Prop. 1978/79:44
med förslag till en ny jordbruksbokföringslag, m. m.
Prop. 1978/79: 44
Regeringens proposition 1978/ 79:44
med förslag till en ny jordbruksbokföringslag. m. m.:
beslutad den 2 november 1978.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar
OLA ULLSTEN lNGEMAR MUNDEBO
Propositionens huvudsakliga innehåll
[ pr0positionen läggs fram förslag till en nyjordbruksboklöringslag. Lagen är avsedd för enskild person som driverjordbruk eller skogsbruk. dvs. samma kategorier näringsidkare som omfattas av den nu gällande jordbruksbokför- ingslagen. Redovisningen enligtjordbruksbokföringslagen är avsedd att tjäna som underlag för taxeringen. Detta har påverkat utformningen av åtskilliga bestämmelser. I övrigt är regelsystemet i huvudsak uppbyggt enligt samma mönster som i den nya bokföringslagen. Det innebär att lagen ger utförliga bestämmelser om både löpande bokföring och årsbokslut. Bestämmelserna om årsbokslut behöver dock inte tillämpas om den årliga bruttoomsättnings- summan normalt understiger 20 basbel0pp. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1980.
Vidare föreslås en skatterättslig reglering av det nyligen införda särskilda lörsäkringsskyddet för lantbrukare. Detta försäkringsskydd omfattar tre försäkringsformer. nämligen grupplivförsäkring genom avtal. avtalsgrupp- sjukförsäkring och trygghetslörsäkring vid arbetsskada. Förslaget innebär att dessa försäkringsformer lår samma skattemässiga behandling som motsva- rande kollektiva försäkringar på arbetsmarknaden. De nya bestämmelserna föreslås i princip bli tillämpliga redan vid 1979 års taxering.
l propositionen föreslås också vissa ändringar i beskattningsreglerna vid arrendclörhållanden. [ enlighet med riksdagens önskemål läggs förslag fram om att reglerna lör särskild skatteberäkning för ackumulerad inkomst skall få tillämpas på ersättningar som utgår i samband med förlängning av arrende- avtal. Vidare föreslås en komplettering av reglerna för inkomstbeskattningen av en arrendator som uppbär ersättning från jordägaren.
Prop. 1978/79z44
[x)
Slutligen löreslås dels att möjligheter öppnas för vissa rennäringsidkare att justera ingångsvärdet för s. k. stamdjur. dels att ersättning från sameby enligt 44% rennäringslagen (19711437) skall undantas från mervärdeskatt.
Prop. l978/79:44 3
1. Förslag till Jordbruksbokföringslag
Härigenom föreskrivs följande.
III/('(jtlh'c/C' bc'slt'immt'lser
[ 5 Enskild person som äger eller brukar jordbrukslästighet är skyldig att som underlag för taxeringen föra räkenskaper för inkomsten frän fastigheten på sätt nedan sägs. Detsamma gäller dödst som äger eller bru karjordbruks- fastighet.
Bestämmelserna i 9-l5 åå behöver ej tillämpas av näringsidkare i vars verksamhet den årliga bruttoomsättningssumman normalt understiger ett gränsbelopp som motsvarar 20 gånger det enligt lagen ( 19621381 ) om allmän försäkring bestämda basbeloppet för den sista månaden av räkenskaps- året.
Skyldigheten att föra räkenskaper enligt denna lag skall vid tillämpning av annan lag icke anses innebära att näringsidkaren är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1976: 125).
2 $?” Redovisningsskyldigheten skall fullgöras på sätt som — med iakttagande av vad som är allmänt brukligt inom jordbruks- och skogsbruksnäringarna — överensstämmer med god redovisningssed. Regeringen eller efter rege- ringens bemyndigande riksskatteverket meddelar anvisningar för hur redo- visningsskyldighcten skall fullgöras.
Redovisningsskyldigheten inneft'tttar att I. till upplysning om verksamhetens förlopp löpande bokföra uppkomna affärshändelser samt i samband härmed tillse att verifikationer finns till alla bokföringsposter.
2. med undantag i fall varom föreskrivs i l å andra stycket till upplysning om verksamhetens ekonomiska resultat och ställning vid räkenskapsårets utgång avsluta räkenskaperna med årsbokslut.
3. arkivera verifikationer. bokföringsböckcr och annat räkenskapsmate- rial.
Löpande huk/öring
3 ä 1 bokföringen skall som affärshändelser löpande noteras alla föränd- ringar i förmögenhetens storlek och sammansättning såsom in— och utbetal- ningar i jordbruket, dess binäringar och skogsbruket samt i verksamheten uppkomna fordringar och skulder. Som aflärshändelsc räknas också närings- idkarens tillskott till och uttag ur verksamheten av pengar. varor eller annat. Vid räkenskapsårets utgång skall bokföringen härutöver tillföras fordrings- och skuldposter som behövs för att bestämma de intäkter och kostnader som rätteligen hör till räkenskapsåret.
Prop. 1978/79244 4
4 & Boklöringen skall för varje aflärshändelse grundas på handling som härrör från affarshändelsen eller särskilt upprättas med uppgifter om denna (verifikation). Har näringsidkaren tagit emot handling om aflärshändelsen. skall denna handling användas sotn vcrilikatit.)n. Om det är påkallat med hänsyn till arten av mottagen handling. får bokföringen i stället grundas på särskilt upprättad hänvisningsverifikation.
Verifikation skall på varaktigt sätt innehålla uppgifter om när den upprättats. när aflärsbändelsen inträffat, vad denna avser, vilket belOpp den gäller. vilken motpart den berör samt. i förekommande fall. vilka handlingar som legat till grund för aflärshändelsen och var originalhz-tndling förvaras.
För likartade affärshändelser får gemensam verifikation användas. om den innehåller eller hänvisar till uppgifter enligt andra stycket i fråga om de affärshändelser som verifikationen omfattar. Gemensam verifikation får även användas för inbetalningarna under en dag vid kontant försäljning av varor och tjänster. om försäljningen sker under sådana förhållanden att enskild verifikation med uppgifter enligt andra stycket ej kan upprättas utan svårighet. ] sådant fall får gemensam verifikation utgöras av kontrollrcmsa från kassaapparat. kassarapport eller annan handling som anger summan av erhållna betalningar.
Verifikationerna skall på varaktigt sätt vara försedda med verifikations- nummer eller andra identifieringstecken och i övrigt erforderliga uppgifter så att sambandet mellan verifikation och bokförd post utan svårighet kan fastställas. Verifikationcrna skall både före och efter bokföring lörvaras ordnade på betryggande och överskådligt sätt. Sker rättelse i verifikation. skall anges när rättelsen skett och vem som företagit den.
5 5 Bokföringen skall ske på varaktigt sätt i ett ordnat och betryggande system av böcker. kort, lösblad eller andra hjälpmedel. Vad som bokförts får ej utplånas eller göras oläsligt.
Vid rättelse av fellörd post skall anges när rättelsen skett och vem som företagit den. Sker rättelsen genom särskild rättelsepost. skall verifikation om rättelsen upprättas. Samtidigt skall genom anteckning på den tidigare verifikationen eller på annat sätt säkerställas att man vid granskning av den tidigare bokförda posten utan svårighet kan få kännedom om rättelsen.
6 & Affiirsltänt'lelsernaskallbokförasikronologisk ordning post lörpostefter verilikationsnummer eller andra identifieringstecken som åsatts verifikatio- nerna (grundbokföring). Verifikationer. som avser likartade affärshämlelser. får bokföras i sammandrag i en post. om det utan svårighet kan klarläggas vilka aflärshändelser som ingår i sådan post.
Kontanta in- och utbetalningar skall bokföras senast påföljande arbetsda (kassabokföring). Övriga affärshändelser skall bokföras så snart det kan ske. fråga om fordringar och skulder gäller att de Skall bokföras så snart det kan ske sedan faktura eller annan handling. som tillkännager anspråk på vederlag.
e l
'Ji
Prop. l978/79z44
utfärdats eller mottagits eller sådan handling bort föreligga enligt god affärssed.
Bokföringcn av fi.")rdringar och skulder får dock dröja tills betalning sker. Som förutsättning härför gäller att verifikationerna för obetalda fordringar och skulder ordnas och förvaras för sig så att betryggande överblick fortlöpande finns över dem. Vid räkenskapsårets utgång skall dock samtliga då obetalda fordringar och skulder bokföras.
7 5 Affärshändelserna skall bokföras i systematisk ordning så att bokför- ingen gör det möjligt att överblicka verksamhetens gång och dess resultat och ställning(huvudbokföring). Hut-'udbokföringcn kan vara förenad med grund- bokföringen.
Konton över tillgångar och skulder. vilka i huvudbokföringen förs i sammandrag. skall ytterligare specificeras i sidoordnad redovisning i den mån det behövs för att ge tillfredsställaiide överblick och kontroll.
lluvudbokföringen skall hållas aktuell och avstämmas efter vad som med hänsyn till verksamhetens förhållanden överensstämmer med god redovis- ningssed.
8 &" Räkenskapsåret skall omfatta tolv månader. Annat räkenskapsår än kalenderår (brutet räkenskapsår) skall omfatta tiden den I maj - den 30 april. den I juli - den 30juni eller den I september - den 3l augusti.
När redovisningsskyldighet inträder eller räkenskapsåret läggs om. får räkenskapsåret avse kortare tid än tolv månader eller utsträckas att omfatta högst aderton månader. Avkortning av räkenskapsåret får också göras om redovisningsskyldigheten upphör.
Tillämpas brutet räkenskapsår. får omläggning av räkenskapsåret ske till kalenderår. [ annat fall får omläggning av räkenskapsåret ej ske med mindre tillstånd därtill ges av länsstyrelsen.
Den som är skyldig att föra räkenskaper i fråga om flera verksamheter av sådant slag som avses i denna lag eller som samtidigt med skyldighet att föra räkenskaper för sådan verksamhet är bokföringsskyldig för annan närings- verksamhet skall använda samma räkenskapsår för de olika verksamheterna. Föreligger synnerliga skäl, kan riksskatteverket medge undantag härifrån. För att få samma räkenskapsår för flera verksamheter får omläggning av räkenskapsår ske utan särskilt tillstånd.
.-frsboks/lll
9 Q' För varje räkenskapsår skall den löpande bokföringen avslutas med ett årsbokslut. Detta består av resultaträkning och balansräkning. Till dessa kan bilagor upprättas. Ärsbokslutet och därtill hörande bilagor skall avfattas på svenska i vanlig läsbar form. När redovisningsskyldigheten inträder eller när grunden för sådan skyl- dighet ändras. skall balansräkning också utan dröjsmål uppgöras.
Prop. 1978/79z44 ()
10 & Med anläggningstilIgång förstås tillgång. som är avsedd att stadigva- rande brukas eller innehas i verksamheten. Med omsättningstillgång förstås annan tillgång. Djur är att anse som omsättningstillgång.
Med en tillgångs anskaffningsvärde förstås. med nedan angivna undantag. utgiften för dess förvärv eller tillverkning och med återanskaffningsvärde motsvarande utgift om anskaffning skulle ske vid räkenskapsårets utgång (balansdagen).
Med anskaffningsvärde för djur förstås av riksskatteverket fastställt värde eller, om dylikt värde ej fastställts. allmänna saluvärdet. För driftbyggnad och. inventarier. som anskaffats före övergång till bokföringsmässig redovisning. förstås med anskaffningsvärde det ingångsvärde som fastställts vid över- gången till sådan redovisning. För tillgång. som efter övergången fön'ärvats på annat sätt än genom köp. byte eller därmed jämförligt fång. förstås med anskaffningsvärde det anskaffningsvärde favskrivningsunderlag) som enligt kommunalskattclagens (1928z370) regler beräknas vid förvärvet.
11 & Omsättningstillgång tages upp till högst anskaffningsvärdet. Djur. jordbruks- och skogsprodukter samt annat varulager får icke upptagas till lägre värde än som överensstämmer med de vid taxeringen gällande lägsta värdena.
Om varulager upptages till lägre värde än anskaffningsvärdet eller. i fråga om andra inköpta varor än djur. anskaffnings- eller återanskaffningsvärdet i förekommande fall med avdrag för inkurans. skall skillnaden upptagas som lagerreserv.
12 å Anläggningstillgång tages upp till högst anskaffningsvärdet. Fast egendom. som åsätts taxeringsvärde. får dock upptagas till detta värde även om taxeringsvärdet överstiger anskaffningsvärdet. l anskaffningsvärdet får inräknas utgifter för värdehöjande förbättringar av tillgången, vilka nedlagts under räkenskapsåret eller balanserats från tidigare räkenskapsår. Om anläggningstillgång upptages till högre värde än det. vartill den är uppförd i närmast föregående balansräkning med tillägg för utgifter för värdehöjande förbättring av tillgången under räkenskapsåret. skall anges med vilket belopp höjning skett.
13 & Fordran som är osäker, tages upp till belopp. varmed den beräknas inflyta. Värdelös fordran får ej tagas upp som tillgång.
14 & Resultaträkningen skall i sammandrag redovisa samtliga intäkter och kostnader i verksamheten under räkenskapsåret samt lämna en med hänsyn till verksamhetens förhållanden tillfredsställande redovisning för hur räken- skapsårets resultat uppkommit.
För resultaträkningen används med de avvikelser som betingas av verksamhetens art och omfattning nedan intagna schema. Kompletterande poster ges beteckningar som tydligt anger vad som ingår i posten. Annan
Prop. 1978/79:44 7
uppställningsform får användas om den uppfyller de krav som anges i första stycket.
Verksamhetens intäkter Försäljningssumnian växtprodukter djur och djurprodukter skogsprodukter Övriga intäkter — Verksamhetens kostnader Resultat töm avskrivningar
— Avskrivningar Resultat efter (ti-skrivningar
+ Finansiella intäkter Utdelning på aktier och andelar Ränteintäkter
— Finansiella kostnader Räntekostnader
Resultat (f/l('l'_/lI1(HISl('lla intäkter och kostnader
+ Extraordinära intäkter — Extraordinära kostnader Resultat före bolts/uIsdispositioner
i" Bokslutsdispositioner Förändringar i lagerreserv Förändringar i investeringsfonder Övriga bokslutsdismsitioner. var för sig Redovisat årsresultat
Vinster och förluster på avyttring av anläggningstillgångar samt avskriv— ningar och nedskrivningar på sådana tillgångar skall fördelas på samma sätt som motsvarande tillgångar i balansräkningen. Extraordinära intäkter och kostnader skall specificeras till sin art.
15 & Balansräkningen skall i sammandrag redovisa verksamhetens till- gångar och skulder samt eget kapital i verksamheten på balansdagen.
För balansräkningen används med de avvikelser som betingas av verk- samhetens art och omfattning nedan intagna schema eller annan uppställ- ningsform som ger en likvärdig överblick över verksamhetens ställning.
l schemat angivna poster skall upptagas var för sig. Kompletterande poster ges beteckningar som tydligt anger vad som ingår i posten. För varje sammandragen post i balansräkningen skall i specificerad bilaga upptagas de belopp som ingår i posten. om icke postens sammansättning klart framgår av bokföringen i övrigt.
Prop. 1978/79:44 &
A Tillgångar l Omsätiningstiflgångar
1. Kassa- och banktillgodohavanden 2. Aktier och andra andelar 3. (Ä)bfigationer och andra värdepapper 4. Växelfördringar 5. Kundfordringar b. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 7. Övriga fordringar 8. Lager av
Djur
Produkter och förnödenheter 9. Förskott till leverantörer
11. Skogskonto och liknande konton. var för sig 111 Anläggningstiflgångar
1. lnsatser i ekonomiska föreningar 2. Lösa inventarier
3. Markinventarier
4. Byggnadsinventarier
5. Driftbyggnader
6. Olika slag av markanläggningar 7. Övriga anläggningstillgångar B Skulder och eget kapital 1 Kortfristiga skulder l. Växelskulder 2. Leverantörsskulder 3. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 4. Övriga kortfristiga skulder 5. Förskott från kunder 11 Långfristiga skulder 1. Avsatt till pensioner 2. Andra långfristiga skulder 111 Obeskattade reserver 1 . Lagerreserv 2. investeringsfonder 3. Övriga Obeskattade reserver. var för sig 1V Eget kapital. med angivande av ingående belopp. insättningar eller uttag under räkenskapsåret. redovisat årsresultat samt utgående belopp
Prop. 1978/79z44 ()
Ovriga stlt't'tnntt'lset'
16 å Omdet behövs föratt ge en överblick över tillämpat bokföringssystem. skall beskrivning upprättas över bokföringens organisation och uppbyggnad. över använda hjälpmedel och deras funktion samt över bokföringens konton och deras användning (kontoplan).
Används automatisk databehandling i bokföringssystemet. skall beskriv- ning enligt första stycket kompletteras med system(lokumentation och behandlingshistorik i den mån det behövs för att man utan svårighet i efterhand skall kunna följa och kontrollera de enskilda posternas behandling och företagna bearbetningar inom systemet.
All beskrivning och dokumentation som avses i första och andra styckena är räkenskapsmaterial.
17 så Verifikationcr. bokföringsböckcr och annat räkenskapsmaterial kan utgöras av
1. material i vanlig läsbar form.
2. film eller annat material med registreringar i mikroskrif't som kan läsas med förstoringshjälpmedel.
3. hålkort. hålremsa. magnetband eller annat material med registreringar som genom omedelbar utskrift kan tagas fram i form som avses i 1 och 2.
Material som avses i första stycket 3 får ej användas för sammanfättningar av huvudbokföringen eller samtidigt för både verifikationer och grundbok- föring.
Material som avses i första stycket 2 och 3 får användas endast om det kan anses säkerställt. att registreringarna är varaktiga. att registrerade uppgifter är lätt åtkomliga samt att materialet bevaras på betryggande sätt.
18 Q' Allt räkenskapsmaterial skallbevarasiordnat skick inom landet under minst tio år från utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades. Vad nu sagts gäller också avtal och andra handlingar av särskild betydelse för att belysa verksamhetens ekonomiska förhållanden. Skyldighet att som räkenskapsmaterial bevara material enligt 17 ;" första stycket 3 upphör. om registrerade uppgifter på betryggande sätt förs över till vanlig läsbar form eller till film eller annat material med registreringar i mikroskrift som kan läsas med förstoringshjälpmedel. Om särskilda skäl föreligger. får länsstyrelsen för visst fall tillåta. att räkenskapsmaterial i vanlig läsbar form förstörs före utgången av den i första stycket angivna tiden. Materialet skall därvid under betryggande former mikrofilmas eller kopieras pä likvärdigt sätt. Kopiorna skall ordnas så att sökta uppgifter lätt kan återfinnas och läsas samt bevaras under den tid som återstår av den i första stycket angivna tiden.
19 å Mot myndighets beslut enligt denna lag förs talan hos regeringen genom besvär.
Prop. 1978/79:44 lf)
l. Denna lag träder i kraft den l januari 1980. länsstyrelsen får dock före nämnda dag pröva ansökan om tillstånd enligt 8 s* tredje stycket eller 18 & tredje stycket. savitt avser tid efter utgången av år l979. Vad nu sagts äger motsvarande tillämpning på medgivande enligt 8 & fjärde stycket.
2. Genom lagen upphävs _iordbruksbokföringslagen (1951z793). Före- kommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift. som ersatts genom bestämmelse i den nya lagen. tillämpas i stället den nya bestämmel- sen.
3. Den som är redi'ivisningsskyldig enligt den äldre lagen får för räken- Skapsår som börjat före den nya lagens ikraftträdande fullgöra sin skyldighet i enlighet med den äldre lagen.
4. Tillämpas räkenskapsår som avviker från 8,5 första stycket. skall det räkenskapsår som börjar löpa närmast efter lagens ikraftträdande avkortas eller förlängas så att därefter fi.")ljande räkenskapsår kommer att överens- stämma med föreskrifterna i nämnda paragraf.
Prop. uns/79:44
2. Förslag till
l l
Lag om ändring i hokföringslagen (1976:125)
l-lärigenom föreskrivs att l & bokföringslagen (19762125') skall ha nedan
angivna lydelse.
.--"v"m-'(1rrlnrlc= ltt/(*ls'r'
l
flirta/tigrar li'r/wlvc'
ei
Näringsidkare är bokföringsskyldig enligt denna lag. Detsamma gäller aktiebolag. handelsbolag och ekonomisk förening. även om bolaget eller föreningen ej utövar näringsverksamhet.
l'fns/tl/t/ person som driver [ordbruk (*I/cr skogsbruk" är ej på grtnn/ r/c'iruv bokföringsskyldig enligt denna lag. Hyr enskild person ut byggnad eller del av byggnad föreligger bok- föringsplikt på grund därav endast om verksamheten är att anse som hotell- eller pensionatrörelse eller omfattar mer än två lägenheter som regelmässigt uthyres och ej utgör del av egen bostad.
Du] som ('i/' ski lll/"g mr./fir inku/nsr (If" for:lhrt(It's/nsMuller/Fira räkenskn/a'r ('n/ig! jrir:llt/'t!ksl)uk/örings/(lgw1 (I Om,-(mn) är ej bokföringsskyldig/ör inkomsten enligt denna lag. Hyr enskild person. (liir/sho. stilla/sv eller iclw'lljiirr'ning ut byggnad eller del av byggnad föreligger bokföringsplikt på grund därav endast om verksam- heten är att anse som hotell- eller pensionatrörelse eller omfattar mer än två lägenheter som regelmässigt uthyres och ej utgör del av egen bostad.
Staten. kommun. landstingskommun. kommunalförbund. församling och kyrklig samfällighet är ej boklöringsskyldiga enligt denna lag.
Bestämmelsernai ll och l3—2l åå äger ej Iillänipning på enskild närings- id kare sum r/rit'r'r sin 1'( 'l'ksrnn/n'l llltI/l biträde ur flera än lt'tf ärsanslä/lr/a personer och i vars rörelse (It'll air/lga hrinmmiisär/ningssinnmun understi—
ger 2!!!) ()(/l) kronor.
Bestämmelsernai ll och l3—2l ä;" ht'höt't'l' ej lil/äni/ms av näringsidkare i vars i'urÅxUIII/n'f (It'll (irl/ga lim/runni— sr'i/rningssinmnnn nurntu/I fllll/('l'.$lfg'('l' ('ll gränsbelopp som motsvarar 3!) gånger (lt'l ('n/fel lagt-'n (196138!) mn all/niin liirst'ikring bestämt/t'! lins/w— hip/mr lär den sista månar/('n av rä/t't'riska/istirc't.
Denna lag träder i kraft den 1 januari l98t).
' Senaste lydelse l97bzfl9l.
Prop. 1978/79:44
3 Förslag till Lag om ändring i taxeringslagen (19562623)
Härigenom föreskrivs att 37% 1 mom. och Söä ] mom. taxeringslagen fl()56:623)' skall ha nedan angivna lydelse.
37å
Nuvarande lydelse
1 mom .3 Till ledning vid inkomsttaxering skola varje år utan anmaning uppgifterl kontroll u p p g i ft e r ) för nästföregående kalenderår avlämnas på sätt framgår av följande uppställning:
Uppgiftsskyldig Vem uppgiften skall avse
Vad uppgiften skall avse
3. Försäkringsanstalt och understödsförening.
Den som från anstalten eller föreningen uppburit beIOpp. ej understigande 200 kronor för hela året, på grund av försäkring av den art att skatteplikt för beloppet föreligger. dock att om livränta utgivits till följd av personskada upp- gift skall lämnas även om llvränlchvlopp som icke är av skattepliktig natur.
Utgivet belopp. llar till följd av personskada utgi- vits skattepliktigt en- gångsbelopp skall särskilt anmärkas om skatteplik- tigt engångsbelopp utgi- vits tidigare på grund av samma skada. Om så är fallet skall angivas belop- pets storlek och utbetal- ningsåret.
Föreslagen [vr/else
l m o m . Till ledning vid inkomsttaxering skola varje år utan anmaning uppgifterf k ont rof l u p p g i ft e r ) för nästföregående kalenderåravlämnas på sätt framgår av följande uppställning.
UPDgiftsskyldig Vem uppgiften skall avse
Vad uppgiften skall avse
3. Försäkringsanstalt och understödslörcning.
Den som från anstalten eller föreningen uppburit belopp. ej understigande 200 kronor för hela året. på grund av försäkring av den art att skatteplikt för beloppet föreligger. dock att om livränta utgivits till följd av personskada eller
Utgivet belopp. l-lar till följd av personskada utgi- vits skattepliktigt en- gångsbelopp skall särskilt anmärkas om skatteplik- tigt engångsbelopp utgi- vits tidigare på grund av samma skada. Om så är fallet skall angivas belop-
' Lagen omtryckt lU'llJU'). Senaste lydelse av lagens rubrik l*)74:773. 3 Senaste lydelse 1077z280_
_. 'v.)
Prop. 1978/79:44
uni t'rsr'il/nntu ”Igår! pri" pets storlek och utbetal- grnm/ nr Å'u/Iz'lt'lli' sink/ör- ningsåret. säkring. uppgift skall läm- nas även om belopp som icke är av skattepliktig natur ut'/] som för hela äre! äta"/'sI/jtgc'r 20/1 kronor.
Nnvurcnn/t' lyda/su I'Yirt's'lrllu'll lule/sc
56 b
] nia/71.3 För kontroll av att deklarations- och uppgiftsskyldighet enligt denna lag riktigt och fullständigt fullgjorts eller för att eljest bereda beskattningsmyndighet upplysning till ledning vid beslut om taxering eller eftertasering må myyringsrt'i'/"sinn äga rttm hos envar deklarations- eller uppgiftsskyldig. dock att sådan revision ej må äga rum hos myndighet eller annat organ. som avses i 46.5 första stycket.
Taxeringsrevision må jämväl verkställas hos den som bedriver förmed- lingsverksamhet eller annan verksamhet av sådan beskaffenhet. att uppgifter av betydelse för taxeringskontrollen kunna hämtas ur anteckningar eller andra handlingar. som föras vid verksamhetens bedrivande.
Vid taseringsrevision må granskning ske av räkenskaper och anteckningar med därtill hörande verifikationer ävensom av korrespondens. protokoll och andra handlingar rörande verksamheten.
Taxeringsrevision får verkställas för kontroll även av det löpande beskatt- ningsårets räkenskaper och handlingar.
Vid taxeringsrevision hos lmk/iir- Vid taxeringsrevision hos skatt- ingsp/ikrig skattskyldig må även skyldigsuniärlailif/iii'ingssltjv/(lig('n/ig! verkställas kassainventering och holy/fill!lys/(Igen ("!(176.'/35) (*I/('r skr/— granskningav varulager samt maski- (lig un I/iira ri'i/rt'nskn/n'r ('n/igt [url/- ner ochandra för stadigvarande bruk lll'lIAS/NJAlöl'llllg'hlllg'f'll (Hästvom må avsedda inventarier. även verkställas kassaiiwentering
och granskning av varulager samt maskiner och andra för stadigva- rande bruk avsedda inventarier.
Denna lag träderi kraft den 1 januari 1980. De nya bestämmelserna i 37 ä 1 mom. tillämpas första gången i fråga om kontrolluppgift till ledning för 1980 års taxering.
3 Senaste lydelse 19741773.
Prop. 1978/79:44 14
4 Förslag till Lag om ändring i förordningen (1955257) om inventering av varulager för inkontsttaseringen
llärigenom föreskrivs att rubriken till förordningen (195525?) om inven- tering av varulager för inkomsttaseringen samt 1 ;" förordningen skall ha nedan angivna lydelse.
Lag om inventering av varulager för inkomsttaxeringen
Nili'ul'rlllr/t' fl't/F/h't' ["If-*."U-f/Ufs'l'” [WIFI-W
l ;" Skattskyldig. som är plikt/g liira Skattskyldig. som är holy/öringa- linnt/c/shr'it'Irur. skall i inventariet för skylt/ig ('n/ig! lmk/iiringslugt'n varje i lagret ingående post av till- gångar. avscdda för omsättning eller förbrukning i rörelse. angiva an- skaffningsvärdet eller dagspriset å balansdagen (återanskaffningsvär- det); dock att skattskyldig som så önskar i stället må angiva utförsälj- ningspriset. under förutsättning att anskaffnings-eller återanskaffnings- värdet kan på godtagbart sätt framräknas med utgångspunkt från det sålunda angivna priset.
(IQ.-76.135). skall i varje i lagret ingående post av till- gångar. avsedda för omsättning eller förbrukning i rörelse. angiva an-
inventariet för
skaffningsvärdet eller dagspriset å balansdagen (återanskaffningsvär- det); dock att skattskyldig som så önskar i stället må angiva utförsälj- ningspriset. under förutsättning att anskaffnings-elleråteranskaffnings- värdet kan på godtagbart sätt fram- räknas med utgångspunkt från det sålunda angivna priset.
Tillämpar skattskyldig regelmässigt annan tillförlitlig värderingsmetod än i första stycket sägs. må den skattskyldige angiva värdena enligt nämnda metod. uttder fi'irutsättning att anskaffnings- eller återanskaffningsvärdet å inneliggande varulager kan på tillförlitligt sätt framräknas med utgångspunkt från de i inventariet angivna värdena.
(Se vidare anvisningarna.)
Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag. då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författnittgssamling.
Prop. [WS/79:44 l?
5 Förslag till Lag om ändring i kornttiuttalskatfelagen (1928370)
llärigenom föreskrivs i fråga om kornmunalskattelagen ”028137le (lr-ls att Nå samt punkt 6 av anvisningarna till 2.5 och punkt | av anvisningarna till 505 skall ha nedan angivna lydelse.
dels att till anvisningarna till 2] ;" skall fogas en ny punkt. 16. av nedan angivna lydelse.
:N'uvnrunt/t' fl'lft'lSU I-i'irrtv/ug't'll [ff/('N'
19 ä'
Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas it-lru: vad som vid bodelning eller eljest på grund av giftorätt tillfallit make eller vad som f't'irvärvats genom arv. testamente. fördel av oskift bo eller gåva".
vinst å icke yrkesmässig avyttring av lös egendom i andra fall än som avses i 35 ä 3 eller 4 mom.;
vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på häri riket utfärdade premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri eller vid vinstdragning på utländska premieobligationer. som uppgår till högst 100 kronor;
ersättning. som på grttnd av lörsäkringjämlikt lagen ( l%2:38l ) om allmän försäkring. lagen (l954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976380) om arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade. om icke ersättningen grundas på ft'jrvärvsinkomst av 4 500 kronor eller högre belopp för är eller utgör föräldrapenning. så ock sådan ersättning enligt annan lag eller särskild författning. som utgått annorledes än på grttnd av sjukförsäkring. som nyss sagts. till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänst- göring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen tl9771267) om krigsskadeersättning till sjömän om icke ersätt- ningen grundas på förvärvsinkomst av 4 500 kronor eller högre belopp för år. ävensom ersättning. vilken vid sjukdom eller olycksfall tillfallit någon på grund av annan försäkring. som icke tagits i samband med tjänst. dock att till skattepliktig inkomst räknas ersättning i form av pension eller i form av livränta i den mån livräntan är skattepliktig enligt 32 & 1 eller 2 mom.. så ock ersättning som utgår på grund av trafikförsäkring eller. med nedan angivet undantag. annan anst-arighetsförsäkring eller på grund av skadeståndsför- säkring och avser förlorad inkomst av skattepliktig natur;
ersättning på grund av an- ersättning på grttnd av an-
svarighetsförsäkring enligt grtinder som fastställts i kollektivavtal mel- lan arbetsmarknadens huvudorgani- sationer till den del ersättningen
1 Senaste lydelse aningar
svarighetsförsäkring enligt grttnder som fastställts i kollektivavtal mel- lan arbetsmarknadens huv udorgani-
sationer ('I/cr ('n/lg! urml son: trä/lars
Prop. 1978/79:44
Nut'arumlc fvt/else
utgår ttnder de första trettio dagarna av den tid den skadade är arbetsoför— mögen och beräknas så att ersätt- ningen uppgår för insjuknandedagen
lö
Föreslagen fi-"(lU/St'
mel/un [.a/llhrtlkiu'nus riks/iirhi/m/ och .liittyä/t'ringsrmslt'lll sant! gud/vänts
uv sla/uns jun/hr!!ksm'imml. i Init/o
jul/wi till den del ersättningen utgår
till högst 30 kronor och för övriga dagar till högst 6 kronor för dag:
under de första trettio dagärna av den tid den skadade är arbetsoför- mögen och beräknas så att ersätt- rtingen uppgår för insjuknandedagen till högst 30 kronor och för övriga dagar till högst () kronor för dag;
belopp. som till följd av försäkringsf'all eller återköp av försäkringen utgått på grund av kapitalförsäkring:
ersättning på grund av Skadeförsäkring. dock ej i den mån köpeskilling. som skulle hava influtit därest försäkrad egendom i stället försålts. varit att hänföra till intäkt av _iordbruksfastighet. av annan fastighet eller av rörelse eller i den mån ersättningen eljest motsvarar sådan skattepliktig intäkt eller motsvarar sådan avdragsgill omkostnad. vilken är att hänföra till någon av nämnda förvärvskällor:
vinstandel. återbäring eller premieåterbetalning. som utgått på grund av annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller olycks— f'allsförsäkring som tagits i samband med tjänst. samt vinstandel. som utgått på grund av skadeförsäkring. och premieåterbetalning på grund av skadeför- säkring. för vilken rätt till avdrag för premie icke förelegat:
ersättning jämlikt lagen (19561293) om ersättning åt smittbärare om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 4 500 kronor eller högre belopp för år:
periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt. i den mån givaren enligt 20 & eller punkt Sav anvisningarna till 46 ä' icke är berättigad till avdrag för utgivet belopp;
stipendier till studerande vid undervisningsanstalter eller eljest avsedda för mottagarens utbildning;
studiestöd enligt 2. 3 eller 4 kap. studiestödslagen (l973:349l. internatbi- drag. återbetalningspliktiga studiemedel och resekostnadsersättning enligt 6 och 7 kap. samma lag samt sådant särskilt bidrag vilket enligt av regeringen eller statlig myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda. och äger i följd härav den bidragsberättigade icke göra avdrag för kostnader som avsetts skola bestridas med bidrag av förevarande slag".
allmänt barnbidrag: lön eller annan gottgörelse. för vilken skall erläggas skatt enligt lagen (19581295) om sjömansskatt'.
kontantunderstöd. som utgives av arbetslöshetsnänmd med bidrag av statsmedel;
Prop. [978/79244 17
Nuvarande lydelse I'Yit't's/ttgvtt fule/.ru
handikappersättning enligt () kap. lagen om allmän försäkring. så ock hemsjukvårdsbidrag. som utgår av kommunala eller landstingskommunala medel till den vårdbehövande;
kommunalt bostadstillägg enligt lagen (19622392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension;
kommunalt bostadstillägg till handikappade;
bostadstillägg som avses i kungörelserna ( 1968:425) om statliga bostadstill- lägg till barnfamiljer och (1973:379) om statskommunala bostadstillägg;
sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från personalstiftelse ur medel. för vilka avdrag icke medgivits vid taxering. vid första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen;
gottgörelse som arbetsgivare uppburit från pensionsstiftelse. till den del stiftelsen ej ägt andra medel för att lämna gottgörelsen än sådana för vilka avdrag icke åtnjutits vid avsättning till stiftelsen;
kompensation av staten för bensinskatt på bensin som förbrukats vid yrkesmässig användning av motorsåg.
(Se vidare anvisningarna.)
Anvisningar till 21 &
lö. Förmån av./ri grttp/tlitj/ötzw'ik- ring. (tt'ta/sgrttp/ts/"ttk/r'irsiikrittg och tri'gg/tuts/ärsäkt'ittg vid arbetsskada ctt/ig! grunder som I/i'tsts/("i/lts i avtal "IUI/(HI Lutttbrttkarnas riksförbund (n'/t Ilörsäkrittgsunsla/r och som gor/- ki't'it/s (li' staletts/'ttrdbrttksnit'ntnd utgör inte skattepliktig intäkt (Ii'jO/"(fhl'lI/(S- jäst/glatt.
till 22 _S
63. Avdrag för värdeminskning av tillgång som avses i punkterna 3—5 åtnjutes endast av skattskyldig ägare av tillgången. om ej annat följer av andra och tredje styckena. llar arrendator eller annan nyttjanderättshavare haft kostnad för ny-. till— eller ombyggnad eller annan därmed jämförlig förbättring av fastighet. som han innehaft med nyttjanderätt. och blirjordägaren omedelbart ägare till vad som utförts. får nyttjanderättshavaren åtnjuta avdrag enligt avskrivningsplan med 10 procent av hela anskaffningskostnaden för täckdike och med 5 procent av hela anskaffningskostnadcn för annan tillgång än som avses i
3 Senaste lydelse 1072r741.
Prop. 1978/79z44 18
.thtvarant-le lydelse I'i'ireslagen lydelse
tredje stycket. Dessutom äger nyttjanderättshavaren rätt till avdrag enligt punkt 3 nionde stycket i enlighet med vad där föreskrives.
l-lar arrendator eller annan nyttjanderättshavare haft kostnad för anskaf- fande av tillgång. som enligt punkt 3 tredje stycket eller punkt 4 tredje stycket ej inräknas i anskaffningskostnad för byggnad eller markanläggning. eller av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier. som han innehar med nyttjanderätt. och blirjordägaren omedelbart ägare till vad som anskaf'fats. får nyttjanderättshavaren åtnjttta avdrag enligt bestämmelserna i punkt 5.
För det beskattningsår då nyttjan- derätten upphör får nyttjanderätts— havaren göra avdrag för den del av ans/ta/"litingskostnatlenför vilken ltatt icke tidigare ('llll/lllll avdrag.
llar tt_vl[iamlert'illsltava/'ett ('t'ltz'i/lit ersättning av [tilt/(040117!'It—).!" vad sattt t'tnskallt't/s, llt-"ll" nvtt/antlt'rt'it/s/ttttarett pd en gång giira avdrag för den del av (tnskall")tingskastnadt'n för vilken ltatt icke tidigare (lill/Illll avdrag. duek it'ke med högre halo/tl) ("in ersl'i/tningen. För det beskattningsår då nyttjande— rätten upphör får nyttjanderättsha- varen göra avdrag för vad som åter— Sill!" nat-skrivet av anska/litingskastna— den.
till 50 s
1.3 Den skattskyldiges skatteförrnåga bedömes med hänsyn. å ena sidan. till hans inkomst och förmögenhet samt. å andra sidan. till vad han kan anses hava behövt till nödigt underhåll för sig själv och för make och oförsörjda barn (avistensntinintunt). Såvida icke särskilda förhållanden till annat föran- leda. skall existensminimum bedömas med hänsyn till förhållandena under hela beskattningsåret. Särskilda förhållanden varom nyss sagts få anses föreligga t. ex. i det fall att en skattskyldig under året börjat i förvärvsarbete eller upphört med sådant arbete. i följd varav inkomsten utslagen på hela året understigit existensminimibeloppet; i sådana fall bör existensminimum bedömas med hänsyn till den tid inkomsten åtnjutits. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om bestämmande av existensminimum enligt de grunder som anges i det följande. Existensminimum i det särskilda fallet bestäms med ledning av normal- befopp för existensminimum. Normalbeloppen utgöra för ensamstående skattskyldig nittiofem (95) procent. för sammanlevande makar etthundra- sextiofem (165) procent och för varje barn fyrtio (40) procent av basbeloppet enligt lagenf 19621381 lom allmän försäkring för december månad året före det
3Senaste lydelse 1977:41.
