om Scandinavian Airlines Systems flygpassagerarterminal i beslutad den 22 mars 1984.
Regeringens proposition
1983/84: 173
om Scandinavian Airlines Systems flygpassagerarterminal i Malmö;
beslutad den 22 mars 1984.
Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i
bifogade utdrag av regeringsprotokoll. På regeringens vägnar
OLOF PALME
CURT BOSTRÖM
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås en lag med vissa bestämmelser för en i Malmö av Scandinavian Airlines System (SAS) anordnad terminal för befordran
av flygpassagerare till och från Kastrups flygplats i Danmark. Vid termina-
len skall säkerhetskontroll enligt lagen (1970:926) om särskild kontroll på
flygplats kunna äga rum. Vidare föreslås att en s.k. exportbutik för försälj-
ning av obeskattade varor skall kunna inrättas inom terminalens område. Regeringen föreslås få bemyndigande att besluta om avgifter som ersättning för statens kostnader för säkerhetskontroll samt tull- och passkontroll vid terminalen.
Den nya lagen föreslås träda i kraft den I juni 1984.
1 Riksdagen 1983184. I saml. Nr 173
Förslag till
Lag med vissa bestämmelser för Scandinavian Airlines Systems flygpassagerarterminal i Malmö
Härigenom föreskrivs följande.
1 & På den i Malmö av Scandinavian Airlines System anordnade terminalen för passagerare och gods, som befordras direkt till eller från ett luftfar- tyg i internationell trafik vid Kastrups flygplats i Danmark, får särskild kontroll äga rum till förekommande av brott som utgör allvarlig fara för säkerheten vid luftfart. Beträffande sådan kontroll gäller lagen (1970: 926) om särskild kontroll på flygplats i tillämpliga delar.
28 Vad som i 27§ tullagen (1973: 670) föreskrivs i fråga om inrättande av en särskild butik (exportbutik) för försäljning av oförtullade eller eljest ' obeskattade varor på en flygplats skall gälla även i fråga om inrättande av en sådan butik på terminalen.
3 & Regeringen får besluta om avgifter till staten som ersättning för kostnaderna för särskild kontroll samt tull- och passkontroll på terminalen.
Denna lag träder i kraft den I juni 1984.
Utdrag
KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1984-03-22
Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sigurdsen.
Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, Holmberg. Hellström, Wickbom
Föredragande: statsrådet Boström
Proposition om Scandinavian Airlines Systems flygpassagerarterminal i Malmö
1¶Inledning
Mot bakgrund av önskemålen av snabbare och bättre förbindelser mellan Malmö och utlandet har Scandinavian Airlines System (SAS) i en framställning till regeringen den 24 november 1983 anfört att SAS planerar att bedriva trafik med svävare för befordran av flygpassagerare och bagage mellan Malmö och Kastrups flygplats i Köpenhamn. För det ändamålet
uppför SAS i Malmö en särskild terminal. Eftersom trafiken avses gå till och från transitområdet på Kastrups flygplats måste säkerhetskontroll av
passagerare och bagage ske redan vid terminalen i Malmö. Med anledning härav har SAS hemställt att möjlighet ges att genomföra säkerhetskontroller vid terminalen.
SAS har vidare den 16 januari 1984 hemställt om tillstånd att inrätta en s.k. tax-free shop (exportbutik) för försäljning av obeskattade varor i terminalen.
Efter remiss har yttrande över framställningen rörande säkerhetskontroll avgetts av rikspolisstyrelsen, luftfartsverket. generaltullstyrelsen, statens invandrarverk, länsstyrelsen i Malmöhus län, polisstyrelsen i Malmö polisdistrikt, Malmö kommunstyrelse samt Svensk Pilotförening (SPF).
Länsstyrelsen I Malmöhus län har bifogat en promemoria i ämnet som har upprättats av regionalekonomiska enheten vid länsstyrelsen.
En sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta lagstiftningsärende som bilaga.
2 Gällande bestämmelser m. m.
Enligt lagen om särskild kontroll på flygplats får kontroll äga rum för att förekomma brott som utgör allvarlig fara för säkerheten vid luftfart (18).
