Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att grundfonden för Konungariket Sveriges ' stadshypotekskassa höjs från l('.).5 miljarder kr. till I2.5 miljarder kr. Vi- dare föreslås vissa ändringar beträffande stadshypötekskassans styrelse. För stadshypoteksförening öppnas möjlighet att i vissa fall lämna län mot säkerhet av kommunal borgen.

• Sida 2
•  Original

Prop. 1982/83: 136

E örslag till

lx)

Lag om ändring ] lagen (1968: 576) om Konungariket Sveriges stads- hy potekskassa och om stadshy poteksföreningar

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (.l968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar.l

dels att 2. 3. 6 19, 20 och 28 5.5 skall ha nedan angivna lydelse. dels att i lagen skall införas en ny paragraf. 30aå. av nedan angivna

lydelse.

Nuvarande lydelse

25

Kassan förvaltas av en styrelse med säte i Stockholm. Styrelsen består av nio ledamöter.

Föreslagen lydelse

.,

Kassan förvaltas av en styrelse med säte i Stockholm. Styrelsen består av tio ledamöter.

Regeringen utser två ledamöter och två suppleanter för dem för tre är. Fullmäktige i riksgäldskontoret utser en ledamot och suppleant för honom likaledes för tre år.

Övriga sex ledamöter samt sex personliga suppleanter för dem väljes på ordinarie ombudsstämma. Av dessa väl/"es tvä ledamöter och deras suppleanter varje år för en tid av tre är. Val av ledamot eller sup- pleant sker-för tiden till och- med den ordinarie ombudsstämma som hålles under tredje året efter det år då valet förrättades.

Avgår vald ledamot eller supple- ant före utgången av den tid för vil- ken han är vald. vt'iljes ny ledamot eller suppleant för återstående tid vid nästa ordinarie ombudsstämma.

Sex ledamöter samt sex person- liga suppleanter för dem väljs på ordinarie ombudsstämma. Av des- sa väljs tvä ledamöter och deras suppleanter varje år för en tid av tre år. Val av ledamot eller suppleant sker för tiden till och med den ordi- narie ombudsstämma som hålls un- der tredje året efter det år då valet förrättades.

Verkställande direktören är let/(1- mot i ..t'tj'relsen. Hans ställföreträ- dare är suppleant.

Avgår vald ledamot eller'supple- ant före utgången av den tid för vil- ken han är vald. väljs ny ledamot eller suppleant för återstående tid vid nästa ordinarie ombudsstämma.

Regeringen förordnar en av de av regeringen utsedda ledamöterna att vara styrelsens ordförande Den av riksgäldsfullmäktige utsedde ledamo- ten är styrelsens v ice ordförande.

Regeringen bestämmer arvoden till de av regeringen och av riksgälds- fullmäktige utsedda ledamöterna.

Verkställande direktör utses och entledigas av styrelsen.

3.5

Verkställande direktör och ställ- företrädare för denna (vit-e verk- ställande direktör) utses och entle- digas av styrelsen.

* Lagen omtryckt l974: 261. Senaste lydelse av lagens rubrik 1975: 653. 3 Senaste lydelse l975: 653.

• Sida 3
•  Original

'.)J

Prop. 1982/83: 136

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 .5

Ombud för föreningarna skall årligen före utgången avjuni månad sam- manträda till ordinarie ombudsstämma i Stockholm på tid. som kassans- styrclse bestämmer. Stämman förrättar föreskrivna val av ledamöter och. suppleanteri kassans styrelse samt av revisorer och suppleanter för dessa. avgör fraga om fastställande av balansräkningen och beslutar i fråga om ansvarsfrihet för styrelsen.

Extra ombudsstämma skall-utlysas av styrelsen. när den finner det lämpligt eller'revisorcrna begär det..

Varje förening får till ombudsstämma utse fem ombud jämte fem sup- pleanter;

Till ombud får ej utses ledamot eller suppleant i kassans styrelse el- ler verkställande direktör eller an- nan tjänsteman hos kassan.

Till ombud får ej utses ledamot eller suppleant i kassans styrelse cl- lcr tjänsteman hos kassan.

