Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framläggs riktlinjer för ett femårigt nationellt mikroelek- tronikprogram, NMP. Programmet syftar till att stärka Sveriges förmåga att konstruera och tillverka mikroelektronikkomponenter. För genomfö- rande av programmets första del föreslås 44 milj. kr. på tilläggsbudget ! till statsbudgeten för budgetåret 1983/84.

! Rikxdagen 1983/84. I saml. Nr8

• Sida 2
•  Original

Prop. 1983/84: 8

(J

Utdrag

PROTOKOLL Vid regeringssamantriide 1983-10-20

Närvarande: statsminister Palme, ordförande. och statsråden l.Carlsson. Ltindkvist. Feldt. Sigurdsen. Gustafsson. Leijon. Hjelm-Wallén. Peter- son. Andersson. Rainer. Boström. Bodström. Göransson. Gradin. Dahl. R.Carlsson. Holmberg, Hellström. Thunborg

Föredragande: statsrådet Peterson

Proposition om ett nationellt mikroelektronikprogram

] inledning

Styrelsen för teknisk utveckling (STU) har efter samråd med flera andra myndigheter och företag utarbetat ett förslag till ett nationellt mikroelek- tronikprogram för en sammanhållen satsning inom mikroelektroniken. Förslaget har våren 1983 överlämnats till regeringen.

Efter remiss har yttranden över förslaget avgetts av överbefälhavaren. försvarets materielverk. försvarets forskningsanstalt, överstyrelsen för ekonomiskt försvar. televerket. skolöverstyrelsen. universitets- och hög- skoleämbetet efter hörande av universiteten i Göteborg. Umeå och Stock- holm. Chalmers tekniska högskola. högskolan i Luleå. Linköpings tek- niska högskola. tekniska högskolan i Lund. tekniska högskolan i Stock- holm och Uppsala universitets Imatematisk—naturvetenskapliga fakultet samt vidare av forskningsrådsnämnden. naturvetenskapliga forskningsrå- det. arbetarskyddsfonden. statens industriverk. statens delegation för rymdverksamhet. lngenjörsvetenskapsakademien. Fonden för industriellt utvecklingsarbete. Stiftelsen institutet för Företagsutveckling, data- och elektronikkommittén. statskontoret. datadelegationen. AB Bofors. ASEA AB. ASEA—HAFO AB. Centralorganisationen SACO/SR. Landsorganisa- tionen i Sverige. Philips elektronikindustrier AB. RlFA AB. Saab-Scania AB. Stiftelsen Institutet för mikrovågsteknik vid tekniska högskolan i Stockholm. Svensk Elektronikindustriförening. Sveriges Civilingenjörs- förbund, Telefonaktiebolaget LM Ericsson. Tjänstemännens centralorga- nisation.

Till protokollet i detta ärende bör fogas förslaget från STU till ett nationellt mikroelektronikprogram som bilaga I. en sammanställning över

• Sida 3
•  Original

Prop. 1983/84: 8

kg.)

remissyttranden som bilaga 2 och en inom industridepartemenltct utarbe- tad redogörelse för insatser inom informationsteknologiområdet i andra länder som biluga 3.

2. Föredragandens överväganden 2.1 Informationsteknologins byggstenar

Väl fungerande informationssystem utgör viktiga byggstenar i dagens samhälle. Datorer spelar därvid en allt större roll genom att de ofta ges en central roll i de olika systemen. Så t.ex. används i bankkontoren datater- minaler som medger att information mycket snabbt kan inhämtas från centrala dataregister. Telefonviixlarna byts efterhand ut mot nya. som är styrda med hjälp av datorer. Järnvägstågen styrs med datoriserade ställ- verk. Optisk kommunikationsteknik möjliggör billigare och bättre telekommunikationssystem. osv.

Användningen av datorer kommer enligt de flesta prognoser att öka starkt under hela l980-talet. Den ökade användningen av datorer innebär också att Sverige blir alltmer beroende av importerade produkter eftersom den övervägande delen av antingen datorerna eller av de i datorerna ingående komponenterna köps från Amerikas Förenta Stater och Japan. -

l industrin används datorer dels för att styra produktionen. dels för administration och dels ofta som delsystem i de produkter som tillverkas. Den svenska data- och elektronikindustrin har under de senaste åren visat sig vara en av de mest expansiva och lönsamma branscherna i landet. Några större svenska företag ligger i detta hänseende långt framme inter- nationellt sett. Många mindre företag har etablerats och visar en stark expansion kombinerad med en hög innovationstakt. Utvecklingen inom data- och elektronikindustrin styrs till stor del av utvecklingen på kompo- nentområdet. Prestanda för de s.k. integrerade kretsarna förbättras. samti- digt som priserna sjunker. Nya kretsar med unika egenskaper finner snabbt vägen från laboratorier till färdiga produkter.

Den vidsträckta betydelsen av datorer har för samhällsutvecklingen medfört att statsmakterna i många länder visat informationsteknologi- området ett mycket stort intresse. Det är emellertid inte tillräckligt att informationssystemen är väl utbyggda. utan det är också nödvändigt att dessa system kan underhållas. även i tider då landets möjligheter till import av viktiga elektronikkomponenter begränsas.

Ett sätt att säkerställa tillgången på strategiska elektronikkomponenter är genom beredskapslagring. ett annat är att stödja en inhemsk tillverkning av komponenter. Sådant stöd kan inriktas på dels den komponenttillverk- ning som är avgörande för viktigare systems egenskaper och funktioner och dels den komponenttillverkning som har utsikt att bli lönsam.

Många länder har samlade program för hela eller delar av informations-

• Sida 4
•  Original

Prop. 1983/84: 8 4

teknologiområdet. Det främsta intresset har under lång tid legat inom mikroelektronikområdet. men börjar nu genom mer omfattande program att utvecklas mot hela informationsteknologiindustrin. En jämförelse mel- lan dc olika ländernas program låter sig inte göras på ett enkelt sätt eftersom stödformer och inriktning varierar. Dessutom är många uppgifter oåtkomliga på grund av att de utgör industri- och försvarshemligheter. Vid en jämförelse mellan olika länders program skall man också beakta att det innebär stora kostnader att starta ett program. Detta gäller oavsett landets storlek ty stora investeringar måste göras i dyrbar utrustning.

Av bilaga 3 framgår de mycket stora belopp som satsas inom detta område.

STU har utarbetat ett förslag till ett svenskt nationellt mikroelektronik- program där mikroelektroniken sätts in i ett större sammanhang. ett infor- mariunxleknologipmgram. I detta utgör mikroelektronikprogrammet det första av tre byggblock. Detta block syftar till att ta fram de byggstenar (mikroelektronikkretsar) som morgondagens system skall byggas med. I det andra blocket skisseras ett systemvetenskapligt program. Detta inne- fattar utveckling av systemtekniska baskunskaper och stöd till olika infor- mationssystem inom skilda områden. Ett område är kommunikationer (post.telcfon.m.m.). Ett annat område är styr- och kontrollsystem inom industrin. Det tredje blocket innefattar studier av datorernas påverkan på människor. arbetsliv och samhälle.

