Propositionens huvudsakliga innehåll

Vissa ändringar i stödet till dagspressen föreslås. Förslagen bygger till övervägande del på dagspresskommitténs (B 1978:01) betänkande (SOU 1980: 32) Stödet till dagspressen. I propositionen betonas att det statliga stödets allmänna inriktning bör upprätthållas. med huvudsyftet att verka för konkurrens och mångfald inom dagspressen.

Staten har sedan år 1967 gett stöd till dagspressen. enligt regler som sedan vid olika tillfällen ändrats. Genom förslagen i propositionen erhäller få- och flerdagarstidningar med högst 20% i hushållstäckning en viss begränsad höjning av produktionsbidragen till en sammanlagd kostnad av 21.4 milj. kr. Samdistributionsrabattcn. utvccklingsbidraget och etable- ringsstödet reduceras i mindre utsträckning, vilket ger en sammanlagd besparing på 12.1 milj. kr.

Vikten av ökad samverkan mellan tidningsföretag understryks. Tidning- arna bör själva ta ansvar för effektivisering och kostnadsbcsparingar ge- nom olika former av samproduktion. vilket också skulle göra branschen bättre rustad att bemöta tillfälliga konjunktursvängningar.

De sammanlagda kostnaderna för förslagen i propositionen uppgår för budgetåret 1981/82 till 337!» milj. kr. till stöd till dagspressen. Härtill kommer 25 milj. kr. i form av reservationsanslag till län till dagspressen ur pressens länefond.

• Sida 2
•  Original

Prop. 1980/81: 137 2 Utdrag UTBlLDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1981-02-19

Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande. och statsråden Ullsten. Bohman. Wikström. Friggebo. Mogård. Dahlgren. Åsling. Söder. Krön- mark. Burenstam Linder. Johansson. Wirtén. Holm. Andersson. Boo. Winberg. Adelsohn. Danell. Petri. Eliasson.

Föredragande: statsrådet Wikström

Proposition om stödet till dagspressen

1. Inledning

Med stöd av regeringens bemyndigande den l9_ianuari 1978 tillsattes en kommitté med åtta ledamöter' för att göra en allmän översyn av bestäm- melserna om statligt stöd till dagspressen. Kommittén. som antog namnet dagspresskommitten (B 1978101). lade ijuni 1980 fram slutbetänkandet (SOU 1980:32) Stödet till dagspressen. En sammanfattning av betänkandet bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga !.

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av statskontoret, rikvevisiunsverket (RRV ). näringsfrihemunbmlsmannen lNO). pl'essn'ids- m'irnnden. ("entra/urganisationen SACO/SR (SACO/SR). Tiiinsn'nzännens ('entralorganisrlrimr (TCO). l.andsorganisalionen iSverige (LO). Svenska arbelsgit'arefi'ireningen (SA F). Svenska jonrna/islfå'irbunde!. Grafiska _lålc'kj/örbumlet. Svenska Iiclningsutgii'al'e/i'irenirr_t_rell (TU). Svenska veeko- pressens tidningsulgivarefi'irening (VECTU). Föreningen Svensk _l'aek- press (FACTU). .S'venska annunsbladsulyft'urefi'ireningen. A—pressen AB. Liberala nyhetsbyrån. Centerns presstic'insl. FLT Press AB och Tidningar- nas telegram/[vrå (TT).

Härutöver har skrivelser inkommit frän lies-li Päevaleht. Posie/Is distri- hn!ionsrörelse. statens im'midrarverk (SlV). AB Tim/vrf). Grafiska arbets- givare- ueh industriorganimtiunerna (GAI). .S'_vnskadmles riksfi'irbuml

' Justitieombudsmannen Per—Erik Nilsson. ordförande. samt riksdagsledamoten Gösta Andersson. utredningssekreteraren Sven Andersson. däv. borgarrådet Per- Olof Hanson. sekreteraren Urban Karlsson. riksdagsledamot—rn Sven-Erik Nordin. riksdagsledamoten ()lle Svensson och partisekreteraren Lars F. Tobisson.

• Sida 3
•  Original

Prop. 1980/81: 137

'.A

(SRF) samt kulturnämnder/ia i Boden. Jokkmokk. Norsjö. Skellefteå (n'/r Vilhelmina kommuner.

En sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

En sammanfattning av en av utredningen utarbetad översikt av dags— pressens ekonomi är 1979 bör fogas till protokollet som bilaga 3.

[ prop. 1980/81: 100 (bil. 12 s. 98) har jag anmält att jag avsåg att förelägga riksdagen en särskild proposition om åtgärder för stöd till dags- pressen som bygger på de förslag som har presenterats av dagspresskom- mittén i betänkandet Stödet till dagspressen. l avvaktan på denna proposi- tion har regeringen föreslagit riksdagen att för budgetåret 1981/82 beräkna dels ett förslagsanslag benämnt Stöd till dagspressen av 298 300000 kr.. dels ett reservationsanslag benämnt Lån till dagspressen av 15000000 kr. Jag anhåller nu att få ta upp dessa frågor.

2. Föredragandens överväganden

2.1. Allmänna synpunkter

Dagspresskommitten har i sitt slutbetänkande Stödet till dagspressen granskat det statliga presstödet och utvärderat de nuvarande stödformer- nas effekter och betydelse. Kommittén har haft i uppgift att särskilt belysa möjligheterna att utforma bidragsreglerna så att de stimulerar till ökad produktionssamverkan och andra kostnadsbcsparingar genom samverkan samt även i övrigt befrämja god hushållning. Kommittén har utgått ifrån att de eventuella förändringar i presstödet som kttnde tänkas bli resultatet av översynsarbetet skall rymmas inom ramen för begränsade utgiftsökningar i förhållande till vad som f. n. anvisas för stöd till dagspressen över stats- budgeten.

Kommittén konstaterar att det statliga stödet syftar till att dels förbättra de ekonomiska villkoren för tidningar i marknadsmässigt underläge. dels underlätta etablering av komplementtidningar. Prcsspolitikens mål är att vända koncentrationsprocessen inom dagspressen och verka för konkur- rens och mångfald. Reglerna för bidragsgivningen skall därför vara så konstruerade att huvuddelen av bidragen går till tidningar som har ekono- miska svårigheter pä grund av sin ställning på marknaden.

Kommittén framhåller att presstödet under 1970-talet har åstadkommit viktiga förändringar i dagspressens strukturutveckling. Konkurrensen hari stora delar av landet återtagit den styrka den hade i slutet av 1960-talet. och en rad nya tidningar av komplementkaraktär har startats. Det finns två grupper inom dagspressen som utan presstöd skulle behöva ompröva sin verksamhet. Den ena är fädagarstidningar med högst 209? i htishällstäck- ning på utgivningsorten och den andra llerdagarstidningar med högst 40 % i

• Sida 4
•  Original

Prop. 1980/81: 137 4

hushållstäckning. För övriga grupper är den ekonomiska handlingsfriheten tillräckligt stor. Kommittén har inte funnit några presspolitiska eller press- ekonomiska motiv till att ändra stödets inriktning eller allmänna utform- ning. De förslag till regeländringar som kommitten framlägger ligger med två undantag inom ramen för presstödcts rådande struktur.

Ett flertal remissinstanser däribland TCO. LO. Svenska journalistför- bundet. Grafiska fackförbundet. TU och A-Pressen AB ansluter sig till utredningens uppfattning att det inte finns några presspolitiska eller press- ekonomiska skäl att ändra inriktningen eller den allmänna utformningen av presstödet. Däremot efterlyser statskontoret förenklingar i stödsystemet och förordar en ordning där presstödsnämnden ges möjlighet att göra en skälighetsbedömning när den fördelar stödet. Denna bedömning skulle gälla både bidragsmottagare och stödets storlek. RRV anser att stödet bör vara mera utpräglat selektivt och syfta till att ge en tillfällig hjälp åt tidningar i ekonomiska svårigheter. Liksom statskontoret anser RRV att mängden stödformer gör systemet svårhanterligt. och menar att det varit värdefullt om kommittén diskuterat differentieringen av presstödet. RRV anser också att presstödet bör ges en sådan inriktning att samverkan mellan tidningar främjas. och NO tindrar om det inte vore möjligt att i större utsträckning sammankoppla stödet med stimulans till kostnadsbe- sparingar. t.ex. så att en förutsättning för stöd skulle vara att tillgängliga produktionsrcsurser utnyttjas effektivt.

Enligt min uppfattning har det statliga presstödet under 1970-talet på det hela taget haft avsedd verkan. Genom att stödja tidningar i marknadsmäs- sigt undcrlägc och bidra till etableringar av komplementtidningar har presstödet verkat för konkurrens och mangfald och därmed en breddad och fördjupad demokrati. Även om en omarbetning av presstödets struktur i och för sig skttlle kunna leda till vissa förenklingar. anser jag inte att sådana ingrepp är påkallade. Nuvarande stödformer har visat sig i stort sett ändamålsenliga. och i likhet med dagspresskommitte'n och de tlesta remissinstanserna anser jag att presstödets nuvarande utformning och allmänna inriktning bör behållas.

jag vill dock understryka att även om man från statens sida varit beredd till stödinsatser framför allt för att säkra en mångfald inom pressen. ligger det primära ansvaret för pressens framtid givetvis på tidningstöretagen själva. Dessa bör därför söka effektivisera och rationalisera sin verksam- het i största möjliga män. En förutsättning både för en stabilare konkur- renssituation och olika tidningars möjligheter att hävda sig är att företagen är beredda att samverka. Samverkan kan etableras pä flera sätt och bör eftersträvas i så stor utsträckning som det är möjligt utan att den enskilda tidningens självständighet och egenart äventyras. Enligt min mening bör det statliga stödct i högre grad än vad som hittills har varit fallet användas för att stimulera till olika samverkansformcr.

