Propositionens huvudsakliga innehåll

lpropositioncn föreslås vissa tillägg i lagen (1976:891) om val av ledamöter i länsstyrelses styrelse och lagen (1972z509) om vad som avses med polismyndighet m.m. Lagändringarna syftar till ett förtydligande av att personalrepresentation kan förekomma i länsstyrelsernas styrelser och de lokala polisstyrelscrna.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1983.

| Riksdagen 1982/"83. [ sam/. Nr 7.6

• Sida 2
•  Original

IQ

Prop. 1982/83z76

] Förslag till Lag om ändring i lagen (1976z891) om val av ledamöter i läns- styrelses styrelse

Härigenom föreskrivs att lagen (19761891) om val av ledamöter i länsstyrelses styrelsel skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

] ?

Länsstyrelses styrelse består, utöver ordföranden. av 14 ledamöter. som utses genom val. Valet förrättas av landstinget. Om det i länet finns en kommun som ej ingår i landstingskommunen. skall valet förrättas av landstinget och kommunfullmäktigc med den fördelning dem emellan som regeringen bestämmer efter befolkningstalen. l Gotlands län skall valet förrättas av kommunfullmäktige i Gotlands kommun. För de ledamöter som har valts av landstinget eller kommunfullmäktige skall lika många supple- anter väljas. Ytterligare föreskrifter om val av ledamöter och suppleanter meddelas av regeringen.

Utöver vad som anges i I # får i en länsstyrelscs styrelse också finnas persona/jöreträdare; Om persona/fö- reträdare och om rätt för arbetstagar- arganisationer att utse och entlediga dem finns särskilda föreskrifter.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1983.

1 Senaste lydelse 198111108.

• Sida 3
•  Original

Prop. 1982/ 83:76 ' 3

2. Förslag till Lag om ändring i lagen (l972:509) om vad'som avses med polismyndighet m. m.

Härigenom föreskrivs att 1 €? lagen (19721509) om vad som avses med polismyndighet m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse . Föreslagen lydelse

] 51

Med polismyndighet avses polisstyrelsen i distriktet. om ej annat följer av lag eller annan författning. -

Polisstyrelsen består av polischefen och det antal valda ledamt'fner. minst sex och högst åtta som länsstyrelsen bestämmer. .

Ledamöterna utom polischefen skall väljas av landstinget. Om det i polisdistriktet finns en kommun som inte ingår i landstingskommunen. skall valet förrättas av landstinget och kommunfullmäktige med den fördelning mellan dem som länsstyrelsen bestämmer efter befolkningstalen. ] Visby polisdistrikt skall valet förrättas av kommunfullmäktigc i Gotlands kommun. För de ledamöter som har valts av landstinget eller kommunfullmäktigc skall lika många suppleanter väljas.

Utöver vad som anges i andra stycket får i polisstyrelsen också fin- nas personalföreträdare. Om perso- nalföreträdare och om rätt för arbets- tagarorganisationer att utse och entle- diga dem finns särskilda föreskrif- ter.

Närmare föreskrifter om polisstyrelsen meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Genom sådana föreskrifter får endast högre polisbefäl ges befogenhet att besluta i fråga om frihetsbertiä- vanden.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1983.

1 Senaste lydelse l981:1109.

• Sida 4
•  Original

Prop. 1982/83z76 _ 4

Utdrag

KOM MUNDEPARTEMENTET . PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1982-12-16

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden [. Carlsson, Lundkvist. Feldt. Sigurdsen, Gustafsson. Leijon. Hjelm-Wallén. Peterson. Andersson. Rainer. Boström. Bodström, Göransson. Gradin, Dahl, R. Carlsson. Holmberg

Föredragande: statsrådet Holmberg

Proposition om personalföreträdare i vissa statliga myndigheters styrelser ' ' '

1. Inledning

Enligt lagen ( 1976:89 l-) om val av ledamöteri länsstyrelses styrelse (ändrad senast 198111108) bestär styrelsen av en ordförande och 14 andra ledamöter. Dc sistnämnda utses genom val. som i regel förrättas av landstinget. För de valda ledamöterna skall väljas lika många suppleanter. Enligt länsstyrelse- instruktionen (1.971 :460. omtryckt l982:638. ändrad senast 19821875) är landshövdingen styrelsens ordförande.