Förordnande om sådan kontroll meddelas av rikspolisstyrelsen efter sam-
råd med luftfartsverket. I brådskande fall kan förordnande meddelas av
den lokala polisstyrelsen. Förordnandet är tidsbegränsat och får gälla i
högst tre månader varje gång (28). Kontrollen utförs av polisman efter
beslut av polisstyrelsen. Denna får också förordna någon annan än en
polisman att utföra kontrollen. I sådana fall skall kontrollen utföras under
ledning av en polisman. Vid kontrollen eftersöks vapen celler andra föremål som är ägnade att komma till användning vid brott som utgör allvarlig fara
för säkerheten vid luftfart. Väskor och andra slutna förvaringsställen får
undersökas. Vidare får både flygpassagerare och andra som upphåller sig inom flygplatsens område kroppsvisiteras. Den som inte frivilligt under-
kastar sig kroppsvisitation kan avvisas från flygplatsens område (3 5§). Påträffas föremål som är ägnade att komma till användning vid brott mot flygsäkerheten, skall den hos vilken föremålet har påträffats anmanas att
förvara det på ett sätt som är ägnat att hindra brott, såvida inte föremålet tas i beslag enligt bestämmelserna i rättegångsbalken (48). Den som inte
rättar sig efter en sådan anmaning får avvisas från flygplatsen. Enligt lagen
bör kroppsvisitation som är av mer väsentlig omfattning verkställas inomhus i ett avskilt rum och om möjligt i närvaro av ett vittne (551). På de flesta svenska flygplatser har luftfartsverket i samråd med rikspo-
lisstyrelsen ställt i ordning särskilda utrymmen för kontrollverksamheten. Flygpassagerarna får passera in genom en insynsskyddad avskärmning där
kroppsvisitation utförs manuellt eller med hjälp av elektriska detektorer och handbagaget genomlyses med en röntgenapparatur. Efter kontrollen slussas flygpassagerarna och deras handbagage direkt in i flygplanet eller till ett särskilt uppehållsrum för enbart kontrollerade personer.
Förordnanden om särskild kontroll har meddelats beträffande samtliga
svenska flygplatser och de förlängs kontinuerligt av rikspolisstyrelsen efter
samråd med luftfartsverket. Kontrollverksamheten omfattar f.n. ca 30 procent av alla avgående flygplan i inrikes trafik och samtliga i utrikes trafik.
Enligt tullagen (1973: 670) ansvarar tullverket för kontrollen av person-
och varutrafiken till och från tullområdet, dvs. Sveriges landområde, sjöterritorium och luftrum. Enligt 27§ samma lag får på flygplats efter till-
stånd av regeringen inrättas särskild butik (cxportbutik) för försäljning av oförtullade eller eljest obeskattade varor till flygpassagerare som avreser
till utlandet. Regeringen har i förordningen (1962:376) om försäljning i exportbutik (ändrad senast 1976:803) föreskrivit att SAS får inneha exportbutiker på Stockholm- Arlanda, Göteborg—- Landvetters, Malmö—
Sturups, Jönköpings, Norrköpings Kungsängens, Sundsvall—-Härnösands och Umeå flygplatser. På Malmö—Sturups flygplats får försäljning inte ske till flygpassagerare med Köpenhamn som bestämmelseort.
3¶Allmänt om Sydsveriges utrikesförbindelser
Under en följd av år har önskemål förts fram om snabbare och bättre förbindelser mellan Sydsverige och utlandet. Olika transportalternativ har diskuterats för att man skall uppnå de önskade förbättringarna.
Närmare 500000 enkelresor per år företas mellan Skåne och Kastrup.
Ca 300000 av resorna är båt- och busstransporter för anslutning till regul-
järt utrikesflyg på Kastrup.
Flygtrafiken mellan Sydsverige och utlandet går i dag via Sturups flygplats i Malmö. Den s.k. pendeln mellan Sturup och Kastrup är den enda reguljära utrikes förbindelsen på Sturup. Flygplatsen som är byggd för såväl inrikestrafik som utrikestrafik har ett betydande kapacitetsöverskott. Under de senaste åren har luftfartsverket vidtagit olika åtgärder för att
stimulera trafiken på flygplatsen och den har också fått ökad betydelse för
chartertrafiken.
Under ledning av länsstyrelsen i Malmöhus län undersöks f. n. möjligheterna att förbättra den utrikes trafikförsörjningen med flyg och att på bästa
möjliga sätt utnyttja Sturup.
Enligt SAS är inrättandet av en förbindelse med svävare över Öresund kombinerad med flyg från Kastrup f.n. det bästa sättet att förbättra Sydsveriges förbindelser med utlandet. Bolaget har därför beslutat att öppna en sådan förbindelse. Svävarna skall på 35-40 min. och med samma komfort som den i SAS” utrikesflygplan transportera passagerare mellan Malmö hamn och Kastrups flygplatsterminal.
Regeringen gav den 2 juni 1983 tillstånd till svävartrafiken enligt förordningen (1966: 159) om tillstånd för brukande av svävare. I anslutning härtill förklarade SAS att man f.n. inte avsåg att lägga ned trafiken med pendeln från Sturup utan att möjligheterna att förbättra denna trafik först hade prövats. Vidare uppgav SAS att man avsåg att undersöka möjligheterna dels att inrätta en DC-9 linje till London från Sturup via Köpenhamn dels att anordna trafik med flygplan av typen SAAB Fairchild SF-340 mellan Sturup och vissa orter i Förbundsrepubliken Tyskland.