] förslaget från STU ges följande tekniska beskrivning av de tre blocken: ]. Utveckling av komponentteknologi. baskunskaper . nya teknologier samt industriell produktionsförmåga (nationellt mikroelektronikprogram).

2. Utveckling av systemteknologi. maskin- och programvara för data-. kommunikations- och reglersystem i vid mening samt genomförande av systemprov.

3. Forskning inom och samverkan med humanvetenskaperna. dels med syfte att stötta och vidareutveckla informationsteknologin. dels med syfte att uppmärksamma och bättre förstå informationsteknologins inverkan på människor och samhälle.

• Sida 5
•  Original

Prop. 1983/84: 8

Informationsteknologins byggstenar

Komponentteknologi

Nationellt mikroelektro- nikprogram

Syftar till att genom fyra delpro- gram stärka Sveriges förmåga att konstruera och tillverka elek-

tronikkomponenter. !. Utbildning

System

lnformatikens grund- tekniker

Datorsystem Mjukvaruutveckling Kommunikationsteknik Mät/styr/reglerteknik Bildbehandling

Relationer

Relationer mellan människa. maskin och samhälle

Språkvetenskaper Biovetenskapcr Psykologi Arbetsvetenskaper

2. Grundforskning etc. 3. Målinn'ktad forskning 4. Industriell utveckling (8 teknikupphandlingspro-

jekt)

Sociologi Teknikutvärdering Organisation

Vid remissbehandlingen av STU:s förslag till ett nationellt mikroelektro- nikprogram har många av remissinstansema även yttrat sig över STU:s skiss till ett informationsteknologiprogram. Flera av remissinstansema. bl.a. data- och elektronikkommittén, datadelegationen. statens industri- verk och statskontoret, har ansett att ett informationsteknologiprogram är minst lika viktigt som ett mikroelektronikprogram. Svensk Elektronikin- dustriförening anser det betänkligt om resurser enbart satsas inom kom- ponentteknologiområdet.

I Sverige har informationsteknologiområdet uppmärksammats i flera olika utredningar. Av betydelse i detta sammanhang är de som data- och elektronikkommittén (I I978:04) och dataeffektutredningen (A I978:05) har redovisat. Dessa kommittéers uppgifter har varit att utreda datoriseringens effekter på näringsliv och arbetsliv.

Jag vill här också erinra om att forskningsrådsnämnden (FRN). på regeringens uppdrag, lagt fram förslag rörande forskning om datateknikens användning (FRN l982:l6). Förslaget har ett nära samband med STU:s skiss till ett informationsteknologiprogram. Remissbehandlingen av FRN :s förslag är nyligen avslutad. Förslaget bereds f.n. inom regeringskansliet.

För egen del vill jag framhålla att det är viktigt för framtiden att vi klarlägger hur datoriseringen kommer att påverka individer och samhälle och hur de framtida systemen kan se ut. Vi har av tradition ett gott systemkunnande i vårt land, framför allt inom kommunikations- och styr- system. Det är därför väsentligt att systemindustrin tillförs kompetenta personer och nya forskningsresultat. Jag vill i detta sammanhang peka på vikten av att rekryteringsunderlaget till de kvalificerade datayrkena bred- das. Hänsyn bör tas till att kvinnor här utgör en outnyttjad resurs. Tl Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 8

• Sida 6
•  Original

Prop. 1983/84: 8 6

Utvecklingen inom datatekniken styrs. som jag tidigare nämnt. i hög grad av utvecklingen av nya elektronikkretsar. En viktig förutsättning för ett informationsteknologiprogram är därför att det inom landet finns kun- skap om konstruktion och framställning av mikroelektronikkretsar. Därför är det naturligt att bryta ut mikroelektronikprogrammet. Detta kan enligt STU formuleras och påbörjas oberoende av de övriga två blocken. Jag delar denna åsikt och stärks i denna åsikt av utvecklingen i omvärlden. I t.ex. Japan har man sedan länge genomfört satsningar med statliga medel på mikroelektronikområdet och först på senare tid har satsningarna vänts mot övriga delar av informationsteknologin.

Jag finner det dock värdefullt om pågående och planerade aktiviteter och resurser inom informationsteknologiområdet kan samlas till ett enhetligt och väl avvägt program. som utarbetas gemensamt av berörda organ. En utgångspunkt för detta arbete bör vara att erforderliga resurser för pro— grammets genomförande planeras inom befintliga kostnadsramar.

2.2. Komponentteknologins utveckling

Elektronik ingår i en ständigt ökande andel av de svenska industripro- dukterna. Utvecklingen på elektronikområdet får därför påtaglig betydelse för en allt större del av den svenska industrin. Orsakerna till den ökande andelen är att de nya elektroniska byggelement som utvecklas ofta medger billigare och mer användbara lösningar än de som tidigare kunde åstad- kommas med mekaniska eller elektromekaniska utföranden. De kan också möjliggöra helt nya produkter, som med tidigare teknik skulle blivit orim- ligt stora, dyra eller ohanterliga. En ständig ström av nya elektronikkom- ponenter bidrar till att skynda på den beskrivna utvecklingen.

Med mikroelektronik avses metoder för att minska de elektroniska kom- ponenterna till omfånget. Den mest framträdande av dessa metoder är den för framställning av s.k. integrerade kretsar. 1 de integrerade kretsarna har ett stort antal elektroniska komponenter förts samman på en enda s.k. halvledarbricka (chip). Denna bricka sätts sedan in i en enda elektronik- krets, en integrerad krets. I det följande avses med mikroelektronik inte- grerade kretsar.

I Sverige finns f.n. två större tillverkare av integrerade kretsar (IC—kret- sar). AB RlFA och ASEA—HAFO AB. AB RlFA är Nordens största tillverkare av lC-kretsar. ASEA-HAFO AB ökar f.n. kraftigt sina insatser inom detta område. Trots detta är vår försörjningsgrad mycket låg då det gäller integrerade kretsar. I statens industriverks rapport (SIND l98|:5) "Elektronikindustrin i Sverige. Del 7. Utvecklingsmöjligheter och utveck- lingskrav till 1990" framgår att av de kretsar som används i Sverige kommer endast 13% från inhemsk produktion (år I978). I denna. rapport sägs vidare att användningen av integrerade kretsar år 1970 var 3 % av den

• Sida 7
•  Original

Prop. 1983/84: 8 7

användning som kan uppskattas till år 1990 och att användningen år 1980 kan uppskattas till en femtedel av 1990 års användning. Av de produkter som år 1990 beräknas att saluföras med någon form av elektronikinnehåll hade år 1980 endast en fjärdedel ett elektronikinnehåll.

