Prop. 1984/85:211

om regiering av priserna på jordbruksprodukter, m.m.

Prop. 1984/85: 211

Regeringens proposition 1984/85: 21 1

om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m.;

beslutad den 2 maj l985.

Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll för de åtgärder och de ändamål som framgår av föredragandens hemställan.

På regeringens vägnar

OLOF PALME SVANTE LUNDKVlST

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag om prisregleringen på sockerbetor och socker för tiden den ljuli l985—den 30juni 1987 och för övriga jordbruks- produkter för tiden den ljuli l985—den 30juni l986. Vidare behandlas åtgärder för att stimulera exporten av livsmedel. Dessutom tas upp vissa anslagsfrågor påjordbrukets område.

! Riksdagen 1984/85. ] saml. Nr 21]

Prop. 1984/85: 211

lx)

Utdrag

JORDB RUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1985-05-02

Närvarande: statsministern Palme. ordförande. och statsråden 1. Carlsson. Lundkvist, Feldt. Sigurdsen. Gustafsson. Leijon. Hjelm-Wallén. Peter- son. Boström. Bodström, Gradin. Dahl. R.Carlsson. Hellström. Thun- borg. Wickbom

Föredragande: statsrådet Lundkvist

Proposition om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m.

1. Inledning

I prop. 1984/85: 166 har regeringen lagt fram förslag till riktlinjer för en

samlad Iivsmedelspolitik. Dessa grundar sig på förslag som har avgetts av 1983 års livsmedelskommitté'.

Regeringen uppdrog den 20december 1984 åt statens jordbruksnämnd att efter överläggningar med företrädare för sockerbetsodlarna och socker- tillverkningen samtjordbruksnämndens konsumentdelegation avge förslag om den närmare utformningen av prisregleringen på sockerbetor och soc- ker förtiden den ljuli 1985—den 30juni 1987.

Nämndens förslag skulle bygga på att driften vid samtliga nu existerande sockerbruk skall upprätthållas. Sockerbetsarealen borde med utgångs- punkt i en areal är 1985 om högst 51500 hektar anpassas med hänsyn till den beräknade trendmässiga avkastningsökningen för sockerbetor. Över- läggningarna skulle ske med utgångspunkt i riksdagens beslut om mål för livsmedelspolitiken (prop. 1983/84: 76. JoU 20. rskr 141) och i den ordning som gäller för övriga jordbruksprodukter enligt nämnda riksdagsbeslut. Förslaget skulle vara så avvägt att något underskott inte beräknas upp- komma i sockcrregleringsfonden. Nämnden borde vidare beakta vad som i prop. 1983/84: 191 anförts om finansieringen av visst stöd till biodlingen.

Statens jordbruksnämnd har efter avslutade överläggningar i skrivelse den 20februari 1985 lagt fram förslag beträffande prisregleringen på soc-

' Generaldirektören Ingvar Lindström. ordförande, riksdagsledamoten Arne An- dersson i Ljung. lantbrukaren Eric Enlund. journalisten Birgitta Gustafson. riks- dagsledamöterna Egon Jacobsson. Einar Larsson. Grethe Lundblad. Åke Selberg och Aina Westin.

Prop. IOM/85: 211 3

kerbetor och socker för tiden den ljuli 1985—den 30juni 1987. Skn'velsen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga ].

Regeringen uppdrog den 14februari 1985 åt statensjordbruksnämnd att. efter överläggningar med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och jord- bruksnämndens konsumentdelegation. lämna förslag om den närmare ut- formningen av prisregleringen på jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker för tiden den ljuli 1985—den 30juni 1986. Förslaget skulle utformas med utgångspunkt i riksdagens beslut om vissa livsmedelspoli- tiska frågor (prop. 1983/84: 76. JoU 20, rskr 141).

Vidare skullejordbruksnämnden lägga fram förslag om användningen av införselavgiftsmedel och därvid utgå från att av införselavgiftsmedel utan- för fördelningsplanen ett belopp motsvarande 8.5 milj. kr. tick disponeras för pristillägg på får— och lammkött samt 8 milj. kr. för att täcka kostnader för statistik påjordbrukets område.

Jordbruksnämnden skulle också ta upp frågan om ytterligare finansi- ering inom ramen förjordbruksprisregleringen av viss del av kostnaderna för djurens hälso- och sjukvård. Utgångspukten skulle härvid vara att ytterligare 15 milj. kr. avlastas statsbudgeten.

Vidare skulle prövas möjligheterna att finansiera en till 10milj. kr. upp- gående del av kostnaderna för den statliga rådgivningen till jordbruket på annat sätt än över statsbudgeten.

Slutligen skulle jordbruksnämnden lämna förslag om en successiv av- veckling av den rörliga kredit på högst 250 milj. kr. som f.n. står till förfogande för säsongmässig lagring avjordbruksproduktcr. Utgångspunk- ten skulle vara en minskning av krediten från den ljuli 1985 med 100 milj. kr. Vidare skulle jordbruksnämnden beakta att den rörliga kredit på högst 120 milj. kr. som f.n. står till förfogande för ändamål inom jord- bruksprisregleringen och regleringen av sockernäringen skulle minskas till 50 milj. kr. från den ljuli 1985.

1 skrivelse den 24 april 1985 harjordbruksnämnden efter avslutade över- läggningar lagt fram förslag till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område efter den 30juni 1985 m.m. Till jordbruksnämndens skrivelse har fogats särskilda skrivelser från Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation med synpunkter på jordbruksnämndens förslag. Två ledamöter i jordbruksnämnden har avgett reservation mot förslaget. Jordbruksnämndens skrivelse med delegationernas synpunkter samt reservationen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

Livsmedelskommitte'n har den 30januari 1985 överlämnat betänkandet (Ds Jo 1985: 1) Export av livsmedel. Betänkandet har remissbehandlats. Till protokollet i detta ärende bör fogas dels kommitténs sammanfattning av betänkandet som bilaga 3, dels en förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av remissyttrandena över betänkandet som bilaga 4. Beträffande nuvarande förhållanden m.m. samt kommitténs närmare överväganden hänvisas till betänkandet.

Prop. 1984/85: 211 4

Jordbruks-. skogs- och fiskeriadministrativa utredningen' avgav i sep- tember 1984 betänkandet (Ds Jo 1984: 14) Samordning av vissa-resurser vid lantbruksnämnderna. skogsvärdsstyrelserna och den lokala tiskeriadmi- nistrationen.

I betänkandet behandlas förutsättningarna för att genom samverkan i olika former effektivisera användningen av de samlade resurserna för länsmyndigheterna underjordbruksdepartementet.

Efter remiss har yttranden över utredningens betänkande avgetts av riksrevisionsverket (RRV). statskontoret. lantbruksstyrelsen — som bifo— gat yttranden från samtliga lantbruksnämnder. Skogsstyrelsen — som bifo- gat yttranden från samtliga skogsvårdsstyrelser. länsstyrelserna i Uppsala. Malmöhus. Göteborgs och Bohus samt Älvsborgs län. Lantbrukarnas riks- förbund (LRF). Svenska cellulosa— och pappersbruksföreningen. Central- organisationen SACO/SR och Trädgårdsnäringens riksförbund. Ett yttran- de har också inkommit från Svenska skogsarbetareförbundet.

1 prop. 1984/85: 100 (bil. 11 s. 20. 38. 43 och 71) har regeringen föreslagit riksdagen att. i avvaktan på särskild proposition i ämnet. till Lantbruks- nämnderna för budgetåret 1985/86 beräkna ett förslagsanslag av 212781 000 kr.. till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för bud- getåret 1985/86 beräkna ett förslagsanslag av 2968 000000 kr.. till Bidrag till permanent skördeskadeskydd för budgetåret 1985/86 beräkna ett anslag av 1 000 kr.. till Administration av permanent skördeskadeskydd m. m. för budgetåret 1985/86 beräkna ett förslagsanslag av 23 898000 kr.. till Lant- bruksstyrelsen. djurens hälso- och sjukvård: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1985/86 beräkna ett förslagsanslag av 1000 kr. och till Bidrag till djurens hälso- och sjukvård för budgetåret 1985/86 beräkna ett reserva- tionsanslag av 40470 000 kr. Jag anhåller att nu få ta upp dessa frågor.

2. Föredragandens överväganden

2.1. Prisregleringen på sockerbetor och socker

Prisregleringens utformning under perioden

Jordbruksnämnden har på regeringens uppdrag haft överläggningar med Sveriges betodlares centralförening (SBC) och Svenska sockerfabriks AB (SSA) samt nämndens konsumentdelegation om prisregleringen på socker- betor och socker för tvåårsperioden den ljuli 1985—den 30juni 1987. Efter avslutade överläggningar och i samförstånd med SBC. SSA och konsu- mentdelegationen föreslår jordbruksnämnden att sockerbetsodlarna årli- gen under perioden erhåller kompensation för kostnadsökningar i odlingen samt inkomstföljsamhet utifrån utfallet av obundna överläggningar. För

' F. d. statssekreteraren lvan Eckersten.

Prop. 1984/85: 211 5

SSA: s del föreslår jordbruksnämnden att kompensation för kostnadsök- ningar m.m. ges en gång per år utifrån utfallet av obundna överläggningar.

SSA övergår fr.o.m. hösten 1985 till gaseldning vid flera sockerbruk och jordbruksnämnden föreslär bl.a. mot bakgrund härav att en särskild arbetsgrupp utreder kompensationsmodellen med avseende på energikost- nader. Vidare får enligt jordbruksnämnden korrigeringar göras av betod- lingens och SSA: s kostnadsvolymer på grund av att kontraktsvillkoren för frö. biprodukter. transporter m.m. ändras fr.o.m. år 1985.

Nämnden har redovisat förslag till kompensationsbelopp avseende reg- leringsåret 1985/86. Jag återkommer till detta förslag i det följande. I fråga om kompensationsbeloppcn för regleringsåret 1986/87 föreslår jordbruks- nämnden att överläggningar äger rum i slutet av år 1985. Härvid bör enligt nämnden sedvanligt material om kostnadsvolymer. kostnadsutveckling m.m. tas fram och i huvudsak ligga till grund för överläggningarna.

Om väsentligt ändrade förutsättningar inträffar under regleringsperioden föreslår jordbruksnämnden att det bör få ankomma på den att efter över- läggningar med delegationerna lägga fram förslag till de åtgärder som kan anses påkallade.

För egen del kan jag i allt väsentligt biträda jordbruksnämndens förslag beträffande utformningen av prisregleringen på sockerbetor och socker för tvåårsperioden 1985/86—1986/87. Förslaget bygger på att driften vid samt— liga nu existerande sockerbruk bibehålls. Kostnadskompensationen till betodlarna och sockerbolaget samt betodlarnas inkomstföljsamhet bör be- stämmas en gång per år efter obundna överläggningar. Överläggningarna avseende regleringsåret 1986/87 bör som jordbruksnämnden har föreslagit äga rum i slutet av år 1985. Som jordbruksnämnden framhåller behöver vissa frågor inom prisregleringen ses över med anledning av ändrade kontraktsvillkor mellan betodlarna och SSA samt övergång till gaseldning vid vissa sockerbruk. Det ankommer påjordbruksnämnden att ta de initia- tiv som behövs härför och att vid behov komma in till regeringen med de förslag som kan föranledas av översynen. Om väsentligt ändrade förutsätt- ningar inträffar under perioden bör det vidare ankomma på jordbruks- nämnden att efter överläggningar med SSA. SBC och konsumentdelega- tionen lägga fram förslag till de åtgärder som kan anses påkallade.

Det bör ankomma på regeringen att besluta om den närmare utformning- en av prisregleringen under perioden.

Areal och arealbidrag

Under innevarande prisregleringsperiod har sockerbetsarealen i enlighet med riksdagens beslut (prop. 1982/83: 162. 101) 35. rskr 336) minskats med 500 ha per år med sikte på en areal är 1985 på högst 51 500 ha. Jordbruks- nämnden föreslår nu att arealen bör uppgå till högst 51 300 ha både är 1985 och år 1986. Erforderlig kvotering av odlingen bör utgå från nu gällande principer och godkännas av nämnden. Prisavdraget vid överodling bör vara kraftigt.

Prop. 1984/85: 211 6

Jordbruksnämnden föreslår oförändrade arealbidrag. Det innebär 500 kr. per ha till odlarna på Gotland. 400 kr. per ha till odlarna på Öland och 200 kr. per ha till de odlare i Småland och Blekinge som levererar betor till bruket i Mörbylånga.

Jag biträder jordbruksnämndens förslag till total sockerbetsareal och arealbidrag. Det bör ankomma på regeringen att besluta i dessa frågor under perioden.

Ersättningen till sockerbcrsodlarna och sockerbolaget

Jordbruksnämnden föreslår efter överläggningar och i samförstånd med SBC och konsumentdelegationen att betodlarna i form av prishöjningar per den ljuli 1985 ges kostnadskompensation med 40.23 milj. kr. och inkomst- följsamhet med 3.77 milj. kr. Förslaget innebär att grundpriset för socker- betor med 16% sockerhalt bör höjas med 1,72 kr. per 100 kg. vilket motsvarar en partiprishöjning på socker med 13.67 kr. per 100 kg eller 3.1 %. Grundpriset på sockerbetor föreslås år 1985 bli 30.20kr. per 100 kg.

Vad gäller kompensationcn till sockerbolaget föreslår jordbruksnämn- den att prisregleringen. liksom tidigare. endast bör avse strösocker. Av verksamheten vid raffinaderiet i Arlöv bör ingå raffineringen av såväl inhemskt som importerat råsocker för den svenska marknaden.

Sockerpriset har hittills justerats när oljepriset har ändrats med minst i 160 kr. per m3. Denna regel ledde under regleringsåret 1983/84 till två prishöjningar på sammanlagt 8.19 kr. per 100 kg socker. Under reglerings- året 1984/85 har regeln hittills givit en höjning om 3.95 kr. per 100 kg socker.

Jordbruksnämnden föreslår efter överläggningar och i samförstånd med SSA och konsumentdelegationen att SSA för regleringsårct 1985/86 tiller- känns kostnadskompensation i form av prishöjningar per den ljuli 1985 med 29 milj. kr. 1 kostnadskompensationen ingår vissa engångsersättning- ar. Vidare har avdrag gjorts med hänsyn till effektivitetsförbättringar i sockerproduktionen och för definitiv reglering av oljekostnaderna för reg- leringsåret 1983/84. 1 kostnadskompensationen har vidare merkostnaderna för bruken på Öland och Gotland beaktats vilket vid normal produktions- volym innebär 18.4 milj. kr. Dessutom föreslås SSA erhålla 4.3 milj. kr. ur sockerregleringsfonden för driften av dessa bruk.

Kostnadskompensationen ti11 SSA motsvarar en prishöjning på 9.01 kr. per 100 kg socker eller 2.1 %. Härtill kommer effekterna av eventuell slutjustering av 1önekostnadskompcnsationen samt av eventuella oljepris- ändringar.

Tillsammans medför de prishöjningar som jordbruksnämnden har före- slagit att sockerpriset i fabriksledet stiger den ljuli 1985 med ca 23 kr. per 100kg eller med 5.2 % Jordbruksnämnden begär att få genomföra prishöj- ningarna på ett sådant sätt att minsta möjliga störning uppstår på markna- den. Nämnden föreslår vidare att ersättningen för raffinering och lagring

Prop. 1984/85: 211 7

av importerat råsocker får höjas motsvarande genomsnittliga kostnadsök- ningarna i sockertillverkningen.

För egen del villjag framhålla följande. Det bör ankomma på regeringen att besluta om kostnadskompensation och inkomstföljsamhet för betod- larna och om kostnadskompensation för SSA under regleringsperioden. Jag biträder de förslag som jordbruksnämnden har lagt fram och avser att vid senare tillfälle återkomma till regeringen i frågan.

Gränstkyddc! och regleringsekonomin

Gränsskyddet för socker föreslås av jordbruksnämnden utgå enligt de grunder som hittills har gällt. Detta innebär att en införselavgift tas ut för importerade kvantiteter under perioder då världsmarknadspriset under— stiger del fastställda avräkningspriset på _socker ur svenska betor. De uppburna medlen bör — liksom hittills -— tillföras sockerrcgleringsfonden.

Jag biträder jordbruksnämndens förslag i fråga om gränsskyddet för socker.

Vid behov bör jordbruksnämnden få ta ut en försäljningsavgift på allt socker som säljs inom landet. Därvid kommer det inhemska partipriset att höjas med ett belopp som motsvarar försäljningsavgiften. De insamlade medlen bör användas för att subventionera sockcrimport när världsmark- nadspriset är högre än det svenska. '

Behållningen i sockerregleringsfonden var 10.4 milj. kr. den 30juni 1984. Utgående behållning den 30juni 1985 kan enligt jordbruksnämnden beräk- nas till 25—30 milj.kr. Vid normal skörd år 1985 blir inkomsterna av införselavgifter begränsade med hänsyn till att skörden år 1984 gav ett överskott. Överskottet minskar importutrymmet under regleringsåret 1985/86. Fondens behållning kan därför beräknas minska under reglerings- året 1985/86. Mot denna bakgrund har betodlarna och SSA inte aktualise— rat frågan om ytterligare återbetalningar av medel ur sockerreglcringsfon- den.

Betodlarna och SSA bör enligt jordbruksnämnden om så erfordras skju- ta till medel så att fonden den 30juni 1986 och den 30juni 1987 inte visar underskott. Denna garanti gäller för prisutjämning av olika slag samt i princip nu gällande former av regionalstöd. ] gengäld bör näringen — med beaktande av förändringar i regleringsekonomin — hösten 1985 och hösten 1986 få ta upp överläggningar om eventuell ytterligare återbetalning av tidigare inbetalda medel. Medlen skall fördelas i samma proportioner som för 1983 års skörd. Utbetalningarnas storlek får då bedömas utifrån skör- darnas storlek och tillgängliga medel i fonden.

Kostnaderna för subventionering av frakten av socker till de fyra nordli- gaste länen och Kopparbergs län bör enligtjordbruksnämnden få bestridas från socken'egleringsfonden med 1.2 milj.kr. Ur fonden bör dessutom bcstridas kostnaderna för dels arealbidrag till de odlare som levererar betor till öbruken till en beräknad kostnad av 3.5—4.0 milj. kr.. dels

Prop. 1984/85: 211 8

ersättning om 4.3 milj.kr för SSA:s merkostnader för driften vid dessa bruk. Till kollektiva åtgärder inom biodlingen bör tas (1.5 milj.kr. ur sockerfonden. Vidare bör regleringsföreningen Svensk Sockerhandels ad- ministrationskostnader få täckas ur fonden. Fondmedlen används också till vissa kostnader inom prisutjämningen för varor innehållande socker. Vid tillverkning av vissa produkter såsom farmacevtiska halvfabrikat för export återbetalas införselavgiften för förbrukat socker. len situation med ingen eller ringa sockerimport bör i stället enligt jordbruksnämnden ex- portbidrag ur sockerregleringsfonden lämnas för sådana produkter.

Jag biträderjordbruksnämndens förslag beträffande regleringsekonomin under regleringsperioden 1985/86—1986/87. Liksom hittills bör även stödet till merkostnaderna för öbruken finansieras inom ramen för regleringen.

2.2. Prisregleringen på jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker

Jordbruksnämnden har utformat sitt förslag med utgångspunkt i riksda— gens beslut om mål för livsmedelspolitiken (prop. 1983/84: 76, JoU 20, rskr 141 ). En annan utgångspunkt har varit statsmakternas mål om en inflation på högst 3%- för år 1985, vilket också getts uttryck i införandet av allmänt prisstopp och andra ekonomisk—politiska åtgärder.

Jordbruksnämnden har vidare i enlighet med sitt uppdrag utgått från att prisregleringsperioden skall omfatta tiden den ljuli 1985—den 30juni 1986. Mittpriser m. rn. föreslås under perioden få ändras den ljuli 1985 och den ljanuari 1986.

Jordbruksnämndens förslag innebär per den ljuli 1985 attjordbruket för ökade kostnader under det senaste halvåret tillerkänns 292 milj.kr. och viss livsmedelsindustri 153 milj. kr. För inkomstföljsamhet med andra grupper i samhället erhåller jordbrukarna 102 milj. kr. vilket enligt nämn- den bör ge en inkomstökning med 5 % Från det sammanlagda totalbelop- pet av 547 milj. kr. görs ett avdrag för rationaliserings- och produktivitets- vinster ijordbruket och berörd livsmedelsindustri av totalt 82 milj. kr.

Sammanlagt innebär dessa förslag attjordbruket och den del av livsme- delsindustrin som omfattas av jordbruksprisregleringen (främst mejerier och slakterier) genom att prisnivån i prisregleringsledet höjs den ljuli 1985 tillförs 465 milj. kr. Beloppets storlek har inte accepterats av Lantbrukar- nas förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation.

Genom förslaget beräknas prisnivån i prisregleringsledet höjas med ca 2%. Vid oförändrade öresmarginaler i efterföljande led och inkl. mervär- deskatt beräknas förslaget medföra att prisnivån i konsumentledet (KPI) höjs med drygt 0.1 %.

Sedan regeringen och riksdagen tagit ställning till förslaget kommer beloppet att fördelas på produkter efter överläggningar under maj/juni.

Vad gäller den ljanuari 1986 föreslår jordbruksnämnden ett preliminärt kompensationsbelopp av 348 milj. kr. Detta belopp har beräknats utifrån

Prop. [984/85: 21] ()

en prognos över prisutvecklingen under tiden april—oktober 1985. Det definitiva beloppet föreslås fastställas efter överläggningar i november/de- cember 1985.

Nyssnämnda belopp har godtagits av konsumentdelegationen men inte av Lantbrukarnas förhandlingsdelegation.

De närmare grunderna för beräkningen av beloppen framgår av jord- bruksnämndens förslag (bilaga 2).

För egen del vill jag framhålla följande. Ett viktigt mål för regeringens ekonomiska politik är att pressa ned inflationen under år 1985 till 39? Att pressa ned inflationen är nödvändigt om vi skall kunna fortsätta den ekonomiska återhämtning som inletts under de senaste åren. bibehålla vår internationella konkurrenskraft och bevara konsumenternas köpkraft. Att denna politik lyckas är också av stor betydelse föi'jordbrtiket. En fortsatt framgångsrik ekonomisk politik är enligt min mening en förutsättning för att vi skall kunna komma till rätta med de problem som f. n. råder inom livsmedelsscktorn. inte minst med överskotten avjordbruksprodukter.

Jordbruksnämndens förslag innebär att jordbruket får kompensation för ökade kostnader i produktionen och dessutom en inkomstökning med 5 %. Den föreslagna inkomstökningen motsvarar således vad löntagarna får för år 1985. Även i fråga om det totala beloppet ligger jordbruksnämndens förslag inom ramen för det inflationsmål på 3 % som regeringen ställt upp. Jag kan därför biträda jordbruksnämndens förslag.

Förslaget innebär att jordbruket och viss förädlingsindustri genom änd- rade mittpriser m.m. per den ljuli 1985 tillerkänns 465 milj. kr. Jordbruks- nämnden bör ta upp överläggningar med Lantbrukarnas förhandlingsdele- gation och nämndens konsumentdelegation om fördelningen av beloppet på produkter och inkomma med förslag härom till regeringen. Det ankom- mer på regeringen att besluta i denna fråga.

I fråga om kompensationen per den ljanuari 1986 förordarjag i enlighet med jordbruksnämndens förslag ett preliminärt belopp av 348 milj. kr. Det definitiva beloppet bör få fastställas av regeringen på förslag av jordbruks- nämnden, som bör ta upp överläggningar om beloppet med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen i slutet av år 1985. Vid detta tillfälle bör. som jordbruksnämnden har föreslagit, få tas upp s.k. överhängsfrågor. frågan om fördelningen på produkter. liksom övriga frå- gor som enligt nämndens förslag bör få åberopas vid detta tillfälle. Även i dessa frågor bör det få ankomma på regeringen att besluta.

Det särskilda etableringsstödet. som syftar till att underlätta genera- tionsskifte och till att nystartade jordbrukare skall kunna etablera sig föreslås få utgå även under regleringsåret 1985/86. Utgifterna härför har av lantbruksstyrelsen beräknats till 40milj. kr. Lantbrukarnas förhandlings- delegation har inte accepterat att mer än 32 milj. kr. får utgå om jordbruks- nämndens förslag läggs till grund för kompensationen. Jordbruksnämnden föreslår därför att 32 milj. kr. får utgå för etableringsstöd inom den ram som tilldelas jordbruket.

Prop. 1984/85: 211 10

Jag biträder jordbruksnämndens förslag. Liksom hittills bör de medel som åtgår för etableringsstöd få finansieras inom ramen förjordbrukspris- regleringen. Det bör få ankomma på regeringen att besluta i denna fråga.

Jordbruksnämnden har inte funnit det möjligt att finansiera 15 milj. kr. för djurens hälso- och sjukvård och lOmilj. kr. för rådgivningen till jord— bruket inom ramen för prisregleringen. Jag återkommer till dessa frågor i samband med anslagsfrågorna för budgetåret 1985/86.

Jordbruksnämnden anför att räntestödet enligt förslag av LRF och lant- bruksstyrelsen bör avvecklas enligt fastställd plan dock med ett års för— skjutning för norra Sverige. Räntedebitering och amonering för första årets stöd bör senareläggas ett år. För regleringsåret 1985/86 beräknar lantbruksstyrelsen kostnaderna för räntestödet till ca 20milj.kr. Detta belopp bör tas från medel för låginkomstsatsning m.m. Inom ramen för beloppet 20 milj. kr. har LRF och lantbruksstyrelsen föreslagit att lmilj.kr. får användas av lantbruksstyrelsen för en samordnad rådgiv- ningsinsats till de lantbruksföretag som erhåller stödet. Jordbruksnämnden tillstyrker dessa förslag, till vilka även konsumentdelegationen har anslutit sig.

Även jag biträder förslagen rörande räntestödet. Avvecklingsersättningen till äldre mjölkproducenter föreslås bibehållas under regleringsårct 1985/86. Medel för detta anvisas från medel för lågin- komstsatsning m.m. (produktionsanpassning m.m.). Jordbruksnämnden föreslår i likhet med LRF att möjlighet ges att införa avvecklings- eller uppehållsersättning även för producenter inom kött- och fläsk/smågrispro- duktionen. Medel härför förutsätts utgå från delposten produktionsan- passningsåtgärder.

Konsumentdelegationen har anslutit sig till förslaget beträffande av- vecklingsersättning för äldre mjölkproducenter. Också jag biträder detta förslag.

Det är allmänt sett angeläget att näringen ges möjligheter till att vidta behövliga åtgärder för anpassning av produktionen. Några konkreta för- slag till åtgärder av det slag jordbruksnämnden tagit upp för produktions- anpassning i fråga om kött- och fläskproduktionen föreligger inte. Det bör ankomma på regeringen att ta ställning när sådana förslag redovisats.

Jordbruksnämnden föreslår i samråd med LRF att ett belopp av högst 100 milj. kr. som anslagits för låginkomstsatsning bör få användas för pris- nedsättning på nötkött i syfte att minska exportöverskotten. Vidare har LRF med tillstyrkan av jordbruksnämnden föreslagit att 50milj.kr. av fonderade medel för avbytarverksamhet överförs till posten produktions- anpassningsåtgärder.

Jag har inget att invända mot förslagen. Till frågan om låginkomstsats- ning rn. m. inom jordbruket återkommerjag i samband med anslagsfrågor— na för budgetåret 1985/86.

Jordbruksnämnden har tagit upp vissa frågor rörande prisregleringen på

Prop. 1984/85: 21 I 11

olika produkter m.m. Det ankommer på regeringen att besluta i dessa frågor. För riksdagens information vill jag nämna att jag har för avsikt att föreslå regeringen att besluta i enlighet med jordbruksnämndens förslag.

1 prop. 1984/85: 166 om livsmedelspolitiken har regeringen föreslagit att samhället under en femårsperiod tar ett delansvar för överskottsarealens kostnader. Jag tar nu upp frågan om finansieringen av samhällets delan- svar. Som jag anförde i min anmälan till nämnda proposition bör en totalfinansiering av samhällets kostnader ske. Denna bör ske inom jord- brukssektorns ram. Mot denna bakgrund föreslår jag att samhällets delan- svar finansieras genom att det beräknade beloppet, 160milj. kr.. tas ut i form av prishöjningar per den ljanuari 1986. Det bör få ankomma på regeringen att besluta i frågan. Jag avser att senare föreslå regeringen att uppdra åt jordbruksnämnden att efter överläggningar med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen lämna förslag om hur beloppet skall tas ut och användas för ifrågavarande ändamål.

2.3 Export av livsmedel

1 prop. 1984/85: 166 om livsmedelspolitiken har regeringen bl.a. lagt fram förslag till produktionsmål för jordbruket. Förslaget i propositionen överensstämmer med livsmedelskommitténs förslag i betänkandet (SOU 1984: 86) Jordbruks- och livsmedelspolitik. Detta förslag till produktions- mål förjordbruket innebär att — så länge de nuvarande världsmarknadspri- serna på jordbruksprodukter består —- jordbrukspolitiken bör inriktas mot att balans mellan produktion och behov av jordbruksprodukter uppnås. l nämnda proposition anmälde jag min avsikt att senare återkomma till frågan om åtgärder för att främja exporten av livsmedel. Jag tar nu upp denna fråga.

Livsmedelskomminén anser att i första hand en reducering av överskot- ten av animalieprodukter är angelägen. Under anpassningsperioden kom- mer emellertid ett betydande exportbehov att kvarstå. Anpassningsperio- den ger också tillfälle till att man fortlöpande prövar läget. Perioden bör utnyttjas till att man söker åstadkomma en så lönsam export av livsmedel som möjligt. Sannolikt kommer denna export inte att lösa överskottspro- blemen men deras följder kan mildras. Även efter en sådan anpassning får man räkna med att vissa överskott kommer att finnas, bl. a. på grund av säsong- och årsmånsvariationer, som i varje fall inomjordbruket kan vara betydande. Dessa överskott bör självfallet avsättas med bästa möjliga utbyte.

Blir det å andra sidan möjligt att ta ut bättre priser på exportmarknaden än vad som nu kan överblickas torde enligt kommittén de ställningstagan- den som livsmedelskommittén föreslagit i fråga om produktionsbalansen komma att omprövas.

1 sitt ställningstagande understryker livsmedelskommittén vikten av att

Prop. 1984/85: 211 ]"

alla möjligheter tillvaratas att förbättra exportens lönsamhet.

För en satsning på export talar således enligt kommittén att vi under avsevärd tid kommer att ha ett överskott av främst jordbruksprodukter. vilka i mer eller-mindre förädlad form måste exporteras. Det gäller därvid att dra så många fördelar som möjligt för landet av exporten. En viktig punkt är då att få ut största möjliga exportvärde.

Nackdelarna med en satsning på export är enligt kommitten den osäker- het som trots allt råder om möjligheterna att åstadkomma en långsiktigt lönsam export av livsmedel. Huvuddelen av råvaruproduktionen — i varje fall inomjordbruket _ ger f. n. inte en tillräcklig lönsamhet oavsett om den sker i form av förädlade produkter eller ej. Om man däremot ser till förädlingsindustrin finns goda förutsättningar att nå lönsamhet i själva förädlingsverksamheten även när den sker för export. Detta förutsätter emellertid att råvarorna kan erhållas till världsmarknadspris. Liksom i all annan affärsverksamhet innebär emellertid en satsning på livsmedelsex- port ett risktagande som inte utan vidare kan garanteras ge ett visst resultat. Det kan givetvis inte heller garanteras att de resurser som satsas på livsmedelsexport inte skulle kunna ge ett ännu bättre resultat om de i stället satsades inom andra samhällssektorer. Enligt kommittén är emeller- tid omständigheterna sådana att rimliga utsikter till framgång finns. vilket bör föranleda en samlad aktion från alla intressenter — staten, jordbruket och industrin —- för att främja den svenska livsmedelsexporten. Denna aktion föreslås bl. a. omfatta dels företagens marknadsföring och produkt- utveckling. dels statens handelspolitiska verksamhet och exportfrämjande i övrigt.

Exportfrämjande verksamhet på livsmedelsområdet bedrivs f.n. av Sve- riges eXportråd genom Swedish Food Promotion (SFP). Syftet är att för- bättra förutsättningarna för svensk livsmedelsexport. Motsvarande ex- portfrämjande organ finns i ett flertal västeuropeiska länder.

Livsmedelskommittén anser att det även fortsättningsvis finns behov av ett särskilt organ som uttryck för satsningen på livsmedelsexporten. Orga- net bör enligt kommittén aktivt och i nära samarbete med berörda exportö- rer främja en långsiktig export. Organet bör dock inte bedriva någon egen försäljningsverksamhet. Det exportfrämjande organet föreslås inleda sin verksamhet i och med verksamhetsåret 1985/86.

Parallellt med det föreslagna organet bör den svenska utlandsrepresenta- tionen åläggas att ytterligare uppmärksamma möjligheter till livsmedelsex- port.

Kommitténs förslag innebär att det nya främjandeorganet får en delvis annan inriktning än SFP. Kommittén föreslår därför att organet ges ett annat namn. förslagsvis Food From Sweden (FFS).

FFS föreslås inte koncentrera sig enbart på s. k. högförädlade livsmedel. [ stället bör FFS utgöra ett centralt främjandeorgan för svensk export av livsmedel. Härvid bör även exporten av jordbruks-. trädgårds- och fiskerå-

Prup. 1984/85: 211 13

varor inbegripas. Det finns enligt kommitténs mening ingen anledning att inom ett paraplyorgan göra åtskillnad mellan varor av olika förädlingsgrad. även om man naturligen får räkna med att de mera förädlade produkterna proportionellt kan kräva mera av FFS: s resurser.

FFS föreslås få till uppgift att tillhandahålla exportföretagen viss ser— vice. Det gäller bl.a. att dels hålla en bas av allmänna marknadsfakta som grundval för företag som överväger exportsatsningar, dels biträda företa- gen med att göra handlingsprogram och planer för exponsatsningar samt med rådgivning om t.ex. finansieringsmöjligheter och exportprocedurer. dels medverka så att intresserade företag kan genomföra olika exportfräm- jande aktiviteter utomlands. t. ex. delta i olika mässor.

] viss utsträckning bör FFS också kunna lämna ekonomiskt stöd till marknadsföringsaktivitcter. t. ex. marknadsundersökningar, mässdelta- gande och introduktionskampanjer. Stödet bör dock inte få avse subven- tionering av produkterna och det bör endast få ta i anspråk en begränsad del av FFS: s resurser.

FFS bör utgöra en del av Sveriges exportråd och kunna repliera på dess samlade resurser, såväl i Sverige som utomlands. På särskilt intressanta exportmarknader bör till handelskontoren särskild livsmedelsexpertis kun- na engageras. Även i övrigt bör kunskaperna om livsmedelsexport kunna ökas inom exportrådets utlandsorganisation.