Ingen får på ombudsstämma deltaga i behandling av fråga rörande avtal mellan honom och kassan. Ej heller får någon deltaga i behandling av fråga rörande avtal mellan kassan och tredje man. om han i frågan har ett väsentligt intresse som kan strida mot kassans. Detta äger motsvarande tillämpning på gåva från kassan och på rättegång eller annan talan mot honom eller tredje man.

Verkställande direktör eller annan tjänsteman hos förening eller av kassan utsedd styrelseledamot hos förening får ej såsom ombud vid om- budsstämma deltaga i beslut om ansvarsfrihet.

13 53

Som grundfond för kassan ställer Som grundfond för kassan ställer staten till förfogande en av rik's- gäldsfullmäktige utfärdad garanti- förbindelse på tio och en halv mil- _. jarder kr.

staten till förfogande en av. riks- gäldsfullmäktige utfärdad garanti- förbindelse på tolv och en halv mil- jarder kr.

19 &

Stadshypoteksförening har till ändamål att lämna lån mot säkerhet iform av panträtt ifastighet eller tomträtt (inteekningssäkerhet) och län åt stt/nfiillig/tetsförening, koni- mun, landstingskommttn och sådan församling eller samfällighet som avses i lagen (l961:436) om för— st'tmlingsstyrelse samt att driva att- nan verksamhet sinn står i sam- band därmed.

] Senaste lydelse 1982: [B.

Stadshypmeksförening har till ändamål att ittont sitt verksamhets- område utöva läneverksamhet av- seende fast egendom eller med tomträttupplåtet:fastighet sotn be- byggs för att användas huvudsakli- gen till bostäder eller aOfärslokaler. Långivningen får avse även annan bebyggelse. om den finansieras med stöd av statligt bostadslån el- ler statligt lån för anordnande av allmän samlingslokal. Förening får även driva annan verksam/tet som har samband med långivningen.

• Sida 4
•  Original

Prop. 1982/83: 136

Nuvarande lydelse F t'ireslagen lydelse

20 s":

Ansökan om tillstånd att bilda förening göres hos regeringen. Re-

geringen bestämmer förenings verksamhetsområde. Inom detta fil/"förening utöva låneverksamhet avseende fast egendom eller med tmnträtt upplåten fastighet som be- byggsjör att användas huvudsakli- gen till bostäder eller allärslokaler. Längivningenfiir avse även annan beb_v_t:_tzelst.'. om den finansieras med stöd av statligt bostadslån el- ler statligt län för anordnande av allmän samlings/t>kal.

Ansökan om tillStänd att bilda förening görs hos regeringen. Rege- ringen bestämmer förenings verk- samhetsområde.

Förening far ej börja sin verksamhet. innan den hos kassan anmält sig vilja erhålla lån till ett minimibelopp som regeringen bestämmer.

28 #

Förening får. om ej annat följer av 3/ eller 34%. lämna lån endast mot betryggande intet'kningsst't'ker— liet.

För att täcka kostnader under ti- den för uppförande av byggnad på fast egendom eller med tomträtt upplåten fastighet får förening läm- na lån i form av byggnadskreditiv. Byggnadskreditiv får dock lämnas endast om låntagaren utöver säker- het. som _löreskrives i första stycket. ställer annan betryggande säkerhet för lånet.

"Förening får. om ej annat följer av denna lag. lämna lån endast mot betryggande st't'kerltet i jorm av panträtt ifastigltet eller tomträtt (intet'kttingsst'ikerhet).

För att täcka kostnader under ti— den för uppförande av byggnad på fast egendom eller med tomträtt upplåten fastighet får förening läm- na lån i form av byggnadskreditiv. Byggnadskreditiv får dock lämnas endast om låntagaren utöver säker- het. somjöreskrivs i första stycket. ställer annan betryggande säkerhet för länet.

