Propositionens huvudsakliga innehåll

Som en del i ett program för 1990-talets livsmedelsproduktion anges i propositionen riktlinjer för forskning och utvecklingsverksamhet inom livsmedelsområdet. I propositionen förordas att forskningen på livsme- delsområdet skall omfatta en helhetssyn på livsmedelskedjan och utgå från konsumentens krav på våra livsmedel. Därvid måste forskning rörande livsmedlens kvalitet ägnas ökad uppmärksamhet liksom frågor som rör sambanden mellan kost. hälsa och sjukdom. Jordbruks- och produktions- forskningen föreslås kompletterad med insatser rörande näringsforskning och forskning om människans beteende och attityder till mat, konsum- tionsekonomi. livsmedelsteknik. distribution m.m.

I propositionen föreslås skogs- och jordbrukets forskningsråd få en sammanhållande funktion inom livsmedelsforskningen. Rådet ges ansvaret för grundläggande forskning av betydelse för livsmedelsområdet. Huvud- ansvaret för stöd till den grundläggande medicinska näringsforskningen skall ligga kvar på medicinska forskningsrådet. Styrelsen för teknisk ut- veckling skall även i fortsättningen ha ansvar för teknisk forsknings- och utvecklingsverksamhet med anknytning till livsmedels- och apparatindu- strm.

l Riksdagen 1984i'85. 1 rum!. Nr IZI

• Sida 2
•  Original

Prop. 1984/85: 121 2 Utdrag JORDBRU KSDEPARTEMENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1985 -02—07

Närvarande: statsrådet I. Carlsson. ordförande. och statsråden Lundkvist. Sigurdsen. Gustafsson, Leijon. Hjelm-Wallén. Peterson. Andersson. Bo- ström. Göransson. Gradin. R. Carlsson, Holmberg, Hellström. Wickbom

Föredragande: statsrådet Lundkvist

Proposition om livsmedelsforskning

1. Inledning

Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallade dåvarande chefen för jordbruksdepartemcntct den 9 september 1982 en särskild utredare' med uppgift att göra en översyn av livsmedelsforskningen. Översynen skulle omfatta forskningsplanering. forskningsbehov, forskarutbildning, resurs- fördelning och informationsverksamhet av betydelse för de "delar av livs- medelskedjan som följer efter råvaruproduktionen. I tilläggsdirektiv fick utredaren i uppgift att överväga vilka behov av forskning som föreligger vid Sveriges lantbruksuniversitet-och andra institutioner samt vilka an- passningar som är önskvärda för att försörjningstryggheten inom livsme- delsområdet därigenom skall kunna förbättras.

Utredaren, som har antagit namnet Utredningen angående översyn av livsmedelsforskning m.m. (LIF). avlämnade i november 1983 delbetän- kandet (SOU 1983: 69) Livsmedelsforskning I. Utredningens sammanfatt- ning av betänkandet bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga I. Beträffande nuvarande förhållanden m.m. samt utredningens närmare överväganden hänvisas till detta betänkande. '

Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan- serna och en sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokol- let i detta ärende som bilaga 2.

' Professor Lennart Hjelm.

• Sida 3
•  Original

Prop. 1984/85: 121 3

2. Föredragandens överväganden

2.1 Allmänt

I mitten av förra seklet var svälten inte ovanlig i Sverige. Nödår med brist på livsmedel utgjorde ett ständigt hot mot människors livsuppehälle. I början av 1900-talet var bristsjukdomar allmänt förekommande. Industri- aliseringen som påbörjades under förra århundradet medförde ekonomiska och sociala förändringar i samhället som berörde även jordbruket och livsmedelsproduktionen. Genom industrins ökade efterfrågan på arbets- kraft. vilken hämtades från bl. a.jordbruket. inleddes en omfattande ratio- nalisering av råvaruproduktionen. Kravet på effektivitet har lett till en ökad efterfrågan på tekniska lösningar och försök att rationalisera drifts- formcrna. Härigenom har den totala jordbruksproduktionen kunnat ökas trots att åkerarealen och antalet sysselsatta har minskat. Tänkandet i kvantitativa termer har sålunda dominerat utvecklingen och vi har i dag en betydande överskottsproduktion. På drygt hundra år har vi i vårt land gått från svält och undernäring till överflöd.

Industrialiseringen omfattade även livsmedelsindustrin. Stora framsteg när det gäller hållbarhetsbehandling genom t. ex. kyl-' och frys- samt för- packningstekniken har möjliggjort långa transporter av råvaror och färdiga produkter. Tillverkningen av halv- och färdigfabrikat av livsmedel har utvecklats. Detta har gett oss möjligheter att bevara produkterna i deras - ursprungliga skick från tillverkning till konsumtion. Därigenom har större distributionsområden skapats och avstånden från producent till konsument har ökats. Denna centralisering av såväl produktion som distribution har också fört med sig en långt driven standardisering. 1 dag finns därför en jämn och säker leverans av skilda slags livsmedel året'runt till alla delar av landet.

Den utveckling jag nu har beskrivit samt den allmänna standardutveck- lingen i samhället har medfört att livsmedelsutgifternas andel av vår pri- vata konsumtion har minskat. Livsmedlen svarar dock fortfarande för en betydande del av den privata konsumtionen eller ca 20 %.

De senaste årens samhällsdebatt har aktualiserat en rad frågor om både konsumtionen och produktionen inom livsmedelsområdet. De stora för- ändringarna i samhällsstrukturen har medfört ändrade livsbetingelser. Nya livsstilar har bl.a. lett till förändrade kostvanor. vilka anses ha medfört nya hälsorisker. Kosthållets stora betydelse för människors utveckling i en rad olika avseenden såsom motståndskraft mot sjukdomar och gifter. psykisk hälsa och livslängd har alltmer uppmärksammats. Många av de iakttagna sambanden mellan kostintag. ofta baserat på ett alltför rikligt och ensidigt näringsintag. och viss sjuklighet m.m. har under senare år kunnat hänföras till kostens sammansättning. t.ex. halten av fett och kostfiber. Man kan således nu med viss säkerhet säga att kostvalet spelar en betydan- de roll för hälsa och välbefinnande.

• Sida 4
•  Original

Prop. 1984/85: 121 4

Det ökade medvetandet om sambandet mellan kostens sammansättning och människors hälsa har helt naturligt lett till att krav på livsmedlens kvalitet börjat framföras med större kraft. Livsmedlen skall vara närings- riktiga. giftfria och även goda. hållbara. bekväma. prisvärda och billiga. Konsumenterna och samhället kommer emellertid med all sannolikhet att skärpa kraven på livsmedlens olika egenskaper. Motståndet mot höga livsmedelspriser kommer att vara stort. Den allmänna debatten om dessa frågor har emellertid blottat stora kunskapsluckor rörande våra livsmedel. Det kvantitativa tänkandet och kraven på effektivitet har gjort att kvali- tets- och hälsofrågor med anknytning till livsmedelsproduktionen kommit i andra hand. Våra kunskaper på dessa områden har därför inte utvecklats i den takt som hade varit önskvärd. Ökade insatser på livsmedelsforskning- en är mot denna bakgrund angelägna. . _

Riksdagen antog våren 1984 mål för livsmedelspolitiken (prop. l983/84:76. JoU 20. rskr 141). Dessa mål överensstämmer med vad jag i direktiven till 1983 års livsmedelskommitté angett som utgångspunkter för kommitténs arbete. Bl.a. den utveckling inom livsmedelssektorn som jag nyss berört var ett av skälen till att livsmedelskommittén tillsattes och att den fick till uppgift att behandla hela livsmedelskedjan. Kommittén lade i november 1984 fram sina förslag i betänkandet (SOU 1984: 86) Jordbruks- och livsmedelspolitik. Detta betänkande bereds nu med sikte på att en särskild proposition om livsmedelspolitiken skall läggas fram senare i vår. . Ett viktigt medel för att uppnå målen för livsmedelspolitiken är forskning på livsmedelsområdet och att denna forskning i ökad utsträckning omfattar hela livsmedelskedjan. Förslagen i det följande anknyter till vad jag i samband med prop. 1983/84: 107 om forskning framhöll om jordbrukspro- duktionens omfattning och inriktning med hänsyn till bl.a. människors hälsa. LIF:s förslag och remissyttrandena däröver utgör enligt min mening en lämplig grund för ställningstaganden i detta ärende.

2.2. Livsmedelsforskningens allmänna inriktning

Forskning. teknisk utveckling och utbildning är några av de medel som används för att nå de av samhället uppställda målen för livsmedelsproduk- tionen. En stor del av forskningen har hittills gällt råvaruproduktionen. Den forskningen har av naturliga skäl därför förlagts till Sveriges lant- bruksuniversitet (SLU). Näringsmässiga och samhällsvetenskapliga aspekter på råvaruproduktionsledet har beaktats endast i ringa omfattning. Förädlingsledets krav på råvarornas kvalitet från processynpunkt har inte heller föranlett mer genomgripande forlskningsinsatser. .

Den av livsmedelsindustrin stödda forskningen har helt naturligt inte i första hand rört råvaruproduktionen utan mer koncentrerats till förädling av råvarorna. Kost- och närings- samt samhällssynpunkter har inte heller

• Sida 5
•  Original

Prop. 1984/85: 121 5

beaktats i önskvärd omfattning. Mycket begränsade insatser har gjorts för forskningen rörande distribution och handel, konsumtion och tillagning. dvs. de två senare leden i livsmedelskedjan.

Utredningen har uppskattat statens insatser för forskning rörande pri- märproduktionsledet till ca 250 milj. kr. och den av näringslivet finansiera- de på samma område till ca 150 milj. kr. De statliga insatserna i förädlings- ledet kan beräknas till ca 50 milj. kr. Industrins insatser uppskattas till ca 175 milj. kr. eller ca 1.5% av förädlingsvärdet. vilket är litet ijämförelse med vad som förekommer i andra branscher. Sammanlagt anslog sålunda staten och näringslivet ca 625 milj. kr. till denna forskning budgetåret 1982/83.

Utredningen framhåller att de' insatser som görs för forskning avseende de efter råvaruproduktionen följande leden i livsmedelskedjan. dvs. föräd- ling. distribution. handel. konsumtion m.m. inte står i rimlig proportion till dessa leds betydelse i samhällsekonomin. Till detta skall läggas att den nuvarande forskningen inom livsmedelsområdct är dåligt samordnad. Den är organisatoriskt splittrad på tre departement. flera forskningsråd och ett flertal forskande enheter med en spridd lokalisering.

Utredningen föreslår att livsmedelsforskningcn fördjupas och anpassas ' till de möjligheter som'grundläggande forskning kan erbjuda. Utredningen pekar förutom på grundläggande forskning inom grundläggande discipliner som biokemi, fysiologi och immunologi särskilt på de vida områdena bioteknik och datateknik. Utredningen föreslår att statsmakternas ansvari första hand skall omfatta grundläggande och kompetensuppbyggande forskning. teknikutveckling samt forskning som underlag för utbildning. Den biotekniska kompetensen inom livsmedelsområdet föreslås byggas upp bl.a. genom att professurer i bioteknik. tillämpad mikrobiologi och biokemisk apparatteknik inrättas. Vidare föreslås en utbyggnad av nä- ringsforskningen. Förstärkningar föreslås vid universitetet i Lund och vid SLU. Härutöver föreslås en omfördelning av resurser inom SLU. Utred- ningen föreslår även att forskningsrådsanslagen tillförs ytterligare medel.-

Den utveckling somjag nyss har redovisat har lett till ett ökat medvetan- de om och intresse för livsmedlens kvalitet. Kvaliteten. livsmedlens egen- skaper i olika avseenden. och inte kvantiteten tenderar då att bli styrande för produktionen. Detta är en ny'situation som kan komma att påverka ' konsumtionsutvecklingen under de närmaste åren. Marknaden. konsu- menten. kan i högre grad än hittills komma att bli styrande. Frågor som då aktualiseras är livsmedlens näringsvärde. säkerhet. smak. m.m.

Problemen kring dessa frågor måste emellertid ytterligare konkretiseras och analyseras. Alla berörda sektorer måste bidra till att de höga kraven på våra livsmedel och på vår kost skall kunna uppfyllas. Kostens egenskaper är en funktion av råvarorna och deras egenskaper. förädling till livsmedel. beredning och kombination till färdig mat. Forskningen på livsmedelsom- rådet bör med hänsyn till vad jag nu har sagt omfatta en helhetssyn på livsmedelskedjan och utgå från konsumentens krav på våra livsmedel.

• Sida 6
•  Original

Prop. 1984/85: 121 (,

I likhet med utredningen vill jag betona vikten av att de statliga insatser- na i första hand görs för sådan forskning som leder till en nödvändig kunskapsuppbyggnad inom livsmedelskedjans olika led. För att möta den kommande utvecklingen. som jag tidigare antytt. måste forskning om livsmedlens kvalitet ägnas ökad uppmärksamhet. Livsmedelsforskningen skall också söka svar på många frågor inom närings- och kostlärans områ- den. Den skall ge underlag för produktutveckling inom hela livsmedelsked- jan. Insatser för att förbättra kostvanorna har hittills skett främst genom informations- och upplysningsverksamhet. En intensifierad forskning kan förbättra denna verksamhet och bidra till att öka förståelsen för samban- den mellan kost och hälsa. Forskningen skall också ge svar på frågor kring människors beteende och attityder till mat. frågor om konsumtionsekono- mi. livsmedelsteknik, distribution. distributionsteknik. m.m. Det är enligt min mening viktigt att söka klargöra hur hanteringen i de olika leden i livsmedelskedjan påverkar egenskaperna hos det konsumtionsfärdiga livs- medlet. .

Utredningens förslag avser den långsiktiga inriktningen av svensk livs- medelforskning. Jag är medveten om angelägenheten av de ökade insatser som utredningen har föreslagit. I ett resursknappt läge måste emellertid en prioritering ske mellan olika forskningsområden. Det organisationsförslag som jag kommer att redovisa syftar till att ge skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) en sammanhållande funktion inom livsmedelsforsk- ningen. Härigenom bör enligt min mening möjligheterna att göra dessa prioriteringar förbättras. För egen del vill jag särskilt framhålla närings- forskningens betydelse. Denna har hittills uppmärksammats i första hand inom den medicinska forskningen och utbildningen. Forskning inom stora delar av näringsläran har dock varit av liten omfattning. Det är därför angeläget att forskningen kompletteras med sådana insatser rörande nä- ringsforskning, att livsmedlet får en så lämplig sammansättning och bered- ning som möjligt. Detta är en viktig komplettering av den mer kliniskt och medicinskt inriktade näringsforskningen.

2.3. Livsmedelsforskningens organisation

Av vad jag nyss har anfört framgår att jag anser att forskningen på livsmedelsområdet bör omfatta hela livsmedelskedjan. Det är angeläget att den organiseras och utförs med hänsyn tagen till detta. Den nuvarande organisationen är splittrad. Den behöver förändras så att en samordning befrämjas. '

Styrelsen för teknisk utveckling (STU) har för livsmedelsforskningcn spelat en väsentlig roll vilken egentligen ligger utanför styrelsens uppgift att främst främja teknisk forskning och utveckling. i detta fall inom livsme- delsindustrin. Inom primärproduktionsforskningen är SLU en väl sam- manhållen enhet med betydande resurser. SJFR har ansvar för långsiktig

• Sida 7
•  Original

Prop. 1984/85: 121 7

kunskapsuppbyggnad inom primärproduktionsområdet. SJ FR stöder i dag råvarurelaterad livsmedelsforskning. Något forskningsråd eller annat or- - gan med primärt ansvar och finansiella resurser för forskning inom hela livsmedelsområdet finns inte.

