om beskattningen av trygghetsförsäkringar för yrkesfiskare
Regeringens proposition
1983/84: 82
om beskattningen av trygghetsförsäkringar för yrkesfiskare m.m.;
beslutad den I december 1983.
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i
bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar
OLOF PALME
KJELL-OLOF FELDT
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen läggs fram förslag om beskattningsregler för det nyligen införda särskilda försäkringsskyddet för yrkesfiskare. Skyddet omfattar tre försäkringsformer, nämligen grupplivförsäkring genom avtal, avtalsgruppsjukförsäkring och trygghetsförsäkring vid arbetsskada. Förslaget
innebär att dessa försäkringsformer får samma skattemässiga behandling
som motsvarande kollektiva försäkringar för anställda och lantbrukare. dvs. främst att förmånen av fri premie inte behöver tas upp som inkomst.
I propositionen föreslås vidare att livförsäkringsanstalter befrias från
beskattning av sådana kapital- och fastighetsinkomster som belöper på
avgångsbidragsförsäkringar vilka grundas på kollektivavtal.
Med anledning av att kungörelsen (1926:389) om allmänna grunder
angående försäkring med statsbidrag mot förluster på grund av smitt-
summa husdjurssjukdomar har upphävts fr.o.m. utgången av juni 1983 föreslås slutligen att de försäkringsanstalter som gjort avsättningar till särskilda reservfonder enligt kungörelsen får möjlighet att utan någon beskattningskonsekvens föra över de avsatta medlen till sina resp. utjämningsfonder.
De nya bestämmelserna föreslås i huvudsak bli tillämpliga redan vid
1984 års taxering.
I Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 82
1 Förslag till
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)
Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928: 370)
dels att 19 8, 30 § 2 mom., punkterna I och 2 av anvisningarna till 30 § samt punkt I av anvisningarna till 50 § skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i anvisningarna till 28 § skall införas en ny punkt, 11, av nedan
angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
19 ä!
Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke:
vad som vid bodelning eller eljest på grund av giftorätt tillfallit make eller vad som förvärvats genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller gåva:
vinst vid icke yrkesmässig avyttring av lös egendom 1 andra fall än som
avses 135 § 3—4 mom.:
vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket utfärdade premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri eller vid
vinstdragning på utländska premieobligationer, som uppgår till högst 100
kronor:
ersättning, som på grund av försäkring jämlikt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eiler lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke er-
sättningen grundas på förvärvsinkomst av 6000 kronor eller högre belopp för år eller utgör föräldrapenning, så ock sådan ersättning enligt annan lag eller särskild författning, som utgått annorledes än på grund av sjukförsäk-
ring. som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller
under militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977: 265) om statligt
personskadeskydd eller lagen (1977: 267) om krigsskadeersättning till sjömän om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6 000 kronor eller högre belopp för år, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom eller olycksfall tillfallit någon på grund av annan försäkring, som icke tagits i samband med tjänst, dock att till skattepliktig inkomst räknas ersättning i form av
pension eller i form av livränta i den män livräntan är skattepliktig enligt
32 8 | eller 2 mom., så ock ersättning som utgår på grund av trafikförsäk-
ring eller, med nedan angivet undantag, annan ansvarighetsförsäkring eller på grund av skadeståndsförsäkring och avser förlorad inkomst av skatte-
pliktig natur;
ersättning på grund av ansvarighetsförsäkring enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer till den del ersättningen utgår under de första trettio dagarna av den tid den
skadade är arbetsoförmögen och beräknas så att ersättningen uppgår för insjuknandedagen till högst 30 kronor och för övriga dagar till högst 6
kronor för dag;
belopp. som till följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen utgått på grund av kapitalförsäkring:
försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på egendom. dock
att skatteplikt föreligger dels i den mån ersättningen avser driftbyggnad på jordbruksfastighet, byggnad på fastighet som avses i 24 § I mom., byggnad
som är avsedd för användning i ägarens rörelse eller sådan del av värdet av markanläggning som får dras av genom årliga värdeminskningsavdrag, dels
!Y Lyvdelse enligt prop. 1983/84: 67.
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse
i den mån köpeskilling, som skulle ha influtit om den försäkrade eller
skadade egendomen i stället hade sålts. hade varit att hänföra till intäkt av fastighet eller av rörelse och dels i den mån ersättningen eljest motsvarar skattepliktig intäkt av eller avdragsgill omkostnad för fastighet eller rörel-
se: vinstandel, återbäring eller premicåterbetalning. som utgått på grund av
annan personförsäkring än pensionsförsäkring eHer sådan sjuk- eller
olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänst. samt vinstandel. som utgått på grund av skadeförsäkring, och premieåterbetalning på grund
av skadeförsäkring, för vilken rätt till avdrag för premie icke förelegat:
ersättning jämlikt lagen (1956: 293) om ersättning åt smittbärare om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6000 kronor eller högre belopp för år:
periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, i den mån givaren enligt 20 § eller punkt 5 av anvisningarna till 46 § icke är berättigad till avdrag för utgivet belopp:
stipendier till studerande vid undervisningsanstalter eller eljest avsedda för mottagarens utbildning:
studiestöd enligt 2, 3 eller 4 kap. studiestödslagen (1973: 349), internatbidrag, återbetalningspliktiga studiemedel och resekostnadsersättning enligt 6 och 7 kap. samma lag samt sådant särskilt bidrag vilket enligt av regeringen eller statlig myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådant bidrag lik-
ställda, och äger i följd härav den bidragsberättigade icke göra avdrag för kostnader som avsetts skola bestridas med bidrag av förevarande slag:
allmänt barnbidrag:
lön eller annan gottgörelse, för vilken skall erläggas skatt enligt lagen (1958: 295) om sjömansskatt:
kontantunderstöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av
statsmedel:
handikappersättning enligt 9 kap. 2 och 3 §§ lagen om allmän försäkring, sådan del av vårdbidrag enligt 9 kap. 4 § samma lag som utgör ersättning
för merkostnader samt hemsjukvårdsbidrag, som utgår av kommunala
eller landstingskommunala medel till den vårdbehövande; :
kommunalt bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension:
kommunalt bostadstillägg till handikappade:
bostadsbidrag som avses i förordningen (1976: 263) om statliga bostadsbidrag till barnfamiljer, förordningen (1976: 262) om statskommunala bostadsbidrag eller förordningen (1977:392) om statskommunala bostadsbidrag till vissa folkpensionärer m. fl.;
sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från
personalstiftelse ur medel, för vilka avdrag icke medgivits vid taxering, vid
första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen:
gottgörelse som arbetsgivare uppburit från pensionsstiftelse, till den del stiftelsen ej ägt andra medel för att lämna gottgörelsen än sådana för vilka
avdrag icke åtnjutits vid avsättning till stiftelsen:
kompensation av staten för bensinskatt på bensin som förbrukats vid
yrkesmässig användning av motorsåg; intäkter av försäljning av vilt växande bär och svampar som den skattskyldige själv plockat till den del intäkterna under ett beskattningsår inte
överstiger 5000 kronor, såvida intäkterna inte kan hänföras till rörelse som den skattskyldige driver eller utgör lön eller liknande förmån.