Prop. 1978/79z44
Miit/rande fvt/else
19
föreslagen lydelse
kalenderår som föregår taxeringsåret. Normalbcloppen skola anses innefatta alla vanliga levnadskostnader utom bt')stadskostnad. som beräknas särskilt och lägges till normalbeloppen.
Normalbeloppen lör existensminimum äro i första hand avsedda för skattskyldiga. vilkas inkomst huvudsakligen härflutit av förvärvskällan
tjänst.
Vid bestämning av avdrag för nedsatt skatteförmåga vid existens- minimum skall såsom inkomst av tjänst upptagas den skattskyldiges bruttointäkter — inklusive de bi- inkomster den skattskyldige må hava åtnjufit - i förekommande fall minskade med sådana nödiga utgif- ter för inkomstens förvärvande. för vilka den skattskyldige vid taxering äger åtnjuta avdrag. t.ex. avgifter. som den skattskyldige erlagt för sådan pensionsförsäkring eller sjuk- eller olycksfallsförsäkring. som ta- gits i samband med tjänst. eller avgifter. som den skattskyldige i samband med tjänsten erlagt för egen eller efterlevandes pensioner- ing annorledes än genom försäkring. eller kostnader för resor till och från arbetet. Utgöres inkomsten av liv- ränta. varom i 32 55 2 mom. förmäles. skall livräntan inräknas i inkomsten- med oreducerat belopp. Även sådan livränta till följd av personskada som icke är av skattepliktig natur skall inräknas i inkomsten. Barnbidrag medräknas icke i inkomsten.
Vid bestämning av avdrag för nedsatt skatteförmåga vid existens- minimum skall såsom inkomst av tjänst upptagas den skattskyldiges bruttointäkter — inklusive de bi- inkomster den skattskyldige må hava åtnjutit — i förekommande fall minskade med sådana nödiga utgif- ter för inkomstens förvärvande. för vilka den skattskyldige vid taxering äger åtnjuta avdrag. t. ex. avgifter. som den skattskyldige erlagt för sådan pensionsförsäkring eller sjuk- eller olycksfallsförsäkring. som ta- gits i samband med tjänst. eller avgifter. som den skattskyldige i samband med tjänsten erlagt för egen eller efterlevandes pensioner- ing annorledes än genom försäkring. eller kostnader för resor till och från arbetet. Utgöres inkomsten av liv- ränta. varom i 32 ä 2 mom. förmäles. skall livräntan inräknas i inkomsten med oreducerat belopp. Även sådan livränta till följd av personskada som icke är av skattepliktig natur skall inräknas i inkomsten. l'id bestäm- ning (tv avdrag/ör nedsatt skatte/ör- ntägu vid existensntinintttnt skall hän- syn vidare tagas till om den skattskyl- (lige uppburit skatte/ri ersättning på kollektiv Barnbidrag medräknas icke i inkom- sten. grttnd av sittk/iirsa'kring.
Fråga om avdrag i andra fall för nedsatt skatteförmåga vid existensmi- nimum får bedömas med särskilt beaktande av att en riktig uppskattning
Prop. 1978/79z44 20
Nuvarande lydelse [öres/agan lydelse
verkställes av inkomstförhällandena. speciellt med hänsyn till den omfatt- ning. vari naturaförmåner må hava åtnjutits. och dessa f'i'irmåners värde.
Har den skattskyldige haft lägre levnadskostnader än normalt skall den skattskyldiges existensminimum anses hava i motsvarande mån understigit normalbeloppet. t. ex. om en ogift skattskyldig haft gemensamt hushåll med anhöriga eller andra eller om en skattskyldig åtnjutit särskild förmån i form av billiga livsll'jrnödenlteter eller andra liknande förmåner. I regel torde anledning överhuvud icke föreligga att bevilja avdrag för nedsatt skatteför- måga vid existensminimum åt s. k. hemmasöner eller hemmadöttrar. lcke heller må avdrag medgivas. om den skattskyldige ägt tillgångar; dock att härvid bortses från sedvanliga husgeråd. möbler och kläder. arbetsredskap. mindre bostadsfastighet av enklaste beskaffenhet osv. Å andra sidan må existensminimum beräknas hava överstigit normalbeloppet. om den skatt- skyldige haft utgifter för underhåll av make och barn. med vilka han icke levt tillsammans under beskattningsåret. Existensminimum för den skattskyl- dige måjämväl i annat fall bestämmas högre än normalbeloppet. om särskilda skäl därtill föranleda.
Har den skattskyldige under beskattningsåret enligt beslut av den lokala skattemyndigheten åtnjutit befrielse från eller nedsättning av den prelimi- nära skatten på grund av nedsatt skatteförmåga vid existensminimum. bör vid prövning av frågan om avdrag vid taxeringen för nedsatt skatteförmåga avvikelse icke ske från det av förstnämnda myndighet fastställda existens- minimibeloppet. såvida icke nya omständigheter framkommit; såsom exempel 51 dylika omständigheter må nämnas att den skattskyldige äger tillgångar. varom den lokala skattemyndigheten saknat kännedom. eller att den skattskyldiges ekonomiska ställning påtagligt förbättrats efter den lokala skattemyndighetens beslut.
Har den skattskyldige icke haft högre inkomst än det för honom beräknade existensminimibeloppet och har detta befunnits bero av förhållande. varom i 50% 2 mom. tredje stycket förmäles. bör avdrag för nedsatt skatteförmåga medgivas med så stort belopp. att den skattskyldige icke påföres beskatt- ningsbar inkomst. Har den skattskyldige rätt att åtnjuta skattereduktion enligt 2 & 4 eller 5 mom. uppbördslagen (19531272). skall avdrag för nedsatt skatteförmåga beräknas med beaktande härav.
Är inkomsten högre än nyss sagts men icke så stor. att inkomsten minskad med skatten därå uppgår till existensminimum. bör avdrag för nedsatt skatteförmåga beviljas med så stort belopp. att större skatt icke kommer att uttagas än att inkomsten. minskad med skatten. uppgår till beloppet av existensminimum.
Nedsatt arbetsförmåga skall anses föreligga jämväl i det fall att den skattskyldige på grund av arbetsskygghet eller missanpassning eller eljest av psykiska skäl har svårt att förvärva normal arbetsinkomst.
Prop. 1978/79z44 2l
Denna lag träderi kraft två veckorefter den dag. då lagen enligt uppgift på (len har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
]. De nya bestämmelserna i l9 & och punkt l6 av anvisningarna till Zl & tillämpas första gången vid 1979 års taxering.
2. De nya bestämmelserna i punkt 6 av anvisningarna till 22 åoch punkt 1 av anvisningarna till SOä tillämpas första gången vid l98fl års taxering.
3. De nya bestämmelserna i punkt 16 av anvisningarna till Zl % äger tillämpning även beträffande skattskylt'lig. som enligt lagen (19721742) om ikraftträdande av lagen (l972:74l) om ändring i kommunalskattelagen (19281370) alltjämt redovisar inkotnst av jordbruksfastighet enligt kontant— tnässiga grunder. Därvid skall punkten l ovan äga motsvarande tillämp- ning.
Prop. 1978/79244 77
6. Förslag till Lag om ändring i lagen (1951 :763) om beräkning av statlig inkomst- skatt för ackumulerad inkomst
llärigenom föreskrivs att 3? 2 mom. lagen (19511763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomstl skall ha nedan angivna lydelse.
,'Vttvarande [vile/se Föreslagen lydelse
3 s'
3 nia/11.3 ] fråga om inkomst av .itH'tl/ll'tt/t's/lellult('I skola lagens bestäm- melser gälla endast följande intäkter. nämligen:
l) intäkt genom ersättning för skada å växande skog på grund av brand eller annan därmed jämförlig av den skattskyldiges åtgörandcn oberoende anledning samt intäkt genom avyttring av skog och skogsprodukter. om avverkningen framtvingats av brand. stormfällning. torka. insektsskador eller dylikt eller av vattenuppdämning eller framdragande av kraftledning. allt under förutsättning att intäkten icke föranlett avdrag för insättning å Skogskonto;
2) intäkt i form av engångsersätt- ning vid upplåtelse eller upphörande av nyttjanderätt eller servitutsrätt och vid överlåtelse av nyttjande- rätt;
2) intäkt i form av engångsersätt- ning vid upplåtelse eller upphörande av nyttjanderätt eller servitutsrätt och vid överlåtelse av nyttjanderätt. intäkt iform av ersättning som utgår vid avräkning enligt 9 kap. J.? fjorda- balken santt intäkt_lörjordiigare avse- ende värde av./örbättring som nyttjan— deriitts/tavare bekostat:
3) intäkt. som uppkommit genom att egendom tagits i anspråk genom expropriation eller liknande förfarande eller eljest avyttrats under sådana förhållanden att dylik tvångsförsäljning måste anses vara för handen. under förutsättning att intäkten icke föranlett avdrag för insättning å Skogskonto eller för avsättning till särskilda investeringsfonder för förlorade inventarier och lagertillgångar'.
4) intäkt i form av skadestånd eller annan ersättning avseende inkomst- bortfall till följd av skador och intrång å fastigheten. som föranletts av industriell eller därmed jämförlig verksamhet;
5) intäkt vid avyttring av djur i samband med upphörande av djursköt- sel;
6) intäkt vid avyttring i samband med upphörande avjordbruksdrift av för stadigvarande bruk i jordbruksfastigheten avsedda maskiner eller andra
' Senaste lydelse av lagens rubrik 19741860. ZSenaste lydelse l9761346.
ru '.,4
Prop. 1978/79:44
Nuvarande [vile/se Föreslagen lydelse
inventarier. vilka icke vid beräkning av värdeminskningsavdrag äro att hänföra till byggnad. ävensom av varor och produkter i jordbruksfastigheten: samt
7) intäkt. som uppkommit därigenom att avsättning till särskilda investe- ringsfonder för förlorade inventarier och lagertillgångar återlörts till beskatt- ning under sådana förhållanden att. därest det återförda beloppet i stället utgjort köpeskilling förde förlorade tillgångarna. köpe5killingen enligt 5)eller 6) ovan skulle ansetts såsom ackumulerad inkomst. dock att ränta som tillägges det återförda beloppet icke skall anses utgöra sådan inkomst.
Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag. då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk förfallningssamling. och tillämpas första gången i fråga om 1978 års taxering.
Prop. 1978/ 79:44 24
7. Förslag till Lag om ändring i lagen (1973z323) om ikraftträdande av lagen (l973:322) om ändring i kommunalskattelagen (1928z37fl). m. m.
Härigenom föreskrivs att 2 & lagen (19731323) om ikraftträdande av lagen (197313221 om ändring i kommunalskattelagen (19281370). m. m. skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Ft'ires/agen lydelse
2 ä'
llar vid den taxering till kommunal inkomstskatt eller till statlig inkomst- skatt som skett år 1973 eller tidigare år skattskyldigs inkomst av rörelse beräknats på annat sätt än enligt bokföringsmässiga grunder.gäller 3 & denna lag.
inkomst av rörelse skall anses ha beräknats på annat sätt än enligt bokföringsmässiga grunder. i den mån hänsyn icke tagits till in-och utgående lager. fordringar eller skulder. och underlåtenheten i detta avseende kan antagas vara hänförlig till sedvänja inom näringsgren. särskild ovana vid bokföringsmässig redovisning eller annan liknande omständighet.
Har inkomsten av rörelse vid 11ar inkomsten av rörelse vid
taxering som skett e/ier är 19.73 men senast år 1978 beräknats på annat sätt än enligt bokföringsmässiga grunder och avser inkomsten ren- skötselrörelse. äger den som övergår till bokföringsmässig redovisning tillämpa bestämmelserna i 3 a ä'.
taxering som skett senast är 1978 beräknats på annat sätt än enligt bokföringsmässiga grttnder och av- ser inkomsten renskötselrörelse. äger den som övergår till bokförings- mässig redovisning tillämpa bestäm- melserna i 3 a &.
Skattskyldig. som vid övergången redan beräknar inkomst av renskötsel- rörelse enligt bokföringsmässiga grunder. skall upptaga ingående lager. fordringar och skulder med ledning av närmast föregående balansräkning.
Denna lag träderi kraft tre veckor efter den dag. då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
' Senaste lydelse l97(i:925.
PJ 'Jl
Prop. 1978/79z44
8. Förslag till Lag om ändring i lagen (l968:43fl) om mervärdeskatt
l-lärigenom föreskrivs att punkt 1 av anvisningarna till 2 5 lagen (1968z430l om mervärdeskatt' skall ha nedan angivna lydelse.
Nitvt'trande lydelse föreslagen lydelse
Anvisningar till 2 s
].2 Verksamhet anses som yrkesmässig när inkomsten därav utgör skatte- pliktig intäkt av jordbruksfastighet. av annan fastighet ellerav rörelse enligt kommunalskattelagen (l928:37(.ll. Som yrkesmässig verksamhet räknas även realisation av levande och döda inventarier i jordbruksfastighet. även om intäkten därav icke är skattepliktig enligt kommunalskattelagcn. Som yrkesmässig räknas även omsättning av produkter från eller uthyrning enligt 2 & fjärde stycket av fastighet som avses i 24 & 2 eller 3 mom. kommunal- skattelagcn och annan verksamhet i vilken varor eller tjänsteromsätts under rörelseliknande former.
Den som yrkesmässigt omsätter tjänst som avses i 10 & första stycket 2 eller 4 anses bedriva yrkesmässig byggnadsverksz-imhet. Sådan verksamhet omfattar även tjänst som den skattskyldige utför eller låter utföra på fastighet som för honom utgör lagertillgäng i förvärvskällan rörelse enligt kommunal- skattelagcn. Som lagertillgäng i byggnadsverksamhet skall dock enligt denna lag cj räknas fastighet som avses i 2435 2 mom. kommunalskattelagcn och som av den skattskyldige stadigvarande brukas som bostad eller för fritidsändamål,
försäljning av inventarier. material. avfallsprodukter eller liknande varor i verksamhet som icke medför skattskyldighet anses ej som yrkesmässig. Som yrkesmässig anses dock lörsäkringsföretags omsättning av vara som överta- gits i samband med skadereglering. finansieringsföretags omsättning av vara som enligt köpeavtal återtagits av företaget. Som yrkesmässig anses alltid omsättning av vara som vid förvärvet eller införseln har varit undantagen från skatteplikt enligt 8 &" l.Tillhandahållande av kost åt personal anses som yrkesmässig verksamhet endast när det sker i serveringsrörelse.
Utgivning av program eller katalog för verksamhet som ej medför skattskyldighet anses icke som yrkesmässig.
Utländsk företagare anses bedriva yrkesmässig verksamhet här i landet även när han omsätter varor som han lagt i lager eller förvärvat inom eller infört till landet för leverans efter montering. installation eller annan tjänst eller inom landet tillhandahåller byggnadsentreprenad eller annan tjänst.
Föreligger skattskyldighet för utländsk företagare. som icke är bosatt eller
' Lagen omtryckt 196937. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974z885. 3 lydelse enligt prop, 1978/79133.
Prop. 1978/79:44 26
..-' tvarant (" l'( e se ' "rts age! vc (' se Nt llll fo>l tlll
icke stadigvarande vistas här i landet eller. om fråga är om juridisk person. icke har fast driftställe här i landet. skall företagaren företrädas av en av länsstyrelsen godkänd representant. Sådan representant skall enligt fullmakt av den utländske företagaren som ombud för företagaren svara för redovis- ningen av skatt för den verksamhet som skattskyldigheten omfattar och i övrigt fi.”)reträda den utländske företagaren i frågor som gäller skatt enligt denna lag. Länsstyrelsen kan kräva. att säkerhet skall ställas för skattens betalning. Underlag för kontroll av skatteredtjwisningen skall finnas tillgäng- ligt hos representanten.
Verksamhet som staten eller kommun bedriver för att uteslutande tillgodose eget behov räknas som yrkesmässig endast när den drives i bolagsform eller liknande. Detta gäller även vid ekonomiskt samgående mellan staten och kommun eller mellan kommuner för verksamhet som avser visst gemensamt ändamål. Med kommun förstås även landstingskom- mun.
Bedriver staten. kommun eller kommuner var för sig eller gemensamt verksamhet som icke uteslutande tillgodoser egna behov. räknas verksam- heten. när den ej drives i bolagsform eller liknande. som yrkesmässig till den del den avser annat än egna behov. Som yrkesmässig verksamhet anses alltid statens järnvägars befordran av varor. postverkets befordran av varor i diligensrörelsen samt postverkets befordran av postpaket och gruppkors- band. Som yrkesmässig verksamhet anses vidare alltid kommuns omsättning av vara som avses 1 Sätt. transport i samband med renhållning eller omhändertagande och förstöring av vara.
Om särskilda skäl föreligger kan regeringen förordna att statlig verksam— het. som avser eget behov och som ej enligt sjunde eller åttonde stycket är att anse som yrkesmässig. tills vidare skall anses utgöra yrkesmässig verksam- het.
l-'t-'t'ksant/tel Som medlem i same/u" itt/ör enligt rt'nnärings/agen (] 9.7) ut.? 7) församehyns räkning anses ei st)/n yrkesmässig.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979. De nya bestämmelserna tillämpas på tillhandahållande som sker efter ikraftträdandet.
Prop. l978/79:44 27
Utdrag
BUDGETDEPA RTl-IM E NTL—"f PROTOKOLL vid regeringssamntanträde lO7R-l 1—le
Närvarande: statsministern Ullsten. ordförande. och statsråden Sven Romanus. Mundebo. Wikström. Friggebo. Wirten. Huss, Rodhe. Wahlberg. llansson. Enlund. Lindahl. Winther. De Geer. Blix. Cars. Gabriel Romanus. Tham. Bondestam
Föredragande: statsrådet Mundebo
Proposition med förslag till en ny jordbruksbokföringslag. m. m.
1 Inledning
Redovisningsskyldigheten inom jordbruks- och skogsnäringarna är reglerad ijordbruksbokföringslagen( l051:793). Lagen hör närmast hemma på skatteområdet vilket dock inte hindrar att den i allt väsentligt bygger på vad som tidigare gällde för handelsbokföringen enligt 1929 års bokföringslag (19291l l7). År l976 ersattes sistnämnda lag med en ny bokföringslag (19761125). Den nya lagen skall i princip tillämpas av alla näringsidkare. De näringsidkare som är skyldiga att föra räkenskaper enligt jordbruksbokför- ingslagen omfattas dock inte av den nya bokföringslagen.
Mot bakgrund av den utveckling som har skett på redovisningsomradet och behovet av att anpassa jordbruksbokföringslagen till dagens redovis- ningskrav tillsattes i början av år l977 utredningen (B 1977103) om bokföringen inom jordbruket.'
Utredningen avlämnade i december 1977 betänkandet (Ds B l977:8) En ny jordbruksbokföringslag. Förutom ett förslag till en nyjordbruksbokf'öringslag innehåller betänkandet förslag till vissa ändringar av taxeringslagens (l956:623). TL. bestämmelser om skyldighet att avlämna kontrolluppgifter. Betänkandet — som också innehåller en redogörelse för gällande rätt för beskattning av jordbruksfastighet — bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga I.
lif'ter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av bokföringsnämn- den. riksskatteverket (RSV). lantbruksstyrelsen. skogsstyrelsen. hovrätten över Skåne och Blekinge. kammarrätterna i Stockholm och Jönköping.
|Utredningsman regeringsrådet Sture Lundell.
Prop. l978/79z44 ZR
länsstyrelserna i Stockholms. Östergötlands. Malmöhus. Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands län. ntervärdeskatteutredningen (Fi 197105). Föreningen auktoriserade revisorer. Föreningen Sveriges taxeringsrevisorer. Kooperativa förbundet (KF). Landsorganisationen i Sverige (LO). Lantbru- karnas riksförbund (LRF). Svenska revisorsamfundet. Sveriges advokatsam- fund. Sveriges fastighetsägarcförbund. Sveriges jordägareförbund. Tas— eringsnämndsordförandenas riksförbund (TOR ). Tjänstemännens centralor— ganisation (TCO) samt Vänerskog ek. för.
Yttranden över betänkandet har dessutom inkommit frän länsstyrelserna i Kalmar. Hallands. Skaraborgs. Värmlands och Örebro län. delegationen för företagens uppgiftslämnande (DEFU) samt från Sveriges löreningsbankers förbund.
LRl". Sveriges föreningshankers lörbund och Sveriges jordägareförbund har hänvisat till yttrande av Lantbrukarnas skattedelegation.
En sammanställning av remissyttrandena över förslaget till en ny jord- bruksbokföringslag bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga _”.
Jag avser att i detta lagstiftningsärende ta upp utredningens förslag till en ny jordbruksbokföringslag. Utredningen har också föreslagit vissa ändringar av bestämmelserna om skyldighet att titan anmaning avlämna kontrollupp- gifter enligt 37 & TL. Utredningen har bl. a. föreslagit att den nuvarande uppgiftsplikten för uppköpare av olika jordbruksprodukter skall avskaffas. Jag har erfarit att frågor om skyldigheten att lämna kontrolluppgifter när det gällerjordbruks- och skogsprodukter kommer att behandlas inom ramen för det s. k. RSI-projektet. dvs. det förberedelsearbete för reförmeringen av taseringsorganisationen i första instans som bedrivs gemensamt av RSV och statskontoret. Enligt min mening bör ställningstagandet på denna punkt anst-å i avvaktan på resultatet av detta arbete inom RS-projektet. Utred- ningens förslag i denna del har därför lämnats utanför den följande framställningen.
Den l juli l978 infördes genom avtal ett särskilt socialt lörsäkringsskydd för lantbrukare. Detta försäkringsskydd omfattar tre delar. nämligen arbets- skadeförsäk ring. grupplivlörsäkring och gruppsjuk försäk ring. Det förutsattes i samband med att detta försäkringssystem infördes att de skatterättsliga frägorna skulle lösas senare och att det därvid skulle vara naturligt att anknyta till de beskattningsregler som gäller för motsvarande försäkringar på arbetsmarknaden (se prop. 1977/78:154 s. 70). Eftersom dessa nya försäk- ringsf'ormer redan har börjat tillämpas är det angeläget att de skattemässiga frågorna blir lösta så snart som möjligt. Jag kommer i det följande att lämna förslag till en sådan skattemässig reglering.
Jag kommer vidare att ta upp ett par frågor som gäller bcskattningsreglerna vid arrendeförhällanden. Riksdagen har. med anledning av en motion i saken. begärt att regeringen skall lägga fram förslag om vidgade möjligheter att fä tillämpa reglerna om särskild skatteberäkning för ackumulerad inkomst. Enligt den är Ni?. införda jordabalken skall det ske en ekonomisk
Prop. 1978/79z44 39
uppgörelse mellan jordägare och arrendator. inte bara. som tidigare var fallet. ttär arrendeförhållande upphör utan ocksä i samband med att arrendeavtal förlängs. F. n. får särskild skatteberäkning inte ske för ersättningar som utgår i samband med förlängning av arrendeavtal. Jag kommer i det följande att föreslå att reglerna om särskild skatteberäkning anpassas till de civilrättsliga bestämmelserna. Samtidigt löreslårjag en viss komplettering at- reglerna för inkomstbeskattningcn av en arrendator som under arrendetiden uppbär ersättning från jordägaren.
Svenska Samernas Riksförbund (SSR) har i en skrivelse till regeringen begärt vissa lagändringarsom har samband nted den reform av beskattningen av rennäringen som genomfördes år 1976. Jag komnteratt behandla ett par av de frågor som SSR har aktualiserat. Den ena frågan gäller beräkningen av ingångsvärdct lör stamdjur i samband med övergång till bokföringsntässig redovisning. Den andra frågan gäller uttag av mervärdeskatt på vissa ersättningar till medlem i sameby.
2 Bokföringen inom jordbruket
2.1. Inledning
Inkomst av jordbruk med binäringar och av skogsbruk hänförs vid inkomstbeskattningen till inkomstslaget _jordbruksfastighct. En grundläg- gande regel vid denna beskattning äratt inkomsten skall beräknas separat för varje förvärvskälla. 1 inkomstslaget _jordbruksfastighet behandlas varje fastighet. lltstigltetsdel eller komplex av fastigheter som i ägarens eller brukarens hand är att anse som en förvaltningsenhet som en förvärvs- källa.
Tidigare skttlle inkomst av jordbruksfastighet redovisas enligt den s. k. kontantprincipen. Denna redovisningsprincip innebär i huvudsak att kontanta inkomster och naturaförmäner ttnder ett beskattningsår tas tipp som brttttointäkt och att avdrag får göras för sådana kostnader som har betalats under beskattningsåret.
År 1951 tillkom regler som gjorde det möjligt att redovisa inkomst av jordbruksfastighet enligt bokföringsmässiga grunder. Vid denna redovis- ningsmctod beaktas inte bara kontanta inkomster och utgifter utan även s. k. balansposter. dvs. varufort'lringar. varuskulder och lager vid beskattnings- årets början och vid dess slut. Avdrag lör kostnader för byggnader och inventarier medges här i form av värdeminskningsavdrag.
En förutsättning för att inkomsten vid taxeringen skulle beräknas enligt bokföringsmässiga grunder var att jordbrukaren följde föreskrifterna i den samtidigt tillkomna förordningen ( 195 l :7t)3)om skyldighet för vissa idkare av jordbruk eller skogsbruk att föra räkenskaper som underlag för taxering - rubriken senare ändrad till "_jordbruksbokföringslagen".
Redovisningsskyldigheten enligt _iordbruksbokföringslagen är i allt väsent-
Prop. 1978/79z44 30
ligt reglerad på samma sätt som tidigare gällde för handelsbokföringen enligt 1929 års boklöringslag. En viktig skillnad är emellertid att denna redovis— ningsskyldighet inte medför de civilrättsliga verkningar som följer av redovisningsskyldighet enligt allmän bokföringslag.
År 1972 beslöts om en genomgripande reform av jordbruksbeskattningen (prop. l972:l2(l. Sklf 197267. rskr 19721343. SFS l972:741—747). Reformen innebar att det skulle ske en obligatorisk övergång från kontantmässig till bokföringsmässig inkomstredovisning. Denna obligatoriska övergång till bokföringsmässig redovisning har skett i etapper och det nya systemet skall tillämpas av samtligajordbrukare senast fr. o. m. 1980 års taxering. 1972 års reform av _jordbruksbeskattningen innebar betydelsefulla ändringar i det materiella regelsystemet och en anpassning till de principer (ör bokförings- mässig redovisning som gäller för inkomstslaget rörelse. Det bör nämnas att jordbruksbokföringslagen endast i mycket begränsad omfattning berördes av 1972 års reform. Regelsystemet i jordbruksbokföringslagen bygger alltså fortfarande i allt väsentligt på vad som gällde tidigare enligt 1929 års bokföringslag.
1929 års bokföringslag har efter ett omfattande utredningsarbete ersatts av en helt ny bokföringslag (prop. 19751104. LU 1975/76:15. rskr 1975/76:205. SFS 19761125) som trädde i kraft den 1 januari 1977. Genom den nya bokföringslagen har det skapats ett modernt och grundläggande system för all redovisning. Lagen skall i princip tillämpas av alla näringsidkare. Ett uttryckligt undantag gäller emellertid bl. a. för enskild person som driver jordbruk eller skogsbruk. dvs. för sådana näringsidkare som omfattas av _jordbruksbokföringslagen. Vid utformningen av reglerna i den nya bokför- ingslagen har man lagt stor vikt vid att försöka tillgodose olika skattemässiga aspekter. Detta är särskilt tydligt i fråga om de regler som gäller för verifikationshanteringcn och årsbokslutet.
lnom jordbruks- och skogsnäringarna har tttvecklingen på redovisnings- området i allt väsentligt följt det mönster som gäller för näringslivet i övrigt. Jordbrttksbokföringslagen har emellertid inte anpassats till denna utveckling. Som jag nyss har antytt bygger denna lag fortfarande i stora delar på vad som tidigare gällde för handelsbokföringen enligt 1929 års bokföringslag. Regel- systemet ijordbruksboklöringslagen är med andra ord föråldrat. vilket är till nackdel både för det allmänna och för jordbrukarna själva. Det bör också observeras att de nuvarande reglerna medför att själva bokföringsarbetet i vissa avseenden blir onödigt betungande.
Det var mot bakgrund av den nu beskrivna utvecklingen som den nyss nämnda utredningen tillkallades. 1 betänkandet föreslås att den nu gällande _jordbruksboktöringslagen från år 1951 skall ersättas av en helt ny _jordbruks- bokföringslag. Lagförslaget är utformat så att det i första hand tillgodoser de krav som från taxeringsmässiga utgångspunkter kan ställas på ett redovis- ningssystem inom jord- och skogsbruksnäringarna.Denna utgångspunkt har emellertid inte hindrat utredningen från att i betydande utsträckning knyta
Prop. l978/79:44 31
an till vad som gäller enligt den nya bokföringslagen.
Utredningens förslag har remissbehandlats. Bland remissinstanserna råder det enighet om att den nuvarande regleringen av redovisningsskyldigheten inom _jord— och skogsbruksnäringarna är i stort behov av en modernisering. När det sedan gäller den teknik som man bör begagnasig at föratt få till stånd en sådan modernisering går uppfattningarna isär.
Jag delar utredningens och remissinstansernas uppfattning att den ntiva- rande jordbruksbokföringslagen är löråldrad och anser att den så snart som möjligt bör ersättas med ett nytt system. 1 det följande kommer jag att redogöra för ntin syn på hur denna reform bör genomföras.
2.2 Behovet av en särskild jortlbrtikshokföringslag
Utredningens förslag innebär att redot isningsplikten förenskildajordbru- kare skall regleras i en särskild lörfattning och att rättsverkningarna av denna redovisningsplikt skall begränsas till beskattningsområdet. I dessa avseenden innebär utredningens förslag alltså ingen ändring i förhållande till vad som nu gäller.
Vid remissbehandlingen har det från flera håll riktats kritik mot denna uppläggning. Man har i stället förordat att jordbrukarna förs in i den nya bokföringslagens regelsystem. En sådan ordning har ansetts naturlig av flera skäl. Flera remissinstanser har pekat på att den nya bokföringslagen är så allmänt avfattad att den utan större ändringar bör kunna tillämpas även inom jordbruks- och skogsnäringarna. De som företräder denna ttppfattning hänvisar också till att utvecklingen på redovisningsområdet inom dessa näringsgrenar har följt samma utveckling som inom näringslivet i övrigt. Det anses därför inte finnas skäl att ha två mer eller mindre parallella regelsystem som anger hur redovisningsskyldigheten skall fullgöras. Andra remissin- stanser har godtagit förslaget att redovisningsskyldigheten för de enskilda jordbrukarna skall regleras i en särskild lag. Som stöd för denna uppfattning har bl. a. åberopats att denna redovisningsskyldighet bör ha en snävare innebörd än vad som gäller för andra näringsidkare — man har ansett att rättsverkningarna bör vara begränsade till skatteområdet.
För egen del vill jag anföra följande. En utgångspunkt för utredningens arbete har varit att inom de ramar för tillämpningsområdet som anges i den nu gällande_jordbruksbokföringslagen skapa ett modernt och ändamålsenligt redovisningssystem för de enskilda jordbrukarna. Utredningen har från denna utgångspunkt utformat ett regelsystem i vilket man i första hand har försökt att tillgodose de taseringsmässiga aspekterna. Med hänsyn bl. a. till de speciella driftsförhållandena inom jord- och skogsbruksnäringarna och till den omständigheten att borgenärsintresset här inte gör sig gällande på samma sätt som inom andra näringsgrenar anserjag det vara naturligt med en sådan tippläggning. Min uppfattning är alltså att man när det gäller tillämpnings- området och rättsverkningarna av redovisningsreglerna i princip inte bör
Prop. l978/79:44 32
frångå den ordning som har gällt alltsedan den nuvarande _jordbruksbokför- ingslagen infördes år 1951. Utgångspunkten bör alltså vara att det i första haitd är de taxeringsmässiga aspekterna som skall tillgodoses.
Redan det förhi'tllandet att syftet med den nu aktuella regleringen inte är detsamma som för den allmänna boklöringslagstiltningen talar enligt min mening för att man bör bibehålla en särskild jordbrttksbokföringslag. Därtill kommer att även praktiska skäl talar för en sådan lösning. Även om det i stor utsträckning går att samordna bestämmelserna med vad som gäller enligt den nya bokföringslagen finns det nämligen ett behov av att reglera åtskilliga frågor på jordbrukssidan enligt ett särskilt mönster. Med den teknik som har använts vid utformningen av den nya bokföringslagen skttlle det bli mycket tyngande att i denna införa specialregler för en begränsad grupp näringsid— kare. Jag vill tillägga att det inte från något håll har gjorts gällande att det från taxeringssynpunkt skulle innebära några nackdelar att ha bestämmelserna samlade i en särskild författning.
Mot bakgrund av vad jag nu har anfört har inom budgetdepartcmentet upprättats ett förslag till ny _jordbruksbokföringslag.
De regler som har tagits upp i departementsförslaget överensstämmer i stor utsträckning med vad utredningen har föreslagit. De ändringar som föreslåsi förhållande till utredningsRirslaget är främst föranledda av påpekanden under remissbehandlingen. Min kommentar till bestämmelserna kan därför göras relativt kortfattad. 1 övrigt får jag hänvisa till betänkandet.
2.3. Förslaget till en ny jordbruksbokföringslag
Innan jag behandlar förslaget i detalj vill jag först ta upp en fråga av övergripande natur.
Den fråga det gäller är sambandet mellan jordbruksbokföringslagen och den nya bokföringslagen. Utredningens uppfattning är att det inte bör möta något hinder för en näringsidkare som är bokföringsskyldig enligt den nya bokföringslagen för en viss verksamhet att tillämpa den lagens bestämmelser även för inkomst av jordbruksfastighet. Denna uppfattning kan ses mot bakgrund av att den nya bokföringslagens regler i vissa avseenden är mer långtgående. än vad som föreslås i_jordbruksbokföringslagen. — För egen del anser jag det inte vara lämpligt med en sådan valfrihet. Inte minst från taseringsmässiga utgångspunkter är det nämligen angeläget att den skatt- skyldige för sin jordbruksverksamhet tillämpar ett och samma redovisnings- system och samma värderingsregler för tillgångarna i årsbokslutet. En sådan ordning gör det dessutom lättare att jämföra resultatet mellan olika beskattningsär och skapar större stadga i själva bokföringsarbetet.
Lagen har liksom i utredningens förslag fått rubriken "_jordbruksbokför- ingslag". Från remisshåll har påpekats att denna rubrik är missvisande eftersom lagen närmast faller in under skatteområdet och därför har en mer begränsad räckvidd än en allmän bokföringslag. Även om det kan finnas visst
Prop. 1978/79:44 33
fog fören sådan kritik anserjag det inte lämpligt att ändra den beteckning som har använts allt sedan 1972 års reform av jordbrttksbeskattningen. Även den n_va lagen bör alltså få rubriken "jordbruksbokföringslag".
De två första paragraferna i lagförslaget bör — i likhet med vad som gäller enligt den n_va bokföringslagen — föregås av rubriken "Inledande bestämmel-
50 l'
Paragrafen innehåller bestämmelser som anger vilken personkrets som omfattas av skyldigheten att föra räkenskaper, syftet med och verkningarna av lagregleringen samt en avgränsningsregel för skyldigheten att upprätta årsbokslut.
Enligtji'irs/a sng-km gäller skyldigheten att föra räkenskaper enligt _jord— bruksbokföringslagen för enskild person och dödsbo som äger eller brukar jordbruksfastighet. Denna bestämning av personkretsen skiljer sig på ett par punkter från vad utredningen har föreslagit.
Vid remissbehandlingen har det från ett par håll påpekats att även den som arrenderar ut en jordbruksfastighet bör omfattas av jordbruksbokföringsla- gen. Med hänsyn till att de arrendeavgifter som ägaren av fastigheten i ett sådant fall uppbär skall beskattas under inkomstslaget jordbruksfastighet är det enligt min mening naturligt att jordbruksbokföringslagen skall omfatta även sådana arrendefall. Av lagtexten bör därför framgå att lagen skall tillämpas av enskild person som äger eller brukar en jordbruksfastighet. I anslutning till detta förtyt'lligande vill jag tillägga att när det gäller att allmänt bestämma gränserna förjordbruksbt.)kföringslagens tillämpningsomräde bör ledning kunna hämtas från det skatterättsliga inkomstbegreppet. lin gräns- dragning f'rån denna utgångspunkt innebär att jordbruksbokföringslagens bestämmelser Skall tillämpas för all sådan verksamhet i vilken intäkterna skall beskattas Som inkomst av jordbruksfastighet.
linligt en uttrycklig bestämmelse i den nya bokföringslagen gäller denna ej för "enskild person som driv-'erjordbruk eller skogsbruk". Utredningen har påpekat att detta uttryckssätt får anses omfatta även dödsbo efter person som drivit jordbruk eller skogsbruk och att begreppet enskild person i utred- ningens lagförslag har samma innebörd som i den nya bokföringslagen.
Frågan om hur dödsbon skall behandlas har berörts även vid remissbe- handlingen. Det har bl. a. påpekats att om dödsbon skall omfattas av bestämmelserna måste detta komma till direkt uttryck i lagtexten. Med den utformning som lagtexten har fått i utredningens lagförslag och även i den n_va bokfi:")ringslagen har det nämligen ansetts vara oklart vad som gäller. Ett förtydligande på denna punkt har ansetts nödvändigt också av den anled- ningen att vissas k. äldre dödsbon vid beskattningen skall följade regler som gäller för handelsbolag. Det bör tilläggas att det vid remissbehandlingen har rått delade meningar om vilket av de två regelsystemen som dessa äldre
Prop. l978/79:44
dödsbon skall följa.
För egen del vill jag i denna fråga anföra följande. Jag delar utredningens uppfattning att det i den nya bokföringslagen gjorda undantaget för enskild person som driver jordbruk eller skogsbruk bör anses innefatta även ett dödsbo efter sådan person. Då emellertid varken lagtext eller förarbeten till den nya bokföringslagen gerett direkt stöd fören sådan tolkning bördet ske ett förtydligande på denna punkt.
När det blir aktuellt för ett dödsbo att redovisa inkomst från jordbruksfas' tighet torde det så gott som undantagslöst vara fråga om fall där den avlidne har ägt eller brukat fastigheten. Det torde vara utomonlentligt sällsynt att ett dödsbo som inte tidigare drivit jordbruk eller skogsbruk får tillstånd att förvärva en jordbruksf'astighet eller nytillträder ett jordbruksarrende. Enligt min mening föreliggerdet dock inte sakliga skäl för att vid bestämmandet av jordbruksbokföringslagens tillämpningst'imråde göra åtskillnad mellan det ena eller det andra slaget av dödsbon.
