan överbefälhavaren i februari 1979 senast redovisade sina ställnings- taganden i flygplansfrågan har ett omfattande studie- och värderingsarbete genomförts inom ramen för perspektivplancringen. Arbetet kommer att redovisas i juni 1980. Överbcfz'ilhavaren konstaterar att det operativa behovet av ett flygplan som är allsidigt användbart för jakt-. attack- och spaningsuppgifter (JAS) klart har bekräftats i samtliga handlingsvägar som har studerats inom ramen för perspektivplancringen.

Enligt överbefälhavaren är det betydelsfullt att nu välja en sådan linje i flygplansfrägan att förutsättningarna behålls att i framtiden anskaffa ett flygplan som kan tillgodose de operativa kraven inte bara för attackfunktio- nen utan även för jakt- och spaningsfunktionerna. Flygplanet bör vidare kunna anpassas till den svenska basfilosofin. Hittills gjorda kontroller tyder enligt överbefälhavaren på att krav som motsvarar de svenska inte kommer att vara styrande för aktuella utländska projekt. Det är därför enligt överbefälhavarens mening angeläget att vi inom landet behåller en sådan kompetens att vi kan påverka utformningen av framtida flygplan i viktiga avseenden.

Mot denna bakgrund och mot bakgrund av de från operativa synpunkter negativa egenskaperna hos regeringens alternativ anser överbefälhavaren att man direkt bör inrikta arbetet mot en framtida ersättning av hela

Prop. 1979/80:117 lt)

Viggensystemet med ett JAS-system som i väsentliga avseenden utformas för att passa våra speciella förhållanden. Detta förutsätter en viss anpassning vad gäller det fortsatta utnyttjandet av flygplan J 35 och flygplan AJ 37. Handlingslinjen innebär i praktiken att man slopar den hittills förutsatta, separata anskaffningen av attackflygplan.

Av krigsorganisatoriska skäl bör alternativet kompletteras genom att livstiden hos tre till fyra divisioner av flygplan J 35 förlängs till år 1995.

Den beskrivna handlingslinjen torde såväl operativt som industriellt vara fördelaktigare än en utveckling av flygplan SK 2. även om utvecklingen av detta flygplan kompletterades med särskilda utvecklingsuppdrag.

Överbefälhavaren framhåller att han är fullt medveten om de problem som är förknippade med alternativet. Om de förutsatta förhandlingarna med utländsk industri och det inledande utvecklingsarbetet skulle peka på att alternativet inte är genomförbart. bör man senast år 1982 gå över till att anskaffa ett utländskt flygplan. De operativa skälen för detta har överbefäl- havaren tidigare redovisat. Statsmakternas slutliga ställningstagande till fortsatt utveckling kan enligt överbcfz'ilhavarcn ske i anslutning till 1982 års försvarsbeslut.

Överbefälhavaren anser att det angivna alternativet bör utvecklas inom ramen för successivt förändrade arbetsformer mellan myndigheter och industri. varvid industrin bör få ett ökat eget ansvar men också stå en större risk. Detta förutsätter enligt överbefälhavaren en kraftfull projektledning inom försvarsmakten samt maximerade kostnadsramar. Överbefälhavarens kostnadsberäkningar utgår i samtliga alternativ från chefens för flygvapnet och försvarets materielverks kostnadsbedömningar. Mot bakgrunden av den korta tid som har stått till förfogande för att genomföra utredningen har regeringens krav på att alternativen bör grundas på offerter från industrin inte i något fall kunnat tillgodoses.

Med de presenterade kostnaderna för alternativen och med den avvägning som chefen för flygvapnet har gjort av planerade alternativ konstaterar överbefälhavaren att följande skillnader (milj. kr.) har erhållits för de olika alternativen i förhållande till tillgängliga ekonomiska resurser.

Alternativ 1980r'81— 1985/86— 1990/91— 1995-196— 1984/85 ] 9891'9f ) 1994/95 19.99.2000 A: 1 inryms inryms inryms inryms Azl inryms inryms inryms inryms Czl inrvms inryms inryms inryms (':.2 —"'30 — 733 inryms inryms D:] inryms —2 758 inryms inryms f):2 — 47 -- 475 inryms inryms

Prop. l979/80:ll7 - l 1

De kostnader som i alternativen Dzl och D12 redovisas sorti ett överskridande av ramen under perioderna l980.-"'Sl — lim-085 och WS$/blb — 198979!) grundar sig på antagandet att det utländska flygplanet skall börja levereras under budgetåret 1988789. Överbefälhavaren bedömer att den fonderingsmöjlighet som regeringen i sina anvisningar har öppnat för dessa alternativ samt möjligheten att anpassa beställningstidpunkten ger förutsätt- ningar för att inrymma alternativen i det sammanlagda ekonomiska utrymmet för varje period om fem budgetår.

Kravet pä kontinuerlig produktion gör att alternativ Czl maste anpassas sä att flygplan JA 37 slutar tillverkas den 1 juli 1988. Därmed föreligger inte den tidsmässiga och ekonomiska handlingsfrihet som alternativ D har. Alterna- tivet ryms således inte inom ramen.

Alternativen har inom den redovisade planeringsrarnen belastats med tillkommande kostnader. Dessa kostnader är framräknade med den förut- sättningen att flygindustrin läggs ned. när aktuell flygplanstyp har slutat levereras. Orti dessa kostnader är relevanta. kan överbefälhavaren inte nu ta ställning till. eftersom en särskild statlig utredning har tillsatts för att studera bl. a. dessa fragor.

Kostnadernas storlek är direkt beroende av hur och pä vilken nivå driften och underhållet måste läggas för att säkerställa tillgängligheten hos vara flygsystem när flygindustrin har lagts ned.

Överbefälhavaren pekar dock på att delar av de kostnader. som har tagits upp som tillkommande kostnader i de olika alternativen. skall tillgodoräknas medel för anskaffning av ett nytt enhetsflygplan. om någon form av utveckling och produktion behålls inom landet.

För alternativet med flygplan JAS anges i följande tabell ett exempel på hur tillgängligt ekonomiskt utrymme. med nu gällande förutsättningar. kan fördelas mellan skilda objekt efter flygplan JA 37 (milj. kr.).

Objekt 19807'81— l985786— 1990791— 1995196— 1980781—

Hbl—1585 1989790 1994-95 199973" lll l 9997'2000 Flygplan 35 F l00 350 — — 450 Skolllygplan — 180 480 180 840 JAS (typ. serie och beväpning) [ 600 4 670 (3 670 6 220 19 lot")

] 700 5 200 7 150 6 400 20 450

Överbefälhavaren anser att tillgängliga medel inom den förutsatta ekonomiska ramen gör det möjligt att följa denna hancllingslinje. under förutsättning att en betydande civil utveckling och produktion kommer till ständ vid svensk flygindustri. l-lan anmäler dock att det är osäkert om tillgängliga medel är tillräckliga under mitten och slutet av 1980—talet.

Prop. 1979/80: l [7 17

Handlingslinjen förutsätter ocksa att försvarsmakten i 1983 års försvarsbe- slut tillförsäkras en sådan ekonomisk ram att flygvapnet — inom ramen för en balanserad utveckling av försvarsmakten -- kan tilldelas minst de resurser som överbefälhavaren har förutsatt. Perspektivplaneringens fas 2 är inte slutförd. varför en precisering av den lägsta ekonomiska nivå för försvars- makten där en sådan tilldelning är rimlig inte har kunnat ske. Överbefälha- varen anser prcliminärt att de resurser som han har förutsatt bör kunna tilldelas flygvapnet i en ekonomisk nivå för försvarsmakten som i stort sett motsvarar en prolongering av nuvarande planeringsnivä.

Överbefälhavaren föreslär sammanf'attningsvis att flygplansanskaffningen nu inriktas mot att omkring år 1990 börja ersätta samtliga versioner av Viggensystemet. Ett beväpnat skolflygplan bör därför inte anskaffas. Det framtida JAS—flygplanet bör sä längt som det är möjligt tillgodose de särskilda svenska kraven på allsidighet och anpassning till vär basfilosofi.

Överbefälhavaren föreslär att statsmakterna nu ger honom i uppdrag att inleda utvecklingen av JAS-flygplanet för att möjliggöra ett slutligt beslut är 1982 om att svensk industri i samarbete med utländsk industri skall utveckla det.

Detta innebär enligt överbefälhavaren att statsmakterna nu bör klart deklarera att de är beredda att vidmakthålla svensk kapacitet att utveckla flygplan pä en sådan nivä. att industrin i samarbete med utländsk industri kan ta fram framtida stridsflygplan samt att statsmakterna avdelar medel för systemdefinition och en inledande fas av utvecklingsarbetet på ett nytt enhetsflygplan.

Överbefälhavaren anser det vidare nödvändigt att statsmakterna nu klart tar ställning i flygplansfrågan. En fortsatt osäkerhet leder till ett orationellt utnyttjande av försvarsmaktens resurser. försvarar försvarsplaneringen och undergräver försvarets trovärdighet. Osäkerheten leder också till svårigheter att behålla tilltron till den egna förmågan. särskilt bland flygvapnets personal.

Ärendet har behandlats i militärledningen och i militärledningens rådgi- vande nämnd.

2.3. Föredraganden

Vid anmälan av prop. 1979780:100 (bil. 7 s. 58) anförde jag bl. a. att överbefälhavarens programplan inte omfattade flygvapnets materielanskaff- ning. Jag angav att det var nödvändigt att ta ställning till först-'arsgrenarnas materielt-rnskaffning i ett sammanhang. Jag förordade därför att regeringens förslag beträffande berörda anslag skulle föreläggas riksdagen i särskild proposition under våren 1980. 1 avvaktan på denna behandlade jag inte avvägningsprogrammcns utveckling eller de försvarsindustriella frågorna.

Prop. 1979/80: 1 17 -. 13

Överbefälhavarcn har den 1 februari 1980 redrwisat den del av program— planen som omfattar flygvapnets materielanskaffning.

Jag redovisar i det följande. mina ställningstaganden till avvägningspro- grammcns utveckling. fl)-'gplansanskaffningen och de försvarsindustriella

frågorna.

2.3.1. Avvägningsprogrammens utveckling

M ar k st rid s fö r h a n d e n skall i samverkan med övriga stridskrafter kunna lösa stridsuppgifter inom invasit'insfi'irsvaret i gräns- och kustområden. De skall också. om det blir nödvändigt. kunna fullfölja striden inne i landet. Vissa förband skall avses för strid även inom sådana delar av vårt land som angriparen har tagit.

Avvägningsprogrammet omfattar arméförbanden utom vissa luftförsvars- förband samt kustartilleriförbanden.

Den planering som överbefälhavaren har redovisat innebär bl.a. följan- de.

Markstridsförbanden behåller i huvudsak sin nuvarande omfattning. Allmänt prioriteras eldkraften i form av främst pansarvå'trnsvapen samt. vapen för indirekt eld. lnfanteriförbandens rörlighet och eldkraft förbättras. Nytt rörligt kustartilleri tillförs förbanden. Brigader och rörligt kustartilleri prioriteras.

Förband med tunga pansarvärnsrobotar organiseras. Elva infanteribriga- der moderniseras. llandlingsfriheten bevaras så att en tolfte moderniserad infanteribrigad eller mekaniserade förband kan organiseras efter planerings- perioden.

Norrlandsbrigaderna moderniseras och anpassas till de moderniserade infanteribrigadernas organisation.

Fyra pansarbrigader samt pansarförbanden i övre Norrland och på Gotland behålls. Handlingsfrihcten bevaras avseende den framtida pansar- organisationen i östra Mellansverige.

Moderniseringen av en del av kustartilleriets fasta spärrbataljoncr med nya tunga tornbatterier fullföljs.

Modernisering av två tunga rörliga kustartilleribataljoner påbörjas. I förhållande till föregående programplan innebär planeringen bl. a. följande viktigare förändringar.

Den planerade organisationen av förband med tunga pansarvz'irnsrobotar har minskats. Vissa pansarförband behålls för att medge handlingsfrihet inför nästa försvarsbeslut.

Jag kan i huvudsak godta planeringen för avvägningsprogrammet Mark- stridsförband.

Ö v e rv a t t e n s strid 5 f ö r b a n d e n skall genom anfall mot en angri- pares sjötransportmedel och sjöstridskrafter och genom rnineringar kunna

Prop. 1979/80: 1 17 14

f("irsvara anfall över havet. De skall vidare kunna skydda var sjöfart och övriga f("irllyttningar till sjöss samt medverka i ("övervakning och incidentbe- redskap.

Avvägningsprogrammet omfattar ytattacklt'ärband. helikopterförband samt min— Och minröjningsförband.