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse
Beträffande vissa försäkringsbe- Beträffande vissa försäkringsbe-
lopp som utgår till lantbrukare lopp som utgår till lantbrukare, m. 1. gäller särskilda bestämmelser yrkesfiskare m.fl. gäller särskilda i punkt 16 av anvisningarna till bestämmelser i punkt 16 av anvis- 218. ningarna till 21 8 och i punkt IH av (Se vidare anvisningarna.) anvisningarna till 28 §.
(Se vidare anvisningarna.)
30 8
2 mom.” Såsom nettointäkt av 2 mom. Såsom nettointäkt av
försäkringsrörelse, som drivits av försäkringsrörelse, som drivits av inländsk livförsäkringsan- inländsk livförsäkringsanstalt, anses nettointäkten av an- stalt. anses nettointäkten av anstaltens kapital- och fastighetsför- staltens kapital- och fastighetsför-
valtning med undantag för den del valtning med undantag för den del av intäkten som belöper på pen- av intäkten som belöper på dels sionsförsäkringar, vilka anstalten pensionsförsäkringar, vilka anstal-
meddelat direkt eller meddelat i ten meddelat direkt eller meddelat i
återförsäkring åt annan inländsk återförsäkring åt annan inländsk
försäkringsanstalt. försäkringsanstalt. dels avgängsbidragsförsäkringar. meddelade enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer. Om värdet av tillgångarna i försäkringsrörelse, som drivits av inländsk
livförsäkringsanstalt, vid beskattningsårets utgång understiger summan av
dels försäkringstekniska skulder ökade med en tjugondel därav, dels be-
loppet av de skulder som icke grunda sig på meddelade försäkringar. får ett belopp motsvarande fem gånger skillnaden avdragas från nettointäkten.
Anvisningar till 28 §
II. Förmån av sådan fri grupplivförsäkring, avtalsgruppsjukförsäkring och trygghetsförsäkring vid arbetsskada som fastställts enligt grunderna i ett år 1983 träffat avtal mellan Sveriges fiskares riksförbund och vederbörande försäkringsänstalt utgör inte skattepliktig intäkt. Av 19 § framgår att ej heller ersättning som — i annan form än
pension eller livränta — utgår på grund av sådan livförsäkring eller
sjukförsäkring räknas som skatte-
pliktig intäkt. Ersättning enligt så-
dan trygghetsförsäkring som nyss nämnts utgör dock skattepliktig in-
täkt av rörelse utom till den del er-
sättningen utgår under de första 7 Senaste lydelse 1982: 1087.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
trettio dagarna av den tid den ska-
dade är arbetsoförmögen och inte -
överstiger för insjuknandedagen 30.
kronor och för övriga tjugonio da-
gar 6 kronor för dag.
till 30 §
1.3 Vid beräkning av nettointäkt av försäkringsrörelse som drivits av livförsäkringsanstalt skall följande iakttagas.
Som bruttointäkt upptages intäkt Som bruttointäkt upptages intäkt
av kapital- och fastighetsförvalt- av kapital- och fastighetsförvalt-
ning med undantag av den del av ning med undantag av den del av
intäkten som belöper på pensions- intäkten som belöper på dels pen-
försäkringar, vilka anstalten med- sionsförsäkringar, vilka anstalten
delat direkt eller meddelat i återför- meddelat direkt eller meddelat i säkring åt inländsk försäkringsan- återförsäkring åt inländsk försäk-
stalt. ringsanstalt, dels avgångsbidrags-
försäkringar - meddelade = enligt
grunder som fastställts i kollektiv-
avtal mellan arbetsmarknadens hu-
vudorganisationer.
Som bruttointäkt upptages även vinst vid försäljning av eller vid uppskrivning av värdet av annan tillgång än inventarium eller för stadigvarande bruk i rörelsen avsedd fastighet. Vid försäljning av fastighet som utgör omsättningstillgång i försäkringsrörelsen skall punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 28 § tillämpas. I bruttointäkten upptages vidare hyresvärde av fastighet, som använts i försäkringsrörelsen. Har livförsäkrings-
anstalt hos utländsk försäkringsanstalt återförsäkrat direkt meddelad eller i
återförsäkring åt inländsk försäkringsanstalt meddelad annan försäkring än pensionsförsäkring utan att hos sig behålla premiereserven, anses som
ränteintäkt ränta på värdet av återförsäkringsgivares ansvarighet enligt
den räntefot som legat till grund för premicberäkningen.
Från bruttointäkten får avdragas dels ränta på gäld, dels, i fråga om fastighetsförvaltning, annan enligt 25 § avdragsgill omkostnad för fastighet, dels förlust vid försäljning av annan tillgång än inventarium eller för
stadigvarande bruk i rörelsen avsedd fastighet, dels belopp varmed värdet
av annan tillgång än inventarium eller för stadigvarande bruk i rörelsen avsedd fastighet enligt denna lag nedskrivits, dels 5 procent av vad som återstår av bruttointäkten efter avdrag enligt detta stycke.
I fråga om individuell livförsäk- I fråga om individuell livförsäkring, individuell annan personför- ring, individuell annan personförsäkring och gruppförsäkring får i säkring och gruppförsäkring får i varje sådan verksamhet för sig, se- varje sådan verksamhet för sig, sedan avdrag åtnjutits enligt föregå- dan avdrag åtnjutits enligt föregående stycke, från återstående brut- ende stycke, från återstående brut-
tomtäkt göras avdrag med belopp tointäkt göras avdrag med belopp motsvarande för varje direkt teck- motsvarande för varje direkt teck-
nad personförsäkring, som icke är nad personförsäkring, som icke är pensionsförsäkring, 3 promille av pensionsförsäkring eller avgångsbidet basbelopp som enligt I kap. 6 § dragsförsäkring som avses i andra
> Senaste lydelse 1982: 1087. tl Riksdagen 1983184. I saml. Nr 82
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
lagen (1962: 381) om allmän försäk- stycket, 3 promille av det basbelopp ring fastställts för taxeringsåret. som cenligt I kap. 6§ lagen
Avdraget skall för varje försäkring (1962:381) om allmän försäkring beräknas till helt krontal så, att öre- fastställts för taxeringsåret. Avdratal bortfaller. Som en försäkring get skall för varje försäkring beräkanses dels alla individuella livför- nas till helt krontal så, att öretal
säkringar, som samtidigt tecknats bortfaller. Som en försäkring anses på samma persons eller samma per- dels alia individuella livförsäkringsoners liv, dels alla andra individu- ar, som samtidigt tecknats på samella personförsäkringar, som samti- ma persons eller samma personers
digt tecknats med samma person liv, dels alla andra individuella per-
som försäkrad, dels samma persons sonförsäkringar, som samtidigt alla gruppförsäkringar som han har tecknats med samma person som inom en och samma grupp. Sam- försäkrad, dels samma persons alla manlagt avdrag enligt detta stycke gruppförsäkringar som han har
får icke överstiga återstående brut- inom en och samma grupp. Samtointäkt av den verksamhet till vil- manlagt avdrag enligt detta stycke ken avdraget hänför sig. får icke överstiga återstående brut-
tointäkt av den verksamhet till vil-
ken avdraget hänför sig. Avdrag får icke ske för sådan ränta på äterbäringsmedel som tillkommer
försäkringstagare.
