Prop. 1978/79:44

med förslag till en ny jordbruksbokföringslag, m. m.

Prop. 1978/79: 44

Regeringens proposition 1978/ 79:44

med förslag till en ny jordbruksbokföringslag. m. m.:

beslutad den 2 november 1978.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

OLA ULLSTEN lNGEMAR MUNDEBO

3 Förslag till Lag om ändring i taxeringslagen (19562623)

Härigenom föreskrivs att 37% 1 mom. och Söä ] mom. taxeringslagen fl()56:623)' skall ha nedan angivna lydelse.

37å

Nuvarande lydelse

1 mom .3 Till ledning vid inkomsttaxering skola varje år utan anmaning uppgifterl kontroll u p p g i ft e r ) för nästföregående kalenderår avlämnas på sätt framgår av följande uppställning:

Uppgiftsskyldig Vem uppgiften skall avse

Vad uppgiften skall avse

3. Försäkringsanstalt och understödsförening.

Den som från anstalten eller föreningen uppburit beIOpp. ej understigande 200 kronor för hela året, på grund av försäkring av den art att skatteplikt för beloppet föreligger. dock att om livränta utgivits till följd av personskada upp- gift skall lämnas även om llvränlchvlopp som icke är av skattepliktig natur.

Utgivet belopp. llar till följd av personskada utgi- vits skattepliktigt en- gångsbelopp skall särskilt anmärkas om skatteplik- tigt engångsbelopp utgi- vits tidigare på grund av samma skada. Om så är fallet skall angivas belop- pets storlek och utbetal- ningsåret.

4 Förslag till Lag om ändring i förordningen (1955257) om inventering av varulager för inkontsttaseringen

llärigenom föreskrivs att rubriken till förordningen (195525?) om inven- tering av varulager för inkomsttaseringen samt 1 ;" förordningen skall ha nedan angivna lydelse.

Lag om inventering av varulager för inkomsttaxeringen

Nili'ul'rlllr/t' fl't/F/h't' ["If-*."U-f/Ufs'l'” [WIFI-W

l ;" Skattskyldig. som är plikt/g liira Skattskyldig. som är holy/öringa- linnt/c/shr'it'Irur. skall i inventariet för skylt/ig ('n/ig! lmk/iiringslugt'n varje i lagret ingående post av till- gångar. avscdda för omsättning eller förbrukning i rörelse. angiva an- skaffningsvärdet eller dagspriset å balansdagen (återanskaffningsvär- det); dock att skattskyldig som så önskar i stället må angiva utförsälj- ningspriset. under förutsättning att anskaffnings-eller återanskaffnings- värdet kan på godtagbart sätt framräknas med utgångspunkt från det sålunda angivna priset.

(IQ.-76.135). skall i varje i lagret ingående post av till- gångar. avsedda för omsättning eller förbrukning i rörelse. angiva an-

inventariet för

skaffningsvärdet eller dagspriset å balansdagen (återanskaffningsvär- det); dock att skattskyldig som så önskar i stället må angiva utförsälj- ningspriset. under förutsättning att anskaffnings-elleråteranskaffnings- värdet kan på godtagbart sätt fram- räknas med utgångspunkt från det sålunda angivna priset.

Tillämpar skattskyldig regelmässigt annan tillförlitlig värderingsmetod än i första stycket sägs. må den skattskyldige angiva värdena enligt nämnda metod. uttder fi'irutsättning att anskaffnings- eller återanskaffningsvärdet å inneliggande varulager kan på tillförlitligt sätt framräknas med utgångspunkt från de i inventariet angivna värdena.

(Se vidare anvisningarna.)

Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag. då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författnittgssamling.

• Sida 15
•  Original

Prop. [WS/79:44 l?

5 Förslag till Lag om ändring i kornttiuttalskatfelagen (1928370)

llärigenom föreskrivs i fråga om kornmunalskattelagen ”028137le (lr-ls att Nå samt punkt 6 av anvisningarna till 2.5 och punkt | av anvisningarna till 505 skall ha nedan angivna lydelse.

dels att till anvisningarna till 2] ;" skall fogas en ny punkt. 16. av nedan angivna lydelse.

:N'uvnrunt/t' fl'lft'lSU I-i'irrtv/ug't'll [ff/('N'

19 ä'

Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas it-lru: vad som vid bodelning eller eljest på grund av giftorätt tillfallit make eller vad som f't'irvärvats genom arv. testamente. fördel av oskift bo eller gåva".

vinst å icke yrkesmässig avyttring av lös egendom i andra fall än som avses i 35 ä 3 eller 4 mom.;

vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på häri riket utfärdade premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri eller vid vinstdragning på utländska premieobligationer. som uppgår till högst 100 kronor;

ersättning. som på grttnd av lörsäkringjämlikt lagen ( l%2:38l ) om allmän försäkring. lagen (l954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976380) om arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade. om icke ersättningen grundas på ft'jrvärvsinkomst av 4 500 kronor eller högre belopp för är eller utgör föräldrapenning. så ock sådan ersättning enligt annan lag eller särskild författning. som utgått annorledes än på grttnd av sjukförsäkring. som nyss sagts. till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänst- göring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen tl9771267) om krigsskadeersättning till sjömän om icke ersätt- ningen grundas på förvärvsinkomst av 4 500 kronor eller högre belopp för år. ävensom ersättning. vilken vid sjukdom eller olycksfall tillfallit någon på grund av annan försäkring. som icke tagits i samband med tjänst. dock att till skattepliktig inkomst räknas ersättning i form av pension eller i form av livränta i den mån livräntan är skattepliktig enligt 32 & 1 eller 2 mom.. så ock ersättning som utgår på grund av trafikförsäkring eller. med nedan angivet undantag. annan anst-arighetsförsäkring eller på grund av skadeståndsför- säkring och avser förlorad inkomst av skattepliktig natur;

ersättning på grund av an- ersättning på grttnd av an-

1 Inledning

Redovisningsskyldigheten inom jordbruks- och skogsnäringarna är reglerad ijordbruksbokföringslagen( l051:793). Lagen hör närmast hemma på skatteområdet vilket dock inte hindrar att den i allt väsentligt bygger på vad som tidigare gällde för handelsbokföringen enligt 1929 års bokföringslag (19291l l7). År l976 ersattes sistnämnda lag med en ny bokföringslag (19761125). Den nya lagen skall i princip tillämpas av alla näringsidkare. De näringsidkare som är skyldiga att föra räkenskaper enligt jordbruksbokför- ingslagen omfattas dock inte av den nya bokföringslagen.

Mot bakgrund av den utveckling som har skett på redovisningsomradet och behovet av att anpassa jordbruksbokföringslagen till dagens redovis- ningskrav tillsattes i början av år l977 utredningen (B 1977103) om bokföringen inom jordbruket.'

Utredningen avlämnade i december 1977 betänkandet (Ds B l977:8) En ny jordbruksbokföringslag. Förutom ett förslag till en nyjordbruksbokf'öringslag innehåller betänkandet förslag till vissa ändringar av taxeringslagens (l956:623). TL. bestämmelser om skyldighet att avlämna kontrolluppgifter. Betänkandet — som också innehåller en redogörelse för gällande rätt för beskattning av jordbruksfastighet — bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga I.

lif'ter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av bokföringsnämn- den. riksskatteverket (RSV). lantbruksstyrelsen. skogsstyrelsen. hovrätten över Skåne och Blekinge. kammarrätterna i Stockholm och Jönköping.

|Utredningsman regeringsrådet Sture Lundell.

• Sida 28
•  Original

2 Bokföringen inom jordbruket

3 Det sociala försäkringsskyddet för lantbrukare 3.l lnledning

inom ramen för de belopp. som har tillerkänts jordbruket som kompen— sation till följd av kostnadsutvecklingen och anpassningen av _iordbrukarnas inkomster till den allmänna inkomstutvecklingen. har under senare år avsatts vissa belopp för sociala åtgärder. Sålunda har för budgetåret WT?/78 avsatts 50 niifj. kr. för uppbyggnad av ett särskilt försäkringssvstem för lantbrukare. :'vfotsvarande belopp för budgetåret l9'f8/7L) uppgår till Of) milj. kr.

• Sida 44
•  Original

Prop. 1978/79z44 44

På uppdrag av regeringen lade statens_iordbruksnämnd i skrivelse den 30 december l977 fram förslag rörande principerna för uppbyggnad och administration av bl. a. försäkringssystemet för lantbrukare. l-"örslaget omfat— tade eii kompletterande socialt försäkringsskydd som bestod av tre delar. nämligen arbetsskadcförsäkring. grupplivförsäkring och gruppsjuklörsäk— ring. Försäkringsskyddei avsågs att administrativt utformas så att LRF tecknade avtal med en grupp försäkringsbolag som sedan efter sedvanlig skadereglering betalade ut försäkringsersättning.

Sedan skrivelsen hade remissbehandlats förordade regeringen i prop_ 1977/ ökl 54 att lantbrukarnas särskilda försäkringsskydd skulle titformas enligt de grunder som jordbruksnäntnden hade li'ireslagit. Föreditiganden framht'ill bl. a. att de skatterättsliga frågorna för motsvarande försäkringar på arbets- marknaden bereddes inom budgetdepartementei och att det var naturligt att de skatterättsliga frågorna för det sociala försäkringsskyddet på lantbrukets område fick behandlas på samma sätt. Det fanns därför enligt föredragandens mening inte anledning att avvakta ett slutligt siällningstagande till de skatterättsliga frågorna innan genomförandet av lantbrukarnas försäkrings- system pt'ibi'jrjades. Riksdagen beslutatle i enlighet med propositionen (Jolf WT?/78:34. rskr IGF/781348).

Den 2-9 juni 1078 träffades försäkringsavtal avseende grupplivförsäkring genom avtal (GLA). avtalsgruppsiuklörsäkring (AGS) och try-'ggheisförsäk- ring vid arbetsskada (TFA) för lantbrukare. A v'talssluta nde parter var LRF för lantbrukarnas räkning samt Folksam ömsesidig livförsäkring och Livförsäk- ringsaktiebolagei Skandia beträffande GLA. Arbetsmarknadslörsäkringar. sjukförsäkringsaktiebolag beträffande AGS och ArbetsmarknadsRirsäk— ringar. trygghetslf'irsäkring. försäkringsakiiebolag beträffande TFA.

lenlighel med bemyndigande tiv regeringen harjordbruksnämnden -- efter samråd med lörsäkringsinspekiionen — godkänt fi'jrsäkringsvillkoren.

3.2 litforniningen av det sociala försäkringsskyddet för lantbrukare

Syftet med det särskilda sociala försäkringsskyddet för lantbrukare äratt ge ett kompletterande skydd utöver det som föreligger enligt lagen (1962381) om allmän försäkring. AFL. och lagen t lfl7tiz3tffh om arbetsskadelörsäkring. l-.-XF. Det kompletterande skyddet avses motsvara det skydd som anställda i allmänhet ftar på grund av kollektivavtal.

Skyddet omfattar egna företagare inom jordbruket och sådana familjemed- lemmar till dessa företagare som är verksamma inom _iordbi'uksli'iretaget_ Vissa kvalifikationer skall vara uppfyllda med avseende främst på företagets bruttointäkt och lantbrukarens egen nettoinkomsi från jordbruket. Alla som uppfyller kraven omfattas automatiskt — dvs. utan egen åtgärd — av skyddet och fåren individuell rätt gentemot försäkringsgivaren. Först när ett skadefall inträffar behöver den enskilde försäkrade ge sig till känna. Den enskilde

beltöver inte betala några premier. f')essa betalas i stället kollektivt av sådana

• Sida 45
•  Original

Prop. l978/79:44 . 45

medel eller belopp som tillkommer jordbruket enligt de s. k. jordbruksupp— görelserna. I det förslag som låg till grund för skydtlets utformning underströk jordbrtiksnämnden att de fi'irdelade medlen var att betrakta som jordbrukets egna medel men att staten hade intresse av att ktinna kontrollera utform- ningen av försäkringsskyddet eftersom medlen utgick som budgetanslag. Detta intresse har beaktats genom kravet att lörsäkringsvillkoren skall godkännas av statensjordbruksnämnd efter samråd med försäkringsinspek- tionen. Som redan näntnts har jordbruksnämntlen godkänt de försäkrings- avtal som LRF den 20 juni 1978 har träffat med olika försäkringsbolag om GLA. AGS och TFA för lantbrukare.

Avtalen omfattar lantbrukare som är verksamma i lantbruket som företagare fr. o. m. den kalendermånad lantbrukaren uppnår lo års ålderoch t. o. m. kalcndermånaden före den under vilken lantbrukaren fyller (=S år. Som lantbrukare räknas också i lantbruket verksam make eller maka och sådan sammanboende som enligt 65 ä' KL jämställs med make eller maka samt delägare i ej handelsbolagstaxerat dödsbo. handelsbolag. kommandit- bolag och aktiebolag som driver lantbruk. om delägaren fullgör en arbetsin- sats om minst 400 timmar per år i lantbruket och i fråga om aktiebolag innehar minst lf. av aktierna.

Försäkrad enligt GLA och AGS samt crsättningsberäitigad enligt TFA är lantbrukare som under något av de två närmast föregående beskattningsåren uppfyllt vart och ett av följande krav:

l) Lantbrukaren skall ha varit verksam vid lantbruksföretag.vars kontanta bruttointäkter exklusive mervärdeskatt från vi'ixtprodukter och djur och produkter därav uppgått till lägst 15000 kr. Vid beräkning av försäkrings- grundande bruttointäki får även efterlikvider hänförbaiti till försålda växt- och djurprodukter. skf'irdeskadeersättning och försäkringsersättning för skadade växt- och djurprodukter medräknas. 2") Ltinbrukarens egen nettointäkt av jordbruksfastighet. i ft'irekommande fall ökad med utnyttjat investeringsavdrag ijordbruket. i s_iälvdeklarationen redovisad som A-inkomst i förvärvskällan jordbrtiksfastighet. eller för delägare i aktiebolag och ej handelsbolagstaxerai dödsbo i förvärvskällan tjänst. skall ha tippgäit till lägst 7 5th kr. Försäkrad resp. ersättningsbc- rättigad är också nyetablerad lantbrukare som ej uppfyller de angivna kraven men som med hänsyn till påbörjad produktion och arbetsinsats under det aktuella beskattningst'iret kan antas komma att uppfylla dessa krav.

Försäkringsersättning enligt GLA kan utfalla vid lantbrukarens frånfälle och när lantbrukarens make eller person med vilken han sammanbor avlider. v'id lantbrukarens frånfälle utgår ersättning till förmånstagare med ett grundbelopp som fastställs med hänsyn till lantbrukarens ålder. Grundbe- loppet motsvarar tre basbelopp vid en ålder mellan lo och 54 år och sjunker sedan successivt till ett halvt basbelopp vid 6—1 års ålder. För efterlevande barn under 20 år utgår barntillägg. Avlider lantbrukarens make eller person som sammanbor med honom utgår ersättning med 0.25 basbelopp plus barntill- lägg.

Ersättning enligt AGS lämnas under tid då sjukpenning eller förtidspen-

• Sida 46
•  Original

Prop. 1978/79z44 46

sion utgårenligt A FL. Under sjukpenningtid tttgår dagersättning med högst 3 kr. per dag. lvlånadsersättning under l'i'irtidspensionstid bestäms med hänsyn till sjttkpenninggrundande inkomst och uppgår till högst oll) kr. per tnå nad.

X'id arbetsskada kan ersättning för förlorad inkomst tttgå enligt TFA. Under akut sjukdomstid utgår dagersättning som bestäms schablonmässigt med hänsyn till storleken av sjukpenninggrundande inkomst. För insjuknan- dedagen lämnas ersättning med högst 30 kr. och för övriga dagar under den första sjukdomstiden med högst 6 kr. per dag. Efter 30 dagars sjukdom utgår ersättning för Faktiskt inkomstbortlall. Under den akuta sjukdomstiden kan ersättning dessutom lämnas för vissa sjttkvårdskostnader och andra utgifter. Vid bestående invaliditet kan den skadade ha rätt till bl. a. livränta och ersättning för lyte och annat stadigvarande men.

Villkoren lör AGS och TFA för lantbrukare överensstämmer i allt väsentligt med de villkor som gäller för motsvarande försäkringar på arbetsmarknaden. De kapitalbelopp som utgår enligt (iLA för lantbrukare motsvarar hälften av de belopp som kan utgå enligt motsvarande gruppliv- försäkring för statliga befattningshavare.

3.3 Nuvarande bcskattningsregler m. m.

Det särskilda sociala försäkringsskyddet för lantbrukare innebär att den som är verksam inom lantbruket får ett kompletterande törsäkringsskydd vid sjukdom. arbetsskada och dödsfall utan att göra några egna premiebetal- ningar. Härigenom aktualiseras två beskattningsfrågor. nämligen hur förmånen av fri försäkring och utfallande försäkringsbelopp skall behandlas vid inkomsttaxeringen. Dessa frågor bör bedömas mot bakgrund av de beskattningsregler som f.n. gäller för andra kollektiva livtörsäkringar. sjuklörsäkringar och s. k. trygghetslörsäkringar vid arbetsskada. Av särskilt intresse är att se hur reglerna är utformade för de kollektiva lörsäkringar som tillämpas på arbetsmarknaden. eftersom lantbrukarnas särskilda försäkrings- skydd i allt väsentligt överensstämmer med dessa lörsäkringar.

I sammanhanget bör också beaktas att utformningen av nuvarande beskattningsregler har kritiserats. Livförsäkringsskattekommitten (Fi lQ—fl :tl7). LSK.hari sitt slutbetänkamletDs B lflle—lt lx'apitalförsäkring m. m. diskuterat behovet av ändringar. Betänkandet har remissbehandlats.

l det följande sammanfattas de avdragsregler som gäller för sådana premier för kollektiva försäkringar som betalas av den försäkrade själv. Vidare redogörs lör den skattemässiga behandlingen av belopp. som utfaller på grttnd av de kollektiva R_irsäkringarna. och av den förmån som en anställd får i de fall då arbetsgivaren bekostar premierna för sådana försäkringar. För arbetsgivaren är i dessa fall premierna i regel avdragsgilla som driftkostnad i lörvärvskällan.

• Sida 47
•  Original

Prop. l978/79:44 47

4 Vissa beskattningsfrågor vid arrendeförhållanden

5 Rennäringsheskattningen 5.1 Inledning

År 1976 genomfördes vissa ändringar i beskattningen av rennäringen. dvs. den verksamhet som bedrivs av samebyarna och de enskilda renägarna. Ändringarna var delvis föranledda av den n_va rennäringslagen tl97lz437).

• Sida 57
•  Original

6 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att antaga inom budgetdepartcmentet upprättade förslag till

1. jordbruksbokföringslag.

2. lag om ändring i bokföringslagen (19761125).

3. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623).

4. lag om ändring i förordningen (1955:257) om inventering av varulager för inkomsttaxeringen. lag om ändring i kommunalskattelagcn (19283701.

6. lag om ändring i lagent1951z76310m beräkning av statlig inkomstskatt

för ackumulerad inkomst.

7. lag om ändring i lagen (1973132310m ikraftträdande av lagen ( 19733221

om ändring i kommunalskattelagcn (1928370). m. m..

8. lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt. Det under 2. angivna förslaget har upprättats i samråd med chefen för justitiedepartementet.

U|

7 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

• Sida 60
•  Original

• Sida 61
•  Original

EN NY JORDBRUKS— BOKF'O'RINGSLAG

Betänkande avgivet av utredningen om bokföringen inom jordbruket

Ds 51.9??z8

• Sida 62
•  Original

• Sida 63
•  Original

Prop. 1978/79z44 (33

Till Statsrådet och chefen för budgetdepartementet

Den 27 januari 1977 bemyndigades chefen för budget— departementet att tillkalla en utredningsman med upp— drag att utreda frågan om nya regler för bokföringen inom jordbruket samt att besluta om sakkunniga, exper- ter, sekreterare och annat arbetsbitrade åt utrednings- mannen. Med stöd härav tillkallade departementschefen den 17 februari samma år som särskild utredare regerings— rådet Sture Lundell. Vidare förordnades hovrättsassessor Staffan Janvid. direktören i lantbrukarnas riksförbund Folke Nilsson, skattedirektören Olle Roos samt kammar— rättsfiskal Ove Sundvik att som experter biträda ut— redningsmannen. Genom beslut samma dag förordnades kammarrättsfiskal David Ask att vara sekreterare i utredningen.

För att tagas i beaktande vid uppdragets fullgörande har riksskatteverket till utredningen överlämnat en av Vänerskog ek. fören. till verket ingiven skrivelse angående kontrolluppgiftskravet enligt 37 5 1 mom. 6. taxeringslagen, jämte av verket infordrade yttranden över skrivelsen.

Sedan uppdraget numera slutförts, får utredningen härmed överlämna sitt betänkande.

Stockholm i december 1977

Sture Lundell

/David Ask

• Sida 64
•  Original

Prop. l978/79:44 64

Inne-l'tåll

Fb" rfr—tttr-i l.!tracini

(kallande ratt för l..:esfkattning av jord-bru); &

fö i"?

pdraget " 't

Belmvet av särskilda bokföringsregler för

-.-|,| Övn-riff." jgartdezi och "'—ocialn;otf.'—!eri.ttg itil Eesti-anrnelserna i & taxeringzzlagert '?"t

• Sida 65
•  Original

O Ut

Prop. l978/79:44

Li.-andr." .

..-._;.'Ti :.ort, (iriver jorchr uk

underhag för ta:-:orir;.-_.5en

U _ 15

ETYIFJ.

idkar-3 'i var.: '—.'r_-rl'.._.aml'u t den årliga drift.,

rtornzalt. under—sti

FOU ")-(;O 1-: r'ono r' .

'a räkenskaper.

inn

man lag icke. enligt bokförin.

idkaren ':'-;t" bot—11 'rinrg: '.kyldig

. r.:X 1:51.

,-'1ti igjtettvn skall rull

dot min,-35.51 '

med iakttagande av vad be träffar -: jordbruk.

är allmänt br rukligt, överens. :'imme: ' med god

att

ff,,— -Ct_'_'l Tx

Dlser' samt. i samband 1.ärrr:e-::' rings pt.-':' ar,

varom föreskrivs.-::

2. med undanta-g, - fall om verksamhetens ekonomi

till upply: ställning, vid _:kenfkap.,._rete ut;-ang av:—luta Lao-kf? rir

ning

'if-Il :'ZICECI

årsbokslut,

.na;

inger-ör. ker oel':

a rk'i vera verifikationer , bok fö

skaps mate t ial.