• Sida 5
•  Original

Prop. [980/81: 137

'Jl

2.2. Ekonomiska ramar för presstöd

Dagspresskommittén har analyserat dagspressens ekonomi under de senaste åren. Utvecklingen var åren 1978 och l979 relativt gynnsam. Bland de bidragsberättigade tidningarna redovisade gruppen fådagarstidningar med högst 20% i hushållstäckning klara resultatförbättringar år 1979. även _ om gruppen är beroende av statligt bidrag för sin utgivning. Fådagarstid- ningar med mer än 20% i hushållstäckning har vanligen en gynnsam situation. Flera tidningsföretag förbättrade avsevärt sin ekonomi är l979. och något generellt stödbehov finns inte för denna grupp. Bland flerdagars- tidningarna befinner sig landsortstidningarna med högst 20% i hushålls- täckning i ett bekymmersamt läge. Sedan år l977 har dessa tidningar legat på underskott efter presstöd på mellan ] och 3,5 milj. kr.. och gruppen berördes knappast av den trendmässiga förbättringen år 1979. Landsorts- tidningar med högst 40% i hushållstäekning har en bättre ekonomi än den förra gruppen. och denna grupp är överlag eknomiskt stabil. Bland övriga landsortstidningar med 4—7 nr per vecka noterade flera tidningsföretag resultatförbättringar år 1979. En rad tidningar vände förlust i överskott eller lyckades höja överskottet.

Av de fyra storstadstidningarna Arbetet. Skånska Dagbladet. Dagen och Svenska Dagbladet visade de två förstnämnda ett knappt överskott år l978. medan Dagen hade ett litet och Svenska Dagbladet ett mycket stort underskott. År 1979 höjdes bidragen vilket bidrog till att de tre förstnämn- da åter redovisade knappa överskott och Svenska Dagbladet bl.a. därför kunde halvera sin förlust. Med undantag av Aftonbladet gick också kvällspressen framåt. Övriga dagstidningar. t. ex. tidningar på andra språk än svenska. tidningar med distribution i huvudsak utanför riket. samt tidningar på Gotland har i många fall vissa ekonomiska bekymmer. även om resultatförbättringar noterades under år 1979.

Dagspresskommittén klargör att dagspressens ekonomi är l978 var ge- nomgående god. Även analysen av l979 års siffror visar på god lönsamhet. och utvecklingen för år 1980 bedöms ha varit gynnsam för de flesta företa- gen trots en mot slutet av året försämrad annonskonjunktur. Mot denna bakgrund föreslog jag i propositionen (l980/8l : 20) om besparingar i stats- verksamheten m.m. att dagspresstödet borde reduceras med 30 milj. kr. budgetåret 1981/82 och att reduktionen till sin huvuddel borde kunna tas ut genom en sänkning av samdistributionsrabatten. Konstitutionsutskottet (KU l980/8l :9) ansåg att besparingar kunde göras även på presstödsområ- det. Besparingarnas fördelning och inriktning fanns det enligt utskottet anledning att återkomma till när det aviserade förslaget skulle föreläggas riksdagen. Riksdagen hade inget att erinra mot konstitutionsutskottets förslag (rskr l980/81z58).

Det finns emellertid tecken på att den gynnsamma utvecklingen från åren 1978 och l979 nu håller på att vända. Morgontidningarnas ekonomi

• Sida 6
•  Original

Prop. 1980/81: 137 (»

bestäms i stor utsträckning av deras ställning på annonsmarknaden. Under tredje kvartalet 1980 förmärktes en avmattning i tidningarnas annonsackvi- sition. I september noterades en klart negativ tendens med en minskning av annonsvolymen för hela dagspressen på 3.7'7r- i förhällande till samma period föregående år. Förluster gjordes främst i Iandsortspressen. ! no- vember drabbades även storstadspressen av annonsbortfall i storleksord- ningen 3—8%. Under början på är 1981 har den negativa tendensen ytterli- gare förstärkts. mcd en nedgång för storstadspressen på mer än 10'..7r. Flera tidningsföretag räknar med en ytterligare minskning av annonsvolymen. Annonsbonfallet kan bli väsentligt större än beräknat. Vissa stora annon— sörer har meddelat att man har för avsikt att skära ner sin annonsering i dagspressen högst avsevärt. Om detaljhandeln i övrigt gör liknande reduk- tioner. skulle det kunna innebära markanta annonsförluster för dagspres- sen. Om prognoserna för utvecklingen på annonsmarknaden är 1981 visar sig vara riktiga kan stora delar av dagspressen råka i allvarliga ekonomiska svårigheter.

Mot denna bakgrund anser jag det befogat att revidera min tidigare uppfattning att en besparing på presstödet på 30 milj. kr. vore möjlig att genomföra.

Av skäl som jag strax skall beröra bedömer jag att en besparing vad gäller produktionsstödet inte är möjlig. En mindre besparing på samdistri- butionsrabatten bör dock kunna genomföras. Denna rabatt har lett till en snabb uppbyggnad av en fysisk samdistribution. Betydande rationalise- ringsvinster har gjorts. samtidigt som distributionen inte längre är en konkurrensfaktor riktad mot mindre tidningar. Dagspressen torde vara klar över fördelarna med det rådande systemet. och en mindre redtiktion av utgående rabatter torde inte hota det uppbyggda systemet. Jag föreslår därför att rabatten sänks generellt med ett öre per utdelat exemplar. Detta skulle ge en besparing på 9.1 milj. kr.

Jag anser också att anslaget för utvecklingsbidrag bör sänkas från 12.0 till 10.0 milj. kr. En sådan sänkning skulle knappast verka inskränkande på det utvecklingsutrymme som finns inom dagspressen. i synnerhet inte om bidrag utgår enligt den prioriteringsordning som jag kommer att föreslå i det följande. En reduktion av etableringsstödet från 4.8 till 3.8 milj. kr. bör också kunna genomföras. De anförda medelssänkningarna skulle innebära en sammanlagd besparing på 12.1 milj. kr.

För att upprätthålla den statliga presspolitikens huvudsyfte. konkurrens och mångfald. är det enligt min mening nödvändigt att nu stötta de tidning- ar som träffas hårdast av en vikande annonsmarknad. dvs. lågtäckningstid- ningarna. Dagspresskommittén framhåller att både lå- och flerdagars låg- täckningstidningar skulle behöva ompröva sin verksamhet om de inte hade tillgång till ett substantiellt presstöd. Det är att märka att kommitténs analyser bygger på de jämförelsevis goda åren 1976—1978. Den positiva utvecklingen är 1979 har inte förmått stabilisera ekonomin för flerdagars-

• Sida 7
•  Original

Prop. 1980/81: 137 7

tidningarna med högst 20 % i hushållstäckning. Om dessa tidningars posi- tion inte förstärks. kan utvecklingen leda till ett växande antal monopol- orter. För att förhindra att dagspresstrukturen utvecklas i sådan riktning fordras enligt min mening att stödet till dessa tidningar förstärks. Jag föreslår därför en uppräkning av produktionsbidragen på 15532? för flerda- garstidningar med högst 206")- i hushållstäckning. Den föreslagna höjningen bör åtföljas av vissa justeringar i de maximibelopp som gäller för produk- tionsbidragen. Maximibeloppet för storstadstidning som utkommer minst fyra gånger i veckan bör således höjas från 25 740000 kr. till 29 (100000 kr. För landsortstidning som utkommer minst fyra gånger i veckan och vars täckningstal uppgår till högst 209? bör maximibeloppet höjas från 6300000 kr. till 7245 000 kr. Den sammanlagda kostnaden för dessa förändringar har beräknats till 19.1 milj. kr.

Det är fullt klart att också fådagars lågtäckningstidningar kommer att drabbas hårt av en konjunkturnedgång. Många av dessa tidningar skulle knappast existera utan presstöd. För att föregripa en snabb. negativ ut- veckling vill jag föreslå att produktionsbidraget för dessa tidningar höjs från 750000 kr. till 800000 kr. för icke-rikstidningar och från 1 500000 kr. till 1600000 kr. för rikstidningar som utkommer en dag i veckan. För rikstidning som utkommer två dagar i veckan bör produktionsbidraget höjas från 1500000 kr. till 1725000 kr. Den sammanlagda kostnaden för dessa förändringar kan beräknas till 2.3 milj. kr.

Den sammanlagda ökade kostnaden för såväl fler- som fådagarstidningar kan alltså uppskattas till 21.4 milj. kr.

Jag vill i detta sammanhang behandla frågan om hur presstödet skall relateras till kostnadsutvecklingen.

Dagspesskommitten framhåller att en tidnings ekonomi idag i stor ut- sträckning bestäms av tidningens ställning på annonsmarknaden. Syftet med produktionsbidragen är att kompensera svagare tidningar för bris- tande annonsintäkter. Följaktligen måste produktionsbidragen för att mot- svara sitt syfte rent teoretiskt följa utvecklingen på annonsprismarknaden. Kommittén konstaterar att så inte har varit fallet Linder senare år. Trots att statsmakterna med vissa mellanrum räknat upp produktionsbidragen så har kompensationen för bristande annonsintäkter i realiteten gradvis för- svagats. Kommitténs analyser anses inte tyda på att dagspressens annons- beroende avtar. Kommittén tar för givet att det kommer att krävas åter- kommande höjningar av bidragen. För att motverka en successiv urholk- ning av presstödet föreslår man därför att ett automatiskt uppräkningssys- tem baserat på annonsprisutvecklingen införs fr.o.m. den 1 juli 1981. Uppräkningsmetoden bör prövas under en period av minst fem år.

Ett antal remissinstanser (bl.a. TCO och LO) hälsar förslaget med tillfredsställelse som en säkerhet mot risken för tidningsnedläggningar. Majoriteten (statskontoret. RRV. NO. TU och SAF) är emellertid kritisk. Statskontoret och RRV menar att en indexreglering skulle strida mot

• Sida 8
•  Original

Prop. 1980/81: 137 s

strävanden att minska automatiken i de offentliga utgifterna. RRV och näringsfrihetsombudsrnannen anser också att ett index innebär en priorite- ring av presstödet framför andra offentliga utgifter som inte har likvärdiga garantier. Enligt NO och TU är det också generellt svårt att skapa ett korrekt och väl fungerande index. och statsmakterna skulle sannolikt av en rad skål med vissa mellanrum föranledas att företa en översyn av systemet och görajusteringar. Jag delar dessa invändningar. Omständigheterna för de tidningsföretag som uppbär presstöd är skiftande i det enskilda fallet. och en automatisk uppräkning skulle sannolikt kräva ett flertal ingrepp för att åstadkomma likartade villkor för alla. Det kan också vara principiellt betänkligt att indexreglera statliga bidrag av denna art. bl.a. skulle en sådan reglering kunna ge intryck av att stödet till enskilda tidningar är permanent. och dessutom att stödet ingår som en del i en branschstruktur som inte förväntas undergå några egentliga förändringar. Av dessa orsaker kan jag inte acceptera förslaget. Förändringar i stödets omfattning och inriktning bör göras med vissa mellanrum och bestämmas av den faktiska situationen för den delen av pressen som är i behov av stöd.