2.1 Vid beräkning av överskottet : 2. Vid beräkning av överskottet
av försäkringsrörelse, som drivits av försäkringsrörelse. som drivits
av inländsk skadeförsäk- av inländsk skadeförsäk-
ringsanstalt, må från bruttoin- ringsanstalt, må från bruttoin-
täkten avdrag göras förutom för täkten avdrag göras förutom för
driftkostnader, som avses i 298, driftkostnader, som avses i 298,
för ökning av försäkringstekniska för ökning av försäkringstekniska skulder för egen räkning, för ökning skulder för egen räkning, för ökning av säkerhetsreserv, för utbetald av säkerhetsreserv, för utbetald återbäring eller verkställd premic- återbäring eller verkställd premie-
återbetalning, för avsättning till så- återbetalning, för avsättning till sådan reservfond, som av ömsesidig dan regleringsfond, som av trafik-
försäkringsanstalt för husdjursför- försäkringsanstalt bildas enligt gäl-
säkring bildas enligt gällande före- lande villkor och föreskrifter för ut-
skrifter om allmänna grunder an- övande av trafikförsäkringsrörelse, gående försäkring med statsbidrag ävensom för ökning av utjämningsmot förluster på grund av smitt- fonderna, i den mån denna ökning
samma husdjurssjukdomar, för av- icke överstiger vinsten å själva försättning till sådan regleringsfond, säkringsrörelsen. Denna vinst skall som av trafikförsäkringsanstalt bil- beräknas enligt andra, tredje och
das enligt gällande villkor och före- fjärde styckena.
skrifter för utövande av trafikför-
säkringsrörelse, ävensom för ökning av utjämningsfonderna, i den
män denna ökning icke överstiger vinsten å själva försäkringsrörel-
sen. Denna vinst skall beräknas enligt andra, tredje och fjärde styck-
ena.
+ Senaste tydelse 1982:1087.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Vinsten utgör, om cj annat följer av tredje eller fjärde stycket, skillnaden mellan
å ena sidan summan av följande inkomstposter, nämligen:
a) försäkringstekniska skulder för egen räkning vid årets ingång, b) säkerhetsreserv vid årets ingång, c) premieinkomst för egen räkning, d) 4 procent ränta på posterna a) och b); å andra sidan summan av följande utgiftsposter, nämligen: e) utbetalningar för egen räkning för försäkringsfall,
f) utgiven vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning,
g) förvaltningskostnader för egen räkning oavsett om de äro avdragsgilla i skattehänseende,
h) beräknad hyra för fastighet som tillhör anstalten och ingår i rörelsen,
i) försäkringstekniska skulder för egen räkning vid årets utgång,
) säkerhetsreserv vid årets utgång.
Från sålunda framräknad vinst skall avräknas ökning av föreskriven regleringsfond för trafikförsäkringsrörelse eller, om fonden nedsatts, tilläggas belopp motsvarande nedsättningen.
Driver anstalt försäkringsrörelse även från fast driftställe i annan stat
och är inkomst av rörelse som är hänförlig till det fasta driftstället på grund av avtal för undvikande av dubbelbeskattning undantagen från beskattning här i riket skall vinsten vidare minskas med överskott av den genom
driftstället bedrivna verksamheten. Uppkommer underskott i sådan verk-
samhet får till vinsten läggas ett belopp motsvarande underskottet.
Med försäkringstekniska skulder för egen räkning förstås sådana skulder enligt 7 kap. 1 § första stycket försäkringsrörelselagen (1982:713) (premierceserv, ersättningsreserv, skadebehandlingsreserv och tilldelad återbäring) minskade med värdet av återförsäkringsgivares ansvarighet.
Med säkerhetsreserv förstås den reserv skadeförsäkringsanstalt får re-
dovisa enligt en av regeringen eller efter regeringens bemyndigande av försäkringsinspektionen fastställd normalplan.
Med premieinkomst, förvaltningskostnader m. m. för egen räkning för-
stås anstaltens premieinkomst, förvaltningskostnader m. m. minskade med återförsäkringsgivares andelar.
Med utjämningsfond förstås här fond, som enligt bolagsordningen eller, i fråga om sådant ömsesidigt bolag på vilket försäkringsrörelselagen icke äger tillämpning, stadgarna för bolaget må användas endast till att helt eller delvis täcka förlust å själva försäkringsrörelsen samt efter sådan disposi-
tion kvarstående förlust å rörelsen i dess helhet i den män icke förenämnda
bolagsordning eller stadgar föreskriver förlusttäckning genom ianspråktagande av andra till framtida förfogande avsatta medel.
Minskning av = försäkringstek- Minskning av försäkringstek-
niska skulder för egen räkning, av niska skulder för egen räkning, av
säkerhetsreserv och av i första säkerhetsreserv och av särskild restycket omnämnd reservfond för servfond för ömsesidig försäkringsömsesidig försäkringsanstalt för anstalt för husdjursförsäkring och
husdjursförsäkring och reglerings- regleringsfond för = trafikförsäk-
fond för trafikförsäkringsanstalt ringsanstalt ävensom minskning av ävensom minskning av utjämnings- utjämningsfonderna skall anses fonderna skall anses som intäkt. som intäkt. Sker ändring av bolags- Sker ändring av bolagsordningen, ordningen, varigenom anstalten får
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse varigenom anstalten får rätt att på rätt att på annat sätt än ovan sagts
annat sätt än ovan sagts disponera disponera en den 1 januari 1929 be-
en den I januari 1929 befintlig ut- fintlig utjämningstond, för vilken jämningsfond, för vilken bestäm- bestämmelser om inskränkt dispomelser om inskränkt dispositions- sitionsrätt funnits, eller utjämningsrätt funnits, eller utjämningsfond, fond. som bildats efter nämnda dag, som bildats efter nämnda dag, skall skall fonden anses härigenom un-
fonden anses härigenom undergå dergå minskning med hela det beminskning med hela det belopp, lopp, vartill den uppgick före ändvartill den uppgick före ändringen. — ringen.
Utöver vad ovan stadgats må avdrag icke ske för avsättning till omedelbar eller framtida vinstutdelning till försäkringstagare.
till 50 §
1." Den skattskyldiges skatteförmåga bedöms med hänsyn, ä ena sidan, till hans inkomst och förmögenhet samt, å andra sidan, till vad han kan anses ha behövt till nödvändigt underhåll för sig själv och för make och oförsörjda barn (existensminimum). Om inte särskilda förhållanden motiverar det skall existensminimum bedömas med hänsyn till förhållandena
under hela beskattningsåret. Sådana särskilda förhållanden får anses före-
ligga t.ex. om en skattskyldig under året börjat i förvärvsarbete eller
upphört med sädant arbete och inkomsten utslagen på hela året därför
understigit existensminimibeloppet. I sådana fall bör existensminimum
bedömas med hänsyn till den tid inkomsten åtnjulits.
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om existensminimum enligt de grunder som anges i det följande.
Existensminimum i det särskilda fallet bestäms med ledning av normal-
belopp för existensminimum. Normalbeloppen utgör för ensamstående skattskyldig 15300 kronor, för sammanlevande makar 26 600 kronor och för varje barn 6500 kronor multiplicerade med det tal tjämförelsetal) som
anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i oktober månad äret före
inkomståret och prisläget I oktober 1980. Förändringarna i det allmänna prisläget skall därvid beräknas på grundval av konsumentprisindex. Nor-
malbeloppen skall avrundas uppät till helt hundratal kronor. Normalbelop-
pen skall anses innefatta alla vanliga levnadskostnader utom bostadskostnad, som beräknas särskilt och läggs till normalbeloppen.