Jag föreslar därför att man i det inledande stycket i l _äjordbruksbokför- ingsfagen slår fast att också dödsbo som äger eller brukar en jordbruksfas- tighet är skyldigt att föra räkenskaper för sin inkomst från fastigheten. Denna avgränsning innebär att även s. k. äldre dödsbon — dvs. sådana oskiftade dödsbon som vid beskattningen skall behandlas enligt de bestämmelser som gäller för handelsbolag — kommer att falla in under jordbruksbokföringsla- gens tillämpningsområde. Jag anser detta vara en lämplig ordning. I annat fall skulle ett dödsbo kunna bli tvunget att byta regelsystem trots att verksam- heten utåt sett bedrivs i oförändrade former. Detta skulle vara till nackdel inte bara för dödsboet utan även från taxeringssynpunkt.
.lag vill i detta sammanhang göra ytterligare ett förtydligande. Det har vid remissbehandlingen påpekats att det inte är ovanligt att makar som äger en jordbruksfastighet gemensamt bedriver verksamheten i form av ett enkelt bolag. l—Äftersom uttrycket "enskild person" rent språkligt inte täcker sådana fall har det ansetts kunna uppstå tveksamhet om vilket regelsystem som skall tillämpas. Det är enligt min mening uppenbart att jordbruksbokföringslagen skall omfatta även det fallet att verksamheten bedrivs gemensamt av två makar. Jag anser det sakna betydelse i sammanhanget om verksamheten därvid måhända kan anses ha drivits i "enkelt bolag". — Jag vill med anledning av ett påpekande vid ren'tissbehandlingen tillägga att det naturligt- vis inte möter något hinder mot att ha en gemensam redovisning när verkamheten bedrivs av flera personer tillsammans.
Mot bakgrund av vad jag nu haranfört har i departementsförslaget utsagts att skyldigheten att föra räkenskaper gäller för enskild person. som äger eller brukar en jordbruksfastighet. samt för dödsbo som äger eller brukar sådan fastighet. Denna beskrivning ax den personkrets som skall omfattas av jordbruksbokföringslagcn (.iverensstämmer alltså inte helt med den nu gällande lydelsen av motsvarande undantagsbestämmefsei ] åandra stycket första meningen i den n_va bokföringslagen. För att uppnå samstämmighet
(J!
Prop. 1978/79z44 3
mellan de båda lagarna bör sistnämnda regel ändras. Förslag om en sådan följdändring har utarbetats efter samråd med chefen för_iustiticdepartemen- tet.
l detta sammanhang aktualiseras fragan om ett förtydligande bör ske också av undantagsbcstämmelsen i l ; andra stycket andra meningen i den nya bokföringslagen. Jag erinrar om att jag denna dag lägger fram förslag om inkomstbetäkning enligt bokföringsmässiga grunder i inkomstslaget annan fastighet nt. m. [prop. WTS/70:42). l'leträflande uthyrning av fastighet gäller enligt nyssnämnda undantagsbestämmelse att enskild person som hyr ut byggnad eller del av byggnad är bokfi'jringsskyldig för verksamheten. om uthyrningen är att anse sotn hotell- eller pensionatrörelse eller omfattar mer än två lägenheter som regelmässigt hyrs ut och inte utgör del av egen bostad. Även på denna punkt är det alltså oklart om undantagsregeln är tillämplig också på dödsbo efter person som har omfattats av regeln.
.le förarbetena till undantagsregeln framgår att det med hänsyn till bl. a. hyresgästernas intresse har ansetts angeläget att all egentlig uthyrningsverk- samhet omfattas av bokföringsskyldighet t'prop. l*)75:lfl—l s. l-ffl). l-'rån denna synpunkt är det alltså ovidkommande om uthyraren är enskild person eller dödsbo eller annan juridisk person. vars bokföringsskyldighet i övriga avseenden följer samma regler som gäller för fysiska personer. t. ex. stiftelse och ideell förening.
l.".fter samråd med chefen förjustitiedepartementet föreslårjag att undan- tagsbestämmelsen i l å andra stycket andra meningen i den nya bokförings- lagen ändras så att den omfattar. förutom enskild person. dödsbo. stiftelse och ideell förening.
Vid remissbehandlingen har påpekats att frågan om bokföringsskyldighe- tens ("iinfattning har betydelse för tillämpningen av vissa författningar på skatteområdet. Länsstyrelsen i Östergötlands län har läst uppmärksamheten på att bestämmelserna om kassainventering och granskning av varulager m. m. vid taseringsrevision i 56 ;" l mom. sista stycket Tl.. samt föreskrif- terna i den s. k. inventeringsförortlningen — förordningen (1955:257) om inventering av varulager för inkomsttaxeringen — endast gäller för bokför— ingspliktiga näringsidkare. Enligt länsstyrelsens mening bör dessa regler nu utvidgas till att omfatta även enskilda jordbrukare.
Med anledning av dessa påpekanden vill jag anföra följande. Genom de ifrågavarande bestämmelserna i 56 & 1 mom. Tl. har den liskala sidan fått möjligheter att vid taxeringsrevision hos bokfi'iringspliktig skattskyldig verkställa kassainventering och att granska varulager samt maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier. Den angivna begräns- ningen till "bokföringspliktig skattskyldig" förklaras av att bestämmelsermi förutsätter att den skattskyldige har ett ordnat redtwisningssystem för lmkföringsmässig redovisning. Genom den obligatoriska (.ivergången till hoklöringsrnässig redovisning av inkomst av jordbruksfastighet och skyldig- heten att föra räkenskaper enligt den n_vajordbruksbokföringslagen kommer
Prop. l978/79z44 16
det nu skapas förutsättningar för att bestämmelserna skall kunna tillämpas också när det gäller enskilda jordbrukare. Jag anser att det finns ett behov av att kunna tillämpa bestämmelserna även för dessa och föreslår att de nämnda bestämmelserna i 56 ;"- l mom. 'l'l. ändras i enlighet med vad jag nu har sagt.
När det gäller frågan om att utvidga tillämpningsområdet för den s. k. inventeringsförordningen år jag av en annan ttppfattning. Föreskrifterna i denna lörfattning är utformade speciellt med tanke på varttlagerhanteringen hos rörelsedrivande näringsidkare. Dessa föreskrifter kan inte utan vidare tillämpas för värdesättningen av - ofta hemmaproducerade — lagertillgångar i jordbruk. Mot denna bakgrund och då jag f. n. inte är beredd att ta ställning till om det verkligen finns ett behov av särskilda inventeringsföreskrifter för jordbrukets del har jag lämnat denna fråga åt sidan. — Däremot bör det göras en redaktionell ändring i den ifrågavarande författningen. linligt lagtexten tl ;") gäller imemor-ingslörordningen för skattskyldig "som är pliktig att föra handelsböeker". Jag fiiireslår att detta uttryck ersätts med "bokfi'iringsskyldig enligt bokfiiiringslagen (l9762125f'.
Enligt utredningens förslag är räkenskaperna avsedda att tjäna som "underlag för taxeringen". Detta uttryckssätt har kritiserats vid remissbe- handlingen. Man har menat titt en sådan ändamåIsbeskrivning är alltför snäv eftersom räkenskaperna skall bilda underlag inte bara för inkomst— och förmögenhetstaseringen utan också för beräkning av mervärdeskatt och för redovisning av källskatt. Enligt RSV:s mening bör räkenskaperna dessutom vara upplagda på ett sådant sätt att skattemyndigheterna får möjligheter att bedöma om skyldigheten att lämna kontrollumtgifter fullgörs på rätt sätt.
Jag vill med anledning av denna kritik erinra om att ett av de främsta motiven för att man på _jordbruks- och skogsbrttkssidan bör ha en särskild reglering vid sidan av den allmänna bokföringslagen. ärjust möjligheterna att diii-igenom kunna ta hänsyn till den speciella skattesituationen. Utred- ningens futvuduppgift har också varit att förjordbruks- och skogsnäringarna skapa ett redovisningssystem som på ett ändamålsenligt sätt tillgodoser det allmännas olika skatteintressen. Utredningen har emellertid inte funnit anledning att föreslå särskilda föreskrifter för att säkra underlaget för t. ex. mervärdeskatte- eller källskatteredm ismngen. inte heller jag har funnit att detta skulle vara ni'idvändigt. Som utredningens lagförslag är utfijirmat får det enligt min mening anses täcka de krav som kan ställas på ett redovisnings- system som skall tillämpas generellt av enskilda personer som bedriver jordbruk eller skogsbruk. Den av utredningen fijireslagna ändamålsbeskriv— ningen — som f”. ö. har sin tnt'itsvarighet i den nu gällande jordbruksbokför- ingslagen - bör därför kvarstå.
,-fmlru stycket innehåller en bestämmelse som anger vilka näringsidkare som skall vara undantagna från skyldigheten att upprätta årsbokslut.
Utredningens förslag på denna punkt innebär att näringsidkare i vars verksamhet den årliga bruttoomsättningssttmman normalt understiger
Prop. 1978/79z44 37
200 000 kr. blir undantagna från skyldigheten att upprätta årsbokslut. finligt den motsvarande regeln i den nya lmkföringslagen behöver årsbokslttl inte upprättas av enskild näringsidkare som driver sin verksamhet utan biträde av flera än två årsanställda personer och i vars rörelse den årliga hruttr.»omsätt- ningsstttnman understiger 200000 kr. I sin motivering till förslaget har utredningen framhållit titt flertalet av de mindre _jt'n'dbruken är familjejord- bruk där arbetet utförs av familjemedlemmarna och att det därför inte är lämpligt att. såsom har skett iden nya bokföringslagen. ta hänsyn till antalet årsanställda i verksamheten. Det föreslagna gränsvärdet på 200000 kr. medförenligt utredningen att det helt (.ivervägande antaletjtjtrdbruk kommer att undantas från skyldigheten att upprätta årsbokslut.
Utredningens försfagatt anknyta gränsvärdet för skyldigheten att upprätta årsbokslut till en bruttoomsättningssumma uttryckt i ett fast penningvärde har vid remissbehandlingen kritiserats från flera håll. fyfan har i stället förordat att gränsvärdet sätts i relation till ett visst antal basbelopp enligt lagen (1962138llom allmän försäkring. LRF har föreslagit att gränsvärdet sätts till 25 basbelopp.
För egen del vill jag anföra fi'jiljande. l likhet med vad som gäller enligt den nya bokföringslagen bör de mindre näringsidkarna enligt min mening vara undantagna från skyldigheten att upprätta årsbokslut. När det gäller att göra en avgränsning av denna grupp kan man tänka sig olika lösningar. Utredningen har diskuterat möjligheterna att göra gränsdragningen med utgångspunkt i en viss arealstorlek på jordbruket eller efter fastighetens taxeringsvärde. Med hänsyn till de stora variationerna mellan jordbruk i olika delarav landet när det gällerarealeroch taxeringsvärden har utredningen inte ansett det vara lämpligt att utnyttja en sådan teknik. Den av utredningen föreslagna metoden att anknyta gränsvärdet för skyldigheten att upprätta årsbokslut till tlen årliga bruttoomsättningen är emellertid enligt min mening inte heller den helt lny-'änt'lningsfri. Det sammanhänger med att bruttoom- sättningssumman iett och samma jordbruk av olika anledningar kan variera högst väsentligt från år till år. Det kan då bli en ren tillfällighet om årsbokslutsbestämmelserna skall tillämpas eller ej. Trots invändningar av detta slag är jag av den uppfattningen att en gränsdragning baserad på bruttoomsättningen är den mest ändamålsenliga lösningen. Med en smidig tillämpning av en sådan regel bör det också gå att undvika eller mildra olägenheter av det slag som jag nyss har nämnt.
Min uppfattning är alltså att skyldigheten att upprätta årsbokslut bör anknytas till bruttoomsåttningen på jordbruksfastigheten. Jag delar den vid rentissbehandlingen framft'.")rda uppfattningen att det är en klar fördel om man kan undvika att en omsättningsökning som enbart återspeglar penningvär- dets fall utlöser en mer omfattande redovisningsskyldighet. Som har fi'ireslagits' sker detta enklast genom att gränsvärdet anknyts till ett visst antal basbelopp enligt lagen om allmän försäkring. Jag förordar att det införs en regel som innebär att skyldigheten att upprätta årsbokslut inträder när den
Prop. 1978/79z44 38
årliga bt'utt(_u:>msättningssumman överstiger 20 basbelopp. ] dagens pen ning- värde innebär detta att gränsvärdet blir252 000 kr. Med denna gräns kommer endast en mindre del av näringsidkarna på _iord- och skogsbrukssidan att omfattas av' årsbokslutsbestämmelserna. ! likhet med utredningen anserjag att gränsvärdet i vissa fall bör kunna överskridas utan att detta skall medföra skyldighet att upprätta årsbokslut. Jag tänker närmast på det fallet att brttttoomsättningen ett år av en tillfällighet — beroende t. ex. på att det har skett en omfattande skogsavverkning på fastigheten — överstiger gränsbelop- pet. Kan den skattskyldige i ett sådant fall visa att det inte är fråga om en bestående omsättningsökning hör han inte vara tvungen att upprätta årsbokslut. f-ör tydlighetens skull vill jag nämna att uttrycket "bruttoom- sättningssumma" är hämtat från avgränsningsregeln i l & fjärde stycket i den nya bokföringslagen och att det bör ges samma innebörd som i sistnämnda lag. Det innebär att poster som ligger utanför räkenskaperna men som skall behandlas som intäkter i skattehänseende — t. ex. värdet av bostadslörmån och bilförmån — ej omfattas av detta begrepp. I övrigt hänvisar jag till de anvisningar till ledning för tolkningen av begreppet bruttoomsättning som har utfärdats av bokföringsnämnden (KFS l977:l3 och BFNS).
Efter samråd med chefen förjustitiedepartementet föreslårjag att det införs en motsvarande ordning även i den nya bokföringslagen. Den nuvarande avgränsningsregeln i l ;" fjärde stycket i den nya bokföringslagen bör alltså ersättas med en regel som motsvarar vad jag nyss har förordat förjordbru kets del. Jag vill erinra om att en sådan ändring i den nya bokföringslagen har ställts i utsikt i ett tidigare sammanhang (se prop. 1976/77118 s. 16).
Det mal/t' sive/wi behandlar frågan om de rättsliga verkningarna av skyldigheten att föra räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen.
Enligt utredningen skall jordbrukarnas skyldighet att föra räkenskaper enligt jordbruksbokföringsfagen inte medföra de "civilrättsliga verkningar" som följer av den allmänna bokföringslagstif'tningen. Med uttrycket "civil- rättsliga verkningar" torde utredningen ha menat att det i åtskilliga författningar på det civilrättsliga området finns bestämmelser där det i olika avseenden ställs särskilda krav på de näringsidkare som är bokföringsskyl- diga. Det böri sammanhanget påpekas att den nuvarande _jordbruksbokför- ingslagen innehåller en bestämmelse enligt vilken skyldigheten att föra räkenskaper enligt den lagen "vid tillämpning av allmän lag icke skall anses innebära att näringsidkaren är pliktig att föra handelsböeker".
Jag anser i likhet med utredningen att det finns behov av en uttrycklig bestämmelse om rättsverkningarna även i den n_va lagen. Den bör utformas efter förebild av den nyss refererade bestämmelsen i den nuvarande _iordbruksbokföringslagen. Som hovrätten över Skåne och Blekinge har påpekat bör uttrycket "allmän lag" ersättas med uttrycket "annan lag".
Prop. 1978/79:44 30
ru 1/.
Paragrafen innehåller vissa allmänna bestämmelser om hur redovisnings- skyldigheten skall fullgöras.
l'inligt Mrs/(i sive/w! skall redovisningsskyldigheten fullgöras på sätt som -— med iakttagande av vad som är allmänt brukligt inom _iordbruks— och skogsbruksnäringarna - överensstämmer med god redovisningssed. Vidare har det ft'ireskrivits att RSV skall lämna råd och anvisningar för h ur denna redovisningsskyldighet skall fullgöras.
l"rån remisshålf har fi.")reslagits att det första ledet i detta stycke. som i sak överensstämmer med utredningens förslag. utformas på ett sådant sätt att det med större tydlighet framgår att redovisningen enligt _iordbruksbokförings— lagen skall tillgodose de taxeringsmässiga aspekterna.
Jag har inte funnit skäl att tillgodose detta önskemål. .lag vill erinra om att utredningens förslag i denna del bygger på bestämmelserna i 2 & i den nuvarande jordbruksboklöringslagen och att syftet med den nu föreslagna lagregleringen är detsamma som tidigare. Genom föreskriften i det första stycket att räkenskaperna skall bilda underlag för taxeringen anserjag att man tillräckligt tydligt har markerat jordbruksbokföringslagens anknytning till skatteområdet.
Det böri sammanhanget framhållas att den andra föreskriften i detta stycke — att det skall ankomma på regeringen eller RSV att lämna råd och anvisningar för hur redovisningen skall fullgöras — är direkt R'iranledd av denna anknytning till skatteområdet. Vid remissbehandlingen har från ett par hall påpekats att det inte är lämpligt att tillägga bokföringsnämnden uppgiften att lämna anvisningar för tillämpningen av en lag som i första hand är avsedd att tillgodose de taseringsmässiga aspekterna. Jag delar denna uppfattning. Bokföringsnämnden är ett auktoritativt espertorgan för rena bokförings- och redovisningsf'rågor och har till uppgift att främja utveck- lingen av god redovisningssed i företagens bokföring och offentliga redovis- ning. Nämndens organisation är anpassad till dessa arbetsuppgifter och bör enligt min mening inte ändras för att speciellt kunna beakta olika skattemäs- siga intressen i den enskilda jordbrukarens redovisning. Det ligger enligt min mening närmare till hands att tillägga RSV denna uppgift — särskilt med hänsyn till att verket har att allmänt främja en riktig och enhetlig tillämpning av föreskrifterna på skattet'imrådet genom råd och anvisningar. Det är också den lösning som RSV försin del harförordat. Jag vill tillägga att vad jag nu har föreslagit inte innebär att bokföringsnämndens uttalanden skulle sakna betydelse för hurjordbruksbokföringslagen skall tillämpas och för hur RSV skall utforma sitta råd och anvisningar. Genom jordbruksbokföringslagens hänvisning till begreppet god redovisningssed torde det tvärtom bli så att bokföringsnämndens uttalanden i redovisningsfrågor kommer att få en avgörande betydelse även för utvecklingen på jordbrukssidan.
Vid remissbehandlingen har länsstyrelsen i Malmöhus län efterlyst regler
Prop. ]978/79144 40
som anger huranskaffningsvärdet för hemmaproducerat lager skall beräknas. Jag har inte ansett det vara lämpligt att uppta regler av det slaget i lagförslaget. Det smidigaste sättet är att RSV med stöd av sitt bemyndigande att lämna anvisningar för httr redovisningssk_vldigheten skall fullgöras ger jordbru— karna vägledning för httr sådana beräkningar bör tttlöras.
3s
Denna paragraf innehåller bl. a. en definition av begreppet affärshän- delse.
Bestämmelserna överensstämmerisak helt med 4 & i den n_va bokförings- lagen. I förhållande till utredningens förslag innebär detta att departements— förslaget har kompletterats nted det i bt.ikförittgslagett använda uttrycket ”alla förändringar i förmögenhetens storlek och sammansättning". A v förarbetena till den nya bokföringslagen framgår att den där använda definitionen är avsedd att täcka t. ex. det fallet att det sker ett byte av tjänster mellan två bokföringsskyldiga. Även en sådan transaktion resulterar nämligen i föränd- ringar i förmögenhetens storlek och sammansättning. Transaktionerav detta slag skall givetvis bokföras även inom jordbruket. Definitionen av affärshän— delse i jordbruksbokföringslagen bör därför överensstämma med vad som gäller enligt den nya bokföringslagen.
Med anledning av ett påpekande vid remissbehandlingen vill jag vidare framhålla att den föreslagna definitionen av begreppet affärshändefse får anses innefatta även sådana uttag av förnödenheter och produkter från jordbruket eller skogsbruket som görs för att användas för avdragsgilla underhålls- och reparationsarbeten. Sådana uttag innebär nämligen att förmögenhetens sammansättning ändras.
4ä
Paragrafen innehåller bestämmelser om verifikationer. De motsvarar vad som gäller enligt 5 & i den nya bokföringslagen.
l utredningens lagförslag har den nya bokföringslagens bestämmelser om gemensamma verifikationer utelämnats. Utredningen har som motiv för detta åberopat att det inom jordbruket mycket sällan förekommer att affärshändefserna får en sådan omfattning att gemensamma verifikationer behöver användas.
Flera remissinstanser har en annan uppfattning. Det har bl. a. påpekats att det inte är ovanligt att det inom jordbruket förekommer massförsäljning direkt till konsumenterav potatisoch jordgubbar m. m. Enligt LRFär det inte heller ovanligt att försäljningen av sådana produkter sker till siälvplockare. Mot bakgrund av att det således finns fall där det kan föreligga ett behov av att kttnna utnyttja gemensamma verifikationer vill jag inte motsätta mig att bestämmelser härom tas in i den nya jordbruksbokföringslagen.
Prop. 1978/79144 41
M"
| paragrafen ges bestämmelser om grundbokfi'iring. Som huvudregel i fråga om tidpunkten för bokföring av fordringar och skulder föreslås enligt (HM./HI vitt-Åva att sådana poster skall bokföras så snart det kan ske sedan faktura eller annan handling. som tillkännager anspråk på vederlag. utfärdats eller mottagits eller sådan handling bort föreligga enligt god affärssed. Från denna ltttvudregef har i det frn/a' styrkt-t intagits undantagsbestätnmelser som ger _iordbrukaren rätt att använda den s. k. pärmntetodcn. Dessa bestämmelser. som överensstämmer med utred— ningens förslag. innebär att bt'tkföringen av fordringar och skttlder får dröja till dess betalning sker. lin förutsättning för detta är dock att verifikationerna för obetalda fordringar och skulder ordnas och förvaras för sig så att det ftjtrtli'ipande går att få en betryggande överblick över dent. Vid räkenskaps- årets utgång skall samtliga då obetalda fördringar och skulder bokföras.
Åtskilliga remissinstanser har uppehållit sig vid frågor som regleras genom dessa bestämmelser. Den vanligaste uppfattningen hos remissinstanserna är att pärmntetoden bör få användas generellt av de näringsidkare som omfattas av jordbruksbokft'iringslagen. Remissinstanser som företräder denna stånd- punkt har hänvisat till att jordbrukarna i allmänhet har väsentligt färre verifikationer i sitt verksamhet än andra näringsidkare och att det inom jordbruket normalt inte förekommer någon fakturering i vanlig mening. linfigt andra remissinstanser bör enskilda jordbrttkare inte få inta en särställning när det gäller lörtttsättningarna för att få tillämpa pärmmetoden. Reglerna på detta ontråde bör enligt dessa remissinstanser vara likformiga för samtliga kategorier näringsidkare.
För egen del vill jag anföra följande. Redovisningssitttationen för de näringsidkare som kommer att omfattas av den n_va jordbruksbokförings- fagen skiljer sig på flera sätt från vad sotn normalt gäller för andra näringsidkare. Jag vill särskilt peka på att en mycket stor del av de aktiva jort'lbrttkarna är anslutna till den producentkooperativa föreningsrörefsen. För denna grupp sker flertalet affiirstransaktioneri verksamheten direkt nted föreningarna och den avgjort viktigaste verifikationen består här av avräk— ningsbesked som nted vissa tidsintervall upprättas av föreningarna. Systemet innebäralltså attjordbrukaren normalt anlitarctt och samma företag inte bara för leveranser av egna produkter titan också för sina inköp till verksamheten. Fakturavolymen blir alltså i dessa fall ytterst begränsad. Men även förde ofta mindre jordbruk som inte är anslutna till fi'ireningsrörefscn innebär själva verksamhetens karaktär att antalet faktutor och andra handlingar som innehåller anspråk på vederlag blir begränsat. Från skattemässiga utgångs- pttnktcr anserjag det inte ntöta något hinder mot att pärmntett'tden tillåts generellt ijordbruksbokföringslagen. l likhet med vad utredningen har föreslagit bör dock som villkor för att pärmmetmlen skall få användas föreskrivas dels att verifikationerna för obetalda fordringar ordnas och
Prop. 1978/79:44 43
förvaras för sig så att betryggande överblick fortlf'ipande finns över dem. i/t'lx att samtliga obetalda fordringar och skulder vid räkenskapst'ireis utgång bokförs.
l paragrafen regleras vissa frågor som berör räkenskapsårets omfattning. linfigt föreskrifterna i det lf'l'f/ft' sfvt'fit'f får den som tillämpar brutet räkenskapsår lägga om räkenskapsåret till kalenderår. ] annat fall får omläggning av räkenskapsåret ske endast efter tillstånd av länsstyrelsen.
Vid remissbehandlingen har [__le tagit tipp en fråga som berör tillämp- ningen av sistnämnda regel. l-örbundet har påpekat att enligt de riktlinjer som RSV har dragit tipp för tillämpningen av motsvarande regel i den n_va bokföringslagen är det i princip inte möjligt att lägga om räkenskapsåret enbart av det skälet att bokföringsbyråernas arbetsbelastning behöverjäm nas ut. Med hänsyn till titt de boklöringsbyråer som anlitas av jordbrukarna ofta haren mycket sned arbetsbelastning finns det enligt förbundet här ett särskilt behov av att kunna utnyttja brutna räkenskapsår.
jag vill i anslutning till dessa påpekanden framhålla följande. I ärenden om tillstånd att gå över till brutet räkenskapsår finns enligt min mening inte skäl att tillämpa andra normer än vad som gäller enligt den nya bokföringslagen. Jag vill erinra om att ett tungt vägande skäl föratt brutna räkenskapsår kom titt accepteras i den nya bokföringslagen varjusi bokförings- och revisions- byråernas arbetssituation. ()mständigheter av det slaget bör därför beaktas även vid tillståndsgivningen enligt _iordbruksboklöringslagen. För att till— stånd till omläggning av räkenskapsår skall ges bör krävas att det i varje enskilt fall kan visas att det föreligger stora svårigheter att erhålla bokför- ingshjälp vid en viss tidpunkt.
()i
Paragrafen innehåller vissa allmänna bestämmelser om årsbokslut. Bestämmelserna avviker på ett par punkter från utredningsfiftrslaget. ! detta har upptagits den n_va bokföringslagens föreskrifter om årsbok. Dessa föreskrifter. som innebär att årsbokslutei så snart det kan ske och senast sex månader efter räkenskapsårets utgång skall föras in i en bunden årsbok. har inte tagits med i departementslörslaget. [Enligt min uppfattning finns det nämligen inte skäl att från taxeringsmässiga utgångspunkter införa regler av detta slag. Årsbokslutet f'åranses vara säkerställt som underlag för taxeringen inte bara genom TL:s bestämmelser om skyldighet att sörja för att taxerings- underlaget bevaras titan också genom arkiveringsföreskrifterna i 18 & lagförslaget.
Den andra avvikelsen i förhållant'fe till titredningsförslaget består i att departementsförsfaget inte innehåller någon föreskrift om att årsbokslutei
Prop. 1978/79144 _ 43
skall skrivas under av den redovisningssk_vldige. Denna avvikelse är föranledd av förslaget titt det inte skall ställas något krav på bunden årsbok.
Paragrafen innehåller bestämmelser om balansräkningen och ett schema för htir denna skall uppställas.
Med anledning av ett påpekande vid remissbehandlingen har det i departementsförslaget skett en omredigering av de poster som upptagits under rubriken "fll Anläggningstillgängar".
I/i'l'u/f/rc'it/mit/t'
l betänkandet har föreslagits att den nya jordbruksbokföringslagen skall träda i kraft den fjanuari 1979. Med hänsyn till att riksdagen kan fatta besluii ärendet tidigast mot slutet av år 1978 och dådet bör lämnas god tid för att ge information om de nya reglernas innehåll bör de enligt min mening inte träda ikraft förrän den 1 januari 1980. ] övrigt bör. som utredningen har föreslagit. jordbrukshoklöringslagens ikraftträdandebestämmelser utformas i huvud- saklig överensstämmelse med ikraftträt'fandebestämmelserna till den n_va bt'Jklöringslagen.
Under fjärde punkten av ikraftträdandebestämmelserna i utredningens förslag har föreskrivits att den som inte är redovisningsskyldig enligt den äldre lagen vid ikraftträdant'fet av den n_va lagen inte behöver upprätta balansräkning.
Mitt förslag innebär att den nya lagen skall träda i kraft först den 1 januari l98fl. Eftersom inkomst av jordbruksfastighet utan undantag skall redovisas enligt bokföringsmässiga grttnder senast fr. o. m. l980 års taxering komtner samtliga jordbrukare att vid den föreslagna tidpunkten för ikraftträdandet vara skyldiga att tillämpa bestämmelserna i den nu gällande jordbruksbok- föringslagen. lin regel av det slag som utredningen föreslagit fyllerdärför inte någon funktion och har följaktligen inte tagits med i departementslörsla- get.
3 Det sociala försäkringsskyddet för lantbrukare 3.l lnledning
inom ramen för de belopp. som har tillerkänts jordbruket som kompen— sation till följd av kostnadsutvecklingen och anpassningen av _iordbrukarnas inkomster till den allmänna inkomstutvecklingen. har under senare år avsatts vissa belopp för sociala åtgärder. Sålunda har för budgetåret WT?/78 avsatts 50 niifj. kr. för uppbyggnad av ett särskilt försäkringssvstem för lantbrukare. :'vfotsvarande belopp för budgetåret l9'f8/7L) uppgår till Of) milj. kr.
Prop. 1978/79z44 44
På uppdrag av regeringen lade statens_iordbruksnämnd i skrivelse den 30 december l977 fram förslag rörande principerna för uppbyggnad och administration av bl. a. försäkringssystemet för lantbrukare. l-"örslaget omfat— tade eii kompletterande socialt försäkringsskydd som bestod av tre delar. nämligen arbetsskadcförsäkring. grupplivförsäkring och gruppsjuklörsäk— ring. Försäkringsskyddei avsågs att administrativt utformas så att LRF tecknade avtal med en grupp försäkringsbolag som sedan efter sedvanlig skadereglering betalade ut försäkringsersättning.
Sedan skrivelsen hade remissbehandlats förordade regeringen i prop_ 1977/ ökl 54 att lantbrukarnas särskilda försäkringsskydd skulle titformas enligt de grunder som jordbruksnäntnden hade li'ireslagit. Föreditiganden framht'ill bl. a. att de skatterättsliga frågorna för motsvarande försäkringar på arbets- marknaden bereddes inom budgetdepartementei och att det var naturligt att de skatterättsliga frågorna för det sociala försäkringsskyddet på lantbrukets område fick behandlas på samma sätt. Det fanns därför enligt föredragandens mening inte anledning att avvakta ett slutligt siällningstagande till de skatterättsliga frågorna innan genomförandet av lantbrukarnas försäkrings- system pt'ibi'jrjades. Riksdagen beslutatle i enlighet med propositionen (Jolf WT?/78:34. rskr IGF/781348).
Den 2-9 juni 1078 träffades försäkringsavtal avseende grupplivförsäkring genom avtal (GLA). avtalsgruppsiuklörsäkring (AGS) och try-'ggheisförsäk- ring vid arbetsskada (TFA) för lantbrukare. A v'talssluta nde parter var LRF för lantbrukarnas räkning samt Folksam ömsesidig livförsäkring och Livförsäk- ringsaktiebolagei Skandia beträffande GLA. Arbetsmarknadslörsäkringar. sjukförsäkringsaktiebolag beträffande AGS och ArbetsmarknadsRirsäk— ringar. trygghetslf'irsäkring. försäkringsakiiebolag beträffande TFA.
lenlighel med bemyndigande tiv regeringen harjordbruksnämnden -- efter samråd med lörsäkringsinspekiionen — godkänt fi'jrsäkringsvillkoren.
3.2 litforniningen av det sociala försäkringsskyddet för lantbrukare
Syftet med det särskilda sociala försäkringsskyddet för lantbrukare äratt ge ett kompletterande skydd utöver det som föreligger enligt lagen (1962381) om allmän försäkring. AFL. och lagen t lfl7tiz3tffh om arbetsskadelörsäkring. l-.-XF. Det kompletterande skyddet avses motsvara det skydd som anställda i allmänhet ftar på grund av kollektivavtal.
Skyddet omfattar egna företagare inom jordbruket och sådana familjemed- lemmar till dessa företagare som är verksamma inom _iordbi'uksli'iretaget_ Vissa kvalifikationer skall vara uppfyllda med avseende främst på företagets bruttointäkt och lantbrukarens egen nettoinkomsi från jordbruket. Alla som uppfyller kraven omfattas automatiskt — dvs. utan egen åtgärd — av skyddet och fåren individuell rätt gentemot försäkringsgivaren. Först när ett skadefall inträffar behöver den enskilde försäkrade ge sig till känna. Den enskilde
beltöver inte betala några premier. f')essa betalas i stället kollektivt av sådana
Prop. l978/79:44 . 45
medel eller belopp som tillkommer jordbruket enligt de s. k. jordbruksupp— görelserna. I det förslag som låg till grund för skydtlets utformning underströk jordbrtiksnämnden att de fi'irdelade medlen var att betrakta som jordbrukets egna medel men att staten hade intresse av att ktinna kontrollera utform- ningen av försäkringsskyddet eftersom medlen utgick som budgetanslag. Detta intresse har beaktats genom kravet att lörsäkringsvillkoren skall godkännas av statensjordbruksnämnd efter samråd med försäkringsinspek- tionen. Som redan näntnts har jordbruksnämntlen godkänt de försäkrings- avtal som LRF den 20 juni 1978 har träffat med olika försäkringsbolag om GLA. AGS och TFA för lantbrukare.
Avtalen omfattar lantbrukare som är verksamma i lantbruket som företagare fr. o. m. den kalendermånad lantbrukaren uppnår lo års ålderoch t. o. m. kalcndermånaden före den under vilken lantbrukaren fyller (=S år. Som lantbrukare räknas också i lantbruket verksam make eller maka och sådan sammanboende som enligt 65 ä' KL jämställs med make eller maka samt delägare i ej handelsbolagstaxerat dödsbo. handelsbolag. kommandit- bolag och aktiebolag som driver lantbruk. om delägaren fullgör en arbetsin- sats om minst 400 timmar per år i lantbruket och i fråga om aktiebolag innehar minst lf. av aktierna.
Försäkrad enligt GLA och AGS samt crsättningsberäitigad enligt TFA är lantbrukare som under något av de två närmast föregående beskattningsåren uppfyllt vart och ett av följande krav:
l) Lantbrukaren skall ha varit verksam vid lantbruksföretag.vars kontanta bruttointäkter exklusive mervärdeskatt från vi'ixtprodukter och djur och produkter därav uppgått till lägst 15000 kr. Vid beräkning av försäkrings- grundande bruttointäki får även efterlikvider hänförbaiti till försålda växt- och djurprodukter. skf'irdeskadeersättning och försäkringsersättning för skadade växt- och djurprodukter medräknas. 2") Ltinbrukarens egen nettointäkt av jordbruksfastighet. i ft'irekommande fall ökad med utnyttjat investeringsavdrag ijordbruket. i s_iälvdeklarationen redovisad som A-inkomst i förvärvskällan jordbrtiksfastighet. eller för delägare i aktiebolag och ej handelsbolagstaxerai dödsbo i förvärvskällan tjänst. skall ha tippgäit till lägst 7 5th kr. Försäkrad resp. ersättningsbc- rättigad är också nyetablerad lantbrukare som ej uppfyller de angivna kraven men som med hänsyn till påbörjad produktion och arbetsinsats under det aktuella beskattningst'iret kan antas komma att uppfylla dessa krav.
Försäkringsersättning enligt GLA kan utfalla vid lantbrukarens frånfälle och när lantbrukarens make eller person med vilken han sammanbor avlider. v'id lantbrukarens frånfälle utgår ersättning till förmånstagare med ett grundbelopp som fastställs med hänsyn till lantbrukarens ålder. Grundbe- loppet motsvarar tre basbelopp vid en ålder mellan lo och 54 år och sjunker sedan successivt till ett halvt basbelopp vid 6—1 års ålder. För efterlevande barn under 20 år utgår barntillägg. Avlider lantbrukarens make eller person som sammanbor med honom utgår ersättning med 0.25 basbelopp plus barntill- lägg.
Ersättning enligt AGS lämnas under tid då sjukpenning eller förtidspen-
Prop. 1978/79z44 46
sion utgårenligt A FL. Under sjukpenningtid tttgår dagersättning med högst 3 kr. per dag. lvlånadsersättning under l'i'irtidspensionstid bestäms med hänsyn till sjttkpenninggrundande inkomst och uppgår till högst oll) kr. per tnå nad.
X'id arbetsskada kan ersättning för förlorad inkomst tttgå enligt TFA. Under akut sjukdomstid utgår dagersättning som bestäms schablonmässigt med hänsyn till storleken av sjukpenninggrundande inkomst. För insjuknan- dedagen lämnas ersättning med högst 30 kr. och för övriga dagar under den första sjukdomstiden med högst 6 kr. per dag. Efter 30 dagars sjukdom utgår ersättning för Faktiskt inkomstbortlall. Under den akuta sjukdomstiden kan ersättning dessutom lämnas för vissa sjttkvårdskostnader och andra utgifter. Vid bestående invaliditet kan den skadade ha rätt till bl. a. livränta och ersättning för lyte och annat stadigvarande men.
Villkoren lör AGS och TFA för lantbrukare överensstämmer i allt väsentligt med de villkor som gäller för motsvarande försäkringar på arbetsmarknaden. De kapitalbelopp som utgår enligt (iLA för lantbrukare motsvarar hälften av de belopp som kan utgå enligt motsvarande gruppliv- försäkring för statliga befattningshavare.
3.3 Nuvarande bcskattningsregler m. m.
Det särskilda sociala försäkringsskyddet för lantbrukare innebär att den som är verksam inom lantbruket får ett kompletterande törsäkringsskydd vid sjukdom. arbetsskada och dödsfall utan att göra några egna premiebetal- ningar. Härigenom aktualiseras två beskattningsfrågor. nämligen hur förmånen av fri försäkring och utfallande försäkringsbelopp skall behandlas vid inkomsttaxeringen. Dessa frågor bör bedömas mot bakgrund av de beskattningsregler som f.n. gäller för andra kollektiva livtörsäkringar. sjuklörsäkringar och s. k. trygghetslörsäkringar vid arbetsskada. Av särskilt intresse är att se hur reglerna är utformade för de kollektiva lörsäkringar som tillämpas på arbetsmarknaden. eftersom lantbrukarnas särskilda försäkrings- skydd i allt väsentligt överensstämmer med dessa lörsäkringar.
