Propositionens huvudsakliga innehåll

Övergångstiden enligt punkten 4 övergångsbestämmelserna till 1980 års lag om handelsbolag och enkla bolag förlängs med två år. Ändringen- innebär att frågan om ett bolag som bildats enligt äldre lag är att betrakta som ett handelsbolag eller ett enkelt bolag. intill utgången av år 1987 skall bedömas enligt 1895 års lag om handelsbolag och enkla bolag.

l Rikxdagen IOM/85. I .ru/nl. Nr 99

• Sida 2
•  Original

Prop. 1984/85: 99

Förslag till

IQ

Lag om ändring i lagen (1980: 1102) om handelsbolag och enkla bolag

Härigenom föreskrivs att punkt 4 övergångsbestämmelserna till lagen (1980: 1102) om handelsbolag och enkla bolag skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

4. Fråga huruvida handelsbolag eller enkelt bolag föreligger skall in- till utgången av år 1985 bedömas enligt äldre lag. Enkelt bolag, som från och med den ljanuari [986 blir handelsbolag. skall ansöka om re- gistrering före nämnda dag.

Föreslagen lydelse

4. Fråga huruvida handelsbolag eller enkelt bolag föreligger skall in- till utgången av år 1987 bedömas enligt äldre lag. Enkelt bolag. som från och med den ljanuari 1988 blir handelsbolag. skall ansöka om re- gistrering före nämnda dag.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag. då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

• Sida 3
•  Original

Prop. 1984/85: 99 ' _ 3

J USTlTIEDEPARTEMENTET Utdrag PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1984-1 1-22

Närvarande: Statsministern Palme, ordförande, och statsråden Lundkvist. Feldt, Sigurdsen, Gustafsson. Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson. Anders— son, Boström, Göransson. Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hell- ström. Thunborg, Wickbom

Föredragande: statsrådet Wickbom

Proposition om ändring i lagen (1980: 1102) om handelsbolag och enkla bolag

1. Inledning

Lagen (1980: 1102) om handelsbolag och enkla bolag (HBL) trädde i kraft den 1 juli 1981. Genom den upphävdes lagen (1895:64 s. 1) om handelsbolag och enkla bolag. I princip gäller den nya lagen även för bolag som har bildats enligt äldre rätt.

Den nya lagen innehåller en ändrad gränsdragning mellan handelsbola- gen och de enkla bolagen. Ändringen innebär att användningsområdet för enkla bolag har minskat jämfört med vad som gällde tidigare. Beträffande bolag som har bildats enligt äldre rätt gäller emellertid att frågan om ett handelsbolag eller ett enkelt bolag föreligger skall intill utgången av år 1985 bedömas enligt den äldre lagen (se punkten 4 övergångsbestämmelserna till den nya lagen).

1980 års företagsskattekommitté (B 1979: 13) har bl.a. i uppdrag att se över skattereglerna för handelsbolag. På grund av mellankommande ar- betsuppgifter har kommittén först under hösten 1984 kunnat påbörja över- synen. Detta har aktualiserat frågan om en förlängning av den nämnda övergångstiden.

Sveriges fiskares riksförbund har i en skrivelse till mig den 10 oktober 1984 begärt att yrkesfiskarna ges möjlighet att driva fiskeverksamhet som enkelt bolag. Skrivelsen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.

Tl Riksdagen [ 984/85 . [ .i'aml. Nr 99

• Sida 4
•  Original

Prop. 1984/85: 99 4

2. F öredragandens överväganden

Mitt förslag: Övergångstiden enligt punkten 4 övergångsbestämmel- serna till lagen (1980: 1102) om handelsbolag och enkla bolag (HBL) förlängs med två år. Ändringen innebär att frågan om ett bolag som bildats enligt lagen (1895: 64 s. 1) om handelsbolag och enkla bolag är att betrakta som ett handelsbolag eller ett enkelt bolag, intill utgången av år 1987 skall bedömas enligt 1895 års lag.

Bakgrund till mitt förslag: Handelsbolaget utmärksav att det är en juridisk person, vilket bl. a. innebär att borgenärerna har företräde till bolagsför- mögenheten framför bolagsmännens privata borgenärer. Bolagsmännen ansvarar solidariskt för de förbindelser som ingås på bolagets vägnar.

.Det enkla bolaget däremot är inte någon juridisk person. 1 det enkla bolaget svarar en bolagsman i princip endast för förpliktelser på grund av avtal som han själv har deltagit i.