30 a 54

För bebyggelse som har finansi- erats med stöd av statligt bostads- lånfärjörening i särskilda fall läm- na län mot säkerhet iform av kont- munal borgen. '

Denna lag tt'äderi kraft två veckor efter den dag. då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

• Sida 5
•  Original

Prop. 1982/83: 136 5 Utdrag FlNANSDEPARTEMENTE'I' PROTOKOLL vid regeringssammanträde _ 1983-03-17

Närvarande: statsministern Palme. ordförande. och statsråden l. Carls- son. Lundkvist. Feldt. Sigurdsen. Gustafsson. Leijon. Hjelm-Wallén. Pe- terson. Andersson. Rainer. Boström. Bodström. Göransson. Gradin. Dahl. R. Carlsson. Holmberg. Hellström

Föredragande: statsrådet Feldt

Proposition om ändring i lagen (1968: 576) om Konungariket Sveri- ges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar

] Inledning

Stadshypoteksinstitutionen består av en central kassa — Konungariket Sveriges stadshypotekskassa —- och tjugo regionalt verksamma Stadshypo- teksföreningar. Genom föreningarna lämnar institutionen lån i huvudsak mot säkerhet i form av panträtt i bostads- och affärsfastigheter. Stadshypo- tekskassan har till uppgift att skaffa medel till föreningarnas kreditgivning genom upplåning mot obligationer eller genom annan upplåning. Kassans upplåningsrätt bestäms av storleken av den grundfond som staten ställer till kassans förfogande. Uppläningen får inte överstiga tio gånger grundfon- dens storlek. Grundfonden uppgår f. n. till 10.5 miljarder kr. och består av en garantiförbindelsc som fullmäktige i riksgäldskontoret har utfärdat. Den senaste grundfondshöjningen skedde år 1982 med 2 miljarder-kr. (_prop. 1981/82:84. NU 21. rskr 150. SFS 1982: 133). Kassan förvaltas av en styrelse. som består av nio ledamöter.

Stadshypotekskassan har i en skrivelse till regeringen den 23 februari 1983 hemställt att kassans grundfond höjs frän 10.5 miljarder kr. till 12.5 miljarder kr. Vidare har kassan hemställt att antalet styrelseledamöter ökas från nio till tio samt att verkställande direktören blir självskriven ledamot i styrelsen. Skrivelsen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga I. .

Yttranden över stadshypotekskassans framställning har avgetts av bank- inspektionen. bostadsstyrelsen. fullmäktige i Sveriges riksbank och full- mäktige i riksgäldskontoret.

• Sida 6
•  Original

Prop. 1982/83: 136. ' 6

2. Föredragandens överväganden )

Bestämmelser för stadshypoteksinstitutionens verksamhet finns i lagen (1968: 576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stads- hypoteksföreningar (SL. omtryckt 1974: 261. ändrad senast 1982: 1151 ).

Enligt 13 & SL ställer staten till förfogande en av riksgäldsfullmäktige utfärdad garantiförbindelse som grundfond för kassan: Grundfonden är avsedd att i sista hand användas för att fullgöra stadshypotekskassans förbindelser gentemot obligationsinnehavare. Efter anmälan till riksgälds- kontoret får gru ndfonden tas i anspråk för att fullgöra kassans förbindelser om kassan tillfälligtvis saknar medel. Annars får grundfonden användas- endast vid kassans likvidation. Tas grundfonden i anspråk i annat fall än vid likvidation. skall det använda beloppet snarast möjligt återbetalas till staten. Vid återbetalning skall staten ersättas för den ränta som staten kan ha utgett med anledning av att fonden har använts. Vid likvidation får grundfonden utnyttjas endast i den mån kassan inte har någon annan tillgång som svarar för dess förbindelser.

Enligt 7 å andra stycket SL krävs tillstånd av regeringen för att kassan skall få ta upp nytt lån. om grundfonden genom förluster på kassans rörelse i dess helhet går ned mer än 5%. Är nedgången större än 10% krävs dessutom riksdagens medgivande. Enligt 7 :$ tredje stycket skall kassan göra anmälan till regeringen "om grundfonden tas i anspråk för att täcka förlust. ' '

Enligt 2 & SL förvaltas kassan av en styrelse. som består av nio leda- möter. Av dessa utses två ledamöter och lika många suppleanter av rege— ringen samt en ledamot och en suppleant av fullmäktige i' riksgäldskon- toret. Övriga sex ledamöter och sex personliga suppleanter för dessa utses ' på ombudsstämma av de av föreningarna valda ombuden. En av de leda- ' möter regeringen utser förordnas av regeringen till ordförande i styrelsen." Den av riksgäldsfullmäktige utsedde ledamoten är vice ordförande.

Stadshypotekskassan framhåller i sin skrivelse 'att låneverksamheten fortsatt att öka efter den senaste höjningen av grundfonden. Enligt kassa- styrelsens bedömning kan den författningsbestämda upplåningsrätten komma att bli fullt utnyttjad mot slutet av 1983. Styrelsen hemställer därför att kassans upplåningsrätt vidgas genom en höjning av grundfonden.