Inom kretsteknologin skiljer man bl.a. på standardkretsar och kundan- passade kretsar (custom design). Med standardkretsar avses kretsar som har egenskaper som passar för många skilda ändamål och kunder. Genom att kretsarna ges mycket allmänna egenskaper får de den nackdelen att de blir förhållandevis stora. Den "normale” användaren använder endast en liten del av kretsens alla egenskaper. Med användare avses här den sy- stemtillverkande industrin. som vanligtvis köper de i systemen ingående kretsarna från en komponenttillverkare. En annan nackdel är att system- tillverkarens konkurrenter med n'mlig insats kan kopiera elektronikkon— struktionen. Fördelen med denna typ av kretsar är att de kan tillverkas i stora serier och därigenom säljas till låga priser. Med kundanpassade kretsar avses elektronikkomponenter som endast innehåller det som en viss systemtillverkare önskar och kan därigenom göras mindre till omfång- et. När det gäller t.ex. de framtida telefonsystemen är detta av avgörande betydelse, speciellt när det gäller rörliga telefonsystem. Även för militära tillämpningar har detta självklart en stor betydelse. Vanligtvis blir serie- längderna kortare och priset därigenom högre.En annan typ av kretsar utgör de s.k. specialkompanenterna. Dessa kretsar är avsedda för vissa speciella funktioner. t.ex.mätning av temperatur eller för att inom opto- elektroniken omvandla ljus till elektriska impulser .

Standardkretsarna är f.n. de mest använda. De största tillverkarna av dessa finns i Amerikas Förenta Stater och Japan. Möjligheten för använ- darna att påverka kretsutformning och kretsegenskaper är emellertid myc- ket begränsad. Endast de allra största användarna kan få kretsar som är utformade för deras behov. Ett flertal data- och elektronikföretag har därför också köpt in sig i komponenttillverkande företag.

Vid arbete med kundanpassade kretsar finns det flera typer av teknik att tillgå. En teknik innebär att lönsamhet kan uppnås redan vid relativt korta serier (några tusental kretsar) s.k. förarbetade kretsar (semi custom de- sign). Tekniken möjliggör också för kunderna att själva. via en datater- minal. konstruera kretsarna. Produktionen av kretsarna sker sedan cen- tralt. Även den mindre elektronikindustrin ges härmed möjligheter att skapa unika system- och apparatlösningar.

Det pågår f.n. en utveckling från standardkretsar mot kretsar som är kundanpassade. Skälet härtill är att genom teknikens utveckling sjunker kostnaderna för kundanpassade kretsar. Fördelarna för systemtillverkaren blir därigenom flerfaldiga:

-— systemtillverkaren kan gömma unika konstruktionsdetaljer inuti kret- sama.

• Sida 8
•  Original

Prop. 1983/84: 8 8

— systemtillverkaren svarar för en större del av förädlingen i systemet. vilket innnebär att vinstmarginalerna kan ökas.

-— systemlösningen kräver färre antal komponenter. vilket i sin tur ger billigare produkter av mindre storlek.

Genom att elektroniken används inom allt fier områden där elektronik tidigare inte använts. får också specialkomponenter en ökad betydelse. Detta beror på att olika typer av storheter måste omvandlas till elektriska storheter. t.ex. då en temperatur i en elektronisk termometer omvandlas till en elektrisk signal.

Mot bakgrund av min redogörelse i det föregående konstaterar jag att generationsskiftet — från standardkretsar till kundanpassade kretsar — ger Sverige, liksom övriga Europa. en möjlighet att knappa in på det försprång som Amerikas Förenta Stater och Japan har. Kraftfulla insatser erfordras

emellertid av såväl staten som svensk industri för att de nya möjligheterna skall kunna tas till vara.

Utbildning och forskning måste ytterligare samordnas med industrins förväntade behov av kompetenta elektronikkonstruktörer och kvalificera- de forskare. Forskning och utveckling bör stimuleras så att en inhemsk förmåga att konstruera och producera komponenter i ökande omfattning säkerställs. För att detta skall uppnås krävs ett sammanhållet program inom mikroelektroniken. där befintliga resurser ges nödvändig förstärk- ning och forskningen vid högskolor och universitet i möjligaste mån sam- ordnas med industrins produktutveckling.

2.3. Förslag från STU till ett nationellt mikroelektronikprogram

STU:s förslag till ett nationellt mikroelektronikpragram NMP. syftar till att förbättra Sveriges självförsörjning av strategiska komponenter och att möta industrins förväntade behov av att kunna konstruera och framställa mikroelektronikkretsar inför andra hälften av 1980-talet och 1990-talet.

Programmet är uppdelat i fyra delområden: ]) Utbildning, 2) Grundforskning. 3) Målinriktad forskning och 4) In- dustriell utveckling.

De statliga kostnaderna för programmet utöver de medel som satsas redan i dag föreslås bli (i milj. kr.):

Delprogram 1983/84 84/85 85/86 86/87 87/88 Totalt Utbildning 4 7 6 3 0 20 Grundforsk- ning 5 16 12 7 5 45 Målinriktad forskning 8 10 13 16 18 65 Industriell '

utveckling/

teknikupphandling 25 50 45 30 15 165

Totalt 42 83 76 56 38 295

• Sida 9
•  Original

Prop. 1983/84: 8 9

För att få en uppfattning om programmets totala omfattning. skall till dessa 295 milj.kr läggas de medel som redan i dag satsas på mikroelektroni- ken via STU och naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR). STU:s ram- program för elektronik och elektrooptisk komponentteknologi kommer enligt tidigare planer att omsätta 244 milj. kr. för femårsperioden 1983/84 till 1987/88. För innevarande budgetår satsas 40 milj. kr. Dessutom har naturvetenskapliga forskningsrådet redan inplanerat 10 milj.kr för femårs- perioden för utrustning i anslutning till grundforskningsprogrammet. För det industriella utvecklingsprogrammet förutsätts berörda industriföretag satsa lika stora belopp som staten dvs. 165 milj. kr.

Det föreslagna programmet ligger enligt STU sannolikt vid övre gränsen för vad Sverige klarar av med hänsyn till att tillgången på kompetent personal är begränsad.

Delprogram [. Utbildning

En förutsättning för att ett mikroeletronikprogram skall kunna genomfö- ras är att tillgången på kompetenta konstruktörer kunniga inom konstruk- tion av mikroelektronikkretsar säkerställs. I den civilingenjörsutbildning. som i dag bedrivs vid de tekniska högskolorna. ingår viss utbildning i konstruktion av kretsar. Antalet nyutexaminerade civilingenjörer är dock enligt STU otillräckligt. Vid universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) pågår f.n. en utredning om utbildning och forskning inom mikroelektronik- området.

I avvaktan på att denna utredning lägger fram sina förslag kan vissa åtgärder vidtas för att förbättra kvalitén på utbildningen. Utbildningen hämmas av att det inte går att få fram medel för att framställa och utvärde- ra de kretsar som eleverna konstruerar. Vidare råder brist på utrustning. varför det krävs investeringar i sådan utrustning som är nödvändig för utbildningen.