4¶SAS” framställning om säkerhetskontroll och remissyttrandena
över den
Vid den nya terminalen planeras enligt SAS sedvanlig pass-, tull- och valutakontroll i samråd med Malmö polisdistrikt respektive tulldirektionen
i södra regionen. Erforderliga utrymmen för dessa funktioner kommer att
inrymmas i terminalen. Härutöver är det nödvändigt att säkerhetskontroll
av passagerarna och deras handbagage görs före svävarens avgång från Malmö, eftersom passagerarna vid ankomsten till Kastrup kommer att tas in direkt i flygplatsens transitutrymme och där blanda sig med övriga redan
säkerhetskontrollerade resenärer. Eftersom bestämmelserna i lagen om
särskild kontroll på flygplats inte torde vara tillämpliga på den planerade
trafiken hemställer SAS att svävarterminalen skall jämställas med svensk flygplats eller att lagen ändras så att den avser såväl flygplats som annan terminal från vilken passagerare transporteras direkt till utländsk flygplats.
SAS' förslag till lagändring har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av generaltullstyrelsen, statens invandrarverk, länsstyrelsen i Malmöhus län. polisstyrelsen i Malmö polisdistrikt, Malmö kommunstyrelse och Svensk Pilotförening. Generaltullstyrelsen och polisstyrelsen framhåller dock att en förutsättning för att förslaget skall kunna genomföras är att behovet av personal, utrymmen och utrustning för tull-, pass- och säkerhetskontroll
kan tillgodoses. Förslaget avstyrks av rikspolisstyrelsen och luftfartsverket. Rikspolis-
styrelsen anser att ett genomförande av förslaget med stor sannolikhet
kommer att medföra inte oväsentliga merkostnader för polisväsendet i
form av kostnader för personal och teknisk utrustning samt för lokaler. Det
är heller inte osannolikt att polisen på sikt kommer att mötas av krav på att
anordna kontroller även vid andra terminaler än den nu aktuella, t. ex. från en bussterminal. Ett sådant arrangemang kommer att medföra dubblering av kontrollfunktionerna för en och samma flygplats. Vidare framhåller
rikspolisstyrelsen att under den tid svävarfarkosterna inte är i trafik bör de
stå under ständig bevakning för att hindra obehöriga att ta sig ombord. Sker inte detta måste polisen varje dag göra en s. k. säkerhetsskyddsundersökning för att upptäcka vapen eller annat farligt föremål som kan ha
gömts ombord, vilket drar stora kostnader. Mot förslaget talar enligt . rikspolisstyrelsens mening även att svensk polis får ett visst utökat delan-
svar för säkerheten på en utländsk flygplats. F.n. har svensk polis ansvar endast för de säkerhetsåtgärder som vidtas beträffande flygpassagerare som lämnar svensk flygplats.
Enligt luftfartsverkets mening är det inte lämpligt att på angivet sätt utan föregående utredning ändra lagen. En sådan ändring skulle medföra konsekvenser inte bara för SAS” vidkommande utan även för luftfartsverket och
andra intressenter. Det kan sålunda inte uteslutas att krav på byggnadstekniska åtgärder och andra arrangemang skulle uppkomma på flygplatsen, när det gäller att ta hand om de redan incheckade och kontrollerade passagerarna i förhållande till de passagerare som infinner sig direkt på flygplatsen. Enligt luftfartsverket är det inte heller nödvändigt att anordna
ken. Kontrollen kan äga rum på Kastrup av dansk polis innan passagerarna
släpps in i transithallen. Om säkerhetskontroll ändå genomförs redan vid terminalen i Malmö, bör enligt verkets mening förutsättningarna härför regleras i särskild lag och inte tas in i lagen om särskild kontroll på flygplats.
Luftfartsverket framhåller vidare att om möjlighet öppnas till säkerhets-
kontroll vid terminalen, kostnader uppkommer för tull-, pass- och säkerhetskontroll, vilka kostnader inte skulle uppkommit om man 1 stället gjort insatser på Sturups flygplats för att där utveckla trafikservicen.
Eftersom svävartrafiken ostridigt innebär en serviceförbättring för flygpassagerarna vill luftfartsverket emellertid inte motsätta sig denna. Verket
understryker dock att detta inte får innebära försämring för existerande pendel mellan Sturup och Kastrup och att åtgärder måste vidtas för att allmänt utveckla trafiken på Sturup, bl. a. med flera direktgående utrikes-
flyglinjer. Verket påpekar vidare att verket med nuvarande regler skulle gå miste om intäkter från försäljning av skattefria varor, om sådan försäljning skulle anordnas i den nya terminalen.
5¶Överväganden
5.1¶Allmänt
För egen del vill jag anföra följande.
Stora ansträngningar har gjorts att förbättra Sydsveriges trafikförsörj-
ning genom att förbättra servicen på Sturups flygplats. Ytterligare åtgärder
i den riktningen kan bli.följden bl.a. av det utredningsarbete som f.n. bedrivs under ledning av länsstyrelsen i Malmöhus län. Vissa av SAS”
planerade utrikeslinjer kan också komma att bidra till att förbindelserna
mellan Sydsverige och utlandet kommer att förbättras. Den planerade svävartrafiken mellan Malmö hamn och Kastrup, som avses komma i gång redan under sommaren 1984, skulle med omedelbar verkan leda till en avsevärd förbättring i servicen för dem som reser mellan Sydsverige och utlandet. Det får därför enligt min mening anses ligga i linje med det arbete som hittills lagts ned på att förbättra utlandsförbindelserna med Sydsverige att statsmakterna skapar lagliga förutsättningar för de planerade arrange-
mangen.
