om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar

Prop. 1982/83: 136

Regeringens proposition

1982/83: 136

om ändring i lagen (1968: 576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar:

beslutad den 17 mars 1983.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har upptagits i

bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

OLOF PALME

KJELL-OLOF FELDT

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att grundfonden för Konungariket Sveriges ' stadshypotekskassa höjs från 10.5 miljarder kr. till 12.5 miljarder kr. Vidare föreslås vissa ändringar beträffande stadshypotekskassans styrelse. För stadshypoteksförening öppnas möjlighet att i vissa fall lämna län mot säkerhet av kommunal borgen.

I Riksdagen 1982183.1 saml. Nr 136

Prop. 1982/83: 136 [AE

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968: 576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1968:576) om Konungariket

Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar.! dels att 2,3, 6 19, 20 och 28§§ skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 30a§, av nedan angivna

lvdelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen Iyvdelse

28 Kassan förvaltas av en styrelse Kassan förvaltas av en styrelse

med säte i Stockholm. Styrelsen med säte i Stockholm. Styrelsen

består av nio ledamöter. består av tio ledamöter.

Regeringen utser två ledamöter och två suppleanter för dem för tre år. Fullmäktige i riksgäldskontoret utser en ledamot och suppleant för honom

likaledes för tre år.

Övriga sex ledamöter samt sex Sex ledamöter samt sex personpersonliga suppleanter för dem liga suppleanter för dem väljs på väljes på ordinarie ombudsstämma. ordinarie ombudsstämma. Av des-

Av dessa väljes två ledamöter och sa väljs två ledamöter och deras deras suppleanter varje år för en tid suppleanter varje år för en tid av tre

av tre år. Val av ledamot eller sup- år. Val av ledamot eller suppleant

pleant sker-för tiden till och- med sker för tiden till och med den ordi-

den ordinarie ombudsstämma som narie ombudsstämma som hälls unhålles under tredje året efter det år der tredje året efter det år då valet

då valet förrättades. förrättades.

Verkställande direktören är leda-

mot i styrelsen. Hans ställföreträ-

dare är suppleant.

Avgår vald ledamot eller supple- Avgår vald ledamot eller 'supple-

ant före utgången av den tid för vil- ant före utgången av den tid för vil-

ken han är vald. väljes ny ledamot ken han är vald, väljs ny ledamot eller suppleant för återstående tid eller suppleant för återstående tid vid nästa ordinarie ombudsstämma. vid nästa ordinarie ombudsstämma.

Regeringen förordnar en av de av regeringen utsedda ledamöterna att

vara styrelsens ordförande. Den av riksgäldsfullmäktige utsedde ledamo-

ten är styrelsens vice ordförande.

Regeringen bestämmer arvoden till de av regeringen och av riksgäldsfullmäktige utsedda ledamöterna.

Verkställande direktör utses och Verkställande direktör och ställ-

entledigas av styrelsen. företrädare för denne tvice verk-

ställande direktör) utses och entle-

digas av styrelsen.

! [agen omtryckt 1974: 261. Senaste lydelse av lagens rubrik 1975: 653. > Senaste lydelse 1975: 653.

Prop. 1982/83: 136 | 3

Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse

6 §

Ombud för föreningarna skall årligen före utgången av juni månad sammanträda till ordinarie ombudsstämma i Stockholm på tid. som kassans

styrelse bestämmer. Stämman förrättar föreskrivna val av ledamöter och.

suppleanter i kassans styrelse samt av revisorer och suppleanter för dessa,

avgör fråga om fastställande av balansräkningen och beslutar i fråga om

ansvarsfrihet för styrelsen. Extra ombudsstämma skall: utlysas av styrelsen, när den finner det lämpligt eller revisorerna begär det. Varje förening får till ombudsstämma utse fem ombud jämte fem sup-

pleanter:

Till ombud får ej utses ledamot Till ombud får ej utses ledamot

eller suppleant i kassans styrelse el- eller suppleant i kassans styrelse eller verkställande direktör eller an- ler tjänsteman hos kassan. nan tjänsteman hos kassan.

