Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen skall bemyndiga regeringen att godkänna en m'erenskommelse som har träffats med landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet om ändrat huvudmannaskap för ungdoms— värdsskolor och nykterhetsvärdsanstalter nt. m. Överenskommelsen anslu- ter nära till de förslag som i dessa delar har lagts fram i propositionen (l979:8():l) om socialtjänsten. som f. n. behandlas av riksdagen.

Enligt överenskommelsen skall berörda kommuner och landstingskom- muner den l januari l983 ta över dels huvudmannaskapet för de statliga ungdomsvflrdsskolorna och nvkterhetsvärdsanstalterna. dels de rättigheter och åtaganden som staten har i fråga om Margretelunds och Råby _vrkesskolor. erkända och enskilda nykterhetsvärdsanstalter samt inackorde- ringshem och behandlingshem för alkohol- och narkotikamissbrukare.

Personalen vid de institutioner som tas över av landstingskommun eller kommun skall erbjudas anställning hos den nye huvudmannen.

Överenskommelsen innebär att kommuner och Iandstingskommuner gemensamt skall svara för att behovet av hem för vård eller boende inom socialtjänsten blir tillgodosett. Kommuner och landstingskommuner skall i samverkan upprätta en vårdplan för institutionsvärden inom länet. Plane- ringen —- som bl. a. gäller vård av barn och ungdom och vård av alkohol- och narkotikamissbrukare — förutsätts vara avslutad före den 1 oktober |981.

Parterna är vidare överens om att före den 1 april 1981 träffa en överenskommelse om statsbidrag till verksamheten. Statens nuvarande bidrag till den avsedda verksamheten skall upphöra den 31 december 1982.

Senast den I mars l982 skall staten träffa avtal med berörd kommun! landstingskommun i enlighet med den nu träffade överenskommelsen.

('")verenskommelsen föranleder vissa smärre ändringar i förslaget till socialtjänstlag.

• Sida 2
•  Original

Prop. 1979/80: 172

Förslag till

tq

Lag om ändring i förslag till socialtjänstlag

l-lärigenom föreskrivs i fråga om socialtjänstlagen (It.)Htlzlltltl')l dels att nuvarande 7()—75 åå skall betecknas 71—70». dels att 22. rss. (15). 7l. 74 och 75 st skall ha nedan angivna lydelse.

dels att rubrikerna närmast före 71. 72. 74 och 75 st skall sättas närmast

före 72. 73. 75 och 76 så.

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 70 s*. av nedan angivna

lydelse.

Nuvarande lydelse

77

De! lxehov av item för vård eller

boende som iir genu'nsanu för kom- munerna inom en landstingsktmt— mun skall tillgodoses av landstings- kommunen och kommunerna i om- rådet. Behovet av sådana hem och ansvarcr/Yh' deras inräuande och drift skall redovisas i en plan. Planen upprättas av landslingskommunen och kommunerna [ onu'ride! gemen- saml. Den skall redovisas för länssty- relsen.

Fr'jreslagen lydelse

&

Behovet av hem för vård eller boende inom varje landstingskom— mun skall tillgodoses av landstings- kommunen och kommunerna i om-

rådet.

Landslingskommunen och kom- munerna uppräuar gemensam! en plan över l?e/love! av sådana hem och _lk'irdelningen av ansvaret för deras iurz'iuam'le (Jc/l [lr/ff.

68 &

Länsstyrelsen skall inom länet följa socialnämndernas tillämpning av denna lag. informera och ge råd till allmänheten i frågor som rör socialtjänsten. biträda socialnämnderna med råd i deras verksamhet. främja samverkan på socialtjänstens område mellan kommunerna och andra samln'illsorgan.

även i övrigt se till att socialnämnderna fullgör sina uppgifter på ett ändamålsenligt sätt. Hem för vård eller boende som drivs av en kommun eller larulslings— kommun står under la")rssrvrf'lsens

tills-vn.

' Enligt forslag i prop, lU79/8tlzl.

• Sida 3
•  Original

Prop. l979l802172

Nuvarande lvdelse Fires/acer] lvde/se

(19 5

Vill en enskild person eller sam- manslutning inrätta ett hem för vård eller boende. skall tillstånd sökas hos länsstyrelsen. Ett sådant hem står under tillsyn av socialnämnden i den kommun där hemmet är belä- get. Nämnden har rätt att inspektera verksamheten vid hemmet.

Vill en enskild person eller sam— manslutning inrätta ett hem för vård eller boende. skall tillstånd sökas hos länsstyrelsen. Ett hem för vård eller boende som inte ingår i den plan som sägs i 22 sf andra sive/tet står under lÖ/mnde tillsyn av socialnämn- den i den kommun där hemmet är att inspektera verksamheten vid hem- beläget. Nämnden har rätt

met.

Vad som sägs i första stycket gäller även hem som har inrättats för vård under en begränsad del av dygnet.

()m enskilda vårdhem finns särskilda bestämmelser.

70 :S

Om det föreligger något missför— hållande vid ett hem för vård eller boende. skall länsstyrelsen förelägga ledningen för hemmet att avhjälpa missförhållandet.

()m missförhållandct är allvarligt och länsstyrelsens föreläggande inte efterkoms. får länsstyrelsen förbjuda fortsatt verksamhet.