FFS:s resurser föreslås utgöras av dels medel som berörda företag betalar för utförda tjänster. dels kollektivt tillförda medel. De kollektiva medlen bör användas för basresurser inom organisationen. dock bör en- dast en mindre del av medlen gå till fast anställd personal.

Kommittén har angett ca l0 milj. kr. per år som en riktlinje för storleken på de kollektiva medel som bör tillföras FFS. För budgetåret 1985/86 torde emellertid enligt kommittén de kollektiva medlen få utgöras av 8milj. kr., varvid 4milj. kr. föreslås tillförda genom exportrådet. 2milj.kr. av jord- bruket genom tillskott av prisregleringsmedel inom den s. k. fördelnings- planen och 2milj. kr. därutöver av staten. De sistnämnda 2milj. kr. torde för budgetåret 1985/86 få utgå av prisregleringsmedel utanför fördelnings- planen. För de följande budgetåren'bör emellertid enligt kommittén dessa medel och ytterligare medel tillföras FFS genom omprioriteringar inom statens totala stöd till liknande verksamhet.

Det är enligt kommitténs mening önskvärt att vid sidan av jordbruket även de båda andra råvaruproducerande näringarna inorn livsmedelsområ- det. fisket och trädgårdsnäringen, tillskjuter vissa medel för FFS: s verk- samhet.

Kommittén föreslår att möjligheterna till statsstödd exportkreditgivning för livsmedelsexport övervägs.

Remissinstanserna delar i allmänhet kommitténs bedömning att det un- der en anpassningsperiod kommer att kvarstå ett betydande exportbehov. Liksom kommittén understryker remissinstanserna att denna export san-

Prop. 1984/85: 211 14

nolikt inte kan lösa överskottsproblemet. Flera remissinstanser anser ock- så att Sverige även på längre sikt bör ha vissa förutsättningar att exportera olika livsmedel.

Många remissinstanser instämmer också i kommitténs uppfattning att Sverige bör verka för en allmän liberalisering av utrikeshandeln med livsmedel, något som dock i allmänhet bedöms ta lång tid att åstadkomma. Flera anser att dessa ansträngningar i första hand bör koncentreras till de handelspolitiska förhållandena i relation till våra närmaste grannländer.

Exportens stora betydelse för fiskerinäringen understryks liksom de betydande potentiella exportmöjligheterna när det gäller t.ex. sylter och bär.

Vissa remissinstanser anser dock att motiven för en ökad satsning på livsmedelsexporten är tveksamma. Andra understryker att ökade export- möjligheter ofta förutsätter att Sverige beviljar motsvarande lättnader för importen.

Kommitténs förslag att inrätta ett särskilt organ inom Sveriges exportråd med uppgift att främja exporten av livsmedel tillstyrks av det övervägande flertalet remissinstanser. Flertalet tillstyrker också förslaget att detta or- gan skall ges en delvis annan inriktning än det nuvarande och således ägna sig åt såväl råvaror som förädlade livsmedel. Till dem som tillstyrker förslagen hör såväl jordbruksnäringens och industrins företrädare som företrädarna för konsumentgrupperna i samhället.

Kommitténs förslag att utrikesrepresentationen bör ytterligare upp- märksamma möjligheterna till svensk livsmedelsexport tillstyrks av de instanser som tar upp frågan. liksom förslaget om en resursförstärkning för lantbruksråden i Bryssel och Washington. Industriföreträdarna föreslår dessutom representation i Japan och sydostasien.

Även kommitténs förslag till finansiering och organisation av Food From Sweden tillstyrks i allmänhet.

För egen del vill jag anföra följande. Som jag anförde i min anmälan till prop. 1984/85: 166 om livsmedelspoli- tiken bör, sålänge man inte långsiktigt kan erhålla priser på världsmarkna- den som behövs för att ge de svenska producenterna täckning för deras kostnader och nödvändiga arbetsersättningar, från denna utgångspunkt eftersträvas att resurserna ijordbruket i stort sett överensstämmer med vad som behövs för vår fredstida konsumtion. vår livsmedelsberedskap i enlighet med 1982 års försvarsbeslut och för de utfästelser Sverige gjort i det internationella samarbetet mot världssvälten. Livsmedelskommitte'n framhåller att det under den tid som går åt för en anpassning av vår jordbruksproduktion. inte minst vad gäller animalier. kommer att finnas ett betydande behov av att exportera överskott. Även efter det att en önsk- värd anpassning har kommit till stånd finns det behov av export av utby- teskaraktär eller som en följd av årsmånsvariationcr. Jag vill understryka att ansvaret för en produktion utöver vad jag nyss angivit ligger på jord- bruksnäringen. som också med beaktande av försörjningsmålet har frihet

prop. 1984/85: 21 1 15

att producera den volym som är fördelaktig utifrån näringens egna utgångs- punkter. Huvudansvaret för en exportsatsning måste därför ligga på jord- bruksnäringen och på de exporterande företagen.

Så länge nuvarande överskottssituation består är det givetvis ett intresse även för konsumenterna att överskotten kan avsättas lönsamt. Jag vill understryka att exporten givetvis inte får innebära att konsumenterna får vidkännas högre livsmedelspriser än vad som är rimligt. Inte heller får en exportsatsning tillåtas fördröja en anpassning av jordbruket. Mot denna bakgrund bör satsningen givetvis i första hand gälla de produkter som långsiktigt bedöms kunna ge den bästa lönsamheten. Jag vill i samman- hanget erinra om vad jag i min anmälan till prop. 1984/85: 166 om livsme— delspolitiken har anfört om den internationella situationen på jordbruks- området och de internationella regler som gäller handeln på detta område.

Med dessa påpekanden kan jag efter samråd med statsrådet Hellström dock i huvudsak biträda livsmedelskommitténs förslag. Det nuvarande organet för främjande av exporten av högförädlade livsmedel inom Sveri- ges exportråd bör således ombildas och utgöra ett centralt organ med uppgift att främja exporten av svenska livsmedel. såväl råvaror från jord- bruket, trädgårdsnäringen och fisket som mera bearbetade livsmedel. Det nya organet bör på det sätt som kommittén har föreslagit tillhandahålla de uppgifter om exportmarknaderna och den service som företagen behöver för en framgångsrik exportsatsning.

I begränsad utsträckning bör också ekonomiskt stöd kunna lämnas till marknadsföringsaktiviteter. Stödet bör emellertid inte få avse subventio- nering av produkter.

Som kommittén har föreslagit bör organet vara en del av Sveriges exportråd och få del av dess samlade resurser både i Sverige och utom- lands. De ekonomiska resurserna för de åtgärder jag nu förordat bör utgöras av dels medel som företagen betalar för utförda tjänster. dels medel som tillförs kollektivt av de näringsgrenar som har intresse av verksamheten. dels ock medel som exporträdet inom ramen för sina re- surser tilldelar verksamheten.

För budgetåret 1985/86 bör staten av prisregleringsmedel utanför den s.k. fördelningsplanen tillskjuta 1.5 milj.kr. Jag har därvid förutsatt att jordbruket tillskjuter minst samma belopp av prisregleringsmedel inom fördelningsplancn. Jag återkommer i det följande till medelsanvisningen. Enligt vad jag har inhämtat kommer Sveriges exportråd att tillskjuta ett belopp som motsvarar vad som tillförs av prisregleringsmedel. Detta inne- bär sammantaget att minst 6milj.kr. kommer att stå till förfogande för verksamheten under budgetåret 1985/86.

Det ankommer på regeringen eller efter dess bemyndigande Sveriges exportråd att besluta om den närmare organisationen av främjandeorganet.

Kommittén har tagit upp frågan om eventuell ändring av gällande ord- ning för statsstödd exportkreditgivning för export av livsmedel. Jag ser för min del ingen anledning att ändra gällande regler.

Prop. 1984/85: 211 16

2.4 lnförselavgiftsmedel m. m.

I följande tabell redovisas användningen av införselavgiftsmedel m.m. under regleringsåret 1983/84 liksom också en beräkning av införselavgifts- medel som inflyter under regleringsåren 1984/85 och 1985/86. I tabellen redovisas även mitt förslag till användning av införselavgiftsmedlen för regleringsåret 1985/86. För en närmare redovisning av införselavgiftsmed- len hänvisas till hilagaZ.

Huvudsaklig medelsdisposition av införselavgiftsmedel rn. m. regleringsåren 1983/84, 1984/85 och 1985/86

1983/84 1984/85. 1985/86 1 OOO-tal l OOO-tal ! OOO—tal kr. kr. prel. kr. prel.

Inkomster Från föregående regleringsår kvarstående införselavgifter 25 342' 18 8553 0 Under resp. regleringsår influtna införselavgifter exkl. fodermedel 318 109 285 000 305 000 fodermedel 173 048 230000 250 000

Summa 516 499 533 855 555 000

Utgifter

a) Av medel inom

fördelningsplanen

Svensk spannmålshandel 2 000 77 000 Sveriges potatisintrcssenter 29 500 29 500 Sveriges oljeväxtintressenter 0 0 Svensk kötthandel 10 798 56 202 Svensk kötthandel. utbyteshandel 50000 50000 Föreningen för mejeriprodukter 167 000 97 000 Svensk ägghandel 75000 68 000 Regleringskassan för fågelkött 3 700 4 500 Regionalt kostnadsbidrag. norra Sverige — mjölk 45 500 20 500

— kött 5 000 5 000 — ägg 1 700 1 700

Upplysningsverksamhet

och utvecklingsarbete 10 850 10500

Djurhälsovård,

kontrollverksamhet m.m. 29 000 29 575 Stöd till odling av konservärter och andra köksväxter 4 500 4 500 Stöd till odling av bruna bönor 1 700 1 700 Stöd till odling av vallväxtfrö 2 000 8 000 Fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen 500 500 Sveriges exporträd 1 500 1 500 Sveriges potatisodlares riksförbund 0 2 780 Reserv till jordbruksnämndens förfogande 0 28 743

Summa 440 248 497 200 517 200]

Härefter kvarstående införselavgif'tsmedel 76 251 36 655 37 800

' Ränta 1982. : Ränta 1983 och 1984 samt ej utnyttjade medel Prisåterbäring pälsdjursuppfödare 1983/84. "1 Förslag till preliminär fördelning av medel inom fördelningsplanen lämnas av jordbruksnämnden ijuni månad.

Prop. 1934/85:2ll 17

1983/84 1984/85 1985/86 1 OOO—tal ] OOO-tal 1 OOO-tal kr. kr. prel. kr. prel. b) Av medel utanförförde/ningsplunen" thbyteshandel nötkött. öststaterna 20 3 18 20 000 20000 Utbyteshandel kött och fläsk 0 0 0 Pristillägg får- och lammkött 16 328 16 500 8 500 Svensk matpotatiskontroll 5 378 5 7395 5 500 Sveriges potatisodlares riksförbund 2 799 — — Bidrag till Stiftelsen för ackordhästorganisationens bevarande 475 475 475 Bidrag till fraktkostnader för mjölk och grädde 300 300 300 Prisåterbäring till pälsdjursuppfödare 6 000 — — Stöd till odling av vallväxtfrö 6000 — — Fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen 300 500 —L' Kollektiva åtgärder inom odlingen av konsumtionsfisk 300 — — Restitution av införselavgifter för styckningsdetaljer av kött och fläsk samt av införsel- avgifter för ost 29 795 — — Stöd till maltproduktionen 2000 3 000 3 000 Sveriges exportråd 1 500 1 500 1 500 Kostnader för statistik på jordbrukets område — — 8 000 Summa 91493 48 014 47 275 Summa utgifter 531 741 545 214 564475 Årets saldo — 15 242 — 1 1 359 —9 475 Ackumulerat saldo vid utgången av resp. regleringsär —35 835 —47 194 —56 669

* Anmärkning: Budgetären är inte jämförbara på grund av att vissa poster från 1983/84 utgått 1984/85. Sålunda finansieras fr.o.m. detta budgetår posterna Sveri- ges potatisodlares riksförbund och Stöd till odling av vallväxtfrö av medel inom fördelningsplanen. Posten Restitution av införselavgifter för styckningsdetaljer av kött och fläsk samt av införselavgifter for ost bokförs fr.o.m. samma budgetår som ett avdrag på införselavgifter på slaktvaror resp. mjölk-och mejeriprodukter. Pos- terna Prisåterbäring till pälsdjursuppfödare och Kollektiva åtgärder inom odlingen av konsumtionsfisk slutligen finansieras inom spannmålsregleringen samt som resti- tution av införselavgifter. 5 Härav avser 323 000kr. tilläggsanslag för täckande av lönehöjningar under 1984285. 6 500 000kr. föreslås tas ur sockerfonden.

Fördelningsplanen för regleringsåret 1984/85 utgör enligt riksdagens be- slut 267.2 milj. kr. samt inflytande avgifter för fodermedelsimporten. f.n. beräknade till 230 milj. kr. För-delningsplanen omfattar därmed 497.2 milj. kr. Jordbruksnämnden beräknar de disponibla inkomsterna av införselavgifter till 533.9 milj. kr.. vilket innebär ett beräknat-överskott av 36.7 milj.kr. sedan medel avsatts till fördelningsplanen. Detinitiv fördel- ningsplan för regleringsåret 1984/85 kan fastställas först efter utgången av regleringsåret.

Prop. 1984/85: 211 18

Sammanställningen avseende regleringsåret 1984/85 skiljer sig på några punkter från de beräkningar som lagts fram i prop. 1983/84: 191. Sålunda har posten utbyteshandel med öststaterna avseende nötkött ökats med 5milj.kr. samt bidraget till Svensk matpotatiskontroll med 323000kr., eftersom nämnden tillstyrker ett tilläggsanslag för regleringsåret 1984/85 för ökade lönekostnader under år 1984 med detta belopp.

Behovet av medel för sådana ändamål som får täckas av införselavgifts- medel utanför fördelningsplancn beräknas för regleringsåret 1984/85 till 48 milj. kr. Detta leder till ett underskott av 11,3 milj. kr. för regleringsåret 1984/85. Härtill kommer ett underskott av 35,8 milj. kr. som uppstod under regleringsåren 1982/83 och 1983/84. varför utnyttjad rörlig kredit hos riks- gäldskontoret per den 30juni 1985 kan beräknas uppgå till 47,1 milj. kr.

Om likväl ett överskott skulle uppkomma under regleringsåret 1984/85 bör detta enligt jordbruksnämnden, sedan lån från rörlig kredit återbeta- lats. användas till att betala utbyteshandel mcd kött och tiäsk upp till ett belopp av 50 milj. kr. Därefter eventuellt kvarstående belopp bör användas till ändamål inom fördelningsplanen med hänsyn till att sammanlagt 158,1 milj. kr. för utbyteshandel med kött och fläsk i brist på medel utanför fördelningsplanen togs från fördelningsplanerna regleringsåren 1978/79— 1983/84.

Jag har inte något att invända mot vadjordbruksnämnden anfört rörande införselavgiftsmedlens disposition under regleringsåren 1983/84 och 1984/85. Jag vill här erinra om att. i den mån jordbruksnämnden utnyttjat den rörliga kredit som ställts till nämndens förfogande för bl. a. ändamål utanför fördelningsplanen. skall under regleringsåret 1984/85 inflytande odisponerade införselavgiftsmedel i första hand användas för återbetalning av krediten. Krediten får inte disponeras för utbyteshandel med kött och fläsk avseende andra länder än de östeuropeiska staterna.

Jordbruksnämnden beräknar att det under regleringsåret 1985/86 infly- ter 555 milj.kr. i form av införselavgiftsmedel. Härav avser 250 milj.kr. fodermedel.

Som jag nyss nämnt beräknas för de tre regleringsåren 1982/83 — 1984/85 ett sammanlagt underskott på införselavgiftsmedel om 47.1 milj. kr. Detta innebär att medel utanför fördelningsplanen dessa är delvis finansierats genom län. Om de avjordbruksnämnden i det följande beräknade posterna för regleringsåret 1985/86 skall kunna tillgodoses beräknas underskottet öka med ytterligare ca 10 milj. kr. Om det ackumulerade underskottet skall täckas under 1985/86 räcker enligt nämndens prognos de därefter äter- stående inkomsterna inte ens till för att finansiera posterna inom fördel- ningsplanen. Nämnden anser att det ackumulerade underskottet inte bör få öka. För att minska underskottet fördes för regleringsåret 1984/85 poster för mer än 15 milj. kr. bort från rubriken ändamål utanför fördelnings- planen. Om införselavgifterna inte ökar ser sig nämnden tvungen att för regleringsåret 1986/87 föreslå en kraftig minskning av de medel som hittills

Prop. 1984/85: 21 1 19

utgått till olika ändamål utanför fördelningsplancn bl. a. för att få utrymme för viss återbetalning av hittillsvarande underskott. Nämnden avser att redovisa läget inför överläggningarna per den 1 januari 1986.

Med hänsyn till det nyss nämnda föreslär nämnden att en rörlig kredit även fortsättningsvis ställs till nämndens förfogande.

I likhet med jordbruksnämnden anserjag att underskottet av införselav- giftsmedel inte bör få öka efter regleringsåret 1985/86 utan avvecklas. Jag avser därför att ge jordbruksnämnden i uppdrag att komma in med förslag till hur underskottet skall avvecklas. [ avvaktan härpå bör enligt min mening kreditmöjligheter stå till nämndens förfogande för att täcka beräk- nat underskott av införselavgiftsmedel. Jag återkommer i det följande till detta.

Jordbruksnämnden föreslår att förde/ningsplancn för regleringsåret 1985/86 bör omfatta 267.2 milj.kr. jämte inflytande fodermedelsavgifter. vilket totalt ger 517.2 milj. kr. Jag biträder nämndens förslag.

Med hänsyn till ovissheten rörande regleringsekonomins utveckling för de olika varuområdena lägger nämnden inte fram någon plan för fördelning av det preliminärt beräknade beloppet. Nämnden avser att återkomma med förslag till preliminär fördelning av beloppet. Ett sådant förslag kan då avges efter överläggningar med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen och i samband med att förslag till avgiftsändringar m.m. fr.o.m. den 1 juli 1985 lämnas. Nämnden bör liksom tidigare få jämka delbeloppen mellan de olika regleringsföreningarna och besluta om fördelning av det belopp som kan komma att stå till nämndens förfogande.

Jag har inget att erinra mot att Svensk spannmålshandel liksom hittills tillförs införselavgifter för viss utbyteshandel med brödsäd. Vidare bör Sveriges oljeväxtintressenter tillföras fettvaruavgifter såväl på importerad som inhemsk olja för en kvantitet motsvarande fettinnehållet i den inhems- ka fröskörden. dock högst motsvarande fettvaruavgifter på den totala fettkonsumtionen inom landet.

[ prop. 1983/84: 191 lade regeringen fram förslag till ändrad finansiering av vissa ändamål som tidigare täckts av införselavgiftsmedel utanför för— delningsplanen. Förslagen grundade sig på förslag av jordbruksnämnden och kommittén för överläggningar om jordbruksprisregleringen. Förslagen godtogs av riksdagen (JoU 37. rskr416). Sålunda skall bidraget till Sveriges potatisodlares riksförbund och stöd till odlingen av vallväxtfrö fr.o.m. regeringsäret 1984/85 finansieras av medel inom fördelningsplanen. medan medel till prisåterbäring till pälsdjursuppfödare och stöd till kollektiva åtgärder inom odlingen av konsumtionsfisk skall tas från spannmålsregle- ringen och som restitution av införselavgifter.

1 det följande anger jag medelsbehovet under regleringsåret 1985/86 för de ändamål som bör täckas av införselavgiftsmedel utanförfördelnings- planen.

Prop. 1984/85: 211 20

För utbyteshandel med nötkött med öststaterna harjordbruksnämnden beräknat 20 milj. kr. Beloppet bör föras över till Svensk kötthandel. Utby- teshandel med kött och fläsk med andra länder måste enligt prognoser om tillgången på införselavgiftsmedel helt finansieras med medel inom fördel- ningsplanen. Om likväl medel utanför fördelningsplanen skulle bli tillgäng- liga för detta ändamål bör de föras över till Svensk kötthandel i enlighet med de grunder som redovisats bl. a. i prop. 1977/78: 154 och 1978/79: 208.

För regleringsåret 1984/85 disponerarjordbruksnämnden medel för pris- tillägg_f2'irfår- och lammkött med högst 330 öre per kg. Nämnden föreslår ett oförändrat pristillägg vilket beräknas innebära en kostnad av 16,5 milj.kr. Enligt min mening bör ett belopp motsvarande 8.5 milj.kr. disponeras för pristillägg på får- och lammkött. vilket innebär ett pristillägg av ca 170 öre per kg.

Till Svensk matpotatiskontroll (SMAK) föreslår nämnden för reglerings- året 1985/86 att 1 350000 kr. anvisas för Upplysningsverksamhet på matpo- tatisområdet. Ersättningen till SMAK för den officiella kontrollen av mat- potatis föreslås uppgå till högst 4 150 000 kr. för regleringsåret 1985/86. Jag har inte något att erinra mot den föreslagna ersättningen till SMAK för regleringsåret 1985/86.

Stiftelsen för ackord/zöstorganisationens bevarande bör i enlighet med jordbruksnämndens förslag tillföras oförändrat 475 OOOkr. för reglerings- året 1985/86.

Bidrag för att begränsa frakt/tm'tnaderna för nu'ö/k och grädde till vissa områden i de nordligaste länen föreslås för regleringsåret 1985/86 utgå med oförändrat 300 000kr. Jag har inget att invända mot detta.

Till fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen föreslås oförändrat 1 milj. kr.. varav 500000 kr. tas av medel inom fördelningsplanen. Det belopp av 500000 kr. som innevarande regleringsär tagits av medel utanför fördelningsplanen föreslås, i enlighet med vad som överenskommits vid överläggningarna om sockerregleringen. tas ur sockerregleringsfonden. Jag har i det föregående biträtt detta förslag.

För stöd till mullpmduktionen bör enligt nämndens förslag oförändrat 3milj.kr. utgå under regleringsåret 1985/86. Jag biträder även detta för- slag.

Jordbruksnämnden föreslår vidare i enlighet med förslag från livsme- delskommittén att Sveriges e.tportråd får 2milj. kr. av medel utanför för- delningsplanen för att stimulera export av livsmedel. Enligt min mening bör, under den förutsättning som jag har angivit i det föregående. ett oförändrat belopp av 1.5 milj. kr. ställas till förfogande för detta ändamål.

För statistik påjordbrukets område bör anvisas ett belopp av 8 milj. kr.. vilket bör tas upp som inkomst under anslaget Administration av perma- nent skördeskadeskydd m.m.

Prop. 1984/85: 211 71

2.5. Rörliga krediter

Enligt regeringens uppdrag till jordbruksnämnden att avge förslag om den närmare utformningen av prisregleringen på jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker skulle nämnden beakta att den rörliga kredit på 120 milj. kr. som f.n. står till förfogande för ändamål inom jordbrukspris- regleringen och regleringen av sockernäringen skulle minskas till 50milj.kr. från den 1 juli 1985. Regeringen har tidigare budgetår endast medgivit att 80 av de 120 milj. kr. har fått disponeras.

Krediten utnyttjas f.n. till 40milj.kr. men lånebehovet beräknas till 47 milj.kr. vid utgången av regleringsperioden 1984/85. Under reglerings- året 1985/86 beräknas lånebehovet öka till ca 57 milj. kr.

Med hänvisning till detta och till tidigare lämnade redovisning av inför- selavgiftsmedel hemställer nämnden att en rörlig kredit om 80milj.kr. ställs till nämndens förfogande under regleringsåret 1985/86. Om inte en rörlig kredit av nu föreslagen omfattning ställs till nämndens förfogande anser nämnden att någon form av statlig lånegaranti bör lämnas att utnytt- jas vid behov under 1985/86. Räntan på den rörliga krediten belastar inte statsbudgeten.

För egen del anser jag att en rörlig kredit i riksgäldskontoret av 80milj. kr. bör ställas till förfogande under regleringsåret 1985/86 för ända- mål inom jordbruksprisregleringen och regleringen av sockernäringen.

Nämnden skulle vidare enligt regeringens uppdrag lämna förslag om en successiv avveckling av den rörliga krediten på högst 250 milj. kr. som f.n. står till nämndens förfogande för säsongmässig lagring av jordbrukspro- dukter. Utgångspunkten skullc vara en minskning av krediten från den 1 juli 1985 med lOOmilj. kr.

Den nu nämnda rörliga krediten är f.n. utnyttjad med 89milj.kr. Vid nuvarande kreditläge är det möjligt att minska den till 150 milj. kr. per den ljuli 1985. 1 ett läge med försämrade möjligheter till krediter på den öppna marknaden kommer enligt nämnden behovet av medel från denna lag- ringskredit att öka. Vid en ytterligare minskning av krediten från 150 milj. kr. bedömer nämnden det därför som nödvändigt även i detta fall med en statlig garanti eller dylikt för att lånebehovet och därmed ändamå- let med lagringsverksamheten skall kunna uppfyllas.

Jag anser i likhet med jordbruksnämnden att det är möjligt att minska den rörliga krediten för säsongmässig lagring av jordbruksprodukter till l50milj. kr. för regleringsåret 1985/86. Jag bedömer det möjligt att även därefter successivt minska denna kredit.

Med stöd av riksdagens beslut våren 1981 (prop. 1980/81: 190. JOU36.' rskr-419) inrättades den 1 juli 1981 en för hela råvarukostnadsutjämningcn gemensam utjämningskassa. Från denna kassa görs samtliga utbetalningar av bidrag. Till kassan förs samtliga avgifter som tas ut inom ramen för utjämningen. Dessutom tillförs kassan bidrag från jordbruket och ur sock-

Prop. 1984/85: 211 22

erregleringsfondcn samt budgetmedel. Jordbruksnämnden har på regering- ens uppdrag lämnat en redovisning av utjämningskassan för regleringsåret 1983/84 inkl. jordbrukets och sockerregleringsfondens bidrag till denna. Omslutningen av utjämningskassan uppgick till 422 milj. kr. för detta reg- leringsår. Under budgetåret 1984/85 står en rörlig kredit av 20 milj. kr. till jordbruksnämndens förfogande för att upprätthålla kassans likviditet. ] enlighet med jordbruksnämndens förslag bör krediten för nästa budgetår utgå med oförändrat 20milj. kr.

Det bör ankomma på regeringen att närmare föreskriva hur disponibla krediter får utnyttjas och villkoren för detta.

2.6. Övrigt

I syfte att uppnå en från hälso- och miljösynpunkt nödvändig minskad användning av gödsel- och bekämpningsmedel föreslog regeringen våren 1984 (prop. 1983/84: 176) införandet av särskilda avgifter på sådana medel fr.o.m. den ljuli 1984. Avgiften på handelsgödsel skulle motsvara S% av försäljningsvärdet och avgiften på bekämpningsmedel 4 kr. per kg verksam beståndsdel.

Riksdagen beslutade att avgifterna skall tas ut enligt regeringens förslag (SkU 1983/84: 47. rskr 383). Riksdagen gav vidare regeringen till känna att de influtna medlen borde användas till utökade insatser i fråga om forsk- ning, rådgivning och miljöförbättrande åtgärder.

Jag anförde i jordbruksdepartementets bilaga till budgetpropositionen (prop. 1984/85: 100 bil. 11) att jag avsåg återkomma till regeringen i annat sammanhang om dispositionen av avgiftsmedlen.

Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) har regeringens uppdrag att senast den ijuni 1985 redovisa bl.a. nuläget i fråga om forskning rörande alternativa produktionsformer inom jordbruket och trädgårdsnä- ringen. SJFR skall därvid inkomma med förslag till ett sammanhållet forskningsprogram på området. lnnan SJFR lämnat sina förslag med anled- ning av regeringens uppdrag saknas underlag för att kunna göra priorite- ringar mellan olika åtgärder på området. Min avsikt är att återkomma i frågan till regeringen så snart detta underlag finns.

l min anmälan till prop. 1984/85: 166 om livsmedelspolitiken anförde jag att de kvantiteter spannmål som åtgår för att uppfylla Sveriges utfästelser i det internationella samarbetet mot världssvälten bör ingå i den prisregle- rade volymen. Kostnaderna för dessa åtaganden bör finansieras från bi- ståndsanslagen. Det bör ankomma på regeringen att besluta om de omdis- positioner inom biståndsanslagen som föranleds härav.

Prop. 1984/85: 211 23

3. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1.

to

(JJ

l.)!

godkänna de av mig förordade grunderna för reglering av priser- na m.m. på sockerbetor och socker för tiden den ljuli 1985 — den 30juni 1987. godkänna de av mig förordade grunderna för reglering av priser- na m.m. påjordbruksprodukter utom sockerbetor och socker för tiden den ljuli 1985—den 30juni 1986. . godkänna vad jag har förordat i fråga om användningen av av-

giftsmedel. som inflyter under regleringsåret 1985/86 eller har influtit under tidigare regleringsår. . medge att statens jordbruksnämnd för säsongmässig lagring av

jordbruksprodukter under budgetåret 1985/86 får disponera en rörlig kredit på högst 150000000 kr. i riksgäldskontoret. . medge att regeringen eller. efter regeringens bestämmande. sta-

tensjordbruksnämnd för ändamål inom jordbruksprisregleringen och regleringen av sockernäringen för budgetåret 1985/86 får diSponera en rörlig kredit på högst 80000000 kr. i riksgäldskon- toret.

. medge att statens jordbruksnämnd för rävarukostnadsutjämning

under budgetåret 1985/86 får disponera en rörlig kredit på högst 20000000 kr. i riksgäldskontoret. godkänna vad jag har förordat om finansieringen av kostnaderna för de kvantiteter spannmål som åtgår för att uppfylla Sveriges utfästelser i det internationella samarbetet mot världssvälten.

Vidare hemställerjag att regeringen bereder riksdagen tillfället att ta

del av vad jag har anfört om export av livsmedel.

Prop. 1984/85: 211 24

Hänvisningar till S3

4. Anslagsfrågor för budgetåret 1985/86

NIONDE HUVUDTlTELN B. Jordbrukets rationalisering m.m.

B 2. Lantbruksnämnderna

1983/84 Utgift 232654638 1984/85 Anslag 212781000 1985/86 Förslag 219197000

Lantbruksnämnd skall uppmärksamt följa lantbrukets tillstånd och ut- veckling samt vidta eller hos lantbruksstyrelsen föreslå de åtgärder som är påkallade eller i övrigt lämpliga. särskilt för att åstadkomma en fortsatt rationalisering inom lantbruket och trädgårdsnäringen. Nämnden svarar även för vissa statliga åtgärder i fråga om tillsyn över växtodling och husdjursskötsel. om skördeskadeskydd. skördeuppskattning och jord- bruksstatistik samt om försöksverksamhet och kursverksamhet inom lant- brukets område. Nämnden handlägger vidarc frågor inom rennäringens område och andra områden som enligt särskilda bestämmelser ankommer på nämnden.

Vid lantbruksnämnd finns. om inte lantbruksstyrelsen bestämmer annat. en företagsenhet. en produktionsenhet. en administrativ enhet och en veterinärenhet. Vid nämnd i Stockholms och Malmöhus län skall finnas en trädgårdsenhet och vid nämnd iJämtlands. Västerbottens och Norrbottens län en rennäringsenhet.

Från anslaget bestrids även vissa kostnader för fiskenämnderna.

1984/85 Beräknad ändring 1985/86 Lantbruks- Före- styrelsen draganden Personal ] 380 —30 —-30 Anslag Utgifter Förvaltningskostnader 207 923 000 -r 12 477 000 + 2 823 000 (därav lönekostnader) (174 247 000) (+ 9335 000) (T2365 000) Lokalkostnader 23 733000 + 3518000 +3518000 Engångsanvisning 325 000 — 325 000 —— 325 000 231981000 +15 670 000 +6 016000 Inkomster Avgifter 16 900 000 — — Medel från anslaget Stöd för oljeersättande åtgärder. m.m. under tolfte huvudtiteln 2 300000 — _ 400 000

Nettoulgift 12781000 +15 670000 +6416000

Prop. 1984/85:21] 55

Till lantbruksnämnderna influtna renbetesavgifter skall tas till uppbörd under anslaget för att användas inom renskötseln enligt föreskrifter som meddelas av lantbruksstyrelsen.

Lunthruksstyrelsen

1. Pris- och löneomräkning m.m. 15995 000 kr.

2. Huvudförslaget innebär en besparing av 4569000 kr. Förslaget inne— bär bl.a. indragande av 30 tjänster. (+11426000 kr.) Jag vill i detta sammanhang för riksdagens information ta upp frågan om samordningen av vissa resurser vid lantbruksnämnderna. skogsvårdssty- relserna och den lokala fiskeriadministrationcn.

Den nuvarande samverkan mellan lantbruksnämnderna avser främst fältverksamheten. lnom skogsvärdsorganisationen förekommer direkt samverkan över länsgränserna i mycket begränsad omfattning med undan- tag av frö- och plantverksamheten som bedrivs gemensamt inom organisa- tionen. Kommittén framhåller att även om lantbruksnämndernas och skogsvärdsstyrelsernas arbetsuppgifter är olika riktar de sig i stor utsträck- ning till samma målgrupper. nämligen ägare och brukare av jord och skog. Lantbruksstyrelsen och skogsstyrelsen har gemensamt utfärdat riktlinjer om samarbetet mellan lantbruksnämnder och skogsvårdsstyrelser. Inom det administrativa området förekommer f.n. viss administrativ samverkan mellan de båda myndigheterna i Göteborgs och Bohus län.

Kommittén föreslår att en rationalisering av lantbruksnämndernas och skogsvårdsstyrelsernas administrativa verksamheter inkl. ADB-använd- ningen i första hand bör ske genom samverkan mellan de båda myndighe- terna i ett län. För att skapa förutsättningar för ett mera långtgående administrativt samarbete bör byggnadsstyrelsen ges i uppdrag att i samver- kan med lantbruksstyrelsen och skogsstyrelsen planera för en allmän sam— lokalisering av lantbruksnämnder och skogsvårdsstyrelser.

För att ge underlag för en bedömning av de praktiska möjligheterna och de ekonomiska konsekvenserna av en administrativ samverkan mellan lantbruksnämnder och skogsvårdsstyrelser föreslår kommittén att en för- söksverksamhet genomförs i Göteborgs och Bohus län. Lantbruksstyrel- sen och skogsstyrelsen bör ges i uppdrag att i samverkan med lantbruks- nämnden och skogsvårdsstyrelsen i länet utarbeta närmare riktlinjer för ett sådant samarbete.

En utökad samverkan mellan länen bör i första hand åstadkommas genom utbyte av vissa administrativa tjänster. medan nuvarande kanslior- ganisationer för myndigheterna bibehålls i stort sett intakta. Skulle ytterli- gare åtgärder visa sig vara nödvändiga för att myndigheternas kompetens skall kunna upprätthållas samt för att åstadkomma rationaliseringar och besparingar i verksamheten bör kanslisammanslagning över länsgränserna i första hand åstadkommas genom ett alternativ med lilialkontor och i sista hand fullständig kanslisammanslagning.