Ingen får på ombudsstämma deltaga i behandling av fråga rörande avtal

mellan honom och kassan. Ej heller får någon deltaga i behandling av fråga rörande avtal mellan kassan och tredje man, om han i frågan har ett

väsentligt intresse som kan strida mot kassans. Detta äger motsvarande tillämpning på gåva från kassan och på rättegång eller annan talan mot

honom eller tredje man. Verkställande direktör eller annan tjänsteman hos förening eller av kassan utsedd styrelseledamot hos förening får ej såsom ombud vid ombudsstämma deltaga i beslut om ansvarsfrihet.

13 8

Som grundfond för kassan ställer Som grundfond för kassan ställer

staten till förfogande en av riks- staten till förfogande en av. riks-

gäldsfullmäktige utfärdad garanti- gäldsfullmäktige utfärdad garanti-

förbindelse på tio och en halv mil- | förbindelse på folv och en halv miljarder kr. jarder kr. |

19 &

Stadshypoteksförening har till Stadshypoteksförening har till

ändamål att lämna lån mot säkerhet ändamål att inom sitt verksamhets-

i form av panträtt i fastighet eller område utöva låneverksamhet avtomträtt (inteckningssäkerhet) och seende fast egendom eller med lån åt samfällighetsförening, kom- tomträtt upplåten fastighet som bemun, landstingskommun och sådan byggs för att användas huvudsakliförsamling eller samfällighet. som gen till bostäder eller affärslokaler.

avses i lagen (1961:436) om för- Långivningen får avse även annan

samlingsstyrelse samt att driva an- bebyggelse, om den finansieras nan verksamhet som står t sam- med stöd uv statligt bostadslån el-

band därmed. ler statligt lån för anordnande av

allmän samlingslokal. Förening får även driva annan verksamhet som

har samband med långivningen.

X Senaste lydelse 1982: 133.

Prop. 1982/83: 136

Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse

20 3

Ansökan om tillständ att bilda Ansökan om tillstånd att bilda

förening göres hos regeringen. Re- förening görs hos regeringen. Regegeringen bestämmer = förenings ringen bestämmer förenings verk-

verksamhetsområde. Inom detta samhetsområde.

får förening utöva låneverksamhet avseende fast egendom eller med tomträtt upplåten fastighet som bebyggs för att användas huvudsakligen till bostäder eller affärslokaler. Långivningen får avse även annan bebyggelse, om den finansieras med stöd av statligt bostadslån eller statligt lån för anordnande av allmän samlingslokal.

Förening får ej börja sin verksamhet, innan den hos kassan anmält sig vilja erhålla lån till ett minimibelopp som regeringen bestämmer.

28 Förening får, om ej annat följer Förening får. om ej annat följer

av 31 eller 34§, lämna lån endast av denna lag. lämna lån endast mot mot betryggande inteckningssäker- betryggande säkerhet i form av het. panträtt i fastighet eller tomträtt

(inteckningssiäkerhet).

För att täcka kostnader under ti- För att täcka kostnader under ti-

den för uppförande av byggnad på den för uppförande av byggnad på

fast egendom eller med tomträtt fast egendom eller med tomträtt

upplåten fastighet får förening läm- upplåten fastighet får förening läm-

na lån i form av byggnadskreditiv. na lån i form av byggnadskreditiv. Byggnadskreditiv får dock lämnas Byggnadskreditiv får dock lämnas endast om låntagaren utöver säker- endast om låntagaren utöver säkerhet. som = föreskrives 1 första het, som föreskrivs i första stycket,

stycket, ställer annan betryggande ställer annan betryggande säkerhet säkerhet för lånet. för länet.