Utredningen har diskuterat tre modeller för hur frågan om forsknings- rådsansvar skall lösas. Utredningen förordar därvid att SJFR övertar an- svaret för den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden inom livsmedelsområ- det. STU skall enligt förslaget ha kvar ansvaret för den kollektiva forsk- ningen på livsmedelsområdet och teknikutvecklingen inom sektorn.

Flertalet remissinstanser delar i huvudsak utredningens åsikt att det är angeläget med ett övergripande forskningsansvar-inom hela livsmedels- kedjan och till den hörande delar av näringsforskningen. Vissa remissin- stanser. t. ex. det medicinska forskningsrådet (M FR) och vissa medicinska fakulteter, framför emellertid farhågor för att den medicinskt. kliniskt inriktade näringsforskningen härigenom skulle komma att beskäras och att därför ett särskilt forskningsrådsansvar rörande medicinsk näringsforsk- ning bör läggas på MFR.

För egen del vill jag anföra följande. Forskning som rör livsmedelsked- jan efter primärproduktionen har liten omfattning i dag jämfört med jord- bruksforskningen och även jämfört med forskning med anknytning till andra sektoreri samhället. Behovet av samordning är stort. SJFR har. som jag tidigare nämnt. forskningsrådsansvar för långsiktig kunskapsuppbygg- nad inom primärproduktionsforskningen. Rådet finansierar också i viss omfattning sådan livsmedelsforskning som berör de senare leden i livsme- delskedjan. Det gäller bl. a. kvalitetsstyrande mekanismer inom växtodling och husdjursskötsel. Även forskning rörande lagring och distribution av trädgårdsprodukter liksom livsmedelssäkerhet finansieras i viss utsträck- ning. Rådet har således redan i dag visst ansvar för sådan forskning. vari man studerar förhållandet mellan råvaruproduktionen och livsmedelspro- dukternas kvalitet. Inom SJFR finns en kompetens som kan vidareutveck- las så att tillfredsställande uppmärksamhet kan ägnas alla led i livsmedels- kedjan. Jag anser därför i likhet med utredningen att SJFst ansvar bör vidgas till att omfatta även forskning avseende leden efter råvaruproduk- tionen. Rådet bör sålunda ges uppgiften att främja grundläggande forsk- ning av betydelse för livsmedelsområdet samt utveckling av den veten- skapliga kunskapsuppbyggnaden. Mitt organisationsförslag syftar till att ge SJFR möjlighet att göra samordnande bedömningar av forskningsbehovet inom livsmedelskedjan och självständigt eller i samverkan med andra organ initiera och stödja angelägen forskning på detta område. SJFR får härigenom ett övergripande ansvar som ger primärproduktionsforskningen bättre kontakt med de krav som ställs från livsmedelskedjans senare led och från forskningen i dessa led. Råvarukännedomen inom primärproduk- tionsforskningcn kan å sin sida tillföra forskningen inom senare led av kedjan väsentlig information. Enligt min mening tillgodoses genom mitt

• Sida 8
•  Original

Prop. 1984/85: 121 8

förslag behovet av en helhetssyn inom livsmedelsforskningen. Jag vill i detta sammanhang nämna att SJFR har fått i uppdrag att. enligt de rikt- linjer som anges i prop. 1983/84: 107 om forskning. ta fram ett sammanhål- let program för forskning och utvecklingsverksamhet rörande alternativa produktionsformer'inom jordbruket och trädgårdsnäringen. Jag ämnar i "annat sammanhang återkomma till regeringen med förslag att uppdra åt SJFR att med utgångspunkt i bl.a. utredningens betänkande upprätta ett program rörande livsmedelsforskning.

Det finns emellertid vissa gränsdragningsfrågor inom området närings- forskning som måste beaktas. Inom den grundläggande medicinska nä- ringsforskningen har MFR kompetens och en utbyggd'organisation för prioritering av projektens kvalitet och betydelse. Mot denna bakgrund finner jag det inte motiverat att bygga upp motsvarande kompetens inom SJFR. Huvudansvaret för denna forskning bör således ligga kvar hos MFR. som f. n. anslår ca 3.5 milj. kr. årligen till detta område. Jag utgår från att MFR även i fortsättningen stöder sådan forskning i minst samma omfattning. Med hänsyn till SJFR:s övergripande ansvar för forskning rörande livsmedelskedjan i övrigt bör rådsansvaret för den till produk- tions-. förädlings- och distributionsleden anknutna näringsforskningen läg- gas på SJFR. Jag är medveten om att gränsdragningsproblem ändå kan - uppkomma. I vissa situationer kan sålunda svårigheter uppstå att avgöra vem som har huvudansvaret för ett näringsforskningsprojekt. Jag förutsät- ter emellertid att ett fast samarbete etableras mellan SJFR. berörda råd och andra organ i dessa frågor. Jag har i denna fråga samrått med statsrå- det Ingvar Carlsson.

STU har till uppgift att främja den svenska industrins internationella konkurrenskraft. bl.a. genom att höja den teknisk-vetenskapliga kun- skapsnivån. Livsmedelsteknologin faller i huvudsak inom STU:s ansvars- område. Genom sitt stöd till livsmedelsteknisk forskning har STU kommit att spela en roll även för forskning som går utöver "styrelsens normalt ålagda uppgifter. Eftersom inget forskningsråd har haft huvudansvar för bl. a. kunskapsuppbyggande livsmedelsforskning och näringslära har STU i praktiken spelat motsvarande roll. Regeringen har godkänt ett av STU fattat beslut om stöd till ramprogram avseende bl.a. forskning rörande cerealier under budgetåren 1984/85—1987/88. Visst ansvar för stöd till näringsforskning har i avvaktan på regeringens proposition om livsmedels- forskning övertagits av forskningsrådsnämnden.

Jag har tidigare förordat att en helhetssyn bör tillämpas inom livsmedels- forskningen. Mot denna bakgrund skulle det ligga nära till hands att lägga ansvaret även för den livsmedelstekniska forskningen på SJFR. Hänsyn måste dock tas till att STU har en övergripande kompetens inom teknik- området och till att STU har ansvaret för Svenska livsmedelsinstitutet (SIK) m. ti. kollektivforskningsinstitut inom det tekniska området. 'Ansva- ret för livsmedelsteknisk forskning hör av rationella skäl inte skiljas från

• Sida 9
•  Original

Prop. 1984/85: 121 9

ansvaret för övrig teknisk forskning. Jag biträder därför utredningens förslag att STU även i fortsättningen skall ha ansvaret inom de områden där STU har bäst erfarenhet och kompetens. Detta innebär att STU bör ha ansvar för teknisk forskning och utveckling med anknytning till livsme- dels- och apparatindustri. STU skall även i fortsättningen vara statlig avtalspart för det kollektiva programmet som genomförs av SIK. Jag utgår . därvid ifrån att stödets omfattning och inriktning skall överensstämma med vad som gäller f.n. Den föreslagna modellen utesluter inte att SJFR och STU var för sig eller gemensamt finansierar projekt inom varandras an- svarsområden. Jag förutsätter att SJFR och STU i förekommande'fall efter" samråd kan planera resursanvändningen. Till den övriga av STU stödda livsmedelsforskningen återkommerjag strax. Jag har i denna fråga samrått med chefen för industridepartementet.

Inom SJFR bör frågor rörande livsmedelsforskning behandlas i bere— dande organ på samma sätt som sker inom jord- och skogsbrukssektorn. Vad jag nu har föreslagit om SJFR motiverar en ny sammansättning av rådet. Jag avser att återkomma till regeringen med förslag till ändring av rådets instruktion och sammansättning. Någon namnändring såsom utred- ningen har föreslagit ärjag inte beredd att förorda.

Utredningen framhåller att vissa omfördelningar bör göras inom livsme- delsforskningen. De berör främst SLU: s verksamhet. SLU svarar för en väsentlig del av forskningen då det gäller primärproduktionen av livsme- delsråvaror. Den relativt begränsade omfattning som forskningsverksam- heten vid SLU har vad gäller leden i livsmedelskedjan efter primärproduk- tionen är inte tillfredsställande. För att åstadkomma helhetssynen inom livsmedelsområdet måste forskning inom de senare leden i livsmedelsked- jan integreras med råvaruproduktionsforskningen inom SLU. Livsmedels- forskningen vid SLU måste få en stark anknytning till pågående verksam- het vid institutionerna. Mot denna bakgrund linner jag utredningens för- slag till omfördelning väl avvägda. Förslagen till ny inriktning av vissa professurer innebär enligt min mening en vetenskaplig fördjupning av vissa för livsmedelsforskningen'viktiga ämnesområden. Förslag härom har lagts fram även av SLU i universitetets anslagsframställning för budgetåret 1985/86. Jag biträder förslaget och förordar att professuren i livsmedelshy- gien vid vakans får återbesättas med en tjänst som profeSsori livsmedels- mikrobiologi och att en tjänst som professor i husdjurens utfodring och vård vid vakans får återbesättas med en tjänst som professor inom mjölk- produktområdet.

Utredningen föreslår att verksamheterna på olika orter mer än i dag bör profileras och därigenom få en mer specialiserad forskningsinriktning. Flertalet remissinstanser avstyrker eller ställer sig tveksamma till utred- ningens förslag om sådan profilering. För egen del vill jag anföra följande.

• Sida 10
•  Original

Prop. 1984/85:121 10

Vid en del institutioner förekommer i vissa fall redan i dag en specialise- ring av forskningen. Detta är ett sätt att åstadkomma fördjupning och koncentration av resurser. Det förekommer också en längre gående speci- alisering än på produkter nämligen i mera begränsade discipliner eller i specifika problem. En profilering enligt utredningens förslag kan emeller- tid inom ett vetenskapsområde under uppbyggnad enligt min mening kom- ma att bli alltför begränsande. Det kan under sådana förhållanden vara givande för forskningen om den kan bedrivas inom likartade områden men från helt olika utgångspunkter. Jag anser därför att det bör ankomma på SJFR att genom planering och samordning främja stödet till institutioner där kompetens finns. Genom det övergripande ansvar SJFR får minskar risken för onödig dubbelforskning.

2.4. Finansiering

Utredningen har föreslagit att statens insatser för livsmedelsforskning inom en femårsperiod ökas kraftigt. Näringsforskningsresurserna föreslås fördubblade under femårsperioden. Näringslivets insatser bör enligt utred- ningen öka i samma omfattning. Vidare föreslår utredningen att staten tar tipp förhandlingar med livsmedelsindustrin rörande dess finansiella med- verkan i en utbyggd forskning kring delar av livsmedelsområdet.

Flertalet remissinstanser ansluter sig till utredningens bedömningar av medelsbehovet. Åtskilliga remissinstanser. främst inom den enskilda sek- torn. avvisar emellertid förslaget att industrin skall delta i finansieringen av långsiktig kunskapsuppbyggnad. Därvid framhålls i huvudsak att staten bör ensam svara för finansieringen av forskningen vid universitet och högskolor. Dock kan överläggningar tänkas rörande avgränsningar för statens ansvar resp. näringslivets engagemang för FoU-verksamhet inom sektorn.

För egen del vill jag anföra följande. Hårda krav på rationaliseringar gäller för hela den statliga sektorn. I sig angelägna reformer måste finansi- eras genom omfördelning av befintliga resurser. Insatser för FoU-verk- samhet har ingått som central del av regeringens politik att öka produktivi- teten och stimulera den ekonomiska tillväxten. Resursförstärkningar även inom högt prioriterade forskningsområden måste dock ske i första hand genom omfördelning av befintliga resurser.

Det uttalades i anslutning till förra årets proposition om forskning att bl. a. livsmedelsforskning skulle prioriteras. En förstärkning av kompeten- sen och cn fördjupning av den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden måste emellertid i stor utsträckning finansieras genom en fortgående omprövning och omfördelning av befintliga resurser. I detta syfte harjag i min anmälan till budgetpropositionen 1985 förordat en omfördelning inom ramen för SLU:s verksamhet. För att möjliggöra angelägen kunskapsuppbyggnad och stöd till livsmedelsforskningen bör dock ytterligare medel anvisas till

• Sida 11
•  Original

Prop. 1984/85: 121 11

SJFR. Jag är medveten om att alla angelägna behov inte kan tillgodoses genom de tillskott som jag nu föreslår. Det innebär att stora krav ställs både på SJFR som fördelar dessa resurser och på de forskare som förvän- tas göra betydande insatser inom livsmedelsforskningen.

Den livsmedelsforskning som ryms inom STU: s ramprogram om cerea- lier är som jag tidigare antytt av sådant slag att den enligt de riktlinjer-som jag nyss har förordat i fortsättningen kommer att ingå i SJFR: s ansvarsom- råde. Regeringens tidigare nämnda beslut innebär att stöd för forskningen inom programmet utgår för budgetåren 1984/85—1987/88 med 3. 3.1. 3.2 resp. 3.3 milj. kr. Enligt min mening saknas anledning att nu fiytta över ansvaret för stödet till ramprogrammet till SJFR. Frågan får aktualiseras i anslutning till budgetpropositionen år 1988. Jag förutsätter att Linder pro- gramtiden uppkommande samordningsfrågor kan lösas i samförstånd mel- lan SJFR och STU.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört föreslår jag att anslaget till SJFR förstärks med 6milj. kr. utöver vad jag har föreslagit i budgetpropo- sitionen 1985. varav 3 milj. kr. utgör en engångsanvisning. Jag har därvid räknat medel för arbetet med att ta fram ett långsiktigt program för livsme- delsforskning. Vidare har jag räknat medel för mellantjänstcr. Ytterligare insatser inom området får ske genom omfördelning av befintliga resurser.

I enlighet med utredningens förslag har överläggningar hållits med före- trädare för livsmedelsindustrin och för producent- och konsumentkoopcra- tionen. Ifrägavarande industri har en mycket heterogen sammansättning. Jag bedömer därför möjligheterna som små att inom ett sammanhållet program bedriva en av Staten och industrin gemensamt finansierad forsk- ning. Jag är emellertid övertygad om att det finns ämnesområden. t.ex. avseende närings- och kvalitetsfrågor. där industrin kan vara intresserad av en gemensamt finansierad forskning.

Branschforskningsinstituten har möjlighet att bedriva uppdragsforsk- ning genom s. k. delkollektiv vid sidan av den programbundna verksamhe- ten. Villkoren för delkollektiven innebär som regel att staten och ett eller fiera intresserade företag delar lika på kostnaden för mer tillämpad kun- skapsuppbyggandc verksamhet. En viss vetenskaplig prövning sker i det sammanhanget men andra aspekter har väl så stor betydelse. t. ex. möjlig- heter till teknisk och industriell förnyelse och bedömningar om marknaden i fråga för processen eller produkten.