2.3. Ändringar i stödsystemet

2 .3 . I Dugxridnin_tlewg/"cppc'!

1 presstödssammanhang avses med dagspress dels allmänna nyhetstid- ningar, dels publikationer av dagspresskaraktär med minst ett nummer per vecka. Dagspresskaraktär får en publikation om den har allmänna nyhets- tidningars innehållsstruktur och redigeras som sådana. Dagspresskommit- tén konstaterar att det oftast är uppenbart om en publikation har dags- presskaraktär eller inte. Däremot kan vissa problem uppstå vid gränsdrag- ningen mellan publikationer av dagspresskaraktär och organisationstid- ningar. Kommittén ser ingen anledning att ändra gällande definitioner. Beträffande hittillsvarande praxis att bedöma en edition av en tidnings upplaga som självständig om andelen särskiljande redaktionellt innehåll är minst 51 % anser kommittén att det knappast finns några presspolitiska skäl att höja kravet på andelen unikt material.

Presstödsnämnden framhåller i sitt remissvar den ekonomiska betydel- sen av att bli klassificerad som dagstidning i form av skatteförmäncr och bidragsmöjligheter. Det finns enligt nämnden en klar tendens att tidningar genom produktförändringar m.m. försöker anpassa sig till dagstidningsbe- greppet. en tendens som man anser kommer att förstärkasju förmånligare dagspressen behandlas jämfört med andra tidningar och tidskrifter. På samma sätt hävdar nämnden att bestämmelsen om andelen särskiljande redaktionellt innehåll i en självständig edition stimulerar företag att skapa bidragsberättigade editioner. Eftersom avgränsningen är svår. samtidigt som utslaget har stor ekonomisk betydelse för ett tidningsföretag. skulle det enligt nämnden vara värdefullt med en viss flexibilitet i regelsystemet.

• Sida 9
•  Original

Prop. 1980/81: 137 9

Rätten till produktionsbidrag kunde t. ex. ställas i relation till andelen unikt material med en nedre gräns vid de 51 % som f.n. gäller. Presstödsnämn- den anser också att rikstidningskravet bör konkretiseras och skärpas. eftersom en tidning relativt lätt kan skaffa sig den spridning i olika delar av landet som behövs för att erhålla stöd som rikstidning. Nämnden föreslår att rikstidning definieras som "en tidning vars upplaga till övervägande del avsätts utanför utgivningsregionen men i olika delar av landet och i minst hälften av A-regionerna". Kravet på en abonnerad upplaga på minst 10000 ex. bör enligt nämnden kvarstå.

Som jag tidigare har anfört är det viktigt att presstödet trots sin selektiva karaktär utgår efter allmänt verkande regler. Det är då viktigt att dessa regler är sådana att utrymmet för inte avsett utnyttjande och missbruk är så litet som möjligt. Mot bakgrunden av det samhällsekonomiska läget nu och inom överskådlig framtid är det också väsentligt att tillgängliga re- surser kommer den angelägna och behövande delen av tidningarna till del.

Jag finner därför att presstödsnämndens förslag till preciseringar bör genomföras. Dagstidningsbegreppet bör därför avse allmän nyhetstidning och publikation av dagspresskaraktär med reguljär nyhetsförmedling och/ eller allmän politisk opinionsbildning. En sådan definition överensstämmer med nuvarande praxis. '

Jag anser vidare i likhet med presstödsnämnden att. en edition av en tidning bör innehålla en större andel unikt material för att anses vara självständig än vad som för tillfället gäller. Produktionsbidrag till en själv— ständig edition bör därför utgå i proportion till andelen unikt material. på så sätt att bidraget börjar utgå vid 51 % sådant material. För att uppnå fullt produktionsbidrag enligt den nuvarande ordningen skall i fortsättningen krävas 65%. Däremellan höjs bidraget stegvis i takt med att andelen unikt material ökar. på så sätt att varje procent unikt material ökar bidraget med en femtondel. Dessa regler bör införas fr.o.m. bidragsåret 1981. Bestäm— melsen torde hindra spekulativa editionsstarter. För självständiga editio- ner som år 1980 har uppburit fullt bidrag genom att de innehållit mer än 50% eget redaktionellt innehåll. bör särskilda hänsyn tas som ger tidnings- företagen en rimlig möjighet att anpassa sig till de skärpta kraven. För dessa editioner bör de nya reglerna införas först bidragsåret 1985. Genom att andelen eget redaktionellt innehåll bedöms utifrån förhållandena året innan bidragsåret. kommer de nya skärpta reglerna att tillämpas på utgiv- ningen efter den 1 januari 1984 för dessa editioner.

Av samma anledning bör definitionen av rikstidning förändras. Som rikstidning bör räknas en tidning vars upplaga till övervägande del avsätts utanför utgivningsregionen men i olika delar av landet och i minst hälften av A-regionerna. Spridning i en A-region bör anses föreligga när minst 50 exemplar avsätts i regionen. Kravet på en abonnerad upplaga på minst 10000 exemplar bör kvarstå.

• Sida 10
•  Original

Prop. 1980/81: [37 10

2.3.2. Produktionsbidrag

Jag har tidigare i avsnitt 2.2 redogjort för mina förslag om ökat produk- tionsstöd för i huvudsak lågtäckningstidningar. [ detta avsnitt tar jag upp de förslag beträffande produktionsbidragen som dagspresskommittén har lämnat.

Huvuddelen av det statliga presstödet utgår f.n. i form av produktions- bidrag. Det finns tre huvudgrupper av tidningar med rätt till fullt produk- tionsbidrag, nämligen fådagarstidningar med högst 20% i hushållstäck- ning, flerdagarstidningar med mer än 10000 ex i upplaga och högst 40% i hushållstäckning. samt flerdagarstidningar med högst 10000 ex i upplaga och högst 50% i hushållstäckning. Produktionsbidrag utgår i regel till tidning som är i huvudsak abonnerad. har minst 2000 ex i abonnerad upplaga. har en annonsdel på mindre än 50%. har ett abonnemangspris som inte uppenbart avviker från abonnemangspriset för liknande tidningar. samt som inte ges ut av företag som ger ut annonsblad i betydande omfattning eller som står i nära förhållande till sådant företag.

Dagspresskommittén föreslår vissa ändringar i tilldelningsreglerna. Med avseende på fådagarstidningar föreslås att det skall räcka att uppla- gan är abonnerad till övervägande del. dvs. till 51 % så att tidningen för en kortare period skall kunna marknadsföras — t. ex. genom ökad satsning på lösnummerförsäljning — under en etablerings- eller relanseringsfas utan att produktionsbidraget äventyras. Vidare föreslås att kravet på högsta an- nonsandel skärps från 50%. till 40% för att ytterligare markera att stödet avser s.k. redaktionella komplementtidningar. Dessutom har kommitten kommit fram till att det bör sättas ett krav på lägsta volym redaktionellt innehåll för att garantera ett rimligt ansvar för information och opinions— bildning. Kommittén föreslår att en tidning skall ha minst I 300 spaltmeter redaktionellt utrymme per år för att kunna komma ifråga för produktions- bidrag. Slutligen har kommittén funnit det motiverat att föreslå ett högre bidrag till fådagarstidning med riksspridning som kommer ut med mer än ett nummer per vecka. eftersom kostnaderna här är väsentligt högre än vid lokal eller regional endagsutgivning. Kommittén föreslår att bidraget höjs från 1.5 till 2.4 milj. kr.

] remissbehandlingen har inga argument framförts mot dessa regel- ändringar. även om presstödsnämnden finner den föreslagna skärpningen av annonsandelskravet mindre angelägen med hänsyn till den begränsning på annonsmarknaden som redan markeras i fådagarstidningärnas hushålls— täckningstal. Enligt min uppfattning är förslagen väl ägnade att främja de presspolitiska ambitioner som är förenade med produktionsbidraget och bör därför genomföras. Den särskilda höjningen för fådagarstidning med riksspridning som kommer ut med mer än ett nummer per vecka bör dock som jag tidigare har framhållit begränsas till 1592. dvs. från 1.5 till 1.725 milj. kr.

Utredningen föreslår också vissa ändringar i villkoren för både fä-

• Sida 11
•  Original

Prop. 1980/81: 137 II

och flerdagarstidningar. För att undvika att ett tidningsföretag kvalificerar sig för produktionsbidrag genom taktisk placering av huvudre- daktionen i en större kommun än den som verksamheten egentligen avser. bör presstödsnämnden enligt utredningen ges möjlighet att i sina bedöm- ningar beräkna täckningstalet för annan kommun än den där huvudredak- tionen ligger. Vidare anser utredningen att uttrycket ”liknande tidningar" i kravet om tidningens abonnemangspris är diffust. och menar att utgångs- punkten skall vara det genomsnittliga priset för alla tidningar i samma kategori. dvs. med samma utgivningsfrekvens och liknande spridnings- oeh konkurrensförhållanden.

Presstödsnämnden tillägger i sitt remissvar att abonnemangspriset borde svara mot den rörliga särkostnaden för det abonnerade exemplaret. An- nars accepterar man att ökade upplagor leder till ökade förluster. som kan åberopas för ytterligare stödåtgärder. Jag anser själv att det är önskvärt att en bransch som arbetar med vissa svårigheter eftersträvar abonnemangs- priser som täcker de rörliga särkostnaderna. [ övrigt har remissinstanserna inte något att invända mot utredningens förslag vad gäller ändringar i villkoren för både få och flerdagarstidningar. Jag förordar därför att utred- ningens förslag genomförs.