5.2 Säkerhetskontroll
En sådan förutsättning är att säkerhetskontroll av passagerarna och deras handbagage kan ske före svävarens avgång från terminalen i Malmö
så att passagerarna vid ankomsten till Kastrup kan tas in direkt i flygplat-
sens transitutrymme och där föras samman med redan säkerhetskontrollerade resenärer. En sådan ordning innebär från säkerhetssynpunkt inte
någon skillnad mot vad som gäller i fråga om passagerare som anländer till
Kastrup med flyg från Sverige och som har säkerhetskontrollerats vid en
svensk flygplats.
Beträffande de passagerare som f.n. genomgår pass-, tull- och säkerhetskontroll på Kastrup men som nu i stället kommer att genomgå den
kontrollen vid svävarterminalen i Malmö innebär en ordning med säker-
hetskontroll i Malmö, som rikspolisstyrelsen har påpekat, att svensk polis
får ett i förhållande till vad som f.n. gäller ökat ansvar för flygsäkerheten vid Kastrup. Detta innebär dock inte som jag ser. det något avgörande principiellt hinder mot att denna ordning genomförs. Den innebär emellertid ökade kostnader för den svenska staten och det-är enligt min mening skäligt att SAS bidrar till att täcka dessa kostnader. Jag övergår nu till den
frågan.
5.3 Kostnader
Inrättandet av flygplatsterminal i Malmö medför ökade kostnader för
tull-, pass- och säkerhetskontroll. Enligt polisstyrelsen i Malmö polisdistrikt måste all avgående trafik säkerhetskontrolleras. Vidare måste den ankommande trafiken passkon-
trolleras som vid nordisk yttergräns. För att täcka den planerade turlistan fordras det enligt polisstyrelsens bedömning fyra arbetslag med sex befattningshavare i varje lag för kontrollverksamheten. Det går inte att samordna kontrollverksamheten vid Sturups flygplats med verksamheten vid svävarterminalen. För att uppnå effektivitets- och rationaliseringsvinster bör kontrollen vid svävarterminalen enligt polisstyrelsens mening organisatoriskt integreras med den passkontroll som redan nu finns i Malmö hamnar. Under förutsättning att övrig personal som i dag finns för reguljär och
stickprovsvis anordnad passkontroll inte minskas kan utökningen då be-
gränsas till nyinrättade tjänster för tio polismän och nio pass- och säkerhetskontrollanter. En lösning av personalfrågan på nu angivet sätt förutsät-
ter att samtliga kontrollanter i Malmös hamnar utbildas och åläggs att
arbeta både som pass- och säkerhetskontrollanter.
Även enligt rikspolisstyrelsens beräkningar uppgår personalbehovet till tio polismän samt nio pass- och säkerhetskontrollanter vilket medför en
lönekostnad på drygt 2.4 milj. kr. per år. Kostnaden för inköp av teknisk utrustning har av rikspolisstyrelsen beräknats till 340000 kr. samt kostna-
den för förhyrning av lokaler till 81000 kr. per år. Generaltullstyrelsen har beräknat att det för tullkontrollen åtgår fyra vaktlag med två tjänstemän i varje lag. Även om bemanningen på terminalen kommer att bestå av två tulltjänstemän kräver terminalens öppethål-
lande fyra vaktlag för att täcka in den skiftgång som blir nödvändig. Det
ytterligare personalbehovet beräknas således uppgå till minst åtta tulltjänstemän. Kostnaden härför beräknas till ca I milj. kr. per år. Expediering
och tullkontroll av den tilltänkta trafiken kan inte samordnas med tullverkets verksamhet vid befintliga färjelägen.
Kostnaden för den säkerhets- och passkontroll som förekommer vid
svenska flygplatser betalas av staten. Staten svarar även för en stor del av
kostnaden för tullkontrollen vid flygplatserna. Vissa bestämmelser om
skyldighet för transportföretag att ställa lokaler till tullverkets förfogande och om avgift för förrättning finns i tullstadgan (1973:671). En utredning
pågår f. n. inom statskontoret om en utvidgning av avgiftsuttaget (se prop.
1983/84: 100 bil. 9 s. 92). Ett statligt kostnadsansvar är naturligt i första hand när det gäller den kontroll som utövas på de flygplatser som ingår i det statliga flygplatssystemet. Vid planeringen av trafiken på sådana flygplatser har denna kostnad
beaktats. Statens kostnadsansvar faller sig enligt min uppfattning inte lika
naturligt när det gäller de kontroller som behövs vid den nu aktuella
terminalen som avses bli utnyttjad i huvudsak för att tillgodose ett luft-
fartsföretags intresse av att utveckla sin trafikservice gentemot flygrese-
närerna.