Normalbeloppen för existensminimum är i första hand avsedda för skattskyldiga, vilkas inkomst huvudsakligen hänför sig till förvärvskällan tjänst. Vid bestämning av avdrag för Vid bestämning av avdrag för nedsatt skatteförmåga vid existens- nedsatt skatteförmäga vid existensminimum skall såsom inkomst av minimum skall såsom inkomst av
tjänst upptas den skattskyldiges tjänst upptas den skattskyldiges bruttointäkter — inklusive biin- bruttointäkter — inklusive biinkomster — minskade med sådana komster — minskade med sådana
nödvändiga utgifter för inkomstens nödvändiga utgifter för inkomstens
förvärvande som är avdragsgilla vid förvärvande som är avdragsgilla vid taxeringen, t.ex. avgifter för sjuk- taxeringen, t.ex. avgifter för sjuk-
"Senaste lydelse 1981: 999.
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse eller olycksfallsförsäkring som ta- eller olycksfallsförsäkring som ta-
gits i samband med tjänst, avgifter gits I samband med tjänst, avgifter
som den skattskyldige har erlagt i som den skattskyldige har erlagt i samband med tjänsten för egen el- samband med tjänsten för egen el-
ler efterlevandes pensionering på ler efterlevandes pensionering på
annat sätt än genom försäkring, cl- annat sätt än genom försäkring, el-
ler kostnader för resor till och från ler kostnader för resor till och från arbetet. Består inkomsten av sådan arbetet. Består inkomsten av sådan livränta som avses i 32 § 2 mom. livränta som avses i 32 § 2 mom.
skall livräntan inräknas i inkomsten skall livräntan inräknas i inkomsten med oreducerat belopp. Även så- med orceducerat belopp. Även så-
dan livränta till följd av personska- dan livränta till följd av personskada som inte är av skattepliktig natur da som inte är av skattepliktig natur
skall inräknas i inkomsten. Vid be- skall inräknas I inkomsten. Vid bestämning av avdrag för nedsatt stämning av avdrag för nedsatt
skatteförmåga vid existensmini- skatteförmåga vid existensmini-
mum skall hänsyn vidare tas till om mum skall hänsyn vidare tas till om den skattskyldige uppburit skattefri den skattskyldige uppburit skattefri
ersättning på grund av sådan kol- ersättning på grund av sådan kol-
lektiv sjukförsäkring som avses I lektiv sjukförsäkring som avses i 32 § 3 mom. tredje stycket. Barnbi- 32 § 3 mom. tredje stycket. punkt drag medräknas inte i inkomsten. 16 av anvisningarna till 21 § eller
punkt II av anvisningarna till 28 §.'
Barnbidrag medräknas inte i in-
komsten.
När frågan om avdrag för nedsatt skatteförmåga vid existensminimum
bedöms skall särskild vikt läggas vid att inkomstförhållandena uppskattas
på ett riktigt sätt, speciellt med hänsyn till omfattningen av eventuella naturaförmåner och deras värde.
Har den skattskyldige haft lägre tevnadskostnader än normalt skall den skattskyldiges existensminimum anses ha understigit normalbeloppet i
motsvarande mån, t.ex. om han är ogift och har haft gemensamt hushåll
med anhöriga eller andra eller om han har haft särskilda förmåner i form av
billiga livsmedel eller andra liknande förmåner. I regel torde det inte finnas
anledning att bevilja avdrag för nedsatt skatteförmåga vid existensmini-
mum åt s. k. hemmasöner eller hemmadöttrar. Ej heller får avdrag medges
om den skattskyldige ägt tillgångar. Härvid bortses från sedvanliga hus-
geråd, möbler och kläder, arbetsredskap, en mindre bostadsfastighet av
enklaste beskaffenhet osv. Å andra sidan får existensminimum beräknas ha överstigit normalbeloppet om den skattskyldige haft utgifter för underhåll av make och barn som han inte levt tillsammans med under beskatt-
ningsåret. Existensminimum för den skattskyldige får även i andra fall
bestämmas högre än normalbeloppet. om det är motiverat av särskilda skäl.
Har den skattskyldige under beskattningsåret enligt beslut av den lokala skattemyndigheten fått befrielse från eller nedsättning av den preliminära skatten på grund av nedsatt skatteförmåga vid existensminimum., bör vid prövning av frågan om avdrag vid taxeringen för nedsatt skatteförmåga avvikelse inte ske från det av den lokala skattemyndigheten fastställda
existensminimibeloppet. om inte nya omständigheter framkommit. Som
exempel på sådana omständigheter kan nämnas att den skattskyldige äger
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
tillgångar, som den lokala skattemyndigheten saknat kännedom om, eller att den skattskyldiges ekonomiska ställning påtagligt förbättrats efter den lokala skattemyndighetens beslut.
Om den skattskyldige inte har haft högre inkomst än det för honom
beräknade existensminimibeloppet och detta beror på sådana förhållanden
som anges i 50 § 2 mom. tredje stycket, bör avdrag för nedsatt skatteför-
måga medges med så stort belopp att den skattskyldige inte påförs beskattningsbar inkomst. Har den skattskyldige rätt till skattereduktion enligt 2 §
4 mom. uppbördslagen (1953:272), skall detta beaktas då avdraget för
nedsatt skatteförmåga beräknas.
Är inkomsten högre men inte så stor, att inkomsten minskad med skat-
ten uppgår till existensminimum, bör avdrag för nedsatt skatteförmåga beviljas med så stort belopp, att större skatt inte kommer att tas ut än att
inkomsten, minskad med skatten, uppgår till beloppet av existensmini-
mum. Nedsatt arbetsförmåga skall även anses föreligga om den skattskyldige
på grund av arbetsskygghet eller missanpassning eller annars av psykiska skäl har svårt att förvärva normal arbetsinkomst.
Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift på
den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling. De nya bestämmelserna i 19 §, 30 § 2 mom., punkt I1 av anvisningarna
till 28 § samt punkterna I och 2 av anvisningarna till 30 § tillämpas första
gången vid 1984 års taxering. De nya bestämmelserna i punkt 1 av anvis-
ningarna till 50 § tillämpas första gången vid 1985 års taxering.
En ömsesidig försäkringsanstalt för husdjursförsäkring medges vid 1984 års taxering avdrag för avsättning till anstaltens utjämningsfond utöver vad
som följer av punkt 2 första stycket av anvisningarna till 30 § med ett
belopp motsvarande minskningen av en sådan reservfond som bildats enligt tidigare gällande föreskrifter om allmänna grunder angående försäk-
ring med statsbidrag mot förluster på grund av smittsamma husdjurssjuk-
domar.
2 Förslag till
Lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623)
Härigenom föreskrivs att 37 § I mom. taxeringslagen (1956: 623)! skall ha nedan angivna lydelse.
37 §
Nuvarande lydelse I mom.” Till ledning vid inkomsttaxering och registrering av preliminär A-skatt, som har innehållits genom skatteavdrag, skall varje år utan anmaning avlämnas uppgifter (kontrolluppgifter) för det föregående kalenderåret enligt följande uppställning.