Vad gäller höjningens storlek erinrar kassan om att läneanspräken i främsta rummet beror på bostadsbyggandets omfattning. Med hänsyn till den emissionsverksamhet som kassan förutser under den kommande tvåårsperioden föreslår kassan att grundfonden höjs med minst 2 miljarder kr. så att fonden blir lägst 12.5 miljarder kr. .

Enligt styrelsens mening är det av särskild vikt att det finns en tillräckligt bred representation i styrelsen för mera betydande låntagargrupperingar. Med det antal styrelscplatser som nu finns till förfogande har det emellertid inte alltid varit möjligt att tillgodose rimliga önskemål om en allsidig

• Sida 7
•  Original

"Prop. 1982/83: 136 . 7

representation. Som exempel nämns att det f. n. inte finns någon represen- tation för en så dominerande läntagargrupp som SABO-företagen. ' ' Styrelsen har också tagit upp frågan om verkställande direktörens ställ- ning i styrelsen. Enligt nuvarande bestämmelser är denne inte självskriven ledamot av styrelsen. Sedan länge har det dock varit praxis att verkstäl- lande direktören valts in på en av de platser som ombudsstämman förfogar över. Kassastyrelsen framhåller att verkställande direktören hos andra jämförbara institut. t. ex. centralkassorna inomjordbruksrörelsen och Sve- riges allmänna hypoteksbank. är självskriven ledamot av styrelsen. Sam- ma ordning bör nu införas för stadshypotekskassans del.

I fråga om styrelsens sammansättning föreslår kassastyrelsen dels att antalet ledamöter ökas från nio till tio dels att verkställande direktören blir självskriven ledamot. Kassastyrelsens förslag innefattar även att det i lagen skall anges att styrelsen skall utse en ställföreträdare för verkstäl- lande direktören (vice verkställande direktör). något som i praktiken redan sker. samt att ställföreträdaren skall vara suppleant i styrelsen.

Samtliga remissinstanser har tillstyrkt stadshypotekskassans framställ- ning eller lämnat den utan erinran.

Jag delar uppfattningen att stadshypotekskaslsans upplåningsrätt nu är otillräcklig med hänsyn till den utlåningsverksamhet som kan förutses under åtminstone de närmaste två åren. I likhet med kassan och remissin- stanserna anser jag att upplåningsrätten på samma sätt som tidigare bör ökas genom en höjning av grundfonden. Jag förordar att stadshypotekskas- sans grundfondhöjs med 2 miljarder kr. från nuvarande 10.5 miljarder kr. till 12.5 miljarder kr. Detta förutsätter att 13 & SL" ändras och att fullmäk- tige i riksgäldskontoret utfärdar en ny garantiförbindelse.

Jag vill erinra om att en höjning av grundfonden endast formellt ökar möjligheterna till upplåning. Denna upplåning sker genom lån mot obliga- tioner men kan också —. som i betydande omfattning f.n. görs för att finansiera uppläning för o'prioriterade ändamål — ske genom lån mot re- verser eller på annat Sätt. Den faktiska upplåningcn får liksom hittills anpassas till utvecklingen av den allmänna kreditpolitiken och den emis- sionskontroll som riksbanken kan utöva.

Vidare kan jag ansluta mig till kassastyrelsens förslag om att antalet styrelseledamöter skall ökas och att verkställande direktören skall vara självskriven ledamot i kassans styrelse. Jag har heller inget att erinra mot att i lagen införs bestämmelser om ställföreträdare för verkställande dirck-. tören. Förslagen förutsätter ändringar i 2 och 3 åå SL.'En följdändring föreslås i 6 Ö SL.

I detta sammanhang vill jag också ta upp en fråga som rör stadshypo- ' teksföreningarnas långivning. Bestämmelser om längivningen finns i 19 och 28—32 åå SL. Huvudregeln är att län fär ges endast mot betryggande" säkerhet i form av panträtt i fastighet eller tomträtt (inteck'ningssäkerhet) liggande inom 75 % a_v egendomens värde. Dock får en förening i vissa fall

• Sida 8
•  Original

Prop. 1982/83: 136 8

ge lån utan sådan säkerhet ät särskilt angivna låntagare. Dessa är samfäl- lighetsförening. kommun. landstingskommun och sådan församling ellcr samfällighet som avses i lagen (1961: 436) om församlingsstyrclse.