Prop. 1984/85: 211 26

De flesta remissinstanserna delar eller är positiva till kommitténs för- slag. När det gäller försöksverksamheten i Göteborgs och Bohus län före- slår lantbruksnämnden i Göteborgs och Bohus län att en samverkansgrupp bildas bestående av representanter för berörda myndigheter och med en projektledare från t.ex. statskontoret eller länsstyrelsen. Liknande syn— punkter framförs också från statskontoret och länsstyrelsen i Malmöhus län.

När det gäller frågan om samverkan inom länen mellan olika länsmyn- digheter framför RRV, statskontoret och några av länsstyrelserna syn- punkter som innebär att man inte bör begränsa samordningen till dessa två myndigheter. Samordningsfrågan bör ses samlad för hela länsförvaltning- en. Statskontoret och länsstyrelsen i Malmöhus län avstyrker att ett upp- drag ges till byggnadsstyrelsen att planera för en allmän samlokalisering av lantbruksnämnder och skogsvårdsstyrelser.

Föredragande/is överväganden

I sin anslagsframställning beträffande lantbruksnämnderna för budget- året 1985/86 har lantbruksstyrelsen redovisat ett huvudförslag som omfat- tar budgetåren 1985/86—1987/88. Medelsbehovet har därvid i enlighet med regeringens anvisningar beräknats i en prisnivå som utgör pris- och löne— omräknat anslag för budgetåret 1984/85 minskat med S%. Styrelsen har redovisat att nedskärningar vid en tillämpning av huvudförslaget bör förde- las på de tre åren med 2,2 resp. 1 %. Jag bedömer att det bör vara möjligt att tidigarelägga en del av dessa utgiftsbegränsningar. Vidare bör verksam— heten få tillföras även de inkomster som överstiger 16 900 000 kr. Jag har vidare beräknat 0,4 milj. kr. för vissa uppgifter inom det ekonomiska försvaret.

De regionala myndigheterna inom jordbruksdepartementets verksam- hetsområde har beröringspunkter i fråga om verksamhet i resurser och lokalisering. Det är givetvis. enligt min mening. angeläget att de resurser dessa myndigheter disponerar används effektivt och att alla möjligheter tas till vara för att åstadkomma besparingar inom myndigheterna.

Jag delar i allt väsentligt de ställningstaganden kommittén redovisat. Rationaliseringen av den administrativa verksamheten och ADB-använd— ningen bör i första hand ske genom samverkan mellan myndigheterna i ett län. En sådan samverkan skulle underlättas om myndigheterna blir samlo- kaliserade vilket f. n. endast förekommer i ett par län. I syfte att på sikt få till stånd en samlokalisering i flera län bör därför byggnadsstyrelsen få i uppdrag att i samverkan med lantbruksstyrelsen och skogsstyrelsen plane- ra för en samlokalisering. Jag avser vidare att ge lantbruksstyrelsen och skogsstyrelsen i uppdrag att utföra den föreslagna försöksverksamheten i fråga om utökad samverkan mellan lantbruksnämnden och skogsvårds- styrelsen i Göteborgs och Bohus län.

Prop. 1084/85'. 21 I 27

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen att till Lanrbruksnämndemu för budgetåret 1985/86 anvisa ett för- slagsanslag av 219 197 000 kr.

C. Jordbruksprisreglering

C 3. Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

1983/84 Utgift 3419670402 1984/85 Anslag 2 968 000 000 1985/86 Förslag 2 946 000 000

Under anslaget anvisas medel för olika prisreglerande åtgärder. Från anslaget bestrids kostnaderna för livsmedelssubventioneringen. Vidare ut- går medel till låginkomstsatsningen. avbytarverksamheten och andra so— ciala satsningar inom jordbruket samt medel som ersättning för införsel- avgiftsmedel utanför fördelningsplanen. Från anslaget bestrids även vissa kostnader för prisutjämning.

1984/85 Beräknad ändring 1985/86

Statens Före- jordbruksnämnd dragandcn

Anslag Ersättning till följd av

livsmedelssubventioner 2 475 000 000 + 25 000000 — Låginkomstsatsning m.m.

inom jordbruket 435 000000 — — Ersättning för

införselavgiftsmedel

utanför fördelningsplanen 55 000000 — —22 000000 Prisutjämning ] 500000 — — Särskilda undersökningar 670 000 + 60 000 — Summa ( avrundad) 2 968 000 000 +25 060 000 —22 000000

Statensjcztrdhruksnämnd

Jordbruksnämnden har dels i sin anslagsframställning. dels i sitt förslag till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för regleringsåret 1985/86 lämnat förslag till medelsanvisning för de olika posterna Under anslaget.

Jordbruksnämnden beräknar Linder posten Ersättning till följd av livsme- delssubventioner ett belopp av 2 500 milj. kr. för budgetåret 1985/86.

Till Låginkomstsatsning m.m. inom jordbruket för budgetåret 1984/85 disponerar nämnden 120 milj. kr. för leveranstillägg för mjölkproducenter

Prop. 1984/85: 211 28

och 100 milj. kr. för avbytarverksamhet inom jordbruket. Eventuella bc- sparingar resp. överskridanden av beloppet för leveranstillägg för mjölk skall tillföras resp. avgå från beloppet för avbytarverksamheten. Vidare får 13 milj. kr. användas för företagshälsovård inom jordbruket och 120 milj. kr. till ett socialförsäkringsskydd för lantbrukarna.

Jordbruksnämnden skall vidare under budgetåret 1984/85 från anslags- posten ställa 44 milj. kr. till lantbruksstyrelsens förfogande för tillfälligt räntestöd tilljordbruksföretag samt för administration härav. Dessutom får 38 milj. kr. användas för produktionsanpassningsåtgärder m.m. Eventuellt överblivna medel från dessa båda poster får användas för övriga ändamål inom låginkomstsatsningen.

Jordbruksnämnden föreslår att oförändrat 435 milj. kr. anvisas för lågin- komstsatsning m.m. för budgetåret 1985/86. I sitt förslag till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för regleringsåret 1985/86 har nämnden lämnat förslag till fördelning av posten på olika ändamål. Nämnden före- slår att 106 milj. kr. anvisas till leveranstillägg för mjölk. 100 milj. kr. för avbytarverksamhet. 15 milj. kr. för företagshälsovård, 45 milj. kr. för socialförsäkringsskydd. 20 milj. kr. för tillfälligt räntestöd och 149 milj. kr. för produktionsanpassningsåtgärder m.m.

Liksom tidigare bör eventuella besparingar eller överskridanden av be- loppet för leveranstillägg för mjölk tillföras resp. avgå från beloppet för avbytarverksamhet. Dessutom bör eventuellt överblivna medel som av- satts för produktionsanpassningsåtgärder m.m. få användas för övriga ändamål inom låginkomstsatsningen.

Anslagsposten på 55 milj. kr. för ersättning för införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen avser kostnader för sänkning av partipriset på konsumtionsmjölk. Jordbruksnämnden föreslår att 55 milj. kr.. dvs. sam- ma belopp som för innevarande år. anslås för budgetåret 1985/86.

Kostnader för råvaruprisutjämning till livsmedelsindustrin. vilka tidi— gare belastat statsbudgeten. finansieras numera huvudsakligen genom en direktdestinerad utjämningsavgift. Den särskilda prisutjämningen för soc- ker som används för framställning av dextran finansieras dock från före— varande anslag. För budgetåret 1984/85 anslogs 1.5 milj. kr. Nämnden föreslår att 1.5 milj. kr. anvisas även för budgetåret 1985/86.

Anslagsposten Särskilda undersökningar har använts för ett antal ange- lägna projekt inom jordbruksnämndens verksamhetsområde. För budget- året 1985/86 begär nämnden ett belopp av 730000 kr.

Föredragandens överväganden

Livsmedelssubventionerna för mjölk beräknarjag för budgetåret 1985/86 till ca 2475. milj. kr. Subventionseffekten på konsumentpriset vid oföränd- rade öresmarginaler i handeln är ca 2.10 kr. per liter.

För låginkomstsatsning m.m. inom jordbruket beräknar jag i enlighet med nämndens förslag 435 milj. kr.

Prop. 1984/85: 211 29

] prop. 1984/85: 166 om livsmedelspolitiken anförde jag att det ökade prisstödet till jordbruket i norra Sverige på ca 22 milj. kr. för budgetåret 1985/86 borde finansieras genom en minskning av vissa budgetmedel som anslagits till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. I enlighet härmed föreslår jag en minskning av posten Ersättning för införselavgifts- medel utanför fördelningsplanen med 22 milj. kr. Detta förslag innebär. vid oförändrade öresmarginaler i efterföljande led, en prishöjning med inemot 2 öre per liter mjölk i konsumentledet.

Med hänvisning till sammanställningen och till vad jag nu har anfört beräknarjag anslaget till 2946 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budget— året 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 2946000000 kr.

C 7. Bidrag till permanent skördeskadeskydd

1983/84 Utgift — 1984/85 Anslag 1000 1985/86 Förslag 1000

Under anslaget anvisas statens bidrag till skördeskadefonden. -Medlen används för att bestrida ersättningar för skördeskador.

Statens jordbrukxnämnd

Nuvarande tillskott till fonden utgörs f. n. endast av ränta på inne- stående medel. Räntan uppgick för år 1983 till 63 milj. kr. och för år 1984 till ca 58 milj. kr. Totalt har fonden i räntemedel tillförts 495 milj. kr. sedan år 1961 , skyddets första år. Under de fem senaste åren har fonden tillförts sammanlagt ca 457 milj. kr. Under samma tid har ca 487 milj. kr. utbetalats ur fonden. Fondens behållning är f.n. ca 430 milj. kr.1

Jordbruksnämnden föreslår att — såvida inga ändringar beslutas för budgetåret 1985/86 som berör Skyddets organisation och statens ansvar — som Statens bidrag till skördeskadefonden för budgetåret 1985/86 formellt anvisas 1 000 kr.

["t'ircdragundwis överväganden

Kostnaderna för skördeskadeskyddets administration bör för budgetåret 1985/86 liksom för innevarande budgetår bestridas av medel ur skördeska- defonden. Jag beräknar dessa kostnader till 15 milj. kr.

Vid allvarligare skördeskadcsituationcr kan regeringen besluta om s.k. tillfälliga åtgärder. Dessa åtgärder bör ses som ett sätt att bättre anpassa

' lnkl. upplupen. ej förfallen ränta.

Prop. 1984/85: 211 30

skyddet till speciella förhållanden som kan inträffa vid olika tillfällen. De administrativa kostnaderna för sådana åtgärder bör bestridas från skörde- skadefonden liksom kostnaderna för skördeskadeskyddets administration i allmänhet. Jag bedömer att några ytterligare medel, utöver räntan. inte behöver tillföras fonden för nästa budgetår. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 1. godkänna vad jag har förordat i fråga om medel för täckande av kostnaderna för skördeskadeskyddets administration. "2. till Bidrag till permanent skördeskadeskydd för budgetåret 1985/86 anvisa ett anslag av 1000 kr.

C 8. Administration av permanent skördeskadeskydd m. m.

1983/84 Utgift 39672000 1984/85 Anslag 23 898000 1985/86 Förslag 16956000

Statens jordbruksnämnd är huvudmyndighet för det permanenta skör- deskadeskyddet. Skördeskadeskyddets kansli är knutet till statistiska cen- tralbyrån. Anslaget används för att bekosta de objektiva skördeuppskatt- ningarna. skördeskadeskyddets tekniska administration, lantbrukets före— tagsregister och därmed samordnad statistikproduktion samt jordbruks- ekonomiska undersökningen.

1984/85 Beräknad ändring 1985/86 Statistiska Före- centralbyrån draganden

Anslag Utgifter Objektiva

skördeuppskattningar 21 200000 +1 201000 +1034 000 Skördeskadeskyddets

tekniska administration 4059 000 + 129 000 + 92 000 Lantbruksregistret och

därmed samordnad

statistikproduktion 9 830 000 — 28 000 — 147 000 Jordbruksekonomiska

undersökningen 3. 809000 + 204 000 + 79 000

38 898 000 + 1 506 000 +] 058 000

Inkomster Medel från

skördeskadefonden 15 000000 — —

införselavgiftsmedel

utanför fördelningsplanen — — +8 000000

Nettoutgift 23 898 000 +1506000 —6 942 000

Prop. 1984/85: 211 '%l

Statistiska centralbyrån

1. Pris- och löneomräkning m.m. 2695 000 kr.

2. Huvudförslaget innebär en nedskärning med 824000 kr.

3. Minskat medelsbehov på grund av att trädgårdsinvesteringen under budgetåret 1984/85 slutförts (—-365 000 kr.).

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår bör medel för verksamheten beräknas med utgångs- punkt i huvudförslaget.

] enlighet med vad jag tidigare har anfört föreslår jag också att för budgetåret 1985/86 15 milj. kr. av medel ur skördeskadefonden tillförs anslaget. Av dessa medel avses 4151000 kr. användas för skördeskade- skyddets tekniska administration och resterande för de objektiva skör- deuppskattningarna. Vidare bör som jag angett i det föregående anslaget tillföras 8 milj. kr. från införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Administration av permanent skördeskadeskydd m.m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 16956 000 kr.

F. Service och kontroll

F 13. Lantbruksstyrelsen, djurens hälso- och sjukvård: Uppdragsverksam- het

1983/84 Utgift 1000 1984/85 Anslag 1000 1985/86 Förslag 1 000

Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1000 kr. till uppdragsvcrk- samhet vid lantbruksstyrelsen för djurens hälso- och sjukvård.

Lantbruksstyrelscn är central förvaltningsmyndighet för bl.a. ärenden om den allmänna hälso- och sjukvården bland husdjuren. djurskyddet samt veterinärväsendet.

Det åligger lantbruksnämnd att under lantbruksstyrelsen ansvara för distriktsveterinärorganisationen i länet. utöva tillsyn över distriksveteri- närernas och andra praktiserande veterinärers verksamhet. leda dcn regio- nala planeringen och samordningen av hälso- och sjukvården bland husdju- ren samt leda och samordna åtgärder mot djursjukdomar i den mån detta inte ankommer på länsstyrelsen. Inom varje nämnd skall finnas en veteri- när enhet. Chef för den veterinära enheten är en länsveterinär. som i övrigt är tjänsteman hos länsstyrelsen och i denna egenskap fullgör uppgifter enligt länsstyrelseinstruktionen (1971 : 460, ändrad senast 1984: 735).

Prop. 1984/85: 211 32

Antalet tjänster inom distriktsveterinärorganisationen får uppgå till högst 390.

Distriktsvetcrinärorganisationen är främst avpassad för att tillgodose behovet av sjukvård och hälsovård för djur inom animalieproduktionen och hästar som används ijordbruket och skogsbruket. Om djurskyddsskäl föreligger eller där annan veterinärvård inte kan anvisas är distriktsveteri- när skyldig att även utöva djursjukvård för övriga husdjur. Distriktsvctc- rinärorganisationen skall i samarbete med främst den organiserade hälso- kontrollverksamheten medverka i förebyggande åtgärder.

] veterinärtaxeförordningen (1975z539. ändrad senast 1984z8211 före- skrivs att vid varje förrättning som utförs av en distriktsveterinär utgår en särskild djursjukvårdsavgift. vars storlek bestäms av regeringen.

1984/85 Beräknad ändring 1985/86 Lantbruks— Före- styrelsen draganden Personal 390 — — Plan Kostnader Distriktsveterinärorga- nisationen rn. m. 63 675000 + 10 970 000 +6 170 000 Anskaffning av viss laboratorieutrustning 125 000 — — Främjande av före- byggande åtgärder 5 000 000 -— — lnrättandc av flervete- rinärstationer 500 000 — — 69 300 000 + 10 970 000 +6 170 000 Intäkter Bidrag till djurens hälso- och sjukvård 40470 000 + 9 800 000 — Djursjukvärdsavgifter 15 000 000 — + 5 000000 Kollektiva medel från jordbruksnäringen 15 000000 — — 70 470 000 + 9 800 000 +5 000 000

Lantbraksstyrelsen

Lantbruksstyrelsen är med hänsyn till arbets— och kostnadsutvecklingen återhållsam när det gäller att inrätta ytterligare tjänster i distriktsveterinär- organisationen. Av medgivna 390 tjänster beräknar styrelsen att 375 finns inrättade under budgetåret. Därutöver behövs medel till tillfälliga vikarier.

I planen för budgetåret 1984/85 är lönekostnaderna för distriktsveterinä- rerna beräknade till 54 200000 kr. vartill kommer 1400000 kr. för lant- bruksnämndernas administration av organisationen för djurens hälso- och sjukvård. Lönekostnaderna för distriktsveterinärerna ökar för budgetåret 1984/85 med totalt 3170000 kr. till följd av träffade löneavtal intill den 30 juni 1984. Härutöver behöver göras en engångsanpassning av lönekostna-

'.)J

Prop. 1984/85: 211 3

derna till faktiskt utfall med 500000 kr. Därmed kommer loneposten att uppgå till 59 270000 kr. för budgetåret 1985/86 uttryckt i lönenivä per den 30juni 1984.

Resekostnaderna för budgetåret 1985/86 beräknas uppgå till 7 500000 kr. Insamling av kliniska data för maskinell bearbetning sker i samarbete med föreningen Svensk husdjursskötsel. LantbrukSstyrelsens kostnader för dessa bearbetningar beräknas för budgetåret 1985/86 till 200000 kr. Övriga expenser väntas uppgå till 300000 kr. För kursverksamhet beräknas 315000 kr. För oförutsedda kostnadsökningar har styrelsen beräknat 7 milj. kr. För övriga anslagsposter begärs oförändrade anslag.

För budgetåret 1983/84 har intäkterna från djursjukvårdsavgifterna varit 15 milj. kr. Antalet debiterade förrättningar har under samma tid varit ca 435000 och 83000 för animalieproduktionens djur resp. sällskapsdjuren och sporthästar. Det totala antalet förrättningar för hela året är följaktligen omkring 518000. Även om en viss minskning främst inom sällskapsdjurs- och sporthästpraktiken synes ske räknar dock styrelsen med att intäkterna för djursjukvårdsavgifterna även i fortsättningen kommer att uppgå till omkring 15 milj. kr.

Under budgetåret 1984/85 skall enligt budgetpropositionen intäkterna uppgå till 30 milj. kr. Resterande 15 milj. kr. kommer under detta är att finansieras genom kollektiva medel.

I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1983/84: 100 bil. 11, JoU 25, rskr 209) har regeringen i maj 1984 uppdragit åt lantbruksstyrelsen att avge förslag om finansiering av djurens hälso- och sjukvård. Utgångspunkten för uppdraget har varit att finansieringen av djurens hälso- och sjukvård i ökad utsträckning bör bli en angelägenhet för djurägarna.

Uppdraget har redovisats i september 1984. Styrelsen har övervägt höjning av djursjukvårdsavgiften. mervärdebeskattning av djursjukvården, avgift på läkemedel som används inom djursjukvården samt kollektiv finansiering genom bidrag från jordbruksnäringen.

En ökad djursjukvårdsavgift, som skulle resultera i en dubblerad intäkt, bedömmes enligt styrelsen allvarligt riskera organisationens fortbestånd. ] första hand skulle de områden slås sönder som svarar för de större ande- larna av nuvarande avgiftsintäkt och vilka därmed bidrar till finansieringen av de områden som på grund av låg praktikvolym är mindre självförsör- jande.

En mervärdebeskattning av djursjukvården. vilket förutsätts gälla all djursjukvård. synes enligt styrelsen tillföra statskassan medel i en storleks- ordning som överstiger statens kostnader för den aktuella verksamheten. Med hänsyn till mervärdebeskattningens konstruktion innebär den dock av skattetekniska skäl nettomässigt ett betydligt lägre belopp. Därutöver in- nebär detta avgiftssystem att den avsedda kostnadsöverföringen på djur- ägarna enbart sker i begränsad omfattning och framför allt inte på animalie- produktionens djurägare, för vilka organisationen primän är avsedd. Mcr- 3 Riksdagen 1984/85. ] sant/. Nr 211

Prop. 1984/85: 211 34

värdebeskattning kommer vidare att kunna medföra menliga effekter på vården av sällskapsdjur, framför allt vid djursjukhusen.

Ett bidragssystem i form av avgiftspåslag på läkemedel nyttjade inom djursjukvården är enligt styrelsen inte genomförbart för alla djurslagsgrup- per, då vissa av dem så gott som uteslutande nyttjar humanregistrerade preparat. vilka enligt Apoteksbolaget inte kan avgiftsbeläggas. Vidare skapar läkemedelsavgifter en kostnadsnivå för den enskilde djurägarcn som inte svarar mot den veterinära djursjukvårdsinsatsen. Slutligen inne- bär ett införande av läkemedelsavgifter i likhet med mervärdeskattealter- nativet att avgiftsbelastningen blir lägre nettomässigt för animalieproduk- tionens djurägare än för övriga. Dessa senare har dessutom redan före avgiftsuttaget tillfullo erlagt sina sjukvårdskostnader i de fall behandlingen utförts av annan veterinär än distriktsveterinär. Detta gäller för en övervä- gande del av dessa djurägare. Av ovan anförda skäl anser styrelsen att förslaget med läkemedelsavgifter som finansieringskälla för bidrag till sta- tens kostnader för djurens hälso- och sjukvård är förenat med stora nack- delar.

Sammanfattningsvis anför styrelsen att om statens kostnader i ökad utsträckning skall överföras på djurägarna bör finansieringen ske enligt nu gällande modell med djursjukvårdsavgift i kombination med kollektivt bidrag frånjordbruksnäringen.

Regeringen uppdrog den 14 februari 1985 åt jordbruksnämnden att i samband med överläggningarna om jordbruksprisregleringen ta upp frågan om ytterligare finansiering inom ramen för jordbruksprisregleringen av viss del av kostnaderna för djurens hälso- och sjukvård. Utgångspunkten skulle härvid vara att ytterligare 15 milj. kr. skulle avlastas statsbudgeten. Jordbruksnämnden har inte funnit det möjligt att finansiera ytterligare 15 milj. kr. inom prisregleringens ram.

Föredragande/ts överväganden

Kostnaderna för djurens hälso- och sjukvård beräknarjag för budgetåret 1985/86 till 75 470000 kr.

Finansieringen av dessa kostnader bör ske på sätt som framgår av den av mig tidigare redovisade planen. Detta innebär oförändrade belopp i fråga om statens bidrag och i fråga om kollektiva medel från jordbruksnäringen samt en viss ökning av beloppet i fråga om djursjukvårdsavgifter. Det ankommer på regeringen att besluta om behövlig justering av dessa av- gifter.

Riksdagen har tidigare uttalat att ökad finansiering med avgifter kunde medföra risk för att enskilda djurägare av kostnadsskäl drog sig för att tillkalla veterinär även i fall där en insats av veterinär skulle erfordras. Enligt riksdagen kunde också risk föreligga att en höjd avgift främjade en privatisering av veterinärväsendet. som på sikt kunde bryta sönder den nuvarande statliga organisationen på området. Enligt min mening får den

Prop. 1984/85: 211 35

nu föreslagna höjningen av uttaget av djursjukvårdsavgifter mycket mar- ginell påverkan på ett jordbruksföretag av normal storlek och medför inte heller risk för att distriktsveterinärorganisationen skall brytas sönder. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Lantbruksstyrelsen. djurens hälso- och sjukvård: Uppdrags- verksam/n'! för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

F 14. Bidrag till djurens hälso- och sjukvård

1983/84 Utgift 51778243 Reservation 6417874 1984/85 Anslag 40470000 1985/86 Förslag 40470000

Under anslaget anvisas medel för bidrag till distriktsveterinärorganisa- tionen, anskaffning av viss laboratorieutrustning. främjande av förebyg- gande åtgärder samt stöd vid inrättande av fierveterinärstationer.

1984/85 Beräknad ändring 1985/86 Lantbruks- Före- styrelsen draganden 1. Bidrag till distriktsvete- rinärorganisationen 38 845 000 +9 800 000 — 2. Anskaffning av viss labora- torieutrustning 125000 — —— 3. Främjande av förebyggande åtgärder 5 000000 — — 4. Inrättande av flerveterinär— stationer 500 000 — — 40 470 000 +9 800 000 —

Föredragandens överväganden

För uppgifter inom det ekonomiska försvaret harjag beräknat ett belopp av 215 000 kr. Med hänvisning till vad jag ovan och under punkten F 13 har anfört hemställerjag att regeringen föreslår riksdagen att till Bidrag till djurens hiilso- och sjukvård för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 40 470 000 kr.

Prop. 1984/85: 211 36

G. Utbildning och forskning

G 7. Bidrag till växtförädling

Under denna rubrik har riksdagen för nästa budgetår anvisat ett reserva- tionsanslag av 26.5 milj. kr. (prop. 1984/85: 100 bil. 11. JoU 25. rskr 186"). Finansieringen av växtförädlingen regleras i ett avtal mellan staten och jordbrukets föreningsrörelse. Avtalet avser tiden den 1 januari 1980—den 31 december 1989. I min anmälan till budgetpropositionen 1985 redovisade jag att förhandlingar pågick om storleken av de totala bidragen för de sista fem åren av avtalsperioden. Ett nytt avtal har nu, med förbehåll av rege- ringens godkännande. träffats för tiden den 1 juli 1985—den 30juni 1987.

Avtalet innebär att statens bidrag till växtförädlingen uppgår till 26.5 milj. kr. för budgetåret 1985/86 och till 23 milj. kr. för budgetåret 1986/87. Föreningsrörelsen skall för budgetåret 1985/86 bidra med 9 milj. kr. och för budgetåret 1986/87 med 11 milj. kr. Före utgången av budgetåret 1986/87 skall förhandlingar tas upp om storleken av statens och föreningsrörelsens bidrag för tiden den ljuli 1987—den 31 december 1989.

Jag biträder förslaget till avtal om gemensam finansiering av växtföräd- ling.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att bemyndiga regeringen att ikläda staten de ekonomiska förpliktel- ser som följer av det avtal om bidrag till växtförädling, som jag har nämnt i det föregående.

Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte. Regeringen bör föreslå riksdagen att besluta att förkorta motionstiden till fjorton dagar.

5. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de åtgärder och de ändamål som han har hemställt om.

Prop. 1984/85: 211 37

”N' STATENS JORDBRUKSNÄMND Bilaga 1 X_- — nog"" Dm 1985-02-20 209-2272/84 1 (13) Regeringen Jordbruksdepartementet

JORDBRUKSDER Registratarn

lnk 1985-03- 1 l Dnn

Förslag till prisreglering på sockerbetor och socker för regleringsperioden 1985/86 - 1986/87

1 INLEDNING

Regeringen uppdrog den 20 december 1984 åt statens jordbruks- nämnd att efter överläggningar med företrädare för sockerbets- odlarna och sockerti11verkningen samt jordbruksnämndens konsu— mentdelegation avge förslag om utformningen av prisregleringen på sockerbetor och socker för tiden 1 juli 1985 - 30 juni 1987.

Nämndens förslag skall bygga på att driften vid samtliga nu existerande sockerbruk skall upprätthållas. Sockerbetsarealen här med utgångspunkt i en areal år 1985 om högst 51 500 hektar, anpassas med hänsyn till den beräknade trendmässiga avkastnings- ökningen för sockerbetor. Överläggningarna skall ske med ut- gångspunkt i riksdagens beslut om mål för livsmedelspolitiken (prop. 1983/84:76. Jou 20, rskr 1411 och i den ordning som gäl- ler för övriga jordbruksprodukter enligt nämnda riksdagsbeslut. Förslaget skall vara så avvägt att något underskott inte beräk- nas uppkomma i sockerregleringsfonden. Nämnden bör vidare beakta vad som i prop. 1983/84:191 anförts om finansieringen av visst stöd till biodlingen.

Prop. 1984/85: 211 38

Med hänsyn till dessa riktlinjer har nämnden dels analyserat kostnadsutvecklingen för betodlingen, dels med bistånd av sär- skild expertis från statens pris- och kartellnämnd (SPK) grans- kat Svenska Sockerfabriks AB:s (SSA) ekonomi och kostnadsutveck- ling. Vidare har bl a konsumtionens storlek och utveckling ana- . lyserats. Även utvecklingen inom EG har belysts (bil 1 och 2).

Jordbruksnämnden har nu avslutat de föreskrivna överlägg- ningarna. Nämnden har överenskommit med Sveriges Betodlares Centralförening (SBC), SSA och konsumentdelegationen om ett förslag till prisreglering som omfattar tvåårsperioden

1 juli 1985 - 30 juni 1987.

Förslaget innebär att sockerbetsodlarna årligen erhåller kompen- sation för kostnadsökningar i odlingen samt inkomstföljsamhet utifrån utfallet av obundna överläggningar.

För SSA:s del föreslås att kompensation för kostnadsökningar m m ges en gång per år utifrån utfallet av obundna överläggningar. En särskild arbetsgrupp föreslås under våren 1985 utreda kom— pensationsmodellen i avseende på energikostnader bl a mot bak— grund av att SSA fr o m hösten 1985 övergår till gaseldning vid flera bruk. Vidare får korrigeringar göras av betodlingens och SSA:s kostnadsvolymer på grund av att kontraktsvillkoren för frö, biprodukter, transporter m m ändras fr o m år 1985.

Förslag till kompensationsbelopp m m avseende 1985/86 redovisas i avsnitt 3, 4 och 6. Överläggningar om kompensationsbeloppens storlek för 1986/87 bör äga rum i slutet av 1985. Härvid bör sedvanligt material om kostnadsvolymer. kostnadsutveckling m m tas fram och i huvudsak ligga till grund för överläggningarna.

Om väsentligt ändrade förutsättningar inträffar under reg- leringsperioden bör det ankomma på nämnden att efter överlägg- ningar med delegationerna lägga fram förslag till de åtgärder som kan anses påkallade.

Prop. 1984/85: 211 39

2 AREAL OCH AREALBIDRÄG

Sockerbetsarealen bör minskas med 700 hektar och bör uppgå till högst 51 300 hektar både 1985 och 1986.

Fördelningen av sockerbetsarealen bland odlarna går till så att dessa får göra en förhandsteckning. Om den sanmanlagda tecknade arealen överstiger den areal som statsmakterna har fastställt sker en kvotering av arealen. Härvid tilldelas. om statsmakterna har fastställt oförändrad areal för riket, de som har odlat sockerbetor tidigare högst oförändrad areal. Den areal som fri- ställs genom att tidigare odlare slutar odla sockerbetor eller minskar sin areal fördelas sedan mellan nya odlare och tidigare odlare som önskar öka sin areal.

Såväl nämnden som konsunentdelegationen anser det angeläget att en odling som har begränsats genom statsmakternas beslut inte helt förbehålles en redan etablerad odlarkår. En rimlig möjlig- het bör finnas för dem som inte redan odlar sockerbetor att få göra detta.

Parterna är därför överens om att alla odlare i princip bör be— handlas lika vid nedskärning av arealen år 1985. Detta innebär att en mindre nedskärning av arealen vid öbruken kan godtas. Öbruken har dock redan l983 gjort en nedskärning som motsvarar en total areal om 5l 500 hektar. För deras del får nedskärningen den här gången endast motsvara den effekt som följer av att to- talarealen sätts till 51 300 hektar i stället för Sl 500 hektar. Kvoteringen av arealen bör godkännas av jordbruksnämnden.

Parterna är överens om att bytet av fabrikspotatisareal mot sockerbetsareal bör avvecklas. Bytet har tillkommit efter ett politiskt beslut. Hur en avveckling bör ske torde kunna hän— skjutas till den utredning av socker och andra sötmedel, sprit samt stärkelse som l983 års livsmedelskommitté har föreslagit.

Prop. 1984/85: 211 40

Cirka en tredjedel av odlingen skall kontrollmätas. Mätningen bekostas av SBC. För betor på areal utöver kontrakterad bör göras ett kraftigt prisavdrag.

Arealbidraget föreslås oförändrat 200 kr/hektar till odlarna på fastlandsdelen av Mörbylångadistriktets upptagningsområde (exkl Östergötland), 400 kr/hektar till odlarna på Öland och 500 kr/nektar till odlarna på Gotland. 1 de fall arealen vid arealkontrollen befinns vara mindre än den kontrakterade, bör bidraget utgå efter den uppmätta arealen.

3 ERSÄTTNING TlLL BETODLARNA

Kostnadsökningen har enligt tillämpad index1) varit 8,22 pro- cent mellan oktober 1983 och oktober 1984. Under samma tid har kostnaderna för lejd arbetskraft inom sockerbetsodlingen också

ökat med 8,22 procent. Ersättningen till betodlarna för kost- nadsökningar under perioden oktober l983 - oktober 1984 har be- räknats till totalt 46,23 Mkr. Parterna har dock enats om att göra ett avdrag om 3.82 Mkr motsvarande en antagen minskning av handelsgödselanvändningen. Skulle utvecklingen i fråga om han- delsgödselanvändningen bli en annan än den antagna skall slut- reglering av beloppet ske per den 1 juli 1986. Avsikten med denna slutreglering är att ingendera parten skall förlora ekono- miskt. Därmed delas totalbeloppet upp i två etapper, en del nu och under förutsättning av ovannämnda utveckling, en del per

1 juli 1986. Den 1 juli 1985 tilldelas betodlingen ett belopp om 42,41 Mkr. En ev andra del av kompensationsbeloppet tilldelas den 1 juli 1986. Storleken av denna del bestäms utifrån den fak- tiska volymutvecklingen av handelsgödsel under år l984/85. Denna posts påverkan på rationaliseringsvinsten inom betodlingen bör beaktas. Betodlarna har den här gången inte tillerkänts kompen- sation motsvarande den sänkning av priserna som ägt rum på den melass som odlarna har rätt att återta (1,87 Mkr).

ll-Exklusive handelsgödselavgift (prisregleringsavgift och miljöavgift).

Prop. 1984/85: 211 41

Betodlarna bör få inkomstföljsamhet i likhet med jordbruket i övrigt. Mot denna bakgrund har parterna nu enats om att socker- betsodlarnas inkomster för eget arbete och kapital bör räknas upp med 5,55 procent, vilket ger 3,77 Mkr. Mot bakgrund av de relativt sett gynnsamma rationaliseringsmöjligheter som före- legat inom sockerbetsodlingen bl a genom övergång från solohack- ning till färdigt bestånd har produktivitetsutvecklingen ansetts motivera ett extra produktivitetsavdrag om 1,68 Mkr. Totalt bör betodlarna således tillföras 44 Mkr enligt följande:

Ersättning för kostnadsökningen

oktober l983 - oktober l984 46,23 Mkr Avgår avdrag avseende handelsgödsel - 3.82 " Avgår engångsbelopp (inkomstföljsamhet l/l 1984) - 0,50 " Extra produktivitetsavdrag - 1,68 " 40,23 Mkr Inkomstföljsamhet 3,77 " Att tillföras betodlarna, totalt 44,00 Mkr

Med utgångspunkt från det nyss anförda bör grundprisetl) för sockerbetor med 16 procent sockerhalt höjas med 1,72 kr per 100 kg, vilket motsvarar en partiprishöjning av socker med 13,67 kr per 100 kg eller 3,1 procent.