Uppgilisskyldig Vem uppgiften skall avse Vad uppgiften skall avse
3. Försäkringsanstalt Den som från anstalten Utgivet belopp. Har till och understödsför- eller föreningen uppburit följd av personskada utgivits ening. belopp. ej understigande skattepliktigt engångsbelopp 200 kronor för hela året, på skall särskilt anmärkas om grund av försäkring av den skattepliktigt engångsbelopp art att skatteplikt för belop- utgivits tidigare på grund av pet föreligger, dock att om samma skada. Om så är fallet livränta utgivits till följd av skall angivas beloppets storpersonskada eller om er- lek och utbetalningsåret. sättning utgått på grund av sådan kollektiv sjukförsäkring som avses i 32 § 3 mom. tredje stycket kommunalskattelagen (1928: 370), uppgift skall lämnas även om belopp som icke är av skattepliktig natur och som för hela året överstiger 200 kronor.
Föreslagen lydelse I morrn. Till ledning vid inkomsttaxering och registrering av preliminär
A-skatt, som har innehållits genom skatteavdrag, skall varje år utan an-
maning avlämnas uppgifter (kontrolluppgifter) för det föregående kalenderåret enligt följande uppställning.
Uppgiftsskyldig Vem uppgiften skall avse Vad uppgiften skall avse
3. Försäkringsanstalt Den som från anstalten Utgivet belopp. Har till och understödsför- eller föreningen uppburit följd av personskada utgivits ening. belopp, ej understigande skattepliktigt engångsbelopp 200 kronor för hela året, på skall särskilt anmärkas om grund av försäkring av den skattepliktigt engångsbelopp art att skatteplikt för belop- utgivits tidigare på grund av pet föreligger, dock att om samma skada. Om så är fallet livränta utgivits till följd av skall angivas beloppets storpersonskada eller om er- lek och utbetalningsåret.
! Lagen omtryckt 1971: 399. . Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 773. > Lydelse enligt prop. 1983/84: 46.
Uppgiftsskyldig Vem uppgiften skall avse Vad uppgiften skall avse
sättning utgålt på grund av sådan kollektiv sjukförsäkring som avses i 32 8 3 mom. tredje stycket, punkt I6 av anvisningarna till 21 § eller punkt Il av anvisningarna till 28 § kommunalskattelagen (1928: 370), uppgift skall lämnas även om belopp som icke är av skattepliktig natur och som för hela året överstiger 200 kronor.
Denna lag träder i kraft den 1 april 1984 och tillämpas första gången i fråga om kontrolluppgift till ledning vid 1985 års taxering.
Utdrag FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1983-12-01
Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Lundkvist. Feldt. Sigurdsen, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Göransson, Gradin, Dahl. Holmberg, Hellström. Thunborg. Wickbom
Föredragande: statsrådet Feldt
Proposition om beskattningen av trygghetsförsäkringar för yrkesfiskare m.m.
1¶Inledning
Fr.o.m. den 1 juli 1983 gäller ett särskilt socialt försäkringsskydd för landets yrkesfiskare. Det omfattar tre delar, nämligen arbetsskadeförsäk-
ring, grupplivförsäkring och gruppsjukförsäkring. Motsvarande försäk-
ringar finns på lantbrukets område sedan år 1978. Samma år reglerades
beskattningen av försäkringsskyddet (prop. 1978/79:44., SKkU 21, rskr 89,
SFS 1978: 944). Regleringen anknyter till vad som redan före år 1978 gällde
för liknande kollektiva försäkringar på arbetsmarknaden.
Sveriges fiskares riksförbund och statens jordbruksnämnd har hemställt att yrkesfiskarnas försäkringar vid beskattningen skall behandlas på samma sätt som lantbrukarnas. Jag kommer här att ta upp denna fråga.
I detta sammanhang avser jag att äver ta upp en framställning från Arbetsmarknadens försäkringsaktiebolag om frihet från beskattning av
sådan kapital- och fastighetsavkastning som är hänförlig till avgångsbi-
dragsförsäkringar som grundas på kollektivavtal. Vidare skall jag ta upp en fråga som aktualiserats av att kungörelsen (1926: 389) om allmänna grunder angående försäkring med statsbidrag mot förluster på grund av smittsamma husdjurssjukdomar har upphävts fr. o. m. utgången av juni 1983.
2¶Beskattningen av trygghetsförsäkringar för yrkesfiskare
2.1 Inledning
Genom beslut den 20 januari 1983 överlämnade regeringen till jordbruksnämnden en framställning från Sveriges fiskares riksförbund angående
finansiering av en trygghetsförsäkring för yrkesfiskare. Försäkringen av-
sågs omfatta ett kompletterande socialt försäkringsskydd bestående av tre delar, nämligen eruppsjukförsäkring. arbetsskadeförsäkring och grupplivförsäkring.
Framställningen togs upp vid jordbruksnämndens överläggningar med fiskets förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen angående prisregleringen på fisk under perioden 1 juli 1983 — 30 juni 1984. Parterna enades om att föreslå att finansieringen skulle få ske inom ramen för de
medel som tillfördes regleringen. I propositionen (1982/83: 171) om regleringen av priserna på fisk, m. m.
biträdde departementschefen förslaget och anförde bl. a. följande. Medlen skulle anslås ur prisregleringskassan för fisk fr.o.m. regleringsåret 1983/84. Finansieringen av försäkringen skulle ske på så sätt att premierna betalades kollektivt av prisregleringsmedel. Försäkringen borde ge de verksamma inom yrkesfisket ett försäkringsskydd som motsvarade det som anställda i allmänhet åtnjuter genom kollektivavtal och som också tillkommer lantbrukare. Jordbruksnämnden borde efter samråd med för-
säkringsinspektionen pröva försäkringsvillkoren. Riksdagen beslutade i
enlighet med propositionen (JoU 1982/83: 38, rskr 337).
Härefter har avtal träffats om avtalsgruppsjukförsäkring (AGS), trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) och grupplivförsäkring genom avtal (GLA) för yrkesfiskare. Avtalsslutande parter är Sveriges fiskares riksförbund för vrkesfiskarnas räkning och Arbetsmarknadsförsäkringar, sjukförsäkringsaktiebolag beträffande AGS, Arbetsmarknadsförsäkringar. trygg-
hetsförsäkring beträffande TFA och Folksam och Skandia grupplivförsäk-
ring för yrkesfiskare beträffande GLA. Jordbruksnämnden har — efter samråd med försäkringsinspektionen — godkänt försäkringsvillkoren.
2.2 Utformningen av det sociala försäkringsskyddet för yrkesfiskare
Syftet med det särskilda sociala försäkringsskyddet för yrkesfiskare är att ge ett kompletterande skydd utöver det som föreligger enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, AFL, och lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring, LAF. Det kompletterande skyddet avses motsvara det skydd som anställda i allmänhet har på grund av kollektivavtal och som tillkommer lantbrukare.
Skyddet omfattar företagare inom yrkesfisket. Vissa kvalifikationer
skall vara uppfyllda med avseende främst på intäkten från fisket. Alla som uppfyller kraven omfattas automatiskt — dvs. utan egen åtgärd — av skyddet och får en individuell rätt gentemot försäkringsgivaren.
Den enskilde behöver inte betala några premier. Dessa betalas i stället
kollektivt inom ramen för de medel som tillförs fiskprisregleringen.
Försäkringsavtalen omfattar yrkesfiskare som är verksamma som företagare fr. o. m. det år då fiskaren uppnår 16 års ålder t. o. m. den kalender-
månad som föregår den under vilken fiskaren fyller 65 år. I fråga om AGS
gäller avtalet fr.o.m. den kalendermånad fiskaren uppnår 16 års ålder. Med yrkesfiskare avses dels den som antingen har licens enligt förordning-
en (1978: 517) om licens för yrkesfiskare eller som är medlem i fiskelag som
har sådan licens, dels den som inte har licens men under större delen av
året har fisket som enda yrke eller huvudyrke.