73 55

Länsstyrelsens beslut i ärenden om tillstånd enligt (79.5 eller om föreläggande eller förbud enligt 70 så

70. Q'

Hem för vård eller boende står uruler socialsryrelsens tillsyn. Den plan Över sådana hem som skall upprättas enligt 22 så andra stycket skall ges in till styrelsen.

Socialstyrelsen har rätt att inspek- tera t-'erksamhelen vid hemmen.

7! så

Om det föreligger något missför- hållande vid ett hem för vård eller boende. skall socialslyrelsen förelåg- ga ledningen för hemmet att avhjäl- pa missförhållandet.

Om missförhållandet är allvarligt och socia[styrelsens föreläggz'mde inte efterkoms. får socialstyrelsen förbjuda fortsatt verksamhet.

74 .t' Länsstyrelsens beslut i ärenden om tillstånd enligt (19 å och socialsty- relsens beslur om föreläggande eller

• Sida 4
•  Original

Prop. l979/80: 172

Nuvarande lift/else

fär överklagas hos kammarrätten genom besvär.

Lärisstwelsens beslut om föreläg- gande eller förbud enligt 70 å och kammarrättens motsvarande beslut gäller omedelbart.

74sl'

Till böter döms den som

Föreslagen /_i'delse

förbud enligt 71 & får överklagas hos kammarrätten genom besvär.

Snela/slyra/sens beslut om föreläg- gande eller förbud enligt 71 å och kamntarrättens motsvarande beslut gäller omedelbart.

75 s*

1. åsidosätter bestämmelserna i Zié eller 31 & första stycket. om inte gärningen i sistnämnda fall är belagd med straff i lagen (19791552) om internationell adoptionshjälp. ') -_-. överträder förbud som har meddelats med stöd av 27 eller 28 s.

3. utan tillstånd driver ett sådant hem för värd eller boende som avses i

69 ä.

4. i strid mot ett förbud som har

meddelats enligt 7!) & fortsätter verk- samheten vid ett hem för vård eller

boende.

4. i strid mot ett förbud som har meddelats enligt 71 & fortsätter verk- samheten vid ett hem för vård eller boende.

Allmänt åtal fär väckas endast om gärningen har anmälts till åtal av socialnämnden. länsstyrelsen eller socialstyrelsen.

• Sida 5
•  Original

Prop. 1979/80: l72

'Jl

. Utdrag S(")ClAl..DlEPA RTEMEN'l'l-ET PRO'l'OKOl .l . vid regeringssamnumträde NSU—(1447

Närvarande: statsministern Fälldin. ordft'irandc. statsråden Bohman. Mun- deho. Friggebo. Dahlgren. Åsling. Söder. Krönmark. .lohansson. Wirtén. l-Iolm. Boo. Adelsohn. Danell. Petri

föredragande: statsrädet Söder

Proposition om ändrat huvudmannaskap för ungdomsvårdsskolor och nykterhetsvårdsanstalter m. m.

] Inledning

Soeialvardens institutioner drivs f. 11. av olika huvudmän. Säväl staten som landstingskommuner och kommuner driver institutioner. Vissa institutioner har stiftelse eller annan juridisk person som huvudman. Staten är huvudman för ungdomsvärdsskolorna och vissa av de allmänna värdanstalterna för alkoholmissbrukare. Genom statsbidrag till investering och drift har staten tagit pä sig ett ansvar för de enskilda anstalterna för alkoholmissbrukare liksom för behandlingshemmen och inackorderingshemmen för alkohol- och narkotikamissbrukare.

l prop. l979/8(J:l om socialtjänsten ("del A s. 324 ff) har föreslagits att staten inte längre skall vara huvudman för nägra institutioner inom det sociala vårdområdet. Landstingskommuncrna och kommunerna skall i fortsättningen ha ansvaret för samtliga institutioner inom socialtjänsten. Dessa kallas i den nya lagstiftningen för hem för värd eller boende. Behovet av sådana hem och ansvaret för deras inrättande och drift skall redovisas i en plan för varje landstingskommun.

I propositionen om socialtjänsten har vidare föreslagits att huvudmanna- skapet för de nuvarande statliga ungdomsvärdsskolorna och allmänna vårdanstalterna för alkoholmissbrukare skall gå över till i första hand landstingskommunerna. När propositionen beslutades den 28 juni l979 pågick sedan början av är 1978 förhandlingar med landstings- och kommun- förbunden om ett ändrat huvudmannaskap för dessa institutioner. Resultatet av förhandlingarna skulle. enligt vad som sadcsi propositionen. redovisas för

l"' Riksdagen ”79/80. ] sant!. Nr 172

• Sida 6
•  Original

Prop. 1979/80: 172 o

riksdagen i en särskild proposition senare Linder riksmötet. I den proposi— tionen skulle också konsekvenserna för den berörda personalen av ett ändrat huvudtttannaskap tas upp.

Vidare framhölls i propositionen om socialtjänsten att övervägamlena om den framtida institutionsvarden mäste ses men bakgrund av att förlnindling- arna ännu inte var avslutade. Skulle förhandlingarna i nägot avseende leda till förändringar i de riktlinjer som hade förordats. skulle även detta kontma att behandlas i den särskilda propositionen.

