Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås följande ändringar i lagen (1977: 293) om handel med drycker.

1. Den nuvarande begränsningen av försäljningstiderna för öl ("klass 11) i detaljhandeln slopas, så att försäljning får ske under butikernas öppethål- lande såväl vardagar som helgdagar.

2. För serveringsställen med tillstånd. som enbart avser servering av öl (klass II), ändras den tidpunkt vid vilken serveringen senast skall vara avslutad. Tidpunkten ändras från klockan 22 till klockan 1. så att den överensstämmer med motsvarande tidpunkt för serveringsställen. som har tillstånd att servera även starkare alkoholdrycker.

3. Tiden för yttranden från bl.a. kommunerna till länsstyrelsen i ärenden om tillstånd att servera alkoholdrycker begränsas. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1985. Slutligen behandlas tiderna för systembutikernas öppethållande. Det föreslås ingen ändring av lördagsstängningen. Dock förordas att System- bolaget självt skall kunna besluta om öppethållandet under andra vardagar. t.ex. öppet någon kväll i veckan efter klockan 18.

| Riksdagen 1984/85. ! mm!. Nr 44

• Sida 2
•  Original

Prop. 1984/85: 44

Förslag till

i.)

Lag om ändring i lagen (l977:293) om handel med drycker

Härigenom föreskrivs att 30. 46 och 60 %s lagen (19771293) om handel med drycker skall ha nedan angivna lydelse.

Nu varande lydelse Ft'ireslagen lydelse

30 & Detaljhandel med öl får bedrivas av detaljhandelsbolaget och av den som har meddelats särskilt tillstånd.

Tillständ enligt första stycket gäller tills vidare och hänför sig till viss lokal (detaljhandelsställe). Fr'irsiiljning av ("il får äga rum vardagar mellan klockan 8 ovh 20.

Tillständsmyndigheten får i tillstånd till detaljhandel med öl meddela de föreskrifter som behövs.

46

Servering av öl fär påbörjas tidi- gast klockan 07.00 och servering av andra alkoholdrycker tidigast klockan 12.00. Avser tillstånd ser- vering av enbart öl skall servering- en avslutas senast klockan 22.00. I annat fall skall servering av alko- holdrycker avslutas senast klockan

&

Servering av öl fär påbörjas tidi- gast klockan 07.00 och servering av andra alkoholdrycker tidigast klockan 12.00. Servering av ulko- lmIdrvc-kur skall avslutas senast klockan 01 .00. Tillständsmyndighe- ten får dock förordna om andra tider för serveringens bedrivande.

01.00. Tillståndsmyndigheten får dock förordna om andra tider för serveringens bedrivande. Första stycket gäller ej vid trafikservering.

Nuvarande lydelse F öres/(igen lvl/else

a) t'

1 ärende om tillstånd till servering av alkoholdrycker enligt 37 5 första stycket I och 2 skall tillståndsmyndigheten alltid inhämta yttranden frän polismyndighet och kommunfullmäktige i den kommun där serveringen skall bedrivas.

[ ärende om tillstånd till servering av alkoholdrycker inom eller invid militärt område skall tillständsmyndigheten. utöver vad som sägs i första stycket. inhämta yttrande från vederbörande militära chef.

Kommunfullmäktige får uppdraga ät kommunalt organ eller åt en eller flera särskilt utsedda personer att i fullmäktiges "ställe avgiva yttrande.

Yttrande skall vara tillstånds- m_vndiglteten til/humla inom tre månader från det yttrandet be— _i:t'irdz's. nin inte tillstrimlsntvndig- heten i det särskilda _,tlllt'l bestäm- mer något (lll/ltll. Kan _vttram/e inte

' Senaste lydelse 1981: 30.

• Sida 3
•  Original

Prop. 1984/85 : 44 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

lämnas inom angiven tid. skall en skriftligji'irklaring om orsaker: liitn- nus inom samma tid.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

2. En föreskrift som har meddelats före ikraftträdandet och som innebär att tillståndsmyndigheten har begränsat tiden för detaljhandel med öl skall gälla tills vidare.

3. Ett förordnande som har meddelats av tillständsmyndigheten före ikraftträdandet och som innebär att servering av öl skall avslutas före klockan 22.00 eller får pågå senare än klockan 01.00 skall gälla tills vidare.