• Sida 66
•  Original

Prop. 1978/ 79:44 (io

som rshändelr. löpande noteras

utbetalningar raket, dt bir ri; gar

th, =: uppkomna fordringar och

'lldfT. tillskott

.i dkaru-rnf

Et V p 5 ”kall bokföringen

Ll'lgal", VELTCT

och ekuldpri

-eo kostnader Emm

all

tändelsen

.a (terifikation). Har näringsid—

.'1 t...

luenllirnj

indelsen skall denna

|

som verifikat c.. Om det

'-n av mottagen handling får b ilt nrättad

uti

LL na varaktigt tt innehålla uppgifter om

!' tivt. |tj-j'-:'.'_t'tt.:1t."., :'tiir' ”__rshindelsen inträi at, vad den

vilken motpart den berör

legat till

handlin

' "'IlL'llLI

'tdlin? .n fö rva—

VB Fi:!

att nbandez

ighet kan

uppgi.ter

-.—u

post utan

'kationerna skall både f?re och efter bok-

föring förvaras ordnade på betryggande och

rättelse i verifikation, skall anges n.r rättelsen skett

men vem som föret

ett orenat och

: eller göras

• Sida 67
•  Original

Prop. 1978/79z44 (17

av fel I"?) rti :.-

?id rittr

ekett och vem nom

:kild rättoiiuj_

., ukall Viriiikation öm

igt skall i iom anteckning

rattau. LdmLLL

verifikationen eller ainat sätt säker:

_ng av den tidigare bok rda Lh

Vid gran”

kjnncdom om rättelsen.

u

watts & 'ifikationer

fibringsteckbn Varifikationer, som avser likartade affär;

bokfö i sammandrag i en post, om

klurl. adelacr som ingår i m

Kontanta in— och utbetalnin;

iande arb "ag. uvriga affärshäidelser 5 L snart det kan ske. i fråga om fordringar Jin rku dar ;P

att de skall bokfhrau snart det kan

eller annan hund?; som tillkännager

utfärdats eller -0ttagita &

ligga enligt god affärssed.

Enkfäringbn av fordringar och skulder får dc

betalning sker. Som förutsättning härför rn;ier att

:mnnx

-a fordringar och skuld t 'varas för betryggande Averblåck Partia

finns över dnm. :skapsårbt: uigang

liga da obetalda fordringar och skulder bokf

,—.r

, ; Affärsnändolsc n :å att bok""

hetens

skall bokför r det möjligt att överbli

temat;

020."-

rcsultat och ställning (huvudkokf;

Huvudbokföringen kan vara förenad L & grundbdkiöringen.

Konton över tillgångar och skulder, vilka i

en föras i sammandrag, skall ytterligare specific=ras i :iloordnad redovisning i den man det behövs för att av till-

fredsställande överblick och kontroll.

• Sida 68
•  Original

Prop. 1978/ 79:44 68

all hållas aktuell och avstämmas efter

med hänsyn Lili verksamhetens förhållanden överens—

meu goa rudoVisningssed.

Räkenskapsarut skall omfatta tolv månader. Annat räken- skapsår än kalenderår (brutet räkenskapsår) skall omfatta

tiden den 1 Maj — den 60 april, den 1 leL — den jo Juni

supit: — den 51 augusti.

.!

om, får r. avse kortare tid än tolv måna—

i_er utstr

-ta högst aderton månader. Av— o ?ortnlnv ckså göras om red visnings—

bTutwt räkenskapsår, får omläggning av räkenskaps- till kalenderår. I annat fall får omläggning av rä— kenskapsåret ej ske med mindre tillstånd därtill ges av lä

sstyreisnn.

Den som är skyldig att föra räkenskaper i fråga om flera

samnutcr av sadant ig som avses i denna lag eller som ' lold.].pgll med

vcrksamnet är bokföringsskyldig för annan näringsvsrksamhet

yldighet att föra räkenskaper för sådan

skall använda samma räkenskapsår för de olika verksamheter—

.er synnerliga skäl, kan riksskatteverket medge

na. Före"

undantag härifrån. För att lå sanmn 1 enskapsår för flera verksamheter Får omläggning av räkenskapsår ske utan sär- skilt tillstånd.

Å=sbokslut

? & För VJrJC räkenskapsår skall den löpande bokföringen avslutas med utt årsbokslut. Detta består av resultaträk— i ning och balans aning. Till dessa kan bilagor upprättas. Årsbokslutot skall färdigställas och tagas in i bunden bok (årsbok) så snart det kan ske och senast sex månader efter räkenskapsårets utgång. Bilaga till årsbokslutet behöver

• Sida 69
•  Original

Prop. l978/79:44 60

i årsboken. Ärsbokslutet och därtill

b.lla ag.o skall avfattas så svenska i vanlig lä

bokslutet skall skrivas undcr av den r'odovimh

med angivande av dagen för undersk'iften

Här rvdov "ni ngss wldigneten inträder eller när

sadan skyla .L ändras, skall balans'äkning u

och tagas in i årsbok.

p..

anläggningstillgång .o'r

att stad.gva:'ande brukas eller

om httningstil? änn förstås' annan tillgång.

ttnlngstillgång.

lalinlnpsv r'e förstås,

dess förvärv eller tillverkr

undant

effningsvä.de motsvarande utgift om en

med åtnranä

u

skulle ske vid räkenskapsåret" uti ar . (balansdagmu.

Med anskaffnir 'värde 1.5 .sts t.;l

männa

djur förstås av rå

lt värde eller, om dylikt värde &;

oluvärde? driftbyggnad ooh inventariz

skaffat: fure Hverg-1.g till bok färst. med an ställts 'id som efter överg gen förvarvats r by

värde det anskaffn':gsv.irdo (avskrivningsunderlag; som wu-

ingsmdssig redovi

.affningsvärde det ingångsvärde s?

wvrrpxngon till sådan redovisning.

annat sätt än

eller därmed Jämförligt fång, förstås med avs

ligt kommunalskaztelagons rc.ler berfiknas vid u

Ltnix ”tillgång tages upp till hugst anskaff

värdet. Djur, Jordbruks— och skog.- produktLJ samt annat varu— la»;er iår irkc. upptag& till lägre värde än som överensst? mer med de vid taxeringen gällande lägsta värderz.

_;

Om varulager upptages till lägre värde än anskaffnh'n eller i fråga om andra inköpta varor än djur, anskaf nin

eller åtaranskaff fnLngs -värdet i lirekommandc fall med avdrag

för inkurans, skall skillnaden upptagas som lagerreserv.

• Sida 70
•  Original

Prop. 1978/ 79:44 70

värdet. endom, som

uppt Lill deita värdu dvsn om taxering:

ger an_ äiinincsvurdet. l anäkaffningeväröe

förbättrir

är av

såret & ler Dala

ur kning med tillägg utgirter

Igångcn under Fika"

höjning fkätt.

Fordran Jom

1A i Resultaträkningen ska]; i sammandrag redcvi

x

intäkter oaq kostnah r i verkt amhetcn under F kokat

samt lämna en mcd hänsyn tili verksamhetens Tdrhåilchd-"

tillfredsstHllwndc redovisning

? hur räkonska

sultat uppxommit.

.r rwzultniräknin ?vänds'zlmw de avvwkclser Lom

av var namnctcns art och omfattning nedan intagna 5

äomplnttcrando p _95 wötcckningar som tydligt HHEFT

som E posten. Annan upps

%llningsfnrm fär anvand

d: krav som anges i rsta Stycket.

Verksamhenenu intäzter

summan växtproduktmr dJur och djurprodukter skogsprodukter

Övriga intäktnr

— Varkfar Gtens kostnnder

';ultat ? avskrivnin ar » Avskrivningar

Resultat efter avskrivnin ar

• Sida 71
•  Original

Prop. l978/79z44 71

+ Elrunxsiol'gu i!

Lå aktier out andaiar

:Itfzrll

nlu..-inko:1.::. Lea-:*

— Finansiella ko tfn-"id .:; 1"

tnadr:

+ kxtraordlnara intäkter

kuttnadcr

kslutm si ioncr, var

?inster och

r rivningar av sådana tillg

som motsvarande tillgångar i traordinara intäkter och kostnader skall

skall i sa

sAulder sam

baiaisräkningcn användes med de vvikelser som batinnas a av Verksamhetens art och omfattning nedan intagna schema

eller annan uppstallningsform som ger en likvärdig över— ;

blick över verksamhetens ställning.

nsmat angivna poster skall upptagas var för sig.

Komplatterando poster ges beteckningar som tydligt anger vad

m ingår i posten. För varjö idragon post i balans- räkninawn skall i spotiiicerad aga upptagas de belopp SOm ir i Dont ”n, Om icke PICRS sammansättning klart

r av bokforingan i övrigt.

• Sida 72
•  Original

Prop. 1978/79z44

ii

avand

Liner-Cr- andra varde'

"lir

inrinuar

kundfordringar

"da kostnader och upplupz

rririmgar

kanton, "JCM? l:)!"

l. Insatsnr i 5

PkinVHHEHPlDP

5. inva..ar er

_, ['; Enlai]

Slag av markanlm

?. Växolskuld-.

#. Levoran

&, Upplupna kostnader förnthatalda intäkter fo. ovriga kortil ':tiga skulder

5. Förskott från kunder

ll .ångfrictiga skuller

1. hvsatt till por

2. Andra långfristiga skulder

• Sida 73
•  Original

Prop. 1978/79z44 73

:rvnr, var f?r

tillämpat

konton

Lemnt,

bokföringssy

le'teras mad

4 1-. ...F ,; _ .. l..-Lh] ...—.11'1 nr.-3;

i efterhand kunna

posternas t

ei.

och annat

isscr for

material med rogi"reringar i mikro— I!.'_:-r_'l 1'-'..3:":";tOl" i.]"igShJLilpmuLåv...! ,

l mad

..v"':-m_;::, :::agn-ft nd -'.-ll-'_=r annat '"

tum Ennom omndcihar utskrift kan fram

aom dVS(H i iårsta :tyckut 3 lar

sammanfattningar av huvudbokiöringcn eller samtidigt för

• Sida 74
•  Original

Prop. 1978/79:44 74

handlingar

vn . a . ' iska

' I

('|'

bévara ma

L

Llli vanlig i: "?

annat matorlai med

får länssty" räkenskap läsbar form

L angivna ti— nndar betryggande former mikro-

"3ra:: gr.-å l:"kv..-.rc"' sätt. Zoriorna skrii .kLa ugrqifter lätt kan åtnrfinnan åta

u C 0 ”ST” 1 "r änn tid &. står av dan i första

_-L 11.

Läns

yr-l—

nsökan om tillstånd cn—

ligt & i tredje styckat eller lå & tredi

'?

stycket, såvitt

(

utgången av år 19ph

äVSF—Er'

Cl

jordbruksbokf?r;ng:lagen (l.

?. Genom lagvr L

• Sida 75
•  Original

Prop. 1978/79:44

__, 'J-

Frekomr

rskrift, tillänq

Ill.

redovisningsskvlcig

'ta-:- ikra t..._u.and»- avkort. därcite: rakenskaps

föreskrilferr .a i nämnda ;aragrai.

UlTEDHlln IJS'J'. ill—II:!”—

Tidigare :kulle inkomst av ligt dr :. kontantprincip.

vudsak a:: kontanta inkomster och natural Leskatt ningsår tas upp som bruttaint

för sar "ana k% tnader som

året. Genom lagstift .ing

.Zov' . inkomst av jordoruk

siga grunder. vid denna redov

ter

kontanta inko

utgifter dvs. varufordringar, varuskuldar vid d ss slut.

bvggna de och inventarier medges i iorm av vard_.Wiznvrinn:— årets

avdrag. Pn föru .Ltning för att ukattskyldig ;kul'

av bukförin ig redovisning var att r?

erna fi"des i enli :rifterna i den ranch?

tillkomna förordningen (19j1: 793) om skyldigkut för vissa

idkare av jordt:ruk eller skogsbruk at.t fiT

underlag er taxering — rubriken senare ändrad till

bruk-;okfö ingslagen". Eokföringsskyldigl

• Sida 76
•  Original

Prop. 1978/79144 76

_SLJ:1I::I;—I

iak ttagand fr inom Jordbruk eller l skall l.

jmf-( lyrik-st Ine-_":

1.1 L".) *

;räldrade. Sem

v fullgö.andet av

¹ bunden dagbok och att det

atummelaer om verifikationer.

'_lnde reform av jordbruksbe— , rrkr 19?F:3A3,

-ormen innebar en obligatorisk övergå:

in"" Lam inkomstredovisning.

sivt under en t

om beslut av ren u

så att det nya

ändringar i de mate—

-:._->_

av inkomst av jordbruk:

:Lg och wsning av anp:

inkomst av rörelse. ea däremot

reform.

innebar att -a jordbrukare mud ViHLf— och forlustkonto aiul—

av brutet lr.

attereglerna har ett

ina utveckling av

); bedrivit: i syfte att mo

• Sida 77
•  Original

Prop. l978/79z44 77

._ t 11gndnse skatt

'"0159 mud

är alÄa näring

har emoÄlwrtid gjort:

& i ällmÖHhPL. l Prop.

'wdragandeu att L

inom

de

var bered* att

;ordlrukare.

"uk. som &ftur

tid:_uru rnduL”

"en Fz-nrlmn: ; 11|=,-'a;k-.:t

reform av 'dbruL_

; ;Jvndguk

:'_' Cim _l

:' i IagdZ'UE—x

1-1.01'7.

anp

Jordbruk:

denna utx ansnr mot denna bakgrund att

är inne jnrdbruksbokiörin

svnn; böra innefatta

• Sida 78
•  Original

Prop. 1978/79z44 78

1 (:l-r.:ri 511 som ::'.'

'., .

uiare.

bör vara att jordbrukä- mräde skall Hvarstå

-.al; utfor- vara.

,hrsta hand de

adda. Detta får

Lirtnrna för den

fikutionznanzwringen utan uj

.fi andra :; id L-m

:.'”_-.':;tr.- ”145.- t i den nya "Miki-iiringslagen :31'.ul?'.-:.- rf.:-ik—

utformninrnn. Tvärtom bdr ett av de vikti—

rara att unuur Jkä i vilken utsträckning det

:ligt att samordza rogulsystcmpt i jordbruksbok—

r'd den nya bon =ringslagen. En .dan samord—

tTd nand kunna sko när läran—

dvh verifikaLionshanteringun, delar kan rinna: '.W3.1ov av '"TPblu som weak—

tar de ”drun;-da f örhä- landa-na ir':om jordbruket och 5L10g=-

llcr d._LOkul Ls bc: ämmolserna bör under

vilken mån den nya bokför'iug 3ia5ens regler om resu

räkn' kan göras tillämpliga inom jordbruket och

rukct.

t det i

eringsnor. anknyta; '11 de materi- ”':l—rria i kommunalskattelagen. Då dessa i det pågående utredr ingza Thu— .:5 område bör samråd ske med fö— (Fi iQVÖt77). Det bör också avervä- regel sum lr itar de mindre näringsid-

att tillämpa års bokslut sertummrl_

rdningsrcgeln i 1 & fjärde styCLet i den nya n.. Jordbruksbokföringslagens bestämmelser om :amordnas med föreskrifterna i den nya bok—

ringe—a nr Jao vill i detta sammanhang erinra om de nyli—

:._1...L _',-_.... _ ..,

• Sida 79
•  Original

Prop. 1978/79z44 79

gen av r

; 5? & taxeringslagen

Izontzantzvrn

eten inom jordbruket. .-vergjången till

edovisning Heträffande inkor

&" darfor nu nleda en

ir't at - de nya reg ;lerna kan b-ö"'"

rug

snart SL1mi. ga jordbrukare har grtt Öv er till

med ”"”Forings _sig redov;snin5,

taxerin=. He-d hänsyn till

M1 orma' 'ior om de nya reglernas inne

tet vara slutfört före utgången av år

'i'.?ÄLLAE-JDE FÄTT FÖP. EESKATTNI i:: m..-' JOR

Regler för Beräknande av ovation?"

åter£.'11ns i

under itt flera [or . . Sålunda införde: lr

fler3a1 nya regler och gjordes en o:n.1taarde omrej;— gering av iag'Lexten. ligt de nya bes ska li en obligato isk öv=r äng till re-zim.ri

__,__.

siga g.runder genomföras. Tidi—

L.-

frihet att rn—

doviod inL:w_te1 & :ingcn c liot den s.k. kontantprineiper eller e'”li"". .iföringsmässiga grunder. Övergången skall

_D.-

succeselvt under en period av fem år med början den 1 ==.

197.5-. Genom ett rr "cr5.nzsbeslut under (*.V" "3 FCT": w»!

förlängts så att deL nye svstnmet skall i princip

,”, f.,

a. emtli."a jordbrukare senast fr.o.m.

De nya reglerna, vElka ut.? 0?

reglerna, innecar att hänsyn

skulder : m uy komm.i t i jordbruli Md ifte., att Cmi "'_'Ljr':!'1i: _jjs till;;w

..... _1 ., elr-FM.:OU

J.LS ')infTS .,;per oder.

att 1.1n3yn tas tl.l

• Sida 80
•  Original

Prop. l978/79z44 81)

egierna innefattar även en ändrad gräns—

1ll hänföras till t ad, markan—

samL .lcl”.i, nya hnit1n101 er om av—

for värde;.n 'ing av dylika tillp1n'rar och för substans—

av naturtillgångar. Vidarr

har jn.fört s bestämmelser

mn ittrwi1 sl-zo 1ader arrenderad jordbruks— f anli jgningslm ostnader i frig'a om fr'uktodling—

iQYB Ars lagstiftning ändrades bestämmelserna om

ldr avskrivnin "ndfmil nå iyggwadcr och mark av

för bebyggd fastighet samt infördes rätt till

ivnirg av anslutningsavgif'ter och anl1ggni

.astighet skäll tas upp allt som kommit

jäarpj av en som sådan taxerad fastighet till

de i Form av pengar, varor eller tjänster, som värde av

av Jordk .L med binäringar, ine av skop'sl ruk

'=nnat sla'. Vad som menas med dessa be

och exemplifieras & anvisningarna _

”ad skall inkludera, förutom vad den skatt:;kyldi-

är sin ugen, sin familjs eller sina tjä—

inu, wJen användningen av anordningar för bekvdznlig—

;ju :revned, Värdet av personalbostider,

upplåtes hy-

intä rrsfritt, tas 'L men dras heller inte

egentliga gor bruket avser växtodling på

i samband då med bedriven djurskötsel. o

Jordbruk anses förv.rvsverks.mhc'z, som bedrivs i sammanhang med Jordbruket och som avser att utvinna en biför— ned utnyttjande av fastighetens alster och naturtill— av vid gordo1'uket anstilld aroetskraft eller av drirför

ningar eller inventarier, t.ex. jakt, fiske, bi—

nemslog', utförande av l'örslor mot e'rsuttning eller

utnvrr av hy[guader eller inventarier. Såsom intä.t av Jordbruk med binnringar räknas, förutom avkastningen och till- godogörandet av vad som enligt ovan är att hänföra till denna verksamhet, även genom avy11trir .5 av djur, andra varor

• Sida 81
•  Original

Prop. 1978/79z44 81

av maskiner och andra -, n'— rande urik ur i —

1 de fall

dennes lla-110." 7331” .'L_"jrb'_'|".'tr'.li'1g

:Len ome'e.

ig, vartill ägande”

;kattas denne . med arrendets uyphöra

avarande det ÖåHÖG värdet på grund av vad arr

ll

skall förethringen ha utförts under den Lid mph SJälv För att be attninn

äremet

innehaft faztighQW”

till arrendatorn, el"

ringen. Om slutl

-- Ar-+. .' hf.?! _)

T, av J:'.

Gottgörelse för utgift, som arbetsgivare unnburit från

sions— eller nereondlsti"._lt' 'k_-. upptas äiill DOSRJLTJL

”'i-f— - x._>

Denna regel överens: e n reglerna avseende

er med rörelsereglerna.

In" av tillsammans med övrjn ink kams (r

'.._4—,.

av jordbruksfas ns.astighet har slzra

skogar, ut förvärvs

skott vid ittrs al.ul

mot ett överskott skegshruk

llan rörel

rörelsedrivande före:

ke "ran skogen,

rot och avverkar den, utgör detta

åter avverza

(irivas på anna

• Sida 82
•  Original

Prop. 1978/79:44 82

Förbehåller avverkninHFr”

(__—u.

lunda förbehullen avverl

r...,

kan erhlllas genom 1) avverkning av virke

'Vattskyldigr säljer eller använder JF eget bruk,

) förslijning eller hortgivande av avverkningsrätt,5) för—

Jng eller skadestånd samt uttag frun GKWFNNHF

_. _)_l;.x

rinte.

"av annat slag räknas int kter som

förs till de intäkter nämnts och

. Hit hör t.ex. allt som

Enflutlt på grund

.,.

el er servitut, som åvilar Castibheten,

er:*.-'_1tt-';jn;;a.' v 1 uppl.": tel.,e pu obegränsad tid, vilka i :nsvinst. Likaledes skall

'knehavare till godo pä s*und av r”t

sltt :tnyttja någon annan fastighet beskatua=

.are intäkter av jordbruksfastig ' f" l upptas

"j aktiebolag eller ekononisk förening i ion:

ller nristållf örhållande till gjorda inköp

..säljningar, om kostnaden för inköpet varit av—

skattepliktig, vissa ers

grund av sktdeför cring, viss ersättning vid fas— sreglering eller se vitutsltgdrd, visst statligt av— r 'i'.:penning och er ttning enligt laren om

u *

e sättiing L; i vissa fall. För det fall att ;Ällande schablonan ra; I? (Ur

summan av de def_nitivs;r

tas upp som intäkt vid ta;

l_.wr1;1ufi1i".

för alla omkostnader som är

Avdrag i

• Sida 83
•  Original

Prop. 1978/79z44 83

att hänföra till driftkostnader, utförligt ev anvisningarna till ?2 & KL. Hit hör sålunda lönek-=

arrendeavgifter, avgälder på fastigheten, räntor på lc.: kapital som nedlagts.ifastigheten eller använts för de drift, inköpskostnader för djur och diverse annat som he— hövs för driften, reparations- och underhållskostnader,

vissa försäkringskostnader, avskrivningar, m.m.

Vid jordbruk som tillämpar bokföringsmässig inkomstheräkning medges värdeminskningsavdrag vid följande objekt: 1) drift- byggnader, 2) maskiner och övriga Jordbruksinventarier, 3) markanläggningar, 4) naturtillgångar, såsom t.ex. grustag och sandåSar samt 5) fruktodlingar o.d.