Proposititjmcn om socialtjänsten behandlas f. n. av riksdagen. | socialut- skottets betänkande den l5 november 1979 (SoU l979/8t): lll har utskottet uttalat bl. a. följande med anledning av vissa motioner som hade väckts i anslutning till propt'tsitionen och som hade avsett de nämnda förhamllingarna rörande bl. a. ett ändrat huvudmannaskap för ungdomsvärdsskolorna och de alltnänna värdanstalterna för alkt'iholmissbrukare.

En lösning av frägan om huvudmannaskapet för institutionerna och därmed sammanhängande problem är enligt utskottets mening en nödvändig förutsättning för tillämpningen av de vägledande principerna för socialtjän- sten och därmed ocksä för soeialtjänstreformens genomförande. Utskottet anser därför att riksdagen inte bör ta ställning till propositionen om socialtjänsten innan den närmare organisationen av institutirmsvärden tillförlitligen kan bedömas. Förhandlingarna mellan staten. ä ena sidan. och landstings- och kommunft'irbunden. ä andra sidan. måste därför drivas med sådan intensitet att man inom en mycket nära framtid vinner klarhet i de här aktuella frågorna. I annat fall kommer riksdagen inte att kunna behandla propositionen om socialtjänsten i sådan tid att reformen i enlighet med vad som föreslagits i propositionen kan träda i kraft vid ärsskiftet 1980—1981.

Utskottet hemställde att riksdagen som sin mening skulle ge regeringen till känna vad utskottet anfört om förhandlingarna rörande ett ändrat huvud- mannaskap. Riksdagen biföll hemställan (rskr lU79/8t'lz34).

Förhandlingarna om det ändrade huvuchnannaskapet har förts mellan å ena sidan statens förhandlingsnämnd som företrädare för staten cnligt regeringens uppdrag den 29 december 1977 och fi andra sidan landstingsft'ir- bundet och Svenska kommunförbundet.

Mellan parterna har den lt) april l98t.) träffats en ("överenskommelse om att statens ansvar för socialvärdens institutioner skall tas över av landstingskom- munerna och kommunerna. Förhandlingsnämndens skrivelse till regeringen samt den träffade överenskommelsen bör fogas till detta protokoll som bilagor ] och Z.

2. Socialvårdens institutioner

Enligt 64% barnavårdslagen (196097. BvL) inrättar och driver staten ungdomsvårdsskolor. vilka har till ändamål att bereda värd. fostran och utbildning åt dem som har omhändertagits för samhällsvärd och inskrivits som elever vid skolorna. Vid vissa skolor bedrivs i dag ocksä viss

• Sida 7
•  Original

Prop. 1979/80: 172 7

försöksverksamhet med frivillig värd av ungdomar som inte är omhänder- tagna för samhällsvi'ird. F. n. films det 18 ungdomsvärdsskolor med tillsammans 514 platser. varav 135 pä slutna avdelningar. Dessutom films det inom organisationen () utskrivningsavdelningar med totalt (38 platser. Skolorna fördelar sig på o regioner och 13 län. Tvä av skolorna — h'largretelund och Räby — ägs formellt av var sin stiftelse. men disponeras och drivs av staten som ensam ansvarig huvudman.

Enligt 40.5 lagen (1954:579) om nvkterhetsvärd (Nvl..) är de allmänna värdanstaltcrmt för alkolmlmissbrukare dels anstalter som har inrättats av staten för sadant ändamäl. dels anstalter ..om har anordnats av landstings- kommun. kommun. ft'jrening. stiftelse eller annan och som regeringen har erkänt som allmänna värdanstalter. F. n. finns det dels fyra statliga anstalter. varav en är anordnad i Frtjisöklinikerna. dels 19 erkända anstalter med i regel sammanslutningar som huvudmän. Sammanlagda antalet vårdplatser uppgår till 1 556. Anstalterna fördelar sig pä l7 län.

Härutöver finns det 26 enskilda värdanstalter för alkohtdmissbrukare (853 platser). pä vilka det inte kan ske nägon tvängsintagning enligt NvL. Huvudmän för dessa är kommuner. landstingskommuner. ideella organisa— tioner och stiftelser. Enskilda anstalter finns i 17 län. Andra värdresurscr inom nykterhetsvärden är de i huvudsak kommunala inackorderingshemmen för alkoholmissbrukare med ca 1600 vårdplatser. Utöver den reguljära öppna nykterhetsvärden finns vidare de s.k. alkoholpoliklinikerna för öppen värd som i huvudsak drivs av kommunerna.

Med stöd av kungörelsen ('19552426) om statsbidrag till driftkostnader för värdanstalter för alkoholmissbrukarc m.m. utgär ärligen statsbidrag till nettokostnaderna för driften av de erkända och enskilda värdanstaltermt samt inackorderingshemmen för alkoholmissbrukare. Bidrag till värdanstal- terna utgär i form av dels garantibidrag (per dag och värdplatsl. dels beläggningsbidrag (per dag och värdad person). För budgetäret 1979/811 utgär garantibidrag med högst 118 kr. och beläggningsbidrag med högst 63 kr. (133 kr. resp. (wo kr. enligt förslag för budgetäret 19811/81). Till inackorderingshemmen utgär bidrag med högst 75 % av de styrkta netto- kostnaderna för hemmens drift.