Rätt till ersättning har den yrkesfiskare som för något av de två närmast
föregående beskattningsåren har deklarerat en nettointäkt av fiske (mans-
lott) som överstiger 22 000 kr. eller en kontant bruttointäkt av fiske som
uppgår till lägst 40000 kr. Rätt till ersättning enligt TFA har också en yrkesfiskare som ingår som tillfällig medlem i ett fiskelag om han som
ordinarie medlem skulle ha uppfyllt inkomstkravet. Även en nyetablerad yrkesfiskare som inte uppfyllt något av inkomstkraven, men som med hänsyn till arbetsinsatsen kan antas komma att upppfylla inkomstkravet
under något av de två första hela beskattningsåren, har rätt till ersättning.
Om en yrkesfiskare på grund av sjukdom eller arbetsskada haft rätt till ersättning från AGS eller TFA och om han till följd av sjukdomen eller arbetsskadan inte kunnat uppfylla inkomstkravet anses han ändock ha uppfyllt detta krav.
Ersättningen enligt AGS lämnas under samma tid som sjukpenning eller
förtidspension enligt AFL utgår. Under sjukpenningtid utgår då enligt
AGS dagersättning med högst 3 kr. per dag. Månadsersättning under förtidspensionstid bestärns med hänsyn till sjukpenninggrundande inkomst och uppgår till högst 784 kr. per månad.
Vid arbetsskada kan ersättning för förlorad inkomst utgå enligt TFA. Under akut sjukdomstid utgår enligt huvudregeln en dagersättning som bestäms schablonmässigt med hänsyn till storleken av den sjukpenninggrundande inkomsten. För insjuknandedagen lämnas högst 30 kr. i ersättning och för övriga dagar under den första månaden högst 6 kr. per dag. Därefter ersätts det faktiska inkomstbortfallet. Under den akuta sjukdomstiden kan ersättning lämnas även för vissa vårdkostnader och andra utgifter. Ersättning kan också lämnas för sveda och värk. Vid bestående invaliditet kan den skadade få rätt till bl. a. livränta och ersättning för lyte och annat stadigvarande men.
Försäkringsersättningen enligt GLA kan utfalla vid yrkesfiskarens frånfälle och när fiskarens make eller person som stadigvarande sammanbor med fiskaren avlider. Vid fiskarens frånfälle utgår ersättning med ett grundbelopp som fastställs med hänsyn till fiskarens ålder. Grundbeloppet motsvarar sex basbelopp vid en ålder mellan 16 och 54 år och sjunker enligt huvudregeln sedan successivt till ett basbelopp vid 64 års ålder. För
efterlevande barn under 20 år utgår barnbelopp. Avlider fiskarens make
eller sammanboende utgår ersättning med ett halvt basbelopp plus barnbelopp.
Försäkringsvillkoren för yrkesfiskarna stämmer i allt väsentligt överens med de villkor som gäller för motsvarande försäkringar på arbetsmarknaden och inom lantbruket.
2.3 Nuvarande beskattningsregler
Det särskilda sociala försäkringsskyddet för yrkesfiskare innebär att fiskaren får ett kompletterande försäkringsskydd vid sjukdom, arbetsskada och dödsfall utan att göra några egna premiebetalningar. Härigenom
aktualiseras två beskattningsfrågor, nämligen hur förmånen av fri försäk-
ring och utfallande försäkringsbelopp skall behandlas vid inkomsttaxeringen. Frågorna bör bedömas mot bakgrund av de beskattningsregler som f. n.
gäller för andra kollektiva livförsäkringar, sjukförsäkringar och s.k. trygg-
hetsförsäkringar vid arbetsskada. Av särskilt intresse är reglerna för de kollektiva försäkringar som tillämpas på arbetsmarknaden och för de försäkringar som gäller för lantbrukare, eftersom yrkesfiskarnas särskilda försäkringskydd i allt väsentligt överenstämmer med dessa.
I det följande sammanfattas de avdragsregler som gäller för sådana
premier för kollektiva försäkringar som betalas av den försäkrade själv.
Vidare redogörs för den skattemässiga behandlingen av de belopp som
faller ut på grund av de kollektiva försäkringarna, och av den förmån som en anställd får i de fall då arbetsgivaren betalar premierna för sådana försäkringar. För arbetsgivaren är i dessa fall premierna i regel avdragsgilla
som driftskostnad i förvärvskällan. Slutligen behandlas den skattemässiga regleringen av försäkringsskyddet inom lantbruket.
Grupplivförsäkringar
Premier för grupplivförsäkringar som betalas av de försäkrade själva är i allmänhet inte avdragsgilla. För en egenföretagare eller lantbrukare gäller dock att premier för en sådan grupplivförsäkring som han tecknar i sin egenskap av företagare betraktas som avdragsgill driftskostnad i förvärvskällan (punkt 2 av anvisningarna till 22 § och punkt 9 av anvisningarna till 29 85 kommunalskattelagen (1928:370), KL). Om den ersättning som kan
komma att utfalla på grund av försäkringen utgår efter förmånligare grun-
der än dem som gäller för statstjänstemän är dock endast så stor del av
premien som kan anses motsvara förmåner enligt grupplivförsäkring för
statstjänstemän avdragsgill.
Om en arbetsgivare betalar premierna gäller enligt 32 § 3 mom, tredje stycket KL att förmånen av fri grupplivförsäkring inte beskattas hos de anställda . Är den skattskyldige privatanställd och är försäkringen väsentligt förmånligare än vad som gäller för statsanställda skall förmånen dock
tas upp som skattepliktig intäkt till den del den utgått efter förmånligare
villkor än dem som gäller för de statligt anställda.
En grupplivförsäkring är i KL: s mening en kapitalförsäkring. Det innebär att de belopp som faller ut på försäkringen är skattefria.
Beträffande grupplivförsäkringen för lantbrukare gäller att förmånen av
fri sådan försäkring uttryckligen undantagits från beskattning (punkt 16 av anvisningarna till 21 § KT).
Gruppsjukförsäkringar
Premier för en gruppsjukförsäkring som betalas av den försäkrade själv är inte avdragsgilla.
I juni 1971 träffade LO och SAF en överenskommelse om sjukförmäner för anställda. För ändamålet utformades den s.k. avtalsgruppsjukförsäkringen (AGS), som trädde i kraft i september samma år. Kollektivavtal om AGS har slutits mellan olika LO-förbund och SAF, sedermera också inom det kommunala och kooperativa området. Premicrna betalas av arbetsgivarna. Enligt 32 § 3 mom. tredje stycket KL skall förmånen av den fria gruppsjukförsäkringen inte tas upp som intäkt av tjänst.
Ersättning på grund av sjukförsäkring som har tagits i samband med
tjänst är i regel skattepliktig, medan ersättning som utgår på grund av
annan sjukförsäkring är skattefri om den inte utgår i form av livränta. För alt en sjukförsäkring skall anses ha tagits i samband med tjänst fordras att det enligt anställningsavtalet föreligger skyldighet för arbetstagaren att ha
en sådan försäkring eller, om någon sådan skyldighet inte föreligger, att
premierna för försäkringen skall betalas av arbetsgivaren eller av arbetsgivaren och arbetstagaren gemensamt. Dessutom krävs det en anmälan till försäkringsanstalten om att försäkringen har tagits i samband med tjänst.