ByggnadsaVskrivninrsrenlerna är avsedda att tillämpa: endast på den del av anskaffningskostnaderna som utgör egentliga byggnadskostnader. Till den del anskaffningskostnaderna ut— gör kostnader för jordbruksberoende inredning och utrustning (byggnadsinventarier) skall kostnaderna däremot gå in i av- skrivningsunderlaget för inventarier. Till avskrivningsun— derlaget för byggnad kvarstår endast den egentliga bygg- nadsstommen. Utomhusledningar med blandad användning, dvs. som tjänar såväl en byggnads allmänna användning som jord— bruksdriften, får helt hänföras till inventariegruppen om kostnaden för ledningarna till minst tre fjärdedelar är hänförlig till jordbruksverksamheten. Vid omvända förhallan- det, dvs. om kostnaden till minst tre fjärdedelar är hän— förlig till byggnads allmänna funktion, skall dock ledning— arna i sin helhet hänföras till avskrivningsunderlaget för byggnad. I övriga fall skall kostnaden för yttre ledningar med blandad användning delas upp på en byggnadsdel och en inventariedel. Kostnader för anslutningsavgifter eller an- läggningsbidrag, varmed avses främst avgifter för anslut— ning av fastighet till eldistributionsnät eller till VA- eller fjärrvärmeanläggning samt bidrag för uppförande av sådan anläggning, får dras av genom värdeminskningsavdrag efter samma metod som gäller för byggnadsinventarier, under förutsättning att anslutningsrätten är knuten till fastighe—

• Sida 84
•  Original

Prop. 1978/79:44 84

ten och :-;£ledes inte bara en överenskommelse av personlig art för fas he sägaren eller den som nyttjar fastigheten.

Marl-za-niliiggzLin,-j. ”gnida-:Jag-

Eikhet med vad som ller för rö—

;pper. anlubrnir ar nämli in i

ande an*.in.en t.ill by*”nid el inventa—

rier, om

föreligger, eller till egent— _rning betraiitas som svgrnad ggningen har ett sådant

id med byoinad att den kan

liga m:iriv'.a|';l.'ii_-j_' '

*krivnin reende när en

fi.;n'kt i '.

nödx enadens allmänna användning. Markanlägg—

ning som iir J -rdi_=n”rn— får däremot * aV' DETDCT

hänsenr öra: till inventarier (markinventarier). Som

'ta markanlä eningar a. es alla mark

i C ,, 3 D.. ry.: '!

uk"eriLrn men inte har direkt smakä—

kdiken bildar ;gentliga markmal

'. Tä

_gningar.

driftbyggnad på jordbruksfas— nom årlira värdemin ning.:vdrag, Av—

SKI"; vnin." CJ! 'nads tie: tundi_-t lar endast ske enligt plan. bör tilll lig byggnad får anskaffningskostnaden dras av

det ar uvggndde .n anskaffas. Som driftbyggnader anses ekono-

Ill"

, .::).—

jggnader och för driften oehövliga bos tadssvgg er ”"

dana byggnader

"r personalbostäder samt ägare. eller bruka—

I'

bostadsby. i den mån denna bg nad inte represente—

rar et.t större värde än som ha övs för jordbruk eller sk.gs-

bruk av motsvarande storlek.

0 äknas på byggnadens anskaffnin ostnad,

hann den faktiska byggkostnaden.” __ ll ans kaff-

.all även hänföras kostnader för ti._l- eller

ombyggnad. uppnörande av arrende skal- vidare det värde

av by enad som därvid kan Jara inkomst av jordbruksfastig- het för jordägaren tas upp som anskaffningskostnad (se ovan).

Vid förvärv genom köp eller därmed jämförligt fång av bygg— nad tillsammans med marken skall anskaffningskostnaden för- delas enligt en proportioneringsregel på så sätt att på

• Sida 85
•  Original

Prop. 1978/79:44 85

byggnaderna 112 stor del av fastigl"

anskaffningsken'nad sem det vid fasti_ ställda byggnadsvärdet minszat med utför av faizighetens nela tixering""ard_.

värdet av by "vnaderna :

ninrrlostnaden som dörv På andra U.)

gängar än dem som ingår i thgnadsv En

'rdet mera avs , a över— eller understiger värd t av dessa til gångar.

'd benefikt förvärv av jordbruksfastighet skall överiata- rens 'Lattem; siga restvärde anses som ingangsvärdn. Har stdmpels_att

beralznats på lagra belopp skall emellertid det bel

anses utgöra an:5k; Mifn ngsvärde.

gr mnd av förv.';rv genom arv el ler te-

De liga värdeminsknings vdrag

avskrivningsplan till viss ;xrocent av byggnad: led hö kunn a utnytt a:. Sär: .kild nE-insyn ningskostnad. Procentsatsen bc-s 'tamfr byggnaden ans ' i det fall bywcnad uppförts av "vttlanderatt"haVar;

J.C.c: '

jordägaren inte är skyldig att senare lösa byggnaden. Om

nyttJanderattihavarrn uppför en t ggnad vartill inan.

omedelbart tillfaller ierdägaren galler emellertid

regler. Riksekattuverket ha r lämnat anvi .-_.ning avskrivningSprocent.

I likhet med vad som gäller för investeringar i rö byggnader får primäravdrag göras med två nroc

der de fem första i'm lnattrias__reu på alla nyTIV1'*L"U i egentliga driftbyggnader i jord'oruket, dvs. nader för ny-, till- eller ombyfggnad av ekonomiby och personalbostäder. Sådant avdrag medges alltså inte nyinvesteringar i ägares ellar brukares bos Tadvanrnac en personalbostad byter karaktär går rätten till prn' drag förlorad.

Kostnader för reparation och underhåll av byn: o är av— dragsgilla. Med sfedana kostnader 1 Jkst .lls" tnader för

• Sida 86
•  Original

Prop. 1978/79:44 86

szådana ändringsarbetcn

för den budrlvna very rd som l!U1 .Jr

rförs däremot till

s

för dana (=.-mir":

drlncsurbntcn pä bostadsbygrnudcr

'_Jart avdragsgilla utan [&r i st

som en del av unskm ifliingskostnaden för by”

:::.)

Utrangerin'" dl" litiugf'radf "Få allts:ä inte erhå13__-:

nad. Det kan komma i

drag medges

nalbos tad Ltrnwwgrsf =. Avdrag fär då ako.:tnad»:L

_'or vad som

som återstår oavskrivet av anskaffni=c

naden i den mån J»i,nnn+ över -ti

avyttring av b nndsmatcrial eller & rå

eller rivninumn. Däremot ' ull koctnador för rivning

b c nad hänföras till r'n mar'kanl_ä gnin' l.!

kostnad skall alltså skrivns av enligt de re.

i)? sådana anläggningar.

Avdrag för värdeminskning av i jordbruk får

enligt tre 5 ilda avskrivni mPt0d»'r, nämligen plant

'1

a'skrivning, räkenskap:5enlif avskrivning och _c-st tvärdeav- skrivning. För rätt till rik. nnSKapenlig avs PIlVTiP" bl.a. att. den skattskfldi L har s.k. dubbel E vinst- och förlustkonto. En och samna skattskyldig 14? iutu

tillämpa mer än en av dessa metoder för sina invent;

ROTtVaTdGmiTOdPI som är ett nykonstruerat alterna' iv, ut—

gör en förenklad Iona av räkenskapsenlig avskrivnirn skiljer sig fr:?n denna främst genom att den saknar;

v

teringsregel, baserad pu lineär avskrivning, och högsta tillitna avskrivning är 25 procent av inventazi' skattemä rekommandc fall ökat med arL kaliningsko"*nadnrrq för inven-

siga TE .värde vid bcskattningsårets ingång, i iö—

tarier som inköpts under beskattningsåret och minskat med ersättning som utgör vederlag för inventarier som sålts

• Sida 87
•  Original

Prop. l978/79:44 . g7

!"..l 'r'. ."1 ;

riva '] 31”

rv» -'i Anna:»? ..,-_ ["—VU... _|.— Eunden. & - ' - jämkas rm tid än att :?

rskiutas. kostnaderna ska"" ha hos—ritt?

!.

'-ttar längra =

gvnrtananden.

"La överlåtart

vdrag

:'JYlE'I i

eller byt: avd)

av den avskriv—

JT eventl' marken 77.7111' nrr'n r' pu"— D.... .

gat avskrivningsuzderlag vid förvärvet.

Utrangeringsavdr hela verksamheten ya

'zheten avyttras. FT

'!

• Sida 88
•  Original

Prop. 1978/79z44 88

rer.-ar1'ation.".- (_):Jii WAYNE-(I"? bart för hela ki'15t1'1adrj-1'1. ningsavdragu-t, .'.'.-_1111 ti

anläggn i nitar, 1.'1-'.::r'Lf.'.1"Lli !. .

rfr iman" fdr

.1-,

markanl &

Silvi 1.1. av takt

ESC")!!! FAX.

_.1531'511115

Lu :?

tnaden fi"..- 1'

kd i k

i1'1g,;-'1.-*1:'1l5'.

affr.i1:g_',:.';. *

f1rl i [; a

_- _rivas av '...'1»:1_'-- ." kortnada—r fr.om ar'ror:dat—_1r allt:—fr 111211 d»?.""L1'L"'t en

fallit jo 111-15; upp den 11.31

ar'1s'1-1ai'i'ni1: l-2171iitricadc'r'1 som 1.”

»;IlkiCif-EkO!.itjltldf'f'. 'I'ill der. (if-_"

.L'»"_'»1" bygnrna d:r.i1'1vc'11tari».?r'

i avstr-v1'1in :_-'.L111'.i1_'-r"_*agr'-'..

får pri111;;-r.'_'1v" ":*—.rning ::.kc ;Lou. .':'1v.';l-;ri'.':1i1.1_f

om de avgor

1: entl ifra mari—: _.11 '_1

':1111gar — In:-ln a1'1:-_'.l-:a1":"r:1

eller andra arla

:"uncor 511]. Även i. detta fall 1".

Elvi."-".I"l'-.'"Il;11i

mcd iom procent av avskrivnin

11' g..-rn [Söf'a dvdr .:1:.1vitt avser t1_,kc.ikrinp'*.1Y1..1fjfr'1"11

skrivning, med tio procent. l.?ppl'1o: arrend till;:ångania av:.zkrivitr- ?. sin aelhet får .1rrfr'...1h11'1. "iv-Lira;

för oavskrivon del av kostnaderna.

• Sida 89
•  Original

Prop. 1978/79z44 xt.)

nmgdwlbar't i

det —;älv

TOFJJFJFÖH irU'njiait

LUX

|ordagaron blir bes ” kor tnad för tillg

tning till arrendatozm, och denne ?

för ersättnin"

W11o1.d:itor"' bk

ävensom för andra invontarier,

1'.modu21a1t tillfaller |ordabaron, får

et mfd vad som ller beträffando ha

.ra avdrar onl1gt ovan angivna irventa: .rivningsregler.

" don

Jordägaren beskattas inte vid arrendet; Upp ande ff

värdetinin; arrr .nda'to.ua förbättring av invontariehactar1det mndfört.

under den tid

all "'O:"Mdi.35 antingen till

den del av routnaden som

lärer nn oo trogent av tillwångons

allJndruaa .3311.1vä1"

(_l ”lf"—

toder för beräkning av an_kai_ ri'"uk>:tn1d"n emellertid

._4.

"ast anvä

onerö fång förvärvat en 1atnrtillga1g 1:

ha tillkommit före—

innminskniL":ivdrag som

om denne fortfarandc Len. Detta

att om .orrr ondo ögarr: börJe t o '-ploatera

l'-dnge"1får även nye ägaren beräkna substansmznskning

avdrag på grundval av föregående ägares beräknade anskaff—

• Sida 90
•  Original

Prop. 1978/79z44 ()()

. den bör' "nv- jk..-

Alla k

fåi'rnune

ning av frukt— eller berodlingar av direkt eller skrivas av enligt

särr ";d & under den tid odli gen beräknas

vara elr ghet med vad som gäller bo— träffande ma tillkommer som huvudprjncip detta avdrag ondas ”= =: _-.-. ...' - kostnader. Vid oneröst nye ägaren inte

&Ei av köpeskillingen kan anses

rlig t_ll odlings;. uaremot iår den jordägare, som

'n valt att skriva av kostnaden enligt

" Flis"): t'- plan, Vid '- göra avdrag omedelbart för oav-

skrjven del av ;tnaderra för anläggningen. Samma är för—

hdllandet om ” enheten i förvärvskällan upphör utan sam— band med avyttring av fastigheten. Sker överlåtelse genom efikt fång

ligt planen.

agaren fortsätta a skrivningen

nvarande regler gäller i förvärvskällan

rularre ; p1incip nedskrivas med högst

ut vid b. - ' =sårets utgång. I motsats till vad

GOpmc

9

'

».m ”allt tid';are anses samtliea djur — alltsa även 5 am- n

djur — som varulagr

ledn ng av vardon pe djur som riksskatteverket fastställer. Beträffande djur för vilket verket inte fastställer något

i fr :aluvardet upp som varde för djuret. Nedskrivning får sedan

de, _ om "a en dyrbara avelsdjur, tas allmänna

med 69 nreeent dv riksskatteverket? värden eller, i

amanda fall, allmänna saluvärdet. Värdet av lagertill—

annet EiJF än djur får tas upp till AO procent av

a av ans

ffningsvardet eller återanskaffningsvär—

mmande fall efter avdrag för inkurans. Avsätt—

ning till lajerregleringskonto kan ske vid samtliga lager—

• Sida 91
•  Original

Prup. 1978/79z44

Vid ske

och underhåll ske för nyplantering av sk" efter skogse*

samband med

drag för mins

d€.me odon"

_a

den ;ar avdrae ske med

ljtlig, k skogsmark

förvärv skall dess värde anses

"+1m191p11nvwd beräknats eller bort

en

av

rverk_ni ng. Har

itt marken

kningen

eller "virke;

ledning.

plikt förelege t eller med andra virkesförrå 'dsmotoden får avdrag g&ngs ärd ningen av

ma regler

et,

det ht som

till ett tidigare fång

sen belöpw

&ende virkesi

vid va' Idemetoderi.

fr tt val mellan de?

dator avverkar. Mios, tillkommer hans skogs

lagra övri

Fa

alisationsvinst

kapital

% förbrukas

be ka tninpsre

Vid Jo.sa1|n11. av jordbruksias derlaget

S 017 I

eller skorsb

vä );ande

skog

ute lutande

inte

ruk realis tionsVinftberkatt

som avyttrast ill

'v' 51 I" 51

*ler

ord taxerin

Fåx'c3r1

1 dcn aktu

etsade? för

I här

ella

ha re ;oler avd rag et

t':

.aJr-Jnans

som realisationsvinst.

intö kt av jordbruk

:'DOG "i rh sko mm för ägaren rådet.

rs.

'e- r

kan man

ägaren,

marken

(iii

bc

det

;; r-

Li ."."-

• Sida 92
•  Original

Prop. 1978/79z44 92

inkomstskatt

»stifghot

ler-dl.;ru .dri *."1'. sar-:!:

fixing], ll i. .:"Er-

12:15: iI'L”-."_"['l'i.".f'1]"_i_v'-:I'* 0-131" l:a—

iii beskattning; under vi

: i 1 ll."'P.Y"l"_!1l_'l,';Z"

”1 ä', oktober

1 I'örat'ssttrlini;

l:". .a. af. 1. till!":"e *sL, ' lande

'.'-ller till'J-H'ktu ;.tnader.

JL'JH'J kategori skatt- kurinat utnyttja ”"- 9) om stat- inventarieanskaffning få ett

• Sida 93
•  Original

Prop. l978/79z44 03

xstoringsbidran, som inte dr

sterinnar under motsvarande tider. ter:' drawet OCH det statliga :..skiida inve; # :"": r* 1 '--"

ste 'in,—1:-3.:-idra;r,et nar" ;.j'

ngts t.o.m. den 31 december 1977.

avdrag för medel som insatts

tas och iattas,när

["/_1 månad U-Ch senast tlf)

förordninren (lf om s

r fÖFlGTQLG inventarier och

s.k. eldsvådefonderna) me' skarts

beräkning av nettoincäkt av jordbu t

avdrag för belopp, som avsa rl

fond för förlorade inventarier

ringsfond för förlorade lagern gäller att inkomsten av f

bokföringsmässiga grunder ;:n

Lill särskild investeri il

innar för inte ÖVPhu

inventarier otål ld invest -'

lanertiilf

inventarier

'Tumulinn.

ittning till rskjld inve

_ :."l'IL'JI'ltf j '

iarwrtii. r avdr

.tgar i!

belopp. som motsvarar minskningen av

ret under i Jkattningsåret. Sörskiid

ie inventarier iår t

förlorf

'anskaffade inventarier och skild investc &

förlorade larertillnångar för nodskrivnjnn av kostnä

nyans.aifat lager i den man junorökning iörelig

"*under ne-

• Sida 94
•  Original

Prop. 1978/79z44 94

an —

:Eonder för fanjuna—

:nak edonomirk förening och

av bruttoinv.nton av

sbruh. Val som

.11115 .and mpd avyttri g

. Fondmcdlcn

'tllill

' ande ta:

invnstprj r Gen

som sadan avdra "gill, far avdr'*

det Om en avskrimir= char investering skall avskriv—

motsvarande vad som be—

nirqynn.dcr” min

:ned Iondmedlan.

Enl ?) cm avsättning till airckild inveate-

ring; ationalag, akcnomisk föraning o

, jördbruk olle? skvggoruk

som nuvn; drivnr rörol

ULniwa till uGITL och som glnrt 'ild investoringsfond, få

ta Iondm. len i lör invos öringar i b_ tnader, ma-

Efning av råvaror och lagerpro—

fine"

' ,

fcndmcdlen skall an- a beloppet. konto fem år

inbaialnin_ ; skall åtcrbetalas till företagen och

tas upp till beskattning.

ttning på investeringskonto

”tta viss del av de skoiain—

tiden din 1 novembcr'1:7A-don 51 -ntn för skog. Lagstiftningen rldigt att göra avsättning till

• Sida 95
•  Original

Prop. 1978/79:44 95

"f '; jtnjarl -"

från akut.:

Den Skatt:? *anv mwä

och kommunal inkow ln kmiåk'”um H

ler skog Druk och

jord— aller

in .5 av arr, uignr medl-n

—— fw:

;tritti mvd

orinäan.

I utrndninr icdningrvi: i

grdbruk FkuLtnini

' |f_"13"( b ?"..

starkt

I direktiven :rinr

rerna på Jardbruk'

Iattanda .rb tv i F

lag. Detta a

• Sida 96
•  Original

Prop. 1978/79z44 96

=t att rvdovis— tt Lill—

undurx

det nllmänn

nnntjmmajcur om n nring den

krnnml

(JV

;ldisnet

:.. "De 11 and] n ;;

*tiitning uta;

Utred atta den som brukade jordbruksf

förslag till

den som idkade uthyrning av annan fastig nsadas till att

"ldjghot att

bämm :w panamamab

wdewmm

variur dassd

enskaper.

,wr av vankas samma dr” r finan

ett betr,

• Sida 97
•  Original

Prop. 1978/79z44 97

ter förekommvr nästan enbart i form av obetalda dri kostnad r. När det gäller fastighet "örvaltnin, ' erna des utom o.ftast Lätta att kontrollera och ra med hlälp uv hynef'on .rakten. Beträffande den slag av verksamhet '1 således behovet av sd - ärsskydd i form av räken " ' in Le trängande. F.tnf driftscörnöden'

.. Å andrrj ";r i . 'dbruk bety rörels.:r. Större delen (tin erna ffnr via ' rdbr okuranter för "h m; 'li;_dw'- t:-r ' .tioner m.rte dkare. Game ' . a_t är net" och "annan ; iuru i pr int ip r.lm' bör medtas bland de

ivarata bor talet affär i de "

Cåvnå !"

J.J.

: tun.d, ,

L'ska

helt

Het det anförda k-n vi 'erligen invandas får bortse Jrån " be 'delse som hol-. övurna av d" angivna vcrt”amr"t”yr ' det a" rörel n och som nnderlar 1 hn-tnnn renultat ' eka - ._'.L stalln' ' i och för sig beiogad, men med nansyn Jsskyldl .t dock medi " V ' i'riheten, så torde in istämmo ser.

id utövan— '":un—

uC

Det nu anförda led-" till den maturi” ” ' ' .d undantag för "

räkens.apsskyldighot. Det är emellertid klart . cn Jordbrukare vid sidan av lurdrtu'e driver' UTQlV'Lundlr rörelse (t.ex. per onats .rörul: .: ' ' ranenskap.-PVldig för denna enligt den nya lag ser.

År 1971 tillkallades sakkunniga för att verkställa en fort-

satt översyn av l'xol—zföringgs agg; ItninLgen. Utredningen av— lämnade är 1UTH ritt Letänkande (BUU 1973:57). Förslag till

bokförin lag. hullwn'nwuskyidlnnn1 eniigt dett.a förslag

siulle föreligga för som yrkenmdss.at drev rörel e,

...)

däribland (ardbr 'röwfl_ se skulle dock

och med det räkenskapsur, som utgick närmast löre d

.Lnu. För den som drev jord ar'

>r1rys.ljldighot intrilda ti igas t i

r då inkomst av Jordbruksfastighet skall beskatta: efter bok 5—

ringsmäas'

• Sida 98
•  Original

Prop. l978/79:44 98

det sa!

xh1inc ana

-rlrc av Jordbruk a..ulle ske enligt iörinGs—

niga grunde:'— undanta Jerdbrukare från bokföring yl—

dighet. Utrudninnon åberopade bl.a. följande uttalande "

itaehe

d"- nar't. "ilag till en ali n _-ng av in-

komst av

HST'Ilii rWJar" . . L 1' 1.1 oc ann '” som galler i'cr redov .omst hi_t -riskt bati en anomal.i. kontantp.'n( amna och ofta f 'ttvisa t" .fLirsvar1 . - . 'enska m fordras 1 r bokförings ;sig redovisning -ari't n1non utbredd tradition inom Jordbruket och att Jordbro - ' obe_anta med en sådan redovis— =m reglerna för ' föringn1” sig redovis- . 1den skilJer 51 från de föreskrifter r kontantaäsr redov ' . lr detta - att den bokiörin redov1 ' . i .. __. komrlieo1ad. Elertalot ' ka lätt kunna klar'= av 1 sådan n1t.eri n1 som behö : ftr den bokföringam ' en, kan inte anses medi.ra någon :=tcrre - till vad :5om redan giillrr] i fraga 'ldighet (:nlirt 20 & taxerings förordninnen.