30a5§

För bebyggelse som har finansi-

erats med stöd av stutligt bostads-

lån får förening i särskilda fall läm-

na lån mot säkerhet i form av kom-

munal borgen. |

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift

på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Prop. 1982/83: 136 5

Utdrag

FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1983-03-17

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén. Peterson, Andersson, Rainer, Boström, Bodström, Göransson. Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström

Föredragande: statsrådet Feldt

Proposition om ändring i lagen (1968: 576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar

1 Inledning

Stadshypoteksinstitutionen består av en central kassa — Konungariket

Sveriges stadshypotekskassa — och tjugo regionalt verksamma stadshypoteksföreningar. Genom föreningarna lämnar institutionen lån i huvudsak mot säkerhet i form av panträtt i bostads- och affärsfastigheter. Stadshypotekskassan har till uppgift att skaffa medel till föreningarnas kreditgivning genom upplåning mot obligationer eller genom annan upplåning. Kassans

upplåningsrätt bestäms av storleken av den grundfond som staten ställer

till kassans förfogande. Upplåningen får inte överstiga tio gånger grundfon-

dens storlek. Grundfonden uppgår f.n. till 10,5 miljarder kr. och består av

en garantiförbindelse som fullmäktige i riksgäldskontoret har utfärdat. Den senaste grundfondshöjningen skedde är 1982 med 2 miljarder kr. (prop. 1981/82:84, NU 21, rskr 150, SFS 1982:133). Kassan förvaltas av en styrelse. som består av nio ledamöter.

Stadshypotekskassan har i en skrivelse till regeringen den 23 februari 1983 hemställt att kassans grundfond höjs från 10,5 miljarder kr. till 12,5 miljarder kr. Vidare har kassan hemställt att antalet styrelseledamöter ökas från nio till tio samt att verkställande direktören blir självskriven ledamot i styrelsen. Skrivelsen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga I. | |

Yttranden över stadshypotekskassans framställning har avgetts av bankinspektionen, bostadsstyrelsen, fullmäktige i Sveriges riksbank och fullmäktige i riksgäldskontoret.

Prop. 1982/83: 136 6

2 Föredragandens överväganden .

Bestämmelser för stadshypoteksinstitutionens verksamhet finns i lagen (1968: 576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar (SL, omtryckt 1974: 261, ändrad senast 1982: 1151).

Enligt 13 & SL ställer staten till förfogande en av riksgäldsfullmäktige utfärdad garantiförbindelse som grundfond för kassan. Grundfonden är avsedd att i sista hand användas för att fullgöra stadshypotekskassans förbindelser gentemot obligationsinnehavare. Efter anmälan till riksgäldskontoret får grundfonden tas i anspråk för att fullgöra kassans förbindelser om kassan tillfälligtvis saknar medel. Annars får grundfonden arivändas' endast vid kassans likvidation. Tas grundfonden i anspråk i annat fall än vid likvidation, skall det använda beloppet snarast möjligt återbetalas till staten. Vid återbetalning skall staten ersättas för den ränta som staten kan ha utgett med anledning av att fonden har använts. Vid likvidation får grundfonden utnyttjas endast i den mån kassan inte har någon annan tillgång som svarar för dess förbindelser.

Enligt 7 § andra stycket SL krävs tillstånd av regeringen för att kassan skall få ta upp nytt lån, om grundfonden genom förluster på kassans rörelse i dess helhet går ned mer än 596. Är nedgången större än 1076 krävs dessutom riksdagens medgivande. Enligt 7 § tredje stycket skall kassan göra anmälan till regeringen om grundfonden tas i anspråk för att täcka förlust. | |

Enligt 2 & SL förvaltas kassan av en styrelse, som består av nio ledamöter. Av dessa utses två ledamöter och lika många suppleanter av regeringen samt en ledamot och en suppleant av fullmäktige 1 riksgäldskontoret. Övriga sex ledamöter och sex personliga suppleanter för dessa utses: på ombudsstämma av de av föreningarna valda ombuden. En av de leda- ' möter regeringen utser förordnas av regeringen till ordförande i styrelsen. Den av riksgäldsfullmäktige utsedde ledamoten är vice ordförande.

Stadshypotekskassan framhåller i sin skrivelse att låneverksamheten fortsatt att öka efter den senaste höjningen av grundfonden. Enligt kassastyrelsens bedömning kan den författningsbestämda upplåningsrätten komma att bli fullt utnyttjad mot slutet av 1983. Styrelsen hemställer därför att kassans upplåningsrätt vidgas genom en höjning av grundfonden.

