4 §  När hemtagare vill ta hand om en vara skall han anmäla det för en tullmyndighet. Denna kontrollerar att hinder för hemtagning inte föreligger.

Generaltullstyrelsen får uppdra åt bolag eller förening som innehar tullupplag eller frihamn att ta emot anmälan och utföra kontroll som avses i första stycket, om det kan ske utan risk för att föreskrifter om införsel åsidosätts. Tullmyndighet utövar tillsyn över upplagshavarens och frihamnsinnehavarens kontrollverksamhet.

Tullmyndighet kan föreskriva att vara som anmälts enligt första eller andra stycket skall förvaras i oförändrat skick, i utrymme som tullmyndigheten godkänt eller under myndighetens lås. Att vara, för vilken särskilt föreskrivet införselvillkor ej är uppfyllt, får tagas om hand av hemtagare endast under villkor att han förvarar den i oförändrat skick till dess tullmyndighet meddelat att hinder för vidare förfogande över varan ej föreligger är föreskrivet i lagen (1973:980) om transport, förvaring och förstöring av införselreglerade varor, m. m. Förordning (1984:941).

4 a §  När en vara anmäls enligt 4 § första eller andra stycket, skall hemtagaren, om värdet av de varor som är upptagna på anmälan uppgår till minst 500 000 kronor, lämna uppgifter för statistiskt ändamål om värde och om varuslag enligt särskild gruppindelning. Närmare föreskrifter om uppgiftsskyldigheten meddelas av generaltullstyrelsen efter samråd som avses i 49 § första stycket.

Föreligger särskilda skäl kan en tullmyndighet medge att uppgift som avses i första stycket får lämnas inom viss tid efter det att varan anmäldes enligt 4 § första eller andra stycket.

En tullmyndighet kan medge att uppgift som avses i första stycket lämnas i särskild ordning. Förordning (1986:801).

5 §  Varor som tagits hem anges till förtullning i tidsperioder. Generaltullstyrelsen fastställer tidsperioderna så att varje vara skall anges till förtullning senast tre veckor från den dag då den anmäldes enligt 4 § första stycket. Om särskilda omständigheter påkallar det får styrelsen fastställa längre tidsperioder.

Generaltullstyrelsen får för särskilda fall medge undantag från första stycket. Förordning (1979:966).

14 §  Tid och plats för tullauktion skall kungöras i den eller de ortstidningar som tullmyndigheten bestämmer.

Innan vara utbjudes till försäljning på tullauktion eller på annat sätt skall tullmyndigheten underrätta sådan tullskyldig och varuägare vars adress är känd om tiden och platsen för försäljningen. Har tull myndigheten anledning antaga att annan har särskild rätt till varan, skall även han underrättas, om hans adress är känd. Vad som sagts nu skall om möjligt tillämpas även innan vara förstöres. Förordning (1977:909).

34 §  Tullager är tullkreditlager, provianteringslager och transitlager.

Tullkreditlager är avsett för förvaring av oförtullad vara som tagits hem och får inrättas endast av hemtagare.

Provianteringslager är avsett för förvaring av oförtullad vara som skall användas för

1. proviantering eller utrustning av fartyg eller luftfartyg som står under tullkontroll enligt 51 § första stycket eller som befinner sig på ort utanför tullområdet, eller
2. försäljning i exportbutik eller försäljning till den som har rätt till tullfrihet enligt 7 § 1 tullförordningen (1973:979).

Transitlager är avsett för förvaring av oförtullad vara som ej lägges upp på tullager av annat slag eller på tullupplag eller intages i frihamn. Förordning (1977:1085).

39 §  Gräns för frihamnsområde bestäms av generaltullstyrelsen. Förordning (1985:490).

41 §  Innehavare av frihamn är skyldig att

1. förvara varorna i lokal eller annat utrymme som godkänts av tullmyndighet och på sätt som myndigheten bestämmer,
2. svara för att oförtullad vara inte tas ut från frihamnen i strid mot inskränkning i rätten att förfoga över oförtullad vara eller för att den i övrigt inte behandlas i strid mot sådan inskränkning,
3. föra de anteckningar och lämna de uppgifter om frihamnsrörelsen som tullmyndigheten bestämmer,
4. lämna tullmyndigheten det arbetsbiträde som behövs för tillsyn av verksamheten i frihamnen och för undersökning av vara som förvaras i frihamnen. Förordning (1984:941).

49 §  Tullskyldig eller annan som enligt tullagen (1973:670) eller bestämmelser som meddelats med stöd av lagen är skyldig att anmäla eller lämna uppgift om vara eller transportmedel skall för statistiskt ändamål lämna de uppgifter om varan eller transportmedlet som generaltullstyrelsen bestämmer efter samråd med statistiska centralbyrån, kommerskollegium, statens jordbruksnämnd och annan berörd myndighet.