4 ERSÄTTNING TILL SOCKERBOLAGET

4.1 Allmän_öve£sik£ Prisregleringen bör liksom tidigare avse endast strösocker, både i bulk och förpackat. Av verksamheten vid raffinaderiet i Arlöv bör ingå raffineringen av såväl inhemskt som importerat råsocker för den svenska marknaden.

1) Avser betgrundpris enligt nya kontraktsbestämmelser som bl a innebär progressiv sockerhaltsbetalning.

SSA bör kompenseras för inträffade kostnadsökningar. Beräkningen av kostnadsändringarna (exkl oljekostnaderna) baseras så långt nöjligt på en generell branschkalkyl. För ändringar i oljekost- naderna har gjorts preliminära justeringar av sockerpriset när priset på olja har ändrats med minst 160 kr/m3. För 1983/84 års oljekostnader görs nu en slutjustering. Motsvarande slut- justering för 1984/85 komner att bli avhängig den översyn som får göras mot bakgrund av att SSA vid vissa bruk kommer att gå över till gaseldning.

Alla beräkningar bygger på en nonmerad skördevolym och socker- halt.

Beräkningar och analyser som avser SSA utförs i huvudsak av SPK.

4.2 Korrigering av sockerpriset på grund av ändringar i elisefisst _____________________

4.2.1 A conto-justering

Sockerpriset har hittills justerats när oljepriset enligt ett löpande 30-dagarsgenomsnitt av Rotterdamnoteringen (inkl bikost- naderna) har ändrats med minst i 160 kr/m3. Denna regel ledde under regleringsåret 1983/84 till två prishöjningar på samman— lagt 8,19 kr per 100 kg socker. Under 1984/85 har regeln hit- tills givit en höjning om 3,95 kr per 100 kg socker.

4.2.2 Definitiv justering av oljekostnaderna för 1983/84

SSA:s oljekostnader under perioden november 1983 - oktober 1984 har överstigit baskostnaderna med 18,67 Mkr. A conto—ersätt- ningen har enligt utförda beräkningar_tillfört SSA 21,07 Mkr, varför ett engångsavdrag om 2,41 Mkr bör göras. Härvid har hän- syn tagits till minskad oljeförbrukning. Samtidigt bortfaller förra årets engångsbelopp 5,51 Mkr. Vidare bör SSA tillföras ett engångsbelopp om 3,04 Mkr på grund av skillnad mellan preliminär

och definitiv skattesats avseende perioden november 1982 - okto- ber 1983.

Prop. 1984/85: 211 43

SSA:s kostnadskompensation bör således med hänsyn till oljan minskas med 4,88 Mkr.

4.2.3 Framtida olje- och energikostnader

På grund av ändrade förhållanden bl a genom att SSA avser att gå över till gaseldning bör en särskild arbetsgrupp till överlägg- ningarna inför 1986/87 arbeta fram ett förslag angående beräk- ningsunderlaget för kompensation av energikostnader.

4.3 Korrigering av sockerpriset på grund av ändringar i Enårl EOEFEP99I_ÄP_9152325£"£Ö£FEB _________

Sockerpriset bör liksom tidigare per den 1 juli varje år jus— teras även på grund av ändringar i andra kostnader än oljekost— naderna. Detta innebär att man bör utgå från ett referens-

material som motsvarar det som hittills framtagits. I detta in- går underlag enligt branschkalkylmodell. Jämförelser mellan pro-

duktionsmedelspriserna görs under oktober 1983 och oktober 1984 resp oktober 1984 och oktober 1985. Löneändringarna för kollek— tivanställd personal belyses med utgångspunkt från bransch- avtalet mellan SAF (allmänna gruppen) och Svenska Fabriks- arbetareförbundet och som en jämförelse mellan två tolvmånaders- perioder (maj - april). Lönekostnadsberäkningarna bör utredas vidare i en särskild arbetsgrupp. Sumhan av ändringarna för de skilda kostnadsslagen är en mätare av kostnadsförändringarnas betydelse. Produktivitetsförbättringar och effektivitetshöjande åtgärder bör kunna beaktas.

Biprodukternas behandling samt frågan om kapitalkostnadsersätt— ning bör utredas vidare och tas upp vid överläggningarna inför 1986/87. Vidare bör SSA:s lönsamhet göras till föremål för en fördjupad analys inför dessa överläggningar.

Ersättningen för kostnadsökningarna oktober 1983 - oktober 1984 exkl olja har beräknats till 33,88 Mkr. Beräkningen av föränd- ringen i personalkostnaderna har baserats på en jämförelse mel-

Prop. 1984/85: 211 44

lan vägda genomsnitt för tolvmånadersperioderna 1 maj 1983 -

30 april 1984 och 1 maj 1984 - 30 april 1985 med 1 januari l985 som sista mätvärde. Parterna har enats om att sista mätvärde bör avse den 30 april, varför korrigeringar bör göras redan den 1 juli 1985 för löneökningar under januari - april samt när fak— tisk löneglidning blir känd effekten av ev kostnad för för- tjänstutvecklingsgaranti under 1984. I kompensationsbeloppet in- går engångsersättningar om 0,98 Mkr. Avdrag har gjorts för ti- digare erhållna engångsbelopp. Vidare har avdrag gjorts med

2,08 Mkr med hänsyn till de effektivitetsförbättringar som SSA uppnått i sockertillverkningen. Den totala kostnadskompensa- tionen till SSA (definitiv kompensation för oljekostnaderna samt kompensation för övriga kostnadsökningar) blir 29,00 Mkr, vilket motsvarar 9,01 kr per 100 kg socker eller 2,1 procent. Härtill kommer ev slutjustering av lönekostnadskompensation samt ef- fekten av ev oljeprisändringar.

4.4 Ersättning för merkostnaderna vid bruken på öland och Gotland

1 kostnadskompensationen har även merkostnaderna vid öbruken be- aktats. Den del av sockerpriset som tillerkänns SSA för dessa merkostnader för regleringsåret 1985/86 beräknas till 5,71 kr per 100 kg socker, vilket vid nonnal produktionsvolym blir

ca 18,4 Mkr. Dessutom tillkomner 4,3 Mkr ur sockerreglerings- fonden.

Såväl nämnden som de tre delegationerna anser i princip att stöd som har tydlig regional karaktär inte bör belasta konsumenterna av socker eller sockernäringen utan bör täckas genom budgetmedel.

4.5. Ersättning_för_rafjjEering_a!_importerat_råsgcke£

Ersättningen för raffinering och lagring av importerat råsocker höjs för inträffade kostnadsökningar med 7,68 procent (lika med de genomsnittliga kostnadsökningarna i sockertillverkningen) till 84,08 kr per 100 kg. I detta belopp ingår engångsersättning

Prop. 1984/85: 211 45

med 0,36 kr per 100 kg. Även höjningen av raffineringsersätt- ningen bör räknas om vid ev tillkommande slutjustering av löne- kostnadskompensationen.

5 REGLERINGSEKONOMIN

Behållningen i sockerregleringsfonden var den 30 juni 1984 10,4 Mkr. Utgående behållning 30 juni 1985 kan beräknas till

25 - 30 Mkr. Vid nonhal skörd 1985 blir inkomsterna via inför- selavgifter begränsade med hänsyn till att skörden 1984 gav ett överskott. Överskottet minskar importutrymnet under 1985/86. Fondens behållning kan därför beräknas minska under 1985/86. Mot denna bakgrund har betodlarna och SSA inte aktualiserat frågan om ytterligare återbetalningar av medel ur sockerreglerings- fonden.

Betodlarna och SSA bör om så erfordras skjuta till medel så att fonden den 30 juni 1986 och 30 juni 1987 inte visar underskott.

Denna garanti gäller för prisutjämning av olika slag samt i princip nu utgående former av regionalstöd. I gengäld bör näringen - med beaktande av förändringar i regleringsekonomin - hösten 1985 och hösten 1986 få ta upp överläggningar om ev yt— terligare återbetalning av tidigare inbetalda medel. Medlen skall fördelas i samha proportioner som för 1983 års skörd. Ut- betalningarnas storlek får då bedömas utifrån skördarnas storlek och tillgängliga medel i fonden.

6. JORDBRUKSNÄMNDENS FÖRSLAG TILL PRISREGLERING pÅ SOCKERBETOR ocu SDCKER FÖR REGLERINGSÄRET 1985/86

Jordbruksnämndens förslag till sockerreglering för perioden

1 juli 1985 - 30 juni 1986 har till alla delar biträtts av kon- sumentdelegationen. SBC har godtagit förslaget i de delar det rör betodlarnas villkor och SSA i de delar som avser bolaget. Förslaget kan sammanfattas i följande punkter:

l - Sockerbetsarealen för 1985 års odling får uppgå till 51 300 hektar. Erforderlig kvotering av odlingen bör

Prop. 1984/85: 211 46

godkännas av nämnden. Cirka en tredjedel av odlingen bör kontrollmätas. Mätningen bekostas av SBC. Prisav— draget vid överodling bör vara kraftigt.

2 Sveriges Betodlares Centralförening och Svenska Sockerfabriks AB har fr o m betodlingsåret 1985 träf— fat en överenskommelse om vissa ändringar i kontrakts- villkoren. Ändringarna berör betfrö, kvalitetsbetal- ning, bettransporter, biprodukter, betalningssystem, provtvättar, leveranstillägg och har reglerats genom att grundpriset ändrats med 0,70 kr per 100 kg betor vid lö procent sockerhalt. Grundpriset på sockerbetor, som avser 16 procent sockerhalt, föreslås år 1985 bli 30,20 kr per 100 kg.

3 Till de odlare i Småland och Blekinge som levererar betor till bruket i Mörbylånga föreslås utgå ett oför- ändrat arealbidrag om 200 kr per hektar kontrakterad areal. Till odlare på Öland föreslås arealbidraget bli oförändrat 400 kr per hektar och till odlare på Got- land oförändrat 500 kr per hektar. I de fall arealen vid arealkontrollen befinns vara mindre än den kon- trakterade, bör bidraget utgå efter den uppmätta arealen. Bidraget bör finansieras med medel ur socker- regleringsfonden.

4 SSA:s nettopris (genomsnittligt nettopris efter avdrag för årsbonus och kvantitetsrabatter) för baskvaliteten i sortimentet, strösocker KS i säck om 50 kg, föreslås vid oljepriset 2 231 kr/m3 vara 462,12 kr per 100 kg. Detta innebär en prishöjning med 5,2 procent. Priset justeras när oljepriset har ändrats med 1 160 kr/m3.

5 Gränsskyddet för socker bör utgå enligt de grunder som hittills gällt. Detta innebär att en införselavgift tas ut för importerade kvantiteter under perioder då

Prop. 1984/85: 211 47

världsmarknadspriset understiger det fastställda av— räkningspriset på socker ur svenska betor. De uppburna medlen bör - liksom hittills — tillföras sockerreg— leringsfonden. Som världsmarknadspris på färdigt socker bör därvid gälla Parisbörsens spot-notering för vitsocker. Denna notering bör ökas med kostnader för frakt m m till svensk hamn samt korrigeras för kvali- tetsskillnad mellan den svenska baskvaliteten och den kvalitet Parisnoteringen avser. Fraktkostnadens och kvalitetskorrektionens storlek bör fastställas av jordbruksnämnden. Som mått på världsmarknadspriset på råsocker bör gälla den nominella Londonnoteringen på råsocker. Båda noteringarna skall omräknas till svensk valuta enligt den säljkurs som gäller noteringsdagen.

Införselavgiften för färdigt socker bör utgöra skill- naden mellan SSAzs nettopris enligt punkt 4 och världsmarknadspriset på färdigt socker, mätt på nyss angivet sätt.

lnförselavgiften för råsocker föreslås anpassas så att svensk raffineringsindustri, som köper in råsocker till gällande Londonnotering och säljer den raffine- rade varan till SSA:s nettopris enligt punkt 4, erhål- ler en ersättning för raffineringen som inkl ersätt- ning för säckkostnader och viss utfrakt samt lagrings- bidrag uppgår till 84,08 kr per 100 kg raffinad. Raf- fineringen bör härvid förutsättas medföra ett svinn om 8 procent.

lnförselavgiften för sirap, sockerlösningar och sockerkulör bör liksom hittills motsvara avgiften för färdigt socker, varvid hänsyn tas till produktens torrsubstanshalt.

Införselavgifterna bör förutom vid svenska prisänd- ringar i princip justeras en gång varje månad för änd-

Prop. 1984/85: 211 43

ringar i de internationella priserna samt dessutom vid större variationer i de utländska priserna.

6 Vid behov bör jordbruksnämnden få ta ut en försälj- ningsavgift på allt socker som säljs inom landet. Där- vid komner det inhemska partipriset att höjas med ett belopp som motsvarar försäljningsavgiften. De insam- lade medlen bör användas för att subventionera socker- import när världsmarknadspriset är högre än det svenska.

7 Sockerregleringsfonden föreslås få användas för frakt- subventionering till de fyra nordligaste länen och Kopparbergs län med 1,2 Mkr. Ur fonden bör dessutom tas dels arealbidraget till de odlare som i enlighet med punkt 3 ovan levererar betor till öbruken till en beräknad kostnad av 3,5 — 4,0 Mkr, dels den ersättning om 4,3 Mkr som skall utgå för SSA:s merkostna er för driften vid dessa bruk. Till kollektiva åtgärder inom biodlingen bör tas 0,5 Mkr ur sockerfonden. (SSA har dock avseende medel till biodlingen anmält att de an- ser att det är en principiellt sett felaktig använd- ning av fondens medel.) Vidare bör regleringsföre- ningen Svensk Sockerhandels administrationskostnader täckas ur fonden. Fondmedlen används också till vissa kostnader inom prisutjämningen för varor innehållande socker. Vid tillverkning av vissa produkter såsom far- macevtiska halvfabrikat för export återbetalas inför- selavgiften för förbrukat socker. 1 en situation med ingen eller ringa sockerimport bör i stället export- bidrag ur sockerregleringsfonden lämnas för sådana produkter.

8 Föreslagna prisändringar skall i princip gälla fr o m den 1 juli 1985. Erfarenheten har visat att kännedom om prishöjningar resulterar i forcerade inköp under tiden närmast före höjningen och motsvarande stark

Prop.]984/85:2l1 49

nedgång i inköpen under tiden närmast därefter. Jord- bruksnämnden bör därför bemyndigas att medge att pris- ändringarna fördelas i tiden på ett sådant sätt att minsta möjliga störning uppstår på marknaden. Systemet bör utformas så att varken SSA eller dess kunder kal— kylmässigt gör någon vinst eller förlust.

7. BESLUTSMENING

Detta ärende har avgjorts av generaldirektören och ledamöterna Alamaa, Brangmo, Dockered, Ekberg och Fringel efter föredragning av byråchefen Sandqvist i närvaro av avdelningscheferna Sjöberg och Öjeheim.

är Ma..»

lngva Lindström

i - T= , /

_... .: f..-., h_-

/Eje Sandqvist /

Bilagor Bil l Sockerregleringen 1985/86, mapp I *) Bil 2 " " , " 11 *)

*) Här uteslutna

4 Riku/upon [984581 ] sum/. NI'ZII

Prop. 1984/85: 211 50

up] STATENS JORDBRUKSNÄMND ' Bilaga 2

Dulu—

Dm 1985-04-24 402-161/85

JORDB—RU??? EP.

RegsumOm mk 1985-01.2 5

Dnr. 837 ff

FÖRSLAG TILL PRISREGLERANDE ÅTGÄRDER PÅ JORDBRUKETS OMRÅDE EFTER DEN 30 JUNI 1985 M M

Prop. 1984/85:21].

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

l

wwww ....

wwwwww ......

NNN—J ..

w L.: (A) N N M | - . . . &

Inledning

Allmänna utgångspunkter för pris- regleringen

Utvecklingen inom livsmedelssektorn Livsmedelspolitiska utgångspunkter Ekonomisk-politiska utgångspunkter

Kostnadskompensation och inkomst- följsamhet

Utgångspunkter och konstruktion Belopp per den 1 juli 1985

Kostnadsutvecklingen inom jordbruket Kostnadsutvecklingen inom uppsamling och förädling Inkomstföljsamhet

Produktivitetsutvecklingen Sammanfattning av belopp

Belopp per den 1 januari 1986 Kostnadskompensation

Överhäng från regleringsperioden 1984/85 Fördelning på produkter

Etableringsstöd

Rådgivning och djurens hälso- och sjukvård

Avbytarverksamhet, socialförsäkrings— skydd, företagshälsovård och annan låginkomstsatsning

Prop.]984/85zlll

Prisregleringen på olika produkter

7.1 Ändring av förmalnings- och handelsgödselavgifterna 7.2 Fettvaruregleringen 7.3 Arealavgift för potatis 7.4 Importstödjande åtgärder vid brist på potatis

7.5 Vallfröstödet

7.6 Buffertzoner för nötkött och fläsk

8. Regleringsekonomin

9 Införselavgifter m m

9.1 Införselavgiftsmedel m m för 1983/84

9.2 Införselavgiftsmedel m m för 1984/85

9.3 Införselavgiftsmedel m m för 1985/86

9.4. Huvudsaklig medelsdisposition av införselavgiftsmedel m m reglerings- åren 1983/84 - 1985/86

Hänvisningar till S9-4

9.5. Information om fördelning av handelsgödsel- avgifter och tillverkningsavgifter på olje- kraftfoder

10. Rörliga krediter

Hänvisningar till S10

  • Prop. 1984/85:211: Avsnitt 9.3

11. Information om kassan för råvaru- kotnadsutjämningen

12. Sammanfattning

13. Hemställan

14. Beslutsmening

Prop. 1984/85: 21 I 53

Bilaga 1 Lantbrukarnas förhandlingsdelegations svar

på jordbruksnämndens förslag till prisreglering för 1985/86

Bilaga 2 Konsumentdelegationen med synpunkter beträffande jordbruksprisregleringen 1985/86

Bilaga 3 Reservation av ledamöterna Dockered och Fringel

Bilaga 4 Kopia av skrivelse 1984-12-20 från Svensk Matpotatiskontroll

Bilaga 5 Redovisning av utjämningskassan

Prop. 1984/85:21] 54

Regeringen

Jordbruksdepartementet

IM

Statens jordbruksnämnd angående prisreglerande åtgärder på

jordbrukets område för tiden den 1 juli 1985 - den 30 juni 1986 111 m

1 Inledning

Regeringen uppdrog i beslut den 14 februari 1985 åt jordbruksnämnden (JN) att, efter överläggningar med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation (LRF) och JNs konsumentdelegation (KD), lämna förslag om den närmare utformningen av prisregleringen på jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker för tiden den 1 juli 1985 - den 30 juni 1986. Förslaget skulle utformas med utgångspunkt från riksdagens beslut om vissa livsmedelspolitiska frågor (prop 1983/84:76, JoU 20, rskr 141).

Av beslutet framgår vidare att JN skulle lägga fram förslag om användningen av införselavgiftsmedel. JN skulle därvid utgå ifrån att av införselavgiftsmedel utom fördelningsplanen ett belopp motsvarande 8,5 milj kr fick disponeras för pristillägg på får- och lammkött samt 8 milj kr för att täcka kostnader för statistik på jordbrukets område.

JN skulle också ta upp frågan om ytterligare finansiering inom ramen för jordbruksprisregleringen av viss del av kostnaderna för djurens hälso- och sjukvård. Utgångspunkten skulle härvid vara att ytterligare 15 milj kr avlastas statsbudgeten.

Prop. 1984/85: zu 55

Vidare skulle prövas möjligheterna att finansiera en till 10 milj kr uppgående del av kostnaderna för den statliga rådgivningen till jordbruket på annat sätt än över statsbudgeten.

Slutligen skulle JN lämna förslag om en successiv avveckling av den rörliga kredit på högst 250 milj kr som f n står till JNs förfogande för säsongsmässig lagring av jordbruksprodukter. Utgångspunkten skulle vara en minskning av krediten från den 1 juli 1985 med 100 milj kr. Vidare skulle JN beakta att den rörliga kredit på högst 120 milj kr som f n står till förfogande för ändamål inom jordbruksprisregleringen och regleringen av sockernäringen skulle minskas till 50 milj kr från den 1 juli 1985.

Som underlag för sina beräkningar har JN och delegationerna haft i huvudsak det statistiska underlag som tidigare använts. Det omfattande ekonomiskt—statistiska underlaget belyser läge och utveckling för de tre livsmedelspolitiska målen - produktionsmålet, inkomstmålet och konsumentmålet.

Det har vid överläggningarna visat sig att stora motsättningar råder vad gäller storleken på kompensationen till jordbruket och viss livsmedelsindustri under regleringsåret 1985/86. De båda delegationerna har därför inte kunnat godta JNs förslag vad avser totalt kompensationsbelopp. I vissa övriga delar har emellertid delegationerna anslutit sig till JNs förslag.

2 Allmänna utgångspunkter för prisregleringen 2.1 Utvecklingen inom livsmedelssektorn

Under de senaste 10 åren har de samhällsekonomiska förhållandena i Sverige i hög grad ändrats. Ännu i början av 1970-talet rådde i vårt land en relativt god ekonomisk tillväxt och ökande köpkraft. ! stort sett rådde balans mellan produktion och konsumtion av jordbruksprodukter. Från slutet av 1970-talet försämrades den ekonomiska situationen. Tillväxten i ekonomin avtog vilket medförde att konsumenternas köpkraft tidvis minskade.

Prop. 1984/85: 211 * 56

Utvecklingen inom livsmedelssektorn har inneburit kännbara prishöjningar på livsmedel både på produkter från jordbruket och i efterföljande led. Dessa prishöjningar har ytterligare accentuerats genom att subventionerna tagits bort för kött,

fläsk och ost. Prisökningarna och minskade subventioner i förening med den minskade allmänna köpkraften har lett till att

konsumtionen av vissa livsmedel, främst kött och fläsk har minskat.

Samtidigt har produktionen ökat. Jordbruket kan därför inte avsätta hela sin produktion inom landet utan måste i allt högre grad sälja produkterna utomlands till lägre priser än på den

svenska marknaden vilket lett till ökade exportkostnader. Jordbruket har vidare haft ökande produktionskostnader. Särskilt räntekostnaderna uppglevs för yngre och nyetablerade jordbrukare som besvärande.

Enligt riksdagens beslut 1984 (prop 1983/84:76, JoU 20, rskr 141) är huvudmålet för en samlad livsmedelspolitik att trygga vårt lands livsmedelsförsörjning både i fredstid och under avspärrning eller krig. Som likställda delmål under detta huvudmål gäller att konsumenterna får tillgång till livsmedel av god kvalitet till rimliga priser och att jordbrukarna får en med jämförbara grupper likvärdig standard.

Inkomstmålet avser liksom tidigare i första hand heltidssysselsatta vid rationellt drivna jordbruksföretag. Prisregleringen skall utformas så, att den ger ökat utrymne för en mer solidarisk inkomstfördelning mellan olika kategorier av jordbrukare.

Jordbruksproduktionen bör enligt statsmakternas beslut vara geografiskt väl differentierad. Jordbruket spelar en stor roll för sysselsättningen i bygder där det råder brist på andra arbetstillfällen.

Prop. 1984/85: 211 57

1984 års riksdagsbeslut innebär i fråga om prisregleringen på jordbruksprodukter efter den 30 juni 1984 att kompensation till jordbruket och viss livsmedelsindustri för ökade kostnader samt jordbrukarnas inkomstföljsamhet skall bestämmas efter obundna överläggningar. Hänsyn skall därvid tas till aktuella förhållanden på marknaden, i jordbruket och i samhällsekonomin i övrigt.

Det ankommer enligt riksdagsbeslutet på parterna — staten och de båda delegationerna - vid prisöverläggningarna att närmare överväga på vilket sätt kostnadskompensationen skall beräknas. Även vid ett obundet system kan för vissa kostnader tillämpas automatiskt verkande regler. Det är emellertid enligt riksdagsbeslutet angeläget att prisregleringen för jordbruksprodukter utformas så att den blir ett stöd för strävandena att sänka produktionskostnaderna och anpassa produktionens inriktning till marknadens efterfrågan.

2.3. Ekonomisk—politiska utgångspunkter

Regeringen har angett att det är en central uppgift för den ekonomiska politiken att bryta den hittillsvarande inflationsutvecklingen. För 1985 har regeringen därför fastställt ett inflationsmål på högst 3 %.

Som ett medel att nå inflationsmålet har regeringen föreskrivit ett allmänt prisstopp att gälla fr o m den 13 mars 1985 till och med den 12 september 1985. Prisstoppet innebär enligt reglerna i förordningen (1985z82) om det allmänna prisstoppet i princip att man vid försäljning av tjänster och förnödenheter ej får överskrida det pris som tillämpades den 6 mars 1985. 1 förordningen anges vidare några undantag. Detta gäller prishöjningar till följd av höjda importpriser, växelkursförändringar eller kostnadshöjningar som inträffat före den 6 mars 1985.

Prop. 1984/85: 211 58

1 beslut den l4 mars 1985 har regeringen kompletterat förordningen om prisstoppet med att ge statens pris- och kartellnämnd (SPK) i uppdrag att genom överläggningar med företrädare för företagen söka få till stånd utfästelser rörande företagens prissättning. Utfästelserna skulle i huvudsak innebära att företagens priser inte sätts högre än vad som i respektive fall kan föranledas av faktiska kostnadsökningar och, beträffande lönekostnader sådana som ryms inom den av Landsorganisationen i Sverige (LO) och Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) slutna ramöverenskommelse om högst en femprocentig ökning mellan åren 1984 och 1985 av det genomsnittliga förtjänstläget för LO—SAF-området eller för andra avtalsområden inom en ram av motsvarande innebörd.

3 Kostnadskompensation och inkomstföljsamhet 3.l Utgångspunkter och konstruktion

Statsmakternas mål om en inflation på högst 3 % för l985 som getts uttryck i införandet av allmänt prisstopp och andra ekonomisk-politiska åtgärder samt 1984 års livsmedelspolitiska beslut har varit utgångspunkter för JNs förslag om kostnadskompensation m m till jordbruket och viss förädlingsindustri. Förutom dessa utgångspunkter bygger förslaget på följande förutsättningar

l. JN har utgått från att vid beräkning av kompensationsbelopp för jordbruket och viss livsmedelsindustri per den 1 juli 1985 och den 1 januari 1986 bör regeringens riktlinjer i anslutning till prisstoppet tillämpas på samma sätt som de kommer att tillämpas för övriga företag och företagare.

2. Prisregleringsperioden skall enligt direktiven omfatta tiden den 1 juli 1985 - den 30 juni 1986. Mittpriserna föreslås få ändras den 1 juli 1985 och den 1 januari 1986. JN bör medges att vid behov få göra gränsskyddsjusteringar även vid andra tillfällen. Restitution bör av JN få medges enligt hittills givna bemyndiganden.

3. JN utgår från att när statsmakterna tagit ställning till här framlagda förslag får överläggningar i maj/juni 1985 tas upp rörande fördelning på produkter m m per den l juli l985.

På samma sätt bör överläggningar ske per den 1 januari 1986 om den slutliga kompensationen, överhängsfrågorna och fördelningen på produkter m m.

4. Det kompensationsbelopp som per den 1 juli l985 föreslås tillföras jordbruket och viss livsmedelsindustri avser dels

kostnadsändringar inom dessa sektorer för tiden oktober 1984 - april l985, dels en inkomstföljsamhet för jordbrukarna räknat ett år framåt från den l juli l985. Kompensationsbeloppet bör

reduceras för produktivitetstutvecklingen inom jordbruket och viss livsmedelsindustri.

Då kostnadsberäkningarna för livsmedelsindustrin bygger på preliminära data bör sedvanligt bokföringsmaterial få åberopas vid första möjliga överläggningstillfälle då detta material föreligger, d v s tidigast per den 1 juli l986.

5. För kostnadsutvecklingen inom jordbruket och viss livsmedelsindustri för tiden april - oktober 1985 ges kompensation den 1 januari 1986. JN har utgått från att vid beräkning av kompensationsbeloppet för jordbruket och viss livsmedelsindustri bör regeringens riktlinjer i anslutning till prisstoppet tillämpas av parterna på samma sätt som gäller för övriga företag och företagare. Om effekterna av denna

tillämpning visar sig bli annorlunda än vad som nu antas bör man få åberopa detta per den l januari l986.

6. Vid beräkning av kompensationsbeloppet ges som hittills ingen kompensation för exportens andel av produktionen.

Prop. 1984/85: 211 ()() 3.2 Belopp per den l juli 1985

3.2.1 Kostnadsutvecklingen inom jordbruket

Förslaget innebär att kompensation för kostnadshöjningar i jordbruksproduktionen ges med 292 milj kr. Vid beräkning av detta belopp har beaktats den prismässiga kostnadsutvecklingen

under perioden oktober l984 — april l985 samt en prognos över influtna fodermedelsavgifter.

Vad gäller frågan om lejt arbete har LRF gjort anspråk på kompensation på grund av att utvecklingen av lönekostnaderna för den lejda arbetskraften överstiger PM-indexutvecklingen.

Enligt regeringens uppdrag till SPK i anslutning till det allmänna prisstoppet beaktas inte vid prisdiskussioner lönekostnader för perioden Zza kvartalet l984 till 2:a kvartalet 1985 som överstiger 5 %. JN har inte ansett sig kunna frångå dessa regeringens allmänna riktlinjer. Någon kompensation för lejt arbete utöver den som ingår i nyssnämnda belopp kan därför enligt JNs tolkning av dessa riktlinjer inte utgå.

3.2.2 Kostnadsutvecklingen inom uppsamling och förädling

Som underlag för förslaget om kostnadskompensation till livsmedelsindustrin per den 1 juli l985 har legat material som

tagits fram av branscherna inom berörd livsmedelsindustri och som granskats av SPK.

Livsmedelsindustrins kostnadskompensation har beräknats till ett belopp om 153 milj kr före produktivitetsavdrag att utgå per den l juli l985. I detta belopp har beaktats en preliminär beräkning av livsmedelsindustrins kostnadsutveckling under perioden oktober 1984 - april 1985 samt industrins intäkter för biprodukter (exkl internt vidareförädlade biprodukter inom mejeriindustrin). Ökade lönekostnader har beräknats enligt SPKs allmänna riktlinjer vad gäller löneglidning och regeringens uppdrag till SPK i anslutning till det allmänna prisstoppet.

Prop.]984/85:211 hl

Enligt skrivelse (den 14 december 1984) till regeringen redovisar konmittén för överläggningar om jordbruksprisregleringen ett par s k överhängsfrågor som skulle ha behandlats före den 1 juli 1985. Den ena frågan berör intäkter av internt vidareförädlade biprodukter inom mejeriindustrin. Enligt kommittén bör frågan utredas. Jordbruket tillsammans med SPK bör ta fram erforderligt faktamaterial.

Den andra frågan innebär att kompensationen för livsmedelsindustrins kostnader utformas så att den syftar till att begränsa löneglidningen. En arbetsgrupp har tillsatts med

uppgift att ta fram en metod inom kompensationssystemet med sådant syfte.

Med hänvisning till att expertarbetet med dessa överhängsfrågor ännu inte avslutats föreslås att dessa frågor behandlas vid överläggningarna per den 1 januari 1986.

På grund av att underlaget för kostnadskompensationen för perioden oktober 1984 - april 1985 bygger på preliminära beräkningar bör vid senare överläggningstillfällen få åberopas ett mer fullständigt underlag.

Om tillämpningen av regeringens allmänna riktlinjer i anledning av prisstoppet visar sig bli annorlunda än vad som nu antas bör man få åberopa detta per den 1 januari 1986.

3.2.3 Inkomstföljsamhet

Som tidigare nämnts har regeringen i uppdrag till SPK angivit det kompensationsberättigade löneutrymmet till 5 %. Jordbrukarna bör ges motsvarande inkomstökning. Jordbrukarnas inkomstföljsamhet beräknas med utgångspunkt från dessa riktlinjer. Beloppet för inkomstföljsamhet från den 1 juli 1985 och ett år framåt kan därför beräknas till 102 milj kr. I detta belopp ingår överhäng från regleringsperioden 1984/85. Från det beräknade beloppet bör på sedvanligt sätt göras ett avdrag för produktivitetsutvecklingen.

Prop. 1984/85: 211 62

Beträffande LRFs anspråk på kompensation för löntagarnas särskilda skattereduktion får JN anföra följande: Något beslut

om vilket belopp eller vilka grupper som skall omfattas av ett sådant system har ännu inte fattats av statsmakterna. Det är

därför enligt JNs mening inte möjligt att nu ta upp denna fråga.

3.2.4 Produktivitetsutvecklingen

Avdrag för produktivitetsutvecklingen inom såväl jordbruket sem viss livsmedelsindustri bör enligt JN göras med ett belopp om totalt 82 milj kr. Detta belopp avser ett års produktivitetsutveckling inom det egentliga jordbruket och ett halvt års produktivitetsutveckling inom livsmedelsindustrin.

3.2.5 Sammanfattning av belopp 1 juli 1985 (milj kr) Kostnadskompensation - jordbruket 292 - livsmedelsindustrin 153 Inkomstföljsamhet 102 Summa före produktivitetsavdrag 547 Produktivitetsavdrag -82 TOTALT 465 3.3 Belopp per den 1 januari 1986 3.3.1 Kostnadskompensation

Med hänsyn till det rådande prisstoppet beräknas den prismässiga kostnadsutvecklingen för jordbruket och viss livsmedelsindustri uppgå till 1,5 % under perioden april - oktober 1985. Kostnadskompensationen till jordbruket och viss livsmedelsindustri den 1 januari 1986 föreslås därför nu preliminärt till 348 milj kr (1,5 % x 23,2 mdkr). Från detta belopp bör göras ett avdrag för ett halvt års

Prop. 1984/85: 211 63

produktivitetsutveckling inom livsmedelsindustrin. En förnyad bedömning får göras per den 1 januari 1986 på basis av då tillgängligt material över prisutveckling m m och med beaktande av de riktlinjer som tillämpats för övriga företag.

3.3.2 Överhäng från regleringsperioden 1984/85

Överläggningarna per den 1 januari 1986 berör förutom kostnadskompensationen m m ett antal överhängsfrågor från regleringsåret 1984/85 vilka i princip accepterats av statsmakternas. Överhängsfrågorna från 1984/85 är: - intäkter av internt vidareförädlade biprodukter inom mejeri- industrin

- avstämning av preliminärt avdraget belopp för förändrad för- brukning av handelsgödsel - möjlighet att åberopa definitiva kostnadsuppgifter för viss livsmedelsindustri avseende år 1984

— återförande av engångsbelopp för vegetabilier

- en metod inom kompensationsystemet som syftar till att begränsa löneglidningen inom förädlingsindustrin.