Skolöverstyrelsen (SÖ) har i sin anslagsframställning för budgetåret 1984/85 meddelat att man startat en samlad översyn av behovet av utbild— ningsinsatser inom dataområdet. En genomgång kommer att göras av förutsättningarna för fortbildning och grundutbildning av lärare. tillgång till datorutrustning och programvaror samt centralt utvecklingsarbete och forskning inom området. SÖ kommer att redovisa sitt samlade program i anslagsframställningen för budgetåret 1985/86.

Bland de 'elektronikkonstruktörer som är yrkesverksamma i industrin behöver riktade fonbildningsinsatser göras. Fortbildning av lärare och konstruktörer kan göras vid de tekniska högskolorna och vid Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling. SIFU.

STU har uppskattat kostnaderna för dessa riktade insatser inom högsko- la. gymnasieskola och till fortbildning av yrkesverksamma elektronikkon- struktörer för en femårsperiod till ca 20 milj. kr.

• Sida 10
•  Original

Prop. 1983/84: 8 10

Delprogram 2. Grundfbrskning

En arbetsgrupp. tillsatt av NFR har utarbetat en rapport "Upprustning av svensk halvledarforskning" (Rapport från arbetsgruppen för nationell halvledarforskning : 1983-01-19). Uppgiften för arbetsgruppen har varit att klarlägga de villkor som måste vara uppfyllda för att en sammanhållen satsning på ett nationellt halvledarlaboratorium skall kunna förverkligas.

Arbetsgruppen har gjort en inventering av tillgängliga resurser. både vad gäller forskare och utrustning. Det har därvid konstaterats att den svenska grundforskningen inom halvledarområdet har den önskvärda intemationel- la standarden endast inom ett begränsat fält. Den utrustning som används i dag är i många fall underdimensionerad och delvis föråldrad.

Arbetsgruppens förslag. vilket stöds av forskningsrådet. innebär att den svenska grundforskningen inom halvledarområdet koncentreras till tre områden där vi redan i dag på vissa punkter har en framträdande position internationellt sett. Genom att samla resurserna kring dessa områden vill gruppen skapa en mycket hög kompetensnivå omkring dessa spjut- spetsområden. Gruppen finner det dock inte lämpligt att samla resurserna till ett gemensamt halvledarlaboratorium utan föreslår att satsningen får namnet nationell halvledarforskning och att resurserna sprids på ett mind- re antal institutioner som i dag bedriver forskning inom halvledarområdet. Utöver de resurser i form av driftsmedel för forskningsprojekt som forsk- ningsrådet kan komma att fördela till detta forskningsområde anser arbets- gruppen att den av rådet planerade resursnivån för utrustning. 10 milj. kr. under den kommande femårsperioden, bör höjas till 25—30 milj. kr. och att så stor del som möjligt därav bör förläggas till femårsperiodens början. Detta förslag stöds av STU.

STU har i förslaget till ett nationellt mikroelektronikprogram fört fram arbetsgruppens förslag och låter det utgöra delprogram 2. Grundforskning. STU anger att de beräknade kostnaderna för tjänster. drift och avskriv- ningar kan beräknas till 25 milj. kr. utöver kostnaderna för utrustningen.

Totalt innebär detta alltså en kostnad på 55 milj.kr. dvs. 45 milj. kr. utöver de 10 milj. kr. som NFR redan har planerat in. för att under en femårsperiod bygga upp en nationell halvledarforskning.

Delprogram 3. Målinriktad forskning

Målinriktad forskning skiljer sig från grundforskning genom att den förstnämnda bedrivs med vissa tillämpningar i sikte. Den målinriktade forskningen kan. mot bakgrund av teknikutvecklingen i omvärlden . ofta ha karaktären av kompetensuppbyggnad på för svensk forskning och svensk industri nya teknikområden. Ett delprogram för målinriktad forsk- ning inom det nationella mikroelektronikprogrammet bör dels sikta till att uppfylla industrins långsiktiga behov av teknisk kompetens. dels ge grun- den för nya produkter och nya tillämpningar inom mikroelektroniken.

STU startade budgetåret 1979/80 ramprogrammet Elektronisk och elek-

• Sida 11
•  Original

Prop. 1983/84: 8 1 1

trooptisk komponentteknologi. Programmet var treårigt och avslutades i och med utgången av budgetåret 1981/82. Programmet förlängdes sedan med tre år och det kommer att avslutas budgetåret 1984/85. Programmets huvudsyfte har varit att bygga upp kunnandet inom eftersatta områden. som bedöms vara centrala för svensk elektronikindustri under 1980-talet. De områden som av STU har ansetts viktigast har varit framställning av integrerade kretsar och utveckling av nya komponenttyper.

STU anser att de 40 milj. kr per år som f.n. satsas på ramprogrammet är otillräckliga och att det krävs ytterligare 65 milj. kr. för den kommande femårsperioden. De områden som STU vill utöka sina insatser inom är framför allt utveckling av konstruktions- och framställningsteknik av in- tegrerade kretsar men även sensorer (givare). optoelektronik och galliu- marsenidteknik.

Delprogram 4. Industriell utveckling

Delprogrammet Industriell utveckling syftar till att genom teknikupp- handling inom svensk elektronikindustri bygga upp den konstruktions- och produktionsförmåga som anses nödvändig för den svenska elektronik- industrin under andra hälften av 1980-talet.

Med teknikupphandling avses ett förlopp där utveckling ingår som en nödvändig del när en vara. tjänst eller ett system upphandlas. Det tekniska utvecklingsarbetet. som ingår i förloppet. kan vara omfattande och gälla tillämpning av avancerad teknik.

Upphandling av konstruktions- och framställningsteknik genom teknik- upphandling med ett relativt stort inslag av statliga insatser bedöms av STU som nödvändig bl.a. på grund av:

1) att många av den svenska industrins konkurrenter i andra länder erhåller stöd i olika former från olika statliga organ i respektive land.

2) att den snabba utvecklingen i omvärlden gör att nödvändiga investe- ringar i kunskapsutveckling och produktionsförmåga på kort eller medel- lång sikt i många fall är företagsekonomiskt orealistiska. men nationaleko- nomiskt nödvändiga.

3) att ett kärvare handelspolitiskt läge i världen kan motivera tidigare anskaffning av kritisk utrustning.

Det har. enligt STU. konstaterats att trots att svensk halvledarindustri f.n. är lönsam och expansiv, så svarar dess produktionsinriktning och konstruktionskapaeitet inte i tillräcklig utsträckning mot systemtillverkar- nas behov.

