om ändrat huvudmannaskap för ungdomsvårdsskolor och nykterheisvårdsanstalter m. m.
Regeringens proposition
1979/80:172
om ändrat huvudmannaskap för ungdomsvärdsskolor och nykterhets-
vårdsanstalter m. m.:
beslutad den 17 april 1980.
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regerinesprotokoll.
På regeringens vägnar
THORBJÖRN FÄLLDIN
KARIN SÖDER
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att riksdagen skall bemyndiga regeringen att godkänna en överenskommelse som har träffats med landstingstförbundet och Svenska kommunförbundet om ändrat huvudmannaskap för ungdomsvårdsskolor och nykterhetsvårdsanstalter m. m. Överenskommelsen ansluter nära till de förslag som i dessa delar har tagts fram i propositionen (1979:80:1) om socialtjänsten, som f. n. behandlas av riksdagen.
Enligt överenskommelsen skall berörda kommuner och landstingskommuner den I januari 1983 tå över dels huvudmannaskapet för de statliga ungdomsvårdsskolorna och nykterhetsvärdsanstalterna. dels de rätugheter och ätaganden som staten har i fråga om Margretelunds och Råby yrkesskolor, erkända och enskilda nykterhetsvårdsanstalter samt inackorderingshem och behandlingshem för alkohol- och narkotikamissbrukare.
Personalen vid de institutioner som tas över av ländstingskommun eller kommun skall erbjudas anställning hos den nye huvudmannen.
Överenskommelsen innebär att kommuner och landstingskommuner gemensamt skall svara för att behovet av hem för vård eller boende inom socialtjänsten blir tillgodosett. Kommuner och landstingskommuner skall i samverkan upprätta en vårdplan för institutionsvården inom länet. Planeringen —- som bl. a. gäller vård av barn och ungdom och vård av atkohol- och narkotikamissbrukare — förutsätts vara avslutad före den I oktober 1981.
Parterna är vidare överens om att före den I april 1981 träffa en överenskommelse om statsbidrag till verksamheten. Statens nuvarande bidrag till den avsedda verksamheten skall upphöra den 31 december 1982.
Senast den I mars 1982 skall staten träffa avtal med berörd kommun/ landstingskommun i enlighet med den nu träffade överenskommelsen.
Överenskommelsen föranleder vissa smärre ändringar i förslaget till socialtjänstlag. | Riksdagen 197080, I saml Nr 172
Förslag till Lag om ändring i förslag till socialtjänstlag
Härigenom föreskrivs i fråga om socialtjänstlagen (1980:000)! dels att nuvarande 70-75 §§ skall betecknas 71-76 §§, dels att 22.68, 69. 71. 74 och 75 §§ skall ha nedan angivna lydelse. dels att rubrikerna närmast före 71. 72. 74 och 75 §§ skall sättas närmast före 72.73. 75 och 76 §§, dels avt i lagen skall införas en ny paragraf, 70 8, av nedan angivna Ivdelse.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen Iydelse
Det behov av hem för vård eller Behovet av hem för värd eller boende som är gemensamt för kom- boende inom varje landstingskom-
munerna inom en landstingskom- mun skall tillgodoses av landstings-
mun skall tillgodoses av landstings- kommunen och kommunerna i om-
kommunen och kommunerna I om- rädet.
rådet. Behovet av sådana hem och Landstingskommunen och kom-
ansvaret för deras inrättande och drift munerna upprättar gemensamt en
skall redovisas i en plan. Planen plan över behovet av sådana hem och upprättas av landstingskommunen fördelningen av ansvaret för deras och kommunerna t området gemen- inrättande och drift.
samt. Den skall redovisas för länsstvrelsen.
68 §
Länsstyrelsen skall inom länet
följa socialnämndernas tillämpning av denna lag,
informera och ge råd till allmänheten i frågor som rör socialtjänsten,
biträda socialnämnderna med råd i deras verksamhet.
främja samverkan på socialtjänstens område mellan kommunerna och
andra samhällsorgan.
även i övrigt se till att socialnämnderna fullgör sina uppgifter på ett ändamålsenligt sätt.
Hem för vård eller boende som drivs av en kommun eller landstings-
komnuar står under länsstyrelsens tillsyn.
PEnhet forslag i prop. 1979/80:1.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse
Vill en enskild person eller sam- Vill en enskild person eller sammanslutning inrätta ett hem för vård manslutning inrätta ett hem för vård eller boende, skall tillstånd sökas eller boende, skalt tillstånd sökas hos länsstyrelsen. Ett sådant hem hos länsstyrelsen. Ett hem för vård står under tillsyn av socialnämnden i eller boende som inte ingår i den plan den kommun där hemmet är belä- som sägs I 228 andra sivcket står get. Nämnden har rätt att inspektera under löpande tillsyn av socialnämnverksamheten vid hemmet. den i den kommun där hemmet är
beläget. Nämnden har rätt att
inspektera verksamheten vid hem-
met.
Vad som sägs i första stycket gäller även hem som har inrättats för vård under en begränsad del av dygnet.
Om enskilda vårdhem finns särskilda bestämmelser.
70 8
Hem för vård eller boende står
under socialstyrelsens tillsvn. Den
plan över sådana hem som skall
upprättas enligt 22§ andra stycket
skall ges in till styrelsen.
Socialstyrelsen har rätt att inspek-
tera verksamheten vid hemmen.
70 8 718
Om det föreligger något missför- Om det föreligger något missförhållande vid ett hem för vård celler hållande vid ett hem för vård eller boende. skall länsstyrelsen förelägga boende. skall socialstyrelsen förelägledningen för hemmet att avhjälpa ga ledningen för hemmet att avhjälmissförhållandet. på missförhållandet.
Om missförhållandet är allvarligt Om missförhållandet är allvarligt och länsstyrelsens föreläggande inte och — socialstyrelsens föreläggande efterkoms, får länsstyrelsen förbjuda inte efterkoms. får socialstyrelsen fortsatt verksamhet. förbjuda fortsatt verksamhet.
73 § 748
Länsstyrelsens beslut i ärenden Länsstyrelsens beslut i ärenden om tillstånd enligt 698 eller om om tillstånd enligt 69 8 och socialstyföreläggande eller förbud enkgt 70 § relsens beslut om föreläggande eller
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse får överklagas hos kammarrätten — förbud enligt 77 § får överklagas hos genom besvär. kammarrätten genom besvär.