I den mån skyldighet att lämna uppgift för statistiskt ändamål skall omfatta sådan uppgift som avses i 8 § första stycket tullagen äger tredje stycket samma paragraf och 10 § denna stadga motsvarande tillämpning.

Om skyldighet att i samband med hemtagning lämna uppgifter för statistiskt ändamål föreskrives i 4 a §.

Vid fullgörandet av uppgiftsskyldigheten skall i fråga om varans ursprung förordningen (1984:59) om varors ursprung tillämpas. Förordning (1984:68).

53 §  Befälhavare eller förare på transportmedel som står under tullkontroll enligt 51 § första stycket får icke föra det till eller avgå med det från annan plats än tullplats. I samband med ankomst till eller avgång från tullområdet skall befälhavare eller förare till tullmyndighet anmäla och lämna uppgifter om transportmedlet och på detta medförda varor utom resandes handresgods. Anställd eller annan som utför arbete på transportmedlet och resande skall vid ankomst till eller avresa från tullområdet anmäla och lämna uppgifter om medförda varor i enlighet med vad generaltullstyrelsen bestämmer.

Generaltullstyrelsen kan för viss tullplats föreskriva att endast de slag av transportmedel och varor som styrelsen anger får föras till eller från tullplatsen.

Om särskilda skäl föreligger kan tullmyndighet medge att transportmedel och vara får föras till eller från annan plats än tullplats. Förordning (1979:50).

55 §  Generaltullstyrelsen upprättar förteckning över tullplatserna. I förteckningen anges begränsning som styrelsen kan ha föreskrivit med stöd av 53 § andra stycket. Förordning (1977:909).

56 §  Utan tullmyndighets medgivande får ej transportmedel som står under tullkontroll avgå från tullplats eller lämna frihamn. Ej heller får vara lastas på eller lossas från sådant transportmedel utan tullmyndighets medgivande. Tullmyndighet kan meddela förbud mot att någon beträder eller lämnar transportmedel som står under tullkontroll. Vad som sagts nu gäller ej den som i utövning av allmän tjänst behöver få tillträde till sådant transportmedel.

Tullmyndighet kan föreskriva när transportmedel som står under tullkontroll får komma till eller avgå från tullplats eller ålägga befälhavaren eller föraren att på förhand meddela när transportmedlet beräknas komma till eller avgå från tullplats och lämna uppgift om transportmedlet och dess last. Vad som sagts nu gäller ej i fråga om järnvägståg.

Tullmyndighet kan ålägga befälhavare eller förare på transportmedel som står under tullkontroll att under färd medföra handling som myndigheten utfärdat angående transportmedlet. Förordning (1979:50).

71 a §  Om det behövs för tullverkets kontrollverksamhet eller för uppgiftslämnande enligt 54 a § tullagen (1973:670) får generaltullstyrelsen föreskriva, att tullskyldig skall lämna uppgift rörande organisationsnummer eller personnummer när vara anges till förtullning, samt att den för vars räkning vara utförs ur landet skall lämna sådan uppgift när varan anmäls till utförsel. Förordning (1980:451).

75 §  I ringa fall dömes ej till ansvar enligt 72, 73 eller 74 §. Ansvar inträder ej heller enligt 72, 73 eller 74 §, om gärningen är belagd med straff i brottsbalken eller lagen (1960:418) om straff för varusmuggling.

Allmänt åtal för brott som avses i 72--74 §§ får väckas endast efter medgivande av tullmyndighet. Förordning (1984:445).

80 a §  Den som föranleder att särskild tullräkning som avses i 18 § tullagen (1973:670) utfärdas skall till tullverket betala en avgift, som uppbäres på samma sätt som tull. Avgiften utgår med följande belopp.

När avgiften fastställs skall förseningsavgift, respitränta och restavgift inte räknas in i tullräkningsbeloppet.

Bestämmelserna i 80 § tredje och fjärde styckena skall tillämpas på avgiften. Lag (1984:445).

80 b §  Innehavare av tullupplag skall för varje tillstånd betala en årlig avgift om 20 000 kronor till tullverket. Avgiften betalas förskottsvis för kalenderår. När tullupplag innehas under del av år utgår avgiften för varje påbörjad kalendermånad med en tolftedel av den årliga avgiften.

Innehavare av tullager skall betala avgift till tullverket med följande belopp.

Bestämmelserna i 80 § tredje och fjärde styckena skall tillämpas på avgifterna. Förordning (1985:490).

80 c §  Den som får tillstånd att betala tull och annan införselavgift enligt särskild tullräkning enligt 18 § tullagen (1973:670) skall betala en avgift om 400 kronor.

Den som får hemtagningstillstånd enligt 2 § skall betala en avgift om 400 kronor.

Bestämmelserna i 80 § tredje och fjärde styckena skall tillämpas på avgifterna. Förordning (1985:490).