STU har tillsammans med försvarets materielverk (FMV) låtit genomfö- ra en inventering av försvarets. svensk systemindustris och halvledarin- dustris bedömda behov inför andra hälften av 1980-talet. Ur denna inven- tering och andra bedömningar har preliminärt åtta delprojekt ansetts som lämpliga för teknikupphandling. Finansieringen föreslås vara delad mellan staten och de berörda företagen.

• Sida 12
•  Original

Prop. 1983/84: 8 12

De åtta projekten kan delas upp i fyra grupper. Den första gruppen avser projekt som har till uppgift att ge beställande industrier tillgång till färdiga kretsar inom kort tid efter beställningen av kretsarna. Planerad kostnad är 62 milj. kr. Den andra gruppen innefattar projekt för framtagning av automatiserade system för snabb och säker konstruktion och kontroll av mikroelektronikkretsar. Kostnaden för projekten i denna grupp beräknas 'till 50 milj. kr. 1 den tredje gruppen finns projekt vars syfte är att utveckla produktionsteknik för kretsar med egenskaper som möjliggör att de elek- troniska signalerna kan behandlas snabbare inuti kretsarna. Projekten i den tredje gruppen kostnadsberäknas till 178 milj. kr. Den fjärde och sista gruppen innehåller projekt som syftar till uppbyggnad av produktionskun- nande av s.k. galliumarsenidkretsar. Till dessa kretsar återkommer jag senare. Beräknad kostnad för denna grupp är 40 milj. kr.

De projekt. som föreslås bli föremål för teknikupphandling. är enligt STU av den storlek att enskilda företag inte kan klara kombinationen risktagande och höga utvecklingskostnader.

2.4. Riktlinjer för ett nationellt mikroelektronikprogram

Innan jag går närmare in på STU:s förslag vill jag nämna att mikroelek- troniken och halvledarindustrin har behandlats i flera utredningar och propositioner under 1970- och 1980-talen.

I näringspolitiska delegationens betänkande (Ds Ju 197911) "Vägar till ökad välfärd" prioriterades mikroelektroniken som ett angeläget projekt för statlig satsning.

lngenjörsvetenskapsakademien. IVA. behandlade i sin rapport (medde- lande nr. 223. Stockholm 1979) Kunskap och konkurrenskraft bl.a. elek- tronik. kommunikationsteknik och informationsbehandling. IVA konstate- rade att mikroelektroniken är det område som utvecklas snabbast. Här borde riktade insatser göras. särskilt vad avser konstruktion av hela mikroelektronikbaserade system. Genom den snabba utvecklingen skulle kretsarna komma att innehålla allt fler funktioner samtidigt som priset för kretsarna sjönk. Det föreföll dock. enligt IVA. inte vara möjligt för Sverige att göra en så stor satsning på utveckling av massproducerade standard- kretsar att en tillverkning skulle bli konkurrenskraftig. Vissa typer av specialkretsar. däribland kundanpassade kretsar. syntes dock kunna bli ett lämpligt område för svensk elektronikindustri.

I sju rapporter från statens industriverk om elektronikindustrin i Sverige (SIND 1979:6. 1980z20. 1981:l. 6. 1982:1. 5 och 11) har redogörelser lämnats för den svenska elektronikindustrins nuläge och Utvecklingsmöj- ligheter. En av de centrala utgångspunkterna för denna utredning var att försöka förutsäga hur elektronikindustrin i Sverige kommer att se ut år 1990. Jag har tidigare redogjort för omfattningen av den i dessa rapporter beräknade ökningen i antalet användningsområden. I rapporterna görs

• Sida 13
•  Original

Prop. 1983/84: 8 13

också en beräkning i ekonomiska termer. Svensk elektronikindustri uppskattades år 1970 ha ett tillverkningsvärde på 6 miljarder kronor. Motsvarande siffra var år 1980 13 miljarder kr. Fram till år 1990 finns det möjlighet för en tillväxt upp till 30—40 miljarder kr. Jämfört med en ganska snäv spridning vad beträffar tillämpningsområdet under 1970-talet kommer 1980-talet att kännetecknas av en mycket bred spridning av elektroniken. Denna utveckling har drastiskt förändrat den svenska högteknologi- industrins utlandsberoende. År 1970 importerades elektronikkomponenter till ett värde av ca 40 milj. kr. År 1980 låg importen på 600 milj. kr. och år 1990 kan importen av elektroniska komponenter komma att ökas till 4 miljarder kr. I slutrapporten dras slutsatsen att trots att det är mycket svårt (troligen omöjligt) för Sverige att uppnå ett totalt oberoende av importera- de elektronikkomponenter. så finns det stor anledning för Sverige att satsa på mikroelektronikområdet.

Sårbarhetskommittén konstaterar i betänkandet: (SoU 1979z93) ADB och samhällets sårbarhet att behovet av komponenter. reservdelar och service från utlandet gör vårt land beroende av att det internationella handelsutbytet flyter utan allvarligare störningar. Om störningar uppstår är det enligt kommittén troligt att datordrift i nuvarande omfattning är möjlig endast under en kortare tid. Det finns skäl anta att utlandsberoendet kommer att öka.

I samband med riksdagsbehandlingen av prop. l981/82:123 samordnad datapolitik har riksdagen som sin mening gett regeringen till känna att den finner det angeläget att ett beslutsunderlag utarbetas för åtgärder som syftar till ett godtagbart nationellt fysiskt och teknologiskt oberoende på halvledarområdet (NU l981/82:49. rskr 379).

Enligt av riksdagen godkända riktlinjer för försvarsindustripolitiken (prop. 1981/82:102, FöU 18.rskr 374) gäller bl.a. att det mot bakgrund av behovet av modernisering av telekrigföring är av stor vikt att svensk elektronikindustri har kompetens och är konkurrenskraftig på försvarsom- rådet. Svensk elektronikindustri bör därför prioriteras. framför allt när det gäller anskaffningen av system- och mjukvara till försvaret. Tillverkningen av vissa väsentliga komponenter bör också uppmärksammas.

På nordiskt plan har en arbetsgrupp, som tillsattes av Nordiska minister- rådet. gått igenom utredningar och åtgärder i de nordiska länderna. Grup- pen har lagt fram en serie förslag till åtgärder på nordiskt plan sett i ljuset av datateknologins förväntade verkningar på andra samhällsbehov i Nor- den (”Datateknologi i Norden" NU 1981:9 och NU 1982z7).

Det är bl.a. mot bakgrund av det nu redovisade utredningsmaterialet och riksdagens ställningstaganden som STU:s förslag utarbetats. Den framtida svenska industrin kommer att i allt högre grad vara beroende av elektroniken. Produktionen läggs gradvis om så att en större och större del blir beroende av datoriserade styrsystem. Tillgången på elektronik- komponenter blir då av avgörande betydelse för att få så liten produk- TZ Riksdagen 1983/84. I saml. Nr8

• Sida 14
•  Original

Prop. 1983/84: 8 14

tionsstörning som möjligt då någon komponent i systemet går sönder. De produkter som produceras kommer också att innehålla elektronikkompo- nenter i allt högre grad. Även här är naturligtvis tillgången på specialtillver- kade elektronikkomponenter av avgörande betydelse.