Motsvarande möjligheter skulle enligt min mening kunna erbjudas olika intressenter i livsmedelskedjan inom ramen för samhällets ökade insatser för forsknings- och utvecklingsarbcte via SJFR. En del av rcsurstillskottet till SJFR bör mot denna bakgrund avsättas för gemensamma insatser med intresserade delar av näringslivet i form av mer tillämpad men även lång- siktig kompetensuppbyggnad. i första hand vid högskoleinstitutioner. Jag vill här erinra om de förnyelsefonder som riksdagen nyligen beslutat om. Det bör ankomma på SJFR att avgöra hur stor del av rcsurstillskottet som skall avsättas för ändamålet.

• Sida 12
•  Original

Prop. 1984/85: 121 17 3 Övriga frågor

Jag vill i detta sammanhang också ta upp en fråga rörande vattenbruk. [ prop. 1983/84: l07 om forskning förordades en uppbyggnad av forsknings- och utvecklingsverksamheten rörande odling av fisk. skaldjur m. m. Sär- skilda medel anvisades för ändamålet. bl.a. till SLU. Vidare bemyndi- gades regeringen att inrätta en tjänst vid SLU som professor. personlig för Hans Ackefors. Dennehar anmält att han inte har möjlighet att äta sig professuren. Styrelsen för SLU har utarbetat ett förslag till ämnesinnehäll på professuren som motsvarar kraven på den avsedda uppbyggnaden av vattenbruksområdet. Jag föreslår att professuren inrättas i. vattenbruk. särskilt fiskodlingens biologi och teknik. En utgångspunkt är att innehava- ren av tjänsten också skall ansvara för samordningen av verksamhet på ifrågavarande område mellan SLU och SVA.

4. Hemställan

_ Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen att

]. bemyndiga regeringen att ändra benämningen av tjänster som professor (L24/26) i enlighet med vad jag har förordat.

2. bemyndiga regeringen att" inrätta en tjänst som" professor (L 24/26) i enlighet med vad jag har förordat.

3. att till Skogs- och jordbrukets forskningsråd för budgetåret l985/86 utöver i prop. 1984/85: 100 bil. ll föreslaget reservations- anslag anvisa ytterligare 6000 000 kr.

Vidare hemställer jag att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om livsmedelsforskningens inriktning och organisa- tion.

5. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de åtgärder och det ändamål som han har hemställt om.

• Sida 13
•  Original

Prop. 1984/85: 121 ' 13

Sammanställning av remissyttrandena över utredningens om svensk livsmedelsforskning betänkande (SOU 1983: 69) Livsmedelsforskning I

2.9. Statskontoret: Statskontorct delar utredningens uppfattning att ökade resurser bör allokeras till problemområden i livsmedelskedjans senare delar. '

2.10 Riksrevisionsverket (RRV): — - — RRV konstaterar att utredningen

avser att redovisa resultaten av sina fortsatta överväganden under hösten 1984. Då beräknas även 1983 års livsmedelskommitte lägga fram sitt slutbe- tänkande. Enligt RRVs uppfattning bör ett beslut om den framtida livsme- delsforskningcns lämpliga dimensionering. inriktning och organisation an- stå i avvaktan på det mer fullständiga beslutsunderlag som då torde förelig-

ga. — — — RRV kan instämma i utredningens uppfattning att det kan vara

befogat att livsmedelsforskningen i framtiden ägnar ökad uppmärksamhet åt de senare leden i livsmedelskedjan. RRV anser dock inte att det på grundval av de resonemang som' förs i betänkandet går att avgöra vilken

omfattning och inriktning denna forskning bör ha. — — — förutsätter — — —

en genomlysning av vilka intressen och krav som bör utgöra utgångspunkt för och styra såväl primärproduktionsforskningen som forskningen i livs— . medelskedjans senare led. Genom att utredningen i sina överväganden inte

närmare diskuterat den rena jordbruksforskningen försvåras — — — en

bedömning av vilka möjligheter som finns att genom omprioriteringar inom . ramen för nuvarande resurser tillgodose behovet av föreslagna ökade medel för forskning i livsmedelskedjans senare led.

2.11 Forskningsrådsnämnden: Nämnden anser att utredningen innehåller en utomordentlig beskrivning av den svenska livsmedelsforskningen av idag. Samtidigt vill vi kanske något beklaga den avgränsning av ämnesom- rådet som gjorts i och med att man bl. a. uteslutit primärproduktionen. — —

2.12 Sveriges lantbruksuniversitet: Utredningen är som helhet välgjord och utredaren har på ett systematiskt sätt kartlagt svensk livsmedelsforskning och lämnat konstruktiva förslag på verksamhetens framtida organisation och finansiering.

2.13 Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Betänkandet är en värdefull kartläggning av livsmedelsforskningen i Sverige. — — — Livsmedelsforsk- ningen bör inte längre vara produktionsinriktad utan en helhetssyn måste läggas på forskningen.

2.14 1983 års livsmedelskommitté: — — ? Kommittén tillstyrker det nu remitterade betänkandets förslagom ökade resurser till forskning som berör livsmedelskedjans senare led.

• Sida 17
•  Original

Prop. 1984/85: 121 _ 17

2.15 Lantbrukarnas riksförbund (LRF): LRF konstaterar att utredningen lämnat en god redovisning av förhållandena i livsmedelskedjan så långt detta varit möjligt. Relevanta data om ekonomiska förhållanden i kedjans senare led saknas dock.

2.16 Kooperativa förbundet (KF): KF får — — — uttrycka sin positiva uppskattning av den gedigna och omfattande enmansutredningen om livs- medelsforskningen i Sverige. —- — — KF (delar) inte utredningens påståen- de att ”nuvarande låga insatser på området är oförsvarliga".

2.17 Sveriges Industriförbund: Industriförbundet vill inledningsvis med tillfredsställelse notera utredningens uttalande att forskning på livsmedels- området bör utgå från en helhetssyn på livsmedelskedjan och organiseras med hänsyn härtill.

2.18 Sveriges Livsmedelsindustriförbund (SLIM): — — — I betänkandet har — — — på ett mycket förtjänstfullt och belysande sätt behandlats den första delen av livsmedelskedjan. medan distribution och storhushåll fått en mycket blygsam behandling. — — — I utredningsdirektiven finns även nämnt. att uppmärksamhet bör ägnas åt forskningens betydelse för föräd- lings- och utrustningsindustrin. Den senare delen borde enligt SLIMs uppfattning ha behandlats utförligare i utredningen. — — — I betänkandet finns — — — ingen analys av exportindustrins eventuella specialbehov.

2.19 Sveriges Grossistförbund: Inledningsvis vill vi uttrycka vår tillfreds- ställelse över utredarens uppfattning av livsmedelsforskningen efter pri- märproduktionsledet framgent bör omfattas av utvidgade insatser och att resurser härför tillskapas.

2.20 Handelns samarbetsorgan i jordbruksfrågor: Vi delar utredningens uppfattning om värdet av utvidgat forsknings- och utvecklingsarbete inom den totala livsmedelskedjan.

2.21 Trädgårdsnäringens Riksförbund (TRI-'): — — — Särskilt vill vi betona utredningens påpekande "att forskning på livsmedelsområdet bör utgå från en helhetssyn på livsmedelskedjan och organiseras med hänsyn till detta behov".

2.22 Sveriges Fiskares Riksförbund (SFR): I utredningen påstås "att brutto- produktionen i fiskerinäringen väntas förbli oförändrad under 1980-talet". SFR vill här påstå att Sverige har en stor möjlighet att öka sin bruttopro- duktion av fisk. — — —

2 Riksdagen 1984/85. [ saml. Nr IZI

• Sida 18
•  Original

Prop. 1984/85: 121 18

2.23 Stiftelsen Svensk Näringsforskning: Stiftelsen hälsar med tillfredsstäl- lelse att en översyn av livsmedelsforskningen kommit till stånd. Det är en välgörande helhetssyn som präglar hela utredningen.

2.24 Landsorganisationen i Sverige (LO): — — — LO, ' — — (vill) framhålla det värdefulla i att livsmedelsforskningens problem preciserats. — — —

2.24.1 Svenska Livsmedelsarbetareförbundet: Utredningen presenterar första samlade översynen av livsmedelsforskningen efter primärproduk- tionen som gjorts i Sverige. En sådan samlad översyn är av utomordentligt stort värde inom ett område där organisation och finansiering är så splitt- rat. — — —

2.25 Tjänstemännens centralorganisation (TCO): — — — TCO anser — — — att livsmedelsforskningen får en tvärvetenskaplig inriktning. att samord- ning av forskningsinsatserna från staten resp. näringslivet sker, att sam- rådsorgan inrättas för att skapa broar mellan olika institutioner och forsk- ningsområden. att resurser tillförs för att skapa rutiner för samordning av forskningsrön mellan olika discipliner.

2.26 Centralorganisationen SACO/SR: Utredarna har gjort en värdefull kartläggning av de nuvarande forskningsinsatserna inom livsmedelsområ- det. — — — SACO/SR kan — — — ställa sig bakom förslagen om att forsk- ' ningsinsatserna bör öka inom livsmedelsområdet.

2.27 Institutet för internationell ekonomi: Det hade — — —— varit värdefullt om utredningen vinnlagt sig om en motivering till varför just livsmedel skall inta en särställning inom offentligt finansierad forskning. — — — "Det är inte alls klarlagt i utredningen vid vilka beslutstillfällen bristen på helhetssyn (— — —) har medfört problem för svensk forskning. — — — Det hade naturligtvis varit värdefullt att få något sådant mycket utförligt re- dovisat i utredningen. — — — svårt att se att Livsmedelsforskning 1 kan utgöra beslutsunderlag för en ökning och omfördelning av statliga anslag.

2.28 Livsmedelskollegiet: Livsmedelskollegiet vill inledningsvis betona- Kollegiets tillfredsställelse med huvuddragen i utredningens betänkande.

2.29 lngenjörsvetenskapsakademien (IVA): IVA anser att utredningen Livs- medelsforskning [ (— — —) på ett utmärkt sätt beskriver produktion och- konsumtion av livsmedel i Sverige och den ger en god översikt över ämnesområdet. — — — Förslaget att forskningen på området bättre skall svara mot livsmedelskedjans olika länkar är bra. — —- — Enligt IVAs upp- fattning har utredningen undervärderat de industriella och industripolitiska aspekterna av livsmedelsforskningen.

• Sida 19
•  Original

Prop. 1984/85: 121 19

2.30 Alfa Laval m.fl.: Vi anser & — — att utredningen på ett förtjänstfullt sätt har belyst och beskrivit situationen på livsmedelsområdet i Sverige.

3. Kunskapsbehov inom olika verksamhetsområden

3.1 Försvarets forskningsanstalt: Det är — — — angeläget att det sker en samordning mellan föreliggande delbetänkande. fortsatt arbete och. den pågående särskilda utredning som behandlar livsmedelsförsörjningens'sår- barhet. , — —

3.2 Socialstyrelsen: — — — Utredningen och dess förslag inriktas'i hög grad på produktions- och produktivitetsfrågor. något som i och för sig utgör förutsättningar för måluppfyllelse på andra områden. Mot bakgrund av en allt mer övertygande kunskap om sambanden mellan kost och hälsa och livsmedelskonsumtionens beroende av'flera olika faktorer. hade det dock varit naturligt med en starkare betoning av dessa problemområden. — — — Socialstyrelsen har också ett intryck-av att forskning om betydelsen'för livsmedlens egenskaper av processer eller metoder för beredning och förädling. främst från hälsosynpunkt. varit mindre intressant för utre- daren. Mot bakgrund av den snabba utvecklingen. bioteknologiskt eller i andra avseenden. borde en sådan forskningsinriktning vara en av de priori- terade på området. — — — Socialstyrelsen vill också framhålla behovet av att processtekniker och mätmetoder utvecklas för att minska energibe- roendet. liksom metoder som förhindrar eller minskar utsläpp till mark och vatten av organiskt material och miljöpåverkande kemikalier. — — — Vid sidan av de medicinska och biologiska aspekterna på livsmedelsforskning- en vill socialstyrelsen också framhålla de samhälls- och-beteendeveten- skapliga. — — — Enligt socialstyrelsens mening borde livsmedelskonsum- tionen ha fått en mer framträdande plats i utredningen. — -— —.

3.3 Konsumentverket: — — — livsmedelsproduktionen bör utgå från konsu- menternas behov. Som underlag för framtida forskning och som styrmedel för produktutveckling. distribution och informationsinsatser på livsme- delsområdet är det därför av största vikt att statistiken rörande livsmedel. mat och matvanor utvecklas. Med ledning av aktuell konsumtionsstatistik torde det vara möjligt att styra produktion. förädling och distribution av livsmedel på sådant sätt att överskottsproduktion kan undvikas. — — —

3.4.1 Uppsala universitet, rektorsämbetet: — — — instämmer i utredningens slutsats att stort behov föreligger av insatser både inom grundforskning och tillämpningsinriktad forskning utefter hela livsmedelskedjan. — — — Hälsotillståndets samband med kosten är numera uppenbart för de allra flesta och därför måste vi öka vårt vetande på området. Den samhällseko-

• Sida 20
•  Original

Prop. 1984/85: 121 20

nomiska och sysselsättningspolitiska sidan av livsmedelsproduktionen har utredningen klart visat ha en betydande omfattning och bör därför ytterli- gare klarläggas genom ökade forskningsinsatser.

3.4.2 Uppsala universitet, medicinska fakultetsnämnden: — — — En direkt koppling mellan livsmedelsproduktionsled och medicinsk-epidemiologisk och preventiv verksamhet är — — — ytterst önskvärd. Uppsala erbjuder via INU unika möjligheter för livsmedelsforskningen vid SLU att samarbeta med primärvårdens akademiska företrädare — — —

3.4.3 Umeå universitet: Kopplingen mellan näringsforskning/livsmedels- forskning och den industriella produktionen av livsmedel är väsentlig och styr i stor utsträckning framtidens produktutveckling på området. Utveck- lingen av nya produkter och marknadside'er samt användningen av nya råvaror. äri stor utsträckning förknippade med produktion och sysselsätt— ning inom livsmedelsindustrin. — — — det är angeläget att via produktut-l. veckling hitta nya produkter som är väl anpassade till vårt nuvarande och framtidens minskade energibehov. men som samtidigt täcker vårt behov av essentiella näringsämnen. — — — Utredaren kommenterar att konsu- menterna kommer att få ett allt större inflytande på livsmedelsproduk- tionen i framtiden men att deras preferenser är svåra att bedöma. Vi delar inte denna uppfattning. — — — Konsumenterna kommer att kräva livsme- del som förenar tre faktorer: God smak. näringsriktighet och acceptabelt pris.

3.5 Lantbruksstyrelsen: Styrelsens uppfattning är att fortfarande kan forsk- ningen inom primär—produktionens områden bidra med stora samhällseko- nomiska vinster genom att anvisa ytterligare produktivitets- och kvalitets- höjande produktionsmetoder. Liksom hittills behövs särskilda åtgärder. bl a rådgivning. för att ny kunskap snabbt skall kunna integreras i företags- utveckling och praktiskt tillämpad produktionsteknik.