Länsstyrelsens beslut om föreläg- Socialstyrelsens beslut om föreläggande eller förbud enligt 70 § och — gande eller förbud enligt 77 § och kammarrättens motsvarande beslut = kammarrättens motsvarande beslut gäller omedelbart. gäller omedelbart.
74 § 758
Till böter döms den som
1. åsidosätter bestämmelserna i 25§ eller 31 § första stycket. om inte gärningen i sistnämnda fall är belagd med straff i lagen (1979:552) om internationell adoptionshjälp.
2. överträder förbud som har meddelats med stöd av 27 eller 288.
3. utan tillstånd driver ett sådant hem för värd eller boende som avses i 695,
4. i strid mot ett förbud som har 4. 1 strid mot ett förbud som har meddelats enligt 70 § fortsätter verk- —- meddelats enligt 77 § fortsätter verksamheten vid ett hem för vård eller samheten vid ett hem för vård eller boende. boende.
Allmänt åtal får väckas endast om gärningen har anmälts till åtal av socialnämnden, länsstyrelsen eller socialstyrelsen.
. Utdrag SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLI. vid regeringssammanträde
1980-04-17
Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, statsråden Bohman. Mun-
debo, Friggebo. Dahleren. Åsling, Söder, Krönmark, Johansson, Wirtén.
Holm. Boo, Adelsohn. Danell. Petri
Föredragande: statsrådet Söder
Proposition om ändrat huvudmannaskap för ungdomsvårdsskolor
och nykterhetsvårdsanstalter m. m.
I Inledning
Socialvårdens institutioner drivs f. n. av olika huvudmän. Säväl staten som landstingskommuner och kommuner driver institutioner. Vissa institutioner har stiftelse eller annan juridisk person som huvudman. Staten är huvudman för ungdomsvårdsskolorna och vissa av de allmänna vårdanstalterna för alkoholmissbrukare. Genom statsbidrag till investering och drift har staten
tagit på sig ett ansvar för de enskilda anstalterna för alkoholmissbrukare liksom för behandtingshemmen och inackorderingshemmen för alkohol- och narkotikamissbrukare.
I prop. 1979/80:1 om socialtjänsten (del A s. 324 ff) har föreslagits att staten inte längre skall vara huvudman för några institutioner inom det sociala vårdområdet. Landstingskommunerna och kommunerna skall i fortsättningen ha ansvaret för samtliga institutioner inom socialtjänsten. Dessa kallas i den nva lagstiftningen för hem för vård eller boende. Behovet av sådana hem och ansvaret för deras inrättande och drift skall redovisas i en plan för varje landstingskommun.
I propositionen om socialtjänsten har vidare föreslagits att huvudmannaskapet för de nuvarande statliga ungdomsvårdsskolorna och allmänna vårdanstalterna för alkoholmissbrukare skall gå över till i första hand
landstingskommunerna. När propositionen beslutades den 28 juni 1979 pågick sedan början av år 1978 förhandlingar med landstings- och kommunförbunden om ett ändrat huvudmannaskap för dessa institutioner. Resultatet
av förhandlingarna skulle, enligt vad som sades i propositionen. redovisas för
I" Riksdagen 197980. I saml. Nr 172
Ö
riksdagen i en särskild proposition senare under riksmötet. I den propositionen skulle också konsekvenserna för den berörda personalen av ett ändrat huvudmannaskap tas upp. Vidare framhölls i propositionen om söctaltjänsten att övervägandena om den framtida institutionsvarden mäste ses mot bakgrund av att förhandlingarna ännu inte var avslutade. Skulle förhandlingarna i något avseende leda till förändringar i de riktlinjer som hade förordats, skulle även detta komma att behandlas i den särskilda propositionen. Propositionen om soctaltjänsten behandlas t. n. av riksdagen. I socialutskottets betänkande den 15 november 1979 (SoU 1979/80:12) har utskottet uttalat bl.a. följande med anledning av vissa motioner som hade väckts i anslutning till propositionen och som hade avsett de nämnda förhandlingarna rörande bl. a. ett ändrat huvudmannaskap för ungdomsvårdsskoölorna och de allmänna vårdanstalterna för alkoholmissbrukare. En lösning av frågan om huvudmannaskapet för institutionerna och därmed sammanhängande problem är enligt utskottets mening en nödvändig förutsättning för tillämpningen av de vägledande principerna för socialtjänsten och därmed också för socialtjänstreformens genomförande. Utskottet anser därför att riksdagen inte bör ta ställning till propositionen om socialtjänsten innan den närmare organisationen av institutionsvården tillförlitltigen kan bedömas. Förhandlingarna mellan staten, å ena sidan, och landstings- och kommunförbunden, å andra sidan, måste därför drivas med sådan intensitet att man inom en mycket nära framtid vinner klarhet i de här aktuella frågorna. I annat fall kommer riksdagen inte att kunna behandla propositionen om socialtjänsten i sådan tid att reformen i enlighet med vad som föreslagits i propositionen kan träda i kraft vid årsskiftet 1980-1981. Utskottet hemställde att riksdagen som sin mening skulle ge regeringen till känna vad utskottet anfört om förhandlingarna rörande ett ändrat huvudmannaskap. Riksdagen biföll hemställan (rskr 1979/80:34). Förhandlingarna om det ändrade huvudmannaskapet har förts mellan å ena sidan statens förhandlingsnämnd som företrädare för staten enligt regeringens uppdrag den 29 december 1977 och å andra sidan landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet. Mellan parterna har den 10 april 1980 träffats en överenskommelse om att statens ansvar för socialvårdens institutioner skall tas över av landstingskommunerna och kommunerna. Förhandlingsnämndens skrivelse till regeringen samt den träffade överenskommelsen bör fogas till detta protokoll som bilagor I och 2.
2 Socialvårdens institutioner Enligt 64 § barnavårdslagen (1960:97, BvL) inrättar och driver staten ungdomsvårdsskolor, vilka har till ändamål att bereda vård. fostran och utbildning åt dem som har omhändertagits för samhällsvård och inskrivits som elever vid skolorna. Vid vissa skolor bedrivs i dag också viss
försöksverksamhet med frivillig värd av ungdomar som inte är omhändertagna för samhällsvård. Fion. finns det 18 ungdomsvärdsskolor med tillsammans 514 platser. varav 135 på slutna avdelningar. Dessutom finns det inom organisationen 9 utskrivningsavdelningar med totalt 68 platser. Skolorna fördelar sig på 6 regioner och 13 län. Två av skolorna — Margretelund och Råby — ägs formellt av var sin stiftelse men disponeras och drivs av staten som ensam ansvarig huvudman.