I propositionen 1982/83: 50 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder m.m. behandlades bl. a. frågan om lån till underhåll av vissa bostadshus (bil. 5 s. 12). Det angavs att lån för underhållsåtgärder under år 1983 skulle finansi- eras via kapitalmarknaden och att detta lånebehov skulle beaktas när 1983 års ramar för bostadsinstitutens oprioriterade upplåning fastställdes. Un- derhållslånen skulle få användas till alla statligt belånade hyreshus som färdigställts under åren 1958—1975. I propositionen angavs vidare att en förutsättning för län var att godtagbar säkerhet ställdes till förfogande och att i fråga om allmännyttiga företag kommunen måste vara beredd att gå i borgen för lånen. Vidare föreslogs att räntebidrag skulle ges till allmännyt- tiga företag och studentbostadsföretag. Riksdagen godtog förslaget (CU 8. rskr 112). 1 förordningen ( 1983: 40) om räntebidrag för underhållslån i vissa

.fall meddelades de bestämmelser som gäller för allmännyttiga bostadsföre-. tag och studentbostadsföretag. En-av förutsättningarna för räntebidrag är att lån beviljats av statshypotcksinstitutionen eller kreditaktiebolag.

Det har sålunda förutsatts att de allmännyttiga företagen vid behov skulle kunna använda kommunal borgen som säkerhet för underhållslånen. Stadshypoteksföreningarna har emellertid inte f.n. möjlighet att godta sådan säkerhet för sin långivning utom i ett speciellt fall som inte är tillämpligt här. Eftersom det visat sig att inteckningssäkerhct i flera fall inte kunnat lämnas har föreningarna alltså inte.- som förutsatts, kunnat lämna underhållslån.

Med hänvisning till vad jag nu anfört förordarjag att i SL införs bestäm- melser som öppnar'möjlighet för stadshypoteksföreningarna att godta kommunal borgen som lånesäkerhct. Bestämmelserna bör ges den utform- ningen att sådan borgen får godtas som säkerhet i särskilda fall. Därmed avses att det skall vara fråga om speciella typer av lån där statsmakterna. i likhet med vad som skett i samband med införandet av underhållslånen för är 1983. förutsatt att bostadsinstituten skall kunna lämna lån mot säkerhet i kommunal borgen. Vidare bör i lagen anges att lån mot sådan säkerhet endast skall ges till bebyggelse som finansierats med stöd av statligt bo- stadslån. '

Avslutningsvis vill jag framhålla att även vissa av de kreditaktiebolag söm avsetts lämna underhållslån är förhindrade att lämna sådana lån mot säkerhet av kommunal borgen eftersom bolagsordningarna inte medger detta. För ändring av kreditaktiebolags bolagsordning krävs godkännande av regeringen. Jag är för min del beredd att. medverka till att berörda kreditaktiebolag får samma möjlighet att lämna underhållslån som jag nu har föreslagit i fråga om stadshypoteksföreningarna.

Det här redovisade förslaget föranleder ändringar i SL:s bestämmelser

• Sida 9
•  Original

Prop. 1982/83: 136 9

om stadshypoteksföreningarnas ändamål och deras lånerörelse. Möjlighet , att lämna underhållslån mot säkerhet av kommunal borgen ges genom den föreslagna 30a ä. Förutom denna ändring föreslås även vissa redaktionella ändringar. Bestämmelsen om säkerhet i 19% har sålunda ansetts kunna utgå eftersom motsvarande bestämmelse återfinns också i 285. Vidare har vissa bestämmelser angående långivningen överförts från 20.6 till 19å.

De föreslagna lagändringarna får anses vara av så enkel beskaffenhet att lagrådsgranskning inte är påkallad.

3. Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att ]. anta inom linansdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i lagen (19681576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar.

2. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att utfärda en garantiför- bindelsc på 12.5 miljarder kr. att utgöra stadshypotekskassans grundfond i stället för den nuvarande förbindelsen på 10.5 miljarder kr.

4. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag föredraganden har lagt fram. '

• Sida 10
•  Original