Ett särskilt problem inom presstödet har varit den konkurrens dagstid- ningarna utsätts för från annonsblad. dvs. publikationer som kan ut- nyttjas av konkurrerande annonsörer och som sprids regelbundet och gratis till samtliga hushåll inom ett bestämt område. Genom att ta annon- sering från dagstidningarna har annonsbladen ansetts försvaga den ekono- miska basen för tidningarnas redaktionella engagemang i nyhetsförmedling och opinionsbildning. 1972 ars pressutredning bedömde att konkurrensen från annonsbladen inte utgjorde ett så stort hot mot dagspressen att särskil- da åtgärder från statsmakternas sida vad nödvändiga. Under 1970-talet har emellertid annonsbladsbransehen expanderat väsentligt. För att inte riske- ra att presstöd indirekt skulle bidra till att förvärra konkurrenssituationen bestämde statsmakterna år 1980 att presstöd inte skall kunna utgå till tidningsföretag som ger ut annonsblad i en i förhållande till tidningsutgiv- ningen betydande omfattning eller som står i nära förhållande till företag som ger ut annonsblad i sådan omfattning. Regeln har betraktats som tillfällig i avvaktan på dagspressl-Lommitténs ställningstagande (prop. 1979! 80: 100 bil. 12. KU 1979/80:41. rskr l979/801229).

Dagspresskommittén har genomfört en omfattande analys av annons- bladsbranschen. Kommittén kommer till slutsatsen att dagstidningarna i sin höga hushållstäckning har goda möjligheter att bemöta lågpriskonkur- rensen från annonsbladen. Eftersom man föreslår en skärpning av reglerna för produktionsbidrag till fådagarstidningar. och eftersom '1'U ställt sig bakom stränga krav på återhållsamhet bland medlemsföretagen. anser kommittén att den nuvarande regeln kan avvaras. Enligt kommitténs upp- fattning finns det goda skäl att anta att branschen kan lösa sitt annons- bladsproblem utan ingripande från statsmakterna.

• Sida 12
•  Original

Prop. 1980/81:157 12

] remissbehandlingen har ett flertal instanser (presstödsnämnden. 'l'CO. Svenska Journalistförbundet. TU och A-pressen AB) framfört uppfattning- en att annonsbladen alltjämt skapar ekonomiska problem för dagspressen genom att exploatera den annonsmarknad som tidningarna behöver för att finansiera information och opinionsbildning. uppgifter för vilka annonsbla- den inte påtar sig något nämnvärt ansvar. Presstödsnämnden framhåller också att ett företag som i betydande omfattning ger ut annonsblad kan avse att med utgivningen av en abonnerad tidning skapa status åt företaget och dess utgivning av annonsblad. och genom samannonsering nå annons- kategorier som annonsbladen ensamma har svårt att nå. Nämnden kan inte se att det finns presspolitiska skäl att medverka till en sådan utveckling. Om annonsbladsutgivare vill ge ut reguljära tidningar bör detta enligt nämndens mening ske med stöd från intäkterna på annonsbladen. inte med produktionsbidrag.

Det kan i och för sig vara tveksamt att låta presstödsförordningen innehålla en regel som kan begränsa en verksamhet som fyller vissa behov. Emellertid har annonsbladsverksamheten en sådan karaktär att en regel som förhindrar en sammankoppling med bidragstagande dagstidningar knappast torde innebära en inskränkning av förutsättningarna för verksam- heten som sådan. Däremot skulle ett borttagande av regeln. med påföl- jande stimulans för annonsbladen att etablera sig på dagstidningsmarkna- den. försämra villkoren för den övriga dagspressen. På längre sikt skulle effekten kunna bli ett nytt konkurrensmönster. där vissa dagstidningar med annonsbladsutgivning skulle få ett konstlat ekonomiskt övertag ge- nom kombinationen av presstöd och annonsbladsutgivning. Jag anser där- för att regeln som utestänger tidning med betydande annonsbladsutgivning från produktionsbidrag bör stå kvar.

Publikationer på andra språk än Svenska. bl.a. allmänna nyhetstid- ningar har rätt till statsbidrag enligt särskild ordning.

När produktionsbidragen infördes som en form av det statliga dags- presstödet år 1971 utestängdes dagstidningar på andra språk än sve n sk a. Motiveringen var att sådana tidningar på grund av språket inte kunde anses bidra till att förstärka och fördjupa den svenska demokratin. och att tidningarnas konkurrensförhållanden var mycket speciella. År 1977 ändradesreglerna så att produktionsbidrag under vissa förutsz'ittningar kan utgå till tidningar på andra språk än svenska. nämligen om tidningen i huvudsak sprids i Sverige. i huvudsak-berör svenska förhållanden samt i huvudsak vänder sig till läsare i Sverige. Senare innehållsanalyser har visat att de åsyftade tidningarna knappast motsvarar dessa krav. vilket bl.a. har lett till förslag i riksdagen att kravet om svenska förhållanden skall mil- dras.

Dagspresskommittén har haft i uppgift att genomföra en särskild gransk- ning av förutsättningarna för denna tidningsgrupp att erhålla statligt pres- stöd. Därvid har man kommit fram till att stöd som hittills bör utgå endast i

• Sida 13
•  Original

Prop. 1980/81: 137 13

undantagsfall och endast i form av produktionsbidrag. Kommittén föreslår att man i förordningen om statligt stöd till tidningar på andra språk än svenska skall sänka kravet på andelen redaktionsvolym om svenska för- hållanden från "i huvudsak" till "till övervägande del". vilket i procent räknat innebär en sänkning från 70 till 51. Jag anser att den föreslagna förändringen är både rimlig och ändamålsenlig. Jag delar även i övrigt utredningens bedömning om stödets ambition och räckvidd.

'l'U påpekar att dagspresskommitten i det nya förslaget till förordning om statligt stöd till dagstidningar utgår från att det pappe r som dags- pressen förbrukar har en ytvikt av 49 g/m3. TU uppger att 90% av papperskonsumtionen för år 1981 kommer att avse 45 gij-papper och föreslår att denna vikt intas i förordningen och att stödbeloppen omräknas i motsvarande omfattning. Jag ansluter mig till förslaget.

Kritik har riktats mot produktionsstödets konstruktion i meningen att det leder till effekter som inte är avsedda. Från olika håll har några tidningar kritiserats för att utnyttja sitt stöd till en konstlad redak- tionell utbyggnad. En plötsligt ökad redaktionell spaltvolym i vissa tidningar anses kunna framtvinga liknande svarsåtgärderi konkurrentförc- tag och följaktligen leda till en utveckling av onaturliga kostnadsökningari företagen. Den konstlade redaktionella expansionen uppges ha två or- saker. Dels gäller det tidningar som ej har maximalt produktionsbidrag och därför med redaktionell utbyggnad åstadkommer en höjd pappersförbruk- ning som i sin tur ger högre bidrag. eftersom produktionsbidraget baseras på pappersförbrukningen. Vidare gäller det tidningar som genom lågpris- satsningar kraftigt bygger ut sin annonsdel för att sedan. när denna närmar sig gränsen för vad som tillåts för presstöd. avbalansera annonsandelen med redaktionell utbyggnad. Det är inte önskvärt att presstödet bidrar till konkurrensstörningar av detta slag. Emellertid berör anmärkningarna f. n. endast ett fåtal tidningar med mindre god ekonomi och har därtill varit av relativt begränsad omfattning. Det är icke desto mindre angeläget att statsmakterna följer utvecklingen med vaksamhet för att i förekommande fall överväga behovet av en eventuell reglering.

2.3.3. Etableringsstöd

Etableringsstöd lämnas för nyetablering av fådagarstidning som tros kunna uppfylla villkoren för produktionsbidrag efter ett års utgivning. Stödet utgår i form av ett ränte- och amorteringsfrit': lån. som efterskänks om tidningen uppfyller villkoren för produktionsbidrag. 1 annat fall sägs lånet upp till betalning.

Dagspresskommittén hävdar att det knappast finns några skäl till att ändra de generella reglerna för etableringsstödet. Däremot är det enligt kommittén lämpligt att det utvecklingsbidrag som f.n. utgår till fådagars- tidning som går över till-flerdagarsutgivning i fortsättningen betecknas som etableringsstöd.

• Sida 14
•  Original

Prop. 1980/81: 137 14

I likhet med de remissinstanser som har yttrat sig i frågan ansluter jag mig till kommitténs bedömning.

Som jag tidigare i avsnitt 2.2 har föreslagit. bör etableringsstödet för budgetåret 1981/82 kunna minskas med 1 milj. kr.. från 4.8 till 3,8 milj. kr.

2.3.4. Utvecklingshitlrag

Ett grundläggande motiv för det statliga presstödet är att motverka koncentrationsprocessen och främja konkurrens och mångfald. Genom att utvecklingsbidrag sedan år 1979 kan tillfalla fädagarstidningar med produk- tionsbidrag finns numera möjligheter till en snabbare utveckling av fåda- garstidningar med högst 20 % i hushållstäckning. Dagspresskommittén anser att denna möjlighet bör breddas och utvecklas till att omfatta även andra tidningskategorier. Kommittén föreslår därför att utvecklingsbidrag bör kunna utgå till vissa tidningar med fullt produktionsbidrag. dels få— och tlerdagarstidningar med högst 20 % i hushållstäckning på utgivningsorten. dels flerdagarstitlningar med mindre än 10000 ex i upplaga. Bidraget bör endast avse tidningar inom landsortspressen och bör kunna utgå under högst två år av en period av fyra år.

Förslaget har föranlett presstödsnämnden att göra ett principiellt utta— lande om sin syn på utvecklingsbidraget. Man anser att det i första hand bör utgå till tidningar i katstrofsituation. då tidningens fortlevnad står på spel. I andra hand bör bidraget utgå till högtäckningstidningar som ej är berättigade till produktionsbidrag men som på grund av sin marknadssitua- tion kan behöva bidrag. och först i tredje hand bör utvecklingsbidrag beviljas tidningar med produktionsbidrag. 1 de två senare fallen fungerar bidraget som en säkerhet för speciella situationer.