3.4. Fördelning på produkter

JN avser att sedan statsmakterna beslutat om principer och kompensationsbelopp till jordbruket och viss livsmedelsindustri per den 1 juli 1985 och den 1 januari 1986 efter överläggningar med delegationerna till regeringen inkomma med förslag om beloppens fördelning på produkter.

4 Etableringsstöd

Etableringsstödet syftar till att underlätta generationsskifte och till att nystartande jordbrukare skall kunna etablera sig. LRF och lantbruksstyrelsen (LBS) har föreslagit att stödet bör utgå även under l985/86. JN delar denna uppfattning. Utgifterna härför beräknas av LBS till ca 40 milj kr. LRF har ej accepterat att mer än 32 milj kr får utgå om JNs förslag om det totala kompensationsbeloppet läggs till grund för kompensationen. JN

Prop. 1984/851211 (»4

föreslår därför att 32 milj kr får utgå för etableringsstöd.

Liksom tidigare bör medel för detta ändamål tas inom den ram som tilldelas jordbruket.

5 Rådgivning och djurens hälso- och sjukvård

JN skulle ta upp frågan om ytterligare finansiering inom ramen för jordbruksprisregleringen av viss del av kostnaderna för djurens hälso- och sjukvård. Utgångspunkten skulle härvid vara att ytterligare 15 milj kr avlastas statsbudgeten.

Vidare skulle prövas möjligheterna att finansiera en till 10 milj kr uppgående del av kostnaderna för den statliga rådgivningen till jordbruket på annat sätt än över statsbudgeten.

JN har inte - med hänvisning till den i avsnitten & och 9 lämnade redovisningen av regleringsekonomin och till delegationernas olika principiella uppfattning i denna fråga - funnit det möjligt att nu finansiera dessa verksamheter inom prisregleringens ram.

6 Avbytarverksamhet, socialförsäkringsskydd, företagshälsovård och annan låginkomstsatsning

För låginkomstsatsning m m inom jordbruket har för budgetåret 1984/85 anvisats 435 milj kr med följande fördelning.

1984/85 milj kr Leveranstillägg för mjölk 120 Avbytarverksamhet 100 Företagshälosvård 13 Socialförsäkringsskydd 120 Tillfälligt räntestöd 44 Produktionsanpassning m m _33 Sunma 435

Prop.l984/85:211 65

Eventuella besparingar eller överskridanden beträffande beloppen för leveranstillägg skall enligt gällande bestämmelser tillföras resp avgå från beloppet för avbytarverksamhet.

JN skall under 1984/85 från anslagsposten ställa 44 milj kr till lantbruksstyrelsens förfogande för tillfälligt räntestöd till

jordbruksföretag samt för administration härav.

JN har i anslagsframställningen för budgetåret l985/86 föreslagit att oförändrat 435 milj kr anvisas till låginkomstsatsning m m.

Enligt förslag av LRF och LBS bör räntestödet avvecklas enligt fastställd plan dock med ett års förskjutning för norra Sverige. Räntedebitering och amortering för första årets stöd bör senareläggas ett år. För 1985/86 beräknar LBS kostnaderna för räntestödet till ca 20 milj kr. Detta belOpp bör tas från medel för låginkomstsatsning m m. Inom ramen för beloppet 20 milj kr har LRF och LBS föreslagit att 1 milj kr får användas av LBS för en samordnad rådgivningsinsats till de lantbruksföretag som erhåller stödet. JN tillstyrker dessa förslag.

Avvecklingsersättningen till äldre mjölkproducenter bör bibehållas under regleringsåret 1985/86. Medel för detta anvisas från medel för låginkomstsatsning m m (produktionsanpassning m m). JN föreslår i likhet med LRF att möjlighet ges att införa avvecklings— eller uppehållsersättning även för producenter inom kött- och fläsk/smågrisproduktionen. Medel härför förutsätts utgå från delposten produktionsanpassningsåtgärder.

KD har anslutit sig till LRFs förslag beträffande räntestöd och avvecklingsersättning för äldre mjölkproducenter.

Medel för att stimulera konsumtionen av nötkött, fläsk och

k-mjölk har tidigare fått utgå från delposten konsumtionsstimulerande åtgärder. JN har under 1984/85

Prop.]984/85:211 66

aktualiserat frågan om prisnedsättning på nötkött i syfte att minska exportöverskotten. JN finner det därför mycket tillfredställande att LRF nu föreslår att medel sätts av för detta ändmål. Ett belopp om högst 100 milj kr av medel som anslagits för låginkomstsatsning bör därför enligt JNs mening i huvudsak få användas på sätt som LRF föreslagit. LRF har föreslagit att av fonderade medel för avbytarverksamhet bör 50 milj kr överföras till posten produktionsanpassningsåtgärder

m m. JN tillstyrker detta förslag.

För låginkomstsatsning m m inom jordbruket bör de för budgetåret 1985/86 föreslagna medlen om 435 milj kr fördelas enligt följande.

1985/86 milj kr

Leveranstillägg för mjölk 106 Avbytarverksamhet 100 Företagshäl sovård 15 Socialförsäkringsskydd 45 Tillfälligt räntestöd 20 Produktionsanpassningsåtgärder m m 152 Summa 435

7 Prisregleringen på olika produkter

7.1. Ändringar av förmalnings- och handelsgödselavgifterna

För att förstärka regleringsekonomin föreslår LRF att fönnalningsavgiften höjs med 15 kr/lOO kg och att handelsgödselavgiften (prisregleringsavgiften) höjs med 3 procentenheter. Dessa båda höjningar beräknas ge 150 milj kr. JN förordar att handelsgödselavgiften får höjas enligt LRFs förslag. Detta ger ca 65 milj kr. Den höjda handelsgödselavgiften förutsätts liksom tidigare inte påverka konsumentpriserna. Frågan om förmalningsavgiften kommer att behandlas vid överläggningarna om fördelning av beloppet på produkter i maj/juni l985.

Prop. 1984/85: 21] 67

De animalieprodukter som exporteras har producerats med hjälp av bl a svensk fodersäd som animalieproducenterna har betalat med svenskt pris eller producerat själva. Härigenom har exportöverskottet av spannmål blivit mindre. Vid exporten av animalier har man fått priser som är lägre - i vissa fall mycket lägre - än på den svenska marknaden. Detta innebär att animalieproducenterna får bära en del av spannmålsproducenternas exportkostnader. kostnaderna för export av kött och fläsk m m bör därför delvis bäras av spannmålsproducenterna. JN avser att ta upp frågan i samband med överläggningarna i maj/juni.

Hittills har en stor del av exportkostnaderna för spannmål täckts av förmalningsavgifterna. Det bör övervägas om inte exportkostnaderna bör slås ut på hela spannmålsproduktionen. JN avser att också ta upp frågan om alternativa finansieringsvägar för spannmålsexporten, bl a frågan om förmalningsavgifterna.

7.2. Fettvaruregleringen

Beträffande fettvaruregleringen föreslår JN att statsmakternas beslut om fastställande av fettvaruavgift (prop 1976/77z94) ändras enligt följande:

Så länge VM-priset på rapsolja ligger 1 - 5 procent (beräknat på det svenska oljevärdet) lägre än VM-priset på sojaolja sätts fettvaruavgiften utifrån VM-pris på rapsolja. Ligger rapsoljepriset utanför detta intervall anpassas fettvaruavgiften till noteringen för sojaolja enligt samma modell som för närvarande. JN bör erhålla bemyndigande att om utvecklingen av de internationella priserna så motiverar göra justeringar av denna regel. Berörda branschorganisationer har accepterat detta förslag.

Eftersom huvudsyftet med fettvaruregleringen är att skydda oljeväxtodlingen är det enligt JN naturligt att i största möjliga utsträckning utgå från rapsolja vid fastställande av fettvaruavgift. Eftersom två tredjedelar av förbrukningen utgörs av importerade oljor är det dock samtidigt rimligt att även beakta priset på sojaolja, den viktigaste importerade oljan, då prisskillnaden till rapsolja på världsmarknaden är onormalt

Prop. 1984/85: 21] 68

stor. Detta är ett konsumentskydd mot alltför höga priser (inkl fettvaruavgift) på sojaolja i förhållande till fastsställt oljevärde.

JN har vidare för avsikt att inom ramen för nuvarande principer besluta om vissa tekniska förändringar. Dessa förändringar väntas på sikt medföra förbättringar av regleringsekonomin.

7.3. Arealavgift för potatis

Den som odlar potatis på en sammanlagd åkerareal av minst 0,5 ha erlägger arealavgift (10 S sista stycket lagen (1967:3401. För närvarande får JN bestämma avgiften till högst 300 kr per ha. För att regleringsekonomin skall kunna förbättras föreslås

bemyndigandet utsträckas till 400 kr per ha fr o m 1985 års odling.

Hänvisningar till S7-3

  • Prop. 1984/85:211: Avsnitt 9.3

7.4. Importstödjande åtgärder vid brist på potatis

Vid påtaglig brist på potatis i Sverige och samtidig brist ute i Europa tenderar priserna att stiga mycket kraftigt. En dämpning av prisutveckingen i Sverige kan i sådana lägen vara möjlig om en begränsad subventionering och samordning vidtas vid import.

JN föreslår därför att JN bemyndigas att ge regleringsföreningen Sveriges Potatisintressenter (SPI) möjlighet att vid påtagliga bristsituationer genom olika åtgärder försöka påverka importen så att utvecklingen av priserna i Sverige dämpas samt att

använda högst 5 milj kr av SPIS regleringsmedel för detta ändamål.

7.5. Vallfröstödet

Vallfrönämnden har gjort en översyn av vallfröstödet. LRF har begärt att 2 milj kr tillförs av de handelsgödselavgifter som skall återföras till grönytesektorn. JN återkommer i särskild skrivelse om dessa frågor.

Prop.]984/85:21| 69

7.6. Buffertzoner för nötkött och fläsk

Den 1 juli 1981 infördes ett modifierat prisgränssystem för animalieprodukter och vissa vegetabilieprodukter. För nötkött och fläsk innebar det nya prisgränssystemet att dessa produkter utöver mittpris, nedre och övre prisgränser också fick nedre och övre buffertzongränser. Prisgränserna utgör 94 % respektive

106 % av mittpriserna medan buffertzongränserna utgör 96 % respektive 104 %.

Då dagspriset för helkroppar av nötkött resp fläsk passerar buffertzongränsen skall förändring av införselavgiften ske med 2 gånger skillnaden mellan mittpriset och buffertzongränsen. För styckade varor av nötkött resp fläsk förändras avgiften härvid med 1,4 resp 1,35 gånger ändringen av avgiften för helkropp.

Vid den marknadssituation för nötkött och fläsk som för närvarande råder kan det enligt JNs mening vara motiverat med en något större prisrörlighet än tidigare. Skäl finns därför att nu under ett år prova ett system utan buffertzongränser och att samtidigt krympa prisgränserna till 95 % resp 105 % av mittpriserna. JN föreslår därför att under regleringsåret 1985/86 ett sådant system prövas.

8 Regleringsekonomin

LRF har framställt önskemål om en statlig lånegaranti på 200 milj kr för att i första hand finansiera spannmålsregleringen 1984/85. JN anser för sin del att medel till denna reglering kan tillgodoses genom införselavgifter, handelsgödselavgifter och viss tillfällig överföring mellan regleringskassorna per den 30 juni 1985.

LRF har vidare föreslagit i avvaktan på en slutgiltig reglering av underskottet i spannmålsregleringen om 555 milj kr per den 30 juni 1985 att detta underskott får kvarstå även under regleringsåret l985/86 med tillägg för ränta på detta belopp under samma tid. Frågan om nämnda underskotts slutliga

Prop. 1984/85: 2]! 70

finansiering har ännu inte avgjorts av statsmakterna. Med hänsyn härtill bör frågan om en ytterligare ökning av underskottet med ränta för 1985/86 få hänskjutas till regeringen.

9 Införselavgifter m m 9.1 Införselavgiftsmedel m m för 1983/84

Det definitiva utfallet blev i sammandrag

milj kr

Inkomster 628,6 Utgifter - Fettvaruavgifter till . Sveriges oljeväxtintressenter (SOI) ./.106,6 - Införselavgifter för brödsäd m m

till Svensk spannmålshandel (SSH) - utbyteshandel ./. 5,5 Kvarstar införselavgifter till ___—_ regleringsekonomin 516,5 1 - Fördelningsplanen

- riksdagens beslut 267,2 - belopp motsvarande influtna

fodermedelsavgifter l73,0 ./.44D,2

— Ändamål utanför fördelningsplanen ./. 91.5 Resultat .7. 15.-— ] Ingår - Införselavgifter netto, d v s minus restitutioner m m.

- Räntor från från föregående år. Ingår ej

- Återbetalning av marknadsmässiga skäl av införselavgifter på styckningsdetaljer av kött och fläsk samt av införselavgifter pa ost redovisas bland posterna under rubriken ändamål utanför fördelningsplanen och uppgick 1983/84 till 29, 8 milj kr. Fr o m "1984/85 bokförs dessa återbetalningar som ett avdrag på införselavgiften på slaktvaror resp mjölk— och mejeriprodukter

- Dessutom har JN sänkt normalinförselavgiften i vissa fall, t ex för ost, av marknadsmässiga skäl (bl a genom nedsättning av avgiften för visst parti).

Prop. 1984/85: 211

71

Av nedanstående sammanställning framgår de disponibla avgifts- medlen fördelade på varuslag (efter avdrag för restitutioner m m)

Qispgnibla_mgd_e_l_av infölselavgifterjgöå/å4_

1983/84 Arter och bönor (för människoföda) 852 Potatis 3 476 Stärkelse och stärkelseprodukter 10 941 Malt 5 473 Sällskapsdjursfoder m m 6 700 Fettråvaror och fettvaror 6591 Mjölk och mejeriprodukter 74 794 Slaktvaror (samt slaktdjur, ej fjäderfä) 212 710 A99 och äggprodukter m m 2 495 Summa införselavgifter exkl fodermedel 318 100 Fodermedel - 173 048 Räntor från föregående år 25 342 Summa 516 490

I 107 220 ./. till 501106 561. 2 301 153 ./. till 501 300 514.

tkr

1982/83

5 8 2 10

84 184 2

299 264

857 535 101 596 401 6392 781 595 493

998 940 921

20 585

Fördelningsplanen för 1983/84 utgör enligt riksdagens'beslut 267,2 milj kr samt inflytande avgifter från fodenmedelsimporten. Dessa uppgick till 173,0 milj kr. Fördelningsplanen blir därmed 440,2 milj kr. För ändamål utanför fördelningsplanen kan således disponeras (516,4-440,2=) 76,2 milj kr.

Prop. 1984/85: 2 ” . 72 59:9595j595p1a5_19g3735 tkr

1983/84 1982/83

Svensk spannmålshandel 2 0001 47 2792 Sveriges potatisintressenter 29 500 29 500 Sveriges oljeväxtintressenter 0 0 Svensk kötthandel 10 7983 80 761 Svensk kötthandel, utbyteshandel 50 0004 50 000 Föreningen för mejeriprodukter 167 0005 173 000 Svensk ägghandel 75 0006 71 000 Regleringskassan för fågelkött 3 7007 0 Regionalt kostnadsbidrag, norra Sverige - mjölk 45 5008 33 5009 - kött 5 000 5 000 - ägg 1 700 1 400

Transport 390 198 491—440

Kommentarer till fördelningsplanen 1983/84

1 Härutöver tillfördes SSH 83,5 milj kr av 1983/84 års handelsgödselavgifter.

2 723 000 kr avser fraktstöd till fodersäd 1981/82. Dessutom tillfördes SSH 50 milj kr ur SDI: S konjunkturutjämningsfond samt 110 milj kr av 1982/83 års handelsgödselavgifter.

3 Svensk kötthandel har dessutom år 1983/84 tillförts 0,2 milj kr från

tillverkningsavgifter på oljekraftfoder samt enligt regeringsbeslut 1983- 12- 223 ,9 milj kr från utförselavgifter på fläsk.

4 För utbyteshandel kött och fläsk har tagits 158,1 (31,1 + 4,8 + 0,3 + 21,9 + 50+50) milj kr av medel inom fördelningsplane 1978/79 - 1983/84.

5 FFM har dessutom år 1983/84 tillförts 4, 5 milj kr från tillverkningsavgifter på oljekraftfoder samt 28 milj kr av 1983/84 års handelsgödselavgifter.

6 Till Svensk Ägghandel har dessutom tillfälligt år 1983/84 överförts 2,0 milj kr från tillverkningsavgifter på oljekraftfoder. Rambeloppet ti föreningen skall under kommande ar minskas med motsvarande belopp.

7 Kassan har år 1983/84 därutöver tillförts 5,0 milj kr från tillverkningsavgifter på oljekraftfoder.

8 25 milj kr härav tillförs 1984/85 jordbrukarna i Norrlandsstödets områden 1, 2 och 3.

9 13 milj kr härav tillfördes 1983/84 jordbrukarna i Norrlandsstödets omåwnl,20d1&

Prop. 1984/85: 2” 73

tkr

1983/84 1982/83

Transport 390 198 491 Upplysningsverksamhet och utvecklingsarbete 10 8501 8 Djurhälsovard, kontrollverksamhet m m 29 000 25 Stöd till odling av konservärter och andra köksväxter 4 500 2 Stöd till odling av bruna bönor 1 700 l Stöd till odling av vallväxtfrö 2 0002 2 Fonden för kollektiva atgärder inom biodlingen 500 Sveriges exportrad 1 500 Fraktstöd foder Norrland 0 Summa 440 248 532

Fördelningen till regleringsföreningarna har skett i samförstånd med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen.

l Höjt belopp för att finansiera vissa artbetskraftsundersökningar inom Lantbruksekonomiska Samarbetsnämnden.

2 Dessutom 1 milj kr av 1983/84 års handelsgödselavgifter.

440 650 000

500 400 000 500 500 150

prop.19&u85:211

De definitiva kostnaderna för ändamål utanför fördelningsplanen uppgick till ca 91,5 milj kr. Disponibla medel utgjorde 76,2 milj kr.

Änsamål uteniös iözdslaingsplanen 199285

Utbyteshandel nötkött, öststaterna Utbyteshandel kött och fläsk - Pristillägg får— och lammkött

Svensk matpotatiskontroll

Sveriges potatisodlares riksförbund Bidrag till Stiftelsen för ackordhäst- organisationens bevarande

Bidrag till fraktkostnader för mjölk och grädde Prisaterbäring till pälsdjursuppfödare Stöd till odling av vallväxtfrö Fonden för kollektiva atgärder inom biodlingen Kollektiva åtgärder inom odlingen av konsumtionsfisk Restitution av införselavgifter för styck- ningsdetaljer av kött och fläsk samt av införsel avgifter för ost

Stöd till maltprgduktionen Sveriges exportrad

Summa Underskott

Summa

Dispositionen av införselavgiftsmedel regleringsåret 1983/84 har sammanförts i tabell under avsnitt 9.4 .

1983/84

20 318 0 16 328 5 378 2 799 475

300 000 000

Hänvisningar till US18

0101

300 300

29 795 2 000 1 500

91 493

. . 15 2421

76 251

74

tkr

1982/83

17 5 2

Olah

0 173 067 634

475 300 000 000 300

739 000 500

74 312 5931

./. 20

1 Beträffande underskottets finansiering se avsnitt 9.4

Prop. 1984/85: 211

Under 1983/84 har utgått en avgift om 12 % på handelsgödsel (prisregleringsavgift) att användas inom huvudsakligen jordbruksprisregleringen.

Av 1983/84 års avgifter har regleringskassorna, enligt regeringens bemyndigande, av JN erhållit medel enligt följande fördelning

Handelsgödselavg Till.avg oljekraftfo (milj kr) (milj kr) Svensk spannmålshandel 210 0,0 Sveriges oljeväxtintres— senter (vallfrö) 1 0,0 Svensk kötthandel 0 0,2 Föreningen för mejeriprod 28 4,5 Svensk ägghandel 0 2,0 Regleringskassan för fågelkött __jl _ååg

239 11,7

För gödselmedel som använts inom skogssektorn har influtit ca 11,7 milj kr. Därutöver har influtit 14,4 milj kr i handelsgödselavgiftl som fördelats enligt följande:

Gemensam fond Statens livs- Svenska förb Separata Summa Lantbruks- medelsverk för kgloni- fonder, styrelsen trädgardar och fritidsbyar, milj kr milj kr milj kr milj kr milj k. Yrkesmässig trädgarsodling 1,4 1,0 - 2,6 5,0 Grönytor 1,8 - - 4,6 5,4 Hemträdgårdar 0,8 - ca 0,9 ca 1,3 3,0 SUMMA 4,0 1,0 0,9 8,5 14,4

Prop. 1984/85:21 I 89

Under 1984/85 har förutom 12 % handelsgödselavgift (prisregleringsavgift) utgått 5 % som en särskild handelsgödselavgift (miljöavgift) som inte kan disponeras av jordbruksprisregleringen.

För 1984/85 beräknas flyta in ca 265 milj kr varav till jordbruket ca 235 milj kr och till övriga ändamål ca 30 milj kr. Av 1984/85 års influtna avgifter har t o m den 19 april 1985 fattats beslut av JN - och med regeringens bemyndigande - om överföring av 150 milj kr samt ytterligare högst 100 milj kr till Svensk spannmålshandel.

9.2. Införselavgiftsmedel m m för 1984/85 Beräkning för 1984/85 i sammandrag

Inkomster

Utgifter -Fettvaruavgifter ti11 SOI

'- Införselavgifter från brödsäd till SSH - utbyteshandel

Kvarstår införselavgifter till regleringsekonomin _ Fördelningsplanen - riksdagens beslut 267,2 — belopp motsvarande influtna fodermedelsavgifter 230,0

- Ändamål utanför fördelningsplanen Beräknat resultat

Ärter och bönor (för människoföda) Potatis Stärkelse och stärkelseprodukter Malt

Sällskapsdjursfoder

Fettråvaror och fettvaror?

Mjölk och mejeriprodukter m m glaktvaror (samt slaktdjur, ej fjäderfä) A99 och äggprodukter Sunma införselavgifter exkl fodermedel Fodermede1 Räntor från 1983 och 1984 samt ej utnyttjade mede1 från posten

Prisåterbäring till pälsdjursuppfödare 1983/84

Summa

1.11

duu-cow

160 2

000 000 000 000 000 000 000 000

285 230

000 000

855

18 533 855

Fördelningsplanen för 1984/85 utgör enligt riksdagens beslut 267,2 milj kr samt inflytande avgifter för fodermedelsimporten, som nyss nämnts beräknade till 230,0 milj kr. Fördelningsplanen blir därmed 497,2 milj kr. Beräkningsmässigt finns sålunda (533,9-497,2=) 36,7 milj kr att använda för ändamål utanför fördelningsplanen.

___—___—

1 Se not under avsnitt 9.1 . 2 Exkl del till SDI.

Prop.]984/85:2|l 76

JN föreslår i samförstånd med delegationerna och med utgångs— punkt från det beräknade fördelningsbeloppet 497,2 milj kr följande preliminära fördelningsplan. Denna skiljer sig i vissa avseenden från den plan som redovisades av JN i skrivelse den 28 maj 1984.

_:_____' ________ tkr

Svensk spannmålshandel 77 0001 Sveriges potatisintressenter 29 500

Sveriges oljeväxtintressenter _

Svensk kötthandel 56 2022 Svensk kötthandel, utbyteshandel 50 000 Föreningen för mejeriprodukter 97 000 Svensk ägghandel 68 000 Regleringskassan för fågelkött 4 500 Regionalt kostnadsbidrag, norra Sverige

— mjölk , 20 5003 - kött 5 000 - ägg 1 700

Upplysningsverksamhet och utvecklingsarbete m m 10 5004 Djurhälsovård, kontrollverksamhet m m 29 5754 Stöd till odling av konservärter och andra köksväxter 4 503 Stöd till odling av bruna bönor 1 700 Stöd till odling av va11växtfrö 8 000 Fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen 500 Sveriges exportråd 1 500 Sveriges potatisodlares riksförbund 2 780 Reserv till förfogande 28 743

Summa 497 200

Definitiv fördelningsplan för 1984/85 kan fastställas först efter utgången av regleringsåret då de verkliga inkomsterna av införselavgifter för fodermedel är kända.

1 2 milj kr avser kvalitetstillägg för vårvete av 1984 års skörd. Medel utgår så länge kvalitetstillägget är 6 kr/dt. Dessutom har SSH ti11förts 126, 5 milj kr av 1983/84 samt 150 milj kr av 1984/85 års handelsgödselavgifter. Beslut har dessutom fattats om överföring av ytterligare högst 100 milj kr av 1984/85 års handelsgödselavgifter till SSH. 2 Härav pristillägg far och lamm 4 milj kr. 3 Dessutom utbetalas 25 milj kr ur 1983/84 års fördelningsplan. 4 Höjning av anslaget med 1 milj kr avsedd för Vår Näring samt 175 000 kr till Avelspoolen AB.

Prop. 1984/85: 211 77

Medelsbehovet under regleringsåret 1984/85 för sådana ändamål utanför fördelningsplanen som får täckas av införselavgiftsmedel beräknas till ca 48 milj kr i enlighet med följande sammanställning. Disponibla medel beräknas till ca 36,6 milj kr.

Ändamål. utsnitt iözdelningsplasea 1924285 tkr Utbyteshandel nötkött, öststaterna 20 000 Utbyteshandel kött och fläsk 0 Pristillägg får- och lammkött 16 500 Svensk matpotatiskontroll 5 739 (+323) Bidrag till Stiftelsen för ackordhäst-

organisationens bevarande 475 Bidrag till fraktkostnader för nuölk och grädde 300 Fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen 500 Stöd till maltproduktionen 3 000 Sveriges exportråd 1 500 Summa 48 014 Underskott ' ./.11 3591 Summa 3 655

Ovanstående fördelning skiljer sig från de beräkningar som lagts fram i prop 1983/84:191. Den beräknade utgiften för utbytes- handel nötkött öststaterna har ökats med 5 milj kr samt bidraget

till Svensk matpotatiskontroll med 323 000 kr då JN tillstyrker

tilläggsanslag för lönehöjningar för SMAK under 1984 med detta belopp.

Regleringsåret 1984/85 visar enligt denna beräkning ett under— skott på 11,3 milj kr. Härtill kommer underskott från 1982/83 och 1983/84 på sammanlagt 35,8 milj kr.

Om budgetåret 1984/85 likväl skulle komma att ge ett överskott bör detta, sedan lån från rörlig kredit återbetalats, användas till att finansiera utbyteshandel med kött och fläsk upp till ett belopp på 50 milj kr. Därefter eventuellt kvarstående belopp bör användas till ändamål inom fördelnings- planen med hänsyn till att sammanlagt 158 milj kr för utbyteshandel med kött och fläsk i brist på medel utanför fördelningsplanen togs från fördelningsplanerna regleringsåren 1978/79 — 1983/84 (jfr prop 1979/80:208 s 20).

Dispositionen av införselavgiftsmedel regleringsåret 1984/85 har sammanförts i tabell under avsnitt 9.4 .

1 Beträffande underskottets finansiering se avsnitt 9.4

Prop. 1984/85: 211 78

Hänvisningar till S9-2

9.3. Införselavgiftsmedel m m för l985/86

Storleken av de medel som kommer in genom införselavgifter m m för regleringsåret l985/86 beror på importens storlek, världs— marknadsprisernas utveckling och på de ändringar i avgiftssat- serna som förutsätts ske den 1 juli 1985 och den 1 januari 1986.

En preliminär prognos beträffande utfallet 1985/86 grundat på de förslag JN framlägger i denna skrivelse ser ut som följer:

milj kr

Inkomster 688,0 Utgifter - Fettvaruavgifter till 501 ./.130,0 » Införselavgifter för brödsäd m m

till SSH — utbyteshandel ./2__3£2 Kvarstår införselavgifter till regleringsekonomin 555,0 - Fördelningsplanen

- riksdagens beslut 267,2

- belopp motsvarande influtna

fodermedelsavgifter 22949 ./.517,2

- Ändamål utanför fördelningsplanen ./. 47,8 Beräknat resultat ./. 10,0

Åren 1982/83 - 1983/84 medförde ett underskott inom reglerings- ekonomin på sammanlagt 35,8 milj kr. För budgetåret 1984/85 räknas f n med ett underskott på 11,3 milj kr, vilket sammanlagt för de tre budgetåren ger ett underskott om 47,1 milj kr. Detta innebär att medel utanför fördelningsplanen dessa år delvis finansierats genom lån. Om de av JN beräknade posterna för

l985/86 skall kunna tillgodoses ökar underskottet med ytterligare ca 10 milj kr.

Uppkomna underskott har tidigare tillfälligt täckts genom utnyttjande av medel som tillhör interna jordbruksavgifter. F n belastas den rörlig krediten i riksgäldskontoret med 40 milj kr. Enligt statsmakternas beslut (prop 1983/84:191. s 28) skall ränta på utnyttjad rörlig kredit betalas av den reglering som utnyttjar krediten.

Prop.l984/85:211 79

Om det ackumulerade underskottet skall täckas under 1985/86 räcker enligt nuvarande prognos de därefter återstående inkomsterna ej ens till för att finansiera posterna inom fördelningsplanen. JN anser att det ackumulerade underskottet i regleringsekonomin inte bör få öka. För att minska underskottet fördes budgetåret 1984/85 poster för mer än 15 milj kr bort från rubriken Ändamål utanför fördelningsplanen. Om införselavgifterna inte ökar ser sig JN tvungen att för 1986/87 föreslå en kraftig minskning av de medel som hittills utgått till olika ändamål utanför fördelningsplanen bl a för att få utrymme för viss återbetalning av hittillsvarande underskott. JN

avser att redovisa läget inför överläggningarna per den 1 januari 1986.

Med hänsyn till det nyss sagda föreslår JN att en rörlig kredit på Sätt som redovisas i avsnitt 10 även fortsättningsvis ställs till JNs förfogande. Krediten bör, i den mån införselavgifter inte står till förfogande, kunna användas för finansiering av ändamål inom och utanför fördelningsplanen samt för sockerregleringen. Krediten får ej utan regeringens särskilda medgivande användas för finansiering av utbyteshandel med kött och fläsk.

Fördelningsplanen för 1985/86 föreslås uppta samma belopp som för 1984/85 d v 5 267,2 milj kr plus beloppet av inflytande

avgifter för fodermedelsimporten, enligt ovan beräknade till 250,0 milj kr, alltså totalt 517,2 milj kr. Liksom hittills blir

det definitiva beloppet beroende av de verkliga intäkterna av införselavgifter på fodenmedel.

Med hänsyn till ovissheten om den kmumande utvecklingen av regleringsekonomin för de olika varuområdena har det inte an- setts möjligt att nu lägga fram någon plan for fördelning av det preliminärt beräknade beloppet. JN avser att återkomma med ett förslag till preliminär fördelning i juni 1985. Ett sådant förslag kan då avges efter överläggningar med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen och i samband med att förslag till avgiftsändringar m m fr o m den 1 juli 1985

Prop. 1984/85: 211 811

lämnas. Det förutsätts härvid att JN liksom hittills skall kunna jämka delbeloppen mellan de olika regleringsföreningarna och besluta om fördelning av det belopp som kan komma att stå till JNs förfogande. Vidare förutsätts att, liksom hittills, Svensk spannmålshandel får tillföras införselavgifter för viss s k utbyteshandel av brödsäd. Det förutsätts även att 501 av inflytande fettvaruavgifter såväl på importerad som inhemsk olja får tillföras medel för en kvantitet som motsvarar fettinnehållet i den svenska oljeväxtskörden. Dock får ej mer pengar överföras än vad som skulle motsvara fettvaruavgifter på den totala fettkonsumtionen inom landet.

JN lade i skrivelse den 15 februari 1984 fram förslag till ändrad finansiering av vissa ändamål som tidigare täckts av införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen. Vissa av förslagen hade den karaktären att de borde tas upp vid överläggningarna om jordbrukspriserna. Efter förslag av den särskilda statliga kommittén för överläggningar om jordbruksprisregleringen lade regeringen en proposition som antogs av riksdagen i maj 1984. Enligt beslutet skulle fyra poster finansieras på annat sätt. Sålunda skulle bidraget till Sveriges potatisodlares riksförbund och stöd till odlingen av vallväxtfrö fr o m 1984/85 finansieras av medel inom fördelningsplanen medan medel till prisåterbäring till päls- djursuppfödare och stöd till kollektiva åtgärder inom odlingen av konsumtionsfisk skulle tas från spannmålsregleringen och som restitution av införselavgifter.

I det följande presenteras närmare uppgifter om de olika an— slagsposterna avseende 1985/86.

För utbyteshandel nötkött, öststaterna beräknas 20 milj kr.

För utbyteshandel med kött och fläsk föreslås samma regler som tillämpats regleringsperioden 1978/79 - 1980/81 samt reglerings- åren därefter (bl a prop 1977/78:154, 1978/79z208). För l985/86 måste enligt förhandenvarande prognos hela utbyteshandeln finansieras av medel inom fördelningsplanen.

Prop.!984/85:21l 81

Pristillägg får- och lammkött. 1984/85 utgick under denna post pristillägg med 330 öre per kg vilket motsvarade totalt 16,5 milj kr. Regeringen har i beslut l985-02-14 meddelat att JN skall utgå ifrån att av avgiftsmedel utanför fördelningsplanen ett belopp motsvarande 8,5 milj kr skall disponeras för pristillägg på får- och lammkött samt att 8 milj kr skall disponeras för att täcka kostnader för statistik på jordbrukets område. Om detta beslut skall genomföras måste pristillägget sänkas till 180 öre per kg. Fr o m 1984/85 slopades 10 milj kr och fr o m december 1983 11,5 milj kr i pristillägg till får- och lammkött av budgetmedel. Med ovanstående minskning med 8 milj kr har statens stöd till får- och lammkött i stort sett minskat med 75 % jämfört med läget 1983/84. Fortfarande utgår 11,5 milj kr — vid sidan av statsstödet - av slaktdjursavgifter på nöt och fläsk för att sänka konsumentpriset på får- och lammkött.

JN och de båda delegationerna anser det principiellt olyckligt att man på sätt som nyss redovisats blandar ihop finansieringen av den statliga statistikproduktionen med en mellanprislinje för får- och lammkött. KD har för sin del bl a ansett att en sådan överföring inte ligger i konsumenternas intresse. JN hemställer därför att regeringen omprövar sitt beslut av 1985-02-14 och att ett oförändrat stöd om 16,5 milj kr får utgå för får- och lammkött. Detta innebär att nu avsedda medel för

statistikproduktionen ej kan rwmmas inom medel som tas utanför fördelningsplanen.

Kostnader för statistik på jordbrukets område I enlighet med regeringens beslut 1985-02-14 skall 8 milj kr överföras till Statistiska centralbyrån (SCB) för täckande av kostnader för statistik på jordbrukets område. JN föreslår som tidigare

redovisats en omprövning av detta beslut men tar i redovisningen för 1985/86 upp beloppet.