'Mekmirmm— redovia ling av r rel— at och snarast att betrak'a

.n lede r otvive atigt till =rin.sx resultat. I 1 kan e nt— sada-

ntt inl-:o1:.st av ' ' i det

Från remissinstansernas sida framfördes inte något yrkande om att

framfördor ö.sl :emf1l om speeiell.a regler för mindre _ordbruk

L-

Hordbruk .bokföring= lagc.n skulle bibehållas. Däremot

och andra mindre rörelser. .alunda en:—151:r LRF att enmansföre— tag k1mde uteslutas från krF-t:-.nn av borlor'ug'rlyldlkd. O".— kring 300 0 företag skulle då undantas. htt skäl till ai.t grannen borde dras vid enmansföretag var enligt LRF, att om

anställd finns så föreligger ett utoms

en fa

se av fonnbunden bokiöring. Som enman lö rotag

LRF r .nas också sadana som kortare tider har tillfälligt anställda t.ex. vid semester, sjukdom, sådd och skörd i lantbruk och säsongsvariationor i traditionella rörelser. För den som undantas från kretsen av bokföringsskyldiga borde erligt LR.E' antorknlnrsukyldlghete - liksom dittills —

regleras i taxeringsförordningmn

• Sida 99
•  Original

Prop. 1978/ 79:44 . 99

Föreningen auktoriserade revisorer konstaterade att en av—

sevärd del av den föreslagna kretsen bokföring" rimligen måste utgöras av jordbrukare i liten andra som driver rörelse i ringa format. Enligt &

kunde de föreslagna reglerna för den löpande hokför' inte anses ställa högre krav på des & grupper än vad de borde kunna uppfylla. Däremot ifrågasatte förenirgen om de relativt komplicerade reglerna i fråga om årsbo lut Huan; efterlevas och om det var erforderligt för att uppfylla krsvet då informationsberedskap.

Hemisrinstansermas önskemål om enklare regler för mi1a

förotaeare tilltodosd s "enom att riksdaren id förslai av . . s a Lut kottet undantog mindre rörelseidkare från

ten att tillämpa bestämmelserna om a'sbokslut. Vidare

bokföringsnämnden utfärdat en information till näringzidka-

re med mindre omfattande verksamhet om hur bokförim

ordnas.

T

propositionsförslaget (prop. 1975:TOQ till ny ringslag hade emellertid undantag gjorts för enskild person

som driver jordbruk eller skogsbruk. Som motivering härför anfördes:

Det är 1972 införda Si'temet innebär bl.a. att ”renklade avskrivningsregler enligt den s.k. restvärdemet.den införts samt att bokföring av inköp och försäljning av inv; rier kan underiåtas.

De nyligen införda reglerna, som örmu inte fullt ut trött i kraft, innebär sålunda att bok ringsplikten för jordbrukare inte ligger på den nivå ;om kravs i utrednintens :rslag och som också enligt min mening bör krävas av rörelseidkare i allmänhet. Med hänsyn till de speciella förhållanden ' m rä— der inom jordbruket och mot bakgrund av de skäl som chefen för finansdepartementet åberopade i samband med att de nämn- da bestämmelserna infördes (prop. 1972:120 5. 208) är jag inte beredd att nu föreslå någon ändring i bokförin likten för jordbrukare. Det särskilda system för bokföring inom jordbruk och skogsbruk som efter ingående utredning genom- fördes år 1972 bör alltså fortfarande bestå.

I enlighet med det anförda bör således bokföringsskyldignet utom för dem som driver jordbruk eller skogsbruk, gälla för alla näringsidkare.

• Sida 100
•  Original

Prop. 1978/79:44 100

'(h- Hår wl al.]rn. .dn men f"r en- 31-5.

:umtdllda

nom iburopudem hadc följande

aI'E , "- _. med V*UU " lust- ulle emu '

_ ilnj En sadan ordn lin1unlwm, som ;aLtc.und1.dr .EQ"-d(.- ' (L:!tn :mumn ' * 'lVTLiIlf; :z'L 'urdbrukar

._HJ-

uar & *lufér 1 Uli-1112 Citt-

metod som TL miili' ' rivring zzu Tel., baserad ibr(1dn11 en

nu 1.Jer sig anm avsaknad av er near avskrivn ' ' :.,ta till-"fit.

kom—

1-L111 kravet u . —-+ mod Lomri ning-Dn sadun J— Jr!

'-' ;.'.-' :.ll'" ituricr 'm dvnr akt umchmm:

ihut och lättilT aft metoden in,- ottu'in sregel. l1'1dmpr1rgen igen R.HVQ de]: git inköp ocn antinuorligt noteras, dels att 13 inventarier. Br sadan inven— . Stora BHbD k på flerta—

V'” "1!_'.

avukrjvning bör vara inventa- vid beskattning” ret: ingång. . mcd anskaffninsskostnaderna under %" dttrl' ret O(zh m.1ns- .. ndmrln_ för inventarier 50m lurats undu! kdttningaåret. Den cr-

ning :som uigor VGdéTlÄg för bdldä eller förlorade in— vantarler s_all enligt 5åvä1 nuvarande regler som förs eget ta.-. upp som intäkt vid taxer1nnen. Å andra sidan bör det be— lspp varmed avs krivnings underlaget sålunda skall minskas få dras av direkt. Ers ättningsbeloppet kommer härigenom inte

inköpf;

• Sida 101
•  Original

Prop. ]978/79:44 101

resultatet i vidare man än i med detta belopp.

att påverka det skattemas avskrivningsunderlaget mine_a

En & rbohandling synes påkallad för inve eller går förlorade under samma år d» an- skapsenlig av: krivning far i dc-ssa 1311 ava ske för anskarf: ingsvördnt el-.er oavskriven t.ex. avdrag redan har medgivits på kontrak.t min mening bör man .'_iven i ett system med r.--stva ning göra åtski 11n.1 mellan inventarier som tas ut bruk:röre15en under anska ffningsåret och rådana senare. Om ui.t.in1'en..azium som anskaffats under ninrnf. =t : "'han kvar vid detta är: az'.skaffn_n1

let dras "m"-?r".i V.,", av 11'1vr-zr'1

- " Jordoru nv. lertid _ . att ';'Wntari._ :..kr'ivna, Liter,' :3on _..Ulc--,t.'v'n Mrfarnn.nterra talar' i gvno tio år. Mrd en tjugofemprocenti; ligt min mo1'iug , vbar cj."..'-kt. då -:a I., Jav: .erV11t. Ln 1d91n aa på det ha 'f.aget med den vcl'kliga

1 likhet anser Jag skall gälla oc anskaff"' _ eller 1: gre kas i motsva.

Res tvärdemctoden hör, liksom x_n. fäller den röken pss-n- liga avskrivningen, förutsätta överensstänm' me1151n dit bokförda r atvärdet och det restvärde som un vid taxe— k_stVardnav=kr1vn1ncen kräver sålec _ ' kopplingen med bokföringen inte n' on särskild avs1rivninga— plan. De uppgifter som behövs för kontroll av restv doav— skrivningen bör kunna lämnas direkt på deklarationc.a jord- bruksbilaga. Aven om det frÄn kontrollsyrpunkt skall vara önskvärt med specifika uppgifter om varje inköp och lors älg- ning under året, anser jag att man bör godta on Summarisk redovisning av förändringarna i inventariebe wtandet und året. Denna redovisning skall darför inne11alla upnwift inventariern' värde enligt balan. ikningen vid b . ningsårets in' ag, arwkaffnings.kostnader rör de inventa1". som inköpt: under bc ttnings...ret och finns kvar i bruket vid be. .kattn1nf arets utgång liksom e ' äldre 1nventarier 'som L'å ts eller förlorftr under ba ningsarct, invontariornas restvärde före av.crivning, yrkad värdeminskning samt inventariernas värde en11gt utgående balans. Emellertid bör skyldighet föreligga att i deklara- tionen särskilt specificera inköp av inventarier i de fall där anskaffningsvärdet överstiger 2 000 kr. Det ankommer på

_, _

• Sida 102
•  Original

Prop. l978/79:44 102

MIL, Ionm;

rkuL att1vpassa dek1dlation1b1 QM- _yldighet kan iaktLa'* . skogsbru. vara sky- (& avskrift av balansr:.iknih5-r. nmdobw'ifwmkwmamc.du ooh iorlustrakn1n Rörelseidkar_

åtta: om behov av en Liäl"ilkl'_d )ordl'. -r'1k'.:. bok-

'Ean k rutJr sedan ri 'ksdagen undantaji't nör '1n5;51dka— re med mindre omfattande verksamhet ilun

o

rna med.

yldigneten att

onrk 'ubokslut OCh edan hol-._ör'n."

.._.1_

utfärdat _lhlo rmation t111 sådana ndringsidl'ane om

'..1'ör'i.:gen skall ordnas.

att från remissinstar

rdes njnot yr kande om att jordbruksbokföringslagen skulle h:i beh:i_las.

regler för mindre

speciella jordbruk och andra m1rhdr: Tör'gicn -r.

DE 3.0ra 3 A medelstora jordbruken torde till mycket stor del anlita den bokföringsserviue som förmedla: av jordbruk—

:UTui . föreningsrörelse. Denna service innefattar ofta upp-

._tanCe av :ullu.öndiga årsbokslut, som inne :sigt de krav som nuvarande jordbruksbokförings—

ler. En jordbruksbokföringslag som skall ti lläm-

ringsidkare synes i allt väsen'Llig 't böra

innehålla alla de testänmml;..r som &te eriinne: i bokf örir.5s—

Enbart införandet av restvärdemetoden vid avskrivning av in- ventarier i jordbruk kan inte motivera en särskild bokfö— ri'ng..lan för jordbrukare. Det råder emellertid även andra eciella förhållanden inom jordbruket som tillsammans kan

idrsvara att man liksom hittills har en särskild jordbruks- bokföringslag. han kan t.ex. peka p& de re5ler som i be— ::attn'in; ohhn'm'ende gäller i fråga om 'Jäz'dexin5 av djur i jorrb och som innehar en tvångsvis uppvärdering av till-

L pl'inc:ip inte iir tillät en enligt bokförings- t inte gällande på I

se 're lse', vilket gör

• Sida 103
•  Original

Prop. 1978/79z44 103

vissa bestämmelser i bokföringslagen onödiga i fråga om

jordbruksrörelse.

Det avgörande skälet för att bibehålla en jordbrukssek

ringsl 5 måste dock vara att de röker _aper som förs

denna lag uteslutande är avsedda sc underlag för ta Det m

nuvarande jordbruksbokföringslags tillkomst ur

ennmsomaU:HrwnmmMesuämndismmudm;

strök

(prop. 1951:191 s. 176) att räkenskaperna utt .utande var avsedda som underlag för taxeringen och att de inte skulle anses som handelsböcker. Någon "bokföringrokyldighet" i egentlig mening avsågs alltså inte bli tillskapad genom

denna lag. Jordbrukarnas bokföringsskyldignet skall saiedes

inte medföra de civilrättsliga verkningar, som föl"?

*ringslagen. Enligt utredningens direktiv Jord— bruksbokföringslagens nuvarande tillämpningsområde kvarstå

oförändrat.

Det förslag till jordbruksbokföringslag, som utredningen framlägger, har utformats enligt de direktiv som utred—

kt att i mö ligaste mån samordna regelsystemet med bokföringsla ningen haft att följa. Utredningen har sålunda

:»

De ändringar som föreslås är av se genomgripande art att utredningen inte ansett det lämpligt att inarbeta de:" den Nuvarande jordbruksbokföringslagen. Utredningens för- slag innebär därför en helt ny jerdbruksbokföringslag. För- slaget kommenteras i det följande i en speeialmotivering pan ?raf för paragraf.

I betydande utsträckning innebar utredningens förslag att bokföringslagens regler överföres till jordbruksbokförings- lagen. I den mån reglerna i de båda lagarna överensstämmer

blir uttalandena i förarbetena till bokföring: .sen i till— lämpliga delar gällande även för jordbruksbokföringslagen. Detsamma gäller uttalanden och anvisningar av bokförings— nämnden. Eventuellt bör nämnden utökas med en sakkunnig beträffande de speciella redovisningsproblemen i jordbruk och Skogsbruk.

• Sida 104
•  Original

Prop. 1978/79:44

Utredningen fön

av mindre omfattning, inte skall behöva avsluta FJKEU* na med årsbokslut. Detta är i överensstämmelse med e

ringslagens regler. Dess näringsidkare behöver således ir upprätta någon balansräkning.

Utredningen har övervägt att föreslå att även den närh

nr att näringsil

'(

:, var:

idkare, som inte avslutar räkenskaperna med srsbokSiut, skulle vara skyldig upprätta en tillgångar ash skulder vid ri huvudsak följande schema.

till

. och banktillgodo— ha ande

ngar

Aktier oc; obligationer

Kundfordringar

Skogskonto

Investeri ”skonto för sno:

inIående moms Til staten betald moms Lager av Djur -rodukter och förnödenheter Anläggningstillgångar Insatser i ek. fören. Inventarier Driftbyggnader Olika markanläggningar

Fast egendom som DJ är tillgång enligt ovmi

balansräkni

ansk apsarets :

upptagande

.-

..+ Jb -'

enli

KertfristiL

Leirranter:

Växe skulder

"ga skulde

Utgående moms

|

nångfristiga skulder Checkräkningskredit

Lrneskuider

Eget kapita

• Sida 105
•  Original

Prop. 1978/79:44 105

let skulleknaypast kunna anses betungande för näringsidkaren att behöva upprltta en sådan balansräkning. Han måste göra en sammanställning av tillgångar och skulder bl.a. för att upnrätta deklarationen. Ealansräkningon borde liksom årsbok- :lutet ini'öraf-. i en bunden bok. Det må framhållas att som skäl för att årsbokslutet skall införas i en bunden bok har

1:

framhållits, att kraven pa kontinuitet mellan aren och möj—

lin-et att göra jämförelser mellan olika är m to tillgodo—

redragande- atsrådet har i det tidigare återgivna 120 framhållit, att idkare av

1owkuim och skogsbruk: bör vara skyldiga att vid deklara— uttalandet från prop. li,

tionen foga avskrift av balansräkningen för året .

.attnings—

I 30 i 1 mom. taxoringslagen stadgas i enlighet härmed att

ationsskyldig, som under beskattningsåret fört räken—

ukaper i rörelse, jordbruk eller skog; s_brul som bedriVi

GV

tyrkt avskrift

1 vid självdoklarationon foga bes

av bal: det närmast föregående räkenskapsåret, Det må även orinras

.sr- ing för t:esl-:att1'1inpcs:-_r.=_t os.-1 balansräkning för

om bestämmelsen i 22 & punkt G andra stycket kL att skatt—

skyldig iår Ltnjuts re; 'tvördoavskrivning "under föritsätt-

ling av motsvarande avskrivning i räkenskaperna" och att som förutsättning för avdrag för avsättning till investe- rinEsfo-nder för förlorade irvont' iI'ÅPT och 1aHFrtillr>nsar

-_..D

giiller, att av.1ttning skall ha verkställts i rä en aperna

för besk ->t ning-;ret. Av rivnirigen och avsättningen torde

intc .unna komma till uttryck i räkenskaperna om inte en

balansräkni upprättas.

Någon skyldighet att upprätta balansräkning har emellertid inte föreskrivits i bokföringslagen för de näringsidkare, som inte avslutar rjkens kaporna med årsbokslut. För dessa

näringsidkare får i s ället självdeklarationons rörelsebi— laga H 1 (:llcr mot: vara nde ersi'itta ett vanligt årsbokslut.

en, 014

Utredningen har inte ansett 5115 i jordbruksbokföringsla .om främst avser att tillgodose terna, kunna uppställa större krav på räkenskaperna än som

de taxeringsmässiga aspek—

setts ori'orderlib t i bokföringslagen. För de jordbrukare

• Sida 106
•  Original

Prop. 1978/79:44 106

som inte avslutar räkenskaperna med [.sbokslut får

jordbruksbilaga J 2 eller motsvarande

edes

dlvdeklaratione

er atta

ett vanlig

! UCH SPECIALMOT'UERZHG

För aktiebolag, ekonomisk förening (sambruksförening) och handelsbolag, som driver Jordbruk eller skogsbruk, gäller ati de är bokföringsskyldiga enligt bokföringslagen. Detta

ide även enligt 1929 års bokföringslag. Den nuvarande

jordbruksbokföringslagen gäller endast för e skilda perso- ner, som driver Jordbruk eller skogsbruk.

Enligt direktiven bör utgångspunkten för utredningsarbetet vara - att jordbruksbokföringslagens nuvarande tillämpnings—

område skall kvarstå oförändrat. Härav följer att även den

nya jordbruksbokföringslagen bör bli tilll ,lig endast för sådana näringsidkare, vilka icke är bokföringsskyldiga en— ligt bokföringslagen för inkomst av jordbruk eller skogs-

bruk, dvs. enskilda personer.

När i bokföringslagen stadgas undantag för enskild person som driver jordbruk eller skogsbruk måste med enskild per- son tolkningsvis även jämställas dödsbo efter sådan person. Begreppet enskild person har samma innebörd i utredningens förslag som i bokföringslagen.

En rörelseidkare, som är bokföringsskyldig enligt bokfö— ringslagen för sin rörelse, kan om han även driver jordbruk eller skogsbruk finna det lämpligt att tillämpa bokförings- lagen: regler för all sin verksamhet. Detta bör inte möta något hinder, då bokföringslagen: regler är mer omfattande än utredningens förslag till jordbruksbokföringslag.

Bestämmelserna om årsbokslut i jordbruksbokföringslagen bör i princip vara obligatoriska endast för de större jordbruken.

• Sida 107
•  Original

Prop. 1978/79:44 107

Enligt bokföringslagen är b 'ämmelserna om ärsbokslut eJ

tilläm_liva )å enskild näri dkare som dzlvot'sin verk— P L. I 7

samhet utan biträde av fiera än två årsanställda personer

och i vars rörelse den årliga bruttoomsättning summan under-

stiger 200 000 kronor.

Flertalet av de mindre jordbruken är familJeJordoruk, där

arbetet utföres av familJemedlemmarna. in gr sdragning med

därftr inte

hänsyn till antalet årsanställda .ersoner syr lämplig när det gäller jordbruk. Bruttoomsättnin bruk och skogsbruk kan variera betydligt mella:

dragningen vid viss arealstorl Jordbruket eller taxeringsvärdet. Variationerna är dock så stora mellmi,m

bruk i olika delar av landet beträffande bäde are storlek

och taxeringsvärden att utredningen stannat för at+ att gränsdragningen görs med hänsyn till bruttoom i verksamheten.

Utredningen anser att gränsen även beträffande Jordbruk och skogsbruk för närvarande kan sättas vid en bruttoomsättni llits från statistiska centralbyrån (bilaga 1), kommer då det helt av 200 000 kronor. Som framgår av de uppgifter, som erhå

övervägande antalet Jordbruk att undantas fran skyldighet att avsluta räkenskaperna med årsbokslut. Att omsättningen ett enstaka år uppgår till eller överstiger 200 000 bör dock inte medföra skyldighet för näring 'karen ati upp—

rätta årsbokslut, om hans omsättning normalt underetii.

200 000 kronor. Om bruttoomsättningen under två på varandie fölJande räkenskapsår uppgår till eller överstiger 200 (

kronor, bör reglerna om årsbokslut bli tillämpliga, såvida icke näringsidkaren kan visa att bruttoomsättningon båda

dessa år var onormal stor och att bruttoomsättningen tiil—

gare understigit och i fortsättningen konmer att unde stiga 200 000 kronor.

Enligt utredningsdirektiven skall regelsystemet vara utformat

• Sida 108
•  Original

Prop. 1978/79z44 108

53 att i första hand de taxerin

tillgodosedda. i första stycket

i nuvarande Jordbruksbokföringslag, angivits at

S F. ap (—.' FFI ('i

all föras som underlag för taxeringen. brukarnas skyldighet att föra räkr ledes

inte heller i fortsättningen ?

verkninear, ::.om föl'ier av bok'iringcml mi. ?etta i tTOdJ&

cket som motsvarar tredje stycket i nuvar

Då den nya bokfö ringslapm

har uttrycket "plikti

"bokförir

Je: selserna övere: itämmer, sned vissa mindr==x 'ndrinec_ med bestämmelserna i ? & bo.: föringslagen. Utredningen fc-re—

slår att bokförin

"(.J'

=_2_a;ens r

"'Zatien_.herntering i stort sett i oförändrat skixk överfiiT'D: till lordi-FJ 5—

bokföringslagen. Såsom framhålle: i direktiven synes en

mardnlnf med bokföringslagens regler i fb' "rs .ta hand kunna

ske r det SSM] .er df'n löpande bokldringen een verifika-

tionshanteringen. rigenom blir även de taxerin mis_L"a

aspekterna tillgodosedda.

pä att reformera bokförihga f'tift1-neen har be- ".riiikat oner een hur dess' skall hanteras Vid tiden ist var det vanl'st att

—-z>

ärna':s en särsk

för 1?

utförliga anteckninear brukade

är? bekföringrlags

'ras i dagboken. Verifika— 0. Detta sätt att har textskrivningen

tioncrha hade därlör inte se stor

bokieri har med Liden 1_örandra 'n. i den lepande bok förinnen kommit att begränsas och det före— kommer ofta att text saknas helt och hållet. i sistnämnda fall kan en bokföringsanteckning bestå i att det görs en hänvisning till numret för den underliggande verifikationen.

Denna utveckling har lett till att verifikationerna numera

maste ans ” som den grundläggande upplysninnskällan. I re-

fonnarbetet har även fiskala intr ssen och civilrättsliga

• Sida 109
•  Original

Prop. 1978/79:44 109

kontrollbmhav äjerupatu :om ntöd för att det bör införax

regler som sdkerställmr verifikationsmateri: Bakföringslagun ställer krav på att det ild al

innehåller vidare förezkriftcr om vilka 1. finnas verifikaticnor för varga w

Ration "l innehålla och om dat mätt på v]—

För jordbruket: del tordc praxin vad beträffar c

lmänna ut

:n i prircip ha fölgt dan ledas att det

lutning i bokförinrsrutinwrna T*

nu beskr vita. Det innnbä:

'.: "anamn korr-mit i 1"?£:'-n_qru.nd>1—r1p

tialgare. Det är *drför uppenbart att den nuvarmum brukubokförings agens knapphändiga bES'ämmvlnor om

kationshanteringcn inte krav, som1mn.:uumru

ställa, för utt Kunna tillgodo' *..a. det all luna?

intresse. Det är därför lämpli"t att nu ändra

:.;

ma ser i nuvarando Jordbruksbokförinrsla_

långt det är m ligt, kammar att motsvara vad pun gällel'_

näringsidkarw i allmänhet. Till fr? Lgu1 i vi kan Gmfattnilp

bokförings ana tämmclncr på detta omräda här över

till jordbruksbokförings agen återkommcr utrudn' _l: i kommentaren till & &.