3.6 Statens livsmedelsverk: Livsmedelsverket vill betona vikten av att forskning behövs inom alla delar av livsmedelskedjan. — — — Det är viktigt att ökade resurser tillförs forskning om livsmedelsförädling. -beredning. -förpackning och -distribution samt tillagning av livsmedel i hem och storhushåll. Härvid måste problem rörande livsmedelssäkerhet särskilt beaktas. — — — med hänsyn till livsmedlens och kostens betydelse för vår hälsa och vårt välbefinnande. (är det) oförsvarligt att nuvarande forsk- ningsinsatser på näringsområdet är så små. — — — det finns behov av en bättre statistik om kost. kostvanor och förändringar i dessa.

3.7 Statens induStriverk (SIND): — — — utrustningsindustrin förlivsmedels- sektorn är en mycket heterogen industri vars omfattning och betydelse inte

• Sida 21
•  Original

Prop. 1984/85: 121 21

finns klarlagd. Enligt utredningens och SINDs uppfattning finns här ett stort behov av närmare analys av det ömsesidigt: beroendet mellan utrust- ningsindustrin och de olika livsmedelssektorerna. — — — Mot bakgrund av den ojämna fördelningen av forskningsmedel och det klargjorda behovet av forskning i leden efter råvaruproduktionen finner SIND det angeläget med förstärkta forskningsinsatser i dessa led och stöder därmed utredning- ens förSIag till åtgärder. — — — Tillsammans med föreslagna åtgärder för samordning bör förslagen innebära ett effektivare resursutnyttjande.

3.8 Forskningsrådsnämnden (FRN): — — — Tonvikten i FRNs forsknings- program ligger på konsumentperspektivet och nämnden anser att den förstärkning av livsmedelsforskning som föreslås i utredningen i första hand skall tillföras forskning med en sådan inriktning. Det är enligt vår uppfattning alltså inte den produktivitetsinriktade forskningen som i första hand behöver förstärkning.

3.9 Sveriges lantbruksuniversitet: Utredningen är starkt centrerad till livs- medelsindustrins och "-process"-industrins frågeställningar. Man skulle kunna önska en mer utförlig diskussion om industrialiseringen av livsme- delshanteringen enbart är av godo. — — — Tankarna kring en mer decentra- liserad livsmedelshantering och konsekvenserna härav för forskningens inriktning ärinte berörda. — — — Utredningen har inte tagit upp och belyst möjligheterna till ett ökat nordiskt samarbete inom livsmedelsforskningen. — —— —- Långsiktig kunskapsuppbyggnad inom livsmedelsforskningen är väl lämpad för ett nordiskt samarbete. — — — Lantbruksuniversitetet finner det nordiska samarbetet inom livsmedelsområdet så angeläget att man

snarast bör finna lämpliga samverkansformer inom området. —— — — Nä- ringsforskningen har — — — delvis hamnat mellan de anslagsgivande orga-

nen så att inget organ känt det fulla finansiella ansvaret för denna. Lant- bruksuniversitetet tillstyrker en föreslagen upprustning inom området.

3.10 Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR): SJFR anser att det borde ha varit av värde om utredningen närmare belyst möjligheterna till ett nordiskt forskningssamarbete. — — — Utredningen borde också utförli- ' gare ha behandlat en decentraliserad livsmedelshantering med en ökad” konsumtion av färsk föda. Nu betonas alltför mycket livsmedelsindustrins och processindustrins roll i livsmedelshanteringen. — — '— Utredningen har inte berört den omfattande forskning rörande sambanden kost och hälSa som traditionellt bedrives med stöd av bla medicinska forskningsrådet (MFR) — _ —

3.11 Lantbrukarnas riksförbund: Utvecklingen inom livsmedelssektorn- kan inte ses isolerat från andra näringsgrenar. Utvecklingen i andra länder måste också beaktas trots det gränsskydd vi har på många livsmedelspro-

• Sida 22
•  Original

Prop. 1984/85: 121 22

dukter. Detta ställer krav på en fortsatt teknisk och ekonomisk utveckling inom berörda branscher. Den ökade medvetenheten hos konsumenterna för kvalitet i vid bemärkelse. såväl näringsmässig som gastronomisk. mås- te också fångas upp. Allt detta ställer krav på forskning och utveckling. — — — statens insatser för forskning för de tre senare leden i livsmedelsked- jan (är) underdimensionerade. Utredningens förslag till en samordning och en förstärkning av dessa insatser hälsas därför med tillfredsställelse. — — — Det hade varit en fördel. om utredningen närmare hade diskuterat målen för livsmedelsforskningen i relation till de mål som satts upp förjordbruks- och livsmedelspolitiken. — — —.

3.12 Kooperativa förbundet (KF): — — — KF förordar en betydande ökning av FoU-insatserna både inom livsmedelsindustrin och distributionen och vad gäller tillagningen såväl i storkök som i hemmen. där den dominerande arbetsinsatsen för livsmedlens slutliga färdigställande sker.

3.13 Sveriges Grossistförbund: I sammanhanget vill vi framhålla den ut- veckling och forskning som handeln bedriver inom logistikområdet. Under senare år har denna forskning gett till resultat avsevärda förbättringar vad avser bl.a. förpackningsutveckling. fysisk varuhantering och. distribu- tionsteknik.

3.14 Trädgårdsnäringens Riksförbund: Den satsning som SLU gjort på post-harvestforskning borde ytterligare breddas för att också omfatta de produkter som kan vara eller bli aktuella för export. — — — Förädlingsin- dustrin inom trädgårdsområdet har ofta haft betydande problem. — — — För att förädlingsindustrin skall få bättre möjligheter behövs — — — förut- sättningarna förbättras bla genom utökad forskning. - — — För att utveck- la såväl primärproduktionen som-de efterföljande leden. är det viktigt att det finns en teknisk forsknings- och försöksverksamhet som täcker träd- gårdsprodukternas hantering. alltifrån produktion till konsumtion.

3.15 Svenska Förpackningsforskningsinstitutet: Forskningen inom livsme- delsområdet är i princip helt koncentrerad till råvaror och produktion. Aktiviteterna efter produktionen. dvs förpackningar. lager. hantering och transporter. är enbart föremål för mindre. isolerade forskningsinsatser. — — — Det är livsmedelsindustrin och förpackningsindustrin tillsammans som ger livsmedlen den hållbarhet och transporterbarhet som är nödvändig för en regelbunden försörjning. Sådant samarbete är också en förutsättning för framgångsrika exportsatsningar.

3.16 Sveriges Fiskares Riksförbund (SFR): — — — SFR ser — — — med stor förvåning att utredningen hänvisar fiskerinäringens FoU behov till en närstående sektors speciella förutsättningar och då med tanke på att fisk- odlingen har en produktionsvolym som understiger 192.- av yrkesfiskets.

• Sida 23
•  Original

Prop. 1984/85: 121 - 23

3.17 Tjänstemännens centralorganisation (TCO): TCO anser att det är av största vikt att satsningar görs på de speciella områden som man i utred- ningen tar upp som eftersatta. — — — Speciellt vill TCO framhålla den stora bristen på relevanta undersökningar av den faktiska konsumtionen av livsmedel. — — — TCO anser att den faktiska konsumtionen bör bestäm- ma huvudinriktningen av en seriös .konsumentinriktad livsmedelsforsk- ning. -— — —

3.18 Sveriges Civilingenjörsförbund: — — — En viss överföring av medel från forskning som berör primärproduktion till kunskapsuppbyggnad till stöd för utveckling av varor för export borde vara möjlig. — — —'

3.19 Institutet för internationell ekonomi: Om man har folkhushållets intres- se för ögonen måste ökad forskning syftande till att möjliggöra en export- strategi för svenska livsmedel alltså starkt avrådas ifrån.

4.3. Statens pris- och kartellnämnd (SPK): Angående forskningens profile- ring och specialisering ansluter sig SPK till vad som sägs i experten Bengt Hallströms särskilda yttrande. — — —

• Sida 24
•  Original

Prop. 1984/85: 121 24

4.4 Konsumentverket: — — — Områden som — — —— bör prioriteras är enligt verkets mening forskning rörande sambandet mellan hälsa å ena sidan och kost. mat- och levnadsvanor samt hushållens ekonomi å andra sidan. — — — Utredningen anser — — — att forskning kring livsmedlens tillredning och hantering i övrigt intensifieras. Konsumentverket delar denna åsikt. — — — Verket anser att BEHT:s möjligheter till brukarin'riktad forskning på nämnda områden (konsumentteknisk och hushållsekonomisk) bör förbätt- ras. — — — Konsumentverket ifrågasätter förslaget att de olika forskande enheterna på livsmedelsområdet skall profileras — — — anser'att samhäl- lets medel bör satsas på forskning och kompetensuppbyggnad på mera allmänna områden — — — medan produktspecilik forskning bör bekostas av branschorganisationer.

4.5 Universitets- och högskoleämbetet: — — — tveksamt till förslaget att de olika forskande enheterna på livsmedelsområdet profileras med huvudan- svar för olika produkter. — — —

4.5.1 Karolinska institutet. institutionen för medicinsk näringslära: — — — det kan helt allmänt konstateras att genomförandet av de föreslagna för- stärkningarna skulle innebära en kraftfull stimulans åt svensk medicinsk näringsforskning.

4.5.2 Uppsala universitet, rektorsämbetet: -— -— — Denna '(näringslära) forskning bör förstärkas. men samtidigt måste även tillämpad forskning stödjas. Den bör i första hand inriktas mot frågor kring hanteringen av livsmedel i storhushåll och i enskilda hushåll. — — — I detta sammanhang bör nämnas att universitetet har en underutnyttjad forskningspotential vid Institutionen för BEHT. — —— — Rektorsämbetet instämmer i förslaget att ett nära och fördjupat samarbete mellan Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet borde komma till stånd. — — —

4.5.3 Uppsala universitet. medicinska fakultetsnämnden: — — — resurserna till den humana näringsforskningen bör kraftigt ökas-: — — — den profile- ring som under den relativt korta tid institutionerna för näringslära hittills fått verka varit av godo; — —' —

4.5.4 Uppsala universitet. institutionen "för utbildning av barnavårdslärare, ekonomiföreståndare. hushållsfoch textillärare: '— —' — vill framhålla bety- delsen av att större forsknings- och utvecklingsresurser även satsas "på studier av mathantering och matlagningsmetoderi enskilda hushåll. — — - ser det som angeläget att sådan- forskning — — — ser-det som angeläget att sådan forskning kommer tillstånd såsom tvärvetenskapliga projekt där förutom näringsfrågor även frågor om ekonomi. pedagogik och marknads- föring studeras.

• Sida 25
•  Original

Prop. 1984/85: 121 25

4.5.5 Lunds universitet. medicinska fakultetsnämnden: — — — fakultets- nämnden (anser) inte att närings- och livsmedelsforskningen skall profile- ras mot olika livsmedelsgrupper vid de olika universiteten. — — — En

profilering mot olika livsmedelsgrupper. som utredningen föreslår. skulle omvandla dessa institutioner till branschinstitut av alltför begränsad karak- tär.

4.5.6 Lunds universitet. Kemicentrum: — — — ansluter sig — — — helt till de synpunkter som framförts av experten Bengt Hallström i dennes särskilda yttrande. — — — vi ställer oss tveksamma till förslaget — — — att förstärka

de livsmedelstekniska avdelningarna vid lantbruksuniversitetet.

4.5.7 Högskolan i Kalmar: Områden som särskilt bör prioriteras är FoU inom förädlingsledet. tex process- och produktutveckling — — — närings- forskningen i vid mening. — — —

4.5.8 Göteborgs universitet, fakultetsnämnden vid matematisk-naturveten- skapliga fakulteten: Fakultetsnämnden stöder professor Hallströms reser- vation. God forskning skall ges möjlighet att utvecklas oberoende av universitetsoit. — — — Utredningen konstaterar att den livsmedelsbiolo- giska och livsmedelstekniska forskningen är koncentrerad till i stort sett tre orter. — — — fakultetsnämnden — — — förordar att också i fortsättning- en utvecklingen bör koncentreras till de — — — orterna. — — —- Det är fakultetsnämndens bestämda uppfattning att SIK bör få en fastare anknyt- ning till universitet/högskola. tex i form av en institutionsbildning vid CTH/GU. så att den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden främjas. _— — —

4.5.9 Göteborgs universitet. linjenämnden för utbildning i kost och närings- ekonomi: — — —— bristerna är särskilt stora vad gäller sambandet mellan kost och hälsa samt förädling i enskilda och storhushåll när det gäller forskningens nuvarande inriktning. Utbyggnaden av forskningen bör emel- lenid inte ske enbart till nu existerande discipliner. — — — ett ämnesområ- de "kostvetenskap" av mer tvärvetenskaplig karaktär (bör) byggas upp ' och förläggas till de institutioner för huslig utbildning "som finns vid tre av"

landets universitet. — — —'i stort sett samtliga enheter (seminarier. social- högskolor.journalisthögskolor mfl) som införlivades med högskoleorgani- sationen 1977 __ — — saknade fasta forskningsresurser. Ingenting — — — hindrar emellertid att de utgör bas för forskning i den nya högskolan. '— — — finns redan en avsevärd kompetens rörande kostupplysning. kostkun- skap. produktionskunskap. livsmedelsförädling mm vid dessa institutio- ner. — — — kostvetenskap som ämne (behöver inte) sakna egentligt hem- vist som utredningen påstår. — — — "kostVetenskap" (bör) kunna utveck- las. och förläggas till ovan nämnda institutioner. — —'—

• Sida 26
•  Original

Prop. 1984/85: 121 36

4.5.10 Chalmers tekniska högskola: — — — ansluter — — —— helt till det

särskilda yttrande som Bengt Hallström har avgett. — — — näringsforsk- ning. — — , har fått en omotiverat stark framtoning och en alltför detalje-

rad beskrivning.

4.5.ll Umeå universitet: — — — väsentligt att de grundläggande delarna av livsmedelsforskningen i huvudsak handhas av staten — — —. Vi anser — — — att näringsforskningen i första hand bör vara knuten till medicinsk fakultet. — — — Näringsforskningen i Umeå bör inriktas mot kost och hälsa ur sjukdomsförcbyggande synvinkel. Insitutionen bör även ha en inrikt- ning mot det regionala näringslivet i Norrland. — — —- instämmer också i de ' synpunkter som avgetts av Bengt Hallström i ett särskilt yttrande.