I sammanhanget bör också beaktas att utformningen av nuvarande beskattningsregler har kritiserats. Livförsäkringsskattekommitten (Fi lQ—fl :tl7). LSK.hari sitt slutbetänkamletDs B lflle—lt lx'apitalförsäkring m. m. diskuterat behovet av ändringar. Betänkandet har remissbehandlats.
l det följande sammanfattas de avdragsregler som gäller för sådana premier för kollektiva försäkringar som betalas av den försäkrade själv. Vidare redogörs lör den skattemässiga behandlingen av belopp. som utfaller på grttnd av de kollektiva R_irsäkringarna. och av den förmån som en anställd får i de fall då arbetsgivaren bekostar premierna för sådana försäkringar. För arbetsgivaren är i dessa fall premierna i regel avdragsgilla som driftkostnad i lörvärvskällan.
Prop. l978/79:44 47
(it'n/t/t/t't'.liirsr'i/t'rl/tg
Sådana premier för grupplivft'irsäkring som betalas av de försäkrade själva är i allmänhet avdragsgilla bara inom ratnen för det s. k. f't'iirsäkringsavdraget t—lo ;" 2 mom. Kl.). Föregenföretagare gäller dock numera att premie för sådan grupplivfiiirsäkring sotn han tecknar i sin egenskap av företagare betraktas sotn avdragsgill driftkostnad i förvärvskällan (punkt 3 av anvisningarna till 22 å och punkt () av anvisningarna till 29% KL). ()m den ersättning som kan komma att utfalla på grttnd av lörsäkringen utgår efter förmånligare grunder än som gäller för befattningshavarc i statlig tjänst är dock endast den del av premien som kan anses motsvara fi'irmåncr enligt grttpplivlörsäkring för nämnda befattningshavare avdragsgill som driftkostnad. Den del av premien som belöper på den överskjutande förmånen är avdragsgill endast om den ryms inom försäkringsavdraget.
Om en arbetsgivare betalar premier för en grupplivförsäkring som omfattar de anställda gäller enligt DE 3 mom. KL att förmånen av fri grupplivför— säkring inte beskattas hos de anställda. llar förn'tånen åtnjutits på grttnd av enskild tjänst och utgått efter väsentligt förmånligare grttnder än som gäller för befattningshavare i statens tjänst. skall den dock tas tipp sont skattepliktig intäkt till den del den har utgått efter fi'irmånligare villkor än som gäller för dessa befattningshavare. (irupplivförsäkring utgör kapitalförsäkring i KLzs tncning. Det innebär att de belopp som faller ut på försäkringen är skattefria.
(i't'tt/i/tsit/Åiii/'.sz'iÅl'i/ig
Premier för gruppsjukförsäkring som betalas av den försäkrade själv är avdragsgilla bara inom ramen för försäkringsavdraget.
I juni 1071 träffade LO och SAI-' (”iv-'erenskommelse om sjukff'irmåner för anställda. För ändamålet utformades den s. k. avtalsgruppsjukförsäkringen (AGS). som trädde i kraft i september samma år. Kollektivavtal om AGS har slutits mellan olika l.(.')-förbund och SAF och sedermera också inom det kommunala och kooperativa området. Premierna betalas av arbetsgivarna. F.nligt 3-3 å3 mom. KL. skall förman av fri gruppsjukftln akring enligt grunder som fastställs i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisation inte tas tipp som intäkt av tjänst.
Ersättning på grund av sjuklöt'säkring som har tagits i samband med tjänst är i regel skattepliktig. medan ersättning som utgår på grttnd at annan siuklörsäkring är skattefri om den inte utgår i form av livränta. För att en sjukförsäkring skall anses ha tagits i samband med tjänst fordras att det enligt anställningsavtalet föreligger skyldighet för arbetstagaren att ha sådan försäkring eller. om sådan skyldighet inte föreligger. att premier för försäkringen skall betalas av arbetsgivaren eller av denne jämte arbetstaga— ren. Dessutom krävs att anmälan görs till lörsäkringsanstalten om att
Prop. l978/79:44 43
försäkringen har tagits i samband med tjänst. Någon sådan anmälan har inte gjorts i fråga om AGS. Detta medför att de förmåner som tttgår enligt denna försäkring är skattefria för mottagaren.
'Irygg/n'ls/r'irst'i/vl'mg l'ff/ arbetssida/tl
I maj l(-)74 träffade SA F. 1.0 och PTK överenskommelse om en trygghets- försäkring vid yrkesskada (TFY). Till dessa organisationer anslutna lörbund slöt därefter kollektivavtal om TFY ienlighet med överenskommelsen. Även andra arbetstagarorganisationer har senare slutit kollektivavtal om TFY med arbetsgivarförbund inom SAF och med arbetsgivarorganisationer sotn inte tillhör SAF. "fl-')" kotn så småningom att omfatta i princip hela arbetsmark- naden utanför området för statens personskadelörsäkring. Även inom sistnämnda område var dock TFY normerande. Nfcd anledning av att LAF |); 0, m. den i juli 1077 ersatte den tidigare gällande lagen (l*)5—f:243) om yrkesskadeförsäkring. har SAF, LO och PTK träffat överenskommelse om försäkringsvillkor för trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA). TFA gäller från den 1 juli 1977 och överensstämmer i huvudsak med TFY.
TFA är en ansvarighetslörsäkring. Avsikten är att den som skadas i arbetet skall få ersättning för ideell och ekonomisk skada enligt skadeståndsrättens normer utan att behöva visa att arbetsgivaren eller annan är skadestånds- skyldig.
Ersättning som på grund av ansvarighetsförsäkring utgår till den skadeli- dande för ideell skada. sjukvårdskostnader o.d. är skattefri. Beträffande ersättning för inkomstförlust är huvudregeln att skatteplikt föreligger. Enligt särskild bestämmelse i 19 & KL är dock ersättning på grund av TFA — liksom annan ansvarighetsförsäkring som utformas enligt grunder som fastställs i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer —- skattefri till den del ersättningen utgår under de första 30 dagarna av sjukdomstiden och uppgår till högst 30 kr. för insjuknandedagen och högst 6 kr. för övriga dagar.
Arbetsgivarna är lörsäkringstagare och erlägger premierna för TFA. Någon beskattning av förmån av fri försäkring blir inte aktuell för de anställda.
3.4 Föredragandens överväganden
Med hänsyn till den mycket nära överensstämmelsen mellan lantbru— karnas n_va sociala försäkringsskydd och motsvarande kollektiva försäkringar på arbetsmarknaden måste enligt min mening en given utgångspunkt vara att beskattningsfrågorna skall lösas på ett likvärdigt sätt för de båda områdena. Ett uttalande av den innebörden gjordes också. som jag tidigare har nämnt. i den prOpOsition som låg till grund för riksdagens beslut att godkänna riktlinjerna för lantbrukets n_va försäkringsskydd.
Nuvarande beskattningsregler innebär att de anställda i princip inte
Prop. [WS/79:44 49
beskattas för förmän av fri GLA och fri AGS. Beträffande GLA rnedgesdock skattefrihet bara i den mån försäkringen inte ger förmåner utöver vad som tttgär enligt den kollektiva livförsäkringen för statliga befattningshavare. Eftersom TFA är uppbyggd som en av arbetsgivarna tagen ansvarighetsför- säkring blir någon förntånsbeskattning hos de anställda över huvud taget inte aktuell i fråga om den försäkringen.
Vidare innebär nuvarande beskattningsreglcr att de anställda inte beskattas för belopp som faller ut på grund av AGL och AGS. Beträffande TFA är huvudregeln att ersättning för inkomstförlust är skattepliktig. Enligt en särskild bestämmelse i anvisningarna till 19 & KL är dock den ersättning som utgår under de första 30 dagarna av s_jukdomstiden skattefri till den del den inte överstiger 30 kr. för insjuknandedagen och 6 kr. för övriga dagar.
Nuvarande regler för beskattning av AGS och TFA har kritiserats i olika sammanhang. Man har bl. a. ansett att ett bibehållande av skattefriheten för utfallande belopp strider mot de principer som i övrigt tillämpas vid ink(_)mstbcskattningen.
LSK har i sitt slutbetänkande redogjort för fyra olika alternativ för beskattningen av AGS. Det första alternativet skulle innebära att utfallande belopp beskattas hos mottagaren. Enligt det andra alternativet skulle nuvarande regler inte ändras på annat sätt än att den skattefria ersättningen beaktas vid bestämmande av extra avdrag för nedsatt skatteförmåga och att försäkringsbolagen åläggs uppgiftsskyldighet i fråga om ersättningen. Det tredje alternativet innebär att förmånen av fri AGS görs skattepliktig och det fjärde att arbetsgivarna vägras avdrag för premierna för AGS. LSK har framhållit att en lösning enligt det första alternativet. dvs. beskattning av utfallande belopp. skulle vara den principiellt riktiga lösningen. lnförs skatteplikt för utfallande belopp. är det emellertid enligt LSK naturligt att arbetstagarnas organisationer kräver att ersättningsbeloppen höjs så att de efter skatt ger samma behållning som i dagens läge. En höjning av ersättningsbeloppen leder automatiskt till höjning av premierna och således till ökning av arbetsgivarnas kostnader. En beskattning av ersättningar från AGS kan alltså förväntas bli en faktor i avtalsförhandlingarna. Full kompen- sation för de anställda vid beskattning av ersättning enligt AGS har av LSK beräknats medföra mer än fördubblade kostnader för arbetsgivarna och antas ta i anspråk ca 2 ”ö av tillgängligt utrymme för löneförhöjning inom LO- kollcktivct. Av dessa skäl anser sig LSK inte kunna förorda denna lösning framför övriga alternativ.
Många av de remissinstanser. som yttrat sig över LSK:s betänkande. bl. a. (_trganisationer med anknytning till arbetsmarknad och näringsliv. har direkt motsatt sig en lösning som skulle innebära att skattefriheten slopades. Man har hänvisat till att en sådan lösning skulle få negativa samhällsekonomiska och arbetsmarknadsmässiga konsekvenser. Remissinstanserna har över lag även motsatt sig de alternativ som innebär beskattning av förmån av fri AGS eller slopande av arbetsgivarnas avdragsrätt för premierna.
Prop. l978/79:44 50
Även enligt min mening skulle det från principiell s_vnpttnkt vara ("inskvärt att ändra nuvarande regler för beskattning av AGS och TFA för anställda. LSK:s utredningsarbete och vad som anförts vid rentissbehandlingen visar dock att det f. n. inte finns förutsättningaratt införa skatteplikt för utfallande AGS-ersättningar. Inte heller de övriga alternativ som avvisats av remissin- stanserna innebär någon framkomlig väg. Man måste därför åtminstone tills vidare acceptera att nuvarande regler behålls i princip oförändrade. Med hänsyn till storleken av de ersättningar som kan bli aktuella böremellertid — i enlighet med kommitténs förslag — regler införas om att ersättning på grtrnd av kollektiv sjukförsäkring skall beaktas vid beräkning av avdrag för väsentligen nedsatt skatteförmåga. För att skattemyndigheterna skall ktrnna beakta dessa ersättningar på föreslaget sätt är det nödvändigt att berörda försäkringstrnstalter lämnar uppgift om de belopp som trnder beskattnings- året utgivits i ersättning på grund av sådan fi.")r'säkring. LSK har i betänkandet uppgivit att representanter för de företag som förvaltar AGS har meddelat att företagen är beredda att lämna erforderliga uppgifter om utgivna belopp. För att ändå undvika att uppgift skall behöva lämnas om bagatellbelopp föreslår jag att uppgiftsskyldigheten skall inskränkas till sådana fall där ersättningen för hela året uppgår till lägst 200 kr.
Som jag redan har framhållit bör det särskilda f't'_irsäkringssk_t-'ddet för lantbrukare få samma skattemässiga behandling som motsvarande försäk— ringsformer på arbetsmarknaden. Den fråga som jag i det följande behandlar är vilka förfartningsändringar som behövs för att uppnå detta restrltat. De regler jag tidigare har föreslagit om att ersättning på grund av kollektiv sjukförsäkring skall beaktas vid beräkning av avdrag för väsentligen nedsatt skatteförmåga och om uppgiftsskyldighet för försäkringsanstalter som utgivit sådan ersättning bör givetvis gälla även i fråga om AGS för lantbrukare.
Den som är verksam i viss omfattning som egenföretagare inom lantbrtrket —eller som medhjälpare till sådan egenföretagare — kommer i denna egenskap att utan egen premiebetalning få skydd enligt GLA. AGS och TFA. Det kan hävdas att denna förmån i princip kan anses tttgöra skattepliktig intäkt i förvärvskällan. För att uppnå den avsedda likformigheten bör man därför införa en bestämmelse som medför att lantbrukarens förmån blir skattefri i samma utsträckning som den anställdes. Som jag tidigare nämnt är skattefriheten för förmån av fri grupplivförsäkring i enskild tjänst inte oinskränkt. Förmånen är skattefri bara i den mån försäkringen inte är förmånligare än den kollektiva grttpplivförsäkringen för statliga befattnings- havare. Fråga uppkommer om motsvarande begränsning i skattefriheten bör föreskrivas beträffande GLA för lantbrukare. Jag vill då erinra om att utformningen av lantbrukarnas försäkringsskydd och också framtida ändringar i detta skydd skall godkännas av statens jordbruksnämnd. Med hänsyn till detta kan ifrågasättas om det finns något behov av en särskild begränsningsregel. Härtill kommer att en partiell beskattning av förmånen hos den enskilde lantbrukaren skulle möta mycket stora praktiska svårighe-
Prop. 1978/79:44
'Jr
ter. Jag föreslår därför att lantbrtrkares förmåner av det nya socialförsäkrings- skyddet görs skattefria utan nämnda-begränsning. Bestämmelse om detta bör tas in i anvisningarna till Zl & KL.
Vad härefter beträffar den skattemässiga behandlingen av trtfallandc belopp kommer redan enligt nuvarande regler belopp som utgår på grtrnd av GLA och AGS för lantbrukare att bli skattefria. Den förstnämnda försäk- ringen är nämligen skattemässigt en kapitalförsäkring och den sistnämnda en sådan sjukförsäkring som inte har tagits i samband med tjänst. Om ingen lagändring görs kommer däremot sådan ersättning för inkomstförlust som utfaller på grund av TFA att bli oinskränkt skattepliktig. För att den avsedda likställigheten skall ttppnås behövs en uttrycklig föreskrift som gör att dagersättning under den första s_jukdomstiden blir skattefri i samma utsträckning som motsvarande ersättning enligt TFA för anställda. Jag föreslår att en sådan föreskrift tas in i Wå KL.
Eftersom det nya försäkringsskyddet gäller fr. o. m. den I juli l978 bör de bestämmelser somjag här har föreslagit tillämpas redan vid 1970 års taxering. De nya reglerna om beräkning av avdrag för nedsatt skatteförmåga och om uppgiftsskyldighct bör dock inte tillämpas förrän vid 1980 års taxering.
4 Vissa beskattningsfrågor vid arrendeförhållanden
4.1. Inledning
Vid 1976/ 77 års riksmöte väcktes en motion ('nr 449)rörande beskattningen av vissa engångsersättningar vid arrendeförhållanden. ] motionen yrkades att reglerna om särskild skatteberäkning i lagen (l95lz763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst skulle få tillämpas på ersätt- ningar som arrendator eflerjordägare uppbär från motparten vid förlängning av arrendeavtal. Vid behandlingen av motionen beslöt riksdagen att av regeringen begära förslag om ändringar-i dessa regler så att motionärernas krav blev tillgodosett (SkL? 1976/77z3l. rskr 1976/77:l72). Skatteutskottet uttalade också att det i sammanhanget borde undersökas om behov förelåg att anpassa KL:s regler till bestämmelserna ijordabalken (JB).
Jag föreslår i det följande att reglerna om särskild skatteberäkning skall få tillämpas på de ifrågavarande ersättningarna. Vid ärendets beredning har det framkommit att avdragsrätten för arrendator som beskattas för ersättning medan arrendet består är något oklar. Jag kommer därför också att föreslå en komplettering av KL:s regler om beskattningen av arrendatorer. [ övrigt föreligger enligt min bedömning inte behov av några omedelbara lagstift- ningsåtgärder på detta område.
Prop. 1978/79z44 5 fs)
4.2 ('.ivilrättsliga regler
Rättsfi:ir'ht"tllandena mellan jordägare och arrendator reglerades tidigare i lagen(19t17:3ö s. llom nyttjanderätt till fast egendom tNJLl. loch med att JB trädde i kraft den 1 januari 1972 överfördes bestämmelserna till JB. 1 det sammanhanget gjordes vissa ändringar i bl. a. de bestämmelser som reglerar den ekonomiska uppgörelsen mellan jordägare och arrendator.
Nyttjanderätts- och arrendeförhållanden i allmänhet behandlas i 7 och 8 kap. JB. De särskilda regler som gäller i jordbruksarrenden finns i 9 kap. JB. Atskilfiga av reglerna är av tvingande karaktär och kan inte genom avtal sättas åtsidan till arrendatorns nackdel. Detta gäller i synnerhet de regler som rör arrendators besittningsskydd.
Enligt JB är ansvaret för arrendeställets skick fördelat på det sättet att arrendatorn svarar för vård och underhåll medan jordägaren svarar för n_v- och ombyggnad av byggnad. täckdikning eller annan anläggning. Jordäga— rens byggnadsskyldighet gäller bara om anläggningen i fråga behövs för en ändamålsenlig planläggning av jordbruket på arrendestället. Byggnadsskyf- digheten prövas av arrendenämnden. Om arrendatorn begär det skall nämnden också fastställa beräknad kostnad för arbete som arrendatorn kan komma att utföra i jordägarens ställe.
Jordägare är berättigad till ersättning om arrendatorn underlåter att vårda och underhålla arrendestället. Arrendatorn kan å sin sida få ersättning om han avhjälper brist på arrendestället som förelegat vid tillträdet (tillträdes- bristleller om jordägaren inte ftrllgör sin byggnadsskyldighet och arrendatorn utför arbete ijordägarens ställe. Arrendatorn kan vidare få ersättning även i det fall att han utför förbättringar som inte föranleds av tillträdesbrist eller av att arrendestället har skadats eller förslitits under arrendetiden.
I vissa fall har arrendatorn rätt till ersättning omedelbart i anslutning till att han har utfört det ifrågavarande arbetet. Så är fallet om arrendatorn i jordägarens ställe har avhjälpt tillträdesbrist på bostadsbyggnad (9 kap. 17 å). om arrendatorn byggt om eller har ersatt en förjordbruket behövlig byggnad. täckdikning eller annan anläggning som utan hans vållande har skadats eller förslitits med en ny anläggning (9 kap. 18 E) eller om han har avhjälpt brandskada på anläggningen (9 kap. 19 å). Arrendatorn har också. om annat inte har avtalats. rätt till omedelbar ersättning om han utför n_v behövlig täckdikning ("9 kap. 21 & första stycket). Ersättningen bestäms normalt efter vad som har iakttagits vid syn eller utgår med ett av arrendenämnden på förhand bestämt belopp.
1 andra fall skall ersättningsfrågan prövas vid avräkning mellan jordägare och arrendator enligt () kap. 23 & JB. På samma sätt som enligt NJL skall en ekonomisk trppgörelse ske i samband med att arrendet avträds. Avräkning skall emellertid också ske vid tidigare tidpunkt om parterna har avtalat om detta. Avräkning skall alltid äga rum i samband med förlängning av arrendeavtal om mer än nio år har förflutit från tillträdet eller från närmast
Prop. 1978/79z44
th k,.)
föregående avräkning. Om något annat inte har avtalats skall avräkning grundas på syn vid avräkningsperiodens början och sltrt.
Vid avräkning har jordägaren rätt till ersättning om arrendatorn har eftersatt sin skyldighet att vårda och underhålla arrendestället (9 kap. 15 å). Arrendatorn har rätt att vid avräkning få ersättning om han har avhjälpt brist som fanns vid tillträdett9 kap. 16 s"). Arrendatorn kan vidare vid avräkning få ersättning om han har ersatt en mottagen bristfällig anläggning med en ny anläggning. som är lämplig för sitt ändamål eller som har godkänts av jordägaren (9 kap. 20 å). Ersättningen skall då avse bristen på den mottagna anläggningen och ersättningsbeloppet skall minskas med kostnader för avhjälpande av eventuell brist på den nyuppförda anläggningen. Sftttfigen har arrendatorn rätt till ersättning vid avräkning om han har anlagt markväg. förbättrat i-igoanordning eller vidtagit annan åtgärd som har medfört varaktig nytta förjordbruket och som inte är att hänföra till uppförande av byggnad eller täckdikning (9 kap. 21 åandra stycket). Om något annat inte har avtalats skall ersättningen bestämmas till belopp motsvarande vad arrendestället har ökat i värde. dock ej till högre belopp än som motsvarar den nödvändiga kostnaden.
1 det föregående har redogjorts för åtgärder som arrendator kan utföra på arrendestället och där det utförda blirjordägarens egendom. Arrendatorn kan emellertid utanför JB:s och arrendeavtalets ram uppföra egna byggnader eller iövrigt nedlägga kostnader på arrendestället. Enligt 8 kap. 2] äharjordägaren rätt att inlösa det utförda när arrendatorn frånträder arrendet.
Det bör här nämnas att arrendelagskommitten (Jtt 1975104) f. n. gör en översyn av vissa delar av arrendelagstiftningen. Kommittén har lämnat delbetänkandet (SOU 1978:36) Jordbruksarrendatorns besittningsskydd m. m. 1 det kommande slutbetänkandet avses bl. a. ansvaret för investeringar på arrendefastigheter att behandlas.
4.3. Skatterättsliga regler
I samband med 1972 års omläggning av jordbruksbeskattningen i stort infördes också regler för inkomstbeskattningen vid arrendeförhållanden. Reglerna gäller inte för de jordbrukare som alltjämt tillämpar kontantprinci- pen. Den särskilda skattemässiga behandlingen av arrendators förbättringar på arrendestället gäller vidare bara för sådana tillgångar som jordägaren omedelbart blir ägare till och inte för t. ex. byggnader som arrendatorn har uppfört för egen räkning. 1 det följande förutsätts att jordägaren omedelbart blir ägare till vad som har utförts på fastigheten.
Arrendator har numera i stort sett rätt till samma avdrag fören investering på arrendestället som skulle ha tillkommit jordägaren om denne själv hade utfört investeringen. Beträffande byggnader gäller den skillnaden att arren- dator alltid får årligt avdrag med 5 ”:. av anskaffningskostnaden medan avdraget för jordägare varierar beroende på byggnadens beräknade använd-
Prop. 1978/79z44 54
ningstid. För de markanläggningar där avskrivningsunderlaget förjordäga- rens del är begränsat till 75 av nedlagda kostnader får arrendator utnyttja hela kostnaden. Vad gäller täckdiken medges arrendator liksom jordägare årligt avdrag med ft) ",. av hela kostnaden. Arrendator får vidare på samma sätt som jordägare tillämpa plancnlig avskrivning. räkenskapsenlig avskriv- ning eller restvärt'leavskrivning på sådana tillgångar som skattemässigt behandlas som inventarier.
(.)m arrendatorn uppbär ersättning från jordägaren för förbättring av arrendestället skall ersättningen tas upp till beskattning hos arrendatorn. Ersättning kan utgå sedan visst arbete har utförts eller i samband med avräkning. l-irsättningsbcloppet anses som jordägarens anskaffningskostnad. Jordägaren får fördela ersättningen på de tillgångar som förbättringen avser och omedelbart påföra delbeloppen resp. avskrivningsunderlag för dessa tillgångar.
För det beskattningsårdå arrendatorns rätt till fastigheten upphör beskattas jordägaren för värdet av investeringari byggnader och markanläggningar. till den del ifrågavarande investering har bekostats av arrendatorn. Jordägaren beskattas däremot inte för av arrendatorn bekostade investeringari tillgångar som skattemässigt behandlas som inventarier.
! samband med att ett arrende upphör sker vid avräkning en slutlig ekonomisk uppgörelse mellan parterna. 1 den mån de ersättningsbelopp som då utgår utgör intäkt av jordbruksfastighet. kan mottagaren av ersättningen få tillämpa reglerna om särskild skatteberäkning för ackumulerad inkomst. Enligt 71% 2 mom. 2) lagen om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumttlerad inkomst får nämligen särskild skatteberäkning ske för "intäkt i form av engångsersättning vid upplåtelse eller upphörande av nyttjanderätt eller servitutsrätt och vid överlåtelse av nyttjanderätt". Om särskild skatte- beräkning medges beräknas den statliga inkomstskatten som om ersätt- ningen med lika delar hade uppburits LlndCf' det beskattningsär då den har tagits upp till beskattning och ett eller flera tidigare beskattningsår.
Enligt nuvarande regler får särskild skatteberäkning inte ske för ersätt- ningar som utgår i samband med avräkning under arrendeförhaffandets bestånd.
4.4. Föredragandens överväganden
Jordbruksarrenden ger upphov till särskilda skatterättsliga problem. Problemen hänför sig i första hand till den skattemässiga behandlingen av sådana av arrendatorn bekostade förbättringar av arrendestället som omedel- bart tillfaller jordägaren.
De nya skatterättsliga reglerna innebär i huvudsak följande. Arrendator medges i stort sett samma värde minskningsavdrag. som jordägaren skulle ha medgetts om han själv hade utfört fiiirbättringarna. Om jordägaren ersätter arrendatorn för förbättringarna. fårjt'nclägaren utnyttja ersättningsbeloppet
'Jt (Jr
Prop. 1978/79z44
som avskrivningsunderlag för de tillgångar som förbättringarna avser. .errendatorn beskattas lör ersättningen. Vid arrendets UPDhÖTZlth medges arrendatorn avdrag för tillgångarnas (")-avskrivna värde medan jordägaren då beskattas för tillgångarnas värde till den del dessa har bekostats av arrendatorn.
Som tidigare nämnts har riksdagen i skrivelse till regeringen begärt förslag om ändring av tillämpningsområdet för reglerna om särskild skatteberäkning för acktnnulerad inkomst i arrendeförhållanden. Enligt riksdagens uppfatt- ning är det otillfredsställande att särskild skatteberäkning inte medng beträffande ersättningar som utgår vid avräkning i samband med förlängning av arrendeavtal. Innan jag behandlar denna fråga villjag emellertid ta upp en annan. näraliggande fråga.
Vad jag syftar på är arrendatorns rätt till restavdrag i vissa fall. Närarrendet upphör får. som jag nyss nämnde. arrendator göra avdrag med vad som för honom kvarstår oavsk rivet på tillgångar. som han själv har bekostat men som utgörjordägarens egendom. En uttrycklig regel om detta finns i punkt 6 sista stycket av anvisningarna till 22 _S KL. Kl. innehåller emellertid ingen regel som ger arrendatorn motsvart'tndc rätt till avdrag. när ersättning utgår under arrendetiden.
Jag vill först erinra om att restavdrag under arrendetiden skulle medföra en viss samordning mellan jordägarens och arrendatorns beskattning. Som framgått tidigare får en jordägare som utger ersättning omedelbart lägga ersättningsbeloppet till sitt avskrivningsunderlag. Det är då rimligt att arrendatorns avskrivningsunderlag reduceras samtidigt. vilket blir fallet om restavdrag medges då arrendatorn inte helt har skrivit av tillgången.
Även utformningen av de civilrättsliga reglerna talar föratt restavdrag skall medges i de här avsedda fallen. Antag att en täckdikning utan arrendatorns vållande har skadats så att den måste ersättas med en ny anläggning. Enligt 9 kap. 18 MB ärjordägaren skyldig att utföra arbetet. Om jordägaren fullgör sin byggnadsskyldighet inträder inga särskilda skatteeffekter för arrendatorn. Om han däremot underlåter att göra detta får arrendatorn utföra arbetet i jordägarens ställe. Arrendatorn är då berättigad till ersättning med det belopp som arrendenämnden på förhand har fastställt. Denna ersättning skall omedelbart tas upp till beskattning. Arrendatorn bör därför ha rätt till omedelbart avdrag för nedlagda kostnader. I annat fall skulle han kom ma i ett sämre läge skattemässigt om jordägaren har varit lörsumlig än om denne fullgjort sin skyldighet.
För egen del anserjag det således befogat att arrendator får restavdrag. om han under löpande arrende uppbär ersättning för tillgång som han själv har bekostat. Restavdrag bör medges oavsett om ersättningen uppbärs sedan arbetet har fullbordats. vid avräkning eller vid annan tidpunkt. Framför allt i avräkningsfallen kan man räkna med att ersättningsbeloppet ofta avviker avsevärt från tillgångens oavskrivna värde. Om restvärdet är större än ersiittningsbeloppet uppkommer frågan om avdrag skall medges med hela
Prop. 1978/79:44 56
restvärdet på en gång. Enligt min mening bör det omedelbara avdraget inte få överstiga ersättningsheloppet. 1 förekommande fall får således arrendamrn fortsätta att göra årliga avdrag för avskrivningar på tillgångens tidigare oavskrivna värde minskat med ersi'ittningsbeloppet.
Jag anser att den oklarhet på detta område som kan råda f.n. bör undanröjas genom en uttrycklig bestämmelse i KL. Bestämmelsen bör träda i kraft vid 1980 års taxering.
Jag återkommer nu till frågan om särskild skatteberäkning för ackumu- lerad inkomst i arrendet'örhållanden. Särskild skatteberäkning får. som tidigare har nämnts. ske för ersättningar som utgår i samband med att ett arrende upphör men däremot inte för ersättningar som utgår i samband med attett arrendeavtal förlängs. 1 motionen 1976/772449 yrkades att reglerna om särskild skatteberäkning skttlle få tillämpas också i de sistnämnda fallen. Riksdagen anslöt sig till detta krav.
Jag delar uppfattningen att en anpassning av de skatterättsliga bestämmel- serna till JB bör ske och föreslår att reglerna om särskild skatteberäkning skall få tillämpas på de ifrågavarande ersättningarna. Jag vill erinra om att det i princip är nettobeloppet av den ackumulerade inkomsten som skall läggas till grund för särskild skatteberäkning. dvs. i förekommande fall ersättningsbe- loppet minskat med tillgångens tidigare oavskrivna värde.
I detta sammanhang bör också ett annat tillägg göras i den ifrågavarande bestämmelsen. 1953 års skatteflyktskommitte påpekade (SOU 1963152 5. 280 D att det var otillfredsställande att jordägare som vid arrendets upphö- rande blev beskattad för arrendators förbättringsarbete inte fick tillämpa reglerna om särskild skatteberäkning. Kravet att intäkten skulle ha utgått "i form av engångsersättning" var nämligen inte uppfyllt i detta fall. Kommittén föreslog att jordägare skttlle få tillämpa särskild skatteberäkning fören sådan intäkt. Kommitténs påpekande har fortfarande aktualitet och jag föreslår därför att en ytterligare utvidgning av bestämmelsens tillämpnings- område sker.
Den nya lydelsen av 3,5 2 mom. 2) lagen om beräkning av statlig inkomstskatt för L-tCkleLlin'dLi inkomst bör få tillämpas för inkomst som tas upp till beskattning vid taxering år 1978 eller senare år. Vad gäller 1978 års taxering innebär detta att ansökan om särskild skatteberäkning skall ha gjorts hos länsskatterätten före utgången av år 1979. Fr.o.m. 1970 års taxering ankommer det däremot på taxeringsnämnderna att pröva ansökningar om särskild skatteberäkning (SFS 19781317).
5 Rennäringsheskattningen 5.1 Inledning
År 1976 genomfördes vissa ändringar i beskattningen av rennäringen. dvs. den verksamhet som bedrivs av samebyarna och de enskilda renägarna. Ändringarna var delvis föranledda av den n_va rennäringslagen tl97lz437).
Prop. 1978/79244
!Jl x]
Inkomst av renskötsel är att hänföra till inkomstslaget rörelse och skall Således beräknas enligt bokföringsmässiga grunder. Detta gällde redan före 1976 års ändringarav beskattningsreglerna. Trots detta hade man emellertid i den praktiska tillämpningen allmänt godtagit att inkomst av renskötsel beräknades enligt den s.k. kontantprincipen. För att ändra på detta förhållande infördes år 1976 uttryckliga föreskrifter om att övergång. till bokfI'iringsmässig redovisning i princip skall ske senast fr.o.m. 1979 års taxering. 1 syfte att underlätta övergången infördes samtidigt regler om ingångsvärden för stamdjur i huvudsaklig överensstämmelse med vad som gäller inom jordbruket.
En annan av de år 1976 genomförda ändringarna innebar att s.k. skötcsavgift och sköteslega undantogs från skatteplikt för mervärdeskatt fr. o. m. är 1977.
SSR har begärt (le/s att de n_va reglerna om ingångsvärden för stamdjur skall få tillämpas av rennäringsidkare som gått över till bokföringsmässig redovis- ning före 1975 ars taxering (lv/s att ersättning till medlem i sameby enligt 44 & rennäringslagen skall undantas från skatteplikt för mervärdeskatt. Jag behandlar i det följande dessa frågor var för sig.
5.2 Ingångsvårdc för stamdjur i samband med övergång ti11 bokförings- mässig redovisning
De år 1976 införda bestämmelserna om ingångsvärde för stamdjur i rcrtSkölSelri'irefse innebäri huvudsak följande. Ingångsvärdet för stamdjuren. dvs. nellt1)renltjorden efter höstslakten. skall motsvara den faktiska anskaff- ningskostnaden för try-uppsättning av djuren eller — om den skattskyldige under minst fem år före övergången har haft stamdjur i förvärvskällan eller förvärvat djttrcn genom arv. gåva eller på liknande sätt — beräknas med ledning av djurvärden som fastställs av RSV. De av RSV fastställda värdena baseras på faktiska genomsnittspriser under en viss period. Enligt en uttrycklig föreskrift får bestämmelserna tillämpas endast av dem som går över till bokföringsmässig redovisning fr. o. m. 1975 års taxering.
RSV har under år 1977 utfärdat särskilda anvisningar med anledning av de ändrade beskattningsreglerna för rennäringen (RSV Dt 1977zl l). Samtidigt har RSV fastställt vilka djurvärden som skall ligga till grund för beräkning av ingångsvärdet för nettorenhjorden.
linligt vad RSV uppger i sina anvisningar har det framkommit att ett antal rennäringsidkare har gått över till bokföringsmässig redovisning före 1979 års taxering. Många av dem har inte haft möjlighet att tillämpa de n_va bestämmelserna om ingångsvärden för stamdjur eftersom dessa bestäm- melser blev kända först vid årsskiftet 1976/77. För att dessa rennäringsidkare inte skall hamna i en sämre ställning än om de hade väntat med övergången har RSV förordat en lösning som ger möjlighet att justera det ingående balansvärdet vid 1979 års taxering. Med hänsyn till lagtextens utformning
Prop. 1978/79z44
'Jl 00
står denna möjlighet öppen endast om övergången har skett vid 1975. 1976 eller 1977 års taxeringar.
SSR upplyser att det finns ett inte obetydligt antal rennäringsidkare som gått över till bokföringsmässig redovisning redan före 1975 års taxering. De ingångsvärden som därvid har tillämpats har genomgående varit mycket låga. L'n tillämpning av de n_va beskattningsreglerna skulle enligt SSR medföra mycket stora skattehöjningar för denna grupp. För att åstadkomma största möjliga likformighet efterlyser SSR en lagändring som gör det möjligt att justera ingångsvärdet enligt det mönster som RSV anvisat för sådana övergångar som har skett vid 15 75. 1976 och 1977 års taxeringar.
För egen del vill jag anföra följande. Jag delar SSR:s uppfattning att reglerna för bestämmandet av ingångsvärdet på nettorenhjorden bör vara likformiga för samtliga rennäringsidkare. Därför bör även de rennäringsidkare som har gått över till bokföringsmässig redovisning före 1975 års taxering få möjligheter att dra fördel av de regler för beräkningen av ingångsvärdet för stamdjur som infördes år 1976. Jag föreslår en sådan ändring av bestämmel- serna i 2 ålagenfl973:323)om ikraftträdande av lagen ( 1973:322)om ändringi kommunalskattelagcn (1928z37tf). m. m. att detta blir möjligt.
5.3 Mervärdeskatten
Sameby är skattskyldig enligt lagen ( 1968z430) om mervärdeskatt (ML) för skötsel av renar. Skattskyldigheten innebär att samebyn har rätt till avdrag för ingående mervärdeskatt som hänförsig till renskötseln. Enligt 11 & 10Ml. är sådan renskötsel som ombesörjs av sameby undantagen från skatteplikt. vilket innebär att ersättningen för skötseln inte beskattas.
Den inkomst som medlem i sameby uppbär från byn för det arbete han utför hänförs till inkomst av rörelse enligt KL. Enligt bestämmelserna i punkt 1 första stycket av anvisningarna till ML anses verksamhet som yrkesmässig när inkomsten därav utgör skattepliktig intäkt av rörelse enligt Kl.. Detta innebär att medlemmens arbete åt samebyn anses som yrkesmässig verk- samhet enligt ML. ] den mån arbetet innefattar skattepliktiga tjänster. 1. ex. skötsel av renar. skall mervärdeskatt utgå på ersättningen.
Enligt min uppfattning bör bestämmelserna i MI. vara så utformade att därav klart framgår att ersättning som medlem i sameby uppbär från byn för det arbete han utför för byns räkning inte beläggs med mervärdeskatt. Så är nu inte fallet. Jag föreslår därför att bestämmelserna ändras. Detta bör lämpligen ske på det sättet att ett tillägg görs till punkt 1 av anvisningarna till 2 & ML. av vilket framgår att verksamhet som medlem i sameby utför enligt rennäringslagen för samebyns räkning inte anses som yrkesmässig.
Den nya bestämmelsen bör tillämpas på tillhandahållande som sker fr. o. m. den 1 januari 1979.
Prop. 1978/79z44 59
6 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att antaga inom budgetdepartcmentet upprättade förslag till
1. jordbruksbokföringslag.
2. lag om ändring i bokföringslagen (19761125).
3. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623).
4. lag om ändring i förordningen (1955:257) om inventering av varulager för inkomsttaxeringen. lag om ändring i kommunalskattelagcn (19283701.
6. lag om ändring i lagent1951z76310m beräkning av statlig inkomstskatt
för ackumulerad inkomst.
7. lag om ändring i lagen (1973132310m ikraftträdande av lagen ( 19733221
om ändring i kommunalskattelagcn (1928370). m. m..
8. lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt. Det under 2. angivna förslaget har upprättats i samråd med chefen för justitiedepartementet.
U|
7 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.
Prop. l978/79:44 61
EN NY JORDBRUKS— BOKF'O'RINGSLAG
Betänkande avgivet av utredningen om bokföringen inom jordbruket
Ds 51.9??z8
Prop. 1978/79z44 (33
Till Statsrådet och chefen för budgetdepartementet
Den 27 januari 1977 bemyndigades chefen för budget— departementet att tillkalla en utredningsman med upp— drag att utreda frågan om nya regler för bokföringen inom jordbruket samt att besluta om sakkunniga, exper- ter, sekreterare och annat arbetsbitrade åt utrednings- mannen. Med stöd härav tillkallade departementschefen den 17 februari samma år som särskild utredare regerings— rådet Sture Lundell. Vidare förordnades hovrättsassessor Staffan Janvid. direktören i lantbrukarnas riksförbund Folke Nilsson, skattedirektören Olle Roos samt kammar— rättsfiskal Ove Sundvik att som experter biträda ut— redningsmannen. Genom beslut samma dag förordnades kammarrättsfiskal David Ask att vara sekreterare i utredningen.