Statligt bidrag beviljas landstingskt.>mmuner. kommuner och stiftelser för att anordna erkända eller enskilda värdanstalter enligt kungörelsen (19572144) om statsbidrag till anordnande av värdanstalter för alkoholmiss- brukare m. m. Bidrag utgär också för att anordna inackorderfngshem för alkoholmissbrukare. För bl. a. ny- och ombyggnadsarbctcn beviljas ocksä statliga län via Fonden för läneunderstöd.

Inom narkomanvärdcn har staten aldrig varit huvudman för någon behandlingsinstitution. Däremot utgär statsbidrag till driften av säväl behandlingshem som inackorderingshem. Statsbidraget utgär för budgetärct

• Sida 8
•  Original

Prop. 1979/80: 172 s

1079/80 med ett belopp som motsvarar högst 75 % av de styrkta godkända nettokostnaderna för hemmets drift. Bidraget far dock inte överstiga of» tltltl kr. per platsoch är (os tilll) kr. för biidgetäret Höll/Sl ). Bidrag utgär ocksä för att anordna hem inom narkomanvärden. F. n. finns det 2-1 behandlings- och inackorderiiigshem (291) platser) till vilka det utgär statsbidrag. Behandlings- heinnien har kommuner. landstingskoniniuner eller enskilda sammanslut— ningar soin huvudmän.

liioiit tingdomsvärdsskolorna fanns det den 1 april 1980 inrättade totalt ca 880 tjänster. Härutöver fanns det medel avsatta för extraperst'inal m. m. Personalen har pä grund av verksamhetens inriktning dominerats av befattningshavare inom värd- och utbildningsomrädena.

Pii de statliga värdanstalterna för alkoliolmissbrukare finns sammanlagt ca 2011 tjänster. De erkända anstalterna redovisar tillsammans ca 550 tjänster och de enskilda anstalterna 345. 1-lärutöver finns medel för viss extraperso- nal. l—luviit'lmå'innen för de bäda sistnämnda anstaltskategorierna svarar själva för inrättandet av tjänster inom ramen förde ekonomiska stater som upprättas varje är i saniräd med socialstyrelsen. När det gäller vissa högre tjänster gör socialstyrelsen enligt särskilda bestämmelser en lämplighets— prövning av sökanden men anstaltsstyrelsen tillsätter tjänsterna. lluvudmän— nen för de erkända och enskilda anstalterna har genom Nyktcthetsvardens Anstaltsförbund (NAF) uppdragit ät arbetsgivarverket att sköta förhand— lingarna med personalorganisationcrna.

3. Förslaget i propositionen om socialtjänsten

1 prop. 1979th1:1 om socialtjänsten har min företrädare i anslutning till socialutredningen och flertalet remissinstanser föreslagit att staten inte längre skall vara huvudman för nägra institutioner inom socialtjänsten titan att landstingskommunerna och kommunerna skall ha ett gemensamt ansvar för institutionsvärden (prop. del A s. 324—353).

1 förslaget till socialtjänstlag har detta uttryckts så (22 & första stycket) att det behov av hem för 'ärd eller boende som är gemensamt för kommunerna inom en landstingskommun skall tillgodoses av landstingskommnnen och kommunerna i omrädet. Behovet skall redovisas i en plan som ocksä anger ansvarsfördelningen med avseende på inrättandet och driften. Planen upprättas av landstingskommunen och kommunerna. Den skall redovisas för länsstyrelsen.

Med hem för vård eller boende avses institutionerna för dygnsvärd inom socialvärden —socialtjänsten. säsom barn- och ungdomshem. ungdomsvärds- skolor. nykterhetsvärdsanstalter. behandlingshem och inackorderingshem för alkohol— och narkotikamissbrukare. Däremot avses inte älderdomshem och de servicehus som svarar mot dessa inom socialtjänsten.

I propositionen utvecklar föredragande departementschefen hur en

• Sida 9
•  Original

Prop. 1979/80: 172 ”

lämplig ansvarsfördelning mellan landstinget och kommunerna skulle se ut. Härvid använder han termerna resursans -'ar. kostnadsansvar. värdansvar och behandlingsansvar. .lag ätcrger här i korthet iimebt'a'den i det framlagda förslaget.

Med resarsunxvurar avses ansvaret att planera. anordna och driva institutioner och att administrativt tillhandahälla därtill knutna resurser. Bäde landstingskommuner och kommuner bör kunna ha ett sädant ansvar. Fördelningen dem emellan fär bestämmas efter gemensamma överläggning— ar och kan komtna att variera beroende på lokala förhållanden. Det fär antas att landstingskommunen normalt kommer att svara för "tyngre" institutio- ner (typ ungdomsvärdsskolor) och institutioner för sadana värdbehövamle som kräver differentierade insatser. t. ex. bäde sjukvard och sociala insatser. Rt.").S'lllllffA'lIIISl'(ll'('l anges i propositionen primärt komma att ävila institutio- nens huvudman. Dct förutsätts dock att kommunerna. i det fall landstings— kommunen är huvudman. skall ha ett visst kostnadsansvar t. ex. i form av avgifter förde platser som tas i anspräk. l-Q'iru'anxvare! ävilar kommunen. Det innebär bl. a. att det äligger kommunen att se till att den enskilde vid behov fär värd utanför det egna hemmet. att följa värden vid institutionen. att vid behov medverka till att den enskilde bereds värd i annan institution och att efter institutionsvärdens avslutande ge den enskilde det stöd och den hjälp som han behöver därutöver (prop. del A s. 339). Behandlingmnxvara. slutligen. sägs ävila den som är huvudman för institutionen. Med behand- lingsansvar menas ansvaret för de omedelbara insatserna vid institutionen och för det praktiska värd— och behandlingsarbetet.