Nägon sådan anmälan har inte gjorts i fråga om AGS varför de förmåner
som utgår enligt försäkringen är skattefria för mottagaren. Ersättningen beaktas emellertid vid beräkning av avdrag för väsentligen nedsatt skatte-
förmåga. Såvitt gäller lantbrukarna har förmånen av fri gruppsjukförsäkring, i likhet med vad som gäller beträffande förmånen av fri grupplivförsäkring,
uttryckligen undantagits: från beskattning. Vid lagstiftningens tillkomst
förutsattes dock att ersättningen beaktades vid beräkning av avdrag för
väsentligen nedsatt skatteförmäga.
Trygghetsförsäkringar vid arbetsskada
I maj 1974 träffade SAF, LO och PTK överenskommelse om en trygghetsförsäkring vid yrkesskada (TFY). Till dessa organisationer anslutna förbund slöt därefter kollektivavtal om TFY i enlighet med överenskommelsen. Även andra arbetstagarorganisationer har senare slutit kollektivavtal om TFY med arbetsgivare både inom och utanför SAF. TFY kom så småningom att omfatta I princip hela arbetsmarknaden utanför området för statens personskadeförsäkring. Även inom sistnämda område var dock TFY normerande. Med anledning av att LAF fr.o.m. den 1 juli 1977 ersatte den tidigare gällande lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring har SAF, LO och PTK träffat överenskommelse om försäkringsvillkor för trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA). TFA gäller från den 1 juli 1977 och överensstämmer i huvudsak med TFY.
TFA är en ansvarighetsförsäkring. Avsikten är att den som skadas i arbetet skall få ersättning för ideell och ekonomisk skada enligt skade-
ständsrättens normer utan att behöva visa att arbetsgivaren eller annan är skadeståndsskyldig.
Arbetsgivaren är försäkringstagare och erlägger premierna för TFA.
Någon beskattning av förmån av fri försäkring blir inte aktuell för de
anställda.
Den ersättning som utgår till den skadelidande för ideell skada, sjuk-
värdskostnader o.d. är skattefri. Ersättningen för inkomstförlust är emellertid skattepliktig enligt huvudregeln. Enligt särskilda bestämmelser i 19 § KL är dock ersättning på grund av TFA — liksom annan ansvarighetsförsäkring som utformas enligt grunder som fastställs i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer — skattefri till den del ersättningen utgår under de första trettio dagarna av sjukdomstiden och uppgår till högst 30 kr. för insjuknandedagen och högst 6 kr. för var och en av de resterande dagarna.
Beträffande TFA på lantbrukets område har förmånen av fri sådan
försäkring undantagits från beskattning. Ersättningen är skattefri i samma
utsträckning som på kollektivavtalsområdet.
2.4¶Överväganden
Det nya sociala försäkringsskyddet för yrkesfiskarna motsvarar de kollektiva försäkringar som finns på arbetsmarknaden och inom lantbruket. Enligt min mening bör därför yrkesfiskarnas försäkringar få en skattemässig behandling som motsvarar den som gäller för försäkringarna på nyss
nämnda områden.
2.4.1 Förmånen av fria premier
Nuvarande beskattningsregler innebär att de anställda och jordbrukarna i princip inte beskattas för förmån av fri GLA och fri AGS.
TFA är uppbyggd som en av arbetsgivarna tagen ansvarighetsförsäk-
ring. Någon förmäånsbeskattning hos de anställda blir över huvud taget inte
aktuell i fråga om den försäkringen. För jordbrukarnas del har förmånen av fri försäkring undantagits från beskattning genom en uttrycklig bestämmelse. |
Den som i viss omfattning är verksam som egenföretagare inom fisket kommer i denna egenskap att utan egen premiebetalning få ett försäkringsskydd enligt GLA, AGS och TFA. Det kan hävdas att denna förmån i princip skall anses som skattepliktig intäkt i förvärvskällan. För att uppnå den avsedda likformigheten bör därför bestämmelser införas som medför att yrkesfiskarens förmån blir skattefri i samma utsträckning som lantbru-
karens och den anställdes.
Inkomster av yrkesmässigt fiske redovisas i inkomstslaget rörelse. Bestämmelserna om skattefrihet för förmånen av de fria försäkringarna bör tas in i en ny anvisningspunkt, II, till 28 § KL. Fiske kan också utgöra
binäring till jordbruk. I dessa fall omfattas emellertid egenföretagaren av det särskilda försäkringsskyddet för lantbrukare. Några kompletterande bestämmelser för inkomstslaget jordbruksfastighet är därför inte behövliga.
2.4.2 Utfallande belopp
Anställda och lantbrukare beskattas inte för de belopp som faller ut på grund av GLA och AGS. Beträffande TFA är huvudregeln att ersättning för inkomstförlust är skattepliktig. Enligt särskilda bestämmelser i 19 § och i punkt 16 av anvisningarna till 21& KL är dock den ersättning som utgår under de första trettio dagarna av sjukdomstiden skattefri till den del den inte överstiger 30 kr. för insjuknandedagen och 6 kr. för var och en av de resterande dagarna.
För yrkesfiskare kommer redan enligt nuvarande regler sådana belopp som utgår på grund av GLA och AGS att bli skattefria. Den förstnämnda försäkringen är nämligen skattemässigt en kapitalförsäkring och den sistnämnda en sådan sjukförsäkring som inte har tagits i samband med tjänst. Om ingen lagändring görs kommer däremot den ersättning för inkomstförlust som utfaller på grund av TFA att bli skattepliktig utan inskränkningar. För att den avsedda "likställigheten skall uppnås behövs en uttrycklig föreskrift som gör att dagersättning under den första sjukdomstiden blir skattefri i samma utsträckning som motsvarande ersättning enligt TFA för lantbrukare och anställda. Jag föreslår att bestämmelser om detta tas in i 19 & KL samt i den nyss föreslagna nya anvisningspunkten till 28 § KL.
2.4.3 Avdrag för nedsatt skatteförmåga i samband med ersättning enligt
AGS
I samband med att lantbrukets trygghetsförsäkringar reglerades skattemässigt infördes en bestämmelse i punkt 1 av anvisningarna till 50 & KL som innebar att ersättning på grund av kollektiv sjukförsäkring skulle beaktas vid beräkning av avdrag för nedsatt skatteförmåga. Bestämmelsen tillkom efter förslag av livförsäkringsskattekommittén i dess slutbetänkande (Ds B 1977: 4) Kapitalförsäkring m. m. och tog sikte på AGS- ersättning. Departementscheften uttalade att bestämmelsen givetvis skulle gälla även i fråga om AGS för jordbrukare (prop. 1978/79: 44 s 50).
Genom lagstiftning året därpå (prop. 1979/80:77, SkU 23, rskr 164, SFS
1980: 72) ändrades bestämmelsen efter framställningar tull budgetdepartementet av Folksam och Svenska försäkringsbolags riksförbund. I framställningen påtalades att bestämmelsen hade fått en sådan utformning att den omfattade inte bara ersättning på grund av AGS utan även ersättningar enligt andra kollektiva sjukförsäkringar vilkas skattemässiga behandling i
övrigt skiljde sig från AGS.