För att tagas i beaktande vid uppdragets fullgörande har riksskatteverket till utredningen överlämnat en av Vänerskog ek. fören. till verket ingiven skrivelse angående kontrolluppgiftskravet enligt 37 5 1 mom. 6. taxeringslagen, jämte av verket infordrade yttranden över skrivelsen.
Sedan uppdraget numera slutförts, får utredningen härmed överlämna sitt betänkande.
Stockholm i december 1977
Sture Lundell
/David Ask
Prop. l978/79:44 64
Inne-l'tåll
Fb" rfr—tttr-i l.!tracini
(kallande ratt för l..:esfkattning av jord-bru); &
fö i"?
pdraget " 't
Belmvet av särskilda bokföringsregler för
-.-|,| Övn-riff." jgartdezi och "'—ocialn;otf.'—!eri.ttg itil Eesti-anrnelserna i & taxeringzzlagert '?"t
O Ut
Prop. l978/79:44
Li.-andr." .
..-._;.'Ti :.ort, (iriver jorchr uk
underhag för ta:-:orir;.-_.5en
U _ 15
ETYIFJ.
idkar-3 'i var.: '—.'r_-rl'.._.aml'u t den årliga drift.,
rtornzalt. under—sti
FOU ")-(;O 1-: r'ono r' .
'a räkenskaper.
inn
man lag icke. enligt bokförin.
idkaren ':'-;t" bot—11 'rinrg: '.kyldig
. r.:X 1:51.
,-'1ti igjtettvn skall rull
dot min,-35.51 '
med iakttagande av vad be träffar -: jordbruk.
är allmänt br rukligt, överens. :'imme: ' med god
att
ff,,— -Ct_'_'l Tx
Dlser' samt. i samband 1.ärrr:e-::' rings pt.-':' ar,
varom föreskrivs.-::
2. med undanta-g, - fall om verksamhetens ekonomi
till upply: ställning, vid _:kenfkap.,._rete ut;-ang av:—luta Lao-kf? rir
ning
'if-Il :'ZICECI
årsbokslut,
.na;
inger-ör. ker oel':
a rk'i vera verifikationer , bok fö
skaps mate t ial.
Prop. 1978/ 79:44 (io
som rshändelr. löpande noteras
utbetalningar raket, dt bir ri; gar
th, =: uppkomna fordringar och
'lldfT. tillskott
.i dkaru-rnf
Et V p 5 ”kall bokföringen
Ll'lgal", VELTCT
och ekuldpri
-eo kostnader Emm
all
tändelsen
.a (terifikation). Har näringsid—
.'1 t...
luenllirnj
indelsen skall denna
|
som verifikat c.. Om det
'-n av mottagen handling får b ilt nrättad
uti
LL na varaktigt tt innehålla uppgifter om
!' tivt. |tj-j'-:'.'_t'tt.:1t."., :'tiir' ”__rshindelsen inträi at, vad den
vilken motpart den berör
legat till
handlin
' "'IlL'llLI
'tdlin? .n fö rva—
VB Fi:!
att nbandez
ighet kan
uppgi.ter
-.—u
post utan
'kationerna skall både f?re och efter bok-
föring förvaras ordnade på betryggande och
rättelse i verifikation, skall anges n.r rättelsen skett
men vem som föret
ett orenat och
: eller göras
Prop. 1978/79z44 (17
av fel I"?) rti :.-
?id rittr
ekett och vem nom
:kild rättoiiuj_
., ukall Viriiikation öm
igt skall i iom anteckning
rattau. LdmLLL
verifikationen eller ainat sätt säker:
_ng av den tidigare bok rda Lh
Vid gran”
kjnncdom om rättelsen.
u
watts & 'ifikationer
fibringsteckbn Varifikationer, som avser likartade affär;
bokfö i sammandrag i en post, om
klurl. adelacr som ingår i m
Kontanta in— och utbetalnin;
iande arb "ag. uvriga affärshäidelser 5 L snart det kan ske. i fråga om fordringar Jin rku dar ;P
att de skall bokfhrau snart det kan
eller annan hund?; som tillkännager
utfärdats eller -0ttagita &
ligga enligt god affärssed.
Enkfäringbn av fordringar och skulder får dc
betalning sker. Som förutsättning härför rn;ier att
:mnnx
-a fordringar och skuld t 'varas för betryggande Averblåck Partia
finns över dnm. :skapsårbt: uigang
liga da obetalda fordringar och skulder bokf
,—.r
, ; Affärsnändolsc n :å att bok""
hetens
skall bokför r det möjligt att överbli
temat;
020."-
rcsultat och ställning (huvudkokf;
Huvudbokföringen kan vara förenad L & grundbdkiöringen.
Konton över tillgångar och skulder, vilka i
en föras i sammandrag, skall ytterligare specific=ras i :iloordnad redovisning i den man det behövs för att av till-
fredsställande överblick och kontroll.
Prop. 1978/ 79:44 68
all hållas aktuell och avstämmas efter
med hänsyn Lili verksamhetens förhållanden överens—
meu goa rudoVisningssed.
Räkenskapsarut skall omfatta tolv månader. Annat räken- skapsår än kalenderår (brutet räkenskapsår) skall omfatta
tiden den 1 Maj — den 60 april, den 1 leL — den jo Juni
supit: — den 51 augusti.
.!
om, får r. avse kortare tid än tolv måna—
i_er utstr
-ta högst aderton månader. Av— o ?ortnlnv ckså göras om red visnings—
bTutwt räkenskapsår, får omläggning av räkenskaps- till kalenderår. I annat fall får omläggning av rä— kenskapsåret ej ske med mindre tillstånd därtill ges av lä
sstyreisnn.
Den som är skyldig att föra räkenskaper i fråga om flera
samnutcr av sadant ig som avses i denna lag eller som ' lold.].pgll med
vcrksamnet är bokföringsskyldig för annan näringsvsrksamhet
yldighet att föra räkenskaper för sådan
skall använda samma räkenskapsår för de olika verksamheter—
.er synnerliga skäl, kan riksskatteverket medge
na. Före"
undantag härifrån. För att lå sanmn 1 enskapsår för flera verksamheter Får omläggning av räkenskapsår ske utan sär- skilt tillstånd.
Å=sbokslut
? & För VJrJC räkenskapsår skall den löpande bokföringen avslutas med utt årsbokslut. Detta består av resultaträk— i ning och balans aning. Till dessa kan bilagor upprättas. Årsbokslutot skall färdigställas och tagas in i bunden bok (årsbok) så snart det kan ske och senast sex månader efter räkenskapsårets utgång. Bilaga till årsbokslutet behöver
Prop. l978/79:44 60
i årsboken. Ärsbokslutet och därtill
b.lla ag.o skall avfattas så svenska i vanlig lä
bokslutet skall skrivas undcr av den r'odovimh
med angivande av dagen för undersk'iften
Här rvdov "ni ngss wldigneten inträder eller när
sadan skyla .L ändras, skall balans'äkning u
och tagas in i årsbok.
p..
anläggningstillgång .o'r
att stad.gva:'ande brukas eller
om httningstil? änn förstås' annan tillgång.
ttnlngstillgång.
lalinlnpsv r'e förstås,
dess förvärv eller tillverkr
undant
effningsvä.de motsvarande utgift om en
med åtnranä
u
skulle ske vid räkenskapsåret" uti ar . (balansdagmu.
Med anskaffnir 'värde 1.5 .sts t.;l
männa
djur förstås av rå
lt värde eller, om dylikt värde &;
oluvärde? driftbyggnad ooh inventariz
skaffat: fure Hverg-1.g till bok färst. med an ställts 'id som efter överg gen förvarvats r by
värde det anskaffn':gsv.irdo (avskrivningsunderlag; som wu-
ingsmdssig redovi
.affningsvärde det ingångsvärde s?
wvrrpxngon till sådan redovisning.
annat sätt än
eller därmed Jämförligt fång, förstås med avs
ligt kommunalskaztelagons rc.ler berfiknas vid u
Ltnix ”tillgång tages upp till hugst anskaff
värdet. Djur, Jordbruks— och skog.- produktLJ samt annat varu— la»;er iår irkc. upptag& till lägre värde än som överensst? mer med de vid taxeringen gällande lägsta värderz.
_;
Om varulager upptages till lägre värde än anskaffnh'n eller i fråga om andra inköpta varor än djur, anskaf nin
eller åtaranskaff fnLngs -värdet i lirekommandc fall med avdrag
för inkurans, skall skillnaden upptagas som lagerreserv.
Prop. 1978/ 79:44 70
värdet. endom, som
uppt Lill deita värdu dvsn om taxering:
ger an_ äiinincsvurdet. l anäkaffningeväröe
förbättrir
är av
såret & ler Dala
ur kning med tillägg utgirter
Igångcn under Fika"
höjning fkätt.
Fordran Jom
1A i Resultaträkningen ska]; i sammandrag redcvi
x
intäkter oaq kostnah r i verkt amhetcn under F kokat
samt lämna en mcd hänsyn tili verksamhetens Tdrhåilchd-"
tillfredsstHllwndc redovisning
? hur räkonska
sultat uppxommit.
.r rwzultniräknin ?vänds'zlmw de avvwkclser Lom
av var namnctcns art och omfattning nedan intagna 5
äomplnttcrando p _95 wötcckningar som tydligt HHEFT
som E posten. Annan upps
%llningsfnrm fär anvand
d: krav som anges i rsta Stycket.
Verksamhenenu intäzter
summan växtproduktmr dJur och djurprodukter skogsprodukter
Övriga intäktnr
— Varkfar Gtens kostnnder
';ultat ? avskrivnin ar » Avskrivningar
Resultat efter avskrivnin ar
Prop. l978/79z44 71
+ Elrunxsiol'gu i!
Lå aktier out andaiar
:Itfzrll
nlu..-inko:1.::. Lea-:*
— Finansiella ko tfn-"id .:; 1"
tnadr:
+ kxtraordlnara intäkter
kuttnadcr
kslutm si ioncr, var
?inster och
r rivningar av sådana tillg
som motsvarande tillgångar i traordinara intäkter och kostnader skall
skall i sa
sAulder sam
baiaisräkningcn användes med de vvikelser som batinnas a av Verksamhetens art och omfattning nedan intagna schema
eller annan uppstallningsform som ger en likvärdig över— ;
blick över verksamhetens ställning.
nsmat angivna poster skall upptagas var för sig.
Komplatterando poster ges beteckningar som tydligt anger vad
m ingår i posten. För varjö idragon post i balans- räkninawn skall i spotiiicerad aga upptagas de belopp SOm ir i Dont ”n, Om icke PICRS sammansättning klart
r av bokforingan i övrigt.
Prop. 1978/79z44
ii
avand
Liner-Cr- andra varde'
"lir
inrinuar
kundfordringar
"da kostnader och upplupz
rririmgar
kanton, "JCM? l:)!"
l. Insatsnr i 5
PkinVHHEHPlDP
5. inva..ar er
_, ['; Enlai]
Slag av markanlm
?. Växolskuld-.
#. Levoran
&, Upplupna kostnader förnthatalda intäkter fo. ovriga kortil ':tiga skulder
5. Förskott från kunder
ll .ångfrictiga skuller
1. hvsatt till por
2. Andra långfristiga skulder
Prop. 1978/79z44 73
:rvnr, var f?r
tillämpat
konton
Lemnt,
bokföringssy
le'teras mad
4 1-. ...F ,; _ .. l..-Lh] ...—.11'1 nr.-3;
i efterhand kunna
posternas t
ei.
och annat
isscr for
material med rogi"reringar i mikro— I!.'_:-r_'l 1'-'..3:":";tOl" i.]"igShJLilpmuLåv...! ,
l mad
..v"':-m_;::, :::agn-ft nd -'.-ll-'_=r annat '"
tum Ennom omndcihar utskrift kan fram
aom dVS(H i iårsta :tyckut 3 lar
sammanfattningar av huvudbokiöringcn eller samtidigt för
Prop. 1978/79:44 74
handlingar
vn . a . ' iska
' I
('|'
bévara ma
L
Llli vanlig i: "?
annat matorlai med
får länssty" räkenskap läsbar form
L angivna ti— nndar betryggande former mikro-
"3ra:: gr.-å l:"kv..-.rc"' sätt. Zoriorna skrii .kLa ugrqifter lätt kan åtnrfinnan åta
u C 0 ”ST” 1 "r änn tid &. står av dan i första
_-L 11.
Läns
yr-l—
nsökan om tillstånd cn—
ligt & i tredje styckat eller lå & tredi
'?
stycket, såvitt
(
utgången av år 19ph
äVSF—Er'
Cl
jordbruksbokf?r;ng:lagen (l.
?. Genom lagvr L
Prop. 1978/79:44
__, 'J-
Frekomr
rskrift, tillänq
Ill.
redovisningsskvlcig
'ta-:- ikra t..._u.and»- avkort. därcite: rakenskaps
föreskrilferr .a i nämnda ;aragrai.
UlTEDHlln IJS'J'. ill—II:!”—
Tidigare :kulle inkomst av ligt dr :. kontantprincip.
vudsak a:: kontanta inkomster och natural Leskatt ningsår tas upp som bruttaint
för sar "ana k% tnader som
året. Genom lagstift .ing
.Zov' . inkomst av jordoruk
siga grunder. vid denna redov
ter
kontanta inko
utgifter dvs. varufordringar, varuskuldar vid d ss slut.
bvggna de och inventarier medges i iorm av vard_.Wiznvrinn:— årets
avdrag. Pn föru .Ltning för att ukattskyldig ;kul'
av bukförin ig redovisning var att r?
erna fi"des i enli :rifterna i den ranch?
tillkomna förordningen (19j1: 793) om skyldigkut för vissa
idkare av jordt:ruk eller skogsbruk at.t fiT
underlag er taxering — rubriken senare ändrad till
bruk-;okfö ingslagen". Eokföringsskyldigl
Prop. 1978/79144 76
_SLJ:1I::I;—I
iak ttagand fr inom Jordbruk eller l skall l.
jmf-( lyrik-st Ine-_":
1.1 L".) *
;räldrade. Sem
v fullgö.andet av
1 bunden dagbok och att det
atummelaer om verifikationer.
'_lnde reform av jordbruksbe— , rrkr 19?F:3A3,
-ormen innebar en obligatorisk övergå:
in"" Lam inkomstredovisning.
sivt under en t
om beslut av ren u
så att det nya
ändringar i de mate—
-:._->_
av inkomst av jordbruk:
:Lg och wsning av anp:
inkomst av rörelse. ea däremot
reform.
innebar att -a jordbrukare mud ViHLf— och forlustkonto aiul—
av brutet lr.
attereglerna har ett
ina utveckling av
); bedrivit: i syfte att mo
Prop. l978/79z44 77
._ t 11gndnse skatt
'"0159 mud
är alÄa näring
har emoÄlwrtid gjort:
& i ällmÖHhPL. l Prop.
'wdragandeu att L
inom
de
var bered* att
;ordlrukare.
"uk. som &ftur
tid:_uru rnduL”
"en Fz-nrlmn: ; 11|=,-'a;k-.:t
reform av 'dbruL_
; ;Jvndguk
:'_' Cim _l
:' i IagdZ'UE—x
1-1.01'7.
anp
Jordbruk:
denna utx ansnr mot denna bakgrund att
är inne jnrdbruksbokiörin
svnn; böra innefatta
Prop. 1978/79z44 78
1 (:l-r.:ri 511 som ::'.'
'., .
uiare.
bör vara att jordbrukä- mräde skall Hvarstå
-.al; utfor- vara.
,hrsta hand de
adda. Detta får
Lirtnrna för den
fikutionznanzwringen utan uj
.fi andra :; id L-m
:.'”_-.':;tr.- ”145.- t i den nya "Miki-iiringslagen :31'.ul?'.-:.- rf.:-ik—
utformninrnn. Tvärtom bdr ett av de vikti—
rara att unuur Jkä i vilken utsträckning det
:ligt att samordza rogulsystcmpt i jordbruksbok—
r'd den nya bon =ringslagen. En .dan samord—
tTd nand kunna sko när läran—
dvh verifikaLionshanteringun, delar kan rinna: '.W3.1ov av '"TPblu som weak—
tar de ”drun;-da f örhä- landa-na ir':om jordbruket och 5L10g=-
llcr d._LOkul Ls bc: ämmolserna bör under
vilken mån den nya bokför'iug 3ia5ens regler om resu
räkn' kan göras tillämpliga inom jordbruket och
rukct.
t det i
eringsnor. anknyta; '11 de materi- ”':l—rria i kommunalskattelagen. Då dessa i det pågående utredr ingza Thu— .:5 område bör samråd ske med fö— (Fi iQVÖt77). Det bör också avervä- regel sum lr itar de mindre näringsid-
att tillämpa års bokslut sertummrl_
rdningsrcgeln i 1 & fjärde styCLet i den nya n.. Jordbruksbokföringslagens bestämmelser om :amordnas med föreskrifterna i den nya bok—
ringe—a nr Jao vill i detta sammanhang erinra om de nyli—
:._1...L _',-_.... _ ..,
Prop. 1978/79z44 79
gen av r
; 5? & taxeringslagen
Izontzantzvrn
eten inom jordbruket. .-vergjången till
edovisning Heträffande inkor
&" darfor nu nleda en
ir't at - de nya reg ;lerna kan b-ö"'"
rug
snart SL1mi. ga jordbrukare har grtt Öv er till
med ”"”Forings _sig redov;snin5,
taxerin=. He-d hänsyn till
M1 orma' 'ior om de nya reglernas inne
tet vara slutfört före utgången av år
'i'.?ÄLLAE-JDE FÄTT FÖP. EESKATTNI i:: m..-' JOR
Regler för Beräknande av ovation?"
åter£.'11ns i
under itt flera [or . . Sålunda införde: lr
fler3a1 nya regler och gjordes en o:n.1taarde omrej;— gering av iag'Lexten. ligt de nya bes ska li en obligato isk öv=r äng till re-zim.ri
__,__.
siga g.runder genomföras. Tidi—
L.-
frihet att rn—
doviod inL:w_te1 & :ingcn c liot den s.k. kontantprineiper eller e'”li"". .iföringsmässiga grunder. Övergången skall
_D.-
succeselvt under en period av fem år med början den 1 ==.
197.5-. Genom ett rr "cr5.nzsbeslut under (*.V" "3 FCT": w»!
förlängts så att deL nye svstnmet skall i princip
,”, f.,
a. emtli."a jordbrukare senast fr.o.m.
De nya reglerna, vElka ut.? 0?
reglerna, innecar att hänsyn
skulder : m uy komm.i t i jordbruli Md ifte., att Cmi "'_'Ljr':!'1i: _jjs till;;w
..... _1 ., elr-FM.:OU
J.LS ')infTS .,;per oder.
att 1.1n3yn tas tl.l
Prop. l978/79z44 81)
egierna innefattar även en ändrad gräns—
1ll hänföras till t ad, markan—
samL .lcl”.i, nya hnit1n101 er om av—
for värde;.n 'ing av dylika tillp1n'rar och för substans—
av naturtillgångar. Vidarr
har jn.fört s bestämmelser
mn ittrwi1 sl-zo 1ader arrenderad jordbruks— f anli jgningslm ostnader i frig'a om fr'uktodling—
iQYB Ars lagstiftning ändrades bestämmelserna om
ldr avskrivnin "ndfmil nå iyggwadcr och mark av
för bebyggd fastighet samt infördes rätt till
ivnirg av anslutningsavgif'ter och anl1ggni
.astighet skäll tas upp allt som kommit
jäarpj av en som sådan taxerad fastighet till
de i Form av pengar, varor eller tjänster, som värde av
av Jordk .L med binäringar, ine av skop'sl ruk
'=nnat sla'. Vad som menas med dessa be
och exemplifieras & anvisningarna _
”ad skall inkludera, förutom vad den skatt:;kyldi-
är sin ugen, sin familjs eller sina tjä—
inu, wJen användningen av anordningar för bekvdznlig—
;ju :revned, Värdet av personalbostider,
upplåtes hy-
intä rrsfritt, tas 'L men dras heller inte
egentliga gor bruket avser växtodling på
i samband då med bedriven djurskötsel. o
Jordbruk anses förv.rvsverks.mhc'z, som bedrivs i sammanhang med Jordbruket och som avser att utvinna en biför— ned utnyttjande av fastighetens alster och naturtill— av vid gordo1'uket anstilld aroetskraft eller av drirför
ningar eller inventarier, t.ex. jakt, fiske, bi—
nemslog', utförande av l'örslor mot e'rsuttning eller
utnvrr av hy[guader eller inventarier. Såsom intä.t av Jordbruk med binnringar räknas, förutom avkastningen och till- godogörandet av vad som enligt ovan är att hänföra till denna verksamhet, även genom avy11trir .5 av djur, andra varor
Prop. 1978/79z44 81
av maskiner och andra -, n'— rande urik ur i —
1 de fall
dennes lla-110." 7331” .'L_"jrb'_'|".'tr'.li'1g
:Len ome'e.
ig, vartill ägande”
;kattas denne . med arrendets uyphöra
avarande det ÖåHÖG värdet på grund av vad arr
ll
skall förethringen ha utförts under den Lid mph SJälv För att be attninn
äremet
innehaft faztighQW”
till arrendatorn, el"
ringen. Om slutl
-- Ar-+. .' hf.?! _)
T, av J:'.
Gottgörelse för utgift, som arbetsgivare unnburit från
sions— eller nereondlsti"._lt' 'k_-. upptas äiill DOSRJLTJL
”'i-f— - x._>
Denna regel överens: e n reglerna avseende
er med rörelsereglerna.
In" av tillsammans med övrjn ink kams (r
'.._4—,.
av jordbruksfas ns.astighet har slzra
skogar, ut förvärvs
skott vid ittrs al.ul
mot ett överskott skegshruk
llan rörel
rörelsedrivande före:
ke "ran skogen,
rot och avverkar den, utgör detta
åter avverza
(irivas på anna
Prop. 1978/79:44 82
Förbehåller avverkninHFr”
(__—u.
lunda förbehullen avverl
r...,
kan erhlllas genom 1) avverkning av virke
'Vattskyldigr säljer eller använder JF eget bruk,
) förslijning eller hortgivande av avverkningsrätt,5) för—
Jng eller skadestånd samt uttag frun GKWFNNHF
_. _)_l;.x
rinte.
"av annat slag räknas int kter som
förs till de intäkter nämnts och
. Hit hör t.ex. allt som
Enflutlt på grund
.,.
el er servitut, som åvilar Castibheten,
er:*.-'_1tt-';jn;;a.' v 1 uppl.": tel.,e pu obegränsad tid, vilka i :nsvinst. Likaledes skall
'knehavare till godo pä s*und av r”t
sltt :tnyttja någon annan fastighet beskatua=
.are intäkter av jordbruksfastig ' f" l upptas
"j aktiebolag eller ekononisk förening i ion:
ller nristållf örhållande till gjorda inköp
..säljningar, om kostnaden för inköpet varit av—
skattepliktig, vissa ers
grund av sktdeför cring, viss ersättning vid fas— sreglering eller se vitutsltgdrd, visst statligt av— r 'i'.:penning och er ttning enligt laren om
u *
e sättiing L; i vissa fall. För det fall att ;Ällande schablonan ra; I? (Ur
summan av de def_nitivs;r
tas upp som intäkt vid ta;
l_.wr1;1ufi1i".
för alla omkostnader som är
Avdrag i
Prop. 1978/79z44 83
att hänföra till driftkostnader, utförligt ev anvisningarna till ?2 & KL. Hit hör sålunda lönek-=
arrendeavgifter, avgälder på fastigheten, räntor på lc.: kapital som nedlagts.ifastigheten eller använts för de drift, inköpskostnader för djur och diverse annat som he— hövs för driften, reparations- och underhållskostnader,
vissa försäkringskostnader, avskrivningar, m.m.
Vid jordbruk som tillämpar bokföringsmässig inkomstheräkning medges värdeminskningsavdrag vid följande objekt: 1) drift- byggnader, 2) maskiner och övriga Jordbruksinventarier, 3) markanläggningar, 4) naturtillgångar, såsom t.ex. grustag och sandåSar samt 5) fruktodlingar o.d.
ByggnadsaVskrivninrsrenlerna är avsedda att tillämpa: endast på den del av anskaffningskostnaderna som utgör egentliga byggnadskostnader. Till den del anskaffningskostnaderna ut— gör kostnader för jordbruksberoende inredning och utrustning (byggnadsinventarier) skall kostnaderna däremot gå in i av- skrivningsunderlaget för inventarier. Till avskrivningsun— derlaget för byggnad kvarstår endast den egentliga bygg- nadsstommen. Utomhusledningar med blandad användning, dvs. som tjänar såväl en byggnads allmänna användning som jord— bruksdriften, får helt hänföras till inventariegruppen om kostnaden för ledningarna till minst tre fjärdedelar är hänförlig till jordbruksverksamheten. Vid omvända förhallan- det, dvs. om kostnaden till minst tre fjärdedelar är hän— förlig till byggnads allmänna funktion, skall dock ledning— arna i sin helhet hänföras till avskrivningsunderlaget för byggnad. I övriga fall skall kostnaden för yttre ledningar med blandad användning delas upp på en byggnadsdel och en inventariedel. Kostnader för anslutningsavgifter eller an- läggningsbidrag, varmed avses främst avgifter för anslut— ning av fastighet till eldistributionsnät eller till VA- eller fjärrvärmeanläggning samt bidrag för uppförande av sådan anläggning, får dras av genom värdeminskningsavdrag efter samma metod som gäller för byggnadsinventarier, under förutsättning att anslutningsrätten är knuten till fastighe—
Prop. 1978/79:44 84
ten och :-;£ledes inte bara en överenskommelse av personlig art för fas he sägaren eller den som nyttjar fastigheten.
Marl-za-niliiggzLin,-j. ”gnida-:Jag-
Eikhet med vad som ller för rö—
;pper. anlubrnir ar nämli in i
ande an*.in.en t.ill by*”nid el inventa—
rier, om
föreligger, eller till egent— _rning betraiitas som svgrnad ggningen har ett sådant
id med byoinad att den kan
liga m:iriv'.a|';l.'ii_-j_' '
*krivnin reende när en
fi.;n'kt i '.
nödx enadens allmänna användning. Markanlägg—
ning som iir J -rdi_=n”rn— får däremot * aV' DETDCT
hänsenr öra: till inventarier (markinventarier). Som
'ta markanlä eningar a. es alla mark
i C ,, 3 D.. ry.: '!
uk"eriLrn men inte har direkt smakä—
kdiken bildar ;gentliga markmal
'. Tä
_gningar.
driftbyggnad på jordbruksfas— nom årlira värdemin ning.:vdrag, Av—
SKI"; vnin." CJ! 'nads tie: tundi_-t lar endast ske enligt plan. bör tilll lig byggnad får anskaffningskostnaden dras av
det ar uvggndde .n anskaffas. Som driftbyggnader anses ekono-
Ill"
, .::).—
jggnader och för driften oehövliga bos tadssvgg er ”"
dana byggnader
"r personalbostäder samt ägare. eller bruka—
I'
bostadsby. i den mån denna bg nad inte represente—
rar et.t större värde än som ha övs för jordbruk eller sk.gs-
bruk av motsvarande storlek.
0 äknas på byggnadens anskaffnin ostnad,
hann den faktiska byggkostnaden.” __ ll ans kaff-
.all även hänföras kostnader för ti._l- eller
ombyggnad. uppnörande av arrende skal- vidare det värde
av by enad som därvid kan Jara inkomst av jordbruksfastig- het för jordägaren tas upp som anskaffningskostnad (se ovan).
Vid förvärv genom köp eller därmed jämförligt fång av bygg— nad tillsammans med marken skall anskaffningskostnaden för- delas enligt en proportioneringsregel på så sätt att på
Prop. 1978/79:44 85
byggnaderna 112 stor del av fastigl"
anskaffningsken'nad sem det vid fasti_ ställda byggnadsvärdet minszat med utför av faizighetens nela tixering""ard_.
värdet av by "vnaderna :
ninrrlostnaden som dörv På andra U.)
gängar än dem som ingår i thgnadsv En
'rdet mera avs , a över— eller understiger värd t av dessa til gångar.
'd benefikt förvärv av jordbruksfastighet skall överiata- rens 'Lattem; siga restvärde anses som ingangsvärdn. Har stdmpels_att
beralznats på lagra belopp skall emellertid det bel
anses utgöra an:5k; Mifn ngsvärde.
gr mnd av förv.';rv genom arv el ler te-
De liga värdeminsknings vdrag
avskrivningsplan till viss ;xrocent av byggnad: led hö kunn a utnytt a:. Sär: .kild nE-insyn ningskostnad. Procentsatsen bc-s 'tamfr byggnaden ans ' i det fall bywcnad uppförts av "vttlanderatt"haVar;
J.C.c: '
jordägaren inte är skyldig att senare lösa byggnaden. Om
nyttJanderattihavarrn uppför en t ggnad vartill inan.
omedelbart tillfaller ierdägaren galler emellertid
regler. Riksekattuverket ha r lämnat anvi .-_.ning avskrivningSprocent.
I likhet med vad som gäller för investeringar i rö byggnader får primäravdrag göras med två nroc
der de fem första i'm lnattrias__reu på alla nyTIV1'*L"U i egentliga driftbyggnader i jord'oruket, dvs. nader för ny-, till- eller ombyfggnad av ekonomiby och personalbostäder. Sådant avdrag medges alltså inte nyinvesteringar i ägares ellar brukares bos Tadvanrnac en personalbostad byter karaktär går rätten till prn' drag förlorad.
Kostnader för reparation och underhåll av byn: o är av— dragsgilla. Med sfedana kostnader 1 Jkst .lls" tnader för
Prop. 1978/79:44 86
szådana ändringsarbetcn
för den budrlvna very rd som l!U1 .Jr
rförs däremot till
s
för dana (=.-mir":
drlncsurbntcn pä bostadsbygrnudcr
'_Jart avdragsgilla utan [&r i st
som en del av unskm ifliingskostnaden för by”
:::.)
Utrangerin'" dl" litiugf'radf "Få allts:ä inte erhå13__-:
nad. Det kan komma i
drag medges
nalbos tad Ltrnwwgrsf =. Avdrag fär då ako.:tnad»:L
_'or vad som
som återstår oavskrivet av anskaffni=c
naden i den mån J»i,nnn+ över -ti
avyttring av b nndsmatcrial eller & rå
eller rivninumn. Däremot ' ull koctnador för rivning
b c nad hänföras till r'n mar'kanl_ä gnin' l.!
kostnad skall alltså skrivns av enligt de re.
i)? sådana anläggningar.
Avdrag för värdeminskning av i jordbruk får
enligt tre 5 ilda avskrivni mPt0d»'r, nämligen plant
'1
a'skrivning, räkenskap:5enlif avskrivning och _c-st tvärdeav- skrivning. För rätt till rik. nnSKapenlig avs PIlVTiP" bl.a. att. den skattskfldi L har s.k. dubbel E vinst- och förlustkonto. En och samna skattskyldig 14? iutu
tillämpa mer än en av dessa metoder för sina invent;
ROTtVaTdGmiTOdPI som är ett nykonstruerat alterna' iv, ut—
gör en förenklad Iona av räkenskapsenlig avskrivnirn skiljer sig fr:?n denna främst genom att den saknar;
v
teringsregel, baserad pu lineär avskrivning, och högsta tillitna avskrivning är 25 procent av inventazi' skattemä rekommandc fall ökat med arL kaliningsko"*nadnrrq för inven-
siga TE .värde vid bcskattningsårets ingång, i iö—
tarier som inköpts under beskattningsåret och minskat med ersättning som utgör vederlag för inventarier som sålts
Prop. l978/79:44 . g7
!"..l 'r'. ."1 ;
riva '] 31”
rv» -'i Anna:»? ..,-_ ["—VU... _|.— Eunden. & - ' - jämkas rm tid än att :?
rskiutas. kostnaderna ska"" ha hos—ritt?
!.
'-ttar längra =
gvnrtananden.
"La överlåtart
vdrag
:'JYlE'I i
eller byt: avd)
av den avskriv—
JT eventl' marken 77.7111' nrr'n r' pu"— D.... .
gat avskrivningsuzderlag vid förvärvet.
Utrangeringsavdr hela verksamheten ya
'zheten avyttras. FT
'!
Prop. 1978/79z44 88
rer.-ar1'ation.".- (_):Jii WAYNE-(I"? bart för hela ki'15t1'1adrj-1'1. ningsavdragu-t, .'.'.-_1111 ti
anläggn i nitar, 1.'1-'.::r'Lf.'.1"Lli !. .
rfr iman" fdr
.1-,
markanl &
Silvi 1.1. av takt
ESC")!!! FAX.
_.1531'511115
Lu :?
tnaden fi"..- 1'
kd i k
i1'1g,;-'1.-*1:'1l5'.
affr.i1:g_',:.';. *
f1rl i [; a
_- _rivas av '...'1»:1_'-- ." kortnada—r fr.om ar'ror:dat—_1r allt:—fr 111211 d»?.""L1'L"'t en
fallit jo 111-15; upp den 11.31
ar'1s'1-1ai'i'ni1: l-2171iitricadc'r'1 som 1.”
»;IlkiCif-EkO!.itjltldf'f'. 'I'ill der. (if-_"
.L'»"_'»1" bygnrna d:r.i1'1vc'11tari».?r'
i avstr-v1'1in :_-'.L111'.i1_'-r"_*agr'-'..
får pri111;;-r.'_'1v" ":*—.rning ::.kc ;Lou. .':'1v.';l-;ri'.':1i1.1_f
om de avgor
1: entl ifra mari—: _.11 '_1
':1111gar — In:-ln a1'1:-_'.l-:a1":"r:1
eller andra arla
:"uncor 511]. Även i. detta fall 1".
Elvi."-".I"l'-.'"Il;11i
mcd iom procent av avskrivnin
11' g..-rn [Söf'a dvdr .:1:.1vitt avser t1_,kc.ikrinp'*.1Y1..1fjfr'1"11
skrivning, med tio procent. l.?ppl'1o: arrend till;:ångania av:.zkrivitr- ?. sin aelhet får .1rrfr'...1h11'1. "iv-Lira;
för oavskrivon del av kostnaderna.
Prop. 1978/79z44 xt.)
nmgdwlbar't i
det —;älv
TOFJJFJFÖH irU'njiait
LUX
|ordagaron blir bes ” kor tnad för tillg
tning till arrendatozm, och denne ?
för ersättnin"
W11o1.d:itor"' bk
ävensom för andra invontarier,
1'.modu21a1t tillfaller |ordabaron, får
et mfd vad som ller beträffando ha
.ra avdrar onl1gt ovan angivna irventa: .rivningsregler.
" don
Jordägaren beskattas inte vid arrendet; Upp ande ff
värdetinin; arrr .nda'to.ua förbättring av invontariehactar1det mndfört.
under den tid
all "'O:"Mdi.35 antingen till
den del av routnaden som
lärer nn oo trogent av tillwångons
allJndruaa .3311.1vä1"
(_l ”lf"—
toder för beräkning av an_kai_ ri'"uk>:tn1d"n emellertid
._4.
"ast anvä
onerö fång förvärvat en 1atnrtillga1g 1:
ha tillkommit före—
innminskniL":ivdrag som
om denne fortfarandc Len. Detta
att om .orrr ondo ögarr: börJe t o '-ploatera
l'-dnge"1får även nye ägaren beräkna substansmznskning
avdrag på grundval av föregående ägares beräknade anskaff—
Prop. 1978/79z44 ()()
. den bör' "nv- jk..-
Alla k
fåi'rnune
ning av frukt— eller berodlingar av direkt eller skrivas av enligt
särr ";d & under den tid odli gen beräknas
vara elr ghet med vad som gäller bo— träffande ma tillkommer som huvudprjncip detta avdrag ondas ”= =: _-.-. ...' - kostnader. Vid oneröst nye ägaren inte
&Ei av köpeskillingen kan anses
rlig t_ll odlings;. uaremot iår den jordägare, som
'n valt att skriva av kostnaden enligt
" Flis"): t'- plan, Vid '- göra avdrag omedelbart för oav-
skrjven del av ;tnaderra för anläggningen. Samma är för—
hdllandet om ” enheten i förvärvskällan upphör utan sam— band med avyttring av fastigheten. Sker överlåtelse genom efikt fång
ligt planen.
agaren fortsätta a skrivningen
nvarande regler gäller i förvärvskällan
rularre ; p1incip nedskrivas med högst
ut vid b. - ' =sårets utgång. I motsats till vad
GOpmc
9
'
».m ”allt tid';are anses samtliea djur — alltsa även 5 am- n
djur — som varulagr
ledn ng av vardon pe djur som riksskatteverket fastställer. Beträffande djur för vilket verket inte fastställer något
i fr :aluvardet upp som varde för djuret. Nedskrivning får sedan
de, _ om "a en dyrbara avelsdjur, tas allmänna
med 69 nreeent dv riksskatteverket? värden eller, i
amanda fall, allmänna saluvärdet. Värdet av lagertill—
annet EiJF än djur får tas upp till AO procent av
a av ans
ffningsvardet eller återanskaffningsvär—
mmande fall efter avdrag för inkurans. Avsätt—
ning till lajerregleringskonto kan ske vid samtliga lager—
Prup. 1978/79z44
Vid ske
och underhåll ske för nyplantering av sk" efter skogse*
samband med
drag för mins
d€.me odon"
_a
den ;ar avdrae ske med
ljtlig, k skogsmark
förvärv skall dess värde anses
"+1m191p11nvwd beräknats eller bort
en
av
rverk_ni ng. Har
itt marken
kningen
eller "virke;
ledning.
plikt förelege t eller med andra virkesförrå 'dsmotoden får avdrag g&ngs ärd ningen av
ma regler
et,
det ht som
till ett tidigare fång
sen belöpw
&ende virkesi
vid va' Idemetoderi.
fr tt val mellan de?
dator avverkar. Mios, tillkommer hans skogs
lagra övri
Fa
alisationsvinst
kapital
% förbrukas
be ka tninpsre
Vid Jo.sa1|n11. av jordbruksias derlaget
S 017 I
eller skorsb
vä );ande
skog
ute lutande
inte
ruk realis tionsVinftberkatt
som avyttrast ill
'v' 51 I" 51
*ler
ord taxerin
Fåx'c3r1
1 dcn aktu
etsade? för
I här
ella
ha re ;oler avd rag et
t':
.aJr-Jnans
som realisationsvinst.
intö kt av jordbruk
:'DOG "i rh sko mm för ägaren rådet.
rs.
'e- r
kan man
ägaren,
marken
(iii
bc
det
;; r-
Li ."."-
Prop. 1978/79z44 92
inkomstskatt
»stifghot
ler-dl.;ru .dri *."1'. sar-:!:
fixing], ll i. .:"Er-
12:15: iI'L”-."_"['l'i.".f'1]"_i_v'-:I'* 0-131" l:a—
iii beskattning; under vi
: i 1 ll."'P.Y"l"_!1l_'l,';Z"
”1 ä', oktober
1 I'örat'ssttrlini;
l:". .a. af. 1. till!":"e *sL, ' lande
'.'-ller till'J-H'ktu ;.tnader.