Den av överbel'älhavaren redovisade planeringen innebär bl. a. följan- de.

Övervattensstridsförbanden skall kunna verka i llottiljförband. Sjörobo- tar med medellång räckvidd anskaffas. Helikoptrar med särskild utrustning används för att upptäcka och bekämpa ubåtar. God tillgång till sjöminor liksom modernisering av dessa eftersträvas. För utläggning av minor används särskilda minfartyg. övriga stamfartyg. helikoptrar och civila fartyg. Minröj— ningsfunktionen vidmakthålls så långt som det är möjligt.

Ytattackförlmnden utvecklas mot två _vtattackflottiljer och en självständig torpedbatsclivision. Flottiljerna beväpnas med sjörobotar. Studier bedrivs för att klarlägga ytattackförbandens sammansättning och ledning när jagarna Halland och Småland går ur organisationen.

Sjörobotbeväpnade patrullbåtsförb;.md organiseras och ett tredje minfar- tyg anskaffas.

Minröjningsfi'irbanden minskas med fyra flottiljcr. Studier pågår för att klarlägga minröjningsfunktionens framtida utformning.

] förhållande till föregående programplan innebär planeringen bl.a. följande viktigare förändringar.

Leveransen av det tredje minfartyget har uppskjutits ett år och fyra minröjningstlottiljer har utgått.

Jag kan i huvudsak godta planeringen för avvägningsprogrammet Över- vattensstridsförband.

Fj ä r r strid s fö r h a n de n omfattar attackflyg- och ubåtsförband. Dessa förband skall utanför vår kust kunna anfalla främst en angripares tonnage för trupp- och underhållstransporter och därigenom minska hans styrka. Ubåtsförbanden skall även kunna lägga ut minor på stort avstånd från vår kust. Attackflygförbanden skall i samband med försvar mot en gränsinvasion kunna anfalla mål av olika slag även långt framför våra förband. Attackflyget skall också kunna sättas in mot en angripares luftlandsättningsföretag och kunna användas för direkt understöd av markstridsförbandcn.

Överbefälhavarens planering av attackflygförbanden under perioden innebär 5.5 divisioner av flygplan AJ 37 Viggen och 5 lätta divisioner utrustade med flygplan SK (it). För ubåtsförbanden innebär planeringen tolv ubåtar.

Olika alternativ för omsättning av attackflygförbanden har planerats. Ett nytt ubåtssystem. A 17. utvecklas.

I förhållande till föregående programplan har alternativen med flygplanen A 20 och BBLA utgått ur planeringen.

Prop. 1979/80:ll7 15

Jag återkommer i det följande till frågan om omsättning av attackflygför— banden. ] övrigt kan jag i huvudsak godta planeringen för avvägningspro- grammet Fji'irrstridsförband.

l.. u f t f ö r s v ar s fö r b a n d e n skall kunna försvåra en angripares flyg- krigföring mot vårt land. skydda våra övriga stridskrafter och områden som är viktiga för totalförsvaret samt tillsammans med andra funktioner bidra till att befolkningen skyddas.

Avvägningsprogrammet omfattar jakt-. luftvärnsrobot- och luftvårnsför- band samt stridslednings- och luftbevakningsförband.

Den planering som ("överbefälhavaren har redovisat innebär bl. a. följan- de.

Jaktförbanden börjar ombeväpnas med flygplan JA 37 Viggen. Balans upprätthålls mellan flygande förband. bas-. luftbevaknings- och stridsled- ningsförband. Luftvärnsförbandens antal behålls i huvudsak. En del av förbanden ges ökad effekt genom att robot 7f) tillförs. Utveckling av ny materiel med mörker- eller allväderskapacitct påbörjas.

Atta jaktdivisioner ombeväpnas med flygplan JA 37 Viggen. Luftvärnsbataljoner med robot 70 organiseras under perioden. Luftvärns- förband med robot 67 moderniseras.

Radarkompanier för luftbevakning och stridsledning på hög höjd organi- seras. Förband för låghöjds- och havsövervakning börjar organiseras i slutet av perioden.

I förhållande till föregående programplan innebär planeringen bl. a. den förändringen att anskaffningen av ny läghöjdsradar har lagts tidigare med en första etapp under perioden.

Jag kan i huvudsak godta planeringen för avvägningsprogrammet Luft- försvarsförband.

2.3.2. Flygvapnets materielanskaffning

Flygplansfrågan kan inte enbart bedömas från försvarspolitiska. ekono- miska. industripolitiska eller arbetsmarknadspolitiska utgångspunkter utan måste även sättas in i ett säkerhetspolitiskt sammanhang. Jag vill därför först något beröra de såkerhetspolitiska utgångspunkterna för flygplansfrågan innan jag behandlar de olika alternativ till flygplansanskaffning som föreligger.

Sverige har alltsedan andra världskriget vidmakthållit ett respektingivande försvar som stöd för sin neutralitetspblitik. Strävan har varit att skapa sådan balans mellan olika totalförsvarsgrenar och mellan skilda delar av det militära försvaret att en godtagbar effekt i olika tänkbara situationer skulle nås. Hittills har det militära försvaret främst utformats som ett invasions- försvar och de därav motiverade resurserna har varit tillräckliga för att övervaka vårt territorium och avvisa kränkningar under fred och neutrali— tet.

Prop. 1979/80: ] 17 lo

Den ekonomiska situationen för det militära försvaret framtvingar en hårdare prioritering mellan olika uppgifter för försvarsmakten. En sådan prioritering måste ske med utgångspunkt i vår säkerhetspolitiska situa- tion.

Sverige ligger i gränsområdet mellan två militära block. Områden i både norra och södra delen av det nordiska området har en ökande strategisk betydelse för maktblocken. Sverige spelar en viktig roll redan i fredstid för att upprätthålla stabiliteten och avspänningen i det nordiska området. Detta är en aspekt som våra nordiska grannländer fäster stor vikt vid. En avsevärd förändring av det svenska militära försvaret i förhållande till omvärlden skulle kunna leda till osäkerhet inom maktblockcn om Sveriges ställningi en eventuell framtida. mera kritisk situation.

Avgörande för maktblockens ätgärderi fred ochi mera kritiska situationer är deras föreställningar om ett eventuellt krigs karaktär. Försvarskommittc'n (Fö 197802) har i sitt betänkande (SOU 1979142) Vår säkerhetspolitik från juni 1979 bedömt att ett krig i Europa åtminstone inledningsvis kommer att föras med konventionella stridsmedel. I syfte att nå en godtagbar politisk uppgörelse kan maktblocken därvid genomföra snabba. geografiskt begrän- sade operationer som syftar till att ställa motparten inför fullbordat faktum.

För att skapa respekt i omvärlden för den svenska neutralitetspolitiken är det därför nödvändigt att vi inom värnliktsförsvt-irets ram kan åstadkomma en förmåga till snabba. kraftsamlade militära insatser över hela territoriet. Därtill krävs en förmåga att förhindra kränkningar och medvetna överflyg— ningar av svenskt område.

Mot denna bakgrund anser jag att kvalificerade flygstridskrafter för jakt-. attack- och spaningsändamål även inom en överblickbar framtid kommer att utgöra en nödvändig och väsentlig del av det svenska militära försvaret.

I detta sammanhang bör också framhållas den roll som inhemsk utveckling och tillverkning av flygplan under de senaste decennierna har spelat för den svenska säkerhetspolitiken. Genom en inhemsk utveckling har en svensk profil på vårt flygvapen kunnat säkerställas samtidigt som vi fått flygplan som har varit väl anpassade till våra operativa behov.

Flygstridskrafterna består främst av jaktflyg. attackflyg och spanings- flyg.

Jaktflyget omfattar f. n. tolv divisioner jaktflygplan av tpr 35 Draken. Deras främsta uppgift är att försvåra flyg- och robotanfall mot vårt land genom att bekämpa flygplan och robotar i luften. Flygplan J 35 Draken ersätts under 1980-talet av flygplan JA 37 Viggen (Jaktviggen). Enligt nu gällande plancringsinriktning anskaffas åtta divisioner. Jaktviggen förutsätts vara kvar i krigsorganisationen under hela 1990-talet.

Attackflyget består f. n. av fem och en halv divisioner medeltunga attackflygplan AJ 37 Viggen (Attackviggen) och fem divisioner lätt attack

Prop. 1979/80:117 . 17

med skolflygplanet SK 60. Attackflygets uppgift är att förhindra eller försvåra invasion genom anfall mot stridskrafter såväl till lands som till sjöss. Den tekniska livslängden hos Attackviggen medför att det uppstår behov att ersätta flygplanet i början av 1990-talet. Tidpunkten för ersättning av flygplan SK 60 är beroende av hur systemet utnyttjas i fortsättningen. Om flygplanet används enbart till flygutbildning. bör ett nytt skolflygplan anskaffas i början av 1990-talet. Om attackuppgifterna kvarstår. behöver det ersättas redan i slutet av 1980-talet.

Spaningsflyget består av tre fredsdivisioner av flygplan S 37 Viggen (Spaningsviggen) och har till uppgift att skaffa upplysningar om motstånda- rcns dispositioner. Den tekniska livslängden hos Spaningsviggen medför att den behöver ersättas under första delen av 1990-talet.

Frågan om ersättning av dagens attack- och skolflygplanssystem har varit föremål för omfattande utredningar under hela 1970—talet. Därutöver har ett visst arbete påbörjats både när det gäller att vidareutveckla Jaktviggen till ett medeltungt attackflygplan med benämningen A 20 och att utveckla ett nytt lätt attack- och skolflygplan kallat B3LA.

l prop. 1976/77:74 om inriktningen av säkerhetspolitiken och totalförsva- rets fortsatta utveckling (bil. 1 s. 124-129) anslöt sig regeringen till 1974 års försvarsutrednings rekommendationer (SOU 1977:1 Totalförsvaret 1977 — 82) att det medeltunga attackflygplanet A 20 borde utvecklas och att ett kompletterande underlag var nödvändigt. innan beslut kunde fattas angåen- de inriktningen av kommande anskaffning av attack- och skolflygplan. Riksdagen (FöU 1976/77zl3. rskr 1976/77z311) beslöt enligt regeringens förslag.

För att nära följa och utvärdera det fortsatta arbetet tillkallades den s. k. B3LA-beredningen, som lämnade sin rapport (Ds Fö 19777) i oktober 1977. Beredningen fann att valet borde stå mellan ett alternativ som innehöll sex divisioner av flygplan A 20 och 45 skolflygplan av utländsk eller svensk tillverkning och ett alternativ som omfattade nio divisioner av flygplan B3LA och två divisioner av Attackviggen. som i sin nuvarande utformning skulle behållas intill mitten av 1990-talet. Alternativet med flygplan B3LA beräknades kräva ett tillskott till det militära försvarets planeringsram för perioden 1977/78 — 1981/82 av ca 350 milj. kr. per budgetår. Motsvarande tillskott för alternativet med flygplan A 20 beräknades till 100 milj. kr. per budgetår.

l prop. 1977/78:95 om anslaget Flygvapenförband: Forskning och utveck- ling anfördes att flera skäl talade för att man inte skulle fatta slutligt beslut i flygplansfrågan under våren 1978. B3LA-beredningen hade inte haft möjligheter att studera konsekvenserna för den svenska flygindustrin och för vissa av försvarets myndigheter och verkstäder av att inte utveckla och anskaffa flygplan B3LA. Det fanns en betydande osäkerhet om vad produktionen och driften av Jaktviggen skulle komma att kosta. om den

2 Riksdagen 1979/80. ] saml. Nr 117

Prop. 1979/80:117 18

måste ske titan stöd av så stora tttvccklingsavdelningar som de berörda företagen hade då. Vidare ansågs den version av flygplan A 20 som överbefälluwaren förordade inte kunna anskaffas inom planeringsramen. Det fanns därför anledning att närmare överväga om och i så fall hur Viggen borde utvecklas till ytterligare en attackversion och om det fanns något utländskt alternativ till flygplan A 20. Det borde vidare undersökas på vilket sätt och i vilken utsträckning som det var möjligt att inom andra områden ta till vara det tekniska kunnande som flygindustrin representerar. Med hänsyn till frågans stora betydelse tillkallades i januari 1.978 en parlamentarisk kommitté. flygindustrikommittén (Fö 1978:01). för att ta fram ytterligare beslutsunderlag för det fall att flygplan B3LA inte skulle komma att utvecklas. Flygindustrikommitte'n föreslog i sitt betänkande (Ds Fö 197818) i oktober 1978. att anskaffningen av attackflygplan närmast borde inriktas mot flygplan A 20. om en anskaffning av flygplan B3LA inte kom till stånd. Med hänsyn till möjligheterna att inrymma olika A 20-altcrnativ inom den gällande försvarsramen och med hänsyn till de operativa bedömningar som hade redovisats för kommitten förordade den ett alternativ som omfattade åtta divisioner av flygplan JA 37 och sex divisioner av flygplan A 20. Denna anskaffning rymdes dock inte helt inom det ekonomiska utrymme som överbefälhavaren hade beräknat fanns tillgängligt för ersättning av attack- flygplan under perioden 1979/80 — 1983/84.