T enlighet med vad nu anfört: har i 2 punkt 1 föreskrivits att redovisningssky

att till upplyzninm om vorkuamhotons förlopp

uppkomna ailärshända ser och tillse att det

tioner till alla bokföringspostcr.

Under punkt 2 har föreskrivitr :kyluighet för n ,idka-

ren att avsluta bokföringen med årsbnxslut ; bveror ;tQHWUl-

se mud bokiöringslagen: regler.

För den néningsidkare som enligt 1 & andra stycket inte bn-

• Sida 110
•  Original

Prop. 1978/79z44 110

höver avsluta räkenskenv: ”rd årsbokslut enligt iorderuks—

bokiln"in5sl

regler - som utredni' a tidigare fran— kållit — självdeklarationeds jordbruksbilaga J ” eller mot—

svarande årsbokslut. Enligt nuvaraide Jordbruksbok näringsidkaren vid rdkensk

årets slut upprätta inventarluloeh balan

lkning..

utredningen anser det naturligt att även de näringsidka-e I som inte u rättar årsbokslut skall vara slediga upprätt"

en balansrnkning nu" utredningen av : äl som tidigare redo— ': visacr in.e framlagt n;

? tredje punkten under &

,lmme se med bot

Hveren;

att redevisninpsskyldig eten hven innefattar att arkivera

veriiikstiener, bokföringsboeker

"& D::—

rial.

Även bestämmelserna i 4

saklig över- ensstämmelse med motsvarande regler i de återfinns i b i.

lagen, där

l nuvarande Jordbruksbokförhw ;lag finns inte någon uttryck- "ten att den ' nde bokfö-

indelser i verksamheten.

lig motsvarighet till fu!e:k*

ringen skall omfatta alla affär; Enligt ' andra stycket nuvarande Jordbrul aokföringslag

skall i dagboken redovis s intäkter och kostnader % jordbru—

ket och ska --uket. Till intdkterna skall ras även

värdet av dp *rnödenneter een produkter, sum uttagits från

verksamheten far att användas föl eget, anställdas eller un-

dantagstagaru. behov eller liknande ändamål. Även uttag för att användas för den fortsatta driften på fastigheten t.ex. för ny-, till- eller ombyggnad eller för underhåll eller ut- tag för att användas på annan fastighet eller i rörelse, som innehas av näringsidkaren, skall bokföras i dagboken.

Jom närmare konmer att motiVCras i kommentaren till 5 & an—

ser utredningen att de särskilda föreskrifterna om dagboken

• Sida 111
•  Original

Prop. l978/79:44 lll

bör kunna undvaras. Som ett

ringsarbetet nar föresnr innefattar att löpande bekiera upskomna aik

Denna ändrade ordning medför av en

melon av begreppet affärshändelse ringsiagen. Enlimt definitionen i bokföring

ndelser i första band notera: alla

affär_

föimö rnhetens Storlek och sammansättning s

_;

betalningar Sist uppkomna fordrhw och HdHldUT. Utred-

ninizn föreslår att enligt Jordbruk: föri

affärshändelser i första hand skall noteras

anser utredningen att den

pas beträffande bokföringen av for

det gäller Jordbrukare. Det innew

ringar och skulder under vissa förutsattningar för

till dess betalning sker. Som havudregel före

la gälla att fordringar och skulder skall bokieras när fak— tura eller annan handling utfärdats

ttonits.

Enligt bokföringslagen räkna: som affär" iott tiil

pengar, varor eller annat. Det skulle kunna bokföringsskyldiges tille n uttag u-

jordbruksbokföringslagens definition av ben" delse göra bruk av uppräkningen av de utta? nuvarande jordbruksbokföringslag skall bokföras

a:ellertid ur la

En sådan ordning skulle

'. synvi n

bli mycket tyngande. De empel nå uttag ur jordbruket eller skogsbruket som onmämns i 3 & nuvarande jordbrukeb furu—.—

av pengar, varor eller annat". Utredningen föreslär d' for

att definitionen av begreppet Clin b.lndeise även när (et

gäller tillskott och uttag anknyts till vad som är före—

skrivet i bokföringslagen. Det kan L detta Sammanhangl

• Sida 112
•  Original

Prop. l978/79z44 112

7:th L:."L." .'i:' (Manligt att La'ttcu'f,

stat.-mar: LP.!" och 111'1'1d1_:l'..'tr..'1" fr:"... _":OL"-'ll.1'l..k'.r._-"L ullen" :=.l'.u.r":'.1..!"

unvindzas 11:31" "id "t:.1:-:."1"'.E.1.._ . .*lv'1._1;."_."11:1 11.13.3111! .1.

31". i 5::':114:ti1'....-1. in"-tr.."- hol-'.

'. "'".."'.'_-L:' "by:-:.. Hvit"! :. 5.1.1;

rrepa r'ati on :.".51 .'"D... ' It".!ittningj. :-

"tjd 1' princip in".".c- acr::.-1'.'-'t.'.'-z"'..:;. D..—t 1:15. 't."_'.'-l. erinra: ot:". att 11:31" ."-r.- t"

uttag av vir' _- ..'-'t-.:. fr:... do.". Egna i'u'"'tigl'".r_'-"tf:1'., :".er 112-'.'

för" 1"ep';.1":."tir_::'. 1'.'-TLJ_."-.'I' annat arbete pi.: oo: tad: 111111101;

t..] mc-"n/ä1"'dr:u'1'.:;.tt snattepl'n-Ltigt uttr.-'.. fl:":nt utt

Lech-:.". bokföras.

-:. 1'."...*.r'_-11'::!1c1:.'- '..-:'dh"1"'L11/'.".bu'.'i. :f

VFF'FJ'. fika: ti on.?!" ' 1113 .'"L 1-11'13111.:.L11"1d1;

Enligt föreskrifterr1151 '. tr'edju styck.-"f". . i",?

”land:; brev, ningar och .../'.'"ipa ria.".iLng _-1ll":.-7Lor1 förvarar . ordnat :..-'.:"ii't un: att Tandl.".

Skall

delse ft"— r' var

i"... : 11".:.'. o.- .a... 2.3 m"-

""::-:icrar. och att l—iopiomc

Som tidigare framhållit: 1'""—"l".r.::1' dc:.".s.'1 be""[,.1r".le...1 i:"."Lc' '.'-..—

::11'1. k......s. t” "jod.:

-_....

lir-av 50:11 111-34": numera blir . c:.".ls. bl.a. det c.] 1111Li1u..1:".

en fimpar-" =.:11nr "till bokf—Eårir

itu-11.1". m:". ' .___.. T'Jc-"u bif.—.." diiri'ör 1"

..agc—ns regler.

Bolci'ö1"'in="la-'Y'. . ”f:-510." fit" intagna . '_'.

J'

utformat: .; r.' att g.": a!.x'1:11'1.11/jar' för verifi kati:'.n.".."1.z1::"t:::-- ringen i olil.:1 31.11!" av vu.-'.:s:ur.hc-tor. Enligt utr.':-d11:'1.'.g-'-=r1' mening ..är Y*1*:'.c1"'1.. där..; r in..—' &. oförändrat skick tr./:::"

ras. till I'dbz'uksb l'IfuT'l'lL gor. utan mp:.ss. s tin bo.—....-

vet för" JOTde'le och skogsbruk.

. 5 & bokförin:

Bestä11unel:.:er11:-1 . förut:.

.'1 huvudsak 1.1;1'1113 ÖVCJZ'fUFQS till _jordbruks'noiai'öri.

Kravet pi.". att" dl.?t :..-fall finn." r.":n vorii'jkaticm till var."? ai'£111'""hi'11'1dr>1:_ '.r- bör r.f.—Lodén 511113 111111: ut även vid ':'-01-

ringen inom _jord- och ..kogsbrukct. ]mhebördr-n av be::g'reppét

• Sida 113
•  Original

Prop. l978/79z44 113

11:1"Lvi :.. Fij."1_1"L.".::'. ex...—"rna

affär 11.1.- 1.:'..'.- t:"r11".saktio1'.1-1" .'1'-_r'....-1.1t.;:...". i :ir-tta.

!.' .'- .., !...-tta

l'o m.m" av r till i'-"-1;1d att

uttag '.11' _...."d— ...:1".

tLo11v'31' 5.1.

.'11 1 1."1111".

...:1"'.11".z"..'.-". :..."11 -".'..1'1..'r'. 113

I

.1.1.u1 .'..1'1"l:. (Lu-:" int..-'- vil'l _- .'..a d

ill.-"L fi:)rw'arca d.. :.

”Ft-::.". 1'. b:. .":Lt, om 11301". 511" ;>:Z.'.—'.:"-.!.L.'".t

tigt"... 11:31:11 .1 r..-gor. , 12.1:2'111'6

de"-11111". ha.":dli1"'._r_'_ , :: rund

'.".":!"'il'ik:.'ti...1=., bör d.'i1".'.-._':1" finnar".

lir-t b::l-zi'ö?"'11"1,:',."1."1.

".r.i:.r'ii'i'r"..'.t1' .".11 :.. ...1']. 1:11":.;:'

[af. 1:11." »mraktigt "tt inna-håll.". "HTML:-1" .::.11

Plund—:-..?” (DIE/"J", vil

belopp den 151.119." ::.:1111'1. vilken motpart 511'1'2.r:".'.'1.'..1'1d.-"_:1:c:n 1"."..'. :".kufi .'1 .":1'17'.i;_"-,t detta :;ty'c'

:".aJ'-'1151":'ar :"nm l.":g " ill grund _

1 11.1'9'1—1011111"1.1n."1.r-.: "12111 angr»: :11'13 ändelzen.

't jru1e1'.i-".:' avtal r.-:'l.1."e1'

att .1p[:_."'.tl:'_"1nu1.'.'"". ':m t.ex. offert, fandt].—

3111".an pf".

:.".(>m legat till '51'11'13 l:.

E.i.=_51'1a:t:_'-11 :."1tt grunn":

.::1". :".21 ":".l». .'1". be;".t....n— -_J.'-'.- eri i'll—uti (."-n . in..: I).,r

att d...-'., '. 1—::rekc-mm..1.de fall :5'.:-.1' "..:"111515 uppgift om

1'-111.:.;'1.i1.'11L 1'" :rvc11""E.:_'..

J.".r'dbrul-zure består cl.-1". "." &

f.v.r'fl .!1111,:':,'"1:c-'"'1-:'-"-d .1"r.'".:r. L'.1'.")1"1"1'1..>r'..1: 1111: .rörel: :c.

115.111 kunna (11150: som öv. :'*1.1d1,a i jordbruksbok—

1".g:.-".l:1g;.".1".. Eimell ertid 1"'.5r:"_11'.."11.'11ne:1" även i Jordbruk och .: £.bruk :.Il ":",transa'rztioner som int:- her:": jordbrukets

• Sida 114
•  Original

Prop. l978/79z44 114

1:'..""1:i | [. -::.:.':. d:". 1....::.t.'.11:11n."l "1.1111-".(".1.'111.l"'1". bl

:::0. 1.111" 111 1"'.-11111115011 ti'LL

samanhang f:":".11:.—

"..-""=1:1" "11.11" 5.11; ff.."

"111

3.11 ."101".1'11r111—: 11;

:".1.".'in".:z'1r=1'".."."-1":'..:. .'1. ' ';;- tl'odjr: :t b....l—tfö1"'11"..(::1:.15'-

":.:11. 11:11." ut

r:::_'11:-_'."..L';". '.'."1'". _|" | 1". 1'1'.1'C1".-_' t...-L”.

funk?

.::."Lningcun int.." :.111:;z:"t".t '1'

::;5921. Fr:"... "1:."-1/.fi"'.1".'11'.1',:

1.:_'.'.1 :.".i.1t't 1'1":.'11'. du

11

:=,'_:-m 1.5.1."m1...."."1 11:31:- 11... :".."L" 1 '.:"1v5111r14";

11.9:1.".".u.".1:::'.. ".!=".:1'"i!'1l:-". t..-3101: .'1." 5.1.

1: 1.311:

it..."... :'1— r. :"_:1. an st 1'"".1l-1tu1"

_.'".f.1'.";-l»:'_.n1v'..2:1"' "_.-1'['i'.1":_"-."t1".',1:".sz—1'r'.t1.111."1" cw 1:11" .."-11'".1.L'."'..._:-,

1.1:"".1'1-'..,:L l.""-r .1:..1": att ;"..1'1'5'11":".h'.iz"1.1..:"

.):1. d.". 1-:".:..':. 1.111 aktuellt i

4.

:u"11.".:.'_1111".._5 tynga. lugtet-ztcn .'1 jurdbrz".

..21115. förr.:— "111.131" ."..11 gemena: V..:—

111.:1.l:1;5 .'.'..':1—'.11L1:_'. .'1. .. äv.-r. 5.11".— '.U"..1".11"1t:1_.g,5'b.3-

"111.11111 ;: sker iriver"

UPS slutligen bCStä

11:11 11.11" '.'tT'wFGS oci". syste—

._'.r"'111.:;o."1.1.":tet och 1111 de

'Ill "'"

:.11 Eif.1"-.-':."..'":1.:. m.m. '.1:".111-t:-l."01"' up:".fyller' 111": gland—

1t1.'.>::;;111'.1"LE>1"talet bör 1"1ar1tr_-:1":1s.

mand.- 1-11""".1'.-'-'.=.-.". .'1"! hur

D.":t ': akut.-.:. ::.111. --;11.':.1".;"_:, att ti].1._5r..c1.".:.:.: 11.1: ..". krav ..":ftoz" något

annat 111.' ".11.1r'111:':.".— och :::»:ogcanäringarna.

l.i"L:"»:.-.h1i1.;".:(—:r1 få?: "för" att ? 't'immclserru-"1 i oförändrat

f."

51—11 v.".- :"' til l Jordbrul—zsbuk fö ringslagen .

• Sida 115
•  Original

Prop. l978/79:44 115

dear=

fjrmwÄFL 1111

hwndnw

p i.u] :'lri- b o F.

vilka allmänn? krav nom

| ! L."! ."|

rh HHOgShFUk. d nJL r & 'fj"; P;. .b. -" :ud

av att man inr att ti1lradnno nn

främst bör ianktu tionshantcri'g

bruk meluar om Gti led i det löpande &

Sri?"

....L'

lagom hör dmt

• Sida 116
•  Original

Prop. 1978/79:44 116

valvet :.xv !".HL'J'. [**-—

1.31 lmåinncx ka .

I'Lru'j' h'JÄ'ZI-ZEPEH

lösblad r:! lur Liu'LIJFL-l l:

bcu'ztfi::uuc: vi-

'JxI-I"'r*'.:'.'(-L.'.'11III.-t . den ]figum'ldf; br.")lfzfij-Finna-n ':i'H n:"

i bmm-na blir

1931" må

i-"Zl'LdELYHÖJ rer-nl 1 (Ti. i'. ex. i ST,-_. i hur .:Llr'l'lf'lli':!",

till

Li r inte..-

_ * ”" ':3 Tuli-Ett"-

,ot ön:

1 andra ut

lämna: IÖFGSRI"i..'l"t(_.-T' hur" iuihr'i.:'1;_j-1-u .i 1'.'

.(J'L i -"i &; .E nl.=v:.1:".'u1-;1-.'.-

:" av. H "m;-hand ] 1'

Skall alm och hur dr"

*.)c—stE-uzmml :; r..- ma z.:xm up:;bC—u .l-:.r:1'

i huvud;—all. nå'un'L'r-

utr'odniuL

den li inom _]o 1":'Jbr"_1.-—'.(-X'l

turligt att ävrr: när det L...,l'lur de'-% i..;

vid "Sol-:i”! bokförirv

"'zzgjff-ar'bL-vtet crm-111344; Li 11

Det i:"mr... :" (11.1. Jo -'

*lf'tvr" HT: att

ett var-'.;k utplåna; (aller 536 515. 613.

_Lt't tili-Lt och att d-'.-'!' ra,—m

Lutt :nf-cl d r-.

bruksbol'.torix'1;jr.lo_f_

regler :;om (enligt Lugi-:l'ijr r-.-J' i'm" I'll-ll"i('lg'5idl".:1r—

bul-zi'ö 1"ing.=:la;_pn

_i.

nu i allmänhet. Enligt da

HPL-19 av 1”'.?

rd por-t anges 115-23” ri"?

V L (1

..!

vem som -uretaitit den. sidare- :;kal] om I'ithIT-Jl (_

• Sida 117
•  Original

Prop. l978/79z44 117

t vurifikulimn upprättas om rättvi-

h. i djTTH rull skull &amtidjgt genom unt

oliv: på annat ätt

!.

]

av den tidi_aru bo orda post

it kmn Llldhuwdnm om rättelaen. Vi -rlig?

utan r

torde un ;tänmolso sm rnttnlnu genom särskild rättelc'

'.ör flertal-"l.. jord mu)?" mur-n d_n-'n

nun dock dktucll i de större JthbTuth. Utrgblh

*Iöres ii.

för "lir därför ait MVG” dun bcslemcisnu &

lgulngen.

"ot berörw

ligt itt n?

vara doft

th

:;" "."'.

"Ill

"amband med förarbotnnu

Jul iperommnr att en bok—

; vilka ipn-

(l !.!

drade förs över ti

mindre

Genom nt1 man nu slänpor'L anbcto+ är det ttni: J'tbr"c-t1.. "1 [n'opouitionen "Lill (!==

ande bokförinä"

,undu statsrådet

lngnjamun uttaladm Lörvdru

nom : lenenilg' att vuxky: 01%:un1 urdiwji-inpd :qu L

Jnomi, : 1: som

i prinuin upp13t1

vid tillkomsten

uta anteckning

vid denna kLuri ger vid handen att

tillkommit i bokföringf yito. dFt inte h&11or för jordbrukets eller ll ställ

-dnd& buhidringen, bf? det reiercrude äyn

kruv på bundna böcker i den

Jttet enligt

1 (_)

utrcdningcns meninr tillämpa: även här.

.boklörinuuldg Ulllor i

211.1'J'L1F1'11

JLDldC' j. d:u;b01i-n ;i11: iiwtiui

under i jordbruket öch sknguhrukot skall införas dagligen

• Sida 118
•  Original

Prop. l978/79:44 118

kostnader under dagen av likar—

irföras i en nost, om betryggande

specifikation.

I vi"sa mot:: var till de för' första st saiundu att affär: all bokföras i ordning past för at eiter in! ilj/at_o1.nummer eller andra identifie- ri . tecken som åsatts Vif riiikationerna. zationnra

;Oh " likartade : ändelser, får dock bokföras i

s;im1.andra; i en post, utan svårighet kan klarlä'

; 'snandels.er' som ingår i en sådan post.

Enligt utrc lingens mening saknas anlc

i _jord— brr1iuf1f ring E=lagen ha en reglering som i princip avviker .rån vad som gäller enlig dc-t nyss refererade innehåillet i & i första stycket bokföringslagen. len främsta anled— ningen till detta ställningstagande är att de regler i de båda lagarna, som anknyter till verifikationerna, bör vara samstämmiga. ta krav gäller naturligtvis inte endast för :;jalva Vtr1f1kationuhant+rllg=r utan också i fråga on.d1.n

teknik somLiall användas när grundnoteringar skall ske med

urffnsupnn't från verifikation” aterialct. I enlighet med det nu sagda har föreskrifterna i 5 % första stycket nuva- r3ndc Jordt'ruk.sbok.iörin lag ersatts med vad som gäller ringsidkare i allmänhet enligt 5 & första stycket bokföringslagen.

för n

T fråga om tidpunkten för de kronologiska noteringarna i daxgbo:en 5 3119? enligt nuvarf'.de dordhruksb01forlo 7 ag som huvudregel att intäkter och kostnader skall införas dagligen. Ett undantag gäller för gomersamma poster.

Dessa får - om det är påkallat med hänsyn till verksam-

heten: art och omi - införas i darboken först under påföljande arbetsdag. Ett annat und1nt ag gäller egna ut— tag av produkter från jordbruket eller skogsbruket. Enligt andra stycket i 5 & far således uttag "för att användas för eget, ans älldas eller undantagstagarcs behov eller liknande ändamål" — under förutsättning att i huvudsak

• Sida 119
•  Original

Prop. l978/79z44 . 119

samma kvantiteter tas ut v. äe dag eller vecka

'on i slutet av varje vecka. Praktiska

'&:CF bakom denna undant. istärmelse.

Tids 'fr :trrna i hokföringsizigtin &

hänscesden från d nestönmelser. n

ringslagen är att kontanta in- oc;

bokioras senast under påföljande arbetsdag och att ovr'

så snart det kan

affärshände s.all bokföra:

kraven i boiforing__aren far ses mot ba r'grund av did ut—

ve ""ing som lett till att verifikat ionerna alltmer trätt

i förgrunden som underlag för bokföringen. Denna utveckl

"ller i lika hög grad för jordbruket och si'cgs

' 'huvuddelen av de näringsgrenar där bokiö'"

tilldmpas. ökatteintresset har & olivia s&t't P

, til.]. den

ingen. Detta intresse bör i den fråga det nu

kföringf agen har anpa:

tillgodoses enligt samma huvudprinciper i de röda

Utredningen förordar därför att det i Jordbrukssekföring laf'en som huvudregel anges att kontanta in— och utbetal-

ningar skall bokföras senast påföljande artets ag och övri—

ga affärshandelser så snart det kan ske. För andra a ffars händelser Lin kor itanta in- och utbetalningar skulle således som huvudregel komma att giilla att det inte ges någon fixerad tidsgrä 5. I bokföringslagen har dett.a

ol.a. motiverats med att i "örelser, dar bokfarlrg byr'ii

eller datacentral anlitas, en bestämd tingTä41 inte all- tid kan hållas på grund av exceptionell arbetsbelastning eller av andra skäl. Men det har även påpekats att det un- der löpande år förekommer förhållanden, t. e) semester," s ]ukdom m.m. som gör det praktiskt svart eller omojligt

tt håll a en viss tidsgräns. Mot denna bakgrund har det an— setts omöjligt att ange någon för alla gemensam yttersta tid som den bokföringsskyldige kan låta anstå med grundbok— fö ingen av memorialposterna. Det har vidare p&pekats att normen god redovisningssed ytterst får ange de tidsramar inom vilka grundbokföringen med hänsyn till rörelsens för— hållanden måste ske.

