Prop. 1981/82:108

om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Sovjetunionen

Prop. 1981/82: 108

Regeringens proposition 1981/82: 108

om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Sovjetunionen;

beslutad den 22 december 1981.

Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som upptagits i bifo— gade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDlN- ROLF WlRTEN

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås "att riksdagen antar en lag om dubbelbeskatt- ningsavtal mellan Sverige: och De Socialistiska Rådsrepublikernas Union (Sovjetunionen). Avtalet har tagits in i lagen som bilaga.

Sedan avtalet trätt i kraft skall dess bestämmelser tillämpas i fråga om inkomst som förvärvats från och med år 1979 samt i fråga om förmögenhet som taxerats från och med år 1980.

I Riksdagen [%!/82. I saml. Nr 108

ro

Prop." 1981/82: 108 .

Förslag till

Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Sovjetunionen

Härigenom föreskrivs följande.

lå Det avtal för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet som Sverige och Sovjetunionen undertecknade den 13 oktober 1981 skall gälla för Sveriges del. Avtalets innehåll framgår av bilaga till denna lag. ' ' ' -

Zå Avtalet skall tillämpas endast i den mån det medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga.

35 Om en person anser att det vidtagits någon åtgärd som för honom har medfört eller kommer att medföra en beskattning som strider mot bestäm- melserna i avtalet. kan han ansöka om rättelse enligt artikel 20 punkt l i avtalet. Sådan ansökan skall göras hos regeringen och bör ges in inom den tid som anges i nämnda bestämmelse.

4,5 Även om en skattskyldigs inkomst eller förmögenhet skall vara helt eller delvis undantagen från beskattning i Sverige, skall den skattskyldige lämna alla de uppgifter till ledning för taxeringen som han annars skulle ha varit skyldig att lämna. '

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Prop. 1981/82: 108

Avtal mellan Konungariket Sveriges rege- ring och De Socialistiska Rådsrepubliker- nas Unions regering för undvikande av dubbelbeskattning av inkomst och förmö- genhet

Konungariket Sveriges regering och De Socia— listiska Rådsrepublikernas Unions regering, vil- ka bekräftar sin strävan att, i överensstämmelse med den europeiska säkerhets— och samarbets- konferensens slutdokument, undertecknat i Helsingfors den 1 augusti 1975, utveckla och fördjupa det ekonomiska, industriella, tekniskt- vetenskapliga och kulturella samarbetet, har i syfte att undvika dubbelbeskattning beslutat inga detta avtal och kommit överens om föl- jande:

Artikel ] Personer som omfattas av avta/el

]. Detta avtal tillämpas på personer med hemvist i en avtalsslutande stat eller i båda avtalsslutande staterna.

2. Uttrycket ”person med hemvist i en avtals- slutande stat" åsyftar i detta avtal juridisk per- stm, bolag eller annan sammanslutning som är skattskyldiga där på grund av att den verkliga ledningen är belägen där eller på grund av att dessa bildats enligt lagstiftningen i denna avtals- slutande stat samt vidare fysisk person som i skattehänsecnde anses bosatt i denna avtalsslu- tande stat.

3. Om på grund av bestämmelserna i punkt 2 i denna artikel fysisk person anses ha hemvist i båda avtalsslutande staterna, bestäms hans hemvist på följande sätt:

IT Riksdagen [98/18]. [mm/. Nr 108

'.'-)

Bilaga

Cornamet—me memay l'IpaBu'renbcTBOM Coro3a Couerclcnx Couuanucrmecmx Pecnyönmc " l'lpaaurenbc'rnom Koponen- c'raa Illaeunn 06 ycrpanenun anonnoro Hanorooönomeuun noxonoa n nMyLuecrna

HpaBuTenbc'rBO CotoaaConercrothounanu- cmtrectotx Pecrtyömtk H HpaBn'renbcho KoponeBCTBa [Hawtin,

nomaepxcaaa eBoe crpewreaae, B cooraer- c'rBtm c Sammqitrenbabw AKTOM Coaeutanua no 6e30nacnocrit H corpyttHaLteCTBy B EBpone, noanncaHHth B Xenbcnmcn 1 aBryCTa 1975 rona, K paaaurmo n yrnyönei-tmo 3K0H0ane- CKOl'O, npomstmneanoro, Haquo-rexuaue- cxoro u Kynsrypnoro corpyannqecraa,

14 B uenax ycrpaaemm aBoåHoro Hanorooö— nomeaast, peumnn aakmoanb Hacroautee Cornatue- Hlle H aoroaopumicb o BIDKCCJICHWOUJEM.

CTaTbH ] Jluua, K KOmoprM npuMewzemcn Coe/tatuerare

l. Hacroautee Cornatueaae l'lpliMerleTCil x IIHLlaM, ametoumm nocrosraaoe mecronpeöbi- sanne B OllHOM HJ'lH B oöoux Horoaapuaa- touuixca Focynapcraax.

2. TepMnH ”mtuo c nocroaanstM Mecronpe- ÖblBaHHeM B OIIHOM )loroaapaaatotueMcst Fo- cynapcrae” & HaCTOHluCM Cornameaun oana- ltaer topptrtttl-tecxoe mtuo, oömecrno HHH ttpy- ryio opranaaautno, KOTOpre OÖHBaHbI nna- rars B HeM tranor Ha ocnoae Mecroaaxonc- net-nm cbatcraqecrcoro pykoaotmutero opraaa amt B cmty TOl'O, uro orm CO3HaHb1 B coorae'r- CTBHH c aaiconotta'renbcrsom aroro Iloroaapn- Baromerocx l'ocynapcraa, a raiorce ÖHBHHCCKOC miuo, HMClOIJlee c roman sperma Hanorooöno- 'acenna nocroaaaoe mecroxcnrenbcrao B 3TOM lloroaapanatouteMca Focyaapcrae.

3. B cnyqae. Koraa. B cooraercrsan c no- nomeammn l'lyHKTa 2 Hacroauteä era-ran, dmanqecrcoe J'lHIlO cquraerca HHLIOM, ame- touurM nocrommoe Mecroxcn'renbcrao B kam- LtOM 143 Iloroaapnaatouutxcst Focyttapcra, ero nocrosmuoe mecroxcnrenbcrao onpettenstercst cneaytoutaM oöpaaoM:

Prop. 1981/82: 108

3) Han anses lta hemvist i den avtalsslutande stat där han har ett hem som stadigvarande står till hans förfogande. Om han har ett sådant hem i båda staterna, anses han ha hemvist i den stat med vilken hans personliga och ekonomiska förbindelser är starkast (centrum l'ör-levnadsin- tressena).

b) Om det inte kan avgöras i vilken avtalsslu- tande stat han har centrum för sina levnadsin- tressen eller om han inte i någondera avtalsslu— tande staten har ett hem, som stadigvarande står till hans förfogande, anses han ha hemvist i den avtalsslutande stat där han stadigvarande vistas.

c) Om han stadigvarande vistas i båda avtals- slutande staterna eller om ltan inte vistas stadig- varande i någon av dem, anses han ha hemvist i den stat där han är medborgare.

d) Om båda avtalsslutande staterna anser ho- nom som medborgare i sin stat eller om ltan inte anses som medborgare i någon av dem, avgör de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna frågan i den ordning som anges i artikel 20 i detta avtal.

4. Ont på grund av bestämmelserna i punkt 2 i denna artikel person, som inte är fysisk per- son, har hemvist i båda avtalsslutande staterna, anses personen i fråga ha hemvist i den avtals- slutande stat där den har sin verkliga ledning.

Artikel 2

Skatter som omfattas av avtalet

1. Detta avtal tillämpas på följande skatter på inkomst och förmögenhet som påförs i enlighet

4

a) 3TO nnuo cunraeTca mtuOM, aMerouiaM HOCTom-taoe MeCTomttTenbcTt-to B TOM ,[Ioro- BapnaarouieMca FocyttapCTBe, B KOTOpOM ono pacnonaraeT nocroaHHuM mantimeM. Ecnu ono pacnonaraeT nOCTommuM )KHIIHLHCM n KEDKHOM 143 Horosapuaatoumxca FocynapCTB, ono equraerca JIHIIOM, nMetouutM trOCTosmaoe MeCToxchenbcTBo B TOM .[lorOBapnBaiouteMca Focyttapcrne, B KOTODOM ono uMeeT Haaöonee TeCl-lble naqnste n 9KOHOanecxue caaan (ueHTp >ka3HeHHbix ttHTepecoa);

b) B cnyttae, soraa HCJIBBH onpeaenurb, B KaKOM as )loroaapuaatoutaxca Focyaapcra nam-we miuo aMeeT ueHTp )KH3HCHHle intTe- pecoa, una ecnn OHO He pacrtonaraer nocrosm- HbIM )KHJ'IHIHCM HH B OilHOM 113 Lloroa'apaaa- toumxca Focyaapcra, OHO canaeTca nuu0M, aMeioumM nocroaHHoe MeCToxchenbcrno B TOM IloroaapaaaiotueMca Focynapcrae, rue 3T0 nano OÖbll-lHO npeöbnaaer;

c) ecnn nannoe nauo Oöbl'll-IO npeöbmaer B KameM 113 LlorOBapnBatoumxca Focyaapcm rum ecnn ono OöblllHO He npeöbiaaeT im B onHOM na an, OHO canaeTcn IIHIIOM, nMe- 10LLLHM HOCToaHHoe MeCToacaTeanTBo B TOM LloroaapasaiouieMcsr l'ocynapcrne, rpaxtna- HHHOM koroporo ono HBJIHCTCH;

d) ecmt xancaoe 113 Lloroaapnaatoumxcn Fo- cyttapcrn paCCManuBaeT naar-me JIHLIO B Kalle- CTBe rpaxaamma cBoero FocynapCTBa tum ecnu OHO HC paCCMaTDHBaCTCH rpamnaHaHOM an OHHOrO as HHX, TO KOMHe'l'eHTl-lble OpraHbI Iloroaapuaaioumxcst FocyaapCTB pemaior nonpoc B ornouiemm TaKHX mtu B nopanse, npenyCMOTpeHHOM CTaTbeå 20 HaCToautero Cornautemm.

4. Ecmr B coomercraun c HOHOKCHHHMH nyincTa 2 HaCToamen CTaTbH nano, ae HBHHPOIHCCCSI dnraiiuecxaM ntmOM, aMeeT nocroaanoe Mecronpeösiaanne B K&KHOM n3 Iloroaapnaaioutuxca Focyaapcra, oao canaercst mittOM, aMeioutaM nocroaauoe Mecronpeöbiaanae B TOM LlorosapuaaiouteMcsr FocynapCTBe, B KOTODOM HaxOLlHTCH ero daaicTttqecxaFi pykoaotmumå opraH.

CTaTba 2

Hanoeu, Ha Komopbte pacnpocnwatmemctt Coe/tautenue

]. l-laCToautee Cornatueane pacnpocrpa— axet—ca aa cneaytoume uanora c aoxonoa n

Prop. 1981/82: 108

med vardera avtalsslutande statens lagstiftning, oberoende av sättet på vilket skatterna uttages:

a) Beträffande DSRU: Inkomstskatt på utländska juridiska perso- ner, inkomstskatt på befolkningen, skatt på jordbruk, skatt från besittare av byggnader och jordskatt.

b) Beträffande Sverige:

Den statliga inkomstskatten inklusive ku- pongskatten, sjömansskatten, bevillningsavgif— ten för vissa offentliga föreställningar (”artist- skatt"). den kommunala inkomstskatten och den statliga förmögenhetsskatten.

2. Detta avtal tillämpas även på skatter och avgifter av i huvudsak likartat slag som de som anges i punkt 1 i denna artikel och som efter un- dertecknandet av detta avtal kommer att påfö- ras vid sidan av eller i stället för de för närva- rande utgående skatterna och avgifterna.

Artikel 3 Vissa allmänna definitioner

l. Nedan angivna uttryck, som används i det- ta avtal, har följande betydelse:

&) Uttrycket ”avtalsslutande stat” åsyftar be- roende på sammanhanget Konungariket Sverige (Sverige) eller De Socialistiska Rådsrepubliker- nas Union (DSRU') och åsyftar vid användning i geografisk betydelse:

-—- Respektive avtalsslutande stats territorium och territorialvatten;

—— havsbotten och dess underlag vilka grän— sar till respektive avtalsslutande stats kust men som är belägna utanför denna stats territorialvatten och med avseende på vil- ka respektive avtalsslutande stat i överens- stämmelse med internationell rätt utövar sina suveräna rättigheter för att utforska och utnyttja naturtillgångar.

b) Uttrycket ”internationell transport” åsyf- tar transport med havsgående eller flodgående fartyg, luftfartyg, järnvägs- eller landsvägsfor-

'-J|

nMyutecraa, B3llMaeMble B cOOTBeTcratrtt c 3a- KOHOHaTeJ'leTBOM Kamnoro tra Horosaptt- Batotuttxcn Focyttapcrs, H€3aBHCHMO OT cno- c06a BattMatrtta:

a) l'lDHMCHHTeJ'leO K CCCP: HOHOXOHHblfi tranor c HHOCTpaHHle topttrtn- trecxnx J'lHLl, nonoxoanbtn tranor c ttacenetrmt, CCJ'leKOXOBSlP'lCTBeHHblli tranor, tranor (: ananenbueB crpoetrtrå, 36Menbllblll tranor;

b) lelMeHHTCHbHO K llltreuttn: rocyrtapCTBettttbtn nonoxontrbtn tranor, 310110an tranor Ha LlHBHilel-lllbl, nepeaontthte aa pyöext, tranor c MODHKOB, tranor co apenttut- Hle Meponpnttrttn (”tranor c ap'rttcroa”), KOMMytranbttbtft nonoxottnbtå tranor tt rocy- napcraetttrbrå nOHMymeCTBeHHbtii tranor.

