om utvidgning av schablonmetoden vid bostadsbeskattning
Prop. 1984/8 3:27 er ände 4
Regeringens proposition
1984/85: 224
om utvidgning av schablonmetoden vid bostadsbeskattningen:
beslutad den 23 maj 1985.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga det förstag som har upptagns i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar
OLOF PALME
KJELL-OLOF FELDT
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås viss utvidgning av möjligheterna att tillämpa schablonmetod för beräkning av inkomst av fastighet. Utvidgningen föreslås gälla för sådana bostadsföretag som i funktion och ekonomisk inriktning står de allmännyttiga bostadsföretagen nära. Prövningen av förutsättningarna för att använda schablonmässig inkomstberäkning i dessa fall föreslås tillkomma regeringen.
Bestämmelsen föreslås bli tillämplig fr.o.m. 1986 års taxering.
I Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 224
Prop, 1984/85: 224 2
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt
Härigenom föreskrivs av 287 mom. lagen (1947:576) om statliv inkomstskatt' skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 mom.” Med bostadsförening och bostadsaktiebolag förstås ekonomisk förening och aktiebolag, vars verksamhet uteslötande etter huvudsakligen består i aut åt föreningens medlemmar eller bolagets delägare bereda bustäder i hus, som ägs av föreningen eller bolaget. Som bostadsförening eller bostadsakticbolag anses även ekonomisk förening eller aktiebolag, vars verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande består i att tillhandahålla föreningens medlemmar eller bolagets delägare garage eller annan för deras personliga räkning avsedd gemensam anordning i byggnad som ägs av föreningen eller bolaget. Har annan fastighet tillhört bostadsförening eller bostadsaktiebolag skall såsom intäkt av fastigheten tas upp eu belopp motsvarande för helt år räknat tre procent av fastighetens taxeringsvärde äret näst före taxeringsåret. Är taxeringsvärde inte åsatt för året näst före taxeringsåret, beräknas intäkten på grundval av fastighetens värde, uppskattat enligt de grunder. som gällt för åsättande av taxeringsvärde för året näst före taxeringsåret. I fråga om fastighet, för vilken intäkten skall beräknas enligt andra stycket, får avdrag inte göras för andra omkostnader än för ränta på lånat, I fastigheten nedlagt kapital samt tomträttsavgäld eller liknande avgäld. Inkomsten får beräknas enligt bokföringsmässiga grunder på sätt anges i punkt 1 första stycket av anvisningarna till 4! $& kommunalskattelagen (1928:370), dock endast i den mån annat inte följer av vad som stadgas angående inkomstberäkningen i andra och tredje styckena. Har skattskyldig för visst beskattningsår beräknat inkomst av annan fastighet enligt bokföringsmässiga grunder, skall den skattskyldige även för nästföljande beskattningsår beräkna inkomsten enligt sådana grunder.
Vad som sägs I detta moment Vad som sägs i detta moment skall även gälla i fråga om fastighet, — skall även gälla i fråga om fastighet, vilken tillhört bolag, förening eller — vilken tillhört bolag, förening celler stiftelse, som av bostadsstyrelsen = stiftelse, som av bostadsstyrelsen (statens byggnadslånebyrå) eller (statens byggnadslånebyrå) eller länsbostadsnämnden erkänts så- = länsbostadsnämnden erkänts säåsom allmännyttigt bostadsföretag. som allmännyttigt bostadsföretag. Vidare får regeringen efter ansökan medge att vad som sägs i detta moment skall gälla i fråga om fastighet som tillhört annat företag under förutsättning att 1. företagets verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande består i att äga och förvalta bostadsfastigheter samt ! Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 770. 2 Senaste lydelse 1984: 1061.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen Ivdelse
bedri SiR. verk
swnher enligt principer liknande
dem som gäller för atlmännvitiva
basuwdsjöreiasg.
Regeringens medvivande får årer-
kallas om omständigheterna ser
anledning till det.
Vad som enligt punkt 10 av anvisningarna ull 24 §. punkt 2 a andra stycket av anvisningarna vill 36 8, punkterna 1. 2 och 4 av anvisningarna tll ål a $ kommunalskattelacen gäller för fastichet som avses i 24. $ 2 mom. samma lag skull även gälla för fastighet som avses i detta moment.