JL'JH'J kategori skatt- kurinat utnyttja ”"- 9) om stat- inventarieanskaffning få ett
Prop. l978/79z44 03
xstoringsbidran, som inte dr
sterinnar under motsvarande tider. ter:' drawet OCH det statliga :..skiida inve; # :"": r* 1 '--"
ste 'in,—1:-3.:-idra;r,et nar" ;.j'
ngts t.o.m. den 31 december 1977.
avdrag för medel som insatts
tas och iattas,när
["/_1 månad U-Ch senast tlf)
förordninren (lf om s
r fÖFlGTQLG inventarier och
s.k. eldsvådefonderna) me' skarts
beräkning av nettoincäkt av jordbu t
avdrag för belopp, som avsa rl
fond för förlorade inventarier
ringsfond för förlorade lagern gäller att inkomsten av f
bokföringsmässiga grunder ;:n
Lill särskild investeri il
innar för inte ÖVPhu
inventarier otål ld invest -'
lanertiilf
inventarier
'Tumulinn.
ittning till rskjld inve
_ :."l'IL'JI'ltf j '
iarwrtii. r avdr
.tgar i!
belopp. som motsvarar minskningen av
ret under i Jkattningsåret. Sörskiid
ie inventarier iår t
förlorf
'anskaffade inventarier och skild investc &
förlorade larertillnångar för nodskrivnjnn av kostnä
nyans.aifat lager i den man junorökning iörelig
"*under ne-
Prop. 1978/79z44 94
an —
:Eonder för fanjuna—
:nak edonomirk förening och
av bruttoinv.nton av
sbruh. Val som
.11115 .and mpd avyttri g
. Fondmcdlcn
'tllill
' ande ta:
invnstprj r Gen
som sadan avdra "gill, far avdr'*
det Om en avskrimir= char investering skall avskriv—
motsvarande vad som be—
nirqynn.dcr” min
:ned Iondmedlan.
Enl ?) cm avsättning till airckild inveate-
ring; ationalag, akcnomisk föraning o
, jördbruk olle? skvggoruk
som nuvn; drivnr rörol
ULniwa till uGITL och som glnrt 'ild investoringsfond, få
ta Iondm. len i lör invos öringar i b_ tnader, ma-
Efning av råvaror och lagerpro—
fine"
' ,
fcndmcdlen skall an- a beloppet. konto fem år
inbaialnin_ ; skall åtcrbetalas till företagen och
tas upp till beskattning.
ttning på investeringskonto
”tta viss del av de skoiain—
tiden din 1 novembcr'1:7A-don 51 -ntn för skog. Lagstiftningen rldigt att göra avsättning till
Prop. 1978/79:44 95
"f '; jtnjarl -"
från akut.:
Den Skatt:? *anv mwä
och kommunal inkow ln kmiåk'”um H
ler skog Druk och
jord— aller
in .5 av arr, uignr medl-n
—— fw:
;tritti mvd
orinäan.
I utrndninr icdningrvi: i
grdbruk FkuLtnini
' |f_"13"( b ?"..
starkt
I direktiven :rinr
rerna på Jardbruk'
Iattanda .rb tv i F
lag. Detta a
Prop. 1978/79z44 96
=t att rvdovis— tt Lill—
undurx
det nllmänn
nnntjmmajcur om n nring den
krnnml
(JV
;ldisnet
:.. "De 11 and] n ;;
*tiitning uta;
Utred atta den som brukade jordbruksf
förslag till
den som idkade uthyrning av annan fastig nsadas till att
"ldjghot att
bämm :w panamamab
wdewmm
variur dassd
enskaper.
,wr av vankas samma dr” r finan
ett betr,
Prop. 1978/79z44 97
ter förekommvr nästan enbart i form av obetalda dri kostnad r. När det gäller fastighet "örvaltnin, ' erna des utom o.ftast Lätta att kontrollera och ra med hlälp uv hynef'on .rakten. Beträffande den slag av verksamhet '1 således behovet av sd - ärsskydd i form av räken " ' in Le trängande. F.tnf driftscörnöden'
.. Å andrrj ";r i . 'dbruk bety rörels.:r. Större delen (tin erna ffnr via ' rdbr okuranter för "h m; 'li;_dw'- t:-r ' .tioner m.rte dkare. Game ' . a_t är net" och "annan ; iuru i pr int ip r.lm' bör medtas bland de
ivarata bor talet affär i de "
Cåvnå !"
J.J.
: tun.d, ,
L'ska
helt
Het det anförda k-n vi 'erligen invandas får bortse Jrån " be 'delse som hol-. övurna av d" angivna vcrt”amr"t”yr ' det a" rörel n och som nnderlar 1 hn-tnnn renultat ' eka - ._'.L stalln' ' i och för sig beiogad, men med nansyn Jsskyldl .t dock medi " V ' i'riheten, så torde in istämmo ser.
id utövan— '":un—
uC
Det nu anförda led-" till den maturi” ” ' ' .d undantag för "
räkens.apsskyldighot. Det är emellertid klart . cn Jordbrukare vid sidan av lurdrtu'e driver' UTQlV'Lundlr rörelse (t.ex. per onats .rörul: .: ' ' ranenskap.-PVldig för denna enligt den nya lag ser.
År 1971 tillkallades sakkunniga för att verkställa en fort-
satt översyn av l'xol—zföringgs agg; ItninLgen. Utredningen av— lämnade är 1UTH ritt Letänkande (BUU 1973:57). Förslag till
bokförin lag. hullwn'nwuskyidlnnn1 eniigt dett.a förslag
siulle föreligga för som yrkenmdss.at drev rörel e,
...)
däribland (ardbr 'röwfl_ se skulle dock
och med det räkenskapsur, som utgick närmast löre d
.Lnu. För den som drev jord ar'
>r1rys.ljldighot intrilda ti igas t i
r då inkomst av Jordbruksfastighet skall beskatta: efter bok 5—
ringsmäas'
Prop. l978/79:44 98
det sa!
xh1inc ana
-rlrc av Jordbruk a..ulle ske enligt iörinGs—
niga grunde:'— undanta Jerdbrukare från bokföring yl—
dighet. Utrudninnon åberopade bl.a. följande uttalande "
itaehe
d"- nar't. "ilag till en ali n _-ng av in-
komst av
HST'Ilii rWJar" . . L 1' 1.1 oc ann '” som galler i'cr redov .omst hi_t -riskt bati en anomal.i. kontantp.'n( amna och ofta f 'ttvisa t" .fLirsvar1 . - . 'enska m fordras 1 r bokförings ;sig redovisning -ari't n1non utbredd tradition inom Jordbruket och att Jordbro - ' obe_anta med en sådan redovis— =m reglerna för ' föringn1” sig redovis- . 1den skilJer 51 från de föreskrifter r kontantaäsr redov ' . lr detta - att den bokiörin redov1 ' . i .. __. komrlieo1ad. Elertalot ' ka lätt kunna klar'= av 1 sådan n1t.eri n1 som behö : ftr den bokföringam ' en, kan inte anses medi.ra någon :=tcrre - till vad :5om redan giillrr] i fraga 'ldighet (:nlirt 20 & taxerings förordninnen.
'Mekmirmm— redovia ling av r rel— at och snarast att betrak'a
.n lede r otvive atigt till =rin.sx resultat. I 1 kan e nt— sada-
ntt inl-:o1:.st av ' ' i det
Från remissinstansernas sida framfördes inte något yrkande om att
framfördor ö.sl :emf1l om speeiell.a regler för mindre _ordbruk
L-
Hordbruk .bokföring= lagc.n skulle bibehållas. Däremot
och andra mindre rörelser. .alunda en:—151:r LRF att enmansföre— tag k1mde uteslutas från krF-t:-.nn av borlor'ug'rlyldlkd. O".— kring 300 0 företag skulle då undantas. htt skäl till ai.t grannen borde dras vid enmansföretag var enligt LRF, att om
anställd finns så föreligger ett utoms
en fa
se av fonnbunden bokiöring. Som enman lö rotag
LRF r .nas också sadana som kortare tider har tillfälligt anställda t.ex. vid semester, sjukdom, sådd och skörd i lantbruk och säsongsvariationor i traditionella rörelser. För den som undantas från kretsen av bokföringsskyldiga borde erligt LR.E' antorknlnrsukyldlghete - liksom dittills —
regleras i taxeringsförordningmn
Prop. 1978/ 79:44 . 99
Föreningen auktoriserade revisorer konstaterade att en av—
sevärd del av den föreslagna kretsen bokföring" rimligen måste utgöras av jordbrukare i liten andra som driver rörelse i ringa format. Enligt &
kunde de föreslagna reglerna för den löpande hokför' inte anses ställa högre krav på des & grupper än vad de borde kunna uppfylla. Däremot ifrågasatte förenirgen om de relativt komplicerade reglerna i fråga om årsbo lut Huan; efterlevas och om det var erforderligt för att uppfylla krsvet då informationsberedskap.
Hemisrinstansermas önskemål om enklare regler för mi1a
förotaeare tilltodosd s "enom att riksdaren id förslai av . . s a Lut kottet undantog mindre rörelseidkare från
ten att tillämpa bestämmelserna om a'sbokslut. Vidare
bokföringsnämnden utfärdat en information till näringzidka-
re med mindre omfattande verksamhet om hur bokförim
ordnas.
T
propositionsförslaget (prop. 1975:TOQ till ny ringslag hade emellertid undantag gjorts för enskild person
som driver jordbruk eller skogsbruk. Som motivering härför anfördes:
Det är 1972 införda Si'temet innebär bl.a. att ”renklade avskrivningsregler enligt den s.k. restvärdemet.den införts samt att bokföring av inköp och försäljning av inv; rier kan underiåtas.
De nyligen införda reglerna, som örmu inte fullt ut trött i kraft, innebär sålunda att bok ringsplikten för jordbrukare inte ligger på den nivå ;om kravs i utrednintens :rslag och som också enligt min mening bör krävas av rörelseidkare i allmänhet. Med hänsyn till de speciella förhållanden ' m rä— der inom jordbruket och mot bakgrund av de skäl som chefen för finansdepartementet åberopade i samband med att de nämn- da bestämmelserna infördes (prop. 1972:120 5. 208) är jag inte beredd att nu föreslå någon ändring i bokförin likten för jordbrukare. Det särskilda system för bokföring inom jordbruk och skogsbruk som efter ingående utredning genom- fördes år 1972 bör alltså fortfarande bestå.
I enlighet med det anförda bör således bokföringsskyldignet utom för dem som driver jordbruk eller skogsbruk, gälla för alla näringsidkare.
Prop. 1978/79:44 100
'(h- Hår wl al.]rn. .dn men f"r en- 31-5.
:umtdllda
nom iburopudem hadc följande
aI'E , "- _. med V*UU " lust- ulle emu '
_ ilnj En sadan ordn lin1unlwm, som ;aLtc.und1.dr .EQ"-d(.- ' (L:!tn :mumn ' * 'lVTLiIlf; :z'L 'urdbrukar
._HJ-
uar & *lufér 1 Uli-1112 Citt-
metod som TL miili' ' rivring zzu Tel., baserad ibr(1dn11 en
nu 1.Jer sig anm avsaknad av er near avskrivn ' ' :.,ta till-"fit.
kom—
1-L111 kravet u . —-+ mod Lomri ning-Dn sadun J— Jr!
'-' ;.'.-' :.ll'" ituricr 'm dvnr akt umchmm:
ihut och lättilT aft metoden in,- ottu'in sregel. l1'1dmpr1rgen igen R.HVQ de]: git inköp ocn antinuorligt noteras, dels att 13 inventarier. Br sadan inven— . Stora BHbD k på flerta—
V'” "1!_'.
avukrjvning bör vara inventa- vid beskattning” ret: ingång. . mcd anskaffninsskostnaderna under %" dttrl' ret O(zh m.1ns- .. ndmrln_ för inventarier 50m lurats undu! kdttningaåret. Den cr-
ning :som uigor VGdéTlÄg för bdldä eller förlorade in— vantarler s_all enligt 5åvä1 nuvarande regler som förs eget ta.-. upp som intäkt vid taxer1nnen. Å andra sidan bör det be— lspp varmed avs krivnings underlaget sålunda skall minskas få dras av direkt. Ers ättningsbeloppet kommer härigenom inte
inköpf;
Prop. ]978/79:44 101
resultatet i vidare man än i med detta belopp.
att påverka det skattemas avskrivningsunderlaget mine_a
En & rbohandling synes påkallad för inve eller går förlorade under samma år d» an- skapsenlig av: krivning far i dc-ssa 1311 ava ske för anskarf: ingsvördnt el-.er oavskriven t.ex. avdrag redan har medgivits på kontrak.t min mening bör man .'_iven i ett system med r.--stva ning göra åtski 11n.1 mellan inventarier som tas ut bruk:röre15en under anska ffningsåret och rådana senare. Om ui.t.in1'en..azium som anskaffats under ninrnf. =t : "'han kvar vid detta är: az'.skaffn_n1
let dras "m"-?r".i V.,", av 11'1vr-zr'1
- " Jordoru nv. lertid _ . att ';'Wntari._ :..kr'ivna, Liter,' :3on _..Ulc--,t.'v'n Mrfarnn.nterra talar' i gvno tio år. Mrd en tjugofemprocenti; ligt min mo1'iug , vbar cj."..'-kt. då -:a I., Jav: .erV11t. Ln 1d91n aa på det ha 'f.aget med den vcl'kliga
1 likhet anser Jag skall gälla oc anskaff"' _ eller 1: gre kas i motsva.
Res tvärdemctoden hör, liksom x_n. fäller den röken pss-n- liga avskrivningen, förutsätta överensstänm' me1151n dit bokförda r atvärdet och det restvärde som un vid taxe— k_stVardnav=kr1vn1ncen kräver sålec _ ' kopplingen med bokföringen inte n' on särskild avs1rivninga— plan. De uppgifter som behövs för kontroll av restv doav— skrivningen bör kunna lämnas direkt på deklarationc.a jord- bruksbilaga. Aven om det frÄn kontrollsyrpunkt skall vara önskvärt med specifika uppgifter om varje inköp och lors älg- ning under året, anser jag att man bör godta on Summarisk redovisning av förändringarna i inventariebe wtandet und året. Denna redovisning skall darför inne11alla upnwift inventariern' värde enligt balan. ikningen vid b . ningsårets in' ag, arwkaffnings.kostnader rör de inventa1". som inköpt: under bc ttnings...ret och finns kvar i bruket vid be. .kattn1nf arets utgång liksom e ' äldre 1nventarier 'som L'å ts eller förlorftr under ba ningsarct, invontariornas restvärde före av.crivning, yrkad värdeminskning samt inventariernas värde en11gt utgående balans. Emellertid bör skyldighet föreligga att i deklara- tionen särskilt specificera inköp av inventarier i de fall där anskaffningsvärdet överstiger 2 000 kr. Det ankommer på
_, _
Prop. l978/79:44 102
MIL, Ionm;
rkuL att1vpassa dek1dlation1b1 QM- _yldighet kan iaktLa'* . skogsbru. vara sky- (& avskrift av balansr:.iknih5-r. nmdobw'ifwmkwmamc.du ooh iorlustrakn1n Rörelseidkar_
åtta: om behov av en Liäl"ilkl'_d )ordl'. -r'1k'.:. bok-
'Ean k rutJr sedan ri 'ksdagen undantaji't nör '1n5;51dka— re med mindre omfattande verksamhet ilun
o
rna med.
yldigneten att
onrk 'ubokslut OCh edan hol-._ör'n."
.._.1_
utfärdat _lhlo rmation t111 sådana ndringsidl'ane om
'..1'ör'i.:gen skall ordnas.
att från remissinstar
rdes njnot yr kande om att jordbruksbokföringslagen skulle h:i beh:i_las.
regler för mindre
speciella jordbruk och andra m1rhdr: Tör'gicn -r.
DE 3.0ra 3 A medelstora jordbruken torde till mycket stor del anlita den bokföringsserviue som förmedla: av jordbruk—
:UTui . föreningsrörelse. Denna service innefattar ofta upp-
._tanCe av :ullu.öndiga årsbokslut, som inne :sigt de krav som nuvarande jordbruksbokförings—
ler. En jordbruksbokföringslag som skall ti lläm-
ringsidkare synes i allt väsen'Llig 't böra
innehålla alla de testänmml;..r som &te eriinne: i bokf örir.5s—
Enbart införandet av restvärdemetoden vid avskrivning av in- ventarier i jordbruk kan inte motivera en särskild bokfö— ri'ng..lan för jordbrukare. Det råder emellertid även andra eciella förhållanden inom jordbruket som tillsammans kan
idrsvara att man liksom hittills har en särskild jordbruks- bokföringslag. han kan t.ex. peka p& de re5ler som i be— ::attn'in; ohhn'm'ende gäller i fråga om 'Jäz'dexin5 av djur i jorrb och som innehar en tvångsvis uppvärdering av till-
L pl'inc:ip inte iir tillät en enligt bokförings- t inte gällande på I
se 're lse', vilket gör
Prop. 1978/79z44 103
vissa bestämmelser i bokföringslagen onödiga i fråga om
jordbruksrörelse.
Det avgörande skälet för att bibehålla en jordbrukssek
ringsl 5 måste dock vara att de röker _aper som förs
denna lag uteslutande är avsedda sc underlag för ta Det m
nuvarande jordbruksbokföringslags tillkomst ur
ennmsomaU:HrwnmmMesuämndismmudm;
strök
(prop. 1951:191 s. 176) att räkenskaperna utt .utande var avsedda som underlag för taxeringen och att de inte skulle anses som handelsböcker. Någon "bokföringrokyldighet" i egentlig mening avsågs alltså inte bli tillskapad genom
denna lag. Jordbrukarnas bokföringsskyldignet skall saiedes
inte medföra de civilrättsliga verkningar, som föl"?
*ringslagen. Enligt utredningens direktiv Jord— bruksbokföringslagens nuvarande tillämpningsområde kvarstå
oförändrat.
Det förslag till jordbruksbokföringslag, som utredningen framlägger, har utformats enligt de direktiv som utred—
kt att i mö ligaste mån samordna regelsystemet med bokföringsla ningen haft att följa. Utredningen har sålunda
:»
De ändringar som föreslås är av se genomgripande art att utredningen inte ansett det lämpligt att inarbeta de:" den Nuvarande jordbruksbokföringslagen. Utredningens för- slag innebär därför en helt ny jerdbruksbokföringslag. För- slaget kommenteras i det följande i en speeialmotivering pan ?raf för paragraf.
I betydande utsträckning innebar utredningens förslag att bokföringslagens regler överföres till jordbruksbokförings- lagen. I den mån reglerna i de båda lagarna överensstämmer
blir uttalandena i förarbetena till bokföring: .sen i till— lämpliga delar gällande även för jordbruksbokföringslagen. Detsamma gäller uttalanden och anvisningar av bokförings— nämnden. Eventuellt bör nämnden utökas med en sakkunnig beträffande de speciella redovisningsproblemen i jordbruk och Skogsbruk.
Prop. 1978/79:44
Utredningen fön
av mindre omfattning, inte skall behöva avsluta FJKEU* na med årsbokslut. Detta är i överensstämmelse med e
ringslagens regler. Dess näringsidkare behöver således ir upprätta någon balansräkning.
Utredningen har övervägt att föreslå att även den närh
nr att näringsil
'(
:, var:
idkare, som inte avslutar räkenskaperna med srsbokSiut, skulle vara skyldig upprätta en tillgångar ash skulder vid ri huvudsak följande schema.
till
. och banktillgodo— ha ande
ngar
Aktier oc; obligationer
Kundfordringar
Skogskonto
Investeri ”skonto för sno:
inIående moms Til staten betald moms Lager av Djur -rodukter och förnödenheter Anläggningstillgångar Insatser i ek. fören. Inventarier Driftbyggnader Olika markanläggningar
Fast egendom som DJ är tillgång enligt ovmi
balansräkni
ansk apsarets :
upptagande
.-
..+ Jb -'
enli
KertfristiL
Leirranter:
Växe skulder
"ga skulde
Utgående moms
|
nångfristiga skulder Checkräkningskredit
Lrneskuider
Eget kapita
Prop. 1978/79:44 105
let skulleknaypast kunna anses betungande för näringsidkaren att behöva upprltta en sådan balansräkning. Han måste göra en sammanställning av tillgångar och skulder bl.a. för att upnrätta deklarationen. Ealansräkningon borde liksom årsbok- :lutet ini'öraf-. i en bunden bok. Det må framhållas att som skäl för att årsbokslutet skall införas i en bunden bok har
1:
framhållits, att kraven pa kontinuitet mellan aren och möj—
lin-et att göra jämförelser mellan olika är m to tillgodo—
redragande- atsrådet har i det tidigare återgivna 120 framhållit, att idkare av
1owkuim och skogsbruk: bör vara skyldiga att vid deklara— uttalandet från prop. li,
tionen foga avskrift av balansräkningen för året .
.attnings—
I 30 i 1 mom. taxoringslagen stadgas i enlighet härmed att
ationsskyldig, som under beskattningsåret fört räken—
ukaper i rörelse, jordbruk eller skog; s_brul som bedriVi
GV
tyrkt avskrift
1 vid självdoklarationon foga bes
av bal: det närmast föregående räkenskapsåret, Det må även orinras
.sr- ing för t:esl-:att1'1inpcs:-_r.=_t os.-1 balansräkning för
om bestämmelsen i 22 & punkt G andra stycket kL att skatt—
skyldig iår Ltnjuts re; 'tvördoavskrivning "under föritsätt-
ling av motsvarande avskrivning i räkenskaperna" och att som förutsättning för avdrag för avsättning till investe- rinEsfo-nder för förlorade irvont' iI'ÅPT och 1aHFrtillr>nsar
-_..D
giiller, att av.1ttning skall ha verkställts i rä en aperna
för besk ->t ning-;ret. Av rivnirigen och avsättningen torde
intc .unna komma till uttryck i räkenskaperna om inte en
balansräkni upprättas.
Någon skyldighet att upprätta balansräkning har emellertid inte föreskrivits i bokföringslagen för de näringsidkare, som inte avslutar rjkens kaporna med årsbokslut. För dessa
näringsidkare får i s ället självdeklarationons rörelsebi— laga H 1 (:llcr mot: vara nde ersi'itta ett vanligt årsbokslut.
en, 014
Utredningen har inte ansett 5115 i jordbruksbokföringsla .om främst avser att tillgodose terna, kunna uppställa större krav på räkenskaperna än som
de taxeringsmässiga aspek—
setts ori'orderlib t i bokföringslagen. För de jordbrukare
Prop. 1978/79:44 106
som inte avslutar räkenskaperna med [.sbokslut får
jordbruksbilaga J 2 eller motsvarande
edes
dlvdeklaratione
er atta
ett vanlig
! UCH SPECIALMOT'UERZHG
För aktiebolag, ekonomisk förening (sambruksförening) och handelsbolag, som driver Jordbruk eller skogsbruk, gäller ati de är bokföringsskyldiga enligt bokföringslagen. Detta
ide även enligt 1929 års bokföringslag. Den nuvarande
jordbruksbokföringslagen gäller endast för e skilda perso- ner, som driver Jordbruk eller skogsbruk.
Enligt direktiven bör utgångspunkten för utredningsarbetet vara - att jordbruksbokföringslagens nuvarande tillämpnings—
område skall kvarstå oförändrat. Härav följer att även den
nya jordbruksbokföringslagen bör bli tilll ,lig endast för sådana näringsidkare, vilka icke är bokföringsskyldiga en— ligt bokföringslagen för inkomst av jordbruk eller skogs-
bruk, dvs. enskilda personer.
När i bokföringslagen stadgas undantag för enskild person som driver jordbruk eller skogsbruk måste med enskild per- son tolkningsvis även jämställas dödsbo efter sådan person. Begreppet enskild person har samma innebörd i utredningens förslag som i bokföringslagen.
En rörelseidkare, som är bokföringsskyldig enligt bokfö— ringslagen för sin rörelse, kan om han även driver jordbruk eller skogsbruk finna det lämpligt att tillämpa bokförings- lagen: regler för all sin verksamhet. Detta bör inte möta något hinder, då bokföringslagen: regler är mer omfattande än utredningens förslag till jordbruksbokföringslag.
Bestämmelserna om årsbokslut i jordbruksbokföringslagen bör i princip vara obligatoriska endast för de större jordbruken.
Prop. 1978/79:44 107
Enligt bokföringslagen är b 'ämmelserna om ärsbokslut eJ
tilläm_liva )å enskild näri dkare som dzlvot'sin verk— P L. I 7
samhet utan biträde av fiera än två årsanställda personer
och i vars rörelse den årliga bruttoomsättning summan under-
stiger 200 000 kronor.
Flertalet av de mindre jordbruken är familJeJordoruk, där
arbetet utföres av familJemedlemmarna. in gr sdragning med
därftr inte
hänsyn till antalet årsanställda .ersoner syr lämplig när det gäller jordbruk. Bruttoomsättnin bruk och skogsbruk kan variera betydligt mella:
dragningen vid viss arealstorl Jordbruket eller taxeringsvärdet. Variationerna är dock så stora mellmi,m
bruk i olika delar av landet beträffande bäde are storlek
och taxeringsvärden att utredningen stannat för at+ att gränsdragningen görs med hänsyn till bruttoom i verksamheten.
Utredningen anser att gränsen även beträffande Jordbruk och skogsbruk för närvarande kan sättas vid en bruttoomsättni llits från statistiska centralbyrån (bilaga 1), kommer då det helt av 200 000 kronor. Som framgår av de uppgifter, som erhå
övervägande antalet Jordbruk att undantas fran skyldighet att avsluta räkenskaperna med årsbokslut. Att omsättningen ett enstaka år uppgår till eller överstiger 200 000 bör dock inte medföra skyldighet för näring 'karen ati upp—
rätta årsbokslut, om hans omsättning normalt underetii.
200 000 kronor. Om bruttoomsättningen under två på varandie fölJande räkenskapsår uppgår till eller överstiger 200 (
kronor, bör reglerna om årsbokslut bli tillämpliga, såvida icke näringsidkaren kan visa att bruttoomsättningon båda
dessa år var onormal stor och att bruttoomsättningen tiil—
gare understigit och i fortsättningen konmer att unde stiga 200 000 kronor.
Enligt utredningsdirektiven skall regelsystemet vara utformat
Prop. 1978/79z44 108
53 att i första hand de taxerin
tillgodosedda. i första stycket
i nuvarande Jordbruksbokföringslag, angivits at
S F. ap (—.' FFI ('i
all föras som underlag för taxeringen. brukarnas skyldighet att föra räkr ledes
inte heller i fortsättningen ?
verkninear, ::.om föl'ier av bok'iringcml mi. ?etta i tTOdJ&
cket som motsvarar tredje stycket i nuvar
Då den nya bokfö ringslapm
har uttrycket "plikti
"bokförir
Je: selserna övere: itämmer, sned vissa mindr==x 'ndrinec_ med bestämmelserna i ? & bo.: föringslagen. Utredningen fc-re—
slår att bokförin
"(.J'
=_2_a;ens r
"'Zatien_.herntering i stort sett i oförändrat skixk överfiiT'D: till lordi-FJ 5—
bokföringslagen. Såsom framhålle: i direktiven synes en
mardnlnf med bokföringslagens regler i fb' "rs .ta hand kunna
ske r det SSM] .er df'n löpande bokldringen een verifika-
tionshanteringen. rigenom blir även de taxerin mis_L"a
aspekterna tillgodosedda.
pä att reformera bokförihga f'tift1-neen har be- ".riiikat oner een hur dess' skall hanteras Vid tiden ist var det vanl'st att
—-z>
ärna':s en särsk
för 1?
utförliga anteckninear brukade
är? bekföringrlags
'ras i dagboken. Verifika— 0. Detta sätt att har textskrivningen
tioncrha hade därlör inte se stor
bokieri har med Liden 1_örandra 'n. i den lepande bok förinnen kommit att begränsas och det före— kommer ofta att text saknas helt och hållet. i sistnämnda fall kan en bokföringsanteckning bestå i att det görs en hänvisning till numret för den underliggande verifikationen.
Denna utveckling har lett till att verifikationerna numera
maste ans ” som den grundläggande upplysninnskällan. I re-
fonnarbetet har även fiskala intr ssen och civilrättsliga
Prop. 1978/79:44 109
kontrollbmhav äjerupatu :om ntöd för att det bör införax
regler som sdkerställmr verifikationsmateri: Bakföringslagun ställer krav på att det ild al
innehåller vidare förezkriftcr om vilka 1. finnas verifikaticnor för varga w
Ration "l innehålla och om dat mätt på v]—
För jordbruket: del tordc praxin vad beträffar c
lmänna ut
:n i prircip ha fölgt dan ledas att det
lutning i bokförinrsrutinwrna T*
nu beskr vita. Det innnbä:
'.: "anamn korr-mit i 1"?£:'-n_qru.nd>1—r1p
tialgare. Det är *drför uppenbart att den nuvarmum brukubokförings agens knapphändiga bES'ämmvlnor om
kationshanteringcn inte krav, som1mn.:uumru
ställa, för utt Kunna tillgodo' *..a. det all luna?
intresse. Det är därför lämpli"t att nu ändra
:.;
ma ser i nuvarando Jordbruksbokförinrsla_
långt det är m ligt, kammar att motsvara vad pun gällel'_
näringsidkarw i allmänhet. Till fr? Lgu1 i vi kan Gmfattnilp
bokförings ana tämmclncr på detta omräda här över
till jordbruksbokförings agen återkommcr utrudn' _l: i kommentaren till & &.
T enlighet med vad nu anfört: har i 2 punkt 1 föreskrivits att redovisningssky
att till upplyzninm om vorkuamhotons förlopp
uppkomna ailärshända ser och tillse att det
tioner till alla bokföringspostcr.
Under punkt 2 har föreskrivitr :kyluighet för n ,idka-
ren att avsluta bokföringen med årsbnxslut ; bveror ;tQHWUl-
se mud bokiöringslagen: regler.
För den néningsidkare som enligt 1 & andra stycket inte bn-
Prop. 1978/79z44 110
höver avsluta räkenskenv: ”rd årsbokslut enligt iorderuks—
bokiln"in5sl
regler - som utredni' a tidigare fran— kållit — självdeklarationeds jordbruksbilaga J ” eller mot—
svarande årsbokslut. Enligt nuvaraide Jordbruksbok näringsidkaren vid rdkensk
årets slut upprätta inventarluloeh balan
lkning..
utredningen anser det naturligt att även de näringsidka-e I som inte u rättar årsbokslut skall vara slediga upprätt"
en balansrnkning nu" utredningen av : äl som tidigare redo— ': visacr in.e framlagt n;
? tredje punkten under &
,lmme se med bot
Hveren;
att redevisninpsskyldig eten hven innefattar att arkivera
veriiikstiener, bokföringsboeker
"& D::—
rial.
Även bestämmelserna i 4
saklig över- ensstämmelse med motsvarande regler i de återfinns i b i.
lagen, där
l nuvarande Jordbruksbokförhw ;lag finns inte någon uttryck- "ten att den ' nde bokfö-
indelser i verksamheten.
lig motsvarighet till fu!e:k*
ringen skall omfatta alla affär; Enligt ' andra stycket nuvarande Jordbrul aokföringslag
skall i dagboken redovis s intäkter och kostnader % jordbru—
ket och ska --uket. Till intdkterna skall ras även
värdet av dp *rnödenneter een produkter, sum uttagits från
verksamheten far att användas föl eget, anställdas eller un-
dantagstagaru. behov eller liknande ändamål. Även uttag för att användas för den fortsatta driften på fastigheten t.ex. för ny-, till- eller ombyggnad eller för underhåll eller ut- tag för att användas på annan fastighet eller i rörelse, som innehas av näringsidkaren, skall bokföras i dagboken.
Jom närmare konmer att motiVCras i kommentaren till 5 & an—
ser utredningen att de särskilda föreskrifterna om dagboken
Prop. l978/79:44 lll
bör kunna undvaras. Som ett
ringsarbetet nar föresnr innefattar att löpande bekiera upskomna aik
Denna ändrade ordning medför av en
melon av begreppet affärshändelse ringsiagen. Enlimt definitionen i bokföring
ndelser i första band notera: alla
affär_
föimö rnhetens Storlek och sammansättning s
_;
betalningar Sist uppkomna fordrhw och HdHldUT. Utred-
ninizn föreslår att enligt Jordbruk: föri
affärshändelser i första hand skall noteras
anser utredningen att den
pas beträffande bokföringen av for
det gäller Jordbrukare. Det innew
ringar och skulder under vissa förutsattningar för
till dess betalning sker. Som havudregel före
la gälla att fordringar och skulder skall bokieras när fak— tura eller annan handling utfärdats
ttonits.
Enligt bokföringslagen räkna: som affär" iott tiil
pengar, varor eller annat. Det skulle kunna bokföringsskyldiges tille n uttag u-
jordbruksbokföringslagens definition av ben" delse göra bruk av uppräkningen av de utta? nuvarande jordbruksbokföringslag skall bokföras
a:ellertid ur la
En sådan ordning skulle
'. synvi n
bli mycket tyngande. De empel nå uttag ur jordbruket eller skogsbruket som onmämns i 3 & nuvarande jordbrukeb furu—.—
av pengar, varor eller annat". Utredningen föreslär d' for
att definitionen av begreppet Clin b.lndeise även när (et
gäller tillskott och uttag anknyts till vad som är före—
skrivet i bokföringslagen. Det kan L detta Sammanhangl
Prop. l978/79z44 112
7:th L:."L." .'i:' (Manligt att La'ttcu'f,
stat.-mar: LP.!" och 111'1'1d1_:l'..'tr..'1" fr:"... _":OL"-'ll.1'l..k'.r._-"L ullen" :=.l'.u.r":'.1..!"
unvindzas 11:31" "id "t:.1:-:."1"'.E.1.._ . .*lv'1._1;."_."11:1 11.13.3111! .1.
31". i 5::':114:ti1'....-1. in"-tr.."- hol-'.
'. "'".."'.'_-L:' "by:-:.. Hvit"! :. 5.1.1;
rrepa r'ati on :.".51 .'"D... ' It".!ittningj. :-
"tjd 1' princip in".".c- acr::.-1'.'-'t.'.'-z"'..:;. D..—t 1:15. 't."_'.'-l. erinra: ot:". att 11:31" ."-r.- t"
uttag av vir' _- ..'-'t-.:. fr:... do.". Egna i'u'"'tigl'".r_'-"tf:1'., :".er 112-'.'
för" 1"ep';.1":."tir_::'. 1'.'-TLJ_."-.'I' annat arbete pi.: oo: tad: 111111101;
t..] mc-"n/ä1"'dr:u'1'.:;.tt snattepl'n-Ltigt uttr.-'.. fl:":nt utt
Lech-:.". bokföras.
-:. 1'."...*.r'_-11'::!1c1:.'- '..-:'dh"1"'L11/'.".bu'.'i. :f
VFF'FJ'. fika: ti on.?!" ' 1113 .'"L 1-11'13111.:.L11"1d1;
Enligt föreskrifterr1151 '. tr'edju styck.-"f". . i",?
”land:; brev, ningar och .../'.'"ipa ria.".iLng _-1ll":.-7Lor1 förvarar . ordnat :..-'.:"ii't un: att Tandl.".
Skall
delse ft"— r' var
i"... : 11".:.'. o.- .a... 2.3 m"-
""::-:icrar. och att l—iopiomc
Som tidigare framhållit: 1'""—"l".r.::1' dc:.".s.'1 be""[,.1r".le...1 i:"."Lc' '.'-..—
::11'1. k......s. t” "jod.:
-_....
lir-av 50:11 111-34": numera blir . c:.".ls. bl.a. det c.] 1111Li1u..1:".
en fimpar-" =.:11nr "till bokf—Eårir
itu-11.1". m:". ' .___.. T'Jc-"u bif.—.." diiri'ör 1"
..agc—ns regler.
Bolci'ö1"'in="la-'Y'. . ”f:-510." fit" intagna . '_'.
J'
utformat: .; r.' att g.": a!.x'1:11'1.11/jar' för verifi kati:'.n.".."1.z1::"t:::-- ringen i olil.:1 31.11!" av vu.-'.:s:ur.hc-tor. Enligt utr.':-d11:'1.'.g-'-=r1' mening ..är Y*1*:'.c1"'1.. där..; r in..—' &. oförändrat skick tr./:::"
ras. till I'dbz'uksb l'IfuT'l'lL gor. utan mp:.ss. s tin bo.—....-
vet för" JOTde'le och skogsbruk.
. 5 & bokförin:
Bestä11unel:.:er11:-1 . förut:.
.'1 huvudsak 1.1;1'1113 ÖVCJZ'fUFQS till _jordbruks'noiai'öri.
Kravet pi.". att" dl.?t :..-fall finn." r.":n vorii'jkaticm till var."? ai'£111'""hi'11'1dr>1:_ '.r- bör r.f.—Lodén 511113 111111: ut även vid ':'-01-
ringen inom _jord- och ..kogsbrukct. ]mhebördr-n av be::g'reppét
Prop. l978/79z44 113
11:1"Lvi :.. Fij."1_1"L.".::'. ex...—"rna
affär 11.1.- 1.:'..'.- t:"r11".saktio1'.1-1" .'1'-_r'....-1.1t.;:...". i :ir-tta.
!.' .'- .., !...-tta
l'o m.m" av r till i'-"-1;1d att
uttag '.11' _...."d— ...:1".
tLo11v'31' 5.1.
.'11 1 1."1111".
...:1"'.11".z"..'.-". :..."11 -".'..1'1..'r'. 113
I
.1.1.u1 .'..1'1"l:. (Lu-:" int..-'- vil'l _- .'..a d
ill.-"L fi:)rw'arca d.. :.
”Ft-::.". 1'. b:. .":Lt, om 11301". 511" ;>:Z.'.—'.:"-.!.L.'".t
tigt"... 11:31:11 .1 r..-gor. , 12.1:2'111'6
de"-11111". ha.":dli1"'._r_'_ , :: rund
'.".":!"'il'ik:.'ti...1=., bör d.'i1".'.-._':1" finnar".
lir-t b::l-zi'ö?"'11"1,:',."1."1.
".r.i:.r'ii'i'r"..'.t1' .".11 :.. ...1']. 1:11":.;:'
[af. 1:11." »mraktigt "tt inna-håll.". "HTML:-1" .::.11
Plund—:-..?” (DIE/"J", vil
belopp den 151.119." ::.:1111'1. vilken motpart 511'1'2.r:".'.'1.'..1'1d.-"_:1:c:n 1"."..'. :".kufi .'1 .":1'17'.i;_"-,t detta :;ty'c'
:".aJ'-'1151":'ar :"nm l.":g " ill grund _
1 11.1'9'1—1011111"1.1n."1.r-.: "12111 angr»: :11'13 ändelzen.
't jru1e1'.i-".:' avtal r.-:'l.1."e1'
att .1p[:_."'.tl:'_"1nu1.'.'"". ':m t.ex. offert, fandt].—
3111".an pf".