2. HaCTosrtuee Cornautetrtte öyne'r "rakare npnMennTbcst K tranoraM tt cöopaM, no cyute- CTBy aHaHOl'HllelM HDCHYCMOTDCHHHM B HYHKTE 1 HaCTOHLLlefl CTaTbll, KOTOpblC öyztyT BattMaTbca B nonontrettne !( cyuteCTBytOLuttM nanoraM H cöopaM, nttöo BMeCTO Httx nocne nonntrcat-rmr liaCTOHlLlel'O COFDaUJeHHH.

CTaTbn 3 Hekomopbre oöutue onpeOe/tetrun

l. HYDKCYHOMSIHyTbIC TepMHHbl, npnMeHst- eMble B tracrostuteM Cornatuetrtrtr, ttMetO'r cne— ttytoutee 3Hattetttre:

a) TepMHH "Lloroaapaaatotueecn Focynap- CTBO” ostralraer, B 3aBllCHMOCTH OT KOHTeKCTa, Corea COBCTCKHX COHHaJlHCTHlleCKHX Pecnyö- ntnc (CCCP) nntr KoponeBCTBO lllBetttrn (lllBeIlllil), H, npn ynorpeönetttrn B FCOI'paCbH— quKOM CMbICJIe,

— TeppHTOpHI-O tt TeppHTopllajleblC BOIIbl cooraercrtsytoutero .Eloroaaptrnatotue- rocn Focyztapcraa; — MODCKOC atro tt trenpa HOLLBOIIHHX parro- HOB, npnneratouutx K noöepencbto coor- Be'rcrsytoutero Horoaapttsatotuerocrt l'ocynapCTBa, HO Bbtxonttutttx tta npe- [lenin TeppHTopHaIlbl-lblx 3011, B OTHO- . menttn KOTOpblx coorsercraytoutee llo- roaaptraatomeecsr Focynapcrao B COOT- Bercratrn c Me"/KHYHapOLleIM npaBOM ocyuteCTBntteT CYBepeHHble npaaa c uenbto pa3Be£lKH tt HCHOHbBOBaHHH nptt- pOIIHle pecypcoa;

b) 'rethrtr ”Memnyttapoanart nepeBoska” 03Hal-lae'l' ocyutec'rrsnetttte nepeaoaktr MODCKHM, pettttth trntr BosnyutnstM cytttrOM, >KCJI63l10-

Prop. 1981/82: 108

don, med undantag för det fall då transporten sker uteslutande mellan platser på. den ena av- talsslutande statens territorium.

c) Uttrycket "behörig myndighet" åsyftar:

— Beträffande DSRU, DSRUzs finansmini- sterium eller dess befullmäktigade ombud;

— beträffande Sverige, budgetministern eller dennes befullmäktigade ombud.

2. Då en avtalsslutande stat tillämpar detta avtal anses, såvida inte sammanhanget föranle- der annat, varje uttryck som inte definierats i avtalet, ha den betydelse som uttrycket har en- ligt den statens lagstiftning, i första hand dess skattelagstiftning.

Artikel 4 Inkomst av representation

]. inkomst som person med hemvist i en av- talsslutande stat förvärvar genom näringsverk- samhet i den andra avtalsslutande Staten kan be- skattas endast i denna andra stat endast om in- komsten förvärvas genom representation i den- na stat. Sådan beskattning får dock ske endast av den del av inkomsten som är hänförlig till verksamhet som bedrivs vid representationen.

Vid bestämmandet av en representations in- komster medges avdrag från intäkterna för ut- gifter som har uppkommit för verksamhetens bedrivande, härunder inbegripna utgifter för företagets ledning och allmänna förvaltning, oavsett om utgifterna uppkommit i den stat där representationen är belägen eller annorstädes.

2. I detta avtal avser uttrycket ”representa- tion” varje stadigvarande inrättning genom vil- ken person med hemvist i en avtalsslutande stat bedriver verksamhet i den andra avtalsslutande staten.

ttopo-Itctrth TpatrcnopTOM trntr aBTOTpch- HOpTllblM CDCJICTBOM, sa tretcntoqetttteM Tex cnyqaeB, tcortta Taxan nepetroatca ocyttteCTB- nsre'rca ucsntoanensuo Menoty nyHKTaMl/l, ttaxonnuuthtca Ha TeppttTopttn onttoro Lloro— BapllBalOlllefOCH l'ocynachBa;

c) Tethrtr "KOMrteTetr'rtrbte oprattbt” oana- l-l'chTI

— HthlEHllTeJ'leO !( CCCP — MHHHCTep- CTBO CDHHaHCOB CCCP ttntt ynont-tOMO- Ltettttoro ttM l'lpeIlCTaBHTeJ'lH; — npllMeHHTeJ'leO K lllBeuHH — Mtrtrtt- CTpa ÖlOIDKCTa nntt ynonttOMoqutroro ttM npeacraattrentt.

2. Hptt l'lpHMeHeHHH Lloroaaptrnatouurmcn FocyttapC'rBOM HaCTOHLLleI'O Cornatuetrtrtr ntoöoå Tethrtt, kOTopbtä tre ottpenenett 5 Ha- crortuteM Cornautetrttn, ttMeeT To 3HalleHHe, tcoropoe nptrrlaercn eMy sakonoaa'reanTBOM, B nepayto Oltepeab HaHOFOBblM, aroro Lloro- Baptraatouterocn FocynapCTBa, ecntt ns KOH- TeKCTa tte BblTeKaeT trHoe.

CTaTbtt 4 Hoxoåbt npeocmaaumenbcmea

]. Hoxonbt, nonylraeMbte nttu0M c l'lOCTOHH- HblM MeCTonpeöstatttteM B OlIHOM Lloroaaptt- BatOtueMcn Focynapcrae OT ocytueCTBnthrst KOMMepquttOt'r HCHTeHbHOCTH B itperM Horo- saptmatomeMcrt FocyrtapCTBe, MoryT oöna- l'aTbCil tranoraMtt Tonbtco B 3TOM aperM FocyaapCTae tr TOJ'leO B TOM cnyqae, ecntr Ot-ttt l'IOJ'lyllel-Ibl qepea HDCIICTaBHTeJ'leTBO, HELXO- ttstuteecn B 3TOM LloroaapttaatouteMca l'ocy- napCTBe. Hptr aTOM OÖJ'IOHx'el-lmo tranoraMtt nortne>tcttT TOJ'leO Ta l-laCTb ttoxonoa, kOTOpaa OTttocuTca K ueaTeanocrn 3Toro npcncraatt- Tenbcraa.

l'lptt Ol'lpelleJIeHHH noxonoa, OTttocstunrxcn K HCHTCIIbl-IOCTH nperICTaBttTenbcha, paspe- LLIaeTCil BblllHTaTl: pacxoabt, CBH3aHHbIe c ero ttestTenbttocrbto, Bkntoqast y'HpaBneHl-leCKue tt OÖHICaIIMllHHCTpaTHBHble paCXOlel, HCBaBH— cho OT Toro, BO'3HHKJIH mr omr B CTpaHe Mecronaxoxcaetrtm HDCHCTaBHTeHbCTBa ttntr aa ee npenenaMtt.

2. B CMblCJ'le ttacrostutero Cornatuetrtrn Tep- Mtrtt ”l'lpellCTaBHTeJIbCTBO” osnaqae-T ntoöoe nocTomttroe Mecro HeHTeHbHOCTH, qepea KOTO- poe 11qu c l'lOCTOHl—lelM MCCTOHpeöblBaHHCM B oatrOM LloroaaptraatouteMcrt Focynapcrae ocyuteCTBnrteT HCSITCJ'leOCTb r; npyroM [lore- BapttsatouteMcsr Focynapcme.

Prop. 1981/82: 108

3. Följande slag av verksamhet anses inte be- driven genom representation:

a) Inköp av varor och produkter samt lagring av varor och i samband härmed förekommande hantering och leverans av varor och produkter;

b) demonstration av varor och produkter, visning av utställningsföremäl på utställningar samt verksamhet i samband med deras försälj- ning vid utställningens slut;

c) bedrivande av reklamverksamhet, inför- skaffande och meddelande av upplysningar, marknadsundersökningar eller annan liknande verksamhet av förberedande eller biträdande art;

(1) projekterings-, konstruktions- och forsk- ningsarbeten (däribland även gemensamma), engineering, utprovning av varor, maskiner och utrustning samt teknisk service av maskiner och utrustning, om denna service är av förberedan- de eller biträdande art;

e) genomförande av flera av ovan nämnda slag av verksamheter förutsatt att verksamheten huvudsakligen är av förberedande eller biträ— dande art;

i) bedrivande av andra slag av verksamhet av förberedande eller biträdande art.

4. Person med hemvist i en avtalsslutande stat anses inte bedriva verksamhet genom represen- tation i den andra avtalsslutande staten endast på den grund, att han bedriver sin verksamhet i den andra avtalsslutande staten genom mäklare, kommissionär eller genom annan agent med självständig ställning, under förutsättning att denna verksamhet inte strider mot sådan mäkla- res, kommissionärs eller annan agents normala affärsverksamhet.

5. Vid tillämpningen av detta avtal anses sovjetisk utn'keshandelsorganisation uppträ- da som mäklare eller kommissionär för sovje- tiska industriföretag och organisationer vid inköp av varor och tjänster från utländska leverantörer. Svenskt företag som säljer varor till en sovjetisk utrikeshandelsorganisa- tion anses bedriva sådan verksamhet genom mäklare, kommissionär eller genom annan

Tl Riksdagen [%!/”82. lsaml. Nr 108

3. Cnenytouute BHHbl nenTenbttOCTtr tte öyuyT paCCManttBarbcn KaK OCyIJleCTBJ'IileMble Ltepes HpeIICTaBllTeanTBOZ

a) sakynka TOBapOB n ttsnenttn, a Tatorte xpattetrtre Toaapoa, ocyitteCTBnetrtre CBH3aHHb1X c 3THM CKJ'laLlCKHX onepattnn H HOCTaBKa Tona- pOB tr ttanentrn;

b) HeMOHCTpaulm Toaapoa tr tr3nennn, HOKaB 3KCHOHaTOB tta BblCTaBKaX, a Tatorce onepautttt no trx nponance no OKOHllaHHH BblCTaBKH;

c) OCyuleCTBHeHHe petcnaMHoå genrens- HOCTH, cöop tt paCHDOCTpaHeHHe ttt-tcbopMa- utttt, MapkeTtrt—tr llJ'lH npyraa attanortr'tttart nett- TCJ'leOCTb noarOTOBtr'renbttoro tt Bcn0Mora- Tenbtroro xapakTepa;

d) ocyutecrsnetrtte HpOCKTl—lblx, npoetcTtro- KOHCprKTOpCKHX tr HayllHO—HCCJIEIIOBaTenb- CKHx paöor (B TOM lttrcne cosmecTttbtx), lll—DKH- trttptrtrra, llCl'lblTaHHli oöpa3uoa Toaapoa, Mauttttt tt oöopyttoaatrttrt tt TCXHIHCCKOFO OÖCJIyXGlBaHHH Mauttttt tt oöopynoaattttrt, eCJ'lH 3TO OÖCJ'Iy'IKHBaHHe HOCHT noaroroatrTensttbtå trntt BCHOMOI'aTeJIbelfl xapakTep;

e) Bbll'lOIlHeHlle lleCKOHbKHX cbytttctttrn H'J qa- cna Bsttuenepeqtrcnettttbtx HpH yCJ'lOBHH, ltTo 3Ta nenTenbttOCTb B uenOM HOCHT nonroroatr- TCHbl—lblfl trntr Bcn0MoraTeanbtå xapatcrep;

f) ocy'uteCTBnetttte ttpyrtrx BHHOB gement;- HOCTH, trocrtutnx HOHl'OTOBllTCJ'leinl tr BCl'lO- Morarenbtrbtit xapatcrep.

4. J'lttuo c nocronanth MeCTOHDCÖbIBaHHCM B onttOM )loroaapttaatouteMcsr Focyttapcrae tre 6yneT paCCManllBaTbCfl KaK ttMetoutee npett- CTaBHTeJIbCTBO B nperM LloroaapnaatouteMcrt l'ocynapcrae J'lHIJJb tta TOM OCHOBaHHH, .llTO OHO OCYLHCCTBJIHCT CBOlO nenrentnocn B 3TOM tlperM JloronapttsatouteMcn FocynapCTBe qepes ÖpOKepa, KOMHCCHOHCpa ttntt ttpyroro arettTa c He'3aBHCHMbIM craTyCOM nptt ycnoantt, 'ITO aTa nettTenbttOCTb tre HpOTHBOpellHT OöbllleIM tbyt-tkutrnM TaKOfO öpOKepa, KOMHC- CtrOttepa nntt ttpyroro arettTa.