4.6 Lantbruksstyrelsen: — —. —— En utbyggnad av forskningen i livsmedels- kedjans senare del får inte leda till att angelägen forskning på primärpro- duktionens område vid Sveriges lantbruksuniversitet eftersätts.— — —

4.7 Statens livsmedelsverk: Utredningen föreslår en ökning av resurserna för näring5forskning. Livsmedelsverket tillstyrker detta och vill i detta sammanhang betona vikten av att resurserna används för att ta fram ett bättre underlag för rekommendationer till allmänheten i frågor rörande kost och hälsa. — -— — Det är en stor brist att i föreliggande betänkandeett så viktigt forskningsområde som livsmedelstoxikologi knappt har nämnts och att'inget förslag lämnats till hur den nuvarande bristen på resurser inom detta område skall avhjälpas. — — — området livsmedelstoxikologi och riskvärdering i övrigt är av stor konsumentpolitisk betydelse och att det inom området behövs en reell resursförstärkning. — — —— Livsmedels- verket vill doek instämma i utredningens förslag om att ramprogram bör utarbetas för olika produkter. — — —. Huruvida endast en institution skall ges huvudansvar för ett område eller om ramprogrammen skall styras på annat sätt bör ytterligare utredas. — — — Två nackdelar med det av utred- ningen föreslagna systemet b_ör omnämnas. Det kan vara mycket svårt för utomstående forskare attfå del av en i praktiken redan fördelad resurs. — — — Sannolikt föreligger också ovilja från-andra medelsbeviljande organ att finansiera forskninginom ramprogrammets område. Som allmän regel bör naturligtvis gälla att forskning förläggs dit där den bästa kompetensen

finns. — — — Livsmedelsverket hälsar — — — med tillfredsställelse-att ut- redningen föreslår en utökning av den livsmedclsmikrobiologiska forsk— ningen. — -— —. Verket anser emellertid att livsmedelsmikrobiologi är så

viktig att ytterligare förstärkning behöver göras.

4.8 Statens industriverk: — — —— deföreslagna åtgärderna innebär en speci- alisering av den tillämpade livsmedelsforskningen vid våra universitet och högskolor men att tyngdpunkten kommer att ligga på lantbruksuniversite-

• Sida 27
•  Original

Prop. 1984/85: 121 27

tet — — — Detta innebär en möjlighet för primärproduktionsforskningen att få en bättre kontakt med de krav som ställs från livsmedelskedjans senare led och från forskningen i dessa led.

4.9 Styrelsen för teknisk utveckling (STU): STU anser det viktigt att perso- nella och ekonomiska resurser utnyttjas effektivt. Profilering mellan insti- tutioner anser STU nödvändig och ligger helt i linje med vad som sker vid utbyggnad av ny forskning. tex inom data-. elektronik- och bioteknikom- rådena. — — — S'l'U anser — — — att profilering bör ske utifrån vetenskap- liga discipliner som tex livsmedelskemi, -teknologi. -teknik etc. — — —

4.10 Statskontoret: Med ledning av de presenterade materialet är det inte möjligt att avgöra om omprioriteringar som utredningen föreslår är de som är möjliga. —- — — en mera genomgripande utvärdering av pågående jord- bruksforskning (borde) gjorts — — — en ökad satsning (måste) ske inom discipliner som bioteknik, genteknik samt grundläggande fysikalisk-ke- misk forskning.

4.11 ForSkningsrådsnämnden (FRN): Vad gäller området bioteknik vill FRN. som tagit initiativ till en pågående utredning rörande bioteknisk forskning, starkt instämma i betänkandets analys. —— - — forskningsområ- den som konsumentbeteende. distributionssystem och organisations- former inom livsmedelssystemet. styrmedel och konkurrensförhållanden inom detta system är viktiga problemområden i FRNs forskningsprogram inom livsmedelsområdet. — — —- nämnden (är) tveksam till den branschvisa fragmentet—ingen av forskningen som föreslås. Vi instämmer i experten Bengt Hallströms särskilda yttrande. .

4.12. Medicinska forskningsrådet (MFR): MFR vill understryka utredning- ens päpekande att näringsforskning i dag i Sverige förfogar över små personella såväl som materiella resurser — — — _

4.13 Sveriges lantbruksuniversitet: Lantbruksuniversitetet ser med stor tillfredsställelse att utredningen föreslår en förstärkning av den livsmedels- mikrobiologiska forskningen. — — — Styrelsen — — -— förordar med hänsyn till behovet att nu förstärka livsmedelsforskningen att den efter (prof. Olof) Claesson ledigblivna tjänsten inriktas mot mjölkproduktområdct. — — — Utredningen tar tipp ytterligare ett antal förslag till omdisponeringar av främst mellantjänster. Lantbruksuniversitetet är inte nu berett att ta ställ- ning till dessa förslag utan avser att successivt pröva behoven när utred- ningens förslag genomförs. — — — lantbruksuniversitetet (ställer sig) bak- . om utredningens förslag om profilering och huvudansvar. — — — Förslaget att lägga huvudansvaret för eerealieforskningen till Lunds Universitetet är — — — tveksamt eftersom det i utredningen sägs om verksamheten vid

• Sida 28
•  Original

Prop. 1984/85: 121 28

Lunds Universitet att samarbetet med forskningen inom primärproduk- tionen har liten omfattning och att den egna biologiska kompetensen är begränsad. — — — Lantbruksuniversitetet anser — —— — att man bör kunna överväga ett delat ansvar mellan Lund och Ultuna. Motsvarande diskus- sion kan föras om oljeväxterna. — — — l.antbruksuniversitctet förutsätter att den forskning (vid Köttforskningsinstitutet i Kävlinge) som sker med medel från forskningsrådet bedrivs på samma villkor vad beträffar publice- ring ctc som annan rådsfinansierad forskning. — —— Trindsäd (ärter. bönor mm) nämns inte i utredningen. — — — Institutionen för växtodling har kompetens inom forskning som berör dessa växter. — 4 — Kvalitén hos råvaror och livsmedelsprodukter från sk alternativa odlingsformer (t.ex. organisk-biologisk odling) behandlas inte av utredningen. — — —' av intresse att få även denna sektor behandlad.

4.14 Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR): Vad beträffar utredning- ens förslag till näringsforskning stödjer SJFR den föreslagna upprustning- en. — — — SJFR tillstyrker — — —. att vissa institutioner får ett hvudansvar för speciella områden. — — — Livsmedelsforskningen — — — måste inrik- tas mot en långsiktig grundläggande kunskapsuppbyggnad inom de existe- rande disciplinerna genetik. mikrobiologi. biokemi och fysiologi. Livsme- delsforskningen liksom näringsforskningen bör i sina tillämpade delar in- riktas mot programområdcn. Väsentligt ökade forskningsinsatser är nöd- vändiga på områdena kost. hälsa och sjukdom.

4.15 1983 års livsmedelskommitté: Kommittén konstaterar — — — att — — — ökade resurser till viss del kommer att tas från dem som fn används för forskning rörande jordbruket. — — — En omfördelning av forskningsre- surser är — — — enligt kommitténs mening angelägen.

4.16 Lantbrukarnas riksförbund (LRF): — — —— Förbundet tillstyrker — — — de ämnesvisa prioriteringar som utredningen gjort. Ur LRFs synvinkel är därvid kompetensuppbyggnad för en kvalitetsbcvarande hantering av rå- varorna. näringsforskningcn samt ekonomisk och social forskning" kring livsmedelskedjan av störst intresse. Beträffande näringsforskningen bör nya resurser utnyttjas för att i första hand'förstärka befintliga enheter. — — — Beträffande den. oro som framkommer i det särskilda yttrandet från experten Hallström bör denna kunna mötas genom att hvuddelen av det statliga engagemanget läggs på SJFR. — — —-

4.17 Kooperativa förbundet (KF): — — — Från folkhälsosynpunkt är det enligt KF:s uppfattning mycket viktigt att näringsläran får en betydligt mera central plats vid särskilt läkarundervisningen än fn —' —— — När det- gäller utredningens förslag till ämnesvisa prioriteringar genom att de olika forskningsinstitutionerna specialiserar sig på resp.- råvarugrupper är KF

• Sida 29
•  Original

Prop. 1984/85: 121 29

synnerligen tveksamt. — — — KF föreslår att staten bygger upp en statistik - över vad olika befolkningsgrupper verkligen äter på ett bättre sätt än de- hittillsvarande hushållsbudgetundcrsökningarna har gjort.

4.18 Sveriges Industriförbund: — — — Vi vill peka på några forskningsom- råden som vi anser särskilt angelägna. — — — Livsmedelsteknik och livs- medelsteknologi behöver väsentligt större insatser. — — — Storhushällen. — — —- den kulinariska och näringsmässiga kvaliteten som erbjuds är inte alltid tillfredsställande. — — — Forskning och teknisk utveckling kring dessa hanteringsfrågor är därför mycket väsentlig. — — — De enskilda hushållen. — — — forskningen kring — — — såväl — — — apparatur som tillagningsförfarande. är ytterst begränsad. — — — Näringsforskning. — — — Enligt vår mening finns skäl som motiverar en viss ökning av resurserna — — — Processteknisk industri. Ökade insatser är också angelägna inom denna sektor. inte minst vad gäller förpackningar och distribution. — — — Enligt vår mening måste det anses mycket tveksamt att specialisera de forskande institutionerna till vissa råvarugrupper som utredningen före- slår. .. — —

4.19 Sveriges Livsmedelsindustriförbund (SLIM): — — — SLIM anser att ansträngningar bör göras för att omfördela resurserna till efterföljande led i livsmedelskedjan samtidigt som de totala forskningsinsatserna ökas.

4.20 Trädgårdsnäringens Riksförbund (TRI-"): — — — En ökad forskningsin- sats på de efterföljande leden får inte innebära att de statliga forskningsin- satserna för den primära trädgårdsproduktionen minskar. — — -— I ett samhälle som präglas av utveckling av nya produkter. bör livsmedelsområ- det också kunna ha en inriktning mot gastronomisk kvalitet och inte enbart hållbarhcts- och näringsinnehållsbegreppen. — — — Med nära anknytning till den samhällsvetenskapliga forskningen. borde det också vara angeläget att studera samhällsstrukturens förändringar och dess påverkan på kon- sumtionsmönstrct. _ — — TRF finner kraven på att den humana närings- läran finns representerad vid de medicinska fakulteterna välgrundad. — —' — TRF anser att profilering och specialisering på vissa orter kan vara riktig.

4.21 Institutet för Storhushållens Rationalisering: Storhushållen — — — har till relativt nyligen varit föremål för ringa intresse från forskare och forsk- ningsinstitutioner. —— — — ett starkt önskemål att FoU-verksamhet med inriktning mot ekonomi. metoder och utrustning i storhushållen förs vi- dare.

4.22. Svenska Förpackningsforskningsinstitutet: Såväl den tillämpade forsk- ningen som utvecklingsarbetet är starkt beroende av ökande baskunskaper

• Sida 30
•  Original

Prop. 1984/85: 121 30

om förpackningsmaterial. grundläggande mekanismer vid mekanisk in- packning. ergonomiska förhållandcn vid manuell inpackning. mekaniska och klimatologiska påkänningar vid transport. Särskilt viktigt är genomar- betade ekonomiska modeller för beräkning av de totala kostnaderna för förpackning och distribution. — — — Det finns ett stort behov av forskning om förpackningarnas viktigaste funktioner — godsskydd och distribu- tion/hantering. — — — Det behövs en integrerad forskning — som täcker över de olika leden i framställningskedjan — tillverkning — inpackning. materialhantering och användning. som tar hänsyn till såväl tekniska som ekonomiska faktorer — och som samtidigt beaktar olika användargruppers behov. — — — Förpackningsforskningen bör ges en mera direkt anknytning till universitet och högskolor och förstärkas genom inrättandet av en eller flera professurer vid KTH i Stockholm med inriktning på livsmedelsför- packningar och livsmedelsdistribution.

4.23 Sveriges Fiskares Riksförbund (SFR): — — — SFR — — — vill här nämna att forskningsresultat har visat att fisk är en mycket hälsovänlig föda. — — — För att stödja utvecklingen mot ett större fiskätande krävs utökade FoU-insatser. Då utredningen ej närmare behandlat behoven öns- kar vi precisera några av de forskningsområden SFR anser vara viktiga — — — l.Bcständsuppskattningar och uttagsprognoser för olika fiskarter — — — 2. Miljöundersökning med förslag till medföljande åtgärder — — —-3. Förpackning och distribution av fisk — — — 4. Produktutveckling — — —

4.24 Stiftelsen SIK - Svenska Livsmedelsinstitutet: Stiftelsen anser att den föreslagna branschinriktningen'eller profileringen för olika forskningsinsti- tutioner och institut drivits väl långt i betänkandet. I stort instämmer Stiftelsen i de synpunkter som framförts i experten Bengt Hallströms särskilda yttrande. — —- —

4.25 Stiftelsen Svensk Näringsforskning: Professurerna i näringslära bör även i fortsättningen vara knutna till respektive medicinska fakulteter. — — — Näringsforskningens mest angelägna'bchov är f. n. flera fasta tjänster för handledning och projektledning vid institutionerna.

4.26 Landsorganisationen i Sverige (LO): — — - LO vill dock betona — — — att — — — samhällsvetenskaplig forskning måste få en egen plats med ett eget beredningsorgan för att kunna hävda sig. Livsmedelsforskningen bör också uppmärksammas'vid de samhällsvetenskapliga fakulteterna.

4.26.1 Svenska Livsmedelsarbetareförbundet: En allmän utgångspunkt som Svenska Livsmedelsarbetareförbundet delar är behovet av ökad forskning inom det berörda området. — — — Vad gäller profilering av verksamheter vid olika orter och enheter motiveras detta främst ur effektivitetssynpunkt.

• Sida 31
•  Original

Prop. 1984/85: 121 31

Detta måste vägas mot de fördelar som ligger i kopplingen till grundforsk- ning och forskarutbildning på respektive ort/enhet. Stor försiktighet är därför enligt Svenska Livsmedelsarbetareförbundet motiverat även ur ef- fektivitetssynpunkt. — — — Vad gäller långsiktig kunskapsuppbyggnad är det Svenska Livsmedelsarbetareförbundets uppfattning att detta är en oerhört central fråga som tillmätts allför liten vikt i utredningen.

4.27 Tjänstemännens centralorganisation (TCO): — — — ett annat område som bör prioriteras med resurser är området human nutrition. —— — — TCO vill" också betona vikten av att den medicinska profileringen av närings- forskningen bör kvarstå. — — — 'I'CO anser vidare att integrering av sociala och ekonomiska frågor i den tekniska och biotekniska grundforskningen är viktig. — — —

4.28 Centralorganisationen SACO/SR: SACO/SR kan — — —- i princip till- styrka att livsmedelsforskningen ges olika profil vid de olika institutioner- na. Däremot anser SACO/SR att utredningens förslag till profilering är mindre väl valt — — — utredningens förslag (innebär) att huvudansvaret för viss typ av forskning kommer att ligga på branschinstitut. Enligt SACO/SR:s mening bör inte branschens egna organ ensamma ansvara för forskning inom vissa sektorer. — — — Risk finns — — — att forskningen i alltför hög grad behandlar frågor till gagn för producenterna. — — — Staten måste kunna garantera att det finns utrymme för fri forskning och att den _ grundläggande utbildningens behov av forskningsanknytning kan tillgo- doses. SACO/SR stödjer härvid experten Bengt Hallströms särskilda ytt- rande. — — — Utredningens påstående att det inom lantbruksuniversitetet inte finns någon högre tjänst i livsmedelsmikrobiologi finner SACO/SR märkligt. Vid institutionen'f'ör livsmedelshygien finns en professur som framför allt är inriktad mot livsmedelsmikrobiologi i form av livsmedels- burna infektioner och intoxikationcr. — — — Utredaren föreslår ökade anslag till bla mellantjänster. Det är. enligt SACO/SR:s uppfattning. en riktig prioritering.