Möjligheterna till innovationer inom det starkt framväxande mikroelek- tronikområdet ökar. Innovationerna skapar förutsättningar för ny expan- derande industri. Framgångarna för ASEA:s högspända likströmsöverfö- ring och loktillverkning baseras bl.a. på halvledar- och elektrooptiska komponenter.

Den internationella utvecklingen inom data- och elektronikområdet in- nebär att Sverige. med ett bibehållande av nuvarande insatser. kommer att sacka efter i den industriella kapplöpningen. Enligt bilaga 3 framgår att alla större länder har, eller kommer att påbörja. program inom informations- teknologiområdet. Avsevärda resurser tas i anspråk. Genom statliga medel lämnas härigenom på olika sätt stöd till den inhemska industrin. Jag anser det därför mycket viktigt att även den svenska industrin ges stöd på detta område.

Det är inte helt självklan att möjligheten till obehindrad import av integrerade kretsar står öppen i framtiden. Jag har med oro noterat att det finns tendenser till att man i andra länder vill begränsa exporten av strate- giska komponenter. Om dessa tendenser förstärks kan de få allvarliga följder för Sveriges del. En hög nivå på svensk forskning och teknisk utveckling utgör också en förutsättning för nödvändigt internationellt utby- te av teknik och kunskaper. Det nationella mikroelektronikprogrammet kommer att öka tillgången på ingenjörer och forskare med de rätta kunska- perna och dessa personer utgör den främsta förutsättningen för en indust- riell expansion på området.

Utgångsläget för en större satsning på mikroelektronikområdet i vårt land — om hänsyn tas till de samlade resurserna i olika avseenden — är hoppingivande. Systemkunnandet. dvs. förmågan att utveckla tekniskt avancerade produktidéer till rationella systemlösningar. är av hög klass. Detta visas av de exportframgångar som har uppnåtts inom t.ex. telekom- munikationsområdet. Detta systemkunnade är en förutSättning både för att konstruera nya mikroelektronikkretsar och för att kunna använda dessa kretsar i nya systemlösningar. Min bedömning är därför att svensk system- teknisk industri har goda möjligheter att även fortsättningsvis hävda sig internationellt om goda kunskaper och god förmåga inom konstruktion och framställning av komponenter uppnås inte bara bland de stora företagen utan också även hos de mindre och medelstora företagen.

Remissbehandlingen av STU:s förslag till ett mikroelektronikprogram har givit ett enligt min åsikt klart besked. Insatser för att främja mikroelek- tronikens utveckling är välmotiverade och bör sättas igång utan dröjsmål. Motiven till ett sådant program sett ur totalförsvarets synvinkel framhålls av många. Alla berörda industriföretag lämnar sitt fulla stöd till en satsning

• Sida 15
•  Original

Prop. 1983/84: 8 15

av den föreslagna omfattningen och med i stort sett den inriktning som STU föreslagit. Dock framhålls att utbildningsprogrammet borde ha getts ett större utrymme. De fackliga centralorganisationerna är positiva. Så t.ex anser LO att utvecklingen inom elektronikindustrin liksom elektronik- kunnandet är väsentlig såväl ur näringspolitiska som kulturella och demo- kratiska synvinklar. Arbetarskyddsfonden. som anser att programmet kan ge positiva effekter från miljöskyddssynpunkt. Samordningen berörs av flera och där är meningarna något delade. Somliga anser att STU skall stå för samordningsansvaret. andra anser att en särskild delegation skall inrät- tas och några anser att behovet av samordning är litet. De flesta menar dock att den framtida samordningen bör tillmätas stor vikt. Till detta återkommer jag senare.

Vid utarbetandet av förslaget har STU beaktat riksdagens tidigare utta- landen om behovet av självförsörjning på elektronikkomponenter. Mikro- elektronikprogrammet är ett steg i rätt riktning. Jag delar dock ASEA:s, m.fl.. uppfattning att det inte inom överskådlig tid är möjligt att göra landet självförsörjande på elektronikkomponenter. Det viktigaste är att vi i landet håller ett högt kunnande och samlar våra insatser på de områden där komponenterna i fråga är kritiska för olika systemfunktioner. Det är vidare viktigt att vi har goda möjligheter att konkurrera internationellt med en lönsam inhemsk elektronikindustri. Ett av de områden som jag därvid bedömer har goda utsikter är kundanpassade kretsar. Ett annat viktigt område är specialkomponenter inom givartekniken och optoelektroniken.

Mot bakgrund av det jag har redovisat i det föregående finner jag det angeläget att rnikroelektronikprogrammet kommer igång så fort som möj- ligt. Den planering som har föregått förslaget till ett nationellt mikroelek- tronikprogram har lett till att det finns förslag till åtgärder som kan vidtas omedelbart. Utbildningen hämmas av att det inte finns tillräckligt med utrustning för att ge en utbildning som är tillfyllest för industrins behov. Inom industrin finns omedelbara behov av konstruktionsutrustning av elektronikkomponenter. Därför finner jag det angeläget att riksdagen re- dan nu föreläggs förslag till ett mikroelektronikprogram.

Jag förordar att regeringen förelägger riksdagen förslag till riktlinjer för ett nationellt mikroelektronikprogram, som i enlighet med STU:s förslag bör vara femårigt och uppdelat på de fyra delprogrammen 1. Utbildning, 2. Grundforskning, 3. Målinriktad forskning och 4. Industriell utveckling. Jag förordar också att medel anslås till programmet redan under innevarande budgetår. '

Jag är dock inte beredd att nu ta ställning till närmare inriktning och omfattning av ett sådant program för hela femårsperioden utan avser att återkomma till detta våren 1984.

Jag övergår nu till mina förslag för resp. delprogram

• Sida 16
•  Original

Prop. 1983/84: 8 16

2.4.1. Delprogram !. Utbildning

Jag har i denna fråga särskilt samrått med statsrådet l. Carlsson och chefen för utbildningsdepartementct.

Jag delar den uppfattning som framförs av många remissinstanser att delprogram 1. Utbildning är en grundförutsättning för de övriga tre delpro- grammen. Det utredningsarbete som pågår inom UHÄ rörande utbildning inom mikroelektronikområdet bör dock inte föregripas. Mina förslag i det följande riktas därför emot temporära insatser för att utbildningen inom datorstödd konstruktion av mikroelektronikkretsar skall kunna förbättras.

Såsom STU har framhållit råder det brist på utrustning för mikroelek- tronikutbildningen i högskolan. Ett annat problem är att man inte kan få full kostnadstäckning för att bl.a. framställa de kretsar som eleverna kon- struerar. Jag föreslår därför att 5 milj. kr. anvisas till UHÄ för insatser på nyssnämnda områden. Beloppet bör beräknas under ett nyuppfört anslag Särskilda utbildningsinsatser inom mikroelektroniken under åttonde hu- vudtiteln för budgetåret 1983/84.