1 lagen ( l972:5()9) om vad som avses med polismyndighet rn. m. i dess från den 1 januari 1983 gällande lydelse finns bestämmelser om polisstyrelsen och val av ledamöter och suppleanter i denna. Polisstyrelsen består enligt lagen av polischefen och det antal valda ledamöter, minst sex och högst åtta. som länsstyrelsen bestämmer. De sistnämnda ledamöterna väljs i regel av landstinget.

I den utsträckning regeringen bestämmer får personalföreträdare utses i statliga myndigheters styrelser eller motsvarande högsta ledningsorgan. Bestämmelser härom finnsi lagen ('1976:230) om rätt för arbetstagarorgani- sationatt utse och entlediga företrädare för de anställda i styrelse eller annat organ vid statlig myndighet samt i kungörelsen (1974:224) om personalföre- trädare i statlig myndighets styrelse m. m. (omtryckt 19761487. ändrad senast 19771779). För flertalet länsstyrelser och samtliga polisstyrelser har regering- en beslutat att personalföreträdarkungörelscn skall tillämpas.

Jag vill nu ta upp frågan om den författningsmässiga regleringen av personalrepresentationen i länsstyrelsernas styrelser och i polisstyrelscrna. ] den sistnämnda frågan har jag samrätt med chefen för justitiedepartemen- tet.

• Sida 5
•  Original

Prop. 1982/83z76 5

2.1. Personalrepresentationsreformen

l prop. 197411 (bil. 2 p. 7) drogs riktlinjer upp för en representation för de anställda i statliga myndigheters högsta beslutande organ. Där föreslogs att det i den utsträckning Kungl. Maj:t bestämde skulle införas personalrepre- sentation i lekmannastyrelse. ämbetsmannastyrelse. enrådighetsverk och disciplinnämnd vid statlig myndighet med som regel minst 100 anställda. Riksdagen godtog denna del av propositionen (InU 1974z4. rskr 1974295). Därefter utfärdades personalföreträdarkungörelsen. Enligt 1 & gäller kungö- relsen numera för statliga myndigheter med självständiga verksfunktioner i den män regeringen så förordnar. Enligt regeringens förordnanden gäller kungörelsen för flertalet. länsstyrelser och för ett stort antal centrala myndigheter. Enligt 3 & har personalföreträdarna rätt att närvara och yttra sig vid all handläggning i styrelsen. De är enligt 5 5 ledamöter i styrelsen, med rätt att delta i beslut, vid handläggning av frågor som inte har avseende på det slag av verksamhet som myndigheten skall bedriva. Enligt 17 5 är det styrelsen som beslutar hur denna regel skall tillämpas. Därvid får personal- företrädarna delta i överläggningen, men inte i beslutet. Beslutet kan överklagas hos regeringen.

Enligt den förut nämnda lagen om rätt för arbetstagarorganisation att utse och entlediga företrädare för de anställda-i styrelse eller annat organ vid statlig myndighet får sådan företrädare, som enligt särskild föreskrift får ingå i styrelsen eller annat organ vid myndigheten. utses och entledigas av den eller de arbetstagarorganisationer som är företrädda hos myndigheten, om inte annat följer av avtal eller särskild föreskrift.

2.2. Länsstyrelsernas styrelser

Enligt lagen om val av ledamöter i länsstyrelses styrelse består styrelsen, utöver ordföranden. aV' 14 ledamöter som utses genom val. Sådana val förrättas av landstinget och av kommunfullmäktigc i kommun som inte tillhör landstingskommun. Att dessa frågor regleras i en lag och inte i en förordning beror på att föreskrifter om kommunernas och landstingskom- munernas åligganden enligt 8 kap. 5 & regeringsformen skall meddelas i lag. Lagen om val av ledamöter i länsstyrelses styrelse antogs vid 1976/77 års riksmöte (prop. 1976/77zl9. KU 1976/77z'12. rskr 1976/77227).