Enligt 40 § lagen (1954:579) om nykterhetsvård (Nvi) är de allmänna vårdanstalterna för alkoholmissbrukare dels anstalter som har inrättats av staten för sådant ändamål. dels anstalter som har anordnats av landstinpskommun. kommun. förening, stiftelse eller annan och som regeringen har erkänt som allmänna vårdanstalter. F.n. finns det dels fyra statliga anstalter. varav en är anordnad i Frösökhinikerna. dels 19 erkända anstalter medi regel sammanslutningar som huvudmän. Sammantagda antalet vårdplatser uppgår till 1556. Anstalterna fördelar sig på 17 län.
Härutöver finns det 26 enskilda vårdanstalter för alkoholmissbrukare (853 platser), på vilka det inte kan ske någon tvångsintagning enligt NvL. Huvudmän för dessa är kommuner, landstingskommuner, ideella organisationer och stiftelser. Enskilda anstalter finns i 17 län. Andra vårdresurser inom nykterhetsvården är de i huvudsak kommunala inackorderingshemmen för alkoholmissbrukare med ca 1600 vårdplatser. Utöver den reguljära öppna nykterhetsvården finns vidare de s.k. alkoholpoliklinikerna för öppen vård som i huvudsak drivs av kommunerna.
Med stöd av kungörelsen (1955:426) om statsbidrag till driftkostnader för vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. utgår årligen statsbidrag till nettokostnaderna för driften av de erkända och enskilda vårdanstalterna samt inackorderingshemmen för alkoholmissbrukare. Bidrag till vårdanstalterna utgår I form av dels garantibidrag (per dag och vårdplats), dels beläggningsbidrag (per dag och vårdad person). För budgetåret 1979/80 utgår garantibidrag med högst 118 kr. och beläggningsbidrag med högst 63 kr. (133 kr. resp. 66 kr. enhgt förslag för budgetäret 1980/81). Till inackorderingshemmen utgår bidrag med högst 75 34 av de styrkta nettokostnaderna för hemmens drift.
Statligt bidrag beviljas ländstingskommuner, kommuner och stiftelser för att anordna erkända eller enskilda vårdanstalter enligt kungörelsen (1957:144) om statsbidrag till anordnande av vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. Bidrag utgår också för att anordna inackorder ngshem för alkoholmissbrukare. För bl. a. ny- och ombyggnadsarbeten beviljas också statliga lån via Fonden för låneunderstöd.
Inom narkomanvården har staten aldrig varit huvudman för nägon behandlingsinstitution. Däremot utgår statsbidrag till driften av såväl behandlingshem som inackorderingshem. Statsbidraget utgår för budgetäret
1979/80 med ett belopp som motsvarar högst 75 Sa av de styrkta godkända nettokostnaderna för hemmets drift. Bidraget får dock inte överstiga 63 000 kr. per plats och år (68 000 kr. för budgetåret 1980/S5). Bidrag utgår också för att anordna hem inom narkomanvården. F.n. finns det 24 behandlings- och inackorderingsbem (290 platser) till vilka det utgår statsbidrag. Behandlingshemmen har kommuner, ländstingskommuner etter enskilda sammunslutningar som huvudmän. Inom ungdomsvårdsskolorna fanns det den Faprit 1980 inrättade totalt ca SX0 tjänster. Härvutöver fanns det medel avsatta för extrapersonal m. m. Personalen har på grund av verksamhetens inriktning dominerats av befattningshavare inom vård- och utbildningsområdena. På de statliga vårdanstalterna för alkohölmissbrukare finns sammanlagt ca 200 tjänster. De erkända anstalterna redovisar tillsammans ca 550 tjänster och de enskilda anstalterna 345. Härwtöver finns medel för viss extrapersonal. Huvudmännen för de båda sistnämnda anstaltskategorierna svarar själva för inrättandet av tjänster inom ramen för de ckonomiska stater som upprättas varje år i samråd med socialstyrelsen. När det gäller vissa högre tjänster gör socialstyrelsen enligt särskilda bestämmelser en lämplighetsprövning av sökanden men anstaltsstyrelsen tillsätter tjänsterna. Huvudmännen för de erkända och enskilda anstalterna har genom Nykterhetsvärdens Anstaltsförbund (NAF) uppdragit åt arbetsgivarverket att sköta förhandlingarna med personalorganisationerna.
3 Förslaget i propositionen om socialtjänsten I prop. 1979/80:1 om socialtjänsten har min företrädare i anslutning till socialutredningen och flertalet remissinstanser föreslagit att staten inte längre skall vara huvudman för några institutioner inom socialtjänsten utan att landstingskommunerna och kommunerna skall ha ett gemensamt ansvar för institutionsvården (prop. del A s. 324-353). I förslaget till socialtjänstlag har detta uttryckts så (22 § första stycket) att det behov av hem för vård eller boende som är gemensamt för kommunerna inom en landstingskommun skall tillgodoses av landstingskommunen och kommunerna i området. Behovet skall redovisas i en plan som också anger ansvarsfördelningen med avseende på inrättandet och driften. Planen upprättas av landstingskommunen och kommunerna. Den skall redovisas för länsstyrelsen. Med hem för vård eller boende avses institutionerna för dygnsvård inom socialvården —- socialtjänsten. såsom barn- och ungdomshem, ungdomsvårdsskolor, nykterhetsvårdsanstalter. behandlingshem och inackorderingshem för alkohol- och narkotikamissbrukare. Däremot avses inte ålderdomshem och de servicehus som svarar mot dessa inom socialtjänsten. I propositionen utvecklar föredragande departementschefen hur en
lämplig ansvarsfördelning mellan landstinget och kommunerna skulle se ut. Härvid använder han termerna resursansvar. kostnadsansvar, vårdansvar och behandlingsansvar. Jag återger här i korthet innebörden i det framlagda förslaget.