Efter det att flygindustrikommitten hade avlämnat sitt betänkande inkom från försvarets materielverk till försvarsdepartementet ett nytt underlag avseende en variant av flygplan B3LA med benämningen SK 38/A 38. Detta underlag avvek i ekonomiskt avseende väsentligt från tidigare underlag. Kravet på tillskott till försvarsmaktens ram kunde enligt försvarets materiel- verks uppfattning minskas frän tidigare angivna 350 milj. kr. per budgetår till 60 milj. kr. per budgetår under den första femårsperioden.

Regeringen uppdrog i december 1978 åt överbeft'ilhavaren att utreda förutsättningarna för en eventuell anskaffning av flygplan SK 38/A 38. Av uppdraget framgick bl. a. att överbefälhavaren borde analysera de långsik- tiga ekonomiska följderna för försvaret i dess helhet av en anskaffning av flygplan SK 38/A 38.

Överbefälhavaren överlämnade i februari 1979 den begärda utredningen. I denna förordade överbefälhavaren SK 38/A 38-a1ternativet endast under förutsättning att försvarsmakten efter budgetåret 1981/82 kunde påräkna en sådan höjd ekonomisk ram. att flygplanssystemen kunde tillföras erforder- liga rcsurser inom ramen för en balanserad avvägning mellan skilda försvarsfunktioner. Inte heller alternativet med flygplan A 20 kunde inrymmas utan en ökad försvarsram. Överbefälhavaren framhöll att om inte tillräckliga resurser kunde tillföras det militära försvaret. en fortsatt flygplansanskaffning borde inriktas mot utländska alternativ.

Min företrädare anförde i prop. 1978/79: 138 om vissa anslagsfrågor m. m. rörande försvaret att det pågående arbetet med projekten B3LA och SK

Prop. 1979/80:117 19

38IA 38 borde avbrytas. Vidare förordades att en vidareutveckling av flygplan JA 37 Jaktviggen till det medeltunga attackflygplanet A 20 på grund av kostnaderna inte borde komma i fråga på den kvalitetsnivz'i som överbefälhavaren hade funnit önskvärd. Enligt min företrädare var det därför nödvändigt att undersöka om någon form av vidareutvecklad Jaktviggen kunde fylla ett väsentligt operativt behov på en godtagbar ekonomisk nivä. Min företrädare förordade att ett visst utvecklingsarbetc på Jaktviggen borde fortgä under budgetåret 1979/80 till dess att detta var klarlagt. Vidare anmäldes att överbefälhavarens planering för perioden 198018] — 1984/85 mäste föreligga innan ställning kunde tas till frågan om utveckling och anskaffning av nya flygplan. [ denna planering borde möjligheterna till och konsekvenserna av ett antal alternativ med varierande antal Jaktviggendivisioner. divisioner med vidareutvecklade .laktviggen och divisioner med utländska flygplan granskas. Även olika alternativ till anskaffning av beväpnade och obeväpnade skolflygplan skulle vägas in i det avdelade ekonomiska utrymmet. Riksdagen beslöt i enlighet härmed (FöU 1978/79123. rskr 1978/79z327). Försvarsutskottet erinrade därvid om att 1978 års försvarskommitte bl. a. har till uppgift att granska alternativa möjligheter till anskaffning av jaktflygplan. luftvärnsrobotar och andra luftförsvarskom- ponenter samt att lämna förslag om den framtida avvägningen mellan skilda åtgärder för luftförsvar.

Regeringen gav i april 1979 överbefälhavaren kompletterande direktiv för programplaner för perioden 1980/81 — 1984/85 och anslagsfrainställningar för budgetåret 1980/81. Överbefälhavaren skulle redovisa planering för en fortsatt flygplansanskaffning i enlighet med två alternativ. Bada alternativen skulle grundas på förutsättningen att Jaktviggen vidareutvecklas till begrän- sad attackkapacitet med bl. a. förmåga att bära sjömålsrobotar. Vidare skulle som framtida ersättare för Viggensystemet förutsättas en ny flygplans- plattform med produktion och kompletterande utveckling vid svensk industri och så långt möjligt svensk beväpning. Det ena alternativet förutsatte lägst sammanlagt tio divisioner Jaktviggen och vidareutvecklade Jaktviggen samt ett nytt skolflygplan med mycket begränsad beväpning där antalet bestäms av utbildningsbehovet. Det andra alternativet förutsatte lägst åtta divisioner Jaktviggen och vidareutvecklade Jaktviggen samt ett skolflygplan med viss beväpning. bl. a. förmåga att bära sjömålsrobotar. Båda alternativen skulle grundas på att svensk industri skulle delta i produktionen och att denna skulle bedrivas på en förhållandevis jämn nivå utan påtagliga luckor eller dubbelbeläggningar. Vidare skulle industrins utvecklingskapacitet på det militära området anpassas till en nivå motsvarande vad som krävs för den nya flygplansplattform som angavs i direktiven. Vid detaljutformningen av alternativen skulle möjligheterna till och konsekvenserna av att förlänga livstiden på flygplan av typ J 35 Draken och 37 Viggen granskas. En sådan förlängning skulle i den utsträckning ('.'werbefälhavaren fann operativt

l'rop. 1979/80:1l7 20

lämplig samt tekniskt och ekonomiskt möjlig genomföras i de två alternati— VCll.

Regeringen gav härutöver i november 1979 överbefälhavaren direktiv att översiktligt granska möjligheterna till och konsekvenserna av en anskaffning av flygplan från utlandet. Enligt detta alternativ förutsågs ett sådant utländskt flygplanssystem i mitten av 1990-talet ingå i flygvapnet vid sidan av åtta divisioner av flygplan JA 37. i första hand som ersättare för utgående flygplan av typ AJ 37 Attackviggen och S 37 Spaningsviggcn. Stor vikt skulle dock läggas vid flygplanssystemets luftförsvarsegenskaper. Överbefälhava- ren skullc som referensalternativ förutsätta ett utländskt flygplan som har ungefär samma prestanda som det amerikanska flygplanet F 16.

Överbefälhavaren överlämnade till regeringen den 1 februari 1980 underlag i flygplansfrägan samt komplettering till programplanen för det militära försvaret för perioden 1980f81 — 1984/85. Överbefälhavaren har — utöver de alternativ som regeringen tidigare har angett — granskat ett alternativ. där man direkt inriktar arbetet mot en framtida ersättning av hela Viggcnsystemet med ett enhetsflygplan för jakt-. attack- och spaningsupp— gifter (JAS). som i väsentliga avseenden ltar utformats för att passa våra speciella förhållanden.

Frågan om ersättning av dagens attack- och skolflygplanssystem har. som tidigare nämnts. utretts under större delen av 1970-talet. Härvid har av olika skäl beslut om utveckling och anskaffning successivt uppskjutits. Detta har medfört att tidsskillnaden har minskat mellan ersättningen av dagens attack- och skolflygplanssystem samt den framtida ersättningen av hela Viggensys- temet. Under denna tid har också den tekniska utvecklingen förändrat förutsättningarna för att utveckla och producera stridsflygplan. Mot denna bakgrund måste man överväga att avstå från en omedelbar ersättning av dagens lätta attack- och skolflygplanssystem för att i stället ersätta hela Viggensystemet under 1990-talet. En sådan inriktning stöds av överbefälha- varens perspektivstudier. där det operativa behovet av ett flygplan som är allsidigt användbart för jakt-. attack- och spaningsuppgifter klart har belagts i samtliga handlingsvägar. Jag finner det därför viktigt att detta delvis nya alternativ granskas och jämförs med de alternativ som regeringen tidigare har angett. Jag övergår nu till att behandla de alternativ för flygplansan- skaffningen som därmed föreligger.

I samtliga de alternativ som redovisas i det följande ingår åtta divisioner av Jaktviggen. Jag anser liksom överbefälhavaren att beslut om anskaffning av den tredje delserien av Jaktviggen bör fattas under budgetåret 1980/81.

Alternativ A:1 förutsätter utveckling och anskaffning av fem divisioner av ett beväpnat skolflygplan benämnt SK 1. Efter produktion av detta anskaffas ett utländskt flygplanssystem. Flygplan SK 1 är en vidareutvecklad version av nuvarande flygplan SK 60. Flygplanet är i huvudsak utformat för att användas för utbildningsändamål. Det kan inte bära den sjömålsrobot med

Prop. 1979/80:117 ' 21

lång räckvidd (Rbs 15). som f.n. utvecklas gemensamt för marinen och flygvapnet. Flygplanet ger på grund av sina låga prestanda inte något nämnvärt tillskott till luftförsvaret. Jag anser att den operativa effekt som fem divisioner av flygplan SK 1 skulle tillföra värt försvar inte står i rimlig relation till redovisade kostnader. Jag finner vidare att ett framtida JAS-system då måste anskaffas från tttlandet. Jag anser liksom överbeft'ilha- varen att flygplan SK 1 inte bör utvecklas och anskaffas.

Alternativ Az2 förutsätter utveckling och anskaffning av nio divisioner av ett beväpnat skolflygplan med högre kvalitetsnivå än SK 1. Flygplanet benämns SK 2. Efter produktion av detta anskaffas ett utländskt flygplans- system. Flygplan SK 2 byggs i två separata versioner. Den etta är en ensitsig version för attackuppgifter (sju divisioner). Den andra är en tvåsitsig version för i huvudsak skoluppgifter och med begränsad attackkapacitet (två divisioner). Flygplanet har i flera avseenden liknande utformning som flygplan SK 60. Skillnaderna är främst betingade av förmågan att bära sjömålsrobotar samt anpassningen till det framtida bassystemet. Flygplan SK 2 kan bära en betydande vapenlast men möjligheterna att utnyttja dessa vapen begränsas av flygplanets mindre goda elektronikutrustning m. m. och därmed dåliga möjlighet att överleva i stridsmiljö. Bidraget till den totala luftförsvarsförmågan är liten.

För att svensk flygindustri skall kunna fortleva efter flygplan SK 2 fordras militära beställningar utöver vad detta flygplan ger. Några sådana beställ- ningar har inte inplanerats. Därutöver är kostnadsbilden för projektet sådan. att ett utvecklingsarbetc för en efterträdare till Viggensystemet av ekono- miska skäl inte kan bedrivas parallellt med att flygplan SK 2 produceras under andra hälften av 1980-talet. Detta innebär att flygplan SK 2 blir det sista stridsflygplan som utvecklas av svensk industri och att en planerad avveckling av denna industrigren bör påbörjas snarast.

Jag anser liksom överbefälhavaren att detta alternativ ligger på en väsentligt lägre operativ nivå än B3LA/A 38 och A 20 och därmed innebär ett klart avkall på den operativa styrkan hos attackflygfunktionen under slutet av 1980-talet och början av 1990-talet. Flygplan SK 2 uer enligt min mening inte tillräcklig operativ effekt trots de stora ekonomiska uppoffringar som måste göras. Jag finner vidare att den utvecklande delen av svensk flygindustri avvecklas efter projektet SK 2. Jag anser liksom överbefälhava- ren att flygplan SK 2 inte bör utvecklas och anskaffas.

Alternativen C förutsätter modifiering och anskaffning av två divisioner Jaktviggen med förbättrad attackkapacitet (JA 37 B) utöver inplanerade åtta divisioner Jaktviggen. Vidare modifieras fyra divisioner av flygplan J 35 Draken för attackuppgifter. Olika modifieringsgrad av J 35 Draken har studerats. Efter produktion av flygplan JA 37 B förutsätts ett utländskt flygplanssystem anskaffas.

Studierna har visat att attackmodifieringar av flygplan J 35 Draken inte ger

Prop.. 1979/80:117 22

en effekt som motsvarar kostnaderim. Ett förlängt utnyttjande av flygplan J 35 Draken till fram mot är 1995 utan attackmodificring ger dock ett betydande effekttillskott till luftförsvarsförmägan till rimlig kostnad. I-läri— genom undviks ocksa kapitalförstöring.

Utvecklingoch produktion av två divisioner JA 37 B ger ett kvalitativt sett godtagbart system. Antalet flygplan är dock otillräckligt.

Luftförsvarsft'irmägan får genom flygplan J 35 Draken och flygplan JA 37 B ett betydande effekttillskott under första hälften av 1990—talet.