5. l'lptt npttMettetrtrtr ttacrosttuero Cornatue- HHH öyneT canathn, ltTo COBCTCKHC BHCLIJHC- TODI'OBble oprattnaauntt Bbtnont-ttttOT (byttkutrtr öpokepa HJ'IH KOMnccnonepa ann coaercsnx l'lpOMbILLIIICHHle nperlnpnnTttii tr opratttrsauaii npn aakynxe Toaapoa tr ycnyr y sapyöemnbtx HOCTaBLLIHKOB. lLlBellCKaH KOMHaHHH, KOTOpaH nponaeT TOBapbl coaercxoå Bt-tetutteToproaoft OpraHlt3aLlHH, paCCMannBaeTcst K&K ocyutecr- anatoutatt aanpoztanty ltepea 6porcepa, KOMHC-

Prop. 1981/82:108

agent med självständig ställning.

6. Det faktum att person med hemvist i en av- talsslutande stat kontrollerar eller kontrolleras av person med hemvist i den andra avtalsslutan- de staten eller i någon tredje stat kommer, vid tillämpningen av detta avtal, inte att betraktas som något som ger attledning att anse att en av dem är representation för den andra.

7. Bestämmelserna i denna artikel berör inte skattebefrielse som avses i andra artiklar av det- ta avtal.

Artikel 5

Inkomst av anläggnings—, byggnads— och monteringsarbete

1. lnkomst som person med hemvist i en av- talsslutande stat förvärvar genom utförande av anläggnings-, byggnads- och monteringsarbeten i den andra avtalsslutande staten kan beskattas endast i den förstnämnda avtalsslutande staten, om arbetet pågår uttder högst 18 månader.

Om arbetet pågår under mer än 18 månader, kan inkomsten beskattas endast i den andra av- talsslutande staten. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna kan dock i särskilda fall överenskomma att inkomst av arbete, som pågår under mer än 18 månader, skall beskattas endast i den förstnämnda avtalsslutande staten.

2. Arbeten av förberedande karaktär samt garantiarbeten, som pågår under högst 12 må- nader efter det att anläggnings-, byggnads- eller monteringsarbetet slutförts, skall vid tillämp- ningen av punkt 1 i denna artikel inte medräk- nas vid bestämmandet av om arbetet pågått un- der mer än 18 månader eller ej.

cnonepa trntt Ltpyroro arettTa c He3aBHCHMbIM craTyCOM.

6. B CMblCJ'lC Hacrottutero Cornatuet-tttrt TOT (bakr, '-1T0 ntruo c rIOCTosttrtrth MCCTOHpCÖbl— BatrtreM B onHOM lloroaapttaatottteMcn Focy— ttapCTae xonrponnpyer ttnn kOttTponttpyeTcst ntruOM c HOCTOHHHHM MCCTOHpeöblBaHlleM 13 ttperM LloroaapneatouteMcrt FocyrtapCTBe tina B Kakon-nttöo TpeTsen crpatte, tre 6yneT paCCMannBaTbcn KaK natoutttn OCHOBaHHe ana Toro, ltT061>t CllHTaTb otttto tt3 HMX npertcrann- TeanTBOM apyroro.

7. Honomettttst ttacronutet't CTaTbH tre aa- Tpartrnator ocsoöoncaetrmt OT tranorooönonce— tratt, npeayCMorpettttoro B prrHX erat-bax tra- CTOtrLuero Cornatuetrttrt.

CTaTbH 5

HoxoObt om COOpyJIt'EHILH oöbekmoe u emnontrettwt MOHmaJlt'Hle paöom

l. Lloxonbt, nonyttaeMbte ntru0M c HOCTonH— HblM MCCTOHDCÖBIBaHHCM B OLIHOM llorosa- pttBatOLueMca l'ocyttapCTBe or coopyacetrtta OÖLCKTa ttntt BbIHOIIHCHHH MOttTancttbtx paöor B nperM IloroaaptraatouteMcn Focynapcrtae, MoryT OÖJ'lal'aTbCfl tranoraMtr TOJ'IbKO B nepBoM JlorOBapttnatotueMctt l'ocynapcrae, eCJ'lH Taktte paÖOTbl nponomkatorcn tre Gonee 18 MccaueB.

B cnyttae, ecntt paöorbt npottonncatOTcn cest-tue 18 MecaueB, Taktte noxonbt l'lOZlJ'lCZx'aT ttanorooönomettnto TOJ'leO B uperM Lloroaa- pttBatouteMca FocyttapCTBe. KOMneTettTHbte opratrbt llorortaptrBatouttrxcn FocynapCTB Mo— ryT, OIlllaKO, B OCOÖle cnyuanx noroaaptt— BaTbcst o TOM, uToöbt HOXOIlbl, rtonyttaeMbte or BLIHOIIHCHHH paÖOT, npononntatountxcn CBblule 18 Mecnues, noanencantt tranorooöno- )KeHHlO TOIleO B l'lepBOM noroaaptrtaatouteMcn l'ocynapCTBe. .

2. PaÖOTbl noaroroattrenbtroro xapatcrepa n rapatrrttåttste paÖOTbl, npononncatountecn tre öonee 12 MecstueB nocne aaBeptnetrtta coopy- ;ket-ttrst OÖLCKTOB trntt Bbtnonttetttta MOHTa7K.-.- trbtx paöor, nptt npttMettetttrtr llyHKTa 1 Ha— CTonuten CTaTbH tte öytlyT yanstaTbcn ann onpeaenetttrn Toro, nponomtcantrcs nn paÖOTbl CBbllue 18 Mecnuets nntt trer.

Prop. 198'1/82: 108

Artikel 6 Inkomst av internationella transporter

1. lnkomst som person med hemvist i en av— talsslutande stat förvärvar genom utförande av internationella transporter kan beskattas endast i denna stat.

2. Bestämmelserna i punkt 1 i denna artikel tillämpas även på inkomst på grund av delta- gande i en pool, ett gemensamt företag eller en internationell driftsorganisation.

Artikel 7 Inkomst av upphovsrätt och licens

]. Ersättning på grund av upphovsrätt och li- cens, som förvärvas från källa i en avtalsslutan- de stat av person med hemvist i den andra av- talsslutande staten kan beskattas endast i denna andra stat.

2. Med ersättning angiven i punkt 1 i denna artikel avses alla belopp utbetalade för nytt- jandet av eller rätten att nyttja:

a) Upphovsrätt till vetenskapliga, litterära och konstnärliga verk;

b) uppfinningar (skyddade eller inte skydda- de av patent eller uppfinnarbevis) och rationali- seringsförslag;

c) industriella och allmännyttiga mönster; d) varumärken och servicemärken;

e) firmanamn och annan liknande rättighet; f) program för datorer;

g) band, grammofonskivor och andra före- mål för framställning av ljud;

h) band och filmer som används för radio- och televisionsutsändningar samt frlmförevis- ning;

i) erfarenhetsrön, tekniskt kunnande och hemlig tillverkningsmetod (know-how).

3. Bestämmelserna i denna artikel tillämpas även i fråga om ersättning för:

CTaTbn 6 Hoxodbt om Atea/coyttapoöt-tbtx nepeeosok

1. Lloxortbr, nonytraeMbre OT Me>rcnyttaport- Hblx nepeaosorc ntnrOM c nocTosttrtrrnM MeCTo- npeöeratrtreM B OIIHOM LloroaaptraatottteMcn l'ocyaapCTBe, nonnencaT tranorooönoxcetrtrto TOJ'leO B 3TOM Focyaapcrae.

2. Honomer-rtttt l'IYHKTa 1 HaCToattIen CTaTbH npaMerrtttOTcn Tatorce rc noxoaaM, nonyltaeMtnM OT yqacrrm B ”nyne”, cOBMeCTtrOM npeanptrst- Tatt HJ'lH B srenczrytrapoanon Tpatrcnoprtron OpraHH3allllH.

CTaTbH 7 Hoxoöbt om aamopctcux npaB u nttt/errsuå

]. Hna're'lrtrr no aBTOpCKHM ttpaBaM H finner-r- 3HHM, nonyttaeMtne tr3 HC'l'O'lHHKOB B OllHOM .[loronapttaatOtueMcn PocyttapCTBe ntruOM c nOCTonHtrbrM MecronpeöbraatrtreM B HD)/POM

IloroaaprrtaatouteMca l'ocyaapcrtse, MoryT oönarathn HanoraMtr TOJ'lbk'O B 3TOM apymM FocyttapCTBe.

2. Hon rrnaTencaMtr, yKll3aHHblMlt B nytrrcTe ] traCTosrtuet't CTaTbH, nonttMatOTcrr Bce [retreat- r-rt,re CYMMbl, Bbll'lnallHBaeMble 3a rrcnonb3oaa- trtre trntr npeL'IOCTaBJ'lel—llle nparsa HCllOJlbftOBa- HHH:

a) aBTOpCKHX npaB r-ra npOH3BC£1€HHH trayrctr, nnTepaTypbr tr HCKyCCTBa;

b) traoöpeTetttrn (sauttrutertttbrx tr treaaunr- MCHHHX naTerrTaMrr ana aBTODCKHMH CBHLle- TeJ'leTBaMH), paLIHOHaJ'lHBaTOpCKHX npenno- acer-rutt;

c) l'lDOMblluJ'leHHblx tt oöpaauora;

d) TOBaprlx 3HaKOB, a TalQKC strama oöcny- )KHBal-lllfl;

e) dianeHHsrx tratrMerrOBat-ttrå tt tipyrtrx aHaJ'IOl'Hllelx man;

t') nporpaMM ann anekTpOtrHo-BbruttcnttTenb- Hsrx Maurtrtr;

g) I'lJ'IeHOK, I'paMMOCbOHHblx nnaCTttr-torc tr npyrrrx HpellMCTOB BocnpOtr3Bener-rttsr sByKa;

h) HJ'leHOK rt (bHJIlaMOB, trcnonbsy'estbrs ann pantrOBeutatrttsr, torr-ro tr TeneBtrrretrttrt;

oömenonesrrrnx

i) OflblTa, 3ttarrttr7t H cercpeToa rrponaaoncma (troy-xay).

3. Honomerrttst ttaCTonurett CTaTbH ttpttMe- HHIOTCH Tate/ke B CJ'lyllailX Bbll'ma'fbl aerremttbrx

CYMMZ

Prop. 1981/82: 108

a) Nyttjandet av eller rätten att nyttja enstaka exemplar av industriell, handels-- eller veten- skaplig utrustning, andra vetenskapliga eller tekniska hjälpmedel. orn sådan ersättning har samband med nyttjande eller nyttjanderätt, som avses i denna artikel;

b) utförandet av tekniska tjänster, om sådan ersättning har samband med nyttjande eller nyttjanderätt som avses i denna artikel.

Artikel 8 Utdelning

]. Utdelning från person med hemvist i en av- talsslutande stat till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten kan beskattas i den förstnämnda avtalsslutande staten, men skatten får härvid inte överstiga 15 % av utdelningens bruttobelopp.

2. Uttrycket ”utdelning” betecknar inkomst av aktier eller andra liknande värdepapper samt varje annan utbetalning som enligt lagstift- ningen i den stat där den utdelande personen har hemvist i skattchänseende behandlas som avkastning av aktier.

Artikel 9 Ränta

l. Ränta som betalas från källa i en avtalsslu- tande stat till person med hemvist. i den andra avtalsslutande staten kan beskattas endast i den- na andra stat.

2. Uttrycket "ränta" avser inkomst av lån in- klusive statliga lån, bankinsättningar, skuldför- bindelser samt annan inkomst, som enligt lag— stiftningen i den stat där den person som betalar räntan har hemvist, i skattehänseende behand- las som ränta.

10

a) 3a ncnonbaoaanne nnn npenocraunenne npaBa ncnonbaosanrm ennnnunbrx 3K3CMHIIFI- pos npomsrmnennoro, roproaoro n rrayqnoro oöopynoaannn, HHle nayqnbrx n Texnnqeeknx cpencTB, ecmr Takne nnarexcn canaanbr c npe- ÅyCMOTpeHHblMH B Hacrornneä crarbe HCHOJ'lb- 303arrneM mm npenoeTaBnenrreM npaBa ne- nonbaoaannn;

b) 3a orcaaanne Texnnqecrcnx ycnyr, ecntt Ta- xne nna'rextn canaanbr c npenyCMor-pennbnvrn B nacromuen CTaTbC ncnonbaoBanneM umr npe- nocraBnenneM npaBa rrcnonbaoaannn.

CTaTba 8 Haeudendbt

l. IlanneHnbr, Bbll'IJ'IallHBaeMble mruOM c HOCTOSIHHBIM Mecronpeöbraannest B onnom Horonaprraaromemcn Focynapcrse mruy c no- crostnnbrM Mecronpeöbmanrrervt B npyrost Llo— rosapnsarourervrcn Focynapche. moryr oöna- raTbca nanoraMn B l'lepBOM )loroaapnnaro- utemcn Focynapcrae, ortnarco paarvtepbr nanora npn 3TOM ne Möryr l'lpeBbILIJaTb 15% oömefr cyMMbI nnannennos.

2. Teprvrnn ”nranrtennbr” oanaqaer noxon or aKLIHH nnn HHbIX ananornunbrx uennbrx 6y- Mar, a Takme nroöbre npyrne Bbrnnarrsr, pac- CManHBaeMble c TOllKH 3pennst Hanorooöno- memor xak noxonbr OT axunri B coorrsecrrsnn c 3aKOHO£laTCJ1bCTBOM '1'0l'O llororzapnaaroute- rocrt Focynapcrna, B KOTOpOM nnuo, Brunna- unaaroutce HHBHDCHHBI, nMeeT nocrosnn—roe MCCTOHDCÖBIBaHHC.