• Sida 120
•  Original

Prop. l978/79:44 120

Enligt utrodningn mening bör man kunna anlägga ett mot-

svarande betraktel _tt för redovisningen inom Jordbruket

och skogsbruket. lidsramar kommer här emellertid ytte st att anges av de normer som utvecklas inom ramen för det allmänna stadgandet j 2 5 första stycket förslaget till Jordbruksbokföringslag.

FR Uttag av sddLULart som ange; i J andra stycket nuvarande

kföringsiag - dvs. sådana uttag av förnödenhe-

jordbrukst ter och produkter som får antecknas i dagboken i slutet av varge vecka - kommer i enlighet med den föreslagna ord— ningen att omfattas 6” föreskriften att "övriga affärs— snart det kan ske". Med den

' utmärkande för denna föreskrift anser utredningen det in*' rTre motiverat att i jordbruksbok-

rb

adel"

flexibi

föringslagen behålla en 'ämmelse av innebörd att vissa uttag s.all få bokföras i slutet av varje vecka. Den "ddsemainom vilken >okförinr av när behandlade uttag bör ällut att få %

från vad som är god sed och era: ske kommer i : tämmas med utgångspunkt inom jordbruks— och

skogsbruksnäringen.

Utredningen övergår härr _? till frågan när fordringar

och skulder skall note. - i den löpande bokföringen. Som huvudregel enligt bokföringslagen gäller att uppkomna fordringar och skulder skall bokföras så snart det kan ske efter det att faktura eller annan liknande handling föreligger eller bort föreligga enligt god affärssed.

Från bokföringslagen: krav pi att fordringar och skulder skall bokför-

som gör det mögligt för de mindre företagen att använda

så snart de uppkommer finns ett undantag

den s.k. pärmmetode . Denna redovisningsmetod innebär att det sker en kontantmässig redovisning av kundfordringar och levera.torsskulder i den Löpande bokföringen. Följande förutsättningar gäller enligt bokföringslagen för att bok— föring av fordringar och skulder skall få ske först när

betalning sker. I rörelsen får förekomma endast ett mindre

• Sida 121
•  Original

Prop. 1978/79z44 l21

antal fakturor och andra handlingar,

språk på vederlag, och de får ej upp;u lopp. Det skall vara förenligt med

att använda sig av metoden

skall samtliga de obetalda Infdrlnvl

u __ ..

t har slutligen föreskrivitr att verifi'

Indantagsregeln om rätt att tillänra närmme

förslag av lagutskottet. Lagutskottet framn tänkande (LU 1915/762 att de" bh

_.'J .

hakföringsnämnden att earmare pre ställas

föringsnamnden har i enlighet r?.

det praktiska handhavandet av närmmetoden. E

beträffande grund; kförin

(+ agna i kommerskol egiets färfat RFN-'

de även för jordbrukare. Detsamma gäller de uttalanf som

.l). Dessa anvisningar b'ir

gjorts i lagutskottets betänkande.

Generell rätt att tillämpa ett renodlat plr' ten skall enligt bokföringsnämndens anvisning före"

näringsidkare, i vars verksamhet bruttoomsattni osamman exkl. mervärdeskatt (moms) understiger 200 00? kronor for

år räknat. Den får även tillämpas avx *ingsidkare med

större bruttoomsä tning än 200 ” ning att en sf*skild förtesm ;ing inte — med hänsyn

fakturorn ringa antal och därigenom

överskådlighet — skulle ge en bättre fortlöpande överbl över fordrings- och skuldförnållandena. Widare förutsätts att fordrings— respektive skuldebelopgen var för sig inte utgör en väsentlig del av rörelsens balansomslutning. Hur

bedömningen skall göras blir beroende av rörelsens

L

tär med hänsyn till god redovisningssed inom branschen.

som nått viss omfattning. Därför uppstå T= som övre be—

• Sida 122
•  Original

PJ h)

Prop. l978/79z44 )

]"

.ser att

'urlen

a "_ L

"ditt—_

Lil ['; La inden i

av l'o rd ring

o.". ':'c- :errunendation att nda d

:.'li|"

"exton" '! adv.- '. ;"ö ringer.

nr.:": eller '-";dlin,f; "..;ll.

"m;-than kan en.-');"..entid, som "!:.ol

na arv? lin/åar, tillämpas

(] en 1' regni!

;."ij ruin". li gj m-i s; T::mk io ri n" :*mL' : prim_;iner.

ol'] r'InIl'|(£"t-Od'ii":l karma thing; att islam lär.-r'zirjnrzar f.n.-h

a tt

"-' _llldEI" o :"d—

nas s rbii ok

ärdeskatt

_"'-r-.r.;-, över den".

:fortl'ipande

föreligger et drade regler

ler som i fre.-

tiden kan kr,-"une att fälla ' za om mer. tten kan

eventuellt let nöd—-.'L-indip_cf; att beg-(r- tr.-en att

tillämpa

före kriver inte uttrj,

orr.-aLta Imvudhok. Förutom dab—

r. föra de övriga * 'ker,

vilka med Letens omfattning och beskaf-

s. Bestämmelser! är hämtade från 1929 311 "s L)

fonhet erfordr

bok fö ring:;iag .

• Sida 123
•  Original

Prop. l978/79:44 ] ru '_'.)

fore

"nen har i

j_ _;=,-'..-.L».=..'T1.-.Jl_:--

att "5 erblio

allning (huvud"

'ngen har en inriktuim

förbindels

QFL'D »k.latrL H-JW_1dbU

_iktTa urnDCÅuJuLtLu Du ter.

föro_lhr, som ltierliuarv kc-mmeuter

ljande, att innslarens bestäm överföres ;ordbrukstr'-V :s; g..-i i

ook:

[:"LR'JJI' ..'.—

jordbruksbok

genom en särskild bokiöring.

Bestämmelserna om huvudbokförir

i &

hand till de r;ärings idkare, som avslutar räkenskap+1na

med lut. Utredningen har därför övM'-zv-nt att

taga de naringsidkare som inte behöver t-ll1rJa bestämmel- serna om årsbokslut, fran skvldip att bokföra affHJ

händelserna i systematisk ordning. Föz-miner Jordb 1111?- l.. gtgäende syst.e ematisk uppdelning. Emelleitid bör

naturli Utvis en tillfredsställande överblick e:

någon la

varje bokföring' :yldig ha en ystematisk bokf'örin: och en

bestämme' bör därför finnas om aids n bo.-urinp V'

lare förhållanden kan den kronolo "ska Den svstcmati

bokföringen s ; samtidigt honom anvdndnil'.g av kolumnd bok. De jordbrukare som s-Alva skt 'ter sir bokföring använder sin i regel av kassa'ourna ler som har ut; ormats med hans *m till jordbrukets och skogsbrukets driftsförhållanden.

Enligt nuvarande jordbruksbokförir.:lag

om räkenskapsårets 'Lidsmassiaa iorrugsninp - som nuvud—

• Sida 124
•  Original

Prop. l978/79:44 174

Liga iulv

...

.'1np;.. aderton

.onto

endorår.

rem tiiikom i s'nband med rrkaitningen, har 1.30tt .. me— '1. Enligt ti

sad= inkomet ggnzt

?runder,

.'.-1! .ll'=1" mr:

? [.uv:1"=nde

:... c.

J.

it.->I"

lierar frågorna nm 1 åretä tids—

'n” r. .m. efter ett unnnt n

JJtGT. Reglerna

'gd är vi --i- » L stort överens—

:'ZF-'l£.:'.r&1,J.J." "-ret

tolv m;.aaez' då bokfö—

ret. l:? lmr

ortare tid

|".

eller utsträckas ti' att omfatta högst

miandF”. Hvko rtning av r: _-kc'-n5' aps ireT får ockeå

(un b0kiu

'ingsskyldigheten uppnår. I priHCip Skall

r ör brutna

(;äret alender FEI. regel:-ji; stemet i lda före— nfatta tiden den 1 maj - den 30 a?ril, ÖU11 ' den 30 juni eller

den 1 September — den 31 august". mdra brutna räkenskaps-

• Sida 125
•  Original

Prop. l978/79z44

[ annat. fail för omlå"

_,L'Y'Ylä

med de

kan utgöra räkensk 315.311".

Hirta-'. för (if-:F. ::.-nm Eir

rörelser. Om 'i."lt"* sy'rm

den "L"” 'fh'rL

"L utredr".i.n_.'_:'.;d_'_rr;-:tivun här

I" i'—. t.::.. ".."-..r

di.”. r inte .

för *.:ti'srmnir_r_ter.. De skatter!!!"

-dl"€',rt r-H' den tidigare vn! i':'il'_.'.-

l..,- ru tm msn L:: 1"'."

:=orr. brutet

• Sida 126
•  Original

Prop. l978/ 79:44 126

'ingslugnn

H;"u: [ni—.J'ÄJt-f; :i".

lör &

(JK-']]' F-I'l :'-.'.!m.'_-r'r'*._r"'

xmnelsurra um

E'rI!l','"le'-; (darr-fvw:

med vin:

mel att

(on samtidigt

ill an-

ler skud (i __"; '.'; F:"."l :* ”ful,-.

annan verksamhet & cmfsttas av årin:='

;itun— Jntrollen

ClV

rift i den ta

sidan

.'.O'r

utredni. at det bJr

'Em rub'rå r-d .

'lsen. Det tärde vara

nandk3" ande

gällir

_"..gr _lndantcig från att. arena 1'-

för verksamheter bör d

en förd i.".*.:'enta-z:'i um :luter i huvudsak till

bokföringslag.

I den nya bok'öringslagen har införts bestämmelser om att

en s.all avslutas med ett årsbokslut.

den lönande bdkförir

• Sida 127
•  Original

Prop. l978/79144 127

för bomljru

ven (i C'Il "r de uppgifter han har Dä Jordbruksbokföringsla s.all utformas så att i fö. ktcrnd blir tilluod id: .stämmelser i p'incip öv

till

Som utredningen redan framhållit medför förzl tta

" att

'yldigneten enligt nuvarande

inventarium och "åkning med s...

årsbokslut att de jordbrukare, som

nrsbok

hcmnn för resultatr_kningcne oeh bale illning, som införts i bokförirn

:la,ewu

sning till forhålldndena inom jordbruk G

— bord överföras till Jordbruksbokidri:

('..

mersmat för resultaträkningen bygger pu s:effelfermnn

';

men de & form är inte obligatoriet. Kontoformen torde

• Sida 128
•  Original

Prop. ]978/79z44 128

._l

ng l'llampuu

';mnw

för att unvdnda

och

OI!!—

init en av un: lärde och

övr dra: till

_: huvudregel. När det gäller

:. begreppet anskaffning. _tt

Det gdller djur, vissa till— fästställt: vid t

redcv'

till bokidrin ing samt till- ufikt fån”.

övergungen

'dCL

aktuell en—

Le varor dn djur.

utredning till Jordbruksbokföringflag hur vär—

during _. v :-. ._ 3 T* att i första hand tillgodose

bör det vara tillfyllest ett

lägsta värden tillgångarna får

• Sida 129
•  Original

Prop. l978/79:44 129

-|._-..J:;r.r.._'=.'nin;-1 cr.-' :n.l.'.- ';';-_

.1'.'..:'.l:;-rl i ;(":

nv-rntari ' '

ingå-n, :-'—:".m dnr.

111 ."d mo'tf'.*-.-';'.1r.111'1fl- -

ritt --'-:tr.'.

.'.—,m :"'."l1j,;'-"T. KL:s: r-

te :"" .'.

kan r'n'nnnef; .'—._1(:".:'11'_f ."1v tt..']anderf=itt .-".- ! ler rvitutr .'1."

.1l_.'|r.i :njzir i verk

jr.:-i'd!"-'z'u"rf:'.f:. mc!: ::.kzil '! uppl.-: "Övriga int:.|::t.'=r"'. Rubriken "F—"örfincirir

fonder" blir _uc-ll för den :-'.._m [ghz-rt :

.."-frun :i .

. .-. . ldr-av

från b:'.1t.'i.r,-ir.t" '.'ui-l LIP.

s er!: d r.'_

.'iv v.t.ror d:" .::: hf 'skai'fnirigskc-stnaden, i _:'.rir;-' till

rod u n -;-

'naderna m-

ammas till de direkt:. k:

rekta _:J 'odui-ztionskostnador, dock inte ".::;1'L. Di"; 'jar Lär :'vxre. .'.."

1.1'-:".d1.1r_:.._'-r-:' of"-'...'). inventeras till

• Sida 130
•  Original

Prop. l978/79z44 130

djur

inne

detta lager. Donna upp rivning

.nm att vor

utnadar som nämnts skall minskas med bl.a. nL-

':.'ll"t .'1v !.

Ärende lay-nr

värde

._:-,npt.a,r(e.—'. t i l":

in andra inköpt: varur än

caffning

av jordbruksfastighet enligt ktzs

.ttningar och uttag på sko

d .

till kostnader och intäkter i verksamheten

smä

;förinrslanon. Bokförin

ihm ittning den uttag på bankkonto.

ens schema för Tu

] hokförinrsl.

its som resultatet n.

nhet att

r den inkomst— ovh förmå

av verksamheten. Sådana italkontot och inte som kostnad

att

nwr nxn igt ()f141 v.ra

.all anses belöna på verksamheten.

ns fb=slan till schema

";t ntrednin

ana skatter.

nomat for balansr :ningen i li & har1

efter förebild av motsvarande sm

Hrhemnt ken nlvetvis inte onan 311

rkulde" :arna tzi. 23 & kt får Enlint punkt 6 av anv: arrendator eller annan nyttjandr lttsnavarn åtnjuta

• Sida 131
•  Original

Prop. l978/79:44 131

avdra? lör avnkr;vninn av

giant dn ;prdägaren omedelbart

rkaffatn eilur utförts.

som en arrendatorn. Om

tani över annan och d xvid bn

för di anlE-i 'Injf'ljjf- .il _.

__,"

-ör arrendatorwn

och liknaru'le i-amitnn".

ltningar Och uttag m

inkoma taxeri

;kug.

ral-zta r ai t

i

acnoma för half

"Ställda pantar m.m." Faewektive "Anavarl—

,.

intv b m lörbindelsur". D uppgifter vara obli—

gatori: Jordbrukebokföringa

dämnts skall enligt bokföringsiwnon årsbcken ta—

bunden bok. Fö erades under slaget härom kri!

ehandlingen. En del remissinttanser menade Salundn att en best" mmelse borde Han bindau i

efterhand. Det påpekades att en om bunden bak

omöjliggör att boken ira ställs ,. Föredraäande

statsrådet framhöll emellertid att — oavsett hur stort ett

företag — årsbokslutot in kommer att omfatta mer än

or. Det kunde där;? 1”. "i

två a fyra

tunnande för en lö etagarn

&)r hand föra in de aktuella uppgifterna i en hund Med hänsyn till att kraven på kontiiuitet mellan åren och

möjlighet att göra Jämförelser mellan olika &I'måsto en-

ligt statsrudets mening tillgodoses, borde årsboken vara bunden. En bindning i efte.n1nd kan knappast uppfylla de

krav man borde ställa på en kontinuerligt förd bok.

även om utredningen har varit tveksam om huruvida värdet

• Sida 132
•  Original

'.'.) L)

Prop. 1978/79:44 1

Jah)!" '_'.

nuv 'iral .d

:n'-/u_-nt:.;r'i1

rifflnj-l-in-n inn-:|. |r-'-

hr::"ti.

;u.. -dn i 1:1_"f'-|'::, m-z-n.'1:.f_';

mm-i

-_'|.|:1_::-'.r. nar .it

"'.1.'u"xr::u_ri_.

i.:iI'Efj_i1_'|[ ||

• Sida 133
•  Original

Prop. l978/79z44 133

('H'ZI'I för att

hustyrka:

under av niirlngjsii

har :*.

mde k ant ". tila annat rakenmk

"1 ':'- ?" :P- k

;rIJödig-zz-i .'- rrn jo)'de'LJkF-ijnnl".' i_lda att

:—,-._. ”l.-x, p.; I" '51

. hör i -.'.=nl.Lg;1

l'ö !" i n ,; : "1. a 5,

!! -' :..:i .':u'ali-;Lai—::.":--_-'..l'u'.i-ring:_;1a,5;r.-n bil-r Li'fida '. kr:_-i;'t d'.-n ia'idc-

ik raj" &, ti'iirlc'uid:.- boat..- :[lillff'f.l..j€']'1'ii". " '

.:unf."=l;_=,r-r.-'1a har uti'ur

gen få:".realä—is bli tillämplig! .T'r

• Sida 134
•  Original

Prop. 1978/79:44 134

inkomnt' .t lf

lerna om Uvnruhnr till rhnn

tighnt. Zid"

inkomst iordL

roglerina kommer :temat med boklorings 'ng fullt ut fr.o.m. 1999 åra

mn f:"ardf-az". i fituationar &

las av lån: nn, 50 # w tr

in & tredat Stv För att underlätta

don nya Sådana beslut kunna meddol

i övrigt har trätt i kraft. i förevarando punkt * därför att bealnt enligt nyns angivna lagrum får mode

även före ikraftträdandet.

Andra nu 'ten. Genom den

Ala"

laman

bruksbokförh Om i lar eller

kommer hänvisning tlll föreskrift, som har iom

bestämmelse i den nya lagen, skall i Stället den nvf -e— stämmelsen tillämpas.

Tredie nunkten. Den som ___ls—n_ års jordbruksbokiörings an

r redovisnings

löpa föra dvn 1 Januari

dighet & onlinhnt med du

om don löpande bokföringen och år”

innebär t.ex. att Lndpr

löpandc räkenskan. pga pratikationg_

inuiterlnqu

_ stem eller avsluta räkenskaperna mot nn ?

""de punkten. 'Visningn

åra jordbruksbokföringslag behover enligt denna ounkt

ning enligt 9 & tredje

:tvnkot,

den nva lagcns ikraftt

Sunet inträdnr :*mtidlgt med

Att dw= liggt

som vid ikraftträdandot var redovizning ldiq on—

urs lag inte heller behöver unnra;ta

• Sida 135
•  Original

Prop. l978/79z44 135

"Järn endast 1

1979. Hun kan

den 30 juni 1980. ' Jing : inte ske 53

.H må" . Det bör påpekas

ret blir lånar? än

intu krävs tillständ :v lä) för omläggning

.; Hål"—

r wnligt förevarande punkt. Därwmot är V rdb

i som rakenskap”

-:;wn intu tillämplig om arc, som före

[tträdandmt har haft kalendi år,

r.

trätt i kraft vill över tillstånd

'ivida det BJ är frå—

Ln: dat att den

hrutét rakenSHqu *Lta fc dn

:tyralswn enlif:

atycket.

;ivnn här 6 gången till

dovisning buträffande inkomst av iordbru

astignct föran-

nn över _n av buctdmmel: rna i 37 5 taxcringslagen om

dighutcn att utan anmaning avlämna kontrolluppgifter.

" anse: anpassade till kontantprincipen

bl.a. när dét gäller uppgiftsskyldigheton inom jordbruket.

• Sida 136
•  Original

Prop. l978/79z44 136

..lna ])T'-._Id?.il'il'.i_'1*, dels

vi. rk e e.". l-.-'.-r

? 1-21;n,=1-'1 '_'-HFI

r::crrlrire ln:-

för inkor:::".t't.a>:l;:-rinyt-n "tan arl— !fir ifr: gavazlrande uppe, i 1'1 sl ämrra rr: . Lind-.'1, att aprii/.ijpm-r» av jordbrn”

d v 1 . utan .'"inrn.'u':in,rf '_Eimne

:in'nnffl, jfr-övar”?!

'! lVdJ u r ." amt

'; pennin,

lfinuza :;—._>g=[:ii't ellertid inte om

'.tt till bokfdringn'sskyldigi; rörels idkare

itant vid ini-".de Från torg-' .'i eller lik—

' l i tii r myr.—

.;E'lllölf' i amhand

v:.1nli;__r rlf'i ljun-i r )rten .

::;in rill-e-kr-

'ä "tt

limma kentrolluppgift rörande ve—

vat avve r'kn "& ra,;

'L.L_

från vilken 1.1ppl:"itel.se av (HW/Gl"..—

eller [gattgdur-tz-g i.r_r "fhm/are eller

?

'..” .';v :':-ko_r5r.r.=ffekt'.'-r till rörelse—

'ni fi.? Fel i

rr,

handa. vederlag srrr. enligt ingånget avta] skall. artbe-

förs 1, unde r ?;ontrol iuppgi fter behöver

när det fir fr a om vederlag, för

ratt-gr, som upplåtits från allmE-in skog, eller

skoitsisred'..i=:ter, som härrör från sidan skog,.

i.!"t:.;-.-likt fört-lig inte fi:-.:- belopp understigande

f.”. _

i:el 1, får. T vissa fall. kan "befrielse från

krrnzer'

erhålla ;,

att lämna npmxifter utan anmahin

• Sida 137
•  Original

Prop. l978/79z44 ' l37

• Sida 138
•  Original

Prop. l978/79:44 138

('. " 1 ' ._....J

finn inkemätdr

drygt

ätt ari

all: .'.

rra (leverantörerna) övergår till bokiörin

j redovisning.

• Sida 139
•  Original

Prop. 1978/79:44 . 139

Laritbri. ' Lt iren: .f.:.'.:11.1u-. ..'. utliliar

kemmi t'. ff.-r 115.

i!: l'l'fln '.in;

att vissa n:.iv'idr-z:

ind rad ni; r

E:!"lVLSZli:

lfimna kr'antra'lf

i e.de rbö rand r.-

Mä r lem tend-tani:-

kommer uppgå fterrza ir.,'. kurma :.:trzyt't. Det

re zippx. - . ': -. '- ';.z '.

"1 det för:".l'ilf, tm ; , framl .'_

Illlfd dr.:n !

att utan armenier lfimv

.;

• Sida 140
•  Original

Prop. l978/79:44 140

-."-.'"*'er" anmm- ir

Det "..::-. '

litet—"tal n 5.

.'1 "1 L

.: up:-21) en". utbe-

" "U'li'l !.J_[.:j-—

] lör:." .

'n!'di_i:".|'.'1:*!|u, (sr-håll :.1 L.- med fi."- ra

U_a)_w_.ci äts-?-

r:| ra rit-::

e fter (mma

1".-'] rings '..