4.29 Sveriges Civilingenjörsförbund: — — — För omrädet hantering och distribution efterlyser förbundet utvecklingsarbcte rörande förpackningars roll och möjligheter. Stor betydelse för livsmedelssektorn kommer pro- ccsskontroll och processtyrning att få. — — —' Däremot förordar förbundet en restriktiv hållning till forskning om allmänna ekonomiska. sociala och politiska frågor. —— — De här upptagna områdena är på gränsen till "forskningsbara" och tangerar området marknadsundcrsökningar. Stat- liga forskningsmedel bör användas till mer långsiktiga frågeställningar. — — — Att specialisera de forskande institutionerna utifrån olika råvarugrup- per. — — — . avstyrks av förbundet. — — — Däremot bör en profilering av kompetenser stödjas samt arbete i program — — —

• Sida 32
•  Original

Prop. 1984/85: 121 32 4.30 Livsmedelskollegiet: — — — Kollegiet (anser) — — — förslag om prof- lering olyckligt och ställer sig enhälligt bakom experten Bengt Hallströms

särskilda yttrande — — —

4.31 Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA): — — — En effektiv forskning förutsätter en klar profilering mellan de forskningsinstitutioner som bc- rörs. Utredaren belyser profileringsfrågan och det ligger mycket i utred- ningens förslag på denna punkt. — — — måste dock ligga i kvaliteten hos resultaten —— — — IVA anser vidare att utredningen gått för långt i sina preciseringar genom att föreslå att institutionsforskningen skall profileras mot vissa råvarugrupper och branschområden.

4.32 Alfa Laval m.fl.: — — — en del av de resurser som hittills har satsats på FoU om primärproduktionen bör (nu) överföras till vidareförädlingsom- rådet och livsmedelsindustriell FoU. — — — vi (vill) erinra om den stora betydelse för landets industriella utveckling som tillverkningen av utrust- ningen för livsmedelssektorn har. Dessa frågor behandlas i utredningen. men deras betydelse underskattas enligt vår mening. — — — det (är) uppen- bart att industrins lokalisering och inriktning. liksom satsningar som redan gjorts av staten och industrin. talar för att tyngdpunkten i de livsmedelsin- dustriella FoU-satsningarna borde förläggas till Sydsverige — — —

5.10. Medicinska forskningsrådet (MFR): Den i utredningen föreslagna re- . sursökningen synes väl motiverad och bör ha hög prioritet. — —. —

5.11 Lantbrukarnas riksförbund (LRF): — — 4 Om staten av tex stats-. finansiella skäl inte anser sig omedelbart kunna fullfölja utredarens ambi- tioner — — —- (skulle) också en mer begränsad uppräkning — — — ha genomslagskraft. — — — Utredningen — — — föreslå(r) att näringslivet skulle bidraga till den allmänna kompetensuppbyggnad —— — — genom att medel från näringslivet kanaliseras via SJFR. LRF avvisar detta förslag och konstaterar att den allmänna kompetensuppbyggnaden också inom detta område måste vara statens ansvar. — — — Ett finansiellt bidrag från näringslivet till forskningen på det föreslagna sättet torde komma att bli starkt kopplat till en önskan att också ha ett betydande inflytande över medlens användning. Detta skulle komma i konflikt med forskningsrådens fria och obundna ställning. — — — LRF avvisar således tanken på särskilda förhandlingar mellan näringslivet och staten i denna fråga. Om diskussio- ner anses erforderliga, — — — bör (dessa) ha formen av överläggningar i vilka man söker skissera gränser för statens ansvar resp. näringslivets engagemang för FoU inom livsmedelssektorn. -.— — —

5.12 Kooperativa förbundet (KF): — — — KF tillstyrker utredningens för- slag att näringsforskningens resurser fördubblas under en 5-årsperiod. — —- — Det är härvid naturligt att man i första hand satsar på de fyra befintliga institutionerna i Stockholm, Uppsala. Göteborg och Lund. — — — Av flera skäl finner KF det — — — mycket förvånande att utredningen föreslår att näringslivets ekonomiska insatser skall-ökas med samma belopp somsta— tens. — — — Främst anser KF att det är principiellt fel med en sådan finansiering eftersom detta kan äventyra forskningsrådens fria och obundna ställning genom att näringslivet då givetvis har krav på ett infly- tande över medelsanvändningen. — — — näringslivets egen satsning på interna FoU—insatser skulle minska i motsvarande grad som man ev tvinga- des bidra till den offentliga livsmedelsforskningen på bla nutritionsområ- det. — — -— KF finner det därför vara ett oeftergivligt krav att staten svarar för hela kostnaden när det gäller livsmedelsforskning vid universitet och högskolor samt verksamheten vid forskningsråden. KF anser att den fram- tida finansieringen till betydande del borde kunna ske genom en omfördela

• Sida 36
•  Original

Prop. 1984/85: 121 36

ning av forskningsresurser från råvaruledet till de' senare distributions— och förädlingsleden. — — — Däremot kan det finnas anledning till diskusion för att söka göra en ändamålsenlig avgränsning mellan näringslivets och sta- tens engagemang vad gäller FoU-insatser inom livsmedelsområdet. — — — KF föreslår att de tidigare tillämpade FoU-avdragen för företagen återin- förs.

5.13 Sveriges Industriförbund: — —— — Vi vill — —- — ifrågasätta behovet av ytterligare en professur i näringslära vid universitetet i Umeå. — — — Förbundet avvisar — — — tanken på finansiering genom någon form av produktbunden avgift. — — — Grundforskningen eller den sk fria forsk- ningen bör däremot helt finansieras av staten. — — — Förbundet avvisar — -— — tanken. på förhandlingar mellan staten och näringslivet rörande finan- sieringen av SLFR:s verksamhet. Däremot bör överläggningar komma till stånd med syfte att precisera statens respektive näringslivets roll och ansvar vad gäller livsmedelsforskningen.

5.14 Sveriges Livsmedelsindustriförbund (SLIM): — — —' Det måste anses vara rimligt med en kraftig förstärkning av SIK:s basresurser finansierade genom statliga insatser. medan utredningens förslag att ansvaret för SIK liksom hittills delas lika mellan näringslivet och staten. bör gälla för den kollektiva forskningen. — — — SLIM ser med tillfredsställelse att- resur- serna för näringsforskningen avsevärt ökas. Den föreslagna splittringen "av näringsforskningsresurserna överensstämmer dock dåligt med den kon- centration som i övrigt föreslås av livsmedelsforskningen .till SLU. LTH samt SIK. Det är sannolikt-bättre att koncentrera resursökningen till nu befintliga institutioner och avstå från den nya satsningen i Umeå. — — — Ett införande av särskilda forskningsavgifter uttaxerade enligt utredning- ens förslag är nämligen inget-annat än en ny'produktskatt. varför SLIM icke kan acceptera förslaget på denna produkt. —. — — Man får inte heller förringa den negativa effekt en forskningsskatt rent psykologiskt kan få hos företagen beträffande motivationen att satsa på forskning över huvud taget. — — — SLIM anser. att en utökning av resurserna för kunskapsbyg- gande forskning inom livsmedelsområdet är synnerligen angelägen och bör bekostas av staten. — — —

5.15 Sveriges Grossistförbund: — — —— avvisande till att näringslivet i ökad omfattning skall bidra med medel till den fria forskningen. Ett sådant arrangemang skulle enligt vår mening öka riskerna för en icke önskvärd styrning av forskningsverksamheten. — — —

5.16 Handelns samarbetsorgan ijordbruksfrågor: —— _ — vi (vill) däremot avvisa förslaget om att den fria forskningen i ökad omfattning göres bero- ende av medel från näringslivet. Denna forskning bör enligt vår mening vara obunden och därmed finansieras av staten.

• Sida 37
•  Original

Prop. 1984/85: 121 37

5.17 Trädgårdsnäringens Riksförbund (TRF ): TRF vill — — — betona att primärproducenterna inom trädgårdsnäringcn på grund av rådande kon- kurrensläge och imponförhållanden inte kan delta i finansieringen av FoU- verksamhet som inte på mycket kort sikt ger näringen konk'urrensfördelar.

5.18 Stiftelsen SIK - Svenska Livsmedelsinstitutet: — — —- Stiftelsen anser att en viss ökning av näringsforskningen i landet är befogad. men ifrågasät- ter behovet av ytterligare en professur i näringslära vid universitetet i Umeå. Det är tillfredsställande att näringsforskningen i betänkandet hän- förts till ett bestämt forskningsråd. — — — Stiftelsen anser att en förstärk- ning av personal för forskning och utbildning bör ske inte bara vid Lunds Tekniska Högskola och Sveriges Lantbruksuniversitet.utan även vid SIK. —— — — kostnaderna för basresurserna vid SIK-CTH/GU bör tillskjutas av staten på samma sätt som vid andra högskolor. — — — möjligheter (borde) kunna skapas för SIK-CTH/GU att få anslag till dyrare instrumentutrust- ning. — -— — Beträffande den föreslagna ökade finansieringen av livsme- delsforskningen från näringslivets sida vill Stiftelsen hänvisa till remiss- varen från huvudorganisationerna Sveriges Industriförbund. Kooperativa- Förbundet och Lantbrukarnas Riksförbund. — .— —

5.19 Landsorganisationen i Sverige (LO): — — — LO godtar den ansvarsför- delning i framtiden som man föreslår. Det betyder att statsmakterna på ett mer markerat sätt tar ansvar för en grundläggande kompetensuppbyggnad och att industrin ökar sin insats för den tillämpningsinriktade forskningen och för produktutvecklingen. — — — LO vill därför rekommendera att utbyggnaden sker ungefär i den takt och den omfattning som utredningen föreslår. — — — . Taktcn i en sådan uppbyggnad kan självfallet diskuteras — — — angeläget att statsmakterna finner former för ett ökat ansvar för forskningen inom industrin. Utredningen har här inte kommit med något konkret förslag. LO vill betona att industrins ansvar gäller såväl ökad finansiering av grundläggande forskning som dess egen forskning som mer är av utvecklingskaraktär.

5.19.1 Svenska Livsmedelsarbetareförbundet: — — — kan — — — ställa sig bakom nivån på förstärkningen av resurserna och de statliga insatsernas ökning enligt utredningens förslag. som en minimiförstärkning. Vad gäller formerna för finansiering av näringslivets ökade insatser för livsmedels- forskningen. hade utredningen tjänat på en grundligare penetrering. — — —

5.20 Sveriges Civilingenjörsförbund (CF): — — — förbundet (finner) det svårt att ställa sig bakom de beräkningar som görs till grund för de utökade anslagen. — — — CF har inte funnit någon som helst analys som ger underlag fören utökning av forskningsverksamheten med just här föresla- gen dimension. Förbundet finner det nödvändigt att klarare mål för dessa satsningar tages fram innan storleksordningen kan beslutas. — — —

4 Riksdagen 1984/85. ] sum/. Nr l.?l

• Sida 38
•  Original

Prop. 1984/85: 121 38

5.21 Livsmedelskollegiet: — — — Särskilt betydelsefullt anser Kollegiet för- slaget om förstärkning av LTHs livsmedelsinstitutioner med mellantjän- ster vara. — — — Kollegiet vill — — — betona värdet av ökade forsknings- rådsanslag till livsmedelsforskningen. — — —

5.22 Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA): — — — Statsmakternas beslut om livsmedelsforskning — — — beakta att den tekniska forskningen får tillräckliga resurser. — — — IVA kan alltså instämma i att livsmedelsforsk-

ningen behöver stärkas finansiellt. IVA ställer sig på principiella grunder tveksam till någon form av forskningsavgift. En av statens främsta upp- gifter är att svara för den grundläggande forskningen — — — När det gäller den tillämpade. — — — kan man så långt möjligt söka finna gemensamma former för finansiering och genomförande. — — —

5.23 Svalöf AB: — — — Förslaget att överflytta de växtförädlingsnämnds- medel (VXN) som nu utnyttjas för utvecklingsarbcte för sortbedömning inom tex bakningslaboratoriet eller för utvärdering av grönsaker till SLFR med motivering att det är fråga om livsmedelsforskning utanför primärpro- duktionen är — — — inte logiskt med hänsyn till att utredningen inte avser primärproduktionsledet. — — — Vi skulle därför på det bestämdaste avråda att anslaget flyttas från VXN.

5.24 Alfa Laval m.fl.: — — — Områden som livsmedelsteknik och livsme- delsteknologi har — — — större behov av ökade insatser än tex nutritions- området i en industripolitiskt orienterad satsning på livsmedelsforskning. — = — Förslaget till hur nysatsningarna skall finansieras ligger snubblande nära en särskild forskningsavgift. En sådan är både principiellt och prak- tiskt olämplig och bör därför avvisas. — — —

6. Forskningsrådsorganisation

6.1 Försvarets forskningsanstalt (FOA): - — — utredningen (förordar) alter- nativet II — — —. Detta förefaller lämpligt. förutsatt att SLFR kan ges en instruktion och sammansättning som garanterar "balanserad heltäckning” inom livsmedelsforskningen och att samordningen med STU kan lösas effektivt. Dessa frågor bör ytterligare övervägas under utredningens fort- . satta arbete — — —.

6.2 Socialstyrelsen: Socialstyrelsen — — — föreslår att ett speciellt forsk- ningsråd för kost-. närings- och livsmedelsforskning inrättas. I detta råd bör socialscktorn vara företrädd. Socialstyrelsen föreslår också inrättan- det av ett beredningsorgan med samhälls- och beteendevetenskaplig kom- petens. — — — Om förslaget om ett speciellt forskningsråd inte skulle vara

• Sida 39
•  Original

Prop. 1984/85: 121 39

möjligt att realisera vill socialstyrelsen förorda ett alternativ. där ansvaret fördelas mellan Skogs- och livsmedelssektorns forskningsråd. Medicinska forskningsrådet och STU.

6.3 Statens pris- och kartellnämnd (SPK): Utredningen har i sitt organisa- tionsförslag — — — förordat alternativ 2. Nämnden anser att det på grund av — — — bristerna i analysen av forskningsbehoven samt i kartläggningen av den hittillsvarande forskningen inte är möjligt att på basis av utredning- en kunna ta ställning till vilket alternativ som bäst synes ägnat främja livsmedelsforskningen. — — — krävs — — — att frågan blir föremål för ytterligare belysning.

6.4 Konsumentverket: Konsumentverket ställer sig tveksamt till att ett enda forskningsråd. — — — får ansvaret för finansiering och samordning av forskningen inom två så tunga områden som skog och livsmedel. Det finns en viss risk för att delar av livsmedelsforskningen får svårt att hävda sig. En lösning på problemet kan vara att. — — — ”öronmärka" vissa medel för livsmedelsforskning. — — — av största vikt att konsumentintressena blir väl representerade i forskningsrådet.

6.5 Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ): UHÄ tillstyrker att skogs- oeh jordbrukets forskningsråd (SJFR) ombildas till skogs- och livsmedels- sektorns forskningsråd (SLFR). Gränsdragningen till den medicinska forskningen kan emellertid bli svår och UH-Ä förutsätter att sådana åtgär- der vidtas som förhindrar att den medicinskt anknytna näringsforskningen kommer i kläm. Detta kan främst förhindras genom att MFR även fortsätt- ningsvis får ansvaret för medicinsk näringsforskning samt att MFR får representation i det nya rådet.