Jag uppfattar presstödsnämndens uttalande som ett förslag till tilldel- ningsordning baserat på angelägenhetsgradcn. Inom den befintliga medels- ramen anser jag det riktigt att utvecklingsbidrag i första hand utgår till en tidning i allvarliga svårigheter. och i andra hand till en tidning vars mark- nadssituation gör ett bidrag befogat. lnsatser av detta slag syftar till att slå vakt om en önskvärd dagspresstruktur. 1 den mån medelsramen tillåter det bör sedan utvecklingsbidrag kunna utgå till tidning med produktionsbidrag i enlighet med dagspresskommitténs uttalade strävan att ytterligare ut- veckla konkurrens och mångfald. Jag biträder således förslaget att utveck— lingsbidrag fonsättningsvis utgår enligt den föreslagna prioritetsordningen.

Enligt presstödsförordningen skall högtäckningstidningar som ansöker om utvecklingsbidrag bilägga en utv e e k l i n g s pl a n för att precisera hur bidraget kommer att utnyttjas. Avsikten med kravet är att en bidragsansö- kan skall vara förenad med en genomarbetad lägesanalys och en klart redovisad verksamhetsinriktning. Dagspresskommittén menar att detta gör bidragsformen onödigt komplicerad. Kravet på utvecklingsplan bör därför slopas. som underlag bör det räcka med analyser av berörd tidning och marknad. Tidningen skall bedömas ha utsikter att med hjälp av bidra— get kunna fortsätta sin utgivning.

• Sida 15
•  Original

Prop. 1980/Sl: 137 15

Förslaget har avvisats av några remissinstanser (RRV. TCO och Svens- ka journalistförbundet) med motiveringen att bestämmelsen inte bara fun- gerar som en önskvärd kontroll utan också som ett stöd för tidningsföreta- get. Presstödsnämnden uppger däremot att man inte har särskilt goda erfarenheter av de utvecklingsplaner som hittills presenterats. Bedömning— arna kan också innefatta intrikata frågor om redaktionella aktiviteter. Både ifråga om tidningar med och utan produktionsbidrag bör beslut om utveck- lingsbidrag enligt nämnden kunna grundas på bedömningar av en tidnings marknadsläge. i synnerhet med hänsyn till spridningsområdet och annons- marknaden.

Det är naturligtvis viktigt att förutsättningarna för ett utvecklingsbidrag noggrant bedöms. Det förefaller dock som om ett slopande av kravet på utvecklingsplan enligt dagspresskommitte'ns förslag skulle innebära en för- enkling av handläggningen. Jag biträder därför förslaget. men vill samtidigt betona att det åligger presstödsnämnden även i fortsättningen att förvissa sig om att medlen används på ett ändamålsenligt sätt.

Kostnaderna för flygdistribution av Stockholms morgon- tidningar till Norrland steg drastiskt år 1978. TU vände sig då till regeringen med en hemställan om att dagspresskommittén skyndsamt skul- le utreda frågan om ett statligt transportstöd. Man ansåg att utan stöd måste företagen allvarligt överväga att upphöra med llygdistributionen. Sedan kommittén skjutit sitt utlåtande på framtiden uppvaktade Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet regeringen med krav på ett snabbt ingri- pande för att rädda distributionen till Norrland. ] anslutning till förslagen om presstödet gjorde jag då i proposition 1978/79: 100 bil. 12 ett uttalande vari jag noterade att den snabba kostnadsökningen för tidningsdistribu- tionen under de senaste åren i synnerhet drabbat den s. k. översprid- ningen. Jag meddelade min avsikt att i avvaktan på dagspresskommittens förslag med regeringen ta upp frågan om sådana förändringar i förordning- en (1976: 336) om statligt stöd till dagstidningar som skulle kunna göra det möjligt för morgontidningar utgivna i Stockholm att under en tidsbegrän- sad period erhålla statligt stöd för tlygdistribution till Norrland. Regering- en införde sedermera i stödförordningen vissa övergångsbestämmelser om särskilt utvecklingsbidrag. och angav i regleringsbrevet för budgetåret 1979/80 att presstödsnämnden för verksamhetsåret 1979 fick disponera 3.5 milj. kr. för detta ändamål. Bidraget fördelades i proportion till distribu- tionsvolymen på Dagen. Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Motsva- rande bidrag utgick även för budgetåret 1980/81 till en kostnad av 3.75 milj. kr.

Dagspresskommittén förklarade i sitt delbetänkande (Ds B 1978110) Översyn av presstödet att den såg stockholmstidningarnas norrlandsdistri- bution som en del av överspridningens allmänna problem och därmed som en del av de allmänna distributionsfrågorna. [ sitt slutbetänkande Stödet till dagspressen anförde kommitten att bidraget under två år till tidningsfly-

• Sida 16
•  Original

Prop. 1980/81: 137 Ib

get till Norrland har givit de berörda tidningarna tid att se över sin distribu- tionsorganisation. Kommittén anser inte att bidraget bör utgå i fortsätt- ningen.

Det kan enligt min mening medföra vissa olägenheter att inte förbättra bidragsgivningen. Det kan finnas en risk att den rådande distributionen inte upprätthålls. vilket skulle kunna innebära att övre Norrland kan kom- ma att känna sig missgynnat beträffande riksinformationen och sina egna möjligheter att följa den aktuella debatten. Å andra sidan är det som presstödsnämnden framhållit mycket tveksamt om ett trz'tnsportstöd åt endast tre tidningar från Stockholm kan motiveras presspolitiskt. Det torde finnas många tidningar som f. n. inte när sina läsare på utgivningsda— gen. eller som tar på sig mycket höga kostnader för att göra det. Jag anser mig därför inte kunna förorda ett återinförande av stödet för flygdistribu- tion till Norrland.

Jag har tidigare underavsnitt 2.2 föreslagit att anslaget för utvecklingsbi- drag bör kunna sänkas med två milj. kr. från 12 till 10 milj. kr.

.? .3 .5 Samt'erkmzsbidrag

1972 års pressutredning underströk vikten av samverkan inom dagspres- sen. Ett utvecklat samarbete sågs som ett medel att begränsa branschens kostnader och förstärka den redaktionella mångfalden. Utredningen ansåg att åtgärder borde vidtas för att stimulera teknisk samproduktion. lokalan- nonssamverkan och branschprojekt. Samtidigt föreslogs att pressens läne- fond skulle kunna utnyttjas för olika former av samarbete. Statsmakterna följde utredningens förslag. och sedan år 1976 innehåller stödförordningen regler om bidrag för olika former av samverkan.

Bidragen har hittills utnyttjats mycket litet. i genomsnitt har ca 1 milj. kr. per budgetår utbetalats. Dagspresskommittén förklarar detta ringa intresse dels med att de flesta tidningarna har bytt till ny teknik redan före år 1976. dels med att en påtaglig motvilja mot samarbete har rätt inom dagspressen. Kommittén konstaterar emellertid att det har skett en klar attitydförbättring på senare tid. och föreslår därför att samverkansbidra- gen behålls och delvis förstärks. Enligt förslaget bör bidraget för produk- tionssamverkan ändras från högst 500000 kr. per tidning och är vid total samverkan till högst 1 milj. kr. per tidning under det första året. högst 500000 kr. per tidning och år det andra och tredje året och högst 250000 kr. per tidning och år det fjärde och femte året. På samma sätt föreslås att reglerna för bidrag till annonssamverkan ändras så att det nuvarande årliga bidraget på 670 av bruttointäkterna från samarbete ändras till 12% under det första året. 6% det andra och tredje året samt 3 % det fjärde och femte året. Bidraget bör enligt kommittén även i fortsättningen delas lika mellan de samverkande tidningarna.

Värdet av samverkan mellan tidningsföretag framhälles i remissbehand- lingen. Flera remissinstanser (RRV. NO. SAF och Grafiska arbetsgivare-

• Sida 17
•  Original

Prop. 1980/81: 137 17

och industriorganisationerna) anser det angeläget att tidningsföretagen nedbringar sina kostnader genom produktionssamverkan, och rekommen- derar att presstödet ges en sådan inriktning att det stimulerar till kostnads- besparingar. t. ex. så att en förutsättning för stöd skulle vara att tillgängliga produktionsresurser utnyttjas effektivt. Som jag tidigare har framhållit anser jag själv att en sådan strävan är angelägen. Jag ansluter mig till utredningens förslag och vill understryka min uppfattning att samverkan ' tidningar emellan i framtiden borde framstå som ett naturligt sätt att nedbringa kostnaderna. Det statliga presstödet bör därför klart uttrycka det önskvärda i ett vidgat samarbete.

Dagspresskommittén har också ansett det angeläget att finna nya former för samverkan för att stärka tidningarnas nyhetsförmedling och opinions- bildning. Kommittén hävdar att olika tidningsgrupper har mycket skiftan- de' möjligheter att utnyttja nyhetsbyråer. dels därför att nyhetsbyrå- verksamheten är upplagd efter flerdagarstidningarnas utgivning till nackdel för endagstidningarna. dels därför att ledande tidningar har större resurser att satsa på gemensam nyhetsbyråverksamhet än tidningar i marknadsmäs- sigt underläge. En utveckling av kompletterande nyhetsbyråer vid sidan av TT skulle enligt kommitténs uppfattning stärka den redaktionella konkur- rensen. Att ge bidrag till byråerna efter hur många produktionsbidragsbe- rättigade flerdagars- och fådagarstidningar de har som abonnenter skulle. menar kommittén. förstärka konkurrensen mellan de kompletterande ny- hetsbyråerna på ett sätt som vore till fördel för den redaktionella konkur- rensen mellan konkurrerande tidningar. Följaktligen föreslår kommittén att samverkansbidrag utgår till nyhetsbyråer som drivs i självständig form och som utgör ett komplement till TT.