I ett principbeslut om polisens uppgifter, utbildning och organisation
m.m. har riksdagen ställt sig bakom tanken att polisen i större utsträckning än tidigare bör ta ut ekonomisk ersättning för övervaknings- och bevak-
ningsuppgifter (prop. 1980/81:13 s. 42, JuU 24, rskr 210). En förutsättning för att avgift skall få tas ut bör enligt vad som anfördes i propositionen vara
att det är fråga om uppgifter som i praktiken har en utpräglad karaktär av
service åt enskilda personer eller företag och som förekommer i en viss ganska regelbunden omfattning.
Enligt min mening kan likartade synpunkter läggas på polisens och
tullens kostnader för kontrollen vid SAS” flygpassagerarterminal i Malmö. Jag anser det mot denna bakgrund skäligt att företaget genom avgifter bidrar till att täcka dessa kostnader.
Det bör ankomma på regeringen att efter bemyndigande av riksdagen enligt 8 kap. 9§ andra stycket regeringsformen besluta om de avgifter som :
bör utgå för ändamålet.
5.4 Exportbutik
Bestämmelsen i 27§ tullagen avser endast inrättande av exportbutik på flygplats och den medger inte regeringen att lämna tillstånd till sådan butik
på terminalen. Enligt min mening bör möjlighet härtill skapas i samband
med den övriga lagstiftning som behövs för terminaldriften. ' Frågan om tillstånd får senare prövas av regeringen.
5.5 Lagteknisk lösning m. m.
Erforderliga bestämmelser om säkerhetskontroll och om bemyndigande för regeringen att ge tillstånd till inrättande av exportbutik samt att ta ut avgifter för tull-, pass- och säkerhetskontrollen bör tas in i en särskild lag.
Frågan är enligt min mening av så enkel beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.
Den passkontroll som komrner att behövas vid terminalen kan ske inom ramen för gällande lagstiftning, och inte heller den nordiska passkontrollöverenskommelsen (SÖ 1958:24) kan anses utgöra något hinder mot en sådan kontroll.
6 Ikraftträdande
Enligt SAS beräknas den planerade svävartrafiken kunna öppnas den 15 juni 1984. Jag föreslår därför att den nya lagen träder i kraft den I juni 1984.
7 Upprättat lagförslag
I enlighet med det anförda har inom kommunikationsdepartementet upprättats förslag till lag med vissa bestämmelser för Scandinavian Airlines Systems flygpassagerarterminal i Malmö. Lagförslaget har upprättats i samråd med cheferna för justitie- och finansdepartementen. Samråd har också ägt rum med statsrådet Gradin.
8 Hemställan
Under hänvisning till det anförda hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att anta förslaget till lag med vissa bestämmelser för Scandinavian Airlines Systems flygpassagerarterminal i Malmö.
9 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt fram.
Bilaga
Sammanställning av remissyttranden över SAS” fram-
ställning beträffande säkerhetskontroll på flyg-
passagerarterminal i Malmö
Rikspolisstyrelsen: Av handlingarna framgår att SAS fr. o. m. 1984-06-15
planerar att från särskild terminal vid Skeppsbron i Malmö transportera
flygpassagerare med svävare till och från Kastrups flygplats i Köpenhamn.
I Kastrup skall svävaren anslutas direkt till flygplatsens transitutrymme.
Tillträde dit medges endast den som genomgått bl. a. säkerhetskontroll.
Vid svävarterminalen i Malmö planeras passagerarna bli expedierade enligt de rutiner som gäller på en svensk flygplats, dvs. vid avresa till utrikes ort
— incheckning (bagage och biljett)
— säkerhetskontroll (lagen (1970: 926) om särskild kontroll på flygplats)
— passkontroll (endast efter särskilt beslut) samt vid ankomst från utrikes ort
— tull- och passkontroll.
Ett genomförande av förslaget till lagändring i den riktning SAS anger i sin skrivelse till justitiedepartementet kommer med stor sannolikhet att
medföra inte oväsentliga merkostnader för polisväsendet i form av kostnader för personal och teknisk utrustning samt för lokaler. Det är heller inte
osannolikt att polisen på sikt kommer att mötas av krav på att anordna
kontroller även vid andra terminaler än den nu aktuella, t.ex. från en bussterminal. Ett sådant arrangemang kommer att medföra dubblering av
kontrollfunktionerna för en och samma flygplats.
Säkerhetsfrågorna i dessa sammanhang är också framträdande. Under
den tid svävarfarkosterna inte är i trafik bör de stå under ständig bevakning för att hindra obehöriga att ta sig ombord. Sker inte detta måste polisen
varje dag göra en s.k. säkerhetsskyddsundersökning för att upptäcka vapen eller annat farligt föremål som kan ha gömts ombord. Detta drar stora kostnader.
Härutöver kan tilläggas att svensk polis får ett visst utökat delansvar för
säkerheten på en utländsk flygplats. F.n. har svensk polis ansvar endast för de säkerhetsåtgärder som vidtas beträffande flygpassagerare som läm-
nar svensk flygplats.