Denna lag träder i kraft dagen efter den dag då tagen enligt uppgift på den
kommit ut från trycket i Svensk författninessamling. Medgivande enligt 2 § 7 mom. femte stycket andra meningen får avse beskattningsär för vilket
taxering sker är 1986 eller senare. I fråga om beskatltningsår som har påbörjats före ikraftträdandet får medgivande lämnas endast om taxering i
enlighet därmed inte leder till högre skatt.
Utdrag FINAÄANSDIEPARTEMENTET PROTOKOLL | vid regeringssammanträde
1985-05-23
Närvarande: statsministern Palme. ordförande. och statsräden 1. Carlsson, bäundkvist. Feldt, Sigurdsen. Gustalsson, Leijon. Hjelm-Wallén, Peterson. Andersson. Bodström. Göransson. Gradin. Dabl. R. Carlsson, Holmberg. Hellström. Thunborg. Wickbom
Föredragande: statsrådet Feldt
Proposition om utviggning av schablonmetoden vid bostadsbeskatt-
ningen
I Inledning
Sedan mitten av 1950-talet beräknas inkomst av en- och tvåfamiljsfastigheter samt fastigheter tillhöriga s.k. äkta bostadsföretag och allmännyttiga bostadsföretag schablonmässigt. I det följande tar jag upp frågan om en utvidgning av schablonbeskauningen till att gälla även för fastigheter som ägs av vissa andra bostadsföretag.
2 Föredragandens överväganden
Bostadsbeskattningen är olika utformad dels efter ägartyp, dels — i vissa fall — efter fastighetens art. Ägs fastigheten av ett allmännyttigt bostadsföretag eller ett s.k. äkta bostadsföretag (vanligen en bostadsrättsförening) sker beskattningen enligt en schablonmetod. Med äkta bostadsföretag menas enligt anvisningar som riksskatteverket (RSV) utfärdat (RSV Dt 1976: 43) bostadsförening eller bostadsaktiebolag vars fastigheter inrymmer minst tre bostadslägenheter och där minst 60 av hela taxeringsvärdet för företagets fastigheter belöper på bostadslägenheter som upplåtits till medlemmarna eller delägarna med bostadsrätt eller hyresrätt. Som intäkt skall för de beskrivna fastighetstyperna redovisas 396 av fastighetens taxeringsvärde. Avdrag medges i princip endast för ränteutgifter på lånat kapital som lagts ned i fastigheten. Även innehav av egnahem beskattas enligt en schablonmetod. Beskattningen av andra fastigheter än de nu
nämada sker enligt s.k. konventionell meiod. Enhet denna skall alla in-
täkter från fastigheten redovisas och avdrag göras för rämor, drifi- och umierhällskostnader, värdeminskning m. m.
Schablonmetoden för beskattning av allmännyttiga bostadsföretag och s.k. äkta bostadsföretag infördes år 1954 (prop. 19354:37, BevU 18. rskr 102. SES 1954: ST och prop. 1954: 165. BevU 56. rskr 301. SFS 1954: 263).
Tili en början hade schablonmetoden för de allmännyttiga bostadsföretagen en något annorlunda utformning än f.n. Efter en lagändring år 1959 tprop. 1959:9, BevU 4, rskr 67. SFS 1959:36) gäller emellerud samma schablonmetod för de nyss nämnda slagen av bostadsföretag. Övergången
från den konventionella metod för beskattningen. som tidigare ullämpats, motiverades i fråga om de s.k. äkta bostadsföretagen i första hand av
förenklinesskäl. Vidare underströks att medlem 1 bostadsförening eller
delägare I bostadsaktiebolag som regel innehade sin lägenhet för att tillgodose behovet av bostad och inte för att förvärva inkomst. För de allmän-
nyttiga bostadsföretagen motiverades schablonbeskattningen främst med
att den konventionella metoden ledde till att skattemässiga överskott kun-
de uppkomma vissa år, trots att hyrorna författningsmässigt inte fick hållas
högre än att de täckte de beräknade omkostnaderna jämnt fördelade på ett större antal år. Schablonmetoden syftade således till att företagen inte skulle beskattas för annat än beräknad ränta på eget kapital som lagts ned i fastigheten. Ändringen år 1959 motiverades av att den tidigare metoden, där inkomsten beräknades på grundval av det egna kapitalet, var oförmånlig för de allmännyttiga företagen jämfört med den metod som användes för äkta bostudsföretag.