6.5.1 Karolinska institutet: — — — Generellt kan sägas att medicinsk nä- ringsforskning är och bör vara oupplösligt förenad med övrig medicinsk forskning. — — — det förefaller utomordentligt konstlat att bryta ut vissa delar av denna verksamhet och föra över ansvaret för forskningsstödet till ett annat råd än MFR. — — — Det förefaller istället naturligt att de ökade resurser som bör komma medicinsk näringsforskning till del administreras av MFR — — —

6.5.2 Uppsala universitet. rektorsämbetet: — — — ser positivt på att skogs- oehjordbrukets forskningsråd (SJFR) ombildas till skogs- och livsmedels- sektorns forskningsråd (SLFR) och ges ansvar för finansiering och sam- ordning av forskning inom hela'livsmedelskedjan.

6.5.3 Uppsala universitet. medicinska fakultetsnämnden: — — — Jordbruks- departementet genom SLFR (efter ombildning från nuvarande SJFR) bör

• Sida 40
•  Original

Prop. 1984/85: 121 40

ha det dominerande ansvaret för den samlade livsmedelsforskningen. Me- dicinska fakultetsnämnden vill dock starkt betona att detta nödvändiggör en klar markering av att de medel som anvisas för detta ändamål också skall användas för humannutritionella problem. — — — medicinska forsk- ningsrådet bör ha huvudansvaret för grundläggande näringsforskning och dess kliniska tillämpning. —- — —

6.5.4 Uppsala universitet. institutionen för utbildning av barnavårdslärare. ekonomiföreståndare. hushålls- och textillärare: — — — ser positivt på en ombildning av skogs- ochjordbrukets forskningsråd (SJFR) till skogs- och livsmedelssektorns forskningsråd (SLFR) med ansvar för finansiering och samordning av forskning utmed hela livsmedelskedjan — —- — en utredning bör tillsättas för forskningskompetensuppbyggnad inom BEHT och tillska- pandet av en Kostvetenskaplig institution i samverkan med Institutionen för näringslära. SLU och SLV.

6.5.5 Lunds universitet, medicinska fakultetsnämnden: Den föreslagna nya organisationen med en förändring av nuvarande SJFR till SLFR synes i många avseenden ändamålsenlig. Man saknar emellertid inte denna organi- sation kompetens att bedöma kvaliteten i projekt inom den kliniska nutri- tionen. Fakultetsnämnden anser därför att-det finns tungt vägande skäl att anvaret för forskning och kompetensuppbyggnad inom näringsforskningen delas mellan SLFR. STU och MFR och att MFR får huvudansvaret för den medicinskt anknutna näringsforskningen. — — —

6.5.6 Lunds universitet. Kemicentrum: — — .— en formaliserad samordning mellan S'l'U och SJFR/SLFR bör ske så att man inte åter kommer i en situation där projekt kan hamna mellan olika anslagsgivares ansvarsområ- den. När det vidare gäller ledamotskap i SJFR/SLFR bör man införa en regel om begränsad mandattid i analogi med vadsom gäller för tex NFR.

6.5.7 Högskolan i Kalmar: — — — SJFR bör ombildas till SLFR och att detta råd och STU åtminstone tills vidare skall svara för den övergripande samordningen av livsmedelsforskningen i Sverige.

6.5.8 Göteborgs universitet. linjenämnden för utbildning i kost och närings- ekonomi: — — — SJFR bör ombildas till SLFR och få ett huvudansvar för livsmedelsforskningen i vid mening. För kostvetenskapen som forsknings- område bör antingen FRN eller en särskild beredningsorganisation inom SLFR svara.

6.5.9 Umeå universitet: — — — tillstyrker även förslaget om inrättande av ett skogs- och livsmedelssektorns forskningsråd (SLFR) samt att det inom detta forskningsråd inrättas en programkommitte för näringsforskning. —

• Sida 41
•  Original

Prop. 1984/85:121 41

— — angeläget att olika delar av landet representeras i rådet och Umeå universitet bör därför ha en representant med. — — -— antalet medlemmar (bör) inte överstiga det som föreslås av utredningen. — — —

6.6 Statens livsmedelsverk: — — — Motivering till att ansvaret läggs på ett ändrat SJFR är kortfattad. Det hade varit synnerligen önskvärt om andra alternativ också diskuterats. —- — — livsmedelsforskning (bör) samordnas i

ett enda organ. ett livsmedelsforskningsråd alt. delegation för livsmedels- forskning. — — —

6.7 Statensjordbruksnämnd (JN): JN tillstyrker också förslaget att samord- na forskningsrådsansvaret för livsmedelskedjan hos ett skogs- och livsme- delssektorns forskningsråd. JN tillstyrker också förslagen om att inrätta programkommittéer och ett övergripande beredningsorgan för hela livsme- delsforskningen. — — — '

6.8 Styrelsen för tekniSk utveckling (STU): STU stöder utredningens förslag att utvidga nuvarande SJFRs ansvarsområde — — — Med en sådan upp- läggning är det för STU från industripolitiska utgångspunkter naturligt att fortsätta att stödja och samordna tekniskt/industriell forskning och utveck- ling. — — — Den föreslagna modellen har stora likheter med det medicinska området. — — — Denna kunskap i kombination med ny teknik öppnar icke sällan nya tekniskt industriella möjligheter vilka STU kan stödja. — — — '

6.9 Statskontoret: — — —— Förutsättningarna för den kunskapsuppbyggande forskningen inom det livsmedelstekniska området bör emellertid klart för- bättras om projekten behandlas av ett forskningsråd. Genom den av utred- ningen föreslagna öronmärkningen av medel skapas garantier att de ökade resurserna verkligen går till livsmedelsforskning.

6.10 Riksrevisionsverket (RRV): RRV har svårt att bedöma vilka förbätt- rade möjligheter den föreslagna forskningsrådsorganisationen ger att åstadkomma en från samhällssynpunkt effektiv styrning och planering av forskningenjämfört med nuvarande ordning. — — — Intressenter från sena- re led av en FoU-process. — — — torde ha svårt att inom denna institutio- nella ram få sina intressen tillgodosedda. åtminstone om detta sker på bekostnad av intressenter från tidigare "skeden. — — — frågor av detta principiella slag måste behandlas i det fortsatta utredningsarbetet'. I detta sammanhang bör bla övervägas vilken roll centrala myndigheter som socialstyrelsen och statens livsmedelsverk (SLV) bör spela när det gäller styrningen av forskningens inriktning. — — — Ett alternativ till utredning- ens förslag skulle_kunna vara att initiera tre parallella ramprogram inom området (löpande på 4—7 år) med huvudmannaskapet förlagt till SJFR. SLV resp. styrelsen för teknisk utveckling. — - ——

• Sida 42
•  Original

Prop. 1984/85: 121 42

6.11 Forskningsrådsnämnden: — — — Vi stöder i och för sig tanken att ett forskningsråd ges huvudansvaret för livsmedelsforskningen. Däremot är nämnden något tveksam till om man med den i utredningen föreslagna organisationsförändringen kan garanterat att de delar av livsmedelsforsk- ningen som framförallt behöver utökat finansiellt stöd verkligen får detta. — — — Det är en helt annan typ av forskning än vad SJFR tidigare haft ansvaret för som enligt förslaget skall falla inom det nya rådets ansvarsom- råde. — — — Det kan ifrågasättas om inte en så radikal utökning av SJFRs ansvarsområde som här föreslås också fordrar en mer genomgripande förändring av rådets organisation och sammansättning. — — —

6.12 Medicinska forskningsrådet (MFR): — — — ges i det föreliggande orga- nisatoriska förslaget ej något ansvar för kompetensuppbyggnad eller forsk- ning inom den humana näringsforskningen. ej heller någon representation i SLFR. MFR finner detta anmärkningsvärt av följande skäl. — — — Inom detta område har MFR en hög kompetens och en utbyggd organisation för prioritering av projektens kvalitet och betydelse. — — — MFR föreslår således att ansvaret för den del av livsmedelsforskningen. som diskuteras i detta betänkande. delas mellan det nytillkomna SLFR. STU och MFR och att MFR får huvudansvaret för den medicinskt anknytna näringsforskning— en. — — —

6.13 Sveriges lantbruksuniversitet: Lantbruksuniversitetet tillstyrker den föreslagna forskningsrådsorganisationen. — — —— Lantbruksuniversitetet ifrågasätter om åZ i förslaget till instruktion — - — täcker viss miljöforsk- ning och annan jordbruks- och veterinärmedicinsk forskning som inte direkt kan inordnas i livsmedelskedjan och som tidigare stötts av SJFR. Det är angeläget att dessa forskningsområden kan få fortsatt stöd av SJFR.

6.14 Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR): — — — är berett att ta rådsansvar för livsmedelsforskningen enligt utredningens alternativ 2. — — — SJFR (betecknas) som ett tillämpat forskningsråd. _SJFR vill påpeka att rådet. — — — skall, — — — svara för den långsiktiga. kunskapsuppbyg- gande forskningen dvs grundforskningcn. [ detta avseende skiljer sig alltså inte SJFR från grundforskningsrådcn MFR och NFR. — — — SJFR (har) inte något att invända mot att rådets ledamöter utökas enligt det föreliggan- de förslaget. — — — Rådet avstyrker förslaget till förändrad instruktion vad beträffar 2 och 3 5.5. — j — Rådet avstyrker även den föreslagna namnänd- ringen.

6.15 1983 års livsmedelskommitté: Kommittén tillstyrker också förslaget att samordna forskningsrådsansvaret för livsmedelskedjan hos ett skogs- och livsmedelssektorns forskningsråd. — — —

• Sida 43
•  Original

Prop. 1984/85: 121 43

6.16 Lantbrukarnas riksförbund: Förslaget att lägga ett ansvar för finansi- ering av forskning också för de senare leden av livsmedelskedjan hos SJFR tillstyrks — — —. Men det kan diskuteras om förändringen i rådets ansvars- område blir så stor att en namnändring är befogad. — — —— Det kan också diskuteras om ansvaret för SIK borde överföras från STU till SJFR. — .— —

6.17 Kooperativa förbundet (KF.): — — — ställer sig frågande till sambandet mellan skogs- och livsmedelsforskning och anser att SJFR uppdelas i ett forskningsråd för skogsfrågor och ett för jordbruks- och livsmedelsforsk- ning. Om detta inte är möjligt förutsätter KF att man inom det tilltänkta SLFR tillskapar lämpligt sammansatta beredningsorgan för olika ämnes- områden. varvid ett bör tillsättas för livsmedels- och näringsforskningen. — — — KF anser det också viktigt med en bättre samverkan mellan de olika forskningsråden (SLRF - STU - Medicinska forskningsrådet och Forsk- ningsrådsnämnden). — — — också viktigt att man tar till vara näringslivets synpunkter och insatser när 'det gäller både programutformning och FoU—anslagens fördelning. Vad speciellt gäller SIK:s situation anser KF det viktigast att arbetsförhållandena förbättras och att SIK tills vidare som fn organisatoriskt sorterar under STU. — — — KF delar utredningens uppfattning om STU:s väsentliga roll vad gäller teknisk forskning och tcknikutbildning — — —

6.18 Sveriges Industriförbund: Förbundet lda'n tillstyrka förslaget att om- . bilda SJ FR till ett "råd (SLFR) med ansvar'för finansiering och samordning av forskningen även i livsmedelskedjans senare led. — — — Enligt vår mening finns också skäl som talar för att dela upp SLFR på två skilda forskningsråd — ett för skogssektorn och ett för livsmedelssektorn. — — — STU:s betydelsefulla roll och ansvar för teknisk forskning och teknikut- veckling bör — — — bibehållas. — — — I och för sig vore det naturligt att SIK. —— -— — placerades parallellt med Lunds Tekniska Högskola och övri- ga högskolor och universitet. dvs med SLFR som statens huvudman. — —

6.19 Sveriges Livsmedelsindustriförbund (SLIM): — — — Det är sannolikt en fördel att hela Iivsmedelsområdets forskning koncentreras till ett forsk- ningsråd. men detta bör skiljas från skogsbruket. så att koncentration på livsmedel erhålles. Näringslivet bör vara väl representerat i rådet. Ansva- ret för teknikutveckling bör ligga kvar hos STU.

6.20 Sveriges Grossistförbund: — — — Ett sådant ombildandc (av SJFR till skogs- och livsmedelssektorns forskningsråd) medför en ökad samordning av den statliga forskningsverksamheten med ett bättre utnyttjande av både finansiella och andra resurser. — — — Vi förutsätter i detta sammanhang att representanter för samtliga led i produktion och distribution bereds plats i

• Sida 44
•  Original

Prop. 1984/85: 121 44

det tilltänkta forskningsrådet. — — — Vad beträffar den tekniska forskning- en och teknikutvecklingen samt den kollektiva forskningen instämmer vi med utredaren — — — '

6.21 Handelns samarbetsorgan ijordbruksfr'ågor: — —— — vi (tillstyrker) förslaget till omorganisation av den framtida forskningsrådsverksamheten.

6.22 TrädgårdsnäringensRiksförbund (TRF): — — — anser att alternativet III borde innebära avsevärda fördelar ur samordningssynpunkt. På grund av den hittillsvarande administrativa uppbyggnaden. kan emellertid alter- nativ Il visa sig mera rationellt. — — -—

6.23 Institutet för Storhushållens Rationalisering (ISR): Mot förslaget att ansvaret för teknisk forskning och teknikutveckling även i fortsättningen åvilar Styrelsen för teknisk utveckling (STU) liksom ansvaret för kollektiv forskning på livsmedelsområdet (främst vid SIK) har ISR intet att erinra.

6.24 Sveriges Fiskares Riksförbund (SFR): — — — instämmer i betänkandets förslag att skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) ombildas till skogs- och livsmedelssektorns forskningsråd (SLFR). — — — Vi föreslår även en organisationsombildning enligt alternativ 3 — — — SFR instämmer i utredningens förslag när det gäller SIK som huvudansvarig för forskning omkring förädling och hantering av fisk — — — '

6.25 Stiftelsen SIK - Svenska Livsmedelsinstitutet: Stiftelsen anser det mest

logiskt att SIK, — — — placerades parallellt med Lunds Tekniska Högskola och övriga högskolor och universitet. dvs med SLFR som statens huvud- . man (alt. IlI. — — — Även om SIK. — — — organisatoriskt knöts till Jord- bruksdepartementet och därmed till SLFR. måste institutet kunna få an- slag av STU inom områden av betydelse för livsmedelsproduktionen, tex processteknik. datateknik och energiteknik. — — — SIK-Stiftelsen anser — — — att SJFR bör uppdelas i två forskningsråd. ett för skogsforskning. SFR. och ett förjordbruks— och livsmedelsforskning. JLFR.