4. Föreskriften i 60 å fjärde stycket gäller inte när tillständsmyndigheten har begärt yttrandet före ikraftträdandet.

• Sida 4
•  Original

Prop. 1984/85: 44 4

Utdrag SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

l984- lO- l 8

Närvarande: statsministern Palme. ordförande. och statsråden [. Carlsson. Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon. Hjelm-Wallén. Peterson. Anders- son, Boström, Bodström. Göransson. Gradin. Dahl. R. Carlsson. Holm- berg. Wickbom

Föredragande: statsrådet Sigurdsen

Proposition om vissa ändringar i lagen (l977:293) om handel med drycker

1. Utgångspunkter

1.1. Alkoholkonsumtionens utveckling

Den totala försäljningen av alkoholdrycker eller den s. k. registrerade konsumtionen har minskat avsevärt sedan mitten av 1970—talet. År l983 var försäljningen 6.1 liter l00 % alkohol i genomsnitt per invånare l5 är och däröver. Det innebär en minskning sedan är l976 med drygt 20 %. Minskningen består av dels en minskad ölförsäljning till följd av att mellan- ölet togs ur marknaden. dels en minskad försäljning av spritdrycker. Soci- alstyrelsens statistik över alkoholförsäljningen för första halvåret l984 uppvisar en viss ökning jämfört med första halvåret 1983. Ökningen beror på en ökad försäljning av lättvin. starköl och öl. Försäljningen av sprit- drycker och starkvin har dock fortsatt att minska.

Utöver denna registrerade konsumtion förekommer konsumtion av hemtillverkat vin och öl. av otillåtet tillverkade spritdrycker. av tekniska alkoholprodukter samt av alkoholdrycker som införts från utlandet. Denna oregistrerade alkoholkonsumtion uppgår till betydande kvantiteter. Resul- tat från undersökningar av otillåten sprittillverkning (hembränning) tyder på att den har ökat under senare är. Antalet hembränningsbrott som kommit till polisens kännedom har också ökat. Statistiken över hembrän- ningsbrott för första halvåret 1984 uppvisar dock en stagnation. Även om den oregistrerade konsumtionen totalt sett har ökat sedan l970-talets mitt bedöms den inte väga upp den kraftiga minskningen av den registrerade konsumtionen.

• Sida 5
•  Original

Prop. 1984/85: 44 5

Förändringar i alkoholkonsumtionen studeras i viss utsträckning genom alkoholvaneundersökningar. Det är dock endast för skolungdomen som utvecklingen har studerats mer i detalj. Skolöverstyrelsen har sedan år 1971 låtit genomföra undersökningar om drogvanorna i årskurserna 6 och 9. Sammanfattningsvis kan konstateras att pojkarnas alkoholvanor var relativt oförändrade under början och mitten av 1970-talet. medan andelen flickor som brukade dricka relativt stora kvantiteter per gång ökade. Sedan år 1977 har dock konsumtionen minskat bland både pojkar och flickor. Andelen storkonsumenter. dvs. ungdomar med en förhållandevis stor kon- sumtion åtminstone någon gång per månad. har minskat i årskurs 9 bland pojkarna från 37 till drygt 20 procent och bland flickorna från 29 till strax under 20 procent. Också berusningsbenägenheten har minskat. Samtidigt har andelen icke-konsumenter ökat. från 9 till 19 procent bland pojkarna och från 7 till 17 procent bland flickorna.

Försvarets forskningsanstalt (FOA) genomför årligen undersökningar av främst narkotikavanorna bland de pojkar som skrivs in för värnplikt. Bland frågorna finns också en fråga om alkoholberusning. Precis som i elevun- dersökningen visar FOA-undersökningen en minskad berusningsbenägen- het. År 1977 angav således ca 20 procent av de vämpliktsinskrivna att de berusade sig någon gång i veckan, medan motsvarande andel för år 1983 var ca 7 procent.

Det finns ett samband mellan alkoholkonsumtionen och alkoholskadeni- vån. Med en minskad konsumtion kan man förvänta en minskning i ska- denivån. För många skadetyper märks emellertid förändringarna först flera år efter konsumtionsförändringarna. Det är därför svårt att bedöma effek- terna på skadenivån av de senaste årens minskade konsumtion. Fr. o. m. är 1979 tycks en viss minskning ha skett för vissa typer av skador. Statistik över bl. a. dödligheten i alkoholism och alkoholpsykos. levercirrhos och alkoholförgiftning visar en nedåtgående trend under senare år. Uppgifter från en studie inom Stockholms läns landsting visar att skadefrekvensen i vissa fall gått ned tidigare än man hade förväntat.