Jag anser liksom överbefälhavaren att en ekonomiskt godtagbar inriktning av alternativet medför kvalitativa och kvantitativa brister i attackfunktionen. Bristerna uppvägs inte av alternz'itivets goda luftförsvarskapacitet. Jag finner vidare att den utvecklande delen av svensk flygindustri snabbt avvecklas enligt detta alternativ. En kombination av flygplan JA 37 B och ett attackmodifierat flygplan J 35 Draken bör således inte utvecklas och anskaffas. Ett förlängt utnyttjande av flygplan J 35 Draken i luftförsvars- funktionen bör dock enligt min mening planeras.

Alternativen D förutsätter anskaffning av sex divisioner utländska flygplan snarast efter det att Jaktviggen har slutat produceras. dvs. är 1988 enligt nuvarande plan. För värderingen har förutsatts en anskaffning av ett system som har liknande prestanda som flygplan F 16.

Detta flygplan bedöms under 1990-talet vara ett kvalificerat jaktflygplan med god attack- och spaningskapacitet. Flygplanet förutsätts kunna bära sjömälsrobotar med läng räckvidd (Rbs 15) och en i övrigt omfattande attack- och jaktbeväpning. Alternativet innebär ett betydande effekttillskott till luftförsvaret. Bl. a. möjligheterna att förse flygplanet med beväpning mot mark- och sjömäl skapar goda förutsättningar för en effektiv insats. Vissa problem kan finnas när det gäller en fullständig anpassning till vårt bussystem.

Detta alternativ innebär en omedelbar nedläggning av en utvecklande svensk flygindustri. Problem kan därmed komma att uppstå med fortsatt produktion av Jaktviggen samt med drift och underhåll av hela Viggensys- temet.

Jag anser liksom överbefälhavaren att vid val mellan av regeringen anvisade alternativ är anskaffning av ett utländskt flygplan motsvarande flygplan F 16 av operativa skäl att föredra. Jag återkommer i det följande till frågan om hur handlingsfrihet att köpa flygplan i utlandet skall behällas till försvarsbeslutet är 1982. Jag kan för min del inte utesluta att en sådan anskaffning kan bli nödvändig.

Jag övergår nu till att behandla alternativet att ersätta hela Viggensystemet med ett JAS-system. Alternativet innebär att den hittills förutsatta separata anskaffningen av attackflygplan inte sker och att ett nytt skolflygplan anskaffas först i mitten av 1990-talet. Detta innebär en viss fi.")rsvagning av attackfunktionen under senare delen av [9541-talet jämfört med tidigare

Prop. 1979/80:117 g.;

planering. Möjligheten att utnyttja ett ökat antal divisioner av flygplan] 35 i luftförsvarct kan till viss del kompensera detta.

Som jag tidigare har anfört har tidsskillnaden minskat mellan ersättningen av dagens attaek- och skolflygplanssystem samt den framtida ersättningen av hela Viggensystemet. Vidare har den militärtekniska utvecklingen gjort det möjligt att med mindre och lättare flygplansplattformar lösa uppgifter för vilka tidigare krävdes betydligt större flygplan. Härigenom skulle den hittillsvarande kostnadstrenden för flygplanssystem kunna brytas.

Det pcrspektivplanearbete som bedrivits av överbefällnivaren har entydigt visat på ett operativt behov av en ny gemensam plattform för jakt-. attack- och spaningsuppgifter (JAS) under 1990-talet. Det gäller pä alla studerade ekonomiska nivåer.

Mot bakgrund av vad jag har anfört i det föregående anser jag i likhet med överbefälhavaren att flygplansanskaffningen nu bör inriktas mot att i början av 1990-talet påbörja ersättning av Viggensystemet. Det framtida JAS- flygplanet bör i så hög grad som möjligt tillgodose de särskilda svenska kraven på allsidighet och operativa förutsättningar.

Ett JAS-system kan anskaffas på olika sätt. En första möjlighet är köp av ett färdigt utländskt flygplan. Ett exempel på ett tänkbart flygplanssystem är det amerikanska flygplanet F 16. Jag har tidigare redovisat vissa konsekvenser av detta alternativ. Exempel på andra möjliga flygplanssystem kan vara det amerikanska flygplanet F 18 eller framtida avancerade västeuropeiska stridsflygplan.

En andra möjlighet är licenstillverkning av ett utländskt flygplan. Detta är enligt nu tillgänglig erfarenhet inte ekonomiskt lönsamt. Däremot kan man tänka sig slutmontering i Sverige. vilket medför viss sysselsättning vid industrin och ett långsammare utflöde av pengar.

En tredje möjlighet är samarbete med ett eller flera andra länder om utveckling och produktion av ett gemensamt flygplan.

Västtyskland. Storbritannien och Frankrike studerar f.n. hur dagens generation av jakt- och attackflygplan skall ersättas under 1990-talet. 1 Västtyskland studerar landets flygindustri alternativa lösningar för ett nytt flygplansprojekt benämnt TKF 90 (Taktisches Kampflugzeug). ] Storbritan- nien studeras alternativa lösningar inom ramen för ett projekt benämnt AST 403 (Air Staff Target). Man planerar att ersättning av vissa av dagens engelska flygplan skall påbörjas före år 1990. Även i Frankrike pågår arbete som syftar till ett nytt flygplanssystem under 1990—talet.

Ett antal flygplan har redan utvecklats i Europa i samarbete mellan olika länder. Flygplanet Tornado av Storbritannien. Västtyskland och Italien, flygplanet Alpha Jet av Västtyskland och Frankrike samt flygplanet Jaguar av Frankrike och Storbritannien är exempel på detta. Många flygindustrier i Europa har därför stor och långvarig erfarenhet av samarbete vad avser både utveckling och produktion. Detta samarbete har lett till en allt bättre

Prop. 1979/80:117 34

förmåga att hantera och förebygga uppkommande problem. som alltid är förknippade med internationellt teknologiskt samarbete. En av fördelarna med samarbete är en lägre kostnad för var och en till följd av delade utvecklingskostnader och större tillverkningsserier. En annan vinst är den möjlighet till bibehållen teknisk kompetens som blir resultatet av att varje företag får delta i fler projekt.

Det är sannolikt att det studiearbete beträffande 19911-talcts flygplansge- neration som nu genomförs på olika håll i Europa leder till ett samarbets- projekt mellan tvä eller flera parter inom de närmaste åren.

En fjärde möjlig anskaffnings 'äg är att ta fram ett nytt flygplanssystem i Sverige men med en större andel utländska komponenter än tidigare i syfte att nedbringa kostnaderna. som annars blir orimligt höga vid den begränsade serie det trots allt skulle bli fråga om. Alternativet skulle kunna kallas för inhemskt sammanhållen utveckling av en ny flygplansplattform. Samarbete med utlandet skulle i ett sådant alternativ sannolikt komtna att ske industri till industri. Det kan heller inte uteslutas att ett annat land vill delta i ett sådant svenskt projekt på en bredare bas.

Utgångspunkterna för ett svenskt JAS-projekt är följande. Det är möjligt att med känd teknik — bl. a. lättare och mindre bränslekrävande motor. nya lätta kompositmaterial och miniatyriseringen på elektronikområdet — konstruera ett stridsflygplan som väger omkring hälften av Viggen men har samma eller bättre prestanda. Kostnaderna för moderna stridsflygplan är starkt beroende av vikten. varför kostnadstrenden borde kunna brytas.

Det borde vidare gå att hålla utvecklingskostnaderna nere genom att i största möjliga utsträckning antingen köpa färdiga komponenter utomlands eller licenstillverka dem i Sverige eller samarbeta med utländsk tillverkare om gemensam utveckling. Exempel på komponenter som inte behöver utvecklas i Sverige är motor. landningsställ och katapultstol. Exempel på komponenter som torde kunna samutvecklas är styrsystem och radar.

Genom prioritering av de egenskaper som är viktiga för det svenska försvaret. t. ex. basanpassning. kan vi få ett flygplan som har en svensk profil med de fördelar detta ger. Härigenom undgår man att betala för de eventuella överprestanda som ett utländskt flygplan har. Vidare skulle man med ett svenskt JAS-flygplan bygga vidare på de tekniska erfarenheterna av Viggensystemet och dessutom ta till vara delar av det arbete som har lagts ned på utvecklingen av B3LA.

Enligt min mening skulle en inhemskt sammanhållen utveckling av flygplanssystemet J AS vara fördelaktig från försvarspolitiska och säkerhets- politiska synpunkter. förutsatt att det kan realiseras till rimliga kostnader. Vid en inhemsk systemsammanhållning kan flygplanssystemct anpassas till svenska operativa förhållanden. Detta medför att en lämplig avvägning kan ske mellan de egenskaper som krävs för luftförsvar. attack och spaning. Flygplanet kan också helt anpassas till vårt bassystem. Detta ökar avsevärt

Prop. 1979/80:117 _ 25

möjligheterna till en spridd och skyddad basering. En inhemskt sammanhål- len utveckling och produktion av flygplan JAS innebär inte att vi blir oberoende av utlandet. eftersom ett ökat antal komponenter förutsätts anskaffas från utlandet. Alternativet innebär dock en markering gentemot omvärlden att vi avser behålla en självständig flygplansproduktion som stöd för vår neutralitctspolitik.

Överbeft'ilhavaren föreslår att han får i uppdrag att genomföra en inledande fas av utveckling för att möjliggöra ett slutligt beslut är 1982 om att svensk industri i samarbete med utländsk industri skall utveckla ett JAS-flygplan. Överbefälhavaren föreslår vidare att bestållningsbemyndigan- den om 500 milj. kr. och betalningsmedel om 411 milj. kr. avdelas för detta ändamål intill år 1982.

Jag har i det föregående förordat att flygplansanskaffningen skall inriktas mot att ersätta hela Viggensystemet med ett JAS-system. Det underlag som föreligger från myndigheter och industri är inte fullständigt. Möjligheterna till samarbete med utlandet liksom förutsättningarna för en inhemskt sammanhållen utveckling kan inte nu helt överblickas. Det taktiska. tekniska och ekonomiska underlaget för flygplanssystem JAS är ofullständigt.

Detta medför att det inte nu är möjligt att slutligt avgöra om flygplan JAS kan utvecklas i Sverige. För att möjliggöra ett sådant avgörande beslut i samband med 1982 års försvarsbeslut behövs tillgång till dels en systempla- nering av ett svenskt alternativ för anskaffning av JAS-systemet. dels underlag för alternativ anskaffningi utlandet. om en svensk JAS-utveckling inte visar sig vara möjlig eller ekonomiskt hållbar. För att det avgörande beslutet skall kunna fattas år 1982 förordar jag att sammanlagt 200 milj. kr. avdelas för projektstudier och systemdefinition under budgetåren 1980/81 och 1981/82. Jag har då förutsatt att även industrin är beredd att avdela egna medel för denna verksamhet fram till år 1982. Som en utgångspunkt för detta arbete bör gälla att medlen används så att produktion av ett svenskt JAS-flygplan kan inledas år 1990. om riksdagen år 198-2- fattar ett sådant beslut. Detta innebär att viss begränsad utvecklingsverksamhet måste genomföras före år 1982, bl. a. för att ett tillräckligt genomarbetat beslutsunderlag skall kunna föreläggas riksdagen. Mot denna bakgrund avser jag föreslå regeringen att uppdra åt överbefälhavaren att senast den 1 oktober 1981 till regeringen redovisa erforderligt beslutsunderlag beträffan— de anskaffning av ett JAS-system. Underlaget skall avse bindande offerter för ett svenskt alternativ och budgetpriscr för utländska alternativ.

Överbefälhavaren anser att ett svenskt JAS-system bör utvecklas inom ramen för successivt förändrade arbetsformer mellan myndigheter och industri varvid industrin får ett ökat eget ansvar. men också får stå en större risk. Enligt överbefälhavaren förutsätter detta en kraftfull projektledning inom försvarsmakten samt maximerade kostnadsramar.

Jag anser liksom överbefälhavaren att vid en inhemskt sammanhållen

l'rop. 1979/80:117 26

utveckling av ett JAS-system arbetsf'ormerna mellan myndigheterna och industrin bör förändras. Industrin bör få ett ökat ansvar men samtidigt få stå en större egen risk för projektet. Mot denna bakgrund och med hänsyn till såväl projektets stora betydelse som behovet av särskilda insatser under den korta tid sorti står till förfogande fram till 1982 års försvarsbeslut. anser jag liksom överbefälhavaren att arbetet med ett svenskt JAS-system bör ledas av en särskilt utsedd ledningsgrupp. underställd överbefälhavaren. .lag avser föreslå regeringen att uppdra åt överbefälhavaren att föreslå hur en sådan ledningsgrupp skall vara sammansatt. Ledningsgruppen bör vara ett på heltid arbetande organ med uppgift att styra myndigheternas och industrins verksamhet med JAS-projektet. Överbefälhavaren skall i första ltand genom ledningsgruppen fortlöpande orientera regeringen. Frt'tmställningar om medel för JAS-projektet skall ske genom ledningsgruppen.