Cranz 9 Hpouenmbz

]. HDOHCHTbI, BbIHJ'lallHBaeMble rr3 ncroqnn- KOB B onnom lloroaapnrsarouteMcsr Focyitap- CTBe nnuy c nocronnnbrM MeCTOl'IpeöblBaHHeM B nperM lloronapnnaroutervrcsr l'ocynapcrae, MoryT oönararbca nanorarvnt TOJ'leO B arorvr nperM. Focynapcrae.

2. TepMnH "npouenrbr” osrrauaer HOXOHbl or- ccya, Brunouast rocynapcrsennbre aanrvnsr, öankoacrcnx BKJ'laJJOB, nonroabrx oönftarenbcrn, a Tarorce nroöbre nnsre noxonbr, npnpaanennbre B uerrrrx nanorooönoxter—nra K npouen'raM B coornercrsnn c sakononarenbcraom TOl'O Jloronapnaaroureerocsr Tocynapcma, B KOTO- pOM nnuo, Bbrnnaanarourcc npouenrbr, nrvreeT noc-rosnn-roe Mecronpeöbraarrne.

Prop. 1981/82:108

Artikel 10 Inkomst av fast egendom

1. Inkomst av fast egendom, som tillhör per- son med hemvist i en avtalsslutande stat och som är belägen i den andra avtalsslutande sta- ten, kan beskattas endast i denna andra stat.

2. Uttrycket ”fast egendom” har i detta avtal den betydelse som uttrycket har enligt lagstift- ningen i den avtalsslutande stat där egendomen är belägen.

3. Bestämmelserna i punkt 1 i denna artikel tillämpas på inkomst som förvärvas genom omedelbart brukande, genom uthyrning eller annan användning av fast egendom.

Artikel 11 Inkomst på grund av överlåtelse av egendom

1. Inkomst, som person med hemvist i en av- talsslutande stat förvärvar på grund av överlå- telse av fast egendom som är belägen i den andra avtalsslutande staten, kan beskattas en- dast i denna andra stat.

2. Inkomst på grund av överlåtelse av lös egendom, som ingår i en representation, vilken en person med hemvist i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, kan be- skattas endast i denna andra stat.

3. Inkomst på grund av överlåtelse av annan egendom än sådan som avses i punkterna 1 och 2 i denna artikel kan beskattas endast i den av- talsslutande stat där överlåtarerr har hemvist.

Artikel 12

Lön och annan liknande ersättning

|. Lön och annan liknande ersättning, som fysisk person med hemvist i en avtalsslutande

ll

C'raTbn 10 Hoxoobi om Heoeimuuoeo law_vutecmea

l. Hoxonbr OT nenanmrmoro nrvrytueCTBa, npnnaztneataurero nnuy c nocrorrnnbwr meCTo- npeöeranneM B onHOM Horosapnaaroutemcn FocynapCTBe n naxotmureroca B nperM [loro- BapnBarouteMcsr FocynapCTBe, nonne'lkar na- norooönomennro TOJ'IBKO B arom nperM l'o- cynapCTBe.

2. Teprvrnn "HCZIBIIHGIMOC nmyLuecmo” B HaCTOSILLleM Cornaurennn I/IMCCT To anaaenne, koropoe npnnaercrr eMy aakononarenbeTBOM Toro Lloroaapnaaronierocrr FocynapeTBa, na TeppnTopnn KOTOpOl'O 3T0 nmymecrao naxo- IIIITCH.

3. Honomennn nkaTa ] HaCTonmer'r CTaTbH npnmenrnorcn K noxonarvr, l'IOJ'IleaCMbIM B pe- 3yanaTe nenocpencrsennoro nenonbaoaannn, cnaqn B apenny IIJ'IH nnoro nenonbsoaanna ne- rrmrmnrvroro nmyuteeraa.

CTaTbH 11 HoxoObt om onmymdenun umytuecmaa

1. Zloxonbr, nonyqacstbre nnuorvr e rtocronn- anvr mecTonpeöeranneM B OLIHOM Llororsapn- Baromervrcn Focynapcrse OT orttymnennrr ne- ttantnMoro nmytueeraa, Haxonaurerocn B npy- I'OM Horonapnaaroutervrcsr Focynapcrae, moryT oönaraTben nanoraMn TOHBKO B 3TOM npyrorvr FocynapCTBe.

2. Iloxonbr OT OTltyxcnenrm nanmnmoro rrMyureCTBa, nprrnaturexcaurero npeHCTaBn- TCJIbCTBy, rcoropoe nnuo c I'IOCTOFIHHBIM mecro- npeöbnsannem B our-rom llorosapnsaroutervrca FocynapeTBe IIMCCT B nperM Horoaapnaaro- utervrcn FocynapCTBe, MOI'YT oönaraTbca Hano- I'aMH TOJIbKO B 3TOM nperM FocynapCTBe.

3. lloxonbt, nonyqaeMbre OT OTqyxcnenna prroro HMyLLlCCTBa, ne oxnarrsrsaemoro rro- nomenrmMn nyrncTon 1—2 rraCTonuten cra- Tbn, MOFyT oönaraTbcn tranor—amn TOfleO B TOM Llororsapnaaroutemea I""ocyttapcrrse, B KOTOpOM nnuo, OTlry-zrcnaroutee rmytuecrao, nmeeT HOCTOHHHoe MCCTOHDCÖblBaHHC.

CTaTbn 12

3apa60mnan nnama u Opyeue IIOÖDÖHble 603Haepa2a'dentm

l. 3apa60THasr nrraTa n npyrne I'IOJIOÖHbIe BO'JHaI'paHx'IIEHHiI CbHBW-ICCKOFO mina c no-

Prop. 1981/82: 108

stat uppbär på grund av verksamhet som be- drivs i den andra avtalsslutande staten och som inte är undantagen från beskattning där enligt punkt 2 i denna artikel eller enligt andra artiklar i detta avtal, kan beskattas endast i denna andra stat endast om denna person vistas där under loppet av en eller flera tidrymder som samman- lagt överstiger 183 dagar under kalenderåret el- ler för tekniska specialister 365 dagar under lop- pet av två på varandra följande kalenderår.

2. Följande inkomster som förvärvas av fy- sisk person med hemvist i en avtalsslutande stat kan beskattas endast i denna stat:

a) Inkomst på grund av arbete i den andra av- talsslutande staten, vilket har omedelbart sam- band med anläggnings-, byggnads- eller monte- ringsarbete, som enligt bestämmelserna i artikel 5 i detta avtal inte kan beskattas i denna andra avtalsslutande stat;

b) inkomst förvärvad av person, som vistas i den andra avtalsslutande staten på inbjudan av statlig myndighet eller institution, låro- eller forskningsanstalt i denna avtalsslutande stat för undervisning, forskning eller deltagande i veten- skapliga eller tekniska konferenser eller yrkes- konferenser eller i syfte att förverkliga mellan- statliga samarbetsprogram; detta gäller dock en- dast under förutsättning att inkomsten förvär- vas genom verksamhet som anges i denna punkt. Bestämmelserna i denna punkt tillämpas inte då verksamheten i fråga huvudsakligen tjä- nar sådan persons enskilda intressen;

c) stipendier till sådan person, om denne är studerande, student, licentiand, doktorand eller praktikant och vistas i den andra avtalsslutande staten i utbildningssyfte eller för att erhålla spe- cialiserad praktik, samt annan ersättning från källa utanför denna andra stat, om mottagaren uppbär ersättningen för sitt uppehälle, för sin undervisning eller för att genomgå specialiserad

12 CToernBrM MccronpeöerarrneM B OLIHOM 110- I'OBapHBaIOlJleMCH FocynaDCTBe, nonyqaeMBre 33 ocyulechnenne LICFITCJ'IIJHOCTII B HD)/TOM llorOBapnBaroutemca Focyttapche n ne OCBoöomnaeMBre or r-ranorooönoxtenmt B COOTBC'TCTBHH c nynkTOM 2 HaCToatueä CTaTbH n npyrnrvrn CTaTBrrMn HaCTOHIIIeFO Containe- Hrm, M0ryT oönaraTbca Hanoramn Tonbko B 3TOM nperM l'ocynapCTBe n TOJ'IbKO B cnyqae, ecnn ynowrnyToe nnuo naxonnTcsr TaM B Tenie- nne onnoro HJ'III necrconbrcnx nepnonos Bpe- Menu, npeBBrurarouutx B cytvrrvre 183 anst B ka- nennapnom rony, a amt TeXHHlleCKHX cneuna- nrrCTOB 365 arter? B Teqenne nByx cnenytournx prr aa apyrorvr rtanennapnbrx neT.

2. Cnettyrotune KaTeropnn IIOXOHOB (bl/1311- qecnnx nnu c nocmnnnbnvr MeCTOI'IpCÖbIBa— rnreM B OBHOM HorOBapnBaroutemcrr l'ocynap- CTBe rx-roryT oönaraTBcrr nanoratvtn TOIIBKO B 3T0M FocynapCTBe:

a) IIOXOHbI OT paÖOTbI B [ID)/POM HorOBapn- Baromemcrr FocynapeTBe, r-renocpeBerBeHno CBaaaHnoFr c eoopymerrnervr Oö'beKTa runt MOH- Ta>rcnbnvrn paÖOTaMn, KOTOpre ne I'IOIIU'IöKaT nanorooönoxcennro B 3TOM prrOM IIorOBa- pnBarotueMcrr FocynapCTBe B COOTBeTCTBnn co CTaTBer'r 5 nacroautero Container-rna;

b) noxonbr nnua, naxonrrnrerocn B HD)/TOM LlorOBaprrBarouleMca Focyttapcrae no npn- rnaurernno rocynapCTBennoro oprana ann le-I pemnennst, ytrc61-toro rum Haytn-to—nccneBOBa- TeJIbCKOI'O aaBetrennsr 3T01'O LlorOBaprrBaro- merocn FocynapCTBa zum npenonaBar-rnsr, npo- Benerrnsr naytrnbrx nccneBOBamn'r mröo tum yqacTrrrr B naytrnbrx, TexHHlIeCKux nnn npodaec- cnonanbr-rbrx koncbepenurmx rum c uenBro ocy- LIICCTBJ'ICHHSI memnpaBnTenBCTBennBrx npo- rpaMM corpynnnquTBa, TOJILKO ecnn omr no- nyqenbr OT nepetrncnenr-nsrx B 3TOM nonnyrntre BHHOB HeHTeIIbHOCTH. Honomenmr nacro- snuero nonnyHKTa ne npnMennrOTca B cnyqarrx, xorna ocyuteCTBneHne nepelrncnennbrx B 3TOM nonnynrcTe BHIIOB HeiITeJ'Ibl-IOCTII cnyxcnr rnaB- HbIM oöpasoM nntanrM nnTepecaM Takoro nnua;

c) crnnennnn yqaurnxcsr, cTyBenTOB, aenn- paHTOB n npaanrcar-rTOB, Haxozmtunxca B upy- I'OM [lorOBapnBarouteMcrt l'ocyuapchc C 116wa oöyuenna IUIII npnoöpeTennsr OI'IbITa no cneunanbnocm, a Tarorce norrylraeMBre 3TIIMII .rrnuaMn na neroqnnkoa aa npertenarvrn 3Toro npyroro JlorOBapnBarouterocn FocyzrapeTBa Ber-renande CYMMBI LIM oöecneqennsr npoxcn-

Prop. 1981182: 108

praktik. Förmån enligt denna punkt medges en- dast under den tid som är nödvändig för att uppnå syftet med vistelsen, dock inte under längre tid än sex år;

d) ersättning till sådan person, om denne vis- tas i den andra avtalsslutande staten i egenskap av journalist eller korrespondent för press, ra- dio eller television, om ersättningen utbetalas från källa utanför denna andra stat. Förmån en- ligt denna punkt medges endast under en period av högst tre år;

e) lön till sådan person för arbete på trans- portmedel, som används av en avtalsslutande stat eller av person med hemvist i denna stat för internationell transport samt lön till sådan per— son för arbete vid representation som tillhör person som bedriver sådan transportverksamhet om den lön som sådan person erhåller för arbe- tet har direkt samband med verksamhet med anknytning till sådan transport. Lön för arbete, som utförs ombord på fartyg, som används för internationell transport, kan emellertid beskat- tas endast i den avtalsslutande stat där den per- son som utför transporten har hemvist;

t) lön till sådan person för arbete vid repre- sentation som tillhör turistorganisation, om mottagaren är medborgare i den avtalsslutande stat där turistorganisationen har hemvist. Skat- tebefrielse enligt denna punkt medges dock inte om turistorganisationen bedriver kommersiell verksamhet genom sådan representation;

g) ersättning till sådan person på grund av gästspel och andra offentliga framträdanden;

h) ersättning till sådan person i form av pris- summor, premier och belöningar som han mot- tager i egenskap av vinnare eller annan deltagare i sport- och andra tävlingar;

i") belopp som utbetalas till sådan person så- som ersättning för skada på person.