6.26 Stiftelsen Svensk Näringsforskning: — — — enligt Stiftelsens uppfatt- ning — — — (kan) det övergripande ansvaret för livsmedelsforskningen och för teknisk forskning och teknikutveckling inom området liksom kollektiv- forskningen (SIK) — —— — falla under ett och samma forskningsråd och departement. ——-— Det måste —— — förutsättas att ansvaret för de grundläggande områdena såsom biokemi. fysiologi. ävensom rent medi- cinska problem. också 1 fortsättningen skall åvila de naturvetenskapliga respektive medicinska forskningsråden.

• Sida 45
•  Original

Prop. 1984/85: 121 45

6.27 Landsorganisationen i Sverige (LO): — — — godtar i huvudsak den av utredningen föreslagna organisationsmodellen för en ökad statlig insats. — — —— LO — — — (vill) kraftigt betona att det nybildade rådet garanteras en kompetens som motsvarar de nya uppgifterna. så att inte primärproduk- tionen som förut blir helt dominerade. — — —

6.27.1 Svenska Livsmedelsarbetareförbundet (Livs): — — — vill förorda i första hand att en organisationsmodell med utökat ansvar för FRN över- vägs. i andra hand att nuvarande organisation bibehålls och i tredje hand att utredningens alternativ 1] genomförs. Skulle emellertid utredningens alternativ ll genomföras är det enligt Livs uppfattning helt nödvändigt med en betydligt mer genomgripande förändring av SJszs sammansättning än vad utredningen föreslår. — — ? en stark representation för konsumentin- trcsset och de anställa inom livsmedelssektorn 'ett oavvisligt krav. — — — Enligt Svenska Livsmedelsarbetareförbundet är inrättande av kollektiv- forskningsinstitut inom livsmedelsområdet en angelägen uppgift för att förstärka forskningen. — — — en forskningsrådsorganisation enligt förbun- dets modell i kombination med kollektivforskningsinstitut och ett system med ramprogram (bör) bidra till att lösa problemen med kunskapsuppbygg- naden. — — —

6.28 Tjänstemännens centralorganisation (TCO): De båda organisationsmo- deller som utredningen föreslår är i sig ingen garanti för att målet — helhetssyn på livsmedelsforskningen — uppnås. Möjligen finns en större risk i modell 1] för att en klyfta uppstår mellan tekniska, biotekniska och humanbiologiska intressen. — —— 'l'CO tillstyrker att all livsmedels- forskning samlas under ett departement.

6.29 Centralorganisationen SACO/SR: SACO/SR kan stödja förslaget att ett forskningsråd ges huvudansvaret för forskningen inom livsmedelsområ- det. Vidare kan SACO/SR instämma i utredningens bedömning att alterna- tiv 2 bör förordas. — — — Rådets instruktion bör — — — tydligare markera samtliga delar av ansvarsområdet än vad utredningens förslag till instruk- tion gör. — — — SACO/SR (finner) det naturligt att konsumentintrcsset blir representerat. — — —- Vad gäller rådets sammansättning i övrigt anser SACO/SR att det vore lämpligare med 12 ledamöter utöver ordföranden. Då skulle universitetet kunna representeras av 6 ledamöter och näringsliv och konsumentintrcssen företrädas av resterande 6 ledamöter.

6.30 Sveriges Civilingenjörsförbund: — — — förordas att skogs- och jord- brukets forskningsråd ombildas till skogs- och livsmedelssektorns forsk- ningsråd. — — —'

• Sida 46
•  Original

Prop. 1984/85: 121 46

6.31 Institutet för internationell ekonomi: — — — SJFR bör avskaffas och dess resurser överföras till övrigaforskningsråd. — — .— Sveriges Lant- bruksuniversitet (SLU) (bör) överföras till Utbildningsdepartementets an- svarsområde. — — — Ett annat skäl till att avskaffa SJFR och att överföra SLU till Utbildningsdepartementets ansvarsområde är att man då. för— hoppningsvis, kan minska den mycket starka inriktning som undervisning och forskning inom livsmedelssektorn för närvarande har på producenter- nas intressen snarare än på konsumentintrcsset. — — — Det är alltså viktigt att stimulera mer "konsumentvänlig" forskning om jordbruk och livsme— del — — — utanför forskningsorgan där personer med anknytning till lant- bruket. livsmedelsindustrin och SLU dominerar.

6.32 Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA): IVA kan instämma i motiven för att Skogs- och Jordbrukets Forskningsråd även tar ansvar för den grundläggande forskningen på livsmedelsområdet. — -— —— '

• Sida 47
•  Original

Sammanfattning av betänkandet (SOU 1983: 69) Livsmedelsforskning I

Forskning om livsmedel kan bidra både till att belysa och lösa problem som finns kring vårt dagliga bröd. Dessa problem gäller t ex sambandet mellan kost och hälsa, prisutvecklingen för livsmedlen, bristande konkurrenskraft och produktutveckling inom livsmedelsindustrin. Forskningen kan ge en bättre bild av hur livsmedelssektorn fungerari alla dess delar och därigenom ge underlag till en rationell livsmedelspolitik. Forskning och utvecklingsar- bcte kan bidra till att förbättra livsmedlens kvalitet och göra hanteringen effektivare och mindre sårbar.

Livsmedelsforskning är ett tillämpat forskningsområde. Behoven av forskning i framtiden liksom forskningens möjligheter påverkas av vad som sker inom livsmedelssektorn. Utvecklingsmöjligheterna inom livsmedels- hanteringen och inom forskningen beror ocksåi hög grad på hur kunskapen växer och förändras inom angränsande forskningsområden, t ex nya genombrott på de biologiska, tekniska och biotekniska fälten. Mer vetande om sambandet mellan kost och hälsa ger också impulser till andra delar av livsmedelsforskningen.

Vi har i denna utredning utgått från de förändringar som skett och kan väntas inom livsmedelssystemet i stort för att därefter formulera de krav som kan ställas på forskningen i framtiden. Vi har dessutom analyserat. forskningens möjligheter inom olika områden för att mot denna bakgrund komma fram till hur forskning på livsmedelsområdet bör prioriteras och inriktas för framtiden.

Konsumtionen i Sverige kännetecknas sett över en längre period av att den kvantitativa försörjningen förbättrats avsevärt. Däremot återstår mycket att göra när det gäller livsmedlens kvalitet i vid mening. Detta gäller såväl om man betraktar problemet från näringsfysiologisk synpunkt som från livsme- delsteknisk eller gastronomisk. Efter hand har därför intresset förskjutits mot livsmedelsförsörjningens kvalitativa aspekter. Alltjämt utgör dock livsmedlen en stor andel av den privata konsumtionen. Det rör sig om ca 20 procent eller ca 70 miljarder kr. _ '

De förändringar som-skett under senare decennier innebär en förskjutning mot mera högförädlade livsmedel och mot bekvämare livsmedel som minskar arbetet i hemmet, tex djupfrysta och konserverade produkter. Samtidigt har förändringar mot en högre konsumtion av fett och socker inträffat, vilket från näringsfysiologisk synpunkt är en ogynnsam utveckling. Detta har dessutom skett samtidigt som arbetslivet generellt sett blivit mindre fysiskt påfrestande, vilket minskar vårt behov av energirika livsmedel.

• Sida 48
•  Original

Prop. 1984/85: 121 . 48

Våra kunskaper om livsmedelskonsumtionen bygger i huvudsak på statistik över de totala inköpen. Däremot finns det stora brister i våra kunskaper om vad olika grupper av medborgare faktiskt äter.

Livsmedelsproduktionen har en viktig funktion i svensk ekonomi. Sektorn sysselsätter omkring en haiv miljon människor och har ett förädlingsvärde på 50-60 miljarder kr. Såväl primärproduktionen som industriell förädling och övriga led i livsmedelskedjan har stor betydelse från regionalekonomisk synpunkt. Det är därför av flera skäl viktigt att livsmedelssektorn kan utvecklas gynnsamt i framtiden. såväl när det gäller produktivitet som kvalitetsutveckling.

Förändringarna inom livsmedelssektorn har de senaste decennierna medfört att jordbruket, trädgårdsnäringcn och fisket fått en relativt sett mindre betydelse. De fyra leden i den s k livsmedelskedjan; primärproduk- tion, industriell förädling, handel och distribution santt konsumtion och tillagning. har var för sig ett ungefär lika stort förädlingsvärde. Även sysselsättningen är ganska jämnt fördelad mellan de olika lcdcn. Produkti- vitetsutvecklingen har varit mindre gynnsam i de led av kedjan som följer efter råvaruproduktionen.

Även utruslningsindustrin på livsmedelsområdet är en viktig del av svensk ekonomi. Lantbruksmaskiner. anläggningar för livsmedelsindustrin, tran— sportmedel, frys- och kyldiskar och inte minst förpackningar spelar en viktig roll. Livsmedelsindustrins investeringar uppgick 1980 till nära 2 miljarder kr. Kostnaderna för emballage är årligen i samma storleksordning inom livsmedelssektorn. Framgångsrika exportföretag arbetar inom denna del av sektorn. '

Den forskning som berörs i utredningen är sådan som har anknytning till industriell förädling av livsmedel. Även de begränsade insatserna av FoU som finns inom handel/distribution och tillagning/storkök berörs. Närings- lära är ett annnat viktigt ämnesområde som ingår i utredningen. Forskningen är förlagd till universitetet i Lund. till Göteborg och även till Lantbruksu- niversitetet i Uppsala. Näringsforskningsinstitutioner finns i Lund. Göte- borg. Stockholm och Uppsala. Samhällsvetenskaplig forskning på livsme- delsområdet finns vid institutioner för företagsekonomi vid universiteten. vid Lantbruksuniversitetet och Handelshögskolan.

Stat och näringsliv tillsammans finansierar FoU inom livsmedelssektorn totalt med ett belopp av nära 650 milj kr. Råvaruler'let svarar för 400 milj kr till vilket staten bidrar med 250 och näringslivet med 150 milj kr. Detta utgör ca 4 procent av produktionens förädlingsvärde. Industrisektorns FoU finansieras till 175 milj kr med medel från näringslivet och med 50 milj kr från staten, vilket tillsammans endast är ca 2 procent av produktionens förädlingsvärde, jämfört med ca 8 procent inöm andra industrisektorer. Den statligt finansierade näringsforskningen har en volym av ca 10 milj kr per år. Forskningen utmed livsmedelskedjan finansieras via lndustridepartementet (STU), Utbildningsdepartementet (basresurser vid universiteten) och Jord- bruksdepartementet (främst Sveriges lantbruksuniversitet). Även Växtfö- rädlingsnämnden spelar en viktig roll.

Den livsmedelsforskning som sker i Sverige har allmänt sett en hög kvalitet. Detta har visats bl a i tidigare "genomförda utvärderingar på området. Stora delar 'av livsmedelsforskningen har knapphändiga ekono-

• Sida 49
•  Original

Prop. 1984/85: 121 49

miska resurser och vissa områden är särskilt eftersatta. Det gäller närings- lära, samhällsekonomiska frågor, marknad och distribution, konsumtions- förändringar, tillagningen i hushållen och. produkt-och kvalitetsutveck- ling. Organisatoriskt kännetecknas livsmedelsforskningen av en spridd lokali- sering, en splittrad finansiering via flera departement och en bristande samordning av forskningen utmed produktionskedjan. Brister finns också när det gäller kompetensuppbyggnadens anpassning och inriktning. Dessa brister kan medföra svårigheter att anpassa produktionen till nya tekniker som kan komma fram inom bioteknik. datateknik. mät- och reglerteknik m m. Eftersom forskningen i allmänhet är av hög kvalitet. finns det goda möjligheter att bygga ut livsmedelsforskningen i Sverige. Med hänsyn till livsmedlens och kostens betydelse för vår hälsa och vårt välbefinnande är nuvarande låga insatser på området oförsvarliga. Till detta kommer att möjligheterna att i framtiden- göra nya framsteg, såväl när det gäller produktivitet som produktkvalitet i vid mening. behöver bygga på en fördjupad livsmedelsforskning inom de biologiska, tekniska och biotekniska områdena. Mot bakgrund av detta föreslår vi: _ att statens insatser för livsmedelsforskning inom en femårsperiod ökas med drygt 30 milj kr per år. att näringsforskningens resurser därvid fördubblas under femårsperioden (20 milj kr per år mot idag ca 10 milj kr). ' att näringslivets insatser ökar med samma belopp som statens. att en förstärkning sker av de livsmedelstekniska avdelningarna vid Lunds universitet liksom vid lantbruksuniversitetet med främst mellantjän- ster.

att lantbruksuniversitetet dessutom genom omfördelningar ökar sitt engage- mang inom livsmedelsforskningen — under femårsperioden bör bla tre högre tjänster få denna inriktning. att forskningsrådsmedel för livsmedelssektorn som rör bioteknik. näringslä- ra. kontpetensuppbyggnad för produkter, processer. tillagning och marknadsföring samt ekonomisk och social forskning ökas med ca 18 milj kr per år inom femårsperiodcn, att staten tar upp förhandlingar med livsmedelsindustrin som rör dess finansiella medverkan i en utbyggd forskning kring delar av livsmedels- området.

att skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) ombildas till skogs- och livsmedelssektorns forskningsråd (SLFR) och får ansvar för finansiering och samordning av forskningen utmed hela livsmedelskedjan, att ansvaret för teknisk forskning och teknikutveckling även i fortsättningen åvilar stvrelsen för teknisk utveckling (STU) liksom ansvaret för kollektiv forskning på livsmedelsområdet (främst vid SIK Svenska livsmedelsin- stitutet). att de olika forskande enheterna på livsmedelsområdet i Lund. Göteborg och ' Uppsala profileras på så sätt att de får hin-'mlarzsvar för forskningen som berör olika produkter. mjölk, kött, grönsaker. rotfrukter osv.

Forskning på livsmedelsområdet bör utgå från en helhetssyn på Iivsmedels- kedjan och organiseras med hänsyn härtill. Detta förutsätter en samordning

• Sida 50
•  Original

Prop. 1984/85: 121 50

av finansieringen vid olika forskande enheter. De mera grundläggande delarna av livsmedelsforskningen bör organiseras i vetenskapliga discipliner. För mer tillämpade områden är en planering i program och projekt lämplig.

Staten bör ta ett särskilt ansvar för den kompetensuppbyggnad som behövs på livsmedelsområdet. Forskningen bör inriktas mot fördjupad förståelse av samband och orsakssammanhang. Det gäller såväl fysikaliska, biokemiska, mekaniska som ekonomiska och sociala aspekter på livsmedlen: En tillräckligt omfattande forskning är också avgörande för möjligheterna till kunskapsutbyte med forskningscentra i andra länder. Detta är också ett" villkor för möjligheterna att utnyttja nya upptäckter inom grundläggande forskning och tillämpa den på livsmedelsområdet.

Offentlig forskning 'av mera tillämpad karaktär skall ha en inriktning för att tillgodose allmänna samhällsbehov och ' konsumentkrav. Det kan gälla forskning som underlag för livsmedelspolitiska beslut och för de behov som myndigheterna på livsmedelsområdet har. I avsaknad av en tillämpad forskning på sådana områden minskar möjligheterna för samhället att inhämta kunskap som underlag för välgrundade beslut. Utan en sådan forskning minskar därför möjligheterna att erbjuda konsumenterna säkra, smakliga och hälsosamma livsmedel till rimliga priser.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985