Lagen om val av ledamöteri länsstyrelses styrelse innehåller inte någon föreskrift som medger undantag från lagens bestämmelser om antalet styrelseledamöter och om val av ledamöter. Av förarbetena till lagen framgår dock inte att avsikten skulle ha varit att ta avstånd från den ordning med styrelserepresentation för de anställda som redan hade införts vid flera länsstyrelser. Det väsentliga motivet för den ändring i fråga om valet av

• Sida 6
•  Original

Prop. 1982/83:76 6

styrelseledamöter som skedde genom lagen var att ge länets invånare större inflytande på förtroendemannastyrelsens sammansättning. Denna borde enligt föredragande departementschefen återspegla de politiska partiernas styrka i länet.

Det är enligt min mening av vikt att länsstyrelsernas styrelser avspeglar den politiska opinionen inom länen. [ den proposition som låg till grund för riksdagens beslut om riktlinjer för styrelscrcpresentation för anställda i statliga myndigheter undvek man avsiktligt att alltför detaljerat ange vilka frågor som skulle falla inom personalföreträdarnas beslutanderätt. Riksda- gen överlät åt rättstillämpningen att närmare bestämma detta. [ propositio- nen nämndes som exempel på frågor där personalföreträdare skulle kunna delta i besluten frågor om bl. a. arbetsmetoder. arbetsfördelning. organisa- tion och rationalisering inom myndigheten. personalpolitik och personalad- ministration. I den därefter utfärdade personalföreträdarkungörelsen kom detta till uttryck genom att personalföreträdarnas beslutanderätt begrän- sades till beslut som inte har avseende på det slag av verksamhet som myndigheten skall bedriva. Fråga om personalföreträdares rätt att delta i styrelsens beslut avgörs av styrelsen. Besvär över styrelsens beslut får enligt kungörelsen anföras hos regeringen. '

Regeringen har i särskilda ärenden bl. a. prövat frågan om personalföre- trädares rösträtt i länsstyrelses styrelse vid avgivande av remissyttrande. I ett fall uttalade därvid regeringen bl. a. att avgivandet av en myndighets remissyttrande i regel är en sådan fråga där personalföreträdare saknar rösträtt. Å andra sidan'kan enligt-regeringens praxis undantag från denna regel komma i fråga beträffande sådana delar av remissen som får anses angå ett ämne som närmare berör personalen inom myndigheten eller inom den berörda förvaltningsgrenen.

Med en sådan tillämpning av bestämmelserna kan det inte anses att rösträtt för personalföreträdare i länsstyrelsernas styrelser inkräktar på principen att styrelserna skall avspegla den politiska opinionen i länen. Det är otillfreds- ställande att denna grundsyn inte klart framgår av lagen. Enligt min mening bör man därför även formellt åstadkomma överensstämmelse mellan lagen ' om val av ledamöter i länsstyrelses styrelse och personalföreträdarkungörel— sen. Jag förordar alltså att det nu görs ett tillägg i lagen i det hänseende som jag här har berört. Härutöver kan den nyssnämnda kungörelsen behöva kompletteras med ett förtydligande. Det ankommer på regeringen att besluta i denna fråga.

I detta sammanhang vill jag erinra om att riksdagen nyligen har behandlat en fråga om personalföreträdares rösträtt i försäkringskassas styrelse (SfU 1982/83:2). I en motion (mot. 1981/82z538) begärdes att rösträtten för personalföreträdare i försäkringskassornas styrelser skulle slopas genom ändring i personalföreträdarkungörelsen. Enligt motionärcns erfarenhet hade den politiska majoritet i styrelsen som skall avspegla väljaropinionen förryckts i några fall. Socialförsäkringsutskottet avstyrkte bifall till motionen

• Sida 7
•  Original

Prop. 1982/83:76 7 '

med hänsyn till bl. a. det positiva värdet av att personalrepresentanterna har möjlighet att delta i försäkringskassornas styrelsearbete. Riksdagen biföll utskottets hemställan.