Ett genomförande av lagändringen och ett medgivande av rikspolisstyrelsen att anordna kontroll på Skeppsbron i Malmö enligt SAS skrivelse beräknas medföra följande merkostnader för polisväsendet.
Lönekostnader (nyinrättade tjänster) 10 polismän å 135 000: -—-/år 1350 000: —/år 9 pass-/säkerhetskontrollanter å 1147 000:—-/år 1053 000:-/år
2403 000: —-/år
Teknisk utrustning (nyinköp) 1 röntgenanläggning ca 250000:-- Metalldetektorer : ca 40000:—- 1 dataterminal ca 50000:-
340 000:—
Lokalkostnader (förhyrning) Cirka 90 m å 900:-/år 81 000:—/år
81000:—-/år
Med beaktande av de principiella betänkligheter som kan resas mot lagändringen och med hänsyn till de ekonomiska konsekvenser ändringsförslaget bedöms komma att medföra avstyrker rikspolisstyrelsen bifall till framställningen från SAS.
Luftfartsverket: AV SAS skrivelse framgår att SAS avser att transportera flygpassagerare från Malmö till Köpenhamn— Kastrup lufthamn och vice versa med svävare. I flygbåtsterminalen kommer passagerarna att behandlas på exakt samma sätt som i dag sker på de svenska flygplatserna, vilket bl.a. innebär utförande av särskild kontroll av passagerare och handbagage enligt lagen (1970: 926) om särskild kontroll på flygplats. Denna lag måste i så fall ändras så att kontroll även får ske på annan plats än flygplats. |
Sverige är genom sin anslutning till 1944 års Chicagokonvention om civil luftfart bundet av dess Annex 17 ”Security””, som behandlar säkerheten på flygplatserna för passagerare och flygplan. Eftersom kontrollen vid flygbåtsterminalen inte avser skydd för flygplan utan svävare anser sig luftfartsverket inte böra uttala sig i säkerhetsfrågan. Däremot berör ärendet i hög grad även luftfartsverket. Enligt handlingarna skulle en ändring för att tillmötesgå SAS intressen kunna ske på det sättet att i en ny 78 i lagen anges att i fall som rikspolisstyrelsen bestämmer kontrollen får anordnas i anslutning till terminal för transport till och från en flygplats. Luftfartsverket anser i denna del det inte vara lämpligt att på angivet sätt utan föregående utredning ändra lagen. En sådan ändring skulle nämligen medföra konsekvenser inte bara för SAS vidkommande utan även för luftfartsverket och andra intressenter. Det kan sålunda inte uteslutas att krav på byggnadstekniska åtgärder och andra arrangemang skulle uppkomma på flygplatsen, när det gäller att ta hand om de redan incheckade och kontrollerade passagerarna i förhållande till de passagerare, som infinner sig direkt på flygplatsen.
Luftfartsverket vill i säkerhetsfrågan också erinra om att det inte är
nödvändigt att anordna säkerhetskontroll vid svävarterminalen i Malmö för här ifrågavarande typ av trafik. Kontrollen kan äga rum på Kastrup av dansk polis, innan passagerarna släpps in i transithallen. Om emellertid statsmakterna celler annan ställer krav på att säkerhetskontroll genomförs redan vid terminalen i Malmö, bör enligt verkets mening förutsättningarna härför regleras i särskild lag och inte tas in i 1970 års lag om kontrollen på flygplats. |
Vid de överläggningar som förts med SAS i samband med planeringar inför den tilltänkta nya svävartrafiken har luftfartsverket påpekat att kost-
nader för tull-, pass- och säkerhetskontroll skulle uppkomma, kostnader
vilka inte skulle uppkommit om insatser i stället gjorts på Sturups flygplats för att där utveckla trafikservicen. SAS har emellertid gjort den bedöm-
ningen att det nya trafikupplägget bättre skulle gagna resenärerna. Efter-
som svävartrafiken ostridigt innebär en serviceförbättring för flygpassagerarna har luftfartsverket inte velat motsätta sig denna. Verket har emel-
lertid understrukit att detta inte får innebära försämring för existerande
pendel mellan Sturup och Kastrup och att åtgärder måste vidtagas för att allmänt utveckla trafiken på Sturup, bl. a. med flera direktgående utrikes-
flyglinjer. SAS har förklarat sig berett att medverka härtill.
Härutöver kan följande synpunkter anföras. SAS fick ensamrätt till
försäljning av skattefria tobaksvaror och rusdrycker på vissa flygplatser första gången år 1961 (prop. 1961:11). Även om de författningar. som
reglerar den s.k. taxfree-försäljningen, ändrats ett flertal gånger har SAS
alltjämt kvar sin ensamrätt. Luftfartsverket hyr ut försäljningslokaler på sju flygplatser till SAS. Som ersättning för upplåtelserna betalar SAS ett belopp som motsvarar 50£ av SAS bruttointäkt från försäljningen. Den
årliga ersättningen till verket ligger kring 60 mkr. Vid en eventuell försäljning i SAS flygbåtsterminal skulle verket med nuvarande regler gå miste
om intäkter från denna försäljning samtidigt som omsättningen på Sturup
torde sjunka. I detta sammanhang bör erinras om att samtliga luftfartsver-
kets intäkter kommer hela den civila luftfarten tillgodo. Vid uteblivna
intäkter på ett område måste åtgärder vidtas på andra områden för att möta detta problem.