Svensk Matpotatiskontroll (SMAK) I fråga om SMAKs kontrollverk— samhet anförde JN i sin skrivelse till regeringen den 15 februari 1984 bl a:

() Riksdagen l984/85. [ .vmnl. Nr.?ll

Prop. 1984/85: 211 82

"Enligt JNs mening behöver systemet för kvalitetsmärkning och kontroll av matpotatiSen emellertid nu ses över. Målsättningen för ÖVEFSYnen bör vara att förenkla systemet och ge det en sådan utformning att kostnaderna för kvalitetshöjande åtgärder och kontroll i huvudsak kan tas ut av samtliga konsumenter. Det är angeläget att denna översyn sker skyndsamt så att kostnaderna om möjligt kan avlastas prisregleringsmedel fr o m 1985/86.

! JN v11| i detta sammanhang även erinra om att utredningen om livsmedelskontrollens omfattning och inrikting m m (Jo 1983: 07) enligt direktiven skall pröva frågan om kontroll av matpotatis.'

I fråga om SMAKS informationsverksamhet anförde JN bl a:

"Med hänsyn till att potatisen är vår viktigaste basmat och dessutom ett livsmedel som är känsligt för behandling och tillagning anser JN att informationsverksamheten bör fort- sätta. Det är viktigt att samhället stöder informationsverksam— heten. Det är troligt att en fastare samordning av SMAK. s, grön- saksfrämjandets och SPI: s informationsverksamhet skul1e innebära fördelar, varför JN förordar en utredning av denna fråga. JN anser också att odlare och handel liksom nu bör lämna ett årligt bidrag till informationen. Anslaget från prisregleringsmedlen utanför fördelningsplanen bör kunna minskas något, förslagsvis till högst en miljon kr."

JN vill understryka att systemet för kvalitetsmärkning och kontroll av matpotatisen bör ses över, varvid såväl dess produktionsstyrande som konsumtionspåverkande aspekter bör be- aktas. JN avser att återkomma om kvalitetskontrollens inriktning och finansiering.

För 1985/86 har SMAK begärt 4,26 milj kr för den officiella kontrollen samt 1,37 milj kr för upplysningsverksamheten. För

tidigare icke beaktade lönehöjningar under 1984/85 har SMAK begärt 386 000 kr (bil 4).*)

JN konstaterar att SMAKs begäran innebär en större nedskärning än de två procent som generellt krävs av de statliga myndigheterna. Med hänsyn till att ändamålen utanför fördel- ningsplanen p g a minskade införselavgiftsmedel delvis har måst lånefinansieras föreslår JN att anslaget skärs ned ytterligare

* ) Här utesluten .

Prop.]984/85:211 83

till 1,35 milj kr för upplysningsverksamheten och 4,15 milj kr för kontrollverksamheten. För täckande av lönehöjningarna under 1984/85 föreslår JN ett tilläggsanslag på 323 000 kr. Enligt JNs bedömning bör SMAK kunna klara denna nedskärning utan att verksamheten blir lidande. JN har i denna fråga samrått med lantbruksstyrelsen.

Bidrag till Stiftelsen för ackordhästorganisationens bevarande. Här upptas oförändrat 475 000 kr. Posten motsvarar ca 1/3 av stiftelsens inkomster. Stiftelsen betalar 226 000 kr per år till staten som avbetalning på överlåtelsesumman för de 1975 befint- liga hästarna inom ackordhästorganisationen. Dessa avbetalningar upphör fr o m 1986/87. JN anser att det bör övervägas om man fr o m detta år kan dra ner anslaget till 250 000 kr.

För bidrag till fraktkostnader för mjölk och grädde beräknas oförändrat 300 000 kr.

Kollektiva åtgärder inom biodlingen. JN föreslår att anslaget

oförändrat utgår med 1 milj kr, varav 500 000 kr tas av medel inom fördelningsplanen. De 500 000 kr som hittills tagits av medel utanför fördelningsplanen föreslås - i enlighet med vad som överenskommits vid överläggningarna om sockerregleringen 1985/86 - tas ur sockerfonden. Jmf JNs skrivelse 1985-02—20 Dnr 209-2272/84.

Malt. JN föreslår att av införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen avsätts oförändrat 3,0 milj kr för stöd till

maltproduktionen. Bidraget har p g a den mycket ogynnsamma marknadssituationen höjts från 10 till 20 kr/dt. Trots detta är avsättningsproblemen stora och exporten innevarande år beräknas bli mindre än tidigare. Stödet till maltproduktionen avsågs som ett provisorium. JN avser att ta upp denna fråga igen samtidigt med översynen av fördelningsplanerna vilket beräknas ske inför överläggningarna per den 1 januari 1986.

Prop. 1984/85: 211 84

Sveriges exportråd. Regleringsåret 1984/85 har 1,5 milj kr inom och lika mycket utanför fördelningsplanen avsatts till Sveriges

exportråd att användas för främjande av den svenska exporten av högförädlade livsmedel. I regleringsbrev den 17 december 1981 anges att exportrådet vid tidpunkt som JN efter samråd med rådet fastställer till JN skall redovisa hur de anvisade medlen har använts.

1983 års livsmedelskommitté föreslår i rapporten Export av livs- medel (Ds Jo l985:1) att jordbruket budgetåret l985/86 skall bidra till Exportrådets finansiering med 4 milj kr, därav 2 milj kr inom fördelningsplanen och 2 milj kr från medel utanför fördelningsplanen. JN föreslår att dessa belopp tas upp för 1985/86.

Bidraget till Sveriges potatisodlares riksförbund (SPDR) och stöd till odlingen av vallväxtfrö finansieras fr o m 1984/85 inom fördelningsplanen medan medel till prisåterbäring till pälsdjursuppfödare och stöd till kollektiva åtgärder inom odlingen av konsumtionsfisk tas från spannmålsregleringen och som restitution av införselavgifter.

SPOR. För budgetåret l985/86 har LRF föreslagit att 1 milj kr tas av regleringsmedel inom

fördelningsplanen för att täcka kostnader för forskning och rådgivning,

att arealavgiften på potatis (mat- och fabrikspotatis) höjs med 100 kr per ha till 400 kr per ha, att möjligheten till ökad avgiftsfinansiering prövas.

JN begär i denna skrivelse ( avsnitt 7.3 ) bemyndigande att få höja arealavgiften till 400 kr per ha. Vidare föreslår JN att medel till SPDR liksom innevarande år utgår från medel inom fördelningsplanen. Storleken på medlen redovisar JN i skrivelse i juni.

Prop. 1984/85: 211 85

Prisåterbäring till pälsdjursuppfödare beräknas för 1984/85 kosta ca 4,5 milj kr varav 4,2 milj kr ur spannmålsregleringen och 300 000 kr som restitution av införselavgifterna på fodermedel.

Kollektiva åtgärder inom odlingen av konsumtionsfisk beräknas för samma budgetår kosta 600 000 kr varav 250 000 kr ur spannmålsregleringen och 350 000 kr som restitution av införselavgifterna på fodermedel.

Prop.]98H85z21l

1

86 9.4 Huvudsaklig medelsdisposition av införselavgiftsmedel m m regleringsåren 1983/84 _ 1985/86 1983/84 1984/85 1985/86 tkr tkr tkr prel prel Inkomster Fran föregående regleringsår kvarstående införselavgifter 25 3421 18 8552 0 Under resp regleringsår influtna införselavgifter exkl fodenmedel 318 109 285 000 305 000 fodermedel 173 048 230 000 250 000 Summa 516 499 533 855 555 000 Utgifter a)Av medel inom fördelningsplan Svensk spannma 5 an e 2 000 77 000 Sveriges potatisintressenter 29 500 29 500 Sveriges oljeväxtintressenter 0 0 Svensk kötthandel 10 798 56 202 Svensk kötthandel, utbyteshandel 50 000 50 000 Föreningen för mejeriprodukter 167 000 97 000 Svensk ägghandel 75 000 68 000 Regleringskassan för fågelkött 3 700 4 500 Regionalt kostnadsbidrag, norra Sverige - mjölk 45 500 20 500 - kött 5 000 5 000 - ägg 1 700 1 700 Upplysningsverksamhet och utvecklingsarbete 10 850 10 500 Djurhälsovård, kontrollverksamhet m m 29 000 29 575 Stöd till odling av konservärter och andra köksväxter 4 500 4 500 Stöd till odling av bruna bönor 1 700 1 700 Stöd till odling av va1lväxtfrö 2 000 8 000 Fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen 500 500 Sveriges exportråd 1 500 1 500 Sveriges potatisodlares riksförbund 0 2 780 Reserv till jordbruksnämndens förfogande 0 28 743 Summa 440 248 497 200 517 2003 Härefter kvarstående införselavgiftsmedel 76 251 36 655 37 800

Ränta 1982. 2 Ränta 1983 och 1984 samt ej utnyttjade medel Prisåterbäring pälsdjurs- uppfödare 1983/84. 3 Förslag till preliminär fördelning av medel inom fördelningsplanen lämnas i juni månad.

Prop.1984/85:211 87

1983/84 1984/85 1985/86

tkr tkr tkr prel prel b)Av medel utanför fördelningsplan1 Utbyteshandel notkött, öststaterna 20 318 20 000 20 000 Utbyteshandel kött och fläsk O 0 O Pristillägg får- och lammkött 16 328 16 500 8 5002 Kostnader för statistik på jord- brukets område O 0 8 0002 Svensk matpotatiskontroll 5 378 5 739 5 500 Sveriges potatisodlares riksförbund 2 799 0 0 Bidrag till Stiftelsen för ackord- hästorganisationens bevarande 475 475 475 Bidrag till fraktkostnader för mjölk och grädde 300 300 300 Prisåterbäring till pälsdjursupp- födare 6 000 0 0 Stöd till odling av va1lväxtfrö 6 000 0 0 Fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen 300 500 03 Kollektiva åtgärder inom odlingen av konsumtionsfisk 300 0 0 Restitution av införselavgifter för styckningsdetaljer av kött och fläsk samt av införselavgifter för ost 29 795 0 0 Stöd till maltproduktionen 2 000 3 000 3 000 Sveriges exportråd 1 500 1 500 2 000 Summa 91 493 48 014 47 775 Årets saldo ./. 15 242 ./. 11 359 ./. 9 975 Ackumulerat saldo vid _ utgången av resp regleringsar ./. 35 835 ./. 47 194 ./. 57 169

l Anmärkning: Budgetåren är inte jämförbara p g a vissa poster från 1983/84 utgått 1984/85. Sålunda finansieras fr o m detta budgetår posterna "Sveriges potatisodlares riksförbund" och "Stöd till odling av vallväxtfrö" av medel inom fördelnings- planen. Posten "Restitution av styckningsdetaljer kött och fläsk samt av införselavgifter på ost" bokförs fr o m samma budgetår som ett avdrag på införselavgifter på slaktvaror resp mjölk- och mejeriprodukter. Posterna "Prisåterbäring till pälsdjursupp- födare" och "Kollektivt stöd till odlingen av konsumtionsfisk" slutligen finansieras inom spannmålsregleringen samt sor restitution på införselavgifter.

2 Upptaget enligt regeringens beslut. JN hemställer om ändring av detta beslut (se avsnitt 9.3 ). 3 500 000 kr föreslås tas ur sockerfonden.

Prop.]98M85z211

88

Hänvisningar till S9-3

  • Prop. 1984/85:211: Avsnitt 9.3

10 Rörliga krediter

Regeringen har i beslut 1985-02—14 föreskrivit att den rörliga kredit på 120 milj kr som f n står till förfogande för ändamål inom jordbruksprisregleringen och regleringen av sockernäringen skall minskas till 50 milj kr från den 1 juli 1985. Regeringen har tidigare budgetår endast medgivit att 80 av de 120 milj kr har fått disponeras.

krediten utnyttjas f n till 40 milj kr men lånebehovet beräknas till 47 milj kr vid utgången av 1984/85. Under 1985/86 beräknas lånebehovet öka till ca 57 milj kr.

Med hänvisning till detta och till tidigare lämnade redovisning av regleringsekonomin hemställer JN att regeringen omprövar sitt beslut att minska den rörliga krediten till 50 milj kr och att en rörlig kredit om 80 milj kr ställs till JNs förfogande under 1985/86. Om inte en rörlig kredit av nu föreslagen omfattning ställs till JNs förfogande måste JN få någon form av statlig lånegaranti att utnyttja vid behov under 1985/86. JN vill emellertid i detta sammanhang peka på att räntan på den rörliga krediten inte belastar statsbudgeten.

Prop.]984/85:211 90

JN skall enligt samma beslut lämna förslag om en successiv avveckling av den rörliga kredit på högst 250 milj kr som f n står till JNs förfogande för säsongsmässig lagring av jordbruksprodukter. Utgångspunkten skall vara en minskning av krediten från den 1 juli 1955 med 100 milj kr.

Den rörliga krediten är f n utnyttjad med 89 milj kr avseende smör. Vid nuvarande kreditläge är det möjligt att minska den till 150 milj kr per den 1 juli 1985. I ett läge med försämrade möjligheter till krediter på den öppna markaden kommer behovet av medel från JNS lagringskredit att öka. Vid en ytterligare minskning av krediten från 150 milj kr bedömer JN det därför som nödvändigt aven i detta fall med en statlig garanti e d för att lånebehovet och därmed ändamålet med lagringsverksamheten skall kunna uppfyllas.

11 Information om kassan för råvarukostnadsutjämningen

I regleringsbrev rörande råvarukostnadsutjämning till viss industri den 16 juni 1981 föreskrivs att JN i anslutning till sin årliga redovisning av användningen av införselavgiftsmedel m m också skall redovisa användningen av utjämningskassan. Detta sker i form av följande sammanställning. Se även bilaga 5. *)

*) Här utesluten.

Prop.]984/85zlll

Kassan för råvarukostnadsutjämningen

Extern prisutjämning Inkomster Utgifter Saldo

Intern prisutjämning, ej avgiftsfinansierad Inkomster Utgifter Saldo

Intern prisutjämning, avgiftsfinansierad Inkomster Utgifter Saldo

Räntor Inkomster Utgifter Saldo

Extraordinära poster Inkomster Utgifter Saldo

Totalt Inkomster

Utgifter Saldo

Ackumulerat saldo vid slutet av regleringsåret

1982/83 tkr

99 241 89 199 +10 042

22 509 27 834

311 741 305 249 -—arr

476 77

+ 399

433 967 422 359 +)) 608

+28 629

9I

1983/84 tkr

121 324 104 320 +17 004

15 646 24 595 Tama

281 506 282 317 fli—452

311 109 - 78

3 255 1 313 + 1 942

421 762 412 654 Tyros

+37 787

1 Inkomsträntor på 1 930 tkr avseende 1983/84 bokfördes i

början på 1984/85.

Genom bl a ökade kostnader för tullkompensation för

fraktionerade fetter samt ökade nettokostnader för exporten av choklad och konfektyrer beräknas utjämningskassan vid slutet av regleringsåret 1984/85 ge ett negativt saldo på ca 22 milj kr.

Den ackumulerade behållningen vid regleringsårets utgång beräknas därmed bli ca 16 milj kr.

Prop. 1984/85: 211 93

12 Sammanfattning

JN har i sitt förslag rörande prisregleringen för 1985/86 utgått från dels 1984 års livsmedelspolitiska beslut, dels regeringens allmänna riktlinjer vad gäller inflationsmål och prisstoppet.

JNs förslag innebär att prisnivån på jordbruksprodukter i prisregleringsledet höjs med 465 milj kr den 1 juli 1985. De båda delegationerna har inte accepterat kompensationsbeloppets storlek.

Förslaget innebär per den 1 juli 1985 att jordbruket för ökade kostnader under det senaste halvåret får 292 milj kr och viss livsmedelsindustri 153 milj kr. För inkomstföljsamhet med andra grupper i samhället erhåller jordbrukarna 102 milj kr vilket bör ge en inkomstökning med 5 %. Från det sammanlagda totalbeloppet om 547 milj kr görs ett avdrag för rationaliserings- och produktivitetsvinster i jordbruket och berörd livsmedelsindustri om totalt 82 milj kr.

Genom förslaget beräknas prisnivån i prisregleringsledet höjas med ca 2 %. Vid oförändrade öresmarginaler i efterföljande led och inklusive moms beräknas förslaget medföra att prisnivån i konsumentledet (KPI) höjs med drygt 0,1 %.

Sedan regering och riksdag tagit ställning till förslaget kommer beloppet att fördelas på produkter efter överläggningar under maj/juni. Vidare föreslår JN ett preliminärt kompensationsbelopp om 348 milj kr att utgå den 1 januari 1986. Detta belopp har beräknats utifrån en prognos av prisutvecklingen under april - oktober 1985 (1,5 %). Det definitiva beloppet fastställs efter överläggningar i november/december l985. Beloppet i denna senare del av förslaget har godtagits av KD men inte av LRF.

I övrigt innehåller skrivelsen följande förslag:

Medel för etableringsstöd bör under 1985/86 uppgå till 32 milj kr som liksom tidigare tas inom den ram som tilldelas jordbruket.

Prop. 1984/85:21] 93

JN har inte funnit det möjligt att finansiera 15 milj kr för djurens hälso- och sjukvård och 10 milj kr för rådgivning inom prisregleringens ram.

Räntestödet föreslås avvecklas enligt fastställd plan. Dock bör räntedebitering och amortering senareläggas ett år. Kostnaderna för räntestödet uppgår till 20 milj kr för 1985/86. Inom ramen för detta belopp bör 1 milj kr få användas av LBS för en samordnad rådgivningsinsats.

Avvecklingsersättningen till äldre mjölkproducenter bör bibehållas ytterligare ett år. Dessutom föreslås att möjlighet ges att införa avvecklings- eller uppehållsersättning även för producenter inom kött- och fläsk/smågrisproduktionen.

I syfte att stimulera konsumtionen av nötkött föreslås att ett belopp om högst 100 milj kr av medel som anslagits för låginkomstsatsningen får användas för Sådant ändamål. Om så skulle erfordras bör 50 milj kr av fonderade medel för avbytarverksamhet få överföras till posten produktionsanpassningsåtgärder m m.

Medelsbehovet för låginkomstsatsningen uppgår oförändrat till 435 milj kr.

För att förstärka regleringsekonomin föreslås att handelsgödselavgiften höjs med 3 procentenheter. Denna avgiftshöjning förutsätts liksom tidigare inte påverka konsumentpriserna.

JN begär bemyndigande att få ändra reglerna för fettvaruavgiftens anknytning till noteringen för sojaolja. JN har vidare för avsikt att inom ramen för nuvarande principer

besluta om vissa tekniska förändringar av fettvaruregleringen. Dessa bedöms på Sikt kunna ge en bättre regleringsekonomi. Berörda branschorganisationer har accepterat förslaget.

Taket för arealavgiften för potatis föreslås höjd från 300 till 400 kr/ha.

Prop. 1984/85: 211 94

JN bör bemyndigas att ge Sveriges Potatisintressenter (SPI) möjlighet att vid påtagliga bristsituationer genom olika åtgärder försöka påverka importen. Medel för detta förutsätts intill högst 5 milj kr få utgå från SPIs regleringsmedel.

Vidare föreslås att under ett år prova ett system utan buffertzongränser och att samtidigt krympa prisgränserna till 95 % respektive 105 % av mittpriserna.

Om en nedskärningar av den rörliga krediten sker till 50 milj kr klarar JN inte att finansiera underskottet utanför

fördelningsplanen. Den rörliga krediten bör därför inte skäras ned mer än till 80 milj kr. Den rörliga krediten för lagring är

enligt JNs mening möjlig att skära med till 150 milj kr.

13 Hemställan Med stöd av det nyss anförda hemställer JN att

1 det nu framlagda förslaget om

jordbruksprisregleringens allmänna utformning för perioden den 1 juli 1985 - 30 juni 1986 godkänns,

2 förslaget om kostnadskompensation och inkomstföljsamhet till jordbruket och viss livsmedelsindustri per den 1 juli 1985 godkänns,

3 förslaget angående ränte- och etableringsstödet inom jordbruket godkänns,

4' avvecklingsersättningen till äldre mjölkproducenter får bibehållas under 1985/86,

5 avvecklings- eller uppehållsersättning får utgå för producenter inom kött- fläsk/smågrisproduktionen,

Prop.]984/85z211 95

6

10

11

12

13

14

15

16

förslaget om fördelning och användning av anvisade medel för låginkomstsatsning inom jordbruket för budgetåret 1985/86 godkänns,

den föreslagna höjningen av handelsgödselavgiften (prisregleringsavgiften) godkänns,

det förslag som lämnats om ändringar i fettvaruregleringen godkänns,

JN bemyndigas utta en arealavgift för potatis om högst 400 kr/ha,

JNS förslag angående möjligheten till importstödjande åtgärder vid brist på potatis godkänns,

JN under regleringsåret 1985/86 bemyndigas prova ett prisgränssystem för nötkött och fläsk utan buffertzongränser och att samtidigt prisgränserna ändras till 95 respektive 105 % av mittpriserna,

framlagda förslag om användningen av införselavgiftsmedel m m för regleringsåret 1983/84 och 1984/85 godkänns,

framlagda förslag om fördelningen av införselavgiftsmedel för ändamål utanför fördelningsplanen 1985/86 godkänns,

att en rörlig kredit om 80 milj kr ställs till JNS förfogande för ändamål inom jordbruksprisregleringen och regleringen av sockernäringen,

att en rörlig kredit om 150 milj kr ställs till JNS förfogande för säsongsmässig lagring av vissa jordbruksprodukter,

att prisregleringen i övrigt under l985/86 får tillämpas enligt hittills gällande principer.

Prop.]984/85:2|1 96

14 Beslutsmening

Detta ärende har avgjorts av generaldirektören och ledamöterna Alamaa, Brangmo och Ekberg efter föredragning av avdelningscheferna Sjöberg och Öjeheim samt byråcheferna Lebert, Sandqvist och Hansson, envar för sitt sakområde. Ledamöterna Dockered och Fringel har avgett reservation (bilaga 3).

W?! ()?/%%”,

Ingvar Llndstrom //(7

5 Hans Lebert

Prop. 1984/85: 211 97

LRNTBRUKARNAS FOREANDLINGSDELEGATION 1985—04-24

LANTBRukARNAs FÖRHANDLINGSDELEGATIONS SVAR pA JORD- BRUKSNAMNDENS FÖRSLAG TILL PRISREGLERING FÖR 1985/86

Sedan parterna i överläggningarna ej kunnat träffa en överenskommelse har statens jordbruksnämnd utarbetat förslag till prisreglering av jordbrukets produkter under perioden 1 juli 1985 ' 30 juni 1986.

Statens jordbruksnämnds förslag tar upp kostnadskom- pensationen till jordbruket och berörd förädlingsin- dustri, jordbrukarnas inkomstföljsamhet samt vissa andra frågor sammanhängande med jordbruksprisregle- ringen. I övrigt skall jordbruksprisregleringen tillämpas i enlighet med tidigare regler.

Lantbrukarnas förhandlingsdelegation kan inte accep- tera jordbruksnämndens förslag till kostnadskompensa- tion och inkomstföljsamhet utan vidhåller sitt tidi— gare lämnade bud. Vidare kan en försämring av gräns- skyddet ej godtas. Skälen härför är följande.

Enligt riksdagens beslut är ett av målen för jord- brukspolitiken att jordbrukarna får en med andra jäm- förbara grupper likvärdig standard. Tillgängliga upp- gifter visar entydigt att jordbrukarna har en lägre inkomstnivå än andra grupper, trots att det bakom jordbrukarnas inkomster ligger en betydligt större insats av eget arbete och eget kapital. Jordbrukseko— nomiska undersökningen (JEU) visar t ex att brukarfa- miljens arbetsersättning på en gård i storleksgruppen 30-50 ha är ca 60 000 kr. Familjens arbetsinsats för att nå denna ersättning uppgår till ca 3 000 timmar. Räknas resultatet i stället som förräntning erhålls kraftigt negativa tal. Bilden är densamma enligt öv- rigt material

Med hänsyn till det allmänna läget med en stark strä- van i samhället att begränsa prisökningarna har LRF dock i förhandlingarna inte krävt mer än vad som mot- svarar täckning för ökade kostnader och en inkomstök- ning som ligger inom ramen för regeringens infla- tionsmål.

I jordbruksnämndens bud och tidigare i konsumentdele- gationens agerande har det nyligen införda prisstop- pet begränsat möjligheterna att föra realistiska dia- kussioner, eftersom regeringen slagit fast som mål att kQStnadsutrymmet får uppgå till högst 3 proc 1985. I sammanhanget bör erinras om att dry t 2 proc av utrymmet redan är utnyttjat t o m mars m nad.

Bilaga

(5)

Prop. 1984/85: 21] 98

Jordbruksnämnden anger att nämnden utgått från att prisstoppet för jordbruket och viss livsmedelsindu— stri skall tillämpas på i princip samma sätt som gäl- ler för övriga företag och företagare. Den tillämp— ning jordbruksnämnden gör är emellertid inte möjlig att göra på jordbrukets område utan att detta får för jordbrukarna oacceptabla konsekvenser. Jordbrukets priser är permanent reglerade och kan inte utan stat- liga beslut ändras. Hittills har jordbruket fått kostnadskompensation halvårsvis i efterhand. För vis— sa poster aker avstämningen en gång om året. Jord— bruksnämndens tillämpning av prisstoppet innebär att jordbruket förvägras kompensation för prisstegringar som inträffat under t ex våren 1984 eller hösten och vintern 1984/85. Ingen annan företagare har behövt vänta så länge på att få kompensation för kostnadsök- ningar och har, om det varit marknadsmässigt möjligt, långt tidigare kompenserat sig via höjda priser. Det- ta förvägras nu jordbruket med hänvisning till pris- stoppet. Vi kan inte finna någon likhet i tillämp- ningen mellan jordbruket och övriga företag i jord- bruksnämndens bud. Prisstoppets framåtsyftande regler tillämpas inte retroaktivt för någon annan grupp.

Jordbruksnämndens förslag innebär att ökade avtals- massiga ldnehOjningar for lantarbetare inte far tas

ut via riserna utan skall betalas av 'ordbrukarna Via sankta inkomster. Detta ar sarskilt anmärknings- vart mot bakgrund av att kostnadsökningen för lejt arbete avser perioden april 1984 — april 1985 och är att betrakta som ett "överhäng" från det med rege- ringskommittén träffade avtalet. Jordbruksnämndens

bud leder på denna punkt till en inkomstminskning för jordbrukarna med 70 Mkr.

LRF har bedömt kostnadsökningen inom förädlingsindu- strin för första halvåret till 200 Mkr. Med hänsyn till de svårigheter som föreligger att göra riktiga bedömningar föreslogs att en definitiv avstämning får ske när faktiskt kostnadsmaterial föreligger. Jord- bruksnämndens bud innehåller en kostnadskompensation efter beaktande av produktivitetsförbättringar om 116 Mkr med möjlighet att åberopa faktiskt koetnadsmate— rial vid första möjliga tillfälle.

Jordbruksnämndens bud förutsätter en produktivitets— förbättring om 5—6 proc. Denna höga siffra anser LRF är orealistisk särskilt mot bakgrund av att produk- tionen samtidigt skall minskas. Beträffande kompensa- tion för löneökningar har i jordbruksnämndens bud för t ex slakteriindustrin räknats med kostnadsökningar om 2,6 proc, trots att avtalen innebär att livsme- delsarbetarna är garanterade en löneökning om 5,6 proc. Det kan knaooast vara statsmakternas avsikt att jordbrukarna Via sankta inkomster skall ta ansvar for

att in an na löneavtal for livsmedelsarbetarna kan infriasI vilket LRF måste konstatera gr innebörden av jordrruksnamndens förslag.

Prop. 1984/85: 211 99

Inkomstföljsamheten för jordbrukarna i 1984/85 års avtal fastställdes inom ramen för det tvååriga löne- avtalet på det statliga avtalsområdet. Detta avtal har bedömts ligga inom regeringens inflationsmål för 1984 och 1985. En tillämpning av detta avtal för 1985 med korrigering för vissa avstämningsposter för 1984 skulle ha inneburit ett belopp om 103 Mkr efter beak- tande av rationaliseringsvinsten. Till detta kommer utfallet av 1985 års löneutvecklingsgarantier inom det statliga området.

Lönsamheten i jordbruket har också försämrats av de kostnadsövervältringar från staten till närigen som regering och riksdag beslutat. Kostnadsövervältringar om Sl Mkr har beslutats utöver den särskilda skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel som införts.

Innebörden av 'ordbruksnämndens förslag är att "ord- bruket under 1985186 erhaller 57 Mkr eller knappt 30 ore tim vid 200 milj mt som inkomstforbattrin Dar- utover kommer effekten av roduktivitetsforbättrin ar som maste bedömas bli sma med tanke a en 0 nnsam konsumtionsutveckling. Nagot Belopp motsvarande den köpkraftsförbättring löntagargrupperna erhåller i form av en särskild skattereduktion innehåller inte jordbruksnämndens förslag i avvaktan på riksdagsbe- slut. Någon kompensation för kostnadsövervältringarna har ej skett.

Sammanta et leder 'ordbruksnämndens förslag till en ökad inkomsteftersla nin eftersom inte full tack- nin ges för kostnadsökningarna. Än mindre uges en i - komstfol samhet ärförbar med den andra er er- håller. Detta är helt oacceptabelt .

Vad gäller andra halvåret av regleringsperioden anser Lantbrukarnas förhandlingsdelegation det inte me- ningsfullt att ange belopp för kostnadskompensation per 1 januari 1986 utan någon kännedom om den fak- tiska kostnadsutvecklingen för april-oktober l985.

Jordbruksnämmden föreslår att etableringsstödet bör utgå även för l985/86. LRF accepterar att stödet fortsätter även 1985/86 men har förutsatt att etable— ringsstödet får anpassas till de tidigare beslutade ramarna och uppgå till maximalt 32 Mkr.

Systemet med prisgränser och buffertzoner för kött och fläsk skall fungera så att, när partipriset pas- serar någon zongräns, skall införselavgiften automa- tiskt höjas eller sänkas. Detta skedde inte som av- sett när nedre zongränsen för kött passerades i feb- ruari. Först efter en månad höjdes avgiften. Fördröj- ningen motiverades bl a med att behov inte förelåg av en införselavgiftshöjning. Importen av nötkött (hu- vudsakligen bakdelsdetaljer) uppgick vecka 13 till 441 ton och vecka 14 till 377 ton mot normalt ca 40 ton per vecka. Jordbruksnämnden anser i förslaget att

Prop. 1984/85: 2]! !()0

det inte längre är motiverat med buffertzoner. För- handlinosdelegationen vill starkt understrvka aff—nu- varande sv5tem för gränsskydd skall tillampas även i fortsattnin en. Det finns dock ingen anledning att jordbruksnämnden, som hittills skett vid ett par tillfällen, korrigerar gränsskyddet mellan prisregle- ringstillfällena 1 juli resp 1 januari. Det är oac- ceptabelt att avtalet sätts ur kraft genom s k fria bedömningar av jordbruksnämnden. Korrigeringar vid respektive buffertzongräns bör ske omedelbart när partipriset passerat respektive buffertzongräns.

Jordbruksnämnden har i sitt förslag tagit upp frågan att via SPIS regleringsmedel möjliggöra import av po- tatis i syfte att dämpa prisutvecklingen vid tillfäl- len då det inhemska utbudet är lågt. Ingen av delega- tionerna har vid detta överläggningstillfälle före- slagit att särskilda åtgärder skall vidtas, eftersom man ansett att frågan bör utredas ytterligare. Lant- brukarnas förhandlingsdelegation vill i sammanhanget understryka att eventuella åtgärder i anledning av jordbruksnämndens förslag i så fall måste ske genom insatser från både jordbruket och konsumenterna.

Jordbruksnämndens förslag i övrigt har Lantbrukarnas förhandlingsdelegation ingen erinran emot.

1 sammanhanget vill Lantbrukarnas förhandlingsdelega— tion uttrycka sin besvikelse över att överläggningar— na inte resultera: i en överenskommelse. Våra erfa— renheter av överläggningarna denna gång ger oss an- ledning att allvarligt ifrågasätta den nuvarande för— handlingsordningen inom jordbrukets område.

Trots att en överenskommelse inte kunnat träffas är jordbruket berett att fullfölja det redovisade prog- rammet i syfte att förbilliga vissa sortiment av nöt- köttet till gagn för konsumenterna. Denna åtgärd in— nebär att jordbrukarna under kommande regleringsår avstår 100 Mkr till konsumenterna. Mot denna bakgrund vill LRF understryka vikten av att staten genom t ex återbetalning av momsintäkter bidrar till att för- stärka den positiva effekten för konsumenterna.

Vidare vill Lantbrukarnas förhandlingsdelegation un— derstryka sitt bestämda krav på att underskottet i Svensk Spannmålshandel per den 1 juli 1985 tillåts öka med ränta på utgående skuldbelopp, om inte skul— den dessförinnan är reglerad.

Sammanfattningsvis måste Lantbrukarnas förhandlings- delegation konstatera att jordbruksnämndens förslag till prisreglering för l985/86 inte uppfyller kravet på täckning av kostnadsökningar i produktionen. Än mindre ger det jordbrukarna inkomstföljsamhet jämfört med andra grupper. Detta är också särskilt anmärk- ningsvärt mot bakgrund av regeringens löfte om reala inkomstökningar för löntagarna under 1985. Jordbru—

Prop.]984/85:21I 101

karna kommer för 1985/86 enligt jordbruksnämndens förslag att drabbas av kraftigt sänkta nominella in- komster. Ett sådant förslag kan Lantbrukarnas för- handlingsdelegation inte ta ansvar för.

LANTBRUKARNAS FÖRHANDLINGSDELEGATION

Sven Tågmark

Prop.l9&U85:2ll IO:

KONSUMENTDELEGATIONEN 1985-04-17 1 (6) Bilaga 2

Konsumentdelegationen med synpunkter beträffande

jordbruksprisregleringen l985/86

Konsumentdelegationen (KD) hade varit beredd att fortsätta diskussionerna inom ramen för det av jordbruksnämnden (JN) lämnade medlingsbudet om jordbrukspriserna l985/86, om dänmed enighet hade kunnat uppnås. Eftersom Lantbrukarnas förhandlingsdelegation avvisat budet, har KD dock ingen anledning att frångå sitt tidigare lämnade slutbud.

Detta innebär att KD inte kan biträda JNs förslag att 465 Mkr skall tillföras jordbruket och viss förädlingsindustri den l juli 1985. KDs bud skulle ha givit 42l Mkr vid samma tidpunkt. Skillnaden ligger beloppsmässigt främst i att JN ställt ett något lägre produktivitetskrav på näringen. En viktig

principiell skillnad föreligger beträffande kostnadskompensationen till jordbruket, för vilken JN tillämpat den tidigare indexautomatiken. KD har ansett det angeläget att komma bort från denna typ av koppling, som försvårar

ansträngningarna att dämpa inflationstakten.

KDS synpunkter framgår mer i detalj av slutbudet 1985—04-12, vilket återges i det följande.