3. Fysisk person som vistas i en avtalsslutande stat för verksamhet som avses i punkt 2 i denna

13 Toqnoro ypomm, ana nonytrenmt oöpaaoBanrm IUIH npnoöpeTeHnn OI'IbITa HO cnennanbnocrn. HDEHYCMOTDCHHBIC B nacrorruteM l'IOlll'IyI-IKTC nBrOTBr npetrocraBrrmor-crr na cporc, HCOÖXOHIIMLIFI tum HOCTIIÄ'CHHX IleIIIrI npeGBrBannsr, no Be CBbIUJe LueCTH .neT;

d) BOBHarpaxoleHnn J'rnua, naxozmuteroea B llperM HorOBapnBarouteMca FoeyrtapeTBe B kaqeche myprranncm nnn koppecnonnenra Hel-IaTH, panno, TeneBnneHnsr, nonylraeMBre na BCTounrncOB, naxonnurnxcsr aa npetrenamn 3To- ro npyroro Focynapcha. npeHyCMO'Tpel-IHaH HaCTOHLIIIIM nonnynkTOM an'OTa npeBOCTa- Bnnercyr Ha cport' ne CBbILLIe Tpex neT;

e) aapaöornasr nnaTa nepconana Tpanc- noanBrx cpeBCTB, IICI'IOJIIJCiyeMbIX tum rvremny- HapOHHbIX nepeBoaok OllHHM na )lorOBapnBa- roumxcn F ocyttapCTB rum nnuorvt c I'IOCTOHH- HbIM meCTonpeöerar-meM B neM, a Takme 321- pa60THaa nnaTa nepconana HpCIlCTaBHTeIIb- CTBa nnua, axcnnyarnpyroutero TpancnopT- HbIC cpeacraa, eCJ'IH aapaöornaa nnaTa, nony- lraeMarr nepconanorvr aa ykaaannyro pa60Ty, r-renocpeBCTBenno eBrraana c HeHTeJ'IbI-IOCTBIO no oeytuechnennro Tararx Tpancnoprnbrx onepannä. Onnako 3apa60Tnayr nnaTa, nonyttaetvraa aa pa60Ty Ba öopTy Mopcrcoro cytrrra, ncnonmyervroro B memnynaponnbrx ne- peBoakax, MO)K&T OönaraTBcn TOJIbKO B TOM llOI'OBapIIBaIOllleMCH I'ocynapche, B KOTOpOM HMeeT nocrostnrroe MCCTOI'IpCÖbIBaHPIC nnuo, ocyureCTBnrnoutee TpancnoanBre HepeBO3KH;

i) 3apa60Tnart nnaTa nnua 3a pa60Ty B npeBCTaBrrTerchTBe TyprrCTcrcoii oprannaaunn, CCIIII 3TO III/1110 FIBIIHCTCH l'paHUIIaI-IHHOM TOI'O LlorOBapnBaroulerocst Focyuapcha, B KOTO- porvr Typncrcrtan Oprar-rn3auna nMeeT nocrostn- noe meCTonpeöeranne. l'lpertyCMOTpennoe B IIaCTOHLLICM nonnyrncTe OCBOÖO'lKlleI-IHC OT Hanorooönoxcennrr rre paCHpOCTpaI-IHCTCH na cnylran, Korna TyDHCTCKaFI oprannaaumt ocy- HICCTBIIHCT KOMMCp'ICCKyIO HCHTCJ'IbI-IOCTB qepea Takoe npeBCTaBnTenBcho;

g) Bo3narpa>knennrr aa raCTpoanyro zten- TCJIbHOCTb rr apyrrte nyönrrrrrrbrc BBrCTynnenrm;

h) Bosnarpaxcnennst B BllLle nprt3OB, npeMnr'i II prFIIX Bbll'lfIaT HOÖCHHTCHHM 11 npyrnM yLIaCTIIHK3M CHOpTHBHbIX H npotrnx COCTSI- Banna n KOHKprOB;

i) cyMMBr, nocrynaroutne B BO3MeLLIeHHe Bpena, npnunnennoro nnuy.

3. Cbnantrecrcoe anno, Haxonstuteecn B OBHOM LlorOBapnBaromeMesi FocynapCTBe nna ocy—

Prop. 1981/82: 108

artikel och som omedelbart före denna vistelse hade hemvist i den andra avtalsslutande staten skall vid tillämpning av detta avtal inte anses ha förlorat sitt hemvist i denna andra stat på grund av vistelsen i den förstnämnda avtalsslutande staten.

4. Vid tillämpning av punkterna. 2 a), c) och d) i denna artikel får beskattning ske av inkomst som förvärvas av där angivna fysiska personer från och med dagen närmast efter den då de i dessa punkter angivna tidsperioderna har löpt ut.

Artikel 13 Löner och pensioner utbetalade av staten

1. Lön eller annan liknande ersättning, som medborgare i en avtalsslutande stat erhåller för utförande av tjänster för denna stat eller för in- stitution tillhörande denna stat, kan beskattas endast i denna stat. Frågan om tjänster anses ut- förda för denna stat eller för institution tillhö- rande denna stat bedöms enligt lagstiftningen i denna stat. Person som arbetar i organisation som driver kommersiell verksamhet till exempel som medarbetare i eller representant för sovje- tisk utrikeshandelsorganisation och medarbeta- re i eller representant för svensk kommersiell organisation anses inte utföra tjänster för den sovjetiska respektive svenska staten.

2. Pension, bidrag och annan liknande ersätt- ning, som medborgare i en avtalsslutande stat erhåller för tidigare utförda tjänster som avses i punkt 1 i denna artikel samt pension och bidrag som utbetalas enligt denna avtalsslutande stats socialförsäkringslagstiftning, kan beskattas en- dast i denna stat.

14

LlICL'TBJleIIIIH BearenBHOCTn, npellycmorpen- HOt't B nyntcTe 2 Hacrortuten CTaTbII, KOTopoe rrenocpeBCTBcnno nepea a'rnM IIMCIIO rtOCTomr- noe steCTonpeöeranne B prrOM IlorOBapn- Baromemcsr I'ocyttachBe, ne 6ytter paCCMaT- pttBaTBcrt npn npnmencnnn HaCTOilIJlel'O CO- rnatuennrt kak yTpaTnBtuee eBoe nocrortnnoe mecronpeöstattrte B arom prrotvt Focyttap- CTBC B curry yIIOMSIHyTOI'O naxomttenrm B I'lepBOM [IorOBapttBarouteMca FoeynapCTBe.

4. I'lpn npnmenennn I'IOIIO'IKCIIHII nonnyntc- TOB a) , e) n d) nyntcTa 2 naCTorrtueit CTaTbH rraqtrcnentte HaJ'IOI'OB nponsaotttrrcsr c aoxo- ttOB, IIOJ'IleeHHBIX nepeqncnennbrrwn TaM CbII3H- qecrormn JIHuaMH, rrattnnasr co una nocne HCTe- lrennrt npnBettennbrx B 3'FHX noanynKTax npe- ttenbnbrx CpOKOB.

C TaTbH 13

3apaöomHan n.!rama u nencuu, amn/tatmeaeMble eocyöapcmeom

l. 3apa60Tna5t nnara HJ'IH ttpyroe nonoönoe BOBHal'anx'lleHHC, nonyltaeMBre rpamaannnOM Ottnoro LlorOBapnBatotuerocrt FoeynachBa 3a pa60Ty B rocyttapchennBrx Opranax n yqpeac- Bennsrx aroro Focynapcha, MöryT OönaraTBcn naJ'toraMB TOJ'IbKO B 3TOM FocynaperBe. BO- npoc, OCYLLICCTBIISICTCSI nn pa60Ta tum Takoro rocynapeTBenrtoro oprat—ta nmr yupemnennsr, petuaeTcrr cornacno aakOttOttaTeJIBCTBy 3TOI'O FocynapCTBa. JInuo, paöorarotuee B oprann- 3attnn, KOTOpail oeyutechmtcT kcrvtmepqutcyto BearenBr-tOCTB, Hanpnmep, COprHHIIK turn npeacraBnTenB COBeTcxon BnetuHeToprOBOFr Oprannaatrntr n cOprtrmrk HJlH llpellCTaBHTeJ'lb LUBenctcoth KOMMeplICCKOl'I Oprannaaunn ne 6y- nyr pacetvtanrrBaTBcst kan BBrnonnrrroutne doynnttnn ana COOTBeTCTBenno COBeTCKorO turn IJJBCLICKOI'O rocyttapCTBa.

2. l'lencttn, nocoönn tr npyrne HOHOÖHbIe Boanarpamnennn, nonyttaeMBte rpaatnannnom onnoro DorOBapnBatouterocst FocyttapCTBa 3a OCyUleCTBJ'ICHHe B npOtun0M rocyttapchent-tbtx tbyntcttnfr, o kOTOpBrx rOBOpnTcrt B nyHKTe 1 naCTortuteH CTaTbH, a Tatort-e nencnn n nocoötrrt, BbII'IIIa'IIIBaeMbIe B COOTBeTCTBHH c 'JaKOI-IOI'IaTeIIbCTBOM no counanbrrorvty chaxo- Banttto aToro LlorOBapt-tBatouterocrt Focyttap— cha, tvroryT OönaraTBcrr nanoraMtr TOJIbKO B BTOM Focynapche.

Prop. 1981/82: 108

Artikel 14 Övriga inkomster

Inkomst, som inte behandlats i föregående artiklar i detta avtal och som förvärvas av per- son med hemvist i en avtalsslutande stat från källa i den andra avtalsslutande staten, kan be- skattas endast i den förstnämnda staten.

Artikel 15 Förmögenhet

1. Fast egendom, som innehas av person med hemvist i en avtalsslutande stat och som är belä- gen i den andra avtalsslutande staten, kan be- skattas endast i denna andra stat.

2. Lös egendom, som ingår i en representa- tion, vilken person med hemvist i en avtalsslu- tande stat har i den andra avtalsslutande staten, kan beskattas endast i denna andra stat.

3. All annan egendom, som innehas av per- son med hemvist i en avtalsslutande stat, kan beskattas endast i denna stat.

Artikel 16

Diplomatiska och konsulära representationer samt anställda vid dessa

]. Bestämmelserna i detta avtal berör inte de skatteprivilegier som tillkommer diplomatiska och konsulära representationer och andra här- med jämställda institutioner och organisationer tillhörande de avtalsslutande staterna samt an- ställda vid dessa oeh deras familjemedlemmar, i enlighet med folkrättens allmänna regler eller bestämmelser i särskilda mellanstatliga avtal.

2. Bestämmelserna i punkt 1 i denna artikel tillämpas även på företrädare med Officiellt uppdrag för de avtalsslutande staterna, med- lemmar i parlaments- och regeringsdelegationer från de avtalsslutande staterna samt på personer sotn ingår i delegationer från de avtalssltttande

CTaTbil 14 preue Öoxodut

He nepeqncnennbre B npertbtnyutnx cTaTBax HaCTOHLLICI'O Cornatuer-nm noxonbt, nortylta- eMbIe JIHLIOM c nocrostr-tnBtM meCTonpeösta- HHeM B OBHOM JlorOBaptrBatOtrteMea Focyztap- cTBe na tiCTOlrt-tttkOB B flpyl'OM [IorOBapnBa- IOIIICMCH FocynapCTBe, MoryT oönararbcrt nanorarvrtt TOJIbKO B nepBOM FocynachBe.

C Tarm 15 II.-tiytaecmeo

l. HeanatnMoe nmyuteC'rBo, npnnattneata- utee nnny c HOCT'OHHHBIM MecronpeöstanneM B OBHOM D_OI'OBapHBaIOILleMCH FocyaapCTBe n HaxOLlilLLICCCH B nperM LIOTOBaptrBatOtuemca Focyttapche, MonteT oönara'rbca nanoraMn TOJ'IbKO B 3TOM npyrorvt FocyttapCTBe.

2. LlBtt'lanoe nmyutecrtso, npnnanneikatuee npeBCTaBttTenBeTBy, kOTopoe mtuo c rtOCTosrn- HblM mccronpeGBrBanneM B OHHOM LlorOBapn- BaIOIlIEMCFI I""ocynapCTBe IIMeET B ttperM 210- l'OBapIrIBalouleMCSl Focynapche, M07KCT Oöna- raTBcrt IIaJ'IOl'aMH TOIIbKO B arom ZIDYI'OM FO- cyaapche.

3. Bee npyrne Bttnbr IiMyLLICCTBa, npnnatute- mantero mtuy c nocroannbm mecTonpeöera- HHCM B OtttrOM HorOBapnBarOtueMca Focyttap- CTBC, MoryT oönar'aTBcsr HanoraMtt Toano B 3TOM FocyttaDCTBe.

CTaTBn 16

Hun/tomamwiecxue u Koncynbckue npeocmaeumenbcmaa u ux comp yÖIlllKll

1. Florio/Keanu Hacrortutero Cornatttenrrn ne 3anarnBatOT HaJIOI'OBbIX npannernt'r, npeno- CTaBnaeMth HHIIJ'IOMaTMlICCKHM H KOHcyIlb- CKHM npettcraBnTenBCTBaM n npyrnM pipe-[kne- mms/r H oprann'sattnmvr HorOBapnBarontnxcsr FocynapCTB, KOTOpre npnpaBHenBt K HIIM, a TaK)l(C corpynnmcaM n lntertaM nx cetvten B COOTBeTCTBnn c Oöttunvrtr HOpMaMH memttyna- pontroro npaBa nmt nonomennrwrn cneunarns- HbIX Me"/KFOCYLIaDCTBeHHbIX Cornautennt'r.