Med resursansvaret avses ansvaret att planera. anordna och driva institutioner och att adnunistrativt tillhandahålla därtill knutna resurser. Både landstingskommuner och kommuner bör kunna ha ett sådant ansvar. Fördelningen dem emellan får bestämmas efter gemensamma överläggningar och kan komma att variera beroende på lokala förhållanden. Det får antas att landstingskommunen normalt kommer att svara för ”tyngre” institutioner (typ ungdomsvårdsskolor) och institutioner för sådana vårdbehövande som kräver differentierade insatser, t. ex. både sjukvård och sociala insatser. Kostmadsansvaret anges 1 proposittonen primärt komma att ävila institutionens huvudman. Det förutsätts dock att kommunerna. i det fall kändstingskommunen är huvudman. skall ha ett visst kostnadsansvar t. ex. i form av avgifter för de platser som tas i anspråk. Vårdansvaret åvilar kommunen. Det innebär bl. a. att det åligger kommunen att se till att den enskilde vid behov får vård utanför det egna hemmet. att följa vården vid institutionen, att vid behov medverka till att den enskilde bereds vård i annan institutton och att efter institutionsvårdens avslutande ge den enskilde det stöd och den hjälp som han behöver därutöver (prop. del A s. 339). Behandlingsansvaret, slutligen, sägs åvila den som är huvudman för institutionen. Med behandlingsansvar menas ansvaret för de omedelbara insatserna vid institutionen och för det praktiska vård- och behandlingsarbetet.
Som jag hat nämnt redan i inledningen anges det i propositionen om socialtjänsten att övervägandena om den framtida institutionsvården måste ses mot bakgrund av att förhandlingarna om ett ändrat huvudmannaskap då inte var avslutade. Om förhandlingarna i något avseende skulle leda till förändringar 1 de förordade riktlinjerna, så skulle även detta liksom konsekvenserna för den berörda personalen tas upp i den särskilda proposition som redovisade resultatet av huvudmannaskapsförhandlingarna.
4 Överenskommelsen
Genom den överenskommelse som träffades den 10 april 1980 har staten och de två kommunförbunden enats om att statens nuvarande ansvar för institutioner inom socialvården skall tas över av landstingskommuner och kommuner på i huvudsak följande villkor. Den fullständiga överenskommelsen återfinns i bilaga I.
Det ändrade huvudmannaskapet föreslås träda i kraft den I januari 1983. Kommuner och landstingskommuner skall gemensamt svara för att behovet
av hem för vård eller boende som avses i förslaget till socialtjänstlag blir tillgodosett. Huvudman för hem för vård eller boende skall vara kommunen. landstingskommunen eller en juridisk person som företräder samverkande kommuner eller landstingskommuner. Institution kan vara belägen utanför länet. Örganisation eller annan kan i vissa fall vara huvudman. Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet har kommit överens om att kommuner och landstingskommuner 1 samverkan snarast skall påbörja länsvis institutionsplanering och med denna som underlag avtalsreglera huvudmannaskapet för ungdomsvårdsskolor. statliga. erkända och enskilda nykterhetsvårdsanstalter. behandlingshem och icke-kommunala/ landstingskommunala inackorderingshem för alkohol- och narkotikamissbrukare samt hithörande samarbetsfrågor. Institutionsplanen skall utvisa vilka institutioner — hem för vård eller boende — som skall finnas inom länet och vilka institutionsresurser som disponeras utanför Jänet. Institutionsplaneringen förutsätts vara avslutad före den I oktober 1981. Berörda kommuner/landstingskommuner skall överta huvudmannaskapet för de statliga ungdomsvårdsskolorna och nykterhetsvårdsanstalterna. Staten skall utan vederlag till berörda kommuner/landstingskommuner överlåta de markområden med där befintlig fast och lös egendom som behövs för driften av ungdomsvärdsskolor och nykterhetsvårdsanstalter och som ägs av staten. Berörda kommuner/landstingskommuner skall överta statens rättigheter och skyldigheter rörande Margretelunds och Räby vrkesskolor enligt särskilda avtal. Berörda kommuner/landstingskommuner skall vidare överta de rättigheter och åtaganden som staten har beträffande erkända och enskilda nykterhetsvårdsanstalter. behandlingshem och inackorderingshem för alkohol- och narkotikamissbrukare. Statens ekonomiska åtaganden för driften av dessa institutioner tas över av de nya huvudmännen. Till dessa överför staten bl. a. sina fordringar på institutionerna. De institutioner som f. n. drivs av icke-kommunal/landstingskommunal huvudman och som inte får ändrat huvudmannaskap förutsätts ingå I institutionsplanen och knytas till denna genom vårdavtal. Statsbidrag för verksamheten skall utgå till kommun/fandstingskommun. Statsbidragets utformning skall medge handlingsfrihet för kommunerna/ landstingskommunerna vid utveckling och förändring av verksamheten. Vid den närmare utformningen av bidraget skall eftersträvas en schablonisering. Statens nuvarande bidrag skall upphöra den 31 december 1982. Parterna skall vidare komma överens om statsbidrag under en övergångsperiod för upprustning m. m. av institutionsvården. En överenskommelse mellan parterna om statsbidrag avses bli träffad under kalenderåret 1980 och senast före den 1 april 1981. Anställda vid institutioner som omfattas av överenskommelsen och som övertas uv kommuner/landstingskommuner, skall erbjudas anställning hos
den nye huvudmannen fr. o. m. den I januari 1983.
Avtal mellan staten och berörda kommuner/landstingskommuner med anledning av överenskommelsen skall träffas före den I mars 1982. Avtalen skall godkännas av regeringen samt av var och en av berörda kommuner/
landstingskommuner.
5 Föredragandens överväganden
Det är med stor tillfredsställelse jag konstaterar att en uppgörelse har
kunnat träffas med landstingskommunerna och kommunerna om huvudman-
naskapet för institutionerna inom den framtida socialtjänsten.
Den överenskommelse som har träffats ligger vält linje med de principer
och förslag rörande institutionsvården som har presenterats i propositionen
om socialtjänsten. Genom överenskommelsen skapas organisatoriska förutsättningar för en sammanhållen planering av ungdoms- och missbruksvården
i kommuner och landstingskommuner och en fungerande vårdkedja från
medicinsk vård till den sociala rehabiliteringen. Jag ansluter mig därför till
uppgörelsen. Jag skall i det följande något närmare gå in på de olika frågor som behandlas i överenskommelsen.