1 Allmänna utgångspunkter

Den allmänna ekonomiska politiken, särskilt pris- och lönepolitiken, präglas f.n. av en strävan att kraftigt nedbringa inflationstakten i den svenska ekonomin. Målsättningen för år 1985 är att inflationstakten skall begränsas till 3 %, varvid lönehöjningarna inte får överstiga 5 %. Ett väsentligt inslag i en sådan politik blir givetvis att på olika sätt försöka dämpa förväntningarna om en fortsatt hög inflation. Det betyder bl.a. att indexbindningar av olika slag så långt möjligt bör undvikas. Sådana bindningar innebär att prisstegringar inom ett område automatiskt fortplantas till andra områden.

Prop. 1984/85: 211 103

Från de synpunkter konsumentdelegationen har att företräda är det självfallet ett starkt intresse att strävandena att påtagligt och långsiktigt få ned inflationstakten blir framgångsrika. Det är därför naturligt att delegationen önskar få en sådan konstruktion av avtalet om reglering av priserna på jordbruksprodukter för det närmaste året som materiellt och tekniskt sett ligger i linje med dessa strävanden. Delegationen önskar därför lämna det hittills tillämpade systemet med automatisk kostnadskompensation till jordbruket baserad på olika indexdata och i efterhand registrerade kostnadsdata. KD vill i detta sammanhang erinra om 1983/84 års riksdagsbeslut i detta hänseende.

Mot denna bakgrund vill delegationen principiellt konstruera sitt förslag så att prisregleringen i stället för att knyta an till en avläsning av redan inträffade pris- och kostnadsökningar i fortsättningen baseras på de målsättningar för pris- och löneutvecklingen som ovan redovisats. Härigenom kan samma metodik tillämpas inom jordbrukets område som inom andra sektorer av samhällsekonomin.

Delegationen är emellertid angelägen om att jordbrukarna inte genom det här föreslagna systemet skall komma i ett sämre läge än andra företagare. Delegationen återkommer i det följande med förslag härom.

Med nämnda utgångspunkter har KD lagt sin tidigare framförda principskiss till bud, som innebar att jordbruket och förädlingsindustrin under 1985/86 skulle få höja sina priser motsvarande totalt 3 % i kostnadskompensation, varav 1,5 % den 1 juli 1985 och l,5 % den 1 januari 1986. Jordbrukarnas inkomster skulle få stiga med 5 % under l985/86 vilket delvis skulle åstadkommas genom rationaliseringar inom näringen.

KDs förslag redovisas mera i detalj i det följande. Av framställningen framgår också de modifieringar KD nu är beredd att göra i principskissen avseende beloppen för kostnadskompensation och inkomstföljsamhet. KD vidhåller dock den principiella uleäggnlNQED av bUdEt-

Prop.l9&#85:211 NH

2 Belopp per den 1 juli 1985 2.1 Kostnadsutvecklingen i jordbruket

KD föreslår att jordbruket per den 1 juli l985 kompenseras för en kostnadsökning motsvarande 1,5 % eller 283 Mkr.

Om man jämför den föreslagna kompensationen med den prognosticerade uppgången i PM-index oktober l984 - april 1985 samt beaktar korrigeringsposterna för ändrade fodermedelsavgifter och definitivt PM—indextal, blir resultatet

ett belopp som nästan helt överensstämner med det av KD föreslagna beloppet.

LRF har aktualiserat en tilläggspost avseende lejt arbete. KD anser detta obefogat, bl a med hänvisning till att den av LRF åberopade jämförelsen när det gäller lönekostnaderna omspänner mer än ett års löneökning.

Den preliminära uppskattningen över kostnadsutvecklingen inom förädlingsindustrin under det senaste halvåret tyder på en betydligt starkare uppgång än vad som förutsatts i KDs principmodell (1,5 1). Materialet har granskats av SPK, som kommit fram till att kostnadsökningen kan uppskattas till 98 Mkr vid en totalproduktivitetsutveckling av 3 % per år.

KD är beredd att acceptera att nämnda belopp tillförs per den 1 juli 1985.

Kostnadsberäkningen har skett utifrån s k mejeri- och slakteriindex, vilka har vissa brister. Det kan därför vara rimligt att sedvanligt bokföringsmaterial i efterhand tas fram och kan få åberopas vid första möjliga överläggningstillfälle.

Prop.l984/85:211 IOS

Material med inkomstjämförelser har framlagts av lantbruksekonomiska samarbetsnämndens inkomstgrupp. Det visar att jordbrukarnas standard ligger på samma nivå som jämförbara

gruppers, trots att jordbrukarnas inkomster pressats av ökande exportkostnader.

LRF har i sitt bud tagit upp frågan om modelljordbruk. Inom ovannämnda inkomstgrupp pågår som bekant ett projektarbete om detta. När arbetet slutförts kan frågan diskuteras av parterna.

Det tillgängliga löneutrymmet har av statsmakterna angivits till 5 % och detta har accepterats av arbetsmarknadens parter.

Jordbruket bör beredas möjlighet till motsvarande inkomstökning under regleringsåret 1985/86, delvis genom

produktivitetsutvecklingen i näringen.

En inkomstökning med 5 % motsvarar 99 Mkr. Om härifrån dras en produktivitetsökning om 3 % återstår 2 % eller 40 Mkr att tillföras i form av prisökningar.

En slutjustering skall nu göras av det a contobelopp om 30 Mkr, som tillfördes per den 1 januari 1985, motsvarande förtjänstutvecklingsgarantin i det statliga löneavtalet. Enligt de uppgifter, som KD har tillgängliga, ger en definitiv beräkning även 30 Mkr, varför något korrigeringsbelopp inte är aktuellt.

Löntagare erhålller för 1985 en särskild skattereduktion. Utan tvivel komner detta i sinom tid att kunna utläsas i inkomstjämförelserna enligt levnadsstandardgruppens metodik. KD vill emellertid i första hand jämföra jordbrukarna med andra småföretagare. Inte heller dessa erhåller skattereduktion — om de inte som många jordbrukare även har inkomster från tjänst utöver företagarinkomsten.

Prop.]984/8åzlll 106

3 Belopp per den 1 januari 1986

KD föreslår att jordbruket och förädlingsindustrin tillförs ett belopp motsvarande 1,5 % i kostnadskompensation. Beträffande förädlingsindustrin bör förändrade intäkter från biprodukter beaktas på sedvanligt sätt (75 %).

KD har viss förståelse för att jordbruksnäringen kan hysa oro för att den faktiska kostnadsökningen kan komma att avvika från den förutsatta. KD kan därför medge att vid större sådana avvikelser får förnyade överläggningar härom föras under november/december l985. Utgångspunkten bör därvid vara att samna regler bör tillämpas inom jordbruksprisregleringen som vid prisregleringar utanför jordbrukssektorn.

4 övrigt 4.1 Biprodukter inom mejeriindustrin

Den 1 januari l985 gjordes ett preliminärt avdrag om 22 Mkr avseende internt vidareförädlade produkter inom mejeriindustrin. Eftersom inget material har lagts fram inför KD eller någon grupp vari KD är representerad, förutsätts att frågan får anstå till överläggningarna per den 1 januari 1986.

4.2 5 k kostnadsövervältringar

De poster om totalt 5l Mkr. som LRF aktualiserat under denna rubrik, anser KD vara slutbehandlade i och med l984/85 års avtal.

Beträffande de poster, som upptagits i direktiven för pågående överläggningar, om totalt 25 Mkr, har KD ingen erinran om jordbruket kollektivt vill ta ansvaret härför inom ramen för det totalt tillförda beloppet.

Prop.]984J8S:ZIl l07

I direktiven anges att anslaget från medel utanför fördelningsplanen till prisstillägg för får- och lammkött skall minskas med 8 Mkr. Ett belopp av samma storlek skall tillföras statistiska centralbyrån för finansiering av jordbruksstatistik. KD anser det principiellt olyckligt att man på detta sätt blandar ihop finansieringen av den statliga statistikproduktionen och mellanprislinjen för får- och lammkött. En sådan överföring ligger inte i konsumenternas intresse.

KD har i och för sig ingen erinran mot att 2 Mkr av handelsgödselmedel utanför jordbruksregleringen tillförs Vallfrönämnden. Om så inte blir fallet, har KD heller ingen erinran mot att stödet för grönytefröer avvecklas.

KD föreslår att reglerna när priserna på kött och fläsk passerar buffertzongränser anpassas till vad som gäller vid övre och nedre prisgränsen.

Prop. 1984/85: 211 |()8

5Haga3 l985-04-24 l (3)

RESERVATION AV LEDAMÖTERNA BO DOCKERED OCH VIGGO FRINGEL

Regeringen uppdrog den 14 februari 1985 år statens jordbruksnämnd att efter överläggningar med Lantbru- karnas förhandlingsdelegation och jordbruksnämndens konsumentdelegation avge förslag om prisregleringen för 1985/86. Förslagen skulle baseras på riksdagens livsmedelspolitiska beslut enligt prop 1983/84:76. Någon enighet mellan Lantbrukarnas förhandlingsdele- gation och jordbruksnämndens kensumentdelegation har inte varit möjlig att uppnå i väsentliga frågor. vi kan heller inte biträda nämndens förslag på följande punkter av skäl som vi närmare redovisar nedan.

Avgörande för jordbrukarnas möjligheter att uppnå in- komstförbättringar är att full kompensation kan er- hållas för kostnadsökningar inom jordbruksproduktion samt inom uppsamling och förädling. I prop 1983/84:76 anges att det är orimligt att tolka obundna överlägg— ningar så. "att jordbruket därmed inte längre skulle få någon kompensation för ökade kostnader resp ökade kapitalkostnader". Jordbruksnämndens förslag ger inte täckning för ökade produktionskostnader.

Kostnaderna för lejt arbete har för april 1984 - april 1985 stigit med 70 Mkr utöver PM—indexökning- en. Jordbruksnämndens bud innehåller ingen kompensa- tion för denna kostnadsökning. I stället hänvisas till SPKs tillämpningsföreskrifter angående nu gäl- lande prisstopp och dess effekter för andra företag. Prisstoppets tillämpning för andra branscher innebär docx att, endast i den utsträckning företagen inte före den 6 mars 1985 höjt priserna för att kompensera lönekostnadsökningar, kan prisstoppet begränsa kom- pensationen. För jordbruket sker avstämningen av kostnadsökningarna för lejt arbete endast en gång per år. De nu aktuella kostnadsökningarna avser lönehöj- ningar den 1 maj 1984 och den 1 mars 1985 enligt det kollektivavtal för lantarbetare som slöts den 19 mars 1984 och som enligt jordbruksavtalet för 1984/85 skulle få kompenseras per 1 juli 1985. Jordbruksnämn- dens bud angående lejt arbete innebär att man avvisar en motiverad tillämpning av ett redan ingånget avtal. I stället skall jordbrukarna bära kostnaderna för lantarbetaravtalet via sänkta inkomster. Detta kan vi inte acceptera.

l343/FAug

Prop.]984/85z211 109

LRF har i sitt bud bedömt kostnadsutvecklingen för uppsamling och förädling till 200 Mkr. På grund av svårigheten att göra korrekta bedömningar bör en de- finitiv avstämning ske i efterhand.

Jordbruksnämnden utgår från en beräkning gjord av SPK på 153 Mkr och drar från detta belopp en antagen pro- duktivitetsvinst om 37 Mkr. För att uppnå denna pro- duktivitetsförbättring krävs under perioden en ökning av arbetsproduktiviteten med 5-6 proc. Detta är an- märkningsvärt särskilt mot bakgrund av att produktio- nen samtidigt skall minska. Något underlag för pro- duktivitetskravet har ej heller redovisats. Vad gäl- ler löneökningarna för livsmedelsarbetarna har i be- räkningen på 153 Mkr inte beaktats avtalsmässiga höj- ningar enligt 1ivsmedelsarbetaravtalet utan lägre tal. För t ex slaktområdet har beaktats endast 2,6 proc. trots att företagen enligt kollektivavtalet är skyldiga att höja lönerna med 5,6 proc.

Innebörden av jordbruksnämndens förslag är att löne- avtalen för livsmedelsarbetarna inte till fullo skall få slå igenom i priserna utan bäras av jordbrukarna via sänkta inkomster. Vi anser att jordbruksnämnden i sitt förslag borde ha beaktat den av näringen beräk— nade kostnadsökningen.

I jordbruksavtalet för l984/85 fastställdes inkomst- följsamheten inom ramen för det tvååriga löneavtalet på det statliga området. Jordbruksavtalet låg enligt prop 1983/84:182 "inom den ram som gör det möjligt att nå det av regeringen uppställda målet att pressa ner inflationstakten". En motsvarande tillämpning av löneavtalen på det statliga området skulle nu ha gett 103 Mkr inklusive visst överhäng från 1984 och den 1 januari 1986 skulle eventuellt utfall av löneutveck- lingsgarantin tillkomma. Vi anser att motsvarande tillämpning som skedde 1984/85 också bör ske 1985/86 eftersom den ryms inom förhandlingsdirektiven och re- geringens mål ifråga om löneutrymmet.

Dessutom bör jordbruket ha samma köpkraftsförbättring som andra grupper får via den särskilda skattereduk- tionen, vilket jordbruksnämnden inte nu tar ställning till i avvaktan på riksdagsbeslutet.

Jordbruksnämndens bud innehåller ej heller någon kom- pensation för de kostnader regering och riksdag över- vältrat på näringen. Dessa kostnadsövervältringar, som nu inte kompenseras, rubbar enligt vår uppfatt- ning tidigare partsförhållande mellan jordbruket och staten.

Vad gäller beloppet per 1 januari 1986 anser vi det föga meningsfyllt att fastställa detta utan någon kännedom om kostnadsutvecklingen vare sig inom jord- bruk eller industri under kommande halvårsperiod.

Prop. 1984/85: 211 110

Ett ökat etableringsstöd bör enligt vår uppfattning finanSieras genom att särskilda medel tillförs nä- ringen. Så skedde när etableringsstödet infördes. Etableringsstödet syftar till att underlätta för unga personer utan ett stort eget kapital att etablera sig som lanterkare. Detta måste vara ett intresse för hela samhället.

Jordbruksnämnden föreslår att SPI ges möjlighet att använda högst 5 Mkr av SPIs regleringsmedel för att vid bristsituationer påverka importen av potatis så att prisutvecklingen dämpas. Såväl konsumentföreträ— darna som jordbruket har ansett att frågan bör kart- läggas ytterligare innan ställning tas till förslaget i dess helhet. Vi är inte beredda att nu tillstyrka jordbruksnämndens förslag.

Jordbruksnämnden föreslår också ändringar i gräns- skyddssystemet för kött och fläsk. Buffertzonerna fö- reslås slopas och en viss krympning av prisgränserna föreslås ske. Buffertzonerna infördes 1967 och syftar till att begränsa prissvängningarna för kött och fläsk. Enligt vår uppfattning har systemet fungerat på avsett sätt. En omfattande översyn av prisgräns- systemet ägde rum för några år sedan. Reglerna för införselavgiftsändringar vid passerandet av respekti- ve buffertzongräns skärptes då. vi kan inte finna några skäl till att nu ändra principerna för tillämp- ningen av gränsskyddet. En automatisk korrigering av införselavgifterna bör även i fortsättningen ske när priset passerar respektive buffertzon. Denna korrige- ring bör ske omedelbart när respektive buffertzon- gräns passeras.

Prop. 1984/85: 211 lll

Bilaga 3

4.3. Låginkomstsatsning, räntestöd o dyl

KD kan ansluta sig till LRFs förslag beträffande räntestöd och avvecklingsersättning för äldre lantbrukare och har inga speciella synpunkter på fördelningen av låginkomstsatsningar m m enligt LRFs bilaga. Förlängningen av etableringsstödet förutsätts dock få tas inom ramen för tillgängliga medel.

4.4. Spannmålsregleringen

Lånefrågorna hänskjuter KD till JN att lämna synpunkter på. I övrigt vill KD framhålla att man givetvis är villig att diskutera åtgärder, som kan behövas för att stärka regleringsekonomin. Storleken av en höjning av förmalningsavgiften får tas upp vid fördelningen av totalbeloppet på olika produkter.

Sammanfattning av betänkandet (Ds Jo l985:1) Export av livsmedel

SAMMANFATTNING

Vi importerade 1983 livsmedel för nära 14 miljarder kronor och exporterade för ca 6 miljarder kronor. Kaffe, te och andra kolonialvaror samt frukt och grönsaker utgör en stor del av importen, medan exporten i huvudsak utgörs av varor från det svenska jordbruket eller bygger på sådana varor.

I föreliggande rapport har livsmedelskommitténs expertgrupp för exportfrågor bl. a. belyst omfattningen och betydelsen av den hittillsvarande exporten av livsmedel (kap. 2). Exporten av mer förädlade livsmedel har fått en ökande andel i den totala livsmedelsexportens värde under l970- och l980-talen, medan andelen mera oförädlade produkter har minskat. Grovt räknat kan ca 35 % av livsmedelsexportens värde 1983 betecknas som råvaruexport. Ca 65 % utgörs sålunda av industriellt mer eller mindre bearbetade produkter.

Exporten sysselsätter enbart i livsmedelsindustriledet åtminstone 5 500 personer. Medräknas insats- och råvaruproduktionsleden torde livsmedelsexporten ge direkt arbete åt ca 30 000 personer.

Förädling av överskott av jordbruksråvaror täcker som regel med viss marginal merkostnaderna i förädlingsledet och ger därmed ökade exportinkomster. Under dessa förhållanden är exporten fördelaktig för de berörda förädlingsföretagen. medan den för samhället ger fördelar i form av bl. a. ökad sysselsättning. Att en råvara i stället för att exporteras obearbetad ingår i en förädlad exportprodukt innebär emellertid inte utan vidare någon prismässig fördel för råvaruproducenterna (jordbruk, trädgårdsbruk, fiske), eftersom dessa producenter i flertalet fall enbart erhåller världsmarknadspriset för råvaran vid export.

Livsmedelskommitténs förslag till produktionsmål för jordbruket innebär att (kap. 3) -- så länge de nuvarande världsmarknadspriserna på jordbruksprodukter består --

Prop. 1984/85: 211 ll2

jordbrukspolitiken bör inriktas mot att balans mellan produktion och behov av jordbruksprodukter uppnås. Kommittén anser att i första hand en reducering av överskotten av animalieprodukter är angelägen. Under anpassningsperioden kanner emellertid ett betydande exportbehov att kvarstå. Anpassningsperioden ger också tillfälle till att man fortlöpande prövar läget. Perioden bör utnyttjas till att man söker åstadkomna en så lönsam export av livsmedel som möjigt. Sannolikt kanner denna export inte att lösa överskottsproblemen men deras följder kan mildras. Även efter en sådan anpassning får man räkna med att vissa överskott kommer att finnas, bl. a. på grund av säsongs- och årsmånsvariationer, som i varje fall inom jordbruket kan vara betydande. Dessa överskott bör självfallet avsättas med bästa möjliga utbyte.

Blir det å andra sidan möjligt att ta ut bättre priser på exportmarknaden än vad som nu kan överblickas torde de ställningstaganden som livsmedelskomnittén föreslagit i fråga om produktionsbalansen komma att omprövas.

I sitt ställningstagande understryker livsmedelskommittén vikten av att alla möjligheter tillvaratas att förbättra exportens lönsamhet.

Förutsättningarna för export redovisas i rapporten (kap. 4), varvid de handelshinder av olika slag som förekommer vid internationell handel med livsmedel särskilt behandlas. Inom den reglerade sektorn produceras och konsumeras omkring 90 % av världens livsmedelsproduktion till nationellt fastställda och ganska starkt varierande prisnivåer, beroende på produktionsbetingelser. Tillfälliga eller permanenta överskott avsätts på världsmarknaden, där alltså ungefär lO % av varorna omsätts. Prisnivån på världsmarknaden. främst på animaliska produkter. behöver inte motsvara produktionskostnaderna ens hos den effektivaste producenten utan påverkas starkt av exportbidrag och andra motsvarande åtgärder.

Prop. 1984/85: 211 113

De stora hindren för en friare handel med livsmedel är ländernas nationella jordbruksregleringar i form av tullar, kvantitativa regleringar o. d. Till detta kanner olika tekniska handelshinder i form t. ex. av tillsats- och märkningsbestämmelser.

Livsmedelskommittén har förordat att Sverige bör verka för att åtgärder i liberaliserande riktning vidtas omfattande alla länder men med hänsyn tagen till ländernas försörjningstrygghet. Härigenom skulle de nationella jordbruksregleringarna kunna minskas. Livsmedelskonmittén bedömer att en sådan avveckling kan konma att ta tid.

Expertgruppen har inte haft till uppgift att närmare undersöka de kmnnersiella möjligheterna till export av olika produkter och till olika marknader. Sådana undersökningar bör i första hand genomföras av exportföretagen själva med eller utan assistans av exempelvis Exportrådet. Den svenska livsmedelsexporten torde även i fortsättningen sannolikt komna att ha sina viktigaste marknader inom EFTA-länderna och EG. Betydelsen av andra mer avlägset belägna industriländer såsom Förenta staterna och Japan samt till viss del u-länderna kan dock konma att öka. Därtill kommer möjligheten redan idag och eventuellt i ökad utsträckning framöver att avsätta vissa produkter också på andra marknader såsom exempelvis inom OPEC- och NIC—länderna.

Utöver allmänna exportfrämjande åtgärder för hela den svenska exporten har statsmakterna beslutat om särskilda exportfrämjande insatser för vissa industribranscher, främst teko- samt byggnads- och energiindustrin (kap. 6). Staten har hittills främjat exporten av livsmedel (kap. 5), bl. a. genom de 5. k. regleringsföreningarna och genom Swedish Food Promotion (SFP). Exportfrämjande organisationer för livsmedel finns i flertalet industriländer, och verksamheten får i regel statligt stöd, i vissa fall i stor omfattning.

1 kap. 7 redovisar gruppen sin syn på en exportpolitik för livsmedel, Gruppen konstaterar därvid att huvuddelen av

Prop.l9&U85:211 H4

råvaruproduktionen -- i varje fall inom jordbruket -— f. n. inte ger tillräcklig lönsamhet vid export oavsett om den sker i form av förädlade produkter eller ej. Om man däremot ser till förädlingsindustrin finns goda förutsättningar att nå lönsamhet i själva förädlingsverksamheten även när den sker för export. Detta förutsätter emellertid i regel att råvarorna kan erhållas till världsmarknadspris.

Enligt gruppen motiverar nyss angivna förhållanden -- särskilt möjligheterna för livsmedelsindustrin -- en samlad aktion från alla intressenter för att främja den svenska livsmedelsexporten. Exportsatsningen beskrivs närmare i kap. 8.

Huvudansvaret vid en exportsatning måste ligga på de exporterande företagen.

Statens insatser kan vara av två slag, dels handelspolitiska åtgärder, såsom insatser 'i syfte att minska tullar och kvantitativa regleringar samt hannonisera livsmedelslagstiftning, dels verksamhet till stöd för de exporterande företagen såsom

- utveckling och förändring av det nuvarande exportfrämjande organet inom Exportrådet, SFP

- att utrikesrepresentationen och handelskontoren åläggs att

ytterligare uppmärksamma möjligheterna till svensk livsmedelsexport

- att övriga myndigheter inom sina resp. områden aktivt stödjer exporten samt

— att i fråga om exportkrediter bör övervägas möjligheterna att för livsmedel ge 5. k. subventionerade krediter.

Gruppen föreslår ett centralt främjande organ för svensk export av alla typer av livsmedel. Främjandet skall omfatta såväl

Prop. 1984/85:21] 115

förädlade livsmedel som obearbetade råvaror. även om man naturligen får räkna med att de mera förädlade produkterna proportionellt kan kräva mer av resurserna. Eftersom det framtida exportfrämjande organet delvis får annan inriktning än SFP föreslås en namnändring till Food From Sweden (FFS). Verksamheten bör utvärderas efter förslagsvis fem år.

FFS:s resurser bör bestå av dels medel som de berörda företagen betalar för utförda tjänster, dels kollektivt tillförda medel. Vid jämförelse med vad staten satsat t. ex. för att främja vissa andra branschers export och vad som satsas i andra länder är stora belopp av kollektiva medel motiverade. Emellertid är det svårt att omedelbart nyttiggöra ett avsevärt ökat belopp i förhållande till nuvarande. Gruppen har därför stannat för att föreslå att de kollektiva medlen under femårsperioden bör uppgå till ca lO milj. kr. per år med insatser från såväl staten som näringslivet.

Enligt gruppens uppfattning bör FFS:s inkomster i växande grad framöver utgöras av ersättning för utförda tjänster. Om den fortsatta verksamheten blir framgångsrik bör också ökade kollektiva medel kunna i fråga. En sådan eventuell utökning torde få aktualiseras vid den tidigare nämnda utvärderingen av FFS:s verksamhet.

Exportrådet bör vara huvudman för FFS. En särskild styrgrupp bör inrättas för verksamheten. I gruppen bör ingå representativa

företrädare för berört näringsliv och för samhället.

Prop. 1984/85: 211 116

Bilaga 4

Remissammanställning — 1983 års livsmedelskommittés betänkande ('Ds Jo 1985: 1) Export av livsmedel

1 Förteckning över remissinstanserna

Efter rcmiss har yttranden över betänkandet avgetts av styrelsen för internationell utveckling. kommerskollegium. cxportkrcditnämndcn. sta- tens pris- och kartellnämnd, statens livsmedelsverk. slalcns jordbruks- nämnds konsumentdelegation. statens industrivcrk. Sveriges lantbruks- univcrsilcl. fiskerislyrelsen. statskontoret, Handelns samarbetsorgan i jordbruksfrågor. Kooperativa förbundet, Landsorganisationen i Sverige. Lantbrukarnas riksförbund. Svenska livsmedelsarbetareförbundct. Sveri- gcs exportråd. Sveriges fiskares riksförbund. Sveriges grossistförbund. Sveriges industriförbund. Sveriges livsmedelsindustriförbund och Träd- gårdsnäringens riksförbund.

2 Allmänna synpunkter på livsmedelsexport

Styrelsen för internationell utveckling: — — — Med de utgångspunkter de sakkunniga haft för analys och ställningstagande finns inte anledning att utförligt analysera de argument av samhällsekonomisk natur som kan anföras mot en långsiktig satsning på svensk livsmedelsexport. Det finns emellertid skäl erinra om att de alternativkostnader en sådan satsning kan medföra till sist måste bäras av det svenska samhället med därigenom minskad kapacitet att tillhandahålla bistånd.

Många u-länder befinner sig idag i en besvärlig eller rent av katastrofal situation när det gäller den egna försörjningen av livsmedel. I många fall är de fattigaste u-länderna idag beroende av livsmedelsimport från den rika världen för att försörja växande delar av befolkningen.

Denna situation kan emellertid inte åberopas som ett skäl för att Sverige utöver sina internationella åtaganden skall söka bibehålla ett exportöver- skotl av livsmedel. Möjligheterna är stora att på andra håll få tillgång till erforderliga rcsurscri detta hänseende. På sikt är det nödvändigt att genom bistånd uppmuntra sådana u-länder till en rationell jordbrukspolitik som kan som ett resultat ge ett exportcrbart överskott. Även om det för denna länderkategori idag inte ter sig realistiskt ande skulle kunna exponera sig ur sin skuldkris är givetvis varje möjlighet att lindra skuldbördan och på längre sikt åstadkomma en strukturell lättnad i deras ekonomiska utrikes- relalioner av vikt. Det är därför väsentligt att Sverige genom sin exportpo- litik inte genom att undantränga u-landsexponen motverkar en sådan

Prop. 1984/85: 211 117

utveckling. 1 än högre grad gäller det u-länder i medelinkomstkategorin — ofta hårt skuldbelastade — därjordbruket bedrives förhållandevis effektivt och där i-ländernas regeringar och därav följande överproduktion väsentli- gen reducerar en potentiell marknad.

Kommerskollegium: ' — — 1 en sammanfattande bedömning konstaterade kollegiet därvid att de generella möjligheterna till en betydande ökning av livsmedelsexporten från Sverige — åtminstone i en nära framtid — måste betecknas som begränsade. Faktorer som talade härför ansågs vara att den internationella konkurrensen på detta varuområde är betydande, att åtskil- liga livsmedelsindustriprodukter ligger utanför EG-avtalet samt att några av de intressantaste marknaderna är omgärdade av svårforcerade tull- hinder och kvantitativa restriktioner. Enligt kollegiets uppfattning äger denna bedömning alltjämt giltighet.

För att ett visst varuområde — i detta fall livsmedelsomrädet — skall prioriteras framför andra i fråga om statliga exportsatsningar bör enligt kollegiet särskilda skäl finnas. Ett viktigt motiv för att aktualisera frågan om exportfrämjande åtgärder på livsmedelsområdet är enligt kollegiets uppfattning den överskottsproduktion av jordbruksprodukter som man enligt livsmedelskommitténs förslag har att räkna med under ett antal år framöver. Överskottsproduktionen bör — såsom också framhålls i betän- kandet — utnyttjas till att uppnå en så omfattande lönsam export som möjligt av livsmedel. Av betänkandet framgår att man i viss utsträckning bör ha möjlighet att genom ökad förädling få ut ett ökat exportvärde på råvarorna. För ökad inriktning på mera förädlade produkter talar bl.a. också det förhållandet att priser och efterfrågan på sådana produkter kan vara stabilare än för råvaror och att överskottskapacitet f.n. finns inom livsmedelsindustrin. Exportgruppen anser också att förutsättningarna för lönsamhet i själva förädlingsverksamheten är goda. Ytterligare ett skäl för en sådan satsning är att livsmedelsimporten i många länder är omgärdad av handelshinder av olika slag. inte minst tekniska handelshinder.

Mot denna bakgrund och med hänsyn till de speciella behov av stödåt- gärder som torde behövas i ett initialskede för att utveckla export av mera förädlade livsmedelsprodukter, delar kollegiet gruppens uppfattning att det finns skäl att särskilt uppmärksamma behovet av exportfrämjande åtgärder på livsmedelsområdet. även om detta endast kan få en relativt begränsad betydelse.

Statens pris- och kartellnämnd: — — — SPK anser således att vissa av LMKs motiv för en större satsning på livsmedelsexport är tveksamma. LMK anser att det faktum att Sverige satsar större resurser på export av andra produkter än livsmedel. liksom att andra länder satsar större re- ? Riksdagen l984/85. [ mm!. Nr 211

Prop. 1984/85: 211 118

surser på export av livsmedel än Sverige. motiverar att Sveriges resurser för att främja exporten av livsmedel bör öka. Dessa skillnader i resursin- satser är enligt SPK inget motiv i sig. Ett beslut om ökade resurser måste grunda sig på en bedömning av förutsättningarna att lyckas öka exporten och vad en förväntad effekt är värd i förhållande till den ökade resursinsat— sen. Enligt LMKs bedömning är möjligheterna att utvidga svensk livsme- delsexport relativt små. Detta talar för att några stora satsningar inte är motiverade. åtminstone inte från samhällets sida. SPK anser därför att återhållsamhet bör iakttagas vad gäller samhällets resursinsats så länge förutsättningarna för en ökad lönsam export bedöms som små. — — —

Statens livsmedelsverk: — — — Livsmedelsverket har inget att erinra mot de synpunkter som utredningen för fram rörande möjligheterna att exportera svenska produkter från jordbruket. trädgårdsnäringen och fisket. Detta är produktionsområden som omfattas av starka skyddsregler i olika länder. Särskilda exportbefrämjande stödåtgärder torde även i fortsättningen be- hövas om svenska produkter skall ha framgång utomlands. Verket tillstyr- ker därför de förslag som utredningen lägger fram.

Statens jordbruksnämnds konsumentdelegation: Konsumentdelegationen (KD) instämmer med LMK att överskottssituationen för jordbrukspro- dukter och livsmedel därav gör det angeläget med satsningar för lönsam export. KD har inget att erinra mot LM Ks förslag i detta avseende.

Statens industriverk: ] betänkandet konstateras att export av jordbruksrå- varor inte ger tillräcklig lönsamhet oavsett om den sker som förädlade produkter eller inte. Det finns dock goda förutsättningar att nå lönsamhet i själva förädlingsverksamheten även när den sker för export. Det förutsät- ter dock att råvarorna kan erhållas till världsmarknadspris. SIND har i tidigare remissyttrande framfört att även grisköttsexporten bör jämställas med annan export av bearbetade livsmedel och ges restitution för ingående inhemsk foderspannmål. Detta ger mer rättvisa konkurrensförutsättningar gentemot företag i utlandet.

Sveriges lantbruksuniversitet: — — — Det regleringssystem vi har bestäm- mer i hög grad förutsättningarna för export. Även i detta avseende har prisstödet många negativa effekter. Prisstödet höjer kostnadsnivån över den prisnivå som råder på världsmarknaden. Dessutom medför det att incitamenten blir svaga för att utnyttja världsmarknaden fördelaktigt. En framgångsrik exportsatsning kan bl.a. kräva att gränsskyddet för insats- varor justeras, utlandsmarknadema prioriteras och att det sker en uthå11ig bearbetning av dessa marknader. något som inte synes fungera inom nuvarande system. Andra stödformer till jordbruket än prisstöd skulle

Prop. 1984/85: 211 119

därför vara till fördel om man vill åstadkomma den marknadsanpassning som krävs för att förbättra möjligheterna för svenska livsmedelsprodukter på den internationella marknaden. Oberoende av om målsättningen är att ta hand om det överskott som uppstår i Sverige på bästa möjliga sätt eller om man vill göra en mer offensiv satsning. kan formerna för reglering behöva ses över och exportfrämjande åtgärder förstärkas.

Vi finner att expertgruppen för export av livsmedel inte analyserar regleringssystemets betydelse för möjligheterna till en ökad export. I detta avseende har vi därför samma allmänna kritik av detta betänkande som av huvudbetänkandet. T. ex. saknar vi i utredningen en analys av de kompa- rativa fördelar som Sverige har på livsmedelsområdet. Detsamma gäller vilken FoU som kan behövas för att främja livsmedelsexport och en klarare diskussion om rollfördelningen mellan stat och näringsliv.

Om dessa aspekter vad gäller regleringssystem. exportfrämjande åtgär- der och FoU beaktas, bedömer vi att möjligheterna ökar för att även export skall vara en väsentlig del av de framtida möjligheterna för att ta tillvara och på ett rationellt sätt utnyttja produktionspotentialen i det svenska jordbruket.

Fiskeristyrelsen: — - — Den totala exporten av färsk fisk under 1983 upp- gick till ca 390 milj. kr. Det totala fångstvärdet för det svenska fisket uppgick till ca 680 milj. kr. Detta betyder att fisket är oerhört beroende av export av färsk fisk. — — —

— — — Genom frihandelsavtalet med EG har dock det svenska fisket och beredningsindustrin blivit satt i ett oförmånligt läge jämfört med konkur- renter inom EG. EG-företag kan tullfritt exportera vissa beredda fiskpro- dukter till Sverige men svenska exportörer möts av en EG-tull vid export av samma produkter. Detta snedvrider konkurrensen och vållar det svens- ka fisket stora ekonomiska problem. Till yttermera visso har under den senaste tiden den svenska exporten av färsk sill till EG blivit tullbelagd under vissa delar av året.