Vad gäller höjningens storlek erinrar kassan om att låneanspråken i främsta rummet beror på bostadsbyggandets omfattning. Med hänsyn till den emissionsverksamhet som kassan förutser under den kommande tvåårsperioden föreslår kassan att grundfonden höjs med minst 2 miljarder kr. så att fonden blir lägst 12,5 miljarder kr.

Enligt styrelsens mening är det av särskild vikt att det finns en tillräckligt bred representation i styrelsen för mera betydande låntagargrupperingar. Med det antal styrelseplatser som nu finns till förfogande har det emellertid inte alltid varit möjligt att tillgodose rimliga önskemål om en allsidig

. 7 "Prop. 1982/83: 136

representation. Som exempel nämns att det f. n. inte finns någon represen-

tation för en så dominerande låntagargrupp som SABO-företagen. |

Styrelsen har också tagit upp frågan om verkställande direktörens ställning i styrelsen. Enligt nuvarande bestämmelser är denne inte självskriven ledamot av styrelsen. Sedan länge har det dock varit praxis att verkställande direktören valts in på en av de platser som ombudsstämman förfogar

över. Kassastyrelsen framhåller att verkställande direktören hos andra jämförbara institut, t. ex. centralkassorna inom jordbruksrörelsen och Sveriges allmänna hypoteksbank, är självskriven ledamot av styrelsen. Sam-

ma ordning bör nu införas för stadshypotekskassans del.

I fråga om styrelsens sammansättning föreslår kassastyrelsen dels att

antalet ledamöter ökas från nio till tio dels att verkställande direktören blir självskriven ledamot. Kassastyrelsens förslag innefattar även att det i lagen skall anges att styrelsen skall utse en ställföreträdare för verkställande direktören (vice verkställande direktör), något som i praktiken redan sker, samt att ställföreträdaren skall vara suppleant i styrelsen.

Samtliga remissinstanser har tillstyrkt stadshypotekskassans framställning eller lämnat den utan erinran.

Jag delar uppfattningen att stadshypotekskassans upplåningsrätt nu är

otillräcklig med hänsyn till den -utlåningsverksamhet som kan förutses

under åtminstone de närmaste två åren. I likhet med kassan och remissin-

stanserna anser jag att upplåningsrätten på samma sätt som tidigare bör

ökas genom en höjning av grundfonden. Jag förordar att stadshypotekskas-

sans grundfond höjs med 2 miljarder kr. från nuvarande 10,5 miljarder kr.

till 12,5 miljarder kr. Detta förutsätter att 13 § SL ändras och att fullmäk-

tige i riksgäldskontoret utfärdar en ny garantiförbindelse.

Jag vill erinra om att en höjning av grundfonden endast formellt ökar möjligheterna till upplåning. Denna upplåning sker genom lån mot obligationer men kan också — som i betydande omfattning f.n. görs för att finansiera upplåning för öprioriterade ändamål — ske genom lån mot re-

verser eller på annat sätt. Den faktiska upplåningen får liksom hittills

anpassas till utvecklingen av den allmänna kreditpolitiken och den emissionskontroll som riksbanken kan utöva. |

Vidare kan jag ansluta mig till kassastyrelsens förslag om att antalet styrelseledamöter skall ökas och att verkställande direktören skall vara

självskriven ledamot I kassans styrelse. Jag har heller inget att erinra mot att i lagen införs bestämmelser om ställföreträdare för verkställande direktören. Förslagen förutsätter ändringar i 2 och 3 §§ SL. En följdändring föreslås 16 § SL. | -

I detta sammanhang vill jag också ta upp en fråga som rör stadshypo- | teksföreningarnas långivning. Bestämmelser om långivningen finns i 19

och 28—-3288 SL. Huvudregeln är att lån fär ges endast mot betryggande

säkerhet i form av pantriätt i fastighet eller tomträtt (inteckningssäkerhet)

liggande inom 75 <£ av egendomens värde. Dock får en förening i vissa full

Prop. 1982/83: 136 8

ge lån utan sådan säkerhet ät särskilt angivna låntagare. Dessa är samfäl-

lighetsförening, kommun. landstingskommun och sädan församling eller samfällighet som avses i lagen (1961:436) om församlingsstyrelse.