1.2. Nuvarande regelsystem

I riksdagens alkoholpolitiska beslut är 1977 lades de nuvarande grunder- na för den svenska alkoholpolitiken fast (prop. 1976/77: 108, SkU 40. rskr 231). Målet för de alkoholpolitiska insatserna är att minska den totala alkoholkonsumtionen och därigenom minimera alkoholens skadliga verk- ningar. Förutom allmänt förebyggande åtgärder består samhällets insatser för att åstadkomma detta dels av ett omfattande opinionsbildande arbete och dels av en rad bestämmelser som reglerar alkoholhanteringen.

Det alkoholpolitiska regelsystemet syftar huvudsakligen till att begränsa alkoholdryckernas tillgänglighet. Ett av de allra viktigaste styrinstrumen- ten är priset på alkoholdrycker. Genom skatter hålls priset på en hög nivå.

• Sida 6
•  Original

Prop. 1984/85: 44 o

Ett annat viktigt styrinstrument är att en stor del av alkoholhanteringen ombesörjs av statliga monopolbolag. Den ovriga hanteringen. nämligen detaljhandel med öl och servering av alkoholdrycker. styrs frän samhällets sida genom tillständs- och tillsynsreglcr. Samhället har ocksä dragit tipp riktlinjer för etablering av systembtrtiker. Vidare begränsas tillgänglighe- ten av åldersgränser vid försäljning och servering samt av öppethållandeti— derna.

Bestämmelserna om alkoholhanteringen är i huvudsak samlade i lagen (1977:292) om tillverkning av drycker. lagen (l977:293) om handel med drycker. lagen (1961: 181) om försäljning av teknisk sprit och alkoholhal- tiga preparat samt lagen (197713061 om dryckesskatt.

1.3. Krav på förändringar

Förslag till förändringar av regelsystemet på alkoholomrädet har under senare tid lämnats från flera håll. Riksrevisionsverket (RRV) har gjort en kartläggning av tillämpningen av lagen om handel med drycker (LH D) och har därmed givit exempel på tänkbara förändringar. Andra har pekat på brister främst i samband med tillståndsgivningen för servering och för detaljhandeln med öl samt svårigheter och inkonsekvenser vid tolkningen av lagstiftningen i olika avseenden. Förslag till förändringar av gällande lagstiftning har bl.a. framförts av länsstyrelsen i Stockholms län. Stock- holms kommun. Svenska Bryggareföreningen och Sveriges Livsmedelsin- dustriförbund. Dessutom har en rad förändringar efterlysts i olika riks- dagsmotioner.

RRV:s kartläggning redovisas i promemorian (1984-02-14) Servering av alkoholdrycker. RRV konstaterar att serveringsfrägorna är omgärdade av ett förhållandevis krångligt regelsystem och en därmed sammanhängande omfattande administration. RRV berör ocksä reglerna om tillstånd för detaljhandel med öl. Promemorian utmynnar i att en lång rad frågor borde. bli föremål för en mer ingående översyn. RRV tar bl.a. upp avvägningen mellan detaljstyrning genom centralt utformade regler och kommunal styr- ning i serveringsärenden. Vidare pekar verket på behovet av en ompriori- tering av insatserna från tillståndsprövning till tillsyn av själva verksamhe— ten och på behovet av precisering av vissa begrepp i lagstiftningen.

Krav som från andra håll förts fram om förändringar avser såväl serve- ringstillståndens handläggning som tids- och åldersgränser vid servering och försäljning av alkoholdrycker. Bl. a. har förslag lämnats om rent lag- tekniska förenklingar i LHD.

1.4. Lördagsstängda systembutiker

Under sommaren 1981 genomfördes ett försök med lördagsstängda sy- stembutiker. Den utvärdering som därefter gjordes visade att försöket haft

• Sida 7
•  Original

Prop. 1984/85 : 44 7

åsyftad effekt på llera områden. En minskning av antalet fylleriomhänder- taganden. lägenhetsbråk. misshandelsfall och ordningsstörande händelser kunde konstateras som följd av stängningen.

Enligt riksdagens besltit under våren 1982 (prop. 1981/82: 143. SkU 50 och 64. rskr 2781 genomfördes en permanent lördagsstängning fr.o. m.juli 1982. ElTekterna av denna stängning har varit föremål för en vetenskaplig utvärdering av en särskild arbetsgrupp. Arbetsgruppen har redovisat resul- tatet av utvärderingen i rapporten (Ds S 1984: 8) Effekter av lördags- stängda systembutiker. En sammanfattning av rapporten bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga I.