Jag har tidigare nämnt att SÖ påbörjat en översyn av datautbildningen i ungdomsskolan. F.n. finns ingen utbildning inom elektronikkretskonstruk- tion inom gymnasieskolan men initiativ har dock tagits inom SÖ för att påbörja sådan utbildning. Än så länge bet'rnner sig dock dessa initiativ på planeringsstadiet. SÖ:s planering bör inte föregripas. Redan nu kan dock förutses att en fortbildning av gymnasielärarna inom kretskonstruktion är nödvändig.

Även inom industrin finns ett stort behov av fortbildning. Den kunskap som nu yrkesverksamma elektronikkonstruktörer besitter åldras mycket fort och för många är datorstödd kretskonstruktion helt nytt. .Jag har därvid erfarit att bl.a. Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling med kort varsel kan utöka sin kursverksamhet på kretskonstruktionsområdet. ' Att konstruera kretsar (konstruktion i kisel) har hittills varit förbehållet de största elektronikföretagen. Den nya tekniken medger emellertid att även de mindre och medelstora företagen kan konstruera kretsar till rim- liga kostnader. Det är därför angeläget att denna kunskap sprids till dessa företag.

Jag förordar därför att 2 milj. kr. anslås innevarande budgetår till STU för att i samråd med statens industriverk. SIND. medverka till dels en kunskapsspridning av kretskonstruktion bland mindre och medelstora fö- retag och dels till fortbildning av gymnasielärare och yrkesverksamma konstruktörer. Medlen bör anvisas över ett nyuppfört anslag Vidareutbild- ning och kunskapsspridning inorn mikroelektroniken under industridepar- tementets huvudtitel.

2.4.2. Delprogram 2. Grundfbrskning

Också beträffande detta delprogram har jag särskilt samrått med statsrå- det I. Carlsson och chefen för utbildningsdepartementet. Det är ett sedan

• Sida 17
•  Original

Prop. 1983/84: 8 17

länge känt faktum att många högt kvalificerade svenska forskare har erbju- dits arbete utanför landets gränser. Många har även tackat ja till dessa erbjudanden. En bidragande orsak till detta är att forskarna har erbjudits bättre möjligheter att bedriva sin forskning bl.a. i form av modernare och mer kvalificerad utrustning. Jag finner det därför angeläget att vi i Sverige försöker skapa en internationellt konkurrenskraftig forskningsmiljö inom halvledarområdet. Det är då riktigt att i enlighet med naturvetenskapliga forskningsrådets intentioner koncentrera forskningsinsatserna på ett antal spjutspetsområden där Sverige redan idag ligger långt framme.

Genom det förslag till nationell halvledarforskning. som jag har redovi- sat i det föregående (avsnitt 2.2.2) har förutsättningarna för rådets plane- ring förändrats. Den av rådet planerade resursnivån av 10 milj. kr. för utrustning under en femårsperiod bedömerjag därför som otillräcklig. Jag har för budgetåret |983/84 beräknat ytterligare 5. milj. kr. för att möjliggöra en igångsättning av forskningsrådets satsning nationell halvledarforskning. Beloppet bör tillföras ett nyuppfört anslag Nationell halvledarforskning under åttonde huvudtiteln budgetåret 1983/84.

2.4.3. Delprogram 3. Målinriktad forskning

Delprogrammet grundforskning. som jag nyss nämnde. syftar till att genom långsiktiga insatser säkerställa tillgången på internationellt konkur- renskraftig forskning. Detta är nödvändigt för att svenska forskare även i framtiden skall kunna ha ett öppet erfarenhetsutbyte över gränserna. Men det finns ett behov även av ett mer målinriktat forskningsprogram.

Delprogrammet målinriktad forskning täcker STU:s insatser på kom- ponentteknologiområdet. Området är sedan flera år prioriterat av STU. Sammanlagd årlig omfattning av STU:s nuvarande insatser inom detta område är ca 40 milj. kr. Dessa medel används till insatser för att bygga upp kunskaper inom nya tillverkningsprocesser samt inom de nya kom- ponentteknologier som kan väntas få ett avgörande inflytande på system- utvecklingen i framtiden. t.ex. optoelektroniska komponenter och integre- rade kretsar baserade på andra material än kisel som t.ex galliumarsenid. Jag har också erfarit att området sensorer bör undersökas noggrannare vad gäller marknaden i Sverige och utomlands. Möjligheterna bör vara goda till en ökad export på detta område.

Jag vill i detta sammanhang gärna informera om det projekt för fram- tagning av s.k. galliumarsenidkretsar som har bedrivits vid AB RIFA. Galliumarsenid är ett nytt material för elektriska komponenter. Det f.n. vanligaste materialet inom halvledarindustrin är kisel. Det finns endast ett fåtal institutioner i hela världen som har lyckats framställa galliumarsen- idkretsar. På ca ett år har AB RIFA lyckats lösa de tekniska problemen och kan nu framställa dessa kretsar. Detta projekt startade som ett STU- frnansierat projekt vid Mikrovågsinstitutet och har med hjälp av RIFA på detta sätt kunna! ges en industriell tillämpning. Med hjälp av galliumarse-

• Sida 18
•  Original

Prop. 1983/84: 8 18

nidmaterial kan de elektriska signalerna inuti kretsarna behandlas tlera gånger snabbare än med kisel. De nya galliumarsenidkretsarna innebär t.ex att information till och från satelliter kan överföras betydligt snabbare i framtiden. Även den ökade användningen av fiberoptisk teknik för tele- kommunikation. internt i företagen och i det allmänna telenätet. vidgar tillämpningsområdet för ny komponentteknologi. En eventuell utbyggnad av ett kabel-TV—nät i Sverige i takt med eller snabbare än vad som skeri andra länder skulle påskynda en inhemsk teknisk utveckling av komponen- ter på detta område.

Jag finner det angeläget att STU:s insatser ökas och förordar därför att ytterligare 8 milj. kr. anvisas för detta område över anslaget Styrelsen för teknisk utveckling: teknisk forskning och utveckling på industri- departementets huvudtitel på tilläggsbudget I till statsbudgeten för inneva- rande budgetår.

2.4.4. Delpragam 4. Industriell utveckling

Beträffande detta program har jag särskilt samrått med cheferna för försvars- och kommunikationsdepartementen.

Som jag tidigare nämnt existerar tendenser till att man i andra länder vill begränsa exporten av strategiska komponenter. Av detta skäl och av hänsyn till vår beredskap i händelse av krig och avspärrning är det önsk- värt att vår självförsörjandegrad ökar vad gäller kretsar och dessutom vad gäller kunskap om och utrustning för konstruktion och framställning av kretsar. Jag finner det synnerligen angeläget att genom statliga stödinsatser skynda på utvecklingen mot ett bättre produktionstekniskt kunnande av mikroelektronikkomponenter i industrin.