5.1 Överenskommelsens omfattning
Överenskommelsen omfattar samtliga institutioner inom socialvårdens område. Förutom de statliga ungdomsvårdsskolorna, statens vårdanstalter
för alkoholmissbrukare och de erkända och enskilda värdanstalterna för
atlkoholmissbrukare omfattar uppgörelsen även inackorderingshem och
behandlingshem för alkohol- och narkotikamissbrukare.
Överenskommelsen innebär bl. a. att kommunerna och landstingskommunen i ett län skall gemensamt svara för att hela behovet av hem för vård
eller boende inom länet blir tiligodosett. Överenskommelsen går därmed
längre än den föreskrift om ansvaret för planering, inrättande och drift av institutioner som i propositionen om socialtjänsten har föreslagits i 228
socialtjänstlagen. Denna bestämmelse tar främst sikte på de större institu-
tioner som kan behöva flera kommuner för att få ett tillräckligt underlag.
Att landstingskommunerna och kommunerna nu är beredda att ta ett gemensamt ansvar för alla institutionstyper inom ett län och inte bara för de
tyngre institutionerna ser jag som en stor fördel. Det ökar huvudmännens möjligheter att bedöma de olika delarna av institutionsvården utifrån en helhetssyn. Detta bör underlätta en rationell planering och ett effektivt genomförande av den samlade institutionsvården. Jag ansluter mig till
överenskommelsens omfattning, som i; denna del bör föranleda vissa
justeringar i 22 § förslaget till socialtjänstlag. Som frampgär av överenskommelsen kommer landstingskommunerna och
kommunerna snarast att påbörja sin länsvisa institutionsplanering med syfte att komma överens om hur ansvaret för de enskilda institutionerna skall fördelas mellan dem på det sätt som år lämpligast med hänsyn till de lokala förutsättningarna. Institutionsplaneringen skall vara avslutad före den 1 oktober 1981.
5.2 Statsbidrag
EF den nu redovisade principöverenskommelsen har parterna enats om att statsbidrag för verksamheten skall utgå till kommuner/landstingskommuner fr. 0. m. den I januari 1983. Parterna har vidare enats om att statsbidragets utformning skall medge handlingsfrihet för kommune r/landstingskommuner vid utveckling och förändring av verksamheten samt att vid den närmare utformningen av bidraget eftersträva en schablonisering. Parterna skall vidare komma överens om statsbidrag under en övergängsperiod för upprustning m. m. av institutionsvården.
Som framgår av överenskommelsen har parterna enats om att — utifrån nämnda principer — träffa överenskommelse om statsbidrag före den I april 1981. Jag avser att därefter återkomma till riksdagen med mina förslag avseende statsbidrag till verksamheten resp. statsbidrag under en övergångsperiod för upprustning m. m. Jag vill emellertid redan nu framhålla att utgängspunkten är att statsbidraget till verksamheten skall täcka de kostnader staten vid tidpunkten för övertagandet bär för den här aktuella verksamheten. Därmed uppnås syftet att ästadkomma en vid detta tillfälle oförändrad kostnadsfördelning mellan å ena sidan staten och å andra sidan den kommunala/landstingskommunala sektorn. Statens nuvarande koöstnader kan — enligt mina förslag i budgetpropositionen 1980 -- beräknas till ca 445 milj. kr. budgetäret 1980/81.
Jag vill vidare mot bakgrund av vad jag har anfört tidigare om en helhetssyn på vården understryka vikten av att statsbidraget utformas på ett sätt som medger handlingstrihet för kommuner/landstingskommuner vid utveckling och förändring av verksamheten. Därför bör man vid den närmare utformningen eftersträva en så långt gående schablonisering som möjligt.
5.3 Tillsynen m. m.
I propositionen om socialtjänsten föreslås att den plan som landstingskommunen och kommunerna skall upprätta över ansvarsfördelningen för institutionerna skall ges in till länsstyrelsen. I anslutning härtill har länsstyrelserna också enligt förslaget ålagts att ha tillsvnen över institutionerna med befogenhet att vid missförhållanden meddela förelägganden eller förbjuda fortsatt verksamhet.
I samband med förhandlingarna har det diskuterats att som en följd av den
träffade överenskommelsen genomföra vissa ändringar i förslaget ull nv socialtjänstlag.
De diskuterade ändringarna innebär att den plan som landstingskommunen och kommunerna gemensamt skall upprätta över institutionsvården för området i stället skall ges in till soctalstyrelsen. Tillsvnen över de institutioner som tas upp i planen skall vidare åvila socialstyrelsen med de befogenheter som följer med denna tillsyn enligt förslaget till socialtjänstlag.
Socialtjänstlagen har 1 propositionen om soetaltjänsten utförmats i avvaktan på resultatet av de då ännu pågående förhandlingarna om ett ändrat huvudmannaskap. Som jag har nämnt har det i propositionen förutskickats att eventuella förändringar i förslagen skulle behandlas I detta sammanhang. Socialstyrelsen skall enligt det tidigare framlagda förslaget ha den övergripande tillsvnen över socialtjänsten. Det har också förutsatts att staten genom redovisningen av institutionsplaneringen skall ha möjlighet att följa utvecklingen och vid behov ta upp överläggningar med huvudmännen. Det är med tanke på frågornas vikt naturligt att staten vid sådana överläggningar företräds av den centrala myndigheten. Jag kan därför ansluta mig ull den ändring som har diskuterats och som innebär att planerna över institutionsvården skall ges in direkt till socialstyrelsen. Det är också följdriktigt att tillsynen över institutionerna — som inte sällan har en landstingskommun som huvudman — görs till en uppgift för socialstyrelsen. Ett centralt tillsvnsansvar innebär dessutom en administrativ förenkling. Jag förutsätter att organisationskommittén (S 1979:12) för socialstyrelsen beaktar det personalbehov som förslagen medför i förhållande till sociultjänstpropositionen.
Den närmare innebörden av ändringsförslagen framgär av specialmotiveringen. I denna kommenteras också 238. som föreslås oförändrad. vtiterligare.