Av rapporten framgår att de effekter av lördagsstängningen som kunde konstateras i samband med försöket sommaren 1981 kvarståri stora drag. Även under sommaren 1982 och sommaren 1983 har lördagsstz'ingningen lett till ett minskat antal ingripanden mot berusade personer. ett minskat antal polisingripanden med anledning av lägenhetsbråk och ett minskat antal anmälda misshandelsfall. Dessutom visar utvärderingen att också antalet anmälda skadegörelser minskat under sommarmånaderna. såväl 1981 som 1982 och 1983.

Lördagsstängningens effekter under övriga delar av året är inte lika entydiga. Resultatet för hela den hittillsvarande stängningsperioden (t.o.m. december 1983) visar att fylleri. lägenhetsbråk och misshandel inomhus mellan bekanta minskar till följd av lördagsstängningen oberoen- de av årstid. När det gäller misshandel utomhus mellan obekanta samt skadegörelse. som också i huvudsak sker utomhus. föreligger ingen positiv effekt totalt sett.

Ett syfte med utvärderingen har varit att undersöka vad som händer på litet längre sikt. Någon med tiden avtagande effekt av lördagsstängningen i de tidigare nämnda avseendena har inte gått att belägga. För de förhållan- den som påverkas under sommarperioden kvarstår effekten sommaren 1983. Också de effekter som uppkommer oberoende av årstid kvarstår under samtliga perioder som ingår i undersökningen.

Enligt svaren på en Sifo-undersökning som arbetsgruppen låtit genomfö- ra är de som tycker att It'irdagsstängningen är bra ungefär lika många som de som tycker att den är dålig. Bl. a. ställdes följande fråga: "Tycker Du att det var en riktig eller felaktig politik av riksdagen när den beslöt att alltid ha Systemet stängt på lördagar?" 46 procent tyckte att det var en riktig politik. 43 procent att det var en felaktig politik. medan 11 procent var tveksamma. Enligt svaren på en annan fråga tyckte 11 procent att de haft personliga nackdelar av stängningen. medan 72 procent ansåg att de inte hade haft 'några sådana nackdelar.

• Sida 8
•  Original

Prop. 1984/85: 44 8

2. Överväganden och förslag

2.1. Grunderna för alkoholpolitiken

Det är glädjande att alkoholkonsumtionen och alkoholskadorna har minskat under senare år. Konsumtionsminskningen beror säkerligen på en kombination av olika faktorer. Minskade disponibla inkomster och åter- kommande prishöjningar på alkoholdrycker har sannolikt haft betydelse för utvecklingen. Ytterligare en faktor som kan antas ha bidragit till minsk- ningarna i alkoholförtäringen är att attityderna till alkohol och andra droger har förändrats i restriktiv riktning. För den ändrade inställningen har de senaste årens informationsinsatser troligen haft stor betydelse.

Utvecklingen visar enligt min mening att den nuvarande inriktningen av alkoholpolitiken är riktig. Grunderna för alkoholpolitiken enligt 1977 års riksdagsbeslut bör således ligga fast. Målsättningen för de alkoholpolitiska insatserna är att minska den totala alkoholkonsumtionen så att alkoholska- doma minskar. Även i fortsättningen bör prispolitiken utgöra ett viktigt instrument för att åstadkomma sådana minskningar. Skatterna på alkohol- drycker bör sättas så att priserna på alkoholdrycker hålls på hög nivå. Även i övrigt bör grunderna för kontrollen på alkoholområdet ligga fast i syfte att begränsa tillgängligheten. Inte minst viktigt är det härvid att förhindra alkoholkonsumtion i tonårsgrupperna.

Stor vikt måste naturligtvis samtidigt läggas vid insatser som begränsar efterfrågan av alkoholdrycker. Insatserna inom opinionsbildning och olika andra förebyggande åtgärder måste härvid stimuleras. ] dessa avseenden spelar folkrörelserna och organisationslivet en central roll.