:.".(>m legat till '51'11'13 l:.
E.i.=_51'1a:t:_'-11 :."1tt grunn":
.::1". :".21 ":".l». .'1". be;".t....n— -_J.'-'.- eri i'll—uti (."-n . in..: I).,r
att d...-'., '. 1—::rekc-mm..1.de fall :5'.:-.1' "..:"111515 uppgift om
1'-111.:.;'1.i1.'11L 1'" :rvc11""E.:_'..
J.".r'dbrul-zure består cl.-1". "." &
f.v.r'fl .!1111,:':,'"1:c-'"'1-:'-"-d .1"r.'".:r. L'.1'.")1"1"1'1..>r'..1: 1111: .rörel: :c.
115.111 kunna (11150: som öv. :'*1.1d1,a i jordbruksbok—
1".g:.-".l:1g;.".1".. Eimell ertid 1"'.5r:"_11'.."11.'11ne:1" även i Jordbruk och .: £.bruk :.Il ":",transa'rztioner som int:- her:": jordbrukets
Prop. l978/79z44 114
1:'..""1:i | [. -::.:.':. d:". 1....::.t.'.11:11n."l "1.1111-".(".1.'111.l"'1". bl
:::0. 1.111" 111 1"'.-11111115011 ti'LL
samanhang f:":".11:.—
"..-""=1:1" "11.11" 5.11; ff.."
"111
3.11 ."101".1'11r111—: 11;
:".1.".'in".:z'1r=1'".."."-1":'..:. .'1. ' ';;- tl'odjr: :t b....l—tfö1"'11"..(::1:.15'-
":.:11. 11:11." ut
r:::_'11:-_'."..L';". '.'."1'". _|" | 1". 1'1'.1'C1".-_' t...-L”.
funk?
.::."Lningcun int.." :.111:;z:"t".t '1'
::;5921. Fr:"... "1:."-1/.fi"'.1".'11'.1',:
1.:_'.'.1 :.".i.1t't 1'1":.'11'. du
11
:=,'_:-m 1.5.1."m1...."."1 11:31:- 11... :".."L" 1 '.:"1v5111r14";
11.9:1.".".u.".1:::'.. ".!=".:1'"i!'1l:-". t..-3101: .'1." 5.1.
1: 1.311:
it..."... :'1— r. :"_:1. an st 1'"".1l-1tu1"
_.'".f.1'.";-l»:'_.n1v'..2:1"' "_.-1'['i'.1":_"-."t1".',1:".sz—1'r'.t1.111."1" cw 1:11" .."-11'".1.L'."'..._:-,
1.1:"".1'1-'..,:L l.""-r .1:..1": att ;"..1'1'5'11":".h'.iz"1.1..:"
.):1. d.". 1-:".:..':. 1.111 aktuellt i
4.
:u"11.".:.'_1111".._5 tynga. lugtet-ztcn .'1 jurdbrz".
..21115. förr.:— "111.131" ."..11 gemena: V..:—
111.:1.l:1;5 .'.'..':1—'.11L1:_'. .'1. .. äv.-r. 5.11".— '.U"..1".11"1t:1_.g,5'b.3-
"111.11111 ;: sker iriver"
UPS slutligen bCStä
11:11 11.11" '.'tT'wFGS oci". syste—
._'.r"'111.:;o."1.1.":tet och 1111 de
'Ill "'"
:.11 Eif.1"-.-':."..'":1.:. m.m. '.1:".111-t:-l."01"' up:".fyller' 111": gland—
1t1.'.>::;;111'.1"LE>1"talet bör 1"1ar1tr_-:1":1s.
mand.- 1-11""".1'.-'-'.=.-.". .'1"! hur
D.":t ': akut.-.:. ::.111. --;11.':.1".;"_:, att ti].1._5r..c1.".:.:.: 11.1: ..". krav ..":ftoz" något
annat 111.' ".11.1r'111:':.".— och :::»:ogcanäringarna.
l.i"L:"»:.-.h1i1.;".:(—:r1 få?: "för" att ? 't'immclserru-"1 i oförändrat
f."
51—11 v.".- :"' til l Jordbrul—zsbuk fö ringslagen .
Prop. l978/79:44 115
dear=
fjrmwÄFL 1111
hwndnw
p i.u] :'lri- b o F.
vilka allmänn? krav nom
| ! L."! ."|
rh HHOgShFUk. d nJL r & 'fj"; P;. .b. -" :ud
av att man inr att ti1lradnno nn
främst bör ianktu tionshantcri'g
bruk meluar om Gti led i det löpande &
Sri?"
....L'
lagom hör dmt
Prop. 1978/79:44 116
valvet :.xv !".HL'J'. [**-—
1.31 lmåinncx ka .
I'Lru'j' h'JÄ'ZI-ZEPEH
lösblad r:! lur Liu'LIJFL-l l:
bcu'ztfi::uuc: vi-
'JxI-I"'r*'.:'.'(-L.'.'11III.-t . den ]figum'ldf; br.")lfzfij-Finna-n ':i'H n:"
i bmm-na blir
1931" må
i-"Zl'LdELYHÖJ rer-nl 1 (Ti. i'. ex. i ST,-_. i hur .:Llr'l'lf'lli':!",
till
Li r inte..-
_ * ”" ':3 Tuli-Ett"-
,ot ön:
1 andra ut
lämna: IÖFGSRI"i..'l"t(_.-T' hur" iuihr'i.:'1;_j-1-u .i 1'.'
.(J'L i -"i &; .E nl.=v:.1:".'u1-;1-.'.-
:" av. H "m;-hand ] 1'
Skall alm och hur dr"
*.)c—stE-uzmml :; r..- ma z.:xm up:;bC—u .l-:.r:1'
i huvud;—all. nå'un'L'r-
utr'odniuL
den li inom _]o 1":'Jbr"_1.-—'.(-X'l
turligt att ävrr: när det L...,l'lur de'-% i..;
vid "Sol-:i”! bokförirv
"'zzgjff-ar'bL-vtet crm-111344; Li 11
Det i:"mr... :" (11.1. Jo -'
*lf'tvr" HT: att
ett var-'.;k utplåna; (aller 536 515. 613.
_Lt't tili-Lt och att d-'.-'!' ra,—m
Lutt :nf-cl d r-.
bruksbol'.torix'1;jr.lo_f_
regler :;om (enligt Lugi-:l'ijr r-.-J' i'm" I'll-ll"i('lg'5idl".:1r—
bul-zi'ö 1"ing.=:la;_pn
_i.
nu i allmänhet. Enligt da
HPL-19 av 1”'.?
rd por-t anges 115-23” ri"?
V L (1
..!
vem som -uretaitit den. sidare- :;kal] om I'ithIT-Jl (_
Prop. l978/79z44 117
t vurifikulimn upprättas om rättvi-
h. i djTTH rull skull &amtidjgt genom unt
oliv: på annat ätt
!.
]
av den tidi_aru bo orda post
it kmn Llldhuwdnm om rättelaen. Vi -rlig?
utan r
torde un ;tänmolso sm rnttnlnu genom särskild rättelc'
'.ör flertal-"l.. jord mu)?" mur-n d_n-'n
nun dock dktucll i de större JthbTuth. Utrgblh
*Iöres ii.
för "lir därför ait MVG” dun bcslemcisnu &
lgulngen.
"ot berörw
ligt itt n?
vara doft
th
:;" "."'.
"Ill
"amband med förarbotnnu
Jul iperommnr att en bok—
; vilka ipn-
(l !.!
drade förs över ti
mindre
Genom nt1 man nu slänpor'L anbcto+ är det ttni: J'tbr"c-t1.. "1 [n'opouitionen "Lill (!==
ande bokförinä"
,undu statsrådet
lngnjamun uttaladm Lörvdru
nom : lenenilg' att vuxky: 01%:un1 urdiwji-inpd :qu L
Jnomi, : 1: som
i prinuin upp13t1
vid tillkomsten
uta anteckning
vid denna kLuri ger vid handen att
tillkommit i bokföringf yito. dFt inte h&11or för jordbrukets eller ll ställ
-dnd& buhidringen, bf? det reiercrude äyn
kruv på bundna böcker i den
Jttet enligt
1 (_)
utrcdningcns meninr tillämpa: även här.
.boklörinuuldg Ulllor i
211.1'J'L1F1'11
JLDldC' j. d:u;b01i-n ;i11: iiwtiui
under i jordbruket öch sknguhrukot skall införas dagligen
Prop. l978/79:44 118
kostnader under dagen av likar—
irföras i en nost, om betryggande
specifikation.
I vi"sa mot:: var till de för' första st saiundu att affär: all bokföras i ordning past för at eiter in! ilj/at_o1.nummer eller andra identifie- ri . tecken som åsatts Vif riiikationerna. zationnra
;Oh " likartade : ändelser, får dock bokföras i
s;im1.andra; i en post, utan svårighet kan klarlä'
; 'snandels.er' som ingår i en sådan post.
Enligt utrc lingens mening saknas anlc
i _jord— brr1iuf1f ring E=lagen ha en reglering som i princip avviker .rån vad som gäller enlig dc-t nyss refererade innehåillet i & i första stycket bokföringslagen. len främsta anled— ningen till detta ställningstagande är att de regler i de båda lagarna, som anknyter till verifikationerna, bör vara samstämmiga. ta krav gäller naturligtvis inte endast för :;jalva Vtr1f1kationuhant+rllg=r utan också i fråga on.d1.n
teknik somLiall användas när grundnoteringar skall ske med
urffnsupnn't från verifikation” aterialct. I enlighet med det nu sagda har föreskrifterna i 5 % första stycket nuva- r3ndc Jordt'ruk.sbok.iörin lag ersatts med vad som gäller ringsidkare i allmänhet enligt 5 & första stycket bokföringslagen.
för n
T fråga om tidpunkten för de kronologiska noteringarna i daxgbo:en 5 3119? enligt nuvarf'.de dordhruksb01forlo 7 ag som huvudregel att intäkter och kostnader skall införas dagligen. Ett undantag gäller för gomersamma poster.
Dessa får - om det är påkallat med hänsyn till verksam-
heten: art och omi - införas i darboken först under påföljande arbetsdag. Ett annat und1nt ag gäller egna ut— tag av produkter från jordbruket eller skogsbruket. Enligt andra stycket i 5 & far således uttag "för att användas för eget, ans älldas eller undantagstagarcs behov eller liknande ändamål" — under förutsättning att i huvudsak
Prop. l978/79z44 . 119
samma kvantiteter tas ut v. äe dag eller vecka
'on i slutet av varje vecka. Praktiska
'&:CF bakom denna undant. istärmelse.
Tids 'fr :trrna i hokföringsizigtin &
hänscesden från d nestönmelser. n
ringslagen är att kontanta in- oc;
bokioras senast under påföljande arbetsdag och att ovr'
så snart det kan
affärshände s.all bokföra:
kraven i boiforing__aren far ses mot ba r'grund av did ut—
ve ""ing som lett till att verifikat ionerna alltmer trätt
i förgrunden som underlag för bokföringen. Denna utveckl
"ller i lika hög grad för jordbruket och si'cgs
' 'huvuddelen av de näringsgrenar där bokiö'"
tilldmpas. ökatteintresset har & olivia s&t't P
, til.]. den
ingen. Detta intresse bör i den fråga det nu
kföringf agen har anpa:
tillgodoses enligt samma huvudprinciper i de röda
Utredningen förordar därför att det i Jordbrukssekföring laf'en som huvudregel anges att kontanta in— och utbetal-
ningar skall bokföras senast påföljande artets ag och övri—
ga affärshandelser så snart det kan ske. För andra a ffars händelser Lin kor itanta in- och utbetalningar skulle således som huvudregel komma att giilla att det inte ges någon fixerad tidsgrä 5. I bokföringslagen har dett.a
ol.a. motiverats med att i "örelser, dar bokfarlrg byr'ii
eller datacentral anlitas, en bestämd tingTä41 inte all- tid kan hållas på grund av exceptionell arbetsbelastning eller av andra skäl. Men det har även påpekats att det un- der löpande år förekommer förhållanden, t. e) semester," s ]ukdom m.m. som gör det praktiskt svart eller omojligt
tt håll a en viss tidsgräns. Mot denna bakgrund har det an— setts omöjligt att ange någon för alla gemensam yttersta tid som den bokföringsskyldige kan låta anstå med grundbok— fö ingen av memorialposterna. Det har vidare p&pekats att normen god redovisningssed ytterst får ange de tidsramar inom vilka grundbokföringen med hänsyn till rörelsens för— hållanden måste ske.
Prop. l978/79:44 120
Enligt utrodningn mening bör man kunna anlägga ett mot-
svarande betraktel _tt för redovisningen inom Jordbruket
och skogsbruket. lidsramar kommer här emellertid ytte st att anges av de normer som utvecklas inom ramen för det allmänna stadgandet j 2 5 första stycket förslaget till Jordbruksbokföringslag.
FR Uttag av sddLULart som ange; i J andra stycket nuvarande
kföringsiag - dvs. sådana uttag av förnödenhe-
jordbrukst ter och produkter som får antecknas i dagboken i slutet av varge vecka - kommer i enlighet med den föreslagna ord— ningen att omfattas 6” föreskriften att "övriga affärs— snart det kan ske". Med den
' utmärkande för denna föreskrift anser utredningen det in*' rTre motiverat att i jordbruksbok-
rb
adel"
flexibi
föringslagen behålla en 'ämmelse av innebörd att vissa uttag s.all få bokföras i slutet av varje vecka. Den "ddsemainom vilken >okförinr av när behandlade uttag bör ällut att få %
från vad som är god sed och era: ske kommer i : tämmas med utgångspunkt inom jordbruks— och
skogsbruksnäringen.
Utredningen övergår härr _? till frågan när fordringar
och skulder skall note. - i den löpande bokföringen. Som huvudregel enligt bokföringslagen gäller att uppkomna fordringar och skulder skall bokföras så snart det kan ske efter det att faktura eller annan liknande handling föreligger eller bort föreligga enligt god affärssed.
Från bokföringslagen: krav pi att fordringar och skulder skall bokför-
som gör det mögligt för de mindre företagen att använda
så snart de uppkommer finns ett undantag
den s.k. pärmmetode . Denna redovisningsmetod innebär att det sker en kontantmässig redovisning av kundfordringar och levera.torsskulder i den Löpande bokföringen. Följande förutsättningar gäller enligt bokföringslagen för att bok— föring av fordringar och skulder skall få ske först när
betalning sker. I rörelsen får förekomma endast ett mindre
Prop. 1978/79z44 l21
antal fakturor och andra handlingar,
språk på vederlag, och de får ej upp;u lopp. Det skall vara förenligt med
att använda sig av metoden
skall samtliga de obetalda Infdrlnvl
u __ ..
t har slutligen föreskrivitr att verifi'
Indantagsregeln om rätt att tillänra närmme
förslag av lagutskottet. Lagutskottet framn tänkande (LU 1915/762 att de" bh
_.'J .
hakföringsnämnden att earmare pre ställas
föringsnamnden har i enlighet r?.
det praktiska handhavandet av närmmetoden. E
beträffande grund; kförin
(+ agna i kommerskol egiets färfat RFN-'
de även för jordbrukare. Detsamma gäller de uttalanf som
.l). Dessa anvisningar b'ir
gjorts i lagutskottets betänkande.
Generell rätt att tillämpa ett renodlat plr' ten skall enligt bokföringsnämndens anvisning före"
näringsidkare, i vars verksamhet bruttoomsattni osamman exkl. mervärdeskatt (moms) understiger 200 00? kronor for
år räknat. Den får även tillämpas avx *ingsidkare med
större bruttoomsä tning än 200 ” ning att en sf*skild förtesm ;ing inte — med hänsyn
fakturorn ringa antal och därigenom
överskådlighet — skulle ge en bättre fortlöpande överbl över fordrings- och skuldförnållandena. Widare förutsätts att fordrings— respektive skuldebelopgen var för sig inte utgör en väsentlig del av rörelsens balansomslutning. Hur
bedömningen skall göras blir beroende av rörelsens
L
tär med hänsyn till god redovisningssed inom branschen.
som nått viss omfattning. Därför uppstå T= som övre be—
PJ h)
Prop. l978/79z44 )
]"
.ser att
'urlen
a "_ L
"ditt—_
Lil ['; La inden i
av l'o rd ring
o.". ':'c- :errunendation att nda d
:.'li|"
"exton" '! adv.- '. ;"ö ringer.
nr.:": eller '-";dlin,f; "..;ll.
"m;-than kan en.-');"..entid, som "!:.ol
na arv? lin/åar, tillämpas
(] en 1' regni!
;."ij ruin". li gj m-i s; T::mk io ri n" :*mL' : prim_;iner.
ol'] r'InIl'|(£"t-Od'ii":l karma thing; att islam lär.-r'zirjnrzar f.n.-h
a tt
"-' _llldEI" o :"d—
nas s rbii ok
ärdeskatt
_"'-r-.r.;-, över den".
:fortl'ipande
föreligger et drade regler
ler som i fre.-
tiden kan kr,-"une att fälla ' za om mer. tten kan
eventuellt let nöd—-.'L-indip_cf; att beg-(r- tr.-en att
tillämpa
före kriver inte uttrj,
orr.-aLta Imvudhok. Förutom dab—
r. föra de övriga * 'ker,
vilka med Letens omfattning och beskaf-
s. Bestämmelser! är hämtade från 1929 311 "s L)
fonhet erfordr
bok fö ring:;iag .
Prop. l978/79:44 ] ru '_'.)
fore
"nen har i
j_ _;=,-'..-.L».=..'T1.-.Jl_:--
att "5 erblio
allning (huvud"
'ngen har en inriktuim
förbindels
QFL'D »k.latrL H-JW_1dbU
_iktTa urnDCÅuJuLtLu Du ter.
föro_lhr, som ltierliuarv kc-mmeuter
ljande, att innslarens bestäm överföres ;ordbrukstr'-V :s; g..-i i
ook:
[:"LR'JJI' ..'.—
jordbruksbok
genom en särskild bokiöring.
Bestämmelserna om huvudbokförir
i &
hand till de r;ärings idkare, som avslutar räkenskap+1na
med lut. Utredningen har därför övM'-zv-nt att
taga de naringsidkare som inte behöver t-ll1rJa bestämmel- serna om årsbokslut, fran skvldip att bokföra affHJ
händelserna i systematisk ordning. Föz-miner Jordb 1111?- l.. gtgäende syst.e ematisk uppdelning. Emelleitid bör
naturli Utvis en tillfredsställande överblick e:
någon la
varje bokföring' :yldig ha en ystematisk bokf'örin: och en
bestämme' bör därför finnas om aids n bo.-urinp V'
lare förhållanden kan den kronolo "ska Den svstcmati
bokföringen s ; samtidigt honom anvdndnil'.g av kolumnd bok. De jordbrukare som s-Alva skt 'ter sir bokföring använder sin i regel av kassa'ourna ler som har ut; ormats med hans *m till jordbrukets och skogsbrukets driftsförhållanden.
Enligt nuvarande jordbruksbokförir.:lag
om räkenskapsårets 'Lidsmassiaa iorrugsninp - som nuvud—
Prop. l978/79:44 174
Liga iulv
...
.'1np;.. aderton
.onto
endorår.
rem tiiikom i s'nband med rrkaitningen, har 1.30tt .. me— '1. Enligt ti
sad= inkomet ggnzt
?runder,
.'.-1! .ll'=1" mr:
? [.uv:1"=nde
:... c.
J.
it.->I"
lierar frågorna nm 1 åretä tids—
'n” r. .m. efter ett unnnt n
JJtGT. Reglerna
'gd är vi --i- » L stort överens—
:'ZF-'l£.:'.r&1,J.J." "-ret
tolv m;.aaez' då bokfö—
ret. l:? lmr
ortare tid
|".
eller utsträckas ti' att omfatta högst
miandF”. Hvko rtning av r: _-kc'-n5' aps ireT får ockeå
(un b0kiu
'ingsskyldigheten uppnår. I priHCip Skall
r ör brutna
(;äret alender FEI. regel:-ji; stemet i lda före— nfatta tiden den 1 maj - den 30 a?ril, ÖU11 ' den 30 juni eller
den 1 September — den 31 august". mdra brutna räkenskaps-
Prop. l978/79z44
[ annat. fail för omlå"
_,L'Y'Ylä
med de
kan utgöra räkensk 315.311".
Hirta-'. för (if-:F. ::.-nm Eir
rörelser. Om 'i."lt"* sy'rm
den "L"” 'fh'rL
"L utredr".i.n_.'_:'.;d_'_rr;-:tivun här
I" i'—. t.::.. ".."-..r
di.”. r inte .
för *.:ti'srmnir_r_ter.. De skatter!!!"
-dl"€',rt r-H' den tidigare vn! i':'il'_.'.-
l..,- ru tm msn L:: 1"'."
:=orr. brutet
Prop. l978/ 79:44 126
'ingslugnn
H;"u: [ni—.J'ÄJt-f; :i".
lör &
(JK-']]' F-I'l :'-.'.!m.'_-r'r'*._r"'
xmnelsurra um
E'rI!l','"le'-; (darr-fvw:
med vin:
mel att
(on samtidigt
ill an-
ler skud (i __"; '.'; F:"."l :* ”ful,-.
annan verksamhet & cmfsttas av årin:='
;itun— Jntrollen
ClV
rift i den ta
sidan
.'.O'r
utredni. at det bJr
'Em rub'rå r-d .
'lsen. Det tärde vara
nandk3" ande
gällir
_"..gr _lndantcig från att. arena 1'-
för verksamheter bör d
en förd i.".*.:'enta-z:'i um :luter i huvudsak till
bokföringslag.
I den nya bok'öringslagen har införts bestämmelser om att
en s.all avslutas med ett årsbokslut.
den lönande bdkförir
Prop. l978/79144 127
för bomljru
ven (i C'Il "r de uppgifter han har Dä Jordbruksbokföringsla s.all utformas så att i fö. ktcrnd blir tilluod id: .stämmelser i p'incip öv
till
Som utredningen redan framhållit medför förzl tta
" att
'yldigneten enligt nuvarande
inventarium och "åkning med s...
årsbokslut att de jordbrukare, som
nrsbok
hcmnn för resultatr_kningcne oeh bale illning, som införts i bokförirn
:la,ewu
sning till forhålldndena inom jordbruk G
— bord överföras till Jordbruksbokidri:
('..
mersmat för resultaträkningen bygger pu s:effelfermnn
';
men de & form är inte obligatoriet. Kontoformen torde
Prop. ]978/79z44 128
._l
ng l'llampuu
';mnw
för att unvdnda
och
OI!!—
init en av un: lärde och
övr dra: till
_: huvudregel. När det gäller
:. begreppet anskaffning. _tt
Det gdller djur, vissa till— fästställt: vid t
redcv'
till bokidrin ing samt till- ufikt fån”.
övergungen
'dCL
aktuell en—
Le varor dn djur.
utredning till Jordbruksbokföringflag hur vär—
during _. v :-. ._ 3 T* att i första hand tillgodose
bör det vara tillfyllest ett
lägsta värden tillgångarna får
Prop. l978/79:44 129
-|._-..J:;r.r.._'=.'nin;-1 cr.-' :n.l.'.- ';';-_
.1'.'..:'.l:;-rl i ;(":
nv-rntari ' '
ingå-n, :-'—:".m dnr.
111 ."d mo'tf'.*-.-';'.1r.111'1fl- -
ritt --'-:tr.'.
.'.—,m :"'."l1j,;'-"T. KL:s: r-
te :"" .'.
kan r'n'nnnef; .'—._1(:".:'11'_f ."1v tt..']anderf=itt .-".- ! ler rvitutr .'1."
.1l_.'|r.i :njzir i verk
jr.:-i'd!"-'z'u"rf:'.f:. mc!: ::.kzil '! uppl.-: "Övriga int:.|::t.'=r"'. Rubriken "F—"örfincirir
fonder" blir _uc-ll för den :-'.._m [ghz-rt :
.."-frun :i .
. .-. . ldr-av
från b:'.1t.'i.r,-ir.t" '.'ui-l LIP.
s er!: d r.'_
.'iv v.t.ror d:" .::: hf 'skai'fnirigskc-stnaden, i _:'.rir;-' till
rod u n -;-
'naderna m-
ammas till de direkt:. k:
rekta _:J 'odui-ztionskostnador, dock inte ".::;1'L. Di"; 'jar Lär :'vxre. .'.."
1.1'-:".d1.1r_:.._'-r-:' of"-'...'). inventeras till
Prop. l978/79z44 130
djur
inne
detta lager. Donna upp rivning
.nm att vor
utnadar som nämnts skall minskas med bl.a. nL-
':.'ll"t .'1v !.
Ärende lay-nr
värde
._:-,npt.a,r(e.—'. t i l":
in andra inköpt: varur än
caffning
av jordbruksfastighet enligt ktzs
.ttningar och uttag på sko
d .
till kostnader och intäkter i verksamheten
smä
;förinrslanon. Bokförin
ihm ittning den uttag på bankkonto.
ens schema för Tu
] hokförinrsl.
its som resultatet n.
nhet att
r den inkomst— ovh förmå
av verksamheten. Sådana italkontot och inte som kostnad
att
nwr nxn igt ()f141 v.ra
.all anses belöna på verksamheten.
ns fb=slan till schema
";t ntrednin
ana skatter.
nomat for balansr :ningen i li & har1
efter förebild av motsvarande sm
Hrhemnt ken nlvetvis inte onan 311
rkulde" :arna tzi. 23 & kt får Enlint punkt 6 av anv: arrendator eller annan nyttjandr lttsnavarn åtnjuta
Prop. l978/79:44 131
avdra? lör avnkr;vninn av
giant dn ;prdägaren omedelbart
rkaffatn eilur utförts.
som en arrendatorn. Om
tani över annan och d xvid bn
för di anlE-i 'Injf'ljjf- .il _.
__,"
-ör arrendatorwn
och liknaru'le i-amitnn".
ltningar Och uttag m
inkoma taxeri
;kug.
ral-zta r ai t
i
acnoma för half
"Ställda pantar m.m." Faewektive "Anavarl—
,.
intv b m lörbindelsur". D uppgifter vara obli—
gatori: Jordbrukebokföringa
dämnts skall enligt bokföringsiwnon årsbcken ta—
bunden bok. Fö erades under slaget härom kri!
ehandlingen. En del remissinttanser menade Salundn att en best" mmelse borde Han bindau i
efterhand. Det påpekades att en om bunden bak
omöjliggör att boken ira ställs ,. Föredraäande
statsrådet framhöll emellertid att — oavsett hur stort ett
företag — årsbokslutot in kommer att omfatta mer än
or. Det kunde där;? 1”. "i
två a fyra
tunnande för en lö etagarn
&)r hand föra in de aktuella uppgifterna i en hund Med hänsyn till att kraven på kontiiuitet mellan åren och
möjlighet att göra Jämförelser mellan olika &I'måsto en-
ligt statsrudets mening tillgodoses, borde årsboken vara bunden. En bindning i efte.n1nd kan knappast uppfylla de
krav man borde ställa på en kontinuerligt förd bok.
även om utredningen har varit tveksam om huruvida värdet
'.'.) L)
Prop. 1978/79:44 1
Jah)!" '_'.
nuv 'iral .d
:n'-/u_-nt:.;r'i1
rifflnj-l-in-n inn-:|. |r-'-
hr::"ti.
;u.. -dn i 1:1_"f'-|'::, m-z-n.'1:.f_';
mm-i
-_'|.|:1_::-'.r. nar .it
"'.1.'u"xr::u_ri_.
i.:iI'Efj_i1_'|[ ||
Prop. l978/79z44 133
('H'ZI'I för att
hustyrka:
under av niirlngjsii
har :*.
mde k ant ". tila annat rakenmk
"1 ':'- ?" :P- k
;rIJödig-zz-i .'- rrn jo)'de'LJkF-ijnnl".' i_lda att
:—,-._. ”l.-x, p.; I" '51
. hör i -.'.=nl.Lg;1
l'ö !" i n ,; : "1. a 5,
!! -' :..:i .':u'ali-;Lai—::.":--_-'..l'u'.i-ring:_;1a,5;r.-n bil-r Li'fida '. kr:_-i;'t d'.-n ia'idc-
ik raj" &, ti'iirlc'uid:.- boat..- :[lillff'f.l..j€']'1'ii". " '
.:unf."=l;_=,r-r.-'1a har uti'ur
gen få:".realä—is bli tillämplig! .T'r
Prop. 1978/79:44 134
inkomnt' .t lf
lerna om Uvnruhnr till rhnn
tighnt. Zid"
inkomst iordL
roglerina kommer :temat med boklorings 'ng fullt ut fr.o.m. 1999 åra
mn f:"ardf-az". i fituationar &
las av lån: nn, 50 # w tr
in & tredat Stv För att underlätta
don nya Sådana beslut kunna meddol
i övrigt har trätt i kraft. i förevarando punkt * därför att bealnt enligt nyns angivna lagrum får mode
även före ikraftträdandet.
Andra nu 'ten. Genom den
Ala"
laman
bruksbokförh Om i lar eller
kommer hänvisning tlll föreskrift, som har iom
bestämmelse i den nya lagen, skall i Stället den nvf -e— stämmelsen tillämpas.
Tredie nunkten. Den som ___ls—n_ års jordbruksbokiörings an
r redovisnings
löpa föra dvn 1 Januari
dighet & onlinhnt med du
om don löpande bokföringen och år”
innebär t.ex. att Lndpr
löpandc räkenskan. pga pratikationg_
inuiterlnqu
_ stem eller avsluta räkenskaperna mot nn ?
""de punkten. 'Visningn
åra jordbruksbokföringslag behover enligt denna ounkt
ning enligt 9 & tredje
:tvnkot,
den nva lagcns ikraftt
Sunet inträdnr :*mtidlgt med
Att dw= liggt
som vid ikraftträdandot var redovizning ldiq on—
urs lag inte heller behöver unnra;ta
Prop. l978/79z44 135
"Järn endast 1
1979. Hun kan
den 30 juni 1980. ' Jing : inte ske 53
.H må" . Det bör påpekas
ret blir lånar? än
intu krävs tillständ :v lä) för omläggning
.; Hål"—
r wnligt förevarande punkt. Därwmot är V rdb
i som rakenskap”
-:;wn intu tillämplig om arc, som före
[tträdandmt har haft kalendi år,
r.
trätt i kraft vill över tillstånd
'ivida det BJ är frå—
Ln: dat att den
hrutét rakenSHqu *Lta fc dn
:tyralswn enlif:
atycket.
;ivnn här 6 gången till
dovisning buträffande inkomst av iordbru
astignct föran-
nn över _n av buctdmmel: rna i 37 5 taxcringslagen om
dighutcn att utan anmaning avlämna kontrolluppgifter.
" anse: anpassade till kontantprincipen
bl.a. när dét gäller uppgiftsskyldigheton inom jordbruket.
Prop. l978/79z44 136
..lna ])T'-._Id?.il'il'.i_'1*, dels
vi. rk e e.". l-.-'.-r
? 1-21;n,=1-'1 '_'-HFI
r::crrlrire ln:-
för inkor:::".t't.a>:l;:-rinyt-n "tan arl— !fir ifr: gavazlrande uppe, i 1'1 sl ämrra rr: . Lind-.'1, att aprii/.ijpm-r» av jordbrn”
d v 1 . utan .'"inrn.'u':in,rf '_Eimne
:in'nnffl, jfr-övar”?!
'! lVdJ u r ." amt
'; pennin,
lfinuza :;—._>g=[:ii't ellertid inte om
'.tt till bokfdringn'sskyldigi; rörels idkare
itant vid ini-".de Från torg-' .'i eller lik—
' l i tii r myr.—
.;E'lllölf' i amhand
v:.1nli;__r rlf'i ljun-i r )rten .
::;in rill-e-kr-
'ä "tt
limma kentrolluppgift rörande ve—
vat avve r'kn "& ra,;
'L.L_
från vilken 1.1ppl:"itel.se av (HW/Gl"..—
eller [gattgdur-tz-g i.r_r "fhm/are eller
?
'..” .';v :':-ko_r5r.r.=ffekt'.'-r till rörelse—
'ni fi.? Fel i
rr,
handa. vederlag srrr. enligt ingånget avta] skall. artbe-
förs 1, unde r ?;ontrol iuppgi fter behöver
när det fir fr a om vederlag, för
ratt-gr, som upplåtits från allmE-in skog, eller
skoitsisred'..i=:ter, som härrör från sidan skog,.
i.!"t:.;-.-likt fört-lig inte fi:-.:- belopp understigande
f.”. _
i:el 1, får. T vissa fall. kan "befrielse från
krrnzer'
erhålla ;,
att lämna npmxifter utan anmahin
Prop. l978/79z44 ' l37
Prop. l978/79:44 138
('. " 1 ' ._....J
finn inkemätdr
drygt
ätt ari
all: .'.
rra (leverantörerna) övergår till bokiörin
j redovisning.
Prop. 1978/79:44 . 139
Laritbri. ' Lt iren: .f.:.'.:11.1u-. ..'. utliliar
kemmi t'. ff.-r 115.
i!: l'l'fln '.in;
att vissa n:.iv'idr-z:
ind rad ni; r
E:!"lVLSZli:
lfimna kr'antra'lf
i e.de rbö rand r.-
Mä r lem tend-tani:-
kommer uppgå fterrza ir.,'. kurma :.:trzyt't. Det
re zippx. - . ': -. '- ';.z '.
"1 det för:".l'ilf, tm ; , framl .'_
Illlfd dr.:n !
att utan armenier lfimv
.;
Prop. l978/79:44 140
-."-.'"*'er" anmm- ir
Det "..::-. '
litet—"tal n 5.
.'1 "1 L
.: up:-21) en". utbe-
" "U'li'l !.J_[.:j-—
] lör:." .
'n!'di_i:".|'.'1:*!|u, (sr-håll :.1 L.- med fi."- ra
U_a)_w_.ci äts-?-
r:| ra rit-::
e fter (mma
1".-'] rings '..
Prop. l978/79z44
141
Antal brukningsenheter fördelade efter summa bruttointäkter
enligt deklarationsundersökningen för 'ordbrukare
Eruttointäkt Antal företag ( = brukningsenheter) i 1 000 kr. ' 1968 1974 1975 (10 32 875 14 664 12 470 10 — 20 30 431 17 904 16 868 20 — 30 22 831 11 695 10 725 30 — 40 17 338 10 680 9 614 40 — 50 12 264 8 813 8 290 50 — 60 9 965 7 880 6 471 60 — 70 6 805 6 659 6 455 70 - 80 5 994 5 309 4 397 80 — 90 4 345 5 315 4 747 90 — 100 3 291 3 827 4 893 100 — 150 8 738 16 023 15 999 150 — 200 3 445 8 861 10 167 200 - 500 3 853 11 188 14 495 500 — 1 000 733 1 941 2 389 > 1 000 278 661 836 Summa 163 186 131 620 128 816 Därav med redovis— ning enligt bek— föringsmässiga grunder 5,2 28,5 39,5
Prop. l978/79z44 142
Sammanställning av remissyttrandcna över förslaget till en ny jordbruks- bokföringslag
Inlcc/lling
Bland remissinstanserna råder enighet om att det föreligger ett påtagligt behov av att modernisera reglerna om bokföringen inom jordbruket. Från llera håll framhålls särskilt att den nuvarandejordbruksbokföringlagcn - som i allt väsentligt bygger på 1929 års bokföringslag — inte motsvarar dagens redm'isningskrav och att det ligger närmast till hands att inom jordbruket utveckla ett redovisningsmönstcr efter förebild från den nya bokföringslagen. Vid remissbehandlingen har det vidare påpekats att en modernisering av reglerna om bokföringen inom jordbruket får betydelse även från andra synpunkter än de tuxcringsmiissiga. Man har bl. &. framhållit att ett modernt redovisningssystem bör ge _iordbrukaren möjligheter till en bättre överblick över verksamhetens gång och den ekonomiska ställningen samt att detta är till fördel även för utomstående intressenter.
[fe/mtrl av en särskildjord/irlikshok/iirings/ug
Även om det bland remissinstanserna råder enighet om att regelsystemet behöver förnyas finns det olika uppfattningar om hur detta skall ske. Den vanligaste uppfattningen är att det inte finns skäl att reglera bokföringsskyl- digheten inom jord- och skogsbruket i en särskild lag. Man förordar i stället att jordbrukarna förs in i den nya bokföringslagens regelsystem. Bland de remissorgan som redovisar en sådan uppfattning kan nämnas kr]/HIML'H'I'ÖIHUIi ._S'm-k/mlm. RSl'. bok/Uri;lgmc'immlm. DI.:"FU och flertalet länsstrrc/srr samt, på den privata sidan. Src/iska rei'isr)l'sam/iun/t'l, Ix'l"och TCO. I flera av dessa remissyttranden påpekas att det egentligen inte föreligger några mer betydande skillnader mellan de regler som gäller enligt den nya bokförings- lagen och utredningens förslag. Vissa förjordbruket speciella problem skulle i stället kunna regleras genom ett fåtal särbcstämmelscr i den nya bokförings- lagen eller genom särskilda anvisningar från bokföringsniimndcn.
En annan vanlig uppfattning är all redovisningen inom jordbruket i allt väsentligt har följt samma utveckling som inom näringslivet i övrigt och att det därför inte finns skäl att arbeta med två mer eller mindre parallella regelsystem. Från ett par håll har praktiska skäl åberopats som stöd för att jordbrukarna bör bli bokföringsskyldiga enligt den nya bokföringslagen. [.L'llISb'lll'I't'lhI'N / ().trwyiiflam/s län framhåller t. ex. att man med en sådan ordning undviker besvärliga uppdelningsproblcm och följdändringär i samband med ändringar i reglerna på bokfo'rings- och skatteområdet.
Bok/firingsnäninr/vn anser att all redovisning bör ske med utgångspunkt i den nya bokföringslagen och att det förhållandet att det kan finnas skäl att ha
Prop. l978/79z44 143
särskilda boklöringsregler för jordbrukare inte behöver medföra att man behåller en separat lagstiftning för denna grupp. Nämnden påpekar att i dag även andra grupper i samhället än skattemyndigheterna har intresse av den ekonomiska redovisningen ijordbruk och skogsbruk. Som exempel nämner boklöringsnämnden borgenärsintressena vid kreditaflärer i samband med lästighetsförvärv och de anställdas krav på insyn i näringsverksamheten. Om det skulle föreligga ett behov av särskilda redovisningsregler förjordbruk och skogsbruk borde boklöringsnämnden i stället ktmna utfärda särskilda anvisningar enligt det mönster som redan nu gäller för fastighetsägarna. Skulle det däruti'iver finnas behov av speciella skattemi-issiga regler för jordbruk och skogsbruk —t. ex. när det gäller värdering av djur m. m. —skulle dessa kunna l'astläggas genom anvisningar fran RSV. Det förhållandet att den n_va bokföringslagen medför vissa civilrättsliga verkningar anser bokförings- nämnden inte utgöra något avgörande hinder för att föra in jordbrukarna i detta system.