Som jag har nämnt redan i inledningen anges det i propositionen om socialtjänsten att övervägandena om den framtida institutionsvärden måste ses mot bakgrund av att förhandlingarmi om ett ändrat huvudmannaskap da inte var avslutade. Om förhandlingarna i nägot avseende skulle leda till förändringar i de förordade riktlinjerna. så skulle även detta liksom konsekvenserna för den berörda personalen tas upp i den särskilda proposition som redovisade resultatet av huvudmannaskapsförhandlingar— na.

4. Överenskommelsen

Genom den överenskommelse som träffades den lt) april 1980 har staten och de tvä kommunförbunden enats om att statens nuvarande ansvar för institutioner inom socialvärden skall tas över av landstingskommuner och kommuner pa i huvudsak följande villkor. Den fullständiga överenskommel- sen äterfinns i bilaga 1-

Det ändrade huvudmannaskapet föreslas träda i kraft den 1 januari 1983. Kommuner och landstingskommuner skall gemensamt svara för att behovet

• Sida 10
•  Original

Prop. l979/8t):l72 II)

av hem för värd eller boende som avses i förslaget till socialtjänstlag blir tillgodosett. Huvudman för hem för värd eller boende skall vara kommunen. landstingskommunen eller en juridisk person sotn företräder saim'erkande kommuner eller landstingskommuner. lnstitution kan vara belägen utanför länet. (_)rganisatit'm eller annan kan i vissa fall vara huvudman.

Landstingsförbtmdet och Svenska komm tmförbundet har kommit överens om att kommuner och landstingskommuner i samverkan snarast skall pabörja länsvis institutionsplanering och med denna som underlag avtalsre- glera huvudmannaskapet för ungdomsvärdsskolor. statliga. erkända och enskilda nykterhetsvårt'lsanstalter. behandlingshem och icke-kommunala/ landstingskommunala inackorderingshem för alkohol- och narkotikamiss- brukare samt hithörande samarbetsfrt'igor. lnstitutionsplanen skall utvisa vilka institutioner — hem för värd eller boende — som skall finnas inom länet och vilka institutionsresurser som disponeras utanför länet. lnstitutionspla- neringen förutsätts vara avslutad före den 1 oktober l98l.

Berörda kommuner/landstingskommuner skall överta huvudmannaskapet för de statliga ungdomsvärdsskolorna och nykterhetsvärdsanstalterna. Staten skall utan vederlag till berörda kommuner/landstingskommuner överlåta de markområden med där befintlig fast och lös egendom som behövs för driften av ungdomsvärdsskolor och nykterhetsvårdsanstalter och som ägs av staten.

Berörda kommuneri'landstingskommuner skall överta statens rättigheter och skyldigheter rörande Margretelunds och Räby yrkesskolor enligt särskilda avtal.

Berörda kommuner./lands!ingskommuner skall vidare överta de rättighe- ter och åtaganden som staten har beträffande erkända och enskilda nykterhetsvårdsanstalter. behandlingshem och inackorderingshem för alko- hol- och narkotikamissbrukare. Statens ekonomiska åtaganden för driften av dessa institutioner tas över av de nya huvudmännen. Till dessa överför staten bl. a. sina fordringar på institutionerna. De institutioner som f. n. drivs av icke-kommunal/landstingskommunal huvudman och som inte får ändrat huvudmannaskap förutsätts ingå i institutionsplanen och knytas till denna genom vårdavtal.

Statsbidrag för verksamheten skall utgå till kommun/landstingskommun. Statsbidragets utformning skall medge handlingsfrihet för kommunerna/ landstingskommunerna vid utveckling och förändring av verksamheten. Vid den närmare utformningen av bidraget skall eftersträvas en schablonisering. Statens nuvarande bidrag skall upphöra den 31 december 1982. Parterna skall vidare komma överens om statsbidrag under en övergångsperiod för upprustning m. ut. av institutionsvården. En överenskommelse mellan parterna om statsbidrag avses bli träffad under kalenderåret 1980 och senast före den 1 april l98l.

Anställda vid institutioner som omfattas av överenskommelsen och som övertas av kommunerilandstingskommuner. skall erbjudas anställning hos

• Sida 11
•  Original

Prop. 1979/80: 172 1 1

den nye huvudmannen fr. o. m. den 1 januari 1983.

Avtal mellan staten och berörda kommunerflandstingskommuner med anledning av överenskommelscn skall träffas före den 1 mars 1982. Avtalen skall gtalkännas av regeringen samt av var och en av berörda kommuner/" landstingskommuner.