• Sida 141
•  Original

Prop. l978/79z44

141

Antal brukningsenheter fördelade efter summa bruttointäkter

enligt deklarationsundersökningen för 'ordbrukare

Eruttointäkt Antal företag ( = brukningsenheter) i 1 000 kr. ' 1968 1974 1975 (10 32 875 14 664 12 470 10 — 20 30 431 17 904 16 868 20 — 30 22 831 11 695 10 725 30 — 40 17 338 10 680 9 614 40 — 50 12 264 8 813 8 290 50 — 60 9 965 7 880 6 471 60 — 70 6 805 6 659 6 455 70 - 80 5 994 5 309 4 397 80 — 90 4 345 5 315 4 747 90 — 100 3 291 3 827 4 893 100 — 150 8 738 16 023 15 999 150 — 200 3 445 8 861 10 167 200 - 500 3 853 11 188 14 495 500 — 1 000 733 1 941 2 389 > 1 000 278 661 836 Summa 163 186 131 620 128 816 Därav med redovis— ning enligt bek— föringsmässiga grunder 5,2 28,5 39,5

• Sida 142
•  Original

Prop. l978/79z44 142

Sammanställning av remissyttrandcna över förslaget till en ny jordbruks- bokföringslag

Inlcc/lling

Bland remissinstanserna råder enighet om att det föreligger ett påtagligt behov av att modernisera reglerna om bokföringen inom jordbruket. Från llera håll framhålls särskilt att den nuvarandejordbruksbokföringlagcn - som i allt väsentligt bygger på 1929 års bokföringslag — inte motsvarar dagens redm'isningskrav och att det ligger närmast till hands att inom jordbruket utveckla ett redovisningsmönstcr efter förebild från den nya bokföringslagen. Vid remissbehandlingen har det vidare påpekats att en modernisering av reglerna om bokföringen inom jordbruket får betydelse även från andra synpunkter än de tuxcringsmiissiga. Man har bl. &. framhållit att ett modernt redovisningssystem bör ge _iordbrukaren möjligheter till en bättre överblick över verksamhetens gång och den ekonomiska ställningen samt att detta är till fördel även för utomstående intressenter.

[fe/mtrl av en särskildjord/irlikshok/iirings/ug

Även om det bland remissinstanserna råder enighet om att regelsystemet behöver förnyas finns det olika uppfattningar om hur detta skall ske. Den vanligaste uppfattningen är att det inte finns skäl att reglera bokföringsskyl- digheten inom jord- och skogsbruket i en särskild lag. Man förordar i stället att jordbrukarna förs in i den nya bokföringslagens regelsystem. Bland de remissorgan som redovisar en sådan uppfattning kan nämnas kr]/HIML'H'I'ÖIHUIi ._S'm-k/mlm. RSl'. bok/Uri;lgmc'immlm. DI.:"FU och flertalet länsstrrc/srr samt, på den privata sidan. Src/iska rei'isr)l'sam/iun/t'l, Ix'l"och TCO. I flera av dessa remissyttranden påpekas att det egentligen inte föreligger några mer betydande skillnader mellan de regler som gäller enligt den nya bokförings- lagen och utredningens förslag. Vissa förjordbruket speciella problem skulle i stället kunna regleras genom ett fåtal särbcstämmelscr i den nya bokförings- lagen eller genom särskilda anvisningar från bokföringsniimndcn.

En annan vanlig uppfattning är all redovisningen inom jordbruket i allt väsentligt har följt samma utveckling som inom näringslivet i övrigt och att det därför inte finns skäl att arbeta med två mer eller mindre parallella regelsystem. Från ett par håll har praktiska skäl åberopats som stöd för att jordbrukarna bör bli bokföringsskyldiga enligt den nya bokföringslagen. [.L'llISb'lll'I't'lhI'N / ().trwyiiflam/s län framhåller t. ex. att man med en sådan ordning undviker besvärliga uppdelningsproblcm och följdändringär i samband med ändringar i reglerna på bokfo'rings- och skatteområdet.

Bok/firingsnäninr/vn anser att all redovisning bör ske med utgångspunkt i den nya bokföringslagen och att det förhållandet att det kan finnas skäl att ha

• Sida 143
•  Original

Prop. l978/79z44 143

särskilda boklöringsregler för jordbrukare inte behöver medföra att man behåller en separat lagstiftning för denna grupp. Nämnden påpekar att i dag även andra grupper i samhället än skattemyndigheterna har intresse av den ekonomiska redovisningen ijordbruk och skogsbruk. Som exempel nämner boklöringsnämnden borgenärsintressena vid kreditaflärer i samband med lästighetsförvärv och de anställdas krav på insyn i näringsverksamheten. Om det skulle föreligga ett behov av särskilda redovisningsregler förjordbruk och skogsbruk borde boklöringsnämnden i stället ktmna utfärda särskilda anvisningar enligt det mönster som redan nu gäller för fastighetsägarna. Skulle det däruti'iver finnas behov av speciella skattemi-issiga regler för jordbruk och skogsbruk —t. ex. när det gäller värdering av djur m. m. —skulle dessa kunna l'astläggas genom anvisningar fran RSV. Det förhållandet att den n_va bokföringslagen medför vissa civilrättsliga verkningar anser bokförings- nämnden inte utgöra något avgörande hinder för att föra in jordbrukarna i detta system.

Även andra skäl har åberopats som stöd för att föra in jordbrukarna i den nya bokföringslagen. Länssrvrt'lsm i l-'tislornm'r/amls lt'in erinrar om att den lagen har karaktären av en ramlagstiftning och att den har utformats så att den — bortsett från undantaget för enskilda jordbrukare — i princip skall gälla för alla näringsidkare. Om tillämpningsområdet skulle utvidgas till att omfatta även jord- och skogsbruksnäringarna skulle t. ex. begreppet "god redovisningssed" — vilket begrepp i sig innefattar vad som är "allmänt brukligt" på jordbrukets och skogsbrukets område — kunna ges konkret innebörd genom råd och anvisningar från boklöringsnämnden. Samtidigt skulle enligt länsstyrelsen erforderliga tillägg och ändringar i den nya bokföringslagen bli få och av marginell natur. RSI" påpekar att utredningen som stöd för en särbehandling av jordbruket har åberopat att borgenärsin- tresset inom denna näringsgren inte skulle göra sig gällande på samma sätt som när det gällerandra verksamheter. RSV kritiserar denna ståndpunkt och påpekaratt det egentligen inte löreligger någon skillnad i kapitalanskaffnings- hänseende mellan en arrendator av en jordbruksfastighet och andra närings- idkare eftersom en arrendator oftast torde sakna (len realsäkerhet som en fastighetsägande jordbrukare innehar. Frågan om borgenärsintresset har berörts även från andra håll. Lt'inss/j'relsmr i :l'ltl/IHÖ/IIIS It'in hänvisar till att jordbruken efter hand har blivit alltmer specialiserade och kapitalintensiva och att jordbrukarna därför i ökad utsträckning begagnar sig av medellånga krediteri form av driftlån och maskinlän m. m. samt av kortfristiga krediteri form av obetalda driftkostnader. llorgenärerna har enligt länsstyrelsens uppfattning ett betydande och berättigat intresse av jordbrukarnas bokföring och av att den bokföringslag. som reglerar denna bokföring har samma civilrättsliga verkningar som den allmänna bokföringslagen. [förtur/agua Ä't'CI'IJJU-t' luxe/'i;rgsrt'i'isurer och .S'i't'm/tu rer/smsarn/irmle! liksom även vissa länsxrrrulscr framhåller att fastighetsägare. som hyr ut merän två lägenheter. är bokföringsskyldiga enligt den nya boklöringslagen och att det från

• Sida 144
•  Original

Prop. 1978/79:44 144

borgenärssynpunkt knappast fi:"ir'eligger någon avgörande skillnad mellan jordbruk och hyresfastighet. Det finns därför skäl att ha en enhetlig reglering.

l utredningens förslag är tillämpningsområdet begränsat till att avse enskild person som bedriver jordbruk eller skogsbruk. Om en sådan verksamhet i stället bedrivs av ett handelsbolag eller ett aktiebolag blir det den nya bokfr'jringslagen som skall tillämpas. Detta har kritiserats av flera remissinstanser som påpekar att det inte är lämpligt att töretagslörmen skall få vara avgörande för vilken lag som skall tillämpas. Utredningen har som stöd för att behålla en särskild jordbruksbokföringslag hänvisat till den speciella skattesituatit'inen inom jordbruket. l.tlll.$'.$'ll-'I'('ls't'l] i .S'im-klmlins län erinrar i det sammanhanget om att företagsskatteberedningen har föreslagit att den s. k. restvärdcmetoden. som gäller för beräkningen av värdeminsk- ningsavdrag i inkomstslaget jordbruksfastighet. skall avskaffäs. Länssty- relsen erinrar vidare om att särskilda skatteregler för värdering av djur inte fr nns enbart inom jordbruket utan även för sådana rörelseidkare som bedriver renskötsel.

Bland de remissinstanser som tillstyrker eller lämnar utredningens förslag om en särskild jordbruksboktöringslag utan erinran kan nämnas lrmrn'irrwr över Skåne och Bie/ringe. A'u/nnrarriir/un i .lr'inlt'ö/iing. skogss/j'i'e/sun. 1.0 och l.Rl".

l—Iuvriinr'n över .S'kr'int' och Blekinge konstaterar att de av utredningen föreslagna bestämmelserna rent sakligt är i huvudsak likalydande med dem som nu finns i den nya bokföringslagen. Från lagstiftningsteknisk synpunkt kunde det därför ha funnits skäl för utredningen att inarbeta sitt lagförslag i den nya bokföringslagen. Med hänsyn till att räkenskapsskyldigheten inom jordbruket endast tar sikte på taxeringsi'indamålcn och således har en snävare innebörd än den n_va bokföringslagen anser hovrätten det motiverat att ta in bestämmelserna i en särskild lag. Även kammarrätten [ .lr'inkö/iing anser övervägande skäl tala för att man bör bibehålla en särskild _jordbruksbokför- ingslag. Kammarrätten framhåller särskilt att en sådan ordning främjar överskådligheten för de redovisningsskyldiga. LRF framhåller att den n_va bokföringslagen har till ändamål att tillgodose såväl taxeringsmässiga behov som borgenärsintressen och att dessa dubbla funktioner medför att den inte kan tillämpas i oförändrat skick i verksamheter där behovet av att tillvarata borgenärsintressen är litet. För att inte komplicera bokföringen i alltför hög grad för den speciella kategori som jordbrukarna utgör är det därför enligt LRF väsentligt att det finns en speciell jordbruksbokföringslag. Med hänsyn till att behovet av att tillvarata borgenärsintrcsset är litet bland jordbrukarna anser förbundet att detta inslag bör begränsas. Förbundets upplättning är att det framlagda förslaget i stort fyller de krav som kan ställas på en jordbruksbokföringslag och att det kan läggas till grund för lagstiftning.

• Sida 145
•  Original

Prop. 1978/79:44 145

.-f///n('innn svn/ninlrlt'l' pil lng/inslaget

Utredningens förslag innebär att den n_va bokföringslagens regler i betydande utsträckning förs över till jordbruksbokföringslagen. Men samti- digt har dessa regler anpassats till de speciella förhållanden som råder på redmisningssidan inom jordbruket. Vid remissbehandlingen har denna allmänna uppläggning av lagförslaget mottagits positivt och åtskilliga remissinstanser anser att förslaget är väl ägnat att läggas till grund för lagstiftning. Detta hindrar dock inte att det också förekommer kritik av mer övergripande natur. lvl-_ pekar på olägenheterna av att på det sätt som skett i förslaget blanda civilrättsliga och skattemässiga värderingsregler vid bokslut. KF riktar också kritik mot vissa av de begreppsbestämningar som utred- ningen använt sig av i samband med värderingsreglcrna. KF nämner som exempel att utredningen föreslagit att med anskaffningsvärde i vissa fall skall förstås saluvärdet (gäller djur). Dessa begrepp är enligt förbundet till sin innebörd motstridiga eftersom saluvärde rent terminologiskt aldrig kan betyda detsamma som anskaffningsvärde.

Utredningen har uttalat att i den mån förslaget överensstämmer med reglerna i den nya bokföringslagen blir uttalandena i förarbetena till sistnämnda lag i tillämpliga delar gällande även förjordbruksbokföringslagen och att man bör anlägga ett motsvarande synsätt även när det gäller uttalanden och anvisningar från bokföringsnämnden. Dessa uttalanden har kritiserats från ett par håll. Enligt RSI" måste de båda lagarnas olika syften påkalla en viss försiktighet vid bedömning i vad mån förarbetena till den nya bokfr'jringslagen och bokföringsnämndens råd och anvisningar skall vara tillämpliga på jordbruksbokföringslagen. Förutom den inverkan som olik- heter i verksamhetsinriktningen kan ha när det gäller betydelsen av t. ex. uttrycket god redovisningssed måste man enligt RSV beakta att ändamålet med de båda lagarna inte är detsamma. Även andra remissinstanser än RSV har vänt sig emot uppfattningen att bokföringsnämndens uttalanden skulle komma att gälla även förjort'lbrukarnas redovisning. l.:"inssrvrt'lrt 'n f(ll'iri'liwgs och Bohus län anser att det skulle bli svårt att överblicka konsekvenserna av ett sådant arrangemang och att det skulle kunna försvåra nämndens arbete. Liknande synpunkter har framförts av Hire/ringar) Sveriges M.veringsrevisorr'r. l.iinsxrvrr'lwn i .S'mr'klm/ms liin föreslår att om det skulle behövas särskilda anvisningar för redovisningen inom jordbruket bör dessa utfärdas av RSV snarare än av bokföringsnämnden. Denna uppfattning delas av RSl' som anser att verket uttryckligen bör tilläggas uppgiften att meddela råd och anvisningar för hurjordbruksbokföringslagen skall tillämpas.

Utredningen har föreslagit att bokföringsnärnnden eventuellt borde utökas med en sakkunnig för handläggningen av de speciella redovisningspro- blemen som kan uppstå inom jord— och skogsbruksnäringarna. Buk/örings- nämnt/en anser sig kunna tillstyrka detta förslag under förutsättning att jordbrukarna blir bokföringsskyldiga enligt den n_va bokföringslagen.

• Sida 146
•  Original

Prop. l978/79z44 l46

! .ug/örvlugvl

[ det följande redovisas paragrafvis en sammanställning av remissinstan- sernas synpunkter på utredningens förslag till en n_v jordbruksbokförings- lag.

1 s'

Enligt jörsra Sff-"t'Å'l'l i utredningens förslag skall enskild person. som bedriver jordbruk eller skogsbruk. vara skyldig att föra räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen som underlag för taxeringen.

Utredningen har i sin motivering till detta lagrum uttalat att med enskild person skall jämställas även dödsbo efter sådan person. llor'rii/lt'n över Skåne ru*/r Blekinge anser att en sådan utvidgning av begreppet enskild person bör komma till uttryck redan i lagtexten. litt annat påpekande från hovrättens sida gäller det fallet att t. ex. två makar gemensamt driver ettjordbruk eller ett skogsbruk. Enligt hovrätten ger ordalydelsen i förslaget närmast vid handen att var och en av makarna skulle vara skyldig att föra räkenskaper. vilket dock inte kan ha varit meningen. Det måste därför enligt hovrättens mening klargöras att räkenskt-tpsföringen kan ske gemensamt när flera enskilda personer tillsammans driver jordbruk eller skogsbruk. Även Iänssrvrclst'n i rllulrm'ilnrs liin anser att det föreligger ett behov av att förtydliga begreppet enskild person - särskilt mot bakgrund av att utredningens uttalande torde gälla även för s. k. äldre dödsbon. vilka i beskattningshänseende behandlas som handelsbolag. RSI ' betonar att ett dödsbos skatterättsliga ställning inte alltid behöver överensstämma med den civilrättsliga. För att förhindra eventuella missförstånd föreslår RSV att lagtexten utformas så att det klart framgår att dödsbo. som inte enligt lagen om handelsbolag och enkla bolag är att anse som handelsbolag, omfattas av bestämmelserna. En sådan ändring kräver emellertid. påpekar RSV. även en motsvarande ändring i l ä i den nya bokföringslagen. Även LRF och lr'insslvrclswr i .l-lu/nrö/nrs län efterlyser förtydliganden när det gäller behandlingen av dödsbon. Länsstyrelsen anser det vara oklart om ett enkelt bolag skall kunna inrymmas i begreppet enskild person. Enligt länsstyrelsen är det inte ovanligt att makar. som gemensamt äger en jordbruksfastighet, driverjordbruket eller skogsbruket som ett enkelt bolag. En verksamhet som bedrivs på detta sätt bör enligt länsstyrelsens uppfattning föranleda redovisningsskyldighet enligt jordbruksbokföringsla- gen.

LRF anser att det bör göras ytterligare ett förtydligande. Av förslaget framgår nämligen inte. framhåller LRF. att även den som arrenderar ut en jordbruksfastighet skall omfattas av reglerna. För att undvika missförstånd föreslår förbundet att första meningen i inledningen till första stycket ges följande lydelse: "Enskilt! person. som äger eller brukarjordbruksfastighct. är — — —." En liknande uppfattning har _S'l'Pl'llL'l'S ativöka/sunr/iint/ som dessutom påpekar att den föreslagna utformningen kan ge upphov till tveksamhet om

• Sida 147
•  Original

Prop. l978/79:44 147

gränserna för tillämpningsområdet även i det fallet att en ägare av en skogsfastighet endast säljer rotposter från sin fastighet.

En annan fråga har tagits upp av liinssivrelst'n i Östergötlands liin. Genom att den nya bokföringslagen inte gäller för enskild person som driverjort'lbruk eller skogsbruk blir inte heller taxeringslagens bestämmelser om kassainven- tering och granskning av varulager m. m. i samband med taxeringsrevision samt bestämmelserna i 1955 års förordning ("19551257l om inventering av varulagertillämpliga för dessa näringsidkare. De nu nämnda bestämmelserna gäller nämligen enbart för bokföringspliktiga näringsidkare. För att gransk— ning av enskilda jordbrukare skall kunna göras på samma fullständiga sätt som vid revision av rörelseidkare bör enligt länsstyrelsens mening bestäm- melserna utvidgas till att omfatta även enskilda jordbrukare.

Vid remissbehandlingen har det vidare gjorts vissa anmärkningar mot det använda ttttryckssättet att räkenskaperna skall bilda "underlag för taxering- en". [,äiis'sivre/sen i (i"/nebuugs' och Bohus liin framhåller att det inte är lämpligt att här använda sig av begreppet "taxering". Räkenskaperna enligtjordbruks- bokföringslagen skall nämligen även ligga till grund för redovisning av mervärdeskatt dvs. för en skatteform som inte fastställs genom något takeringsförfarande. Länsstyrelsen erinrar samtidigt om att mervärdeskat- teutredningen har föreslagit att redovisningen av mervärdeskatt alltid skall ske enligt bokföringsmässiga grunder. Av jordbruksbokföringslagen bör därför. anser länsstyrelsen. klart framgå att räkenskaperna skall tjäna som underlag även för redovisningen av mervärdeskatt. Även RSI" har tagit upp denna fråga. RSV hänvisar till förarbetena till den nu'gällandejordbruksbok- föringslagen där det uttalas att lagen skulle ha till ändamål att ligga till grund för inkomst- och lörmögenhetstaxeringen. RSV anser att det skulle vara mindre lämpligt att ha en motsvarande begränsning i den nya lagen. RSV är av den uppfattningen att en ny lag på detta område också bör tillgodose behovet av kontrollmöjligheter från skattemyndigheternas sida enligt taxeringslagens bestämmelser och när det gäller källskatteredovisningen. Verket har emellertid inom ramen för sitt remissyttrande inte ansett sig kunna närmare utreda på vad sätt en bättre lösning i fråga om lagens tillämpningsområde skulle kunna uppnås.

Utredningen har (5. 42) uttalat att det inte bör möta något hinder för en bokföringsskyldig rörelseidkare. som även bedriverjordbruk eller skogsbruk. att tillämpa den n_va bokföringslagcns regler för all sin verksamhet om han skulle finna det lämpligt. Detta uttalande har gjorts mot bakgrund av att den n_va bokföringslagens regler är mer omfattande än utredningens lagförslag. llm'riinen över Skåne nell Blekinge påpekar att med de strängare krav i olika hänseenden som följer av bokföringsskyldigheten enligt den nya bokförings- lagen kommer möjligheten att redovisa all verksamhet enligt denna lag sannolikt att utnyttjas endast i begränsad omfattning. Enligt hovrätten böri sammanhanget också beaktas att värderingsreglerna för tillgångar och skulder i de båda lagarna är något olika utformade. Hovrätten anser att om det

• Sida 148
•  Original

Prop. l978/79z44 148

över huvud taget skall filmas en möjlighet för jordbrukarna att för jordbruksverksamheten tillämpa den nya bokföringslagens regler bör denna möjlighet inte vara begränsad endast till de fall därjordbrukaren vid sidan om jordbruket eller skogsbruket driver en boklöringspliktig rörelse. ] stället bör. anser hovrätten. varje jordbrukare. oavsett om han bedriver annan rörelse eller ej. ha rätt att fritt välja regelsystem. F.-fR har berört ett angränsande problem. FAR konstaterar att en person. som driver bådejordbruk och annan näringsverksamhet. inte kan redovisa för jordbruket enligt bokföringslagen utan att samtidigt bryta mot jordbruksbokföringslagen. För att komplika- tioner av detta slag skall kunna undvikas bör enligt FAR klargöras att bokft'iringslagen skall kunna tillämpas i de avseenden den inte strider mot jordbruksbokföringslagen.

Utredningens förslag i (Ull/I'd Sll't'k't'l att näringsidkare vars årliga brutto- omsättningssumma normalt understiger 200000 kr. skall vara undantagna från att tillämpa bestämmelserna om årsbokslut har kritiserats från vissa håll. Kritiken går ut påatt det med hänsyn till penningvärdets fall inte är lämpligt att här anknyta till ett fast gränsvärde baserat på den nominella bruttoom- sättningssumman. I stället förordas att gränsvärdet sätts i relation till ett visst antal basbelopp enligt lagen om allmän försäkring. Bland de remissinstanser som förordar en sådan ordning kan nämnas hm'rä/len live/'.S'kdne nell Blekinge. länsi/_vrelsen i r'l-It'i/nn'ihns län. l'Ä-fR. LRF och [)L'FL-f.