[ remissbehandlingen har detta förslag avvisats av en övervägande majo- ritet (statskontoret. NO. RO. SAF. Svenska journalistförbundet. TU. Li- berala Nyhetsbyrån. FLT Press och TT). Effekterna av stödet anses i många fall oklara. Bl. a. anförs tveksamhet huruvida stödet verkligen skulle stärka den redaktionella konkurrensen. Vissa instanser befarar att resultatet snarare skulle bli en utslätning och likriktning av dagspressens innehåll. Farhågor uttrycks även för att stödet i själva verket skulle kunna uppfattas som en påbyggnad av det selektiva presstödet. eftersom det skulle bygga på antalet bidragsberättigade abonnenter. Man varnar också för att nyhetsbyråstödet i realiteten ligger alltför nära statsbidrag med helt andra syften. Jag anser själv att invändningarna sammantagna har sådan tyngd att ett sådant stöd inte bör införas. Jag är inte helt övertygad om att stödformen skulle främja mångfalden. och jag håller det för troligt att de tidningar som önskar abonnera på nyhetsbyråernas tjänster har möjlighet att betala för detta ur sin egen budget. om de prioriterar nyhetsbyråmate- rial.

2 Riksdagen I980/8I. [ .ruml. Nr [37

• Sida 18
•  Original

Prop. 1980/81: l37 18

2.3.6. Lånefimd

Dagstidningsföretag kan erhålla lån på förmånliga villkor från pressens lånefond. Sedan år 1976 skall lån företrädesvis ges för projekt som syftar till kostnadsbesparingar genom samverkan mellan tidningsföretag. Lån beviljas inte till enskilda tidningar på orter där samverkan enligt presstöds- nämndens bedömning är möjlig. Län får dock lämnas i sådana fall om berörda tidningsföretag prövat förutsättningarna men inte kunnat enas om formerna.

Dagspresskommittén föreslår inga ändringar i den gällande ordningen. men anser att lån också skall kunna beviljas tidningsföretag som hamnat i katastroflägcn och därmed oundgängligen behöver tillskott av medel för att utgivningen skall kunna fortsätta 'medan företaget rekonstrueras. Presstödsnämnden anför ingen erinran mot detta. men påpekar att nämn- dens nuvarande instruktioner erbjuder vissa svårigheter härvidlag. Nämn- den anser också att i första hand utvecklingsbidrag bör användas i dessa situationer. För egen del anserjag att medel ur lånefonden även i framtiden bör användas som ett investeringsstöd för att främja samverkan mellan tidningsföretag. Andra medelsbehov får prövas exempelvis som utveck- lingsbidrag.

2.4. Dagstidningsdistribution till synskadade

Synskadades riksförbund (SRF) tar i sitt remissvar upp frågan om dags- tidningar på kassett. med hänvisning till handikapputredningens delbetän- kande (SOU 1976:201 Kultur åt alla. SRF föreslår att kassettversionen av en dagstidning inarbetas i presstödet så att en allmän kassettutgivning av dagstidningar kan komma till stånd. Sedan årsskiftet 1977/78 har SRF och vissa tidningar bedrivit en försöksverksamhet. delvis bekostad med medel ur allmänna arvsfonden. med distribution av en för ändamålet redigerad bandad eller radiosänd version av resp. tidning till abonnenter som på grund av nedsatt synförmåga inte kan läsa tidningen ] svartskrift.

Till regeringen har inkommit ett antal framställningar om bidrag till nya försök med distribution till synskadade av innehållet i dagstidningar och tidskrifter. Regeringen har ansett att innan ställning kan tas till ansökning- arna bör de hittills fullföljda och nu pågående försöken utvärderas. En särskild utredning har f.n. i uppgift att utvärdera försök med olika former av distribution av innehållet i dagstidningar till synskadade och att därvid ge ett underlag för bedömning av vilka krav olika distributionsmetoder ställer i tekniskt. ekonomiskt och adminstrativt avseende. samt vilkajuri- diska och avtalsmässiga problem som kan vara förknippade med verksam- heten. Jag vill också påpeka att radiorättskommittén nyligen har framlagt ett delbetänkande (Ds U 1980: 12) med vissa förslag som skall möjliggöra radiodistribution av ttpplästa dagstidningar till synskadade. Betänkandet remissbehandlas f. n.

• Sida 19
•  Original

Prop. 1980/81: 137 19

Jag har för avsikt att senare under detta riksmöte föreslå att radioetern öppnas för sådan distribution. En försöksverksamhet med radiodistribu- tion av taltidningar kan därmed komma till stånd. vilket kan ge vidgat underlag för senare ställningstagande beträffande hur försörjningen av taltidningar lämpligast bör ske.

3. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att godkänna de av mig förordade ändringarna i grunderna för statligt stöd till dagstidningar. I fråga om anslagsberäkningar för budgetåret 1981/82 återkommer jag i det följande.

4. Anslagsberäkningar för budgetåret 1981/82

] prop. 1980/81:100 (bil. 12 s. 98) upptogs anslaget B 23. Stöd till dagspressen med ett preliminärt beräknat belopp och anslaget 1324. Lån till dagspressen med ett oförändrat belopp i avvaktan på förevarande särskilda proposition. Slutliga förslag till medelsanvisningar kan nu före- läggas riksdagen.

B 23. Stöd till dagspressen

l979/80 Utgift 290628000 1980/81 Anslag 310800000 1981/82 Förslag 337 600 000

Från anslaget utgår stöd enligt förordningen (1976: 336) om statligt stöd till dagstidningar (ändrad senast 1980: 146).

Med dagstidning avses allmän nyhetstidning av dagspresskaraktär som normalt utkommer med minst ett nummer per vecka. vars test i huvudsak är skriven på svenska och som har sin huvudsakliga spridning inom landet. Stöd kan utgå i form av produktionsbidrag. etableringsstöd. utvecklingsbi- drag. samvcrkansbidrag och samdistributionsrabatt. Vidare kan dagstid- ning erhålla lån ur pressens lånefond (se anslaget Lån till dagspressen).

Produktionsbidrug beviljas enligt generellt verkande regler. Bidraget avgörs bl.a. av tidningens hushållstäckning på utgivningsorten. För llerda- garstidningar beräknas bidraget inom vissa gränser efter tidningens pap- persförbrukning under de tre senaste åren. För fådagarstitlningar utgår produktionsbidrag med ett fast belopp. Presstt'idsnz'imnden har viss begrän-

• Sida 20
•  Original

. Prop. 1980/81:137 20

sad rätt att bevilja produktionsbidrag även till tidningar som inte faller under de allmänna reglerna. .

Etableringsstöd beviljas för nyetablering av dagstidning som bedöms ha möjligheter att efter ett års utgivning uppfylla villkoren för produktionsbi- drag.

Utvecklingsbidrag beviljas i första hand tidningsföretag som befinner sig i tillfälliga svårigheter.

Samverkansbidrag beviljas tidningsföretag som samverkar inom teknisk produktion. annonsförsäljning eller större branschprojekt.

Sumdisrributionsrahurr utgår för varje abonnerat exemplar av dagstid- ning som distribueras av distributionsföretag eller av postVerkets lantbrev- ' bäringsturer eller särskilda tidningsutdelningsturer under förutsättning att minst två tidningsföretag deltar i samdistributionen.

1980/81 Beräknad ändring 1981/82

Presstöds— Före- nämnden draganden Produktionsbidrag 222 000000 + 16 500 000 + 37 900000 Etableringsstöd 4 800 000 of. — 1 000000 Utvecklingsbidrag 12 000000 of. — 2 000000 Samverkansbidrag 7 000 000 of. of. Samdistributionsrabatt ' 65 000 000 + 1 000 000 — 8 100 000 ' 3l0 800 000 + 17 500000 +26 800 000

Presstödsniimmlvu

|. För år 1980 har hittills beviljats 223 502 700 kr. i pmdnktionsbidrag. Utgiften för 1980/81 beräknas uppgå till knappt 227 000000 kr. Det beräk- nade utfallet för budgetåret 1980/81 överstiger därmed anslaget med 5 000000 kr.

För budgetåret 1981/82 bedöms det beräknade utfallet för budgetåret 1980/81 räknas upp med 9500000 kr. för nyetablerade tidningar och med 2000 000 kr. för ökning av bidragen på grund av högre papperslk'irbrukning. Utgiften för 1981/82 beräknas således uppgå till 238 500000 kr.

2. Under budgetåret l979/80 har beviljats i'mhlt'ringxstr'icl för 'en riks- tidning och två andra tidningar med sammanlagt 3 150000 kr. Under bud- getåret l979/80 har härav utbetalats [350000 kr. Dessutom har 1912500 kr. utbetalats för etableringsstöd beviljade under tidigare budgetår. Tre etableringslån på 2700000 kr. har efterskånkts. Från och med budgetåret 1980/81 har etableringsstödet ökat till 2 250000 kr. för fådagars rikstidning och 1 125000 kr. för fådagars annan tidning. Om samma antal etableringar sker under budgetåret 1981/82 som under budgetåret 1979/80 uppgår stödet till 4500000 kr.. varför nämnden be- dömer anslagsbehovet till olörändrat 4800000 kr.

Presstödsnämnden

Enligt föreskrifter i regleringsbrev den 12 juni 1980 har den medelsbe- hållning som vid utgången av budgetåret 1979/80 fanns kvar på det under fonden för låneunderstöd uppförda investeringsanslagct Pressens lånefond i sin helhet tillgodoförts reservationsanslaget Lån till dagspressen.

Under budgetåret 1979/80 har tre tidningar beviljats sammanlagt 12000000 kr. i lån ur pressens lånefond. Härav har utbetalats 6500000 kr. Under samma budgetår har utbetalats 4020000 kr. avseende län som beviljats under tidigare budgetår.

Nämnden uppskattar anslagsbehovet för .1981/82 till 25 000000 kr.

Föredragande/1 Vid ingången av budgetåret 1980/81 fanns en reservation av ca 23,4 milj. kr. tillgänglig på anslaget. Med beaktande av detta och den väntade belast— ningen under innevarande budgetår finnerjag att lånefonden bör tillföras 25 milj. kr. under nästa budgetår. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen att till Lån till dagsprcxxen för budgetåret 1981/82 anvisa ett reser— vationsanslag av 25 000000 kr.-

5. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredra- ganden har lagt fram.