2.2. Vissa förändringar av reglerna

Även om grunderna för alkoholpolitiken bör ligga fast finns det behov av vissa förändringar i regelsystemet. Bl. a. RRV har pekat på behovet av en översyn av främst lagen om handel med drycker. Jag delar uppfattningen att en översyn bör göras av regelsystemet bl. a. för att förenkla rutinerna _ för tillståndsgivning. Detta ligger i linje med riksdagens uttalanden att de restriktioner som finns på alkoholområdet måste begränsas till sådana som allmänheten uppfattar som meningsfulla. Det finns risk för att förtroendet för alkoholpolitikens grunder minskar om regelsystemet är onödigt krång- ligt eller om alkohollagstiftningen uppfattas som föråldrad eller inkonse- kvent. '

I syfte att genomföra en översyn av vissa regler inom alkohollagstift- ningen har jag efter regeringens bemyndigande tillkallat en särskild utreda- re (Dir. 1984: 30). Till grund för översynen ligger de förslag om förändring- ar som förts fram av bl. a. RRV. Arbetet med översynen kommer främst att beröra frågan om servering och annan handel med alkoholdrycker.

• Sida 9
•  Original

Prop. 1984/85: 44 9

Avsikten är att åstadkomma förenklingar och rationaliseringar i det alko- holpolitiska systemet. Översynen skall slutföras senast under första halv- året 1985.

Det finns emellertid några ändringar som bör kunna genomföras redan nu utan något förberedande översynsarbete. Jag avser vissa bestämmelser rörande detaljhandel med och servering av öl (klass ll) samt handlägg- ningstiderna för serveringstillståndsärenden.

2.3. Försäljningstiderna för öl

Mitt förslag: Den nuvarande begränsningen av försäljningstiderna för öl upphävs så att den som har fått tillstånd till detaljhandel med öl får sälja öl under den tid försäljningsstället har öppet. om inte tillståndsmynf digheten har föreskrivit andra tider i tillståndet.

Skäl för mitt förslag: Försäljning av öl (klass 11) i detaljhandeln får enligt nu gällande regel. 30.8 tredje stycket Ll—lD. ske endast vardagar mellan klockan 8 och 20. Detaljhandel med öl får bedrivas endast av Systembola- get och av den som av tillståndsmyndigheten. länsstyrelsen. meddelats särskilt tillstånd. Sådant tillstånd meddelas den som yrkesmässigt säljer matvaror till allmänheten eller yrkesmässigt tillverkar öl. lättöl eller läske- drycker. Tillståndet gäller tills vidare och hänför sig till en viss lokal (detaljhandelsstället). lnnan tillstånd ges prövas sökandens lämplighet med hänsyn till personliga egenskaper och andra omständigheter. 1 tillstånd för försäljning kan länsstyrelsen meddela de föreskrifter som behövs.

I den alkoholpolitiska propositionen 1976/77: 108 föreslogs att tidsbe- gränsningen av ("ilförsäljningen skulle slopas. Som motiv hänvisades till följande (propositionen s. 44).

Då det gäller försäljningstiderna för öl anser beredningsgruppen att frågan har kommit i ett nytt läge genom mellanölsförbudct. Berednings- gruppen framhåller att enligt förslaget nuvarande förutsättningar för att få tillstånd att sälja öl i stort sett skall behållas trots att mellanölet försvinner ur handeln. Mot bakgrund härav torde det enligt beredningsgruppen inte finnas några alkoholpolitiska betänkligheter mot att inte särskilt reglera detaljhandelstiderna för öl i lagstiftningen. Det bör således vara tillåtet att sälja öl under den tid som butiken har öppet. Härigenom nås också den fördelen att öl verkligen kommer att ingå som en naturlig del i affärssorti- mentet samtidigt som detaljhandlarna kommer ifrån en mängd praktiska problem som de i dag har med avskärmning av ölsortimentet under vissa tider etc. Bedrivs detaljhandeln med öl i ett enskilt fall på ett olämpligt sätt skall tillståndsmyndigheten givetvis vidta åtgärder. Möjlighet bör finnas att av detta eller andra skäl i särskilda fall föreskriva exempelvis att öl inte skall få säljas under viss tid på dygnet. På detta sätt skulle tidsbegränsning- ar enbart behöva tillämpas i de fall där det verkligen finns skäl för detta.

• Sida 10
•  Original

Prop. 1984/85: 44 10

Berednings'gruppen föreslår i enlighet med det anförda att regleringen av försäljningstiderna i detaljhandeln med öl utmönstras ur lagstiftningen.