2. Honomennn nyntcra ] HaCTortuten CTaTbH nptrrvtet-tsrrOTcrt TaIQKe K npeHCTaBIITCJIHM Llo- rOBapnBarotunxca Focyttapcra c otbnttnams- HbIMII nopytrennrtmn, qnenaM naeraMenTCKnx n npaBrrTenBCTBennBrx Beneraunn IlorOBaptr- Batoutnxca Focynapch, a TaK)Ke K corpyn—

Prop. 1981/82:108

staterna, vilka besöker Sverige respektive DSRU för att delta i förhandlingar, i internatio- nella konferenser och möten eller som har andra officiella uppdrag.

Artikel 17 Förbud mot diskriminering

1. Medborgare i en avtalsslutande stat kan inte i den andra avtalsslutande staten underkas- tas högre eller mer betungande beskattning än den beskattning som medborgare i denna andra stat är underkastade under samma förhållan- den.

2. Medborgare i en avtalsslutande stat, som har hemvist i den andra avtalsslutande staten, och representation, som upprättats av person med hemvist i en avtalsslutande stat i den andra avtalsslutande staten, får inte i denna andra stat underkastas högre skatter eller avgifter än de som i allmänhet uttages i denna andra stat av medborgare i eller representation tillhörande person med hemvist i tredje stat som bedriver samma verksamhet.

3. Bestämmelserna i punkt 2 i denna artikel innebär dock inte skyldighet för någondera av- talsslutande staten att medge medborgare i eller representation tillhörande person med hemvist i den andra avtalsslutande staten sådana skatte— förmåner som tillförsäkras medborgare eller representation från tredje stat på grund av spe- ciella avtal mellan den förstnämnda avtalsslu- tande staten och denna tredje stat.

Artikel 18 Särskilda bestämmelser

Bestämmelserna i detta avtal berör inte gäl- lande avtal som tidigare slutits mellan de avtals- slutande staterna och som behandlar beskatt- ningsfrågor. I den mån förevarande avtal med- för en för den skattskyldige gynnsammare be- handling skall emellertid detta avtal tillämpas.

16

HHKaM nenerattnn ,ElorOBapnBaroutnxcrt Focy- nachB, KOTOpBre npneaxtator cOOTBeTc'rBenHo B CCCP IIJIII lllBCLIHIO rinit y'IaCTHFl B nepero- Bopax, Meacttynaponnbtx koncbepentrnrrx tt co- Beutannax nnn c npyrnMn otbnunaanBtMtt no— pyqennmn.

CTaTByt 17 Hedonytaenue Oucrtpthmaauu

1. Fpa>kttane ont-toro IlorOBapnBatontcrocrt FocynapCTBa ne moryT nOBBepraTBcrt B pr- rorvr llorOBapnBatoutemcrt FocyttapCTBe öorree BbICOKOMy turn Öonee 06peMennTenBHomy Ha— norooönoatet—nno, ttervt rpantnane 3Toro prro- ro FocyttapCTBa, naxonrtutnecn B Tex ;ke ycnO- Btrrrx.

2. Fpamnat—tnn onnoro LlorOBapnBatouteroca FocyttapCTBa, timeroutnn BOCTostrn-toe MeCTO- npe6t>rBatrne B nperM [lorOBapnBarOtuemcrt Focyttapche, n HpellCTaBIITeHbCTBO, oöpaao- Bannoe nnuorvr c nOCToanHBtM mecronpeöera- nneM B OBHOM LlorOBapnBatorttemcrt Focyttap- CTBe, B ttperM HoroaapuBatomet/rcrr Focyttap- CTBe ne MoryT OÖJ'Ial'aTbCH B aTOM prrOM Fo- cynapCTBe 60nee BblCOKIIMII r—tanoraMn nnn cöopaMtt, LICM Te, kOTOpBre OöBrttno B3IIMa- rOTcst B aTorvt nperM FoeynapCTBe c rpaacnan TpeTBeä crpanBr mm I'IpeIICTaBHTefIbCTB J'IIILI c nocroar-tnBIM MeCTonpeöstanneM B TpeTBen crpar-te, ocytttecrnnrnoutnx Ty ace eamyro nest- TCJ'IbHOCTb.

3. Onnako nonomennn nyt-rna 2 HaCTOHLUCIl CTaTbH ne oömstatOT ont-to )."lor0BapnBa- rötueecrt FocynapchO npettOCTaBrrnTb rpamna- HaM npyroro D_OI'OBapHBaIOLIICFOCH Focynap- CTBa trmr npeBCTaBnTenBeTBaM nnu, umetoutnx nocrortnnoe MCCTOHpCÖbIBaHIIe B npyrom HO- TOBapHBal-OILICMCH Focynapche, IIaJ'IOI'OBbIe nbrorbr, HDCHOCTaBHHeMbIe cornatuenmnvtn rpancttanaM amt npeBCTaBnTenBCTBaM karton- nnöo TpeTben CTpaHbl B entry cneunaanth cornatuennt'r nepBorO D_orOBapnBatouteroert l'ocyttapCTBa C 31011 TpeTBen crpauon.

CTaTBn 18 OCOÖble nortoncenwr

flonomennrt rraCTortUtero Cornattrentm ne 3anarnBatOT neFtCTBertunx cornantentm, B KOTOpblx perynnperTcst BOl'IpOCbI Hanoro- Oönomet-tart, KOTOpble paHee Öle'IH 3aknroqenbr MB"/RBY HorOBapttBarouutt-trrca FocyttapCTBa- MII. OllHaKO, CCJ'IH Hacrosrutee Cornautennc

Prop. 1981/82: 108

Artikel 19 Utbyte av upplysningar

1. De behöriga myndigheterna i de avtalsslu- tande staterna skall efter framställning utbyta sådana upplysningar, som är nödvändiga för att tillämpa beskattningsreglerna i detta avtal. Upplysningar som en avtalsslutande stat motta- git skall behandlas såsom hemliga och får yppas endast för personer eller myndigheter som handlägger frågor om tillämpningen av detta avtal.

2. Bestämmelserna i punkt 1 i denna artikel anses inte i något fall medföra skyldighet för en avtalsslutande stat att:

a) Vidtaga förvaltningsåtgärder som avviker från lagstiftning eller administrativ praxis i den- na stat eller i den andra avtalsslutande staten;

b) lämna upplysningar som inte är tillgängliga enligt lagstiftning eller administrativ praxis i denna stat eller i den andra avtalsslutande sta- ten;

e) lämna upplysningar som skulle röja affärs- hemlighet, industri- eller yrkeshemlighet eller andra upplysningar, vilkas överlämnande skulle strida mot allmänna intressen.

3. De behöriga myndigheterna i de avtalsslu- tande staterna skall vid behov utbyta upplys- ningar Om ändringar i skattelagstiftningen i res- pektive stat.

4. Alla upplysningar och allt material, som avses i denna artikel, får användas endast för syften som sammanhänger med tillämpningen av detta avtal.

Artikel 20 Förfarandet för att lösa tvistefrågor som uppkommer vid tillämpning och tolkning av avtalet

1. Om en person med hemvist i en avtalsslu- tande stat anser att han har blivit eller kan kom-

17

npenycmannBaeT Gonee önaronpnsrTnBtit tta- norOBBtn pexctrtu, TO npnmenrtercrt nacrortutee Cornatnenne.

CTaTBa 19 OÖMeH uuäopmauueu

1. KomneTenTnBte opranbt llor0BapnBa- touutxcsr FoeyttapCTB 6yttyT no npoct>6e na- npaerTB eBerrennrt, KOTOpre HeoöxonnMBr Brist ocyuteCTBrrennn nanorooönoncetrmt, npetty- eMOTpet-tnoro H&CTOHUJHM CornatuenneM. CBenennst, nonyuennbte HorOBapnBaroutnM- crt FocynapchOM, 6yttyT HCfIOJIb3OBaTbC$I KaK cetcpe'rnbre H MöryT ÖblTb eooötttenbt TOJ'leO TeM nnuaM ann opranaM, koropbte 6ynyT ne- nocpeBCTBentto CBSI3aHbI c BbIIIOJ'IHeHHeM naeromttero Cornatuennft.

2. Honozxennst nyr-ncTa 1 nacroautet't CTaTbII nn B KaKHX cnyqartx ne 6ynyr TontcOBaTBca K&K coanaroutne amt onnoro ns LloronaptrBa- roumxcn FocyttapCTB oönaarenbcrua:

a) HpOBOJlIITb allMHHHCTpaTHBI—Ibie mepo- npnaant, KOTOpre npOTHBOpellaT coöcraen- norvty tum prroro llorOBapnBarouteroca l'o- cynapCTBa aaKOt-tOttaTenBchy IUIH attrvtnrtn— crpaTnBHoä npaanke;

b) npettOCTaBnrtTB eBeBennrt, KOTOprC Hems- 3st nonyttarb n nepertaBaTB B COOTBeTCTBIIH c COÖCTBeHHbIM rutit npyroro IlorOBapnBaroute- rocx Focyttapcha aakononaTenBCTBOM HJ'III attMnnrrCTpaTanoä npatcTntcor'r;

c) npettOCTaBmtTB eBetrennst, pacxthBa- IOLLIHC tcOMMepqeekyro, npOMBtumennyto tr.-Tn npomeccrtonanbnyto Tar'tny, nnöo npyrne eBe- nenrm, pacxpBrTne KOTOprX npOTnBopeqnno Öbl nHTepecaM rocynapCTBa.

3. KomneTeHTnbte opranbt HorOBapnBa- toutnxca FocynapCTB 6ynyT HDCHOCTaBHHTb npyr npyry no mepe neoöxonnrvrocrtr eBettennit 06 H3MCHCHH$IX B nx r-tanorOBOtvr aatconona- Tenbche.

4. JIroöbte eBenthm nnn maTepnanBr, ytca- 3at-tHBte B HaCTontuen cra'rbe, öynyT IICIIOJ'IB'BO- BaTBcrt TOHbKO una neuen, eBstaannth c Bbl- nont—tetrrreM HaCTOHlJIeI'O Cornatuenust.

CTaTBn 20

Hopndox paspeuleuwt cnopubrx aonpocoe, 803HLIKafOWllX npu nptuueueuuu u monkoaauuu Coenauzeuwt

]. Ecnn nrttto c nocroaHnBtM MeCTonpeöbt- Bannervr B OBHOM HOFOBaDHBaIOUleMCFI Focy-

Prop. 1981/82: 108

ma att bli beskattad på ett sätt som inte står i överensstämmelse med detta avtal, kan han gö- ra framställning i saken till behörig myndighet i en av de avtalsslutande staterna. Detta kan göras oberoende av de rättsmedel som finns i de avtalsslutande staternas lagstiftning. Framställ- ningen skall göras inom två år från den tidpunkt då personen i fråga fick vetskap om. den åtgärd som givit upphov till beskattning som strider mot bestämmelserna i detta avtal.

2. Om den behöriga myndighet till vilken framställning gjorts finner invändningen grun- dad men anser att den inte kan få till stånd en tillfredsställande lösning utan samråd med be- hörig myndighet i den andra avtalsslutande sta- ten, skall de båda myndigheterna gemensamt söka lösa frågan genom överenskommelse i syf- te att undvika beskattning som strider mot detta avtal. Överenskommelse som träffats skall ge- nomföras utan hinder av tidsgränser i de av- talsslutande staternas lagstiftning.

3. De behöriga myndigheterna i de avtalsslu- tande staterna skall genom ömsesidig överens- kommelse söka undanröja svårigheter eller tvi- velsmål som uppkommer i fråga om tillämp- ningen eller tolkningen av detta avtal. De kan även överlägga i syfte att undanröjer dubbelbe- skattning i fall som inte omfattas av avtalet.

Artikel 21 A vtalets ikraftträdande

1. De avtalsslutande staterna skall på diplo- matisk väg skriftligen underrätta varandra när de åtgärder vidtagits, som enligt respektive stats lagstiftning krävs för att avtalet skall träda i kraft.

2. Avtalet träder i kraft trettio dagar efter det att den sista av de under punkt 1 i denna artikel nämnda underrättelserna lämnats och dess be- stämmelser tillämpas i fråga om inkomst som förvärvas från och med år 1979 samt i fråga om förmögenhet som taxeras från och med år 1980.

18

napCTBe Cllli'l'aeT, '-ITO ero HaJIOl'OOÖ."10)KeH118 nponauetteno runt 1140ch ÖbITb nponaBeneno tre B COOTBBTCTBHII c uacrortuuttvt Cornaure— HIICM, OHO MC)](eT npeIICTaBHTb aaaBnentte KOMI'ICTCHTHbIM opr'at—tast B OHHOM n'.) [IorOBa- pnBatOtttnxca FocynapeTB. 3To MO'1KCT ÖblTb cnerrano nesaunchO OT npaBa tra aauurry, KO- Topoe npenyCMOTpeno Bakonona'renbchOM LlorOBapnBarotturxcst Foeyttapch. 3astBnthre norr/toto 61.111. npeneTaBneno B TCWCHI-Ie BByx ner c MOMCIITa nonytrennfr nepuoro yBettOMJTe- nun o ruepax, KOTOpble l'lpHBOLIiIT !( nanoro- oönoatennto, npOTnBOpeqautemy nonoxcennmst Hacrorttuero Cornatuennrt.