I propositionen 1982/83: 50 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder m. m.

behandlades bl. a. frågan om lån till underhåll av vissa bostadshus (bil. 5 s. 12). Det angavs att lån för underhållsåtgärder under år 1983 skulle finansi-

eras via kapitalmarknaden och att detta lånebehov skulle beaktas när 1983 års ramar för bostadsinstitutens oprioriterade upplåning fastställdes. Underhållslånen skulle få användas till alla statligt belånade hyreshus som färdigställts under åren 1958—1975. I propositionen angavs vidare att en förutsättning för lån var att godtagbar säkerhet ställdes till förfogande och att i fråga om allmännyttiga företag kommunen måste vara beredd att gå i borgen för lånen. Vidare föreslogs att räntebidrag skulle ges till allmännyttiga företag och studentbostadsföretag. Riksdagen godtog förslaget (CU 8, rskr 112). I förordningen (1983: 40) om räntebidrag för underhållslån i vissa fall meddelades de bestämmelser som gäller för allmännyttiga bostadsföre-. tag och studentbostadsföretag. En-av förutsättningarna för räntebidrag är att lån beviljats av statshypoteksinstitutionen eller kreditaktiebolag.

Det har sålunda förutsatts att de allmännyttiga företagen vid behov skulle kunna använda kommunal borgen som säkerhet för underhållslånen. Stadshypoteksföreningarna har emellertid inte f.n. möjlighet att godta sådan säkerhet för sin långivning utom i ett speciellt fall som inte är tillämpligt här. Eftersom det visat sig att inteckningssäkerhet i flera fall inte kunnat lämnas har föreningarna alltså inte, som förutsatts, kunnat

lämna underhållslån.

Med hänvisning till vad jag nu anfört förordar jag att i SL införs bestämmelser som öppnar möjlighet för stadshypoteksföreningarna att godta kommunal borgen som lånesäkerhet. Bestämmelserna bör ges den utform-

ningen att sådan borgen får godtas som säkerhet i särskilda fall. Därmed

avses all det skall vara fråga om speciella typer av lån där statsmakterna, i

likhet med vad som skett i samband med införandet av underhållslånen för

år 1983, förutsatt att bostadsinstituten skall kunna lämna lån mot säkerhet i kommunal borgen. Vidare bör i lagen anges att lån mot sådan säkerhet endast skall ges till bebyggelse som finansierats med stöd av statligt bo-

stadslån. |

Avslutningsvis vill jag framhålla att även vissa av de kreditaktiebolag

söm avsetts lämna underhållslån är förhindrade att lämna sådana lån mot

säkerhet av kommunal borgen eftersom bolagsordningarna inte medger detta. För ändring av kreditaktiebolags bolagsordning krävs godkännande

av regeringen. Jag är för min del beredd att. medverka till att berörda

kreditaktiebolag får samma möjlighet att lämna underhällslån som jag nu har föreslagit i fråga om stadshypoteksföreningarna.

Det här redovisade förslaget föranleder ändringar i SL:s bestämmelser

Prop. 1982/83: 136 9

om stadshypoteksföreningarnas ändamål och deras lånerörelse. Möjlighet . att lämna underhållslån mot säkerhet av kommunal borgen gés genom den föreslagna 30 a§. Förutom denna ändring föreslås även vissa redaktionella ändringar. Bestämmelsen om säkerhet i 198 har sålunda ansetts kunna

utgå eftersom motsvarande bestämmelse återfinns också i 288. Vidare har vissa bestämmelser angående långtvningen överförts från 203 till 19§.

De föreslagna lagändringarna får anses vara av så enkel beskaffenhet att

lagrådsgranskning inte är påkallad.