Sedan den kommunala beskattningen av juridiska personer avskaffats genom lagstiftning år 1984 (prop. 1984/85:70, SkU 23, rskr 110, SFS 1984: 1060 och 1061) återfinns de tillämpliga skattereglerna i 2 § 7 mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt (SILL).
De allmännyttiga bostadsföretagens fastigheter förvaltas utan enskilt vinstsyfte. Fastighetsinnehavet är betingat av ett önskemål att bidra till att tillgodose ett föreliggande bostadsbehov. Vidare står dessa företag under kommunal eller statlig kontroll och tillsyn. Vid sidan av de allmännyttiga bostadsföretagen finns på hyresmarknaden dels kommersiellt arbetande enskilda bostadsföretag, dels enskilt ägda bostadsföretag som i likhet med
de allmännyttiga bostadsföretagen har till syfie att på självkostnadsbasis
tillgodose behovet av bostäder.
Bostadskommittén (Bo 1982:02) behandlar f.n. frågor som rör bl.a. beskattningen av bostadsföretag. Jag anser att man bör invänta kommitténs synpunkter på dessa och därmed sammanhängande frågor av främst
bostadspolitisk natur innan man tar ställning till om några mera ingripande
ändringar av dessa skatteregler är påkallade. Fråga har emellertid nu
uppkommit om att i avvaktan på kommitténs förslag företa en smärre
ändring av schablonbeskattningen. Ändringen gäller en utvidgning av
schablonmetoden så avt den får ullämpas av sådana enskilda bostadsföretac som har liknande syfte och verksamhet som de allmännyttiga bostadsföretagen, Enligt min menine framsiäår det som rimhet att bostadsföretag. som både i ekonomiska förhållanden och funktion på bostadsmarknaden står de allmännyttiga bostadsföretagen nära. efter ansökan kan medges rätt att ullämpa samma metod för inkomstbeskattningen som de allmännyttiga böstadstföretagen. En följd bärav blir att vinstdelningsskautt inte tas ut av förstaget även om det är aktiebolag eller ekonomisk förening. Prövningen om ett bostadsföretas är att anse som allmännyttigt ankommer inte på skattemyndigheterna utan avgörande är enligt 2 8 7 mom. femte stycket SH. om bostadsstyrelsen eller länsbostadsnämnd förklarat företaget allmännvtiugt. En motsvarande särskild prövning bör ske av frågan om et enskilt bostadsföretag i beskattningshänseende bör likställas
med de allmännyttiga. Med hänsyn främst till att den nu föreslagna regeln får anses som en provisorisk åtgärd i avvaktan på ett ställningstagande till
resultutet av bostadskommitténs arbete bör prövningen ankomma på rege-
ringen. Sådant beslut bör få återkallas om omständigheterna päkallar det,
t.ex. om verksamhetsinriktningen ändras. En förutsättning för att ett enskilt bostadsföretag skall få samma skattemässiga behandling som de allmännyttiga bostadsföretagen bör vara att företagets fasughetsinnehav och -förvaltning bygger på långsiktig planering och syftar till att utan spekulativa inslag på självkostnadsbasis tillgodose behovet av bostäder. Vidare bör krävas att ägarna endast i begränsad utsträckning kan tillgodogöra sig vinster av företaget. Som exempel på andra faktorer som kan påverka bedömningen kan nämnas möjligheterna för det allmänna att få insyn i och inflytande över företagets verksamhet. Den föreslagna bestämmelsen bör tas in som ett tillägg till femte stycket i
287 mom. SIL. Den bör träda i kraft snarast och kunna tillämpas första
gängen vid 1986 års taxering.
Lagstiftningen är av okomplicerad beskaffenhet. Lagrådets yttrande
skulle därför sakna betydelse.
3 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att anta ett inom finansdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt.
4 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt fram.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985