Som stöd för förslaget att anknyta gränsvärdet till visst antal basbelopp lämnar LRI"e.n utförlig beskrivning av omsättningsutvecklingen inom olika brukningsenheter. LRF upplyser att med den inflationstakt som rått hittills kommer bruttointäkten per brukningsenhet att stiga avsevärt under de kommande åren. Med en tio-procentig årlig ökning av bruttointäkterna kan gårdar i storleksklassen 20—30 hektar redan år 1979 beräknas ha en bruttointäkt som överstiger det av utredningen föreslagna gränsvärdet på 200 000 kr. Antalet brukningsenheter med en areal överstigande 20 hektar uppgick enligt förbundet år 1976 till ca 44 000. motsvarande 34 procent av det totala antalet brukningsenheter. För att undvika att ägare av allt mindre jordbruk successivt skall bli tvungna att upprätta årsbokslut är det enligt förbundet nödvändigt att ha en flytande gräns. Förbundet föreslår att gränsvärdet sätts till 25 basbelopp. För år l978 skulle detta ge ett gränsvärde på 295 000 (25 x 1 1 800) kr. Om 25 basbelopp skulle väljas som gränsvärde för skyldigheten att upprätta årsbokslut är det enligt förbundet naturligt att tillåta ett enstaka överskridande av denna gräns utan att sådan skyldighet skulle inträda.

Om en viss bruttoomsättningssumma blir avgörande för skyldigheten att upprätta årsbokslut bör det enligt lan[brukas/j're/sen klargöras om bostadsför— måner och bilförmåner m. m. skall anses ingå i denna summa eller ej. Styrelsen föreslår vidare att om gränserna för bruttoomsättningssumman skulle överskridas under två på varandra följande räkenskapsår bör skyldig- heten att upprätta bokslut gälla för det räkenskapsår som börjar närmast

• Sida 149
•  Original

Prop. l978/79z44 149

därefter. fl-fR och I)L'F(.-"' anser att även den nya bokföringslagens belopps- gräns för skyldigheten att upprätta årsbokslut bör göras rörlig genom en anknytning till basbeloppet.

Bestämmelserna i det tretlie .vtreket om innebörden av jordbrukarnas redovisningsskyldighet vid tillämpning av allmän lag innebär enligt utred- ningen att denna redovisningsskyldighet inte skall medföra de "civilrättsliga verkningar" som följer av den nya bokft'iringslagen. Hin—rätten (iverSktine nell Blekinge har berört utredningens förslag i denna del. Hovrätten påpekar att utredningen inte närmare har uttalat vad sotn avses med uttrycket "civil- rättsliga verkningar". Vad utredningen här torde åsyfta är enligt hovrätten att det i vissa författningar finns särskilda bestämmelser med strängare krav i olika hänseenden för dem som är bokföringsskyldiga. Författningar som har sådana särskilda bestämmelser är köplagen. kommissionslagen. handelsre— gisterlagen. lagen om företagsinteckning. lagen om handelsbolag och enkla bolag samt konkurslagen och ackordslagen. Hovrätten nämner även att straffbestämmelsen om bokföringsbrott i ll kap. Så brottsbalken endast omfattar den som är bokföringsskyldig. För att ge tydligare uttryck åt innebörden av detta stycke förordar hovrätten att lagtexten får följande utformning: ”Skyldigheten att föra räkenskaper enligt denna lag skall vid tillämpning av annan lag icke innebära att näringsidkaren är att anse som bokföringsskyldig."

Zs'

Länsstyrelsen iGiite/wrgs (It'll Bohus län har tagit upp en fråga i anslutning till den allmänna bestämmelsen i första stycket hur redovisningsskyldigheten skall fullgöras. Länsstyrelsen erinrarom att utredningen synes ha förutsatt att bokföringsnämnden skall utfärda anvisningar om innebörden av denna bestämmelse. En sådan ordning medför enligt länsstyrelsen att det kan Uppkomma en konflikt mellan å ena sidan det fiskala intresset. som den föreslagna lagen ju avser att tillgodose. och å andra sidan vad som kan anses vara god redovisningssed inom en viss bransch. Länsstyrelsen ifrågasätter därför om det är lämpligt att tillägga bokföringsnämnden uppgiften att meddela råd och anvisningar för tillämpningen av _iordbruksbokföringsla- gen.

För att undvika missförstånd och för att ytterligare betona ändamålet med jordbruksbokföringslagen förordar RSI” att första stycket ges följande lydelse: "Redovisningsskyldigheten skall fullgöras på sätt som. med iakttagande av vad som krävs för att tillgodose taxeringen. överensstämmer med god redovisningssed." Att begreppet god redovisningssed skall tolkas med hänsyn tagen till vad som är allmänt brukligt inom jord- och skogsbruksnä- ringarna kräver enligt RSV inte något uttryckligt stadgande och framgår dessutom. påpekar verket. av punkt 1 trettonde stycket av anvisningarna till 41 & KL.

• Sida 150
•  Original

Prop. l978/79z44 150

3.5

Denna paragraf innehåller bl.a. en definition av begreppet affärshändelse som är hämtad från den nya bokföringslagen.

lx'aittinarrt'itten t' Stark/mhn riktar i likhet med liiitssn'relsen i (.)SICIZL'l-"flfclllu's liin uppmärksamhet påatt utredningen i sitt lagförslag har utelämnat det i 4 & bokföringslagen intagna uttrycket "alla förändringar i förmögenhetens storlek och sammansättning". Kammarrätten erinrar om att enligt vissa uttalanden i förarbetena till den nya bokföringslagen skulle det citerade uttryckssättet även innefatta byte av tjänster mellan två bokföringsskyldiga. Utredningen har. påpekar kammarrätten. inte redovisat någon förklaring till det avvikande uttryckssättet i lagförslaget. Vid remissbehandlingen har länsstyrelsen i llla/tnii/nts liin berört frågor av detta slag från mer principiella utgångspunkter. Länsstyrelsen konstaterar att vissa lagrum i den föreslagna jordbruksbokföringslagen är helt likalydande med bestämmelserna i den nya bokföringslagen. När det gäller vissa andra lagrum är överensstämmelsen stor men inte alltid fullständig. I några fall har utredningen inte närmare kommenterat sådana avvikelser mellan de båda lagarna. Länsstyrelsen anser att omotiverade avvikelser mellan lagarna bör undvikas eftersom det annars lätt kan uppstå missförstånd.

Enligt länsstvre/sen i |'iisternurr/ant/s län torde jordbrukarnas uppfattning om vad som är ”god sed och praxis" inom jordbruksnäringen när det gäller bokföring av produktuttag skilja sig avsevärt från fall till fall. Gällande praxis på området innebär enligt länsstyrelsen att det i de flesta fall inte sker någon speciell bokföring av sådana poster. Länsstyrelsen föreslår att det införs en uttrycklig bestämmelse i jordbruksbokföringslagen enligt vilken jordbru- karna åläggs att föra en speciell hushållsbok över gjorda uttag för varje månad och vidare en föreskrift om att de bokförda månadsuttagen skall införas i dagboken i slutet av varje månad.

lbetänkandct har tagits upp frågan om s. k. tyst kvittning i samband med uttag föravdragsgilla underhålls- och reparationskostnader. Utredningen har i det sammanhanget uttalat att en sådan tyst kvittning inte kan accepteras och att t. ex. uttag av virke som används för reparation på en fastighets bostadshus skall bokföras. lx'otmnurrc'itten i Jönköping påpekar att det i lagtexten använda uttrycket "uttag ur verksamheten” inte täcker sådana fall. Enligt kammarrätten innebär det angivna förfaringssättet inget uttag ur verksamheten utan närmast ett uttag för densamma.

slå

Paragrafen innehåller bestämmelser om verifikationer. LRF upplyser att flertalet transaktioner inom jordbruk och skogsbruk grundar sig på skriftliga avtal eller avräkningsbesked från olika föreningar. För alla sådana transaktionerär förslaget i denna paragrafväl avpassat. Kravet å att samtliga affärspartners skall namnges är emellertid enligt LRF alltför

• Sida 151
•  Original

Prop. 1978/79z44 15l

vittgående. Förbundet upplyser att det i viss omfattning förekommer att jordbrukare upplåter jordgubbsland och äppelodlingar m. m. till själv- plockare. Det förekommer då att uppåt hundratalet personer under en kort tidsperiod kan besöka gårdar för att plocka bär och frukter. Betalningen brukar erläggas med ett visst belopp per plockad liter. Det kan enligt förbundet inte vara rimligt attjordbrukaren i dessa fall skall vara tvungen att avkräva kunderna namn och adress. För denna typ av fi'irsäfjning bör i stället de i den nya bokföringslagen gällande reglerna om gemensamma verifika- tioner kunna tillämpas. Bestämmelser om gemensamma verifikationer har efterlysts även från andra håll. Länsstyrelsen i illa/IHÖIHIS liin påpekar att det inte är ovanligt med massförsäljningar direkt till konsumenter av potatis. jordgubbar m. m.

6.5

Paragrafen innehåller bestämmelser om grundbokföring. LRI—"påpekar att andra stycket har en motsvarighet i 8 & andra stycket i den nya bokföringslagen. l sistnämnda lag har uttrycket "kontanta in- och utbetalningar skall bokföras senast påföljande arbetsdag" givits beteckningen "kassabokföring". Denna beteckning har. utan någon motivering. inte medtagits i utredningens lagförslag Det är enligt LRF lämpligt att uttrycket "kassabokföring" tas med även i jordbruksbokföringslagen. Förbundet upplyser att i den mån det förekommer kontanta in- och utbetalningar inom jordbruksnäringen brukar dessa bokföras i en kassabok på samma sätt som vanligtvis sker i rörelse.

Bestämmelsen i samma stycke om tidpunkten för bokföring av fordringar och skulder framstår enligt RSI-' som oklar till sin funktion eftersom utredningen föreslår att den s. k. pärmmetoden skall få användas generellt inomjordbruket. RSV tilläggeratt enjordbru kare oftast — i de fall bokföringen grundas på ett avräkningsbesked — inte har något egentligt inflytande över handlingens utställande och att en bestämmelse av detta slag. som ju riktar sig till den redovisningsskyldige. därför inte torde få nämnvärd effekt.

Utredningens förslag i det tredie stycket att den s. k. pärmntetoden skall få användas generellt inom jordbruks- och skogsnäringarna har fått ett övervägande positivt mottagande. ..fllervärdeskat/etnretlningen betonar att jordbrukarnas bokföring på ett markant sätt skiljer sig från flertalet andra näringsidkares med en jämförlig omsättning. Jordbrukarna har nämligen en betydligt mindre. fakturavolym än andra näringsidkare och samtidigt före- kommer det hos dem normalt ingen utfakturering i egentlig mening. Såväl leveranser som inköp regleras i betydande omfattning genom avräkningsbe- sked som upprättas månadSvis av de producentkooperativa föreningarna. Mervärdeskatteutredningens uppfattning är att den renodlade pärmntetoden skulle kunna användas i flertalet fall inom jordbruket redan om man tillämpade den nya bokföringslagens mer restriktiva bestämmelser. Mervär-

• Sida 152
•  Original

Prop. 1978/79:44

'Jl IJ

deskatteutredningen säger sig mot denna bakgrund inte ha funnit skäl att rikta några invändningar mot lagförslaget i denna del. Även LRF har berört frågan om pärmmetodens användning inom jordbruket. Enligt förbundet torde antalet verifikationer inom flertalet jordbruk vara tämligen konstant och. jämfört med rörelser med motsvarande omsättning. oftast lägre. Förbundet ttpplyser att det genomsnittliga antalet verifikationer per räken- skapsår förjordbruk med animalieproduktion varierar mellan 150 och 300 och för övriga jordbruk mellan 150 och 250. Det kan därför enligt LRF med fog hävdas att merparten av alla jordbruk uppfyller de krav som bokförings- nämnden hittills har ställt på de rörelser där pärmmetoden har fått tillämpas. Eftersom det inte är beloppcts storlek utan antalet verifikationer och möjligheten att kontrollera dessa som bör vara avgörande för om en ren pärmmetod skall få användas inomjordbruket bör det enligt LRF inte kunna riktas några invändningar mot utredningens förslag i denna del.

Ett par remissinstanser är emellertid kritiska till förslaget om att pärmme— toden skall få användas generellt. Brik'liiringsn(int/iden påpekar att utred- ningens förslag i denna del innebär att man även i mycket Stora jordbruk skulle få rätt att tillämpa den renodlade pärmmetoden i sin grundbokföring —- något som bokföringspliktiga näringsidkare får lov att göra i en mycket begränsad skala. Boklöringsnämnden påpekar också att förslaget medför att helt olika redovisningSprinciper skulle komma att gälla för enskilda personer som driver jordbruk jämfört med sådana jordbruk som i stället drivs i en bokföringspliktig associationsform. Liknande synpunkter framförs av läns- SlW'("/.S('ll i Öste/jgöt/antls län och .S'rensktt rev/smsar;t/itndet som betonar att reglerna på detta område bör vara likformiga för alla grupper av näringsid- kare.

8 ä'

Paragrafen innehåller bestämmelser om räkenskapsåret. Bestämmelserna har kommenterats av ett par remissinstanser.

LRF framhåller att skälet till att brutna räkenskapsår kom att tillåtas i den n_va bokföringslagen var att bokföringsbyråerna annars skulle ha fått en alltför ojämn arbetsbelastning. För den praktiska tillämpningen har emellertid RSV förklarat att det i princip inte skall vara möjligt att lägga om räkenskapsåret enbart av den anledningen att bokft'iringsbyråers arbetsbelastning är ojämn. De bokföringsbyråer som arbetar med jordbrttksbokföring är enligt LRF väsentligt färre än de som arbetar med rörelsebokföring. Detta innebär enligt LRF att byråernas arbetsbelastning i jordbruksfallct i avsevärt större utsträckning än i rörelsefallet påverkar behovet av brutna räkenskapsår. Förbundet efterlyser ett principuttalande enligt vilket just detta motiv för ändring av räkenskapsår skall väga tungt.

• Sida 153
•  Original

Prop. 1978/79:44 153

9.5

Denna paragraf innehåller vissa allmänna bestämmelser om årsbokslttt. Förslaget i (im/ru strv/vel att årsboksltttet skall tagas in i en bttnden bok (årsbok) har kritiserats av I.RI". Jordbruksbokföringslagen skall enbart tjäna syftet att ge underlag för taxeringen varför det enligt förbundet borde vara möjligt att här vara mindre rigorös än vad man är i den nya bokföringslagen. Åtskilliga årsbokslut ijordbrttk omfattar endast en sida och denna sida består ofta av ett datablad. Det förefaller inte rimligt. anser förbttndet. att denna enda sida skall behöva införas i en bunden bok. I stället borde det räcka med att föreskriva att databladet skall klistras in i bttnden bok eller på annat vis förvaras på betryggande. sätt. Förbundet föreslår en ändring i lagtexten och att där endast anges att årsbokslutet skall förvaras på betryggande sätt.

Lagrttmmet har kritiserats även från annat håll. Enligt lagförslaget skall årsbokslutet skrivas under av den redovisningsskyldige med angivande av dagen för unt'ferskriften. "raseri/ms;iii;iirit/.sm'd/Zirwit/tams riks/örhmn/ anser att om två personer gemensamt driver ett jordbruk som ett enkelt bolag är det lämpligt att båda skriver under årsbokslutet. En sådan ordning föreslås också för det fallet att flera dödsbodelägare gemensamt driver ett dödsbos jt_)rdbruksfastighet. Förbundet föreslår att lagtexten kompletteras med en föreskrift av i princip samma innehåll som ll åandra stycket sista meningen i den nya bokföringslagen.

lf) ;"

Paragrafen innehåller vissa begreppsdeftnitioner. l.("inssrrrc/sm i ;flu/mii/ms län efterlyser regler som anger httr anskaffnings- värdet för hemmaproducerat lager skall bestämmas.

ll—l3 så

Dessa paragrafer innehåller värderingsregler för olika poster i balansräk- ningen.

Lc'inssnw/sm I (lslurg/i/lands län anser det vara tveksamt om den värde- ringsmetod som innebär att anläggningstillgångar och omsättningstillgångar fårtas tipp till högst anskaffningsvärdet verkligen behövs i en lag som enbart skall tillvarata de skattemässiga intressena. Enligt länsstyrelsen tillgodoses dessa intressen bäst genom att man sätter en lägsta gräns för värderingen av tillgångar. Även /äll.$".$l_l'l'("/S('H i .-fla/mr'ihus län har kritiserat dessa bestäm- melser från principiella utgångspunkter. Länsstyrelsen ifrågasätter nämligen om det finns anledningatt över huvud taget skriva in värderingsregler i en lag som skall reglera skyldigheten att föra räkenskaper som underlag för taxeringen. Länsstyrelsen erinrar i sammanhanget om att lägstreglerna redan finns i kommunalskattelagcn och att högstregler är motiverade endast om lagen skall ta hänsyn till borgenärsintressena.

• Sida 154
•  Original

Prop. l978/79z44 154

l—fä

Paragrafen innehåller bestämmelser om resultaträkningen och ett schema för httr denna skall uppställas.

Som villkor föratt få använda en annan uppställningsförm för resultaträk- ningen än den som anges i schemat anser /iinssnwlscn i Ösmgö/lamfs län att det i analogi med vad som gällerenligt den nya bokföringslagen bör uppställas ett krav på att mindre än tio anställda skall ha varit sysselsatta i verksam- heten.

F.n fråga av annat slag har tagits tipp av liinssm-e/sen i illa/iniihus län. Länsstyrelsen anser att om taxeringslagens bestämmelser om skyldighet att lämna kontrolluppgifter kommer att behållas är det lämpligt att dela upp verksamhetens intäkter i ytterligare varugrupper. Därigenom skulle nämligen avstäntningen av kontrolluppgifterna underlättas.

15.5

Paragrafen innehåller bestämmelser om balansräkningen och ett schema för hur denna skall uppställt-ts.

Enligt LRF talar praktiska skäl för att balansräkningens schema inte bör delas upp i alltför många underrubriker. Det gör att befintliga rubriker måste täcka tämligen stora begrepp och att rubrikerna måste vara mycket klara och entydiga. Förbttndet påpekar att utredningen under rubriken ”Anläggnings- tillgångar" i det föreslagna balansschcmat har blandat fast egendom med lös egendom. Punkten 4 ("Övriga inventarier”) under denna rubrik bör enligt fi'irbundet flyttas och i stället ges benämningen ”Lösa inventarier".

[_("flm/_jy-c-lwn i (ism-ginlam/s liin påpekar att den pågående utvecklingen från mindre till större brukningsenheter medför ett ökat behov av krediter och ttpplåning. Det kan därför enligt länsstyrelsen vara lämpligt att även föra över den n_va bokföringslagens bestämmelser om ställda panter och ansvarsförbindelser till jordbruksbokföringslagen.

Övr/"gl

Mot bakgrund av att skyldigheten att föra räkenskaper enligt utredningens förslag har en annan innebörd än bokföringsskyldigheten enligt den nya bokföringslagen bör enligt hovrätten över Skåne och Blekinge uttrycket "bokföring" inte förekomma i benämningen på lagen. Ordet "jordbruksbok- föring" anser hovrätten också vara missvisande eftersom aktiebolag. eko- nomiska föreningar (sambruksföreningar) och handelsbolag. som driver jordbruk eller skogsbruk. är bokföringsskyldiga enligt den nya bokföringsla- gen. Hovrätten förordar att lagen får en rubrik som anger att bestämmelserna i den gäller för enskilda jordbrukare och avser skyldighet att föra räkenska- per.

Med hänsyn till den hänvisning till balansräkning som förekommer i 30 & 1

• Sida 155
•  Original

Prop. l978/79z44 l55

mom. taxeringslagen anser lta/nim'n'räiilt'n i .lr'in/t't'i/ting att detta lagrum bör omformas. Kammarrätten föreslår att lagrummet skall inledas enligt följande: "llar deklarationsskyldig för beskattningsåret varit skyldig att upprätta årsbokslut - - -

Lun/hnikssit'rvlst'n föreslår att övergången till de nya bestämmelserna skall få ske successivt och att jordbrukarna ges tid att före övergången inhämta de kunskaper som erfordras för att kunna upprätta ett årsbokslut.

• Sida 156
•  Original

Prop. 1978/79:44

Innehåll Propositionen ............................................... Propositionens huvudsakliga innehåll .......................... Lagförslag .................................................. 1 Förslag till jordbruksbokföringslag ......................... 2 Förslag till lag om ändring i bokföringslagen (1976:125) ....... 3 Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1956:623) ........ 4 Förslag till lag om ändring i förordningen (1955:257) om inven- tering av varulager för inkomsuaxeringen .................. 5 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928z370) _ 6 Förslag till lag om ändring i lagen (19511763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst ............... 7 Förslag till lag om ändring i lagen (19731323)0m ikraftträdande av lagen (1973:322) om ändring i kommunalskattelagcn (1928:37(1). m. m ................................................... 8 Förslag till lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärde-

skatt ...................................................

Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde 1978—11—02 ........ l 7

;.

'Jl

6

Inledning ............................................... Bokföringen inom jordbruket ............................. 2.1 Inledning ......................................... 2.2 Behovet av en särskild jordbruksbokföringslag ......... 2.3 Förslaget till en ny jordbruksbokföringslag ............ Det sociala försäkringsskyddet för lantbrukare ............... 3.1 Inledning ......................................... 3.2 Utformningen av det sociala försäkringsskyddet för lant-

brukare ........................................... 3.3 Nuvarande beskattningsregler m. m. ................. 3.4 Föredragandens överväganden .......................

Vissa beskattningsfrågor vid arrendeförhållanden ............ 4.1 Inledning ......................................... 4.2 Civilrättsliga regler ................................. 4.3 Skatterättsliga regler ................................ 4.4 Föredragandens överväganden ....................... Rennäringsbeskattningen ................................. 5.1 Inledning ......................................... 5.2 lngångsvärde för stamdjur i samband med övergång till

bokföringsmässig redovisning ....................... 5.3 Mervärdeskatten ................................... Hemställan ............................................. Beslut ..................................................

156

w......-

._.—- NJ_-'N

EU 5.)

ts.) £.-

AAwwr—awroruw www—oextxlm

• Sida 157
•  Original

Prop. l978/79z44

Bilagal Betänkande avgivet av utredningen om bokföringen inotn jordbruket (Ds B 1977:8) .............................. Bilaga 2 Sammanställning av remissyttrandena över förslaget till en ny jordbruksbokföringslag .............................

(»I

142

• Sida 158
•  Original