Enligt 1895 års lag förelåg ett handelsbolag, om bolaget hade gemensam firma och bokföringsskyldighet skulle ha förelegat beträffande verksamhe- ten enligt 1929 års bokföringslag.

Enligt huvudregeln i 1 kap. 1 5 första stycket HBL föreligger ett han- delsbolag. om två eller flera har avtalat att gemensamt utöva näringsverk- samhet i bolag.

Något krav på gemensam firma uppställs alltså inte längre för att ett handelsbolag skall anses föreligga. Slopandet av detta krav torde emeller- tid inte ha någon nämnvärd betydelse för gränsdragningen mellan handels- bolag och enkla bolag.

Den nämnda handelsbolagsdeiinitionen i HBL innebär vidare att ett handelsbolag föreligger så snart den verksamhet som bolagsmännen har avtalat att utöva gemensamt är att hänföra till, näringsverksamhet. Det behöver således inte längre vara fråga om något av de slag av näringsverk— samhet som räknas upp i 1929 års bokföringslag. Detta betyder en i förhållande till 1895 års lag avsevärd utvidgning av användningsområdet för handelsbolagen och en motsvarande inskränkning för de enkla bolagen.

Lagutskottet anförde i sitt av riksdagen godkända betänkande LU 1980/ 8114 (s. 6) att det, med hänsyn till att insynen och kontrollen liksom även borgenärsskyddet är väsentligt bättre i ett handelsbolag än i ett enkelt bolag, är angeläget att näringsverksamhet i annat bolag än aktiebolag bedrivs som handelsbolag.

Den nyssnämnda huvudregeln om vad som är handelsbolag gäller emel- lertid inte i fråga om verksamhet som medför skyldighet att föra räkenska- per enligt jordbruksbokföringslagen (1979: 141). (se 1 kap. 1 & andra stycket HBL). Detta innebär att om två eller flera fysiska personer eller

• Sida 5
•  Original

Prop. 1984/85: 99 5

dödsbon har avtalat att i bolag utöva näringsverksamhet inom jord- eller skogsbruk så föreligger inte ett handelsbolag utan ett enkelt bolag (se 1 kap. 3 & HBL). Särbehandlingen av jord- och skogsbruk i förhållande till annan näring beror bl. a. på att den verksamhet som bedrivs påjordbruks- fastighet i allmänhet är av mindre omfattning (se prop. 1979/80: 143 s. 40).

Eftersom HBL även gäller för bolag som har bildats enligt äldre rätt. innebär HBL:s bestämning av begreppet handelsbolag att vissa verksam- heter som tidigare har drivits som enkelt bolag omvandlas till handelsbo- - lag. -

Enligt förarbetena till HBL (prop. 1979/80: 143 s. 38) kan vissa olägen- heter övergångsvis uppkomma i enskilda fall. om en verksamhet som har anpassats efter de skatteregler som gäller för ett enkelt bolag i fortsättning- en skall anses utövad i handelsbolag. Lagstiftaren har därför funnit det skäligt att delägarna i ett näringsdrivande enkelt bolag ges en viss över- gångstid för att inrätta sig efter den nya ordningen. Enligt punkten 4 övergångsbestämmelserna till HBL skall således den nya gränsdragningen mellan handelsbolag och enkla bolag först efter utgången av år 1985 gälla för bolag som har bildats före den nya lagtstiftningens ikraftträdande den 1 juli 1981.

Skälen för mitt förslag: Grunden för punkten 4 övergångsbestämmelserna till HBL är alltså att vissa skattemässiga olägenheter kan uppkomma i. enskilda fall. om en verksamhet som har anpassats efter de skatteregler som gäller för ett—enkelt bolag i fortsättningen skall anses utövad i handels- bolag.

En skattemässig skillnad mellan handelsbolaget och det enkla bolaget är att endast handelsbolaget träffas av de särskilda regler som enligt 35 ä 1 a mom. kommunalskattelagen (1928: 370) gäller för fåmansbolag.