Samtliga anskaffningsformer för ett JAS-system innebär ett ökat utlands- samarbete i förhållande till dagsläget. Detta är oundvikligt med hänsyn till de mycket stora kostnader som är förknippade med en helt självständig flygplansproduktion. Enligt min mening är det av detta skäl väsentligt att vi noga följer den internationella utvecklingen på det militära flygområdet. Jag avser därför ta initiativ till en uppföljning inom regeringskansliet för att undersöka möjligheterna till och konsekvenserna av ett svenskt deltagande i olika former i utländska flygplansprojekt. Vidare bör undersökas om något annat land är intresserat av att deltagai en i Sverige sammanhållen utveckling av ett JAS-flygplan.

Med hänsyn till JAS-projektets stora nationella betydelse finner jag det lämpligt att de politiska partiernas representanter i militärlcdningens rådgivande nämnd genom min försorg informeras om såväl utvecklingen inom det svenska JAS-projektet som de utlandskontakter som tas genom regeringskansliet.

Jag övergår nu till att behandla förutsättningarna för en långsiktig inriktning av verksamheten vid svensk flygindustri. Härvid utgår jag från alternativet att riksdagen år 1982 fattar beslut om att utvecklingen av ett flygplan JAS skall hållas samman inom landet eller ske tillsammans med en eller flera samarbetsparter. Om riksdagen vid detta tillfälle fattar beslut att direktanskaffa ett utländskt JAS-system. innebär det att den utvecklande delen av svensk flygindustri avvecklas.

Livslängden på moderna stridsflygplan är sådan. att försvaret inte har ett kontinuerligt behov av utveckling av nya stridsflygplan. Försvarets ekono— miska resurser ställer vidare krav på att kostnaderna för nya stridsflygplan hålls på en rimlig nivå. Detta gör att den utvecklande delen av svensk flygindustri inte kontinuerligt kan sysselsättas för det svenska försvaret. Den kan heller inte i nuvarande omfattning sysselsättas med militära projekt. Dock krävs en viss lägsta nivå av militär och civil sysselsättning för att säkerställa driften av nuvarande svenska flygplan.

Prop. 1979/80:117 27

Efter samråd med chefen för industridepartementet vill jag därför framhålla att svensk flygindustri med hänsynstagande till vad som är säkerhetspolitiskt och ekonomiskt möjligt måste ges en ny inriktning även i det fall flygplan JAS utvecklas och tillverkas i Sverige. Kostnmlerna för utveckling och produktion måste avsevärt reduceras bl.a. genom ökat samarbete med utlandet. En förutsättning för att JAS-projektet skall kunna genomföras vid svensk industri äratt antalet personer som är sysselsatta med militär utveckling och produktion i det närmaste halveras i jämförelse med vad som krävdes för Viggen. För att möjliggöra en jämn flygindustriell verksamhet på en lämplig nivå är det nödvändigt att industrin kombinerar den militära delen av verksamheten med satsning på utveckling och produktion av civila produkter, främst inom flyg- och rymdområdena. Detta har redan med statligt stöd påbörjats vid Saab-Scania AB och Volvo Flygmotor AB. Sålunda har statsmakterna tidigare beslutat att bevilja ett lån om 138 milj. kr. till Volvo Flygmotor AB för att finansiera dess andel i ett civilt samarbetsprojekt med det amerikanska företaget General Electric Company ( prop. 1979/80:13 . NU 1979/8016. rskr 1979/80:39). Vidare har regeringen i proposition den 28 februari 1980 ( prop. 1979/80:115 ) föreslagit riksdagen att bevilja flygindustrin stöd i form av lån och bidrag på tillsammans 520 milj. kr.

För svensk flygindustri skulle JAS innebära en långsiktig och stabil inriktning. Den flygtekniska kompetensen skulle därigenom kunna vidmakt- hållas i Sverige men med väsentligt mindre volym vad gäller militär andel. Härigenom Vidmakthålls dock den bas som är en förutsättning för fortsatt satsning på civila projekt. På samma sätt är civil produktion en förutsättning för att ett JAS-flygplan skall kunna utvecklas och produceras till en realistisk kostnad.

Även en utveckling av ett svenskt JAS-flygplan ställer enligt min mening krav på avsevärda strukturförändringar inom svensk flygindustri.

Jag har i det föregående anfört att ett svensk JAS-projekt förutsätter ändrade relationer mellan myndigheterna och industrin. varvid industrin skulle ges ökat ansvar. Detta kommer givetvis att påverka organisationen och personalbehovet vid försvarets materielverk. Jag vill i detta sammanhang erinra om att dessa frågor utreds av 1979 års militära flygindustrikommitte (Fö l979:()2) och 1979 års materielanskaffningskommitte' (Fö 1979103). Jag avser att återkomma till regeringen i denna fråga när förslag från dessa kommittéer föreligger.

2.4. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att godkänna de riktlinjer för krigsorganisationens fortsatta utveckling och flygplansanskaffningen som jag har angett i det föregående.

Prop. 1979/80:117 28

3. Anslagsfrågor för budgetåret 1980/81

B Arméförband

B 2. Arméförband: Materielanskaffning

1.978/79 Utgift 994 243 010] 1979/"80 Anslag 999 500 000 1980.-"8l l—"örslag 947 700 000 ' Varav 23—13 milj. kr. i prisregleringsmedel.

Verksamheten Linder anslaget omfattar dels sådant materielunderhåll som inte är en direkt följd av materielens förrådshållning eller utbildning och övningar vid förbanden. dels anskaffning av alla förnödenheter för krigsorga- nisationens utrustnings- och ersättningsbehov samt anskaffning av viss materiel för fredsbruk. Verksamheten inriktas med beställningsbemyndigan- den. medan takten i beställningarna bestäms av medelstilldelningen.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1979 3 398 652 293 kr. För budgetåret 1979/8.0 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndi- gande om 1 128 milj. kr. och anvisatett anslagav 9995 milj. kr. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1980 blir (3 398 652 293 + 1 128 000 000 - 999 500000) 3 527 152 293 kr.

Beställa[rigsbemyndigandcn och hem/ningsmedel ([ (100-tal kr.)

Primäruppdrag rn. rn. 1979/80 1980/81

Chefen för armen

Föredraganden

Bem Bet. Bern Bet Bem Bet

Arméförband: Centralt vidtaget mate—

rielunderhåll m. m.. utom av viss

sjukvårdsmateriel. för delprogram-

met Fördelningsförband m. m. 9 600 6 900 16 600 lnfanteribrigad m. m. 4 400 4 100 6 100 Norrlandsbrigad m. m. 1 100 1 000 1 800 Pansarbrigad m. m. 2 000 3 900 6 000 Centrala och högre regionala led- 74 000 30500 55 900

nings— och underhållsförband 2 100 400 1 000 Lokalförsvarsförband ("> 300 3. 201) 9 000

Hemvärnet — — 400 Gemensamma produktionsrcsurser 10 000 11 000 15 000

Prop. 1979/801117

lliitnatttpptlrag m. rn. 1979-"1411

195.0181

(.lltelen fot armen

29

Bet.

l"öit-rli'agantlen

liet.

201800 885- 200

27 700 36 600

260 000 977 700

+ 487 000 1- 30 000

60 000 — 60 000

_- 947 700

Bern. liet. Hem. llem

Arméförband: Centralt vidtagen

materielanskaffning m. m.. utom av viss sjukt-';'irdsmateriel, för del- programmet Fördelningsft'irband m. m. 60 200 19800 223 300 Infanteribrigad m. m. 109 400 13 800 343. 600 Norrlandsbrigad m. m. 38 200 3 600 109500 Pansarbrigad m. m. 95 300 5 500 35 800 Centrala och högre regionala led-

nings- och underhållsförbant'l 10700 ] 024 600 Lokalförsvarsft'irband 49000 82 ()()U 17 000 Ilemvärnet 2000 18 "200 54 900 Gemensamma produktionsresurser 91 300 1 700 3 900 Till regeringens disposition 160 000 57 200 97 200 Arméförband: Centralt vidtagen

materielanskaffning m. m. av viss

sjukvårdsmateriel för delprogram—

met Fördelningsförband m. m. 10 400 7 200 9 600 Infanteribrigad m. m. 9 200 6 300 8 400 Norrlandsbrigad m. m. 2 000 1 400 1 800 Pansarbrigad m. m. 2 400 .,? 900 1 700 2 200 Centrala och högre regionala Ied— '—

nings— och underhållsförband 5 200 3 600 4 700 Lokalf("irsvarsl'örlmnd 6 800 4 701 ) 6 200 Gemensamma produktionsresurser 4 000 2 800 3 700 Kostnader 691 600 1 122 500 260 000 977 700 Prisrcglering J- 481 400 + 20 0001 _ 487000 _ 30 000' Reducering på grund av överplane-

ring och inkomster — 45 000 — 143 000 _ 60 000 —- 60 000 Medelsbehov — 999 500 — 947 700 Bemyndigandebehov 1 128 000 — 687 000 -

687 000

' Betalningsmedel för skillnaden mellan bedömd kostnadsutveckling och nettoprisindex.

Budgetåret 1978f'79

Försvarets materielverk anger i sin årsredovisning för budgetåret 1978/79 att verksamheten i stort sett har följt uppgjorda planer. Beställningsverk- samheten har begränsats i viss mån av likviditetsskäl.

Under budgetåret har bl. a. beställts bandvagn 206 och nya motorcyklar. Tidigare beställningar av kulspruta 58 och automatkarbin 4 har utökats.

Prop. 1979/80:117 30

leveranserna av lastbilar. ammunition och robotar till luftvärnsrobotsvstem 70 har löpt planenligt. Dessutom har haubits 77 börjat levereras.

Försvarets materielverk anger vidare i sin årsredovisning att under vissa anslag bemvncligandeskulden den 30 juni 1978 enligt prop. 19781'79: 100 (bil. 7) och prop.1978.--"79: 138 inte överensstämmer med den redovisning som sker i materielverkcts produktionsplaneringssvstcm. Detta gäller bl. a. anslagen B 2. Arméförband: Materielanskaffning. B 4. Arméförbancl: Forskning och utveckling. C 2. Nlarinförlmnd: Materielanskaffning. C 4. Marinförbant'l: Forskning och utveckling. D 2. Flygvapenförband: Materielanskaffning. I) 4. Fl_vgvapenft'årlmnd: Forskning och utveckling och E 7. Krigsorganisation för vissa staber m. m.: Materielanskaffning m. m.

I följande sammanställning redovisas bemyndigandeskulderna enligt prop. 1978.='79: 100 (bil. 7) och prop. 1978179: 138 samt enligt materielverkcts produktionsplaneringssystem. skillnaden mellan dem samt uteliggande beställningar.

Bmn_vna'igmzdesku/d m. m. den 30 juni [978 (milj. kr.)

Anslag Bemvndigande- Bemyndigande- Skillnad Uteliggande skuld enligt skuld enligt beställningar prop. 1978579:100 materielverkcts (bil. 7") och prop. produktions— 1978171): 138 planerings- s_vstem

B 2. Arméförband: Materielanskaffning 2 8279 2 961)!» — 141 .7 2 595.0 B 4. Armeförband: Forskning och utveckling 198.11 204.7 + 5.7 74.4 (."2. Marinförband: lvlaterielanskal'fning 2 4905 2 604,3 .— 1 13.8 ] 172.l ("." 4. Marinft'irband: Forskning och utveckling 126.8 126.3 — 0,5 39.6 1) 2. Fl vapenförband: Nlaterielanskaffning 4 4355 5 301 ,5 +866.0 4 515 i D 4. Flygvapcnl'örband: Forskning och utveckling 1 936] l 366.0 —570.7 371 .0 E 7. Krigsorganisation för vissa staber m. m.: .N-latcrielanskaffning m. m. 93.6 93.1 — 0,5 51,6

Materielverket har under budgetåret 1978/79 undersökt orsaken till skillnaderna mellan bem_vndigandeskulderna enligt regeringens redovisning och enligt tnaterielverkets produktionsplaneringssystem. Verket har därvid konstaterat att det är svärt att med rimliga arbetsinsatser exakt klarlägga hur skillnadena har uppkommit. Verket anser emellertid att de uppstod innan verket införde sitt produktionsplaneringssystem. nämligen under budget- åren 1968569 1971172 och att skillnaderna i huvudsak hänför sig till olika metoder för beräkning av bemyndigandcskulden.