Ett sätt att lösa detta är att luftfartsverket och därmed hela luftfartssektorn i särskild ordning tillförs motsvarande andel av intäkterna från tax-
free-försäljningen i svävarterminalen.
Generaltullstyrelsen: Generaltullstyrelsen har inte något att erinra mot
att ifrågavarande lag ändras så att säkerhetskontroll av passagerare får anordnas även i anslutning till terminal för transport till eller från flygplats. Frågan om tullverkets kontroll av utresande och behövliga utrymmen och anordningar härför måste dock beaktas i sådana fall. Rikspolisstyrelsen
bör därför samråda med generaltullstyrelsen innan beslut om anordnande av sådan säkerhetskontroll fattas.
Statens invandrarverk: Statens invandrarverk har ingen erinran mot att ändring görs i lagen (1970:926) om särskild kontroll på flygplats för att därmed möjliggöra säkerhetskontroll vid sådan terminal som SAS avser ta i bruk.
Ändring kan ske på sätt som anges i remissen.
Länsstyrelsen i Malmöhus län: Av skäl som SAS anfört i sin skrivelse,
och mot bakgrund av vad som framhålls i bifogade promemoria. upprättad inom regionalekonomiska enheten vid länsstyrelsen i Malmöhus län, anser länsstyrelsen att en sådan lagändring bör genomföras, att säkerhetskontroll kan ske även vid en terminal. Att en sådan möjlighet tillskapas är nödvändigt för att den svävartrafik, som avses i skrivelsen, skall kunna komma till stånd. Öppnandet av denna svävartrafik är av stor näringspolitisk betydelse för stora delar av sydsverige. Genom svävartrafiken Malmö— Kastrup kommer snabba, turtäta och komfortabla förbindelser att skapas mellan sydsverige och Skandinaviens största flygplats för utrikestrafik. I nuvarande läge, då stora ansträngningar görs för att utöka sydsvenska företags export och gynnsamma förutsättningar synes föreligga, är
det utomordentligt angeläget, att affärsresorna till och från övriga Europa
och andra kontinenter så långt möjligt underlättas.
Med hänvisning till det anförda hemställer länsstyrelsen, att den föreslagna lagändringen genomförs.
Regionalekonomiska enheten vid länsstyrelsen i Malmöhus län: Flygre-
senärer i internationell trafik till eller från södra Sverige är hänvisade till Kastrups flygplats eftersom Sturup ännu inte fått direkt utrikestrafik bortsett från flygpendeln till Kastrup. För flygresenärerna är det därför av väsentlig betydelse att förbindelserna mellan Skåne och Kastrup är snabba, bekväma, frekventa och har god regularitet. Under det första halvåret 1983 har en särskild arbetsgrupp under landshövdingens ledning
arbetat för att få till stånd bättre förbindelser till och från Kastrup. I
arbetsgruppen har förutom länsstyrelsen ingått representanter för SAS, Skånes Handelskammare, luftfartsverket samt Malmö och Helsingborgs kommuner. Som framgår av länsstyrelsens yttrande den 5 maj 1983 ull
statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet över DSO: s an-
sökan för brukande av svävare. har arbetsgruppen lämnat följande förslag: — Svävartrafik startas mellan Malmö hamn och Kastrup — En undersökning genomförs rörande möjligheterna av att starta direkt-
trafik från Sturup till vissa större destinationer i Europa — Flygpendeln Sturup— Kastrup bibehålls tills vidare —- Kompletterande trafik bedrivs med lätt eller medeltung helikopter mellan Skåne och Kastrup
Beträffande svävartrafiken anfördes 1 ovan nämnda yttrande bl.a.: ””Terminalen i Malmö inrättas i den gamla flygbåtsterminalen vid Skeppsbron. Incheckning, tull-, pass- och säkerhetskontroll sker i Malmö. Terminalen och svävarna får euroclassavdelning. På Kastrup möts svävarna av
flygplatsens terminalbussar som transporterar passagerarna till utrikesterminalen. Målsättningen är att svävarna i framtiden får angöra utrikesterminalen direkt. Biljettpriser på svävarna blir samma som för flygpendeln mellan Sturup och Kastrup. Flygpassagerarna får också möjlighet att fritt välja mellan flygpendeln och svävarna.”
Sedan länsstyrelsen yttrade sig i maj 1983 har SAS beslutat bygga en ny
och större terminal vid sidan av den gamla flygbåtsterminalen i Malmö. Likaså är i det närmaste klart att svävarna får angöra direkt finger C vid utrikesterminalen på Kastrups flygplats.