• Sida 23
•  Original

Prop. 1980/Sl: 137 23 Billiga I

Sammanfattning av dagspresskommitténs betänkande (SOU 1980: 32) Stödet till dagspressen

Översikt

Kommitténs uppdrag har varit att göra en allmän översyn av det statliga stödet till dagspressen. Direktiven förutsätter att det även i fortsättningen skall ha samma syfte och inriktning som nu: åtgärderna skall främja mång- fald och reglerna skall vara så konstruerade att huvuddelen av bidragen går till tidningar som har ekonomiska svårigheter på grund av sin ställning på marknaden. Kommittén har inte funnit några presspolitiska eller press- ekonomiska motiv till att ändra stödets inriktning eller allmänna utform- ning.

Reservation: U Karlsson och L F 'l'obisson anser att tidningar som redovisar överskott ej skall erhålla direkt statligt presstöd som överskrider förlusttäckning.

Presspolitikens mål är att stärka mångfalden inom dagspressen så att den bättre kan främja den representativa demokratin. Det statliga stödet ärinte ' avsett att vara allmänt branschbefrämjande. utan syftar dels till att förbätt— ra de ekonomiska villkoren för tidningar i marknadsmässigt underläge. dels till att underlätta etablering av komplementtidningar. Preciseringen av dagstidningsbegreppet och reglerna för presstödets fördelning återspeglar presspolitikens målsättning. nämligen att vända koncentrationsprocessen.

Presstödet har under 1970-talet åstadkommit viktiga förändringari dags- pressens strukturutveckling. Den sedan 1940-talet pågående företagskon- centrationen har vänts. Konkurrensen har i stora delar av landet återtagit den styrka den hade i slutet av 1960-talet. och en rad nya tidningar av komplementkaraktär har startats.

Dagstidningarnas annonsberoende gör utgivningsorten till den viktigaste marknaden. Hushållstäckningen på denna avgör tidningens ekonomi. Tid- ningar med låg hushållstäckning hamnar i ett konkurrensmässigt under- läge. vilket gör dem beroende av bidrag utifrån. Presstödet spelar en viktig roll för deras fortsatta utgivning.

Det finns två grupper inom dagspressen som utan presstöd skulle behö- va ompröva sin verksamhet. Den ena är lådagarstidningar med högst 20 '"? i hushållstäckning och den andra llerdagarstidningar med högst 409"? i hus- hållstäckning. För övriga grupper är den ekonomiska handlingsfrihcten tillräckligt stor.

Presstödet har i stort fungerat som avsett. Om stödet inte införts. hade dagspressen. sett annorlunda ut i dag. På en punkt har man dock delvis misslyckats: stödet har inte ökat benägenheten till samarbete i annat än distributionen.

• Sida 24
•  Original

Prop. 1980/81: 137 24

Övervägande” orlrji'irxlug Dagstidningsbegreppet

Av stödförordningens dagstidningsdefmition framgår att man med dags- press i stödsammanhang avser dels allmänna nyhetstidningar. dels publi- kationer av dagspresskaraktär som normalt utkommer med minst ett num- mer per vecka. Dagspresskaraktär får en publikation om den har allmänna nyhetstidningars innehållsstruktur och redigeras som sådana. 1 de flesta fall torde det vara uppenbart om en publikation har dagspresskaraktär eller inte. Däremot kan problem uppstå beträffande skiljelinjen mellan publika- tioner av dagspresskaraktär och organisationstidningar.

Stödförordningens övriga krav på dagstidning — minst ett nummer varje vecka. ett innehåll i huvudsak på svenska och distribution i huvudsak inom landet — bör upprätthållas även i fortsättningen. Periodicitetskravct är ett minimum för att nyhetsförmedlingen och opinionsbildningen skall kunna följa dagspressens rytm.

Enligt presstödsnämndens praxis anses en edition av en tidnings upplaga som självständig. om det särskiljande innehållet i förhållande till varje annan edition utgör minst 51 '.!? av det totala redaktionella innehållet. Kommittén har övervi'tgt att höja kravet på andelen särskiljande redaktio- nellt innehåll. men kommit fram till att det är osäkert om detta skulle få avsedd presspolitisk verkan. En editionering bör i stödsammanhang lik- ställas med en etablering. Syftet är i båda fallen att motverka koncentra- tion inom dagspressen. och detta kan inte uppnås enbart med en bestäm- melse om andelen särskiljande redaktionellt innehåll i olika editioner av samma tidning.

Reservationer och särskilda yttranden: P-O Hanson. L Ohlsson-Leijon och 1. F Tobisson förordar höjning av kravet på andelen särskiljande redaktionellt innehåll till minst 6092.

Kommittén har haft i uppdrag att pröva om det är motiverat att använda ett och samma dagspressbegrepp i författningar. Det lär knappast kunna hävdas att syftet är detsamma bakom presstödsförordningens regler som bakom t.ex. mervärdesskatteförordningens om dagstidningar. Kommit— téns slutsats blir att det under rådande förhållanden inte går att använda ett och samma dagspressbegrepp i förordningarna i fråga.

Produktionsbidragcn

Tyngdpunkten i presstödet ligger på produktionsbidragen. Sådant utgår i regel till tidning i marknadsmässigt underläge som är 1) i huvudsak abort! nerad. 2) har minst 2000 exemplar i abonnerad upplaga. 3) har en annons- del på mindre än 5092. 4) har ett abonnemangspris som inte uppenbart avviker från abonnemangspriset för liknande tidningar samt 5) inte ges ut av företag som ger ut annonsblad i betydande omfattning eller som står i nära förhållande till sådant företag. Kommittén föreslår vissa justeringar av dessa villkor.

• Sida 25
•  Original

Prop. 1980/81: 137

ls) LI]

Beträffande punkten 1) föreslås att regelsystemet kompletteras så att det för fådagarstidningar räcker att upplagan är abonnerad till övervägande del, dvs. till 51 %. så att tidningen för en kortare period skall kunna marknadsföras — t.ex. genom ökad satsning på lösnummerförsäljning — under en etablerings- eller relanseringsfas utan att produktionsbidraget äventyras.

Med avseende på punkten 3) föreslås att regeln görs strängare för fåda- garstidningar. för att ytterligare markera att stödet avser s. k. redaktionella komplementtidningar. Annonsdelen skall vara mindre än 40% för att tid- ningen skall erhålla produktionsbidrag.

Angående punkten 4) anser kommittén uttrycket "liknande tidningar" diffust. och menar att utgångspunkten skall vara det genomsnittliga priset för alla tidningar i samma kategori. dvs. med samma utgivningsfrekvens och liknande spridnings- och konkurrensförhållanden.

Dessutom anser kommittén beträffande ett av de avgörande kriterierna för produktionsbidrag. nämligen hushållstäckningen på utgivningsorten, att det bör vara möjligt för presstödsnämnden att beräkna täckningstalet för annan kommun än den där huvudredaktionen finns. om detta är rimligt med hänsyn till verksamhetens inriktning.

Under förutsättning att dessa regeljusteringar accepteras. anser kommit- tén att regeln 5) om kombinerad annonsblads- och tidningsutgivning bör avvaras. En genomgripande analys av den speciella frågan om konkurren- sen från annonsbladen leder f. ö. till slutsatsen att statsmakterna inte behöver ingripa till förmån för dagspressen i konkurrensen med annonsbla- den. Dagspressen bör genom samarbete kunna lösa hithörande problem.

Reservationer och särskilda yttranden: J Engström och L Ohlsson-Leijon anser att bestämmelsen om kombinerad annonsblads- och tidningsutgivning bör stå kvar. L F Tobisson vill genom att utestänga lokala fådagarstidningar från produktionsbidrag och etableringsstöd skapa ett starkare skydd mot presstöd till annonsbladsutgivare.

Med avseende på marknadsläge finns tre huvudgrupper av tidningar med rätt till fullt produktionsbidrag. nämligen a) fådagarstidningar med högst 20% i hushållstäckning. b) flerdagarstidningar med mer än 10000 ex. i upplaga och högst 40% i hushållstäckning samt c) flerdagarstidningar med högst 10000 ex. i upplaga och högst 50% i hushållstäckning.

Beträffande den förstnämnda kategorin har kommittén kommit fram till att det bör sättas ett krav på lägsta volym redaktionellt innehåll. Kommit- tén föreslår att en tidning skall ha minst 1300 spaltmeter redaktionellt utrymme per år för att kunna komma ifråga för produktionsbidrag.

Beträffande flerdagarstidningar har inte kommittén funnit några skäl att ändra de generella reglerna. Kommittén anser dock att man bör ytterligare stärka stödet till tidningar med högst 20% i hushållstäckning. men detta bör ske i andra former än via produktionsbidraget.

Angående undantagsbestämmelsen enligt 10% — möjligheten att bevilja

• Sida 26
•  Original

Prop. 1980/81: 137 26

högtäckningstidning produktionsbidrag för att inte konkurrensförutsätt- ningarna i förhållande till lågtäckningstidning med bidrag allvarligt skall försämras — anser kommittén att det är smidigare att anpassa bidragsnivån till olika konkurrenssituationer än att införa olika maximinivåer på produk- tionsbidragen. Kommittén ser ingen anledning till ändringar av 10.5 i öv- rigt; bidrag skall inte utgå till lågtäckningstidning om det är uppenbart att täckningstalet på utgivningsorten ger en missvisande bild av tidningens konkurrensförmåga på annonsmarknaden. och bidrag skall kunna utgå till högtäckningstidningar som utges på Gotland och som behöver stöd för sin utgivning.

Angående bidragsmöjligheterna under 13 å. dvs. för tidningar på andra språk än svenska. menar kommittén att stöd som hittills bör utgå bara i undantagsfall och endast avse produktionsbidrag. På en punkt föreslås kraven mildrade. Produktionsbidrag bör kunna utgå. om tidningen "till övervägande del". inte som hittills "i huvudsak". behandlar svenska förhållanden. Tidningar på främmande språk bör kunna få produktionsbi- drag om deras innehåll till minst 5194 gäller svenska förhållanden.

I sitt fortsatta analysarbete har kommittén funnit det motiverat att före- slå ett högre bidrag till fådagarstidning med riksspridning som kommer ut med mer än 1 nummer per vecka. Kostnaderna är väsentligt högre än för endagsutgivning. Kommittén föreslår att bidraget höjs från 1.5 till 2,4 milj. kr. '

Reservation: L F Tobisson ser inga skäl till den föreslagna höjning- en. Bidraget bör ligga kvar vid 1.5 milj. kr.