3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. anta inom finansdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1968: 576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar, :

2. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att utfärda en garantiförbindelse på 12,5 miljarder kr. att utgöra stadshypotekskassans grundfond i

stället för den nuvarande förbindelsen på 10,5 miljarder kr.

4 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar

att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag föredraganden

har lagt fram. | |

Prop. 1982/83: 136 : 10

Biluga I

Konungariket Sveriges Stadshypotekskassa

1983-02-23 Dnr 8/83

Till finansdepartementet

I 13 8 lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar stadgas att staten som grundfond för kassan ställer till förfogande en av riksgäldsfullmäktige utfärdad garantiförbindelse på tio och en halv miljarder kronor (senast ändrad genom SFS 1982: 133). Enligt bestämmelse i lagens 7 § får sammanlagda beloppet av kassans låneskuld ej uppgå till mera än tio gånger beloppet av grundfonden. -

Kassans låneskuld får sålunda enligt bestämmelserna uppgå till 105 miljarder kronor. Den utelöpande obligationsskulden och skulden enligt utgivna kapitalmarknadsreverser uppgick den 31 januari 1983 till cirka 90.2 miljarder kronor resp. cirka 3,1 miljarder kronor. I beloppet ingår försålda men ej likviderade obligationer resp. reverser. Med hänsyn härtill uppgick den outnyttjade upplåningsrätten den 31 januari 1983 till cirka [1.7 miljarder kronor. : De anförda siffrorna aktualiserar frågan om upplåningsrätten.

Följande uppställning visar utvecklingen under scnare år av 'kassans " obligationsskuld och låneverksamhet: :

År Belopp utelöpande: Nettoökning av ute-

obligationer kapitalmark- stående hypotekslån

nadsreverser

Anm. | beloppen utelöpande obligationer och kapitalmarknadsreverser har räknats in vid resp. tidpunkt försålda men icke likviderade obligationer och reverser.

Som framgår av tablån har låneverksamheten fortsat att öka. Riksbanken fastställer numera årliga ramar för bostadslåneinstitutens upplåning

för såväl prioriterat som oprioriterat bostadsbyggande. För år 1983 medger ramarna en sammanlagd upplåning för stadshypotekskassans del om 12 650

miljoner kronor, varav 10000: miljoner utgör upplåning för prioriterade

ändamål. Det skall vidare framhållas att beloppet av de balanser innelig-

gande beviljade låneansökningar, som kassan huvudsakligen till följd av läget på kapitalmarknaden inte kunnat effektuera, uppgår till ett belopp som överstiger 9 miljarder kronor, varav närmare 8 miljarder kronor utgör

prioriterade lån. Kassastyrelsen bedömer att den författningsbestämda : upplåningsrätten kan bli fullt utnyttjad mot slutet av år 1983. Med hänsyn”

härtill hemställer kassastyrelsen att kassans upplåningsrätt nu -vidgas genom att grundfonden höjs.

Vad gäller den ifrågasatta höjningens storlek kan erinras om att lånean-”

språken i främsta rummet är beroende av bostadsbyggandets omfattning. - -

Det är angeläget att stadshypoteksinstitutionen kan fullfölja sina uppgifter inom slutfinansieringen av bostadsbyggandet. Längivningens närmare om-

fattning och inriktning blir beroende av bl. a. den allmänna kreditpolitiken. Med hänsyn till den emissionsverksamhet som kan förutses under den

: närmast följande tvåärsperioden föreslår styrelsen att höjningen av grundfonden bör ske med ett belopp av minst två miljarder kronor. dvs. till lägst

tolv och en halv miljarder kronor.

kök os

Styrelsen vill i detta sammanhang också ta upp frågan om en lagändring

som rör reglerna för kassastyrelsens sammansättning.