Prop. 1979/80:117 31

Enligt materielverket kan bristande ("överensstämmelse ha uppstatt vid transformeringcn av tidigare riksstatsanslag till nuvarande anslag. Avvikel- ser kan dessutom ha uppkommit vid konverteringen av uteliggande beställningar och outnyttjade bemyndiganden från tidigare. redovisningssvs— tern till verkets produktionsplaneringssvstem. Inkomster som enligt regle- ringsbrev fär tillgodoföras anslaget har i vissa fall ansetts åtföljas av motsvarande bemyndiganden och i andra fall inte. I nuvarande reglerings- brev har detta reglerats så att tillgodoförda inkomster åtföljs av motsvarande bemyndiganden.

Försvarets materielverk pekar på flera andra möjliga orsaker till att avvikelserna har uppstått. Verket framför att de väsentligaste orsakerna till avvikelserna hänför sig till tiden före den 1 juli 1976.

Materielverkets uppfattning om bemyndigandeskulden den 30 juni 1979 i enlighet med verkets redovisningssystem framgår av följande sammanställ- ning (1000-ta1 kr.).

Anslag Bemyndigande- skuld B 2. Arméförband: Materielanskaffning 3 540 326 B 4. Arméförband: Forskning och utveckling 199 355 C 2. Marinförband: Matcrielanskafl'ning 1 963 646 C 4. Marinförband: Forskning och utveckling 136 587 D 2. Flygvapcnförband: Materielanskaffning 5. 222 163 D 4. Flygvapenförband: Forskning och utveckling 1 306 912 E 7. Krigsorganisation för vissa staber m. m. materiel— anskaffning 117 543

Med hänvisning till den lämnade redogörelsen föreslär materielverket att bcmyndigandeskulderna den 30 juni 1979 under de tidigare nämnda anslagen bringas i överensstämmelse med bcmvndigandeskulderna enligt materielver- kcts redovisning.

Budgetåret 1979580

Bemyndigandeplaner har fastställts i regleringsbrev för budgetåret 1979/80 och ändrats genom beslut den 8 november 1979. Under budgetåret planeras bl. a. beställning av tungt parisarvär'nsrobotsystem (TOW). Vidare planeras en genomgripande renovering av de medeltunga helikoptrarna.

Budgetäret 198018]

Chefen för armén

Anslaget bör föras upp med 9476 milj. kr. och ett beställningsbemvndi- gande om 687 milj. kr. inhätntas.

Prop. l979/80:117 34

'.”. 1'—-'—'JN0 tamt: ( '._f._:: ?. ? .::!aen langi: _ :;tlcn llt-m. lågt ”..-n'. Heat. lie]. Kostnader" ' 85 100 94 700 40 000 101 400 40 000 10] 400 Prisrealering + 34 900 1- 2 000| - 22 000 — 30001 - 23 000 _ 2 000 Reducering på grund av överplanering — — 4 700 — — S 500 — . : 500 Medelsbehov — 92 000 — 97 900 - 97 900 Bemyndigant'lebehov 110 000 — 62 000 — 62 000 —

' Betalningsmedel för skillnaden mellan bedömd kostnadsutveckling och nettoprisindes.

Buc getäret 1978179

Först-'arers nmterie/t'erk anger i sin årsredovisning för budgetåret 1978579 att utvecklingsarbetet för arméförband i stort sett har följt uppgjorda planer. Under budgetåret har utveckling av ett lätt stridsfordon pabt'ärjats. Studierna beträffande fördelningsluftvärn för mörker. modifiering av stridsvagn 103. Stridsvagnsmina (% och sambandssvstem 6 har fortsatt.

Budgetäret 1979/80

Bemyndigandeplaner har fastställts i regleringsbrev för budgetåret 1979580 och ändrats genom beslut den 8 november 1979. Planerna innebär att forsknings- och utvecklingsverksan'theten i huvudsak kommer att inriktas mot fortsatta studier av framtida pansarvärns-. luftvärns- och sambandssvs— tem samt stridsfordon.

Budgetäret 198058]

Chefen för armén

Anslaget bör föras upp med 97.9 milj. kr. och ett beställningsbemvndigan- de om 62 milj. kr. inhämtas.

Under budgetåret 1981')..-"81 inriktas utvecklingsarbetct främst på att fortsätta studierna av framtida pansarvärns-. luftvärns- och sambandssvstem samt stridsfordon.

Av begärda bemyndiganden avser 22 milj. kr. p r i s re g 1 e r i n g . Belop- pet har beräknats enligt följande.

]. (')mräkning av bemyndiganden för nya beställningar under budgetarct 198058] från prisläget februari 1979 till prisläget februari 1981 enligt bedömd prisutveckling med 5.8 milj. kr.

Prop. 1979/80:117 35

2. (_)mräkning av den beräknade bemvndigandereservationen den 30 juni 1980 från prisläget februari 1980 till prisläget februari 1981 enligt bedömt] plisutveckling med 3.6 milj. kr.

3. Uppräkning av beräknade uteliggande beställningar den 30 juni 1980 fran prisläget februari 1980 till prisläget februari 1981 enligt bedömd utveckling av prisklausuler med 12 milj. kr.

4. Underskott av prisregleringsbemyndiganden fran budgetåret [978779 med 601.1000 kr.

Föredragande:]

Min beräkning av det totala bemvndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemvndiganden och betalningsme— del.

Under anslaget B 2. Arméförband: Materielanskaffning (s. 32) har jag redogjort för materielverkets framställning om ändring av bemyndigande- skulden för vissa anslag. Enligt min mening finns det inte heller under förevarande anslag någon anledning att frångå den hittillsvarande beräk- ningen av bemyndigandeskulden.

Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1981 (211 615 491 + 62 000 ()00 — 97 900000) 175 715 491 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1979/80 och 1980/81. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30juni 1981 blir därmed ca 150 milj. kr.

Liksom tidigare bör det få ankomma på regeringen att ta ställning till vilket utvecklingsarbetc som bör beställas inom ramen för det beställningsbemyn— digande som riksdagen kan komma att lämna.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

]. bemyndiga regeringen att medge att utvecklingsarbetc för arme'förband fär beställas inom en kostnadsram av 62 000 000 kr..

3. till Arméförband: Forskning och utveckling för budgetåret

1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 97 900000 kr.

Prop. 1979/80:117

C Marinförband

C 2. Marinförband: Materielanskaffning

1978779. Utgift 1979180 Anslag 198018] Förslag

640 571 601I 6.31 000 000 691 000 000

! Varav 86.4 milj. kr. i prisregleringsmedel.

36

Verksamheten under anslaget omfattar dels underhåll på grund av generalöversvner av stridsfartyg. haverier m. m. och sådant materielunder- håll som regleras genom centrala direktiv. dels anskaffning och modernise— ring av vapen- och fartygsmatcriel m. m.. anskaffning av vissa maskiner m. m. samt anskaffning av intendentur- och sjukvårdsmateriel för marinför- band. Verksamheten inriktas med beställningsbcmvndiganden. medan tak- ten i beställningarna bestäms av medelstilldelningen.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1979 1 849 977 536 kr. För budgetåret 1979/80 har riksdagen lämnat ett beställningsbemvndigan- de om 1 049 milj. kr. och anvisat ett anslag av 631 milj. kr. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den "30 juni 1980 blir (1 849 977536 + 1 049 000 000 - 631 000000) 2 267 977 536 kr.

Beställaingsbemj'n(liganden och betalningsmedel (] OOO-ful kr.]

Primäruppdrag m. m.

Marinförband: Centralt vidtaget mate— rielunderhäll m. m.. utom av viss sjuk- vårdsmateriel. för delprogrammet llelikopterförband

Ytattackförband m. m.

Ubåtsforband

Minröjningsförband Gemensamma produktionsresurser

Marinförband: Centralt vidtagen materielanskal'fning m. m.. utom av viSs sjukvart'lsmateriel. för del- programmet För flera delprogram gemensamma lednings-. bas- och underhållsför- band m. m.

HelikOpterförhand

Ytattackförband m. m.

Ubåtsförbard Minröjningsft'örband Fasta kustartilleriförband Rörliga kustartilleri förband Gemensamma produktionsresurser

Bern. 1979/"80 1981).="8l Chefen för marinen Föredraganden Bet. Bern. Bet. Bern. Bet. 17 800 17 600 17 600 20200 24 900 23 500 3 001.) 79 500 6 000 8 200 77 700 84 000 8 800 3 300 6 200 26 800 25 900 28 5.00 9 500 8 400 9 800 11 100 4 300 17 200 22 100 3 900 298 600 26 600 - - 8 100 st) 700 . 557 200 ' = ;( "» 900 _ l 500 100 _100 _ )., 0011 29 900 6 900 99 700 406 200 300 26 600 135 000 68 400 90 000

Prop. 1979/80:117 37

Primäruppdrag m. m. 1979-"80 198038]

Chefen för marinen

Föredraganden

Rem. Bel. Bent. Bet. Hem. Bet.

Marinförband: Centralt vidtagen

materielanskaffning m. in. av viss - sjukvårdsmateriel för delprogram-

met . . . Gemensamma produktionsresurscr 5 000 4600 4 700 4 700 4 700 4 700 Kostnader 722 900 641 300 182 700 682 800 182 700 681 300 Prisreglcring + 327 100 — + 20] 600 - 13 300( -: 201 600 -- 13 3001 Reducering på grund av inkomster

och överplanering — ] 000 — 10 300 — 1 000 — 3 600 — ] 000 — 3 600 Medelsbchov — 631 000 — 692 500 — 691 000 Bemyndigandebehov ] 049 000 — 383 300 — 383 300 —

] Betalningsmedcl för skillnaden mellan bedömd kostnadsutveckling och nettoprisindex

Budgetåret ]978/79

Försvarets materielverk och försvarets sjukvårdsstyrelsc anger i sina årsredovisningar för budgetåret 1978579 att materielanskaffningcn i huvud— sak har följt uppgjorda planer.

Prisutvecklingen har inte i sin helhet kompenserats genom erhållna prisregleringsmcdel. Detta har stört produktionsplaneringen och medfört förskjutningari planerade beställningar.

Fem patrullbåtar av typ ] lugin har levererats liksom materiel för pägaende fartygsbyggen samt vapenmateriel för Hottan och kustartilleriet. Installatio- nen av ERSTA-batterier har fortsatt.

Av likviditetsskäl och på grund av den ökade omfattningen av haverier har vissa generalöversyner på stridsfartyg uppskjutits eller begränsats.

Budgetåret 1979/80

Bemyndigandcplaner har fastställts i regleringsbrev för budgetåret 1979/80 och ändrats genom beslut den 8 november 1979. Planerna innebär bl. a. att det under budgetåret kommer att beställas sjöminor. modernisering av ubåtar. dykräddningsbåtar och rörliga kustartilleribatterier (KARIN).

Budgetåret 1980/81

Chefen för marinen

Anslaget bör föras upp med 6925 milj. kr. och ett beställningsbcmyndi- gande om 383.3 milj. kr. inhämtas.

Prop. 1979/80:117 38

Beställningsbernymligandena för g e 111 en sa m m a le dn i n g s - oc h un d e r h a l l s fö r h a n d m . m . är avsedda bl. a. för att anskaffa trossba— tar samt utrustning till viss vapentnateriel.

Beställningsbemyndigandcna för h e lik o pt e r f ö rb a n (1 är avsedda för vissa vapeninstallationer samt för att underhålla och förlänga livstiden rn. rn. på helikoptrar.

Beställningsbem_vndigandena för _v 1 a t t a e k fö r h a n d m. m. avses för viss eldledningsmateriel. för anskaffning av sjörninor m. rn. samt för att genomföra generalt'iversvner av ytattackfartyg och underhålla motorer och gasturbiner.

Beställningsbemyndigandcna för u b ä t s fö r h a n d avses för anskaffning av batterier. reservdelar och förradsutrustning till torpeder samt för att genomföra generalöversvner av ubätar.

Beställningsbem_vndigandena för mi n röj nin g s fö r b a n d avses för generalöversvner av minsvepare.

Beställningsbemvndigandena för fa s t a k u st a r t i l l e r i fö r b a n d är avsedda främst för transporter. anskaffning av telcmateriel. installationsar- heten i tunga fasta kustartilleribatterier (ERSTA) samt störtning av ammuni— tion.

Beställningsbemvndigandena för r ö rl i g a k u s t a rt i l l e r i fö r h a n (1 är avsedda för smärre anskaffningar av diverse materiel.