2.3. Polisstyrelserna

För ledningen av verksamheten inom vart och ett av landets 118 polisdistrikt finns en polisstyrelse. Polisstyrclsen består -— förutom av polischefen — av det antal särskilt utsedda ledamöter. lägst sex och högst åtta. som länsstyrelsen bestämmer. De särskilt utsedda ledamöterna väljs av landstinget utom i de kommuner som inte ingåri någon landstingskommun. I . fråga om Göteborgs och Malmö polisdistrikt bestämmer länsstyrelsenlhur många av ledamöterna som skall väljas av landstinget resp. kommunfull- mäktige i Göteborgs och Malmö kommuner. Polisstyrelsen i Visby polisdi- strikt utses av kommunfullmäktigc i Gotlands kommun. För var och en av de särskilt utsedda ledamöterna skall det enligt nuvarande regler finnas en personlig suppleant. De nu återgivna bestämmelserna finns intagna i 38 och 76 % polisinstruktionen (1972z511. omtryckt l981:735; jfr dock 1982:687). Enligt 38 & tillämpas personalföreträdarkungörelsen på samtliga polisstyrel- ' ser.

Vid 1981/82 års riksmöte beslutade riksdagen om vissa ändringar i sättet för val till ett flertal statliga och liknande organ, för vilka ledamöter och suppleanter utses av kommunfullmäktige eller landsting (prop. 1980/81:185, KU 1981/82z2. rskr 1981/82zl). För polisstyrelsernas del innebär beslutet att ordningen med personligt valda suppleanter ersätts av en ordning som medför att suppleanterna skall väljas i grupp. dvs. efter samma principer som gäller för val av suppleanter i kommunala och landstingskommunala nämnder. ! samband med att bestämmelserna om val till polisstyrelserna sålunda ändrades var det med hänsyn till regeln i 8 kap. 5 & regeringsformen nödvändigt att ge dem förrn av lag. Bestämmelserna överfördes därför till lagen om vad som avses med polismyndighet m. m. De träder i kraft den 1 januari 1983 (SFS l981:1109).

Vid överförandet till polismyndighetslagen av bestämmelserna om val till polisstyrelserna gjordes ingen hänvisning till den bestämmelse i polisinstruk- tionen som anger att personalföreträdarkungörelsen är tillämplig i fråga om alla polisstyrelser. Någon ändring i sak beträffande personalföretrz'idares rätt att delta i polisstyrelsernas arbete var uppenbarligen inte avsedd. Med den avfattning som lagen enligt riksdagsbeslutet kommer att få från den 1 januari 1983 framgår det emellertid inte uttryckligen att personalföreträdare kan delta i polisstyrelsernas arbete. Enligt min mening är detta inte tillfredsstäl- lande.

Efter samråd med chefen för justitiedepartementet förordar jag därför att det i polismyndighctslagen nu görs ett tillägg. varigenom det uttryckligen anges att personalföreträdare får finnas i polisstyrelserna.

• Sida 8
•  Original

Prop. 1982/83:76 8

AvslutningSVis vill jäg nämna att 1.981 års polisberedning (Ju 1981102) i enlighet med ett principbeslut av riksdagen (prop. 1980/81:l3. JuU 1980/81z24. rskr 1980/811210) har anförtrotts uppgiften att lägga fram förslag till en polislag, i vilken de grundläggande reglerna om polisens uppgifter. organisation och befogenheter skall föras samman. Som riktmärke för polislagens ikraftträdande har angetts den 1 juli 1984. När polislagen beslutas får bestämmelserna om utseende av polisstyrelse. liksom sannolikt bestäm- melserna i polismyndighetslagen i dess helhet, sin naturliga plats i den nya lagen.

3. Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom kommundepartementet upprättats förslag till

1. lag om ändring i lagen (1976:891) om val av ledamöter i länsstyrelses styrelse

2. lag om ändring i lagen (1972:509) om vad som avses med polismyndighet m. m.

Förslaget under 2. har utarbetats i samråd med chefen för justitiedcparte- mentet.

4. Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta lagförslagen.

5. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

GOTAB 73094 Stockholm 1982