Jag delar beredningsgruppens uppfattning och föreslår således att lag- stiftningen inte längre skall innehålla någon generell reglering av försälj- ningstiderna för detaljhandel med alkoholdrycker. Om de kommunala myndigheterna i ett enskilt fall finner att tidsbegränsning bör ske av ölför— säljningen. bör de självfallet anmäla detta till länsstyrelsen som får pröva behovet av särskild föreskrift.

Riksdagen ansåg emellertid att regleringen skulle behållas. Som motiv angavs att man inte ville motverka den inskränkning i ungdomens alkohol- konsumtion som förbudet mot mellanölet syftade till genom att samtidigt slopa begränsningen av försäljningstiderna.

Av skolöverstyrclscns undersökningar framgår. som tidigare nämnts. att alkoholsituationen i ungdomsgrupperna har förbättrats sedan mitten av 1970-talet. Bl.a. visar undersökningarna att konsumtionen av öl. som i anslutning till borttagandet av mellanölet ökade i omfattning. därefter har minskat i ungdomsgrupperna.

Bestämmelsen om begränsning av tiderna för försäljning av öl i detalj- handeln får. mot bakgrund av de ändrade konsumtionsmönstren efter riksdagsbeslutet år 1977. numera anses ha ringa alkoholpolitisk betydelse. Allmänheten torde inte heller uppfatta tidsbegränsningen som särskilt me- ningsfull. Mot bakgrund härav föreslår jag att regeln i 30 % tredje stycket LHD upphävs och att öl sålunda får säljas under den tid försäljningsstället har öppet.

I avvaktan på resultatet av den pågående översynen av lagstiftningen är jag inte beredd att nu föreslå några ändringar i tillståndsreglerna. Det innebär att det även fortsättningsvis krävs tillstånd för att få bedriva detaljhandel med öl. Länsstyrelsen kan enligt nuvarande 30 & fjärde stycket även i fortsättningen genom föreskrifter i tillståndet inskränka försäljningstiderna. Vidare vill jag erinra om den åldersgräns (l8 år) som gäller för inköp. Länsstyrelsen kan ingripa mot tillståndshavare vid miss- förhållanden genom att meddela bl. a. nya föreskrifter med stöd av 64 & LHD. Ytterst kan tillståndet återkallas.

2.4. Serveringstider för alkoholdrycker

Mitt förslag: Den nuvarande regeln i 46 & första stycket andra meningen lagen om handel med drycker ( LHD). att serveringsställen med till- stånd att servera enbart öl skall avsluta serveringen senast klockan 22 upphävs. Oavsett vilka alkoholdrycker tillståndet omfattar skall serve- _ ringen avslutas senast klockan 1 om inte tillståndsmyndigheten har föreskrivit annan tidpunkt.

• Sida 11
•  Original

Prop. 1984/85: 44 l l

Skäl för mitt förslag: Enligt den nuvarande regeln. 465 första styck- et LHD. skall den som har tillstånd till servering av enbart öl (klass lll avsluta serveringen senast klockan 22, medan den som har rätt att servera även starkare alkoholdrycker får bedriva servering till senast klockan l. Länsstyrelsen som är tillståndsgivande myndighet kan förordna om andra tider.

Regeln om serveringstider bestämmer i sin tttr öppethållandetiden för serveringsstället. Enligt 47 & Ll-ID skall nämligen serveringsstället stänga trettio minuter efter serveringstidens utgång.

Tillkomsten av LHD innehar en anpassning av serveringstiderna från vad som angavs i de före LHD gällande bestämmelserna till vad som i verkligheten hade kommit att gälla genom den omfattande dispensgivning som förekommit. Motivet till att ha en tidigare tidpunkt för avslutandet av serveringen av enbart öl än den som gäller när tillståndet avser även de starkare alkoholdryckerna angavs vara. att endast ett litet antal serverings- ställen med tillstånd att servera enbart öl hade dispens att sluta serveringen senare än klockan 22 och att serveringsställen med enbart öltillstånd ofta drev en verksamhet som var inriktad på ungdom. Det kunde därför medfö- ra olägenheter från alkoholpolitisk synpunkt ifall ölservering generellt skulle tillåtas efter klockan 22.

Som framgått av vad jag tidigare redogjort för har ungdomens alkohol- vanor förändrats mot en minskad alkoholanvändning. Framför allt har ölet inte kommit att bli den ersättare för mellanölet som många befarade. Det måste vidare sägas vara en inkonsekvens i alkohollagstiftningen att serve- ring av den svagaste av våra alkoholdrycker skall avslutas tidigare än serveringen av de betydligt starkare dryckerna.