2. Ecnn komneTenTnBrt't Opran, KOTODOMy nonano sammet-tue, Banner Bospametrnn 060- cnOBanHBtMn, tro ClIHTaeT, qTO caM ne MO7KCT npnnaTB ytrOBneTBopnTeanoro peUJCHIISI 6e3 COI'JIaCOBaI-IHH c KOMHeTeIITHbIM OpranOM npy- roro LlorOBapnBatouteroest FocynapCTBa, oöa kOMBeTenTnth oprana öynyT flbITaTbCil COB- MeCTI-IO pCLUHTb Bonpoc nyTeM TaKOFO corna- COBanmt c LICJ'IbIO H36€>K3Tb nanorooönoax'e— una, ne COOTBeTCTBytoutero nacronuteMy CO- rnautetrrrto. Takast noroaopeunocn. BeTynnT B cnny ueaaancnrvto OT CpOKOB, KOTOpre ycra- HOBHeHbI BaKOHOHaTeHbCTBaMH HorOBapnBaro- Lunxcrt FocynapCTB.

3. KOMHeTenTnBre Opranbt D_orouapnBatO- utnxert Focyuapch no mammon ttorOBopeu- nocTn 6yt1yT CTpeMIITbCH !( yCTpanenuro prtt- nocreir urin COMHennn npn npnrvrenennn tr TOJ'I- kOBanmr nacrorrrttero Cornatuet-ntrt. OHII MO- ryT TaK'lk'e koncynBTnpOBaTBcsr npyr c uperM c LICJIbIO tr36e>kanmt nBoru-toro Hanorooöno- )kernm B CJ'lleaHx, He yperynnpOBannBrx na- CTostutnM CornautenneM.

CTaTBst 21 chynnenue Coe/[alueHwi (; cuny

1. ÅOTOBapnBatoutnecn FocynapCTBa HHC]:- Menno yBCIlOMHT npyr ttpyra no nnnJrOMaTu- lICCKHM KaHaJ'IaM O npnnnrnn IIMII MCP, npctty- CMOTpenHth aakonouarenBCTBOM COOTBeT- CTBYIOIJlel'O rocyttapcha una BCTynnenttn B cnny Hacrostutero Cornautennst.

2. Cornautennc BCTynnT B cnny lrepet; Tpnn- HaTb turen nocne Toro, käk öyneT rtepettäno nocneunee na npenycmorpcnnbtx nynkTOM 1 nacronttteä CTaTbH yBenowtthrft, n ero nono- uterum 6yByT npttMenstTBcst B OTnoutentnt BO- XOBOB, HOHyIIeHHbIX, nautrnasr c 1979 rona, a

Prop. 1981/82: 108

Artikel 22 Avtalets upphörande

Detta avtal förblir i kraft under obegränsad tid, men var och en av de avtalsslutande stater- na kan före den 30 juni under ett kalenderår, dock tidigast efter det att tre år förflutit från da- gen för detta avtals ikraftträdande, på diploma- tisk väg skriftligen uppsäga avtalet hos den andra avtalsslutande staten. I sådant fall upp- hör avtalet att gälla i fråga om inkomst som för- värvas från och med kalenderåret efter det då avtalet sades upp samt i fråga om förmögenhet som taxeras från och med andra året efter det då avtalet sades upp.

Undertecknat i Moskva den 13 oktober 1981 i två exemplar på ryska och svenska språken, vilka båda texter äger lika vitsord.

För Konungariket Sveriges regering

C. De Geer

För De Socialistiska Rådsrepublikernas Unions regering

V. F. Garbuzov

19

Tatorte B OTnourennn HMYIJICCTBEI, nat-Tor" na koropoe naltrtcnrrercrt, nattrtttaa c 1980 rona.

CTaTBa 22 Hpenpaweuue deucmotm CoenaraeHwt

Hacrortutee Cornatuenne OCTaeTca B CHJ'IC na neonpettenennbtn CpOK, nprt 3TOM kamnoe LIO- rOBapnBarouteecrr FocynapCTBo 110 30 rnonrt ntoöoro kanenttapnoro rona, no ne panee, ueM no nerenenrtrt Tpex neT co ttnrr Berynrrennrt na- croatuero Cornatuenrm B entry, MOHx'eT I'IIICb— menno yBenOMrtTB npyroe LlorOBapnBatouteeert FocyttapCTBo nepes nnnnomarrrlrecrtue kananbr 0 cm nenoncattnn. B TaKOM cnyttae Cornatue- nne npercpautaer CBoe neHCTBne B OTnoutenrtn LlOXOIIOB, nonynaeMth, naqnnan c kanennap- noro 1'0I13, cnenertuero 3a I'OlIOM, B KOTODOM nepenano yBenowtenne o ttenoncaurrrt Corna- tttenrrrr, a Tatorte B ornortrenrrrr nmy'tueCTBa, tranor na kOTOpoe naqncnstercst, naurrnarr co BToporo tona nocne rona, B KOTOpOM nepe- nano yBertowienrte o nenoncaunn Corna— tuenrta.

l'Iottnncano B r. Mocche 13 OkTrtöprr 1981 rotla, B ttByx normnnnrstx akaemnnapax, Kam- nbtn na pycchM n LUBCIICKOM ;r3btkax, npntteM 063 Tekcra rmeror cannaKOByro entry.

Ba npaBHTeJleTBO Coroaa COBCTCKHX CounanrrCanecrcrrx Pecnyönnk

B. CD. Fap6y30B

Ba HpaBnTenBCTBo KoponeBCTBa IIIBettnn

K. Ile Feep

Prop. 1981/82: 108 20

Utdrag BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-12-22

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten. Wikström. Friggebo, Dahlgren. Åsling. Söder, Johansson. Wirtén, An- dersson, Boo, Petri, Eliasson, Gustafsson, Elmstedt, Tillander. Ahrland, Molin

Föredragande: statsrådet Wirtén

Proposition om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Sovjetunionen

1 Inledning

Ett avtal för undvikande av dubbelbeskattning har brukat införlivas med svensk rätt genom att regeringen 'i förordning om avtalets tillämpning föreskrivit att avtalet skall lända till efterrättelse för Sveriges del. Enligt den nya regeringsformen skall emellertid dubbelbeskattningsavtal införli— vas med den svenska rättsordningen genom lag och inte genom förordning. Detta nya förfarande tillämpades första gången då riksdagen förelades förslag till lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Republiken Korea. Jag får i denna del hänvisa till vad jag då anförde (prop. l981l 82: 107. 5.28).

Sverige och Sovjetunionen har tidigare träffat två avtal som reglerar beskattningsfrågor. dels protokollet den 8 februari 1971 angående ömsesi- dig skattebefrielse för luftfartsförctag och deras anställda (SFS 1971: 130), dels protokollet den 5 april 1973 angående ömsesidig skattebefrielse för sjöfartsföretag (SFS 1973: 563). Vidare gäller alltjämt kungörelsen (1928: 1 13) med vissa bestämmelser angående ryska handelsdelegationens i Stockholm skattskyldighet m.m.

1 beslut av Sovjetunionens Högsta Presidium den 12 maj 1978 föreskrevs att utländska medborgare och företag som gör affärer med sovjetiska organisationer skulle beskattas för inkomster som uppbärs från Sovjetuni- onen. Detta medförde att fysiska och juridiska personer hemmahörande i Sverige. vilka tidigare inkomstbeskattats endast i Sverige. i fortsättningen kunde bli beskattade för samma inkomst även i Sovjetunionen. I samband med införandet av denna beskattning inbjöd emellertid Sovjetunionen flera länder. däribland Sverige. till dubbelbeskattningsförhandlingar. Förhand-

Prop. 1981/82:108 21

lingarna mellan Sverige och Sovjetunionen inleddes den 22—27 april 1979 i Moskva och avslutades i Stockholm den 18—22 februari 1980. Sistnämnda dag paraferadcs ett på svenska och ryska upprättat förslag till dubbelbe- skattningsavtal mellan de båda ländernas regeringar. Genom skriftväxling har sedermera vissa justeringar gjorts i texterna.

Förslaget till avtal remitterades till riksskatteverke! och kammarrärten [ Stockholm. Riksskatteverket har gjort vissa anmärkningar av formell na- tur. 1 övrigt har förslaget lämnats titan erinran. Sedan regeringen den 11 september 1980 beslutat att avtalet skulle undertecknas har detta den 13 oktober l98l undertecknats för Sveriges del av beskickningschefen i Moskva.

2 Lagförslaget

I l ä föreskrivs att det till lagen som bilaga fogade avtalet skall gälla för Sveriges del. I 2? slås fast att detta avtal skall tillämpas endast om det innebär en förmånligare behandling i skattehänseende i Sverige än om avtal inte hade funnits. Vidare finns bestämmelse om hur den skattskyldige skall förfara om han blir beskattad i strid med avtalets bestämmelser (3 5). Slutligen klargörs att skattskyldig skall lämna de uppgifter till ledning för taxering som han annars varit skyldig att lämna även i det fall inkomst eller förmögenhet enligt avtalet helt eller delvis undantagits från beskattning (4 5).

Enligt artikel 21 i avtalet skall de avtalsslutande staterna skriftligen underrätta varandra när de åtgärder vidtagits. som enligt respektive stats lagstiftning krävs för att avtalet skall träda i kraft. Avtalet träder i kraft trettio dagar efter det att den sista av dessa underrättelser lämnats. Det är således inte möjligt att redan nu bestämma vid vilken tidpunkt avtalet skall träda i kraft. i förslaget till lag har därför föreskrivits att lagen träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

3 Skattelagstiftningen i Sovjetunionen

Det sovjetiska inkomstskattcsystemet för fysiska personer är uppbyggt av skatter på särskilda inkomstslag. s.k. sedulärskatter. För varje kategori av inkomst gäller särskilda regler och skatteskalor. Exempel på sådana inkomstslag är inkomst av anställning. inkomst av litterär eller artistisk verksamhet och inkomst av fritt yrke. Skatteskalorna är progressiva och varierar sinsemellan kraftigt. För anställningsinkomster är skattesatsen högst 13 %. Denna högsta skattesats gäller för månadsinkomster över 100 rubel ([ rubel är ca 6:60 kr.). För andra kategorier av inkomster kan skatteskalan vara betydligt vidare. Hyresinkomster beskattas t. ex. enligt

Prop. 1981/82: 108 22 en skala som varierar mellan 4 och 81 %. Person som har stor försörjnings— börda kan få viss nedsättning av skatten på arbetsinkomst. Andra typer av skatter för fysiska personer förekommer också. t.ex. lantbruksskatten. skatten från besittare av byggnader ochjordskatten. Dessa skatter är s.k. egendomsskattcr och utgår oberoende av inkomst. Skatten beräknas i stället på grundval av egendomcns värde.

Sovjetiska industriföretag är i regel skyldiga att till staten erlägga en avgift som bestäms på grundval av företagets inkomst. Företagen överför — efter vissa fonderingar — sin vinst till staten.

Utländska medborgare och företag betalade i praktiken ingen skatt i Sovjetunionen för inkomst före den 1 juli 1978 trots att de i princip var skattskyldiga. Genom beslutet av Sovjetunionens Högsta Presidium den 12 maj 1978 och en instruktion om tillämpningen av beslutet utfärdad av finansministerict den 5 oktober 1978 blev emellertid även utländska med- borgare och utländska företag faktiskt beskattade i Sovjetunionen. För utländska fysiska personer innebar dessa författningar att de i princip blev underkastade samma inkomstbeskattning som sovjetiska medborgare. Detta gällde också de nyss nämnda egendomsskatterna. De sovjetiska myndigheterna är emellertid inte bundna av de skattesatser som gäller för sovjetiska medborgare. Om sovjetiska medborgare i en viss utländsk stat beskattas efter högre eller lägre skattesats för likartade kategorier inkoms— ter. kan i stället denna högre eller lägre skattesats tillämpas av de sovje- tiska myndigheterna vid beskattning av medborgare från denna stat.

För utländska företag som gör affärer i Sovjetunionen innebar de nya författningarna att de blev skattskyldiga där för alla inkomster från Sovjet- unionen. Detta gällde såväl vid affärer direkt med en sovjetisk avtals- partner som vid affärer genom ett företags representation i Sovjetunionen. Skattskyldighet kan alltså inträda utan att företaget har vad som i dubbel- beskattningsavtal normalt brukar betecknas som fast driftställe. Från brut- tointäkten får avdrag göras för kostnader. Nettointäkten beskattas sedan ' efter en skattesats av 40 %. Skatt kan emellertid även för företag utgå efter högre eller lägre skattesats enligt samma reciprocitetsprincip som gäller för fysiska personer.

De nya författningarna kan komma att tillämpas retroaktivt. dock högst två år tillbaka i tiden. I förhållande till stater med vilka Sovjetunionen inlett förhandlingar om dubbelbeskattningsavtal tas dock skatt inte ut så länge förhandlingarna pågår.

På upphovsmannaroyalty som betalas från Sovjetunionen utgår källskatt med 30 %. Industriell royalty till förmånstagare i utlandet beskattas inte i Sovjetunionen.