En annan skattemässig skillnad gäller avskrivningar och nedskrivningar. Handelsbolaget taxeras visserligen inte särskilt utan inkomsten delas upp på delägarna. Trots detta behandlas dock handelsbolaget i viss mån som en skatterättslig enhet. vilket visar sig bl. a. däri att dess bruttointäkter och kostnader redovisas för sig och att endast nettointäkterna överförs på bolagsmännen. En följd av detta är att avskrivningar och nedskrivningar skall ske hos handelsbolaget och inte hos dess delägare. Bolagskonstruk- tionen har däremot i princip inte någon skatterättslig betydelse då det gäller enkla bolag. Man har därför för dessas del i praxis accepterat att delägarna använder skilda avskrivnings- och nedskrivningsmetoder. (Be- träffande de skattemässiga skillnaderna mellan handelsbolag och enkla bolag se närmare prop. 1979/80: 143 s. 37.)

Vid tillkomsten av HBL förutsattes att 1980 års företagsskattekommitté (B 1979: 13) skulle se över skattereglerna för handelsbolag (se nämnda prop. s. 38). I propositionen underströks att målsättningen för företags- skattekommitte'n är att beskattningsreglcrna för handelsbolag skall få en

• Sida 6
•  Original

Prop. 1984/85: 99 6

sådan utformning att denna företagsform kan användas på ett ändamålsen- ligt sätt av framför allt mindre och medelstora företag. Mot den bakgrun- den ansågs inte dc i propositionen berörda skillnaderna i skattehänseende mellan handelsbolagen och de enkla bolagen utgöra ett tillräckligt skäl för att avstå från en sådan gränsdragning mellan handelsbolag och enkla bolag som av andra skäl var önskvärd.

Som inledningsvis nämnts har företagsskattekommittén först under hös- ten 1984 påbörjat översynen av skattereglerna för handelsbolag. Över- synen beräknas kräva ungefär ett års arbete från kommitténs sida.

Med hänsyn till vad jag nu har anfört anserjag det skäligt att övergångs- tiden förlängs med två år när det gäller gränsdragningen mellan sådana handelsbolag och enkla bolag som har bildats enligt äldre rätt. '

Genom den föreslagna förlängningen av övergångstiden tillgodoses i viss mån önskemålen från Sveriges fiskares riksförbund (se bilaga). Däremot är jag inte beredd att nu föreslå någon ändring av reglerna i sak i HBL om gränsdragningen mellan handelsbolag och enkla bolag. Den frågan kan det emellertid finnas anledning att återkomma till i ett senare sammanhang.

3. Upprättat lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom justitiedepartementet upprättats ett förslag till lag om ändring i lagen (1980: 1102) om handelsbo- lag och enkla bolag.

Förslaget har upprättats i samråd med chefen för finansdepartementet. Med hänsyn till att den föreslagna lagändringen inskränker sig till en förlängning av övergångstiden finns det enligt min mening inte något behov av att inhämta lagrådets yttrande över förslaget.

4 Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslaget.

5. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredra- ganden har lagt fram.

• Sida 7
•  Original

Prop. 1984/85: 99 7

Bilaga

Statsrådet och chefen för Justitiedepartementet

Nya regler för enkla bolag

Regeringen föreslog i proposition 1979/802143 en ny lagstiftning om handelsbolag m.m. Lagen trädde i kraft den 1/7 1981 och övergångstiden gäller till utgången av 1985.

I propositionen sägs att "Bland nyheterna märks en ändrad gränsdragning mellan handelsbola- gen och de enkla bolagen. som i princip innebär att ett handelsbolag skall anses föreligga så snart en näringsverksamhet utövas i bolagsform. Utrym- met för de enkla bolagen minskas alltså."

Ur lagtexten (SFS 1980: 1102) kan läsas i 1 kap. 1 & att "Ett handelsbolag föreligger. om två eller flera har avtalat att gemen- samt utöva näringsverksamhet i bolag. Första stycket gäller inte i fråga om verksamhet som medför skyldighet att föra räkenskaper enligt jordbruks- bokföringslagen(1979: 141)."

Alltså kan fysiska personer som avtalat att i bolag driva jordbruk eller skogsbruk. fortfarande ha enkelt bolag.

Fiskeriverksamhet kan f.n. bedrivas i följande företagsformer:

1. Enskild firma En person driver viss verksamhet. Registrerings- skyldighet föreligger om det hade förelegat bokfö- ringsskyldighet enl. 1929 års bokföringslag.