En förutsättning för att den planerade svävartrafiken skall kunna erbjuda utrikespassagerare från sydsverige en snabb förbindelse med fullgod
service är att incheckning, pass-, tull- och säkerhetskontroll kan ske vid terminal i Malmö. Det är speciellt väsentligt att säkerhetskontrollen av passagerarna och deras handbagage genomförs i Malmöterminalen eftersom passagerarna vid ankomsten till Kastrup förs direkt in i flygplatsens transitutrymme i vilket alla resenärer skall vara säkerhetskontrollerade. Länsstyrelsen vill även understryka att svävartrafiken är ett komplement till den nuvarande flygförbindelsen Sturup— Kastrup och att någon lokal-
trafik till/från Kastrup inte kommer att bedrivas i nämnvärd omfattning på svävarförbindelsen. |
Mot denna bakgrund tillstyrker länsstyrelsen att regeringen vidtar sådana åtgärder, att svävarterminalen med hänsyn till lagen om särskild kontroll av flygplats (SFS 1970: 926 och 1974: 599) jämställs med svensk flygplats eller att lagtexten ändras att avse såväl flygplats som annan terminal, från vilken passagerarna transporteras direkt till utländsk flygplats.
Polisstyrelsen i Malmö polisdistrikt: Polisstyrelsen i Malmö polisdistrikt :
tillstyrker att den tillämnade svävartrafiken mellan Malmö och Kastrup
kommer till stånd under den uttalade förutsättningen att distriktet tilldelas erforderlig personal och materiel m. m. för den utökade verksamheten.
Genomförs en lagändring på sätt som har föreslagits i remissen innebär det att all avgående trafik måste säkerhetskontrolleras. Den ankommande trafiken måste passkontrolleras som vid nordisk yttergräns. För att täcka den planerade turlistan fordras det fyra arbetslag med sex befattningshavare i varje lag för kontrollverksamheten. Det går inte att samordna kontrollverksamheten vid Sturup med verksamheten vid svävarterminalen. För att
uppnå effektivitets- och rationaliseringsvinster bör kontrollen vid svävar-
terminalen organisatoriskt integreras med den passkontroll som redan nu finns i Malmö hamnar. Under förutsättning att övrig personal som i dag finns för reguljär och stickprovsvis anordnad passkontroll inte minskas kan utökningen då begränsas till tio polismän och nio pass- och säkerhetskontrollanter. En lösning av personalfrågan på nu angivet sätt förutsätter att samtliga kontrollanter i Malmös hamnar utbildas och åläggs att arbeta både som pass- och säkerhetskontrollanter.
Om förslaget till lagändring inte genomförs tyder bl.a. de redan långt komna byggnadsarbetena på att SAS ändå kommer att utnyttja sin konces-
sion och den 15 juni 1984 påbörja svävartrafiken mellan Kastrup och
Malmö om än på något annorlunda villkor. Beroende på den kontroll som då sker vid Kastrup måste passagerarna genomgå antingen en reguljär eller
en stickprovsvis anordnad kontroll vid inresan till Sverige. Under samma
förutsättning som ovan understrukits att den övriga personalen vid Mal-
mös hamnar inte minskas uppgår personalbehovet i detta alternativ till åtta
polismän och fem passkontrollanter för att täcka den planerade turlistan.
Beräkningen förutsätter också i detta fall att en integrering av de olika kontrollerna kan ske. Såvida inte ambitionsnivån för den stickprovsvisa passkontrollen generellt minskas i väsentlig omfattning är de lokala förhål-
landena sådana att personalbehovet är detsamma oavsett vilken form av
passkontroll det i detta alternativ blir frågan om. ”
Polisstyrelsen har haft möjlighet att under hand ta del av de förslag till
utformning av lokaler som SAS presenterat och som nu är under uppföran-
de. .
Genomförs lagförslaget måste särskild materiel såsom detektorer. ge-
nomlysningsapparat m.m. — i huvudsak samma materiel som i dag finns
vid Sturup — installeras i svävarterminalen. |
Malmö kommunstyrelse: Kommunstyrelsen får som svar på remissen meddela att Malmö kommun tillstyrker genomförandet av föreslagen änd-
ring i lagen om särskild kontroll på flygplats, vilken möjliggör kontroll i
anslutning till terminal för transport till eller från en flygplats.
Svensk Pilotförening (SPF): Vid transport av passagerare från svävarterminal till flygplatsterminal är det lika viktigt att 100 Z-ig säkerhetskontroll utförs vid denna terminal som vid flygplatsterminal. om avsikten är att passagerare skall införas direkt i utländsk transithall.
En eventuell ändring av lagen så att denna även kan tillämpas på svävar-
trafiken Malmö— Köpenhamn har SPF inget att erinra emot, under förutsättning att man beaktar övriga säkerhetsfrågor.
Vi motsätter oss dock uttrycket ”annan terminal” som är alltför omfat-
tande. SPF anser att det är enormt viktigt, att man vidhåller en sträng
säkerhetskontroll på alla områden, då sabotage och kapningar fortfarande
ligger på en oförändrad hög nivå.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984