För närvarande gäller att styrelsen består av nio ledamöter. Regeringen utser två ledamöter och två suppleanter för dem och riksgäldsfullmäktige utser en ledamot jämte suppleant. Övriga sex ledamöter och lika många

personliga suppleanter väljs på ordinarie stämma med ombud från stadshy- ” poteksföreningarna. Mandattiden är tre år. Ombudsstämman väljer varje år två ledamöter jämte suppleanter. Regeringen förordnar en av de två av

regeringen utsedda ledamöterna till ordförande. Den av riksgäldsfullmäk-

tige utsedde ledamoten är vice ordförande. Bestämmelserna, som finns i 2 8 stadshypotekslagen, har varit oförändrade sedan 1963.

Stadshypotekskassan svarar för den upplåning som behövs för de regionalt verksamma stadshypoteksföreningarnas verksamhet. Kassan har dessutom ett övergripande ansvar för hela institutionens verksamhet. Det

statliga inflytandet i kassans rörelse via tre styrelseledamöter, varav såväl '

ordföranden som vice ordföranden, grundas på det statliga engagemanget i form av grundfonden. : as |

De övriga sex styrelseplatserna disponeras alltså av ombudsstämman. Sedan lång tid tillbaka har i praktiken därvid gällt att en av ledamotsplat-

serna använts för inval av kassans verkställande direktör. Återstående

platser jämte suppleanter har alltså återstått för dels representanter för

föreningskollektivet mera allmänt sett, dels för viktigare låntagarkollektiv.

I viss utsträckning har till styrelseledamöter invalts personer som kan

Prop. 1982/83: 136 | j2

sägas representera både föreningsintresset och låntagarintresset. Styrelsen anser att det mot bakgrund av institutionens givna karaktär som låntagar-

association är särskilt viktigt att i styrelsen finns en tillräckligt bred repre-

sentation för mera betydande låntagargrupperingar. Redan det förhållan-

det att stadshypoteKsinstitutionens verksamhet expanderat mycket kraftigt — omsättningen har från 1969 till nu ökat från 18 miljarder kr. till 93 miljarder kr. — talar för att det kan finnas skäl att vidga styrelsen för att

låntagarintressöt bättre skall kunna tillgodoses. Med det begränsade antal

styrelseplatser som funnits till förfogande har det också visat sig, att det inte alltid gått att tillgodose rimliga önskemål om en tillräckligt allsidig

representation för olika intressegrupperingar. Det kan sålunda konstateras

att i kassastyrelsen för närvarande inte finns någon representation för t. ex.

en numera så dominerande låntagargrupp som SABO-företagen, låt vara att det finns i föreningsstyrelserna.

Frågan om en utvidgning av kassastyrelsen aktualiserar även en annan

fråga, nämligen om verkställande direktörens ställning i förhållande till

styrelsen. Enligt de nuvarande bestämmelserna är denne inte självskriven

ledamot av kässastyrelsen. Som ovan nämnts har sedan länge den praxis tillämpats att verkställande direktören invalts i styrelsen på en av de sex

styrelseposter som stämman förfogar över. Detta innebär att ombudsstämman endast i pråktiken har haft fem styrelseposter att fördela mellan kassans olika intressentgrupper. Hos andra med stadshypoteksinstitutionen jämförbara institut skall författningsenligt verkställande direktören

ingå som självskriven ledamot av styrelsen. En sådan ordning gäller t. ex.

för centralkassorna inom jordbrukskasserörelsen och för Sveriges Allmänna Hypoteksbank. Enligt kassastyrelsens mening bör en motsvarande ordning nu införas i fråga om verkställande direktören i stadshypotekskas-

san. |

Med hänsyn till angelägenheten av att underlätta för ombudsstämman att tillgodose berättigade önskemål om styrelserepresentation för viktigare

grupper inom låntagarkollektivet föreslår kassastyrelsen att en ordning

med verkställande direktören som självskriven ledamot införs utan att det antal ledamöter som väljs på stämman ändras. Detta innebär att antalet

styrelseledamöter ökas från nio till tio. | Kassastyrelsen får alltså hemställa att bestämmelserna om styrelsen i

stadshypotekslagen ändras i enlighet med vad som angetts i det föregående. oo

Förslag till lagändring bifogas. Även förslag till vissa följdändringar i det för institutionen gällande reglementet bifogas.