Prop. 1981/82:108 33

4 Avtalets innehåll

Bakgrunden till avtalets tillkomst är som tidigare nämnts att svenska fysiska och juridiska personer. som tidigare inte beskattats i Sovjetunio- nen, genom ändrad lagstiftning blev beskattade för inkomst och egendom från och med den ljuli 1978. Sovjetunionen förklarade vid förhandlingarna att målsättningen med ett dubbelbeskattningsavtal mellan Sovjetunionen och Sverige var att uppnå skattefrihet för sovjetiska intressen i Sverige och i motsvarande mån medge svenska intressen i Sovjetunionen skattefrihet där. Från svensk sida har målsättningen varit att i möjligaste mån försöka bevara den skattefrihet som rådde i Sovjetunionen för svenska fysiska och." juridiska personer före den ljuli 1978 samtidigt som verksamhet bedriven i Sverige av sovjetiska medborgare eller organisationer i princip inte skulle bli gynnsammare behandlad i skattehänseende än motsvarande verksam- het bedriven av personer från andra stater med vilka Sverige ingått dubbel- beskattningsavtal.

Det utpräglade statshandelssystem som tillämpas i Sovjetunionen pla- cerar utan tvekan Sovjetunionen i en särställningjämfört med andra länder med vilka Sverige tidigare har ingått dubbelbeskattningsavtal. inklusive andra länder i Östeuropa. Det visade sig också på ett tidigt stadium av förhandlingarna att det modellavtal som organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) utarbetat och rekommenderar för bila- terala dubbelbeskattningsavtal endast i viss utsträckning kunde läggas till grund för förhandlingarna. Emellertid bör framhållas att avtalet i färdigt skick till sin yttre form och disposition samt i fråga om den praktiska betydelsen av dess sakinnehåll inte skiljer sig i alltför hög grad från OECD:s modellavtal. Den kanske mest påfallande skillnaden är att en särskild artikel saknas för hur man undviker dubbelbeskattning. Detta regleras i stället särskilt för varje inkomstslag i resp. artikel. Den metod som tillämpas i båda staterna är den s.k. exempt-metoden, vilket för svensk del innebär att inkomst som en i Sverige bosatt person uppbär från Sovjetunionen och som enligt avtalet kan beskattas endast i Sovjetunionen skall vara undantagen från svensk inkomstskatt. Sverige tillämpar i sina avtal normalt den s.k. credit of tax-metoden (credit of tax = avräkning av skatt). Avvikelsen i detta fall är betingad av bl.a. hänsyn till de skattemäs- siga förhållanden som förelåg mellan Sverige och Sovjetunionen fram till lagändringen den ljuli 1978 samt till att credit of tax-metoden. med tanke på de särskilda skatteförhållandena i Sovjetunionen. kunde antas vålla administrativa svårigheter vid tillämpningen i Sverige.

Art. I punk! ] anger vilka personer som omfattas av avtalet. I punkterna 2—4 har de regler intagits som i OECD:s modellavtal återfinns i en särskild artikel och som avser att fastställa var en person har hemvist vid tillämp- ning av avtalet.

Art. 2 anger de skatter som omfattas av avtalet. De sovjetiska skatterna

Prop. 1981/82: 108 24

beträffande utländska fysiska personer är desamma som de skatter som sovjetiska medborgare är underkastade. Förjuridiska personer är det. som framgått av den tidigare redogörelsen, fråga om en speciell skatt för ut- . ländska juridiska personer. Den beskattning som sovjetiska juridiska per- soner är underkastade omfattas inte av avtalet eftersom utländskajuridis- ka personer inte kan beskattas efter dessa regler. Det är enligt sovjetisk lagstiftning inte heller möjligt för ett utländskt företag att etablera ett dotterbolag i Sovjetunionen och på så sätt bli underkastat skatt såsom ett sovjetiskt företag. Avsikten är alltså att avtalet skall omfatta praktiskt taget alla de direkta skatter på inkomst och egendom som kan komma att tillämpas på svenska fysiska ochjuridiska personer i Sovjetunionen. Upp- räkningen av de svenska skatter som omfattas av avtalet avser att på motsvarande sätt vara heltäckande för sovjetiska fysiska och juridiska personer verksamma i Sverige.

I art. 3 definieras vissa uttryck som används i avtalet. Art. 4 innehåller regler om inkomst av representation. Enligt punkt 1 kan inkomst som person med hemvist i den ena staten förvärvar genom nä- ringsverksamhet i den andra staten beskattas i denna andra stat endast om inkomsten förvärvas genom en representation som finns i denna andra stat. Beskattningen begränsas till den del av inkomsten som är hänförlig till representationen. Uttrycket "representation" definieras i punkt 2. Defini- tionen täcker vad som normalt brukar betecknas som ett "fast driftställe". Vid tillämpningen av avtalet i Sovjetunionen har uttrycket "representation” dock en snävare innebörd. Ett "fast driftställe" förelig- ger ju normalt om vissa förutsättningar är uppfyllda. t.ex. om företaget bedriver verksamhet av viss omfattning i den andra staten eller har en agent där som tecknar kontrakt på företagets vägnar. En representation föreligger emellertid inte genom att vissa objektivt konstaterbara förhållan- den är för handen utan företaget måste i enlighet med sovjetisk lagstiftning ha öppnat en representation i Sovjetunionen. För att få öppna en represen- tation i Sovjetunionen krävs tillstånd för viss tid. Representationens upp- gift är begränsad i förhållande till ett fast driftställes. Dess huvuduppgift är att vara det svenska företagets representant i förhållande till sovjetiska företag och organisationer. Representationens befogenhet är begränsad. Den får t. ex. inte själv ingå avtal med sovjetiska företag utan detta skall ske direkt med det svenska företaget. Den får inte heller bedriva kommer- siell verksamhet. Även om ett företag har en representation i Sovjetunio- nen kan affärer göras endast genom förmedling av mäklare, kommissionär och annan agent. Av punkterna 4 och 5 framgår att i sådant fall någon beskattning normalt inte kommer att äga rum i Sovjetunionen. För svensk del skall denna artikel tillämpas som om med representation avsågs fast driftställe. Beskattning kan alltså äga rum i Sverige för eventuella fasta driftställen som sovjetiska företag har i Sverige. Genom punkterna 3—5 görs dock begränsningar som i praktiken lär innebära att endast fasta

Prop. 1981/82:108 25

driftställen som bedriver tillverkning och montering av produkter o.dyl. blir beskattade i Sverige.

Art. 5 behandlar inkomst av anläggnings-. byggnads- och monteringsar- bete. Sådant arbete kan beskattas endast i den stat där arbetet utförs. om arbetet pågår i mer än 18 månader. Pågår arbetet i högst 18 månader, kan beskattning ske endast i hemviststaten (punkt 1). Av punkt 1 andra stycket framgår att det finns möjlighet för de behöriga myndigheterna att komma överens om förlängning av denna tidsfrist i särskilda fall. Arbeten av förberedande karaktär samt garantiarbeten. som pågår under högst 12 månader efter det att anläggnings-, byggnads- eller tnonteringsarbetet slut- förts. skall inte räknas med vid tillämpningen av punkt 1 (punkt 2).

I art. 6 behandlas internationella transporter. Inkomst av sådan verk- samhet kan beskattas endast i den stat där den person som bedriver transportverksamheten har hemvist. Det bör påpekas, att de inledningsvis nämnda avtalen från åren 1971 och 1973 om skattebefrielse för luftfarts- och sjöfartsföretag i princip alltjämt skall gälla; se art. 18.

Arr. 7 innehåller regler om beskattning av inkomst av upphovsrätt och licenser. Sådan inkomst beskattas endast i den stat där inkomsttagaren har hemvist. Artikeln behandlar vad som normalt benämns royalties och över- ensstämmer sakligt sett i allt väsentligt med flertalet andra svenska dubbel- beskattningsavtal och med OECD:s modellavtal.

Art. 8 behandlar utdelning. Källstaten har enligt punkt 1 rätt att beskatta utdelning till mottagare med hemvist i den andra staten men skatten har begränsats till 15 %. För utdelning från Sverige till person bosatt i Sovjet- unionen innebär detta att kupongskatten sätts ned till 15 %. Beskattning kan sedan äga rum i Sovjetunionen utan att avräkning av den svenska skatten behöver ske. Skattesatsen i Sovjetunionen uppgår emellertid en- dast till 40 % varför beskattningsresultatet ändå inte kan sägas avvika från vad som kan betecknas som normalt på utdelningsinkomster. l Sovjetunio- nen förekommer inte någon utdelning i den bemärkelse som avses här. Någon beskattning i Sverige av utdelning från Sovjetunionen kan alltså inte komma i fråga.

Enligt arr. 9 beskattas ränta endast i den stat där räntemottagaren har hemvist.

Fast egendom beskattas endast där den fasta egendomen är belägen (ur!. 10).

Arr. 11 behandlar beskattning av realisationsvinst. Bestämmelserna överensstämmer i princip med motsvarande bestämmelser i OECD:s mo- dellavtal, dvs. beskattningsrätten vid överlåtelse av fast egendom samt rörelsetillgångar nedlagda i fast driftställe (här representation) har tillagts den stat där den fasta egendomen respektive representationen är belägen. medan vinst vid överlåtelse av annan egendom beskattas där överlåtaren har hemvist.

Prop. 1981/82: 108 26

Art. 12 behandlar lön och annan liknande ersättning. Sådan ersättning beskattas i regel i den stat där arbetet utförs. Ersättning vid kortare vistelser, som sammanlagt inte överstiger 183 dagar under ett kalenderår eller. i fråga om tekniska specialister. 365 dagar under två på varandra följande kalenderår. skall dock vara undantagen från beskattning i arbets- landet. 1 punkt 2 finns en rad kategorier fysiska personer uppräknade som även i andra fall är undantagna från skatt i arbetslandet. Dessa undantag har mcdtagits enligt önskemål från Sovjetunionen. Flera av dessa kategori- er, t, ex. stttderande. lärare och forskare erhåller emellertid skattebefrielse eller skattelättnader av olika slag även enligt andra svenska dubbelbe- skattningsavtal.

Art. [3 punkt I föreskriver att statslön till den egna statens medborgare beskattas endast i denna stat. Samma sak gäller beträffande pension till tidigare statsanställd och likaså utbetalningar enligt socialförsäkringslag- stiftningen. t.ex. svensk ATP och folkpension (punkt 2). Pension till den som varit anställd i enskild tjänst är inte särskilt behandlad i avtalet och skall därför med stöd av art. 14 beskattas endast i pensionstagarens hem- viststat. Under art. [4 faller också andra typer av inkomster som inte behandlats särskilt i avtalet.

Förmögenhet beskattas enligt art. 15 efter sedvanliga principer i detta hänseende.

Am [6 innehåller bestämmelser om diplomatiska och konsulära repre— sentationer. anställda vid dessa samt företrädare med officiellt uppdrag m.fl.

1 art. 17 finns bestämmelser om förbud mot diskriminering. Bestämmel- serna avviker delvis från OECD:s modellavtal.

Art. I8 klargör detta avtals förhållande till tidigare ingångna avtal. Bestämmelser om utbyte av upplysningar för att tillämpa beskattnings- reglerna i avtalet har tagits in i art. (9 och i art. 20 regleras förfarandet för att lösa tvistefrågor som kan uppkomma vid tillämpningen och tolkningen av avtalet. Båda artiklarna ansluter i princip till OECD:s modellavtal.

Enligt art. 2] träder avtalet i kraft trettio dagar efter det att den sista underrättelsen lämnats om att de åtgärder vidtagits som enligt respektive stats lagstiftning krävs för att avtalet skall träda i kraft. Avtalets bestäm- melser tillämpas därefter beträffande inkomst som förvärvats från och med år 1979 och beträffande förmögenhet som taxerats från och med år 1980.

Art. 22 innehåller bestämmelser om avtalets upphörande.

Prop. 1981/82: 108 27

5 F öredragandens överväganden

Sovjetunionens åtgärd att ändra sin interna lagstiftning för utländska fysiska och juridiska personer medförde risk för att svenska fysiska och juridiska personer verksamma i Sovjetunionen skulle bli beskattade såväl i Sovjetunionen som i Sverige. Det har därför-ansetts önskvärt att genom avtal reglera de båda staternas beskattningsrätt för att så långt möjligt förhindra att dubbelbeskattning uppkommer.

Avtalet har utformats i syfte att undanröja den dubbelbeskattning som utan avtal skulle ha uppkommit till följd av den ändrade sovjetiska lagstift- ningen. Mot denna bakgrund kan sägasatt resultatet blivit tillfredsställan- de. Den beskattning som sovjetiska fysiska och juridiska personer under- kastas i Sverige kan inte heller sägas nämnvärt avvika från svensk beskatt- ning av personer från andra stater med vilka Sverige ingått dubbelbe- skattningsavtal. Beskattningen sker också i huvudsaklig överensstäm- melse med de riktlinjer som anges i OECD:s modellavtal. Avtalet bygger på ömsesidiga åtaganden och utgör enligt min mening en tillfredsställande lösning på hithörande skatteproblem.

Såsom jag nyss påpekat har avtalet utformats så att beskattningsresulta- tet kommit att nära överensstämma med vad som normalt är fallet då OECD:s modellavtal ligger till grund för avtalet, dvs. i enlighet med internationellt vedertagna normer. Såsom framgår av 2 så i den föreslagna lagen skall avtalet tillämpas endast i den mån det medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga. Jag anser på grund härav att lagrådets hörande inte är erforderligt.

6 Hemställan Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att-regeringen föreslår riksdagen att anta ett inom budgetdepartementet upprättat förslag till lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Sovjetunionen.

7 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredra- ganden har lagt fram.

Norstedts Tryckeri. Stockholm 1982