S Föredragandens överväganden

Det är med stor tillfredsställelse jag konstaterar att en uppgörelse har kunnat träffas med landstingskommunerna och kommunerna om huvudman— naskapet för institutionerna inom den framtida socialtjänsten.

Den överenskommelse som har träffats ligger väl i linje med de principer och förslag rörande institutionsvårt'len som har presenterats i propositionen om socialtjänsten. Genom överenskommelsen skapas organisatoriska förut- sättningar för en sammanhållen planering av ungdoms- och missbruksvården i kommuner och landstingskommuner och en fungerande vårdkedja från medicinsk vård till den sociala rehabiliteringen. Jag ansluter mig därför till uppgörelsen. Jag skall i det följande något närmare gå in på de olika frågor som behandlas i överenskommelscn.

5.1. Överenskommelsens omfattning

Överenskommelsen omfattar samtliga institutioner inom socialvårdens område. Förutom de statliga ungdomsvårdsskolorna. statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare och de erkända och enskilda vårdanstalterna för alkoholmissbrukare omfattar uppgörelsen även inackorderingshem och behandlingshem för alkohol- och narkotikamissbrukare.

Överenskommelsen innebär bl. a. att kommunerna och landstingskom- munen i ett län skall gemensamt svara för att hela behovet av hem för vård eller boende inom länet blir tillgodosett. Överenskommelsen går därmed längre än den föreskrift om ansvaret för planering. inrättande och drift av institutioner som i propositionen om socialtjänsten har föreslagits i 22% socialtjz'instlagen. Denna bestämmelse tar främst sikte på de större institu- tioner som kan behöva flera kommuner för att få ett tillräckligt underlag.

Att landstingskommtmerna och kommunerna nu är beredda att ta ett gemensamt ansvar för alla institutionstyper inom ett län och inte bara för de tyngre institutionerna ser jag som en stor fördel. Det ökar huvudmännens möjligheter att bedöma de olika delarna av institutionsvården utifrån en helhetssyn. Detta bör underlätta en rationell planering och ett effektivt genomförande av den samlade institutionsvården. Jag ansluter mig till överenskommelsens omfattning. som i denna del bör föranleda vissa justeringar i 22% förslaget till socialtjänstlag.

Som framgår av överenskommelsen kommer landstingskommunerna och

• Sida 12
•  Original

Prop. l979/8tlzl72 13 kommunerna snarast att påbörja sin länsvisa institutionsplanering med syfte att komma överens om hur ansvaret för de enskilda institutionerna skall fördelas mellan dem på det sätt som är lämpligast med hänsyn till de lokala förutsättningarna. 1nstitutionsplaneringen skall vara avslutad före den 1 oktober 1981.

5.2. Statsbidrag

1 den nu redovisade principt'jverenskommelsen har parterna enats om att statsbidrag för verksamheten skall utgå till kommuner/landstingskommuner fr. o. m. den 1 januari 1983. Parterna har vidare enats om att statsbidragets utformning skall medge handlingsfrihet för kommuner/Iandstingskmnmuner vid utveckling och förändring av verksamheten samt att vid den närmare utformningen av bidraget eftersträva en schablonisering. Parterna skall vidare komma överens om statsbidrag under en övergångsperiod för upprustning m. ut. av institutionsvärden.

Som framgår av överenskommelsen har parterna enats om att — utifrån nämnda principer — träffa överenskommelse om statsbidrag före den 1 april 1981. Jag avser att därefter återkomma till riksdagen med mina förslag avseende statsbidrag till verksamheten resp. statsbidrag under en övergängs- period för upprustning m. ut. Jag vill emellertid redan nu framhålla att utgångspunkten är att statsbidraget till verksamheten skall täcka de kostnader staten vid tidpunkten för övertagandet här för den här aktuella verksamheten. Därmed uppnås syftet att ästadkomma en vid detta tillfälle oförändradkostnadsft'irdelning mellan å ena sidan staten och å andra sidan den kommunalaf'landstingskommunala sektorn. Statens nuvarande kostna- der kan — enligt mina förslag i budgetpropositionen 1980 beräknas till ca4=15 milj. kr. budgetäret 1980/81.

Jag vill vidare mot bakgrund av vad jag har anfört tidigare om en helhetssyn pä vården understryka vikten av att statsbidraget utformas på ett sätt som medger lmndlingst'rihet för kommuner/landstingskommuner vid utveckling och förändring av verksamheten. Därför bör man vid den närmare utformningen eftersträva en så långt gående sehablonisering som möjligt.

5.3 Tillsynen m. m.

1 propositionen om socialtjänsten föreslås att den plan som landstings— kommunen och kommunerna skall upprätta över ansvarsfördelningen för institutionerna skall ges in till länsstyrelsen. I anslutning härtill har länsstyrelserna också enligt förslaget ålagts att ha tillsynen över institutio- nerna med befogenhet att vid missförhållanden meddela föreli'igganden eller förbjuda fortsatt verksamhet.

1 samband med förlmndlingarna har det diskuterats att som en följd av den

• Sida 13
•  Original

Prop. 1979/80: 172

'.»

träffade överenskommelsen genomföra vissa ändringar i förslaget till ny socialtjänstlag.