Beställningsbemyndigandena för g e m e n s amma p r o (1 U k t i o n s r e - su r s e r avses bl. a. för att modernisera (")vervattensfartyg. ställa i ordning hjälpfartvg och anpassa isbrytare militärt. Bemyndiganden begärs också för viss gemensam vapenmateriel. utrustningar för bl.a. marinens verkstäder samt intendentur-_ förplägnz-ids- och sjukvårdsmateriel.

Av begärda bemyndiganden är 201 .6 milj. kr. avsedda för p r i s re gle - ri n g. Beloppet har beräknats enligt följande.

1. Omräkning av bcmvndiganden för nya beställningar under budgetåret 1980/81 frän prisläget februari 1979 till prisläget februari 1981 enligt bedömd prisutveckling med 26.3 milj. kr.

2. ()mräkning av den beräknade bemyndiganderescrvationen den 30 juni 1080 frän prisläget februari 1980 till prisläget februari 1981 enligt bedömd prisutveckling med 80.4 milj. kr.

3. Uppräkning av beräknade uteliggande beställningar den 30 juni 1980 från prisläget februari 1980 till prisläget februari 1981 enligt bedömd utveckling av prisklausuler med 94.9 milj. kr.

Utöver de beställningsbemyndiganden och betalningsmedel som redovisas i sammanställningen begär chefen för marinen 5874 milj. kr. — varav 74.4 milj. kr. för prisreglering — i beställningsbem_vndigandcn och 80 milj. kr. i betalningsmedel för minröjningsförband m. m.

Prop. 1979/80: 1 17 39

[föredragande/1

Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet framgar av sammanställningen över bcställningshemyndiganden och betalningsme- del.

Under anslaget B 2. Arméförband: Materielanskaffning (s. 321 har jag redogjort för materielverkcts framställning om ändring av bemyndigande— skulden för vissa anslag. Enligt min mening finns det inte heller under förevarande anslag någon anledning att frångå den hittillsvarande beräkning- en av bemyndigandeskulden.

Med utnyttjande. av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1981 (2 267 977 536 + 383 300000 - 691('100000) .1 960277 536 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budget- ären 1979780och 198018]. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30juni 1981 blir därmed ca 1 800 milj. kr.

Liksom tidigare bör det fä ankomma på regeringen att ta ställning till vilka anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndi- gande som riksdagen kan komma att lämna.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att medge att beställningar av materiel

m. m. för marinförband får läggas ut inom en kostnadsram av 383 300 000 kr..

. till Marin/örlmnd: Materielanskaffning för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 691 000 000 kr. |.)

C 4. Marinförband: Forskning och utveckling

[978.579 Utgift 49 689 600[ 1979/"80 Anslag 47 500 000 1980:le Förslag 52 000 000 * Varav 6.7 milj. kr. i prisregleringsmcdel.

Verksamheten under anslaget omfattar utvecklingsarbetc beträffande materiel för marinen. Verksamheten inriktas med beställningsbemyndigan- den. medan takten i beställningarna bestäms av medelstilldelningen.

Bemyndigandcskulden under anslaget var den 30 juni 1979137 147 186 kr. För budgetåret 1979/80 har riksdagen lämnat ett heställningsbemyndigande om 65.2 milj. kr. och anvisat ett anslag av 47.5 milj. kr. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1980 blir (137 147186 + 65 200 000 - 47 500000) 154 847 186 kr.

Prop. 1979/80:117 40

BesIt'll/ningslwniytidiga/trim och f't'ftlfllfligSHltht'f t'] ()()(l-m/ kr.)

Primärttppdrag m. m. 1979-"80 1980le

("helen för marinen

Hem. Bet. liem. Bet.

Föredraganden

Hcl.

Bent. Marinlk'irlmnd: Lftvecklingsarbele för del- programmet För flera delprogram gemensamma lednings-. bas- och underhällst'ör- band m. m. 700 3 300 1 (300 l-lelikopterforlumd — — 100 Yta!laekfr'irbant'l m. m. 3 200 3 ooo 1.2. soo t.?hiust'örlmntl 3: 100 v zoo 7” htlll . _ . . .. "__. __ (It'lltl 53 800 M|nrojmngslorlmnd — 49 30” 4 800 800 i , Fasta kustartilleriförband 3 500 _ 000 Rörliga kustartilleriforhand 2 800 2 000 4 200 Gemensamma prot'luktionsresurser 2 700 l7 300 10 100 Kostnader 44 000 49 3.00 62 600 54 100 62 600 53 800 Prisreglcring +2] 200 — 4 ]S 300 _ 1300| .. 15 300 _ I 300' Reducering pä grund av överplanering - — 1 800 — — 3 100 — 3 100 Medelsbehov — 47 500 — 52 300 — 52000 77 ooo _

Bemyndigandebehov 65 200 — 77 900 —

1 Betalningsmedel för skillnaden mellan bedömd kostnadsutveekling och nettoprisindex.

Budgetäret 1978179

Försvarets nmmrielvt'rk anger i sin arsredovisning för budgetarct 1978579 att planerat utvecklingsarbetc för marinförband i stort sett har kunnat genomföras.

Budgetäret l979f'80

Bemyndigandeplaner har fastställts i regleringsbrev för budgetåret l979i80 och ändrats genom beslut den 8 november l979. Planerna innebär bl. a. att konstruktionen av ubät typ A 17 fortsätter.

Budgetäret 19S0!Sl

(."/tefat för marinen

Anslaget bör föras upp med 52.3 milj. kr. och ett beställningsbemyndigan- de om 77.9 milj. kr. inhämtas.

Beställningsbemyndigandet för g e m en sam m a le dn i n g s - _ b a s - o c h u n d e r h ä l l sfö r b a n d m . m . avses för att utveckla trädsignal-

Prop. 1979/"80:117 41

materiel och för att utveckla ett nytt spaningssystem samt för att ta fram en prototyp till ny stridsledning för lägre kustartillerift'5rband.

Beställningsbemyndigandet för y t a t t a e k f ö r 1) a n d avses för systemut- veckling av övervattensfartyg och viss utveckling av vapenmateriel

Beställningsbemyndigandet för u b a t s fö r b a n d avses som tilläggsbe- myndigande för projektering av ubätar typ A 17. som delbemyndigande för konstruktitm av ubätar av typ A 17 samt för systemutveckling för ubätar.

Beställningsbemyndigandet för m i n röj n i n g 5 fö r b a n d avses för pro— jektering av en ny minsvepare.

Beställningsbemyndigant'let för rörliga k u s t a rti l le r i fö r b a n d avses dels för komplettering av prototypen till ny rörlig eldledning. dels för tttveckling av ammunition till en ny. tung. rörlig pjäs (KARIN).

Bcställningsbemyndigandet för g e in en sam ma p ro (1 n k t io n s r e - s ur s e r avses främst för allmän utveckling av bl. a. motmedels-. stridsled- nings- och sambandsmateriel samt för viss komponentprovning.

Av begärda bemyndiganden avser 15.3 milj. kr. p r i s re gl e r i n g. Beloppet har beräknats enligt följande.

1. (.)mräkning av bemynt'ligandcn för nya beställningar under budgctärct 198t.).-"'81 frän prisläget februari 1979 till prisläget februari 1981 enligt bedömd prisutveckling med 9.1 milj. kr.

"2. (_)mräkning av den beräknade bemyndigandereservationen den 30 juni 1980 från prisläget februari 1.980 till prisläget februari 1981 enligt bedömd prisutveckling med 6.3 milj. kr.

3. Uppräkning av beräknade uteliggande beställningar den 30 juni 1980 från prisläget februari 1980 till prisläget februari 1981 enligt bedömd utveckling av prisklausuler med 4.9 milj. kr.

4. Överskott av prisregleringsbemyndiganden från budgetäret 1978/79 med 5 milj. kr. Utöver beställningsbemyndiganden och betalningsmedel som redovisas i sammanställningen begär chefen för marinen 20.6 milj. kr. — varav 2.6 milj. kr. för prisreglering— i bemyndigande och 14 milj. kribetalningsmedel för utvecklingsarbetc för ytattackförband m. m.

Föredragzutdwz

Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovct framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsme- del.

Under anslaget Arme'förband: Materielanskaffning (s. 32) har jag redo— gjort för materielverkcts framställning om ändring av bemyndigandeskulden för vissa anslag. Enligt min mening finns det inte heller under förevarande anslag nagon anledning att frångå den hittillsvarande beräkningen av bemyndigandeskulden.

Prop. 1979/80:117 42

Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i satnmanställningen blir bemyndigandeskuIden den 30 juni 1981 (154 847 186 + 77 900000 — 52 000 000) 180 747 186 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade ft'.'>rdelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 19791'80 och 1980/81. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1981 blir därmed ca 170 milj. kr.

Liksom tidigare bör det fä ankomma på regeringen att ta ställningtill vilket utvecklingsarbetc som bör beställas inom ramen för det bemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att medge att utvecklingsarbetc för marinförband får beställas inom en kostnadsram av 77 900000 kr..

2. till Marinförbmzd: Forskning och utt-'eckling för budgetåret

1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 5.2 000 000 kr.

Prop. 1979/80:117 43.

D Flygvapenförband

[) 2. Flygvapenl'örhand: h'laterielanskafl'ning

1978-"79 Utgift 2 408 967 219| 1979/"80 Anslag 1 977 000 000 198058] Förslag 1 968 900 000 ' Varav 521 milj. kr. i prisregleringsmcdel.

Verksamheten under anslaget omfattar dels sädant materielunderhäll som inte är en direkt följd av materielens förrådshällning eller utbildning och övningar vid förbanden. dels anskaffning av materiel för krigsorganist'ttio— nens behov samt viss materiel för fredsbruk. Verksamheten inriktas med beställningsbcmyndiganden. medan takten i beställningarna bestäms av medelstilldelningen.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1979 4 356 561 095 kr. För budgetåret 1979/"80 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigan- de om 2 032 milj. kr. och anvisat ett anslag om 1 977 milj. kr. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1980 blir (.4 356 561 095 + 2 032 000 000 - 1 977 000 000) 4 41 1 561 095 kr.

Beställat'ngsbemyndiganden och betalningsmedel (] (100-tal kr. )

Primäruppdrag m. in. 1979/80 198018]

Chefen för flygvapnet

Föredraganden

Bem. Bet. Bern. Bet. Bem.

Fly-'gvapenft'irband: Centralt vidtaget matcrielunderhåll m. m. utom av viss sjukvärdsmateriel. för delprogram-

met För flera delprogram gemensam—

ma lcdnings- och strilförband 3 000 2 600 2 800 Jaktförband 3 700 - 3 400 2600 Attackförband 4 500 3 300 3 300 Spaningsförband — 78 700 — — Flygtranspt'utförband 1 000 800 900 Basförband 200 200 200 Gemensamma produktionsresur-

ser 67 000 60 800 59 300

Fly-'gvapenft'irband: Centralt vid— tagen materialanskaffning m. m., utom av viss sjukvårds- materiel. för delprogrammet

71100 ("19 100

Prop. 1979/80:117 44

l'tn.t..'.ttpptlt.tg_*.in. in kli—"=!" l'l—iHril

t'ltclett tot llyt'_x.tptt-..'t

liv:"t lit'l llcm ll-_-l.

För flera delprogram gemensam-

ma lednings- och strilförband 206 500 165 700 150 100 Jaktförband 879 500 2 615 100 1 411 200 Attackförband 149900 91 500 161 800 Spaningsförband 14 000 98 000 5.7 700 Flygtransportförband 24 400 2 093 600 33 000 19 300 Basförband 210500 156 800 168 800 Gemensamma produktitmsresur-

ser 56 ()00 93 6111) 72 9110 Till regeringens disposition 44 800 _ — Flygvapcnförband: Centralt vid-

tagen materielanskaffning

m. ni. av viss sjukvårdsmatcriel

för delprogrammct Basförband 4 300 4 300 3 700 4 300 Kostnader 1 669 600 2 176 600 3 328 500 2 115 200 Prisreglering + 362 400 + 25. 000 _ 842 000 — 32 000 Reducering pa grund av överpla—

nering m. m. — — 224 600 — — 227 300 Medelsbehov — 1 977 000 — 1 919 900 Bemyndigandebehov 2 032 000 — 4 170 500 -

IL'lil

3 428 200

3 700 3 503 000

842 000

'.» 'II 000 l-uetlt.l.t:.tt.d-.:t

llt"

2 136 81111

4 300 2 210 200

+ 32 0011

227 300 1 968 900

Budgetåret 1978/79

Försvarets materielverk och försvarets sjukvårzlssrvre/se anger i sina årsredovisningar för budgetåret 1978f'79 att planerad matcrielanskaffning för flygvapenförband i stort sett har kunnat genomföras.