Etableringsstödet

Etableringsstödet är avsett för nyetablering av fådagarstidningar som bedöms ha möjligheter att efter ett års utgivning uppfylla villkoren för produktionsbidrag. Etableringsstödet utgår i form av ränte- och amorte— ringsfritt lån som eftergcs om tidningen fyller villkoren för produktionsbi- drag. Om så inte är fallet. sägs lånet upp till betalning. Kommittén ser inga skäl till att ändra de generella reglerna för etableringsstödet. Kommittén- uppmärksammar dock att ett problem för enskilda intressenter att få eta- bleringsstöd kan vara att de måste ställa säkerhet för bidraget för den händelse utgivningen inte skulle fylla reglerna för produktionsbidrag efter ett år. Kommittén konstaterar att presstödsnämnden har de författnings- mässiga möjligheterna att anpassa säkerhetskraven till en given situation. Stöd till fådagarstidning som går över:,till flerdagarsutgivning. vilket f.n. utgår som utvecklingsbidrag. bör enligt kommittén lämpligen betecknas som etableringsstöd.

Utvecklingsbidragen

Utvecklingsbidragen kom till för att hjälpa mindre och medelstora en- samtidningari tillfälliga svårigheter. Sökande tidning skall bl.a. lägga fram

• Sida 27
•  Original

Prop. l980/81: 137 27

en utvecklingsplan och ange förslag till åtgärder. Kravet på utvecklings- plan tvingar företagsledningar till en lägesanalys och till att dra upp rikt- linjer för verksamheten. Bidrag utgår för högst två år under en period av fyra år. Utvecklingsbidrag kan vidare utgå vid övergång från få- till flerda- garsutgivning. till fådagarstidningar med små egna resurser. samt för åren 1979—80 till stockholmstidningarnas flygdistribution till Norrland.

Beträffande utvecklingsbidrag till mindre och medelstora ensamtid- ningar anser kommittén att generella regler ej kan uppställas. utan föreslår att den nuvarande konstruktionen bibehålls. Däremot kan man slopa kra- vet på utvecklingsplan. Som underlag räcker analyser av berörd tidning och marknad. Tidningen skall bedömas ha utsikter att med hjälp av bidra- get kunna fortsätta sin utgivning.

Vidare föreslås att utvecklingsbidrag skall kunna utgå till vissa tidningar med fullt produktionsbidrag. Presstödsnämnden bör kunna fördela bidrag till angelägna projekt bland fådagarstidningar med högst 20% i hushålls- täckning på utgivningsorten. För att göra det möjligt även för produktions- bidragstidningar med flerdagarsutgivning och högst 20 % i hushålls- täckning att genom rejäla satsningar försöka förbättra sitt marknadsläge. bör också dessa kunna komma ifråga för utvecklingsbidrag. Samma möjlig- het bör ges till produktionsbidragstidningar med llerdagarsutgivning och mindre än 10000 ex. i upplaga. om de får fullt produktionsbidrag. Bidraget bör endast avse tidningar inom landsortspressen och bör kunna utgå under högst två år av en period av fyra år. Tidningar med produktionsbidrag vilka söker utvecklingsbidrag bör till sin ansökan foga en utvecklingsplan.

Reservationer och särskilda yttranden: G Andersson och S- E Nordin anser att utvecklingsbidrag skall beviljas restriktivt och på sikt endast till fådagarstidningar utan produktionsbidrag. L F Tobisson föreslår att problemen för vissa lågtäckningstidningar med flerdagarsutgivning istället bör lösas genom en omfördelning inom gruppen. P-O Hanson befarar att dubbelt stöd kan framtvinga kostsamma svarsåtgärder bland konkurrenterna.

Flygdistributionen av tidningar till Norrland berör ca 15000 tidningskö- pare. Hälften av dessa får sin tidning på utgivningsdagen. vilket de inte skulle få utan flyget. Bidraget under två år för tidningsllyget har enligt kommittén givit de berörda tidningarna tid att se över sin distributionsor- ganisation. Kommittén anser inte att bidraget bör utgå i fortsättningen.

Samverkansbidragen

Sedan år 1970 utgår ett visst bidrag. en samdistributionsrabatt. till tid- ningar som ansluter sig till och utnyttjar samma distributionssystem. Två rikstäckande distributionsföretag och två regionala svarar för distributio- nen. Dessutom förmcdlar postverket rabatt för tidningar som samdistri- bueras med lantbrevbäringstur. Bidrag'utgår också till samverkan inom produktionen. sättning och tryckning. och annonsft'irsi'tljningen. Bidragen

• Sida 28
•  Original

Prop. 1980/81 : [37 28

är tidsbegränsade. Större samverkansprojekt på branschnivå kan i vissa fall erhålla statliga bidrag.

Kommittén konstaterar att samverkan inom distributionen är så gott som total. Det råder konkurrens om uppdragen vilket är till fördel för tidningsföretagen. Några ändringar i reglerna behövs inte.

Särskilda yttranden: G Andersson och S-E Nordin anser att sam- distributionsrabatten bör omfatta hela den via postverket distribuerade dagspressvolymen.

Kommittén uppger att samverkansbidragen i övrigt hittills har utnyttjats mycket litet. men bör ändå finnas kvar eftersom en mer positiv attityd kunnat skönjas under senare år. Nuvarande regler medger för produktions- samverkan högst 500000 kr. per tidning och år vid total samverkan.- Kom- mitténs förslag är att detta ändras till högst 1 milj. kr. per tidning under det . första året. högst 500000 kr. under det andra och tredje. och högst 250000 kr. under det fjärde och femte året. För bidrag till annonssamverkan bör reglerna ändras så att det nuvarande årliga bidraget på 692 av bruttointäk- terna från samarbetet ändras till 12% under det första året. 694: det andra och tredje. samt 3 % det fjärde och femte året. Eftersom annonssamverkan endast kan komma till stånd i sådana fall där tidningarna är av värde för varandra, anser kommittén att den gällande bestämmelsen om fördelning- en av annonsintäkterna kan tas bort. Tidningarna bör själva bestämma fördelningen.

Kommittén har ansett det angeläget att finna nya former för samverkan mellan tidningarna. och anser att en utveckling av kompletterande nyhets- byråer vid sidan av Tidningarnas Telegrambyrå skulle stärka den redaktio- nella konkurrensen. Bidrag föreslås kunna utgå till nyhetsbyråer i enlighet med hur många tidningar med fullt produktionsbidrag eller etableringsstöd de har som abonnenter. Sådana byråer bör drivas i självständig form.

Reservationer och särskilda yttranden: P—O Hanson anser att tillräckliga skäl saknas för att inom presstödets ram införa bidrag till nyhetsbyråer. L F Tobisson anser att stödet blir en påbyggnad av det selektiva presstödet och en förstärkning av partistödct. J Engström är emot en specialdestinering av stödmcdel.

Lån e fo n d e n

Dagstidningsföretag kan erhålla lån på förmånliga villkor från pressens lånefond. Lån skall företrädesvis ges för projekt som syftar till kostnadsbe- sparingar genom samverkan mellan tidningsföretag. Lån beviljas inte till enskilda tidningar på orter där samverkan enligt presstödsnämndens be- dömning är möjlig. Lån får dock lämnas i sådana fall om berörda tidnings— företag prövat förutsättningarna men inte kunnat enas om formerna.

Kommittén föreslår inga ändringar i den gällande ordningen. men anser att lån också skall kunna beviljas till tidningsföretag som hamnat i kata- stroflägen och som oundgängligen behöver tillskott av medel för att utgiv- ningen skall kunna fortsätta medan företaget rekonstrueras.

• Sida 29
•  Original

Prop. 1980/81: 137 29

Uppräkning av presstödet

Kommitténs analyser av tidningsutgivningens ekonomiska villkor visar att det inte finns några tecken på att dagspressen kommer att kunna minska sitt annonsberoende under överskådlig tid. Behovet av selektiva produk- tionsbidrag och etableringsstöd är tveklöst belagt. Man kan därför utgå ifrån att det liksom hittills kommer att krävas återkommande nivåhöjningar av bidragen. Kommittén föreslår därför att ett automatiskt Uppräknings- system baserat på annonsprisutvecklingen införs fr.o.m. den I juli 1981. Uppräkningsmetoden bör prövas under en period av minst fem år.

Re se rvatione r: P-O Hanson anser att svårigheterna att utforma ett nöjaktigt indexsystem är betydande. och regleringen skulle knappast befria stödsystemet från återkommande korrigeringar. L F Tobisson anser att kommitténs direktiv förbjuder en indexreglering.

Finansiering

Kommittén hävdar att de framförda förslagen kan finansieras genom omfördelningar. Genom att sänka medelsramen för utvecklingsbidrag från 12 till 10 milj. kr. per år finansieras det föreslagna nyhetsbyråstödet på ca 1,5 milj. kr. och större delen av det höjda bidraget (900000 kr.) till fåda- garstidning med riksspridning och mer än ett nummer per vecka. Återsto- den täcks genom att minst en fådagarstidning väntas förlora sitt produk- tionsbidrag genom de föreslagna ändringarna i systemet.

Förslag till stödförordning

Kommittén framlägger ett förslag till ny stödförordning. Syftet med det statliga stödet klargörs inledningsvis. För att underlätta läsningen samlas regler om sammanhängande frågor på ett och samma ställe i förordningen. Samtidigt bryts aktuella definitioner ut och samlas i en bilaga. Förordning- en har delats in i fyra avdelningar. Den första ger en allmän presentation av systemet. Avdelning 2 behandlar de olika stödformerna i detalj, medan avdelning 3 tar upp de praktiska regler om ansökan. frister etc. som en presumtiv sökande måste känna till och iaktta. l avdelning 4 anges presstödsnämndens uppgifter. och där återfinnes också de allmänna regler- na för nämndens verksamhet. Samtliga paragrafer har omarbetats språk- ligt.

• Sida 30
•  Original