Undervisningen av skolpliktiga elever i ungdomsvårdsskolorna och annan undervisning där bör liksom nu stå under skolöverstyrelsens och vederbörande länsskolnämnds tillsyn. Det ändrade huvudmannaskapet för ungdomsvårdsskolorna föranleder vissa ändringar i skolförfattningarna. Dessa får övervägas i annat sammanhang.
5.4 Genomförande, personalfrågor
Överenskommelsen innebär att det ändrade huvudmannaskapet m. m. skall gälla fr. 0. m. den 1 januari 1983. Denna tidpunkt är väl avvägd med hänsyn till den tid som behövs för den länsvisa institutionsplaneringen och för de avtal som med anledning av överenskommelsen skall träffas mellan staten och berörda kommuner och landstineskommuner. Tidpunkten är också motiverad av den tid som behövs för de förhandlingar om anställnings- och avlöningsvillkor som skalt komma till stånd mellan de övertagande huvudmännen och berörda personalorganisationer.
l4
De anställda vid en institution som tas över av en kommun eller landstingskommun skall enligt överenskommelsen erbjudas anställning hos den nva huvudmannen fr. oo. m. den I januari 1983. Jag anser det lämpligt att det så snart riksdagsbeslutet är fattat bildas en beredningsgrupp med företrädare för staten. den kommunala/landstingskommunala sektorn och berörda personalorganisationer för att kartlägga och samordna frågor av gemensamt intresse rörande löne- och anställningsvillkor i svfte att så långt som möjligt underlätta dessa förhandlingar.
6 Upprättat lagförslag
I enlighet med vad jag har anfört nu har det inom socialdepartementet upprättats förslag till lag om ändring i förslag till socialtjänstlag.
7 Specialmotivering 228
Genom ändringarna görs det klart att bestämmelserna gäller samtliga hem för vård eller boende. Inte bara de större institutionerna. oftast drivna av landstingskommunen, berörs således av den gemensamma planeringen utan bl. a. också inackorderings- och behandlingshemmen. Behovet av hem kan tillgodoses antingen genom att landstingskommunen eller kommunerna själva är huvudmän för institutionerna eller genom att de använder sig av andra huvudmäns resurser i eller utanför länet. Jag vill erinra om att det i propositionen om sociultjänsten har framhållits att planen över institutionsvården i landstingsomrädet givetvis får ta hänsyn till institutioner som drivs av enskild eller sammanslutning. Det kan tilläggas att de alkoholpolikliniker för mestadels öppen vård som vid sidan av den reguljära öppna nykterhetsvärden drivs av främst kommunerna utgör en betydelsefull resurs när det gäller vården av alkoholmissbrukare. Det får därför förutsättas att också dessa kliniker blir viktiga komponenter i planeringen av behovet av hem för vård eller boende.
Planeringen skall också enligt det nya förslaget vara en gemensam uppgift för landstingskommunen och kommunerna i området. Däremot har redovisningsskyldigheten till länsstyrelsen slopats. I stället finns i den nva 70 §. som behandlar socialstvrelsens tillsyn, en bestämmelse om att den upprät-
tade planen skall ges in till socialstyrelsen.
Lagtexten föresläs oförändrad. Bestämmelsen 1 första stycket om att vården i bl.a. hem för vård eller boende skall bedrivas t samråd med socialnämnden kan emellertid behöva kommenteras vtterligare.
Principen om socialnämndens övergripande vårdansvar är en hörnsten i
den framtida socialtjänsten. Socialnämnden kan inte befria sig från ansvaret för klienten under någon det av vårdkedjan. Det är på socialnämndens ansvar som klienten hänvisas till en institution vars vårdprogram och övriga förhållanden bedöms lämpliga. Det övergripande vardansvaret har bl. a. avgörande betydelse för hur den vård eller det stöd skall ordnas som kan behövas efter institutionsvistelsen. Men det är också viktigt för kontinuiteten i vården att kontakten hålls uppe mellan socialnämnden, institutionen och klienten under den pågående vistelsen.
Samtidigt är det givet att det är huvudmannen för institutionen som självständigt utformar och svarar för den värd och behandling som bedrivs i institutionen. Socialnämnden kan därför inte vare sig tvinga på institutionen en viss klient eller ha bestämmanderätt över hur vården skall bedrivas. Socialtjänsten förutsätter att socialnämnden och huvudmannen samråder om t.ex. inskrivning. längre permissioner och utskrivning av klienten. De närmare rutinerna för detta samarbete får i allt väsentligt lämnas till landstingskommunerna och kommunerna att utforma.
I detta sammanhang finns det skäl att beröra 1181 lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. I denna anges de befogenheter som ett beslut om vard med stöd av lagen ger sociidinämnden. BL a. sägs det att socialnämnden bestämmer hur vården av den unge skall ordnas och var han skall vistas under vårdtiden. Dessa befogenheter syftar till att reglera förhållandet tilt den unge själv och hans föräldrar. De innebär således ingrepp inte bara i den unges frihet utan också i den rätt att bestämma över den unge som föräldrarna eller annan vårdnadshavare har enligt föräldrabalken. Däremot är paragrafen inte avsedd att reglera förhållandet mellan socialnämnden och huvudmannen för en institution. Tveksamma placeringsfall förutsätts bli lösta genom samråd med socialnämnden som känner den unge och hans situation och huvudmannen som bäst känner institutionens karaktär och kapacitet.
Det bör till sist anmärkas att vård i första hand bör sökas i hem inom den egna institutionsplanen. Jag vill erinra om att planen skall utvisa vilka institutioner — hem för vård eller boende — som skall finnas inom länet och vilka institutionsresurser som disponeras utanför länet. Institutionsplaneringen förutsätts i den träffade överenskommelsen vara avslutad före den 1 oktober 1981. Det finns mindre grupper av klienter som har så omfattande vårdbehov att de kräver särskilda resurser hos de institutioner som skall ta sig an dem. Det kan röra sig om kraftigt utagerande ungdomar eller äldre gravt alkoholskadade personer. Landstuingskommunerna och kommunerna måste gemensamt ta på sig ansvaret för att behovet av vård också hos dessa störande eller annars svårbehandlade vårdtagare blir tillgodosett.