Med nuvarande utformning blir öppethållandetiden beroende av omfatt- ningen av det beviljade serveringstillståndet. Ett serveringstillstånd som avser enbart öl innebär att tillståndshavaren måste stänga serveringsstället senast klockan 22.30 om inte tillståndsmyndigheten gett tillstånd till för- längt öppethållande. Om han ansöker och får tillstånd att servera även någon starkare dryck, exempelvis starköl, ges möjligheter till ett betydligt längre öppethållande. Ändringen som jag föreslår innebär sålunda att drycker som omfattas av ett serveringstillstånd inte behöver påverka öp- pethållandet. Ändringen ligger också i linje med förslaget att slopa be— gränsningen av försäljningstiderna för öl i detaljhandeln.

Jag föreslår därför att det för samtliga alkoholdrycker införs en gemen- sam tidpunkt till vilken serveringen senast får pågå. Jag har inte funnit anledning att nu sätta denna tidpunkt senare än vad som f.n. gäller för andra alkoholdrycker än öl. nämligen klockan ]. Länsstyrelsens möjlighet att bestämma om andra tider för servering i enskilda fall bör behållas.

• Sida 12
•  Original

Prop. 1984/85: 44 |"

2.5. Handläggningstiden för serveringsärcnden

Mitt förslag: Yttranden från bl. a. kommunen till tillständsmyndigheten i tillståndsärenden enligt 60 5 lagen om handel med drycker (LHD) skall lämnas inom tre månader efter begäran. om inte tillståndsmyndigheten i det särskilda fallet bestämmer något annat. Kan den angivna tiden inte hållas skall en skriftlig förklaring om orsaken lämnas inom samma tid.

Skäl för mitt förslag: När någon har ansökt om att få bedriva servering av alkoholdrycker till allmänheten eller till slutna sällskap — året runt eller under viss tid årligen — skall tillståndsmyndighcten. länsstyrelsen. alltid inhämta yttrande över ansökan från kommunfullmäktigc i den kommun där serveringen skall bedrivas. 60 & LHD. Kommunfullmäktige får uppdraga åt ett kommunalt organ eller åt en eller flera särskilt utsedda personer att i fullmäktiges ställe avge yttrande. Länsstyrelsen får. med undantag för trafrkservering, inte meddela serveringstillstånd om kommunen avstyrker det och inte heller meddela tillstånd som omfattar starkare drycker än kommunen tillstyrkt. den s.k. kommunala vetorätten, 6l & samma lag. 1 övriga serveringsärcnden (som kan avse exempelvis ägarskifte. utsträckt serveringstid och återkallande av tillstånd) kan länsstyrelsen själv. med beaktande av sitt utredningsansvar. bestämma om remiss. Kommunen har inte vetorätt i sådana ärenden. " Förfarandet vid inhämtande av yttrande genom remiss regleras i lOå förvaltningslagen (l97l:290l. Förvaltningslagen tillämpas i de fall det inte meddelats andra bestämmelser som avviker från förvaltningslagen. Be- stämmelser om remisstiden finns f.n. inte i LHD. l IO & förvaltningslagen anges bl. a. att det i en begäran om ett yttrande kan anges inom vilken tid . yttrandet önskas. ( förarbetena till denna bestämmelse betonades det angelägna i att såväl den myndighet som har att besluta i ärendet som den som fått tillfälle att avge yttrande till beslutsmyndigheten gör allt för att minska handläggningstiden av förvaltningsärenden.

Kommunernas medverkan i ärenden rörande alkoholförsäljning vilar på en gammal tradition. Innan LHD trädde i kraft år l978 fanns ett system med oktrojperioder. vilket innebar att serveringstillstånd för starkare drycker än dåvarande mellanölet gällde för en gemensam tidsperiod om fyra år. Därefter skedde en ny prövning av samtliga tillstånd. Förfarandet innebar att kommunerna vart fjärde år hade möjlighet att medverka vid en omprövning av tillstånden. Vid upphävandet av systemet med oktrojperio- der var det inte tänkt att det kommunala inflytandet skulle minska. _ Gällande regler innebär således att länsstyrelsen i princip är förhindrad att meddela tillstånd till servering innan kommunen har avgett sitt yttran- de.