Enligt fiskeristyrelsens uppfattning måste problemet med de ensidiga koncessionerna till EG lösas på ett tillfredsställande sätt annars kommer det svenska fisket på lång sikt att hamna i en mycket besvärlig situation. För det fall att det inte är möjligt att åstadkomma lättnader vid export till EG bör de svenska koncessionerna dras tillbaka. Om det är möjligt att åstadkomma tullfrihet vid export till EG bör möjligheterna vara goda att öka exporten av beredda fiskprodukter.

Mot den bakgrund som givits ovan beträffande Europamarknaden finns det all anledning för svenskt sillfiske att söka finna andra marknader och då utgör öststatsmarknaden ett realistiskt alternativ.

— — — För att skapa en bestående marknad i Östeuropa fordras med stor sannolikhet att motköpsaffärer kan etableras på en mer permanent basis.

Prop. 1984/85: 211 120

Näringslivsdelegationen i Blekinge arbetar redan utefter denna riktlinje. Denna affärstanke bör stödjas och stimuleras. Frågan kan drivas vidare genom de handelsförhandlingar som förs med öststaterna. varvid Expon— rådet kan ge upplysning över företag som är specialiserade på motköpsaf- färer.

Statskontoret: — — — Enligt Statskontorets mening är det således en ange- lägenhet för näringen att ta ställning till hur stor del av överskotten som det är fördelaktigt att avsätta på export. Sveriges lantbruksuniversitet har i sitt yttrande över huvudbetänkandet angett att produktionspotentialen inom jordbruket är sådan att det under de närmaste decennierna kommer att ske en ökning av överskotten. Export är därför inte med nuvarande världs- marknadspriser en långsiktigt framkomlig väg att lösa överskottsproble- men.

Detta hindrar inte att det kan vara fördelaktigt att öka exporten av förädlade livsmedel för att på bästa sätt utnyttja livsmedelsindustrins kapa- crtet.

Handelns samarbetsorgan i jordbruksfrågor: — — — Sverige har i likhet med andra industriländer en höggradig protektionism påjordbruksområdet med höga gränsskydd. som tenderar att bli alltmera prohibitiva och im- porthindrande. Detta förhållande har också noterats av vår omvärld. och åtskilliga propåer har gjorts i frågan av olika länder.

Enligt vår mening är det därför ofrånkomligt — om Sverige i ökad utsträckning skall kunna uppträda som exportör av jordbruksprodukter och livsmedel — att vi anpassar vårt gränsskydd så. att viss import blir möjlig. Detta gäller även produkter, av vilka vi i dagsläget har en överpro- duktion.

Kooperativa förbundet: Såväl det svenska jordbruket som den svenska livsmedelsindustrin är dimensionerade för en produktion utöver den som kan avsättas inom landet. Till dess att man om ett antal år har uppnått balans mellan inhemsk produktion jämte behövlig import och konsumtion jämte lönsam export bör man försöka exportera överskotten så att man kan uppnå vissa merintäkter.

KF anser att Sverige även på längre sikt har vissa förutsättningar att exportera olika livsmedel. Detta framgår också av den stora ökningen av exporten av mera högförädlade livsmedel av olika slag sedan 1970.

KF bedömder dock möjligheterna att uppnå mera betydande framgångar på exportmarknaden för särskilt animaliska produkter på jordbrukssidan som begränsade — och betydligt mindre än de möjligheter man borde ha att i Sverige återta förlorad marknad.

Prop. 1984/85: 211 121

KF får därför kraftigt framhålla att satsningen på en långsiktig export av svenska jordbruksvaror och livsmedel inte får fördröja den anpassning av den svenska jordbruksproduktionen till den svenska livsmedelskonsum- tionen. plus en lönsam liVSmedelsexpon.

Landsorganisationen i Sverige: — — — LO anser dock att Sverige i möjli- gaste mån liksom hittills internationellt försöker att arbeta i liberaliserande riktning även inom jordbruks- och livsmedelsområdet. LO understryker vikten av att alla möjligheter tillvaratas för att främja en på sikt lönsam export av jordbruksråvaror och att åtgärder härför övervägs.

Exporten är dock inte lösningen på de överskottsproblem vi har inom svenskt jordbruk. Export av förädlade råvaror kan ge fördelar för de berörda förädlingsförctagen och ge samhället fördelar i form av bl. a. ökad sysselsättning. Företagen kan också få en stimulans till förnyelse av pro- dukter. teknik, marknadsföring och organisation.

Lantbrukarnas riksförbund: — — — Enligt LRFs uppfattning måste det svenskajordbrukets helt dominerande uppgift även framöver vara att förse den inhemska marknaden med de livsmedel som efterfrågas. Detta kan synas självklart. men efter den senaste tidens diskussioner om frihandels- jordbruk, jämförelser med Danmark m.m.. så måste noteras att livsme- delssektorn inte kan specialiseras och ingå i det internationella varuutbytet på det sätt som vårt övriga näringsliv har gjort.

Det finns också anledning framhålla att en ökad inhemsk avsättning för samtliga led i livsmedelskedjan som regel är klart fördelaktigare än en ökad exportförsäljning. Detta gäller för samtliga "led i livsmedelskedjan. Kon- sumtionen av jordbruksprisreglerade livsmedel har sjunkit med 7—8 proc sedan 1979. För vissa produktgrupper. bl. a. kött och fläsk. kan betydligt större minskningar noteras. Livsmedlens andel av den privata konsum- tionen sjunker år från år. Ökade insatser vad gäller marknadsföring, för- bättrad livsmedelskvalitet och produktutveckling i övrigt är angelägna för att så långt som möjligt återhämta förlorade marknader.

Detta utesluter inte att det samtidigt förekommer en ganska omfattande export av jordbruksråvaror och livsmedel. Enligt LRF är en sådan angelä- gen. men det gäller att ha proportionerna klara för sig.

Fördelarna för primärproduccnterna är däremot mindre uppenbara. Som regel ärjordbruksnäringens utbyte av export långt under vad som svarar mot genomsnittliga produktionskostnader och en rimlig arbetsersättning i primärproduktionen. ] vissa fall täcker exportpriserna inte ens de rörliga kostnaderna. Dessa slutsatser gäller oberoende av exportens förädlings- grad. eftersom livsmedelsindustrin i princip erhåller de jordbruksråvaror de behöver för export till världsmarknadspriser.

Prop. 1984/85: 21] 122

LRF ser huvuddelen av jordbruksöverskotten och därmed också huvud- delen av vår livsmedelsexport som en följd av vårjordbrukspolitik, särskilt då försörjningskravet. Exporten ger samtidigt samhället en rad fördelar. Enligt LRFs uppfattning motiverar detta statens medverkan. Omfattning- en och tinansieringen härav bör prövas i särskild ordning. Med hänsyn till att överskotts- och exportproduktionen motiveras med bl.a. beredskaps- skäl. regionalpolitik och sysselsättning. synes det rimligt att vissa delar tas över budgeten och inte över livsmedelspriserna.

På det handelspolitiska området betonar expertgruppen angelägenheten av ett aktivt agerande och en högre prioritet för livsmedelsexporten från statens sida. LRF delar denna uppfattning.

Möjligheterna till mera omfattande gränsskyddsjusten'ngar gentemot närliggande marknader inom EG och EFTA synes dock begränsade. Sveri- ge har visserligen ofta ett lägre eget gränsskydd mot livsmedelsimport än vad som i dessa länder möter vår export. I motsats till bl.a. Norge och Finland saknar Sverige i stort sett också kvantitativa regleringar. Likväl torde Sverige få sänka sitt gränsskydd eller på annat sätt stimulera till ökad import om vi genom förhandingar önskar ökat utrymme för vår export till dessa marknader. En sådan utveckling är givetvis intressant för de enskil- da företag som hanterar eXporten respektive importen. Det är emellertid inte lika givet att en sådan handel kan ske på villkor så att den också är till fördel för jordbruksnäringen och samhället som helhet. Enligt LRFs me- ning talar dessa förhållanden för att mer avlägset belägna marknader. exempelvis USA: OPEC och sk NIC-länder ges ökad uppmärksamhet.

Svenska livsmedelsarbetareförbundet: — — — Exporten har på vissa håll setts som lösningen på överskottsproblemen. Detta är en orealistisk syn som måste tillbakavisas. Dagens balansproblem måste i huvudsak lösas genom att produktionen anpassas till efterfrågan. Däremot har ökad export stor betydelse för utvecklingen av många livsmedelsindustriföretag med inriktning på högförädlade produkter. LMK har inte förmått presentera något nytänkande i denna fråga.

Sveriges exportråd: — — — Vad gäller expertgruppens syn på en exportpoli- tik för livsmedel (kap 7) inser vi de effekter som kan uppstå till följd av att en avsevärd överskottsexport av livsmedel blir nödvändig under ett antal år framöver. Vi menar att det för just livsmedelsbranschen är minst lika angeläget som för andra branscher "att en lönsam export accepteras och uppmuntras” (betänkandets sid 83. tredje stycket).

Även i denna bransch bör en systematiskt uppbyggd och långsiktig

Prop. 1984/85: 211 ' 1

'x) ';)

exportförsäljning främjas. Detta torde av naturliga skäl främst vara tillämpligt för export av förädlade livsmedel. En sådan export ger. jämfört med export av råvaror en rad fördelar. Några sådana anges på sid 85 i betänkandet. Därutöver vill vi peka på att en internationalisering av svensk livsmedelsindustri innebär ökad motståndskraft mot import på hemmamarknaden samt på de positiva effekterna hos nära associerade företag i Sverige. t. ex. förpackningsindustn'er, speditionsföretag och rek- lambyråer.

Vi delar också expertgruppens uppfattning (sid 86) att det vad gäller förädlingsindustrin "finns goda förutsättningar att nå lönsamhet i själva förädlingsverksamheten även när den sker för export".

Sveriges fiskares riksförbund: — — — Betänkandet synes vara ett aktstycke som i sin helhet andas pessimism och avveckling när det gäller produktion och export av livsmedel. Man har utgått ifrån att näringen själv i alla lägen skall bära kostnaderna för den produktion som förekommer utöver vad man från statsmakternas sida finner vara samhällsekonomiskt motiverat.

SFR vill därför föreslå att olika statliga organ verkar för att handelshind- ren så långt som möjligt undanröjs och att dessa ansträngningar i första hand koncentreras till våra näraliggande marknader -— EG samt Norge och Finland — beträffande såväl fisk som konserver av fisk och skaldjur.

Sveriges grossistförbund: — — —- Det svenska gränsskyddet är i dagsläget så högt. att det för vissa produkter kan betraktas som prohibitivt. Ett flertal länder har också uppmärksammat och påtalat detta förhållande. vilket för vissa traditionella importvaror inte bara kraftigt begränsat utan i vissa fall omöjliggjort import. Att i detta läge åstadkomma en svensk export av livsmedel i mera betydande omfattning torde knappast vara realistiskt med mindre gränsskyddet reduceras till en sådan nivå. att motsvarande import- lättnader för svenska livsmedelsprodukter kan åstadkommas.

Sveriges industriförbund: — — — Kommitténs slutsats att huvudansvaret vid en exportsatsning måste ligga på de exporterande företagen är givetvis riktig. Förbundet vill emellertid starkt understryka vikten av att ökade och bättre samordnade insatser från statens sida kommer till stånd. I första hand anser vi det angeläget att staten mera aktivt engagerar sig i åtgärder som syftar till att förbättra de hana'elspoliriska förutsättningarna för ex- port.

Förbundet instämmer därför helhjärtat i kommitténs åsikt att Sverige bör verka för att åtgärder i liberaliserande riktning vad gäller handeln med

Prop. 1984/85:21] |24

livsmedel vidtas. omfattande alla länder och med hänsyn tagen till det grundläggande målet om försörjningstrygghet. Härigenom skulle utöver gränsskyddet även övriga nationella regleringar kunna minskas.

En sådan internationell avreglering kommer emellertid säkerligen — om den över huvud taget kommer till stånd — att ta mycket lång tid.

I avvaktan på ett eventuellt resultat av de globala diskussionerna inom ramen för GATT anser vi i likhet med kommitten att ansträngningarna vad gäller reducering av tullar och andra tariffära handelshinder samt kvantita- tiva begränsningar i första hand bör koncentreras till våra näraliggande marknader ._ EG samt Norge och Finland. Vad gäller EG anser vi det synnerligen angeläget att de sedan lång tid pågående förhandlingarna rö- rande tullarna på fisk- och skaldjurskonserver samt en reduktion av schab- Iontullen på maltdrycker intensifieras. Förhandlingar om tullnedsättningar för vissa frukt- och grönsakskonservcr bör också inledas. Önskemålet om en utvidgning av det 5 k protokoll 2 att omfatta flera varor kvarstår likaså som angeläget.

Vad gäller Norge och Finland bör nya vägar sökas för att söka åstad- komma förbättrade exportmöjligheter för livsmedel.

Förbundet anser att en utredning med syfte att precisera angelägna svenska exportönskemål och tänkbara kompensationsmöjligheter snarast bör komma till stånd vad gäller vår livsmedelshandel med EG samt Norge och Finland.

I detta sammanhang vill vi starkt understryka vikten av att berörda departement och myndigheter samordnar sitt agerande och ger högre prio— ritet än f.n. åt frågor som rör export av livsmedel.

Trädgårdsnäringens riksförbund: —— — — l slutsatserna och förslagen har det angetts att huvudansvaret skall ligga på de exporterande företagen. l branschen som huvudsakligen består av mycket små företag, kan det vara mycket svårt att initiera exportverksamhet. Av denna anledning bör vissa hänsyn tas till vilken struktur som förefmns. Trädgårdsnäringen har i dag ingen etablerad export, även om sådan sker sporadiskt eller i mindre omfattning. Därför kan en initial hjälp behövas för att stimulera igångsät- tandet. Det borde finnas möjligheter att i större utsträckning exportera såväl vilda som odlade bär från norra Sverige. Härvid måste också upp- märksammas att bla EG:s importtullar för sylter. fruktmos. fruktsaft etc. uppgår till 30—42 procent när motsvarande tullar till Sverige är mellan 5— 10 procent.

Prop. 1984/85: 2]! 125 3 Exportfrämjande åtgärder Kommerskollegium: — — — Förslag framläggs om inrättande av ett särskilt

organ "Food From Sweden" (FFS) som skall ha till uppgift att i nära samarbete med berörda exportörer främja en långsiktig export. Detta organ föreslås få en delvis annan inriktning än det exportfrämjande organ med inriktning på högförädlade livsmedel som nu finns. Swedish Food Promotion (SFP). FFS föreslås utgöra ett centralt främjande organ där även exporten av jordbruks-. trädgårds- och frskråvaror inbegrips. 1 an- knytning härtill vill kollegiet erinra om de internationella regler för export- subventioner som måste beaktas i samband med stödåtgärder som här kan aktualiseras.

Exportkreditnämnden: — — — Bl.a. föreslås att möjligheterna att för livs- medel ge subventionerade exportkrediter bör övervägas. Härmed torde närmast avses subventionering av räntan vid finansieringen av exportkre- diter. Utan att ta ställning till de allmänna resonemangen i betänkandet om främjande av livsmedelsexport vill EKN endast betona det vanskliga för Sverige att med hänsyn till de hårt pressade världsmarknadspriserna på livsmedel söka vinna konkurrensfördelar genom att tillämpa subventione- rade exportkrediter.

EKN kan bekräfta vad som sägs i betänkandet att EKNS villkor för garantigivningen inte utesluter täckning av export av livsmedel. Sådan täckning förekommer också om än i relativ blygsam omfattning. För varu- katcgorin egentliga konsumtionsvaror. såsom livsmedel, accepterar EKN dock regelmässigt inte längre kredittider än högst sex månader. Denna begränsning står i överensstämmelse med riktlinjer som rekommenderats inom den s.k. Bernunionen. en sammanslutning av garantiinstitut från bl. a. viktigare industri- ochjordbruksländer. 1 fall då det för en exportaffär avseende livsmedel visas föreligga statsstödd utländsk konkurrens på längre kredit än sex månader är EKN emellertid beredd att om så anses lämpligt acceptera motsvarande villkor. Sådan avvikelse från normala kreditvillkor har EKN också medgivit i några fall vid spannmålsexport.

Statens pris- och kartellnämnd: — — — LMK föreslår att verksamheten i det nya exportfrämjande organet — Food From Sweden (FFS) — skall omfatta även export av råvaror, till skillnad från SFPs verksamhet som endast berör högförädlade livsmedel. Enligt SPKs uppfattning kräver en sådan utvidgning en genomgång och en analys av nuvarande exportförfarande samt av regleringsföreningarnas och exportföretagens verksamhet vad gäl- ler cxport avjordbruksråvaror. Analysen borde också innehålla en gransk-

Prop. 1984/85: 211 126

ning av hur nuvarande reglering och FFSs verksamhet kan komma att påverka varandra samt av eventuella kopplingar mellan dessa. En sådan analys saknas i LMKs betänkande.

SPK anser inte att det framgår av betänkandet vilka väsentliga fördelar en utvidgning av den exportfrämjande verksamheten till att även omfatta råvaror skulle innebära. Export av jordbruksråvaror bedöms av LMK ej bli lönsam under överskådlig framtid. Det är också LMKs uppfattning att produktionen skall anpassas så att olönsamma överskott inte uppstår. Under denna anpassningsperiod bedöms dock betydande överskott upp- stå. Detta talar för att någon långsiktig satsning på export av jordbruksrå- varor inre bör göras. En förutsättning för att exportsatsningar' skall bli framgångsrika torde dock vara att de ges en långsiktig inriktning. Råvaru- exporten är i dag endast marknadsreglerande och torde sa förbli eftersom den inte bedöms bli lönsam. Eftersom råvaruexport inte är lönsam. samti- digt som export av förädlade råvaror kan vara lönsam om den baseras på råvaror inköpta till världsmarknadspris. förefaller det enligt SPKs uppfatt- ning logiskt att satsa de exportfrämjande åtgärder som eventuellt kan vara motiverade på förädlade livsmedel. Enligt såväl LMK som den grupp som gjorde en översyn av möjligheterna till ökad export av livsmedel 1981 finns det många fördelar med att exportera förädlade livsmedel framför att exportera råvaror.

SPK anser mot bakgrund av vad som ovan anförts att eventuella export- främjande åtgärder bör koncentreras till förädlade livsmedel. Att mer permanent främja en export som inte är eller bedöms bli lönsam förefaller enligt SPK inte rimligt. Däremot är det naturligtvis angeläget att få avsätt- ning för uppkommande överskott och att minimera kostnaden för avsätt- ningen, dvs. få ett så högt pris som möjligt. Mot bakgrund av attjordbruks- politiken skall utformas på sådant sätt att mer än tillfälliga överskott inte skall uppkomma anser SPK att det inte bör göras några långsiktiga sats- ningar pä att avsätta överskott.

Statens jordbruksnämnds konsumentdelegation: — — — Det innebär bl.a. att KD tillstyrker förslaget om inrättande av organet "Food from Swe- den". dess sammansättning och finansiering. samt inriktningen av dess verksamhet.

Statens industriverk: — — — SIND har inte något att invända mot betänkan- dets förslag att man förändrar det exportfrämjande organet som idag finns inom Exportrådet till ett centralt främjande organ för svensk export av alla typer av livsmedel. även obearbetade råvaror. och att organet ges de resurser som föreslås.

Eftersom det nya organet ges utökade uppgifter som bl. a. hänför sig till råvaror och lågförädlade produkter frnner SIND det naturligt att också en

Prop. 1984/85: 211 127

ökad andel av kostnaderna för den exportfrämjande verksamheten vad gäller livsmedel finansieras av producenter t.ex. genom slaktdjursavgif- terna.

Statskontoret: Statskontoret kan inte bedöma om de av arbetsgruppen framlagda förslagen är ägnade att åstadkomma en för näringen lönsam utveckling av exporten utan anser att det får ankomma på Sveriges export- råd att som hittills i samråd med näringen. livsmedelsindustrin och andra intressenter avväga de statliga insatserna rörande livsmedelsexport.

Handelns samarbetsorgan i jordbruksfrågor: Vidare måste vi i ökad ut- sträckning i våra internationella engagemang använda oss av en kombina- tion av vår utlandsbaserade officiella representation och direkt kommer- siellt inriktade intressen. Affärsmännen måste i ökad utsträckning in i bilden — med fördel i vissa inledande moment assisterade av företrädare för ambassader. handelskontor och andra officiella instanser. Detta sam- spel fungerar i dagsläget inte i alla avseenden.

Kooperativa förbundet: KF tillstyrker därför utredningens förslag om att tillsätta ett paraplyorgan benämnt Food From Sweden (FFS) knutet till Exportrådet. KF anser det också klokt att detta organ inte bara skall ägna sig åt högförädlade livsmedel utan även vara ett organ för svensk export av jordbruksvaror. men som dock huvudsakligen ägnar sig åt livsmedlen. Huvuduppgiften blir att tillhandahålla olika slag av service till exportföre- tagen som t.ex. konsulttjänster. marknadsfakta angående olika marknader m.m.

KF tillstyrker också att FFS i viss utsträckning skall kunna ge ekono- miskt stöd till olika marknadsföringsaktiviteter som marknadsundersök- ningar, mässor. produktionskampanjer. Dock får detta inte innebära någon subventionering av produkterna.

KF tillstyrker också exportgruppens förslag att de kollektiva medlen under fcmårsperioden får uppgå till ca 10 miljoner kr pr år men för budget- året 1985—86 endast 8 miljoner kr.

Landsorganisationen i Sverige: LO tillstyrker förslaget med följande tillägg: — Verksamheten vid Food from Sweden (FFS) bör löpande utvärderas.

Huvudansvaret vid en exportsatsning måste ligga på de exporterande företagen. Det är också de exporterande företagen som måste stå för huvuddelen av det risktagande som är förknippat med exportverksamhe- ten. Då det gäller verksamheten vid FFS bör former ordnas för en löpande utvärdering av verksamheten. Företagen kan då stimuleras till att ytterliga- re stödja verksamheten med kollektiva medel eller utnyttjande av FFS:s tjänster.

Prop. 1984/85: 211 128

Lantbrukarnas riksförbund: — — — Exportgruppen föreslår att den svens- ka utlandsrepresentationen och handelssekreterarkontoren ytterligare uppmärksammar möjligheterna till livsmedelsexport. Under exportgrup- pens arbete har framkommit att den svenska livsmedelsindustrin skulle värdesätta specialistkompetens på området vid åtminstone några handels- sekreterarkontor. Detta förutsätter resursförstärkningar till berörda kontor eller omprioriteringar mellan olika varuområden. LRF ser en sådan om- prioritering som fullt rimlig mot bakgrunden av de begränsade resurser som hittills tilldelats exportfrämjande åtgärder för livsmedel i förhållande till andra produkter.

Exportgruppen föreslår vidare. att en resursförstärkning hos lantbruks- rådcn i Bryssel och Washington övervägs för att dessa aktivare än hittills skall kunna arbeta med exportfrågorna. LRF tillstyrker en sådan förstärk- ning. Detta skulle möjliggöra såväl en bättre kontinuitet iarbetet som ökad uppmärksamhet på viktiga områden såsom handelspolitik och veterinära! fytosanitära regler.

LRF är också positiv till att livsmedelsexporten får möjligheter att erhålla s. k. s/u-krediter.

Exportgruppens huvudförslag innebär att SFP ombildas till Food From Sweden (FFS) med delvis ny inriktning. organisation och finansiering. LRF tillstyrker förslaget i dess helhet.

Särskilt värdefullt är att FFS skall arbeta utan begränsningar beträffande produkternas förädlingsgrad och exportföretagens storlek. SFPs inriktning på s. k. högförädlade produkter och småföretag skapade en rad helt onödi- ga konflikter och försvårade ett angeläget cxportsamarbete mellan företag och delbranscher. Den särskilda satsningen på sk. högförädlade pro- dukter motiverades bl.a. med att dessa produkter är särskilt gynnsamma ur sysselsättningssynpunkt. Enligt LRFs uppfattning är detta inte helt korrekt. Självklart ökar sysselsättningen om t. ex. slaktdjur vidareförädlas till styckat kött eller till kåldolmar. Men jämförs styckat fiäsk. som inte räknats som en högförädlad produkt. med t.ex. högförädlade choklad- varor. kan konstateras att det fordras lika många svenska arbetstimmar per exportkrona från styckat fläsk som från choklad.

FFS får från l985/86 en budget på 8 Mkr. varav 4 Mkr tas frånjordbruks- näringen eller tas från medel som i annat fall skulle disponerats för insatser på detta område. För att möjliggöra att FFS kommer igång snabbt kan LRF acceptera detta under ett första år. Förbundet utgår dock ifrån att den av expertgruppen förutsatta omprioriteringen mellan olika statliga anslag för exportfrämjande åtgärder genomförs från 1986/87. FFS skall då totalt erhålla minst 10 Mkr i kollektiva medel. varav jordbruksnäringen bidrar med 2 Mkr.

Om FFSs verksamhet visar sig vara till gagn för svensk livsmedelsex- port är enligt LRF betydligt större satsningar från samhällets sida motive- rade. Vad som nu anslås framstår som mycket blygsamt i förhållande till

Prop. 1984/85z211 129

dels motsvarande resurser i konkurrentländer. dels vad staten satsat på andra branscher. Enligt LRFs mening behöver man inte nödvändigtvis avvakta utgången av den angivna femåriga försöksperioden för att utöka verksamheten. Förbundet är därvid positivt till att bidraget från jordbruks— näringen då höjs.

Svenska livsmedelsarbetareförbundet: — — — Därför består exportproble- men i två kvalitativt olika frågor som måste lösas på skilda sätt. Vi har dels ett överskott som på kort sikt måste dumpas med minsta möjliga förlust. ("överskottsproblemen"). Vi har dessutom en långsiktig viktig exportpo- tential i högförädlade livsmedel och livsmedel med speciella karakteris- tiska ("exportproblem").

Dessa två frågor måste angripas på helt olika sätt. ”överskottsproble- met" måste lösas inom regleringspolitikens ram. I detta avseende ansluter sig Svenska Livsmedelsarbetarcförbundet till de av kommittén framförda förslagen rörande inrättande av "Food From Sweden" (FFS). Livs vill emellertid framhålla att den föreslagna resursinsatsen ter sig märkligt liten.

"Exportproblemet" däremot kräver nytänkande. De svenska tillver- karna av högförädlade livsmedel är till stor del beroende av export för att kunna utvecklas. Även Om exportkvantitetcrna är marginella är det ofta dessa som möjliggör en fortsatt utveckling. Närvaron på andra marknader stimulerar också till förnyelse av produkter. teknik. marknadsföring och organisation.

En väg att lösa problemet med att få fart på exporten måste sökas. som samtidigt tryggar företagens utvecklingsmöjligheter i svenska händer. En möjlighet är att ett gemensamt exportbolag bildas. Detta skulle vara ge- mensamt för flera svenska företag som tillverkar högförädlade livsmedel. Dessa företag borde då ingå som delägare tillsammans med staten. Ett sådant företag skulle kunna få en så stor volym att det skulle kunna vara representerat på de flesta marknader som är intressanta ur svensk syn— punkt.

Sveriges exportråd: — — — Med stöd av våra erfarenheter av exportfräm- jande verksamhet för speciella produktområden. främst då livsmedel och av kundernas syn på denna verksamhet instämmer vi i bedömningen att ett delvis ombildat organ för främjande av livsmedelsexport bör komma till stånd.

Vad gäller expertgruppens syn på handelspolitiska åtgärder och på ex- portfrämjandet i övrigt har vi i stort sett anledning instämma. Dock vill vi. med hänvisning till Bernunionens rekommendationer. bestämt avstyrka att s. k. subventionerade exportkrediter ges för livsmedel (sid. 91).

Beträffande avsnittet 8.2.3 "Food From Sweden" har vi följande syn- punkter.

Prop. 1984/85:211 130

I fråga om verksamhetsområdet för det nya organet bör det varusorti- ment som omfattas specificeras närmare. Vidare bör arbetsfördelningen mellan å ena sidan jordbrukets regleringsföreningar och å andra sidan "Food From Sweden" klargöras. Därutöver torde FFS även behöva göra en prioritering av sina insatser med hänsyn till företagens egna ambitioner och förutsättningar för export. Kompetensuppbyggandet och genomföran- det av gemensamma aktiviteter begränsas till vissa prioriterade mark- nader.

Vi instämmer i expertgruppens bedömningar vad gäller FFS:s uppgift och inriktning vad gäller ekonomiskt stöd till marknadsföringsaktiviteter (sid. 92).

Vad gäller finansieringen menar vi att det föreslagna beloppet vid en internationelljämförelse måste betecknas som blygsamt. Samtidigt konsta- terar vi att det innebär en väsentlig ökning i förhållande till vad som gäller detta budgetår. Vi finner det positivt att betänkandet (_sid. 94) pekar på möjligheten av ökade kollektiva medel om verksamheten blir framgångs- rik. Vi finner också expertgruppens uppfattning riktig när den menar att FFS:s inkomster i växande grad bör utgöras av ersättning för utförda tjänster.

Sveriges fiskares riksförbund: Organet för livsmedelsexport. Food from Sweden. bör stimuleras att centralt främja exporten av hel och beredd fisk, sill och skaldjur. Beträffande tillskjutande av medel till denna verksamhet bör dock beslutet anstå. tills det visat sig att fisk och fiskkonserver verkli- gen kommer att få sin plats i denna verksamhet. Om staten menar allvar med att livsmedelsexporten bör öka. måste, enligt vår mening. resurser sättas in från budgetmedel för att främja denna verksamhet. Sammanfatt- ningsvis önskar SFR ett mer offensivt uppträdande från statsmakternas sida, såväl när det gäller att skydda den svenska marknaden som att öka exportmarknaden för fisk. sill och skaldjur samt konserver framställda av dessa råvaror.

Sveriges livsmedelsindustriförbund: — — — Det nya organet ”Food From Sweden" (FFS) blir enligt utredningen ett centralt främjandeorgan för svensk export av livsmedel, vilket innebär att såväl högförädlade livsme- del som jordbruks-. trädgårds- och fiskråvaror inbegrips i verksamheten. Detta innebär i sin tur att FFS får utvidga sin verksamhet till andra länder och till annan form av marknadsföring jämfört med det tidigare organet Swedish Food Promotion. SLIM anser. att FFS skall vara knutet till Exportrådet. där exportkunnande redan finns och som kan komma expor- ten av livsmedel till godo. Huvudansvaret vid en exportsatsning måste ligga på de exporterande företagen. SLIM anser vidare. att exportfrämjan- det är en verksamhet som är långsiktig till sin natur. Staten bör därför

Prop. 1984/85: 211 [3]

svara för basresurserna för FFSs verksamhet och för marknadsföringen av själva paraplybegreppet "Food From Sweden". Företag som använder sig av FFS för specifika tjänster skall betala den nya organisationen för dessa. SLIM finner det också. liksom kommittén. angeläget att den svenska utlandsrepresentationen och de svenska handelskontorcn i utlandet åläggs att ytterligare uppmärksamma möjligheterna till livsmedelsexport. Kom- mittén anser att man bör överväga att förstärka representationen i EG och USA. SLIM instämmer häri. men vill också betona den japanska och sydostasiatiska marknaden som på senare år blivit en av de mest betydel- sefulla för svensk livsmedelsindustri. Speciellt fiäskexponen har varit framgångsrik. Det är inte uteslutet. att det finns många andra produkter som skulle kunna vara konkurrenskraftiga på nämnda marknad. Denna är emellertid mer svårbearbetad än de mera närliggande EG- och USA- marknadena samtidigt som den ur framtidssynpunkt är ytterst intressant. En förstärkning av representationen i Japan med ett lantbruksråd för bevakning av den japanska och sydostasiatiska marknaden bör därför prioriteras enligt SLIM. Många länder. bl.a. Danmark, har en stor repre- sentation i Japan med marknadsspeeialister inom livsmedelsområdet.

Sveriges industriförbund: Industriförbundet noterar med tillfredsställelse kommitténs uttalande att det finns skäl att — vid sidan av handelspolitiska åtgärder — nu göra en kraftfull satsning på export av livsmedel med långsiktig inriktning. Vi kan stödja kommitténs förslag att ett centralt främjandeorgan för svensk export av livsmedel — benämnt "Food from Sweden" — inrättas. Vi delar också uppfattningen att det nya organet bör främja all export av livsmedel — således inte bara högförädlade produkter — samt att dess verksamhet inte bör begränsas till enbart små eller medel- stora företag. Vi har heller ingen erinran mot den föreslagna inriktningen av FFS" verksamhet. formerna för dess finansiering samt styrgruppens sammansättning. Vi vill dock starkt understryka vikten av att organet ges tillräckliga finansiella resurser. Den föreslagna anslagsramen på lO milj. kr. torde vara rimligt avvägt i initialskedet. Vid den utvärdering av FFS" verksamhet som föreslås skola ske efter fem är bör även finansieringsra- men omprövas mot bakgrund av vunna erfarenheter.

Förbundet finner det också. liksom kommittén. angeläget att den svens- ka utlandsrepresentationen och de svenska handelskontorcn i utlandet åläggs att ytterligare uppmärksamma möjligheterna till livsmedelsexport. Vi instämmer i kommitténs förslag att det bör övervägas att förstärka representationen i EG och Förenta Staterna. Förbundet vill emellertid i detta sammanhang peka på den betydelsefulla roll som denjapanska mark- naden under senare år kommit att få för svensk export av livsmedel. särskilt fiäsk. Japan —- liksom de s.k. NIC-länderna i Ost- och Sydostasien — är otvivelaktigt av stort intresse som potentiella framtidsmarknader för

Prop. 1984/85: 211 132 svensk livsmedelsexport. Vi anser därför att en förstärkning av representa- tionen i Japan med ett lantbruksråd. vars bevakningsområde också skulle kunna omfatta de ovan angivna NIC-länderna. bör också ges hög prioritet.

Trädgårdsnäringens riksförbund: TRF vill tillstyrka att det nya 'Food from Sweden” får ett vidare arbetsområde och att även trädgårdsråvaror ingår i organets ansvarsområde.

Beträffande finansieringen av FFS. vill vi betona vikten av att igångsätt- ningen sker så fort som möjligt. I den mån företag kommit igång med export. bör denna fråga kunna lösas. Under igångsättningen bör allmänna medel kunna ställas till förfogande. I den mån företag eller näringen skall svara för ett långsiktigt abonnemang. bör detta blir föremål för överlägg- ning i särskild ordning. Det är också viktigt att utrikesrepresentanter och myndigheter uppmärksamt följer utvecklingen i andra länder och ger im- pulser till näringen eller enskilda företag i den mån cxportmöjligheter finns eller dyker upp.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985