OS-71 §§ Här föreslås att sociustyrelsen i stället för kinsstyrelserna skall ha ullsvnen över alla hem för vård eller boende. Som ett led i tillsvnsverksamheten skall den plan över institutionsvården som kommunerna och ländstingskommunen upprättar gemensamt enhet 22 § ges in till socialstyrelsen. Styrelsen får därmed en överblick över institutionsvården i landet och kan om det behövs ta upp överläggningar med och ge huvudmännen synpunkter på och råd om institutionsvårdens utformning. Det har inte ansetts lämpligt att lägga på socialstyrelsen uppgiften att godkänna privata hem för vård etler boende. Liksom fallet är beträffande de enskilda värdhemmen bör länsstyrelserna vara tillständsmyndighet och socialnämnden utöva löpande tillsyn. Eden nva 718 har det däremot lagts på socialstyrelsen att besluta om föreläggande att avhjälpa misstörhållanden vid hem för värd eller boende och. i sista hand. förbjuda fortsatt verksamhet.
8 Hemställan Jag hemställer att regeringen föeslår riksdagen att A-. anta förslaget till lag om ändring It förslag till socialtjänstlag: B. bemyndiga regeringen att enligt de förutsättningar och på de villkor som jag har förordat i det föregående godkänna 1. överenskommelsen mellan staten samt landstingstörbundet och Svenska kommunförbundet om ändrat huvudmannaskap för ungdomsvårdsskolor och nykterhetsvårdsanstalter m. m.. 2. avtal mellan staten och berörda kommuner/landstingskommuner med anledning av överenskommelsen.
9 Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har laet fråm.
Bilaga I
Statens förhandlingsnämnd 1980-04-10 Duöss 6957-5730
Regeringen
Soctaldepartementet
Överenskommelse om ändrat huvudmannaskap för ungdomsvardsskolor
och nykterhetsvärdsanstalter m.m. (1 överenskommelse samt I promemorit).
Statens förhandlingsnämnd (SEN) understältler regeringen överenskom-
melse om ändrat huvudmannaskap för ungdomsvårdsskoltor och nykterhets-
vårdsanstalter m. m. SEN har träffat överenskommelsen med företrädare för ländstingsförbundet och Svenska kommunförbundet. Överenskommelsen gäller under
förbehåll att den godkänns av regeringen och av respektive förbundsstyrel-
se. Regeringen uppdrog den 29 december 1977 åt SFN att ta upp förhandlingar med landstingskommunerna och ifrågavarande kommuner om ändrat
huvudmannaskap för de statliga ungdomsvårdsskolorna, statens vårdanstal-
ter för alkoholmissbrukare samt de erkända och de enskilda vårdanstalterna
för alkoholmissbrukare jämte därmed sammanhängande frågor.
Reveringen har i proposition 1979/80:1 lagt fram förslag till ny socialtjänstlag. Riksdagen har vid sin behandling av denna fråga bland annat anfört att
en lösning av frågan om huvudmannaskapet för institutionerna inom socialvården är en nödvändig förutsättning för tillämpningen av de vägledande principerna för socialtjänsten (SoU 1979/80:12).
Såsom underlag för den fortsatta handläggningen av frågan om huvud-
mannaskapet för nämnda institutioner överlämnade regeringen den 13 december 1979 till SFN riksdagens skrivelse den 28 november 1979. nr 1979/80:34. samt därjämte rapporten ”Ungdomsvärdsskolor och nykterhets-
vårdsanstalter i framtida perspektiv”.
Den nu träffade överenskommelsen innebär att kommuner och landstingskommuner gemensamt svarar för att behovet av hem för vård eller boende som avses I förslaget till ny socialtjänstlag blir tillvodosett.
Berörda kommuner och landstingskommuner övertar dels huvudmanna-
skapet för de statliga ungdomsvårdsskolorna och nykterhetsvårdsanstalterna. dels statens rättigheter och skyldigheter rörande Margretelunds och
Råby yrkesskolor. dels ock de rättigheter och åtaganden staten har avseende
erkända och enskilda nykterhetsvårdsanstalter samt behandlingshem och inackorderingshem för alkohol- och narkotikamissbrukare. Kommuner och landstineskommuner skall i samverkan påbörja länsvis institutionsplanering m. m. Parterna har förutsatt att institutionsplaneringen skall vara avslutad före den I oktober 1981.
8 Parterna skall före den I april 1Y8ST traffa en överenskommelse om statsbidrag till verksamheten. Senast den I mars 1982 skull staten träffa avtil med berörd kommun/landstingskommun i enlighet med den nu träffade överenskommelsen.
I samband med förhandlingarna har diskuterats att som en följd av den nu träffade överenskommelsen bör vissa ändringar i förslaget till ny socialtjänstlag komma till stånd. Promemoria med ändringsförslag bifogas.!
SEN hemställer att regeringen godkänner den överlämnade överenskommelsen. Så snart förhandlingarna om statsbidrag till verksamheten respektive avtal med berörd kommun/landstingskommun slutförts kommer SEN att
underställa regeringen överenskommelser 1 dessa frågor. Beslut i detta ärende har fattats av ledamöterna Englund, ordförande.
Söderqvist. viee ordförande. af Sandeberg och Strand. Dessutom har i ärendets slutliga handläggning deltagit byråcheten Tengwall och förste byråsekreteraren Berglind. föredragande.
Svante Englund
Eva Berglind
Kopia till
budgetdepartementet
socialstyrelsen kammarkollegiet. revistonskontoret
riksrevisionsverket
riksdagens upplysningstjänst (10)
landstingsförbundet
Svenska kommunförbundet
Fänte medi propositionen.
Bilaga 2
Protokoll. fört vid förhandlingar den 10 april 1980 mellan statens
förbandlingsnämnd samt företrädare för ländstingsförbundet och Svenska kommunförbundet om ändrat huvudmannaskap för ungdomsvårdsskolor
och nykterhetsvärdsanstalter m. m. Närvarande:
Sttens förhandlingsnämnd. Överdirektören Svante Englund. expeditionschefen Bengt Söderqvist. departementsrådet Karl-Erik Strand, förste byråsekreteraren Eva Berglind.
Landstingsförbunder. Förbundsordföranden Börje Hörnlund. landstings-
rådet Nils Hallerby. avdelningschefen Walter Slunge. sekreteraren Anders Hedberg. Svenska kommunförbundet. Förbundsordföranden Svea Wiklund. direktören Sune Eriksson.