För gemensamma lednings- och strilförband har större beställningar avsett materiel till bl. a. luftförsvarscentraler. radaranläggningar. olika kommuni- kationsnät och vädersystem samt markbunden materiel för navigering och landning.

För jaktförband. attackförband och spaningsförband har anskaffningen av materiel för de olika versionerna av flygplan 37 fortsatt.

Till flygvapnets basförband har bl. a. beställts materiel för samband. belysning. räddning. trafikledning och fältarbeten samt fordon.

Budgetåret1979/80

Bemyndigandeplaner har fastställts i regleringsbrev för budgetäret 1979/80 och ändrats genom beslut den 8 november 1979. Planerna innefattar bl. a.

Prop. 1979/SO:] 17 45

kompletterande beställningar av utrustning och reservdelar till de olika versionerna av flygplan 37.

Budget:-"net 1980581

(fluffen för jft'gt'upttft

Anslaget bör föras upp med 1 9199 milj. kr. och ett beställningsbemyndi- gande om 4 1705 milj. kr. inhämtas. Anslagsframställningen utgär fran att ett lätt skol- och attackflygplan. benämnt flygplan SK 2. utvecklas och anskaffas.

Beställningsbemyndiganden för (lelprogrammet G e m en sam m a le d - nin gs - o c h st r i 1 f ö 1" b a n d avser fortsatt anskaffning och underhall av utrustning för radaranläggningar. sambandssystem och ledningscentraler.

lnom delprogrammet J a k t fö r band bör främst beställas delserie 3 av flygplan JA 37.

Beställningsbemyndiganden för delprogrammet Attac k fö r b a n d avser kompletterande beställningar till samt underhåll av flygplan AJ 37.

lnom delprograrnmet 5 p a n i n g s fö r ba n d avser beställningsbemyndi- gandena främst motmedclsutrustningar.

lnom delprogrammet F 1 y g t r a n s p 0 r t fö r ban d bör anskaffas ersät- tare för helikopter 3.

Inom delprogrammet Basförband planeras fortsatt anskaffning av bl. a. flygsäkerhetsmateriel. fordon och sambandsutrustning.

Under delprogrammet (3 e m ens amma p rod u k t i on s r e s ur s e r redovisas diverse verksamhet som inte entydigt kan hänföras till annat delprogranL t. ex. normalieverksamhet. Större delen av verksamheten inom delproduktionsområdet centralt vidtaget tnatericlunderhäll m.m. bedrivs inom detta delprogram.

Av begärda bemyndiganden avser 842 milj. kr. p r i s re g 1 e ri ng. Belop- pet har beräknats enligt följande.

1. ()mräkning av bemyndigandcn för nya beställningar under budgetåret 1980!81fran prisläget februari 1979 till prisläget februari 1981 enligt bedömd prisutveckling med 519 milj. kr.

2. Omräkning av den beräknade bemyndiganderescrvationen den 30 juni 1980 fran prisläget februari 1980 till prisläget februari 1981 enligt bedömd prisutveckling med 9 milj. kr.

3. Omräkning av beräknade uteliggande beställningar den 30 juni 1980 från prisläget februari 1980 till prisläget februari 1981 enligt bedömd utveckling av prisklausuler med 470 milj. kr

4. Överskott av prisregleringsbemyndiganden frän budgetåret 19781179 med 156 milj. kr.

Prop. 1979/80: 1 17 40

I:'tirt't/rrtgztttc/e/t

Nlin beräkning av det totala hemyndigande- och medelsbehot-"et framgår av sammanställningen över heställningsbemyndiganden och betalningsme— del. Av bemyndigandebeloppet avser ca 2 600 milj. kr. den tredje delserien nt. ut. av flygplan JA 3? Jaktviggen och ca 90 milj. kr. motmedelsutrustning- ar avsedda för flygplan 511 37 och SF 37 Spaningsviggen.

Linder anslaget B 2. Arn'tet'örlmnd: Materielanskaffning (s. 32) har jag redogjort för materielverkcts framställning om ändring av bemyndigande- skulden för vissa anslag. Som framgår av den sammanställning som redovisas där anser materielverket att bemyndigandeskulden den 30 juni 1979 under förevarande anslag är Boo milj. kr. större än vad jag nyss (s. 43) har angett. medan bemyndigandeskulden under anslaget D 4, Flygvapenförband: I—"orskning och utveckling är 570_7 milj. kr. mindre än vad som anges under detta anslag ('s. 471. Eftersom skillnaden mellan materielvcrkets redovisning och redovisningen i denna proposition är särskilt stor när det gäller de nyss nämnda anslagen. finnerjag det lämpligt att betrakta dem i ett sammanhang. .Jag är därvid inte beredd att förorda nagon ändring av den hittillsvarande beräkningen av bemyndigandeskulden för de två anslagen sammantagna. Enligt min mening bör emellertid betnyndigandeskulderna under anslagen justeras så. att skulden under förevarande anslag ökas med 570.7 milj. kr.. medan skulden under anslaget D 4. Fl_vgvapenförlftand: Forskning och utveckling minskas med motsvarande belopp.

Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen och med den justering som jag nyss har förordat blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1981 (4 411 501 095. + 4 345 000 000 — 1 968 900 000 + 570 700 000) 7 358 361 095 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade f("irdelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1979/80 och 198000. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1981 blir därmed ca 6 800 milj. kr.

Liksom tidigare bör det få ankomma på regeringen att ta ställning till vilka anskaffningar m. ni. som bör ske inom ratnen för det beställningsbemyndi- gande som riksdagen kan komma att lämna.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att medge att beställningar av materiel m. m. för fly-'gvapenförtmnd får läggas ut inom en kostnadsram av 4 345 000000 kr.. till Flygt'upettjörbttnd: .:1'Itttert'e/tttiska/_]hing för budgetåret 1980!" 141 anvisa ett förslagsanslag av 1 968 900000 kr. [J

|) 4. Flygvapenförhand: Forskning och utveckling

1978579 Utgift 426 883 893' 197958!) Anslag 418 200 000 198058] Förslag 354 869 000 lVarav 35 milj. kr. i prisregleringsmedel.

Prop. 1979/80:117

lit'.s'tt't'l/ttt'ngxbetnytt(liganden och beta/ttt'ttgsnterle/ (] ()()!t-ttt/ kr.)

Primäruppdrag m. m.

1979580

("helen for flygvapnet 1981 1581

Bet.

f-"ö red taganden

lfct.

Bent. Bet. llem. Bern.

Flygvapenförband: Litvecklingsarhete för delprogramtnet För flera delprogram gemensamma

lednings- och strilförband 44 600 25 200 25 300 .laktförband 25. 600 34 200 48 300 tutat-klorband 183700 3 182 (11111 276900 Spaningsförband 300 418 200 100 900 417 700 391 069 Basförband 2 700 5 500 4 200 ("iemensamma produktionsresnrser 183 600 146 100 141 400 Till regeringens disposition 553 500 — — Kostnader 994 000 418 200 2 393 700 497 000 417 700 391 069 (')mplancring — 702 000 _ _ _ _ _ l'risreglering _ 146 400

— + 412000 — 13000 + 72000 4 13000

Reducering på grund av överplanering — 98 400 — — — 95 200 - -— 49 200 Medelsbehov — 418 200 — 414 800 — 354 869 Bemyndigandebehov 320 000 - 2 805 700 — 489 700 —

Verksamheten under anslaget omfattar utv-'ecklingsarbete beträffande materiel för flygvapnet. Verksamheten inriktas med beställningsbem_vndi— ganden. medan takten i beställningarna bestäms av medelstilldelningen.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1979 1 877 790 427 kr. För budgetåret 1979/80 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigan- de om 320 milj. kr. och anvisat ett anslag av 418.2 milj. kr. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1980 blir (1 877 790427 + 320 000 000 - 418 200 000) 1 779 590427 kr.

Budgetåret1978/79

Försvarets materielverk anger i sin årsredovisning för budgetåret 1978/79 att verksamheten inom delprogrammet Gemensamma lednings- och strilför- band i huvudsak har inriktats på fortsatt utveckling av rörligt indikatorrum och transmissionsnät.

För delprogrammet Jaktförband har verksamheten till största delen bestått av typarbete för flygplan JA 37 Jaktviggen. Fortsatt utveckling av grundflygplan. målinmätningsutrustning. el- och teleutrustning. beväpning saint underhållsutrustning har beställts.

Utvecklingsarbetet för delprogrannnet Attackförband har till största delen avsett fortsatt arbete på flygplan AJ 37 Attackviggen. Vidare har beställning- ar lagts ut avseende verksamheten för att ersätta flygplan AJ 37.

Prop. 1979-"80: [ 17 48

Budgetäret 197958!)

Bernyndigandeplaner har fastställts i regleringsbrev för budgetaret 197930 och ändrats genom beslut den 8 november 1979. Planerna innebär" bl. a. att utvecklingsarbetct för stridslednings— och lttftbevakningstlirbarrd fortsätter". l-"ör attackförlmnden fortsätter utvecklingen av Jaktviggen till ett flygplans- systern med attackuppgifter. Vidare studeras olika lätta skol- och attackflyg- jiilanssystern.

Budgetaret1980s'81

( "he./elr I/ör _/"/_vg I 'rr/mr't

Anslaget bör föras upp med 4148 milj. kr. och ett beställningsbemyndi- gande om 2 805.7' milj. kr. inhämtas. Anslagsframställningen utgär frän att ett lätt skol— och attackflygplan. benämnt SK 2. tttvecklas och anskaffas.

lnorn delprogrammet (] c rn ensam m a le d n i n g s - 0 c h s t ri l fö r — b a n d fortsätter utvecklingen av materiel till rörliga indikatorrum och nya radarstationer. Vidare päbörjas utvecklingen av en transportabel stridsled- ningsradio.

lnom delprogrammet Ja ktförba nd planeras endast verksamhet av mindre omfattning.

Verksamheten inom delprogrammet Attac k fö rb a n d avser" huvud- sakligen utveckling av flygplan SK 2.

Beställningsbemyndigandet för delprogrammet Ge m e n sa rn ma p ro - (1 n k t i o n s r e s u r s e r är främst avsett för drift och underhäll av f("jrsöks- platser. Under delprogrammet beställs även viss objektbunden forskning samt kompletterande studier och utredningar.

Av begärda bemyndiganden avses 412 milj. kr. för p risregle ri n g. Beloppet har beräknats enligt följande.

1. Omräkning av bemyndiganden för nya beställningar ttnder budgetåret 1980581 fran prisläget februari 1979 till prisläget februari 1981 enligt bedömd prisutveckling med 373 milj. kr.

2. (')mräkning av den beräknade bemyndigandcreservationen den 30 juni 1980 från prisläget februari 1980 till prisläget februari 1981 enligt bedömd prisutveckling med 41 milj. kr.

3. Omräkning av beräknade uteliggande beställningar den 30 juni 1980 från prisläget februari 1980 till prisläget februari 1981 enligt bedömd utveckling av prisklausuler med 45 milj. kr.

4. Överskott av prisregleringsbemyntligandcn fran budgetåret 1978579 med 47 milj. kr.

Prop. 1979/80:117 49

Föredragan(!(-'n

Min beräkning av det totala bemynt'liganrle- och medelsbchovet frarngar av sammanställningen över bestäl1ningsbemyndiganden och betalningsme— del. Av bemyndigandet avser 200 milj. kr. systemdefinitionsarbete och visst utvecklingsarbete för flygplan JAS.

Under anslaget B 2. Armeft'irband: Matcrielanskaffning (s. 32) har jag redogjort för materielverkcts framställning om ändring av bemyndigande— skulden förvissa anslag. Under anslaget D 2. Flygvapcnft'irlxrnd: Materielan- skaffning (s. 46) har jag förordat en justering av bemyndigandeskulderna för nyssnämnda anslag och förevarande anslag. Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i samrnanställningen och med den justering som jag nyss har nämnt blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1981 (1 779 590427 + 489 700 000 _ 354 869 000 - 570 700000) 1 343 721 427 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregle— ringsrnedel för budgetåren 1979/"80 och 1980/81. Den beräknade bemyndig- andeskulden den 30 juni 1981 blir därmed ca 1 300 milj. kr.

Liksom tidigare bör det fa armnnnra pa regeringen att ta ställning till vilket utvecklingsarbete som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndigan- de som riksdagen kan kornrrra att lämna.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att medge att utvecklingsarbetc för fly-'gvapenförband fär beställas inom en kostnadsram av

489 700 000 kr. _

. till FIygyapenjör/mnd: Forskning och utveckling för budgetåret

198018] anvisa ett förslagsanslag av 354 809 000 kr.

IJ

4. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och besltrtar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som f("iredragan— den har lagt fram.

Prop. 1979/80:117