Övergångsprohlem

Nuvarande enkla bolag skall enligt den nya lagstiftningen upplösas och omvandlas till handelsbolag. Vid byte av företagsform anses normalt ny förvärvskälla uppkommen. Enligt lag om allmän investeringsreserv s' 1 1 (1. skall investeringsreserver återföras till beskattning om förvärvskällan har överlåtits eller verksamheten har upphört. Om investeringsreserven åter- förs till beskattning enligt & ll tillkommer ett särskilt tillägg på 30 % av det återförda beloppet (vissa undantag finns för yrkesfiskare). Riksskattever- ket kan. om synnerliga skäl föreligger. medge befrielse från det särskilda tillägget.

Det föreligger alltså stor risk att yrkesfiskare tvingas återföra investe- ringsreserven. som finns kvar vid utgången av 1985. till beskattning med ett tillägg på 30 %.

Långsiktiga problem

Det enkla bolaget har varit synnerligen väl lämpat för fiskeverksamheten genom det s. k. lottsystemet. som ger båtägare oeh manskap en fördelning av fångstresultatet efter varje fiskeresa och som fördelar riskerna inom hela båt- och fiskelaget.

Vid en övergång till handelsbolag uppkommer flera olägenheter.

In- och utrrätlc Ill'ffS/x'l'flllL'l'f

Ett fiskelag kan bestå av 2— 14 personer. I många fall utgörs fiskelägen av samma personer under längre tid. Ersättare måste dock anskaffas vid sjukdom och annan frånvaro. 1 andra fall sker även normalt stor omsätt- ning av personer i fiskelaget.

För viss typ av fiske t.ex. skarpsilltiske. bildas bolag för enstaka sä- songer. Mellan fiskesäsongerna bedrivs annat fiske.

Nytillträdande medlemmari fiskelaget måste. om det drivs som handels- bolag. gå in som delägare i handelsbolaget eller bli anställda i handelsbola- get. Vid delägarskap krävs en värdering av handelsbolaget. som är en juridisk person med egna tillgångar och skulder samt registrering av ny delägare. Vid anställningsförhållandc uppstår en för fisket ny kategori som deltar i fiskeverksamheten på andra villkor än delägarna i fiskelaget.

.Det måste mycket eftertryckligt framhållas att det närmast är en förut- sättning för fiskeverksamhet att alla deltar på samma villkor och är villiga att gemensamt dela de risker som föreligger vid fiskeverksamhet.

Avsättning till inresleringsrcscri'

lett enkelt bolag göres avsättning till investeringsreserv för den enskilde fiskaren. Den enskilde liskaren kan använda sin investeringsreserv till t. ex. anskaffning av fartyg eller del i fartyg.

• Sida 9
•  Original

Prop. 1984/85 : 99 9

1 ett handelsbolag sker avsättningen i bolaget. Fiskare blir delägare i handelsbolag som då eventuellt kan ha investeringsreserver. Den enskilde fiskaren kan inte utnyttja handelsbolagets investeringsreserv för inköp av fiskebåt. Handelsbolaget kan utnyttja sin eventuella investeringsreserv endast efter samtycke av samtliga delägare.

Konsekvensen torde bli att ett fiskelag som drivs som handelsbolag inte har någon anledning att göra avsättning till investeringsreserv och att den framtida rekryteringen av nya båtägare avsevärt försvåras.

Den möjlighet som nu föreligger för enskild fiskare att utnyttja investe- ringsreserven i inkomstutjämnande syfte kommer att bortfalla när fisket bedrivs i handelsbolag.

Speciella regler för handelsbolag Delägare i handelsbolag blir gemensamt ansvariga för bolagets skulder. Försäljning av andel i handelsbolag beskattas enligt realisationsvinstreg- lerna. På andel i handelsbolag får avdragsgilla avskrivningar inte göras.

Sammanfattning

Som framgår av ovanstående kommer de nya bestämmelserna att inne- bära stora problem för yrkesfisket. Vi har en företagsstruktur som mer än jordbrukets är anpassad att drivas i enkelt bolag. Det finns därför starka skäl till att fiskets utövare får samma undantagsmöjlighet som jordbrukar- na. Styrelsen för Sveriges Fiskares Riksförbund har därför beslutat begära att yrkesfiskare erhåller samma undantag som jordbrukare från den nya lagstiftningen och därmed ges möjlighet att driva fiskeverksamhet som enkelt bolag.

Göteborg den 10 oktober 1984

SVERIGES FISKARES RIKSFORBUND

Jens Eriksson

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984

• Sida 10
•  Original