Regeringen har i proposition 1979/80:1 lagt fram förslag till ny socialtjänstlag. Riksdagen har vid sin behandling av denna fråga bland annat anfört att en lösning av frågan om huvudmannaskapet för institutionerna inom
socialvården är en nödvändig förutsättning för tillämpningen av de vägledande principerna för socialtjänsten.
Svenska staten, landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet är
ense om följande. Där ej annat sägs gäller överenskommelsen från och med
den I januari 1983.
I Kommuner och landstineskommuner svårar oemensamt för att behovet av hem för vård eller boende som avses i förslaget till socialtjänstlag blir tillgodosett.
Protokollsanteckning
Med hem för vård eller boende avses i förslag till soctultjänstlag bland annat ungdomsvårdsskolor, statliga, erkända och enskilda nykterhetsvards-
anstalter samt behandlingshem och inackorderingshem för alkohol- och narkotikamissbrukare.
2 Huvudman för hem för vård eller boende som avses i denna overenskommelse skall vara kommun. landstineskommun eller juridisk person som företräder samverkande kommuner och/eller ländstineskommuner. Institution kan vara belägen utanför länet. Organisation eller annan kan i vissa fall
vara huvudman.
Protokollsanteckning
Landsungstörbundet och Svenska kommunförbundet har kommit överens om att kommuner och landstingskommuner 1 samverkan snarast skall påbörja länsvis institutionsplanering och med denna som underlag avtalsreglera huvudmannaskap för ungdomsvårdsskolor, statliga. erkända och enskilda nykterhetsvärdsanstalter. behandlingshem och icke-kommunali/
landstingskommunala inackorderingshem för alkohoöl- och narkotikamiss-
brukare samt hit hörande samarbetstfrågor. Institutionsplanen utvisar vilka institutioner som skall finnas inom fanet och vilka institutionsresurser som disponeras utom länet.
Parterna förutsätter att institutionsplaneringen är avslutad före den I oktober 1981.
3 Berörda kommuner/landstingskommuner skall överta huvudmannaskapet för de statliga ungdomsvårdsskolorna och nykterhetsvårdsanstalterna. Nämnda institutioner är förtecknade i bilaga I till detta protokoll! Staten skall utan vederlag till berörda kommuner/landstingskommuner
överlåta de markområden med där befintlig fast och lös egendom som
erfordras för driften av ungdomsvårdsskolor och nykterhetsvårdsanstalter,
och som iägs av staten.
4 Berörda kommuner/landstingskommuner skall överta statens rättigheter och skyldigheter rörande Margretelunds och Räbyv yrkesskolor enligt avtal med Stiftelsen Anna-Lisa Cidbecks uppfostringsanstalt i Cidköping
respektive avtal med Stiftelsen Råby räddningsinstitut. Protokollsanteckning
Förhandlingar kommer under vären 1980 att äga rum metlan staten och respektive stiftelse om ändringar i nu sällande avtal.
Parterna är ense om att dessförinnan överlägga om innehållet i dessa uvtal.
35 Berörda kommuner/landstingskommuner skall överta de rättigheter och åtaganden staten har avseende erkända och enskilda nykterhetsvårdsanstalter. behandlingshem och inackorderineshem för alkohol- och narkotikamissbrukare.
Nämnda institutioner är förtecknade i bilagorna 2 (kommunal/landstings-
kommunal huvudman) och 3 (icke-kommunal/landstingskommunal huvudman. )!
Protokollsanteckning
Parterna är ense om att berörda kommuner/ländstingeskommuner övertar statens ekonomiska ansvar för driften av nämnda institutioner samt att staten
Inte med i propositionen.
till kommunerna/tandstingskommunerna överför bland annat sina fordringar på institutionerna.
Beträffande de institutioner som för närvarande drivs av icke-kommunal/ Jandstingskommunal huvudman förutsätts den i protokollsanteckning till punkt 2 angivna avtalsregleringen kunna medföra ändrat huvudmannaskap. Staten är därvid beredd att — om berörd kommun/landstingskommun eller nuvarande huvudman så begär — medverka i sådana huvudmannaskapsförhandlingar.
De institutioner som för närvarande drivs av icke-kommunal/tandstingskommunal huvudman och som ej får ändrat huvudmannaskap. förutsätts ingå i institutionsplanen och knytas till denna genom vårdavtal.
6 Statsbidrag för verksamheten skall utgå till kommun/landstingskommun. Protokollsuanteckning
Parterna är ense om att statsbidragets utformning skall medge handlingsfrihet för kommunerna/landstingskommunerna vid utveckling och förändring av verksamheten samt att vid närmare utformning av bidraget eftersträva en schablonisering.
Statens nuvarande bidrag till den i detta protokoll avsedda verksamheten skall upphöra den 31 december 1982.
7 Parterna skall överenskomma om statsbidrag under en övergångsperiod för upprustning m. m. av institutionsvården. Protokollsanteckning
Parterna är ense om att sådant statsbidrag även kan användas bland annat för att reglera vissa frågor i samband med den i protokollsanteckning till punkt 5 angivna avtalsregleringen.
8 Anställd vid institution som omfattas av denna överenskommelse och som övertas av kommun/landstingskommun. skall erbjudas anställning hos den nye huvudmannen från och med den I januari 1983.
Protokollsanteckning
Parterna är ense om att vid utformning av statsbidrag enligt punkt 6 beakta och reglera de ekonomiska konsekvenserna av hittillsvarande lösning av pensionsåtagandena för de anställda.
9 Överenskommelse mellan parterna om statsbidrag enligt detta protokoll bör träffas under kalenderåret 1980, dock senast före den 1 april 1981.
10 Avtal mellan staten och berörda kommuner/landstingskommuner med anledning av denna överenskommelse skall träffas före den I mars 1982. Avtalen skall godkännas av regeringen samt av var och en av berörda kommuner/landstingskommuner. Avtalen blir gällande sedan de godkänts av regeringen och av samtliga berörda kommuner/landstingskommuner.
HH Denna överenskommelse skall för att bli gällande godkännas av regeringen och styrelsen för landstingsförbundet respektive Svenska kommunförbundet.
Stockholm den 10 april 1980
Vid protokollet Eva Berglind
Justeras: För svenska staten För landstingsförbundet Statens förhandlingsnämnd Nils Hallerby Svante Englund GR -
För Svenska kommunförbundet
Svea Wiklund