I behandlingen av detta ärende har deltagit styrelsens ordförande N.

Erik Åqvist, vice ordförande Bernt Ekinge, ledamöterna Tryggve Ahlgren,

Prop. 1982/83: 136 13

Edmund Gabrielsson, Evald Eklöf. Sven Gustafson, Georg Ringström, Yngve Sundell och Lennart Warberg. Styrelsen för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa

N. Erik Åqvist Georg Ringström

Mats Rönnberg

Prop. 1982/83: 136 4

Stadshypotekskassans lagförslag

| "Förslag till lag om ändring i lagen (1968: 576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar.

Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse

Kassan förvaltas av en styrelse Kassan förvaltas av en styrelse med säte i Stockholm. Styrelsen med säte i Stockholm. Styrelsen består av niv ledamöter. består av tiv ledamöter.

Regeringen utser två ledamöter och två suppleanter för dem för tre år. Fullmäktige i riksgäldskontoret utser en ledamot och suppleant för honom likaledes för tre år.

Verkställande direktören ingår

som ledamot i styrelsen. Suppleant

är: dennes ställföreträdare (vice

verkställande direktören).

Övriga sex ledamöter samt sex personliga suppleanter för dem väljs på

ordinarie ombudsstämma. Av dessa väljs två ledamöter och deras suppleanter varje år för en tid av tre år. Val av ledamot eller suppleant sker för tiden till och med den ordinarie ombudsstämma som hålls under tredje året efter det år då valet förrättades. Avgår vald ledamot eller suppleant före utgången av den tid för vilken

han är vald. väljs ny ledamot eller suppleant för återstående tid vid nästa ordinarie ombudsstämma.

Regeringen förordnar en av de av regeringen utsedda ledamöterna att vara styrelsens ordförande. Den av riksgäldsfullmäktige utsedde ledamoten är styrelsens vice ordförande.

Regeringen bestämmer arvoden till de av regeringen och av riksgälds-

fullmäktige utsedda ledamöter.

3§

Verkställande direktör utses och Verkställande direktör och ställentledigas av styrelsen. företrädare för denne (vice verk-

ställande direktör) utses och entle-

digas av styrelsen.

6 §

Ombud för föreningarna skall årligen före utgången av juni månad sam-

manträda till ordinarie ombudsstämma i Stockholm på tid, som kassans styrelse bestämmer. Stämman förrättar föreskrivna val av ledamöter och

suppleanter i kassans styrelse samt av revisorer och suppleanter för dessa, avgör fråga om fastställande av balansräkningen och beslutar i fråga om ansvarsfrihet för siyrelsen.

Extra ombudsstämma skall utlysas av styrelsen, när den finner det

lämpligt eller revisorerna begär det. Varje förening får till ombudsstämma utse fem ombud jämte fem sup-

pleanter.

Prop. 1982/83: 136

Nuvarande lydelse Föreslagen bydelse

Till ombud får ej utses ledamot Till ombud får ej utses ledamot eller suppleant i kassans styrelse el- eller suppleant i kassans styrelse cller verkställande direktör eller an- ler tjänsteman hos kassan. nan tjänsteman hos kassan.

Ingen får på ombudsstämman deltaga i behandling av fråga rörande avtal mellan honom och kassan. Ej heller får någon deltaga i behandling av fråga rörande avtal mellan kassan och tredje man, om han i frågan har ett väsentligt intresse som kan strida mot kassans. Detta äger motsvarande tillämpning på gåva från kassan och på rättegång eller annan talan mot honom eller tredje man.

Verkställande direktör eller annan tjänsteman hos förening eller av kassan utsedd styrelseledamot hos förening får ej såsom ombud vid ombudsstämma deltaga i beslut om ansvarsfrihet.

13 §

Som grundfond för kassan ställer Som grundfond för kassan ställer . staten till förfogande en av riks- staten till förfogande en av riksgäldsfullmäktige utfärdad garanti- gäldsfullmäktige utfärdad garantiförbindelse på tio och en halv mil- förbindelse på tolv och en halv miljarder kr. jarder kr.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983