RRV'.s tidigare nämnda kartläggning av handläggningen av serverings- ärendcn visar att det på några håll förekommer mycket långa handlägg-

• Sida 13
•  Original

Prop. 1984/85: 44 13

ningstider. I de flesta län överstiger emellertid tiden inte två—tre månader. RRV anser att länsstyrelsen bör ha rätt att kräva kommunens yttrande inom en skälig tid. t. ex. tre månader.

Under sommaren 1984 har socialstyrelsen på socialdepartementets upp- drag gjort en förfrågan hos samtliga länsstyrelser om remisstiderna. En sammanställning av svaren visar att drygt 85 procent av kommunerna brukar besvara remisserna inom fyra månader eller mindre medan li pro- cent ligger inom tiden 4-6 månader och ett fåtal över 6 månader.

I vissa ärenden har kommunerna ansett sig behöva göra förhållandevis omfattande utredningar före sina ställningstaganden. Långa handlägg- ningstider kan emellertid medföra ekonomiska och andra problem för sökandena. Handläggningstider i enskilda ärenden på över tio månader har förekommit. Det är vidare inte bra att handläggningstidema varierari så hög grad mellan olika kommuner och länsstyrelser. Det är således både ett rättvise- och rättssäkerhetskrav att den som ansöker om ett tillstånd någor- lunda kan förutse vilken tid handläggningen normalt tar. Förvaltningslagen innehåller visserligen en bestämmelse som ger möjlighet för länsstyrelsen att ange en viss remisstid. men jag har mot bakgrund av det som jag nu har anfört funnit att en särskild regel om remisstiden bör införas i LHD.

Jag föreslår att det i LHD anges att kommunen skall avge sitt yttrande till länsstyrelsen inom tre månader efter det yttrandet begärts, om inte länsstyrelsen i det särskilda fallet bestämmer något annat. Kan kommunen inte avge sitt yttrande inom angiven tid skall kommunen till länsstyrelsen ge in en förklaring om anledningen till förseningen.

Den nya regeln bör omfatta även yttranden från polismyndighet och militär chef enligt 60 & LHD.

2.6. Systembutikernas öppethållande

Mitt förslag: Jag föreslår ingen ändring av lördagsstängningen. Dock bör Systembolaget självt kunna besluta om öppethållandet andra varda- gar, t. ex. öppet någon kväll i veckan efter klockan l8.

Skäl för mitt förslag: Systembutikerna har nu varit permanent lördags- stängda under mer än två år. Den utvärdering som genomförts visar på klara förbättringar till följd av lördagsstängningen. när det gäller fylleri och vissa typer av brott (bilaga 1). Jag föreslår därför ingen ändring av lördags- stängningen.

En negativ effekt av lördagsstängningen är den minskade service som följer av ett begränsat öppethållande. Av genomförda undersökningar framgår att en förhållandevis liten andel av befolkningen anser att de haft personliga nackdelar av stängningen. Man kan dock anta att t.ex. vissa yrkeskategorier haft större nackdelar än andra. För att minska nackde-

• Sida 14
•  Original

Prop. 1984/85: 44 H

larna och för att förbättra servicen främst för dessa grupper anscr'jag att systembutikerna skall kunna ha ett utsträckt öppethållande. t.ex. öppet någon kväll i veckan efter klockan 18. Ett sådant utsträckt öppethållande bör givetvis förläggas så att det inte motverkar effekterna av lördagsstäng— ningen, dvs. förläggas till måndag-torsdag.

Jag anser att de närmare tiderna för systembutikernas öppethållande inte bör fixeras från statsmakternas sida. På många orter elleri många butiker kanske det inte finns något behov av utsträckta öppettider. Det kan också visa sig att öppethållandet bör variera mellan olika orter och butiker för att bäst tillgodose kravet på god service. Systembolaget bör därför inom nu angivna ramar besluta om vilka öppettider som närmare skall gälla för olika systembutiker.

3. Upprättat lagförslag

I enlighet med det anförda har inom socialdepartementet upprättats förslag till

lag om ändring i lagen (1977: 293) om handel med drycker. Lagförslaget är av sådan karaktär som avses i 8 kap. l8 & andra stycket regeringsformen. Emellertid är ändringarna tekniskt okomplicerade och har sådan innebörd att det enligt min mening inte är nödvändigt att höra lagrådet i ärendet.

4. Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att dels anta förslaget till lag om ändring i lagen (l977: 293) om handel med drycker.

dels godkänna vad jag har anfört om systembutikernas öppethållande.

5. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom preposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredra- gandcn har lagt fram.

• Sida 15
•  Original

Prop. l984/85: 44 15

'i