Efter denna ändring har emellertid innebörden i bestämmelsen blivit
nägot oklar. Jag föreslår därför att bestämmelsen kompletteras så att det
uttryckligen framgår att den är tillämplig på ersättningar enligt trygghets-
avtalen på såväl jordbrukets som fiskets område. 37 § I mom. 3 taxerings-
lagen (1956:623) bör kompletteras på samma sätt.
3¶Beskattningen av viss försäkringsrörelse
Jag övergår till frågan om beskattningen av försäkringsrörelse som avser avgangsbidragsförsäkring. Bestämmelserna om försäkringsföretagens beskattning finns i 30 § 2-5 mom. KL med anvisningar. En försäkringsanstalt anses i sin helhet antingen som livförsäkringsanstalt eller skadeförsäkringsanstalt. Skilda regler gäller för de båda typerna av företag. |
För livförsäkringsanstalter gäller att nettointäkten av försäkringsrörel-
sen beräknas till nettointäkten av anstaltens kapital- och fastighetsför-
valtning med undantag för vad som belöper på pensionsförsäkringar (s.k. räntebeskattning). Skadeförsäkringsanstalter beskattas i stället för överskottet av försäkringsrörelsen varvid emellertid särskild hänsyn tas till
avsättning till vissa fonder (s.k. överskottsbeskattning). Som en livförsäkringsanstalt anses en anstalt vars försäkringsrörelse uteslutande eller sä gott som uteslutande avser personförsäkringar. Andra försäkringsanstalter anses som skadeförsäkringsanstalter.
Kollektiv försäkring om avgångsbidrag (AGB) är en försäkring som grundas på avtal mellan arbetsmarknadens parter. Den utgår till arbetsta-
gare som förlorar sin anställning i samband med företagsnedläggningar, driftsinskränkningar och liknande. En stor del av ersättningen gär till dem som blivit långvarigt arbetslösa. AGB meddelas f.n. endast av Folksam Ömsesidig sakförsäkring och Arbetsmarknadens försäkringsakticbolag
(AFA). AFA, som vid sidan av avgängsbidragsförsäkring endast meddelar tjänstegrupplivförsäkring. är en livförsäkringsanstalt, varför försäkringen
räntebeskattas hos detta bolag. I en framställning till regeringen har AFA hemställt att den del av kapital- och fastighetsavkastningen som är hänförlig till AGB skall undantas från beskattning. AFA anför att utvecklingen på arbetsmarknaden har
gjort det nödvändigt att förstärka uppbyggnaden av bolagets reserver.
Uppbyggnaden har medfört att avkastningen blivit betydligt högre än det avdrag — s.k. antalsavdrag — som medges vid vinstberäkningen i livförsäkringsrörelse. AFA anför vidare att en sådan beskattning som blir följ-
den av nuvarande beskattningsregler för försäkringsrörelse inte är avsedd.
Framställningen har remissbehandlats. Samtliga remissinstanser, nämli-
gen försäkringsinspektionen, riksskatteverket, länsstyrelsen i Stockholms
län, Arbetsmarknadsstyrelsen, Folksam, och Svenska försäkringsbolags
riksförbund har tillstyrkt framställningen eller lämnat den utan erinran. Riksskatteverket har emellertid erinrat om att verket i skilda sammanhang
framfört att varje avsteg från de principer som bär upp skattelagstiftningen
medför att systemet blir mer svåröverskådligt och komplicerat.
För egen del får jag anföra följande. Vid tillkomsten av gällande ordning för beskattning av försäkringsrörelse ansåg man sig kunna acceptera en enhetlig räntebeskattning även för avgångsbidragsförsäkringar som med-
delades av en livförsäkringsanstalt Den dåvarande departementschefen
uttalade att tillämpningen av det s.k. antalsavdraget i praktiken skulle leda till att något skattepliktigt överskott inte skulle uppkomma (prop. 1969: 120 s. 84). Det har emellertid visat sig att avdraget numera inte täcker de skattepliktiga intäkterna. Härigenom uppkommer en icke åsyftad beskattning. Det kan vidare påpekas att de mot avgångsbidrag svarande ersättningar som utgår på SAF/PTK- området administreras av en stiftelse som enligt ett uttryckligt stadgande i 53 § I mom. KL är undantagen från beskattning. Jag föreslår att bestämmelserna om beskattning av försäkringsrörelse kompletteras så att den del av kapital- och fastighetsinkomsterna som belöper på AGB i likhet med vad som gäller beträffande pensionsförsäkringar undantas från beskattning.
De nya bestämmelserna bör tas in i 30 § 2 mom. första stycket KL samt i
punkt I av anvisningarna till samma lagrum.
4¶Överföring av vissa fonder i försäkringsrörelse
Avsättningar till sådana reservfonder som enligt kungörelsen (1926: 389)
om allmänna grunder angående försäkring med statsbidrag mot förluster på
grund av smittsamma husdjurssjukdomar har bildats av ömsesidiga försäkringsanstalter för husdjursförsäkring har enligt särskilda bestämmelser i punkt 2 av anvisningarna till 30 § KL kunnat göras med obeskattade medel. Reservfonder för ändamålet finns f.n. hos Jordbrukets Försäkringsbolag och Sydsvensk djurförsäkring. ”
Genom förordning (1983:218) har den nyss nämnda förordningen upphävts fr.o.m. utgången av juni 1983. Kravet på avsättning till särskilda reservfonder har därför bortfallit och någon avsättning till sådana fonder kommer fortsättningsvis inte att ske.
Mot denna bakgrund har försäkringsinspektionen hemställt att den nyss nämnda anvisningspunkten ändras. Inspektionen har vidare uttalat att det enligt dess mening vore en lämplig lösning för bolagen att de utan skatte-
konsekvenser tilläts föra över de aktuella reservfonderna till sina resp.
utjämningsfonder.
Jag instämmer i vad försäkringsinspektionen uttalat. I punkt 2 första
stycket av anvisningarna till 30 § KL bör bestämmelsen om avdrag för
avsättning till de aktuella reservfonderna utgå. Bestämmelser om att med-
len får överföras till utjämningsfonden utan några beskattningskonse-
kvenser bör tas in i övergångsbestämmelserna.
Prop. 1983/84: 82 [ne] ro
5 Ikraftträdande
Det nya försäkringskyddet för yrkesfiskarna gäller fr.o.m. den 1 juli
1983. De nya bestämmelserna i 19 § och punkt 11 av anvisningarna till 28 8 KL angående skattefrihet för dels förmånen av fri försäkring, dels vissa
utfallande belopp bör därför tillämpas första gången redan vid 1984 ärs
taxering. Punkt I av anvisningarna till 50 § KL i dess nya lydelse bör gälla
fr.o.m. 1985 års taxering. Även den föreslagna nya lydelsen av 37 § I mom. TL tillämpas första gången vid 1985 års taxering.
Ändringarna i 30 & KL och i punkterna 1 och 2 av anvisningarna till
samma lagrum angående skattefrihet för livförsäkringsanstalter beträffande AGB m. m. bör tillämpas första gången vid 1984 års taxering.
6 Lagrådets hörande
Lagförslagen är enligt min mening av sådan okomplicerad beskaffenhet
att lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Jag anser därför att lagrådets
yttrande inte bör inhämtas.
7 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
föreslår riksdagen att anta inom finansdepartementet upprättade förslag till
1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),
2. lag om ändring I taxeringslagen (1956: 623).
8 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragan-
den har lagt fram.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983