Även andra skäl har åberopats som stöd för att föra in jordbrukarna i den nya bokföringslagen. Länssrvrt'lsm i l-'tislornm'r/amls lt'in erinrar om att den lagen har karaktären av en ramlagstiftning och att den har utformats så att den — bortsett från undantaget för enskilda jordbrukare — i princip skall gälla för alla näringsidkare. Om tillämpningsområdet skulle utvidgas till att omfatta även jord- och skogsbruksnäringarna skulle t. ex. begreppet "god redovisningssed" — vilket begrepp i sig innefattar vad som är "allmänt brukligt" på jordbrukets och skogsbrukets område — kunna ges konkret innebörd genom råd och anvisningar från boklöringsnämnden. Samtidigt skulle enligt länsstyrelsen erforderliga tillägg och ändringar i den nya bokföringslagen bli få och av marginell natur. RSI" påpekar att utredningen som stöd för en särbehandling av jordbruket har åberopat att borgenärsin- tresset inom denna näringsgren inte skulle göra sig gällande på samma sätt som när det gällerandra verksamheter. RSV kritiserar denna ståndpunkt och påpekaratt det egentligen inte löreligger någon skillnad i kapitalanskaffnings- hänseende mellan en arrendator av en jordbruksfastighet och andra närings- idkare eftersom en arrendator oftast torde sakna (len realsäkerhet som en fastighetsägande jordbrukare innehar. Frågan om borgenärsintresset har berörts även från andra håll. Lt'inss/j'relsmr i :l'ltl/IHÖ/IIIS It'in hänvisar till att jordbruken efter hand har blivit alltmer specialiserade och kapitalintensiva och att jordbrukarna därför i ökad utsträckning begagnar sig av medellånga krediteri form av driftlån och maskinlän m. m. samt av kortfristiga krediteri form av obetalda driftkostnader. llorgenärerna har enligt länsstyrelsens uppfattning ett betydande och berättigat intresse av jordbrukarnas bokföring och av att den bokföringslag. som reglerar denna bokföring har samma civilrättsliga verkningar som den allmänna bokföringslagen. [förtur/agua Ä't'CI'IJJU-t' luxe/'i;rgsrt'i'isurer och .S'i't'm/tu rer/smsarn/irmle! liksom även vissa länsxrrrulscr framhåller att fastighetsägare. som hyr ut merän två lägenheter. är bokföringsskyldiga enligt den nya boklöringslagen och att det från
Prop. 1978/79:44 144
borgenärssynpunkt knappast fi:"ir'eligger någon avgörande skillnad mellan jordbruk och hyresfastighet. Det finns därför skäl att ha en enhetlig reglering.
l utredningens förslag är tillämpningsområdet begränsat till att avse enskild person som bedriver jordbruk eller skogsbruk. Om en sådan verksamhet i stället bedrivs av ett handelsbolag eller ett aktiebolag blir det den nya bokfr'jringslagen som skall tillämpas. Detta har kritiserats av flera remissinstanser som påpekar att det inte är lämpligt att töretagslörmen skall få vara avgörande för vilken lag som skall tillämpas. Utredningen har som stöd för att behålla en särskild jordbruksbokföringslag hänvisat till den speciella skattesituatit'inen inom jordbruket. l.tlll.$'.$'ll-'I'('ls't'l] i .S'im-klmlins län erinrar i det sammanhanget om att företagsskatteberedningen har föreslagit att den s. k. restvärdcmetoden. som gäller för beräkningen av värdeminsk- ningsavdrag i inkomstslaget jordbruksfastighet. skall avskaffäs. Länssty- relsen erinrar vidare om att särskilda skatteregler för värdering av djur inte fr nns enbart inom jordbruket utan även för sådana rörelseidkare som bedriver renskötsel.
Bland de remissinstanser som tillstyrker eller lämnar utredningens förslag om en särskild jordbruksboktöringslag utan erinran kan nämnas lrmrn'irrwr över Skåne och Bie/ringe. A'u/nnrarriir/un i .lr'inlt'ö/iing. skogss/j'i'e/sun. 1.0 och l.Rl".
l—Iuvriinr'n över .S'kr'int' och Blekinge konstaterar att de av utredningen föreslagna bestämmelserna rent sakligt är i huvudsak likalydande med dem som nu finns i den nya bokföringslagen. Från lagstiftningsteknisk synpunkt kunde det därför ha funnits skäl för utredningen att inarbeta sitt lagförslag i den nya bokföringslagen. Med hänsyn till att räkenskapsskyldigheten inom jordbruket endast tar sikte på taxeringsi'indamålcn och således har en snävare innebörd än den n_va bokföringslagen anser hovrätten det motiverat att ta in bestämmelserna i en särskild lag. Även kammarrätten [ .lr'inkö/iing anser övervägande skäl tala för att man bör bibehålla en särskild _jordbruksbokför- ingslag. Kammarrätten framhåller särskilt att en sådan ordning främjar överskådligheten för de redovisningsskyldiga. LRF framhåller att den n_va bokföringslagen har till ändamål att tillgodose såväl taxeringsmässiga behov som borgenärsintressen och att dessa dubbla funktioner medför att den inte kan tillämpas i oförändrat skick i verksamheter där behovet av att tillvarata borgenärsintressen är litet. För att inte komplicera bokföringen i alltför hög grad för den speciella kategori som jordbrukarna utgör är det därför enligt LRF väsentligt att det finns en speciell jordbruksbokföringslag. Med hänsyn till att behovet av att tillvarata borgenärsintrcsset är litet bland jordbrukarna anser förbundet att detta inslag bör begränsas. Förbundets upplättning är att det framlagda förslaget i stort fyller de krav som kan ställas på en jordbruksbokföringslag och att det kan läggas till grund för lagstiftning.
Prop. 1978/79:44 145
.-f///n('innn svn/ninlrlt'l' pil lng/inslaget
Utredningens förslag innebär att den n_va bokföringslagens regler i betydande utsträckning förs över till jordbruksbokföringslagen. Men samti- digt har dessa regler anpassats till de speciella förhållanden som råder på redmisningssidan inom jordbruket. Vid remissbehandlingen har denna allmänna uppläggning av lagförslaget mottagits positivt och åtskilliga remissinstanser anser att förslaget är väl ägnat att läggas till grund för lagstiftning. Detta hindrar dock inte att det också förekommer kritik av mer övergripande natur. lvl-_ pekar på olägenheterna av att på det sätt som skett i förslaget blanda civilrättsliga och skattemässiga värderingsregler vid bokslut. KF riktar också kritik mot vissa av de begreppsbestämningar som utred- ningen använt sig av i samband med värderingsreglcrna. KF nämner som exempel att utredningen föreslagit att med anskaffningsvärde i vissa fall skall förstås saluvärdet (gäller djur). Dessa begrepp är enligt förbundet till sin innebörd motstridiga eftersom saluvärde rent terminologiskt aldrig kan betyda detsamma som anskaffningsvärde.
Utredningen har uttalat att i den mån förslaget överensstämmer med reglerna i den nya bokföringslagen blir uttalandena i förarbetena till sistnämnda lag i tillämpliga delar gällande även förjordbruksbokföringslagen och att man bör anlägga ett motsvarande synsätt även när det gäller uttalanden och anvisningar från bokföringsnämnden. Dessa uttalanden har kritiserats från ett par håll. Enligt RSI" måste de båda lagarnas olika syften påkalla en viss försiktighet vid bedömning i vad mån förarbetena till den nya bokfr'jringslagen och bokföringsnämndens råd och anvisningar skall vara tillämpliga på jordbruksbokföringslagen. Förutom den inverkan som olik- heter i verksamhetsinriktningen kan ha när det gäller betydelsen av t. ex. uttrycket god redovisningssed måste man enligt RSV beakta att ändamålet med de båda lagarna inte är detsamma. Även andra remissinstanser än RSV har vänt sig emot uppfattningen att bokföringsnämndens uttalanden skulle komma att gälla även förjort'lbrukarnas redovisning. l.:"inssrvrt'lrt 'n f(ll'iri'liwgs och Bohus län anser att det skulle bli svårt att överblicka konsekvenserna av ett sådant arrangemang och att det skulle kunna försvåra nämndens arbete. Liknande synpunkter har framförts av Hire/ringar) Sveriges M.veringsrevisorr'r. l.iinsxrvrr'lwn i .S'mr'klm/ms liin föreslår att om det skulle behövas särskilda anvisningar för redovisningen inom jordbruket bör dessa utfärdas av RSV snarare än av bokföringsnämnden. Denna uppfattning delas av RSl' som anser att verket uttryckligen bör tilläggas uppgiften att meddela råd och anvisningar för hurjordbruksbokföringslagen skall tillämpas.
Utredningen har föreslagit att bokföringsnärnnden eventuellt borde utökas med en sakkunnig för handläggningen av de speciella redovisningspro- blemen som kan uppstå inom jord— och skogsbruksnäringarna. Buk/örings- nämnt/en anser sig kunna tillstyrka detta förslag under förutsättning att jordbrukarna blir bokföringsskyldiga enligt den n_va bokföringslagen.
Prop. l978/79z44 l46
! .ug/örvlugvl
[ det följande redovisas paragrafvis en sammanställning av remissinstan- sernas synpunkter på utredningens förslag till en n_v jordbruksbokförings- lag.
1 s'
Enligt jörsra Sff-"t'Å'l'l i utredningens förslag skall enskild person. som bedriver jordbruk eller skogsbruk. vara skyldig att föra räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen som underlag för taxeringen.
Utredningen har i sin motivering till detta lagrum uttalat att med enskild person skall jämställas även dödsbo efter sådan person. llor'rii/lt'n över Skåne ru*/r Blekinge anser att en sådan utvidgning av begreppet enskild person bör komma till uttryck redan i lagtexten. litt annat påpekande från hovrättens sida gäller det fallet att t. ex. två makar gemensamt driver ettjordbruk eller ett skogsbruk. Enligt hovrätten ger ordalydelsen i förslaget närmast vid handen att var och en av makarna skulle vara skyldig att föra räkenskaper. vilket dock inte kan ha varit meningen. Det måste därför enligt hovrättens mening klargöras att räkenskt-tpsföringen kan ske gemensamt när flera enskilda personer tillsammans driver jordbruk eller skogsbruk. Även Iänssrvrclst'n i rllulrm'ilnrs liin anser att det föreligger ett behov av att förtydliga begreppet enskild person - särskilt mot bakgrund av att utredningens uttalande torde gälla även för s. k. äldre dödsbon. vilka i beskattningshänseende behandlas som handelsbolag. RSI ' betonar att ett dödsbos skatterättsliga ställning inte alltid behöver överensstämma med den civilrättsliga. För att förhindra eventuella missförstånd föreslår RSV att lagtexten utformas så att det klart framgår att dödsbo. som inte enligt lagen om handelsbolag och enkla bolag är att anse som handelsbolag, omfattas av bestämmelserna. En sådan ändring kräver emellertid. påpekar RSV. även en motsvarande ändring i l ä i den nya bokföringslagen. Även LRF och lr'insslvrclswr i .l-lu/nrö/nrs län efterlyser förtydliganden när det gäller behandlingen av dödsbon. Länsstyrelsen anser det vara oklart om ett enkelt bolag skall kunna inrymmas i begreppet enskild person. Enligt länsstyrelsen är det inte ovanligt att makar. som gemensamt äger en jordbruksfastighet, driverjordbruket eller skogsbruket som ett enkelt bolag. En verksamhet som bedrivs på detta sätt bör enligt länsstyrelsens uppfattning föranleda redovisningsskyldighet enligt jordbruksbokföringsla- gen.
LRF anser att det bör göras ytterligare ett förtydligande. Av förslaget framgår nämligen inte. framhåller LRF. att även den som arrenderar ut en jordbruksfastighet skall omfattas av reglerna. För att undvika missförstånd föreslår förbundet att första meningen i inledningen till första stycket ges följande lydelse: "Enskilt! person. som äger eller brukarjordbruksfastighct. är — — —." En liknande uppfattning har _S'l'Pl'llL'l'S ativöka/sunr/iint/ som dessutom påpekar att den föreslagna utformningen kan ge upphov till tveksamhet om
Prop. l978/79:44 147
gränserna för tillämpningsområdet även i det fallet att en ägare av en skogsfastighet endast säljer rotposter från sin fastighet.
En annan fråga har tagits upp av liinssivrelst'n i Östergötlands liin. Genom att den nya bokföringslagen inte gäller för enskild person som driverjort'lbruk eller skogsbruk blir inte heller taxeringslagens bestämmelser om kassainven- tering och granskning av varulager m. m. i samband med taxeringsrevision samt bestämmelserna i 1955 års förordning ("19551257l om inventering av varulagertillämpliga för dessa näringsidkare. De nu nämnda bestämmelserna gäller nämligen enbart för bokföringspliktiga näringsidkare. För att gransk— ning av enskilda jordbrukare skall kunna göras på samma fullständiga sätt som vid revision av rörelseidkare bör enligt länsstyrelsens mening bestäm- melserna utvidgas till att omfatta även enskilda jordbrukare.
Vid remissbehandlingen har det vidare gjorts vissa anmärkningar mot det använda ttttryckssättet att räkenskaperna skall bilda "underlag för taxering- en". [,äiis'sivre/sen i (i"/nebuugs' och Bohus liin framhåller att det inte är lämpligt att här använda sig av begreppet "taxering". Räkenskaperna enligtjordbruks- bokföringslagen skall nämligen även ligga till grund för redovisning av mervärdeskatt dvs. för en skatteform som inte fastställs genom något takeringsförfarande. Länsstyrelsen erinrar samtidigt om att mervärdeskat- teutredningen har föreslagit att redovisningen av mervärdeskatt alltid skall ske enligt bokföringsmässiga grunder. Av jordbruksbokföringslagen bör därför. anser länsstyrelsen. klart framgå att räkenskaperna skall tjäna som underlag även för redovisningen av mervärdeskatt. Även RSI" har tagit upp denna fråga. RSV hänvisar till förarbetena till den nu'gällandejordbruksbok- föringslagen där det uttalas att lagen skulle ha till ändamål att ligga till grund för inkomst- och lörmögenhetstaxeringen. RSV anser att det skulle vara mindre lämpligt att ha en motsvarande begränsning i den nya lagen. RSV är av den uppfattningen att en ny lag på detta område också bör tillgodose behovet av kontrollmöjligheter från skattemyndigheternas sida enligt taxeringslagens bestämmelser och när det gäller källskatteredovisningen. Verket har emellertid inom ramen för sitt remissyttrande inte ansett sig kunna närmare utreda på vad sätt en bättre lösning i fråga om lagens tillämpningsområde skulle kunna uppnås.
Utredningen har (5. 42) uttalat att det inte bör möta något hinder för en bokföringsskyldig rörelseidkare. som även bedriverjordbruk eller skogsbruk. att tillämpa den n_va bokföringslagcns regler för all sin verksamhet om han skulle finna det lämpligt. Detta uttalande har gjorts mot bakgrund av att den n_va bokföringslagens regler är mer omfattande än utredningens lagförslag. llm'riinen över Skåne nell Blekinge påpekar att med de strängare krav i olika hänseenden som följer av bokföringsskyldigheten enligt den nya bokförings- lagen kommer möjligheten att redovisa all verksamhet enligt denna lag sannolikt att utnyttjas endast i begränsad omfattning. Enligt hovrätten böri sammanhanget också beaktas att värderingsreglerna för tillgångar och skulder i de båda lagarna är något olika utformade. Hovrätten anser att om det
Prop. l978/79z44 148
över huvud taget skall filmas en möjlighet för jordbrukarna att för jordbruksverksamheten tillämpa den nya bokföringslagens regler bör denna möjlighet inte vara begränsad endast till de fall därjordbrukaren vid sidan om jordbruket eller skogsbruket driver en boklöringspliktig rörelse. ] stället bör. anser hovrätten. varje jordbrukare. oavsett om han bedriver annan rörelse eller ej. ha rätt att fritt välja regelsystem. F.-fR har berört ett angränsande problem. FAR konstaterar att en person. som driver bådejordbruk och annan näringsverksamhet. inte kan redovisa för jordbruket enligt bokföringslagen utan att samtidigt bryta mot jordbruksbokföringslagen. För att komplika- tioner av detta slag skall kunna undvikas bör enligt FAR klargöras att bokft'iringslagen skall kunna tillämpas i de avseenden den inte strider mot jordbruksbokföringslagen.
Utredningens förslag i (Ull/I'd Sll't'k't'l att näringsidkare vars årliga brutto- omsättningssumma normalt understiger 200000 kr. skall vara undantagna från att tillämpa bestämmelserna om årsbokslut har kritiserats från vissa håll. Kritiken går ut påatt det med hänsyn till penningvärdets fall inte är lämpligt att här anknyta till ett fast gränsvärde baserat på den nominella bruttoom- sättningssumman. I stället förordas att gränsvärdet sätts i relation till ett visst antal basbelopp enligt lagen om allmän försäkring. Bland de remissinstanser som förordar en sådan ordning kan nämnas hm'rä/len live/'.S'kdne nell Blekinge. länsi/_vrelsen i r'l-It'i/nn'ihns län. l'Ä-fR. LRF och [)L'FL-f.
Som stöd för förslaget att anknyta gränsvärdet till visst antal basbelopp lämnar LRI"e.n utförlig beskrivning av omsättningsutvecklingen inom olika brukningsenheter. LRF upplyser att med den inflationstakt som rått hittills kommer bruttointäkten per brukningsenhet att stiga avsevärt under de kommande åren. Med en tio-procentig årlig ökning av bruttointäkterna kan gårdar i storleksklassen 20—30 hektar redan år 1979 beräknas ha en bruttointäkt som överstiger det av utredningen föreslagna gränsvärdet på 200 000 kr. Antalet brukningsenheter med en areal överstigande 20 hektar uppgick enligt förbundet år 1976 till ca 44 000. motsvarande 34 procent av det totala antalet brukningsenheter. För att undvika att ägare av allt mindre jordbruk successivt skall bli tvungna att upprätta årsbokslut är det enligt förbundet nödvändigt att ha en flytande gräns. Förbundet föreslår att gränsvärdet sätts till 25 basbelopp. För år l978 skulle detta ge ett gränsvärde på 295 000 (25 x 1 1 800) kr. Om 25 basbelopp skulle väljas som gränsvärde för skyldigheten att upprätta årsbokslut är det enligt förbundet naturligt att tillåta ett enstaka överskridande av denna gräns utan att sådan skyldighet skulle inträda.
Om en viss bruttoomsättningssumma blir avgörande för skyldigheten att upprätta årsbokslut bör det enligt lan[brukas/j're/sen klargöras om bostadsför— måner och bilförmåner m. m. skall anses ingå i denna summa eller ej. Styrelsen föreslår vidare att om gränserna för bruttoomsättningssumman skulle överskridas under två på varandra följande räkenskapsår bör skyldig- heten att upprätta bokslut gälla för det räkenskapsår som börjar närmast
Prop. l978/79z44 149
därefter. fl-fR och I)L'F(.-"' anser att även den nya bokföringslagens belopps- gräns för skyldigheten att upprätta årsbokslut bör göras rörlig genom en anknytning till basbeloppet.
Bestämmelserna i det tretlie .vtreket om innebörden av jordbrukarnas redovisningsskyldighet vid tillämpning av allmän lag innebär enligt utred- ningen att denna redovisningsskyldighet inte skall medföra de "civilrättsliga verkningar" som följer av den nya bokft'iringslagen. Hin—rätten (iverSktine nell Blekinge har berört utredningens förslag i denna del. Hovrätten påpekar att utredningen inte närmare har uttalat vad sotn avses med uttrycket "civil- rättsliga verkningar". Vad utredningen här torde åsyfta är enligt hovrätten att det i vissa författningar finns särskilda bestämmelser med strängare krav i olika hänseenden för dem som är bokföringsskyldiga. Författningar som har sådana särskilda bestämmelser är köplagen. kommissionslagen. handelsre— gisterlagen. lagen om företagsinteckning. lagen om handelsbolag och enkla bolag samt konkurslagen och ackordslagen. Hovrätten nämner även att straffbestämmelsen om bokföringsbrott i ll kap. Så brottsbalken endast omfattar den som är bokföringsskyldig. För att ge tydligare uttryck åt innebörden av detta stycke förordar hovrätten att lagtexten får följande utformning: ”Skyldigheten att föra räkenskaper enligt denna lag skall vid tillämpning av annan lag icke innebära att näringsidkaren är att anse som bokföringsskyldig."
Zs'
Länsstyrelsen iGiite/wrgs (It'll Bohus län har tagit upp en fråga i anslutning till den allmänna bestämmelsen i första stycket hur redovisningsskyldigheten skall fullgöras. Länsstyrelsen erinrarom att utredningen synes ha förutsatt att bokföringsnämnden skall utfärda anvisningar om innebörden av denna bestämmelse. En sådan ordning medför enligt länsstyrelsen att det kan Uppkomma en konflikt mellan å ena sidan det fiskala intresset. som den föreslagna lagen ju avser att tillgodose. och å andra sidan vad som kan anses vara god redovisningssed inom en viss bransch. Länsstyrelsen ifrågasätter därför om det är lämpligt att tillägga bokföringsnämnden uppgiften att meddela råd och anvisningar för tillämpningen av _iordbruksbokföringsla- gen.
För att undvika missförstånd och för att ytterligare betona ändamålet med jordbruksbokföringslagen förordar RSI” att första stycket ges följande lydelse: "Redovisningsskyldigheten skall fullgöras på sätt som. med iakttagande av vad som krävs för att tillgodose taxeringen. överensstämmer med god redovisningssed." Att begreppet god redovisningssed skall tolkas med hänsyn tagen till vad som är allmänt brukligt inom jord- och skogsbruksnä- ringarna kräver enligt RSV inte något uttryckligt stadgande och framgår dessutom. påpekar verket. av punkt 1 trettonde stycket av anvisningarna till 41 & KL.
Prop. l978/79z44 150
3.5
Denna paragraf innehåller bl.a. en definition av begreppet affärshändelse som är hämtad från den nya bokföringslagen.
lx'aittinarrt'itten t' Stark/mhn riktar i likhet med liiitssn'relsen i (.)SICIZL'l-"flfclllu's liin uppmärksamhet påatt utredningen i sitt lagförslag har utelämnat det i 4 & bokföringslagen intagna uttrycket "alla förändringar i förmögenhetens storlek och sammansättning". Kammarrätten erinrar om att enligt vissa uttalanden i förarbetena till den nya bokföringslagen skulle det citerade uttryckssättet även innefatta byte av tjänster mellan två bokföringsskyldiga. Utredningen har. påpekar kammarrätten. inte redovisat någon förklaring till det avvikande uttryckssättet i lagförslaget. Vid remissbehandlingen har länsstyrelsen i llla/tnii/nts liin berört frågor av detta slag från mer principiella utgångspunkter. Länsstyrelsen konstaterar att vissa lagrum i den föreslagna jordbruksbokföringslagen är helt likalydande med bestämmelserna i den nya bokföringslagen. När det gäller vissa andra lagrum är överensstämmelsen stor men inte alltid fullständig. I några fall har utredningen inte närmare kommenterat sådana avvikelser mellan de båda lagarna. Länsstyrelsen anser att omotiverade avvikelser mellan lagarna bör undvikas eftersom det annars lätt kan uppstå missförstånd.
Enligt länsstvre/sen i |'iisternurr/ant/s län torde jordbrukarnas uppfattning om vad som är ”god sed och praxis" inom jordbruksnäringen när det gäller bokföring av produktuttag skilja sig avsevärt från fall till fall. Gällande praxis på området innebär enligt länsstyrelsen att det i de flesta fall inte sker någon speciell bokföring av sådana poster. Länsstyrelsen föreslår att det införs en uttrycklig bestämmelse i jordbruksbokföringslagen enligt vilken jordbru- karna åläggs att föra en speciell hushållsbok över gjorda uttag för varje månad och vidare en föreskrift om att de bokförda månadsuttagen skall införas i dagboken i slutet av varje månad.
lbetänkandct har tagits upp frågan om s. k. tyst kvittning i samband med uttag föravdragsgilla underhålls- och reparationskostnader. Utredningen har i det sammanhanget uttalat att en sådan tyst kvittning inte kan accepteras och att t. ex. uttag av virke som används för reparation på en fastighets bostadshus skall bokföras. lx'otmnurrc'itten i Jönköping påpekar att det i lagtexten använda uttrycket "uttag ur verksamheten” inte täcker sådana fall. Enligt kammarrätten innebär det angivna förfaringssättet inget uttag ur verksamheten utan närmast ett uttag för densamma.
slå
Paragrafen innehåller bestämmelser om verifikationer. LRF upplyser att flertalet transaktioner inom jordbruk och skogsbruk grundar sig på skriftliga avtal eller avräkningsbesked från olika föreningar. För alla sådana transaktionerär förslaget i denna paragrafväl avpassat. Kravet å att samtliga affärspartners skall namnges är emellertid enligt LRF alltför
Prop. 1978/79z44 15l
vittgående. Förbundet upplyser att det i viss omfattning förekommer att jordbrukare upplåter jordgubbsland och äppelodlingar m. m. till själv- plockare. Det förekommer då att uppåt hundratalet personer under en kort tidsperiod kan besöka gårdar för att plocka bär och frukter. Betalningen brukar erläggas med ett visst belopp per plockad liter. Det kan enligt förbundet inte vara rimligt attjordbrukaren i dessa fall skall vara tvungen att avkräva kunderna namn och adress. För denna typ av fi'irsäfjning bör i stället de i den nya bokföringslagen gällande reglerna om gemensamma verifika- tioner kunna tillämpas. Bestämmelser om gemensamma verifikationer har efterlysts även från andra håll. Länsstyrelsen i illa/IHÖIHIS liin påpekar att det inte är ovanligt med massförsäljningar direkt till konsumenter av potatis. jordgubbar m. m.
6.5
Paragrafen innehåller bestämmelser om grundbokföring. LRI—"påpekar att andra stycket har en motsvarighet i 8 & andra stycket i den nya bokföringslagen. l sistnämnda lag har uttrycket "kontanta in- och utbetalningar skall bokföras senast påföljande arbetsdag" givits beteckningen "kassabokföring". Denna beteckning har. utan någon motivering. inte medtagits i utredningens lagförslag Det är enligt LRF lämpligt att uttrycket "kassabokföring" tas med även i jordbruksbokföringslagen. Förbundet upplyser att i den mån det förekommer kontanta in- och utbetalningar inom jordbruksnäringen brukar dessa bokföras i en kassabok på samma sätt som vanligtvis sker i rörelse.
Bestämmelsen i samma stycke om tidpunkten för bokföring av fordringar och skulder framstår enligt RSI-' som oklar till sin funktion eftersom utredningen föreslår att den s. k. pärmmetoden skall få användas generellt inomjordbruket. RSV tilläggeratt enjordbru kare oftast — i de fall bokföringen grundas på ett avräkningsbesked — inte har något egentligt inflytande över handlingens utställande och att en bestämmelse av detta slag. som ju riktar sig till den redovisningsskyldige. därför inte torde få nämnvärd effekt.
Utredningens förslag i det tredie stycket att den s. k. pärmntetoden skall få användas generellt inom jordbruks- och skogsnäringarna har fått ett övervägande positivt mottagande. ..fllervärdeskat/etnretlningen betonar att jordbrukarnas bokföring på ett markant sätt skiljer sig från flertalet andra näringsidkares med en jämförlig omsättning. Jordbrukarna har nämligen en betydligt mindre. fakturavolym än andra näringsidkare och samtidigt före- kommer det hos dem normalt ingen utfakturering i egentlig mening. Såväl leveranser som inköp regleras i betydande omfattning genom avräkningsbe- sked som upprättas månadSvis av de producentkooperativa föreningarna. Mervärdeskatteutredningens uppfattning är att den renodlade pärmntetoden skulle kunna användas i flertalet fall inom jordbruket redan om man tillämpade den nya bokföringslagens mer restriktiva bestämmelser. Mervär-
Prop. 1978/79:44
'Jl IJ
deskatteutredningen säger sig mot denna bakgrund inte ha funnit skäl att rikta några invändningar mot lagförslaget i denna del. Även LRF har berört frågan om pärmmetodens användning inom jordbruket. Enligt förbundet torde antalet verifikationer inom flertalet jordbruk vara tämligen konstant och. jämfört med rörelser med motsvarande omsättning. oftast lägre. Förbundet ttpplyser att det genomsnittliga antalet verifikationer per räken- skapsår förjordbruk med animalieproduktion varierar mellan 150 och 300 och för övriga jordbruk mellan 150 och 250. Det kan därför enligt LRF med fog hävdas att merparten av alla jordbruk uppfyller de krav som bokförings- nämnden hittills har ställt på de rörelser där pärmmetoden har fått tillämpas. Eftersom det inte är beloppcts storlek utan antalet verifikationer och möjligheten att kontrollera dessa som bör vara avgörande för om en ren pärmmetod skall få användas inomjordbruket bör det enligt LRF inte kunna riktas några invändningar mot utredningens förslag i denna del.
Ett par remissinstanser är emellertid kritiska till förslaget om att pärmme— toden skall få användas generellt. Brik'liiringsn(int/iden påpekar att utred- ningens förslag i denna del innebär att man även i mycket Stora jordbruk skulle få rätt att tillämpa den renodlade pärmmetoden i sin grundbokföring —- något som bokföringspliktiga näringsidkare får lov att göra i en mycket begränsad skala. Boklöringsnämnden påpekar också att förslaget medför att helt olika redovisningSprinciper skulle komma att gälla för enskilda personer som driver jordbruk jämfört med sådana jordbruk som i stället drivs i en bokföringspliktig associationsform. Liknande synpunkter framförs av läns- SlW'("/.S('ll i Öste/jgöt/antls län och .S'rensktt rev/smsar;t/itndet som betonar att reglerna på detta område bör vara likformiga för alla grupper av näringsid- kare.
8 ä'
Paragrafen innehåller bestämmelser om räkenskapsåret. Bestämmelserna har kommenterats av ett par remissinstanser.
LRF framhåller att skälet till att brutna räkenskapsår kom att tillåtas i den n_va bokföringslagen var att bokföringsbyråerna annars skulle ha fått en alltför ojämn arbetsbelastning. För den praktiska tillämpningen har emellertid RSV förklarat att det i princip inte skall vara möjligt att lägga om räkenskapsåret enbart av den anledningen att bokft'iringsbyråers arbetsbelastning är ojämn. De bokföringsbyråer som arbetar med jordbrttksbokföring är enligt LRF väsentligt färre än de som arbetar med rörelsebokföring. Detta innebär enligt LRF att byråernas arbetsbelastning i jordbruksfallct i avsevärt större utsträckning än i rörelsefallet påverkar behovet av brutna räkenskapsår. Förbundet efterlyser ett principuttalande enligt vilket just detta motiv för ändring av räkenskapsår skall väga tungt.
Prop. 1978/79:44 153
9.5
Denna paragraf innehåller vissa allmänna bestämmelser om årsbokslttt. Förslaget i (im/ru strv/vel att årsboksltttet skall tagas in i en bttnden bok (årsbok) har kritiserats av I.RI". Jordbruksbokföringslagen skall enbart tjäna syftet att ge underlag för taxeringen varför det enligt förbundet borde vara möjligt att här vara mindre rigorös än vad man är i den nya bokföringslagen. Åtskilliga årsbokslut ijordbrttk omfattar endast en sida och denna sida består ofta av ett datablad. Det förefaller inte rimligt. anser förbttndet. att denna enda sida skall behöva införas i en bunden bok. I stället borde det räcka med att föreskriva att databladet skall klistras in i bttnden bok eller på annat vis förvaras på betryggande. sätt. Förbundet föreslår en ändring i lagtexten och att där endast anges att årsbokslutet skall förvaras på betryggande sätt.
Lagrttmmet har kritiserats även från annat håll. Enligt lagförslaget skall årsbokslutet skrivas under av den redovisningsskyldige med angivande av dagen för unt'ferskriften. "raseri/ms;iii;iirit/.sm'd/Zirwit/tams riks/örhmn/ anser att om två personer gemensamt driver ett jordbruk som ett enkelt bolag är det lämpligt att båda skriver under årsbokslutet. En sådan ordning föreslås också för det fallet att flera dödsbodelägare gemensamt driver ett dödsbos jt_)rdbruksfastighet. Förbundet föreslår att lagtexten kompletteras med en föreskrift av i princip samma innehåll som ll åandra stycket sista meningen i den nya bokföringslagen.
lf) ;"
Paragrafen innehåller vissa begreppsdeftnitioner. l.("inssrrrc/sm i ;flu/mii/ms län efterlyser regler som anger httr anskaffnings- värdet för hemmaproducerat lager skall bestämmas.
ll—l3 så
Dessa paragrafer innehåller värderingsregler för olika poster i balansräk- ningen.
Lc'inssnw/sm I (lslurg/i/lands län anser det vara tveksamt om den värde- ringsmetod som innebär att anläggningstillgångar och omsättningstillgångar fårtas tipp till högst anskaffningsvärdet verkligen behövs i en lag som enbart skall tillvarata de skattemässiga intressena. Enligt länsstyrelsen tillgodoses dessa intressen bäst genom att man sätter en lägsta gräns för värderingen av tillgångar. Även /äll.$".$l_l'l'("/S('H i .-fla/mr'ihus län har kritiserat dessa bestäm- melser från principiella utgångspunkter. Länsstyrelsen ifrågasätter nämligen om det finns anledningatt över huvud taget skriva in värderingsregler i en lag som skall reglera skyldigheten att föra räkenskaper som underlag för taxeringen. Länsstyrelsen erinrar i sammanhanget om att lägstreglerna redan finns i kommunalskattelagcn och att högstregler är motiverade endast om lagen skall ta hänsyn till borgenärsintressena.
Prop. l978/79z44 154
l—fä
Paragrafen innehåller bestämmelser om resultaträkningen och ett schema för httr denna skall uppställas.
Som villkor föratt få använda en annan uppställningsförm för resultaträk- ningen än den som anges i schemat anser /iinssnwlscn i Ösmgö/lamfs län att det i analogi med vad som gällerenligt den nya bokföringslagen bör uppställas ett krav på att mindre än tio anställda skall ha varit sysselsatta i verksam- heten.
F.n fråga av annat slag har tagits tipp av liinssm-e/sen i illa/iniihus län. Länsstyrelsen anser att om taxeringslagens bestämmelser om skyldighet att lämna kontrolluppgifter kommer att behållas är det lämpligt att dela upp verksamhetens intäkter i ytterligare varugrupper. Därigenom skulle nämligen avstäntningen av kontrolluppgifterna underlättas.
15.5
Paragrafen innehåller bestämmelser om balansräkningen och ett schema för hur denna skall uppställt-ts.
Enligt LRF talar praktiska skäl för att balansräkningens schema inte bör delas upp i alltför många underrubriker. Det gör att befintliga rubriker måste täcka tämligen stora begrepp och att rubrikerna måste vara mycket klara och entydiga. Förbttndet påpekar att utredningen under rubriken ”Anläggnings- tillgångar" i det föreslagna balansschcmat har blandat fast egendom med lös egendom. Punkten 4 ("Övriga inventarier”) under denna rubrik bör enligt fi'irbundet flyttas och i stället ges benämningen ”Lösa inventarier".
[_("flm/_jy-c-lwn i (ism-ginlam/s liin påpekar att den pågående utvecklingen från mindre till större brukningsenheter medför ett ökat behov av krediter och ttpplåning. Det kan därför enligt länsstyrelsen vara lämpligt att även föra över den n_va bokföringslagens bestämmelser om ställda panter och ansvarsförbindelser till jordbruksbokföringslagen.
Övr/"gl
Mot bakgrund av att skyldigheten att föra räkenskaper enligt utredningens förslag har en annan innebörd än bokföringsskyldigheten enligt den nya bokföringslagen bör enligt hovrätten över Skåne och Blekinge uttrycket "bokföring" inte förekomma i benämningen på lagen. Ordet "jordbruksbok- föring" anser hovrätten också vara missvisande eftersom aktiebolag. eko- nomiska föreningar (sambruksföreningar) och handelsbolag. som driver jordbruk eller skogsbruk. är bokföringsskyldiga enligt den nya bokföringsla- gen. Hovrätten förordar att lagen får en rubrik som anger att bestämmelserna i den gäller för enskilda jordbrukare och avser skyldighet att föra räkenska- per.
Med hänsyn till den hänvisning till balansräkning som förekommer i 30 & 1
Prop. l978/79z44 l55
mom. taxeringslagen anser lta/nim'n'räiilt'n i .lr'in/t't'i/ting att detta lagrum bör omformas. Kammarrätten föreslår att lagrummet skall inledas enligt följande: "llar deklarationsskyldig för beskattningsåret varit skyldig att upprätta årsbokslut - - -
Lun/hnikssit'rvlst'n föreslår att övergången till de nya bestämmelserna skall få ske successivt och att jordbrukarna ges tid att före övergången inhämta de kunskaper som erfordras för att kunna upprätta ett årsbokslut.
Prop. 1978/79:44
Innehåll Propositionen ............................................... Propositionens huvudsakliga innehåll .......................... Lagförslag .................................................. 1 Förslag till jordbruksbokföringslag ......................... 2 Förslag till lag om ändring i bokföringslagen (1976:125) ....... 3 Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1956:623) ........ 4 Förslag till lag om ändring i förordningen (1955:257) om inven- tering av varulager för inkomsuaxeringen .................. 5 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928z370) _ 6 Förslag till lag om ändring i lagen (19511763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst ............... 7 Förslag till lag om ändring i lagen (19731323)0m ikraftträdande av lagen (1973:322) om ändring i kommunalskattelagcn (1928:37(1). m. m ................................................... 8 Förslag till lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärde-
skatt ...................................................
Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde 1978—11—02 ........ l 7
;.
'Jl
6
Inledning ............................................... Bokföringen inom jordbruket ............................. 2.1 Inledning ......................................... 2.2 Behovet av en särskild jordbruksbokföringslag ......... 2.3 Förslaget till en ny jordbruksbokföringslag ............ Det sociala försäkringsskyddet för lantbrukare ............... 3.1 Inledning ......................................... 3.2 Utformningen av det sociala försäkringsskyddet för lant-
brukare ........................................... 3.3 Nuvarande beskattningsregler m. m. ................. 3.4 Föredragandens överväganden .......................
Vissa beskattningsfrågor vid arrendeförhållanden ............ 4.1 Inledning ......................................... 4.2 Civilrättsliga regler ................................. 4.3 Skatterättsliga regler ................................ 4.4 Föredragandens överväganden ....................... Rennäringsbeskattningen ................................. 5.1 Inledning ......................................... 5.2 lngångsvärde för stamdjur i samband med övergång till
bokföringsmässig redovisning ....................... 5.3 Mervärdeskatten ................................... Hemställan ............................................. Beslut ..................................................
156
w......-
._.—- NJ_-'N
EU 5.)
ts.) £.-
AAwwr—awroruw www—oextxlm
Prop. l978/79z44
Bilagal Betänkande avgivet av utredningen om bokföringen inotn jordbruket (Ds B 1977:8) .............................. Bilaga 2 Sammanställning av remissyttrandena över förslaget till en ny jordbruksbokföringslag .............................
(»I
142