Det industriella utvecklingsprogrammet kan på ett verkningsfullt sätt stimulera ansträngningarna till en internationellt konkurrenskraftig kom- ponentproduktion. STU:s förslag till industriellt utvecklingsprogram inne- håller beskrivning av åtta delprojekt som bedömts angelägna. Det är emel- lertid enligt min mening viktigt att det industriella utvecklingsprogrammets närmare inriktning inte låses i alltför hög grad redan på detta stadium. Det måste finnas möjligheter till gradvisa förändringar i programmet. Det vikti- gaste är att detta program på sikt säkerställer förmågan att konstruera och framställa komponenter som är kritiska för viktigare systemfunktioner och att industrin därigenom ges möjlighet till en expansion inom mikroelek- tronikområdet.

STU och flera av remissinstansema framhåller att dessa projekt är för stora för att ett enskilt företag med ett rimligt risktagande skall kunna bära alla utvecklingskostnader. Jag delar denna uppfattning.

Ur genomförandesynpunkt anserjag att det kan vara lämpligt att dela in de åtta delprojekten i dels resursskapande (projekt 1. 2. 5. 6 och 8 enligt bilaga 1) och dels metoduppbyggande projekt (projekt 3. 4 och 7 enligt bilaga 1). De resursskapande projekten syftar till att skapa erforderlig

• Sida 19
•  Original

Prop. 1983/84: 8 19

produktionsteknisk kompetens hos de större komponenttillverkarna. Ge- nom de metoduppbyggande projekten skapas erforderlig konstruktionstek- nisk kompetens hos en bredare krets av elektronikkomponentanvändare bland industriföretagen.

Förstudien för ett av delprojekten. Kompilerande konstruktionssystem. är nyligen avslutad. Medel bör därför anslås så att detta projekt kan påbörjas. Ett kompilerande konstruktionssystem kan enklast beskrivas som ett verktyg för kretskonstruktörer. Detta verktyg medger att kon- struktören utan ingående kunskaper om kisclteknologi kan konstruera kretsar. Liknande förstudier har påbörjats även för en del av de andra projekten. För fullföljande av dessa studier och för igångsättning av själva projekten bör ytterligare medel beviljas.

Jag beräknar att 24 milj.kr skall täcka statens utgifter för det första året och förordar att dessa medel anvisas via ett nytt anslag Industriell utveck- ling r'nom mikroelektroniken på tilläggsbudget I till statsbudgeten för bud- getåret 1983/84 under tolfte huvudtiteln. Jag förutsätter att berörda indu- striföretag bidrar med minst lika stort belopp.

I förslaget från STU föreslås försvarets materielverk. televerket och STU gemensamt svara för den statliga upphandlingen i teknikupphand- lingsprojekten. Frågan om organisation av de statliga och privata intres— senterna i det industriella utvecklingsprogrammet bereds f.n. med berörda parter. Av hittillsvarande diskussioner har framkommit en del svårigheter med att genomföra delprogrammet i form av teknisk upphandling i gängse form. I den uppdelning som jag tidigare gjort mellan resursskapande och metodskapande projekt uppvisar de resursskapande projekten ett upp- handlingsmoment. som bör medge teknikupphandling i en bredare bemär- kelse. De återstående projekten — de metoduppbyggande - bör lämpligt- vis genomföras enligt den modell som tillämpas för kollektiv forskning. Det ankommer på regeringen att fastlägga formerna för och styrningen av det industriella utvecklingsprogrammet.

2.4.5. Samordning

Slutligen vill jag med några ord beröra samordningen av mikroelektro- nikprogrammet. Det är viktigt att insatserna inom resp. delprogram sam- ordnas. Det är lika viktigt att de olika delprogrammen samordnas sinsemel- lan. Det ankommer på regeringen att fastlägga former för samordning och styrning av programmet.

3. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer som jag har förordat för ett femårigt nationellt mikroelektronikprogram ( avsnitt 2.4 ).

• Sida 20
•  Original

Prop. 1983/84: 8 20

2. till Särskilda utbildningxinsatser inom mikroelektroniken på tilläggs- budget I till statsbudgeten för budgetåret 1983/84 under åttonde huvudti- teln anvisa ett reservationsanslag av 5 000000 kr (avsnitt 2.4.1").

3. till Vidareutbildning och kunskapsspridning inom mikroelektroniken på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgeteåret 1983/84 under tolfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 2000000 kr. (avsnitt 2.4.1).

4. till Nationell halvledarforskning på tilläggsbudget ] till statsbudgeten för budgetåret 1983/84 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservations- anslag av 5000000 kr. (avsnitt 2.4.2),

5. till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1983/84 under tolfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 8000000 kr. (avsnitt 2.4.3).

6. till Industriell utveckling inom mikroelektroniken på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1983/84 under tolfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 24000000 kr. (avsnitt 2.4.4).

Jag har i fråga om förslagen under mom. 2 och 4 samrått med statsrådet I. Carlsson och chefen för utbildningsdepartementet. Beträffande förslaget under mom. 6 har jag samrått med cheferna för försvars- och kommunika- tionsdepartementen.

4. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredra- ganden lagt fram.

• Sida 21
•  Original

Prop. 1983/84: 8 21

Billiga I

Förslag från styrelsen för teknisk utveckling till ett natio- nellt mikroelektronikprogram (NMP)

Förslag till nationellt mikroelektronikprogram (NMP)

Det här föreslagna programmet syftar till att utveckla och säkerställa elektronikindustrins förmåga till snabb och effektiv konstruktion och produktion av elektronikkomponenter relevanta för resten av 1980-talets behov. Programmet lägger därvid grunden för en ökad export av system med större innehåll av inhemskt utvecklade komponenter och kretsar. och därmed också för en långsiktigt konkurrenskraftig komponentindustri.

I förslaget till NMP urskiljes fyra delprogram.

Kompletterande insatser för utbildning och kunskapsspridning Grundforskningsprogram

1. 2 3. Målinriktatforskningsprogram 4

Industriellt utvecklingsprogram/Teknikupphandling.

Principutkast till nationellt mikroelektronikprogram

Delprogram I .

Kunskapssprid- ningsprogram

Utbildnings- o. industri-

departementet SO. UHA. STU

Inriktning Komplettering till högskolor och tekn. gymn. för att kunna bedriva utbildning rörande dator- stödd konstruk- tion av system direkt i form

av integrerade komponenter. Stöd till mind- re företag att utbilda perso- nal och prova tekniken

)

Grundforsk- ningsprogram. nationell halv-

ledarforskning (NHF) Utbildnings- departementet UHA. NFR

Samordnat grundforsknings- program inom ett begränsat antal områden. i första hand rörande halvle- darmaterial. Inomvetenskap- liga urvalskri- terier och med- verkan i det internationel- la forsknings- systemet