De diskuterade ändringarna innebar att den plan som landstingskt'nnmu- nen och kommunerna gemensamt skall upprätta över institutitmsvården för området i stället skall ges in till socialstyrelsen. Tillsynen över de institutitmer som tas upp i planen skall vidare åvila st:)cialstyrelsen med de befogenheter som följer med denna tillsyn enligt förslaget till socialtjänstlag.

Socialtjänstlagen har i propt'vsitionen om socialtjänsten utformats i avvaktan på resultatet av de då ännu pägående förhandlingarmt om ett ändrat huvudmamtaskap. Som jag har nämnt har det i prt.»pt_)sitionen förutskickats att eventuella förändringar i förslagen skulle behandlas i detta sammanhang. Socialstyrelsen skall enligt det tidigare framlagda förslaget ha den övergri- pande tillsynen över st')cialtj:'insten. Det har också förutsatts att staten genom redovisningen av institutionsplaneringen skall ha möjlighet att följa utveck— lingen och vid behov ta upp överläggningar med huvudmännen. Det är med tanke på frågornas vikt naturligt att staten vid sådana överläggningar företräds av den centrala myndigheten. Jag kan därför ansluta mig till den ändring som har diskuterats och som innebär att planerna över institutions- vården skall ges in direkt till socialstyrelsen. Det är också följdriktigt att tillsynen över institutionerna — som inte sällan har en Iandstingskommun som huvudman — görs till en uppgift för socialstyrelsen. Ett centralt tillsynsansvar innebär dessutom en administrativ förenkling. Jag förutsätter att organisa— tionskommitten (S 1979:12) för socialstyrelsen beaktar det personalbehm' som förslagen medför i förhållande till socialtjänstpropositionen.

Den närmare innebörden av ändringsförslagen framgär av specialmotive- ringen. [ denna kommenteras också 23 s. som föreslås oförändrad. ytterligare.

Undervisningen av skolpliktiga elever i ungdomsvårdsskolorna och annan undervisning där bör liksom nu stå under skolöverstyrelsens och vederbö— rande länsskolnämnds tillsyn. Det ändrade huvudmannaskapet för ungdoms— värdsskolorna föranleder vissa ändringar i skadförfattningarna. Dessa får övervägas i annat sammanhang.

5.4. Genomförande. personalfrågor

Överenskommelsen innebär att det ändrade huvudmannaskapet m. m. skall gälla fr. o. m. den 1 januari 1983. Denna tidpunkt är väl avvägd med hänsyn till den tid som behövs förden länsvisa institutionsplaneringen och för de avtal som med anledning av ("ix-'erenskonnnelsen skall träffas mellan staten och berörda kommuner och landstingskommuner. Tidpunkten är också motiverad av den tid som behövs för de förhandlingar om anställnings- och ;wlöningsvillkor som skall komma till stånd mellan de övertagande huvud— männen och berörda personalorganisationer.

• Sida 14
•  Original

Prop. 1979/8llzl72 1-4

De anställda vid en institution som tas över av en kommun eller landstingskommun skall enligt överenskommelsen erbjudas anställning hos den nya huvudmannen fr. o. m. den 1 januari 1983. Jag anser det lämpligt att det så snart riksdagsbeslutet är fattat bildas en beredningsgrupp med f't'ireträdare för staten. den kommunalaflandstingskommunala sektorn och berörda personalorganisationer för att kartlägga och samordna frågor av gemensamt intresse rörande löne- och anställmngsvillkor i syfte att så långt som möjligt underlätta dessa förhandlingar.

6. Upprättat lagförslag

I enlighet med vad jag har anfört nu har det inom socialdepartementet upprättats förslag till lag om ändring i förslag till socialtjänstlag.

7. Specialmotivering 22 &

Genom ändringarna görs det klart att bestämmelserna gäller samtliga hem för vård eller boende. inte bara de större institutionerna. oftast drivna av landstingskommunen. berörs således av den gemensamma planeringen titan bl. a. också inackorderings- och behandlingshemmcn. Behovet av hem kan tillgodoses antingen genom att landstingskommunen eller kommunerna själva är huvudmän för institutit'merna eller genom att de använder sig av andra huvudmäns resurser i eller utanför länet. Jag vill erinra om att det i propositionen om socialtjänsten har framhållits att planen över institutions- vården i landstingsomrädet givetvis får ta hänsyn till institutioner som drivs av enskild eller sannnanslutning. Det kan tilläggas att de alkoholpolikliniker för mestadels öppen 'ärd som vid sidan av den reguljära öppna nykterhets- värden drivs av främst kommunerna utgör en betydelsefull resurs när det gäller vården av alkoholmissbrukare. Det får därför fi'irutsättas att också dessa kliniker blir viktiga komponenter i planeringen av behovet av hem för vård eller boende.

Planeringen skall också enligt det nya förslaget vara en gemensam uppgift för landstingskommunen och kommunerna i området. Däremot har redo- visningsskyldigheten till länsstyrelsen slopats. l stället finns i den nya 70 35. som behandlar socialstyrelsens tillsyn. en bestämmelse om att den upprät- tade planen skall ges in till socialstyrelsen.

_3 &

Lagtexten föresläs oförändrad. Bestämmelsen i första stycket om att vården i bl. a. hem för vård eller boende skall bedrivas i samråd med socialnämnden kan emellertid behöva kommenteras ytterligare.

Principen om st:)cialnämndens övergripande vårdansvar är en hörnsten i

• Sida 15
•  Original

Prop. 1979/80zl72 15

den framtida socialtjänsten. Socialnämnden kan inte befria sig från ansvaret för klienten under någon del av vårdkedjan. Det är på socialnämndens ansvar som klienten hänvisas till en institution vars vårdprogram och (övriga förhi'tllanden bedöms lämpliga. Det övergripande värclansvaret har bl.a. avgörande betydelse för hur den vård eller det stöd skall ordnas som katt behövas efter institutittmsvistelsen. Men detär också viktigt för kontinuiteten i vården att kontakten hålls uppe mellan socialnämnden. institutionen och klienten under den pågående vistelsen.

Samtidigt är det givet att det är huvudmannen för instittttioncn som självständigt utforntar och svarar för den vård och behandling som bedrivs i institutionen. Socialnämnden kan därför inte vare sig tvinga på instittttionen en viss klient eller lta beståmntant'lerätt över httr vården skall bedrivas. Socialtjänsten förutsätter att socialnämnden och huvudmannen samrådet" om t. ex. inskrivning. längre permissioner och utskrivning av klienten. De närmare rutinerna för detta samarbete får i allt väsentligt lämnas till landstingskommunerna och kt'tmmunerna att utforma.

I detta sammanhang finns det skäl att beröra 11 å i lagen nted särskilda bestämmelserom vård av unga. l denna anges de befogenheter som ett beslut om vård med stöd av lagen ger socialnämnden. Bl. a. sägs det att socialnämnden bestämmer hur vården av den unge skall ordnas och var han skall vistas under vårdtiden. Dessa befogenheter syftar till att reglera förhållandet till den unge själv och hans föräldrar. De innebär således ingrepp inte bara i den ttnges frihet utan också i den rätt att bestämma över den unge som föräldrarna eller annan vårdttaclshavärc har enligt föräldra- balken. Däremot är paragrafen inte avsedd att reglera förhållandet mellan st:)cialnämnden och huvudmannen för en institution. "l'veksamma placerings- fall förutsätts bli lösta genom samråd med socialnämnden som känner den unge och hans situation och huvudmannen som bäst känner institutionens karaktär och kapacitet.

Det hör till sist anntärkas att vård i första hand bör sökas i hem inom den egna institutionsplanen. Jag vill erinra om att planen skall utvisa vilka institutioner — hem för vård eller boende — som skall finnas inom länet och vilka institutit'msresurscr som disponeras utanför länet. 1nstitutitmsplane- ringen förutsätts i den träffade överenskommelsen vara avslutad före den 1 oktober 1981. Det finns mindre grupper av klienter som har så omfattande vårdbehov att de kräver särskilda resurser hos de institutioner som skall ta sig an dent. Det katt röra sig om kraftigt utagerande ungdomar eller äldre gravt alkoltolskadade personer. Landstingskommunerna och kommunerna mäste gemensamt ta på sig ansvaret för att behovet av vård också hos dessa störande eller annars svårbehandlade vårdtagare blir tillgodosett.

• Sida 16
•  Original

I'rop. 1979/80: 172 lft

(aH-7l kik.

l-lär föreslås att socialstyrelsen i stället för länsstyrelserna skall lta tillsynen över alla hem för vård eller boende. Som ett led i tillsynsverksamlteten skall den plan över irtstitutionsvärden sont kmnmunerna och landstingskotttmu- nen ttpprättar gemensamt enligt 23 & ges in till socialstyrelsen. Styrelsen får därmed en överblick över institutionsvården i landet och kan om det behövs ta tipp ("överläggningar nted oclt ge ltuvudntättttert synpunkter på och råd om ittstitutiortsvårdens utforntnittg.

Det ltar inte ansetts lämpligt att lägga på socialstyrelsen uppgiften att godkänna privata ltcm för vård eller boende. Liksom fallet är beträffande de enskilda värdltentmen bör länsstyrelserna vara tillständsntyndighet och socialnäntuden utöva löpande tillsyn.

1 den ttya 71 # ltar det däremot lagts på socialstyrelsen att besluta om föreläggande att avhjälpa ntissförltallanden vid ltcnt för vård eller boende och. i sista ltand. förbjuda fortsatt verksamhet.

8. Hemställan

Jag hemställer att regeringen föeslär riksdagen att A. anta förslaget till lag om ändring i förslag till socialtjänstlag:

B. bemyndiga regeringen att enligt de förutsättningar och på de villkor som jag har förordat i det föregående godkänna

1. överenskomntelscn mellan staten samt lattdstingsförbundet och Svens- ka kontmunförbundet om ändrat ltttvudrttattttaskap för ungdontsvärdsskolor och rtykterhetsvårclsanstalter nt. m..

2. avtal mellan staten och berörda konununerilartdstingskommuner rtted anledning av överenskommelsen.

9. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att attta de förslag som föredraganden ltar lagt fram.

• Sida 17
•  Original

l'rop. 1979/80: 172 17